till 1955 års riksdag om vad i rikets styrelse
Framställning / redogörelse 1955:Rber
BERÄTTELSE
till 1955 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 4 januari 1955
En ingående redogörelse för de förhållanden, som sammanhänga med den
ekonomiska utvecklingen, lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1955 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas
i den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Arbetsmarknaden har under år 1954 kännetecknats av en hög sysselsättning
frånsett en del lokala störningar, främst förorsakade av driftsinskränkningar
i textil- och beklädnadsbranscherna, samt en sedvanlig säsongmässig
nedgång i vissa fack. Under senare hälften av året, då efterfrågan på arbetskraft
varit stor, har antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden
ökat, företrädesvis genom tillströmning av arbetskraft från de nordiska
grannländerna.
Byggnadsverksamheten har under år 1954 haft stor omfattning. Bostadsbyggandet
har tenderat att öka ytterligare och det kan beräknas att omkring
55 000 lägenheter färdigställts under året jämfört med 52 000 lägenheter
under år 1953.
Utrikeshandeln har jämfört med föregående år visat en värdemässig uppgång.
Denna har helt orsakats av stigande volym på såväl import- som exportsidan.
Prisläget har endast undergått smärre förändringar. Exportens
avsättningsförhållanden ha ytterligare förbättrats under året. Efterfrågan
har varit stigande i fråga om både skogsindustri- och verkstadsprodukter.
Betalningssvårigheter hos vissa köparländer ha dock fortfarande verkat
återhållande på utförseln till de bilateralt reglerade marknaderna.
Vad angår export- och importregleringarna må nämnas att fr. o. m. den
1 oktober 1954 licenstvånget upphävts för en stor del av importen från det
s. k. dollarområdet. Vidare ha ytterligare lättnader genomförts i fråga om
införseln från länder anslutna till Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete.
Försörjningsläget i fråga om industriella råvaror har präglats av god
varutillgång inom alla sektorer. Det sista kvarvarande beslaget har upphävts
under året.
Den prisreglcrandc verksamheten har under året alltmer kommit alt inriktas
på att åstadkomma prissänkningar. Den direkta priskontrollen har
J It i haag till riksdagens protokoll 1055. 1 samt.
Kikad agsberättelsen.
2
Riksdagsberättelsen
upphävts beträffande ytterligare ett antal varuslag och tjänster, under det
att prisövervakningen intensifierats.
Riktlinjer för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område
fastställdes den 9 april 1954 att gälla tills vidare intill utgången av augusti
månad 1955.
Göteborgs högskola och medicinska högskolan i Göteborg ha fr. o. m. den
1 juli 1954 sammanförts till ett statligt lärosäte, benämnt universitetet i
Göteborg.
En fond, benämnd Sveriges författarfond, med särskild styrelse har inrättats
för att bereda ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek.
Antalet utlänningar i Sverige av icke nordisk nationalitet uppgick den 1
oktober 1954 till omkring 81 000 eller samma antal som vid motsvarande
tid 1953.
Ombud för Sverige deltogo i Förenta Nationernas generalförsamlings nionde
ordinarie möte, som öppnades i New York den 21 september 1954. Sveriges
medlemskap i Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd upphörde
den 31 december 1953.
Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
året sammanträtt på ministerplanet en gång, varvid Sverige var representerat.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings sjätte ordinarie möte har sammanträtt i maj,
september oeh deeember.
Nordiska rådet höll sin andra session i Oslo under tiden 9—18 augusti
1954.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för repatriering av
krigsfångar i Korea upphörde den 21 februari 1954, då kommissionen i fråga
upplöstes. Medlemskapet i kommissionen för övervakning av vapenstilleståndet
i Korea består alltjämt.
Härefter följa
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.
som slutits under tiden deeember 1953—november 1954;
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna;
en sammanställning angående de bidrag, som under år 1954 beviljats från
lotterimedelsfonden; samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Överenskommelser med främmande makter in. in.
3
Överenskommelser med främmande makter m. in. under
tiden december 1953—november 1954
Den 4 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Genéve-konventionerna
den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas
behandling vid stridskrafterna i fält; angående förbättrande av behandlingen
av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till
sjöss; angående krigsfångars behandling samt angående skydd för civilpersoner
under krigstid. Ratifikationsinstrument deponerades i Bern den
28 december 1953.
Den 9 december 1953 deponerades i Haag amslutningsdokumentet till
stadgan för Haagkonferensen för internationell privaträtt
av den 31 oktober 1951.
Den 11 december 1953 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk provisorisk överenskommelse angående social säkerhet
i förbindelse med ålders-, invalid- och efterlevandepensionering samt
ett protokoll.
Den 11 december 1953 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk provisorisk överenskommelse angående social säkerhet
med undantag av ålders-, invalid- och efterlevandepensionering samt ett
protokoll.
Den 11 december 1953 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention om social och medicinsk hjälp
samt ett protokoll.
Den 11 december 1953 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention rörande patentformaliteter.
Den 11 december 1953 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention rörande likvärdighet av betyg för
tillträde till universitet.
Den 11 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Danmark
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet; avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap samt avtalet angående handräckning
i skatteärenden samtliga av den 27 oktober 1953. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 18 december 1953.
Den 12 december 1953 undertecknades i Stockholm ett särskilt protokoll
till överenskommelsen med F ö r b=u n d s r e p u b 1 iå e n Tyskland
angående varuutbytet (handelsöverenskommelsen) av den 26 januari
1951.
Den 14 december 1953 undertecknades för Sveriges del med förbehåll för
ratifikation en internationell konvention om fågelskydd av den 18
oktober 1950.
4
Riksdagsberättelsen
Den 15 december 1953 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina rörande förlängning av 1948 års handels- och betalningsavtal
och 1951 års tilläggsprotokoll.
Den 18 december 1953 undertecknades för Sveriges del i Geneve tredje
rättelse- och tilläggsprotokollet till allmänna tull- och handelsavtalet
(GATI1) av den 24 oktober 1953.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll
nr 4 av den 30 juni 1953 till överenskommelsen av den 19 september 1950
rörande upprättande av en europeisk betalningsunion. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris hos OEEC:s generalsekreterare den
23 februari 1954.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till internationella
konventionen angående ursprungsbeteckning å ost
av den 1 juni 1951 och tilläggsprotokollet till densamma av den 18 juli 1951.
Anslutningsdolcumentet deponerades i Rom den 27 januari 1954.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till överenskommelsen
av den 6 december 1952 angående Österrikes utländska
offentliga förkrigslån. Anslutningsdolcumentet deponerades
i Rom den 8 mars 1954.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen med
Danmark, Island och Norge om överflyttning mellan
sjukkassor samt om sjukhjälp under tillfällig vistelse av den 20 juli
1953. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Reykjavik den 29 januari
1954.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen med
Danmark, Finland, Island och Norge om ömsesidigt utgivande
av mödrahjälp av den 20 juli 1953. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Reykjavik den 29 januari 1954.
Den 18 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen med
Danmark, Finland, Island och Norge om ömsesidigt utgivande
av förmåner i anledning av nedsatt arbetsförmåga
av den 20 juli 1953. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Reykjavik
den 29 januari 1954.
Den 18 december 1953 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande tillämpning av 1949 års dubbelbesJt
a 11 n i n g s a v t ad i vissa kolonier.
Den 30 december 1953 beslöt Kungl. Maj :t godkänna en korrigerad avfattning
av den spanska texten till den internationella växtsky
ddskon v entionen av den 6 december 1951. Den reviderade konventionstexten
undertecknades i Rom den 15 januari 1&54.
Den 1 januari 1954 trädde internationella regler för undvikande
av o in bordläggning av den 10 juni 1948 i kraft.
Den 7 januari 1954 undertecknades i Bonn fjärde protokollet till överenskommelsen
med Förbundsrepubliken Tyskland angående v aruutbytet
(handelsöverenskonnnelsen) av den 26 januari 1951.
överenskommelser med främmande makter m. m. 5
Den 19 januari 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge
rörande förlängning av överenskommelsen den 10 november 1952 rörande
driften av en gemensam väderleksstation i Nordatlanten.
Den 23 januari 1954 undertecknades i Moskva ett protokoll till överenskommelsen
den 25 oktober 1946 med De Socialistiska Råds republikernas
Union om upprättande av reguljär luftfart sförbindelse
mellan Sverige och DSR Union.
Den 26 januari 1954 växlades i Djakarta ministeriella noter med Indonesien
rörande varuutbytet.
Den 2 februari 1954 undertecknades i Moskva ett protokoll med De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union angående v a r uutbytet
under år 1954.
Den 5 februari 1954 beslöt Kungl. Maj :t godkänna stadgan för mellanstatliga
kommittén för europeisk migration (ICEM)
av den 19 oktober 1953. Beslutet meddelades direktören för ICEM med skrivelse
av den 5 februari 1954.
Den 8 februari 1954 växlades i Bogotå ministeriella noter med Colomb
i a rörande varuutbytet.
Den 9 febrari 1954 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med D a itmark
rörande varuutbytet.
Den 16 februari 1954 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
ett bosättnings- och sjöfartsavtal med Frankrike.
Den 20 februari 1954 växlades i Lissabon ministeriella noter med Portugal
rörande varuutbytet.
Den 25 februari 1954 undertecknades i Paris en överenskommelse om
väderleksstationer i Nordatlanten. Kungl. Maj:t beslöt
den 2 april 1954 att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Montreal hos Internationella civila luftfartsorganisationens
generalsekreterare den 23 april 1954.
Den 2 mars 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.
Den 12 mars 1954 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Belgien rörande friställande av tillgodohavanden.
Den 17 mars 1954 undertecknades i Geneve med förbehåll för ratifikation
en allmän överenskommelse rörande ekonomiska bestämmelser
för internationell vägtransport.
Den 19 mars 1954 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen av den 31
mars 1953 om kvinnans politiska rättigheter. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York hos Förenta Nationernas generalsekreterare
den 31 mars 1954.
Den 27 mars 1954 beslöt Kungl. Maj:t ratificera akt av år 1953 angående
ändringar i Internationella arbetsorganisationens stad
-
G
Riksdagsberättelsen
ga. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Geneve hos Internationella arbetsbyråns
generalsekreterare den 2 april 1954.
Den 31 mars 1954 undertecknades i Tokio en överenskommelse med J ap
a n angående skydd av rättigheter på den industriella
äganderättens område, vilka berörts av andra världskriget. Överenskommelsen
trädde i kraft genom ministeriell noteväxling den 1 juli
1954.
Den 9 april 1954 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med F i nland
rörande varuutbytet.
Den 9 april 1954 uppsades med en ministeriell note i Bonn fördraget
med Tyskland av den 19 januari 1878 angående utlämnande av
förbrytare.
Den 9 april 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Österrike
om upphävande av passviseringstvånget.
Den 21 april 1954 växlades i México ministeriella noter med Mexico
om upphävande av passviseringstvånget.
Den 24 april 1954 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 3 maj 1954 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande förlängning av 1953 års protokoll angående varuutbytet och
betalningarna till och med den 30 juni 1954.
Den 4 maj 1954 växlades i Bonn ministeriella noter med Förbund sr
e p.u bliken Tyskland rörande uppsägning av särskilt protokoll av
den 12 december 1953 till överenskommelsen angående varuutbytet
Urandelsöverenskommelsen) den 26 januari 1951.
Den 6 maj 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Japan
rörande varuutbytet.
Den 12 maj 1954 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande åtgärder för förhindrande av o 1 j e f örorening
i hav s v a i t n e t.
Den 12 maj 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge
rörande uppskov med gräns röjningarna vid svensk- norska
gränsen.
Den 14 maj 1954 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna
under tiden 1 maj 1954—30 april 1955.
Den 21 maj 1954 uppsades med en ministeriell note i Paris e x t r a d itionsför
draget med Frankrike av den 4 juni 1869.
Den 22 maj 1954 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll angående befrielse
för medborgare i Sverige, Danmark, Finland och Norge
från att under uppehåll i annat nordiskt land än hemlandet innehava pass
och uppehållstillstånd.
Den 22 maj 1954 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse med
Danmark, Finland och Norge om gemensam arbets in a r knad
och ett protokoll. Kungl. Maj :t beslöt den 14 maj 1954 att ratificera
Överenskommelser med främmande makter in. in. 7
överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Köpenhamn
den 22 juni 1954.
Den 27 maj undertecknades i Athen ett avtal med Grekland om
ömsesidigt fritagande från skatt på inkomster av
luftfart.
Den 31 maj 1954 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 31 maj 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Schweiz
rörande varuutbytet.
Den 31 maj 1954 växlades i Bonn ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland om ömsesidig skyldighet att mottaga
vissa per son er, som avlägsnats från det andra landet.
Den 4 juni 1954 undertecknades i New York med förbehåll för ratifikation
Förenta Nationernas konvention rörande tullättnader till förmån
för turisttrafiken samt ett tilläggsprotokoll rörande införsel
av handlingar och material för turistpropaganda.
Den 4 juni 1954 undertecknades i New York med förbehåll för ratifikation
Förenta Nationernas tullkonvention rörande tillfällig införsel
av privatfordon.
Den 8 juni 1954 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande varuutbytet.
Den 18 juni 1954 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen angående
upprättande av en europeisk organsation för kärnforskn
i n g av den 1 juli 1953. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris hos
UNESCO:s generaldirektör den 15 juli 1954.
Den 21 juni 1954 undertecknades i Bonn femte protokollet till överenskommelsen
med Förbundsrepubliken Tyskland angående v aruutbytet
(handelsöverenskommelsen) av den 26 januari 1951.
Den 23 juni 1951 uppsades med en ministeriell note i Köpenhamn konventionen
den 20 juli 1953 mellan Sverige, Danmark, Island och
Norge om överflyttning mellan sjukkassor samt om sjukhjälp
under tillfällig vistelse. Motsvarande uppsägning gjordes med ministeriell
note i Oslo den 24 juni och i Reykjavik den 29 juni 1954. Konventionen
upphör att gälla för Sveriges del den 1 januari 1955.
Den 23 juni 1954 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.
Den 28 juni 1954 undertecknades för Sveriges del med förbehåll för ratifikation
konventionen i Haag av den 1 mars 1954 rörande vissa till civilprocessen
hörande ämnen av internationell natur.
Den 30 juni 1954 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation tillläggsprotokoll
nr 5 till överenskommelsen av den 19 september 1950 rörande
upprättande av en europeisk betalnings u nio n.
Den 14 juli 1954 uppsade Australien med eu ministeriell note noteväxlingen
den 30 maj 1938 med Storbritannien, Australien, Nya Zeeland
8
Riksdagsberättelsen
och Indien rörande godkännande av luftfartscerti fikat in. in.
såsom pass för flygande personal i regelbunden luftfart.
Den 19 juli 1954 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan med
ändring av routeförteckningen i 1 u f t f a r t s a v t a 1 e t av den 20 februari
1953.
Den 21 juli 1954 undertecknades i Paris en återbetalnings- och
amorteringsöverenskommelse med Frankrike.
Den 2 och 27 juli 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med N ederländerna
rörande varuutbytet.
Den 28 juli 1954 undertecknades i Paris en återbetalnings- och
amorteringsöverenskommelse med Storbritannien.
Den 29 juli 1954 undertecknades i Djakarta en handelsöverenskoinni
e 1 s e med Indonesien.
Den 3 augusti 1954 undertecknades i Stockholm en betalningsöverenskommelse
med Österrike
Den 6 augusti 1954 växlades i Washington ministeriella noter med A in erikas
Förenta Stater rörande ändring av överenskommelsen den 16
december 1944 angående lufttrafik.
Den 6 augusti 1954 växlades i Washington ministeriella noter med A m elikas
Förenta Stater rörande upprättande av en f 1 y g 1 i n j e inelian
Skandinavien och Förenta Staternas västkust över Grönland.
Den 11 augusti 1954 undertecknades för Sveriges del med förbehåll för
ratifikation konventionen av den 7 oktober 1952 rörande skada, tillfogad
tredje man på jordytan av främmande luftfarty=g.
Den 13 augusti 1954 undertecknades i Madrid ett årsprotokoll med Spanien
angående varuutbytet och betalningarna.
Den 16 augusti 1954 beslöt Kungl. Maj :t att ratificera konventionen av den
28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 26 oktober 1954.
Den 17 augusti 1954 undertecknades för Sveriges del i New York Förenta
Nationernas protokoll av den 7 december 1953 med ändring av 1926 års
slaverikonvention.
Den 17 augusti 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med Turkiet
rörande deblockering av vissa svenska fordringar.
Den 16 september 1954 växlades i Washington likalydande ministeriella
noter med Amerikas Förenta Stater, Frankrike och Storbritannien
angående Sveriges utlämnande av s. k. rövat
guld.
Den 24 september 1954 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen av den
10 juni 1947 om ett enhetligt skeppsmätningssystem. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Oslo den 30 september 1954.
Den 25 september 1954 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz
rörande avskaffande av kravet på hemlandsregistrering av
varumärken.
Överenskommelser med främmande makter m. m. 9
Den 28 september 1954 undertecknades i New York med förbehåll för ratifikation
Förenta Nationernas konvention om statslösas rättsliga
ställning.
Den 29 september 1954 undertecknades i Moskva en överenskommelse
med De Socialistiska Rådsrepublikernas Union om
samarbete för räddning av människoliv i Östersjön.
Den 29 september 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Förbundsrepubliken Tyskland rörande tillfällig förkortning
av uppsägningstiderna för handels- och betalningsöverenskom
melserna.
Den 30 september 1954 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande avskaffande av kravet på hemlandsregistrering
av varumärken.
Den 13 oktober 1954 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt bistånd för yrkesundervisning
och teknisk undervisning
Den 14 oktober 1954 växlades i Budapest ministeriella noter med
Ungern rörande förlängning av 1953 års protokoll över handels- och
betalningsförbindelserna.
Den 15 oktober 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union rörande v a r uutbytet.
Den 18 oktober 1954 undertecknades i Dublin en överenskommelse med
Irland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst av sjö- och lufttrafik.
Den 22 oktober 1954 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll till
femte protokollet till överenskommelsen med Förbundsrepubliken
Tyskland angående varuutbytet (handelsöverenskommelse) av den 26
januari 1951.
Den 22 oktober 1954 undertecknades i Stockholm tredje tilläggsprotokollet
till överenskommelsen med Förbundsrepubliken Tyskland
rörande betalningar (betalningsöverenskonnnelsen) av den 4 september
1950.
Den 28 oktober 1954 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med D a nm
a r k om leverans av mul- och klövsjuke vaccin från Danmark
till Sverige.
Den 20 och 29 oktober 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Storbritannien rörande uppsägning för Storbritanniens och Nya
Zeelands vidkommande av noteväxlingen den 30 maj 1938 med Storbritannien,
Australien, Nya Zeeland och Indien rörande godkännande av 1 u f tfartscertifikat
m. m. såsom pass för flygande personal i regelbunden
luftfart.
Den 3 november 1954 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande varuutbytet med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
It) Riksdagsberättelsen
Den 26 oktober och 5 november 1954 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Frankrike rörande undvikande av dubbelbeskattning
av lärare och studenter.
Den 29 november 1954 växlades i Stockholm ministeriella noter med A rg
entina rörande förlängning av 1948 års handels- och b e t a 1-ningsavtal och 1951 års tilläggsprotokoll.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens
vagnar meddelade garantierna
Beträffande exportkreditnämndens garantiåtaganden, för vilka 1948 års
riksdag önskat erhålla årlig redovisning, må anföras följande. Under tiden
från nämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången av juni månad 1954
har nämnden utfärdat garantier avseende ett sammanlagt kreditbelopp av
1 208,5 miljoner kronor, varav det av staten garanterade beloppet utgjort
780,4 miljoner kronor. Den 30 juni 1954 fanns garantier utelöpande för ett
kreditbelopp av 157,4 miljoner kronor, varav statens garantiansvar omfattade
/3,0 miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier
beviljats men ännu icke tagits i- anspråk för ett kreditbelopp av 25,1 miljoner
kronor med ett garantibelopp av 16,6 miljoner kronor. Sedan verksamhetens
början till och med den 30 juni 1954 har nämndens premieinkomster uppgått
till 27,2 miljoner kronor och dess ränteinkomster till 1,3 miljon kronor
eller sammanlagt 28,5 miljoner kronor. För skadefall har utbetalts 17,9
miljoner kronor. Av detta belopp har 8,1 miljoner kronor kunnat återvinnas,
varför nettoutbetalningarna uppgått till 9,8 miljoner kronor. I dessa belopp
har icke inräknats utbetalningar under finska garantier, eftersom
nämnden fått ersättning för dessa enligt särskilt riksdagsbeslut. Omkostnaderna
för nämndens verksamhet har sedan den 1 juli 1933 uppgått till sammanlagt
2,0 miljoner kronor. Sedan verksamhetens början har till utgången
av juni 1954 sålunda uppstått ett överskott på (28,5 — 9,8 — 2,0 =) 16,7
miljoner kronor. Under tiden 1 juli 1953—30 juni 1954 har överskottet ökats
med 1,6 miljon kronor.
Under år 195i beviljade bidrag av lotterimedel
11
Under år 1954 beviljade bidrag av lotterimedel
I. Översikt
Ändam ålsgrupp | Beviljadi Landsbygds- ändamål kronor | bidrag Stads- o. blandade | Snmma kronor |
| A. Teaterverksamhet......... | 2 129 500: — | 7 297 100: — | 9426 600: — |
B.. Orkesterverksamhet........ | 337 000: — | 1 130 900: — | l 467 900: — |
C. Övriga ändamål.......... | 775500: — | 354 700: — | 930 200: — |
Snmma kronor | 3 242 000: — | 8582 700: — | 11824 700: - |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avsea i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd- eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer ha räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej svnts böra hänföras till nu nämnda grupp,
ha samman fattat s under beteckningen stads- och blandade ändamal. Under år 1953 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 4 312 000 kronor (av sammanlagt 14 015700 kronor).
II. Specifikation
.. A n d a m å 1 | Beslu- | B e l | OPP | |
tets dag | kronor | |||
| A. Teaterverksamhet |
|
|
| 1 1 |
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
1 Folkets parkers centralorganisation..... | . . (för 1954) | 17/12 |
| 75 000: — |
| Föreningen Malmö stadsteater u. p. a. (för bygdetnrnéer) . | 30/e |
| 15 000: — | |
'' Riksteatern ............... | . (för 1954/55) | 3°/6 |
| 1 287 000: — |
Ruinspelen i Visby, Föreningen...... |
| 30/o |
| 4 000: — |
Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i | 30/e | 260000:- |
| |
| . (för 1954/55) | ”/it | 37 000: — | 297 000: — |
Bvgdeteaterns riksoganisation ...... |
| ”/u | 350 000: — | 25 000: — |
Folkrörelsernas program aktiebolag .... | . (för 1954/55) | 30/o |
| |
| . ( » 1953/54) | Sl/» | 75 000: — | 425 000: — |
Varbergs havsbad och kurort....... |
| I7/l 2 |
| 1500:- |
|
|
| Summa kronor 2129 500: — |
12
Riksdagsberättelsen
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
| |
Operan............ | . (för 1954/55) | 3% |
| 3 140 000: — |
Dramatiska teatern .......... | . (för 1954/55) | so/« |
| 1350000:- |
Göteborgs lyriska teater.......... | . (för 1954/55) | *°/e |
| 750000: — |
Göteborgs stadsteater......... | (för 1951/52) | t6/i | 14 600: - |
|
» » ........... | . (> 1954/55) | ’<>/« | 510000:- |
|
> > .... | . (» 1954/55) | 30/6 | 10 000:- | 534 600: — |
Malmö stadsteater............ | (för 1953/54) | •% | 125000:- |
|
> 1 . ........ | (> 1954/55) | »°/6 | 759000:- | 884 000: — |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern .... | (för 1954/55) | *% |
|
|
Hftlsingborgs stadsteater......... | (för 1954/55) | 5% |
| ^oU UUU: — |
Uppsala stadsteater........... | (för 1953/54) | 80/6 | 25000:- | jLJU UvU • |
> > ...... | (» 1954/55) | S0/6 | 175000:- | 200000: — |
Svenska dramatikers stndio, förening n. p. a. |
| S0/« | 10000:- | f |
> > » > > | • • * * * | !4/« | 7 200: — | 17 200:- |
Drottningholms teatermnsenm....... |
| M/« |
| 6 000:- |
Teaterridet ................. |
| ”7» |
| 3800:- |
Stockholms »tudentteater ......... |
| uh |
| 1500:- |
|
| Summa kronor 7 297 100; —- | ||
B. Orkesterverksamhet |
|
|
|
|
1) Landtbygdsändamål |
|
|
|
|
Gävleborgs läns orkesterförening....... | (för 1954/55) | 4/« |
| 191000:—, |
Nordvästra Skånes orkesterförening..... | (för 1954/55) | 4/e |
| 6000:-'' |
Sveriges orkesterföreningars riksförbnnd . . . , | (för 1954/55) | 4/e |
| 140000:- |
2) Stads- och blandade ändamål | Snmma kronor | 387 090; — | ||
Konsertföreningen i Stockholm....... | (för 1954/55) | *u | 304 500:- |
|
> > > | (> 1954/55) | 4/« | 10000:- | 314500: —’ |
Göteborgs orkesterförening......... | (för 1954/55) | 4/e |
| 268 700: — |
Malmö konserthns........... | (för 1954/55) | Ve |
| 165700: — |
Norrköpings orkesterförening...... ■ • | (för 1954/55) | 4/e |
| 173 500: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening..... | (för 1954/55) | 4/« |
| 168 500: — |
Örebro orkesterförening......... | (för 1954/55) | 4/e |
| 40000:- |
|
| Snmma kronor" 1130 900; — | ||
C. Övriga ändamfil |
|
|
|
|
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
Birgittastiftelsen, Vadstena..... |
| S% |
| 50000: — |
Bjäre härads hembygdsförening....... |
| S% |
| 15 000:- |
Under år 1954 beviljade bidrag av lotterimedel
13
Ändamål | Beslu- | B e 1 | opp |
tets dag | kronor | ||
| 1 Folkhögskolan i Mellansel................ | S0/6 |
| 10 000:- |
| "In |
| 40 000: — |
Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra | "In |
| 20 000: — |
Härnösands stiftsråds soldatvårdsutskott i Sollefteå .... | "In |
| 10000: — |
Jönköpings läns hembygdsförbund............ | so/e |
| 100 000:- |
Knisslinge hembygdsförening.............. | 30/6 |
| 5 000: — |
Konst i skolan, Föreningen............... | 30/g |
| 50000:- |
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige....... | "In |
| 30000: — |
| 12/S |
| 50000: — |
Lunds universitets konstmuseum............. | S0/6 |
| 10 000:- |
Nordiska museets nämnd (Svindersvik, Nacka)...... | S0/8 |
| 30000: — |
| 30/6 |
| 25 000: — |
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, Säll- |
|
| 6 000:- |
skåpet Kyrkosångens vänner m. fl............ | 17/l« |
| |
Skolköksseminariet i Umeå............... | 30/g |
| 25 000: - |
Soldaternas vänner i Värmland, Karlstad......... | 30/g | 10 000: — |
|
» ) » » > ......... | "lu | 10000:- | 20000: — |
Stiftelsen för Skottsbergska gårdens i Karlshamn bevarande . | "fn |
| 25 000: — |
Strömbäcks ungdomsskola................ Svenska baptisternas folkhögskoleförening (för Sjöviks folk- | 17/l2 30/6 |
| 50 000: — |
|
| 25000: — | |
Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet......... | ä‘/5 | 1500:- |
|
> > » ......... | 4/6 | 10000: — | 11500: — |
Sveriges körförbund.................. | "In |
| 25 000:- |
Tunbygdens hembygds- och fornminnesförening...... | 30/e |
| 3 000: — |
Vika-Hosjö hembygdsförening.............. | 17In |
| 25 000: — |
Växjö teateraktiebolag................. | 3% |
| 50000: — |
YngliDgaföreningen Libanon (för soldathem i Uddevalla) . . | 3%s |
| 10 000: — |
Åsbo häraders hembygdsförening............. | 30/g |
| 5000:- |
| 30/o |
| 50 000: — |
| Summa kronor 775500: — | ||
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
|
Bernhard, Waldemar, konstnär.............. | 3%> |
| 10 000:- |
Konstföreningen vid folkskoleseminariet i Uppsala..... | 17/l2 |
| 2 500: — |
Musikaliska akademien................. | 4/o |
| 6 700: — |
Nordisk studentteaterkongress i Göteborg......... | I0/3 |
| 3 500: — |
Nordiska konstförbundets svenska sektion......... | 3/» | 2 500:- |
|
» > > > ......... | "In | 20000:- | 22 500: — |
Riksantikvarieämbetet................. | 3(7o |
| 10000:- |
Soldaternas vänner inom Örebro län, Föreningen...... | 30/o |
| 10 000: — |
Samfundet för svensk folklivsforskning.......... | "In |
| 20 000: — |
14
Riksdagsberättelsen
i Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Stockholms studentsångar förband..... | 23/4 |
| 2 000: — |
Svenska samfnndet för mnsikforskning . . | l9/2 |
| 2 500: — |
Svenskt visarkiv........... | 17/l2 |
| 10000:- |
Sveriges schackförbnnd..... | 90/6 |
| 5000:- |
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (förvärv av |
|
|
|
visst markområde m. m. invid Uppsala högar) . | 80/e |
| 50000:- |
Snmma kronor 154 700: —
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
15
1 Ju: i
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. Markutredningen (1947: I 38; 1948: 124; 1949: I 18; 1950: ! 20)
Utredningen tillsatt jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946
för att inom departementet utreda frågan om utformningen av en rationell
markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål än jordbruk
eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946).
I samband med tillkallandet av sakkunniga för utredning av frågan om
indragning till det allmänna av oförtjänt jordvärdestegring (jfr I Ju 39 här
nedan) har Kungl. Maj:t förklarat, att markutredningens arbete skall nedläggas.
2. 1950 års folkomröstnings- och valsåttsutredning (1952: I 26; 1953: I 20;
1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 januari 1950 och
den 26 januari 1951 för att verkställa utredning av vissa frågor rörande
folkomröstning och val (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1950
och den 26 januari 1951):
Olsson, K. J., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Bergvall, J., borgarråd, led. av I kamm.;
Engqvist, C. O., lagman;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamin.;
Wahlund, S., professor, led. av I kamm.
Sekreterare: .
Widegren, B. G., borgmästare.
Biträdande sekreterare:
Sköld, L., pol. mag.
Expert:
Moberg, R., ombudsman.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 28 och 1952: I Ju 26.
Åt utredningen har vidare den 12 mars 1954 uppdragits afl utreda frågan
om ändrad valmetod vid borgmästar- och rådmansval.
I Ju:
16 Riksdagsberättelsen
Under tiden fr. o. in. december 1953 har utredningen hållit 11 sammanträden.
Utredningen har i juli 1954 avlämnat ett den 26 maj 1954 dagtecknat betänkande
(del VI) om proportionella val inom kommunala representationer
in. in. (SOU 1954: 17), avseende dels platsfördelningsmetoden vid val inom
landsting m. in., dels valmetoden vid borgmästar- och rådmansval och dels
valkretsindelningen i Älvsborgs län vid andrakammarvalen.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande färmyndarkontrollen i Stockholm m. m.
(1952: I 28; 1953: I 22; 1954: I 17)
Tillkallad den 12 februari 1951 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 22 juni 1950 för att verkställa utredning av frågorna om omorganisation
av förmyndarkontrollen i Stockholm samt om meddelande av bestämmelser
angående skyldighet för domstol att verkställa inspektion hos överförmyndare
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1950):
Kellberg, E. M., f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Falk, Sara, e. o. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 31.
Utredningsmannen har den 30 juni 1954 avgivit betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser om förmyndarkontrollen i Stockholm jämte därtill
hörande motiv (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunnig för utredning rörande instansordningen i vattenmål m. m.
(1952: I 34; 1953: I 25; 1954: 1 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1951 för
utredning rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande
spörsmål samt rörande vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt
utbildade befattningshavare (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1951):
Riben, K. O., häradshövding.
Sekreterare:
Lindhagen, J. O., e. o. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 34.
Den sakkunnige har slutfört sitt uppdrag och den 24 april 1954 avlämnat
betänkande angående instansordningen i vattenmål (SOU 1954: 9).
5. 1952 års sakkunniqa för kursverksamhet för expropriationstekniker
(1954: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
förbereda och leda kurser för expropriationstekniker (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juli 1952):
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 17
Bexelius, T. A., f. d. lagman, ordförande;
Lantz, H. V., förste byråingenjör;
Dahlstrand, S. G. E., distriktslantmätare, tillika sekreterare.
Direktiven för de sakkunniga, se 1953: I Ju 32.
De sakkunniga ha under år 1954 hållit 2 sammanträden.
De sakkunniga ha under året sammanställt och under titeln Värdering vid
expropriation i tryck utgivit de föredrag, som hållits under kurserna. Sammanställningen
distribueras genom Nordiska Bokhandeln.
De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.
6. Utredning om sinnesundersökning i brottmål (1953: I 33; 1954: I 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 november och den
30 december 1952 samt den 6 mars 1953 för att utreda frågan om åtgärder
för att nedbringa väntetiderna vid sinnesundersökningar i brottmål m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1952):
Bendz, E„ borgmästare, ordförande;
Rappe, N. J., borgmästare, tillika sekreterare;
Uddenberg, C.-E., överläkare;
Lundström, L.-I., överläkare.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 33.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit ett sammanträde.
I skrivelse den 14 oktober 1954 till chefen för justitiedepartementet
redovisade utredningen sina överväganden av frågan om inrättande
av en kriminaljournal. Uppdraget är därmed slutfört.
7. Skgddskonsulentutredningen (1953: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 mars 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 april 1953):
Cars, G. F. O., byråchef.
Experter:
Nyblom, K. B., skyddskonsulent i andra distriktet;
Sellberg, K., inspektör vid arbetsvärden vid länsarbetsnämnden i Göteborgs
och Bohus län.
Sekreterare:
Lundgren, A. O. I., e. o. förste byråsekereterare.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Ju 30.
Utredningen har den 23 september 1954 till chefen för justitiedepartementet
avlämnat promemoria angående viss översyn av arbetet inom skyddskonsulentorganisationen
(stencilerad). Därmed är utredningen avslutad.
8. Utredning om utgivande av en nordisk parlamentarisk publikation
(1954:I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att —
i samråd med representanter för andra nordiska länder — såsom sakkun
2
Rihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
Ju: a
18 Riksdagsberättelsen
l Ju: 8 niga inom justitiedepartementet utreda frågan om utgivande av en nordisk
parlamentarisk publikation (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juli 1953):
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Rydbeck, O., byråchef.
Sekreterare:
Byström, A. S. T., bibliotekarie.
Direktiv: se Nordiska rådets rekommendation nr 1, 1953.
De sakkunniga ha tillsammans med kommitterade från andra nordiska
länder den 19 februari 1954 avgivit betänkande om utgivande av en nordisk
parlamentarisk tidskriftspublikation (SOU 1954: 8). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
9. Straff lagberedningen (1952:1 12; 1953:1 8; 1954:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944, den 21 januari 1949, den 10 november
1950 och den 11 januari 1952 (se Post- och Inrikes tidn. den 21
oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):
Schlyter, K., f. d. president, ordförande;
Bergendal, R., professor, Lunds universitets rektor;
Eriksson, G. T., byråchef;
Ersman, S., direktör (såvitt angår frågor avseende behandlingen av ungdomsbiottslingar);
Göransson,
H., överdirektör, led. av 1 kamm.;
Heuman, C. HIM., riksåklagare;
Holmberg, C., e. o. hovrättsassessor (i ärende vari han deltager som sekreterare)
;
Hult, B., e. o. hovrättsassessor (i ärende vari han deltager som sekreterare);
Lassen, B., f. d. hovrättsråd, direktör (såvitt angår brottsregistrering och
processuella frågor);
Ohlsson, L. G., borgmästare (såvitt angår frågor avseende behandlingen av
psykiskt abnorma brottslingar);
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Agge, K. I., professor;
Heckscher, G. E., professor;
Hedlund, G., jur. dr, statsråd (t. o. m. den 28 maj 1954);
Hedlund, Verner, f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, f. d. riksdagsman;
Jonsson,
G., chefläkare;
Kinberg, O., professor;
Lindberg, Hugo, advokat:
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
19
Lindberg, Torgny, förste byråsekreterare; I Jllt 10
Lundqvist, M., statsåklagare;
Marnell, G., direktör vid fångvårdsanstalten å Hall (fr. o. in. den 28 maj
1954 i frågor angående förvarings- och interneringslagstiftningen);
Nordlund, Elsa-Brita, överläkare;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamin. (fr. o. in. den 28 maj 1954);
Siljeström, G., f. d. häradshövding;
Thurén, G., direktör vid ungdomsanstalten å Skenäs;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 28 maj 1954).
Sekreterare:
Holmberg, C., se ovan;
Hult, B., se ovan.
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 23 66 60
(sekreterarna).
Direktiven för beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9, 1945: I
Ju 12 och 1950: I Ju 12.
Den 11—13 februari 1954 hölls i Oslo den åttonde nordiska kriminalvårdskonferensen,
varvid överlädes om anstaltsvård av lagöverträdare i åldern
18—20 år. I konferensen deltogo såsom representanter för Sverige beredningens
ordförande samt ledamöterna Bergendal, Eriksson och Hult.
Beredningen har genom remiss den 1 juni 1954 berett vissa myndigheter
och sammanslutningar tillfälle att yttra sig över beredningens den 29 oktober
1952 avgivna promemoria — tryckt som bilaga till säkerhetsanstaltsutredningens
betänkande om vårdorganisation för förvarade och internerade
(SOU 1953:32) — angående riktlinjer för en reformering av förvarings-
och interneringslagstiftningen. Det inkomna remissmaterialet har
därefter bearbetats inom beredningen.
Under år 1954 har beredningen utarbetat fullständigt utkast till lag om
vissa skyddsåtgärder mot brott (skyddslag), omfattande samtliga de åtgärder
som kunna träda i stället för straff. Författandet av motiv till lagutkastet
har under året påbörjats. Det är beredningens förhoppning att under
1955 kunna framlägga lagförslag i ämnet i sitt slutbetänkande.
Den 21 december 1954 har beredningen i framställning (stencilerad) till
chefen för justitiedepartementet föreslagit vissa omedelbara åtgärder till
förbättrande av eftervården efter frigivning och utskrivning från fångvårdsanstalt.
Beredningen har under år 1954 avgivit infordrade yttranden över bl. a.
ungdomsvårdsskoleutredningens betänkande rörande vården vid ungdomsvårdsskolorna
(SOU 1954:5) och de sakkunnigas för översyn av tidningen
Polisunderrättelser betänkanden (stencilerade).
10. Auktorrättskommittén (1952:1 13; 1953:1 9; 1954:1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 28 oktober 1938
och den 27 november 1953 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
20
Riksdagsberåttelsen
[ JU! 10 Eberstein, G. A., professor emeritus;
Hedfelt, N. E., regeringsråd.
Sekreterare:
Hesser, S. C. E. T., e. o. hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Greve, R., assessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60, ankn. 56 och 57.
Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
De sakkunniga ha under år 1954 hållit 12 sammanträden. Det förslag till
auktorrättslagstiftning, varom de nordiska delegerade för samarbete på
detta område enat sig, har därvid, i anslutning till tidigare diskussioner med
representanter från Danmark och Norge, gjorts till föremål för överarbetning
i vissa delar. En promemoria med utkast till ändringar i förslaget i
dessa hänseenden har uppgjorts och utsänts till vederbörande instanser i
grannländerna. Avsikten är att diskutera detta utkast vid ett nordiskt möte,
som beräknas äga rum i början av år 1955. Till det nordiska förslaget i övrigt
ha utarbetats i det närmaste fullständiga motiv. De sakkunniga beräkna
att under år 1955 avgiva betänkande angående detta förslag.
11. Ärvdabalkssakkunniga (1952: I 15; 1953: I 11; 1954: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för att
biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter av
det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., justitieråd;
Henkow, K. H., hovrättsråd.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1942:1 Ju 20.
För att deltaga i överläggningar med de sakkunniga vid utredning om
kodifiering av lagstiftningen om arv, testamente samt boutredning och arvskifte
ha den 29 juli 1949 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats
:
Berglind, Ragnhild, fröken, direktör vid Allmänna barnhuset;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;
Lodenius, V. G., lantbrukare, 2:e vice talman, led. av I kamm.;
Swartling, E. G., f. d. direktör i Stockholms stads rättshjälpsanstalt;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.
De sakkunniga ha under år 1954 hållit 15 sammanträden. I ett av dessa
deltogo ovannämnda personer som tillkallats för att deltaga i överläggningar
med de sakkunniga.
Utredningsarbetet har slutförts såtillvida att de sakkunniga den 15 februari
1954 avgivit betänkande med förslag till ärvdabalk (SOU 1954: 6). De
sakkunniga ha därefter varit sysselsatta med att bearbeta ett tidigare upp
-
21
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
rättat förslag till konvention mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige J Ju; 12
angående vissa bördsfrågor m. in. Efter remiss ha de sakkunniga den 26
februari 1954 avgivit utlåtanden dels till riksdagens första lagutskott över
en motion (II: 152) angående ändring av bestämmelserna om förvaltningsarvode
åt förmyndare, dels ock till Kungl. Maj :t över ett av 1950 års abortutredning
avgivet betänkande rörande abortfrågan (SOU 1953: 29).
Kungl. Maj:t har den 21 maj 1954 uppdragit åt de sakkunniga att, i anledning
av pågående lagstiftningsarbete i Danmark och Norge på arvslagstiftningens
område, från svensk sida deltaga i överläggningar med de danska
och norska kommittéerna. I denna del har de sakkunnigas arbete ännu
icke påbörjats.
12. 1945 års lufträttssakkunniga (1952:1 16; 1953: I 12; 1954:1 8)
Förordnade av Kungl. Maj:t den 24 februari 1950 att, sedan Kungl. Maj:t
den 24 september 1948 uppdragit åt de sakkunniga att verkställa den vidare
utredning, som erfordrades beträffande frågan om Sveriges ratifikation av
den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konventionen om internationellt erkännande
av rättigheter i luftfartyg, vilket arbete numera avslutats, såsom
en särskild sektion inom de sakkunniga verkställa revision av förordningen
den 26 maj 1922 om luftfart (den s. k. luftfartsförordningen) jämväl i de
delar, som icke redan omfattades av de sakkunnigas uppdrag, samt att upptaga
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1
mars 1950):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande, vice ordförande;
Björklund,
G. A., f. d. hovrättsråd;
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd, tillika sekreterare.
Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari
1950 att på kallelse av sektionens ordförande eller vice ordförande deltaga
i dess överläggningar:
Ljungberg, E. C. R., f. d. överdirektör;
Norman, E., chefsombudsman.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 Va U''.; tel. 11 53 27.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 12.
Wikander och Sidenbladh ha deltagit i ett i Köpenhamn den; 9—den 27
februari 1954 hållet nordiskt lufträttsmöte. Under tiden december 1953—
november 1954 ha de sakkunniga härutöver hållit omkring 30 sammanträden.
Vid det nyssnämnda nordiska lufträttsmötet utarbetades förslag till nya
nordiska luftfartslagar. Eller mötets slut ha de sakkunniga varit sysselsatta
med att utarbeta motiv till det svenska lagförslaget. På grund av att de
sakkunnigas tid i stor utsträckning varit upptagen av andra uppgifter, däribland
arbete för Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) ju
-
22 Riksdägsberättelsen
I Ju: 12 ridislca kommitté samt långvarig, på sekreteraren ankommande föredragning
i lagrådet av förslag till lagar om inskrivning av rätt till luftfartyg
m. in., har utredningen icke kunnat avslutas. De sakkunnigas arbete beräknas
emellertid bliva slutfört under första halvåret 1955.
13. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1952:1 17;
1953:I 13; 1954:I 9)
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;
Berggren, N. C. W., direktör;
Bergström, I., byråchef;
Jönsson, N. O,, disponent, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., häradshövding;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergsten, P. G., lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 20 26 49 eller växel 22 45 00, ankn. 1646
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1946:1 Ju 35.
Det utredningsuppdrag, som innefattas i de ursprungliga direktiven för
de sakkunniga, är slutfört (se 1948: I Ju 21).
I avvaktan på nya direktiv bär arbetet under år 1954 vilat.
14. 1948 års folkrättsbrottssakkunniga (1952: I 22; 1953: I 16; 1954: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande krig:
Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;
Gihl, K. S. T., professor;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Landquist, A. D., kommendör.
Förordnad att biträda de sakkunniga:
Thyresson, G., t.f. revisionssekreterare.
Biträde med viss arbetsuppgift:
Österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet.
Lokal: Rådhuset, Scheelegatan 7; tel. 22 20 60 (Thyresson).
Angående utvidgning av de sakkunnigas uppdrag, se 1952: I 22.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 icke hållit
något sammanträde.
Utarbetandet av en handbok angående folkrättsliga regler i krig pågår.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet ‘23
15. Besvärssakkunniga (1952: I 23; 1953: I 17; 1954: I 12) 1
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörandet det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949):
Herlitz, N., professor, led. av I kamm., ordförande;
Björkholm, S. H. H., regeringsråd;
Åkesson, N. O., Iandssekreterare.
Sekreterare:
Petrén, B. E. G., e. o. hovrättsassessor, docent.
Biträdande sekreterare:
Krantz, Å. A., förste byråsekreterare;
Wennergren, C. B. O., e. o. amanuens (fr. o. in. den 8 juni 1954).
Lokal: Storkyrkobrinken 11 och riksdagshuset; tel. växel 22 45 00, aiikn.
1658, eller 11 84 99.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1952. I Ju 23.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 hållit 48
sammanträden, därav 12 under vistelse i Torekov den 1—14 juli 1954. Överarbetningen
av det preliminära utkastet till lagstiftning om besvär ävensom
av uppgjorda motivutkast har fortsatt. Den har avbrutits av arbete med
färdigställande av ett principbetänkande om det administrativa rättsskyddet.
De sakkunniga beräkna avgiva detta betänkande under första kvartalet
1955.
Vad angår uppdraget rörande regler om ett opartiskt förfarande för avgörande
av tvister i varuskattemål in. in. ha de sakkunniga fortsatt de förberedande
undersökningarna, varjämte ett lagutkast upprättats. De sakkunniga
ha för avsikt att slutföra detta uppdrag under år 1955.
De sakkunniga ha den 27 mars 1954 avgivit utlåtande rörande promemoria
med förslag till verksstadga (SOU 1951: 12) jämte däröver avgivna
yttranden och i samband därmed framlagt ett överarbetat förslag till sådan
stadga.
Under november ha de sakkunniga varit sysselsatta med att lörbereda infordrat
yttrande rörande 1950 års skattelagssakkunnigas förslag till effektivare
taxering (SOU 1954:24).
16. Varumärkes- och firmautredningen (1952: I 24; 1953: I 18, 1954. I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (so Post- och Inrikes tidn. den 2a juni
1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., överingenjör, chef för patentavdelningen vid Aktiebolaget Elektrolux;
Hedfeldt,
N. E., regeringsråd;
Ju: it?
24 Riksdagsberättelsen
I Jill 16 Jacobsson, G., sekreterare hos Skånes handelskammare;
Köhler, N. G., advokat;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 20 september
1954);
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Sekreterare:
Uggla» C. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),
67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 33
sammanträden. Under året har lagtextutkastet till den blivande varumärkeslagen
ytterligare bearbetats, varjämte arbetet påbörjats med avfattandet
av motiv till lagen.
I juni månad 1954 höllos i Stockholm avslutande överläggningar rörande
varumärkeslagstiftningen med delegerade för Danmark, Finland och Norge.
Såsom förberedelse härtill sammanträdde företrädare för utredningen i mars
1954 i Stockholm med representanter för de nämnda länderna.
Utredningsarbetet torde komma att fortsätta under år 1955.
17. Kriminalstatistikutredningen (1952: I 25; 1953: I 19; 1954: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni och den 9
september 1949 samt den 12 oktober 1951 för att verkställa utredning av
frågan om kriminalstatistikens ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 29
juni 1949):
Heuman, C. H. M., riksåklagare, ordförande;
Groth, G. S., byrådirektör;
Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;
Agge, K. I., professor;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;
Eriksson, G. T., byråchef.
Sekreterare:
Rengby, S. F. N., e. o. aktuarie.
Lokal: Riksåklagarämbetet; tel. 23 66 60 (ordföranden); Statistiska centralbyrån;
tel. 63 05 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 36.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 6
sammanträden.
Genom skrivelse den 29 januari 1954 har Kungl. Maj :t bemyndigat utredningen
att, med hänsyn till att den för utredning av den statliga statistikens
omfattning tillkallade sakkunnige, med vilken enligt direktiven samråd
skulle ske, avslutat sitt arbete, i stället samråda med statistiska centralbyrån
i fråga om de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av en
omläggning av kriminalstatistiken.
25
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Den 30 april 1954 har utredningen avgivit infordrat yttrande över en av I Ju: 18
fångvårdens organisationskommitté utarbetad promemoria med förslag till
registreringsåtgärder avseende intagna i langvårdsanstalt, som ingåi i anstaltsgrupp.
Utredningen har den 25 november 1954 avgivit betänkande — Den svenska
kriminalstatistiken (SOU 1954: 35).
Enligt direktiven skulle utredningen beakta det intresse, som föreligger
av att kriminalstatistiken erhåller en såvitt möjligt enhetlig utformning
inom samtliga nordiska länder, varför utredningen borde ske under erforderlig
kontakt med övriga nordiska länder. Frågan om nordiskt samarbete
på kriminalstatistikens område behandlades på den nordiska kriminalvårdskonferensen
i Helsingfors den 8—11 februari 1950, vid vilken utredningen
representerades av sin ordförande. Vid det fortsatta utredningsarbetet ha de
sakkunniga funnit, att de många tekniska problem, som sammanhänga bl. a.
med det sätt varpå erforderliga uppgifter skola införskaffas, minskade värdet
av ett nordiskt samarbete på själva utredningsstadiet. Ett dylikt samarbete
borde därför lämpligen ske törst da kriminalstatistikutredningens betänkande
förelåge färdigt och kunde tjänstgöra som utgångspunkt för diskussionen.
Utredningen har därför den 29 oktober 1954 hemställt, att chefen
för justitiedepartementet måtte inbjuda de övriga nordiska länderna att
sända vardera högst tre representanter till Stockholm för att där med utgångspunkt
från betänkandet diskutera frågan om nordiskt samarbete pa
kriminalstatistikens område. Sedan detta sammanträde hållits och en redovisning
för diskussionen tillställts chefen för justitiedepartementet för att
tjäna till ledning vid frågans fortsatta handläggning inom departementet,
kommer kriminalstatistikutredningens uppdrag att vara slutfört.
Chefen för justitiedepartementet har den 10 december 1954 inbjudit de
övriga nordiska länderna att sända vardera högst tre personer representerande
kriminologisk och statistisk sakkunskap för att i Stockholm den 12 och
13 januari 1955 med utgångspunkt från kriminalstatistikutredningens betänkande
diskutera frågan om nordiskt samarbete på kriminalstatistikens
område.
18. Utredning av frågan om formerna för den information, som rätten i vissa
fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1952: I 27; 1953: I 21; 1954: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
(lärde, .1. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. .1. Y„ advokat, f. d. riksdagsman;
Kjellin, B. T. M„ statssekreterare, tillika sekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951: l Ju 29.
Utredningen liar under året i huvudsak fatt sta tillhaka lör andia aibetsuppgifter.
Riksdagsberättelsen
I Ju: 19 19. Hyresreglerings kommittén (1952: I 30; 1953: 1 23; 1954: [ 18)
Tillkallade enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1951 för att
utreda dels i vilken utsträckning och på vad sätt en fördelning av ledigblivna
lägenheter efter behovsprinciper bör genomföras, dels vilka ändringar
eller tillägg som med hänsyn till erfarenheterna från hyresregleringens tilllämpning
kunna vara påkallade beträffande hyresregleringslagen och anslutande
författningar samt den allmänna hyreslagstiftningen, dels ock vilka
övergångsbestämmelser som kunna erfordras för den situation, som uppkommer
då en gång hyresregleringen skall upphöra (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 april 1951):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Henriksson, C. T., stadssekreterare (t. o. m. den 27 december 1954);
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Ringdén, Hans-Fr„ revisionssekreterare (t. o. in. den 27 december 1954);
Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm.;
Wiman, H„ vice verkst. direktör i Stockholms fastighetsägareförening.
Experter:
Thornell, Stina K. M., fru, pol. mag., föredragande i Statens hyresråd;
Rosén, A. J„ civilingenjör (fr. o. in. den 12 september 1953).
Linder, N. E. Y., hovrättsråd (fr. o. in. den 27 december 1954).
Sekreterare:
Linder, N. E. Y., se ovan.
Lokal: Överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.
Direktiven för kommittén, se 1952: I Ju 30 och 1954: I Ju 18.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
sammanträtt under 25 dagar. I december 1953 har kommittén avlämnat promemoria
angående undantagande av pensionärshem och pensionärslägenheter
från hyresreglering. Betänkande omfattande dels översyn av 3 och
5 §§ hyresregleringslagen och dels frågan om anpassande av hyran efter lägenhetens
skick har avlämnats i november 1954 (SOU 1954: 34).
Det fortsatta arbetet kommer att avse översyn av återstående delar av hyresregleringslagstiftningen
samt frågan om förfarandet vid hyresregleringens
avveckling. Betänkande i dessa ämnen torde kunna avlämnas under tredje
kvartalet 1955.
20. 1951 års rättegångskommitté (1952: I 31; 1953: I 24; 1954: I 19)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1951):
Laurin, J., president, ordförande;
Brodin, H. W. G., advokat;
Cederbalk, B. S., hovrättsråd, tillika sekreterare (avliden den 1 november
1954);
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
27
Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal; I Ju: 21
Eriksson, G. A. V., häradshövding;
Hedlund, V. V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsuleTit, f. d. riksdagsman
;
Lassen, B. F. C., f. d. hovrättsråd, direktör;
Lutteman, S. E., borgmästare.
Expert:
Uhrbom, A. V., kriminalöverkonstapel.
Sekreterare;
Lindgren, R. L., hovrättsfiskal (den 1 mars—den 31 oktober 1954 bitr. sekreterare).
Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 193 50 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
sammanträtt tillhopa 22 dagar.
Kommittén har avlämnat promemorior (stencilerade) den 5 augusti 1954
angående avstängning från tjänstgöring av domare som åtalats för brott, den
6 augusti 1954 angående ändrade bestämmelser om förenklade protokoll
och domar i bagatellmål och likaledes den 6 augusti 1954 angående den s. k.
södagsregelns tillämplighet i fråga om tid för avlåtande av häktningsframställning.
Vidare har kommittén till Kungl. Maj :t avgivit yttranden dels den
6 april 1954 över straffrättskommitténs förslag till brottsbalk och strafflagberedningens
förslag till enhetligt frihetsstraff m. in., dels den 7 augusti
1954 över en inom justitiedepartementet upprättad promemoria med förslag
till särskild lagstiftning angående domstolarna och rättegången vid krig eller ,
krigsfara, dels ock den 15 oktober 1954 över ärvdabalkssakkunnigas förslag
till ärvdabalk, såvitt detta avser bestämmelser om rättegången i mål om
fastställande av faderskap till barn utom äktenskap. Till riksdagens första
lagutskott har kommittén avgivit utlåtande den 15 mars 1954 över två motioner
angående utredning om lagskydd åt frikyrkopastors tystnadsplikt.
Kommitténs arbete fortsätter och beräknas pågå under hela ar 1955.
21. Översyn av bestämmelserna rörande preskription av fordran
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 för att
inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande preskription
av fordran:
Wijnbladh, C. M. E., president.
Sekreterare:
H.-F. Ringdén, revisionssekreterare (förordnad enligt bemyndigande den 22
maj 1953).
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70.
Det har förutsatts, att utredningsarbetet skulle bedrivas i samråd med delegerade
för Danmark, Finland och Norge. Den sakkunnige har i enlighet
härmed hållit överläggningar med delegerade för nämnda länder i Oslo i no
-
28 Riksdagsberåttelsen
I Jo: 21 vember 1952, i Aarhus i maj—juni 1953, i Stockholm i mars 1954 och i
Helsingfors i maj 1954. Därvid ha framlagts och behandlats av de delegerade
var för sig upprättade utkast till lagstiftning i ämnet. Ett ytterligare sammanträde
är avsett att hållas i Umeå hösten 1955.
22. Svensk delegation hos Förenta Nationerna i fråga om brottsprevention
och brottslingsbehandling (1953: I 26; 1954: I 21)
Korrespondenter förordnade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21
december 1951:
Schlyter, K., f. d. president, ordförande i strafflagberedningen;
Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.;
Eriksson, G. T., byråchef.
Svenska representanter vid den konsultativa gruppens för brottsprevention
och brottslingsbehandling konferens i Geneve den 23 augusti—den 2
september 1954:
Kjellin, B. T. M., statssekreterare;
Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.
Hovrättsassessor C. Holmberg har biträtt delegationen såsom sekreterare
och dr jur. G. Simson vid utarbetande av vissa rapporter till FN.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. 10 16 58 (Schlyter) och växel 23 66 60
(Eriksson, Holmberg och Simson).
Direktiv: se 1953: I Ju 26.
1 januari 1954 avlämnades till FN:s sociala departement en årsrapport
rörande frågor på kriminalpolitikens område i Sverige under 1953. Ett antal
frågeformulär från FN i olika ämnen har under året besvarats. I förberedelserna
till den konsultativa gruppens konferens 1954 ingick dels en inom
fångvårdsstyrelsen utarbetad, i april 1954 avlämnad rapport på engelska
angående arbetsdriften i fångvårdsanstalterna i Sverige, dels ock en inom
den svenska delegationen utarbetad, i juni 1954 avlämnad komparativ översikt
på franska av lagstiftningen i nordiska och främmande länder angående
villkorlig frigivning.
Vid konferensen behandlades följande ämnen: 1. Arbetsdriften i fängelserna.
2. Praktiska resultat av och finansiella synpunkter på probation. 3.
Villkorlig frigivning och social anpassning efter anstaltsvården.
Till justitiedepartementet har sommaren 1954 promemorior avlämnats i
vissa på ECOSOCs avgörande ankommande organisationsfrågor rörande
arbetet i FN:s social dcfence section.
På särskilda framställningar har korrespondenterna medverkat till organiserandet
dels av en av Institute for the study and treatmenl of delinquency
i London på uppdrag av FN verkställd utredning angående förebyggande
av ungdomsbrottslighet, dels av ett i Wien hösten 1954 hållet s. k. seminarium
angående ungdomsbrottsligheten.
1 en internationell kriminologisk kurs angående nya rön vid studiet och
behandlingen av lagöverträdare, anordnad i London i mars—april 1954 av
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 29
UNESCO in. fl. samverkande organisationer, deltog från svensk sida, järn- J Ju: 24
te andra, statssekreteraren Kjellin. — FN har uppdragit vissa utredningar
på fångvårdens område åt FIPP (Fondation Internationale pénale et pénitentiaire)
med säte i Bern. Av de svenska FN-korrespondenterna är Schlyter
och Göransson förordnade till ledamöter av FIPP. — Under tiden 25 oktober—5
november anordnade FN i Rangoon, Burma, ett regionalt internationellt
seminarium om brottsförebyggande och brottslingsbehandling, vari
från svensk sida såsom FN-expert deltog G. T. Eriksson. — Delegationens
sekreterare Holmberg deltog den 16—19 juli 1954 i en av Association Internationale
des Juges des Enfants i Bruxelles anordnad internationell kongress
om bl. a. ungdomsbrottsligheten.
Till 1955 förberedes en världskongress i Geneve, som på sitt program upptar
1. Standardregler för behandling av fångar. 2. Urval och utbildning avfångvårdspersonal.
3. Öppna anstalter. 4. Fångvårdsarbete. 5. Ungdomsbrottslighet.
23. Utredning av frågan om en omarbetning av jordfåstningslagen
(1953: I 27; 1954:I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
utreda frågan om en omarbetning av jordfästningslagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juni 1952):
Kjellin, B. T. M., statsstekreterare (t. o. m. den 23 februari 1954);
Wijnbladh, C. M. E., president (fr. o. in. den 24 februari 1954).
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 18 270.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 27.
Efter genomgång av överlämnat material har eu förberedande promemoria
angående frågan om en omarbetning av jordfästningslagen jämte ui>
kast till lagstiftning i ämnet upprättats, som är avsedd att läggas till grund
för vidare utredningsarbete i samråd med sakkunniga i ämnet.
24. Bilskadeutredningen (1953: I 29; 1954: I 23)
Tillkallade enligt Kungl, Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn. den 9
juni 1952):
Strahl, I., professor, ordförande;
Lindh, G. B. T., advokat;
Malmseus, B. E., jur. kand., ombudsman;
von Sydow, G., hovrättsråd, tillika sekreterare.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén
ha den 16 februari 1954 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:
-
30
Riksdagsberätt elsen
I Jm: 24- öroberg, R. H. J., byråchef;
Hal], M. I., försäkringsdirektör;
Hedner, C.-E. E., advokat.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 29.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—oktober 1954 hållit 12
sammanträden.
Utredningsarbetet har ägnats åt diskussion av olika förslag till ändring i
gällande lagstiftning. Kommittén har avgivit utlåtande den 9 mars 1954 till
riksdagens första lagutskott över två motioner angående viss översyn av
lagen om trafikförsäkring å motorfordon och den 21 maj 1954 till Kungl.
Maj :t över framställning av försäkringsinspektionen angående höjning av
försäkringssummorna inom trafikförsäkringen.
Utredningen beräknas komma att pågå under hela år 1955.
25. Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
(1953:I 30; 1954:I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1952 för alt
utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):
VValin, A. G., justitieråd, ordförande;
Gonradi, E. G. F., hovrättsassessor, tillika sekreterare;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, tillkallade jämlikt ovannämnda bemyndigande den 26 januari
och den 8 september 1954:
Askelöf, I. T., vice verkställande direktör;
Bomgren, E. G., advokat, ordförande i Sveriges advokatsamfund;
Lindahl, F., direktör;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare;
Nordmark, S., byråchef;
Westman, E. G., vice stadsjurist.
Lokal: Stora Nygatan 2 A1V; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för kommittén, se 1953 I Ju 29.
Under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954 har ett flertal
sammanträden hållits, därav under tre dagar med samtliga kommitténs sakkunniga.
Ordföranden och sekreteraren ha tillika under fem dagar i Köpenhamn
deltagit i överläggningar med delegerade från grannländernas kommittéer.
Arbetet har fortskridit så långt, att preliminära utkast till lagtext och
motiv föreligga från dansk, norsk och svensk sida. Motsvarande finska arbete
beräknas föreligga färdigt inom den närmaste tiden. Delegerade från
de i lagstittningsarbetet deltagande länderna skola sammanträda i Helsingfors
under januari 1955 för att behandla dessa utkast.
31
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
26. Fideikommissutredningeh (1954:1 25) J Ju; 28
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 juni 1952 och den
30 april 1953 för alt verkställa utredning av frågan om fideikommissens
avskaffande:
Widegren, B. G., borgmästare;
Lundvik, C. U. V., e. o. hovrättsassessor.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., e. o. hovrättsassessor (fr. o. in. den 8 juni 1954).
Lokal: Storkyrkobrinken 7 1V2; tel. 20 03 48 (Lundvik); tel. 11 53 30
(Mollstedt).
Utredningsarbetet har under året fortgått. Arbetet beräknas kunna slutföras
före utgången av år 1955.
27. Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla aktiebolagslagen
(1954:I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1952 för
att inom justitiedepartementet verkställa en förberedande undersökning av
frågan om möjligheterna att förenkla aktiebolagslagen:
Nial, H., professor.
Genom brev den 8 februari 1954 har Kungl. Maj :t förordnat, att ovannämnda
utredningsuppdrag skulle utvidgas att gälla jämväl undersökning
av spörsmålet om eventuell ändring av 103 § aktiebolagslagen.
På grund av tjänst och andra offentliga uppdrag har utredningsmannen
endast i begränsad omfattning kunnat bedriva utredningsarbetet. Utredningen
beräknas dock bil slutförd under år 1955.
28. Bgggnadsminnesutredningen (1954: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1953 för att
utreda frågan om åtgärder för att bevara och skydda kulturhistoriskt märkliga
byggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1953):
Andersson, G., f. d. landshövding, ordförande;
Berg, G., förste intendent;
Berthelson, B., förste antikvarie, tillika sekreterare (fr. o. m. den 1 januari
1955);
Engkvist, O., byggmästare;
Kjellin, B., statssekreterare.
Experter:
Dahl, ])., byggnadsråd;
Hellner, B., förste intendent;
Langberg, IT, sekreterare i Det saerlige bygningssyn, Köpenhamn;
Svahnström, G., landsantikvarie (fr. o. m. den 1 januari 1955).
Lokal: Riksantikvarieämbetet; tel. 67 00 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: 1 .In 29.
32
Riksdagsberättelsen
I Ju: 28 utredningen har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
den 7—9 december, den 18—20 januari, den 25—27 februari, den 10—
14 juni och den 20—22 september samt företagit en studieresa i Dalarna.
Utredningens ordförande och sekreterare ha besökt Oslo för att studera
norskt byggnadsskydd. Ordföranden har deltagit i en konferens med länsarkitekter
i Malmö. Experten Hellner och sekreteraren ha studerat stadsplanefrågor
i Eksjö.
Utredningen har utarbetat och i princip godkänt utkast till lag om byggnadsminnen
och kungörelse med närmare bestämmelser rörande tillämpningen
av lagen. Utredningen har låtit utarbeta en preliminär förteckning
över vissa kategorier byggnader av kulturhistoriskt värde. Utredningen har
slutligen avgivit yttrande till ecklesiastikdepartementet över landsantikvarieutredningen
och till riksdagens statsutskott, andra avdelningen, över motion
om anslag till skydds- och reparationsarbeten å Mälsåkers slott.
På grund av, bl. a., att sekreteraren varit bunden vid annat arbete har färdigställandet
av betänkandet försenats, men utredningen räknar med att
slutföra sitt arbete under år 1955.
29. Fångvårdens organisationskommitté (1954: I 31''
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 med uppdrag
att framlägga förslag till åtgärder för genomförande av den vid 1953
års riksdag beslutade administrativa omläggningen inom fångvården och
till ändringar i fångvårdsstyrelsens organisation efter reformens genomförande
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1953):
Eriksson, G. T., byråchef, ordförande;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Tammelin, P. A. V., byrådirektör.
Experter:
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Fornander, J. N.-U., förste byråsekreterare;
Larsson, S., jur. kand.
Sekreterare:
Fischier, S. G. O. M., amanuens.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 31.
Under tiden december 1953—november 1954 har kommittén hållit 22
sammanträden.
Kommittén har under redovisningsåret avgivit förslag dels till instruktioner
för fångvårdsdirektör, fångvårdsinspektör, fångvårdsassistent, ingenjör
vid fångvårdsstaten samt överläkare vid psykiatrisk avdelning vid centralanstalt
inom fångvården, dels till bestämmelser angående behandlingsplanering
för straff- och fängelsefångar, intagna i fångvårdsanstalt som ingår
i anstaltsgrupp, dels till registreringsåtgärder beträffande sådana intagna,
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
33
dels ock till bestämmelser angående fångvårdsanstalternas ekonomiska för- I Ju; 31
valtning och kassarörelse.
Vidare har kommittén den 30 september 1954 avgivit betänkande (stencilerat)
med förslag till organisation för fångvårdsstyrelsen. I en till betänkandet
fogad bilaga har redovisats de försök med gruppterapi som under
tiden oktober 1953—februari 1954 — efter förslag av kommittén — bedrivits
vid fångvårdsanstalten å Långholmen.
Kommittén har därmed huvudsakligen slutfört sitt arbete. I enlighet med
direktiven ämnar kommittén emellertid efter den 1 juni 1955 studera de
praktiska verkningarna av den företagna gruppindelningen av vissa fångvårdsanstalter.
30. Djurskyddsutredningen (1954: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):
Geijer, E. G., f. d. justitieråd.
Expert och tillika sekreterare:
Danielsson, A., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Veterinärstyrelsen, Teknologgatan 8; tel. 23 59 35 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.
Arbetet med att komplettera och bearbeta materialet har fortsatts och
framför allt koncentrerats på de två frågor som angå dels förevisandet av
djur på cirkus och vad därmed har samband och dels slakt och kastrering
av renar. Med Kungl. Maj:ts bemyndigande har Danielsson såsom expert
under en månad företagit en resa till England, Frankrike och Nederländerna
för studier, särskilt av olika cirkusföretag. Resor i studiesyfte ha dessutom
företagits av utredningsmannen och Danielsson inom landet. Under
1954 års cirkussäsong i landet ambulerande cirkusföretag ha varit föremål
för fortlöpande kontroll från såväl järnvägspersonals som veterinärers sida.
Dessutom ha undersökningar beträffande transportförhållandena företagits.
Utredningsmannen har dels efter remiss avgivit underdånigt utlåtande i anledning
av en ansökan om införseltillstånd för vissa cirkusdjur och dels hos
Kungl. Maj:t gjort en framställning rörande behovet av en s. k. renveterinär
med arbetsuppgifter på renforskningens och renskötselns område. Förslag
angående förevisandet av djur på cirkus och därmed sammanhängande
spörsmål beräknas kunna framläggas under år 1955.
31. 1954 års fastighetsbildningskommitté (1954: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
8 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml.
IUksdagsberättelsen.
34 Riksdagsberättelsen
I Jill 31 Fallenius, B. A., t.f. generaldirektör, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;
Nordfelt, Hj. K. A., lagman.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Magnusson, R. E., byråchef (fr. o. m. den 3 februari 1954);
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Wetterhall, H. G. B., överdirektör;
öjborn, L. E., byråchef.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., e. o. hovrättsassessor;
Wallner, H., distriktslantmätare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 1 1/2 tr.; tel. 11 39 98 och 11 55 80.
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34.
Kommittén, som påbörjade utredningsarbetet i januari 1954, har under
tiden t. o. m. november 1954 hållit 6 plenarsammanträden och ett flertal utskottssammanträden.
Härjämte har kommittén företagit studieresor inom
Kalmar, Jönköpings, Örebro, Kopparbergs och Norrbottens län.
32. Utredning om anonymitetsskydd (1954: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1953 för
att verkställa en allsidig utredning av frågan om skydd för meddelandet
av uppgifter till nyhetsbyrå ävensom därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1953):
Regner, N. I., justitieråd, ordförande;
Edberg, R. F„ chefredaktör, led. av II kamm.;
Sundell, O. E., överste, verkst. direktör i Tidningarnas telegrambyrå.
Sekreterare:
Digman H. M., justitieråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 35.
Utredningen har haft ett sammanträde och införskaffat visst utredningsmaterial.
Därefter har arbetet varit avbrutet men kommer att återupptagas
inom den närmaste tiden. Utredningen är i viss mån beroende av utredningen
rörande polisens tystnadsplikt m. m. (se 1955:1 In 28).
Arbetet beräknas bli slutfört under år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
35
I Ju: 34
33. Utredning angående myrslogar m. m. (1954: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1953 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 22 maj 1948 begärda utredningen
angående myrslogarna inom de på bekostnad eller med understöd av staten
storskiftade delarna av Kopparbergs län jämte därmed sammanhängande
frågor:
Malmberg, H., f. d. generaldirektör.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Den 4 december 1953 förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att det med ovan
angivna bemyndigande avsedda utredningsuppdraget skulle utvidgas till att
omfatta jämväl'' slutförandet av utredning rörande indragning av ströängar
å kronomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län m. m.
Utredningen har under år 1954 huvudsakligen avsett ströängsförhållandena
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Förslag angående
reglering av dessa förhållanden beräknas kunna avlämnas våren 1955. Utredningsuppdraget
rörande myrslogarna i Dalarna beräknas vara slutfört vid
utgången av år 1956.
34. Utredning om administrativa frihetsberövanden (1954: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Axelson, N. E. A., förste länsassessor;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Södra Koslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
61 51 54 (ordföranden); Storkyrkobringen 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit ett
sammanträde. Åtgärder ha vidtagits för att erhålla uppgifter om innehållet
i vissa avseenden i utländsk rätt, varjämte vissa andra förberedande utredningsarbeten
verkställts.
Utredningens arbete har påverkats därav att sekreteraren i stor utsträckning
tagits i anspråk för andra uppgifter, bl. a. för utredningen av vissa
rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården m. in.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1955.
36 Riksdagsberättelsen
I Ju: 35 35. Fångvårdsbyggnadsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1954 för att
utreda frågan om förnyelse av anstaltsbeståndet inom fångvården (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1954):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Eriksson, G. T., byråchef;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Josephson, W., grosshandlare;
Tammelin, P. A. V., byrådirektör;
Wejke, G. W., generaldirektör.
Experter:
Bellander, N. G., läkare;
Blom, S. D., byråchef;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör;
Fornander, J. N.-U., förste byråsekreterare;
Marnell, K G., direktör;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Rylander, C. G., professor;
Thurén, G. C. O., direktör;
Åmark, C. E., docent.
Sekreterare:
Fischier, S. G. O. M., amanuens.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
23 april 1954):
Nydaningsarbetet inom fångvården de senaste åren har bedrivits enligt riktlinjer
som godkändes av riksdagen år 1950. Det då antagna programmet som finnes
redovisat i proposition nr 131 till 1950 års riksdag och statsutskottets utlåtande
nr 164, åsyftade en genomgripande förnyelse av anstaltsbeståndet. Till följd av
uppgiftens storlek var det uppenbart, att denna förnyelse måste ske i etapper. Jag
föreslog vid framläggandet av propositionen i ämnet, att första etappen skulle
avse de unga lagbrytarna, andra etappen de abnorma och sjuka m. m. samt tredje
etappen det ordinära fångklientelet. Riksdagen godkände denna ordning för anstaltsförnyelsen
och tillfogade att även utredningsarbetet borde ske i etapper.
I enlighet med riksdagens beslut inriktades nydaningen till en början på det
unga klientelet. Den närmast liggande uppgiften var att färdigställa en anstalt för
särskilt svårbehandlade ungdomsbrottslingar. Efter särskilda utredningar tillkom
också genom beslut vid 1951 och 1952 års riksdagar Roxtunaanstalten, som i höst
står -redo för användning. Härigenom disponeras för ungdomsfängelse två moderna
anstalter, Roxtuna och Skenäs, samt en modern mindre koloni, Hildero. Frågan
hur mycket anstaltsutrymme som framdeles kan behövas för ungdomsfängelse kan
icke besvaras med någon större grad av säkerhet. Med det antal elever som för
närvarande förekommer skulle ytterligare erfordras ett par små anläggningar av
Hilderotyp för 10—15 intagna vardera, och det torde böra utredas om icke två dylika
bör anskaffas på lämpliga platser i mellersta Sverige. Vidare bör utredas, huruvida
Skenäs bör kompletteras med en mottagningsavdelning och förses med
ytterligare en verkstadslokal.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 37
De hittills för ungdomsfängelse disponerade anstalterna i Uppsala, Ystad och | J^; 35
Nyköping torde, därest det visar sig genomförbart att mottaga ungdomsfängelseklientelet
direkt på Roxtuna och Skenas, bli disponibla för annat ändamål. Under
de senare åren bar dessa anstalter blivit ombyggda och utrustade på ett sätt
som gör dem bättre lämpade än övriga efter celltypen uppförda anstalter att utnyttjas
för yngre klientel. Med tillägg av den nyligen ombyggda och med specialpersonal
försedda Västeråsanstalten samt av kolonier för ungt klientel, får man
därför till disposition en grupp av anstalter som lämpar sig för en sådan specialuppgift.
I första hand synes denna anstaitsgrupp böra användas för intagna under
21 år, vilka ådömts tidsbestämt fängelsestraff, i regel på korta tider, och i
andra hand bör en eller flera av dessa anstalter komma i fråga för åldersgrupper
närmast däröver. Erforderligt reservutrymme vid överbeläggning på de moderna
anstalterna för ungdomsfängelseklientel bör även kunna vinnas inom den nu
avsedda anstaltsgruppen. Organiserandet av en sådan särskild anstaitsgrupp för
yngre fångvårdsklientel kräver vissa övervägenden, som dock bör kunna ske så
snabbt att förslag i ämnet kan framläggas till 1955 års riksdag.
Inom den andra utbyggnadsetappen igångsattes en utredning år 1952 (säkerhetsanstaltsutredningen),
och påföljande år framlade denna förslag till vårdorganisation
för förvarade och internerade. Utredningen föreslog, att vården av denna
klientelgrupp skulle få cn medicinsk inriktning. Av ekonomiska skäl förordade
utredningen en koncentration av behövliga nybyggnader till Hallområdet. Förslaget
att på en och samma plats inrätta ett så stort anstaltskomplex utsattes för kraftig
kritik från olika håll. Själv tog jag den ställningen, redovisad i propositionen
nr 170 till innevarande års riksdag, att det icke vore tillrådligt att nu i ett sammanhang
binda sig för en så betydande utbyggnad av Hall som utredningen föreslagit.
I stället ansåg jag att man borde pröva sig fram och i första hand göra en mera begränsad
utbyggnad av anstalten med en sluten avdelning för 72 intagna. Sedan
erfarenhet vunnits härav, borde man vid senare tidpunkt lättare kunna bedöma,
hur långt utbyggnaden av anstalten borde drivas. Jag förordade därför ett anslag
för budgetåret 1954/55 för en sådan mindre utbyggnad och uttalade vidare, att
frågorna om anordnandet av verkstäder för det nytillkommande klientelet, om
uppförandet av ett par nya öppna avdelningar vid Hall och om anordnandet av
utrymmen för sjuka, mottagningsfall och isoleringsfall borde ytterligare utredas
och föranleda förslag till 1955 års riksdag. Vid utredningen härom bör även
prövas personalbehovet för den utvidgade Hallanstalten.
Under förutsättning att riksdagen i huvudsak biträder propositionen måste man,
för att det skall bli möjligt att ta slutlig ställning till säkerhetsanstaltsutrcdningens
förslag, äga kännedom om de alternativ som kan komma ifråga. Utredningsarbetet
bör därför inriktas på att även upprätta förslag till en eller flera sidoanstalter
till Hall. Det synes ligga nära till hands att för förvaringsklienlelet pröva
en organisation med några anstalter i mellersta Sverige tämligen nära varandra.
Skulle det vid en senare tidpunkt visa sig lämpligt att fortsätta utbyggnaden av
Hall för detta klientel, kan sådana anstalter användas för vanligt fångförvar. Då
förslag upprättas bör därför deras användning för sådant ändamål även tagas i
betraktande. Genom en utbyggnad av säkerhetsanstalterna med ytterligare ungefär
200 platser, antingen på Hallområdet eller såsom sidoanstalter till Hall, och genom
inrättande av kolonier, inackorderingshem och andra lämpliga öppna utrymmen
torde behovet av anstalter för förvarings- och interneringsklientel bli i
huvudsak tillgodosett. Fn förutsättning är dock att detta klientel ej ökar utöver nuvarande
nivå. De nuvarande säkerhetsanstalterna i Norrköping, Karlstad, Kalmar
och Västervik torde emellertid få tjäna som reservutrymme för säkerhetsanstalterna;
så snart de kan frigöras får de tillsvidare tas i bruk för vanligt fångförvar,
i den mån så erfordras på grund av fångantalets storlek. Förslag angående viss yt
-
38
Riksdcigsberätt elsen
I Ju: 35 terligare utbyggnad av säkerlietsanstalterna bör även kunna utarbetas i så god
tid att det kan framläggas till nästa års riksdag.
Under det fortsatta utredningsarbetet bör även den medicinska vården av förvarings-
och interneringsklientelet beaktas. Till övervägande får upptagas, huruvida
sjukhusanläggningen på Håga bör ytterligare utbyggas och utrustas, eller
om det kan vara lämpligare att för den medicinska vården vidtaga andra anordningar.
I det senare fallet bör undersökning göras av frågan om den lämpligaste
framtida användningen av Håga. Denna fråga sammanhänger dock icke blott med
organisationen för förvarings- och interneringsklientelet utan även med behovet i
övrigt inom fångvården av psykiatriska avdelningar för undersökning och behandling.
Såsom jag framhöll i de riktlinjer jag uppdrog år 1950, är anstaltsbeståndet genomgående
föråldrat och dåligt. En förnyelse måste emellertid taga avsevärd tid,
och därför blir det ett viktigt avgörande att bestämma varmed man skall börja.
Givet är, att frågan om ersättningsbyggnader för Långholmsanstalten här träder
i förgrunden. Men det är också viktigt att få till stånd ersättningsbyggen för de
Övriga centralanstalterna i Malmö, Göteborg och Härnösand. Vidare måste beaktas,
att den nuvarande östra anstaltsgruppen, som har Långholmen till centralanstalt,
är dubbelt så stor som någon av de övriga och att därför en klyvning i samband
nied ersättningsbygget för Långholmen bör övervägas. Om detta befinnes
vara önskvärt, måste en ny centralanstalt tillkomma utöver den som ersätter Långholmen.
Enligt min uppfattning bör utredningsarbetet sålunda läggas upp på sådant sätt,
att förslag utarbetas till ersättningsbyggen för centralanstalterna å Långholmen
samt i Malmö, Göteborg och Härnösand, och vidare till en eventuell ny centralanstalt
för en del av den nuvarande östra anstaltsgruppen. Härvid bör följande
principer följas. Centralanstalt bör ej innehålla häktesavdelning —■ till frågan om
häktesplatser återkommer jag i det följande — men väl en sluten mottagningsavdelning.
Vidare bör anstalten innehålla en psykiatrisk avdelning, avsedd för undersöknings-
och vårdfall. Det torde vara lämpligt att till den psykiatriska avdelningens
närhet förlägga en kroppssjukavdelning av lämplig storlek. För övrigt
bör vid centralanstalten finnas slutna avdelningar samt verkstäder och fritidsutrymmen,
inom- och utomhus. Det torde vara lämpligt att planera centralanstalt
så att den får en måttlig storlek som står i lämpligt förhållande till de öppna utrymmen
som bör finnas inom anstaltsgruppen. En centralanstalts planlösning
bör dock vara sådan att såväl de enskilda avdelningarna som anstalten i dess helhet
vid behov kan utbyggas. Detta innebär bl. a. att anstaltens tomtområde bör
vara väl tilltaget.
Nya centralanstalter bör förläggas i närheten av städerna Stockholm, Malmö
och Göteborg. Beträffande centralanstalt för Norrland bör utredningen överväga,
vilken ort som med hänsyn till kommunikationerna och övriga förhållanden är
den bästa. Likaså får lämplig plats för ytterligare en centralanstalt för en del
av den nuvarande östra anstaltsgruppen närmare övervägas. Det är uppenbart, att
alla dessa stora anstaltsbyggen icke kan igångsättas samtidigt. Utredningen bör
därför uppgöra förslag till turordning. Centralanstalten för Stockholm bör emellertid
uppföras först. I vad mån denna centralanstalt måste kompletteras med
sidoanstalter och kolonier får närmare utredas.
Så snart möjligheter därtill föreligger, bör Långholmen nedläggas. Då utvecklingen
beträffande fångantalet är alldeles oviss, är det inte möjligt att nu taga
ställning till frågan, när de nuvarande anstalterna i Malmö, Göteborg och Härnösand
kan läggas ned. Man torde få räkna med att de kommer att behövas för
lång tid framåt, även efter det att nya centralanstalter kommit till. Dessa och
andra äldre anstalter bör, i den mån de inte kan helt nedläggas, tas i anspråk för
häktade samt i övrigt fungera som sidoanstalter i sina anstaltsgrupper. Vidare
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 39
förutsätter jag, att överenskommelse kommer att träffas med Stockholms stad om £ Jfi; ,%
att staden uppför särskilt häkte i den centrala staden, jämväl avsett för länets
behov.
Det bör övervägas, i vilken omfattning behovet av mera dyrbara slutna utrymmen
inom fångvården kan begränsas och i stället anstalter av enklare typ komma
till användning. Förslag till anordningar som kan åstadkommas på kort tid och
genast tagas i bruk bör upprättas före övriga utredningsförslag.
Utredningsarbetet i övrigt rörande den tredje etappen, i vad det avser här angivna
uppgifter, bör kunna utföras så skyndsamt att förslag beträffande ersättningsbyggen
för Långholmen kan framläggas snarast, om möjligt till 1956 års
riksdag, och att övriga förslag blir färdiga så snart som möjligt därefter. Förslagen
bör omfatta skissritningar, personalberäkningar och preliminära överenskommelser
angående markdisposition.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget är det av vikt att här berörda utredningar
bedrivas så att den ökning av statsutgifterna, som kan föranledas av utredningsförslagen,
hålles inom rimliga gränser samt att i övrigt alla möjligheter
till besparingar iakttages, i den mån så kan ske utan eftersättande av vårdsvnpunkter.
De utredningar som behöver utföras för tillskapandet av nya anstaltsutrymmen
synes böra anförtros åt särskilda sakkunniga, med representation från fångvårdsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen och statens organisationsnämnd samt experter.
De sakkunniga bör beträffande ersättningsbyggnader för Långholmen samråda
med representanter för Stockholms stad och även i övrigt hos berörda kommunala
myndigheter anhålla om kommunens medverkan i de frågor, där kommunens intressen
beröres. För skissutredningar angående byggnader bör byggnadsstyrelsens
medverkan anlitas.
Samtidigt med att utredningsarbetet bedrives angående de förut nämnda nya
anstalterna bör byggnadsstyrelsen och fångvårdsstyrelsen gemensamt verkställa
en utredning angående befintliga äldre anstalter för att utröna dels vilka önskemål
som ur skilda synpunkter kan anföras rörande anstalternas disposition samt
dels ombyggnads- och reparationsbehov, graderade med hänsyn till den tidrymd
varunder anstalterna i fråga ännu kan behöva utnyttjas, jämte kostnadsberäkningar.
Utredningen, som under tiden maj—november 1954 hållit 9 sammanträden,
har den 8 december 1954 avlämnat två betänkanden (stencilerade) avseende,
det ena anstalter för fångvårdens ungdomsklientel, det andra anstalter
för förvarade och internerade.
Tidpunkten för utredningsuppdragets slutförande kan icke nu angivas
men utredningen beräknar fortsätta sitt arbete under år 1955.
36. Utredning angående justitieombudsmannaämbetet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 3 april 1954, nr 156, begärda utredningen
angående justitieombudsmannaämbetet (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 maj 1954):
Rylander, O., borgmästare, led. av II kamm., ordförande:
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;
Linden, L. V., kommunalborgmästare, led. av T kamm.;
Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.
40
Riksdagsberättelsen
I Ju: 36 Sekreterare:
Holmquist, B. G., liovrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 10 42 93 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden juni—november 1954 hållit 2 sammanträden.
Sekreteraren har börjat sitt arbete den 21 augusti 1954. Viss statistik
har upprättats och diskuterats, varjämte utredningsmännen överlagt om
kommunala myndigheters ställning i förhållande till justitieombudsmannen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
37. Författningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för att
utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga en
modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954): ö
Sandler, R. J„ f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., sekreterare, led. av II kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Hartman, J. L., chefredaktör;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Westerståhl, H. J., professor.
Lokal: Statsvetenskapliga Institutionen, Södra Vägen 46, Göteborg S- tel.
16 57 98 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
16 augusti 1954).
Den politiska demokratien i vårt land kan uppvisa en hög grad av stabilitet
och arbetsduglighet. Dess grundläggande värderingar är numera praktiskt ta«et
oomstridda. I viss utsträckning har detta förhållande medfört, att demokratiens
principiella frågeställningar kommit att tilldraga sig mindre intresse i vårt land
an i stater, dar demokratien varit utsatt för ett omedelbart hot från antidemokralska
krafter. Vår samhällsordning har det oaktat befunnit sig under fortlöpande
utveckhng. Samhällsorganens ökade inflytande och organisationsväsendets snabba
lilvaxt har sålunda medfört en förändring av demokratiens innehåll, främst genom
att det ekonomiska livets autonomi genombrutits. Efter den politiska demokratiens
genombrott bär statens resurser i större utsträckning än tidigare använts
tor att åstadkomma en jämnare fördelning av inkomster och ekonomisk makt i de
breda folklagrens intressen. Det finns all anledning antaga att denna utveckling
kommer att fortsätta. Ofrivillig arbetslöshet och social otrygghet är i våra dagar
något så stötande för de flesta människors rättskänsla, att samhället måste påtaga
sig uppgiften att i dessa hänseenden ge medborgarna skydd..
En ytterligare ökning av samhällets ekonomiska inflytande kan i viktiga hänseenden
oka människornas trygghet och självständighet men skapar även vissa nya
problem for demokratien. Det demokratiska systemet måste äga arbetsduglighet
tor att kunna lösa de nya problem, som samhällsomdaningen för med sig. Sam
-
41
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
tidigt utgör en aktiv folklig kontroll över regeringsmakten en förutsättning för
att demokratiens jämlikhets- och rättfärdighetsideal skall kunna förverkligas.
Detta innebär icke endast att det måste finnas organisatoriska former, som ger
människorna möjlighet att göra sitt inflytande gällande. Det fordras också, att
de beslutande organen står i en så intensiv och allsidig kontakt med folkopinionen,
att medborgarna känner sig delaktiga i de beslut som fattas. Försummas
denna sida av samhällsomdaningen, blir följden att människorna känner sig maktlösa
inför den samhällsorganisation, som de själva skall styra.
Fn ständigt förd, allsidig debatt om demokratiens problem utgör den kanske
bästa garantien för att statsmakten bevarar kontakten med folkopinionen. En sådan
debatt får naturligtvis icke begränsas till enbart de statsrättsliga frågorna.
Det är människornas idéer och värderingar snarare än en tekniskt fulländad författning,
som bär upp demokratien. Diskussionen måste därför gälla även vad
som i vidaste mening kan kallas för demokratiens social-psykologiska förutsättningar.
Det gäller att skapa sociala förhållanden, som ger människorna ett intresse
i demokratiens bestånd. Det gäller vidare att utvidga den ekonomiska och
.sociala jämlikhet, som utgör en förutsättning för en stabil politisk demokrati.
Även den närmare utformningen av de institutioner, genom vilka demokratien
utövas, har dock stor betydelse. Det är icke tillräckligt att dessa institutioner
står i överensstämmelse med demokratiens formella principer — att fria val hålles,
att fri debatt får förekomma, att regeringen ansvarar inför väljarna o. s. v.
De demokratiska institutionerna måste också ges former, som underlättar och
stimulerar den enskilde medborgarens aktiva medverkan i samhällsarbetet.
Det är därför en angelägen uppgift att undersöka i vilken mån institutionella
förändringar i vårt styrelsesätt kan underlätta demokratiens anpassning till de
krav, som samhällsomdaningen ställer. De frågor, som därvid framkommer, är
närmast av statsrättslig karaktär. Bakom dem döljer sig de viktiga problemen, hur
man skall kunna skapa en samhällsordning, där medborgarna betraktar samhällets
verksamhet som ett uttryck för sina egna strävanden, och hur man skall kunna
ge individen största möjliga inflytande inom en samhällsorganisation, som fyller
kravet att effektivt kunna förverkliga de målsättningar som folkflertalet uppställt.
