till 1956 års riksdag om vad i rikets styrelse
Framställning / redogörelse 1956:Rber
BERÄTTELSE
till 1956 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 4 januari 1956.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänga med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1956 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas
i den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1955 kännetecknades under
årets första månader av en uppåtgående tendens. Därefter inträdde en viss
stabilisering, och spänningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft
utvisar ingen fortsatt skärpning. Allmänt hög sysselsättning har varit rådande
frånsett viss säsongarbetslöshet. Antalet utlänningar på den svenska
arbetsmarknaden har under året ökat.
Byggnadsverksamheten har under år 1955 haft stor omfattning. Bostadsbyggandet,
som under de två föregående åren ökade avsevärt, har under
år 1955 legat på en hög nivå. På grund av knapphet på krediter för bostadsändamål
har dock igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag blivit
något mindre än närmast föregående år.
Utrikeshandeln har jämfört med föregående år uppvisat en fortsatt värdemässig
stegring, vilken nästan helt orsakats av stigande import- och
exportvolym. Prisläget har sålunda endast undergått mindre förändringar.
Volymökningen har varit störst på importsidan och härigenom har handelsbalansen
resulterat i ett större införselöverskott än år 1954. Även exportkonjunkturerna
ha emellertid varit goda, och skogsindustri- och verkstadsprodukter
ha rönt en stigande efterfrågan. Exportökningen har huvudsakligen
berört de västeuropeiska länderna, medan utförseln till världen i övrigt
visat tendenser till stagnation.
Genom de under år 1954 vidtagna frilistningsåtgärderna har varuutbytet
kunnat ske i friare former än tidigare. De förbättrade möjligheterna till
import från det s. k. dollarområdet återspeglas i ett ökat importöverskott i
handeln med detta område.
Försörjningsläget i fråga om industriella råvaror har präglats av god varutillgång
inom alla sektorer.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand.
Riksdagsberättelsen.
2
Riksdagsberättelsen
Vad beträffar den priskontrollerande verksamheten må nämnas, att ytterligare
ett antal varuslag och tjänster undantagits från den direkta priskontrollen.
Denna omfattade vid årets slut knappt 10 procent av de i konsumentprisindex
ingående förnödenheterna och tjänsterna, hyresposten ej
medräknad. Prisutvecklingen på de icke priskontrollerade varuområdena
har varit föremål för en fortlöpande övervakning.
Den av 1955 års riksdag beslutade sammanslagningen av vissa statliga
organ på sjöfartens område till ett sjöfartsverk har genomförts. Den 1 januari
1956 har sålunda den nyinrättade sjöfartsstyrelsen trätt i verksamhet
samt sjökarteverket och lotsstyrelsen upphört.
Riktlinjer för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område
fastställdes den 31 mars 1955 att gälla tills vidare intill utgången av augusti
månad 1956. På grund av 1955 års ogynnsamma skördeutfall ha den 1
november 1955 i vissa hänseenden nya riktlinjer fastställts att gälla till utgången
av augusti månad 1956.
Folkomröstning angående högertrafik har avhållits den 16 oktober 1955.
Härvid avlämnades sammanlagt 2 581 687 giltiga röstsedlar motsvarande
uppskattningsvis 53 procent av antalet röstberättigade. Av de giltiga röslerna
voro 400 061 eller 15,5 procent för samt 2 139 996 eller 82,9 procent
emot införande av högertrafik, medan 41 630 röstsedlar eller 1,6 procent
voro blanka.
Nya riktlinjer ha uppdragits för utbyggnad av yrkesundervisningen. En
högskoleklinik för utbildning av tandläkare har upprättats i Umeå. Åtgärder
ha vidtagits för ökad examination av läkare.
Antalet utlänningar i Sverige av icke nordisk nationalitet uppgick den
1 oktober 1955 till omkring 80 000 eller ungefär samma antal som vid motsvarande
tid 1954.
Ombud för Sverige deltogo i Förenta Nationernas generalförsamlings
tionde ordinarie möte, som öppnades i New York den 20 september 1955.
Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
året sammanträtt på ministerplanet två gånger, varvid Sverige var representerat.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings sjunde ordinarie möte har sammanträtt i
juli och oktober.
Nordiska rådet höll sin tredje session i Stockholm under tiden 28 januari
— 3 februari 1955.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakning av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt.
Härefter följa
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.,
som slutits under tiden december 1954—november 1955,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,
Överenskommelser med främmande makter m. m. 3
en sammanställning angående de bidrag, som under år 1955 beviljats
från lotterimedelsfonden, samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilagor till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt över betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1955.
Överenskommelser med främmande makter in. in. under
tiden december 1954—november 1955
Den 25 november och 3 december 1954 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Storbritannien rörande tillämpning av 1949 års dubbelbeskattningsavtal
i vissa kolonier.
Den 4 december 1954 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrik
e rörande varuutbytet.
Den 4 december 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.
Den 17 december 1954 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll nr
5 av den 30 juni 1954 till överenskommelsen av den 19 september 1950 rörande
upprättande av en europeisk betalningsunion. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 3 januari 1955.
Den 17 december 1954 beslöt Kungl. Maj:t ratificera dels internationellt
fördrag angånde godsbefordran å järnväg (C I M) och internationellt
fördrag angående befordran å järnväg av resande och resgods
(CIV) båda undertecknade i Bern den 25 oktober 1952 jämte ett
tilläggsprotokoll undertecknat samma dag, dels ett slutprotokoll till tilläggsprotokollet
den 25 oktober 1952 till internationella fördragen angående
godsbefordran å järnväg (CIM) och angående befordran å järnväg
av resande och resgods (CIV) och ett tilläggsprotokoll till internationella
fördragen den 25 oktober 1952 angående godsbefordran å järnväg (CIM)
och angående befordran å järnväg av resande och resgods (CIV), båda undertecknade
i Bern den 11 april 1953. Ratifikationsinstrumenten till dessa
avtal deponerades i Bern den 11 januari 1955.
Den 17 december 1954 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Finland rörande varuutbytet.
Den 17 december 1954 undertecknades i Bern en konvention med
Schweiz rörande socialförsäkring. Kungl. Maj:t beslöt den 25
februari 1955 att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i
Stockholm den 28 juli 1955.
4
Riksdagsberättelsen
Den 19 december 1954 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention angående internationell patentklassificering.
Den 19 december 1954 undertecnades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk kultur konvention.
Den 22 december 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater med överenskommelse rörande 1 u f tvärdighetsbevis
för importerade luftfartyg.
Den 28 december 1954 växlades i Lissabon ministeriella noter med P o rt
u g a 1 rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 30 december 1954 undertecknades i Stockholm en tilläggsöverenskommelse
med Danmark, Island och Norge till konventionen
den 20 juli 1953 om överflyttning mellan sjukkassor samt
om sjukhjälp under tillfällig vistelse.
Den 30 december 1954 uppsade Sverige med en ministeriell note i Reykjavik
luftfartsöverenskommelserna med Island av den
3 juni 1952 och 20 april 1945.
Den 10 januari 1955 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge
rörande avskaffande av kravet på hemlandsregistrering av varumärken.
Den 21 januari 1955 beslöt Kungl. Maj:t ratificera internationella konventionen
för underlättande av import av varuprover och reklammaterial
undertecknad i Geneve den 7 november 1952. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 23 februari 1955.
Den 25 januari 1955 undertecknades i Warszawa en preliminär överenskommelse
med Polen rörande utbyte av det svenska beskicknings
huset i Warszawa.
Den 28 januari 1955 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med D a nmark
rörande varuutbytet.
Den 18 februari 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande likformighet vid beskattning av studerande
i det ena landet som praktisera i det andra.
Den 14 och 23 februari 1955 växlades i Kairo och Beyrut ministeriella
noter med Libanon angående ändring av linjeförteckningen i 1 u f tfartsavtalet
av den 23 mars 1953.
Den 24 februari 1955 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Norg
e rörande varuutbytet.
Den 28 februari 1955 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina rörande förlängning av 1948 års handels- och befälningsavtal
och 1951 års tilläggsprotokoll.
Den 1 mars 1955 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll med
Danmark rörande varuubytet.
Den 2 mars 1955 undertecknades i Oslo en överenskommelse med D a nmark
och Norge angående omnibustrafik och godsbefordran
med motorfordon.
överenskommelser med främmande makter m. m.
5
Den 5 mars 1955 undertecknades i Paris en konsularkonvention
med Frankrike.
Den 5 mars 1955 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande uppsägning av 1881 års handelstraktat och sjöfartstraktat
m. in.
Den 7 mars 1955 undertecknades i Geneve fjärde rättelse- och tilläggsprotokollet
till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 9 mars 1955 undertecknades i Damaskus en överenskommelse med
Syrien rörande regelbunden civil luftfart.
Den 10 mars 1955 framlades i Genéve för undertecknande en deklaration
rörande fortsatt tillämpning av listorna till allmänna tull- och
handelsavtalet. Deklarationen undertecknades av Sverige den 25
mars 1955. Den 15 juni förklarades att undertecknandet skett med för Sverige
bindande verkan.
Den 19 mars 1955 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Danmark och Norge rörande underlättande av den sanitära
kontrollen över trafiken mellan Sverige, Danmark och
Norge.
Den 23 mars 1955 trädde handelsöverenskommelsen med
Indonesien av den 29 juli 1954 i kraft genom utväxling av noter.
Den 25 mars 1955 växlades i Stockholm och Bryssel noter med Belgien
rörande godsbefordran å väg mellan Sverige och Belgien.
Den 5 april växlades i Stockholm ministeriella noter med Finland
rörande godkännande av betalningsbestämmelserna i kontrakt mellan marinförvaltningen
och Wärtsilä-koncernen om leverans av ett isbrytarfartyg.
Den 2G mars och 5 april 1955 växlades i Haag ministeriella noter med
Nederländerna rörande varuutbytet.
Den 15 april 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande varuutbytet och betalningarna samt rörande reglering
och överföring av vissa fordringar mellan Sverige och Bulgarien.
Den 22 april 1955 undertecknades i Stockholm ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under år 1955.
Den 29 april 1955 växlades i Rio de Janeiro ministeriella noter med Brasilien
rörande avskaffande av kravet på hemland sregistrering
av varumärken.
Den 9 maj 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Portug
a 1 rörande varuutbytet.
Den 12 maj 1955 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Geneve
den 19 juni 1948 rörande internationellt erkännande av rättigheter i
luftfartyg. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Montreal den 16
november 1955.
6
Riksdagsberättelsen
Den 20 maj 1955 undertecknades i Geneve en överenskommelse med
Amerikas Förenta Stater om vissa tullkoncessioner enligt
GATT-avtalet.
Den 20 maj 1955 undertecknades i Geneve en överenskommelse med J ap
a n om vissa tullkoncessioner enligt GATT-avtalet.
Den 25 maj 1955 utväxlades i Dublin ratifikationsinstrumenten till överenskommelsen
med Irland av den 18 oktober 1954 för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst av
sjö- och lufttrafik.
Den 25 maj 1955 undertecknades i Rom en konvention med Italien
rörande social trygghet och ett slutprotokoll.
Den 27 maj 1955 beslöt Kungl. Maj:t ratificera protokollet av den 14 juni
1954 rörande ändringar av artiklarna 45, 48 (a), 49 (a) och 61 i konventionen
den 7 december 1944 angående internationell civil luftfart.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Montreal hos Internationella
civila luftfartsorganisationen den 8 juli 1955.
Den 28 maj 1955 undertecknades i Stockholm ett avtal med Norge rörande
driften av gemensamma väderleksstationer i Nordatlanten.
Den 28 maj 1955 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet.
Den 31 maj 1955 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande varuutbytet.
Den 3 juni 1955 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 4 juni 1955 undertecknades i Karachi en överenskommelse med Pakistan
rörande tekniskt bistånd för yrkesundervisning.
Den 7 juni 1955 undertecknades i Geneve ett protokoll rörande villkoren
för Japans anslutning till allmäna tu8ll- och handelsavtalet.
Den 7 juni 1955 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.
Den 11 juni 1955 undertecknades i Stockholm ett årsprotokoll med Spanien
angående varuutbytet och betalningarna.
Den 13 juni 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Schweiz
rörande varuutbytet.
Den 17 juni 1955 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till konventionen
i Paris den 1 december 1954 rörande ett internationellt frysinstitut.
Anslutningsdokumentet deponerades i Paris den 23 juli 1955.
Den 18 juni 1955 undertecknades i Bern protokoll A och protokoll B upprättade
av den diplomatkonferens, som sammankallats i syfte att sätta i
kraft internationella fördragen av den 25 oktober 1952 angående godsbefordran
å järnväg (CIM) och angående befordran å järnväg av resande
och resgods (CIV).
Överenskommelser med främmande makter m. m. 7
Den 24 juni 1955 växlades i Peking ministeriella noter med Folkrepubliken
Kina angående upprättande av konsulära förbindelser.
Den 28 juni 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 29 juni 1955 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
tilläggsprotokoll nr 6 till överenskommelsen av den 19 september 1950 rörande
upprättande av en europeisk betalningsunion.
Den 30 juni 1955 undertecknades i Geneve en överenskommelse med Förbundsrepubliken
Tyskland om tullkoncessioner enligt
GATT-avtalet.
Den 30 juni 1955 växlades i Bonn ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland rörande varuutbytet.
Den 4 juli 1955 undertecknades i Tokio ett protokoll med Japan rörande
varuutbytet.
Den 6 juli 1955 undertecknades i Belgrad ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 15 juli framlades i Geneve för undertecknande femte protokollet med
tilläggskoncessioner till allmänna tull- och handelsavtalet.
Protokollet undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation den
1 augusti 1955.
Den 28 juli 1955 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Sydafrika för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatt
e r. Kungl. Maj :t beslöt den 25 november 1955 att ratificera avtalet.
Den 30 juli 1955 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
rörande varuutbytet.
Den 5 augusti undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
tilläggsprotokoll nr 7 till överenskommelsen av den 19 september 1950 rörande
upprättande av en europeisk betalningsunion.
Den 5 augusti 1955 undertecknades i Paris ett protokoll med ändring av
protokollet den 19 september 1950 om provisorisk tillämpning av överenskommelsen
rörande upprättande av en europeisk betalningsunion.
Den 5 augusti 1955 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
europeiska monetära avtalet.
Den 5 augusti 1955 undertecknades i Paris protokoll om provisorisk
tillämpning av europeiska monetära avtalet.
Den 5 augusti 1955 växlades i Bonn ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland rörande ömsesidigt godkännande av körkort
och tillstå ndsbevis för motorfordon m. m.
Den 16 augusti 1955 beslöt Kungl. Maj :t ratificera bosättnings- och
sjöfartsavtalet med Frankrike av den 16 februari 1954. Batifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 23 augusti 1955.
8 Riksdagsberättelsen
Den 25 augusti 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande ändringar i bilagan till luftfartsöverenskommelsen
av den 27 november 1946.
Den 29 augusti 1955 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal
och ett betalningsavtal med Tjeckoslovakien.
Den 6 och 30 augusti 1955 växlades i Karachi ministeriella noter med
Pakistan rörande uppsägning för Pakistans vidkommande av noteväxlingen
den 30 maj 1938 med Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Indien
rörande godkännande av luftfartscertifikat m. in. såsom
pass för flygande personal i regelbunden luftfart.
Den 15 september 1955 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för
ratifikation en konvention med Danmark, Finland, Island och
Norge om social trygghet.
Den 17 september 1955 undertecknades i Reykjavik ett avtal med Island
om fritagande från beskattning av inkomster härrörande från
sjö- och luftfartstrafik.
Den 23 september 1955 växlades i Reykjavik ministeriella noter med I s1
a n d rörande uppsägning av deklarationen den 10 mars 1928 rörande ömsesidigt
erkännande av svenska och isländska fartygs m ä t b r e v.
Den 28 september 1955 undertecknades i Haag med förbehåll för ratifikation
ett protokoll med ändring av konventionen i Warszawa den 12 oktober
1929 rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om
internationell luftbefordran.
Den 29 september 1955 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark och Norge om ekonomisk garanti till
vissa flygbolag.
Den 30 september 1955 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Amerikas Förenta Stater om
vissa tullkoncessioner enligt GATT-avtalet.
Den 16 och 30 september 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Indonesien rörande varuutbytet.
Den 7 oktober 1955 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
uppsägning av deklarationen den 22 december 1924 rörande ömsesidigt
erkännande av svenska och norska fartygs mätbrev.
Den 29 september och 15 oktober 1955 växlades i Karachi ministeriella
noter med Pakistan rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 17 oktober 1955 växlades 1 Wien ministeriella noter med Ö s t e r r ike
rörande undvikande av dubbelbeskattning å motorfordon.
Den 20 oktober 1955 undertecknades i Bern med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande bildandet av »Eurofima», europeiskt bolag för
finansiering av järnvägsmateriel och ett tilläggsprotokoll.
Den 2 november 1955 undertecknades i Paris ett tilläggsprotokoll med
Frankrike rörande varuutbytet.
9
överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 3 november 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med I sland
rörande Islands anslutning till protokollet den 22 maj 1954 angående
befrielse för medborgare i Sverige, Danmark, Finland och Norge
från att under uppehåll i annat nordiskt land än hemlandet innehava pass
och uppehållstillstånd.
Den 3 november 1955 växlades i Stockholm ministeriella noter med ö st
e r r i k e rörande utbyte av praktikanter.
Den 8 november 1955 avgavs i Wien en ministeriell note till Österrike
med utfästelse från svensk sida att under vissa förutsättningar tillmötesgå
framställningar från österrikiska regeringen om utlämning av förbrytare.
Den 2 och 18 november 1955 växlades i Wien ministeriella noter med
Österrike angående erkännande av Österrikes ständiga neutralitet.
Den 22 november 1955 undertecknades i Köpenhamn sjätte protokollet
till överenskommelsen med Förbundsrepubliken Tyskland
den 26 januari 1951 angående varuutbytet.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens
vägnar meddelade garantierna
Beträffande exportkreditnämndens garantiåtaganden, för vilka 1948 års
riksdag önskat erhålla årlig redovisning, må anföras följande. Under tiden
från exportkreditnämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången av juni
månad 1955 har nämnden utfärdat garantier avseende ett sammanlagt kreditbelopp
av 1 284,0 miljoner kronor. Därav har statens ansvar omfattat ett
garantibelopp av 835,5 miljoner kronor. Den 30 juni 1955 funnos garantier
utelöpande för ett kreditbelopp av 118,2 miljoner kronor, varav statens garantiansvar
omfattade 72,6 miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver
garantier beviljats men ännu icke tagits i anspråk för ett kreditbelopp
av 31,4 miljoner kronor med ett garantibelopp av 22,3 miljoner kronor.
Nämnden hade dessutom i samband med från näringslivet inkomna förfrågningar
avseende leveranser till ett sammanlagt kreditbelopp av 134,6 miljoner
kronor, för vilka definitivt avslut ännu icke skett, ställt i utsikt garantier
till ett totalt garantibelopp av 93,6 miljoner kronor. Nämndens premieinkomster
ha sedan år 1933 uppgått till 28,8 miljoner kronor, vartill komma
ränteinkomster med 1,7 miljoner kronor eller sammanlagt 30,5 miljoner
kronor. För skadefall ha sedan år 1933 utbetalts 19,6 miljoner kronor. Av
detta belopp ha 9,2 miljoner kronor kunnat återvinnas, varför nettoutbe
-
10
Riksdagsberältelsen
talningarna uppgått till 10,4 miljoner kronor. I dessa belopp ha icke inräknats
utbetalningar under finska garantier, eftersom nämnden fått ersättning
för dessa enligt särskilt riksdagsbeslut. Omkostnaderna för nämndens
verksamhet ha sedan år 1933 uppgått till sammanlagt 2,2 miljoner kronor.
Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått ett överskott på (30,5 -—■
10,4 — 2,2 =) 17,9 miljoner kronor. Under tiden den 1 juli 1954—den 30 juni
1955 har överskottet ökat med 1,1 miljon kronor.
Under år 1955 beviljade bidrag av lotterimedel
11
Under år 1955 beviljade bidrag av lotterimedel
I. Översikt
Ändamålsgrupp | Beviljade bidrag | Summa kronor | |||
Landsbygds- ändamål kronor | Stads- o. blandade | ||||
A. Teaterverksamhet......... B. Orkesterverksamhet........ C. Övriga ändamål.......... Summa kronor | 3 642 500 346 000 1 307 500 |
| 7 314 000 1 142 900 189 700 | — | 10 956 500: — L 488 900: — 1 497 200: — |
5296 000 | — | 8646600 | — | 18 942600: — |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer ha räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nn nämnda grnpp,
ha sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1954 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 3 242 000 kronor (av sammanlagt 11 824 700 kronor).
II. Specifikation
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
A. Teaterverksamhet |
|
|
|
|
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
Folkets parkers centralorganisation..... | . . (för 1955) | 7* | 800000:- |
|
> > > .... |
| 18/l2 | 825000: — | 1 625 000: — |
Folkrörelsernas programaktiebolag..... |
| 80/e | 350 000:- |
|
> > > .... | . ( . 1954/55) | 80/e | 40 000: — | 390 000: — |
Riksteatern ............... |
| 80/e |
| 1 287 000: — |
Teaterrådet (till understöd åt teaterverksamhet i lands-orten) ............(för 1955/56) | 80/o |
| 320 000: - | |
Malmö stadsteater (för bygdetuméer) . . . |
| 80/o |
| 15 000: — |
Ruinspelen i Visby, Föreningen...... |
| 8% |
| 4 000: - |
Varbergs havsbad och kurort....... |
| I8/l2 |
| 1 500: — |
Summa kronor 8 842 500: —
12
Riksdagsberättelsen
_ Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
| |
Operan............ | (för 1955/56) | s0/e |
| 3140 000: - |
Dramatiska teatern ....... | (för 1955/56) | 80/a |
| 1360000: — |
Göteborgs lyriska teater.......... | (för 1955/56) | > |
| 750000: — |
Göteborgs stadsteater......... |
| 7/l | 15 000:- |
|
> > | (för 1955/56) | 3% | 520000: — | 535 000: — |
Malmö stadsteater............ | (för 1955/56) | S0/6 |
| 759 000: - |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern .... Hälsingborgs stadsteater ......... Uppsala stadsteater........... | (för 1955/56) | 3% S°/6 3% | 200 000:- | 260 000: - 150000:- |
> > | (> 1954/55) | 3% | 25 000: — | 225 000: — |
Svenska dramatikers studio, förening u. p. a. | (för 1955/56) | 30/« |
| 10 000: - |
Drottningholms teatermuseum....... |
| 37« |
| 10000: — |
Folkets Hus teater, Göteborg....... |
| 25/» | 50000:- |
|
> > > > ........ | . . (» 1956) | 4/n | 50 000: — | 100 000: — |
Pionjärteatern............ |
| “/• |
| 15 000: — |
|
| Summa kronor 7 314 000: — | ||
B. Orkester verksamhet |
|
|
|
|
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
J Gävleborgs läns orkesterförening....... | (för 1955/56) | 30/6 |
| 200 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterforening..... | (för 1955/56) | 3% |
| 6 000: — |
1 Sveriges orkesterföreningars riksförbund . . . . | (för 1955/56) | 30/6 |
| 140 000: — |
2) Stads- och blandade ändamål | Summa kronor | 34C000: — | ||
Konsertföreningen i Stockholm....... | (för 1955/56) | 37e | 304 500: - |
|
> > > | (» 1955/56) | 37e | 10 000: — | 314 500: - |
Göteborgs orkesterforening...... | (för 1955/56) | 30/e |
| 268 700: — |
Malmö konserthus........ | (för 1955/56) | 30/6 |
| 165 700: — |
Norrköpings orkesterförening...... | (för 1955/56) | 30/e |
| 173 500: — |
Nordvästra Skånes orkesterforening..... | (för 1955/56) | S0/6 |
| 168 500: - |
Örebro orkesterforening....... | (för 1955/56) | 30/« |
| 40 000:- |
Västerås musiksällskap....... | (för 1955/56) | 3% |
| 12 00O:- |
C. Övriga ändamål |
| Summa kronor 1142 900: — | ||
|
|
|
| |
1) Landsbygdsändamål | ||||
Eslövs folkhögskolas byggnadsstiftelse . . . . |
| 3% |
| 50 000: — |
Folkhögskolan i Kalix........ |
| I6/12 |
| 25 000:- |
Folkhögskolan Hvilan, Åkarp....... |
| 16/l2 |
| 15 000: — |
Under år 1955 beviljade bidrag av lotterimedel
13
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
1 Folkets Husföreningarnas riksorganisation......... | >6/l2 |
| 15000: | — |
Folkrörelsernas konstfrämjande.............i | mln ! |
| 60 000: | — |
Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra |
|
|
|
|
Skåne ....................... | 3% |
| 25 000 | — |
[ Föreningen soldaternas vänner i Hässleholm....... | 16/l2 |
| 4 000 | — |
1 Hoburgs hembygdsförening............... | S0/6 |
| 5 000 | — |
Jära folkhögskola, Malmbäck......*........ | 16/12 |
| 10 000 | — |
Jönköpings läns hembygdsförbund............ | S0/6 |
| 50000 | — |
i Konst i skolan, Föreningen............... | 30/e |
| 55000 | — |
Kulturhistoriska museet i Lund............. | 16/is |
| 35 000 | — |
i Liljeholmens folkhögskola, Rimforsa........... | 1<S/l2 |
| 35 000 | — |
| Riksförbundet för bildande konst.......(för 1955) | ’/l | 150 000: - |
|
|
> > > > ...... . (för 1955) | 25/2 | 15 000:- |
|
|
> » > > ......(för 1956) | le/l2 | 175 000: - | 340,000 | - |
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, m. fl. | l8/12 |
| 6000 | — |
Skolköksseminariet i Umeå............... | S0/6 |
| 25 000 | — |
i Skånes hembygdsförbund, Lund............. | 16/12 |
| 15000 | — |
Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem........ | 12/s |
| 70 000 | — |
1 Stiftelsen för Skottsbergska gårdens i Karlshamn bevarande . | S0/6 | 35 000:- |
|
|
> » > » > » > | ">/l2 | 40 000: — | 75 000 | — |
Stiftelsen Sveriges fjäderfäavelsförenings lantmannaskola . . | 10/12 |
| 10000 | — |
i Strömbäcks folkhögskola, Umeå............. | 16/l2 |
| 25000 | 1 |
| Styrelsen för Jämtbygdens folkhögskola i Hålland..... | 3% |
| 40 000 | — |
Styrelsen för stiftelsen Edelvik............. | °°/6 |
| 50 000 | — i |
Svenska alliansmissionens ungdomsförbund........ | S0/6 |
| 10 000 |
|
Svenska ungdomsringen för bygdekultur.......... | 30,6 |
| 3 000 | j |
Svenska sångarförbundet................ | 16/l2 |
| 20000 | — |
Sveriges amatörinnsikkårer, Riksförbundet......... | S0/6 |
| 11500 | — |
Sveriges körförbuud.................. | “/» |
| 25 000 | — |
Södermanlands läns museum.............. | 30/e |
| 50000 | — |
Söderåkra hembydsföreuing............... | S0/6 |
| 3000 | — |
Ystads stad...................... | 3%> | 40 000:- |
|
|
> > ...................... | 16/12 | 30 000: - | 70 000 | : — |
Vivljunga hembygdsförening............... | 16/12 |
| 5000 | : — |
Växjö teateraktiebolag................. | 3% |
| 50 000 |
|
Östergötlands forminnes- och museiförening, Linköping - . . | ie/l2 |
| 20000 | : — |
|
| Summa kronor 1 307 50C |
| |
2) Stads■ och blandade ändamål |
|
|
|
|
Bernhard, Waldemar, konstnär.............. | 30/6 |
| 2 000 |
|
Estniska gymnasiet.................. | 30/o |
| 5 000 | ; - |
Föreningen soldaternas vänner, Borås........... | 18/l2 |
| 6 000 | ; - |
Kostnader i samband med nordisk dramatikerpristävling . . | 30/s |
| 7 500: - |
14
Riksdagsberättelsen
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Musikaliska akademien............. | so/a | 5000:- |
|
» » ... | 3% | 6 700: — | 11 700: — |
Nordiska konstförbundets svenska sektion....... | Va | 2 500: — | 1 |
> > » > . . | 16/n | 20 000: — | 22 500: — |
Riksantikvarieämbetet......... | S0/6 |
| 10 000: — |
Svenska sektionen av The international Society for Contem-porary Music, Stockholm...........• . | »Va | 20 000: — |
|
> > > ............... | 12/9 | 20 000:- | 40 000:- |
Svenskt visarkiv, Stockholm.......... | la/u |
| 10000: — |
Vetenskapssocieteten, Uppsala.......... | le/l2 |
| 25 000: — |
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien...... | 80/6 |
| 50000:- |
Samma kronor 189 700: —
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
15
I Ju
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. 1945 års lufträttssakkunniga (1953:1 12; 1954:1 8; 1955:1 12)
Förordnade av Kungl. Maj :t den 24 februari 1950 att, sedan Kungl. Maj :t
den 24 september 1948 uppdragit åt de sakkunniga att verkställa den vidare
utredning, som erfordrades beträffande frågan om Sveriges ratifikation
av den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konventionen om internationellt
erkännande av rättigheter i luftfartyg, vilket arbete numera avslutats,
såsom en särskild sektion inom de sakkunniga verkställa revision
av förordningen den 26 maj 1922 om luftfart (den s. k. luftfartsförordningen)
jämväl i de delar som icke redan omfattades av de sakkunnigas uppdrag,
samt att upptaga därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 mars 1950):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande, vice ordförande;
Björklund,
G. A., f. d. hovrättsråd;
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd, tillika sekreterare.
Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 februari
1950 att på kallelse av sektionens ordförande eller vice ordförande deltaga
i dess överläggningar:
Ljungberg, E. C. R., f. d. överdirektör;
Norman, E. chefsombudsman.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 12.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit
79 sammanträden.
Den 29 november 1955 ha de sakkunniga avgivit ett den 31 oktober 1955
dagtecknat betänkande med förslag till luftfartslag (SOU 1955: 42). Uppdraget
är därmed slutfört.
2. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1953: I 13;
1954:I 9; 1955:I 13)
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
16 Riksdagsberättelsen
I Ju: 2 Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm. (avliden den 18 juli 1955);
Berggren, N. C. W., direktör;
Bergström, I., byråchef;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., häradshövding;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergsten, P. G., lagbyråchef.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 35.
Sedan chefen för kommunikationsdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 4 februari 1955 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning
av vissa med de norrländska vattenkraftutbyggnaderna sammanhängande
frågor (se I K 18) har chefen för justitiedepartementet den 6 april
1955 beslutat att några ytterligare frågor ej skall överlämnas till vattenlagsutredningen.
Denna har alltså slutfört sitt uppdrag.
3. Kriminalstatistikutredningen (1953: I 19; 1954: I 14; 1955: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni och den 9
september 1949 samt den 12 oktober 1951 för att verkställa utredning av
frågan om kriminalstatistikens ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den
29 juni 1949):
Heuman, C. H. M., riksåklagare, ordförande;
Groth, G. S., byrådirektör;
Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;
Agge, K. I., professor;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;
Eriksson, G. T., byråchef.
Sekreterare:
Rengby, S. F. N., e. o. aktuarie.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 36.
Utredningen har under tiden december 1954—april 1955 hållit 4 sammanträden.
Med utgångspunkt från utredningens den 25 november 1954 avgivna betänkande
(Den svenska kriminalstatistiken, SOU 1954:35) har utredningen
vid ett möte i Stockholm den 12 och 13 januari 1955 med representanter
för kriminologisk och statistisk sakkunskap från Danmark, Finland och
Norge diskuterat frågan om nordiskt samarbete på kriminalstatistikens område.
Referat av förhandlingarna vid detta möte samt en rapport, som antagits
av mötesdeltagarna, ha den 25 april 1955 tillställts chefen för justitiedepartementet.
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
17
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
4. Hyresreglerings kommittén (1953:1 23; 1954:1 18; 1955:1 19) I
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1951 för att
utreda dels i vilken utsträckning och på vad sätt en fördelning av ledigblivna
lägenheter efter behovsprinciper bör genomföras, dels vilka ändringar
eller tillägg som med hänsyn till erfarenheterna från hyresregleringens
tillämpning kunna vara påkallade beträffande hyresregleringslagen och anslutande
författningar samt den allmänna hyreslagstiftningen, dels ock
vilka övergångsbestämmelser som kunna erfordras för den situation, som
uppkommer då en gång hyresregleringen skall upphöra (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 april 1951):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm. ;
Järtelius, G. E., advokat;
Ståhl, D. E. (Manne), chefredaktör, led. av II kamm.;
Wiman, H., vice verkställande direktör i Stockholms fastighetsägareförening;
Linder,
N. E. Y., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Eriksson, E„ verkställande direktör, led. av I kamm. (fr. o. in. den 21 januari
1955).
Sekreterare: Linder, N. E. Y., se ovan.
Experter:
Thornell, Stina K. M., fru, pol. mag., föredragande i Statens hyresråd;
Rosén, A. J., civilingenjör.
Direktiven för kommittén, se 1952: I Ju 30 och 1954: I Ju 18.
Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 18 oktober 1955
sammanträtt under 23 dagar. Den 18 oktober 1955 har kommittén avlämnat
betänkande rörande hyresregleringens avveckling in. in. (SOU 1955:
35). Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning av frågan om en omarbetning av jordfästningslagen
(1953:1 27; 1954:I 22; 1955:I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
utreda frågan om en omarbetning av jordfästningslagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juni 1952):
Wijnbladh, C. M. E., president.
Sakkunniga:
Cullberg, J. O., biskop;
Eeg-Olofsson, A. O. C., skolchef;
Engström, O., fil. mag.;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamin.;
Kjöllerström, S. G., professor (fr. o. in. den 20 april 1955);
von Otter, S. F., assessor (fr. o. in. den 7 maj 1955).
2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdaggberättelsen.
18
Riksdagsberättclsen
Sekreterare:
Lindskog, H. G., hovrättsråd (fr. o. m. den 9 februari 1955).
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Ju 27.
Utredningsmannen har hållit 3 sammanträden med de sakkunniga, nämligen
den 16 maj, den 23 juni och den 26 september 1955. Vid sammanträdena
ha av utredningsmannen utarbetade promemorior genomgåtts och
diskuterats.
Utredningsmannen har den 24 oktober 1955 till chefen för justitiedepartementet
överlämnat ett den 10 oktober 1955 dagtecknat betänkande med
förslag till lag angående jordfästning och gravsättning m. m. (SOU 1955:
36). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Fångvårdens organisationskommitté (1954:1 31; 1955:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 med uppdrag
att framlägga förslag till åtgärder för genomförande av den vid 1953
års riksdag beslutade administrativa omläggningen inom fångvården och
till ändringar i fångvårdsstyrelsens organisation efter reformens genomförande
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1953):
Eriksson, G. T., byråchef, ordförande;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Taminelin, P. A. V., byrådirektör.
Experter:
Bergsten, P. G., byråchef för lagärenden;
Fornander, J. N.-U., byrådirektör;
Larsson, S., jur. kand.;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör.
Sekreterare:
Fischier, S. G. O. M., e. o. kanslisekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 31.
Kommittén har den 24 oktober 1955 avgivit betänkande angående räjongplanens
fullföljande (SOU 1955: 40). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning om anonymitetsskydd (1955:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1953 och
den 29 april 1955 för att verkställa en allsidig utredning av frågan om skydd
för meddelandet av uppgifter till nyhetsbyrå ävensom därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1953):
Regner, N. I., justitieråd, ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Sundeil, O. E„ överste, verkst. direktör i Tidningarnas telegrambyrå.
Digman, H. M., justitieråd, tillika sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Ju 35.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
19
Utredningen har den 31 maj 1955 avgivit betänkande (stencilerat) an- J Ju; 9
gående frågan om skydd för meddelandet av uppgifter till nyhetsbyråer.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning angående justitieombudsmannainstitutionen
(1954:I 36; 1955:I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 3 april 1954, nr 156, begärda
utredningen angående justitieombudsmannainstitutionen (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 maj 1954):
Rylander, O., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;
Linden, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Holmquist, B. G., e. o. hovrättsassessor.
Utredningen har under år 1955 hållit 24 sammanträden.
Utredningen har den 13 december 1955 avgivit betänkande angående justitieombudsmannainstitutionen
m. m. (SOU 1955:50). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av(1956
9. Strafflagberedningen (1953:1 8; 1954:1 5; 1955:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944, den 21 januari 1949, den 10
november 1950, den 11 januari 1952 och den 4 november 1955 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari
1945):
Schlyter, K., f. d. president, ordförande;
Bergendal, R., professor, Lunds universitets rektor, vice ordförande;
Agge, K. I., professor (fr. o. m. den 9 november 1955);
Eriksson, G. T., byråchef;
Ersman, S., direktör;
Göransson, H., överdirektör;
Heuman, C. H. M., riksåklagare;
Holmberg, C., e. o. hovrättsassessor, tillika sekreterare;
Hult, B., e. o. hovrättsassessor, tillika sekreterare;
Lassen, B., f. d. hovrättsråd, direktör;
Lindberg, Hugo, advokat (fr. o. m. den 9 november 1955);
Ohlsson, L. G., borgmästare;
Siljeström, G., f. d. häradshövding (fr. o. m. den 9 november 1955);
Strahl, I., professor.
20
Riksdagsberutt elsen
I Ju: 9 Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Ahlkvist, E„ cementgjutare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 november
1955);
Heckscher, G. E., professor;
Hedlund, V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, f. d. riksdagsman
(avliden den 7 november 1955);
Jonsson, G., chefläkare;
Kinbei-g, O., professor;
Lindberg, Torgny, förste byråsekreterare;
Lundqvist, M„ statsåklagare;
Marnell, G., direktör vid fångvårdsanstalten å Hall;
Nordlund, Elsa-Brita, överläkare;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Thurén, G., direktör vid ungdomsanstalten å Skenäs;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. 23 66 60, växel (Hult även 10 16 58).
Direktiven för beredningens uppdrag, se 1939: I Ju 25, 1943: I Ju 9, 1945:
I Ju 12 och 1950:I Ju 12.
Sedan beredningen under år 1954 utarbetat förslag till lag om vissa
skyddsåtgärder mot brott (skyddslag), omfattande samtliga de åtgärder
som kunna träda i stället för straff, har beredningen under år 1955 utvidgat
lagförslaget till att omfatta hela det straffrättsliga reaktionssystemet.
Genom dqnna utvidgning har beredningens slutbetänkande, vari lagförslaget
kommer att framläggas, blivit fördröjt men beräknas kunna avgivas i
medio av 1956. I enlighet med medgivande av departementschefen den 27
september 1955 har manuskriptet till betänkandet börjat lämnas till sättning
efter hand som det färdigställes. Beredningens förslag till lag om skydd mot
brott (skyddslag) föreligger i korrektur.
Beredningen har under år 1955 avgivit infordrade yttranden över bl. a.
betänkanden angående den svenska kriminalstatistiken (SOU 1954: 35) och
om sekretessen vid förundersökning i brottmål (SOU 1955: 17) samt över
ett av särskilda sakkunniga inom justitiedepartementet upprättat förslag
till klientelundersökningar (stencilerat). Yttrande har utarbetats över barnavårdskommitténs
betänkande om utredningshem (SOU 1955:37).
I skrivelse till Konungen den 4 mars 1955 har beredningen hemställt om
åtgärder för säkerställande av Kriminologiska institutets verksamhet m. m.
Den 12—14 oktober 1955 hölls i Stockholm den nionde nordiska kriminalvårdskonferensen.
Under konferensen överlädes dels — i anslutning Lill
besök å ungdomsanstalten Roxtuna — om behandlingen av unga lagöverträdare
och dels om eftervården efter frigivning från frihetsberövande åtgärd.
I konferensen deltogo såsom representanter för Sverige bl. a. beredningens
ordförande och ledamöterna Bergendal, Eriksson, Ersman, Göransson,
Heuman, Holmberg, Hult och Strahl samt av beredningens sakkunniga
Thurén.
21
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
10. Auktorrättskommittén (1953:1 9; 1954:1 6; 1955:1 10) J Ju; [j
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 28 oktober 1938 och
den 27 november 1953 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Eberstein, G. A., professor emeritus;
Hedfeldt, N. E., regeringsråd.
Sekreterare:
Hesser, S. C. E. T., e. o. hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Greve, R., assessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60, ankn. 56 och 57.
Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
De sakkunniga ha under år 1955 hållit 23 sammanträden.
Som en fortsättning på det tidigare bedrivna nordiska samarbetet på auklorrättens
område ha de sakkunniga den 19—29 april 1955 i Stockholm sammanträtt
med representanter för grannländerna för behandling av de i huvudsak
överensstämmande förslag till nordiska lagar om upphovsmannarätt
och om rätt till fotografisk bild som förut utarbetats. På grundval av mötesförhandlingarna
ha vissa jämkningar vidtagits i de svenska texterna och i
samband därmed ha tidigare föreliggande utkast till motiv delvis omarbetats.
De sakkunniga avse att framlägga sina förslag i ett gemensamt betänkande
och beräkna att detta, som är i det närmaste tryckfärdigt, skall kunna avgivas
i början av år 1956.
11. Ärvdabalkssakkunniga (1953:1 11; 1954:1 7; 1955:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter av
det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., justitieråd;
Henkow, K. H., hovrättsråd.
Lokal: Högsta Domstolen; tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 20.
Det utredningsuppdrag, som innefattas i de ursprungliga direktiven för de
sakkunniga, är i huvudsak slutfört (se 1955: I Ju 11). Arbetet på förslag
till konvention angående vissa bördsfrågor vilar tills vidare.
Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1954 uppdragit åt de sakkunniga att, i
anledning av pågående lagstiftningsarbete i Danmark och Norge på arvslagstiftningens
område, från svensk sida deltaga i överläggningar med de
danska och norska kommittéerna, har Walin deltagit i ett i Oslo den 20—24
maj 1955 hållet sammanträde med nämnda kommittéer och i övrigt utfört
visst förberedande arbete. Överläggningarna komma att fortsätta under år
1956.
22
Riksdagsberättelsen
I Jli: 12 12. 19b8 års folkrättsbrottssakkunniga (1953:1 16; 1954:1 11; 1955:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande krig:
Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;
Gihl, K. S. T., professor emeritus;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Landquist, A. D., kommendör.
Förordnad att biträda de sakkunniga:
Thyresson, G., revisionssekreterare.
Biträde med viss arbetsuppgift:
Österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet.
Lokal: Västra Riddarhusflygeln, Riddarhuskajen 5, tel. 10 06 90 (Thyresson).
Direktiven för utredningen, se 1949: I Ju 28 och 1952: I Ju 22.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 icke hållit
något sammanträde.
Utarbetandet av en handbok angående folkrättsliga regler i krig pågår.
13. Besvärssakkunniga (1953:1 17; 1954:1 12; 1955:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949):
Herlitz, N„ professor emeritus, f. d. riksdagsman, ordförande;
Björkholm, S. H. H., regeringsråd;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Petrén, B. E. G., e. o. hovrättsassessor, docent.
Biträdande sekreterare:
Krantz, Å. A., byrådirektör;
Wennergren: C. B. O., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 11 och riksdagshuset; tel. växel 22 45 00 ankn.
1658 eller 11 84 99.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1952: I Ju 23.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit 45
sammanträden, därav 12 under vistelse i Katthammarsvik den 4—16 juli
1955. De sakkunniga ha färdigställt och avgivit ett den 26 mars 1955 dagtecknat
betänkande »Administrativt rättsskydd. Principbetänkande angående
besvärsinstitutet och därmed sammanhängande ämnen» (SOU 1955: 19).
I anledning av särskilt uppdrag ha de sakkunniga utarbetat ett lagförslag
innefattande regler om ett opartiskt förfarande för avgörande av tvister i
23
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
varuskattemål m. m., varjämte utkast till motiv upprättats. De sakkunniga 1 Jll« Jo
ämna snarast slutföra detta uppdrag.
De sakkunniga ha avgivit utlåtanden den 21 december 1954 rörande
1950 års skattelagssakkunnigas förslag till effektivare taxering (SOU 1954:
24) och den 19 november 1955 över ett av fullmäktige i riksbanken den 13
oktober 1955 framlagt förslag rörande ändrad organisation för handhavandet
av valutaregleringen.
14. Varumärkes- och firmautredningen (1953:1 18; 1954:1 13; 1955:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., överingenjör, chef för patentavdelningen vid Aktiebolaget Elektrolux;
Hedfeldt,
N. E., regeringsråd;
Jacobsson, G., sekreterare hos Skånes handelskammare;
Köhler, N. G., advokat;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Sekreterare:
Uggla, C. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),
67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 16
sammanträden. Arbetet har i huvudsak varit inriktat pa avfattandet av moliv
till den blivande varumärkeslagen. Stora delar av motiven föreligga nu i
utkast. Under motivarbetet har fortlöpande kontakt hållits med de övriga
nordiska länderna.
Betänkande med förslag till ny varumärkeslag beräknas kunna avlämnas
under år 1956.
15. Utredning av frågan om formerna för den information som rätten i vissa
fält skatt lämna juryn i trycksfrihetsmål (1953: I 21; 1954: I 16; 1955:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande, den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;
Kjellin, B. T. M., statssekreterare, tillika sekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951: 1 Ju 29.
Utredningen har under året fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter.
24
Riksdagsårrättelsen
I Jli: 16 16. 1951 års rättegångskommitté (1953:1 24; 1954:1 19;
1955:I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 iuni
1951):
Laurin, J., president, ordförande;
Brodin, H. W. G., advokat;
Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal;
Eriksson, G. A. V., häradshövding;
Fredriksson, K. T., gruvarbetare, riksdagsman (fr. o. in. den 94 au°usti
1955);
Hedlund, V. V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, f. d. riksdagsman
(t. o. in. den 4 augusti 1955);
Lassen, B. F. C., f. d. hovrättsråd, direktör;
Lutteman, S. E., borgmästare.
Expert:
Uhrbom, A. V., kriminalkommissarie.
Sekreterare:
Lindgren, R. L., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 193 50 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.
Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 30 november 1955
sammanträtt tillhopa 21 dagar.
Kommittén har avlämnat promemoria den 10 december 1954 angående
rätt för medborgare i annat nordiskt land att vara rättegångsombud i Sverige
(stencilerad), promemoria den 11 mars 1955 angående skyldighet för
styresman vid fångvårdsanstalt m. fl. att i fall då häktad person efter häktningen
börjat undergå honom tidigare ådömt frihetsstraff därom underrätta
häktningsdomstolen (maskinskriven), promemoria den 4 april 1955 angående
vidlyftiga rättegångar m. m. (SOU 1955: 10), promemoria den 28
oktober 1955 angående möjlighet för domaraspiranter m. fl. att i utbildningssyfte
tjänstgöra som biträde åt advokat (stencilerad) samt promemoria
den 16 november 1955 med förslag till vissa ändringar i konkurslagen
m. m. (stencilerad). Vidare har kommittén till Kungl. Maj:t avgivit yttranden
dels den 14 december 1954 över en inom justitiedepartementet upprättad
promemoria med förslag till lag om utlämning för brott dels ock den
15 mars 1955 över en inom Riksbyrån för folkbokföringen upprättad promemoria
med utkast till nytt formulär för uppgift enligt K. K. 1926:75.
Till riksdagens första lagutskott har kommittén avgivit utlåtande den 15
mars 1955 över två motioner om viss ändring av 5 kap. 103 § konkurslagen.
Kommitténs arbete fortsätter och beräknas pågå under hela år 1956.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
25
17. Översgn av bestämmelserna rörande preskription av fordran I Ju: 18
(1955:1 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande preskription
av fordran:
Wijnbladh, C. M. E., president.
Sekreterare:
Ringdén, H.-F., revisionssekreterare, förordnad den 22 maj 1953; numera
på egen begäran entledigad.
Marcus, S., hovrättsassessor, förordnad den 15 mars 1955.
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70.
Under tiden december 1954—november 1955 har hållits ett sammanträde
med delegerade från övriga nordiska länder (i Umeå den 22-—30 augusti
1955). Vid sammanträdet framlades och behandlades av de delegerade var
för sig upprättade nya utkast till lagstiftning i ämnet jämte summariska
motiv. Under det fortsatta arbetet skola lagutkasten omarbetas och motiveras
med ledning av de i Umeå vunna erfarenheterna. Ett slutsammanträde
är avsett att hållas i Oslo hösten 1956.
Den sakkunnige beräknas ha slutfört sitt uppdrag under år 1957.
18. Svensk delegation hos Förenta Nationerna i fråga om brottsprevention
och brottslingsbehandling (1953: I 26; 1954:1 21; 1955: I 22)
Korrespondenter förordnade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21
december 1951:
Schlyter, K., f. d. president, ordförande i strafflagberedningen;
Göransson, H., överdirektör;
Eriksson, G. T., byråchef.
Hovrättsassessorn C. Holmberg har biträtt delegationen såsom sekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.
Direktiv: se 1953: I Ju 26.
Under året har avgivits eu årsrapport rörande frågor på kriminalpolitikens
område i Sverige under 1954 och 1955. Vidare ha två frågeformulär
besvarats, avseende det ena abnormbrottsligheten (les délinquants anormaux)
och det andra vanebrottsligheten (les délinquants d’habitude).
Vid besvarandet av det senare frågeformuläret har delegationen biträtts av
dr jur. Gerhard Simson.
Svenska ledamöter av FIPP (Fondation internationale pénale et pénitentiaire)
äro statssekreteraren Björn Kjellin, vilken efterträtt Schlyter, samt
Göransson. Schlyter har valts till hedersledamot. Stiftelsen sammanträdde
i Geneve den 27 augusti 1955.
Under tiden den 22 augusti—den 3 september 1955 anordnade F. N. en
världskongress i Geneve. På kongressen behandlades ämnena Minimiregler
för behandlingen av fångar, Urval och utbildning av fångvårdspersonal,
Riksdagsberättelsen
I Ju: 18 Öppna anstalter, Fångvårdsarbete samt Ungdomsbrottsligheten. I kongressen
deltogo från svensk sida bl. a. justitieministern, statsrådet Herman°Zetterberg,
Eriksson, Göransson, Kjellin, professor Ivar Strahl och förste byråsekreteraren
C. H. Ericsson. Schlyter utsågs till vicepresident honoris causa.
I en av International Society for Criminology anordnad kriminologkongress
i London den 12—18 september 1955 deltogo bl. a. G. T. Eriksson och
lagbyråchefen Per Bergsten.
19. Bilskadeutredningen (1953:1 29; 1954: I 23; 1955: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
i samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn den 9
juni 1952):
Strahl, I., professor, ordförande;
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare (fr. o. m. den 21 ianuari
1955);
Lindh, G. B. T., advokat, ordförande i Sveriges advokatsamfund;
Malmseus, B. E., jur. kand., ombudsman;
von Sydow, G., hovrättsråd, tillika sekreterare (t. o. m. den 20 januari 1955).
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningen
ha med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:
Broberg, R. H. J, byråchef;
Hall, M. I., försäkringsdirektör;
Hedner, C.-E. E., advokat;
von Sydow, G., hovrättsråd (fr. o. m. den 21 januari 1955).
Lokal: Stora Nygatan 2 AIT; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 29.
Utredningsarbetet har under året fortgått, överläggningar med delegerade
från grannländernas kommittéer ha hållits i Stockholm den 13_18 juni
1955. Sekreteraren har i mitten av oktober 1955 deltagit i ett möte i Helsingfors
mellan sekreterarna i de nordiska kommittéerna, varvid förslag till
överensstämmande uppställning av lagarna dryftades. Detta förslag skall behandlas
på gemensamt möte mellan de nordiska kommittéerna i januari
1956.
20. Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
(1953:1 30; 1954:1 24; 1955:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juni 1952):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
27
Herlitz, N., professor emeritus, f. d. riksdagsman;
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, tillkallade jämlikt ovannämnda bemyndigande att deltaga
i överläggningar med kommittén:
Askelöf, I. T., vice verkställande direktör (t. o. m. den 6 maj 1955);
Bomgren, E. G., justitieråd;
Lindahl, F., direktör;
Molén, H., direktör (fr. o. m. den 7 maj 1955);
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare;
Nordmark, S., byråchef;
Westman, E. G., vice stadsjurist.
Lokal: Stora Nygatan 2 A1T; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för kommittén, se 1953: I Ju 29.
Under tiden den 1 december 1954 — den 30 november 1955 ha ett flertal
sammanträden hållits. Ordföranden och sekreteraren har under sex dagar
i januari 1955 deltagit i överläggningar med delegerade från grannländernas
kommittéer.
Arbete med utarbetande av slutligt förslag och motiv pågår. Tidpunkten
för arbetets avslutande, som på vissa punkter är beroende av den under
41 omtalade utredningen, kan ännu icke närmare angivas.
21. Fideikommissutredningen (1954:1 25; 1955:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 juni 1952 och
den 30 april 1953 för att verkställa utredning av frågan om fideikommissens
avskaffande:
Widegren, B. G., borgmästare;
Lundvik, C. U. V., e. o. hovrättsassessor.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., e. o. hovrättsassessor.
Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september
1955 för att biträda utredningen:
Berthelson, G. B., förste antikvarie;
Bonde, C. J. C., friherre, innehavare av Ericsbergs fideikommiss;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Nilsson, N. A., e. o. kanslisekreterare;
Nilsson, Sigurd H„ landstingsman;
von Seth, T. G. A., greve, innehavare av Bratteborgs fideikommiss, led. av
II kamm.;
Trolle-Bonde, C., greve, innehavare av Trolleholms fideikommiss;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 1 1/2 tr.; tel. 20 03 48.
Utredningen har under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 hållit 28 sammanträden, därav ett plenarsammanträde med experterna.
Med hänsyn till att utredningens arbetskrafter under år 1955 i viss
Ju: 21
28
Riksdagsberäitelsen
I Jlt* 21 utsträckning tagits i ansprak för andra uppgifter har utredningsarbetet
fördröjts. Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under
1956.
22. Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla aktiebolagslagen
(1954:1 28; 1955:1 28)
. Deu 9 januari 1953 förordnades professorn Håkan Nial att, i anslutning
till riksdagens skrivelse nr 124 år 1950, inom justitiedepartementet verkställa
en förbererande undersökning av frågan om möjligheterna att förenkla
aktiebolagslagen. Genom förordnande den 8 februari 1954 utvidgades
uppdraget att gälla jämväl undersökning av spörsmål om eventuell
ändring av 103 § aktiebolagslagen.
Under tiden december 1954—november 1955 har utredningsarbetet fullföljts
i samrad med ett antal praktiskt sakkunniga personer. Utredningen
beräknas bli slutförd under år 1956.
23- By ggnadsminnes utredningen (1954:1 29; 1955:1 28)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1953 för att
utreda frågan om åtgärder för att bevara och skydda kulturhistoriskt
märkliga byggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1953):
Andersson, G. H., f. d. landshövding, ordförande;
Berg, G., förste intendent;
Berthelson, G. B., förste antikvarie, tillika sekreterare;
Engkvist, O. T., byggmästare;
Ivjellin, B. T. M., statssekreterare.
Experter:
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellner, K. B., förste intendent;
Langberg, H., sekreterare i Det sasrlige bygningssyn, Köpenhamn;
Svahnström, J. G., landsantikvarie.
Lokal: Riksantikvarieämbetet; tel. 67 00 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 29.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 5
sammanträden om tillhopa 11 dagar och företagit ett studiebesök på Mälsåkers
slott.
Utredningen har genomarbetat texten till sitt betänkande. Vissa kompletteringar
återstå, innan betänkandet kan justeras i sin helhet. Slutligen har
utredningen avgivit yttrande till handelsdepartementet över det av 1948
års utredning om en statens kulturfond avlämnade betänkandet.
Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1956.
24. Djurskgddsutredningen (1954: I 32; 1955: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
29
Gei jer, E. G., f. d. justitieråd. I Ju: 25
Expert och tillika sekreterare:
Danielsson, A., e. o. byråsekreterare.
Experter:
Ekman, A. G., professor;
Larsson, R., förste stadsveterinär;
Pehrson, G. T., professor.
Lokal: Veterinärstyrelsen, Teknologgatan 8; tel. 23 59 35 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Ju 32.
Sedan Kungl. Maj :t den 15 april 1955 — efter framställning bl. a. av utredningsmannen
-—- föreskrivit, att vid statens veterinärmedicinska anstalt
skulle försöksvis anställas en veterinär för renskötseln, samt en sådan
befattningshavare utsetts, har utredningsmannen haft överläggningar med
anstaltens föreståndare samt den utsedde veterinären och därvid ställt
till förfogande visst genom utredningen insamlat material rörande slakt
och kastrering av renar m. m. Under redovisningsåret har utredningen
i övrigt huvudsakligen varit inriktad på frågan om förevisandet av djur
och därmed sammanhängande'' spörsmål. Det har under utredningens gång
kommit att framstå såsom lämpligt att överväga bestämmelser icke blott
om cirkus- och liknande företag utan om all förevisning av djur i anslutning
till 8 § djurskyddslagen. Ett utkast till författning, innehållande sådana
bestämmelser, har utarbetats, liksom också förslag till vissa delar av
därtill hörande betänkande. Arbetet därmed, som av olika anledningar icke
kunnat fullbordas under året, skall om möjligt slutföras under år 1956.
25. 1954 års fastighetshildningskommitté (1955: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., t. f. generaldirektör, ordförande;
Jansson, B. F„ hemmansägare, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;
Nordfelt, Hj. K. A., lagman.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Magnusson, R. E., byråchef;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., över lantmätare;
Wetterhall, II. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., byråchef.
30
Riksdagsberättelsen
I Ju: 05 Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., e. o. hovrättsassesor;
Wallner, H., byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 11/2 tr.; tel. 11 39 98 och 11 55 80.
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 11 sammanträden.
Utredningsarbetet fortsättes och beräknas komma att pågå under
hela år 1956.
26. Utredning angående myrslogar m. m. (1954: I 37; 1955: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1953 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 22 maj 1948 begärda utredningen
angående myrslogarna inom de på bekostnad eller med understöd av staten
storskiftade delarna av Kopparbergs län jämte därmed sammanhängande
frågor:
Malmberg, H., f. d. generaldirektör.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel.växel 23 66 60.
Den 4 december 1953 förordnade Kungl. Maj :t, att det med ovan angivna
bemyndigande avsedda utredningsuppdraget skulle utvidgas till att omfatta
jämväl slutförandet av utredning rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län in. m.
Experter i fråga om ströängsindragningen, tillkallade den 21 november
1955:
Jacobson, U. R., f. d. handlande, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.
Utredningen har under 1955 avsett ströängsförhållandena. Betänkande i
denna del kommer att lämnas under början av 1956, varefter utredningsarbetet
i fråga om myrslogarna i Dalarna återupptages.
27. Utredning om administrativa frihet sb er öv anden (1954: I 37; 1955: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Axelson, N. E. A., förste länsassessor;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., e. o. hovrättsassessor.
31
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Biträdande sekreterare:
Borggård, G. R., e. o. hovrättsassessor (under tiden den 12 april—den 2 november
1955);
Nyman, E. O., e.o. hovrättsfiskal (fr. o. m. den 21 november 1955).
Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62, tel.
61 51 54 (ordföranden); Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
tillhopa 14 dagar. Till utredningen har inkommit begärda uppgifter
om lagstiftningen i vissa främmande länder beträffande några av de frihetsberövanden,
som omfattas av utredningsuppdraget.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1956.
28. Fångvårdsbgggnadsutredningen (1955: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1954 för att
utreda frågan om förnyelse av anstaltsbeståndet inom fångvården (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1954):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Eriksson, G. T., byråchef;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Josephson, W., grosshandlare;
Tammelin, P. A. V., byrådirektör;
Wejke, G. W., generaldirektör.
Experter:
Bellander, N. G., läkare;
Blom, S. D., byråchef;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör
Fornander, J. N.-U., byrådirektör;
Lönnberg, J. W. G., direktör;
Marnell, K. G., direktör;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Rylander, C. G., professor;
Thurén, G. C. O., direktör;
Åmark, C. E., docent.
Sekreterare:
Fischier, S. G. O. M., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr.; tel.växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1955: I 35.
Under tiden december 1954—november 1955 har utredningen hållit 10
sammanträden.
Den 2 november 1955 har utredningen avgivit ett betänkande (stencilerat)
angående ersättningsanstalter för Långholmen samt ny kvinnoanstalt.
Utredningen beräknar fortsätta sitt arbete under år 1956.
32
Riksdagsberättelsen
I Ju: 29 29. Författningsutredningen (1955: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga
en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., sekreterare, led av II kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L„ chefredaktör;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Westerståhl, H. J., professor.
För biträde med vissa sekreteraruppgifter:
Sandler, B. G.
Experter:
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Jansson, C. G., fil. lic.;
Sköld, L„ pol. mag.;
Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen: tel. 11 39 68.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Ju 37.
Utredningen har under tiden januari—september 1955 hållit 29 sammanträden.
Utredningsarbetet pågår.
30. Utredning angående kompetensfördelningen mellan Kungl.
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten (1955:1 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1954 för att
verkställa en systematisk översyn av 2 § regeringsrättslagen (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 oktober 1954):
Ekberg, S. E„ f. d. justitieråd.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 38.
Utredningsarbetet pågår.
31. Markvärdeutredningen (1955:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1954 för
att verkställa utredning av frågan om indragning till det allmänna av oförtjänt
jordvärdestegring (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1954):
Anderberg, H. E., häradshövding, ordförande;
Anners, E. G. E., docent;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
33
Boija, G., överingenjör, led. av II kamm.; I Ju: 32
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Lantz, H. V., förste byråingenjör;
Lodenius, V. G., lantbrukare, 2:e vice talman, led. av I kamm.
Experter:
Ankarcrona, S. T. S., advokat;
Berch, B. O., fil. kand., godsägare;
Fredricsson, L. J. M., ombudsman;
Lindman, A. G., stadsplanechef;
Nordberg, A. E., direktör;
Persson, F. L., fastighetsdirektör;
Ringenson, E. V., rådman;
Sandström, K. E. O., tekn. lic., distriktslantmätare;
Welinder, P. E. C., professor;
Westman, E. G., vice stadsjurist;
Åström, A. M„ bankjurist.
Sekreterare:
Hjern, B. K. L., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 10 54 90 (sekreteraren) och Ystad
101 96 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 39.
Utredningen, vars sekreterare under januari—april 1955 tagits i anspråk
för andra uppgifter, har under året hållit sammanträden under tillhopa 29
dagar. Utredningens experter ha indelats i fyra särskilda delegationer och
under nio av sammanträdesdagarna ha överläggningar hållits med olika delegationer.
Ett preliminärt lagutkast har utarbetats och vissa inledande avsnitt i ett
blivande betänkande föreligga vid årsskiftet i manuskript. Statistiska centralbyråns
utredningsinstitut har meddelats uppdrag att för utredningens
räkning sammanställa viss statistik. Efter remiss har yttrande avgivits över
hyresregleringskommitténs den 27 september 1955 framlagda betänkande
angående hyresregleringens avveckling m. m.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1956.
32. Utredning rörande straff tidsberäkning och sammanläggning
av straff (1955: I 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa en översyn av gällande regler rörande strafftidsberäkning och
sammanläggning av straff samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1954):
Agge, K. I., professor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 40.
3 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen.
34
Riksdag sberättelsen
I Jn: 32 Arbetet har under årets första hälft inriktats på insamlande av material
rörande myndigheternas tillämpning av gällande bestämmelser samt på en
preliminär undersökning av möjligheterna att genom ändringar i reglerna
om sammanträffande av brott och om villkorlig frigivning avhjälpa de i
direktiven påtalade olägenheterna. Sedan det visat sig att hithörande frågor
f. n. utgöra föremål för överväganden inom strafflagberedningen i samband
med dess revision av det straffrättsliga påföljdssystemet, har utredningen
under årets senare hälft i stort sett legat nere i avbidan på resultatet
av strafflagberedningens arbete som i nu förevarande avseende snart
torde vara avslutat. Härefter kommer utredningen att slutföras, vilket beräknas
kunna ske under år 1956.
33. Stadsdomstolsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1955):
Bergquist, Th. E. N. landshövding, ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Hassler, N. H. A., professor;
Larsson, E. V., överlantmätare;
Löfqvist, I., kansliråd;
Svennegård, C. J., borgmästare;
Åkerström, E. O., överrevisor, led. av II kamm.
Experter:
Brandt, H. B. D., rådman;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Lidbeck, P. I., hovrättsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr., tel. 10 57 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
30 december 1954):
Rättskipningen är i princip en statlig angelägenhet. I enlighet härmed har upprätthållandet
av domstolsorganisationen till största delen lagts på staten. Detta
gäller i fråga om överrätterna, och av underrätterna äger det tillämpning på häradsrätterna,
vilka handhar rättskipningen på landet. Beträffande städerna råder
icke en enhetlig ordning. Åtskilliga nytillkomna städer och vissa äldre sådana av
mindre storlek, vilka i senare tid förenats med domsaga, lyder under häradsrätt.
I övriga städer finnes emellertid för rättskipningen i första instans en av kommunen
avlönad domstol, rådhusrätten.
Under förarbetena till rättegångsreformen uttalade processkommissionen i ett
år 1926 avgivet principbetänkande, att den bestående skillnaden mellan land
och stad i fråga om rättskipningen i första instans borde upphävas. Staten borde
enligt kommissionens mening ombesörja rättskipningen även i städerna. Underrätternas
domkretsar borde utgöras av områden, som kunde innefatta både lands
-
Kommittéer och sakkunniga: .Justitiedepartementet
35
bygd och stad eller endast landsbygd eller endast stad. Sambandet mellan förvalt- J Jj|; 33
ning och rättskipning i städerna borde upphöra.
Då huvudgrunderna för rättegångsreforinen prövades år 1931, intog emellertid
såväl Kungl. Maj:t som riksdagen den ståndpunkten att ändringar i domstolsorganisationen
borde vidtagas i samband med nämnda reform endast såvitt de
vore nödvändiga för att domstolarna skulle bli i stånd att uppbära det nya proeessuella
förfarandet. Från denna utgångspunkt blev sålunda frågan om en omorganisation
av rådshusrätterna skjuten på framtiden, frånsett den fortgående
indragningen av rådhusrätterna i vissa mindre städer. Principiellt uttalade sig
dock både Kungl. Maj:t och riksdagen vid detta tillfälle för att rättskipningen i
städerna borde övertagas av staten. Frågan härom ansågs emellertid böra anstå
i avbidan på en omläggning av städernas förvaltning, eftersom rådhusrätt tillika
utgjorde magistrat och i denna egenskap har vissa administrativa uppgifter av
såväl statlig som kommunal natur.
Genom den nya kommunallagen, vilken träder i kraft den 1 januari 1955, kommer
magistratens befattning med kommunala uppgifter att upphöra. Härigenom
aktualiseras frågan om rådhusrätternas ställning i såväl organisatoriskt som finansiellt
hänseende. För bedömande härav krävs emellertid en ingående utredning,
och jag förordar att sakkunniga nu tillkallas för att utreda denna fråga.
Utredningen bör i första hand taga ställning till den organisation av rådhusrätterna,
som ur rättskipningens synpunkt framstår som den lämpligaste, och därvid
beakta förhållandet mellan dessa domstolar och övriga allmänna underrätter.
Processkommissionens principuttalande innebar, att underrättsorganisationen
skulle vara enhetlig. Härvid anförde emellertid kommissionen att detta icke med
nödvändighet behöver medföra, att underrätterna i hela landet ordnas efter fullkomligt
enahanda grunder, så att icke någon olikhet får finnas mellan underrätten
i en stad och underrätten på landsbygden. Enligt kommissionens mening måste
dock vissa gemensamma drag sammanhålla underrätterna till en enhetlig typ, i
vilken organisatoriska variationer medgives.
Den huvudsakliga organisatoriska skillnaden mellan häradsrätt och rådhusrätt
ligger för närvarande i domstolens sammansättning. Medan häradsrätten sedan
gammalt består av häradshövding och nämnd, är grundformen för rådhusrätten
ett kollegium av lagfarna domare. Betydelsefulla undantag från denna regel finnes
dock. Sålunda infördes i samband med rättegångsreformen efter mönster från
häradsrätterna en ny form för rådhusrättens sammansättning i vissa grövre brottmål,
nämligen en lagfaren domare och nämnd. Även andra undantag förekommer.
Då det gäller att taga ställning tilj rådhusrätternas sammansättning, kan vissa
omständigheter, såsom processkommissionen framhöll, tala för en mera enhetlig
(vp av allmänna underrätter både för land och för stad. Å andra sidan bör också
beaktas att den kollegialt sammansatta domstolen har vunnit hävd i städerna. Visserligen
torde denna domstolsform mindre ha sin grund i processuella överväganden
än i det förhållandet att rådhusrätten framvuxit såsom stadens styrelse. Vissa
grupper av mål, för vilkas avgörande ett juristkollegium är särskilt lämpligt _
t. ex. tvistemål rörande invecklade ekonomiska förhållanden — torde emellertid
vara vanliga huvudsakligen i större städer, och vägande praktiska skäl kan därför
tala för att den kollegiala domstolsformen skulle kunna förekomma åtminstone
i dessa städer. Det bör ankomma på utredningen att närmare genomgå och värdera
de olika synpunkter som kan anläggas på frågan om rådhusrätternas sammansättning.
Fn viktig fråga som härvid bör beaktas gäller lekmannainflytandet. Det finns
anledning att överväga ett vidgat lekmannainflytande i rådhusrätterna, särskilt i
brottmål och i sådana tvistemål som rör familjerättsliga förhållanden. Frågan om
lormerna för lekmännens deltagande i rådhusrätternas rättskipning blev ingående
behandlad under förarbetena till den nya rättegångsbalken och olika förslag här
-
36
Riksdags berättelsen
| Ju* 33 om övervägdes. Sålunda innebar det av processlagberedningen framlagda förslaget
en samverkan mellan flera lagfarna ledamöter och nämnd. Den ståndpunkt, som
vid rättegångsbalkens antagande slutligen togs till omfattningen och formerna för
lekmannainflytandet i rådhusrätt, bör icke hindra att dessa frågor nu, i belysning
av den hittills vunna erfarenheten, upptages till en förutsättningslös granskning.
Det bör sålunda övervägas, om det kan anses lämpligt att tillskapa nya former
för lekmännens deltagande, t. ex. såsom meddomare jämte en eller flera lagfarna
ledamöter. Även om nuvarande system med en lagfaren domare och nämnd
bibehålies, bör det övervägas, huruvida icke antalet i varje mål deltagande nämndemän
bör minskas och de nuvarande reglerna om nämndemännens rösträtt ändras.
Det mest ändamålsenliga vore måhända att — trots svårigheterna att finna
en klar och otvetydig avgränsning •— upptaga skilda regler för domstolens sammansättning
och lekmännens medverkan för olika typer av mål. I den mån så
betingas av de förslag som de sakkunniga vill framlägga för domstol i större eller
medelstora städer, bör de sakkunniga vara oförhindrade att också ingå på frågan
om häradsrätts sammansättning och reglerna för häradsnämndens rösträtt.
Därest rådhusrätt, såsom i det följande förordas, befrias från sina åligganden
att såsom magistrat handlägga administrativa ärenden rörande staden, kan frågan
om den lämpliga domkretsindelningen övervägas helt ur rättsvårdens synpunkt.
Åtskilliga omständigheter torde emellertid inverka på denna fråga. Huruvida en
stad bör bibehållas såsom egen domkrets är sålunda beroende av den förut berörda
frågan om domstolens sammansättning och spörsmålet i vad mån domstolsuppgifterna
kan beräknas bereda full sysselsättning åt domstolens lagfarna ledamöter.
Av betydelse torde även vara den ordning för domstolens ordinarie sammanträden
som anses bör gälla. Utredningen bör taga ställning till vilka grunder
som skall tillämpas, då det gäller att bestämma om stad skall utgöra egen domkrets
eller ingå i en domsaga med större domsområde.
Till övervägandet av rådhusrätternas framtida ställning och deras inordnande i
underrättsorganisationen hör frågan om hur finansieringen av rådhusrätterna bör
bestridas. Denna fråga har samband med spörsmålet om städernas särskilda rättigheter
och skyldigheter. Bland dessa rättigheter bör här i främsta rummet nämnas
rätt till tolagsersättning. Tolag var en skatt, som i äldre tider utgick vid inoch
utförsel av varor i stapelstäder, och rätten att upptaga tolagen har av kronan
beviljats städerna i deras privilegier eller i särskilda resolutioner. Ändamålet med
tolagen har oftast angivits vara att densamma skulle tjäna stadens magistrat till
underhåll. Sedan lång tid tillbaka föreligger ej längre någon rätt för städerna att
uppbära tolag, men städerna åtnjuter i stället viss ersättning härför av statsverket.
Fall torde dessutom föreligga, då städer åtnjuter andra förmåner, som tillkommit
såsom bidrag från staten till kostnader för rådhusrätter eller till avlöning åt borgmästare
och rådmän. Städerna har även vissa andra särskilda rättigheter, vilka
ej sammanhänger med deras skyldighet att bekosta magistrat och rådhusrätt. Enligt
vad jag inhämtat avser chefen för finansdepartementet att inom kort till behandling
upptaga frågan om utredning angående städernas rättigheter och skyldigheter
i dylika hänseenden. Denna fråga bör därför falla utanför de sakkunnigas
uppdrag. Med hänsyn till det samband som råder mellan de nu berörda frågekomplexen
måste givetvis ett nära samarbete äga rum mellan utredningarna.
Kostnaderna för häradsrätternas verksamhet bestrides icke till alla delar av
statsverket. Det åligger nämligen domkretsens invånare att betala utgifterna för
sammanträdes- och kanslilokal jämte möbler in. in. Frågan huruvida denna tingsluisbyggnadsskyldighet
bör övertagas av statsverket har sedan länge varit föremål
för uppmärksamhet och delade meningar har rått. Ett skäl som tidigare anförts
för att tingshusbyggnadsskyldigheten icke då kunde avskaffas var att frågan härom
icke kunde lösas utan att samtidigt spörsmålet om rådhusrättsstädernas åligganden
i motsvarande hänseende omprövades. 1 riksdagen behandlades frågan se
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 37
nast år 1948. Riksdagen avvisade då ett i motion framfört krav på att staten skulle £ Ju; 33
övertaga tingshusbyggnadsskyldigheten och åberopade därvid främst rättsvårdens
intressen. Även enligt min mening är den lokala förankringen på detta område ur
flera synpunkter av sådant värde, att den bör bibehållas. Konsekvensen av att
tingshusbyggnadsskyldigheten kvarstår för häradsrätternas del torde vara att en
eventuell förändring i fråga om det ekonomiska ansvaret för rådhusrättsstädernas
rättskipning icke bör omfatta skyldigheten att hålla domstolslokal. I de flesta av
dessa städer är för övrigt rådhusen monumentalbyggnader med en för stadsbilden
dominerande placering och utformning. Det skulle säkerligen vara olämpligt att
låta dessa byggnader undandragas den kommunala omvårdnaden. Utredningen bör
alltså utgå från att städernas alltjämt skall hålla domstolarna med inredd lokal i
samma omfattning som de tingshusbyggnadsskyldige. Det synes med hänsyn härtill
lämpligt att de sakkunniga även upptager frågan om att sammanföra och komplettera
de spridda och delvis ålderdomliga stadgandena om tingshusbyggnadsskyldigheten
till en mera fullständig och tidsenlig lagstiftning.
Såsom jag tidigare antytt kommer även den 1 januari 1955 vissa statliga administrativa
uppgifter att åvila magistraterna. Ehuru det legat utanför kommunallagskommitténs
egentliga uppdrag, behandlade den i sitt betänkande med förslag
till kommunallag m. m. (SOU 1952:14) förberedelsevis frågan, hur dessa uppgifter
framdeles borde handhavas. Kommittén framhöll sålunda, att i rådhusrättsstäderna
en fullständig åtskillnad mellan förvaltning och rättskipning borde åvägabringas
och magistratsinstitutionen avvecklas. Magistratens statliga uppgifter
borde enligt kommitténs mening överflyttas till vissa andra redan befintliga organ,
såsom länsstyrelse, polismyndighet och drätselkammare. För varje typ av ärenden
gjorde kommittén också en preliminär prövning, till vilket organ överflyttandet
lämpligen borde ske. I yttrandena över kommitténs betänkande har flertalet av
de remissinstanser, som uttryckligen berört detta spörsmål, biträtt kommitténs
uppfattning att magistratens statliga funktioner bör upphöra. Riksdagen har år
1952 vid behandlingen av en motion angående magistraternas statliga administrativa
uppgifter framhållit att en reform av magistratsinstitutionen bör fullföljas
även beträffande dessa uppgifter.
De sakkunniga bör i enlighet härmed utreda frågan om överflyttande av magistratens
återstående uppgifter på andra organ. I de städer, som saknar magistrat,
ankommer motsvarande statliga uppgifter i regel på kommunalborgmästare. Vid
antagandet av den nya kommunallagen har förutsatts, att utredningen om avskaffandet
av magistratens statliga uppgifter skulle utsträckas att avse handliavandet
av motsvarande uppgifter för stad utan magistrat samt spörsmålet, huruvida kommunalborgmästarinstitutionen
bör bibehållas eller icke. Även dessa frågor bör
upptagas av de sakkunniga.
I detta sammanhang må nämnas att ordningsstadgeutredningen i ett den 23 oktober
1954 framlagt förslag till allmän ordningsstadga m. m. (SOU 1954:37) förordat
att de väsentliga statliga uppgifter, som enligt ordningsstadgan för rikets
städer ankommer på magistrat och kommunalborgmästare, skall överflyttats på
de egentliga polisorganen. De sakkunniga bör beakta detta förslag och den fortsatta
behandlingen av detsamma.
Vid bestämmandet av utredningsuppdragets omfattning är vidare att märka, att
det även på vissa angränsande områden föreligger skiljaktighet mellan land och
stad, nämligen i fråga om åklagare- och exekutionsväsendet. Sålunda svarar rådhusrättsstäderna
för kostnaderna för åklagare och utmätningsman, medan motsvarande
kostnader vilar på statsverket i fråga om landsbygden och flertalet städer,
som är förenade med domsaga. Även hithörande frågor bör prövas vid utredningen.
Däremot saknas anledning att i detta sammanhang upptaga frågan om polisorganisationen;
endast i de fall då åklagare samtidigt har polischefsuppgifter bör utredningen
ingå härpå.
38 Riksdagsberättelsen
I Ju: 33 Enligt nu gällande ordning är i rådhusrättsstäderna magistraten eller någon dess
ledamot överexekutor. Länsstyrelsen är överexekutor för landet och likaså i flertalet
städer som ingår i domsaga. Det finns vidare i vissa städer den ordningen
att de på utmätningsman ankommande göromålen vilar på en av magistratens ledamöter.
Vid utredningen bör undersökas, hur dessa olika exekutionsärenden i
fortsättningen skall handläggas, varvid en lösning bör sökas efter sådana linjer
att den ej föregriper en blivande utredning om utsökningsrättens reformering.
Därest kostnaderna för rättskipningen i de nuvarande rådhusrättssstäderna överflyttas
på statsverket, torde någon anledning icke föreligga att bibehålla städernas
valrätt vid tillsättande av ledamot i rådhusrätt. De sakkunniga bör utreda
frågan om de författningsändringar som härav må påkallas.
Genomförandet av en omorganisation av rådhusrätterna torde kräva att ställning
tages till ett stort antal detaljspörsmål, såsom frågor av vilka städer som
framdeles skall utgöra särskild domkrets, om antalet befattningshavare, såväl lagfarna
som icke lagfarna, vid dessa städers domstolar, om löneställningen för dessa
befattningshavare och om den rättsbildade personalens utbildning och tjänstgöring
inom andra delar av domstolsväsendet. Då emellertid dessa detaljspörsmål är beroende
av den ståndpunkt som tages till de förut berörda huvudfrågorna om rådhusrätternas
sammansättning och grunderna för domkretsindelningen, bör utredningen,
åtminstone tillsvidare, endast avse de mera principiella och allmänna
frågor som berörts i det föregående eller som äger samband därmed. I dessa frågor
bör förslag jämte författningsutkast framläggas. Detaljspörsmål bör sålunda
icke nu upptagas i vidare mån än som må erfordras för att vinna överblick över
de praktiska och ekonomiska verkningarna av föreslagna reformer.
Utredningens arbete bör, i den mån det berör andra pågående utredningar, ske
i samråd med härför tillsatta sakkunniga.
Utredningen har hållit ett första sammanträde den 23 maj 1955. Utredningsarbetet
pågår.
34. 1955 års domarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa en översyn av domarpersonalens rekryterings- och anställningsförhållanden
samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes Tidn. den 9 mars 1955):
Kristensson, A. Y. S., lagman, ordförande;
Lundh, J. L., statskommissarie;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Rappe, N. J., borgmästare.
Sekreterare:
Ernulf, T. G., e.o. hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkohrinken 7 1 1/2 tr., tel. 10 42 93.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
30 december 1954):
Vid genomförandet av processreformen vidtogs endast sådana ändringar i domstolarnas
personalorganisation, som var föranledda av det nya förfarandet och
som, såvitt man kunde beräkna, motsvarade ett stadigvarande behov. Sedan rättegångsbalken
nu varit i tillämpning under sju år, föreligger bättre betingelser för
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
39
att taga ställning till domstolarnas behov av personal med dömande uppgifter. Erfa- IJu: 34
renheterna är enligt min mening nu tillräckliga för att denna fråga skall kunna
närmare övervägas. Inom justitiedepartementet vidtagna undersökningar har visat,
att det för den dömande personalen uppkommit en betydligt ökad arbetsbelastning
under de senaste åren, och det har varit ofrånkomligt att möta behovet
av personalförstärkning genom omedelbara åtgärder, som i huvudsak fått provisorisk
karaktär. Det är därför angeläget att en översyn av personalorganisationen
nu göres. Riksdagen har också, på hemställan av första lagutskottet, i skrivelse
den 25 november 1953, nr 396, anhållit om en förutsättningslös utredning i enlighet
med vad utskottet anfört rörande den framtida utformningen av domarbanan.
Förut denna dag har jag erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda
sakkunniga för att utreda frågan om rådhusrätternas framtida ställning samt
därmed sammanhängande spörsmål. Därest denna utredning leder till att rådhusrätterna
förstatligas, innebär detta att den nuvarande uppdelningen av underrätterna
i sådana med statligt anställd personal och sådana, vilkas personal har
kommunal anställning, kommer att upphöra. I samband därmed kan det bli erforderligt
att genomgå hela organisationen. Det torde likväl icke vara motiverat att
låta anstå med den i det föregående förordade översynen till dess frågan om rådhusrätternas
förstatligande hunnit övervägas. Utredningen om rådhusrätternas
framtida ställning är nämligen omfattande och berör ett flertal svårlösta spörsmål,
varför den i första hand torde leda blott till principförslag. Man måste räkna
med att det dröjer åtskillig tid, innan ett eventuellt förstatligande kan genomföras.
Utredningen härom bör därför icke avvaktas; de ändringar i domstolarnas personalorganisation,
som kan komma att föranledas av en ändrad ställning för rådhusrätterna,
torde få övervägas vid en senare tidpunkt. Under dessa förhållanden
bör emellertid någon mera genomgripande omorganisation icke vidtagas för närvarande.
Hovrätterna intager på det sättet en central ställning i domstolsorganisationen,
att de svarar för domstolarnas rekrytering. Av vikt är därför att hovrätterna har
tillfredsställande möjlighet att bedöma domaraspiranternas lämplighet och bereda
dem erforderlig utbildning. Det synes emellertid även finnas anledning att överväga,
huruvida antalet i hovrätterna tjänstgörande fiskaler kan nedbringas. Utredningen
bör, med beaktande av dessa olika synpunkter, undersöka fiskalernas och
fiskalsaspiranternas arbetsuppgifter samt det behov av personal som föreligger.
Uppmärksamhet bör vidare ägnas åt problemet, hur den ur utbildningssynpunkt
värdefulla tjänstgöringen som adjungerad ledamot i hovrätt skall kunna beredas
domaraspiranterna.
Det är uppenbarligen av värde, om den blivande domaren under sin utbildningstid
förvärvat erfarenhet av åklagare- och advokatverksamhet. Och likaså är
liomstolserfarenhet av betydelse för åklagare och advokater. I skrivelse den 16
juni 1954 har riksåklagarämbetet hemställt, att frågan om införande av en gemensam
domar- och åklagarbana borde utredas, och därvid också antytt, efter vilka
linjer en lösning skulle kunna ernås. Riksåklagarämbetet har därvid konstaterat,
att advokaterna för närvarande knappast kunde tänkas deltaga i någon för åklagare,
domare och advokater gemensam tjänstgöringsgång.
Redan enligt nu gällande principer för utnämning till domarämbeten kan en förtjänt
åklagare eller advokat komma i fråga till en sådan tjänst. Det är visserligen
sällsynt att en åklagare eller advokat övergår till domarbanan, men något indispensabelt
hinder mot en sådan övergång föreligger icke. Att såsom riksåklagaren
föreslagit anordna en gemensam, närmare reglerad tjänstgöringsgång för domare
och åklagare utan motsvarande anordning för advokater är dock enligt min mening
icke lämpligt. Däremot bör utredningen överväga, under vilka betingelser en
åklagare, advokat eller rättsvetenskapsman skall kunna erhålla domarämbete.
I princip bör den väsentliga delen av den dömande verksamheten utövas av
40
Riksdagsberättelsen
I Ju: »4 ordinarie domare. Vad angår häradsrätterna har antalet ordinarie domare — häradshövdingar
och tingsdomare — i stort sett varit oförändrat sedan 1948, låt vara
att en viss omfördelning av tingsdomartjänsterna mellan domsagorna skett. Sedan
1948 har antalet mål vid häradsrätterna stigit avsevärt. Med hänsyn till den ökade
arbetsbelastningen har det visat sig erforderligt att undan för undan förstärka
arbetskrafterna, vilket väsentligen skett genom extra-ordinarie personal. I viss
utsträckning har principen att domare skall vara ordinarie tillgodosetts genom
inrättande av tingsdomartjänster. Utredningen bör genomgå den nuvarande organisationen
och särskilt undersöka i vad mån ytterligare behov av tingsdomartjänster
föreligger. Därvid bör även övervägas, om det kan anses lämpligt att tingsdomare
i en domsaga med sin tjänst förenar skyldighet att biträda såsom domare
i annan domsaga med samma eller närbeläget tingsställe.
Utredningen bör taga ställning till de lämpliga formerna för hovrättsfiskalernas
tjänstgöring i domsaga, och därvid bör utredningen även, om det finnes lämpligt
att denna tjänstgöring fortfarande anknyter till tjänster som upptagits på häradsrätternas
stat, överväga om det är tillräckligt motiverat att, såsom för närvarande,
göra skillnad mellan tingssekreterare och fiskalskompetent biträde. Vid översynen
av domsagornas personalorganisation i övrigt bör utredningen beakta den pågående
undersökningen inom statens organisationsnämnd av de organisatoriska förhållandena
i domsagorna.
En undersökning är påkallad av frågorna hur arbetet i nedre justitierevisionen
påverkats av rättegångsreformen och hur tjänstgöringen där bör inpassas i förhållande
till annan tjänstgöring. Det bör även övervägas vilken betydelse tjänstgöring
i nedre justitierevisionen bör tillmätas för erhållande av ordinarie domartjänst
i underrätt eller hovrätt.
Vid utredningen bör undersökas, huruvida nuvarande praxis i fråga om bundenhet
till viss hovrätt vid utnämning av befattningshavare i denna samt om hinder
mot transport mellan domartjänster bör bibehållas. Ett visst samband med de
sist behandlade frågorna har spörsmålet att i avbidan på rådhusrätternas eventuella
förstatligande söka åvägabringa en ökad cirkulation mellan de statliga domstolarna
och städernas domstolar. Riksdagen har i skrivelse den 9 maj 1950, nr
186, hemställt att Kungl. Maj:t ville överväga åtgärder med sådant syfte. Även
denna fråga bör behandlas av utredningen.
En omständighet, som övar ett betydande inflytande på domstolspersonalens
anställningsförhållanden, är systemet att i stor omfattning anlita denna personal
för utredningsuppdrag och administrativa uppgifter. Sedan åtskillig tid tillbaka
åtnjuter bortåt en femtedel av de statligt anställda domarna av sådan anledning
ledighet från sina domstolsbefattningar. Då flertalet av dem efter längre eller
kortare tid åter träder i tjänst såsom domare, medverkar systemet — samtidigt
som det har vissa påtagliga fördelar —• till en ansvällning av den vid domstolarna
anställda personalen, vilket leder till att ordinarie domartjänst kan erhållas först
vid en högre ålder än som tidigare varit fallet. Det bör utredas huruvida och i
vilka hänseenden därav uppkommit olägenheter samt på vad sätt sådana olägenheter
skall kunna undanröjas eller begränsas.
Även om utredningen, såsom förut framhållits, icke bör överväga några genomgripande
förändringar, bör den vara oförhindrad att upptaga även andra organisatoriska
spörsmål rörande domarpersonalen än de i det föregående särskilt berörda.
Däremot bör utredningen icke taga ställning till rena lönefrågor. Utredningen
bör bedrivas skyndsamt och taga sikte på sådana praktiska förslag som
kan leda till omedelbara reformer. Utredningen bör samråda med de kommittéer
och sakkunniga, som behandlar frågor av betydelse för domstolsväsendets organisation.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 41
Utredningen har under tiden mars—november 1955 hållit 5 sammanträ- J Ju; 35
den samt under tre dagar i studiesyfte besökt vissa domsagor i Skåne och
Blekinge.
Statistiskt material rörande arbetsbelastningen vid de statliga domstolarna
har insamlats och sammanställts, varjämte de principiella frågor utredningen
har att behandla delvis genomgåtts.
Vidare har utredningen den 8 oktober 1955 avgivit yttrande till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet över en framställning från presidenten
i Svea hovrätt, efter överläggningar mellan hovrätternas presidenter, angående
rekryteringen av hovrätternas personal.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
35. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning av frågan om pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 28 februari 1955):
Edling, S. Å., justitieråd, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare;
Holmström, N. G. T., direktör;
Löfstedt, G., förste assessor;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare.
Sekreterare:
Petterson, S. H., e.o. hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 10 09 96 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
30 december 1954):
Inom det enskilda näringslivet finns icke någon lagstadgad skyldighet för arbetsgivare
att sörja för pensionering av de anställda. Denna fråga har emellertid
på senare tid varit föremål för ett allt större intresse och har icke minst efter
den allmänna folkpensioneringens utbyggande år 1946 tilldragit sig betydande
uppmärksamhet. Redan år 1947 tillsattes sålunda en utredning rörande ordnandet
av en pensionering för anställda i privat tjänst. Denna utredning avgav år 1950
ett principbetänkande om införande av allmän pensionsförsäkring (SOU 1950: 33).
År 1951 tillsattes en ny utredning — vilken antagit namnet pensionsutredningen
— med uppdrag att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring. Detta
utredningsuppdrag beräknas bli slutfört under år 1955.
Den pensionering av anställda som faktiskt äger rum inom det enskilda näringslivet
gäller huvudsakligen tjänstemännen — av vilka dock stora grupper fortfarande
icke har någon pensionsrätt — och avser endast i mindre omfattning övriga
arbetstagare. Pensioneringen är i allmänhet ordnad antingen genom försäkring hos
svenska personal-pensionskassan, annat försäkringsföretag eller tjänstepensionskassa,
eller på så sätt att pensionen utbetalas direkt av arbetsgivaren eller ur en
av denne bildad pensionsstiftelse. Jämväl olika blandformer förekommer. I vissa
företag har arbetsgivaren i ett arbetsavtal eller pensionsreglemente eller på annat
sätt utfäst sig att svara för pensioneringen, medan i andra företag pensioneringen
endast sker i enlighet med en mer eller mindre fast utvecklad praxis.
Pensionsstiftelser kan anordnas antingen —■ såvitt angår aktiebolag • ■ såsom
bundna stiftelser, vilkas rättsliga ställning närmare regleras i lagen den 18 juni
42
Riksdagsberättelsen
I Jli: 35 1937 om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, eller också såsom fria
stiftelser. De fria stiftelsernas rättsliga ställning är i huvudsak icke reglerad genom
lagstiftning.
Stiftelseförmögenheten hos bunden pensionsstiftelse består regelmässigt till väsentlig
del av bokföringsmässiga fordringar hos det aktiebolag som bildat stiftelsen.
Sådan fordran är i begränsad utsträckning förenad med förmånsrätt enligt
17 kap. 4 § handelsbalken och utgår i övrigt med förmånsrätt jämlikt 11 § samma
kapitel. Bunden pensionsstiftelse står under tillsyn av riksförsäkringsanstalten.
Jämväl stiftelseförmögenheten hos fri pensionsstiftelse utgöres i allmänhet huvudsakligen
av bokföringsmässiga fordringar hos stiftelsens bildare. Dylik fordran
saknar helt förmånsrätt. De fria pensionsstiftelserna är i de flesta fall genom
stiftarens föreskrift undantagna från myndighets tillsyn.
Enligt kommunalskattelagen må under vissa förutsättningar avdrag vid den skattemässiga
inkomstberäkningen göras för medel, som överförts till pensionsstiftelse.
Dessa överföringar representerar betydande belopp.
Det är ett betydelsefullt intresse både från allmän synpunkt och med hänsyn
till pensionstagarna att de medel, som avsättes till pensionsstiftelser, icke tages i
anspråk för annat än det avsedda ändamålet. Fall har emellertid förekommit som
belyser, att den nuvarande ordningen icke tillgodoser de krav som i sådant hänseende
bör ställas.
Frågan om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning synes nu böra upptagas
till en allmän och förutsättningslös granskning. Denna utredning bör lämpligen
avse alla slag av pensionsstiftelser som bildas på frivillighetens väg, både de
bundna och de fria enligt nuvarande uppdelning. Den grundläggande synpunkten
för utredningen bör vara att största möjliga säkerhet skall åstadkommas för att
medel, som avsättes till pensionsstiftelser, verkligen kommer till användning för
avsett ändamål. Här uppställer sig sålunda bl. a. spörsmål om pensionsstiftelsernas
ställning i förhållande till såväl stiftaren som dennes borgenärer. Nära sammanhängande
härmed är frågorna om publicitet och tillsyn. Utredningen bör jämväl
undersöka i vad mån det föreligger anledning att fortfarande göra åtskillnad
mellan olika typer av pensionsstiftelser eller om enhetliga regler kan skapas. Vidare
bör särskilt beaktas spörsmålet om de anställdas representation i pensionsstiftelses
styrelse.
Därest i samband med den pågående översynen av företagsbeskattningen vissa
lösningar erhålles av de problem som berör pensionsstiftelserna, bör utredningen
icke i och för sig vara bunden därav. Det är emellertid av vikt att de civilrättsliga
reglerna utformas så att de kan ligga till grund för eller samordnas med ändamålsenligt
utformade beskattningsregler.
Utredningen bör hålla erforderlig kontakt med pensionsutredningen.
Utredningen har under tiden april—november 1955 hållit 5 sammanträden.
Tidpunkten för utredningsuppdragets slutförande kan icke nu angivas
men utredningen beräknar fortsätta sitt arbete under år 1956.
36. Sakkunnig för utredning om skyddsföreningarna
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att inom justitiedepartementet verkställa undersökning av skyddsföreningarnas
uppgifter och ekonomiska förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den
28 februari 1955):
Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska socialvårdsförhundet.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
43
Sekreterare: I J111 36
Persson, R. O. E., skyddsassistent.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
30 december 1954):
♦Ända fram emot slutet av 1800-talet dominerades behandlingen av frigivna fångar
av en strävan att genom tvångsåtgärder av olika slag — exempelvis polisuppsikt
och tvångsarbete — hindra de frigivna att ånyo begå brott. I mitten av århundradet
genomfördes emellertid en omfattande fängelsereform, som förestavades
av tanken att straffet skulle verkställas på ett sätt som vore ägnat att återföra
den dömde till ett laglydigt liv. Härigenom kom jämväl synen på behandlingen av
de frigivna fångarna att så småningom undergå en motsvarande förskjutning. I
flera län tillkom på frivillighetens väg s. k. fångvårdsföreningar eller fångvårdssällskap,
vilka hade till uppgift bl. a. att hjälpa frigivna fångar med arbetsanskaffning
och understöd samt bistå deras familjer. Dessa sammanslutningars insatser
fick emellertid en ganska begränsad omfattning.
Genom, införandet år 1906 av instituten villkorlig dom och villkorlig frigivning
förlädes behandlingen av brottslingar i väsentlig omfattning utanför straffanstalterna.
I samband med tillkomsten av denna s. k. kriminalvård i frihet ökades intresset
för frivillig verksamhet på kriminalvårdens område, och under innevarande
århundrade har åtskilliga föreningar bildats i sådant syfte. Flertalet av de
på detta område verksamma sammanslutningarna — vilka går under den gemensamma
benämningen skyddsföreningar — är anknutna till svenska skyddsförbundet,
som bildades år 1925 såsom ett centralorgan för det frivilliga skyddsarbetet.
Skyddsföreningarnas uppgifter är av mångskiftande art och avser även andra
kategorier av hjälpbehövande än kriminella personer. Ett väsentligt inslag i flera
föreningars arbete är utförandet av personundersökningar i brottmål samt handhavandet
av övervakning och tillsyn av villkorligt dömda och villkorligt frigivna.
Sålunda utförde de tre största föreningarna — skyddsvärnsföreningarna i Stockholm,
Göteborg och Malmöhus län — under år 1953 genom fast anställda tjänstemän
eller andra krafter tillhopa 1671 personundersökningar samt 2 968 övervaknings-
eller tillsynsuppdrag. Åtskilliga skyddsföreningars verksamhet finansieras i
väsentlig utsträckning av statsmedel, dels genom anslag som fördelas genom svenska
skyddsförbundet och dels genom arvoden för personundersökningar samt övervaknings-
och tillsynsuppdrag. Sålunda har för budgetåret 1954/55 till bidrag till
svenska skyddsförbundet anvisats ett anslag av 170 000 kronor och samma belopp
torde komma att föreslås för budgetåret 1955/56. Under år 1953 utbetalades till
skyddsföreningar, anslutna till svenska skyddsförbundet, arvoden för personundersökningar
samt övervaknings- och tillsynsuppdrag med tillhopa omkring 260 000
kronor.
År 1943 skapades en statlig organisation, skyddskonsulentorganisationen, vars
huvudsakliga uppgifter avser övervakning och annan verksamhet beträffande villkorligt
dömda, tillsyn och annan verksamhet beträffande villkorligt frigivna samt
biträde vid personundersökning i brottmål. I dess uppgifter ingår vidare bl. a. att
handhava eftervård av andra från fångvårdsanstalt frigivna än villkorligt frigivna
ävensom av personer som utskrivits från anstalt för verkställighet av ungdomsfängelse,
förvaring eller internering samt att utöva viss ekonomisk understödsverksamhet.
Skyddskonsulentorganisationen har sedermera successivt utbyggts och
ytterligare utvidgning av densamma avses.
Skyddskonsulentorganisationen och skyddsföreningarna bedriver således kriminalvårdande
verksamhet av delvis samma slag. Med hänsyn till den fortgående utbyggnaden
av skyddskonsulentorganisationen bör det utredas, i vilken omfattning
bär ifrågavarande arbetsuppgifter i framtiden lämpligen bör utföras av skydds
-
44 Riksdagsberättelsen
I Ju: 36 föreningar och hur dessas förhållande till skyddskonsulentorganisationen och övriga
socialvårdande institutioner bör utformas.
För att de till skyddsföreningarna utgående statsmedlen skall komma till effektivast
möjliga användning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt spörsmålet, hur
den på skyddsföreningarna ankommande verksamheten lämpligast bör vara organiserad.
I detta sammanhang torde även böra undersökas, huruvida statens ekonomiska
bidrag till föreningarna också i fortsättningen hör utgå genom såväl anslag
som arvoden eller om endast anslagsformen bör tillämpas. Med hänsyn till det
praktiska syftet med utredningen i denna del lärer densamma i främsta rummet
få taga sikte på de skyddsföreningar som i större omfattning tillföres statsmedel,
d. v. s. skyddsvärnsföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmöhus län.
Det synes lämpligt att anförtro utredningen åt en utredningsman och bereda
denne tillfälle att samråda med företrädare för de berörda skyddsföreningarna och
för skyddskonsulentorganisationen.
Det egentliga utredningsarbetet har börjat i oktober 1955. Med Kungi.
Maj :ts bemyndigande har utredningsmannen och sekreteraren företagit resor
till Oslo och Köpenhamn för studium av den där bedrivna skyddsverksamhetens
organisation. I samband därmed har i direktiven nämnda samråd
skett med bl. a. företrädare för skyddsvärnen i Göteborg och i Malmöhus län.
Arbetet beräknas vara slutfört under år 1956.
37. Utredning angående upplgsningsverksamhet vid folkomröstningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1955 för
att verkställa utredning av frågan rörande statlig upplysningsverksamhet i
samband med folkomröstningar (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari
1955):
Malmström, C. G., direktör.
Sekreterare:
Frithiofson, K., sekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet, tel. 22 45 00/1529 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
11 februari 1955):
Den svenska författningen upptar vissa år 1922 införda, alltjämt gällande bestämmelser
angående rådgivande folkomröstning. Dessa innebär, att ett ärende av
särskild vikt och beskaffenhet kan bli föremål för folkomröstning, om Kungl. Maj:t
och riksdagens majoritet är ense därom. Folkomröstningen skall verkställas innan
ärendet avgöres, och efter omröstningen skall ärendet behandlas i grundlagsenlig
ordning.
Riksdagen har år 1954 såsom vilande antagit vissa grundlagförslag rörande utbyggande
av folkomröstningsinstitutet i statliga angelägenheter. Förslagen innebär
att rådgivande folkomröstning skall kunna komma till stånd redan på begäran av
en minoritet inom riksdagen, bestående av minst 50 ledamöter i första kammaren
och 77 ledamöter i andra kammaren. Rådgivande folkomröstning skall enligt dessa
förslag principiellt vara tillåten i alla frågor, som kan komma under riksdagens
prövning. Undantagna är dock ärenden som berör riksstatens reglerande, överenskommelser
med främmande makt eller på riksdagen ankommande val.
I den proposition, vari förslag framlades om nu nämnda grundlagsändringar,
upptog jag till diskussion frågan huruvida någon statlig upplysningsverksamhet
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 45
borde bedrivas i samband med folkomröstningar. 1950 års folkomröstnings- och J Ju
valsättsutredning, vars betänkande angående allmän folkomröstning (SOU 1952:7)
låg till gmnd för propositionen, hade diskuterat detta spörsmål men icke framlagt
något förslag i ämnet. Utredningen hade visserligen vitsordat den stora betydelsen
av att de röstberättigade bleve väl informerade om en framlagd frågas innebörd.
Men den hade menat, att en serie radioprogram om frågan skulle utgöra i stort
sett lika effektiv information som en till alla röstberättigade utsänd broschyr. Det
hade därför synts utredningen överflödigt att efter utländskt mönster genom statens
försorg publicera argument för och emot framlagda förslag. I propositionen
förklarade jag mig personligen i detta avseende hysa en i viss mån annan mening
än utredningen. Jag anser sålunda det vara statens ofrånkomliga skyldighet att
tillse, att medborgarna blir allsidigt och i erforderlig utsträckning informerade om
de frågor, beräffande vilka staten begär att medborgarna skall yttra sig. Onekligen
kan radion härvidlag spela en mycket stor roll som propagandamedel. Därutöver
måste dock enligt min uppfattning krävas viss skriftlig upplysningsverksamhet i
form av broschyrer, annonser och affischer, och det får måhända anses erforderligt
att jämväl utnyttja vissa andra upplysningsformer. För detta ändamål bör,
framhöll jag vidare i propositionen, vid varje folkomröstning ställas ett statligt
anslag till förfogande. Anslagets storlek kan icke bestämmas utan närmare utredning,
men man kan på grundval av vissa preliminära undersökningar •— i vilka
ingått överläggningar med de demokratiska partiernas sekreterare — måhända
räkna med att kostnaderna för en något så när effektiv statlig upplysningsverksamhet
kommer att uppgå till 3 å 5 miljoner kronor för varje omröstning.
Behovet av en statlig upplysningsverksamhet i samband med folkomröstningar
framträder icke minst i sådana fall då man — såsom kan väntas vara förhållandet
exempelvis vid en eventuell folkomröstning om övergång till högertrafik —- icke
har anledning räkna med att de politiska partierna kommer att engagera sig för
den ena eller andra lösningen. Ett statligt anslag för upplysningsverksamhet synes
böra få disponeras ej endast av ja- och nej-sidan, utan även av dem som anser
att man ej bör taga bestämd ståndpunkt i den väckta frågan eller som vill främja
en kompromisslinje. Det kan råda delade meningar angående huru den närmare
fördelningen av statsanslaget bör handhavas, men såsom jag i propositionen nämnt
är ett alternativ att uppdraget anförtros åt en av riksdagen tillsatt nämnd, vilken
då även bör få i uppgift att behandla övriga frågor rörande den statliga upplysningsverksamheten.
I propositionen framhölls att dessa spörsmål emellertid icke
vore tillräckligt genomdiskuterade för att det skulle vara möjligt att taga slutlig
ställning till dem. Jag förklarade därför det vara min avsikt att, därest riksdagen
såsom vilande antoge förenämnda grundlagsförslag, låta närmare utreda hur en
effektiv statlig upplysningsverksamhet bör vara organiserad.
Sedan grundlagsförslagen antagits såsom vilande, bör den ifrågasatta utredningen
verkställas, och det synes lämpligast, att uppdraget anförtros åt en särskild utredningsman.
Denne bör samråda med partisekreterarna och övriga personer som kan
väntas äga särskilda förutsättningar att bedöma hithörande spörsmål. Utredningen
bör bedrivas med skyndsamhet. Då det likväl icke torde kunna antagas att utredningen
hinner avslutas innan den tillämnade folkomröstningen om övergång till
högertrafik ägt rum, bör utredningsmannen beakta erfarenheterna av den upplysningsverksamhet
som kommer att bedrivas vid denna omröstning.
Utredningsmannen har sammanträtt med folkomröstningsnämnden, den
parlamentariska kommittén i anslutning till folkomröstningen i högertrafikfrågan,
representanter för höger- resp. vänstersidans kommittéer, representanter
för de olika politiska partierna in. fl. Inalles har under tiden september-november
hållits 12 sammanträden.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av 1!)5(>.
46 Riksdagsberåttelsen
I Ju: 38 38. Utredning angående processtiden i brottmål
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1955 för att
verkställa en statistisk undersökning rörande den tid, som genomsnittligt
åtgår för utredning och handläggning av vissa brottmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1955):
Groth, G. S., byrådirektör.
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87; tel. 63 05 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
12 maj 1955):
För att rättsskipningen skall fungera väl, är det av största betydelse att domstolarnas
avgöranden sker utan onödig tidsutdräkt. Inte minst i fråga om brottmålen
medför dröjsmålet med avdömandet allvarliga olägenheter. Sålunda försvåras
domstolarnas möjligheter att träffa riktiga avgöranden, bl. a. därför att
bevisprövningen ofta blir osäker. Samhällets reaktion mot brottslighet försvagas
också väsentligt, om straff eller annan åtgärd med anledning av brott ådömes
först en längre tid efter gärningen. Om brottsutredningen och processen drar ut
på tiden, ökar vidare svårigheterna i fråga om den dömdes återanpassning i samhället.
För den som misstänkes för brott innebär det ej sällan en svår psykisk press
och ett betydande lidande, om hans sak ej blir avgjord inom rimlig tid.
I fråga om rättegången i brottmål gäller efter processreformens ikraftträdande
år 1948, att domstolens avgörande i allmänhet skall grundas omedelbart på en
muntlig huvudförhandling. Denna skall koncentreras till ett enda rättegångstillfälle
eller i varje fall till rättegångstillfällen, som ligger varandra så nära i tiden
att domstolen har i friskt minne vad som har förekommit i målet, när detta skall
avgöras. Genom denna koncentration av rättegången — vars syfte främst är att
skapa förutsättningar för att domstolen skall nå ett säkert avgörande — befordras
också rättegångens snabbhet.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om huvudförhandlingens koncentration har
medfört att brottmålen —• om man bortser från mycket vidlyftiga och komplicerade
mål beträffande vilka särskilda förhållanden gör sig gällande — i allmänhet
avgöres utan onödig tidsutdräkt, när huvudförhandling i målen väl har påbörjats.
Däremot har det på sina håll visat sig, att det ofta kan taga lång tid innan huvudförhandling
kommer till stånd. Detta synes särskilt gälla Stockholm och de andra
största städerna. Det finns emellertid inga närmare uppgifter om hur stor omfattning
denna tidsutdräkt har, och ej heller om hur den fördelar sig mellan polis-,
åklagare- och domstolsmyndigheter.
Av vad jag inledningsvis yttrat framgår, att en snabb utredning och handläggning
av brottmålen är av mycket stor betydelse ur processuella och kriminalpolitiska
synpunkter. Det är därför angeläget att man med uppmärksamhet följer utvecklingen
på detta område så att det blir möjligt för statsmakterna att i tid besluta
sådana organisatoriska åtgärder som kan visa sig påkallade för att främja ett snabbare
förfarande, t. ex. förstärkning av polis-, åklagare- eller domstolsorganisationen,
förenklingar i förfarandet, översyn av arbetsordningarna m. m. För att få ett
underlag för bedömande av i vad mån sådana åtgärder erfordras, är det nödvändigt
att veta, hur lång tid som för närvarande brukar åtgå beträffande vissa slag
av ofta förekommande brottmål från det att den straffbelagda gärningen anmäles
till polisen eller eljest blir känd för denna och till dess att dom i målet meddelas.
Fn undersökning härav bör därför göras. Till utgångspunkt för undersökningen
torde lämpligen kunna tagas brottmål —• uppdelade efter sin art på vissa huvudgrupper
— som under en viss tid avdömts i första instans. Undersökningen bör
närmast avse att lämna svar på frågan, hur lång tid som för dessa huvudgrupper
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 47
av mål genomsnittligt åtgått för polisutredningen, för åklagarens åtalsprövning och J J||
för domstolsbehandlingen.
Långsamheten i straffrättsskipningen torde vara ett problem främst i de största
städerna. En undersökning skulle, om den avsåg hela landet, bli alltför omfattande.
Den bör därför begränsas till att avse brottmål som avdömts av rådhusrätterna i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt ett lämpligt antal andra underrätter på olika
håll i landet. Undersökningen torde kunna i huvudsak bygga på de hos åklagarmyndigheterna
förvarade registren och kan därför beräknas bli utförd ganska
snabbt och utan några större kostnader. Den närmare planläggningen av undersökningen
torde böra utformas i samråd med 1951 års rättegångskommitté och
riksåklagarämbetet.
En detaljerad plan för undersökningen har uppgjorts i föreskrivet samråd
med rättegångskommittén och riksåklagarämbetet. Enligt planen skall
undersökningen omfatta vissa brottmål som slutligt avgjorts under tiden 1
oktober 1954—31 mars 1955 vid Stockholms rådhusrätt samt vissa rådhusrätter
och häradsrätter i de olika länen. Särskilda blanketter har tillställts
dessa domstolar för ifyllande, i samarbete med vederbörande åklagare, av de
för undersökningen erforderliga primäruppgifterna. Dessa har till största
delen kommit utredningsmannen tillhanda, och bearbetningen av dem pågår.
Utredningen beräknas vara färdigställd före den 1 juli 1956.
39. 1955 års valutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955):
Sakkunnig: S. Waller, kanslidirektör.
Sekreterare: G. Backman, t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
27 maj 1955):
I syfte att underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande i de politiska
och komrnlunala valen har åtgärder av olika slag vidtagits vid skilda tillfällen.
Sålunda genomfördes år 1921 för andrakammarvalen den ordningen, att gift väljare
äger avlämna valsedel genom den andra maken, om även denne är röstberättigad.
Samtidigt infördes rätt för väljare som tillhör vissa uppräknade yrkes- eller
tjänstegrupper att i särskild ordning insända valsedlar, om de av sitt arbete är
förhindrade att inställa sig vid valförrättningen. År 1937 antogs för andrakammarvalen
bestämmelser om att väljare, som på grund av vistelse på annan ort är förhindrade
att rösta inom sitt valdistrikt, får avlämna valsedlarna vid valförrättning
inom annat valdistrikt. I samband därmed modifierades de år 1921 införda
särreglerna för vissa yrkes- eller tjönstegruppers röstning.
I fråga om de kommunala valen infördes år 1942 den ordningen, att den som
På grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad att utöva rösträtt inom
sitt valdistrikt, må å valdagen avlämna valsedel å fast postanstalt. Vidare stadgades,
att om det med skäl kan antagas att röstberättigad å valdagen kommer att
vistas utom riket eller att röstberättigad, som tillhör någon av vissa uppräknade
kategorier, (militärer, sjömän, vissa tjänstemän m. fl.), till följd av sin tjänst inte
kan utöva sin rösträtt å valdagen, sådana väljare må före valdagen avlämna valsedel
inom riket å fast postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller
48
Riksdagsberättelsen
I Jll* 39 svenskt konsulat, som Kungl. Maj:t bestämmer. Med ändring av de år 1937 antagna
bestämmelserna infördes år 1944 motsvarande regler för andrakammarvalen.
År 1948 tillkom för såväl andrakammarvalen som de kommunala valen den ordningen,
att den som vårdas på sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns eller tillfälligt
inrättas, äger rätt att där avlämna valsedel, även om sjukvårdsanstalten är
belägen å den ort där han är uppförd i röstlängden. Frågan i vilken omfattning
röstmottagning å sjukvårdsanstaltt skall anordnas ankommer på Kungl. Maj:t att
bestämma i administrativ ordning. Vid röstning å postanstalt eller å beskickning
eller konsulat skall väljare inneha utdrag ur röstlängden i det valdistrikt som han
tillhör. Röstlängdsutdrag utfärdas på landet av valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den som magistraten förordnar därtill.
Yrkanden om ytterligare åtgärder för att underlätta för de röstberättigade att
deltaga i de allmänna valen har vid skilda tillfällen framförts. Sålunda hemställde
riksdagen år 1951 (skrivelse nr 51) om förslag till sådana ändringar i vallagarna
att den nomadiserande lappbefolkningen får rätt att före valdagen rösta å postanstalt
samt år 1953 (skrivelse nr 99) om översyn av bestämmelserna angående
röstmottagning å beskickningar och konsulat. En utredning i frågan om vilka personer
som skall vara behöriga att på landet utfärda röstlängdsutdrag har begärts
av 1955 års riksdag (skrivelse nr 151). Vidare har i framställningar från organisationer
och enskilda önskemål framförts om ytterligare lättnader för bl. a. sjuka
och åldringar, avlägset boende samt utlandssvenskar och hemvändande emigranter
att utöva sin rösträtt.
De åtgärder som enligt vad jag nyss nämnt vidtagits under senare år för att
underlätta för de röstberättigade att deltaga i de allmänna valen innebär inte —
och har ej heller avsett att innebära —• någon slutgiltig lösning av alla hithörande
spörsmål. Avsikten har i stället varit att man, sedan erfarenheter vunnits av de
vidtagna åtgärderna, skall undersöka om ytterligare förbättringar kan åstadkommas
utan att kravet på valsäkerhet efterges.
Det är enligt min mening lämpligt att en sådan undersökning nu äger rum.
Därvid bör särskilt de olika förslag till förenklingar och lättnader som framförts
inom riksdagen prövas. Beträffande reglerna om röstning genom äkta makar bör
utredningen undersöka huruvida man kan slopa kravet på att den make som avlämnar
röstsedeln själv skall vara röstberättigad.
Vid 1955 års riksdag har konstitutionsutskottet (utlåtande nr 8) uttalat sig för
en utredning av möjligheterna att begränsa öppethållandet av postanstalter för
poströstning vid enstaka val av kommunala fullmäktige. Även denna fråga bör
prövas av utredningen.
Ytterligare vissa bestämmelser av formell natur i vallagarna är enligt min mening
i behov av översyn. Jag syftar närmast på vissa formalitetsregler rörande
valsedlarnas utseende samt rörande försegling och sigillering av valsedlar och valsedelspaket
efter avslutat val och av valurnor vid avbrott i valförrättning. Dessa
bestämmelsers främsta syfte är att säkerställa, att rösträtten kan med bevarande
av valhemligheten fritt utövas, att full klarhet råder om den mening åt vilken
avgiven valsedel ger uttryck samt att förvanskning av valen och valresultaten ej
kan ske. Med hänsyn till valens grundläggande betydelse för vårt samhällsskick är
det av utomordentlig vikt att dessa syften blir säkerställda. De nuvarande lagbestämmelserna
är emellertid i hög grad detaljerade och präglade av en viss formalism.
Vid nästan varje val inträffar att röstsedlar i större eller mindre omfattning
kasseras till följd av att gällande formalitetsregler inte strikt iakttagits. Stundom
förekommer också att val får göras om, därför att formella fel begåtts och detta
även i sådana fall då den reella betydelsen av avsteg från gällande regler icke har
varit av den storlek att ogiltighet nödvändigtvis hade behövt inträda.
Den översyn i fråga om nu nämnda formella bestämmelser som jag alltså finner
påkallad bör i främsta rummet inriktas på de regler som enligt vad erfarenheten
49
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
visat föranleder kassering av valsedlar eller ogiltighet av val. Därvid bör det un- I Ju: 39
dersökas i vad mån det är möjligt — utan att valsäkerheten äventyras — att
skapa enklare regler och i högre grad än för närvarande låta den faktiska betydelsen
av ett avsteg från reglerna vara bestämmande för den verkan avsteget
skall ha.
I samband med utredningen av de förut nämnda formella frågorna bör lämpligen
även vissa närstående spörsmål, som nyligen aktualiserats, upptagas till
prövning.
Sålunda bör utredningen behandla frågorna om ordningen för beräkning av
antalet valmän vid förstakammarvalen och om grunderna för mandatfördelningen
mellan valkretsarna vid förstakammarvalen, i vilka hänseenden 1955 års riksdag
hemställt om utredning (skrivelse nr 202 och nr 275). Härvid bör särskilt beaktas
de synpunkter som i dessa frågor framförts inom riksdagen (se konstitutionsutskottets
utlåtanden nr 15 och nr 17).
Med avseende på de kommunala valen bör också vid utredningen upptagas ett
par spörsmål om valkretsindelning och s. k. dubbelval. I förstnämnda hänseende
hemställde 1954 års riksdag (skrivelse nr 373) om översyn av bestämmelserna i
lagstiftningen om borgerliga och kyrkliga primärkommuner angående indelning i
valkretsar vid fullmäktigeval. I konstitutionsutskottets utlåtande nr 18, till vilket
hänvisas i skrivelsen, behandlas frågorna om principerna i olika hänseenden för
fördelning av mandaten mellan valkretsarna och om ökning av högsta tillåtna
antalet mandat i valkrets vid församlingsval från nuvarande 20 till 30. Beträffande
frågan om dubbelval har 1955 års riksdag (skrivelse nr 133) hemställt om utredning
och förslag rörande förfarandet då vid kommunalval samma person blir
vald i mer än en valkrets. Närmare motivering för denna begäran lämnas i konstitutionsutskottets
utlåtande nr 10, vilket åberopas i skrivelsen.
Då de olika frågorna utredningen skall avse äro av sådan beskaffenhet,
att de kunna behandlas var för sig eller i olika grupper och då det ur arbetssynpunkt
visat sig lämpligt, kommer utredningens resultat att redovisas i
särskilda avsnitt i form av promemorior.
Efter en genomgång av det samlade materialet har utredningsmannen i
första hand inriktat sig på de frågor, som gälla endast förstakammarvalen,
nämligen de av riksdagen väckta frågorna om ordningen för beräkning av
antalet valmän samt om grunderna för mandatfördelningen. I anslutning
härtill har till behandling upptagits följande av de frågor, som i utredningsdirektiven
finnas upptagna under den sammanfattande benämningen åtgärder
för att underlätta för de röstberättigade att deltaga i de allmänna valen,
nämligen frågorna angående rätt för den nomadiserande lappbefolkningen
att före valdagen rösta å postanstalt, angående ändring av bestämmelserna
om röstmottagning å beskickningar och konsulat, angående behörighet att
på landet utfärda röstlängdsutdrag samt angående ändring i reglerna om
röstning genom äkta make.
Ovannämnda del av utredningen beräknas vara slutförd i början av december
1955.
Avsikten är att därefter behandla de frågor angående åtgärder för valdeltagandets
underlättande, som av olika skäl ej kunnat medtagas i det första
avsnittet, varefter utredningen skall övergå till den översyn av vissa formalitctsrcgler
rörande valsedlarnas utseende m. in. som utredningsuppdraget
! Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand.
Kiksdagsbcrättelsen.
50
Riksdags berättelsen
I JlU 39 avser- I sista hand skall behandlas de frågor, som enbart ha betydelse för
kommunvalen, samt de övriga frågor, som kunna uppkomma under utredningens
gång och icke ha ett sådant samband med några av de redan nämnda
frågorna att de böra behandlas i anslutning till dem.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1956.
40. Sakkunniga för översyn av fångvårdsstyrelsens organisation och
arbetsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa översyn av fångvårdsstyrelsens organisation och arbetsförhållanden
(Se Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1955):
Heckscher, G. E., professor, ordförande;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Örtegren, N. G., assessor (fr. o. in. den 1 december 1955).
De sakkunnigas adress: Justitiedepartementet, Stockholm 2; tel. 23 42 05
(ordföranden) och 31 41 31 (sekreteraren).
Sekreterarens adress: S:t Eriksgatan 106, 2 tr., Stockholm Va.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
21 oktober 1955):
I skrivelse den 24 augusti 1955 ang. anslagsäskanden för fångvårdsstyrelsen för
budgetåret 1956/57 bär fångvårdsstyrelsen begärt personalförstärkning i flera hänseenden.
Sålunda hemställes bl. a. om en byrådirektör, en byråinspektör, två amanuenser
och två biträden. Styrelsen har till stöd för sin hemställan åberopat att
den arbetsbörda som åvilar ett stort antal av styrelsens befattningshavare är utomordentligt
pressande. Detta berodde dels på att fångantalet starkt stegrats de senaste
åren och dels på att nya arbetsuppgifter tillkommit eller att arbetsuppgifter
som förutsatts skola flyttas bort från styrelsen blivit kvar utan att personalen förstärkts.
Verkningarna av denna underbemanning visade sig därutinnan att befattningshavare
i ledande ställning liksom biträdespersonal och andra regelmässigt
måste arbeta på övertid för att hinna med sina uppgifter. Personalens hälsotillstånd
hade även påverkats synnerligen ogynnsamt. Styrelsen åberopade i detta
hänseende ett intyg av verksläkaren.
Styrelsen har därjämte begärt förstärkning även under innevarande budgetår.
I skrivelse den 22 augusti 1955 har styrelsen sålunda framhållit att personalorganisationen
på socialbyrån hade blivit bestämd enligt ett förslag av fångvårdens
organisationskommitté. Detta förslag hade emellertid byggt på den förutsättningen
att arbetsbelastningen på socialbyrån skulle minska dels genom att samtliga fångvårdsanstalter
från och med den 1 juli 1955 skulle vara indelade i anstaltsgrupper
och dels genom att styrelsen skulle befrias från att regelmässigt avge yttranden i
nådeärenden. Trots att socialbyrån icke fått den sålunda förutsatta avlastningen,
hade organisationen vid 1955 års riksdag blivit fastställd i enlighet med förslaget.
Med anledning av styrelsens sistnämnda framställning har Kungl. Maj:t den 22
september 1955 medgivit viss personalförstärkning tills vidare under återstoden
av budgetåret.
Vad styrelsen anfört ger vid handen att tvekan kan råda om styrelsens arbetsförhållanden
är helt ändamålsenliga. Innan slutlig ställning kan tagas till de per
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 51
sonalfrågor som i detta sammanhang aktualiserats synes alltså krävas en översyn I Ju: 42
av styrelsens arbetsförhållanden. En sådan översyn torde böra uppdragas åt särskilda
sakkunniga och utföras i samråd med fångvårdsstyrelsen och statens organisationsnämnd.
Utredningen bör bedrivas så skyndsamt som möjligt.
De sakkunniga ha under tiden oktober—december 1955 hållit tre sammanträden.
I skrivelse den 19 november 1955 till chefen för justitiedepartementet ha
de sakkunniga föreslagit viss tillfällig personalförstärkning på byråchefsplanet
i fångvårdsstyrelsen.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1956.
41. Utredningen om försäkringsgivares regressrätt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1955 för att
bereda frågan om revision av 25 § försäkringsavtalslagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 november 1955):
Walin, A. G., justitieråd.
Sekreterare:
Conradi, E. G. F., hovrättsråd.
Lokal: Stora Nygatan 2 AIT, tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
28 oktober 1955):
Vid sammanträde den 25—26 maj 1955 mellan delegerade för nordiskt samarbete
på lagstiftningens område behandlades bl. a. frågan om försäkringsgivares
regressrätt och därmed sammanhängande spörsmål. Från svensk sida framhölls
att bestämmelserna rörande denna fråga i 25 § försäkringsavtalslagen borde reformeras
i syfte bl. a. att begränsa regressrätten och vinna större överensstämmelse
mellan motsvarande lagregler i de olika nordiska länderna. Jag ansluter
mig till denna uppfattning. Med hänsyn till ärendets art och omfattning synes det
vara lämpligt att uppgiften anförtros åt en utredningsman, till vilkens förfogande
ställes erforderlig expertis. Utredningen bör bedrivas i kontakt med kommittén
angående det allmännas skadeståndsansvar och i samverkan med de utredningar
för motsvarande ändamål vilka kunna komma till stånd i de övriga nordiska länderna.
Några närmare riktlinjer för arbetets bedrivande torde icke vara erforderliga.
42. Utredningen rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., docent.
Utredningens adress: Spångavägen 119, Bromma; tel. 37 24 43.
Direktiven för utredningen, se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1955.
52
Riksdagsberättelsen
I U: i
Utrikesdepartementet
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
1. Understödsnämnden för rysslandssvenskar (1953, 1954, 1955:1 1)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.
Petrén, B. A. S., ordförande;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförandens ställföreträdare;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Carlsund, A., f. d. överingenjör.
Suppleant:
Qvarnström, W., civilingenjör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden har under 1955 sammanträtt 38 gånger.
2. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsären
den
(1953, 1954, 1955: I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1948:
Chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
Öbrink, J. H„ byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;
Ersättare:
Chefen för utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå;
von Dehvig, R., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten;
Karlsson, G., redaktör;
Linderstam, B. H., ombudsman;
Tufvasson, K. E., sjökapten.
Sekreterare:
Åkerrén, B. O., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
tre gånger.
53
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
3. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete (1953, J |J; 4
1954, 1955: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Danielsen, N., brukdisponent;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, förste
vice talman, led. av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.
För att deltaga i överläggningar med beredningen i vad avser frågor, sammanhängande
med Sveriges samverkan med den europeiska Kol- och stålunionen:
Geijer,
K. A., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet, led. av
I kamm.;
Isaksson, W., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Waldenström, E., direktör;
Wijkander, K. E. T., bruksdisponent.
Sekreterare:
Virgin, E. O. G., byråchef.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för beredningen, se 1949: I U 6 och 1953: I U 3.
Beredningen har under år 1955 sammanträtt två gånger.
4. Utrikesdepartementets rådgivande beredning för vissa atomkraftsfrågor
(1953, 1954, 1955: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 november 1948
och den 11 februari 1955:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Svedberg, T., professor;
Funke, G. W., fil. dr (fr. o. m. den 11 februari 1955);
Brynielsson, H. A. B., civilingenjör (fr. o. in. den 11 februari 1955);
Rynell, S. H. G., byråchef, tillika sekreterare (fr. o. m. den 11 februari 1955).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven, se 1950: I U 6. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 februari
1955 har uppdraget för de sakkunniga vidgats till att avse alla frågor rörande
atomenergien, varmed Förenta Nationerna tager befattning. Med anledning
härav har beredningen antagit ändrat namn.
Beredningen har under liden 1 januari—30 november 1955 hållit sex
sammanträden, varav ett gemensamt med de danska och norska beredningarna.
Den har på svensk sida lett förberedelserna till den av Förenta Nationerna
i augusti 1955 i Geneve anordnade internationella konferensen rörande
atomkraftens användning för fredliga ändamål.
54
Riksdagsberättelsen
I U:5 *>• Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
m. m. (1953, 1954, 1955: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli och bemyndigande den
9 november 1951:
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Kristensson, G. F. N., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Cassel, L. D„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Grym, J. F., kronojägare, led. av I kamm.;
Sekreterare:
Huldtgren, C., e. o. sekreterare (t. o. m. den 31 december 1955);
Hedin, S. F., e. o. .sekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1956).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för kommittén, se 1952: I U 5.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit plenarsammanträden
den 15—16 december 1954 i Helsingfors och den 8—9 september
1955 i Gjövik, Norge. Vidare har gruppordförandena och sekreterarna
hållit fyra förberedande sammanträden under sex dagar samt sekreterarna
jämte sakkunniga fyra sammanträden under fem dagar. Den svenska
gruppen har sammanträtt nio gånger under elva dagar.
Kommittén avlämnade den 27 januari 1955 sina den 15 och 16 december
1954 dagtecknade betänkanden nr 9: Nordiska posttaxor, Del II, Internordiska
korsbandstaxor och nr 10: Nordiska teletaxor, Del II, Internordiska
telex- och teleprintertaxor (SOU 1955: 3—4) samt den 30 september
1955 ett den 9 september 1955 dagtecknat betänkande nr 11: Nordiska vägtrafikbestämmelser
in. in. (SOU 1955: 33).
6. Sakkunniga i frågan om en eventuell revision av FN-stadgan.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1954:
Holmbäck, Å. E. V., f. d. rektor vid Uppsala Universitet, professor emeritus,
ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gihl, K. S. T., professor emeritus, t. f. sakkunnig i folkrätt i utrikesdepartementet.
Sekreterare:
Högstedt, C.-F., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
De sakkunniga ha under tiden januari—augusti 1955 sammanträtt åtta
gånger samt tre gånger tillsammans med motsvarande danska och norska
sakkunniga, nämligen i Oslo den 17—18 mars, i Köpenhamn den 19—20
juni och i Stockholm den 22 augusti 1955.
De sakkunniga ha i augusti 1955 avgivit ett yttrande (ej tryckt). I avvaktan
på FN:s ställningstagande till revisionsfrågan vid dess tionde ordinarie
möte 1955 är de sakkunnigas verksamhet vilande.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
55
I Fö
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. Biltraktorutredningen (1953: I 7; 1954: I 11; 1955: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett motorfordon av beskaffenhet
att kunna utgöra såväl standardmotorfordon inom försvaret som hästersättande
fordon inom det svenska jordbruket samt rörande i samband därmed
uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk och administrativ natur
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överste, ingenjörinspektör;
Hakelius, A. K., agronom, ordförande i styrelsen för jordbruksinstitutet;
Moberg, H. A:son, agronom, direktör för statens maskinprovningar.
Sekreterare:
Palme, E. R. C., jur. kand., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.
Utredningen har icke sammanträtt under år 1955.
Genom beslut den 12 maj 1955 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningen
skall nedläggas.
2. 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning (1955: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
fortsatt utredning om den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1954):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Rönnmark, L. C. A., professor;
Djurberg, L. G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sandstedt, B. A. V., t.f. byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 12.
Genom beslut den 25 februari 1955 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningen
skall nedläggas.
3. Organisationsnämndcn för den centrala försvarsförvaltningen (1955: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 4 juni 1954 för vissa
åtgärder med avseende å den av 1954 års riksdag beslutade omorganisatio
-
56
Riksdagsberättelsen
I FÖ! B nen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juni 1954):
Wallén, G. B., kansliråd, ordförande;
Cars, G. F. O., byråchef;
Sjövall, Iv., byrådirektör (t. o. m. den 31 mars 1955);
Nyländer, E. E., krigsråd (expert t. o. m. den 31 mars 1955, led. fr. o. in.
den 1 april 1955).
Experter:
Wettergren, N. R. W., krigsråd;
Andersson. H. G. F., byrådirektör (t. o. m. den 10 januari 1955);
Örtengren, J. H., byrådirektör;
Rruzclius, F. M. S., överstelöjtnant;
Ahlm, A. B., kapten;
Jannedal, B. O. V., förste byråsekreterare;
Michélsen, G. V. G., inspektör (arbetsmarknadsfrågor);
Kollind, H. O., krigsråd (fr. o. m. den 11 januari 1955).
Sekreterare:
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Resare, A. C. R., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för nämnden, se 1955: I Fö 13.