En blick på författningsutvecklingen i vårt land visar att denna präglats av stor
kontinuitet. Bortsett från de nybildningar, som följde av 1866 års representationsreform,
har utvecklingen hän emot den nuvarande parlamentariska demokratien
fortgått utan genomgripande förändringar i författningens uppbyggnad. Delvis bär
detta förhållande sin förklaring däri, att utvecklingen på många punkter brutit
sig nya vägar vid sidan av den skrivna författningen. På dessa områden har utbildat
sig en sedvanerätt, som icke allenast utgör ett komplement till den skrivna
författningen; den har också medfört, att åtskilliga formellt orubbade bestämmelser
i denna förlorat sitt reella innehåll.
Att utvecklingen kunnat fortgå utan hinder av den skrivna författningen beror
också på att denna visat sig besitta en betydande elasticitet. I och för sig framstår
det som något värdefullt att kontinuiteten kunnat bevaras och utvecklingen
fått bygga vidare på äldre författningsstradition. Man får emellertid icke vara
blind för det förhållandet, att vår författning — och det även i delar, där den
otvivelaktigt alltjämt är normerande enligt sin ordalydelse — i mångt och mycket
bygger på föreställningar och tankar, som var aktuella vid tiden för författningens
tillkomst för snart ett och ett halvt sekel sedan, men som i våra dagar
förlorat det mesta av sin betydelse. Ett genomgående drag är exempelvis uppfattningen
om en dualism, ett motsatsförhållande mellan regering och folkrepresentation,
en uppfattning som har sin bakgrund i förhållandena vid tiden för författningens
tillkomst men som med vår nuvarande parlamentariska demokrati förlorat
sitt verklighetsunderlag. Vår författnings ålder röjer sig också däri, att den
endast mycket ofullständigt avspeglar våra dagars viirderingar och strävanden.
Jll
42 Riksdagsberättelsen
I Jill 37 Det finns i detta läge anledning att överväga, om författningen längre fullt
ut motsvarar de krav, som man i våra dagar bör ställa på en demokratisk konstitution.
I den offentliga debatten har också under senare år en rad olika författningsproblem
uppmärksammats, och riksdagen har vid skilda tillfällen gjort
framställningar om reformer. Sålunda hemställde riksdagen år 1952 (skrivelse nr
266) om en förutsättningslös utredning av frågan om en revision av reglerna rörande
statsrådets konstitutionella ansvarighet. År 1953 hemställde riksdagen (skrivelse
nr 326) om förslag under innevarande mandatperiod för andra kammaren
till definitiv reglering av valsystemet för val till nämnda kammare samt om utredning
av frågan om partiella reformer inom tvåkammarsystemets ram berörande
första kammarens sammansättning, ställning och funktioner. Med allt erkännande
av att de problem, som sålunda och i övrigt dragits upp, är mycket betydelsefulla
och representerar områden, där behovet av reformer är aktuellt, måste man dock
sätta i fråga om det kan vara lämpligt att stanna blott vid dessa spörsmål. De
olika frågor, som uppmärksammats, hänger samman icke blott med varandra utan
även med vissa andra betydelsefulla problem, och alla dessa spörsmål synes böra
granskas i ett sammanhang. Upprepade delreformer leder till ett konstitutionellt
lappverk, som varken tillfredsställer kravet på effektivitet eller lämnar mycket
av den gamla författningen orubbat. Tiden synes därför nu vara inne att företaga
en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem och att på grundval
därav genomföra en modernisering av vår författning. För detta ändamål torde en
utredning böra tillkallas.
Vid en översyn av vår författning från de nu angivna utgångspunkterna måste
frågan om valsättet intaga en central plats. Detta spörsmål har för närvarande
också särskilt stor aktualitet, enär det valsystem, som kom till användning vid
det senaste andrakammarvalet, endast var provisoriskt. Samma valsystem har, likaledes
såsom ett provisorium, i år antagits för val av landstingsmän och kommunala
fullmäktige för perioden 1955—1958. Det är angeläget, att det nuvarande provisoriet
snarast möjligt ersättes med en definitiv ordning.
Frågan om utformningen av valsystemet måste ses som ett led i strävandena
att vidmakthalla och förbättra kontakten mellan den enskilde och samhällsorganen.
Det demokratiska samhällsskicket fordrar för sin livskraft att medborgarna
hyser ett aktivt intresse för samhällets angelägenheter. En vidgad användning av
folkomröstningsinstitutet kan härvidlag få betydelse. Förslag till grundlagsändringar,
som avser att möjliggöra en ökad användning av rådgivande folkomröstnin§>
har också antagits sasom vilande vid innevarande riksdag. Men det ligger
i öppen dag, att folkviljan i det övervägande antalet ärenden icke kan komma
till uttryck annat än genom folkets valda representanter. Medborgarnas deltagande
i statslivet måste alltid huvudsakligen ske genom riksdagen. För att den enskilde
icke skall känna sig stå utanför avgörandena är det därför av vikt att en nära
kontakt upprätthålles mellan väljare och valda. Till kontaktproblemen hör även
att skapa garantier för en allsidig information av väljarkåren. De moderna propagandamedlens
utveckling gör det till en angelägen uppgift att trygga alla gruppers
möjlighet att förmedla sina uppfattningar till medborgarna. Önskemålet att
främja en närmare kontakt mellan väljare och valda kan måhända främjas även
genom andra åtgärder än sådana som ligger på det valrättsliga planet. För detta
syfte kan sålunda folkrepresentationen behöva större administrativa och ekonomiska
resurser än de nuvarande.
Den proportionella mandatfördelningsmetoden, i de former den hittills tillämpats
i vårt land, går icke fri från kritik ur de synpunkter, som nu utvecklats. Metoden
förutsätter stora valkretsar och röstning på partier snarare än på personer.
Riksdagsmannen löper vid sådana förhållanden risk att bli mer eller mindre anonym
för sina väljare. Man bör vidare taga hänsyn till att den enskilde väljaren
har svårt att få en fullständig överblick av alla de spörsmål som behandlas under
43
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
en valrörelse. Den uppfattningen, att diskussionen gäller frågor, som den enskilde I Ju: :}<
icke har möjlighet att sätta sig in i, ligger därför nära till hands. Den misstro
mot den politiska demokratien som kan uppstå på grund härav torde visserligen
motverkas av att den röstande dock i regel hyser ett allmänt förtroende för det
parti han understöder. Det vore dock ännu bättre, om den enskilde i högre grad
än som nu är fallet kunde bygga på ett personligt förtroende för den representant
han önskar vald.
Då frågan om valsättet nu skall omprövas, är det med hänsyn till det anförda
av vikt att man söker stärka det personliga momentet i valet av riksdagsmän.
Bäst skulle önskemålet om en nära kontakt mellan väljare och valda utan tvivel
bli tillgodosett, därest man överginge till ett system med majoritetsval i enmansvalkretsar.
Det är emellertid tydligt, att detta system i renodlad form kan
vara förenat med nackdelar i andra hänseenden. Någon närmare undersökning
av hur metoden skulle utfalla i vårt land har visserligen icke gjorts. Men man
har anledning befara, att dess införande lätt skulle kunna uppfattas som en kränkning
av rättvisesynpunkter vid mandatfördelningen. Erfarenheter från andra länder
utvisar dock, att nackdelarna härav icke bör överdrivas. Systemet skapar vanligen
arbetsdugliga majoriteter. Och vidare måste dessa majoriteter på grund a\
risken för snabba omsvängningar i folkrepresentationens sammansättning i hög
grad taga hänsyn till minoritetens önskningar.
Systemet med majoritetsval i enmansvalkretsar kan emellertid på ett eller annat
sätt kombineras med en proportionell valmetod. Man kan tänka sig olika möjligheter
att mildra vissa av de olägenheter, som majoritetsvalmetoden medför.
Utredningen bör förutsättningslöst undersöka frågan om införande av majoritetsval
med och utan modifikationer av detta system.
Därest utredningen emellertid skulle stanna för att i princip bibehålla den proportionella
valmetoden, har utredningen i första hand att bygga vidare på de erfarenheter,
som vunnits och kan komma att vinnas av det nu tillämpade provisoriska
valsystemet. Enligt direktiven för den år 1950 tillsatta, tidigare utredningen
i valfrågan skulle utredningsarbetet syfta till en bättre proportionell rättvisa mellan
partierna än vad det tidigare tillämpade systemet givit, samtidigt som karteller
skulle göras onödiga. Om det nu blir fråga om att definitivt bestämma sig
för en proportionell valmetod, kvarstår givetvis dessa utgångspunkter. Samtidigt
måste emellertid även andra synpunkter beaktas. Den proportionella exaktheten
bör icke drivas så långt, att den kan skada andra värden inom det politiska li\et.
Valsättet får sålunda icke gynna uppkomsten av småpartier eller hindra uppbyggandet
av en parlamentaristiskt stark regeringsmakt. Det är vidare synnerligen
angeläget att undersöka, i vad mån åtgärder kan vidtagas inom det proportionella
valsystemets ram för att ge valen en mera markerad karaktär av personval.
En nedskärning av valkretsarnas storlek, eventuellt kompletterad med införande
av riksmandat, skulle även kunna övervägas. Utomlands förekommer på
flera håll andra metoder i detta syfte, som kan vara förtjänta av närmare granskning.
Frågan om valsättet hänger nära samman med spörsmålet om folkrepresentalionens
uppbyggnad och funktionssätt. En övergång till ett system med majoritetsval
i enmansvalkretsar — i renodlad form eller i kombination med en propoitionell
valmetod — aktualiserar med nödvändighet frågan, om det nuvarande tvåkammarsystemet
bör bibehållas. Men även om man stannar för en ordning med
proportionella val, finns det i nuvarande läge anledning att överväga, om systemet
med två kamrar, i varje fall i dess nuvarande utformning, längre fyllor någon
uppgift. „ . .
De motiv — jämvikts- och maktdelningssträvandena — som pa sin till var argörande
för uppdelningen av folkrepresentationen i vårt land på två kamrar, gör ,
sig i våra dagar knappast gällande. Den ursprungliga starka karaktärsskillnaden
44
Riksdagsberättelsen
f Ju: 37 kamrarna emellan har genom utvecklingens gång blivit alltmer försvagad. I sin
nuvarande utformning medför tvåkammarsystemet vidare påtagliga olägenheter
för riksdagsarbetets rationella bedrivande. Den successiva förnyelsen av första
kammaren i förening med de indirekta valen medför att första kammaren representerar
en äldre folkopinion än andra kammaren. Vid mera omfattande förskjutningar
inom valmanskåren kan därför uppkomma ett motsatsförhållande mellan
kamrarna, som kan bli ett hinder för tillämpningen av det parlamentariska systemet.
Man får emellertid icke förbise, att det också finns skäl, som talar till förmån
för en uppdelning av folkrepresentationen i två kamrar. De särdrag som alltjämt
finns i första kammarens sammansättning — indirekta val, frånvaro av bostadsband,
längre mandatperiod och successiv förnyelse —• ger riksdagen som helhet
en mera nyanserad karaktär. Av särskild betydelse är att metoden för val
av ledamöter i första kammaren gör det möjligt att tillföra riksdagen krafter,
som kan vara av synnerligen stort värde för dess arbete men som måhända icke
skulle kunna eller vilja hävda sig i en valstrid till andra kammaren. Dock har
på senare tid val av ledamöter, bosatta utanför vederbörande valkrets, allt mer
försvårats genom benägenheten hos väljarna att upprätthålla ett faktiskt bostadsband.
Att märka är också att de olägenheter av arbetsteknisk art, som vidlåder
vårt nuvarande tvakammarsystem, ingalunda är omöjliga att undanröja.
Utredningen bör upptaga dessa problem till förutsättningslös granskning. Skulle
utredningen föreslå övergång till enkammarsystem, är det naturligt att tänka sig
en folkrepresentation framsprungen ur allmänna direkta val, som förrättas samtidigt
över hela landet. Stannar utredningen åter för att man bör bibehålla tvåkammarsystemet,
har den att ingå i prövning av vilka åtgärder som erfordras
för att rationalisera och effektivisera den nuvarande ordningen. Principen att
kamrarna i alla frågor skall ha lika behörighet och myndighet, får härvid icke anses
höjd över diskussion. Särskilt bör man inrikta sig på att ersätta den samtidiga
behandlingen av ärendena i kamrarna med ett system med successiv behandling.
b rågan om antalet ledamöter i de båda kamrarna kan möjligen vara förtjänt
av uppmärksamhet. Man bör vidare undersöka, vad som kan göras för att
bereda de olika kamrarna en utskottsrepresentation som tar hänsyn till kamrarnas
ledamotsantal. Frågor av mera teknisk beskaffenhet synes däremot lämpligen
kunna upptagas till utredning i annat sammanhang.
Därest utredningen stannar vid att förorda att tvåkammarsystemet bibehålies,
bör utredningen också ingå i prövning av den i konstitutionsutskottets utlåtande
nr 17 i fjol berörda frågan om breddning av valmansunderlaget för första kammaren.
Ett karakteristiskt drag i de senaste decenniernas samhällsutveckling i vårt
land har varit organisationsväsendets starka tillväxt och den maktställning, som
organisationerna på många områden förvärvat. Stundom har organisationerna kommit
att framträda som bärare av direkta samhällsfunktioner i det att de påtagit
sig uppgifter av principiellt statlig natur. Denna utveckling ger upphov till vis°sa
konstitutionella problem. Det har anmärkts, att riksdagen — genom att ge organisationerna
en stor del av makten vid genomförandet av vissa moment i en såsom
samhällsnyttig ansedd politik —■ skjutit ifrån sig det direkta ansvaret för
en rad viktiga åtgärder. Det har också framhållits, att riksdagsbehandlingen kan
nedsjunka till en tom formalitet i sådana fall, då ett framlagt förslag utgör resultatet
av förda förhandlingar mellan regeringen eller dess företrädare samt en
eller flera organisationer. Förslag har därför vid olika tillfällen framförts om
att man borde skapa riksdagsdelegationer för samverkan med regeringen i sådana
ärenden. Dessa och liknande spörsmål kan icke förbigås vid en allmän översyn av
, var författning. Till stor del rör man sig emellertid här med nya företeelser,
som troligen ännu ej fått sin karaktär slutgiltigt utformad, och med nya pro -
45
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
blem, som ännu ej blivit tillräckligt genomdiskuterade. Det är därför möjligt, att
tiden icke är mogen för konkreta åtgärder på detta område. Problemen bör emellertid
undersökas och de uppslag, som kan framkomma, prövas.
Några av de punkter, på vilka vår författning framstår som mest föråldrad, är
de som rör regeringens ställning och dess arbetsformer. Grundlagens bestämmelser
rörande första statsmakten bygger i mångt och mycket på föreställningar och
värderingar, som för länge sedan förlorat sitt rotfäste. Till stor del har bestämmelserna
genom utvecklingens gång kommit att förlora sitt reella innehåll och ersatts
av konstitutionell sedvanerätt. Det är sålunda påfallande, att icke ens de av alla
demokratiska partier accepterade grundläggande principerna för det parlamentariska
styrelseskicket finns upptagna i den skrivna författningen. Tiden får anses
vara inne att utreda, hur dessa brister skall kunna avhjälpas. I stort sett
torde man härvid kunna inskränka sig till att bringa regeringsformens föreskrifter
till överensstämmelse med det faktiska rättsläge, som råder sedan länge.
I vissa hänseenden torde dock även materiella reformer vara påkallade. Utredningen
bör göra en noggrann översyn av arbetsfördelningen mellan regering och
riksdag. Även regeringens arbetsformer är i stort behov av modernisering. Den
utökning av statsverksamheten, som ägt rum under de senaste decennierna, har
medfört att antalet regeringsärenden stigit på ett sätt, som vållat stora svårigheter
vid ärendenas behandling. En icke obetydlig avlastning har dock vunnits genom
att på senare år stora grupper av ärenden överflyttats till ämbetsverk och
andra myndigheter.
Enbart genom att överlämna ärenden till ämbetsverk eller andra myndigheter
torde det emellertid icke vara möjligt att lösa regeringens arbetsproblem. Antalet
regeringsärenden kommer under alla förhållanden att förbli stort. Vad som
för närvarande gör det särskilt svårt att rationalisera regeringens arbetsformer är
att författningen betraktar statsråden allenast som monarkens rådgivare och som
medlemmar i ett kollegium. I enlighet härmed har de i regel icke någon självständig
beslutanderätt; ärendena måste formellt sett avgöras i konseljen. Antalet
konseljärenden är emellertid så stort, att statsråden i regel icke har möjlighet
att sätta sig in i och taga ståndpunkt till andra ärenden än dem som de själva
tar omedelbar befattning med. Det stora flertalet ärenden avgöres alltså i realiteten
av departementschefen eller annan föredragande ensam, eventuellt efter samråd
med en eller flera andra ledamöter av statsrådet. Beredning och föredragningav
ärendena åvilar regelmässigt departementstjänstemän. Det finns anledning att
överväga, i vad mån konseljbehandlingen i sin nuvarande form bör bibehållas. Om
utredningen härvid kommer till den uppfattningen att — såsom i regel sker utomlands
_■ även den formella beslutanderätten i åtskilliga ärenden skall ankomma
på vederbörande statsråd, måste naturligtvis denna beslutanderätt utövas under
konstitutionellt ansvar och i former, som gör det möjligt att utkräva ett sådant
ansvar. Ärenden av utpräglat politisk innebörd eller eljest av stor vikt bör däremot
liksom hittills behandlas i kollegial ordning. Då ett ärende berör flera departements
verksamhetsområden, bör vidare samrad äga rum mellan departementscheferna.
En reform i denna riktning kan vara påkallad av de faktiska förhållandena,
men den torde icke i och för sig medföra en minskning av statsrådens arbetsbörda.
Andra åtgärder måste tillgripas i detta syfte. På sina håll utomlands förekommer
det, att departementschefen i rutinärenden av mindre vikt delegerar sin beslutanderätt
till underordnade befattningshavare i ministerierna. För vårt lands del
synes emellertid ett sådant system knappast innefatta någon tillfredsställande lösning.
önskemålen om decentralisering bör i stället tillgodoses genom att rutinärenden
i största möjliga utsträckning överlämnas till ämbetsverken. Därutöver
bör övervägas bl. a. (iet system som tillämpas i Storbritannien. Vid sidan av departementschefen
förekommer där eu eller flera biträdande ministrar. Dessa be
-
Ju: 3
46 Riksdagsberättelsen
I Ju: 37 slutar självständigt i de grupper av ärenden, som departementschefen överlämnar
till dem, och står själva i ansvar för besluten inför parlamentet. En utvidgning av
ministären kan leda till att inom denna bildas en inre krets, ett kabinett, som utövar
den politiska ledningen av regeringens verksamhet.
I nära samband med de nu berörda frågorna står spörsmålet om statsrådens ansvarighet.
De nuvarande bestämmelserna härom är starkt föråldrade och ur olika
synpunkter mindre tillfredsställande.
Vad till en början angår statsrådens juridiska ansvarighet må framhållas, att
den domstol, riksrätten, som har att upptaga mål om ämbetsbrott av statsråd, icke
har sammanträtt sedan år 1854 och att det numera, på grund av organisatoriska
förändringar inom statsförvaltningen, råder tvekan om hur domstolen rätteligen
skall vara sammansatt. Reglerna om domstolens sammansättning och verksamhet
bör därför överses.
De materiella bestämmelserna om statsrådens juridiska ansvar finns upptagna
i en särskild lag av år 1810. Denna är starkt föråldrad; dess bestämmelser kan i
många delar icke längre tillämpas, då de hänvisar till stadganden i regeringsformen
eller allmän lag, som numera är upphävda eller ändrade. En reform är
därför erforderlig.
Bestämmelserna om statsrådens politiska ansvar finns upptagna i regeringsiormens
107 g. Det i detta lagrum reglerade dechargeinstitutet har aldrig blivit
tillämpat fullt ut. Riksdagen har sålunda aldrig framställt begäran om statsråds
entledigande. Däremot har konstitutionsutskottet! ofta framställt anmärkningar
jämlikt 107 §. Under de senaste decennierna har det också förekommit att utskottet
gjort erinringar i vissa av grundlagen icke förutsedda, mildare former
(s. k. omförmälan, ingresserinran o. dyl.). Ett påtagligt drag i konstitutionsutskottets
praxis har vidare varit, att utskottet i sina dechargememorial upptagit ärenden
av mycket varierande art och betydelse. Det är sålunda icke endast regeringens
beslut i politiska frågor och andra avgöranden av större räckvidd, som
upptagits till granskning. Även beslut i rena detaljfrågor utan politisk anstrykning
har ej sällan berörts. Dechargeförfarandet har på detta sätt kommit att få
en dubbel inriktning. Det avser dels ett politiskt ansvarsutkrävande och dels en
i princip opolitisk granskning av regeringens administrativa praxis. Dessa två
sidor hos institutet har emellertid icke hållits tydligt isär.
I den offentliga debatten har dehargeinstitutet sedan länge varit föremål för
kritik. På sina håll har man gjort gällande, att institutet i sin nuvarande utformning
icke längre fyller någon uppgift. Man har dock i allmänhet icke velat
förorda dess avskaffande. Då riksdagen saknar möjlighet att genom ett dagordningsinstitut
eller eljest avge formliga misstroendevota mot statsrådet i dess helhet
eller dess enskilda ledamöter, har nämligen regeringsformens 107 § delvis
kommit att uppfattas som ett reservstadgande för detta ändamål. Man har också
framhållit, att dechargeinstitutet har ett värde genom den granskning av administrativ
praxis som därigenom kommer till stånd.
Om det parlamentariska styrelseskickets grundprinciper, såsom jag tidigare
förordat, blir inskrivna i författningen, kan man icke underlåta att samtidigt upptaga
frågan om statsrådens politiska ansvarighet till förutsättningslös omprövning.
I flertalet andra parlamentariskt styrda stater saknas motsvarighet till vårt
dechargeinstitut. I stället tillämpas andra former för utkrävande av politiskt ansvar,
främst dagordningsinstitutet. Tanken på att införa ett sådant institut i den
svenska riksdagen har tidigare diskuterats men fått förfalla. Det är också tydligt
att institutet passar mindre väl samman med vårt tvåkammarsystem i dess
nuvarande utformning. Då nu frågan om folkrepresentationens uppbyggnad och
funktionssätt skall upptagas till omprövning, är det naturligt att också undersöka,
om ett dagordningsinstitut lämpligen kan införas i vår riksdag. Utredningen bör
även pröva, om någon annan form av politiskt ansvarsutkrävande kan vara lämnlig.
1
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
47
Om ett dagordningsinstitut eller någon liknande anordning skulle införas, är J Jjjj 38
det tydligt att det nuvarande dechargeförfarandet kommer att förlora mycket av
sin politiska betydelse. Det är emellertid icke givet, att dechargeinstitutet för den
skull bör avskaffas. Tvärtom kan man sätta i fråga, om icke institutet skulle
kunna få ökat värde och bli mera effektivt i vad det avser kontroll av regeringens
administrativa praxis, därest det frikopplas från sitt nuvarande politiska
inslag. Förfarandet måste emellertid överses och moderniseras.
Skulle åter utredningen stanna för att vilja behålla dechargeinstitutet även såsom
ett instrument för utkrävande av politiskt ansvar, bör utredningen söka
klyva dechargeförfarandet så att det politiska momentet klart särhålles från momentet
av administrativ kontroll. Institutets nuvarande brister synes till icke ringa
del bero på att dessa två moment icke hålles tillräckligt isär. Självfallet erfordras
därjämte en översyn av förfarandet i dess helhet.
Det bör stå utredningen fritt att upptaga även andra närliggande konstitutionella
problem till granskning än dem som här förut berörts, i den mån sådana kan
anses ha aktuell betydelse. Därvid bör utredningen dock söka undvika att alltför
mycket ingå på detaljfrågor. Sådana kan vid behov överlämnas till utredning i
annan ordning. I den mån så prövas lämpligt må utredningen framlägga sina förslag
etappvis.
Utredningen har hållit ett första sammanträde den 14 september 1954.
Utredningsarbetet pågår.
38. Utredning angående kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet
och regeringsrätten
Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 25 oktober 1954 för
att verkställa en systematisk översyn av 2 § regeringsrättslagen (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 oktober 1954):
Ekberg, S. E., f. d. justitieråd.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
22 oktober 1954):
Intill 1909 avgjordes alla hos Konungen fullföljda administrativa besvär i statsrådet.
Genom inrättandet nämnda år av regeringsrätten såsom en självständig
högsta domstol i förvaltningstvister genomfördes även på detta område en åtskillnad
mellan administration och rättsskipning.
Tillskapandet av regeringsrätten såsom en administrativ högsta domstol dikterades
dels av behovet att lindra regeringens arbetsbörda och dels av önskemålet
att i fråga om den administrativa rättsskipningen skapa domstolsmässiga garantier
för handläggningen i sista instans. I enlighet med detta sistnämnda syfte
skedde fördelningen av besvärsmålen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och Kungl.
Maj:t i regeringsrätten på grundval av den allmänna principen, att mål vari
rättsfrågan vore huvudsak skulle gå till regeringsrätten, men mål vari lämplighetsfrågan
vore förhärskande stanna i statsrådet. När det gällde att närmare
utforma denna princip, hade man att välja mellan två olika metoder. Antingen
kunde fördelningen av målen ske genom en generalklausul, som helt abstrakt
fastslog den nu återgivna allmänna grundsatsen. Eller också kunde man, med
denna grundsats som riktmärke, låta i lagen verkställa en uttömmande uppräkning
av de besvärsmål, som skulle prövas av den ena och den andra instansen.
Resultatet blev, att man av praktiska skäl valde den senare av dessa båda metoder,
48
Riksdagsberättelsen
I Ju: 3g den s. k. enumerationsprincipen. I 2 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj ds
regeringsrätt återfinnes sålunda en detaljrik och utförlig katalog över de besvärsmål,
som tillhör regeringsrättens upptagande och avgörande. Denna katalog har
undan för undan reviderats, framför allt i samband med tillkomsten av ny lagstiftning,
men den har aldrig blivit föremål för en samlad, mera systematisk översyn.
Den omständigheten att man vid regeringsrättens instiftande ansåg sig böra
föredraga enumerationsprincipen framför generalklausulsprincipen betyder självfallet
icke, att man för all framtid är bunden vid förstnämnda princip. Därest det
icke medför alltför stora svårigheter i tillämpningen att verkställa fördelningen
av besvärsmålen mellan regeringsrätten och regeringen efter någon annan, mera
tillfredsställande metod eller efter en kombination av olika metoder, bör man
icke enbart av traditionella skäl tveka inför en reform. Bland arbetsuppgifterna
för den kommitté, de s. k. besvärssakkunniga, som på grundval av ett 1946 avgivet
principbetänkande (SOU 1946:69) har att verkställa en fortsatt utredning av det
administrativa besvärsinstitutet och därmed sammanhängande frågor, ingår också
att från principiella utgångspunkter närmare ompröva metoderna för kompetensfördelningen
mellan regeringsrätten och regeringen. De sakkunniga torde emellertid
därvid komma att begränsa sig till vissa huvudfrågor och icke verkställa
någon detaljundersökning rörande vilka grupper av besvärsmål, som bör handläggas
av den ena och den andra instansen.
Besvärssakkunnigas arbete kan inom en nära framtid väntas leda till ett delbetänkande,
vari jämväl frågan om regeringsrättens kompetensområde allmänt behandlas.
Detta betänkande kommer emellertid endast att behandla principfrågor
och kan därför ej utgöra underlag för en omedelbar lagändring i det ämne varom
här är fråga. Med hänsyn härtill och då en systematisk översyn av den i 2 § regeringsrättslagen
upptagna katalogen under alla omständigheter måste vara av principiellt
och praktiskt värde, bör en dylik översyn komma till stånd, varvid dock
givetvis nära kontakt bör uppehållas med besvärssakkunniga.
Inom justitiedepartementet har också i början av detta år företagits en preliminär
undersökning i denna fråga. Visserligen har därav närmast framgått, att
det icke finns skäl att överflytta några mera betydande grupper besvärsmål från
regeringen till regeringsrätten. En närmare undersökning rörande lämpligheten
av en reform på ifrågavarande område bör emellertid ske, och det torde icke vara
uteslutet att därvid kan framkomma skäl till en överflyttning i större omfattning.
En sådan undersökning bör därför snarast verkställas, och det synes lämpligast,
att uppdraget anförtros åt en särskild utredningsman. Denne bör göra en noggrann
och systematisk översyn av regeringsrättslagen i syfte att undersöka, dels
om de efter regeringsrättens instiftande nytillkomna slagen av mål, som är av beskaffenhet
att böra prövas av regeringsrätten, också förlagts dit, och dels huruvida
den redan från början gjorda uppdelningen mellan statsrådet och regeringsrätten
kan anses till alla delar riktig. Vid denna översyn bör den ledande principen
alltjämt vara, att mål vari rättsfrågan är huvudsak skall gå till regeringsrätten,
medan mål vari lämplighetsfrågan är avgörande prövas i statsrådet.
39. Markvärdeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1954 för
att verkställa utredning av frågan om indragning till det allmänna av oförtjänt
jordvärdestegring (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1954):
Anderberg, H. E., häradshövding, ordförande;
Anners, E. G. E., docent;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
49
Boija, G., överingenjör, led. av II kamm.; J Jjjj 39
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Holmkvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Lantz, H. V., förste byråingenjör;
Lodenius, V. G., lantbrukare, 2:e vice talman, led. av I kamm.
Sekreterare;
Hjern, B. K. L„ e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Justitiedepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
22 okober 1954):
Under mer än ett halvt sekel har såväl i Sverige som i åtskilliga andra länder
ett betydande intresse ägnats åt problemet att till det allmänna indraga vad som
brukar kallas oförtjänt jordvärdestegring. Med detta uttryck åsyftas det förhållandet.
att värdet av en fastighet — även vid stabilt penningvärde — kan stiga utan
att fastighetsägaren genom insats av vare sig kapital eller arbete själv framkallat
eller ens bidragit till värdestegringen. Det oförtjänta i en jordvärdestegring framträder
särskilt tydligt i de fall, då värdestegringen direkt föranledes av sådana
åtgärder, som utföres och bekostas av det allmänna. Som ett typiskt exempel härpå
kan nämnas den höjning av markvärdet som inträder, när en kommun bygger en
spårväg eller ett annat trafikmedel till ett tidigare ur kommunikationssynpunkt
mindre gynnat område och detta genom tillkomsten av det nya trafikmedlet blir
begärligare ur både affärs- och bostadssynpunkt. Ett annat typiskt fall uppkommer,
när tidigare obebyggd eller glesbebyggd mark exploateras för tätbebyggelse
och det allmänna därvid genom att bekosta vatten och avlopp samt andra av
tätbebyggelsen betingade gemensamma anordningar skapar förutsättningarna för
den mera intensiva bebyggelsen. Av dessa och andra orsaker uppkommer ständigt
och successivt en oförtjänt värdestegring, som motsvarar utomordentligt stora kapitalbelopp.
Undan för undan har den uppfattningen slagit igenom i allt vidare
kretsar, att det icke rimligen bör vara markägarna själva utan staten eller kommunen
som skall få tillgodogöra sig denna oförtjänta värdestegring. När det gällt
att praktiskt förverkliga denna tanke, bar emellertid svårigheterna visat sig vara
mycket betydande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att det möter synnerligen stora svårigheter
afl finna en praktiskt framkomlig lösning av problemet om att avskaffa eller
indraga oförtjänt jordvärdestegring och att flera tidigare reformförslag på grund
härav ej befunnits genomförbara. Likväl är det med hänsyn till problemets utomordentligt
stora ekonomiska och sociala betydelse angeläget, att ett nytt försök
göres att angripa detsamma. En förnyad översyn av hela problemet bör därför
företagas. Denna översyn bör i första band syfta till att klargöra i vilka fall en
jordvärdestegring över huvud taget bör betraktas såsom oförtjänt i den meningen,
att det allmänna — staten eller kommunen — kan anses äga ett befogat anspråk
på att framför den enskilde markägaren komma i åtnjutande av värdestegringen
eller del därav. Vid fullgörandet av denna uppgift bör en närmare analys verkställas
av de olika grupper av fall som bär kan komma i fråga. Man torde bland annat
böra skilja mellan markvärdestegring som uppstår då obebyggd eller glesbebyggd
mark exploateras för tätbebyggelse, värdestegring som närmast föranledes
av en ny trafikled eller något annat offentligt företag samt värdestegring som
inträder när byggnadsrätten å redan tätbebyggd mark utökas, t. ex. därigenom att
sjuvåningsbebyggelse blir tillåten där förut endast tvåvåningsbebyggelse varit med
4
Ilihaiuj till riksdagens protokoll lilää. I samt.
KikHd&KsberätteUen.
50 Riksdagsberättelsen
I Jli: 39 given ellcr därigenom att ett utpräglat bostadsområde ändras till att avse bebyggelse
med affärs- och kontorsfastigheter. Under de senaste åren har det sistnämnda
slaget av markvärdestegring eller alltså sådan som uppkommer å centralt belägen,
redan bebyggd mark blivit ett alltmera betydelsefullt problem. Detta sammanhänger
därmed att, såsom bostadsstyrelsen i en den 9 januari 1952 dagtecknad
skrivelse till Kungl. Maj:t närmare utvecklat, nästan all bebyggelse i tätorterna
under de senaste tio åren förlagts till perifert belägen obebyggd mark samt
att det på grund härav föreligger ett stort latent behov att inom tätorternas centrala
delar få nya affärslokaler, kontor, biografer, samlingslokaler etc. När dessa
lokalbehov en gång skall tillgodoses, kan detta såsom bostadsstyrelsen påpekat
komma att utlösa en så stark efterfrågan på centralt belägna tomter, att en betydande
prisstegring på dylik mark inträder. Det måste anses vara en angelägen
uppgift för samhället att med effektiva medel motverka den markspekulation,
som kan befaras inträda i dylika och andra liknande fall.
Därest det befinnes att en markvärdestegring i vissa fall framstår såsom i högre
grad oförtjänt än i andra, bör detta kunna leda till att det allmännas andel i värdestegringen
bestämmes olika i olika fall.
Det synes icke lämpligt att på detta stadium ange några närmare riktlinjer, efter
vilka en lösning av problemet om att indraga eller motverka oförtjänt markvärdestegring
bör sökas. Såsom framgår av den tidigare framställningen har en
råd olika metoder förordats såväl här som utomlands, och andra lagtekniska möjligheter
är även tänkbara. Huruvida den ena eller andra metoden är att föredraga,
torde få bedömas efter hand som utredningsarbetet fortskrider. Måhända
kan det härvid komma att visa sig, att en viss metod är lämpligare på ett område
och en annan på ett annat. De erfarenheter och det omfattande material, som
framkommit genom tidigare utredningar i ämnet, torde kunna erbjuda viss vägledning
och bör beaktas. Uppmärksamhet bör vidare ägnas frågan, hur rättsutvecklingen
i andra kulturländer gestaltats på förevarande område.
Med hänsyn till de mycket betydande tekniska svårigheter som otvivelaktigt är
förknippade med en reform av förevarande slag är det måhända ej möjligt att ernå
en lösning av problemet i hela dess vidd. Det kan av praktiska skäl visa sig
nödvändigt att på visst sätt begränsa reformförslagen, t. ex. till värdestegring av
vissa slag.
Otvivelaktigt råder ett nära samband mellan å ena sidan värdestegringsproblemet
och å andra sidan värderingsreglerna vid expropriation samt vid inlösen och
bestämmande av intrångsersättning enligt byggnadslagen och annan liknande lagstiftning.
Dessa värderingsregler torde böra granskas ur de synpunkter som här
är av betydelse. Bland annat bör därvid ett försök göras att undanröja den oklarhet
som enligt vad förut nämnts råder angående vilken inverkan regeln i 5 §
byggnadslagen kan anses ha på markägarens rätt till gottgörelse. Vidare bör man
söka råda bot på de tillämpningssvårigheter som uppstått med avseende å övergångsstadgandet
i 1G2 § byggnadslagen. Av särskilt intresse i detta sammanhang
är också, att vid värdering — enligt byggnadslagen, lagen om allmänna vägar,
strandlagen och naturskyddslagen — på grundval av den förut omnämnda regeln
om det s. k. »tidigare» värdet det i motiven förutsättes, att man skall utgå från
realvärdet å marken. Ett försämrat penningvärde skall alltså i princip icke medföra,
att den skadelidande får mindre ersättning. Hur en sådan beräkning av realvärdet
i detalj skall ske, har emellertid blivit föremål för tvekan. Det är angeläget,
att detta spörsmål, liksom problemet om penningvärdeförändringars inverkan
över huvud taget på fastighetsvärdena, uppmärksammas vid den översyn varom
här är fråga.
Även om det icke synes lämpligt att nu draga upp några mera bestämda riktlinjer
för utredningens bedrivande, må dock här understrykas vikten av att de
förslag som kan komma att framläggas får en sådan utformning, att de blir så lätt
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 51
tillämpade som möjligt. Detta gäller både själva metoden för värdestegringens be- I Ju: 40
stämmande och reglerna för dess indragande eller motverkande. Såväl ur det allmännas
synpunkt som för de enskilda markägarna måste det vara av stort värde,
att verkningarna av det föreslagna regelsystemet kan på förhand med någon grad
av säkerhet överblickas samt att förfarandet ej blir kostsamt och drar för långt
ut på tiden. Självfallet får strävandet efter enkelhet och klarhet icke drivas så
långt, att rättssäkerhetskravet eftersättes. Men då ämnets svårhetsgrad kan locka
till alltför komplicerade problemlösningar, bör det framhållas, att en viss förenkling
säkerligen måste eftersträvas för att praktiskt användbara resultat skall kunna
vinnas.
Såsom förut nämnts fick markutredningen i uppdrag att verkställa utredning
av frågan om utformningen av en rationell markpolitik, såvitt anginge jordens
användning för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk. I detta uppdrag ingick,
bland andra spörsmål, i viss mån även jordvärdestegringsproblemet. I sitt
förut omnämnda betänkande av den 9 december 1947 kom markutredningen också
in på detta problem genom sitt, likväl ej helt genomförda, förslag till nya värderingsregler
vid expropriation. Det skulle med hänsyn härtill i och för sig synas
lämpligt, att den avsedda nya utredningen överlämnades till markutredningen,
vars arbete i avbidan på en omläggning av utredningens arbetsplan sedan en längre
tid legat nere. Emellertid har åtskilliga av markutredningens ursprungliga arbetsuppgifter
numera blivit lösta. I detta hänseende må bl. a. hänvisas till de på
markutredningens eget initiativ år 1949 genomförda ändringarna i expropriationslagen,
till det förslag rörande näringslivets lokalisering som efter särskild utredning
framlagts genom proposition nr 127 till 1952 års riksdag samt till de vid
1953 års riksdag genomförda lagändringarna beträffande tomträtt och zonexpropriation.
Vidare må nämnas att en annan uppgift inom markutredningens ursprungliga
arbetsområde, nämligen frågan om upprättande av kommunala saneringsplaner,
den 16 juni 1950 överlämnats till bostadsstyrelsen. På grund av vad
sålunda anförts synes markutredningens arbete nu böra nedläggas och i stället
en särskild utredning tillsättas för att utföra det uppdrag varom här är fråga.
Denna utredning torde böra verkställas inom justitiedepartementet av särskilda
utredningsmän i samråd med företrädare för olika berörda intressen och med
biträde av experter på olika kunskapsområden som berörs av utredningen.
Utredningen har under tiden november—december 1954 hållit ett sammanträde.
40. Utredning rörande strafftidsbcräkning och sammanläggning av straff
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa en översyn av gällande regler rörande strafftidsberäkning och
sammanläggning av straff samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1954):
Agge, K. I., professor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
17 december 1954):
I 3 kap. av 1945 års lag om verkställighet av frihetsstraff in. m. finns bestämmelser
om beräkning av strafftid. Det har visat sig att dessa bestämmelser och med
dem sammanhängande stadganden i strafflagen och andra författningar inte sällan
vållar svårigheter, när det är fråga om sammanläggning av flera vid skilda till
-
52
Riksdagsbeiättelsen
I Ju: 40 fällen ådömda frihetsstraff eller delar av sådana straff, avräkning av ett straff från
ett annat m. m. Svårigheterna är särskilt framträdande i sådana fall där från ett
straff, som jämlikt 4 kap. 3 § strafflagen ådömts gemensamt för flera brott, skall
avräknas vad den dömde kan ha utstått av straff som tidigare ådömts för ett eller
flera av brotten samt hänsyn jämväl skall tagas till den avkortning av strafftid som
sker enligt reglerna i 1943 års lag om villkorlig frigivning. I dylika fall kan beräkningen
av strafftid bli mycket komplicerad, och detta medför olägenheter i
skilda hänseenden. Sålunda har den som i dessa fall dömes till ett tidsbestämt
straff ofta svårt att göra klart för sig vad domen egentligen innebär. I nådeärenden
har också i några fall iakttagits, att en dömd person som förklarat sig nöjd med
domen senare kommit underfund med att han missuppfattat innebörden av denna.
Även för domstolarna kan det i hithörande fall stundom vara förenat med svårigheter
att få en riktig uppfattning om hur lång den strafftid i realiteten blir som
följer av domen. En missuppfattning härvidlag kan, såsom någon gång inträffat,
leda till resultat som framstår såsom obilliga mot den dömde. Eftersom beräkningen
av strafftid ankommer på fångvårdsstyrelsen, medför vidare de komplicerade beräkningsreglerna
att ett betydande arbete av formellt juridisk natur kommit att
åvila befattningshavare inom styrelsen till förfång för andra arbetsuppgifter.
De tekniska svårigheter, som uppkommit vid strafftidsberäkningen, sammanhänger
med strafflagens bestämmelser om sammanträffande av brott samt om förändring
av straff. För att åstadkomma en förenkling av strafftidsberäkningen torde
det därför vara nödvändigt att även göra en översyn av dessa bestämmelser. Även
vissa stadganden i lagen om villkorlig frigivning samt lagarna om verkställighet
av bötesstraff och om disciplinstraff för krigsmän torde därvid vara av betydelse.
Om det finnes ändamålsenligt att strafftidsberäkning helt eller delvis överflyttas
från fångvårdsstyrelsen till domstol, bör därmed sammanhängande organisatoriska
frågor utredas.
Vid utredningen bör vidare beaktas, att domstol för närvarande ej äger befogenhet
att efterge påföljd för brott som förövats innan den misstänkte dömts för annat
av honom förövat brott eller undergått straff eller annan påföljd för sådant
brott, även om det är uppenbart att det nyupptäckta brottet i jämförelse med det
redan avdömda är utan nämnvärd betydelse för påföljden. Med hänsyn bland annat
till att i sådant fall åklagare jämlikt 20 kap. 7 § rättegångsbalken äger eftergiva åtal
framstår det som en brist att domstol ej äger motsvarande befogenhet i fråga om
påföljden, över huvud synes vidgade möjligheter böra öppnas för domstol att bestämma
den påföljd som med hänsyn till tidigare och sedermera aktuell brottslighet
framstår såsom mest ändamålsenlig.
Vid utredningen bör tillses, att dess resultat står i överensstämmelse med de allmänna
principer som ligger till grund för det pågående nydaningsarbetet på det
straffrättsliga reaktionssystemets område. Utredningen bör därför bedrivas i nära
kontakt med strafflagberedningen.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
53
I U:i
Utrikesdepartementet
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av l»5ö
1. Understödsnämnden för rysslandssvcnskar (1952, 1953, 1954: I 1)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.
Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Carlsund, A., f. d. överingenjör.
Suppleant:
Qvarnström, W., civilingenjör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden har under 1954 sammanträtt 32 gånger.
2. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden
(1952, 1953, 1954: I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1948:
chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
öbrink, J. H., byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H„ sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;
Ersättare:
chefen för utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå;
von Delwig, R., byrådirektör;
Forssblad, D„ sjökapten;
Karlsson, G., redaktör;
Linderstam, B. Hj„ ombudsman;
Tufvasson, K. E., sjökapten.
Sekreterare:
Sjöberg, Å. L. T., e. o. sekreterare (t. o. in. den 30 juni 1954);
Åkerrén, B. O., t.f. sekreterare (fr. o. in. den 1 juli 1954).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
tre gånger.
54 Riksdagsberättelsen
I Us3i 3. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete
(1952, 1953, 1954: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;.;.
von Heidenstam, R. M„ kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, förste
vice talman, led. av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.
För att deltaga i överläggningar med beredningen i vad avser frågor,
sammanhängande med Sveriges samverkan med Kol- och stålunionen:
Geijer, K. A., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Isaksson, W., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Waldenström, E., direktör;
Wijkander, K. E. T., verkst. direktör.
Sekreterare:
Virgin, E. O. G., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för beredningen, se 1949: I U 6 och 1953: I U 3.
Beredningen har under år 1954 sammanträtt tre gånger.
4. Rådgivande beredningen för frågor rörande den internationella atomenergikontrollen
(1952, 1953, 1954: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Svedberg, T., professor.
Direktiven för beredningen, se 1950: I U 6.
Beredningen har icke haft något sammanträde under år 1954.
5. Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kommittén för friare
samfärdsel m. m. (1952, 1953, 1954: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 juli och bemyndigande den 9
november 1951:
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Kristensson, G. F. N„ bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Grym, J. F., ltronojägare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Aminoff, S. G., t.f. förste sekreterare (t. o. m. den 14 mars 1954);
Huldtgren, C. W., e. o. sekreterare (fr. o. m. den 15 mars 1954).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
55
Direktiven för kommittén, se 1952: I U 5.
Kommittén har under tiden december 1953—uovember 1954 haft plenarsammanträden
den 8—9 januari Göteborg och den 21 22 maj i Köpen
hamn.
Vidare har gruppordförandena och sekreterarna hållit fem förberedande
sammanträden samt sekreterarna jämte sakkunniga två sammanträden
under sammanlagt tretton dagar. Den svenska gruppen har sammanträtt
fyra gånger.
Kommittén har den 9 januari 1954 avgivit betänkande nr 6: Nordisk
passfrihet, Del III. Upphävande av all passkontroll vid gränserna mellan de
nordiska länderna (SOU 1954: 7) och den 22 maj 1954 dels betänkande
nr 7; Nordiska posttaxor, Del I, Portosatser i den internordiska brevväxlingen
och dels betänkande nr 8: Nordiska teletaxor, Del I, De internordiska
telegramtaxorna (båda i SOU 1954: 20). Kommittén har vidare den 21 maj
1954 avgivit en promemoria med förslag till ytterligare lättnader i gränstrafiken
för befolkningen längs landgränsen mellan Finland, Norge och Sverige
(stencilerad).
IU:
Riksdagsberättelsen
56
i m i
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1054
1. Fortsatt utredning rörande sjukhus frågornas lösande vid vissa truppförband
(1952: I 5; 1953: 1 6; 1954: I 10)
Iillkallad enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.
Experter:
Axen, T. R., arkitekt;
Clason, P., chefsarkitekt;
Groth, C. E. L„ generalläkare;
Löfström, F„ arkitekt;
Molin, F„ arkitekt;
Stade, K. Y., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Melcn, O. F. R., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 27, 1946: I Fö 15 och 1948- I
Fö C.
Utredningen har icke sammanträtt under år 1954.
Genom beslut den 19 november 1954 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningen
skall nedläggas.
2. Centrala försvarsförvaltningens personalnämnd (1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1953
för att stå till chefens för försvarsdepartementet förfogande som ett utredande
och rådgivande organ i personalfrågor inom den centrala försvarsförvaltningen
i samband med krigsmaterielverkets planerade indragning
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1953).
Ledamöter:
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Wallén, G. B., krigsråd, försvarets civilförvaltning;
Nyländer, E. E., byråchef, krigsmaterielverket;
M ettergren, N. R. W., krigsråd, arméförvaltningens tygavdelning;
Kjellman, L. E. Å., byrådirektör, arméförvaltningens intendenturavdelning;
Jannedal, B. O. \ ., förste byråsekreterare, marinförvaltningen;
Andersson, H. G. F., byrådirektör, flygförvaltningen;
Sjöborg, S., ombudsman, försvarets civila tjänstemannaförbund.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
57
Suppleanter: I IÖI4
Paulsson, Å. B., byråchef;
Örtengren, J. H., byrådirektör, försvarets civilförvaltning;
Furst, C. O., byråchef, krigsmaterielverket;
Sjöberg, F. K. V., förste byråsekreterare, arméförvaltningens tygavdelning;
Ahhn, A. B., kapten, arméförvaltningens intendenturavdelning;
Lundell, S. G., byråassistent, marinförvaltningen;
Stenviken, E. E„ t.f. förste byråsekreterare, flygförvaltningen;
Thorsén, Å., t.f. byrådirektör, försvarets civila tjänstemannaförbund.
Sekreterare:
Rosenblad, U. S., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Resare, A. C. R., amanuens.
Direktiven för nämnden, se 1954: I Fö 17.
Nämnden har under tiden den 7 december 1953—den 5 juni 1954 hållit
14 sammanträden. Nämnden har företagit utredningar och avgivit yttranden
i ärenden rörande tillsättning av sammanlagt 185 tjänster. Nämnden har
därjämte hos Kungl. Maj :t gjort vissa framställningar i personalfrågor.
Personalnämndens verksamhet har upphört enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 4 juni 1954.
3. Utredning angående organisation m. m. rörande centralförråd
för ammunition
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa översyn av organisation in. m. rörande centralförråd för ammunition:
Ström,
E. T. H., krigsråd.
Utredningen har i skrivelse den 15 november 1954 (stencilerad) avgivit
förslag i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1855
4. Biltraktorutredningen (1952: I 6; 1953: I 7; 1954: 111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett motorfordon av beskaffenhet
att kunna utgöra såväl standardmotorfordon inom försvaret som
häster sättande fordon inom det svenska jordbruket samt rörande i samband
därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk och administrativ
natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överste, ingenjörinspektör;
Hakelius, A. K., agronom, ordförande i styrelsen för jordbruksinstitutet;
Moberg, H. A:son, agronom, direktör för statens maskinprovningar.
58
Riksdag sberättelsen
I Fö: 4 Sekreterare:
Palme, E, R. C., jur. kand., direktör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 21 61 03.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.
Utredningen har icke sammanträtt under år 1954.
5. Försvarets arkivkommitté (1952: I 7; 1953: I 8; 1954: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;
Insulander, E. I., byrådirektör;
Swedberg, B. B. H., kamrerare.
Expert:
Äberg, A. R. E. e. o. förste arkivarie.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., e. o. förste arkivarie.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.
Direktiven för kommittén, se 1947: I Fö 19.
Kommittén har icke sammanträtt under år 1954.
6. Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen m. m.
(1952: I 16; 1953: I 14; 1954: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
af Klintberg, C. G. F., överste.
Experter:
Gärdin, P. F., överstelöjtnant;
von Otter, S., kammarrättsassessor.
Sekreterare:
Ellhammar, G. L., budgetsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1302
sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Uppdraget avser i första hand att omarbeta inskrivningsförordningen och
därmed sammanhängande författningar m. m. till överensstämmelse med
det nya system för inskrivningsförrättningar, som beslöts vid 1950 års riksdag,
samt med det nya folkbokföringssystemet.
Under år 1953 uppgjorda förslag till nya inskrivnings- och personalinstiuktioner
ha överarbetats med anledning av synpunkter och erinringar
som framkommit vid remissbehandlingen. Nya förslag till instruktioner ha
remitterats till berörda myndigheter. Bearbetningen av föreliggande preliminärt
förslag till inskrivningsförordning fortgår.
59
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
7. 1952 års värnpliktsutredning (1593: I 17; 1954: I 14) I Fö; s
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande behovet av omskolning
i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och flygvapnet
till armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 april 1952):
Lindholm, P. S., riksgäldsfulhnäktig, led. av II kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Den 18 januari 1954 tillkallades därjämte luf tf artsingenjören Å. T. Gävert
alt under erforderlig tid under år 1954 såsom expert biträda utredningsmannen
beträffande spörsmål rörande den tekniska tjänsten inom flygvapnet.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Ä. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 09 (ankn. 1287,
1297 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fö 17.
Utredningen har under år 1954 gjort vissa studieresor såväl till flygvapnets
lredsförband som till krigsorganiserade förband vid armén och flygvapnet.
Utredningen beräknar att inom den närmaste tiden avgiva förslag rörande
den allmänmilitära utbildningen vid flygvapnet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
8. 1953 års örlogsvarvsutredning (1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning rörande örlogsvarvens organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1953):
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Björck, K. G., generalmajor; .
Kernmer, T. G. O., marindirektör;
Lindh, G. E., kommendör;
Lundeqvist, G., verkst. direktör vid Kockums mekaniska verkstads aktiebolag;
Schreil,
P. J. E., verkstadsdirektör;
Backström, A. H., ordförande i försvarsverkens civila personals förbund;
Thorsén, Å., tf. byrådirektör, ordförande i försvarets civila tjänstemannaförbund.
Sekreterare:
Bertman, H., byrådirektör.
Lokal: Marinförvaltningen, Stockholm 80; tel. 07 95 60.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fö 15.
Utredningen har under tiden den 6 november 1953—den 17 november
1954 haft elva sammanträden, omfattande tillhopa 23 sammanträdesdagar,
60 Riksdagsberättelsen
1 FÖJ 8 varjämte utredningen jämlikt särskilt bemyndigande under en dag studerat
den danska varvsorganisationen.
1 samband med sammanträdena ha i övrigt studiebesök företagits å Svenska
flygmotor aktiebolaget, Trollhättan, Centrala flygverkstaden, Arboga,
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag, Malmö, samt Göteborgs örlogsvarv.
Slutligen har även studiebesök företagits i Musköanläggningen.
Utredningen har övervarit sammanfattningen av underhållskrigsspel inom
Sydkustens marindistrikt.
Sammanträden ha ägt rum med överbefälhavaren och chefen för marinen
samt med ordföranden i 1954 års militära fastighefsförvaltningsutredning.
Sammanträde har vidare ägt rum med en för hithörande frågor särskilt tillsatt
delegation inom stadsfullmäktige i Karlskrona, den s. k. Karlskronautredningen.
Genom försorg av Statens organisationsnämnd har gjorts en undersökning
beträffande nuvarande organisation av militärtekniska avdelningarna
inom Karlskrona örlogsvarv, dess byggnadsdepartement in. in.
För närvarande pågår en undersökning av principerna för marinverkstädernas
i Karlskrona omkostnadsberäkningar in. in. Undersökningen beräknas
vara avslutad i och med detta års utgång.
L tredningsarbetet har, i avvaktan på att klarhet skall vinnas angående
flottans framtida sammansättning och användningsområde strategiskt och
geografiskt, inriktats på att upprätta hypotetiska instruktionsförslag för de
två liuvudalterativen, fristående örlogsvarv i anslutning till en örlogsbas
eller en i den sistnämnda ingående verkstadsförvaltning. Vidare har för
diskussion inom utredningen utarbetats en arbetshypotes för örlogsvarvens
utveckling på längre sikt.
Utredningen har haft att yttra sig över olika till densamma remitterade
ärenden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1955.
9. Ltredning rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret
(1954: I 16)
tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953
lör att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande utnyttjandet
av hålkortsanläggningar inom försvaret:
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Pernelid, V. Å. E., byrådirektör.
Experter:
Widén, L. A., förste aktuarie;
Sandmark, B. A., kapten;
Stenman, P. A., revisor.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 51
sammanträden.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 61
Utredningen har den 31 maj 1954 till försvarets civilförvaltning avgivit \ fö; 10
en redogörelse med förslag till hålkortsmässig uträkning in. m. av månadslöner
till försvarets personal. Utredningens arbete beräknas fortsätta
under det kommande året med huvudsaklig inriktning på rationalisering av
försvarets personalredovisning med hjälp av hålkortsmaskiner.
10. Utredning rörande försvarets titelredovisningssystem
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1954 för att
verkställa utredning rörande försvarets titelredovisningssystem (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 januari 1954):
Renlund, R. G., expeditionschef.
Sekreterare:
Stenman, P. A., revisor.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 8 januari 1954):
För redovisning av de medel, som riksdagen ställde till Kungl. Maj:ts förfogande
för de ökade utgifter för militära ändamål, som blev en följd av den förstärkta
försvarsberedskapen i vårt land under det senaste världskriget, fastställde Kungl.
Maj:t särskilda krigstitlar. I princip omfattade nämnda redovisningssystem samtliga
under krigsåren uppkomna kostnader för militära ändamål. I realiteten kom
dock systemet att i huvudsak inskränkas till att avse försvarsgrenarnas löpande
beredskapskostnader, medan för övriga kostnader specificerad redovisning i anslutning
till fjärde huvudtitelns anslagsuppställning lämnades. Krigsredovisningsbestämmelserna
upphörde i stort sett i och med ingången av budgetåret 1944/45.
Efter nämnda tidpunkt har redovisningen inom försvaret grundat sig på ett av
försvarets civilförvaltning utarbetat titelsystem.
I samband med omläggningen av stat- och anslagsuppställningen under fjärde
huvudtiteln från och med den 1 juli 1947 omarbetades titelsystemet.
Såsom av det föregående framgår har en översyn av försvarets titelredovisningssystem
av olika skäl ansetts erforderlig. Såväl från riksdagens sida som av de därav
berörda myndigheterna inom försvaret har framhållits, att otvivelaktigt vissa brister
och olägenheter vidlåder det gällande systemet, öven om uppfattningarna härom
kan växla beroende på de anspråk som ur skilda synpunkter ställes på eu mer eller
mindre långt driven titeluppdelning. Även militära förvaltningsutredningen har
ansett de med det nuvarande redovisningssystemet förknippade spörsmålen böra
göras till föremål för en särskild utredning. Jag anser därför att en utredning nu
bör komma till stånd som allsidigt och förutsättningslöst omprövar det nu tillämpade
titelredovisningssystemet i hela dess vidd.
Från flera håll har belysts den bundenhet vid anslagsuppställningar, stater och
andra bindande dispositionsföreskrifter, som alltid måste följa titelredovisningssystemet
och redan till följd härav ger det en viss ansvällning. Givetvis är så förhållandet.
Framför allt gäller detta de givna förutsättningar som redan riksstatens
anslagsuppställning för fjärde huvudtiteln innebär. Långt större betydelse för titeluppdelningens
omfattning har dock de föreskrifter som av Kungl. Maj:t i kungl.
brev eller eljest utfärdats beträffande medelsredovisningen. De undersökningar,
som utredningen har att genomföra för att ernå det av riksdagen angivna syftet,
nämligen att åstadkomma förenklingar och kostnadsbesparingar, bör även omfatta
utformningen av dessa föreskrifter. Likaledes bör där så anses erforderligt smärre
62 Riksdagsberättelsen
I F(K 10 ändringar beträffande anslagsuppställningen kunna övervägas. Jag förutsätter dock
att de generelia principer, som gäller för riksstatens anslagsuppställning och som
följts även vid den senaste omläggningen av anslags- och statuppställningen för
fjärde huvudtiteln, beaktas. I övrigt bör utredningen ha möjlighet att fritt pröva
gällande föreskrifter och avge de förslag som kan föranledas därav.
Utredningen bör vidare stå fritt att i detta sammanhang undersöka huru anslagsfördelningen
för regionala och lokala myndigheter lämpligast bör ordnas med hänsyn
till titelredovisningen.
Den uppdelning i titlar som kommit till stånd för att tillgodose förvaltningsmyndigheternas
behov av statistik för den dem åvilande verksamhetens bedrivande
ävensom övrigt statistiskt behov bör särskilt uppmärksammas av utredningen. Det
bör sålunda, efter samråd med de därav berörda myndigheterna, undersökas om
den gjorda uppdelningen är rationell i så måtto att de framkomna uppgifterna
verkligen fyller ett behov, vars tillgodoseende motiverar merarbetet och de därav
följande kostnaderna. Jag vill särskilt här understryka vikten av att förenklingar
uppnås genom en ingående saklig prövning av den nuvarande redovisningens ändamålsenlighet.
Vissa åtgärder har redan vidtagits i detta syfte genom samverkan
mellan civilförvaltningen och fackmyndigheterna. Enligt vad jag inhämtat pågår
ytterligare överväganden i denna riktning, till vilka utredningen sålunda kan anknyta.
Även behovet av redovisning å särskilda s. k. diversemedelstitlar bör särskilt
uppmärksammas. Härvid bör bl. a. beaktas frågan om i vilken utsträckning sådana
diversemedelstitlar bör få finnas vid sidan av budgeten, ävensom civilförvaltningens
befogenheter med avseende å inrättandet av sådana titlar och redovisningen å
desamma.
Vid utredningen bör givetvis beaktas de särskilda synpunkter som — i den män
de icke redan av mig berörts — anlagts på frågan om ernående av en förenkling
i kostnadsbesparande syfte av försvarets titelredovisning vid riksdagens revisorers
och därefter följande behandling av frågan.
Utredningen har under tiden januari—november 1954 hållit 37 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
11. Försvarets fastighetsnämnd
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1954 för utredning
av försvarets fastighetsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
26 april 1954):
Wesström, E. A., landshövding, ordförande;
Ahlberg, C. F., regionplanedirektör;
Brusewitz, B. E. L., överste;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I. kamm;
Höijer, G., krigsråd;
Silfverberg, K. J. A., överste.
Experter:
von Greyerz, P. E. H., kansliråd;
Lange, H., överste;
Norberg, A. O., överste;
Lidström, E. J. A., överste (fr. o. in. den 18 maj 1954).
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
63
Sekreterare: I FÖ! 11
von Horn, R. C. F. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00. (ankn. 1289).
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
\den 23 april 1954):
Behovet av mark för försvarets räkning har under senare år företett viss ökning.
För arméns del hänför sig markbehovet främst till övnings- och skjutfält,
vilka med hänsyn till vapenteknikens utveckling, motoriseringen och den stegrade
intensiteten i övningsverksamheten måste utvidgas, varjämte i vissa fall helt nya
fält måste anskaffas. För flygvapnets del erfordras i samband med att flygförbanden
tillföres modern flygmateriel utvidgning av befintliga freds- och krigsflygfält
samt anskaffning av nya dylika fält. Yad slutligen angår marinen torde för dess
del markfrågor av större omfattning, sedan pågående markanskaffning för den planerade
örlogsbasen i Stockholms södra skärgård slutförts, endast i enstaka fall bli
aktuella.
Förutom markförvärv för försvarets del förefinnes åtskilliga andra problem berörande
försvarets fastighetsbestånd, vilka snarast måste upptagas till prövning och
bringas till en lösning. Det må i detta sammanhang framhållas nödvändigheten av
ett slutligt ställningstagande till den framtida dispositionen av f. d. K 2 i Hälsingborg
och f. d. T 2 N i Nora. De utredningar, som för närvarande pågår under överbefälhavarens
ledning rörande försvarskostnadernas storlek på längre sikt och den
ur strategisk synpunkt lämpligaste avvägningen mellan de olika försvarsgrenarna,
torde vidare komma att medföra åtskilliga problem rörande den framtida dispositionen
även av andra kasernanläggningar, förråd etc. Det synes önskvärt att redan
under utredningsarbetets gång dessa frågor kan upptagas till en allmän prövning,
varvid hänsyn måste tagas till såväl militära som civila synpunkter. Jämväl
frågor om disposition av försvarets mark för bebyggelse och andra civila ändamål
är i många fall aktuella och ytterligare sådana problem torde komma att aktualiseras.
1951 års Järvafältsutredning, som haft i uppdrag att undersöka möjligheterna
för försvaret att avstå från de för militära ändamål icke oundgängligen erforderliga
men för bostadsbebyggelse synnerligen lämpliga och värdefulla områdena i Järvafältets
södra och sydöstra del mot det att fältet såsom ersättning härför utökades
genom att lämplig mark norr om fältet förvärvades, har den 1 september 1953 avgivit
betänkande. I betänkandet har utredningen konstaterat att det icke vore möjligt
att genom en utvidgning norrut av Järvafältet uppfylla de i direktiven angivna
önskemålen att erhålla ett för skarpskjutning med alla vapen samt för övningar i
större förband lämpligt övningsfält för Stockholms garnison. Utredningen anser
med hänsyn härtill att Järvafältet bör bibehållas i huvudsak i nuvarande omfattning
och — i likhet med vad som nu är fallet — utnyttjas såsom handövningsfält
för de till fältet förlagda förbanden och skolorna. För att uppfylla direktivens
önskemål om ett för Stockholms garnison lämpligt övnings- och skjutfält synes
det enligt utredningens mening nödvändigt att anskaffa ett större övningsfält på
längre avstånd från Stockholm. Med hänsyn till att utredningen icke kunnat framlägga
något förslag till utvidgning av Järvafältet, har utredningen endast i mycket
begränsad utsträckning kunnat tillstyrka försäljning av mark från fältet till omgivande
städer och samhällen. I flertalet av de över utredningens betänkande avgivna
utlåtandena bar framställts önskemål om utredning rörande möjligheterna
att från Järvafältet förflytta till fältet förlagda förband samt att i samband därmed
friställa ytterligare markområden för bostadsbebyggelse och andra civila ändamål.
64
Riksdagsberättelsen
I Fö: ll Jämväl andra problem rörande försvarets fastighetsbestånd synes böra upptagas
till prövning. Sålunda bör frågan om krigsskolans å Karlberg framtida förläggning
och upplåtande av delar av det av krigsskolan disponerade övningsområdet för
bostadsbebyggelse göras till föremål för utredning. Även utanför Stockholmsregionen
finnes åtskilliga förläggningsfrågor, som bör prövas med hänsyn till från kommunalt
håll framställda önskemål om disposition av mark. Slutligen bör i detta
sammanhang framhållas de inom städer och samhällen pågående generalplanearbetena,
som torde medföra kommunala önskemål att framdeles disponera försvaret
tillhörig mark.
Samtliga nu angivna frågor synes böra prövas av en sakkunnig instans. Med
hänsyn härtill anser jag att en särskild nämnd bör tillskapas för att fullfölja de
olika uppdrag, som till densamma kan överlämnas, ävensom upptaga de spörsmål
i övrigt på här förevarande område vartill nämnden kan finna anledning. Nämnden
bör ha en sådan sammansättning att såväl militära som civila intressen blir
representerade.
Nämndens uppgifter bör i stort sett vara
att, då fråga uppkommer om förvärv av större markområden i anslutning till
av försvaret disponerad mark eller på annat håll, utreda förvärvets lämplighet och
därvid även undersöka att civila synpunkter på markens eventuella framtida användning
beaktas,
att, då fråga uppkommer om ändrad förläggning av befintliga militära förband,
större förråd etc., utreda möjligheterna att utnyttja annan av försvaret disponerad
anläggning som på grund av förflyttning eller annan omorganisation kan vara
disponibel,
att, då fråga uppkommer om att för civilt ändamål försälja större markområde
eller anläggning som disponeras av försvaret, avgiva förslag till hur med marken
eller anläggningen bör förfaras samt
att i övrigt utreda de frågor rörande försvarets mark- och fastighetsbestånd som
till nämnden kan komma att hänskjutas.
Nämnden torde lämpligen böra bestå av sex ledamöter, varav en ordförande, en
i epiesentant för envar av fortifikationsförvaltningen, armén och flygvapnet samt
två civila ledamöter, varav en insatt i kommunala frågor och en i stadsplaneringsfrågor.
Därest framdeles större markfrågor kommer att bli aktuella för marinens
del bör möjlighet föreligga att förstärka nämnden med en represenlant för marinen.
Försvarsstaben bör vara företrädd av en eller flera experter.
Som nämndens mening bör gälla den, om vilken de flesta ledamöterna förenar
sig, med utslagsröst för ordföranden. För att nämnden skall vara beslutför bör
fordras att, förutom ordföranden, minst tre ledamöter är närvarande _ varvid
den försvarsgren frågan gäller skall vara representerad — under förutsättning att
dessa fyra om beslutet är ense.
Nämndens sekreterare bör utses av chefen för försvarsdepartementet. Med hänsyn
till arbetets omfattning kan det tänkas bli erforderligt att tillsätta en eller flera
biträdande sekreterare. Särskilda experter bör kunna ställas till nämndens förfogande.
Nämnden har intill december 1954 hållit 5 sammanträden, varjämte nämnden
företagit studiebesök vid f. d. T 2 N:s etablissement i Nora, krigsskolan
å Karlberg, infanteriskjutskolan å Rosersbcrg, f. d. K 2 etablissement i Hälsingboig,
flygvapnets centrala skolor i Västerås, Linköpings garnisons skjutfält
vid Prästtomta och Skånska pansarregementets skjutfält vid Ravlunda.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
65
12. 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning 1 FÖ
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
fortsatt utredning om den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1954):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Rönnmark, L. C. A., professor (fr. o. m. den 15 juli 1954);
Djurberg, L. G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sandstedt, B. A. V., tf. byråsekreterare (fr. o. m. den 12 okt 1954).
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Stockholm 16; tel. lokalsamt. växel
22 15 60, rikssamt. 22 18 60 (ankn. sekreteraren 260).
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 4 juni 1954):
Vid anmälan av propositionen 1954: 110 har jag på grundval av verkställda utredningar
framlagt principförslag i fråga om organisationen av försvarets regionala
och lokala fastighetsförvaltning. Jag förutsatte därvid att vissa speciella frågor
måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas i samband
med att organisationen närmare utformades och genomfördes. För ifrågavarande
uppgifter räknade jag med att anlita särskild sakkunnig. De i propositionen
uppdragna allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret
har numera godkänts av riksdagen (rd. skr. 1954:320). Den fortsatta utredningen
i ämnet bör därför nu komma till stånd. Beträffande innebörden av den av riksdagen
godkända principorganisationen torde jag här kunna i huvudsak inskränka
mig till att hänvisa till vad jag anförde vid anmälan av nyssnämnda proposition.
Såsom närmare framgår av mitt tidigare berörda anförande till statsrådsprotokollet,
är det i huvudsak följande frågor som det bör ankomma på den fortsatta
utredningen att behandla. Med utgående från de av riksdagen godtagna allmänna
riktlinjerna för omorganisationen skall utredningen framlägga detaljerade förslag
till utformning av organisationen, avpassa den personaluppsättning som erfordras
vid de fastighetsförvaltande organen såväl i central- som regional- och lokalinstansen
samt utarbeta bestämmelser för fastighetsförvaltningen inom försvaret. Personalorganisationens
storlek bör bestämmas med hänsyn till behovet av personal i
fredstid, vilket dock icke utesluter att personalorganisationen som sådan utformas
med beaktande av krigsorganisationens krav. För att minska personalbehovet bör
förekommande arbetsuppgifter i den utsträckning så är lämpligt och möjligt fullgöras
genom anlitande av konsulter och entreprenörer.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att i samband med organiserandet
av fastighetsförvaltningen i den regionala och lokala instansen åstadkomma
en rationalisering av fortifikationsförvaltningens centrala organisation.
På utredningen skall ankomma att utarbeta grundläggande bestämmelser för
verksamheten inom förevarande förvaltningsområde, vilka bör ingå i ett av Kungl.
Maj:t fastställt fastighetsförvaltningsreglemente. Förslag till närmare föreskrifter
för verksamheten vid regionala och lokala fastighetsförvaltande organ hör vidare
utarbetas.
u Bihang titt riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
66
Riksdagsberättelsen
I För 12 I de fall här avsett utredningsarbete berör förhållanden som är föremål för utredning
i särskild ordning bör erforderligt samråd äga rum. Jag syftar härvid på
den utredning som nu genom överbefälhavarens försorg pågår beträffande rikets
militärterritoriella indelning och vidare på den prövning av örlogsvarvens organisation
som sker inom 1953 års örlogsvarvsutredning. Slutligen undersökes f. n.
organisationen av staben vid Blekinge kustartilleriförsvar av statens organisationsnämnd.
Experter bör kunna ställas till utredningsmannens förfogande. Biträde torde vidare
kunna erhållas av statens organisationsnämnd, särskilt i vad avser översynen
av fortifikationsförvaltningens centrala organisation.
Det synes önskvärt, att utredningsarbetet bedrives i sådan takt att personalorganisationen
åtminstone i vissa huvuddrag kan bli föremål för prövning vid 1955
års riksdag. Hinder bör icke möta att successivt framlägga de förslag, vartill utredningen
leder.
Utredningen har under tiden t. o. m. november 1954 hållit 23 sammanträden
samt företagit studiebesök inom I., II., IV. och VI. militärområdena.
Utredningen har den 15 december 1954 avgivit betänkande med förslag till
huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning (stencilerat).
Utredningsarbetet, som beräknas fortgå under år 1955, kommer att genomföras
i etapper.
13. Organisationsnämnden för den centrala försvarsförvallningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för vissa åtgärder
med avseende å den av 1954 års riksdag beslutade omorganisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juni 1954):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 30 september
1954);
Olsson, E., kanslichef, ordförande (t. o. in. den 14 november; ordf. fr. o. m.
den 1 oktober 1954);
Wallén, G. B., krigsråd, ordförande (ledamot tillika huvudsekreterare till
den 15 november 1954, ordf. fr. s. d.);
Cars, G. F. O., byråchef, (särskild ledamot vid avgörande av vissa ersättningsfrågor
samt expert i avlönings- och pensionsfrågor t. o. m. den 14
november 1954);
Sjövall, K., byrådirektör, (fr. o. m. den 1 oktober 1954).
Experter (samtliga fr. o. in. den 9 juli 1954):
Nyländer, E. E., byråchef;
Wettergren, N. R. W., krigsråd;
Andersson, H. G. F., byrådirektör;
Örtengren, J. H., byrådirektör;
Bruzelius, F. M. S., major;
Ahlm, A. B., kapten;
Jannedal, B. O. V., förste byråsekreterare;
Michélsen, G. V. G., inspektör (arbetsmarknadsfrågor).
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
6 7
Sekreterare: 1 FÖI13
Nord, C. H., förste byråsekreterare (bitr. sekr. t. o. m. den 14 november
1954).
Biträdande sekreterare:
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Resare, A. C. R., amanuens.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 4 juni 1954):
Vid anmälan den 5 mars 1954 av proposition nr 109 angående organisationen av
försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. (i det följande benämnd
förvaltningspropositionen) redogjorde jag för de särskilda åtgärder, som
jag ansåg erforderliga för att bringa den nya organisationen av den centrala försvarsförvaltningen
i verkställighet. Jag förutsatte att, i enlighet med 1946 års militära
förvaltningsutrednings förslag och i likhet med vad som skedde vid övergången
till 1943 års förvaltningsorganisation, en särskild organisationsnämnd skulle
tillsättas och jag angav i stora drag de uppgifter, som borde åvila ifrågavarande
nämnd. Sedan riksdagen nu på förslag av statsutskottet i huvudsak bifallit förvaltningspropositionen
(r. skr. 319) bör denna nämnd tillsättas och träda i verksamhet.
Såsom jag underströk vid anmälan av förvaltningspropositionen måste
övergången till den nya organisationen ske på sådant sätt att en period av påtaglig
effektivitetsminskning undvikes. Beredskapssynpunkter måste dessutom noga
beaktas. Man gör därför enligt min mening klokast i att räkna med att omorganisationen
kommer att sätta sin prägel på huvuddelen av budgetåret 1954/55 och i stort
sett vara bragt i verkställighet först vid utgången av nämnda budgetår.
Organisationsnämndens arbetsområde kommer att hänföra sig till organisations-,
lokal- och personalfrågor. Dessa olika spörsmål griper emellertid in i varandra,
i det att organisationsfrågornas lösning återverkar på bedömningen av såväl personal-
som lokalfrågorna.
I förvaltningspropositionen förutsättes att den nya organisationen i princip skall
träda i kraft den 1 juli 1954, vid vilken tidpunkt krigsmaterielverket skall övergå
till att bilda en avvecklingsorganisation. Det ligger i sakens natur, att uppgifterna
för krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation bör inskränka sig till vad som
sammanhänger med avvecklingen av ämbetsverkets nuvarande arbetsuppgifter och
att nya anskaffningsuppdrag sålunda inte bör lämnas till densamma. Därest det
emellertid i undantagsfall skulle visa sig lämpligt att i avvaktan på omorganisationens
genomförande lämna enstaka dylika uppdrag till avvecklingsorganisationen,
bör så kunna ske i samråd med organisationsnämnden.
Omorganisationen av de av förvaltningsreformen berörda ämbetsverken bör
planläggas snarast möjligt. I den mån planläggningen har avseende å frågor, som
berör flera ämbetsverk, bör givetvis samråd äga rum dem emellan. Nämnden skall
fortlöpande hållas informerad om planläggningsarbetet inom respektive ämbetsverk.
I den utsträckning nämnden finner lämpligt bör den aktivt deltaga i planläggningsarbetet.
Nämnden skall äga att i organisationsfrågor framlägga de förslag
nämnden finner påkallade såväl till de av omorganisationen berörda myndigheterna
som till Kungl. Maj:t. Dessutom bör nämnden fungera som utrednings- och
remissorgan i frågor, som sammanhänger med omorganisationen och beträffande
vilka det ankommer på Kungl. Maj:t att fatta beslut. Nämnden, som genom sin
verksamhet erhåller en samlad överblick över omorganisationens fortskridande,
bör ägna särskild uppmärksamhet åt att förvaltningsreformen genomföres i eu ineffektivitets-
och beredskapssynpunkt lämplig takt.
68
Riksdag sberättelsen
I Fö: 13 Liksom 1943 års organisationsnämnd bör nämnden, i samråd med fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen, göra upp förslag till fördelning av tillgängliga
lokalutrymmen mellan förvaltningarna. Härvid bör eftersträvas bästa möjliga
lokala anslutning mellan de förvaltningar och underavdelningar inom förvaltningar,
som har behov av fortlöpande kontakt. En förutsättning för att omorganisationen
skall kunna genomföras smidigt synes mig vara att lokalfördelningen mellan de
olika förvaltningarna i princip slås fast på ett tidigt stadium. Det ligger i sakens
natur att nämndens förslag beträffande lokalfördelningen bör föregås av överläggningar
med de berörda myndigheterna.
Då den nya organisationen innebär vissa personalinskränkningar i jämförelse
med den nu gällande förvaltningsorganisationen, tilldrager sig personalfrågorna
särskilt intresse. Jag anser mig därför böra behandla dem förhållandevis utförligt.
Jag erinrar till en början om att Kungl. Maj:t genom beslut den 6 november 1953
förordnade, med tillämpning tills vidare, att civil befattning vid försvarets civilförvaltning,
krigsmaterielverket, arméförvaltningen, marinförvaltningen eller flygförvaltningen
eller vid verkstad, förråd, anstalt m. in., lydande under något av
nämnda ämbetsverk, vid ledighet icke fick återbesättas med mindre chefen för
försvarsdepartementet lämnat medgivande därtill. Motsvarande skulle enligt beslutet
gälla beträffande första tillsättningen av nyinrättad civil befattning vid nu avsedda
ämbetsverk m. m.
I anslutning till nämnda beslut tillsatte jag den 20 november 1953 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande en personalnämnd för den centrala försvarsförvaltningen.
Vid utverkande av ifrågavarande bemyndigande utvecklade jag närmare
mina synpunkter på syftet med nämndens tillsättande, nämligen att på ett så tidigt
stadium som möjligt minska de svårigheter för främst krigsmaterielverkets personal
som genomförandet av en förvaltningsreform måste förväntas medföra. Personalnämnden,
som närmast varit ett utredande och rådgivande organ åt chefen för
försvarsdepartementet, har förutsatts skola upphöra i samband med att den nu
aktuella organisationsnämnden inrättas. Under sin verksamhet har personalnämnden
medverkat till att ett antal befattningshavare hos krigsmaterielverket kunnat
placeras hos de övriga försvarsförvaltningarna.
I samband med att arbetsuppgifter överföres från krigsmaterielverkets avveckIingsorganisation
till de olika förvaltningarna bör erforderlig personal flyttas över.
Vid anmälan av förvaltningspropositionen har jag angivit omfattningen av den
personal, som beräknas komma att föras över tillsammans med sina nuvarande
arbetsuppgifter. Det blir huvudsakligen armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen,
som i denna ordning kommer att övertaga personal från krigsmaterielverkets
avvecklingsorganisation. Sammanlagt beräknas cirka 200 tjänstemän
komma att föras över från krigsmaterielverkets huvuddel, vilken omfattar omkring
360 befattningshavare. Det bör ankomma på organisationsnämnden att utarbeta
och till Kungl. Maj:t ingiva detaljförslag angående här ifrågavarande personalöverflyttning,
vilken givetvis måste ske successivt.
Särskilda problem erbjuder den personal, som kan förväntas bli övertalig till
följd av omorganisationen. Av förvaltningspropositionen framgår, att den nya organisationen
beräknas medföra att antalet tjänstemän totalt sett minskas med 295 i
förhållande till läget den 1 december 1953. Vid bedömandet av denna siffra måste
emellertid vissa förhållanden beaktas. Den nuvarande organisationen torde vid utgången
av innevarande budgetår innehålla ett visst antal vakanta tjänster. Redan
på grund härav kommer antalet faktiskt övertaliga tjänstemän att understiga nyssnämnda
siffra. Med hänsyn till den förhållandevis långa övergångstiden kommer
vidare den naturliga avgången inom den centrala försvarsförvaltningens stora civila
personalstock att bli av påtaglig betydelse. Trots det anförda bjuder dock försiktigheten
att räkna med att ett antal tjänstemän måste omplaceras eller i sista hand
entledigas. Personalfrågorna i samband med omorganisationen måste därför ägnas
synnerlig uppmärksamhet av organisationsnämnden.
69
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
Förvaltning, som beröres av omorganisationen, bör — såsom jag ock framhöll vid J P(); J3
anmälan av förvaltningspropositionen -— äga möjlighet att i samråd med organisationsnämnden
besluta, att övertalig tjänsteman under viss kortare övergångstid
efter den tidpunkt, då med hänsyn till organisationens genomförande denne borde
entledigas, må bibehållas i tjänst under förutsättning att lämpligt arbete kan beredas
vederbörande. Kan enighet i dylik fråga ej uppnås mellan förvaltning och
nämnden, bör frågans avgörande hänskjutas till Kungl. Maj:t.
Jag erinrar att jag vid anmälan av förvaltningspropositionen tog avstånd från
1946 års militära förvaltningsutrednings förslag, att det skulle ankomma på organisationsnämnden
att övervaka, att till erhållande av nyinrättade eller i lönegrad
uppflyttade tjänster endast föreslås personer med goda kvalifikationer för respektive
tjänster. Även om nämnden sålunda i fråga om tjänstetillsättningar icke bör
fungera som ett i förhållande till förvaltningarna i viss mån överordnat organ,
utesluter detta icke att nämnden kommer att taga befattning med här ifrågavarande
spörsmål. Såsom framgår av vad jag tidigare anfört har en avsevärd del av personalen
hos krigsmaterielverkets huvuddel icke någon given plats i den nya organisationen.
Man får därför förutsätta, att ledigförklarade tjänster kommer att i stor
utsträckning sökas av -— förutom befattningshavare hos vederbörande förvaltning
—• även anställda hos krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation. Vid valet mellan
olika sökande bör enligt min mening samma principer tillämpas, som jag vid
utverkandet av bemyndigande att tillsätta den centrala försvarsförvaltningens personalnämnd
angav såsom normerande för förvaltningarnas personalpolitik i dåvarande
läge. Enligt dessa principer borde den med krigsmaterielförvaltning sysselsatta
personalen i viss utsträckning betraktas som en enhet. Bristande specialisering
borde icke i och för sig utestänga en tjänsteman från viss anställning, om han
var överlägsen sina medtävlare i fråga om allmänna meriter och med hänsyn till
utbildning, ålder, erfarenhet m. m. kunde beräknas inom rimlig tid inhämta erforderliga
specialinsikter. Det torde under sådana förhållanden falla sig naturligt för
förvaltningarna att i frågor om tillsättning av tjänster, beträffande vilka det ankommer
på vederbörande förvaltning att själv besluta, i enhetlighetens intresse
söka samråd med organisationsnämnden. Beträffande sådana tjänster, som Kungl.
Maj :t har att tillsätta eller beträffande vilka besvär anföres, torde det många gånger
vara av värde för Kungl. Maj :t att inhämta organisationsnämndens mening. Nämnden
bör givetvis med uppmärksamhet följa de tjänstetillsättningar, som föranledes
av omorganisationen.
Beträffande den personal som blir övertalig till följd av omorganisationen bör
nämnden utöva viss förmedlande verksamhet i syfte att placera personalen hos
annan statlig myndighet. Det av mig tidigare berörda förbudet för av omorganisationen
berörda myndigheter att utan chefens för försvarsdepartementet tillstånd
återbesätta ledig tjänst eller nyanställa personal torde icke böra bestå efter ingången
av budgetåret 1954/55, enär detsamma skulle utgöra en hämsko på den
nya organisationens genomförande. Jag förutsätter dock, att inskränkande bestämmelser
i fråga om rätt att anställa personal alltfort skall gälla beträffande krigsmaterielverkets
avvecklingsorganisation. Det synes vidare nödvändigt att förvaltning
i de fall då ansökningsförfarande inte tillämpas vid nyanställning av personal,
ålägges skyldighet att göra anmälan till nämnden, som skall ha att undersöka,
om icke till följd av omorganisationen övertalig befattningshavare kan placeras å
den anställning, varom är fråga. Nämnden bör vidare utsträcka sin förmedlande
verksamhet till att i samarbete med vederbörande personalorganisationer samt arbetsmarknad.
sorganen i lämpliga former verka för att övertalig personal placeras
på den enskilda arbetsmarknaden. I den mån övertalig personal kan placeras i
annan anställning, bör entledigande givetvis kunna beviljas utan att eljest föreskriven
uppsägningstid iakttages och oaktat omständigheterna kan vara sådana, all
vederbörandes entledigande till följd av omorganisationen ännu icke är aktuellt.
70
Riksdag sberättelsen
I Fö: J3 Jag erinrar att i förvaltningspropositionen bemyndigande begärts för Kungl.
Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser angående ekonomisk gottgörelse under
vissa betingelser till övertalig personal. Såsom ock förutsatts i förvaltningspropositionen
torde organisationsnämnden, som har en samlad överblick över omorganisationens
fortskridande och de personella förhållandena i samband därmed, böra
vara den instans, åt vilken avgörandet av dessa ersättningsfrågor anförtros.
Jag vill slutligen framhålla, att det bör kunna bli av värde för Kungl. Maj:t att
utnyttja nämnden som utredningsorgan i olika, i det föregående ej särskilt berörda
frågor, vilka sammanhänger med omorganisationen. Det bör givetvis stå Kungl.
Maj :t fritt att i den utsträckning, så visar sig lämpligt, föreskriva att av omorganisationen
berörd förvaltning skall samråda med nämnden även i andra i det föregående
ej särskilt berörda frågor.
Jag övergår nu till att behandla spörsmålen om nämndens sammansättning m. m.
Nämnden bör organiseras så att den kan arbeta smidigt och snabbt fatta sina
avgöranden. Den bör därför bestå av endast ett fåtal ledamöter. Jag förordar att
deras antal bestämmes till tre, varav en förordnas till ordförande. Av olika skäl
bör ledamöterna icke framstå som representanter för några särintressen inom den
centrala försvarsförvaltningen. Det synes lämpligt att en ledamot jämväl fungerar
som nämndens huvudsekreterare. Beroende på arbetets omfattning kommer det att
bli erforderligt att förordna en eller flera biträdande sekreterare.
Då nämnden har att avgöra ärenden om ekonomisk ersättning till övertalig personal,
bör som ledamot adjungeras en sakkunnig i avlönings- och pensionsärenden.
För att nämnden skall vara beslutför bör fordras att samtliga ledamöter är närvarande.
Som nämndens mening bör gälla den, om vilken de flesta ledamöterna förenar
sig, med utslagsröst för ordföranden.
För sin verksamhet torde nämnden bli i behov av att äga tillgång till olika slag
av experter. Sålunda torde böra utses en sakkunnig i avlöningsfrågor och en sakkunnig
i arbetsmarknadsfrågor att stå till nämndens förfogande. Då nämnden bör
bedriva sin verksamhet under ständig kontakt med försvarsförvaltningarna (krigsmaterielverkets
avvecklingsorganisation), bör för varje förvaltning (avvecklingsorganisationen)
utses en fast representant, som i egenskap av expert skall stå till
nämndens förfogande för samråd och särskilda utredningsuppdrag. Det bör givetvis
stå nämnden fritt att upptaga överläggningar direkt med vederbörande verksledning.
Jag har tidigare understrukit betydelsen av att nämnden uppmärksammar beredskapssynpunkterna
vid omorganisationens genomförande. Fn representant för försvarsstaben
synes med hänsyn härtill böra knytas till nämnden i egenskap av
expert.
Representanter för vederbörande personalorganisationer bör få tillfälle att vid
överläggningen med nämnden framlägga sina synpunkter på bl. a. frågor, som
hänger samman med avveckling av övertalig personal.
Nämnden har intill den 1 december 1954 hållit 13 sammanträden.
Nämndens arbete i samband med övergången till den nya organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning pågår. Avvecklingen
av krigsmaterielverket har påbörjats, liksom överflyttning av arbetsuppgifter
och personal från verket till andra myndigheter.
Nämnden har den 25 oktober 1954 överlämnat förslag till föreskrifter
angående särskilda förmåner för viss övertalig personal vid den centrala försvar&förvaltningen
in. m.
Nämndens arbete beräknas bli avslutat under år 1955.
71
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
14. 195b års befälsutredning I FÖ: 1
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av framlagda förslag m. m.
rörande befälsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1954):
Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ank. 1287,
1297 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 27 juli 1954):
Befälsutredningen har den 28 september 1953 avgivit betänkande med förslag
till befälsordning vid infanteriet. Det av utredningen framlagda förslaget biträdes
av fyra av utredningens sju ledamöter, under det att tre ledamöter, däribland utredningens
ordförande, i en reservation framlagt ett förslag som starkt avviker
från majoritetens.
över ifrågavarande betänkande har nu, efter remiss, ett stort antal myndigheter
och organisationer yttrat sig. Förslagen har därvid bedömts mycket olika. I
allmänhet har hävdats att intet av förslagen är ägnat att i oförändrat skick läggas
till grund för en befälsreform. Chefen för armén har för sin del, efter granskning
av utredningens båda alternativa lösningar, funnit erforderligt att utarbeta och
framlägga ett eget förslag till befälsordning, omfattande hela armén.
Det synes mig lämpligt att en överarbetning av det föreliggande utredningsmaterialet
kommer till stånd inom försvarsdepartementet genom särskilt tillkallad
sakkunnig. Därvid bör närmare prövas de erinringar som vid remissbehandlingen
framförts mot såväl majoritetens som minoritetens inom befälsutredningen förslag
och vidare bör det av arméchefen framlagda förslaget underkastas en ingående
granskning. De ytterligare anvisningar som kan erfordras för utredningsarbetets
bedrivande torde få lämnas av chefen för försvarsdepartementet, vilken
även bör hållas fortlöpande underrättad om arbetets fortgång.