Nämnden har under tiden 1 december 1954—31 december 1955 hållit 45
sammanträden.
Nämnden har den 31 december 1955 till chefen för försvarsdepartementet
avgivit redogörelse (stencilerad) för sin verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Nämnden för vissa frågor rörande övertalig personal vid
Stockholms tygstation m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 30 juni 1955 för vissa
frågor rörande övertalig personal vid Stockholms tvgstation m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1955):
Ledamöter:
Wallén, G. B., kansliråd, ordförande;
Skogh, S. A., byråchef;
Lyberg, F., byråchef.
Experter (samtliga fr. o. in. den 5 juli 1955):
Wettergren, N. R. W., krigsråd;
Bäckström, K. O. H., byråingenjör;
Plomark, E., inspektör.
Sekreterare:
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 57
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. | Fö: 4
23 02 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1955):
Genom proposition den 25 mars 1955, nr 186, föreslog Kungl. Maj:t på min hemställan,
att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa i propositionen
angivna åtgärder beträffande övertalig personal vid Stockholms tygstation
m. m. Vid anmälan av propositionen anförde jag, att till följd av olika rationaliseringsåtgärder
m. m. vid Stockholms tygstation mer än ett hundra arbetare beräknades
komma att bli övertaliga och därför entledigas från sina anställningar.
Jag uttalade, att denna personal i viss utsträckning borde kunna, eventuellt efter
omskolning, erhålla annan anställning inom försvaret, varjämte viss personal borde
kunna placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Då
man emellertid syntes få räkna med att arbetare med förhållandevis lång anställningstid
bakom sig, vilka av åldersskäl eller på grund av speciell utbildning representerade
en på den allmänna marknaden mindre efterfrågad arbetskraft, kunde
komma att avskedas, borde under vissa omständigheter möjlighet föreligga att tillerkänna
övertalig personal särskilda ekonomiska förmåner. Dessa syntes mig lämpligen
kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de principer som riksdagen,
efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109, godkänt i fråga om
motsvarande ersättningar till personal, som blivit övertalig vid omorganisationen
av de centrala försvarsförvaltningarna. Jag uttalade vidare såsom min mening, att
vissa med den ifrågavarande avvecklingen sammanhängande uppgifter lämpligen
borde handhavas av en särskild nämnd, samt angav dess uppgifter i huvudsak.
Sedan riksdagen numera bifallit propositionen (r. skr. 316), bör den föreslagna
nämnden tillsättas och träda i verksamhet. På nämnden bör, såsom jag angav vid
anmälan av förenämnda proposition, huvudsakligen ankomma att verka för att
övertalig personal beredes annan sysselsättning ävensom att besluta om avskedsförmåner
åt sådan personal.
Beträffande nämndens arbetsförmedlande verksamhet är det självfallet att alla
möjligheter att placera den övertaliga personalen inom försvaret bör noggrant beaktas.
Nämnden bör därför kunna träffa överenskommelse med försvarets vederbörande
myndigheter — häri inräknat försvarets fabriksstyrelse — att anmälan
om tillämnad nyanställning av personal i allmänhet eller av vissa personalkategorier
skall ske hos nämnden, som jämväl bör ha möjlighet att hos Kungl. Maj:t utverka
förbud mot nyanställning utan anmälan till nämnden. Vid sina undersökningar
rörande möjligheterna till placering av övertalig personal bör nämnden,
såsom ock framgår av vad jag anförde vid anmälan av propositionen i ämnet,
verka för att omskolning kommer till stånd där så erfordras. Bristande specialisering
bör således icke i och för sig utestänga en anställningshavare från viss anställning,
om man med hänsyn till utbildning, ålder, erfarenheter m. m. kan beräknas
inom rimlig tid inhämta erforderliga specialinsikter. I den mån så kan ske
med tillämpning av principerna om förtjänst och skicklighet bör likaså till följd
av omorganisationen övertalig anställningshavare, som sökt ledigförldarad befattning,
äga företräde till denna, om han bedömes kunna omskolas för befattningen.
För att ernå enhetlighet i dessa frågor torde det falla sig naturligt att myndighet,
som har att tillsätta ledigförldarad befattning till vilken övertalig anställningshavare
anmält sig, söker samråd med nämnden. Jag räknar även med att •—- i fall
då besvär anförts —- Kungl. Maj:t kan anlita nämnden såsom remissinstans.
Såsom jag ock angav vid anmälan av propositionen bör föreliggande möjligheter
att placera övertaliga arbetare i annan statstjänst och j)å den enskilda arbetsmarknaden
även tillvaratagas. Det synes mig naturligt att omskolning av an
-
58
Riksdagsberätt elsen
I FÖ! i ställningshavare för tjänst inom försvaret icke sker i de fall där vederbörande
kan beredas anställning utom försvaret. Nämndens nu angivna förmedlande verksamhet
bör givetvis bedrivas i samarbete med arbetsmarknadsorganen samt med
vederbörande personalorganisationer. Jag räknar med att, i den mån övertalig
personal kan placeras i annan anställning, entledigande skall kunna medges även
utan att eljest tillämpad uppsägningstid iakttages.
I likhet med vad som gällt vid 1954 års omorganisation av försvarets centrala
förvaltning bör armétygförvaltningen i samråd med nämnden kunna medge att
övertalig anställningshavare får kvarstå under viss kortare övergångstid efter den
tidpunkt, då han med hänsyn till omorganisationen bort entledigas, under förutsättning
att vederbörande kan beredas lämpligt arbete. Genom en sådan förlängning av
anställningstiden bör skapas ökade möjligheter till omplacering i annan tjänst.
Såsom jag förut nämnt har Kungl. Maj:t bemyndigats att meddela bestämmelser
om särskilda ekonomiska förmåner till övertalig personal. Det bör ankomma på
nämnden att utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till sådana bestämmelser.
Utgångspunkt vid förslagets uppgörande bör vara de bestämmelser
rörande särskilda ekonomiska förmåner åt övertalig personal, som meddelats av
Kungl. Maj :t i samband med omorganisationen av försvarets centrala förvaltning. De
särskilda förhållandena i samband med omorganisationen av Stockholms tygstation
bör emellertid givetvis beaktas. Sedan bestämmelser i ämnet blivit fastställda,
torde avgörandet av förekommande ersättningsfrågor, såsom förutsatts i propositionen
1955: 186, böra anförtros åt nämnden.
Slutligen förutsätter jag att Kungl. Maj:t skall kunna utnyttja nämnden såsom
utredningsorgan i olika i det föregående ej särskilt berörda personalfrågor, som
sammanhänger med omorganisationen av tygstationen.
Nämnden bör få en sådan sammansättning och organisation att den kan arbeta
smidigt och snabbt fatta sina avgöranden. Den bör därför bestå av endast ett
fåtal ledamöter. Jag förordar att antalet ledamöter bestämmes till tre, varav en
förordnas till ordförande. Ledamöterna bör väljas så att de är obundna i förhållande
till de direkta arbetstagare och arbetsgivarintressena i samband med tygstationens
omorganisation. Till nämndens förfogande bör ställas experter och sekreterare
i erforderlig omfattning.
För att nämnden skall vara beslutför bör fordras att samtliga ledamöter är närvarande.
Såsom nämndens beslut bör gälla den mening, varom de flesta ledamöterna
förenat sig, med utslagsröst för ordföranden.
Företrädare för armétygförvaltningen och andra berörda myndigheter samt företrädare
för vederbörande personalorganisationer bör få tillfälle att vid överläggningar
med nämnden framlägga sina synpunkter på frågor, som handlägges av
nämnden.
Nämnden har under tiden den 1 juli—20 oktober 1955 hållit sex sammanträden.
Mellan sammanträdena ha ordföranden och sekreteraren utövat en förhållandevis
omfattande utredningsverksamhet samt hållit ett icke ringa
antal överläggningar med företrädare för myndigheter och personalorganisationer.
Vissa större utredningsuppgifter ha fallit på experterna från armétygförvaltningen.
Dessutom ha berörda personalorganisationer biträtt med
utredningar och uppgifter av olika slag.
Ordföranden och sekreteraren jämte experterna från armétygförvaltningen
ha besökt dels de olika arbetsplatserna, dels vissa institutioner, där möjligheter
att placera övertalig personal kunde tänkas föreligga.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 59
Den 1 september 1955 ingav nämnden förslag till föreskrifter om särskilda I FÖ: 6
förmåner för viss övertalig personal vid Stockholms tygstation m. in.
Nämnden har den 20 oktober 1955 till chefen för försvarsdepartementet
avgivit redogörelse för sin verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
5. Försvarets arkivkommitté (1953: I 8; 1954: I 12; 1955: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;
Insulander, E. I., krigsråd;
Swedberg, B. B. H„ kamrerare.
Expert:
Åberg, A. R. E., e. o. förste arkivarie.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., e. o. förste arkivarie.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.
Direktiven för kommittén, se 1947: I Fö 19.
Kommittén har icke sammanträtt under år 1955.
6. Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen m. in. (1953: I 14;
1954: I 13; 1955: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
af Klintberg, C. G. F„ överste (t. o. m. den 30 juni 1955);
Nygren, H. O., överste (fr. o. m. den 1 november 1955).
Experter:
Gärdin, P. F., överstelöjtnant;
von Otter, S. F., kammarrättsassessor;
Wernstedt, L. G. L:son, kapten (fr. o. m. den 1 november 1955).
Sekreterare:
Ellhammar, G. L., budgetsekreterare (t. o. in. den 31 mars 1955).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1285
ordf.), rikssamt. växel 23 62 00.
Uppdraget avser i första hand att omarbeta inskrivningsförordningen och
därmed sammanhängande författningar in. in. till överensstämmelse med
det nya system för inskrivningsförrättningar, som beslöts vid 1950 års
riksdag, samt med det nya folkbokföringssystemet.
60
Riksdagsberä tf elsen
I FÖ: 6 Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 16
sammanträden.
Utredningen har den 21 juni 1955 avgivit förslag till inskrivningsförordning
m. m. (stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
7. 1952 års värnpliktsutredning (1953: I 17; 1954: I 14; 1955 I 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande behovet av omskolning
i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och flygvapnet
till armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 april 1952):
Lindholm, P. S., statsråd, led. av II kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Den 30 december 1954 tillkallades därjämte trafikinspektören Å. T. Gävert
att under erforderlig tid under år 1955 såsom expert biträda utredningsmannen
beträffande spörsmål rörande den tekniska tjänsten inom flygvapnet.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1768 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fö 17.
Utredningen har den 30 juni 1955 avgivit betänkande rörande utbildning
av värnpliktiga vid flygvapnet och därmed sammanhängande frågor (stencilerat).
I betänkandet framhålles att utredningens undersökningar visat,
att frågan om omskolning i samband med värnpliktigas överförande från
flottan och flygvapnet till armén bör ses som totalförsvarsproblem. Utredningen
anser sig därför icke kunna framlägga förslag avseende de personalorganisatoriska
problemen i denna fråga, innan definitiva beslut föreligger
beträffande den framtida omfattningen av respektive försvarsgrenars krigsorganisationer
och personalreserver samt säkrare hållpunkter vunnits rörande
det personella behovet inom totalförsvaret i övrigt. Sistnämnda spörsmål
är föremål för närmare undersökning av 1954 års utredning rörande
de värnpliktigas utnyttjande i det totala försvaret.
8. 1953 års örlogsvarvsutredning (1954: I 15; 1955: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning rörande örlogsvarvens organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1953);
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
61
Björck, K. G., generalmajor; J FÖ: 9
Kemmer, T. G. O., marindirektör;
Lindh, G. E., kommendör;
Lundeqvist, G., verkst. direktör vid Kockums Mek. Verkstads AB;
Schreil, P. J. E., verkstadsdirektör;
Backström, A. H., ordförande i försvarsverkens civila personals förbund;
Tliorsén, Å., byrådirektör, ordförande i försvarets civila tjänstemannaförbund.
Sekreterare:
Bertman, H., byrådirektör.
Lokal: Marinförvaltningen, Stockholm 80; tel. 67 95 60.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fö 15.
Utredningen har under tiden den 18 november 1954—10 november 1955
haft nio sammanträden, omfattande tillhopa 22 sammanträdesdagar, varjämte
utredningen jämlikt särskilt bemyndigande under tiden den 23—28
maj 1955 företagit besök i England och Holland för studier av där gällande
organisation av örlogsvarven, dessas arbetsuppgifter, centrala ledning m. m.
Den i föregående arbetsredogörelse (1955: I Fö 8) anmälda särskilda undersökningen
angående principerna för marinverkstädernas i Karlskrona
omkostnadsberäkningar m. m. har slutförts.
Jämlikt särskilda bemyndiganden ha experter tillkallats dels för att utreda
vissa ekonomiska frågor i avseende å marinverkstäderna samt inkomma
med förslag till föreskrifter i berört hänseende (byråchefen G. Claus) och
dels för att undersöka byggnadsfrågornas handläggning i nuvarande organisation
av örlogsvarven samt inkomma med förslag till föreskrifter därom
i olika alternativa organisationer (krigsrådet I. Insulander). Den förra utredningen
kan anses i stort sett avslutad, den senare pågår.
Utredningen har haft att yttra sig över vissa till densamma av chefen för
marinen ställda frågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
9. Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret
(1954: I 16; 1955: I 9)
Tillkallade enligt Kung]. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande utnyttjandet
av hålkortsanläggningar inom försvaret:
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Pernelid, V. Å. E., byrådirektör (t. o. in. den 28 februari 1955);
Wallén, G. B., kansliråd (fr. o. m. den 23 november 1955).
Experter:
Widén, L. A., förste aktuarie (t. o. in. den 22 november 1955);
Sandmark, B. A., kapten (t. o. m. den 22 november 1955);
Stenman, P. A., revisor;
62
Riksdagsbercittelsen
I FÖ: 9 Pernelid, V. Å. E., ingenjör (fr. o. m. den 1 mars 1955);
Santesson, B. H. C. J., kamrerare (fr. o. m. den 23 november 1955).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1285
ordf.) rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 35
sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att pågå under år 1956.
10. Utredning rörande försvarets titelredovisningssgsleni (1955: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 januari 1954 för att
verkställa utredning rörande försvarets titelredovisningssystem (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 januari 1954):
Renlund, R. G., expeditionschef.
Sekreterare:
Stenman, P. A., revisor.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 10.
Utredningen har under tiden 1 december 1954—15 november 1955 haft
30 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1956.
11. Försvarets fastighetsnämnd (1955: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1954 för utredning
av försvarets fastighetsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
26 april 1954):
Wesström, E. A., landshövding, ordförande;
Ahlberg, C. F., regionplanedirektör;
Brusewitz, B. E. L„ överste;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Höijer, G., krigsråd;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Snellman, U. H., byggnadsråd (fr. o. m. den 1 januari 1956);
Öjborn, L. E., byråchef (fr. o. m. den 1 januari 1956).
Experter:
von Greyerz, P. E. H., kansliråd;
Lange, H., överste;
Norberg, A. O., överste;
Lidström, E. J. A., överste.
Sekreterare:
von Horn, R. C. F. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1289),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1955: I Fö 11.
Ytterligare direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 9 december 1955):
63
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
För utredning av försvarets fastighetsfrågor har med stöd av Kungl. Maj:ts be- I FÖt 11
myndigande den 23 april 1954 tillsatts försvarets fastighetsnämnd, bestående av sex
ledamöter, varav en ordförande, en representant för envar av fortifikationsförvaltningen,
armén och flygvapnet samt två civila ledamöter, varav en insatt i kommunala
frågor och cn i stadsplaneringsfrågor. Till nämndens förfogande har ställts
vissa experter. I direktiven för nämnden har dess uppgifter angivits i stort sett vara
att, då fråga uppkommer om förvärv av större markområden i anslutning till
av försvaret disponerad mark eller på annat håll, utreda förvärvets lämplighet och
därvid även undersöka att civila synpunkter på markens eventuella framtida användning
beaktas,
att, då fråga uppkommer om ändrad förläggning av befintliga militära förband,
större förråd etc., utreda möjligheterna att utnyttja annan av försvaret disponerad
anläggning, som på grund av förflyttning eller annan omorganisation kan vara disponibel,
att, då fråga uppkommer om att för civilt ändamål försälja större markområde eller
anläggning som disponeras av försvaret, avgiva förslag till hur med marken
eller anläggningen bör förfaras samt
att i övrigt utreda de frågor rörande försvarets mark- och fastighetsbestånd som
till nämnden kan komma att hänskjutas.
1954 års riksdagsrevisorer har i sin berättelse (§ 19) föreslagit att en statens
marknämnd snarast tillsättes. De har ifrågasatt huruvida icke försvarets fastighetsnämnd
fått ett alltför begränsat arbetsfält då den har att taga befattning endast med
försvarets fastighetsfrågor. Revisorerna har därvid anfört, att de militära förbanden
visserligen disponerar en mycket betydande del av den statliga mark, som utgör
hinder för vissa samhällens naturliga utveckling men att hänsyn måste tagas även
till andra statsinstitutioners markinnehav. De har vidare påpekat, att det för fastighetsnämnden
icke vore någon huvuduppgift att få till stånd ur plansynpunkt
riktiga lösningar av de svävande markfrågorna, vilket revisorerna anser för vissa
städer vara ett direkt livsintresse. Revisorerna anser att problemet måste angripas
ur vidare synpunkter än de för fastighetsnämndens verksamhet vägledande
och har därför föreslagit inrättande av ett samtliga statliga förvaltningsgrenar omspännande
organ, förslagsvis benämnt statens marknämnd. Dennas huvuduppgift
borde vara att i varje särskilt fall nå fram till totaluppgörelse med vederbörande
kommun under tillbörligt beaktande av såväl statens ekonomiska intressen i dess
egenskap av markägare som kravet på rationell bebyggelseplanering. Statsutskottet
(uti. 1955: 119 p. 10 :o) har anslutit sig till det av riksdagsrevisorerna framlagda
förslaget om inrättande av en statens marknämnd. Innan denna verksamhet tar sin
början borde dock enligt utskottets mening vissa i förevarande sammanhang betydelsefulla
organisationsspörsmål närmare klarläggas. Utskottet föreslog att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om utredning av de av utskottet angivna spörsmålen. Utskottets hemställan bifölls
av riksdagen (skr. 1955: 272).
I anledning av riksdagens ifrågavarande beslut har frågan varit föremål för fortsatt
utredning inom berörda statsdepartement. Härvid har i huvudsak följande synpunkter
framkommit.
Kronans intill tätorter belägna mark utgöres dels av mark som utnyttjas för eller
reserverats för militärt eller civilt förvaltningsändamål, dels av mark som användes
såsom jordbruk eller varå bedrives skogsbruk, d. v. s. mark under domänstyrelsens
förvaltning, viss kyrklig jord etc. Problemen i samband med försäljning av
sistnämnda slag av mark är i regel av annan karaktär än de som uppstår vid försäljning
av mark som användes för förvaltningsändamål och som måste ersättas
av annan mark. Niir det giiller mark för förvaltningsändamål kräves särskilda överväganden,
som sammanhänger med organisationsfrågor hos vederbörande förvalt
-
64
Riksdagsberättelsen
I Fö: il
ningsgren. Huvuddelen av detta slag av mark disponeras, såsom också revisorerna
konstaterat, av försvarsväsendet. Möjligheten att för tillgodoseende av behovet av
tomtmark frige av försvaret utnyttjad mark avhänger antingen av organisationsförändringar
som kräver ingående överväganden eller av att försvaret kompenseras
med andra markförvärv. I båda fallen kräves avsevärda investeringar. Det synes
med hänsyn härtill naturligt att frågorna rörande försäljning av dylik jord handhaves
av en särskild försvarets fastighetsnämnd, som är väl insatt i organisationsoch
andra för försvaret betydelsefulla frågor.
Av det nämnda torde framgå dels att försvarets markinnehav utgör det dominerande
problemet i det frågekomplex som riksdagens revisorer berört, dels att de
militära markfrågorna är särpräglade och sammanhänger med utformningen av
försvarets fredsorganisation och har mycket stora finansiella aspekter. Markfrågorna
i vissa av de av revisorerna nämnda städerna synes vidare vara på väg att
lösas. Betänkligheter måste därjämte ur statsfinansiell synpunkt anses föreligga
mot att inrätta ett organ av den omfattning och med den struktur som den föreslagna
statens marknämnd måste besitta för att bli funktionsduglig. Vid sådant förhållande
synes starka skäl tala för att man icke nu tillskapar den föreslagna statens
marknämnd utan först avvaktar erfarenheterna från försvarets fastighetsnämnds
verksamhet. Därvid bör möjligheterna att inom fastighetsnämndens ram
komma till rätta med huvudproblemet i revisorernas framställning så långt möjligt
tillvaratagas.
En effektivisering av försvarets fastighetsnämnds verksamhet har varit aktuell
redan innan riksdagsrevisorerna framlade sitt ifrågavarande förslag. I avvaktan på
handläggningen av denna fråga inom riksdagen har det emellertid icke ansetts
lämpligt att vidtaga några förändringar beträffande fastighetsnämnden. I syfte att
tillgodose de av riksdagens revisorer framställda önskemålen om att åstadkomma
ur plansynpunkt riktiga lösningar av markproblemen och i anslutning till vad som
tidigai e anförts anser jag mig nu böra föreslå att nämnden utökas med ytterligare
tre ledamöter. Av dessa bör två representera byggnadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen
varigenom en direkt kontakt med ifrågavarande organ tillskapas för tillgodoseende
av stadsplane- och fastighetstekniska m. fl. synpunkter. Det synes därjämte
angeläget att en ledamot kan ägna sin huvudsakliga arbetstid åt fastighetsnämndens
uppgifter. Nämnden bör därför tillföras ytterligare en ledamot på vilken
bör ställas kravet att han är väl insatt i fastighetsfrågor, självständigt kan föra
forhandlingar och om möjligt helt disponerar sin tid för fastighetsnämndens arbete.
Utöver vad som angivcs i för nämnden gällande direktiv bör nämndens uppgifter
vara
att, då kommun framställer önskemål att förvärva mark eller anläggning som disponeras
av försvaret, utreda och avgiva förslag till vad som ur såväl försvars- som
civila synpunkter lämpligen bör försäljas, varvid nämnden skall äga att, därest
detta med hansyn till den civila bebyggelseplaneringen skulle finnas befogat, i
samrad med vederbörande statliga civila myndighet avgiva förslag till försäljning
jamval av annan kronan tillhörig mark än försvarets, samt
a/f i frågor, som av nämnden handlägges, i den mån så erfordras föra förhandImgar
med vederbörande kommuner m. fl. fram till principöverenskommelse, varvid
jamval prisfrågor skall kunna upptagas till behandling.
, Unde,r. åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
nemyndiga chefen for försvarsdepartementet att utse ytterligare tre ledamöter i
försvarets fastighetsnämnd.
Nämnden har under tiden januari—november 1955 hållit 9 sammanträden,
varjämte nämnden företagit besök vid garnisonen i Linköping, Hallands
flygflottilj i Halmstad, flygvapnets centrala skolor i Västerås och
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 65
Orsa flygfält samt därvid jämväl förhandlat med vederbörande kommunala 1 |?ÖI 13
myndigheter rörande aktuella markfrågor m. m. Nämnden har vidare avlagt
besök vid infanteriskjutskolan å Rosersberg samt å ett planerat nytt
stridsskjutningsområde utanför Strängnäs. Slutligen ha arbetsgrupper ur
nämnden företagit rekognosceringar rörande, bland annat, ett nytt övnings-
och skjutfält inom fjärde militärområdet.
Nämnden har yttrat sig över olika till densamma remitterade ärenden.
Nämndens arbete kommer att fortsätta under år 1956.
12. 195b års befälsutredning (1954: I 15; 1955: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av framlagda förslag m. m.
rörande befälsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1954):
Lindholm, P. S., statsråd, led. av II kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1768 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fö 15.
Utredningen har under år 1955 verkställt vissa utredningar, företagit studieresor
till militära förband och anstalter samt haft överläggningar med
representanter för försvarsväsendet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
13. 195b års utredning rörande totalförsvarets personalbehov (1955: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning beträffande de värnpliktigas utnyttjande i det totala
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):
Thunborg, T. F., landshövding, ordförande;
Brandberg, K. G., överste;
Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamin.;
Aastrup, N. G. E., direktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandmark, B. A., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1292)
och 55 37 30 (sekreterarens bostad).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 15.
5 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlkadagsberättelsen.
66 Riksdagsberättelsen
I FÖl 13 Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 15 november 1955 avgivit ett delbetänkande (stencilerat),
avseende särskild utbildning för uppskovsvärnpliktiga m. fl. Under
november 1955 har utredningen påbörjat vissa undersökningar rörande övriga
delar av uppdraget.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
14. 195b års värnpliktsavlöningsutredning (1955: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., t. f. expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led av I kamm.;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.
Experter (fr. o. m. den 20 december 1955):
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Wernstedt, L. G. L.:son, kapten.
Sekreterare:
Persson, S. B., kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 och rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955; I Fö 16.
Utredningen har under tiden den 1 januari—den 20 november 1955 hållit
elva sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
15. t95i års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1955: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1954 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning beträffande vissa personalkårer
m. m. inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1954):
Curtman, C. W., f. d. överdirektör, verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund,
ordförande;
Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån;
Hesselbom, K. E„ driftingenjör, led. av I kamm.;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Paulsson, Å. B., lagbyråchef.
Experter (samtliga fr. o. m. den 7 oktober 1955):
Smedler, J.-E. G., kapten;
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
67
Skoglund, B. E. F., kapten; I FÖ* 16
Engdahl, G. V., kapten;
Cronvall, A. G., armédirektör av 2. graden.
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 25 maj 1955).
Biträdande sekreterare:
Resare, A. C. R., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 24 januari 1955).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1762, 1327).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17.
Utredningen har intill den 1 december 1955 hållit 9 sammanträden samt
under 2 dagar i oktober företagit studiebesök vid bl. a. A 9 tyganstalt.
Utredningens arbete har under år 1955 i första hand inriktats på arméns
tekniska personal.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1956.
16. 1955 års försvarsberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda med
översyn av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1955):
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;
Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;
Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindholm, P. S., statsråd, led. av II kamm., (t. o. m. 21 september 1955);
Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm.;
Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm., (fr. o. in. den 22 september
1955).
Generalsekreterare:
Karleby, O., statssekreterare.
Sekreterare (fr. o. m. den 11 augusti 1955):
Paulsson, Å. B., lagbyråchef;
Stroh, O., kapten.
Experter (fr. o. in. den 11 augusti 1955):
Norberg, A. O., överste;
Rudqvist, O., överstelöjtnant;
Arvas, I). G. C., kommendörkapten av 1. graden;
68
Riksdagsberättelsen
I Fö: [g Westin, B. L. A., major;
Hansson, N. O., överstelöjtnant;
Fehrm, E. M., civilingenjör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00; rikssamt.
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1955):
Överbefälhavaren har med skrivelse den 27 oktober 1954 till Kungl. Maj:t ingivit
utredning och förslag beträffande krigsmaktens fortsatta utveckling, avseende
tioårsperioden 1955/56—1964/65. Utredningen är hemligstämplad. Ett referat av
densamma har offentliggjorts i den omfattning som befunnits möjlig ur sekretesssynpunkt.
Vid anmälan av fjärde huvudtiteln i årets statsverksproposition lämnade
jag en kortfattad redogörelse för den huvudsakliga innebörden av överbefälhavarens
förslag. Jag anförde i anslutning därtill att utredningen utgjorde ett idéprogram
för försvarets fortsatta utformning som enligt min mening gav material
av väsentlig vikt för diskussionen kring dessa ting. Genom undersökningarna hade
vidare skapats underlag för statsmakternas bedömning av konsekvenserna av åtgärder
i den ena eller andra riktningen.
Jag uttalade vidare, att jag vid mitt studium av det föreliggande utredningsmaterialet
kommit till den uppfattningen att ställningstagandet till förslagen måste föregås
av grundliga överväganden. Med hänsyn härtill erhöll den försvarsbudget som
förelädes årets riksdag karaktären av ett provisorium i avvaktan på en prövning
av den allmänna försvarsavvägningen. Jag anmälde i huvudtiteln att föredragningar
beträffande överbefälhavarens utredning ägt rum inför ledarna för de demokratiska
partierna och dessa partiers riksdagsgrupper och tillkännagav min avsikt att
även i fortsättningen föranstalta om sådana överläggningar i den mån så visade sig
lämpligt.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4 har statsutskottet uttalat, att utskottet
i likhet med departementschefen anser att ställningstagandet till överbefälhavarens
utredning bör med hänsyn till de svårbedömbara problem och avvägningsfrågor
som densamma innefattar föregås av grundliga överväganden. Med hänsyn till
den utomordentliga betydelse som måste tillmätas frågan om försvarets framtida
utformning framstår det för utskottet som angeläget, att representanter för riksdagen
redan på ett förberedande stadium får tillfälle att i detta spörsmål göra sin
mening gällande. Utskottet framhåller, att en så upplagd parlamentarisk översyn
icke saknar tidigare motstycke, då fråga varit om mera betydelsefulla försvarsavväganden.
Sålunda erinrar utskottet om att chefen för försvarsdepartementet år
1942 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatte en särskild beredning med uppgift
att överarbeta det förslag som hade framlagts av 1941 års försvarsutredning.
Denna beredning fattade som sin huvuduppgift att medverka till att största möjliga
effekt utvanns ur försvarskostnaderna. Utskottet anser det betydelsefullt att en sådan
översyn även nu kommer till stånd. Denna översyn bör enligt utskottet ha till
huvudsakligt syfte att på ett förberedande stadium möjliggöra en bedömning ur
allmänna synpunkter av det utredningsresultat vartill överbefälhavaren kommit.
Den bör icke vara bunden av begränsande direktiv eller förutsättningar.
En parlamentarisk försvarsberedning bör nu tillsättas för att inom försvarsdepartementet
biträda med översyn av överbefälhavarens utredningar och förslag.
Såsom ledamöter av beredningen bör ingå tolv representanter för riksdagen, tre
från vart och ett av de fyra demokratiska partierna. Beredningen synes lämpligen
böra stå under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet. Dess arbete
bör, såsom statsutskottet understrukit, icke vara bundet av begränsande direktiv
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 69
eller förutsättningar. Beredningens uppgift bör vara att företaga en bedömning ur
allmänna synpunkter av överbefälhavarens utredningsresultat och att beakta att
största möjliga effekt utvinnes ur de kostnader som läggs ned på försvaret.
Till beredningens förfogande bör ställas en generalsekreterare samt sekreteraroch
biträdeshjälp ävensom experter i erforderlig utsträckning.
Beredningen har under tiden augusti—november 1955 sammanträtt sju
dagar samt avlagt studiebesök vid infanteriskjutskolan i Rosersberg och
vid Svenska Aeroplan Aktiebolagets anläggningar i Linköping.
Fö: 16
70
Riksdagsberättelsen
•sISs 1
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamlief under 1955
1. 1949 års arbetskraftsutredning (1953: I 9; 1954: I 9; 1955: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1949):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Dahlén, O., sekreterare, led. av II kamm.;
Heckscher, G. E., professor;
Johansson, B. R., byråchef;
Lundblad, H. R„ undervisningsråd;
Magnusson, A. L., kanslichef;
Wadell, A. V., direktör.
Experter:
Aldestam, N. A., förste aktuarie;
Falken, P. J. ö., kanslisekreterare;
Gårdstedt, H. B., byrådirektör;
Holmstedt, G. F., förste aktuarie;
Larsson, Å., jur. dr;
Lundberg, B., aktuarie;
Michanek, E„ byråchef;
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Canarp, C. S. T., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 31.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 14
sammanträden.
Utredningen har den 7 oktober 1955 avgivit betänkande angående arbetskraftsbehovet
inom offentlig verksamhet (SOU 1955: 34). -— Uppdraget
är därmed slutfört.
2. 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
(1953:1 14; 1954:1 13; 1955:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 november 1951
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1951), den 1 februari och den
19 mars 1954:
Hultström, L., byråchef, ordförande;
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Gustafson, Sven, bankkamrer, led. av II kamm.;
Hagård, B., sekreterare i Svenska arbetsgivareföreningen;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Johansson-Ekdahl, Helga, förbundskassör;
Lindberg, Carl, led. av II kamm.;
Lindforss, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet.
För frågor rörande kontantunderstöden:
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Henriksson, T. H., direktör i Stockholms stads arbetslöshetsnämnd.
Experter:
Jerneman, T. G., f. d. byråchef;
Ringenson, C. T. S., byråchef.
Sekreterare:
Forslund, E. B., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Spendrup, K. A., förste byråinspektör (fr. o. m. den 30 mars 1955).
Direktiven för utredningen, se 1952:1 S 21; tilläggsdirektiv, se 1955:1
S 13.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 32
sammanträden.
Utredningen har i juli 1955 avgivit betänkande med förslag till ny förordning
om erkända arbetslöshetskassor m. m. (SOU 1955:27) och i oktober
1955 en promemoria angående vissa frågor rörande kontantunderstöden
åt arbetslösa (stencilerad). — Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1952 års åldringsvårdsutredning (1953: I 16; 1954:1 15; 1955: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1952):
Andersson, Th. G., led. av II kamm., ordförande;
Berggren, A. M., byråchef;
Eliasson, L. M., led. av I kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E. J., fru, led. av II kamm.;
Jacobsson, E. E., led. av II kamm.;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Hamrin, Greta S., fru, rektor;
Dahlström, A. H., fattigvårdsdirektör;
Eckerström, S. G. E., överläkare;
Sjögren, P. V. H„ överläkare.
Sekreterare:
Rönquist, A., länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1953: I S 16 och 1955: I S 15.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 31
sammanträden. Under 1955 har bl. a. verkställts undersökning angående
ålderdomshemmen samt deras vårdtagare och personal.
Utredningens betänkande föreligger i korrektur och kommer att avlämnas
i januari 1956 (SOU 1956: 1). — Uppdraget är därmed slutfört.
71
I 8:3
72 Riksdagsberättelsen
4. 4. Utredning av frågan om införande av ett kreditgarantisystem på
bostadsområdet (1954: I 16; 1955: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1953 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1953):
Lemne, M. H., landshövding.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 S 16.
Utredningsuppdraget har slutredovisats i skrivelse den 17 november 1955
(stencilerad).
5. Arbetarskyddsutredningen (1954:1 19; 1955:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för
att verkställa översyn av arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
organisation och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1953):
Casparsson, K. R., landshövding, ordförande;
Ahlberg, C. E. N., förste ombudsman, led. av II kamm.;
Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
André, L., byråchef;
Bergström, P.-E., ombudsman;
Christenson, T., direktör;
Flyboo, T., ombudsman;
Gustafsson, H. L„ metallarbetare, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lingren, G. W., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1954: I S 19.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 9 plenarsammanträden.
Utredningen har den 2 november 1955 avgivit betänkande angående arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens organisation och verksamhet
(SOU 1955:41). — Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen angående sjukförsäkrings- och yrkesskadestatistiken m. m.
(1955:I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1954 för
att verkställa utredning angående sjukförsäkrings- och yrkesskadestatistiken
jämte de övriga spörsmål, som äger samband därmed (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 mars 1954):
Holmstedt, G. F„ förste aktuarie.
Experter:
Davidson, I. R. V., byrådirektör;
Engström, I. G. R., byrådirektör;
Flyboo, T., ombudsman;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
73
Forssman, S., professor; I Si 7
Soop, E., förste aktuarie;
Säl], Hedvig, förste aktuarie;
Wedler, R. E., byråchef;
Zetterman, N. H., byråchef.
Sekreterare:
Näverfelt, A. S., t.f. förste aktuarie.
Direktiven för utredningen, se 1955: I S 19.
Utredningsmannen har den 2 augusti 1955 avgivit betänkande med förslag
angående sjukförsäkrings- och yrkesskadestatistiken (stencilerat). —
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning angående vissa frågor rörande bidrag och lån för anordnande
av allmänna samlingslokaler m. m. (1955:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa utredning angående vissa frågor rörande bidrag och lån för
anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 december 1954):
Algott, S. A., byråchef.
Expert:
Brunnberg, H., byggnadsråd (fr. o. m. den 25 april 1955).
Sekreterare:
Svensson, G., amanuens (fr. o. m. den 19 juli 1955).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1955: I S 24.
Ytterligare direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1954):
Det tidigare meddelade utredningsuppdraget gäller huvudsakligen de enligt kungörelsen
1942:913 utgående lånen och bidragen, vilka icke avser inventariekostnader.
I uppdraget ingår emellertid även att utreda möjligheterna att samordna
låne- och bidragsverksamheten enligt nämnda kungörelse med de bidrag som från
allmänna arvsfonden lämnas till anordnande av ungdomslokaler. Sistnämnda bidrag
avser även inventarier.
Enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar har två nya bidragsformer införts,
vilka har betydelse för de allmänna samlingslokalerna. Huvudbestämmelserna om
dessa bidrag har meddelats i kungörelserna den 24 september 1954, nr 615, om
statsbidrag till utrustning m. m. av vissa föreningslokaler samt den 6 maj 1955, nr
225, om statsbidrag till utrustning av vissa allmänna samlingslokaler med köksinventarier
m. m. Vid anmälan av förslag om sistnämnda bidragsform berörde jag
(V ht 1955 s. 206) frågan om samordning mellan dessa bidrag och de av riksdagen
år 1954 beslutade bidragen till utrustning av vissa föreningslokaler. Jag anförde
därvid, att då de båda bidragsformerna i stor utsträckning torde komma till användning
beträffande samma lokalkategorier, det torde komma att te sig som ett
önskemål att en samordning förr eller senare kommer till stånd. Jag var emellertid
inte beredd att då föreslå en sådan. Frågan fordrade enligt min mening ytterligare
överväganden, vid vilka det var önskvärt att åtminstone någon tids erfarenhet av
de gällande och föreslagna reglerna stod till förfogande.
Statsutskottet påtalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955: 5 (s. 52) det
otillfredsställande i den brist på samordning som f. n. utmärker den statliga stöd
-
74
Riksdagsberättelsen
I St 7 verksamheten till samlingslokalerna och vartill även den föreslagna bidragsverksamheten
komme att bidraga. Utskottet erinrade om tillkallandet av förenämnde
utredningsman. Det syntes utskottet angeläget att innan några på denna utredning
grundade förslag framlades, även frågorna om utrustningsbidragen upptogs till
omprövning i syfte att åstadkomma en större enhetlighet i fråga om den statliga
stödverksamheten till samlingslokalerna.
Sistnämnda samordningsproblem bör nu upptagas till behandling. Det bör härvid
undersökas hur de enligt kungörelserna 1954: 615 och 1955: 225 (samt motsvarande
bestämmelser rörande nykterhetsorganisationernas lokaler) utgående bidragen
lämpligen skall kunna samordnas sinsemellan samt med de till anordnande
av allmänna samlingslokaler utgående lånen och bidragen. Härvid måste beaktas
dels att bidrag enligt kungörelsen 1954: 615 kan utgå även till andra för ungdomsverksamhet
använda lokaler än sådana som betecknas såsom allmänna samlingslokaler
dels ock att båda formerna av utrustningsbidrag har en nykterhetspolitisk
motivering.
Utredningsuppdraget bör lämpligen anförtros den förenämnde utredningsmannen.
Med hänsyn till uppdragets vidgade omfattning bör denne kunna förses med
sekreterarbiträde, vilket icke medgivits i bemyndigandet den 17 december 1954.
Utredningsmannen har den 29 oktober 1955 överlämnat betänkande angående
statsstöd för samlingslokaler (SOU 1955: 39). — Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
8. Arbetstidsutredningen (1953: I 5; 1954: I 5; 1955: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Adamsson, H., ordförande i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O. trafikinspektor, led. av II kamm.;
Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Landsorganisationen i Sverige.
Experter:
Borggren, E., direktör i Handelns arbetsgivareorganisation;
Clarstedt, C., ordförande i Försäkringsfunktionärernas förbund (fr. o. m.
den 7 januari 1955);
Duus-Otterström, A., verkst. direktör i Föreningen skogsarbeten (fr. o. in.
den 7 januari 1955);
Geijer, L., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Hessler, J. T. H., t. f. byrådirektör (fr. o. in. den 5 december 1955);
Lindström, G., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Palme, R., direktör i Försäkringsbolagens förhandlingsorganisation (fr. o. in.
den 7 januari 1955);
Rune, I. F., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 75
Spångberg, O., stadsadvokat, sekreterare och ombudsman i Stockholms stads [ j§; 9
industriverksstyrelse;
Winroth, C., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet
(fr. o. m. den 7 januari 1955);
öhrström, A., ombudsman i Riksförbundet landsbygdens folk (fr. o. m. den
7 januari 1955).
Sekreterare:
Hessler, J. T. H., t. f. byrådirektör (t. o. in. den 4 december 1955);
Tegling, H. A. R., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 5 december 1955).
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Kommendörsgatan 30, tel.
62 87 88.
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 27 och 1949: I S 22.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 9 sammanträden.
Härjämte har sekreteraren haft ett stort antal överläggningar
med olika företrädare för bagerinäringen, som är den näringsgren, vilken
främst berörts av utredningens arbete under 1955.
Utredningen har under året fortsatt och avslutat arbetet med en revision
av gällande bagerilag (Arbetstidsutredningens betänkande del VI: Ny bagerilag,
SOU 1955: 24).
Utredningen har vidare fortsatt arbetet med frågan, huruvida beroende
uppdragstagare böra i avseende å bl. a. semester, sjuk- och yrkesskadeförsäkring
samt förmånsrätt i konkurs beredas en med arbetstagare likartad
ställning.
Utredningen beräknar, att dess arbete kommer att vara slutfört under år
1956.
9. 19A7 års byggnadsmaterialutredning (1953: I 6; 1954:1 6; 1955:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
verkställa utredning i frågan om prissättning på och distribution av byggnadsmaterial
och framlägga de förslag till åtgärder i syfte att möjliggöra
en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill denna utredning kan
giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1947):
Sterner R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;
Olsson, I. S., organisationschef hos Svenska riksbyggen;
Persson, S. E., f. d. borgarråd;
Wihlborg, E., byggmästare;
Åkerman, It. W„ stadsbyggmästare.
Experter:
Dahlquist, G., intendent;
Holm, P., fil. lic.;
Verner-Carlsson, S., direktör.
76
Riksdagsberättelsen
I Si 9 Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Hamngatan 19; tel. 22 85 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948:1 S 28.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 icke hållit
något sammanträde.
Fil. lic. P. Holms expertundersökning av värme- och sanitetsbranschen
har tryckts och ingår som nr 49 i statens offentliga utredningar 1955. Betänkandet
rörande stommaterial från jord och stenindustrin håller på att
tryckas.
10. Bostadskollektiva kommittén (1953: I 7; 1954: I 7; 1955: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september
1948):
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman, ordförande;
Arfwedson, Ester, rektor;
Dyring, Rosa, fru;
Johnson, A., f. d. kommunalborgmästare;
Kypengren, S., organisationschef;
Sidenbladh, G., stadsbyggnadsdirektör;
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru.
Expert har under del av år 1955 varit:
Galfve, C. H„ byråsekreterare (för kommitténs behandling av tvättfrågan).
Sekreterare (t. o. m. den 30 april 1955):
Melin, O. A., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare under del av år 1955:
Pellijeff, A, sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Kommendörsgatan 30, tel.
6012 16 (ordföranden).
Direktiven för kommittén, se 1949: I S 31.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 12
sammanträden.
Kommittén har den 17 mars 1955 avlämnat sitt delbetänkande III angående
Tvätt (SOU 1955:8) samt den 27 maj 1955 delbetänkande IV angående
Samlingslokaler (SOU 1955:28). Arbetet å redigeringen av kommitténs
slutbetänkande, avseende samordningen av olika kollektiva bostadskomplement,
pågår.
11. Allmänna statsbidragsutredningen (1953:1 8; 1954: I 8; 1955: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
77
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande; I j§; J2
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;
Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef (t. o. m. den 30 september 1955);
Holmqvist, S. E., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1955).
Biträdande sekreterare:
Virdebrandt, B. C. E., amanuens.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 29 och 1954: I S 8.
Utredningen har under tiden december 1954—-november 1955 sammanträtt
23 dagar.
Det betänkande, med vars färdigställande utredningen under år 1955 varit
sysselsatt, kommer att beröra huvuddelen av driftbidragen till primärkommunerna.
Arbetet har fortskridit så långt, att korrektur blivit färdigt under
november 1955.
Förslag i fråga om bidragsgivningen i övrigt till primärkommunerna beräknar
utredningen att kunna avlämna under förra halvåret 1956.
12. Kommittén för social upplysningsfilm (1953: I 10; 1054: I 10;
1955: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Björkman, C. N. G., fil. lic., bokförläggare;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Knutsson, G. F., jordbrukskonsulent;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Sekreterare:
Ryman, Ingrid G. E., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 2; tel. lokalsamt. växel 22 12 00,
rikssamt. växel 22 12 50.
Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 1 sammanträde.
Kommittén kunde till följd av brist på medel under det föregående
budgetåret icke sätta i gång med inspelning av någon ny socialfilm.
Genom sammanslagning av uppkommen reservation med årets anslag beräknas
en nyproduktion bli möjlig under innevarande budgetår. Kommittén
planerar närmast inspelning av en film om den öppna socialvården
(familjevården) med huvudvikt på fosterbarnsvården.
IS: 13
78 Riksdagsberättelsen
13. Barnavårdskommittén (1953: I 12; 1954: I 12; 1955: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Bursell, A. Siggesson, socialläkare;
Ewerlöf, Elsa H. E. J., fru, led. av II kamm.;
Lindberg, K. Hugo, advokat;
Lindegren, K. N. A., fil. lic.;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sjöstrand, Helga K., fru, led. av II kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna M., fru, led. av I kamm.;
Törnquist, H. E., rektor vid Kommunskolan.
Experter:
Axelson, N. Erik A., förste länsassessor;
Berglind, Ragnhild A. L., direktör vid Allmänna barnhuset;
Bolin, L. A., t. f. byråchef;
Carlson, Viktor O. J., f. d. byråinspektör;
Fägerstam, Hildur K., barnavårdsassistent hos länsstyrelsen i Västmanlands
län;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Rosén, Göta M., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, N. R. I., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Björkman-Carlsson, Sara M., byråsekreterare;
Grenander-Pehrling, Greta E. M., socialvårdskonsulent.
Lokal: Rosenbad 2; V, tel. 21 67 42 och 11 80 38.
Direktiven för kommittén: se 1951 I S 30.
Kommittén och dess delegationer har under tiden december 1954—november
1955 hållit 56 sammanträden, överläggningar har av kommittén
hållits med 1951 års skolstyrelseutredning och familjerådgivningskommittén.
Den utredning, som kommittén anbefallts verkställa rörande vissa anstalter
för tillfällig förvaring av för brott misstänkt ungdom, har under samma
tid slutförts. Kommittén har redovisat sin utredning och framlagt sina förslag
i särskilt betänkande (Barnavårdskommitténs betänkande I, Utredningshem,
SOU 1955: 37).
Kommittén beräknar att avge sitt huvudbetänkande med förslag till ny
barnavårdslag i början av år 1956.
14. Socialförsäkringsiitrcdningen (1953:1 15; 1954:1 14; 1955:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Majts bemyndiganden den 28 december 1951 (se
Post- och Inrikes Tidn. den 29 december 1951) och den 24 april 1953:
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
79
Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande; J {5|j 15
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamin.;
Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Kellgren, N. E., sekreterare;
Pettersson, Lennart, redaktör;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Broberg, R. H. J., byråchef;
Skogsberg, P. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Lundberg, E. A., t. f. försäkringsråd.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00; sekr. även 21 02 36.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1953: I S 15. Tilläggsdirektiv,
se 1954: I S 14 och 1955: I S 14.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 2 plenarsammanträden.
I övrigt har hållits ett stort antal sammanträden inom
utredningens kansli.
Under år 1955 har företagits en statistisk undersökning angående längden
av kroppssjukvårdens sjukhusvårdtider med särskild hänsyn till vårdtiden
för äldre patienter. Undersökningen, som i första hand avser Malmö
stads sjukvårdsområde, heräknas vara färdig före utgången av år 1955. Utredningen
beräknar kunna avsluta sitt arbete under den närmaste tiden därefter.
15. 1954 års Ö-utredning (1955: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,
som finnes eller väntas uppstå på Gotland, Öland och Ven (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 februari 1954):
Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;
Flinck, K. E., direktör;
Johansson, B. R., byråchef;
Norrman, E. E., direktör;
Wahlqvist, T., disponent.
Expert:
Thuresson, E. O., byråchef.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., länsassessor,
Lokal: Handelsdepartementet; lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I S 18.
I S: 15
80 Riksdagsberättelsen
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 8 sammanträden
in pleno.
Utredningen har den 13 juni 1955 avgivit betänkande rörande Ven (stencilerat).
Utredningsarbetet, som nu koncentrerats till de öländska problemen,
har förskjutits något men beräknas bliva slutfört under år 1956.
16. 1954 års zigenarutredning (1955:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1954 för att
verkställa utredning angående frågan om åtgärder för zigenarnas anpassning
till samhällslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1954):
Nelzén, Gösta, chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Berglund, K. G., förste aktuarie;
Tillhagen, C.-H., amanuens vid Nordiska museet.
Sekreterare:
Särnmark, P. O. W., kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I S 20.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 13
sammanträden, varav 7 i förening med överläggningar med olika myndigheter
och organisationer. Sålunda har överläggningar ägt rum med socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen samt representanter
för städerna Stockholm, Göteborg och Malmö ävensom Svenska stadsförbundet
och Svenska landskommunernas förbund. Härjämte har utredningen
under tiden 11—15 maj år 1955 företagit en studieresa till Norge samt
vid skilda tidpunkter avlagt besök i olika zigenarläger i Sverige.
Under år 1955 har utredningen efter särskilt medgivande dels låtit verkställa
en allmän inventering av alla landets zigenare dels ock företagit en
ingående undersökning av zigenarnas levnadsförhållanden.
Utredningen har slutligen varit zigenarna behjälplig i olika angelägenheter.
Sålunda har utredningen i några fall medverkat till att ordna upp
zigenarnas ekonomiska förhållanden. I andra fall har hjälp lämnats till anskaffande
av arbete och bostäder. I ett fall har biträde lämnats med ansökan
om svenskt medborgarskap. Härtill kommer att utredningen bedrivit
en omfattande kuratorsverksamhet också i andra avseenden.
Utredningens verksamhet beräknas avslutad under första kvartalet 1956.
17. Nämnden för omplacering av personal hos riksförsäkringsanstalten
m. m. (1955:I 21)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 maj 1954 för att leda
omplaceringen av personal, som entledigas vid förestående omorganisation
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 81
av riksförsäkringsanstalten och socialförsäkringsbolagen, samt besluta om J g; jg
eventuella särskilda avvecklingsersättningar till entledigad personal (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1954):
Curtman, C. W., direktör i Sveriges lantbruksförbund, ordförande;
Cars, G. F. O., byråchef;
Nihlfors, F. U., t.f. förste aktuarie, led. av II kamm.;
Sandberg, K. H. N., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Michélsen, G. V. G., inspektör.
Lokal: Sveriges Lantbruksförbund, Torsgatan 4; tel. 23 82 00 (ordföranden)
och 20 54 41 (sekreteraren).
Direktiven för nämnden, se 1955: I S 21.
Nämnden har under tiden november 1954—november 1955 hållit 24 sammanträden.
Den 10 december 1954 avgav nämnden förslag till föreskrifter
om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid riksförsäkringsanstalten
in. m. och i anledning därav meddelade Kungl. Maj :t den 17 december
1954 sådana föreskrifter. Nämnden har vidare till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden
över av vissa befattningshavare gjorda framställningar om förtidspension
och fattat beslut i ärenden angående särskilda förmåner enligt förenämnda
föreskrifter för viss övertalig personal. I vissa ärenden har nämnden
gjort framställning gemensamt med organisationsnämnden för den centrala
försvarsförvaltningen. Befattningshavare, vilka med anledning av riksförsäkringsanstaltens
omorganisation icke kunnat beredas fortsatt anställning
hos anstalten, har genom nämndens medverkan kunnat erhålla andra
anställningar, och hittills beslutade personalindragningar är numera i huvudsak
genomförda.
Då nämndens medverkan för prövning av ytterligare ärenden angående
särskilda förmåner för den av omorganisationen berörda personalen inom
riksförsäkringsanstalten även framdeles kan bliva erforderlig, har nämnden
ännu icke ansetts böra upplösas, men dess väsentliga uppgift är slutförd.
18. Utredningen om kortare arbetstid (1955: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning om arbetstidens längd och förläggning i syfte att uppnå
en allmän förkortning av den lagstadgade arbetstiden (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1954):
Mossberg, E„ landshövding, ordförande;
Bengtsson, Ingemund, led. av II kamin.;
Gabrielson, L., direktör;
Michanek, E., byråchef, tillika sekreterare;
Nordenskiöld, O., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen (t. o. in. den 21 november
1955);
Näsgård, B., led. av I kamm.;
(> Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
82
Riksdagsberättelsen
I Sl 18 Ohlsson, Ingvar, docent;
Rudenstam, G. N., direktör;
Stenberg, Nils G., led av II kamm.;
Vilhelmsson, E., ombudsman i Landsorganisationen (fr. o. in. den 22 november
1955).
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 S 22.
Utredningen har under året haft 9 sammanträdes- och studiedagar. Genom
överenskommelser med ämbetsverk, utredningsinstitut och organisationer
har utredningen föranstaltat om en inventering av de problem, som kan tänkas
uppstå vid en allmän arbetstidsförkortning, samt de lösningar av dessa
problem som kan tänkas erbjuda sig. Uppgifter om arbetstidsförhållanden
i Sverige och utlandet har samlats. De principiella och praktiska utgångspunkterna
för arbetstidslagstiftningens utformning vid en allmän förkortning
av den lagstadgade arbetstiden har diskuterats.
Utredningen bedrives i nära samarbete med den av norska regeringen tillkallade
arbeidstidskomiteen.
Utredningen beräknar att kunna avlämna ett första betänkande under
loppet av 1956.
19. 7954 års familjeutredning (1955:1 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
inventering av de familjepolitiska åtgärderna in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 september 1954):
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic.
Experter:
Björnelid, Alf, t. f. förste kanslisekreterare;
von Hofsten, Erland, byråchef;
Wickman, Krister, fil. lic.
Lokal: Socialstyrelsen: Birger Jarlstorg 12, tel. 22 12 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I S 23.
Utredningen har den 15 september 1955 avgivit betänkande Samhället och
barnfamiljerna (SOU 1955:29).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
20. Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpassning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 januari 1955 för att
inom socialdepartementet biträda med utredning av frågan om rehabiliteringsåtgärder
m. m. i anslutning till sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1955).
Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande;
Kellgren, N. E., sekreterare i Landsorganisationen;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
83
Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen; I Si 2Ö
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Husmark, J. E., direktör för Sveriges läkarförbund;
Severin, E. A., överläkare.
Expert:
Broberg, R. H. J., byråchef.
Sekreterare:
Bergh, E. A., byråchef.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74; tel. lokalsamt.
växel 54 05 20, rikssamt. växel 54 05 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 7
januari 1955):
När en person blir sjuk, ligger det såväl i hans eget som i samhällets intresse att
han så snart som möjligt blir frisk igen och kan återgå till sitt arbete. Det kan
dröja längre eller kortare tid innan så kan bli fallet. Genom medicinska och andra
åtgärder kan denna tid förkortas. Genom specialistbehandling kan pn eljest oundviklig
nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdomen minskas eller rent av
hindras från att uppkomma. I vissa fall kan vederbörande inte bli helt återställd.
Han kan inte återgå i sitt tidigare arbete. Men han kanske kan — trots invaliditeten
— efter viss omskolning bli en fullgod arbetare inom ett annat yrke. Eller han
kanske kan återgå i arbete inom sitt gamla yrke, om särskilda anordningar vidtages
på arbetsplatsen.
Läkarvetenskapens landvinningar och sjukvårdens ökade resurser i övrigt har
betytt mycket i nu åsyftade hänseenden. På senare tid har man alltmer kommit
till insikt om betydelsen även av andra åtgärder, vilka brukar sammanfattas
under termen rehabilitering. Inom rehabiliteringsverksamheten skiljer man
mellan en medicinskt betonad del och en arbetsmarknadsbetonad del. Åtskilligt
finnes redan gjort på rehabiliteringsområdet. Vid ett par särskilda arbetskliniker
sker arbetsprövning och arbetsträning under kontinuerlig läkarkontroll. I de flesta
länen har landstingen inrättat arbetsträningsinstitut; i anslutning till dessa institut
har i vissa fall anordnats verkstäder för s. k. skyddad sysselsättning. Inom en
del industriföretag har man inrättat särskilda avdelningar för sådan sysselsättning.
Industriläkarnas betydelse för rehabiliteringsverksamheten må även framhållas
här. Den i arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsförmedlingen ingående arbetsvårdsorganisationen
har utbyggts. Genom denna organisation förmedlas arbete, vid behov
efter yrkesvägledning och utbildning. Pensionsstyrelsen bedriver invaliditetsförebyggande
verksamhet. S. k. näringshjälp till partiellt arbetsföra, som bar för
avsikt att starta egen verksamhet, kan utgå genom pensionsstyrelsen eller vederbörande
landsting eller hemortskommun.
Ifrågavarande problem har fått förnyad aktualitet genom den lagstiftning om reformerad
sjuk- och yrkesskadeförsäkring som trätt i kraft den 1 januari 1955. Genom
den nya samordnade försäkringen blir det sjukkassorna som får den första
direkta lconlakten med de försäkrade såväl vid vanlig sjukdom som vid yrkesskada.
Det är uppenbart att möjligheterna att i tid vidtaga åtgärder för att förebygga
och minska följderna av sjukdom och invaliditet är av stor betydelse inle bara för
individen utan även för försäkringarnas ekonomi. Problemet bar redan tidigare
uppmärksammats inom olycksfallsförsäkringen och i viss utsträckning föranlett
åtgärder från de av denna försäkring berörda försäkringsinrättningarna. Fråga
uppkommer om i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt att låta den nya
sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen, de allmänna sjukkassorna och yrkesskadeförsäkringsinrättningarna,
i administrativt och ekonomiskt avseende inkopplas
på den bär förut åsyftade verksamheten.
84
Riksdagsberuttelsen
I Si 20 Vissa bestämmelser av intresse i detta sammanhang finnes redan i sjukförsäkringslagen
och yrkesskadeförsäkringslagen. Sålunda må nämnas att yrkesskadeförsäkringen
ersätter proteser och andra särskilda hjälpmedel till lindrande av menliga
följder av skadan. I yrkesskadeförsäkringslagen har införts en särskild bestämmelse
som medför att livräntan kan förhöjas upp till 100 % under tid då den
skadade undergår yrkesutbildning, som huvudsakligen syftar till och är ägnad att
minska skadans inverkan på hans förmåga att framdeles bereda sig arbetsinkomst.
Det förekommer redan nu att yrkesskadeförsäkringsinrättningarna tar initiativ till
och bekostar särskilda, ofta dyrbara specialistbehandlingar i invaliditetsinskränkande
syfte. Såväl i yrkesskadeförsäkringslagen som i sjukförsäkringslagen finnes
vissa påföljdsbestämmelser för den som utan giltigt skäl vägrar att underkasta sig
åtgärder i syfte att förkorta sjukdomstiden eller minska invaliditeten. Förtroendeläkarinstitutionen
vid sjukkassorna bereder vissa möjligheter till åtgärder i här
aktuell riktning. Överhuvudtaget kan antagas att den allmänna sjukförsäkringen
kommer att öppna nya möjligheter att på ett tidigt stadium få kännedom om de fall,
i vilka särskilda åtgärder erfordras för att förkorta sjukdomstiden eller förhindra
uppkomsten av invaliditet eller minska verkningarna av ett sjukdoms- eller invaliditetstillstånd.
Genom att sjukförsäkringen blir allmän kommer nämligen sjukförsäkringens
organ att i fortsättningen få kännedom om praktiskt taget alla sjukdomsfall
av betydelse. Jag vill i detta sammanhang erinra om den pågående utredningen
om sjukförsäkrings- och yrkesskadeförsäkringsstatistikens framtida utformning
och att denna utredning avser även frågan om en sjukdomsstatistik. Vidare
vill jag nämna att i sjukförsäkringslagens 19 § har intagits särskilda bestämmelser
för att bereda kompensation åt arbetsgivare, som anordnar läkarvård eller vidtager
andra sjukvårdande åtgärder varigenom sjukkassans utgifter för sjukvårdsförsäkringen
kan antagas minska.
Av det anförda torde framgå att frågan om till sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna
anknutna rehabiliteringsåtgärder av olika slag erbjuder både organisatoriska
och rättsliga problem. Dessa problem bör bli föremål för särskild utredning. Vid
utredningen bör undersökas inte endast hur de möjligheter, som finnes enligt nuvarande
lydelse av sjuk- och yrkesskadeförsäkringslagarna, på lämpligaste sätt bör
utnyttjas till fromma för rehabiliteringsverksamheten, utan även vad som i sådant
syfte kan vinnas genom ändrade lagbestämmelser.
I det föregående har berörts den av vissa industrier anordnade rehabiliterande
verksamheten. Den sjuk- och hälsovård, som av åtskilliga arbetsgivare inrättats
för de anställda, är av betydelse även ur andra synpunkter än rehabiliteringssynpunkten.
Uppenbart är sålunda att denna vård kan leda till kortare sjuktider och
mindre behov av annan sjukvård. Härigenom påverkas vederbörande sjukkassors
ekonomi. Detta har i viss utsträckning beaktats i sjukförsäkringslagen genom en
bestämmelse i lagens 19 §. Vid utredningsarbetet bör prövas i vad mån samspelet
i olika avseenden mellan de åtgärder som vidtages av arbetsgivare och sjukförsäkringen
bör ytterligare beaktas inom sjukförsäkringslagstiftningen.
En smidig och kontinuerlig samverkan mellan hälso- och sjukvården, de arbetsvårdande
organen och sjukkassorna bör vidare eftersträvas. De organisatoriska problem,
som härvid uppkommer, bör särskilt uppmärksammas. En sådan ordning
bör eftersträvas att möjligheterna och lämpligheten av att i tid påkalla såväl rehabiliteringsåtgärder
som förebyggande och hälsovårdande åtgärder i övrigt ständigt
uppmärksammas inom sjukförsäkringsadministrationen. Därest särskilda åtgärder
kan anses påkallade för att tillföra sjukförsäkringsorganisationen erforderlig expertis
bör det ankomma på utredningen att framlägga förslag härom.
Utredningen bör utföras av särskilda utredningsmän. Dessa bör vara högst sex
till antalet och i den mån så erfordras biträdas av experter.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
85
Utredningen har t. o. in. december 1955 hållit 5 sammanträden. Ett sam- J £}; 21
manträde har kombinerats med en studieresa till vissa svenska industrier,
som organiserat hälso- och sjukvårdande verksamhet.
Den 22 augusti 1955 har utredningen avlämnat en stencilerad promemoria
om gottgörelse till arbetsgivare för sjukvårdande åtgärder.
Den 11 november 1955 har Kungl. Maj :t medgivit arbetsmarknadsstyrelsen
att anställa viss extra personal för bedrivandet av en av utredningen
föreslagen försöksverksamhet rörande samordning av arbetsvårdsverksamheten
med sjuk- och yrkesskadeförsäkringen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1956.
21. Familjerådgivningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 april 1955 för att
utreda frågan om en allmän familjerådgivning (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 april 1955):
Thorsson, Inga, förbundsordförande: ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., med. dr, docent;
Sjöstrand, Helga, led. av II kamm.;
Thorén, C. S., lasarettsläkare;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.;
Wallentheim, Annie, led. av I kamm.
Expert:
Colliander, Carin I. M„ föreståndare för Stockholms stads familjerådgivningsbyrå.
Sekreterare:
Ryman, Ingrid G. E., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Kommendörsgatan 30,
Stockholm ö; tel. 60 16 Öl.
Direktiv (anförande av statsrådet Ulla Lindström till statsrådsprotokollet
den 22 april 1955):
Sedan år 1945 har riksdagen anvisat medel till vissa abortförebyggande åtgärder.
Landsting och städer utanför landsting har sålunda kunnat erhålla bidrag till
kuratorsverksamhet för abortsökande. Denna verksamhet har organisatoriskt knutits
an till den förebyggande mödravården; huvudmännen har emellertid erhållit
stor frihet i fråga om dess yttre form. Staten har enligt vissa grunder betalat
kostnaderna för arvodet till läkarna och för särskild ekonomisk hjälp till de abortsökande
samt bidragit till avlöningskostnaderna för kuratorerna. De sålunda inrättade
rådgivningsbyråerna — antalet beräknas under år 1955 till 15 — har
föreståtts av en läkare, som biträtts av en eller flera kuratorer. Det för denna bidragsverksamhet
under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till abortförebyggande
åtgärder har för innevarande budgetår anvisats med 175 000 kronor.
Samlevnadsproblemen inom familjen är föremål för en rådgivningsverksamhet,
som efter kommunalt eller enskilt initiativ igångsatts på några orter. Den första
kommunala familjerådgivningsbyrån inrättades sålunda år 1951 i Stockholm. Det
kan här nämnas, att vid en efterundersökning, som 1954 gjordes av denna byrå,
redovisades harmoniska och förbättrade förhållanden för 42 procent av det i
86
Riksdag sberättelsen
I S: 21 efterundersökningen ingående klientelet, oförändrade förhållanden för 26 procent
samt skilsmässa för 32 procent.
1950 års abortutredning avgav den 2 september 1953 (SOU 1953:29) ett betänkande
i abortfrågan. Utredningen fann troligt, att en viss nedgång av de illegala
aborternas antal skett sedan 1930-talet men att den totala abortvolymen endast
undergått smärre förändringar. Prövningsförfarandet vid ansökan om legal abort
borde enligt utredningens mening decentraliseras; inom varje sjukvårdsområde
borde inrättas en nämnd för prövning av ansökningar om legal abort. På varje
ort, där en dylik nämnd var verksam, borde finnas en rådgivningsbyrå, som biträdde
nämnden i dess arbete. Den förberedande handläggningen och den abortprofylaktiska
verksamheten borde skötas av kuratorer, som var anställda vid rådgivningsbyråerna.
Beträffande rådgivningsbyråernas hittillsvarande verksamhet
framhöll utredningen, att besöksfrekvensen i allmänhet varit stigande. Den försöksverksamhet
som pågått vid de då upprättade nio rådgivningsbyråerna hade ådagalagt
ett stort behov av en verksamhet av detta slag. Utredningen föreslog därför,
att staten skulle understödja en rådgivande verksamhet för abortsökande kvinnor
inom samtliga landstingsområden och städer utanför landsting. Utredningen framhöll
vidare, att det från flera byråer vitsordats, att det abortprofylaktiska arbetet
i egentlig mening icke kunde skiljas från den allmänt rådgivande och stödjande
hjälpen till lösande av samlevnadsproblem — familjerådgivning — som försöksvis
igångsatts på några orter. De yttre problem och bekymmer, som drev en
fysiskt eller psykiskt sjuk eller klen kvinna att söka abort, var i stor utsträckning
desamma som de, vilka kom människor att söka hjälp på en familjerådgivningsbyrå.
Utredningen föreslog, att den organisatoriska anknytningen av abortrådgivningsfrågorna
till den förebyggande mödravården skulle upphöra och att den
allmänt familjerådgivande verksamheten, däri inbegripen abortrådgivningen, borde
bli en framtida självständig uppgift för huvudmännen. Utredningen föreslog vidare,
att varje rådgivningsbyrå skulle förestås av en kurator samt att till varje
byrå skulle knytas minst två läkare med specialistkompetens inom psykiatri och
gynekologi. Förslag till grunder för statsbidrag framlades även.
I remissyttrandena över abortutredningens betänkande har mycket skilda uppfattningar
framförts beträffande åtskilliga av förslagen. Vad beträffar den abortförebyggande
verksamheten har dock angelägenheten av en utbyggnad allmänt
vitsordats. Därvid har i några yttranden framhållits, att samordningen av familjerådgivningen
och abortrådgivningen borde komma till stånd från första början,
medan i andra åter betonats, att det icke syntes lämpligt att förena dessa båda
verksamhetsgrenar. Abortutredningens förslag om fristående rådgivningsbyråer
har på många håll rönt kritik. Från medicinska myndigheter och institutioner
framhölls att familjerådgivningsbyråerna borde infogas i lasarettsorganisationen,
i första hand i de psykiatriska eller gynekologiska klinikerna. I andra yttranden
betonades, att den abortförebyggande verksamheten mera vore en .social än en medicinsk
fråga och att verksamheten borde ha sin plats inom socialvårdens ram. Det
har också gjorts gällande, att frågan om abortbyråernas framtida ställning borde
lösas först i samband med ett kommande förslag från 1950 års barnavårdskommitté
om barnavårdens organisation på länsstadiet.
Frågan om familjerådgivning i olika former har även varit föremål för debatt
i riksdagen. Senast vid innevarande års riksdag bar väckts motioner (1:211 och
11:242) om en utredning angående bästa sättet att bringa upplysning om äktenskapets
juridik och ekonomi samt föräldrarnas ansvar och barnets rättsliga ställning.
Från motionärernas sida torde i första hand ha avsetts något slag av broschyr.
Det i motionerna framförda yrkandet om utredning har emellertid avslagits
av riksdagen. Däremot har riksdagen i år med bifall till det i motionerna
1:62 och 11:77 gjorda yrkandet hemställt om utredning om upprättandet av en
allmän familjerådgivning, dess utformning och uppgifter.
87
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I årets statsverksproposition har chefen för inrikesdepartementet anfört, att I !>. „’l
han icke för närvarande är beredd taga ställning till abortutredningens förslag i
dess helhet. Det nuvarande prövningsförfarandet borde tillsvidare bibehållas.
Han fann det emellertid önskvärt, att utbyggnaden av den abortforebyggande
rådgivningsverksamheten fortsatte och intensifierades. Den hittillsvarande begränsningen
av antalet till statsbidrag berättigade rådgivningsbyråer borde upphävas.
Den av abortutredningen förordade breddningen av rådgivningsverksamheten
till att omfatta en allmänt rådgivande och stödjande verksamhet till lösande
av samlevnadsproblemen borde övervägas. I avvaktan bl. a. på en utredning angående
en sådan familjerådgivning, borde den nuvarande organisationen i huvudsak
bibehållas tillsvidare. I anslutning härtill bör nämnas, att årets riksdag (forsta
lagutskottets utlåtande nr 20) i anledning av väckta motioner om en översyn av
abortindikationerna in. m. understrukit, att den rådgivande verksamheten snaras
bör byggas ut och att byråerna bör få tillräckliga personella och ekonomiska
resurser. Riksdagen uttalade också önskvärdheten av att de nuvarande rådgivningsbyråerna
tar sikte på samtliga problem, som i det enskilda fallet synes åtkomliga
och påverkbara genom samhällets hjälporgan. Den ekonomiska hjälp, som
kuratorerna för närvarande kan ge, är av stor betydelse ur abortförebyggande
synpunkt. Riksdagen ansåg det nödvändigt, att anslagen härför väsentligt höjdes.
För egen del vill jag anföra följande.
De av abortutredningen angivna siffrorna över antalet illegala aborter i landet
_ år 1949 ca 10 000 — har under remissbehandlingen utsatts för stark kritik.
Även om det föreligger svårigheter att närmare beräkna detta antal, är det emellertid
uppenbart, att det årligen sker en stor mängd illegala aborter. Det är en
fråga av väsentlig betydelse för samhället, att antalet aborter nedbringas. Erfarenheterna
av den rådgivning till abortsökande, som ägt rum vid några för
detta ändamål inrättade byråer, har i stort sett varit goda. Enbart intensifiering av
denna rådgivningsverksamhet kan visserligen icke lösa hela abortproblemet men
torde bli av stor betydelse i den fortsatta abortförebyggande verksamheten.
Såsom framhållits i abortutredningens betänkande har den rådgivning, som
lämnas de abortsökande, åtskilligt gemensamt med den verksamhet, som under
namn av familjerådgivning påbörjats på några håll i landet. Jag biträder den i
anslutning till abortutredningens betänkande uttalade uppfattningen, att det i
många fall är i stort sett likartade problem, som får en kvinna att söka abort och
människor att taga kontakt med familjerådgivningsbyråer. Det ständigt ökande
antalet skilsmässor och allt vad detta innebär av personliga problem och anpassningssvårigheter,
inte minst för barnens del, understryker betydelsen av en familjerådgivning,
som kan sätta in tidigare än den obligatoriska medlingen vid
hemskillnader. En sammanslagning av rådgivningsbyråerna i abortfrågor och
familjerådgivningsorganen på samma ort torde ofta kunna medföra bättre möjligheter
att få kontakt med de hjälpbehövande, ökade resurser och större förutsättningar
att lämna erforderligt bistånd. Härtill kommer, att det inte minst av
psykologiska skäl och med hänsyn till sekretessen synes önskvärt, att abortklientelet
— eller sådana som önskar råd i sexualfrågor — inte särskiljes genom speciella
rådgivningsorgan. Den av riksdagen begärda och i årets statsverksproposition
antydda utredningen om familjerådgivning bör därför nu komma till stånd.
En sådan familjerådgivning, som här åsyftas, bör givetvis sträva efter att
lämna hjälp redan innan upplösning av ett äktenskap är aktuell och innan den
situation uppstår, att en kvinna önskar abort. Arbetet bör inriktas på att lämna
hjälp och stöd vid äktenskapliga konflikter eller vid andra djupgående motsättningar
mellan samboende samt vid personliga svårigheter och anpassningsproblem
för ensamstående som har eller väntar barn.
En närmare avgränsning av den verksamhet, som det allmänna i detta sammanhang
skall understödja, synes emellertid erforderlig. Utredningen bör i första
88 Riksdagsberättelsen
I S: 21 hand undersöka på vad sätt en dylik avgränsning kan ske samt framlägga förslag
härom. Sedan familjerådgivningens innehåll sålunda klarlagts, bör övervägas,
vilka uppgifter, som i fortsättningen skall ankomma på rådgivningsorganen. En
uppdelning bör sålunda ske av de ärenden, som lämpligen bör anförtros dessa
organ, och de, som med gynnsamt resultat kan handläggas i vanlig ordning inom
den medicinska vården eller av de kommunala socialvårdsmyndigheterna. I fråga
om familjerådgivningens organisatoriska anknytning har skilda meningar gjort
sig gällande. Den hittillsvarande anknytningen till den förebyggande mödravården
bör upphöra. Fördelar och nackdelar vid en fristående organisation eller en inordning
i lasarettsorganisationen eller socialvården bör närmare utredas. Samråd
bör därvid äga rum med 1950 års barnavårdskommitté. Såväl i fråga om personaluppsättningen
som den organisatoriska anknytningen bör övervägas, om icke beslutanderätten
i stor utsträckning kan överlämnas åt huvudmännen.
Vissa skäl kan i och för sig andragas för att kostnaderna för familjerådgivningen
i likhet med kostnaderna för sjukvård och socialvård betalas av landstingen och
primärkommunerna. Å andra sidan bidrar staten för närvarande till den abortförebyggande
rådgivningsverksamheten och det är ur statens synpunkt önskvärt,
att rådgivningsverksamheten bygges ut. Frågan om finansieringen av denna verksamhet
och fördelning av kostnaderna på staten, landstingen och kommunerna bör
förutsättningslöst utredas; om bidrag från staten även i fortsättningen anses erforderligt,
bör ett enkelt och lättöverskådligt bidragssystem utformas.
Utredningen bör givetvis beakta de erfarenheter, som vunnits vid de hittillsvarande
rådgivningsorganen samt samråda med socialstyrelsen, medicinalstyrelsen
och sådana kommittéer, vilkas verksamhet kan beröra utredningsuppdraget. Arbetet
bör bedrivas i sådan takt, att utredningens resultat om möjligt kan framläggas
före utgången av år 1956.
Kommittén har under tiden maj—november 1955 hållit 4 sammanträden;
den har därutöver hittills huvudsakligen ägnat sig åt materialinsamling
och planering av den fortsatta verksamheten. Visst samråd har ägt rum med
barnavårdskommittén och medicinalstyrelsen.
Kommittén beräknar slutföra sitt uppdrag inom den i direktiven föreskrivna
tiden.
22. Utredning angående inrättande av ett centralt företagsregister
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1955 för att
verkställa ytterligare utredning rörande inrättandet av ett centralt företagsregister
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1955):
Holmstedt, G. F., förste aktuarie.
Experter:
Björk, S. L., förste aktuarie;
Källström, V., förste aktuarie;
von Otter, S. F., e. o. assessor;
Zetterman, N. H., byråchef.
Lokal: Socialstyrelsen, Birgerjarlstorg 12; tel. 22 12 00 (ankn. 85).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
maj 1955):
I betänkande med förslag angående arbetsmarknadsstatistiken (SOU 1952:34)
föreslog arbetsmarknadsstatistikkommittén bl. a., att ett centralt företagsregister
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 89
skulle inrättas hos statistiska centralbyrån. Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t åt g. J 03
nämnda ämbetsverk att i samråd med socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och
kommerskollegium göra vissa ytterligare utredningar om ett sådant register. Centralbyrån
avlämnade den 19 december 1953 ett förslag i ämnet, vilket har remissbehandlats.
Centralbyråns förslag innebär, att ett allmänt företagsregister upprättas, vilket i
fråga om företag med lejd arbetskraft primärt skall bygga på de arbetsgivarförteckningar,
som årligen uppgöres av de lokala skattemyndigheterna. Vid remissbehandlingen
har uttalats, att arbetsgivarförteckningarna åtminstone såvitt angår
mindre företag inte utan särskilda åtgärder kan användas som grundmaterial för
registret. Vissa sådana åtgärder — bl. a. skärpt lokal granskning — har också förutsatts
av centralbyrån, som dock inte närmare gått in på utformningen av dem.
Kritik bar även riktats mot det föreslagna sättet för registrets första uppläggning.
Därjämte har bl. a. påtalats, att ingen närmare utredning förebragts om möjligheterna
att efter centralregistrets tillkomst spara kostnader för andra befintliga
register.
Nu nämnda frågor rörande inrättandet av ett centralt företagsregister bör bli
föremål för ytterligare undersökningar. I den mån undersökningen aktualiserar
andra hithörande frågor bör förslag utarbetas även därom.
Utredningen har under tiden maj-—november 1955 hållit 6 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1956.
23. Utredning angående det administrativa handhavandet av tillsynen över
vissa understödsföreningar m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1955 för utredning
angående det administrativa handhavandet av tillsynen över andra
understödsföreningar än erkända arbetslöshetskassor samt över aktiebolags
pensions- och andra personalstiftelser, som inrättats enligt lagen 18 juni 1937
om sådana stiftelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 maj 1955):
Broberg, R. H. J., byråchef.
Experter:
Skogsberg, P. G., byrådirektör;
Vogel, L. W„ byråchef.
Sekreterare:
Carlsson, A. Börje, kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssaint. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
maj 1955):
Riksförsäkringsanstalten är för närvarande tillsynsmyndighet för den allmänna
sjukförsäkringen. För utövandet av tillsynen finnes två särskilda byråer inrättade
hos anstalten. På den ena av dessa byråer ankommer även tillsynen över understödsföreningar,
dock med undantag av erkända arbetslöshetskassor, samt över
aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, som inrättats enligt lagen den
18 juni 1937 om sådana stiftelser.
De understödsföreningar, över vilka riksförsäkringsanstalten sålunda har tillsyn,
utgöres av pensionskassor, begravningskassor, sjukkassor samt sjuk- och begravningskassor.
Antalet kassor uppgår till omkring 1 000 och kassornas fonder uppgår
90
Riksdags berättelsen
I St 23 sammanlagt till cirka 1,2 miljard kronor. Antalet stiftelser, som står under riksförsåkringsanstaltens
tillsyn, är för närvarande 1 100—1 200. Dessa stiftelsers tillgångar
uppgår till cirka 400 miljoner kronor.
Sedan förutvarande landshövdingen Karl Levinson tillkallats för att inom socialdepartementet
biträda med utredning angående det administrativa handhavandet
av yrkesskadeförsäkringen, tillsynen över sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna ävensom
besvärsförfarandet i dessa försäkringar jämte de övriga spörsmål, som ägde
samband med nämnda frågor, avgav utredningsmannen den 9 november 1953 betänkande
i ämnet. I detta betänkande avhandlades även tillsynen över understödsföreningar,
erkända arbetslöshetskassor dock undantagna, samt över aktiebolags
pensions- och andra personalstiftelser samt föreslogs, att tillsynen över ifrågavarande
föreningar och stiftelser tills vidare skulle bibehållas hos riksförsäkringsanstalten.
Vid remissbehandlingen av nyssnämnda betänkande framkom olika meningar
angående anordnandet av tillsynen över de förevarande understödsföreningarna
och stiftelserna.
Genom proposition nr 208 till 1954 års riksdag förelädes riksdagen förslag angående
det administrativa handhavandet av sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna,
m. m. Vid anmälan av propositionen uttalade jag, att jag i likhet med utredningsmannen
ansåg att spörsmålet om tillsynen över understödsföreningar och vissa
stiftelser tarvade ytterligare utredning innan någon mera definitiv ställning togs
till detsamma. Vid en sådan utredning, vilken måhända borde verkställas i samband
med en utredning rörande ny lagstiftning angående understödsföreningar och
stiftelser, borde frågan om tillsynsverksamhetens finansiering särskilt uppmärksammas.
Jag förordade alltså, att tillsynen tills vidare alltjämt skulle ligga hos
riksförsäkringsanstalten.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 december 1954 givna bemyndigande har chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, den 25 februari 1955 tillkallat
sakkunniga för utredning av frågan om pensionsstiftelsernas rättsliga ställning.
I övrigt har någon utredning rörande lagstiftningen angående understödsföreningar
och stiftelser icke igångsatts.
I samband med genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen bär konstaterats
att de uppgifter av tillsynsnatur, som för närvarande ankommer på riksförsäkringsanstalten,
är mycket betydande enbart i fråga om den allmänna sjukförsäkringen.
I detta läge och med hänsyn till angelägenheten av tillräcklig trygghet
för en tillfredsställande tillsyn över ifrågavarande rättssubjekt torde den ytterligare
utredning av denna fråga, som jag vid framläggandet av proposition nr 208
till 1954 års riksdag ansåg böra verkställas, böra komma till stånd redan nu.
Ifrågavarande tillsynsfråga kompliceras i någon mån genom att den nyss berörda
utredningen rörande pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning nu pågår.
Emellertid berör nämnda utredning varken understödsföreningarna eller andra
stiftelser än pensionsstiftelser. En ändring av pensionsstiftelsernas civilrättsliga
status torde därför inte väsentligen påverka tillsynsfrågan i dess helhet. Då vidare
kan antagas att viss tid kommer att förflyta innan det nyssberörda komplicerade
utredningsarbetet resulterar i lagstiftningsåtgärder, bör detsamma inte utgöra hinder
för att tillsynsfrågan i stort nu utredes.
Vid utredningen om tillsynen av förevarande understödsföreningar och stiftelser
bör i första hand uppmärksammas frågan om tillsynsverksamhetens lokalisering.
Särskilt bör övervägas om den lämpligen kan förläggas till försäkringsinspektionen
och om densamma beträffande visst eller vissa slag av rättssubjekt kan
decentraliseras till länsstyrelserna. Vidare bör uppmärksammas frågan om tillsynens
finansiering. Om avgifter för tillsynen finnes böra utgå, bör den lämpliga storleken
av dessa övervägas. Utredningen bör också avse personalbehovet för tillsynsverksamheten
vid den eller de institutioner, som finnes böra utöva tillsynen.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
91
Alla möjligheter till besparingar bör här liksom i övrigt tillvaratagas. Vid utred- J 24
ningsarbetet bör däremot inte upptagas frågan om ändrade författningsbestämmelser
rörande tillsynsverksamhetens omfattning och anordnande i annan mån än
som kan bli följd av de organisatoriska frågornas lösning.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och under detsamma bör erforderlig
kontakt hållas med förenämnda utredning rörande pensionsstiftelserna.
Med experterna har under tiden juni—november 1954 hållits 2 sammanträden.
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1956.
24. Utredning om allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags förvaltning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning av vissa frågor berörande allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretag (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Bernhard, Harry B., byråchef.
Sekreterare:
Björk, Lennart, e. o. byrådirektör.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Hamngatan 19, tel. 22 85 40.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Under de senaste åren har i olika sammanhang aktualiserats frågor, som berör
de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen. I viss utsträckning har åtgärder
vidtagits för att bättre anpassa gällande regler till dessa företags speciella
behov, men viktiga frågor väntar ännu på sin lösning.
För såväl allmännyttiga som kooperativa bostadsföretag har nyligen beskattningsreglerna
ändrats, därvid sedvanliga regler för beskattning av inkomst av
fastighet ersatts med en schablontaxering. I vad det gäller allmännyttiga bostadsföretag
avser de nya reglerna icke samtliga dylika företag och lagstiftningen har
angivits vara i viss mån ett provisorium (prop. 1954: 165; BevU 56; rskr 301). Sålunda
avser schablontaxeringen för denna kategori av företag endast fastighet
tillhörig bolag, förening eller stiftelse, som bildats den 1 juli 1945 eller senare
och som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebvrå) eller länsbostadsnämnd
erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag.
En utsträckning av tillämpningsområdet ansågs emellertid icke möjlig och det
framhölls att den föreslagna lagstiftningen borde i viss mån betraktas som ett
provisorium. Det kunde nämligen icke — underströks det — anses rationellt och
ur samhällets synpunkt önskvärt att vissa allmännyttiga bostadsföretag alltjämt
skulle beskattas för en vinst, som i själva verket icke fanns. Lösningen av detta
problem borde, sedd på längre sikt, sökas efter en annan linje. Härom anförde
chefen för finansdepartementet vid anmälan av nyss nämnda proposition (sid. 24):
Anledningen till att förevarande beskattningsproblem överhuvud uppkommit
är mindre att tillskriva brister i skattelagstiftningen och mer det förhållandet
att reglerna för statliga lån och bidrag till bostadsbyggandet erhållit den utformning
som skett. För att komma i åtnjutande av sådana lån och bidrag har kommunerna
fått tillskapa särskilda bolag, föreningar eller stiftelser av samma typ och
därigenom med samma ställning i beskattningshänseende som enskilda företag,
vilkas fastighetsförvaltande verksamhet drives i vinstsyfte och för vilkas vidkommande
nu gällande skatteregler föreskrivits. De allmännyttiga bostadsföretagen har
försatts i sin nuvarande belägenhet utan att konsekvenser av nu antytt slag be
-
92
Riksdagsberättelsen
I S: 24 aktats. Det synes mig därför påkallat att taga under övervägande hela den rättsliga
konstruktionen av dessa företag. Skulle man på denna väg komma fram till en
ny ordning, tillskapas även helt andra förutsättningar för en tillfredsställande lösning
av beskattningsfrågan. Det spörsmål, som jag nu senast berört, kräver självfallet
en närmare utredning och faller för övrigt i första hand icke inom finansdepartementets
ämnesområde.
I fråga om kommun eller allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt hus, för vilket
beviljats tertiär- och tilläggslån, gäller vissa regler för fördelning av uppkommande
förluster mellan staten och kommunen (33 § tertiärlånekungörelsen).
Bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Om vid förvaltningen förlust uppstått
till följd av vårdslöshet eller försummelse skall kommunen gentemot statsverket
svara för förlusten. Uppstår eljest förlust och är förlusten av den art att hänsyn
till densamma icke bort tagas vid hyrornas bestämmande, skall förlusten täckas
av kommunen, som av statsmedel äger erhålla gottgörelse med fyra femtedelar
av vad kommunen för ändamålet utgivit. Ersättning av statsmedel må emellertid
inte utgå med mindre det visats, att sådan förlust förelegat under tre på varandra
följande år samt att tidigare uppkomna överskott, som avsetts till mötande av
förluster, inte förslår till förlustens täckande.
I det av 1951 års bostadsutredning i slutet av år 1952 avgivna betänkandet om
samhällets stöd åt bostadsförsörjningen upptogs frågan om ändrade regler för
fördelning av förluster mellan staten och kommunen. Utredningen ansåg att fördelningen
av ansvaret för förluster uppkommande vid förvaltningen av kommunala
och allmännyttiga bostadsföretags fastigheter, borde regleras på sådant sätt,
att kommunens betalningsansvar författningsenligt kunde aktualiseras utan att
ett exekutivt förfarande behövde tillgripas. Utredningens förslag på denna punkt
gick i huvudsak ut på att staten under vissa förutsättningar skulle lämna ersättning
med 90 procent av det belopp, som kommunen tillskjutit till täckning av förlusten.
Förslaget bär inte upptagits till slutlig prövning.
Behovet av en tillfredsställande ekonomisk kontroll över såväl allmännyttiga
bostadsföretag som sådana kooperativa bostadsföretag till vilka beviljas tertiärlån
intill 95 procent av avkastningsvärdet har man hittills i första hand sökt tillgodose
genom att såsom villkor för lån föreskriva viss medverkan från vederbörande
kommun. Ett uttryck härför är vad beträffar de allmännyttiga bostadsföretagen
den nyssnämnda föreskriften angående fördelning av uppkommande förluster
mellan staten och kommunen. I fråga om kooperativa bostadsföretag gäller den
bestämmelsen att företaget skall arbeta utan enskilt vinstsyfte och under kontroll,
som bostadsstyrelsen finner betryggande. Innebörden härav är bl. a. att krav har
uppställts på fortlöpande tillsyn av dylikt företag genom kommunens försorg.
Den snabba tillväxten i antalet allmännyttiga och kooperativt organiserade
bostadsföretag aktualiserar frågan, huruvida kommunens möjligheter att i praktiken
fortlöpande kontrollera dessa olika bostadsföretag är tillräckliga eller om
icke för framtiden en i annan ordning organiserad fortlöpande revision av företagen
är att föredraga.
Beståndet av fastigheter, som ägs och förvaltas av allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretag, är numera betydande. Det förhållandet att dessa företag arbetar
utan enskilt vinstsyfte innebär att de klart skiljer sig från fastighetsägande
och fastighetsförvaltning av traditionell typ, grundad på enskilt vinstsyfte. Huvuddelen
av de allmännyttiga och kooperativa, med statligt lån finansierade bostadsföretagen
har tillkommit under de senaste tio å femton åren. Inom dessa företag
torde numera ha samlats en betydande erfarenhet rörande de olika frågor, som
möter vid fastighetsförvaltningen. Mot denna bakgrund synes tiden vara inne att
företaga en förutsättningslös utredning rörande de allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretagens ställning i bär angivna hänseenden. Sålunda bör gällande bestämmelser
om fördelning mellan staten och kommunerna av förluster, uppkom
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
93
mande vid förvaltningen av kommunala och allmännyttiga bostadsföretag, under- J 25
kastas en översyn. Vidare bör undersökas, hur en fortlöpande revision av allmännyttiga
och kooperativa bostadsföretag lämpligen bör anordnas. Slutligen bör
den rättsliga konstruktionen av de allmännyttiga bostadsföretagen övervägas i
samband med det förut angivna beskattningsproblemet.
Utredningen beräknas fortgå under år 1956.
25. Utredning av vissa bostadspolitiska frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att utreda vissa bostadspolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1955):
Severin, Erik, led. av II kamm., ordförande;
Cassel, L., led. av II kamm.;
Ekdahl, G., kansliråd;
Eriksson, Lennart, byråchef;
Gustafsson, Henning, led. av II kamm.;
Larsson, Gunnar, led. av II kamm.;
Ranmark, Dagmar, led. av I kamm.;
Skarstedt, Börje, direktör.
Sekreterare:
Björk, Lennart, e. o. byrådirektör.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Kommendörsgatan 30, tel.
62 95 04.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
16 december 1955):
I det närmaste tio år har förflutit sedan ställning togs till skilda bostadspolitiska
åtgärder i syfte att främja en allmän förbättring av bostadsförhållandena
på lång sikt. Under dessa år har genom nyproduktion tillkommit i runt tal
500 000 bostadslägenheter, av vilka huvudparten finansierats med hjälp av statliga
lån. I dessa nya bostäder bor omkring 1 500 000 människor eller drygt en femtedel
av landets befolkning.
Så gott som samtliga nya bostäder är av god kvalitet och försedda med modern
utrustning. En huvuddel av dem är relativt rymliga och sålunda väl lämpade som
familjebostäder. Ett viktigt inslag i nyproduktionen utgör emellertid jämväl de
små, men fullgott utrustade bostäder, som har tillkommit speciellt för åldringar.
Samtidigt som det är tydligt att de skilda bostadspolitiska åtgärderna verksamt
bidragit till en successiv förbättring av bostadsförhållandena, kan konstateras att
den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen kraftigt stimulerat efterfrågan
på bostäder. God sysselsättning och snabbt stigande reallöner har sålunda skärpt
kraven på bättre bostäder. Stora delar av det äldre bostadsbeståndet framstår
fördenskull numera såsom otidsenliga. De förbättrade ekonomiska villkoren har
också medfört, att allt flera ogifta, som tidigare varit inneboende, efterfrågar en
egen lägenhet, varigenom konkurrensen om tillgängliga bostäder tenderar att öka.
De två bostadspolitiska frågor, som i mitten av 1940-talet framstod som centrala,
nämligen frågan om en förbättrad relation mellan hyror och inkomster och
frågan om övergång till produktion av relativt rymliga, såsom familjebostäder
godtagbara lägenheter, har numera bringats ett väsentligt steg närmare sin lösning.
Redan härav följer att dessa frågor för framtiden kan väntas komma att spela en
94
Riksdagsbe rätt elsen
I S: 25 mera underordnad roll. Härför talar emellertid jämväl följande omständigheter.
Erfarenheterna beträffande bostadsmarknaden under efterkrigstiden ger otvetydigt
vid handen att, trots att allmänt sett en avsevärd förbättring av förhållandena
har inträffat, vissa medborgargrupper med små inkomster alltjämt har svårt
att skaffa sig en godtagbar bostad. Det står sålunda klart att många barnfamiljer
med begränsade inkomster liksom även pensionärer och andra hushåll med relativt
små ekonomiska resurser såsom invalider, ensamstående mödrar med barn etc.
inte utan särskilt stöd från samhällets sida kan lösa sin bostadsfråga på ett tillfredsställande
sätt. Hyrorna i nybyggda hus överstiger ofta vad dessa hushållsgrupper
kan betala. Samtidigt kan det inte förnekas att de allmänna stödåtgärderna
i avseende på nyproduktionen av bostäder, vilka innefattar betydande subventioner
och kostnader för samhället, även omfattar lnishållsgrupper, som befinner
sig i en så god ekonomisk ställning att de inte rimligen har behov av samhällets
hjälp för att ordna sin bostadsfråga. Det må i detta sammanhang erinras
om att då riktlinjerna för den framtida bostadspolitiken drogs upp det uttryckligen
framhölls att generella subventioner i syfte att förbättra förhållandet mellan
hyresnivå och inkomstnivå är behäftade med vissa nackdelar. I propositionen nr
235 till 1947 års riksdag framhöll sålunda dåvarande chefen för socialdepartementet
bl. a. följande i denna fråga:
Nackdelarna med bidrag av här ifrågavarande slag är enligt min mening uppenbara.
Allmänna bidrag kunna — i första hand av statsfinansiella skäl — icke bli så stora att
huvudparten av bushållen med begränsade inkomster genom dessa kan erhålla effektiv
hjälp. Samtidigt skulle många hushåll, vilka icke äro i behov av det allmännas stöd för
att lösa sina bostadsproblem, få sina bostadskostnader minskade genom en dylik bidragsverksamhet.
Den bostadspolitiska effekten av allmänna bidrag kan med andra ord förutsättas
bli tämligen obetydlig.
De uppgifter, bostadspolitiken ställs inför, bör icke uppfattas som en gång för
alla givna. I ett samhälle med full sysselsättning, stigande reallöner och en till
följd därav stor efterfrågan på bostäder blir det en central fråga, hur samhällets
insatser på bostadsområdet skall utformas för att desamma skall helt och fullt
komma dem till godo som är i verkligt behov av hjälp.
Ekonomiska insatser från det allmännas sida av generell karaktär i syfte att
mera allmänt påverka relationen mellan hyror och inkomster bör sålunda få vika
för ingripanden som avser att förhjälpa hushåll med små ekonomiska resurser till
en godtagbar bostad. Behov föreligger fördenskull av dels en på grundval av erfarenheterna
under efterkrigstiden företagen översyn av den statliga bostadslånegivningen,
dels en kartläggning av de grupper som har de mest trängande behoven
av en förbättring i fråga om bostadsförhållandena.
Åtgärder som tar direkt sikte på att förbättra bostadsförhållanden för hushåll
med små inkomster är icke någon nyhet i svensk bostadspolitik. Sedan tjugu år
tillbaka har i vårt land särskild uppmärksamhet ägnats olika grupper av hushåll,
vilka på grund av begränsade ekonomiska resurser har haft speciella svårigheter
att på egen hand lösa sin bostadsfråga på ett tillfredsställande sätt. Här kan erinras
om bostadsrabatterna till vissa grupper av barnfamiljer samt om de särskilda insatserna
i form av statsbidrag till anordnande av pensionärshem, bidrag till upprustning
av åldringars bostäder samt de kommunala bostadstilläggen inom folkpensioneringens
ram, som blivit av avgörande betydelse då det gäller att förbättra
åldringarnas bostadsförhållanden.
Den aktuella bostadspolitiska frågan gäller därför icke huruvida samhället skall
göra särskilda insatser i syfte att förhjälpa hushåll med små ekonomiska resurser
till en godtagbar bostad utan huruvida icke det allmännas insatser på bostadsområdet
framdeles i högre grad än under de gångna tio efterkrigsåren bör koncentreras
på uppgiften att effektivt bistå hushåll med små inkomster, därvid kanske i
första hand anmäler sig behovet av ekonomiskt bistånd till barnfamiljer.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
95
På grund av vad sålunda anförts bör nu en utredning korama till stånd beträf- 25
fande dels de för den statliga långivningen till nya bostadshus gällande villkoren, ^
dels de bostadsrabatter av skilda slag som utges till olika kategorier av hushåll.
Utmärkande för statens långivning till bostadshus är, att med densamma är
förbunden allmänna, icke behovsprövade subventioner. Dessa har delvis karaktär
av särskilt gynnsamma lånevillkor men i övrigt formen av bidrag. Till den förra
kategorien hör den låga ränta av 3 procent, som gäller för de räntebärande statliga
bostadslånen. Kapitalsubventionerna i form av räntefria, stående lån kan
visserligen sägas utgöra bidrag, som kan återkrävas endast under vissa närmare
angivna förutsättningar. Samtidigt bildar emellertid dessa kapitalsubventioner ett
led i finansieringen av bostadshusen. Slutligen är i detta sammanhang att nämna
de med räntenivåns förändringar varierande bidrag, som utges i anledning av att
staten garanterar låntagaren en viss låg ränta i fråga om primär- och sekundärlån.
Den allmänna omprövning av den statliga bostadslånegivningen, som enligt vad
förut sagts nu bör komma till stånd, bör syfta till sådana finansieringsvillkor som
såvitt möjligt gör statliga bidrag överflödiga. I detta sammanhang bör särskild
uppmärksamhet ägnas frågan hur amorteringsvillkoren i fråga om både statligt
lån och av enskilda kreditgivare lämnade lån bör vara utformade för att stabilitet
i fastighetsförvaltningen och ett sparande av rimlig storlek skall kunna uppnås.
Slutligen bör i anslutning härtill frågan om förenkling av finansieringen av bostadsfastigheter
ingående prövas. Det må erinras om att i skilda sammanhang frågan
om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet aktualiserats utan
att dock eu slutlig'' lösning av problemet kunnat vinnas. Jämväl frågan om storleken
av de insatser, som b3''ggherrarna själva skall göra, bör beaktas.
Såsom förut framhållits kan skäl anföras för en utbyggnad av de behovsprövade
bostadsbidragen. Av särskild betydelse synes det härvid vara att få närmare
klarlagt vilka åtgärder som krävs för att barnfamiljer med små inkomster skall
kunna skaffa sig en modernt utrustad, någorlunda rymlig bostad.
En allmän omprövning av omfattningen av och villkoren för familjebostadsoch
bränslebidragen till barnfamiljer bör därför nu verkställas. I detta sammanhang
får jag erinra om den nyligen av 1954 års familjeutredning verkställda undersökningen
angående barnfamiljernas förhållanden (Samhället och barnfamiljerna,
SOU 1955:29). Insatser från samhällets sida i syfte att förbättra barnfamiljernas
ekonomiska situation framstår som väl motiverade. Tillgången på goda bostäder
är av grundläggande betydelse för alla familjer. Åtgärder i syfte att tillförsäkra
barnfamiljerna lämpliga bostäder synes dock vara av särskild vikt. Frågan om
att utsträcka familjebostadsbidragen till att omfatta icke endast som hittills
familjer med minst två barn utan också familjer med ett barn bör nu upptagas till
övervägande. Härvid bör särskilt uppmärksammas önskvärdheten av att administrationen
av bidragsgivningen blir så enkel och arbetsbesparande som möjligt.
Bl. a. på grund härav synes det tveksamt huruvida nuvarande till familjebostadsbidraget
knutna villkor beträffande bostadens standard lämpligen bör bibehållas.
Därest det visar sig alt bidrag utan nämnda villkor är att föredraga för framtiden,
bör utredningen även pröva möjligheten att samordna dessa bidrag med formerna
för de allmänna barnbidragens administration.
Fn omprövning av bostadsbidragen till barnfamiljer bör alltså ske icke endast
med anledning av den här förordade omläggningen av samhällets stödåtgärder på
bostadsområdet från generella former till åtgärder för vissa typer av hushåll ulan
även med utgångspunkt från det av familjeutredningen vitsordade allmänna behov,
som föreligger att i olika hänseenden mera beakta barnfamiljernas problem.
Frågan om att koncentrera det allmännas insatser på bostadsområdet på vissa
hushåll torde emellertid inte bli tillfredsställande ordnad enbart genom eu utbyggnad
av bidragsgivningen till familjer med barn. I det föregående har bl. a. åldringarnas
bostadsfråga blivit nämnd. Det synes önskvärt att i detta sammanhang
96
Riksdagsberättelsen
I Si 25 klarlägges i vad män ytterligare insatser kräves för att denna fråga skall bli löst
på ett tillfredsställande sätt. Särskilt beaktande påkallar vidare de ensamstående
mödrarnas problem. Det bör även ihågkommas att det finns grupper av hushåll,
som på grund av särskilda bostadsbehov har mycket svårt att finna en för dem
passande bostad. Här må såsom exempel erinras om dem som på grund av invaliditet
behöver en specialinredd lägenhet.
Det synes sålunda angeläget att omfattningen och karaktären av de hjälpbehov,
som föreligger på grund av en i förhållande till hyran för en god bostad otillräcklig
inkomst eller till följd av ett speciellt bostadsbehov, blir ingående belysta.
Med ledning av en dylik undersökning bör förslag utarbetas beträffande bostadsrabatternas
omfattning och villkor. Härvid bör som förut framhållits beträffande
bidragen till barnfamiljer särskilt uppmärksammas att bidragsgivningens regler
blir så enkla som möjligt. I den utsträckning, som visar sig praktiskt lämplig, bör
handhavandet av bidragsgivningen anförtros åt kommunerna.
I samband med översynen av bostadsrabatterna bör övervägas huruvida och
i vad mån anledning föreligger att ytterligare effektivisera samhällets stöd åt
upprustning och förbättring av äldre hus, särskilt i vad detsamma avser inkomstprövade
bidrag i form av räntefria stående förbättringslån.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
97
I K: i
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. Elkraftutredningen av år 1!H3 (1953: I 7; 1954:1 7; 1955:1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn. den
25 januari 1943):
Lindeberg, E. F. L., f. d. landshövding, ordförande;
Persson, P. H. Y„ direktör;
Svensson, J. F. D., lantbrukare;
Syhvan, N. E., f. d. överdirektör;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Experter:
Berggren, B. E. L., kommerseråd;
Moberg, H. A:son, direktör;
Strand, T. A. R., kraftverksdirektör.
Kanslichef:
Wannheden, N. H. E., civilingenjör.
Särskilt biträde:
Hedefalk, B. H., ingenjör.
Lokal: Linnégatan 48 A; tel. 22 70 00.
Direktiven för utredningen, se 1944:1 H 13.
Utredningen har under tiden december 1954--november 1955 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 15 november 1955 avgivit yttrande till chefen för
jordbruksdepartementet angående Riksförbundet Landsbygdens folks framställning
om utredning av viss fråga om markupplåtelse för elektriska ledningar.
Av de frågor, som i utredningens huvudbetänkande (SOU 1954: 12) redovisats
som ej avslutade, har i vad gäller länsredogörelserna angående detaljdistributörerna
samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av
elektrisk kraft dessa slutförts genom att redogörelser för Kopparbergs och
Gävleborgs län (SOU 1955: 15) samt för Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län (SOU 1955:22) utgivits.
Vad angår översynen av standardtarifferna för distribution av lågspänd
elektrisk energi på landsbygden, har den av Svenska elverksföreningen tillsatta
tariffkommittén överlämnat förslag till tariffer för detaljdistributionen.
Utredningen har därefter sammanställt sina synpunkter härpå. Utarbetandet
av standardkonstruktioner in. m. för landsbygdsdistributionen, vil
7
Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen.
98
Riksdag sberättelsen
I K: l ket arbete handlagts under vattenfallsstyrelsen av en samarbetskommitté
bestående huvudsakligen av representanter för de ledande kraftföretagen,
har likaledes slutförts. Resultatet konnner att publiceras i form av en teknisk
handbok för eldistribution på landsbygden, vilken färdigställts inom
styrelsen.
Även i frågan om personalutbildning har kommittén slutfört sitt uppdrag,
vilket anmälts i skrivelse den 21 december 1955. De i föregående årsredogörelse
omnämnda synpunkter och förslag, som utredningen framlade till
överstyrelsen för yrkesutbildning, har föranlett att kurs för erforderlig yrkesundervisning
anordnats.
Utredningens uppdrag är därmed avslutat.
2. Kommitté för nordiska trafiknykterhetsförhandlingar (1955: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1953 för
att såsom Sveriges ombud deltaga i förhandlingar med representanter för de
övriga nordiska länderna rörande nordiskt samarbete på trafiknykterhetslagstiftningens
område:
Fredrikson, G. R., vattenrättsdomare, ordförande;
öhrström, K. L., byråchef, tillika sekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Kommittén har under tiden december 1954—februari 1955 haft ett sammanträde
med representanter för Danmark, Finland och Norge.
Den 23 februari 1955 har de danska, finska, norska och svenska ombuden
avgivit ett gemensamt betänkande (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
3. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m.
(1953: I 6; 1954:I 6; 1955:I 3)
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 augusti 1939 för att efter
av chefen för kommunikationsdepartementet för varje särskilt fall lämnat
uppdrag medverka vid åtgärder i syfte att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet:
Bolinder,
N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Lokal: Vadsbo domsagas kansli, Mariestad; tel. 780.
Direktiven för nämnden, se 1940:1 K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1955.
99
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
4. J9A3 års järnvägskommitté (1953:1 8; 1954:1 8; 1955:1 5) I X; 5
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att verkställa utredning om bl. a. frågan om breddning av smalspåriga järnvägar
till normalspår (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Malmkvist, E. V., f. d. byråchef, ordförande:
Blomberg, A. M. R., f. d. distriktschef;
Johnsson, P. A., led. av II kamm.;
Sandström, K. H., överingenjör.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., e. o. byrådirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00; rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 2780.
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit två
sammanträden.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1956.
5. 1918 års jårnvägstaxekommitté (1953:1 10; 1954: I 9; 1955: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 för att
verkställa utredning rörande nya person- och godstaxor för statens järnvägar
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):
Sahlin, O. E., direktör, ordförande;
Agri, F. O., överingenjör;
Berger, T., byråchef;
Cedercrantz, B., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Lindahl, E. R., professor;
Lindström, K. J. O., godsägare;
Ohlson, I., direktör.
Expert:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Huvudsekreterare:
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, K. H., byrådirektör;
Ringbom, I. H. W., e. o. byrådirektör;
Svensson, J. S., e. o. byrådirektör.
Lokal: Järnväggstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00, rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 1340.
Direktiven för kommittén, se 1949: I K 30 och 1951: I K 14.
Kommittén har under liden december 1954—november 1955 haft 17 sammanträdesdagar.
Dessutom har överläggningar ägt rum mellan ordföranden,
100 Riksdagsberättelsen
I K: 5 enskilda ledamöter och sekretariatet. Utkast till ny godstaxa har vid särskilda
överläggningar diskuterats med representanter för olika organisationer
inom näringslivet.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1956.
6. Busslinjeuiredningen (1953: I 11; 1954: I 10; 1955: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948 för
att verkställa utredning rörande vissa frågor beträffande den yrkesmässiga
biltrafiken (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare, ordförande;
Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Gradin, H., direktör (t. o. m. den 15 augusti 1955);
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.;
Nilsson, R„ direktör (t. o. in. den 15 augusti 1955).
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 K 36.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
20 dagar.
Utredningen har den 29 juni 1955 avgivit betänkande rörande översyn
av vissa bestämmelser i 1940 års förordning angående yrkesmässig automobiltrafik
in. in. jämte förslag till lag angående företag, som driva yrkesmässig
trafik med omnibus (SOU 1955: 23). Härmed har det utredningen enligt
direktiven lämnade uppdraget slutförts. Under den nu redovisade tidsperioden
har utredningen avgivit yttrande i ett 50-tal ärenden angående tillstånd
för juridisk person att utöva linjetrafik för personbefordran med omnibus
eller att från fysisk person övertaga dylikt tillstånd. Utredningens befattning
med dylika ärenden består tillsvidare.
7. Stor-Slockholms trafikulredning av år 1949 (1953: I 12; 1954: I 11;
1955:1 8)
Utsedd av Kungl. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning av överståthållarämbetets
skrivelse den 15 oktober 1948 att vara ordförande i en av ämbetet,
järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, poliskammaren i Stockholm,
Stockholms stad, Stockholms förorters samarbetsnämnd, Stockholms
spårvägar, Stockholm—Roslagens järnvägar och Stockholm—Saltsjöns järnvägar
tillsatt kommitté med uppgift att överlägga om med förortstrafiken
sammanhängande frågor:
Nerell, Å N. J., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Andersson, C. A., drätselkammarordförande;
Berg, G. A., kommunaldirektör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
von Heland, H. C. S., direktör;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Sandström, K. H., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Suppleant för förortskommunernas representanter:
Blomqvist, G. G. T., försäkringsråd.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.
Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19 och 10 64 57.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Beträffande utredningens program, se 1950: I K 30.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit två
plenarsammanträden, varjämte ett 20-tal sammanträden ägt rum mellan
de av de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen
och representanter för olika stats- och kommunalförvaltningar in. fl.
I frågorna rörande järnvägarnas godstrafik på Stockholm har till Kungl.
Maj :t avgivits förslag om inrättande av en ny rangerbangård i Stockholmstrakten,
varvid resultaten av verkställda undersökningar redovisats. I en
annan framställning till Kungl. Maj :t har betonats angelägenheten av att
investeringsbidragen till nyanläggning av gator och vägar i städer och andra
kommuner med egen väghållning höjes, så att upprustning av städernas infarter
och genomfartsleder möjliggöres.
På begäran av statsutskottet har yttrande avgivits över en vid 1955 års
riksdag väckt motion (nr II: 20) angående ny personstation för såväl fjärrsom
lokaltrafik mellan Årstabron och Älvsjö. Vidare har remissyttrande avgivits
över järnvägsstyrelsens och järnvägsföreningens ansökan om höjning
av befordringsavgifterna på landets järnvägar fr. o. in. den 1 juni 1955.
De tidigare redovisade planerna på genomgående lokaltrafik, dvs. förandet
av lokaltågen direkt genom centralstationen mellan förorterna norr
resp. söder om Stockholm, har varit föremål för fortsatta överläggningar.
Undersökningarna rörande de kollektiva förortstrafikinedlens nuvarande
och framtida kapacitet har fullföljts och resultatet håller på att sammanställas
för slutgiltigt ställningstagande. Det förra året framlagda förslaget
till tunnelbanegren genom Solna och Sundbyberg har delvis omarbetats
och delvis kompletterats, varvid beslutats om utredning av möjligheterna
101
I K: 7
102
Riksdagsberätt elsen
[ K; 7 betjäna trafikområdena i södra Solna och Sundbyberg genom en s. k.
ALWEG-bana. Även möjligheterna för en förbättrad trafikkoordination
inom Stor-Stockholm samt förutsättningarna för en ev. samordning av de
nuvarande trafikföretagen till ett enda storföretag har varit föremål för
fortsatta undersökningar och överläggningar.
Arbetet beräknas fortgå under år 1956.
8. Utredningen om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning
till vissa icke fast statsanställda arkitekter (1953: I 15; 1954: I 12;
1955: I 9)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 9 juni 1950 för att utreda frågan om behovet
av en omarbetning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1926 fastställda reglerna för beräkning av ersättning till arkitekter,
vilka, utan att vara anställda i statens tjänst mot fast lön eller arvode, anlitas
vid statliga byggnadsföretag:
Cardelius, E. C. F., överdirektör.
Sekreterare:
Wihlborg, H. H., byrådirektör.
Lokal: Statens sakrevision; tel. 23 53 40.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit ett
flertal sammanträden med berörda ämbetsverk och organisationer. Den genom
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1954 på utredningens förslag vidtagna
provisoriska höjningen av ersättningen enligt de ifrågavarande reglerna
är alltjämt gällande.
Utredningsarbetet pågår. Utredningen beräknas bli slutförd under våren
1956.
9. Utredningen angående revision av tillämpningskungörelsen till luftfarts
förordningen
(1953: I 16; 1954: I 13; 1955: I 10)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 13 oktober 1950 för att utarbeta förslag
till revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS
nr 383) om luftfart:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.
Särskilda sakkunniga för samråd:
Berglund, H., f. d. kansliråd;
Nylén, T., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 11 53 27.
Utredningen har den 20 juni 1955 avgivit ett betänkande med förslag till
vissa författningar, föranledda av lagen den 12 maj 1955 om registrering
av luftfartyg samt om bärgning av sådant fartyg m. m. (stencilerat).
Sedan 1945 års lufträttssakkunniga (se I Ju 1) numera framlagt betänkande
med förslag till luftfartslag, kan utredningsarbetet slutföras i anslutning
till den vidare behandlingen av detta betänkande.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 103
10. 1951 års byggnadsutredning (1953: I 18; 1954: I 15; 1955: I 11) J Kt H
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla byggnadslagstiftningen
och dess tillämpning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 februari
1951):
Larsson, S., förbundsdirektör, ordförande;
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Johannesson, E. G. V., direktör, f. d. riksdagsman;
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kannn.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Essunger, N. P. G., byrådirektör;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Snellman, U. H., byrådirektör;
Tobé, E. I., över lantmätare;
Wannfors, E. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Salomonson, C. S. R., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1955).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (Körlof).
Direktiven för utredningen, se 1952:1 K 24.
Utredningen har under året sammanträtt inalles 20 dagar, varjämte olika
expertdelegationer inom utredningen hållit ett antal sammanträden. Utredningen
har haft samråd med vissa myndigheter, kommittéer och organisationer
rörande frågor, som sammanhänger med utredningsuppdraget. Arbetet
med utarbetande av författningsförslag och motiv till dessa har fortgått.
Utredningen beräknar att kunna avsluta sitt arbete under år 1956.
11. Hamnbidragsutredningen (1954: I 16; 1955: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1953 för att
framlägga förslag avseende statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad
av handelshamnar och farleder (se Post- och Inrikes tidn. den 28
april 1953):
Cardelius, E. C. F., överdirektör.
Sekreterare:
Rickard, A. B. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt., växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 16.
Utredningen avser att i slutet av år 1955 avge sitt betänkande. Vissa kvarstående
frågor beräknas bli slutbehandlade under våren 1956.
104
Riksdagsberättelsen
I Kl 12 12. 1953 års trafikutredning (1954: I 17; 1955: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för atl
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se Postoch
Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Åsbrink, P., riksbankschef, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Lindahl, E. R„ professor;
Meidner, R. A., fil. dr;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Ström, V., ordförande i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Äselius, K. Hj., bruksdisponent.
Sekreterare:
Håkansson, H. E. V., fil. lic.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit tre
sammanträden.
Utredningen har under år 1955 i anledning av remisser avgivit yttranden
rörande vissa principfrågor av trafikpolitisk natur samt i skrivelser till chefen
för kommunikationsdepartementet dels den 5 juli 1955 framlagt förslag
till viss ändring av 11 § förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik
in. m., dels ock den 11 november 1955 anmält sin uppfattning om utfärdandet
av undantagsföreskrifter från vägtrafikförordningens bestämmelser beträffande
vissa av jeep dragna släpfordon.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
13. 1953 års trafiksäkerhetsutredning (1954: I 18; 1955: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1953
för att utarbeta förslag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1953):
Mossberg, E., landshövding.
Experter:
Ahlgren, N., direktör (fr. o. m. den 27 juni 1955);
Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör (fr. o. in. den 27 juni 1955);
Hagardt, S., direktör (fr. o. m. den 27 juni 1955);
Hernroth, U. N., polisintendent (fr. o. m. den 27 juni 1955);
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Leche, E., häradshövding;
Lindeberg, Å. E. G., förste länsassessor;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 105
Schill, O. G., vägingenjör; I K: 14
Torell, A. S., direktör (fr. o. in. den 27 juni 1955).
Sekreterare:
Lindroth, K. J. Hj., förste stadsfiskalsassistent.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 18.
Utredningen har den 5 maj 1955 avgivit ett förslag till ändringar i vägmärkeskungörelsen
(stencilerat). Utredningen, som f. n. är sysselsatt huvudsakligen
med frågor rörande möjligheten att åstadkomma ett bättre
urval av motorfordonsförare, beräknar kunna slutföra sitt arbete under år
1956.
14. Statens byggnadsbesparingsuiredning (1955: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1954 för
att verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Lindh, T. B. E., överingenjör;
Pettersson, G., byråingenjör;
Johanson, R., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 3 januari 1955).
Sekreterare:
Rietz, A. M., fru.
Teknisk sekreterare:
Bylund, O. A. T., t. f. intendent (fr. o. m. den 3 maj 1955)
Lokal: Kommendörsgatan 30, 1 tr., tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Utredningen har under året verkställt dels en genomgång av samtliga
offentliga husbyggnadsändamål, administrations- och finansieringsformer,
dels en inventering av de aktuella byggnadsbehoven för statliga och statsunderstödda
ändamål. Genom myndigheter och särskilda fackmän har igångsatts
specialutredningar beträffande vissa tekniska rationaliseringsproblem
av större ekonomisk betydelse. För att få en uppfattning om den aktuella tekniken
och standarden inom det offentliga byggandet har en inventering påbörjats
av de senaste fem årens offentliga husbyggande, vilken planerats
omfatta ett län i vartdera Götaland, Svealand och Norrland. Härvid har efter
medgivande av departementschefen sådan undersökning genomförts i Kristianstads
län.
Utredningen beräknar kunna framlägga ett första delbetänkande i början
av 1956 samt påbörja publiceringen av resultaten av specialutredningar vid
mitten av året.
106 Riksdagsberättelsen
l K: 15 15. 195b års kommitté rörande vågbroar (1955: I K 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 januari 1954 för att efter
granskning av de tekniska bestämmelser och föreskrifter, som gäller för
konstruktion och byggande av broar inom väg- och vattenbyggnadsverkets
verksamhetsområde, till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande, huruvida och i vad
mån dessa bestämmelser och föreskrifter med hänsyn till teknikens nuvarande
ståndpunkt samt trafikens nuvarande och förväntade behov bör göras
till föremål för revidering, samt huruvida bestämmelser och föreskrifter i
programhandlingar för infordrande av anbud å brobyggnader medfört hinder
för användning av viss eller vissa typer av brokonstruktioner, vilka eljest
bort komma till användning:
Wästlund, K. G., professor vid tekniska högskolan i Stockholm, ordförande;
Engelund, A. D., professor vid Danmarks tekniska högskola;
Brandtzaeg, A., professor vid Norges tekniska högskola;
Backman, H. O., överingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i Helsingfors.
Sekreterare:
Östlund, L. Y., docent.
Lokal: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit sex
sammanträden. I övrigt har kommitténs medlemmar arbetat var för sig och
arbetet samordnats genom korrespondens.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1956.
16. Svenska öresundsdelegaiionen (1955: I K 18)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från dansk
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark över Öresund:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, förste
vice talman, led. av I kamin., ordförande;
Hagstrand, E. F., exepeditionschef;
Hjort, K. G. M., generaldirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikräkningar m. in.:
Blomqvist, N. G., fil. lic.;
Jarder, J. O., byrådirektör;
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Expertgrupp för tekniska frågor in. in.:
Bengtsson, K. V., vägdirektör;
Björk, J., byrådirektör;
Kolm, C. R., överingenjör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
Sekreterare:
Callans, N. P. A., bankokommissarie.
Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel 22 13 10.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.
Delegationen har under tiden december 1954—november 1955 hållit två
sammanträden.
Delegationens expertgrupp för trafikräkningar m. in. har under samma
tidsperiod sammanträtt sju gånger, varav två gemensamt med motsvarande
danska expertgrupp, med vilken den fortsatt de år 1954 påbörjade trafikundersökningarna
vid öresundsöverfarterna. Bearbetning av trafikmaterialet
pågår, ehuru vissa delar av trafikräkningarna skall fortsätta.
Delegationens expertgrupp för tekniska frågor in. m., har under ifrågavarande
tidsperiod hållit 22 sammanträden, varav nio tillsammans med
motsvarande danska grupp, med vilken den fortsatt utredningarna rörande
vissa huvudalternativ för en fast förbindelse över Öresund. Även överläggningar
med representanter för städerna Malmö, Landskrona och Hälsingborg
har hållits beträffande anslutningsmöjligheterna för en sådan förbindelse,
varjämte som ett led i utredningsarbetet preliminära grundundersökningar
utförts i sundet mellan Hälsingborg och Helsingör. Slutligen har de
svenska och danska expertgrupperna företagit en gemensam resa till Holland
och Belgien för studium av vissa tunnlar.
Utredningsarbetet fortsätter under år 1956.
17. Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält (1955: I 19)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1954 för att ingå i en
delegation med uppgift att företräda staten vid överläggningar med representanter
för Stockholms stad rörande dispositionen av den för Bromma
flygplats reserverade marken efter en ev. framtida förflyttning av civilflyget
till annan flygplats, varvid avsikten skulle vara att undersöka möjligheterna
till en avveckling av Bromma flygfält och markens utnyttjande för bostadsbebyggelse
:
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Malmberg, O. H., f. d. generaldirektör;
Wallenberg, M., bankdirektör;
Winberg, A. H., överdirektör.
Experter:
Lindström, S. A., arkitekt;
Persson, F. K., fastighetsdirektör.
Sekreterare:
öhrström, K. L., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Delegationen har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
sju gånger med representanter för Stockholms stad.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
108
Riksdag sberättelsen
18
18. Norrländska vattenkraftutredningen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1955 för att
utreda vissa med de norrländska vattenkraftutbyggnaderna sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1955):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;
Bredberg, C. D., kraftverksdirektör;
de Geer, J. G. G., bruksdisponent, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;
Hägglund, J. M., byråchef;
Jacobson, U. R., f. d. handlande, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Molin, J. E., kraftverksdirektör;
Skoglund, J. M., hemmansägare, förste vice talman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergstrand, S.-E., e.o. hovrättsassessor.
Lokal: Svea hovrätt; tel. växel 23 68 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
4 februari 1955):
En av de norrlandsfrågor som för närvarande är mest uppmärksammade, gäller
utbyggnaden av den norrländska vattenkraften. Spörsmålet har under senare tid
givit anledning till ett flertal framställningar, utredningar och förslag, vilka behandlat
skilda delar av detta stora problemkomplex.
Särskilt intresse bär ägnats frågan i vad mån Norrland bör äga företrädesrätt
till den där producerade vattenkraften och den i nära samband därmed stående
frågan om prissättningen på den kraft, som konsumeras i Norrland. Dessa frågor
har uppmärksammats bl. a. av norrlandskommittén, som i första delen av sitt
stora principbetänkande (SOU 1949:1) framlade vissa förslag rörande vattenkraft
och elektrifiering i Norrland. Kommittén uttalade sig för att en överföring av
kraft från Norrland söderut ej borde få ske i sådan omfattning, att kraft komme
att saknas för Norrlands egna behov. Vidare framhöll kommittén, att tillgången
på elektrisk kraft icke minst för mindre industri- och andra företag i Norrland
borde förbättras samt taxe- och övriga villkor göras så förmånliga som möjligt.
Det må även nämnas, att länsstyrelsen i Västerbottens län i en skrivelse till
Kungl. Maj :t den 20 april 1950 hemställde om åtgärder för tryggande av Norrlands
framtida försörjning med elektrisk kraft, över denna framställning avgav
\attenfallsstyrelsen
skrivelse. Ämnet har sedermera ganska ingående behandlats av elkraftutredningen
i ett avsnitt av utredningens år 1954 avgivna huvudbetänkande angående elkraftförsörjningen
(SOU 1954:12).
Statsmakterna har med det material som sammanförts genom de sålunda verkställda
utredningarna redan fått ett ganska omfattande underlag för sitt ställningstagande
till det här aktuella spörsmålet. Emellertid har riksdagen nyligen uttalat
sig för en ytterligare undersökning av frågan. I skrivelse den 10 december 1953
(nr 429) har riksdagen sålunda, under hänvisning till tredje lagutskottets utlåtande
nr 34, hos Kungl. Maj:t anhållit om utredning rörande vissa med exploateringen
av de norrländska vattenkrafttillgångarna sammanhängande frågor. Till
grund för utlåtandet låg motioner, i vilka begärdes åtgärder för att tillförsäkra de
norrländska länen såväl elkraft för sin egen utveckling som skälig ersättning för
den elkraft som överfördes till andra landsdelar. I det förstnämnda avseendet önskade
motionärerna en utvidgning av det i vattenlagen upptagna s. k. bygdekraft
-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
109
institutet. Ersättning för elkraftöverföring till de sydliga landsdelarna kunde en- J
ligt motionärernas mening lämpligen uttagas i form av en accis. I utlåtandet anförde
utskottet, att enligt dess mening de bygdeintressen som berördes av en vattenkraftanläggning,
borde tillgodoses bättre än nuvarande svårtillämpliga bestämmelser
om bygdekraft medgav. Det syntes därför önskvärt, att dessa bestämmelser
överarbetades och såvitt möjligt förenklades. Vad motionärerna i övrigt anfört
syntes vidare innebära, att enligt deras mening de nuvarande principerna för vattenkraftens
exploatering icke blott vore orättvisa mot Norrlands befolkning utan
även ur näringsgeografisk synpunkt oriktiga. Utskottet hade icke på tillgängligt
material kunnat fatta någon bestämd ståndpunkt härtill, men det föreföll som
om fog skulle finnas för vad motionärerna anfört. Redan på grund härav syntes
en förutsättningslös näringsgeografisk utredning nödvändig. Utredningen borde
dock icke syfta till att giva de norrländska bygderna någon särskild förmånsställning
— utskottet kunde icke ansluta sig till motionärernas förslag om accis på elkraft
—■ utan blott att åstadkomma en sådan fördelning av elkraften, som med
hänsyn såväl till hela landets som till Norrlands intressen kunde synas ändamålsenlig
och rättvis. En utredning av frågan vore angelägen även ur en annan synpunkt.
Stora grupper av den norrländska befolkningen torde, anförde utskottet,
ha den känslan, att Norrland exploateras av syd- och mellansvenska intressen
till förfång för Norrlands egen befolkning. Det vore viktigt, att dylika stämningar
såvitt möjligt utjämnades. Norrlandskommitténs verksamhet torde väsentligt ha
bidragit till en sådan utjämning. Kommittén hade funnit det önskvärt, att de norrländska
elkraftproblemen underkastades en särskild prövning. En sådan prövning
hade nu visserligen verkställts av elkraftutredningen, som i ämnet överlagt
med representanter för de fyra nordligaste länen, men det syntes dock utskottet
önskvärt, att frågan även finge bedömas under medverkan av representanter för
det norrländska näringslivet och med beaktande av de synpunkter som utskottet
anfört. Att tillsätta en utredning rörande den norrländska elkraftfrågan, sedan
norrlandskommittén och elkraftsutredningen nedlagt betydande arbete på frågans
lösning, kunde synas ägnat att ingiva betänkligheter. Emellertid kunde framhållas,
att spörsmålet berörde stora värden. Det gällde icke endast nära förestående
investeringar till väldiga belopp utan även andra grenar av näringslivet och
många norrländska bygders framtida utveckling. Det syntes därför utskottet angeläget,
att hela detta problemkomplex underkastades en förutsättningslös utredning,
så att även det norrländska näringslivets intressen blev i tillräcklig mån uppmärksammade
vid framtida avgöranden angående investeringar i kraftverk och
överföringsledningar, priset på elkraft m. fl. hithörande spörsmål.
För egen del anser jag, att det icke finnes grundad anledning till farhågor för
att Norrland skall komma att sättas i efterhand i fråga om tillgången på elektrisk
kraft. Beträffande prissättningen kan man icke med fog göra gällande, att Norrland
är missgynnat. Tvärtom förhåller det sig så, att statens vattenfallsverk redan
nu tillämpar lägre råkraftpriser i Norrland än i övriga delar av landet. Denna
differentiering, som ytterligare vidgats genom de krafttaxor som fastställts att
gälla från och med innevarande år, innebär att den prisutjämning mellan områden
med olika självkostnader som eljest eftersträvats inom den statliga affärsverksamheten,
icke tillämpas på kraftområdet i de fall, då den skulle vara till nackdel
tör Norrland. Emellertid synes det mig angeläget, att den av riksdagen önskade
utredningen av de här ifrågavarande problemen kommer till stånd. En sådan utredning
är motiverad redan av utskottets konstaterande, att en stor del av den
norrländska befolkningen lever i den föreställningen, att Norrland exploateras
av syd- och mellansvenska intressen. Det är uppenbarligen av stor vikt, att grunden
för sådana föreställningar i möjligaste mån undanröjes. Bortsett härifrån
måste det anses vara av värde att genom en utredning klarlägga det aktuella läget
och dess förutsättningar samt skapa en fast och överskådlig grundval för upp
-
no
Riksdogsberätt elsen
I K: 18 läggningen av den framtida kraftpolitiken såvitt angår Norrland. Såsom utskottet
betonat, bör utredningen icke syfta till att bereda de norrländska länen en särskild
förmånsställning. Vad det gäller är att tillförsäkra Norrland en fullt likvärdig
ställning i förhållande till de övriga landsdelarna, såvitt angår möjligheterna
att tillgodose befolkningens och näringslivets behov av elektrisk kraft. Utredningen
bör i enlighet härmed inrikta sig på att föreslå åtgärder, som är ägnade att förebygga,
att en ändamålsenlig utveckling av näringslivet i de nordliga länen hämmas
på den grund att en väsentlig del av den norrländska vattenkraften transporteras
söderut eller genom att prissättningen på kraften på ett obehörigt sätt gynnar
de sydliga delarna av landet.
I diskussionen kring dessa frågor har även — såsom framgår av utskottets utlåtande
— vattenlagens bygdekraftinstitut spelat en viss roll. Detta institut har
tillskapats med tanke på att bygden närmast omkring en större kraftkälla skall
vara tillförsäkrad kraft på skäliga villkor för sina behov. Frågan om den framtida
utformningen av institutet har varit föremål för utredning i flera olika sammanhang,
och det bär hittills ej varit möjligt att taga definitiv ställning till detta
ganska svårlösta problem. Det bör ankomma på den nu förordade utredningen att,
med beaktande av de olika synpunkter som framkommit vid de tidigare utredningarna
i ämnet, överväga institutets utformning i belysning av de resultat, vartill
utredningen kommer vid fullgörandet av sitt uppdrag i övrigt.
Ett viktigt spörsmål, som uppmärksammats i diskussionen om de norrländska
kraftutbyggnaderna och sjöregleringarna under senare tid, är vidare frågan om
kompensation för och skydd mot skadeverkningarna av dessa anläggningar. Sedan
riksdagen år 1947 gjort en framställning i detta ämne — frågan har även berörts
av norrlandskommittén och elkraftutredningen — har vissa hithörande spörsmål
varit föremål för utredning av 1945 års vattenlagssakkunniga. Utredningsarbetet
har lett till att vid 1954 års riksdag genomförts viktiga lagändringar med syfte
att bereda ökat skydd för fisket mot skadeverkningar av vattenkraftbyggnader och
sjöregleringar. De sakkunniga har även avgivit förslag till ändrade bestämmelser
om ersättning, innebärande ökade möjligheter att utdöma gottgörelse för dämningsskador
m. m. i form av realvärden i stället för penningar. Detta förslag är
för närvarande, efter remissbehandling, föremål för vidare beredning inom justitiedepartementet.