Överarbetningen bör verkställas inom sådan tid att därpå grundade förslag kan
föreläggas 1956 års riksdag.
Till den sakkunniges förfogande bör ställas experter och sekreterare i erforderlig
omfattning.
Utredningen har under år 1954 verkställt vissa förberedande arbeten och
undersökningar i frågan.
15. Utredning rörande de värnpliktigas utnyttjande i det totala försvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning rörande de värnpliktigas utnyttjande i det totala försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):
Thunborg, T. F., landshövding, ordförande;
Brandberg, K. G., överstelöjtnant;
72
Riksdagsberättelsen
I Fö: 15 Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Aastrup, N., direktör, led. av I kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 26 november 1954):
I överbefälhavarens nyligen till Kungl. Maj:t överlämnade utredning rörande
försvarets utformning under den närmaste tioårsperioden har vissa allmänna riktlinjer
uppdragits för de personella resursernas utnyttjande i krig. I utredningen
har understrukits, att fördelningen av dessa resurser mellan olika uppgifter inom
det totala försvaret måste anpassas efter växlingarna i det militära läget och
försörjningsläget. Planläggningen och förberedelsen i fred måste därför ta sikte
på att en lämplig fördelning skall kunna genomföras i varje läge.
Det moderna kriget ställer allt större krav på hela samhället. Huvuddelen av
de värnpliktiga måste ingå i krigsmakten. Av väsentlig betydelse för det totala
försvarets effektivitet är emellertid att verksamheten på krigsviktiga samhällsområden
kan fortgå utan alltför stort avbräck. Därför måste värnpliktiga i viss utsträckning
utnyttjas inom civilförsvaret, kommunikationsverken och övrig samfärdsel
samt inom krigsindustrien och andra delar av det totala försvaret. Värnpliktiga
beviljas sålunda i viss omfattning uppskov med krigstjänstgöring. Överbefälhavaren
uttalar för sin del, att det kan vara önskvärt att ett ökat antal värnpliktiga,
tjänstgörande inom kommunikationsverken och den krigsviktiga samfärdseln,
erhåller dylikt uppskov. Detta kommer enligt överbefälhavaren att — i
den utsträckning personaltillgångarna så medger — beaktas vid de förslag till
uppskovsram som årligen inges till Kungl. Maj:t. Överbefälhavaren utgår vidare
från att man med hänsyn till de växande möjligheterna till hemortsbckämpning
bör räkna med en successiv förstärkning av organisationen för byggnads- och
reparationsberedskap, vid vilken redan nu ett stort antal värnpliktiga krigsplaceras.
Utredningen finner också sannolikt, att civilförsvarets personalresurser
efter hand behöver förstärkas, bland annat med specialutbildade enheter. Vidare
räknas med en förstärkning av polisväsendet vid krig, vilken endast synes kunna
komma till stånd genom att antalet uppskov för polismän ökas och genom att
särskild reservpolisutbildning anordnas. Slutligen kan även för de krigsviktiga
industrierna brist på arbetskraft beräknas komma att uppstå under krig, främst
i fråga om arbetsledare och specialister. Täckandet av dessa brister måste redan
i fred förberedas. Redan nu beviljas uppskov i viss utsträckning för arbetsledare
och särskilt yrkeskunniga arbetare vid krigsviktiga företag.
Överbefälhavaren har i sin utredning föreslagit, att värnpliktiga med krigstjänstgöringsfrihet,
uppskov, civilplacering och krigsplacering vid enheter utanför
krigsmakten befrias från repetitionsövningar enligt nuvarande grunder under
den tid uppskovet m. m. gäller. På motsvarande sätt bör värnpliktiga, som till
följd av civilanställning vid försvaret står till militär myndighets förfogande för
krigsplacering, i viss utsträckning befrias från repetitionsövningar. Dessa anordningar
har förutsatts vid de i samband med utredningen verkställda organisationsundersökningarna.
Genom sådan befrielse för vissa värnpliktiga från skyldigheten
att fullgöra repetitionsövningar ernås ekonomiska besparingar samt skapas
möjligheter att ge ifrågavarande personalkategorier utbildning inom andra
delar av det totala försvaret. Sådana värnpliktiga bör i stället i största möjliga
utsträckning bibringas driftvärnsutbildning eller motsvarande utbildning. Mot
bakgrunden av de krav som måste ställas på det totala försvaret vid krig finner
jag förslaget välbetänkt. Överbefälhavaren har räknat med att målet och omfatt
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 73
ningen av den kompletterande utbildningen skall utredas i särskild ordning. T I FÖ
skrivelse den 4 november 1954 till Kungl. Maj:t har överbefälhavaren föreslagit,
att en dylik utredning kommer till stånd för att närmare klarlägga de möjligheter
som föreligger för att åstadkomma en sådan utbildning och sättet för dess
Genomförande. I skrivelsen understrykes vikten ur totalförsvarets synpunkt av
att verkskydd och driftvärn fungerar väl. Härför erfordras en lämplig organisation
och lämplig utbildning, överbefälhavaren finner den nuvarande organisationen
av verkskydd och driftvärn i princip lämplig. Vissa förenklingar torde dock
kunna ernås bland annat genom ett närmare samgående mellan verkskydd och
driftvärnsorganisationerna sinsemellan samt mellan dessa organisationer å ena
sidan och civilförsvarets bevakningspolis, militära bevakningsförband m. m. å den
andra Överbefälhavaren förklarar sig avse att i samverkan med berörda myndigheter
närmare utreda de möjligheter till en förenklad organisation som kan föreligga.
Jag anser det angeläget att den föreslagna utredningen beträffande utbildningen
av uppskovsberättigade värnpliktiga m. fl. kommer till stånd utan dröjsmål. Visst
underlag för en dylik utredning föreligger i den verkställda utredningen rörande
försvarets framtida utformning. Utredningen bör samråda med representantei
för krigsmakten samt med de inom andra delar av det totala försvaret verksamma
myndigheterna. Samråd bör även äga rum med 1952 års värnpliktskommitte och
1953 års civilförsvarsutredning.
Det synes mig emellertid påkallat att uppdraget för den nu ifrågasatta utredningen
utvidgas till att omfatta en mera allsidig bedömning av utnyttjandet av de
värnpliktiga i det totala försvaret. Beträffande läget i fråga om personaltillgångarna
vill jag erinra om att årskullarna av män som inträder i värnpliktsåldern
kommer att stiga under den närmaste tioårsperioden. Särskilda anordningar har
som bekant vidtagits för att åstadkomma en utjämning av de växande utbildningskontingenterna.
Å andra sidan förtjänar uppmärksammas, att den totala tillgången
på värnpliktiga likväl kommer att på grund av åldersfördelningen inom
befolkningen minska fram till början av 1960-talet. Efter denna tidpunkt föreligger
åter förutsättningar för en ökning av värnpliktsstyrkan. Den andrade åldersfördelningen
leder till en fortskridande höjning av de värnpliktigas medelålder,
även om alla för utbildning lämpliga värnpliktiga skulle fullgöra forsta tjänstgöring.
Om vissa värnpliktiga skulle undantas från första tjänstgöring, skulle medelåldern
höjas ytterligare. Med bibehållen organisation skulle detta enligt överbefälhavaren
leda till en allvarlig kvalitativ försämring av de militära forbanden.
Denne understryker i sin utredning att —- för att krigsorganisationens personella
kvalitet skall kunna upprätthållas •—■ huvuddelen av de värnpliktiga i krigsmaktens
stridande förband måste fylla höga krav både fysiskt och i fråga om militäi
duglighet. Detta talar enligt överbefälhavaren för att alla unga värnpliktiga som
har erforderliga fysiska och psykiska förutsättningar liksom hittills bör utbildas
för att utnyttjas i de nämnda enheterna.
Redan i det föreliggande förslaget till försvarets framtida utformning liar tor
arméns del en minskning av personalstyrkan vid de lägre förbanden visat sig
möjlig genom tillförande av modern utrustning och ökad motorisering med bibehållen
eller ökad eldkraft och arbetskapacitet. Överbefälhavaren har framhållit,
att vid framtida organisationsändringar ytterligare personalbesparingar möjligen
kan göras i samma mån som moderna vapen och arbetsmaskiner kan tillföras föibanden
Det personalöverskott, som härigenom skulle uppkomma, kan då utnyttjas
antingen för att uppsätta nya förband eller för att tillgodose behov inom någon
annan del av totalförsvaret. Det är givetvis angeläget att, om en begränsning
av krigsmaktens kvantitativa styrka skulle ske, den genomföres i sådana former
att de personella resurserna kan utnyttjas rationellt för det totala försvaret. Det
gäller sålunda att alltefter det totala försvarets behov tilldela de värnpliktiga dif
-
74
Riksdagsberättelsen
I FO. la erentierade och med hansyn till deras kapacitet lämpliga uppgifter inom totalförsvaret
Härvid borde i forsta hand vissa av de äldsta värnpliktiga kunna avstås
av krigsmakten. Om en kvantitetsbegränsning av krigsmakten skulle framtvingas
av kostnadsskäl, kan det emellertid bli nödvändigt att undantaga även
yar,nP1.lktlfa0 frå" utbildning. Enligt överbefälhavarens mening bör dock i
tall befrielse från varnpliktsutbildning ges i form av anstånd tills vidare med
tredstjanstgoring och i första hand avse fysiskt eller psykiskt mindre starka värnp
lktiga. Av det anförda framgår att — beroende på krigsorganisationens frami
a omfattning och växande årsklasser — en maximering av antalet värnpliktiga
som inkallas till första tjänstgöring kan bli aktuell. Härigenom skulle under tioårsperiodens
senare del, då åldersklassernas numerär stiger och den totala tillgängen
på värnpliktiga ökar, icke oväsentliga besparingar kunna göras.
11 • jllgt meninS bör vid det nu förestående utredningsarbetet verkställas en
allsidig undersökning som tager sikte på att närmare klarlägga förutsättningarna
och metoderna för samt konsekvenserna av en maximering av värnpliktskontingenten.
Harmed har jag ingalunda tagit ställning till detta spörsmål i den ena
eller andra riktningen. Jag finner det emellertid angeläget att en utredning sker
om på vad sätt en dylik maximering eller någon form av s. k. kategoriklyvning,
därest en sådan vid en framtida tidpunkt av statsmakterna skulle befinnas böra
komma till stånd, lämpligen borde utformas under olika förutsättningar. Genom
CI! ?lik utredning erhålles det underlag för frågans närmare bedömande som är
nödvändigt för ett framtida ställningstagande.
Det utredningsarbete, för vilket de allmänna riktlinjerna uppdragits i det föregående,
bör anförtros åt särskilda sakkunniga, till antalet högst sex. Experter
torde få ställas till de sakkunnigas förfogande i erforderlig utsträckning. De delar
av utredningen, som avser en mera allsidig bedömning av de personella resurserna
i det totala försvaret, bör upptagas successivt, efter hand som de grundläggande
undersökningar och överväganden rörande dessa frågor genomföres
som för närvarande pågår i samråd mellan överbefälhavaren och vederbörande
centrala myndigheter.
16. Utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., t.f. expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Sundelin G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 3 december 1954):
I kungörelsen om värnpliktsavlöning den 21 december 1945 (nr 881) meddelas
bestämmelser om personliga förmåner vilka skall tillkomma värnpliktiga m. fl.
Bland sådana förmåner må här nämnas kontant penningbidrag, förplägnad, inkvartering,
sjukvård, fria resor eller resekostnadsersättning samt premier.
Vld flera tillfallen under de senare åren har ändringar vidtagits i författningen,
iramst beträffande storleken av de kontanta förmånerna och de kategorier av
värnpliktiga vilka förmånerna skall tillkomma.
75
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
Emellertid har de gjorda erfarenheterna aktualiserat överväganden om ytter- J 1 Öl 16
ligare ändringar i de hithörande bestämmelserna.
Sålunda har riksdagen i skrivelse 1954:253 (statsutskottets utlåtande nr 104:7)
upptagit fråga om upphävande av nu gällande rätt för viss militär personal att
i stället för fri resa med reguljärt trafikmedel åtnjuta resekostnadsersättning, därvid
riksdagen anhållit att Kungl. Maj:t ville föranstalta om en översyn av spörs
Vidare
har från såväl myndigheter inom försvaret som ock enskilda värnpliktiga
gjorts framställningar i syfte att i skilda hänseenden komplettera de gällande
bestämmelserna. Härvid har bl. a. upptagits frågor om premier till värnpliktiga
med specialistutbildning, om utvidgad rätt till premier för värnpliktiga
med befälsutbildning, om s. k. utryckningspremier, om antalet fria resor samt
om dessa resors inplacering under tjänstgöringen..
Frågan om samordningen av de värnpliktigas sjukvårdsförmåner med den allmänna
sjukförsäkringen kräver även uppmärksamhet.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag en allmän översyn av varnpliktsavlöningskungörelsens
bestämmelser vara påkallad. För detta syfte bor en
utredning genom särskilda sakkunniga komma till stånd.
I nära samband med frågan om särskilda förmåner åt de värnpliktiga vid deras
utryckning står spörsmålet om det meritvärde som i det civila livet bör tillmatas
den militära utbildning de värnpliktiga genomgått. Sistnämnda fråga har upptagits
av riksdagen i dess skrivelse 1952:162, vari riksdagen hemställt om utredning
angående nämnda meritvärde. Åt nyssnämnda särskilda sakkunniga bör uppdragas
att verkställa denna utredning. De sakkunniga bör härvid samtidigt taga
under omprövning gällande bestämmelser om förutsättningarna för erhållande av
lån ur värnpliktslånefonden ävensom sättet för utgivande av sådana lån. Det bor
undersökas om det kan vara ändamålsenligt att samordna dessa lån med andra
statliga lån, exempelvis lån för studieändamål.
Riksdagen har i skrivelse 1953:227 (statsutskottets utlåtande nr 102:8) ifrågasatt
viss ändring av värnpliktslånens förvaltning m. m. Sedan Kungl. Maj .t uppdragit
åt försvarets civilförvaltning att närmare utreda de av riksdagen ifrågasatta
åtgärderna, har civilförvaltningen med skrivelse den 24 september 1954
redovisat den utredning i ärendet som ämbetsverket företagit. Jag finner det
lämpligt att de sakkunniga jämväl upptager detta spörsmål till provning.
Till de värnpliktigas förmåner i mera vidsträckt bemärkelse hör även de bidrag
om vilka bestämmelser är meddelade i familjebidragsförordningen den 29 mars
1946 (nr 99). Sambandet mellan dessa bidrag och de tidigare berörda förmånerna
till de värnpliktiga är uppenbart.
Enligt familjebidragsförordningen gäller i princip samma system under fred
och krig. Emellertid torde det kunna ifrågasättas om de gällande familjebidragsbestämmelserna
är så utformade att de kan tillämpas under ett tillstånd varunder
riket är utsatt för direkta krigshandlingar. Frågan härom upptogs i propositionen
1951:17 med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen, i
vilken proposition min företrädare anmälde sin avsikt att föranstalta om utredning
beträffande de åtgärder av social och ekonomisk natur för de inkallade och
deras anhöriga som kunde bli erforderliga i ett krigsläge; i detta sammanhang,
anförde dåvarande departementschefen vidare, syntes även frågan om familjebidragssystemet
under krig böra tagas under närmare övervägande. Den i propositionen
sålunda föreslagna utredningen torde, av skäl som nyss nämnts, böra
äga rum i nu förevarande sammanhang. Härvid är det angeläget att de sakkunniga
jämväl undersöker möjligheterna att samordna nu ifrågavarande bidragsformer
med de hjälpåtgärder som må komma att vidtagas genom civilförsvarets
och den allmänna socialtjänstens försorg.
76
Riksdagsberättelsen
I Fo: 16 . Vid sin utredning rörande hjälpåtgärder under krig bör de sakkunniga söka
inhamta erfarenheter från länder som deltagit i det andra världskriget.
I anslutning härtill torde även en allmän översyn av de nuvarande familjebi
ragsbestammelserna
med hänsyn till deras ändamålsenlighet under fred och beredskapstillstånd
böra verkställas. Härvid bör erfarenheterna från de senare årens
repetitionsövningar beaktas. Bland frågor som utredningen i ifrågavarande avseende
bor uppmarksamma må nämnas lämpligheten av den nuvarande s. k. normerade
behovsprövningen av familjepenningen och frågan om familjebidrag åt
de värnpliktiga aven under viss tid efter utryckning från tjänstgöring (förlängt
familjebidrag). Dessa spörsmål har aktualiserats i motioner vid innevarande års
riksdag. Bl. a. har i tvenne likalydande motioner yrkats, att den s. k. normerade
behovsprövningen skulle slopas enär den enligt motionärernas mening missgvnnar
vissa grupper av värnpliktiga.
Vid översynen av familjebidragssystemet bör de sakkunniga — under hänsynsagande
till kostnaderna för det allmänna — eftersträva största möjliga förenkling
av bestämmelserna.
De sakkunniga har tillika att undersöka huruvida och i vilken omfattnin" även
annan vid krigsmakten tjänstgörande personal än värnpliktiga bör komma i åtoch
krig ^ f°rmåner enliSt familjebidragsförordningen under beredskapstillstånd
Vid utredningsarbetet skall de sakkunniga taga under övervägande de framställningar
och inlagor som ingivits till Kungl. Maj:t eller chefen för försvarsdepartementet
i de förut berörda spörsmålen. Samråd bör äga rum med försvarets
vederbörliga myndigheter, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, vederböriga
myndigheter under ecklesiastikdepartementet ävensom andra myndigheter
vilkas verksamhetsområden beröres av utredningen.
De sakkunniga bör i den må så befinnes lämpligt successivt framlägga de förslag
till vilka utredningen föranleder.
17. Utredning beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1954 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning beträffande vissa personalkårer
m. m. inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1954):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån;
Hesselbom, K. E., driftingenjör, led. av I kamm.;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Paulsson, Å. B., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 5 november 1954):
Vid anmälan den 5 mars 1954 av proposition nr 109 angående organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. (i det följande
benämnd förvaltningspropositionen) underströk jag i flera sammanhang
behovet av en översyn beträffande vissa inom tyg- och intendenturförvaltningstjansten
verksamma personalkårers uppgifter och ställning i försvarsorganisationen.
Jag förklarade mig ha för avsikt att sedermera föranstalta om en särskild
utredning i amnet. Jag anhåller nu att få upptaga detta spörsmål till behandling.
... början torde jag få beröra de personalkårfrågor, som har avseende på tvgförvaltningstjänsten
inom de tre försvarsgrenarna.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 77
Vad armén beträffar anslöt jag mig vid anmälan av förvaltningspropositionen \ FÖ: 1
till 1946 års militära förvaltningsutrednings (i det följande benämnd förvaltningsutredningen)
omdöme att den ordning, enligt vilken personal i tygförvaltningstjänst
vid armén för närvarande hänföres till olika personalkårer, framstår
som föga rationell. Förvaltningsutredningen föreslog för sin del, att truppförbandens
tygofficerare skulle inordnas i fälttygkåren, under det att de tekniskt högkvalificerade
officerare, vilka måste anses erforderliga för central tygförvaltningstjänst
borde bilda en med generalstabskåren likställd elitkår, förslagsvis benämnd
tygstabskåren. Vidare förordade utredningen, att gränsdragningen mellan
fälttygkåren och tygstaten skulle ändras därhän att tygförvaltare och tygskrivare
överfördes från tygstaten till fälttygkåren. Genom de föreslagna åtgärderna skulle
enligt utredningen fälttygkåren inom tygtjänstens område bli en motsvarighet till
vad intendenturkåren är inom intendenturtjänsten. Dessutom skulle en enhetlig
ledning och utövning av den lokala tygförvaltningstjänsten ernås.
Sedermera har chefen för armén framlagt förslag om överförande av tygofficerarna
vid truppförbanden till fälttygkåren. Beträffande de tekniskt högkvalificerade
officerare, vilka berördes i förvaltningsutredningens förslag, har dåvarande
arméförvaltningen för sin del föreslagit, att de allt fortfarande skulle tillhöra
fälttygkåren men förordnas såsom tekniska stabsofficerare och redovisas särskilt
under denna rubrik. Detta förslag har biträtts av chefen för armén.
Beträffande arméingenjörkåren inskränkte sig förvaltningsutredningen till vissa
uttalanden av mera principiell innebörd. Bland annat förordade utredningen, att
verkstadschefer och verkstadsingenjörer vid tygverkstäderna skulle tillhöra kåren.
Enligt utredningens mening borde en begränsning av personalen inom kåren
kunna åstadkommas genom att vissa arbetsuppgifter vid truppförbanden fördes
över från arméingenjörer till tygstatspersonal.
Vid anmälan av förvaltningspropositionen förklarade jag mig icke beredd att
på grundvalen av föreliggande utredningar taga ställning till nu berörda personalkårfrågor.
Jag framhöll som min mening att en allmän och förutsättningslös översyn
av ifrågavarande personalkårers ställning och uppgifter inom försvaret var
påkallad. Denna översyn bör nu komma till stånd. Därvid bör prövas såväl nyss
omnämnda förslag som andra tänkbara vägar för åstadkommande av en rationell
organisation av de för tygförvaltningstjänsten inom armén avsedda personalkårerna.
Möjligheterna till besparingar i och effektivisering av den nuvarande organisationen
bör noga undersökas. Utformningen av organisationen bör givetvis
ske under beaktande såväl av förefintliga planer för materielanskaffningen inom
armén som av att behovet av militärt och tekniskt dugliga befattningshavare inom
tygförvaltningstjänsten säkerställes —■ ett behov som accentueras genom den
snabbt skeende tekniska utvecklingen inom försvaret. Frågor om utbildning och
om specialisering för olika arbetsområden bör därför ägnas upmärksamhet. Icke
minst ur rekryteringssynpunkt synes det angeläget att ifrågavarande problem snarast
möjligt erhåller en ändamålsenlig lösning. Detta torde främst gälla fälttygkåren,
vars organisation på grund av ända sedan år 1942 mellankommandc utredningar
ännu icke slutligt prövats. Statsutskottet har för sin del understrukit angelägenheten
av att utredningsarbetet bedrives med all skyndsamhet. Därjämte
bär utskottet pekat på att vid utredningen jämväl bör beaktas frågan om chefskapet
för de kårer, som kommer att beröras av det förhållandet att enligt den
nya förvaltningsorganisationen souschefsposterna i armétyg- och arméintendenturförvaltningarna
skall kunna besättas med alternativt militär, civilmilitär eller
civil befattningshavare,
Även beträffande tygförvaltningstjänsten inom marinen och flygvapnet synes
vissa undersökningar böra verkställas vid det nu förestående utredningsarbetet.
Sålunda bör mariningenjörkåren — ehuru detta spörsmål ej särskilt berörts i propositionen
■— göras till föremål för viss översyn med beaktande av de i del före
-
78
Riksdag sberättelsen
I Fö: 17 gående berörda allmänna synpunkterna. Hänsyn måste härvidlag tagas till den
vidare behandlingen av föreliggande förslag till effektivisering av den tekniska
tjänsten vid marinen.
Vad beträffar flygvapnet bildar den civilmilitära ingenjörpersonalen vid denna
försvarsgren — i motsats till motsvarande personal vid de två andra försvarsgrenarna
— icke någon personalkår. Den främste företrädaren för denna personalkategori
är flygöverdirektören. Denna befattning är enligt beslut av 1950 års riksdag
vakantsatt. Förvaltningsutredningen föreslog, att flygöverdirektören skulle
ställas till souschefens i flygförvaltningen direkta förfogande för att sammanhålla
forskningsverksamheten. Flygförvaltningen har för sin del starkt understrukit behovet
av en befattningshavare med den angivna arbetsuppgiften. Ämbetsverket har
vidare uttalat den meningen att befattningen är erforderlig även av det skälet att
flygöverdirektören, oaktat flygingenjörpersonalen icke bildar en kår, i väsentliga
hänseenden bör fullgöra uppgifter som inom en kårorganisation faller på kårchefen.
Vid anmälan av förvaltningspropositionen anförde jag, att jag icke var beredd
att taga slutlig ställning till frågan om behovet av befattningen som flygöverdirektör
utan ansåg att denna även i fortsättningen borde hållas vakant. Samtidigt
gav jag uttryck åt den meningen att vissa spörsmål beträffande flygingenjörpersonalens
ställning syntes böra övervägas i anslutning till den förutsatta utredningen
av vissa personalkårfrågor inom försvaret. Statsutskottet har för sin del
uttalat, att frågan om flygöverdirektörens ställning icke bör hållas öppen längre
än vad som är ofrånkomligt, utan att ställning bör tas till detta spörsmål senast
i samband med översynen av vissa personalkårer. Enligt utskottets mening bör
därvid utredas huruvida icke flygvapnets civilmilitära ingenjörpersonal bör bilda
en kår liksom motsvarande personalkategorier vid armén och marinen. Med beaktande
av vad sålunda förekommit bör utredningsarbetet omfatta jämväl en översyn
av den civilmilitära ingenjörpersonalens vid flygvapnet ställning och uppgifter
ur de synpunkter som i det föregående berörts.
På utredningen bör vidare ankomma att utarbeta förslag till nya instruktioner
för ifrågavarande personalkårer m m.
Ett särskilt skäl för att det nu förestående utredningsarbetet bedrives utan tidsutdräkt
är att utredningen delvis berör spörsmål, som nära sammanhänger med
den pågående omorganisationen av den centrala försvarsförvaltningen. I detta
hänseende får jag framhålla följande.
Vid anmälan av förvaltningspropositionen framhöll jag — i samband med behandlingen
av personalberäkningarna för den nya organisationen — att jag delade
den av förvaltningsutredningen uttalade uppfattningen att det för den tekniska
tjänsten inom militärförvaltningen fordrades tekniskt välutbildad personal
och att på en stor del av denna personal måste ställas krav på erfarenhet av materielens
militära användning. Jag förklarade mig vidare utgå från att såväl tekniskt
utbildade militärer som militärt utbildade ingenjörer under överskådlig tid
skulle komma att finnas på krigsmaterielförvaltningens område. Huruvida den
nuvarande avvägningen mellan dessa två personalkategorier inbördes samt mellan
dem och den civila ingenjörpersonalen var den lämpligaste ansåg jag emellertid
väl förtjäna att övervägas. Jag var dock icke då beredd att ingå på en
närmare granskning av detta spörsmål utan förklarade mig tills vidare räkna
med användning av teknisk personal av olika typer i relationer som icke mer väsentligt
skilde sig från de nuvarande. Jag avsåg emellertid att återkomma till
frågan i samband med den förutsatta översynen av personalkårerna m. m. inom
försvaret. I syfte att skapa större valfrihet vid tjänsternas besättande har dock
ett antal alternativt militära/civilmilitära och civilmilitära/civila tjänster inrättats
inom den nya tygförvaltningsorganisationen. Statsutskottet har uttalat, att
utskottet finner denna anordning vara ett steg i rätt riktning. Enligt utskottets
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 79
mening bör största uppmärksamhet ägnas åt förutsättningarna att framdeles fort- J 17
sätta på den inslagna vägen och utsträcka systemet med alternativa personalkategorier
till exempelvis intendenturförvaltningens område.
Vid utredningsarbetet bör -— i enlighet med vad nyss anförts •— frågan om
den lämpliga avvägningen mellan olika personalkategorier ingående övervägas. I
avvaktan på resultatet av här ifrågavarande utredning är de alternativt civilmilitära/civila
tjänsterna icke uppförda såsom sådana på vederbörande verks personalförteckningar
utan med lika antal fördelade mellan civila tjänster å nämnda
personalförteckningar och civilmilitära beställningar på staten för vederbörande
kår m. m.
Vidare vill jag erinra om att ett icke ringa antal byråchefsbefattningar, avsedda
för såväl militärer och civilmilitärer som civila eller alternativt två av dessa
kategorier, är inplacerade i lönegraden Cp 10 eller Cs 10 på löneplan 2. Kungl. Maj:t
har uppdragit åt utredningen om löneställningen för vissa tjänstemän i ledande
ställning vid de affärsdrivande kommunikationsverken att verkställa översyn av
jämväl löneställningen för här ifrågavarande tjänster. Såväl den då rådande osäkerheten
beträffande lönesättningen för vissa chefsbefattningar vid de centrala
förvaltningarna som det förhållandet att samtliga för förvaltningarna avsedda
chefsbefattningar oberoende av personalkategori i samband med förvaltningsreformen
uppfördes på vederbörande verks personalförteckning medförde, att det
under den korta tid som stod till buds icke vid anmälan av förvaltningspropositionen
var möjligt att i detalj utreda frågorna om den nya centrala förvaltningsorganisationens
återverkan på militära och civilmilitära kårernas respektive den
ordinarie personalens vid flygvapnet sammansättning. Med hänsyn härtill har
Kungl. Maj:t erhållit riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1954/55 i
avseende å de av omorganisationen berörda militära och civilmilitära kårerna
vidtaga de provisoriska åtgärder, exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnande,
vakantsättningar m. m., som betingas av omorganisationen. Dylika beslut
har med stöd av nämnda bemyndigande meddelats från fall till fall i samband
med att å förvaltningarnas personalförteckningar uppförda eller eljest för
förvaltningarna avsedda befattningar tillsatts. Jag räknar med att bemyndigande
för Kungl. Maj:t av nu nämnd innebörd är erforderligt jämväl under budgetåret
1955/56 och jag avser att hemställa om utverkande härav i annat sammanhang.
Det bör ankomma på utredningen att klarlägga återverkan av förvaltningsorganisationen
på staterna för de olika kårerna m. m. samt att utarbeta förslag till en
definitiv reglering av ifrågavarande spörsmål i anslutning till framläggandet av
de övriga förslag beträffande personalkårerna m. m,, vartill utredningen finner
anledning.
Jag övergår härefter till att behandla de personalkårfrågor inom intendenturförvaltningstjänsten
som bör utredas i förevarande sammanhang. Härutinnan vill
jag till en början erinra om att förvaltningsutredningen ansåg sig —- i anslutning
till sitt förslag om inrättande av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
—- böra i princip förorda att jämväl en för de tre försvarsgrenarna gemensam
intendenturkår skulle bildas. Utredningen föreslog dock, att frågan härom
och de därmed sammanhängande rekryterings- och utbildningsfrågorna skulle
utredas i särskild ordning.
I den nya förvaltningsorganisationen har av olika skäl tanken på ett gemensamt
intendenturförvaltningsverk icke förverkligats. Jag uttalade vid anmälan av förvaltningspropositionen
att jag -—• utan att underskatta de fördelar som förvaltningsutredningen
ansett böra följa med ett gemensamt intendenturförvaltningsverk
— likväl fann övervägande skäl tala för att i nuvarande läge ställa ett genomförande
av detta alternativ på framtiden. Som ytterligare stöd för denna
ståndpunkt framhöll jag, att jag ansåg en för försvaret gemensam intendenturkår
utgöra eu — visserligen icke oeftergivlig — men dock i hög grad önskvärd för
-
80
Riksdagsberättelsen
I Fö: 17 utsättning för tillkomsten av det gemensamma verket. Jag underströk, att en utveckling
av systemet med gemensam försvarsförvaltning att omfatta även intendenturområdet
uppenbarligen skulle främjas, därest en gemensam kår av officerare
i förvaltningstjänst skapades i enlighet med vad förvaltningsutredningen förordat.
Enligt min mening borde därför förutsättningarna för inrättande av en
gemensam intendenturkår sedermera allsidigt övervägas.
Det synes mig lämpligt att åt den nu ifrågasatta utredningen uppdrages att behandla
jämväl det nämnda frågekomplexet. På utredningen bör alltså ankomma
att klarlägga förutsättningarna för bildandet av en för försvaret gemensam kår
av officerare i intendenturtjänst och att framlägga härav betingade förslag. Enligt
min mening synes det antagligt att bildandet av en gemensam intendenturkår
bör kunna leda till en effektivare, mera enhetligt bedriven och mindre kostnadskrävande
organisation på intendenturförvaltningstjänstens område. Särskild uppmärksamhet
förtjänar givetvis frågan om rekryteringen av en gemensam intendenturkår.
Som bekant tillämpar marinen i detta hänseende ett från övriga försvarsgrenar
avvikande förfaringssätt, i det att marinintendenturkårens officerare
redan från början tillhör kåren och erhåller en på intendenturtjänsten inriktad
officersutbildning, under det att vid armén och flygvapnet officerare efter särskild
utbildning erhåller transport till arméns intendenturkår respektive antages
som officerare i intendenturbefattning vid flygvapnet. I och för sig synes det
rimligt att en gemensam intendenturkår rekryteras efter enhetliga grunder och
det bör därför ankomma på utredningen att noga väga fördelar och olägenheter
— icke minst ur ekonomisk synpunkt — av olika rekryteringsvägar. Utredningen
bör leda till ett närmare klarläggande av hur en gemensam intendenturkår
påverkar förutsättningarna för organiseringen av ett gemensamt centralt intendenturförvaltningsverk.
Slutligen vill jag framhålla, att vid utredningsarbetet bör —- i analogi med vad
som i det föregående förutsatts skola ske vid översynen av personalkårer m. m.
inom tygförvaltningstjänsten — uppmärksamhet ägnas åt frågorna om hur intendenturofficerare
på mest rationella sätt skall utnyttjas i förvaltningsorganisationen
och huruvida alternativa militära/civila befattningar bör inrättas för den
centrala intendenturförvaltningstjänsten.
Utredningsarbetet bör uppdragas åt särskilda utredningsmän, till antalet högst
fem. Dessa synes böra intaga en i förhållande till kår- och andra liknande intressen
inom försvaret fristående ställning. Av olika skäl, särskilt utredningsuppdragets
delvis heterogena karaktär, torde det vara erforderligt att till utredningsmännens
förfogande ställa ett relativt stort antal experter, representerande bl. a.
av utredningsarbetet berörda kårer samt överbefälhavaren och de olika försvarsgrenarna.
Ifrågavarande experter bör bl. a. kunna på utredningens uppdrag verkställa
erforderliga undesökningar på olika delområden, till vilka undersökningar
det sedan får ankomma på utredningsmännen att taga ställning. Härigenom torde
garantier erhållas för önskvärd enhetlighet och erforderligt samband mellan utredningsarbetets
olika grenar. Det bör ankomma på utredningsmännen att föreslå
tillkallande av lämpliga experter. Inom utredningen bör särskilda delegationer
kunna bildas för olika delar av arbetet. Hinder bör icke möta för utredningen
att successivt redovisa sina arbetsresultat i form av delförslag. Då det synes mest
angeläget att spörsmålen beträffande tygförvaltningstjänsten vid armén snarast
bringas till en lösning, bör utredningsarbetet i första hand inriktas härpå och
bedrivas med all skyndsamhet.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
81
I Ss 1
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. Ungdomsvårdsskoleutredningen (1952:1 18; 1953:1 11; 1954:1 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1950):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Boalt, H. G. R., professor;
Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Lindegren, K., fil. lic.
Experter:
Blomberg, R. A., t. f. rektor;
Bolin, L. A., t. f. byråchef;
Lindblom, P., rektor;
Wickberg, J. A., rektor.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1951: I S 29.
Utredningen har under år 1954 låtit utgiva en upplysningsskrift om ungdomsvårdsskolorna.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Töreutredningen (1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1953 för att
verkställa utredning rörande erforderliga åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,
som väntas uppstå i Tore kommun, Norrbottens län
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1953):
Thunborg, F., landshövding, ordförande;
Arosenius, Th. O., försäljningschef;
Boström, L., kommunalfullmäktigeordförande;
de Geer, G., bruksdisponent, led. av I kamm.;
Johansson, Bertil, byråchef;
Martin-Löf, R„ disponent.
Expert:
Bergström, E. J., direktör.
Sekreterare:
Wester, H., inspektör.
Direktiven för utredningen, se 1954: I S 17.
Utredningen i sin helhet har hållit fem sammanträden om sammanlagt
åtta sammanträdesdagar. Dessutom har delegationer av utredningen sam
0
llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
82 Riksdagsberättelsen
I Sl2 manträtt vid ett flertal tillfällen för förhandlingar med företagare som
kunnat tänkas ha intresse av att förlägga någon industriell tillverkning
till Tore kommun.
Den 22 januari 1954 överlämnade utredningen sitt betänkande nr II
(stencilerat) med redovisning av utredning rörande en elementhusfabrik
och förslag om statligt stöd för utvidgning av firma Hjalmar Nilssons Träförädling
i Morjärv.
Den 9 oktober 1954 överlämnade utredningen betänkande nr III (stencilerat)
med utredning rörande skogsindustriella företag och förslag om AB
Statens Skogsindustriers förvärv av Törefors AB.
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
3. Bergshamrautredningen (1954: I 18)
Förordnad av Kungl. Maj :t den 29 maj 1953:
Wejke, G. W., generaldirektör.
Expert:
Sundell, K. E. Y., ingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1954: I S 18.
Utredningsmannen har den 22 januari 1954 avgivit utredning rörande
omfattningen av och kostnaderna för exploatering av ett från kronoegendomen
Bergshamra 15 i Solna stad avstyckat område (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört. 4
4. Utredning i fråga om ersättning för sjukvård utom riket
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning i fråga om ersättning för sjukvård utom riket (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1954):
Natt och Dag, Å., generaldirektör.
Experter:
Bååw, Hj., redaktör;
Carlson, G., verkst. tjänsteman i Göteborgs stads allmänna centralsjukkassa;
Forssblad,
D., sjökapten;
Joge, S., direktör;
Leijon, C., byråchef;
Linderstam, B., ombudsman;
Svensson, J., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Utbult, B., led. av II kamm.
Sekreterare:
Söderberg, Å., förste byråsekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
februari 1954):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
83
Enligt beslut av statsmakterna vid 1953 års riksdag skall lagen den 3 januari 1947 X Si 4
om allmän sjukförsäkring träda i kraft den 1 januari 1955. Beträffande den i försäkringen
ingående sjukvårdsförsäkringen innehåller lagen detaljerade regler om
ersättning för utgifter för sjukvård, som meddelas i Sverige. Frågan om ersättning
för sjukvård utom riket är emellertid inte närmare reglerad i lagen. Härom skall
enligt 20 § i lagen gälla de föreskrifter Konungen meddelar. Sådana föreskrifter har
ännu icke utfärdats.
Socialvårdskommittén, som i sitt sjukförsäkringsbetänkande (SOU 1944: 15) förordat
nyssnämnda lagbestämmelse, anförde i fråga om ersättningen för läkarvård
utom riket:
»Kommittén har utgått ifrån, att hänsyn härvid skall tagas till dem, som på grund
av sitt yrke äro hänvisade att besöka läkare utomlands, i första hand sjömän och
vissa fiskare. I dylika fall bör ersättningen kunna anpassas efter förhållandena å
den främmande orten, även om den därigenom skulle något överstiga vad som utgives
till i Sverige verksam läkare. Det väsentliga bör nämligen vara, att dessa
försäkrade även under sin utomlandsvistelse åtnjuta det skydd, som försäkringen
avser att giva. Dessutom synes viss hänsyn böra tagas till gränsbefolkningens behov
av att vid brådskande fall kunna vända sig till närmaste läkare, antingen denne är
bosatt inom eller utom landet. I den mån utomlands meddelad läkarvård finnes böra
ersättas i andra fall än de nyssnämnda, bör ersättningen däremot ej utgivas med
högre belopp än vad som varit fallet om vården meddelats i Sverige. Läkarvård,
som meddelas av å svenskt fartyg anställd svensk läkare, synes böra kunna jämställas
med i Sverige meddelad läkarvård. Föreskrifterna torde även böra innehålla
regler angående vilka utländska läkare, som skola anses innehava den kompetens,
att av dem meddelad vård bör ersättas, samt angående de handlingar, som böra påfordras
för ersättningens utbekommande.»
Socialvårdskommittén ansåg att för ersättning för vård å sjukvårdsanstalt utom
riket i stort sett motsvarande principer borde komma till användning, som förordats
i fråga om läkarvård, som meddelas utom riket. Någon anledning syntes
dock icke föreligga att i förevarande avseende beakta gränsbefolkningens behov.
I fråga om vissa grupper av personer och för vissa slags sjukdomar föreligger
förslag, som avser även sjukvård utom riket. Sålunda må nämnas att 1946 års sjömanskommitté
i betänkanden av den 14 december 1951 (SOU 1952: 10) och den
14 januari 1954 (stencil) behandlat frågan om sjömännens sjukförsäkring och därvid
framlagt detaljerade förslag rörande bland annat ersättning för sjömännens
utgifter för sjukvård utom riket. Båda dessa betänkanden har remitterats för yttrande
till ett antal myndigheter och organisationer. Något förslag till 1954 års riksdag
kan emellertid icke medhinnas. Vidare vill jag erinra om att den i propositionen
nr 60 till innevarande års riksdag föreslagna lagen om yrkesskadeförsäkring
innehåller bestämmelser om sjukvård utom riket. Även under samordningstiden
— d. v. s. den tid då ersättningen vid yrkesskada skall utgå från sjukförsäkringen
•— skall enligt förslaget yrkesskadeförsäkringen ersätta erforderliga kostnader för
sjukvård utom riket, häri inräknat utgifterna för nödiga resor. Detta skall dock
gälla endast i den mån ersättning inte utgår enligt sjukförsäkringslagen.
Lösningen av frågan om ersättning genom socialförsäkringen för de försäkrades
utgifter för sjukvård utom riket är uppenbarligen av största betydelse för dem som
i sitt yrke nödgas mera regelmässigt vistas utomlands. Främst gäller detta sjömännen,
vilkas förhållande till sjukförsäkringen dock har förutsatts löst genom särskild
lagstiftning. Problemet aktualiseras emellertid även på andra områden t. ex.
transportföretagens personal och vissa kategorier fiskare. Jag vill vidare peka på
att det blivit allt vanligare att stat och kommun sänder representanter för förhandlingar
eller studier utomlands. Detsamma gäller även om affärsresor för enskilda
företagare. De alltmer stegrade förbindelserna länderna emellan medför dessutom
att även vissa andra än de nu nämnda i betydande omfattning kan nödgas söka
84
Riksdagsberättelsen
1 Sl 4 sjukvård utom landet. Turisttrafikens utveckling är sålunda också av betydelse vid
bedömandet av förevarande spörsmål. Befolkningsgrupper, som tidigare endast
undantagsvis hade möjlighet att göra utländska turistresor, har numera kommit i
den ställningen att sådana möjligheter föreligger. Särskilt har förbindelserna å
reselivets område med våra grannländer i hög grad intensifierats. Beträffande
gränsbefolkningen föreligger nu som tidigare vissa speciella problem i fråga om
rätten till ersättning för sjukvård.
Av vad nu anförts torde framgå att en lösning av förevarande problem om möjligt
bör komma till stånd utan dröjsmål. Eftersom en sådan lösning kommer att bli
av betydelse för arbetsuppgifter och avgiftsberäkning inom både sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna,
är det angeläget att de erforderliga bestämmelserna i form av
kungörelse kan träda i kraft samtidigt med dessa försäkringar eller sålunda den
1 januari 1955. Uppenbarligen blir den lösning, som kan erhållas, av största betydelse
för bedömandet av huru sjömännens sjukförsäkring lämpligen bör utformas.
Här aktualiserade frågor är av ganska invecklad natur och i behov av att belysas
ur olika synpunkter. Jag anser det därför erforderligt att de göras till föremål för
utredning genom särskild sakkunnig.
Vid utredningsarbetet bör övervägas frågan om de kategorier, som skall omfattas
av ersättningsbestämmelserna, och huruvida olika sådana bestämmelser kan
bli erforderliga för skilda grupper av försäkrade.
Utredningsarbetet bör vidare avse att fastslå vilka förmåner, som bör ersättas,
och vilka närmare förutsättningar som skall gälla för utfående av ersättning. Givetvis
bör också förslag lämnas rörande storleken av de ersättningar som skall utgivas
i olika fall.
Dessutom bör utredas frågan huru de särskilda administrativa och finansiella
problem, som uppkommer vid ersättning för utom landet lämnad sjukvård, lämpligast
kan lösas.
Jag vill slutligen endast framhålla att vid utredningen bör beaktas i vad mån
möjligheter kan föreligga att — såsom i viss utsträckning redan skett — konventionsvägen
lösa problemet om bekostande av sjukvård utom riket.
Utredningsarbetet bör av skäl som förut angivits bedrivas med största skyndsamhet.
— — —
Sammanträden med experterna har hållits den 16 augusti och den 25
november 1954.
Utredningsmannen har den 29 november 1954 avgivit betänkande om
ersättning för sjukvård utom riket (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning om översyn av föreliggande förslag rörande sjömännens
s jukförsäkring
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
utredning om översyn av föreliggande förslag rörande sjömännens
sjukförsäkring (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1954):
Lindstedt, A., t. f. kommerseråd.
Experter:
Bååw, Hj., redaktör;
Carlson, G., verkställande tjänsteman i Göteborgs stads allmänna centralsjukkassa; -
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
85
Forssblad, D., sjökapten; I St 5
Joge, S., direktör;
Leijon, C., byråchef;
Linderstam, B., ombudsman;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.
Sekreterare:
Moore, G., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 4
juni 1954):
I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 har chefen för
handelsdepartementet tillkallat utredningsmän för att inom nämnda departement
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och
arbetsförhållanden. Utredningsmännen, som antagit benämningen 1946 års sjömanskommitté,
har avgivit bland annat ett den 14 december 1951 dagtecknat betänkande
angående sjukförsäkring för sjömän (SOU 1952:10).
Nämnda betänkande utmynnade i förslag om obligatorisk sjukförsäkring för sjömän,
anställda å fartyg i utrikes fart. Försäkringen skulle ske i handelsflottans
pensionsanstalt, som i anledning härav skulle ombildas till handelsflottans pensions-
och sjukförsäkringsanstalt. EU av kommittén uppgjort lagförslag i frågan avsågs
att gälla för tid innan lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring
(sjukförsäkringslagen) kunde komma att träda i kraft. Emellertid innehöll
betänkandet även förslag för det fall att nämnda lag i dess dåvarande utformning
skulle träda i kraft.
Sedan statsmakterna år 1953 beslutat att betydelsefulla ändringar skulle vidtagas
i sjukförsäkringslagen samt att lagen skulle träda i kraft den 1 januari 1955, uppdrog
Kungl. Maj :t den 5 juni 1953 åt sjömanskommittén att verkställa den överarbefning
av det den 14 december 1951 avgivna betänkandet, som kunde erfordras
i anledning av det av riksdagen antagna förslaget till lag angående ändring i sjukförsäkringslagen.
Kommittén har därefter avgivit ett den 14 januari 1954 dagtecknat tilläggsbetänkande.
I detta tilläggsbetänkande har beaktats jämväl de vid 1953 års riksdag fattade
principbesluten om samordning av den allmänna sjukförsäkringen med yrkesskadeförsäkringen
samt om de fria och rabatterade läkemedlens finansiering. Vidare
har hänsyn tagits till det förslag rörande utformningen av läkemedelsreformen,
som den 21 december 1953 avgivits av särskild utredningsman, samt till det
av socialförsäkringsutredningen i november 1953 framlagda betänkandet rörande
moderskapsförsäkring m. m. Tilläggsbetänkandet utmynnar i förslag om en särskild
obligatorisk sjukförsäkring för sjömän i utrikes fart, sidoordnad med den allmänna
sjukförsäkringen. Även den sålunda föreslagna sjukförsäkringen för sjömän skulle
ske i en handelsflottans pensions- och sjukförsäkringsanstalt. De båda betänkandena
har i sedvanlig ordning för yttrande remitterats till vissa myndigheter och
organisationer.
Enligt statsmakternas innevarande år fattade beslut har utfärdats lagen den 14
maj 1954 om yrkesskadeförsäkring, lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp och
förordningen den 4 juni 1954 angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.
I lagen om allmän sjukförsäkring stadgas (20 §) att om ersättning för sjukvård
utom riket skall gälla de föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar. I anledning härav har
jag den 19 februari 1954 tillkallat en särskild utredningsman för att inom socialdepartementet
biträda med utredning i fråga om ersättning för sjukvård utom
riket. I direktiven för nämnda utredningsarbete framliålles såsom angeläget att de
erforderliga bestämmelserna i form av kungörelse kan träda i kraft den 1 januari
1955. Vidare framliålles att den lösning, som kan erhållas, uppenbarligen är av
86 Riksdagsberättelsen
I Si 5 största betydelse för bedömandet av huru sjömännens sjukförsäkring lämpligen bör
utformas. Det sålunda beslutade utredningsarbetet har ännu icke avslutats.
Det nära samband, som råder mellan frågorna om ersättning från den allmänna
sjukförsäkringen för sjukvård utom riket och om sjömännens sjukförsäkring, gör
det angeläget att, innan ställning tages till dessa frågor, ytterligare utredning sker
huruvida icke behovet av särbestämmelser rörande sjömännens sjukförsäkring kan
tillgodoses inom den allmänna sjukförsäkringens ram. För en sådan lösning torde
även skäl av finansiell och administrativ natur kunna anföras. De av 1946 års sjömanskommitté
i sjukförsäkringsfrågan framlagda förslagen torde även med hänsyn
till de förut nämnda, under innevarande år vidtagna lagstiftningsåtgärderna tarva
viss översyn.
Förevarande spörsmål är av ganska invecklad natur och i behov av att belysas
ur olika synpunkter. Då den utredningsman, som tillsatts för utredning av frågan
om ersättning för sjukvård utom riket, icke torde kunna medhinna att inom erforderlig
tid verkställa den behövliga översynen av föreliggande förslag rörande sjömännens
sjukförsäkring, bör denna översyn verkställas genom särskild utredningsman.
Vid utredningsarbetet bör beaktas att de särskilda bestämmelserna rörande sjömännens
sjukförsäkring icke bör medföra någon mera avsevärd merutgift för statsverket.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i nära anslutning till utredningsarbetet
rörande ersättning för sjukvård utom riket. Hinder bör icke möta att, där
så befinnes lämpligt, resultaten av de båda utredningarna redovisas gemensamt.
Med experterna har under tiden augusti—november 1954 hållits 1 sammanträde.
Utredningsmannen har den 19 november 1954 avgivit betänkande angående
sjöfolket och den allmänna sjukförsäkringen (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
;''j B. Kommittéer som fortsätt» sin verksamhet vid ingången av 1955
6. Arbetstidsutredningen (1952: I 8; 1953: I 5; 1954: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Adamsson, H„ ordförande i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikinspektor, led. av II kamm.;
Rudenstam, G. N„ direktör i Järnbruksförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Landsorganisationen i Sverige.
Experter:
a) för arbetstidsfrågor i allmänhet:
Rune, I. F., byråchef;
b) för frågor rörande sjukvårdsarbete m. m. (t. o. m. 13 september 1954):
Andersson, J. F. O., läsår ettsläkare;
Bunne, E., byråchef i Göteborgs sjukhusdirektion;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 87
Enmark, A. A., ordförande i Statens sjukhuspersonals förbund; I S: 6
Erup, Ellen B., ordförande i Svenska barnmorskeförbundet;
Olvén, B. G. E., landstingsdirektör;
Staaff, Astrid, sekreterare i Svensk sjuksköterskeförening;
Täckholm, Th., ombudsman i Stockholms kommunalarbetares samorganisation;
c)
för frågor rörande den yrkesmässiga trafiken (t. o. in. 13 september
1954):
Albinsson, Hj. N., direktör;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i Biltrafikens arbetsgivareförbund;
Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;
Johansson, E. A., ombudsman i Stockholms spårvägs- och busspersonals samorganisation;
Lilja,
M., stationsförman;
Lindhé, C., direktör;
Lundquist, K. H., f. d. verkst. direktör i Svenska järnvägsföreningen;
Malm, A. J., lokförare;
Påhlsson, A. W., civilingenjör, f. d. överinspektör i järnvägsstyrelsen;
d) för frågor rörande hälsotillståndet bland järnvägspersonalen med särskild
hänsyn till arbetstidens förläggning (t. o. m. 13 september 1954):
Bjerner, B., med. dr;
Swensson, O. Å. I., docent;
e) för frågor rörande arbete, som bedrives av staten (t. o. m. 13 september
1954):
Henriksson, S. H., ombudsman i Statstjänarkartellen, led. av II kamm.;
Samuelsson, K. G., byråchef;
f) för frågor rörande jorbruksarbete (t. o. m. 13 september 1954):
Jansson, N. E., förbundssekreterare;
Saemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
g) för frågor rörande handeln:
Johansson, S. A., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet (t. o. m.
13 september 1954):
Nordenskjöld, O. G., vice verkst. direktör i Handelns arbetsgivareorganisation
(t. o. in. 24 oktober 1954):
h) för frågor rörande sjöfarten (t. o. m. 13 september 1954);
Larsson, H., direktör i Sveriges redareförening;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
i) för frågor rörande hotell- och restaurangnäringen (t. o. in. 13 september
1954):
Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Garsten, B., direktör i Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger;
j)
för frågor rörande beroende uppdragstagares semesterrätt;
88 Riksdagsberättelsen
I Si 6 Borggren, E., direktör i Handelns arbetsgivareorganisation (fr. o. m. 25 oktober
1954):
Geijer, L., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Lindström, G., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Spångberg, O., stadsadvokat, sekreterare och ombudsman i Stockholms stads
industriverksstyrelse;
Sekreterare:
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 62 87 88.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 S 27 och 1949: I S 22.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 18 plenarsammanträden
och 5 delegationssammanträden.
Utredningen har under år 1954 slutfört arbetet med förslag till ny arbetstidslag
och avgett betänkande i denna fråga. Vidare har utredningen slutfört
ai betet med frågan om förkortad arbetstid för vissa grupper arbetstagare
med särskilt påfrestande och hälsofarligt arbete. (Arbetstidsutredningens
betänkande del V: Ny arbetstidslagstiftning och partiell arbetstidsförkortning»
SOU 1954: 22 och 23.) Betänkandet överlämnades till chefen för socialdepartementet
den 13 september 1954.
Utredningen har härefter fortsatt arbetet med frågan om beroende uppdiagstagares
likställande med arbetstagare i semesterlagen och vissa andra
lagar. Den har från olika organisationer begärt uppgifter rörande förefintliga
grupper beioende uppdragstagare och de villkor varunder de arbetar m. m.
Utredningen har fortsatt arbetet på en revision av gällande bagerilag.
Utredningen beräknar, att dess arbete kommer att vara slutfört under
första halvåret 1955.
7. 7947 års byggnadsmaterialutredning (1952: I 9; 1953: I 6; 1954: 1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
verkställa utredning i frågan om prissättning på och distribution av byggnadsmaterial
och framlägga de förslag till åtgärder i syfte att möjliggöra en
sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill denna utredning kan giva
anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1947):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;
Olsson, I. S., organisationschef hos Svenska riksbyggen;
Persson, S. E„ f. d. borgarråd;
Wihlborg, E., byggmästare;
Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.
Experter:
Dahlquist, G., intendent;
Holm, P., fil. lic.;
Verner-Carlsson, S., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
89
Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 22 85 40 eller 60 87 11 (sekreteraren)
samt 60 16 Öl (Holm).
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 3 sammanträden.
Sedan utredningen i början av redovisningsperioden erhållit föreläggande
att icke upptaga några nya arbetsuppgifter, har arbetet begränsats till färdigställande
av pågående arbeten.
Betänkandet rörande stommaterial från jord- och stenindustrien har under
året färdigställts och kommer att publiceras under 1955. Fil. lic. P.
Holms expertundersökning av värme- och sanitetsbranschen håller pa att
tryckas. De återstående expertundersökningarna rörande produktion och
distribution av byggnadsjärn samt byggnadsträvaror beräknas bli färdiga i
början av 1955. Utredningsledamöternas medverkan har i huvudsak avsett
ifrågavarande kartläggningsarbetes uppläggning samt viss granskning av
dess resultat.
8. Bostadskollektiva kommittén (1952: I 11; 1953: I 7; 1954: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1948).
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman, ordförande;
Arfwedson, Ester, rektor;
Dyring, Rosa, fru;
Johnson, A., f. d. kommunalborgmästare;
Kypengren, S., organisationschef;
Sidenbladh, G., förste byråarkitekt;
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru.
Experter har under delar av perioden varit:
Galfve, C. H., byråsekreterare (för kommitténs behandling av tvättfrågan);
Martin, J. H., intendent (för kommitténs behandling av den stadsplanemässiga
och administrativa samordningen av olika gemensamhetsanordningar)
’
Åsvärn, G., sekreterare (för kommitténs behandling av kollektivhusfrågan).
Sekreterare:
Melin, O. A., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Pellijeff, A., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Kommendörsgatan 30,
Stockholm ö; tel. 60 12 16 (huvudsekreteraren); 60 12 17 (kansliet).
Direktiven för kommittén, se 1949: I S 31.
90 Riksdagsberättelsen
I S: 8 Kommittén har under tiden den 1 december 1953—30 november 1954 hållit
10 sammanträden.
Kommittén har den 16 februari 1954 avlämnat delbetänkande angående
kollektivhusen (SOU 1954:3). Utredningsarbetet om hushållens tvättfråga
är slutfört och det på grundval härav utarbetade betänkandet har lämnats
till sättning. Arbetet på kommitténs slutbetänkande, avsett att omfatta jämväl
det tidigare såsom särskilt betänkande planerade avsnittet om mat och
butiker, pågår. Utredningen rörande fritidslokaler är i det närmaste slutförd.
9. Allmänna statsbidragsutredningen (1952: I 14; 1953: I 8; 1954: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;
Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Virdebrant, B. C. E., amanuens.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 29 och 1954: I S 8.
Utredningen har under tiden 1 december 1953—30 november 1954 sammanträtt
26 dagar.
Utredningen har under året behandlat skilda sidor av statsbidragsgivningen
till primärkommuner och liknande samfälligheter. Material har insamlats
och bearbetats rörande omfattningen av bidragsgivningen samt om
bidragens ekonomiska betydelse för kommunerna. Vid flera tillfällen har
utredningen samrått med företrädare för olika ämbetsverk rörande erfarenheterna
av de nuvarande bidragsformerna. Med anlitande av särskild expertis
har en undersökning genomförts beträffande förenklad statsbidragsgivning
till viss kommunal byggnadsverksamhet.
Utredningen avser att under våren 1955 avge betänkande i vad avser statsbidragsgivningen
till primärkommunal verksamhet.
10. 1949 års arbetskraftsutredning (1952: I 15; 1953: I 9; 1954: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juli 1949):
Nyström, P. I., landshövding ordförande;
Dahlén, O., sekreterare, led. av II kamm.;
Heckscher, G. E., professor;
Johansson, B. R., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
91
Lundblad, H. R., undervisningsråd; I Si 12
Magnusson, A. L., kanslichef;
Wadell, A. W., direktör.
Experter:
Aldestam, N. A., förste aktuarie;
Falken, P. J. Ö., kanslisekreterare;
Gårdstedt, H. B., byrådirektör;
Holmstedt, G. F., förste aktuarie;
Larsson, Å., jur. dr;
Lundberg, B., aktuarie (fr. o. m. den 1 nov. 1954);
Michanek, E., fil. kand.;
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Canarp, C. S. T., byrådirektör.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 62 42 84.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 31.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 7 sammanträden.
Utredningens betänkande beräknas kunna avlämnas i början av år 1955.
11. Kommittén för social upplysningsfilm (1952: I 17; 1953: I 10;
1954: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Björkman, C. N. G., fil. lic., bokförläggare;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Knutsson, G. F., jordbrukskonsulent;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Sekreterare:
Skoglund, E., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 12 september 1954);
Reinhard, Ingrid G. E., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1954).
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 2; tel. lokalsamt. växel 22 12 00,
rikssamt. växel 22 12 50.
Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 1 sammanträde.
Under samma tid har färdigställts en film — »Halvan, Slampen
och Tofsan» — om samhällets ungdomsvård med särskild uppmärksamhet
på ungdomsvårdsskolornas arbete. Till filmens framställningskostnader har
Stockholms stad bidragit med 10 000 kronor.
12. Barnavårdskommittén (1952: I 19; 1953: I 12; 1954: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):
92 Riksdagsberättelsen
I S: 12 Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Bursell, A. Siggesson, e. överläkare;
Ewerlöf, Elsa, fru, led. av II kamm.;
Lindberg, Hugo, advokat;
Lindegren, K., fil. lic.;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna, fru, led. av I kamm.;
Törnquist, H., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Experter:
Axelson, E., förste länsassessor;
Berglind, Ragnhild, direktör vid Allmänna barnhuset;
Bolin, L., t. f. byråchef;
Carlson, Viktor, byrainspektör hos Stockholms stads barnavårdsnämnd;
Fägerstam, Hildur, barnavårdsassistent;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Rosén, Göta, byråchef.
Sekreterare:
Nyman, N. R. I., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Björkman-Carlsson, Sara, byråsekreterare;
Bosaeus, P.-E., amanuens (t. o. m. den 31 maj 1954);
Grenander, Greta, socialvårdskonsulent (fr. o. m. den 27 aug. 1954).
Lokal: Rosenbad 2T, tel. 21 67 42.
Direktiven för kommittén; se 1951: I S 30.
Kommittén och dess delegationer har under tiden december 1953—november
1954 hållit 52 sammanträden.
Kommittén har under nämnda tid i anledning av Kungl. Maj :ts remisser
dels avgivit utlåtande över abortkommitténs betänkande angående abortfrågan,
dels utarbetat yttrande över ungdomsvårdsskoleutredningens betänkande
angående vården vid ungdomsvårdsskolorna dels ock utlåtit sig
över socialstyrelsens framställning om ändring av utsökningslagen m. m.
Därjämte har kommittén avgivit utlåtande över vissa av socialvårdskommittén
i socialhjälpsbetänkandet behandlade frågor.
Kommittén beräknar att under senare delen av år 1955 avge sitt huvudbetänkande
med förslag till ny lag om samhällets barnavård och ungdomsskydd.
13. 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen (1952: I 21;
1953: I 14; 1954: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 november 1951, den
1 februari 1952 och den 19 mars 1954 (se Post- och Inrikes tidn. den 2 november
1951):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
93
Hultström, L., byråchef, ordförande; I St 13
Berg, O., ombudsman i Svenska gjutareförbundet (t. o. m. den 31 augusti
1954);
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet (fr. o. in.
den 1 september 1954);
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande (fr. o. in. 14 dec. 1954);
Gustafson, Sven, bankkamrer, led. av II kamm.;
Hagård, B., sekreterare i Svenska arbetsgivareföreningen;
Henriksson, T. H., direktör i Stockholms stads arbetslöshetsnämnd (fr. o. in.
den 14 dec. 1954);
Johansson, Helga, förbundskassör;
Lindberg, Carl, led. av II kamm.;
Lindforss, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet.
Experter:
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet (fr. o. in.
den 30 juni t. o. in. den 31 augusti 1954);
Jerneman, T. G., byråchef;
Ringenson, C. T. S., byrådirektör.
Sekreterare:
Forslund, E. B., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I S 21.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet
den 19 mars 1954):
Kontantunderstödens betydelse som hjälpform har under senare år minskats på
grund av den allt större anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen. Fortfarande
står dock arbetstagargrupper med arbetslöshetsrisk utanför arbetslöshetsförsäkringen.
För dessa är kontantunderstöden den form för kontanthjälp som kommer
i fråga vid arbetslöshet. Då ersättning kan erhållas från arbetslöshetskassa under
högst 90—456 dagar under en tolvmånadersperiod kan kontantunderstöden också
komma till användning för kassamedlemmar, som blivit utförsäkrade. För båda
ifrågavarande grupper har kontantunderstöd under senare år erfordrats i tämligen
ringa utsträckning på grund av den goda sysselsättningen. Under åren 1953 och
1954 har antalet arbetslösa med kontantunderstöd dock ökats.
Enligt socialvårdskommitténs förslag (SOU 1950:11) skall kontantunderstöden
upphöra som särskild hjälpform och deras funktion övertagas av den av kommittén
föreslagna socialhjälpen. Ställning har ännu ej tagits till socialhjälpsförslaget.
Tills vidare bör man därför räkna med att kontantunderstöden kommer att bestå
som hjälpform.
Kontantunderstödens belopp måste anpassas efter ersättningarna från arbetslöshetskassorna.
Det ligger i sakens natur att en frivillig arbetslöshetsförsäkring inte
kan existera om den inte erbjuder förmåner som överstiger dem man kan erhålla
utan att betala avgifter. I propositionen 1944: 301 uttalades att försäkringsersättningarna
borde med minst 25 % överstiga kontantunderstöden. 1951 års utredning
om arbetslöshetsförsäkringen uttalade i sitt betänkande med förslag till vissa förbättringar
av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen — vilket
betänkande ligger till grund för de i propositionen 1953: 100 framlagda och numera
genomförda förslagen — att utredningen inte funnit det möjligt att föreslå
94
Riksdagsberättelsen
I S: 13 någon genom ett visst procenttal fixerad relation mellan försäkringsersättningar
och kontantunderstöd. Även vid bifall till utredningens förslag beträffande försäkringsersättningarna
räknade utredningen med att marginalen mellan dessa ersättningar
och kontantunderstöden ibland kan bli knapp. Utredningen fann det under
sådana förhållanden vara av vikt att villkoren för erhållande av kontantunderstöd
i möjligaste mån anpassas efter försäkringens villkor. Vid anmälan av propositionen
1953:166 anförde jag, att jag då inte var beredd att ta ställning till sistnämnda
fråga.
För kontantunderstöden gäller f. n. maximibelopp, som fastställts av Kungl. Maj :t
genom beslut den 30 januari och 30 oktober 1953. Då beloppen fastställts har viss
hänsyn tagits till den höjning av ersättningarna från arbetslöshetskassorna vilken
kommit till stånd med anledning av 1953 års riksdags beslut om förbättring av
statsbidragen till kassorna m. m. Såsom framgår av det anförda föreligger emellertid
flera problem rörande kontantunderstöden, vilka bör närmare övervägas. Med
hänsyn till att förhållandet mellan kontantunderstöden och arbetslöshetsförsäkringen
är av grundläggande betydelse i förevarande sammanhang synes det lämpligt
att även spörsmålen rörande kontantunderstöden utredes av 1951 års utredning
om arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen bör härvid kompletteras med företrädare
för kommunerna.
Vid utredningsarbetet bör eftersträvas att erhålla mera permanenta riktlinjer för
avvägningen av kontantunderstöden och försäkringsersättningarna. Vidare bör de
gällande villkoren för erhållande av kontantunderstöd genomgås, varvid bör undersökas
om arbetslöshetsförsäkringens utveckling eller andra omständigheter bör ge
anledning till ändring av villkoren. Bland de särskilda spörsmål som bör upptagas
till behandling är behovet av ortsgruppering beträffande kontantunderstöden samt
lämpligheten av särskilda regler beträffande utförsäkrade kassamedlemmar.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 33
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
14. Socialförsäkringsutredningen (1953: I 15; 1954: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 28 december 1951 och
den 24 april 1953 (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1951):
Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;
Hydén, S. D., bitr. direktör;
Kellgren, N. E., sekreterare;
Pettersson, Lennart, redaktör;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Broberg, R. H. J., byråchef (fr. o. m. den 15 februari 1954);
Skogsberg, P. G., byrådirektör;
Tegendal, O. E., byråchef.
Sekreterare:
Lundberg, E. A., t. f. assessor (fr. o. m: den 15 februari 1954);
Åström, L.-Å. E., t. f. förste kanslisekreterare (vid behandlingen av frågan
om den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd).
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
95
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel J
23 62 00.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1953:1 S 15. Tilläggsdirektiv,
se 1954:I S 14.
Ytterligare tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet
den 24 september 1954):
Enligt 1946 års riksdagsbeslut i sjukförsäkringsfrågan skulle sjukpenningförsäkringen
omfatta, förutom vissa gifta kvinnor som ej uppbar folkpension, endast personer
vilkas årsinkomst av förvärvsarbete utgjorde minst 600 kr. Genom nämnda
bestämmelse uteslöts uppenbarligen flertalet folkpensionärer helt från sjukpenningförsäkringen.
Beträffande folkpensionärernas sjukpenningförsäkring gällde i
övrigt att sjukpenningen var begränsad till 2 kr. om dagen och att sjukhjälpstiden
var högst 90 dagar för varje sjuklighetstillstånd.
De förslag till ändringar i lagen om allmän sjukförsäkring, som på grundval av
ett av socialförsäkringsutredningen framlagt förslag (SOU 1952: 39) genom proposition
nr 178 förelädes 1953 års riksdag, avsåg främst att utforma lagen så att genom
sjukpenningförsäkringen gavs en rimligare kompensation för genom sjukdom orsakat
inkomstbortfall, något som i sin tur skapade förutsättningar för en önskad
samordning med yrkesskadeförsäkringen. I övrigt skulle den antagna lagens bestämmelser
i möjlig mån bibehållas. I fråga om folkpensionärernas sjukpenningförsäkring
innebar emellertid det i propositionen framlagda förslaget den förbättringen
gentemot vad som beslutats år 1946 att någon skillnad icke gjordes mellan
folkpensionärer med inkomst av arbete och andra personer, så vitt angår sjukpenningens
storlek. Däremot bibehölls bestämmelsen om kortare sjuklijälpstid för
folkpensionärerna. I sitt utlåtande (nr 35) i anledning av nämnda proposition framhöll
riksdagens andra lagutskott bl. a. att för folkpensionärernas försörjning anordnats
en annan socialförsäkringsgren, nämligen folkpensioneringen, och att den
i propositionen föreslagna regeln angående sjukhjälpstiden kunde anses innebära
ett steg mot en samordning mellan de båda socialförsäkringsgrenarna. Det vore
emellertid enligt utskottets mening angeläget att denna samordningsfråga vunne
ytterligare beaktande vid de utredningar rörande socialförsäkringen, som framdeles
komme att äga rum. Utskottet erinrade även om att propositionen för folkpensionärernas
del så till vida innebure en förbättring vid jämförelse med den år
1946 antagna lagen, att någon särskild regel om begränsning av storleken av dessa
sjukkassemedlemmars sjukpenning icke föreslagits. Utskottet tillstyrkte härefter
bifall till propositionen i förevarande avseende, vilket även blev riksdagens beslut.
Enligt sjukförsäkringslagen i dess nuvarande lydelse omfattas sålunda folkpensionärer
med årsinkomst av förvärvsarbete å minst 1 200 kr. av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
dock med viss begränsning av sjukhjälpstiden enligt de principer
som 1946 års riksdag fastställde. Möjlighet föreligger för sådan folkpensionär
att vidmakthålla eu frivillig tilläggsförsäkring av motsvarande storlek som den
obligatoriska tilläggsförsäkringen i de fall inkomsten härledes av arbete för egen
räkning. Andra folkpensionärer kan däremot icke vara vare sig obligatoriskt eller
frivilligt sjukpenningförsäkrade i allmän sjukkassa.
I samband med förarbetena till genomförandet den 1 januari 1955 av lagen om
allmän sjukförsäkring bar det blivit mera klart för allmänheten, huru lagen kommer
att verka i olika avseenden. Därvid har yppats visst missnöje med dels att
gamla medlemmar i de érkiinda sjukkassorna inte skall kunna vara sjukpenningförsäkrade
i de allmänna sjukkassorna sedan de blivit folkpensionärer med mindre
de har en årsinkomst av förvärvsarbete på minst 1 200 kr. och dels sjukpenningförsäkringens
utformning i avseende på folkpensionärer över huvud taget.
Det är enligt min mening tveksamt om det kan vara skäligt att anlägga renodlat
försäkringsmässiga synpunkter på frågan om sjukpenningförsäkringens utformning
96
Riksdagsberättelsen
I S: 14 för folkpensionärernas del. Frågan är emellertid av invecklad natur med hänsyn
särskilt till de gränsdragningsproblem som uppkommer om man vill giva en viss
kategori medlemmar rätt att uppbära någon form av sjukpenning trots att de under
sjukdom ej drabbas av något egentligt inkomstbortfall. Vidare måste de ekonomiska
konsekvenserna av ändrade bestämmelser rörande folkpensionärers sjukpenningförsäkring
noga övervägas innan ståndpunkt i frågan tages. Det bör också beaktas
att vissa personer som slutat sitt förvärvsarbete utan att ha erhållit folkpension
torde böra jämställas med folkpensionärer ur här förevarande synpunkt.
Det torde vara lämpligt att socialförsäkringsutredningen, åt vilken den 27 november
1953 uppdragits att utreda vissa spörsmål om samordning mellan å ena sidan
sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna och å andra sidan folkpensioneringen, erhåller
i uppdrag att utreda jämväl det av mig nu berörda spörsmålet.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 6 plenisammanträden.
Dessutom har hållits sammanträden mellan vissa ledamöter
och experter samt sekreteraren.
Utredningens i november 1953 avgivna betänkande angående moderskapsförsäkring
m. m. har sedermera tryckts (SOU 1954:4). Därmed var utredningens
ursprungliga uppdrag slutfört.
I november 1954 har utredningen avgivit sitt betänkande III, Folkpensionering
och sjukförsäkring, vissa samordningsfrågor (SOU 1954:33). Därmed
har utredningen fullgjort det i de senaste tilläggsdirektiven lämnade
uppdraget helt och det i de tidigare tilläggsdirektiven givna uppdraget delvis.
Utredningen har därefter vidtagit förberedelser för en statistisk undersökning
angående vårdtiderna för ålderspensionärer å olika slags sjukhus.
15. 1952 års åldringsvårdsutredning (1953: I 16; 1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1952):
Andersson, Th. G., led. av II kamm., ordförande;
Berggren, A. M., byråchef;
Eliasson, L. M., led. av I kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E. J., fru, led. av II kamm.;
Jacobsson, E. E„ hemmansägare, led. av II kamm.;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Hamrin, Greta S., fru, rektor;
Dahlström, A. H., fattigvårdsdirektör;
Eckerström, S. G. E., överläkare;
Sjögren, P. V. H., överläkare (fr. o. m. den 15 februari 1954).
Sekreterare:
Rönquist, A., länsassessor.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 62 42 88.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1953: I S 16.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
97
Ytterligare direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsproto- J 15
kollet den 24 september 1954):
På sistone har vissa förhållanden vid ett kommunalt ålderdomshem kommit i
dagen som visar, att befattningshavare vid hemmet har brustit i respekten för
människovärdet. Även i ett par andra fall, som utredes av vederbörande myndigheter,
har grava anmärkningar riktats mot anställdas uppträdande å ålderdomshem.
Det torde inte finnas några skäl som talar för annat än att de aktualiserade
fallen får betraktas som undantag från den anda som i allmänhet råder inom vår
åldringsvård. Vården på de kommunala ålderdomshemmen kännetecknas numera
vanligen av en strävan att bereda de gamla ett gott hem med så långt detta är
möjligt den personliga omsorg och hänsyn, som detta begrepp innefattar. Inte
minst personalen nedlägger här ett i många fall hängivet men av utomstående
föga uppmärksammat arbete. Även om de nu inträffade händelserna sålunda av
allt att döma kan betraktas som särfall, är det likväl nödvändigt att åtgärder vidtages
för att i möjlig mån förebygga att de upprepas.
Ålderdomshemmen är sedan lång tid tillbaka organisatoriskt knutna till fattigvården.
Det närmaste ansvaret för förhållandena inom ett ålderdomshem vilar på
anstaltsstyrelsen, som i regel är identisk med kommunens fattigvårdsstyrelse. Från
statens sida utövas kontroll över ålderdomshemmen genom länsstyrelserna, vilka
i inspektionsarbetet biträdes av statens socialvårdskonsulenter; konsulenterna bedriver
också en omfattande rådgivande verksamhet. Vidare har socialstyrelsen att
verka för att vården vid våra ålderdomshem ordnas ändamålsenligt, och i detta
syfte ger styrelsen bl. a. kommunerna råd och anvisningar, vilka dock inte har
bindande karaktär.
Personalen vid ålderdomshemmen tillsättes av fattigvårdsstyrelsen. Till föreståndare
eller föreståndarinna får enligt fattigvårdslagen endast antagas person, som
äger nödiga förutsättningar att sköta en dylik befattning; i övrigt innehåller lagen
inga bestämmelser om personalen. Enligt gällande instruktion för statens socialvårdskonsulenter
ankommer det emellertid på dessa att verka för och — i den
mån det är dem möjligt — övervaka, att vid ålderdomshemmen finns anställd tillräcklig
och för sina särskilda uppgifter lämplig personal.
Med utgångspunkt i socialvårdskommitténs förslag angående lag om socialhjälp
m. m. (SOU 1950:11) förberedes nu inom socialdepartementet en revision av vår
fattigvårdslagstiftning. Vid denna revision torde man komma att få pröva även
frågan om ålderdomshemmens ställning som socialvårdsanstalter. Definitiv ståndpunkt
till denna fråga torde emellertid inte kunna tagas, förrän det utredningsarbete
som bedrives av 1952 års åldringsvårdsutredning har avslutats.
Åldringsvårdsutredningen undersöker för närvarande bl. a. i vilket förhållande
vården på ålderdomshem bör stå till andra former av åldringsvård. Enligt givna
direktiv har utredningen att granska ändamålsenligheten av gällande bestämmelser
och tillämpade riktlinjer på åldringsvårdens område samt att, i den mån
granskningen ger anledning därtill, föreslå de förbättringar som med hänsyn till
samhällets och de enskildas intressen befinnes påkallade. De synes lämpligt, att
åldringsvårdsutredningen härvid ägnar särskild uppmärksamhet åt möjligheterna
att skapa sådana garantier, att de som vårdas på våra ålderdomshem erhåller eu
från olika synpunkter fullt betryggande vård.
För att säkerställa detta syfte är det självfallet av största vikt, att anstaltsstyrelsen
kontinuerligt upprätthåller en nära personlig kontakt med ålderdomshemmet.
Vidare hör ej blott pensionärernas anförvanter utan även andra intresserade
få tillträde till hemmet och samtala med dem som vårdas där ävensom med personalen,
närhelst så kan ske utan olägenheter för arbetets behöriga gång. Utredningen
hör överväga, huruvida den fortlöpande kontrollen från särskilda tillsyns
7
llilumg till riksdagens protokoll 195!>. 1 samt.
RiksdaRsberättelsen.
98
Riksdagsberättelsen
I 15 0I''gans sida kan göras effektivare. Speciellt bör beaktas förhållandena där åldringsvården
gränsar till sjukvård eller där den ännu innefattar mera kvalificerad
sådan vård.
\idare
derdomshemmen sker, främst i fråga om den ledande vårdpersonalen. Det bör
övervägas, vilka garantier som kan skapas för att endast sådan personal anställes
som är lämplig med hänsyn till åldringsvårdens särskilda uppgifter och krav.
Vad denna fråga angår bör man dock hålla i minnet, att händelser sådana som de
nyligen inträffade synes bottna i brist på vissa grundläggande personliga egenskaper
och alltså inte kan förebyggas genom uppställande av formella kompetenskrav.
De särskilda åtgärder som utredningen kan komma att finna påkallade bör avvägas
så, att den kommunala självbestämmanderätten inte onödigtvis trädes för
nära.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 8 sammanträden
in pleno. Utredningens experter överläkarna Eckerström och
Sjögren har deltagit i den kongress, som International Association of Gerontology
hållit i London under tiden den 19—23 juli 1954, samt i anslutning
därtill studerat den geriatriska sjukhusorganisationen i England.
Kungl. Maj :t medgav den 18 september 1953, att utredningen skulle, med
anlitande av statistiska centralbyråns utredningsinstitut, få genomföra en
intervjuundersökning angående ålderspensionärernas levnadsförhållanden.
Fältarbetet för denna undersökning utfördes under februari 1954 och utredningsinstitutets
redogörelse för densamma avlämnades till åldringsvårdsutredningen
i september 1954.
Utredningen har under 1954 bl. a. verkställt undersökningar angående
pensionärsbostäder och hemtjänst för gamla samt beträffande pågående och
planerad medicinsk åldersforskning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare hälften av år 1955.
16. Utredning av frågan om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet
(1954:I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1953 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1953):
Lemne, M. H., t. f. riksbankschef, landshövding.
Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel 22 13 10.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 S 16.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1955.
17. Arbetarskyddsutredningen (1954: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för att
verkställa översyn av arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens organisation
och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1953):
Casparsson, K. R., landshövding, ordförande;
Ahlberg, C. E. N., förste ombudsman, led. av I kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 99
Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
André, L., byråchef;
Bergström, P.-E., ombudsman;
Christenson, T., direktör;
Flyboo, T., ombudsman;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lingren, G. W., e.o. byrådirektör.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 62 85 05.
Direktiven för utredningen, se 1954: I S 19.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 11
sammanträden in pleno.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1955.
18. 1954 års Ö-utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,
som finnes eller väntas uppstå på Gotland, Öland och Ven (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1954):
Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;
Flinck, K. E„ direktör;
Johansson, B. R., byråchef;
Norrman, E. E., direktör;
Wahlqvist, T., disponent.
Expert:
Thuresson, E. O., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., länsassessor.
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr.; tel. 1180 12.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
februari 1954):
Under de senare åren har vissa sysselsättningssvårigheter uppenbarat sig inom
Gotlands län. Företrädesvis har de koncentrerats till vintermånaderna. För att
hålla arbetslösheten nere har såväl föregående som innevarande vinter relativt
omfattande beredskaps- eller andra allmänna arbeten med statligt stöd måst igångsättas.
Vissa förhållanden tyder emellertid på att sysselsättningssvårigheterna på
Gotland icke är av enbart säsongbetonad karaktär utan har sin grund i förändringar
i näringslivet av mera strukturell art. Under efterkrigsåren har en icke
obetydlig avflyttning av arbetskraft till fastlandet ägt rum, som lett till en faktisk
befolkningsminskning inom Gotlands län. Utredningar visar att orsaken till avflyttningen
är i hög grad önskemålet hos arbetskraften att komma till orter och
trakter, som ger tryggare försörjning än vad näringslivet på Gotland bedömes ge.
Under de senaste två åren har sysselsättningssvårigheterna blivit akuta inom
kalkstensindustrin i norra delen av ön. Tidigare bar denna industri endast med
svårighet kunnat tillgodose silt arbetskraftsbehov under sommarmånaderna. För
8: 18
100
Riksdagsberättelsen
S* 18 råda bot på detta problem har industrin under senare år vidtagit omfattande
rationaliseringsåtgärder, som bl. a. lett till övergång till maskinbrytning i stor omfattning.
Därigenom har arbetskraftsbehovet kunnat minskas avsevärt. De förhoppningar
om kontinuerligare sysselsättning och därmed tryggare utkomst för
den kvarvarande arbetsstyrkan som såväl företagare som anställda härigenom
hyste har emellertid icke helt infriats. Detta beror bl. a. på att avsättningsmöjligheterna
för den gotländska kalkstenen försämrats. Den främsta köparen av kalksten
är cellulosaindustrin. Konjunkturomslaget för denna industri år 1952 ledde
till kraftig nedgång i kalkstensförbrukningen. Verkningarna härav har gjort sig
gällande även under 1953. Men härtill kommer att cellulosaindustrin genom tekniska
rationaliseringar —■ övergång till mesaombränning — inom den närmaste
tiden beräknas minska sitt behov av kalksten. Det har beräknats att inom de
närmaste tio åren cirka en fjärdedel av den marknad, som de gotländska kalkbrotten
hade år 1951 — då totalt 750 000 ton kalksten levererades — härigenom
bortfaller. Viss kompensation för denna förlust torde kunna erhållas genom ökad
annan inhemsk efterfrågan men totalresultatet synes komma att bli minskad inhemsk
efterfrågan. Utvecklingen på exportmarknaden — år 1951 levererades till
utlandet ca 83 000 ton — är oviss. Att de mindre ljusa utsikterna inom kalkstensbrytningen
kan få svåra återverkningar på en redan förut mindre gynnsam arbetsmarknad
är uppenbart.
Vad beträffar näringslivet i övrigt på Gotland domineras detta av jordbruket,
inom vilket större delen av befolkningen nu är sysselsatt, samt av industri, som
är baserad på jordbruks- och trädgårdsprodukter som råvara. Jordbruket kan
emellertid icke tänkas absorbera ledigbliven arbetskraft från andra näringsgrenar.
Tvärtom måste man räkna med att den pågående rationaliseringen inom jordbruket
kommer att minska behovet av arbetskraft, och att jordbruket i stället
kommer att behöva avhända sin arbetskraft. Detta kommer givetvis att komplicera
situationen på arbetsmarknaden.
Det problem som sålunda uppstått på Gotland med försämrade sysselsättningsmöjligheter
inom de dominerande näringsgrenarna bör bli föremål för särskild
utredning. Utredningen bör främst ta sikte på att utröna vilka möjligheter till
utökad industriell verksamhet som finnes för att bereda arbetsmöjligheter för
arbetskraft, som, enligt vad man nu kan bedöma, de närmaste åren kommer att
bli övertalig inom vissa näringsområden. Sådan industriell verksamhet bör inriktas
på produktion, som har möjlighet att framgångsrikt hävda sig i konkurrens
med företag på fastlandet. Särskild uppmärksamhet bör givetvis ägnas åt utvidgning
av den produktion, som baseras på öns egna råvaror. Det bör bl. a. utredas,
huruvida icke de gotländska kalkfyndigheterna genom olika former av förädling
skulle kunna komma till större användning än vad som nu är fallet. Uppmärksamhet
bör därvid ägnas bl. a. möjligheterna till kalkstenens användning inom
byggnadsindustrin. Om utredningens resultat i berörda hänseende visar sig gynnsamma
bör utredningen ävenledes framlägga förslag på vilket sätt kalkstensfyndigheterna
lämpligen bör utvinnas för att åt den arbetande befolkningen på ön ge
mesta möjliga utbyte ur ekonomiska och arbetsmarknadssynpunkter. — Vidare
bör undersökas huruvida expansionsmöjligheter föreligger för en industriell verksamhet
för bearbetning av råvaror från jordbruk, boskapsskötsel, trädgårdshantering
och fiske. Särskild uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna till vidare förädling
av dessa näringsgrenars produkter genom en utökad konservindustri. -—
Under sommarmånaderna utgör Gotland ett betydande turistcentrum, och en hel
del arbetskraft torde under sommarhalvåret få sin utkomst genom turisttrafiken.
Det bör undersökas, huruvida det är möjligt att i anslutning till turisttrafiken
skapa en industriell verksamhet för produkter, som kan vinna avsättning i synnerhet
bland turisterna. Högsäsongen för en sådan verksamhet torde i så fall böra
förläggas till vintermånaderna för att därigenom även tjäna ett säsongutjämnande
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 101
syfte. — Vid utredningen bör även beaktas vilka andra åtgärder utöver bered- I S: 18
skaps- och allmänna arbeten som bör vidtagas för att på längre sikt motverka den
säsongarbetslöshet, som nu under flera vintrar regelmässigt uppträtt på Gotland.
På Öland synes förhållandena delvis utveckla sig på samma sätt som på Gotland.
Även på Öland är jordbruket den dominerande näringsgrenen. Genom rationalisering
minskas behovet av arbetskraft. Redan nu uppträder en ganska besvärande
vinterarbetslöshet bland jordbruksarbetare, som tidigare varit helårsanställda men
som nu kan finna arbete inom jordbruket endast under dess högsäsonger. I norra
delen av ön finns ett ganska stort antal mindre och ofullständiga jordbruk, som
inte lämnar en tillfredsställande sysselsättning och utkomst. Ett visst mera permanent
överskott av arbetskraft finns här. Det mindre gynnsamma arbetsmarknadsläget
bär på senare tid ytterligare förvärrats sedan ett sågverk nedlagts i
denna del av ön och avverkningarna på Böda kronopark minskat.
Redan nu föreligger sålunda behov av bättre sysselsättningsmöjligheter för icke
helt utnyttjad arbetskraft. Därtill kommer den arbetskraft som beräknas göras
ledig genom jordbrukets pågående rationalisering. Den nu befintliga industrin på
ön beräknas icke kunna bereda sysselsättning åt nämnvärt större arbetsstyrka än
den nu har. Skall den sålunda ledigblivna arbetskraften kunna få sin utkomst på
ön erfordras etablering av ny industri eller utbyggnad av den redan befintliga.
Möjligheterna till och sättet för en industriell utbyggnad av Öland bör ävenledes
utredas. Liksom beträffande Gotland bör utbyggnaden främst baseras på inom ön
befintlig råvara.
Liknande problem som på Gotland och Öland, fast i mindre skala, har uppstått
på ön Ven. Sb Ibbs kommun (ön Ven) har ca 700 invånare. Vid sekelskiftet hade
ön ca 1 000 invånare. Efter 1945 har folkminskningstakten ökat. Mellan 1945 och
1950 minskade folkmängden från 850 till 725 invånare. På ön är jordbruk med
binäringar och sjöfarten de viktigaste näringsgrenarna. Industrin är svagt representerad
och sysselsätter endast ett 50-tal personer, varav hälften inom byggnadsverksamheten.
Turistväsendet har en icke oväsentlig betydelse för ön.
De sysselsättningssvårigheter som uppstått de senaste åren torde främst ha sin
upprinnelse i nedläggandet år 1948 av verksamheten vid ett tegelbruk, som sysselsatte
ett 50-tal arbetare. Under flera år därefter hystes förhoppningar om att
någon annan industriell verksamhet skulle komma igång i det nedlagda tegelbrukets
lokaler. Såväl befolkningen som de kommunala myndigheterna synes ha
förlitat sig härpå. Vid årsskiftet 1951/52 stod det emellertid klart att dessa förhoppningar
ej kunde infrias, då den firma som köpt det nedlagda tegelbruket
meddelade att den ändrat sina dispositioner och inte kom att taga upp någon
drift på Ven. Detta dröjsmål synes ha försvårat förhållandena, då troligen vissa
möjligheter att få annan industri till ön härigenom försuttits.
Kommunalfullmäktige beslöt därefter att tillsätta en kommitté med uppgift att
utreda frågan om lokalisering av någon industri till ön. Kommittén, som arbetat
i ett par års tid, har varit i kontakt med vissa företagare, som visat intresse för
saken, men hittills bär kommitténs arbete icke lett till några konkreta resultat.
Sannolikt måste man räkna med ytterligare folkminskning på ön, om icke näringslivet
förstärkes. Lokalisering dit av någon industri skulle uppenbarligen kunna
dämpa en sådan utveckling. De arbetskraftsresurser, som står till förfogande på
ön för rekrytering till ett nyetablerat företag, är emellertid icke stora. Jordbrukets
rationalisering torde dock medföra ytterligare sysselsättningsminskning, varigenom
viss arbetskraft kan frigöras. En del kvinnlig arbetskraft torde också
kunna uppbringas.
Sysselsättningsmöjligheterna för befolkningen på ön Ven på längre sikl bör
bli föremål för utredning. Därvid bör utredas huruvida det är lämpligt att söka
hejda den utflyttning från ön som nu uppenbarligen pågår samt i så fall med
102 Riksdagsberättelsen
18 vilka medel. Lokalisering till ön av någon ny industri bör undersökas i samråd
med de kommunala myndigheterna och arbetsmarknadsmyndigheterna. Då ön
redan nu ur turistsynpunkt tilldrar sig ett icke obetydligt intresse bör även
undersökas, huruvida förutsättningar finnes att genom en intensifierad turisttrafik
skapa bättre sysselsättningsmöjligheter för befolkningen. Även andra uppslag till
bättre arbetstillgång bör prövas.
Vid kommunreformens genomförande förblev S:t Ibb bl. a. med stöd av en
nästan enhällig befolkningsopinion egen kommun. Alternativt hade föreslagits
att S:t Ibbs kommun skulle sammanföras med Landskrona stad. I jämförelse med
de storkommuner, som bildats efter kommunreformens genomförande, måste befolknings-
och näringslivsunderlaget i S:t Ibbs kommun anses vara alltför litet.
Sedan nu viss erfarenhet bör ha vunnits av beslutet att låta S:t Ibb kvarstå som
egen kommun, bör utredningen också undersöka i vad mån kommunens ur olika
synpunkter mindre bärkraft kan ha inverkat på sysselsättningsmöjligheterna för
befolkningen. Frågan ifall sysselsättningen kan befrämjas genom öns uppgående
i en större kommun bör uppmärksammas av utredningen. Slutligen bör övervägas
huruvida förbättrade kommunikationer mellan ön och fastlandet skulle
kunna inverka gynnsamt på sysselsättningsmöjligheterna för öns invånare.
Utredningen har t. o. m. november 1954 hållit fem sammanträden om sammanlagt
16 sammanträdesdagar. Tre sammanträden (12 sammanträdesdagar)
har kombinerats med studieresor på de öar, som omfattas av utredningsuppdraget,
och med överläggningar med berörda lokala myndigheter,
företag och organisationer.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1955.
19. Utredningen angående sjukförsäkrings- och yrkesskadestatistiken m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1954 att
inom socialdepartementet biträda med utredning angående sjukförsäkringsoch
yrkesskadestatistiken jämte de övriga spörsmål, som äger samband därmed
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1954):
Holmstedt, G. F., förste aktuarie.
Experter:
Davidson, I. R. V., byrådirektör;
Engström, I. G. R., byrådirektör;
Flyboo, T., ombudsman;
Forssman, S., professor;
Soop, E., förste aktuarie;
Wedler, R. E., byråchef;
Zetterman, N. H., byråchef.
Sekreterare:
Näverfelt, A. S., t. f. förste aktuarie.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 12; tel. lokalsamt. växel 22 12 00,
rikssamt. växel 22 12 50.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 26
februari 1954):
Kungl. Maj:t har enligt beslut den 15 januari 1954 förelagt riksdagen proposition
angående lagstiftning om yrkesskadeförsäkring in. m. (nr 60). Därest vad i
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 103
propositionen föreslagits vinner riksdagens bifall, kommer från och med den 1 |
januari 1955 en sådan samordning till stånd mellan sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna,
som i princip beslutats av 1953 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag angående ändring i lagen om allmän sjukförsäkring m. m.
(nr 178).
Den sålunda i princip beslutade samordningen innebär, att personer, som är
både sjukförsäkrade och yrkesskadeförsäkrade, i händelse av yrkesskada skall äga
uppbära ersättning från yrkesskadeförsäkringen först sedan en viss tid, den s. k.
samordningstiden, gått till ända. Under denna tid, som alltså kommer att fungera
som karenstid för yrkesskadeförsäkringen, skall sjukhjälp utgå från allmän sjukkassa
enligt sjukförsäkringslagens regler på samma sätt som vid sjukdom i allmänhet.
Samordningstiden skall omfatta tiden t. o. m. nittionde dagen efter olycksfallsdagen,
då yrkesskadan orsakats av olycksfall, och eljest efter den dag, då
skadan yppades. Om en yrkesskada medför rätt till livränta, skall samordningstiden
dock upphöra senast den dag, livränterätten inträder.
Eftersom praktiskt taget hela befolkningen kommer att omfattas av den allmänna
sjukförsäkringen, blir de samordningsregler, för vilka nu redogjorts, tilllämpliga
vid så gott som alla yrkesskador. Om yrkesskada emellertid drabbar någon,
som inte är sjukförsäkrad, t. ex. en här i riket ej mantalsskriven utlänning,
skall yrkesskadeförsäkringen visserligen gripa in redan från början, men även i
detta fall skall en samordningstid löpa på samma sätt som eljest. Under denna
tid skall den skadade erhålla samma förmåner från yrkesskadeförsäkringen som
han skulle ha åtnjutit från sjukförsäkringen, därest han omfattats av denna. Först
därefter skall ersättning utgå med tillämpning av yrkesskadeförsäkringslagens
regler.
Av det anförda framgår, att alla yrkesskadade under samordningstiden kommer
att uppbära ersättning enligt sjukförsäkringslagens bestämmelser. Från denna regel
har emellertid undantag ansetts böra göras i vissa specialfall, nämligen då en
skada under samordningstiden medför behov av tandläkarvård eller konstgjorda
lemmar o. dyl, Detsamma skall gälla i fråga om särskild vård, som den skadade
erhåller på försäkringsinrättningens begäran, ävensom för sjukvård utom riket.
De nu angivna samordningsreglerna torde komma att resultera i att vrkesskadeförsäkringsinrättningarna
endast behöver reglera omkring en tiondel av de yrkesskador,
som enligt nu gällande bestämmelser blir föremål för reglering av sådan
anstalt.
Samordningen kommer därför att i hög grad påverka frågan angående omfattningen
av och sättet för anordnandet av statistiken rörande yrkesskadorna.
Denna statistik föres nu av riksförsäkringsanstalten med stöd av anstaltens egna
skadeakter och av uppgifter från de ömsesidiga försäkringsbolag, som meddelar
försäkring enligt 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete. Statistiken
publiceras i publikationen »Olycksfall i arbete» i serien Sveriges officiella statistik.
För yrkesskadeförsäkringens del kommer en relativt ingående statistik rörande
de fall som regleras av försäkringen att vara behövlig för försäkringsinrättningarnas
egen verksamhet, i främsta rummet premiesättningen. För framtiden uppställer
sig emellertid frågan i vad mån därutöver en särskild statistik rörande yrkesskadorna
är behövlig eller önskvärd. Rörande omfattningen och utformningen av
en sådan statistik kan givetvis olika meningar råda. Uppenbart är emellertid att
den måste i väsentlig mån bygga på uppgifter från arbetsgivare rörande inträffade
yrkesskador samt på kompletterande uppgifter från sjukkassornas sida. Enligt
32 § förslaget till yrkesskadeförsäkringslag skall anmälan om inträffad yrkesskada
av arbetsgivaren göras hos den allmänna sjukkassa som den försäkrade tillhör
eller, om han ej är försäkrad i sådan sjukkassa, till den försiikringsinrättning
som skall utgiva ersättning för skadan. Sjukkassan skall enligt av Kungl. Maj:t
104
Riksdagsberätt elsen
I 8- 19
meddelade föreskrifter översända anmälningar jämte läkarintyg och erforderliga
kompletterande upplysningar till försäkringsinriittningen.
Eftersom så gott som alla yrkesskador skall helt eller för viss tid regleras av
allmän sjukkassa, kommer yrkesskadorna även att avspeglas i sjukförsäkringsstalistiken.
Redan ur synpunkten att dubbelarbete i möjlig mån bör undvikas blir
sålunda frågan om en samordning av yrkesskade- och sjukförsäkringsstatistiken
aktuell. Härvid bör beaktas inte endast statistikens innehåll utan även sättet för
dess framställande.
Särskilda spörsmål torde komma att föreligga i fråga om utformningen av statistiken
rörande den frivilliga försäkringen enligt yrkesskadeförsäkringslagen och
rörande de statsanställdas yrkesskador.
Den sjukförsäkringsstatistik som nu förekommer och som inom ramen av Sveriges
officiella statistik hittills redovisats i publikationen »Erkända sjukkassor»
behöver givetvis i betydande omfattning förändras sedan en allmän och obligatorisk
sjukförsäkring införts. I samband härmed bör övervägas frågan om upprättandet
av en sjukdomsstatistik.
Genom den allmänna sjukförsäkringens genomförande beredes uppenbarligen
långt större möjligheter än tidigare att utan alltför stora kostnader kartlägga förekomsten
av olika sjukdomar samt dessas inverkan å arbetsförmågan m. m. En sådan
kartläggning torde kunna vara av värde ur profylaktisk och ur den medicinska
vetenskapens synpunkt. Sannolikt behöver dock en sådan statistik, om den
linnes böra komma till stånd, inte upprättas varje år.
För arbetarskyddsverksamheten torde en statistik över inträffade yrkesskador
vara av stort värde under förutsättning att den är tillräckligt färsk och utformad
på sådant sätt att den ger de upplysningar som ur arbetarskyddssynpunkt är av
betydelse. Det torde böra erinras om att enligt artikel 21 i Internationella arbetsorganisationens
konvention nr 81 angående arbetsinspektion inom industri och
handel, vilken konvention år 1949 ratificerats av vårt land, den centrala inspektionsmyndigheten
skall i sin årsberättelse lämna statistiska uppgifter rörande
olycksfall i arbete och yrkessjukdomar. En lämpligt anordnad sjukdomsstatistik
torde även kunna vara av viss betydelse för arbetarskyddsverksamheten.
Den nuvarande statistiken rörande yrkesskador utkommer först med en betydande
eftersläpning, delvis föranledd av att regleringen av skadefallen måste draga
en viss tid. Härigenom blir värdet av denna statistik relativt begränsat för arbetarskyddets
del. Den sjukförsäkringsstatistik som nu finnes torde inte innehålla
uppgifter av betydelse ur arbetarskyddssynpunkt.
Den reformering av yrkesskadestatistiken och sjukförsäkringsstatistiken som
blivit nödvändig genom det pågående reformarbetet bör genomföras snarast möjligt
och under beaktande av de synpunkter som nu anförts. Det är av vikt att
därvid tillses att statistiken uppbygges och bedrives på det mest rationella sättet
så att den kan bli till avsett gagn samtidigt som kostnaderna för densamma i möjlig
mån begränsas. Av vikt är därvid bl. a. att statistiken anordnas så att den
icke mist sin aktualitet vid färdigställandet. Arbetarskyddsverksamhetens behov
av för densamma särskilt avpassad yrkesskadestatistik bör särskilt uppmärksammas.
Vid utredningsarbetet bör vidare i den mån så lämpligen kan ske sjukkassornas
behov av material för att bedöma behovet av sjukkontroll uppmärksammas.
Det bör även undersökas i vad mån sjuk- och yrkesskadestatistiken kan utformas
så att dess primärmaterial kan arbetas samman med från andra källor erhållet
statistiskt material. Dylika sammanställningar skulle kunna ge möjligheter att
studera sjukdomsförhållanden och sjukfrånvaro ur en vidare synvinkel än som eljest
är möjligt. Sålunda bör undersökas om tekniska och ekonomiska förutsättningar
finnes att arbeta samman uppgifter från sjuk- och yrkesskadestatistiken
med uppgifter ur det befolkningsregister över ett urval av personer som föres av
statistiska centralbyrån.
105
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Beträffande statstjänstemannen och de kommunalanställda föreligger statsmak- J j5j; •?()
ternas beslut om vilken ställning de skall intaga till sjukförsäkringen endast i vad
avser sjukvårdsförmånerna. Därest det under utredningsarbetet skulle aktualiseras
att även dessa anställda kan komma att omfattas av sjukpenningförsäkringen bör
det studeras om sjukkassornas uppgifter kan läggas till grund för en speciell redovisning
av sjukförhållandena bland dessa personalgrupper.
För att utreda hithörande frågor torde en särskild utredningsman böra tillkallas.
Vid utredningsarbetet torde böra beaktas, förutom vad i det föregående anförts,
vad som förekommit i anledning av den utredning angående det administrativa
handhavandet av yrkesskadeförsäkringen samt tillsynen över sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna
m. m. vilken verkställts av f. landshövdingen Karl Levinson.
Vidare bör det ankomma på utredningsmannen att snarast möjligt framlägga förslag
till föreskrifter rörande den anmälningsskyldighet, som enligt 32 § den föreslagna
yrkesskadeförsäkringslagen skall ankomma på arbetsgivare eller arbetsföreståndare,
ävensom rörande utformningen av formulär till anmälan som avses i
nämnda bestämmelse. Även i övrigt bör utredningsarbetet bedrivas med största
skyndsamhet.
Utredningsmannen har under tiden april—november 1954 hållit 35 sammanträden
med experterna. Den 6 juli har utredningsmannen avlämnat en
stencilerad promemoria med förslag rörande arbetsgivarnas anmälningsskyldighet
enligt 32 § lagen om yrkesskadeförsäkring samt vissa allmänna
synpunkter på frågan om yrkesskadestatistikens uppläggning och utformning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1955.
20. 195b års zig enar utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1954 för att
verkställa utredning angående frågan om åtgärder för zigenarnas anpassning
till samhällslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1954):
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Berglund, K. G., förste aktuarie (fr. o. m. den 29 oktober 1954);
Tillhagen, C.-H., amanuens vid Nordiska museet (fr. o. m. den 29 oktober
1954).
Sekreterare:
Särnmark, P. O. W., kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
mars 1954):
Zigenarnas levnadsförhållanden har på ett alltmer iögonfallande sätt kommit att
avvika från övriga medborgares. Främsta anledningen härtill torde vara att zigenarna
fortsatt sitt av stark tradition bundna levnadssätt, i första hand karakteriserat
av benägenheten att föra ett kringflackande liv ulan något ordnat arbete. Den
106
Riksdag sberättelsen
I Si 20 sociala, ekonomiska och kulturella standardhöjning, som kommit flertalet övriga
medborgare till del, har zigenarna till följd härav ej kunnat tillgodogöra sig. Faran
för ökad kriminalitet bland denna folkgrupp är därför påtaglig. Avsaknaden av
fast bostad bär fört med sig att olika samhällsorgan ej känt sig ha samma ansvar
för zigenarna som för andra. Så har exempelvis barnavårdslagen samt bestämmelserna
om skolplikt, vilkas efterlevnad det i första hand ankommer på vederbörande
kommunala myndigheter att bevaka, mera sällan åberopats gentemot zigenarna.
Barnen har måst växa upp under uppenbart olämpliga förhållanden och
deras fostran och utbildning har till följd härav blivit starkt försummad. En på
frivillighet byggd, med bidrag av statsmedel under senare år anordnad skolgång
har på grund av de förhållanden, varunder undervisningen måst bedrivas, kunnat
bibringa dem som deltagit i denna undervisning allenast de mest elementära grunderna
i läsning, skrivning och räkning. En tillräcklig grund för vidare utbildning
torde denna undervisning ej ha utgjort.
Det kan ej bestridas, att zigenarnas nuvarande levnadsförhållanden utgör ett socialt
problem, låt vara att detta med hänsyn till zigenarnas ringa antal i vårt land
— uppskattningsvis omkring 700 — är av begränsad räckvidd. Några mera påtagliga
bevis för att zigenarna av egen kraft skall förmå inpassa sig i samhällslivet
har ej framkommit. Särskilda åtgärder från det allmännas sida torde därför vara
erforderliga för att förverkliga detta mål.
Frågan om sådana åtgärder har varit föremål för uppmärksamhet jämväl från
riksdagens sida. I anledning av motioner till 1953 års riksdag (1:196 samt 11:82
och 248) hemställde riksdagen (skrivelse nr 374), att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning av frågan vilka åtgärder, som borde vidtagas för att zigenarna
skulle kunna inpassas i ett normalt samhällsliv. Denna utredning bör nu komma
till stånd.
En fast bosättning är givetvis av grundläggande betydelse för hela zigenarfrågans
lösning. Om en sådan kommer till stånd, kan man vänta sig att denna folkgrupps
Övriga problem löses på samma sätt som för andra medborgare. Med liänsyn
till den mindre positiva inställning, som ej sällan möter zigenarna, har de
svårigheter att själva ordna sin bostadsfråga även om de önskar detta. Utredningen
bor soka klarlägga vilka hinder som för närvarande möter för zigenarnas fasta
osattnmg samt huruvida särskilda åtgärder från det allmännas sida är påkallade
tor att underlätta denna.
Man får emellertid räkna med att bostadsfrågans lösning kommer att taga avsevärd
hd i anspråk. Utredningen bör därför jämväl taga sikte på åtgärder i övrigt
som kan påskynda zigenarnas anpassning till samhället. Härvid bör i första hand
barnens skolgång och yrkesundervisning komma i åtanke. Man bör närmare utreda
nuruvida barnen kan hänvisas att följa undervisningen i de vanliga skolorna eller
om särskilda föranstaltningar behöver vidtagas för deras utbildning.
I vad avser de äldre zigenarna bör undersökas vad som kan och bör göras för
att underlätta for dem att erhålla anställning eller eljest genom eget arbete försörja
sig.
Under utredningens gång kan det visa sig, att även andra frågor än de här berorda
bor narmare belysas och hinder bör ej möta att upptaga även dessa frågor
tilt provning och framlägga förslag rörande desamma.
„ Yul fo.rs!a§ 1,11 ollka åtgärder för att lösa här avsedda spörsmål bör i den mån
sa kan visa sig vara lämpligt och möjligt zigenarnas egen inställning och deras önskemål
mhamtas. Vidare bor beaktas, att tvångsmässiga åtgärder i möjligaste mån
bor undvikas.
Utredningen bor ske under beaktande av de erfarenheter som vunnits i vissa
andra länder, danbland Finland och Norge, vilka redan tidigare vidtagit föranstaltningar
tor zigenarnas inpassning i samhället.
För att verkställa här avsedd utredning bör tillkallas högst tre utredningsmän.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 107
Utredningen har under tiden mars—november 1954 hållit 9 sammanträ- I & 21
den. Dessutom har utredningen företagit ett flertal studiebesök hos zigenare
på skilda håll i landet.
Socialministern har den 29 oktober 1954 medgivit, att utredningen finge
för en kostnad av högst 15 000 kronor verkställa en inventering av zigenarna
i landet samt en undersökning av dem berörande förhållanden.
Utredningen beräknas fortgå under år 1955.
21. Nämnden för omplacering av personal hos riksförsäkringsanstalten m. m.
Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1954 for att leda
omplaceringen av personal, som entledigas vid förestående omorganisation
av riksförsäkringsanstalten och socialförsäkringsbolagen, samt besluta om
eventuella särskilda avvecklingsersättningar till entledigad personal (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1954):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Cars, G. F. O., byråchef;
Nihlfors, F. U., tf. förste aktuarie, led. av II kamm.;
Sandberg, K. H. N., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Michélsen, G. V. G., inspektör.
Lokal: Riksdagshuset, västra kommittérummet; tel. 54 05 20 (ordförandens
tjrum).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 7
maj 1954):
Lagen om allmän sjukförsäkring träder i kraft den 1 januari 1955, vid vilken
tidpunkt jämväl den av 1954 års riksdag (rd. skr. nr 218) antagna lagen om yrkesskadeförsäkring
skall träda i tillämpning. Den nya lagstiftningen innebar bland
annat, att sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna skall bli föremål för en samordning
genom att sjukförsäkringen i princip skall svara även för yrkesskadorna under
de första nittio dagarna. . .
Samordningen medför en betydande minskning av yrkesskadeforsakringsinrattningarnas
arbetsbörda. I proposition den 2 april 1954, nr 208, angående det administrativa
handhavandet av sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna, m. m. har de
härmed sammanhängande administrativa problemen tagits upp till behandling. I
propositionen har riktlinjer uppdragits för en avsevärd beskärning av riksförsäkringsanstaltens
personalstyrka. Den med yrkesskadeförsäkringen sysselsatta peisonalen
skall minskas med ca 180 befattningshavare. Å andra sidan skall en viss
utbyggnad ske av den del av anstalten, som sysslar med tillsynen över sjukkassor
och vissa andra rättssubjekt; den totala minskningen i anstaltens personalstyrka
begränsas härigenom till ca 160. Vad beträffar socialförsäkringsbolagen förutses
en minskning med ca 105 befattningshavare. Personalindragningarna torde i huvudsak
komma att vidtagas under budgetåret 1954/55.
Vid anmälan av nyssnämnda proposition (s. 99 ff.) förordade jag, att en i förhållande
till riksförsäkringsanstalten fristående nämnd skall leda omplaceringen
på arbetsmarknaden av entledigad personal. Frågan om nämndens befattning med
avvecklingsersättningar till riksförsäkringsanstaltcns personal bör prövas i ett
senare sammanhang. Propositionen torde icke komma att behandlas av riksdagen
108 Riksdagsberättelsen
I Si 21 förrän vid höstsessionen. Nämndens verksamhet bör dock, med hänsyn till personalens
intressen, påbörjas med det snaraste.
Jag är för närvarande icke beredd att uppdraga några närmare riktlinjer för
nämndens arbete utan förutser att nämnden skall till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag härutinnan.
Nämnden bör bestå av högst fem ledamöter. Härjämte bör möjlighet finnas att,
om nämnden erhåller i uppdrag att pröva frågor om avvecklingsersättningar, för
avgörandet av dessa ärenden adjungera en särskild ledamot med erfarenheter rörande
avlönings- och pensionsfrågor.
Nämnden har under tiden maj—november 1954 hållit 11 sammanträden
samt har den 25 september 1954 avgivit yttrande till riksförsäkringsanstaltens
chef över en inom ämbetsverket upprättad sammanställning rörande
verkets personal, innehållande förslag till principiella riktlinjer för beräkning
av det kvarblivande personalbeståndet och för uppsägning av efter
omorganisationen icke längre erforderliga befattningshavare. Nämnden har
i anslutning härtill skaffat sig närmare kännedom om följderna i personellt
hänseende av omorganisationen av riksförsäkringsanstalten och socialförsäkringsbolagen.
Organisationsnämnden för den centrala försvarsförvaltningen
har vid utarbetandet av förslag till föreskrifter angående särskilda
förmåner för viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen
samrått med nämnden, enär de föreskrifter beträffande särskilda förmåner
till övertalig personal m. m., som komma att gälla för den centrala försvarsförvaltningen,
jämväl avses skola i huvudsak äga tillämpning vid omorga
nisationen
av riksförsäkringsanstalten (jfr prop. 1954: 208, s. 99__100). De
från riksförsäkringsanstalten uppsagda befattningshavarna har efter initiativ
av nämnden blivit inskrivna som arbetssökande hos arbetsförmedlingen
i Stockholm. I de fall uppsagda befattningshavare sökt befattningar hos
andra statliga myndigheter, har erforderliga framställningar gjorts i syfte
att deras ansökningar måtte beaktas vid sökt befattnings tillsättande. Nämnden
har utarbetat förslag till direktiv beträffande den fortsatta verksamhetetn;,
Hal''vid har förutsatts att de närmare riktlinjerna för nämndens arbete
i tillämpliga delar kommer att överensstämma med dem som gäller för organisationsnämnden
för den centrala försvarsförvaltningen.
Nämnden beräknar slutföra sitt arbete under år 1955.
22. Utredningen om kortare arbetstid
1 illkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning om arbetstidens längd och förläggning i syfte att uppnå
en allmän förkortning av den lagstadgade arbetstiden (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1954):
Mossberg, E., landshövding, ordförande;
Bengtsson, Ingemund, led. av II kamm.;
Gabrielson, L., direktör;
Michanek, E., fil. kand., tillika sekreterare;
109
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Nordenskiöld, O., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation; J & *>2
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Näsgård, B., led. av I kamm.;
Ohlsson, Ingvar, docent;
Hudenstam, G., direktör;
Stenberg, Nils G., led. av II kamm.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 4
juni 1954);
Sedan 35 år tillbaka grundar sig den svenska arbetstidslagstiftningen på principen
om 48 timmars arbetsvecka, vilken fastslogs genom tillkomsten av 1919 års
lag om arbetstidens begränsning. Denna lag, som hade begränsad giltighetstid, fick
efter upprepade revisioner permanent karaktär år 1930.
De huvudsakliga och generella arbetstidsbestämmelserna finnes sålunda nu i
lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning, den s. k. allmänna arbetstidslagen.
Denna lag äger i princip tillämpning på rörelser och företag inom hela
näringslivet, alltså inte endast på industrin utan även på handeln. Såsom ett allmänt
undantag gäller dock, att lagen endast avser rörelser och företag med i regel
flera än fyra anställda; småföretagen är sålunda uteslutna. Vidare finns åtskilliga
andra undantag. Somliga av dessa ställer vissa näringsgrenar helt utanför allmänna
arbetstidslagen medan andra avser vissa former av arbete.
Allmänna arbetstidslagen innehåller beträffande ordinarie arbetstid den huvudregeln,
att arbetsgivare inte får använda arbetare till arbete under längre tid, raster
oräknade, än 48 timmar i veckan. Arbetstiden kan inom denna ram något variera
för olika veckodagar men får inte något dygn uppgå till mer än 9 timmar.
Från huvudregeln gäller bl. a. det undantaget för arbete som bedrives med regelbunden
skiftindelning, att arbetet under olika dygn och veckor kan variera, förutsatt
att den sammanlagda arbetstiden för en tidrymd av högst tre veckor inte blir
längre än att den motsvarar 48 timmar i veckan.
Efter tillkomsten av allmänna arbetstidslagen har inom områden, för vilka denna
lag inte gäller, 48-timmarsveckan bragts i tillämpning genom särskild lagstiftning,
såsom lantarbetstidslagen, arbetstidslagen för detaljhandeln och arbetstidslagen för
hotell, restauranger och kaféer.
I detta sammanhang kan påpekas, att vissa bestämmelser rörande arbetstiden
finnes i arbetarskyddslagen, förordningen angående yrkesmässig biltrafik, butikstängningslagen,
bagerilagen och hembiträdeslagen.
Regler rörande arbetstiden förekommer i stor utsträckning i kollektivavtal och
liknande överenskommelser samt — i huvudsak för stats- och kommunalanställda
— i tjänstgöringsföreskrifter. Sådana regler bär medfört, att arbetstidslagstiftningens
principer fått giltighet för många arbetstagare utanför denna lagstiftnings
tillämpningsområde, t. ex. anställda vid småföretag. På samma sätt har arbetstiden
för betydande grupper av arbetstagare fastställts till kortare tid än 48 timmar per
vecka.
Kortare arbetstid än 48 timmar i veckan kan tillämpas sålunda för arbetare i
skiftgång inom flera fack, t. ex. gruv-, järn-, trä ocli pappersindustrierna; 42 timmars
veckoarbetstid tillämpas i allmänhet vid kontinuerlig drift utan söndagsuppehåll
i dessa fack. Gruvarbetare under jord har 40-timmarsvecka. Arbetstider
varierande mellan 40 och 45 1/3 timmar per vecka gäller för vissa grupper arbetstagare
— bl. a. vid kontinuerlig drift med söndagsuppehåll — vid t. cx. järnbruken
och gruvorna samt inom typografyrket. Under vissa årstider förekommer olika slag
av arbetstidsinskränkning inom byggnadsfacken.
110 Riksdagsberättelsen
I 8: 22 Genom arbetstidslagstiftningens utformning faller kanslipersonal samt teknisk,
administrativ eller merkantil kontorspersonal — utom i rörelser som avser detaljhandeln
— i stort sett utanför lagstiftningen. För dessa tjänstemän varierar veckoarbetstiden
mellan ca 40 och 48 timmar. Medeltalet torde ligga vid ungefär 42 timmar.
Arbete som bedrives av staten omfattas ej av arbetstidslagstiftningen. För de
centrala förvaltningsmyndigheternas befattningshavare är arbetstiden vanligen
fastställd genom verksinstruktioner. Sedan 1922 tillämpas därvid 42 timmars arbetsvecka
— med möjlighet till ytterligare avkortning under sommarmånaderna
— medan arbetstiden tidigare för motsvarande grupper var 36 timmar per vecka.
För huvuddelen av arbetstagarna inom de statliga affärsdrivande verken och liknande
institutioner infördes 48-timmarsvecka 1920. Många undantag från denna
huvudregel har emellertid gjorts, varigenom arbetstiden för vissa grupper förkortats.
Samtidigt bör nämnas, att arbetstiden för många statliga befattningshavare i
princip är oreglerad.
Om man bortser från de indirekta verkningarna av att staten i egenskap av arbetsgivare
för vissa grupper av arbetstagare tillämpar en kortare arbetstid än som
motsvarar 48 timmars arbetsvecka, har från statsmakternas sida ingen medverkan
till en allmän förkortning av veckoarbetstiden till mindre än 48 timmar skett sedan
48-timmarsprincipen lagfästes.
Fragan om kortare arbetstid har dock vid olika tillfällen berörts i riksdagen.
Sålunda uttalade riksdagen 1945 med anledning av motioner, att spörsmålet om
en allmänt förkortad arbetstid finge ses på jämförelsevis lång sikt. Däremot borde
det vara möjligt att förkorta arbetstiden för vissa arbetstagare, exempelvis skiftoch
nattarbetare med särskilt påfrestande arbete. Allmänna arbetstidslagen borde
bli föremål för en översyn ur flera synpunkter, och riksdagen hemställde, att
Kungl. Maj :t ville låta verkställa en sådan översyn.
Med anledning härav tillkallades 1947 den s. k. arbetstidsutredningen. I direktiven
för denna utredning uttalade föredragande statsrådet bl. a„ att tanken på
en generell förkortning av arbetstiden vid skilda tillfällen framförts under hänvisning
till den allmänna stegringen av arbetstakten inom näringslivet. Skäl härför
hade anförts både ur arbetarskyddssynpunkt och produktionsteknisk synpunkt.
Fn dylik generell förkortning av normalarbetstiden torde emellertid med hänsyn
till rådande produktionslaget icke då låta sig genomföra. Vid den översyn av arbetstidslagstiftningen,
som statsrådet förordade, borde därför utredningsarbetet inriktas
främst på frågan om en förkortning av arbetstiden för vissa yrken.
Arbetstidsutredningen står nu inför slutförandet av sitt uppdrag och har till
mig överlämnat en promemoria angående sitt kommande betänkande. Enligt promemorian
ämnar utredningen föreslå att en ny allmän arbetstidslag skall ersätta
nuvarande allmänna arbetstidslagen, lantarbetstidslagen och detaljhandelslagen. En
särskild arbetstidslag för hotell, restauranger och kaféer föreslås. Sjöarbetstidslagen
förutsättes bli bibehållen. Den nya allmänna arbetstidslagen föreslås få ett
betydligt utvidgat tillämpningsområde i jämförelse med nuvarande lagstiftning. I
tråga om arbetstiden föreslås i huvudsak, att den ordinarie arbetstiden enligt huvudbestämmelserna
skall vara högst 48 timmar under loppet av en vecka. För vissa
grupper med särskilt påfrestande arbete föreslås dock en arbetstidsförkortning.
Under framhävande av de svåra avgränsningsproblem som uppstår vid en sådan
partiell arbetstidsförkortning förordar utredningen att en särskild arbetstidslag
stiftas enligt vilken kortare arbetstid skall tillämpas för arbetstagare vid vissa arbeten
under jord samt vid arbeten som med regelbunden skiftindelning bedrives
dygnet runt, vidare för arbetstagare som i arbetet utsättes för röntgenstrålning
ellei strålning från radioaktivt ämne samt för vissa operationssköterskor.
Arbetstidsutredningen har sålunda inte upptagit frågan om någon generell arbetstidsförkortning.
Frågan om en sådan förkortning bragtes emellertid genom
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 111
motioner under prövning av 1953 års riksdag. I de motioner, som jag bär åsyf- J j$j
tar, hemställdes att riksdagen i framställning till Kungl. Maj:t ville anhålla om
föranstaltande av en skyndsam utredning om en generell förkortning av arbetstiden.
1 sitt över dessa motioner avgivna utlåtande (nr 22) anförde andra lagutskottet
bl. a., att frågan om en allmän arbetstidsförkortning visserligen borde följas
med stor uppmärksamhet, men att med en sådan utredning borde anstå, tills man
med någon säkerhet kunde bedöma, att förutsättningarna för en reform vore för
handen. I en till detta utlåtande fogad reservation vilken bifölls av andra kammaren
uttalades bl. a. att Kungl. Maj:t sedan arbetstidsutredningens arbete rörande
arbetstidsförkortning för vissa grupper av arbetstagare slutförts, borde pröva huruvida
inte frågan om en allmän arbetstidsförkortning jämväl borde utredas. Första
kammaren biträdde utskottets utlåtande.
Tiden är enligt min mening nu inne att allvarligt pröva frågan om en revision av
arbetstidslagstiftningen med inriktning på en allmän förkortning av den lagstadgade
arbetstiden. Sedan jag i det föregående i stora drag tecknat den hittillsvarande
utvecklingen på arbetstidslagstiftningens område samt det nuvarande läget i
fråga om den faktiska arbetstiden, vill jag något närmare utveckla skälen för denna
ståndpunkt.
Sedan tiden före den första allmänna arbetstidsregleringen år 1919 har vår produktion
genomgått en utomordentligt kraftig utveckling. Detta har skett trots de
svåra depressionsperioderna på 1920- och 1930-talen och trots det andra världskrigets
och efterkrigstidens svårigheter för vårt folkhushåll. Det har vidare skett
trots den väsentliga arbetstidsförkortning, som 1919 års arbetstidsreform innebar,
och trots arbetstidsregleringens successiva utvidgning till allt flera områden; den
genomsnittliga nettoarbetstiden inom industri och hantverk beräknades omkring
år 1917 ha varit 56,4 timmar i veckan och torde på många områden ha varit betydligt
längre. Även semesterlagstiftningen har medfört en icke oväsentlig arbetstidsförkortning,
motsvarande ungefär tre timmar i veckan.
Att ange denna produktionsutveckling i siffror är utomordentligt svårt. Fullt
jämförbara uppgifter står knappast till förfogande för denna långa tidsperiod.
Med vissa reservationer beträffande materialets tillförlitlighet torde emellertid den
allmänna utvecklingstendensen kunna antydas med några uppgifter rörande nationalinkomst,
produktivitet och reallön.
Tillgängliga uppgifter ger vid handen, att nationalinkomsten i oförändrat penningvärde
tredubblats sedan åren 1919—1920.
Produktiviteten, mätt i produktionsvolym per arbetstimme för personal inom
industrin, har under samma tid mer än fördubblats. Nationalinkomsten per person
i arbetsför ålder kan nu beräknas vara två till två och en halv gånger så stor
som för 30 år sedan.
Reallönen för arbetare inom industri, byggnadsverksamhet, statliga och kommunala
arbeten, samfärdsel in. in. kan, på grundval av uppgifter om årsförtjänsten,
nu beräknas vara ungefär dubbelt så stor för männen och två och en halv gånger
så stor för kvinnorna som vid tiden omedelbart före 1919 års lagstiftning.
I jämförelse även med ekonomiskt högt utvecklade främmande länder är levnadsnivån
hos oss hög. Våra sociala välfärdsanordningar betraktas på många håll som
föredömliga. I fråga om arbetstidens längd utfaller emellertid en internationell
jämförelse inte lika gynnsamt. Enligt föreliggande uppgifter var 46, 44 eller 40
timmars arbetsvecka inom industrin redan före det andra världskriget ganska vanlig
i många länder. I den mån man under krigsansträngningarna ökade arbetstiden
torde man numera i de flesta fall ha återvänt till den kortare arbetstiden. I
Förenta Staterna, Australien och Nya Zeeland gäller allmänt 10 timmars arbetsvecka
som norm. I Storbritannien är normalarbetstiden inom industrin i regel genom
avtal fastställd till 44—45 timmar i veckan, i vissa kanadensiska delstater till
II timmar. Genom uttagande av övertid blir i dessa länder den faktiska arbets
-
112
Riks dags berättelsen
I Si 22 tiden dock ofta inte obetydligt längre. I Frankrike gäller i princip 40-timmarsvecka,
men genom ett legaliserat övertidssystem torde den faktiska veckoarbetstiden
i genomsnitt uppgå till ca 45 timmar inom industrin och till 42 timmar inom handeln.
I Finland föreskriver gällande arbetstidslag högst 47 timmars arbetsvecka
för vanligt dagarbete. I Danmark, Norge, Belgien, Schweiz och Västtyskland torde
48-timmarsvecka kunna sägas vara regel.
De under 1930-talet i en del länder genomförda arbetstidsförkortningarna motiverades
i flera fall av den då rådande arbetslösheten. Man ville fördela de otillräckliga
arbetstillfällena på ett större antal personer. I den mån man efter kriget
återgått till eller infört en förkortad arbetstid torde emellertid andra motiveringar
ha varit avgörande. Dels har det ansetts rimligt att delvis utnyttja en höjd standard
till ökad fritid, dels har den på många områden starkt uppdrivna arbetstakten
ansetts kräva större möjligheter till vila och avkoppling.
I vårt land har man ansett, att en minskning av arbetstillfällena — om man bortser
från kortvariga och lokalt begränsade fall — skall mötas med andra åtgärder
an en arbetstidsförkortning, i första hand med åtgärder för en ökning av svsselsättningsvolymen.
Likaväl som arbetarskyddssynpunkter varit avgörande för den arbetstidsförkortning
som tidigare i vårt land genomförts genom lagstiftning eller genom avtalsuppgörelser
bör skyddsmotivet nu tillmätas stor betydelse. Jag betraktar det
nämligen som obestridligt, att det uppdrivna tempot i industrin och trafiken,
ackordsjäkt, enformighet och skiftarbete motiverar mera avkoppling från arbetet
än hittills. Det är också detta motiv för en arbetstidsförkortning som oftast anförts,
då man inom de fackliga organisationerna eller vid olika slag av opinionsundersökningar
under de senaste åren uttalat sig för en kortare arbetstid.
Om sålunda redan hänsyn till det fysiska och psykiska välbefinnandet kan motivera
en förkortad arbetstid, saknas emellertid inte andra motiv. För att fullt
kunna utnyttja de möjligheter till ett rikare liv, som står människorna till buds
i vår tid och i vårt samhälle, fordras ett större mått av fritid än flertalet av de i
arbetslivet aktiva medborgarna nu förfogar över. Det torde också kunna sägas, att
det i vår tid är svårt att finna bärande motiveringar för de olikheter i fråga om
ai betstidens längd, som traditionellt råder mellan olika grupper av arbetstagare.
Oberoende av alla principiella motiveringar är det uppenbart, att stora delar
av den produktivt sysselsatta befolkningen i vårt land är benägna att välja en arbetstidsförkortning
framför andra möjligheter att tillgodogöra sig en skälig andel
av det förbättrade produktionsresultatet. En råd fackförbund har uttalat sig för en
sådan allmän arbetstidsförkortning. Vid de senaste årens fackliga avtalsförhandlingar
har denna fråga spelat en betydelsefull roll, och man har på sina håll varit
beredd att ta ut en standardhöjning i form av ökad fritid.
Endast få torde ställa sig avvisande till önskvärdheten av en allmän arbetstidsförkortning.
Däremot är meningarna delade i fråga om möjligheterna att genomföra
en sådan reform utan betydande svårigheter för vår produktions omfattning
och vår internationella konkurrenskraft.
Det kan enligt min mening inte bli fråga om att genomföra en reform, som medför
en standardsänkning vare sig för den enskilde eller för folkhushållet i dess
helhet. Vad saken gäller är att finna den lämpligaste metoden för en fördelning av
den fortsatta produktivitetsförbättringens resultat — jag förutsätter nämligen att
\ ai t näringsliv under en fortsatt ekonomisk politik för full sysselsättning är mäktigt
^en fortsatt produktivitetsstegring. En utredning bör kunna ge material för en
bedömning av de produktionstekniska och samhällsekonomiska förutsättningarna
för en arbetstidsförkortning.
Trots de stora sociala reformer, som genomförts under efterkrigstiden, står betydelsefulla
önskemål ouppfyllda. Vid sidan om en arbetstidsförkortning anmäler
sig en allmän pensionsförsäkring som ett av de angelägnaste behoven för framti
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
113
den. En avvägning måste uppenbarligen ske mellan olika önskemål: högre löner, J 30
kortare arbetstid, bättre pensionsförmåner och andra sociala reformer.
Varje gång som arbetstidsfrågan diskuterats har framhållits att vårt konkurrensläge
gentemot utlandet försämras genom en arbetstidsförkortning, som innebär
en stegring av våra produktionskostnader. I remissyttranden över de nämnda motionerna
till 1953 års riksdag framhöll såväl landsorganisationen som arbetsgivareföreningen,
att problemet om en arbetstidsförkortning måste ses ur synpunkten
av vår konkurrensförmåga på de internationella marknaderna. Denna synpunkt
bör självfallet beaktas vid utredningen.
Det bör dock i detta sammanhang observeras, att den internationella aspekten
får en annan innebörd om det inte gäller att i ett slag genomföra en mycket kraftig
arbetstidsförkortning med åtföljande starka lönekostnadsstegringar inom produktionen.
Det som nu diskuteras är ett successivt utnyttjande av en pågående produktivitetsstegring,
varvid de i samband med arbetstidsförkortningen förutsatta
lönekostnadsstegringarna inte synes behöva få någon avsevärt annorlunda effekt
på den internationella konkurrensförmågan än vanliga lönehöjningar. Dessa förhållanden
bör kunna belysas genom utredningen.
Om en arbetstidsförkortning eftersträvas är det inte utan vidare givet att den
enda vägen att nå målet går genom lagstiftning. Det är en allmänt omfattad mening
att arbetsvillkoren så långt möjligt bör regleras genom fria överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter. Då det gäller t. ex. arbetarskyddet har det emellertid
traditionellt ansetts, att staten genom lagstiftning bör fastställa vissa normer.
Man måste annars räkna med att arbetstagare som av ett eller annat skäl har
en svag förhandlingsposition kommer i ett läge som ur social synpunkt är oacceptabelt.
Då det gäller arbetstiden kan samma situation uppstå. Jag anser därför, att
man av sociala skäl blir tvungen att —• om också inte enbart — utnyttja lagstiftningen
för att nå en arbetstidsreglering av tillfredsställande omfattning.
Om man väljer lagstiftningens väg är därmed inte sagt, att fria överenskommelser
rörande arbetstiden är av mindre värde. Lagstiftningen bör utgöra en ram,
inom vilken de fria överenskommelserna får ett visst spelrum. Lagstiftningen kan
inte utan omfattande detaljregleringar ta hänsyn till individuella förutsättningar
och behov för olika yrkesgrupper eller verksamhetsgrenar. Utan att ta ställningtill
den sittande arbetstidsutredningens resultat tror jag mig våga säga, att det —
främst med hänsyn till avgränsningsproblemen — är svårt att lagstiftningsvägen
uppnå partiella reformer på arbetstidens område. Detta hindrar inte att lagstiftningen,
såsom redan nu är fallet, kan inrymma särskilda lagar för lätt avgränsade
grupper.
Det är med tillfredsställelse jag konstaterar, att olika arbetstagaregrupper genom
kollektivavtal e. d. uppnått en kortare arbetstid än 48 timmar per vecka. Det är
min förhoppning, att den kommande utredningen om en allmän arbetstidsreform
inte skall betraktas som ett argument mot partiella reformer på detta område genom
avtal mellan arbetstagare ocli arbetsgivare.
Jag anser för min del, att man bör sikta på en normal arbetstid av 40 timmar
per vecka såsom ett mål för strävandena på arbetstidens område. Det är emellertid
uppenbart att detta mål endast kan nås i etapper och genom successiva framsteg.
Det är lika uppenbart att metoderna för att nå det bör underkastas diskussion
ocli undersökningar.
Vad arbetstidsförkortningens storlek angår bör det såvitt möjligt klargöras vad
som ur arbetarskyddssynpunkt är angeläget. Uppenbart är att olika slag av arbeten
är förenade med olika grader av ansträngning. Det förefaller vara så, att önskemålet
om en viss arbetstidsförkortning omfattas av det stora flertalet bland dem som
nu har 48 timmars arbetsvecka. Man bör söka klargöra om det måhända är lämpligt
att utforma lagstiftningen så, att den utöver ett första steg till allmän arbets
■S
llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Kiksdagsberättelsen.
114
Riksdagsberåttelsen
I S: 22 tidsförkortning ger största möjliga frihet för olika grupper av arbetstagare alt
träffa överenskommelser med arbetsgivarna om den för olika yrkesområden lämpliga
och möjliga arbetstiden. Det skulle nämligen enligt min mening inte stå i
överensstämmelse med syftet med en arbetstidsreform om man genom en långtgående
arbetstidsförkortning av tvingande karaktär endast uppnådde, att betydande
arbetstagargrupper lockades att ställa sin arbetskraft till förfogande för extraarbeten
— med resultat att deras sammanlagda arbetstid snarast bleve längre än tidigare.
Vissa undersökningar bar gjorts rörande effekten av förändringar i arbetstidens
längd och förläggning. I ett 1952 utkommet betänkande om verkningarna av en
arbetstidsförkortning i Danmark har en del material för bedömning av denna fråga
återgivits. En amerikansk undersökning, vars resultat återges i det danska betänkandet,
utmynnar i slutsatsen, att 40 timmars arbetsvecka och 8 timmars arbetsdag
är den ur ekonomisk synpunkt bästa arbetsformen för amerikanska förhållanden.
I några fall, där man i Danmark prövat produktionens förhållande till
arbetstidens längd, har man enligt betänkandet genomgående kunnat konstatera, att
produktionsresultatet per timme stegrats efter en minskning av arbetstiden.
Man kan måhända räkna med att i verksamheter med en relativt lång arbetstid
en förkortning till en del uppväges av en ökning av produktionsresultatet genom
en ökning av arbetsintensiteten och till ännu en del genom minskad frånvaro.
Det är också troligt, att en arbetstidsförkortning leder till ett bättre tillvaratagande
av redan befintliga möjligheter till rationalisering. Dessa förhållanden bör i sammanhanget
beaktas.
Då det gäller förläggningen av arbetstiden tillämpar man i vårt land sedan länge
systemet med kortare arbetstid under lördagen än övriga dagar. Även inom handeln
har detta system vunnit en viss utbredning. På sina håll även i vårt land har
man valt att ta ut en förkortning av arbetstiden på det sättet, att man tillämpat
fem dagars arbetsvecka. Inte minst för de större städernas befolkning har det kommit
att framstå som alltmer angeläget att få en mera sammanhängande paus i arbetet
vid veckoslutet. De möjligheter att lämna städerna som allt flera människor
ur alla folkgrupper fått genom motorismen har förstärkt dessa önskemål. Hur en
genom lagstiftning förkortad arbetstid lämpligen bör fördelas på veckans dagar
bör i första hand avgöras genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.
En sådan valfrihet synes förutsätta att dvgnsmaximeringen av arbetstiden inte
göres för snäv.
I detta sammanhang anmäler sig emellertid problem som är olika för olika verksamhetsområden.
Inom vissa näringsgrenar, t. ex. handeln och kommunikationsväsendet,
måste arbetstidens förläggning bli beroende av allmänhetens krav och
önskemål i fråga om betjäning. De arbetarskyddssynpunkter, som varit vägledande
vid utformningen av vår butikstängningslagstiftning, synes inte vara lika vägande i
ett läge där arbetstiden generellt förkortas. Det bör undersökas, om inte tiden nu
är inne för en mindre stel butikstängningslagstiftning som gör det möjligt att tillgodose
såväl arbetstagarnas önskemål som allmänhetens rimliga krav på betjäning.
Vad kommunikationsväsendet beträffar bör uppmärksamhet ägnas det förhållandet,
att en allmän ökning av medborgarnas fritid kan väntas medföra en ökad belastning
av transportmedlen.
I diskussionen om arbetstidsförkortning har ibland uttryckts bekymmer för att
arbetskraftstillgångarna inte skulle räcka till. Frågan om storleken av den totala
efterfrågan på arbetskraft måste dock anses vara oberoende av arbetstidens längd;
den är fastmera betingad av den allmänna ekonomiska politiken och de internationella
konjunkturerna. Såväl en arbetslöshetsskapande nedgång som en mer eller
mindre inflationistisk uppgång av efterfrågan på arbetskraft kan uppstå vid vilken
veckoarbetstid som helst.
Däremot kan interna förskjutningar av arbetskraftsbehovet uppstå mellan olika
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 115
delområden av arbetsmarknaden. Vissa besvärligheter kan uppstå på serviceområ- J 22
den där verksamheten för allmänhetens betjäning anses böra pågå under en viss
del av dygnet. Det bör undersökas om icke detta problem hos oss såsom i andra
länder kan lösas genom överenskommelser om att hålla butiker o. d. stängda under
vissa tider för att på detta sätt bereda de anställda ledighet och samtidigt möjliggöra
öppethållande under andra för allmänhetens betjänande viktigare tider.
I den mån behov av ytterligare arbetskraft uppstår trots sådana åtgärder finner
jag det inte uteslutet, att detta problem skulle kunna lösas genom ökat ianspråktagande
av den arbetskraft — t. ex. gifta kvinnor — som nu står till förfogande för
deltidstjänst men som ofta inte anses kunna utnyttjas.
Inom industrin kan slutligen — vid sidan om rationalisering av arbetsprocesserna
— effekten av en arbetstidsförkortning i en del fall minskas genom skiftarbete.
Sådant har på senare tid börjat tillämpas i ökad utsträckning.
Jag övergår härefter till att något närmare beröra metoderna för den utredning
jag förordar.
Såsom nämnt anser jag, att en arbetstidsreform bör genomföras under största
möjliga hänsynstagande till önskemålen bland arbetslivets män och kvinnor —
såväl arbetsgivare som arbetstagare. Utredningsarbetet bör därför bedrivas under
fortlöpande samarbete med arbetsmarknadens organisationer.
Då det gäller den produktionstekniska, företagsekonomiska och samhällsekonomiska
innebörden av reformer på arbetstidens område har erfarenheten lärt,
att det inte är möjligt att med någon absolut säkerhet förutsäga följderna av en
arbetstidsförkortning. Under sitt arbete med förslaget om treveckorssemestern
fann arbetstidsutredningen, att orsakssammanhangen mellan en inskränkning
av den arbetade tidens längd och eventuella kostnadsökningar respektive produktionsminskningar
var mycket invecklade och svårbedömbara. Som framgått av
det föregående anser jag det inte möjligt att enbart matematiskt avläsa dessa
verkningar, då faktorer av annan karaktär påverkar resultatet. Arbetstidsutredningen
inskränkte sig i huvudsak till att inhämta upplysningar från arbetsmarknadens
organisationer rörande deras uppfattning om den lämpligaste utformningen
av semesterreformen och om deras bedömning av reformens verkningar. Samma
metod bör även i detta utredningsarbete kunna prövas.
Utredningen bör undersöka, i vad mån material från tidigare genomförda arbetstidsreformer
i vårt land eller andra länder kan tjäna till att belysa den föreliggande
frågan. Då det gäller utländska erfarenheter bör utredningen i första
band söka utnyttja det material som finnes tillgängligt hos internationella arbetsorganisationen.
Jag vill också hänvisa till den tidigare nämnda danska undersökningen.
Utredningen bör söka kontakt med konjunkturinstitutet, industrins utredningsinstitut
och andra liknande institutioner, som kan tänkas vara i besittning
av material för belysning av arbetstidsfrågan.
Då det gäller att belysa de sociala och hygieniska sidorna av arbetstidsfrågan
bör utredningen anlita tillgänglig expertis inom sådana institutioner som arbetarskyddsstyrelsen
och statens institut för folkhälsan.
Utredningen bör inte tveka att framlägga delresultat av sitt arbete inför offentligheten
utan att avvakta den tidpunkt, då ett slutligt förslag kan framläggas.
Enligt min mening är arbetstidsfrågan ett spörsmål av sådan räckvidd, alt
förslag i denna fråga bör grundas på en ingående och omfattande offentlig’diskussion.
Icke desto mindre är det min uppfattning, att utredningsarbetet bör bedrivas
med sikte på att en första arbetstidsreform — om också av mindre genomgripande
natur — skall kunna beslutas inom en tidrymd av några år.
Utredningen har under hösten 1954 utarbetat planer för sitt arbete, som
avses fortgå under år 1955.
116
Riksdagsberättelsen
I S: 23
23. 1954- års familjeutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
inventering av de familjepolitiska åtgärderna m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 september 1954):
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic.
Experter:
von Hofsten, E., byråchef;
Wickman, K., fil. lic.;
Björnelid, A., kanslisekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 12; tel. växel 22 12 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Ulla Lindström till statsrådsprotokollet
den 16 augusti 1954):
Frågan om åtgärder för att underlätta en ökad familjebildning aktualiserades
som bekant under 1930-talet. Den år 1935 tillkallade befolkningskommissionen
framlade en rad betänkanden i befolkningsfrågan. Genom tillsättandet av 1941
års befolkningsutredning upptogs sedermera hithörande problem till nytt studium
i syfte att medverka till en positiv befolkningsutveckling. Även denna utredning
utarbetade ett antal förslag, vilka i stor utsträckning genomförts, delvis
lämnats utan åtgärd men delvis också vidarebehandlats av särskilda kommittéer
såsom utredningen för hem- och familjefrågor, kommittén för den halvöppna
barnavården och bostadskollektiva kommittén.
Den verksamhet, som syftar till att främja familjebildningen och underlätta
förhållandena för främst familjer med barn och ensamstående mödrar, spänner
över stora områden. ■—• ■— •—
Begreppet familjepolitik kan tänjas till att omfatta hart när alla de problem,
som anknyter till individens liv från vaggan till graven. Men även med en begränsning
till den redan färdigbildade familjen — alltså med ett utelämnande av
ungdomens familjebidrag — och med en avspaltning av de gamlas speciella problem
är familjepolitiken omfattande. Inom dess här angivna områden har under
de senaste tio åren vidtagits ett flertal betydelsefulla åtgärder. Med hänsyn bl. a.
till att nativiteten alltjämt är låg inom landet och nu åter synes vara i sjunkande,
måste emellertid befolkningsutvecklingen och frågan om samhällets möjligheter
att påverka denna utveckling följas med kontinuerlig uppmärksamhet. ----
Det föreligger onekligen goda skäl för att nu företa en systematisk inventering
av hur de olika familjepolitiska åtgärderna har verkat under en något längre
epok, sådan som den senaste krigs- och efterkrigstiden, av vad som till äventyrs
saknas i deras utformning för att de skall göra maximal nytta inom sin nuvarande
ekonomiska ram och av vilka nya behov som aktualiserats vid sidan av dem. En
inventering och kartläggning av den samhälleliga familjepolitikens former och
yttringar är sålunda önskvärd. Några nya omfattande utredningar bör inte nu
inledas. Familjeproblemen har under de senaste åren studerats i olika sammanhang,
varför en sammanställning av resultat från olika institutioners, kommittéers
och enskilda forskares material torde kunna ge en god bild av läget. Olika förslag
till åtgärder av familjepolitisk karaktär har framlagts under 1940- och 50-talen
och bör, i den mån de inte har förverkligats, upptas till en ny och med utgångspunkt
från nuläget kritisk bedömning utifrån synpunkten av huruvida de
är realiserbara eller inte i befintligt eller omarbetat skick.
I syfte att ge ett fastare underlag för det arbete, som nu bedrivs av myndigheter
och enskilda i familjefrämjande syfte, ävensom för fortsatta överväganden
rörande familjepolitikens framtida utformning, bör en genomgång ske av det
117
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
statistiska material samt de övriga fakta som berört familjepolitiken, särskilt de J JSJ*
fakta som belyser de förvärvsarbetande gifta kvinnornas arbetsbörda. Den viktigaste
utgångspunkten för diskussionen om familjepolitikens mål och medel erhålls
genom kunskap om barnfamiljernas ekonomiska läge. En undersökning av
barnkostnaderna på grundval av bl. a. det material, som insamlats av socialstyrelsen
genom de allmänna levnadskostnadsundersökningarna, kan här tjäna som
bakgrund. I anslutning härtill bör klarläggas i vilken utsträckning den fördelning
av barnkostnaderna som uppnåddes när de särskilda barnavdragen vid beskattning
togs bort och ersattes med allmänna barnbidrag, har rubbats till barnfamiljernas
nackdel genom penningvärdeförsämringen efter ifrågavarande reforms genomförande.
Nämnda fördelning kan naturligtvis inte betraktas som för all framtid
given. Men i samband med den allmänna inventeringen bör man söka fastställa
den förändring i läget som här inträtt, varvid även får beaktas att barnkostnadernas
fördelning mellan barnfamiljer och andra inte enbart påverkats av utvecklingen
beträffande barnbidragens reala värde utan även av i vilken mån den allmänna
välståndsutvecklingen inom landet och den socialpolitiska verksamheten i övrigt
kommit barnfamiljerna till godo. I övrigt bör också prövas huruvida de belopp,
som disponeras för olika familjepolitiska bidrag, kan anses lämpligt fördelade
mellan olika ändamål. Härav kan föranledas förslag till en bättre behovsanpassning
av bidragen. De åtgärder som härvid kan komma att rekommenderas bör
emellertid inte vara av den art att det administrativa handhavandet av bidragsformerna
kompliceras.
På vissa områden synes hittills vidtagna åtgärder ej tillräckligt effektiva, samtidigt
som det inte förefaller uteslutet att man kan uppnå vissa förbättringar.
Antalet daghemsplatser för förvärvsarbetande mödrars barn är f. n. för litet på
vissa håll i landet. ----
Vidare kan erinras om de svårigheter som nu föreligger för kvinnor, vilka önskar
deltidsarbete, att erhålla sådana anställningar.--—
Vid inventeringsarbetet bör slutligen särskilt uppmärksammas de ensamstående
mödrarnas problem, när det gäller samhällets åtgärder för underlättande av barnens
vård.
Arbetet med denna kartläggning, som bör ske i nära samverkan med socialstyrelsen
och med de utredningar och kommittéer, som verkar inom hithörande
områden, bör bedrivas i sådan takt att resultat därav kan framläggas före den 1
juli 1955.
Utredningen beräknas vara slutförd inom den i direktiven angivna tidrymden.
24. Utredning angående vissa frågor rörande bidrag och lån för anordnande
av allmänna samlingslokaler in. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa utredning angående vissa frågor rörande bidrag och lån för
anordnande av allmänna samlingslokaler m. m.:
Algott, S. A., byråchef.
Lokal: Statens nämnd för samlingslokaler, Artillerigatan 47 3 tr.; tel.
67 80 86.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 17
december 1954):
Sedan år 1943 har staten understött tillkomsten av allmänna samlingslokaler,
varmed enligt den i ämnet gällande kungörelsen (SFS 1942:913) förstås för för
-
118 Riksdagsberättelsen
I Si 24 eningslivet avsedda hörsalar samt rum för sammanträden, samkväm och studiearbete
jämte därtill hörande erforderliga utrymmen. Statens stöd lämnas i form
a\ bidrag eller lån, vilka beviljas av Kungl. Maj :t sedan ärendena förberetts av
statens nämnd för samlingslokaler. Bidrag utgår till kommuner och utgör i regel
25, i undantagsfall högst 40 % av kostnaderna, vari utgifter för anskaffande av
tomt och inventarier icke får inräknas. Lånen är avsedda för samlingslokaler,
som anordnas av bolag, föreningar och stiftelser och utgår med högst 50 eller,
när synnerliga skäl därtill är, högst 75 % av de på nyss angivet sätt beräknade
kostnaderna. Av beviljat lån är viss del, lägst hälften och högst fyra femtedelar,
ränte- och amorteringsfri samt avsedd att efter viss tid avskrivas. Av dessa två
stödformer har låneformen varit dominerande och stödet har alltså huvudsakligen
avsett av föreningar och andra enskilda sammanslutningar ägda lokaler. Sålunda
har t. o. in. budgetåret 1953/54 anvisats lånemedel med sammanlagt 36,5
milj. kr., under det att till bidrag för samma tid funnits tillgängligt ett belopp
av inemot 2,5 milj. kr.
Den ifrågavarande stödverksamheten har otvivelaktigt i hög grad stimulerat
och underlättat tillkomsten av samlingslokaler och har alltså fyllt en ur samhällelig
synpunkt viktig uppgift. Den rådgivande verksamhet, som utövas av nämnden
för samlingslokaler och av de på detta område verksamma riksorganisationerna,
torde även ha stor betydelse för tillskapandet av välbelägna och välplanerade
lokaler.
De låne- och bidragsbestämmelser för denna verksamhet, som fastställdes år
1942, gäller — frånsett vissa jämkningar år 1945 — alltjämt oförändrade. Den
utveckling inom samhället, som ägt rum sedan nämnda år, har helt naturligt inneburit,
att även en del av de förutsättningar, på vilka dessa bestämmelser grundades,
undergått förändringar. Låne- och bidragsgivningen hade från början karaktären
av en försöksverksamhet och någon bearbetning av de under verksamheten
vunna erfarenheterna har hittills icke verkställts. Frågan om en översyn
av bestämmelserna har också i olika sammanhang aktualiserats.
I viss mån har en sådan översyn redan påbörjats inom bostadskollektiva kommittén.
Samlingslokaler av olika slag utgör en del av de gemensamlietsanläggningar,
vilka är föremål för kommitténs utredning. Åt kommittén har uppdragits,
bl. a., att utreda de lämpliga formerna för finansiering av gemensamhetsanläggningar
och deras drift, varvid kommittén särskilt har att undersöka, huruvida
modifikationer i eller kompletteringar till gällande författningar rörande lån och
bidrag kan vara motiverade av hänsyn till önskemålet att befordra tillkomsten av
gemensamhetsanläggningar och av en rationell samplanering av sådana anläggningar.
Vidare har länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län i en år 1951
gemensamt gjord framställning anhållit om utredning av frågan om gynnsammare
villkor för statsunderstöd till anordnande av allmänna samlingslokaler. Nämnden
för samlingslokaler avgav, efter hörande av samtliga övriga länsstyrelser, yttrande
över denna framställning och förordade därvid, att de nuvarande låneoch
bidragsbestämmelserna skulle bli föremål för en allmän översyn. Framställningen
har därefter överlämnats till bostadskollektiva kommittén för att tagas i
beaktande av kommittén vid fullgörande av dess uppdrag.
Ifrågavarande spörsmål har sedermera behandlats av 1954 års riksdag. Med anledning
av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående
anslag för budgetåret 1954/55 till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
samt i anslutning därtill väckta motioner (1:149 och 282 samt 11:235 och
390) uttalade statsutskottet (uti. nr 73) bl. a., att det statliga stödet till förevarande
verksamhet borde bli föremål för en översyn med ledning av de erfarenheter,
som vunnits under de snart 12 år som verksamheten pågått. Efter att ha
erinrat om bostadskollektiva kommitténs pågående översyn av gällande bestäm
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
119
nielser om lån och bidrag till allmänna samlingslokaler samt om den av lansstyrelserna
i Västerbottens och Norrbottens län gjorda framställningen anförde utskottet
vidare: »Emellertid är det enligt utskottets mening inte endast frågan om
statsbidragsbestämmelserna, som påkallar uppmärksamhet från det allmännas si a.
Såsom framhållits i motionerna 1:282 och 11:390 synes det även angelaget att
få klarlagt möjligheterna till en samordning av olika intressen i syfte att bl. a.
uppnå besparingar vid tillgodoseende av lokalbehovet inom en kommun. Förhållandet
mellan de bidrag till samlingslokaler, som lämnas av arvsfondsmedel, och
det statliga stödet i övrigt till dylika lokaler torde vidare böra klarläggas liksom
frågan om en samordning av dessa stödformer. Slutligen anser utskottet, att det
skulle vara av värde att få utrett huruvida och i vad mån kommunalt ekonomiskt
stöd skulle kunna ställas som villkor för statslån till föreningsägda^ samlingslokaler.
Ifrågavarande spörsmål synes lämpligen böra göras till föremål för
övervägande vid behandlingen av bostadskollektiva kommitténs väntade förslag.»
Sedan utskottet hemställt att riksdagen måtte i anledning av motionerna I: 282
och II: 390 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört, fattade
riksdagen beslut (skriv, nr 204) i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit.
Vid behandlingen i första kammaren av statsutskottets nyssnämnda utlåtande
uttalade jag, att jag vore beredd att i enlighet med utskottets önskan låta verkställa
den utredning, som kunde vara erforderlig. Denna utredning bör nu komma
till stånd. .
Utredningsarbetet torde i huvudsak böra inriktas på de frågeställningar, som
angivits av riksdagen. För utredningen torde det vara av värde att taga del av de
erfarenheter som samlats inom nämnden för samlingslokaler och de förut nämnda
riksorganisationerna ävensom på kommunalt håll. Bl. a. torde detta gälla den del
av utredningen, som avser samordning av olika intressen vid tillgodoseende av
lokalbehovet inom en kommun. I denna del bör vidare arbetet bedrivas med beaktande
av bostadskollektiva kommitténs blivande förslag, vilka, enligt vad jag
erfarit, torde vara att vänta inom den närmaste tiden. Jag vill i detta sammanhang
betona att den nu föreslagna utredningen, till skillnad från den utredning
som bedrives av nyssnämnda kommitté, i huvudsak endast avser samlingslokalei
i föreningslivets tjänst och sålunda i väsentliga delar torde ligga vid sidan av de i
samband med bostadsplaneringen aktuella kollektivlokalerna, som åsyftas med
kommitténs utredning.
En lämplig lösning av berörda samordningsproblem bör i det enskilda fallet
kunna leda till att en kommuns behov av samlingslokaler kan ordnas på ett rationellt
och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Därigenom skulle också skapas ökade möjligheter
för kommunerna att ekonomiskt främja tillkomsten av dylika lokaler.
Spörsmålet huruvida och i vad mån ett sådant ekonomiskt stöd från vederbörande
kommun bör ställas såsom villkor för statslån till föreningsägda samlingslokaler
bör även ägnas uppmärksamhet under utredningen.
Vid utredningen bör vidare undersökas förhållandet mellan de från arvsfonden
utgående bidragen till samlingslokaler samt de bidrag och lån, som utgår från de
särskilda samlingslokalanslagen. Jag vill här erinra om att användningen av arvsfondens
medel enligt den för fonden gällande lagen är begränsad till sådana ändamål,
som främjar barns och ungdoms vård och fostran. Någon ändring av denna
ändamålsbestämning bör icke komma i fråga. Det synes inte heller finnas anledning
att frångå den praxis, enligt vilken bidrag ur arvsfonden lämnas for anordnande
av fritidslokaler för ungdom. Skulle utredningsarbetet giva vid handen,
att det i vissa fall skulle vara lämpligt att för samma anläggning bevilja såval
arvsfondsbidrag som lån eller bidrag från samlingslokalanslag, bör spörsmålet om
en samordning av dessa två stödformer upptagas till behandling. Härvid bor beaktas
bl. a. önskvärdheten av att handläggningen av ansökningar om stöd till anordnande
av ungdomslokaler redan från början inriktas på en bedömning av
I S: 24
Riksdagsberättelsen
I S: 24 fr^San> huruvida i visst fall båda stödformerna eller endera av dem bör komma
till användning. I detta sammanhang torde finnas anledning att till bedömnin^
upptaga frågan om den nuvarande definitionen på allmänna samlingslokaler med
dess anknytning till föreningslivet är lämpligt utformad med hänsyn till behovet
av lokaler for den föreningslösa ungdomen. Då arvsfondsbidrag, som regelmässigt
beviljas med hälften av kostnaderna, däri inberäknat tomt- och inventariekostnader
i de flesta fall innebär ett kraftigare stöd än vad som kan beviljas
enligt de för samlingslokaler gällande låne- och bidragsbestämmelserna, bör utredningen
pröva, huruvida en sådan skillnad mellan dessa två stödformer kan
anses motiverad samt, om så icke finnes vara fallet, framlägga förslag till jämkningar
i dessa bestämmelser och i den praxis, som tillämpas vid bestämmande
av arvsfondsbidragens storlek.
Slutligen bor utredningen till behandling upptaga även organisationsformen för
den verksamhet som avser allmänna samlingslokaler. Då förslag till förevarande
verksamhet framlades vid 1942 års riksdag anförde föredragande departementschefen
vid behandling av organisationsfrågan såsom skäl för att avgörandet av
låne-- och bidragsärendena borde förbehållas Kungl. Maj:t, att det erbjöde stora
svårigheter att dra upp fasta riktlinjer innan någon erfarenhet av verksamheten
vunnits. Under den första tiden bleve det närmast fråga om en försöksverksamhet
och sedan Kungl. Maj:t genom sina beslut skapat praxis borde det ånyo övervagas
om verksamhetens handhavande kunde överlämnas till underordnat organ.
I anshitmng till detta uttalande vill jag framhålla, att det på ifrågavarande område
numera föreligger en väl utbildad praxis och att utredningen därför bör
undersöka, huruvida erfarenheterna i övrigt av denna verksamhet är sådana, att
en överflyttning helt eller delvis av beslutanderätten till underordnad myndighet
nu bör ske. Härvid bör undersökas i vilken form beslutanderätten i dvlikt fall
lämpligen skulle utövas.
Utredningen synes lämpligen böra verkställas såsom en enmansutredning med
erforderlig experthjälp.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 121
I K: l
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. Televisionsutredningen (1952:1 23; 1953:1 17; 1954:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1951 för att
utreda frågan om televisionens införande i Sverige m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 februari 1951):
Olsson, A., redaktör, andre vice talman, led. av II kamm., ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
Esping, E. B., överingenjör;
Mattsson, E. H., direktör;
Nyström, H. G., direktör;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hahr, H. A. A., aktualitetschef;
Rosenlund, T. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Telestyrelsen; tel. ordföranden Mora 100 52, Stockholm 22 46 00
(riksdagen) eller 10 37 32 (bostad); sekr. Hahr 22 30 40, sekr. Rosenlund
23 60 40.
Direktiven för utredningen, se 1952: I K 23.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 30
sammanträden.
Utredningen har den 8 november 1954 avgivit betänkande om televisionen
i Sverige (SOU 1954: 32).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 195b års kommitté för utredning om högertrafik
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1954 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1954):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande;
Björnberg, T. K. E., sparbanksdirektör, led. av I kamm.;
Christenson, C., köpman, led. av II kamm.;
Helin, M. S., direktör (avliden den 30 juli 1954);
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.;
Näsgård, B., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Pihlman, J., bussförare.
Experter:
Tengblad, E. H., trafikchef;
Kekonius, G. O., överingenjör.
122
Riksdag sberättelsen
I Kl 2 Sekreterare:
Gärdstedt, H. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Virdesten, S. G., e. o. byråsekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
S januari 1954):
I skrivelse den 2 december 1953, nr 399, har riksdagen under åberopande av vad
som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39 anhållit,
att Kungl. Maj:t ville utreda förutsättningarna för vårt land att under den
närmaste framtiden genomföra en övergång till högertrafik samt för riksdagen
framlägga de förslag, till vilka utredningen kunde giva anledning.
I nu gällande vägtrafikförordning den 28 september 1951 har vänstertrafiken
kommit till uttryck främst i bestämmelserna om fordons plats på väg, om möte
och omkörning samt om stannande och uppställning av fordon ävensom i särskilda
regler för gående m. fl. De närmare stadgandena återfinnes i förordningens 45,
47—49 och 60 §§.
Frågan om övergång till högertrafik har sedan åtskilliga år varit föremål för
uppmärksamhet. Av vad i sådant hänseende förekommit må — förutom vad i
riksdagens nyssberörda skrivelse närmast varit under bedömande — särskilt erinras
om uttalanden i ämnet vid 1939 och 1945 års riksdagar samt om den utredning,
som verkställdes av 1939 års högertrafikkommitté (SOU 1940:30). För
närmare kännedom om de synpunkter, vilka anlagts på spörsmålet, får jag
hänvisa till andra lagutskottets utlåtande. Här må endast följande framhållas.
Vänstertrafik tillämpas numera inom Europa — förutom i vårt land — endast
i Storbritannien och Irländska fristaten samt på Island. På det europeiska fastlandet
är sålunda Sverige det enda land, som icke har högertrafik. Vårt vägtrafikutbyte
med de angivna örikena är jämförelsevis obetydligt och torde av naturliga
skäl så förbli. Däremot har landsvägstrafiken till och från kontinenten med
tiden blivit mycket livlig. Antalet över landets gränser passerande motorfordon
torde sålunda nu vara av storleksordningen 1 miljon om året, varav ungefär hälften
i vardera riktningen. Detta antal är resultatet av en fortgående och snabb ökning
under efterkrigsåren. Med hänsyn till motorismens snabba utveckling kan det
förväntas, att denna ökning kommer att fortsätta under överskådlig tid framåt.
Mot denna bakgrund har utskottet funnit det förhållandet, att vi har en annan
körregel än kontinenten, ägnat att inge betänkligheter. En extra olycksrisk uppkommer
nämligen för den motorförare, som vid passerandet av en gräns måste
övergå till en annan körregel än den han från sitt hemland är van vid. Detta
gäller särskilt vid plötsliga situationer, där föraren delvis har att lita till sina invanda
reflexer. Denna riskökning synes ej vara obetydlig. Enligt den av lagutskottet
åberopade utredningen står sålunda drygt 30 procent av de skador, som
i vårt land inträffar i trafik med utländska fordon från högetrafikländer, i samband
med förarens ovana vid vänstertrafik. Motsvarande kan antagas gälla svenska
motorförare vid färd i högertrafikländer.
Vad här sagts om motorförare gäller i viss mån även cyklister. Vidare bör
man ej bortse från de risker, som vid passerande av gator etc. kan uppkomma för
gående, medan de ännu är ovana vid ett främmande lands körregel.
På det långt övervägande flertalet — 95 % — av våra bilar är ratten placerad
till vänster. Det har gjorts gällande, att en sådan placering ur trafiksäkerhetssynpunkt
vore mera lämpad för högertrafik än för vänstertrafik. En bil med ratten
till vänster anses nämligen i vänstertrafik erbjuda väsentligt sämre möjligheter att
överblicka vägbanan vid omkörningsförsök, vid infart i vänsterkurvor etc. I
jämförelse med den riskfaktor, som detta innebär, skulle endast underordnad
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 123
betydelse kunna tillmätas det förhållandet, att en bilförare under vissa förhål- I K
landen kan vara betjänt av att vara placerad på den sidan i bilen, vilken är
närmast vägkanten. I vänstertrafiklandet England har man också tagit konsekvensen
härav, i det att högerstyrning gjorts obligatorisk. En så genomgripande
åtgärd skulle emellertid för Sveriges del innebära att praktiskt taget hela bilbeståndet
finge byggas om.
På grundval av bl. a. de skäl, som här återgivits, har andra lagutskottet ansett,
att vårt land snarast möjligt bör inrikta sig på en övergång till högertrafik.
Vad i det föregående framhållits synes vara värt beaktande. Vissa fördelar
synes mig sålunda kunna vinnas genom en övergång till högertrafik. Å andra
sidan finnes, såsom även utskottet påpekat, också omständigheter, som i viss mån
talar mot en sådan övergång. Sålunda skulle på grund av trafikutövarnas vana
vid vänsterregeln en omläggning knappast kunna ske utan ökad risk för trafikolyckor
under övergångstiden. Med hänsyn till trafikens fortgående tillväxt kan
denna riskökning förväntas bli större, ju längre tid som förflyter, innan trafikomläggningen
genomföres.
Vidare skulle övergången uppenbarligen föra med sig avsevärda kostnader. Huvudparten
av dessa skulle falla på ombyggnader för spårvägs- och busstrafiken.
Därtill kommer utgifter för ändring av vissa anordningar för trafiken på vägar
och gator: vägmärken, trafiksignaler, säkerhetsanordningar, refuger m. m. ävensom
lör åtgärder mot ökad olycksrisk under övergångsskedet samt för administration.
Sammanlagda kostnaden kan enligt utskottet för närvarande uppskattas till omkring
150 miljoner kronor, vissa kostnader för järnvägarna oräknade. Härtill kan
länkas komma utgifter för ändring av utfarter, bensinstationer m. m. ävensom
vissa kostnader för försvaret. Det kan befaras, att kostnaderna kommer att stiga,
om övergången till högertrafik för mera avsevärd tid uppskjutes.
Vad här anförts ger enligt min uppfattning vid handen, att en ny utredning
rörande förutsättningarna för en övergång till högertrafik är av behovet påkallad.
För att en eventuell trafikomläggning icke skall onödigtvis försvåras genom att
kostnaderna för densamma till följd av trafikutvecklingen alltmer stiger, synes
det vidare vara av vikt, att utredningen verkställes utan tidsutdräkt. Den av
riksdagen begärda undersökningen torde därför böra igångsättas omedelbart.
Utredningen bör vara förutsättningslös. Vid densamma torde särskilt undersökas,
huruvida de fördelar på lång sikt, vilka står att vinna genom en övergång till
högertrafik, kan förväntas bli så betydande, att de överväger den ökade olycksrisken
under övergångstiden ävensom kostnaderna för omläggningen.
Riskökningen under övergångsskedet kommer givetvis att bl. a. bero på vilka
möjligheter man har att motverka densamma. Åtminstone delvis synes den kunna
begränsas genom att en lämplig tidpunkt väljes för övergången. Väsentliga resultat
i detta hänseende torde även kunna vinnas genom en omfattande upplysningsoch
propagandaverksamhet i samband med omläggningen samt genom trafikreglerande
åtgärder av olika slag.
I fråga om kostnaderna för en övergång till högertrafik bör en om möjligt
fullständig utredning förebringas. Därvid bör särskilt övervägas, huruvida de
eljest betydande kostnaderna för ombyggnad av bussar och spårvagnar kan
minskas genom särskilda övergångsanordningar. Vidare bör de ekonomiska och
arbetsmarknadspolitiska förutsättningarna för genomförandet av ombyggnadsprogrammet
närmare klarläggas. Med hänsyn till att en omläggning till högertrafik
i första hand får anses vara ett bilismens intresse, utgår jag ifrån att därav föranledda
kostnader i varje fall till huvudsaklig del får täckas av automobilskattemedel.
Utredningen bör framlägga definitiva förslag i denna fråga.
Jämväl i övrigt bör vid utredningen förebringas sådant material, som medger
en allsidig bedömning av det förevarande spörsmålet.
Fn utredning enligt nu angivna riktlinjer synes lämpligen kunna verkställas
Riksdagsberättelsen
I K: 2 genom särskilt tillkallade sakkunniga till ett antal av högst sju. Nödig expertis
torde böra ställas till de sakkunnigas förfogande. Utredningen bör tidsmässigt
och aven i övrigt planera sitt arbete med tanke på att högertrafikfrågan kan befinnas
böra underställas en allmän folkomröstning.
Kommittén har den 30 oktober 1954 avgivit betänkande angående högertrafik
(SOU 1954: 30). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
o. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m. (1952: I 7;
1953: I 6; 1954: I 6)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.
Ledamot:
Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Sekreterarens adress: Mariestad.
Direktiven för nämnden, se 1940: I K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1954. 4
4. Elkraftutredningen av år 1943 (1952: I 8; 1953: I 7; 1954: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska landsbygdens
försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn. den 25
januari 1943):
Lindeberg, E. F. L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Persson, P. H. Y., direktör;
Svensson, J. F. D., lantbrukare;
Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör (t. o. m. den 6 oktober 1954);
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Experter:
Berggren, B. E. L., kommerseråd;
Carle, B., länsassessor (t. o. m. den 10 februari 1954);
Moberg, H. A:son, direktör;
Strand, T. A. R., kraftverksdirektör.
Kanslichef:
Wannheden, N. H. E., förste driftingenjör (t. o. m. den 31 maj 1954).
Sekreterare:
Vasseur, N. E., hovrättsfiskal (t. o. m. den 31 december 1953).
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 125
Särskilt biträde: I K: 5
Hedefalk, B. H., ingenjör.
Lokal: Linnégatan 48 A, tel. 22 70 00.
Direktiven för utredningen, se 1944: I H 13.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
18 dagar.
Den 24 februari 1954 har utredningen avgivit yttrande till riksdagens jordbruksutskott
angående ändrade bestämmelser beträffande lån ur kraftledningslånefonden
(i anledning av motioner I: 253 och II: 419, 1954) ävensom
angående upplåtande av fri mark för framdragande av elektriska ledningar
å kronomark.
Utredningen har den 21 april 1954 avgivit huvudbetänkande, Elkraftförsörjningen
(SOU 1954: 12).
Vissa speciella arbeten kommer nu successivt att inom relativt kort tid
avslutas, nämligen översyn av standardtarifferna för distribution av lågspänd
elektrisk energi på landsbygden samt utarbetande av standardkonstruktioner
m. m. för landsbygdsdistributionen. Tarifföversynen förarbetas
av en av Svenska elverksföreningen tillsatt kommitté. Utarbetandet av standardkonstruktioner
handlägges under vattenfallsstyrelsen av en samarbetskommitté,
huvudsakligen bestående av representanter för de ledande kraftföretagen.
Jämsides med annat arbete har pågått materialinsamling och utarbetandet
av redogörelser länsvis för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och distributionspriser. Redogörelser äro utgivna i tryck för alla län
utom Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs
län. Redogörelser för sistnämnda län beräknas föreligga till årsskiftet,
varefter dock en del av tryckningsarbetet torde återstå.
I huvudbetänkandet angavs, att elkraftutredningen avsåg ytterligare behandla
frågan om bl. a. erforderlig kvalificerad personal för såväl eldistributionens
rationalisering som det fortsatta handhavandet av distributionsenheterna
(möjligheten till ökat elevantal vid skolorna för utbildning av
fackskole- och läroverksingenjörer samt förbättrad utbildning av arbetsoch
driftledare i underbefälsställning). Utredningen har i skrivelse den 3
november 1954 till överstyrelsen för yrkesutbildning framfört sina kompletterande
synpunkter på frågan och framlagt vissa särskilda förslag. 5
5. 1943 års järnvägskommitté (1952: I 9; 1953: I 8; 1954: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943
för att verkställa utredning om bl. a. frågan om breddning av smalspåriga
järnvägar till normalspår (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september
1943):
Forslund, J. A., f. d. riksdagsman, ordförande (avliden den 4 maj 1954);
Malmkvist, E. V., f. d. byråchef, ordförande (fr. o. m. den 15 oktober 1954);
Blomberg, A. M. R., f. d. distriktschef;
126 Riksdagsberättelsen
I K: 5 Johnsson, P. A., led. av II kamm.;
Sandström, K. H., överingenjör.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., e. o. byrådirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00, rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 27 80.
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit tre
sammanträden.
På grund av Forslunds sjukdom och frånfälle har verksamheten inom
kommittén legat nere under tiden april—oktober 1954. Sedan Malmkvist
blivit utsedd till ordförande, har arbetet återupptagits och inriktats på fullbordandet
av under Forslunds ledning påbörjade undersökningar. Uppdraget
beräknas bli slutfört under år 1955.
6. 1948 års järnvägstaxekommitté (1952:1 12; 1953:1 10; 1954:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):
Sahlin, O. E„ direktör, ordförande;
Agri, F. O., överingenjör;
Berger, T., byråchef;
Cedercrantz, B., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Lindahl, E. R., professor;
Lindström, K. J. O., godsägare;
Ohlson, I., direktör.
Expert:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Huvudsekreterare:
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, K. H., byrådirektör;
Ringbom, I. H. W., e. o. byrådirektör;
Svensson, .1. S., e. o. byrådirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00, rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 1340.
Direktiven för kommittén, se 1949:1 K 30 och 1951: I K 14.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 haft 17 sammanträdesdagar,
till vilka samtliga ledamöter kallats. Dessutom bär överläggningar
ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekretariatet.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 127
Utkast till person- och godstaxor samt militärtaxa har utarbetats och är I K: 8
under övervägande. Detta arbete, som innefattar överläggningar med representanter
för trafikantgrupper, kommer att fortsätta under år 1955.
7. Busslinjeutredningen (1952:1 17; 1953:1 11; 1954:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare, ordförande;
Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Gradin, H., direktör (fr. o. m. den 30 januari 1954);
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.;
Nilsson, R., direktör.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 K 36.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
15 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts genom
särskilda delegerade inom utredningen. Under den nu redovisade tidsperioden
har utredningen avgivit yttrande i ett 50-tal ärenden angående tillstånd
för juridisk person att utöva linjetrafik för personbefordran med omnibus
eller att från fysisk person övertaga dylikt tillstånd.
Utredningsarbetet, som på grund av särskilda omständigheter tidvis varit
nedlagt, beräknas kunna slutföras under ''förra delen av år 1955.
8. Stor-Stockholms trafikutredning av år 19i9 (1952:1 18;
1953:I 12; 1954:I 11)
Ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t den 18 mars 1949 med anledning
av överståthållarämbetets skrivelse den 15 oktober 1948:
Nerell, Å. N. J., direktör.
Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Andersson, C. A., drätselkammarordförande;
Berg, G. A., kommunaldirektör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Garpe, D. A. J., borgarråd (fr. o. m. den 1 november 1954);
Helin, M. S., direktör (avliden den 30 juli 1954);
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Markclius, S. G., stadsplanedirektör (t. o. m. den 31 oktober 1954);
128 Riksdagsberättelsen
I Kl 8 Sandström, K. H., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Suppleant för förortskommunernas representanter:
Blomqvist, G. G. T., försäkringsråd.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.
Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19 och 10 64 57.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Beträffande utredningens program, se 1950:1 K 30.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 3 plenarsammanträden,
varjämte ett 25-tal sammanträden ägt rum mellan de av
de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen och representanter
för olika stats- och kommunalförvaltningar in. fl.
De tidigare framlagda planerna på genomgående lokaltrafik, dvs. förandet
av lokaltågen direkt genom centralstationen mellan förorterna norr resp.
söder om Stockholm, har varit föremål för ''fortsatta överläggningar. Bl. a.
har ytterligare tidtabellsstudier företagits i syfte att genom effektivast möjliga
utnyttjande av de nuvarande dubbelspåren på ömse sidor om Stockholm
söka i tiden framskjuta anläggandet av ytterligare ett dubbelspår för järnvägstrafiken.
Möjligheterna att med tillgängliga järnvägsanläggningar omhändertaga
trafiken till och från en planerad stadsbildning vid Rosersberg
har undersökts.
Frågor rörande järnvägarnas godstrafik på Stockholm har varit föremål
för fortsatta undersökningar i samarbete med statens järnvägar, särskilt beträffande
behovet av en ny rangerbangård och tekniska planer för en sådan
bangårds förläggande till Årsta har utarbetats.
Fortsatt samråd med statens järnvägar har ägt rum angående problem
sammanhängande med de planerade nya motorvagnstågen för lokaltrafiken
inom Stockholmsområdet.
Den förra året av trafikutredningen framlagda utredningen angående de
kollektiva förortstrafikmedlens nuvarande och framtida kapacitet har varit
föremål för remissbehandling, varvid ytterligare undersökningar verkställts.
I en särskild utredning har framlagts ett preliminärt förslag till tunnelbanegren
genom Solna och Sundbyberg. Förslaget är föremål för fortsatta
överväganden med hänsyn till möjligheterna att infoga bangrenen i Stockholms
tunnelbanenät. Parallellt härmed prövas även andra möjligheter att
tillgodose dessa områden med kollektiva trafikmedel.
Undersökningarna har fortsatts angående det framtida kollektiva trafiksystemet
och utbyggnad av trafiklederna inom trafiksektorn utanför Danvikstull.
Förhandlingar pågår för att få till stånd en snabb utbyggnad av
trafikkapaciteten på Värmdövägen och dess anslutningar. Principförslag till
tvärgående vägförbindelse mellan Värmdövägen och Hammarby fabriksväg
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 129
har framlagts och frågan om tunnelinfart för Saltsjöbanan under Danviks- £ J£; jo
kanalen undersökts.
Inom utredningen pågår undersökningar rörande förutsättningarna för en
samordning av de nuvarande trafikföretagen inom Stor-Stockholm efter
mönster från utländska storstäder. Frågan om likformig taxesättning för de
kollektiva trafikmedlen inom Stor-Stockholm är ävenledes föremål för bedömning.
9. Utredningen om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning
till vissa icke fast statsanställda arkitekter (1952:1 21;
1953:I 15; 1954:I 12)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 9 juni 1950 för att utreda frågan om behovet
av en omarbetning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1926 fastställda reglerna för beräkning av ersättning till arkitekter, vilka,
utan att vara anställda i statens tjänst mot fast lön eller arvode, anlitas vid
statliga byggnadsföretag:
Cardelius, E. C. F., överdirektör.
Sekreterare:
Wihlborg, H. H., byrådirektör.
Lokal: Statens sakrevision, Birger Jarls torg 12, tel. 23 53 40.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 6 sammanträden
med berörda ämbetsverk och organisationer. I anledning av framställning
från utredningen den 18 maj 1954 har Kungl. Maj:t genom beslut
den 30 juni 1954 meddelat föreskrifter angående viss höjning av utgående
tillägg å ersättningar enligt förenämnda den 26 november 1926 fastställda
regler.
Utredningsarbetet pågår. Utredningen beräknas bli slutförd under år 1955.
10. Utredning angående revision av tillämpningskungörelsen till luftfartsförordningen
(1952: I 22; 1953:I 16; 1954:1 13)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till
revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr
383) om luftfart:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.
Särskilda sakkunniga för samråd:
Berglund, H., f. d. kansliråd;
Nylén, T., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 11/2 tr.; tel. 11 53 27.
Utredningsarbetet fortskrider i anslutning till 1945 års lufträttssakkunnigas
arbete med revision av luftfartsförordningen, se I Ju 12.
!) Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Rlksdagsberättclsen.
130
Riksdagsberåttelsen
11. 1951 års byggnadsutredning (1952:1 24; 1953:1 18; 1954:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla byggnadslagstiftningen
och dess tillämpning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 februari
1951):
Larsson, S., förbundsdirektör i Svenska landskommunernas förbund, ordförande
(fr. o. m. den 20 mars 1954);
Aurén, N. E. J., kansliråd (ordförande t. o. m. den 19 mars 1954);
Johannesson, E. G. V., direktör, f. d. riksdagsman;
Kristensson, G. F. N., bankofullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m. den 12
juni 1954);
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 13
juni 1954).
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt (fr. o. in. den 20 juni 1954);
Essunger, N. G. P., byrådirektör (fr. o. m. den 20 juni 1954);
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet (fr. o. m. den 20 juni
1954);
Snellman, U. H., byrådirektör (fr. o. m. den 20 juni 1954);
Tobé, E. I., överlantmätare (fr. o. m. den 20 juni 1954);
Wannfors, E. G., byrådirektör (fr. o. m. den 20 juni 1954).
Sekreterare:
Salomonson, C. S. R., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 11 januari
1954).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952:1 K 24.
Utredningen har under år 1954 intill utgången av november hållit 12 sammanträden.
Därjämte har olika expertdelegationer inom utredningen hållit
ett antal sammanträden. Utredningen har under året haft överläggningar
med vissa myndigheter, kommittéer och organisationer rörande skilda frågor,
som sammanhänger med uppdraget.
Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under år 1956.
12. Hamnbidragsutredningen (1954: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1953 för att
framlägga förslag avseende statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad
av handelshamnar och farleder (se Post- och Inrikes tidn. den 28
april 1953):
Cardelius, E. C. F., överdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1954).
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 131
Sekreterare: I K: u
Rickard, A. B. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 K 16.
Utredningen har under år 1954 besökt ett antal hamnar och sammanträtt
med därvarande hamnmyndigheter. Vissa undersökningar har slutförts.
Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under år 1955.