Emellertid har riksdagen därjämte fört fram spörsmålet om revidering
av grunderna för de särskilda avgifter till bygden, som utgår för större
vattenregleringsföretag. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1953 (nr
428) har riksdagen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande
grunderna för utgörande av regleringsavgifter enligt vattenlagen jämte därmed
sammanhängande spörsmål. I det utlåtande av tredje lagutskottet (nr 33),
som legat till grund för denna riksdagsskrivelse, har utskottet förordat utredning
av ett flertal spörsmål angående regleringsavgifterna. Bl. a. bär utskottet ifrågasatt
en icke oväsentlig höjning av avgiftsbeloppen och utsträckande av avgiftsskyldigheten
till vissa slags företag, som för närvarande går fria från avgift. Enhgt
vad jag inhämtat från chefen för justitiedepartementet, torde vid 1955 års
riksdag komma att framläggas förslag om höjning av avgiftslatitudens övre gräns
med hänsyn till den under senare år inträdda penningvärdesförsämringen. För
den mera genomgripande revision av grunderna för regleringsavgifterna, som riksdagen
åsyftat med sin nyssberörda skrivelse, påkallas emellertid överväganden i
nära anknytning till den av mig nu förordade utredningen. Frågan i vad mån
det är möjligt att i ökad utsträckning belasta de stora utbyggnaderna med avgifter
till förmån för bygden, bör nämligen ses i belysning av problemet om prissättningen
på kraften och målsättningen i övrigt för kraftpolitiken. Visserligen är
frågan om utformningen av regleringsavgifterna icke enbart en norrlandsfråga,
eftersom den berör samtliga regleringsföretag i landet. Men då de större anläggningarna
till den alldeles övervägande delen är belägna i Norrland, är det nöd
-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 111
vändigt att beakta frågan i detta sammanhang. Det bör således ankomma på utred- [ ]£; ]9
ningen att undersöka även denna fråga. Undersökningen bör dock begränsas till
att avse en principiell belysning av frågan; utarbetandet av erforderliga lagförslag
torde få anstå till dess resultatet av denna principundersökning föreligger.
Utredningen torde lämpligen böra anförtros åt särskilt tillkallade sakkunniga,
vilka beredes tillfälle att samråda med representanter för Norrlands befolkning
och näringsliv.
Utredningen har hållit sex sammanträden samt företagit studieresor vid
övre Indalsälven, övre Ångermanälven och övre Umeälven.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
19. Utredningen om städernas väghållning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om statsbidrag till väg- och gatuhållningen
i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare, m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1955):
Näsgård, B. riksgäldsfullmäktig, led. av I kam., ordförande;
Agerberg, N., direktör, led. av II kamm.;
Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;
Hall, G. V., byråchef;
Humble, E. A. S., direktör;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.;
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Sekreterare:
Sparre, L. A. S., förste byråsekreterare.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. växel lokalsamt. 22 96 60,
rikssamt. 22 98 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Hjalmar Nilson till statsrådsprotokollet
den 6 maj 1955):
I 1 § förordningen den 30 juni 1943 (nr 438) om statsbidrag till väg- och gatuhållningen
i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare — i det följande
kallad bidragsförordningen — stadgas, att till dessa städer och samhällen utgår
enligt vad som närmare angives i förordningen statsbidrag till byggande och underhåll
av allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator. Enligt 2 § bidragsförordningen
förstås med väg allt vad jämlikt 2 § lagen om allmänna vägar hör
till väg eller anses såsom väg. Vad som skall anses höra till gata anges icke i förordningen.
Skulle tvekan uppkomma om viss anordning är att hänföra till gata i
statsbidragshänseende, har frågan ansetts böra avgöras med ledning av de beträffande
väg givna bestämmelserna. Enligt 3 § bidragsförordningen ankommer
det på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att efter länsstyrelsens hörande för varje
stad och samhälle bestämma de gator, som skall anses såsom för biltrafiken viktiga.
Till denna kategori hänföres enligt gällande praxis, vilken utbildats på grundval
av vissa av 1935 års vägsakkunniga verkställda utredningar, gator, som ingår
i infarts- och genomfartsleder, samt vidare andra galor, som beträffande trafikmängd
och beskaffenhet kan jämställas med infarts- och genomfartsgator, ävensom
mera trafikerade bussleder och viktiga trafikleder till hamn, järnvägsstation,
flygplats m. fl. större allmänna inrättningar samt till industriområde.
112
Riksdags berättelsen
I K: 1!» 1 en vid 1952 års riksdag väckt motion (1:256) anhölls bl. a., att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en utredning huruvida nu gällande
uppfattning av hegreppet »för biltrafiken viktiga gator och vägar» får anses vara
rättvisande med hänsyn till det ökade motorfordonsbeståndet samt vidare av möjligheten
att, oberoende av om väghållningsåtagande föreligger, inordna vissa allmänna
parkeringsplatser under de statsbidragsbestämmelser, som nu gäller beträffande
för biltrafiken viktiga vägar och gator. I utlåtandet (nr 221) häröver framhöll
statsutskottet bl. a. att med hänsyn till motorfordonstrafikens starka utveckling
under senare år med därav föranledda ökade kostnader för väg- och gatuhållningen
i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare, utskottet i likhet
med motionären och de i ärendet hörda remissorganen fann starka skäl tala
för att en utredning verkställdes rörande tolkningen och tillämpningen av det i bidragsförordningen
förekommande uttrycket »allmän väg eller gata, som är för biltrafiken
viktig». Jämväl frågan om vissa allmänna parkeringsplatsers ställning i
statsbidragshänseende syntes enligt utskottet vara förtjänt att närmare undersökas.
I likhet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i yttrande över motionen anfört
ansåg utskottet, att dessa båda spörsmål borde upptagas till prövning i samband
med en av styrelsen i annat sammanhang föreslagen utredning om viss ändring
av bestämmelserna rörande statsbidrag till städernas väg- och gatuhållning.
Utskottet hemställde, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om åtgärder i av utskottet angivet syfte. Denna hemställan bifölls av riksdagen i
skrivelse den 6 december 1952 nr 430.
Den förutnämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna utredningen
hade aktualiserats av att överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet i
sin verksamhetsberättelse för budgetåret 1949/50 föreslagit en omprövning av vissa
bestämmelser i bidragsförordningen, främst 7 §. Häri stadgas, att statsbidrag, i
mån av tillgång å därtill anslagna medel, utgår med 95 procent av stads eller
samhälles kostnad för iordningställande av för biltrafiken viktig gata, dock endast
i den mån kostnaden icke täcks av de bidrag, som staden eller samhället äger
eller, om erforderliga »gatukostnadsbestämmelser» antagits, skulle ägt uppbära
av tomtägarna (gatubyggnadskostnadsbidrag). överrevisorerna hade funnit, att bestämmelsen
om avdrag för verkliga eller beräknade gatubyggnadskostnadsbidrag
medförde vissa administrativa svårigheter för såväl styrelsen som bidragstagarna.
Svårigheterna sammanhängde icke blott med att gatubyggnadskostnadsbestämmelser
saknades i åtskilliga av de berörda städerna och samhällena utan även med det
förhållandet, att endast ett fåtal av de statsbidragsberättigade gatuarbetena avsåg
rena nyanläggningar; flertalet bestod i etappvis utförda förbättringsarbeten å
befintliga gator, varvid möjligheterna att erhålla bidrag av tomtägarna utmed gatan
var begränsade. Huruvida bestämmelserna om avdrag för gatubyggnadskostnadsbidrag
borde utan vidare slopas, vilket yrkats i en år 1946 av svenska stadsförbundets
styrelse gjord, av Kungl. Maj:t utan åtgärd lämnad framställning, eller ersättas
med förenklade regler, borde enligt överrevisorernas mening göras till föremål
för särskild utredning, överrevisorerna fann flera skäl tala för ett alternativ, som
diskuterats med representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nämligen att
avdrag för gatubyggnadskostnadsbidrag icke längre skulle göras vid statsbidragsberäkningen
utan statshidragsandelen i stället differentieras och generellt sänkas.
Enligt överrevisorerna syntes även bestämmelserna i bidragsförordningen om
fördelningsplaner för statsbidragstilldelningen till väg- och gatubyggandet medföra
en alltför omständlig administrativ handläggning. I förordningen stadgas att
för tilldelning till städer och samhällen av statsbidrag för ifrågavarande ändamål
skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter länsstyrelsens hörande vartannat år
upprätta och fastställa fördelningsplan för de närmaste två åren. överrevisorerna
ifrågasatte, huruvida icke en avsevärd förenkling stod att vinna vid en återgång
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 113
till det före vägväsendets förstatligande gällande systemet med statsbidrag till J[ J£. 19
varje särskilt byggnadsföretag. Kunde detta system dessutom förenklas så, att bidragen
beviljades å beräknad, skälig kostnad, vore detta ett stort steg framåt mot
en snabbare handläggning av ärendena.
I detta sammanhang må vidare uppmärksammas ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i yttrande över överrevisorernas berättelse för budgetåret 1950/51 framlagt
förslag att frågan om inom vilka områden, som städer och samhällen skall
vara egna väghållare, borde särskilt utredas. Enligt 11 § lagen om allmänna vägar
är stad väghållare inom stadens område, dock att Konungen äger under vissa förutsättningar
förordna, att kronan skall vara väghållare. En uppdelning av väghållningen
inom en stad så att stadens vägliållningsskyldighet begränsas till visst
område, vissa vägar eller vissa slag av arbeten har däremot icke ansetts kunna
komma ifråga. Frågan härom har nu aktualiserats, bl. a. genom den nya kommunindelningen.
Åtskilliga städer, särskilt mindre sådana, har ett relativt stort landsbygdsområde
och en mindre stadskärna, varigenom deras väghållning omfattar ett
förhållandevis stort grusvägnät. I flera fall har sådana städer icke ansett sig ha
resurser att sköta vägunderhållet utan avtalat med vägförvaltningarna att omhänderha
detta. Det bör enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen övervägas om det icke
vore lämpligare, att väghållningen i dylika fall uppdelades så att kronan vore väghållare
på stadens landsbvgdsdel, varvid staden skulle vara egen väghållare endast
i den egentliga staden.
Sedermera har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i särskild skrivelse den 9 juni
1954 även föreslagit att möjlighet bör givas styrelsen att för kronans räkning under
vissa förutsättningar bygga och underhålla riksväg eller annan större vägtrafikled,
som är belägen inom område för stad eller samhälle, som är väghållare.
Jag övergår nu till att redovisa mina egna synpunkter på dessa problem.
De vunna erfarenheterna av bidragsförordningens tillämpning under de elva år
förordningen varit i kraft, synes enligt min mening, särskilt sett mot bakgrunden
av motorfordonstrafikens starka utveckling, ge vid handen, att det nuvarande
bidragssystemet är förenat med vissa brister. Jag finner därför en översyn därav
påkallad. Denna översyn bör ske genom en särskild utredning av sakkunniga.
Vad först beträffar frågan om vilka objekt, som skall vara bidragsberättigade,
så har, sedan gällande principer på sin tid uppdrogs, förutsättningarna väsentligt
ändrats genom den skedda trafikutvecklingen. Jag ansluter mig därför till vad
riksdagen uttalat om önskvärdheten av en utredning av tolkningen och tillämpningen
av det nuvarande begreppet allmän väg eller gata, som är för biltrafiken
viktig. Det kan därvid befinnas motiverat att ändra själva begreppsbestämningen
och uppdra principer för en ny praxis på området. I detta sammanhang vill jag
erinra om föredragande departementschefens och vederbörande riksdagsutskotts
uttalande vid framläggande av grunderna för den nuvarande förordningen, att sådan
lättnad borde beredas städerna i deras bördor för de allmänna trafikleder, som
vore nödiga för den allmänna samfärdseln, att största möjliga likställighet mellan
landsbygd och städer i förevarande hänseende vunnes. I anslutning härtill synes
jämväl frågan om vissa allmänna parkeringsplatsers ställning i statsbidragsavseende
böra bliva föremål för övervägande.
Vad angår frågan om en förenkling av bestämmelserna i 7 § bidragsförordningen,
så innebär det nuvarande stadgandet, att reduceringen av statsbidraget med tomtägarebidrag
skall uppgå till vad enligt byggnadslagen maximalt kan uttagas av
tomtägarna. För varje företag måste därför i statsbidragsärendet utredas, huru stora
tointägarbidrag kan vara. Detta medför ofta svårigheter för både vederbörande
kommun och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Fn viss osäkerhet om statsbidragets
slutliga storlek föreligger härigenom stundom vid fördelningsplanens utarbetande,
vilket är till olägenhet särskilt för kommunerna. Vid förarbetena till de
nuvarande bestämmelserna förutsåg också föredragande departementschefen att
N Ilihang till riksdagens protokoll 1!)56. 1 sand.
ltiksdagnberättelsen.
114
Riksdagsberättelsen
I K* 19 det> sedan närmare erfarenhet vunnits, kunde visa sig önskvärt och lämpligt att utforma
ett förenklat förfarande. Denna fråga bör utredas i detta sammanhang. Som
grund för bedömandet av spörsmålet efter vilka linjer en sådan förenkling lämpligen
bör sökas torde krävas, att de nuvarande faktiska förhållandena med avseende
på gatubyggnadskostnadsbidragen klarlägges.
Även frågan om en förenkling av bestämmelserna om fördelningen av statsbidragen
till väg- och gatubyggnadsföretag i städerna torde böra utredas i detta sammanhang.
Det är emellertid tveksamt, huruvida den av överrevisorerna antydda
lösningen med eu återgång till systemet med statsbidrag för varje särskilt byggnadsföretag
är den lämpligaste. Härigenom skulle bl. a. bortfalla den frihet för
städerna i fråga om arbetenas utförande, som ansågs så värdefull vid de nu gällande
bestämmelsernas införande. Vidare synes vid en sådan anordning risk föreligga
för en ökad arbetsbörda för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Däremot torde
eventuellt en förebild kunna sökas i det system, som med fördel tillämpas beträffande
underhållsbidraget till städerna, d. v. s. alt bidrag beviljas på beräknad, skälig
kostnad i stället för på den faktiska. Möjligen skulle därvid även kunna övervägas,
huruvida icke nuvarande fördelningsplaner lämpligen kunde ersättas med
flerårsplaner av det slag, som fastställes för de statliga vägbyggnadsarbetena. Denna
fråga bör dock — innan ställning tages till densamma —- förutsättnigslöst utredas.
Samråd bör härvidlag ske med allmäna statsbidragsutredningen.
Vad slutligen angår frågan om beredande av möjligheter att dela upp väghållningen
inom en stad mellan kronan och staden, så finns nu den, särskilt ifråga
om väg- och gatuunderhållet, i flera fall tillämpade utvägen, att överenskommelse
träffas mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden om att vissa väghållningsarbeten
för samhällets räkning tills vidare skall ombesörjas av den statliga
vägorganisationen till självkostnadspris. Staden har härvid att själv bära de kostnader
för dylika arbeten, som ej täcks av utgående statsbidrag. Beträffande vägoch
gatubyggnader finns dock även möjlighet att giva staden upp till 100 procent
statsbidrag om särskilda förhållanden gör detta motiverat. I vissa fall torde det
dock vara till fördel såväl ur allmän synpunkt som för vederbörande samhälle om
en uppdelning av väghållningen skedde på så sätt, att kronan helt övertog väghållningen
inom ett område eller av vissa främst större vägtrafikleder. Att lösa frågan
om väghållningens uppdelning enligt sistnämnda linje torde dock försvåras av
bl. a. den lokala representationens ordnande. De områden, där kronan enligt vad
nyss anförts skulle vara väghållare, utgör icke egna kommuner och kan därför ej
utse ombud för val av ledamöter i vägnämnd. Områdena skulle vid en ifrågasatt
uppdelning av väghållningen ej bli representerade i vare sig vägnämnd eller länsvägnämnd.
Utredningen torde därför vid prövningen av olika möjligheter till uppdelning
av väghållningen i stad, jämväl böra beakta problemet om ordnandet av
den lokala representationen.
Även om den av mig förordade översynen torde böra begränsas till i första hand
de särskilda genom framförda yrkanden och förslag aktualiserade spörsmål, som
jag i det föregående angivit, synes dock utredningen böra vara oförhindrad att
taga upp frågor, som sammanhänger med dessa spörsmål eller i övrigt syftar till
en förbättring av ifrågavarande bidragssystem.
De ekonomiska konsekvenser, som olika förslag från utredningen för med sig,
bör närmare belysas. Utredningen bör även utarbeta de författningsändringar, som
föranleds av förslagen. Slutligen understrykes vikten av att utredningen i erforderlig
omfattning samråder med den av chefen för finansdepartementet tillkallade
kommittén för utredning rörande städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten.
Utredningen har under tiden oktober—november 1955 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 195(5.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 115
20. Folkomröstning snämnden J |(; ->1
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 att såsom
ledamöter ingå i den i prop. 1955: 111 angående högertrafikfrågan omförmälda
folkomröstningsnämnden (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Lind, G. A., justitieråd, ordförande;
Lundh, J. L., statskominissarie;
Walles, K. A., redaktör och chef för statens upplysningshyrå.
Sekreterare:
Frithiofson, K., sekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utsedda av riksdagens talmanskonferens att såsom ledamöter ingå i den
i samma prop. omförinälda parlamentariska kommittén med uppgift att
lämna nämnden råd i olika frågor:
Asp, P. E„ åkeriägare, led. av II kamm.;
Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;
Ericsson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Heiiman, G. E., inkasserare, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.;
Sjölin, B. J. O., överingenjör, led. av II kamm.
I enlighet med sina i nämnda proposition angivna uppgifter har nämnden
själv bedrivit objektiv upplysningsverksamhet rörande frågan om en omläggning
till högertrafik, verkat för att de olika åsiktsriktningarna organiserat
en upplysnings- och propagandaverksamhet var och en för sin linje samt
till höger- och vänstersidan lika fördelat de till nämndens disposition ställda
statliga medlen för understöd åt de båda åsiktsriktningarnas verksamhet.
Folkomröstningen ägde rum söndagen den 16 oktober 1955. Beträffande
resultatet hänvisas till allmänna redogörelsen (s. 2).
Nämndens uppdrag väntas bliva slutfört under januari månad 1956.
21. Mopedutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande cyklar med hjälpmotor
samt att därvid jämväl undersöka möjligheterna till en nordisk samordning
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1955):
von Sydow, G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Westerberg, Y., e. kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har igångsatt vissa undersökningar och beräknar avsluta sitt
arbete under år 1956.
116
Riksdag sberättelsen
I K: 22
22. Induktionsstörningssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att i
samråd med representanter för telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen
och Svenska vattenkraftföreningen utreda i förstnämnda tre styrelsers
skrivelse den 21 februari 1955 berörda spörsmål i samband med
skyddsåtgärder mot farlig induktion i teleledningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 maj 1955):
Franzén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
af Klintberg, L., vattenrättsdomare;
Sandin, S. E., byrådirektör.
Biträdande experter:
Pettersson, G. A., byrådirektör;
Jancke, G., överingenjör.
Sekreterare:
Wikner, A. Å., adjungerad ledamot i Svea hovrätt.
Lokal: Svea hovrätt; tel. växel 22 68 00.
I tele-, järnvägs- och vattenfallsstyrelsernas skrivelse till Kungl. Maj :t
den 21 februari 1955 framhölls:
Genom att 380-, 200- och i de flesta fallen även 120 kV-näten av tvingande tekniska
skäl och för säkerställande av en pålitlig elkraftförsörjning i landet måste
drivas med direktjordad transformatornollpunkt, kan de s. k. jordslutningsströmmarna,
som uppkommer vid överledning eller överslag mellan fas och jord, uppgå
till 1 000-tals ampere. Sådana förlopp inträffar visserligen sällan, men man kan
likväl ej bortse från deras existens. Tidigare har jordslutningsströmmarna i de då
befintliga kraftnäten varit högst några 100 ampere, varvid i allmänhet transformatornollpunkten
varit jordad över med nätkapacitansen resonansavstämd reaktor.
Den stora ökningen av jordslutningsströmmarna medför i ungefär samma
proportion stegring av de inducerade spänningarna i parallellgående eller korsande
teleledningar. Det gäller härvid ledningar i såväl televerkets nät som de statliga
och enskilda järnvägarnas nät för telefoni, fjärrindikering, fjärrmanövrering, fjärrskrift,
signalering etc. Medan induktionsspänningarna vid jordfel i kraftledningsnäten
tidigare i allmänhet varit högst några 100 volt, måste man nu i många fall
räkna med att spänningarna kan uppgå till flera 1 000 volt, i vissa fall till och
med mer än 10 000 volt. De i telenäten normalt brukliga överspänningsskydden är
härvid otillräckliga för eliminerande av fara för personal och materiel. Man måste
sätta in extra överspänningsskydd eller vidtaga andra spänningsbegränsande åtgärder.
Detta bör ske i sådan omfattning, att spänningen mellan teleledning och
jord ej kan överstiga vissa gränsvärden, olika för skilda slag av teleledningar.
De sålunda behövliga extra skyddsåtgärderna drager betydande kostnader för
materiel, arbete och underhåll. Periodisk tillsyn är nödvändig för uppfyllande av
rimliga säkerhetskrav. Hur ofta kontroll behöver göras, får bli beroende av erfarenhet
om anordningarnas hållbarhet under olika betingelser, varvid hänsyn måste
lagas till risken för skadegörelse genom atmosfäriska överspänningar..
Då kraftledningar ingående i nät med direkt jordad nollpunkt tillkommer senare
än de telelednignar, som skall skyddas, eller då direkt nollpunktsjordning införes
i ett kraftledningsnät efter det att de utsatta teleledningarna byggts, gäller att
skyddskostnaderna betalas av kraftledningsägaren. I de fall, då teleledningarna
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 117
bygges sist, torde man komma att eftersträva att få dem placerade utanför den J 23
riskzon kring kraftledningen, där extra skyddsåtgärder måste vidtagas. Men eftersom
denna zon i många fall kan ha flera mils bredd, blir det ej alltid möjligt att
lägga teleledningarna utanför. För övrigt kan det ofta förekomma, att nya teleledningar
behöver anordnas på inom induktionsfarligt område befintliga stolplinjer.
Frågan om betalningsansvaret för de därvid nödvändiga extra skyddsåtgärderna
är oklar. Med hänsyn härtill och till att en mängd ur induktionssynpunkt
farliga zoner kommer att finnas i landet, torde det vara nödvändigt att ägna spörsmålet
ingående uppmärksamhet och söka komma fram till en rimlig och för alla
intresserade parter godtagbar lösning.
I samband härmed behöver även utredas frågan om ansvaret för skador, som
trots vidtagna skyddsåtgärder kan uppkomma å person eller egendom till följd av
induktionsspänningar från kraftledningar i teleledningar.
Det må framhållas, att om det gällde blott reglering av förhållandena mellan
de berörda statliga affärsdrivande verken, skulle frågan sannolikt kunnat lösas
genom en direkt överenskommelse. Frågan berör emellertid ej blott staten, utan
även enskilda anläggningsägare. Många i enskild ägo varande kraftledningar beräknas
nämligen kunna ge upphov till lika stor induktion vid jordslutningar som
de statliga ledningarna. Saken har diskuterats inom stamlinjenämnden, vari ingår
representanter för vattenfallsstyrelsen och ett antal stora enskilda kraftföretag.
Därvid vann den tanken anslutning, att kostnads- och ansvarsfrågorna borde närmare
utredas och att man borde eftersträva allmängiltiga bestämmelser.
De sakkunniga har under tiden maj—oktober 1955 hållit fem sammanträden.
En plan har uppgjorts över dels de tekniska och ekonomiska undersökningar,
som bör företagas för utrönande av bättre metoder att begränsa induktionsspänningarna
samt förebygga skada till följd av för höga sådana,
och dels de härmed sammanhängande frågor av rättslig natur, som bör utredas.
I sistnämnda hänseende kommer att i första hand övervägas, i vad
mån ändring kräves i nu, enligt elektricitetslagen den 27 juni 1902 (SFS
nr 71), gällande regler om skadeståndsansvar och om skyldighet att vidtaga
och bekosta skyddsåtgärder.
De biträdande experterna har framlagt preliminära tekniska promemorior,
varjämte utarbetats en förberedande sammanställning av vissa utländska
författningsbestämmelser rörande de av utredningen omfattade frågorna.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
23. Tidningsförordningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
vara ordförande vid en utredning genom representanter för postverket och
tidningarna rörande en ny tidningsförordning (se Post- och Inrikes tidn. den
31 maj 1955):
Winberg, A. H., överdirektör.
Expert:
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Larsson, G. 11., postkontrollör.
118
Riksdagsberättelsen
I K: 23 Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 65 00, rikssamt. växel
22 65 20.
Utredningen har under tiden maj—november 1955 hållit två sammanträden
med representanter för postverket och tidningarna.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
24. Svenska ledamöterna av isländsk-skandinaviska trafikkommittén
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955 att såsom
svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att undersöka
möjligheterna till förbättring av trafikförbindelserna mellan Island och de
övriga nordiska länderna (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1955):
Andersson, A. G. B., i-edaktör, led. av I kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Kommittén tillkallad i anledning av Nordiska rådets rekommendation nr 7/1955,
vari medlemsstaternas regeringar rekommenderas
a) att främja trafikförbindelserna mellan Island, å ena, och övriga nordiska
länder, å andra sidan, samt att upptaga ett samarbete på detta område bl. a. i fråga
om en utvidgning av upplysningstjänsten och en förbättring av de ekonomiska
förutsättningarna för trafiken, med ändamål att bidraga till att resor mellan dessa
länder och umgänget mellan folken underlättas för framtiden;
b) att för ändamålet tillsätta en särskild parlamentarisk kommitté.
Kommittén har under år 1955 sammanträtt i Reykjavik den 22—23 september
och i Stockholm den 17—18 november. Enligt överenskommelse vid
förstnämnda möte har av de svenska ledamöterna färdigställts dels en översikt
utvisande hur den svenska turistfrämjande verksamheten är organiserad,
dels viss utredning rörande varuutbytet mellan Sverige och Island.
Utredningen beräknas fortgå under år 1956.
25. Utredning om vattenfallsstyrelsens framtida förläggning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att i samråd med vattenfallsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen skyndsamt
utreda frågan huruvida vattenfallsstyrelsen lämpligen bör förläggas till
någon annan ort än Stockholm. (Se Post- och Inrikes tidn. den 2 jan. 1956):
Söderlund, S. Y., expeditionschef.
Sekreterare:
Stiernstedt, S. W. O., byråchef.
Lokal: Justitiekanslersämbetet, Riddarhuskajen 5; tel. 20 59 09.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
119
I Fi: 2
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. 1951 års penningvärdeundersökning (1952:1 26; 1953:1 15;
1954:1 18; 1955:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1951 för att
verkställa vetenskapliga undersökningar syftande till att belysa möjligheterna
att bevara ett stabilt penningvärde i ett samhälle med full sysselsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1951):
Lundberg, E. F., professor;
Arvidsson, G., fil. lic.;
Bentzel, R., docent;
Fernholm, T., docent;
Hansen, B., professor;
Lindberger, L., fil. lic.;
Metelius, B. E., fil. dr;
Rehn, L. G., fil. kand.
Åt Lundberg har tillika uppdragits att samordna utredningsmännens arbete.
På grund av hans vistelse utomlands har uppdraget fr. o. m. den 1
september 1955 överflyttats på professor B. Hansen.
Utredningsmännen ha under tiden december 1954—november 1955 haft
två allmänna sammanträden.
Under året ha avlämnats två delstudier. Den första, som avlämnades den
25 april, har författats av dåvarande fil. lic. Bengt Metelius och har kallats
»Utlandstransaktionerna och den svenska ekonomin» (SOU 1955:13). Den
andra delstudien, som avlämnades den 15 juni, har författats av dåvarande
docenten Bent Hansen och bär titeln »Finanspolitikens ekonomiska teori»
(SOU 1955: 25).
Penningvärdeundersökningen har avslutat sin verksamhet i december
1955. En ytterligare delstudie — »Investeringsverksamhet och sparande.
Balansproblem på lång och kort sikt.» — avses komma att publiceras i början
av 1956.
2. Utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt på längre sikt
(1952:1 28; 1953:1 17; 1954: I 20; 1955:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1951):
Quensel, N. J. E., president, ordförande;
Lemne, M. H., landshövding;
Lindahl, E. R., professor;
Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;
Wallenberg, J., bankdirektör.
120
Riksdagsberättelsen
I Fil 2 Experter:
Ekengren, H. K. A., bankdirektör, tillika sekreterare;
Dahmén, E. V. H., docent.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 28.
Utredningen har den 3 november 1955 avgivit betänkande om riksbankens
sedelutgivningsrätt och därmed sammanhängande penningpolitiska frågor
(SOU 1955: 43). Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1952 års kontrollstämpelutredning (1953: I 23; 1954: I 25; 1955: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1952 för att
verkställa utredning om kontrollen å guld-, silver- och platinaarbeten in. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):
Digman, H. M., justitieråd.
Sakkunniga:
Hernmarck, C. G. M., fil. dr, förste intendent;
Hildebrand, N„ hovjuvelerare;
Lundberg, H. F. N., byråchef;
Roos, C. S., direktör;
Swensson, B. O. T., myntdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 23.
Utredningen har efter den 1 dec. 1954 hållit ett sammanträde.
Utredningen har den 8 februari 1955 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande den nya skogstaxeringsmetoden (1953:1 25;
1954:I 27; 1955:I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1952 för att
verkställa en undersökning rörande den utav 1951 års riksdag beslutade
nya metoden för taxering av skogsmark och växande skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 december 1952):
Hagberg, A. E., professor;
Olhammar, G. F. N., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 25.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 6
sammanträden.
De sakkunniga ha i oktober 1955 avlämnat en utredning (stencilerad) med
jämförelse rörande tillämpningen vid 1952 års allmänna fastighetstaxering
av dels gällande metod, dels den utav 1951 års riksdag beslutade nya metoden
för taxering av skogsmark och växande skog. Uppdraget är därmed slutfört.
121
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
5. Utredning i frågan om statens inlösen av stamaktierna i Luossavaara- I Fi: 6
Kiirunavaara aktiebolag (1955: I 28)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 17 december 1954 för att verkställa utredning
i frågan om statens inlösen av stamaktierna i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag:
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Lindskog, B. V., generaldirektör;
Åsbrink, P. V., riksbankschef.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att såsom
experter i samråd med de sakkunniga verkställa vissa undersökningar:
Asplund, Olof, jur. kand., direktionssekreterare;
Englund, K. G. Å., e. byrådirektör;
Grafström, E. O. H., statssekreterare, tillika sekreterare;
Janelid, E. I., professor;
von Porat, S. A., byråchef;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Utredningen har den 14 mars 1955 avgivit betänkande i frågan om statsinlösen
av stamaktierna i LKAB (SOU 1955: 9). Uppdraget är därmed slutfört.
6. i955 års taxeringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1955 för att
verkställa en översyn av taxeringsorganisationen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 april 1955):
Hedborg, G. T., rättavdelningschef, ordförande;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Wilkens, S. P. A., landskamrerare;
Svensson, S. V., länsassessor, tillika sekreterare.
Experter:
Norberg, E. A., byrådirektör;
Walberg, S. S., byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1955).
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 11
mars 1955):
Angelägenheten av åtgärder i syfte att vinna en förbättring av deklarationskontrollen
och en effektivisering av taxeringsarbetet har under senare år med
skärpa understrukits från åtskilliga håll. Gjorda undersökningar har bekräftat
antaganden att genom felaktiga deklarationer betydande belopp årligen undandrages
taxering. De bristfälligheter, som vidlåder nuvarande ordning, har blivit
alltmer uppenbara. Om motåtgärder inte vidtages för att förhindra mindre nogräknade
skattskyldiga att undandraga sig sin del i bidragen till bestridande av
det allmännas utgifter, måste man räkna med en alltmer fortgående försämring
av deklarationsmoralen. Det förtjänar även uppmärksammas att en effektivare
taxering i sin mån ökar förutsättningarna för genomförandet av en från alla
håll uttalad önskan om en allmän skattesänkning.
I anförande till statsrådsprotokollet den 15 maj 1952 utvecklade jag närmare
behovet av reformer på hithörande områden och hemställde i samband därmed
122 Riksdagsberuttelsen
I Fi: (5 om bemyndigande att uppdraga åt 1950 års skattelagssakkunniga att vidtaga en
allmän översyn av taxeringsförordningens bestämmelser. Denna min hemställan
bifölls.
Nämnda sakkunniga har med skrivelse den 8 september 1954 överlämnat betänkande
(SOU 1954: 24) med förslag till effektivare taxering. I betänkandet redovisas
en rad olika förslag i syfte att främja ett riktigare fullgörande av deklaraiionsplikten,
att skapa vidgade möjligheter till taxeringskontroll och att ernå en
mer ändamålsenlig taxeringsorganisation.
Yttranden över de sakkunnigas förslag har inhämtats från ett stort antal
myndigheter och organisationer.
Åtskilligt av vad de sakkunniga föreslagit rörande de skattskyldigas uppgiflsskyldighet
och möjligheterna till taxeringskontroll synes, med jämkningar i vissa
fall, böra läggas till grund för ett förslag till innevarande års riksdag om ändrad
lagstiftning. Jag avser att senare denna dag anmäla dessa frågor.
Andra åter av de förslag, som de sakkunniga framfört, måste ytterligare utredas
inom finansdepartementet, innan jag är beredd att anmäla dem för slutligt
ställningstagande. Den synnerligen betydelsefulla frågan om själva taxeringsorganisationen
och vad därmed sammanhänger synes vidare vara av beskaffenhet
att böra göras till föremål för ytterligare utredning genom särskilda sakkunniga
innan förslag i ämnet kan underställas riksdagen.
Jag avser att nu närmare beröra sistnämnda fråga.
I detta sammanhang anmäler sig främst den viktiga frågan om taxeringsarbetets
organisation i första instans.
Arbetet i taxeringsnämnderna utföres för närvarande av personer, för vilka
uppdraget är en bisyssla. Det egentliga granskningsarbetet utföres av ordföranden
och kronoombudet i nämnden. Dessa rekryteras visserligen i viss utsträckning
bland tjänstemän på länsstyrelserna eller hos de lokala skattemyndigheterna,
varvid fråga alltså ofta är om personer som genom sin befattning med skatteärenden
i andra sammanhang besitter vissa erfarenheter på hithörande områden. Men
i betydande omfattning måste ordförandena och kronoombuden utväljas bland sådana
personer, som inte är i övrigt anknutna till beskattningsväsendet. I viss omfattning
lämnas taxeringsnämnden i sitt arbete biträde av taxeringsintendenten
underställd personal. Kvar står emellertid att huvuddelen av kontrollarbetet utföres
i stor utsträckning av icke fackmän samt — oavsett huru härmed förhåller
S*S — genomgående såsom en bisyssla. Anmärkas bör även att den tidsperiod, som
står till förfogande för dessa uppdrag, är starkt begränsad.
1950 års skattelagssakkunnigas förslag innebär att det egentliga utredningsoch
kontrollarbetet inom taxeringsnämnderna skall utföras av heltidsanställda
tjänstemän benämnda taxeringskonsulenter, som är underställda taxeringsintendenten.
Vidare föreslås ändringar i syfte att väsentligt vidga den tid, varunder
granskningsarbetet får fortgå. Åsättande av taxering skall enligt förslaget alltjämt
vara förbehållet nämnden, hos vilken taxeringskonsulenten är föredragande.
Förslaget att lämna det direkta utredningsarbetet åt heltidsanställda tjänstemän
har i det helt övervägande antalet remissyttranden godtagits. Även för egen
del finner jag uppenbart att lösningen av frågan måste sökas efter en sådan linje.
Starka meningsmotsättningar har emellertid framkommit i flera organisatoriska
frågor sammanhängande med den föreslagna anordningen.
De sakkunnigas förslag innebär, som nyss framhölls, att taxeringskonsulenterna
skall vara underställda taxeringsintendenten såsom ansvarig för taxeringsarbetet
inom länet. I sammanhang därmed föreslås att den nuvarande taxeringssektionen
ombildas till en från landskontoret i övrigt fristående taxeringsavdelning,
vilken skall vara underställd en för riket gemensam taxeringsstyrelse. Med denna
anordning har de sakkunniga ansett att de bästa förutsättningar skapas för den
avsedda effektiviseringen av taxeringsarbetet och dettas inriktning på de mest
123
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
betydelsefulla områdena. Genom det överordnade organet skulle därjämte till- ] Pj; t>
skapas ökade möjligheter för samordning av kontrollarbetet över hela landet.
Främst från länsstyrelsernas sida har invändningar riktats mot sakkunnigförslaget
i denna del, som ansetts innefatta längre gående åtgärder än som erfordras
för att nå den önskade effektiviseringen av taxeringsarbctet. Därvid har från vissa
håll gjorts gällande, bland annat, att en tillfredsställande lösning vanns om de
nya taxeringskonsulenterna anknöts inte till taxeringssektionen utan till de lokala
skattemyndigheterna. Häradsskrivar- och kronokamrerkontoren skulle sålunda vid
sidan av debiteringsuppgifter ombesörja taxeringskontrollen i första instans.
Fn följd härav skulle bli att de nya befattningshavarna liksom de nuvarande
tjänstemännen hos de lokala skattemyndigheterna skulle organisatoriskt sortera
under landskontoret, varvid frågan om att giva taxeringssektionen en gentemot
länsstyrelsen självständig ställning skulle förlora i aktualitet. Ej heller synes fölslaget
om en central taxeringsstyrelse förenligt med en sådan organisation av
taxeringskontrollen i första instans.
Även andra alternativ eller modifikationer i de sakkunnigas förslag har framkommit
vid remissbehandlingen.
För egen del är jag inte för närvarande beredd att taga ställning till de nu
antydda spörsmålen. Fördelar och nackdelar med de olika alternativen måste
först ytterligare utredas. Härtill kommer att såväl sakkunnigförslaget som den
nyss antydda alternativa lösningen i åtskilliga betydelsefulla detaljhänseenden
kräver närmare överväganden. Jag åsyftar sådana spörsmål som rekrytering, utbildning,
löneställning, lokalfrågor m. m.
Vid den utredning i nyssnämnda hänseenden, som måste föregå ett ställningstagande,
svnes även böra beaktas åtskilliga härtill anknutna frågor. Hit hör bland
annat spörsmålen om prövningsnämndernas ställning och arbetsformer, mellankommunala
prövningsnämndens bibehållande däri inbegripet, taxeringssektionens
organisation och verksamhet, taxeringsintendentens ställning och uppgifter i olika
instanser samt besvärsförfarandets gestaltning i övrigt. Det ligger i sakens natur
att ställningstagandet till dessa frågor måste ske under beaktande av såväl det
allmännas som de enskildas behöriga intressen.
Jag vill tillägga att om vid fortsatta överväganden det skulle framstå som ändamålsenligt
med ett centralt överordnat organ utredningen tillika bör överväga,
om detta organ kunde övertaga vissa andra centralt handlagda frågor på hithörande
områden. Jag åsyftar bl. a. — förutom uppgifter som nu liandliaves av
riksskattenämnden — de åligganden som för närvarande ankommer på centrala
uppbördsnämnden och kupongskattekontoret. Ett sammanförande av handläggningen
av de åsyftade uppgifterna på ett håll har länge framstått som ett önskemål.
Jag har förut framhållit att det enligt min mening är ofrånkomligt med en
utredning av nu angivna frågor genom särskilda sakkunniga. Denna utredning
bör bedrivas med sådan skyndsamhet att förslag i ämnet skall kunna underställas
1956 års riksdag. Med hänsyn till den relativt korta tid, som står till utredningens
förfogande, ligger det i sakens natur att utredningen måste i huvudsak
begränsas till de spörsmål som jag här angivit.
I detta sammanhang får jag erinra om att nu gällande taxeringsförordning tillkom
år 1928 och därefter varit föremål för åtskilliga ändringar. 1950 års skattelagssakkunniga
har funnit sig böra framlägga förslag till en fullständig teknisk
omarbetning av den gällande förordningen. Även för egen del finner jag önskvärt
med en sådan teknisk revision. För den nu ifrågasatta utredningen torde emellertid
knappast böra ifrågakomma att överarbeta de sakkunnigas förslag i detta hänseende.
Utredningen torde i stället få begränsa sig till att detaljerat ange innehållet
i de författningsföreskrifter, som påkallas av utredningens uppdrag. I den
mån det visar sig möjligt att i utformade bestämmelser sammanfatta vad som en
-
124
Riksdagsberätt elsen
1 Fi: (j ligt utredningen bör gälla i de av utredningen prövade frågorna, bör sådana bestämmelser
emellertid framläggas. Den tekniska revisionen av taxeringsförordningen
torde lämpligen kunna utföras inom finansdepartementet.
De sakkunniga ha under tiden april—november 1955 hållit 31 sammanträden
varav 4 varit förlagda till Uppsala, Enköping och Göteborg i samband
med besök hos länsstyrelserna i Uppsala och Göteborgs och Bohus län, kronokamreraren
i Uppsala och häradsskrivaren i Trögds fögderi. Vissa av
sammanträdena ha utnyttjas för samråd med representanter för personalföreningar,
vilkas medlemmar äro verksamma på taxeringsväsendets område,
ävensom med olika myndigheter och tjänstemän.
De sakkunniga ha den 17 december 1955 avlämnat betänkande med förslag
till ändrad taxei-ingsorganisation (SOU 1955:51). Uppdraget är därmed
slutfört.
7. 1955 års stalsskatlerevision
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
på grundval av verkställd teknisk utredning framlägga förslag om en allmän
sänkning av den statliga inkomstskatten för fysiska personer (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1955):
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Södercjuist, M., förste aktuarie, led. av I kamm.;
Östman, O., kanslichef.
Expert:
Edlund, C. B., aktuarie.
Sekreterare:
Wasteson, S. A. F., taxeringsintendent.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 17
juni 1955):
Genom beslut den 11 februari 1955 erhöll jag Kungl. Maj:ts bemyndigande att
tillkalla två sakkunniga med uppdrag att, såsom en särskild sektion inom 1950
års skattelagssakkunniga, utreda frågan om en allmän sänkning av den statliga
inkomstskatten för fysiska personer.
I direktiven för de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde få rent teknisk
karaktär och klarlägga de olika möjligheterna att genom ändring av skatteskalorna
genomföra den avsedda skattesänkningen. Vid utredningen borde framläggas
olika alternativ, varvid tyngdpunkten för skattesänkningen skulle läggas på
de mindre inkomsttagarna. Ett av utredningens alternativ borde bli ett förslag
innebärande — med relativt sett större skattelättnad för de mindre inkomsttagarua
—- en sänkning av statsskatten som motsvarade en minskning av den nuvarande
uttagsprocenten från 110 till 100. Detta skulle medföra att det totala skatteuttaget
minskades med 9,1 procent. Vidare borde framläggas ett alternativ med högre
och ett med lägre total sänkning, exempelvis ett förslag som medförde en total
skattesänkning av omkring 8 procent och ett annat förslag, som medförde en total
skattesänkning av omkring 12 procent.
125
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
Inom varje huvudalternativ kunde, framhöll jag vidare, finnas anledning att ] ]?j
konstruera skatteskalor av olika läggning. Härvid borde dock den nuvarande avvägningen
av skattebördan mellan ensamstående och gifta skattskyldiga i möjligaste
mån bibehållas.
De sakkunniga, som jämlikt nämnda bemyndigande tillkallades den 15 februari
1955, har i dagarna redovisat resultaten av sin utredning. Härav framgår att under
utredningsarbetet övervägts att genomföra skattesänkningen antingen enbart genom
jämkningar av skattesatserna i de nu gällande skatteskalorna eller genom
dylika jämkningar i kombination med en höjning av de statliga ortsavdragen. Därvid
har också undersökts möjligheterna att något bredda skiktet för den enhetliga
skattesatsen i botten av skalorna. De sakkunniga har på anförda skäl förordat
att skattesänkningen genomföres enbart genom jämkningar i skatteskalorna och
alltså utan någon förändring av ortsavdragen eller någon breddning av det första
skiktet i skalorna. Till den sålunda förordade lösningen har fogats ett flertal förslag
till skatteskalor av olika progressiv läggning och medförande olika skattebortfall
för staten inom den ungefärliga kostnadsram som uppdragits i direktiven.
Sedan sålunda den tekniska sidan av den föreliggande frågan belysts, bör, i enlighet
med vad som i annat sammanhang förutskickats, en granskning av de sakkunnigas
resultat verkställas av företrädare för olika politiska meningsriktningar.
Dessa bör på grundval av sin granskning framlägga förslag i ämnet.
Hur stort utrymmet kan bli för den avsedda skattesänkningen blir självfallet
beroende av den ekonomiska utvecklingen och de budgetberäkningar som sker
senare under året. Uppgiften för den utredning som nu skall igångsättas bör därför
inte vara att söka ta någon ståndpunkt till vilket utrymme, som totalt sett
kan finnas för en skattesänkning, utan i stället ange hur en skattesänkning bör
ske. Såsom en utgångspunkt får därvid tagas de ungefärliga alternativ för omfattningen
av skattebortfallet varmed den tekniska utredningen haft att arbeta.
Av olika tänkbara metoder att genomföra skattesänkningen har, som nämnts,
den tekniska utredningen stannat för att förorda att skattesänkningen genomföres
enbart genom jämkningar i skatteskalorna. Åtskilliga skäl synes, såsom de sakkunniga
påvisat, tala för att man bör välja denna lösning. Det nu förestående utredningsarbetet
synes därför i första hand böra inriktas på de olika möjligheter
som kan ifrågakomma vid användning av nämnda metod. Även övriga tänkbara
metoder för en skattesänkning bör å andra sidan kunna bli föremål för överväganden.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att man inom en förhållandevis näraliggande
framtid bör, såsom ett ytterligare led i strävandena att ernå skattelättnad
med tonvikt lagd på de mindre inkomsttagarna, överväga möjligheterna att jämka
ortsavdragen samt det första skiktet i skalan för den statliga inkomstskatten uppåt.
Såsom jag haft anledning påpeka i tidigare sammanhang är de nuvarande reglerna
om ortsavdrag mindre tillfredsställande i det hänseendet att den avsedda
skattefriheten för belopp som motsvarar levnadskostnadsminimum inte uppnås.
Särskilt gäller detta de kommunala ortsavdragen. Frågan om en höjning av dessa
torde emellertid kunna lösas endast i ett större sammanhang. Fn förutsättning
torde nämligen vara, att kommunerna i särskild ordning kan erhålla kompensation
för det inkomstbortfall som skulle följa härav. I samband med en översyn av
ortsavdragen torde även frågan om den lämpliga utformningen av förvärvsavdragen
för gift kvinna böra omprövas. Som framgår av det förut sagda är emellertid
inte avsikten att den nu aktuella utredningen skulle beröra dessa vidsträckta
problemställningar.
Den översyn av den tekniska utredningens resultat, som nu alltså förestår, bör
anförtros åt fem särskilda sakkunniga. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Såsonr
framhållits i direktiven för den tekniska utredningen, bör förslag i ämnet kunna
underställas 195G års riksdag.
126 Riksdagsberättelsen
I Fi: ? Revisionen har under tiden den 22 juli—den 15 november 1955 hållit 17
sammanträden.
Revisionen har den 15 december 1955 avlämnat betänkande med förslag
till nya skatteskalor (SOU 1955: 48). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande de tekniska möjligheterna för en av konjunkturväxlingarna
betingad rörlig företagsbeskattning
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 juni 1955 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1955):
Gärdin, Ä. I. J., assessor;
Lundell, S. V., revisionsintendent, bokföringssakkunnig hos riksskattenämnden.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Den ekonomiska utvecklingen under efterkrigsåren bär präglats av stark expansion,
varvid den totala efterfrågan i samhället tenderat att växa snabbare än
vad de tillgängliga resurserna medgivit. En övervägande restriktiv ekonomisk politik
har därför förts. Det torde icke vara erforderligt att nu närmare beröra bur
finans- och kreditpolitiken utformats. Här må allenast erinras om att skärpta beskattningsregler
och speciella avgiftsbeläggningar framstått såsom nödvändiga delar
av denna politik. På området för företagsbeskattningen har sålunda inskränkningar
gällt bl. a. i den fria avskrivningsrätten och lagervärderingen, varjämte investeringsavgift
uttagits under olika tidsperioder i syfte att temporärt hålla tillbaka
mindre räntabla investeringar.
Sedan åt företagsbeskattningskommittén uppdragits att närmare undersöka möjligheterna
att anpassa företagsbeskattningen till en konjunkturstabiliserande ekonomisk
politik, framlade kommittén sommaren 1954 betänkande (SOU 1954: 19)
med förslag till en mer restriktiv utformning av de permanenta reglerna för de
s. k. vinstreglerande dispositionerna. Kommittén ägnade särskild uppmärksamhet
åt spörsmålet huruvida de dåvarande mycket liberala skattereglerna lämpligen
kunde bibehållas i den permanenta lagstiftningen för att temporärt, när konjunkturförhållandena
så påkallade, ersättas av skärpta bestämmelser. Kommittén avvisade
emellertid detta alternativ och förordade i stället en sådan åtstramning i
de permanenta skattereglerna, som kommittén fann förenlig med det allmänna intresset
av ett välkonsoliderat näringsliv.
Företagsbeskattningskommittén underströk att syftet med det framlagda förslaget
var att uppställa regler, som var konjunkturpolitiskt godtagbara i flertalet lägen.
Men samtidigt framhöll kommittén att det måste förutses att ytterligare, tillfälliga
åtstramningar kunde bli erforderliga i sådana högkonjunkturlägen, där en
inflationistisk tillspetsning hotade. Kommittén redovisade i samband därmed ett antal
åtgärder, som kunde tagas under övervägande. Därvid nämndes bl. a. en tillfällig
inskränkning i initialavskrivningen på nyanskaffade maskiner, regler som
förhindrade nedskrivning av lagerökningar, begränsning vissa år av utrymmet för
pensionsstiftelseavsättningar samt — vid sidan av åtgärder av nu antytt slag —
en investeringsavgift. Till möjligheten att temporärt skärpa vinstbeskattningen hos
företagen genom en höjning av skattesatsen intog kommittén dock en avvisande hållning.
Kommittén erinrade nämligen att en för vissa år av konjukturpolitiska skäl
höjd skattesats kunde i viss omfattning stimulera till ökade avskrivningar.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
127
Kommitténs förslag lades vid innevarande års riksdag till grund för en lagstift- [ J1]; 8
ning om ändrad företagsbeskattning. Genom de ändrade reglerna minskas i viss
omfattning företagens möjligheter att i högkonjunkturlägen genom vinstreglerande
dispositioner ernå anstånd med beskattningen av den faktiska årsvinsten. Skattereglerna
kan med andra ord inte i samma omfattning som tidigare möjliggöra likviditetsförstärkningar.
Den fulla effekten av de ändrade reglerna för företagsbeskattningen
uppnås emellertid först efter en tämligen lång övergångstid. Detta gäller
det betydelsefullaste området, lagervärderingen, där en anpassning till de nya
reglerna under ett anta! år varit erforderlig för att förhindra att vissa företag utsättes
för besvärande likviditetsstörningar.
I detta sammanhang vill jag erinra om att den rådande spänningen i samhällsekonomien
påkallat särskilda åtgärder under innevarande år. Sålunda har för 1955
införts en allmän investeringsavgift och en särskild avgift för motorfordon. En
kraftig åtstramning av kreditpolitiken har även måst tillgripas. Slutligen har vid
vårriksdagen beslutats en höjning av skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Denna skärpta vinstbeskattning, såväl som de ändrade reglerna för
själva den skattemässiga inkomstberäkningen, har ett kreditåtstramande syfte och
riktar sin udd främst mot de självfinansierande företagen.
När läget för några månader sedan bedömdes så att ytterligare åtgärder mot
expansionstendenserna inom näringslivet måste vidtagas, fanns i själva verket intet
alternativ till en skärpt vinstbeskattning i form av en höjning av skattesatsen.
De av företagsbeskattningskommittén angivna möjligheterna till en tillfällig åtstramning
i reglerna för inkomstberäkningen bygger på förutsättningen, att de nyss
antydda permanenta reglerna på detta område genomförts och kommit i tillämpning.
Först då låter sig göra att bygga vidare på denna grund. I prop. nr 190/1955
angående komplettering av riksstatsförslaget framhöll jag även att andra former
av ökad vinstbeskattning än en höjning av skattesatsen kunde övervägas. Jag erinrade
om det på riksdagens bord då vilande förslaget till ändrade regler för företagsbeskattningen
och påpekade att detta genom sin konstruktion skapade förutsättningar
för en av konjunkturläget betingad variation i utrymmet för vinstreglerande
dispositioner eller med andra ord för ett system varigenom underlaget för
skatteberäkningen kunde i viss omfattning varieras. Jag framhöll vidare att tillfälliga
åtstramningar i avskrivnings- och värderingsreglerna, ensamma eller i kombination
med tillfälliga jämkningar av skattesatsen, kunde utgöra grundvalen för
ett system innefattande en av konjunkturväxlingarna betingad rörlig vinstbeskattning.
Jag nämnde även att det skulle kunna övervägas att i stället för skärpta skatteregler
i vissa lägen välja ett alternativ som innebar skyldighet att verkställa avsättning
till investeringsfond.
Hela detta frågekomplex erfordrade emellertid, framhöll jag vidare, närmare
överväganden. Dessa borde även ta sikte på att mera konkret angiva konstruktionen
av tänkbara system samt pröva möjligheterna att i lagstiftningsväg fastlägga
principerna härför. I anslutning härtill uttalade jag, att frågan om konjunkturpolitiska
åtgärder på vinstbeskattningens område självklart borde kunna komma under
bedömande av den i finansplanen förutskickade kommittén för bearbetning av
arbetsresultaten från 1951 års penningvärdeundersökning. Då emellertid kunde
förutses alt denna utredning kom att ta avsevärd tid i anspråk, kunde den nyss
antydda översynen inte anstå i avbidan på resultatet av nyssnämnda mera långsiktiga
utredningsarbete.
Det synes angeläget att snarast igångsätta en teknisk expertutredning, varigenom
klarlägges vilka åtgärder på förevarande område, som överhuvud kan ifrågakomma,
och hur de olika åtgärderna skall utformas och genomföras. Företagsbcskattningskommitténs
utredning angående en mer variabel rörelsebeskattning innefattar
endast en inventering av de möjligheter som kan tillgripas i lägen, då de permanenta
skattereglerna framstår som mindre tillfredsställande. Den nu avsedda utred
-
128
Riksdag sberättelsen
I Fi: g ningens främsta uppgift bör vara att med utgångspunkt från nämnda överväganden
tekniskt utforma avskrivnings- och värderingsregler för mer extrema lägen av högeller
lågkonjunktur. Utredningen har även att överväga huruvida några väsentliga
bidrag till en konjunktur stabilisering kan vinnas genom tillfälliga modifikationer
i lagstiftningen om investeringsfonder och, därest så finnes vara fallet, utforma
regler härutinnan. Det är möjligt att en närmare prövning visar, att en sålunda utformad
företagsbeskattning inte behöver bygga jämväl på variationer i skattesatsen;
denna fråga får även prövas under utredningens gång.
Närmare utformade direktiv för den sålunda ifrågasatta rent tekniska utredningen
än som framgår av det förut sagda synes inte erforderligt. Jag vill emellertid
tillägga att, då vissa olägenheter kan från företagens synpunkt vara förenade
med variabla regler på företagsbeskattningens område, utredningen bör undersöka
möjligheten att få i lagstiftningsväg fastlagt de gränser, inom vilka statsmakterna
har att variera reglerna.
På utredningen får även ankomma att pröva, huruvida reglerna för den ifrågasatta
rörliga vinstbeskattningen kan inarbetas i den ordinarie skattelagstiftningen,
därvid statsmakterna har att på förhand ange vad som skall under en förestående
tidsperiod gälla, eller om de ordinarie reglerna skall bibehållas vid sin nuvarande
utformning och i särskild beredskapslagstiftning i stället skall upptagas vad som
bör sättas i kraft vid mer utsatta konjunkturlägen.
Utredningsmännen ha i november 1955 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
9. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1952:1 14;
1953:I 7; 1954:I 13; 1955:I 11)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarkskalk, ordförande;
Bjelle, E. A., direktör;
Cedergren, Elsa, fru;
Goude, S. N., direktör;
Holmgren, F. J. D., kontraktsprost;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;
Levinson, Margit R., fru;
Nyström, E. G., professor;
Steenberg, K. J. E., f. d. folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Virgin, E., byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
129
Biträdande sekreterare: I Fi: 10
Kuylenstierna, Brita, fröken.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1660),
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittén har under år 1955 icke sammanträtt in pleno. Såsom anmälts i
föregående årsberättelser avslutade kommittén i och med utgången av augusti
månad år 1950 sin verksamhet i vad avser fördelning av medel för
hjälpändamål. I samband därmed tillsattes en redaktionskommitté med uppgift
att utarbeta en översikt över kommitténs verksamhet under och efter
det andra världskriget. Arbetet på denna översikt, vilken samtidigt är avsedd
att ge en sammanfattande bild av den svenska hjälpinsatsen till krigshärjade
länder under nämnda tid, har ännu icke slutförts.
10. 1950 års skattelagssakkunniga (1951: I 29; 1952:1 22; 1953:1 11;
1954:I 15; 1955:I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 mars 1950 och
den 15 maj 1952 för att dels biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen
in. m., dels ock verkställa en översyn av taxeringsförordningens
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1950 och den 30 maj
1952):
Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande;
Granlund, S. Å., regeringsrättssekreterare (t. o. m. den 5 juni 1955);
Tideström, B. H. V. B., kammarrättsråd (t. o. m. den 5 juni 1955);
Holdo, S. H., förste taxeringsintendent (för taxeringsfrågor; uppdraget slutfört
i december 1954);
Eklund, E. G., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 6 juni 1955).
Sekreterare:
Norén, K. H. K., kammarrättsassessor (för taxeringsfrågor; t. o. m. år 1954).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 29 och 1953:1 Fi 11.
Under tiden från och med november 1954 ha de sakkunniga avlämnat en
den 30 november 1954 dagtecknad promemoria med förslag till föreskrifter
i taxeringsförordningen rörande fastighetstaxering (stencilerad).
De sakkunniga avse att inom den närmaste tiden avlämna en promemoria
rörande beskattning i vissa fall av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.
De sakkunniga ha i övrigt påbörjat översynen av bestämmelserna om avdrag
för periodiskt understöd, m. m.
Samråd mellan ledamöterna har förekommit så ofta anledning därtill förelegat.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1956.
Såsom en särskild sektion inom 1950 års skattelagssakkunniga med uppdrag
att utreda frågan om en allmän sänkning av den statliga inkomstskat
!)
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
RiksdagsberätteUen.
130
Riksdagsberättelsen
I Fi: 10 ten för fysiska personer ha enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari
1955 tillkallats (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1955):
Wilkens, S., landskamrerare, ordförande i sektionen;
Lundell, S., revisionsintendent.
Expert:
Edlund, C. B., aktuarie.
Direktiven för den särskilda sektionen (anförande av statsrådet Sköld till
statsrådsprotokollet den 11 februari 1955):
De nu gällande skatteskalorna för uttagande av den statliga inkomstskatten hos
fysiska personer m. fl. liksom även den gällande avvägningen av de statliga ortsavdragen
grundar sig på ett under år 1951 av 1949 års skatteutredning framlagt
förslag. Sedan detta förslag utarbetades har vissa förskjutningar i penningvärdet
ägt rum, vilka fått återverkningar på skattetrycket. Dessa verkningar innebär en
automatisk skärpning av skattetrycket, vilken varierar för olika inkomstskikt. Icke
minst för de lägre inkomsttagarna har den relativa skattebelastningen ökat. Bl. a.
med hänsyn härtill bör den åsyftade allmänna skattesänkningen icke åstadkommas
genom en sänkning av uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten. En omarbetning
av skatteskalorna bör i stället komma till stånd.
Ifrågavarande omarbetning bör lämpligen ske genom en utredning, som bör få
rent teknisk karaktär. Utredningen bör klarlägga de olika möjligheterna att genom
ändring av skatteskalorna genomföra skattesänkningen. I den mån så befinnes
erforderligt bör även kunna komma under bedömande att genomföra ändringar
i de statliga ortsavdragen. Utredningen bör avse allenast skatten för fysiska
personer.
Vid utredningen bör framläggas olika alternativ för en allmän skattesänkning.
Såsom i finansplanen anförts bör härvid tyngdpunkten för skattesänkningen läggas
på de midre inkomsttagarna.
Inom varje huvudalternativ kan det finnas anledning att konstruera skatteskalor
med olika läggning. Härvid bör dock den nuvarande avvägningen av skattebördan
mellan ensamstående och gifta skattskyldiga i möjligaste mån bibehållas.
Icke heller bör i detta sammanhang upptagas andra frågor, som har betydelse
för sambeskattningen av äkta makar, eller frågor som i övrigt inverkar på fördelningen
av skattebördan mellan olika kategorier av skattskyldiga i annat avseende
än vad som förut framhållits.
Dock bör vid utredningen tagas upp ett spörsmål, som i viss mån sammanhänger
med fördelningen av skattebelastningen mellan olika grupper. Jag åsyftar de problem,
som väckts av 1950 års skattelagssakkunniga i deras förslag att i förenklingssyfte
slopa rätten till avdrag för folkpensionsavgift och fritaga folkpensionsförmånerna
från beskattning. Såsom jag anförde i nämnda proposition nr 59 har jag
—- trots de avsevärda förenkligar som skulle nås med de sakkunnigas förslag i
denna del —• inte ansett mig kunna framlägga förslag därom framför allt med
hänsyn till den skatteskärpning som skulle följa för befolkningen i de arbetsföra
åldrarna genom borttagande av ifrågavarande avdragsrätt. Jag uttalade emellertid
i propositionen att det borde ytterligare undersökas om förslaget kunde genomföras
i samband med en allmän skattesänkning. Denna undersökning bör sålunda
nu ske.
Sistnämnda sakkunniga ha den 15 juni 1955 avlämnat en promemoria rörande
olika tekniska möjligheter att genomföra en allmän sänkning av den
131
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
statliga inkomstskatten för fysiska personer (stencilerad). Den särskilda £ j?j; 12
sektionens uppdrag är därmed slutfört.
11. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet
(1952:1 27; 1953:1 16; 1954:1 19; 1955:1 14)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Expert:
Wanngård, T., t.f. kyrkoherde, kyrkobokföringsinspektör (fr. o. m. den 30
juni 1955).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1719),
rikssamt. växel 23 62 00.
Åt utredningsmannen har uppdragits att slutföra i vissa delar det utredningsarbete,
som omhänderhafts av 1949 års folkbokföringssakkunniga (se
1952:1 Fi 4).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
12. 1952 års kommitté för indirekta skatter (1953: I 21;
1954:I 23; 1955:I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa utredning angående den indirekta beskattningen in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 maj 1952):
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilsson, E. F., agronom, led. av II kamm.;
Nilstein, A. H., fil. lic.;
Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.;
Thedin, N., redaktör;
Thulin, E. E:son, byråchef.
Experter:
Welinder, P. E. C., professor;
Åkesson, A. O., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., ombudsman.
Biträdande sekreterare:
Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 14; tel. 1103 12 (Skiöld),
lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1345), rikssamt. växel 23 62 00 (Winther).
Direktiven för kommittén, se 1953: I Fi 21.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 27
sammanträden.
Utredningsarbetet, som befinner sig i slutskedet, beräknas bli slutfört
under första delen av år 1956.
132 Riksdagsberättelsen
I Fil 13 13. 1952 års tulltaxekommitté (1953:1 22; 1954:1 24; 1955:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och den därvid fogade
tulltaxan (se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1952):
Lundberg, A. S., kabinettssekreterare, ordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Fagerholm, P. H., jur. lic., f. d. riksdagsman;
Fahlander. V. M. J., general tulldirektör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindskog, B. V., generaldirektör;
Sahlin, S. E. G., envoyé;
Spetz, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Westerlind, E. A., statssekreterare.
Sakkunniga:
Edstam, H. K. P., direktör;
Ekström, T., fil. kand.;
Geijer, J. L., ombudsman;
Grundström, H., direktör (ersättare: Södergren, H. E., direktör);
Håkansson, J. H. V., direktör;
Leffler, J. O., direktör (ersättare: Gerentz, S. T., civilekonom);
Melcher, E. O., direktör;
Nyström, H. R. B., direktör;
Sahlin, G. J., direktör (ersättare: Ohlin, P. H., direktör);
Settergren, G. C. A., direktör;
Svensson, N. A., direktör.
Experter:
Branting, J. E. M., e. byrådirektör;
Kastengren, G. K.-A., civilingenjör;
Lundberg, H. F. N., byråchef;
Nordenson, J., fil. lic.;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Tolstoy, N., byråchef.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S., tullöverinspektör.
Biträdande sekreterare:
Johansson, R. A. I., kammarskrivare (t. o. m. den 4 november 1955);
Leuf, N. B., tullkontrollör (t. o. m. den 10 juli 1955);
Molin, G., kammarskrivare (t. o. m. den 4 november 1955);
Nyrén, B., kammarskrivare (t. o. m. den 4 november 1955);
Thideby, A. H. S., t. f. tullkontrollör.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 61 71 73.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 22.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 16
sammanträden.
133
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
Huvuddelen av det åt kommittén anförtrodda utredningsarbetet, avseen- I Pij 15
de själva tulltaxan samt de delar av tulltaxeförordningen som äro av mera
omedelbar betydelse för tulltaxans tillämpning, är avslutat, och betänkande
med förslag till tulltaxa är under tryckning. Arbetet med övriga delar av
tulltaxeförordningen beräknas kunna slutföras under år 1956.
14. 1952 års tobakshandelsutredning (1953:1 24; 1954:1 26; 1955:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1952 med
uppdrag att verkställa en utredning om detaljhandeln med tobaksvaror (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):
Alexanderson, K. E., häradshövding.
Sakkunniga:
Andersson, E., kioskhandlare (avliden i maj 1955);
Brandt, E. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Dahlgren, E., kapten;
Edstam, H. K. P., direktör;
Frisk, A., ingenjör;
Holsti, P. O., civilingenjör;
Lundgren, Å. V., revisionssekreterare;
Meijer, S., vice ordförande i kioskhandlareförbundet (fr. o. m. den 6 juni
1955);
Sandberg, G. P„ direktör
Sekreterare:
Mangård, N., revisionssekreterare (t. o. in. den 12 december 1955);
Bjerkén, C. V., tullkontrollör (fr. o. m. den 13 december 1955).
Lokal: Södra Roslags domsaga; tel. 61 51 54.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Fi 24.
Utredningen har den 7 november 1955 avgivit betänkande om tobakshandelsregleringen
(SOU 1955:38). Av utredningens arbete återstår färdigställande
av en promemoria rörande proviantering av fartyg med skattefria
tobaksvaror, vilket arbete beräknas vara avslutat i början av år 1956.
15. 1953 års utskänkningsvinstkommitté (1954: I 31; 1955:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande verkningarna på restaurangnäringen av utskänkningsvinstens
avveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 16
juni 1953):
Älmeby, H., överdirektör, ordförande;
Axelsson, A., förbundsordförande;
Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Hafström, S., direktör;
Karlbom, T. O., studierektor;
Rudbeck, O. J. C:son, direktör;
Wadell, A., direktör.
134
Riksdagsberättelsen
I Fi: 15 Sekreterare:
Arvidsson, Marianne E., förste aktuarie.
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 14; tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 1385) rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 31.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 16
sammanträden. Kommitténs arbete kommer att avslutas under år 1956.
16. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1954:1 32; 1955:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):
Regner, N. I., justitieråd.
Expert:
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Sekreterare:
Wernlund, S. A., t. f. kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 18 november 1955).
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 32.
Utredningsmannen har med skrivelse den 1 mars 1954 överlämnat en promemoria
rörande ändringar i stämpelförordningen i vad angår stämpelplikt
vid överlåtelse genom fusion av fast egendom eller fartyg.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1956.
17. 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna
(1954:1 33; 1955:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1953):
Olsson, K. J., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Edström, W. S., direktör, led. av II kamm.;
Flyboo, T. V., ombudsman;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Schmidt, C. S:son, civilingenjör, överrevisor, led. av II kamm.;
Sommar, C. O., drätselkamrer (tillika huvudsekreterare t. o. m. den 27 maj
1955);
Tunhammar, E. W., direktör;
Äman, O. V., direktör, led. av I kamm.
Expert:
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hagnell, H., fil. lic. (fr. o. m. den 28 maj 1955).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
135
Biträdande sekreterare:
Brodd, K. A., pol. mag., civilekonom.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1390),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 33.
Utredningen har under år 1955 sammanträtt 20 dagar.
Under 1955 ha de sakkunniga avgivit yttrande över en promemoria från
civildepartementet angående enhetliga bestämmelser och riktlinjer för företags-
och samarbetsnämnder inom statsförvaltningen.
Utredningen har sammanställt analyserande översikter avseende affärsverkens
och de statliga aktiebolagens verksamhetsformer m. m. Redogörelser
rörande statsföretagens ställning i vissa främmande länder och förvaltningen
av de statliga aktiebolagen i Sverige ha ingivits för tryckning som
delbetänkanden.
Fortsatta överläggningar ha hållits dels med representanter för företagsledning
och anställda såväl vid affärsverken som vid vissa statliga aktiebolag,
dels med experter i vissa frågor.
Arbetet beräknas fortgå under år 1956.
18. 1953 års skatteflyktskommitté (1954:1 34; 1955:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser mot
skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., verkst. direktör i Svenska bankföreningen, f. d. regeringsråd,
ordförande;
Anneli, E. H., taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., t. f. assessor i kammarrätten.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 34.
Kommittén har under tiden den 16 november 1954—den 15 november
1955 hållit 21 sammanträden.
Kommittén beräknar att i januari 1956 kunna avlämna stencilerad promemoria
med förslag till bestämmelser mot vissa former av skatteflykt.
Kommitténs arbete i övrigt beräknas bli slutfört under år 1956.
19. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1953
(1954:I 35; 1955:I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för att
med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövnings
-
1 Fi: 19
136 Riksdagsberättelsen
I Fi: 19 nämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta
sådan undersökning, som i 71 § taxeringsförordningen avses, för utrönande
huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden
jämlikhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd:
Lindeberg, E. F. L., f. d. generaldirektör;
Näslund, H. M. E., professor.
Biträde:
Arman, A. V., civil jägmästare.
Lokal. Statens skogsforskningsinstitut, Stockholm 51, tel. 34 98 30.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 35.
Uppgiftens natur är sådan, att inga egentliga sammanträden hållas. Arbetet
har hitintills inneburit sammanställande och bearbetning av material
från länen samt i någon mån granskning av erhållna resultat m. m. Hittills
har materialbearbetningen verkställts för tio län, nämligen Stockholms,
Östergötlands, Kronobergs, Gotlands, Malmöhus, Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län.
Undersökningen beräknas vara slutförd och föreligga i tryck under senare
hälften av år 1956.
20. 1954 års nöjesskatteutredning (1955: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 4 juni 1954 och den
15 april 1955 för att verkställa en översyn av nöjesskatteförordningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1954 och den 20 maj 1955):
Kärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;
Christenson, C., köpman, led. av II kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Detlofsson, N. R„ revisionskommissarie (avliden den 7 september 1955);
Sterner, H. E. F., kansliråd (fr. o. m. den 10 maj 1955);
Ehnbom, E. B. A., byråchef (fr. o. m. den 22 september 1955).
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.
Direktiven för utredningen — se 1955 I Fi 26 — ha under år 1955 utvidgats
(anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 15 april
1955):
Enligt 7 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt, sådan
paragrafen lyder enligt förordning den 30 januari 1948 (nr 24), utgår för biografiöreställning
nöjesskatt med 30 procent av bruttopriset för varje biljett, inberäknat
skatten, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent
av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset.
Om biografbiljettpriserna — vilka med undantag för barnbiljetter numera regelmässigt
överstiger en krona — i ett visst läge anses böra höjas för att täcka
e^. kostnadsstegring, medför tydligtvis nöjesskattens konstruktion och storlek, att
höjningen måste bli avsevärt större än den kostnadsstegring vilken skall täckas,
detta även bortsett från prishöjningens inverkan på publikfrekvensen. Det pro
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 137
blem som här föreligger har uppmärksammats bl. a. i samband med den nyligen J pj; SO
verkställda utredningen om fortsatt stöd åt den svenska filmproduktionen. Då jag
den 11 februari 1955 anmälde denna fråga i statsrådet, framhöll jag sålunda, att
jag avsåg att föreslå en närmare undersökning om möjligheterna till en sådan
omläggning av nöjesskatten, att en höjning av biografbiljettpriserna i högre grad
än nu skulle kunna komma filmproducenterna till godo.
Den sålunda förutsatta undersökningen torde nu böra komma till stånd. Riktpunkten
för undersökningen bör — i enlighet med vad nyss sagts — vara, att
automatiken i biografnöjesskattens anpassning efter inträffande prisförändringar
begränsas så långt detta låter sig göra med bibehållande av en rimlig avvägningav
skattebelastningen. Med denna riktpunkt bör olika möjligheter närmare prövas.
Bl. a. synes härvid det alternativet erbjuda sig, att en viss del av den nuvarande
procentuella skatten omvandlas till en fast skatt per biljett, oberoende av priset.
Jag förutsätter, att de förslag som kan framkomma utformas så att det allmännas
nöjesskatteinkomster i nuvarande läge lämnas i det väsentliga orubbade.
Såsom jag i tidigare sammanhang antytt synes utredningen av dessa frågor lämpligen
böra anförtros åt 1954 års nöjesskatteutredning.
Fråga föreligger vidare om ändring av bestämmelserna om nöjesskatt för biografföreställningar
också i ett annat avseende. I skrivelse den 18 februari 1955
har nöjesskatteutredningen anmält, att Sveriges biografiigareförbund och företrädare
för landsortsbiograferna i skrivelser till utredningen pekat på de enligt vederbörandes
mening otillfredsställande ekonomiska villkor, under vilka de mindre
biografföretagen —- speciellt på landsbygden — arbetar, och med hänvisning härtill
hemställt, att utredningen vid fullgörande av sitt uppdrag måtte överväga
frågan om en nöjesskattelindring för dessa biografföretag. Utredningen har emellertid
ansett denna fråga falla utom den nuvarande ramen för dess uppdrag.
I sammanhanget må erinras om att den sålunda aktualiserade frågan varit föremål
för uppmärksamhet också vid årets riksdag, där den tagits upp i de likalydande
motionerna 1:16 och 11:21. Bevillningsutskottet har i sitt betänkande i
ämnet (nr 13) sagt sig förutsätta, att i motionerna anförda synpunkter kommer att
uppmärksammas då Kungl. Maj:t tar ställning till nyssnämnda framställning från
Företrädare för biografägarna, och fördenskull hemställt, att motionerna inte
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed.
Vad som sålunda förekommit torde göra det lämpligt, att nöjesskatteutredningen
får i uppdrag att ta upp till behandling även de i nämnda framställningar och riksdagsmotioner
väckta frågorna. Det bör emellertid få förutsättas, att de justeringar
av skatteuttaget, som kan komma under övervägande, måste begränsas så att de
inte mera avsevärt kommer att inverka på det allmännas sammanlagda nöjesskatteinkomster.
Det är vidare självfallet angeläget, att eventuella ändringar får en sådan
form, att nöjesskatteuppbörden och vad därmed sammanhänger inte onödigtvis
kompliceras. Jag vill tillägga, att det i samband med en prövning av frågan
om de mindre biografföretagens nöjesbeskattning kan finnas anledning att ägna
uppmärksamhet också åt vissa andra mindre nöjesföretagare — exempelvis inom
teaterlivet —■ som arbetar under liknande ekonomiska villkor.
Ytterligare en speciell nöjesskattefråga synes det i detta sammanhang lämpligt
att uppdra åt nöjesskatteutredningen att behandla, nämligen frågan om talan
mot länsstyrelses beslut i nöjesskatteärenden. Enligt 30 § nöjesskatteförordningen
föres talan mot uppbördsmyndighetens beslut rörande nöjesskatt hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens utslag i besvärsmål liksom annat länsstyrelsens beslut i nöjesskatte,
ärende — om skattebefrielse enligt 16 S nöjesskatteförordningen eller med anledning
av granskning av uppbördsmyndighets redovisning —• kan överklagas hos
regeringsrätten. Denna har dessutom att pröva dit fullföljda, i riksräkenskapsverket
och kammarrätten handlagda anmärkningsmål rörande nöjesskatt. I tidigare
sammanhang har ifrågasatts om ieke, såsom ett led i strävandena att minska
138 Riksdagsberättelsen
I Fit 20 regeringsrättens arbetsbörda, den slutliga prövningen av nöjesskattemålen — såväl
de av länsstyrelsen handlagda som anmärkningmålen — skulle kunna ske i
kammarrätten. För fullgörande av nu sist angivna uppgift bör nöjesskatteutredningen
förstärkas med ytterligare en ledamot.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1954 har chefen för justitiedepartementet
tillkallat en sakkunnig för att verkställa en översyn av den i 2 §
lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt intagna förteckningen över de besvärsmål,
som tillhör regeringsrättens prövning. Jag förutsätter att — i den omfattning så
kan befinnas erforderligt — samråd kommer att äga rum mellan nöjesskatteutredningen
och nämnde sakkunnig ävensom mellan utredningen och de år 1949 för
utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet tillkallade besvärssakkunniga.
Utredningen har under tiden november 1954—oktober 1955 hållit 10 allmänna
sammanträden. Vidare ha ett antal konferenser anordnats med representanter
för olika av utredningen berörda intressegrupper. Jämsides med
det fortlöpande utredningsarbetet ha på utredningens initiativ specialundersökningar
igångsatts till utrönande av dels nöjesskattens fördelning på olika
slag av nöjestillställningar och anordnad av dylika, dels biograf branschens
lönsamhet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
21. 19ök års bryggeriutredning (1955: I 27)
Tillkallade enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för att
verkställa en utredning rörande bryggeriernas företagsform och vissa därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1954):
Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;
Elmfeldt, B., direktör;
Engkvist, J. G. V., målaremästare, led. av II kamm.;
Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;
Erbacke, K. G., direktör;
Lindvall, Y., fabrikör;
Olsson, E., förbundsordförande;
Pettersson, J. W., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Edstrand, K.-I., e.o. kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 november 1955).
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fi 27.
Utredningen har under tiden den 23 november 1954—30 november 1955
hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknas fortgå under år 1956.
139
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
22. 1955 års stadsutredning I Fil 22
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för
att verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Bendz, E., borgmästare;
Löfqvist, I., kansliråd.
Experter:
Bohman, H. Å., förste arkivarie;
Byström, A. S. T., bibliotekarie;
Edling, N. P. J., kammarråd.
Sekreterare:
Svensson, S. V., länsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 1340), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 28
januari 1955):
Frågan om en avveckling av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i
förhållande till staten har sedan länge varit aktuell. En förberedande utredning
rörande möjligheterna till en dylik avveckling verkställdes år 1921 efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande av sedermera överståthållaren T. Nothin. Med utredningen
åsyftades att utröna i vilka avseenden städerna intog en särställning i förhållande
till staten samt att söka närmare utforma ett program för en undersökning rörande
vilka av städernas särskilda skyldigheter och rättigheter som kunde avvecklas
eller jämkas. Utredningsmannen kom till den principiella slutsatsen att
nära nog samtliga städernas ifrågavarande rättigheter och förmåner, även sådana
av privilegiekaraktär, borde indragas mot eller utan ekonomisk kompensation från
statens sida. Med undantag för donationsjordarna eller vissa av dem kunde städerna,
enligt utredningsmannens uppfattning, icke göra anspråk på att några åt
dem upplåtna förmåner på grund av sin natur vore orubbliga. Beträffande de skyldigheter,
som ålåg städerna, kunde två möjligheter tänkas. Den ena var att staten
övertog ombesörjandet av vederbörande angelägenheter, den andra att dessa alltjämt
handhades av städerna, men mot ekonomiskt vederlag av staten. En avveckling
borde ske successivt samt med iakttagande av städernas berättigade intressen.
I betänkandet uppdrogs riktlinjer för fortsatta undersökningar av lämpligaste förfaringssätt
vid avvecklingen eller reglerandet av de olika skyldigheterna och rättigheterna.
Svenska stadsförbundet uttalade i ett över förenämnda utredning avgivet yttrande
sin positiva inställning till ett reglerande av ifrågavarande relationer mellan
staten och städerna. Samtidigt framhöll dock förbundet en mot utredningsmannen
i åtskilliga avseenden avvikande mening.
Senare har frågan om utredning beträffande vissa av städernas rättigheter och
skyldigheter gentemot staten aktualiserats vid skilda tillfällen. Främst har det därvid
varit fråga om den till vissa städer utgående tolagsersättningen. År 1924 hemställde
sålunda riksdagen (rskr. 1924:7 A), att den i omförmälda förberedande
utredning skisserade undersökningen angående tolagsersättningens reglerande
skulle fullföljas. Frågan om tolagsersättningen berördes även av de sakkunniga
rörande rättegångsreformens förberedande i ett betänkande år 1928 (SOU 1928:
20). De sakkunniga föreslog, att såsom kompensation för statens övertagande av
rättsskipningen, indragning till staten skulle ske av så stor del av de berörda sta
-
140 Riksdagsberättelsen
I Fi: 2‘2 pelstäderna tillkommande tolagsersättning som motsvarade respektive stads kostnader
för rättsskipning och överexekutorsgöromål. Vid remissbehandlingen av de
sakkunnigas förslag uttalades mot förslaget avvikande mening bland annat av
kommerskollegium, svenska stadsförbundet och föreningen Sveriges stadsdomare.
I yttrandena från sagda ämbetsverk och organisationer hävdades, att kostnaderna
för rättsskipningen ej borde sammankopplas med tolagsersättningen. I sammanhanget
förklarades därjämte att staten, därest tolagsersättningen reducerades, borde
övertaga de av städernas skyldigheter, som var direkt bundna till dessa ersättningar,
t. ex. skyldigheten att hålla tullhusbyggnad. I en motion till 1939 års riksdag
(11:217) hemställdes, att frågan om en snar avveckling av de till vissa städer
utgående tolagsersättningarna skulle upptagas till behandling. Statsutskottet förklarade
i sitt utlåtande, att skäl talade för att en undersökning verkställdes i syfte
att klargöra, om och i vad mån ett bibehållande av den utgående tolagsersättningen
var motiverad. I reservationer uttrycktes emellertid den uppfattningen, att problemet
om tolagsersättningens avveckling borde prövas i samband med en allmän
reglering av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter gentemot staten. Efter
skiljaktiga ^beslut i kamrarna föll frågan. Den togs dock åter upp i tvenne motioner
till 1947 års riksdag (I: 183 och 11:285). I anledning därav anhöll riksdagen
(rskr. 1947:7), att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning av frågan,
huruvida och i vad mån en avveckling av tolagsersättningen kunde äga rum, samt
för rikdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Även i andra sammanhang har emellertid frågan om statens och städernas ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter blivit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
Till en början må erinras om att vid de olika utredningar, som gjorts på området
för skatteuppbörden, frågan om kostnaderna för uppbörds- och exekutionsväsendet
i vissa städer ständigt aktualiserats. Därvid har framhållits, att hithörande
spörsmål inte kunde finna en slutlig lösning annorledes än i samband med
en omprövning av hela frågan om städernas rättigheter och skyldigheter i förhållande
till staten. En översikt av vad i nu angivet hänseende förekommit har
senast lämnats i en av landskamreraren A. Wigert på offentligt uppdrag utarbetad,
den 15 juli 1954 dagtecknad promemoria angående organisationen av städernas
uppbördsväsen m. m.
Härutöver må erinras om följande, I proposition till 1945 års riksdag med förslag
till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen (prop. 382) uttalade
chefen för socialdepartementet — som ifrågasatte huruvida icke uppbördsverket
i magistratsstad borde förstatligas eller statsverket borde övertaga kostnaderna
för mantalsskrivning och uppbörd — att frågan om magistratsstädernas
skyldighet att svara för kostnaderna för sagda angelägenheter ägde sådant samband
med den större frågan om städernas förpliktelser och förmåner i förhålJande
till staten, att dessa frågor borde samtidigt komma under bedömande. Då
därför erfordrades särskild utredning ansåg departementschefen, att de berörda
frågorna borde upptagas i annat sammanhang. Riksdagen framhöll för sin del
(rskr. 1945: 605), att ett förstatligande av de större magistratsstädernas uppbördsverk
säkerligen skulle innebära en önskvärd rationalisering av organisationen.
Ehuru riksdagen lade avgörande vikt vid de skäl, som anförts mot ett förstatligande
vid dåvarande tidpunkt, ville riksdagen likväl betona angelägenheten av
att frågan om den slutliga organisationen av de större städernas uppbördsverk
icke ställdes på framtiden, varför den av departementschefen omnämnda utredningen
snarast borde komma till stånd.
I detta sammanhang må tillika erinras om att enligt beslut vid 1945 års riksdag
mantalsskrivnings-, uppbörds- och i viss mån även indrivningsväsendet i ett antal
mindre magistratsstäder övertogs av statsverket utan att städerna i fråga förpliktades
att härför gottgöra staten. Dock skulle nämnda städer avstå från viss belopps
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
141
mässigt relativt betydelselös ersättning för förlorade tullfriheter m. m. Den sålunda
träffade anordningen grundade sig på speciella förhållanden och bör i och
för sig knappast vara vägledande vid fortsatta överväganden på hithörande områden.
I anslutning till sitt förslag om krigsdomstolarnas avskaffande i fredstid anförde
vidare chefen för justitiedepartementet i proposition till riksdagen (prop. 1948: 1,
bil. 4), att frågan om ersättning till vissa magistratsstäder för övertagande av de
krigsdomstolarna tidigare åvilande uppgifterna borde lösas samtidigt med det
större problemet om en reglering av städernas och statens ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter. Häremot gjorde riksdagen ingen erinran (rskr. 1948: 352). Svenska
stadsförbundet har senare i en skrift till Kungl. Maj:t hemställt, att ersättningsfrågan
måtte lösas separat, därest nyssnämnda utredning ej kom till stånd i en
närliggande framtid. Ett flertal städer har i särskilda skrifter framfört samma önskemål.
Beträffande frågan om städernas donationsjordar må nämnas, att en utredning
om avskaffande av den statliga, fortlöpande kontrollen över sådana jordar tillsatts
under år 1950.
Slutligen må nämnas att i en motion till 1954 års riksdag (II: 172) förslag väcktes
om utredning rörande upphävande av stadsprivilegier beträffande rätt till viss
del av försäljningssumman vid auktion inom stads område. I allmänna beredningsutskottets
utlåtande (nr 16) framhölls, att problemet icke borde utbrytas ur det
större sammanhanget utan utredning ske i samband med en undersökning av städernas
privilegier i övrigt och därmed sammanhängande åligganden. Motionen
föranledde ingen riksdagens åtgärd.
Av den lämnade redogörelsen, vilken icke gör anspråk på att vara fullständig,
framgår angelägenheten av att frågan om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten upptages till förnyat övervägande i hela dess vidd.
Under de senaste årtiondena har visserligen flera av städernas gamla skyldigheter
och rättigheter avvecklats, men samtidigt har nya åligganden och förpliktelser påförts
vissa städer såsom exempelvis skyldigheten för de tre största städerna att
föra tryckande register över fysiska och juridiska personer. I avbidan på en reglering
av hela problemet rörande städernas särskilda rättigheter och skyldigheter
gentemot staten, har statsmakterna icke tagit slutgiltig ställning till fördelningen
av kostnaderna mellan stat och kommun, då man uppdragit åt städerna att i framtiden
handha viss allmän angelägenhet. Kortfristiga eller provisoriska arrangemang
har tills vidare vidtagits.
Enligt min mening bör därför en allsidig utredning nu verkställas rörande städernas
särskilda skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. Vid denna
utredning bör självfallet beaktas de förslag i ämnet, som i olika sammanhang
framförts från riksdagens sida samt från andra håll. Det synes mig, som om en
långtgående avveckling av städernas rättigheter — däri inbegripet vissa städer
speciellt tilldelade förmåner, som exempelvis rätten att för visst kommunalt ändamål
disponera avkastningen från Kronan tillhörig, inom vederbörande stad belägen
fastighet ävensom den Göteborgs stad medgivna rätten att i vissa fall uppbära
gårdaköpsavgifter —■ bör eftersträvas, varvid hänsyn bör tagas till de olika städernas
särskilda intressen. Samtidigt bör prövas, huruvida icke vissa av städernas
skyldigheter gentemot staten må upphöra och uppgifterna i fråga överföras till
statliga organ. I de fall ett dylikt överförande ej anses kunna ske och vissa uppgifter
alltjämt skall handhas av städernas förvaltningsorgan, bör kostnadsfrågorna
i detta sammanhang upptagas till definitiv lösning. Härvid bör uppmärksammas,
att staten ombesörjer och fortsättningsvis torde böra ombesörja vissa kommunala
uppgifter såsom exemplvis uppbörden av kommunalskatt. Det må även erinras
om den ekonomiska fördel städerna åtnjuter genom att staten med visst undantag
för närvarande bär hela det ekonomiska ansvaret gentemot kommunerna för restförda
skatter.
Fi
142 Riksdagsberättelsen
I Fi: 22 Utredningen bör i erforderlig utsträckning samordnas med de särskilda undersökningar,
som för närvarande pågår inom här berörda eller angränsande områden.
Av särskild betydelse är, att samråd sker med den utredning, som i enlighet
med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 har att pröva frågan rörande
rådhusrätternas framtida ställning.
Den nu förordade utredningen bör i första hand avse att utröna, vilka av städernas
särskilda rättigheter och förpliktelser som kan komma i fråga för en avveckling
eller jämkning. Sedan detta skett, torde jag för Kungl. Maj:t få anmäla
frågan om direktiv och former för den fortsatta utredningens bedrivande. Under
denna andra utredningsetapp torde representanter för berörda intressen böra medverka.
Utredningen har till och med utgången av november 1955 hållit 3 sammanträden.
Vissa grundläggande promemorior ha utarbetats i de ämnen,
som angivits i utredningsdirektiven.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
23. Fortsatt undersökning angående de automatiska utgiftsförändringarna
inom statsverksamheten
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 6 maj 1955 med uppdrag att i anslutning
till av överståthållaren T. K. V. Nothin den 31 augusti 1953 avlämnad utredning
verkställa fortsatt undersökning angående de automatiska utgiftsförändringarna
inom statsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj
1955):
Ringström, K. G., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Thilert, C. R., pol. mag.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Under år 1955 ha företagits preliminära sammanställningar och bearbetningar
av insamlat material. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under
första hälften av år 1956.
24. Utredningen om fullföljdsrätt i taxeringsmdl
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att
verkställa utredning angående möjligheterna att begränsa tillströmningen
av taxeringsmål till regeringsrätten (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni
1955):
Ledamöter:
Lundevall, F. A. I., regeringsråd, ordförande;
Strömberg, S. J. M., direktör i Svenska bankföreningen, f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Sandström, C. O., extra regeringsrättsskreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1547
sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 143
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 6 maj 1 Fi; 24
1955):
Jämlikt lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall regeringsrätten
bestå av sju regeringsråd, av vilka dock en tjänstgör i lagrådet. Emellertid har
under senare år regeringsrådens antal till följd av provisorisk lagstiftning varit
större än det nyss angivna. Sålunda utökades antalet till tio från och med den
1 oktober 1946 och till tretton från och med den 1 oktober 1952. Sistnämnda utökning
av ledamotsantalet gäller enligt lagen den 30 maj 1952, nr 317, till och med
den 30 september 1955. I proposition nr 167 till årets riksdag föreslås att antalet
regeringsråd skall vara tretton till och med den 30 september 1958.
Syftet med ifrågavarande provisoriska utvidgningar av antalet ledamöter i regeringsrätten
har varit att skapa förbättrade förutsättningar för att nedbringa balansen
av oavgjorda mål. Dessa mål uppgick vid utgången av år 1945 —• då ledamotsantalet
alltså fortfarande var sju — till 2 281. Trots utökningen av ledamotsantalet
har siffran för de oavgjorda målen sedan sistnämnda tidpunkt varit i stort sett
oavbrutet stigande. Vid årsskiftet 1954/55 utgjorde de balanserade målen 6 005.
Balansen hänför sig huvudsakligen till finansmål. De oavgjorda finansmålens antal
uppgick sålunda vid det senaste årsskiftet till ej mindre än 5 426. I helt dominerande
utsträckning utgöres finansmålen av taxeringsmål. Som framhålles i propositionen
nr 167 är allvarliga olägenheter förknippade med den betydande eftersläpningen
i fråga om finansmålens avgörande.
Till bemästrande av arbetsbalansen är även andra åtgärder än en utvidgning
av antalet regeringsråd förtjänta att övervägas. I och för sig skulle en begränsning
av måltillströmningen kunna åstadkommas genom en inskränkning av regeringsrättslagens
förteckning över de besvärsmål, som tillhör regeringsrättens prövning.
Jag får i detta sammanhang erinra om att chefen för justitiedepartementet med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1954 tillkallat en sakkunnig
att verkställa en systematisk översyn av nämnda förteckning i regeringsrättslagen.
Denna översyn har emellertid icke betingats av strävandena att förbättra det otillfredsställande
arbetsläget i regeringsrätten utan har till syfte att utan avseende
härpå undersöka dels om de efter regeringsrättens instiftande nytillkomna kategorierna
av mål, som är av beskaffenhet att böra prövas av regeringsrätten, också
förlagts dit, och dels om den redan från början gjorda uppdelningen mellan statsrådet
och regeringsrätten kan anses till alla delar riktig.
Direkt ägnade att minska tillströmningen av taxeringensmål skulle vara regler,
som begränsade fullföljdsrätten. Utvägen att införa dylika har redan varit föremål
för en förberedande undersökning, verkställd av kanslirådet Harry Sterner på anmodan
av chefen för justitiedepartementet. Undersökningen, som redovisats i en
den 5 juni 1952 dagtecknad promemoria, har sedermera granskats av regeringsrätten,
vars ledamöter den 5 oktober 1954 yttrat sig över densamma.
I promemorian har bl. a. gjorts en allmän hänvisning till möjligheten att i analogi
med vad nu gäller för fullföljd till högsta domstolen låta fullföljden till regeringsrätten
bli beroende av särskilt tillstånd av rätten. Denna tanke har närmare
utvecklats i regeringsrättsledamöternas yttranden. I flertalet av dessa anmäles en
positiv inställning till en närmare undersökning av denna möjlighet. Beträffande
den närmare utformningen av eventuella regler angående prövningstillstånd har
emellertid i viss mån divergerande meningar yppats.
Uppenbart är att de olika uppslag, som sålunda framkommit, måste bli ytterligare
utredda och belysta till sina konsekvenser, innan det är möjligt att ta slutlig
ställning till lämpligheten av de ifrågasatta åtgiirderna.
Enligt min mening kan självfallet vissa erinringar riktas mot tanken att begränsa
de skattskyldigas möjligheter att underställa regeringsrätten tvistiga taxeringsfrågor.
Taxeringen i första instans, alltså hos taxeringsnämnderna, lider för
närvarande av vissa påtagliga brister. Angående dessa brister vill jag här allenast
144
Riksdagsberättelsen
I Fi: 24 erinra att taxeringsnämnden har mycket kort tid på sig för ett synnerligen vidlyftigt
och ofta svårt gransknings- och bedömningsarbete samt att detta arbete i
övervägande utsträckning utföres av lekmän, vilka inte alltid har den erfarenhet
av skattereglernas tillämpning som önskvärt vore. Detta har medverkat till att
belastningen i andra instans, alltså prövningsnämnderna, blivit betydande. I åtskilliga
fall, såsom då anledning att ifrågasätta deklarations riktighet framkommit
först i samband med kontrollåtgärder vidtagna inom länsstyrelsernas taxeringssektioner,
blir prövningsnämnden i själva verket mången gång första instans.
Även prövningsnämnderna är alltså för närvarande mycket belastade och bar även
de att fullgöra sina uppgifter inom en ganska begränsad tidrymd.
Hithörande spörsmål har under senare tid varit föremål för uppmärksamhet. I
betänkande den 8 september 1954 med förslag till effektivare taxering (SOU 1954:
24) har 1950 års skattelagssakkunniga ifrågasatt en ganska genomgripande omorganisation
av taxeringsarbetet i de båda första instanserna. Reformen syftar till ett
undanröjande av de förut antydda invändningarna mot taxeringsnämndernas nuvarande
arbetssätt m. m. Förslaget innebär även en sådan ändring av prövningsnämnderna
att dessa blir besvärsinstanser i mer egentlig mening.
Sedan nyssnämnda betänkande varit föremål för sedvanligt remissförfarande
har det visat sig erforderligt med en förnyad utredning, innan förslag i ämnet kan
underställas riksdagen. Uppdraget har lämnats särskilda sakkunniga, 1955 års taxeringssakkunniga,
vilkas arbete avsetts skola om möjligt vara avslutat instundande
höst.
Spörsmålet om en begränsning av fullföljdsrätten har ett givet samband med
frågan hur arbetet i första och andra instans är organiserat. Betänkligheterna mot
en sådan begränsning minskar i den mån taxerings- och prövningsnämndernas
arbete blir så ordnat, att ett fullgott utredningsmaterial kan läggas till grund för
prövning redan på ett tidigt stadium samt nämnderna tillika får tid och utrustning
i övrigt för en tillfredsställande prövning.
Om sålunda ett visst samband finnes mellan de frågor, 1955 års taxeringssakkunniga
har att pröva, och spörsmålet om en begränsning av rätten att fullfölja
taxeringsmål till regeringsrätten, synes likväl utredningen i sistnämnda hänseende
kunna påbörjas redan nu och utan avvaktan på att översynen av arbetet i lägre
instanser slutförts. Självfallet bör de båda utredningarna hålla den inbördes kontakt,
som finnes erforderlig. Det är även önskvärt att så snart som möjligt få den
nu ifrågavarande utredningen verkställd, nämligen med hänsyn till att en ytterligare
utökning av antalet ledamöter i regeringsrätten eljest kan bli en ofrånkomlig
konsekvens av utvecklingen i avseende å regeringsrättens arbetsbalans.
Jag vill tillägga, att även om skäl kan anföras mot att öka antalet regeringsråd
utöver vad för närvarande gäller, en sådan åtgärd självfallet inte bör utan vidare
avvisas. Mål och ärenden av administrativ natur visar en med samhällsutvecklingen
klart sammanhängande ökning samt avser ofta spörsmål som inte bara är av intrikat
natur utan därjämte av största betydelse för den enskilde. Alltför långt gående
åtgärder i syfte att avskära fullföljdsrätten kan därför möta starka invändningar
från rättssäkerhetssynpunkter.
Som redan antytts bör utredningen främst ta sikte på möjligheten att föreskriva
någon form av fullföljdstillstånd som förutsättning för att taxeringsmålen skall
få bringas under regeringsrättens prövning. Alternativa anordningar för att begränsa
tillströmningen av taxeringsmålen bör likväl icke lämnas alldeles obeaktade.
Uppmärksamhet bör bl. a. fästas vid de i promemorian och i några yttranden
över densamma berörda uppslagen.
Det må tilläggas, att om under utredningsarbetets gång någon från skilda synpunkter
lämplig anordning för begränsning av fullföljdsrätten beträffande taxeringsmål
kan ernås binder ej bör möta att pröva huruvida denna anordning kan
göras tillämplig jämväl beträffande vissa andra finansmål än taxeringsmål.
Utredningsarbetet, som tagit sin början, beräknas fortgå under år 1956.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 145
25. Delegation för förhandlingar rörande kvarteret Kungl. Myntet £ JTj; 26
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 att såsom
medlemmar av en särskild förhandlingsdelegation förhandla med Stockholms
stad rörande den framtida dispositionen av kvarteret Kungl. Myntet
i Stockholm och därmed sammanhängande frågor, in. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 juni 1955):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Wirseen, Å., kansliråd.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
26. 1955 års myntverksutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 med uppdrag
att verkställa utredning rörande organisationen av mynt- och medaljtillverkningen
ävensom övriga å mynt- och justeringsverket nu ankommande
uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1955):
Nevrell, B. A., generaldirektör.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 17
juni 1955):
Kronans mynttillverkning bedrevs under äldre tid på skilda platser i riket vid
myntverk, vilka lydde under kammaren, sedermera kammarkollegiet. Då riksens
ständers bank år 1668 inrättades, erhöll banken tillstånd att förrätta myntningen
vid det i Stockholm belägna myntverket på villkor att banken bekostade myntverkets
drift. Med kortare avbrott kvarstod detta arrangemang till år 1731. Myntning
förekom dock fortfarande även vid andra verk. Sedan år 1831 har all mynttillverkning
i riket skett vid stockholmsverket, vilket därvid till en början lydde
under olika myndigheter. År 1877 organiserades det som ett självständigt ämbetsverk,
vilket sedan justeringsväsendet år 1910 överflyttats dit erhöll den nuvarande
benämningen mynt- och justeringsverket.
Enligt nu gällande instruktion åligger mynt- och justeringsverket att med uteslutande
rätt tillverka rikets mynt och skiljemynt, tillverka medaljer, handhava
kontrollen av ädelmetaller, verkställa probering av ädelmetaller och bestämning
av fin vikt metall, hava överinseendet över justeringsväsendet i riket samt handlägga
de ärenden rörande mått och vikt samt utföra de justeringsgöromål, vilka
enligt allmän författning eller särskild föreskrift ankommer på verket.
Under den senaste 15-årsperioden har i landet rått en tidvis synnerligen besvärande
brist på skiljemynt, vilken bland annat berott på att myntverkets kapacitet
icke varit tillräcklig för att fylla föreliggande behov samt på en viss återhållsamhet
i fråga om medelsanvisning för mynttillverkningen. I syfte att häva denna
brist bär olika åtgärder vidtagits vid skilda tidpunkter. Sålunda uppdrog Kungl.
Maj it år 1942 åt aktiebolaget Industribyrån och år 1945 åt statens organisations
10
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen.
146
Riksdag sberättelsen
1 Fi: 26 nämnd att utföra organisationsundersökningar vid mynt- och justerings verket;
som resultat av dessa undersökningar genomfördes rationaliseringsåtgärder i olika
avseenden. År 1951 erhöll organisationsnämnden ånyo KungL Maj:ts uppdrag att
verkställa en organisationsundersökning vid verket. I anslutning till denna har
även viss rationalisering ägt rum. Sedan undersökningen numera slutförts, är den
av nämnden däröver avgivna rapporten för närvarande beroende på Kungl. Maj:ls
prövning. Vidare har en förstärkning av myntverkets kapacitet erhållits bland
annat genom tidvis utökad personal samt genom förbättrad maskinell utrustning.
Genom de således vidtagna åtgärderna har en väsentlig förbättring inträtt i landets
försörjning med skiljemynt, vilken numera kan sägas vara helt tillfredsställande.
En viss myntproduktion på lager har även kunnat ske. De av organisationsnämnden
i dess förut nämnda rapport föreslagna åtgärderna syftar till en
ytterligare rationalisering av myntproduktionen och -distributionen inom den nuvarande
organisationsramen. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att
1954 års riksdag anvisat ett belopp av 22 000 kronor till anskaffande i enlighet
med ett av organisationsnämnden väckt förslag av arbetsbesparande maskiner för
räkning och rensning av mynt.
I skrivelse den 12 mars 1953 till Kungl. Maj:t har fullmäktige i riksbanken ifrågasatt
en organisatorisk omläggning i syfte att riksbanken skulle övertaga ansvaret
för mynttillverkningen. Avsevärda fördelar anses kunna vinnas härigenom.
Genom myntverkets anknytning till det närbelägna riksbankens sedeltryckeri
skulle enligt fullmäktiges uppfattning en större och ur företagsekonomiska
synpunkter lämpligare driftsenhet kunna skapas. Härvid borde till att börja
med kunna erhållas en mera ändamålsenlig disposition av ianspråktagna
lokaliteter till gagn för produktionens rationellla planering och drift. Vidare
skulle direkta besparingar kunna uppnås genom att vissa serviceorgan gjordes gemensamma.
I mindre utsträckning förekommer samverkan redan nu, exempelvis
i fråga om värmeförsörjning och nattbevakning. Denna samverkan skulle emellertid
sannolikt kunna utsträckas till att omfatta även andra driftsgrenar såsom reparationsavdelning,
transportväsen, kameral förvaltning, inköpsverksamhet, anordningar
i personalvårdande syfte, m. m. Jämte de lokala förhållandena skulle även
vissa förhållanden i samband med distributionen av skiljemynt kunna tala för ett
samgående i enlighet med det framförda förslaget.
Den ifrågasatta anknytningen skulle närmast innebära att riksbanken övertog
driften vid myntverket och därmed ansvaret för produktionen och distributionen
av mynt, skiljemynt och medaljer. Lämpligheten av en dylik total sammanslagning
kan icke bedömas utan en närmare utredning. Härvid måste, utöver bland
annat de av fullmäktige angivna synpunkterna, beaktas jämväl vissa frågor rörande
myntverkets och sedeltryckeriets förläggning. Jag vill erinra om att Kungl.
Maj :t tidigare denna dag bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla
en lorhandlingsdelegation med uppdrag bland annat att förhandla med Stockholms
stad angående dispositionen av kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm och därmed
sammanhängande frågor. Resultatet av sålunda förestående förhandlingar kan
komma att inverka på bedömningen av frågan om en samverkan mellan myntverket
och sedeltryckeriet.
Den i enlighet med det sagda erforderliga utredningen bör nu igångsättas. Den
bör uppdragas åt en särskilt tillkallad sakkunnig samt vara helt förutsättningslös.
Skulle den emellertid leda till förslag om förut nämnd anknytning bör likväl följande
iakttagas.
Jämlikt stadgande i regeringsformens § 79 är rättigheten att slå mynt ett kungligt
prerogativ. Någon ändring härvidlag torde icke böra ifrågasättas i förevarande
sammanhang. Kungl.. Maj:t bör ha att besluta vilka kvantiteter skiljemynt av olika
valörer som skall få tillverkas. Vidare bör Kungl. Maj :t alltfort äga bestämma om
myntens utseende och präglingen. Ett samgående med sedeltryckeriet skulle således
endast avse den tekniska sidan av produktionen och kontrollen m. m.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 147
Den sakkunnige bör — om ett samgående ur lokala, driftsekonomiska och andra I Fi:26
synpunkter befinnes önskvärt -— undersöka i vilken form detta med hänsyn till
det nyssnämnda stadgandet i regeringsformen lämpligen kan ske. Vidare bör prövas
på vad sätt genom samgåendet uppkommande ekonomiska förhållanden skall
regleras mellan statsverket och riksbanken; därvid bör iakttagas att vid mynttillverkningen
uppkommande vinst alltjämt bör upptagas å riksstatens inkomstsida
under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Vid utredningen bör ävenledes beaktas
frågor beträffande anställningsförhållanden för arbetare och tjänstemän
ävensom övriga problem, som kan visa sig vara av betydelse i förevarande sammanhang.
Vid ett eventuellt samgående med sedeltryckeriet i fråga om mynttillverkningen
aktualiseras också frågan om varthän övriga mynt- och justeringsverket nu åliggande
uppgifter skulle föras. Förslag härom bör framläggas. I varje fall synes en
överflyttning av justeringsverksamheten till riksbanken knappast böra ifrågakomma.
Den sakkunnige bör därför pröva möjligheterna att lägga denna verksamhet
under annan myndighet lydande under Kungl. Maj :t, exempelvis kontrollstyrelsen
eller statens provningsanstalt. Vidare bör för detta alternativ även framläggas
förslag till de övergångsstadganden och åtgärder i övrigt, som kan bedömas
erforderliga.
Skulle den sakkunniges överväganden å andra sidan leda till att en sammanslagning
av myntverket och sedeltryckeriet icke är lämplig bör prövas om samverkan
mellan dessa båda institutioner utöver vad som nu sker skulle befinnas
ändamålsenlig.
Härvid bör särskilt övervägas formerna för distributionen av skiljemynt. I redogörelsen
för 1946 års organisationsundersökning föreslog statens organisationsnämnd
att riksbanken, som regelmässigt ombesörjer en viss distribution av sedlar
och mynt till sina avdelningskontor i landsorten, skulle övertaga hela myntdistributionen.
Mynt- och justeringsverket ställde sig tveksamt till en dylik omläggning,
medan fullmäktige i riksbanken ansåg sig kunna biträda förslaget härom. I statsverkspropositionen
till 1947 års riksdag uttalade därefter dåvarande chefen för
finansdepartementet, att anledning då icke syntes föreligga att vidtaga annan ändring
av gällande ordning än att mynt- och justeringsverket inom ramen för gällande
bestämmelser övervägde möjligheterna för ett närmare samarbete med riksbanken.
I berättelsen över sin senaste undersökning vid mynt- och justeringsverket uttalar
emellertid organisationsnämnden, att det av departementschefen förordade
övervägandet av möjligheterna till ett närmare samarbete i distributionsfrågan
icke synes ha lett till åsyftat resultat, med vissa störningar i mynttillförseln som
följd. Organisationsnämnden föreslår därför, att förslaget om överförande till riksbanken
av all distribution av nya mynt ånyo upptages till prövning. I yttrande
häröver har mynt- och justeringsverket som sin mening framhållit, att en ändring
av nu gällande regler för närvarande — i ett läge då god tillgång på skiljemynt
råder — icke vore befogad, men att verket vore berett att medverka till en ordning,
som i realiteten skulle ge riksbanken företrädesrätt till myntleveranser.
Bankofullmäktige vidhåller sin tidigare uppfattning att en centralisering av distributionen
av skiljemynt till riksbanken skulle vara till fördel. — Jag finner det
lämpligt att, om utredningsmannen kommer till uppfattningen att myntproduktionen
alltfort bör ske under i huvudsak nuvarande organisation, jämväl nu berört
spörsmål tagcs under ingående övervägande, så att denna fråga kan erhålla en
slutgiltig lösning.
Den sakkunnige bör vid utredningsarbetet erhålla biträde av de experter, som
kan visa sig erforderliga. Vidare torde samråd under arbetets gång böra ske med
statens organisationsnämnd, mynt- och justeringsverket och vederbörande organ
inom riksbanken.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1956.
148 Riksdagsberättelsen
I Fi: 27 27. Utredning angående redogöraransvaret m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1955):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Wikström, C. T., kammarrättsråd;
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., t.f. kammarrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 06.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Riksdagens år 1940 församlade revisorer förordade, att ett smidigare förfarande
än anmärkningsprocessen skulle komma till användning för rättelse i de fall då
själva sakfrågan i princip blivit löst. Anmärkningsprocessens tungrodda former
hade till följd, att det kunde förflyta flera år från det en anmärkning framställts
till dess målet blivit slutligen avgjort. För redogörare, som under tiden hade att
upprepade gånger, ofta månadsvis, fatta beslut av samma art som det påtalade,
uppkom ett enligt revisorerna betänkligt tillstånd. Riksdagen (rskr.. 1941:405)
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte överväga vad statsrevisorerna sålunda föreslagit.
Vissa av revisorerna i sammanhanget berörda frågor syntes riksdagen vara av
beskaffenhet att böra bliva föremål för utredning.
I tvenne motioner till 1945 års riksdag (I: 282 och II: 442) hemställdes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning med förslag angående
redogöraransvaret inom statsförvaltningen. — — — Riksdagen avlät skrivelse
(rskr. 1945:532) med anhållan om utredning av redogöraransvaret inom
statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande frågor.
I sin berättelse till 1947 års riksdag framhöll statsrevisorerna ånyo angelägenheten
av att frågorna om redogöraransvaret och anmärkningsprocessen bringades
till en lösning. I sammanhanget borde även andra med revisionsverksamheten sammanhängande
spörsmål upptagas till granskning. Statsutskottet (uti. nr 128) fann
den omständigheten, att Vissa särskilt aktuella organisationsfrågor blivit föremål
för speciella utredningar, icke böra utgöra hinder för att frågan om en samordning
av de olika revisionsorganens arbete snarast löstes. Spörsmålen om anmärkningsprocessen,
redogöraransvaret samt formerna för avskrivning av statens fordringar
borde i samband därmed upptagas till behandling. Riksdagen (rskr. 1947:
329) gjorde hemställan hos Kungl. Maj:t i enlighet med utskottets utlåtande.
I utlåtande (nr 25) över en vid 1953 års riksdag väckt motion (1:42), vilket
utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 1953: 139), uttalade första lagutskottet,
att de skäl som föranlett riksdagens tidigare begäran om utredning av redogöraransvaret
jämte därmed sammanhängande frågor i allt väsentligt fortfarande ägde
giltighet.
Utöver vad förut återgivits har frågan om nya bestämmelser beträffande avskrivning
av statens fordringar varit föremål för riksdagsbehandling vid två tillfällen
under senare år. I anledning av vad statsrevisorerna anfört i sin berättelse
till 1937 års riksdag hemställde denna (rskr. 1937: 311) om utredning rörande omarbetning
av bestämmelserna angående avskrivning av statens fordringar. Riksdagen
påpekade därvid att gällande bestämmelser på området var i flera hänse
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
149
enden föråldrade och att bristen på kompletterande försekrifter haft till följd, att I Fi: 27
olika förfaringssätt tillämpats. Vidare framhölls att avsaknaden av bestämmelser
om Kungl. Maj ds rätt att göra avskrivningar medfört osäkerhet vid behandlingen
av avskrivningsfrågor. Riksdagen fann detta förhållande i hög grad otillfredsställande.
Riksdagens år 1944 församlade revisorer uttalade önskvärdheten av att
myndigheterna skulle beredas ökade möjligheter att avskriva fordringar, vilkas
bevakning medförde kostnader som icke stod i rimlig proportion till fordringsbeloppet.
Under åberopande av vad revisorerna sålunda anfört anhöll 1945 års riksdag
(rskr. 1945:352), att Kungl. Maj:t ville i samband med den av 1937 års riksdag
begärda utredningen överväga åtgärder i det av revisorerna angivna syftet.
Den av riksdagen begärda utredningen rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
jämte därmed sammanhängande frågor bör nu komma till stånd.
Vid utredningen bör hänsyn tagas till vad riksdagen, ämbetsverk och kommittéer
uttalat i ämnet. Därjämte bör beaktas att kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
enligt utredningsdirektiven har att utreda frågor som nära sammanhänger
med spörsmålet om redogöraransvaret. Härutöver vill jag framhålla
följande.
Gentemot de nuvarande reglerna beträffande redogöraransvaret har främst anmärkts
att dylikt ansvar kan innebära ersättningsskyldighet för redogöraren även
i fall, då han icke gjort sig skyldig till något direkt tjänstefel. Vidare har påtalats
den skärpning av redogöraransvaret, som ligger däri, att redogöraren i olika fall
kan ha endast begränsade möjligheter att söka sitt åter av den saken ytterst kan
gälla. Under hänvisning härtill har framhållits, att redogöraransvaret framstår
såsom obilligt och att det är konstruerat på ett föga tidsenligt sätt. Å andra sidan
har framhållits att ett avskaffande av redogöraransvaret skulle innebära en till
sina verkningar svåröverskådlig åtgärd, då redogöraransvaret är av central betydelse
för den rättsliga regleringen av den statliga medelsförvaltningen. Mot bakgrunden
av dessa synpunkter bör det ankomma på utredningen att närmare pröva
frågan om innebörden, omfattningen och betydelsen av redogöraransvaret samt
framlägga härav betingade förslag till bestämmelser. Utredningen bör vara oförhindrad
att även undersöka möjligheterna att ersätta redogöraransvaret med andra
åtgärder. Skulle utredningen anse sig böra föreslå att redogöraransvaret i princip
bibehålies, bör utredningen dock pröva möjligheterna att begränsa detsamma och
bör utredningen därvid särskilt överväga frågan om ett avskaffande eller en uppmjukning
av ansvaret då vållande icke kan anses föreligga, därvid dock staten i
stället bör kunna rikta ersättningsanspråk direkt gentemot den saken ytterst kan
gälla. Självfallet bör utredningen vid sina överväganden beakta redogöraransvarets
betydelse för hushållningen med statsmedel. Erfarenheterna av de smärre
partiella reformer som vidtagits, såsom exempelvis angående förfarandet i vissa
fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket, bör samtidigt uppmärksammas. Utredningen
bör avse ej endast statliga befattningshavare och innehavare av statliga
uppdrag utan även andra, för vilka redogöraransvar gentemot kronan kan föreligga.
Vad angår anmärkningsprocessen uppvisar denna i dess nuvarande former uppenbara
fördelar i form av garantier för grundlig utredning och noggrann prövning
av det enskilda fallet. Dock medför det omständliga förfarandet även tydliga
nackdelar. Med gällande ordning för anmärkningsprocessen kan ett ovisshetstillstånd
uppkomma under tiden från det en anmärkning framställts till dess det
slutliga avgörandet — kanske efter avsevärd tid — sker genom utslag av den högsta
instansen. Enligt min uppfattning bör anmärkningsprocessen alltjämt utformas så
att garantier föreligger för en noggrann utredning och grundlig prövning i de
fall, då anmärkning av principiell innebörd framställts. Däremot synes det icke
uteslutet att processförfarandet skulle, utan att befogade anmärkningar från rätts
-
150 Riksdagsberättelsen
I Fi: 27 säkerhetssynpunkter skulle vara att framställa, kunna förenklas beträffande vissa
mindre komplicerade fall. Frågan om förenkling av processen i anmärkningsmål
bör sålunda prövas av utredningen. Därest spörsmålet om fullföljdsrätt i lönemål
skulle aktualiseras i annan ordning bör givetvis konsekvenserna härav beaktas
vid fullgörandet av nu ifrågavarande utredningsuppdrag.
I anslutning till utredningen av frågorna om redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
bör en översyn ske av formerna för eftergift och avskrivning beträffande
statens fordringar. Handläggningen av dylika frågor synes för närvarande
vara alltför omständlig och kännetecknas av viss osäkerhet från myndigheternas
sida, då bestämmelser på området antingen helt saknas eller är föråldrade. Även
formerna för bevakningen av statsverkets fordringsanspråk bör inbegripas i utredningen.
Utredningen har t. o. m. den 15 november 1955 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
28. Organisationskommittén för LKAB
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 med uppdrag
att verkställa utredning rörande den framtida förvaltningen av Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
juli 1955):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Berggren, N. O., gruvdirektör;
Lemne, M. H., landshövding;
Lindh, G. B. T., advokat;
Lindskog, B. V., generaldirektör (fr. o. m. den 30 september 1955);
Norlin, K. O., direktör;
Rusck, J. Å., generaldirektör;
Viklund, K. G., landstingsdirektör;
Åselius, K. Hj., bruksdisponent.
Experter:
von Porat, S., krigsråd;
Svensson, N. J. B., auktoriserad revisor.
Sekreterare:
Gårdstedt, H. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Virdesten, S. G., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Statens jordbruksnämnd; tel. lokalsamt. växel 22 55 60, rikssamt.
växel 22 57 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 30
inni 1955):
i proposition (nr 192) till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t framlagt
förslag angående statens inlösen av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds
(TGO) aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). I skrivelse den 27
maj 1955 (nr 332) har riksdagen anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse
med vad statsutskottet i sitt utlåtande nr 154 föreslagit. Kungl. Maj:t har
151
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
därigenom, bland annat, bemyndigats att göra för staten bindande tillsägelse om J[ F1 • 28
inlösen av de TGO tillhöriga aktierna i LKAB per den 30 september 1957 enligt bestämmelserna
i gällande avtal.
Såsom förutsattes i förenämnda proposition bör nu, sedan statsmakterna fattat
beslut i inlösenfrågan, en utredning igångsättas rörande formerna för den framtida
förvaltningen av LKAB och övriga därmed sammanhängande frågor. Utgångspunkten
för utredningsarbetet bör vara att LKAB även efter en inlösen skall drivas
i aktiebolagsform. Mot denna bakgrund torde frågan om bolagets framtida konstruktion
och organisation m. m. böra tagas under övervägande. Konkreta förslag
till lösning av dessa spörsmål bör utarbetas. Vidare bör vid utredningen undersökas
under vilka förutsättningar och i vilken omfattning enskilt och kommunalt kapital
skall kunna beredas tillfälle att ingå i företaget. Även beträffande hithörande
frågor bör närmare förslag utarbetas.
I detta sammanhang vill jag även erinra om att i motioner (I: 525 och II: 652)
till innevarande års riksdag framhållits, att malmkommunerna vid sin tillstyrkan
av gruvornas förstatligande förutsatt, att kommunernas intressen bland annat i
skattehänseende icke eftersättes eller försämras, att vederbörande läns- och kommunala
myndigheter beredes tillfälle att medverka vid den kommande verksamhetens
utformning samt att övergångstidens svårigheter beaktas. Statsutskottet har i
anledning härav och med tanke på den stora betydelse, ekonomiskt och i andra
avseenden, som de med malmfälten sammanhängande frågorna har för kommunerna
och länet, framhållit angelägenheten av att vid en kommande utredning de i
nämnda motioner framförda synpunkterna ägnas en allsidig och ingående uppmärksamhet.
Såsom jag förutskickat i propositionen nr 192 synes det lämpligt att
de frågor om malmkommunernas förhållande till LKAB som har samband med de
organisatoriska spörsmålen upptages till övervägande vid den av mig nu förordade
utredningen. Beskattningsfrågorna bör däremot behandlas i annan ordning.
Vidare vill jag beröra frågan om inlösen av det fartygstonnage som tillhör TGO.
Enligt 1927 års malmavtal äger de statliga styrelserepresentanterna i LKAB påfordra,
att LKAB begär att få inlösa viss del av ifrågavarande tonnage. Vid anmälan
av förevarande proposition utgick jag från att denna fråga skulle få upptagas till
närmare övervägande av statsrepresentanterna i LKAB:s styrelse. I den mån därvid
organisatoriska frågor aktualiseras, torde det få ankomma på chefen för finansdepartementet
att underställa dessa utredningen för vidare prövning.
Slutligen vill jag anmäla, att jag senare denna dag kommer att hemställa om
Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en förhandlingsdelegation med uppdrag
att förhandla med Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund rörande villkoren för
ett fortsatt samarbete i fråga om förvaltningen av de norrländska malmfälten. Samråd
mellan förevarande utredning och förhandlingsdelegationen bör i erforderlig
omfattning äga rum. Ändringar i de nu uppdragna riktlinjerna för utredningen kau
eventuellt komma att påkallas till följd av de nyss berörda förhandlingarna.
Under åberopande av det anförda vill jag förorda att särskilda utredningsmän
till ett antal av högst åtta tillkallas med uppdrag att planlägga och förbereda de
åtgärder som bli erforderliga vid inlösen av TGO:s aktieinnehav i LKAB. Till utredningsmännens
förfogande bör i mån av behov få ställas särskild expertis. Utredningsarbetet
bör bedrivas med sådan skyndsamhet att, i den mån frågornas art
så påkallar, förslag kan underställas 1956 års riksdag.
Kommittén har under tiden juli—november 1955 hållit 10 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1956.
152 Riksdagsberättelsen
I Fil 29 29. Förhandlingsdelegationen i fråga om förvaltningen av de norrländska
malmfälten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 med uppdrag
att förhandla med Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund rörande
villkoren för ett fortsatt samarbete i fråga om förvaltningen av de norrländska
malmfälten samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag i ämnet
som påkallas av förhandlingarnas utfall (se Post- och Inrikes tidn. den 8
juli 1955):
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Grafström, E. O. H., statssekreterare;
Lindh, G. B. T., advokat;
Norlin, K. O., direktör.
Expert:
von Sydow, G., hovrättsråd.
Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel 22 13 10.
Förhandlingar ha inletts.
30. 1955 års långtidsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1955 för
att verkställa utredning rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under
femårsperioden 1956—1960 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september
1955):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Holmberg, P. H. A., fil. kand.;
Ohlsson, P. T. I., docent;
Sundén, O. R., direktör.
Sekreterare:
Thilert, C. R., pol. mag.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1370),
rikssamt. växel 23 62 00.
» Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 25
augusti 1955):
Under efterkrigstiden har vid ett par tillfällen företagits utredningar rörande
utvecklingstendenser inom den svenska ekonomien och uppdragits riktlinjer för
vissa åtgärder att påverka utvecklingen.
Det första långtidsprogrammet gjordes 1948 i samband med Marshallplanen och
på begäran av organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete. I centrum
för den härvid utformade fyraårsplanen stod balansen i utrikeshandeln. Utredningens
huvudresultat var ett påvisande att 1947 års stora import inte var onormal och
att problemet bestod i att få upp exporten i tillräcklig utsträckning. Programmet
godkändes av regeringen och presenterades för Parisorganisationen i samband
med Marshallhjälpen.. Inom landet bedrevs upplysning om programmet, vilket i
stort sett accepterades av alla grupper. För den ekonomiska politiken medförde
programmet, att exportindustrien gavs favörer av olika slag, särskilt inom bygg
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 153
nadsregleringen. Programmets målsättningar visade sig senare alltför blygsamma I Fil 30
och redan efter ett par år hade målen nåtts.
Ett andra långtidsprogram utarbetades 1950—51 av 1950 års långtidsutredning
och avsåg första hälften av 1950-talet. Utredningen koncentrerades huvudsakligen
kring investeringsavvägningen. Resultatet blev en motivering för en hög investeringsverksamhet
särskilt i fråga om de offentliga investeringarna.
Programmet anmäldes i finansplanen 1952 med följande ord: »Även om de i utredningen
diskuterade alternativen preciserats i ett konkret program i syfte att
belysa tankegångarna, ligger det i sakens natur, att det icke varit meningen att
formellt fastställa ett sådant program. Detta får i stället tjäna såsom vägledning
vid framtida ståndpunktstaganden beträffande den ekonomiska politiken och därvid
vägas mot övriga existerande målsättningar.»
I stort sett har den ekonomiska politikens utformning under senare år följt
långtidsutredningens intentioner och det kan nu konstateras, att verkligheten mycket
väl svarar mot långtidsutredningens beräkningar. Produktionsstegringen har
dock varit något större än vad utredningen förutsatt och möjliggjort en gynnsammare
konsumtionsutveckling. Investeringarna har emellertid också legat mycket
högt och i stor utsträckning fått en inriktning som svarar mot långtidsutredningens
målsättning.
Behov föreligger nu av en förnyad översikt över den svenska samhällsekonomiens
utvecklingstendenser under den närmaste femårsperioden. Främst gör sig
detta behov av en ny långtidsutredning gällande i fråga om investeringsavvägningen.
Denna har stått i centrum för den politiska diskussionen under senare år
och kommer sannolikt att göra det också i fortsättningen. I årets nationalbudget
presenterades vissa sammanställningar rörande investeringsutvecklingen på olika
områden under hela efterkrigstiden och jämfört med det sista året före kriget. En
sådan redogörelse för hur utvecklingen har varit i förfluten tid kan givetvis inte
ge tillräcklig ledning för bedömningen av hur det bör vara i fortsättningen. Detta
kan endast åstadkommas genom att behoven på olika områden inventeras och en
samlad överblick av dein skapas. En planering sker kontinuerligt på olika delområden
såsom för bostäderna, vägarna, kraftförsörjningen m. m., men det är avvägningen
som här är det väsentliga.
En bedömning av investeringsavvägningen torde knappast kunna ske utan visst
beaktande av de medel, som kommer i fråga för att från det allmännas sida påverka
investeringarnas omfång och inriktning. För en bestämd investeringsavvägning
torde sålunda vissa ekonomisk-politiska medel framstå som lämpliga och
andra som mindre lämpliga. I den utsträckning detta befinnes erforderligt bör
därför i samband med utformandet av ett nytt långtidsprogram överväganden
kunna ske rörande medlen att åstadkomma den önskade investeringsutvecklingen.
Användningen av olika medel för den ekonomiska politiken bör bli föremål för
mera allmänna överväganden inom den utredning angående den fulla sysselsättningens
konsekvenser, som jag i annat sammanhang kommer att begära bemyndigande
att få tillkalla. De bedömanden, som det kan finnas anledning att göra i
samband med utformandet av ett konkret långtidsprogram, torde emellertid därvid
kunna tjäna som utgångspunkter.
Utrikeshandeln stod i centrum 1948 medan den andra långtidsutredningen
främst behandlade investeringsavvägningen. Det förefaller som om man nu skulle
ha anledning att på nytt undersöka framför allt exportens utveckling på längre
sikt. Det gäller här tillgången på råvaror, dispositionen av arbetskraften och inriktningen
av investeringarna. I det sammanhanget bör också verkningarna av
det nordiska samarbetet uppmärksammas.
De sakkunniga ha intill den 15 november 1955 hållit fein sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första hälften av ar 1956.
154
Riksdagsberättelsen
I Fi: 31 31. Stabiliseringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1955 med
uppdrag att utreda spörsmål sammanhängande med den fulla sysselsättningens
ekonomi m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1955):
Kling, E. H., statssekreterare, ordförande i riksgäldsfullmäktige, ordförande;
Adamsson, H., förste ombudsman;
Cederwall, G. F. E., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Eliasson, L. M., sekreterare, led. av I kamm.;
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;
Geijer, K. A., förbundsordförande, led. av I kannn.;
Giesecke, C.-S., vice verkställande direktör;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Lemne, M. H., landshövding;
Meidner, R. A., fil. dr;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Thorsson, Inga M., förbundsordförande;
Thunholm, L.-E., verkställande direktör;
Wallenberg, M., bankdirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1348),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 25
augusti 1955):
Upprätthållandet av en hög och jämn sysselsättning har utgjort ett mål för den
ekonomiska politiken under efterkrigstiden såväl i vårt land som på olika håll
ute i världen. Denna målsättning har inneburit väsentligt mera än ett motverkande
av konjunkturarbetslöshet på det sätt som skedde under den världsekonomiska
depressionen i början av 1930-talet. Krav har ställts på statsmakterna att genom
den ekonomiska politiken förhindra uppkomsten av varje mera omfattande eller
varaktig arbetslöshet.
En full sysselsättning har också förelegat ända sedan senare delen av 1930-talet.
Den ekonomiska utvecklingen under denna tid har sålunda givit en omfattande erfarenhet
av den fulla sysselsättningens innebörd. Denna erfarenhet har varit så
mycket värdefullare, som den vunnits under i övrigt rätt växlande förhållanden:
under krigstidens och den första efterkrigstidens mera speciella omständigheter
och senare under en högkonjunktur med i viss mån från år till år varierande styrka
och art. Den ekonomiska politiken har härunder ställts inför utomordentligt
viktiga spörsmål. Särskilt bär riskerna för en fortskridande försämring av penningvärdet
vid full sysselsättning varit föremål för en omfattande och ingående
diskussion.
I mitten av 1951 begärde jag med anledning härav bemyndigande att låta verkställa
en serie vetenskapliga undersökningar syftande till att belysa möjligheterna
att bevara ett stabilt penningvärde i ett samhälle med full sysselsättning. Avsikten
var att få en på djupet gående och systematisk undersökning av den fulla sysselsättningens
problem, som skulle kunna ligga till grund för utformningen av en
långsiktig ekonomisk politik för bevarande av full sysselsättning och samhällsekonomisk
balans.
Detta utredningsarbete närmar sig nu sin fullbordan. En första del om utlandstransaktionerna
och den svenska ekonomin överlämnades i våras. Därefter har ny
-
155
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
ligen framlagts en andra del, avseende finanspolitikens ekonomiska teori. Ytterligare
undersökningar följer rörande kreditmarknad och penningpolitik, löneutvecklingen,
produktivitetsfrågor och kapitalbildningen. Tillsammans torde dessa
undersökningar komma att bilda ett betydelsefullt vetenskapligt underlag för fortsatta
överväganden. De är emellertid av övervägande teoretisk natur. Det bär också
från början förutsatts, att de skulle följas av tillsättandet av en särskild kommitté
med uppdrag att framlägga konkreta förslag rörande utformningen av praktiska
ekonomisk-politiska åtgärder.
Som jag angav i årets statsverksproposition torde tidpunkten nu vara inne att
övergå till detta andra skede av utredning om den ekonomiska politikens utformning
i ett samhälle med full sysselsättning. Denna nya, praktiskt inriktade utredning
svnes böra uppdragas åt en kommitté bestående bland annat av representanter
för de olika politiska meningsriktningarna i riksdagen, näringslivet och de
fackliga organisationerna. Arbetet bör därvid kunna bygga på de erfarenheter som
vunnits under mer än halvtannat årtionde av full sysselsättning och utnyttja som
underlag de forskningsresultat som åstadkommits av 1951 års penningvärdeundersökning.