13. 1953 års trafikutredning (1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Åsbrink, P. V., statssekreterare, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Lindahl, E. R., professor;
Meidner, R. A., fil. dr;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Ström, V., ordförande i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Åselius, K. Hj., bruksdisponent.
Sekreterare:
Håkansson, H. E. V., fil. lic.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Utredningen har under tiden den 21 november 1953—den 20 november
1954 sammanträtt sammanlagt 11 dagar.
Utredningen har under år 1954 i anledning av remisser avgivit yttranden
rörande vissa principfrågor av trafikpolitisk natur samt i skrivelse den 11
mars 1954 till chefen för kommunikationsdepartementet framlagt förslag till
ändring av 20 § förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
14. 1953 års trafiksäkerhetsutredning (1954: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att utarbeta förslag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1953):
Mossberg, E., landshövding.
132
Riksdagsberåttelsen
I K: 14 Experter:
Leche, E., häradshövding;
Lindeberg, Å E. G., förste länsassessor;
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Schill, O. G., vägingenjör.
Sekreterare:
Lindroth, K. J. Hj., e. o. andre stadsfiskalsassistent.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953 I K 18.
Utredningen har den 15 januari 1954 avgivit ett betänkande med förslag
till förstärkt trafikövervakning m. m. (stencilerat) och har vid årsskiftet
1954/55 avlämnat ytterligare ett betänkande. Utredningens arbete väntas bli
slutfört under år 1955.
15. Kommitté för nordiska trafiknykterhetsförhandlingar
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1953 för
att såsom Sveriges ombud deltaga i förhandlingar med representanter för
de övriga nordiska länderna rörande nordiskt samarbete på trafiknykterhetslagstiftningens
område:
Fredrikson, G. R., hovrättsråd, ordförande;
öhrström, K. L., e. o. förste kanslisekreterare, tillika sekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Kommittén har intill utgången av november 1954 två gånger, varje gång
under tre dagar, sammanträtt med representanter för Danmark, Finland och
Norge.
Arbetet beräknas kunna slutföras i början av år 1955.
16. Statens byggnadsbesparingsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för
att verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Lindh, T. B. E., överingenjör (fr. o. m. den 10 april 1954);
Wennerberg, A. H., kamrerare (fr. o. m. den 10 april 1954 t. o. in. den 9
augusti 1954);
Pettersson, G., ingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1954).
Sekreterare:
Rietz, A. M., fru (fr. o. m. den 10 april 1954).
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 133
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. J 16
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
15 januari 1954):
Den statliga och statsunderstödda investeringsverksamheten på husbyggnadsområdet
har efter hand blivit allt mer omfattande. Även om man bortser från det med
statligt stöd bedrivna allmänna bostadsbyggandet och den icke obetydliga speciella
husbyggnadsverksamhet, som äger rum för försvarsändamål, har statens utgifter
för egen husbyggnadsverksamhet och för stöd åt husbyggnadsverksamhet,
som bedrives av kommuner och enskilda, numera nått en sadan omfattning årligen,
att den till storleksordningen är jämförlig med vart och ett av de större kommunikationsverkens
totala investeringar. På grund av såväl stigande anspråk på
standard och utrustning som tillkomsten av helt nya behov, föranledda av utvecklingen
på främst förvaltningens, socialpolitikens och undervisningens områden,
har statens samlade utgifter för husbyggnader under senare år varit stigande. Inte
minst med hänsyn till de anmälda nya stora nybyggnadsbehov på olika områden,
som alltjämt väntar på att bli tillgodosedda, kan en fortsatt stegring av investeringsanspråken
förutses.
Det är mot denna bakgrund och sålunda redan med hänsyn till den ifrågavarande
investeringsverksamhetens kvantitativa betydelse angeläget, att frågan om den
statliga byggnadsverksamhetens kostnader ägnas den största uppmärksamhet. Den
statsfinansierade husbyggnadsverksamhetens omfattning medför, att även förhållandevis
små relativa kostnadsförskjutningar kommer att betyda avsevärda summor
antingen merkostnader eller kostnadsbesparingar för samhället. Redan häri
ligger ett starkt skäl för en effektiv kostnadsövervakning på detta område. Men
även andra omständigheter talar härför. Våra för byggnadsverksamhet tillgängliga
reala resurser är f. n. hårt utnyttjade och detta främst för ändamål, som ännu för
avsevärd tid framåt kommer att göra anspråk på att bli tillgodosedda med hög
prioritet, nämligen bostadsbyggandet. En ekonomisering med dessa resurser ter sig
därför i högre grad än eljest avgörande för i vilken utsträckning byggnadsbehoven
på övriga områden skall kunna mötas. Mycket tyder på att en samlad bedömning
av å ena sidan alla de offentliga byggnadsbehov, som från olika håll anmälts, och
å andra sidan våra för deras tillgodoseende disponibla resurser kan ge anledningtill
en allvarlig omprövning av många krav på byggnadernas standard och utrustning,
som vi vant oss vid att betrakta som nödvändiga. Men oavsett vad man på
förhand kan antaga om resultaten av en dylik bedömning, ter sig denna i och för
sig motiverad, eftersom den statliga husbyggnadsverksamheten kännetecknas av en
stark uppsplittring i fråga om ändamål och användningsområden, varigenom standard-
och kostnadsjämförelser försvåras och därmed också den kontroll över verksamhetens
utveckling, som sådana jämförelser borde kunna ge. Splittringen på
ändamål och användningsområden motsvaras av en lika stark uppsplittring på
huvudmän och intressenter, vilken även torde försvåra kostnadskontroll och ekonomisering.
Härtill kommer att för den övervägande delen av den statliga eller
statsunderstödda husbyggnadsverksamheten egentliga räntabilitetsberäkningar på
grund av ändamålens art endast med svårighet kan genomföras.
Vissa tecken tyder på att inom den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
standard och kostnader emellanåt drivits upp högre än vad som kan
anses försvarligt med hänsyn till det statsfinansiclla läget och den nödvändiga
restriktiviteten i fråga om utnyttjandet av våra reala resurser. Ett sådant tecken
är bl. a. den starka variation, som i olika sammanhang kunnat konstateras beträffande
kostnaderna, tagna per enhet, för likartade slag av byggnder och som näppeligen
alltid kan förklaras av olikheter i de speciella betingelserna för de skilda
byggnadsföretagen utan måste vara uttryck även för andra kostnadspåvcrkande
134 Riksdagsberättelsen
I K: 16 faktorer, såsom standardskillnader och annat. En annan omständighet, som måhända
utgör ett motsvarande tecken, ligger i det numera allt oftare konstaterade
förhållandet, att uppgjorda kostnadsberäkningar för statliga husbyggnadsföretag
många gånger överskrides i en utsträckning, som inte kan förklaras enbart med
hänvisning till penningvärdeförändringar och vanliga felmarginaler.
En allmän översyn av det statliga och statsunderstödda husbyggandet och dess
kostnadsproblem synes på anförda skäl nu böra komma till stånd. En sådan översyn,
som bör uppdragas åt en särskilt tillkallad utredningsman, synes med de begränsningar
som i det följande beröres, böra ta sin utgångspunkt i ett försök till
en samlad bedömning av alla de byggnadsbehov för statliga eller statsunderstödda
ändamål, som från olika håll anmälts. Utifrån den överblick över anspråken på
våra resurser, som en sådan bedömning kan ge, bör utredningsmannen genom en
prövning av olika på byggnadskostnaderna inverkande faktorer söka komma fram
till anvisningar om sådana åtgärder, som kan vara ägnade att nedbringa byggnadskostnaderna
och därmed öka våra möjligheter att i önskvärd utsträckning tillgodose
föreliggande byggnadsbehov. Även om utredningen i detta avseende naturligen
i första hand måste komma att avse tekniska och tekniskt-ekonomiska problem,
bör utredningsmannen vara oförhindrad att jämväl upptaga sådana administrativa
och organisatoriska frågor, som kan vara av betydelse i sammanhanget.
Inte minst synes detta böra gälla sådana spörsmål, som har samband med planering
och projektering av byggnadsföretagen eller med efterhandsgranskningen av
kostnaderna inom byggnadsverksamheten. Vad avser den icke statliga men till
större eller mindre del med statsbidrag finansierade byggnadsverksamheten, bör
utredningsmannen likaledes vara oförhindrad att till övervägande upptaga sådana
frågor rörande statsbidragssystemets utformning, som kan vara ägnade att öka de
för byggnadsföretagen närmast ansvariga huvudmännens intresse för ekonomisets
och sparsamhet vid byggnadernas utformning. Erforderligt samråd bör härvid
givetvis äga rum med allmänna statsbidragsutredningen.
Även om vid den översyn av det statliga och statsunderstödda husbyggandet,
varom här är fråga, det torde vara naturligt att i första hand — förutom den totalbedömning
av de föreliggande byggnadsbehov, jag i det föregående nämnt — upptaga
till behandling olika för hela denna verksamhet gemensamma problem av
teknisk, ekonomisk eller organisatorisk art, synes det vara lämpligt att därefter
vissa huvudgrupper av sinsemellan likartade byggnadskategorier behandlas var för
sig och att arbetet disponeras så, att de utredningsresultat och förslag, vartill
granskningen ger anledning, efter hand kan redovisas för varje sådan grupp.
Översynen som bör avse enbart husbyggnader och alltså icke annan byggnadsoch
anläggningsverksamhet, bör i princip omfatta all statlig husbyggnadsverksamhet.
Av naturliga skäl torde emellertid vissa mindre delområden av denna, t. ex.
byggnadsföretag för mera begränsade och speciella ändamål, icke kunna bli föremål
för särskild granskning, liksom ej heller de statliga bolagens husbyggnadsverksamhet,
även om under utredningen vunna resultat i viss mån torde bli tillämpliga
också på dessa områden. Vidare torde den husbyggnadsverksamhet som bedrives
för försvaret i detta sammanhang böra undantagas från granskning.
Översynen bör vidare omfatta sådan husbyggnadsverksamhet, för vilken staten
eller statliga organ icke är huvudmän men för vars finansiering regelmässigt statlig
bidragsgivning äger rum. Inom denna grupp synes emellertid det med statligt
stöd bedrivna allmänna bostadsbyggandet böra undantagas då i vad gäller detta
här berörda problem uppmärksammas i andra sammanhang.
Den nu avsedda granskningen bör verkställas i samråd med den eller de myndigheter,
som har att utöva tillsyn över den statliga eller statsunderstödda byggnadsverksamheten
eller som förvaltar statliga byggnader.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 135
Utredningsmannen har uppgjort ett preliminärt program enligt vilket ar- J K; 1$
betet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen omfattar för det offentliga
byggandet gemensamma problem av dels teknisk, dels organisatorisk
och administrativ natur. Sedan de möjligheter till kostnadsminskningar
inventerats, som i dessa hänseenden står till buds, avser utredningsmannen
att i en andra etapp närmare gå in på de särskilda slagen av offentliga byggnader
för att granska funktionskraven och de därav föranledda fordringarna
på lokaler och standard samt i samråd med representanter för de berörda
facken undersöka möjligheterna för besparingar jämväl i detta hänseende.
Den första utredningsetappen nödvändiggör en del expertutrednmgar,
som beräknas kunna slutföras under första hälften av år 1955.
Enligt arbetsprogrammet avses huvudbetänkandet i fråga om första utredningsetappen
färdigställas under år 1955.
17. 7954 års kommitté rörande vägbroar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 januari 1954 för att efter
granskning av de tekniska bestämmelser och föreskrifter, som gäller för
konstruktion och byggande av broar inom väg- och vattenbyggnadsverkets
verksamhetsområde, till Kungl. Maj :t avgiva utlåtande, huruvida och i vad
mån dessa bestämmelser och föreskrifter med hänsyn till teknikens nuvarande
ståndpunkt samt trafikens nuvarande och förväntade behov bör göras
till föremål för revidering, samt huruvida bestämmelser och föreskrifter i
programhandlingar för infordrande av anbud å brobyggnader medfört hinder
för användning av viss eller vissa typer av brokonstruktioner, vilka eljest
bort komma till användning:
Wästlund, G., professor vid tekniska högskolan i Stockholm, ordförande;
Engelund, A., professor vid Danmarks tekniska högskola i Köpenhamn;
Brandtzseg, A., professor vid Norges tekniska högskola i Trondheim;
Backman, H. O., överingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i Helsingfors.
Sekreterare:
Östlund, L., tekn. dr.
Lokal:
Kommittén disponerar ingen särskild lokal. Ordförande och sekreterare
träffas på tekniska högskolan i Stockholm; tel. 23 65 20.
Utredningen har den 10 och 11 juni 1954 hållit tre sammanträden i Stockholm.
I övrigt ha kommitténs medlemmar arbetat var för sig och arbetet
samordnats genom korrespondens.
Arbetet beräknas fortgå under år 1955.
18. Svenska öresundsdelegalionen
Tillsatta genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, förste
vice talman, led. av I kamm., ordförande;
1"® Riksdagsberättelsen
I K: 18 Hagstrand, E. F., expeditionschef;
Hjort, K. G. M., generaldirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikräkningar m. m.:
Blomqvist, N. G., fil. lic.;
Jarder, J. O., förste aktuarie;
Tånneryd, S. A. S., t. f. byråchef.
Expertgrupp för tekniska frågor m. m.:
Bengtsson, K. V., vägdirektör;
Björk, J., byrådirektör;
Kolm, C. B., överingenjör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Callans, N. P. A., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Kungl. Maj:ts beslut den 12 mars 1954 har i huvudsak följande lydelse:
I skiivelse den 15 december 1952 (nr 437) har riksdagen, med överlämnande av
ett tryckt exemplar av statsutskottets utlåtande nr 229 i anledning av väckta motioner
(I: 84 och II: 124) angående anordnande av en direktförbindelse i form av
bro eller tunnel mellan Sverige och Danmark, anmält, att riksdagen fattat beslut
i överensstämmelse med vad utskottet i utlåtandet föreslagit.
I nämnda utlåtande har statsutskottet anfört följande.
Utskottet — ---har för egen del den uppfattningen, att frågan om en fast för
bindelse
mellan Sverige och Danmark icke kan sägas vara direkt aktuell för dagen.
Någon anledning att nu igångsätta en utredning av sedvanlig karaktär torde därför
icke föreligga. Däremot synes lämpligt, att vissa förberedande undersökningar
komma till stånd rörande de allmänna förutsättningarna för projektets förverkligande.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen på kommunikationsväsendets
område är det nämligen sannolikt, att statsmakterna i sinom tid finner anledning
upptaga frågan till närmare behandling. Innan så sker, bör enligt utskottets mening
vara klarlagt, vilken ståndpunkt vederbörande danska myndigheter intaga. Av särskild
vikt är därvid att få utrönt, i vad mån en eventuell direktförbindelse över
eller under Öresund kan infogas som ett led i planerna på Själlands sammanbindande
med den europeiska kontinenten, vilket torde vara ett villkor för att projektet
skall bil till avsedd nytta. Vad järnvägsstyrelsen härutinnan anfört anser utskottet
böra beaktas. Initiativet till den kontakt med de danska myndigheterna som i nu
berörda syfte synes erforderlig, bör enligt utskottets mening tagas av Kungl. Maj :t,
som jämväl bör avgöra vid vilken tidpunkt och under vilka former så lämpligen
kan ske. Utskottet förbiser härvidlag ingalunda, att inom vårt land alltjämt eftersatta
bro- och vägbehov av hög angelägenhetsgrad föreligga.
Sedermera har Nordiska rådet upptagit frågan om en fast förbindelse över Öresund
till behandling och vid sin session i Köpenhamn den 13—21 februari 1953
antagit en rekommendation, nr 4, till regeringarna i Danmark och Sverige med
begäran att dessa på grundval av gemensamma förhandlingar måtte låta föranstalta
om förberedande undersökningar för att belysa de allmänna ekonomiska och trafikala
förutsättningarna för byggande av en bro eller en tunnel mellan Sverige och
Danmark i Öresund.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
137
I januari 1954 har ett konsortium av tre svenska och tre danska entreprenörföretag
till kommunikationsdepartementet överlämnat ett genom konsortiets forsorg
utarbetat förslag till motorvägsförbindelse Sverige—Danmark mellan Ma mo
0C]1 överensstämmelse med riksdagens i förenämnda skrivelse uttalade önskan och
i anledning av Nordiska rådets rekommendation har den 8 februari 1954 en överläggning
om öresundsförbindelsen ägt rum i Köpenhamn mellan representanter
för svenska och danska regeringarna, varvid bl. a. följande gemensamma uttalan
-
I K: 19
den och rekommendationer gjorts, nämligen
att en fast öresundsförbindelse framstode som önskvärd såval ur allmän nor
disk synpunkt som ur ren kommunikationssynpunkt,
att det slutliga ställningstagandet till frågan om en sådan förbindelse i betydande
grad komme att bliva beroende dels av huru spörsmålen om en fortsatt förbindelse
till kontinenten komme att lösas, dels av möjligheterna att samtidigt med
en vägförbindelse också åstadkomma en järnvägsförbindelse över Öresund och vidare
till kontinenten,
att en kommitté borde tillsättas med uppgift att utreda alla frågor av ekonomisk
och trafikmässig natur, som vore förenade med anordnandet av en fast öresundsförbindelse,
däribland frågan om linjesträckningen, finansieringen, utförande av
förbindelsen såsom bro eller tunnel och såsom enbart vägförbindelse eller kombinerad
väg- och järnvägsförbindelse samt företagsformen för förbindelsens forvalt
aff
kommittén borde vara sammansatt av en delegation av fyra ledamöter från
vartdera landet samt kunna bedriva sitt arbete dels vid gemensamma sammanträden
mellan delegationerna och dels vid skilda delegationssammanträden,
att vartdera landet borde svara för kostnaderna för sin delegation
samt att utgifterna för särskilda, mera kostnadskrävande undersökningar och
dylikt borde fördelas efter överenskommelse i varje särskilt fall.
K u n g 1. M a j : t uppdrager åt--— att, i samarbete med den utrednings
delegation,
som för ändamålet kan komma att utses från dansk sida, samt i överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits vid förenämnda överläggning i Köpenhamn
den 8 februari 1954 utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse
mellan Sverige och Danmark över Öresund samt att till Kungl. Maj:t inkomma
med de förslag, vilka utredningen kan föranleda.
Delegationen har intill den 8 november 1954 hållit elva sammansträden,
varav två gemensamma med danska 0resundsudvalget.
Expertgruppen för trafikfrågor m. in., som tillsattes den 20 maj 1954,
har gemensamt med motsvarande danska expertgrupp under sontmaren
och hösten 1954 anordnat trafikräkningar vid öresundsöverfarterna. Räkningarna
skall fortsätta.
Expertgruppen för tekniska frågor tillsattes den 29 september 1954.
19. Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 4 juni 1954 för att ingå i en delegation
med uppgift att företräda staten vid överläggningar med representanter för
Stockholms stad rörande dispositionen av den för Bromma flygplats reser
-
138 Riksdagsberättelsen
I K: 19 verade marken efter en eventuell framtida förflyttning av civilflyget till
annan flygplats, varvid avsikten skulle vara att undersöka möjligheterna
till en avveckling av Bromma flygfält och markens utnyttjande för bostadsbebyggelse
:
Åsbrink, P. V., statssekreterare, ordförande;
Malmberg, O. H„ f. d. generaldirektör;
Wallenberg, M„ bankdirektör;
Winberg, A. H., överdirektör.
Experter:
Lindström, S. A., arkitekt;
Persson, F. L., fastighetsdirektör.
Sekreterare:
öhrström, K. L., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Delegationen har intill utgången av november 1954 sammanträtt tre gånger
med representanter för Stockholms stad.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
139
I Fi: l
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. 1948 års sparbankssakkunniga (1952: I 19; 1953: I 10; 1954: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning angående sparbankernas organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 september 1948):
Strandell, G. H. F., borgmästare, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Forsberg, O. M. I., häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Johnsson, J. H., lantbrukare, t'', d. riksdagsman;
Lagerkvist, E. E., sparbanksinspektör;
Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;
Westborg, E„ direktör i Kronobergs läns sparbank.
Expert:
Stern, E., f. d. kammarrättsråd (fr. o. m. den 18 maj 1954).
Sekreterare:
Westerlind, N. P., e. o. hovrättsassessor (t. o. m. den 15 maj 1954).
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fi 49 och 1954:1 Fi 14.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—23 november 1954 hållit
6 sammanträden. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits
av sekreteraren (t. o. m. den 15 maj 1954) och experten (fr. o. m. den 18
maj 1954), som även ombesörjt sekreteraregöromålen samt av ett arbetsutskott
bestående av ordföranden och ytterligare två ledamöter.
De sakkunniga ha den 15 maj 1954 avgivit betänkande med förslag till
ny lag om sparbanker, m. m. (SOU 1954: 10) samt den 23 november 1954
en utredning rörande sparbanks rätt att i skattehänseende göra avdrag för
fondavsättning (stencilerad). Utredningens arbetsuppgifter äro därmed slutförda.
2. 1950 års budgeträttskommitté (1952:1 23; 1953:1 12; 1954:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1950 för att
utreda frågan om eu revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 24 maj 1950):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Kenlund, R. G., expeditionschef.
140
Riksdagsberättelsen
I Fi: 2 Experter:
Faxelius, A., byråchef;
Runemark, P. S., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Oredsson, S. M., förste revisor.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiven för kommittén, se 1951: I Fi 30.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 3 sammanträden.
Kommittén har den 15 november 1954 avgivit betänkande (SOU 1954: 40).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken
(1952:1 24; 1953:1 13; 1954:1 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1951 för
att verkställa en allmän utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1951):
Nitelius, H. V., häradshövding.
Särskilda sakkunniga, utsedda den 30 juni 1953 för att stå till utredningsmannens
förfogande för samråd:
Hagberg, E. R., direktör, led. av II kamm.;
Kärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.;
Spetz, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Experter:
Dillén, B. O., kansliråd;
Hasselquist, B. N. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Karlson, S. G. L., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 24.
Utredningsmannen, som den 16 november 1953 avlämnat betänkande rörande
beskattningen av motorfordonstrafiken (SOU 1953: 34), har med skrivelse
den 30 december 1953 överlämnat en promemoria (stencilerad) rörande
beskattningen av traktorer.
Sedan förslag om ändringar i beskattningen av motorfordonstrafiken underställts
1954 års riksdag (jfr proposition nr 112) och erforderliga föriattningsföreskrifter
utfärdats (SFS nr 255—260), är utredningens uppdrag
slutfört. 4
4. Utredning av vissa frågor rörande uppbördsväsendet
(1953:1 19; 1954: I 21)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 februari 1952:
Wigert, A. G. A., landskamrerare.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
141
Sekreterare: I Fi: 6
Svensson, S. V., länsassessor.
Utredningsmannen har den 15 juli 1954 avlämnat promemoria angående
organisationen av städernas uppbördsväsen m. m. (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört.
5. Företagsbeskattningskommittén (1953:1 20; 1954:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa en översyn av vissa bestämmelser berörande företagsbeskattningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1952):
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Gustafson, S. H., bankkamrerare, led. av II kamm.;
Hedborg, G. T., byråchef;
Henrikson, A., civilekonom;
Jansson, R. L., hemmansägare, led. av II kamm.;
Wehtje, E. J., tekn. dr, led. av I kamm.
Experter:
Lundell, S. V., revisionsintendent, bokföringssakkunnig hos riksskattenämnden;
Thunholm,
L.-E., bankdirektör;
Västhagen, N. E. B., professor.
Sekreterare:
Gärdin, Å. I. J., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Fi 20.
Kommittén har under tiden december 1953—augusti 1954 haft 36 sammanträdesdagar.
Kommittén har den 16 augusti 1954 avgivit betänkande med förslag till
ändrad företagsbeskattning (SOU 1954: 19). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Kommittén för produktionsfrämjande åtgärder (1953:1 26; 1954:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1952 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1952):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, tillika sekreterare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Moberg, H. A:son, agronom;
Odlöw, A. H., länsarbetsdirektör;
Widell, C. G., fil. dr.
Experter:
Bengtsson, E. J., direktör;
Eriksson, K.-E., tekn. dr;
Grafström, E. O. H., direktör;
142
Riksdagsberättelsen
I Fi: 6 Hallström, O., disponent;
Kaudern, A. G., marindirektör;
Lundquist, L., direktör;
Nygren, A. E., direktör.
Biträdande sekreterare:
Lindfelt, B., jägmästare;
Lundqvist, N. L., civilingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Fi 26.
Kommittén har under tiden fr. o. m. december 1953 hållit 19 sammanträden.
Dessutom ha ett stort antal konferenser hållits mellan ordföranden,
olika ledamöter samt sekretariatet.
Kommittén har med skrivelse till chefen för finansdepartementet den 8
maj 1954 — i vilken kommittén bland annat föreslagit inrättande av en
delegation för samordning av beredskapen mot vikande konjunkturer —
avlämnat utredningar angående dels åtgärder för främjande av avsättning
utomlands av svensk produktion, dels synpunkter på jordbruket under en
allmän sysselsättningskris, dels behovet av skogsproduktionsfrämjande åtgärder
och möjligheterna att utföra sådana och dels statens och kommunernas
beställningar hos industrien vid en eventuell sysselsättningskris på arbetsmarknaden.
Kommittén har vidare ställt en de! arbetspromemorior samt visst annat
utredningsmateriel till förfogande för den enligt Kungl. Maj:ts beslut den
30 juni 1954 tillsatta nämnden för planering av ekonomiska stödåtgärder.
Utredningsarbetet är därmed slutfört.
7. Utredning om åtgärder för främjande av ett alkoholfritt umgängesliv
(1954:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juni 19530:
Bergils, J. H., direktör, ordförande;
Eriksson, G. E., kassör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wennberg, K. R., direktör;
Wickberg, A. W., försäljningsdirektör.
Experter:
Boéthius, N. T., direktörsassistent (fr. o. m. den 17 februari 1954);
Hildestrand, F. Y., direktör (fr. o. m. den 17 februari 1954).
Sekreterare:
Jönsson, J. O., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Gussing, N.-G., byråinspektör (fr. o. m. den 1 februari 1954).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 29.
Utredningen har under tiden december 1953—juli 1954 hållit 21 sammanträden.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
143
Utredningen har den 8 juli 1954 avgivit betänkande (stencilerat) med för- J J?j; 9
slag angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv. Uppdraget
är därmed slutfört.
8. 1953 års utredning angående stöd åt ngkterhetsorganisationer och ung
domsvårdande
sammanslutningar (1954:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1953 för att
utreda frågan om stöd åt nykterhetsorganisationer och vissa andra sammanslutningar,
som utöva ungdomsvårdande verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juni 1953):
Lund, R. F., undervisningsråd, ordförande;
Halidén, O., gymnastikdirektör;
Karlström, N. G. F., domprost;
Lindbergson, K. A., statskommissarie.
Expert:
Sönnerlind, Kerstin I., e. o. byråsekreterare.
Sekreterare:
Poppius, H. D., e. 0. revisor.
Biträdande sekreterare:
Virdebrant, C. E.'', amanuens.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 30.
Efter avgivandet av betänkandet med förslag rörande bidrag till ungdomens
föreningsliv och fritidsverksamhet (stencilerat) den 8 december 1953
har utredningen icke bedrivit någon verksamhet (jfr 1954: I Fi 30). Uppdraget
är slutfört.
9. 195b års utredning om sulfitspritindustriens framtida produktions- och
avsättningsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 mars 1954 för att
verkställa utredning om sulfitspritindustriens framtida produktions- och
avsättningsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1954):
Severin, E., led. av II kamm., ordförande.
Experter:
Engström, R., direktör;
Fitger, P., fil. dr;
Lyberg, B., direktör;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Svennbeck, Å., direktör.
Sekreterare:
Erbacke, K. G., disponent.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 27
inars 1954):
144
Riksdagsberättelsen
1 Fi: g I proposition nr 112 till innevarande års riksdag har bland annat föreslagits en
höjning av skatten å motorsprit från 3 öre till 7 öre för liter och av skatten å bensin
från 28 öre till 32 öre för liter. Skatteskärpningen å dessa drivmedel ingår
som ett led i den höjning av motorfordonsbeskattningen, som ansetts erforderlig
för att täcka de ökade vägutgifterna under de närmaste åren. I berörda proposition
framhöll jag, att jag med förslaget om en 4-öreshöjning för motorspriten —
varigenom alltså skillnadsbeloppet mellan bensinskatten och motorspritskatten
skulle bibehållas vid 25 öre för liter —- icke tagit någon principiell ställning till
frågan om motorspritens beskattning på längre sikt. Ett dylikt ställningstagande
förutsatte att sulfitspritindustriens framtida avsättningsförhållanden jämväl upptoges
till bedömande.
Frågan om sulfitspritindustriens avsättningsförhållanden har även aktualiserats
i annat sammanhang vid årets riksdag. Enligt 16 § i 1954 års brännvinstillverkningsförordning
äger tillverkare förfoga över av honom tillverkat brännvin allenast
för försäljning till vin- & spritcentralen, för export och för användning i egen
rörelse. I en den 2 mars 1954 dagtecknad skrivelse har Aktiebolaget Svensk sprit
å samtliga svenska cellulosaspritfabrikers vägnar hemställt om sådan författningsändring,
att tillverkare av cellulosasprit finge rätt att förfoga över sin tillverkning
genom försäljning av sprit, avsedd som råvara för kemisk produktion, även till
annan avnämare än spritcentralen. Framställningen har föranletts av svårigheterna
att vinna avsättning för nuvarande överskottskvantiteter till det av spritcentralen
fastställda priset.
I en förut i dag anmäld proposition, nr 188, har nämnda framställning upptagits
till behandling.
Den sålunda ifrågasatta utredningen bör nu igångsättas.
Mot bakgrunden av erfarenheterna rörande den nuvarande regleringens verkningar
i olika avseenden bör härvid frågan om produktions- och avsättningsförhållandena
för sulfitspriten upptagas till en allsidig omprövning. Beträffande sprit,
som användes för förtäringsändamål, må erinras om att potatisindustriutredningen
nyligen avlämnat betänkande med förslag angående stärkelse- och bränneriindustrierna.
Detta är för närvarande föremål för övervägande inom Kungl. Maj:ts
kansli. Frågor, som sammanhänger med förtäringsspriten bör sålunda icke utredas
i nu förevarande sammanhang. Utredningens resultat bör, om så finnes lämpligt,
kunna framläggas efter hand.
Utredningsmannen har under tiden april 1954—september 1954 hållit 12
sammanträden.
Utredningsmannen har den 5 oktober 1954 avgivit betänkande med förslag
angående sulfitspritindustriens framtida produktions- och avsättningsförhållanden
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmproduktion
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 med uppdrag
att utreda frågan om fortsatt stöd åt den svenska filmproduktionen (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1954):
Detlofsson, N. R., t. f. revisionskommissarie.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 145
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 4 J pj
juni 1954):
Såsom inledningsvis nämnts har det stöd åt den svenska filmproduktionen, som
nu lämnas från statens sida, avsetts vara av temporär karaktär. I enlighet härmed
har också den i ämnet utfärdade förordningen givits giltighet allenast för tiden
till och med juni nästa år. I vad mån fortsatt stöd bör lämnas för tiden därefter
måste bli beroende av filmproduktionens ekonomiska villkor, visst material rörande
den ekonomiska utvecklingen inom filmbranschen efter den tidpunkt, då
statsmakterna antog de nuvarande reglerna om producentbidrag, föreligger i den
tidigare omnämnda framställningen. Såsom i remissyttrandena framhållits kan
detta material emellertid icke anses tillräckligt uttömmande för att belysa utvecklingen.
Vidare är materialet numera föråldrat, då det endast avser tiden fram till
hösten 1952. En närmare utredning av hithörande problem torde därför böra ske.
Utredningen bör kunna begränsas att avse frågan huruvida behov av fortsatt stöd
föreligger och, därest så finnes vara fallet, storleken av det erforderliga producentbidraget.
Endast om under utredningsarbetets gång särskilda omständigheter
skulle framkomma som tyder på att den nuvarande formen för lämnandet av stödet
skulle vara bristfällig, bör utredningen utvidgas att avse också en omprövning
av stödåtgärdernas formella konstruktion. Vid utredningen bör de olika faktorer
som kan inverka på den svenska filmproduktionens ekonomiska villkor beaktas.
Utredningsmannen har den 8 december 1954 avgivit en promemoria (stencilerad)
angående fortsatt stöd åt den svenska filmproduktionen. Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
11. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1952:1 14;
1953:I 7; 1954: I 13)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Bjelle, E. A., direktör;
Cedergren, Elsa, fru;
Uoude, S. N., direktör;
Holmgren, F. J. D., kontraktsprost;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;
Levinson, Margit R., fru;
Nyström, E. G., professor;
10 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Klksdastsberättelsen.
146
Riksdagsberättelsen
I Fi: 11 Steenberg, K. J. E., f. d. folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Virgin, E., förste sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kuylenstierna, Brita, fröken.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1660),
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittén har under år 1954 icke sammanträtt in pleno. Såsom anmälts
i föregående årsberättelser avslutade kommittén i och med utgången av
augusti månad år 1950 sin verksamhet i vad avser fördelning av medel för
hjälpändamål. I samband därmed tillsattes en redaktionskommitté med uppgift
att utarbeta en översikt över kommitténs verksamhet under och efter
det andra världskriget. Arbetet på denna översikt, vilken samtidigt är avsedd
att ge en sammanfattande bild av den svenska hjälpinsatsen till krigshärjade
länder under nämnda tid, har ännu icke slutförts.
12. 1950 års skattelagssakkunniga (1952: 122; 1953: I 11; 1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 och den
15 maj 1952 för att dels biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen
m. m., dels ock verkställa en översyn av taxeringsförordningens bestämmelser
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1950 och den 30 maj
1952):
Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande;
Granlund, S. Å., regeringsrättssekreterare;
Tideström, B. H. V. B., kammarrättsråd;
Holdo, S. H., förste taxeringsintendent (för taxeringsfrågor).
Sekreterare:
Norén, K. H. K., kammarrättsassessor (för taxeringsfrågor);
Engblom, A., t.f. kammarrättsfiskal.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951: IFi 29 och 1953: I Fi 11.
De sakkunniga ha under tiden från och med november 1953 avlämnat,
den 7 december 1953 promemoria rörande sådana ändringar i taxeringsförordningen
och förordningen om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked
i taxeringsfrågor, som föranledas av den vid 1953 års riksdag
beslutade omläggningen av fastighetsbeskattningen (stencilerad), den 14
december 1953 promemoria med förslag till ändrad lydelse av 60 § kommunalskattelagen
samt anvisningarna till samma paragraf (stencilerad), den
18 december 1953 promemoria med förslag till vissa övergångsbestämmelser
angående statens redovisning av fastighetsskatt till kommunerna och fastställande
av kommunal utdebitering m. m. i anledning av fastighetsbeskatt
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 147
ningens omläggning (stencilerad), den 24 juli 1954 betänkande med förslag I |?i; 14
till förenkling av vissa beskattningsregler (SOU 1954: 18) samt den 8 september
1954 betänkande med förslag till effektivare taxering (SOU
1954: 24).
Sammanträden ha i allmänhet hållits en å två gånger i veckan.
De sakkunniga avse att under november månad 1954 avlämna en promemoria
rörande förfarandet vid allmän och särskild fastighetstaxering.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1955.
13. 1951 års penningvärdeundersökning (1952: I 26; 1953: I 15; 1954: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1951 för att
verkställa vetenskapliga undersökningar syftande till att belysa möjligheterna
att bevara ett stabilt penningvärde i ett samhälle med full sysselsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1951):
Lundberg, E. F., professor;
Arvidsson, G., fil. lic.;
Bentzel, R., docent;
Fernholm, T., docent;
Hansen, B., docent;
Lindberger, L., fil. lic.;
Metelius, B. E., fil. lic.;
Rehn, L. G., fil. kand.
Åt Lundberg har tillika uppdragits att samordna utredningsmännens arbete.
Lokal: Konjunkturinstitutet, Storkyrkobrinken 4; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningsmännen ha under tiden december 1953—november 1954 haft
tre allmänna sammanträden.
Huvuddelen av arbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1955.
14. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet (1952: I 27;
1953: I 16; 1954:I 19)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokaisamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Åt utredningsmannen har uppdragits att slutföra i vissa delar det utredningsarbete,
som omhänderhafts av 1949 års folkbokföringssakkunniga (se
1952: IFi 4).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
148
Riksdagsberåttelsen
I Fi: 15 15. Utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt på längre
sikt (1952: I 28; 1953:I 17; 1954: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1951):
Quensel, N. J. E., president, ordförande;
Lemne, M. H., t.f. riksbankschef, landshövding;
Lindahl, E. R., professor;
Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;
Wallenberg, J., bankdirektör.
Experter:
Ekengren, H. K. A., bankdirektör, tillika sekreterare;
Dahmén, E. V. H., docent.
Lokal: Riksbanken; tel. växel 22 82 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 28.
Utredningen har i skrivelse den 24 januari 1954 framlagt förslag beträffande
förlängning för tiden fr. o. m. den 1 juli 1954 t. o. m. den 30 juni 1955
av den provisoriska lagen den 6 juni 1952 med särskilda bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgivning, dock med viss höjning av maximigränsen
för sedelomloppet.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 57
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1955.
16. 11152 års kommitté för indirekta skatter (1953: I 21; 1954: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att verkställa
utredning angående den indirekta beskattningen m. in. (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 maj 1952):
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;
Hagberg, E. R., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m. 15 februari
1954);
Ivollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilsson, E. F., agronom, led. av II kamm. (fr. o. m. 16 februari 1954);
Nilstein, A. H., fil. lic.;
Nilzon. K. I., lantbrukare, led. av I kamm.;
Thedin, N., redaktör;
Thulin, E. E:son, byråchef.
Experter:
Welinder, P. E. C., professor;
Åkesson, A. O., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., ombudsman.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
149
Biträdande sekreterare:
Winther, O. W. G., t.f. förste kanslisekreterare (fr. o. in. 15 mars 1954).
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken, 14; tel. växel 22 95 80
(Skiöld), lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1345), rikssamt. växel 23 62 00
(Winther).
Direktiven för kommittén, se 1953: I Fi 21.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 12 sammanträden.
Efter remiss har kommittén avgivit utlåtanden dels den 28 februari 1954
över en av medicinalstyrelsen den 27 maj 1953 dagtecknad skrivelse angående
sambandet mellan tandkaries och kolhydrater i vad avser frågan om
beskattning av socker och sötsaker, dels ock den 2 april samma år över en
av kontrollstyrelsen den 28 september 1953 dagtecknad skrivelse rörande
bestämmandet i vissa fall av beskattningsvärde enligt varuskatteförordningen.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1955.
17. 1952 års tulltaxekommitté (1953: I 22; 1954: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att verkställa
en allmän översyn av tulltaxeförordningen och den därvid fogade tulltaxan
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1952):
Lundberg, A. S., kabinettssekreterare, ordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Fagerholm, P. H., direktör, f. d. riksdagsman;
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindskog, B. V., generaldirektör;
Sahlin, S. E. G., envoyé;
Spetz, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Westerlind, E. A., statssekreterare.
Sakkunniga:
Edstam, K. P. H., direktör;
Ekström, P. A., fil. kand.;
Geijer, J. L., ombudsman;
Grundström, H., direktör (ersättare: Södergren, H. FL, direktör);
Håkansson, H., direktör;
Leffler, J. O., direktör (ersättare: Gerentz, S. T., civilekonom);
Melcher, E., direktör;
Nyström, IL H. IL, direktör;
Sahlin, G. J., direktör (ersättare: Ohlin, P. H., direktör);
Settergren, G. C. A., direktör;
Svensson, N. A., direktör.
I Fl: 17
150
Riksdagsberättelsen
I Fl: 17 Experter:
Branting, J. E. M., e. byrådirektör;
Kastengren, G. K.-A., civilingenjör;
Lundberg, H. F. N., byråchef;
Nordenson, J., fil. lic.;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Tolstoy, N., byråchef.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Biträdande sekreterare:
Johansson, R. A. I., kammarskrivare (fr. o. m. 1 februari 1954);
Leuf, N. B., förste kammarskrivare;
Molin, G., kammarskrivare;
Nyrén, B., kammarskrivare;
Thideby, A. H. S., kammarskrivare.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 61 71 73.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 22.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
46 dagar, varav 20 dagar med representanter för olika grenar av näringslivet
(»hearings»),
I anslutning till ovannämnda hearings och på basis av verkställda utredningar
har kommittén genomgått flertalet varuområden och preliminärt fixerat
tullsatserna i sitt blivande tulltaxeförslag.
Kommittén beräknas kunna framlägga förslag till ny tulltaxa i början av
år 1955.
13. 1952 års kontrollstämpelutredning (1953: I 23; 1954: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1952 med
uppdrag att verkställa utredning om kontrollen å guld-, silver- och platinaarbeten
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):
Digman, H. M., justitieråd.
Sakkunniga:
Fleming, E., friherre (avliden den 14 november 1954);
Hernmarck, C. G. M., fil. dr, förste intendent;
Hildebrand, N., hovjuvelerare;
Lundberg, H. F. N., byråchef;
Boos, C. S., direktör;
Swensson, B. O. T., myntdirektör.
Lokal: Högsta domstolen, tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 23.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 2 sammanträden.
Samråd har därvid ägt rum med statens organisationsnämnd och
statens sakrevision. Utredningar ha verkställts genom mynt- och justerings
-
151
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
verket. Arbetet, som försenats på grund av att utredningsmannen haft andra J Pf; ‘*0
uppdrag, är i det närmaste slutfört och betänkande beräknas bliva avlämnat
före den 1 februari 1955.
19. 1952 års tobakshandelsutredning (1953: I 24; 1954: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1952 med
uppdrag att verkställa en utredning om detaljhandeln med tobaksvaror (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare.
Sakkunniga:
Anderson, E., kioskhandlare;
Brandt, E. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Dahlgren, E., kapten;
Edstam, K. P. H., direktör;
Frisk, A., ingenjör;
Holsti, P. O., ingenjör;
Lundgren, Å. V., revisionssekreterare;
Sandberg, G. P., direktör.
Sekreterare:
Mangård, N., t. f. revisionssekreterare.
Lokal: Nedre justitierevisionen (post bör dock adresseras till sekreteraren,
Narvavägen 31, Stockholm ö); tel. växel 23 66 60 (utredningsmannen) eller
61 33 54 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Fi 24.
Utredningen har under tiden den 17 november 1953—den 13 november
1954 hållit tre sammanträden. Insamlingen och bearbetandet av statistiska
och andra uppgifter har fortsatts och i huvudsak avslutats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
20. Utredning rörande den nya skogstaxeringsmetoden (1953: I 25;
1954: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1952 för
att verkställa en undersökning rörande den utav 1951 års riksdag beslutade
nya metoden för taxering av skogsmark och växande skog (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 december 1952):
Hagberg, A. E„ professor;
Olhammar, G. F. N., direktör.
Lokal: Statens skogsforskningsinstitut; tel. växel 34 98 30.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fi 25.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 5 sammanträden.
Primärmaterialet från 47 kommuner omfattande ca 13 000 fastigheter har
bearbetats under våren 1954. Jämförande sammanställningar äro under utarbetande.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
I Fi:
l0- Riksdagsberättelsen
21 21. 1953 års utskänkningsvinstkommitté (1954: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande verkningarna på restaurangnäringen av utskanknmgsvinstens
avveckling in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni
1uOO) I
Älmeby, H., överdirektör, ordförande;
Almgren, S. G., f. d. överdirektör (avliden den 25 september 1954);
Axelsson, A., förbundsordförande;
Engkvist, J. G. V., målaremästare, led. av II kamm.;
Hafström, S., t. f. direktör (fr. o. in. den 22 oktober 1954);
Karlbom, T. O., studierektor;
Rudbeck, O. J. C:son, direktör;
Wadell, A., direktör.
Sekreterare;
Ai vidsson, Marianne E., förste aktuarie.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn 1385)
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 12 sammanträden.
Undersökning har verkställts rörande kostnader i samband med
utskankningen bland ett urval restaurangföretag. Kommitténs arbete beräknas
bli slutfört under första halvåret 1955.
22. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1954: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):
Regner, N. I., justitieråd.
Expert:
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 32.
Utredningsmannen har med skrivelse den 1 mars 1954 överlämnat en promemoria
rörande ändringar i stämpelförordningen i vad angår stämpelplikt
vid överlåtelse genom fusion av fast egendom eller fartyg.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1955.
23. 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna (1954: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1953):
Olsson, K. J„ landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Edström, W. S., direktör, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
Flyboo, T. V., ombudsman;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Lindskog, B. V., generaldirektör (t. o. m. den 20 september 1954);
Oredsson, H. E., överdirektör;
Schmidt, C. S:son, civilingenjör, överrevisor, led. av II kamm.;
Sommar, C. O., byråchef (fr. o. m. den 20 september 1954), tillika huvudsekreterare;
Tunhammar,
E. W., direktör;
Åman, O. V., direktör, led. av I kamm.
Expert:
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm. (fr. o. in. den 16 mars 1954).
Biträdande sekreterare:
Tersman, R. F. B., förste byråsekreterare (t. o. in. den 31 augusti 1954);
Brodd, K. A., pol. mag., civilekonom (fr. o. m. den 1 augusti 1954).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1519
huvudsekreteraren, ankn. 1399 biträdande sekreteraren), rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 Fi 33.
Utredningen har under år 1954 t. o. in. den 1 december sammanträtt 8
dagar.
Under år 1954 ha de sakkunniga avgivit yttranden dels över betänkande
angående det administrativa handhavandet av yrkesskadeförsäkringen, dels
över betänkande angående samordning av den statliga tvättverksamheten,
samt avgivit utlåtande till riksdagens bankoutskott över en inom riksdagen
väckt motion (1:5) angående utredning om förutsättningarna för Tumba
pappersbruks drivande i bolagsform.
Utredningen har sammanställt översikter avseende affärsverkens och de
statliga aktiebolagens verksamhetsformer m. m. Redogörelser rörande statsföretagens
ställning i vissa andra länder ha därjämte färdigställts.
Överläggningar ha hållits med representanter för företagsledning och de
anställda såväl vid affärsverken som vid vissa statliga aktiebolag.
Arbetet beräknas fortgå under år 1955.
153
I Fi: 24
24. 19.53 års skatteflyktskommitté (1954:1 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser mot
skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., t.f. assessor i kammarrätten.
154 Riksdagsberättelsen
I Fl: 24 Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 34.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 15 november 1954
hållit 25 sammanträden.
Sedan kommittén den 31 december 1953 avlämnat promemoria med förslag
till förordning om skatt på fonderade vinstmedel (stencilerad), har
kommittén behandlat frågor om andra åtgärder mot olika former av skatteflykt.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1955.
25. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1953 (1954: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för att
med avseende å 1952 års allmänna fastighetstaxering verkställa sådan undersökning,
som i 71 § taxeringsförordningen avses för utrönande huruvida
vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformighet
de olika länen emellan blivit uppnådd:
Lindeberg, E. F. L., f. d. generaldirektör;
Näslund, H. M. E., professor.
Biträde:
Arman, A. V., civil jägmästare.
Lokal: Statens skogsforskningsinstitut, Experimentalfältet; tel. växel
34 98 30.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 35.
Uppgiftens natur är sådan, att inga egentliga sammanträden hållas. Utredningsmännen
sysslade under slutet av 1953 och januari 1954 med förarbeten
och planering för arbetets bedrivande. Sedan februari 1954 har undersökningen
inneburit sammanställande och bearbetning av insamlat material
från länen. Detta arbete torde komma att fortgå även under år 1955.
Härjämte kommer då en fortgående granskning av erhållna resultat att få
ökad omfattning. De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1955.
26. 1954 års nöjesskatteutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa en översyn av nöjesskatteförordningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juni 1954):
Kärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;
Christenson, C., köpman, led. av II kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Detlofsson, N. R., t.f. revisionskommissarie.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., t.f. förste revisor.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 155
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 4 juni J Fil 26
1954):
I skrivelse den 19 mars 1952 (nr 96) har riksdagen, med hänvisning till bevillningsutskottets
av riksdagen godkända betänkande nr 18, anhållit om utredning
beträffande ett flertal spörsmål rörande nöjesbeskattningen. Av utskottsbetänkande!
framgår att översynen främst borde avse bestämmelserna i 15 § nöjesskatteförordningen
om skattelindring för nöjestillställningar, som anordnas av ideella
organisationer. Vid utredningen borde dessutom uppmärksammas bl. a. frågan om
förutsättningarna för skattebefrielse enligt 16 § för nöjestillställning, vars behållning
användes till välgörande eller allmännyttigt ändamål, ävensom vissa problem
i samband med beskattningen av restaurangdans.
Frågan om en översyn av bestämmelserna i 15 § nöjesskatteförordningen har
även aktualiserats genom framställningar till Kungl. Maj:t av Sveriges riksidrottsförbund
den 14 september 1953 och av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
den 26 januari 1954.
Den av riksdagen och nämnda organisationer begärda utredningen rörande nöjesbeskattningen
bör nu komma till stånd. Utredningen bör taga till utgångspunkt
vad bevillningsutskottet uttalat i de tidigare omnämnda betänkandena och pröva,
hur de av utskottet avsedda problemen bäst kan lösas. Vad angår bestämmelserna
om restaurangdansbeskattningen torde den av bevillningsutskottet förordade undersökningen
böra utvidgas till att avse bestämmelsernas materiella innehåll och
över huvud taget gällande principer för beskattningen av restaurangdans. Ett skäl
härför utgör det nya problemkomplex, innefattande frågor av likartad natur, som
aktualiserats genom det för innevarande års riksdag framlagda förslaget till ny
rusdrycksförsäljningsförordning.
I propositionen nr 151/1954 angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken
har jag förordat vissa lättnader i det s. k. varietéförbudet. Förslaget innebär
bl. a., att dispens i framtiden skall kunna lämnas för såväl regelbunden som
tillfällig varietéunderhållning på restaurang. Enligt förslaget möter det icke något
hinder att restauratör uttager särskild avgift vid de tillfällen då underhållning
anordnas i restaurangen. På sådan avgift skulle nöjesskatt komma att uttagas. Då
enligt gällande ordning nöjesskatt utgår — bortsett från danstillställning å restaurang
— för nöjestillställning till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, uttalade
jag i sammanhanget att det syntes kunna övervägas att ändra bestämmelserna
om nöjesskatt därhän att sådan skatt skulle uttagas även i det fall att bordsavgift
icke avfordrades gästerna och att denna fråga borde uppmärksammas vid
en översyn av bestämmelserna om nöjesskatt. Förslaget har numera antagits av
riksdagen. I samband med de tidigare berörda nöjesskattefrågorna bör därför också
närmare undersökas hur beskattningen av varietéunderhållning eller därmed
jämförlig föreställning på restaurang lämpligen bör utformas. I och för sig vore
härvid tänkbart att man på grund av frågornas likhet valde samma lösning som
kan komma att förordas beträffande restaurangdansen. Då emellertid varietéunderhållningen
— till skillnad från restaurangdansen — torde komma att förete
avsevärda olikheter olika restauranger emellan i fråga om föreställningarnas längd
och innehåll, bör också övervägas i vad mån dessa förhållanden kan föranleda
olika utformning av beskattningsbestämmelserna.
Utredningsarbetet, som har tagit sin början, beräknas kunna slutföras under
andra halvåret 1955.
156
Riksdagsberättelsen
I Fi:
27. 19öi års bryggeriutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att verkställa en utredning rörande bryggeriernas företagsform och vissa
därvid sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1954):
Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;
Elmfeldt, B., direktör;
Engkvist, J. G. V., målaremästare, led. av II kamm.;
Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;
Erbacke, K. G., disponent;
Lindvall, Y., fabrikör;
Olsson, E., förbundsordförande;
Pettersson, J. W., lantbrukare, led. av II kainm.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 16
augusti 1954):
Vid innevarande års riksdag har beslut fattats om nya riktlinjer för nykterhetspolitiken.
De viktigaste förslagen i ämnet upptogs i propositionen nr 151. Besluten
innebär i fråga om maltdryckerna långt gående förenklingar i förhållande till nu
gällande bestämmelser. Under övervägandena rörande maltdryckslagstiftningen
aktualiserades även frågan om statliga regleringar beträffande bryggeriernas företagsform
och vissa därmed sammanhängande spörsmål.
De synpunkter som talar för en avveckling av det enskilda vinstintresset inom
bryggerinäringen har ytterligare accentuerats därigenom att starköl i enlighet med
statsmakternas nu fattade beslut åter skall få säljas.
Vid behandlingen av propositionen nr 151 hade riksdagens särskilda utskott
icke någon erinran mot vad jag anfört i förevarande fråga. Därvid förutsatte utskottet
att en kommande utredning bedrives med tillbörlig skyndsamhet. Utskottets
utlåtande i ämnet har godkänts av riksdagen.
Utredningen om bryggeriernas företagsform bör igångsättas nu. Den bör, såsom
jag angav i propositionen, i första hand avse frågan om behovet av och möjligheterna
för att avveckla det enskilda vinstintresset inom bryggerinäringen och utvidga
den statliga kontrollen. Även om det enligt min uppfattning knappast finnes
skäl att nu förstatliga bryggeriindustrin, bör det dock ej vara uteslutet att, om
anledning därtill yppas under utredningsarbetets gång, pröva också detta spörsmål.
I det föregående har antytts några särskilda problem som bör uppmärksammas
vid utredningen, bl. a. dem som sammanhänger med konkurrensen inom branschen.
Vid övervägande av dessa problem bör vid behov behandlas frågan om
ökad medverkan från svagdricksbryggarnas sida i ölbryggeriernas ölförsäljning.
Av propositionen nr 151 framgår att ytterligare frågor kan bli aktuella vid utredningen.
En sådan fråga gäller huruvida allmänt ombud bör tillsättas i ledningen
för de bryggerier som tillverkar starköl eller liknande särskilda anordningar bör
vidtas i fråga om sådana bryggerier. Ett annat spörsmål sammanhänger med åtgärderna
för att begränsa den kommersiella reklamen för alkoholhaltiga drycker.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 157
Propositionen har i denna del godtagits av riksdagen med vissa jämkningar. Så- J 28
som jag framhållit i propositionen får man beträffande det vanliga ölet förutsätta,
att bryggerierna kommer att självmant följa de av statsmakterna antagna
principerna i avseende på reklamen. Skulle så icke bli förhållandet är frågan av
sådan art att den bör behandlas vid utredningen om bryggeriernas företagsform.
Även andra med bryggeriernas företagsform och rationaliseringsproblem sammanhängande
spörsmål än dem som här uttryckligen nämnts bör kunna upptas, i
den mån så visar sig påkallat under utredningsarbetets gång.
Utredningsarbetet, som tagit sin början, beräknas fortgå under år 1955.
28. Utredning i frågan om statens inlösen av stamaktierna i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 17 december 1954 för att verkställa utredning
i frågan om statens inlösen av stamaktierna i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag och att snarast möjligt inkomma till Kungl. Maj:t med av
utredningen betingade förslag:
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Lindskog, B. V., generaldirektör;
Åsbrink, P. V., statssekreterare.
158
Riksdagsberättelsen
I E: l
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. 1947 års musikutredning (1952:1 19; 1953:1 14; 1954:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):
Lindbom, T. L., fil. dr, ordförande;
Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;
Härén, Y., folkskollärare;
Lundén, L., kapellmästare;
Rabe, J. J., programchef;
Ralf, E. Chr., professor;
Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.
Utredningen har den 4 februari 1954 avlämnat ett den 5 september 1953
dagtecknat betänkande: »Musikliv i Sverige» (SOU 1954:2). Uppdraget är
därmed slutfört.
2. 1949 års Nääsutredning (1952: I 29; 1953:1 22; 1954: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
utreda August Abrahamsons stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1949):
Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;
Arvas, C. G. B., f. d. byråchef;
Ericson, J. E„ kommunalborgmästare, f. d. riksdagsman;
Falck, K. R., f. d. undervisningsråd;
Kyling, K. F. F., borgarråd, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Ljungberg, S. H., kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 41.
Den 4 december 1953 beslöt statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,
att utredningens verksamhet skulle upphöra med utgången av
januari 1954.
159
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Utredningen, som under tiden december 1953—januari 1954 hållit 3 sam- £ Ej 3
manträden, har med skrivelse av den 30 januari 1954 till ecklesiastikdepartementet
överlämnat sitt utredningsmaterial jämte en sammanfattning av
vunna resultat av utredningsarbetet.
3. Pastoratsindelningssakkunniga (1952:1 33; 1953:1 24; 1954:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
biträda med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):
Schalling, E. H., kammarråd, ordförande;
Anderberg, A. H., biskop;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Hylander, I., domprost.
Experter:
Cars, G. F. O., byråchef;
Engström, S. G., landsarkivarie (fr. o. m. den 30 april 1954);
Wanngård, T., t. f. kyrkoherde (fr. o. m. den 30 april 1954).
Sekreterare:
Arfvidson, A. I., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Löwbeer, H., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1951: I E 44.
Den 30 april 1954 har Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga att skyndsamt
verkställa utredning och inkomma med förslag angående vad som
borde från arkivvårdssynpunkt beaktas vid ett genomförande av de av de
sakkunniga i deras betänkande SOU 1953: 11 förordade reformerna rörande
pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga organisationen
ävensom att i samband därmed — så utförligt som i dåvarande läge läte
sig göra — utreda och inkomma med upplysningar om dels i vilken utsträckning
sådant krav på personlig inställelse vid anmälan till kyrkobokföringen,
som i författning stadgades, för närvarande upprätthölles, dels
ock i vad mån dylikt krav lämpligen borde kunna eftergivas; ankommande
det på de sakkunniga att därvid söka kontakt och samråda med den
särskilde sakkunnige, assessorn friherre S. F. von Otter, som jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 av chefen för finansdepartementet
tillkallats för utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—augusti 1954 hållit 5 sammanträden,
omfattande tillhopa 8 sammanträdesdagar.
Under samma tid ha de sakkunniga i två fall avgivit underdåniga utlåtanden
rörande tillsättning eller vakanssättning av ledigblivna komministerstjänster.
De sakkunniga ha den 7 augusti 1954 avgivit betänkande med förslag
rörande kontraktsprostinstitutionen och kontraktsindelningen m. in. (stencilerat).
De sakkunnigas uppdrag äro därmed slutförda.
160 Riksdagsberättelsen
I E: i 4- Sakkunnig för översyn av kollektkungörelsen (1953: I 32; 1954:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 maj 1952 för att biträda
med översyn av kungörelsen den 1 december 1950 (nr 613) angående
kollekter:
Schröder, W. N., direktor.
Den sakkunnige har dels den 18 februari 1953 överlämnat Betänkande
med utredning och förslag till ändring i vissa delar av nu gällande kollektkungörelse
(stencilerat), dels ock den 13 december 1954 utredning och förslag
till kollektbestämmelser för svensk församling i utlandet.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande vissa lärar- och statsbidragsfrågor på det statsunderstödda
skolväsendets område (1953: I 33; 1954: I 25)
Utredningsman:
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd.
Expert:
Öhman, G. B., byråchef.
Sekreterare:
Ulne, J. O., byråchef.
Utredningsmannen tillkallades av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 för att
verkställa vissa i Kungl. Maj :ts beslut närmare angivna utredningar. Sedan
dessa slutförts, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 9 oktober 1953 åt
utredningsmannen att jämväl verkställa utredning angående de ekonomiska
förhållandena för de privatläroverk, å vilka stadgan för de statsunderstödda
privatläroverken äger tillämpning, och framlägga det förslag till
ändrade statsbidragsgrunder och statsbidragsbestämmelser, som må föranledas
av utredningens resultat eller eljest.
I anledning av sistnämnda uppdrag avgav utredningsmannen den 8 december
1953 förslag rörande anslag till extra bidrag åt vissa statsunderstödda
privatläroverk samt har den 5 augusti 1954 avgivit utredning och
förslag angående de statsunderstödda privatläroverkens ekonomi (stencilerat).
Utredningsarbetet är därmed slutfört.
6. 1952 års yrkesutbildningssakkunniga (1953: I 34; 1954: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
slutföra 1946 års skolkommissions utredning rörande yrkesutbildningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1952):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, Rosa, fru;
Arfwedson, E. K., rektor;
Bengtson, E. J., direktör;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
161
Forssell, E. E., direktör; I E: 7
Färm, H. G. E. A., organisationssekreterare;
Lindström, M. S., rektor;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.;
Nilsson, G. Gerhard, direktör;
Nilsson, Gustav E., godsägare, led. av II kamm.
Experter:
Andersson, C. O. W., rektor;
Ekstedt, F., civilingenjör;
Göransson, Inez O., rektor;
Halling, Majken I.-B., rektor;
Helling, O., ingenjör;
Holmberg, G. ingenjör;
Holmstrand, M. F., rektor;
Josephson, K. O., byråchef;
Larsson, B. A. F., byråsekreterare;
Lindman, P., kanslichef;
Sjöberg, O. T. E V., förste byråsekreterare;
Spendrup, K. A., tf. förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Arvas, C. G. B., f. d. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Stenholm, I. Britta, konsulent.
Under tiden den 1 december 1953—den 29 april 1954 ha de sakkunniga
in pleno hållit 9 och underkommittéer 19 sammanträden.
De sakkunniga ha den 29 april 1954 avgivit sitt betänkande: Yrkesutbildningen
(SOU 1954: 11). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Landsantikvarieutredningen (1954: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 januari 1953 för
att verkställa utredning om landsantikvarieorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1953):
Lindbergson, K. A., statskommissarie, ordförande;
Gustafson, K. Hjalmar, lantbrukare, led. av II kamm.;
Gustawsson, K. A., förste antikvarie;
Westin, G., landsantikvarie.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 29.
Utredningen har under tiden december 1953—september 1954 hållit 22
sammanträden.
Utredningen har den 27 september 1954 avlämnat ett den 13 juli 1954 dagtecknat
betänkande med förslag angående landsantikvarieorganisationen
(SOU 1954: 26). Uppdraget är därmed slutfört.
11 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Kiksdagsberättelsen.
162
Riksdagsberåttelsen
I E: 8
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
8. Chalmerska byggnadskommittén (1952: I 13; 1953: I 9; 1954: I 5)
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd, samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsförslag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes den 18 november 1938.
Kommitténs sammansättning under år 1954:
ledamöter av huvudkommittén:
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Hansson, G. H., civilingenjör, kassaförvaltare, v. ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., rektor;
ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:
Hammar, O. G., professor;
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rydbeck, O. E. H., professor;
ledamot av kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:
Nordström, H. F., överdirektör.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., högskoleintendent.
Arkitekt och arbetschef:
Wernstedt, C. M., professor emeritus.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(int. Nordwall). Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg, tel. 18 74 40
(prof. Wernstedt).
De byggnadsföretag, som under år 1954 trämst bearbetats av kommittén,
äro: nybyggnad för institutet för konserveringsforskning samt nybyggnader
för avdelningarna för elektroteknik och maskinteknik vid Chalmers tekniska
högskola.
Under året har kommittén anlitat följande experter: civilingenjör A. Lidholm
i frågor rörande utrustning för de starkströmstekniska laboratorierna;
W. Fager ströms ingen jörsbyrå angående värme, ventilation och sanitet;
professor S. O. Asplund angående byggnadstekniska konstruktionsfrågor
och civilingenjör T. Norrman angående elektriska anläggningar. Högskolans
163
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
professorer och lärare ha anlitats i frågor rörande planering och utrustning I Ej 9
av byggnaderna.
Kommittén har under tiden den 21 november 1953—den 20 november
1954 hållit 8 sammanträden.
Nybyggnad för institutet för konserveringsforskning: Även andra etappen
av detta byggnadsföretag är nu i huvudsak slutförd. Arbetet med uppförande
av en vaktmästarebostad har blivit fördröjt. Byggnadsarbetena beräknas
emellertid kunna sättas i gång inom kort.
Nybyggnad för elektroteknik: De nya byggnaderna för de starkströmstekniska
laboratorierna samt högspänningshallen äro nu i huvudsak färdiga.
Större delen av inredningen har installerats. Ännu återstå dock en del
kompletteringsarbeten.
Nybyggnad för maskinteknik: Arbetet med uppförandet av de maskintekniska
laboratoriebyggnaderna har fortskridit så långt att byggnaderna
äro under tak, och arbetet beräknas kunna avslutas under nästa år.
Av byggnadskommittén uppförda ny- och tillbyggnader för svenska textilforskningsinstitutet
och statens skeppsprovningsanstalt (etapp I) samt fysikinstitutionen,
silikatkemiska institutionen, avdelningen för maskinteknik
(huvudbyggnad) och institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska
högskola ha överlämnats till byggnadsstyrelsen.
9. Tekniska höqskolans i Stockholm bqqqnadskommitté (1952:1 14:
1953:I 10; 1954:I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R„ professor, rektor, ordförande;
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare;
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Lindegren, S. G., byggnadsråd;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor.
Arkitekt:
Ahrbom, N. O., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande särskilda experter ha under år 1954 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorn L. V. L. Malm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral
för högskolan, Frändfors konsulterande ingeniörsbyrå i frågor rörande
164
Riksdagsberåttelsen
I Et 9 uPPvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingeniörsfirman Jacobson och
Widmark och professorn H. S. E. Nyländer i statistiska konstruktionsfrågor.
Dessutom har olika vid högskolan anställda lärare såsom experter anlitats
i frågor rörande utrustning av nya laboratorier.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fem arkitekter
och ingenjörer samt ett skrivbiträde.
Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar har under året t. o. m. den 30 september 1954 en ingenjör varit
anställd. Efter denna tidpunkt har Elektriska prövningsanstalten aktiebolag
anlitats.
Under tiden december 1953—november 1954 har kommittén hållit fyra
sammanträden.
Under året har ombyggnaderna av resterande delar av byggnader III a
och b för avdelningarna för bergsvetenskap och elektroteknik (teleteknik)
samt nybyggnad för verkstad färdigställts.
Sedan anslag samt byggnads- och igångsättningstillstånd erhållits för
nybyggnad av vattenbyggnadslaboratorium och markarbeten för nybyggnader
för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur, ha dessa
arbeten igångsatts under hösten 1954.
Vägar och gårdar i samband med färdigställda nybyggnader har iordningställts.
10. Handelsutbildningskommittén (1952:1 15; 1953:1 11; 1954: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23 januari
1948 för att verkställa utredning rörande handelsundervisningens och
handelslärarutbildningens ordnande:
Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;
Alf ort, A. M., direktör;
Elldin, H., rektor;
Hedvall, J. G., rektor;
Jönsson, A., ombudsman;
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;
Rosenberg, G. D„ direktör.
Experter:
Bohlinder, E. J. E„ förste aktuarie;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, f. d. riksdagsman;
Holmstrand, M. F., rektor;
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare;
Astrand, B. I., ämneslärare.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
165
Sekreterare: I E: 12
Holmstrand, M. F., rektor.
Lokal: Sveriges köpmannaförbund; tel. 23 12 40; sekreterarens tel. även
Kristinehamn 121 71.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.
Kommittén har under tiden december 1953''—november 1954 hållit 10 sammanträden.
Kommittén avgav sitt betänkande I, handelsgymnasierna, den 11 april
1950 (SOU 1950: 12); betänkande II är under sättning och beräknas kunna
avlämnas under januari 1955.
11. Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna (1952:1 18;
1953:I 13; 1954:I 8)
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.
Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj:t om ändrad sammansättning
av kommittén samt uppdrog åt kommittén att förbereda och
verkställa upphandling av utrustning för tandläkarhögskolan i Stockholm (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1951).
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fors, S. R., intendent, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot:
Brunnberg,
H. A., arkitekt, bvggnadsråd.
Expert:
Kihlman, K. H., verkmästare.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49, 1952: I E 18 och 1954: I E 8.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 2 samt
dess arbetsutskott 6 sammanträden.
Kommittén beräknar, att arbetet vad beträffar utrustning av tandläkarhögskolans
i Stockholm lokaler skall vara avslutat den 1 juli 1955.
12. l!Di8 års konstutredning (1952:1 21; 1953:1 16; 1954:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
166
Riksdagsberåttelsen
I E: 12
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Cassel, N. A., konstnär;
Lind, A., redaktör;
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, intendent;
Norlén, E. A., folkskolinspektör;
Strömbom, S. G. M., professor.
Experter:
Ahnsjö, S. O. R., docent, biträdande skolöverläkare;
Borrman, M. Kristina O., småskollärarinna;
Davidsson, Greta, slöjdkonsulent;
Lindahl, Annie, folkskollärarinna;
Strandman, O., teckningslärare.
Sekreterare:
Lindhagen, N., intendent.
Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 45 71 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949:1 E 39.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 hållit sammanträden
12 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av enskilda
ledamöter samt sekreteraren ägt rum.
Utredningen har dels den 21 oktober 1954 avgivit yttrande angående yrkesutbildningssakkunnigas
betänkande, dels ock den 11 november 1954 yttrande
över landsantikvarieutredningens betänkande samt angående ett av
konstfackskolans styrelse väckt förslag att ombilda högre konstindustriella
skolan och teckningslärarinstitutet till högskola. Utredningen har den 22
november 1954 överlämnat en promemoria angående åtgärder för att på
försäljningsmarknaden hålla gränsen klar mellan originalkonst och reproduktion
(stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1955.
13. 1D48 års tekniska skolutredning (1952: I 22; 1953: I 17; 1954: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och den
27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande;
Ericsson, Å. H., ingenjör;
Hellman, O. A., överingenjör;
Josephson, K. O., byråchef;
Karlbom, T. O., studierektor;
Lien, M„ lektor;
Nordhult, A., rektor;
Skantze, L.-O. H., civilingenjör, f. d. riksdagsman;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
167
Westman, J. O., ingenjör;
österberg, L., civilingenjör.
Experter;
Dahlin, G. E., lektor (fr. o. m. den 26 maj 1954);
Danielsson, F. E., lektor (fr. o. in. den 26 maj 1954);
Gårdstedt, H. B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 februari 1954);
Johannesson, P. A., lektor (fr. o. m. den 26 maj 1954);
Lindstrand, O. F., rektor (fr. o. m. den 26 maj 1954);
Nilsson, J. V. E., lektor (fr. o. m. den 26 maj 1954);
Rossipal, E. K. F., adjunkt (fr. o. m. den 26 maj 1954);
Wik, K. S., lektor (fr. o. in. den 26 maj 1954).
Sekreterare:
Källström, P.-E., byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 09.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 40.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 23
sammanträden in pleno. Dessutom har en inom utredningen utsedd delegation
sammanträtt 32 gånger.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
14. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad
rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande tandlåkarhögskolor
(1952: I 27; 1953: I 20; 1954: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den
29 december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande;
Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);
Sellman, S. P. H., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Expert:
Fors, S. R., intendent (även fungerat som biträdande sekreterare).
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreterarens bostad;
tel. 25 13 30.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 39.
De sakkunniga ha under tiden den 26 november 1953—den 17 november
1954 hållit 7 sammanträden.
Med skrivelse den 5 juni 1954 ha de sakkunniga till statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet överlämnat förslag till avtal om vissa
ändringar i och tillägg till det avtal angående inrättande och drift av en
tandläkarhögskola i Malmö, som den 17 december 1948 och den 4 januari
1949 träffats mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmö stad, å
1 E: 14
168 Riksdagsberättelsen
I El 14 andra sidan. Vid avtalsförslaget var fogad en kommentar till vissa i avtalet
intagna bestämmelser.
Det är de sakkunnigas avsikt att, om förutberörda avtal kommer till
stånd, tortsätta utredningen rörande den i närmast föregående arbetsredogörelse
omförmälda frågan om visst samarbete'' mellan tandläkarhögskolan
i Malmö och Malmöhus läns landstings folktandvård i syfte att trygga högskolans
tillgång på för undervisningen lämpliga patienter, representerande
vissa grupper av mindre vanliga tandvårdsfall.
15. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö (1952: I 28; 1953:1 21; 1954: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 40.
Sedan förslag till stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) den 21
december 1950 ingivits till ecklesiastikdepartementet och preliminärt förslag
till stadga angående de odontologiska examina under år 1951 uppgjorts,
har den sakkunniges arbete legat nere i avbidan på beslut om definitivt ordnande
av den s k. prekliniska undervisningen.
16. 7950 års pråstvalskommitté (1952: I 32; 1953: I 23; 1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
verkställa en översyn av prästvalslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):
Göransson, H. P„ överdirektör, led. av I kamm., ordförande;
Brolin, N.-E., kansliråd (t. o. m. den 24 mars 1954);
Gustafsson, F. E., f. d. banvakt, led. av II kamm.;
Hassler, O. L. I., teol. dr, domkyrkosyssloman;
Hörjel, N. J„ budgetsekreterare (fr. o. m. den 25 mars 1954);
Malmeström, E. A. C., biskop.
Sekreterare:
Hörjel, N. J. (se ovan; t. o. m. den 24 mars 1954);
Bohman, H. Å., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 25 mars 1954).
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för kommittén, se 1951: I E 43 och 1954: I E 15.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
10 dagar. Dessutom ha sammanträden hållits mellan vissa ledamöter av
kommittén och sekreterarna.
169
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Kommittén har den 12 februari 1954 avgivit betänkande med förslag 1 E: 18
till vissa övergångsanordningar vid en allmän reform av pastoratsindelningen
(stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under ar 1955.
17. 1951 års tandläkarkommitté (1952: I 36; 1953: I 25; 1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1951 för
utredning rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande;
Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Mikaelsson, H., lantbrukare, landstingsman (fr. o. in. den 19 mars 1954);
Oldmark, I., tandläkare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fors, S. R., intendent (även fungerat som biträdande sekreterare);
Kihlman, K. H., verkmästare;
Lönnerblad, T. H., tf. laborator;
Nyquist, G., professor (fr. o. m. den 30 oktober 1954);
Osvald, O. K., tandvårdsinspektör (fr. o. m. den 20 april 1954).
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreterarens bostad;
tel. 25 13 30.
Direktiven för kommittén, se 1952: I E 36.
Kommittén har under tiden den 26'' november 1953 den 17 november
1954 hållit 10 plenarsammanträden. Dessutom ha inom kommittén bildade
arbetsutskott sammanträtt ett stort antal gånger.
Kommittén har, efter det kommittén överlämnat sitt den 30 november 1953
dagtecknade huvudbetänkande (SOU 1953:36), sysslat med frågor rörande
de hjälpkrafter, som skola biträda tandläkarna vid tandvårdsarbetet.
18. 1951 års skolstyrelseutredning (1952: I 37; 1953: I 26; 1954: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bcmyndiganden den 29 juni och den 28
september 1951 för utredning av vissa frågor rörande enhetsskolans ledning
och lokala organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1951):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Bodestam, G. S. V., folkskollärare, ombudsman;
Flinck, H. L„ disponent;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Johansson, C.-E., parkförman, led. av II kamm.;
Johnsson, J. H., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
170
Riksdagsberåttelsen
I E! 18 Klum, A., rektor;
Sävborg, A. T. D„ rektor;
Zetterlund, S. G., folkskolinspektör.
Experter:
Ahlberg, G. A., distriktsöverlärare (fr. o. m. den 18 februari 1954);
Beskow, B., e. o. undervisningsråd;
Brodow, K. E. F., folkskolinspektör;
Fältheim, Å. A., e. o. undervisningsråd (fr. o. m. den 18 februari 1954);
Kärre, K., f. d. undervisningsråd (fr. o. m. den 24 augusti 1954).
Sekreterare:
Sönnerlind, A. S., e. o. kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Bolinder, H. O. V., amanuens (fr. o. in. den 8 oktober 1954).
Lokal: Drottninggatan 1—3; tel. 11 71 52 eller riksgäldskontoret, växel
22 12 20.
Direktiven för utredningen, se 1952: I E 37.
Genom beslut den 5 november 1954 har Kungl. Maj:t anbefallt skolstyrelseutredningen
att i samråd med barnavårdskommittén till närmare övervägande
upptaga jämväl det i Kungl. Maj:ts proposition den 19 februari
1954, nr 156, angående anslag till främjande av ungdomens föreningsliv och
fritidsverksamhet in. in. berörda spörsmålet om den kommunala handläggningen
av vissa ungdomsfrågor.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 10
sammanträden om sammanlagt 30 dagar.
överläggningar ha ägt rum med kommunalförbundskommittén och representanter
för vissa försöksdistrikt.
Utredningen har den 3 november 1954 avlämnat förslag till vissa åtgärder
rörande den pedagogiska ledningen i försöksdistrikten m. m. (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under förra delen av år 1955.
19. Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga (1952: I 38; 1953: I 27;
1954: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning rörande frågor i samband med restaureringen av Uppsala
domkyrka (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1951):
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Berthelson, G. B., förste antikvarie;
Borelius, A. J. T., museiintendent;
Engkvist, O. T., byggnadsingenjör;
Herrlin, G. O. J., domprost;
Lindblom, A. A. F., professor;
Lundh, H. T., rektor.
Experter:
Brådhe, P. S. S., f. d. förste byråingenjör;
Granholm, J. Hj., professor.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
171
Sekreterare:
Holmvall, H. J. P., förste länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel. 390 60.
Direktiven för utredningen; se 1952: I E 38. .
Under tiden december 1953—november 1954 ha de sakkunniga hållit 10
sammanträden under tillhopa 12 sammanträdesdagar.
Utredningen är i huvudsak slutförd. Emellertid ha de sakkunniga under
innevarande höst beslutat företaga ytterligare utredning angående sättet
för västpartiets restaurering. När resultaten av utredningen föreligga, kommer
betänkandet att färdigställas.
20. 1951 års kyrkomöteskommitté (1952: I 39; 1953: I 28; 1954: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning rörande kyrkomötets grundlagsenhga befogenheter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1951):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Hultgren, G. A. E., biskop.
Experter:
Hörjel, N. J., budgetsekreterare;
Kjöllerström, S. G., professor.
Sekreterare:
Lidbeck, P. I., hovrättsråd.
Lokal: Drottninggatan 1—3; tel. 117152 eller riksgäldskontoret, växel
22 12 20.
Direktiven för kommittén, se 1952: I E 39.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
20 dagar.
Såvitt avser kyrkomötets grundlagsenhga befogenheter enligt gallande
rätt är utredningsuppdraget i huvudsak slutfört. Det återstår att behandla
frågan huruvida någon förändring i det nuvarande rättsläget är påkallad.
Arbetet härmed pågår.
Kommittén beräknar att kunna avsluta sitt uppdrag under första halvåret
1955.
21. Utredning av frågan om utnyttjande av de nya vetenskapliga ronen pa
audiologiens och audiometriens område i vården av döva barn (1952: I 40;
1953: I 29; 1954: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1951:
Nygren, Hildur K., undervisningsråd, f. d. riksdagsledamot.
172
Riksdagsberättelsen
I E* °1 Experter:
Fant, C. G. N., civilingenjör;
Holmgren, L. K. A., laborator;
Malm, N. T. B., rektor;
Wedenberg, E., med. dr.
Sekreterare:
Hellblom, Inga G„ fil. kand., fru.
Biträdande sekreterare:
Malmgren, Birgitta, fil. kand., e. o. byråsekreterare (4 oktober—17 november
1954).
Lokal: Hantverkargatan 26; tel. 51 11 05.
Under tiden december 1953—november 1954 ha 11 sammanträden hållits.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1955.
22. Sakkunniga för utredning rörande upprättande i Stockholm av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut (1953: I 30; 1954: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1952 för
att verkställa utredning angående upprättande i Stockholm av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut under medverkan av Unesco:
Sandler, R. J„ f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Cramér, C. H., professor, rektor;
Lindblad, B., professor;
Norinder, E. H., professor;
Ångström, A. K., överdirektör.
Sekreterare:
Eriksson, C. E. R., e. o. förste byråsekreterare i Svenska unescorådet.
Lokal: Stockholms högskolas institution för meteorologi, Lindhagensgatan
124; tel. 34 08 60 och 20 58 23 (sekreteraren).
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 hållit fem
protokollförda sammanträden.
De sakkunniga ha den 10 september 1954 avgivit förslag angående upprättande
av ett internationellt meteorologiskt forskningsinstitut i Stockholm.
De sakkunnigas uppdrag är därmed i huvudsak slutfört.
23. Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område
(1953: I 31; 1954: I 23)
lillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1952 för översyn
av grunderna för statsbidragen till skolmåltider samt till anskaffande
av skollokaler och tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1952)!
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
173
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.; I Et 24
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;
Karnell, N. B., undervisningsråd (avliden den 13 september 1954);
Reuterswärd, B. E., kansliråd (fr. o. m. den 19 november 1954);
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Elison, M. L., förste aktuarie.
Sekreterare:
Wennerberg, A. H., kamrerare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 52 39 04 (ordföranden).
Direktiven för de sakkunniga, se 1953: I E 31.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 bållit 31
sammanträden. Ett av de sakkunniga utsett arbetsutskott har vidare haft
ett flertal sammanträden.
De sakkunniga ha den 15 oktober 1954 avgivit betänkande med förslag
angående statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare (SOU 1954.
27). Det återstående arbetet att verkställa översyn av grunderna för statsbidragen
till skolmåltider och till anskaffande av skollokaler beräkna de
sakkunniga kunna fullgöra under år 1955.
24. Sakkunnig för avveckling av I9b6 års skolkommissions arbete och för
utredning av frågan om inrättandet av praktiska gymnasier (1953: I 35;
1954: I 27)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels ock
utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:
Arvidson, E. S. Ä., rektor.
Experter:
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nord, C. H., förste byråsekreterare;
Stenholm, I. Britta, konsulent;
Wirdenius, H., civilingenjör.
Lokal: Folkskoleseminariet för kvinnliga elever, Maria Prästgårdsgata 9;
tel. 41 03 80.
Arbetet med avvecklingen av 1946 års skolkommissions arbete bär koncentrerats
till slutredigeringen och tryckningen av kommissionens sista betänkande,
om vissa problem rörande enhetsskolans målsättning och inre
arbete. Betänkandet väntas kunna överlämnas i början av 1955.
Med experterna för utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
ha under året 7 sammanträden avhållits.
Arbetet beräknas vara avslutat 1955.
174
Riksdagsberättelsen
I E: 25
25. Stiftskansliutredningen (1954: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952 för
att verkställa utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
8 januari 1953):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Bruno, G. F., e. o. byrådirektör;
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Experter:
Gierup, B. I., stiftssekreterare;
Grönkvist, S. I., stiftsjägmästare;
Thorell, K. L., skogsförvaltare.
Sekreterare:
Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1953: I E 28.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
nio gånger och har efter remisser avgivit utlåtanden i ärenden angående
prästernas reseersättning samt beträffande bestridandet av pastoratsadjunkternas
lönekostnader.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1955.
26. Sakkunnig för utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken
(1954: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1953 för
att utarbeta förslag till de ändringar i kyrkohandboken, som avses i kyrkomötets
skrivelse den 6 oktober 1951, nr 3, i anledning av i kyrkomötet väckt
motion angående alternativt aftonsångsritual:
Palmer, N. E., t. f. kyrkoherde.
Lokal: S:t Jacobs församlingshus, Jakobsgatan 2, Stockholm; tel. 20 69 50
(tjänsterum), 11 88 61 (bostad).
Den sakkunnige har under tiden december 1953—november 1954 dels vetenskapligt
sysslat med liturgiska frågor sammanhängande med uppdraget,
dels trätt i förbindelse med personer, som äro liturgiskt kunniga och som
ha en praktisk erfarenhet av gudstjänstlivet i svenska kyrkan och med dem
dryftat möjligheterna att utforma aftonsång som s. k. psalmvesper.
Den sakkunnige har företagit en studieresa utomlands och därvid tagit
del av liturgiska förnyelsesträvanden inom lutherskt, reformert och romerskt
katolskt gudstjänstliv såväl liturgiskt som kyrkomusikaliskt.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första hälften av år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
175
27. Församlingsstyrelsekommittén (1954: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1953 för att
verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Löthner, O. A., f. d. lagman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Ekblom, S. G., hovrättsråd;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Hoppe, E. C., kontraktsprost, led. av II kamm.;
Kaijser, F. J., sekreterare i svenska stadsförbundet;
Olsson, A., redaktör, andre vice talman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Karlberg, P. I., hovrättsråd (t .o. in. den 30 september 1954);
Hellquist, G. E. T., revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 november 1954).
Lokal: Björnbärsgatan 7, Göteborg; tel. 18 40 03.
Direktiven för utredningen, se 1954 I E 31.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
26 dagar.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1955.
28. Psykologutredningen (1954: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 maj 1953 för utredning
av med psykologutbildningen sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 18 maj 1953):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., överläkare;
Elmgren, J. K. G., professor;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Lindblom, P., rektor;
Nordqvist, O. H., direktör, led. av II kamm.
Experter:
Eriksson, Greta C. V., bibliotekarie;
Grendin, K. V., byråchef;
Husén, T., professor;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Härnqvist, K., fil. lic.
Lokal: Hantverkargatan 7; tel. 52 11 44.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 32.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 7 sammanträden
om sammanlagt 15 dagar.
E: 28
Riksdagsberåttelsen
I E: 28 Utredningen har i Stockholm haft överläggningar med företrädare för psykologutbildningen
m. fl. samt företagit studieresor till universiteten i Lund,
Göteborg, Köpenhamn och Oslo. I anslutning därtill har utredningen även
besökt institutioner med praktisk-psykologiska arbetsuppgifter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
29. 1953 års kyrkomusikersakkunniga (1954: I 33)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 för att dels verkställa utredning
rörande möjligheterna att inrätta en ny form av kyrkomusikertjänster,
särskilt lämpad för sådana speciella förhållanden som råda i bland
annat Skåne, dels ock verkställa den översyn i övrigt av kyrkomusikerstadgans
bestämmelser, som utredningsmännen kunna finna påkallad:
öhman, G. B., byråchef;
Löwbeer, H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De sakkunniga ha under år 1954 verkställt vissa undersökningar rörande
kyrkomusikerorganisationen, den fria musikundervisningen och tillgången
på personer med viss kyrkomusikalisk utbildning. Sedan de sakkunniga tagit
preliminär ställning till frågan om en ny tjänstetyp för kyrkomusiker,
har överläggningar hållits med vederbörande fackorganisation samt representanter
för musikaliska akademien.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1955.
30. Biskopsvalkommittén (1953: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till ändrade grunder för val av biskop
och i samband därmed överse gällande bestämmelser på området (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1953):
Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;
Forkman, G. A. P., komminister;
Lodenius, V. G., hemmansägare, andre vice talman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Danielsson, O. H. N., förste stiftsnotarie.
Lokal: Domkapitelsexpeditionen, Uppsala; tel. Uppsala 305 62 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 34.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 7 sammanträden.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
177
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
31. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1954: I 35) I E: 32
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för
att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildningsoch
lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1953):
Öhman, G. B., byråchef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmvall, Karin M., rektor;
Johansson, K. I., professor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Ernest, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytning 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35.
Genom beslut den 5 februari 1954 har Kungl. Maj :t dels uppdragit åt kommittén
att verkställa i statsutskottets utlåtande 1953: 184 avsedd utredning
rörande åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område
samt därmed sammanhängande spörsmål, dels ock förordnat, att kommitténs
utredningsuppdrag skall omfatta jämväl i statsutskottets utlåtande
1953: 183 åsyftade spörsmål rörande undervisningen i barnavård.
Kommittén har under tiden 1 december 1953—30 november 1954 hållit
21 sammanträden. Därutöver har ett antal överläggningar ägt rum mellan
vissa ledamöter av kommittén och mellan ordföranden och experterna. Kommittén
har under året besökt lärarutbildningsanstalter på det husliga området
i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Rimforsa och Umeå. Överläggningar
ha hållits med de olika lärarinneorganisationerna.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1955.
32. 7954 års medicinska utrustningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
handha frågan om utrustning av den bakteriologiska institutionen vid karolinska
nrediko-kirurgiska institutet och därmed sammanhängande spörsmål:
Dillner,
H. J., expeditionschef, ordförande;
Brunnberg, H. A., byggnadsråd;
Fors, S. R., intendent;
Malmgren, B. R., professor.
Expert:
Kihlman, K. H., verkmästare.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., amanuens.
12 Ilihamj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
178 Riksdagsberättelsen
I Et 33 Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Kommittén har under tiden t. o. m. november 1954 hållit 4 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1955.
33. Realskoleutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1954 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande skolväsendets utbyggnad på
realskolestadiet under övergångstiden före enhetsskolans genomförande (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1954):
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Helén, N. G., fil. dr, led. av II kamm.;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;
Kyling, K. F. F., borgarråd, f. d. riksdagsman.
Expert:
Quensel, C. E„ professor.
Sekreterare:
Lundblad, H. R., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare;
Magnusson, Agnes T. C., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1954):
De konstruktiva förarbetena för enhetsskolereformen måste av flera skäl koncentreras
till ett begränsat antal skoldistrikt. Ännu i många år måste därför en
mycket stor del av de uppväxande årskullarna få sin utbildning i skolor av äldre
typ. Organisationsarbetet för att tillgodose de växande utbildningsbehoven hämmas
emellertid i hög grad av den rådande bristen på lärare med akademisk utbildning.
Samtidigt företer särskilt realskolestadiet en organisatorisk mångformighet,
som för de lokala skolmyndigheterna och för målsmännen försvårar överblicken
över de utbildningsvägar, som kan komma i fråga.
De disponibla lärartillgångarna torde, om de användes ändamålsenligt, medge,
att undervisningen såväl i gymnasiet som i de högsta klasserna av realskolan och
däremot svarande kommunala och privata skolformer i stort sett ombesörjes av
lärare med den hittills vanliga utbildningen. Vad speciellt beträffar enhetsskolans
högstadium har riktlinjer för lärarkårens rekrytering givits genom propositionerna
137 och 149 till detta års riksdag och riksdagens i anledning därav fattade
beslut. I praktiken kommer utredningen alltså att närmast gälla frågan, huru undervisningen
under övergångstiden före enhetsskolans allmänna genomförande
skall ordnas för de lärjungegrupper, som för närvarande undervisas i de båda
första klasserna av den femåriga realskolan och den sjuåriga flickskolan, i första
klassen av den fyraåriga realskolan och den sexåriga flickskolan och i däremot
svarande klasser av jämförliga skolformer. Det kan icke vara försvarligt att för
denna relativt elementära undervisning i större utsträckning anlita lärare med
långvarig akademisk utbildning, om därigenom samtidigt åstadkommes allvarliga
svårigheter för gymnasiets försörjning med lärare.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 179
Jag vill här erinra om att en av mina företrädare, statsrådet Weijne, redan för J jjg
flera år sedan i direktiven för den utredning, som sedermera antog namnet Läroverkens
krisutredning, fäste uppmärksamheten på möjligheten att mera systematiskt
anställa folkskollärare vid skolor av läroverkstyp och uppdrog åt utredningsmännen
att undersöka, huruvida icke vid större läroverk tjänstgöring i de lägre
klasserna kunde reserveras för folkskollärare. Krisutredningen kom visserligen
icke att framlägga förslag till en fördelning av lärartjänstgöringen i överensstämmelse
med departementschefens anvisning, men genom upprättandet av de förut
nämnda tjugutredjegradstjänsterna har bättre förutsättningar numera skapats för
en dylik anordning. Antalet tjänster av detta slag i realskolan skall enligt min av
riksdagen biträdda mening beräknas med utgångspunkt huvudsakligen i klasserna
l5, 25 och l4 (prop 149/1954 s. 27; statsutsk. uti. 139, s. 09—70).