Väsentligen bör det vara den nya utredningens uppgift att på grundval
härav söka finna ut hur långt det är möjligt att vinna enighet kring målsättningar
och metoder för den ekonomiska politiken på olika områden.
Det torde knappast var lämpligt att föregripa den nya utredningens resultat eller
att binda dess inriktning med alltför preciserade direktiv. Beträffande innebörden
av dess uppdrag vill jag dock anföra följande.
En viktig uppgift synes vara att klarlägga den fulla sysselsättningens innebörd
och konsekvenser i olika avseenden, övergången från ett tillstånd, där såväl företagare
som löntagare haft att räkna med betydande konjunkturvariationer och arbetslöshetsrisker,
till ett samhälle med permanent liög sysselsättning måste ha vittomfattande
och betydelsefulla följder. Den påverkar både investeringarnas och
sparandets omfattning och inriktning, den bar konsekvenser för arbetsförhållanden
och löneutveckling, för yrkesval och produktivitet i arbetet. En sammanfattande
översikt av alla dessa konsekvenser utgör en viktig grundval för fortsatta överväganden.
Den fulla sysselsättningens upprätthållande utgör en målsättning, vars konkreta
innebörd behöver ytterligare klarläggas. Härvid måste en avvägning ske i förhållande
till andra målsättningar av aktuellt intresse. En sådan är bevarandet av ett
stabilt penningvärde. En annan, varom enighet torde råda i vart land, utgör fria
organisationer på arbetsmarknaden, som utan direktiv från det allmännas sida
träffar uppgörelser rörande lönevillkor och arbetsförhållanden. Den ekonomiska
politiken måste vidare vara inriktad på att främja höjd produktivitet och ett snabbt
framåtskridande, på en skälig inkomstfördelning och på bevarandet av förutsättningarna
för ett fritt, omfattande och balanserat handelsutbyte med andra länder.
Det är uppenbart, att dessa olika målsättningar, om de tas i en mycket preciserad
form, lätt kan komma i konflikt med varandra. Det lär därvid mera vara fråga om
att åstadkomma en avvägning mellan de olika målsättningarna, som särskilt på litet
längre sikt inte torde var oförenliga, än att generellt ge någon av dem prioritet
framför de andra. Det bör ankomma på kommittén att söka finna ut i vilken utsträckning
förutsättning finns för en omfattande anslutning till en rimlig avvägning
mellan de olika målsättningarna.
Det är uppenbart att den fulla sysselsättningens realiserande kräver en samordnad
användning av den ekonomiska politikens olika medel. Den nya utredningen
bör därför undersöka, i vad mån det är möjligt att utforma riktlinjer för användningen
av de medel som kan stå till förfogande. Det gäller härvidlag att draga
praktiska slutsatser av de vetenskapliga undersökningarna och andra överväganden.
En utformning av rättesnören och regler för den praktiska politiken hör därvid
försökas, så långt detta är möjligt och bedöms vara av värde, även om de ve
-
Fi: 3l
150
Riksdagsverättelsen
I Fi: 31 tenskapliga undersökningarna resulterat i en mera skeptisk svn och ett understrykande
av problemens komplicerade art.
Beträffande den roll som penning- och kreditpolitiken kan spela har åsikterna
brutit sig under efterkrigstiden. Oavsett dessa meningsbrytningar är det uppenbart
att kreditpolitiken alltid måste vara av central betydelse i den ekonomiska politiken.
Utredningen bör som underlag för sina överväganden rörande kreditpolitiken
under full sysselsättning söka skaffa sig en bild av hur kreditväsendet fungerat
under de senaste årens läge med hög expansionstakt i det ekonomiska livet och
stark spänning mellan efterfrågan och tillgång vid fullt utnyttjade produktiva resurser.
Förhållandet mellan kreditmarknadens struktur och kreditbehoven vid hög investeringsaktivitet
i samhällsekonomins olika sektorer bör därvid uppmärksammas.
Bland annat synes inlåningens respektive utlåningens fördelning mellan kortfristiga
och långfristiga marknader samt mellan olika kategorier av kreditinstitut förtjäna att
studeras. En annan sak som kan påkalla belysning är vilket inflytande förefintligheten
av intressegemenskap mellan kreditinstituten och deras kunder kan öva på kreditgivningens
inriktning. Mot bakgrunden av de iakttagelser som kan göras vid översynen
av kreditsystemet bör utredningen diskutera vilka önskemål som kan anses
vara befogade att ställa i fråga om det allmännas inflytande på kreditsystemets
samording och kreditgivningens inriktning i den fulla sysselsättningens ekonomi.
Det ar av vikt att i detta sammanhang klarlägga de olika metoder varmed kreditpolitiken
kan arbeta, såsom kreditåtstramning genom kassareservbestämmelser,
marknadsoperationer, kreditransonering eller andra dylika åtgärder, ränteförändringar
och räntereglering. Det bör undersökas, i vad mån enighet kan åstadkommas
om den roll som bör tillmätas dessa olika element och den art och omfattning
i vilken kreditpolitiken bör användas. En avvägning mellan kreditpolitikens uppgifter
och andra medel i den ekonomiska politiken såsom finanspolitik och direkta
regleringar måste därvid göras.
En väsentlig betydelse torde böra tillmätas finanspolitiken. Med den offentliga
verksamhetens nuvarande omfattning har både de offentliga utgifternas slorlek
och inriktning och metoderna för deras finansiering ett utomordentligt inflytande
på hela den ekonomiska verksamheten. Det bör härvid ifrågakomma att undersöka,
i vad mån riktlinjer för budgetpolitikens utformning kan uppdragas. Av betydelse
ar härvid i vad mån preciserade krav i fråga om driftbudgetens respektive totalbudgetens
balansering i olika lägen kan utformas. Häri ingår som delproblem
reglerna för avskrivning å offentliga kapitalinvesteringar och sätten för kapitalutgifternas
finansiering över huvud. I den mån så befinnes motiverat må utredningen
även kunna ta ställning till frågan om eventuella ändringar i riksstatens
formella uppställning, en fråga som lämnats öppen av 1950 års budgeträttskomnutte.
Fn svårighet med användningen av finanspolitiska medel ligger däri, att
åtskillig tid förflyter mellan ett beslut och dess ikraftträdande, bland annat när
det gäller den direkta skattens höjd. Utredningen bör vara oförhindrad att övervaga
de förändringar i rådande praxis som kan vara ägnade att komma till rätta
med dylika svårigheter. Sedan en riksdagssession på hösten blivit en naturlig företeelse,
har ökade möjligheter till förändringar på detta område erhållits.
Även om olika skattefrågor under senare år varit föremål för särskilda utredningar,
torde det böra lämnas möjligheter för utredningen att pröva den roll som
beskattningens utformning kan spela för förverkligandet av uppställda målsättningar.
Företagsbeskattningen bär nyligen varit och är fortfarande i vissa avseenen
föremål för utredning. Detta bör dock inte utgöra något hinder för den nu
åsyftade utredningen att ta frågan om konjunkturpolitiska åtgärder på vinstbeskattningens
område under bedömande i sitt vidare sammanhang. Utformningen av
den direkta statliga inkomstbeskattningen har stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen och utredningen bör givetvis vara oförhindrad att beakta den i samband
med små Övriga överväganden. Möjligheterna att påverka i första hand den
privata konsumtionen genom indirekta skatter och subventioner torde vidare för
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 157
Ijäna uppmärksamhet från utredningens sida. Kommittén för den indirekta beskatt- J J’j; 3
ningen väntas inom kort avlämna sitt betänkande. Detta torde kunna tjäna som
en utgångspunkt för vidare överväganden om sådana konsumtionsbegränsande åtgärder
i form av en allmän omsättningsskatt eller ökade punktskatter som i vissa
lägen kan ifrågasättas. Förevarande utredning torde ha anledning att undersöka
de allmänna verkningarna bland annat på lönepolitiken av sådana eller andra alternativa
konsumtionsbegränsande åtgärder. Även subventionsanordningars utformning
i olika konjunkturlägen torde kunna upptagas till behandling.
Meningsolikheter har under efterkrigstiden gjort sig gällande även i fråga om
den roll som direkta regleringar kan och bör spela inom den ekonomiska politiken.
Också här bör en undersökning företagas för att kartlägga de tillgängliga medlens
karaktär och förutsättningarna för en enighet om metodernas användning utredas.
Av vikt är ett förnyat övervägande om byggnadsregleringens utnyttjande jämfört
med användningen av andra medel att påverka investeringarnas omfång och inriktning.
Ett annat område som bör göras till föremål för särskild uppmärksamhet gäller
arbetsmarknaden. Ett underlättande av arbetskraftens rörlighet mellan olika
platser och yrkesområden har största betydelse för ett produktivt utnyttjande av
produktionsfaktorerna. Åtgärder vid fall av lokal arbetslöshet kan därför ofta lämpligen
få formen av stöd åt omflyttning och omskolning m. m. Den administrativa
apparaten för arbetsförmedling och omskolning m. in. bör anpassas till dessa uppgifter.
Det bör även undersökas, vilka åtgärder som i övrigt kan erfordras från
det allmännas sida för att skapa gynnsamma förutsättningar för uppgörelserna
mellan arbetsmarknadens organisationer och för en lugn löneutveckling.
Utredningen lär inte kunna undgå att ingående behandla vad en fri arbetsmarknad
betyder för den ekonomiska utvecklingen under full sysselsättning. Den bör
därvid ha möjlighet att ta upp olika aspekter av förhållandet mellan det allmänna
och arbetsmarknadens organisationer. Utredningen bör därvid även kunna diskutera
vilka anspråk som ur allmän synpunkt kan ställas på organisationerna. Den
bör vara oförhindrad att även härvidlag komma med de förslag och rekommendationer,
som kan befinnas önskvärda.
Slutligen har utredningen att beakta den svenska ekonomins sammanhang med
utvecklingen i andra länder. Det internationella varuutbytet har stor betydelse för
det svenska näringslivet och utgör en viktig grundval för höjandet av levnadsstandarden
i vårt land. Det är naturligt att svensk handelspolitik traditionellt blivit
utpräglat frihandelsbetonad och att vi i internationella organisationer strävat
efter att främja en fri handel. Med en dylik inriktning av handelspolitiken kan
man emellertid inte bortse från möjligheten att svårigheter för den fulla sysselsättningens
upprätthållande kan vållas av den ekonomiska utvecklingen i andra
länder och av dessa länders handelspolitik. Vi kan till följd härav nödgas vidta
åtgärder för att dämpa verkningarna på den svenska ekonomin av sådana utifrån
kommande störningar. Undersökningen bör därför även avse utformandet av riktlinjer
för de åtgärder som kan vara erforderliga härför.
De sakkunniga ha intill den 15 november 1955 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
32. Kommittén för maskinell databehandling
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för att
verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 31 oktober 1955):
158
Riksdcigsberättelsen
I Fi: no Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;
Linden, K. G., expeditionschef;
Velander, F. E. H., professor.
Experter:
von Otter, S. F., assessor;
Stemme, N. G. E., byrådirektör;
Tammelin, P. A. V., byrådirektör;
Thorson, T. A. R., byråchef.
Westerberg, O. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Hävermark, K. G. J :son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Rickard, A. B. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60 (ordföranden).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 21
oktober 1955):
Inom den svenska statsförvaltningen sysselsattes arbetskraft i betydande omfattning
med beräknings-, bokförings- och andra redovisnings- samt sorteringsarbeten
av olika slag och av skiftande svårighetsgrad. Arbetet härmed har under de
senaste decennierna kunnat rationaliseras och effektiviseras genom utnyttjande
av maskinella hjälpmedel, alltifrån enklare och allmänt förekommande kontorsmaskiner
till mer eller mindre automatiska maskiner av mera komplicerad konstruktion.
Beträffande de senare må erinras om de anläggningar av hålkortsmaskiner,
som installerats hos ett flertal olika myndigheter; dessa maskiner är närmast avsedda
för bokförings- och statistikändamål och kan bringas att automatiskt genomföra
kortare serier av räkneoperationer. Utöver de anläggningar, som i första hand
är avsedda för tillgodoseende av en viss myndighets behov, har enligt beslut av
1950 års riksdag inom statistiska centralbyrån inrättats en maskincentral, vilken
utför hålkortstekniska beställningsarbeten åt såväl statliga och kommunala myndigheter
som enskilda uppdragsgivare.. Denna maskincentral har i ekonomiskt avseende
organiserats som en fristående enhet och skall vara ekonomiskt självförsörjande.
Vidare bör nämnas den matematikmaskinanläggning, som efter riksdagens
beslut år 1947 anskaffats och sedermera utvidgats, och med vars hjälp även
mycket komplicerade beräkningar automatiskt utföres på en relativt kort tid. Anläggningen
står under administration av en särskild nämnd, matematikmaskinnämnden,
vars ledamöter utses av Kungl. Maj:t.
Användandet av hålkorts- och matematikmaskiner har inneburit en genomgripande
rationalisering vilken medfört betydande kostnadsbesparingar. Maskinerna
har även gjort det möjligt att lösa sådana invecklade matematiska problem, som
tidigare av ekonomiska skäl varit i praktiken olösbara, och därigenom bidragit till
att stora framsteg gjorts bland annat inom konstruktionsteknikens område.
Beträffande de mera avancerade automatiska maskinerna har den tekniska utvecklingen
under de senaste åren gått mycket snabbt, i synnerhet i Amerikas förenta
stater. Särskilt har härvid utvecklingen på elektronikens område utnyttjats för
konstruktion av elektroniska räknemaskiner med mycket stor kapacitet. Genom att
öka möjligheterna till inmatning av data i och utskrift av resultat från dessa maskiner
har man sökt nyttiggöra maskinerna icke endast för vetenskapliga och tekniska
ändamål utan även för lösande av s. k. databehandlingsproblem av praktisk
karaktär. De nya elektroniska räknemaskinerna kan därför i viss mån sägas kombinera
matematikmaskinens och hålkortsanläggningens egenskaper. Dylika maskinanläggningar
har tagits i bruk i en icke obetydlig omfattning av såväl statliga
myndigheter och institutioner som enskilda företag i Amerika.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
159
Maskiner av nu omförmiilt slag anses kunna komma till användning även i Sve- I Fi
rige. Statens organisationsnämnd har sålunda i skrivelse den 29 mars 19o5 uttalat,
att det är tänkbart att sådana maskiner med fördel skulle kunna användas för
åtskilliga arbetsuppgifter inom statsförvaltningen. Det torde enligt nämnden föreligga
intresse på flera olika håll — inom försvarets centrala myndigheter och
de olika försvarsgrenarna, de affärsdrivande verken samt statistiska centralbyrån
med flera civila myndigheter — att närmare utreda möjligheterna för maskinernas
användning inom respektive verksamhetsområden. Kapaciteten hos en dylik maskin
är emellertid så stor, att nämnden finner det sannolikt att knappast någon
myndighet ensam kan fullt utnyttja densamma. Då vidare anskaffningskostnaden
är mycket hög anser nämnden det värdefullt om samverkan kunde etableras mellan
olika myndigheter i syfte att klarlägga skilda frågor i samband med användning
av en sådan maskinanläggning. En utredning om dessa spörsmål borde enligt
nämndens mening lämpligen bedrivas av en delegation, omfattande ledamöter
med matematikmaskinteknisk och organisatorisk sakkunskap samt representanter
för myndigheter, som är intresserade av att utnyttja maskinen inom sitt verksamhetsområde.
— Även i andra sammanhang har från olika håll inom den statliga
administrationen framkommit intresse för de nya maskinerna.
För att en anläggning med databehandlingsmaskiner av nu omnämnt slag skall
kunna ekonomiskt motiveras, synes det nödvändigt att den kan ianspråktagas för
såväl vetenskapliga beräkningar som praktiska arbetsuppgifter. Emellertid synes
i vårt land för närvarande råda bristfällig kännedom om möjligheten och lämpligheten
av att utnyttja ifrågavarande maskiner för praktiskt bruk. Tillgängliga
uppgifter tyder dock på att de —• såsom också organisationsnämnden i sin förut
omtalade skrivelse antytt -—- kan få en mångsidig och synnerligen betydelsefull
användning inom olika områden. Jag finner det därför angeläget att en närmare
undersökning kommer till stånd om de nya maskinernas allmänna användbarhet.
Sannolikt kan detta ske endast genom ett studium av de utomlands i praktisk drift
använda maskinanläggningarna samt ett inhämtande där av olika tekniska data.
Främst kommer härvidlag Amerikas förenta stater i fråga, men i den mån maskiner
av ifrågavarande slag konstrueras även i andra länder bör uppgifter därom jämväl
inhämtas.
Samtidigt som databehandlingsmaskinernas allmänna prestationsförmåga sålunda
klarlägges, synes en närmare undersökning böra ske för att utröna inom
vilka områden dylika maskiner i vårt land skulle kunna utnyttjas för praktiska
eller vetenskapliga uppgifter. Som exempel på tänkbara områden vilka närmare
bör granskas må, utan anspråk på fullständighet, nämnas bokförings- och utbetalningsväsendet,
statistikverksamheten, forskningsarbeten och konstruktionsberäkningar.
På grundval av en sålunda verkställd kartläggning bör prövas lämpligheten
av att databehandlingsmaskiner kommer till användning inom svensk statsförvaltning.
Härvid är av vikt att de ekonomiska aspekterna beaktas; utgångspunkt
bör var att databehandlingsmaskiner icke skall tagas i anspråk för sådana
arbetsuppgifter, som på ett lika eller mera ekonomiskt sätt kan rationaliseras genom
utnyttjande av konventionella hålkortsmaskiner.
Det synes klart att en anläggning med databehandlingsmaskiner har alltför stor
kapacitet för att den rationellt skall kunna utnyttjas av en enda myndighet eller
institution. Därest de i det föregående berörda undersökningarna ger vid handen,
att databehandlingsmaskiner hör komma till användning inom det statliga området,
bör därför en samordning av olika behov ske. Därvid bör närmare undersökas
för vilka områden en gemensam maskinanläggning kan tänkas med hänsyn till
bland annat angelägenheten av arbetsrutinernas rationalisering och effektivisering
samt arbetsuppgifternas omfattning och tidsmässiga bundenhet. I anslutning Därtill
hör prövas vilken eller vilka maskintyper, som kan tillgodose de föreliggande
behoven, samt storleken av den ifrågakommande anläggningen; lämpligen torde
denna till en början begränsas men därefter successivt utbyggas efter hand som
160
Riksdag sberättelsen
I Fi: 3 > ytterligare erfarenhet vinnes om anläggningens lämplighet och möjligheter för
olika ändamål. Möjligheterna att utnyttja eventuell överskottskapacitet för utförande
mot ersättning av arbeten åt kommunala eller enskilda uppdragsgivare bör
i detta sammanhang beaktas. Vidare bör övervägas i vilken omfattning hålkortsmaskiner
kan erfordras, exempelvis för förberedelsearbeten eller mindre arbeten
av andra slag, ävensom i vad mån nuvarande hålkortsanläggningar inom försvarsmakten
eller hos statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, kommunikationsverken
med flera statliga inrättningar alltjämt blir erforderliga. Likaså bör frågan om
den nuvarande statliga matematikmaskinanläggningens uppgifter och ställning vid
sidan av databeliandlingsmaskiner upptagas till behandling. Särskilt bör därvid
övervägas behovet av en särskild arbetsgrupp med uppgift att fungera som tekniskt
service- och utvecklingsorgan. I anslutning härtill bör den av chefen för
ecklesiastikdepartementet i 1955 års statsverksproposition (VIII ht, p. 366) berörda
frågan om den definitiva organisationen av det statliga matematikmaskinarbetet
tagas under prövning. Matematikmaskinnämnden har för egen de] i sin
skrivelse rörande medelsbehovet för budgetärt 1956/57 starkt understrukit behovet
av en översyn. Bedömningen av denna fråga torde böra ske i samband med
övervägandena om formerna för administrationen av en maskinanläggning för databehandling.
Det synes sålunda i nuvarande läge mindre ändamålsenligt att en ny anläggning
av databeliandlingsmaskiner, den nuvarande matematikmaskinanläggningen och
den till statistiska centralbyrån bundna maskincentralen administreras som tre
skilda organ. En prövning av möjligheterna till samordning av dessa bör därför
företagas. Beträffande administrationen av ett på så sätt erhållet större maskinkomplex
kan olika utvägar tänkas. Den kan sålunda exempelvis antingen som
nämnda maskincentral anslutas till en redan befintlig myndighet eller i likhet med
matematikmaskinnämnden organiseras som ett fristående serviceorgan. Denna fråga
synes kräva ingående överväganden. Ställningstagandet till olika alternativ kan härvid
påverkas av om man på längre sikt bör tänka sig en enda stor centralanläggning
eller flera mindre anläggningar. De långsiktiga samordningsproblemen kommer
härvid in i bilden. —- Frågor rörande personalorganisation och lokalförhållanden
för den tillämnade maskinanläggningen bör även tagas under närmare
prövning liksom också spörsmålet rörande omfattningen och de redovisningstekniska
formerna för en eventuell medelsanvisning över driftbudgeten.
Utredningsarbetet, som tagit sin början, beräknas fortgå under år 1956.
33. Utredning om förutsättningarna för överenskommelser med
näringslivets branschorganisationer angående en begränsning
av avbetalningshandeln.
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 28 oktober 1955 för att genom förhandling
med näringslivets branschorganisationer skyndsamt utröna förutsättningarna
för överenskommelser angående en begränsning av avbetalningshandeln
:
Holmgren, H. K. H., statssekreterare.
Sekreterare:
Hasslev, N.-O. F., amanuens.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under januari månad 1956.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
161
I E
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. Handelsutbildningskommittén (1953: I 11; 1954:1 7; 1955: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23 januari
1948 för att verkställa utredning rörande handelsundervisningens och
handelslärarutbildningens ordnande:
Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;
Alf ort, A. M., direktör;
Elldin, H., rektor;
Hedvall, J. G., rektor;
Jönsson, A., ombudsman;
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;
Rosenberg, G. D., direktör.
Experter:
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, f. d. riksdagsman;
Holmstrand, M. F., rektor;
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare;
Ästrand, B. I., ämneskonsulent.
Sekreterare:
Holmstrand, M. F., rektor.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 ej hållit några
sammanträden in pleno.
Kommittén avgav sitt betänkande I, handelsgymnasierna, den 11 april
1950 (SOU 1950: 12) samt sitt betänkande II, yrkesskolornas handelsundervisning
in. in., den 17 maj 1955 (SOU 1955: 14). Uppdraget är därmed slutfört.
2. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad rörande
visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande tandläkarhögskolor
(1953:1 20; 1954:1 12; 1955:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den 29
december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande;
Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);
It Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdagaberättelsen.
162
Riksdagsberät t elsen
I El 2 Sellmaii, S. P. H., professor, rektor (endast för förhandlingar med Malmö
stad);
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Expert:
Fors, S. R., intendent (även fungerat som biträdande sekreterare).
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 39.
De sakkunniga ha efter utgången av november 1954 icke hållit något sammanträde.
Med skrivelse den 5 juni 1954 ha de sakkunniga till statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet överlämnat förslag till avtal om vissa ändringar
i och tillägg till det avtal angående inrättande och drift av en tandläkarhögskola
i Malmö, som den 17 december 1948 och den 4 januari 1949 träffats
mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan. Avtal
om de ifrågasatta ändringarna i och tilläggen till 1948/49 års avtal har
godkänts såväl av staden som den 17 juni 1955 av Kungl. Maj :t.
Uppdraget att utreda den i närmast föregående arbetsredogörelse omförmälda
frågan om visst samarbete mellan tandläkarhögskolan i Malmö och
Malmöhus läns landstings folktandvård i syfte att trygga högskolans tillgång
på för undervisningen lämpliga patienter har övertagits av de den 17
juni 1955 tillsatta odontologiska förhandlingssakkunniga (se nr 36). De sakkunnigas
uppdrag är därmed slutfört.
3. 1951 års skolstyrelseutredning (1953: I 26; 1954:1 18; 1955: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 28
september 1951 för utredning av vissa frågor rörande enhetsskolans ledning
och lokala organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1951):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Bodestam, G. S. V., folkskollärare;
Flinck, H. L., disponent;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Johansson, C.-E., parkförman, led. av II kamm.;
Johnsson, J. H„ lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Klum, A., rektor;
Sävborg, A. T. D., rektor;
Zetterlund, S. G., folkskolinspektör.
Experter:
Ahlbcrg, G. A., distriktsöverlärare (t. o. in. den 30 maj 1955);
Beskoxv, B., e. o. undervisningsråd;
Brodoxv, K. E. F., folkskolinspektör;
Fredriksson, V., folkskolinspektör (fr. o. in. den 24 jan. 1955);
Fältheim, Å. A., undervisningsråd;
Hernqvist, E., f. d. rektor;
Kärre, Iv., f. d. undervisningsråd.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
163
Sekreterare: I E
Sönnerlind, A. S., t.f. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Bolinder, H. O. V., amanuens.
Direktiven för utredningen, se 1952: 1 E 37 och 1955: 1 E 18.
Utredningen har under tiden december 1954—oktober 1955 hållit 9 sammanträden
in pleno om sammanlagt 25 dagar och 8 delegationssammanträden
om 14 dagar.
Ett sammanträde har hållits gemensamt med 1950 års barnavårdskommitté.
Utredningen har den 4 oktober 1955 avlämnat betänkande angående skolväsendets
lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen (SOU 1955:
31) och den 1 november 1955 i enlighet med erhållet uppdrag ingivit en underdånig
skrivelse angående den kommunala handläggningen av vissa ungdomsfrågor.
Uppdraget är därmed slutfört.
4.1951 års kyrkomöteskommitté (1953:1 28; 1954:1 20; 1955:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning rörande kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1951):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Herlitz, N., professor emeritus, f. d. riksdagsman;
Hultgren, G. A. E., biskop.
Experter:
Hörjel, N. J., t.f. byråchef;
Kjöllerström, S. G., professor;
Lindquist, G. D., domprost.
Sekreterare:
Lidbeck, P. I., hovrättsråd.
Direktiven för kommittén, se 1952: I E 39.
Kommittén har den 8 december 1955 avlämnat betänkande rörande kyrkomötets
grundlagsenliga befogenheter in. in. (SOU 1955:47). Uppdraget är
därmed slutfört.
5. Utredning av frågan om utnyttjande av de nya vetenskapliga rönen på
audiologicns och audiometriens område i vården av döva barn (1953: l 29;
1954:I 21; 1955: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1951 :
Nygren, Hildur K., undervisningsråd, förutvarande statsråd.
164
Riksdagsberättelsen
I El 5 Experter:
Fant, C. G. N., civilingenjör;
Holmgren, L. K. A., laborator;
Malm, N. T. B., rektor;
Wedenberg, E., med. dr.
Sekreterare:
Hellblom, Inga G., fil. kand., fru.
Utredningen har den 17 juni 1955 avgivit betänkande rörande det döva
barnets språk- och talutveckling (SOU 1955: 20). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunniga för utredning rörande upprättande i Stockholm av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut (1953:1 30; 1954:1 22;
1955:I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1952 för
att verkställa utredning angående upprättande i Stockholm av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut under medverkan av Unesco:
Sandler, R. J„ f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Crarnér, C. H., professor, rektor;
Lindblad, B., professor;
Norinder, E. H., professor;
Ångström, A. K., överdirektör.
Sekreterare:
Eriksson, C. E. R., e. o. förste byråsekreterare i Svenska unescorådet.
Efter avgivandet av förslag angående upprättande av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut i Stockholm (stencilerat) den 10 september
1954 ha de sakkunniga icke bedrivit någon verksamhet (jfr 1954: I E
22). Uppdraget är slutfört.
7. Psykologutredningen (1954:1 32; 1955:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 maj 1953 för utredning
av med psykologutbildningen sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 18 maj 1953):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., överläkare;
Elmgren, J. K. G., professor;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Lindblom, P., rektor;
Nordqvist, O. H., direktör, led. av II kamm.
Experter:
Eriksson, Greta C. V., bibliotekarie;
Grendin, K. V., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
165
Husen, T., professor; I Et 8
Segerstedt, T., professor;
Wold, H., professor.
Sekreterare:
Härnqvist, K., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 32.
Utredningen har under tiden december 1954—april 1955 hållit 3 sammanträden
om sammanlagt 5 dagar.
Utredningen har den 19 april 1955 avlämnat ett den 11 mars 1955 dagtecknat
betänkande angående psykologisk utbildning och forskning (SOU
1955: 11). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Realskoleutredningen (1955: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1954 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande skolväsendets utbyggnad på
realskolestadiet under övergångstiden före enhetsskolans genomförande (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1954):
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Helén, N. G., fil. dr, led. av II kamm.;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;
Kyling, K. F. F., borgarråd, f. d. riksdagsman.
Experter:
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;
Dahr, Elisabeth, rektor;
Ekblom, Rangel, rektor;
Ernolv, C. J., lektor;
Haage, E. H., folkskolinspektör;
Hernqvist, E., f. d. rektor;
Herrström, G., adjunkt;
Lindgren, H. G. I., förste aktuarie;
Quensel, C. E., professor.
Sekreterare:
Lundblad, H. R., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare:
Magnusson, Agnes T. C., e. o. kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I E 33.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 18
sammanträden.
Utredningen har den 19 december 1955 avgivit sitt betänkande: »Realskolan
under övergångstiden» (SOU 1955:53). Uppdraget är därmed slutfört.
166
Riksdag sberättelsen
I Ej 9 9- Sakkunniga för viss utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakt
(1955: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1954 för
att verkställa viss utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakt (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 november 1954):
Olsson, K. J., landshövding, ordförande;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Braconier, J., redaktör, led. av II kamm.;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sekreterare:
Trysén, S. O., förste länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1955: I E: 38.
Utredningen har under tiden december 1954—april 1955 hållit 11 sammanträden.
Utredningen har den 7 april 1955 avgivit betänkande: »Lärares tillsyn
över skolmåltider» (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
10. Lärarhögskolekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1955 för att
i egenskap av särskild kommitté inom ecklesiastikdepartementet fortsätta
förberedelsearbetena för den första lärarhögskolan i avvaktan på att särskild
styrelse för lärarhögskolan bleve tillsatt:
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Brevner, E. A. J., undervisningsråd;
Curtman, C. W„ överdirektör;
Husén, T., professor;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd, tillika sekreterare.
Kommittén har intill den 30 juni 1955 hållit 9 sammanträden.
Framställning om avlöningsanslag och omkostnadsanslag för lärarhögskolan
budgetåret 1955/56 har avgivits den 18 februari 1955.
Hos Stockholms folkskoledirektion har kommittén den 23 februari 1955
hemställt, att direktionen ville företaga sådana åtgärder, att förberedande
pedagogisk försöksverksamhet läsåret 1955/56 upptoges inom Fredhällsområdet.
Till styrelsen för lärarhögskolan har överlämnats förslag till vissa riktlinjer
för lärarhögskolans verksamhet läsåret 1956/57, förslag till lärarhögskolans
verksamhet läsåret 1956/57 och till löner och ersättningar vid lärarhögskolan
ävensom vissa på grundval av dessa förslag verkställda kostnadsberäkningar
för budgetåret 1956/57.
Kommitténs verksamhet har upphört i och med att Kungl. Maj:t den 30
juni 1955 tillsatt en särskild styrelse för lärarhögskolan.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
167
I E: 11
15. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 195(5
11. Chalmerska byggnadskommittén (1953:1 9; 1954: 15;
1955: 1 8)
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937 tillsattes
en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd, samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes den 18 november 1938.
Kommitténs sammansättning under år 1955:
ledamöter av huvudkommittén:
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Hansson, G. H., civilingenjör, kassaförvaltare, v. ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., rektor;
ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:
Hammar, O. G., professor;
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rvdbeck, O. E. H., professor;
ledamot av kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:
Nordström, H. F., f. d. överdirektör;
ledamöter av kommitténs sektion för Chalmers kårhus:
Ahlquist, B. teknolog;
Berndtsson, P.-G., kamrer;
Heyman, H., direktör;
Synnelius, R„ teknolog.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., högskoleintendent.
Arkitekt och arbetschef:
Wernstedt, C. M., professor emeritus.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(int. Nordwall). Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg, tel. 18 74 40
(prof. Wernstedt).
Kommittén har under tiden den 21 november 1954 -den 19 november
1955 hållit 6 sammanträden.
Under året har kommittén anlitat följande experter: civilingenjör A. Lidholm
i frågor rörande utrustning för de starkströmstekniska laboratorierna;
168
Riksdagsberättelsen
I E: 11 K- Bålströms ingenjörsbyrå angående värme, ventilation och sanitet, professor
S. O. Asplund angående byggnadstekniska konstruktionsfrågor och
civilingenjör T. Norrman angående elektriska anläggningar. Högskolans
professorer och lärare ha anlitats i frågor rörande planering och utrustning
av byggnaderna.
Byggnadskommitténs arbete har under året främst varit knutet till följande
byggnadsföretag:
Nybyggnad för institutet för konserveringsforskning: Arbetet med uppförande
av nybyggnad för institutet för konserveringsforskning är praktiskt
taget slutfört. Dock har av olika skäl den i anslutning till institutet planerade
vaktmästarbostaden ännu icke kunnat påbörjas.
Nybyggnad för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola: Samtliga
de i nybyggnadskomplexet för avdelningen för elektroteknik ingående byggnadsdelarna
äro nu färdiga med undantag för vissa detaljer i de starkströmstekniska
laboratoriernas omfattande utrustning. För elektronikinstitutionen
har på Råö i Onsala uppförts en förråds- och garagebyggnad.
Nybyggnad för maskinteknik: Nybyggnaderna för de maskin- och motortekniska
laboratorierna äro nu i det närmaste färdiga och ha i viss utsträckning
tagits i bruk för undervisning och forskning.
Nybyggnad för Chalmers studentkår: Arbetet med att uppföra en tillbyggnad
till Chalmers kårhus, innehållande ekonomilokaler och matsal, har påbörjats.
Byggnaden finansieras med medel, som ställts till studentkårens
förfogande som ett ränte- och amorteringsfritt lån.
Yttre arbeten: Å Nya Chalmersområdet har kommittén fortsatt sitt arbete
med att iordningställa vägar och att utföra planterings- och uppsnyggningsarbeten.
Av byggnadskommittén uppförda byggnader för avdelningens för elektroteknik
svagströmstekniska institutioner samt för kraft- och värmecentral
vid högskolan ha överlämnats till byggnadsstyrelsen.
12. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1953: I 10;
1954:1 6; 1955:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Brunnberg, H. A., byggnadsråd (fr. o. m. den 1 oktober 1955);
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Lindegren, S. G., byggnadsråd (t. o. in. den 30 september 1955);
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor.
Arkitekt:
Ahrbom, N. O., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 169
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och j j;
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945:1 E: 30 och 1947: I E: 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande experter ha under år 1955 biträtt kommittén, nämligen ingenjörsfirman
Jacobson och Widmark och professorn H. S. E. Nyländer i statiska
konstruktionsfrågor, Frändfors konsulterande ingeniörsbyrå i frågor
rörande uppvärmnings-, ventilations- och sanitetsanläggningar samt elektriska
prövningsanstalten aktiebolag för elektriska installationsarbeten.
Dessutom har olika vid högskolan anställda lärare anlitats såsom experter
vid planering och utrustning av nya laboratorier.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fyra arkitekter
och ingenjörer samt ett kanslibiträde.
Under tiden december 1954—november 1955 har kommittén hållit fyra
sammanträden.
Under året har arbetet med uppförande av nybyggnad för vattenbyggnadslaboratorium
samt schaktnings- och markarbeten för nybyggnader för avdelningarna
för arkitektur och väg- och vattenbyggnad pågått. Vattenbyggnadslaboratoriet
beräknas vara färdigställt under våren 1956. Schaktningsoch
markarbetena äro slutförda, och byggnadsarbetena för de planerade nybyggnaderna
för avdelningarna för arkitektur och väg- och vattenbyggnad
ha igångsatts under november månad 1955.
13. Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna (1953: I 13; 1954: I 8;
1955:1 11)
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för att
handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.
Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj:t om ändrad sammansättning
av kommittén samt uppdrog åt kommittén att förbereda och
verkställa upphandling av utrustning för tandläkarhögskolan i Stockholm
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1951). Genom skrivelse den 30 september
1955 har kommittén slutredovisat detta uppdrag.
I kungl. brev den 17 juni 1955 har åt kommittén uppdragits att utrusta
den beslutade odontologiska högskolekliniken i Umeå samt att ombesörja
erforderlig komplettering av utrustningen för preklinisk och övrig undervisning
vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fors, S. R., intendent, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T. H., t.f. laborator;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
1*0 Riksdag sberättelsen
1 ti 13 Av byggnadsstyi elsen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnad ledamot
: ,
Brunnberg, H. A., byggnadsråd.
Expert:
Kihlman, K. H., verkmästare.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49, 1952: I E 18 och 1954: I E 8.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 1 samt
dess arbetsutskott 3 sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1956.
14. 1948 års konstutredning (1953:1 16; 1954:1 10; 1955:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Cassel, N. A., konstnär;
Lind, A., redaktör;
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, intendent;
Norlén, E. A., folkskolinspektör;
Strömbom, S. G. M., professor.
Experter :
Ahnsjö, S. O. R., docent, överläkare;
Borrman, M. Kristina O., småskollärarinna;
Davidsson, Greta, konsulent i kvinnlig slöjd;
Lindahl, Annie, folkskollärarinna;
Strandman, O. S. T., teckningslärare.
Sekreterare:
Lindhagen, N„ intendent.
Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 45 71 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 39.
De sakkunniga har under tiden december 1954—november 1955 hållit
sammanträden 11 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av
enskilda ledamöter samt sekreteraren ägt rum.
Utredningen har den 15 augusti 1955 avgivit yttrande angående kulturfondsutredningens
betänkande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1956.
15. 1948 års tekniska skolutredning (1953: I 17; 1954:1 11; 1955: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 och den
27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
171
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande; 1 J); ](j
Ericsson, Å. H., ingenjör;
Hellman, O. A., överingenjör (t. o. in. den 4 oktober 1955);
Josephson, K. O., byråchef;
Karlbom, T. O., studierektor;
Lien, M., lektor;
Linnman, M. O. J., lektor (fr. o. in. den 7 oktober 1955);
Nordhult, A., rektor;
Skantze, L.-O. H., civilingenjör, f. d. riksdagsman (avliden den 6 oktober
1955);
Westman, J. O., ingenjör;
Österberg, L., civilingenjör.
Experter:
Dahlin, G. E., lektor;
Danielsson, F. E., lektor;
Gårdstedt, H. B., yrkesskoldirektör;
Johannesson, P. A., lektor;
Lindstrand, O. F., rektor;
Nilsson, J. V. E., lektor;
Rossipal, E. K. F., adjunkt;
Wik, K. S., lektor.
Sekreterare:
Källström, P.-E., byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 40.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 17
sammanträden.
Utredningen har under året avgivit sitt betänkande: Tekniska skolutbildningen
(SOU 1955:21).
Av utredningens arbetsuppgifter återstår frågan om ordnandet av teknisk
privatistexamen. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1956.
16. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö (1953: I 21; 1954: I 13; 1955:1 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser:
Nordström,
J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Utredningsmannens bostad. Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 E 40.
Sedan förslag till stadgar för tandläkarhögskolorna (stcncilerat) den 21
december 1950 ingivits till ecklesiastikdepartementet och preliminärt för
-
172
Riksdag sberättelsen
I E: 16 slag till stadga angående de odontologiska examina under år 1951 uppgjorts
har den sakkunniges arbete legat nere i avbidan på beslut om definitivt ordnande
av den s. k. prekliniska undervisningen. Sedan numera dylikt beslut
fattats, kommer arbetet att återupptagas.
17. 1950 års prästvalskommitté (1953:1 23; 1954:1 15; 1955:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
verkställa en översyn av prästvalslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):
Göransson, H. P., överdirektör, ordförande;
Gustafsson, F. E., f. d. banvakt, led. av II kamin.;
Hassler, O. L. I., teol. dr, domkyrkosyssloman;
Hörjel, N. J., t.f. byråchef;
Malmeström, E. A. C., biskop.
Sekreterare:
Bohman, H. Å., förste arkivarie.
Biträdande sekreterare:
Blix-Holmberg, I. N. G., e. o. kanslisekreterare (fr. o. in. den 23 maj 1955).
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för kommittén, se 1951: I E 43 och 1954: I E 15.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
8 dagar. Dessutom ha sammanträden hållits mellan vissa ledamöter av kommittén
och sekreterarna. Kommittén avser att i början av år 1956 framlägga
sitt slutbetänkande, innehållande förslag till ny lagstiftning om tillsättning
av prästerliga tjänster i pastorat.
18. 1951 års tandlåkarkommitté (1953:1 25; 1954:1 17; 1955:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1951 för utredning
rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande;
Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Mikaelsson, H„ lantbrukare, landstingsman;
Oldmark, I., tandläkare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter :
Fors, S. R., intendent (även fungerat som biträdande sekreterare);
Kihlman, K. H., verkmästare;
Lönnerblad, T. H., t.f. laborator;
Nyquist, G., professor;
Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
173
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreterarens bo- J Jj]; •_>()
stad; tel. 25 13 30.
Direktiven för kommittén, se 1952: I E 36.
Kommittén har under tiden den 18 november 1954—den 20 november 1955
hållit 3 sammanträden. Dessutom har ett inom kommittén bildat arbetsutskott
sammanträtt ett stort antal gånger.
Kommitténs arbete har varit inriktat på att utreda frågan om förbättrad
utbildning av de hjälpkrafter, som skola biträda tandläkarna vid tandvårdsarbetet.
19. Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga (1953:1 27; 1954:1 19;
1955:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning rörande frågor i samband med restaureringen av Uppsala
domkyrka (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1951):
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Berthelson, G. B., förste antikvarie;
Borelius, A. J. T., museiintendent;
Engkvist, O. T., byggnadsingenjör;
Herrlin, G. O. J., domprost;
Lindblom, A. A. F, professor;
Lundh, H. T., rektor.
Experter:
Brådhe, P. S. S., f. d. förste byråingenjör;
Granholm. J. Hj., professor.
Sekreterare:
Holmvall, H. J. P., förste länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel. 390 60.
Direktiven för utredningen, se 1952: I E 38.
Under tiden december 1954—november 1955 ha de sakkunniga hållit 10
sammanträden.
Sedan de sakkunniga hösten 1954 beslutat företaga ytterligare utredning
angående sättet för västpartiets restaurering, har utredningsarbetet härutinnan
numera slutförts. De sakkunnigas betänkande har slutjusterats och
beräknas avlämnas i början av år 1956.
20. Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område
(1953: I 31; 1954: I 23; 1955: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för översyn
av grunderna för statsbidragen till skolmåltider samt till anskaffande
av skollokaler och tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1952):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Cassel, L. D„ lantbrukare, led av II kamm.;
174
liiksdagsbe rättelsen
1 E: so Gillström, A. K., chefredaktör, led av I kamm.;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;
Reuterswärd, B. E., kansliråd;
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Elison, M. L., förste aktuarie.
Sekreterare:
NVennerberg, A. H., kamrerare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1953: I E 31.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit 15
sammanträden. Ett av de sakkunniga utsett arbetsutskott har vidare haft
ett flertal sammanträden. Arbetet har emellertid delvis legat nere i avvaktan
på vissa resultat från andra utredningar.
De sakkunniga ha den 15 oktober 1954 avgivit betänkande med förslag angående
statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare (SOU 1954: 27).
Det återstående arbetet att verkställa översyn av grunderna för statsbidragen
till skolmåltider och till anskaffande av skollokaler beräkna de sakkunniga
kunna fullgöra under år 1956.
21. Sakkunnig för avveckling av 19b6 års skolkommissions arbete och för
utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
(1953:I 35; 1954:I 27; 1955:I 24)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952 för att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels ock
utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:
Arvidson, E. S. Å., rektor.
Experter:
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nord, C. H., förste byråsekreterare;
Stenholm, I. Britta, folkskolinspektör;
Wirdenius, H., civilingenjör.
Lokal: Folkskoleseminariet för kvinnliga elever, Maria Prästgårdsgata 9;
tel. 41 03 80.
Arbetet med avvecklingen av 1946 års skolkommissions arbete har koncentrerats
till slutredigeringen och tryckningen av kommissionens sista betänkande
om vissa problem rörande enhetsskolans målsättning och inre
arbete. Betänkandet väntas kunna överlämnas i början av 1956.
Med experterna för utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
ha under året ett sammanträde och en rad enskilda överläggningar
hållits.
Arbetet beräknas bliva avslutat under 1956.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
175
1 E: 23
22. Stiftskansliutredningen (1954: I 28; 1955: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952 för
att verkställa utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari
1953):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Bruno, G. F., e. o. byrådirektör;
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Experter:
Gierup, B. I., stiftssekreterare;
Grönkvist, S. L., stiftsjägmästare;
Thorell, K. L., skogsförvaltare.
Sekreterare:
Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare (t. o. m. den 23 oktober 1955);
Tingström, A. L., e. o. stiftsnotarie (fr. o. in. den 24 oktober 1955).
Biträdande sekreterare:
Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 24 oktober 1955).
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
Direktiven för utredningen, se 1953: I E 28.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
två gånger. På grund av mellankommande omständigheter har utredningsarbetet
icke kunnat bedrivas i den omfattning som avsetts. Sedan utredningsarbetet
från november 1955 kunnat återupptagas i full utsträckning
beräknas det kunna slutföras under 1956.
23. Sakkunnig för utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken
(1954: I 30; 1955: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1953 för att
utarbeta förslag till de ändringar i kyrkohandboken, som avses i kyrkomötets
skrivelse den 6 oktober 1951, nr 3, i anledning av i kyrkomötet väckt
motion angående alternativt aftonsångsritual:
Palmer, N. E., t. f. kyrkoherde.
Lokal: S:t Jacobs församlingshus, Jakobsgatan 2, Stockholm; tel. 20 69 50
(tjänsterum), 11 88 61 (bostad).
Den sakkunnige har under tiden december 1954—november 1955 dels vetenskapligt
sysslat med liturgiska frågor sammanhängande med uppdraget,
dels trätt i förbindelse med personer, som äro liturgiskt kunniga och som
ha en praktisk erfarenhet av gudstjänstlivet i svenska kyrkan och med dem
dryftat möjligheterna att utforma aftonsång som s. k. psalmvesper.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första hälften av år 1956.
I E:24
176 Riksdagsberättelsen
24. Församlingsstyrelsekommittén (1954:1 31; 1955:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 39 april 1953 för att
verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Löthner, O. A., f. d. lagman, f. d. riksdagsman, ordförande (avliden den 14
oktober 1955);
Olsson, A., redaktör, andre vice talman, led. av II kamm. (ordförande fr. o.
in. den 7 november 1955);
Brolin, N.-E., kansliråd;
Ekblom, S. G., hovrättsråd;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Hoppe, E. C., kontraktsprost, led. av II kamm.;
Kaijser, F. J„ sekreterare i svenska stadsförbundet;
Victor, J. C., hovrättsråd, (fr. o. m. den 7 november 1955).
Sekreterare:
Hellquist, G. E. T., hovrättsråd.
Lokal: Björnbärsgatan 7, Göteborg; tel. 18 40 03.
Direktiven för utredningen, se 1954 I E 31.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 sammanträtt
23 dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
25. 1953 års kyrkomusikersakkunniga (1954: I 33; 1955: I 29)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 för att dels verkställa utredning
rörande möjligheterna att inrätta en ny form av kyrkomusikertjänster,
särskilt lämpad för sådana speciella förhållanden som råda i bland
annat Skåne, dels ock verkställa den översyn i övrigt av kyrkomusikerstadgans
bestämmelser, som utredningsmännen kunna finna påkallad:
öhman, G. B., byråchef;
Löwbeer, H., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De sakkunnigas utredningsarbete har under år 1955 i huvudsak slutförts,
överläggningar ha ägt rum med vederbörande fackorganisation samt representanter
för domkapitlen i Skara och Lund. De sakkunnigas betänkande
är under sammanställande och avses skola avlämnas i början av år 1956.
26. Biskopsvalskommittén (1954: I 34; 1955:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till ändrade grunder för val av
biskop och i samband därmed överse gällande bestämmelser på området
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1953):
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
177
Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande; [ J); 27
Forknian, G. A. P., komminister;
Lodenius, V. G., hemmansägare, andre vice talman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Danielsson, O. H. N., förste stiftsnotarie.
Lokal: Riksdagshuset; tel 22 46 00 anknytn. 75 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1954:1 34.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 5 sammanträden.
Kungl. Maj:t har den 27 juli 1955 anbefallt kommittén att vid fullgörandet
av sitt uppdrag verkställa översyn jämväl av de för ärkebiskopsval gällande
bestämmelserna.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1956.
27. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1954:1 35; 1955:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för
att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildningsoch
lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1953):
Öhman, G. B., byråchef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmvall, Karin M., rektor;
Johansson, K. I„ professor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Ernest, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johansson, Anna-Stina, rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytning 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955:I E 31.
Genom beslut den 4 februari 1955 har Kungl. Maj :t förordnat, att utredningsuppdraget
skall omfatta jämväl frågan om utbildning av ekonomiföreståndarinnor.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 18 sammanträden.
Därutöver har ett antal överläggningar ägt rum mellan vissa
ledamöter av kommittén och mellan ordföranden och experterna. Vidare
har ordföranden jämte några ledamöter av kommittén haft överläggningar
med företrädare för Uppsala läns landsting angående viss del av kommitténs
utredningsuppdrag. Under arbetsåret har en prognosundersökning
rörande det framtida behovet av lärarinnor på det husliga området
slutförts.
12 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdagsberättelgen.
178
Riksdagsberättelsen
Kommittén beräknar framlägga sitt betänkande om seminarieutbildningen
av lärarinnor under första halvåret 1956. Därefter avser kommittén att
påbörja utredningen om forskning och högre utbildning på näringslärans
område m. m. Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1956.
28. 195b års medicinska utrustningskommitté (1955:1 32)
Den 4 juni 1954 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté för att handhava
frågan om utrustning av den bakteriologiska institutionen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och därmed sammanhängande spörsmål.
Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera dels genom Kungl. Maj :ts
beslut den 11 februari 1955 till att omfatta frågan om möjligheterna för ett
samgående i fråga om verkstadsdriften mellan de teoretiska institutionerna
vid medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg dels ock genom Kungl.
Maj :ts beslut den 30 juni 1955 till att omfatta frågan om inredning och utrustning
av institutionen för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet.
Kommitténs sammansättning under år 1955:
Sakkunniga:
Dillner, H. J., expeditionschef, ordförande;
Brunnberg, H. A., byggnadsråd;
Fors, S. R., intendent;
Gard, S., professor (fr. o. m. den 30 juni 1955, frågor rörande inredning och
utrustning av institutionen för virusforskning vid karolinska institutet);
Hydén, V. H., professor (fr. o. m. den 11 februari 1955, frågor rörande verkstadsdriftens
anordnande vid medicinska fakultetens teoretiska institutioner
vid universitetet i Göteborg);
Malmgren, B. R., professor (frågor rörande utrustning av den bakteriologiska
institutionen vid karolinska institutet).
Experter:
Hallendorff, C. J. H., professor (fr. o. m. den 11 februari 1955, frågor rörande
verkstadsdriftens anordnande vid medicinska fakultetens teoretiska
institutioner vid universitetet i Göteborg);
Kihlman, K. H., verkmästare.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., amanuens (t. o. m. den 31 augusti 1955);
Cederlund, B. E. M., e. o. kanslisekreterare (fr. o. in. den 1 september 1955).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Kommittén har under tiden december 1954—oktober 1955 hållit 13 sammanträden.
Kommitténs arbete med upphandling av utrustning för den bakteriologiska
institutionen vid karolinska institutet har fortskridit enligt uppgjord
planering. Kommittén har framlagt förslag dels den 28 februari 1955 i fråga
om anskaffning av verkstadsutrustning för den bakteriologiska institu
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 179
tionen vid karolinska institutet (stencilerat) dels ock den 4 juli 1955 i fråga J J)
om verkstadsdriftens anordnande vid medicinska fakultetens teoretiska institutioner
vid universitetet i Göteborg (stencilerat). Kommittén har vidare
i skrivelse den 31 oktober 1955 framlagt kostnadsberäkningar m. m. avseende
inredning och utrustning för institutionen för virusforskning vid karolinska
institutet.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1956.
29. Sakkunniga för utarbetande av bihang till kyrkohandboken (1955: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
utarbeta förslag till bihang till kyrkohandboken:
Borgenstierna, C. G. M., domprost, ordförande;
Murray, G. R. O., t. f. kyrkoherde, tillika sekreterare;
Palmer, N. E., t. f. kyrkoherde.
Lokal: Adolf Fredriks församlingshus, Holländargatan 16, Stockholm, tel.
11 37 75 (sekreterarens bostadstelefon 21 36 63).
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit åtta
sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under förra delen av 1956.
30. Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestämmelser om den kyrkliga
verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
(1955:I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att biträda
med översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31
januari 1896 (nr 96 s. 1) och i övrigt meddelade särskilda bestämmelser rörande
den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
inom Härnösands och Luleå stift:
Jonzon, B. I. J., biskop.
Experter:
Klefbom, K. H. N., stiftssekreterare, tillika sekreterare;
Ruong, J. I., nomadskolinspektör.
Den sakkunnige har under tiden december 1954—november 1955 hållit
sammanträden med experterna under 2 dagar, varjämte ett flertal överläggningar
mellan den sakkunnige och sekreteraren ägt rum. Uppgifter om lapska
och finska språkens användning i kyrkans verksamhet in. in. ha infordrats.
Uppsättning av koncept till betänkande pågår.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1956.
31. Seminarieutredningen (1955:1 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande folk- och småskoleseminariernas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1954):
180
Riksdagsberättelsen
I E: 31 Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Brevner, E. A. J., undervisningsråd;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Levander, Ruth M., övningsskollärare;
Nilsson, Eric S., rektor;
Sondén, E. Ingeborg, småskollärare;
Svensson, K. O. Börje, rektor.
Experter för utarbetande av kursförslag med anvisningar för en treårig
småskollärarutbildning:
Adding, Hjördis, övningslärare;
Almgren, Karin M., övningslärare;
Ander, C. G., e. o. övningslärare;
Berg, Gunhild J., övningslärare;
Bohlin, J. V., seminarieadjunkt;
Bredby, A. H., seminarieadjunkt;
Ekerot, B. O. A., övningslärare;
Eländer, Karin S. E., seminarieadjunkt;
Ernolv, C. J., lektor;
Freygård, K. G., rektor;
Green, S. A. G., övningsskollärare;
Gustaver, B. A. G., lektor;
Jeppson, C. H. Maria, rektor;
Kronborg, O. B. E., rektor;
Lemke, Dagmar, e. o. övningslärare;
Lilja, E. A., rektor;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Lundberg, G. H., e. o. lektor;
Modess, O. F. R., lektor;
Nordström, C. E. V., övningslärare;
Noréhn, Märtha, e. o. övningslärare;
Nyman, H. S., e. o. seminarieadjunkt;
Näsmark, Anna-Lisa, lärare;
Petrén-Overton, Harriet Ch. L., seminarieadjunkt;
Rudmark, A. Karin E., övningslärare;
Sonnander, T. A., övningslärare;
Swedberg, S. B., lektor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Trane, Hj. A., e. o. lektor;
Vanäs, K. G. E., lektor;
Widéen, A. T. E., seminarieadjunkt;
öster, J. R., lektor.
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr.);
rikssamt. 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
181
Direktiven för utredningen, se 1955:1 E 36. I El 33
Genom beslut den 25 mars 1955 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att verkställa en allmän översyn av gällande stadga och undervisningsplan
för folkskoleseminarierna.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 28
sammanträden om sammanlagt 39 dagar. Vidare har utredningen under
sammanlagt 15 dagar besökt flertalet folk- och småskoleseminarier.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under förra hälften av år 1956.
32. Mälsåkersutredningen (1955:1 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1954 för
att verkställa dels de med restaureringen av Mälsåkers slott sammanhängande
utredningar i skilda hänseenden, som angivits i reservation till statsutskottets
utlåtande nr 8/1954, punkten 63, dels ock de utredningar i övrigt,
som utredningsmännen kunna finna påkallade i samband med frågan om
fortsatt statlig medelsanvisning för Mälsåkers slotts iståndsättande:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Westlund, P.-O. E., antikvarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Nyköping, tel. 170 00.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit fyra
sammanträden. Den 1 februari 1955 avlät utredningen, sedan preliminär
kompletterande överenskommelse träffats med slottets nuvarande ägare,
skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan, att Kungl. Maj :t måtte med det
snaraste till avgörande upptaga frågan om mottagande av ifrågavarande
gåva.
Utredningen har följt det väsentligen med statsmedel bedrivna arbetet
med avhjälpande av skadorna på slottets yttre in. m. Sedan byggnadsstyrelsen
ställt arkitekten K. E. Hjalmarson till utredningens förfogande, har vidare
enligt direktiv från utredningen undersökning verkställts om iståndsättande
under år 1956 av vissa särskilt betydelsefulla delar av slottets inre.
Förberedande undersökningar ha igångsatts angående slottets användning i
restaurerat skick.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1956.
33. Utredning rörande fortsatt upprustning av Stockholms högskola
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1955 för
att utarbeta av riksdagen i skrivelse den 25 maj 1954, nr 323, begärd organisationsplan
för upprustning av Stockholms högskola och verkställa de utredningar
i övrigt, som utredningsmannen kan finna påkallade i samband
härmed:
Arén, T. S., byråchef.
Sekreterare:
Palmstierna, T. C. O. K., friherre, förste byråsekreterare.
182 Riksdagsberättelsen
I Et 33 Lokal: Drottninggatan 1—3; tel. 11 71 52 eller riksgäldskontoret, växel
22 12 20.
Utredningen har den 24 oktober 1955 avgivit en skrivelse angående tekniska
högskolans i Stockholm fortsatta utbyggnad, i vad densamma berör
Stockholms högskolas lokalförhållanden, och den 28 december 1955 avlämnat
ett betänkande med utredning och förslag angående förstärkning av
Stockholms högskolas personalorganisation, m. m.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
34. 1955 års ungdomsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för
att verkställa utredning om statligt stöd åt politiska ungdomsorganisationers
ungdomsvårdande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari
1955):
Lund, R. F., undervisningsråd, ordförande;
Isacson, E. B. J„ lantmästare;
Johnson, B. V., förbundsordförande;
Larsson, T., landstingsman;
Lindbergson, K. A., kanslichef;
Löfberg, A. F. B., förbundsordförande.
Expert:
Gråby, L. G. L., konsulent.
Sekreterare:
Petersson, T. R., pol. mag.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 28
januari 1955):
Ett betydelsefullt led i strävandena att förbättra samhällets ungdomsvård utgör
det statliga stödet åt ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet, som 1954 års
riksdag med bifall till Kung. Maj:ts proposition nr 156 beslutade om samtidigt med
att ställning togs till den framtida nykterhetspolitiken. Det statliga stödet avser utbildning
av ungdomsledare, ungdomsorganisationernas instruktionsverksamliet,
upplåtelse och utrustning av lokaler, ungdomsidrotten samt främjande av fritidsverksamhet
bland ungdomen genom anordnande av s. k. fritidsgrupper. Vad de
fyra förstnämnda områdena beträffar utgår statsunderstödet till riksomfattande
ungdomsorganisationer. I fråga om fritidsgrupperna skall de auktoriserade studieförbunden
eller kommun stå som huvudman för verksamheten. Närmare bestämmelser
om nu avsett statsunderstöd har meddelats bland annat i kungörelsen den
30 juni 1954 (nr 575) angående statsunderstöd till ungdomens förenings- och fritidsverksamhet.
I överensstämmelse med ett i propositionen gjort och av riksdagen godtaget uttalande
har i kungörelsen föreskrivits, att bidrag enligt kungörelsen icke må utgå
till politiska organisationer. Beträffande ifrågavarande undantag för de politiska
organisationerna må anföras följande.
Vid sin hemställan om bemyndigande att tillkalla den utredning angående stöd
åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande sammanslutningar, vars betänkande
kom att ligga till grund för propositionen 1954: 156 och därmed för riks
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 183
dagens beslut om här avsett statsunderstöd till ungdomens förenings- och fritids- J J]; 35
verksamhet, anförde chefen för finansdepartementet (protokollet över finansärenden
den 22 maj 1953) bland annat, att de politiska ungdomsorganisationerna
visserligen utförde ett erkännansvärt ungdomsvårdande arbete men att deras
huvudsyfte vore att driva politisk verksamhet. Statsstöd till de politiska ungdomsorganisationerna
syntes med hänsyn härtill vara förenat med särskilda problem.
Med tanke på den skyndsamhet varmed ifrågavarande utredning borde bedrivas,
syntes det därför mindre lämpligt att i uppdraget inbegripa denna fråga.
Vid min anmälan av nyssnämnda utrednings betänkande och däröver avgivna
remissyttranden (prop. 1954: 156) berörde jag frågan om de politiska ungdomsorganisationernas
ställning i ungdomsarbetet och framhöll bland annat, att en förutsättningslös
utredning av frågan om statligt stöd till dessa sammanslutningars
ungdomsvårdande verksamhet borde komma till stånd. I anslutning härtill meddelade
jag min avsikt att hos Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att tillkalla
särskilda sakkunniga i detta syfte. Riksdagen har för sin del ställt sig positiv
till tanken på en dylik utredning. Jag torde därför nu få återkomma till detta
ärende.
De politiska ungdomsförbunden spelar en viktig roll inom ungdomsvården. Deras
insatser för medborgarfostran och upplysning i samhälleliga frågor måste i ett
fritt och demokratiskt samhälle tillmätas en mycket väsentlig betydelse. Betänkligheter
kan emellertid anföras mot att med statsmedel stödja deras propagerande
för ett visst politiskt parti. Däremot bör de ha samma rätt som andra ungdomsorganisationer
att erhålla statligt stöd för det betydelsefulla arbete de bedriver exempelvis
inom studieverksamhetens och fritidssysselsättningarnas område. Även om
detta arbete kan sägas vara ägnat att indirekt stödja dessa sammanslutningars politiska
verksamhet, talar starka rättviseskäl för att de icke av denna orsak förmenas
ett stöd av den typ, som tillerkänts andra ungdomsorganisationer. Den centrala
uppgiften för den tillämnade utredningen bör därför vara att söka utröna, hur samhället
skall kunna genom ekonomiskt stöd främja den ungdomsvårdande verksamhet,
som bedrives av de politiska ungdomsorganisationerna, utan att därvid rent
partipolitiska syften tillgodoses, samt vilka medel, som kan stå till buds för att garantera
att därvid endast de ändamål tillgodoses, som innefattas i propositionen
1954: 156 om stöd till ungdomens förenings- och fritidsverksamhet.
Under angivna förutsättningar synes mig frågan om bidrag till kurser, avsedda
för undervisning i ungdomssociala och därmed närbesläktade ämnen av allmän
betydelse för ungdomsarbetet, förtjäna särskild uppmärksamhet. En annan form
av stöd, som bör övervägas, är bidrag till instruktörsverksamhet. Härvid synes böra
undersökas, om bidrag för instruktörsverksamhet lämpligen kan utgå till de riksförbund
för studiecirkelverksamhet, till vilka respektive politiska ungdomsorganisationer
är anslutna. Vidare bör prövas huruvida statsbidrag bör kunna utgå till
verksamhet i fritidsgrupper, som anordnas av politiska sammanslutningar, samt,
därest bidrag finnes böra utgå, om och i vad mån därvid modifikationer bör göras
i giillande statsbidragsvillkor.
Nu berörda utredningsarbete bör anförtros en kommitté om högst sex ledamöter.
Kommittén bör såvitt möjligt tillgodogöra sig erfarenheten från de i sammanhanget
aktuella samhälleliga stödåtgärder, som förekommer i vissa andra länder.
Utredningen har intill den 1 december 1955 hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under 1956.
35. 1955 års läkarutbildningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 31 mars 1955 och
den 29 april 1955 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ut
-
184
Riksdagsberättelsen
I El 35 ökning av antalet propedeutiska och kliniska utbildningsplatser för medicinare
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 april 1955):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Arén, T. S., byråchef;
Clausén, B. A., landstingsman (fr. o. m. den 29 april 1955);
Lundgren, P. G., fältläkare, f. d. riksdagsman;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare (fr. o. m. den 29 april 1955);
Odin, M. O., professor;
Bexed, B. A., professor;
Strandlund, J. F., kommunalnämndsordförande.
Sekreterare:
Oredsson, S. M., revisionskommissarie.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 31
mars 1955):
I propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen förordade
jag, att det årliga intaget av medicine studerande skulle från och med läsåret
1955/56 ökas från 310 till 342, innebärande en ökning vid karolinska institutet
med 6 till 118, vid universitetet i Uppsala med 16 till 80 och vid universitetet i
Lund med 10 till 74 samt oförändrad intagning av 70 studerande vid universitetet
i Göteborg. Delta förslag till intagning baserades på det antal utbildningsplatser,
som beräknats stå till förfogande för den propedeutiska utbildningen — det tredje
studieåret enligt den i propositionen föreslagna nya studieordningen — och den
därefter följande kliniska utbildningen. Antalet propedeutplatser hade beräknats
till sammanlagt 325, varav 120 i Stockholm, 60 i Uppsala, 70 i Lund-Malmö och
75 i Göteborg. Med hänsyn till avgången under de två första studieåren ansåg jag
intagningen kunna göras något större än antalet propedeutplatser.
I propositionen berörde jag jämväl frågan om en framtida ytterligare utökning
av det årliga intaget av studerande vid de medicinska lärosätena utöver den av
mig föreslagna. Jag erinrade därvid om de möjligheter härför, som komme att
föreligga i samband med realiserandet av nybyggnadsplanerna för vissa teoretiska
institutioner vid dåvarande medicinska högskolan i Göteborg. Då de planerade
göteborgsinstitutionerna toges i anspråk, anförde jag, måste utredning komma
till stånd angående tillgången på kliniska utbildningsplatser för det ökade elevantalet,
och en översyn av läget vid de övriga läroanstalterna torde därvid bli nödvändig.
I samband därmed syntes möjligheten att förlägga någon del av den kliniska
utbildningen till sjukhus i Norrland böra beaktas.
I vissa vid 1954 års riksdag väckta motioner framställdes förslag om åtgärder i
syfte att genom inrättande av en ytterligare medicinsk läroanstalt eller på annat
sätt tillgodose behovet av ökade utbildningsplatser för medicinare.
Vid anmälan i propositionen nr 142 till 1955 års riksdag av frågan om ökad
utbildning av läkare förordade jag — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan
på att möjligheter om några år komme att föreligga att öka intagningen av
medicine studerande vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det
årliga intaget av medicine studerande vid universitetet i Lund skulle ökas till 110
från och med nästa läsår. Jag ansåg vidare påkallat, att möjlighet bereddes ytterligare
ett 30-tal studerande att påbörja sin läkarutbildning under nästa budgetår.
Jag framhöll, att det torde vara möjligt att utöka antalet studerande vid karolinska
institutet — utöver vad tidigare beslutats — med åtminstone 20 per år i de
ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studieordningen,
185
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
och förklarade mig ha för avsikt att låta undersöka, om intagningen vid institu- £ J]j 35
tet kunde ökas därutöver, om det vore möjligt att ytterligare något öka intagningen
vid universitetet i Uppsala och om man redan nu kunde vidtaga någon ökning av
intagningen vid universitetet i Göteborg, i syfte att vid dessa läroanstalter ernå
en ökad intagning — utöver tidigare beslutad —- av omkring 30 medicine studerande
från och med nästa läsår. Om det skulle visa sig att möjligheterna begränsade
sig till en ökad intagning av endast omkring 20, ansåg jag, att man jämväl
borde bereda högst tio svenska studerande tillfälle att nästa läsår påbörja grundläggande
läkarutbildning i Schweiz.
Hur den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen skulle kunna
ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgjorde enligt min mening ett
ej så lättlöst problem. Jag utgick emellertid från att det på ett eller annat sätt
skulle kunna lösas till höstterminen 1957, då det ökade medicinarintaget första
gången krävde större platstillgång för utbildningen efter medicine kandidatexamen.
Jag förklarade mig ha för avsikt att inom en nära framtid utverka tillstånd
att tillkalla sakkunniga för att verkställa den av riksdagen begärda, i det föregående
omnämnda utredningen rörande inrättande av en för den kliniska utbildningen
avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. I de sakkunnigas uppdrag
borde, anförde jag vidare, även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning
efter medicine kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt vad jag
föreslagit skulle påbörja sina medicinska studier nästa läsår.
Berörda utredning torde nu böra komma till stånd. De sakkunniga bör i första
hand utreda och avgiva förslag till åtgärder för att bereda ytterligare ett 60-tal
medicine studerande —• utöver vad som tidigare planerats — tillgång till utbildning
under det propedeutiska året. Med hänsyn till att undervisning i farmakologi
äger rum under sagda år och då farmakologiska institutioner endast finnes i
Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, torde det bli erforderligt att tillgodose
behovet av ytterligare propedeutplatser genom ökning av kapaciteten vid nuvarande
medicinska lärosäten.
Vad beträffar den kliniska utbildningen bör de sakkunniga utreda, hur det
ökade behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen bör tillgodoses. Frågan
om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd
medicinsk läroanstalt, bör därvid komma under närmare bedömande.
Vid bifall till vad jag tidigare förordat skall 408 studerande påbörja sina medicinska
studier nästa läsår. En utbildning av denna omfattning har föreslagits i
syfte att så snart som möjligt råda bot på den nu aktuella läkarbristen. De sakkunniga
kan självfallet icke undgå att även komma in på frågan om det framtida
läkarbeliovet och den på längre sikt erforderliga utexaminationen av läkare. Resultatet
av de undersökningar rörande behovet av arbetskraft för olika grenar av
den offentliga verksamheten under det närmaste årtiondet, som inom en snar
framtid torde komma att framläggas av 1949 års arbetskraftsutredning, torde härvid
bli av betydelse för de sakkunnigas bedömning.
Genom beslut den 7 oktober 1955 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att utreda frågan om förutsättningar och kostnader för inrättande
vid sinnessjukhusen av professurer i psykiatri.
Utredningen har under tiden april—november 1955 hållit 8 sammanträden
om sammanlagt 20 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena har arbetet
bedrivits av ett särskilt arbetsutskott och av enskilda ledamöter, överläggningar
ha ägt rum såväl med företrädare för olika ämnesgrupper vid de
medicinska fakulteterna som med representanter för vissa andra utredningar.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1956.
186
Riksdagsberättelsen
I Et 36 36. Odontologiska förhandlingssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Västerbottens läns landsting angående vissa frågor rörande utbyggnad av
tandläkarutbildningen med rätt för de sakkunniga att, om de finner anledning
därtill, jämväl upptaga förhandlingar med nämnda landsting eller annan
vederbörande i andra närliggande frågor:
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Seipel, G. G. M., professor, rektor (såvitt angår förhandlingarna med Malmöhus
läns landsting);
Topelius, G. Z., kanslerssekreterare, kansliråd;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Expert:
Fors, S. R., intendent.
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreterarens bostad
25 13 30.
Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1955 har i huvudsak följande lydelse:
I propositionen nr 138 till 1955 års riksdag har chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, berört vissa frågor, som borde påkalla förhandlingar mellan
staten samt Malmöhus läns landsting och Västerbottens läns landsting. Sålunda
har departementschefen i samband med sitt ställningstagande till förslaget om utbyggnad
av tandläkarhögskolan i Malmö framhållit, att de i ett föreliggande förslag
till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan och Malmö stad angivna åtgärderna
för att öka patienttillgången vid Malmöhögskolan icke vore tillräckliga för att
IrySga högskolans tillgång på lämpliga behandlingsfall. Departementschefen förklarade
sig därför hava för avsikt att inom den närmaste framtiden föreslå Kungl.
Maj:t att uppdraga åt lämpligt organ att förhandla med Malmöhus läns landsting
i syfte att erhålla landstingets medverkan till att undervisningen vid tandläkarhögskolan
även tillfördes lämpliga behandlingsfall från landstingsområdet — genom
remiss av patienter från landstingets centraltandpoliklinik i Lund eller genom
andra lämpliga åtgärder. Vidare har departementschefen vid sitt ställningstagande
till förslaget om inrättande av en odontologisk högskoleklinik i Umeå ansett sig
böra i huvudsak tillstyrka ett under ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet
upprättat förslag till avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting
rörande reglering av statens och landstingets åtaganden beträffande högskolekliniken
men tillika framhållit, att slutligt förslag till avtal borde föreläggas Kungl.
Maj :t först efter ytterligare förhandlingar med landstinget. Vid dessa förhandlingar
borde enligt departementschefens uppfattning även övervägas frågan om
anställande av gemensam personal för landstingets medicinska bibliotek och högskoleklinikens
odontologiska bibliotek.
Under tiden den 7 juli—den 20 november 1955 ha de sakkunniga hållit 3
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas kunna i huvudsak slutföras under år
1956.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
187
37. Slöjdlärarutredningen I Et 37
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildning av lärare i manlig
slöjd och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1955):
Larsson, S., rektor, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, B. M., möbelsnickare, led. av II kamm.;
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Philipson, T. B., konsulent;
Svensson, F. W., slöjdlärare.
Sekreterare:
Bäcklin, Inga C., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00 (sekr.);
rikssamt. 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Bland övningslärarna intar lärarna i manlig slöjd en särställning i så måtto,
att det icke finnes någon för dem ordnad lärarutbildning i egentlig mening. Detta
medför svårigheter ur skilda synpunkter. För statsmakterna har svårigheterna
bl. a. kommit till synes när det — i samband med den s. k. övningslärarreformen
gällt att bestämma kompetenskraven för lärarna och avväga den med hänsyn till
olika slag av kompetens skäliga löneställningen. Icke minst har svårigheterna att
bedöma kompetensfrågorna märkts av skolöverstyrelsen, som enligt Kungl. Maj :ts
särskilda uppdrag haft och har att pröva, huruvida lärare i manlig slöjd har högre
eller lägre kompetens och således skall tillhöra den högre eller den lägre av de
två för lärare i manlig slöjd fastställda lönegraderna. Frånvaron av en fastställd,
kompetensgivande lärarutbildning för denna kår har emellertid också medfört
svårigheter för skolorna. Dels har det rått en under vissa tider rätt utpräglad brist
på lämpligt och tillräckligt utbildade slöjdlärare, och dels har skolorna ibland haft
svårt att rättvist avväga meriterna mellan sökande med mycket olika meriteringsväg.
Störst har dock utan tvekan svårigheterna varit för lärarna själva. De som
önskat bli slöjdlärare ha vetat, att de måste på olika sätt meritera sig och söka
uppnå tillräcklig kompetens, men de torde många gånger ha varit tveksamma om
vilken eller vilka meriteringsvägar de borde välja. Alla torde väl ha känt till att
de borde genomgå två eller åtminstone en av slöjdkurserna på August Abrahamsons
slöjdseminarium på Nääs. Men dessa kurser var ursprungligen icke avsedda
för fackutbildning av slöjdlärare utan som kompletteringskurser i slöjd för folkskollärare,
som ville ta slöjdundervisning utöver sina obligatoriska ämnen. Under
omständigheternas tryck har dessa kurser delvis omlagts så att de blivit lämpade
också för blivande facklärare i slöjd.
Onekligen har övningslärarregleringen av år 1948—1950 och skolväsendets starka
tillväxt under senare år ytterligare accentuerat behovet av en ordnad utbildning
för lärarna i manlig slöjd. Enligt min mening kan dock ett förslag till riksdagen i
denna fråga nu icke grundas på något av de tidigare förslagen. Jag anser, att en
ny, allsidig utredning av frågan är påkallad. Denna utredning bör nu igångsättas
och den bör verkställas genom särskilt tillkallade sakkunniga. Den nya utredningen
bör avse alla med utbildningen av lärare i manlig slöjd sammanhängande frågor.
De förslag, vari utredningen utmynnar, bör också omfatta såväl principfrågor
som detaljfrågor.
188
Riksdag sberättelsen
I El 37 Beträffande vissa frågeställningar, som utredningen bör diskutera och ta ställning
till, vill jag framhålla följande.
Innan överhuvud något förslag till utbildningsgång kan skisseras måste man
vara på det klara med utbildningens ändamål. Detta sammanhänger också med
det syfte som ämnet ifråga har i skolundervisningen. Sedan gammalt har detta
syfte varit att lära de unga hantera vissa redskap, göra vissa enklare praktiska ting
och på så vis ge dem hjälp att kunna klara sig i den mångfald situationer, i vilka
de med nödvändighet kommer under sitt liv, och då de ha behov av praktiskt kunnande,
praktisk blick och en viss händighet. Mot denna målsättning har från vissa
håll opponerats under förmenande, att en dylik målsättning tar död på de ungas
eget fria skapande. Man har i stället velat fästa största avseendet vid »konstnärligt»
och fritt skapande utan fasta former. Med denna utgångspunkt läggs huvudvikten
på sambandet med konsten, och slöjden sammankopplas intimt med teckningsutbildningen.
Enligt min mening har inga bärande skäl anförts för en dylik omläggning av
målsättningen för den manliga slöjden. Alltfort bör alltså den praktiska kunnigheten
vara det främsta målet i skolans slöjdundervisning. Detta utesluter emellertid
ingalunda, att elevernas fria skapande kan ges ett visst utrymme. Noggrannhet
och önskan att göra en sak praktiskt ändamålsenlig tar icke död på individen och
hans intresse för ämnet.
Utbildningen av slöjdlärare bör alltså ta sikte på att skapa lärare, som har förståelse
för och kännedom om ämnets praktiska sida och som ges pedagogisk skicklighet
att bättre än kanske hittills skett lära ut denna kunskap under former som
kan intressera ungdomen och sporra den till egna initiativ och insatser.
Den kommande utbildningen av slöjdlärare bör ske i form av särskilda kurser.
Innan lärareleverna mottages vid dylika kurser bör de ha förvärvat det mesta av
den egna nödvändiga färdigheten inom ämnets olika grenar. Utbildningstiden bör
alltså huvudsakligen ägnas åt att ge de blivande lärarna pedagogisk skicklighet
och undervisningsträning samt vissa förbättrade teoretiska kunskaper. Stor vikt
måste läggas vid att de blivande lärarna får en erforderlig praktisk övningsundervisning
med elever på olika skolstadier och olika skolformer. Genom en dylik koncentrering
av studiemålen och genom ett rationellt utnyttjande av kurstiden bör
lärarutbildningen kunna ske på ett halvt å ett år. Det bör ankomma på de sakkunniga
att avge förslag både till bestämmelser om inträdeskraven vid slöjdlärarkurserna
och till tim- och kursplaner för utbildningen.
Beträffande kursernas förläggning synes i första hand lämpliga folkskoleseminarier
kunna komma i fråga. De sakkunniga bör söka göra en prognos beträffande
det årliga examinationsbehovet och mot denna bakgrund uppgöra förslag till hur
många och vilka folkskoleseminarier, som behöver anlitas för ändamålet. Härvid
bör de sakkunniga vara oförhindrade att förutsättningslöst överväga en förläggning
av slöjdlärarkurserna till sådant folkskoleseminarium, som under den närmaste
framtiden kan komma att friställas på grund av den demografiska utvecklingen.
Jag vill vidare uttala, att jag icke räknar med att slöjdlärarutbildningen skall
förläggas till konstfackskolan i Stockholm. Då man som jag ej vill sätta slöjdlärarnas
konstutbildning i första rummet, motiverar icke slöjdlärarnas utbildning en
förläggning i anslutning till konstfackskolan. En dylik förläggning har också, i de
förslag där den ifragasatts, närmast motiverats med de blivande teckningslärarnas
intresse av att ha tillgång till viss slöjdutbildning. För övrigt talar inga reella skäl
för att utbildningen av slöjdlärare måste förläggas till Stockholm.
Jag har i det föregående redan berört, att jag lägger stor vikt vid att de blivande
slöjdlärarna får en ingående praktisk övningsundervisning. Det bör ankomma på
de sakkunniga att noga överväga, hur denna övningsundervisning bäst skall ordnas.
Eftersom övningsundervisningen avser endast ett ämne, kan man icke skäli
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 189
gen bygga upp en statlig övningsskola för den. Den måste alltså förläggas till ett J £; 38
flertal skolor och skolformer. De sakkunniga bör överväga, hur man under dylika
omständigheter skall få bästa möjliga garanti för att handledarna blir förstklassiga
pedagoger.
I samband med placeringsfrågorna, som jag tidigare berört, uppkommer ett särskilt
problem, som bör lösas av de sakkunniga. Jag avser härmed den framtida användningen
av den statliga egendomen Nääs, som staten erhållit i donation under
det uttryckliga villkoret att den skall användas för kompletteringskurser i slöjd för
lärare och lärarinnor. Den blivande slöjdlärarutbildningen torde icke kunna förläggas
till Nääs. Skälet härför är främst, att Nääs’ placering omöjliggör en övningsundervisning
av tillfredsställande omfattning. Då den blivande slöjdlärarutbildningen
alltså icke kan förläggas till Nääs, uppkommer två frågor. Den första frågan
är den, om Nääs i fortsättningen liksom hitintills kan och bör användas för kompletteringskurser
i slöjd eller om dessa bör överflyttas till det eller de seminarier,
dit slöjdlärarutbildningen förlägges. Den andra frågan är, vad Nääs slott och egendom
lämpligen bör brukas till i fortsättningen, om all slöjdlärarutbildning flyttas
därifrån.
Den utredning, som således nu bör igångsättas om utbildningen av slöjdlärare,
rymmer så många viktiga och olikartade problemkomplex, att den bör verkställas
av sakkunniga med erfarenhet från olika områden.
De sakkunniga har i november 1955 hållit sitt första sammanträde.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1957.
38. 1955 års universitetsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Fransén, H. I)., f. d. regeringsråd;
Segerstedt, T., professor;
Svennilson, S. I., professor.
Sekreterare:
Moberg, S. T., e. o. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic.
Lokal: Drottninggatan 1—3; adress Ecklesiastikdepartementet; tel.
11 71 52 eller 22 12 20: 69.
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Tidpunkten torde nu vara inne att låta verkställa en allsidig och förutsättningslös
prövning av universitetens och högskolornas uppgifter och behov i det moderna
samhället. I första hand måste det därvid bli fråga om en långsiktig planering
av de högre läroanstalternas fortsatta utbyggnad. Men jag är samtidigt angelägen
framhålla, att den av mig nu förordade utredningen icke bör få hindra
prövning under tiden av universitetens och högskolornas framställningar mot bakgrunden
av den dagsaktuella situationen.
190
Riksdagsberättelsen
I El 38 Den upprustning av universiteten, som efter förslag av ett flertal utredningar och
kommittéer skedde under åren närmast efter det andra världskrigets slut fick en
betydande omfattning och innebar utan tvivel en verklig förstärkning av såväl universitetens
forskningsresurser som deras undervisningskapacitct. ålen de olika
förslag, som under dessa år framlades och även i stor utsträckning genomfördes
vid de äldre universiteten, tog i första hand sikte på att anpassa universitets- och
högskoleorganisationen till det då aktuella läget. Det redan då starkt ökade studentantalet
och den nya internationella given i synnerhet inom den naturvetenskapliga
och medicinska forskningen samt på teknikens områden krävde en allmän
upprustning i fråga om personal, materiel och institutioner. Förslag till en mera
långsiktig planering framlades däremot icke. Även om icke oväsentliga förstärkningar
av universitetens och högskolornas resurser genomförts under senare år,
är och blir än mer situationen på grund av den fortgående starka ökningen av
studentantalet och den nästan explosionsartade tillströmning av studerande till de
högre läroanstalterna, som är att emotse i mitten av 1960-talet, sådan att praktiskt
taget hela ramen för den högre undervisningen håller på att bli för trång. Detta förhållande
har även påtalats av de akademiska myndigheterna och i riksdagen —
nu senast i motioner vid årets riksdag — samt av Sveriges förenade studentkårer,
som dessutom bidragit till den offentliga debatten genom presentation av värdefullt
siffermaterial. Det synes mig därför nödvändigt att nu angripa frågan om universitetens
och högskolornas ställning i dagens och morgondagens samhälle i hela dess
vidd. Den utredning, som jag sålunda förordar, bör verkställas av särskilt tillkallade
sakkunniga, åled hänsyn till utredningens omfattning och svårighetsgrad bör dessa
sakkunnigas arbete bedrivas mycket fritt. Jag vill emellertid i det följande påpeka
vissa frågekomplex, som bör bli föremål för undersökning och prövning, samt göra
vissa principiella uttalanden rörande utredningsarbetet på några delar av det stora
utredningsfältet.
Jag har i olika sammanhang framhållit, att studentantalet under perioden 1955—
1965 kommer att starkt öka samtidigt som ett ständigt stigande behov av universitets-
och högskoleutbildad arbetskraft gör sig gällande. Aktuellt prognosmaterial
ger oss numera en relativt tillförlitlig bild av tillströmningen till högre skolor, och
även studentantalet torde med viss säkerhet kunna uppskattas. Utan att närmare
ingå på det tillgängliga siffermaterialet vill jag såsom exemplifiering nämna, att
man torde böra räkna med en fördubbling av antalet elever vid gymnasierna under
det närmaste decenniet. År 1954 avlades 5 289 studentexamina. Beräkningar
gjorda inom den nu arbetande realskoleutredningen visar att det sannolikt blir i
runt tal 8 300 studentexamina år 1959. Av 1954 års studentkull gick inte mindre
än 52,8 procent eller 2 791 studenter till de filosofiska fakulteterna. Antages de filosofiska
studiebanornas relativa dragningskraft oförändrad, erhålles år 1959 i
runt tal 4 400 nyinskrivna enbart i de filosofiska fakulteterna, åledräknas samtliga
fakulteter och högskolor finns det för närvarande omkring 20 000 studenter, ålot
bakgrunden av det siffermaterial, som föreligger, samt med beaktande av de ökande
ungdomskullarna, en väntad fortsatt expansion på skolans område och olika
rekryteringsfrämjande åtgärder torde man på 1960-talet kunna räkna med ett studentantal
av minst 30 000 — omkring 1965 förmodligen betydligt högre.
För samhället är ett dylikt tillskott av kvalificerad arbetskraft ytterst värdefullt,
ålen det gäller också att så organisera och rusta upp våra universitet och högskolor,
att de ökade studentkullarna verkligen kan tillvaratagas och ges den utbildning,
som det moderna samhället är i behov av. Arbetsmarknadens efterfrågesida kommer
här in i bilden. Vi har visserligen mot bakgrunden av den nuvarande bristen
på akademiskt utbildad arbetskraft inom ett flertal arbetsområden en allmän föreställning
om ett växande behov av sådan arbetskraft. Behåller det svenska samhället
sitt progressiva drag, torde knappheten på kvalificerad arbetskraft bli bestående
och vår förmåga att utnyttja våra arbetskraftstillgångar sättas på än hår
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 191
dare prov. Men det räcker icke med enbart en allmän föreställning om utveck- J J); 3$
lingen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsbilden är nämligen icke entydig inom
olika arbetsområden, även om bristsituationen för närvarande är dominerande.
Vid den av mig förordade utredningen bör de sakkunniga alltså i första hand på
basis av arbetskraftsutredningens material, vilket inom kort torde komma att redovisas,
och i andra hand på grundval av eget prognosmaterial söka utreda behovet
av akademiskt utbildad arbetskraft inom olika yrkesområden. När det gäller att
söka bedöma det framtida behovet av akademiskt utbildad arbetskraft kommer säkerligen
de yrkesområden, vilkas arbetskraft utbildas vid de filosofiska fakulteterna
och de tekniska högskolorna, att erbjuda de största svårigheterna. För en bedömning
av de högre skolornas lärarbehov torde utredningen komma att ha tillgång till
ett relativt tillförlitligt material. För en uppskattning av de filosofiska fakulteternas
erforderliga utbildningskapacitet måste emellertid hänsyn även tagas till en
rad andra yrkesområdens växande behov av humanistiskt, samhällsvetenskapligt
och naturvetenskapligt utbildad arbetskraft. När det gäller anspråken på naturvetenskapligt
och tekniskt utbildad arbetskraft torde de sakkunniga även höra uppmärksamma
frågan om den faktiska begåvningsreserven av matematiskt och tekniskt
inriktade personer.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att läkar- och tandläkarutbildningen,
den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen samt den teologiska utbildningen
under senare år varit föremål för olika utredningar och att beträffande läkar-
och tandläkarutbildningen samt den teologiska utbildningen reformer nyligen
beslutats. De av mig nu föreslagna sakkunniga bör därför givetvis i största utsträckning
utnyttja nämnda utredningar och bygga på den nya grund, som sålunda
på vissa områden redan lagts. De medicinska fakulteterna, karolinska medikokirurgiska
institutet samt tandläkarhögskolorna torde icke böra särskilt behandlas
av de sakkunniga. De juridiska och teologiska fakulteterna bör endast behandlas
i det större organisatoriska universitetssammanlianget.
Av vad jag nu anfört torde framgå, att en av utredningens huvuduppgifter blir
att söka klarlägga hur stor tillströmning av studenter våra universitet och högskolor
kan påräkna under en nu överblickbar framtid samt hur stort samhällets
behov av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft kan väntas bli under samma
period. På grundval av sådana överväganden bör de sakkunniga bedöma universitetens
och högskolornas behov av personal, materiel och institutioner. Det
gäller med andra ord att föreslå ramen för en universitets- och högskoleorganisation,
som under det närmaste decenniet sannolikt måste öka sin utbildningskapacitet
i en tidigare icke förutsedd utsträckning. Jag räknar däremot icke med att det
i en långsiktsplan skall bli möjligt — och det är ur här antydda synpunkter ej heller
nödvändigt — att i detalj i ämne efter ämne framlägga förslag till förstärkningar
av personal, materiel m. m. De sakkunniga torde i stället böra föreslå allmänna
regler och riktlinjer för bedömningen av olika ämnesgruppers och typämnens
behov av lärarkrafter och övrig personal, av materielanslag samt av institutionsutrymmen
ävensom undervisnings- och forskningsresurser i övrigt. Härvid
torde i synnerhet relationen mellan antalet lärare och elever på olika stadier ingående
böra undersökas under hänsynstagande till såväl undervisningens krav som
de personella och ekonomiska resurser, vilka kan beräknas stå till förfogande.
Det synes vara överflödigt att särskilt understryka, att rekryteringsbasen för
forskningstjänster och mer kvalificerade undervisningstjänster är smal. Den vetenskapligt
högkvalificerade arbetskraften är och förblir synnerligen fåtalig, och det
skulle vara verklighetsfrämmande att tro, att universitetens och högskolornas undervisningsproblem
kan lösas enbart genom eu utökning av antalet olika tjänster
med ett bibehållande av den nuvarande organisationen. I stället måste enligt min
mening personalens arbetsuppgifter differentieras och specialiseras i större utsträckning
iin nu med sikte i första hand på att lätta den många gånger betydande
192
Riksdagsberättelsen
I Et 38 undervisnings- och examinationsbörda, som åvilar professorerna i vissa ämnen,
till allvarligt förfång för forskningen. De sakkunniga bör därför ägna stor uppmärksamhet
åt frågan om den mest rationella användningen av olika slags lärarkrafter
och särskilt pröva det i den offentliga debatten framförda förslaget om tillskapandet
av en ny typ av fast anställda lärare med undervisning som dominerande
uppgift ■— närmast motsvarande de nuvarande pedagogiska universitetslektorerna.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om att universitetskanslern föreslagit
en särskild utredning av laboratorernas vid universiteten och vissa högskolor
ställning och uppgifter, ävensom en översyn av gällande föreskrifter rörande de
biträdande lärarna. Dessa utredningar torde böra utföras av de nu föreslagna sakkunniga.
En undersökning bör även ägnas den akademiska undervisningens organisationsproblem.
Bland annat bör de åtgärder, som vidtagits i syfte att erhålla en
rationell studieordning, motverkande tendenserna till hög studieavbrottsfrekvens
och förlängda studietider, fullföljas och nya möjligheter prövas.
Universitetens och högskolornas undervisningsuppgifter måste alltid ses i sitt
samband med forskningen. De akademiska läroanstalternas dubbla uppgift —
forskning och undervisning — torde därför lämpligen bli den andra utgångspunkten
för de sakkunnigas arbete. Utredningen bör bland annat söka ge svar på frågan,
hur stor den nuvarande, totala forskningsvolymen är i verkligheten. Härvid avser
jag givetvis även den synnerligen omfattande forskning, som bedrives vid halvstatliga
och enskilda fristående institut och laboratorier samt inom näringslivet
och av olika organisationer. Man torde även böra belysa, i vilka former forskning
av olika slag för närvarande bedrives. På grundval av dessa undersökningar bör
därefter under beaktande av våra statsfinansiella resurser en plan för de nödvändiga
forskningsbehovens tillgodoseende uppgöras.
De sakkunniga bör vidare ägna särskild uppmärksamhet åt forskarrekryteringens
och forskarutbildningens viktiga och speciella problem. Då de svenska universitetens
och högskolornas organisation är uppbyggd för forskning och vetenskaplig
undervisning och knappast för »yrkesutbildning» av alltför stora skaror studenter
— vilket framförallt gäller de filosofiska fakulteterna ■—- bör helt förutsättningslöst
undersökas, på vilket sätt man genom en rationaliserad undervisning
eller andra åtgärder kan bevara universitetens ursprungliga och alltjämt gällande
dubbla uppgift. I detta sammanhang bör prövas, om särskilda utbildningslinjer för
unga forskare kan och bör tillskapas eller om i första hand professorernas undervisning
mer eller mindre bör skiljas från den lägre och mer elementära undervisningen.
Universitetens och högskolornas lokalbehov måste i detalj inventeras och ett
långsiktigt investeringsprogram läggas upp. Jag utgår ifrån att de sakkunniga för
fullgörande av denna uppgift samarbetar med byggnadsstyrelsen. Otvivelaktigt är
forskningens och den akademiska undervisningens lokalproblem det mest brännande
men också det mest svårlösta, inte minst med hänsyn till de begränsade ekonomiska
resurser vi måste räkna med. På grund av forskningsverksamhetens expansion
och studentantalets kraftiga ökning har den ram vi under decennier rört
oss inom blivit för trång — även relativt nya institutioner har hastigt blivit otillräckliga.
För att lösa de vetenskapliga institutionernas lokalfrågor synes det mig, som om
problemet måste angripas från nya utgångspunkter och med ett nytt grepp. Vi
måste komma bort från det vanemässiga tänkandet: ett ämne, en professor, en institution.
Med ett snävt institutionstänkande hinner vi förmodligen aldrig bygga
i kapp med den erforderliga utvecklingen. De sakkunniga bör därför pröva, hur en
samverkan i fråga om institutionslokaler skall kunna sättas i system mellan professorer
och forskare i olika ämnen och även tillhörande olika fakulteter och hög
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 193
skolor. De tekniska högskolorna har i här berörda avseende kommit längre än uni- I E: 39
versiteten, men framför allt torde internationella erfarenheter böra utnyttjas.
1954 års riksdag har i skrivelse begärt utredning om anordnande av permanent
undervisning i Göteborg i ämnena botanik, zoologi och kemi. Jag anser att denna
fråga bör prövas av de nu föreslagna sakkunniga, vilka torde böra utreda hela
spörsmålet om en naturvetenskaplig fakultet i Göteborg. Även där måste särskild
uppmärksamhet ägnas lokalfrågorna, och jag föreställer mig då, att det borde finnas
möjligheter att lösa en eventuell naturvetenskaplig fakultets lokalbehov i nära
samverkan med den medicinska fakulteten och Chalmers tekniska högskola.
Flera av de av mig tidigare berörda frågorna aktualiserar spörsmålet om universitetens
och högskolornas organisatoriska och administrativa ställning. Jag
erinrar vidare om att årets höstriksdag kommer att behandla en av herr Osvald
in. fl. i första kammaren samt av herrar Lundberg och Hallén i andra kammaren
väckt motion i detta ämne. De i motionen framförda synpunkterna anser jag utredningen
icke kan förbigå i detta sammanhang.
Utredningen bör överhuvud helt förutsättningslöst ta upp frågan om universitetens
organisatoriska uppbyggnad och administrativa struktur. Den ledande synpunkten
bör därvid vara att skapa organisatoriska förutsättningar för att effektivt
kunna tillgodose de snabbt ökande kraven på universitetens kapacitet. I detta
sammanhang uppkommer naturligtvis även frågan huru stora våra universitet och
högskolor bör tillåtas bli. Mot bakgrunden av den väldiga ökningen av studentantalet,
som är att motse under 1960-talet, bör de sakkunniga utreda behovet och
möjligheten av en avlastning av våra nuvarande läroanstalter genom upprättandet
av nya högskolor eller universitet. Självfallet kommer därvid i första hand frågan
om ett universitet eller en högskola i Norrland in i bilden.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att upptaga till prövning även andra frågor
rörande universitet och högskolor, som kan aktualiseras under utredningsarbetet.
De sakkunniga bör arbeta så skyndsamt som möjligt samt vara oförhindrade att,
om så befinnes lämpligt, successivt framlägga avgränsade förslag. De bör vidare
kunna, när så erfordras, anlita ämnesrepresentanter och andra experter.
Utredningen har under tiden intill tlen 1 december 1955 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 10 oktober 1955 hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om ett beredskapsanslag av 2 milj. kronor till förstärkning av de filosofiska
fakulteternas undervisningsresurser under läsåret 1956/57.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under hela år 1956.
39. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala
ledning och viss lärarutbildning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen
av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
1.3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
194
Riksdagsberättelsen
I E: 39 Johnsson, J. H., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Lundquist, O. R., överdirektör;
Vinge, Margit, förste aktuarie, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 22 46 00 växel, anknytning 73 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 30
september 1955):
Vid 1943 års riksdag (prop. nr 1943: 232 och riksdagens skrivelse 1943: 414) beslöts,
att såsom central statsmyndighet på yrkesundervisningens och yrkesutbildningens
område skulle inrättas ett särskilt ämbetsverk, benämnt överstyrelsen för
yrkesutbildning. Stommen i ämbetsverket skulle utgöras av skolöverstyrelsens samtidigt
utbruttna yrkesskolavdelning. överstyrelsens huvudsakliga arbetsområde
skulle omfatta yrkesutbildningsåtgärderna för hantverk, industri, handel och husligt
arbete, medan exempelvis yrkesutbildningsåtgärder inom andra än nämnda
områden i allmänhet skulle falla under andra ämbetsverk.
Överstyrelsens kansli organiserades från början på tre byråer, nämligen en administrativ
byrå (första byrån), en byrå för teknisk yrkesutbildning (andra byrån)
samt en byrå för handelsundervisning och undervisning i husligt arbete m. m.
(tredje byrån).
Efter överstyrelsens tillkomst har ämbetsverkets organisation i samband med
ökade arbetsuppgifter efter hand utbyggts. Sålunda föreskrev Kungl. Maj :t den
15 juli 1944 med anledning av riksdagens beslut (skrivelsen 1944:431, punkt 4),
att den av dåvarande statens arbetsmarknadskommission dittills bedrivna yrkesutbildningsverksamheten
för beredskapsändamål skulle från och med budgetåret
1944/45 handhavas av överstyrelsen för yrkesutbildning. För ombesörjande av
denna utbildningsverksamhet inrättades inom överstyrelsen vid sidan av den
egentliga byråorganisationen en särskild s. k. fristående sektion.
Från och med budgetåret 1945/46 har inom överstyrelsen inrättats en särskild
upphandlingssektion med uppgift att för de kommunala och enskilda yrkesskolorna,
centrala verkstadsskolorna samt flygmekanikerskolan i Mölndal anordna central
upphandling av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, för vilken statsbidrag
utgår. Upphandlingen avser huvudsakligen större och dyrbarare maskiner
och verktyg m. m. samt större kvantiteter av smärre verktyg och förbrukningsmateriel.
Såsom förut antytts lades vid överstyrelsens tillkomst ärenden rörande undervisning
i husligt arbete under överstyrelsens tredje byrå. Med hänsyn till omfattningen
av nämnda undervisning och till önskvärdheten av en intensifiering och
utvidgning av undervisningen beslöts emellertid vid 1947 års riksdag (prop. 1947:
231 och riksdagens skrivelse 1947:371) att en särskild byrå för huslig undervisning
(fjärde byrån) under ledning av en byråchef skulle inrättas från och med
budgetåret 1947/48.
Ytterligare en utvidgning av överstyrelsens organisation företogs två år senare.
I prop. 1949: 167 föreslog nämligen Kungl. Maj:t omläggning och utbildning av
den av överstyrelsen bedrivna utbildningen av yrkeslärare. För effektiviseringen
av såväl lärarutbildningen som yrkesundervisningen föreslogs vidare upptagande
av yrkespedagogisk reformverksamhet bland överstyrelsens arbetsuppgifter. För
den centrala ledningen av lärarutbildningen och reformverksamheten föreslogs
inrättande av en särskild byrå inom överstyrelsen under ledning av en byråchef.
Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag (skrivelse 1949:259).
Sedan överstyrelsens tillkomst har sålunda antalet byråer inom verket ökat från
tre till fem, varjämte tillkommit en fristående sektion. Denna utökning har dock
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 195
icke inneburit, att andra grenar av yrkesutbildningen än de ursprungligen avsed- J J’; 39
da lagts under överstyrelsens centrala överinseende. Splittringen av den centrala
ledningen på ett stort antal ämbetsverk — sorterande under skilda departement —
består alltså.
I olika sammanhang har framhållits lämpligheten av en samordning av yrkesutbildningens
centrala ledning. Det första direkta uttalandet i denna fråga gjordes
av 1952 års riksdag. Jag hade i nämnda års statsverksproposition anmält, att jag
hade för avsikt att föranstalta om tillkallande av sakkunniga för en översyn av
överstyrelsens för yrkesutbildning organisation. Med anledning av detta uttalande
framhöll riksdagen, att utredningen borde vidgas till att omfatta samtliga de problem,
som stod i samband med yrkesutbildningens centrala ledning. Det var enligt
riksdagens mening angeläget att i möjligaste mån få en samordning till stånd av
de frågor, som berörde yrkesutbildningen. Detta spörsmål borde därför särskilt
uppmärksammas vid utredningen.
Av olika skäl kom den ifrågavarande utredningen icke till stånd.
Det av 1952 års riksdag angivna spörsmålet aktualiserades ånyo av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga
i deras betänkande den 29 april 1954 angående yrkesutbildningen
(SOU 1954:11). De sakkunniga erinrade om att den princip, som
låg bakom tillkomsten av överstyrelsen för yrkesutbildning, innebar att yrkesutbildningsfrågor
från olika ämbetsverk sammanfördes under ett gemensamt ämbetsverk
för yrkesutbildning. De sakkunniga ansåg, att denna princip borde ges en vidare
tillämpning än hittills, för att man skulle kunna uppnå större enhetlighet i
ledningen av yrkesutbildningen. Så många olika slag av yrkesutbildning som möjligt
borde samlas inom ett centralt ämbetsverk. I den mån detta inte kunde ske,
borde yrkesutbildningsfrågor i större utsträckning än nu åtminstone kunna läggas
under ett och samma departement. De sakkunniga föreslog, att en utredning gjordes
angående möjligheterna att under överstyrelsen för yrkesutbildning lägga lantbruksstyrelsens
undervisningsbyrå samt tillsynen över den skogliga utbildningen,
sjöbefälsutbildningen, fiskeriutbildningen och all huslig utbildning, som nu inte sorterar
under yrkesöverstyrelsen eller ingår i de allmänbildande skolornas undervisning.
Vissa andra, i betänkandet uppräknade slag av yrkesutbildning nedanför
högskolestadiet, syntes däremot böra kvarstå under de olika verk och myndigheter
som nu hade hand om dem.
\ rkesutbildningssakkunnigas uttalanden väckte stort intresse bland remissinstanserna.
Många av dessa underströk vikten av närmare samordning av yrkesutbildningens
centrala ledning och anslöt sig till förslaget om en utredning i ämnet. För
egen del gjorde jag vid min anmälan för Kungl. Maj:t av frågan om utbyggnad av
yrkesutbildningen följande uttalande (prop. 1955:139, sid. 76):
Enligt min mening är tiden nu inne för en förutsättningslös utredning av frågan
om den centrala ledningen av hela yrkesutbildningen. Vid denna bör undersökas
fördelar och nackdelar med en koncentration till ett ämbetsverk av den centrala ledningen
av yrkesutbildningens olika grenar. Befinnes fördelarna bärav överväga, bör
den lämpligaste organisationen av detta ämbetsverk och dess nödvändiga personalbehov
utredas. Befinnes den centrala ledningen alltfort böra vara uppdelad på flera
ämbetsverk, bör undersökas, hur denna uppdelning lämpligast bör göras. Även vid
detta alternativ kan nämligen en viss koncentration vara lämplig. Vilketdera alternativet
som än befinnes ha de största fördelarna, blir dock en viktig fråga för
utredningen att beakta, hur samarbetet mellan å ena sidan tillsynsmyndigheten
eller tillsynsmyndigheterna för yrkesutbildningen och å den andra de berörda fackämbetsverken
och skolöverstyrelsen skall ordnas. Jag ämnar med det snaraste anhålla
om Kungl. Maj :ts tillstånd att tillkalla särskilda sakkunniga för att verkställa
denna utredning. Skulle — såsom i annat sammanhang ifrågasatts ____ en
särskild sakkunnigutredning igångsättas rörande vissa yrkcsutbildningsproblem på
jordbrukets område, förutsätter jag, att ett erforderligt samarbete och samråd skall
ske mellan de båda utredningarna på de områden, som kan vara gemensamma.
196
Riksdag sberättelsen
[ Hl 39 Statsutskottet (uti. 1955: 138) underströk behovet av en ökad samordning i den
regionala och centrala planeringen och ledningen av yrkesutbildningens olika grenar
samt tillstyrkte, att den förordade utredningen snarast möjligt måtte komma
till stånd med de utgångspunkter för utredningsarbetet, som jag angivit. Riksdagen
(skr. nr 310) anslöt sig till utskottets uttalande.
Den antydda utredningen rörande vissa yrkesutbildningsproblem på jordbrukets
område har nu tillsatts i och med att chefen för jordbruksdepartementet med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallat särskilda sakunniga härför.
Den sålunda i olika sammanhang aviserade utredningen om yrkesutbildningens
centrala ledning bör nu komma till stånd. Den bör verkställas av särskilda sakkunniga.
För utredningsarbetet bör gälla de allmänna direktiv, som innefattas i
mitt i det föregående återgivna uttalande i propositionen 1955: 139. I övrigt anser
jag icke erforderligt och lämpligt att binda utredningsarbetet genom några andra
direktiv än att under arbetet samråd bör ske med överstyrelsen för yrkesutbildning
samt andra ämbetsverk och kommittéer, som är verksamma på yrkesutbildningens
område.
Genom beslut den 21 oktober 1955 har Kungl. Maj:t med anledning av eu
den 6 oktober 1955 från skolöverstyrelsen inkommen skrivelse uppdragit åt
de sakkunniga att jämväl utreda den i nämnda skrivelse berörda frågan om
rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen, främst med tanke på enhetsskolans
klass 9 y.
De sakkunniga ha påbörjat sitt arbete.
40. Utredning rörande inrättande av ytterligare eu lärarhögskola
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955
för utredning av frågan om inrättande av ytterligare en lärarhögskola:
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;
Stenquist, E. G., rektor.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall utredningen avse förläggning till Lund
eller Malmö eller annan lämplig ort i södra Sverige av en lärarhögskola av
i huvudsak samma omfattning och organisation som lärarhögskolan i Stockholm.
Utredningsarbetet har påbörjats.
41. Utredning av vissa frågor i samband med mottagandet av den norska
nationalgåvan till Sverige
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 november 1955 för att utreda
vissa frågor i samband med mottagandet av den norska nationalgåvan till
Sverige:
Gjöres, A., förutvarande statsråd, f. d. generaldirektör, ordförande;
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm.;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Andersson, A. F., verkställande direktör i Föreningen Norden.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
197
I Jo: 2
Jordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. 1948 års kronolägenhetsutredning (1953:1 10; 1954:1 9; 1955:1 5)
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 juli 1948):
Lindeberg, E. F. L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Alm, M. F., f. d. byråchef;
Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;
Olsson, A., kronotorpare.
Expert, tillika sekreterare:
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Lokal: Linnégatan 87; tel. 22 86 60.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 28 och 1952: I Jo 19.
Utredningen har under tiden fr. o. m. december 1954 hållit sammanträde
under 2 dagar.
Utredningen har under samma tid avlåtit följande skrivelser:
den 11 februari 1955 till riksdagens jordbruksutskott med yttrande över
motionerna 1:376 och 11:252 angående upprustningen av de norrländska
fjällägenheterna,
den 16 februari 1955 till Konungen med utlåtande över en framställning
från domänstyrelsen om bemyndigande att åt domänverkets fast anställda
arbetare bevilja bostadslån och bosättningslån samt
den 21 juni 1955 till domänstyrelsen angående avträdesersättning åt innehavare
av kronolägenhet in. in.
Vid utredningens sammanträde i maj 1955 närvoro representanter för
Sveriges kronotorpare- och kolonistförbund.
Utredningens ordförande har i början av juli 1955 bevistat förbundets
kongress för att klarlägga vissa förhållanden berörande kronolägenheterna.
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
2. Småbruksutredningen (1953: I 12; 1954: I 10; 1955: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1948 för
att verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full lönsamhet
genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1948):
Örborn, K. A„ agronom, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
198
Riksdagsberättelsen
l JO! ''i Haeggblom, E. E., rektor led. av II kamm.;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av It kamm.;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm,;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, H., byråchef;
Svensson, W., agronom, led. av II kamin.
Sekreterare:
Högström, E. A., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 25.
Under tiden från och med december 1954 har utredningen hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 16 februari 1955 avgivit betänkande angående det
mindre jordbrukets möjligheter att uppnå bättre lönsamhet (SOU 1955: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1950 års jordbruksknsseutredning (1953: I 17; 1954:1 15; 1955: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för översyn
av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsens organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):
Lemne, M. H„ landshövding, ordförande;
Björkman, T. V. E., f. d. professor, verkst. direktör i Svenska jordbrukskreditkassan;
Didner,
G., verkst. direktör i Smålands Bank;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Hagbergh, C. E., justitieråd (fr. o. m. den 5 april 1954);
Nisell, S., ombudsman i Svenska mejeriernas riksförening (fr. o. m. den
5 april 1954).
Sekreterare:
Fiirst, P.-E., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951:1 Jo 33.
Utredningen som i december 1954 höll 2 justeringssammanträden har den
19 januari 1955 avgivit betänkande med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen
m. in. (SOU 1955: 1). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
4. 1951 års fiskhandelsutredning (1953:1 18; 1954:1 16; 1955:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning rörande frågan om prissättningen å fisk inom partioch
detaljhandeln samt vissa därmed sammanhängande förhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):
Olsson, O.-W., direktör, vice ordförande i statens jordbruksnämnd, ordförande
;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Carbell, E. E. E„ byråchef;
Hessle, Chr. W., byråchef.
Experter;
Bjerling, O., direktör;
Gerhard, I., docent;
Hansson, Per, disponent;
Häller, L., direktör;
Kewenter, A., direktör;
Levin, H., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C., direktör;
Ribohn, E., direktör;
Svedendahl, A., avdelningschef.
Sekreterare:
Swedborg, E., sekreterare;
Wallberg, K., e. 1 :e aktuarie.
Direktiven för utredningen, se 1952:1 Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit S
sammanträden i Stockholm.
Utredningen har i december 1955 avgivit betänkande »Fiskhandeln i Sverige».
Uppdraget är därmed slutfört.
199
I Jo
5. Jordbruksprisutredningen (1953:1 22; 1954:1 18; 1955:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1952 för att
utreda frågan om översynen av jordbrukskalkylen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Experter:
Holmström, S. J. R., agr. lic.;
Nordenson, J„ fil. lic.;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
Åstrand, B. H., fil. lic.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Jo 22.
Utredningen har avgivit betänkande angående prissättningen på jordbruksprodukter
(SOU 1954:39, bil. 1 SOU 1955:5). Därmed är uppdraget
slutfört.
200 Riksdagsberättelsen
I Jo: 6 6. 1953 års fotogrammetriutredning (1954:1 19; 1955:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande framställningen och tillhandahållandet
av fotogrammetriska kartor och annat fotogrammetriskt
material jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 januari 1953):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Lundgren, J. B., överdirektör;
Jonasson, N. F., byråchef.
Experter:
Fagerholm, P. O., e. o. byrådirektör;
Claus, L. G. I. H., t. f. byråchef;
Högbom, G. M., byrådirektör;
Ekelund, G. L., förste statskartograf;
Möller, S. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Svensson, N. A., jur. kand., verkst. direktör.
Lokal: Drottninggatan 104; tel. 23 72 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 19.
Utredningen har under tiden december 1954—juni 1955 hållit 19 sammanträden.
Utredningen har den 28 juni 1955 avgivit betänkande om flygfotogrammetrisk
verksamhet (SOU 1955:26). Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1953 års växtförädlingsutredning (1954:1 21; 1955:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att verkställa översyn av gällande grunder för statens stöd åt växt- och
fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Nilsson, Hj., f. d. rektor;
Carlsson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johansson, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Nilsson-Leissner, G., professor, statens centrala frökontrollanstalt;
Rystedt, A. F., revisor;
Åkerberg, P. E. Hj., professor, statens jordbruksförsök.
Sekreterare:
Noring, C.-A., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Växjö; tel. växel 3570 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Jo 21.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 201
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 13 J Jo: 9
sammanträden.
Utredningen har avgivit ett den 11 november 1955 dagtecknat betänkande.
Uppdraget är därmed slufört.
8. Stuteriorganisationsutredningen (1955:1 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1954 för att
verkställa utredning angående stuteristatens organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 juli 1954):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, utredningsman.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementét (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 21.
Utredningen har den 15 januari 1955 avlämnat betänkande med förslag
angående stuteristatens organisation (stencilerat) och den 20 oktober 1955
angående inrättande av en civil körskola och hästdepå vid Strömsholm
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning av frågan om effektivisering av importkontrotlen av animala
livsmedel och därmed sammanhängande spörsmål (1955:1 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1954 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1954):
Tottie, A. V. R., landshövding, utredningsman.
Experter:
Abramson, E., professor;
Kämpe, Å., förste veterinär.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 22.
Utredningen har under tiden december 1954—oktober 1955 hållit 8 sammanträden.
Utredningsmannen har avgivit två promemorior, den ena den 30 december
1954 rörande effektiviseringen av importkontrollen samt den andra den
24 oktober 1955 rörande kontroll av vatten, som användes vid framställning
av animala livsmedel ävensom av den hygieniska kontrollen vid transport
och den centrala kontrollen av dylika livsmedel. Uppdraget är därmed slutfört.
202
Riksdag sberättelsen
I Jo: 10
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
10. Elektrifieringsberedningen (1953:1 6; 1954: I 7; 1955: I 3)
Tillsatt av Kungl. Maj :t genom beslut den 24 oktober 1941.
Ledamöter, förordnade genom beslut den 24 oktober 1941, den 26 oktober
1945, den 28 januari 1949, den 30 oktober 1953 och den 17 december 1954:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;
Helleborg, N., byråchef, vice ordförande;
Blomqvist, E. A. E., direktör;
Ståhlberg, H., byråchef.
Sekreterare:
Lund, R. N., byrådirektör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 21 56 29.
Direktiven för beredningen, se 1942: I Jo 32 och 1949: I Jo 12.
Av Kungl. Maj :t i beslut den 31 oktober 1952, 21 maj 1954 och 22 april
1955 fastställda bidragsgrunder ha tillämpats.
Under tiden den 20 november 1954—den 20 november 1955 har beredningen
hållit 19 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
309 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande
förhållanden.
11. 1946 års tryckeriutredning (1953:1 8; 1954:1 8; 1955:1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):
Hernlund, C. A. V., f. d. överdirektör;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Murray, C. A., byråchef;
Thunborg, T. F., landshövding.
Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:
Lindholm, G. A., f. d. tryckeriintendent.
Sekreterare:
Edling, N. P. J„ kammarråd.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.
Utredningsarbetet har under året vilat.
12. 1949 års jaktutredning (1953: I 13; 1954: I 11; 1955: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949)
dels såsom utredningsman:
Hegrelius, A. O. R., statssekreterare;
203
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i över- I Jo: 13
läggningar och i övrigt biträda vid utredningen:
Grill, C. L. C:son, direktör;
Jonsson, C. A. D„ lantbrukare;
Näslund, P. J., häradsdomare;
Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D.,byråchef;
Wikström, C., direktör.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Utredningsmannen har under tiden december 1954—november 1955 haft
ett flertal överläggningar med berörda myndigheter och organisationer, varjämte
2 sammanträden hållits. En promemoria har utarbetats rörande rådjursjakten.
Utredningsarbetet kommer att fortsättas under år 1956.
13. 1949 års jorderosionskommitté (1953: I 14; 1954: I 12; 1955: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för
bekämpande av sand- och jordflykten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1949):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Bergström, L. B..V., länsjägmästare;
Björklund, C. M., jordbrukskonsulent;
Elof sson, G. S„ lantbrukare, led. av I kamm.;
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Petersson, S. G. V., försöksgårdsföreståndare.
Experter:
Hjulström, F., professor;
Torstensson, T. A. G., professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 30.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1950 har kommitténs uppdrag
utvidgats till att avse jämväl annan erosion än vinderosion.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 1 sammanträde.
Genom beslut den 16 juni 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
Sveriges geologiska undersökning att i samråd med kommittén utföra vissa
undersökningar av erosionsförhållandena i Klarälvsdalen. I samband med
detta uppdrag bar kommittén företagit eu studieresa till Värmland. Kommittén
beräknar att under början av år 1956 avsluta sitt arbete.
204
Riksdagsberättelsen
I Jo: U 14. Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO-kommittén) (1953: I 16; 1954: I 14; 1955: I 9>
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 20 januari 1950.
Ledamöter:
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Hegrelius, A. O. R„ statssekreterare;
Näslund, H. M. E., professor;
Svärdström, K.-F., professor;
Söderström, O. A. V., generaldirektör;
Wikström, H. J„ byråchef (fr. o. m. den 3 december 1954).
Expertråd:
Abramson, E. L., professor;
Bendz, O. G. M„ godsägare;
Corneliusson, S., ombudsman (t. o. m. den 14 april 1955);
Gustafsson, Y. H., överinspektör (fr. o. in. den 15 april 1955);
Hjärre, A., professor;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Håkansson, J. V. H„ direktör (fr. o. m. den 15 april 1955);
Höjer, E. W., generaldirektör (fr. o. in. den 15 april 1955);
Janson, N. E, förbundssekreterare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Nilsson, N. R., professor (t. o. m. den 14 april 1955);
Nilsson-Leissner, G., professor (fr. o. in. den 15 april 1955);
Olhammar, G. F. N., direktör;
Osvald-Jacobsson, Ingrid M., byråchef;
Plym-Forshell, W. N., byråchef;
Ronge, K. R., direktör (fr. o. in. den 16 maj 1955);
Stensgård, A. A. H., direktör;
Svensson, N. A., direktör;
Winroth, S. E. E., förbundsordförande;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
Åberg, G., ombudsman (fr. o. in. den 15 april 1955);
Örborn, K. A., överdirektör.
Sekreterare :
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. Iokalsamt. växel 22 45 00 rikssamt.
växel 23 62 00.
Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift åligger det kommittén att avgiva yttranden
och förslag i frågor rörande Sveriges deltagande i Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisations verksamhet, att uppgöra de rapporter
till organisationen, som det enligt dess stadga åligger medlemsstaterna
att avlämna, samt att i övrigt lämna det biträde eller, där så kan befinnas
påkallat, taga initiativ av betydelse för det internationella samarbetet
på förevarande område.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 205
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 5 sam- £ Jo: j(j
manträden, varjämte 1 sammanträde hållits med expertrådet.
15. 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning (1953:1 20; 1954: I 17;
1955:I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 för
att verkställa utredning om åtgärder för förstärkande av ofullständiga jordbruk
med skog in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1951):
Fallenius, B. A., t. f. generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Antby. S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Enström, A. G. T., direktör;
Johansson, F. L. H., överdirektör (förordnad som expert till den 17 juni
1955);
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic., tillika sekreterare;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P. O., hemmansägare, led. av I kamm.;
von Seth, T. G. A., greve, led. av II kamm.;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Experter:
Andrén, T. S., skogsvårdschef;
Enflo, O. A., t. f. byråchef;
Malmgren, E. F. E., byråchef;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Wessén, E. V. A., lantbruksdirektör.
Biträdande sekreterare:
Jonzon, S.-G. B., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Linnégatan 42''; tel. 60 22 74.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 33 och 1953: I Jo 20.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 4 plenarsammanträden
och ett stort antal utskottssammanträden samt avgivit en
stencilerad promemoria angående godkännande i vissa fall av arrendeupplåtelse
m. m. Slutbetänkande beräknas komma att avgivas under första delen
av 1956.
16. Vattenvårdskommittén (1954:1 20; 1955:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. N., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., sekreterare, led. av I kamm.;
206
Riksdagsberiittelsen
I Jo: 16 Laurell, G., docent;
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
von Seth, T. G. A., greve, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., överinspektör;
Åqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Cars, G. B. K.-G., hovrättsfiskal;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 2 sammanträden.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med
förslag angående organisations- och lagstiftningsfrågor in. m. (SOU 1955: 6).
Utredningsarbetet fortsätter med dels frågan om anordnande av vattenvårdsförbund
för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden, dels
frågan om ökat skydd för grundvattentäkter. Utredningen beräknar slutföra
sitt arbete under år 1956.
17. Skördeskadeutredningen (1954:1 22; 1955:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att utreda frågan om en permanent stödform för jordbrukare som drabbats
av skördeskador (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, led. av II kamm. (tillkallad den 20 mai
1955);
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johansson, J. H., lantbrukare, led. av I kamm. (avliden den 13 november
1954);
Meidner, R. A., fil. dr;
Näslund, P. J., häradsdomare;
Persson, S. G. F., led. av II kamm.;
Åstrand, B. H., fil. lic.
Expert:
Philipson, C. O., fil. dr.
Ytterligare tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955
for att såsom experter biträda utredningen vid en förberedande undersökning
av objektiva metoder för bestämning av vallproduktionen äro:
Åkerberg, P. E. H., professor;
Zetterberg, O., byråchef;
Bachéer, I., laborator.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
207
Sekreterare: I Jo: 19
Gulbrandsen, O. G., agr. lie.
Lokal: Sveavägen 45", Stockholm Va, (sekreteraren); tel. 23 57 90.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 22.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 8 sammanträden.
För att utreda frågan om ett försäkringsmässigt skydd har
igångsatts undersökningar i syfte att dels bestämma riskpremiernas storlek,
dels utröna objektiva metoder för bestämning av skördeskador, särskilt
i vallproduktionen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
18. 7954 års fiskeriutredning (1955: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Bjerling, O. B., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Utbult, K. B., f. d. riksdagsman.
Experter:
Borg, Y., direktör;
Englund, K. G. Å., byrådirektör, (fr. o. m. den 1 september 1955);''
Gerhard, I., docent;
Kewenter, A., direktör;
Verständig, S., byrådirektör.
Sekreterare:
Helleberg, P. E. A., e. o. förste byråsekreterare, (t. o. m. den 11 september
1955);
Lundblad, B. O., aktuarie (fr. o. m. den 12 september 1955).
Lokal: Storkyrkobrinken 41, Stockholm, tel. 10 78 97 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 18.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 6 allmänna
sammanträden. Av dessa ha 3 hållits i respektive Göteborg, Malmö
och Karlskrona. Vidare har inför ordföranden hållits ett flertal överläggningar
i olika frågor med experter och av utredningen berörda parter.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
19. 7.954 års utredning angående översyn av fiskredskapsförsäkringen
(1955: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1954 för att
verkställa översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
208
Riksdagsberäitelsen
I Jo: ]9 Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Berntsson, K. G., ombudsman;
Fryklund, S., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Mattsson, T., ombudsman.
Sekreterare:
Moberg, K. E. R., sekreterare.
Lokal: Bergsgatan 7 b, Stockholm; tel. 52 09 55.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 19.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 haft 3 plenar-
och 4 delegationssammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
20. 1954 års veterinårtaxeutredning (1955: I 20)
Tillkallad utredningsman enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj
1954 för att verkställa utredning om och avgiva förslag till ny veterinärtaxa
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Lindström, C. S., byråchef.
Experter:
Fogelin, C. T. H. J., distriktsveterinär;
Svensson, S. E., distriktsveterinär;
Dolk, K. E. V., distriktsveterinär;
Borg, A. W., länsveterinär.
Lokal: Veterinärstyrelsen, tel. 23 59 35.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 20.
Utredningsmannen har under tiden december 1954—november 1955 haft
6 sammanträden med experterna.
Till övervägande inom utredningen har jämväl hänskjutits fråga om viss
utvidgning av rätten för mindre bemedlade att erhålla statsbidrag till djursjukvårdskostnader
samt om möjlighet att förbilliga djursjukvården för
avlägset boende.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1956.
21. Trädgårdsskoleutredningen (1955:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1954 för
att verkställa en översyn av verksamheten vid de statsunderstödda och statliga
trädgårdsskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1954):
Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;
Gårdstedt, H. B., byrådirektör;
Jansson, N. E., förbundssekreterare;
Ledin, A. G., byrådirektör;
Peterson, A. R., f. d. rektor.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., länsassessor.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 209
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. J Jq;
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 23.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1955 har utredningsuppdraget
utvidgats att omfatta jämväl frågan om behovet av fruktodlingsskolor och
dessas förläggning.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 13
sammanträden, därvid utredningen besökt samtliga av uppdraget berörda
skolor.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1956.
22. 1955 års skogsvårdsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1955 för att
utreda skogsvårdsverksamheten i fråga om de enskilda skogarna och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes lidn. den 26 mars 1955):
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av
II kamm., ordförande;
Ekman, G., skogschef;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led av I kamm.;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Näslund, M., överdirektör;
Olhammar, G., verkställande direktör;
Pålsson, P.-O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Winroth, Ch., ordförande i Svenska Skogs- och Flottningsarbetareförbundet.
Sekreterare:
Hjorth, R„ länsjägmästare.
Lokal: Skogsstyrelsen, Stockholm; tel. 23 36 60 (sekreteraren), även Nyköping
132 88.
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 4
mars 1955):
Skogsbrukets betydelse för vår samhällsekonomi och landets allmänna välstånd
har särskilt under och efter det andra världskriget blivit alltmer erkänd. Inemot
hälften av värdet utav den svenska exporten härrör numera från skogen och
skogsindustrien. Mycket stora befolkningsgrupper har helt eller till väsentlig del
sin försörjning av skogsnäringen. Vidare är jordbruket i vårt land i betydande utsträckning
förenat med skogsbruk.
Den ökade insikten om skogsnäringens betydelse har lett till en vidgad förståelse
för skötseln av landets skogar. Stora framsteg har gjorts på skogsvårdens olika
områden, varvid den vetenskapliga och tekniska utvecklingen medfört, att man
sökt sig fram efter delvis andra linjer än tidigare. Värdefulla insatser har därvid
gjorts såväl av storskogsbruket, representerat av staten, skogsbolagen och de större
godsen — som av det s. k. bondeskogsbruket. Emellertid torde ytterligare mycket
kunna göras innan våra skogar genomsnittligen befinner sig i det skick, som bör
fordras med hänsyn till våra tekniska och ekonomiska resurser samt skogsbrukets
betydelse för vår samhällsekonomi. För att få en klarare bild av läget beträffande
14 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
210
Riksdag sberättelsen
I JO: 22 skogstillgången och skogsvården har Kungl. Maj :t tidigare denna dag på min hem’
'' ställan uppdragit åt statens skogsforskningsinstitut att verkställa utredning i dessa
hänseenden.
Statens mera direkta stöd åt de enskilda markägarnas skogsvårdsarbete lämnas
främst genom den verksamhet, skogsvårdsstyrelserna bedriver. Frågan om dessa
styrelsers organisation, arbetsformer, personaluppsättning m. m. har vid flera tillfällen
varit föremål för särskilda utredningar och överväganden. Sålunda framlade
1936 års skogsutredning vissa förslag i ämnet (SOU 1938:58). En genomgående
översyn och omprövning verkställdes sedermera av 1914 års skogsvårdsstyrelseutredning
(SOU 1945:58). På grundval av sistnämnda utredningsförslag genomfördes
efter beslut av 1946 års riksdag (prop. 1946:126 och 257; rskr. 322 och 391)
den organisation, som i stort sett ännu gäller. De mest genomgripande förändringar,
som då kom till stånd, avsåg formerna för verksamhetens finansiering, men betydelsefulla
avgöranden träffades även i fråga om personaluppsättningen samt befattningshavarnas
löne- och anställningsförhållanden. Till grund för bedömandet
av personalbehovet låg en av utredningen verkställd beräkning av arbetsuppgifternas
omfattning, utmynnande i ett för den närmaste framtiden uppgjort s. k. normalprogram.
Detta program, vars utförande i enlighet med utredningens förslag
begränsades till 65 procent, kom i fortsättningen att tjäna till ledning vid bedömningen
av skogsvårdsstvrelsernas personal- och medelsbehov.
Den ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen synes emellertid under det
senaste decenniet ha förändrat anspråken på skogvårdsstyrelsernas medverkan.
Spörsmål har sålunda uppkommit om den lämpliga avgränsningen av deras verksamhetsområde
liksom även deras samarbete med andra organ och sammanslutningar.
På grund härav har de organisationer, som är närmast knutna till skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, nämligen skogsvårdsstvrelsernas förbund och vederbörande
personalsammanslutningar, framfört önskemål om en allmän översyn av skogsvårdsstyrelsernas
organisation, personaluppsättning in. m.
Med anledning härav har skogsstyrelsen i skrivelse den 8 september 1954 understrukit
behovet av dylik översyn och hemställt, att särskilda sakkunniga måtte tillkallas
att verkställa denna. Förutom nyssnämnda, mera interna skogsvårdsstyrelseproblem
bör översynen enligt skogsstyrelsen även avse formerna för skogsvårdsstyrelsernas
samarbete med andra organ. Skogsstyrelsen har därom anfört bland
annat följande.
Som en följd av den snabba ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen i
vårt land och därav betingade ökade krav bland annat på skogsbrukets produktivitet
har under de år, som förflutit efter genomförande av 1946 års omorganisation
av skogsvårdsstyrelserna, behovet av en intensifiering av statens insatser till
näringens förkovran blivit allt större. Väsentliga förändringar har också inträffat
i fråga om såväl arten och omfattningen av styrelsernas arbetsuppgifter som förutsättningarna
för deras medverkan på olika områden. I förstnämnda hänseende kan
— för att blott nämna ett exempel — hänvisas till den förstarangsplats, som skogsundervisningen
numera intager på styrelsernas arbetsprogram och som ställer helt
andra krav på dessas medverkan och personalens kvalifikationer än som förutsattes
vid 1946 års omorganisation. Ett annat område, på vilket styrelserna tillförts
arbetsuppgifter av organisatorisk, ekonomisk och annan art av tidigare icke förutsatt
omfattning, utgör den ständigt växande verksamheten med skogsodling och
plantförsörjning. Till följd av lagstiftningsåtgärder på skogsbrukets och jordbrukets
m. fl. områden har styrelserna vidare ställts inför delvis nya problem, medan
andra, tidigare aktuella frågor kommit att träda i bakgrunden. Härigenom
och genom utvecklingen i övrigt har betydande förändringar inträtt i styrelsernas
förhållande till myndigheter, organisationer och enskilda. Krav på ändrade former
för samverkan och samarbetet olika organ emellan har i anslutning härtill gjort
211
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
sig gällande. Men icke blott i dessa hänseenden utan jämväl ifråga om skogsägar- £ Jq.
nas möjligheter att på olika sätt medverka eller deltaga i skilda arbetens utförande
torde förhållandena numera gestalta sig väsentligt annorlunda än vid tiden för
genomförandet av 1946 års omorganisation.
I detta sammanhang får jag erinra om att även ledningen för Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund vid skilda tillfällen uttalat sig i frågan om skogsägareföreningarnas
förhållande till skogsvårdsarbetet. Därvid har bland annat anförts,
att föreningarna bör göras beredda att mera direkt biträda vid skötseln av
medlemmarnas skogar. Varken materiella eller personella resurser har emellertid
tidigare räckt till för att en sådan verksamhet av nämnvärd betydelse skulle kunna
bedrivas. Man bör därför enligt riksförbundet se till, att föreningarna går till
verket med väl kvalificerad arbetskraft samt i samförstånd med skogsvårdsstyrelserna,
så att en vidgad verksamhet på området kan rätt tjäna sin uppgift till gagn
för bondeskogsbruket. Även 1936 års skogsutredning uppmärksammade spörsmålet
om aktiv medverkan i skogsvårdsarbetet från föreningarnas sida och framlade vissa
förslag i ämnet. Dessa har emellertid icke lett till någon åtgärd.