Samma huvudsyfte skulle emellertid kunna nås även genom att realskolan anordnas
som treårig och flickskolan som femårig med folkskolans sjätte klass som
grund. På orter, där engelska har införts i folkskolans femte och sjätte klasser,
har detta redan i några fall försökts, först vid samrealskolan i Stocksund, senare
bland annat vid högre allmänna läroverken för flickor i Göteborg och Hälsingborg
och vid Burgårdens samrealskola i Göteborg. I de sistnämnda fallen har i folkskolans
undervisningsplaner inga andra ändringar företagits än de som står i samband
med införandet av engelska i femte och sjätte klasserna. I stället har skolöverstyrelsen
erhållit bemyndigande att jämka undervisningsplanen för realskolans
tre högsta klasser vid de berörda läroverken. Samma anordning har utanför
realskolan försökts vid de i folkskolan inbyggda linjerna på vissa orter, särskilt
i tämligen stor skala inom 1947 års försöksverksamhet i Stockholm.
Införandet av ett treårigt realskolestadium skulle givetvis om det lät sig konsekvent
genomföra, medföra en betydande organisatorisk förenkling, på samma gång
som därigenom för vissa lärjungetyper en önskvärd förkortning av studietiden
stod att vinna. Större lugn och stadga skulle samtidigt vinnas för undervisningen
i folkskolans fjärde klass, som nu på många håll arbetar under trycket av en massövergång
till andra skolformer under pressande konkurrensförhållanden. Mycket
starkt har denna sista synpunkt betonats i en skrivelse, som till ecklesiastikdepartementet
ingivits av ett i mars 1953 av skolöverstyrelsen sammankallat folkskolinspektörsmöte
i Stockholm.
En första anpassning av realskolan efter det nya läget kom till stånd genom de
år 1950 beslutade timplanerna för realskolan och den kommunala flickskolan.
Franskan uppsköts därvid ett år och timsummorna minskades. Betänkligheterna
mot ett treårigt realskolestadium med hänsyn till arbetshygien har därigenom
minskats. Ytterligare åtgärder för reglering av arbetsbördan är dock tänkbara.
Bland annat föreslår inspektörsmötet i förutnämnda skrivelse, att enspråkiga och
praktiska treårslinjer inrättas i realskolan vid sidan av de tvåspråkiga huvudlinjerna.
Valet mellan den i direktiven för krisutredningen skisserade anordningen med
folkskollärare i realskolan och alternativet med treårig realskola är i det enskilda
fallet beroende av möjligheten att på skolorten och inom skolområdet i övrigt anordna
undervisning i engelska i folkskolans femte och sjätte klasser. En omläggning
till det senare alternativet får nämligen icke genomföras på ett sådant sätt.
att studiemöjligheterna försämras eller studietiden förlänges för barn från orter,
där undervisning i engelska icke kan tillhandahållas. Särskilt på landsbygden torde
många skoldistrikt ännu icke på länge kunna genomföra undervisning i engelska
i erforderlig utsträckning. Fyraåriga linjer vid allmänna läroverk, kommunala
och praktiska realskolor samt sexåriga linjer vid kommunala flickskolor torde
därför alltjämt vara behövliga i tämligen stor utsträckning. Det kan också mycket
vid tänkas, att femåriga realskolelinjer och sjuåriga flickskolclinjer i konkreta fall
rekryteras av lärjungar från distrikt utan undervisning i engelska i så stor ut
-
180
Riksdag sberättelsen
I E: 33 sträckning, att hänsyn härtill tills vidare skäligen bör tagas. Där av detta eller
andra skäl den nuvarande organisationen finnes böra helt eller delvis bibehållas,
synes i stället anordningen med tjugutredjegradslärare i de lägre klasserna böra
tillgripas.
Den av mig förordade utredningen torde böra vila på inventeringar av lärarbeståndet
inom olika former av högre skolor och av resurserna för undervisningen
i engelska i folkskolan.
Vid bedömningen av frågor rörande den lokala organisationen torde resurserna
för språkundervisningen oftast komma att visa sig avgörande för ställningstagandet.
Även andra hänsyn måste dock tagas. Sålunda måste föreliggande erfarenheter
av de arbetshygieniska förhållandena noggrant beaktas. Såsom jag redan
framhållit, har betygshetsen inom folkskolans fjärde klass under trycket av den
skärpta konkurrensen på sina håll kommit att antaga avskräckande proportioner.
Emellertid kan givetvis icke heller lärjungarna i realskolans övre klasser bära en
alltför tung arbetsbörda; erfarenheterna från de treåriga realskolelinjer, som på
vissa orter har upprättats, torde alltså böra uppmärksammas vid utredningen.
Vare sig den ena eller andra organisationsformen väljes, skulle en omläggning
medföra, att ett betydande antal klassavdelningar överföres från ämneslärarnas
till folkskollärarnas arbetsfält. Anspråken på lärarutbildningens omfattning under
de närmaste åren kan således avsevärt påverkas av de organisationsändringar,
som utredningen kan komma att föreslå.
Med hänsyn till lärarbristen är det givetvis önskvärt, att de organisationsändringar,
som befinns ändamålsenliga, genomföres så fullständigt som möjligt inom
skolväsendet. Av samma anledning är det önskvärt, att organisationsändringarna
genomföres så skyndsamt som möjligt. Lokala förhållanden och skälig hänsyn till
redan anställda lärares intressen kan dock i särskilda fall göra det önskvärt, att
genomförandet något utsträckes i tiden. Det bör ankomma på utredningsmännen
att under allsidigt beaktande av samtliga inverkande omständigheter föreslå ordningen
för genomförandet av ifrågakommande organisationsändringar, ävensom
göra en beräkning av därav föranledda kostnadsändringar.
Utredningen bör emellertid icke stanna med de i det föregående berörda frågorna
om lärartillgångarnas ändamålsenliga disposition. En — visserligen till syftet
begränsad — allmän översyn av realskolestadiets skolformer synes mig även
vara av behovet påkallad.
Såsom jag inledningsvis nämnt, råder för närvarande på realskolans åldersstadium
en besvärande organisatorisk mångformighet.----------
Jag är naturligtvis fullt på det klara med att en ganska stor variation inom
organisationen är påkallad med hänsyn till olika orters och olika individers behov,
och jag tror icke heller att någon genomgripande förenkling av organisationen
omedelbart är möjlig. Realskolestadiets skolor bör dock i vissa avseenden
kunna göras enhetligare i avvaktan på att enhetsskolan skall bli utexperimenterad
i försöksdistrikten. Pedagogiskt och ekonomiskt bör skolformerna kunna närmas
till varandra. Över huvud är den nuvarande organisationen knappast fullt
begriplig utan att historiska synpunkter anlägges.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande över inspektörsmötets tidigare nämnda
skrivelse hemställt om utredning genom särskilda sakkunniga rörande realskolestadiet
under övergångstiden före enhetsskolans genomförande. I väsentliga delar
torde överstyrelsens syfte täckas genom de utredningar, jag i det föregående skisserat.
Överstyrelsen synes emellertid ha tänkt sig, att utredningen även skulle
avse examensfria linjer, ägnade att draga till sig lärjungar med praktisk läggning.
Denna uppgift är otvivelaktigt i och för sig av största vikt. Utformningen av en
skola, som samordnar en teoretisk utbildning för somliga lärjungar med en övervägande
praktisk för andra, synes emellertid böra sökas inom enhetsskoleförsökens
ram och bör i varje fall icke påläggas de nuvarande högre skolorna. De
examensfria linjerna torde under övergångstiden ha sin självfallna plats inom
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 181
folkskolans högre klasser och folkskolans högre avdelning och faller därmed utan- I E: 33
för ramen av den av mig föreslagna utredningen.
Önskvärt är givetvis, att utredningen skall kunna utmynna i bestämda rekommendationer
angående de olika skolformernas användning under övergångstiden.
Detta förutsätter, att skolformernas ställning kan tillräckligt klart fixeras icke
blott i pedagogiskt utan också i ekonomiskt hänseende under den tid, som står till
utredningens förfogande.
I fråga om de allmänna läroverken gäller uppgiften i dess pedagogiskt betonade
del främst den treåriga realskolans konstruktion. Skolöverstyrelsen framhåller
vikten av att det därvid uppmärksammas, huruvida det kan bli möjligt att utan
skadlig hets upprätthålla den nuvarande realskolans studiemål, men anser det å
andra sidan icke nödvändigt för utredningen att i detalj taga ställning till linjens
tim- och kursplaner. En första förutsättning för att denna viktiga fråga
skall kunna med någon säkerhet bedömas synes emellertid vara, att ett tillräckligt
erfarenhetsmaterial kan framskaffas rörande verkningarna av den 1950 fastställda,
först i år helt genomförda undervisningsplanen för realskolan och detta
icke blott för fem- eller fyraåriga huvudlinjerna utan också för de treåriga undantagslinjerna.
Det måste under sådana omständigheter bli beroende av utredningsmännens
eget bedömande, huruvida det kan vara lämpligt att redan i samband
med utredningen utarbeta preciserade förslag rörande kursfordringarna i deras
helhet eller i särskilda ämnen.
De i realskolan inbyggda praktiska linjerna är, såsom jag redan nämnt, genomgående
tvååriga, men det har ofta framhållits, att den sålunda anslagna tiden är
för kort för vissa av de praktiska läroämnena, exempelvis stenografi. Skolöverstyrelsen
har nyligen i ett särskilt fall ifrågasatt, att en i realskolan inbyggd handelslinje
skulle få organiseras som treårig. En sådan organisation av realskolans
praktiska linjer skulle tydligen närma dem till de praktiska realskolornas. Viss
erfarenhet av dylika linjer föreligger, bland annat från realskolan i Nacka. Det
torde vara önskvärt, att möjligheten att organisera läroverkens praktiska linjer
på detta sätt närmare skärskådas, innan frågan om en allmännare övergång till
treårig studiegång upptages till övervägande av statsmakterna. Det bör ankomma
på de sakkunniga, som nu tillkallas, att i denna fråga verkställa utredning och
framlägga förslag.
Realskolan skulle med bibehålande av sin särart kunna ytterligare närmas till
enhetsskolan, om den tillföres linjer med mera begränsat arbetsprogram i de teoretiska
skolämnena. Försök i denna riktning har sedan ett par år pågått under
skolöverstyrelsens ledning. Det torde vara linjer av detta slag, utmynnande i en
examen med speciell kompetens, som förordats av 1953 års inspektörsmöte. Därest
de sakkunniga finner försöken redan nu ha ådagalagt lämpligheten av dylika linjer,
bör de vara oförhindrade att föreslå, att sådana upptages som en fast del avskolorganisationen.
I och med de sålunda skisserade undersökningarna rörande realskolan vid de
allmänna läroverken torde motsvarande frågor vara besvarade även för den allmänbildande
kommunala realskolans del. Frågan om en femårig linje vid den kommunala
flickskolan är delvis analog men kräver med hänsyn till denna skolforms
speciella ställning och uppgifter även särskilda överväganden, varvid erfarenheterna
av pågående försöksverksamhet torde böra beaktas. Ännu mera torde skolformens
särart kräva beaktande vid konstruktionen av treåriga linjer vid de praktiska
realskolorna. Utredningen torde emellertid i denna del väsentligt underlättas
genom samråd med skolöverstyrelsen, som enligt vad jag erfarit nyligen
föranstaltat om en utredning rörande försöksverksamhet vid de praktiska realskolorna.
Hittills har den fyraåriga studiegången ansetts erbjuda avsevärda fördelar
för dessa skolor och kanske särskilt för deras tekniska linjer; stor hänsyn
har också brukat tagas till lokala önskemål angående de praktiska linjernas inne
-
182 Riksdagsberåttelsen
I El 33 håll och utformning. I fråga om de praktiska realskolornas organisation synes
därför utredningens förslag endast böra få formen av rekommendationer.
De organisationsproblem, som möter i fråga om folkskolans inbyggda realskolelinjer,
är i huvudsak av samma slag som den allmänna och den praktiska
realskolans. Femåriga inbyggda linjer bör icke upprättas, och förutsättningen för
att realskolelinjer över huvud taget skall få inbyggas i ett skoldistrikts folkskola
måste alltså vara, att undervisning i engelska där kan anordnas i femte och sjätte
klasserna. Normaltypen för en inbyggd linje bör vara den treåriga, vare sig linjen
skall förbereda för allmän eller praktisk realexamen. Det bör dock undersökas,
huruvida det kan vara lämpligt att i särskilda fall övergångsvis anordna fyraårig
lärogång med tanke på lärjungar, som icke inhämtat de vanliga förkunskaperna i
engelska. Uteslutet är icke heller, att en fyraårig organisation av de inbyggda
praktiska realskolelinjerna med avgångsetapp efter tredje året i anslutning till
skolkommissionens förslag rörande praktiska linjerna i enhetsskolan (SOU 1948:
27, s. 205; prop. 70/1950, s. 322—323) skall kunna med fördel tillämpas vid inbyggandet
av praktiska linjer i folkskolan.
Beträffande den högre folkskolan blir det slutligen utredningens uppgift att undersöka,
huruvida skolformen över huvud taget äger tillräckligt existensberättigande
under nu rådande förhållanden.
En utredning angående realskolestadiets skolformer kan icke gå förbi de olikheter
i ekonomiskt hänseende, som förefinns dem emellan och som icke torde
vara betydelselösa vid de kommunala avgörandena i organisationsfrågorna. Lärjungarna
i de allmänna läroverken erlägger normalt terminsavgifter, i regel omkring
50 kronor för fullt betalande. De högre kommunala skolorna är principiellt
avgiftsfria men undantag från denna regel kan medgivas genom bestämmelse i
skolans reglemente och torde ej sällan ha förekommit. I de inbyggda linjerna,
som utgör del av folkskolan eller dess högre avdelning, är undervisningen helt avgiftsfri.
Lärarlönerna utgår vid de allmänna läroverken helt av statsmedel, vid
de högre kommunala skolorna och de inbyggda realskolelinjerna däremot till 78
procent. Skollokaler måste i fråga om läroverken och de högre kommunala skolorna
tillhandahållas av kommunen utan statsbidrag, medan för de inbyggda linjernas
behov disponeras folkskolelokaler, för vilka statsbidrag utgår. Statsbidragssystemet
för andra skoländamål är starkast utbyggt i fråga om de inbyggda linjerna.
De sakkunniga bör undersöka, huruvida dessa olikheter i skolformernas ekonomiska
ställning kan anses stå i överensstämmelse med deras uppgifter och ändamål
i det nuvarande skolsystemet. Jag vill erinra om att enligt 1950 års riksdagsbeslut
i skolfrågan terminsavgiftssystemet vid de allmänna läroverken och därmed
jämförliga högre kommunala läroanstalter skall snarast möjligt avvecklas i
ordning som framdeles bestämmes. Med hänsyn härtill bör de med ett framtida
avskaffande av terminsavgifterna sammanhängande frågorna —• däribland även
den kostnadsökning för staten, som en dylik reform kan medföra — under utredningens
gång genomdiskuteras och förslag framställas, i första hand beträffande
de skolformer eller klasser, som är parallella med den blivande enhetsskolan.
Även inskrivningsavgifterna synes böra helt avskaffas.
Åtskilliga frågor rörande statens understöd till skolväsendet är för närvarande
föremål för utredning genom särskilda sakkunniga. Den allmänna statsbidragsutredningen
skall sålunda enligt sina direktiv (berättelsen 1954 s. 78) undersöka
möjligheten att i viss utsträckning avlösa nu utgående speciella statsbidrag med
ett allmänt sådant. Även om statsbidragen till lärarlönerna inom folkundervisningen
och de särskilda bidragen till försöksverksamheten med enhetsskolan därvid
undantagits, kan denna utredning komma att ge statsbidragsfrågorna för här
berörda skolformer ett väsentligt ändrat utseende. Vid de kommunala avgörandena
torde särskilt byggnadsbidragen ofta tillmätas stor vikt. En omprövning av bestämmelserna
rörande de bidrag, som för detta ändamål utgår inom folkskolevä
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
183
sendet, har enligt bemyndigande den 7 mars 1952 uppdragits åt särskilda sak- X Et 35
kunniga inom ecklesiastikdepartementet (berättelsen 1953 s. 144).
Det är under sådana omständigheter mycket vanskligt att redan nu ge bestämda
direktiv för de överväganden i statsbidragsfrågorna, som bör ske vid den av mig
nu förordade utredningen. Utredningsmännen bör givetvis hålla sig underrättade
om arbetets gång inom de redan tillsatta beredningarna. När deras egen utredning
nått så långt, att frågeställningarna kan preciseras, torde de efter nödigt
samråd med övriga på området verksamma utredningar böra till departementschefen
inkomma med förslag rörande arbetets fortsatta bedrivande i denna del.
Så vitt nu kan bedömas, torde uppgiften att utarbeta rekommendationer i fråga
om skolorganisationen på realskolestadiet icke kunna i sin helhet lösas, förrän
förslag föreligger beträffande statsbidragssystemets utformning.
Det torde få ankomma på utredningen att granska och närmare redovisa den
ändrade fördelning mellan stat och kommun av det allmännas kostnader för skolväsendet,
som kan föranledas av utredningens förslag.
Den utredning rörande de högre skolorna, som jag anser nu böra komma till
stånd, har självfallet icke till uppgift att uppdraga riktlinjer för skolväsendets
utveckling på lång sikt. Vad som nu kan göras, är att under en övergångstid med
livlig försöksverksamhet skapa bättre förutsättningar för skolfrågornas rationella
lösning utan att genom långtgående organisatoriska ingrepp föregripa försöksverksamhetens
resultat. En viss varsamhet vid uppdragets fullgörande är således
av nöden, så att icke de i och för sig berättigade strävandena att öka skolorganisationens
översiktlighet blir till hinder för en allsidig prövning av framtidens
skolproblem på grundval av 1950-talets praktiska erfarenheter.
Utredningen har under tiden den 2 september—den 20 november 1954
hållit 5 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas kunna i huvudsak slutföras under år 1955.
34. Sakkunniga för utarbetande av bihang till kyrkohandboken
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
biträda med utarbetande av förslag till bihang till kyrkohandboken:
Borgenstierna, C. G. M., domprost, ordförande;
Murray, G. R. O., komminister, tillika sekreterare;
Palmer, N. E., t.f. kyrkoherde.
Lokal: S:t Jacobs församlingshus, Jakobsgatan 2, Stockholm, tel. 20 69 50
(sekreterarens bostadstelefon 21 36 63).
De sakkunniga ha under tiden till november 1954 hållit ett sammanträde
samt inventerat de vid 1938 och följande års kyrkomöten framförda önskemålen
beträffande införande i ett bihang till kyrkohandboken av ritual för
vissa gudstjänstliga akter och påbörjat utarbetandet av ett antal dylika
ritual.
35. Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestämmelser om den kyrkliga
verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
verkställa översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31
januari 1896 (nr 96 s. 1) och i övrigt meddelade särskilda bestämmelser
184 Riks dag sb er ätt elsen
I E: 35 rörande den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
inom Härnösands och Luleå stift:
Jonzon, B. I. J., biskop.
Experter:
Klefbom, K. H. N., stiftssekreterare, tillika sekreterare;
Ruong, J. I., nomadskolinspektör.
Lokal: Domkapitelsexpeditionen, Luleå; tel. Luleå 12047.
Under tiden till och med november 1954 har ett sammanträde hållits.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1955.
36. Seminarieutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande folk- och småskoleseminariernas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1954):
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Brevner, E. A. J., undervisningsråd;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Levander, Ruth M., övningsskollärare;
Nilsson, Eric S., rektor;
Sondén, Ellen I., småskollärare;
Svensson, K. O. Börje, rektor.
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr.);
rikssamt. 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 24
september 1954):
Med 1950 års riksdagsbeslut angående riktlinjer för lärarutbildningens ordnande
lades grunden till en genomgripande reform av lärarutbildningen i vårt land.
I vad beslutet avser upprättandet av en lärarhögskoleorganisation måste dess förverkligande
dock enligt min mening vara ett företag på lång sikt. I mitt anförande
till statsrådsprotokollet den 19 mars 1954, då proposition avläts om en första lärarhögskola,
framhöll jag, att varje lärarhögskola måste ses som ett organisationsproblem
för sig. Det första villkoret för inrättandet av en ny lärarhögskola måste
varje gång vara, att något väsentligt vunnes och att intet väsentligt förlorades genom
upprättandet av den nya utbildningsanstalten.
Under den av allt att döma långa övergångstid, som torde komma att förflyta,
innan lärarhögskoleorganisationen allmänt genomföres, kan seminarieorganisationen
icke hållas oförändrad redan av den anledning, att lärarexaminationen för
folkundervisningens behov synes komma att starkt variera. Enligt beräkningar,
som i fjol utfördes inom skolöverstyrelsens statistiska kontor, skulle examinationsbehovet
både vid folk- och småskoleseminarierna starkt avtaga under 1950-talets
senare hälft för att sedan åter tillväxa. En utredning synes mig på grund härav
påkallad angående folk- och småskoleseminariernas organisation under övergångstiden.
185
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Med hänsyn till den relativt begränsade tidsrymd utredningen avser kan frågan I El
om ett överförande av lärarutbildningen till lärarhögskolor vid utredningen lämnas
å sido. Hänsyn bör visserligen tagas till den första lärarhögskolan, sådan jag
tänkt mig den i propositionen i våras, men det faller utanför utredningsuppdraget
att föreslå upprättandet av ytterligare lärarhögskolor.
Däremot måste åtskilliga redan fattade beslut eller påbörjade omläggningar, som
kan påverka lärarbehovet, beaktas vid utredningen. Jag nämnde i berörda proposition
utom riksdagsbeslutet angående småskollärarutbildningen bland annat frågan
om den nya gränsdragningen mellan klasslärargruppernas arbetsområden och
den lämpliga tidpunkten för återgången till 1947 års bestämmelser om läraravdelningarnas
storlek i folkskolan (prop. 209 s. 48—49). Seminarieorganisationens omfattning
med hänsyn till dessa förhållanden och dess ändamålsenliga lokala organisation
borde avvägas från enhetliga synpunkter, så att en någorlunda välproportionerad
lösning av lärarutbildningsfrågorna bleve uppnåelig.
Statsutskottet underströk i sitt utlåtande angående seminarieanslagen för innevarande
budgetår, att en utredning av detta slag snarast möjligt borde komma till
stånd särskilt med hänsyn till frågan om seminarieorganisationens framtida omfattning
(uti. 138 s. 42). .
Jag förutsätter, att de sakkunniga i sitt arbete i sak belyser de av mig berörda
frågorna i deras sammanhang och konsekvenser, men vill i övrigt icke binda deras
arbete. Däremot vill jag framhålla vikten av att de sakkunniga i sina förslag rörande
seminarieorganisationen även beaktar samhällsekonomiens krav på att kostsamma
anordningar undvikes. De sakkunnigas förslag bör givetvis åtföljas av kostnadsberäkningar;
därest olika organisationsalternativ diskuteras, bör även deras
ekonomiska konsekvenser utredas.
De sakkunniga ha under tiden intill den 1 december 1954 hållit sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
37. Mälsåkersutredningen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1954 för
att verkställa dels de med restaureringen av Mälsåkers slott sammanhängande
utredningar i skilda hänseenden, som angivits i reservation till statsutskottets
utlåtande nr 8/1954, punkten 63, dels ock de utredningar i övrigt
som utredningsmännen kunna finna påkallade i samband med frågan om
fortsatt statlig medelsanvisning för Mälsåkers slotts iståndsättande:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av 1 kamm.;
Westlund, P.-O. E., antikvarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Nyköping, tel. namnanrop: »Länsstyrelsen».
Utredningen har under tiden oktober—november 1954 hållil två sammanträden.
Utredningen har den 25 oktober 1954 i anledning av remiss avgivit
utlåtande över riksantikvarieämbetets anslagsäskande för iståndsättningsarbeten
å Mälsåker.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1956.
Riksdagsberättelsen
38. Sakkunniga för viss utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakl
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1954 för
att verkställa viss utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakt (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 november 1954):
Olsson, K. J., landshövding, ordförande;
Andersson, M. A. J„ chefredaktör, led. av I kamm.;
Braconier, J., redaktör, led. av II kanim.;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kanim.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led av II kamm.
Sekreterare:
Trysén, S. O., förste länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Örebro; tel. Örebro 19 620.
Direktiv, (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den
29 oktober 1954):
I skrivelse den 10 december 1946, nr 528, till Konungen i anledning av proposihonen
nr 1946: 333 angående allmän lönereglering för befattningshavare i statens
tjänst m. fl. förklarade riksdagen sig ha i samband med ställningstagandet till
trågan om den nya lönenivån övervägt vissa spörsmål om de prestationer, för
vilka lönerna skulle anses utgöra vederlag. Det hade därvid närmast varit fråga
om socialpedagogiska åtgärder, som skulle komma att åvila exempelvis lärarpersonal
i samband med barnbespisning. Riksdagen förklarade sig i denna fråga förutsätta,
att dylika arbetsuppgifter icke skulle förenas med särskild gottgörelse eller
särskilt lönetillägg.
I anslutning till den av 1946 års riksdag beslutade allmänna löneregleringen
utfardade Kungl. Maj:t den 30 juni 1947 efter vederbörligt bemyndigande av riksdagen
fyra särskilda avlöningsreglementen, nämligen det å statens befattningshavare
i allmänhet tillämpliga statens allmänna avlöningsreglemente (Sv. förf.-saml. nr 411), 1947 års avlöningsreglemente för befattningshavare med anställning
i viss statsunderstödd verksamhet (nr 413), 1947 års avlöningsreglemente för
-olkskolan (nr 414) och 1947 års avlöningsreglemente för nomadlärare (nr 415).
Beträffande tjänstgöringsskyldigheten stadgades i 8 § av det förstnämnda avlöningsreglementet
som allmän regel: »Tjänsteman är underkastad de tjänstgöringsforeskrifter,
som meddelas i instruktion, arbetsordning eller annan författning
eHer som eljest må gälla.» I avlöningsreglementet för befattningshavare med
anställning i viss statsunderstödd verksamhet hänvisades i fråga om tjänstgöringsforeskrifter
till 8 § statens allmänna avlöningsreglemente. I 1947 års avlöningsreglemente
för folkskolan gåvos tjänstgöringsföreskrifterna i 5 §. Den allmänna regeln
lydde: »Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga bestämmelser
angående folkskoleväsendet.» I avlöningsreglementet för nomadlärare
slutligen stadgades, att lärare skulle vara underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan,
samt övriga bestämmelser angående nomadskolväsendet.
Hänvisningen till stadgor, instruktioner, arbetsordningar o. dyl. innebar exempelvis
för lärarna vid de allmänna läroverken, att lärare som åtnjöt löneförmåner
enligt det nya avlöningsreglementet var underkastad läroverksstadgans bestämmelser
om tjänstgöringsskyldighet. Bland dessa bestämmelser återfanns i § 133
mom. 7 följande: »Förutom i övrigt stadgad tjänstgöringsskyldighet åligger det
varje lärare att, i den mån förhållandena det påkalla, efter av rektor uppgjord
fordelning utöva uppsikt vid skrivningar och andra arbeten, som läroverkets lärjungar
och dit hänvisade examinander utföra vid läroverket, ävensom att under
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
187
raster, morgonandakt eller eljest, då sådant kan påfordras, lämna rektor nödigt J {Jj 38
biträde vid tillsynen över lärjungarna.» Motsvarande föreskrift gällde för de liogre
kommunala skolornas lärare enligt § 55 mom. 7 stadgan för kommunala flickskolor,
§ 72 mom. 7 stadgan för kommunala mellanskolor och § 59 mom. 10 stadgan för
högre folkskolor. För folkskolans lärare gällde bl. a. följande bestämmelse i § 29
mom. 4 folkskolestadgan: »Läraren bör sorgfälligt vaka över sina lärjungars seder
och uppförande såväl under lärotimmar som under fristunder samt hava den
tillsyn över deras skolgång, som i § 44 närmare angives.» Av § 15 mom. 7 folkskolestadgan
framgick, att måltidsrasten var en »fristund» i den i § 29 avsedda
meningen. . .
1947 års avlöningsreglementen avlöstes år 1948 av nya reglementen, nämligen
statens allmänna avlöningsreglemente av den 30 juni 1948 (nr 436), vilket blev
gällande även för befattningshavare med anställning i viss statsunderstödd verksamhet,
och avlöningsreglementet för folkskolan av samma dag (nr 437). Tjänstgöringsföreskrifterna
i de nya avlöningsreglementena motsvarade de äldre med
endast smärre formella ändringar.
Genom kungörelse den 22 juni 1951, nr 518, om ändring i kungörelsen den 28
juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider infördes
bl a i 2 § 6 mom. sistnämnda kungörelse ett stadgande, varigenom såsom villkor
för dylikt stadsbidrag uppställdes, att skoldistriktet eller primärkommunen icke
utgåve ersättning till lärare, som utövade tillsyn vid skolmåltid. Såsom undantag
från nämnda villkor medgavs emellertid samtidigt, att ersättning likväl finge utgå,
då läraren utövade mera omfattande tillsyn än flertalet lärare vid skolan och
antalet lärjungar, över vilka han utövade tillsyn, uppginge till i genomsnitt nunst
100 per dag. Den särskilda ersättningen finge utgå med vissa i kungörelsen angivna
maximibelopp per dag.
I 1954 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten
gjorde föredragande departementschefen följande uttalanden om lärarnas skyldighet
att utöva tillsyn vid skolmåltiderna och om särskild ersättning för dylik tillsyn.
Departementschefen anförde först, att genom riksdagens uttalande i skrivelsen nr
528/1946 hade fastslagits, att tillsyn vid skolmåltider utgjorde ett tjänsteåliggande
för vederbörande lärare. Departementschefen ifrågasatte ingen ändring i detta
förhållande, som jämväl syntes ha täckning i gällande skolstadgor. Skulle något
förtydligande av dessa prövas erforderligt på denna punkt, torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att vidtaga dylik författningsändring. Departementschefen ansåg
sig icke heller böra ifrågasätta någon ändring i princip av undantagsbestämmelsen
om rätt för skoldistrikten och primärkommunerna att under vissa av Kungl. Maj :t
angivna förutsättningar utge särskild ersättning för tillsynen vid skolmåltiderna.
Ersättningsbeloppen, som fastställts år 1951, syntes dock böra få undergå en viss
uppräkning. Det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att senare besluta därom.
Slutligen anmälde departementschefen, att lian gjort dessa uttalanden för att
tillfälle därigenom skulle lämnas riksdagen att, om riksdagen skulle finna sa
påkallat, utlåta sig beträffande de nu tillämpade grunderna i förevarande lianseenden.
I anledning härav har statsutskottet vid 1954 års riksdag under punkt 218 i
utlåtandet nr 8 uttalat, att någon tvekan om innebörden av 1946 års riksdags omförmälda
beslut i förevarande fråga enligt utskottets mening icke torde förefinnas,
riksdagens uttalande hade uppenbarligen avsett att fastslå, att tillsyn vid skolmåltider
utgjorde ett tjänsteåliggande för vederbörande lärare. Utskottet har icke
ansett sig böra ifrågasätta någon ändring av den principiella ståndpunkt riksdagen
sålunda i denna fråga tidigare intagit. Utskottet bär emellertid tillika ansett,
att den genom kungörelsen 1951:518 införda rätten för skoldistrikten och primarkommunerna
att under vissa förutsättningar utge särskild ersättning för tillsynen
alltjämt bör gälla. Dock har utskottet ansett sig böra framhålla, att jämväl andra
188
Riksdagsberättelsen
I E: 38 omständigheter än elevantalet syntes böra beaktas vid bedömande av huruvida
tillsynen skall anses så betungande, att kontant ersättning skall kunna utgå
Utskottet har vidare förutsatt, att frågan om den av departementschefen förutskickade
omregleringen av ersättningens storlek blir föremål för förhandlingar
med vederbörande lärarorganisationer, innan nya grunder för ersättningens stor
lek
faststallas av Kungl. Maj:t. Slutligen har utskottet i tillsvnsfrågan anfört
följande. °
»Äv vad i ärendet förekommit framgår beträffande innebörden av ifrågavarande
tillsynsskyldhghet, att på vissa håll uppstått svårigheter i fråga om den närmare
.ordelningen av tillsynen mellan lärarna vid samma skola och att vissa problem
U jTI1''*, huru tillsynen i övrigt lämpligen bör organiseras. Med hänsyn härtill
°* , . olmåltidsverksamheten under senare år undergått en mycket betydande
utveckling, synes det utskottet motiverat, att en -översyn verkställes beträffande
tillsynsskyldighetens närmare utformning och huru denna skyldighet lämpligen
bor uttagas med beaktande av bland annat lärarnas behöriga intresse av viss
avkoppling under skoldagens arbete. Sedan resultatet av denna översyn föreligger
och i anslutning därtill erforderliga förhandlingar med lärarorganisationerna
ägt rum, synas de berörda frågorna jämte de förslag i ämnet, vartill Kungl.
Maj:t kan finna anledning, böra i lämpligt sammanhang underställas riksdagens
provning.» s
I skrivelse den 8 maj 1954, nr 8, har riksdagen med bifall till därom av utskottet
gjord hemställan bland annat givit Kungl. Maj:t till känna, vad utskottet
sålunda anfört, ävensom anhållit om översyn i av utskottet angivna hänseenden.
Genom beslut den 4 juni 1954 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående
det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till anordnande
av skolmåltider. Därvid har Kungl. Maj:t också fäst »vederbörandes uppmärksamhet
på vad riksdagens statsutskott under punkten 218 i sitt av riksdagen på
denna punkt godkända utlåtande 1954:8 anfört angående lärarpersonalens skyldighet
att utöva tillsyn vid skolmåltider».
Kungl. Maj :t — som i enlighet med vad av det föregående framgår funnit,
att skyldighet föreligger för lärare att utöva tillsyn vid skolmåltider,
vilken skyldighet får anses innefattad i föreliggande författningsbestämmelser
i hithörande ämnen — bemyndigar chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla fem sakkunniga för att verkställa dels den av riksdagen
begärda översynen beträffande den närmare utformningen av lärarnas skyldighet
att utöva tillsyn vid skolmåltiderna och beträffande frågan, huru
denna skyldighet lämpligen bör uttagas med beaktande av bland annat lärarnas
behöriga intresse av viss avkoppling under skoldagens arbete, dels
ock utredning av frågan, i vilka fall och under vilka närmare förutsättningar
särskild ersättning för tillsynen skall få utges.
Utredningen har under november hållit ett sammanträde.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
189
I Jo: <2
Jordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. Utredning angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska jordbruksfrågor m. m. (1952: I 25; 1953: I 15; 1954:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbyggnaden av den
tilltänkta försöksgården vid Röbäcksdalen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 december 1949):
Lindeberg, E. F. L„ f. d. generaldirektör, ordförande;
Gustafsson, Y., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;
Sjögren, E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Tärnvik, N., agronom, sekreterare i Västerbottens läns hushållningssällskap.
Sekreterare:
Åkerberg, P. E. Hj., professor, statens jordbruksförsök.
Lokal: Statens jordbruksförsök, Ultuna, Uppsala 7; tel. 25 190.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 35.
Utredningen avslutade sitt arbete den 9 april 1954. Under tiden december
1953—9 april 1954 hade utredningen 6 protokollförda sammanträden.
Liksom tidigare har i arbetet samråd ägt rum med representanter för de
fyra norrlandslänen.
Utredningen avgav sitt slutbetänkande den 26 januari 1954 (stencilerat).
2. Utredning rörande frågan om avlösning av andel i allmänningsskog
(1954:I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1953 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om avlösning
av andel i allmänningsskog (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november
1953):
Lindeberg, E. F. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Groth, G. S., byrådirektör, statistiska centralbyrån.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 23.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 3
sammanträden med bland annat representanter för allmänningsskogar.
Utredningen har den 30 september 1954 avgivit betänkande med förslag
till lagstiftning om avlösning av andel i allmänningsskog (stencilerat). Därmed
är uppdraget slutfört.
190
Riksdagsberättelsen
I Jo: 3
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången avT1955
3. Elektrifieringsberedningen (1952:1 14; 1953: I 6; 1954:1 7)
Tillsatt av Kungl. Maj:t genom beslut den 24 oktober 1941.
Ledamöter, förordnade genom beslut den 24 oktober 1941, den 26 oktober
1945, den 28 januari 1949 och den 30 oktober 1953:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;
Helleberg, N., byråchef, vice ordförande;
Blomqvist, E. A. E., civilingenjör;
Ståhlberg, H., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Lund, R. N., byrådirektör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 21 56 29.
Direktiven för beredningen, se 1942:1 Jo 32 och 1949:1 Jo 12.
Av Kungl. Maj :t i beslut den 31 oktober 1952, 5 juni 1953 och 21 maj
1954 fastställda bidragsgrunder har tillämpats.
Under tiden den 20 november 1953—den 20 november 1954 har beredningen
hållit 21 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
344 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande
förhållanden.
4. 1946 års tryckeriutredning (1952: I 16; 1953:1 8; 1954: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):
Hernlund, C. A. V., f. d. överdirektör;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Murray, C. A., byråchef;
Thunborg, T. F., landshövding.
Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:
Lindholm, G. A., f. d. tryckeriintendent.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., förste advokatfiskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 10 85 01.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.
Utredningsarbetet har under året vilat.
5. 7948 års kronolägenhetsutredning (1952: I 19; 1953: I 10; 1954: I 9)
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
191
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn. J Jo; 7
den 14 juli 1948):
Lindeberg, E. F. L„ f. d. generaldirektör, ordförande;
Alm, M. F., f. d. byråchef;
Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;
Olsson, A., kronotorpare.
Expert, tillika sekreterare:
Ericsson, Y. A. R., kanslichejf.
Lokal: Linnégatan 87; tel. växel 22 86 60.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 28 och 1952: I Jo 19.
Utredningen har, efter remiss, den 29 april 1954 till chefen för civildepartementet
avgivit utlåtande över en framställning från Sveriges kronotorpareoch
kolonistförbund rörande pensioneringen av skogsarbetare i domänverkets
tjänst och därvid särskilt behandlat frågan om rätten för skogsarbetare att
kvarbo å kronolägenhet utan att detta utgör hinder för erhållande av arbetarpension.
6. Småbruksutredningen (1952: I 21; 1953: I 12; 1954: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 för
att verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full lönsamhet
genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn. den
29 november 1948):
örborn, K. A., agronom, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Hseggblom, E. E., rektor led. av II kamm.;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II. kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, H., byråchef;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Sekreterare:
Högström, E. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, Lund; tel.
175 10.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 4 sammanträden.
7. 1949 års jaktutredning (1952: I 22; 1953: I 13; 1954: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949)
dels såsom utredningsman:
Hegrelius, A. O. R., statssekreterare;
192 Riksdagsberättelsen
I Jo: 7 dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
och i övrigt biträda vid utredningen:
Grill, C. L. C:son, direktör;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C., direktör.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Genom särskilda beslut, senast den 30 juni 1954, har Kungl. Maj:t till utredningen
överlämnat ytterligare framställningar i skilda jaktfrågor att av
utredningen tagas under övervägande vid utförandet av dess uppdrag.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 2 sammanträden
samt haft överläggningar med av utredningsarbetet berörda myndigheter
och organisationer. Den 30 november 1954 har utredningen avgivit
utlåtande till chefen för jordbruksdepartementet rörande vissa till utredningen
överlämnade framställningar. Återstående framställningar beräknas
bli slutbehandlade under år 1955.
8. 1949 års jorderosionskommitté (1952: I 23; 1953: I 14; 1954: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för bekämpande
av sand- och jordflykten (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni
1949):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Bergström, L. B. V., länsjägmästare;
Björklund, C. M., jordbrukskonsulent;
Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Petersson, S. G. V., försöksgårdsföreståndare.
Experter:
Hjulström, F., professor;
Torstensson, T. A. G., professor.
Sekreterare:
Åkerman, N. H., lantbrukskonsulent (t. o. m. den 18 mars 1954);
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare, fr. o. m. den 19 mars 1954.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De ursprungliga direktiven för kommittén, se 1950: I Jo 30.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1950 har kommitténs uppdrag
utvidgats att jämväl avse annan erosion än vinderosion.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
193
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 1 sam- I Jo: 9
manträde. Genom beslut den 16 juni 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
Sveriges geologiska undersökning att i samråd med kommittén utföra vissa
undersökningar av erosionsförhållandena i Klarälvsdalen. I samband med
detta uppdrag har kommittén företagit en studieresa till Värmland. Klarälvsundersökningen
beräknas vara avslutad vid årsskiftet 1954/55. Kommittén
beräknar att under år 1955 avsluta sitt arbete.
9. Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO-kommittén) (1952:1 26; 1953: I 16; 1954: I 14)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 20 januari 1950.
Ledamöter:
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande (t. o. m. den 2 december
1954);
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande (fr. o. in. den 3 december
1954);
Hegrelius, A. O. R., statssekreterare;
Näslund, H. M. E., professor;
Svärdström, K.-F., professor;
Söderström, O. A. V., generaldirektör;
Wikström, H. J., byråchef (fr. o. m. den 3 december 1954).
Expertråd:
Abramson, E. L., professor;
Bendz, O. G. M., godsägare;
Gorneliusson, S., ombudsman;
Hjärre, A., professor;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Jansson, N. E„ förbundssekreterare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Nilsson, N. R., professor;
Olhammar, G. F. N., direktör;
Osvald-Jacobsson, Ingrid M., byråchef;
Plym-Forshell, W. N., byråchef;
Stensgård, A. A. IL, direktör;
Svensson, N. A., direktör;
Winroth, C. E. E., förbundsordförande;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
örborn, K. A., agronom.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift åligger det kommittén att avgiva yttranden
och förslag i frågor rörande Sveriges deltagande i Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisations verksamhet, alt uppgöra de rappor
13
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Rlksdagsberättelscn.
194
Riksdagsber ätt elsen
I Jo: 9 ter till organisationen, som det enligt dess stadga åligger medlemsstaterna
att avlämna, samt att i övrigt lämna biträde eller, där så kan befinnas påkallat,
taga initiativ i angelägenheter av betydelse för det internationella
samarbetet på förevarande område.
Kommittén har under oktober 1953''—november 1954 hållit 5 sammanträden,
varjämte 1 sammanträde hållits med expertrådet.
10. 1950 års jordbrukskasseutredning (1952: I 28; 1953: I 17; 1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1950 för översyn
av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsens organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):
Lemne, M. H„ t. f. riksbankschef, landshövding, ordförande;
Björkman, T. V. E., f. d. professor, verkst. direktör i Svenska jordbrukskreditkassan;
Didner,
G., verkst. direktör i Smålands Bank;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Hagbergh, C. E., justitieråd (fr. o. m. den 5 april 1954);
Nisell, S., ombudsman i Svenska mejeriernas riksförening (fr. o. m. den 5
april 1954).
Sekreterare:
Furst, P.-E., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Jo 33.
Utredningen har under tiden december 1953—15 november 1954 hållit 13
sammanträden. Den 10 februari 1954 har utredningen till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat en skrivelse jämte promemoria (stencilerad)
med utkast till inlåningsregler för centralkassorna.
Utredningen har i början av november 1954 lämnat Betänkande med förslag
till lag om jordbrukskasserörelsen m. m. till tryckning.
11. 1951 års fiskhandelsutredning (1952: I 29; 1953: I 18; 1954: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning rörande frågan om prissättningen å fisk inom partioch
detaljhandeln samt vissa därmed sammanhängande förhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):
Olsson, O.-W., direktör, vice ordförande i statens jordbruksnämnd, ordförande;
Carbell,
E. E. E., byråchef;
Hessle, Chr. W., byråchef.
Experter:
Bjerling, O. B., direktör;
Gerhard, I., docent;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
195
Hansson, Per, disponent; I Jq;
Häller, L., direktör;
Kewenter, A., direktör;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Ribohn, E., direktör;
Svedendahl, A., avdelningschef.
Sekreterare:
Swedborg, E., sekreterare;
Wallberg, K., e. 1 :e aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet (Wallberg) tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 13
sammanträden i Stockholm.
Utredningen har den 26 januari 1953 avgivit PM angående frågan om fortsatt
giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av
handeln med fisk m. m. samt om auktorisationssystemet på ostkusten. Uppdraget
är i vad avser den i promemorian behandlade frågan slutfört.
Utredningen beräknas i övrigt slutföra sitt arbete under början av år 1955.
12. 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning (1952: I 33; 1953: I 20;
1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1951):
Fallenius, B. A., t.f. generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Enström, A. G. T., direktör;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic., tillika sekreterare;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
von Seth, T. G. A., godsägare, led. av II kamm.;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Experter:
Andrén, T. S., skogsvårdschef;
Enflo, O. A., överlantmätare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Malmgren, E. F. E., byråchef;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Wessén, E. V. A., lantbruksdirektör.
Biträdande sekreterare:
Jonzon, S.-G. B., e. o. hovrättsassessor.
196
Riksdagsberättelsen
I JO! 12 Lokal: Linnégatan 421; tel. 60 22 74.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 33 och 1953: 1 Jo 20.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 5 plenarsammanträden
samt ett stort antal utskottssammanträden. Studieresa
har företagits i Värmland. — Under året har delbetänkande avgivits med
förslag till jordrationaliseringslag m. m. (SOU 1954: 16). Utredningen avser
att under 1955 avge utlåtande beträffande vissa arrendefrågor samt vid därefter
följande årsskifte slutbetänkande.
13. Jordbruks prisutredningen (1953: I 22; 1954: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1952 för att
utreda frågan om översynen av jordbrukskalkylen in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Experter:
Holmström, S. J. R., agr. lic.;
Nordenson, J., fil. lic.;
Ytterborn, G. R„ överdirektör;
Åstrand, B. H., fil. lic.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Jo 22.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 52
sammanträden. Dessutom har en inom utredningen tillsatt särskild delegation
under nämnda tid sammanträtt 15 gånger.
Utredningen har avgivit betänkande angående prissättningen på jordbruksprodukter
(SOU 1954: 39).
14. 1953 års fotogrammetriutredning (1954: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande framställningen och
tillhandahållandet av fotogrammetriska kartor och annat fotogrammetriskt
material jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 januari 1953):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Lundgren, J. B., överdirektör;
Jonasson, N. F., byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
197
Experter: I JO! 16
Fagerholm, P. O., docent;
Claus, L. G. I. H., t. f. byråchef;
Högbom, G. M., byrådirektör;
Ekelund, G. L., förste statskartograf;
Möller, S. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Svensson, N. A., jur. kand., direktör.
Lokal: Drottninggatan 104; tel. 23 72 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: 1 Jo 19.
Utredningen har under tiden december 1953—november 19o4 hållit sammanträden
23 dagar samt under april 1954 företagit en studieresa till Finland.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvaret 1955.
15. Vattenvårdskommittén (1954: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 januari 1953 för
att verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av
sjöar och vattendrag, (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. N., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., sekreterare, led. av I kamm.;
Laurell, G., docent;
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
von Seth, T. G. A., greve, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., överinspektör;
Åqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Expert:
Cars, B. G. K.-G., hovrättsfiskal;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
De ursprungliga direktiven för kommittén, se 1954:1 Jo 20.
Kommittén har under tiden december 1953—november 1954 hållit 22
sammanträden, varjämte en studieresa företagits i Kronobergs län. Kommittén
har den 1 december 1954 avgivit betänkande med förslag angående
organisations- och lagstiftningsfrågor m. in. (stencilerat). Utredningsarbetet
fortsätter med vissa specialfrågor.
16. 1953 års växtförådlingsutredning (1954: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
all verkställa översyn av gällande grunder för statens stöd åt växt- och
Riksdagsberättelsen
I JOJ 16 fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Nilsson, Hj„ rektor;
Carlsson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johansson, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Nilsson-Leissner, G., professor, statens centrala frökontrollanstalt;
Rystedt, A. F., aukt. revisor;
Åkerberg, P. E. Hj., professor, statens jordbruksförsök.
Sekreterare:
Noring, C.-A., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Växjö; tel. växel 3570 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 21.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 6
sammanträden, varjämte utredningen eller delegationer från densamma för
information och överläggningar besökt olika växtförädlingsanstalter i Skåne
samt några av Sveriges utsädesförenings filialer i andra delar av landet
liksom även lantbrukshögskolans botanisk-genetiska institution vid Ultuna.
Efter remiss har utredningen avgivit ett den 15 oktober 1954 dagtecknat
utlåtande till Konungen angående Föreningens för växtförädling av fruktträd
ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 1955.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete våren 1955.
17. Skördeskadeutredningen (1954: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att utreda frågan om en permanent stödform för jordbrukare som drabbats
av skördeskador (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johansson, J. H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr.;
Näslund P. J., häradsdomare, led. av I kamm.;
Persson, S. G. F., led. av II kamm.;
Åstrand, B. H., fil. lic.
Expert:
Philipson, C. O., fil. dr.
Sekreterare:
Gulbrandsen, O. G., agr. lic.
Lokal: Industriens utredningsinstitut (sekreteraren), Malmtorgsgatan 8,
Stockholm; tel. 23 57 90.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Jo 22.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 199
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 5 I Jo: 18
sammanträden. Därvid har behandlats de teoretiska förutsättningarna för
olika skyddsformer mot förluster av skördeskador, särskilt frågan om ett
försäkringsmässigt skydd.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
18. 195i års fiskeriutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februrai 1954 (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Widell, C. G., fil. dr, ordförande;
Bjerling, O. B., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Utbult, K. B., led. av II kamm.
Experter:
Borg, Y., direktör;
Gerhard, I., docent;
Kewenter, A., direktör;
Verständig, S., byrådirektör.
Sekreterare:
Helleberg, P. E. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Jordbruksnämnden; tel. växel 22 55 60, för rikssamtal 22 o7 60.
Direktiven (anförande av statsrådet Hj. R. Nilson till statsrådsprotokollet
den 19 februari 1954):
De nuvarande riktlinjerna för prisregleringarna på fisk grundar sig i väsentliga
delar på ett förslag, som på sin tid framlades av 1945 års fiskeriutredning oc
som — med vissa av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet föreslagna
ändringar — godkändes av 1948 års riksdag (Prop. nr 48, JoU nr 29). Förslaget
innebar i huvudsak ett godtagande av det prisregleringssystem, som hade vård gällande
sedan april 1946. _
Enligt de sålunda antagna riktlinjerna är målsättningen för fiskepolitiken, att
fiskerinäringens utövare skall ha samma möjligheter som andra befolkningsgrupper
att vid rationella produktionsförhållanden uppnå en skälig levnadsstandard
och erhålla sin del i den allmänna välståndsstegringen. Denna målsättning anses
vara ett program på lång sikt, vilket icke kan förutses bli förverkligat utan statligt
stöd. Sådant stöd bör enligt riktlinjerna på kort sikt lämnas medelst handels-
och prisreglerande åtgärder. På längre sikt räknar man med en omfattande
rationalisering såväl inom själva fisket som inom fiskhandeln. Skulle dessa medel
visa sig otillräckliga, avses även andra vägar böra prövas att förbättra fiskarbefolkningens
ställning. Härvid kan enligt riktlinjerna bland annat tillskott av allmänna
medel i prisreglerande syfte övervägas.
Författningsmässigt grundar sig de nuvarande prisregleringarna på förordningen
den 30 maj 1952, nr 320, om viss reglering av handeln med fisk m. in. (ändrad
genom förordningen den 5 juni 1953, nr 373). I förordningen, vilken gäller till
och med den 30 juni 1954, är bestämmelser meddelade om handelsreglering —
200
Riksdags berättelsen
I Jo: 18 §run(lad på auktorisation av s. k. producentföreningar — ocii om prisre<derinosavgift
på fisk. ° °
1o-\Örand,e.lUJtri,keshandeln mcd fisk och skaldjur gäller från och med den 1 juli
„ särskilda författningar, nämligen dels förordningen den 5 juni 1953 (nr 372)
angaende reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, dels förordningen
samma dag (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk
och skaldjur in. in. Enligt förordningarna, vilka gäller intill utgången av juni 1954
t ordras för de slag av fisk och skaldjur, som omfattas av desamma, tillstånd av
statens jordbruksnämnd till import och export. Vidare skall i den mån Kumd
Jvim 58 i°™r.dn? ! P^fgfcrande syfte erläggas införsel- respektive utförselavgifter.
Enligt riksdagsbeslutet skall emellertid dylika avgifter icke uttagas såvida
ej väsentligt ändrade förhållanden föranleder därtill. Något sådant ''förordnande
bär hittills icke ansetts behövligt.
FörhåHandena inom fiskerinäringen har under efterkrigsåren undergått betydelsefulla
förändringar. En utbyggnad av fiskeflottan jämte förbättrade fångstmetoder
och de tämligen goda avsättningsmöjligheter utomlands, som hittills förelegat,
har sålunda medgivit en betydande ökning av fångsterna. Enär fiskkonsumt
onen inom landet i stort sett varit konstant, har fisket utvecklats till en exportnäring
i högre grad än man tidigare räknat med. Det svenska fisket har därigenom
under de senaste åren i betydligt större utsträckning än tidigare för sin ekonomi
blivit beroende av exporten av fisk och fiskprodukter. Under år 1952 utojorde
sålunda, såvitt avser havsfisket, exporten cirka 45 procent av totalavkastningen.
Samtidigt har uppmärksamheten mer än tidigare kommit att riktas på importen
av fisk, varvid starkare krav på begränsning av denna framförts
Ehuru fangstutvecklingen under efterkrigstiden som nvss nämnts varit i stort
ärskTsåvht’ aar|1ink,?mStnivån.aHtjäint relativt låg för vissa grupper av fiskare,
särskilt såvitt galler dem, som agnar sig åt strömmingsfiske. Det är vidare ovisst
1 Jif fmån, nuvarande exportmarknaderna kan behållas i fortsättningen. Sär.
kdt för strömmingsfiskets del men även i övrigt har därför satts i fråga, huruvida
det av statsmakterna uppställda målet kan uppnås med de nuvarande prisreglande
åtgärderna. Med hänsyn bland annat härtill synes - såsom ja^antorde
vid anmalan av propositionen nr 197 till 1953 års riksdag - skäl föreligga
verksril en.T.?/n aV riktlinierna för dessa åtgärder, översynen torde böra
verkstaHas av särskilda, inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga
till ledning vid översynen får jag anföra följande.
™eni".g/r l°rde icke råda om att målet för de prisreglerande åtgärderna
” f«>r framtiden bor vara, att arbetskraften inom ett rationellt fiske skall i
inkomsthanseende vara likställd med arbetskraften inom jämförliga näringar Anledning
til ändring synes icke heller föreligga i fråga om de medel, varmed man
hittills sokt uppna sadan likställighet, nämligen på lång sikt en fortgående rationahsering
och på kort sikt ett efter förhållandena avpassat prisstöd. Med utgångspunkt
härifrån bör till behandling upptagas icke blott frågan om deninhemska
kan finnrmgefn a p T" dlrektiven för dcn import- och exportreglering, som
såväl erfarenhet 8 u p[ls,regleringens upprätthållande. Därvid torde beaktas
al erfarenheterna av de hittills gallande bestämmelserna och de sedan re«le
r!n8nrtnavV!?f0rfrde(rnidrade
förhåIlandena som fiskerinäringens problem på länge
sikt. Vad ostkustfisket angår, är emellertid dessa problem, vilka aktualiserats
amst av strömmingsfiskets svårigheter och en väntad nedgång i laxbeståndet
nIn? En dvlikCf °hmfa*tning> att d? cnlig‘ min mening påkallar en särskild utredtfnvåro
h ‘ f°rberedes sedan nagon tid inom jordbruksdepartementet. Nu ifrå
h
oZ ålJ- °versyn b°r därför 1 fråga om ostkustfisket främst taga sikte på eventuella
åtgärder i avbidan pa resultatet av sistnämnda utredning.
edan fiskerinäringen blivit alltmer beroende av exporten och de därmed förnade
osakra faktorerna, kan uppenbarligen — åtminstone intill dess en långt dri
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 201
ven rationalisering hunnit genomföras — situationer uppkomma, då ett fullstän- £ J()j J9
digt uppfyllande av önskemålet i fråga om fiskets lönsamhet skulle ställa synnerligen
stora anspråk på ett prisstöd. Med anledning därav får jag till en början framhålla,
att prisstödet uppenbarligen bör avpassas så, att priserna på fisk och fiskprodukter
kommer att stå i skäligt förhållande till priserna på andra livsmedel.
Vidare torde i detta sammanhang böra beaktas, att enligt 1947 års riktlinjer för
jordbrukspolitiken det statliga prisstödet skall utgå högst för den produktion, som
motsvarar det inhemska avsättningsutrymmet, medan jordbruket själv skall taga
ansvaret för avsättningen av en eventuell överskottsproduktion. Det synes rimligt,
att i likhet därmed statsmakternas åtgärder för att trygga fiskarnas försörjning
icke skall sträcka sig längre än till att omfatta fisk och fiskprodukter, som avses
för landets eget behov. Med hänsyn till exportens stora betydelse för fiskerinäringen
bör dock vid översynen även undersökas vilka möjligheter som finnes att
underlätta försäljning till utlandet av fisk och fiskprodukter.
Vid översynen bör beaktas, att detaljregleringar i möjligaste mån undvikes.
Utöver vad nu framhållits torde översynen böra vara förutsättningslös.
De sakkunniga har t. o. in. november 1954 hållit 4 allmänna sammanträden.
Dessutom har ordföranden ensam eller tillsammans med någon eller
några av de övriga sakkunniga haft överläggningar i Göteborg, Malmö och
Karlskrona med företrädare för fiske och fiskhandel. Inför ordföranden har
vidare hållits ett flertal sammanträden med en eller flera av de övriga sakkunniga
och med representanter för myndigheter, fiske, handel och industri.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
19. 7954 års översyn av fiskredskapsförsäkringen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1954 för att
verkställa översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamin., ordförande;
Berntsson, K. G., ombudsman;
Fryklund, S., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Mattsson, T., ombudsman.
Sekreterare:
Moberg, K. E. R., sekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven (anförande av statsrådet Hjalmar Nilson till statsrådsprotokollet
den 5 mars 1954):
I propositionen nr 70 till 1948 års riksdag framlades förslag om statligt stöd åt
fiskredskapsförsäkringsbolag vid större skador eller anhopningar av skador. Förslaget,
som bifölls av riksdagen, innebar att redskapsförsäkring skulle ordnas genom
ömsesidiga försäkringsbolag, men att staten vid större förluster skulle lämna
bidrag till förstärkning av de berörda bolagens skadcregleringsfonder. För att göra
fiskarna intresserade av att snabbt få igång försäkringsverksamheten skulle vidare
intill utgången av år 1953 statliga organisationsbidrag utgå med visst belopp per
kalenderår för varje medlem i nybildat bolag.
202 Riksdagsberättelsen
I JO! 19 Dessa åtgärder utgjorde ett försök att i ett större sammanhang pröva möjligheterna
att försåkringsvägen utjämna riskerna och minska de ekonomiska verkningarna
av fiskredskapsförluster. Försöket måste emellertid anses ha slagit fel. Intet nvlt
försäkringsbolag av ifrågavarande slag har nämligen ännu kommit till stånd, och
man torde icke heller kunna räkna med att försäkringen i sin nuvarande form
framdeles kommer att få någon större betydelse. Att bereda fiskets utövare trygghet
för de ekonomiska följderna av redskapsförluster och skador å redskap är
dock uppenbarligen alltjämt ett trängande behov. Fiskredskapen representerar i
många fall betydande värden och större redskapsförluster kan försätta dem, som
drabbas därav, i ekonomiskt trångmål. Visserligen har fiskare, som genom förlust
av fångstredskap kommit i nödställd belägenhet, för närvarande möjlighet att
erhålla statlig hjälp. Denna understödsform kan emellertid endast komma till användning
i synnerligen ömmande fall och kan icke tillgodose behovet av mera
generella åtgärder på området. Med nu rådande höga priser på fiskredskap och
den försämrade lönsamheten för fisket på vissa kuststräckor synes det därför vara
väl motiverat, att hithörande spörsmål upptages till förnyad prövning.
Med hänsyn till här anförda förhållanden torde, såsom jag anförde i årets statsverksproposition
vid äskandet av medel under förslagsanslaget till Bidrag vid förluster
på grund av fiskredskapsförsäkring, en översyn böra komma till stånd av
den nuvarande formen för fiskredskapsförsäkring. I fråga om de allmänna utgångspunkterna
för översynen får jag framhålla följande.
Vid översynen bör i första hand undersökas, i vad mån de nuvarande riktlinjerna
för fiskredskapsförsäkringen behöver ändras för att anslutningen skall bli
tillfredsställande. Särskilt bör därvid beaktas, huruvida skilda slags anordningar
kan anses påkallade för försäkring av olika slag av fångstredskap. Därest försäkringsvägen
befinnes icke vara framkomlig i fråga om samtliga slag av de redskap,
som användes inom ett kustområde, bör vidare övervägas, om icke försäkring likväl
kan ordnas för åtminstone de viktigare slagen av redskap. Skulle översynen ge
vid handen, att försäkringsformen icke kan väntas få erforderlig anslutning eller
icke är lämplig för vissa slags fångstredskap, bör undersökas om de ekonomiska
följderna av i vart fall mera omfattande redskapsförluster kan lindras på annat
sätt, t. ex. genom att bereda möjlighet till lån.
Då det icke torde vara uteslutet att den omständigheten, att innebörden och
konsekvenserna av de nuvarande försäkringsbestämmelserna är svåra att överblicka,
åtminstone till en del varit anledning till att försäkringsfrågan hittills visat
sig s^ arlöst, bör därest försäkringsformen befinnes genomförbar vidare förslag
framläggas om anordnande av en lämplig upplysnings- och rådgivningsverksamhet
på området. Jag vill erinra om att statsmedel redan nu är tillgängliga för ändamålet
men att de hittills icke kommit till användning.
I övrigt torde översynen böra vara förutsättningslös.
Utredningen har t. o. m. november månad 1954 hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1955.
20. 1954 års veterinärtaxeutredning
Tillkallad utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj
1954 för att verkställa utredning om och avgiva förslag till ny veterinärtaxa
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Lindström, C. S., byråchef;
Experter:
Fogelin, C. T. H. J., distriktsveterinär;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
203
Svensson, S. E., distriktsveterinär;
Dolk, K. E. V., distriktsveterinär.
Lokal: Veterinärstyrelsen, tel. 23 59 35.
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 21
maj 1954):
Gällande veterinärtaxa är utfärdad den 8 december 1933 och har vid flera till
Enligt
av Kungl. Maj:t i propositionen nr 240 till 1952 års riksdag framlagda
förslag skulle, bland annat, från och med den 1 januari 1953 tillägg med 25 % utgå
på de i veterinärtaxan intagna arvodesbeloppen. Förslaget godkändes av riksdagen.
(SU 213; Rskr 424). I propositionen uttalade chefen för civildepartementet, att
den åsyftade höjningen syntes kunna ernås genom en generell föreskrift utan att
veterinärtaxan ändrades. Samtidigt nämndes emellertid, att jag hade för avsikt att
föranstalta om en översyn av veterinärtaxan i syfte att modernisera och forenkla
Den beslutade generella höjningen genomfördes i en särskild kungörelse den
19 december 1952 (nr 750). , ,
I remissyttranden över de framställningar, som föranledde riksdagsbeslutet,
framhölls att en ny provinsialläkartaxa var under utarbetande och att veterinartaxan
i möjligaste mån borde samordnas med denna. Ny provinsialläkartaxa har
utfärdats den 22 maj 1953 (nr 425).
översynen av veterinärtaxan synes nu böra komma till stånd. Därvid bor utgångspunkten
för taxesättningen vara, att arvodesbeloppen avpassas så, att de
åstadkommer den genomsnittliga inkomst av taxa som åsyftats i 1952 års riksdagsbeslut.
Hinder bör sålunda icke möta att sänka eller höja vissa av de nu efter den
25-procentiga höjningen gällande arvodesbeloppen under förutsättning att sådana
ändringar totalt sett i huvudsak uppväga varandra. ......
I fråga om den tekniska utformningen av taxan torde böra övervägas, om den i likhet
med den nya provinsialläkartaxan bör utgå som grupptaxa. Största möjliga överskådlighet
och enkelhet bör eftersträvas. I övrigt torde det få ankomma på utredningen
att förutsättningslöst bedöma den lämpliga utformningen av taxan.
Utredningsarbetet har påbörjats. Ett första sammanträde med experterna
har hållits i december 1954.
Uppdraget beräknas bli slutfört under hösten 1955.
Jo: 21
21. Stuteriorganisationsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1954 för att
verkställa utredning angående stuteristatens organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 juli 1954):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, utredningsman.
Sekreterare;
Andersson, S. G. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den o0
juni 1954):
-04 Riksdagsberättelsen
I Jo: 21 Utredningen bör i första hand mot bakgrunden av det minskade behovet av
hingstar upptaga frågan om den statliga hingsthållningens lämpliga omfattning.
Det kan vidare ifrågasättas, om icke i viss utsträckning av staten ägda hingstar kunna
stationeras hos lämpliga enskilda hingsthållare eller hingsthållningsföreningar.
Utredmngen bör vidare upptaga frågan om det kan anses erforderligt att, såsom
för närvarande sker vid Flyinge hingstdepå och stuteri, staten även i fortsättningen
bor hålla avelsston. I förevarande sammanhang torde det slutligen också vara
lämpligt att undersöka om några besparingar kunna vinnas genom att verksamheten
vid remontdepåerna delvis överföres till hingstdepåerna eller genom en samordning
av remont- och hingstdepåernas verksamhet på annat sätt. Utredningen
bör emellertid förutsättningslöst pröva även andra möjligheter att lösa hithörande
trågor.
Utredningsarbetet pågår.
22. Utredning av frågan om effekti visering av im por tkontr ollen av animala
livsmedel och därmed sammanhängande spörsmål
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1954 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1954):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Abramson, E., professor;
Kämpe, Å., förste veterinär;
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 30
juni 1954):
Hithörande forhållanden har aktualiserats vid den paratyfusepidemi, som pågått
i vissa delar av Sverige sommaren 1953 och som följts av en mindre epidemi av
samma sjukdom även detta år. Särskilt vid sistnämnda epidemi har det nämligen
ifrågasatts om den icke förorsakats av baciller från infekterat importerat kött och
i anslutning härtill gjorts gällande att den hygieniska importkontrollen av dessa
och andra livsmedel icke skulle vara fullgod. Bl. a. har detta skett i rapporter, som
avgivits av en av medicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen med anledning av denna
epidemi tillsatt expertkommitté. Då det självfallet är av största vikt att allt göles
för att förbättra livsmedelskontrollen i denna del och säkerställa att sjukdomar
icke sprides genom importerade infekterade livsmedel, vill jag förorda att
tragan om effektivisering av importkontrollen av animala livsmedel utredes genom
en särskild utredningsman.---------------
Utredningsmannen bör i första hand undersöka om den stickprovskontroll som tilllampas
i fråga om importerade köttvaror, är tillfyllest för att säkerställa att nedsmittade
eller eljest hälsovådliga livsmedel inte kommer in i landet och om så ej bef
in nes vara fallet föreslå effektiva bestämmelser i detta hänseende. Utredningen
bor emellertid inte endast avse köttvaror utan kontrollen av importerade animala
livsmedel över huvud. I samband härmed bör även prövas de befogenheter i fråga
om beslag och försäljningsförbud, som bör tillkomma den kontrollerande myndig
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 205
heten eller annan myndighet, som svarar för livsmedelskontroll. Utredningen bör j Jq. gg
försöka få till stånd en klar ansvarsfördelning mellan de olika myndigheter som
här är verksamma och lägga fram förslag som i varje situation ger en myndighet
med hygienisk sakkunskap tillräckliga befogenheter för att säkerställa att olämpliga
importerade livsmedel icke kommer ut i handeln. Då en helt fullgod hygienisk
importkontroll här i landet knappast torde kunna åstadkommas utan betydande
tidsutdräkt och stora kostnader bör utredningen även taga upp frågan om den hygieniska
kontrollen i exportländerna och undersöka möjligheterna att få garantier
för en effektiv sådan kontroll innan import hit tillätes. Även den hygieniska
kontrollen vid livsmedelstransporter till och inom landet bör uppmärksammas i
sammanhanget.
Utredningen bör söka få till stånd en viss samordning av importkontrollen och
motsvarande kontroll av här producerade animala livsmedel. Det synes nämligen
angeläget att i detta hänseende såvitt möjligt enhetliga krav ställas. Utredningen
bör därför vara oförhindrad att föreslå ändrade bestämmelser om den animala
livsmedelskontrollen i allmänhet om detta anses påkallat för att få en enhetlig,
effektiv ordning till stånd.
Med hänsyn till att det synes särskilt angeläget att kontrollen av importerat kött
snarast förbättras, bör utredningsmannen i första hand taga upp frågan härom
till skyndsam behandling. Om så finnes lämpligt bör han äga redovisa resultatet
av utredningen i denna del särskilt i ett delbetänkande.
Utredningen, som under tiden juli—november 1954 hållit 8 sammanträden,
avser att före utgången av innevarande år i ett delbetänkande framlägga
förslag till åtgärder för effektivisering av importkontrollen av animala
livsmedel.
Utredningen av övriga i uppdraget ingående frågor beräknas fortgå under
år 1955.
23. Utredning angående översgn av verksamheten vid de statsunderstödda
och statliga trädgårdsskolorna
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1954 för att
verkställa en översyn av verksamheten vid de statsunderstödda och statliga
trädgårdsskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1954):
Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;
Gårdstedt, H. B., byrådirektör;
Ledin, A. G., byrådirektör;
Peterson, A. It., f. d. rektor;
Jansson, N. E., förbundssekreterare.
Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 8
oktober 1954):
I enlighet med beslut av 1949 års riksdag (Prop. nr 79; JoU nr 44; Rskr. nr 345)
bedrives statlig eller statsunderstödd trädgårdsundervisning vid lantbruksakademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet, Norrlands trädgårdsskola i Söråker
samt trädgårdsskolan vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Medan
sistnämnda skola är helt statlig, drives trädgårdsskolan å Experimentalfältet med
lantbruksakademien och trädgårdsskolan i Söråker med landstinget i Västernorrlands
län som huvudman. Till dessa båda skolor utgår årliga bidrag av allmänna
medel.
206
Riksdagsberätt elsen
I Jo: •>: Vid tiden för 1949 års omorganisation uppgick landstingets utgift för verksam
heten
vid trädgårdsskolan i Söråker till cirka 10 000 kronor om året. I fråga om
trädgårdsskolan å Experimentalfältet täcktes kostnaderna, i den mån de icke kunde
bestridas genom statsanslaget, ur driftöverskottet å den i anslutning till skolan
bedrivna praktiska trädgårdsskötseln. Akademien har framhållit att den, då den
vid omorganisationen åtog sig att även i fortsättningen fungera såsom huvudman,
förutsatte att finansieringen skulle ske på samma sätt även framdeles. Oberäknade
förskjutningar i kostnadsutvecklingen samt ändrade konjunkturer för trädgårdsnäringen
har emellertid lett till att huvudmännen under senare år måst tillskjuta
betydande belopp för att täcka kostnaderna. På grund härav har ytterligare statsmedel
måst ställas till skolornas förfogande. Sålunda har för budgetåret 1953/54
utgått särskilda driftkostnadsbidrag med 45 000 kronor till akademien och 30 000
kronor till landstinget. Vid en fortsatt drift av skolorna efter samma linjer som
för närvarande torde man även för kommande år ha att räkna med avsevärda
underskott, betydligt större än som beräknades vid tiden för genomförandet av
omorganisationen. Även i övrigt synes förhållandena för dessa skolor ha förändrats
sedan år 1949. Med hänsyn bland annat till vad sålunda anförts torde en översyn
av trädgårdsskolornas verksamhet vara påkallad.
Vid översynen bör övervägas vilka möjligheter som finnes att, med beaktande
av föreliggande utbildningsbehov samt under tillgodoseende av rimliga anspråk
på en modern och effektiv trädgårdsundervisning, begränsa de alltmer ökande
kostnaderna för verksamheten. I anslutning därtill bör också upptagas frågan om
lämpligheten av att ha undervisningen fördelad på trakter med olika klimattyper.
Hinder bör därvid ej möta att jämväl pröva frågan om ändrad förläggningsort för
de nu verksamma trädgårdsskolorna. Vidare bör övervägas, huruvida någon ändring
bör komma i fråga beträffande huvudmannaskapet för skolorna. I övrigt synes
översynen böra vara förutsättningslös.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
207
1 1£: l
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. Ombud i det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt samarbete
(1952: I 18; 1953: I 14; 1954: I 6)
Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947, den 14 april 1950 och
den 25 maj 1951 att vara ombud för Sverige vid överläggningar rörande
nordiskt ekonomiskt samarbete:
Kock Lindberg, Karin, överdirektör;
von Horn, K. R. L. R., f. d. kansliråd, kammarherre;
Nordenson, J., fil. lic.
Sakkunniga:
Berndt, H., tullkontrollör;
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Experter:
Kastengren, G. K.-A., civilingenjör;
Lundqvist, N. L., civilingenjör;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Sekreterare:
Frisk, L., civilekonom, jur. kand.;
Hänninger, U. N. O., jur. kand.
Instruktion för utskottet, se 1949: I H 28.
Ombuden har under år 1954 deltagit i 4 sammanträden med utskottet.
Utskottet har i mars 1954 till regeringarna i Danmark, Island, Norge och
Sverige avgivit rapport om en gemensam nordisk marknad (SOU 1954:
13). Ombudens verksamhet har därmed upphört.
2. Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhandlingar (1952:1 22;
1953:I 17; 1954: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 0 oktober 1950 för att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att
effektivisera förberedelserna till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 november 1948 och den 10 oktober 1950):
Gjöres, A., f. d. generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Belfrage, L. A. L„ biträdande kabinettssekreterare;
Böök, K. E., envoyé;
Croneborg, A., envoyé;
208
Riksdagsberättelsen
I Hl 2 Domellöf, R., direktör;
Holmgren, H. K. H., statssekreterare;
von Horn, K. R. L. R., f. d. kansliråd, kammarherre;
Jacobsson, C. A., direktör;
Lundgren, Th„ f. d. konsul;
Mott, H., direktör;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kanun.;
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av
II kamm.;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetter, S. E. P„ konteramiral, förste hovmarskalk, f. d. riksdagsman;
Wetterlind, Å. J„ direktör.
Experter:
Grafström, E. O. H., direktör;
Hartvig, P. Å., kansliråd.
Sekreterare:
von Wachenfeldt, G., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 37 och 1950: I H 32.
Utredningens arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 december
1954.
3. Utredning om revision av allmänna förfogandelagen m. m. (1952: I 27;
1953: I 19; 1954: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om revision av allmänna förfogandelagen samt
därmed sammanhängande spörsmål och avgiva förslag i ämnet (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 november 1950):
Söderström, O. A. V., generaldirektör.
Sakkunniga, tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 juni
1951 att under utredningsarbetet stå till utredningsmannens förfogande för
samråd:
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Bonow, K. D. M., fil. lic.;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nyberg, E., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Söderlund, S. Y., hovrättsråd, expeditionschef.
Biträde:
Ekström, P. E„ e. o. förste byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
209
Sekreterare: I
Jönsson, L. I., rådman.
Direktiven för utredningen, se 1951: I H 35.
Utredningen har den 8 november 1954 avgivit förslag till allmän förfogandeförordning
och allmän ransoneringsförordning (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
4. Utredning angående Chalmers provningsanstalts framtida ställning och
organisation (1953: I 28; 1954: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1952
med uppdrag att utreda frågan om Chalmers provningsanstalts framtida
ställning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1952):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
Bengtsson, S. B. I., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm.;
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Experter:
Gustafsson, G. A., byggnadsingenjör;
Moberg, H. A:son, direktör.
Direktiven för utredningen, se 1953: I H 28.
Utredningen har under tiden december 1953—oktober 1954 hållit 4 sammanträden.
Utredningen har den 23 oktober 1954 avgivit betänkande med
utredning och förslag angående Chalmers provningsanstalt i Göteborg
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört. 5
5. Utredning rörande handelshögskolans i Stockholm ekonomi och framtida
ställning (1954: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1953 för
att verkställa utredning rörande handelshögskolans i Stockholm ekonomi
och framtida ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1953):
Jonsson, P. C., f. d. landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Jansson, K. A., rektor;
Sommar, C. O., byråchef;
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Sekreterare:
Sjölin, Gunnel, t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954: I H 21.
Utredningen har under tiden den 19 november 1953—den 25 januari 1954
hållit 4 sammanträden.
Utredningen har den 25 januari 1954 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
14 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
210
Riksdagsberättelsen
1 H: 6
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955.
6. 1946 års sjömanskommitté (1952: I 13; 1953: I 10; 1954: I 4)
Tillkallade enligt Kimgl. Maj:ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):
Lindberg, K. A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;
Berggren, E. W., ombudsman;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Forssblad, D., sjökapten;
Reuterskiöld, H. F., direktör;
Svensson, J. IT., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Suppleant:
Olsson, G. H., ombudsman (för Söre).
Experter:
Jerneman, T. G., byråchef;
Leijon, C., byråchef;
Lundberg, E. S., sjömanshusombudsman;
Tegendal, O. E., byråchef;
öbrink, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Leissner, T. Å., t. f. förste byråsekreterare;
Malm, S. E. H., byrådirektör;
Moore, G. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Kungsgatan 55v; tel. 23 12 00 (sekreterare Gerentz), 10 44 21 (sekreterare
Moore).
Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.
Sammanträden har under tiden den 1 december 1953—den 30 november
1954 hållits med kommittén i dess helhet under 2 dagar samt med den av
kommittén tillsatta sjukförsäkringsdelegationen under 6 dagar.
Kommittén har den 15 januari 1954 avgivit tilläggsbetänkande (stencilerat)
till det av kommittén år 1952 framlagda betänkandet angående sjömännens
sjukförsäkring (SOU 1952: 10).
Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1955.
7. Näringsrättsutredningen (1952:1 15; 1953:1 11; 1954:1 5)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
211
Matz, K. S., kommerseråd. I H: 8
Sakkunniga, tillkallade enligt samma bemyndigande att överlägga med
utredningsmannen rörande en revision av näringslagstiftningen:
Bohman, G., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Lövgren, N., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Thorburn, R., direktör (Handelskamrarnas nämnd);
Höök, A., affärschef (Kooperativa förbundet);
Köhler, N., advokat (Kooperativa förbundet);
Kördel, E., direktör (Sveriges grossistförbund);
Sandström, S.-E., direktör (Sveriges grossistförbund);
Rising, G., direktör (Svenska handelsagenters förening);
Sjöman, E., advokat (Svenska handelsagenters förening);
Grundström, H., direktör (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;
Nilsson, G. Gerhard, glasmästare (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;
Andersson, T., direktör (Sveriges industriförbund);
Hammarskiöld, S., direktör (Sveriges industriförbund);
Borgström, G., direktör (Sveriges köpmannaförbund);
Ericsson, E., köpman (Sveriges köpmannaförbund).
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 36.
Utredningsmannen har utrett frågan om näringsfrihetsförordningens upphävande
och inverkan härav på speciallagstiftningen inom näringsrättens
område. I samband därmed har bearbetning skett av tidigare avgivna förslag
till revision av näringslagstiftningen och motivering härtill.
Utredningsmannen har avgivit utlåtande i vissa till honom remitterade
ärenden.
Utredningen kommer att fortsätta under år 1955.
8. 1948 års utredning om en statens kulturfond (1952:1 20;
1953: I 15; 1954: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 juni 1948 och den
11 december 1953 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
frågorna om de ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna
budgeten, böra utgå, samt om formerna för medlens fördelning (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1948):
Söderlund, S. Y., hovrättsråd, expeditionschef, ordförande;
Degerman, A., folkhögskolinspektör, rektor;
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm.;
Håkansson, Håkan, konsulent.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
212
Riksdagsberättelsen
1 Ht 8 Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 20 42 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 32.
Utredningen, som år 1954 återupptagit sitt arbete, har till och med november
1954 hållit 5 sammanträden. Utredningen har den 29 september 1954
avgivit utlåtande över 1947 års musikutrednings betänkande. Vidare har
utredningen bl. a. undersökt, huru den med s. k. fasta lotterimedelsbidrag
understödda verksamheten utvecklats kvantitativt sedan början av 1940-talet, ävensom införskaffat och genomgått material rörande kulturstödet i
ett antal främmande länder.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1955.
9. Utredning för småföretagens lokalfrågor (1952: I 21;
1953:I 16; 1954:I 8)
Utredningen tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti
1948 med uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av
såväl enskilda som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom
industri och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948).
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 34.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1951 skall det av utredningen
bedrivna arbetet vila tills vidare.
10. Södra Sveriges skogsindustriutredning (1952: I 25;
1953:I 18; 1954:I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för att
utreda och med berörda intressenter förhandla om möjligheterna att bättre
utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av skogsprodukter
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1950):
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av
II kamm., ordförande;
Adiels, A. Hj., f. d. förste förbundsordförande;
Danielsson, Å., disponent;
Edström, G., direktör;
Franzén, R., disponent;
Hagberg, A. E., professor;
Heijne, O., direktör;
Holgersson, S., disponent;
Olhammar, G. F. N„ direktör;
Persson, E. Y., förste förbundsordförande;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Wellner, H., direktör.
Experter:
Bosseus, E., civilingenjör;
Eriksson, B. A., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
213
Lindahl, K. F., jägmästare; 1 H: 11
Lundgren, Å., civilingenjör;
Pettersson, G., ingenjör;
Rasch, S., disponent;
Sundberg, U., professor (fr. o. m. den 5 februari 1954);
Thunell, B., tekn. dr, avdelningschef.
Arbetsbiträden:
Eriksson, R., forstmästare,
Ruben, R. F., civiljägmästare.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1734),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1951:1 H 32.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 sammanträtt
7 dagar, varjämte överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter
och sekreteraren ägt rum. Vidare har utredningen överlagt med olika myndigheter
samt representanter för skogsägare och skogsindustrier. Utredningens
ordförande och sekreterare har vid besök i Norge tagit del av arbetet
inom den norska statliga utredningen Skogskommisjonen av 1951. Utredningen
har den 11 oktober 1954 avgivit betänkande angående klenvirke (SOU
1954:29).
Uppdraget beräknas bli slutfört i slutet av år 1955.
11. Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet (1952: I 28; 1953: I 20; 1954: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november
1950):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd.
Förordnad att biträda utredningsmannen:
Wiedesheim-Paul, G. H., f. d. byråchef.
Experter:
Blomberg, H., direktör;
Hägglöf, S. I., minister.
Sekreterare:
Frithiofson, K., sekreterare (fr. o. in. den 18 november 1954).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1529),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1951: I H 36.
Utredningsarbetet, som vilat under år 1954, beräknas bli återupptaget och
slutfört under år 1955.
214 Riksdagsberåttelsen
I H: 12 12. Dollarexportrådet (1952: I 29; 1953: I 21; 1954: I 13)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom
handelsdepartementet biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:
Geijer, K. A., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Grafström, E. O. H., direktör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Joge, S. F., direktör;
Sahlin, G. J., direktör;
Sohlman, S. R., direktör.
13. Sjöfartsorganisationsutredningen (utredning rörande vissa administrativa
organisationsfrågor på sjöfartens område; 1952: I 30; 1953: I 22;
1954: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1950 att
verkställa utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1950):
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Edman, J. R., överdirektör;
Hall, G. V., byråchef;
Hartvig, P. Ä., kansliråd;
Sahlgren, C. E., f. d. drätseldirektör;
Wetter, S. E. P., konteramiral, förste hovmarskalk, f. d. riksdagsman.
Experter:
Silfverstolpe, H. H. M. W., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 26 februari
1954);
Sundberg, J. V., vägingenjör.
Sekreterare:
Wennerberg, A. H., kamrerare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1517),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1951: I H 38.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 17
sammanträden, varjämte ett arbetsutskott inom utredningen mellan sammanträdena
utfört vissa utredningar.
Utredningen har den 16 juli 1954 avgivit betänkande angående inrättande
av ett sjöfartsverk (SOU 1954: 21).
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt uppdrag under år 1955.
14. 1951 års oljeutredning (1952: I 31; 1953: I 23; 1954: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning om revision av förordningen angående eldfarliga
oljor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1951):
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
215
Matz, K. S., kommerseråd. I H
Förordnad att biträda vid utredningen:
Hedström, K. S. H., f. d. hovrättsråd.
Experter:
Axelsson, C. A. ö., f. d. riksbrandinspektör (t. o. in. den 2 oktober 1954);
Bergman, S., direktör;
Billberg, A. A., sprängämnesinspektör;
Holmberg, S., civilingenjör;
af Klintberg, R., direktör (fr. o. m. den 10 september 1954);
Larsson, Sten, civilingenjör;
Mattsson, E., civilingenjör (avliden den 13 augusti 1954);
Nilsson, Y., ordförande i Stockholms transportarbetarefackförenings oljearbetarsektion;
Stake,
N. E. W., kamrer (fr. o. m. den 5 februari 1954);
Strömdahl, I. F., riksbrandinspektör (fr. o. m. den 3 oktober 1954);
Wicklander, A., ingenjör (fr. o. m. den 15 december 1954).
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93 (kommerserådet Matz), 20 69 85
(kamrer Stake).
Direktiven för utredningen, se 1952: I H 31.
Utredningen har under tiden den 22 november 1953—den 21 november
1954 hållit 24 sammanträden. I flera av dessa har representanter för såväl
statliga institutioner som enskilda företag deltagit.
Inom utredningen har upprättats utkast till vissa delar av en förordning
angående eldfarliga varor, varjämte motiv till författningsbestämmelser
utarbetats. En historisk översikt över den svenska lagstiftningen angående
eldfarliga oljor har uppgjorts och bearbetning har skett av införskaffat
material angående utländska bestämmelser i ämnet. Tidigare inlett
samarbete med motsvarande lagstiftningskommittéer i vissa främmande
länder har fortsatts.
Utredningsmannen och vissa av utredningens experter har närvarit vid
demonstrationer av släckning av brand i oljetankar samt vid prov, som anordnats
vid oljeraffinaderiet i Nynäshamn för utrönande av värmeinstrålningseffekten
av brand invid eller i närheten av oljetankar.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtanden i ett flertal ärenden, bl. a.
angående förslag till kungörelse om transport till sjöss av farligt gods samt
angående anläggning av oljehamn i Uddevalla.
Förut inlett samarbete med Sveriges standardiseringskommission angående
svensk standard i fråga om flampunktsbestämning bar fortsatt.
Utredningen beräknas komma att avgiva förslag till förordning om eldfarliga
varor under år 1955.
15. Bränsleutredningen 1951 (1952: I 32; 1953: I 24; 1954: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
alt utreda frågan om den lämpligaste utformningen av landets bränsleför
-
216 Riksdagsberättelsen
I H: 15 sörj ning ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 mars 1951):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Olhammar, G. F. N„ direktör;
Petrén, B. E. F„ disponent, f. d. riksdagsman;
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av II
kamm. (t. o. m. den 6 maj 1954);
Werner, D. R. E., direktör.
Experter:
Blomqvist, E. A. E„ civilingenjör;
Stenberg, O. A. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Hallberg, S. E., kammarrättsassessor.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1127),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1952: I H 32.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 7 sammanträden
varjämte diverse smärre sammankomster ägt rum, bl. a. i närval
o av representanter för bade statliga och enskilda intressen på energiförsörjningens
område. På utredningens föranstaltande bedrivna undersökningar
pa skilda delområden har slutförts i en del fall och fortsätter i andra.
Utredningen har under året yttrat sig över ett antal till utredningen remitterade
ärenden.
Utredningen avser att slutföra sitt arbete under år 1955.
16. Utredning för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring
(1952: I 33; 1953: I 25; 1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1951 för
att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 december 1951):
Åkesson, O. A., f. d. generaldirektör, ordförande;
Ahlberg, C. E. N., förste ombudsman, led. av II kamm.;
Brodén, E. H., direktör;
Ericsson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lassen, B. F. C., f. d. hovrättsråd, direktör;
Lindell, K. J., generaldirektör;
Löfqvist, Thyra, barnavårdsman, led. av II kamm.;
Nordholm, O. G., direktör;
Stéen, P. L., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:
Ljunggren, T. G. F., byrådirektör;
Parenius, M. F., byråchef;
Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
217
Sekreterare:
Svensson, S. O., hovrättsråd;
Torén, L. E. H., byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1954).
Lokal: Birger Jarlsgatan 52VI; tel. 22 14 40 (ordföranden), 10 44 47 (hovrättsrådet
Svensson), 61 88 33 (byrådirektören Torén).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1952: I H 33, ändring han,
se 1954: I H 17.
Utredningen har under tiden 18 november 1953—november 1954 hållit
14 plenarsammanträden. Dessutom har talrika sammanträden ägt rum med
delegationer för särskilda frågor samt konferenser hållits dels med utredningens
experter, dels med olika statliga myndigheter, dels med representanter
för konjunkturinstitutet.
Utredningen avser att om möjligt slutföra sitt uppdrag vid mitten av år
1955.
17. Utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän m. fl. vid lotsverket
(1953: I 26; 1954: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 april 1952 med uppdrag
att verkställa utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän
m. fl. vid lotsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1952):
Bergström, S., byråchef.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1513,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1953: I H 26.
Utredningen har under år 1954 hållit 10 sammanträden. Den under år
1953 igångsatta undersökningen rörande arbetstidens fördelning och längd
för tjänstefartygspersonalen avslutades i maj 1954. Statistiska uppgifter
från såväl denna undersökning som från en tidigare motsvarande undersökning
rörande båtpersonalen har färdigbearbetats under året.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1955.
18. Utredning angående möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre
tonnaget m. m. (1953: I 27; 1954: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1952 med uppdrag
att undersöka möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget
in. m.:
Samuelsson, G. Y„ hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;
Schaffer, T., byråchef;
Wirén, R. L., skeppsredare.
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Grenander, N., fil. dr.
218
Riksdagsberättelsen
I H: 18 Sekreterare:
Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1523),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1953: I H 27.
Inom utredningen har under år 1954 utarbetats förslag till ny fyr- och
båkavgiftsförordning.
På framställning av utredningen angående aktuella spörsmål berörande det
mindre och medelstora tonnaget (I H 20) har Kungl. Maj :t uppdragit åt
kommerskollegium att verkställa en statistisk-ekonomisk undersökning rörande
den svenska skeppsfarten, avseende åren 1948 och 1950—53 (jfr 1954:
I H 23). Utredningen angående avgiftslättnader har ansett sig böra avvakta
resultatet av kollegiets undersökning, innan slutlig redovisning av uppdraget
sker. Då ifrågavarande undersökning blivit färdig först i slutet av år
1954, har det icke varit möjligt att vid tidigare angiven tidpunkt avsluta utredningens
verksamhet. Detta kan beräknas ske under de första månaderna
år 1955.