I skrivelse den 15 december 1954 har riksförbundet ånyo tagit upp nämnda
spörsmål till behandling. Riksförbundet har därvid framlagt vissa huvudlinjer,
efter vilka bondeskogsbruket i fortsättningen enligt förbundets mening bör bedrivas.
Enligt dessa bör först och främst eftersträvas en ökad självverksamhet från
skogsägarnas sida. Detta förutsätter, att skogsägarna kan erhålla en god yrkesutbildning
vid befintliga fasta läroanstalter, däribland lantmannaskolorna, samt genom
skogsstyrelsens kur-sverksamhet. Det skogssakkunniga biträde som erfordras i
skogsvården, bör enligt riksförbundet kunna lämnas av skogsägareföreningarna.
Dessa måste därför ha tillgång till personal, som är kvalificerad för ändamålet. Vidare
bör skogsvårdsstyrelserna medverka till att göra skogsägareföreningarna väl
skickade för de nya uppgifterna på det skogsvårdande området. Särskilda statliga
åtgärder anses därjämte vara påkallade för att befrämja föreningarnas utökade
skogsvårdsverksamhet.
I riksförbundets skrivelse bar vidare hemställts, att erforderliga direktiv till
främjande av framställningens syfte skall meddelas skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna
samt att visst bidrag från statens sida skall lämnas föreningarna för av
dem redovisade uppdrag att handha förvaltningen av skogar under skogsvårdslagen.
Med anledning av vad sålunda förekommit synes det angeläget att i första hand
frågan om den skogsvårdande verksamheten beträffande de enskilda skogarna ägnas
uppmärksamhet. Huvudspörsmålet synes därvid vara, huru statsmakternas
medverkan att åstadkomma en förbättrad skogsvård och ökad virkesavkastning
bör utformas för framtiden. För att därvidlag nå tillfredsställande resultat måste
en aktiv medverkan jämväl förutsättas. De härmed förknippade frågorna är av den
vikt och storleksordning, att de påkallar närmare utredning.
Utredningen bör undersöka möjligheterna att åstadkomma kvantitativa och kvalitativa
förbättringar i den nuvarande skogsvården. Målsättningen bör härvid vara
att befrämja skogsägarnas självverksamhet och samverkan för en rationellt bedriven
skogsproduktion samt att effektivisera de .statliga insatserna på ifrågavarande
områden. De speciella problem, som ur arbetskraftssynpunkt kan vara förbundna
med skogsvården och skogsavverkningen på de enskilda skogarna bör uppmärksammas.
Lämpliga åtgärder för att underlätta användningen av tekniska hjälpmedel i
skogsvårdsarbetet bör även övervägas. En omprövning bör företagas av skogsvårdsstyrelsernas
organisation och arbetsformer i syfte att anpassa styrelsernas verksamhet
till nu rådande förhållanden.
Även skogsstyrelsens uppgifter på virkesmätningens område bör överses. Det kan
sättas i fråga huruvida ett statligt organ hör ha att ta en så ingående befattning
med virkesmätningen som för närvarande sker genom skogsstyrelsen. Därför bör
212 Riksdagsberättelsen
I JO! 22 undersökas om ej dessa uppgifter väsentligen kan överlåtas till enskilda organisationer
på detta område. Över huvud taget bör formerna för samarbetet mellan det
allmännas institutioner och andra organ på skogens område, framför allt skogsägarnas
egna organisationer, göras till föremål för närmare överväganden.
I detta sammanhang bör uppmärksammas de synpunkter som ledningen för
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anfört om föreningarnas direkta biträde
vid skötseln av medlemmarnas skogar. Vid utredningen bör sålunda prövas
huruvida möjligheter kan skapas för skogsägareföreningarna att efter överenskommelse
med skogsvårdsstyrelserna övertaga vissa uppgifter som nu åligger styrelserna,
såsom planering av återväxtåtgärder, skogsdikning, stämpling för gallring
o. s. v. Därvid bör givetvis även prövas i vad mån de medel som skulle lösgöras
för skogsvårdsstyrelserna genom den minskade arbetsbelastningen kan användas
till ersättning åt skogsägareföreningarna för ifrågavarande skogsvårdande uppgifter.
Det bör däremot icke komma ifråga att lämna statsbidrag till föreningarna för
andra förvaltningsuppdrag som de åtager sig för sina medlemmar. Något allmänt
statsbidrag till skogsägareföreningarna för förvaltningen av medlemmarnas skogar
bör sålunda icke falla inom ramen för uppdraget.
Utredningen bör klarlägga metoderna för anskaffande av medel till de åtgärder,
som kan komma att förordas, innefattande även storleken av skogsvårdsavgiften.
Någon omprövning av löneställningen för skogsvårdsstyrelsernas personal bör icke
verkställas i detta sammanhang. Ej heller bör utredningen upptaga gällande skogsvårdslagstiftning
till granskning. I övrigt bör utredningen göras förutsättningslös.
I den mån så är möjligt bör utredningen först behandla de frågor, som snabbt
kan leda till praktiska resultat. Hinder bör sålunda ej möta att om det visar sig
lämpligt framlägga successiva förslag allteftersom utredningen framskrider.
Utredningen har sammanträtt in pleno 3 dagar och verkställt en studieresa
under 3 dagar i södra Sverige.
Utredningen beräknar att under första halvåret 1956 framlägga utlåtande
såvitt angår skogsstyrelsens uppgifter på virkesmätningens område.
23. Utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1955):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Haeggblom, E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, A., småbrukare, led. av II kamm.;
Jonsson, J. N„ hemmansägare, led. av I kamm.;
Jansson, F., hemmansägare led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Experter:
Grabö, P., agr. lic.;
Johansson, A., förbundsordförande.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
213
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den J Jq; 03
3 juni 1955):
De riktlinjer i fråga om avvägningen av prisstödet åt jordbruksnäringen och om
statligt stöd åt rationaliseringsåtgärder inom jordbruket, vilka antogs av 1947
års riksdag i anledning av propositionen nr 75, innefattade bland annat åtgärder
till särskilt stöd för det mindre jordbruket. I propositionen utgick man dock från
att det allmänna jordbruksstödet ej skulle avvägas på sådant sätt, att betydande
delar av vårt jordbruk erhöll ett stöd, som mera avsevärt översteg det för dem
erforderliga gränsskyddet. I första hand borde man söka förhindra dylika verkningar
genom det sätt, på vilket man avvägde prisstödet åt olika grenar av jordbruksproduktionen.
Då animalieproduktionen spelar den största rollen för de
mindre, medan vegetabilieproduktionen är av särskild betydelse för de större
jordbruken, borde man redan genom avvägningen av stödet mellan dessa båda
produktionsgrenar kunna eliminera i vart fall en betydande del av de olikheter
i fråga om lönsamheten, som eljest skulle kunna uppstå mellan basjordbruken
och de större brukningsenheterna. Ehuru icke direkt åsyftad erhölls härigenom
även en lyftning av inkomstläget för de mindre jordbruk, vilkas lönsamhet var
lägre än basjordbrukens.
Beträffande nämnda mindre jordbruk förelåg enligt departementschefens mening
ingen anledning att vid sidan av det allmänna prisstödet såsom permanent led i
systemet lämna ett särskilt stöd. Dessa brukningsenheters värde borde nämligen
ligga just däri, att kombinationen av jordbruk och andra förvärvskällor trots
jordbrukets relativt låga lönsamhestgrad sammanlagt gav brukaren en skälig
bärgning. Departementschefen förutsatte, att man även beträffande dessa jordbruk
skulle tillvarataga alla möjligheter att genom rationaliseringsåtgärder av olika
slag höja brukningsdelarnas lönsamhetsgrad och därmed även förbättra brukarnas
ställning. Åtskillnad gjordes dock mellan å ena sidan kombinerade jordbruk och
stödjordbruk samt å andra sidan övergångsjordbruk. Till den förstnämnda kategorien
räknades sådana småbruk som trots en begränsad åkerareal på grund av
jordbruksdriftens kombination med annan sysselsättning kunde väntas utgöra en
ekonomiskt försvarlig företagsform även på längre sikt. Vid övergångsjordbruken
saknades sådana möjligheter. I samband med den yttre rationaliseringen borde
därför dessa så småningom ombildas till större och mera bärkraftiga enheter.
En dylik rationaliseringsprocess måste emellertid taga ganska lång tid i anspråk.
Departementschefen föreslog för den skull att under en övergångstid särskilt stöd
skulle lämnas åt dåvarande innehavarna av sådana brukningsdelar som icke erbjöd
tillfredsställande försörjningsmöjligheter. Syftet med stödet var, att dylika brukare
under tiden till dess rationalisering av deras brukningsdelar kunde genomföras
skulle erhålla ett bistånd från det allmännas sida, som stod i rimligt förhållande
till vad innehavarna av mera rationella brukningsdelar erhöll genom det allmänna
prisstödet. I enlighet härmed infördes ett särskilt producentbidrag för mjölk åt
de mindre jordbruken såsom ett temporärt komplement till det allmänna prisstödet.
Bidraget fastställdes alt utgå efter en skala så konstruerad, att högsta beloppet
480 kronor, erhölls vid en till mejeri levererad årlig mjölkmängd av mellan
4 000 och 7 000 kilogram, och begränsades i princip till de dåvarande innehavarna
av brukningsenheter under 10 hektar åker. Endast i ett par undantagsfall skulle
en nytillträdande jordbrukare kunna bibehålla rätten till producentbidrag. I
propositionen hade med hänsyn till poducentbidragets sociala karaktär jämväl föreslagits,
att bidraget skulle utgå efter särskild behovsprövning. Riksdagens beslut
innebar emellertid, alt denna prövning slopades.
1952 års riksdag medförde vissa viktiga avgöranden för det principiella bedömandet
av frågan om ett särskilt småbruksstöd. I anledning av propositionen nr
170 till nämnda års riksdag beslöt man nämligen att genomföra en ökad differen
-
214
Riksdagsbei-ättelsen
I Jo: 23 tiering av mjölkpriset till de mindre jordbrukens förmån i form av ett s. k. leveranstillägg.
Från och med innevarande regleringsår utgår leveranstillägget med 3
öre för kilogram för leverans till mejeri av högst 10 000 kilogram för år. För
leverans mellan 10 000—25 000 kilogram utgår sådant tillägg med 300 kronor,
medan detsamma vid leverans över 25 000 kilogram minskas med 6 öre för kilogram
för överskjutande kvantitet för att sålunda upphöra vid en kvantitet av 30 000
kilogram.
I anledning av propositionen nr 236 till 1952 års riksdag beslöts vidare vissa
omläggningar av producentbidraget. Sålunda infördes möjlighet att från bidrag
utesluta brukare beträffande vilken det med hänsyn till hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden
var uppenbart, att han icke var beroende av jordbruket
för sin utkomst. Därjämte ändrades bidraget till att utgå med ett fast belopp, beräknat
efter den genomsnittliga mjölkleveransen från brukningsenheten under
åren 1949—1951. Slutligen justerades bidragsskalan så, att bidrag skulle utgå
med 10 öre för kilogram för de första 1 000 kilogrammen, och därefter med ett
jämkat antal ören pr kilogram, så att bidraget uppnådde sitt maximala belopp, 380
kronor, vid en leverans av mellan 5 000 och 10 000 kilogram för år. Översteg den
levererade mängden 10 000 kilogram skulle bidragsbeloppet minskas med 3 öre
för varje kilogram av den överskjutande kvantiteten. Producentbidrag, som tidigare
bestämts efter antalet kor, skulle utgå med ett häremot svarande belopp.
Utöver det anförda må erinras om att det nu utgående allmänna mjölkpristillägget
för all till mejeri leverad mjölk och än mer det extra mjölkpristillägg för mjölk,
som inväges i vissa delar av landet, främst Norrland, också verkar som särskilt
prisstöd för det mindre jordbruket med hänsyn till mjölkproduktionens relativa
koncentrering till småbruken och dessas särskilda utbredning i de delar av
landet, varest det extra mjölkpristillägget utgår.
En uppfattning om de olika stödåtgärdernas absoluta och inbördes betydelse
framgår av följande uppgifter. I propositionen nr 180 till innevarande års riksdag
beräknas för regleringsåret 1955/56 kostnaderna för det allmänna mjölkpristillägget
till 101,1 miljoner kronor, för det extra mjölkpristillägget till 31 miljoner kronor
och för leveranstillägget till 50 miljoner kronor. Kostnaderna för producentbidraget
uppskattas enligt statsverkspropositionen för budgetåret 1955/56 till 47 miljoner
kronor.
Frågan om utformningen samt behovet och ändamålsenligheten av ett särskilt
stöd för det mindre jordbrukets del har som framgår redan av den föregående
redogörelsen varit föremål för upprepade diskussioner och växlande ställningstaganden.
Den i propositionen 1947:75 föreslagna behovsprövningen, som då
icke vann riksdagens bifall, har sålunda i något förändrad form kommit att accepteras
beträffande producentbidraget. Den i nämnda proposition angivna principen,
att småbruksstödets övergångskaraktär bör innebära, att stödet bortfaller
vid överlåtelse av jordbruk, har upprätthållits vid producentbidraget men icke
vid övriga stödformer. För att sistnämnda slags stöd skall minska eller helt försvinna
erfordras sålunda direkta åtgärder av statsmakterna eller en rationalisering,
som åtföljes av en produktionsomläggning.
I den offentliga debatten kring frågan om särskilt småbruksstöd har bl. a.
ändamålsenligheten med sådant stöd ifrågasatts, särskilt med hänsyn till den
hämmande inverkan detsamma kan antagas ha på den yttre rationaliseringen
inom jordbruket. Å andra sidan har framhållits, att den snabba omflyttningen till
de s. k. stadsnäringarna för såväl tätorterna som glesbygderna skapat problem av
sådan storleksordning, att en än hastigare takt däri knappast skulle vara tillrådlig.
Enligt min mening är bibehållandet av en icke alltför ringa bofast befolkning
särskilt eftersträvansvärd i våra skogsbygder.
215
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Beträffande möjligheterna att flytta över småbrukets befolkning till andra na- J
ringar i snabbare takt än för närvarande vill jag framhålla, att med liänsvn till
behovet av arbetskraft inom dessa en betydande del av småbrukargruppen kanske
kan beredas arbetsmöjligheter. Gruppens ålderssammansättning och andra förhållanden
torde emellertid lägga en hämsko på möjligheten att öka takten i omflyttningen.
Slutligen anser jag mig i detta sammanhang böra fasta uppmärksamheten på
att den friställning av arbetskraft, som äger rum, då en småbrukarfamilj helt övergår
till alt trygga sin försörjning på mannens inkomst från annan förvärvskälla än
jordbruket, sällan innebär en direkt överflyttning av familjens totala arbetsinsats
till annat produktivt arbete.
Två nyligen avslutade utredningar har behandlat det mindre jordbrukets
problem. Den ena, den s. k. småbruksutredningen, har undersökt småbrukens möjligheter
att uppnå full lönsamhet genom specialisering av produktionen. Dess
förslag och rekommendationer kan emellertid först efter relativt lång övergångstid
i mer betydande omfattning komma att påverka inkomstförhållandena vid dessa
jordbruk. Den andra utredningen, den s. k. jordbruksprisutredningen, har haft till
uppgift att göra en översyn av prissättningssystemet på jordbruksprodukter. I enlighet
med arten av sitt uppdrag, som närmast avsett konstruktionen av det för den
totala jordbruksproduktionen erforderliga gränsskyddet och sålunda en generell
prissättning på jordbrukets produkter, bär denna utredning icke direkt befattat
sig med frågan om särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Emellertid bär jordbruksprisutredningen
i samband med lönsamhetsövervägandena för brukningsenheter
av olika storlek konstaterat, att gjorda inkomstundersökningar visar, att
trots det hittills utgående särskilda småbruksstödet det genomsnittliga inkomstläget
vid jordbruk under 10 hektar är icke obetydligt lägre än vid basjordbruken.
Jordbruksprisutredningen har vidare uttalat, att särskilt stöd åt det mindre jordbruket
fortfarande är påkallat. Samtidigt har dock prisutredningen framhållit,
att en begränsning av produktionen bör åstadkommas genom en successiv minskning
av produktionsunderlaget. En sådan minskning bör, enligt utredningen,
främst gälla den jord och de brukningsdelar, som har de sämsta produktionsförutsättningarna.
Utredningen har i sammanhanget betonat, att frågan om överföring
av jordbruksjord till skogsmark i fortsättningen måste bedömas på ett annat sätt
än som hittills i allmänhet skett.
I den med anledning av jordbruksprisutredningens förslag nu framlagda propositionen
1955: 198 angående den framtida utformningen av prissättningen på jordbrukets
produkter bär jag framhållit, att det självfallet icke är betydelselöst för
det mindre jordbruket, hur det allmänna prisstödet åt jordbruket utformas, eftersom
den väsentliga delen av småbrukets inkomster konstitueras av de generella
produktpriserna. Ett tillfredsställande allmänt jordbruksskydd kommer sålunda
även småbruket tillgodo. Därmed är dock icke sagt, att utformningen av det generella
prisstödet åt jordbruket och frågan om småbruksstödet behöver direkt sammankopplas.
Ur vissa synpunkter torde det tvärtom få anses vara önskvärt att en
dylik sammankoppling icke sker. Jag har därför, till skillnad från vissa remissinstanser,
förklarat mig dela prisutredningens åsikt, att frågan om särskilt stöd
åt småbruket icke bör behandlas i samband med utformningen av de generella
produktpriserna.
Emellertid kommer det framtida prissystemet uppenbarligen att påkalla ökad
uppmärksamhet beträffande det särskilda småbruksstödet. Tidigare har nämligen
hänsyn till småbrukets speciella läge i viss män kunnat tagas vid de årliga prisförhandlingarna.
Enligt nyssnämnda proposition avses emellertid det allmänna
prisstödet skola bestämmas för eu första period av tre år. Härtill kommer, att den
översyn av det generella prissystemet, som enligt nämnda proposition förutsättes
skola ske med vissa intervaller, enligt min mening ger större valfrihet än det
hittills tillämpade systemet för samlande lösningar av frågorna på vad sätt små
-
Jo
216
Riksdag sberättelsen
I Jo: 93 bruksstödet bör utformas som ett övergångsstöd. Sålunda torde det material rörande
jordbrukets lönsamhet m. in., som skall föreligga vid dessa översyner, bli
av betydelse jämväl för bedömandet av småbrukets ställning vid motsvarande
tider. Med hänsyn till det anförda synes det lämpligt, att frågan om det framtida
särskilda stödet till det mindre jordbruket nu göres till föremål för utredning.
I fråga om denna utredning vill jag för egen del anföra följande.
Av jordbruksprisutredningens undersökningar synes framgå, att skillnaden i
inkomster mellan större och mindre jordbruk har ökat. Detta gäller närmast vid
jämförelse mellan basjordbruk och större brukningsdelar men torde nog ha sin
motsvarighet även beträffande de ännu mindre jordbruken. Samtidigt bär emellertid
genom utvecklingen av sysselsättningsmöjligheter och löner förutsättningarna
för ökade inkomster vid sidan av jordbruket blivit bättre. Vid bedömningen
av frågan om storleken av statens stöd åt det mindre jordbruket bör beaktas, att
detsamma icke får en sådan omfattning, att det kommer att motverka en rimlig
strävan hos den mindre jordbrukaren att utnyttja förvärvsmöjligheterna utanför
jordbruket. Likaså bör tillses, att stödet avväges så, att det icke kommer att försvåra
jordbrukets rationalisering.
Statens stöd åt det mindre jordbruket torde som hittills främst böra lämnas i
form av prissubventioner. Utredningen bör taga till utgångspunkt nu utgående
anslagsbelopp för detta ändamål.
Huvuddelen av det nu utgående småbruksstödet lämnas i form av prisdifferentieringar
till det mindre jordbrukets förmån. Denna linje synes böra vara grundläggande
även i fortsättningen. I första hand bör utredningen därför söka samordna
de nuvarande stödåtgärderna för det mindre jordbruket till större enhetlighet.
Därvid bör beaktas såväl de regionalt och i förhållande till storleksgrupper
differentierade tilläggen som övriga utgående produktprissubventioner.
Spörsmålet hur man i görligaste mån skall kunna ge stödet en sådan utformning,
att inriktningen av småbrukets drift icke bindes vid viss produktion, fordrar
speciella överväganden. Prisstödet torde även fortsättningsvis komma att i betydande
grad läggas på mjölkproduktionen. Det bör emellertid undersökas, i vad
mån delar av detsamma kan knytas till andra produkter, som lämpligen kan frambringas
på mindre jordbruk. I första hand kan därvid komma i fråga fläsk och
kött, speciellt kalvkött, samt smågrisar, ägg och fjäderfä. Därjämte bör prövas,
huruvida även vissa vegetabilieprodukter kan inrymmas i prisdifferentieringen.
Möjligen kan stödet även till viss grad utnyttjas till förbilligande av vissa förnödenheter
för det mindre jordbruket såsom kraftfoder och konstgödsel.
För närvarande sker en viss behovsprövning av den del av stödet till det mindre
jordbruket, som utgöres av producentbidrag. Vid genomförande av ett enhetligt
system för detta stöd torde en dylik individuell behovsprövning bli svår att
tillämpa, bland annat emedan detta skulle förutsätta en väsentlig utvidgning av
prövningsförfarandet. Redan nu förekommer gränsdragningsproblem, som är svåra
att ge en rationell lösning. Möjligheter bör därför sökas att i regel undgå en individuell
behovsprövning. Behovet av en dylik prövning torde också bli mindre, om
stödåtgärderna utformas så att de närmast kommer det mindre jordbruket i
egentlig mening till godo. Fall kan emellertid finnas, då delaktighet i samhällets
stöd åt det mindre jordbruket skulle te sig stötande eller helt överflödigt. Utredningen
bör därför vara oförhindrad att pröva, om vissa grupper ändå bör lämnas
utanför stödåtgärderna, varvid dock enkelhet i tillämpningen under alla omständigheter
bör eftersträvas.
Den principiella karaktär av övergångsanordning, som stödet åt det mindre
jordbruket för närvarande har, utgför emellertid ett särskilt problem. Det är dock
endast i fråga om producentbidraget som denna princip kommit till uttryck i
själva utformningen av stödet. Detta bidrag bortfaller nämligen i allmänhet vid
överlåtelse av brukningsenheten. Huruvida en stödform som producentbidraget
217
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
med bibehållen övergångskaraktär kan ingå i här ifrågasatta stödåtgärder är en av [ Jq: 34
de uppgifter utredningen får att pröva. Befinnes därvid att villkoret om producentbidragets
bortfall vid överlåtelse av brukningsdelen icke låter sig upprätthålla,
torde lämpligen denna bidragsform böra helt utgå ur stödsystemet.
Stödåtgärdernas karaktär av övergångsstöd bör i princip upprätthållas. I den
mån det kan konstateras, att yttre rationalisering, produktionsförbättrandc åtgärder
och inkomster vid sidan av småbruket grundlagt en tillfredsställande inkomstnivå
för brukarna, bortfaller därför motiven för ett särskilt stöd. I takt
med en dylik utveckling bör en sänkning av subventionskostnaderna kunna övervägas.
En långsiktig garanti för ett under alla förhållanden utgående stöd torde
nämligen icke kunna lämnas.
Vid de översyner av det generella prisstödets utformning, som avses skola verkställas
med vissa intervaller, bör även läget för innehavare av mindre brukningsenheter
undersökas. På så sätt skapas ett kontinuerligt bedömande av det fortsatta
behovet av ett särskilt stöd åt det mindre jordbruket. De lämpliga formerna för
en dylik undersökning bör utredas.
Utöver vad jag nu framhållit bör utredningen vara förutsättningslös.
Utredningen har under tiden augusti—november 1955 hållit 5 samman
24.
1955 års lantbruksundervisningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning om yrkesutbildningen inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1955):
Johansson, R. N., landshövding, ordförande (t. o. m. den 2 oktober 1955);
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 3 oktober
1955);
Arnegren, O. A. P:son, byråchef;
Bo, K., assistent;
Borlind, S., rektor;
Edblom, F., förbundsordförande;
Ekerot, N. F., rektor;
Hjorth, R., länsjägmästare;
Nilsson, G., studiesekreterare;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Zackrison, S. J. G., direktör (fr. o. in. den 8 november 1955).
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Allteftersom utvecklingen på näringslivets olika områden går framiåt, blir
yrkesutövningen mera komplicerad och krävande. Icke minst gäller detta inom
jordbruket och skogsbruket. En förutsättning för ett fortsatt framåtskridande är
därför, att yrkesutbildningen vidgas och förbättras. Av de blivande jordbrukarna
genomgår emellertid fortfarande endast en mindre del sådan utbildning; särskilt
är detta fallet med småbrukarna. För lantarbetare, som är i behov av speciell
utbildning, finnes ingen ordnad yrkesundervisning.
218
Ii iksdags berättelsen
I Jo: 21 För närvarande håller den nioåriga enhetsskolan med förberedande yrkesutbildning
under i huvudsak det sista skolåret på att prövas. Spörsmålet huru den
fortsatta yrkesutbildningen bör anordnas i anslutning til! genomförandet av enhetsskolan
har varit föremål för utredning av en särskild kommitté, som den 29
april 1954 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1954: 11). Kommittén har mera ingående
behandlat yrkesutbildningen för näringsgrenarna industri-hantverk, handel
och husligt arbete, d. v. s. den utbildning, som står under tillsyn av överstyrelsen
för yrkesutbildning. Jordbruks-, skogs- och fiskeriutbildningens anknytning till
enhelsskolans nionde klass samt därmed sammanhängande frågor har däremot
berörts blott i förbigående. På grundval av betänkandet har Kungl. Maj:t i proposition
(1955:139) förelagt riksdagen förslag om utbyggnad av yrkesutbildningen
inom förstnämnda näringsgrenar. I sitt utlåtande över propositionen (SU
1955:138) har statsutskottet framhållit, att det enligt dess mening är av utomordentlig
vikt, att en utredning sättes i gång rörande utformningen av den behövliga
utbyggnaden av yrkesutbildningen inom jordbruks-, skogs- och fiskerinäringarna.
Mot vad utskottet sålunda anfört har riksdagen icke gjort någon erinran.
Även jag anser det synnerligen betydelsefullt, att en dylik utredning kommer till
stånd. Till en början synes denna böra avse den yrkesutbildning, som skall meddelas
vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Utredningen torde böra verkställas
av särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga.
På jordbrukets område utgör lantmannaskolorna de egentliga yrkesskolorna.
För närvarande är anslutningen till dessa i många fall icke så stor som skulle
vara önskvärt. En av orsakerna härtill är otvivelaktigt svårigheten att undvara
ungdomarna i det praktiska jordbruket under den relativt långa tid, som kurserna
vid lantmannaskolorna kräver. Det bör därför undersökas, i vad mån
kortare kurser kan anordnas eller en uppdelning av kurserna kan äga rum. över
huvud torde böra eftersträvas att lämna skolorna stor frihet i ifrågavarande hänseende.
I samband med översynen av kursformerna bör även kursplanerna omprövas
med hänsyn till de senare årens utveckling. Sålunda torde böra uppmärksammas
den omfattande mekanisering, som jordbruksnäringen undergått. Vidare bör över^
ägas vilket utrymme som bör lämnas de allmänbildande och de naturvetenskapliga
ämnena. Uppmärksamhet synes även böra ägnas spörsmålet, huruvida tidsvinst
kan göras genom att undervisningen i vissa av dessa ämnen kan inrymmas
i undervisningen i de tillämpade ämnena. Vidare bör avvägningen av utrymmet
för de tillämpade ämnena sinsemellan omprövas. Vid uppgörandet av kursplanerna
bör stor hänsyn även tagas till den omständigheten, att jordbruk oftast är
förenat med skogsbruk. Den skogliga undervisningen torde böra ges avsevärt
utrymme i sådana trakter, där skogsbruket är av större vikt.
Av grundläggande betydelse ar uppenbarligen yrkesutbildningens anpassning
till den nioåriga enhetsskolan. Den förberedande yrkesundervisning i, bland annat,
jordbruk och skogsbruk, som lämnas i denna under det nionde skolåret (9 y j)
bör samordnas med den fortsatta yrkesutbildningen på lämpligt sätt. Kursplanerna
vid lantmannaskolorna bör därför lämna tillfälle till en påbyggnadskurs för elever
med dylik förberedande utbildning. För elever, som valt någon annan linje inom
enhetsskolan, bör en grundläggande kurs kunna anordnas.
Även i fråga om lantbruksskolorna, vid vilka i huvudsak utbildas drifts- och
arbetsledare för jordbrukets behov, bör kursformerna och kursplanerna bli föremål
för översyn. Likaså torde den vid jordbrukets yrkesskolor bedrivna undervisningen
böra anpassas till de nya förutsättningar, som genomförandet av enhetsskolan
medfört. I detta sammanhang bör även till behandling upptagas de blivande
lantbrukarhustrurnas yrkesutbildning vid lanthushållsskolorna. De frågor, som
därvid bör utredas, synes i huvudsakliga delar överensstämma med vad jag anfört
rörande lantmannaskolorna.
219
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
I anslutning till behandlingen av de frågor, jag sålunda angivit, torde även J J0; 05
böra utredas vilket antal lägre undervisningsanstalter som kan beräknas bli erforderligt
för framtiden. Utredningen bör därvid tillse, att kurserna i möjligaste
mån utformas och förlägges så, att såväl undervisningsanstalternas byggnader och
övriga anläggningar som lärarkrafterna på ett lämpligt och rationellt sätt kommer
till användning. Därjämte bör undersökas i vad mån enhetsskolans förberedande
yrkesundervisning i ifrågavarande avseenden kan förläggas till här nämnda skolor.
Vid denna undersökning bör samråd äga rum med skolöverstyrelsens försöksavdelning.
I samband därmed torde även böra undersökas, i vilken omfattning
de lägre lantbruksundervisningsanstalterna och lärarna vid dessa kan och
bör, vid sidan om sina ordinarie uppgifter, utnyttjas för undervisningen i motsvarande
yrkesutbildande ämnen under enhetsskolans nionde läsår samt vid hushållningssällskapens
rådgivnings- och undervisningsverksamhet.
I propositionen 1955:139 angående utbyggnad av yrkesutbildningen m. m. har
chefen för ecklesiastikdepartementet anmält, att han ämnar begära Kungl. Maj:ts
tillstånd att tillkalla särskilda sakkunniga för att verkställa en förutsättningslös
utredning av frågan om den centrala ledningen av hela yrkesutbildningen. Departementschefen
har också (sid. 76 i propositionen) gjort vissa uttalanden angående
olika uppgifter för denna blivande utredning. Slutligen har departementschefen
uttalat att, om en särskild sakkunnigutredning igångsättes rörande vissa
yrkesutbildningsproblem på jordbrukets område, erforderligt samarbete och samråd
bör ske mellan de båda utredningarna på de områden, som kan vara gemensamma.
Med anledning av dessa uttalanden av chefen för ecklesiastikdepartementet bör
den utredning, som av mig nu föreslås, taga upp frågan om den centrala ledningen
av jordbrukets yrkesutbildning i samråd med den blivande utredningen
angående hela yrkesutbildningens centrala ledning.
Utöver frågorna om den centrala ledningen finns ett flertal problem angående
ledningen och tillsynen av yrkesutbildningen på jordbrukets område, vilka bör
utredas av den utav mig föreslagna utredningen. Bland dessa problem vill jag
nämna utformningen av samarbetet med annan yrkesutbildning och med tillsynsmyndigheten
för enhetsskolan. Utredningen bör också pröva personalbehovet vid
utbildningsanstalterna på jordbrukets område.
25. 1955 års renmärkeskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september 1955
för att verkställa utredning rörande renmärkning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1955):
Östberg, S. O., häradshövding, utredningsman;
Persson Blind. A., ordningsman;
Fjällström, P. J., nämndeman;
Åhrén, A. G., ordningsman;
Malmström, Iv. E., lappfogde;
Kangas, K. E., lappfogde.
Sekreterare:
Malmström, Iv. E., lappfogde (se ovan).
Lokal: Tingshuset, Boden; tel. Boden 11 964.
Direktiv (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 12
september 1955):
220
Riks dags berättelsen
I Jo: 25 A!lt sedan äldsta tider har lapparna haft för sed att märka renar för att ägande1
ätten skall stå klar. Märkningen sker genom att vissa snitt göres i renarnas öron.
De på våren födda kalvarna undergår som regel denna behandling först sedan
lapparna samlat renarna för kalvmärkning. Vid sådana tillfällen förekommer ej
sällan, att kalv som följer renko, förses med ägarens märke, oaktat den lapp, som
märker, kanske icke vet mer om ägaren än vad som framgår av märket i renkons
öron. Genom dylikt samarbete inom renskötseln har rätter ägare kunnat bevaras
vid sin äganderätt till såväl kalv som fullvuxen ren, även då renen icke varit under
hans tillsyn. Att äganderätten lätt kan fastslås är av betydelse ej blott för renägaren.
Också för andra, exempelvis för den, vars mark skadats av ren, kan
det vara viktigt att genom renmärket kunna sluta sig till vem som är ägare.
Här skildrade sedvana har blivit reglerad i lag. Gällande lag om renmärken tillkom
år 1928 (SFS nr 310). Den skiljer sig endast i smärre hänseenden från en
år 1898 utfärdad lag i ämnet, vilken i sin tur ersatte den första renmärkeslagen
av år 1886. En i anslutning till 1898 års lag utfärdad kungörelse om renmärkesförtecknings
förande och vad i sammanhang därmed iakttagas skall (SFS 1899:
106) äger i stort sett alltjämt tillämpning.
Enligt nuvarande renmärkeslag skall renmärke fastställas av häradsrätten (1
och 2 §§). För fastställelse fordras, att märket tydligt skiljer sig från andra giltiga
renmärken inom tingslaget och angränsande''tingslag samt att det ej lätt kan
förändras till sådant äldre märke eller sådant äldre märke förändras till likhet
med det, varå fastställelse sökes (3 §). Vidare har bestämmelser givits om att
märke efter anmälan av innehavaren kan avlysas och att fastställelse förfaller,
därest märket ej under tio ar begagnats vid märkning (5 §). Vid förvärv av ren,
som redan är märkt, kan förvärvaren befästa sin äganderätt genom ett tilläggssnitt,
s. k. avbrottsmärke. Detta märke behöver icke fastställas (8 g). Märkning
av renkalvar, som blivit födda under året, skall vara verkställd före den 1 november
(9 g 1.).
I skilda sammanhang har anförts, att lapparnas sätt att märka ren icke motsvarar
nutida krav. önskemål har därför anförts om översyn av renmärkeslagstiftningen.
Framställningar i sådant syfte har år 1948 avgivits av länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Därvid bär främst åberopats en
av lappfogden i Norrbottens södra distrikt Erik Malmström utarbetad promemoria.
Vidare har länsstyrelsen i Norrbottens län år 1952 gjort ytterligare en hemställan
om utredning och samtidigt överlämnat en skrivelse av lappfogden i Norrbottens
skogsdistrikt Edvin Kangas.
I Malmströms promemoria understrykes, att renskötseln numera vanligen bedrives
mera extensivt än tidigare. Vid extensiv renskötsel har det, framhålles i
promemorian, med nuvarande ordning för renmärkningen visat sig allt svårare
att ernå klara och tydliga äganderättsförhållanden. Malmström dryftar ett flertal
åtgärder, som skulle kunna tänkas leda till en förbättring i detta hänseende.
Kangas anför liknande synpunkter men har dessutom tagit upp ett mera fristående
spörsmål, nämligen huruvida förening av renägare bör äga rätt att inneha
renar och få renmärke fastställt för sig. Länsstyrelsen i Jämtlands län erinrar
om att 1948 års jämtländska renbetesutredning''i sitt betänkande även vidrört
frågan om översyn av renmärkeslagen.
Enligt min uppfattning bör man eftersträva en bättre ordning i vad rör äganderättsförhållandena
inom renskötseln. Detta synes angeläget icke minst för att man
vid renslakt utan omgång skall kunna fastställa vem som är ägare till viss ren.
Den väsentligaste förutsättningen härför är, att lapparna själva ägnar märkningen
tillräcklig omsorg. Emellertid är det även av vikt, att författningsföreskrifter och
administrativa anordningar avpassas efter utvecklingen och göres ändamålsenliga.
Med hänsyn till det sagda vill jag förorda att en utredning kommer till stånd
rörande renmärkningen och därmed sammanhängande spörsmål.
221
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Vid utredningen bör främst undersökas, vilka åtgärder som erfordras för att J ,Jq
renmärkena överlag skall kunna uppfylla de fordringar på tydlighet m. m., varom
stadgas i 3 § renmärkeslagen. Härvid bör de förslag beaktas, som dryftats i förut
nämnda framställningar. Det visar sig kanske att nya metoder för märkning, t. ex.
användning av plastplomb, kan komma i fråga. Om det gamla bruket med snitt
i öronen förordas, bör utredningen eftersträva att finna ett system för märkningen,
vilket samtidigt är enkelt och tillförlitligt. Väsentliga fördelar torde stå
att vinna genom föreskrifter om att endast vissa, en gång för alla till storlek och
utseende bestämda snitt eller andra grundelement i renmärke får användas. I detta
hänseende bör även undersökas, i vad mån det inom kontrollföreningarna använda
systemet för kalvmärkning kan tjäna som förebild. Kraven i 3 § renmärkeslagen
torde lättare kunna fyllas, om avlysning av otydligt eller eljest dåligt märke får
ske även mot märkesägarens bestridande. Skäl talar för att rätten att bruka snitt
som avbrottsmärken upphäves. I stället synes möjligen en plomb eller — såsom i
finsk lagstiftning förutsättes — en tråd eller identitetsbricka kunna anbringas i
renens öron. Utredningens överväganden för att förenkla renmärkningen kan föranleda,
att ställning bör tagas till frågan, i vad mån renskötseln lämpligen må bedrivas
av förening eller annan juridisk person.
Även om renmärkena är tydliga och goda fordras uppenbarligen särskilda åtgärder
för att envar skall kunna skaffa sig kännedom om betydelsen av visst
märke. Nuvarande sätt för förande av renmärkesförteckning bär icke — såsom
fallet exempelvis är med inskrivningsväsendet rörande fast egendom — undergått
någon modernisering. Det kan ifrågasättas, om icke nya förteckningar bör uppläggas
och föras vid ett mindre antal domstolar än för närvarande. Möjligen bör
även övervägas, om det kan överlämnas till länsstyrelse eller annan administrativ
myndighet att fastställa renmärke och föra renmärkesförteckning. I samband med
uppläggning av nva förteckningar synes utgallring av förfallna märken kunna ske.
I 1949 års renbeteskonvention med Norge förutsättes, att förhandlingar skall
upptagas mellan de båda rikena om åtgärder för att undvika att i det ena rikets
gränsområden registreras renmärke, som lätt kan förväxlas med märken, vilka
tidigare registrerats i det andra riket. Utredningen bör överväga, huruvida sådana
åtgärder kan anses erforderliga.
Redan i direktiven för 1948 års jämtländska renbetesutredning berördes det ej
sällan inom renskötseln förekommande missförhållandet, att renmiirkning i viss
utsträckning underlåtes och att på grund härav antalet omärkta renar, s. k. helöringar,
blir jämförelsevis stort. Ett betydande inslag av helöringar bland en
lappbvs renar anses av flera anledningar gynna de mest välsituerade renägarna.
Underlåtenheten att märka renar vållar alltså icke blott oreda i fråga om äganderättsförhållandena
utan torde även i regel innebära en orättvisa gentemot de
renägare, som icke har någon större renförmögenhet.
Renbetesutredningen framhöll i sitt betänkande, att möjligheter fanns till lån
för inköp av livrenar och utdelande av premier för god renvård. Den föreslog
därutöver införandet av möjlighet för mindre bemedlade lappar att erhålla bidrag
ur lappbykassorna för att köpa renar. Enligt utredningens förslag borde denna bidragsverksamhet
handhavas av länsstyrelsen. Med betonande av att bidragen från
fall till fall borde avvägas med hänsyn till verksamhetens syfte föreslog utredningen,
att bidragen skulle maximeras till 2 000 kronor. För att låne- och bidragsverksamhcten
skulle ge bästa möjliga resultat förordade utredningen, att lapp, som
erhållit lån eller bidrag, skulle få viss rätt att före andra spekulanter förvärva
omärkta renar. Erforderliga föreskrifter härom borde meddelas av länsstyrelsen
antingen genom ett tilläggsstadgande till byordningen eller genom bestämmelser
i samband med att lån eller bidrag beviljades.
I brev den 10 februari 1950 angående åtgärder rörande renskötseln i Jämtlands
län in. in. förklarade Kungl. Maj:t, att beslut vidkommande renbetesutredningens
222
Riksdagsberättelsen
I Jo: 25 nämnda förslag skulle meddelas framdeles. Det torde vara ändamålsenligt att även
dessa förslag överväges vid den nu föreslagna utredningen. Denna torde också
böra beakta vissa till renbetesutredningen framförda förslag av innebörd, att den
dag, före vilken kalvmärkning skall äga rum, framflyttas till den 1 december samt
att nuvarande regler om försäljning av helöringar skall ändras.
Utredningsmannen har under oktober och november 1955 hållit 2 sammanträden
med de som sakkunniga tillkallade lappfogdarna.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
223
1 II
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1955
1. 1948 års utredning om en statens kulturfond (1953: I 15; 1954: I 7;
1955: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 juni 1948 och den
11 december 1953 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
frågorna om de ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras
allmänna budgeten, böra utgå, samt om formerna för medlens fördelning
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1948):
Söderlund, S. Y., hovrättsråd, expeditionschef, ordförande;
Degerman, A., folkhögskolinspektör, rektor;
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm.;
Håkansson, Håkan, konsulent.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 H 32.
Utredningen har under tiden december 1954—juni 1955 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1955 avgivit betänkande och förslag
angående riktlinjer och former för fördelning av lotterimedel (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet (1953:1 20; 1954:1 12; 1955:1 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november
1950):
Fransén, H. D„ f. d. regeringsråd.
Förordnad att biträda utredningsmannen:
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Experter:
Blomberg, H., direktör;
Hägglöf, S. I., minister.
Sekreterare:
Frithiofson, K., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1951: I H 36.
Utredningen, som år 1955 återupptagit sitt arbete, har till och med juli
1955 sammanträtt 11 dagar. Utredningen har den 30 juli 1955 avgivit
betänkande med förslag angående svensk tekniskt-vetenskaplig och industriell
utlandsrepresentation (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
224
Riksdagsberättelsen
I Hl 3 3. Utredning för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring
(1953: I 25; 1954: I 17; 1955: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1951 för
att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 december 1951):
Åkesson, O. A., f. d. generaldirektör, ordförande;
Ahlberg, C. E. N., förste ombudsman, led. av II kamm.;
Brodén, E. H., direktör;
Ericsson, S. G. E„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Lassen, B. F. C., f. d. hovrättsråd, direktör;
Lindell, K. J., generaldirektör;
Löfqvist, Thyra, barnavårdsman, led. av II kamm.;
Nordholm, O. G., direktör;
Stéen, P. L., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:
Lindgren, A. S. V., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 januari 1955);
Ljunggren, T. G. F., byrådirektör;
Parenius, M. F., byråchef;
Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare.
Sekreterare:
Svensson, S. O., hovrättsråd;
Torén, L. E. H., byrådirektör.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1952: I H 33; ändring
häri, se 1954: I H 17.
Utredningen har fr. o. m. december 1954 hållit 13 plenarsammanträden.
Dessutom har talrika sammanträden ägt rum med delegationer för särskilda
frågor samt konferenser hållits dels med utredningens experter, dels
med representant för konjunkturinstitutet.
Utredningen har den 17 september 1955 avgivit betänkande om allmän
pensionsförsäkring (SOU 1955:32). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande arbetstidsförbållandena för båtmän m. fl. vid lotsverket
(1953: I 26; 1954: I 18; 1955: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 april 1952 med uppdrag
att verkställa utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän
m. fl. vid lotsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1952):
Bergström, S., byråchef.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1953: I H 26.
Utredningen har under tiden december 1954—juni 1955 hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 30 juni 1955 avgivit betänkande med förslag
angående reglering av arbetstiden för båt- och tjänstefartygspersonal
vid lotsverket m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
225
5. Varudistributionsutredningen (1954: I 22; 1955: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 februari 1953 för
att inom handelsdepartementet verkställa utredning rörande varudistributionen
och dess rationalisering, huvudsakligen såvitt angår prissättningen
inom handeln (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1953):
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Grabö, P., agr. lic.;
Grafström, E. O. H., statssekreterare;
Henrikson, G. A, civilekonom;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Kristensson, F., professor;
Kördel, E. R., direktör;
Nilsson, Henry, civilekonom;
Sandberg, G. P., direktör;
Thulin, F., direktör.
Experter:
Gustafsson, Stig., ekon. lic.;
östlind, A. E., professor.
Sekreterare:
Redlund, K., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Hansson, N. L., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954: I H 22.
Utredningen har under tiden december 1954—april 1955 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har den 2 maj 1955 avgivit betänkandet »Pris och prestation
i handeln» (SOU 1955: 16). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning angående aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora
tonnaget (1954:1 23; 1955:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1953 för att
inom handelsdepartementet biträda med utredning angående aktuella spörsmål
berörande det mindre och medelstora tonnaget (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 april 1953):
Lindberg, K. A., f. d. ordförande i Landsorganisationen;
Petri, B. A. W., direktör.
Expert:
Hartvig, P. Å., kansliråd.
Sekreterare :
Jonason, S. Å. H., kanslichef, kammarrättsassessor.
Utredningen har under tiden december 1954—den 10 januari 1955 hållit
6 sammanträden.
Utredningen har den 29 januari 1955 inkommit med betänkande angående
stöd åt den mindre och medelstora skeppsfarten (SOU 1955: 2). Uppdraget
är därmed slutfört.
15 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdngsberättelgen.
I H:6
226
Riksdagsberättelsen
7. Kommittén för översyn av GATT-avtalet (1955:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1954 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av den förestående översynen
av GATT-avtalet (se Post- och Inrikes tidn. den 13 januari 1954):
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic.;
Hartler, H. M. S., tullöverinspektör;
Sahlin, K. Å., ordförande i Sveriges grossistförbund;
Sohlman, S. R., direktör;
Söderström, O. A. V., generaldirektör;
Widell, C. G., generaldirektör.
Experter:
Nord, F. E., förste byråsekreterare;
Wennersten, P. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Rabaeus, B., t.f. förste beskickningssekreterare (t. o. m. den 30 mars 1955);
Virgin, E. O. G., t.f. byråchef (fr. o. m. den 31 mars 1955).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 H 22.
Kommittén har under tiden den 21 oktober 1954—den 14 oktober 1955
hållit 5 sammanträden. Kommittén har den 5 och den 18 januari 1955 avgivit
betänkanden (stencilerade) angående särskilda under konferensen i
Geneve rörande översyn av GATT-avtalet uppkomna frågor samt den 14
oktober 1955 avgivit infordrat yttrande över konferensens slutakt (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 195b års lotsbåtsutredning (1955: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den framtida organisationen
av båthållningen vid rikets lotsplatser (se Post- och Inrikes tidn. den
26 februari 1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Holmgren, J. H., överlots;
Nyman, J. H., sjöfartsråd;
Sommar, C. O., f. d. byråchef, finanssekreterare.
Sekreterare:
Gyllenhaal, L. J. C. G., kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I H 24.
Utredningen har under liden december 1954—*Ien 15 februari 1955 hållit
5 sammanträden.
Utredningen har den 15 februari 1955 avgivit betänkande med förslag till
framtida organisation av båthållningen vid rikets lotsplatser (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
227
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
9. Utredning angående förutsättningarna för ändrad disposition av vissa £ JJ. jq
konjunkturutjämningsmedel (1955: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1954 med
uppdrag att undersöka förutsättningarna för ändrad disposition av vissa
konjunkturutjämningsmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november
1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman.
Expert:
Sundberg, U. H., professor (fr. o. m. den 1 mars 1955).
Sekreterare:
Lord, S.-H., förste kanslisekreterare, biträdande ombudsman för närinasfri
O
hetsfrågor.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 H 27.
Efter förda förhandlingar har utredningsmannen den 18 november 1955
— under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — för Kungl. Maj :t och
kronan ingått avtal med Svenska cellulosaföreningen, Svenska trämasseföreningen,
Svenska pappersbruksföreningen och Svenska trävaruexportföreningen,
enligt vilket 20 miljoner kronor av skogsindustriens konjunkturutjämningsmedel
skall utnyttjas för central skoglig forskning.
Utredningsmannen har den 18 november 1955 avgivit redogörelse för förhandlingsarbetet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1954 års priskontrollutredning (utredning rörande behovet av en fort
satt
statlig priskontroll m. m.; 1955: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om behovet av en fortsatt
statlig priskontroll och grunderna för den prisreglerande verksamhet, som
kan finnas erforderlig (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Hagnell, H., ekonom i Svenska metallindustriarbetareförbundet, fil. lic.;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilstein, A. H., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation, fil. lic.;
Nygren, E. W., direktör, led. av II kamm.;
Ohlin, P. H., direktör;
Ranmark, Dagmar, distriktsöverlärare, led. av I kamm.;
Sachs, R., direktör;
Severin, E. J„ ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av
II kamm.;
Strandh, S. E., revisor, led. av II kamm.
Experter:
Fridolin, H. R., förste byråinspektör (fr. o. m. den 1 februari 1955);
Körlof, A. H. V., hovrättsråd (fr. o. in. den 22 september 1955);
af Tro!le, U., professor (fr. o. m. den 3 mars 1955).
228
Riksdagsberättelsen
I H: JO Sekreterare:
Hellström, K. B., amanuens (fr. o. in. den 1 februari 1955).
Direktiven för utredningen, se 1955: I H 28.
Utredningen har under år 1955 sammanträtt 27 dagar.
Utredningen har den 3 december 1955 avgivit betänkandet »Konkurrens
och priser» (SOU 1955:45). Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredning rörande behov och resurser inom konsumentvaruforskningens
område m. m.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 25 augusti 1955 för att verkställa utredning
rörande behov och resurser inom konsumentvaruforskningens område
samt därmed sammanhängande frågor:
Hambraeus, G. A., civilingenjör, chefredaktör för Teknisk tidskrift;
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Utredningen har den 12 december 1955 avlämnat en promemoria angående
konsumentvaruforskning och konsumentupplysning med vissa förslag
rörande organisationen och finansieringen av den statliga eller statsunderstödda
verksamheten på området (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
12. 1946 års sjömanskommitté (1953: I 10; 1954: I 4; 1955: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):
Lindberg, K. A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;
Berggren, E. W., ombudsman (t. o. m. den 29 december 1955);
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Forssblad, D., sjökapten;
Linderstam, B., ombudsman i Svenska maskinbefälsförbundet (fr. o. m.
den 2 november 1955);
Beuterskiöld, H. F., direktör;
Stridsberg, H. A., ombudsman (fr. o. m. den 30 december 1955);
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., f. d. förbundsordförande (t. o. m. den 11 oktober 1955);
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Experter:
Leijon, C., byråchef (fr. o. in. den 23 december 1955);
Linder, A. B., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 23 december 1955);
Lundberg, E. S., sjömanshusombudsman;
Staaf, G. H., byråinspektör (fr. o. m. den 23 december 1955);
öbrink, H„ byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
229
Biträdande sekreterare: 1 H: 11
Leissner, T. Ä., t. f. byrådirektör (t. o. m. den 15 november 1955);
Moore, G. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Kommendörsgatan 301; tel. 61 72 96 (sekreterare Moore).
Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit sammanträden
under 10 dagar.
Kommittén har den 25 maj 1955 avgivit en promemoria angående gottgörelse
för svenskt sjöfolks hemförande från utrikes ort.
Utredningsarbetet rörande sjömanshusens verksamhet beräknas bli avslutat
under år 1956. Vissa förberedande undersökningar rörande bemanningen
av fartyg har påbörjats.
Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1956.
13 Näringsrättsutredningen (1953:1 11; 1954:1 5; 1955:1 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Matz, K. S., kommerseråd.
Sakkunniga, tillkallade enligt samma bemyndigande att överlägga med
utredningsmannen rörande en revision av näringslagstiftningen:
Bohman, G., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Lövgren, N., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Thorburn, R., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Höök, A., affärschef (Kooperativa förbundet);
Köhler, N., advokat (Kooperativa förbundet);
Kördel, E. R., direktör (Sveriges grossistförbund);
Sandström, S.-E., direktör (Sveriges grossistförbund);
Rising, G., direktör (Svenska handelsagenters förening);
Sjöman, E., advokat (Svenska handelsagenters förening);
Grundström, H„ direktör (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;
Nilsson, G. Gerhard, glasmästare (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;
Andersson, T., direktör (Sveriges industriförbund);
Hammarskiöld, S., direktör (Sveriges industriförbund);
Borgström, N. O. G. J., direktör (Sveriges köpmannaförbund);
Ericsson, E., köpman (Sveriges köpmannaförbund).
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 H 36.
Utredningsmannen har under året upprättat förslag till lagstiftning om
upphävande av näringsfrihetsförordningen samt om kringföringshandel
ävensom utarbetat motivering till dessa författningsförslag.
Därjämte har utredningsmannen avgivit utlåtanden i ett antal till honom
remitterade ärenden.
Utredningen beräknas bli avslutad under år 1956.
230 Riksdagsberättelsen
1 H: 14 14. Utredning för småföretagens lokalfrågor (1953: I 16; 1954:1 8; 1955: I 9)
Utredningen tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 augusti
1948 med uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av
såväl enskilda som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom
industri och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948).
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 34.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1951 skall det av utredningen
bedrivna arbetet vila tills vidare.
15. Södra Sveriges skogsindustriutredning
(1953: I 18; 1954: I 10; 1955: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att utreda och med berörda intressenter förhandla om möjligheterna att
bättre utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av
skogsprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1950):
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av
II kannn., ordförande;
Adiels, A. Hj., f. d. förste förbundsordförande;
Danielsson, Å., disponent;
Edström, G., direktör;
Franzén, R., disponent;
Hagberg, A. E., professor;
Heijne, O., direktör;
Holgersson, S., disponent;
Olhammar, G. F. N., direktör;
Persson, E. Y., förste förbundsordförande;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Thomasson, T. E., direktör (fr. o. in. den 3 april 1955);
Wellner, H., direktör (t. o. in. den 2 april 1955).
Experter:
Bosseus, E., civilingenjör;
Eriksson, B. A., byråchef;
Lindahl, K. F., jägmästare;
Sundberg, U. H., professor;
Tirén, L. professor (fr. o. in. den 19 november 1955).
Arbetsbiträde:
Eriksson, R., forstmästare.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Kommendörsgatan 30''; tel. 61 64 39 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1951: I H 32.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 haft 1 sammanträde,
varjämte överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter
och sekreteraren ägt rum. Vidare har utredningen överlagt med olika myndigheter
samt representanter för skogsägare och skogsindustrier.
Uppdraget beräknas bli slutfört i mitten av år 1956.
231
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
16. Dollarexportrådet (1953:1 21; 1954:1 13; 1955:1 12) 1 Hj 18
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom
handelsdepartementet biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:
Geijer, K. A., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Grafström, E. O. H., statssekreterare;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Joge, S. F., t.f. bankdirektör;
Sahlin, G. J., direktör;
Sohlman, S. R., direktör.
17. Sjöfartsorganisationsutredningen (1953:1 22; 1954:1 14; 1955:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1950 att
verkställa utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1950):
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Edman, J. R., överdirektör;
Hall, G. V., byråchef;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Sahlgren, C. E., f. d. drätseldirektör (t. o. m. den 3 februari 1955);
Wetter, S. E. P., konteramiral, förste hovmarskalk, f. d. riksdagsman.
Experter:
Silfverstolpe, H. H. M. W., budgetsekreterare;
Sundberg, J. V., vägingenjör.
Sekreterare:
Wennerberg, A. H., kamrerare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1517),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1951:1 H 38.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 11
sammanträden, varjämte ett arbetsutskott inom utredningen utfört vissa
undersökningar. Utredningen har avgivit förslag till instruktion för sjöfartsstyrelsen
m. fl. författningar avseende sjöfartsverket.
Utredningens återstående uppdrag — att verkställa utredning om den
framtida organisationen av livräddningsväsendet till sjöss (jfr 1954: I H 14)
— beräknas bli slutfört under början av år 1956.
18. 1951 års oljeutredning (1953:1 23; 1954:1 15; 1955:1 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för att
verkställa utredning om revision av förordningen angående eldfarliga oljor
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1951):
Matz, K. S., kommerseråd.
232 Riksdagsberättelsen
I H: 18 Förordnad att biträda vid utredningen:
Hedström, K. S. H., f. d. hovrättsråd.
Experter:
Bergman, S., direktör;
Billberg, A. A., sprängämnesinspektör;
Holmberg, S., civilingenjör;
Johansson, Ernst Roland, chaufför (fr. o. m. den 13 april 1955);
af Klintberg, R„ direktör;
Larsson, Sten, civilingenjör;
Stake, N. E. W., kamrer (t. o. in. den 10 november 1955);
Strömdahl, I. F., riksbrandinspektör;
Wicklander, A., ingenjör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93 (kommerserådet Matz).
Direktiven för utredningen, se 1952:1 H 31.
Utredningen har under tiden den 22 november 1954—den 22 november
1955 hållit 37 sammanträden. I flera av dessa har representanter för såväl
statliga institutioner som enskilda företag deltagit.
Inom utredningen har upprättats utkast till vissa delar av en förordning
om eldfarliga varor jämte motiv.
Utredningen har efter remiss avgivit ett flertal utlåtanden bl. a. i ärenden
som sammanhänger med det internationella samarbetet på transportlagstiftningens
område. I samband härmed har en på engelska utarbetad översikt
beträffande vissa delar av utredningsresultatet tillställts vederbörande organ
inom FN.
Förut inlett samarbete med Sveriges standardiseringskommission angående
svensk standard i fråga om flampunktsbestämning har fortsatt. Därjämte
har utredningen samrått med vattenvårdskommittén om vissa föreskrifter
för tillgodoseende av vattenvårdsintressena.
Utredningen beräknas i det väsentliga ha sitt arbete på en ny eldfarlighetsförordning
avslutat vid årsskiftet 1955—1956.
19. Bränsleutredningen 1951 (1953:1 24; 1954: I 16; 1955: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att utreda frågan om den lämpligaste utformningen av landets bränsleförsörjning
ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 mars 1951):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Olhammar, G. F. N., direktör;
Petrén, B. E. F., disponent, f. d. riksdagsman;
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Werner, D. R. E., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
233
Experter: 1 H: 21
Blomqvist, E. A. E., civilingenjör ;
Stenberg, O. A. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Hallberg, S. E., kammarrättsassessor.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1660),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1952: I H 32.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 26
sammanträden, varjämte smärre sammankomster ägt rum bl. a. i närvaro
av representanter för både statliga och enskilda intressen på energiförsörjningens
område. På utredningens föranstaltande bedrivna undersökningar
på skilda delområden är nu slutförda. Utredningen har under året yttrat
sig över ett antal till utredningen remitterade ärenden och har den 30 juni
1955 avgivit ett hemligstämplat betänkande angående lagringsbehovet för
olja (stencilerat) — se direktiven till 1955 års oljelagringskommitté (I H
28).
Utredningens huvud- och slutbetänkande, som delvis föreligger i korrektur
och i övrigt är under slutredigering, beräknas kunna avlämnas i början av
år 1956.
20. Utredning angående möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre
tonnaget m. m. (1953: I 27; 1954: I 19; 1955: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1952 med
uppdrag att undersöka möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre
tonnaget in. m.:
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Schaffer, T., sjöfartsråd;
Wirén, R. L., skeppsredare.
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Grenander, N., fil. dr.
Sekreterare:
Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 4500 (ankn. 1124),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1953: I H 27.
Utredningen har under år 1955 hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknas bli avslutad vid årsskiftet 1955—1956.
21. Forskningsinstitutkommittén (1954: I 24; 1955: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1953 för att
verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
234
Riksdagsberättelsen
H; 21 enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl.
Mai :ts godkännande — träffa dylikt avtal (Post- och Inrikes tidn. den 25
juli 1953):
Holmgren, H. K. H„ statssekreterare, ordförande;
Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;
Vogel, L. W., byråchef.
Sekreterare:
Silfverstolpe, H. H. M. W., budgetsekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1519),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1954: I H 24; angående ytterligare uppdrag
se 1955: I H 21 och nedan.
Kommittén har under tiden december 1954—november 1955 hållit 9 sammanträden.
Kommittén avgav den 18 januari 1955 betänkande med förslag till avtal
om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet (stencilerat).
Kungl. Maj:t uppdrog den 3 juni 1955 åt kommittén att överväga frågan,
huruvida det av Kungl. Maj :t den 30 augusti 1946 godkända avtalet mellan
Kungl. Maj:t och kronan samt Stiftelsen Svensk konserveringsforskning angående
ordnande av forskning m. m. rörande konservering av livsmedel
borde uppsägas från Kungl. Maj :ts och kronans sida. Därest avtalet uppsades,
uppdrogs åt kommittén att — med beaktande i tillämpliga delar av vad
som beträffande kommitténs utredningsuppdrag anförts i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 22 maj 1953 — verkställa utredning rörande
nytt avtal; kommittén skulle i sådant fall äga befogenhet att ingå
i förhandlingar med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning och med
stiftelsen, under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande, träffa nytt avtal.
Härefter uppdrog Kungl. Maj:t den 17 juni 1955 åt kommitténs ordförande
att å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar uppsäga avtalet.
Kommittén avgav den 22 september 1955 utlåtande över en framställning
från överstyrelsen för de tekniska högskolorna angående viss ombildning
av den silikatkemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola, m. in.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 4 november 1955 kommittén att upptaga
förhandlingar med enskilda intressenter om inrättande och drift av
ett institut för silikatkemisk forskning.
Kommittén avgav den 30 november 1955 betänkande med förslag till avtal
angående fortsatt drift av Institutet för konserveringsforskning samt den
20 december 1955 betänkande med förslag angående ett institut för silikatkemisk
forskning (stencilerade).
22. Utredning rörande behovet av fortsatt kvalitetskontroll på skodon och
därmed sammanhängande frågor (1955: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1954 med
uppdrag att verkställa undersökning rörande behovet av fortsatt kvalitets
-
235
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
kontroll på skodon och därmed sammanhängande frågor (se Post- och In- J H: 23
rikes tidn. den 1 mars 1954):
Grafström, E. O. H., statssekreterare.
Expert:
Poncette, N.
Sekreterare:
Augustinsson, B. J. E., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1525),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I H 23.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 10
sammanträden, av vilka flertalet avsett fortsatta diskussioner med berörda
myndigheter och skobranschen.
I syfte att undersöka möjligheterna att åstadkomma större enhetlighet i
fråga om reglerna för kvalitetskontroll på skodon i Danmark, Norge och
Sverige har utredningen — bl. a. på förslag av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
— under hösten 1955 haft överläggningar med representanter
för det danska handelsininisteriet och det norska industridepartementet.
Ytterligare överläggningar i detta ämne synes påkallade. Utredningens
uppdrag beräknas bli avslutat under år 1956.
23. Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik (1955: I 25)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1954 såsom ombud
för Sverige att förhandla med ombud för norska regeringen rörande åtgärder
för ökning av kapaciteten vid den varutrafik, som över norska västkusthamnar
går till och från Sverige, samt rörande därmed sammanhängande
spörsmål:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör;
Belfrage, L. A. L., biträdande kabinettssekreterare.
De svenska ombuden har under år 1955 deltagit i 3 sammanträden med
de norska ombuden. Med skrivelse den 9 mars 1955 har de svenska ombuden
avgivit en av dem och de norska ombuden gemensamt upprättad rapport, i
vilken de då föreliggande resultaten av förhandlingarna sammanfattats.
Rapporten har förelagts riksdagen (se prop. nr 149/1955).
Uppgörelse har träffats mellan de svenska och norska järnvägsstyrelserna
angående viss revision av järnvägstaxorna för transittrafiken över Storlien.
Frågan om finansieringen av Sveriges andel i kostnaderna för en mellanriksväg
över Storlien har jämväl förelagts riksdagen (prop. nr 201/1955). Beträffande
mottagningsanordningar för olja i Trondheimsområdet samt en
eventuell oljeledning till Sverige pågår undersökningsarbetet.
236
Riksdagsberättelsen
^ 24. Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete samt svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete (1955: I 26)
Delegationen
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1954 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett gemensamt utskott för
nordiskt ekonomiskt samarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
de Besche, H. W. A., utrikesråd;
Cederwall, G. F. E., byråchef.
Suppleant:
Grafström, E. O. H., statssekreterare (för Widell).
Kommittén
Tillkallade enligt ovannämnda bemyndigande att inom handelsdepartementet
biträda med samordning av det interna arbetet med nordiska ekonomiska
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
de Besche, H. W. A., utrikesråd;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Gillberg, J., direktör;
Graf ström, E. O. H., statssekreterare;
Håkansson, Harald, direktör;
Kellgren, N. E., sekreterare;
Leffler, J. O., direktör;
Lemne, C.-G., sekreterare;
Lycke, H., ombudsman;
Settergren, G. C. A., direktör.
Experter:
Eriksson, B. A., byråchef;
Fitger, N. F. P., direktör, fil. dr (fr. o. in. den 22 mars 1955);
Frenne, N. G. H., f. d. direktör (fr. o. m. den 25 oktober 1955);
Hartler, H. M. S., tullöverinspektör (fr. o. m. den 18 november 1955);
Lundqvist, N. L., direktör (fr. o. m. den 20 april 1955);
Lönngren, D. R., apotekare (fr. o. m. den 23 september 1955);
Nordqvist, S. F. V., byråchef (t. o. m. den 17 november 1955);
Sahlin, B. I., kommerseråd (fr. o. m. den 22 mars 1955);
Sundén, O. R., f. d. statssekreterare, direktör (fr. o. m. den 22 mars 1955);
Tidal, L. Å., förste taxeringsrevisor (fr. o. m. den 17 september 1955);
Wennersten, P. G., byrådirektör (fr. o. m. den 20 april 1955);
Huvudsekreterare:
Grafström, E. O. H., statssekreterare (t. o. m. den 15 april 1955).
Sekreterare:
Englund, K. G. Å„ byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Leuf, N. B., tullkontrollör (fr. o. m. den 15 april 1955);
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
237
Lundblad, B. O., aktuarie (fr. o. in. den 1 maj 1955); I Hl 25
Sandström, B. F., byråsekreterare (fr. o. in. den 1 oktober 1955).
Lokal: Storkyrkobrinken 4‘; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1734),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för delegationen och kommittén, se 1955: I H 26.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1954
-—november 1955 hållit 3 sammanträden, varjämte ett 40-tal sammanträden
hållits inom särskilda av utskottet tillsatta expertgrupper och inom utskottets
sekretariat. Samarbetsutskottet — som den 23 december 1954 för danska,
norska och svenska regeringarnas räkning till Nordiska rådet avlämnat en
gemensam berättelse rörande utskottets verksamhet — avser att till Nordiska
rådets 4:e session i Köpenhamn januari—februari 1956 avlämna rapport
rörande utskottets utredningsarbete samt dess verksamhet i övrigt
under år 1955. Utskottet utgav i juni 1955 en publikation, Nordisk samhandel,
med redogörelse för en kartläggning av samhandeln mellan de nordiska
länderna samt för de problem som kan väntas uppstå vid genomförandet
av en gemensam nordisk marknad.
Under tiden december 1954—november 1955 har den svenska delegationen
haft 15 sammanträden och den svenska kommittén 4 sammanträden.
Delegationens och kommitténs verksamhet kommer att fortgå under år
1956.
25. Svenska kommittén för nordiska patent
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1955 — i
anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Lindskog, B. V., generaldirektör;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Expert:
Hermansson, R., tingsdomare.
Sekreterare:
Reiland, L. A. G., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den 21
januari 1955):
De i Skandinavien nu gällande patentlagarna har tillkommit utan att ha föregåtts
av något nordiskt samarbete men företer många viktiga anknytningspunkter.
De tre skandinaviska länderna är — liksom flertalet övriga europeiska stater —
anslutna till den s. k. Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten.
1 alla länderna finnes f. n. patentmyndigheter, som oberoende av motsvarade
myndigheter i andra stater handlägger patentärenden enligt det egna landets
238
Riksdagsberuttelsen
I H: 25 patentlagstiftning och med giltighet endast för det egna landets område. I stort sett
föreligger i de nordiska länderna en betydande likhet beträffande patenteringsproceduren.
Efter Pariskonventionens tillkomst år 1883 har vid ett flertal tillfallen
överläggningar ägt rum mellan representanter för de olika patentmyndigheterna.
År 1922 inleddes officiella överläggningar om patenträttsliga spörsmål mellan danska,
norska och svenska delegerade. Det visade sig därvid, att enighet i vissa patenträttsliga
huvudfrågor syntes möjlig att uppnå, men överläggningarna ledde
icke till några lagstiftningsåtgärder. Åren 1938—1941 ägde nya nordiska överläggningar
rum i syfte att åstadkomma en enhetlig patentlagstiftning i de nordiska
länderna. Därvid var även finländska delegerade närvarande. De fyra ländernas
delegerade nådde då fram till helt eller i huvudsak överensstämmande utkast i
fråga om åtskilliga lagstiftningsspörsmål.
På initiativ av det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt samarbete
tillsattes under åren 1949—1950 en nordisk kommitté med uppdrag att verkställa
en förberedande utredning angående möjligheterna till nordisk patentgemenskap.
Kommittén, som var sammansatt av danska, norska och svenska delegerade, slutförde
sitt arbete under senare delen av år 1952, då likalydande betänkanden avgavs
till vederbörande myndigheter i Danmark, Norge och Sverige (se SOU 1952:43).
Vid utredningen lade kommittén huvudvikten vid att undersöka möjligheterna för
en nordisk patentgemenskap på det administrativa området och gav sig icke in på
frågan om likformighet i patentlagstiftningen i annan mån än såsom elt led i undersökningarna
om administrativ gemenskap. Kommittén redovisade i sitt betänkande
olika lösningar, som enligt dess mening var tänkbara. Den lösning som kommittén
fann sig i första hand kunna förorda till närmare utredning var ett system
med nordiska patent av i huvudsak följande innebörd.
Vid sidan av den nuvarande ordningen med nationella patent skulle införas möjlighet
att genom ansökan till ett av patentverken i Danmark, Norge eller Sverige
begära patent med giltighet i alla tre länderna (nordiskt patent). En sådan ansökan
skulle i vanlig ordning förprövas i det land, där den ingivits (primärlandet).
Om prövningen ledde till att ansökningen skulle utläggas för allmänhetens granskning,
skulle sökanden ha att inkomma med patentanspråk på de båda andra ländernas
(sekundärländernas) språk. Sedan patentverken i sekundärländerna underkastat
patentanspråken viss granskning, begränsad till den språkliga avfattningen
och frågan om kolliderande ansökningar i sekundärländerna, skulle ansökningen
utläggas i alla tre patentverken. Behandlingen av inkomna invändningar skulle
ske i primärlandets patenlverk, som också skulle äga bevilja patent med nordisk
giltighet eller avslå ansökningen. Nordiskt patent skulle i varje nordiskt land äga
samma verkan som nationellt patent.
Rätten att begära nordiska patent skulle stå öppen för alla, således ej endast för
sökande i nordiskt land. Varje sökande skulle frilt kunna bestämma, i vilket land
han ville inlämna ansökningen. Enligt kommitténs beräkningar skulle införandet
av nordiska patent medföra besparingar för den patentsökande allmänheten och i
det långa loppet även minska de statliga patentorganens utgifter.
Kommittén framhöll, att införandet av nordiska patent syntes kräva att den nordiska
patentlagstiftningen förenhetligades i vissa begränsade hänseenden, främst såvitt
angår de allmänna patenterbarhetsreglerna, stadgandena om undantag från
patenterbarhet och föreskrifterna om nyhetshinder. De administrativa bestämmelserna
på patentområdet skulle i stort sett ej behöva rubbas, om än enhetlighet i
vissa detaljer, särskilt vid behandlingen av invändningar, kunde vara önskvärd.
Olägenheter skulle enligt kommitténs mening kunna uppkomma, om antalet patentansökningar
efter införandet av nordiska patent skulle komma att fördela sig
mellan de olika patentverken på ett sätt, som avsevärt skilde sig från de nuvarande
proportionerna. Kommittén trodde dock icke, att denna fara var näraliggande, och
ansåg i allt fall möjligt att möta den genom lämpliga åtgärder.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
239
De övriga vägar till en nordisk patentgemenskap, som kommittén redovisade, ]
avsåg bl. a. ett system med provisoriska patentansökningar (innebärande att med
patentansökning till ett av de tre patentverken skulle kunna förknippas provisoriska
ansökningar, som skulle översändas till patentverken i sekundärländerna
men som där skulle få vila i avvaktan på resultatet av viss prövning i primärlandets
patentverk), inrättandet av ett gemensamt nordiskt patentverk med befogenhet
att utfärda patent, giltiga för samtliga tre länder såsom ett odelbart giltighetsområde,
samt inrättandet av en gemensam nordisk besvärsinstans (det sistnämnda
alternativet innebar en utbyggnad av systemet med nordiska patent). Det kan anmärkas,
att systemet med provisoriska patentansökningar enligt kommitténs mening
borde — om alternativet med nordiska patent skulle anses alltför vittgående
— i andra hand komma i fråga till närmare utredning.
Såsom framgår av vad tidigare anförts avsåg kommitténs överväganden endast
en gemenskap, innefattande Danmark, Norge och Sverige. Till de särskilda problem,
bl. a. av språklig art, som skulle uppkomma vid en utvidgning av samarbetet
till att avse även annat land, har kommittén sålunda icke tagit ställning.
Sedan kommitténs betänkande remissbehandlats i vanlig ordning, togs frågan
om nordiskt patentsamarbete upp i Kung]. Maj:ts skrivelse till Nordiska rådet den
4 juni 1954 angående förslag om åtgärder med syfte att åstadkomma ökad rättslig
likställighet för nordiska medborgare. Föredragande departementschefen, statsrådet
Zetterberg, framhöll därvid att det föreslagna systemet med nordiska patent
vunnit betydande anslutning och att under sådana omständigheter det praktiska
arbetet i fortsättningen syntes i första hand böra inriktas på detta alternativ. I
samband därmed torde — anförde departementschefen vidare — också ett förenhetligande
av de nordiska ländernas patentlagstiftning böra övervägas. Särskilt
reglerna om patenterbarhet borde så långt möjligt göras lika. Om —• sedan systemet
med nordiska patent genomförts — erfarenheterna därvid visade sig gynnsamma,
kunde övervägas att taga nästa steg och inrätta ett nordiskt patentverk. Detta mål
syntes redan nu lämpligen böra hållas i sikte.
Nordiska rådets juridiska utskott behandlade ifrågavarande spörsmål i sitt betänkande
nr 14 och anförde därvid, att utskottet i likhet med kommittén stannat
för systemet med nordiska patent såsom det alternativ, vars genomförande låge
närmast till, samt att detta likaledes överensstämde med respektive regeringars inställning.
Utskottet framhöll emellertid, att särskilda förhållanden gjorde sig gällande
beträffande militära patent och att sådana patent måste hållas utanför den
tilltänkta gemenskapen. I fråga om den närmare utredning, som nu måste komma
till stånd, fann utskottet anledning framhålla, att införandet av nordiska patent
förutsatte vittgående överensstämmelse mellan ländernas patentlagstiftning, särskilt
såvitt angår de allmänna patenterbarhelsreglerna, undantagen från patenterbarhel,
bestämmelserna om nyhets- och kollisionshinder samt reglerna om vem som från
subjektiv synpunkt äger rätt att få patent. Om resultaten efter genomförandet av
nordiska patent visade sig gynnsamma, borde enligt utskottets mening nästa steg
vara att möjligheten att inrätta ett gemensamt nordiskt patentverk undersöktes.
På skäl som nu anförts hemställde utskottet till Nordiska rådet att antaga den rekommendation,
vilken sedan blev rådets beslut.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit synes det uppenbart, att en närmare
utredning av de problem, som inställer sig vid införandet av nordiska patent, snarast
möjligt bör komma til! stånd. Utgångspunkten för denna utredning synes i huvudsak
böra vara det system med nordiska patent, vars riktlinjer uppdragits av den
förut angivna kommittén. De uppgifter, som det bör ankomma på den nya utredningen
att lösa, torde i stort sett framgå av den tidigare kommitténs överväganden
och av de uttalanden som gjorts vid ärendets behandling i Nordiska rådet. I fråga
240
Riksdagsbercittelsen
I H: 25 om avgränsningen och uppläggningen av utredningens arbete synes särskilt följande
vara att framhålla.
Den åsyftade patentgemenskapen torde i första hand böra omfatta Danmark,
Norge och Sverige.
Beträffande lagstiftningsspörsmålen framstår det som viktigt, att utredningen
i första hand inriktar sitt arbete på de problem, vilkas enhetliga lösning kan sägas
vara nödvändig för att systemet med nordiska patent skall kunna genomföras.
Här kommer främst i fråga de regler, som skall uttrycka själva det nya systemet,
samt de av Nordiska rådets juridiska utskott i dess betänkande berörda problemen
angående patenterbarhet och undantag därifrån, angående nyhets- och kollisionshinder
samt angående föreskrifterna om vem som från subjektiv synpunkt äger
rätt att få patent. Det torde emellertid böra stå utredningen fritt att taga upp även
andra lagstiftningsfrågor, som är av intresse i förevarande sammanhang och som
kan lösas utan tidsutdräkt.
Vid sin behandling av spörsmålen om lagändringar torde utredningen åtminstone
delvis kunna draga nytta av de arbetsresultat, som uppnåddes vid internordiska
förhandlingar under åren 1938—1941.
Vad angår den administrativa sidan anmäler sig åtskilliga betydelsefulla spörsmål,
bl. a. rörande samarbetet mellan patentverken. Uppmärksamhet måste ägnas
frågan, hur de olägenheter skall avhjälpas, som kan uppkomma genom en ojämn belastning
av patentansökningsärenden i de olika länderna. I detta sammanhang bör
utredningen bl. a. överväga, om ett gemensamt samordnande organ kan komma
att behövas. Utredningen bör vidare sörja för erforderliga garantier mot att bedömningen
vid de olika patentverken blir ojämn. Det synes påkallat att utredningen
granskar gällande administrativa bestämmelser på patentområdet och därvid beaktar
såväl möjligheten till förenklingar som önskemålet om enhetlighet i mera
betydelsefulla hänseenden.
När det gäller de ekonomiska problemen i samband med införandet av nordiska
patent, synes utredningen böra sträva efter en ordning, som dels direkt medför
besparingar för de patentsökande dels såvitt möjligt minskar de sammanlagda
kostnaderna för patentmyndigheterna i de tre länderna. Den hittills tillämpade
huvudprincipen att patentavgifterna skall sättas så, att de med en viss marginal
täcker myndigheternas kostnader, torde alltjämt böra upprätthållas. Slutligen kan
framhållas, att även ifråga om avgifternas bestämmande synpunkterna om enkelhet
och enhetlighet bör tillmätas stor betydelse.
På utredningen torde böra ankomma att utarbeta erforderliga konventions- och
författningsförslag.
Kommittén har intill den 1 december 1955 hållit 3 sammanträden, varav
1 gemensamt med motsvarande danska och norska kommittéer.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
26. 1955 års idrotts- och friluftsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1955 för att
verkställa utredning och avge förslag beträffande formerna för statens ekonomiska
stöd åt idrott och friluftsliv (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april
1955):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Henrikson, C. T., stadssekreterare, f. d. riksdagsman;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
241
Jansson, K. A., rektor; ] og
Richardson, K.-U., lantbrukare;
Wiklund, T. K. E., överste, verkställande direktör i Sveriges riksidrottsför
bund.
Expert:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Nordqvist, B. R. B., kanslichef.
Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. 67 99 00; rikssamt. växel
67 99 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den 31
mars 1955):
Idrotten har under det senaste halvseklet utvecklats till att bli en av våra stora
folkrörelser. Det torde icke råda någon tvekan om att idrotten varit en betydelsefull
faktor i den omgestaltning av samhället som under denna tid ägt rum. Genom
den ökade industrialiseringen och omflyttningen från landsbygden till städer och
tätorter har idrotten för stora skaror kommit att utgöra ett behövligt komplement
till arbetsmiljön, en stimulerande motvikt till ett mer eller mindre specialiserat
yrkesarbete. Den ökning av fritiden, som under senare decennier realiserats,
har också medfört väsentligen förbättrade förutsättningar för stora folkgrupper
att deltaga i idrott. Idrotten har härvid inte blott skapat nya fritidssysselsättningar
utan även i många avseenden påverkat levnadsvanorna över huvud taget.
Till denna utveckling har bidragit såväl tävlingsidrott som motionsidrott, däri inbegripet
korporationsidrott, samt friluftsliv. Beträffande många idrottsgrenar, såsom
orientering, skidlöpning, cykelåkning och simning, torde det för övrigt vara
svårt att dra upp någon klar gräns mellan motionsidrott och friluftsliv. Vidare bör
erinras om att åtskilliga sammanslutningar har såväl mera tävlingsbetonad idrott
som utflykter och friluftsliv på sitt program. Jag vill därför förutskicka, att när
jag i det följande talar om idrott, bör detta begrepp fattas i dess vidsträcktaste
bemärkelse.
Ett karakteristiskt drag hos den svenska idrottsrörelsen har varit, att den genomgående
byggts upp av fristående och självständiga organisationer, som visserligen
åtnjutit ekonomiskt stöd från stat och kommun, men som icke varit bundna
av statliga direktiv eller varit inordnade under statliga myndigheter. Denna grundförutsättning
för idrottsrörelsens ställning i vårt land har icke satts under debatt.
Däremot har i skilda sammanhang åtskilliga frågor aktualiserats angående statens
ekonomiska stöd till idrotten. Bland annat har omfattningen av och formerna
för det statliga stödet vid upprepade tillfällen diskuterats i samband med motioner
om ytterligare anslag för idrottsändamål. Vidare har förespråkare för den
organiserade idrottsrörelsen vid flera tillfällen energiskt hävdat, att statens stöd
till idrotten varit otillräckligt. Härjämte kan förtjäna nämnas, att Sveriges riksidrottsförbund
i sitt yttrande den 11 januari 1954 över det betänkande som avgivits
av 1953 års utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande
sammanslutningar framfört vissa principiella synpunkter beträffande
formerna för anslagstilldelningen till riksförbundet och andra organisationer.
Det förhållandet att ett flertal frågor angående statsbidrag till idrottsändamål
sålunda varit under diskussion har föranlett mig att överväga, huruvida det icke
vore påkallat att låta verkställa en utredning om formerna över huvud för statens
ekonomiska stöd till idrotten. Den tillämnade utredningen bör avse all den verk
16
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Kiksdagsberättelsen.
242
Riksdag sberättelsen
J£. og samhet som ryms inom begreppet idrott i den vidsträckta bemärkelse jag nyss
angivit, oavsett om den bedrives av föreningar, kommuner eller företag.
För att statens bidrag till idrotten skall sättas in i sitt rätta sammanhang, erfordras
till en början, att man får en överblick över idrottens ekonomi i dess helhet.
Idrottsrörelsen erhåller medel på många olika sätt, genom medlemsavgifter,
genom tävlingar och olika slag av nöjestillställningar samt i form av bidrag från
staten, landsting, primärkommuner och företag. Härjämte åtnjuter idrotten ett stöd
i mycket stor omfattning i form av oavlönade insatser från föreningsfunktionärer
och många andra frivilliga krafter. Utredningen bör söka skaffa sig en uppfattning
om storleksordningen av dessa olika inkomstkällor. Här må endast antydas följande.
Medlemsavgifterna i idrottssammanslutningarna synes i allmänhet vara
små, jämförda med vad som är fallet i många andra ideella rörelser i vårt land.
Likaså kan exempel framdragas från idrottsorganisationer utomlands som uttager
betydligt högre avgifter, vilket givetvis ger en väsentligt bättre grundval för verksamheten.
Vad sedan gäller kommunernas finansiella medverkan torde få erinras
om att bidrag lämnas till idrottsändamål från särskilt de större och medelstora
städerna. Kommunerna tar ju bland annat befattning med ungdomsvårdsfrågor och
har i åtskilliga fall inrättat särskilda kommunala organ för handläggning av
idrottsfrågor. Det synes på många håll uppfattas som ett naturligt led i den kommunala
verksamheten att syssla med dylika spörsmål.
Statens stöd till idrotts- och friluftslivets verksamhet ges huvudsakligen genom
de båda under tionde huvudtiteln uppförda avsättningsanslagen till fonden för
idrottens främjande, respektive till fonden för friluftslivets främjande.
Både anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande och anslaget
till avsättning till fonden för friluftslivets främjande, men framför allt det förstnämnda,
har tidigare haft ett direkt samband med tipsmedlen. Från början avsågs
en fast relation mellan tipsmedlens utveckling och medelstilldelningen till idrotten.
Denna relation har under årens lopp gjorts till föremål för successiva jämkningar,
betingade av nödvändigheten att iaktta den största sparsamhet med statens
inkomster. Fn växande del av tipsmedlen har härigenom kommit att användas för
allmänt budgetära ändamål. Numera prövas idrotts- och friluftsanslagens storlek
år från år på grundval av ingivna äskanden och under avvägning gentemot övriga
krav på statskassan. Någon annan ordning synes ej heller kunna ifrågasättas för
framtiden. Med den stora omfattning som de berörda anslagen numera fått och
med det ansträngda budgetperspektiv, man har att utgå från, kan statsmakterna
inte rimligtvis uppställa sådana normer för medelsanvisningen till idrott och friluftsliv
att de leder till en automatisk utgiftsstegring på här ifrågavarande område.
önskemålen om ökade anslag måste därför i fortsättningen liksom under senare
år vägas mot behoven på andra håll.
Till avsättning till fonden för idrottens främjande anvisades för budgetåret
1953/54 7 500 000 kronor. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med
8 000 000 kronor. I årets statsverksproposition har för samma ändamål äskats ett
belopp av 9 000 000 kronor. Enligt de principer, som hittills tillämpats för dispositionen
av anslaget, ställs huvuddelen av detta till Sveriges riksidrottsförbunds
förfogande. Efter förslag av riksförbundet fastställer Kungl. Maj:t en fördelning
av de förbundet tillkommande medlen på ett 30-tal olika poster. Bland dessa kan
nämnas riksförbundets centrala förvaltning och verksamhet, specialförbundens,
respektive distriktsförbundeiis förvaltning och verksamhet, föreningarnas verksamhet,
instruktionsverksamhet, ledareutbildning, materiel, mindre anslag (till
lek- och idrottsplatser), förbättringsanslag (till idrottsanläggningar), bastu- och
simanläggningar, kontorsmaterial etc. Särskilda poster har också uppförts för d,?n
verksamhet som bedrives av vissa kommittéer inom förbundet samt för idrottsinstitutet
å Bosön. I vissa fall meddelar Kungl. Maj:t närmare bestämmelser om hur
de under en post uppförda medlen skall användas. Posten till understöd åt för
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 243
eningarnas verksamhet skall sålunda disponeras till understödjande av enskilda I H: 26
föreningar i deras idrottsliga verksamhet, oavsett om föreningarna är anslutna
till riksidrottsförbundet eller ej. Motsvarande bestämmelser gäller i fråga om posterna
till mindre anslag till lek- och idrottsplatser samt till förbättringsanslag till
idrottsanläggningar.
Till avsättning till fonden för friluftslivets främjande anvisades för budgetåret
1953/54 750 000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 1 000 000
kronor. I årets statsverksproposition har ett oförändrat belopp äskats. Yttranden
över ansökningar om bidrag från fonden avges regelmässigt från statens fritidsnämnd.
Anslaget har disponerats som bidrag till förvärv av fritidsreservat, för
anordnande av vandrarhem, fritidsgårdar, semesterhem, badanläggningar, märkning
av skidspår och vandringsleder, kurs- och lägerverksamhet m. m. Bland de
organisationer som erhållit understöd märks särskilt Svenska turistföreningen,
Skid- och friluftsfrämjandet samt Reso. En rad organisationer, såsom scoutsammanslutningar,
idrottsföreningar och andra lokala organisationer, har emellertid
också fått bidrag. I enlighet med vad dåvarande chefen för handelsdepartementet
uttalade vid inrättandet av friluftsfonden år 1939 avses bidrag däremot icke skola
utgå till anläggning som är direkt ägnad att konkurrera med enskilda företags
verksamhet, t. ex. pensionatsrörelse eller dylikt. Enligt uttalande vid samma tillfälle
borde bidrag icke komma i fråga till annan administrationskostnad än sådan
som sammanhängde med prövning av bidragsansökningar och kontroll av medlens
användning och förvaltning. Från och med budgetåret 1951/52 har dock vissa
mindre bidrag till administrationskostnader kunnat beviljas, ehuru icke på långt
när i den omfattning som gäller för idrottsanslaget.
Den redogörelse jag nu lämnat för de statliga idrottsanslagens utnyttjande ger
en antydan om den mängd avvägningsfrågor som här föreligger med avseende på
det statliga stödets inriktning på olika ändamål. Ju större belopp statsmedel som
ställs till idrottsrörelsens förfogande, desto starkare framstår angelägenheten att
medlen disponeras på sådant sätt att man får ut bästa tänkbara effekt av dem.
Med den betydande omfattning det statliga stödet numera fått anser jag det därför
påkallat att företaga en allmän översyn och prövning av anslagens användning i
syfte att finna de lämpligaste formerna för ett fortsatt statligt stöd åt idrotten.
Vid den av mig sålunda förordade utredningen bör principerna för de tillgängliga
medlens fördelning mellan olika organisationer och huvudmän på idrottens
område tas under övervägande. Utredningen bör ta upp frågan om vilka organisationer
som bör kunna tilldelas statligt stöd samt ange i vilken mån någon eller
några organisationer bör avge ansökningar om statsbidrag via andra organisationer.
Ställning bör vidare tas till spörsmålet om vilka statliga organ som skall ta
befattning med dessa frågor. För närvarande handlägges flertalet friluftsärenden
i första hand av statens fritidsnämnd och därefter i handelsdepartementet, under
det att det stora flertalet idrottsärenden — merendels efter visst förarbete inom
riksidrottsförbundet — handlägges enbart i handelsdepartementet. Tänkbart vore
att låta en nämnd bereda samtliga ärenden om stöd till idrott och friluftsliv.
1 fråga om vilka olika ändamål som statens stöd bör omfatta bör utredningen
söka åstadkomma en rimlig fördelning mellan bidrag som avser löpande kostnader
och bidrag som avser stöd åt olika anläggningar. I fråga om kostnaderna för den
löpande verksamheten bör det övervägas, hur statens bidrag bör fördelas på å ena
sidan utgifter för deltagande i internationella och andra tävlingar, ävensom andra
kostnader för den mera avancerade tävlingsidrotten, och å andra sidan stödåtgärder
som direkt tar sikte på motionsidrott och friluftsliv för gemene man. Vidare
bör utredningen bilda sig en uppfattning om hur statsbidraget bör proportioneins
på olika ändamål, såsom administrationskostnader för idrottens centrala och
lokala organisationer samt specialförbund, ledareutbildning och annan kursverksamhet,
material in. in.
244 Riksdagsberättelsen
I Ht 26 1 anslutning till behandlingen av nu berörda fördelningsfrågor bör diskuteras,
huruvida några vägledande synpunkter kan anföras beträffande en naturlig gränsdragning
mellan statens och kommunernas insatser. Det får vid en sådan gränsdragning
inte bli fråga om att övervältra uppgifter från staten på kommunerna,
men som jag redan framhållit, har det på många håll framvuxit ett intresse hos
kommunerna att befrämja idrottsverksamheten. Det kan bland annat te sig rimligt,
att anordningar för idrott och friluftsliv som direkt tar sikte på att betjäna
den egna kommunens invånare inte belastar andra än denna kommuns medlemmar.
Vad särskilt angår anläggningar bör bedömas, i vilken mån och efter vilka
grunder staten bör deltaga i kostnaderna härför, om de främst är inriktade på
att tillgodose lokala intressen. Vad angår sådana fritids- och rekreationsanläggningar
— exempelvis vid fjälltrakterna och vid kusterna —- som kan utnyttjas
mera allmänt, synes ett statligt stöd mera motiverat; även i detta fall bör emellertid
bidragsgrunderna prövas. De förslag som framlagts av statens folkbadsutredning
i dess nyligen avgivna betänkande Friluftsliv, simhallar, bastur (SOU 1954:
25) bör bland annat beaktas i detta sammanhang.
Slutligen bör undersökas huruvida det kan vara lämpligt att såsom för närvarande
sker beträffande det speciella stödet åt ungdomsidrotten upprätthålla den
principen, att statsbidraget skall motsvaras av lika stora bidrag från annat håll. I
sammanhanget anmäler sig också frågan om i vilken mån det statliga stödet till
de olika idrottssammanslutningarna bör dimensioneras med hänsyn till medlemmarnas
intresse, sådant det kommer till uttryck i villigheten till egna insatser i
form av medlemsavgifter eller andra bidrag till verksamheten.
Utredningen har under tiden t. o. m. november 1955 hållit 5 sammanträden
under tillhopa 7 sammanträdesdagar samt företagit en studieresa till
övre Norrland och en till Göteborg, överläggningar har därjämte ägt rum
med representanter för idrottens och friluftslivets organisationer.
Utredningens arbete beräknas kunna bli slutfört under år 195b.
27. Utredning rörande sjöfartsstyrelsens förläggning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955 för att
verkställa undersökning rörande sjöfartsstyrelsens förläggning (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juli 1955):
Andersson, T., Brämhult, redaktör, led. av II kam.;
Sommar, C. O., f. d. byråchef, finanssekreterare.
Sekreterare:
Blom, S. T. L., amanuens.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1503),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
3 juni 1955; jfr prop. nr 124/1955):
Enligt beslut av årets riksdag har huvuddelen av de statliga förvaltningsuppgifterna
på sjöfartens område sammanförts till ett nytt ämbetsverk, sjöfartsstyrelsen,
som skall träda i verksamhet den 1 januari 1956. Detta verk skall övertaga samtliga
de uppgifter, som nu ombesörjes av lotsverket och sjökarteverket, vidare vägoch
vattenbyggnadsverkets uppgifter i fråga om hamnar och farleder samt slutligen
kommerskollegiets samtliga uppgifter på sjöfartens område med undantag av
sjöfartsstatistiken. Verket skall bestå av en central sjöfartsstyrelse samt därtill
knutna lokalorgan.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 245
De särskilda sakkunniga, vilka föreslog inrättande av ett sjöfartsverk, förutsatte [ H; 28
att sjöfartsstyrelsen skulle förläggas till Stockholm. Vid remissbehandlingen av betänkandet
uttalade arbetsmarknadsstyrelsen, att lokaliseringsfrågan borde förutsättningslöst
undersökas, varvid även andra lokaliseringsmöjligheter än Stockholm
borde övervägas.
Utredningen om förläggning av sjöfartsstyrelsen till annan ort än Stockholm bör
nu slutföras. Den torde lämpligen kunna anförtros åt särskilda utredningsmän.
Utredningsmännen bör närmare redovisa fördelar och nackdelar vid en förläggning
utanför Stockholm såväl ur allmän lokaliseringssynpunkt som med hänsyn
till önskvärdheten av en rationell administration och förvaltning.
Oavsett den slutsats utredningsmännen kan komma till vid sin avvägning av de
här antydda fördelarna och nackdelarna bör de vidare framlägga förslag om vilken
eller vilka kuststäder, som i främsta rummet skulle komma i fråga för sjöfartsstyrelsen
om en förläggning utanför Stockholm skulle bli beslutad. Utredningsmännen
torde, med beaktande av kraven på en lämplig tomt för styrelsens byggnad,
tomt och kaj för förråd och fartyg samt bostäder för tjänstemännen, i samråd
med vederbörande kommunala myndigheter böra utarbeta preliminära förslag
till ordnande av styrelsens förläggning. Påräkneliga villkor om markupplåtelse
o. dyl. bör likaledes redovisas.
Utredningen bör slutföras snarast möjligt under innevarande år.
Utredningen har intill den 15 november 1955 hållit 13 sammanträden, företrädesvis
i samband med besök i skilda städer, vilka anmält intresse att ifrågakomma
såsom förläggningsort för sjöfartsstyrelsen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1956.
28. 1955 års oljelagringskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda grenar av näringslivet
framlägga förslag rörande den fortsatta lagringen av oljeprodukter
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1955):
Holmgren, H. K. H., statssekreterare, ordförande;
Bergstrand, K. H. G:son, direktör;
Eriksson, J. E., direktör, led. av I kamm.;
Lindstedt, A., t. f. kommerseråd;
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Werner, D. R. E., direktör;
Ågren, P. H. W., direktör;
önnesjö, K. E. A., byråchef.
Experter:
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Wennerberg, A. H., kamrerare.
246
Riksdags berättelsen
I U: 28 Biträdande sekreterare:
Blom, S. T. L., amanuens.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ank. 1517),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den 12
september 1955):
Som känt har konsumtionen av flytande drivmedel och eldningsoljor under senare
år undergått en utomordentligt stark ökning. Sammanlagt konsumeras f. n. i
vårt land över 7 milj. ms oljor per år mot endast ca 1,5 milj. m3 under åren närmast
före andra världskriget. Ökningen i fråga om drivmedel sammanhänger givetvis
med utbyggnaden av bilparken och andra kommunikationsmedel, särskilt
flyget, men även exempelvis med omställningen till traktordrift inom jordbruket.
På bränsleområdet har en stark konsumtionsförskjutning ägt rum från fasta bränslen
(ved, kol och koks) till eldningsoljor. Dessutom stiger den totala bränslekonsumtionen
från år till år. Eldningsoljorna torde nu representera ungefär hälften
av förbrukningen av importerade bränslen. Konsumtionen av eldningsoljor i vårt
land har under senare år absolut sett ökat mer än den totala bränslekonsumtionen
och Sverige intar f. n. den ledande platsen i Europa som konsument av sådan olja,
räknat per capita.
Stegringen i oljeförbrukningen i vårt land kan väntas komma att fortgå i hastig
takt även under de närmast framförliggande åren. Vissa beräkningar inom Bränsleutredningen
1951 och vederbörande försörjningsmyndigheter tyder på att förbrukningen
redan om några år skulle komma upp i en årskvantitet av 10 milj. nr
och att den närmaste tioårsperioden skulle kunna medföra en fördubbling jämfört
med nuläget. Vid dessa beräkningar har man utgått från att den fortsatta ökningen
i bränslekonsumtionen huvudsakligen kommer att avse flytande bränslen och att
kol- och koksförbrukningen allt mer och mer kommer att begränsas till specialområden.
Det ligger i sakens natur att en så genomgripande omgestaltning som vår försörjning
med bränslen och drivmedel redan undergått och under en nära framtid
väntas komma att undergå ställer långtgående anpassningskrav både på näringslivet
och på samhället. Expansionen i oljeförbrukningen måste automatiskt
följas av en utbyggnad av distributions- och tillförselapparaten. Praktiskt taget
alla grenar av vårt näringsliv är för sin funktionsduglighet beroende av en
tryggad tillgång till bränslen och drivmedel. Allteftersom importbränslen, särskilt
oljor, blivit mera dominerande har kraven skärpts på en säker och jämn tillförsel
och på en i alla lägen tillfredsställande lagring av sådana bränslen inom landet.
Man får nämligen räkna med att möjligheterna att snabbt mobilisera inhemska ersättningsbränslen
och att lägga om förbrukningen till sådana bränslen är mycket
begränsade, i vissa fall obefintliga. Motsvarande gäller givetvis de flytande drivmedlen.
Redan under fredsförhållanden kan sådana omständigheter som en sträng
isvinter med åtföljande sjöfartsstopp i Östersjön leda till allvarligt avbräck i tillförseln
och därmed åtminstone lokala försörjningssvårigheter. Behovet av tillfredsställande
lagerhållning av bränslen och drivmedel inom landet framträder än mera
för det fall, att vårt land skulle komma att avspärras på grund av krigshändelser
eller om Sverige skulle indragas i krig.
De här antydda problemställningarna har närmare belysts i ett av Bränsleutredningen
1951 avgivet, den 30 juni 1955 dagtecknat betänkande angående lagringsbehovet
för olja. Som känt har bränsleutredningen sig anförtrodd uppgiften att utreda
den lämpligaste utformningen av vår bränsleförsörjning ur ekonomiska, handelspolitiska
och beredskapsmässiga synpunkter med sikte närmast på den kom
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 247
mande tioårsperioden. Utredningen liar i sitt nu avlämnade delbetänkande,
med hänsyn till sitt innehåll hemligstämplats, lagt fram en plan för utbyggnad av
lagringskapaciteten för olja under den närmaste tioårsperioden och tillika redovisat
sina principiella synpunkter på frågan huru utbyggnaden bör genomföras.
Som ett led i förverkligandet av planen föreslår utredningen vissa ändringar och
skärpningar i gällande bestämmelser om lagringsplikt, innebärande bl. a. att för
bensin och fotogen skyldigheten att hålla lager skulle successivt ökas från f. n.
25 procent till 45 procent av årsomsättningen. Utredningen föreslår vidare, att regeringen
utser särskilda förhandlingsdelegerade att med biträde av utredningen
ta upp överläggningar med oljehandeln om förutsättningarna för att genomföra
dess andel av programmet och utforma förslag till ny förordning om lagringsplikt
i fråga om oljor ävensom erforderliga övergångsbestämmelser.
De nuvarande bestämmelserna om lagringsplikt för oljor återfinns i förordningen
den 10 juni 1938 (nr 367) angående handel med vissa mineraloljor. Beträffande
innebörden av förordningen och därtill hörande tillämpningsföreskrifter torde
i detta sammanhang endast behöva nämnas, alt lagringsplikt föreligger för den som
för försäljning till avnämare inom riket antingen importerar, tillverkar eller från
inhemskt oljeraffinaderi uppköper flytande bränslen. Därjämte äger Kungl. Maj:t
föreskriva lagringsplikt för den som importerar flytande bränslen för annat ändamål
än försäljning eller raffinering (exempelvis för egen förbrukning), en möjlighet
som dock hittills icke utnyttjats. Lagringsplikten omfattar f. n. 25 procent för
bensin och fotogen samt 15 procent för motor- och eldningsolja, allt beräknat på
näst föregående kalenderårs försäljning. För raffinaderiernas del har alltsedan 1947
inte tillämpats någon lagringsplikt för importerad råolja.
Beträffande de aktuella problemställningarna på oljelagringens område vill jag
här sammanfattningsvis tillägga att det inte behöver råda någon tvekan om att en
omfattande utbyggnad av den nuvarande lagringskapaciteten och lagerhållningen
måste genomföras under den närmaste tidsperioden. Fn sådan utbyggnad är redan
vid den hittillsvarande konsumtionsnivån motiverad av rent kommersiella skäl och
kommer givetvis att till sin omfattning bli beroende av den fortsatta ökningen i
omsättningen. Riskerna för störningar i tillförseln under fredliga tider på grund
av exempel ishinder måste dessutom motvägas med en säsongmässig uppladdning
av lagren, ett förhållande som måste tillmätas ökad betydelse ju större beroendet
av oljan blir för vårt näringsliv och samhällets funktioner i allmänhet. Slutligen
måste lagringen tilltagas så att det beräknade behovet under krig och avspärrning
är tryggat. Det säger sig självt att det är en angelägenhet av största vikt att upprätthålla
en tillfredsställande beredskap på detta område.
Mot bakgrunden av vad jag här anfört delar jag helt bränsleutredningens uppfattning
att de nuvarande bestämmelserna om lagringsplikt är i behov av omarbetning.
Det synes på grund härav lämpligt att tillkalla särskilda sakkunniga med
uppgift dels att förhandla med de grenar av vårt näringsliv som direkt beröres av
hithörande frågor, d. v. s. i första hand oljebranschen och de större oljekonsumenterna,
dels också att på grundval av de resultat som framkommer av förhandlingarna
framlägga förslag till den lagstiftning och de övriga åtgärder på området som
kan befinnas påkallade.
Beträffande de frågeställningar, som bör upptagas av de sakkunniga, vill jag här
ytterligare anföra följande.
Med hänsyn till den utveckling, som ägt rum på detta område, måste det principiellt
sett svnas naturligt, att huvudansvaret för genomförandet av den erforderliga
lagringen lägges på näringslivet självt, d. v. s. oljebranschen och konsumenterna.
Vad särskilt beträffar bränslesidan bör det understrykas, att den ökade användningen
av eldningsoljor under senare år inneburit betydande ekonomiska fördelar
för näringslivet, jämfört med användningen av fasta bränslen. Det ligger där
-
248
Riksdag sberättelsen
I Hl 28 för niira lil1 hands att den, som har fördelen av den stegrade oljekonsumtionen,
även bör bära de risker och kostnader som är förenade med det ökade importberoendet.
Det bör dessutom framhållas att en omfattande lagerhållning i statlig regi
— bortsett från de rent militära behoven — skulle vara förenad med betydande såväl
praktiska som kostnadsmässiga olägenheter. Det synes bl. a. ur samhällsekonomiska
och beredskapsmässiga synpunkter angeläget att lagringen i största möjliga
utsträckning sker i anslutning till den löpande omsättningen. Den avvägning som
de sakkunniga i denna huvudfråga ställs inför måste vidare kompletteras med en
Provning av fördelningen av lagringsskyldigheten på olika tänkbara lagerhållare.
Därvid får bl. a. övervägas i vilken utsträckning ex. större konsumenter, icke reguljära
oljeimportörer, raffinaderier och övriga producenter bör åläggas lagringsskvldighet.
I fråga om lagringens omfattning och takten i utbyggnaden bör de sakkunniga
— med utgångspunkt från bränsleutredningens betänkande — eftersträva ett program,
som med hänsyn till bl. a. investeringsutrymme och ekonomiska resurser kan
realistiskt genomföras. De sakkunniga bör även uppmärksamma de säsongsmässiga
variationerna i lagringsbehovet för särskilt eldningsoljor.
En allmän förutsättning för de sakkunnigas förhandlingar bör vara, att de faktiska
kostnader som åsamkas oljehandeln genom lagringsålägganden skall få komma
till uttryck i prisbildningen. Det är på grund härav angeläget att lagringsskyldigheten
blir rättvis och drabbar alla därav berörda lika. Då det inte torde
kunna undvikas att dispensfall uppkommer, där lagringsskyldigheten av praktiska
skäl inte kan fullgöras, bör övervägas vilka särregler som här erfordras. Bränsleutredningen
har anvisat möjligheten att belägga dispens med viss avgift, överstigande
den faktiska kostnaden för den lagring, för vilken dispens erhålles.
Ett särskilt problem i nu förevarande sammanhang utgör spörsmålet på vad sätt
utbyggnaden av lagringsutrymmena skall genomföras. Er ekonomisk försvarsberedskapssynpunkt
är det angeläget att betydande delar av lagren — särskilt då i
fråga om drivmedel — förvaras i skyddade utrymmen. Sedan åtskilliga år tillbaka
pågår i statlig regi och med statsbidrag en utbyggnad av bombskyddade cisternutrvmmen.
Syftet härmed har i första hand varit att åstadkomma en i krigsfall
skyddad reserv. Behovet av en dylik skyddad reserv stiger givetvis allteftersom
den beräknade förbrukningen av drivmedel och flytande bränslen i krig ökar. Det
finns emellertid även andra synpunkter som härvidlag gör sig gällande. Med den
hittillsvarande och förutsedda konsumtionsutvecklingen på oljeområdet kan man.
som jag förut framhållit, förutse en mycket betydande utbyggnad av de nuvarande
cisternutrymmena. Av hänsyn till tanktonnagets storlek och av allmänt kommersiella
skäl kan man räkna med att denna utbyggnad kommer att koncentreras
till de stora importhamnarna, som kan ta emot oceangående tonnage. Koncentrerade
oljelagringsanläggningar ovan jord medför för dessa orter betydande risker
bl. a. ur brandskydds- och civilförsvarssynpunkt. Sådana anläggningar blir naturligtvis
i krig mycket sårbara. Det vore på grund härav önksvärt att kunna i största
möjliga utsträckning förlägga lagringen av åtminstone de mest eldfarliga oljorna
(bensin och fotogen) i skyddade utrymmen. Under alla förhållanden är det _ för
att den väntade utbyggnaden av lagringskapaciteten skall genomföras på ett riktigt
sätt — angeläget att klarlägga under vilka former kraven på skyddad lagring
på längre sikt skall tillgodoses. I denna fråga vill jag här framhålla följande.
De principer, efter vilka den hittillsvarande utbyggnaden av bombskyddade cisternutrvmmen
genomförts, härrör från 1948. De innebär i stort att statsbidrag
till sådana anläggningar kan lämnas efter prövning i varje särskilt fall. Därjämte
har den statsbidragsfinansierade utbyggnaden kompletterats med anläggningar i
helt statlig regi. Det program som hittills följts har emellertid i främsta rummet
siktat på att snabbt få igång en viss utbyggnad på detta område och innebär icke
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 249
någon slutlig prövning av de lämpliga formerna på längre sikt. I betraktande av J JJ; 28
bl. a. den starka konsumtionsökningen synes det motiverat att nu ompröva hithörande
frågor, övervägande skäl synes mig tala för att söka finna en metod som innebär
att den fortsatta utbyggnaden av lagringskapaciteten automatiskt genomföres
så att viss minimiandel blir bombskyddad. Detta skulle kunna ske genom föreskrifter
om skyldighet att hålla viss del av tvångslagren i skyddade utrymmen. Merkostnaden
för bombskyddad lagring skulle därvid — liksom kostnaden för tvångslagringen
i allmänhet — komma att direkt belasta den löpande omsättningen. Genom
en dylik metod skulle även en mera utbyggd skyddad lagring komma att anknytas
till den kommersiella distributionen och omsättningen av oljeprodukter och
därigenom också få en i stort önskvärd lokal spridning. Man torde kunna räkna
med att utbyggnaden enligt en dylik princip bör kunna ske på ett samhällsekonomiskt
fördelaktigare sätt än genom en omfattande statlig verksamhet på området
med därav följande omsättnings- och administrationsproblem.
De sakkunniga bör närmare undersöka förutsättningarna för en omläggning enligt
vad här skisserats. Liksom beträffande tvångslagringen i allmänhet bör de sakkunniga
kunna utgå från att de faktiska merkostnaderna för lagring i bombskyddade
utrymmen skall få slås ut på produktpriserna. Det är därför även i detta hänseende
angeläget att finna metoder, som ger garantier mot orättvisa förskjutningar
i konkurrensläget, olika företag emellan. Lagerhållare, som icke kan fullgöra sina
åligganden och under någon övergångstid kan behöva erhålla dispens, får icke därmed
göra någon ekonomisk vinning. Andra omständigheter som kräver beaktande
är exempelvis geografiska och topografiska förhållanden liksom fördelningen av
olika lagerhållares verksamhet på olika delar av landet. Kommunernas medverkan
som huvudmän för lagringsanläggningar av denna typ bör likaledes övervägas.
Eventuellt kan även frågan om annan form av skyddad lagring än i bergrumsanläggningar
behöva aktualiseras.
Det kan givetvis nu icke förutses vilka problemställningar som kan uppkomma
vid de sakkunnigas förhandlingar och utredningar. De sakkunniga bör sålunda ha
frihet att om så visar sig nödvändigt ta upp även andra än här förut berörda
spörsmål. I det sammanhanget vill jag särskilt påpeka att frågan om bättre möjligheter
för en jämn tillförsel, exempelvis genom anläggning av oljeledningar, kan
bli av stor betydelse för den slutliga avvägningen av lagringsbehoven för framtiden.
Att jag i det föregående inte särskilt berört denna fråga sammanhänger bl. a.
med att resultaten av utredningarna om den s. k. Trondheimsleden ännu inte föreligger.
Det kan emellertid tänkas att de sakkunniga längre fram bör undersöka även
oljeledningsfrågan. Denna fråga torde i så fall få anmälas senare.
De sakkunniga bör under sina förhandlingar och utredningar stå i fortlöpande
kontakt med bränsleutredningen och berörda myndigheter, särskilt riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap. Med hänsyn till omfattningen av de uppgifter
som är avsedda att åvila utredningen och till behovet av en snar omarbetning av
gällande lagringsbestämmelser — en fråga som måste underställas riksdagen —
bör arbetet påbörjas utan dröjsmål. Det torde få förutsättas att de sakkunniga till
ledning för sitt arbete får tillgång till bränsleutredningens förut omnämnda betänkande
ävensom till övrigt erforderligt material av konfidentiell natur.
Utredningen har intill den 15 november 1955 hållit 1 sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
250 Riksdagsberättelsen
I H: 29 29. Utredning rörande den statsunderstödda teaterverksamheten i landsorten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den statsunderstödda
teaterverksamheten i landsorten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1955):
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Lyberg, F., byråchef;
Torsslow, S. O., förste regissör, fil. dr.
Experter:
Elmgren, A. F., direktör;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Lundkvist, R., direktör;
Rydgren, G. E. W., redaktör;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Sekreterare:
Frithiofson, K., sekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00 (ankn. 1529), rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
12 september 1955):
Den statsunderstödda teaterverksamheten i landsorten bedrives i huvudsak av
ett antal fasta scener, stadsteatrarna, samt i form av turnéverksamhet.
Stadsteatrarna är sex till antalet och belägna i Uppsala, Norrköping-Linköping,
Göteborg (2), Hälsingborg och Malmö. Deras verksamhet utövas väsentligen på
den plats där de är belägna. Vissa av teatrarna ger dock ett antal föreställningar
årligen utanför förläggningsorten. Under spelåret 1954/55 gav sålunda Uppsala
stadsteater cirka 80 sådana föreställningar å ett fyrtiotal olika platser, stadsteatern
Norrköping-Linköping ett trettiotal föreställningar å 22 platser, stadsteatern
i Hälsingborg, förutom ett antal föreställningar för bygdeteatern, ett femtontal
föreställningar samt Malmö stadsteater, som har särskilt anslag för ändamålet, 23
föreställningar på 18 olika platser utanför Malmö. Stadsteatrarnas statsbidrag under
spelåret 1954/55 uppgick till respektive 200 000, 260 000, 750 000, 520 000,
150 000 och 774 000 kronor.
Av de teaterföretag som sysslar med ambulerande verksamhet torde i första
hand riksteatern böra nämnas. Denna startade 1934 såsom resultat av 1933 års
teaterutredning. Sin nuvarande form erhöll teatern genom de förslag i ämnet som
framlades av 1943 års riksteaterutredning (SOU 1944: 42).
Rätt till anslutning till riksteatern äger varje lokalt verkande förening, som godkänner
för denna teater gällande bestämmelser och som vill aktivt verka för dess
syften.
Antalet lokalföreningar utgör f. n. cirka 70 spridda över hela landet. Verksamheten
inom de mindre samhällena bedrives i samarbete med lokala Folkets husföreningar
samt företrädare för ordenshus och bygdegårdar. Turnéerna till dessa
samhällen lägges upp efter samråd med andra motsvarande företag, främst Folkrörelsernas
programaktiebolag. För uppehållande av kontinuerlig kontakt mellan
riksteatern och de lokalägande riksorganisationerna har bildats en samarbetskommitté
med representanter för riksteatern, Folkets husföreningarnas riksorganisation,
Riksföreningen Våra gårdar m. fl.
251
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
Riksteaterns turnéer spänner över hela landet. Under spelåret 1954/55 gavs J J{; 2B
sammanlagt 1 466 föreställningar, varav 935 å platser med lokalavdelning, 512 å
platser utan dylik avdelning samt 92 skolföreställningar; cirka 40 procent av föreställningarna
uppfördes å platser med mindre än 10 000 invånare. Antalet spelade
pjäser utgjorde 25, varav två operor och två operetter. Totala besökarantalet
uppgick till 445 100. Biljettintäkterna utgjorde 1 990 000 kronor exkl. nöjesskatt.
Riksteatern sätter själv upp de pjäser som spelas utom operetter, vilka i allmänhet
hyrs från Lyriska teatern i Göteborg. För att tillförsäkra sig ett antal kvalificerade
artister som kärna i produktionen har riksteatern haft ett antal skådespelare
engagerade för viss tidsperiod. I samma syfte driver riksteatern också
sedan några år tillbaka studieverksamhet för unga skådespelare.
Riksteatern åtnjuter varje år statsanslag av lotterimedel. Senaste spelåret utgjorde
detta 1 287 000 kronor. För innevarande spelår har teatern av statsmedel
erhållit oförändrat belopp. Även från kommunalt håll åtnjuter teatern stöd, i det
att bidrag utgår till lokalavdelningarna. De största kommunala anslagen utgjorde
under senaste spelåret 10 000—12 000 kronor.
EU annat företag som driver teaterverksamhet i landsorten är Folkrörelsernas
programaktiebolag. Huvudintressenter i bolaget är Folkets parkers centralorganisation
samt Folkets husföreningarnas riksorganisation.
Programbolagets teaterverksamhet, som började 1946, omspänner hela landet och
avser framför allt de allra minsta platserna med scenmöjligheter. Under spelåret
1954/55 ordnades genom programbolaget sammanlagt 1 424 teaterföreställningar å
inalles 629 orter. Tillhopa gavs 12 pjäser, varav åtta sattes upp av bolaget och
fyra hyrdes av riksteatern. Bolaget bedriver sin verksamhet i nära samarbete med
olika lokalägande sammanslutningar, bygdegårdar, folketslius- och godtemplarföreningar
in. fl., samt dessas riksorganisationer. Liksom riksteatern åtnjuter även
programbolaget årliga bidrag av lotterimedel till sin teaterverksamhet. För spelåret
1954/55 uppgick detta bidrag till 350 000 kronor. Därutöver använde bolaget
av vinst å annan verksamhet i runt tal 35 000 kronor för sin teaterverksamhet.
För innevarande spelår utgör det bolaget beviljade lotterimedelsbidraget likaledes
350 000 kronor.
Ytterligare en organisation, som tagit till sin uppgift att föra ut god teater till
landsbygd och småplatser, där riksteatern och övriga turnéteatrar icke har möjlighet
att vanligen spela, är Bygdeteaterns riksorganisation. Denna, som började
sin verksamhet i slutet av 1951, är eu sammanslutning av de politiska partiernas
ungdomsförbund, ett antal studieförbund, godtemplarorden, olika lokalägande organisationer
samt riksteatern, Svenska dramatikers studio m. fl. Bygdeteaterns
riksorganisation är uppbyggd av 23 länskommittéer och dem underställda lokalkommittéer.
Bygdeteatern lägger upp turnéer men producerar icke själv några
teaterföreställningar utan kontrakterar sällskap från andra teatrar. Sin teaterfrämjande
verksamhet bedriver bygdeteatern på så sätt att den genom sina lokalkommittéer
garanterar och bekostar till viss del de ersättningar som de engagerade
sällskapen betingar sig. Under spelåret 1954/55 förmedlade bygdeteatern 643 teaterföreställningar.
Sammanlagt besöktes cirka 400 platser. Under innevarande spelår
har teatern räknat med att kunna ordna cirka 700 föreställningar. Flertalet av
teaterns turnéer har utgått från Dramatikerstudion och riksteatern samt några
stadsteatrar. Även bygdeteatern erhåller statsunderstöd. För spelåret 1954/55 har
teatern sålunda tilldelats 25 000 kronor av lotterimedel. Länskominittéerna erhåller
dessutom i allmänhet stöd från landstingen och vissa lokalkommittéer har utverkat
kommunala garantier samt lättnader i nöjcsskatteuttagen.
Utöver den nu nämnda teaterverksamheten, som väsentligen bedrives under vintersäsongen,
förekommer sommartid i de olika folkparkerna en omfattande, genom
folkparkernas centralorganisation anordnad teaterverksamhet. Under sommaren
252
Riksdag sberättelsen
I Hl 29 1954 gavs sålunda sammanlagt 864 föreställningar, hälften lyriska och hälften dramatiska,
i 150 parker. Besökarantalet uppgick till 374 400 personer. Till stöd för
denna verksamhet utgår sedan ett flertal år tillbaka statliga bidrag. För år 1954
utgjorde detta bidrag 875 000 kronor.
Vid sidan av den verksamhet, som utövas av de förut nämnda sammanslutningarna,
tillgodoses landsortens teaterintresse också av olika enskilda teatersällskap.
Även dylik verksamhet kan erhålla stöd av det allmänna. Jämlikt beslut av Kungl.
Maj:t den 20 december 1946 har teaterrådet — i syfte att stimulera enskild turnéverksamhet
i landsorten — erhållit möjlighet att lämna understöd i form av garanti
mot förlust å turné. Under spelåret 1954/55 har av till teaterrådets förfogande
ställda medel sammanlagt i runt tal 313 000 kronor lämnats till understöd
åt olika turnésällskap.
Slutligen bör nämnas en annan form av teaterverksamhet i landsorten, den s. k.
kretsteatern. En kretsteater, som består av en mindre ensemble på 7 å 8 personer,
är knuten till en viss plats med fast scen. En del av föreställningarna ges här. men
därjämte skall verksamheten bedrivas på platser runt om förläggningsorten. Föreställningar
ges i nära samarbete med olika bildningsorganisationer, fackorganisationer
in. fl. i samlings-, förenings- och industrilokaler. Härigenom måste teatern
arbeta med små hjälpmedel och en lättdirigerad scenapparatur. Fikonomien baseras
till stor del på ett abonnemangssystem, enligt vilket olika intresserade föreningar
står som abonnenter. Kretsteaterns arbetssätt gör att den bäst lämpar sig
för täta befolkningsområden med ett rikt föreningsliv. Kretsteater finns nu i Borås
och Karlstad. Till Boråsteatern har statsbidrag för spelåret 1954/55 utgått med
10 000 kronor genom teaterrådet.
Såsom av det föregående framgår bedrives numera en omfattande verksamhet
för alt tillgodose landsortens teaterbehov. Eu glädjande utveckling på detta område
bär skett under de senaste två decennierna. Under denna tid har sålunda
Ire nya stadsteatrar tillkommit. Härjämte har vid sidan av de organisationer, som
tidigare fanns för teaterturnéverksamhet i landsorten, nya tillkommit med uppgift
att ge landsortens befolkning ökade möjligheter att besöka teaterföreställningar.
Antalet sådana föreställningar har också stigit högst väsentligt. Till den
utveckling som sålunda skett har i hög grad bidragit de ökade statsbidrag som
avsetts för ändamalet och som för spelåret 1954/55 översteg 4 miljoner kronor.
Tilläggas må att de förbättrade allmänna kommunikationerna och den alltmera
ökade motorismen har skapat tidigare icke förutsedda möjligheter för de teaterintresserade
i landsorten att vid besök i tätorterna se god teater.
FYågan om teaterförhållandena i landsorten var senast föremål för utredning
under förra hälften av 1930-talet. Vad som därefter inträffat på teaterområdet synes
utgöra anledning till att nu närmare överse läget beträffande teaterverksamheten
i landsorten. Det torde därvid böra undersökas om de anordningar som för
närvarande finns för att tillgodose landsortens teaterintresse är de lämpligaste
eller om verksamheten, som nu bedrives genom ett flertal företag, genom sammanslagningar,
effektivare samverkan eller på annat sätt kan rationaliseras och
förbilligas utan att landsbygdsbefolkningens berättigade anspråk på att få tillgång
till god teaterkonst åsidosattes. Därvid bör prövas vilka möjligheter som finns att
få till stånd ett nära samarbete mellan de företag som åtnjuter statsbidrag till båtnad
för turnéuppläggning, skådespelarengagemang m. m. och i syfte att undvika
att bidrag utgår i sådana fall där risk föreligger, att de används i konkurrenssyfte
företagen emellan. En utväg synes vara att söka i högre grad än nu är fallet” utnyttja
de fasta stadsteatrarna — och, om så är möjligt, vilket även torde böra
undersökas, Operan och Dramaten —- för verksamheten på landsbygden. Det finns
anledning antaga att härigenom en stor del av landsbygden i södra och mellersta
Sverige skulle kunna få sitt teaterintresse tillgodosett. Den egentliga turnéverk
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 253
samheten skulle därigenom kunna koncentreras på övriga delar av landet, vilkas I Ht 30
teaterbehov nu är mindre väl tillgodosett.
Möjligheterna att utbygga det redan nu använda systemet med resor till teaterföreställningar
synes även böra prövas.
Slutligen torde böra övervägas i vilken utsträckning lokala bidrag bör krävas
som villkor för föreställnings anordnande. Utan ett sådant ökat stöd ter sig av
statsfinansiella skäl en ökning av teaterverksamheten i landsorten svår att ernå.
Utredningen har t. o. in. november 1955 hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas icke bli slutfört under år 1956.
30. Atomenergiutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning och avge förslag beträffande arbetsuppgifterna inom
atomenergiområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1955):
Grafström, E. O. H., statssekreterare, ordförande;
Ohlon, S. J. E., f. d. rektor, led. av I kamm.;
Sköld, P. E., led. av II kamm.
Sekreterare:
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 4“; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1867),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterare Håkansson), 20 46 35 (byråchefen
Wiedesheim-Paul).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 16
december 1955):
Frågan om atomenergiens fredliga utnyttjande har under senare år — och framför
allt efter den av Förenta Nationerna anordnade atomkonferesen i Geneve i
augusti 1955 — varit föremål för livlig uppmärksamhet. Från statsmakternas sida
har man sedan länge genom särskilda organ följt de spörsmål, som hänför sig till
forskningen på atomområdet samt atomkraftens utnyttjande i olika sammanhang.
Här må erinras om att år 1945 tillsattes den alltjämt bestående atomkommittén,
som har till sin uppgift att främja forskningsarbetet inom kärnfysik och kärnkemi.
Kommitténs verksamhet omfattar bl. a. fördelningen av de statsmedel — för
innevarande budgetår 2 775 000 kronor — som under åttonde huvudtiteln anvisas
för grundläggande forskning på atomområdet; kommittén kan i detta avseende
jämställas med de särskilda forskningsråd, som tillsatts för att biträda vid fördelningen
av anslag för bl. a. naturvetenskaplig, medicinsk och tekniskt-vetenskaplig
forskning.
År 1947 bildades Aktiebolaget Atomenergi, som skall svara för den praktiska utvecklingen
på atomenergiforskningens område. Av aktiekapitalet i detta bolag,
f. n. sammanlagt 3,5 milj. kronor, har staten tecknat fyra sjundedelar eller 2 milj.
kronor samt enskilda intressenter återstående tre sjundedelar eller 1,5 milj. kronor.
Utgifterna för bolagets löpande verksamhet har väsentligen bestritts av staten;
sålunda har hittills anvisats anslag å driftbudgeten till bolagets forskningsverksamhet
på cirka 60 milj. kronor. För budgetåret 1956/57 har bolaget äskat anslag å
driftbudgeten med 36,5 milj. kronor samt hemställt om beställningsbemyndigande
254
Riksdagsberåttelsen
I H: 30 På 25 milj. kronor. Härjämte förutsättes en höjning av aktiekapitalet med 10,5 milj.
kronor, varav på staten belöper 6 milj. kronor, vilket belopp enligt bolagets förslag
bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Bolaget bar i Stockholm fysikaliska
och kemiska laboratorier, en försöksreaktor och en fabrik för tillverkning
av uranmetall samt i Kvarntorp ett uranextraktionsverk. På ett inköpt område
vid Sörmlandskusten planeras uppförandet av en andra reaktor, som avses
bli en mera avancerad utvecklings- och materialprovningsreaktor. Inom bolaget
projekteras även ytterligare reaktorer för olika ändamål, bl. a. uppvärmning och
elkraftproduktion.
Även inom vattenfallsstyrelsen har på senare tid arbete upptagits på atomenergiens
utnyttjande. Styrelsen har sålunda under hösten 1955 offentliggjort planer
på att uppföra ett atomvärmeverk och ett atomkraftverk.
Slutligen bör nämnas utrikesdepartementets rådgivande beredning för vissa atomkraftfrågor,
som handlägger huvudsakligen de frågor rörande atomenergien, varmed
Förenta Nationerna tar befattning. I detta sammanhang må tilläggas, att av
statsmedel årligen utgår bidrag till Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet
inom kärnforskningen (budgetåret 1955/56 1 milj. kronor).
Vid atomkonferensen i Geneve frigavs som bekant dittills hemliga forskningsresultat
från en rad stater. Det är uppenbart att konferensen för åtskilliga deltagareländer
öppnat möjlighet till mer avancerad forskning än förut. Den tidpunkt, då
atomenergi kan tänkas komma till praktisk användning, har därmed ryckt närmare.
För vårt lands vidkommande är det sannolikt att det omkring år 1960 finns
reaktorer i gång för praktiskt bruk. Betecknande för läget är att, jämte de nämnda
väsentligen statliga projekten, också från den enskilda industrien antydningar
framkommit om planerade reaktorbyggen.
Med hänsyn till det växande behovet av elektrisk kraft och mot bakgrunden av
att våra vattenfall inom en icke alltför avlägsen tid väntas vara utbyggda, synes
det i hög grad angeläget att vi snarast möjligt kan få i gång atomkraftverk inom
landet. Genom användningen av atomenergi för uppvärmningsändamål kan vårt
land göras mindre beroende av bränsleimport. Av betydelse är det vidare att produktionen
vid våra industrier anpassas till den atomdrift, som kan väntas i länder,
med vilka vi konkurrerar. Vårt land måste uppenbarligen med all kraft fortsätta
det pågående forsknings- och utvecklingsarbetet; det kan icke anses tillrådligt att
endast avvakta de resultat, som framkommer utomlands. Utan eget forskningsarbete
på detta område och egna erfarenheter torde det även bli svårt att rätt tillgodogöra
sig det utländska materialet.
De insatser som här krävs är av betydande mått. Det är då naturligt att statsmakterna
— särskilt under nuvarande konjunkturer och med hänsyn till rådande
förhållanden i fråga om investeringar och arbetskraftstillgång — söker åstadkomma
en samordning av disponibla finansiella och personella resurser. Till belysning
av problemens storleksordning må nämnas, att Aktiebolaget Atomenergi för
nästa budgetår för forskningsverksamheten inom bolaget tänker sig en fördubbling
av erforderliga belopp från 18 milj. kronor till — som förut nämnts — 36,5 milj.
kronor. Bolaget bar också för de närmaste åren räknat med en ökning av sin kvalificerade
tekniska personal med ett 50-tal personer, ett högt tal i betraktande av
rådande brist på sådan arbetskraft.
Ur nu antydda synpunkter ligger nära till bands att med lagstiftningens hjälp
söka skapa förutsättningar för att man vid de väldiga arbetsinsatser, som här
krävs, vinner erforderlig koncentration och planmässighet. Inom justitiedepartementet
har också redan igångsatts en utredning med syfte att som komplement till
gällande koncessionslagstiftning om utvinning, bearbetning och export av uranhaltigt
material m. m. framlägga förslag till koncessionsbestämmelser, gällande upp
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 255
förande, anskaffning och drift av reaktorer samt befattning med reaktorbränslen I H: 30
m. m.
Vad angår den statliga organisationen på området uppställer sig flera spörsmål
som oberoende av den tilltänkta lagstiftningen kräver skyndsamt ställningstagande.
Till en början uppkommer frågan om ej en klarare arbetsfördelning än hittills
bör eftersträvas. Atomkommittén har — som torde framgå av det föregående —
icke varit inriktad på direkt praktiskt arbete. Vattenfallsstyrelsen har planerat
vissa atomenergianläggningar; styrelsens expertis på själva atomområdet är emellertid
begränsad. Aktiebolaget Atomenergi arbetar med såväl atombränslen som
reaktorer. Det förefaller naturligt, att bolaget tills vidare får huvudansvaret för
tillverkning av reaktorbränslen och konstruktion av reaktorer i vårt land, för behandling
av förbrukade bränsleelement samt för sådan närliggande verksamhet
på området, som kan komma att omfattas av den planerade koncessionslagstiftningen.
Självfallet bör man eftersträva ett förtroendefullt samarbete mellan de organ
och företag, vilka är intresserade i olika delar av de för våra förhållanden mycket
stora projekt, som de aktuella atomenergianläggningarna utgör. Vad angår relationerna
mellan å ena sidan atombolaget, å andra sidan vattenfallsstyrelsen torde
det, som förut antytts, vara lämpligt att atombolaget i samråd med vattenfallsstyrelsen
och enskilda leverantörer får svara för uppförande eller anskaffning av själva
reaktorerna. Man torde därvid kunna räkna med att bolaget i betydande omfattning
lägger ut beställningar inom industrien. Ett mera definitivt ställningstagande till
dessa ämnen kräver dock uppenbarligen ytterligare överväganden.
Vad beträffar själva reaktordriften är denna, då fråga är om större reaktorer,
förenad med risker för såväl den enskilde som samhället; särskilda säkerhetsåtgärder
är därför nödvändiga. I vart fall tillsvidare torde det vara ofrånkomligt,
att ansvaret för driften av reaktorer, som användes i direkt praktiskt bruk, åvilar
något statligt verk eller eljest organ där det allmänna har bestämmande inflytande.
Det synes då ligga i sakens natur, att vattenfallsstyrelsen tills vidare ombesörjer
driften av atomdrivna värmeverk och kraftverk.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har staten hittills svarat för
den alldeles övervägande delen av kostnaderna för atombolagets verksamhet. Bolagets
fortsatta utveckling kommer att kräva en betydande bidragsgivning från det
allmänna. Statens ansvar för atomenergien torde -—• i enlighet med vad som anförts
i det föregående — även i övrigt komma att öka väsentligt. Dessa omständigheter
aktualiserar frågan om bolagets organisation. I atombolagets styrelse utser Kungl.
Maj:t fyra ledamöter och två suppleanter samt de enskilda aktieägarna tre ledamöter
och två suppleanter. I förhållande till industriens faktiska bidragsgivning
innebär detta en påfallande överrepresentation för de enskilda aktieägarna. En
översyn av reglerna för styrelsens sammansättning och andra organisatoriska spörsmål
synes därför befogad. Det bör anmärkas, att även andra former än styrelseledamotskap
kan tänkas för anlitande av den sakkunskap från näringslivet, vars
medverkan självfallet är av värde för atomenergiens utveckling. Ett till bolaget
knutet industriellt råd är sålunda en möjlig utväg.
En viktig aktuell fråga är i vad mån de ökade uppgifter, som enligt det föregående
tankes lagda på atombolaget, bör föranleda en förstärkning av bolagets organisatoriska
resurser. Även detta bör övervägas vid utredningen.
Atomkommittén har årligen sedan 1951 -— senast i hösten 1955 avgivna petita
— föreslagit, att den skulle ombildas till ett permanent organ med i huvudsak oförändrade
arbetsuppgifter. Det synes lämpligt att vid utredningen upptaga frågan
om atomkommitténs organisation och verksamhet.
Av här anförda skäl bör en utredning komma till stånd rörande de aktuella pro -
256
Riksdagsberättelsen
3Q blem, som hänför sig till utvecklingen inom atomenergiområdet. I anslutning härtill
uppställer sig, som framgår av det sagda, olika spörsmål om atombolagets arbetsuppgifter,
organisation och ställning, varjämte även atomkommitténs organisation
bör prövas.
Utredningen, som lämpligen bör utföras av särskilt tillkallade sakkunniga, bör
bedrivas så skyndsamt att förslag kan tänkas bli förelagt 1956 års riksdag. Under
utredningsarbetet bör nära samråd äga rum med den inom justitiedepartementet
pågående utredningen om lagstiftning på atomenergiområdet samt 1951 års strålskyddskommitté.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
257
I In: 2
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1953: I 10; 1954: I 10; 1955: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni
1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Hagård, S. A. A., f. d. lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Molander, M. E., byråchef, för frågor rörande den slutna kroppssjukvårdens
allmänna planläggning och sjukhusens utformning;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent, för frågor rörande sjukhuskök och
utspisningen vid sjukhus.
Sekreterare:
Wictorson, K.-E., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Zetterblad, U. F., fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.
Utredningen har under månaderna januari—april 1955 hållit 1 plenarsammanträde
och 3 subkommittésammanträden.
Den 5 maj 1955 avlämnade utredningen sitt slutbetänkande, betänkande
VIII, Rationalisering av sjukhusdriften (SOU 1955: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1946 års läkemedelsutredning (1953: I 12; 1954: I 12; 1955: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Ahlgren, J. G., professor;
17 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen.
258
Riksdagsberättelsen
I In; 2 Hemming, E. R., apotekare;
Rising, E. K. G. A., advokat;
Rydin, C. H., professor och föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium.
Sekreterare:
Rooth, J. H., byråchef, kansliråd.
Riträdande sekreterare, tillika expert:
Lönngren, D. R., apotekare.
Direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1954—den 30 november 1955
hållit 5 plenarsammanträden om sammanlagt 15 dagar.
Utredningen har i juni 1955 avgivit betänkande med förslag till läkemedelsförordning
(SOU 1955: 44). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för ngttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats (1953: I 17; 1954: I 16;
1955: I 18)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål:
Göransson, E. W. Z., häradshövding.
Förslag i ämnet har avgivits i december 1955 (stencilerat). Uppdraget är
därmed slutfört.
4. Sakkunniga för översgn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
m. m. (1953: I 19; 1954: I 17; 1955: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
biträda med översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
samt med utredning av frågan om sekretessbestämmelser till skydd
för de personer, som omförmälas i tidningen, ävensom med utredning av
övriga med berörda frågor sammanhängande spörsmål:
Glas, E. L. B., stadsfiskal, ordförande;
Hagelberg, J. V., avdelningschef vid statens kriminaltekniska anstalt.
Sekreterare:
Holmquist, B. G., hovrättsassessor.
Utredningens arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 9
december 1955.
5. 1951 års sinnesslövårdsutredning (1953: I 25; 1954: I 22; 1955: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning angående organisationen och finansieringen av sin
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
259
nesslövården samt framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes £ In; 7
tidn. den 3 juli 1951):
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
af Geijerstam, S. O., statssekreterare;
Öhman, G. B., byråchef.
Experter:
Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;
Melin, D„ rektor vid Skaraborgs och Älvsborgs läns landstings centralanstalt;
Nordfors,
G., rektor vid Stockholms läns landstings skol- och arbetshem;
Smedberg, Anna-Lisa M., konsulent.
Sekreterare:
Söderqvist, B. O. A., budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1952: I In 34.
Utredningen har under tiden den 1 december 1954—den 30 april 1955
hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 21 april 1955 avlämnat betänkande III med utredning
och förslag rörande den öppna vården av psykiskt efterblivna samt
utbildning av viss vårdpersonal (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Kommissionen för förhandlingar rörande Allmänna barnbördshusets
i Stockholm framtida ställning m. m. (1953: I 35; 1954: I 29; 1955:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1952 för
att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och Allmänna barnbördshuset rörande barnbördshusets
framtida ställning samt därmed sammanhängande frågor:
Björkquist, E. G. A., överdirektör, ordförande;
Brunnberg, H. A., byggnadsråd;
Larsson, E. Å„ jur. dr.
Expert:
Kjellén, T. B., direktör för statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Funk, G. E., sjukhusintendent.
Kommissionen har den 21 februari 1955 avgivit förslag till avtal rörande
verksamheten vid Allmänna barnbördshuset, avsett att lända till efterrättelse
fr. o. m. den 1 januari 1955. Uppdraget är därmed slutfört.
7. Besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettct
(1954:I 31; 1955: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1952 för
att, med beaktande av vad statsutskottet uttalat i utlåtande den 28 mars
1952, nr 11, punkt 41, verkställa en översyn av arbetsuppgifter och arbets
-
260
Riksdagsberättelsen
I In: 7 förhållanden vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i syfte att
undersöka möjligheterna att förbättra driftsekonomien vid de bägge sjukhusen:
Thapper,
G. F., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare.
Experter:
Gei jer, Mary, husmoder vid vanf öreanstalten i Stockholm;
Grönwall, A., laborator;
Larsson, L.-B., vaktmästare;
Wilander, O., lasarettsläkare.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1954—den 31 juli 1955 hållit
20 sammanträden.
De sakkunniga ha den 8 februari 1955 avgivit utlåtande angående verksamheten
vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets central- och
rutinlaboratorier samt den 15 juli 1955 slututlåtande (stencilerat), omfattande
dels vissa förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder, dels
ock yttrande över vissa delar av direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden
för budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Polisarrestutredningen (1954:1 40; 1955: I 37)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 5 juni 1953 för att — med beaktande av
vad första lagutskottet vid 1951 års riksdag åberopat och anfört i sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 15 — i samband med fullgörande av den 15
juni 1951 meddelat uppdrag att överse gällande bestämmelser om arrestlokaler
m. m. verkställa utredning rörande vilka lokaler, som böra ifrågakomma
för förvaring av tillfälligt omhändertagna sjuka personer och alkoholister
:
Eriksson, G. T., byråchef.
Sekreterare:
Wiklund, S. A. D., byråinspektör, f. d. riksdagsman.
Betänkande med förslag till nya bestämmelser rörande olika kategorier
tillfälligt omhändertagnas behandling samt rörande lokaler för dessas förvaring
har avgivits den 8 december 1955 (SOU 1955:54).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Kommittén för planering av en klinik för alkoholsjukdomar
(1955:I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1954 med
uppdrag att — i enlighet med de riktlinjer, som förordats av föredragande
261
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
departementschefen i det vid propositionen nr 158/1954 fogade utdraget av J In; JO
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad chefen
för ecklesiastikdepartementet i det vid propositionen nr 155/1954 fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört i fråga
om inrättande av en professur i teoretisk alkoholforskning ävensom av
vad som anförts i nu ifrågavarande avseenden i särskilda utskottets utlåtanden
nr 8 och 5/1954 — inom inrikesdepartementet biträda med det
fortsatta utrednings- och planeringsarbetet för uppförandet av en klinik för
alkohols j ukdomar:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Goldberg, L., docent;
Lönnberg, J. W. G., direktör för statens alkoholistanstalt å Venngarn;
Åmark, C. E., docent.
Experter:
Sundberg, N., direktör i centralförbundet för nykterhetsundervisning;
Wiklund, S. A. D., byråinspektör, f. d. riksdagsman;
Uddenberg, I., arkitekt SAR.
Sekreterare:
Björk, L., byrådirektör.
Kommittén har under tiden t. o. m. november 1955 hållit 14 sammanträden.
Kommittén har i november 1955 avgivit en promemoria med förslag till
klinik för alkoholsjukdomar jämte förslagsritningar (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört.
10. Utredningen om epileptikervården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1954 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma
dag meddelat uppdrag att verkställa utredning om epileptikervården och
därmed sammanhängande spörsmål:
Almqvist, R. V., överläkare och chef för statens anstalt för fallandesjuka;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Levenstam, T. H., direktor.
Utredningen har under tiden september 1954—november 1955 hållit 22
sammanträden och har besökt samtliga epileptikeranstalter i landet samt
vissa neurologiska kliniker. Utredningen har vidare låtit utföra en undersökning
om epileptikerfrekvensen hos värnpliktiga samt en intelligensundersökning
på anstaltsepileptiker. Betänkande med utredning och förslag rörande
epileptikervården har avgivits den 12 december 1955 (SOU 1955: 521.
Samma dag har utredningen avlämnat anslagsäskanden beträffande epileptikervården
för budgetåret 1956/57. Uppdraget är därmed slutfört.
262
Riksdag sberättelsen
1 In: 11 11. Utredning rörande frågan om ersättning vid lagenliga ingrepp
i hälsovårdens intresse (1955:1 51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att med
beaktande av vad sammansatta konstitutions- och första lagutskottet vid
1954 års riksdag anfört i sitt utlåtande nr 2 verkställa utredning av frågan
om ersättning vid lagenliga ingrepp i hälsovårdens intresse:
Digman, H. M., justitieråd.
Sekreterare:
Persson, C. J. G., byråchef för lagärenden.
Utredningsmannen har den 22 oktober 1955 avgivit betänkande i ämnet
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredning rörande frågan om efterutbildning av vissa utländska
tandläkare m. m. (1955: I 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utreda frågan rörande den efterutbildning och kunskapsprövning, som
må vara erforderlig för tandläkare med utländsk, icke nordisk tandläkarexamen
samt framlägga de förslag som utredningen kan föranleda:
Thunborg, F., landshövding.
Experter:
Castenfelt, G., tandvårdsinspektör;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Nyquist, G., professor;
Westin, G., professor.
Sekreterare:
Lindmark, A. L. G., förste kanslisekreterare.
Utredningsmannen har den 29 januari 1955 avgivit utredning med förslag
i ämnet (stencilerad). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
13. Utredningen av frågan om tjänstgöringstiden för tandläkare
inom folktandvården m. m.
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29
april 1955 för att verkställa utredning av frågan om tjänstgöringstiden för
tandläkare inom folktandvården och därmed sammanhängande spörsmål:
Broomé, J. T. A., byråchef.
Sekreterare:
Lindman, E., e. byråsekreterare.
Den sakkunnige har den 18 november 1955 överlämnt en promemoria
angående tjänstgöringstiden för tandläkare inom folktandvården (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
263
14. Sakkunnig för att deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland och Norge J In; Jg
gemensam kommitté för undersökning av möjligheterna att effektivisera
passkontrollen vid de nordiska yttergränserna
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att såsom
sakkunnig deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland och Norge gemensam
kommitté för undersökning av möjligheterna att i samband med
upphävande av all passkontroll vid gränserna mellan de nordiska länderna
effektivisera passkontrollen vid de nordiska yttergränserna:
Bundsen, S. E. F., t. f. byråchef.
Expert:
Andermark, N. A., biträdande polisintendent.
Kommittén har under sommaren 1955 studerat vissa gränskontroller vid
de nordiska ländernas yttergränser.
Kommittén har den 24 september 1955 avgivit en rapport i ämnet (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Kommissionen för undersökning av omständigheterna kring vissa sjukskrivningar
bland polispersonalen i Stockholm och Göteborg
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
undersöka omständigheterna kring de inför och under midsommarhelgen
1955 skedda sjukskrivningarna bland polispersonalen i Stockholm och Göteborg
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1955):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Björkman, S., docent, överläkare;
Persson, K. G., statsåklagare.
Sekreterare:
Hellner, E. M., hovrättsfiskal.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
30 juni 1955):
Under den nyss förflutna midsommarhelgen har en allvarlig situation hotat att
uppstå i fråga om ordningens upprätthållande i landets två största städer genom
att ett mycket stort antal ordningspolismän sjukskrivit sig. Redan på kvällen den
22 juni anmälde sålunda polismästaren i Stockholm att omkring 250 polismän tidigare
sjukskrivits eller under dagen förklarat sig på grund av sjukdom förhindrade
att tjänstgöra de närmast följande dagarna. Följande morgon hade antalet sjukanmälda
ordningspoliser i Stockholm stigit till omkring 450 och på midsommaraftonen
var icke mindre än cirka 700 polismän sjukanmälda eller praktiskt taget
samtliga tjänstgörande ordningspoliser. Även i Göteborg var sjukskrivningsfrekvensen
bland polisen hög och omfattade den 25 juni närmare 100 polismän. Läkarintyg
har genast eller efter anmodan lämnats av flertalet sålunda sjukanmälda
polismän. Vissa läkare har på kort tid utfärdat ett stort antal intyg.
Då ordningen och säkerheten i Stockholm och Göteborg självfallet under alla
förhållanden måste upprätthållas och påfrestningarna särskilt på trafikapparaten
vid helgens början och slut kunde väntas bli betydande, nödvändiggjorde de nämnda
sjukskrivningarna att stats- och reservpolis från andra orter i stor omfattning
måste ställas till förfogande för tjänstgöring i dessa städer samt att härutöver
264
Riksdagsberättelsen
I In: 15 annan polispersonal från mindre städer och landsorten måste hållas i beredskap
för att vid behov kunna sättas in i Stockholm och Göteborg. Dessa åtgärder har
medfört olägenheter för det allmänna och för enskilda i olika hänseenden. Bl. a.
har den planerade kontrollen av midsommartrafiken genom ordningsstatspolisen
icke kunnat ske i avsedd omfattning.
Någon större sjuklighet bland befolkningen i övrigt i de angivna städerna har
enligt vad jag inhämtat icke kunnat konstateras. Sjukskrivningarna bland polisen
har vidare i stort sett inskränkt sig till de obefordrade ordningspolismännen och
endast i mindre grad gällt kriminalpolis och polisbefäl. Med hänsyn till dessa förhållanden
synes sjukskrivningarna anmärkningsvärda. Det synes icke uteslutet att
sjukskrivningarna till en väsentlig del utgör en organiserad aktion.
En sådan aktion riktad mot en viktig samhällsfunktion vid en tidpunkt, då enligt
vad förut sagts verkningarna måste bli särskilt kännbara, kan självfallet icke
under några förhållanden tolereras. Jag anser det därför nödvändigt att en noggrann
undersökning verkställes rörande omständigheterna kring de ifrågavarande
sjukskrivningarna, överståthållarämbetet har också redan förklarat sig ämna företaga
en sådan undersökning för Stockholms del och viss utredning har på mitt
initiativ även verkställts genom medicinalstyrelsen. Då tämligen omfattande sjukskrivningar
skett även bland polisen i Göteborg samt även andra omständigheter
än sådana av medicinsk art kräver utredning, synes det mig emellertid lämpligt
att utredningsuppgiften samordnas och hela undersökningen anförtros åt en särskild
kommission.
Jag förordar sålunda, att en kommission tillsättes för att undersöka omständigheterna
kring de inför och under midsommarhelgen skedda sjukskrivningarna
bland polispersonalen i Stockholm och Göteborg. Kommissionen bör särskilt
granska intyg från läkare, som utfärdat ett större antal intyg för polisen i anslutning
till helgen, samt söka utröna, huruvida sjukskrivningarna till någon del kan
betraktas som en organiserad stridsåtgärd i den pågående lönekonflikten vid ifrågavarande
poliskårer. Av utredningen bör framgå huruvida enligt kommissionens
mening anledning föreligger till antagande att tjänsteförsummelse, annan brottslig
handling eller åtgärd, som påkallar disciplinär bestraffning förekommit. Om utredningen
ger anledning härtill, bör förslag framläggas i syfte att förebygga ett
missbruk av möjligheterna att undgå tjänstgöring genom sjukskrivning.
Kommissionen synes böra bestå av högst tre ledamöter. Erfordras ytterligare
sakkunskap torde särskilda experter få ställas till kommissionens förfogande.
Kommissionen bör börja sitt arbete omedelbart och slutföra undersökningen så
snabbt som möjligt.
Kommissionen, som hållit 34 sammanträden, har den 16 november 1955
avlämnat berättelse rörande undersökningens resultat (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
16. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. (1953: I 8; 1954: I 9; 1955: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den 10
november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Lingman, J., landshövding, ordförande;
örne, A. E., f. d. generaldirektör;
Wistrand, K. K., med. dr, f. d. riksdagsman;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
265
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus; J Juj 17
Larsson, E. Ä., jur. dr;
Friberg, S. A., professor, rektor vid karolinska institutet.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Lokal: serafimerlasarettet, tel. växel 54 06 00 (sekreteraren).
Kommissionens uppdrag, som ursprungligen avsåg frågor, som ägde samband
med karolinska sjukhusets utbyggande, har sedermera jämlikt Kungl.
Maj:ts särskilda beslut utsträckts att omfatta bland andra följande frågor,
vilka under år 1955 varit föremål för behandling från kommissionens sida,
nämligen
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1950: angående förhandlingar
rörande fördelningen mellan vanföreanstalten i Stockholm och karolinska
institutet av sina avlöningskostnader vid anstalten. På kommissionens
hemställan har Kungl. Maj:t den 28 oktober 1955 återkallat ifrågavarande
förhandlingsuppdrag;
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953: angående utredning rörande
de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för hjärtklinikens
vid Södersjukhuset upplåtande för undervisningsändamål m. m. Kommissionen
har i skrivelse den 13 maj 1955 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
lämnat en redogörelse för ärendet. Yttrande har avgivits till
Kungl. Maj :t den 15 december 1955. Uppdraget i denna del är därmed slutfört;
enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1954: angående förhandlingar
dels med Stockholms stad angående ändring i viss del av det s. k.
Sabbatsbergsavtalet, dels ock med staden, Stockholms läns landsting och
styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande
fördelningen av kostnaderna för erforderliga förbättringsåtgärder vid vårdanstalten.
Förhandlingar pågå;
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1955: angående förhandlingar
med Stockholms stad angående i propositionen nr 212/1954 förutsatt
överenskommelse rörande anordnande av undervisning å vissa staden tillhöriga
sjukhus in. m. Förhandlingar pågå.
I frågan om utbyggandet av karolinska sjukhuset med en neurologisk och
en neurokirurgisk klinik pågå överläggningar med Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och styrelsen för sällskapet Eugeniahemmet.
Kommissionen har under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 sammanträtt 9 dagar, varjämte kommissionens arbetsutskott sammanträtt
17 dagar.
17. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1953: I 11; 1954: I 11; 1955: I 16)
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med eu dermatovenereologisk
och eu pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
266
Riksdagsberättelsen
I*In: 17 1946 utvidgade Kungl. Maj:t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj:t åt kommittén att uppgöra förslag till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område. Genom beslut den 2 september 1949 anbefallde Kungl.
Maj :t kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna
vid sjukhuset.
Av Kungl. Maj :t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949, den 26 maj 1950 och den 30 december 1953
tillkallade ledamöter:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 15 december
1955);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Dahlberg, G., överdirektör;
Hellström, J. G. L., professor;
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);
Sjögren, N. T., byråchef;
Svartz-Mahnberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);
Thapper, G. F., metallarbetare, led av II kamm. (fr. o. m. den 16 december
1955).
Sekreterare:
Ekbom. C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.
Lokal: karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Kommittén har under år 1955 hållit 4 sammanträden in pleno, varjämte
kommitténs arbetsutskott hållit 9 sammanträden.
Ombyggnaden av röntgen-diagnostiska avdelningen har under året slutförts.
Utbyggnaden av maskinanläggningen beräknas bliva avslutad under
första kvartalet 1956.
Arbetena på uppförande av en nybyggnad för lungklinikerna fortgå och
beräknas slutförda under år 1956.
Anläggningen av en kulvertförbindelse mellan byggnaden för lungklinikerna
och panncentralen pågår.
Ombyggnaden av läkarmatsalen i centralblocket och av köksanläggningens
ångkök har påbörjats.
18. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande (1953: I 20;
1954: I 18; 1955: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
— i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departements
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
267
chefen i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget £ £u;
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad
som anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda
proposition — biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om
modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm., ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;
Molander, M. E., byråchef hos centrala sjukvårdsberedningen;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Wejke, G. W., generaldirektör.
Genom beslut den 4 december 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att vid handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad
av de statliga sinnessjukhusen till prövning upptaga de av 1947 års
psykopatvårdsutredning framlagda förslagen. Vidare har Kungl. Maj :t den
17 september 1954 uppdragit åt kommittén att verkställa en överarbetning
av de av 1948 års sinnesslövårdssakkunniga framlagda förslagen om utbyggnad
av statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg samt
därmed sammanhängande spörsmål.
Tillkallade att biträda kommittén:
Holmberg, B., arkitekt (t. o. in. den 31 maj 1955);
Muller, H„ arkitekt (fr. o. in. den 1 februari 1955);
Jartelius, S., ingenjör (t. o. m. den 30 november 1955).
Experter:
Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;
Assarsson, S. L., byrådirektör;
Frithiof, I. K. V., tvättmästare;
Hedfors, N. S., kansliråd (fr. o. in. den 1 oktober 1955);
Mårdh, G. A., byrådirektör;
Sjunnesson, N. S„ sjukhusintendent.
Sekreterare:
Hedfors, N. H., kansliråd (t. o. in. den 30 september 1955);
Brolinson, E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1955).
Lokal: Vasagatan 36; tel. 20 36 72, 20 36 39, 11 11 91 (sekreteraren).
Under år 1955 har kommittén avhållit 14 sammanträden. Mellan dessa
har ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt. Därjämte ha olika
expertdelegationer inom kommittén hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén har i skrivelse den 31 januari 1955 avgivit förslag till byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1955/56.
Kommittén har vidare under år 1955 uppgjort program för och anordnat
arkitekttävling i fråga om uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Falköping
-
268 Riksdagsberättelsen
I In: 19 19. Kvacksalveriutredningen (1953:1 21; 1954:1 19; 1955:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1950 för
att biträda med översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten och
utredning av därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 oktober 1950):
Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;
Netzén, C. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Roos, K. G. B., förste stadsläkare;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led av II kamm.
Experter:
Lindberg, B. J., professor;
Wohlfahrt, C. S. S., överläkare;
von Bahr, G. O. A., professor;
Preisler, G., optikermästare;
Hult, L. H. F. W., docent;
Silfverskiöld, B. P., docent.
Sekreterare:
Björkman, L.-E. H., hovrättsråd.
Lokal: Fabriksgatan 2 B, Jönköping; tel. 22 978.
Direktiven för utredningen, se 1951:1 In 35.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 9
sammanträden, därav ett i Oslo gemensamt med den norska kvaksalverlovkomitéen.
Utredningen avser att avlämna sitt betänkande under första kvartalet
1956.
20. Donations jordsutredningen (1953:1 23; 1954 I 20; 1955 I 22)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 november 1950 för att verkställa av
riksdagen i skrivelse den 5 juli 1947, nr 461, begärd utredning angående
avskaffande av den fortlöpande kontrollen beträffande städernas donationsjord:
Carlesjö,
G. I. A., häradshövding.
Sekreterare:
Bohman, H. Å., förste arkivarie.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. växel 23 45 60.
Utredningsarbetet är i huvudsak slutfört och betänkande beräknas bliva
avlämnat före den 1 februari 1956.
21. Folkhälsoinstitutsutredningen (1953:1 24; 1954: I 21; 1955: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1950
för att inom departementet biträda med översyn av statens instituts för
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
269
folkhälsan arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängan- J [jj; 22
de spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1951):
Roos, K. G. B., docent, förste stadsläkare, ordförande;
Abramson, E. L., professor;
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;
Forssman, S. P. M., professor;
Wihlborg, H. H., e. o. byrådirektör.
Expert (tillkallad den 25 april 1955 för att verkställa vissa undersökningar
rörande den fortsatta verksamheten vid vitaminavdelningen vid statens
institut för folkhälsan):
Nydahl, F., laborator.
Sekreterare:
Rörs, A. J. I., t. f. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kulle, S., e. o. byråsekreterare (t. o. m. den 31 juli 1955).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I In 33.
Utredningen har under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 hållit 21 sammanträden.
Utredningen har avgivit yttranden den 12 februari 1955 över vattenvårdskommitténs
betänkande angående organisations- och lagstiftningsfrågor
m. m. och den 12 november 1955 över ett av särskilda kommitterade på
enskilt initiativ upprättat förslag om inrättande av ett näringsforskningsinstitut.
Utredningens expert har slutfört sina undersökningar.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1956.
22. 1951 års strålskyddskommitté (1953:1 27; 1954:1 24; 1955:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 för
att verkställa utredning om radiofysiska institutionens vid karolinska sjukhuset
organisation, tillsynsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 9 november 1951):
Jacobsson, M. F., f. d. landshövding, ordförande;
Sievert, R. M., professor;
Sundberg, C.-G., lasarettsläkare;
Eklund, S., docent;
Helde, M. I., förste strålskyddsinspektör.
Sekreterare:
Olofsson, G. E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00; sammanträdesrum å karolinska sjukhuset, tel. växel 34 05 00.
Direktiven för kommittén, se 1952: I In 36.
270
Riksdagsberätt elsen
I In: 22 Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 hållit 10 sammanträden. Kommitténs lag- och organisationsförslag
äro i huvudsak färdigbehandlade. Betänkandet är under utarbetande.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under förra delen av år 1956.
23. Sakkunniga för översyn av sjukhuslagstiftningen (Sjukhuslagstiftningskommittén)
(1953: I 29; 1954: I 26; 1955: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att verkställa översyn av sjukhuslagstiftningen och utreda därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1951):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hagård, S. A. A., f. d. lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Herlitz, C. G., lasarettsläkare;
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Rahin, A. H. B., byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Ämark, C. E., docent, överinspektör för sinnessjukvården (fr. o. m. den 22
september 1955).
Direktiven för kommittén, se 1952: I In 38.
Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 30 november 1955
sammanträtt 19 dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
24. Sakkunnig för översyn av anslaget till vissa bidrag till lasarett m. m.
(1953: I 30; 1954: I 27; 1955: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 maj 1952 för att med
beaktande av vad statsutskottet vid 1952 års riksdag åberopat och anfört i
utlåtande nr 11, punkten 53, verkställa en översyn av anslaget till vissa bidrag
till lasarett m. m.:
Uhlin, K. E., byråchef.
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89.
Utredningen avses kunna avslutas under första hälften av år 1956.
25. Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m.
(1953:I 33; 1954:I 28; 1955: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
verkställa översyn av sekretesslagens regler om polis- och åklagarmyndigheternas
handlingar och handlingarna rörande utlänningskontrollen samt
bestämmelserna om tystnadsplikt för polismän och vissa andra befattningshavare
ävensom utreda därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juli 1952):
Hagander, J. O., överståthållare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
271
Experter: I Jn; 26
Eek, H., professor;
Hernelius, J. A., chefredaktör;
Kjellin, B. T. M., statssekreterare;
Larsson, G. W., kriminalkommissarie;
Petersson, K. Z., chefredaktör;
Severin, F. F., redaktör, led. av II kam.;
Wiklund, H. O. E., advokat;
Vinberg, E. T., t. f. statsåklagare.
Sekreterare:
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Biträdande sekreterare:
Groll, L., fil. lic., jur. kand.
Lokal: Överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 In 33.
Utredningsmannen har den 30 mars 1955 avgivit betänkande med förslag
angående sekretessen vid förundersökning i brottmål (SOU 1955: 17). Utredningsarbetet
vilar i vad avser återstående del av uppdraget.
26. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbqqqande
(1954: I 32; 1955:1 31)
Den 30 januari 1953 har Kungl. Maj:t fastställt instruktion för kommittén
för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A., laborator, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Lindblad, S., räntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A. E., landstingsman;
Hedén, T., ombudsman;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kam.;
Åberg, L., landstingsdirektör.
Experter:
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., byrådirektör;
Vahlqvist, B., professor.
Sekreterare:
Tynelius, E. G. A., intendent.
Lokal: Akademiska sjukhuset, Uppsala; tel. växel 39 200 eller Byggnadsstyrelsen,
Stockholm; tel. lokalsamt. växel 54 05 60, rikssamt. växel 54 06 60
(ordföranden).
272
Riksdagsberättelsen
I In: 26 Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 31 oktober 1955
hållit 4 sammanträden, varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt 4
gånger samt särskilda delegationer för arkitekttävlan m. m. 2 gånger. Arbetsutskottet
för handhavande av barnklinikens ombyggnad har sammanträtt
9 gånger.
Arbetet har omfattat slutförande av lokalprogram, färdigställande av underlag
och material för arkitekttävlan, fortsatt bearbetning av förslag till
ny panncentral samt förberedelser för och igångsättning av ombyggnaden av
barnkliniken. Vidare har förberedelsearbetet för ombyggande av E-paviljongen
för en vårdavdelning för dermatologi och en för neurologi fortsatts.
Arbetet beräknas fortsätta under år 1956.
27. Kommunalförbunds kommittén (1954:1 33; 1955: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 december 1952
och den 6 februari 1953 för att verkställa en översyn av lagstiftningen om
kommunalförbund och vissa delar av lagen om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1953):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund;
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Thun, F. V., f. d. poststationsföreståndare, f. d. riksdagsman;
Åkesson, N. O., landssekreterare;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Humble, E. A. S., direktör i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Arfvidson, A. I., kammarråd.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för kommittén, se 1954:1 In 33.
Kommittén har under tiden den 1 december 1954—-den 30 november 1955
sammanträtt elva dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1956.
28. Utredningen angående vissa sambandsfrågor (1954:1 35; 1955:1 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1953 för
att utreda vissa frågor rörande riksförsvarets sambandstjänst:
Hanning, P. G., landssekreterare.
Sekreterare:
Håkansson, B. I., major.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 10 60 37.
Under år 1955 har fortsatt bearbetning verkställts av inhämtade uppgifter
samt ytterligare överläggningar ägt rum med ämbetsverk, myndigheter
samt kommittéer och sakkunniga.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
273
29. 1953 års civilförsvarsulredning (1954:1 36; 1955:1 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1953 för att
i samarbete med statens organisationsnämnd pröva civilförsvarets behov
och överse dess planläggning in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 april
1953):
Löfgren, T. E., f. d. landshövding, ordförande;
Lundström, N. B., riksombudsman, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av I kamm.;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.;
Montell, J. E. O., överdirektör (fr. o. in. 1 april 1955).
Experter:
Sellergren, E. F., byråchef;
Rutqvist, S. A., förste byråinspektör;
Aler, B. A. A., fil. lic., laborator;
Alm, F. B., sekreterare;
Hjukström, G. W., kapten;
Strömdahl, I. F., riksbrandinspektör;
Bergman, S. G. A., tekn. dr, docent.
Sekreterare:
Sköllerstedt, K. E. R., civilförsvarsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Terstad, I. G. A., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr., tel. 11 22 17.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 36.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 21
sammanträden om sammanlagt 28 arbetsdagar.
Vissa utrustningsövningar i Stockholm, Malmö, Uddevalla, Örnsköldsvik
och Kalix ha slutförts.
Stadsanalyser pågå i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå.
Sedan den 1 mars 1955 bedriver utredningen i samråd med statens organisationsnämnd
en försöksorganisation i Södermanlands län, avseende
en till länsstyrelsens civilförsvarssektion centraliserad administration för
det regionala och lokala civilförsvaret.
Utredningen har den 30 november 1955 avlämnat delbetänkande med
förslag till principiellt ställningstagande i vissa grundläggande frågor rörande
civilförsvarets inriktning och fortsatta uppbyggnad (stencilerat).
Utredningen har vidare avgivit infordrade yttranden över förslag angående
förändringen av civilförsvarsöverläkartjänsten från arvodes- till förordnandetjänst,
förslag av 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning
rörande upphörande av den allmänna utbildningen av civilförsvarspersonal,
förslag om förstärkning av personalen vid civilförsvarsstyrelsens tekniska
byrå, förslag till fördelning av för budgetåret 1954/55 anvisade statsbidragsmedel
för iståndsättande av äldre civilförsvarsanläggningar, civilförsvnrs
18
Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
274
Riksdagsberättelsen
I In: 29 styrelsens framställning angående behovet av en statlig tjänstehundsorganisation
samt civilförsvarsstyrelsens anslagsäskanden för civilförsvaret för
budgetåret 1956/57.
Utredningen avser att slutföra sitt arbete under år 1956.
SO. 1953 års läkemedelskommitté (1954:1 37; 1955:1 35)
Tillkallade såsom utredningsmän enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 mars 1953 för att inom departementet biträda med översyn av föreliggande
av 1946 års läkemedelsutredning och apoteksorganisationerna avgivna
förslag rörande läkemedelsförsörjningen och utredning av därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Woxén, R., professor;
Älmeby, H. V. B., överdirektör.
Sakkunniga:
Andersson, G. L., sågverksarbetare, led. av II kamm.;
Arvidsson, S. F. B., leg. apotekare;
Blomstedt, C. R., civilingenjör;
Ehrenberg, B. G., med. lic.;
Folkeson, E. E., förste provinsialläkare;
Gabrielsson, N. I., apotekare (t. o. m. den 6 februari 1955);
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sjöberg, G. O., apotekare (fr. o. m. den 7 februari 1955);
Sjöblom, C. G., leg. apotekare;
Åkerlund, Mimmi, ombudsman.
Expert:
Frenckner, T. B. Paulsson, docent.
Sekreterare:
Lundberg, K. A. O., direktör.
Biträdande sekreterare:
Mattson, A. G., civilekonom.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 11/2 tr.; tel. 11 22 76 och 22 95 80 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1954:1 In 37.
Kommittén har avgivit utlåtande över framställning från styrelsen för
apotekarkårens kreditkassa om utlåning av viss del av medlen i fonden
för apoteksinnehavares pensionering. Vidare har kommittén i samråd med
medicinalstyrelsen utarbetat förslag till jämkning av medicinaltaxegrunderna
för år 1956.
På kommitténs uppdrag utföres inom institutet för distributionsekonomisk
och administrativ forskning vid handelshögskolan i Göteborg en undersökning
beträffande läkemedelsgrosshandeln (droghandeln). Denna undersökning
beräknas vara klar i början av år 1956. Vidare kommer en inom
sekretariatet utförd undersökning beträffande droghandelns orderstruktur
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 275
och apotekens inköpsvanor att slutföras inom kort. Undersökningen röran- I In; 3£
de apoteksväsendets ekonomi pågår alltjämt.
Kommittén har under tiden den 1 december 1954—den 30 november 1955
hållit 13 sammanträden, varav 3 plenarsammanträden. Ett studiebesök har
företagits.
Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under år 1956.
31. Sakkunniga för översgn av kommunallagstiftningen för Stockholm
(1954:I 38; 1955:I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1953 för att
inom departementet verkställa översyn av kommunallagstiftningen för
Stockholm (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1953):
Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, led.
av I kamm.;
Berglund, H., borgarråd;
Bergvall, J., ordförande i Stockholms stadskollegium, led. av I kamm.;
Larsson, Y., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Mehr, Hj., borgarråd.
Juridisk expert:
Ekblom, S. G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Sundberg, E. D., finanssekreterare.
Lokal: Stadshuset, Stockholm; tel. 54 05 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 38.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit 3
sammanträden. De sakkunniga ha realbehandlat ett utkast till betänkande
med förslag till kommunallag för Stockholm, omfattande även förslag till
reglemente för stadskansliet och borgarrådsberedningen i Stockholm, för
Stockholms stads drätselnämnd och för Stockholms stads besvärsnämnd.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1956.
32. Utredning angående utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus
in. m. (1954: 141; 1955: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder mot den minskade tillströmningen av
ulomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus m. m. (Se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juli 1953):
Skoog, T. O., professor, ordförande;
Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;
Larsson, E. Ä., jur. dr.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
276
Iiiksdagsberättelsen
I In: 32 Lokal: serafimerlasarettet, tel. växel 54 06 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 41.
Utredningen har under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 hållit 3 sammanträden, varav ett i Lund med representanter för medicinska
fakulteten vid Lunds universitet.
Utredningsarbetet beräknas slutföras under år 1956.
33. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning
(1954:I 43; 1955:I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
inom inrikesdepartementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Thunborg, F., landshövding.
Experter:
Holmin, G., major;
Dale, I. F., major.
Lokal: Försvarsdepartementet, tel. växel 22 45 00, ankn. 1759 (Dale).
Planläggningsarbetet pågår. Arbetet beräknas slutföras under eftersommaren
år 1956.
34. Utredning angående tillverkningen av bakteriologiska sera och
ympämnen (1954:1 45; 1955:1 40)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 för att utreda frågan om förläggningen
av vid statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska
anstalt bedriven tillverkning av vissa human- och veterinärmedicinska
preparat jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Montell, J. E. O., överdirektör.
Experter:
Ewald, L., civilingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Hedström, H. V., professor.
Sekreterare:
Karlén, G. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 2245 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden december 1954—november 1955 hållit 8 sammanträden.
Studieresor till Danmark, England och Väst-Tyskland ha företagits.
Utredningen avser att slutföra sitt arbete under år 1956.
35. Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigsorganisation
(1954:I 46; 1955:I 41)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 23 juli 1953 för att verkställa översyn
av gällande bestämmelser om länsstyrelsernas krigsorganisation och utreda
vissa därmed sammanhängande frågor:
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
277
Hanning, P. G., landssekreterare, ordförande; 1 In; 37
Söderbom, Å. H:son, överstelöjtnant;
Lindqvist, R. L. A., länsassessor, tillika sekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1954—den 30 november
1955 hållit 20 sammanträden.
De sakkunniga beräknas före >1955 års utgång ha slutfört första delen
av sitt uppdrag, nämligen översyn av gällande bestämmelser om länsstyrelsernas
krigsorganisation. Återstående del av uppdraget, vilket bl. a. omfattar
frågorna om förfarandet vid länsstyrelsernas »försättande på krigsfot»,
den lämpligaste formen för länsstyrelsernas interna verksamhet och
säkerställande av länsstyrelsernas behov av kvalificerade befattningshavare
vid krig, beräknas kunna slutföras under år 1956.
36. Utredning om obligatorisk läkarundersökning av vissa grupper av Husmedelsarbetare
(1954: I 47; 1955: I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 augusti 1953):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Sakkunniga:
Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Forssman, S. P. M., professor;
Lund, G., agronom, direktörsassistent i Sveriges slakteriförbund;
Olsson, H., direktör i Sveriges charkuteri- och slakteriidkares riksförbund;
Johansson, A., sekreterare i svenska livsmedelsarbetarförbundet;
Silverstolpe, K. O. L., med. lic.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 47.
Utredningen väntas kunna slutföras under början av år 1956.
37. Polisväsendets organisationsnämnd (1954:1 48; 1955:1 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för att
verkställa de organisationsundersökningar inom polisdistrikten, som departementschefen
på framställning av länsstyrelser eller kommuner överlämnar
åt dem eller eljest finner anledning uppdraga åt dem att utföra:
Lindell, K. J., generaldirektör, ordförande;
Djurberg, L. G. H., kanslichef, tillika sekreterare;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Ityhre, L. G. W., civilingenjör;
Svärd, H. E., ombudsman;
278
Riksdagsberättelsen
I In: 37 Tengroth, K. E., direktör;
Wijkman, E. G. B., byrådirektör.
Kungl. Maj :t har den 6 maj 1955 uppdragit åt organisationsnämnden att
i samråd med sakkunniga skyndsamt ytterligare utreda frågan om polisväsendets
organisation inom Bodens och Kalix skyddsområden och gränstrakterna
mot Finland samt inkomma med de förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.
Sakkunniga, förordnade den 18 juli 1955 med stöd av ovanstående uppdrag
:
Brunnberg, A. O. R., hovrättsassessor, ledamot av lagberedningen;
Kull, B., statskommissarie;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Expert:
Wallin, S. H. A., byråsekreterare (fr. o. m. den 14 mars 1955).
Biträdande sekreterare:
Palmgren, S. G., förste postassistent;
Wångstedt, K. J. E., byråsekreterare (fr. o. m. den 14 januari 1955).
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 97 24, 21 02 38, 21 22 27, 21 36 30.
Nämnden har år 1955 hållit 19 sammanträden. Utskottet för beredning av
frågor angående polistjänsters lönegradsplaceringar har fortlöpande hållit
erforderliga sammanträden. År 1955 har avgivits cirka 200 yttranden i lönegradsfrågor.
I övrigt har nämnden avgivit utlåtanden eller yttranden i cirka
100 ärenden, därav 33 berörande utredningar i organisationsspörsmål. Utlåtanden
av sistnämnda slag ha i 13 fall grundats på organisationsundersökningar
ute i polisdistrikten.
Nämndens kanslichef har medverkat i informationsverksamhet rörande
den nya polislagstiftningen.
Nämnden har vidare lämnat medverkan vid utformningen av vissa blanketter
med tillhörande anvisningar samt biträtt såväl statliga som kommunala
myndigheter med utarbetande av uppgifter och sammanställningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag den 6 maj 1955 har nämnden jämväl
företagit organisationsundersökningar inom vissa av utredningsuppdraget
berörda polisdistrikt i Norrbottens län. Nämnden har även fört förhandlingar
med representanter för Bodens stad angående det år 1942 fastställda avtalet
mellan kronan och staden angående kronans övertagande av stadens
polisväsende m. m.
Nämnden har slutligen den 12 december 1955 avgivit betänkande med förslag
angående polisväsendets organisation inom Bodens och Kalix skyddsområden
samt gränstrakterna mot Finland (stencilerat).
38. 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning (1954:1 49; 1955:1 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för
översyn av planerna för den obligatoriska civilförsvarsutbildningen in. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1953):
279
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Lindholm, P. S., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 30 september 1955); X In: 39
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 oktober
1955).
Experter:
Blidfors, T. E. J., se ovan (t. o. in. den 30 september 1955);
Johannesson, I. V., lektor (fr. o. m. den 25 oktober 1955);
Lewel, S. G., kriminalkommissarie (fr. o. m. den 25 oktober 1955);
Grönvall, N. J., brandchef (fr. o. m. den 25 oktober 1955);
Bernsten, R. R., civilförsvarsdirektör (fr. o. m. den 25 oktober 1955);
Joelsson, A., övningsskollärare (fr. o. in. den 25 oktober 1955).
Sekreterare:
Sandström, I. N., förste byråinspektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr., tel. 21 02 27.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 49.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1956.
39. 195i års mjölkkommitté (1955:1 45)
Tillkallade såsom sakkunniga enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19
februari 1954 för att inom departementet biträda med utredning av frågan
om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1954):
Hjärre, A., professor, ordförande;
Gullbrandsson, E. R., stadsveterinär;
Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Carlsson, Georg, lantbrukare, led. av I kamm.;
Thomé, K. E. G., professor;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 45.
Kommittén har under december 1954—november 1955 hållit 2 sammanträden.
En expertdelegation inom kommittén har hållit ett antal sammanträden
och vidare har en ledamot av kommittén gjort en särskild utredning av frågor
sammanhängande med distribution av mjölk i förpackning.
Särskilda undersökningar ha verkställts angående lagstiftningen rörande
mjölk och mjölkkontroll i vissa främmande länder, varjämte uppgifter beträffande
mjölkkontrollens nuvarande omfattning och utformning, mjölkens
beskaffenhet i olika delar av landet in. m. infordrats från landets förste
280
Riksdagsberättelsen
I In: 39 provinsial- och stadsläkare, från. länsveterinärerna samt från vissa hälsovårdsnämnder.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
40. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket (1955:1 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn till
den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 17 januari
1955);
Anderson, K. Hj., f. d. kontorschef, ordförande i svenska stadsförbundets
sjukvårdsdelegation;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Berg, N. G., lasarettsläkare;
Biörck, K. G. W., docent;
Collin, Karin, förbundsordförande;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Gerle, B., docent, överläkare vid S:t Lars sjukhus (fr. o. m. den 26 november
1955);
Gerner, K. G. T., provinsialläkare;
Hagård, S. A. A., f. d. lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Inghe, P. G., socialläkare;
Johansson, R. B., bagare, led. av I kamm.;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Liljedahl, Edith, första distriktssköterska, led. av II kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorsson, Inga, förbundsordförande;
Täckholm, Jenny, sköterska;
Viklund, K. G., landstingsdirektör.
Åmark, C., docent, överinspektör för sinnessjukvården (fr. o. m. den 26
november 1955).
Experter:
Bunne, B. E. G., byråchef (fr. o. in. den 23 maj 1955);
Hallenborg, U., planeringschef (fr. o. m. den 23 maj 1955);
Lundgren, Ann-Margret, förste byråsekreterare;
Weibull, C., fil. lic. (t. o. m. den 30 september 1955);
vid behandling av frågor rörande den psykiska sjukvården:
Frey, T. S:son, docent (fr. o. m. den 16 mars 1955);
Segnestam, C.-O., överläkare (fr. o. m. den 16 mars 1955).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1955 tillsatte
chefen för inrikesdepartementet samma dag en särskild delegation inom
kommittén med uppdrag att verkställa utredning rörande frågan om mentalsjukvårdens
och särskilt den öppna mentalsjukvårdens organisation,
281
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
dess samordning med annan sjukvård samt därmed sammanhängande J Jill 40
spörsmål.
Tillkallade att såsom sakkunniga ingå i delegationen:
Johansson, R. B., se ovan, ordförande;
Gerle, B., se ovan;
von Friesen, O. B., se ovan;
Hagård, S. A. A., se ovan;
Inghe, P. G., se ovan;
Svensson, P. G. A., se ovan;
Thorsson, Inga, se ovan;
Ämark, C., se ovan.
Huvudsekreterare:
Lundberg, E. A., t. f. försäkringsråd (fr. o. m. den 7 oktober 1955).
Sekreterare:
Bunne, B. E. G., byråchef (t. o. m. den 22 maj 1955);
Lundberg, E. A., t. f. försäkringsråd (fr. o. m. den 23 maj t. o. m. den 6
oktober 1955).
Biträdande sekreterare:
Adin, B. H„ förste byråsekreterare (fr. o. m. den 7 oktober 1955);
Hallenborg, U., planeringschef (t. o. m. den 22 maj 1955).
Lokal: Stora Nygatan 1, 1 tr.; tel. 21 02 36, 21 02 54, 21 02 87.
Direktiven för kommittén, se 1955:1 In 46; för den med stöd av ovannämnda
bemyndigande den 25 november 1955 tillsatta delegationen (anförande
av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 25 november
1955):
.lag har blivit övertygad om att den utbyggnad och upprustning, personellt och
materiellt, av de statliga sinnessjukhusen, som skett under senare år, bör fullföljas
med all kraft. Det är min avsikt att förelägga nästa års riksdag förslag om såväl
de personalförstärkningar och byggnadsåtgärder, vilka bör genomföras under
nästa budgetår, som om de riktlinjer, vilka bör fölias vid utbyggnaden på längre
sikt. Förslag i förstnämnda del har inkommit från medicinalstyrelsen och prövas
f. n. i departementet. Jag förutsätter att förslag till erforderliga byggnadsåtgärder
innefattande även utredning och synpunkter på frågorna om eventuellt erforderliga
provisoriska åtgärder och om sinnessjukhusens organisatoriska uppbyggnad,
planläggning och utformning kommer att framläggas av kommittén för sinnessjukvårdens
utbyggande. Nämnda kommitté bör före avgivande av sina förslag
såsom hittills skett även i fortsättningen samråda med sjukvårdsberedningarna inom
de landstingsområden, som beröras av ifrågasatta byggnadsåtgärder. Inom medicinalstyrelsen
bör liksom hittills fortlöpande prövas vilka åtgärder och personalförstärkningar,
som bör vidtagas inom sjukhusen för att förbättra och effektivisera
behandlingen, förkorta vårdtiderna och öka trivseln för patienterna. Jag är emellertid
medveten om, att ett väsentligt förbättrat behandlingsresultatet då det gäller
de mentalt sjuka härjämte förutsätter en intensifierad forskning på detta område.
Frågan om åtgärder för att ytterligare stimulera den psykiatriska forskningen torde
få prövas inom ecklesiastikdepartementet.
Den fullständiga samordningen av all mentalsjukvård inom ett sjukvårdsområde
liksom av denna vård och kroppssjukvården torde icke kunna komma till 6tånd
förrän all sjukvård åtminstone i princip sammanförts under ett enhetligt huvudmannaskap.
En dylik samordning är otvivelaktigt betydelsefull när det gäller
282
Riksdag sberättelsen
I In: 40 att åstadkomma en effektiv och god sjukvård. Som en allmän målsättning för
planläggningen av reformarbetet på detta område kan jag därför acceptera ett
sådant huvudmannaskap. Jag förutsätter självfallet härvid, att detta kommer att
åvila landstingen och städerna utanför landsting. Emellertid delar jag den av
bl. a. medicinalstyrelsen och landstingsförbundet framförda meningen, att ett
generellt överförande av huvudmannaskapet icke lämpligen bör ske förrän den
nu planerade upprustningen av de statliga sinnessjukhusen genomförts. Tänkbart
är emellertid att ett överförande av huvudmannaskapet endast inom något eller
några landstingsområden kan komma i fråga redan innan upprustningen i hela
landet är slutförd. Det är därför angeläget att utan onödig tidsutdräkt klarlägga
de ekonomiska förutsättningarna och villkoren för överförande och drift i landstingens
regi. Med hänsyn härtill är det min avsikt att vid lämplig tidpunkt begära
bemyndigande att föranstalta om en allsidig utredning härom.
Innan en sådan utredning företas är det emellertid, som landstingsförbundet
framhållit, angeläget att vinna klarhet om hur den länsvis organiserade mentalsjukvården
bör uppbyggas och fungera. Jag syftar härvid bl. a. på frågorna om
gränsdragningen och samordningen inbördes mellan de nu gängse olika formerna
av mentalsjukvård och hur dessa i sin tur bör samordnas med kroppssjukvårdens
olika grenar och vidare behovet av nya former för mentalsjukvården. Andra hithörande
frågor avser den öppna vården av de psykiskt sjuka, patienternas fördelning
på de olika vårdorganen och ordningen härför, förekomsten inom dessa
organ av öppen läkarmottagning etc. Dessa spörsmål är självfallet av betydelse
redan vid den nuvarande uppdelningen av huvudmannaskapet, och deras lösning
också inom denna ram är därför av omedelbart värde. Andra frågor får däremot
aktualitet först då huvudmannaskapet göres enhetligt inom ett sjukvårdsområde.
Här bör särskilt nämnas den av medicinalstyrelsen berörda frågan om ej vissa
grenar av mentalsjukvården under alla förhållanden bör åvila staten. Ifråga om
vården av de psykiskt efterblivna har ställning redan tagits härtill vid 1954
års riksdag medan psykopatvården och epileptikervården f. n. utredes av sinnessjukvårdens
byggnadskommitté resp. medicinalstyrelsen. I övrigt bör även detta
spörsmål särskilt undersökas, varvid speciellt frågan om de straffriförklarades
omhändertagande bör uppmärksammas.
Den utredning som här förordas bör av skäl som redan antytts komma till
stånd omedelbart. Delvis torde den emellertid avse frågor, som redan prövas av
kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket och det kan därför ifrågasättas
att helt anförtro den åt densamma. Emellertid har denna kommitté andra
mycket omfattande och viktiga uppgifter, vilkas lösande torde kräva avsevärd tid
och som dessutom delvis bör ges speciell prioritet. Med hänsyn härtill och för
att skapa förutsättningar för att utredningen slutföres snarast möjligt, vill jag
förorda, att densamma uppdrages åt en begränsad grupp (delegation) inom kommillén
att handhas som en självständig uppgift men i intim samverkan med kommitténs
övriga utredningsarbete. Utredningsresultaten torde få redovisas särskilt
men bör i sitt slutgiltiga skick underställas kommittén i dess helhet.
Åt den nämnda delegationen bör även kunna uppdragas att utreda andra frågor
berörande mentalsjukvården, som kunna aktualiseras under det fortsatta reformarbetet.
Jag vill emellertid erinra om att vissa sådana spörsmål redan är föremål
för utredning. Hit hör frågan om det legala huvudmannaskapet för vården av de
lättskötta sinnessjuka, vilken utreds av sjukhuslagstiftningskommittén. Rättssäkerheten
inom sinnesjukvården och vissa andra i sinnessjuklagen och lagen med
vissa bestämmelser om utskrivning från sinnessjukhus reglerade frågor prövas
av en särskild utredningsman. Överhuvudtaget synes den nu förordade utredningen
icke böra taga upp lagstiftningsfrågor. Finner den ändringar i sinnessjuklagstiftningen
påkallade bör den anmäla förhållandet för Kungl. Maj:t.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Om så finnes lämpligt bör resultatet
kunna redovisas successivt i delförslag.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 283
Sammanträden har under tiden december 1954—november 1955 hållits J Jn; 42
med kommittén i dess helhet under 7 dagar, varjämte olika delegationer
inom kommittén samt dess arbetsutskott hållit ett större antal sammanträden.
Därjämte har kommittén haft ett flertal sammankomster med andra
statliga utredningar ävensom med skilda organisationer.
Under år 1955 ha studiebesök företagits i skilda delar av landet samt
Finland, Danmark och Norge.
Kommittén har under året avgivit yttranden i ett flertal till kommittén
remitterade ärenden, däribland yttrande över en av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande föreslagen reviderad generalplan.
Den 3 november 1955 avgav kommittén en promemoria rörande vissa
byggnadsbehov inom sjukvårdsområdet, särskilt kronikervården (stencilerad).
Kommittén avser att före utgången av år 1956 avgiva ett första betänkande
beträffande i första hand tjänsteläkarinstitutionen.
41. 1954 års arkivgallringssakkunniga (1955:1 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1954 för att
utarbeta föreskrifter om utgallring av vissa handlingar i länsstyrelsernas
arkiv in. m.:
Hedar, F. S., arkivråd, ordförande; tel. 11 36 26;
Svensson, S. V., länsassessor; tel. 22 45 00;
Lindberg, B. E., landsarkivarie, tillika sekreterare; tel. Lund 10 166.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit 23
sammanträden.
Utkast till betänkande rörande landskansliet har utarbetats och utredningar
verkställts rörande landskontorets sektioner.
42. Utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården m. m.
(1955: I 48)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., e.o. hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Utredningsmannen och sekreteraren ha i december 1954 närvarit vid ett
sammanträde med utskrivningsnämnden vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala
samt i februari 1955 besökt vissa sinnessjukhus i Norge och därvid särskilt
studerat de norska kontrollkommissionernas verksamhet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
284 Riksdagsberätlclsen
I In: 43 43. 195b års brandlagsrevision (1955: I 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av brandlagstiftningen och
brandförsvarets organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1954):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Anderberg, H. R., f. d. stationsmästare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. H., förman, led. av I kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;
Swedberg, G. R., pastor, led. av II kamm.;
Nilsson, F., landstingsman;
Grönlund, K. M., brandchef;
Peterson, A., ombudsman;
Tell, W., brandchef;
Pettersson, G., brandchef.
Sekreterare:
Bjering, P. A., förste länsnotarie (t. o. in. den 30 november 1955);
Noring, C.-A., länsassessor (fr. o. m. den 1 december 1955).
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 50.
Revisionen har under år 1955 hållit 7 sammanträden. Från rikets samtliga
kommuner har inhämtats uppgifter om brandförsvarets nuvarande organisation
inom kommunerna m. in. Vidare har revisionen låtit verkställa vissa
undersökningar angående kostnaderna för brandförsvaret under de senaste
båda årtiondena.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
44. Utredning rörande ef t er utbildning av vissa utländska läkare
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att utreda frågan om efterutbildning av vissa utländska läkare och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1955):
Thunborg, F., landshövding.
Experter:
Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare;
Husmark, J. E., leg. läkare;
Johansson, R. B., bagare, led. av I kamm.;
Rexed, B. A., professor;
Ulvhammar, L. A., f. d. 1 :e provinsialläkare.
Sekreterare:
Lindmark, A. L. G., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
285
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 17 J Jjjj ^
december 1954):
Av det anförda framgår, att medicinalstyrelsen efter hand skärpt kraven på efterutbildning
för de utländska, icke nordiska läkare, som önskar tjänstgöra inom
den svenska sjukvården. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida en sådan skärpning
kan vara motiverad i alla de fall, den kommit i tillämpning. Det synes icke
osannolikt att ej så få utländska läkare, för vilka medicinalstyrelsen nu kräver
svensk medicine licentiatexamen för att tillstyrka att de meddelats generell behörighet,
bör kunna erhålla sådan efter endast begränsad ytterligare utbildning eller
till och med utan efterutbildning. Behovet av läkare inom landet är stort och det
är synnerligen önskvärt, att de utländska läkarna så snart som möjligt utnyttjas
på effektivast möjliga sätt.
Såsom medicinalstyrelsen framhållit i sin skrivelse kräves emellertid otvivelaktigt
i vissa fall en mera omfattande efterutbildning av här befintliga utländska
läkare. Frågan hur denna efterutbildning lämpligen bör ordnas och vilka krav,
som därvid bör uppställas torde erfordra en särskild utredning och jag förordar,
att en sådan nu kommer till stånd. Härvid bör i första hand undersökas, vilka
möjligheter som finnes att meddela efterutbildningen vid universiteten och karolinska
institutet. Samtidigt bör emellertid beaktas önskemålet att den tid läkarna
måste vänta innan de kan beredas möjlighet till prövning icke blir orimligt lång.
För det fall efterutbildningen icke kan ske på detta sätt bör övervägas, hur den
bör anordnas.
Till följd av överskottet på läkare i vissa länder och läkarbristen inom den
svenska sjukvården torde det vara att förvänta att utländska läkare även i fortsättningen
kommer att söka erhålla sysselsättning i vårt land. Det är ur denna synpunkt
angeläget, att de villkor i fråga om kunskapsstoff och praktik, som bör uppställas
för vinnande av behörighet, klarlägges speciellt i vad avser läkare från länder,
som kunna väntas lämna ett värdefullt tillskott till vår läkarkår. Hithörande
frågor bör därför upptagas av utredningen.
Utredningen bör jämväl pröva hur hithörande behörighetsärenden lämpligen
bör handläggas. Befinnes härvid att författningsändringar påkallas, bör samråd ske
med 1950 års utredning för översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten
m. m.
Utredningsarbetet har pågått under tiden mars—november 1955 och beräknas
bliva slutfört under första halvåret 1956.
45. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för hålsovårdsutbildning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 för att
för Sverige deltaga i arbetet på utarbetande av planer för det fortsatta nordiska
samarbetet för vidareutbildning av hälsovårdstjänstemän (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 mars 1955):
Bergman, R. K., medicinalråd, ordförande;
Larsson, E. Å., jur. dr.
Expert:
Vahlne, K. G. IL, laborator.
Sekreterare:
Ströberg, S. G., akademisekreterare.
286
Riksdagsberättelsen
I In: 45 Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 21
januari 1955 efter anmälan av den utav Nordiska rådet vid session i Oslo
den 9—18 augusti 1954 antagna rekommendation, nr 12, om utarbetande av
planer för utbildning av högre hälsovårdstjänstemän):
Med anledning av Nordiska rådets rekommendation bär frågan om de lämpliga
formerna för ett fortsatt nordiskt samarbete för vidareutbildning av hälsovårdstjänstemän
övervägts inom inrikesdepartementet. Det har därvid befunnits, att
syftet med rekommendationen bäst skulle främjas genom att för frågans fortsatta
behandling tillsattes en kommitté med representanter för Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige.
Inom inrikesdepartementet upprättades i anslutning till dessa överväganden en
promemoria, vari framhölls bl. a.:
En sådan kommitté borde t. ex. undersöka de organisatoriska och ekonomiska
förutsättningarna för såväl en fortsatt, vidgad kursverksamhet för olika grupper
av hälsovårdstjänstemän som de allmänna förutsättningarna för organiserandet av
en gemensam nordisk hälsovårdshögskola. Kommittén förutsattes vidare utarbeta
ett konkret förslag till organisation av eu sådan skola jämte skissritningar till
institutionsbyggnad. Även frågan om skolans förläggning borde upptagas till behandling
av kommittén. Vid diskussion av Göteborg som förläggningsalternativ,
vilket liade förordats såväl vid det nordiska medicinalchefsmötet i Oslo 1952 som
av Danmarks, Norges och Sveriges medicinalchefer vid den första kursens invigning
i Göteborg, borde kommittén samråda såväl med Göteborgs universitet som
med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs stad. Kommitténs betänkande avsåges
skola ligga till grund för det fortsatta studiet av projektet. Kommittén kunde
förslagsvis bestå av två ledamöter från vart och ett av de nordiska länderna jämte
.sekreterare.
Det framhölls vidare, att därest Island ej skulle anse sig kunna deltaga i kommitténs
arbete med en delegation, det likväl vore synnerligen önskvärt om Island,
såsom skett t. ex. inom den nordiska farmkopénämnden, ville följa kommitténs
arbete och framföra sina synpunkter genom en observatör.
De synpunkter och förslag, som innefattades i promemorian har genom utrikesdepartementets
försorg delgivits regeringarna i Danmark, Finland, Island och
Norge. I skrivelse den 20 december 1954 bar utrikesdepartementet meddelat, att
Finland och Norge vore berett att deltaga i den föreslagna kommittén. I skrivelse
den 14 januari 1955 har utrikesdepartementet vidare meddelat, att Danmark förklarat
sig berett att ansluta sig till det svenska förslaget. Från dansk sida har
ifrågasatts, att antalet ledamöter i kommittén för varje land måtte utökas utöver
det föreslagna antalet två, eventuellt på det sättet, att medlemmarna i kommittén
kunde beledsagas av rådgivare. Island har ännu ej avgivit något svar i frågan.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit föreslår jag, att Sverige medverkar till
att en internordisk kommitté kommer till stånd för att utarbeta planer för fortsatt
nordiskt samarbete för vidareutbildning av hälsovårdstjänstemän. Det synes
icke erforderligt att, utöver de synpunkter och förslag, för vilka redogjorts i det
föregående och som tidigare tillställts de övriga nordiska regeringarna, redan nu
lämna de svenska deltagarna i utredningen mera detaljerade direktiv. Med hänsyn
till den begränsade tid under vilken världshälsoorganisationen kan förväntas
lämna bidrag till den nuvarande kursverksamheten i Göteborg synes det emellertid
angeläget att kommittén bedriver sitt arbete så skyndsamt som möjligt.
Utredningsuppdraget torde för Sveriges del böra anförtros åt två sakkunniga som
bär att utföra sitt arbete tillsammans med delegerade från de andra länderna. Om
så erfordras synes de sakkunniga böra kunna biträdas av experter (rådgivare).
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
287
De nordiska ländernas delegationer ha den 20 och 21 september 1955 hål- J Jjj; 4g
lit gemensamt sammanträde i Göteborg. Därefter ha medlemmarna av den
svenska delegationen hållit sammanträden i Stockholm den 31 oktober och
den 1—2 november samt i Göteborg den 10 november 1955.
Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört vid årsskiftet 1956/57.
46. 1955 års utredning om polispersonalens arbetstidsförhållanden
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1955 för utredning
av polispersonalens arbetstidsförhållanden jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1955):
Djurberg, L. G. H., kanslichef.
Experter:
Lindquist, E. H., sekreterare;
Swensson, N. H., polismästare;
Svärd, H. E., ombudsman;
Tengroth, K.-E., sekreterare;
Waesterberg, L. B., landsfiskal.
Sekreterare:
Jirstam, B. H. L., postkontrollör.
Lokal: Inrikesdepartementets kommittévåning, Storkyrkobrinken 13; tel.
21 65 90.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 4
februari 1955):
En undersökning rörande polispersonalens arbetstids- och tjänstgöringsförhållanden
verkställdes på sin tid av 1953 års polislöneutredning och resultatet redovisades
i utredningens den 15 augusti 1953 avgivna betänkande med förslag angående
polispersonalens avlöningsförmåner. Av den verkställda utredningen framgår
bl. a., att ordningspolispersonalen genomgående har längre tjänstgöringstid
än kriminalpolispersonalen och att av ordningspolispersonalen ordonnanspolispersonalen
genomgående har kortare tjänstgöringstid än bevakningspersonalen.
Inom de här nämnda kategorierna är arbetstiden av olika längd i de skilda polisdistrikten.
Även andra skiljaktigheter konstaterades föreligga, t. ex. i fråga om inräkning
av måltidsuppehåll i tjänstgöringstiden.
För egen del uttalade polislöneutredningen i huvudsak följande.
De skiljaktigheter, som råder i fråga om polispersonalens arbets- och tjänstgöringsförhållanden,
bör undanröjas i så stor utsträckning som möjligt, eftersom ett
enhetligt lönesystem i princip förutsätter att arbetstid o. d. är reglerad efter enhetliga
grunder. Med hänsyn till att arbetstidsutredningen har att pröva bl. a. frågan
om arbetstiden i offentlig tjänst har polislöneutredningen icke ansett sig böra
framlägga förslag till alltför genomgripande ändringar i bestående förhållanden
på detta område. Utredningen har härvid förutsatt, att därest arbetstidsutredningen
icke skulle behandla polispersonalens arbetstid denna fråga skall göras till
föremål för särskild prövning i omedelbar anslutning till att arbetstidsutredningen
framlägger resultatet av sitt arbete beträffande den offentliga sektorn av arbetsmarknaden.
288
Riksdagsberättelsen
1 In: 46 Sedermera har arbetstidsutredningen i betänkande den 2 juli 1954 (SOU nr 22)
föreslagit, att polisväsendet skall föras till de verksamhetsområden, som undantages
från arbetstidslagstiftningen, men att frågan om en översyn och komplettering
av de arbetstidsbestämmelser, som rör polispersonalen, göres till föremål för
en undersökning av därtill särskilt tillkallade sakkunniga.
Den av polislöneutredningen och arbetstidsutredningen sålunda föreslagna utredningen
om polispersonalens arbetstidsförhållanden synes nu böra komma till
stånd. Utredningen bör enligt min mening icke blott avse en översyn av arbetstidsbestämmelserna
i polisreglementet, utan även omfatta en undersökning av
möjligheterna att fastställa normer för den detaljreglering av arbetstider, som
måste verkställas inom de olika polisdistrikten. Även frågan om omfattningen av beredskaps-
och övertidstjänstgöring bör utredas.
Utredningen har under år 1955 hållit 6 sammanträden. En detaljundersökning
av samtliga polismäns arbetstidsförhållanden m. m. har företagits
under en vecka i maj månad 1955.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
47. Utredningen av vissa frågor rörande statens rättskemiska laboratoriums
verksamhet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 februari 1955 för
utredning av vissa frågor rörande rättskemiska laboratoriets verksamhet
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19
februari 1955):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman.
Experter:
Jorpes, J. E., professor;
Theorell, A. H. T., professor;
Wold, H. O. A., professor.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., e.o. hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 18
februari 1955):
Den 16 februari 1955 anmäldes från medicinalstyrelsen till inrikesdepartementet
att vid en inom statens rättskemiska laboratorium nyligen företagen efterkontroll
befunnits att felaktigheter förekommit vid vissa under andra halvåret
1954 å laboratoriet verkställda blodundersökningar rörande för brott misstänkta
personer. Från laboratoriets föreståndare har jag härefter inhämtat följande. Efterkontrollen
påbörjades i januari 1955 och har avsett efter den 1 juli 1954 verkställda
undersökningar rörande alkoholhalt i blodprov, tagna från motorförare
i trafikmål. Av omkring 7 000 sålunda kontrollerade undersökningar har fyra befunnits
oriktiga genom att räknefel förekommit. Felen anses vara att tillskriva
för stor arbetsbelastning —- omkring 8 300 liknande blodprovsundersökningar har
utförts under år 1954 — och delvis också ovan personal. Av felen är tre mindre.
1 ett fall bar i analysbeviset oriktigt uppgivits en alkoholhalt av 1,8 promille
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 289
i stället för rätteligen 1,7 promille. Vederbörande motorförare bär i detta fall { Jjjj 47
dömts för rattfylleri till fängelse en månad 15 dagar. I ett annat fall har i analysbeviset
felaktigt angivits 1,68 i stället för 1,64 promille. Denne förare har
dömts dels för rattfylleri vid ifrågavarande tillfälle och dels för onykterhet vid
förande av motorfordon vid ett annat tillfälle till sammanlagt straff av fängelse
en månad 15 dagar. I ett tredje fall har i analysbeviset oriktigt angivits 1,63 promille
i stället för rätteligen 1,69. Detta fall har ännu icke varit föremål för domstols
handläggning. I det fjärde fallet åter har felräkningen varit större. I analysbeviset
har angivits en alkoholkoncentration av 1,25 promille i stället för rätteligen
0,13. Vederbörande förare har i detta fall genom numera lagakraftvunnen
dom dömts för onykterhet vid förande av motorfordon till 75 dagsböter.
Vad som sålunda förekommit utgör enligt min mening anledning till att omedelbart
verkställa en utredning rörande rättskemiska laboratoriets undersökningar
och angående vilka åtgärder som bör företagas i de fall då felaktigheter upptäckts.
Utredningen synes böra verkställas av en särskilt tillkallad utredningsman.
Utredningsmannen bör ha att utreda anledningen till att de nu uppdagade felaktigheterna
ägt rum samt vidare vilka andra felaktigheter vid liknande och
andra av laboratoriet verkställda undersökningar som kan tänkas ha förekommit
ävensom orsaken därtill. Hur långt tillbaka och hur ingående det är praktiskt
möjligt att härvid driva utredningen får bedömas av utredningsmannen. Det bör
vidare vara en angelägen uppgift för utredningsmannen att pröva och framlägga
förslag i frågan hur man i möjligaste mån skall kunna undanröja risken för liknande
felaktigheter i fortsättningen. I detta sammanhang vill jag framhålla att
enligt uppgift redan nu vissa ytterligare säkerhetsåtgärder vidtagits inom laboratoriet
och att andra sådana torde komma att företagas inom kort.
Av stor vikt är vidare att man försöker bota skadeverkningarna av de misstag
som begåtts. I den mån det finns anledning antaga att en felaktig uppgift i ett
från laboratoriet utsänt meddelande om ett undersökningsresultat kan ha medfört
skada av något slag, t. ex. inverkat på en domstols avgörande, bör utredningsmannen
själv eller genom medverkan av vederbörande myndigheter och tjänstemän
söka vidtaga alla åtgärder, som är möjliga för att få rättelse till stånd. Erfordras
i detta hänseende åtgärd av Kungl. Maj :t, bör utredningsmannen inkomma
med förslag härtill.
Utredningen har under tiden mars—november 1955 hållit 9 sammanträden.
Därjämte ha sammanträden hållits med laboratoriets föreståndare
och övriga personal. Utredningsmannen har låtit verkställa en kontroll av
analysarbetet å laboratoriets alkoholavdelning avseende åren 1953 och 1954.
Riktlinjer har uppdragits för ett förbättrat analyssystem. Under hösten 1955
har det nya analyssystemet genomförts å laboratoriet. Utredningsmannen
har vidare avgivit utlåtanden över framställningar om personalförstärkning
vid laboratoriet under budgetåret 1955/56 och om överskridande av omkostnadsstaten
för laboratoriet för samma tid.
Utredningens sekreterare har den 31 oktober och den 1 november 1955
deltagit i cn internationell kongress i Wiirzburg rörande blodalkoholbestämningens
metodik och betydelse för rättsligt bruk.
Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete i början av år 1956.
l!l Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
290
Riksdagsberättelsen
48. Kommissionen för förhandlingar med Göteborgs stad i vissa
medicinska nniversitetsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1955 med
uppdrag att föra förhandlingar med Göteborgs stad rörande sådana frågor
i samband med den medicinska undervisningens ordnande i Göteborg, som
av departementschefen hänskjutas till kommissionen för handläggning:
Kichert, A. G., f. d. landshövding, ordförande;
Odin, M. O., professor;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Experter:
Ströberg, S. G., akademisekreterare;
Hansson, G. H., civilingenjör (för biträde vid värdering av vanföreanstaltens
i Göteborg ortopediska klinik samt övriga byggnader vid anstalten);
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd (fr. o. m. den 16 december 1955).
Sekreterare:
Holmstrand, K. O., t. f. byråsekreterare.
Lokal: Vasagatan 34, Göteborg; tel. 11 36 00.
Kungl. Maj :t har den 11 mars 1955 uppdragit åt kommissionen att — med
ledning av vad chefen för inrikesdepartementet i propositionen nr 135/1955
i ämnet anfört — företaga erforderlig utredning av frågan om ett ifrågasatt
övertagande från Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska
klinik samt att, därest utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga
förhandlingar med staden och övriga berörda parter angående stadens
övertagande av kliniken. I samband därmed borde kommissionen till närmare
övervägande upptaga frågan om ett överförande i stadens ägo av, förutom
den ortopediska klinikbyggnaden, jämväl övriga byggnader vid vanföreanstalten.
Kommissionen har den 11 mars 1955 vidare fått i uppdrag att med Göteborgs
stad upptaga de förhandlingar, som enligt vad departementschefen anfört
i propositionen nr 133/1955 böra komma till stånd med anledning av
framlagda förslag om överflyttning av undervisningen i obstetrik och gynekologi
samt uppförande av mikrobiologiska institutioner.
Slutligen har Kungl. Maj :t den 28 oktober 1955 uppdragit åt kommissionen
att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad angående upplåtelse av
lokaler för barnmorskeläroanstalten och statens sjuksköterskeskola i Göteborg
fr. o. m. den 1 januari 1956 samt att till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag till avtal med staden i ämnet.
Kommissionen har under tiden mars—november 1955 hållit 9 sammanträden.
Förslag till avtal angående upplåtelse för medicinsk undervisning och
forskning i obstetrik och gynekologi av kvinnokliniken I vid Sahlgrenska
sjukhuset har avgivits den 28 november 1955. Vidare har förslag till överenskommelse
med Göteborgs stad beträffande uppförandet av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg överlämnats den 30 november 1955. Vanföre
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
291
anstaltens fastighetskomplex har värderats. Utredningar avseende bl. a. vär- J Jjj; 50
dering av den ortopediska klinikens utrustning, personalens vid denna klinik
anställnings- och pensionsförhållanden samt till vanföreanstalten knutna
donationer och med dem förbundna villkor ha igångsatts. Förslag till avtal
med Göteborgs stad angående upplåtelse av lokaler för barnmorskeläroanstalten
och statens sjuksköterskeskola i Göteborg fr. o. m. den 1 januari 1956
beräknas kunna avgivas under första kvartalet 1956.
49. Utredningen rörande arbets- och anställningsförhållanden för vissa
läkare vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och
Akademiska sjukhuset i Uppsala
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1955 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden
för vissa läkare vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet
och Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Lokal: Statens lönenämnd, V. Trädgårdsgatan 4; tel. 11 27 37 (ordföranden).
Utredningen har under tiden t. o. m. november 1955 hållit 18 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1956.
50. Karolinska sjukhusets ut rustning skommitté
Genom beslut den 25 mars 1955 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för inrikesdepartementet
att tillsätta en kommitté med uppdrag att handhava de
frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner vid karolinska
sjukhuset, som av departementschefen hänslcjutas till kommittén
för handläggning. Genom beslut den 26 maj 1955 uppdrog departementschefen
åt kommittén att med beaktande av vad departementschefen anfört i
propositionen nr 133/1955 (s. 8—10) verkställa en översyn av ett av sjukhusets
direktion den 31 augusti 1954 framlagt förslag till utrustning av lungklinikerna
vid sjukhuset, samt att i god lid innan frågan om klinikernas utrustning
ånyo borde underställas riksdagens prövning till Kungl. Maj:t inkomma
med ett på verkställd översyn grundat utrustningsförslag. Genom
beslut den 30 juni 1955 utvidgade Kungl. Maj :t kommitténs uppdrag till att
omfatta jämväl frågan om inredning och utrustning av karolinska institutels
forskningslaboratorium vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska klinik.
Av Kungl. Maj :t den 26 maj 1955 tillkallade ledamöter:
Aare, S. Th. B., byrådirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
292
Riksdagsberättelsen
I In: 50 Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., intendent;
Olauson, J. E., intendent.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., amanuens.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel 34 05 00.
Kommittén har under tiden t. o. m. november 1955 hållit 5 sammanträden
in pleno, varjämte kommitténs arbetsutskott hållit 9 sammanträden.
Kommittén har den 23 november 1955 överlämnat förslag till utrustning
av forskningslaboratoriet vid den thoraxkirurgiska kliniken inom karolinska
sjukhuset samt den 22 december 1955 utrustningsförslag för nytillkommande
kliniker och institutioner vid karolinska sjukhuset (stencilerat).
51. Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Malmö stad rörande frågor, som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 maj och den 17
juni 1955 med uppgift att föra förhandlingar dels med Malmöhus läns landsting
rörande sådana frågor i samband med lasarettets i Lund upplåtande för
medicinsk undervisning, som av departementschefen hänskjutas till kommissionen
för handläggning, dels ock med Malmö stad rörande i propositionen
nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande av undervisning
å Malmö allmänna sjukhus:
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;
Wiberg, G. G. F., professor;
Brunnberg, H. A., byggnadsråd.
Expert:
Glimstedt, E. G., professor.
Sekreterare:
Persson, A. E., assessor.
Lokal: Rådhuset, Hälsingborg; tel. 20 510.
Kommissionen har under tiden juni—oktober 1955 hållit 3 sammanträden.
Förhandlingarna med Malmö stad ha slutförts, i samband varmed förslag
till avtal den 24 november 1955 avgivits till Kungl. Maj :t.
52. Utredningen rörande maskin- och byggnads personalen vid sinnes
s
jukhusen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
verkställa en allsidig prövning av organisationen av maskin- och byggnadspersonalen
vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1955):
Brooiné, J. T. A., byråchef.
Sekreterare:
Lindman, E., e. byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
293
Lokal: Statens bostadsnämnd, Drottninggatan 50—52v; tel. 10 26 68. J Ju; 53
Direktiv (anförande av t.f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Hjalmar Nilson, till statsrådsprotokollet den 17 juni 1955):
I anslutning till vad en av chefen för civildepartementet i januari 1955 tillkallad
utredningsman för översyn av arbetsuppgifterna för maskinpersonalen vid statens
sinnessjukhus m. m. anfört i skrivelse till chefen för civildepartementet den 12
april 1955 får jag för egen del uttala följande.
Av den hittills verkställda utredningen framgår bl. a., att en påtaglig skillnad i
personalorganisationens omfattning förefinnes mellan försvarets och sinnessjukhusens
maskinanläggningar. Detta sammanhänger med att vid försvaret maskinpersonalens
arbetsuppgifter förutsatts vara begränsade till den egentliga maskintjänsten
medan vid sinnessjukhusen —- och statens anstalt för fallandesjuka —
motsvarande personal sysselsättes även med andra uppgifter. Härvid är det främst
vissa delar av byggnadsunderhållet, som ålagts maskinpersonalen. Till följd härav
har till nämnda personal kommit att hänföras även vissa liantverksföreståndare
och hantverkare (elektriker, reparatörer, smeder, plåtslagare). I samverkan med
andra grupper av yrkesmän (snickare, målare och murare) utföres ett kvalificerat
byggnadsunderhåll av relativt stor omfattning. Någon samordnande tekniskt sakkunnig
arbetsledning finnes icke.
Såsom utredningsmannen framhållit, kan det starkt ifrågasättas, huruvida den
ordning, som sålunda råder vid sinnessjukhusen, är ekonomisk och ändamålsenlig.
Jag anser, att en särskild utredning härom bör komma till stånd.
Vid utredningen torde i första hand böra klarläggas, huruvida och i vad mån
byggnadsarbeten, maskin- och inventariereparationer, nytillverkningar av olika
slag m. m. alltjämt böra utföras av sjukhusens egen personal. Beträffande frågan
om i vilken utsträckning byggnadsarbeten böra verkställas i sjukhusens regi eller
genom entreprenörer torde den redogörelse, som lämnats av 1954 års militära faslighetsförvaltningsutredning
i dess den 15 december 1954 dagtecknade betänkande
med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning,
kunna ge viss ledning. Såsom utredningsmannen framhållit bör även beaktas i vad
mån för själva sjukvården numera mindre betydande verksamhetsgrenar såsom
jordbruksdrift med djurhållning, bagerier, o. dyl. kan nedläggas.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts bör den ifrågavarande personalgruppens
storlek avvägas uteslutande med utgångspunkt från behovet av arbetskraft
för den egentliga maskintjänsten samt för sådana byggnads-, maskin- och inventariereparationer,
som enligt den företagna granskningen alltjämt finnes böra
utföras av fast anställd personal vid sjukhusen. För att personalen skall kunna utnyttjas
på ett rationellt sätt bör frågan om en samordnad arbetsledning uppmärksammas.
Den nu föreslagna utredningen, vilken bör bedrivas med skyndsamhet, torde
böra anförtros åt en särskild sakkunnig. Härjämte torde experter och sekreterare
vid behov få ställas till utredningens förfogande.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas bliva slutfört under år 1956.
53. W55 års utredning rörande statens rättskemiska laboratoriums organisation
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande statens rättskemiska laboratoriums organisation
in. in.:
294
Riksdagsberätt elsen
I In: 53 Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Theorell, A. H. T., professor;
Wihlborg, H. H., e. o. byrådirektör.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementets kommittérum, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 22 84.
Beslut, vari Kungl. Maj :ts bemyndigande lämnats:
I skrivelse den 20 maj 1955 har medicinalstyrelsen framhållit bl. a., att den
alltmer ökande omfattningen av statens rättskemiska laboratoriums arbetsuppgifter
i förening med den starka utvecklingen på laboratoriets båda huvudområden,
det toxikologisk-kemiska och det blodgruppserologiska, gjorde en allmän översyn
av laboratoriets organisation erforderlig. Enighet rådde bland sakkunskapen
därom, att det ur vetenskaplig och praktisk synpunkt torde bliva nödvändigt att
dela laboratoriet i två, huvudsakligen självständiga avdelningar med var sin föreståndare.
Handhavandet av de administrativa och ekonomiska göromålen, som med
laboratoriearbetets tillväxt tagit alltmer tid i anspråk, påkallade även en omprövning
av laboratoriets organisation. Härvid borde jämväl motsvarande spörsmål vid
statens farmacevtiska laboratorium beaktas. För att icke de betydelsefulla arbetsuppgifter,
som, åvilade det rättskemiska laboratoriet, skulle eftersättas till men
för såväl rättssäkerhet som forskning, borde därför enligt medicinalstyrelsens förmenande
utredning rörande laboratoriets organisation i dess helhet snarast verkställas.
Särskild hänsyn måste härvid tagas till att den nuvarande föreståndaren
avginge med utgången av mars 1956 och att det då syntes vara uteslutet att finna
cn efterträdare med erforderlig kompetens på de båda nyssnämnda arbetsområdena.
I ärendet har statens sakrevision den 28 juni 1955 avgivit utlåtande och därvid
framhållit, att den nu föreliggande framställningen och de ytterligare uppgifter,
som under hand framkommit, övertygat sakrevisionen om angelägenheten av en
allsidig utredning rörande rättskemiska laboratoriet. Då vid denna borde beaktas
både kravet på en tillfredsställande vetenskaplig standard och önskemålet om en
rationell organisation, syntes utredningen böra utföras under medverkan av sakkunniga
på såväl det vetenskapliga som. det administrativt-ekonomiska området.
I detta sammanhang syntes man icke heller kunna undgå att ompröva statens farmacevtiska
laboratoriums ställning inom förvaltningen samt frågan om de ekonomiska
och administrativa göromålens handhavande vid de båda laboratorierna.
De sakkunniga ha under tiden december 1954—november 1955 hållit 2
sammanträden. De sakkunniga ha vidare den 29 september 1955 avgivit yttrande
över framställning om anslag för budgetåret 1956/57 till statens rättskemiska
laboratorium.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1956.
54. Utredning av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter mot
civilförsvarstjänst m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för utredning
av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter mot civilförsvarstjänst
och beredande av möjlighet till särskild tjänstgöring åt personer, som
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 295
hysa sådana samvetsbetänkligheter (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli J Juj 54
1955):
Öhnian, F. K. I., häradshövding.
Lokal: Oxie och Skytts tingshus, Malmö.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 30
juni 1955):
Civilförsvarsplikt åligger enligt civilförsvarslagen varje i riket boende svensk
medborgare från och med det kalenderår varunder han fyller 16 år till och med
det kalenderår varunder han fyller 65 år. Under denna tid är han skyldig fullgöra
sådan tjänstgöring i civilförsvaret som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger.
Under tid, då civilförsvarsberedskap råder, skall civilförsvarsplikten fullgöras
i den omfattning som är nödig med hänsyn till pågående eller befarad fientlig
verksamhet samt till behovet av utbildning och övning i civilförsvarstjänst. Under
annan tid får civilförsvarspliktig icke tagas i anspråk för annat ändamål än utbildning
och övning och endast under viss begränsad tid — i allmänhet 30 timmar
eller, beträffande den som inskrivits för viss tjänstgöring, 60 timmar — för varje
kalenderår.
Bestämmelser om befrielse från all civilförsvarsplikt saknas. Visserligen stadgas
i 14 § civilförsvarslagen att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om befrielse
från fullgörande av civilförsvarsplikt. Detta bemyndigande, som närmast avsåg
befrielse för innehavare av vissa civila anställningar, har emellertid ej begagnats.
Däremot ger en kungörelse angående omfattningen av civilförsvarsplikt för utbildnings-
och övningsändamål vissa möjligheter för civilförsvarsclief att befria från
skyldighet att undergå utbildning. Sålunda kan menig personal, som anses icke
behöva utbildning i fred, befrias därifrån och vidare kan uppskov meddelas den
som är i tvingande behov därav. Bestämmelser om befrielse från civilförsvarstjänst
för den som uppger sig på grund av samvetsbetänkligheter icke kunna deltaga
i sådan tjänst saknas.
I sistnämnda avseende skiljer sig civilförsvarsplikten från den allmänna värnplikten.
Enligt lagen om vapenfria värnpliktiga kan värnpliktig, för vilken bruk
av vapen mot annan skulle medföra djup samvetsnöd, få fullgöra s. k. vapenfri
tjänst. Beslut härom meddelas av Kungl. Maj:t, och det krävs ingående utredning
till styrkande av ett påstående om samvetsnöd. Vapenfri värnpliktig skall i första
hand uttagas till sjukvårdstjänst vid krigsmakten eller tjänstgöring vid civilförsvaret
men kan, om, omständigheterna påkallar det, uttagas till eller användas i expeditions-,
yrkes- eller handräckningstjänst eller i civilt arbete vid krigsmakten eller
i civilt arbete utom krigsmakten för statens eller kommuns räkning.
Att liknande bestämmelser ej meddelats på civilförsvarets område har sin grund
i värnpliktens och civilförsvarspliktens väsenskilda innehåll. Civilförsvarets verksamhet
är väsentligen av rent humanitär beskaffenhet och går ut på att hjälpa personer
som blivit nödställda till följd av krigshandlingar. Hit hör inom det allmänna
civilförsvaret t. ex. brandtjänsten för bekämpande av brand, sjukvårdstjänsten
för omhändertagande av skadade och sjuka samt utrymnings- och socialtjänsten
för utrymning, inkvartering, utspisning och annat bistånd åt evakuerade och utbombade.
I de fall då civilförsvarspliktiga, som. uttagits till tjänstgöring, uttalat
samvetsbetänkligheter torde de alltid ha placerats i sådant humanitärt arbete. Några
författningsbestämmelser härom finns dock icke. Man har nämligen icke tidigare
räknat med att någon skulle kunna hysa samvetsbetänkligheter mot civilförsvarstjänst.
Emellertid har det på sista tiden förekommit att personer under åberopande av
samvetsskäl vägrat tjänstgöra även i humanitärt arbete inom civilförsvaret och
på grund härav blivit dömda till ansvar. Från en del håll har man reagerat här
-
296 Riksdagsberättelsen
I In: 54 emot och ansett att man även i fråga om civilförsvarspliktens utkrävande borde ta
hänsyn till s. k. samvetsömma och bereda dem möjlighet att fullgöra tjänstgöring
i särskild ordning i likhet med vad som sker beträffande värnpliktiga, som av
samvetsbetänkligheter icke vill fullgöra vapentjänst. Även jag anser det önskvärt
att en sådan likställighet kunde åvägabringas och vill förorda att en särskild utredning
verkställes för att undersöka möjligheterna härtill. Utredningen bör omfatta
samtliga former av civilförsvar. Det bör klargöras vilket arbete inom eller
utom civilförsvaret som för olika fall kan komma i fråga för de åsyftade personerna.
I fråga om kvinnor synes det ligga nära till hands att tänka sig ett civilt arbete
inom sjuk- eller barnavården. Vidare bör utredas vilken den lämpliga gången är
för behandling av ärenden av ifrågavarande slag och vilken utredning som bör
krävas för att styrka ett påstående om samvetsbetänkligheter.
Civilförsvaret är f. n. föremål för utredning av två statliga kommittéer, nämligen
1953 års civilförsvarsutredning, som prövar civilförsvarets behov och överser dess
planläggning, och 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning, som överser planerna
för den obligatoriska civilförsvarsutbildningen m. m. Det resultat som dessa
två utredningar kommer till blir givetvis i skilda hänseenden av betydelse för det
spörsmål, varom nu är fråga. Den nya utredningen bör därför verkställas i nära
samarbete med de två nu pågående. Om det visar sig möjligt bör emellertid delförslag
kunna framläggas utan avvaktan på att sistnämnda utredningar slutförts.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1956.
55. Utredningen av frågan om ordnandet av viss högre utbildning av
sjuksköterskor m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma dag
meddelat uppdrag att, dels med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i 1955 års statsverksproposition (XI ht, p. 110), verkställa
översyn av det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen i
den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951:33) framlagda
förslaget rörande ordnandet av bland annat utbildningen av sjuksköterskor
med undervisande och administrativa uppgifter, dels ock i samråd med styrelsen
för statens institut för folkhälsan och styrelsen för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda möjligheterna att —
utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för innehav av kombinerade
distriktssköterske- och barnmorsketjänster — förkorta utbildningstiden
för distriktssköterskebarnmorskorna:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Höjer, Gerda, ordförande i svensk sjuksköterskeförening, led. av II kamm.;
Janzon, Astrid H. M., föreståndarinna för statens sjuksköterskeskola i Stockholm.
Sekreterare:
Hedberg, Ingegärd, byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
297
56. Motortävling sutredning en
I In: 56
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att utreda frågan om erforderliga säkerhetsföreskrifter vid motortävlingar
och uppvisningar med motorfordon, m. m.:
Hagstrand, E. F., expeditionschef.
Sekreterare:
Kritz, L.-B., e. o. aktuarie.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (utredningsmannen), 20 72 26 (sekreteraren).
Beslut, vari Kungl. Maj:ts bemyndigande lämnats:
Den inom landet fortgående utvecklingen av motorismen har medfört ett stegrat
intresse för tävlingar och uppvisningar med motorfordon av olika slag. Tillströmningen
av åskådare till sådana arrangemang är därför ofta betydande. Endast
för vissa grenar av motorsporten har anordnats särskilda tävlingsbanor, å
vilka skyddsanordningar vidtagits. I övrigt äga tävlingar och uppvisningar rum
å allmänna platser och vägar ävensom å olika anläggningar, som tillkommit för
annat ändamål. Med hänsyn främst till de förhållandevis höga hastigheter som
numera förekomma vid ifrågavarande tävlingar och uppvisningar innebära dessa
ofta betydande riskmoment och fara till liv och hälsa för såväl förare och funktionärer
som. åskådare. Stränga krav på säkerhetsföreskrifter måste därför uppställas.
Särskild uppmärksamhet förtjäna de under senare tid förekommande s. k.
stock-cartävlingarna, vilka — även om tävlingsmomentet här icke är det väsentligaste
utan fastmer är fråga om en uppvisning i framförandet av bilar — enligt
vad erfarenheten visar stundom utsätta såväl förare som åskådare för allvarlig
fara. En utredning av frågan om vilka säkerhetsföreskrifter, som böra uppställas
vid tävlingar och uppvisningar i motorsport synes därför nu böra ske. Vid utredningen
bör även i övrigt uppmärksammas vilka åtgärder som skäligen böra vidtagas
från samhällets sida för att minska berörda faromoment. Härvid bör jämväl
tagas i betraktande alt säkerhetskravet vid motortävlingar på väg ofta påkallar
mer eller mindre långtgående inskränkningar i den ordinarie trafiken på vägen
och att dylika inskränkningar i vissa fall kunna medföra avsevärda olägenheter
för allmänheten.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1956.
298
Riksdagsberättelsen
I C: l
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1955
1. Sommartidsutredningen (1954: I 18; 1955: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att verkställa utredning rörande sommartidstjänstgöringen inom statsförvaltningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1953):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Edström, W. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Ericsson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nihlfors, F. U., t.f. förste aktuarie, led. av II kamm.;
Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ragnå, N. E. A., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1954: I G 18.
Utredningen har den 25 maj 1955 avgivit (stencilerat) betänkande om
sommartidstjänstgöringen inom statsförvaltningen. Uppdraget är därmed
slutfört.
2. Sakkunniga för översyn av lönestäliningen för vissa chefstjänstemän vid
de af färsdrivande kommunikationsverken samt de centrala försvarsförvaltningarna
(1954: I 19; 1955: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1953 för
att verkställa översyn av lönestäliningen för vissa tjänstemän i ledande
ställning vid de affärsdrivande kommunikationsverken (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 november 1953), vilket uppdrag enligt tilläggsdirektiv (se nedan)
utsträckts att jämväl omfatta motsvarande tjänster vid de centrala försvarsförvaltningarna:
Johnsson,
B. E., statskommissarie, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindholm, P. S., statsråd (t. o. m. den 11 september 1955);
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Djurberg, L. G. H., kanslichef.
Biträdande sekreterare:
Palmgren, S. G., förste postassistent.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1954: I C 19. Tilläggsdirektiv,
se 1955: I C 13.
De sakkunniga har under tiden januari—september 1955 hållit 6 sammanträden,
vilka även omfattat samråd med cheferna inom de berörda försvars
-
299
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
förvaltningarna. Den 28 september 1955 har de sakkunniga avgivit en sten- I C: 5
•citerad promemoria med utredning och förslag avseende tilläggsuppdraget.
Uppdraget i dess helhet är därmed slutfört.
3. 195b års verksläkarutredning (1955: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1954 för att
verkställa utredning rörande verksläkarinstitutionen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 oktober 1954):
Montell, J. E. O., överdirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Stenerudh, K.-E. Hj., lönesekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I C 14.
Utredningen har under tiden december 1954—februari 1955 hållit 6 sammanträden.
Dessutom har ett antal överläggningar ägt rum med statliga
myndigheter m. fl.
Utredningen har den 21 februari 1955 avgivit betänkande om statstjänstemännens
sjukvårdsförmåner m. m. (offsettryck). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande finansieringen av vissa pensionsavgifter för de statsunderstödda
alkoholistanstalterna
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att såsom sakkunnig inom civildepartementet biträda med utredning rörande
sättet för finansiering av i anslutning till 1950 års pensionsreglering uppkomna
engångsavgifter för SPA-ansluten personal vid de statsunderstödda
alkoholistanstalterna:
Kalén, O. H., f. d. e. o. byrådirektör.
Utredningen har den 23 juni 1955 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1955 års hostadsindexutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1955 för att
verkställa utredning om bostadsposten i konsumentprisindex (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 april 1955):
Sakkunniga:
Moberg, S. T., byråchef;
Dalenius, T. E., e. byrådirektör.
300
Riksdag sberättelsen
I Cl 5 Sekreterare:
Wiberg, H. E., e. o. förste aktuarie.
Experter:
Lönnqvist, Å. S. G., e. o. amanuens;
Assis, A., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 30 juni 1955).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 22
april 1955):
I 1954 års statsverksproposition (bilaga 2) upptogs till behandling frågan om
beräknandet av en konsumentprisindex i enlighet med de riktlinjer som 1952 års
indexkommitté uppdragit i sitt den 1 juli 1953 avgivna betänkande (SOU 1953:
23). Härvid angavs dock, att metoden för framräknande av bostadsposten i den
av indexkomniittén föreslagna indexen kritiserats i flera remissyttranden och att
socialstyrelsen därför anmodats att i samråd med bostadsstyrelsen och hyresrådet
överarbeta kommittéförslaget på denna punkt. Mot den sålunda föreslagna omläggningen
av indexberäkningarna framförde riksdagen ej erinringar. Kungl. Maj:t
uppdrog därefter den 27 mars 1954 åt socialstyrelsen att fr. o. m, den 1 juli 1954
utarbeta en konsumentprisindex i huvudsaklig överensstämmelse med indexkommitténs
förslag, dock skulle metoden för beräknande av bostadsposten senare fastställas.
Genom beslut den 7 januari 1955 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att bostadsposten
skall tills vidare beräknas på sätt, som gällt före den 1 juli 1954.
Indexkommitténs förslag beträffande bostadspostens beräkning innebar, att delindextal
skulle beräknas för dels hyreslägenheter, dels egnahem. Dessa delindexlal
skulle sammanvägas till en totalindex för bostadsposten. För hyreslägenheterna
föreslogs, att hyresnivåns förändringar skulle fastställas genom årliga intervjuundersökningar
för ett stickprov. Sålunda skulle hyreskostnaderna bestämmas för
ett representativt urval av hyreslägenheter. Påföljande år skulle bestämmas hyreskostnaderna
i samma urval lägenheter, utökat med ett urval av de under året
färdigställda lägenheterna. I fråga om egnahemmen stannade indexkommittén för
att föreslå mer schablonmässiga regler för beräknande av årskostnaderna. De utgiftsposter,
som kommittén härvid fann böra beaktas, var avskrivningar, ränta på
lånat kapital, underhåll, försäkringar samt vattenavgifter, renhållning och sotning.
För envar av dessa utgiftsposter skulle anges vägningstal samt prisutveckling
för lämpliga representantvaror.
Indexkommittén begränsade sina förslag att avse de nu nämnda kategorierna
av bostäder. Om kostnadsutvecklingen för bostadsrättslägenheter och uthyrningsrum
skulle beaktas, skulle nämligen uppstå problem, som icke kunde lösas utan
kostsamma undersökningar.
I enlighet med förut angivna uppdrag ingav socialstyrelsen den 24 september
1954 ett i samråd med bostadsstyrelsen och hyresrådet utarbetat förslag till beräkning
av bostadsposten i konsumentprisindex. Detta förslag innebar i väsentliga
delar ett frångående av indexkommitténs riktlinjer. Sålunda föreslogs nu, att även
bostadsrättslägenheter skulle medtagas i undersökningarna, att kostnaderna för
egnahem skulle beräknas enligt en metod likartad den som av kommittén föreslagits
för hyreslägenheter samt att beräkningarna på grundval av de insamlade
uPPgifterna skulle genomföras på annat sätt än kommittén föreslagit. Förslaget
var emellertid ofullständigt så till vida att det icke närmare angivits hur beräkningarna
borde utföras. Den fullständiga utformningen av beräkningsmetoderna
ansågs böra ske i samband med den första undersökningen enligt den nya undersökningsmetoden.
För att bedöma om den av socialstyrelsen föreslagna metoden för undersökningen
helt eller delvis borde ersätta den metod indexkomniittén föreslagit er
-
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet 301
fordras vissa ytterligare utredningar, vilka det icke synts möjligt att åstadkomma I C: 6
med mindre än att ett material bestående av uppgifter för ett antal bostadslägenheter
finns tillgängligt. För den skull anmodade min företrädare i ämbetet socialstyrelsen
att pröva möjligheterna av att verkställa en starkt begränsad provundersökning,
vilken skulle möjliggöra en bedömning av socialstyrelsens förslag av den
24 september 1954 och härigenom underlätta ställningstagandet i metodfrågan.
Det förslag till en provundersökning, som socialstyrelsen med anledning härav
ingav den 29 december 1954, innebär emellertid en utredning av en omfattning
och för en kostnad, som, vilket belysts vid frågans remissbehandling, icke synes
krävas för de nu erforderliga ställningstagandena.
En förbättring av metoderna för beräkningen av bostadsposten i konsumentprisindex
synes med det snaraste böra åstadkommas. Den hittillsvarande behandlingen
av detta spörsmål har som framgår av det anförda emellertid icke givit
ett klart underlag för ett definitivt ställningstagande till frågan om undersöknings-
och beräkningsmetoderna. De fortsatta utredningar, som erfordras härför,
synes lämpligen böra uppdragas åt särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör anknyta sina utredningar till de förslag, som framlagts av
indexkommittén, men härutöver även beakta vad som framförts vid den senare behandlingen
av frågan. Utredningen bör emellertid inriktas på att den av indexkommittén
angivna kostnadsramen för bostadsundersökningarna i huvudsak hålles.
För den skull torde det bli nödvändigt att bortse från flera av de förslag till påbyggnader
av undersökningarna som rekommenderats under frågans remissbehandling.
I och för sig kan givetvis dessa påbyggnader vara önskvärda. Den ytterligare
precision i beräkningarna, som därigenom skulle vinnas, torde emellertid
icke motsvara de ökade kostnaderna. Det skulle också vara beklagligt, om därigenom
av kostnadsskäl arbetsinsatsen på väsentligare undersökningsavsnitt måste
hållas tillbaka.
Finner de sakkunniga anledning företaga provundersökningar för att närmare
pröva olika beräkningsmetoder, bör de äga föranstalta om dylika inom en kostnadsram
av 10 000 kronor.
De sakkunniga bör i sitt arbete samråda med indexnämnden och socialstyrelsen,
vilken senare myndighet även torde få anmodas att tillhandagå de sakkunniga
med erforderligt arbetsbiträde.
Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt, att möjlighet föreligger att innevarande
höst genomföra erforderliga omläggningar av metoderna för bostadspostens
beräknande.
Utredningen har under tiden april—oktober 1955 hållit ca 30 sammanträden.
Utredningen har den 10 augusti och 8 oktober 1955 avgivit betänkande
om bostadsposten i konsumentprisindex (del I och II, stencilerade). Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1956
6. 1951 års pensionsutreclning (1953: I 12; 1954: 111; 1955: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):
Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
302
Riksdagsberättelsen
I Cl 6 Kjellén, T. B., direktör;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, civilekonom, led. av I kamm.;
Nordkvist, E., grosshandlare;
Schärman, S. O., förste ombudsman;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.;
Söderman, F., förbundsordförande.
Sekreterare:
Renström, K.-E., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1017),.
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952:1 C 15.
Inom utredningen har, på grund av de föreliggande frågornas komplicerade
tekniska beskaffenhet, bildats ett arbetsutskott med uppgift att svara
för frågornas förberedande behandling. Arbetsutskottet har under tiden december
1954—26 november 1955 sammanträtt 34 dagar, varjämte utredningen
under samma tid sammanträtt in pleno 5 dagar. Vidare har arbetsutskottet
eller representanter för detta vid skilda tillfällen deltagit i särskilda
överläggningar med företrädare för andra statliga utredningsorgan
m. m. vid å dessa ankommande behandling av speciella pensionsfrågor.
Utredningens ordförande samt ledamoten av utredningen direktören
Kjellén har under tiden 31 maj—3 juni 1955 bevistat en nordisk pensionsförsäkringskonferens
i Oslo.
I anledning av remiss har utredningen avgivit utlåtande den 31 januari
1955 över 1951 års vanförevårdsutrednings betänkande angående vanföreanstalterna
och Eugeniahemmet, den 1 mars över en motion till riksdagens
andra kammare om utredning angående åldringars anpassning i produktionslivet,
den 14 september över en inom civildepartementet utarbetad promemoria
angående partiellt arbetsföras anställning i statlig tjänst samt den
25 november över en inom samma departement utarbetad promemoria angående
viss reglering av olycksfallslivränta m. m. vid sammanträffande
med statlig personalpension.
I nästföregående arbetsberättelse meddelades, att utredningen beräknade
kunna avgiva ett principbetänkande under år 1955. Detta har emellertid
visat sig icke vara möjligt, närmast på grund av det ovissa läge, vari frågan
om allmän pensionsförsäkring alltjämt befinner sig. Utredningen räknar
nu med att förutsättningar skall komma att föreligga för avgivande av ett
principbetänkande under loppet av år 1956.
7. Kompetensutredningen (1953:1 14; 1954: I 13; 1955: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 april 1952):
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Woxén, R., professor.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
303
Experter: I Cl 8
Wildeman, N. C. E., byråchef;
Norberg, E. A., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 18 april 1955);
Garberg, E. V., major i väg- och vattenbyggnadskåren (fr. o. m. den 29
oktober 1955);
Ekström, H. V., byråchef (fr. o. m. den 29 oktober 1955).
Sekreterare:
Fjellander, N. E. B., budgetsekreterare.
Jämlikt förordnanden av chefen för civildepartementet har jämväl e. o.
revisorerna A. T. Jacobsson (fr. o. in. den 18 april 1955) och N. R. Bäckman
(fr. o. in. den 13 oktober 1955) biträtt utredningen.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1339);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 C 14.
Utredningen har under tiden 1 december 1954—november 1955 hållit 21
sammanträden.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande den 8 februari 1955 över
1953 års laboratorieteknikerutrednings betänkande angående laborantututbildning
(SOU 1954:36) och den 14 september 1955 över psykologutredningens
betänkande angående psykologisk utbildning och forskning (SOU
1955: 11).
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1956.
8. 1952 års tjånstehostadsutredning (1953:1 16; 1954:1 14; 1955:1 11)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 augusti 1952 för att verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen
för tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Lindberg, K. R. L., ingenjör;
Löhr, B. A. H., e. o. fastighetskamrerare;
Nyquist, F., byråchef.
Sekreterare:
Wetterblad, R. I. T:son, e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ivmark, S. K. T., förste postassistent.
Lokal: Statens bostadsnämnd, Drottninggatan 50—52; tel. 10 26 68.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 16.
Utredningen har den 15 juni 1955 avgivit ett principbetänkande »Tjänstebostäder»
(SOU 1955:30).
Vissa förberedande undersökningar, avsedda att ligga till grund för ett
förslag om en gemensam bostadsordning för tjänstebostäder, har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas fortgå även under år 1956.
304
Riksdag sberättelsen
J (3; 9 9. Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande
statens fasta maskinanläggningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1955 för att
■verkställa dels översyn av arbetsuppgifterna för maskinpersonalen samt
behovet av sådan personal vid statens sinnessjukhus, statens anstalt för fallandesjuka,
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt karolinska
intitutet, dels ock utredning rörande grunderna för klassificering av statens
fasta maskinanläggningar och därmed sammanhängande spörsmål:
Cars, G. F. O., byråchef (t. o. m. den 30 november 1955);
Hallin, G. E., krigsråd (fr. o. in. den 1 december 1955).
Experter:
Magnusson, G. T., rationaliseringsingenjör (fr. o. m. den 14 febr. 1955);
Svantesson, K. G. H., byrådirektör (fr. o. m. den 23 februari 1955).
Lokal: Försvarets civilförvaltning; tel. 63 00 60.
I skrivelse den 12 april 1955 lämnade utredningen en redogörelse för de
under det dittillsvarande utredningsarbetet vunna erfarenheterna. I anslutning
härtill anmälde utredningen, att den funnit svårigheter föreligga att
inom ramen för utredningsuppdraget fullgöra sitt arbete i vad det avsåge
behovet av maskinpersonal vid sinnessjukhusen och anstalten för fallandesjuka
och anhöll om närmare direktiv i detta hänseende. — Genom beslut
den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att verkställa en allsidig
prövning av organisationen av maskin- och byggnadspersonalen vid statens
sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka samt framlägga därav
föranledda förslag (jfr I In: 52). Förevarande utredning är härmed befriad
från sitt uppdrag i vad det avser arbetsuppgifterna för samt behovet av
maskinpersonal vid sinnessjukhusen och anstalten för fallandesjuka.
Utredningen har den 28 september 1955 avgivit en promemoria (stencilerad)
angående översyn av arbetsuppgifterna för maskinpersonalen samt
behovet av sådan personal vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och
karolinska institutet. Av utredningsuppdraget återstår härefter frågan om
grunderna för klassificering av statens fasta maskinanläggningar och därmed
sammanhängande spörsmål.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1956.
10. Civilingenjör sutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande en friare lönesättning för högskoleutbildad teknikerpersonal
inom vissa delar av det statliga verksamhetsområdet (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Renlund, R. G., expeditionschef, ordförande;
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 12 september
1955);
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
305
Lindholm, P. S., statsråd (t. o. in. den It september 1955); J Ct 10
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Westmar, Å. E. R., sekreterare hos Stockholms stads lönenämnd (fr. o. m.
den 20 september 1955).
Biträdande sekreterare:
Montelius, J.-Chr. O. A., amanuens (fr. o. m. den 7 november 1955).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1375),
rikssamt. 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 17
juni 1955):
Inom landet råder för närvarande en markerad brist på högskoleutbildade tekniker.
Enligt vad som uppgivits måste man sålunda i nuläget räkna med ett sammanlagt
underskott av ej mindre än ett tusental civilingenjörer, bergsingenjörer
och arkitekter. Bristsituationen har under de senare åren lett till en alltmer kännbar
konkurrens om denna teknikerpersonal med följd att löneläget på arbetsmarknaden
uppskruvats.
Från skilda statliga verk och institutioner har anmälts att på grund av angivna
förhållanden stora svårigheter uppkommit genom dels ökad avgång av kvalificerade
tekniker, dels alltmer tilltagande rekryteringssvårigheter inom detta område.
I anslutning härtill har framhållits angelägenheten av att möjligheter skapas till
en smidigare anpassning av de statliga teknikerlönerna till löneläget på den enskilda
arbetsmarknaden än som kan ske inom ramen för gällande statliga lönesystem.
Nödvändigheten av ökade möjligheter till en personlig lönesättning för
kvalificerade specialister har ävenledes understrukits.
Frågan om åtgärder för att genom vidgade utbildningsmöjligheter avhjälpa den
rådande teknikerbristen kommer inom kort att utredas i ett större sammanhang,
nämligen genom den bebådade utredningen rörande universitetens och högskolornas
ställning i det moderna samhället. Man torde emellertid icke kunna räkna
med att bristen på tekniker kommer att avhjälpas inom en nära framtid. Andra
åtgärder måste därför vidtagas för att inom det statliga verksamhetsområdet säkra
tillgången på oundgängligen erforderlig högskoleutbildad teknikerpersonal. Härvidlag
ifrågakommer främst en strängare hushållning med högskoleutbildad teknikerpersonal
inom det statliga området. Jag får i detta sammanhang erinra om
att enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 tillkallats särskilda utredningsmän
(kompetensutredningen) med uppdrag att verkställa utredning rörande
giillande kompetensfordringar för statstjänstemän m. fl. och därmed sammanhängande
frågor. I den rådande situationen har jag anmodat utredningsmännen att med
förtur till behandling upptaga frågan om ett effektivare utnyttjande av den högskoleutbildade
teknikerpersonalen. I åtskilliga fall torde nämligen en rationellare
disposition av personal med teknisk utbildning kunna åstadkommas genom en
översyn av nu tillämpade krav på formell kompetens. Det är givetvis angeläget att
utredningen av detta spörsmål bedrives med största skyndsamhet liksom också
de av utredningsmännen igångsatta undersökningarna för att utröna möjligheterna
att genom en vidareutbildning av läroverks- och institutsingenjörer avlasta
högskoleteknikerna mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Ändrade kompetenskrav torde emellertid, även om denna fråga utredes med all
skyndsamhet, liksom en ökning av utbildningsmöjligheterna först på längre sikt
kunna leda till åsyftat resultat. Det synes därför vara nödvändigt, att även spörsmålet
om eu smidigare lönesättning för högskoleutbildad teknikerpersonal inom
det statliga verksamhetsområdet upptages till behandling. Givetvis kan principiella
20 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
IUksdagsberättelsen.
306
Riksdagsberätt elsen
I C: 10 betänkligheter anföras mot isolerade uppmjukningar av de statliga lönesättningsnormerna
beträffande vissa speciella kategorier av tjänstemän. Å andra sidan har
— om än i begränsad omfattning — särskilda åtgärder redan vidtagits i syfte att
motverka de med bristen på kvalificerad teknikerpersonal förenade olägenheterna.
Jag torde här få erinra om att Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande den 30
juni 1952 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att i enlighet med vad som anföris i propositionen
1952: 219 anställa viss ledande ingenjörspersonal genom personliga
kontrakt. Denna kontraktsanställning kan användas vid såväl nyanställning som
då fråga uppkommer att vid verket kvarhålla viss tjänsteman. I sistnämnda fall
har förutsatts, att tjänstemannen avgår från sin lönegradsplacerade tjänst, vilken
därvid skall vakantsättas. Medgivande till sådan vakantsättning skall från fall till
fall inhämtas av Kungl. Maj:t. Kontraktsvillkoren ankommer det däremot på styrelsen
att bestämma. Pensionsfrågan för de kontraktsanställda har enligt vad jag
inhämtat lösts genom att befattningshavarna anslutits till SPP.
Det synes icke otänkbart, att möjligheter föreligger att även eljest genom en
dylik friare lönesättning komma till rätta med de svårigheter, som inom vissa områden
gjort sig gällande till följd av den skärpta konkurrensen om den högskoleutbildade
teknikerpersonalen. Denna fråga synes böra närmare utredas genom
särskilt tillkallade sakkunniga.
På de sakkunniga bör ankomma att klargöra enligt vilka principer ett friare
lönesystem lämpligen bör konstrueras samt att redovisa de alternativa lösningar
som kan tänkas ifrågakomma. Härvid bör även undersökas, huruvida någon form
av ett högstlönegradssystem skulle kunna tjäna nu ifrågavarande syfte. Däremot
synes det icke — i vart fall icke under en första etapp i arbetet —■ böra ankomma
på de sakkunniga att framlägga preciserade förslag rörande löneförmånernas avvägning.
Tillämpningsområdet för de friare lönesättningsnormer, som kan komma att
föreslås, bör, såsom redan det föregående ger vid handen, begränsas till högskoleutbildad
teknikerpersonal. Även i övrigt erfordras emellertid en begränsning av
användningsområdet. Under utredningsarbetet bör sålunda närmare övervägas
inom vilka grenar av det statliga verksamhetsområdet ett friare lönesystem lämpligen
kan införas. Härvid bör särskilt undersökas under vilka förutsättningar ett
sådant lönesystem kan tillämpas inom områden, där verksamheten helt eller delvis
finansieras med skattemedel. I fråga om användningsområdet för en friare lönesättning
bör de sakkunniga samråda med 1953 års utredning rörande de statliga
företagsformerna.
Vid utformningen av de sakkunnigas förslag bör i samråd med 1951 års pensionsutredning
särskild uppmärksamhet ägnas uppkommande pensionsfrågor. I anslutning
härtill får jag framhålla, att för en vidgad tillämpning av det vid vattenfallsstyrelsen
införda kontraktssystemet eller ett liknande system bör förutsättas,
att befattningshavarnas pensionering kan ordnas på ett ur det allmännas synpunkt
mera rationellt sätt än genom anslutning till SPP.
Utredningen har under tiden t. o. m. november 1955 hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1956.
11. Utredning rörande samordning i vissa fall av pensionsrätt på grund av
skilda polismansanställningar m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1955 för
att verkställa utredning rörande samordning i vissa fall av pensionsrätt på
grund av skilda polismansanställningar in. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1955):
Kalén, O. H., f. d. e. o. byrådirektör.
307
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
Lokal: Civildepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
25 november 1955):
Den år 1954 genomförda löneregleringen för befattningshavare vid polisväsendet
innebar i princip tillämpning av statliga avlöningsbestämmelser å samtliga ifrågavarande
befattningshavare. Någon motsvarande enhetlighet har ej kommit till stånd
i fråga om pensioneringen, där bl. a. omständigheter sammanhängande med kostnadernas
fördelning mellan skilda huvudmän medför särskilda svårigheter.
Polispersonal med anställning hos polisdistrikt är enligt nuvarande ordning underkastad
i vissa fall statliga och i andra fall kommunala pensionsbestämmelser.
Den polispersonal, till vars avlönande staten bidrager enligt 15 § 2 mom. lagen
om polisväsendet i riket, äger vederbörande polisdistrikt i allmänhet ansluta till
statens pensionsanstalt, varvid SPA-reglementet blir tillämpligt. Staten tager däremot
i princip icke någon befattning med pensioneringen av annan kommunalanställd
polispersonal, d. v. s. polispersonalen i flertalet städer. Denna är därför
underkastad för befattningshavare i allmänhet hos vederbörande stad gällande
pensionsbestämmelser, vilka regelmässigt är upprättade i anslutning till ett under
Svenska stadsförbundets medverkan tillkommet s. k. normalpensionsreglemente.
Enligt kungörelsen den 4 juni 1954 (nr 495) må dock SPA-reglementet på vissa
särskilda villkor övergångsvis tillämpas å polisman, vilken i samband med ändrad
kommunal indelning eller kommendering till tjänstgöring vid statspolisen övergått
från anställning, förenad med pensionsrätt enligt SPA-reglementet, till anställning
hos polisdistrikt, som ej är enligt nämnda lagrum berättigat till statsbidrag
för kostnaderna för polisväsendet.
Jämsides med bestämmelserna i vederbörande pensionsreglemente gäller för polispersonalen
vissa stadganden, innefattande en mera allmän garanti för »skälig
Pension», enligt polislagen och förordningen den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa
bestämmelser angående befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension
m. in. ''
De kommunala pensionsreglementena innehåller bestämmelser om att pensionsratt
enligt respektive reglemente skall med tillämpning av vissa allmänna principer
samordnas med pensionsrätt förvärvad i tidigare anställning. Dessa bestämmelser
ar tillämpliga bl. a. på polisman, som övergår från anställning med pensionsratt
enligt SPA-reglementet till anställning med pensionsrätt enligt kommunalt
pensionsreglemente. Några bestämmelser om huru berörda principer skall tilllampas
i praktiken har emellertid ännu icke meddelats.
SPA-reglementet innehåller icke några motsvarande generella bestämmelser om
samordning av pension enligt reglementet med pensionsförmån, vartill rätt tidigare
grundats i sådan befattning, som faller utanför det statliga och statsunder°dda1.
P®n1slonerln«sområdet- övergår polisman från anställning med pensionsratt
enligt kommunalt pensionsreglemente till anställning med pensionsrätt enligt
. l -regkmentet, sker i allmänhet icke någon reglering av de totala förmånerna,
m sadan ar för övrigt möjlig endast i fråga om vissa typer av fall. En dylik övergång
kan till följd harav alltefter omständigheterna medföra en kännbar försämring
av polismannens totalförmåner — i den mån ej annat följer av polisförfattningarnas
garantistadganden - eller leda till att polismannen erhåller pensionsförmåner,
som sammanlagt överstiger hel pension. Detta förhållande är självfallet
agnat att pa ett irrationellt satt påverka rörligheten mellan polisdistrikten. Bristerna
i samordningen ter sig särskilt besvärande med hänsyn till att fråga är om
talrika övergångar mellan tjänster, som är likartade i fråga om arbetsuppgifter och
ned avseende a andra anställningsvillkor än pensionsvillkorcn. Olägenheterna
toide komma att ytterligare accentueras, då såsom eu följd av de vid 1953 års
uksdag beslutade andrade grunderna för polisdistriktsindelningen ett betydande
I C: il
308
Riks Jagsberättelsen
I C: 11 anlal polismän kan beräknas i anledning av åtgärd från i första hand vederbörande
huvudmans sida komina att under de närmaste åren få pensionsrätt enligt kommunalt
pensionsreglemente utbytt mot pensionsrätt enligt SPA-reglementet.
Det är självfallet av intresse för såväl vederbörande huvudmän som de anställda
att polispersonalens pensionsförhållanden så regleras, att i olika polismansanställningar
förvärvade pensionsförmåner av skilda slag generellt kan samordnas.
I berörda syfte skulle kunna övervägas att inom statens pensionsanstalt ordna
en enhetlig pensionering för den kommunalanställda polispersonalen. Det nuvarande
systemet för SPA-pensioneringen är emellertid så beskaffat, att pensionskostnaderna
till avsevärd del faller på staten, och en tillämpning av detta system
på den polispersonal, till vars avlönande staten ej bidrager, skulle således innebära
statsbidragsgivning i särskild ordning. Med hänsyn härtill saknas enligt min
mening för närvarande förutsättningar för att lösa frågan på den antydda vägen.
Den vittutseende frågan, huruvida ett annat system bör införas för SPA-pensioneringens
finansiering, är föremål för överväganden inom 1951 års pensionsutredning.
Då emellertid ifrågavarande spörsmål angående polispensioneringen länge varit
aktuella och det av förut antydda skäl är särskilt angeläget att snarast nå fram till
en åtminstone provisorisk lösning, finner jag skäl tala för att —• med utgångspunkt
från att skilda pensionsanordningar i varje fall tills vidare kommer att
gälla för olika kategorier av polisdistrikt — en undersökning göres om med enkla
medel kan åstadkommas, att de totala pensionsförmånerna blir oberoende av pensioneringsformen
i det särskilda fallet. En utredning bör därför igångsättas med
uppgift att klarlägga möjligheterna- att genomföra en ändamålsenlig samordning av
de totala pensionsförmånerna för polisman, vilken förvärvat pensionsrätt enligt
såväl SPA-reglementet som kommunalt pensionsreglemente. Vid utredningsarbetets
bedrivande bör undersökas om förutsättningar i ekonomiskt och andra avseenden
finnes för att tid för anställningar hos olika polisdistrikt, oavsett om de är underkastade
skilda pensionsreglementen eller ej, kan ömsesidigt tillgodoräknas i pensionshänseende
utan erläggande av särskilt vederlag. I sådant fall skulle samordningsproblemet
kunna lösas utan att övergång mellan anställningar hos olika polisdistrikt
behövde aktualisera livränte- eller fribrevsfrågor. Befinnes dylika förutsättningar
saknas, bör vid övervägandena rörande samordningen ägnas uppmärksamhet
även åt frågan om tillskapandet av tillämpningsföreskrifter till de i det
föregående berörda samordningsbestämmelserna i de kommunala pensionsreglementena.
Självfallet bör samråd äga rum med 1951 års pensionsutredning.
Bestämmelser i polisförfattningarna ansågs på sin tid erforderliga för att garantera
polispersonalen en viss minimistandard i löne- och pensionshänseende. I
samband med det statliga polislönereglementets ikraftträdande upphävdes bestämmelserna
i de delar, vari stadgades om polismans rätt till lön. Med hänsyn till att
polispersonalen numera genom antingen statliga eller kommunala reglementsbestämmelser
tillförsäkrats pensionsförmåner, som fyller högt ställda krav på skälighet,
kan det vid en lösning av samordningen ifrågasättas, huruvida anledning
föreligger att bibehålla nämnda garantibestämmelser angående polispersonalens
pensionsförmåner. Detta spörsmål, som för övrigt upptagits av styrelserna för
Svenska landskommunernas förbund och för Svenska stadsförbundet i en till inrikesdepartementet
ingiven, den 10 mars 1955 dagtecknad skrivelse, bör närmare
utredas i förevarande sammanhang.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1958.
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
309
II U: i
II. De centrala krisorganen
Utrikesdepartementet
1. Flyktkapitalbyrån (1953, 1954, 1955:11 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889),
den 8 november 1946 (SFS nr 700) samt den 9 januari 1948 (SFS nr 1).
Styrelse:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Holmgren, H. Iv. H., hovrättsråd, statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör;
Persson, N. F., förste sekreterare.
Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.
Suppleanter:
Dennemark, S., justitieråd;
Österlind, G. B., e. o. kanslisekreterare.
Kanslichef:
Jonason, S. Å. H., kanslichef, kammarrättsassessor.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. växel 22 52 20.
Byrån har under år 1954 fortsatt sin verksamhet med likvidering av
tysk egendom och kontroll över japansk egendom samt med handhavande
av de till den svensk-tyska clearingen hänförliga arbetsuppgifter, som vid
clearingnämndens upphörande den 31 augusti 1950 överflyttades å byrån.
Byrån har vidare verkat såsom remissinstans i frågor rörande den tyska
egendomen samt besvarat förfrågningar från myndigheter och enskilda i
Sverige och utlandet rörande denna egendom.
Frågan vid vilken tidpunkt byråns verksamhet kan avslutas hänger nära
samman med vissa på tyskt initiativ inledda förhandlingar mellan kungl.
utrikesdepartementet och Förbundsrepubliken Tyskland angående bl. a. ett
komplex av frågor hänförliga till avvecklingen av tysk egendom i Sverige.
Ehuru det var oklart när dessa förhandlingar kunde slutföras ansåg sig
byrån tidigare ha anledning förutsätta att så skulle ske senast årsskiftet
1953/54. Om så bleve fallet räknade byrån med att kunna väsentligen
slutföra sitt arbete inom en relativt kort tid därefter. Emellertid ha förhandlingarna
ännu icke lett till något resultat. Detta har medfört att byråns
arbete icke kunnat fullföljas på beräknat sätt. Det är fortfarande ovisst
310 Riksdagsberåttelsen
II U: 1 när förhandlingarna kunna slutföras och byrån kan därför icke ställa någon
säker prognos beträffande den tidpunkt då byråns verksamhet kan
avslutas. Det framstår emellertid såsom klart att byråns verksamhet måste
fortsätta även under budgetåret 1956/57.
2. Restitutionsnämnden (1953, 1954, 1955: II 2)
Tillsatt av Ivungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 september 1945 (SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat;
Edling, S. Å., justitieråd.
Sekreterare:
Larsson, T. S., bitr. valtenrättsdomare.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. växel 22 52 20.
Nämnden har under 1955 hållit 2 sammanträden.
3. Likvidationsnämnden (1953, 1954, 1955:11 3)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950. Instruktion utfärdad den 25
augusti 1950 (SFS nr 490).
Lawski, S. J. K. W., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Kronvall, K. E. A., generalkonsul (t. o. in. den 15 augusti 1955);
Ekberg, S. E., f. d. justitieråd;
Almqvist, K. F„ utrikesråd (fr. o. m. den 16 augusti 1955).
Suppleanter:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, suppleant för ordföranden;
Södermark, S. T., advokat;
Persson, N. F., förste sekreterare i utrikesdepartementet;
Hartelius, Åke, f. d. häradshövding.
Ledamöter endast för frågor rörande tysklandssvenska anspråk:
Björkman-Goldschmidt, Elsa A. E., författarinna;
Ankarcrona, V. E., ryttmästare.
Suppleanter:
Holst, C. G., köpman;
Svenson, Åke, advokat;
von Rosen, E. O., kammarherre, greve.
Kanslichef:
Beskow, B. G., hovrättsråd.
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet
311
Föredragande:
Mellander, C. W., hovrättsråd;
Falk, E. L., assessor (t. o. m. den 30 april 1955);
Olsén, E. G. B., assessor;
Thuresson, A. V. U. V., assessor (fr. o. m. den 1 t. o. m. den 30 juni 1955);
Beskow, E. T. W.» assessor (fr. o. m. den 24 augusti 1955).
Kamrerare:
Howander, H. J. E.;
Briiggemann, K. Gertrud, fröken.
Lokal: Hovslagargatan 21; tel. växel 22 52 20.
Nämnden har beräknat att vid utgången av år 1955 samtliga hos nämnden
anhängiggjorda anspråk, tillhopa omkring 21 000, skola vara prövade
eller avskrivna, varefter återstå slututdelning och slutredovisning. Detta
återstående arbete kan antagas vara färdigt under första halvåret 1956.
4. Utrikesdepartementets under stödsnämnd. (1953, 1954, 1955:11 4)
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950, den
18 juli och den 27 augusti 1953 samt den 19 februari 1954:
Ledamöter:
Leijon, C., byråchef, ordförande;
Jerneman, T. G., f. d. byråchef;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Berggren, A. M., byråchef.
Ersättare:
Nyman, C. H., förste sekreterare, för ordföranden;
Skogh, S. A., byråchef;
Linderstam, B. H., ombudsman;
Ahlborg, G. E., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Leissner, T. Å., t. f. byrådirektör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Nämnden har under tiden den 1 december 1954—den 30 november 1955
hållit 8 sammanträden.
Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid arbetslöshet
i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen den 29 juni 1950
(SFS nr 473) har under året alltjämt pågått i Antwerpen, New York och
San Francisco. Jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande den 25 mars 1955 har
sådan verksamhet därjämte från och med den 1 juli 1955 upptagits i Rotterdam,
Marseille, Genua, Sydney och Melbourne.
Nämnden har under året slutligt handlagt 59 ärenden angående eftergift
av belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet.
II U: 4
312
Riksdagsberåttelsen
II K: l
Kommunikationsdepartementet
1. Statens elransoneringsnämnd
Utsedda av Kungl. Maj :t den 25 november 1955:
Rusck, J. Å., generaldirektör (vattenfallsstyrelsen), ordförande;
Kleman, C. F., direktör (Svenska elverksföreningen), ställföreträdare;
Andersson, T. Ch., direktör (Sveriges industriförbund);
Johansson, B. R., byråchef (arbetsmarknadsstyrelsen);
Neymark, Marit, förste undersökningsledare (hemmens forskningsinstitut);
Wennersten, P. G., byråchef (statens handels- och industrikommission).
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 70 00, rikssamt. växel
22 70 40.
Beträffande bakgrunden till nämndens tillkomst samt dess arbetsuppgifter
se prop. 1955: 207, lag den 25 november 1955 om reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft (SFS 1955: 601) samt kungörelse samma dag angående
skyldighet att lämna vissa uppgifter rörande alstring och förbrukning
av elektrisk kraft, m. m. (SFS 1955: 602).
De centrala krisorganen: Finansdepartementet
313
II Fi: l
Finansdepartementet
1. Valutakontoret (1952, 1953, 1954 och 1955: II 1)
Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter
för ledamöterna förordnas av Kungl. Maj :t.
Riksbankschefen är styrelsens ordförande. Kungl. Maj :t utser en av de
övriga ledamöterna att vara vice ordförande.
Den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 4 augusti 1949, den 18 april 1952
samt den 10 december 1954 av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets
styrelse:
Andersson, J. A., f. d. bankofullmäktig, f. d. riksdagsman;
Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef, vice ordförande;
Wallberg, C. E. F„ bankdirektör;
Wetter, S. A. J. P:son E., hovauditör;
Wetterlind, Å. J., direktör;
Åbj örnsson, C. V., byråchef.
314
Riksdagsberättelsen
II H: l
Handelsdepartementet
1. Statens handels- och industrikommission (jfr 1950: II H och
II Fo 2; 1953, 1954, 1955: II H 1)
Bildad genom sammanslagning från och med den 1 januari 1950 av statens
handelskommission och statens industrikommission enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 16 december 1949. Instruktion utfärdad den 3 februari 1950 (SFS
nr 65); ändrad lydelse den 23 oktober 1953 (SFS nr 647). Sedan statens
bränslekommission upphört med utgången av juni 1953, har handels- och
industrikommissionen i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 22 maj 1953
övertagit vissa av bränslekommissionens arbetsuppgifter.