19. Varudistributionsutredningen (1954: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1953 för
att inom handelsdepartementet verkställa utredning rörande varudistributionen
och dess rationalisering, huvudsakligen såvitt angår prissättningen
inom handeln (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1953):
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Grabö, P., agr. lic.;
Grafström, E. O. H., direktör;
Henrikson, G. A., civilekonom;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Kristensson, F., professor;
Kördel, E. R., direktör;
Nilsson, Henry, civilekonom;
Sandberg, G. P., direktör;
Thulin, F., direktör.
Experter:
Gustafsson, Stig, ekon. lic. (fr. o. m. den 1 augusti 1954);
östlind, A. E., professor.
Sekreterare:
Redlund, K., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Hansson, N. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4“; tel. 20 87 92 (sekreteraren), 20 46 05 (bitr.
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I H 22.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 219
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 haft 13 hel- J Hl 21
dagssammanträden. Den under föregående verksamhetsår genomförda skriftliga
företagsundersökningen, omfattande ca 2 500 företag, har färdigbearbetats.
Ett antal intervjuer har utförts och diskussioner hållits med företrädare
för organisationer och företag inom de närmast berörda branscherna
(livsmedel, beklädnadsvaror, kemisk-tekniska varor och hushållskapitalvaror).
Större delen av utredningens betänkande har färdigskrivits i första
manuskript. _ o
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
20. Utredning angående aktuella spörsmål berörande det mindre och me
delstora
tonnaget (1954: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 april 1953 för att
inom handelsdepartementet biträda med utredning angående aktuella spörsmål
berörande det mindre och medelstora tonnaget (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 april 1953):
Lindberg, K. A., f. d. ordförande i Landsorganisationen;
Petri, B. A. W., direktör.
Expert:
Hartvig, P. Å., kansliråd.
Sekreterare:
Jonason, S. Ä. H., kanslichef, kammarrättsassessor.
Lokal: Flyktkapitalbyrån, Hovslagargatan 2; tel. 22 52 22 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden den 19 november 1953—den 30 november
1954 hållit 26 sammanträden. Dessa har delvis hållits med representanter
för redarna och de ombordanställda samt med ett flertal myndigheter och
sakkunniga.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete i januari 1955.
21. Forskningsinstitutkommittén (utredning rörande nytt avtal angående
bidrag till verksamheten vid Svenska träforskningsinstitutet; 1954. I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1953 för att
verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl.
Maj :ts godkännande — träffa dylikt avtal (se Post- och Inrikes tidn. den
25 juli 1953):
Holmgren, H. K. H., statssekreterare, ordförande
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;
Vogel, L. W., byråchef.
Sekreterare:
Silfverstolpe, H. H. M. W., förste kanslisekreterare.
Riksdagsberättelsen
I H: 21 Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1133),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1954: I H 24.
Kommittén har under tiden den 20 november 1953—den 30 november
1954 hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 21 januari 1954 avgivit betänkande (stencilerat) med
förslag till avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet.
Kungl. Maj :t uppdrog den 23 april 1954 åt kommittén att — med beaktande
i tillämpliga delar av vad som beträffande utredningsuppdraget anförts
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 22 maj 1953 _
verkställa utredning rörande nya avtal med Stiftelsen Svensk textilforskning
och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning; kommittén skulle därvid
äga befogenhet att med vederbörande enskilda intressenter ingå i förhandlingar
och — under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — träffa
dylika avtal.
Kommittén avgav den 31 maj 1954 yttrande och förslag i anledning av en
framställning från statens tekniska forskningsråd angående statens bidragtill
optisk forskning.
Kommittén avlämnade den 29 juni 1954 en redogörelse (stencilerad) med
förslag om förlängning av avtalet med Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning.
Kungl. Maj.t bemyndigade den 3 september 1954 kommittén att upptaga
förhandlingar med enskilda intressenter om inrättande av ett institut för
central optisk forskningsverksamhet. Kommittén avgav den 27 december
1954 betänkande med förslag till avtal med Stiftelsen Svensk optikforskning
angående inrättande av ett institut för optisk forskning (stencilerat).
Till kommittén har remitterats en framställning från överstyrelsen för de
tekniska högskolorna angående viss ombildning av den silikatkemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola.
Kommitténs förslag rörande avtal med Stiftelsen Svensk textilforskning
beräknas föreligga i början av år 1955.
22. Kommittén för översyn av GATT-avtalet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 januari 1954 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av den förestående översynen
av GATT-avtalet (se Post- och Inrikes tidn. den 13 januari 1954):
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic.;
Hartler, H. M. S., byråinspektör;
Sahlin, K. Å., ordförande i Sveriges grossistförbund;
Sohlman, S. R., direktör;
Söderström, O. A. V., generaldirektör;
Widell, C. G., fil. dr.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
221
Experter: I Ht 22
Nord, F. E., förste byråsekreterare;
Wennersten, P. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Rabaeus, B., andre sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1032),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv: (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
8 januari 1954):
Den 30 oktober 1947 undertecknades i Geneve av ombud för tjugotre stater det
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Avtalet var resultatet av förhandlingar
om ömsesidiga tullmedgivanden, bedrivna under arbetet på den sedermera i
Havana definitivt utformade stadgan för en internationell handelsorganisation
(ITO). Ytterligare stater har senare anslutit sig till avtalet (i samband med nya
tullförhandlingar, i Annecy 1949 och i Torquay 1950—1951) och antalet medlemsländer
uppgår för närvarande till trettiofyra, representerande mer än 85 procent
av den samlade världshandeln. Efter att ha deltagit i tullförhandlingarna i Annecy
anslöt sig Sverige till GATT den 31 mars 1950 (prop. nr 52, r.skr. nr 88/1950)
Sverige deltog jämväl i tullförhandlingarna i Torquay.
GATT-avtalet var ursprungligen avsett att —• i anslutning till Havana-stadgan
— tjäna som instrument för det fortsatta arbetet på att sänka tullmurarna. I avvaktan
på Havana-stadgans ikraftträdande fick avtalet samtidigt en mera självständig
karaktär genom att det omedelbart bringade i tillämpning de viktigare av
de grundsatser för det internationella varuutbytet, vilka skulle ingå i nämnda
stadga. Havana-stadgan har av olika skäl icke kommit att ratificeras av signatärmakterna
och därför icke trätt i kraft. Detta förhållande har ökat den allmänna
handelspolitiska betydelsen av GATT-avtalet. Utvecklingen har emellertid accentuerat
vissa brister i avtalet, som betingas bl. a. av dess provisoriska och begränsade
karaktär. Önskemål har därför vid olika tillfällen framkommit om en mer
eller mindre omfattande översyn av de allmänna bestämmelserna i avtalet.
De till GATT anslutna länderna har under hösten 1953 sammanträtt till sin
åttonde session. En av huvudfrågorna vid denna utgjorde spörsmålet om förlängning
av giltighetstiden för de inom ramen för avtalet lämnade tullmedgivandena
(sänkningar och bindningar). Giltighetstiden för dessa tullmedgivanden utgick
ursprungligen den 31 december 1950 men förlängdes genom beslut vid Torquaykonferensen
till och med den 31 december 1953. Vid den nu avslutade åttonde
sessionen har överenskommelse träffats om att förlänga giltighetstiden ytterligare
18 månader, d. v. s. till och med den 30 juni 1955. Som en förutsättning för denna
nya förlängning restes från skilda håll krav på ett principbeslut om att under 18-månadersperioden en översyn av GATT-avtalet skulle äga rum. Ett sådant beslut
kom också till stånd. Den begärda översynen skulle icke i första hand ta sikte
på ändringar i de grundläggande principerna; däremot borde bestämmelserna
förenklas och göras mera överskådliga. Vidare framfördes önskemål om komplettering
av avtalet på olika punkter genom införlivande av vissa delar av Havanastadgan,
exempelvis bestämmelserna rörande prisstabilisering på råvaruområdet,
den fulla sysselsättningen och restriktiva affärsmetoder. Vid en omarbetning borde
också större hänsyn tas till det inbördes förhållandet mellan importrestriktioner,
betalningsbalanssvårigheter och intern ekonomisk stabilitet. En bättre balans mellan
debitor- och lcreditorländernas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet har
jämväl påyrkats från flera länders sida. En särskild grupp önskemål utgör de,
som är betingade av de ekonomiskt mindre framskridna ländernas speciella läge
och den utveckling, som där ägt rum sedan GATT-avtalets tillkomst. Från olika
222
Riksdagsberätt elsen
I H: 22 håll underströks vidare sambandet mellan den föreslagna revisionen av GATTavtalet
och den granskning och omprövning av handels- och tullpolitiken, som
för närvarande pågår i vissa medlemsländer.
Enligt en av plenarförsamlingen vid åttonde sessionen antagen resolution skail
medlemsländerna sammanträda till ett nytt möte den 15 oktober 1954 eller eventuellt
något senare. Vid detta möte skall en allmän granskning ske bur avtalet
verkat. Vidare skall undersökas om det för avtalets syften kan vara önskvärt att
ändra eller komplettera de nuvarande bestämmelserna eller sättet för avtalets
administrering. Medlemsländerna uppmanas i resolutionen att om möjligt senast
den 1 juli 1954 skriftligen till exekutivsekreteraren i GATT inkomma med sina
synpunkter och förslag rörande denna översyn. Inkomna förslag kommer att
delgivas medlemsländerna. Det torde förutsättas, att medlemsländernas synpunkter
och förslag framförts i koncentrerad form och att, i den mån ändringar och
tillägg önskas, jämväl konkreta förslag till ändrad avtalstext o. dyl. framlägges.
Däremot erfordras icke några ekonomiska eller handelspolitiska översikter rörande
de särskilda länderna. Det är vidare tänkt, att en av medlemsländerna tillsatt
intersessionell kommitté, i vilken bl. a. Sverige är företrätt, skall ta del av de synpunkter
och förslag, som inkommer och, om så är påkallat, föreslå annan mötesdag
än den 15 oktober 1954. Kommittén skall därjämte utarbeta dagordning för
mötet.
Den översyn av GATT-avtalet, som sålunda förestår, torde kräva att jämväl på
svensk sida närmare utredning verkställes rörande de synpunkter och önskemål,
som för Sveriges del kan vara att anföra. Utredningen bör i första hand ta sikte
på frågan i vad mån förslag bör framföras om ändring eller tillägg till nu gällande
avtalsbestämmelser. Det blir emellertid också nödvändigt att i ett senare skede
granska de synpunkter och förslag som framkommer från andra medlemsländer.
Med hänsyn till den begränsade tid, som står till förfogande, bör utredningen igångsättas
snarast möjligt. På grund av omfattningen av de frågor, som här uppkommer,
och deras speciella karaktär synes det lämpligt att uppdraga åt särskilda sakkunniga
att verkställa ifrågavarande utredningsarbete. Vid utredningen bör samråd
i mån av behov ske med 1952 års tulltaxekommitté.
Kommittén har intill den 20 oktober 1954 hållit 11 sammanträden. Kommittén
har den 11 juni 1954 avgivit betänkande med utredning och förslag
i ämnet varjämte den 20 oktober 1954 avgivits ett tilläggsbetänkande (stencilerade).
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1955.
23. Utredning rörande behovet av fortsatt kvalitetskontroll på skodon och
därmed sammanhängande frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1954 med
uppdrag att verkställa undersökning rörande behovet av fortsatt kvalitetskontroll
på skodon och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1954):
Grafström, E. O. H., direktör.
Expert:
Pouncette, N. (fr. o. m. den 10 september 1954).
Sekreterare:
Augustinsson, B. J. E., kanslisekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 223
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1124), J
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
12 februari 1954):
Bestämmelser om kvalitetskontroll på konsumtionsvaror förekommer i Sverige
huvudsakligen beträffande livsmedel, läkemedel och elektrisk materiel. Emellertid
har alltsedan första världskriget även beträffande skor utövats en viss offentlig
kvalitetskontroll genom förordningen den 9 maj 1919 angående förbud mot
användning av papp och konstläder i skodon (den s. k. pappförordningen). Denna
förordning förbjuder i första hand användningen av vanlig papp i skor. Vidare
får vissa ersättningsmedel för läder, nämligen konstgjort läder, konstläderpapp
och kemiskt beredd fiberpapp endast i begränsad utsträckning användas i skor.
Förordningen föreskriver dessutom märkningsskyldighet beträffande skornas kvalitet
och ursprung.
Pappförordningen är enligt sin ordalydelse tillämplig på alla slags svenska och
importerade skor med undantag av tofflor och mindre barnskor. Då någon anpassning
av bestämmelserna med hänsyn till förändrad teknik och nya ersättningsmaterial
ej skett sedan förordningen senast ändrades 1920, har emellertid
i den praktiska tillämpningen även vissa andra slag av skor kommit att undantagas
från förordningen. Så har skett i fråga om bl. a. gummiskor och tygskor.
I betänkande den 28 augusti 1951 (SOU 1951: 38) föreslog 1945 års skoutredning,
att pappförordningen efter en övergångstid skulle upphävas. — --------
Vid remissbehandlingen av betänkandet har flera av de hörda myndigheterna
och sammanslutningarna, däribland såväl företagarnas som arbetstagarnas organisationer
inom skoindustrien, anslutit sig till reservanternas förslag. Däremot förordade
bl. a. köpmännens organisationer, att pappförordningen skulle upphävas.
Enighet rådde dock därom att bestämmelserna var föråldrade och måste revideras,
om förordningen skulle bibehållas.
Allmänt sett föreligger helt naturligt på många varuområden ett intresse för
konsumenterna av skydd mot mindervärdig kvalitet. Detta är särskilt fallet beträffande
sådana konsumtionsvaror av oumbärligt slag, som konsumenterna har
svårt att själva bedöma. Frågan hur detta önskemål skall kunna tillgodoses måste
bedömas allt efter en varas beskaffenhet och användning. Sålunda har det i fråga
om bl. a. livsmedel och läkemedel av hygieniska och hälsovårdande skäl ansetts
nödvändigt att införa en lagstadgad kvalitetskontroll. Beträffande övriga konsumtionsvaror
förekommer emellertid i allmänhet ingen sådan offentlig kontroll. Ett
undantag härifrån utgör skor. Den kvalitetskontroll på skor, som tillkom genom
pappförordningen, var avsedd att reglera vissa tillfälliga förhållanden, som uppkommit
till följd av varubristen under och omedelbart efter första världskriget.
Anordningen har emellertid bibehållits. De skäl, som skoutredningens majoritet
anfört för att upphäva förordningen, har enligt min mening i princip starkt fog.
Jag anser det sålunda i och för sig önskvärt, att i tider av god varutillgång samma
kvalitets- och priskonkurrens bör få göra sig gällande i fråga om skoindustriens
produkter som beträffande andra beklädnadsvaror. Det kan å andra sidan
inte förnekas, att det beträffande skor kan föreligga särskilda svårigheter för konsumenten
att avgöra kvaliteten hos en vara. Eventuellt skulle denna olägenhet
kunna undanröjas genom en lämplig konsumentupplysning, t. ex. med varudeklarationer.
Möjligheten att gå fram denna väg bör närmare prövas. Med hänsyn till
de olika uppfattningar som råder i frågan om behovet av en kvalitetskontroll på
skor och på vilket sätt en sådan bör utformas, finner jag det motiverat att dessa
spörsmål göres till föremål för en allsidig och förutsättningslös undersökning. Om
det därvid skulle visa sig att behov fortfarande finns av en statligt reglerad kvali
-
224
Riksdagsberättelsen
I H: 23 tetskontroll, anser jag i likhet med både skoutredningen och remissinstanserna,
att de nuvarande bestämmelserna i ämnet behöver fullständigt omarbetas. Därvid
bör bl. a. övervägas, om icke utan olägenhet kontrollen kan begränsas till att avse
endast sådana typer av skor, på vilka särskilda kvalitetskrav bör uppställas med
hänsyn till användningen. Vidare bör hänsyn tagas till de nya tillverkningsmetoder
och material, som numera användes i utlandet. Det är också angeläget att
icke lägga hinder i vägen för den tekniska utvecklingen inom skofabrikationen.
Bestämmelserna bör dessutom utformas så att konkurrensen från utlandet icke
hindras i vidare män än som är påkallat med hänsyn till konsumenternas intresse
av skydd mot underhaltiga varor. Om bestämmelserna skall fylla avsett ändamål,
måste det även tillses, att den praktiska tillämpningen kan på ett tillfredsställande
sätt övervakas utan en alltför omständlig och betungande kontrollapparat.
En undersökning av angivet slag torde lämpligen böra anförtros åt en särskild
utredningsman. Denne bör under sitt arbete få anlita experter av olika slag. Utredningen
bör bedrivas så skyndsamt som möjligt.
I detta sammanhang bör nämnas, att till handelsdepartementet på senaste tiden
inkommit ansökningar om dispens från pappförordningen beträffande vissa slag
av ersättningsmedel för läder, som inte får användas vid skotillverkning i Sverige
men som med framgång prövats i utlandet. Produkterna har varit föremål för
ingående undersökningar i Sverige och befunnits väl lämpa sig för tillverkning
av skor. Då det inte kan vara ändamålsenligt att hindra användning av dylika
ersättningsmedel har — i avvaktan på resultatet av utredningen — förut denna
dag utfärdats en kungörelse om ändring av pappförordningen, varigenom möjligheter
öppnats att i särskild ordning lämna dispens från förordningens bestämmelser.
Utredningen har under tiden april—november 1954 hållit 15 sammanträden.
Dessa har övervägande avsett diskussioner med representanter för berörda
myndigheter och företrädare för skobranschen.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under våren 1955.
24. 7954 års lotsbåtsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den framtida organisationen
av båthållningen vid rikets lotsplatser (se Post- och Inrikes tidn. den
26 februari 1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Holmgren, J. H., överlots;
Nyman, J. H., byråchef;
Sommar, C. O., byråchef.
Sekreterare:
Gyllenhaal, L. J. C. G., kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1503),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
19 februari 1954):
Fram till den 1 juli 1937 hade personalen vid rikets lotsplatser att själv hålla
erforderliga tjänstebåtar. Kostnaderna för båtarnas anskaffning, underhåll och
drift bestreds från början helt av lotsarna, men så småningom utbildades den sed
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 225
vänjan att de fick s. k. liemvägsersättning, som från att ha avsett ersättning för J JJ.
resor, kost och logi efter hand blev ett bidrag även till båthållningen. I den mån
lotsbåtarna motoriserades kunde emellertid båthällningen ej finansieras enbart
med dessa medel, utan staten fick träda emellan och lämna särskilda bidrag. Denna
ordning befanns emellertid otillfredsställande och ersattes därför år 1937 med
det nuvarande systemet, vilket huvudsakligen grundar sig på förslag, avgivet av
1928 års lotsförfattningssakkunniga.
Den nu gällande ordningen innebär att lotspersonalen i allmänhet äger båtarna
och uthyr dem till staten. Legan innefattar dels ett belopp, motsvarande ränta och
amortering å det i båten nedlagda anskaffningskapitalet, dels ett belopp för båtens
årliga underhåll; amorteringstiden motsvarar båtens beräknade tjänstduglighetstid.
Utöver legan skall utgå ersättning för de utgifter, legotagaren visar sig ha
haft för båtens drift i tjänsten. Om båt skadas eller går förlorad genom olyckshändelse
medan den används i tjänsten, är ägaren berättigad att utfå ersättning
av statsmedel med belopp, som lotsstyrelsen bestämmer. Tjänstebåt, för vilken lega
utgår, får ej utan lotsstyrelsens medgivande avyttras. I vissa fall kan gottgörelse
erhållas av staten för den händelse en lotsbåt, vars värde ej är slutamorterat,
måste säljas och försäljningssumman ej täcker det oamorterade beloppet.
Nämnas må att 1928 års lotsförfattningssakkunniga ifrågasatt införande av en
helt statlig båthållning, men ansåg övervägande skäl tala för båthållning genom
lotsarna såsom huvudprincip. Därigenom kunde lotsarnas eget ekonomiska intresse
införas i båthållningen och som resultat därav kunde påräknas längre tids
tjänstduglighet och billigare underhåll för materielen. Vidare blev lokala önskemål
beträffande båttyper säkrare tillgodosedda. Härtill kom, att staten skulle undgå
en del tyngande kontroll- och andra förvaltningsåtgärder, varjämte lotsarna fick
en friare dispositionsrätt över båtarna.
Det beräknades att lotsarna genom båtlegorna skulle få sina utgifter för båtarna
ersatta, men då själva kapitalanskaffningen för nyförvärv av båtar utgjorde
ett allvarligt ekonomiskt problem för dem, inrättades i samband med legosystemets
införande lotsverkets båtlånefond. Ur denna kan personalen erhålla lån
för anskaffning, ombyggnad eller större reparation av lotsmotorbåtar. Den förvaltas
av lotsstyrelsen och redovisas i kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder.
Beträffande lån från båtlånefonden har i överensstämmelse med grunder,
som fastställts av riksdagen (prop. 1937: 164; r. skr. 1937: 310) närmare bestämmelser
utfärdats av Kungl. Maj:t den 4 juni 1937; bl. a. äger lotsstyrelsen
vid beviljande av lån fastställa de särskilda villkor för lånebeloppets lyftande och
njutande, som må finnas påkallade i syfte att trygga beloppets användande till
avsett ändamål. Som kapital för båtlånefonden har anvisats för budgetåret. 1937/38
ett reservationsanslag å 300 000 kronor och därefter fram till och med innevarande
budgetår sammanlagt 4 100 000 kronor såsom kapitaltillskott, eller tillhopa
4 400 000 kronor.
Antalet legobåtar utgör f. n. ca 200. Dessutom finns ett 20-tal lotsbåtar, som
ägs av staten och är ställda till lotspersonalens förfogande vid vissa lotsplatser.
I sina medelsäskanden för båtlånefonden för budgetåret 1954/55 har lotsstyrelsen
— som jag vid anmälan av de under handelsdepartementet hörande ärendena
angående kapitalinvesteringar å riksstaten för budgetåret 1954/55 berört —- framhållit,
att till följd av ändrade förhållanden flera skäl nu talar för införande av en
helt statlig båthållning och att frågan härom bör göras till föremål för utredning.
Enligt lotsstyrelsen har de krav, som numera ställs på en snabb och effektiv
lotsuppassning, nödvändiggjort övergång till väsentligt större, sjöviirdigare och
därmed dyrbarare båtar, varvid även en viss standardisering av båttvperna införts.
Anskaffningskostnaderna för de vanligaste båttyperna varierar mellan ca
30 000 kronor (7,3—7,5 meters båt) och ca 160 000 kronor (15 meters båt), under
15 llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdags berättelsen.
226
Riksdagsber ätt elsen
I H: 24 förutsättning att båtarna är byggda av trä; användes järn som material blir kostnaderna
än högre. Vid vissa lotsplatser krävs särskilt snabbgående båtar med en
anskaffningskostnad av minst 200 000 kronor. Denna utveckling var icke förutsedd
vid det nuvarande systemets införande, och det synes ej skäligen kunna fordras
av personalen, att den skall stå som ägare till båtarna och som låntagare beträffande
anskaffningskostnaderna. -— Fall har förekommit, då personalen gjort
invändningar häremot, vilket medfört svårlösta tvister.
Den synpunkten, att lokala önskemål beträffande båttyper bättre skulle kunna
tillgodoses vid båthållning genom lotsarna, har enligt vad styrelsen framhåller
kommit att förlora i betydelse genom den standardisering av båttyperna som utvecklingen
medfört.
Vidare anför styrelsen, att vid nyanskaffning och större reparationer av lotsbåtar
en viss statlig kontroll införts, som betingas av att staten ytterst svarar för
kostnaderna för båthållningen. Arbetsritningarna skall granskas och godkännas
av lotsstyrelsen och båtbyggena övervakas av en statlig kontrollant. Det har sålunda
visat sig att en omfattande kontroll är erforderlig jämväl vid båthållning
genom lotsarna och att denna olägenhet ej endast vidlåder ett statligt båthållningssystem.
I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att då det formellt
är lotspersonalen, som är ägare till båtmaterielen, staten icke har någon självständig
ställning gentemot båtleverantörerna. Detta utgör ett allvarligt hinder för
tillvaratagande av statens rätt vid förekommande leveranstvister in. in.
Skötseln av båtarna har i allt större omfattning överlämnats till särskilt anställda
båtmän, som ej tillhör de båthållningsskyldiga och sålunda saknar ekonomiskt intresse
för båthållningen.
Personalens intresse att under fritid få disponera båtarna torde enligt styrelsens
mening, för den händelse det icke kan tillgodoses vid en statlig båthållning, få vika,
om en sådan ordning av andra skäl bör införas.
Enligt lotsstyrelsen synes sålunda de viktigaste skälen, som enligt 1928 års sakkunniga
talade för en båthållning genom lotsarna, ej längre äga giltighet. Styrelsen
anser det vara erforderligt att såsom huvudprincip införa en rent statlig båthållning.
Staten bör tillösa sig legobåtarna, eventuellt med undantag av vissa
mindre båtar, och båtlånefonden avvecklas. Frågan bör göras till föremål för särskild
utredning. Härvid bör tillvägagångssättet för inlösen av båtarna undersökas.
I de fall personlen erhållit lån motsvarande hela anskaffningskostnaden, torde det
slutliga resultatet av inlösningsförfarandet som regel bli att staten övertager äganderätten
mot det att personalen befrias från låneskulden. Vidare bör utredas frågan
om anslagstilldelning och redovisning av båtbeståndet efter förstatligandet.
Härvid synes böra prövas, om icke båtbeståndet bör kunna redovisas å en särskild
förlagsfond i överensstämmelse med vad som tillämpas i fråga om väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsrörelse.
Över styrelsens framställning har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,
statens sakrevision och lotsförbundet.
Statskontoret tillstyrker att en utredning i enlighet med lotsstyrelsens framställning
kommer till stånd.
Statens sakrevision motsätter sig icke att en sådan utredning verkställes, men
anser att den bör bedrivas förutsättningslöst. Den framhåller, att det icke är givet,
att en övergång till ett statligt system i nuvarande läge skulle innebära enbart
fördelar. Sakrevisionen påpekar också, att då en statlig båthållning måhända
skulle medföra större möjligheter att efter behov anpassa båtarna efter lotsplatserna,
frågan om lotsplatsernas organisation överhuvud taget bör ägnas ingående
uppmärksamhet. Särskilt måste spörsmålet om antalet erforderliga båtar och
beräknat nybyggnadsbehov beaktas.
Beträffande inlösandet av lotsbåtarna framhåller sakrevisionen, att det bör tillses,
att båtägarna icke gör obehöriga vinster på grund av de senaste årens pen
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 227
ningvärdesförsämring, därigenom att värdestegring på den del av båtvärdena, som J 25
svarar mot lån från båtlånefonden, tillföres dem. Därest det skulle uppstå betydande
svårigheter att träffa överenskommelser med båtägarna om båtvärdena och
avvecklingsförfarandet bör övervägas att låta omläggningen ske successivt med
en övergång till statlig båthållning i den takt som nyanskaffningen av lotsbåtar
nödvändiggör. Härigenom skulle inlösen av redan befintliga legobåtar ej komma
i fråga. Vidare bör frågan huruvida samtliga lotsbåtar eller blott de större enheterna
skall övergå i statlig ägo särskilt beaktas. Det torde nämligen kunna förutses,
att om alla båtar vid en lotsplats blir statsägda, tvister uppkommer beträffande
dispositionsrätten till dem utom tjänsten. För att undvika invecklade bestämmelser
härom finner sakrevisionen det böra övervägas om och i vad mån mindre
båtar bör förbli lotsarnas egendom.
Lbtsförbundet har intet att erinra mot en utredning i enlighet med lotsstyrelsens
framställning. Förbundet hemställer att få bli representerat i utredningsorganet.
Förbundet uttalar, att endast lotsarna vid en lotsplats kan anses ha erfarenhet
om de för platsen lämpligaste båttyperna. Vidare framhålles, att det är
av vikt för lotsarna att de rättigheter och förmåner, som redan tillerkänts dem,
icke blir rubbade av en ändring i båthållningen. Lotsarna måste, där de ej kan
godtaga erbjudet ersättningsbelopp, ha rätt att försälja båtarna. Alternativt torde
ett skiljemannaförfarande kunna erbjuda en tänkbar lösning.
Vid anmälan i årets statsverksproposition av lotsstyrelsens framställning har jag
anslutit mig till förslaget om en utredning beträffande båthållningen vid lotsplatserna.
Denna utredning bör nu verkställas.
Det bör förutsättningslöst undersökas om det nuvarande systemet helt eller delvis
bör ersättas med en statlig båthållning. Utgångspunkten bör vara en bedömning
av båtbehovet på samtliga lotsplatser med hänsyn tagen till de olika båttyper
som erfordras. Om det härvid i vissa fall ter sig erforderligt att även ingå på
frågan om lotsplatsorganisationen, bör utredningen vara oförhindrad därtill.
Riktpunkten för utredningen bör vara att åstadkomma en avvägning mellan
de olika intressen, som här bör tillgodoses. Grunderna för anskaffning och underhåll
av lotsverkets båtar bör först och främst vara så utformade att rimliga krav
på ett efter lotsningstjänstens skiftande förhållanden anpassat båtbestånd uppfylls
samtidigt som statsverket åsamkas lägsta möjliga kostnad för båthållningen. Vidare
bör personalens intresse av medverkan i båthållningen och dess önskemål att
få disponera båtarna utom tjänsten i skälig utsträckning beaktas.
Om utredningen finner det motiverat att nu gällande ordning för båthållnin«en
ersättes med ett nytt system, bör ett detaljerat förslag härom utarbetas. Förslag°till
erforderliga författningsändringar bör också framläggas. Vidare bör kostnadsberäkningar
för en övergång till ett nytt system uppgöras. Utredningen bör även
klarlagga möjligheterna till en successiv avveckling av det hittillsvarande systemet
och framlägga förslag beträffande ifrågakommande övergångsbestämmelser.
I den utsträckning som befinnes erforderligt bör samråd ske med utredningen
rörande vissa administrativa organisationsfrågor på sjöfartens område.
Utredningen har intill den 1 december 1954 hållit 5 sammanträden. Under
2 dagar i augusti 1954 besöktes Furusunds, Arbolma och Sandhamns
lotsplatser.
Uppdraget beräknas bli slutfört under senare hälften av. januari 1955.
25. Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik
Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1954 såsom ombud
för Sverige all förhandla med ombud för norska regeringen rörande åt
-
228
Riksdagsberättelsen
I It 25 gärder för ökning av kapaciteten vid den varutrafik, som över norska västkusthamnar
går till och från Sverige, samt rörande därmed sammanhängande
spörsmål:
Malmfors, N. A. E„ generaldirektör;
Belfrage, L. A. L., biträdande kabinettssekreterare.
De svenska ombuden har under år 1954 deltagit i 4 sammanträden med
de norska ombuden.
26. Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete samt svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete
Delegationen
Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1954 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett gemensamt utskott för
nordiskt ekonomiskt samarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1954);
Widell, C. G., fil. dr, ordförande;
de Besche, H. W. A., utrikesråd;
Cederwall, G. F. E., byråchef.
Suppleant:
Grafström, E. O. H., direktör (för Widell).
Kommittén
Tillkallade enligt ovannämnda bemyndigande att inom handelsdepartementet
biträda med samordning av det interna arbetet med nordiska ekonomiska
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1954):
Widell, C. G., fil. dr, ordförande;
de Besche, H. W. A., utrikesråd;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Gillberg, J., direktör;
Grafström, E. O. H., direktör;
Håkansson, Harald, direktör;
Kellgren, N. E., sekreterare;
Leffler, J. O., direktör;
Lemne, C.-G., sekreterare;
Lycke, H., ombudsman;
Settergren, G. C. A., direktör.
Experter:
Eriksson, B. A., byråchef;
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Huvudsekreterare:
Grafström, E. O. H., direktör.
Sekreterare:
Englund, K. G. Å., byrådirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 229
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1668 £ Jfc 26
huvudsekreteraren, 1539 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den 5
november 1954):
Vid överläggningar den 30 och 31 oktober 1954 rörande det nordiska ekonomiska
samarbetet har ledamöter av de danska, norska och svenska regeringarna
enats om att föreslå dessa riktlinjer.
»I.
Arbetet bör i första hand inriktas på följande:
1. Kartlägga den nordiska samhandeln i syfte att finna de områden, där förutsättningar
föreligger för ett snabbt genomförande av en gemensam marknad på
grund av den ringa omfattningen av tullar och kvantitativa restriktioner. Därutöver
bör klarläggas på vilka andra områden införandet av en gemensam marknad
bedömes medföra övervägande fördelar för samtliga tre länder. Som exempel på
branscher som bör undersökas kan nämnas kemiska- och läkemedelsindustrierna,
järn- och stålindustrien, elektrometallurgiska- och elektrotekniska industrierna
samt metall- och metallhalvfabrikatindustrien.
2. Undersöka om produktionsområden finnes, där med fördel utbyggnad kan
ske genom gemensamma nordiska insatser eller där en samordning är lämplig.
3. Klarlägga de förutsättningar som erfordras för att en gemensam nordisk
marknad skall låta förena sig med strävandena att vidga handeln med länder
utanför Norden och med förpliktelser, som följer av medlemskap i internationella
organisationer.
4. Undersöka förhållanden, som påverkar den relativa konkurrensförmågan mellan
de tre ländernas industrier (subventioner, löne- ränte- och skatteförhållanden
inkl. avskrivningsregler).
5. Utarbeta en enhetlig tullnomenklatur på basis av Brysselnomenklaturen ävensom
en enhetlig handelsstatistisk nomenklatur.
II.
Arbetet bör i huvudsak organiseras enligt följande.
a) Varje lands regering utser ett statsråd, som skall ha ansvaret för att förbereda
ärenden rörande det nordiska ekonomiska samarbetet.
De tre statsråden skall gemensamt överlägga om handläggningen av dessa
ärenden.
b) Ett nordiskt samarbetsutskott, bestående av tre representanter från varje
land, upprättas med uppgift
att självt eller genom särskilda experter utreda ärenden rörande nordiskt ekonomiskt
samarbete, som hänskjutes till utskottet av de under a) nämnda statsråden;
att
avge utlåtanden på grundval av utredningar, som utförts av andra utskott,
och framlägga förslag till den vidare behandlingen av ärendena, samt
att framlägga förslag om de ytterligare frågor, som bör upptagas till utredning.
c) Varje lands representanter i samarbetsutskottet bildar ett organ för samordning
av det interna administrativa arbetet med nordiska ekonomiska frågor. Till
detta organ kan även utses ytterligare representanter. Det skall verka i nära samråd
med näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.»
I anslutning till dessa rekommendationer vill jag nu förorda, att det nordiska
ekonomiska samarbetet, såvitt på Sverige ankommer, i fortsättningen bedrives i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer beträffande arbetets inriktning
och organisation, som nyss angivits.
230 Riksdagsberättelsen
I H: 26 Vad angår det tilltänkta samarbetsutskottet föreslår jag, att tre ombud utses att
såsom representanter för Sverige deltaga i utskottets arbete. En av de utsedda
bor förordnas såsom ordförande för ombuden. Det synes vidare lämpligt att en
suppleant utses att vid förfall för ordföranden inträda i dennes ställe. Det bör
ankomma på ombuden att i första rummet svara för kontakten med representanterna
från Övriga länder i det gemensamma nordiska utskottet och att såsom förberedelse
för överläggningar i utskottet låta verkställa de undersökningar och
utredningar, som påkallats under arbetets gång. Ombuden bör erhålla möjlighet
att till sig knyta experter från berörda statliga organ och från olika områden inom
näringslivet.
För samordning av det interna arbetet bör vidare tillsättas en särskild kommitté
bestående av dels nyssnämnda ombud, dels företrädare för bl. a. näringslivets
och arbetsmarknadens organisationer. Antalet ledamöter torde böra bestämmas
till högst elva. Ordföranden för ombuden torde böra fungera såsom ordförande
j am val för kommittén. Inom kommittén bör till behandling upptagas frågor
om uppläggningen av det svenska utredningsarbetet i fråga om det nordiska
ekonomiska samarbetet. Det bör sålunda närmare övervägas vilka särskilda
undersökningar av ekonomisk, statistisk, teknisk eller annan art som kan visa sig
erforderliga. Kommittén skall vidare kunna framlägga förslag beträffande de frågor,
som är avsedda att behandlas i utskottet, samt erhålla möjlighet att framföra
små synpunkter på ställningstagandet från svensk sida i sådana frågor. Kommitten
bör hålla nära kontakt med berörda intressen inom näringslivet
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har haft 1 sammanträde, konstituerande,
vilket hållits i Stockholm. Intill den 15 december 1954 har delegationen
haft 3 sammanträden och kommittén sammanträtt en gång.
27. Utredning angående förutsättningarna för ändrad disposition av vissa
konjunkturutjämningsmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande i beslut den 5 november
1954 med uppdrag att undersöka förutsättningarna för ändrad disposition
av vissa konjunkturutjämningsmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november
1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman.
Sekreterare:
Lord, S.-H., förste kanslisekreterare, biträdande ombudsman för näringsfri
hetsfrågor.
Lokal: Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor; Storkyrkobrinken
7; tel. 21 67 41 (sekreteraren).
Beslut, vari Kungl. Maj.ds bemyndigande lämnats:
Enligt mellan statens handels- och industrikommission för Kungl. Maj :t och
kronan samt Svenska cellulosaföreningen, Svenska trämasseföreningen, Svenska
trävaruexportföreningen och Svenska pappersbruksföreningen i december 1950 ingångna
överenskommelser om erläggande av konjunkturutjämningsavgifter vid export
av vissa skogsprodukter under år 1951 skulle vissa delar av ifrågavarande
avgifter tillfalla särskilda länsstiftelser med ändamål att främja det enskilda skogsbruket.
°
Genom nämnda överenskommelser ha de olika länsstiftelserna tillförts ca 63
miljoner kronor.
231
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i skrivelse I H: 28
den 1 oktober 1954 anmält, att de sammanlagda kostnaderna för ett av styrelsen
utarbetat forskningsprogram för institutet under en tioårsperiod beräknas till
12 545 000 kronor. Vid bifall till styrelsens förslag till utgiftsstat för institutet nedgår
nyssnämnda belopp till 10 400 000 kronor.
Med hänsyn till att de i forskningsprogrammet upptagna arbetsuppgifterna aro
av samfällt intresse för massa- och trävaruindustrierna och deras lösande av uppenbar
betydelse för dessa industriers råvaruförsörjning hemställer styrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte antingen vidtaga sådana åtgärder, att ett belopp av 10 400 000
kronor kan disponeras av konjunkturutjämnings- eller prisutjämningsavgiftsmedel
för ifrågavarande forskningsverksamhet, eller ock i annan ordning anvisa
samma belopp för angivna ändamål.
Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för handelsdepartementet att
dels tillkalla en utredningsman med uppdrag att undersöka förutsättningarna
att ändra förenämnda överenskommelser i sådan riktning, att vissa medel, som
avsatts för länsstiftelserna, i stället kunna utnyttjas för central skoglig forskning,
med befogenhet för utredningsmannen att med vederbörande enskilda intressenter
ingå i förhandlingar och — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande —
träffa avtal om ändring av överenskommelserna;
Utredningsmannen har under år 1954 haft överläggningar med representanter
för domänverket, statens skogsforskningsinstitut och cellulosaindustrien.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1955.
28. Utredning rörande behovet av en fortsatt statlig priskontroll m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om behovet av en fortsatt
statlig priskontroll och grunderna för den prisreglerande verksamhet,
som kan finnas erforderlig (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december
1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman, ordförande;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Ilagnell, H., ekonom i Svenska metallindustriarbetareförbundet, fil. lic.;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilstein, A. H., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation, fil. lic.;
Nygren, E. W., direktör, led. av II kamm.;
Ohlin, P. H., direktör;
Ranmark, Dagmar, distriktsöverlärare, led. av I kamm.;
Sachs, R., direktör;
Severin, E. J., ordförande och chef för statens priskontrollnämnd, led. av II
kamm.;
Strandh, S. E., revisor, led. av II kamm.
Lokal: Näringsfrihetsrådet, Storkyrkobrinken 7; tel. 21 67 87 (ordföranden).
232 Riksdagsberättelsen
I H: 28 Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
17 december 1954):
Offentlig priskontroll har tillämpats alltsedan slutet av år 1939 och utövas för
närvarande med stöd av prisregleringslagen den 30 juni 1947. Lagen gällde ursprungligen
endast för ett år men har därefter successivt förlängts, senast till och
med den 30 juni 1955.
För att prisreglering enligt lagens bestämmelser skall få utövas erfordras att
särskilt förordnande därom meddelas. Detta kan ske »vid krig eller krigsfara, vari
riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden».
Förordnande om tillämpning av lagen meddelades av Kungl. Maj:t med
riksdagens samtycke i samband med lagens tillkomst år 1947. Förordnandet är
alltjämt i kraft.
Enligt prisregleringslagen kan statlig kontroll av prissättningen på varor och
tjänster utövas på olika sätt. Den ojämförligt vanligaste formen för priskontroll är
tillämpning av stoppriser. Särskilda bestämmelser därom har utfärdats senast genom
kungörelsen den 30 juni 1947 om allmänt prisstopp. Denna kungörelse har
för närvarande giltighet till och med den 30 juni 1955. Vid sidan härav utövas
beträffande vissa varor prisreglering genom s. k. normalpriser.
För att närmare fixera riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten — som
utövas huvudsakligen av statens priskontrollnämnd — har Kungl. Maj:t utfärdat
särskilda direktiv. Enligt nu gällande direktiv, som tillkom den 5 juni 1953 och
som gäller tills vidare, skall målet för verksamheten vara att främja prissänkningar
och att förhindra eller eljest i största möjliga utsträckning begränsa prisstegringar.
Ett annat grundläggande drag i de senaste direktiven är att den prisreglerande
verksamheten i ökad omfattning inriktats på prisövervakning.
I detta sammanhang bör erinras om att den nya lagen om motverkande i vissa
fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet trätt i kraft den 1 januari 1951.
Ansvaret för åtgärder mot missbruk och skadliga verkningar av konkurrensbegränsningar
vad beträffar bl. a. prisbildningen har därigenom väsentligen överflyttats
på de med stöd av den nya lagstiftningen inrättade organen, näringsfrihetsrådet
och ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor. Den befattning, som
priskontrollnämnden tidigare haft med frågor av detta slag, har i motsvarande mån
kommit att inskränkas.
Som inledningsvis framhållits kan förordnande om tillämpning av prisregleringslagens
bestämmelser meddelas endast under vissa i lagen närmare angivna utomordentliga
förhållanden. Sedan förordnandet om tillämpning av lagen meddelades
år 1947 har emellertid den ekonomiska situationen undergått betydande förändringar.
Tillgången på varor har på såväl den internationella soin den inhemska
marknaden efter hand ökat och täcker för närvarande efterfrågan. Den knapphet
på vissa råvaror, som uppkom under Koreakrisen, har numera upphört. Den förbättrade
varutillgången har lett till ökad priskonkurrens både utomlands och i
Sverige. Under de två senaste åren har prisläget i allmänhet utmärkts av stabilitet
och prissänkningar har på vissa varuområden kunnat genomföras. Till följd av
denna utveckling har den direkta priskontrollen fortlöpande minskat i omfattning
och den utövas numera endast på ett relativt begränsat område. Den prisreglerande
verksamheten har i samband därmed enligt direktiven kommit att alltmer inriktas
på prisövervakning och förhandlingsmässig verksamhet till främjande av
prissänkningar.
Genom de senaste årens utveckling har förutsättningarna för en statlig prisreoering
sålunda undergått betydande förskjutningar. De bestämmelser på vilka
c enna verksamhet grundas är i allt väsentligt utformade med tanke på prisutvecklingen
under en utpräglad krissituation. Främst åsyftar bestämmelserna att
233
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
hindra och kontrollera prisstegringar samt att motverka oskäliga priser och vins- I Hj 28
ler under tider av varuknapphet. Däremot saknas exempelvis föreskrifter som tai
sikte på förhållandena vid en återgång till friare prisbildning. Genom att man
anordnat prisövervakning eller vidtagit andra liknande åtgärder, åtminstone under
en övergångstid, har den direkta priskontrollen i många fall kunnat avvecklas
tidigare än som eljest varit möjligt. De nuvarande bestämmelserna i lagen är inte
heller särskilt väl lämpade för att i ett fallande prisläge skapa garanti för att
skäliga prissänkningar kommer konsumenterna till godo. I någon män har man
sökt motverka dessa brister genom att prisregleringsdirektiven så långt möjligt
anpassats efter den faktiska prissituationen. Genom tillkomsten av den nya lagstiftningen
mot konkurrensbegränsningar har betingelserna för fortsatt statlig prisreglering
ytterligare förändrats. Den nuvarande prisregleringslagen utgör med
hänsyn till dessa förhållanden i dagens läge knappast någon tillfredsställande
grundval för den verksamhet, som för närvarande bedrivs på detta område.
Årets riksdag har vid behandlingen av frågan om fortsatt giltighet av prisregleringslagen
erinrat om de nu nämnda förhållandena. Andra lagutskottet har i sitt
utlåtande nr 21 framhållit bl. a. att lagen inte är avsedd att utgöra grund för en
under mera normala tider verkande statlig priskontroll. En revision av prisregleringslagstiftningen
bar därför ansetts påkallad. Riksdagen har också hemställt
om en förutsättningslös utredning angående behovet av en fortsatt statlig priskontroll
och grunderna för den priskontrollerande verksamhet, som kan befinnas erforderlig.
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om de förändrade betingelserna för
den prisreglerande verksamheten synes det påkallat att en allsidig och förutsättningslös
utredning av det slag riksdagen begärt nu verkställes. Denna torde lämpligen
böra anförtros åt särskilda sakkunniga.
Till ledning för de sakkunnigas arbete kan bl. a. framhållas att det ur allmän
synpunkt måste vara angeläget att i en krissituation kunna snabbt ingripa med
erforderliga åtgärder även på prisområdet. På grund härav bör vid utredningen
övervägas huruvida detta intresse lämpligen kan tillgodoses genom en lagstiftning
av beredskapsnatur. De sakkunniga bör emellertid också utreda behovet av att
under mera normala förhållanden utöva en viss statlig verksamhet av priskontrollerande
natur. Även om behovet av en sådan verksamhet för närvarande inte gör
sig gällande i samma omfattning som tidigare kan en viss prisövervakning vara
påkallad för att motverka tendenser till oskäliga prisstegringar, som kan orsakas
exempelvis av tillfälliga rubbningar i den samhällsekonomiska balansen. Prisövervakning
och utredningsverksamhet från det allmännas sida kan vidare visa
sig vara ändamålsenliga för att tillgodose konsumenternas intresse av en viss insyn
i prissättningen. Frågan härom överväges f. n. inom 1953 års varudistributionsutredning,
med vilken de sakkunniga bör taga kontakt vid sin behandling av detta
spörsmål. Vid utformningen av ett förslag om prisövervakning bör hl. a. beaktas,
alt möjlighet skapas till överläggningar med berörda parter samt överhuvud till
eu nära kontakt med näringslivet och dess organisationer. På de sakkunniga torde
även böra ankomma att bedöma huruvida en verksamhet av detta slag kan ges
större effekt genom någon form för offentliggörande av utredningsresultat som
framkommer. Vidare bör övervägas om verksamheten bör förenas med möjligheter
att i särskilda undantagsfall ingripa med prisreglering. Av naturliga skäl bör tillses
att en samordning sker med den statliga verksamheten för motverkande av konkurrensbegränsningar.
Fn viktig uppgift för de sakkunniga blir att undersöka hur en prisövervakande
verksamhet skulle kunna handhavas rent administrativt. Detta aktualiserar frågan
om priskontrollnämndcns framtid. Vid övervägande av hithörande spörsmål bör
de sakkunniga ta ställning till om eu sådan verksamhet liksom hittills bör handhas
234 Riksdag sb er ätt elsen
[ Hl 28 av ett fristående organ — priskontrollnämnden eller eventuellt en ny myndighet
— eller om den lämpligen bör bedrivas i annan ordning. Därest någon fristående
myndighet icke skulle anses behövlig, bör övervägas att anknyta verksamheten
till något redan befintligt utredningsorgan såsom kommerskollegii monopolutredningsbyrå
eller ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
235
I In: i
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1954
1. Kommittén för dövhetens bekämpande (1952: I 17; 1953: I 13; 1954: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947 för
att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 oktober 1947):
Holmgren, G., professor, ordförande;
Holmgren, L. K. A., laborator;
Ramberg, J., docent (avliden den 1 februari 1954);
Wagnsson, R., landshövding, f. d. riksdagsman;
Malm, N. T. B., rektor, tillika sekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1948: I In 25.
Sedan Kungl. Maj:t den 9 mars 1951 förordnat, att med fullföljande
av utredningsarbetet skulle fr. o. m. den 15 mars 1951 tills vidare anstå,
medgav Kungl. Maj :t den 23 januari 1953, att kommittén finge återupptaga
sitt arbete.
kommittén har den 21 juni 1954 avgivit Betänkande med utredning och
förslag rörande hörselvården (SOU 1954:14). Uppdraget är därmed slutfört.
2. Statens folkbadsutredning (1952: I 18; 1953: I 14; 1954: 1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för
att biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):
Lindén, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm., ordförande;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, Gärda, fru, led. av I kamm.
Experter för bastutekniska frågor:
Blomkvist, E. V., byggnadsingenjör;
Ericsson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gate, B., arkitekt;
Nycander, S. H., civilingenjör.
Expert för frågor om friluftsbad:
Lundahl, E., civilingenjör.
Sekreterare:
Lemne, L. G., förste byråsekreterare.
236
Riksdagsberättelsen
I In: 2 Biträdande sekreterare:
Pellijeff, A., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I In 24.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 8 oktober 1954
hållit 29 sammanträden.
Utredningen har den 8 oktober 1954 avgivit sitt slutbetänkande Friluftsbad,
simhallar, bastur (SOU 1954: 25).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets städer m. m. (1952:
I 22; 1953: I 16; 1954: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949
för att biträda med utredning angående översyn av ordningsstadgan för
rikets städer och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1949):
Regner, N. I., justitieråd, ordförande;
Eliasson, L. M„ sekreterare, led. av I kamm.;
Iläckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;
Pettersson, A. G., ombudsman, led. av I kamm.;
Wennström, G. E., borgarråd.
Sekreterare:
Jacobson, S. B. S., e. o. hovrättsassessor.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 26.
De sakkunniga ha den 23 oktober 1954 avgivit betänkande med förslag till
Allmän ordningsstadga in. in. (SOU 1954: 37). Uppdraget är därmed slutfört. 4
4. 1951 års vanförevårdsutredning (1952: I 35; 1953: I 26; 1954: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
inom departementet biträda med utredning rörande vanföreanstalternas och
Eugeniahemmets organisation och personalbehov jämte därmed sammanhängande
spörsmål:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör, Skaraborgs läns landsting, Mariestad.
Expert:
Sundmark, B. W., kamrerare, Norrbackainstitutet, Stockholm.
Sekreterare:
^ae8Ss^röni, E. M. Å., direktörsassistent, Norrbottens läns landsting, Luleå.
Den 29 januari 1954 har Kungl. Maj :t — med erinran om Kungl. Maj:ts
proposition nr 26 till 1954 års riksdag med förslag till lag om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna — uppdragit åt 1951 års vanförevårdsutredning
att i samband med fullgörande av det utredningen meddelade uppdraget
och med beaktande av ett av medicinalstyrelsen i september 1953
framlagt förslag till riktlinjer för omhändertagande och vård av spastiska
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 237
barn m. m. utreda även frågan om vården av normalbegåvade spastiska I In: 6
barn samt att, därest vanförevårdsutredningen finner sig kunna ansluta sig
till styrelsens förslag i fråga om Eugeniahemmets användning för ändamålet,
pröva därav påkallade ändringar i hemmets organisation och framlägga
därav föranledda förslag.
Utredningen har avgivit infordrade utlåtanden över dels en framställning
angående ordinariesättning av rektor stjänsten vid vanf öreanstalten i Göteborg,
dels medicinalstyrelsens utredning med förslag angående den framtida
användningen av vissa kustsanatorier, dels förslag till inkomst- och
utgiftsstater för budgetåret 1954/55 för vanföreanstalterna, dels ock förslag
till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1954/55 för Eugeniahemmet.
Sedan utredningen den 19 oktober 1954 avgivit betänkande om Vanforeanstalterna
och Eugeniahemmet med riktlinjer för ortoped- och spastikervården
samt viss arbetsvärd för partiellt arbetsföra (SOU 1954: 28), har
utredningen slutfört sitt uppdrag.
5. Utredning rörande användningen av vissa donationsmedel
(1952: I 37; 1953: I 28; 1954: I 25)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 1 november 1951 för att verkställa utredning
rörande den närmare utformningen av den i testamente av framlidne
ingenjören L. J. Boethius avsedda verksamheten.
Kull, B., statskommissarie, ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Antoni, N. R. E., professor.
Lokal: Statskontoret; tel. 22 08 60.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953-—den 30 november 1954
hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 11 december 1954 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen rörande den öppna förlossningsvården (1954. I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 oktober 1952 att
såsom experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen
samma dag meddelat uppdrag att, med beaktande av vad i statsutskottets
vid 1948 års riksdag avgivna utlåtande nr 153, punkt 9, anförts, verkställa
utredning rörande frågan om en omläggning av barnmorskeväsendet i riket
och därmed sammanhängande spörsmål:
Bolin, H. E. A., förste provinsialläkare;
Erup, Ellen, ordförande i svenska barnmorskeförbundet;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Herbst, Astrid, första distriktssköterska;
Mårtensson, Marianne, fru;
Sundqvist, Edith, distriktsbarnmorska.
238
Riksdagsberättelsen
I In: 6 Sekreterare:
Malm, B. S. G. I. H., amanuens.
De sakkunniga ha under år 1954 sammanträtt 6 dagar.
Medicinalstyrelsen har den 21 augusti 1954 avlämnat förslag angående
barnmorskeväsendets organisation och förebyggande mödravård (stencilerat)
samt den lo december 1954 förslag till nytt reglemente för barnmorskor
m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1953 års laboratorieteknikerutredning (1954: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1953 för
att verkställa utredning rörande utbildningen av viss laboratoriepersonal
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den, 4 mars 1953):
Lindström, M. S., rektor, ordförande;
Josephson, B. A., överläkare;
Lundbäck, B. H., docent, avdelningsföreståndare vid statens bakteriologiska
laboratorium.
Experter:
Ringertz, N. O. E., professor, överläkare;
Wallin, S. H. A., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Lillieros, J. M., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 34.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 38
sammanträden.
Utredningen har den 19 november 1954 avlämnat sitt betänkande Laborantutbildning
(SOU 1954: 36). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande sjukgymnastikens ställning i sjukvårdsarbetet m. m.
(1954: I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1953 för att
inom departementet biträda med utredning rörande sjukgymnastikens ställning
i sjukvårdsarbetet och därmed sammanhängande spörsmål:
Ekblom, O., landshövding.
Sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar
med honom:
Bjure, J. A., lasaretttsläkare;
Dahlman, S. O., sekreterare;
Henke, G., legitimerad sjukgymnast;
Hult, L. H. F. W., förste underläkare;
Sandberg, H. A. S., sekreterare.
Sekreterare:
Hedberg, Ingegärd, byråsekreterare.
239
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 15 juni 1954 hål- X 111! 11
lit 9 sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1954 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1953 års polisutredning för vissa delar av Norrbottens län (1954: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
utreda polisväsendets organisation i vissa delar av Norrbottens län och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni
1953):
Dahlberg, A. F. V., f. d. polismästare, ordförande;
Kull, B. statskommissarie.
Sekreterare:
Magnusson, N. Å., biträdande landsfogde.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 2 oktober 1954
hållit 39 sammanträden.
Den 2 oktober 1954 har utredningen avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunnig för de enskilda psykopatbarnhemmens organisation m. m.
(1954: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1953 för att
_med beaktande av vad föredragande departementschefen i propositionen
nr 135 till 1953 års riksdag anfört — verkställa utredning om de enskilda
psykopatbarnhemmens organisation och ekonomiska förhållanden m. in..
Larnstedt, A. O. G., kansliråd.
Expert:
Arnéus, O. M. T., med. lic., inspektör för sinnesslövården.
Den sakkunnige har den 22 januari 1954 avlämnat utredning angående
de enskilda psykopatbarnhemmens organisation m. m. (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
11. Sakkunniga för utredning rörande frågan om statlig ekonomisk medverkan
vid inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1954 för
att biträda med utredning rörande frågan om statlig ekonomisk medverkan
vid inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 februari 1954):
Lindbergson, K. A., statskommissarie, ordförande;
Zetterberg, B. I., docent.
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., förste byråsekreterare.
240 Riksdagsberättelsen
[ In: 11 Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 15
januari 1954):
Av det sagda framgår, att frågan om statsbidrag till inrättande av bakteriologiska
laboratorier i Sundsvall och Umeå sammanhänger med det av
medicinalstyrelsen tidigare väckta mera omfattande spörsmålet om en förstärkning
av nuvarande laboratorieorganisation och bestridandet av därmed
förenade kostnader. Starka skäl synes emellertid tala för att en sådan organisation
bör såsom medicinalstyrelsen föreslagit innefatta laboratorier i de
båda nämnda städerna. Med hänsyn främst till önskvärdheten av att en
bättre beredskap på ifrågavarande område snabbt vinnes synes det vidare
vara angeläget att ta ställning till, huruvida tillräckliga skäl föreligger för
att — oberoende av vad som kan komma all gälla för landet i övrigt — förorda
statsbidrag till dessa två laboratoriers inrättande. Jag anser det därför
böra utredas, dels huruvida med hänsyn till laboratorieorganisationen i övrigt
invändningar kan göras mot att staten nu medverkar till inrättande av
laboratorier i Sundsvall och Umeå och dels huruvida ur angivna synpunkter
statsbidrag bör lämnas härtill. I så fall bör ett mera ingående bedömande
av kostnadsfrågan göras.
Utredningen, som hållit 20 sammanträden, har den 26 november 1954 avgivit
förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande Älvkarleby ålderdomshem
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1954 för
att utreda frågan om avveckling av statens mellanhavande med Älvkarleby
kommun rörande kommunens förutvarande ålderdomshem, Älvgården, samt
därmed sammanhängande frågor:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman.
Förslag i ämnet har avgivits i december 1954 (stencilerat). Uppdraget är
därmed slutfört.
13. Utredning av vissa frågor rörande landsfogdeorganisationen
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 19 mars 1954 för att utreda frågan om
landsfogdarnas samlade behov av kvalificerad biträdeshjälp:
Enhörning, H. A., landsfogde;
von Sydow, K. E. G., överdirektör.
Utredningen har under tiden mars—november 1954 sammanträtt 29 dagar.
Utredningen har den 1 december 1954 avgivit en promemoria i ämnet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
241
I In: 15
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
14. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyg
gande
m. m. (1952: I 10; 1953: I 8; 1954: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den 10
november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 11 december
1954);
Lingman, J., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 12 december 1954);
Örne, A. E., f. d. generaldirektör;
Wistrand, K. K., med. dr, f. d. riksdagsman;
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;
Larsson, E. Å., jur. dr;
Friberg, S. A., professor, rektor vid karolinska institutet.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Lokal: Serafimerlasarettet; tel. växel 54 06 00 (sekreteraren).
Kommissionens uppdrag, som ursprungligen avsåg frågor, som ägde samband
med karolinska sjukhusets utbyggande, har sedermera jämlikt Kungl.
Maj:ts särskilda beslut utsträckts att omfatta bland andra följande frågor,
vilka under år 1954 varit föremål för behandling från kommissionens sida,
nämligen
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1951: angående riksplatser å de
pediatriska undervisningsanstalterna i Stockholm. Kommissionen har den 2
april 1954 anmält resultatet av sina förhandlingar i frågan;
enligt Kungl. Maj:Is beslut den 6 november 1952: angående förhandlingar
med Stockholms stad och Stockholms läns landsting rörande ersättning för
vård å karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Kommissionen har den
18 juni 1954 framlagt förslag till avtal med staden och landstinget;
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953: angående utredning rörande
de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för hjärlklinikens vid
Södersjukhuset upplåtande för undervisningsändamål in. in. Utredningen
pågår.
Kommissionen har därjämte avgivit utlåtande den 5 oktober 1954 över
direktionens för karolinska sjukhuset hemställan den 31 augusti 1954 om
anvisande av ytterligare anslag till utrustning av sjukhusets barnklinik.
Kommissionen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november
1954 hållit 3 sammanträden.
15. Statens sjukhusutredning av år 19t3 (1952: I 12; 1953: I 10; 1954: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försäm
10
llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
242 Riksdagsberättelsen
1 In: 15 ring av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Hagård, S. A. A., f. d. lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Hansson, N. IL, f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för frågor rörande den slutna kroppssjukvårdens
allmänna planläggning och sjukhusens utformning;
Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande sjukhuskök och utspisningen
vid sjukhus.
Sekreterare:
Wictorson, K.-E., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Zetterblad, U. F„ fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1944 I S 36.
Utredningsarbetet har liksom föregående år till större delen bedrivits genom
subkommittéer. Plenarsammanträden ha hållits 4 dagar under år 1954,
medan subkommittéerna sammanträtt 45 dagar under samma tid.
Utredningen avser att i början av år 1955 avgiva betänkande VIII (slutbetänkandet),
Rationalisering av sjukhusdriften.
16. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1952: I 13;
1953: I 11; 1954: I 11)
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj :t en kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med en dermatovenereologislt
och en pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
1946 utvidgade Kungl. Maj :t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt kommittén att uppgöra förslag till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område. Genom beslut den 2 september 1949 anbefallde Kungl.
Maj :t kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna
vid sjukhuset.
Av Kungl. Maj:t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949, den 26 maj 1950 och den 30 december 1953 tillkallade
ledamöter:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
243
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.; J Jjj; 17
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Dahlberg, G., överdirektör;
Hellström, J. G. L., professor;
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken), avliden den 7 november
1954;
Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);
Sjögren, N. T., byråchef;
Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna).
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Kommittén har under år 1954 hållit 5 sammanträden in pleno, varjämte
kommitténs arbetsutskott haft 9 sammanträden.
Nybyggnaden för reumatologiska kliniken samt ombyggnaden av sjukhusets
tvättanläggning och dess medicinska badavdelning ha under året färdigställts.
Utbyggnaden av maskinanläggningen samt ombyggnaden av röntgendiagnostiska
avdelningen beräknas slutförda under år 1955.
Arbetena på uppförande av en nybyggnad för lungklinikerna fortgå.
17. 7.946 års läkemedelsutredning (1952: I 15; 1953: I 12; 1954: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Ahlgren, J. G., professor;
Hemming, E. R., apotekare;
Rising, E. K. G. A., advokat;
Rydin, C. H., professor och föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium.
Sekreterare:
Rooth, J. H., byråchef, kansliråd.
Biträdande sekreterare, tillika expert:
Lönngren, D. R., apotekare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20 (sekreteraren) och 32 90 60
(biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 9 plenarsammanträden om sammanlagt 37 dagar.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i början av år 1955.
244
Riksdagsberätt elsen
I In: 18 18. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats (1952: I 23; 1953: I 17;
1954: I 16)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål:
Göransson, E. W. Z., häradshövding.
Lokal: Medelpads västra domsaga, Sundsvall; tel. Sundsvall 144 72.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1955.
19. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
m. m. (1952: I 25; 1953: I 19; 1954:I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
biträda med översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
samt med utredning av frågan om sekretessbestämmelser till skydd
för de personer, som omförmälas i tidningen, ävensom med utredning av
övriga med berörda frågor sammanhängande spörsmål:
Glas, E. L. B., stadsfiskal, ordförande;
Hagelberg, J. V., avdelningschef vid statens kriminaltekniska anstalt.
Sekreterare:
Holmquist, B. G., e. o. hovrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 10 42 93 (sekreteraren).
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1953—den 30 november
1954 hållit 23 sammanträden.
Betänkande med förslag till författningstexter jämte specialmotivering
(stencilerat) har överlämnats den 13 april 1954. I enlighet med under hand
givna direktiv anstår tills vidare med utarbetande och framläggande av kostnadsförslag.
20. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande
(1952: I 26; 1953: I 20; 1954: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
— i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschefen
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
— biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm., ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 245
Molander, M. E., e. o. byrådirektör hos centrala sjukvårdsberedningen;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Wejke, G. W., generaldirektör.
Genom beslut den 11 maj 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att därjämte verkställa utredning angående samordning av den statliga
tvättverksamheten. Den 25 september 1952 har Kungl. Maj :t uppdragit åt
kommittén att verkställa utredning angående vården av sinnesslöa på de
för sådana patienter avsedda statliga sinnessjukhusen samt modernisering
och utbyggnad av dessa sjukhus. Vidare har Kungl. Maj :t den 4 december
1953 uppdragit åt kommittén att vid handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen till prövning upptaga
de av 1947 års psykopatvårdsutredning framlagda förslagen. Slutligen
har Kungl. Maj :t den 17 december 1954 uppdragit åt kommittén att verkställa
en överarbetning av de av 1948 års sinnesslövårdssakkunniga framlagda
förslagen om utbyggnad av statens skol- och yrkeshem på Salbohed
och i Vänersborg samt därmed sammanhängande spörsmål.
Tillkallade att biträda kommittén:
Holmberg, B., arkitekt;
Jartelius, S., ingenjör.
Experter:
Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;
Assarsson, S. L., byrådirektör;
Frithiof, I. K. V., tvättmästare;
Mårdh, G. A., intendent;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.
Sekreterare: V,
Hedfors, N. H., budgetsekreterare.
Lokal: Vasagatan 36; tel. 20 36 72, 20 36 39.
Under år 1954 har avhållits 14 sammanträden.
Kommittén har i skrivelse den 22 januari 1954 avgivit förslag till byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1954/55.
Vidare har kommittén med skrivelse den 14 juni 1954 avlämnat betänkande
angående samordning av den statliga tvättverksamheten in. m. (stencilerat).
Slutligen har kommittén med skrivelse den 18 december 1954 avgivit betänkande
angående reviderad generalplan för sinnessjukvården och plan
för upprustning och utbyggnad av den statliga vården av psykiskt efterblivna
(stencilerat).
21. Kvacksalveriutredningen (1952: 1 29; 1953: I 21; 1954: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 oktober 1950 för
att biträda med översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten och
utredning av därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1950):
I In: 21
246 Riksdagsberättelsen
I In: 21 Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;
Netzén, K. G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Roos, K. G. B., förste stadsläkare;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.
Experter:
Lindberg, B. J., professor;
Wohlfahrt, C. S. S., överläkare;
von Bahr, G. O. A., professor;
Preisler, G., optikermästare;
Hult, L. H. F. W., förste underläkare (fr. o. m. den 19 juli 1954);
Silfverskiöld, B. P., docent (fr. o. m. den 19 juli 1954).
Sekreterare:
Björkman, L.-E. H., hovrättsråd.
Lokal: Nedre Justitierevisionen; tel. växel 23 66 60, ankn. 89.
Direktiven för utredningen, se 1950: I In 35.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 17
sammanträden. Upprättat förslag till lagtext har granskats, överläggningar
ha hållits med representanter för den norska kommitté, som har att överväga
motsvarande frågor.
Utredningen, som numera bearbetat hela det av uppdraget omfattade lagstiftningsområdet,
beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
22. Donations jordsutredningen (1952: I 31; 1953: I 23; 1954: I 20)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 november 1950 för att verkställa av
riksdagen i skrivelse den 5 juli 1947, nr 461, begärd utredning angående
avskaffande av den fortlöpande kontrollen beträffande städernas donationsjord:
Carlesjö,
G. I. A., häradshövding.
Sekreterare:
Bohman, H. Ä., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. växel 23 45 60.
överläggningar ha under året hållits med företrädare för svenska stadsförbundet.
Utkast till betänkande är i huvudsakliga delar utarbetat. Utredningsarbetet
beräknas bli slutfört under första halvåret 1955.
23. Folkhälsoinstitutsutredningen (1952: I 33; 1953: I 24; 1954: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1950 för
att inom departementet biträda med översyn av statens instituts för folkhälsan
arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1951):
Roos, K. G. B., docent, förste stadsläkare, ordförande;
Abramson, E. L., professor;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
247
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.; I In: 24
Forssman, S. P. M., professor;
Wihlborg, H. H., e. o. byrådirektör.
Sekreterare:
Rörs, A. J. I„ t. f. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kulle, S., byråsekreterare (fr. o. m. den 20 september 1954).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952; I In 33.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 11 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
24. 1951 års sinnesslövårdsutredning (1952; I 34; 1953: I 25; 1954: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning angående organisationen och finansieringen av sinnesslövården
samt framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1951):
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
af Geijerstam, S. O., statssekreterare;
öhman, G. B., byråchef.
Experter:
Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;
Melin, D., rektor vid Skaraborgs och Älvsborgs läns landstings centralanstalt
(fr. o. m. den 4 april 1954);
Nordfors, G., rektor vid Stockholms läns landstings skol- och aröetshem;
Smedberg, Anna-Lisa M., konsulent (fr. o. m. den 4 april 1954).
Sekreterare:
Söderqvist, B. O. A., förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I In 34.
Utredningen har avgivit dels den 27 augusti 1954 skrivelse med förslag till
tillämpningsföreskrifter till lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna ävensom till bestämmelser om statsbidrag
till undervisning och vård av nämnda efterblivna, dels ock den 21
oktober 1954 utlåtande över en framställning från föreningen Sävstaholmsskolorna
om statslån för uppförande av ett skolhem för efterblivna barn.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 23 sammanträden.
Återstående delar av utredningsuppdraget komma att redovisas i utredningens
betänkande III med vissa riktlinjer för den öppna vården av psykiskt
efterblivna samt för utbildningen av vårdpersonal (stencilerat). Betänkandet
beräknas kunna avlämnas under januari 1955.
Riksdagsberättelsen
I In: 25 25. 1951 års strålskyddskommitté (1952: I 36; 1953: I 27; 1954: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 för
att verkställa utredning om radiofysiska institutionens vid Karolinska sjukhuset
organisation, tillsynsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
9 november 1951):
Godemus, N. R., direktör, ordförande (t. o. m. den 10 oktober 1954);
Jacobsson, M. F., f. d. landshövding, ordförande (fr. o. m. den 11 oktober
1954);
Sievert, R. M., professor;
Sundberg, C.-G., lasarettsläkare;
Eklund, S., docent;
Helde, M. I., förste strålskyddsinspektör.
Sekreterare:
Olotsson, G. E., t. f. törste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00; sammanträdesrum å Karolinska sjukhuset, tel. växel 34 05 00.
Direktiven för kommittén, se 1952: I In 36.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 13 sammanträden. Förslag till lag rörande skydd mot joniserande
strålning har utarbetats. Kommitténs organisationsförslag är under behandling.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
26. Sakkunniga för översyn av sjukhuslagstiftningen (Sjukhuslagstift
ningskommittén)
(1952: I 38; 1953: I 29; 1954: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att verkställa översyn av sjukhuslagstiftningen och utreda därmed sammanhangande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1951):
Fast, J. E. G., möbel snickare, led. av II kamm., ordförande;
Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hagård, S. A. A., f. d. lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Herlitz, C. G., lasarettsläkare;
Tham, K. G. K. M., f. d. sjukhusdirektör (avliden den 2 april 1954);
Pebrson, C. G., sjukhusdirektör (fr. o. in. den 3 maj 1954);
Rahm, A. H. B., byråchef, tillika sekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1952: I In 38.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
sammanträtt 19 dagar.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
27. Sakkunnig för översyn av anslaget till vissa bidrag till lasarett m. m.
(1953: I 30; 1954: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 maj 1952 för att med
beaktande av vad statsutskottet vid 1952 års riksdag åberopat och anfört i
249
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
utlåtande nr It, punkten 53, verkställa en översyn av anslaget till vissa bi- 1 Ju; 29
drag till lasarett m. in.:
Uhlin, K. E., byråchef.
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89.
Utredningsmannen har den 6 oktober 1954 avlämnat två stencilerade promemorior,
avseende huvuddelen av de under anslaget upptagna bidragen till
lasarett m. m. Vad därefter återstår av utredningsarbetet beräknas kunna
slutföras under år 1955.
28. Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m.
(1953: I 33; 1954: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
verkställa översyn av sekretesslagens regler om polis- och åklagarmyndigheternas
handlingar och handlingarna rörande utlänningskontrollen samt
bestämmelserna om tystnadsplikt för polismän och vissa andra befattningshavare
ävensom utreda därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juli 1952):
Hagander, J. O., överståthållare.
Experter:
Eek, H., docent;
Hernelius, J. A., huvudredaktör;
Kjellin, B. T. M., statssekreterare;
Larsson, G. W., kriminalkommissarie;
Petersson, K. Z., chefredaktör;
Severin, F. F., redaktör, led. av II kamm.;
Wiklund, H. O. E., advokat;
Vinberg, E. T., t.f. statsåklagare.
Sekreterare:
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Biträdande sekreterare:
Groll, L., fil. lic., jur. kand. (fr. o. in. den 1 juli 1954).
Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.
Direktiven för utredningen, se 1953: I In 33.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1955.
29. Kommissionen för förhandlingar rörande Allmänna barnbördshusets
i Stockholm framtida ställning m. m. (1953: I 35; 1954: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1952
för att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad,
Stockholms läns landsting och Allmänna barnbördshuset rörande barnbördshusets
framtida ställning samt därmed sammanhängande frågor:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande (t. o. in. den 22 november
1954);
250 Riksdagsberättelsen
I In: 29 Bjorkquist, E. G. A., överdirektör, ordförande (fr. o. m. den 23 november
1954);
Brunnberg, H. A., byggnadsråd;
Larsson, E. Å., jur. dr.
Expert:
Kjellén, T. B., direktör för statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Funk, G. E., sjukhusintendent.
Lokal: Allmänna barnbördshuset, Stockholm ö; tel. 23 27 45.
Ytterligare utredning rörande vissa pensionskostnader m. m. har verkställts.
Uppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1955.
30. Besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
(1954: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1952 för
att, med beaktande av vad statsutskottet uttalat i utlåtande den 28 mars
1952, nr 11, punkt 41, verkställa en översyn av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i syfte att
undersöka möjligheterna att förbättra driftsekonomien vid de bägge sjukhusen:
J
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare.
Experter:
Gei jer, Mary, husmoder vid vanföreanstalten i Stockholm;
Grönwall, A., laborator;
Larsson, L.-B., vaktmästare;
Wilander, O., lasarettsläkare.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel 34 05 00, rikssamt. växel 34 06 50
(sekreteraren).
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1953—den 30 november
1954 hållit 26 sammanträden.
I anledning av remisser ha de sakkunniga avgivit följande utlåtanden,
nämligen den 26 november 1953 över vissa delar av direktionens för karolinska
sjukhuset anslagsäskanden för budgetåret 1954/55, den 4 mars 1954
över direktionens framställning angående åtgärder för tillgodoseende av karolinska
sjukhusets och serafimerlasarettets behov av infusionslösningar,
den 21 juni 1954 över direktionens framställning angående övertagande av
Norrbackainstitutets tvätt samt den 2 och den 16 november 1954 över direktionens
anslagsäskanden för budgetåret 1955/56.
Därjämte ha de sakkunniga den 11 maj 1954 till Kungl. Maj:t avgivit
förslag till vissa provisoriska åtgärder vid karolinska sjukhusets maskinanläggning.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
251
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
31. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande I In: 32
(1954: I 32)
Den 30 januari 1953 har Kungl. Maj :t fastställt instruktion för kommittén
för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A., laborator, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Lindblad S., räntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A. E., landstingsman;
Hedén, T., ombudsman;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Åberg, L., landstingsdirektör.
Experter:
Friberg, S. A., professor;
Pehrson, G., sjukhusdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., byrådirektör;
Vahlqvist, B., professor.
Sekreterare:
Tynelius, E. G. A., intendent.
Lokal: Akademiska sjukhuset, Uppsala; tel. växel 392 00 eller Byggnadsstyrelsen,
Stockholm; tel. lokalsamt. växel 54 05 60, rikssamt. växel 54 06 60
(ordföranden).
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 hovember 1954
avhållit 3 sammanträden in pleno varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt
5 gånger. Arbetet har omfattat utarbetande av förslag till »Plan
för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande», byggd på den jämlikt
prop. 123/1951 fastställda generalplanen för sjukhusets utbyggande. Planen
har remitterats till medicinska fakulteten i Uppsala, direktionen för
Akademiska sjukhuset samt Uppsala läns landsting. Möjligheterna att ombygga
nuvarande E-paviljongen vid sjukhuset för att utvinna en vårdavdelning
för vardera dermatologi och neurologi ha utretts. Vidare har lokalprogram
i huvudsak utarbetats.
32. Kommunal!örbundskommiltén (1954: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 december 1952
och den 6 februari 1953 för att verkställa en översyn av lagstiftningen om
kommunalförbund och vissa delar av lagen om ordning och villkor för
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1953):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Bergh, K. R„ folkskolinspektör, led av I kamin.;
252 Riksdagsberättelsen
I In: 32 Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund;
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Thun, F. V., f. d. poststationsföreståndare, f. d. riksdagsman;
Åkesson, N. O., landssekreterare;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Humble, E. A. S., direktör i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Arfvidson, A. I., förste byråsekreterare.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för kommittén, se 1954: I In 33.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
sammanträtt 10 dagar, därav en dag gemensamt med 1951 års skolstyrelseutredning.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
33. Utredningen angående vissa sambandsfrågor (1954: I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1953 för
att utreda vissa frågor rörande riksförsvarets sambandstjänst:
Bucht, S. F. V., e. kansliråd (t. o. in. den 17 december 1954);
Hanning, P. G., avdelningschef i inrikesdepartementet, kansliråd (fr. o. in.
den 18 december 1954).
Sekreterare :
Håkansson, B. I., major.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 10 60 37.
Under år 1954 har fortsatt bearbetning verkställts av inhämtade uppgifter
samt ytterligare överläggningar ägt rum med ämbetsverk och myndigheter.
J 8
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
34. 1953 års civilförsvarsutredning (1954: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1953 för att
i samarbete med statens organisationsnämnd pröva civilförsvarets behov
och överse dess planläggning in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 april
1953): F
Löfgren, T. E., f. d. landshövding, ordförande;
Lundström, N. B., riksombudsman, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av I kamm.;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.
Experter:
Sellergren, E. F., byråchef;
Rutqvist, S. A., förste byråinspektör.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
253
Sekreterare:
Sköllerstedt, K. E. R., civilförsvarsdirektör;
Terstad, I. G. A., byrådirektör (fr. o. m. den 1 december 1954).
Biträdande sekreterare:
Fornwall, Å. W., landstingsassistent (t. o. m. den 31 oktober 1954).
Lokal: Stora Nygatan 1; tel. 11 22 17.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 36.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november
1954 hållit 15 sammanträden om sammanlagt 22 dagar.
Studieresor till Danmark och Norge ha företagits.
Vissa utrustningsövningar ha igångsatts. Vidare pågå s. k. stadsanalyser
i vissa städer för att närmare klarlägga behovet av de skadeavhjälpande
civilförsvarsstyrkornas storlek och sammansättning m. m.
Utredningen har avgivit infordrade yttranden över civilförsvarsstyrelsens
framställning angående anslagsäskanden för budgetåret 1955/56, över
länsstyrelsens i Värmlands län framställning om försöksorganisation inom
länets civilförsvarsområden m. m., över en av civilförsvarsstyrelsen
gjord framställning angående användning av för budgetåret 1953/54 anvisade
medel till inköp av viss personlig utrustning, över civilförsvarsstyrelsens
förslag om inrättande av en tjänst i lönegraden Ce 31 hos styrelsen
samt över 1953 års utrednings om civilförsvarsutbildning förslag om slopande
av den allmänna civilförsvarsutbildningen.
Utredningen avser att i början av år 1955 framlägga förslag till vissa
ändringar av nu gällande bestämmelser beträffande det särskilda civilför
svärct
Utredningsarbetet
beräknas i huvudsak kunna slutföras under år 1955.
In: 35
35. 1953 års läkemedelskommitté (1954: I 37)
Tillkallade såsom utredningsmän enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 20 mars 1953 för att inom departementet biträda med översyn av föreliggande
av 1946 års läkemedelsutredning och apoteksorganisationerna avgivna
förslag berörande läkemedelsförsörjningen och utredning av därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Woxén, R., professor;
Älmeby, H. V. B., överdirektör.
Sakkunniga:
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 11 maj
1954);
Arvidsson, S. F. B., leg. apotekare;
Blomstedt, C. R., civilingenjör;
Ehrenberg, B. G., med lic.;
Folkeson, E. E„ förste provinsialläkare;
Gabrielsson, N. I., apotekare;
Larsson, N. H. Th„ lantbrukare, led. av I kamm.;
^54 Riksdagsberättelsen
I In: 35 Tham, K. G. K. M., f. d. sjukhusdirektör (avliden den 2 april 1954);
Sjöblom, C. G., leg. apotekare (fr. o. m. den 11 maj 1954);
Åkerlund, Mimmi, ombudsman.
Expert:
Frenckner, T. B. Paulsson.
Sekreterare:
Eketorp, B. S., förste aktuarie (t. o. m. den 31 maj 1954);
Lundberg, K. A. O., byråinspektör (fr. o. m. den 1 juni 1954).
Biträdande sekreterare:
Mattson, A. G., civilekonom.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, iy2 tr.; tel. 10 60 68 (sekreteraren) och
11 22 76 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1954 I In: 37.
Kommittén har avgivit infordrade utlåtanden över dels förslag till utformning
av läkemedelsreformen, dels utredning med förslag till rationella
grunder för prissättning av läkemedel, dels ock förslag till kungörelse angående
antagning och praktisk utbildning av farmacie studerande.
Under år 1954 har kommittén genomfört en opinionsundersökning hos
landets samtliga provinsialläkare beträffande distributionen av läkemedel.
En omfattande undersökning rörande apoteksväsendets ekonomi — bland
annat innehållande resultatanalys av varje enskilt apotek — pågår och
beräknas slutförd i början av år 1955.
Kommittén har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 19 sammanträden, varav 2 plenarsammanträden och 1 gemensamt
med den inom medicinalstyrelsen tillsatta s. k. medicinaltaxekommittén.
3 studiebesök ha företagits.
Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under år 1955.
36. Sakkunniga för översyn av kommunallagstiftningen för Stockholm
(1954: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1953 för att
inom departementet verkställa översyn av kommunallagstiftningen för
Stockholm (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1953):
Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;
Andersson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, led.
av I kamm.;
Berglund, H., borgarråd;
Bergvall, J., ordf. i Stockholms stadskollegium, led. av I kamm.;
Larsson, Y., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Mehr, Hj., borgarråd.
Juridisk expert:
Ekblom, S. G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Sundberg, E. D., drätselkamrer.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
255
Lokal: Stadshuset, Stockholm; tel. växel 54 05 00. I In: 38
Direktiven för de sakkunniga, se 1954: I In 38.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit tre sammanträden. Utkast till ny kommunallag för Stockholm m. m.
har behandlats, varefter inom sekretariatet utarbetats utkast till betänkande
med förslag till kommunallag för Stockholm, omfattande även förslag
till reglemente för stadskansliet och borgarrådsberedningen i Stockholm, för
Stockholms stads drätselnämnd och för Stockholms stads besvärsnämnd.
Vidare har särskild utredning företagits rörande frågan om borgarråds självskrivenhet
som ordförande i de specialreglerade nämnderna samt angående
mandatperioden för ledamöter i dessa nämnder.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
37. Polisarrestutredningen (1954: I 40)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 5 juni 1953 för att — med beaktande av
vad första lagutskottet vid 1951 års riksdag åberopat och anfört i sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 15 — i samband med fullgörande av den
15 juni 1951 meddelat uppdrag att överse gällande bestämmelser om arrestlokaler
m. m. verkställa utredning rörande vilka lokaler, som böra ifrågakomma
för förvaring av tillfälligt omhändertagna sjuka personer och alkoholister
:
Eriksson, G. T., byråchef.
Sekreterare:
Wiklund, S. A. D., byråinspektör, f. d. riksdagsman.
Lokal: Socialstyrelsen, Svartmangatan 9, 1 tr.; tel. växel 22 12 00.
Anordningarna vid ett antal polisarrester i olika delar av landet ha studerats
och material rörande sådana lokalers anordnande har insamlats. Utredningen
har vidare utarbetat utkast till nya bestämmelser angående arrestlokaler
m. m. samt till vissa partier av utredningens blivande betänkande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1955.
38. Utredning angående utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukluis
m. m. (1954: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder mot den minskade tillströmningen av
utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juli 1953):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 17 december
1954);
Skoog, T. O., professor, ordförande (fr. o. in. den 18 december 1954);
Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;
Larsson, E. Å., jur. dr.
256
Riksdagsberättelsen
I In: 38 Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Lokal: Serafimerlasarettet; tel. växel 54 06 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 41.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 3 sammanträden, varav ett i Lund med representanter för Malmöhus
läns landsting och ett i Malmö med representanter för Malmö stad.
Utredningen har avgivit utlåtande över en framställning från direktionen
för karolinska sjukhuset om vidtagande av åtgärder för att tillerkänna överläkarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet viss remissrätt.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
39. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1954: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att inom
inrikesdepartementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Thunborg, F., landshövding.
Experter:
Holmin, G., major;
Dale, I. F., major.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00, ankn. 1759 (Dale).
Planläggningsarbetet pågår. Arbetet beräknas slutföras under år 1956.
40. Utredning angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ymp
ämnen
(1954: I 45)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 30 juni 1953 för att utreda frågan om förläggningen
av vid statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska
anstalt bedriven tillverkning av vissa human- och veterinärmedicinska
preparat jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Montell, J. E. O., expeditionschef.
Experter:
Ewald, L., civilingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Hedström, H. V., professor.
Sekreterare:
Karlén, G. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 11 sammanträden, varav 3 med representanter för läkemedelsindustrien.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 257
41. Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigsorganisation J In: 42
(1954: I 46)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 23 juli 1953 för att verkställa översyn av
gällande bestämmelser om länsstyrelsernas krigsorganisation och utreda
vissa därmed sammanhängande frågor:
Bucht, S. F. V., e. kansliråd, ordförande (t. o. in. den 18 februari 1954);
Hanning, P. G., avdelningschef i inrikesdepartementet, kansliråd, ordförande
(fr. o. m. den 19 februari 1954);
Söderbom, Ä. H:son, överstelöjtnant;
Lindqvist, R. L. A., länsassessor, tillika sekreterare (fr. o. m. den 19 februari
1954).
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 92 07.
De sakkunniga ha under tiden december 1953—november 1954 hållit 18
sammanträden. Vidare ha de sakkunniga deltagit i förberedelserna och genomförandet
av tvenne större krigsspel med länsstyrelserna i Jämtlands och
Norrbottens län samt besökt ett antal länsstyrelser.
De sakkunniga beräknas i början av år 19551 ha slutfört första delen av
sitt uppdrag, nämligen översynen av gällande bestämmelser om länsstyrelsernas
krigsorganisation. Återstående del av uppdraget, vilket bland annat
omfattar frågorna om förfarandet vid länsstyrelsernas »försättande på krigsfot»,
den lämpligaste formen för länsstyrelsernas interna verksamhet och säkerställande
av länsstyrelsernas behov av kvalificerade befattningshavare
under krigsförhållanden, beräknas kunna slutföras under år 1955.
42. Utredning om obligatorisk läkarundersökning av vissa grupper ao
livsmedelsarbetare (1954: I 47)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 augusti 1953):
Samuelsson, G. Y„ hovrättsråd, rättsavdelningschef.
Sakkunniga:
Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Forssman, S. P. M., professor;
Lund, G., agronom, direktörsassistent i Sveriges slakteriförbund;
Olsson, H., direktör i Sveriges charkuteri- och slakteriidkares riksförbund;
Persson, O., ordförande i svenska livsmedelsarbetareförbundet (t. o. m. den
20 maj 1954);
Johansson, A., sekreterare i svenska livsmedelsarbetareförbundet (fr. o. m.
den 21 maj 1954);
Silverstolpe, K. O. L., med. lic.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 47.
17 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
RlksdagBberättelsen.
258 Riksdagsberättelsen
I In: 42 En promemoria har utarbetats innefattande översikt över infektionssjukdomar
och s. k. matförgiftningar, vilka kunna genom livsmedelshantering
överföras till allmänheten, m. m.
Särskilda undersökningar ha vidtagits rörande frågan hur det föreliggande
spörsmålet lösts i vissa främmande länder, såsom Amerikas förenta stater,
Danmark, England och Norge.
Utredningsmannen har intill den 1 december 1954 hållit 3 sammanträden
med de sakkunniga.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första hälften av år 1955.
43. Polisväsendets organisationsnämnd (1954: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1953 för
att verkställa de organisationsundersökningar inom polisdistrikten, som departementschefen
på framställning av länsstyrelser eller kommuner överlämnar
åt dem eller eljest finner anledning uppdraga åt dem att utföra:
Lindell, K. J., generaldirektör, ordförande;
Djurberg, L. G. H., förste byråsekreterare, fr. o. m. den 1 juni 1954 tillika
sekreterare;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Ryhre, L. G. W., civilingenjör;
Svärd, H. E„ ombudsman;
Tengroth, K.-E., sekreterare;
Wijkman, E. G. B., byrådirektör.
Sekreterare:
Lundwall, J., landsfogde (t. o. m. den 31 maj 1954).
Biträdande sekreterare:
Palmgren, S. G., förste postassistent (fr. o .m. den 1 september 1954).
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 97 24, 21 03 38.
De sakkunniga ha under år 1954 hållit 14 sammanträden.
Utskottet för beredning av frågor angående polismanstjänsters lönegradsplacering
har hållit 27 sammanträden. Antalet avgivna yttranden i dylika
lönegradsfrågor har uppgått till omkring 1 000. Nämnden har företagit studiebesök
och organisationsundersökningar i 6 polisdistrikt.
En riksomfattande undersökning rörande polispersonalens tjänstgöringsoch
beredskapsförhållanden m. m. samt omfattningen av övertidstjänstgöring
har igångsatts.
44. 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning (1954: I 49)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för översyn
av planerna för den obligatoriska civilförsvarsutbildningen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1953):
Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
259
Expert: ^ I®’ ^
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sandström, I. N., förste byråinspektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 21 02 27.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 49.