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Eriksson, K.-E. G., tekn. dr;
Geijer, K. A., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Kollberg, G. N., direktör, led av II kamm.;
Kull, J. I., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Settergren, G. C. A., direktör;
Sjögren, C. E., direktör;
Vinell, K. T., envoyé;
Direktör för utrikeshandelsärenden:
Grafström, E. O. H., statssekreterare (t. o. m. den 15 april 1955).
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Chefer för nedannämnda byråer:
utrikeshandelsbyrån: von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;
utredningsbyrån: Wennersten, P. G., byrådirektör;
administrativa byrån: Stiernstedt, S. W. O., byråchef;
kontroll- och juridiska byrån: byråchefsbefattningen vakant, arbetet leddes
t. o. m. den 1 november 1955 av Lilliehöök, B. J. G., förste byråsekreterare.
Övriga tjänstemän i byrådirektörs eller högre ställning samt särskilda
experter:
Dahlerus, B. H., bergsingenjör;
Eriksson, B. A., byråchef;
Frenne, N. G. H., f. d. direktör;
Huss, K. S., ingenjör;
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Malmén, M. E., revisor;
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
315
Masreliez, L. L. F., byrådirektör; XI Hl 2
Palmstrand, T. E. Hj., f. d. tullöverkontrollör;
Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.
Sakkunniga:
Bengtsson, J. E. Y., direktör;
Bristedt, G. E. E., direktör;
Hallström, K. E., direktör;
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Sundfeldt, B., överingenjör.
Ledamöterna Eriksson, Geijer och Kollberg är, förutom kommissionens
ordförande och vice ordförande, ledamöter i kommissionens arbetsutskott.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80.
2. Statens priskontrollnämnd (1953, 1954, 1955 II H 2)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282); ändrad lydelse den 11 december 1953 (SFS
nr 735).
Ledamöter:
Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm., ordförande och chef;
Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande (t. o. m. den 10 augusti 1955);
Widegren, B. G., borgmästare, vice ordförande (fr. o. m. den 8 oktober 1955);
Bergstrand, B. A., direktör;
Cederwall, G. F. E„ byråchef;
Gorpe, A., direktör;
Johansson, B. A., ombudsman;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Karlson, Tore, ombudsman (fr. o. m. den 1 juni 1955);
Lind, A., redaktör (t. o. m. den 31 maj 1955);
Nilsson, Å., andre ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Severinson, G., direktör;
Svärd, H. E., ombudsman;
Thorsson, Inga, fru, förbundsordförande;
Verner-Carlsson, S., direktör;
Essén, I., direktör (suppleant för Bergstrand, Gorpe och Verner-Carlsson);
Hagnell, H., fil. lic. (suppleant för Johansson, Karlson, Lind och Nilsson).
Kanslichef:
Nordqvist, B. R. B., byrådirektör.
Chefer för nedannämnda byråer:
järn- och metallbyrån: Lundberg, H. F. N., byrådirektör;
beklädnadsbyrån: Alhvin, G. E., byrådirektör;
livsmedels- och kemisk-tekniska byrån: Carbell, E. E. E., byråchef;
allmänna byrån: Hellman, G. A., förste byråsekreterare;
utrednings- och planläggningsbyrån: Fridolin, H. R., förste byråinspektör;
statens upplysningsbyrå: Walles, K. L., redaktör.
316
Riksdagsberåttelsen
II H: 2 Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. växel 67 99 00, rikssamt.
växel 67 99 20.
3. Statens krigsförsäkringsnämnd (1953, 1954: II H 4; 1955: II H 3)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj:t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni månad 1948, dels ock uppdragit
åt tre personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli
1948 fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.
Likvidatorer äro:
Levinson, K. S., f. d. landshövding;
Henriques, E., advokat;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.
Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952 års
riksdag. Tidpunkten för den slutliga avvecklingen är helt beroende på avslutandet
av vissa pågående rättegångar i utlandet.
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet
317
II In: l
Inrikesdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1953, 1954, 1955:11 1)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323), den 30 juni
1947 (SFS nr 549), den 12 december 1952 (SFS nr 751) och den 4 juni 1954
(SFS nr 455).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Casparsson, K. R., landshövding;
Ahlberg-Gustafsson, Iris, avdelningschef;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Petrén, B. A. S., utrikesråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Vingren, P. E., major.
För ledamöterna finnas sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggas
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Österrike,
och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar. Tredje byrån
handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration och
ekonomi samt ärenden angående passkontroll och teknisk utlänningskontroll,
besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella
utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t.f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. växel 23 31 20.
Stockholms slott den 4 januari 1956.
GUSTAF ADOLF
Herman Zetterberg
318
Riksdags berättelsen
Justitie -
1 | 2 | 1 3 | 1 * | 5 | 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. |
| |||
1954 | 1955 | 1956 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1955 |
|
|
|
|
|
|
1945 års lufträttssakkunniga1.......... | 8 | 12 | 1 | 232 203 | 15 000 | 3 650 |
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen . . | 9 | 13 | 2 | — | — |
|
Kriminalstatistikutredningen........... | 14 | 17 | 3 | 67181 | 5 806 | 2 430 |
Hyresregleringskommittén3............ | 18 | 19 | 4 | 161192 | 7 745 | 11070 |
Utredning av frågan om en omarbetning av jordfäst- |
|
|
|
|
|
|
ningslagen6 . . . • .............. | 22 | 23 | 5 | — | 440 | _ |
Fångvårdens organisationskommitté........ | 31 | 29 | 6 | 33 298 | 1640 | 20 720 |
Utredning om anonymitetsskydd......... | 35 | 32 | 7 | — | 1345 | 1200 |
Utredning angående jnstitieombndsmannainstitntionen | — | 36 | 8 |
| 486 | 23 103 |
Summa kr. |
|
|
| 493 874 | 32 462 | 62173 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1956 |
|
|
|
|
|
|
Strafilagberedningeu............... | 5 | 9 | 9 | 687 830 | 23 990 | 4 800 |
I Anktorrättskommittén.............. | 6 | 10 | 10 | 129 582 | — | 16 250 |
Ärvdabalkssakkunniga.............. | 7 | 11 | 11 | 100 109 | 2 500 |
|
Besvärssakkunniga............... | 12 | 15 | 13 | 68 644 | 6156 | 3 699 |
Varumärkes- och firmautredningen2........ | 13 | 16 | 14 | 121747 | 6 660 | 3 260 |
1951 års rättegångskommitté........... | 19 | 20 | 16 | 156 179 | 6174 | 19 921 |
Översyn av bestämmelserna rörande preskription av |
|
|
|
|
|
|
fordran ................... | — | 21 | 17 | 23 037 | 580 | — |
Bilskadeutredningen............... | 23 | 24 | 19 | 2 366 | [5 552 | 1030 |
Kommittén ang. det allmännas skadeståndsansvar . . | 24 | 25 | 20 | 37141 | 6 425 | 1545 |
Fideikommissutredningen ............ | 25 | 26 | 21 | 57160 | 7 000 | 26 184 |
Byggnadsminnesutredningen5........... | 29 | 28 | 23 | 20 539 | 1825 | 2150 |
Djurskyddsutredningen8............. | 32 | 30 | 24 | 7 895 | 4 554 | 2 074 |
1954 års fastighetsbildningskommitté6....... | 34 | 31 | 25 | 46 965 | 7 493 | 16 540 |
Utredning ang. myrslogar m. in.13......... | 36 | 33 | 26 | — | 10 200 | — |
Utredning om administrativa frihetsberövanden1 . . | 37 | 34 | 27 | 720 | 3 746 | 1260 |
Fångvårdsbyggnadsutredningen''1......... | — | 35 | 28 | 295 | 6 227 | 12 615 |
Författningsutreduingen............. | — | 37 | 29 | — | 4 099 | 7 421 |
Utredning ang. kompetensfördelningen mellan Knngl. |
|
|
|
|
|
|
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten...... |
| 38 | 30 | — | 9 000 | — |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
319
departementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| U | t g i | ’ t e |
|
|
|
|
|
| V» 1954—S0/6 1955 |
|
| V»—1n/u 1955 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersättningar | Summa | Verkställ-da ntg. | Beräkna-de ntg. | t. o. m. s7is | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv- |
| Vt—M/io | */ii—*l/u | |
experter | experter | materialier |
|
|
|
| ||
| 28 980 | 3 032 |
|
| 50 662 | 16 534 | 16 792 | 316191 |
| 6 418 | _ | _ | 6 206 | 20 860 | — | — | 88 041 |
— | 29 987 | 2 281 | 135 | 5 519 | 56 734 | 14 035 | — | 231 961 |
|
| 489 | 444 | _ | 1373 | 3 508 | _ | 4 881 |
_ | _ | 820 | 2 693 | — | 25 873 | 6 426 | 1780 | 67 377 |
|
|
| _ | — | 2 545 | — | — | 2 545 |
96 | — | 178 | — | — | 23 863 | 14 235 | 8 500 | 46 598 |
96 | 65 385 | 6800 | 3272 | 11 725 | 181910 | 54 788 | 27 072 | 757 594 |
2 644 | 26 214 | 8 095 | 497 |
| 66 240 | 21 646 | 7 852 | 783 568 |
| 25 800 | _ | — | — | 42 050 | 14 820 | 7 200 | 193 652 |
_ |
| _ | _ | — | 2 500 | — | — | 102 609 |
18 577 | 30 824 | 2 204 | 1 352 | 500 | 63 312 | 21 834 | 6 500 | 160 290 |
| 19 725 | 323 | — | 1006 | 30 968 | 11583 | 4 500 | 168 798 |
6 997 | 479 | 7 704 | 1711 | — | 42 986 | 18 144 | 8 254 | 225 563 |
|
|
|
| _ | 580 | 6 594 | 4 490 | 34 701 |
13 092 | _ | 552 | — | — | 20 226 | 5 526 | 2 772 | 30 890 |
13 092 | _ | 1471 | 225 | — | 22 758 | 5 526 | 2 772 | 68197 |
25 002 | _ | 71 | — | — | 58 257 | 17 569 | 9 000 | 141986 |
4 280 | 662 | 2 361 | 2 239 | — | 13 517 | 1 622 | 2 500 | 38178 |
| 313 | 254 | 332 | — | 7 527 | 3 720 | 1 500 | 20 642 |
692 | 54 551 | 3 467 | 10 573 | — | 93 316 | 29 865 | 16 200 | 186346 |
| 1739 | — | — | 11 939 | — | 4 400 | 16 339 | |
6 420 | 6 580 | 1627 | 1383 | — | 21016 | 14 700 | 5 900 | 42 336 |
31108 | 4 248 | 6198 | 2 527 | 938 | 63 861 | 22 664 | 5 178 | 91998 |
| 207 | 3 332 | — | 15 059 | 15 720 | 7 500 | 38 279 | |
_ | _ | — | — | — | 9 000 | 4 500 | 4 500 | 18 000 |
320
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Markvärdentredningen9............. |
| 39 | 31 | _ | 5 360 | 1150 |
Stadsdomstolsutredningen10............ | — | — | 33 | — | — | — |
1955 års domarutredning ............ | — | — | 34 | — | 2 095 | 1000 |
Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställ-ning.................... | _ | — | 35 | _ | 6 084 | — |
Sakkunnig för utredning om skyddsföreningarna . . | — | — | 36 | — | — | — |
Utredning ang. upplysningsverksamhet vid folkomröst-ningar .................... | — | _ | 37 | — | — | — |
Utredning ang. processtiden i brottmål...... | — | — | 38 | — | — | — |
1955 års valutredning4............. | — | — | 39 | — | — | — |
Sakknnniga för översyn av fångvårdsstyrelsens orga-nisation och arbetsförhållanden......... | — | — | 40 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Straifrättskommittén............... | 1 |
|
| 1460 209 601 922 | 125 720 9 740 | 120899 |
Säkerhetsanstaltsutredningen........... | 4 | — | — | 78 846 | — | 1200 |
1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning . . | 15 | 2 | — | 209 786 | — | 4 945 |
Utredning rörande förmyndarkontrollen i Stockholm | 17 | 3 | __ | 74 461 | 540 | 2161 |
Sakkunnig för utredning rörande instansordningen | 20 | 4 | _ | 68 286 | 868 | _ |
Utredning om sinnesundersökning i brottmål4 . . . | 27 | 6 | — | — | 766 | 950 |
Skvddskonsulentutredningen........... | 30 | 7 | — | 4 088 | 450 | |
Summa kr. 1). Under budgetåret 1951/55 bestridda kostna-der för sakkunniga bitrBden inom Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
|
|
| 1 037 389 21670 | 12364 500 | 9256 1200 |
Professorn I. Agge............... | — | — | — | — | 410 | — |
Justitierådet K. Beckman............ | — | — | _ | — | — | — |
Lagbyråchefen P. Bergsten............ | — | — | — | — | — | — |
Revisionssekreteraren J. Björling......... | — | — | — | — | 300 | _ |
Psykologen D. Blomberg............. | — | — | — | — | 90 | — |
Professorn G. Boalt............... | — | — | — | — | 210 | — |
Byggnadsrådet H. Brnnnberg........... | — | — | — | _ | 300 | — |
Häradshövdingen G. Carlesjö........... | — | — | — | — | — | — |
Justitierådet S. Edling.............. | — | — | — | — | 500 | — |
Riksmarskalken Ekeberg............. | — | — | — | _ | 4 000 | — |
Socionomen Kerstin Elmhorn........... | — | — | — | — | 2189 | — |
Revisionssekreteraren Sara Kalk......... | — | — | — | — | 1840 | _ |
Borgmästaren A. Fallenius............ | — | _ | _ | _ | 20 862 | _ |
Byrådirektören S. Grotb............. | — | — | — | _ | — | _ |
Hovrättsrådet H. Ilenkow............ | — | — | — | _ | 1380 | _ |
Hovrättsassessorn B. Hjern ........... | — | — | — | — | 13 328 | _ |
Hovrättsassessorn C. Holmberg.......... | — | — | — | — | 2 890 | — |
Fil. lic. C.-G. Jansson.............. | — | — | _ | _ | _ | _ |
Laboratorn B. Jonsson.............. | — | — | _ | — | 125 | _ |
Chefläkaren G. Jonsson............. | — | _ | _ | — | 210 | _ |
Revisionssekreteraren L. af Klintberg....... | — | _ | _ | _ | 1440 | _ |
Fil. lic. Anna-Lisa Kälvesten .......... | — | _ | _ | _ | 200 |
|
Förste expeditionsvakten E. Lagheim....... | — | — | — | — | 100 | — |
Fil. kand. Ulla Larson............. | — | — | — | — | 15 410 | — |
Kommittékostnader: J ustitiedepartementet
321
1 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
7 312 | 8 505 | 2169 | 3 016 |
| 27 512 | 27 829 | 15000 | 70 341 |
— | — | 391 | — | — | 391 | — | 6 000 | 6 391 |
336 | — | 1271 | 543 | — | 5 245 | 15 595 | 6 696 | 27 536 |
— | — | — | — | — | 6 084 | 14 251 | 8080 | 28 415 |
— | — | — | — | — | — | 5 524 | 3 000 | 8 524 |
— | — | — | — | — | — | 1500 | 25 000 | 26 500 |
— | — | — | — | — | — | — | 1000 | 1000 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 500 | 2 500 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 953 | 2 953 |
129552 | 177 901 | 40104 | 27 730 | 2 438 | 624344 | 280 732 | 171247 | 2536 532 |
|
| 9 635 |
|
| 19 375 |
|
|
|
663 | — | 317 | — | — | 2180 | _ | — | _ |
— | 578 | 1221 | 102 | 2139 | 8985 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 2 701 | — | — | 1 |
182 | _ | 142 | _ | 2 634 | 3 826 | _ |
|
|
314 | — | 243 | 361 | — | 1684 | — | — |
|
— | — |
| — | — | 1 400 | — | — | — |
1159 | 578 | 11558 | 463 | 4 773 | 40151 |
|
|
|
|
| 761 | 248 |
| 2 709 | 988 |
|
|
— | — | — | — | — | 410 | 200 | — | — |
— | — | — | — | — | — | 500 | — | _ |
— | — | 346 | — | — | 300 90 | 346 | — | — |
— | — | — | — | — | 160 | _ | z | |
— | — | — | — | — | 210 300 500 4 000 | 200 | — | — |
— | — | — | — | — | 200 | — | — | |
_ | _ | — | _ | — | 2 000 | _ |
| |
— | — | — | — | — | 2189 | 1 200 | — | _ |
12 588 | — | — | — | — | 14 428 | — | — | _ |
— | — | 5 427 | — | — | 26 289 | 1 734 | — | — |
9 108 | _ | _ | _ | _ | 10 488 | _ |
| |
5 320 | — | — | — | — | 18 648 | 70 | — | _ |
20 785 | — | — | — | — | 23 675 | 7 239 | — | _ |
— | — | — | — | — | — | 500 | — | — |
— | — | — | — | — | 125 | — | — | _ |
— | — | — | _ | — | 210 | 200 | _ | _ |
1557 | — | 375 | — | i | 3 372 | 200 | — | — |
— | — | 147 | — | — | 100 | 5 372 | _ | _ |
21 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml.
Rlkadaggberättelsen.
322
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 8 | 4 | 6 | 6 | 7 |
Jnr. kand. K.-Å. Lundin............. | _ | _ | _ | _ | 325 | _ |
Förste kanslisekreteraren E. Magnander....... | — | — | — | — | 6 000 | — |
Byråchefen 0. Melén.............. | — | — | — | — | — | — |
Tingsnotarien 0. Nordstrand........... | — | — | — | — | 200 | — |
Skyddskonsulenten B. Nyblom.......... | — | — | — | — | — | — |
Hovrättsassessorn S. Petterson.......... | — | — | — | — | 14 450 | — |
Aktuarien S. Rengby.............. | — | — | — | — | 800 | — |
Lagbyråchefen S. Rudholm............ | — | — | — | — | 1130 | — |
Dr jnris G. Simson............... | — | — | — | — | 17 700 | — |
Borgmästaren B. Widegren............ | — | — | — | — | 295 | — |
Professorn E. Wolff............... | — | — | — | — | 125 | — |
Justitiedepartementets expensmedel........ | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 21670 | 107 309 | 1200 |
1 Kostnaderna bestridas från andra och sjätte hnvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
2 | > | > | > | » | > | tionde | > | > | > | > |
|
3 | > | > | > | > | > | femte | > | > | > | » |
|
4 | > | > | > | > | > | elfte | > | > | > | > |
|
B | > | > | > | > | > | åttonde | > | > | > | > |
|
6 | > | > | > | > | > | nionde | > | > | > | > |
|
7 » > > » , femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel
8 > > > > , nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
9 > » > > , femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
10 > > med två tredjedelar från andra och med en tredjedel från elfte huvud
11
Ett belopp å 65 000 kr., som tillgodoförts byggnadsstyrelsen till bestridande av kostnader i
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
323
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | — | — | — | — | 325 6 000 | 2 000 | — | — |
— | _ | _ | — | — | 200 | 1471 | — | — |
4 422 | ___ |
| ____ | — | 18 872 | 100 56 | — | — |
— | — | — | — | — | 800 | 200 | — | _ |
8836 | — | 329 | — | — | 10 295 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 17 700 | 6 200 | _ | _ |
1505 | — | — | — | — | 1800 | — | — | — |
— | — | — | — | 16 000 | 16 000 | — | — | — |
64121 | — | 7 385 | 248 | 16000 | 195 717 | 31536 | — | — |
vartdera anslaget
från vartdera anslaget,
tredjedel från vartdera anslaget.
> » > > .
titlarnas kommittéanslag.
samband med utredningsarbete för fängvårdsbyggnadsntredningens räkning, bar återlevererats.
324
Riksdaqsberåttclsen
Utrikes''
1 | 2 1 | s 1 | 4 | 5 1 | 6 1 | 7 1 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
Kommitténs benämning | 1954 | 1955 | 1956 | t. o. m. | Arvoden 1 | |
| Leda- möter | Sekr., | | ||||
B. Kommittéer gom fortsätta sin verksamhet Understödsnämnden för ryssiandssvenskar..... | 1 | 1 | 1 | 65 477 | 2 550 | 3 600 |
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks-och sjöfartsärenden.............. | 2 | 2 | 2 | 4 709 | 378 | 180 |
Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt | 3 | 3 | 3 | _ | _ | _ |
Utrikesdepartementets rådgivande beredning för vissa | 4 | 4 | 4 | 187 | _ | _ |
Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kom-mittén för friare samfärdsel m. m........ | 5 | 5 | 5 | _ | _ | _ |
Sakkunniga i frågan om en eventuell revision av FN-stadgan................... | _ | _ | 6 | _ | _ | __ |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret Utrikesförvaltningens lönenämnd......... |
|
|
| 70 373 | 2 928 | 3 780 |
Utrikesdepartementets möbleringsråd....... | — | — | — | — | — | — |
Utrikesdepartementets understödsnämnd...... | — | — | — | — | — | — |
Departementets andel i kostnader för utredning av |
|
|
|
|
|
|
Departementets andel i kostnad för utredning rörande |
|
|
|
|
| _ |
Ersättning till följande personer för biträde inom ut-rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag beskickningsrådet U. G. L. Barck-Holst..... |
|
|
|
|
|
|
beskickningsrådet C. C. Carbonnier....... | — | — | — | — | — | — |
t. f. förste sekreteraren C.-G. W. Crafoord .... | — | — | — | — | — | — |
e. o. intendenten B. L. I. V. Diurhuus-Gundersen | — | — | — | — |
| — |
legationsrådet E. S. Hellstedt.......... | — | — | — | — | — | — |
e. o. intendenten B. U. Lagercrantz....... | — | — | — | — | — | — |
intendenten C. D. Moselins........... | — | — | — | — | — | — |
kanslirådet R. E. Moberg........... | — | — | — | — | — | — |
förste sekreteraren N. F. Persson........ | — | — | — | — | — | — |
förste revisorn C.-E. Westberg......... | — | — | — | — | — | — |
byråchefen F. H. Ärnfast........... | — | — | — | — | — | 1 - |
Summa kr. |
|
|
| — | — | _ |
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
325
departementet
8 | 9 | 10 | U | 1 12 | 13 | [ 14 | 1 15 | 16 |
D t g i f t e | r |
|
|
|
|
| ||
V» 1954—1"It 1955 | lh—>*Vu 1955 | Beräknad | ||||||
Ersättning för | Resekostnadser- | Övriga ut-gifter (tryck- |
|
|
| totalkostnad | ||
mistade avlönings- | ersättningar och |
| Verk- | Beräk- | t. o. m. 31 hi | |||
|
|
|
| ningskostna-der, hyTor, | Samma | ställda | nade nt- | kol. 5, 13, 14 |
Leda- mOter |
|
| Sekr., | utgifter | gifter | och 15) | ||
experter | Leda- möter | skrivmate-rialier m. m.) |
| 7i-8,/io |
| |||
|
|
|
| 33 | 6183 | 2 009 | 1000 | 74 669 |
— | — | — | — | 226 | 784 - ■ | 1294 — | - | 6 787 187 4195 |
— | — | — | — | 16 | 16 | 4179 | — | |
|
|
|
| 275 | 6983 | 7 482 | 1000 | 85838 |
— | — | — | — | — | 1759 587 | — | _ | ~ |
|
|
|
|
| 6191 |
|
|
|
— |
| — | — | — | 1057 15 350 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 7 968 1120 | — | — | — |
— | — | _ | — | — | 1074 1200 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 3 680 |
| — | — |
— | — | — | — | — | — | — | _ | |
— | — | — | — | — | 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 450 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 300 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 47 536 | | — | — |
326
Riksday sberättelsen
Försvars -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| Kommitténs |
| ||||
|
|
| ||||
berättelsen | ||||||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1954 | 1955 | 1956 | so/« 1954 |
|
|
|
|
|
|
|
| Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksam* |
|
|
|
|
|
|
het under 1955* |
|
|
|
|
|
|
Biltraktorntredningen*............ | 11 | 4 | 1 | 84 458 | 636 | — |
1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning | — | 12 | 2 | — | 1200 | 4 730 |
förvaltningen............... Nämnden för visssa frågor rörande övertalig per- | — | 13 | 3 | 2 295 | 8 402 | 19 561 |
aonal vid Stockholms tygstation m. m. ... | — | — | 4 | — | — | — |
Snmma kr. |
|
|
| 86 753 | 10 238 | 24291 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verk* |
|
|
|
|
|
|
samhet vid ingången av 1956* |
|
|
|
|
|
|
Försvarets arkivkommitté.......... Sakkunniga för översyn av inakrivningsförord- | 12 | 5 | 5 | 31 936 | — | — |
ningen m. m................ | 13 | 6 | 6 | 34 224 | 1976 | 3 390 |
1952 års värnpliktsntredning......... | 14 | 7 | 7 | 118 128 | 3510 | 4 884 |
1953 års örlogsvarvsutredning........ Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsan- | 15 | 8 | 8 | 28 817 | 8 764 | 3 450 |
läggningar inom försvaret......... Utredning rörande försvarets titelredovisningssys- | 16 | 9 | 9 | 30 457 | 2 852 | 1880 |
tem .................. | — | 10 | 10 | 1540 | 2 574 | 2 340 |
Försvarets fastighetsnämnd......... | — | 11 | 11 | 1634 | 8 820 | 7 880 |
1954 års befålsutredning........... 1954 års utredning rörande totalförsvarets perso- | — | 14 | 12 | — | 540 | 610 |
nalbehov................. | — | — | 13 | — | 2 306 | 1335 |
1954 års värnpliktsavlöningsntredning..... 1954 års utredning angående vissa personalkårer | — | — | 14 15 | — | 1576 | 1 720 |
inom försvaret.............. | — | — | — | — | — | |
1955 års försvarsberedning.......... | — | — | 16 | — | — | — |
Snmma kr. |
|
| 246 736 | 32 918 | 27 489 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
327
departementet
1 8 | 1 9 | l i» | 1 H | 1 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
|
| Beräknad |
| Vt 1954- | -“/• 1955 |
|
|
| Vt—1”/is 1955 | ||
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga ut-gifter | Summa | Verk- ställda utg. Vt—s,/io | Beräk-nade utg. Vu- 8I/l! | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | |||||
|
| 37 |
|
| 673 |
| 65 | 85196 |
6 452 | 13 433 | 457 | 3 235 | 376 | 29 883 | — | — | 29 883 |
13 473 | 21 489 | 580 | 387 | 1000 | 64 892 | 6 891 | 2 800 | 76 878 |
— | — | — | — | — | — | 7 290 | — | 7 290 |
19925 | 34 922 | 1074 | 3622 | 1376 | 95448 | 14181 | 2 865 | 199247 |
|
|
|
|
|
|
|
| 31936 |
_ | _ | _ | ___ | _ | 5 366 | 2 256 | 2000 | 43 846 |
— | 6146 | 55 | 2 596 | — | 17 191 | 7 219 | 3 500 | 146 038 |
— | — | 24 139 | 3 798 | 4 649 | 44 800 | 9 830 | 7 000 | 90 447 |
14 591 | — | 389 | — | — | 19 712 | 1390 | 1000 | 52 559 |
__ | 4 977 | _ | _ | _ | 9 891 | 1107 | 1 200 | 13 738 |
952 | — | 4 792 | 1933 | — | 24 377 | 3 753 | 3 000 | 32 764 |
~ | 32 097 | — | — | — | 33 247 | 15 898 | 7 500 | 56 645 |
| _ | 1443 | _ | _ | 5 084 | 2 015 | 1200 | 8 299 |
— | — | — | — | 210 | 3 506 | 450 | 2 000 | 5 956 |
82 |
| _ | _ | __ | 82 | 3 245 | 7 000 | 10 327 |
— | — | — | — | — | - | 8819 | 6 400 | 15 219 |
15025 | 48220 | !10 818 | 8827 | 4 859 | 163 256 | 55982 | 41800 | 507 774 |
328
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 1955 Befälsutredningen1 2 ............. | 5 |
|
| 273 844 |
| 900 |
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö-sande vid vissa truppförband1....... | 10 | 1 |
| 13 951 | 1260 | 450 |
Utredning angående organisation m. m. vid | — | 3 | _ | _ | 480 | 250 |
Summa kr. 1). Av kommittéanslaget under budgetåret Föredraganden av ärenden ang. vapenfria värn-pliktiga m. m., häradshövdingen F. K. I. |
|
|
| 287 795 | 1740 | 1600 |
Visst propositionsarbete inom försvarsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
Skaderegleringsnämnden........... | — | — | — | — | — | — |
Försvarets skolnämnd............ | — | — | — | — | — | — |
Militärindelningskommittén.......... | — | — | — | — | — | — |
Fortsatt utredning rörande den lokala och regio-nala fastighetsförvaltningen inom försvaret . | __ | _ | _ |
|
| _ |
Vissa andra utredningsuppdrag........ | — | — | — | — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| — | — | — |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
2 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
3 Kostnaderna bestridas från reservationsanslaget 1946/47 IV. C. 41. Armén: Anskaffande av
4 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
329
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
| 1500 |
| 2 400 |
|
| 276 244 |
| — | — | — | — 7504 | 960 | — | — | 14 911 |
314 | — | — | — | — | 1044 | — | — | 1044 |
314 |
|
| 1500 | - 7504 | 4404 | _ | _ | 292199 |
|
|
|
|
| 28 353 |
|
|
|
| _ | _ | _ | _ | 2 909 | _ | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 13 135 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 4 289 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 10 322 | — | — | — |
| _ | _ | _ | _ | 4 377 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 53144 | — | — | — |
— | | | — | — | — | 116 529 | — | — | - |
nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
tygmateriel, delposten till Kungl. Maj:ts disposition.
330
Riksdagsberättelsen
Social -
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 1 5 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1954 | 1955 | 1956 | "/• 1954 |
|
|
|
|
|
|
|
| Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19551 |
|
|
|
|
|
|
1949 års arbetskraftsutredning.......... | 9 | 10 | _ | 153 972 | 10 440 | 8090 |
1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen . . | 13 | 13 | — | 92 136 | 9 266 | 9 335 |
1952 års åldringsvårdsntredning......... | 15 | 15 | — | 88146 | 4 583 | 7 420 |
Utredning av frågan om införande av ett kreditgaranti- |
|
|
|
|
|
|
system på bostadsområdet........... | 16 | 16 | — | — | — | _ |
Arbetarskyddsntredningen............ | 19 | 17 | — | 21 711 | 2 543 | 3 650 |
Utredningen angående sjukförsäkrings- och yrkes- |
|
|
|
|
|
|
skadestatistiken m. m............. | — | 19 | — | 11869 | 6174 | 5 660 |
Utredning angående vissa frågor rörande bidrag och |
|
|
|
|
|
|
lån för anordnande av allmänna samlingslokaler |
|
|
|
|
|
|
m. m................... | — | 24 | — | — | 950 | — |
Summa kr. |
|
|
| 367 834 | 33956 | 34155 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1956'' |
|
|
|
|
|
|
Arbetstidsutredningen.............. | 5 | 6 | 8 | 397 420 | 3312 | 4 500 |
1947 års byggnadsmaterialutredning........ | 6 | 7 | 9 | 292 966 | 332 | 1 200 |
Bostadskollektiva kommittén........... | 7 | 8 | 10 | 313 364 | 13 435 | 11315 |
Allmänna statsbidragsutredningen2........ | 8 | 9 | 11 | 64 498 | 6 108 | 13165 |
Kommittén för social upplysningsfilm3...... | 10 | 11 | 12 |
|
|
|
Barnavårdskommittén........... | 12 | 12 | 13 | 183 812 | 9 347 | 17 560 |
Socialförsäkringsutredningen........ | 14 | 14 | 14 | 157 523 | 5 670 | 490 |
1954 års Ö-utredning............ | — | 18 | 15 |
| 2 097 | 3013 |
1954 års zigenarutredning........... | — | 20 | 16 | 208 | 4 232 | 4 850 |
Nämnden för omplacering av personal hos riksförsäk- |
|
|
|
|
|
|
ringsanstalten m. m.............. | — | 21 | 17 | _ | 2 408 | 1150 |
Utredningen om kortare arbetstid......... | _ | 22 | 18 | _ | 1004 | 2 580 |
1954 års familj eutrednin g........... | — | 23 | 19 | _ | 20 000 | 6 990 |
Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpassning | — | — | 20 | _ | 2 232 | 120 |
Familjerådgivningskommittén4......... | _ | _ | 21 | _ |
| 300 |
Utredning angående inrättandet av ett centralt före- |
|
|
|
|
|
|
tagsregister6............. | _ | _ | 22 | _ | _ | 350 |
Utredning angående det administrativa handhavandet |
|
|
|
|
|
|
av tillsynen över vissa understödsföreningar m. m. | — | — | 23 | — | — | — |
Summa kr. |
| |l 409 791 | 70177 | | 67 583 |
Kommittékostnader: Socialdepartementet
331
departementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 ! | 14 | | 16 | 16 |
U t g ] | f t e | r |
|
|
|
|
| |
| »/i 1954 | —>0/« 1955 |
|
| ‘/i-sl/n 1955 | Beräknad | ||
Ersättning för | Rese- och | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. | t. o. m. S1/ii 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| 1h—8l/to | Vll—1>''/H | |
— | 36 058 8 736 | 2 940 | 317 2 584 | — | 57 845 | 29 066 | 12000 | 252 883 |
— | 24 672 | 2 316 | 2 200 | — | 35 381 | 14 717 | 500 6 000 | 500 |
16 971 | 20 588 | — | — | — | 49 393 | 4 035 | — | 65 297 |
1620 |
| _ | _ | _ | 2 570 | 5 490 | 300 | 8360 |
18591 | 110 945 | 6181 | 5101 | — | 208929 | 99 698 | 44512 | 720973 |
1076 624 | 25 306 16 993 | 4 267 | 366 915 1101 | 13 356 16 785 | 47 550 | 14 030 373 | 4 260 3 000 7 000 | 463 260 |
3 202 z | 65 358 3 945 | 5398 1849 6 774 2 364 | 9 500 2 203 3 525 | 3158 | 110 365 | 60 502 6 812 | 20 000 3 000 | 374 679 |
1 1 1 1 i | 2 273 6 380 1 496 | 242 281 270 | 180 | — | 3 558 6 099 2 802 | 1835 3 010 5 254 | 900 6 800 5 500 | 6 293 |
— | 1663 | — | — | — | 2 013 | 7816 | 1000 | 10 829 |
_ | _ | — | — | — | — | — | 2 500 | 2 500 |
5169 | 159314 | 21445 | 17 972 | 88299 | 874 959 | 188208 | 78 460 | 1996 418 |
332
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Ungdomsvårdsskoleutredningen.......... | 11 | 1 | _ | 177 461 | 1080 | 500 |
Töreutredningen............. | 17 | 2 | — | 28155 | 811 | 1681 |
Utredning i fråga om ersättning för sjukvård utom |
|
|
|
| ||
riket............ | — | 4 | — | 1920 | 1 710 | 1775 |
Utredning om översyn av föreliggande förslag rö- |
|
|
|
| ||
rande sjömännens sjukförsäkring....... | — | 5 | — | — | 500 | 985 |
Summa kr. |
|
|
| 207 536 | 4101 | 4 941 |
D. Av kommittéanslaget limler budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1954/55 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
| * |
biträden inom departementet in. in. |
|
|
|
|
|
|
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar . . . | — | _ | _ | 3 312 | 1705 | 200 |
Utredningar rörande |
|
|
|
| ||
saneringsplaner m. m............• . | — | — | — | 35 674 | 730 |
|
yrkesutbildningen vid Johannisbergs yrkesskola | — | — | — | 1871 | 500 | _ 1 |
vissa arbetsmarknadsfrågor inom skogsbruket m. m. | — | — | — | 19 435 |
| 2 765 |
näringslivet och befolkningsutvecklingen å lands- |
|
|
|
|
| |
bygden i Bohuslän6.............. | — | _ | _ | _ | _ | 1100 |
Sakkunniga inom riksförsäkringsanstalten vid förbe- |
|
|
|
|
| |
redelsearbetet för sjukförsäkringslagens ikraftträ- |
|
|
|
|
|
|
dande ............... | — | — | — | _ | 4 410 |
|
Socialdepartementets expensmedel . . . | — | — | — | _ |
| _ |
1 Ersättning till följande personer: |
|
|
|
|
|
|
kontorsföreståndaren I. Bengtsson....... | — | — | — | _ | 9 011 | _ |
byråchefen R. Broberg........ | — | — | — | _ | 5100 |
|
hovrättsassessorn L. M. Granqvist . . | — | — | — | — | 3 600 | _ |
amanuensen S. Xruse........ | — | — | _ | _ | 600 |
|
försäkringsrådet A. Lundberg ... |
|
|
| _ | 5 400 |
|
kanslirådet B. Olsson....... | — | _ | _ | _ | 14 682 |
|
kammarrättsfiskal S. Wernlund....... | — | — | — | — | 15 169 | - 1 |
Summa kr. 1 | | | | | I | 60 292 | 60907 | 4075 j |
’ Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
> » jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1949 från femte, åttonde,
> » med andra medel än kommittéanslaget.
» > från femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
* ’ > > > sjunde > > > > »
> > med hälften från femte, en fjärdedel från nionde och en fjärdedel från
Kommitté kostnader: Socialdepartementet
333
8 | 9 | 10 | u | | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
|
|
| 1900 | 3 480 |
|
| 180 941 |
105 | — | 1472 | 3 613 | 757 | 8 439 | — | — | 36 594 |
— | — | 154 | 725 | — | 4 364 | — | — | 6 284 |
_ | 5 288 | — | — | — | 6 773 | — | — | 6 773 |
105 | 5288 | 1626 | 4338 | 2 657 | 23056 |
|
| 230 592 |
|
| 144 |
| 1000 | 3049 |
|
|
|
2376 | __ | 1642 | _ | 17 159 | 21907 | — | . — | — |
| _ | — | — | — | 500 | — | — | — |
— | — | — | 468 | — | 3 233 | — | — | — |
— | 4 975 | — | 172 | — | 6 257 | — | — | — |
|
| 2 219 |
|
| 6 629 | ___ | _ | — |
— | — | — | — | 61000 | 61000 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 9011 | — | — | — |
30234 | — | — | — | — | 35 334 | — | — | — |
26 184 | — | — | — | — | 29 784 | — | — | — |
| _ | _ | — | — | 600 | — | — | — |
23 886 | — | — |
| — | 29 286 | — | — • | — |
| _ | _ |
| — | 14 682 | — | — | — |
11997 | — | — |
| — | 27 166 | — | — | — |
94677 | 4975 | 4 005 | 640 | 79159 | 248 438 | — | — | — |
nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel från vartdera anslaget.
vartdera anslaget.
> >
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag.
334
Riksdaqsberättelsen
Kommunikations -
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
| ||||
| berättelsen |
|
| |||
Kommitténs benämning | 1954 | 1955 | 1956 | t. o. m. | Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Elkraftutredningen av år 1943 .... Kommitté för nordiska trafiknykterhetsförhandlingar | 7 | 4 15 | 1 2 | 833 677 | 10 963 | 140145 |
Summa kr. |
|
|
| 834680 | 12187 | 40665 |
B. Kommittéer som fortsätta siu verksamhet |
|
|
|
|
|
|
1943 års järnvägskommitté1...... 1948 års järnvägstaxekommitté1..... Busslinjeutredningen...... Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949® . . . • Utredningen angående revision av tillämpningskungörel- sen till luftfartsförordningen........ 1951 års byggnadsutredning......... Hamnbidragsutredningen..... 1953 års trafikutredning .... 1953 års trafiksäkerhetsutredning3 .... Statens byggnadsbesparingsutredning4 1954 års kommitté rörande vägbroar1..... Svenska öresundsdelegationen1....... Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält Norrländska vattenkraftutredningen6....... Utredningen om städernas väghållning .... Iuduktionsstörningssakkunniga6 . . . Svenska ledamöterna av isländsk-skandinaviska trafik-kommittén 7........ | 8 9 10 11 12 13 15 16 17 18 | 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 17 18 | 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 23 24 | 188 687 18 858 3 271 | 1647 1990 5 359 1510 280 3 834 3 559 734 | 690 11412 3150 3 410 7 290 2 860 6 910 4 000 22 017 13 200 53 524 650 |
Summa kr. | I | | | 1 | 616634 | 66277 | | 129113 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
335
departementet
! 8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 16 | 16 |
|
| U t | g i f | ter |
|
|
|
|
| V» 1954 | —80/„ 1955 |
|
| */7—sl/i2 1955 | Beräknad | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
| bU LitlKUBlIlttU |
Ersättning för | Rese- och | Snmma | Verkställ-da utg. | Beräknade ntg. | t. o. m. “/« 14 och 15) | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv- |
| Vj—3,/m | 1/n—31/>« | |
experter | materialier |
|
|
|
| |||
1604 |
| 1368 | 354 | 16126 | 70 560 | 8 271 | 5 000 | 917 508 |
— | — | 299 | 279 | 172 | 2 494 | — | — | 3 497 |
1604 |
| 1667 | 638 | 16298 | 78 054 | 8271 | 5 000 | 921 005 |
| 747 | 145 | 65 |
| 3 294 | 241 | 500 | 192 722 |
_ | 17 213 | 2 236 | 888 | 629 | 34 368 | 15 071 | 6 000 | 169 189 |
3 019 | 18 706 | 9 768 | — | 1000 | 41002 | 1226 | 600 | 141 325 |
|
| — | — | — | 15 000 | 5 000 | 2500 | 100 483 |
— | 3 383 | — | — | 2 000 | 10 303 | 1100 | 1500 | 31 761 |
|
|
|
| _ | 280 | 940 | 100 | 4 591 |
2 674 | 15 756 | 1632 | 4 087 | — | 35 273 | 16 262 | 6 718 | 93 927 |
694 |
| 1 168 | 859 | — | 7 615 | 1864 | 2 500 | 16134 |
| 366 | 3115 | 518 | 1 000 | 15 468 | 6 502 | 11500 | 57 278 |
_ | 21930 | 1 106 | 2 467 | 35169 | 69 802 | 11 785 | 8000 | 121 779 |
_ | 677 | 10 | 138 | 5 000 | 53042 | 18 613 | 10 675 | 99 984 |
_ |
| 2 297 | _ | 199 | 15 696 | 6212 | 4 500 | 27 777 |
_ | 2 033 | 1 167 | 11741 | 3 873 | 73 072 | 51587 | 9 000 | 134 395 |
|
| _ | _ | — | 650 | 600 | 1000 | 2 250 |
|
| _ | _ | _ | — | 5 836 | 500 | 6 336 |
|
| _ | _ | _ | _ | — | 1300 | 1 300 |
|
| _ | _ | _ | _ | — | 900 | 900 |
|
| _ | _ | _ | — | — | 1500 | 1500 |
— | — | — | — | — | — | 136 | 700 | 836 |
_ | _ | — | — | — | — | — | 2 720 | 2 720 |
6887 | 80811 | 22644 | 20 763 | 48870 | 874 865 | 142975 | 72 718 | 1 207 187 |
336
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat siu verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1955 |
|
|
|
|
|
|
1954 års kommitté för utredning om högertrafik . . | — | 2 | — | 12 155 | 4334 | 4 860 |
Samma kr. |
|
|
| 12155 | 4334 | 4860 |
D. Av kommittéanslaget nnder budgetåret 1954/ 1 1955 bestridda kostnader för sakkunniga biträ- |
|
|
|
|
|
|
den inom depurtementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid |
|
|
|
|
|
|
utarbetande av förslag till reviderade anvisningar | _ |
|
| 9 517 | 1070 |
|
Dr. jur. W. Walensky.......... | — | — | — | _ | 500 | _ |
Fil. lic. H. E. V. Håkansson........... | — | _ | — | _ | 20 769 |
|
Hovrättsrådet A. H. V. Körlof8......... | — | — | — | — | 1472 | — |
Summa kr. |
|
|
| 9 517 | 23811 | — |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides från bommittéanslaget.
3 Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
4 > » > andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
* '' ’ andra, sjätte och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje
*
’ 111 ed en fjärdedel från sjätte huvudtitelns kommittéanslag och tre tjärde
>
» från sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > » andra > sjätte > > > > >
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
337
8 | 9 | 10 | it | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
417 | 3 334 | 1344 | 218 | 7 965 | 22 472 |
|
| 34 627 |
417 | 3334 | 1344 | 218 | 7965 | 22 472 |
|
| 34627 |
|
| 4 881 |
|
| 5 951 |
|
| 15 468 |
— | — | — | — | — • | 500 | — | — | 500 |
— | — | — | — | — | 20 769 | — | — | 20 769 |
13734 | — | — | — | 1019 | 16 225 | — | — | 16 225 |
13 734 | — | 4881 | — | 1019 | 43445 | — | — | 52962 |
vartdera anslaget.
kommittéanslag med eu sjundedel från vartdera anslaget,
del från vartdera anslaget,
delar av andra medel,
vartdera anslaget.
> >
22—Bihang titt riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
338
Riksdagiberättelsen
Finans -
1 | 2 | 1 3 | 1 * | B | 6 | 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nnmmer i |
|
|
| ||
Kommitténs benämning | 1954 | 1955 | 1956 | t. o. m. | Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1951 års penningvärdeundersökning1....... | 18 | 13 | 1 | 526 599 | 58 840 | 24 930 |
Utredning om regleringen av riksbankens sedelutgiv-ningsrätt på längre sikt ............ | 20 | 15 | 2 | 7 264 | 4 035 | 1635 |
1952 års kontrollstämpelutredning......... | 25 | 18 | 3 | 23 540 | 4 300 | — |
Utredning rörande den nya skogstaxeringsmetoden . | 27 | 20 | 4 | 18 782 | — | — |
Utredning i frågan om statens inlösen av stamakti-erna i Luossavaara-Kiirnnavaara aktiebolag .... | _ | 28 | 5 | ___ | 10 000 | 12 000 |
1955 års taxeringssakkunniga........... | — | — | 6 | — | — | 740 |
1955 års statsskatterevision........... | — | — | 7 | — | — | — |
Utredning rörande de tekniska möjligheterna för en |
|
| 8 |
|
|
|
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet Svenska kommittén för internationell hjälpverksam-het ..................... | 13 | 11 | 9 | 576185 10 244 | 77175 | 39305 |
1950 års skattelagssakkunniga.......... | 15 | 12 | 10 | 274 443 | 5 400 | 3 020 |
Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings-väsendet ................... | 19 | 14 | 11 | 75 437 | 3 360 | _ |
1952 års kommitté för indirekta skatter...... | 23 | 16 | 12 | 21623 | 4 877 | 4 390 |
1952 års tulltaxekommitté2........... | 24 | 17 | 13 | 94 883 | 11689 | 46 639 |
1952 års tobakshandelsntredning......... | 26 | 19 | 14 | 9 970 | 3 942 | 3 420 |
1953 års utskänkningsvinstkommitté....... | 31 | 21 | 15 | 20 333 | 6 192 | 3 497 |
Utredning angående översyn av lösen- och stämpel-förordningarna ................ | 32 | 22 | 16 | 1530 | 4500 | — |
1953 års utredning rörande de statliga företagsfor-merna.................... | 33 | 23 | 17 | 14 678 | 2 311 | 18 460 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
339
departementet
8 | 1 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| U t | g i t | ter |
|
|
|
|
lb 1954—so/« 1955 | 7i—1“/n 1955 | Beräknad | ||||||
Ersättning för | Rese- | och | Övriga |
| ! |
| totalkostnad | |
mistade avlönings-förmåner | traktamentser-sättningar m. m. | Summa | Verkställ-da utg. | Beräknade utg. Vu—“/n | ||||
| Sekr., |
| Sekr., | 14 och 15) | ||||
möter | experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
|
| 1777 | 523 |
| 24 007 | 110077 | 64 503 | 19 000 | 720179 |
— |
| 380 | — | — | 6 050 | 7 415 | 5100 | 25 829 |
— | — | 834 | — | — | 5134 | — | — | 28 674 |
| “ | — | — |
| — | — | 4 000 | 22 782 |
— | 6 652 | 233 | — | 6 472 | 35 357 | 6611 | _ | 41968 |
— | 4 974 | — | — | — | 5 714 | 17 691 | 15 000 | 38 405 |
|
|
|
|
|
| 16189 | 15 000 | 31189 |
— | — | — | — | — | — | — | 800 | 800 |
| 13 403 | 1970 |
| 30479 | 162 332 | 112 409 | 58900 | 909 826 |
| 14 685 |
|
|
|
|
|
| 10 244 |
1431 | — | — | 10 706 | 35 242 | 8 926 | 5 200 | 323 811 | |
22 779 | — | 94 | — | _ | 26 233 | 9 780 | 5 200 | 116 650 |
— | 2 055 | 1743 | 1020 | 2 000 | 16 085 | 4 015 | 3 000 | 44 723 |
987 | 19 348 | 5 574 | 9 013 | — | 93 2508 | 25 7543 | 7 500 | 221387 |
3 244 | 6 633 | — |
| — | 17 239 | 3 691 | 6 000 | 36 900 |
— | 19 397 | 101 | — | 29 890 | 59 077 | 10 795 | 5 400 | 95 605 |
— | — | — | — | — | 4 500 | 540 | — | 6 570 |
— | 1312 | 2 436 | 719 | — | 25 238 | 13216 | 4 000 | 57132 |
340
Riksdagsberätteisen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1953 års skatteflyktskommitté.......... | 34 | 24 | 18 | 17 331 | 3 389 | 2120 |
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 19531 . . . . | 35 | 25 | 19 | 16 000 | — | — |
1954 års nöjesskatteutredning.......... | — | 26 | 20 | — | 2 496 | 2 070 |
1954 års bryggeriutredning............ | — | 27 | 21 | — | 2 033 | 600 |
1955 års Btaflsntredning............. | — | — | 22 | — | — | 140 |
Fortsatt undersökning angående de automatiska ut-giftsfflrändringarna inom statsverksamheten . . . | _ | — | 23 | _ | — | _ |
Utredning om fullföljdsrätt i taxeringsmål..... | — | — | 24 | — | — | — |
Delegationen för förhandlingar rörande kvarteretKungl. | _ | — | 25 | — | — | — |
1955 års myntverksutredning........... | — | — | 26 | — | — | — |
Utredning angående redogöraransvaret m. m..... | — | — | 27 | — | — | — |
Organisationskommittén för LKAB........ | — | — | 28 | — | — | — |
Förhandlingsdelegationen i fråga om förvaltningen av | __ | _ | 29 | _ | — | _ |
1955 år3 långtidsutredning............ | — | — | 30 | — | — | — |
Stabiliseringsutredningen............ | — | — | 31 | — | — | — |
Kommittén för maskinell databehandling...... | — | — | 32 | — | — | — |
Utredning om förutsättningarna för överenskommelser |
|
| 33 |
|
|
|
Summa kr. C. Kommittéer soin avslutat sin verksamhet Kommittén för motverkande av missbruk vid över-gång till friare spritförsäljning......... | 8 |
|
| 556472 24 994 | 50189 | 84 356 |
1948 års sparbankssakkunniga.......... | 14 | 1 | — | 90 644 | 1204 | 2 790 |
1950 års budgeträttskommitté4.......... | 16 | 2 | — | — | 2550 | 3 850 |
1951 års utredning rörande beskattningen av motor-fordonstrafiken5 ................ | 17 | 3 | _ | 72 216 | 18 | _ |
Utredning om vissa frågor rörande uppbördsväsendet | 21 | 4 | — | — | 700 | — |
Företagsbeskattningskommittén.......... | 22 | 5 | — | 94 266 | 6 970 | 3 740 |
Kommittén för produktionsfrämjande åtgärder . . . | 28 | 6 | — | 29 602 | — | — |
Utredning om åtgärder för främjande av ett alkohol-fritt umgängesliv.............. | 29 | 7 | _ | 18 304 | 4 854 | 1540 |
1954 års utredning om sulfitspritindustriens framtida | — | 9 | _ | _ | 585 | 2 270 |
Utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmpro-duktion ................... | — | 10 | — | — | 400 | — |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret Statens tobaksnämnd.........''..... |
|
|
| 330026 | 17 281 7 745 | 14190 3 300 |
Stabiliseringsnämnden.............. | — | — | — | — | 3 210 | 630 |
Utredningsrådet................. | — | — | — | — | 2100 | — |
Assessorn S. F. von Otter............ | — | — | — | — | — | — |
Sekreteraren K. A. F. Frithiofson......... | — | — | — | — | 300 | — |
Byrådirektören B. N. E. Hasselquist....... | — | — | — | — | 500 | — |
T. f. byrådirektören A. 0. Hillbo......... | — | — | — | — | 400 | — |
Länsassessorn A. Morén............ | — | — | — | — | 2 900 | — |
E. o. hovrättsassessorn S. J. G. Rudholm..... | — | — | — | — | 150 | — |
F. d. kammarrådet H. L. Skoglund........ | — | — | — |
| 36 | — |
Statsdepartementens kassakontor......... | — | — | — | — | — | — |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
341
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 18 | 14 | 15 | 16 |
| 13 626 |
| _ |
| 19135 | 9196 | 5 500 | 51162 |
— | 44 000 | — | — | — | 44 000 | 12 405 | 11000 | 83 405 |
— | 2138 | — | — | — | 6 704 | 3 621 | 1500 | 11 825 |
— | — | 392 | — | — | 3 025 | 102 | 5 000 | 8127 |
— | 391 | — | — | — | 531 | 3 322 | 3 500 | 7 353 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 1780 | 800 | 2 580 |
— | — | — | — | — | — | — | 500 | 500 |
— | __ | _ | z | z | z | 750 | 1200 | 1950 |
— | — | — | — | — | — | — | 4 500 | 4500 |
— | — | — | — | — | — | 2 241 | 15 000 | 17 241 |
— | z | — | _ | _ | z | — | 11000 | n;ooo |
— | — | — | — | — | — | — | 2 000 | 2 000 |
— | — | — | — | — | — | — | 200 | 200 |
_ | _ | — | _ | — | _ | _ | 1000 | 1000 |
28441 | 128 585 | 10340 | 10 752 | 42596 | 850 259 | 110134 | 99000 | 1115865 |
|
|
| 182 |
| 182 |
|
| 25176 |
862 | — | 2192 | — | 9 746 | 16 794 | — | — | 107 438 |
— | — | — | — | 2 463 | 8 863 | — | — | 8863 |
_ | _ | 193 | _ | _ | 211 | _ | _ | 72 427 |
— | — | — | — | — | 700 | — | — | 700 |
— | 3 814 | 2 944 | 829 | 19 754 | 38 051 | — | — | 132 317 |
— | — | — | 80 | — | 80 |
| — | 29 682 |
— | 1028 | 153 | — | — | 7 575 | — | — | 25 879 |
— | — | — | 66 | 5 990 | 8 911 | — | — | 8911 |
351 | — | — | — | — | 751 | — | — | 751 |
1218 | 4 842 | 5 482 | 1157 | 37 953 | 82118 | " |
| 412144 |
|
| 2172 | 221 | 12 000 | 25 438 |
|
|
|
— | 4 in | — | 373 | — | 8 324 2 900 |
| — | — |
— | — | 458 | — | — | — | — | — | |
— | — | — | — | — | — | — | — | |
— |
|
| — | 8 500 | 36 8 500 | — | _ | — |
342
Riksdagsberättelsen
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | e | 1 7 |
Statistiska centralbyråns maskincentral . | — |
|
|
|
|
|
Förste taxeringsrevisorn C.-H. Jönsson . | _ | _ | _ | _ | 40 |
|
Förste taxeringsrevisorn Th. Lindqvist . . . | — | — | — | _ | 32 | _ |
Taxeringsinspektör L. Bruhn...... | _ | — | _ | _ | 32 | _ |
Taxeringsrevisorn K. G. Svensson...... | _ | _ | _ | _ | 92 |
|
Taxeringsrevisorn I. Jönsson . . | __ | _ | _ | _ | 32 |
|
Taxeringsrevisorn E. Sjölin..... | _ | — | _ | _ | 72 | _ |
Landskanslisten H. Hammar . | _ | _ | _ | _ | 52 | _ |
Kanslirådet B. 0. Dillén........ | _ | _ | _ | _ | 750 |
|
Byråassistenten T. Westerberg .... | — | — | — | _ | 450 | _ |
Byråchefen E. Thulin..... | _ | — | _ | _ | 500 |
|
Revisionskommissarien N. R. Detlofsson . | _ | _ | _ | _ | 200 |
|
E. o. kammarrättsfiskalen E. Reuterswärd .... | _ | _ | _ | _ | 100 |
|
Revisionsintendenten S. Lundell . | _ | _ | _ | ___ | 1000 | _ |
Professorn N. E. B. Västhagen..... | — | — | _ | — | 200 | _ |
Ordföranden i näringsfrihetsrådet T. A. Bexelius . . | — | _ | _ | _ | 1027 | _ |
Förste forskningsassistenten K. Wickman . . . | — | — | — | — | 500 | _ |
E. o. byråsekreteraren T. A. Waernerlund . | — | — | _ | _ | 500 | _ |
Byråchefen S. Wilkens........... | _ | _ | _ | _ | 500 | _ |
Statssekreteraren E. Grafström . | _ | _ | _ | _ | 800 |
|
E. o. assessorn N. P. Westerlind....... | _ | _ | _ | _ | 750 |
|
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg . | _ | _ | _ | _ | 30 |
|
Finansdepartementets expensmedel....... | _ | — | _ | — |
| _ |
T. f. kammarrättsfiskalen E. G. Eklund . | — | _ | _ | _ | 22 431 |
|
Länsassessom Axel Morén........ | _ |
| _ | _ | 650 |
|
Kammarrättsassessorn K. W. Ström . | _ | _ | _ | _ | 1240 | _ |
E. o. aktuarien C. B. Edlund........ | — | _ | _ | _ | 1010 | _ |
E. o. hovrättsassessorn S. S. Walberg....... | _ | _ | _ | _ | 3 310 |
|
Kammarrättsrådet N. G. Lindquist....... | — | — | — | — | 350 | _ |
E. o. hovrättsassessorn 0. S. W. Mejegård . . | — | — | — | — | 2 210 | _ |
Pol. mag. K. A. E. Lindbäck . . | — | _ | _ | _ | 3 097 | _ |
Amanuensen L. Kalderén............ |
| _ | _ | _ |
| 1920 |
Amanuensen L. Kalderén | _ | _ |
| _ | 8 302 |
|
Förste kanslisekreteraren I. Eckersten . | _ | _ | _ | _ | 25 728 |
|
E. o. hovrättshovrättsassessorn N. P. Westerlind . . | _ | _ | _ | _ |
| 3 350 |
Assessorn Ä. I. J. Gärdin............ | _ | _ | _ | _ | 3 030 |
|
Förste revisorn K. E. Lindvall.......... | _ | _ | _ | _ | 300 |
|
Byråchefen S. Wilkens......... | — | _ | — | _ |
| 9 308 |
Revisionskommissarien N. R. Detlofsson...... | — | — | — | — | 350 |
|
Summa kr. Angående utredning rörande inrättandet av ett cen-tralt företagsregister se socialdepartementets redo-görelse. Angående potatisindustriutredningen se jordbruksde-partementets redogörelse. Angående 1954 års priskontrollutredning se handels-departementets redogörelse. Angående länsassessom S. V. Svensson se inrikesde-partementets redogörelse. |
|
|
|
| 97 008 | 18508 |
1 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.
» > från sjnnde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
3 Av nämnda summa har nnder tiden ‘/7 1954—30/<s 1955 endast från sjunde huvudtitelns kom*
Kostnaderna bestridas från andra och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» » från sjätte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
Kommittékostnader: Finansdepartementet
343
« 1 | » 1 | 10 | il 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 16 | 16 |
|
|
|
| 2 000 | 2 000 | _ | _ | — |
| _ | _ | _ | — | 40 | — | — | — |
|
|
| _ |
| 32 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 32 | — | — | — |
| _ | _ | — | — | 92 | — | — | — |
| _ | _ | — | — | 32 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 72 | — | — | — |
__ | _ | _ | — | — | 52 | — |
| — |
|
| _ | _ | — | 750 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 450 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 500 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 200 | — | — | — |
| _ | _ | — | — | 100 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 1000 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 200 | — | — | — |
_ | ___ | _ | — | — | 1027 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 500 | — | — | — |
| _ |
| _ | _ | 500 | — | — | — |
| _ | _ | _ | _ | 500 | — | — | — |
| _ |
| _ | _ | 800 | — | — | — |
| _ | __ | _ | — | 750 | — | — | — |
|
|
|
|
| 30 | — | — | — |
|
|
| _ | 30 000 | 30 000 | — | — | — |
|
| _ | _ |
| 22 431 | — | — | — |
2 830 | _ | _. | — | — | 3 480 | — | — | — |
8 630 | _ | — | — | — | 9 870 | — | — | — |
989 | _ | — | — | — | 1999 | — | — | — |
22 872 | _ | — | — | — | 26182 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 350 | — | — | — |
14 884 | __ | _ | — | — | 17 094 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 3 097 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 1920 | — | — | — |
|
| __ | _ | _ | 8 302 | — | — | — |
__ | _ | _ | — | — | 25 728 | — | — | — |
_ | 23 259 | _ | — | — | 26 609 | — | — |
|
20 276 |
| — | — | — | 23 306 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 300 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 9 308 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 350 | — | — | — |
70481 | 27 370 | 2 630 | 594 | 52 500 | 269 091 |
|
|
|
vartdera anslaget. . . , Qi
mittéanslag utbetalats kr. 11248:46 samt efter den 1 juli 19o5 kr. 2 721:81.
vartdera anslaget,
vartdera anslaget.
344
Riksdagsb erått elsen
Ecklesiastik
1 | 2 | 1 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning | 1954 | 1955 | 1956 | t. o. m. | Arvoden | |
| Leda- möter | Sekr., | ||||
Å. Kommittéer som avslutat gin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Handelsutbildningskommittén........... | 7 | 10 | 1 | 374 389 | 4 279 | 6 200 |
Sakkunniga fSr förhandlingar med Stockholms stad och |
|
|
|
| ||
städer och vederbörande tandläkarhögskolor . . . | 12 | 14 | 2 | 29 169 | 280 | 200 |
1951 års skolstyrelseutredning.......... | 18 | 18 | 3 | 216 054 | 7 714 | 11155 |
1951 års kyrkomöteskommitté3.......... | 20 | 20 | 4 | 70 692 | 4 315 | 5484 |
Utredning om utnyttjande av de nya vetenskapliga |
|
|
|
|
|
|
vården av döva barn ............. | 21 | 21 | 5 | 33 504 | 2 394 | 2 310 |
Utredning ang. upprättande i Stockholm av ett in- |
|
|
|
|
|
|
ternationellt meteorologiskt forskningsinstitut . . | 22 | 22 | 6 | 2 439 | 620 | 430 |
Psykologutredningen............... | 32 | 28 | 7 | 36142 | 6 510 | 4110 |
Realskoleutredningen.............. | — | 33 | 8 | _ | 2 453 | 3 710 |
Utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakt .... | _ | 38 | ''9 | _ | 1218 | 1000 |
Lärarhögskolekommittén............. | — | — | 10 | — | 2 547 | 11 718 |
Summa kr. |
|
|
| 762389 | 82830 | 46317 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Chalmerska byggnadskommittén4......... | 5 | 8 | 11 | _ | _ | _ |
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté4 | 6 | 9 | 12 | — | — | — |
Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna6 . . | 8 | 11 | 13 | — | — | — |
1948 års konstutredning............. | 10 | 12 | 14 | 94 895 | 2 256 | 2 660 |
1948 års tekniska skolutredning......... | 11 | 13 | 15 | 97 775 | 13 660 | 5 950 |
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar- |
|
|
|
|
|
|
högskolorna i Stockholm och Malmö....... | 13 | 15 | 16 | 2114 | — | — |
1950 års prästvalskommitté6........... | 15 | 16 | 17 | 68 718 | 4 355 | 4 210 |
1951 års tandläkarkommitté........... | 17 | 17 | 18 | 68 994 | 3 492 | 7 645 |
Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga7 .... | 19 | 19 | 19 | 22 068 | 6 617 | 800 |
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skol- |
|
|
|
|
|
|
. väsendets område............... | 23 | 23 | 20 | 31 541 | 4176 | 1320 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
345
departementet
8 | 9 | 10 | | 11 1 | 12 | 13 | | 14 | | 15 | 16 |
| U | t g i t | ter |
|
|
|
|
|
| Vt 1954- | -9°/« 1955 |
|
|
| Vt*-"1/» 1955 | Beräknad | |
|
|
|
| Övriga |
|
|
|
|
Ersättning för | Resekostnadsersätt- |
|
|
|
| |||
mistade avlönings- | ningar och trakta- | utgifter |
|
|
| 1955 (s:a av | ||
förmåner | menten | m. m. | (trycknings- kostnader, | Summa | ställda | nade | kol. 5, 13, | |
|
|
| Sekr., |
|
| 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | hyror, skriv-materialier |
| Vt-s1/io | •/ii-"/» | ||
| 6185 | 553 | 1523 |
| 18 740 | 17 640 |
| 410 769 |
|
|
|
| — 212 | 459 | _ | _ | 29 628 |
15 377 | 37 803 | 15 670 | 2 630 | — | 90 349 | 15 297 | — | 321 700 |
777 | 27 768 | 6 057 | 318 | 3000 | 47 719 | 15 361 | 1000 | 134 772 |
3 643 | — | 145 | 135 | — | 8 627 | 3122 | — | 45 253 |
|
| 71 | _ | . | 1121 | 966 | _ | 4 526 |
1483 | 9 879 | 8 711 | 1550 | — | 32 243 | 12 054 | — | 80 439 |
| 5119 | 860 | 443 | _ | 12 585 | 6 315 | 11000 | 29 900 |
_ | 3 759 | 495 | 1115 | — | 7 587 | — | — | 7 587 |
— |
| — | — | — | 14 265 | — | — | 14 265 |
21280 | 90513 | 32 562 | 7 714 | 2 979 | 233695 | 70 755 | 12000 | 1078889 |
|
|
| _ | _ | __ | _ | _ | — |
|
|
| _ | _ | _ | _ | — | — |
_ | 18 877 | 2150 | 34 | — | 25 977 | 8 005 | — | 128 877 |
1224 | 1859 | 2 369 | — | — | 25 062 | 20 654 | 2000 | 145 491 |
|
|
| _ | . | _ | _ | _ | 2114 |
1116 | 12 320 | 1423 | 558 | — | 23 982 | 9 418 | 3 000 | 105118 |
|
| _ | 732 | — | 11 869 | — | 2 500 | 83 363 |
_ | — | 659 | 343 | — | 8 419 | 13 136 | — | 43 623 |
1 290 | — | 3 506 | 569 | 2 795 | 13 656 | — | 1000 | 46 197 |
346
liiksdaq sberättelsen
1 | 2 | 3 | t | 5 | 6 | 7 |
Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommissions | 27 | 24 | 21 | 33 108 |
| 840 |
Stiftskansliutredningen............. | 28 | 25 | 22 | 9 009 | 798 | 920 |
Sakkunnig för utarbetande av förslag till vissa änd-ringar i kyrkohandboken ........... | 30 | 26 | 23 | _ | 540 | _ |
Församlingsstyrelsekommittén8.......... | 31 | 27 | 24 | 53 754 | 11165 | 2 480 |
1953 års kyrkomusikersakkunniga........ | 33 | 29 | 25 | 2 820 | 1940 | — |
Biskopsvalskommittén9............. | 34 | 30 | 26 | 10 946 | 600 | 3030 |
1953 års lärarinneutbildningskommitté...... | 35 | 31 | 27 | 11190 | 5 354 | 7 010 |
1954 års medicinska utrustningskommitté..... | — | 32 | 28 | — | 5160 | 2 990 |
Sakkunniga för utarbetande av bihang till kyrkohand-boken ................... | _ | 34 | 29 | _ | 1404 | _ |
Sakkunniga för översyn av gällande särskilda bestäm-melser om den kyrkliga verksamheten bland den |
| 35 | 30 |
| 30 | 90 |
Seminarieutredningen............. | — | 36 | 31 | — | 2 438 | 8 280 |
Mälsåkersutredningen.............. | — | 37 | 32 | 500 | — | — |
Utredning rörande fortsatt upprustning av Stockholms | _ | — | 33 | _ | 2 574 | 800 |
1955 års ungdomsutredning.......• . . . . | — | — | 34 | — | — | 1040 |
1955 års läkarutbildningsutredning........ | — | — | 35 | — | — | — |
Odontologiska förhandlingssakkunniga....... | — | — | 36 | — | — | — |
Slöjdlärarutredningen.............. | — | — | 37 | — | — | — |
1955 års universitetsutredning.......... | — | — | 38 | — | — | — |
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala | _ | _ | 39 | _ | _ | _ |
Utredning rörande inrättande av ytterligare en lärar-högskola ................... | _ | _ | 40 | _ | — | _ |
Utredning av vissa frågor i samband med mottagan-det av den norska nationalgåvan till Sverige . . . | — | — | 41 | _ | — | — |
• Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Utredning om vidgat tillträde till högre studier . . . | 8''° |
|
| 507 432 67190 | 66 559 | 50065 |
Pastoratsindelningssakkunniga6.......... | 16 | 3 | — | 183 487 | 1330 | 1040 |
Sakkunnig för översyn av kollektkungörelsen . . . | 24 | -4 | — | 1416 | 200 | — |
Utredning rörande vissa lärar- och statsbidragsfrågor | 25 | 5 | _ | 19195 | 2 438 | 910 |
1952 års yrkesutbildningssakkunniga....... | 26 | 6 | — | 126 095 | 5 700 | 2 546 |
Landsantikvarieutredningen........... | 29 | 7 | — | 31083 | 1675 | 405 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1954 /55 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom Expensmedel för inom departementet tillkallade sak-kunniga ................... |
|
|
| 428466 | 11343 | 4901 |
Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska | — | _ | _ | _ | 3 570 | _ |
Expert att biträda universitetskanslersämbetet vid |
|
|
|
|
| 600 |
Sakkunniga för att undersöka möjligheterna att bereda |
|
|
|
| 770 | _ |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
347
8 | 9 | in | 11 | 12 | 13 | 14 | 16 | 16 |
|
|
|
|
| 840 |
|
| 33 948 |
— | — | 1631 | 521 | — | 3 870 | 129 | 6 400 | 19 408 |
2 930 | _ | 661 | __ | _ | 4131 | — | 700 | 4 831 |
1968 | 19 744 | 7 733 | 1628 | — | 44 718 | 21444 | 9 800 | 129 716 |
| _ | _ | _ | — | 1940 | 1299 | 1200 | 7 259 |
_ | 18 514 | 1458 | 3 846 | — | 27 448 | 13 088 | 4 900 | 56 382 |
1690 | 29 912 | 4 036 | 2 812 | — | 50 814 | 17 637 | 9 000 | 88 641 |
| — | 376 | 149 | — | 8 675 | 7 958 | 6 800 | 23 433 |
449 | — | 913 | — | — | 2 766 | 3 040 | 3 000 | 8 806 |
| 433 |
| 707 |
| 1260 | 2152 | 2 700 | 6112 |
1182 | 17 393 | 426 | 9100 | — | 38819 | 36 788 | 10 000 | 85 607 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 500 |
|
| _ | _ | __ | 3 374 | 3 758 | 7 000 | 14132 |
__ |
| _ | _ | — | 1040 | 5144 | 1600 | 7 784 |
592 | 340 | 1243 | 446 | — | 2 621 | 18 961 | 11500 | 33 082 |
|
| _ | _ | — | — | 1454 | 1200 | 2 654 |
_ | _ | _ | _ | _ | — | — | 2 800 | 2 800 |
— | — | — | — | — | — | 6591 | 14000 | 20 591 |
— | — | — | — | — | — | — | 500 | 500 |
12441 | 119392 | 28584 | 21445 | 2 795 | 301281 | 190656 | 101600 | 1100969 |
| 190 |
|
|
| 190 |
|
| 67 380 |
1142 | 3190 | 1053 | 19 | 755 | 8 529 | — | — | 192 016 |
|
| — | — | — | 200 | — | — | 1616 |
|
|
| _ | _ | 3 348 | _ | _ | 22 543 |
153 | _ | 208 | — | 22 532 | 31139 | — | — | 157 234 |
| 1680 | 1536 | — | 3180 | 8 476 | — | — | 39 559 |
1295 | 5 060 | 2 797 | 19 | 26467 | 51882 |
|
| 480848 |
|
|
|
| r 40 000 | 40 000 |
|
|
|
30 234 | — | — | — | — | 33 804 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 600 | — | — | — |
_ | _ | 3 227 | — | — | 3 997 | — | — | — |
348
Riksdag sb erätt elsen
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
Utredning rörande teologiska examina....... | _ | _ |
|
|
| 1000 |
Utredning rörande nordiskt samarbete i fråga om ut-bildning av lärarinnor i hushållsgöromål..... | _ | _ |
| _ | 70 | _ |
Utredning rörande tillträde till de medicinska nybörjar-kurserna ................... | _ |
| _ |
| 2100 |
|
Rektor G. Hedvall................ | — | — | — | — | _ | _ |
Studiehjälpsnämnden.............. | — | — | — | — | — | — |
Kanslersämbetet för rikets universitet....... | — | — | — | — | — | — |
Folkskolläraren A. Norén............. | — | — | — | — | — | _ |
Folkskolinspektören G. Westman......... | — | — | — | — | — | — |
Lektorn E. Pålsson............... |
|
|
| — | 1500 | — |
Ersättning tiil utredningsmän i indelningsärenden . . | — | — | — | — | 1000 | — |
Teaterrådet................... | — | — | — | — | 2 234 | 3300 |
Pol. mag. T. Petersson............. | — | — | — | — | 19 800 | — |
E. o. byråinspektören N.-O. Witting........ | _ | _ | — | — | 1760 | — |
Folkskolinspektören I. Britta Stenholm...... | _ | _ | — | — | 1400 | — |
Förste expeditionsvakten S. Malmberg....... | — | _ | — | — | 500 | _ |
Byråchefen T. S. Arén.............. | — | _ | — | — | — | — |
Professorn B. A. Carlberg............ | — | _ | — | _ | 600 | — |
Hovrättsassessorn H. N. I. Ulvesou........ | — | — | — | — | 10 684 | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 45 988 | 4900 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Utföres såsom minusbelopp på grund av återbäring.
3 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyr
4
Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslsget. Chalmerska byggnadskommittén och
fört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handha verkställighetsuppgifter.
5 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kost
6
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott nr
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
10 1953 års berättelse.
11 Kostnaderna bestridas från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
349
8 1 | 9 | 10 | 11 1 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| — | 229 | 500 | — | 1729 | — | — | — |
— | — | 808 | — | — | 878 | — | — | — |
| _ | 1054 | _ | _ | 3154 | — | — | — |
_ | _ | 125 | — | — | 125 | — | — | — |
_ | _ | — | — | 100 | 100 | — | — | — |
_ | _ | — | — | 2 798 | 2 798 | — | — | — |
_ | — | 257 | — | — | 257 | — | — | — |
_ | _ | 400 | — | — | 400 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | 640 | 2140 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 1000 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | 4 500 | 10 034 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 19 800 | — | — | — |
8 000 | — | _ | — | — | 9 760 | — | — | — |
8 944 | _ | _ | — | — | 10 344 | — | — | — |
- |
| _ | — | _ | 500 | — | — | — |
13 355 | _ | _ | — | — | 13 355 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 600 | — | — | — |
— | _ | — | — | — | 10 684 | —* |
| — |
60583 |
| 6100 | 500 | 48 038 | 166059 | — | — | — |
kofonden.
tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slut -
nadsnppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
vartdera anslaget.
350
Riksdagsberättelsen
Jordbruks
i | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nnmmer i |
|
|
| ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1954 | 1955 | 1956 | S0/61954 |
|
|
|
|
|
|
|
| Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19551 |
|
|
|
|
|
|
1948 års kronolägenhetsutredning......... | 9 | 5 | 1 | 25 863 | 2 024 | 1450 |
Småbrnksntredningen.............. | 10 | 6 | 2 | 118541 | 6 308 | 5 935 |
1950 års jordbrukskasseutredning......... | 15 | 10 | 3 | 25 563 | 2 400 | 3 950 |
1951 års fiskhandelsntredning.......... | 16 | 11 | 4 | 104 207 | 1366 | 7 490 |
Jordbrnksprisutredningen............. | 18 | 13 | 5 | 76 452 | 13 403 | 18 701 |
1953 års fotogrammetriutredning......... | 19 | 14 | 6 | 17 294 | 4188 | 6000 |
1953 års växtförädlingsutredning......... | 21 | 16 | 7 | 1541 | 3472 | 4 490 |
Stateriorganisationsatredningen.......... | — | 21 | 8 | — | 450 | 450 |
Utredning av frågan om effektivisering av import- |
|
|
|
|
|
|
kontrollen av animala livsmedel m. m.3..... | — | 22 | 9 | — | 300 | 2 370 |
Samma kr. |
|
|
| 369 461 | 33 911 | 50836 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19561 |
|
|
|
|
|
|
Elektrifieringsberedningen............ | 7 | 3 | 10 | 383 962 | 4 250 | 3 300 |
1946 års tryckeriatredning............ | 8 | 4 | 11 | — | — | — |
1949 års jaktutredning............. | 11 | 7 | 12 | 45 469 | — | — |
1949 års jorderosionskommitté.......* . . . | 12 | 8 | 13 | 56 003 | — | 1600 |
Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsme- |
|
|
|
|
|
|
dels- och jordbruksorganisation (Svenska FAO-kom- |
|
|
|
|
|
|
mittén)4................... | 14 | 9 | 14 | — | — | — |
1951 års jordbruksrationaliseringsntredning .... | 17 | 12 | 15 | 211 252 | 9 018 | 26 725 |
Yattenvårdskommittén.............. | 20 | 15 | 16 | 28194 | 6 439 | 5970 |
Skördeskadentredningen............. | 22 | 17 | 17 | — | 1 100 | 590 |
1954 års flskeriutredning............. | — | 18 | 18 | 1000 | 4 660 | 4 465 |
1954 års översyn av fiskredskapsförsäkringen .... | — | 19 | 19 | — | — | 3565 |
1954 års veterinärtaxeutredning.......... | — | 20 | 20 | — | 2 470 | 190 |
Trädgårdsskolentredningen............ | — | 23 | 21 | — | — | — |
1955 års skogsvårdsntredning........... | — | — | 22 | — | — | — |
Utredning rörande frågan om särskilt stöd till små- |
|
|
|
|
|
|
braket .................... | — | — | 23 | — | — | — |
Utredning angående yrkesutbildningen inom jord- |
|
|
|
|
|
|
braket .................... | — | — | 24 | — | — | — |
1955 års renmärkeskommltté........... | — | — | 25 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 725 880 | 27 937 | 46405 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
351
departementet
8 1 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | | 14 | | 15 | 16 * |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
|
|
|
| Vt 1954- | -so/6 1955 |
|
|
| Vr-81/ | is 1955 | Beräknad totalkost- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för mis- | Reae- och trakta- | Övriga nt- |
|
|
| nåd t. o. m. | ||
tade avlönings- | mentsersättningar | gifter (tryck- |
|
| * | «/i» 1955 | ||
förmåner | m. m | ningskostna- |
| ställda | Beräk- | (s:a av kol. | ||
|
|
|
| der, hyror, | Samma | nade utg. | 5, 13, 14 | |
|
|
|
| utg. Vt—3l/io | ||||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | skrivmate-rialier |
| Vii—S1/i2 | och 15) | |
|
|
|
|
| 3 474 | 1622 |
| 30 959 |
_ | 11442 | 2 431 | 5 000 | — 1 3982 | 29 718 | 15 370 | — | 163 629 |
_ | — | 1210 | 539 | 4 248 | 12 347 | — | — | 37 910 |
_ | 4 991 | 1725 | 5064 | 2 500 | 23 136 | 2 594 | 6 500 | 136 437 |
_ | 4 826 | 1720 | 1720 | 27 049 | 67 419 | —9502 | — | 142 921 |
_ | — | 873 | 868 | 1000 | 12 929 | 21523 | — | 51746 |
— | 17 017 | 5159 | 2 726 | 3 000 | 35 864 | 16 263 | 5000 | 58 668 |
— | — | 235 | 618 | 1500 | 3 253 | 6u0 | — | 3 853 |
— | 2 493 | 2 363 | — | 1000 | 8 526 | 795 | — | 9 321 |
— | 40 769 | 15 716 | 16 535 | 38899 | 196666 | 57 817 | 11500 | 635444 |
| 23 747 |
| 9 744 | 2 686 | 43 727 | 17 023 | 8 286 | 452 998 |
_ | _ | z | _ | 228 | 228 | _ | _ | 45 697 |
— | — | 411 | — | — | 2011 | 200 |
| 58 214 |
— | 26 702 | 687 | 7 052 | — 37 7922 | 32 392 | 92 054 | 10 000 | 345 698 |
661 | 108 | 4 477 | 764 | 7 964 | 26 383 | 1964 | — | 56 541 |
11250 | 3 500 | 438 | 215 | 7 000 | 24 093 | 23 281 | 15 000 | 62 374 |
— | 18 345 | 4 513 | 2 476 | —* | 34 459 | 9 255 | 8000 | 52 714 |
_ | _ | 1864 | — | 1500 | 6 929 | 1084 | 3 300 | 11313 |
2 527 | 462 | — | 426 | — | 6 075 | 2 058 | 3 700 | 11833 |
_ | _ | 2 504 | 434 | 1000 | 3 938 | 3 340 | 3 000 | 10 278 |
— | — | — | — | — | — | 5 377 | 5 000 | 10 377 |
— | — | — | — | — | — | 4 473 | 1200 | 5 673 |
_.. | — | _ | — | _ | — | — | 3 000 | 3 000 |
14 488 | 72 804 | 14 894 | 21111 | - 17 4142 | 180 235 | 160109 | K 60 486 | 1 126 710 |
352
Riksdag sberättelsen
1 | 2 | 1 3 | 4 | ( 5 | 1 6 | 7 |
| C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Potatisindustriutredningen5............ | 3 |
|
|
| 2 250 |
|
Utredning ang. utbyggnaden av den centrala forsk-ningsinstitutionen för norrländska jordbruksfrågor | 13 | 1 |
|
|
|
|
1953 års allmännagsutredning.......... | 22 | 2 | — | 3 675 | 2 475 | 1520 |
Summa kr. 1). Av koinmittéanslaget under budgetåret 1954/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet: E. o. hovrättsassessorn P.-E. Furst....... |
|
|
| 3675 | 4 725 2 616 | 1520 |
Förste kanslisekreteraren K.-O. Wablfisk .... | — | — | — | — | 3 650 | — |
Byråchefen L. E. Öjborn ........... | — | — |
| — | 1 190 | — |
E. o. förste aktuarien K. Säkk......... | — | — | — | — | 1510 | — |
Ersättning till följande personer för vissa utrednings-uppdrag: Förste fartygsinspektören S. Sellström...... |
|
|
|
|
|
|
F. d. marindirektören R. Th. Swenzén ..''... | — | — | — | _ | — | — |
Byrådirektören A. G. Ledin.......... | — | — | — | — | 260 | — |
T. f. vattenrättsdomaren S. E. Bergstrand . . . | — | — | — | — | *400 | — 1 |
Revisiouskommissarien K. 0. H. Backlund .... | — | — | — | — | — | — 1 |
Förste revisorn N. 0. Svedberg......... | — | — | — | — | — | — |
Biltraktorutredningen.............. | — | — | — | 50 | 534 | — 1 |
Utredning rörande den s. k. koncessionsrenskötseln i | _ |
| _ | 2 217 | _ | _ |
Fiskeristyrelsen (fiskevårdsområden och fiskevårdsav-gifter) .................... | _ | _ | _ | 1 772 | 1280 | _ |
Fiskeristyrelsen (vissa kostnader i samband med dito) | _ | _ | _ | 13 862 | 20 738 | _ i |
Veterinärstyrelsen................ | — | — | — | — | — | — i |
Lantbruksstyrelsen............... | — | — | — | — | — | — ! |
Överarbetning av gällande bestämmelser rörande im-port och export av levande djur m. m...... | — | _ | _ |
| 500 |
|
Utredning rörande rätten till laxfisket i de mot Fin-land gränsande delarna av Torne och Muonio älvars |
|
|
| 15129 | 150 |
|
Sakkunniga för översyn av lagen den 30 juni 1947 | — | — | — | — | 950 | — |
Översyn av de ekonomiska betingelserna för verksam-heten vid Sveriges utsädesföreuings linlaboratorium |
|
|
|
| 360 | i |
Vissa förhandlingar rörande skydd för Smålands | _ | _ | _ | _ | 4 590 | 90 |
Inventering av olösta norrlandsfrågor....... | — | — | — | — | 4 945 | - | |
Utredning i fråga om personalbehovet vid veterinär-högskolans avdelning för födoämneshygieu .... | _ | — | _ | _ | 900 |
|
Viss delegation rörande skydd för sjöar och vatten-drag..................... | _ |
|
|
|
|
|
Utredning av frågan om fiske med snörpvad vid |
| _ |
|
|
| _ j |
Statsdepartementens kassakontor......... |
| — | — | — | — | - j |
Summa kr. |
|
|
| 33030 | 44 573 | 90 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
* Kostnaderna bestridas från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
4 » » > > huvudtitelns anslag till Kostnader för Sveriges medlemskap
6 > > » sjunde och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
353
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 18 | 14 | 16 | 16 |
_ | _ | 227 | 204 | — 564* | 2117 | 1224 |
| 3 341 |
_ | _ | 818 | _ |
| 818 |
|
| 818 |
— | 288 | 562 | 469 | 1716 | 7 030 | — | — | 10 705 |
| 288 | 1607 | 673 | 1152 | »965 | 1224 |
| 14864 |
23 648 |
|
|
|
| 26 264 | 7 320 |
| 33 584 |
— | — | — | — | — | 3 650 | 198 | — | 3 848 |
10 171 | — | 218 | — | — | 11579 | — | — | 11579 |
4 723 | — | — | — | — | 6 233 | — | — | 6 233 |
_ | _ | _ | 147 |
| 147 | _ |
| 147 |
— | — | — | — | — | — | 1598 | — | 1598 |
— | — | — | — | — | 260 | — | — | 260 |
— | — | — | — | — | 400 | — | — | 400 |
— | — | — | — | — | — | 664 | — | 664 |
— | — | — | — | — | — | 3 742 | — | 3 742 |
— | — | — | — | — | 534 | — | — | 584 |
— | — | — | — | 159 | 159 | — | — | 2 376 |
5 073 | _ | 423 | _ | — | 6 776 | 137 | _ | 8 685 |
— | — | — | — | 631 | 631 | — | — | 631 |
— | — | — | — | — | 20 738 | 84 | _ | 34 684 |
— | — | — | — | 1730 | 1730 | — | — | 1730 |
— | — | — |
| 6 390 | 6 390 | — | — | 6 390 |
— | — | — | — | — | 500 | — | — | 500 |
“ | — | 103 | — | 966 | 1 219 | — | — | 16 348 |
| — | 3 684 | 2 205 | 950 | 7 789 | 331 | — | 8120 |
— | — | 434 | — | — | 794 | — | — | 794 |
— | — | 437 | 326 | — | 5 443 | 1908 | _ | 7 351 |
— | — | — | 589 | — | 5 534 | 2015 | — | 7 549 |
254 | — | 356 | — | 259 | 1769 | — | — | 1769 |
— | — | — | — | — | — | 648 | — | 648 |
— | — | — | — | — | — | 503 | _ | 503 |
— | — | — | — | — | — | 949 | — | 949 |
4386» | 5 655 | 3267 | 11085 | 108 53» | 20097 | | — | 161666 |
vartdera anslaget,
i FAO.
vartdera anslaget.
23—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
354
Riksdagsberåttelscn
Handels -
1 | 2 1 | 3 i | 4 1 | 5 | 6 | 7 1 |
Kommitténs benämning | Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1954 | 1955 | 1956 | Arvoden | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat siu verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19551 |
|
|
|
|
|
|
1948 års utredning om en statens kulturfond2 . . . | 7 | 8 | 1 | 5 531 | 1539 | — |
Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och in- |
|
|
|
|
|
|
dustriella representation i utlandet....... | 12 | 11 | 2 | — | — | — |
Sakkunniga för utarbetande av slutligt förslag till |
|
|
|
|
|
|
allmän pensionsförsäkring........... | 17 | 16 | 3 | 57 244 | 13 910 | 12 590 |
Utredning rörande arbetstidsförhållandena för bätmän |
|
|
|
|
|
|
m. fl. vid lotsverket.............. | 18 | 17 | 4 | 10 390 | 2 600 | 2 800 |
Varudistributionsutredningen........... | 22 | 19 | 5 | 58 420 | 11070 | 57 460 |
Utredning ang aktuella spörsmål berörande det mindre |
|
|
|
|
|
|
och medelstora tonnaget............ | 23 | 20 | 6 | 4 422 | 3 300 | 6 270 |
Kommittén för översyn av GATT-avtalet..... | — | 22 | 7 | 1470 | 1695 | 1 120 |
1954 års lotsbåtsutredning............ | — | 24 | 8 | 245 | 1350 | 2 990 |
Utredning angående förutsättningarna för ändrad dis- |
|
|
|
|
|
|
position av vissa konjunkturutjämningsmedel . . | — | 27 | 9 | — | — | — |
1954 års priskontrollntredning (utredning rörande be- |
|
|
|
|
|
|
hovet av en fortsatt statlig priskontroll m. m.)8 • | — | 28 | 10 | — | 4 200 | 2 962 |
Utredning rörande behov och resurser inom konsu- |
|
|
|
|
|
|
mentvaruforskningens område m. m....... | — | — | 11 | — | — | --'' |
Summa kr. |
|
|
| 137 722 | 89 664 | 86192 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid iugången av 19561 |
|
|
|
|
|
|
1946 års sjömanskommitté............ | 4 | 6 | 12 | 202 682 | 1457 | 3 770 |
Näringsrättsutredningen............. | 5 | 7 | 13 | 135 280 | 1 566 | — |
Utredning för småföretagens lokalfrågor...... | 8 | 9 | 14 | 29 328 | — | — |
Södra Sveriges skogsindustriutredning....... | 10 | 10 | 15 | 180 564 | 4 640 | 21 337 |
Sjöfartsorganisationsntredningen ......... | 14 | 13 | 17 | 58056 | 4 353 | 640 |
1951 års olj Beredning.............. | 15 | 14 | 18 | 62 811 | 5 862 | 1055 |
Bränsleutredningen 1951............. | 16 | 15 | 19 | 152 939 | 1035 | 15 663 |
Utredning ang. möjligheterna till avgiftslättnader för |
|
|
|
|
|
|
det mindre tonnaget in. m........... | 19 | 18 | 20 | 4 581 | 1800 | — |
Forskningsinstitutkommittén........... | 24 | 21 | 21 | 2 575 | 2 322 | 980 |
Utredning rörande behovet av fortsatt kvalitetskon- |
|
|
|
|
|
|
troll på skodon och därmed sammanhängande frågor | — | 23 | 22 | — | 864 | 830 |
Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik5 . . | — | 25 | 23 | 180 | — | 6170 |
Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samar- |
|
|
|
|
|
|
bete samt svenska kommittén för nordiskt ekono- |
|
|
|
|
|
|
miskt samarbete®............... | 1 — | 26 | 24 | — | 2 845 | 30310 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
355
departementet
1 8 | 1 9 | 10 | 1 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
U t g | i f t | e r |
|
|
|
|
| |
V» 1954—*% 1955 | Vi—81 | u 1955 | Beräknad | |||||
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga |
|
|
| totalkostnad | ||
mistade avlönings- | mentsersättningar | 11tgl -ftCr |
| Verkställ- | Beräkna- | 1955 (s:a av | ||
|
|
|
| kostnader, | Summa | da ntg. | de utg. |
|
| Sekr., |
| Sekr., | hyror, skriv- |
| 77-8VtO | Vll—*1/12 | 14 och 15) |
| experter |
| experter | materialier |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. in.) |
|
|
|
|
62 |
| 117 |
|
| 1718 | 2 428 |
| 9 677 |
— | — | — | — | — | _ | 1063 | — | 1063 |
— | 53 355 | — | 866 | — | 80 721 | 36 956 | 40 885 | 215806 |
359 | — | — | _ | _ | 5 759 | 780 | _ | 16 929 |
426 | — | 4 462 | 365 | — | 73 783 | 29 036 | — | 161 239 |
— | — | — | 391 | 9 690 | 19 651 | _ | _ | 24 073 |
— | — | — | — | — | 2 815 | 1860 | — | 6145 |
— | — | 849 | 37 | — | 5 226 | — | — | 5 471 |
— | — | — | — |
| — | 531 | 1300 | 1831 |
— | 6 323 | — | 1888 | - | 15 373 | 8 685 | 22 076 | 46134 |
— | — | — |
| - | — | — | 3 463 | 3 463 |
847 | 59678 | 5428 | 3 547 | 9 690 | 205 046 | 81 339 | 67 724 | 491831 '' |
| 12 872 | 1531 | 282 | 4 015 | 23 927 | 15 060 | 4 000 | 245 669 |
7 248 | — | — | — | — | 8814 | 6 290 | _ | 150 384 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 29 328 |
— | 25 470 | 1864 | 1623 | -23 032* | 31 902 | 12 304 | 8 000 | 232 770 |
172 | 3 664 | 1 179 | 207 | 4 259 | 14 474 | 4 624 | — | 77 154 |
22 986 | — | 536 | 386 | — | 30 825 | 9 544 | 5 500 | 108 680 |
— | 16 935 | 1 192 | 541 | — | 35 366 | 21 424 | 10 000 | 219 729 |
— | — | — | — | — | 1 800 | 2 500 | _ | 8 881 |
74 | — | 460 | 308 | — | 4 144 | 2 539 | 1 100 | 10 358 |
_ | _ | 225 | 126 | _ | 2 045 | _ | _ | 2 045 |
99 | 1929 | — | 506 | 5 648 | 14 352 | 8133 | — | 22 665 |
— | 5 525 | 5166 | 7 790 | 1 200 | 52 836 | 17 323 | 14 000 | 84 159 |
356
Riksdaasberättelsen
1 1 | 2 1 | 8 1 | 4 | | 5 | 6 | 7 |
Svenska kommittén för nordiska patent*...... | _ | _ | 25 | _ | 770 | 970 |
1955 års idrotts- och friluftsutredning....... | — | — | 26 | — | — | 440 |
Utredning rörande sjöfartsstyrelsens förläggning . . | — | — | 27 | — | — | — |
1955 års oljelagringskommitté.......... | — | — | 28 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 828996 | 27 514 | 82165 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 19551 2 * 4 5 * |
|
|
|
|
|
|
Utredning om revision av allmänna förfogandelagen |
|
|
|
|
|
|
m. ...................... | 11 | 3 | — | 54 856 | 980 | 1350 |
Utredning angående Chalmers provningsanstalts fram- |
|
|
|
|
|
|
tida ställning och organisation......... | 20 | 4 | — | 5 524 | 180 | 555 |
Summa kr. |
|
|
| 60380 | 1160 | 1905 |
D. Av kommlttéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1954/55 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
|
|
biträden inom departementet m. m.1 |
|
|
|
|
|
|
Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium för |
|
|
|
|
|
|
rådplägning rörande transport av farligt gods å |
|
|
|
|
|
|
fartyg.................... | — | — | — | — | 780 | 200 |
Ersättning till ledamöter av statens krigsskadenämnd | — | — | — | — | 1 000 |
|
Ersättning till Svenska turisttrafikförbnndet för en av |
|
|
|
|
|
|
förbundet verkställd undersökning....... | — | — | — | — | — | — |
T. f. förste kanslisekreteraren B. J. E. Augustinsson | — | — | — | — | — | — |
Ordföranden i näringsfrihetsrådet, f. d. lagmannen |
|
|
|
|
|
|
| — | — | — | — | — | — |
Jnstitierådet H. H. Digman........... | — | — | — | — | — | — |
Byrådirektören K. G. England......... | — | — | — | — | — |
|
F. d. regeringsrådet H. D. Fransen........ |
|
|
| — | — |
|
Sekreteraren K. Frithiofson............ | — | — | — | — |
|
|
Kanslisekreteraren B. H. Gejrot......... | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — |
Expeditionschefen E. F. Hagstrand........ | — | — | — | — | — | — |
F. d. hovrättsrådet K. S. H. Hedström7...... | — | — | — | — | — | — |
Tingsdomaren R. Hermansson.......... | — | — | — | — | — | — |
Sekreteraren U. N. 0. Hänninger......... | ““ | — | -- |
|
|
|
Statsrådet Ulla Lindström............ | — | — | — | — | — | — |
Disponenten L. Landquist............ | — | — | — | — | — | — |
Generaldirektören N. Malmfors.......... | — | — | — | — | — | — |
Byrådirektören L. L. F. Masreliez........ | — | — | — | — | — | — |
Förste byråsekreteraren S. E. 0. Orrö....... | — | — | — | — | — |
|
Byråchefen T. Schaffer............. | — | — | — | — | — |
|
Förste expedition avakten S. Sellgren....... | — | — | — | — | — |
|
Hovrättsassessorn A. A. Suudquist........ | — | — | — | — | — |
|
Kamreraren A. H. Wennerberg.......... | — | — | — | — | — | — |
Generaldirektören C. G. Widell.......... | — | — | — | — | — | — |
F. d. byråchefen G. H. Wiedesheim-Paul...... | — | — | — | — | — | — |
Lagbyråchefen H. N. I. Ulveson........ | — | — | — | — | — | — |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet |
|
|
|
|
|
|
tillkallade sakkunniga............. | — | — | — | — |
|
|
Kommittéexpenser.........•..... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
| | | - | 1780 | 200 |
1 Kostnaderna bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår av
2 » » jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 från åttonde och tiondp
a , , jämlikt Kungl. Majrts beslut den 17 december 1954 från sjunde och
4 Utföres som roinusbelopp på grund av återleverering.
5 Kostnaderna bestridas till två tredjedelar med andra medel än kommittéanslaget.
« , > med andra medel än kommittéanslaget.
> » jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1953 från andra och tionde
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
357
8 | 9 | 10 | il | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | 7 240 | _ | 693 | _ | 9 673 | 8 578 | 5 300 | 23 551 |
— | — | 1146 | — | — | 1586 | 3 414 | 8000 | 13 000 |
— | — | — | — | — | — | 3 014 | 4 500 | 7514 |
— | — | — | — | — | — | — | 3 400 | 3 400 |
30579 | 73635 | 13 299 | 12 462 | - 7 810 | 231 744 | 114 747 | 63800 | 1239287 |
_ | _ | _ | 146 |
| 2 476 |
|
| 57 332 |
— | — | 324 | 462 | — | 1521 | — | — | 7 045 |
|
| 324 | 608 |
| 3997 |
|
| 64377 |
5 806 | 1377 |
|
|
| 8163 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1000 | — | - | — |
— | — | — | — | 8 000 | 8000 | __ | _ |
|
— | — | — | — | — | 600 | — | — | — |
— | — | — | — | _ | 7 830 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 2 000 | — | — | . |
— | — | — | — | — | 1697 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 17 440 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 9 267 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 6 783 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 151 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 750 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 10 020 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 3122 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 14 464 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | no | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 1380 | — | — | . |
— | — | — | — | — | 362 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 4 219 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 9 490 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 2 835 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 360 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 21412 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 22 316 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 34 950 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 27 748 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 13 266 | — | — | — |
— | — | — | — | _ | 16 386 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 30000 | — | — | — |
5800 | 1377 | — | — | 8000 | 276121 | — | — | — |
noterna 2, 3, 5—7.
hnvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera auslaget.
358
Riksdag sb er ätt elsen
Inrikes -
1 | 2 1 | 3 1 | * 1 | 5 1 | 6 1 | 7 I |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nr | berät- |
|
|
| |
| telsen |
|
|
|
| |
Kommitténs benämning | | |
|
| t. o. m. SO/, | Arvoden | |
|
|
|
| 1954 |
|
|
| 1954 | 1955 | 1956 |
|
| Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19551 |
|
|
|
|
|
|
Statens sjukhusutredning av år 1943 ....... | 10 | 15 | 1 | 832 615 | 10587 | 4 865 |
1946 års läkemedelsutredning2.......... | 12 | 17 | 2 | 366 747 | 8 418 | 5 730 |
1951 års sinnesslövårdsutredning......... | 22 | 24 | 5 | 27574 | 4 652 | 5 780 |
Kommissionen för förhandlingar rörande Allmänna barn- |
|
|
|
|
|
|
bördshusets i Stockholm framtida ställning m. m. . | 29 | 29 | 6 | 690 | 1070 | 700 |
Besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och |
|
|
|
|
|
|
seralimerlasarettet .............. | 31 | 30 | 7 | — | 1 512 | 5 800 |
Polisarrestutredningen7.............. | 40 | 37 | 8 | — | — | 1 120 |
Utredningen om epileptikervården ........ | — | — | 10 | — | — | — |
Utredning rörande frågan om ersättning vid lagenliga |
|
|
|
|
|
|
ingrepp i hälsovårdens intresse......... | — | 51 | 11 | — | — | 1 000 |
Utredning rörande frågan om efterutbildning av vissa |
|
|
|
|
|
|
utländska tandläkare m. m........... | — | 52 | 12 | — | 504 | 1 950 |
Utredningen av frågan om tjänstgöringstiden för tand- |
|
|
|
|
|
|
läkare inom folktandvården m. m........ | — | — | 13 | — | — | — |
Sakkunnig för att deltaga i en för Sverige, Danmark, |
|
|
|
|
|
|
Finland och Norge gemensam kommitté för under- |
|
|
|
|
|
|
sökning av möjligheterna att effektivisera passkon- |
|
|
|
|
|
|
trollen vid de nordiska yttergränserna...... | — | — | 14 | — | — | — |
Kommissionen för undersökning av omständigheterna |
|
|
|
|
|
|
kring vissa sjukskrivningar bland polispersonalen i |
|
|
|
|
|
|
Stockholm och Göteborg........• . . . | — | — | 15 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1227 626 | 26 743 | 26945 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19561 |
|
|
|
|
|
|
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska |
|
| • |
|
|
|
sjukhusets utbyggande m. m........... | 9 | 14 | 16 | 12 136 | 735 | 200 |
Kvacksalveriutredningen............. | 19 | 21 | 19 | 23 782 | 4 813 | 1800 |
Donationsjordsutredningen............ | 20 | 22 | 20 | 12 586 | 468 | 990 |
Folkhälsoinstitutsutredningen3.......... | 21 | 23 | 21 | 21 603 | 5 774 | 4 930 |
1951 års strålskyddskommitté4.......... | 24 | 25 | 22 | 28 434 | 4 957 | 1010 |
Sjukhuslagstiftningskommittén.......... | 26 | 26 | 23 | 35 671 | 1846 | 3 640 |
Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m.7 . . | 28 | 28 | 25 | — | — | 750 |
Kommunalförbundskommittén........... | 33 | 32 | 27 | 26164 | 3 331 | 3 650 |
Utredningen ang. vissa sam bandsfrågor...... | 35 | 33 | 28 | 4 746 | 120 | 1800 |
1953 års civilför8varsutredning.......... | 36 | 34 | 29 | 33 599 | 8 007 | 11860 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
359
departementet
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| u | t g i | f t e r |
|
|
|
| |
| V? 1954—1»% 1955 |
|
| ‘A-31/ | 12 1955 | Beräknad | ||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta-mententsersätt- | Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- |
|
|
| t. o. m. | ||
förmåner | ningar | in. m. |
| Verkställ- | Beräk- | (s:a av kol. | ||
|
|
| Snmma | da ntg. | nade ntg. | 5, 13, 14 och | ||
| Sekr., | Leda- | Sekr., | der, hyror, | ||||
möter | experter | möter | experter | lier m. m.) |
|
|
|
|
160 | 400 | 6 384 | 749 |
| 23 145 | 11283 |
| 867 043 |
2143 | 2 629 | 2 578 | — | — | 21 498 | 3 236 | 3 030 | 394 511 |
245 | 19 | 2 534 | 1566 | — | 14 796 | — | — | 42 370 |
203 | — | — | — | — | 1973 | 1000 | — | 3 663 |
_ | 2 031 | 206 | 1008 | _ | 10 557 | 3179 | _ | 13 736 |
— | 1 288 | — | — | — | 2 408 | — | 900 | 3 308 |
— | — | — | — | 1002 | 1002 | 457 | 11000 | 12 459 |
— | — | — | — | — | 1000 | 2 520 | — | 3520 |
— | - | 1881 | 846 | — | 5181 | — | — | 5181 |
— | — | -- | — | — | — | 1932 | 1840 | 3 772 |
— | — | — | — | — | — | 422 | — | 422 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 2 340 | — | 2 340 |
2 751 | 6 367 | 13583 | 4169 | 1002 | 81 560 | 26 369 | 16 770 | 1352 325 |
2 055 |
| 257 |
|
| 3 247 | 378 | 2 000 | 17 761 |
970 | _ | 1 764 | 592 | — | 9 939 | 4 283 | 900 | 38 904 |
— | 2100 | — | — | — | 3 558 | 1 851 | 2 500 | 20 495 |
3 299 | 15 838 | 1067 | 139 | — | 31047 | 5 303 | 2 500 | 60 453 |
— | — | 1984 | — | _ | • 7 951 | 1370 | 1 000 | 38 765 |
— | 8 772 | 2 301 | - | — | 16 559 | 3 020 | 2 000 | 57 250 |
— | 285 | — |
| — | 1035 | 10 969 | 1500 | 13 504 |
— | 15817 | 397 | — | — | 23 195 | 1869 | 1500 | 52 728 |
— | 2 229 | 190 | 2 783 | — | 7122 | 2441 | 1 500 | 15 809 |
— | 32 138 | 4 751 | 20 280 | — | 77 036 | 33 172 | 18100 | 161907 |
360
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | * | 5 | 6 | 7 |
1953 års läkemedelskommitté........... | 37 | 35 | 30 | 27 245 | 8 602 | 14 920 |
Sakkunniga för översyn av kommnuallagstiftningen | 38 | 36 | 31 | _ | _ | _ |
Utredning ang. ntomlänspatienter vid vissa under-visningssjnkhns m. m.6............ | 41 | 38 | 32 | _ | 438 | 300 |
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning..... | 43 | 39 | 33 | 22 984 | 576 | 3 630 |
Utredning ang. tillverkningen av bakteriologiska | 45 | 40 | 34 | — | — | 4 950 |
Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigsorga-nisation .................. | 46 | 41 | 35 | _ | 3 270 | _ |
Utredning om obligatorisk läkarundersökning av | 47 | 42 | 36 | _ | 400 | 1500 |
Polisväsendets organisationsnämnd........ | 48 | 43 | 37 | — | 2 376 | — |
1953 års utredning om civilförsvarsutbildning . | 49 | 44 | 38 | — | 1350 | 5250 |
1954 års mjölkkommitté6............ | — | 45 | 39 | — | 716 | 520 |
Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i | _ | 46 | 40 |
| 9 760 | 10110 |
1954 års arkivgallringssakknnniga6........ |
| 47 | 41 | — | 3 774 | — |
Utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnes-sjukvården m. m................ | — | 48 | 42 | _ | 2 803 | 1180 |
1954 års brandlagsrevision........... | — | 50 | 43 | — | 540 | |
Utredning rörande efterutbildning av vissa utländska | — | _ | 44 | _ | 288 | — |
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén förhälso-vårdsutbildning................ | — | _ | 45 |
| — | — |
1955 års utredning om polispersonalens arbetstidsför | — | _ | 46 | _ | 800 | 1040 |
Utredningen av vissa frågor rörande statens rättskemis-ka laboratoriums verksamhet m. m........ | _ | _ | 47 | _ | _ | 920 |
Kommissionen för förhandlingar med Göteborgs stad | — | — | 48 | — | — | — |
Utredningen rörande arbets- och anställningsförhållan-den förvissa läkare vidkarolinska sjukhuset, serafimer-lasarettet och akademiska sjukhuset i Uppsala . . |
|
| 49 |
| _ | _ |
Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns |
|
| 51 |
|
|
|
Utredningen rörande maskin- och byggnadspersonalen | — | — | 52 | — | — | — |
1955 års utredning rörande statens rättskemiska labora-toriums organisation m. m............ | — | — | 53 | — | — | — |
Utredning av frågan om beaktande av samvetsbetänk-ligheter mot civilförsvarstjänst m. m....... | — | — | 54 | — | — | — |
Utredningen av frågan omordnandet av viss högre ut-bildning av sjuksköterskor m. m......... | — | — | 55 | — | — | — |
Motortävlingsutredningen10............ | — | — | 56 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1948 års hälsovårdsstadgekommitté........ | 2 |
|
| 248950 116 570 | 65 204 | 75 490 |
Kommittén lör dövhetens bekämpande....... | 13 | 1 | — | 6 624 | 1050 | — |
Statens folkbadsutredning4............ | 14 | 2 | — | 144 509 | 2 518 | 1000 |
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets | 15 | 3 | _ | 112 075 | 4 758 | 1560 |
1951 års vanförevårdsntredning.......... | 23 | 4 | — | 43 555 | 2 692 | 1 380 |
Utredningen rörande den öppna förlossningsvården . | 30 | 6 | — | 8 845 | — | 2210 |
1953 års laboratorietcknikerutredning6....... | 34 | 7 | — | 26 311 | 2 202 | 1670 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
361
8 | 9 1 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | 5 651 | 3 685 | 716 | — | 33574 | 8143 | 12 700 | 81 662 |
— | 159 | — | 500 | — | 659 | 5819 | 150 | 6 628 |
| _ | 602 | 194 | _ | 1534 | 1328 | 1000 | 3 862 |
— | 21114 | 631 | 187 | — | 26 138 | 9 624 | 500 | 59 246 |
— | 1073 | — | 640 | — | 6 663 | 2497 | 2000 | 11160 |
— | — | 4 319 | — | — | 7 589 | 11902 | 3900 | 23 391 |
|
| _ | _ |
| 1900 | _ | ___ | 1900 |
| _ | 821 | — | — | 3 197 | 896 | 23 000 | 27 093 |
| 24 385 | — | 3 249 | — | 34 234 | 10020 | 6 300 | 50 554 |
274 | 67 | 589 | 56 | — | 2 222 | 2135 | 5000 | 9 357 |
9 612 | 22 515 | 21181 | 5644 | — | 78822 | 27 293 | 35000 | 141115 |
10972 | 501 | 3116 | — | — | 18 363 | 208 | 550 | 19121 |
| 8 328 | 333 | 282 | _ | 10 123 | — | 2 590 | 12 713 |
— | 736 | 3 341 | 999 | — | 8 419 | 971 | 3800 | 13190 |
— | — | — | — | — | 288 | 580 | 1500 | 2 368 |
— | — | — | — | — | — | 443 | 2 050 | 2 493 |
— | 5 202 | 269 | 285 | — | 7 596 | 7 557 | 4500 | 19 653 |
— | 6 840 | — | — | — | 7 760 | 10 350 | 11680 | 29 790 |
— | — | 610 | — | — | 610 | 700 | 400 | 1710 |
— | — | — | — | — | — | 1328 | 2 500 | 3 828 |
|
|
| _ | _ | — | — | 1000 | 1000 |
— | — | — | — | — | — | — | 4 900 | 4 900 |
— | — | — | — | — | — | 100 | 5 650 | 5 750 |
— | — | — | — | — | — | 1610 | 360 | 1970 |
|
|
|
|
| _ | _ | 200 | 200 |
— | — | — | — | — | — | — | 300 | 300 |
27 182 | 173 750 | 52208 | 36540 |
| 430380 | 168160 | 165080 | 1012 520 |
|
|
|
| 149 | 149 |
|
| 116719 |
| _ | _ | _ | 4 778 | 5 828 | — | — | 12 452 |
— | 1 523 | 137 | — | 15 931 | 21109 | — | — | 165 618 |
| 11321 | 558 | 3 573 | 5 490 | 27 260 | — | — | 139 335 |
|
| 2 364 | 2 063 | 10198 | 18 697 | — | — | 62 252 |
_ | _ |
| 1294 | — | 3 504 | — | — | 12 349 |
— | 4 800 | - | — | 4 213 | 12 885 | — | — | 39196 |
362
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredning rörande sjukgymnastikens ställning i |
|
|
|
|
|
|
sjukvårdsarbetet m. m............. | 39 | 8 | _ | 11901 | 1726 | 80 |
1953 års polisutredning för vissa delar av Norrbot- |
|
|
|
|
| |
tens län................... | 42 | 9 | — | _ | 4 814 | _ |
Sakkunniga för utredning av frågan om statlig eko-nomisk medverkan vid inrättande av vissa bakterio- |
|
|
|
|
|
|
logiska laboratorier i Norrland......... | — | 11 | — | _ | 2 250 | _ |
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande Älv- |
|
|
|
|
| |
karleby ålderdomshem............. | — | 12 | — | — | - | - |
Summa kr. |
|
|
| 470390 | 22010 | 7900 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1954/ |
|
|
|
|
|
|
inom departementet in. m. |
|
|
|
|
|
|
Medicinalstyrelsens uppdrag att verkställa fortsatt |
|
|
|
|
|
|
utredning rörande rättsmedicinalväsendet i riket . | — | — | — | _ | — | _ |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . | — | — | — | — | 8 750 | — |
Inrikesdepartementets expensmedel....... | — | — | — | — | — | — |
Ersättning till följande personer för visst biträde inom |
|
|
|
|
|
|
f. d. lagmannen T. A. Bexelius......... | — | — | — | — | 2 929 | — |
landssekreteraren 0. A. Rosengren....... | — | — | — | — | 750 | — |
konsulenten E. Öhlin............. | — | — | — | — | 6 000 | _ |
landsfiskalen G. Nyqvist............ | — | — | — | — | 300 | — |
statsåklagaren G. Persson........... | — | — | — | — | — | — |
f. d överlantmätaren E. Ljung......... | — | — | — | — | 500 | — |
hovrättsrådet L.-E. H. Björkman........ | — | — | — | — | 200 | _ |
Victor Petterssons bokindustri......... | — | — | — | — | _ | — |
jur. dr E. A. Larsson............ | — | — | — | — | — | — |
länsassessorn S. V. Svensson.......... | — | — | — | — | 260 | — |
sekreteraren L. Eliasson............ | — | — | — | — | 23 886 | — |
e. o. assessorn H. N. I. Ulveson........ | — | — | — | — | 4196 | _ |
landsfogden H. A. Enhörning.......... | — | — | — | — | 1560 | — |
överdirektören K. E. G. von Sydow...... | — | — | — | — | 580 | — |
länsassessorn S. V. Svensson8........ | — | — | — | — | 1380 | — |
byggnadsrådet H. A. Brunn berg........ | — | — | — | — | 4 800 | — |
lagbvråchefen C. J. G. Persson......... | — | — | — | — | 20 420 | — |
polismästaren H. A. Höfde........... | — | — | — | — | 1370 | — |
byråchefen K. E. Uhlin............ | — | — | — | — | 650 | — |
Summa kr. |
|
|
| - | | 78 531 | — |
i
s
s
4
5
6
9
10
Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
» med en tredjedel från nionde huvudtitelns kommittéanslag och med två
> > en fjärdedel från femte, en fjärdedel från åttonde och två fjärde
>
> en tredjedel från åttonde huvudtitelns kommittéanslag och med två
> från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> » nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > sjunde och elfte huvdtitlarnas kommittéanslag med hälften från vart
>
> elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> » sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vart -
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
363
6 417 | 9 175 | 10 | U 1 | 12 | i» 1 | 14 | 16 | 16 |
1053 800 300 | 286 | 1 | I 2 859 4814 3 928 300 | — | — | 14 760 4 814 3 928 300 | ||
417 | 17 819 | 5 212 | 7 216 | 40 759 | 101833 |
|
| 571 723 |
908 | 2 762 | 630 | 585 |
| 4 885 |
|
|
|
_ | — | 417 | — | 1033 | 10200 | — | — | — |
— |
|
| — | 40 000 | 40000 | — | — |
|
|
|
|
|
| 2 929 |
| _ | _ |
_ | _ | _ | — | — | 750 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 6 000 | — | — | — |
___ | _ | _ | — | — | 300 | — | — | — |
_ | _ | 158 | — | — | 158 | — | — | — |
! :__ |
|
| — | — | 500 | — | — | — |
| _ | _ | __ | — | 200 | — | — |
|
| _ | _ | — | 3 021 | 3 021 | — | — | — |
21 931 | — | — | — | — | 21 931 | — | — | — |
1839 |
| 79 | — | — | 2178 | — | — | — |
| _ | 1 | — | — | 23 886 | — | — | — |
__ | _ | _ | — | — | 4196 | — | — | — |
_ | _ | 1203 | — | — | 2 763 | — | — | — |
_ | _ | 672 | — | — | 1252 | — | — | — |
9 050 | — | 346 | — | — | 10 776 | — | — | — |
_ | — | 2165 | — | — | 6 965 | — | — | — |
_ | _ | 2511 | — | — | 22 931 | — | — | — |
7 212 | _ | 2 581 | — | — | 11 163 | — | — | — |
| — | — | — | — | 650 | — | — | — |
40 940 | 2 762 | ! 10 762 | 585 | 44054 | 177 634 | — | — | — |
tredjedelar från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
delar från elfte huvudtitlarnas kommittéanslag.
tredjedelar från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
vartdera anslaget.
vartdera anslaget.
vartdera anslaget.
dera anslaget.
vartdera anslaget.
dera anslaget.
364
Riksdagsberättelsen
Civil -
1 | 1 2 | 3 | 1 4 | 1 6 | 6 | I 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. |
| |||
1954 | 1955 | 1956 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 195a1 |
|
|
|
|
|
|
Sommartida utredningen.......... | 18 | 12 | 1 | 2 216 | 1850 | 3430 |
Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa |
|
|
|
|
| |
chefstjänstemän vid de affårsdrivande kommunika- |
|
|
|
|
|
|
tionsverken samt de centrala försvarsförvattningarna* | 19 | 13 | 2 | 5 539 | 2 605 | 1970 |
1954 års verksläkarntredmng.......... | — | 14 | 3 | — | 2 376 | 2180 |
Utredning rörande finansieringen av vissa pensions- |
|
|
|
| ||
avgifter för de statsunderstödda alkoholistanstal- |
|
|
|
|
|
|
terna3............. | _ | _ | 4 | _ |
|
|
1955 års bostadsindexutredning .... | — | — | 5 | — | 1100 | 1120 |
Summa kr. |
|
|
| 7 755 | 7 931 | 8700 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1956'' |
|
|
|
|
|
|
1951 års pensionsntredning........... | 11 | 9 | 6 | 101 672 | 11257 | 5370 |
Kompetensutredningen........... | 13 | 10 | 7 | 5 234 | 1764 | 1900 |
1952 års tjänstebostadsutredning....... | 14 | 11 | 8 | 28 625 | 5580 | 6 090 |
Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande |
|
|
|
| ||
statens fasta maskin anläggningar3....... | — | — | 9 | _ | 740 | 1080 |
Civilingenjörsutredningen.......... | — | — | 10 | — |
| |
Utredning rörande samordning i vissa fall av pensi- |
|
|
|
|
|
|
onsrätt på grund av skilda polismansanställningar |
|
|
|
|
|
|
m. m.............. | — |
| 11 | — | — |
|
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1948 års pensionsålderskommitté....... Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid . | 8 9 10 | 1 2 3 | — | 135531 52 951 48 032 | 19341 600 1458 | 14440 350 970 |
Kommittékostnader: Civildepartementet
365
departementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 1 | 14 | 15 | 16 |
|
| U t | g i t | ter |
|
|
|
|
Vt 1954—8% 1955 | Vt—81/» 1955 | Beräknad 14 och 15) j | ||||||
Ersättning för | Rese- och | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| Vt—81/lo | ‘/ii—*''/u | |
|
|
|
|
| 5 280 | 1 582 |
| 9 078 |
4102 | 1 726 4 712 | 45 | — | — | 6 346 | 1819 | — | 13 704 |
392 4 834 | • _ | 23 | __ | — | 415 7 054 | 2 071 7 435 | 6 300 | 2 486 |
9328 | 6438 | 68 | — |
| 32 465 | 12907 | 6300 | 59427 |
37 211 31 044 | 21036 | 974 215 | 20 | _ 2 584 | 75 848 7 816 | 23 444 | 16 050 2 000 | 217 014 |
4 972 | 853 | 312 | 470 | — | 8 427 | 940 | 950 1000 | 10317 1000 |
| _ | _ | _ | _ | _ | — | 1000 | 1000 |
73 227 | 37 028 | 1501 | 490 | 2 534 | 148561 | 45462 | 21300 | 350 854 |
— | 5 851 | 46 | — | 1 295 | 2 245 7 572 | — | — | 55 196 |
— | - | — | — | — 994 | -99* | — | — | 47 933 |
366
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1953 års sjuklönesakkunniga........... | 17 | 7 |
| 54 410 | 150 | 2030 |
Utredning rörande personalredovisningen inom det | — | 8 | — | _ | 1200 | 1500 |
Summa kr. I). Under budgetåret 1954/55 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom |
|
|
| 298 702 | 3408 | 4850 |
Civildepartementet, expensmedel för sakkunniga och |
|
|
|
|
|
|
ersättning till biträdespersonal......... | — | — | — | _ | _ |
|
Statens befordringsnämnd............ | — | — | — | 3 088 | 1146 | _ |
Statistiska centralbyrån............. | — | — | — |
|
| _ |
f. d. e. o. Byråsekreteraren A. Almroos...... | — | — | — | — | 7 210 | _ |
Förste byråsekreteraren A. G. Andrén....... | — | — | _ | _ | 3 430 | _ |
Byrådirektören J. E. M. Branting........ | — | — | _ | _ | 340 | _ |
Förste byråsekreteraren N. 0. E. Dybner..... | — | — | _ | — | 670 | _ . |
Kanslirådet S. J. G. Ericsson .... | — | — | _ | _ | 530 | _ |
e. o. Byråingenjören K. G. S. Gruting...... | — | — | — | — | 350 | _ |
t. f. Förste byråsekreteraren K. E. A. Hagen . . . | — | — | — | — | 750 | _ |
Förste byråsekreteraren A. 0. Hillbo....... | — | — | _ | _ | 770 |
|
Byråsekreteraren S. E. Larsson.......... | — | — | _ | _ | 14 676 | _ |
Lönesekreteraren J. M. Lillieros..... | — | _ | _ | _ | 700 |
|
Kanslirådet N. M. af Malmborg..... | — | — | — | _ | 3 600 | _ |
Förste revisorn B. Näsholm........ | — | — | _ | _ | 4 356 |
|
Byråchefen N. V. Simonsson..... | — | — | — | _ | 15 443 |
|
Statskommissarien I. M. Sjönell .... | — | — | — | _ | 150 |
|
Lönesekreteraren K.-E. Hj. Stenerndh . | — | — | _ |
| 630 |
|
Bvråchefen J. 0. Ulne............ | _ | _ | _ | _ | 400 |
|
Byråsekreteraren S. H. A. Wallin . . . | — | — | — | _ | 880 | _ |
t. f. Kammarrättsfiskalen P. S. V. Widmark .... | — | — | — | — | 1350 | — |
Summa kr. |
|
|
| 3 088 | 57 381 | - . |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
’ ’ 1 fjärde, sjätte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje
*
’ > elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
4 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
5 Kostnaderna bestrides från tredje, flärde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje -
Kommittékostnader: Civildepartementet
367
8 | 9 | 10 j | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | — | 20 | — | 6 556 | 8 756 | — | — | 63 166 |
— | — | -. | — | — | 2 700 | — | — | 2 700 |
| 5851 | 66 |
| 6999 | 21174 |
|
| 319876 |
|
|
|
| 30 000 | 30 000 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1146 | — | — | — |
_ | — | — | _ | 12 270 | 12 270 | — | — | — |
_ | — | — | — |
| 7 210 | — | — | — |
19 765 | — | — | — |
| 23 195 | — | — | — |
2117 | — | — | — | — | 2 457 | — | — | — |
4 005 | — | — | — | — | 4 675 | — | — | — |
4 840 | — | — | — | — | 5 370 | — | — | — |
— | — | 369 | — | — | 719 | — | — | — |
4 579 | — | — | — | — | 5 329 | — | — | — |
1482 | — | — | — | — | 2 252 | — | — | — |
— | — | 982 | — | — | 15 658 | — | — | — |
3 200 | — | 312 | — | — | 4212 | — | — | — |
26 711 | — | — | — | — | 30 311 | — | — |
|
675 | — | — | — | — | 5 031 | — | — | — |
3 908 | — | 26 | — | — | 19B77 | — | — | — |
3 424 | _ | _ |
| _ | 4 054 | _ | — | — |
_ | _ | — | — | — | 400 | — | — | — |
_ | — | — | — | — | 880 | — | — | — |
7 666 | — | — | — | — | 9 016 | — | — | — |
82372 | — | 1689 | — | 42 270 | 183 712 | — | — | — |
del från vartdera analaget,
vartdera analaget.
del från vartdera anslaget.
368
Riksdagsberättelseri
Betänkande!! in. in. utkomna från trycket under år 1955.
Statens offentliga utredningar 1955
Kronologisk förteckning
1. Lag om Jordbrukskasserörelsen m.in. Kihlström. 160
8. Jo.
2. Stöd åt den mindre och medelstora skeppsfarten.
Idun. 280 s. H.
3 o. 4. Nordiska post- och teletaxor. Idun. 37 s. U.
5. Prissättningen på jordbruksprodukter. Bilaga 1. Marcus.
101 s. Jo.
6. Vattenvården. Ila?ggström. 133 s. Jo.
7. Det mindre Jordbrukets möjligheter att uppnå bättre
lönsamhet. Berlingska Boktryckeriet, Lund. 402 s.
Jo.
8. Tvätt. Kihlström. 368 s., 8 s. pl. S.
9. Frågan om statsinlösen av stamaktierna 1 LKAB.
Marcus. 181 ■. Fi.
10. Vidlyftiga rättegångar. Norstedt. 72 s. Ju.
11. Psykologisk utbildning och forskning. Idun. 326 s. E.
12. Rationalisering av sjukhusdriften. Kihlström. 283 s. I.
13. Utlandstransaktlonema och den svenska ekonomin.
Av B. Metelius. Idun. 245 s. Fi.
14. Yrkesskolornas handelsundervisnlng m.m. Marcus.
489 s. E.
15. Detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Kopparbergs
och Gävleborgs län. Kihlström. 47 s. K.
16. Pris och prestation i handeln. Idun. 478 s., 16 s. pl. H.
17. Sekretessen vid förundersökning 1 brottmål. Kihlström.
92 s. I.
18. Undersökningar rörande små avloppsreningsanläggningar.
Victor Petterson. 105 s., 5 s. pl. I.
19. Administrativt rättsskydd. Kihlström. 104 s. Ju.
20. Det döva barnets språk- och talutveckling. Idun. 88
s., 4 s. pl. E.
21. Tekniska skolutbildningen. Idun. 592 s. E.
22. Detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Västernorrland*,
Jämtlands och Västerbottens län. Kihlström.
58 s. K.
23. Busslinjeutredningen. 2. Betänkande rörande översyn
av vissa bestämmelser i 1940 års förordning angående
yrkesmässig automobiltrafik m.m. jämte förslag
till lag angående företag, som driva yrkesmässig
trafik med omnibus. Katalog och Tidskriftstryck.
142 s. K.
24. Ny bagerilag. Beckman. 98 s. S.
25. Finanspolitikens ekonomiska teori. Av B. Hansen.
Almqvist & Wiksell, Uppsala. 403 •. Fi.
26.
s., 5 kartor. Jo.
27. Förslag till ny förordning om erkända arbetslöshetskassor
m.m. Norstedt. 263 s. S.
28. Samlingslokaler. Beckman. 190 s., 14 s. pl. S.
29. Samhället och barnfamiljerna. Idun. 294 s. S.
30. Tjänstebostäder. Idun. 266 s. C.
31. Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen.
Kihlström. 582 s., 3 kartor. E.
32. Allmän pensionsförsäkring. Norstedt. VIII, 476 s. H.
33. Nordiska vägtrafikbestämmelser m.m. Idun. 155 s. U.
34. Arbetskraftsbehovet inom offentlig verksamhet. Idun.
266 s. S.
35. Hyresregleringens avveckling m.m. Gummesson. 165
Ju.
36. Lag angående jordfästning och gravsättning m.m.
Idun. 32 s. Ju.
37. Utredningshem. Beckman. 126 s. S.
38. Tobakshandelsregleringen. Katalog och Tidskriftstryck.
194 s. Fi.
39. Statsstöd för samlingslokaler. Idun. 128 s. S.
40. Räjongplanens fullföljande. Kihlström. 112 s. Ju.
41. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Kihlström.
171 s. S.
42. Luftfartslag. Norstedt. 238 s. Ju.
43. Om riksbankens sedelutgivningsrätt och därmed
sammanhängande penningpolitiska frågor. Idun. 159
s. Fi
44. Betänkande med förslag till läkemedelsförordning.
Victor Petterson. 496 s. I.
45. Konkurrens och priser. Marcus. 219 s. H.
46. Besittningsskydd för hyresgäst. Idun. 21 s. Ju.
47. Kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter m.m.
Kihlström. 322 s. E.
48. Nya skatteskalor. Idun. 130 s. Fi.
49. Värme- och sanitetsbranschen. Av P. Holm. Victor
Petterson. 344 s. S.
Beckman.
147 s. Ju.
51. Ändrad taxeringsorganisation. Idun. 323 s. Fi.
52. Epileptikervården. Idun. 174 s. I.
53. Realskolan under övergångstiden. Haeggström. 411 s.
54. Häkten och arrester. Katalog och Tidskriftstryck.
55 s. I.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = Jordbruksdepartementet.
Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1955 369
Statens offentliga utredningar 1955
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Vidlyftiga rättegångar. [10]
Sekretessen vid förundersökning 1 brottmål. [17]
Arbetstidsutredningens betänkande. 6. Ny bagerilag. [24]
Räjongplanens fullföljande. [40]
Justitieombudsmannainstitutionen m.m. [50]
Häkten och arrester. [54]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Administrativt rättsskydd. [19]
Tjänstebostäder. [30]
Ändrad taxeringsorganisation. [51]
Kommunalförvaltning.
Statens och kommunernas finansväsen.
Nya skatteskalor. [48]
Politi.
Betänkande med förslag till läkemedelsförordning. [44]
Nationalekonomi och socialpolitik.
Bostadskollektiva kommittén. 3. Tvätt. [8] 4. Samlingslokaler.
[28]
Penningvärdeundersökningen. 1. Utlandstransaktionerna
och den svenska ekonomin. [13] 2. Finanspolitikens
ekonomiska teori. [25]
Pris och prestation i handeln. [16]
Förslag till ny förordning om erkända arbetslöshetskassor
m.m. [27]
Samhället och barnfamiljerna. [29]
Arbetskraftsbehovet inom offentlig verksamhet. [34]
Hyresrcgleringskommitténs betänkande. 4. Hyresregleringens
avveckling m.m. [35]
Utredningshem. [37]
Statsstöd för samlingslokaler. [39]
\rbctarskyddsstyi
Besittningsskydd för hyresgäst. [46]
Hälso- och sjukvård.
Statens sjukhusutredning av år 1943. 8. Rationalisering
av sjukhusdriften. [12]
Undersökningar rörande små avloppsreningsanläggning«r.
[181
Värme- och sanitetsbranschen. [49]
Epileptikervården. [52]
Allmänt näringsväsen.
Konkurrens och priser. [45]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Lag om Jordbrukskasscrorelsen m.m. [1]
Prissättningen på jordbruksprodukter. Bilaga 1. [5]
Det mindre jordbrukets möjligheter att uppnå båttre lönsamhet.
[7]
Flygfotogrammetrisk verksamhet. [26]
Vatten väsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Vattenvården. [6]
Frågan om statsinlösen av stamaktierna i LKAB. [9]
Industri.
Handel och sjöfart.
Stöd åt den mindre och medelstora skeppsfarten. [2]
Tobaksliandelsrcgleringen. [38]
Kommnnikationsväsen.
Elkraft utredningens redogörelse nr 2:20—21. Detalidistributörema
samt deras råkraftkostnader och priser
vid distribution av elektrisk kraft. Kopparbergs och
Gävleborgs län. [15] 22—24. Västemorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län. [22]
Busslinjeutredningen. 2. Betänkande rörande översyn*av
vissa bestämmelser i 1940 års förordning angående
yrkesmässig automobiltrafik m.m. jämte förslag till
lag angående företag, som driva yrkesmässig trafik
med omnibus. [23]
Luftfartslag. [42]
Bank-, kredit- och penningväsen.
Om riksbankens sedelutgivningsrätt och därmed sammanhängande
penningpolitiska frågor. [43]
F örsäkringsväsen.
Allmän pensionsförsäkring. [32]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt.
Psykologisk utbildning och forskning. [11]
Handelsutbildningskommitténs betänkanden och förslag.
2. Yrkesskolornas handelsundervisning m.m. [14]
Det döva barnets språk- och tal utveckling. [20]
Tekniska skolutbildningen. [21]
Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen.
[31]
Lag angående jordfästning och gravsättning m.m. [361
Kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter m.m. [47]
Realskolan under övergångstiden. [53]
Förs vars väsen.
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Nordiska parlamentariska kommittén. 9 och 10. Nordiska
post- och teletaxor. [3 o. 4] 11. Nordiska vögtrafikbestämmclser
m.m. [33]
24 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
370
Riksdagsberåttelsen
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan*
A.
Aare, S. Th. B................ I In 50
Aastrup, N. (I)............... I Fö 13
Abramson, E. L.......... I Jo 9, 14, In 21
Adamsson, H................ I S 8, Fi 31
Adding, Hjördis............... I E 31
Adiels, A. Hj................. I H 15
Adin, B. H................... I In 40
Adolfsson, E. H. J. (II)____ I Fö 13, Jo 17
Agerberg, N. (II)............. I K 19
Agge, K. I................. I Ju 3, 9, 32
Agri, F. O.................... I K 5
Ahlberg, C. E. N. (II)........ I S 5, I H 3
Ahiberg, C. F................. I Fö 11
Ahlberg, G. A................. I E 3
Ahlberg-Gustafsson, Iris....... II In 1
Ahlborg, G. E................ II U 4
Ahlgren, J. G................. I In 2
Ahlgren, N................. I K 13
Ahlkvist, K. E. (I)......... I Ju 9, 27, 29
Ahlm, A. B................... I Fö 3
Ahlquist, B................... I E 11
Ahnsjö, S. O. R........... I S 21, E 7, 14
Ahrbom, N. O................ I E 12
Ahrnborg, B. S................ II U 2
Aldestam, N. A...... I Fö 14, S 1, G 3, 8
Aler, B. A. A................. I In 29
Alexanderson, K. E. (I) I Ju 27, Fi 14, E 12
Alfort, A. M.................. I E 1
Algott, S. A.................. IS 7
Alhvin, G. E.................. II H 2
Alm, F. B.................... I In 29
Alm, M. F.................... I Jo 1
Almgren, Karin............... I E 31
Almqvist, K. F............... II U 3
Almqvist, R. V............... I In 10
Ander, C. G.................. I E 31
Anderberg, H. E.............. I Ju 31
Anderberg, H. R. (I).......... I In 43
Andermark, N. A............. I In 14
Anderson, C. A. (I) .......... I In 31
Andersson, A. (II)............ I Jo 23
Andersson, A. F............... I E 41
Andersson, A. G. B. (I)..... I K 24, E 14
Andersson, C. A............... I K 7
Andersson, C. O. H. (II)...... I In 23
Andersson, D. E............. I S 11, E 8
Andersson, E.............. |
| I | Fi | 14 |
Andersson, E. G. (I) I S 14, | 20, E | 32, | In | 40 |
Andersson, G. H........... |
| I | Ju | 23 |
Andersson, G. I. (II)...... |
| I | E | 4 |
Andersson, G. L. (II) I H 21, In 21. | , 30, C 10 | |||
Andersson, H. G. F....... |
| I | Fö | 3 |
Andersson, J. A.......... | I Jo 15: II Fi 1 | |||
Andersson, I<. A. (II)..... | .... I | S f | i, K 6 | |
Andersson, K. A. M. (II) .. |
| I | Jo | 2 |
Andersson, K. Hj......... |
| I | In | 40 |
Andersson, K. J. B........ |
| I | Ju | 2 |
Andersson, M. A. (I)...... |
| I | Fi | 20 |
Andersson, M. A. J. (I) . . . |
| I | E | 9 |
Andersson, S. G. V. .. I Jo | 8, 13, 14, | 16, | 24 | |
Andersson, T.............. |
| I | H | 13 |
Andersson, T. (II)........ |
| I | H | 27 |
Andersson, T. C........... |
| I | Jo | 16 |
Andersson, T. Gh.......... |
| II | K | 1 |
Andersson, Th. G. (II) .... |
| I | S | 3 |
André, L................. |
| I | S | 5 |
Andrée, T. E............. | ... I E | 13 | , In 17 | |
Andrén, T. S............. |
| I | Jo | 15 |
Ankarcrona, S. T. S....... |
| I | Ju | 31 |
Ankarcrona, Y. E......... |
| II | u | 3 |
Anneli, E. H.............. |
| I | Fi | 18 |
Anners, E. G. E.......... |
| I | Ju | 31 |
Antby, S. O. (II)......... |
| I | Jo | 15 |
Arén, T. S................ | . . . . I | E | 33, | 35 |
Arfvidson, A. I........... |
| I | In | 27 |
Arfwedson, Ester.......... |
| I | S | 10 |
Arman, A. V............. |
| I | Fi | 19 |
Arnegren, 0. A. P:son..... |
| I | Jo | 24 |
Arnéus, O. M. T........... | . . .. I | In | 5, | 18 |
Arvas, D. G. C........... |
| I | Fö | 16 |
Arvidson, E. S. Å......... |
| I | E | 21 |
Arvidsson, G.............. |
| I | Fi | 1 |
Arvidsson, Marianne....... |
| I | Fi | 15 |
Arvidsson, S. F. B........ |
| I | In | 30 |
Askelöf, I. T.............. |
| I | Ju | 20 |
Asp, P. E. (II)........... |
| I | K | 20 |
Asplund, O............... |
| I | Fi | 5 |
Asplund, S. O............. |
| I | E | 11 |
Assarsson, S. L........... |
| I | In | 18 |
Assis, A.................. |
| I | C | 5 |
Augustinsson, B. J. E..... |
| I | H | 22 |
Aurén, N. E. J........... |
| I | K | 10 |
Axelson, N. E. A......... | I Ju | 27 | , s | 13 |
Axelsson, A................ | . I Fi | 15, | In | 36 |
Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister
371
B.
Bachéer, I............. | ....... I | Jo | 17 |
Backman, G........... | ....... I | Ju | 39 |
Backman, H. O........ | ....... I | K | 15 |
Backström, A. H....... | ....... I | Fö | 8 |
von Bahr, G. O. A..... | ....... I | In | 19 |
Belfrage, L. A. L...... | ....... I | H | 23 |
Bellander, N. G........ | ....... I | Ju | 28 |
Bendz, E.............. | ....... I | Fi | 22 |
Bendz, O. G. M........ | ....... I | Jo | 14 |
Bengtson, T. S. (I)..... | ....... I | Jo | 16 |
Bengtsson, I. (II)...... | ....... I | S | 18 |
Bengtsson, J. E. Y..... | ....... II | H | 1 |
Bengtsson, K. V....... | ....... I | K | 16 |
Bentzel, R............. | ....... I | Fi | 1 |
Berch, B. O........... | ....... I | Ju | 31 |
Berg, C. G. H......... | ....... I | E | 38 |
Berg, G............... | ....... 1 | Ju | 23 |
Berg, G. A............ | ....... I | K | 7 |
Berg, Gunhild......... | ....... I | E | 31 |
Berg, N. G............ | ....... I | In | 40 |
Bergendal, R........... | ....... I | Ju | 9 |
Berger, T............... | ....... I | K | 5 |
Berggren, A. M......... | ____ I S 3; II U 4 | ||
Berggren, B. E. L....... | ..... I K 1, | Jo | 10 |
Berggren, E. W......... | ....... I | H | 12 |
Berggren, N. C. W...... | ...... I | Ju | 2 |
Berggren, N. O......... | ....... I | Fi | 28 |
Berggren, S. N. W...... | ....... I | Fö | 1 |
Bergh, E. A............ | ...... I | S | 20 |
Bergh, K. R. (I)........ | ....... I | In | 27 |
Bergh, N. A. G......... | ....... I | Fö | 15 |
Berglin, C.-G............ | ....... I | Ju | 27 |
Berglind, Ragnhild..... | ....... I | s | 13 |
Berglund, H............ | ....... I | K | 9 |
Berglund, H. J.......... | ..... I I< 7, | In | 31 |
Berglund, K. G......... | ....... 1 | S | 16 |
Bergman, R. K......... | ....... I | In | 45 |
Bergman, S............. | ....... I | H | 18 |
Bergman, S. G. A....... | ....... I | In | 29 |
Bergquist, Th. E. N..... | . I Ju 28, 33, £ | : 4 | |
Bergsten, P. G.......... | ....... I Ju 2 | , 6 | |
Bergstrand, B. A........ | ....... II | H | 2 |
Bergstrand, K. H. G:son | ...... I | H | 28 |
Bergstrand, K. J. H..... | ...... I In | 16, | 19 |
Bergstrand, S.-E........ | ....... I | K | 18 |
Bergström, I............ | ....... I | Ju | 2 |
Bergström, K. S. D..... | ....... I | E | 38 |
Bergström, L. B. V..... | ....... I | Jo | 13 |
Bergström, P.-E......... | ....... I | S | 5 |
Bergström, S............ | ....... I H | 4, | 20 |
Bergvall, J. (I)......... | ....... I | In | 31 |
Berndtsson, P.-G........ | ....... I | E | 11 |
Bernhard, H. B......... | ....... I | S | 24 |
Berntsson, K. G......... | ....... I | Jo | 19 |
Bernsten, R. R......... | ....... I | In | 38 |
Berthelson, G. B....... | I Ju 21, 23, | , E | 19 |
Bertman, H............. | ....... I | Fö | 8 |
de Besche, H. \V. A..... | ....... I | H | 24 |
Beskow, B.............. | ....... I E | 3, | 39 |
Beskow, B. G........... | ....... 11 | U | 3 |
Beskow, E. T. \V....... | ....... II | U | 3 |
Bcxclius, E. G.......... | ....... IS | 12, | 13 |
Bexclius, T. A. I H 8, 9, | 10, 25, In 42, | 47, 53 | |
Billberg, A. A........... | ....... 1 | II | 18 |
Birkc, G. E. (Il)........ | . . . I In 17, | 18, | 50 |
Bjelle, E. A.................. I Fi 9
Bjering, P. A................. I In 43
Bjerkén, C. V................. I Fi 14
Bjerling, O. B................ I Jo 4, 18
Biörck, K. G. W.............. I In 40
Björck, K. A. \V.............. I Fi 22
Björck, K. G................. I Fö 8
Björck, P. B. T............... I In 18
Björk, J...................... I K 16
Björk, L................. I S 24, 25, In 9
Björk, S. L................... IS 22
Björkholm, S. H. H....... I Ju 13, In 19
Björklund, C. M............... I Jo 13
Björklund, G. A............... I Ju 1
Björkman, C. N. G............ IS 12
Björkman, L.-E. H............ I In 19
Björkman, S.................. I In 15
Björkman, T. V. E............ I Jo 3
Björkman-Carlsson, Sara....... IS 13
Björkman-Goldschmidt, Elsa ... II U 3
Björkquist, E. G. A........... I In 1, 6
Björlin, E. G. A.............. I K 7
Björne, F. H................. I Fi 10
Björnelid, A.................. IS 19
Björnson, L.-E............... i Fi 20
Blidfors, T. E. J. (II)....... I E 8, In 38
Blix-Holmberg, I. N. G........ I E 17
Blom, S. D................... I Ju 28
Blom, S. T. L................ I H 27, 28
Blomberg, A. M. R............ I K 4
Blomberg, H.................. I H 2
Blomqvist, E. A. E........ I Jo 10, H 19
Blomqvist, G. G. T............ I K 7
Blomqvist, N. G.............. I K 16
Blomstedt, C. R............... I In 30
Bo, K........................ I Jo 24
Bodestam, G. S. V............ I E 3
Bohlin, J. V.................. I E 31
Bohlinder, E. J. E............ I E 1
Bohman, G................... i H 13
Bohman, H. Å....... I Fi 22, E 17, In 20
Boija, G...................... I Ju 31
Boija, K. E. G. (II).......... I Fö 16
Bolin, A. B................... I Ju 35
Bolin, L. A................... I S 13
Bolinder, H. O. V............. I E 3
Bolinder, N. L................ I K 3
Boman, K. E. R. (I)....... I E 27, In 26
Bomgren, E. G................ I Ju 20
Bonde, G. J. C................ I Ju 21
Bonow, K. D. M.............. I H 7
Boo, F. I. (I)................ I Fi 13
Borelius, A. J. T.............. I E 19
Borg, A. W................... I Jo 20
Borg, E. L................ I Ju 25, K 10
Borg, Y...................... I Jo 18
Borgenstierna, C. G. M........ I E 29
Borggren, E.................. 1 S 8
Borggård, G. R............... I Ju 27
Borgström, N. O. G. J....... . I H 13
Borgquist, F.................. I Fö 7, 12
Borlind, S.................... I Jo 24
Borner, G. F.................. I In 7, 44
Borrman, Kristina............ IE 14
Bosaeus, E................... I H 15
Braconier, J. (II)............. IE 9
Brandberg, K. G.............. I Fö 13
372
Riksdagsberåttelsen
Brandt, E. R. (II)............
Brandt, H. B. D..............
Brandtzaeg, A...............
Branting, J. E. M.............
Bredberg, C. D................
Bredby, A. H.................
Brevner, E. A. J..............
Bristedt, G. E. E.............
Broberg, R. H. J. I Ju 19, S 14,
Brodd, K. A..................
Brodén, E. H.................
Brodin, H. W. G..............
Brodow, K. E. F..............
Brolin, N.-E..................
Brolinson, E..................
Broomé, J. R. B..............
Broomé, J. T. A. .. I Fö 2, In
Browaldh, K. E...............
Brunnberg, A. O. R...........
Brunnberg, H. A. I S 7, E 12, 13,
Bruno, G. F..................
Brusewitz, B. E. L............
Brusewitz, S. I................
Bruzelius, F. M. S.............
Briiggemann, Gertrud.........
Brynielsson, H. A. B..........
Brådhe, P. S. S...............
Bundsen, S. E. F........ I In
Bunne, B. E. G...............
Bunner, T. Å. G..............
af Burén, H..................
Bursell, A. Siggesson..........
Bylund, O. A. T..............
Byström, A. S. T.............
Bäckström, K. O. H...........
Bäcklin, Inga.................
Bäckman, N. R...............
Böös, G. M. E................
C.
Callans, N. P. A,
Canarp, C. S. T,
I Fi 14
I Ju 33
I K 15
I Fi 13
I K 18
I E 31
I E 10, 31
II H 1
20, 23, G 3
I Fi 17
I H 3
I Ju 16
I E 3
I E 4, 24
I In 18 I
I Fö 5
13, 52, C 8
I U 3
I In 37
28, In 6, 51
I E 22
I Fö 11
I U 2
I Fö 3
II U 3
I U 4
I E 19
14; II In 1
I In 40
I Ju 28
I Fö 7, 12
I S 13
I K 14
I Fi 22
I Fö 4
I E 37
I G 7
I H 12
I K 16
I S 1
Carbell, E. E. E.......; v l Jo 4^11112
Gardelius, E. G. F
Carlesjö, G. I. A.
Carlson, V. O. J.
Carlsson, A. B. . .
Carlsson, C. W. (II)
I K 8, 11, Fi 21, 32
I In 20
I S 13
I S 23
I K 19
Carlsson, G. (I)............ I J°> 7 In 39
Carl sund, A................... I U 1
Cars, G. B. K-G.............. I Jo 16
Cars, G. F. O.......... I Fö 3, S 17, G 9
Casparsson, K. R........... I S 5; II In 1
Cassel, L. D. (II)....... I U '' ° ^ n
Cassel, N. A.................
Castenfelt, G.................
Cedercrantz, B...............
Cedergren, Elsa..............
Cederlund, B. E. M..........
Cederwall, G. F. E. I Fi 30, 31, H 10, 24; IJH2
Christenson, C. (II)..........
Christenson, T...............
Christensson, J...............
Glarstedt, C..................
Claus, L. G. I. H............
Clausén, B. A................
Clémentz, C. G. R. A.........
Colliander, Carin.............. IS 21
Collin, Karin................. I In 40
Conradi, E. G. F.......... I Ju 19, 20, 41
Corin, G. E. M................ I U 1
Corneliusson, S................ I Jo 14
Crafoord, C................... I In 17
Cramér, C. H................. I E 6
Cronvall, A. G................ I Fö 15
Cullberg, J. O................. I Ju 5
Curtman, C. W. . . I Fö 15, S 17, E 10, 20
D.
Dahl, D................... I Ju 23, E 12
Dahl, G...................... I Ju 14
Dahlberg, G.................. I In 17
Dahlén, O. (II)............... IS 1
Dahlén, P. O. R.............. I Ju 29
Dahlerus, B. H............... II H 1
Dahlin, E. H................. II H 2
Dahlin, G. E.................. I E 15
Dahlin, P. G. A............... I Ju 25
Dahlgren, E.................. I Fi 14
Dahlgren, I. J. G.......... I In 9, 10, 49
Dahlman, S.-O................ I Ju 33
Dahlquist, G.................. IS 9
Dahlström, A. H.............. IS 3
Dahmén, E. V. H............. I Fi 2
Dahr, Elisabeth............... IE 8
Dale, I. F.................... I In 33
Dalenius, T. E................ I C 5
Danielsen, N.................. I U 3
Danielsson, A................. I Ju 24
Danielsson, F. E.............. I E 15
Danielsson, O. H. N........... I E 26
Danielsson, Å................. I H 15
Davidson, I. R. Y............. IS 6
Davidsson, Greta.............. I E 14
de Geer, J. G. G. (I).......... I K 18
Degerman, A.................. I H 1
Degerstedt, C. Hj......... I K 5; II H 1
von Delwig, R................ I U 2
Dennemark, S................. II U 1
Detlofsson, N. R.............. I Fi 20
Dickson, J. I. A. (II)......... I In 43
Didner, G.................... I Jo 3
Digman, H. M........ I Ju 7, Fi 3, In 11
Dillén, B. O.
Dillner, H. J.......
Djurberg, L. G. H.
Dolk, K. E. V.....
Duus-Otterström, A.
Dyring, Rosa......
I K 12
.......... I E 28
I Fö 2, In 37, 46, C 2
.......... I Jo 20
........... IS 8
.......... IS 10
I | E | 14 | E. |
|
|
I | In | 12 |
|
|
|
I | K | 5 | Eberstein, G. A.......... | ..... I Ju 10, | 14 |
I | Fi | 9 | Eckerberg, E. L.......... | . . I Fi 27, E | 14 |
I | E | 28 | Eckerberg, P. A.......... | ..... I S 14, | 20 |
24; II H 2 | Eckerström, S. G. E...... | ..... IS | 3 | ||
I | Fi | 20 | Edberg, R. F. (II)....... | I Ju 7, U 5 | 6 |
I | S | 5 | Edblom, F............... | ..... I Jo | 24 |
I | S | 2 | Edelsvärd, O. A.......... | ..... I Fi 25, | 26 |
I | s | 8 | Edenman, R. H. L. (II) .. | I E 8, 38, | 41 |
I | Jo | 6 | Edling, N. P. J.......... | . I Fi 22, Jo | 11 |
I | E | 35 | Edling, S. Å............. | I Ju 35; II U 2 | |
I | Ju | 16 | Edlund, C. B............ | ..... I Fi 7, | 10 |
Personregister
373
Edman, J. R......... |
| ..... I H | 17 | Eriksson, E............. |
| 4 |
Edstam, H. K. P..... |
| ..... I Fi 13, | 14 | Eriksson, G. A. V....... | ...... I Ju | 16 |
Edstrand, K.-J........ |
| ..... I Fi | 21 | Eriksson, Greta.......... | ..... I E | 7 |
Edström, G........... |
| ..... I H | 15 | Eriksson, G. T. . I Ju 3 | 6, 9, 18, 28, In 8 | |
Edström, W. S. (II) ... |
| . . . I Fi 17, C 1 | Eriksson, J. E. (I)...... | ...... I H | 28 | |
Edwall, E. H. A...... |
| ..... I In | 50 | Eriksson, K............. | ..... II U | 1 |
Eek, H............... |
| ..... I In | 25 | Eriksson, K.-E. G....... | ..... II H | 1 |
Eeg-Olofsson, A. 0. G. |
| ..... I Ju | 5 | Eriksson, L............. |
| 25 |
Ehnbom, E. B. A..... |
| ..... I Fi 20, | 27 | Eriksson, Nancy (II) .... | ... I Ju 5, S | 14 |
Ehrenberg, B. G...... |
| ..... I In | 30 | Eriksson, R............. | ..... I H | 15 |
Ekberg, K. G......... |
| ..... I K | 13 | Ernest, Eva............ | ..... I E | 27 |
Ekberg, S. E......... |
| I Ju 30; II U 3 | Ernoiv, C. J............ | ..... I E 8, | 31 | |
Ekblom, Rangel...... |
| ..... I E | 8 | Ernulf, T. G............ |
| 34 |
Ekblom, S. G......... |
| .. I E 24, In | 31 | Ersman, S.............. |
| 9 |
Ekbom, C. A. H...... |
| ..... I In | 17 | Eskilsson, C. E. (I)..... | .. I E 39, Jo | 17 |
Ekdahl, O. G......... |
| ..... I Ju 4, S 25 | Essén, I................ | ..... II H | 2 | |
Ekeberg, L. B....... | I | Ju 1, 10, 11, Fi 9 | Essunger, N. P. G....... | ..... I K | 10 | |
Ekelund, G. L........ |
| ..... I Jo | 6 | Ewald, L............... |
| 34 |
Ekelöf, J. A. A. S. . . . |
| ..... I E | 11 | Ewerlöf, Elsa (II)....... | ..... I S 3, | 13 |
Ekengren, H. K. A. ... |
| ..... I Fi | 2 | Ewerlöf, K. G. (I)...... | ..... I Fi | 31 |
Ekerot, B. 0. A...... |
| ..... I E | 31 |
|
|
|
Ekerot, N. F......... |
| ..... I Jo | 24 |
|
|
|
Eklund, E. G......... |
| ..... I Fi | 10 | P. |
|
|
Eklund, E. P. G...... |
| ..... I H | 15 | Fagerholm, P. H........ | ..... I Fi | 13 |
Eklund, S............ |
| ..... I In | 22 | Fagerholm, P. O........ | ..... I Jo | 6 |
Ekman, A. G......... |
|
| 24 | Fahlander, V. M. J...... | ..... I Fi | 13 |
Ekman, G............ |
| ..... I Jo | 22 | Falk, E. L.............. | ..... II U | 3 |
Ekman, S. G......... |
| ..... I Fi | 18 | Falken, P. J. Ö......... | ..... IS | 1 |
Ekström, H. V........ |
| ..... IG | 7 | Fallenius, B. A.......... |
| 15 |
Ekström, P. E........ |
|
| 22 | Fant, C. G. N.......... | ..... I E | 5 |
Ekström, T........... |
| ..... I Fi | 13 | Fast, J. E. G. (II)...... | ..... I In 23, | 27 |
Eländer, Karin........ |
| ..... I E | 31 | Fehrm, E. M........... | ..... I Fö | 16 |
Eliasson, L. M. (I) . . . . |
| ..... I S 3, Fi | 31 | Fernholm, T............ | ..... I Fi | 1 |
Eliasson, N. J. L...... |
| ..... I S 2, K 7 | Fischier, S. G. O. M..... | ..... I Ju 6, | 28 | |
Eliasson, R. A. E. (II) |
| ..... I Fö | 13 | Fitger, N. F. P........ | ..... I H | 24 |
Elison, M. L.......... |
| ..... I E | 20 | Fjellander, N. E. B..... | ...... I C | 7 |
Elldin, H............. |
| ..... I E | 1 | Fjällström, P. J......... | ..... I Jo | 25 |
EUhammar, G. L...... |
| ..... I Fö | 6 | Flinck, H. L............ | ..... I E | 3 |
Elmén, Brita (II) ..... |
|
| 12 | Flinck, K. E............ | ..... IS | 15 |
Elmfeldt, B........... |
| ..... I Fi | 21 | Flyboo, T. V........... | . . I S 5, 6, Fi | 17 |
Elmgren, A. F........ |
|
| 29 | Fogelin, C. T. FI. J..... | ..... I Jo | 20 |
Elmgren, B. F. (I) . . . . |
| ..... I H | 1 | Folkard von Scherling, F. | A.... II U | 2 |
Elmgren, J. K. G..... |
| ..... I E | 7 | Folkeson, E. E.......... | ..... I In | 30 |
Elmroth, A. E........ |
| ..... I In | 26 | Forkman, G. A. P....... | ..... I E | 26 |
Elofsson, G. S. (I) ... | I | K 20, Fi 7, Jo | 13 | Fornander, J. N.-U...... | ..... I Ju 6, | 28 |
Elwing, B. G. 0...... |
| ..... I K | 7 | Fors, S. R............I | E 2, 13, 18, 28, | 36 |
Enflo, 0. A........... |
| ..... I Jo | 15 | Forslund, E. A. S....... | ____I E 24, H | 29 |
Engdahl, G. V........ |
|
| 15 | Forslund, E. B.......... | ..... IS | 2 |
Engel, A. G. W....... |
|
| 40 | Forssblad, D............ | ____ I U 2, H | 12 |
Engelund, A. D....... |
| ..... I K | 15 | Forssell, E. E........... | ..... I E | 39 |
Engkvist, J. G. V. (II) |
| ..... I Fi 15, | 21 | Forssell, E. G. B........ | ..... I Ju 6, | 28 |
Engkvist, O. T........ |
|
| 19 | Forssman, S............ | ..... IS | 6 |
Englund, E. V. (I) .. . . |
| ..... I Fi | 21 | Forssman, S. P. M...... | ..... I In 21, | 36 |
Englund, K. G. Å. ... | I | Fi 5, Jo 18, II | 24 | Fransen, H. D...... I K | 22, E 38, H 2, | 19 |
Engström, I. G. R. . . . |
| ..... IS | 6 | Franzén, R............. | ..... I H | 15 |
Engström, O.......... |
| ..... I Ju | 5 | Franzon, F. L. (I)...... | ..... IS | 9 |
Enhörning, H. A...... |
| ..... I In | 37 | Fredricsson, I.. J. M..... |
| 31 |
Enström, A. G. T..... |
| ..... I Jo | 15 | Fredrikson, G. R........ | ..... I K | 2 |
Erbacke, K. G........ |
| ..... I Fi | 21 | Fredriksson, K. T. (II) . . |
| 16 |
Ericson, F. C. W...... |
| ..... IG | 6 | Fredriksson, V.......... | ..... I E | 3 |
Ericson, J. E......... |
| ..... I E | 1 | Frenckner, T. B. P...... | ..... I In | 30 |
Ericsson, E........... |
| ..... in | 13 | Frenne, N. G. H........ | . . I H 24; II H 1 | |
Ericsson, S. G. E. (II) . |
| I I< 20, H 3, t | 1 | Frey, T. S:son.......... | ..... I In | 40 |
Ericsson, Å. H........ |
| ..... I E | 15 | Freygård, K. G......... | ..... I E | 31 |
Ericsson, Y. A. R. . . I | Jo 1, 11 26; II II 1 | Friberg, S. A........... | ..... I In | 16 | ||
Eriksson, B. A........ | 1 | Il 15, 24; II II 1 | Friberger, E. G......... | ..... I E | 11 | |
Eriksson, G. E. R..... |
| ..... I E | 6 | Fridolin, H. R........... | ..III 10; II H 2 |
374
Riksdagsberättelscn
von Friesen, 0. B. (II)....... | I E 3, | In | 40 |
Frisk, A..................... | I | Fi | 14 |
Frithiof, I. K. V............. | I | In | 18 |
Frithiofson, K........ I Ju 37, | K 20, H 2, | 29 | |
Fryklund, S.................. | I | Jo | 19 |
Fröding, N. G. O............ | I | Ju | 33 |
Funk, G. E.................. | I | In | 6 |
Funke, G. W................ | I | U | 4 |
Furst, P.-E.................. | I | Jo | 3 |
Fägerstam, Hildur........... | I | S | 13 |
Fältheim, Å. A.............. | I | E | 3 |
G. | |
Gabrielson, L........ | ......... IS 18 |
Gabrielsson, N. I..... | ......... I In 30 |
Galfve, C. H......... | ......... IS 10 |
Garberg, E. V....... | ......... IG 7 |
Gard, S............. | ......... I E 28 |
Garpe, D. A. J...... | ........I Ju 31, K 7 |
Geijer, E. E. K. R. . . | ......... I Fi 18 |
Geijer, E. G......... | ......... I Ju 24 |
Geijer, J. L.......... | ......... I Fi 13 |
Geijer, K. A. (I) I U 3, Fi 31, H 16; II H 1 | |
Geijer, L............ | ......... IS 8 |
Geijer, Mary......... | ......... I In 7 |
af Geijerstam, S. 0. .. | ......... 1 In 5 |
Gemzell, Chr......... | ......... I K 3, 4 |
Gerentz, S. T........ | .. I K 5, Fi 13, H 12 |
Gerhard, I........... | ......... I Jo 4, 18 |
Gerle, B............. | ......... I In 40 |
Gerner, K. G. T..... | ......... I In 40 |
Gezelius, L. E. B. . . . | ......... I Ju 8, 27 |
Gierup, B. I......... | ......... I E 22 |
Giesecke, C.-S........ | ......... I Fi 31 |
Gihl, K. S. T........ | ........ I Ju 12, U 6 |
Gillberg, J........... | ......... I H 24 |
Gillström, A. K. (I) . . | ..... I Fö 11, 16, E 20 |
Gjöres, A............. | ......... I E 41 |
Glas, E. L. B........ | ......... I In 4 |
Glimstedt, E. G...... | ........ I E 2, In 51 |
Goldberg, L.......... | ......... I In 9 |
Gorpe, A............ | ......... II H 2 |
Goude, S. N......... | ......... I Fi 9 |
Grabö, P............ | ........ I Jo 23, H 5 |
Gradin, H........... | ......... I K 6 |
Grafström, E. 0. H. I | Fi 5, 29, H 5, 16, 22, |
| 24, 30; II H 1 |
Granholm, J. Hj...... | ......... I E 19 |
Granlund, S. Å...... | ......... I Fi 10 |
Green, S. A. G....... | ......... I E 31 |
Grenander, N........ | ......... I H 20 |
Grenander-Pehrling, Greta...... IS 13 | |
Grendin, K. V........ | ......... I E 7 |
Greve, R............. | ......... I Ju 10 |
von Greyerz, P. E. H. | ........ I Fö 11 |
Grill, C. L. C:son..... | ......... I Jo 12 |
Groll, I............... | ......... I In 25 |
Groth, G. S........... | ......... I Ju 3, 38 |
Grundström, H........ | ....... I Fi 13, H 13 |
Gulbrandsen, 0. G. . . . | ........ I Jo 17 |
Gullbrandsson, E. R. . , | ......... I In 39 |
Grym, J. F. (I)....... | ......... I U 5 |
Gråby, L. G. L....... | ........ I E 34 |
Grönkvist, S. L....... | ......... I E 22 |
Grönlund, K. M....... | ........ I In 43 |
Grönval], N. J................ I In 38
Grönwall, A................... I In 7, 26
Gustafson, S. H. (II) ......... I S 2, Fi 31
Gustafsson, F. E. (II)......... I E 17
Gustafsson, G. H. (II) ..... I S 5, 25, K 10
Gustafsson, H. L. (II) .... I S 5, Fi 13, E 9
Gustafsson, S.................. I H 5
Gustafsson, Y. H.............. I Jo 14
Gustaver, B. A. G............. I E 31
Gustavsson, J. W............. IS 9
Gyllenhaal, L. J. C. G......... I H 8
Gyllenram, K. Å. G........... I Fö 7, 12
Gyllensvärd, K. J. G.......... I Ju 25
Gårdstedt, H. B. IS 1, Fi 28, E 15, Jo 21
Gärde, J. N.................. I Ju 15
Gardin, P. F.................. I Fö 6
Gärdin, Å. I. J............... I Fi 8
Göransson, E. W. Z........... I In 3
Göransson, H............ I Ju 9, 18, E 17
H.
Haage, E. H............. |
|
|
| I E | 8 |
Haeggblom, E. E. (II) . . . |
|
| I | Jo 2, | 23 |
Hafström, S............. |
|
|
| I Fi | 15 |
Hagander, J. O.......... |
|
|
| I In | 25 |
Hagardt, S.............. |
|
|
| I K | 13 |
Hagberg, A. E........... |
| . I | Fi 4, H | 15 | |
Hagbergh, C. E.......... |
|
|
| I Jo | 3 |
Hagbergh, G. G. E....... |
|
|
| I E | 28 |
Hagelberg, J. V.......... |
|
|
| I In | 4 |
Hagelin, N. P............ |
|
|
| II In | 1 |
Hagnell, H......... I Fi | 17. | , H | : 10; II H 2 | ||
Hagstrand, E. F......... |
| I | K | 16, In | 56 |
Hagård, B............... |
|
|
| I S | 2 |
Hagård, S. A. A. (II)____ |
| I | In | 1, 23, | 40 |
Hakelius, A. K........... |
|
|
| I Fö | 1 |
Hakeman, Elin.......... |
|
| I | In 1, | 40 |
Hall, D. E. (II)......... |
|
| I | Fi 25, | 31 |
Hall, G. V............... |
| I | K | 19, II | 17 |
Hall, M. I............... |
|
|
| I Ju | 19 |
Hallberg, S. E........... |
|
|
| I H | 19 |
Hallén, H. M............ |
|
|
| I Ju | 29 |
Hallenborg, U............ |
|
|
| I In | 40 |
Hallendorff, C. J. II...... |
|
|
| I E | 28 |
Hallin, G. E............. |
|
|
| I C | 9 |
Hallström, K. E......... |
|
|
| II H | 1 |
Hambraeus, G. A........ |
|
|
| I H | 11 |
Hammar, O. G........... |
|
|
| I E | 11 |
Hammarskiöld, S......... |
|
|
| I H | 13 |
Hammarskiöld, T. L...... |
|
|
| II Fi | 1 |
Hammarskjöld, B. G. Hj. . |
|
|
| I E | 32 |
Hamrin, Greta........... |
|
|
| I S | 3 |
Hamrin, M. T. P......... |
|
|
| I Ju | 25 |
Hanning, P. G........... |
|
| I | In 28, | 35 |
Hansen, B............... |
|
|
| I Fi | 1 |
Hansson, G. H........... |
| I | E | 11, In | 48 |
Hansson, N. B. (I)....... |
|
|
| I Jo | 22 |
Hansson, N. G. (II)...... | . I | Fi | 13 | c 2, | 10 |
Hansson, N. H........... |
|
|
| I In | 1 |
Hansson, N. L........... |
|
|
| I H | 5 |
Hansson, N. O........... |
|
|
| I Fö | 16 |
Hansson, P.............. |
|
|
| I Jo | 4 |
Hansson, S. F. (II)...... |
|
|
| I E | 7 |
Hartelius, Å............. |
|
|
| II U | 3 |
Hartler, H. M. S......... | . I | Fi | 13, | , H 7, | 24 |
Hartmann, J. L.......... |
|
|
| I Ju | 29 |
Personregister
375
Hartvig, P. Å..........
Hassler, N. H. Å.......
Hassler, O. L. I........
Hasslev, N.-O. F.......
Heckscher, G. E.......
Hedar, F. S...........
Hedberg, Ingegärd.....
Hedborg, G. T.........
Hedefalk, B. H........
Hedén, T..............
Hedfeldt, N. E.........
Hedfors, N. A.........
Hedin, S. F............
Hedlund, V............
Hedner, C.-E. E........
Hedström, H. V......
Hedström, K. S. H.....
Hedvall, J. G..........
Hegrelius, A. O. R.....
von Heidenstam, R. M.
Heijne, O..............
von Heland, H. C. S. . .
Helde, M. I............
Helén, N. G. (II)......
Hellblom, Inga........
Helleberg, P. E. A.....
Helleborg, N...........
Hellman, G. A.........
Hellman, O. A.........
Hellner, E. M..........
Hellner, K. B..........
Hellquist, G. E. T......
Hellström, B. M........
Hellström, J. G. L.....
Hellström, K. B........
Hellström, K. H.......
Hemming, E. R........
Henkow, K. H.........
Henrikson, C. T.......
Henrikson, G. A.......
Henriksson, S. H. (II) ..
Henriksson, T. H.......
Henriques, E...........
Herlitz, C. G...........
Herlitz, N.............
Hermansson, R.........
Hernelius, J. A........
Herngård, Birgit.......
Hernlund, C. A. V.....
Hernmark, 0. G. M. . . .
Hernqvist, E...........
Hernroth, U. N........
Herrlin, G. O. J.......
Herrström, G..........
Hesselbom, K. E. (I) ...
Hesselgren, O. G. G. . . .
Hesser, S. C. E. T.....
Hessle, Chr. W.........
Hessler, J. T. H.......
Heuman, C. H. M......
Heiiman, G. E. (I).....
Heyman, H............
Hildebrand, N.........
Hillbo, A. O...........
Hjalmarson, J. H. (II) .
Hjern, B. K. L........
Hjort, K. G. M........
..... I H 6, 17
_____ I Ju 33
_____ I E 17
..... I Fi 33
. I Ju 9, 40, S 1
..... I In 41
..... I In 55
..... I Fi 6
..... I K 1
..... I In 26
..... I Ju 10, 14
..... I Fi 6, In 18
_____ I U 5
..... I Ju 9, 16
_____ I Ju 19
..... I In 34
..... I H 18
_____ I E 1
..... I Jo 12, 14
.... I U 3, H 16
..... I H 15
_____ I K 7
_____ I In 22
..... I E 8
..... I E 5
_____ I Jo 18
..... I Jo 10
..... II H 2
..... I E 15
..... I In 15
..... I Ju 23
..... I E 24
..... I E 12
..... I In 17
..... I H 10
..... I K 5
..... I In 2
I Ju 11, 12, S 13
..... I H 26
..... I H 5
..... I Fi 7, 12
..... IS 2
..... II H 3
..... I In 23
I Ju 13, 20, E 4
..... I H 25
..... I In 25
..... I E 27
..... I Jo 11
..... I Fi 3
..... I E 3, 8
..... I K 13
..... I E 19
..... I E 8
. . . I Fö 15, K 18
..... I S 8, In 2
I Ju 10
I Jo 4
I S 8
I Ju 3, 9
I K 20
I E 11
I Fi 3
I Fi 21, C 3
I Fö 16
I Ju 31
I K 16
Hjorth, R.................... I Jo 22, 24
Hjukström, G. W............. I In 29
Hjulström, F.................. I Jo 13
Hjärre, A. ..................I Jo 14, In 39
von Hofsten, E.............. I Ju 3, S 19
von Hofsten, S. E. C.......... I In 1, 55
Holdo, S. H.................. I Fi 10
Holgersson, S................. I H 15
Holm, P...................... IS 9
Holmberg, B.................. I In 18
Holmberg, 0.................. I Ju 9, 18
Holmberg, P. H. A............ I Fi 30
Holmberg, S.................. I H 18
Holmbäck, Ä. E. V........ I U 6; II In 1
Holmgren, F. J. D............ I Fi 9
Holmgren, H. K. H. I Fi 33, H 21, 28; II U 1
Holmgren, J. H............... I H 8
Holmgren, L. K. A............ I E 5
Holmin, G.................... I In 33
Holmquist, B. G............. I Ju 8, In 4
Holmqvist, E. B. (I) I Ju 31, Fö 14, H 5
Holmqvist, S. E............... IS 11
Holmstedt, G. F..............I S 1, 6, 22
Holmstrand, K. O............. I In 48
Holmstrand, M. F............. I E 1
Holmström, N. G. T........... I Ju 35
Holmström, S. J. R........... I Jo 5
Holmvall, H. J. P............. I E 19
Holmvall, Karin.............. I E 27
Holst, C. G................... II U 3
Holsti, P. O.................. I Fi 14
Hoppe, E. C. (II)............. I E 24
von Horn, K. R. L. R........ I Fi 9
von Horn, R. C. F. B......... I Fö 11
Hovgård, T. Å.............. I S 15, Jo 21
Howander, H. J. E............ II U 3
Huldtgren, G. W.............. I U 5
Hult, B...................... I Ju 9
Hult, L. H. F. W............. I In 19
Hult, N. E. J................. I Jo 14
Hulterström, A. N. O.......... I K 6
Hultström, L................. IS 2
Hultgren, G. A. E............. I E 4
Humble, E. A. S...... I S 11, K 19, In 27
Husén, T..................... I E 7, 10
Husmark, J. E.............. IS 20, In 44
Huss, K. S................... II H 1
Huss, R. H. (I)............... I In 32, 39
Hydén, S. D.................. I S 14, 20
Hydén, Y. H................. I E 28
Håkansson, B. I.............. I In 28
Håkansson, H................. I H 24
Håkansson, H. E. V......... I K 12, H 30
Håkansson, Håkan............ IH 1
Håkansson, J. H. V........... I Fi 13
Håkansson, J. V. H........... I Jo 14
Håstad, E. W. (II) I Ju 29, K 20, Fi 17; II In 1
Häckner, K. J. Y............. I Ju 15
Hägglund, J. M............... I K 18
Hägglöf, S. I................. I H 2
Häggmark, C. L. A....... I Jo 9, In 36, 39
Häller, L..................... I Jo 4
Härnqvist, K................. I E 7
Hävermark, K. G. J:son....... I Fi 32
Högstedt, C.-F................ IU 6
Höijer, G..................... I Fö 11
Höjer, E. \V.................. I Jo 14
376
Riksdagsberättelsen
Höjer, Gerda (II)............. I In 55
Högbom, G. M................ I Jo 6
Högström, E. A............... I Jo 2
Höjer, E. W.................. I Jo 14
Hörjel, N. J.................. I E 4, 17
Hössjer, K. G. N.............. I E 11
Höök, A...................... I H 13
I.
Inghe, P. G................... I In 40
Ingvar, L. O. A. H............ I E 31
Insulander, E. I............... I Fö 5
Isacson, E. B. J............... I E 34
Isaksson, W................... I U 4
I vmark, S. K. T............... IG 8
J.
Jacobson, U. R. (II) .. I Ju 26, K 18, Jo 1
Jacobsson, A. T................ IG 7
Jacobsson, E. E. (II) ..... I S 3, In 26, 27
Jacobsson, G.................. I Ju 14
Jacobsson, M. F............... I In 22
Jancke, G.................... I K 22
Janelid, E. I.................. I Fi 5
Jannedal, B. O. V............. I Fö 3
Janson, N. E................. I Jo 14, 21
Jansson, B. F. (II) ........ I Ju 25, H 10
Jansson, 0. G................. I Ju 29
Jansson, F. (II)............... I Jo 23
Jansson, K. A................ I H 26
Jauzan .Astrid................ I In 55
Jarder, J. O.................. I K 16
Jartelius, S................... I In 18
Jeppson, Maria.............. I E 31
Jeppsson, J. T................ I In 50
Jerdenius, K. E............. I Fö 15, C 6
Jerneman, T. G............. I S 2; II U 4
Jirstam, B. H. L.............. I In 46
Joelsson, A................... I In 38
Joge, S. F.................... I H 16
Johannesson, E. G. V.......... I K 10
Johannesson, I. V............. I In 38
Johannesson, P. A............. I E 15
Johanson, Anna-Stina......... I E 27
Johanson, R.................. I K 14
Johansson, A................I Jo 23, In 36
Johansson, B. A.............. II H 2
Johansson, B. R........ I S 1, 15; II K 1
Johansson, C.-E. (II).......... IE 3
Johansson, C. E. (II).......... I Jo 7
Johansson-Ekdahl, Helga...... IS 2
Johansson, Elsa (II)........... I Ju 4, S 8
Johansson, E. R.............. I H 18
Johansson, F. L. H. I Ju 21, Jo 6, 14, 15, 22
Johansson, J. H.............. I Jo 17
Johansson, K. A. A........... I U 3
Johansson, K. I............... I E 27
Johansson, N. I. (II) ... I E 8, 20, 40, Jo 3
Johansson, O. F............... I In 50
Johansson, R. A. I............ I Fi 13
Johansson, R. B. (I).......... I In 40, 44
Johansson, R. N............... I Jo 24
Johnson, A................... IS 10
Johnson, B. V................ I E 34
Johnsson, B. E. I U 1, S 11, In 49, C 2, 10
Johnsson, J. H................ I E 3, 39
Johnsson, P. A. (II).......... I K 4, 20
Jonason, S. Å. H........... I H 6; II U 1
Jonasson, N. F................ I Jo 6
Jonsson, C. A. D.............. I Jo 12
Jonsson, F. A................. I Jo 18, 19
Jonsson, G.................... I Ju 9
Jonsson, J. N. (I)............. I Jo 15, 23
Jonsson, J. S. (II)............ I Jo 2
Jonzon, B. I. J............... I E 30
Jonzon, S.-G., B.............. I Jo 15
Jorpes, J. E.................. I In 47
Josephson, K. O.............. I E 15
Josephson, W................. I Ju 28
Jartelius, G. E................ I Ju 4
Jönsson, A.................... I E 1
Jönsson, N. O. (II) I Ju 2, Fi 17, Jo 2; II H 2
K.
Kaijser, F. J.................. I E 24
Kalén, O. H.................. I C 4, 11
Kangas, K. E................. I Jo 25
Karlbom, T. O.............. I Fi 15, E 15
Karleby, O................... I Fö 16
Karlén, G. H................. I In 34
Karlson, Tore................. II H 2
Karlsson, Eva (II) ............ I In 39, 40
Karlsson, G................... I U 2
Karlsson, K. G. (I)........... I E 18
Kastengren, G. K.-A........... I Fi 13
Kellgren, N. E........... I S 14, 20, H 24
Kemmer, T. G. O............. I Fö 8
Kewenter, A.................. I Jo 4, 18
Kihlman, K. H............ I E 13, 18, 28
Kinberg, O................... I Ju 9
Kjellén, T. B................. I In 6, C 6
Kjellin, B. T. M........I Ju 15, 23, In 25
Kjellson, K. B. N............. II U 2
Kjöllerström, S. G............. I Ju 5, E 4
Klackenberg, O. H............ I C 7
Klefbom, K. H. N............ I E 30
Kleman, C. F.............. I Ju 2; II K 1
Kling, E. H.................. I Fi 31
af Klintberg, C. G. F.......... I Fö 6
af Klintberg, L............... I K 22
af Klintberg, R............... I H 18
Klum, A..................... I E 3
Knutsson, G. F............... IS 12
Kollberg, G. N. (II) I K 12, Fi 12; II H 1
Kollind, H. O................. I Fö 3
Kolm, 0. R................... I K 16
Krantz, Å. A................. I Ju 13
Kristensson, A. Y. S.......... I Ju 34
Kristensson, F................ I H 5
Kristensson, G. F. N. (II)..... I U 5
Kritz, L.-B................... I In 56
Kronborg, O. B. E............ I E 31
Kronvall, K. E. A............ II U 3
Kull, B....................... I In 37
Kull, J. I.................... II H 1
Kullberg, O. G................ I K 13
Kulle, S...................... I In 21
Kuylenstierna, Brita........... I Fi 9
Kyling, K. F. F.............. I E 8
Kypengren, S................. IS 10
Källquist, K. G. E............ I E 10
Personregister
377
Källström, P.-E............... IE 15
Källström, V.................. IS 22
Kämpe, Å.................... I Jo 9
Kärre, K..................... I E 3
Kärrlander, E. H. (II)........ I Fi 20
Köhler, N. G.............. I Ju 14, H 13
Körde), E. R......... I H 5, 13; II H 1
Körlof, A. H. V............. I K 10, H 10
L.
Landquist, A. D.............. I Ju 12
Langberg, H.................. I Ju 23
Lange, H..................... I Fö 11
Lantz, H. V.................. I Ju 31
Larson, E. G................. I E 11
Larsson, A. E................. I Ju 25
Larsson, B. M. (II)........... I E 37
Larsson, E. V................. I Ju 33
Larsson, E. Å.......... I In 6, 16, 32, 45
Larsson, G. B................. I K 23
Larsson, G. I................. I E 1
Larsson, G. K. V. (II)...... I Fö 16, Jo 2
Larsson, G. W................ I In 25
Larsson, H. (II)............I Ju 26, K 18
Larsson, L. B................. I In 7
Larsson, N. H. Th. (I)........ I In 30, G 6
Larsson, R.................... I Ju 24
Larsson, S.................... I Ju 6
Larsson, S. (I)..............I Fö 16, E 37
Larsson, S............I S 3, 11, K 10, In 27
Larsson, Sten................. I H 18
Larsson, T.................... I E 34
Larsson, T. S................. II U 2
Larsson, Y. G. R.......IS 10, K 7, In 31
Larsson, Å.................... IS 1
Lassen, B. F. O........... I Ju 9, 16, H 3
Laurell, G.................... I Jo 16
Laurin, J..................... I Ju 16
Lawski, S. J. K. W........... II U 3
Leche, E..................... I K 13
Leche, H. J.................. I Jo 11
Ledin, A. G.................. I Jo 21
Lelfler, J. O................ I Fi 13, H 24
Leijon, C.................. I H 12; II U 4
Leissner, T. Å............. I H 12; II U 4
Lemke, Dagmar............... I E 31
Lemne, C.-G.................. I H 24
Lemne, M. H.......I S 4, Fi 2, 28, 31, Jo 3
Leuf, N. B................ I Fi 13, H 24
Levander, Ruth .............. I E 31
Levin, H. S. (II)........ I Ju 25, Jo 4, 18
Levinson, K. S................ II H 3
Levinsson, Margit............. I Fi 9
Levenstam, T. H.............. I In 10
Lewel, S. G................... I In 38
Lidbeck, P. I............... I Ju 33, E 4
Lidholm, A................... I E 11
Lien, M...................... I E 15
Lidström, E. J. A............. I Fö 11
Lilja, E. A................... I E 31
Liljedahl, Edith (II)........... I In 40
Lilliehöök, B. J. G............ II H 1
Lind, A.................. I E 14; II H 2
Lind, G. A................... I K 20
Lindahl, Annie................ I E 14
Lindahl, A. R. A.............. I E 7, 31
Lindahl, E. R............. I K 5, 12, Fi 2
Lindahl, F.................... I Ju 20
Lindahl, K. F................. I H 15
Lindberg, B. E................ I In 41
Lindberg, B. J................ I In 19
Lindberg, C. (II).............. IS 2
Lindberg, E. H............... I Jo 23
Lindberg, E. T. G............. I Ju 3
Lindberg, H................ I Ju 9, S 13
Lindberg, K. A............... I H 6, 12
Lindberg, K. R. L............ I C 8
Lindberg, T................... I Ju 9
Lindberger, L................. I Fi 1
Lindbergson, K. A............ I E 34
Lindblad, B................... I E 6
Lindblad, C. W............... IE 1
Lindblad, S................... I In 26
Lindblom, A. A. F............ I E 19
Lindblom, Edith.............. IE 1
Lindblom, P.................. I E 7
Lindeberg, E. F. L...... I K 1, Fi 19, Jo 1
Lindeberg, Å. E. G............ I K 13
Lindegren, K. N. A........IS 13, E 27, 39
Lindegren, S. G............... I E 12
Lindell, K. J.................I H 3, In 37
Linden, K. G............. I Fö 6, 9, Fi 32
Linden, L. V................. I Ju 8
Lindenbaum, G. M............ I H 4, 26
Lindencrona, A................ II U 1
Lindencrona, G.............. I Ju 29, S 11
Linder, A. B.................. I H 12
Linder, N. E. Y.............. I Ju 4
Linderstam, B. H. . . I U 2, H 12; II U 4
Lindforss, K. B. R............ I E 1
Lindforss, R.................. IS 2
Lindgren, A. S. V............. I H 3
Lindgren, H. G. I............. I E 8
Lindgren, R. L............... I Ju 16
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr . I E 14
Lindh, G. B. T......... I Ju 19, Fi 28, 29
Lindh, G. E.................. I Fö 8
Lindh, T. B. E............... I K 14
Lindhagen, N................. I E 14
Lindholm, G. A............... I Jo 11
Lindholm, P. S. (II) I Fö 7, 12, 16, In 38,
C 2, 10
Lindman, A. G................ I Ju 31
Lindman, E................... I In 13, 52
Lindmark, A. L. G............ I In 12, 44
Lindquist, E. H............... I In 46
Lindquist, G. D............... I E 4
Lindqvist, R. H............... I K 10
Lindqvist, R. L. A............ I In 35
Lindroth, K. J. Hj............ I K 13
Lindskog, B. V..... I Fi 5, 13, 28, H 25
Lindskog, C. P. F........... I Jo 4, 5, 18
Lindskog, H. G............... I Ju 5
Lindstedt, A.................. I U 38
Lindstedt, A. V............... I Fö 15
Lindstrand, O. F.............. I E 15
Lindström, C. S............... I Jo 20
Lindström, G................. IS 8
Lindström, K. J. O........... I K 5
Lindström, S. A............... I K 17
Lindström, Ulla (I)........... I H 5
Lindvall, Y................... Il''* 21
378
Riksdag sberättelsen
Lingman, J.............
Lingren, G. W.........
Linnman, M. O. J.......
Ljungberg, E. C. R......
Ljungdahl, K.-G.........
Ljungdahl, M. J. J......
Ljunggren, T. G. F......
Lodenius, V. G. (I).....
Lord, S.-H..............
Lund, G................
Lund, R. F.............
Lund, R. N.............
Lundberg, A. S.........
Lundberg, B............
Lundberg, B. I..........
Lundberg, E. A.........
Lundberg, E. F.........
Lundberg, E. S.........
Lundberg, G. H.........
Lundberg, H. F. N......
Lundberg, J. I. (II).....
Lundberg, K. A. O......
Lundblad, B. O.........
Lundblad, H. R.........
Lundell, S. V...........
Lundeqvist, G...........
Lundevall, F. A. I......
Lundgren, Ann-Margret ..
Lundgren, J. B.........
Lundgren, P. G.........
Lundgren, Å. V.........
Lundh, H. T............
Lundh, J. L............
Lundkvist, R...........
Lundmark, N. A. J.....
Lundquist, G. A. R.....
Lundquist, O. R........
Lundqvist, M...........
Lundqvist, N. L........
Lundström, N. B. (I) . . .
Lundvik, C. U. V.......
Lutteman, S. E.........
Lyberg, F..............
Lycke, H...............
Löfberg, A. F. B........
Löfgren, T. E...........
Löfqvist, I..............
Löfqvist, Thyra (II).....
Löfroth, J. G...........
Löfstedt, G.............
Löhr, B. A. H..........
Lönnberg, J. W. G.......
Lönnerblad, T. H........
Lönngren, D. R..........
Lönnqvist, Å. S. G.......
Löthner, O. A...........
Lövgren, N..............
Löwbeer, H..............
Löwbeer, N. T...........
..... I In 16
...... IS 5
..... I E 15
..... I Ju 1
. I H 19, C 1, 10
..... I In 1
..... I H 3
.. I Ju 31, E 26
..... I H 9
..... I In 36
..... I E 34
..... I Jo 10
..... I Fi 13
..... IS 1
.. I K 24, H 20
... I S 14, In 40
..... I Fi 1
..... I H 12
..... I E 31
I Fi 3, 13; II H 2
... I S 12, K 20
..... I In 30
. I Jo 18, H 24
..... I S 1, E 8
..... I Fi 8, 10
..... I Fö 8
..... I Fi 24
..... I In 40
..... I Jo 6
..... I E 35
..... I Fi 14
..... I E 19
. I Ju 34, K 20
..... I H 29
. . I H 28; II H 1
..... I In 18
..... I E 15, 39
..... I Ju 9
..... I H 24
..... I In 29
. I Ju 21, H 28
..... I Ju 16
. . . I Fö 4, H 29
..... I H 24
..... I E 34
..... I In 29
. . I Ju 33, Fi 22
..... I H 3
..... I Ju 25
..... I Ju 35
..... I O 8
.. I Ju 28, In 9
..... I E 13, 18
. . . I H 24, In 2
..... I C 5
..... I E 24
..... I H 13
..... I E 25
..... I E 2, 18
M.
Magnander, E. E. A..... | . . I Ju 33, 34, | 40 |
Magnusson, Agnes....... |
| 8 |
Magnusson, A. L........ |
| 1 |
Magnusson, A. T. (I) ... . | ...... I In | 29 |
Magnusson, G. T.............. I C 9
Magnusson, R. A. H.. . | ...... I E 22, Jo 7 | ||
Magnusson, R. E...... | ....... I | Ju | 25 |
Malm, N. T. B. .. | ....... I | E | 5 |
Malmams, B. E....... |
| Ju | 19 |
Malmberg, H.......... |
| Ju | 26 |
Malmberg, O. H....... |
| K | 17 |
Malmén, M. E........ |
| H | 1 |
Malmeström, E. A. 0. . | ....... I | E | 17 |
Malmfors, N. A. E. I | K 18, H 23; II H 1 | ||
Malmgren, B. R....... | . I E 28, In | 17, | 34 |
Malmgren, E. F. E. . . . | ....... I | Jo | 15 |
Malmkvist, E. V...... | ....... I | K | 4 |
Malmström, C. G...... |
| Ju | 37 |
Malmström, K. E...... | ....... I | Jo | 25 |
Mangård, N............ | ....... I | Fi | 14 |
Marcus, S............. |
| Ju | 17 |
Marnell, K. G.......... |
| 28 | |
Masreliez, L. L. F...... | ....... II | H | 1 |
Mattson, A. G......... | ....... I | In | 30 |
Mattsson, T............ | ....... I | Jo | 19 |
Matz, K. S............ |
| 13, | 18 |
Maunsbach, A. B....... | ..... I E 18, | In | 12 |
Mehr, H. L............ | ..... I S 13, | In | 31 |
Meidner, R. A. . . . I K | 12, Fi 12, 31, | Jo | 17 |
Meijer, S.............. |
| Fi | 14 |
Melcher, E. O.......... | ....... I | Fi | 13 |
Melin, D............... |
| In | 5 |
Melin, O. A............ | ....... I | s | 10 |
Mellander, C. W........ | ....... II | u | 3 |
Metelius, B. E......... | ....... I | Fi | 1 |
Michanek, E........... | ....... IS | 1, | 18 |
Michélsen, G. V. G. . | ....... I Fö | 3, S | 17 |
Mikaelsson, H.......... |
| E | 18 |
Moberg, H. A:son...... | .......I Fö 1 | , K 1 | |
Moberg, K. E. R....... | ....... I | Jo | 19 |
Moberg, S. T.......... |
| ||
Modess, O. F. R....... |
| E | 31 |
Molander, M. E........ | ....... I In | 1, | 18 |
Molén, H.............. |
| Ju | 20 |
Molin, G............... |
| Fi | 13 |
Molin, J. E............ | ....... I | K | 18 |
Mollstedt, S. R. B...... | ....... I | Ju | 21 |
Montelius, J.-Chr. O. A. | ....... I | c | 10 |
Montell, J. E. O....... | ....... I In 29, | 34, | |
| C 3; II In 1 | ||
Moore, G. A........... |
| H | 12 |
Morén, O. A........... | ....... I | E | 22 |
Mossberg, E........... | ...... I S 18, | K | 13 |
Murray, C. A.......... |
| Jo | 11 |
Murray, G. R. O....... | ....... I | E | 29 |
Muller, H.............. |
| In | 18 |
Mårdh, G. A........... |
| In | 18 |
Möller, S. G........... |
| Jo | 6 |
N.
Nerell, Å. N. J............... I K 7
Netzén, G. (II)____I S 16, Jo 13, 16, In 19
Nevrell, B. A........... I Fi 25, 26, E 35
Neymark, Marit............... II K 1
Neymark, N. G. E............ I E 21
Nial, H....................... I Ju 22
Nihlfors, F. U. (II)........... I S 17, 0 1
Nilsson, C. O. (II)..........I S 8, K 6, 20
Nilsson, E. F. (II)............ I Fi 12
Personregister
379
Nilsson, E. H. (I)............. I In 43
Nilsson, E. S.................. I E 31
Nilsson, F.................... I In 43
Nilsson, G.................... I Jo 24
Nilsson, G. G................. I H 13
Nilsson, H.................... I H 5
Nilsson, Hj................... I Jo 7
Nilsson, J. O. (II)............ I K 20
Nilsson, J. V. E.............. I E 15
Nilsson, N. A................. I Ju 21
Nilsson, N. R................. I Jo 14
Nilsson, O. F................. I Jo 15
Nilsson, R.................... I K 6
Nilsson, S.................... I Ju 21
Nilsson, Å.................... II H 2
Nilsson-Leissner, G............ I Jo 7, 14
Nilstein, A. H................I Fi 12, H 10
Nilzon, K. I. (I)............ I Ju 8, Fi 12
Nisell, S...................... I Jo 3
Norberg, A. O................ I Fö 11, 16
Norberg, E. A................ I Fi 6, C 7
Nord, 0. H.......... I Fö 3, 4, S 1, E 21
Nord, F. E................... I H 7
Nordberg, A. E............... I Ju 31
Nordenskiöld, O.........I Ju 20, 35, S 18
Nordenson, J............... I Fi 13, Jo 5
Nordfelt, Hj. K. A............ I Ju 25
Nordfors. G................... I In 5
Nordholm, O. G............... I H 3
Nordhult, A.................. I E 15
Nordkvist, E.................. I C 6
Nordlander, M. I. C.-H. I Jo 5, 6, 8, 14, 24
Nordlund, Elsa-Brita.......... I Ju 9
Nordmark, S.................. I Ju 20
Nordqvist, B. R. B........ I H 26; II H 2
Nordqvist, H. V. H. . . . I Ju 27, In 42, 47
Nordqvist, O. FI. (II)......... I E 7
Nordqvist, S. F. V...........I Fi 13, H 24
Nordström, C. E. V........... I E 31
Nordström, H. F.............. I E 11
Nordström, J. H. M..... I E 2, 16, 18, 36
Nordvall, K. E................ I E 11
Noréhn, Martha............... I E 31
Norén, K. H. K.............. I Fi 10
Norinder, E. H............... I E 6
Noring, C.-A.................I Jo 7, In 43
Norlén, E. A.................. I E 14
Norlin, K. O.................. I Fi 28, 29
Norman, E................... I Ju 1
Norrman, E................... IS 18
Norrman, E. E................ IS 15
Norrman, T................... I E 11
Norrman, Å. S................ I Fö 2
Nyberg, J. O................. I Ju 9
Nydahl, F.................... I In 21
Nygren, E. W. (II)........... I H 10
Nygren, Hildur............... IE 5
Nygren, H. O................. I Fö 6
Nyländer, E. E............... I Fö 3
Nyländer, H. S. E............ I E 12
Nylén, T..................... I K 9
Nyman, C. H................. II U 4
Nyman, E. O................. I Ju 27
Nyman, FI. S................. I E 31
Nyman, J. H................. I H 8
Nyman, N. R. I.............. IS 13
Nyquist, F.................... IG 8
Ny rån, B......... |
|
| I | Fi | 13 |
Nyström, E. G. . . . |
|
| I | Fi | 9 |
Nyström, H. R. B. |
|
| I | Fi | 13 |
Nyström, P. I..... |
|
| I | S | 1 |
Näsgård, B. (I) . . . | ____ I | Fö | 16, S 18, | I< | 19 |
Näslund, H. M. E. |
| I Fi 19, Jo | 14, | 22 | |
Näslund, P. J..... |
|
| ... I Jo | 12, | 17 |
Näsmark, Anna-Lisa..... |
| I | E | :si | |
Näsström, E. E. (I)..... |
| . I E 3, | 12, | 39 | |
Näverfelt, A. S. ... | O. |
| I | S | 6 |
Odelberrg, A. A. . . |
|
| ... I E 35, In 1 | ||
Odhner, O.-E. T. .. |
|
| ... I Jo | 5, | 18 |
Odin, M. O....... |
|
| . I E 35, | In | 48 |
von Oelreich, C.-E. | Hj .. |
| II | H | 1 |
Ohlin, B. G. (II) .. |
| I | Fö | 16 | |
Ohlin, P. H....... |
|
| . I Fi 13, | H | 10 |
Ohlon, S. J. E. (I) |
|
| I | H | 30 |
Ohlson, I......... |
|
| I | K | 5 |
Ohlsson, I........ |
|
| I | S | 18 |
Ohlsson, L. G..... |
|
| . I Ju 9, | In | 51 |
Ohlsson, P. T. I. |
|
| I | Fi | 30 |
Olauson, J. E..... |
|
| I | In | 50 |
Oldmark, I....... |
|
| I | E | 18 |
Olhammar, G. F. N. I | Fi | 4, Jo 14, | 22, 15, | H 19 | |
Olofsson, G. E. ... |
|
| I | In | 22 |
Olsén, E. G. B. ... |
|
| II | u | 3 |
Olson, Hj......... |
|
| I | s | 9 |
Olsson, A. (II) ... . |
|
|
| E | 24 |
Olsson, A......... |
|
| I | Jo | 1 |
Olsson, C. P...... |
|
| I | In | 1 |
Olsson, E......... |
|
| I | Fi | 21 |
Olsson, H......... |
|
| I | Jo | 2 |
Olsson, H......... |
|
| I | In | 36 |
Olsson, I. S....... |
|
|
| S | 9 |
Olsson, K. J...... |
|
| . . . I Fi 17, E 9 | ||
Olsson, O. W..... |
|
| I | Jo | 4 |
Olsson, S. S...... |
|
| I | E | 1 |
Onsjö, J. (II)..... | . . .. I | Ju | 34, S 16, | In | 29 |
Oredsson, H. E. . . |
|
| I | Fi | 17 |
Oredsson, S. M. ... |
|
| I | E | 35 |
Osvald, O. K..... |
|
| I | E | 18 |
Osvald-Jacobsson, | Ingrid . |
| I | Jo | 14 |
von Otter, S. F. I | Ju 5, P. | Fö | 6, S 22, Fi 11, 32 | ||
Palme, E. R. C. . . |
|
| I | Fö | 1 |
Palme, R........ |
|
| I | S | 8 |
Palmer, N. E..... |
|
| . . . I E | 23, | 29 |
Palmgren, S. G. . . |
|
| . . I In 37, 0 2 | ||
Palmstierna, T. C. | O. K. |
| I | E | 33 |
Palmstrand, T. E. | Hj.... |
| II | H | 1 |
Parenius, M. F. .. . |
| I | H | 3 | |
Paulsson, Å. B. ... |
|
| ... I Fö | 15, | 16 |
Pehrson, G. G..... |
|
| I In 17, | 23, | 26 |
Pehrson, G. T..... |
|
| I | Ju | 24 |
Pellijeff, A........ |
|
| 1 | S | 10 |
Pernelid, V. Å. E. |
|
| i | Fö | 9 |
Persson, A. E..... |
|
| 1 | In | 51 |
Persson, C. J. G. . |
|
| I | In | 11 |
Persson, E. Y. .... |
|
|
| II | 15 |
380
Riksdagsberättelsen
Persson, F. K................. I K 17
Persson, F. L................. I Ju 31
Persson, K. G................. I In 15
Persson, N. F................. II U 1, 3
Persson, P. H. Y.............. I K 1
Persson, R. O. E.............. I Ju 36
Persson, R. V. (I)...........I K 12, Jo 15
Persson, S. B................. I Fö 14
Persson, S. E................. IS 9
Persson, S. G. F. (II)......... I Jo 17
Persson Blind, A.............. I Jo 25
Peterson, A................... I In 43
Peterson, A. R................ I Jo 21
Petersson, K. Z............... I In 25
Petersson, S. G. V............. I Jo 13
Petersson, T. R............... I E 34
Petrén, B. A. S........... I U 1; II In 1
Petrén, B. E. F............... I H 19
Petrén, B. E. G............... I Ju 13
Petrén-Overton, Harriet....... I E 31
Petri, B. A. W................ I H 6
Petterson, S. H............... I Ju 35
Pettersson, A. P. (II).......... I K 10
Pettersson E. G. A........... I Ju 28
Pettersson, G................. I K 14
Pettersson, G................. I In 43
Pettersson, G. A.............. I K 22
Pettersson, J. W. (II) ...... I Fi 21, In 27
Pettersson, K. G. (II)......... I E 37, C 1
Pettersson, L................. IS 14
Philipson, C. O................ I Jo 17
Philipson, T. B............... I E 37
P] omark, E................... I Fö 4
Plym-Forshell, W. N.......... I Jo 14
Poncette, N................... I H 22
von Porat, S. A............... I Fi 5, 28
Prawitz, G. H................ I Ju 25
Preisler, G.................... I In 19
Pålsson, P. O. (I) .... I U 5, K 12, Jo 15, 22
| Q. |
|
|
|
|
|
Quensel, C.-E..... |
|
|
| I | E | 8 |
Quensel, N. J. E. . |
|
|
| I | Fi | 2 |
Qvarnström, \V. . . . |
|
|
| I | U | 1 |
Qvistgaard, J. H. . |
| I H 19 | 28; II H 1 | |||
| R. |
|
|
|
|
|
Rabaeus, B....... |
|
|
| I | H | 7 |
Ragnå, N. E. A. . |
|
|
| I | C | 1 |
Rahm, A. H. B. . . |
|
|
| I | In | 23 |
Ranmark, Dagmar (I) .. |
|
| I | H | 10 | |
Rappe, N. J...... |
|
|
| I | Ju | 34 |
Redlund, K........ |
|
|
| I | H | 5 |
Regner, N. I....... |
| ..... I | Ju | 7, | Fl | 16 |
Rehn, L. G........ |
|
|
| I | Fi | 1 |
Reiland, L. A. G. . |
|
|
| I | H | 25 |
Rengby, S. F. N. . |
|
|
| I | Ju | 3 |
Renlund, R. G..... |
| .... I | Fö | 10 | c | 10 1 |
Renström, K.-E. . . |
|
|
| I | c | 6 1 |
Resare, Å. C. R. ... |
|
| I | Fö | 3, | 15 |
Reuterskiöld, B. H. | C. . |
|
| II | H | 1 |
Reuterskiöld, H. F. |
|
|
| I | H | 12 |
Reuterswärd, B. E. |
|
|
| I | E | 20 |
Rexed, B. A............ I
Riben, K. O...............
E 35,
In 26, 44
I Ju 2
Ribohn, E.................... I Jo 4
Richardson, K.-U.............. I H 26
Richert, A. G................. I In 48
Rickard, A. B. O........... I K 11, Fi 32
Rietz, A. M................... i K 14
Ringbom, I. H. W............ I K 5
Ringdén, H.-F................ I Ju 17
Ringenson, C. T. S............ IS 2
Ringenson, E. V.............. I Ju 31
Ringström, K. G.............. I Fi 23
Rising, E. K. G. A............ I In 2
Rising, G..................... I H 13
Roempke, S. O................ I In 26
Rogberg, N. O. L............. II H 3
Romson, R................... I K 10
Ronge, K. R.................. I Jo 14
Roos, C. S.................... I Fi 3
Roos, K. G. B................ I In 19, 21
Rooth, J. H.................. I in 2
Rosén, A. J.................. I Ju 4
von Rosen, E. O.............. II U 3
Rosén, Göta.................. IS 13
Rosén, N. G. K. G.......... I E 7, 10, 41
Rosenberg, G. D.............. I E 1
Rosenblad, U. S............... I Fö 3, 14
Rossipal, E. K. F............. I E 15
Rudbeck, O. J. C:son......... I Fi 15
Rudenstam, G. N............. I S 8, 18
Rudmark, Karin ............. I E 31
Rudqvist, O.................. I Fö 16
Rudstedt, K. G............... I Ju 6, 28
Rune, I. F................... IS 8
Ruong, J. E.................. I E 30
Rusck, J. Å.............. I Fi 28; II K 1
Rutqvist, S. A................ I In 29
Rydbeck, O. E. H............ I E 11
Rydgren, G. E. W............ I H 29
Rydin, C. H.................. I In 2
Ryhre, L. G. W............... I In 37
Rylander, C. G............... I Ju 28
Rylander, O.................. I Ju 8
Ryman, Ingrid................ I S 12, 21
Rynell, S. H. G............... I U 4
Rystedt, A. F................. I Jo 7
Råby, K. G............ I In 7, 16, 32, 49
Rönnmark, L. 0. A........... I Fö 2
Rönquist, A.................. IS 3
Rörs, A. J. I................. I In 21
S.
Sachs, R..................... I H 10
Sahlgren, C. E................ I H 17
Sahlin, B. I.................. I Fi 5, H 24
Sahlin, G. J................ I Fi 13, H 16
Sahlin, K. Å.................. I H 7
Sahlin, O. E.................. I K 5, Fi 2
Sahlin, S. E. G......... I U 3, Fi 13, H 7
Salomonson, 0. S. R........... I K 10
Samuelson, S. J. E............ I K 7
Samuelsson, G. Y....... I H 20, In 15, 36
Sandberg, G. P............. I Fi 14, H 5
Sandberg, K. H. N............ IS 17
Sander, T. A. O........... I Ju 25, Jo 15
Sandin, S. E.................. I K 22
Sandler, B. G................. I Ju 29
Sandler, R. J. (I).......I Ju 29, U 4, E 6
Personregister
381
Sandmark, B. A............... I Fö 9, 12
Sandstedt, B. A. V............ I Fö 2
Sandström, A. E. F........... II U 1, 3
Sandström, B. F.............. I H 24
Sandström, C. O.............. I Fi 24
Sandström, I. N............... I In 38
Sandström, K. E. O........... I Ju 31
Sandström, K. H.............. I K 4, 7
Sandström, Ragnhild (II) .... I S 14, In 19
Sandström, S.-E............... I H 13
Santesson, B. H. C. J......... I Fö 9
Santesson, P. V............... II U 2
Schaffer, T................... I H 20
Schill, O. G................... I K 13
Schirén, G. N................. I Jo 16
Schlyter, K................... I Ju 9, 18
Schmidt, C. S:son (II)......... I Fi 17
Schreil, P. J. E............... I Fö 8
Schärman, S. O............... I C 6
Segerstedt, T.................. I E 7, 38
Segnestam, C.-O............... I In 40
Sehlstedt, O. A. (II) I Ju 29, Fö 13, H 29
Seipel, C. G. M............... I E 36
Sellergren, E. F............... I In 29
Sellman, S. P. H.............. I E 2
von Seth, T. G. A. (II). . I Ju 21, Jo 15, 16
Settergren, G. 0. A. I Fi 13, H 24, 25; II H 1
Severin, E. J. (II) IS 20, Jo 22, H 10,15; IIH 2
Severin, F. F. (II)............ I In 25
Severinson, G................. II H 2
Sidenbladh, G................. IS 10
Sidenbladh, K. J. E........... I Ju 1, K 9
Sievert, R. M................. I In 22
Silfverberg, K. J. A........... I Fö 11
Silfverskiöld, B. P............. I In 19
Silfverstolpe, H. H. M. \V...... I H 17, 21
Siljeström, G.................. I Ju 9
Silverstolpe, K. O. L.......... I In 36
Sjunnesson, N. S.............. I In 1, 18
Sjöberg, E. A................. I K 5, 12
Sjöberg, G. O................. I In 30
Sjöblom, C. G................. I In 30
Sjödahl, H. L. E. (I)..... I Fi 7, E 31, 40
Sjögren, C. E................. II H 1
Sjögren, N. T................. I In 17
Sjögren, P. V. H.............. IS 3
Sjölin, B. J. O. (II)........... I K 20
Sjöman, E.................... I H 13
Sjöstrand, Helga (II).......... I S 13, 21
Sjöström-Bengtsson, Anna (I)... IS 13
Sjövall, K.................... I Fö 3
Skarstedt, B................... IS 25
Skantze, L.-O. H.............. I E 15
Skiöld, E. R.................. I Fi 12
Skogh, S. A.............. I Fö 4; II U 4
Skoglund, B. E. F............ I Fö 15
Skoglund, G. T. (II) .. I Ju 2, Jo 19, In 5
Skoglund, J. M. (II)....... I Fö 16, IC. 18
Skogsberg, P. G............... I S 14, 23
Skoog, T. O.................. I In 32
Sköld, L...................... I Ju 29
Sköld, P. E. (II)............. I H 30
Sköldin, P. A. (II)............ I Jo 12
Sköllerstedt, K. E. R.......... I In 29
Smedberg, Anna-Lisa ......... I In 5
Smedler, J.-E. G.............. I Fö 15
Snellman, U. H............ I Fö 11, K 10
Snygg, J. G. E. (I)........... I In 18
Sohlman, S. R................ I H 7, 16
Sommar, C. O........... I Fi 17, H 8, 27
Sondén, Ingeborg............. I E 31
Sonnander, T. A.............. I E 31
Soop, E...................... IS 6
Sparre, L. A. S............... I K 19
Spendrup, K. A............... IS 2
Spetz, G...................... I Fi 13
Spångberg, O................. IS 8
Staaf, G. H................... I H 12
Stake, N. E. W............... I H 18
Staxäng, E. V. (II)........... I Jo 22
Stéen, P. L................... I H 3
Steenberg, K. J. E............ I Fi 9
Stemme, N. G. E............. I Fi 32
Stenberg, N. G. (II)........... IS 18
Stenberg, O. A. E............. I H 19
Stenerudh, K.-E. Hj........... IC 3
Stenholm, Britta.............. I E 21
Stenman, P. A................ I Fö 9, 10
Stenquist, E. G............... I E 40
Stensgård, A. A. H......I Fi 31, Jo 5, 14
Sterner, H. E. F.............. I Fi 20
Sterner, R. M. E............ I S 9, In 40
Stiernstedt, S. W. O....... I K 25; II H 1
Stoltz, A. \V.................. I K 6
Strahl, I.................... I Ju 9, 19, 20
Strand, A. \V. (I)............. I U 3, K 16
Strand, T. A. R............... I K 1
Strandh, S. E. (II)............ I H 10
Strandlund, J. F.............. I E 35
Strandman, O. S. T........... I E 14
Stränge, B. M. G.............. II In 1
Stridsberg, H. A.............. I H 12
Stroh, O...................... I Fö 16
Ströberg, S. G................ I In 45, 48
Ström, V..................... I K 12
Strömberg, S. J. M............ I Fi 18, 24
Strömbom, S. G. M........... I E 14
Strömdahl, I. F............. I H 18, In 29
Ståhl, D. E. (Manne) (II)____ I Ju 4, Fö 16
Ståhlberg, H.................. I Jo 10
Sundahl, P. E................ I E 12
Sundberg, C.-G................ I In 22
Sundberg, E. D............... I In 31
Sundberg, J. Y................ I H 17
Sundberg, N.................. I In 9
Sundberg, U. H............... I H 9, 15
Sundelin, G. V. (I). . I Fö 14, E 31, C 1, 10
Sundeil, O. E................. I Ju 7
Sundén, O. R............... I Fi 30, H 24
Sundfeldt, B................I H 15; II H 1
Svahnström, J. G............. I Ju 23
Svantesson, K. G. H.......... I C 9
Svartz-Malmberg, Nanna....... I In 17
Svedberg, T................... I U 4
Svedendahl, A................ I Jo 4
Svennegård, C. J.............. I Ju 33
Svennilson, S. I............. I Fi 30, E 38
Svensson, F. W............... I E 37
Svensson, G................... IS 7
Svensson, G. L. (II)........... I E 9
Svensson, J. F. D............. I K 1
Svensson, J. S................ I K 4, 5
Svensson, J. U. (II). . I U 2, H 12; II U 4
Svensson, K. O. B............ I E 31
382
Riksdagsberättelsen
Svensson, N. A......... | .. I Fi 13, Jo 6. | 14 | |
Svensson, N. J. B....... | ....... I | Fi | 28 |
Svensson, O............. | ....... I | Jo | 16 |
Svensson, P. G. A. (II) . | ....... I | In | 40 |
Svensson, S. E.......... | ....... I | Jo | 20 |
Svensson, S. O.......... |
| H | 3 |
Svensson, S. P. (II)..... | .......I K 19, C 6 | ||
Svensson, S. V.......... | . I Fi 6, 22, | In | 41 |
Svensson, W. (II)....... | . I K 24, Jo | > 2, | 23 |
Svensson, Å............ | ....... II | U | 3 |
Svärd, H. E.......... | I In 37, 46; II H 2 | ||
Svärd, N. G. (I)........ | ....... I | Fö | 16 |
Svärdström, K. F....... |
| Jo | 14 |
Swanstein, S. N. S..... | ... I S 15, | Jo | 21 |
Swedberg, B. B. H...... | ...... I | Fö | 5 |
Swedberg, G. R. (II) . . . . | ...... I | In | 43 |
Swedberg, S. B......... | ...... I | E | 31 |
Swedborg, E............ |
| Jo | 4 |
Swedenborg, J. E....... | ...... I | E | 12 |
Swensson, B. O. T...... | ...... I | Fi | 3 |
Swensson, N. H......... | ...... I | In | 46 |
von Sydow, G....... I | Ju 19, K 21, | Fi | 29 |
Sylwan, N. E........... | ...... I | K | 1 |
Synnelius, R............ |
| E | 11 |
Säkk, K................ |
| 5, | 23 |
Säll, Hedvig............ | ...... I | S | 6 |
Särnmark, P. O. \V..... | ...... I | S | 16 |
Sävborg, A. T. D....... | ...... I | E | 3 |
Söderberg, G............ |
| Fö | 14 |
Söderbom, Å. H:son..... | ...... I | In | 35 |
Södergren, H. E......... | ...... I | Fi | 13 |
Söderlund, S. Y......... | ..... I K 25 | i. H 1 | |
Söderman, F............ |
| C | 6 |
Södermark, S. T........ | ...... II | U | 3 |
Söderquist, M. (I)....... | ...... I Fi | 7 | |
Söderqvist, B. Ö. A..... | ...... I | In | 5 |
Söderqvist, C. G. F...... | ...... I | Jo | 24 |
Söderström, 0. A. V.. I | Fi 5, 28, Jo | 5, : | 14, |
| 17 | , H | ; 7 |
Sönnerlind, A. S........ | ...... I | E | 3 |
Söre, A. G. P........... | ......I U 2, | H | 12 |
Thulin, C. I.................. I K 16
Thulin, E. E:son.............. i Fi 12
Thulin, F..................... I H 5
Thulin, G. Ä. L...........I In 37; II In 1
Thun, F. V................... I In 27
Thunborg, T. F. I Fö 13, Jo 11, In 12, 33,
44
Thunholm, L. E............... I Fi 31
Thunmark, S. G............... I Jo 16
Thurén, G.................... I Ju 9, 28
Thuresson, A. V. U. V......... II U 3
Thuresson, E. 0............... 1 S 15
Thyresson, G.................. I Ju 12
Thömberg, E. B.............. i s 12
Tidal, L. A................... ih 24
Tideström, B. H. V. B........ I Fi 10
Tillhagen, C.-H................ I S 16
Tingström, A. L............... I E 22
Tirén, L...................... I H 15
Tobé, E. I.................... i k 10
Tolstoy, N.................... i Fi 13
Torbrink, Tekla (II)---- I S 3, E 27, In 39
Torell, A. S................... IK 13
Torén, L. E. H............... I H 3
Torsslow, S. O................ i h 29
Torstensson, T. A. G.......... I Jo 13
Tottie, A. V. R............... i Jo 9
Trane, Hj. A.................. IE 31
af Trolle, U................. I K 23, H 10
Troile-Bonde, C................ I Ju 21
Trysén, S. O.................. IE 9
Tufvasson, K. E.............. i u 2
Tunhammar, E. W.........I Fi 17; II Hl
Tynelius, E. G. A............. I In 26
Tånneryd, S. A. S............ I K 16, 19
Täckholm, Jenny............. I In 40
Törnquist, H. E............... IS 13
Törnqvist, K. G. G............ I E 1
U.
T.
Tammelin, P. A. Y...... I Ju 6, 28, Fi 32
Tegling, H. A. R.............. IS 8
Tell, W....................... I In 43
Tengroth, K.-E................ I In 37, 46
Tengwall, J. O................ I In 53
Terstad, I. G. A.............. I In 29
Thapper, G. F. (II)..... I Fö 16, In 7, 17
Thedin, N.................... I Fi 12
Theorell, A. H. T............. I In 47, 53
Thideby, A. H. S............. I Fi 13
Thilert, C. R.................. I Fi 23, 30
Thomasson, T. E.............. I H 15
Thomé, K. E. G.............. I In 39
Thomson, A. N............. I E 26, In 31
Thorburn, R.................. I H 13
Thorell, K. L................. I E 22
Thorén, C. S.................. IS 21
Thorén, I. K. A............... I E 31
Thornell, Stina................ I Ju 4
Thornstedt, H. G............. I Ju 42
Thorsén, Å.................. I Fö 8
Thorson, T. A. R............. I Fi 32
Thorsson, Inga I S 21, Fi 31, In 40; II H 2
Uddenberg, I.................. i in 9
Uggla, C. A................... I Ju 14
Uhlin, K. E.................. I In 24
Uhrbom, A. V................ I Ju 16
Ulvhammar, L. A............. I In 44
Upmark, E. G. J.............. 1 K 16
Utbult, B.................... I Jo 18
V.
Vahlberg, G. E. .
Vahlne, K. G. H.
Vahlqvist, B.....
Vallin, S. A......
Vanäs, K. G. E. . .
Velander, F. E. H,
Verner-Carlsson, S,
Verständig, S. . . .
Victor, J. C......
Viklund, K. G. . .
Vilhelmsson, E. E,
Vinberg, E. T. ...
Vinell, K. T.....
Vinge, Margit (II)
Vingren, P. E. ...
I C 1
I In 45
I In 26
I Jo 16
I E 31
I Fi 32
I S 9; II H 2
I Jo 18
I E 24
I Fi 28, In 40
I S 8, 18
I In 25
II H 1
I E 39
II In 1
Personregister
383
Virdebrant, B. C. E........... IS 11
Virdesten, S. G............... I Fi 28
Virgin, E. O. G.......... I U 3, Fi 9, H 7
Vogel, L. W................ I S 23, H 21
W.
Wadell, A....................I S 1, Fi 15
Wadén, I. P. J............... I Fö 5
Wsesterberg, L. B............. I In 46
Wahlberg, E. C. A............ I Ju 36
Wahlbäck, J. M............. I Ju 4, S 11
Wahlqvist, T................. IS 15
Wahlstedt, G. V. R........... I K 7
Wahlund, S. G. W. (I)...... I Ju 29, S 21
Walberg, S. S................. I Fi 6
Waldenström, M. E............ I U 3, Fi 9
Walin, A. G............ I Ju 2, 11, 20, 41
Wallberg, C. E. F............. II Fi 1
Wallberg, K.................. I Jo 4
Wallén, G. B............... I Fö 3, 4, 9
Wallenberg, J................. I Fi 2
Wallenberg, M.............. I I< 17, Fi 31
Wallentheim, Annie (I)........ IS 21
Waller, S..................... I Ju 39
Walles, K. A............. I K 20; II H 2
Wallin, S. H. A............... I In 37
Wallner, H................... I Ju 25
Wannfors, E. G............... I K 10
Wanngård, T................. I Fi 11
Wannheden, N. H. E.......... I K 1
Wasteson, S. A. F............. I Fi 7
Wedenberg, E................. I E 5
Wedler, R. E................. IS 6
Weibull, C.................... I In 40
Wejke, G. W. I Ju 28, E 19, In 9, 17, 18, 26
Welinder, P. E. C.......... I Ju 31, Fi 12
Wellner, H................... I H 15
Wennerberg, A. H....... I E 20, H 17, 28
Wennergren, C. B. O.......... I Ju 13
Wennersten, P. G. I K 1, H 7, 24; II K 1
Wennmark, J. T. D........... I Jo 12
Wernlund, S. A............... I Fi 16
Werner, D. R. E.............. I H 19, 28
Werner, O. E................. I Ju 9
Wernstedt, C. M.............. I E 11
Wernstedt, L. G. L:son........ I Fö 6, 14
Wessén, E. V. A.............. I Jo 15
Wesström, E. A............... I Fö 11
Westerberg, O. H............. I Fi 32
Westerberg, Y................ I K 21
Westerlind, E. A.............. I Fi 13
Westerståhl, H. J............. I Ju 29
Westin, B. L. A.............. I Fö 16
Westin, G. E. N. . I E 2, 13, 18, 36, In 12
Westling, E. A.............. I E 36, In 43
Westlund, P.-O. E............. I E 32
Westman, E. G............... I Ju 20, 31
Westman, J. O................ I E 15
Westmar, Å. E. R............ I C 10
Wetter, F. G................. I Ju 12
Wetter, S. A. J. P:son E...... II Fi 1
Wetter, S. E. P............... I H 17
Wetterblad, R. I. T:son....... I C 8
Wettergren, N. R. W.......... I Fö 3, 4
Wetterhall, H. C. B. . . . I Ju 21, 25, Jo 15
Wctterlind, Å. J........... I U 3; II Fi 1
Wetterström, Karin (II) |
|
|
| I | S | 14 |
Wiberg, G. G. F....... |
|
|
| I | In | 51 |
Wiberg, H. E.......... |
|
|
| I | C | 5 |
Wicklander, A......... |
|
|
| I | H | 18 |
Wickman, K........... |
|
|
| I | S | 19 |
Wictorson, K.-E........ |
|
|
| I | In | 1 |
Widegren, B. G........ | ... I | Ju | 21 | ; II H 2 | ||
Widell, C. G.......... | .. I | Jo | 18, | H | 7, | 24 |
Widell, G. A........... |
| I | Fö | 8, | H | 17 |
Widéen, A. T. E....... |
|
|
| I | E | 31 |
Widén, L. A........... |
|
|
| I | Fö | 9 |
Widén, L. A. (II)...... | . I S | 16, | E | 20 | , Jo 7 | |
Widmark, G. F. S...... |
|
|
| I | In | 25 |
Widmark, P. S. V...... |
|
|
| I | Fi | 27 |
Wiedesheim-Paul, G. H. | ... I | H | 1, | 2, | 11, | 30 |
Wihlborg, E........... |
|
|
| I | S | 9 |
Wihlborg, H. H........ | .. 1 | K 8, : | fn | 21, | 53 | |
Wijkander, K. E. T. ... |
|
|
| i | U | 3 |
Wijkman, E. G. B..... |
| . . |
| i | In | 37 |
Wijnbladh, C. M. E. . . . |
|
| I | Ju | 5, | 17 |
Wik, K. S............. |
|
|
| i | E | 15 |
Wikander, H. Chr...... |
|
|
| i | Ju | 1 |
Wiklund, H. O. E...... |
|
|
| i | In | 25 |
Wiklund, S. A. D...... |
|
|
| 1 In 8 | , 9 | |
Wiklund, T. K. E...... |
|
|
| I | H | 26 |
Wikner, A. Å.......... |
|
|
| I | K | 22 |
Wikström, C........... |
|
|
| I | Jo | 12 |
Wikström, C. T........ |
|
|
| I | Fi | 27 |
Wikström, H. J........ |
|
|
| I | Jo | 14 |
Wilander, O........... |
|
|
| I | In | 7 |
Wildeman, N. C. E..... |
| . I | Fi 16, C 7 | |||
Wilkens, S. P. A....... |
|
| I | Fi | i 6, | 10 |
Wiman, H............. |
|
|
| I | Ju | 4 |
Wiman, O............. |
|
|
| II | In | 1 |
Winberg, A. H......... |
|
| I | K | 17, | 23 |
Winroth, Ch........... |
| . I | S | 8, | Jo | 22 |
Winroth, 0. E.E....... |
|
|
| I | Jo | 14 |
Winther, O. W. G...... |
|
|
| I | Fi | 12 |
Wirdenius, H.......... |
|
|
| I | E | 21 |
Wirén, R. L........... |
|
|
| I | H | 20 |
Wirseen, Å............ |
|
|
| I | Fi | 25 |
Wistrand, K. K........ |
|
|
| I | In | 16 |
Wohlfahrt, C. S. S..... |
|
|
| I | In | 19 |
Wold, H............... |
| . I | E | 7, | In | 47 |
Woxén, R............. | I E | 12, | In 30, C 7 | |||
Wångstedt, K. J. E. ... |
|
|
| I | In | 37 |
Wästlund, K. G........ |
|
|
| I | K | 15 |
Y.
Ytterbom, G. R.
I Jo 5, 13, 14
Z.
Zachrison, S. J. G......
Zetterberg, O..........
Zetterblad, U. F.......
Zetterlund, S. G........
Zetterman, N. H.......
Zickerman, S. O. G.....
von Zweigbergk, J. O. ..
von Zweigbergk, Å. C. .
Å.
Åberg, A. R. E........
Åberg, G..............
Åberg, I...............
I Jo 24, In 39
I Jo 17
I In 1
. . I E 3
I S 6, 22
I K 1
I In 48
I Ju 14, H 25
I Fö 5
I Jo 14
I In 26
384
Riksdagsberättelsen
Åbjörnsson, C. V.............. II Fi 1
Ågren, P. H. W.............. I H 28
Åhrén, A. G.................. I Jo 25
Åkerberg, P. E. Hj............ I Jo 7, 17
Åkerlund, Mimmi............. I In 30
Åkerman, B. \V............... IS 9
Åkerman-Johansson, Brita..... I S 10, 19
Åkerrén, B. O................ I U 2
Åkerstedt, B. E. V............ I H 3
Åkerström, E. O. (II) I Ju 33, Fö 16, In 29
Åkesson, Ä. O................ I Fi 12
Åkesson, N. H................ I U 2, H 12
Åkesson, N. O............. I Ju 13, In 27
Åkesson, O. A................ I H 3
Åman, O. V. (I).............. I Fi 17
Åmark, C. E........ I Ju 28, In 9, 23, 40
Ångström, A. K............... I E 6
Åqvist, E. G.................. I Jo 16
Åsbrink, P. V........ I K 12, 17, Fi 5, 29
Åselius, K. Hj.............. I K 12, Fi 28
Åstrand, B. H................ I Jo 5, 17
Åstrand, B. I................. I E 1
Åström, A. M................. I Ju 31
A.
Äimeby, H................ I Fi 15, In 30
Ö.
öbrink, J. H.................I U 2, H 12
Ödeen, S. A. E............. I Fö 1, K 14
öhman, F. K. I.............. I In 54
öhman, G. B.............I E 25, 27, In 5
Öhrström, A.................. IS 8
Öhrström, K. L............... I K 2, 17
öjborn, L. E.............. I Ju 25, Fö 11
Önnesjö, K. E. A............. I H 28
örborn, K. A................. I Jo 2, 14
Örne, A. E................... I In 16
Örtegren, N................... I Ju 40
örtengren, J. H............... I Fö 3
Östberg, S. O................. I Jo 25
öster, J. R................... I E 31
österberg, L.................. I E 15
Österlind, G. B.............. I Ju 12, U 1
östlind, A. E................. I H 5
östlund, L. Y................ I K 15
östman, O.................... I Fi 7
Sakregister
385
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
A.
Administrativa frihetsberövanden: utredn.
om.....................
Administrativa organisationsfrågor.
Se Sjöfartsorganisationsutredningen.
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande .
— utredn. rör. arbets- och anställ
ningsförhållanden
för vissa läkare
vid..........................
Aktiebolagslagen: utredn. av frågan
om möjligheterna att förenkla ..
Alkoholist anstalter. Se Pensionsutredning.
Alkoholsjukdomar: planering av klinik
för.......................
Allmän pensionsförsäkring. Se Pensionsutredning.
Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för
nyttjande av till allmänt begagnande
upplåten allmän plats ...
Allmänna barnbördshusel: kommissionen
för förhandlingar ang. Allmänna
bambördshusets i Stockholm
framtida ställning m. m...
Allmänna samlingslokaler. Se Samlingslokaler.
Allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags
förvaltning. Se Bostadsföretag.
Animala livsmedel: effektivisering
av importkontrollen...........
Anonymitetsskydd: utredn. om ....
Arbetarskyddsutredningen.........
Arbetsanpassning. Se Socialförsäkring
och arbetsanpassning.
Arbetskraftsutredningen: 1949 års . .
Arbetslöshetsförsäkringen: 1951 års
utredn. om...................
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Arbelskraftsutredningen.
Arbetstidsreglering: arbetstidsutredningen.
......................
— utredn. om kortare arbetstid ..
— utredn. rör arbetstidsförhållan
dena
för båtmän m. fl. vid lotsverket
.......................
— utredn. rör. polispersonalens ar
betstidsförhållanden.
..........
I Ju: 27
I In: 26
I In: 49
I Ju: 22
I In: 9
I In: 3
I In: 6
Arkitekter: utredn. om översyn av
gällande regler för beräkning av
ersättning till vissa icke fast
statsanställda arkitekter.......
Arkivgallringssakkunniga: 1954 års
Arkivkommitté: försvarets........
Atomenergi: rådgivande beredningen
för vissa atomkraftsfrågor......
— utredn. ang. arbetsuppgifterna
inom atomenergiområdet (Atomenergiutredningen)
.............
Audiologi och audiometri: utredn. av
frågan om utnyttjande av de nya
vetenskapliga rönen på audiologiens
och audiometriens område i
vården av döva barn ..........
Auktorrättskommittén.............
Automatiska utgifts för ändringar inom
statsverksamheten: fortsatt under
sökn.
ang.....................
Avbetalningshandeln: utredn. om
förutsättningarna för överenskommelser
med näringslivets
branschorganisationer ang. begränsning
av..................
Avgifter till kommun för nyttjande
av allmän plats. Se Allmän plats.
Avgiftslättnader: utredn. ang. möjligheterna
till avgiftslättnader
för det mindre tonnaget m. m. .
I K: 8
I In: 41
I Fö: 5
I U: 4
I H: 30
I E: 5
I Ju: 10
I Fi: 23
I Fi: 33
I H: 20
B.
Bakteriologiska sera. Se Serum.
I | Jo: | 9 | Barnavårdskommittén............. | I | S: | 13 |
I | Ju: | 7 | Befålsutredning: 1954 års ........ | I | Fö: | 12 |
I | S: | 5 | Beredskapsplanläggning: sakk. för |
|
|
|
|
|
| viss.......................... | I | In: | 33 |
|
|
| Besparingssakkunniga. Se Karo- |
|
|
|
I | S: | 1 | linska sjukhuset och Serafimer- |
|
|
|
|
|
| lasarettet. |
|
|
|
I | S: | 2 | Besvärssakkunniga............... | I | Ju: | 13 |
|
|
| Bilskadeutredningen.............. | I | Ju: | 19 |
|
|
| Biltrafik: Se Trafik. |
|
|
|
|
|
| Biltraktorutredningen............. | I | Fö: | 1 |
I | S: | 8 | Biskopsvalskornmitlén............ | I | E: | 26 |
I | S: | 18 | Bostadsföretag, allmännyttiga och |
|
|
|
|
|
| kooperativa: utredn. om förvalt- |
|
|
|
|
|
| ningen av.................... | I | S: | 24 |
I | H: | 4 | Bostadshus: 1947 års byggnadsma- |
|
|
|
|
|
| terialutredning................ | I | S: | 9 |
I | In: | 46 | — bostadskollektiva kommittén . . | I | S: | 10 |
iä Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml.
RlkadagaberätteUen.
386
Riksdagsberättelsen
Bostadshus: utredn. av frågan om
införande av ett kreditgarantisystem
på bostadsområdet...... IS:
— utredn. av vissa bostadspolitiska
frågor........................ I S:
Bostadsindexutredning: 1955 års ... I C:
Bostadspolitiska frågor. Se Bostadshus.
Brandlagsrevision: 1954 års rör. översyn
av organisationen av brandlagstiftning
och brandförsvar ... I In:
Bromma flygfält: delegation för förhandlingar
rör................. I K:
Brottmål: utredn. ang. processtiden i I Ju:
Brottsprevention och brottslingsbehandling:
svensk delegation hos
Förenta Nationerna i fråga om .. I Ju:
Bryggeriutredning: 1954 års rör.
bryggeriernas företagsform..... I Fi:
Bränsleutredningen 1951.......... I H:
Busslinjeutredningen............. I K:
Byggnadsbesparingsutredning: statens
......................... I K:
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolansJ i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnadsmaterialutredning: 1947 års I S:
Byggnadsminnesutredningen....... I Ju:
Byggnadsutredning: 1951 års...... I K:
Båtmän. Se Lotsverket.
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E:
Chefstjänstemän: sakk. för översyn
av lönesättningen för vissa .... I C:
Se även Lön.
Civilförsvarstjänst: utredn. om beaktande
av samvetsbetänkligheter
mot...................... I In:
Civitförsvarsutbildning: 1953 års utredn.
om..................... I In:
Civilförsvarsutredning: 1953 års ... I In:
Civilingenjörsutredningen......... I C:
D.
Databehandlingsmaskiner: utredn.
rör. statsförvaltningens behov av I Fi:
Detaljhandel. Se Tobakshandelsul
-
redning.
Djurskyddsutredningen........... I Ju:
Dollarexportrådet................ I H:
Domarutredning: 1955 års........ I Ju:
Domkapitel. Se Stiftskansliutredningen.
Donation: donationsjordsutredningen I In:
Döva: utredn. av frågan om utnyttjande
av de nya vetenskapliga
rönen på audiologiens och audiometriens
område i vården av döva
barn......................... I E:
E.
Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.
Elektrifieringsberedningen......... I Jo: 10
Elkraftutredningen av år 1943 ..... I K: 1
Elransoneringsnämnd, statens..... II I<: 1
Enskild järnväg. Se Statsinlösen av
järnväg.
Epileptikervården: utredn. om ... I In: 10
Erosion. Se Jorderosionskommittén.
Ersättning: vid lagenliga ingrepp i
hälsovårdens intresse.......... I In: 11
Europeiskt ekonomiskt samarbete:
beredningen för frågor rör...... I U: 3
Exportrådet. Se Dollarexportrådet.
P.
Famil jerädgivningskommiitén...... IS: 21
Familjeutredning: 1954 års....... IS: 19
FAO-kommittén: Svenska kommittén
för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO
kommittén)
................... I Jo: 14
Farleder. Se Handelshamnar och
Farleder.
Fastighetsbildning: utredn. ang. ny
fastighetsbildningslagstiftning
(fastighetsbildningskommittén) .. I Ju: 25
Fastighetsförvaltning: forts, utredn.
om försvarets regionala och lokala I Fö: 2
Fastighetsnämnd: utredn. av försvarets
fastighetsfrågor........... I Fö: 11
Fastighetstaxering. Se Taxering.
Fideikommissutredningen......... I Ju: 21
Film. Se Social upplysningsfilm.
Finsktalande befolkning. Se Lappmarks
ecklesiastikverk.
Firma. Se Varumärkes- och firma -
utredningen.
Fiskeriutredning: 1954 års........ I Jo: 18
Fiskhandelsutredning: 1951 års. ... I Jo: 4
Fiskredskapsförsäkringen: utredn.
ang. översyn av.............. I Jo: 19
Flyktkapitalbyrån................ II U: 1
F. N.: event. revision av stadgan för I U: 6
Se även Brottsprevention och brottslingsbehandling
samt FAO-kommittén.
Folkbokföringsväsendet: utredn. av
vissa frågor rör................ I Fi: 11
Folkhälsoinstitutsutredningen...... I In: 21
Folkomröstningar. Se Upplysningsverksamhet.
Folkomröstningsnåmnden......... I K: 20
Folkrättsbrottssakkunniga: 1948 års I Ju: 12
Folkskoleseminarier. Se Seminarieutredningen.
Folktandvården. Se Tandläkare.
Fordran. Se Preskription av fordran.
Forskningsinstitution. Se Meteorolo
-
giskt forskningsinstitut.
Forskningsinstitutkommittén....... I H: 21
Fotogrammetriutredning: 1953 års. . I Jo: 6
Friare samfärdsel: svenska gruppen
av nordiska parlamentariska kommittén
för.................... IU: 5
Frihetsberövanden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
\ Friluftsutredning. Se Idrotts- och fri|
luftsutredning.
4
25
5
43
17
38
18
21
19
6
14
9
23
10
11
2
54
38
29
10
32
24
16
34
20
5
Sakregister
387
Fulla sysselsättningens ekonomi. Se
Stabiliseringsutredningen.
Fullföljdsrätt i taxeringsmål: utredn.
rör. möjligheterna att begränsa
tillströmningen av taxeringsmål
till regeringsrätten............ I Fi: 24
Fångvårdens organisationskommitté . I Ju: 6
Fångvårdsbyggnadsutredningen..... I Ju: 28
Fångvårdsstyrelsens organisation och
arbetsförhållanden: översyn av .. I Ju: 40
Förenta Nationerna. Se F. N.
Företaqsreqister, centralt: utredn.
ang.......................... IS: 22
Företagsbeskattning: rörlig, betingad
av konjunkturväxlingarna, utredn.
om..................... I Fi: 8
Företagsformer. Se Statliga företagsformer.
Författningsulredningen........... I Ju: 29
Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.
Församlingsstyrelsekommittén...... I E: 24
Försvaret: utredn. rör. utnyttjandet
av hålkort sanläggningar inom .. I Fö: 9
-— utredn. betr. vissa personalkårer
m. m. inom.................. I Fö: 15
Försvarets arkivkommitté......... I Fö: 5
Försvarets centrala förvaltning. Se
Organisationsnämnden för den centrala
försvarsförvaltningen.
Försvarets fastighetsfrågor. Se Fastighetsnämnd.
Försvarets fastighetsförvaltning. Se
Fastighetsförvaltning.
Försvarets titelredovisningssystem:
utredn. ang................... I Fö: 10
Försvarsberedning: 1955 års...... I Fö: 16
Försvarsförvaltningen: centrala. Se
Organisationsnämnden för.
Försäkringsgivares regressrätt: utredn.
om..................... I Ju: 41
Förvallningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
G.
GATT-avtalet: kommitté för översyn
av....................... I H:
Gods. Se Järnväg.
Gotland. Se Ö-utredning.
Göteborg. Se Medicinska universiletsfrågor
i Göteborg och Polispersonal.
H.
Hamnbidragsutredningen. Se Handelshamnar
och farleder.
Handelshamnar och farleder: utredn.
ang. statens ekonomiska medverkan
vid om- och utbyggnad av . . I K:
Handelskommission: statens han
dels-
och industrikommission ... II H:
Handelsutbildningskommittén...... I E:
Hantverk. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hyresregleringskommittén......... I Ju: 4
Hålkortsanläggning. Se Försvaret.
Hälsovård. Se Ersättning vid lagenliga
ingrepp i hälsovårdens intresse
och Sjukvård.
Hälsovårdstjänstemän. Se Nordiskt
samarbete.
I.
Idrotts- och friluftsutredning: 1955
års.......................... I H: 26
Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.
Importkontroll. Se Animala livsmedel.
Indirekta skatter: 1952 års kommitté
för..................... I Fi: 12
Induktionsstörningssakkunniga: utredn.
om skyddsåtgärder mot farlig
induktion i teleledningar. ... I K: 22
Industriell representation: Se Representation
i utlandet.
Industrikommission: statens handdels-
och industrikommission ... II H: 1
Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.
Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Inskrivningsförordningen: sakk. för
översyn av................... I Fö: 6
Internationell atomenergikontroll. Se
Atomenergi.
Internationell hjälpverksamhet: svenska
kommittén för............ I Fi: 9
Internationellt meteorologiskt forskningsinstitut.
Se Meteorologiskt
forskningsinstitut.
Isländsk-skandinaviska trafikkkom
mittén:
svenska ledamöter av . . I K: 24
J.
Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 12
Jordbrukskasseutredning: 1950 års . I Jo: 3
Jordbruksprisutredningen......... I Jo: 5
Jordbruksrationaliseringsutredning:
1951 års..................... I Jo: 15
Jorderosionskommitté: 1949 års____ I Jo: 13
Jordfästningslagen: utredn. av frågan
om en omarbetning av ... . I Ju: 5
Jordvärdestegring, oförtjänt. Se
Markvärdeutredningen.
Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall
skall lämna................... I Ju: 15
11 Justitieombudsmannainstitutionen:
utredn. ang................... I Ju: 8
1 Järnväg: 1943 års järnvägskom
1
mitte........................ I K: 4
Se även Stalsinlösen av järnväg.
Järnvägstaxckommitté: 1948 års ... I K: 5
388
Riksdagsberättelsen
K.
Karolinska sjukhuset: besparingssakk.
vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet............. I In: 7
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
........................ I In: 16
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande .... I In: 17
— utredn. rör. arbets- och anställ
ningsförhållanden
för vissa läkare
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
................ I In: 49
— utrustningskommitté för...... I In: 50
Kommunalförbundskommittén...... I In: 27
Kommunallagstiftningen för Stockholm:
sakk. för översyn av..... I In: 31
Kommuns rätt att uttaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.
Kompetensfördelningen mellan
Kungl. Maj:t i statsrådet och
regeringsrätten................ I Ju: 30
Kompetensutredningen............ I C: 7
Konjunkturutjämningsmedel: utredn.
ang. förutsättningarna för ändrad
disposition av................. I H: 9
Konstutredning: 1948 års......... I E: 14
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets
nämnd för.................... I U: 2
Konsumentvaruforskningen: utredn.
rör. behov och resurser inom detta
område....................... I H: 11
Kontrollstämpelutredning: 1952 års. I Fi: 3
Kooperativa bostadsföretag. Se Bostadsföretag.
Kreditgarantisystem. Se Bostadshus.
Krigsförsäkringsnämnd: statens ... II H: 3
Kriminalstatistikutredningen....... I Ju: 3
Kronolägenhetsutredning: 1948 års . . I Jo: 1
Kulturfond. Se Statens kulturfond.
Kvacksalveriutredningen.......... I In: 19
Kvalitetskontroll. Se Skodon.
Kvarteret Kungl. Myntet: delegation
för förhandlingar rör........... I Fi: 25
Kyrkohandboken: sakk. för utarbetande
av förslag till vissa ändringar
i...................... I E: 23
— sakk. för utarbetande av bihang
till........................... I E: 29
Kyrkomusikersakkunniga: 1953 års I E: 25
Kyrkomöleskommitté: 1951 års .... I E: 4
L.
Lantbruksundervisningskommitté:
1955 års, rör. utredn. om yrkesutbildning
inom jordbruket .... I Jo: 24
Lappmarks ecklesiastikverk: sakk.
för översyn av best. om den kyrkl.
verksamheten bland den lapskoch
finsktalande befolkningen . . I E: 30
Lasarett: sakk. för översyn av anslaget
till vissa bidrag till lasarett
m. m......................... I In: 24
Likvidationsnämnden............. II U: 3
Litterära och musikaliska verk. Se
A uktorrällskommitlén.
Livsmede/sarbetare: utredn. om obligatorisk
läkarundersökning av
vissa......................... I In: 36
Livsmedels- och jordbruksorganisation.
Se FAO-kommittén.
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kirunavaara
aktiebolag.
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Lotsbåtsutredningen: 1954 års..... I H: 8
Lotsverket: utredn. rör. arbetstidsför
hållandena
för båtmän m. fl. vid I H: 4
Luftfarts förordningen: utredn. ang.
revision av tillämpningskungörel
sen
till....................... I K: 9
Lufträttssakkunniga: 1945 års..... I Ju: 1
L uossavaara-K irunavaara aktiebolag :
utredn. i fråga om statens inlösen
av stamaktierna i............. I Fi: 5
— organisationskommittén för den
framtida förvaltningen av...... I Fi: 28
Långtidsutredning: 1955 års, rör. den
ekonomiska långtidsplaneringen
1956—60 ..................... I Fi: 30
Läkarundersökning. Se Livsmedelsarbetare.
Läkarutbildning: 1955 års läkarut
bildningsutredning.
............ I E: 35
— utredn. rör. efterutbildning av
vissa utländska läkare......... I In: 44
Läkemedel: 1946 års läkemedelsut
redning.
..................... I In: 2
— 1953 års läkemedelskommitté . . I In: 30
Länsstyrelsernas krigsorganisation:
sakk. för översyn av.......... I In: 35
Lärarhögskola: 1955 års lärarhög
skolekommitté.
............... IE: 10
— utredn. rör. inrättande av ytterligare
en lärarhögskola......... I E: 40
Lärarinneutbildn ingskomm ittén:
1953 års..................... I E: 27
Lön: sakk. för översyn av löneställ
ningen
för vissa chefstjänstemän IC: 2
Lösen: utredn. ang. översyn av
lösen- och stämpelförordn...... I Fi: 16
Malmö. Se Medicinsk undervisning
och forskning i Lund och Malmö,
Odontologiska förhandiingssakkunniga
samt Tandläkarhögskolor.
M.
Markvärdeutredningen............ I Ju: 31
Maskinanläggningar: utredn. för
översyn av vissa förhållanden
rör. statens fasta maskinanläggningar
....................... I C: 9
Maskinell databehandling. Se Databehandlingsmaskiner.
Medicinsk undervisning och forskning
i Lund och Malmö: kommission
för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och
Malmö stad.................. I In: 51
Sakregister
389
Medicinsk utrustningskommitté: 1954
års..........................
Medicinska universitetsfrågor i Göteborg:
kommission för förhandlingar
med Göteborgs stad.....
Meteorologiskt forskningsinstitut:
sakk. för utredn. rör. upprättande
i Stockholm av...............
Mjölkkommitté: 1954 års för utredn.
rör. förbättring av konsumtions
mjölkens
beskaffenhet.........
Mopedutredningen...............
Motortäolingsutredningen..........
Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.
Myntet. Se Kvarteret Kungl. Myntet.
Myntverksutredning: 1955 års.....
Myrslogar: utredn. ang...........
Mälsåkerutredningen.............
N.
Nordiska parlamentariska gruppen.
Se Friare samfärdsel.
Nordiska patent: Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: ombud i det
gemensamma utskottet för nordiskt
ekonomiskt samarbete ...
— utredn. av frågan om nordiska
patent m. m..................
—- sakk. för Sverige i nordiska kommittén
för vidareutbildning av
hälsovårdstjänstemän..........
Se även Auktorrättskommittén,
Friare samfärdsel, Lufträttssakkunniga,
Passkontrollen vid de
nordiska ytlergränserna, Sjömanskommitté,
Strafflagberedningen,
E: | 28 |
In: | 48 |
E: | 6 |
In: | 39 |
K: | 21 |
In: | 56 |
Fi: | 26 |
Ju: | 26 |
E: | 32 |
H: | 24 |
H: | 25 |
In: | 45 |
Organisationsnämnden för den centrala
försvarsförvaltningen: åtgärder
med avseende å tyg-, intendentur-
och civilförvaltningen . .
P.
Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete.
Passkontrollen vid de nordiska yttergränserna:
svensk sakk. i en för
Sverige, Danmark, Finland och
Norge gemensam kommitté för
undersökn. av möjligheterna att
effektivisera passkontrollen.....
Patent, se Nordiskt samarbete.
Penningvärdeundersökning: 1951 års
Pensionsrätt: utredn. rör. samordning
av pensionsrätt på grund av
skilda polismansanställningar ...
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning: utredn. om..........
Pensionsutredning: 1951 års pensionsutredning.
...............
— utredn. för utarbetande av slut
ligt
förslag till allmän pensionsförsäkring
....................
-— utredn. rör. finansieringen av
vissa pensionsavgifter för de statsunderstödda
alkoholistanstalterna
Polispersonal: undersökning av omständigheterna
kring vissa sjukskrivningar
av polispersonal i
Stockholm och Göteborg.......
— 1955 års utredn. om vissa arbets
tidsförhållanden.
..............
Se även Pensionsrätt och Tystnadsplikt.
I Fö: 3
I In: 14
I Fi: 1
I C: 11
I Ju: 35
I C: 6
I H: 3
I C: 4
I In: 15
I In: 46
Trafiknykterhetsförhandlingar |
|
| Polisarrestutredningen............ | I | In: | 8 |
samt Varumärkes- och firmautred- |
|
| Polisunderrättelser: sakk. för över- |
|
|
|
ningen. |
|
| syn av gällande bestämmelser om |
|
|
|
Norrländska malmfälten: förhand- |
|
| tidningen Polisunderrättelser |
|
|
|
lingsdelegation i fråga om för- |
|
| m. m......................... | I | In: | 4 |
valtningen av................. | I Fi: | 29 | Polisväsendets organisationsnämnd . | I | In: | 37 |
Norrländska vattenkraftutredningen. | I K: | 18 | Praktiska gymnasier. Se Skolutred- |
|
|
|
Norska nationalgåvan till Sverige: |
|
| ning. |
|
|
|
utredn. av vissa frågor i samband |
|
| Preskription av fordran: översyn av |
|
|
|
med mottagandet av.......... | I E: | 11 | bestämmelserna för............ | I | Ju: | 17 |
Nyhetsbyrå. Se Anonymitetsskydd. |
|
| Priskontroll: utredn. ang. behovet |
|
|
|
Näringsrätlsutredningen........... | I H: | 13 | av en fortsatt statlig.......... | I | IJ: | 10 |
Nöjesskatteutredning: 1954 års .... | I Fi: | 20 | Priskontrollnåmnd, statens........ Processtid. Se Brottmål. | II | H: | 2 |
O. |
|
| Prästvalskommitté: 1950 års...... | I | E: | 17 |
|
| Psykologutredningen.............. | I | E: | 7 | |
Obekväm arbetstid. Se Arbetstids- |
|
|
|
|
|
|
reglering. Odontologiska förhandlingssakkun- |
|
| R. |
|
|
|
niga......................... | I E: | 36 | Realskoleutredninqen............. | I | E: | 8 |
OEEC. Se Europeiskt ekonomiskt |
|
| Redogöraransvaret: utredn. ang. . .. | 1 | Fi: | 27 |
samarbete. |
|
| Regeringsrätten. Se Kompetensfördel- |
|
|
|
Oljelagringskommilté: 1955 års .... | I II: | 28 | ningen mellan Kungl. Maj:t i |
|
|
|
Oljcutredning: 1951 års.......... | I H: | 18 | statsrådet och regeringsrätten och |
|
|
|
Organisation för europeiskt ekono- |
|
| Fullföljdsrätt i taxeringsmål. |
|
|
|
miskt samarbete (OEEC). Se Euro- |
|
| Regressrätt: Se Försäkringsgivares |
|
|
|
peiskt ekonomiskt samarbete.
regressrätt.
390
Riksdagsberättelsen
Rehabilileringsätgärder. Se Socialförsäkring
och arbetsanpassning.
Renmärkeskommilté: 1955 års..... I Jo: 25
Representation i utlandet: utredn.
om Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation
i utlandet................ 1 H: 2
Restaureringssakkunniga. Se Uppsala
domkyrka.
Restitutionsnämnden.............. II U: 2
Revision. Se Luftfartsförordningen
samt Varumärkes- och firmautredningen.
Riksbanken. Se Sedelutgivningsrätt.
Riksförsvarets sambandstjänst. Se
S ambandsfrågor.
Riksförsäkringsanstalten: nämnd för
omplacering av personal hos ... IS: 17
Rysslandssvenskar. Se Understödsnåmnden
för Rysslandssvenskar.
Råttegångskommitté: 1951 års..... I Ju: 16
Rättskemiskt laboratorium. Se Statens
rättskemiska laboratorium.
S.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Nordiskt samarbete och
T andläkarhögskolor.
Sambandsfrägor: utredn. ang. vissa I In: 28
Samfärdsel. Se Friare samfärdsel.
Samlingslokaler, allmänna: utredn.
ang. bidrag och lån för anord
-
nande av..................... IS: 7
Sedelutgivningsrätt: utredn. och reglering
av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt..... I Fi: 2
Seminarieutredningen............. I E: 31
Serafimerlasarettet. Se Karolinska
sjukhuset.
Serum: utredn. ang. tillverkningen
av bakteriologiska sera och ymp
ämnen.
...................... 1 In: 34
Sinnessjukhus: utredn. rör. maskin
och
byggnadspersonalen vid .... I In: 52
Sinnessjukvård: statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande I In: 18
— utredn. av vissa rättssäkerhets
frågor
inom.................. I In: 42
Sinnesslöa: 1951 års sinnesslövårds
utredning.
.................... I In: 5
Sjukförsäkringsstatistik: utredn. ang. IS: G
Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 ...................... I In: 1
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
m. m.................. I In: 16
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande.... I In: 17
— sakk. för översyn av sjukhuslag
stiftningen
(sjukhuslagstiftningskommittén).
.................. I In: 23
— sakk. för översyn av anslaget till
vissa bidrag till lasarett m. m. . I In: 24
— utredn. ang. utomlänspatienter
vid vissa undervisningssjukhus . I In: 32
Sjukhus: utredn. rör. arbets- och
anställningsförhållanden vid karolinska
sjukhuset, serafimerlasarettet
och akademiska sjukhuset
i Uppsala..................... I In: 49
Se även Akademiska sjukhuset i
Uppsala.
Sjuksköterskor: utredn. om viss
högre utbildning av........... I In: 55
Sjukvård: kommitté för översyn av
särskilt
den öppna vården..... I In: 40
Sjöfart: utredn. ang. aktuella spörsmål
berörande det mindre och
medelstora tonnaget........... I H: 6
Se även Avgiftslättnader.
Sjöfartsorganisationsutredningen ... I H: 17
Sjöfartsstyrelsens förläggning: utredn.
rör..................... I H: 27
Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.
Sjömanskommitté: 1946 års....... I H: 12
Skadeståndsansvar: kommittén ang.
det allmännas................ I Ju: 20
Se även Bilskadeutredningen.
Skatt. Se bl. a. Taxering.
Skatteflyktkommittén: 1953 års .... I Fi: 18
Skattelagssakkunniga: 1950 års.... I Fi: 10
Skodon: utredn. rör. behovet av kvalitetskontroll
.................. I H: 22
Skog. Se Taxering.
Skogsindustriutredning: Södra Sveriges
.......................... I H: 15
Skogstaxeringsmetod. Se Taxering.
Skogsvårdsutredning: 1955 års .... I Jo: 22
Skolmåltidsvakt: utredn. rör. lärarnas
.......................... I E: 9
Skolstyrelseutredning: 1951 års .... I E: 3
Skolutredning: 1948 års tekniska.. I E: 15
— sakk. för avveckling av 1946 års
skolkommissions arbete och för
utredn. av frågan om inrättande
av praktiska gymnasier........ I E: 21
Skolväsendet. Se Statsbidrag.
Skyddsföreningarna: utredn. om ... I Ju: 36
Skördeskadeutredningen........... I Jo: 17
Slöjdlärarutredningen: rör. utbildning
av lärare i manlig slöjd ... I E: 37
Småbruket: utredn. ang. särsk. stöd
till........................... I Jo: 23
Småbruksutredningen: 1948 års .... I Jo: 2
Småföretagare inom industri och
hantverk: utredn. för småföretagens
lokalfrågor............. I H: 14
Smäskoleseminarier. Se Seminarieutredningen.
Socialförsäkring och arbetsanpassning:
utredn. om............. IS: 20
Socialförsäkringsutredningen....... IS: 14
Social upplysningsfilm: kommittén
för........................... IS: 12
Sommartidsutredningen........... I C: 1
Specialstraffrätt: utredn. om...... I Ju: 42
Stabiliseringsutredningen: rör. spörsmål,
som sammanhänga med den
fulla sysselsättningens ekonomi . I Fi: 31
Stadsdomstolsutredningen.......... I Ju: 33
Sakregister
391
Stadsutredning: 1955 års rör. städer -
nas särskilda skyldigheter och rät-tigheter i förh. till staten...... | I | Fi: | 22 |
Statens handels- och industrikommis-sion: ........................ Statens institut för folkhälsan. Se | II | H: | 1 |
Folkhälsa inst ituts utredn ingen. |
|
|
|
Statens krigsförsäkringsnämnd..... Statens kulturfond: 1948 års utredn. | II | H: | 3 |
om en dylik fond............. | I | H: | 1 |
Statens priskontrollnämnd......... Statens reproduktionsanstalt. Se | II | H: | 2 |
Tryckeriutredning. Statens rättskemiska laboratorium: |
|
|
|
utredn. av vissa frågor rör. verk-samheten vid................. | I | In: | 47 |
— utredn. rör. dess organisation. . | I | In: | 53 |
Statens utlänningskommission..... Statistik: kriminalstatistikutred- | II | In: | 1 |
ningen ....................... Statlig priskontroll. Se Priskontroll. | I | Ju: | 3 |
Statliga företagsformer: utredn. rör. | I | Fi: | 17 |
sjukvård. Statsbidrag: allmänna statsbidrags- |
|
|
|
utredningen.................. — sakk. för översyn av vissa stats- | I | S: | 11 |
bidrag på skolväsendets område | I | E: | 20 |
behandling av vid statsinlösen av | I | K: | 3 |
Statsskatterevision: 1955 års...... | I | Fi: | 7 |
Stijtkansliutredningen............ Stockholms högskola: utredn. rör. | I | E: | 22 |
upprustning av............... Stockholms tygstation: nämnden för | I | E: | 33 |
vissa frågor rör. övertalig per-sonal vid .................... | I | Fö: | 4 |
Stor-Stockholm. Se Trafik. |
|
|
|
ning av straff: utredn. rör...... | I | Ju: | 32 |
Strafflagberedningen.............. | I | •Ju: | 9 |
Strålskyddskommitté: 1951 års .... | I | In: | 22 |
Stuteriorganisationsutredningen .... | 1 | Jo: | 8 |
Städernas väghållning: utredn. om . | I | K: | 19 |
ningen och Lösen.
Svenska FAO-kommittén. Se
FA O-kommittén.
Svenska gruppen. Se Friare samfärdsel.
Sysselsättning. Se Stahiliseringsutredningen.
Södra Sveriges skogstillgångar.
Se Skogsindustriutredningen.
Tandläkare: 1951 års tandläkarkom
mitté.
.......................
— sakk. för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och Västerbottens
läns landsting ang. vissa
frågor rör. utbyggnad av tandläkarutbildningen
.............
I E: 18
I E: 36
Tandläkare: utredn. rör. efterut
bildning
av utländska tandläkare
.........................
— utredn. av frågan om tjänst
göringstiden
för tandläkare inom
folktandvården................
Tandläkarhögskolor: sakk. för förhandlingar
med Stockholms stad
och Malmö stad rör. visst samarbete
mellan dessa städer och vederbörande
tandläkarhögskolor..
— utrustningskommittén för tand
läkarhögskolorna.
.............
— utredn. om författningsbestäm
melser
för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö.........
Se även Odontologiska förhandlingssakkunniga
och Tandläkare.
Tandläkarkommitté: 1951 års.....
Taxering: utredn. rör. den nya
skogstaxeringsmetoden.........
— 1955 års taxeringssakkunniga
för översyn av taxeringsorganisationen.
......................
— fastighetstaxeringssakk. av år
1953 .........................
— utredn. om fullfölj dsrätt i taxe
ringsmål.
....................
Teaterverksamheten i landsorten: utredn.
rör. den statsunderstödda
verksamheten därstädes........
Tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté..............
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning.................
Tekniskt-vetenskaplig representation.
Se Representation i utlandet.
Tidningsförordningsutredningen ....
Titelredovisningssyslem. Se Försvarets
titelredovisningssystem.
Tjänstebostadsutredning: 1952 års..
Tobakshandelsutredning: 1952 års..
Tonnage. Se Avgiftslättnader och Sjöfart.
Totalförsvarets personalbehov: utredn.
rör...........................
Trafik: busslinjeutredningen......
— Stor-Stockholms trafikutredn.
av år 1949 ...................
— 1953 års trafikutredning......
—- 1953 års trafiksäkerhetsutred
ning.
........................
— Svenska ledamöter av isländskskandinaviska
trafikkommittén..
Traf iknykterhetsf örhandlingar: nordiska
........................
Tredjemansskadekonventionen. Se
Lufträtlssakkunniga.
Tryckeriulredning: 1946 års......
Tryckfrihet. Se Juryn i tryckfrihetsmål
och Nyhetsbyrå.
Trädgårdsskoleutredningen........
Tulltaxekommitté: 1952 års.......
Tygstation. Se Stockholms tygstation.
Tystnadsplikt: utredn. rör. polisen
tystnadsplikt m. m............
I In: 12
I In: 13
E: | 2 |
E: | 13 |
E: | 16 |
E: | 18 |
Fi: | 4 |
Fi: | 6 |
Fi: | 19 |
Fi: | 24 |
H: | 29 |
E: | 12 |
E: | 15 |
IC: | 23 |
C: | 8 |
Fi: | 14 |
Fö: | 13 |
K: | 6 |
K: | 7 |
K: | 12 |
K: | 13 |
K: | 24 |
K: | 2 |
Jo: | 11 |
Jo: | 21 |
Fi: | 13 |
In: | 25 |
392
Riksdagsberättelsen
u.
Understödsföreningar: utredn. ang.
det administrativa handhavandet
av tillsynen över vissa........ IS: 23
Understödsnämnden för Rysslands
svenskar.
.................... I U: 1
— utrikesdepartementets under
stödsnämnd.
.................. II U: 4
Ungdomsutredning: 1955 års...... I E: 34
Undervisning. Se bl. a. Handelsutbildningskommittén,
Läkarutbildning,
Lårarinneutbildningskommittén,
Psykologutredningen, Sjukhus,
Skolutredning, Tandläkare och
Universitetsutredning.
Undervisning och forskning, medicinsk,
i Lund och Malmö: kommission
för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och Mal
-
mö stad...................... I In: 51
Universitetsfrågor, vissa medicinska i
Göteborg: kommission för förhandlingar
med Göteborgs stad..... I In: 48
Universitetsutredning: 1955 års .... I E: 38
Upplysningsfilm. Se Social upplysningsfilm.
Upplysningsverksamhet vid folkomröstningar
.................... I Ju: 37
Uppsala domkyrka: Uppsala domkyrkas
restaureringssakk....... I E: 19
Utbildning. Se Undervisning.
Utgiftsförändringar inom statsverksamheten:
fortsatt undersökning
av de automatiska............ I Fi: 23
Utländska läkare. Se Läkare.
Utlänning skommission: statens .... II In: 1
Utomlånspatienter. Se Sjukhus.
Utrikesdepartementets understöds
nämnd.
...................... II U: 4
Utrustningskommitté. Se Tandläkarhögskolor
och Medicinsk utrustningskommitté.
Utskänkningsvinstkommitté: 1953 års I Fi: 15
V.
Valutredning: 1955 års........... I Ju: 39
Valutakontoret................... II Fi: 1
Varudistributionsutredningen...... I H: 5
Varumärkes- och firmautredningen I Ju: 14
Varutrafik: ombud för förhandlingar
rör........................... I H: 23
Vattenfallsstyrelsens framtida förlägg -
ning: utredn. om.............. I K: 25
Vattenkraftutredningen, norrländska I K: 18
Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
........................ i Ju: 2
Vattenvårdskommittin............ I Jo: 16
Ven. Se ö-utredning.
Verksläkarutredningen: 1954 års... I C: 3
Veterinärtaxeutredning: 1954 års... I Jo: 20
Vågbroar: 1954 års kommitté rör. .. I K: 15
Väghållning i städer: utredn. rör.
bestämmelserna om statsbidrag
till.......................... I K: 19
Värnpliktiga: utredn. rör. deras utnyttjande
i det totala försvaret I Fö: 13
V ärnpliktsavlöningsutredning: 1954
års.......................... I Fö: 14
Värnpliktsutredning: 1952 års..... I Fö: 7
Västerbottens läns landsting. Se
Odontologiska förhandlingssakkunniga.
Växtförädlingsutredning: 1953 års. . I Jo: 7
Y.
Ympämne: Se Serum.
Yrkesinspektionen. Se Arbetarskydds
-
utredning.
Yrkesskadestatistik: utredn. ang. . . IS: 6
Yrkesutbildningens centrala ledning:
1955 års sakk. för utredn. rör... I E: 39
Z.
Zigenarutredning: 1954 års....... IS: 16
Å.
Åldringsvårdsutredning: 1952 års .. IS: 3
Ä.
Ärvdabalkssakkunniga............ I Ju: 11
Ö.
Öland. Se Ö-utredning.
öresundsdelegationen: svenska..... I K: 16
örlogsvarvsutredning: 1953 års .... I Fö: 8
Ö-utredning: 1954 års rör. sysselsättningsproblem
på Gotland, Öland
och Ven..................... I S: 15
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse.................• • ''..... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1954—
november 1955 .......................... 3
Redogörelse för de av exportkreditdnämnden å statens vägnar meddelade garantierna
........................... • ■ • 9
Under år 1955 beviljade bidrag av lotterimedel............. 11
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan........... . 15
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju)................... 15
Utrikesdepartementet (U) . . .............. 52
Försvarsdepartementet (Fö)................... 55
Socialdepartementet (S)..................... 70
Kommunikationsdepartementet (K)..... 97
Finansdepartementet (Fi)....................119
Ecklesiastikdepartementet (E)..................161
Jordbruksdepartementet (Jo)...................197
Handelsdepartementet (H)....................223
Inrikesdepartementet (In)....................257
Civildepartementet (C).....................298
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet......................309
Kommunikationsdepartementet..................312
Finansdepartementet......................313
Handelsdepartementet.....................314
Inrikesdepartementet......................317
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga ...........318
Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1955 ......... 368
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .... 370
Sakregister » » > » » > » .... 385
26 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt.
RiksdagsberätteUen.