Utredningen har den 29 oktober 1954 avgivit ett delförslag avseende den
allmänna utbildningens inom civilförsvaret slopande (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
45. 195b års mjölkkommitté
Tillkallade såsom sakkunniga enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19
februari 1954 för att inom departementet biträda med utredning av frågan
om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1954):
Hjärre, A., professor, ordförande;
Gullbrandsson, E. R., stadsveterinär;
Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;
Karlsson, Eva O., folkskollärare, led. av II kamm.;
Carlsson, Georg, lantbrukare, led. av I kamm.;
Thomé, K. E. G., professor;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.;
Zacbrison, S. J. G., agronom.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 19
februari 1954):
Den av riksdagen begärda utredningen synes nu böra komma till stånd. Emellertid
torde utredningens uppgift icke böra begränsas till att avse endast frågan
om införande av obligatorisk mjölkkontroll. Såsom mål för utredningens arbete
bör enligt min mening helt allmänt anges att söka åstadkomma en ordning som
innebär tillräckliga garantier för att den i landet saluhållna konsumtionsmjölken
fyller alla rimliga krav, främst ur folkhälsans synpunkt men även i andra hänseenden.
Vad som här sägs om mjölk bör givetvis i tillämpliga delar gälla även
beträffande grädde.
Det torde till en början vara en angelägen uppgift för utredningen att närmare
bestämma, vilka hygieniska och bakteriologiska krav man över huvud bör ställa på
konsumtionsmjölkens beskaffenhet. Vidare torde utredningen genom granskning
av tillgängliga uppgifter och genom egna undersökningar böra skaffa sig en representativ
bild av kvaliteten hos den konsumtionsmjölk, som för närvarande tillhandahålles.
I samband därmed synes det böra ankomma på utredningen att, i den
mån mjölken visar sig icke fylla de krav utredningen vill uppställa, försöka klarlägga
orsakerna härtill. Uppenbarligen måste utredningen därvid granska alla de
260 Riksdagsberättelsen
I III! 45 omständigheter som kan vara av betydelse, både på produktionsstadiet, mejeristadied
och distributionsstadiet. Frågor som redan behandlats i det av 1948 års
hälsovårdsstadgekommitté helt nyligen avlämnade, förut berörda betänkandet bör
emellertid självfallet icke göras till föremål för förnyad utredning.
Vid övervägandet av de åtgärder som erfordras för att nå det nyss angivna målet
bör utredningen bl. a. beakta följande.
I fråga om förbättringen av mjölken på produktionsstadiet måste helt naturligt
frågan om kvalitetsbetalning av mjölk vid mejerierna spela en väsentlig roll.
— En annan fråga som berör mejerierna och som torde ligga nära till hands för
utredningen att pröva är den om ytterligare utvidgning av pastöriseringstvånget.
1 anslutning därtill synes även spörsmålet om förbud mot dubbelpastörisering
böra övervägas.
Även om det torde vara en allmän uppfattning att den svenska mejerihanteringen
står på en hög nivå, torde kommittén böra taga upp också frågan om
mejerihygienen.
Beträffande mjölkens hantering i distributions- och detaljhandelsledet synes
flera problem uppställa sig. Som exempel kan nämnas emballage- och transportfrågor,
spörsmål om butikshygien, kylanordningar och anordningar för försäljning
av s. k. lösmjölk, m. m.
En viktig uppgift för utredningen torde vara att undersöka, huruvida man icke
i strävandena att höja konsumtionsmjölkens kvalitet med fördel kan använda sig
av även sådana medel som propaganda samt kurs- och instruktörsverksamhet. Vidare
torde utredningen böra särskilt uppmärksamma värdet av och möjligheterna
till att åvägabringa ökad samverkan mellan hälsovårdsnämnderna och andra tillsynsorgan,
å ena, samt företagarna på mjölkhanteringens område och deras organisationer,
å andra sidan.
Vad härefter rör själva kontrollen över mjölkens beskaffenhet på olika stadier
under dess väg från producent till konsument bör givetvis det nu tillämpade kontrollsystemet
göras till föremål för en grundlig översyn från utredningens sida.
Behovet av ytterligare kontrollåtgärder bör därvid undersökas och den lämpligaste
utformningen av de åtgärder, som må anses erforderliga, närmare klarläggas.
Spörsmålet om kontrollens utformning kan möjligen vara att bedöma olika för
tätorter av en viss storlek och för övriga delar av landet. Härför talar exempelvis
en jämförelse med gällande bestämmelser om köttbesiktningstvång och med det
system för mjölkkontroll, som tillämpas på sina håll utomlands. Över huvud bör
spörsmålet skärskådas från olika synpunkter, och varken landsbygdens, de största
städernas eller andra bebyggelseformers speciella problem bör'' förbigås. — Uppenbart
är, att kontrollen liksom hittills till väsentlig del måste bygga på provtagningar
i en eller annan form. Det bör ankomma på utredningen att granska
olika provtagnings- och undersökningsmetoder och om möjligt söka åstadkomma
ett enhetligt system i dessa avseenden. Särskilt intresse bör också ägnas åt frågan,
vilka befattningshavare och organ som skall utföra provtagningarna och undersökningarna
samt i övrigt svara för kontrollen. Alla möjligheter till rationalisering
bör här beaktas.
En synpunkt som utredningen självfallet måste hålla i minnet är önskvärdheten
av att åtgärderna för att förbättra konsumtionsmjölken utformas så att de i minsta
möjliga mån inverkar höjande på konsumtionsmjölkens pris.
Utredningen bör givetvis taga upp även andra frågor av betydelse för konsumtionsmjölkens
kvalitet än dem som här uttrryckligen berörts. Det synes emellertid
icke erforderligt att utöver vad som här gjorts lämna utredningen mera detaljerade
direktiv i dess arbete.
När det gäller åtgärder för att förbättra mjölkens beskaffenhet på produktionsstadiet,
synes det vidare lämpligt att utredningen söker kontakt med SMR:s kom
-
261
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
mitté för bättre leverantörmjölkskvalitet och om möjligt tager del av de resultat, J In; 46
vartill denna kommitté kan komma.
Utredningen bör ha fria händer att föreslå de ändringar i gällande författningar,
som den finner påkallade.
Utredningen har under tiden februari—november 1954 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1955.
46, Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn
till den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den, 30 december
1954;
Anderson, K. Hj., kontorschef, ordförande i svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation;
Andersson,
E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 30 december
1954);
Berg, N. G., lasarettsläkare;
Biörck, K. G. W., docent;
Collin, Karin, förbundsordförande;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Gerner, K. G. T., provinsialläkare;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 26
november 1954);
Hakeman, Elin, första distriktssköterska;
Inghe, P. G., socialläkare;
Johansson, R. B., bagare, led. av I kamm.;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Liljedahl, Edith, första distriktssköterska, led. av II kamin. (fr. o. m. den
23 oktober 1954);
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorsson, Inga, förbundsordförande;
Tiselius, Jenny, sköterska;
Viklund, K. G., landstingsdirektör.
Experter:
Lundgren, Ann-Margret, förste byråsekreterare;
Weibull, C., fil. lic.
Sekreterare:
Bunne, B. E. G., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hallenborg, IT., planeringschef.
262
Riks dag sb erätt elsen
I IlK 46 Lokal: Stora Nygatan 1, 1 tr.; tel. 21 02 87, 21 02 54.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
30 april 1954):
Om alltså sjukvårdsorganisationens utveckling i Sverige under de senaste åren
uppvisar åtskilliga drag, ägnade att väcka tillfredsställelse, saknas å andra sidan
inte företeelser, som kan inge bekymmer. En sådan företeelse är, att utvecklingens
tyngdpunkt nästan helt legat på den vid sjukvårdsanstalter meddelade slutna och
öppna vården, medan utbyggnaden av provinsialläkarinstitutionen skett i ett långt
blygsammare tempo. Medan antalet läkartjänster vid kroppssjukhusen från år
1948 till år 1953 ökat med 651 eller med nära 40 procent, har sålunda antalet provinsialläkartjänster
under samma tid ökat med allenast 54, motsvarande ca 10 procent.
Härtill kommer att svårigheter föreligger att besätta åtskilliga provinsialläkartjänster,
särskilt i våra nordligaste län.
Det torde råda allmän enighet om den på senare tid såväl bland fackmän som
på huvudmannahåll hävdade meningen, att sjukhusplatser bör utnyttjas endast
för dem, som ur medicinsk synpunkt kräver sluten vård. Bakom denna uppfattning
ligger i första hand hänsynen till de numera mycket höga kostnaderna för
sjukhusens drift. Men även vikten av att den kvalificerade vården på sjukhusen
med deras ofta specialutbildade läkare och omfattande resurser förbehålles sådana
sjukdomsfall, som verkligen behöver sådan vård, har föranlett allvarliga
strävanden att öka möjligheterna till vård i hemmen eller eljest utom anstalt.
Som det nu är synes frekvensen vara avsevärd av sjukdomsfall, vilka inläggas på
sjukhus men som ej skulle behöva göra detta om den öppna läkarvården vore
bättre rustad. Denna tendens kan befaras komma att förstärkas, om inte kapaciteten
för sistnämnda vårdform väsentligt ökas.
De nu angivna synpunkterna har också aktualiserat frågan om eftervårdens
rationella ordnande. Hithörande spörsmål har utretts bl. a. av statens sjukhusutredning
(SOU 1947: 61) utan att ännu ha fått en godtagbar lösning.
Under förarbetena till det lagförslag om allmän sjukförsäkring, som antogs av
1953 års riksdag, uttalades från flera håll att sjukvårdens möjligheter att mottaga
den ökade tillströmning, som en obligatorisk sjukförsäkring ansågs medföra, inte
skulle räcka till. Farhågor för att sjukvårdens resurser skulle vara otillräckliga
den 1 januari 1955, då lagen skall träda i kraft, uttalades även under riksdagsbehandlingen.
Ehuru jag för min del anser, att den allmänna sjukförsäkringens
framtida effekt i förevarande avseende inte bör överdrivas, vill jag å andra sidan
inte bestrida möjligheten av att allmänhetens anspråk på sjukvårdsorganisationen
kommer att i viss mån stiga, särskilt vad gäller den öppna vården. Införandet av
den obligatoriska sjukförsäkringen ger emellertid ytterligare underlag för behovet
av den översyn av vissa hälso- och sjukvårdsfrågor, som otvivelaktigt föreligger.
Utöver vad som redan nämnts hör hit å ena sidan spörsmålen om den förebyggande
vården och om allmän hälsokontroll och å andra sidan olika eftervårdsproblem.
Dessa frågor har visserligen, som delvis framgått av det föregående, behandlats
av tidigare utredningar, men någon samordning av de olika förslagen
har icke skett. Över huvud har hälso- och sjukvården i vårt land icke underkastats
någon generell prövning. Mot bakgrunden av hälso- och sjukvårdens stora
sociala och ekonomiska betydelse måste detta betraktas som en brist i den allmänna
samhällsplaneringen. Nämnas må att de samlade direkta och indirekta
kostnader, som i vårt land åsamkas av sjukdom, kan beräknas till omkring 4 miljarder
kronor årligen.
Åtskilliga förhållanden talar alltså för att en översyn av vår sjukvårdsorganisation
nu kommer till stånd och att härvid även göres en allmän prövning av vår
hälso- och sjukvård med beaktande av de samhällsekonomiska aspekterna. Uppgif
-
263
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
ten är uppenbarligen av den omfattning och vikt, att den bör anförtros åt särskilt J J|j; 4(5
tillkallade sakkunniga.
Utredningen bör så långt saken kan bedömas utgå från de resurser i materiellt
och personellt hänseende, varöver landet kan antagas förfoga för sjukvårdsändamål
under den framtid, som kan överblickas samt söka få till stånd en rationell
fördelning av dessa resurser mellan olika vårdformer. En central uppgift blir att
framlägga” förslag till en på uppskattning av vårdbehov och vårdmöjligheter i öppen
och sluten vård grundad, ur medicinsk och ekonomisk synpunkt lämplig avvägning
mellan de båda vårdformerna. Den öppna vården bör härvid tagas i sin
vidsträcktaste mening och innefatta även förebyggande vård, hälsovård och eftervård
i den mån sjukvårdspersonal medverkar däri. En annan viktig uppgift blir
att samordna hälso- och sjukvårdens olika grenar inbördes.
Utredningen bör vara förutsättningslös. Det allmänna målet för de lösningar utredningen
skall söka anvisa bör vara att för landets olika delar trygga en nöjaktig
tillgång till effektiv hälso- och sjukvård.
Det synes inte erforderligt att utöver vad nu anförts lämna mera detaljerade direktiv
för utredningen. Beträffande vissa spörsmål vill jag dock till ledning för
utredningsarbetet framhålla följande.
Utredningen bör skaffa sig en allmän överblick över tillståndet för den öppna
läkarvården både vid och utanför sjukhusen. Då medicinalstyrelsens i öppnavårdsbetänkandet
sammanbragta material torde vara tämligen fullständigt utgår jag
ifrån att härför ej skall erfordras mera omfattande statistiska undersökningar. Det
sagda utesluter självfallet inte, att kompletterande utredningar kan behövas.
Sedan en allmän överblick sålunda erhållits, bör de sakkunniga söka uppdraga
en gräns mellan den öppna läkarvård, som bör meddelas vid sjukhusen, och övrig
öppen läkarvård. I detta avseende torde samråd äga rum med sjukhuslagstiftningskommittén.
Med denna kommitté bör även dryftas möjligheterna att få till
stånd en lämplig samordning av sjukvårdsarbetet i den öppna och den slutna
vården.
I samband härmed träder specialistvården i förgrunden och de sakkunniga bör
pröva om den nuvarande fördelningen av läkarnas uppgifter mellan specialister
och allmänläkare är ändamålsenlig. Härvid måste även hithörande sjukhusorganisatoriska
frågor och utbildningsspörsmål uppmärksammas. Den öppna specialistvården,
som i stor utsträckning meddelas vid polikliniker, har ofta ansetts
vara mindre tillfredsställande ordnad. Vid sitt arbete på att sakligt bestämma
den gräns mellan öppen läkarvård vid och utanför sjukhus, varom jag nyss talat,
bör de sakkunniga uppmärksamma de olika meningar, som i denna fråga gjort
sig gällande, samt de initiativ, som på området tagits från både huvudmannahåll
och läkarorganisationernas sida. Exempelvis bör prövas användbarheten även i
andra större städer av det i Göteborg delvis tillämpade systemet med fristående
välutrustade kommunala sjukvårdscentraler och polikliniker samt övervägas, om
inte centraler för gemensam mottagning av privatpraktiker, drivna i enskild regi
men med stöd från det allmänna, i vissa fall skulle kunna innebära en tillfredsställande
lösning.
En viktig uppgift för de sakkunniga bör vara att utarbeta förslag, som är ägnade
att ge ökad effekt åt den nuvarande tjänsteläkarorganisationen. I detta avseende
bör möjligheterna att även för denna läkarkategoris del öka användningen av
praktik i gemensamma lokaler omsorgsfullt prövas. Nya planlösningar till lokaler
för sådan gruppraktik bör utarbetas. Likaså bör övervägas, om inte tjänsteläkarnas
mottagningar borde förses med väsenligt förbättrad diagnostisk utrustning,
avsedd att möjliggöra i varje fall vanliga laboratorie- och röntgenundersökningar.
Det synes inte osannolikt, att befintliga sjukstugor i viss utsträckning skulle lämpa
sig för gruppraktik; de sakkunniga bör taga denna fråga under övervägande.
264
Riksdagsberättelsen
I 111! 46 Hittills bär ökningen av provinsialläkarkåren väsentligen skett genom att landet
indelats i allt mindre distrikt. Då riksdagen bifallit mina i årets statsverksproposition
framlagda förslag kommer den s. k. kongruensindelningen, som innear
att provinsialläkardistrikten såvitt möjligt anpassas till den nya komniunmdelningen,
att i huvudsak kunna slutföras. I detta läge och med beaktande av
kommunikationernas utveckling bör de sakkunniga pröva, om inte i varje fall
för mera tättbefolkade delar av landet den fortsatta utbyggnaden hellre än enigt
hittills tillämpad princip bör ske genom inrättande av gemensamma stationer
för två eller flera läkare av den art, jag nyss antytt. Bl. a. torde möjligheterna att
vinna en reglering av läkarnas arbetstid och likväl upprätthålla en tillfredsställande
jourtjänst avsevärt förbättras genom en sådan anordning, vilket bör vara
agnat att öka rekryteringen till banan. Även andra möjligheter att öka tillströmningen
till tjänsteläkarbanan bör övervägas; särskilt bör undersökas möjligheterna
att underlätta utbyggnaden av läkarorganisationen i Norrland.
Bn åtgärd i nyss angivna syfte är att läkarna utrustas med erforderliga hjälpkrafter
för mottagningsarbete, skrivarbete och telefonpassning. Frågan om personal
för sjukvård i hemmen är här även av betydelse. I detta sammanhang vill jag
namna, att distriktssköterskornas arbete på senare tid successivt kommit att alltmer
överflyttas från hälsovård till sjukvård. De sakkunniga bör med beaktande
av denna tendens ingående pröva, i vilken utsträckning och på vad sätt en utyggnad
av hjälpkrafterna till tjänsteläkarnas förfogande kan vara ägnad att öka
organisationens effekt.
Det har inte kunnat undgås, att de hygieniska uppgifterna och den förebyggande
vården till foljd av tjansteläkarkårens arbetsbörda på sista tiden mångenstädes
kommit att få stå tillbaka för sjukvårdsarbetet. De sakkunniga bör därför pröva
vdka mojligheter, som kan stå till buds för att förbättra den förebyggande vårdens
staUmng. I detta avseende finner jag det förtjänt att övervägas, om inte en
lorstarknmg av förste provinsialläkarinstitutionen med erforderliga hjälpkrafter
skuUe vara agnad att åstadkomma en effektivisering av hälsovårdsarbetet — särskilt
på det numera alltmer tekniskt betonade planet för vatten- och avloppshygien
in m. — samtidigt som därmed skulle kunna vinnas viss avlastning för
provinsiallakarna. 8
Även andra spörsmål rörande den förebyggande vården bör uppmärksammas av
utredningen. Hit hor den av medicinalstyrelsen i öppnavårdsutredningens betänkande
behandlade frågan om allmän hälsokontroll, där de sakkunniga bl. a. bör
overvaga möjligheterna att genomföra åtminstone viss försöksverksamhet i anslutning
till härom framlagda förslag. Utredningen bör även undersöka om icke
vissa åtgärder i förebyggande syfte bör kunna inordnas i den allmänna sjukförsa
ringen eller eljest stödjas av det allmänna. Det kan erinras om att sådant stöd
redan nu lamnas i form av t. ex. kostnadsfria ympningar mot difteri.
En vårdform, som f. n. är mindre tillfredsställande utformad, är den förebvggande
och oppna vården av de psykiskt sjuka. Det bör prövas, om inte en öppen
mottagning av lakarna vid de statliga sinnessjukhusen av i huvudsak samma tvp
mTlfS\V1tt fnUi 5n11S,aV läk3rna Vid flertalet kr°PPssjukhus, skulle vara ägnad
^rlnfin battre forhaHanden. I detta sammanhang vill jag även erinra om den uting,
som pågår rörande bl. a. den öppna åldringsvården, samt framhålla vär
dennJ
v°år!irVagansten ?&Jad Sätt °ch 1 vilken omfa«ning läkarnas medverkan i
ningen å d ^ påka ad'' Harvld torde samråd böra tagas med åldringsvårdsutred
Förut
har nämnts eftervårdens betydelse. Vid de sakkunnigas överväganden för
att få en ur medicinska och ekonomiska synpunkter lämplig avvägning mellan
sluten och öppen vård och mellan mer eller mindre kvalificerad^ vårdfmmer
tepfn««fä,0rande SporSI?ål trada \ förgrunden. I sammanhanget bör även rehabiliO
agorna uppmarksammas i vad avser deras medicinska aspekter. Genom
265
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
den utbyggnad av arbetsvärden som skett och genom reformerna inom socialför- J Ju; 4^
säkringen har en delvis ny situation uppstått på här berörda område, som aktualiserar
olika samordningsfrågor. Ett närstående problemkomplex, som även bör
uppmärksammas, avser yrkeshygienen och yrkesmedicinen.
Av den redovisning jag här lämnat för de spörsmål, som särskilt bör uppmärksammas
vid utredningsarbetet, torde framgå, att frågorna om den av tjänsteläkarna
meddelade öppna vården snabbt behöver lösas. De sakkunniga bör därför
överväga, om icke dessa frågor bör brytas ut för särbehandling och prövas i första
hand.
Då det är nödvändigt, att den ökade insats från det allmännas sida, som torde
erfordras, rymmes inom den ram, som kan anses samhällsekonomiskt rimlig, bör
de kommande utredningsförslagen åtföljas av kostnadsberäkningar. I den mån anledning
härtill föreligger med hänsyn till att de framlagda förslagen beröra förhållanden,
som tillmätts betydelse vid bestämmandet av taxor och löner, bör övervägas,
hur kostnaderna för förslagens genomförande bör bestridas.
De sakkunniga bör fullgöra sitt utredningsuppdrag i samråd med de kommunala
sjukvårdshuvudmännen och deras centralorganisationer. Utredningen bör i
sitt arbete äga möjlighet att anlita experter.
Utredningsmännen bör bedriva sitt arbete så skyndsamt som omständigheterna
medger. De bör vara oförhindrade att successivt avlämna förslag i ämnen, där försöksverksamhet
eller ett snabbt genomförande av nya uppslag finnes särskilt angeläget.
Kommittén har under tiden augusti—november 1954 hållit 3 sammanträden;
de inom kommittén arbetande delegationerna ha därjämte hållit
ett flertal sammanträden.
47. 195b års arkivgallringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1954 för att
utarbeta föreskrifter om utgallring av vissa handlingar i länsstyrelsernas
arkiv m. m.:
Hedar, F. S., arkivråd, ordförande;
Svensson, S. V. länsassessor;
Lundberg, B. E., länsarkivarie, tillika sekreterare.
Lokal: Riksarkivet; tel. 11 36 26 (ordföranden).
Utredningen har under tiden juni—november 1954 sammanträtt under 29
dagar. Material rörande två av landskansliets sektioner har genomgåtts.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
48. Utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 21
juni 1954):
Bexelius, T. A., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. lagman.
266
Riksdagsberättelsen
I In: 48 Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Storlcyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
4 juni 1954):
Ett ställningstagande till spörsmålet, vilken reglering av utskrivningsproceduren
som bör gälla efter den 30 juni 1955, bör enligt min mening — såsom ock förutsattes
vid 1952 års beslut om förlängning av den särskilda lagen — föregås av
en utredning av denna och vissa andra frågor om rättssäkerheten inom sinnessjukvården.
Jag förordar därför att en sådan utredning kommer till stånd. Härvid
vill jag framhålla följande. Den 5 december 1953 har inom justitiedepartementet
tillkallats sakkunniga för utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid
administrativa frihetsberövanden och därmed sammanhängande spörsmål. Denna
utredning skall enligt sina direktiv behandla även frihetsberövanden inom sinnessjukvården.
Det kunde därför synas lämpligt att låta nämnda uredning upptaga
de nu ifrågavarande spörsmålen angående utskrivning från sinnessjukhus.
Då emellertid dels utredningen måste beräknas komma att draga avsevärd tid,
dels de nu aktuella spörsmålen om utskrivning är av mycket speciell natur och
dels även andra frågor inom sinnessjuklagstiftningens område än sådana som rör
frihetsberövande nu bör övervägas, anser jag att en särskild utredning bör tillsättas
för sinnessjukvårdens del. Givetvis bör samråd äga rum med utredningen
angående de administrativa frihetsberövandena liksom med andra utredningar
och organ, som sysslar med närliggande frågor.
Inrättandet av lokala utskrivningsnämnder tillgodosåg ett gammalt reformkrav.
Då år 1952 beslut fattades om förlängning av 1949 års lag var statsmakterna
eniga om att det icke förelåg skäl att slopa utskrivningsnämnderna vid de fyra
sjukhus, där sådana då fanns inrättade, och att i stället starka skäl talade för att
göra lagstiftningen om lokala utskrivningsnämnder generellt tillämplig. Uppfattningen
grundades på bl. a. en undersökning om erfarenheterna från lagens tillämpning.
Sedan den 1 januari 1953 har 1949 års lag tillämpats vid samtliga statens sinnessjukhus
samt vid de kommunala sinnessjukhusen i Stockholm, Eskilstuna,
Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Härnösand. Såvitt är känt
har erfarenheterna av utskrivningsnämndernas arbete under tiden efter 1952 över
lag varit goda. Det torde numera vara en allmän uppfattning, att systemet med sådana
nämnder bör behållas. Emellertid bör noggrant utredas hur systemet verkat
i detalj och om några förbättringar av detsamma bör genomföras. Det måste vara
främst en undersökning av erfarenheterna från tillämpningen av 1949 års lag
som blir avgörande för prövningen av den redan tidigare väckta frågan om att
göra reglerna om lokala utskrivningsnämnder generellt tillämpliga. Om det, som
man har anledning antaga, befinnes att tiden nu är mogen för att förläna lagstiftningen
generell giltighet, synes skäl tala för den lagtekniska förändringen, att
ifrågavarande bestämmelser intages i sinnessjuklagen.
Som skäl för att vid förlängningen 1952 av 1949 års lag reglerna icke gjordes
generellt tillämpliga för alla sinnessjukhus åberopades att man innan en sådan
förändring gjordes ville utreda frågan om vissa reformer beträffande nämndernas
kompetens och arbete. Vad som framför allt ansågs böra undersökas var möjligheten
att utvidga området för nämndens verksamhet till att omfatta även prövning
av s. k. P-fall och vissa spörsmål, sammanhängande med en sådan utvidgning.
Hur prövningen av utskrivningsfrågor rörande dessa fall skall tillgå bör alltså
267
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
utredas i förevarande sammanhang. Redan under förarbetena till 1949 års lag J[ XllZ 4-K
diskuterades att låta den lokala nämnden pröva utskrivningsärendena aven beträffande
andra sinnessjuka än straffriförklarade och med dem jämställda, alltså
ärenden som f. n. i första instans prövas av sjukvårdsläkaren med klagorätt till
sinnessjuknämnden. Den lokala nämnden skulle då även för dessa fall träda i sin
nessjuknämndens ställe. Saken sköts emellertid på framtiden för vinnande a\
erfarenheter av reformens verkningar på bl. a. sjukvårdsläkarnas och sinnessjuknämndens
arbetsbörda. Vid sjukhus med lokal nämnd erhöll dock sjukvårdsläkaren
rätt att hänskjuta avgörandet av dylika utskrivningsärenden till nämnden;
nämnden kan alltså på denna väg inträda såsom första instans för prövningen.
Denna möjlighet att hänskjuta ärendena torde dock ha begagnats endast i ringa
utsträckning. I samband med att 1949 års lag fick förlängd giltighet togs som
nämnts på nytt frågan upp om att utvidga de lokala nämndernas kompetens till
P-fallen. Jag framhöll därvid, att enligt min mening starka skäl talade för en utvidgning
av nämnt slag och jag har alltjämt samma uppfattning, varvid jag självfallet
framför allt syftar på sådana ärenden rörande P-fall, som nu kommer under
sinnessjuknämndens prövning. Emellertid kan den i 1949 års lag föreskrivna
ordningen för utskrivningsärendenas prövning med sjukvårdsläkaren som deltagande
icke utan vidare tillämpas vid utskrivningsnämndens prövning av Pfallen.
Har sjukvårdsläkaren i ett sådant fall avslagit en begäran om utskrivning,
bör han nämligen knappast deltaga i överprövningen av beslutet. I varje fall
skulle detta vara orimligt, om kravet på enighet inom nämnden upprätthålles.
Beträffande sistnämnda fråga vill jag nämna att i samband med 1952 års beslut
fråga väcktes om att en majoritet inom en utskrivningsnämnd under vissa förutsättningar,
bl. a. tillkallande av ytterligare en psykiater, skulle få besluta om utskrivning.
Detta spörsmål, som berör en grundläggande princip i lagen, ansågs
emellertid icke kunna bedömas utan en ingående undersökning. Det bör upptagas
till behandling vid den nu ifrågasatta utredningen.
I samband med en undersökning av nu nämnda frågor bör behandlas ett annat
spörsmål, som också framförts tidigare, nämligen huruvida nämnden bör äga rätt
att delegera sin beslutanderätt till sjukvårdsläkaren. Jag avser då icke den faktiska
delegation beträffande t. ex. bestämmande av villkoren för försöksutskriv
-
ning, som sker inom den nuvarande lagstiftningens ram.
Vid utredningen bör vidare, i belysning av hittills vunna erfarenheter övervägas
huruvida nuvarande kategoriindelning (N-, O- och P-fall) är ändamålsenlig.
Hittills har jag behandlat vissa spörsmål om formerna för utövande av den
utskrivningsprövning, som enligt sinnessjuklagen skall aga rum beträffande alla
vårdfall. Emellertid synes kunna ifrågasättas om icke en del av vårdfallen vid
sinnessjukhus kan helt undantagas från de nuvarande reglerna om retentionsrätt.
Det är härvid att märka, att sådana psykiskt sjuka, som vårdas på psykiatriska
avdelningar vid centrallasarett icke lyder under sinnessjuklagen och därför lika
litet som sjukhuspatienter i allmänhet kan kvarhållas mot sin vilja. Att sålunda av
de mentala sjukhusfallen en del men icke alla är underkastade stränga utskrivningsbestämmelser
har sin naturliga grund i att de senare fallen i allmänhet är
mindre svåra än de förra. Emellertid kan naturligtvis icke alltid en skarp gräns
dragas upp mellan vårdfallen av det ena och det andra slaget. Understundom
kan det också bero på en tillfällighet — såsom den aktuella tillgången til! lediga
platser — var ett akutfall kommer att behandlas. En del av sinnessjukhusens
vårdfall torde därför vara av samma art som klinikfallen. Det kan också erinras
om att beträffande vissa patienter på sinnessjukhus, nämligen sådana som tages
in efter egen ansökan, ett enklare inskrivningsförfarande gäller än för de övriga.
Det kan ifrågasättas om icke vissa av de på sinnessjukhus vårdade patienterna
skulle kunna undantagas från sinnessjuklagens ifrågavarande bestämmelser. Moj
-
268 Riksdngsberättelsen
I In: 48 Hgen skulle en ändring härutinnan kunna genomföras så, att vid sinnessjukhus
inrättades särskilda vårdavdelningar, för vilka lagens bestämmelser om retentionsrätt
icke skulle gälla. För intagning å sådan avdelning borde formerna kunna
förenklas avsevärt. Jag vill förorda, att vid den ifrågasatta utredningen även nu
nämnda spörsmål upptages till behandling.
Såsom framgår av vad jag förut sagt är utskrivningsnämndens verksamhet f. n.
begränsad till prövning av vissa utskrivningsfrågor. Andra vårdproblem sysselsätter
den sig icke med. Med de patienter, som ifrågasättes till utskrivning av
nämnden, får emellertid denna personlig kontakt. Som nämnts stadgas i 1949 års
lag, att nämndens ledamöter innan beslut fattas i ett utskrivningsärende skall ha
skaffat sig personlig kännedom om den intagne. För lekmannaledamöterna har
rekommenderats att taga kontakt med vederbörande patienter genom samtal vid
andra tidpunkter än nämndens sammanträden.
Det är ett gammalt önskemål att lekmän skall få ökad insyn inom sinnessjukvården
ej blott beträffande utskrivningen utan även i andra vårdfrågor. Krav
härpå framfördes från olika håll under remissbehandlingen av det förslag, som
ledde till 1949 års proposition om lokala utskrivningsnämnder, och vikten av en
reform i denna del underströks i ärendet av departementschefen. Ett genomförande
av förslaget om inrättande av lokala utskrivningsnämnder ansågs kunna giva
erfarenheter av betydelse för en utredning om ökad lekmannainsyn i vårdfrågor
över huvud taget.
Enligt mm mening bör vid den blivande utredningen undersökas möjligheten
att tillgodose önskemålet om ökad lekmannainsyn i vårdfrågorna. Att nu, innan
de olika utvägar som härvid står till buds klarlagts, förorda någon viss lösning är
icke möjligt. Det finns givetvis skäl som talar för att låta de lokala utskrivningsnamnderna
få även uppgiften att ha viss tillsyn över vården i allmänhet på sinnessjukhusen.
Nämnden eller vissa ledamöter i den skulle i så fall ha att i större
utsträckning än f. n. besöka sjukhuset och följa den där meddelade vården samt
giva patienterna tillfälle att framföra önskemål och kritik. En sådan anordning
påminner om det system, som länge funnits i Norge. Där finns vid varje sinnessjukhus
inrättad en kontrollkommission på tre personer, en läkare och två lekmän.
Kommissionen, som håller regelbundna sammanträden på sjukhuset, granskar
handlingarna rörande nyintagna patienter och sammanträffar personligen
med dessa, är beslutande organ i vissa utskrivningsfrågor och utövar tillsyn över
sjukhusets ledning, bl. a. just beträffande vården av de intagna. Jag vill tillägga
att lämpligheten av detta norska system under senare tid varit under debatt. _
Emellertid har också den meningen framförts, att sjukhusdirektionerna på något
satt borde kopplas in på vårdfrågorna. Under förarbetena till 1949 års lag var ifrågavarande
spörsmål under diskussion och då ansågs att direktionens intresse för
vårdfrågorna tvärtom borde stärkas.
Det får bli en uppgift för utredningen att med beaktande av rättssäkerhetskravet
och önskemålet om en decentraliserad handläggning söka komma fram till
en lämplig organisatorisk lösning av problemet om lekmannainsyn i vårdfrågorna.
Såsom möjliga lösningar, vilka tillgodoser de nyss anförda skilda synpunkterna,
framstår att antingen låta utskrivningsnämnden utgöras av en delegation inom
direktionen eller också på annat sätt sörja för personellt samband mellan nämnden
och direktionen. Utredningen bör emellertid härutinnan ha fria händer
Vid utredningen av nu nämnda frågor bör självfallet det allmänna säkerhetskravet
beaktas lika väl som de intagnas intresse. Det är angeläget att söka genom
en noggrann prövning av ett lämpligt organ vinna bästa möjliga garantier mot
att intagna farliga personer utskrives, försöksutskrives eller permitteras.
Om vid utredningsarbetet skulle visa sig önskvärt att reformera bestämmelserna
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 269
om utskrivningsnämnder och deras verksamhet i andra hänseenden än förut an- J Jj]j 48
givits, hör utredningen vara oförhindrad att framlägga förslag därom.
Den utredning om utskrivningsförfarandet, som jag alltså förordar, hör enligt
min mening avse även organet för kontinuerlig inspektion inom ifrågavarande
vårdområde, nämligen överinspektören för sinnessjukvården.
Denne befattningshavare är uppförd å medicinalstyrelsens stat men har egen
instruktion. Han är föredragande i styrelsen i ärenden som föranledes av hans
inspektionsverksamhet och har även i övrigt skyldighet att deltaga i medicinalstyrelsens
handläggning av vissa ärenden. Det åligger honom att till medicinalstyrelsen
avgiva redogörelse för varje inspektion ävensom årsberättelse jämte förslag
till åtgärder som han funnit ändamålsenliga. På grund av sin ställning är
han närmast att betrakta som en befattningshavare i medicinalstyrelsen.
Enligt instruktionen åligger det överinspektören att övervaka att gällande bestämmelser
angående vård av sinnessjuka noggrant iakttages, att utöva tillsyn över
den terapeutiska behandlingen inom sinnessjukvården och därutinnan meddela
råd och anvisningar samt att i övrigt vidtaga de åtgärder som enligt lag eller
annan författning ankommer på honom. För dessa ändamål har han att företaga
erforderliga inspektioner; härom meddelas närmare bestämmelser i instruktionen.
överinspektörsbefattningen inrättades år 1901 i samband med att stadgan samma
år angående sinnessjuka utfärdades. Anledningen var att den inspektion av
sinnessjukvården som dessförinnan utövades av medicinalstyrelsen genom en av
dess ledamöter och av sjukhusdirektionen ansågs alldeles otillräcklig.
Det har framförts önskemål om att ifrågavarande inspektion av sinnessjukvården
skall effektiviseras och överinspektörens ställning stärkas. Som ett uttryck
för att den nuvarande ordningen icke är tillfredsställande torde man kunna betrakta
den omständigheten att innehavare av överinspektörsbefattningen i allmänhet
ej kvarstannat i denna mer än några få år. Sådana täta ombyten är givetvis
ej önskvärda, enär på detta område den personliga erfarenheten är av särskilt
stor betydelse.
Med hänsyn till medicinalstyrelsens befattning med vården av de sinnessjuka
kunna vissa skäl tala för att den som inspekterar denna vård intar en mera självständig
ställning gentemot styrelsen än nu är fallet. Detta spörsmål bör övervägas.
Vidare bör undersökas vilka åtgärder som erfordras för en effektivisering av
inspektionsverksamheten. Om under utredningsarbetet skulle befinnas, att skäl
föreligger att på motsvarande sätt pröva även inspektörens för sinnesslövården
ställning, bör det stå utredningsmannen fritt att göra detta.
I detta sammanhang bör också upptagas till bedömande huruvida sinnessjuknämnden
i sin nuvarande form kan anses helt fylla den uppgift man kan ha rätt
att ställa på en central högsta prövningsinstans på detta område. Bl. a. bör övervägas
lämpligheten av att nämnden genom någon av sina ledamöter eller på annat
sätt kan bli i tillfälle att i större utsträckning än f. n. genom en direkt kontakt
med den sjuke personligen studera de fall där detta anses påkallat.
Utredningsarbetet har pågått under tiden september—november 1954.
Åtgärder ha vidtagits för alt erhålla uppgifter om hittillsvarande erfarenheter
från de lokala utskrivningsnämndernas verksamhet samt om innehållet
i vissa avseenden i utländsk rätt. Utredningsmannen och sekreteraren
ha i oktober 1954 närvarit vid etl sammanträde med utskrivningsnämnden
vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
270 Riksdagsberättelsen
I In: 49 49. Kommittén för planering av en klinik för alkoholsjukdomar
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1954 med
uppdrag att — i enlighet med de riktlinjer, som förordats av föredragande
departementschefen i det vid propositionen nr 158/1954 fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad chefen
för ecklesiastikdepartementet i det vid propositionen nr 155/1954 fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört i fråga
om inrättande av en professur i teoretisk alkoholforskning ävensom av
vad som anförts i nu ifrågavarande avseenden i särskilda utskottets utlåtanden
nr 8 och 5/1954 — inom inrikesdepartementet biträda med det
fortsatta utrednings- och planeringsarbetet för uppförandet av en klinik
för alkoholsjukdomar:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande; ,
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Goldberg, L., docent;
Lönnberg, J. W. G., direktör för statens alkoholistanstalt å Venngarn;
Åmark, C. E., docent.
Experter:
Sundberg, N., direktör i centralförbundet för nykterhetsundervisning;
Wiklund, S. A. D., byråinspektör, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Björk, L„ byrådirektör.
Lokal: Sessionssalen, Byggnadsstyrelsen, Hantverkargatan 29; tel.
54 05 60.
Utredningen har under tiden t. o. m. november 1954 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
50. 1954 års brandlagsrevision
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av brandlagstiftningen och
brandförsvarets organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1954):
Westling, E. A. landshövding, ordförande;
Anderberg, H. R., f. d. stationsmästare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. H., förman, led. av I kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;
Swedberg, G. R., pastor, led. av II kamm.;
Nilsson, F., landstingsman;
Grönlund, K. M., brandchef;
Pettersson, A., ombudsman;
Tell, W., brandchef;
Pettersson, G., brandchef.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
271
Sekreterare: I In: »o
Bjering, P. A., förste länsnotarie.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 27
juli 1954):
När det gäller en så genomgripande ny lagstiftning som 1944 års reglering av
brandförsvaret är det helt naturligt att efter en tids praktisk erfarenhet från tilllämpningen
nya synpunkter framkommer på ändamålsenligheten av lagstiftningens
huvuddrag och detaljer. De nämnda motionerna, som syftar till en allmän
översyn av brandlagstiftningen, har tillstyrkts av svenska stadsförbundet och
svenska landskommunernas förbund. Det är alltså tydligt att det på kommunalt
håll är en allmänt omfattad åsikt, att en reform bör genomföras i syfte att begränsa
kommunernas kostnader för brandväsendet genom att utforma brandförförsvaret
på ett ur ekonomisk synpunkt mera ändamålsenligt sätt. Även företrädare
för brandförsvaret självt, som hörts över motionerna, har tillstyrkt utredningen.
På grund härav och då nu sådana erfarenheter av 1944 års lagstiftning torde
ha vunnits, att underlag finns för en allsidig omprövning därav liksom av brandförsvarets
organisation, vill jag förorda att en utredning av dessa frågor företages.
För utredningen synes två huvudsynpunkter böra vara bestämmande. Den ena
är, att det självklara kravet på brandförsvarets effektivitet icke får eftersättas. I
sitt av riksdagen godkända yttrande över motionerna framhåller också tredje lagutskottet,
att kraftiga ekonomiska ansträngningar för brandskyddet är befogade,
om brandskadorna därigenom kan motverkas. Den andra synpunkten är den i motionerna
framförda, att brandväsendet bör vara ordnat så rationellt, att onödiga
kostnader ej uppkommer. Självfallet bör de möjligheter tillvaratagas, som den tekniska
utvecklingen efter brandlagstiftningens tillkomst medfört. Det synes icke
uteslutet att genom rationalisering i olika hänseenden förbättringar kan vinnas i
båda de nämnda hänseendena, d. v. s. större effektivitet och ökad ekonomisering.
Så bedömdes möjligheterna i riksbrandinspektörens yttrande över motionerna.
Några närmare anvisningar för utredningens arbete synes icke böra meddelas,
innan en allmän inventering av reformbehov och möjligheter till förbättringar
gjorts. Utredningen torde därför själv få bedöma hur arbetet skall bedrivas och
efter vilka linjer den reform bör genomföras, vars syften jag nyss angivit. Jag
vill emellertid nämna vissa detaljspörsmål, som förts fram i olika sammanhang.
I skrivelse den 13 maj 1948, nr 194, anhöll riksdagen i anledning av väckta
motioner om utredning av frågan i vad mån kommun av statsmedel bör beredas
ersättning för kostnader, åsamkade genom kommunal brandkårs deltagande i släckning
av brand i staten tillhörig oförsäkrad egendom. Denna fråga liksom den
förut omnämnda frågan om skyldighet för kommun att lämna släckningshjälp vid
brand inom annan kommun synes böra upptagas till behandling av utredningen.
Enligt brandstadgan kan för stad med yrkesbrandkår i brandordning stadgas
att brandchef för särskilda fall har rätt att besluta att byggnad, upplag eller annan
anläggning icke årligen skall undergå brandsyn. Motsvarande möjlighet att för
landsbygden medgiva undantag från årlig brandsyn är begränsad till mindre
eller avsides belägen byggnad eller annan anläggning. I skrivelse den 28 mai
1953 har länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasatt tillämpning av den nämnda
för stad med yrkesbrandkår gällande regeln även på vissa landskommuner. —
Från andra håll har framförts åsikten att möjlighet borde öppnas för de utbildade
skorstensfejare, som numera i allmänhet finns även på landsbygden, att för
-
272
Riksdagsberättelsen
1 In: 50 j^tta brandsyn. Över huvud taget har det ansetts viktigt, att noggrant studium
ägnas det förebyggande brandskyddet, bl. a. brandsyn och sotning. Även nu nämnda
frågor påkallar uppmärksamhet vid en utredning.
Ytterligare ett spörsmål, som kan nämnas i detta sammanhang, och som bör bli
föremål för utredning är huruvida den i gällande lag genomförda skillnaden mellan
stad och land i fråga om brandförsvaret är i allo lämplig. Det kan erinras
om t. ex. att i landsbygdskommun, oavsett dennas storlek, icke kan inrättas yrkesbrandkår.
Vid sitt arbete kominer utredningen givetvis in på frågan om samverkan mellan
kommuner i brandförsvarssyfte. Härutinnan bör utredningen söka samråd med
kommunalförbundskommittén.
De sakkunniga, som påbörjat sitt arbete, ha under år 1954 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1955.
51. Utredning rörande frågan om ersättning vid lagenliga ingrepp i hälso
vårdens
intresse
Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
med beaktande av vad sammansatta konstitutions- och första lagutskottet
vid 1954 års riksdag anfört i sitt utlåtande nr 2 verkställa utredning av
frågan om ersättning vid lagenliga ingrepp i hälsovårdens intresse:
Digman, H. M., justitieråd.
Sekreterare:
Persson, C. J. G., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas kunna slutföras före den
1 oktober 1955.
52. Utredning rörande frågan om ef ter utbildning av vissa utländska tand
läkare
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utreda frågan rörande den efterutbildning och kunskapsprövning, som
må vara erforderlig för tandläkare med utländsk, icke nordisk tandläkarexamen
samt framlägga de förslag som utredningen kan föranleda:
Thunborg, F., landshövding.
Experter:
Castenfelt, G., tandvårdsinspektör;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Nyquist, G., professor;
Westin, G., professor.
Sekreterare:
Lindmark, A. L. G., kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret av 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
273
I C: i
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1954
1. 19i8 års pensionsålderskommitté (1952: I 9; 1953: I 7; 1954: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 juni 1948):
Bouveng, G. A. O. N„ överdirektör, ordförande;
Ericsson, S. J. G., kansliråd (t. o. m. den 7 maj 1954);
Silfverberg, K. J. A., överste;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.
Expert:
Isoz, N. P. E., e. o. byrådirektör.
Sekreterare:
Branting, J. E. M., e. byrådirektör.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 46.
Fr. o. m. december 1953 har kommittén hållit 20 sammanträden.
Kommittén har den 26 maj 1954 avgivit (stencilerat) betänkande rörande
avgångsåldrar in. in. för icke-statliga befattningshavare med anslutning till
statens pensionsanstalt. Därmed har kommittén fullgjort det sista av de kommittén
anförtrodda uppdragen.
2. Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid
(1952:1 10; 1953: I 8; 1954: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1948:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Ericson, F. C. W., expeditionschef;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Mårtensson, C., förbundsordförande;
Nelgård, A. E., förbundsordförande;
Siedman, G. H., byråchef.
Sekreterare:
Dybner, N. O. E„ förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 47 och 1953: I C 8.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 6 sammanträden.
Efter överlämnandet av betänkande I i frågan om obekväm arbetstid har
utredningen till övervägande upptagit vissa frågor, som utredningen funnit
vara av sådan art, att de kan anses sammanhänga med spörsmålet om den
obekväma arbetstiden. Dessa frågor kan rubriceras enligt följande: beredskapstjänst,
s. k. överliggningstid, tillgodoräkning som reglerad arbetstid av
18 Iiihnng till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
2T4 R ik sdagsberätte Is e n
I Cr 2 tid 1 samband med vissa slag av tjänsteresor, antalet fridagar och därmed
sammanhängande frågor, vissa frågor avseende gottgörelse för övertidstjänstgöring
i det statliga lönesystemet.
Av skäl som utredningen närmare klargjort i skrivelse till statsrådet och
chefen för civildepartementet den 11 september 1954 — bl. a. med hänsyn
till den begränsning av utredningens uppdrag, varom Kungl. Maj :t beslutat
den 30 juni 1952 — har utredningen föreslagit, att dess utredningsarbete i
de här aktuella återstående frågorna skall överflyttas till och fullföljas inom
civildepartementet.
Genom beslut den 10 december 1954 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningens
verksamhet skall upphöra med utgången av samma månad.
3. Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade
tjänstemän m. m. (1952: I 13; 1953: I 11; T954: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
von Dardel, G. F. N., f. d. ambassadör, ordförande;
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Kleen, E. W. E., utrikesråd;
von Rosen, G.-F. H. G., överste;
Rydback,, A. V. L., byråchef.
Experter:
Johanson, O. S., e. o. förste beskickningssekreterare.
Norberg, R. E., kansliråd.
Sekreterare:
Ericsson, B. C. A„ t. f. kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 51.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 5 sammanträden.
Utredningen har den 19 juni 1954 avgivit betänkande med riktlinjer för en.
lönereglering för utom riket stationerade diplomatiska och konsulära tjänstemän
samt specialattachéer m. m. (stencilerat).
Genom beslut den 10 december 1954 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningens
verksamhet skall upphöra med utgången av samma månad.
4. Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän
(1952: I 16; 1953:I 13; 1954:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1951 (se Postoek
Inrikes tidn. den 5‘ april 1951):
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Lindholm, P. Sk, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Rydbaclc, A. V. L., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
275
Experter: I €l ©
Nordström, A. C. G:son, fältlygmästare;
Norinder, T. R., verkstadsdirektör;
Wieslander, I. L., hovrättspresident.
Sekreterare:
Lundh, J. L., statskommissarie.
Direktiven för utredningen, se 1952: I C 16.
Utredningen har under tiden den 15 november 1953—februari 1954 hållit
7 sammanträden.
Utredningen har avgivit följande promemorior : den 11 februari 1954 angående
löneställningen för chefstjänstemän inom försvarets centrala tyg-,
intendentur- och civilförvaltningar m. m. och den 23 februari 1954 angående
löneställningen för vissa chefstjänstemän inom fortifikationsförvaltningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande de statsanställdas sjukvårdsförmåner m. m.
(1953:I 17; 1954:I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 augusti 1952 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1952):
Nevrell, B. A., generaldirektör.
Experter:
Broberg, R. H. J., byråchef;
Stenström, J. A., byråchef.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Lundberg, K.-A. O., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1953: 1 C 17.
Utredningen har den 26 februari 1954 avgivit betänkande angående sjukvårdsförmåner
för statsanställda m. fl. efter genomförandet av sjukförsäkringsreformen
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning angående dispositionen av vanföreanstalternas pensionsfonder
(1954: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1953 för att
verkställa utredning angående dispositionen av vanföreanstalternas i Göteborg,
Hälsingborg, Härnösand och Stockholm fonder för pensioneringsändamål:
Jerdenius,
K. E„ statskommissarie.
Expert:
Kalén, O. H., e. o. byrådirektör.
Utredningen har den 17 februari 1954 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
276
Riksdagsbe rätt elsen
7. 1953 års sjuldönesakkunniga (1954: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande sjuklöneförmåner till statsanställda in. fl. efter
genomförandet av den allmänna sjukförsäkringsreformen (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juni 1953):
Broomé, J. T. A., byråchef, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Näsholm, B., t.f. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 8 mars 1954).
Sekreterare:
Andrén, A. G., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954 I C: 17.
Utredningen har under tiden december 1953—juni 1954 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 24 mars 1954 avgivit betänkande rörande sjuklöneförmåner
åt statstjänstemän m. fl. efter genomförandet av sjukförsäkringsreformen
(stencilerat) samt den 18 juni 1954 promemoria angående samordning
mellan enligt lagen om moderskapshjälp in. m. utgående förmåner
och de förmåner, som enligt de statliga avlöningsreglementena utgår under
ledighet för havandeskap eller barnsbörd.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande personalredovisningen inom det statliga och
statsunderstödda verksamhetsområdet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 januari 1954 för att
verkställa utredning rörande personalredovisningen inom det statliga och
statsunderstödda verksamhetsområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 6
februari 1954):
Samuelson, K. G., e. o. byråchef.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Hävermark, K. G. J:son, t.f. byråchef;
Ringström, K. G., e. o. förste aktuarie.
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet
den 8 januari 1954):
Utredningen bör avse olika personalstatistiska frågeställningar, såväl sysselsättnings-
som lönestatistiska, inom det statliga och statsunderstödda verksamhetsområdet.
Utformningen av lönestatistiken för statens kollektivavtalsanställda bör
dock icke behandlas i detta sammanhang.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet 277
Målsättningen bör vara att skapa en sådan sysselsättningsredovisning att den J C; 9
kan tjäna som underlag för lönestatistiska undersökningar. Härvid bör beaktas
angelägenheten av att myndigheterna icke betungas med skyldighet att införskaffa
och avlämna uppgifter i större utsträckning än som är nödvändigt och att statistiken
måste utan onödiga kostnader färdigställas i så god tid att den kan användas
för sitt syfte.
Vid utredningsarbetet bör hänsyn tagas till att det vid olika pensionskostnadsberäkningar
erfordras vissa uppgifter om förhållandena bland den i tjänst varande
personalen.
Utredningen bör också omfatta frågan om hur arbetet med personalredovisningen
lämpligen bör organiseras. I samband därmed bör prövas om icke sammanställningen
av personalstatistiska uppgifter kan koncentreras till ett mindre antal
instanser än för närvarande.
Den nuvarande sysselsättningsredovisningen beträffande tjänstemän har främst
varit avsedd att utgöra ett komplement till den av riksräkenskapsverket utarbetade
finansstatistiken och handhaves därför av nämnda ämbetsverk. Då emellertid huvudändamålet
med en förbättring av sysselsättningsredovisningen icke är finansstatistiskt,
bör vid utredningen övervägas om denna redovisning även i fortsättningen
lämpligen bör handhavas av riksräkenskapsverket. För den hålkortsmässiga
bearbetningen av de insamlade uppgifterna bör uppenbarligen anlitas statistiska
centralbyråns maskincentral.
Även kostnaderna för en förbättrad personalredovisning bör vid utredningen
närmare belysas.
Utredningen bör bedrivas i nära kontakt med de kommunala arbetsgivareorganisationerna
och de myndigheter, som svarar för den offentliga sysselsättningsoch
lönestatistiken. Utredningsresultaten bör föreligga i så god tid att möjlighet
finnes att lägga dem till grund för utformningen av den personalstatistik, som
skall utföras under hösten innevarande år.
Utredningen som hållit 19 sammanträden har den 10 juni 1954 avgivit en
stencilerad promemoria med utredning och förslag.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1955
9. 1951 års pensionsutredning (1952: I 15; 1953: I 12; 1954: 111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):
Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm. (t. o. m. den 31 mars
1954);
Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 1 april
1954);
Nordkvist, E„ grosshandlare;
Schärman, S. O., förste ombudsman;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.;
Söderman, F., förbundsordförande.
278
Riksdag Stberåiiels eu
I Cl 9 Sekreterare:
Renström, K.-E., e. o. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Hauschildt, L. H., sekreterare.
Lokal: Civildepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1016),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I C 15.
Utredningen, som under tiden december 1953—november 1954 bedrivit
sitt arbete huvudsakligen inom kansliet, har under nämnda tid hållit 8
sammanträden in pleno.
I anledning av remiss har utredningen avgivit utlåtande den 28 oktober
över ett av 1948 års pensionsålderskommitté den 26 maj 1954 avgivet betänkande
med utredning och förslag rörande avgångsåldrar m. m. för ickestatliga
befattningshavare med anslutning till statens pensionsanstalt.
Utredningen beräknar kunna avgiva ett principbetänkande under år 1955.
10. Kompetensutredningen (1953: I 14; 1954: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 april 1952):
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Woxén, R., professor.
Expert:
Wildeman, N. C. E., byråchef (fr. o. in. den 23 juni 1954).
Sekreterare:
Fjellander, N. E. B., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1337),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 14.
Under tiden 1 december 1953—30 november 1954 har utredningen hållit
17 sammanträden.
Utredningen har den 7 april 1954 avgivit ett betänkande (SOU 1954: 15),
vari sammanförts dels allmänna synpunkter på användningen av formella
kompetenskrav inom statsförvaltningen, dels förslag rörande realexamen
som kompetenskrav för vissa befattningar vid de statliga kommunikationsverken.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtanden dels den 28 januari 1954
över betänkande angående det administrativa handhavandet av yrkesskadeförsäkringen
samt tillsynen över sjuk- och yrkesskadeförsäkringar m. in.,
dels den 9 februari 1954 över 1949 års kommittés för den juridiska och samhällsvetenskapliga*
utbildningen betänkanden, dels ock den 13 maj 1954 över
befälsutredningens betänkande angående befälsordningen vid infanteriet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
279
11. 1952 års tjänstebostadsnlredning (1953: I 16; 1954: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :.ts bemyndigande den 20 augusti 1952 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen för tjänstebostäder
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie (fr. o. m. den 28 april 1954);
Lindberg, K. R. L„ ingenjör;
Löhr, B. A. H., e. o. fastighetskamrerare;
Nyquist, F., byråchef (fr. o. m. den 28 april 1954).
Sekreterare:
Wetterblad, R. I. T:son, e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ivmark, S. K. T., förste postassistent (fr. o. m. den 24 november 1954).
Lokal: Statens lönenämnd, V. Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 C 16.
Utredningen har under år 1954 låtit utföra vissa hyresberäkningar för en
jämförande undersökning rörande olika hyresvärderingssystem. Utredningen
har utarbetat delar av ett principbetänkande, vilket torde kunna färdigställas
och avlämnas under år 1955.
Genom remiss den 18 oktober 1954 har Kungl. Maj:t anbefallt utredningen
att avgiva utlåtande över betänkande angående tjänstebostäder för folkskolans
lärare (SOU 1954: 27).
Utredningens arbete beräknas fortgå jämväl under år 1955.
12. Sommartidsutredningen (1954: I 181
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att verkställa utredning rörande sommar tidst jänstgöringen inom statsförvaltningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1953):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Edström, W. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Ericsson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mihlfors, F. U., t.f. förste aktuarie, led. av II kamm.;
Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ragnå, N. E. A., e. o. byrådirektör.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50m, tel. 21 58 37.
Direktiven för utredningen, se 1954: I C 18.
Utredningen har under tiden december 1953—november 1954 hållit 3 sammanträden.
Genom ett frågeformulär har statliga verk och myndigheters uppfattning
i olika frågor sammanhängande med utredningsuppdraget inhämtats. Särskilda
undersökningar bär gjorts hos vissa myndigheter för att undersöka i
vilken mån sommartiden förorsakat att ärendenas handläggningstid för
-
C: 12
280 Riksdagsberättelsen
I C: 12 längts eller eljest påverkats av sommartiden. Uppgifter har inhämtats om
arbetstidsförhållanden dels för statstjänstemän i vissa främmande länder,
dels för anställda inom kommunal och enskild verksamhet.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1955.
13. Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän vid
de af färsdrivande kommunikationsverken (1954:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1953 för
att verkställa översyn av löneställningen för vissa tjänstemän i ledande
ställning vid de af färsdrivande kommunikationsverken (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 november 1953):
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Djurberg, L. G. H., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Palmgren, S. G., förste postassistent (fr. o. m. den 8 mars 1954).
Lokal: Statens lönenämnd, Västra Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1954 I C: 19.
Tilläggsdirektiv (anförande av dåvarande statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet
den 9 april 1954):
Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 oktober 1953 tillkallade jag
en 2 november 1953 särskilda sakkunniga för att verkställa översyn av löneställningen
för vissa tjänstemän i ledande ställning vid de affärsdrivande kommunikationsverken.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 5 mars 1954 efter föredragning
av statsrådet och chefen för försvarsdepartementet beslutat att till riksdagen ''
avlåta proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur-
och civilförvaltning m. m. Av det till nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
framgår att en ytterligare översyn av löneställningen för vissa chefstjänster
i de centrala försvarsförvaltningarna har ansetts påkallad. Med anledning
härav torde det utredningsuppdrag, som givits nyssnämnda sakkunniga i fråga om
vissa tjänstemän i ledande ställning vid de affärsdrivande kommunikationsverken,
böra utsträckas att omfatta motsvarande tjänster vid de centrala försvarsförvaltningarna.
De sakkunniga har under tiden november 1953—november 1954 hållit 16
sammanträden, vilka även omfattat samråd med verkscheferna inom de
berörda kommunikationsverken.
Betänkande med förslag angående löneställningen för vissa tjänstemän i
ledande ställning vid de affärsdrivande kommunikationsverken har avgivits
den 26 november 1954. Utredningsarbetet avseende översynen av motsvarande
tjänster vid de centrala försvarsförvaltningarna beräknas bli slutfört
under år 1955.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
281
14. 1954 års verksläkarutredning
I C: 14
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1954 för att
verkställa utredning rörande verksläkarinstitutionen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 oktober 1954):
Montell, J. E. O., expeditionschef.
Experter:
Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Stenerudh, K.-E. Hj., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 21 02 36.
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet
den 8 oktober 1954):
Tidigare i dag har jag föreslagit Kungl. Maj:t att avlåta proposition till riksdagen
angående statstjänstemannens sjuklöne- och sjukvårdsförmåner efter den
allmänna sjukförsäkringsreformens ikraftträdande m. m. Av vad jag därvid anfört
framgår, att statstjänstemännen avses skola — i avvaktan på en närmare
utredning rörande verksläkarinstitutionens avskaffande och införande av enhetliga
sjukvårdsförmåner enligt enklare regler — i allt väsentligt bibehålla nuvarande
sjukvårdsförmåner med de modifikationer, som följer av att tjänstemännen
från sjukkassa erhåller ersättning enligt sjukförsäkringslagen för vissa sjukvårdskostnader.
.
Frågan om verksläkarinstitutionens avskaffande aktualiserades under de lorhandlingar,
som nu ägt rum rörande sjuklöne- och sjukvårdsförmånerna. På grundval
av vad därvid förekom synes frågan böra ytterligare utredas. Vid denna utredning
bör undersökas i vilka former sjukvårdsförmåner kan tillerkännas statstjanstemännen,
därest verksläkarinstitutionen avskaffas. Vid förhandlingarna diskuterades
olika uppslag till lösning av detta spörsmål. För dessa uppslag har jag närmare
redogjort i förenämnda sammanhang. Under utredningsarbetet bör ifrågavarande
uppslag upptagas till övervägande, men även andra alternativ kan givetvis
ifrågakomma. De konsekvenser i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende,
som verksläkarinstitutionens avskaffande kan medföra, bör också närmare klailäggas.
Härvid bör bl. a. undersökas, om sjukkontrollen framledes bör handhavas
av en förtroendeläkarinstitution eller ordnas på annat sätt.
I anslutning till verksläkarfrågan bör vidare övervägas, om enhetliga sjukvårdsförmåner
kan införas för de grupper, som nu är underkastade de statliga avlöningsreglementena.
Jag vill i detta hänseende erinra om att utredningen rörande
de statsanställdas sjukvårdsförmåner m. m. i sitt den 26 februari 1954 avgivna
betänkande förordat, att de grupper, som för närvarande står självrisk av 100
kronor för år i fråga om sjukvårdsförmåner, skulle inordnas under de för statstjänstemän
i allmänhet gällande bestämmelserna, men att jag med hänsyn till de
organisatoriska konsekvenserna härav och i det ovissa läge, vari verksläkarfrågan
befinner sig, ansett mig höra förorda, att dessa personalgruppers självrisksystem
bibehålies i avvaktan på ytterligare utredning av spörsmålet. Vid den av
mig förordade utredningen bör därför beaktas, att det system för sjukvårdsfrågans
ordnande, som kan komma att föreslås, bör vara så utformat, att det kan
tillämpas på i princip alla de grupper, som är underkastade de .statliga avlöningsreglementena.
282
Riksdagsberäitelsen
i C: 14
seraadkanUförenklfsarbetet ^ Slutligen överväSas> om icke sjukvårdsbestämmel
(Ienartpmfirrtif
^ föreskgna uiredningen synes böra företagas av en inom civilePf.
rV“me"*ct åkallad Utredningsman. Utredningsarbetet bör så bedrivas att
möjlighet finnes att upptaga förevarande spörsmål till bedömning under år 1955.
Utredningen har under tiden 11—30 novemher 1954 hållit två samman
traden. Dessutom har överläggningar ägt rum med vissa myndigheter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1955.
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet
283
IIU: i
II. De centrala krisorganen
Utrikesdepartementet
1. Flgktkapitalbyrån (1952, 1953, 1954: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889), den
8 november 1946 (SFS nr 700) samt den 9 januari 1948 (SFS nr 1).
Styrelse:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör;
Persson, N. F., förste sekreterare.
Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.
Suppleanter:
Dennemark, S., lagbyråchef;
österlind, G. B., e. o. kanslisekreterare.
Kanslichef:
Jonason, S. Å. H., kanslichef, kammarrättsassessor.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. växel 22 52 20.
Byrån har under år 1954 fortsatt sin verksamhet med likvidering av tysk
egendom och kontroll över japansk egendom samt med handhavande av de
till den svensk-tyska clearingen hänförliga arbetsuppgifter, som vid clearingnämndens
upphörande den 31 augusti 1950 överflyttades å byrån.
Byrån har vidare verkat såsom remissinstans i frågor rörande den tyska
egendomen samt besvarat förfrågningar från myndigheter och enskilda i
Sverige och utlandet rörande denna egendom.
Frågan vid vilken tidpunkt byråns verksamhet kan avslutas hänger nära
samman med vissa på tyskt initiativ inledda förhandlingar mellan Kungl.
Utrikesdepartementet och Förbundsrepubliken Tyskland angående bl. a. ett
komplex av frågor hänförliga till avvecklingen av tysk egendom i Sverige.
Ehuru det var oklart när dessa förhandlingar kunde slutföras ansåg sig
byrån tidigare ha anledning förutsätta att sa skulle ske senast årsskiftet
1953/54. Om så blev fallet räknade byrån med att kunna väsentligen slutföra
sitt arbete inom en relativt kort tid därefter. Emellertid ha förhandlingarna
ännu icke lett till något resultat. Detta har medfört att byråns arbete
Riksdagsberättelsen
II U: 1 icke kunnat fullföljas på beräknat sätt. Det är fortfarande ovisst när förhandlingarna
kunna slutföras och byrån kan därför icke ställa någon säker
prognos beträffande den tidpunkt då byråns verksamhet kan avslutas. Det
ramstar emellertid såsom klart att byråns verksamhet måste fortsätta även
under budgetåret 1955/56.
2. Restitutionsnämnden (1952, 1953, 1954: II 2)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 899) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Arnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat;
Odling, S. Å., justitieråd.
Sekreterare:
Larsson, T. S., bitr. vattenrättsdomare.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. växel 22 52 20.
Nämnden har under 1954 hållit 4 sammanträden.
3. Likvidationsnämnden (1952, 1953, 1954: II 3).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950. Instruktion utfärdad den 25
augusti 1950 (SFS nr 490).
Lawsld, S. J. K. W., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Kronvall, K. E. A., utrikesråd;
Digman, H. M., justitieråd (t. o. in. den 30 juni 1954);
Ekberg, S. E., f. d. justitieråd (fr. o. m. den 1 juli 1954).
Suppleanter:
Sandström, A. E. F„ f. d. justitieråd, suppleant för ordföranden;
Södermark, S. T., advokat;
Persson, N. F., förste sekreterare.
Ledamöter endast för frågor rörande tysklandssvenska anspråk:
Björkman-Goldschmidt, Elsa A. E., författarinna;
Ankarcrona, V. E., ryttmästare.
Suppleanter:
Holst, C. G., köpman;
Svenson, Å„ advokat;
von Rosen, E. O., kammarherre, greve.
Kanslichef:
Beskow, B. G., hovrättsråd.
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet
285
Föredragande: II Ul 4
Mellander, C. W., hovrättsråd;
Söderström, C., tingsdomare (t. o. m. den 30 september 1954);
Falk, E. L., assessor;
Beskow, E. T. W., assessor;
Thuresson, A. V. U. V., assessor;
Olsén, E. G. B., assessor;
Ohlsson, L. E., e. assessor;
Egersten, S., assessor (fr. o. m. den 27 september 1954).
Kamrerare:
Howander, H. J. E.;
Briiggemann, K. Gertrud.
Lokal: Hovslagargatan 21; tel. växel 22 52 20.
Nämnden har vid utgången av år 1954 avgjort eller avskrivit sammanlagt
ungefär 19 350 hos nämnden anhängiggjorda anspråk.
Nämnden beräknas slutföra sitt arbete under år 1955.
4. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1952, 1953, 1954: II 4)
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950, den 18
juli och den 27 augusti 1953 samt den 19 februari 1954:
Ledamöter:
Leijon, C., byråchef, ordförande;
Jerneman, T. G., byråchef;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm;
Berggren, A. M., byråchef.
Ersättare:
Bjurström, O. G., förste vicekonsul, för ordföranden (t. o. in. den 18 februari
1954);
Nyman, C. H., förste sekreterare, för ordföranden (fr. o. in. den 19 februari
1954);
Skogh, S. A., byråchef;
Linderstam, B. H., ombudsman;
Ahlborg, G. E., t. f. förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Leissner, T. Å., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Nämnden har under tiden den 1 december 1953—den 30 november 1954
hållit 5 sammanträden.
Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid arbetslöshet
i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen den 29 juni 1950
(SFS nr 473), har sedan igångsättandet år 1951 bedrivits på försök. Från
Riksdagsbemttelsen
II U: 4 och med ingången av budgetåret 1 »54/55 har verksamheten erhållit en mera
stadigvarande karaktär. Verksamheten har under året alltjämt pågått i
Antwerpen, New York och San Francisco. Behovet och förutsättningarna
att utsträcka verksamheten till andra hamnar undersökes för närvarande
inom nämnden.
Nämnden har under året slutligt handlagt 36 ärenden angående eftergift
av belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd: av utlandsmyndighet.
Finansdepartementet
1. Valutakontoret (1952,1953 och 1954: II 1)
Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter
för ledamöterna förordnas av Kungl. Maj :t.
Riksbankschefen är styrelsens ordförande. Kungl. Maj :t utser en av de
Övriga ledamöterna att vara vice ordförande.
Den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 14 januari och
den 4 augusti 1949, den 18 april 1952 samt den 10 december 1954 av Kungl.
Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets styrelse:
Andersson, J. A., f. d. bankofullmäktig, f. d. riksdagsman;
Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef, vice ordförande;
Lundgren, Th„ konsul;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör;
Wetter, S. A. J. P:son E., hovaudiiör;
Wetterlind, Å. J., direktör;
ÅLjörmsson, C. V., byråchef.
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
287
II H: I
Handelsdepartementet
1. Statens handels- och industrikommission (jfr 1950: II H och II Fo 2; 1952,
1953, 1954: II H 1)
Bildad genom sammanslagning från och med den 1 januari 1950 av statens
handelskommission och statens industrikommission enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 16 december 1949. Instruktion utfärdad den 3 februari 1950 (SFS
nr 65); ändrad lydelse den 23 oktober 1953 (SFS nr 647).
Sedan statens bränslekommission upphört med utgången av juni 1953,
har handels- och industrikommissionen i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut
den 22 maj 1953 övertagit vissa av bränslekommissionens arbetsuppgifter.
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Adiels, A. Hjj., f. d. förste förbundsordförande (t. o. m. den 31 december
1954);
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Eriksson, K.-E. G., tekn. dr;
Geijer, K. A., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef (t. o. in. den 31 december 1954);
Kastrup, S. O., direktör (t. o. in. den 31 december 1954);
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Kull, J. I., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Lindskog, B. V., generaldirektör (t. o. m. den 31 december 1954);
Settergren, G. C. A., direktör ;
Sjögren, C. E., direktör;
Vinell, K. T„ envoyé.
Direktör för utrikeshandelsärenden:
Grafström, E. O. H., byråchef (tjänstledig fr. o. in. den 18 oktober 1954).
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Chefer för nedannämnda byråer:
utrikeshandelsbyrån: von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;
utredningsbyrån: Wennersten, P. G., byrådirektör;
administrativa byrån: Stiernstedt, S. W. O., kanslisekreterare;
kontroll- och juridiska byrån: byråchefsbéfattningen vakant, arbetet ledes
av Lilliehöök, B. J. G., förste byråsekreterare.
Övriga tjänstemän i byrådirektörs eller högre ställning samt särskilda
experter:
288 Riksdagsberättelsen
II H: l Dahlerus, B. H., bergsingenjör;
Eriksson, B. A., byråchef;
Frenne, N. G. H., direktör;
Hjerdin, S., överingenjör;
Huss, K. S., ingenjör;
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Lundquist, L., direktör (avliden den 3 november 1954);
Lundqvist, N. L., civilingenjör;
Malmén, M. E., revisor;
Masreliez, L. L. F., byrådirektör;
Palmstrand, T. E. Hj., f. d. tullöverkontrollör;
Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.
Sakkunniga:
Bengtsson, J. E. Y., direktör;
Bristedt, G. E. E., direktör;
Hallström, K. E., direktör;
Nauckhoff, S. A. G., fil. dr (avliden den 8 december 1954);
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Sundfeldt, B., överingenjör.
Ledamöterna Eriksson, Geijer och Kollberg är, förutom kommissionens
ordförande och vice ordförande, ledamöter i kommissionens arbetsutskott.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80.
2. Statens priskontrollnämnd (1952, 1953, 1954: II H 2)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282); ändrad lydelse den 11 december 1953 (SFS
nr 735).
Ledamöter:
Älmeby, H. V. B., ordförande och chef (t. o. m. den 15 januari 1954);
Severin, E. J., ordförande och chef (fr. o. m. den 16 januari 1954), led. av II
kamm.;
Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande;
Bergstrand, B. A., direktör;
Cederwall, G. F. E., byråchef;
Gorpe, A., direktör (fr. o. m. den 1 juli 1954);
Johansson, B. A., ombudsman;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Lind, A., redaktör;
Nilsson, Ä., andre ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Rydbeck, G., överingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1954);
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
289
Severinson, G., direktör; II H: 3
Stenberg, N., köpman, led. av II kamin. (t. o. m. den 30 juni 1954);
Svärd, H. E., ombudsman;
Thorsson, Inga, fru;
Verner-Carlsson, S., direktör (fr. o. in. den 1 november 1954);
Essén, I., sekreterare (fr. o. m. den 4 juni 1954 suppleant för Bergstrand,
Rydbeck, Verner-Carlsson, Stenberg och Gorpe);
Grundström, H., direktör (t. o. m. den 3 juni 1954 suppleant för Bergstrand,
Rydbeck och Stenberg);
Hagnell, H., fil. lic. (suppleant för Johansson, Lind och Nilsson).
Kanslichef:
Nordqvist, B. R. B., byrådirektör.
Chef för juridiska sektionen:
Hintze, H.-A., förste byråsekreterare.
Chef för prisövervakningssektionen:
Nordqvist, B. R. B., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1954);
Edberg, J. E., byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1954).
Chef för kameralsektionen:
Edberg, J. E., byråsekreterare.
Nuvarande byråer:
järn- och metallbyrån; chef: Lundberg, H. F. N., byrådirektör;
beklädnadsbyrån; chef: Alhvin, G. E., byrådirektör;
livsmedels- och kemisk-tekniska byrån; chef: Carbell, E. E. E., byråchef;
allmänna byrån; chef: Hellman, G. A., disponent;
utrednings- och planläggningsbyrån; chef: Fridolin, H. R., förste byråinspektör;
statens
upplysningsbyrå; chef: Walles, K. L., redaktör.
Under år 1954 indragen byrå:
byrån aktiv hushållning (fr. o. m. den 1 juli 1954 sammanslagen med Hemmens
forskningsinstitut); chef: Diurson, Vera, fru.
Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. växel 67 99 00, rikssamt.
växel 67 99 20.
3. Statens krigsförsäkringsnämnd (1952: II H 5; 1953, 1954: II H 4)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni månad 1948, dels ock uppdragit
åt tre personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli
1948 fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.
Likvidatorer äro:
Levinson, K. S., f. d. landshövding;
Henriques, E., advokat;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.
19 Iiihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
290 Riksdagsberåttelsen
II Hl 3 Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952 års
riksdag. Tidpunkten för den slutliga avvecklingen är helt beroende på avslutandet
av vissa pågående rättegångar i utlandet.
Inrikesdepartementet
Statens utlänningskommission 1. (1952, 1953, 1954: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323), den 30
juni 1947 (SFS nr 549), den 12 december 1952 (SFS nr 751) och den 4 juni
1954 (SFS nr 455).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Casparsson, K. R., landshövding;
Curtman, C. W., överdirektör;
Ahlberg-Gustafsson, Iris, fru;
Holmbäck, Ä. E. V., professor;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Leche, H. J., överstelöjtnant (t. o. m. den 30 september 1954);
Vingren, P. E., major (fr. o. m. den 1 oktober 1954);
Petrén, B. A. S., utrikesråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggas
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Österrike
och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar. Tredje byrån behandlar
ärenden angående kommissionens personal, administration och ekonomi
samt ärenden angående passkontroll och teknisk utlänningskontroll,
besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer:
för första byrån: Lindencrona, G., byråchef, tjänstledig; Stränge, B. M. G.,
t.f. byråchef;
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet 291
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t.f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. växel 23 31 20.
Stockholms slott den 4 januari 1955.
GUSTAF ADOLF
Herman Zetterberg
\
II In: l
292
Riksdagsberättelsen
.Justitie -
1 | I 2 | 1 3 | ! 4 | 5 | 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1953 | 1954 | 1954 | s0/s 1955 |
|
|
|
|
|
|
|
| Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1964 |
|
|
|
|
|
|
Markntredningen................ | 14 | 10 | 1 | 60 756 | _ |
|
1950 års folkomröstnings- och valsättsntredning . . | 20 | 15 | 2 | 168 062 | 6 432 | 18800 |
Utredning rörande förmyndarkontrollen i Stockholm |
|
|
|
|
|
|
m. m..................... | 22 | 17 | 3 | 42 378 | 5 616 | 25932 |
Sakkunnig för utredning rörande instansordningen |
|
|
|
|
|
|
i vattenmål m. m............... | 25 | 20 | 4 | 40 600 | 2 736 | 7 059 |
1952 års sakkunniga för kursverksamhet för expropria- |
|
|
|
|
|
|
tionstekniker3................ | 32 | 26 | 5 | 12 583 | 2 448 | _ |
Utredning om sinnesundersökning i brottmål0 . . . | 33 | 27 | 6 | — | 924 | _ |
Skvddskonsulentutredningen........... | — | 30 | 7 | 2194 | 1449 | _ |
Utredning om utgivande av en nordisk parlamentarisk |
|
|
|
|
|
|
publikation8................. | — | 33 | 8 | — | 530 | 800 |
Summa kr. |
|
|
| 326578 | 20135 | 52591 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingängen av 1955 |
|
|
|
|
|
|
Strafflagberedningen............... | 8 | 5 | 9 | 624 841 | 23 578 | 22 977 |
Auktorrättskommittén.............. | 9 | 6 | 10 | 89 650 | 25 932 | 14 000 |
Ärvdabalkssakkunniga.............. | 11 | 7 | 11 | 71 639 | 18 958 | 1295 |
1945 års lufträttssakkunniga3 .......... | 12 | 8 | 12 | 184 617 | 15150 | 4 400 |
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen1 . . | 13 | 9 | 13 | 120 452 | 7 842 | _ |
1948 års folkrättsbrottssakkunniga2........ | 16 | 11 | 14 | 64 525 | 14 898 | _ |
Besvärssakkunniga............... | 17 | 12 | 15 | 80 034 | 6 808 | 17810 |
Varumärkes- och firmautredningen4........ | 18 | 13 | 16 | 93 665 | 6 930 | 3 080 |
Kriminalstatistikutredningen........... | 19 | 14 | 17 | 53 877 | 4 698 | 2 810 |
Hyresregleringsko mmittén5............ | 23 | 18 | 19 | 103 859 | 15 000 | (7 260 |
1951 års rättegångskommitté........... | 24 | 19 | 20 | 98 439 | 9 012 | 9 504 |
Översyn av bestämmelserna rörande preskription av |
|
|
|
|
|
|
fordran ........ .......... | — | — | 21 | — | 13 934 | 380 |
Utredning av frågan om en omarbetning av jordfäst- |
|
|
|
|
|
|
ningslagen7 . . . •.............. | 27 | 22 | 23 | — | 380 | _ |
Bilskadeutredningen............... | 29 | 23 | 24 | — | 1092 | 370 |
Kommittén ang. det allmännas skadeståndsansvar . . | 30 | 24 | 25 | 2 651 | 7 580 | — |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
293
departementet
8 1 | 9 1 | 10 1 | 11 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | 16 |
| u | t g i i | ter |
|
|
|
|
|
| >/» 1953—80/« 1954 |
|
| V»—M/i« 1954 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad 14 och 15) |
Ersättning för | Resekostnadser-sättningar och | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Snmma | Verkställ-da ntg. | Beräkna-de ntg. | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | ayror, skriv- |
| ‘A—s,/»o | */ti—*7** | |
experter | experter | materialier |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| 60 756 |
|
|
|
— | — | 4 232 | 6145 | 6115 | 41724 | 8 334 | 1400 | 219520 |
— | — | 535 | — | — | 32 083 | 2701 | — | 77162 |
15748 | — | 1940 | 203 | — | 27 686 | 3 826 | — | 72112 |
5 586 |
| 1009 | _ | _ | 9 043 | — | — | 21 626 |
398 | _ | 895 | 439 | 2 021 | 4 677 | — | 1500 | 6177 |
151 | — |
| 294 | — | 1894 | 1400 | —* | 5 488 |
_ | _ | — | — | 783 | 2113 | — | — | 2113 |
21888 | — | 8611 | 7 081 | 8919 | 179976 | 16261 | 2900 | 404198 f |
201 |
| 4 735 | 739 | 10 759 | 62 989 | 19 816 | 16 284 | 723 930 |
|
|
| — | 39 932 | 13 366 | — | 142 948 | |
|
|
| * _ | 8 217 | 28 470 | — | — | 100109 |
| 27 468 | _ | __ | 568 | 47 586 | 15 386 | 7 688 | 255 277 |
|
|
| 162 | — | 8004 | — | — | 128456 |
|
|
|
| _ | 14898 | 23 315 | — | 102 738 |
11548 | 1287 | 4 744 | 913 | — 54 500“ | — 11 390“ | _ | 10478 | 101 902 |
| 16 946 | 126 | _ | 1000 | 28 082 | 6510 | 4 500 | 132 757 |
| 5 796 |
| _ | _ | 13 304 | 7 993 | 10000 | 85174 |
691 | 28 348 | 5 003 | 1031 | — | 57 333 | 20 574 | 10 205 | 191 971 |
8 055 | 14 603 | 9 536 | 1521 | 5109 | 57 740 | 16 802 | 10 202 | 183183 |
3 060 | 960 | 2 966 | 1737 | — | 23 037 | — | — | 23037 |
|
|
|
| _ | 380 | _ | — | 380 |
|
| 904 | — | _ | 2 366 | 2 824 | — | 5190 |
25176 | — | i 1734 | — | 1 — | 34 490 | 9 793 | 8 500 | 55 434 |
294
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Fideikommissutredningen ............ | 31 | 25 | 26 | 41009 | 13 789 | 2 361 |
Byggnadsminnesutredningen7........... | — | 29 | 28 | — | 2196 | 1260 |
Fångvårdens organisationskommitté........ | — | 31 | 29 | — | 2 915 | 13 680 |
Utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd10 . | — | 32 | 30 | — | 2867 | — |
Utredning ang. ny fastighetsbildningslagstiftning1 . . | — | 34 | 31 | — | 2 952 | 16 296 |
Utredning om anonymitetsskydd......... | — | 35 | 32 | — | — | 280 |
Utredning ang. myrslogar m. m.1......... | — | 36 | 33 | — | — | — |
Utredning ang. ökade rättsliga garantier vid admi- |
|
| 34 |
|
|
|
nistrativa frihetsberövanden9.......... | — | 37 | — | 720 | — | |
Fångvårdsbyggnadsntredningen.......... | — | — | 35 | — | 200 | — |
Utredning ang. jnstitieombudsmannainstitutionen . . | — | — | 36 | — | — | — |
Författningsutredningen............. | — | — | 37 | — | — | — |
Samma kr. |
|
|
| 1629258 | 197 431 | 117 763 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Straffrättskommittén............... | 7 | 1 | — | 571681 | 1500 | 270 |
Fastighetsbildningssakkunniga1.......... | 10 | 2 |
| 614 444 | 9 340 | 3 460 |
Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi- | 15 |
|
| 33525 |
|
|
nation.................... | 3 | — | — | — | ||
Säkerhetsanstaltsutredningen........... | 28 | 4 | “ | 37 924 | 5 970 | 7 055 |
Summa kr. |
|
|
| 1257 514 | 16810 | 10 785 |
D. Under budgetåret 1953/54 bestridda kostna-der för sakkunniga bitrftden inom Ersättning till delegerade för nordiskt samarbete på |
|
|
|
|
|
|
lagstiftningens område....... | — | — | — | 20 270 | 1100 | 300 |
* > delegerade vid åttonde nordiska krimi- |
|
|
|
|
|
|
nalvårdskongressen i Oslo..... | — |
| — | — | — | — |
» > delegerade vid nordisk lufträttskon- |
|
|
|
|
|
|
ferens i Köpenhamn3....... | — | — | •_ | — | — | — |
» > följande personer för vissa inom de- partementet utförda uppdrag: |
|
|
|
|
|
|
riksmarskalken Ekeberg...... | — | — | — | — | 4 000 | — |
lagbyråchefen P. Bergsten..... | — | — | — | — | — | — |
t. f. revisionssekreteraren H.-F. Ring- |
|
|
|
|
|
|
dén.............. | _ | _ | — | _ | _ | — |
docenten G. Petrén........ | — | — | — | — | 900 | — |
byråchefen Å. von Zweigbergk . . . | — | — | — | — | 500 | — |
e. o. hovrättsassessorn B. Hult . . . | — | — | — | _ | — | — |
i överläkaren C.-E. Uddenberg .... | — | — | — | — | — | — |
fil. lic. Anna-Lisa Kälvesten .... | — | .- | — | — | — | — |
» » följande personer för biträde inom de- partementet med vissa utredningsupp-drag: |
|
|
|
|
|
|
hovrättsrådet K. Hedström..... | — | — | — | — | 216 | — |
revisionssekreteraren L. af Klintberg . | — | — | — | — | 270 | — |
t. f. revisionssekreteraren Sara Falk . | — | — | — | — | — | — |
hovrättsassessorn J. Björling .... | — | — | — | — | 1840 | — |
e. o. hovrättsassessorn U. Lund- |
|
|
|
|
|
|
vik............. | — | — | — | — | 9 930 | — |
e. o. hovrättsassessorn J. Gyllensvärd | — | — | — | — | 11641 | — |
» S. Rudholm . | — | — | — | — | 250 | — |
> C. Holmberg . | — | — | — | — | — | — |
> 0. J. Persson . i | — | — | — |
| 9 996 | — |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
295
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 | 12 | 13 | 14 | | 16 | 16 |
|
|
|
|
| 16151 | 17 502 | 10 600 | 85 262 |
| 3065 | 8 341 | 5 677 | — | 20 539 | 7 836 | 1500 | 29875 |
14118 | 752 | 1893 |
| — | 33 298 | 11710 | 3000 | 48008 |
| 133 | 770 | 4125 | — | 7 895 | 3 356 | 2 000 | 13 2öl |
609 | 22 512 |
| 4596 | — | 46 965 | 37 316 | 18 000 | 102 281 |
| 2 425 | _ | _ | — | 2 705 | — | — | 2 705 |
— |
| — | — | — | — | 375 | 6 770 | 7145 |
|
|
|
| _ | 720 | 331 | 2 864 | 3 915 |
|
| 95 |
| - | 295 | 6 021 | 10 000 | 16 316 |
|
|
| _ | _ |
| 5 585 | 4 500 | 10085 |
_ | - | _ | | — | — | — | — | 1500 | 1500 |
63458 | 124295 | 40847 | 20 501 | 80153 | 558569 | 226411 | 138591 | 2552829 |
|
| 128 | 72 | 28 271 | 1 30 241 | 19 375 |
|
|
9 942 | 21098 | 2 682 | — | 3 467 | 49 989 | — | — | — |
|
|
| _ | 7 330 | 7 330 | _ | — | — |
14 118 | 371 | 3 363 | 2 251 | 7 794 | 40922 | 2181 | — | — |
24060 1 | 21469 | 6173 | 2323 | 46862 | 128482 | 21556 |
|
|
|
|
|
|
| 1400 | 600 |
|
|
— | — | 1516 | — | — | 1516 | — | — | — |
— | — | 3107 | — | — | 3107 | — | — | — |
|
|
|
|
| 4000 | 1000 | _ | — |
— | — | — | — | — | — | 346 | — | — |
| 948 | _ | _ | — | 948 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 900 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 500 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | — | 300 | — | — |
|
| _ | _ | _ | — | 361 | — | — |
— | — | — | — | — |
| 200 |
|
|
2 819 |
|
|
|
| 3035 | _ | _ | — |
1956 | _ | 539 | — | — | 2 765 | 445 | — | — |
|
| _ | — | — | — | 7 214 | — | — |
11792 | — | 5 277 | — | — | 18909 | — | — | — |
| _ | 316 | _ | — | 10 246 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 11 641 | — | — | — |
12 455 |
| _ | — | — | 12 705 | 7 657 | — | — |
|
|
|
| — | — | 4 550 | — | — |
— | — | 2 728 | — | — | 12 724 | — | — | — |
296
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 7 | |
Ersättning till e. o. hovrättsassessorn S. Petterson . |
|
|
|
|
|
|
» P. Westerlind | — | — | _ | _ | 800 |
|
> B. Hjern . . | — | — | _ |
| 2098 |
|
förste kanslisekreteraren E. Magnander | — | — | _ | _ | 6 000 |
|
* » N.O.Johnsson | — | _ |
|
|
|
|
dr. juris G. E. Simson..... | — | _ | _ |
| 16 800 |
|
fil. kand. Ulla Larson...... | — | _ | _ |
| 14 766 |
|
» > Britta Nenner...... | — | _ | _ |
| 3 947 |
|
Isaac Marcus Boktryckeri AB. . . |
|
|
|
|
|
|
Justitiedepartementets expensmedel .... | — | — | — | — | — | _ |
Summa kr. |
|
|
| 20270 | 85054 | 300 |
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Kostnaderna bestridas från andra och nionde hnvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från
med två tredjedelar från andra och en tredjedel från fjärde huvudtitlarnas
trän andra och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > tionde
> > femte
> > elfte
» » åttonde
> > tredje - , > > ,
* , femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel
«« . , , '' 0 * » nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslae med en
UtfSres som mmusbelopp på grund av återleverering. g meu en
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
297
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
|
| _ | 2 076 | _ | _ |
...... | _ | _ | _ | — | 800 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 2 098 | 8 392 | — | — |
| _ |
| _ | — | 6 000 | 2 000 | — | — |
| _ | _ | _ | — | — | 1960 | — | — |
| _ | __ |
| _ | 16 800 | 5 600 | — | — |
| _ | _ | _ | — | 14 766 | 4 894 | — | — |
. _ | __ | 326 | _ | — | 4 273 | — | — | — |
| _ | _ | _ | 960 | 960 | — | — | — |
— | — | — | — | 8 000 | 8000 | 4 000 | — | — |
29022 | 948 | 18809 | — | 8960 | 138093 | 51595 | — | — |
vartdera anslaget,
kommittéanslag,
vartdera anslaget
från vartdera anslaget,
tredjedel från vartdera anslaget.
298
Riksdag sberättelsen
Utrikes -
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | ! 7 |
| Kommitténs |
| ||||
|
|
| ||||
berättelsen | ||||||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1953 | 1954 | 1955 | so/e 1953 |
|
|
| Leda- | Sekr., | ||||
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| möter | experter |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1965* |
|
|
|
|
|
|
Understödsnämnden för rysslandssvenskar . . . | 1 | 1 | 1 | 60043 | 2 400 | 2 700 |
och sjöfartsärenden............ Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt | 2 | 2 | 2 | 3 699 | 378 | 180 |
samarbete.......... | 3 | 3 | 3 |
|
|
|
Rådgivande beredningen för frågor rörande den inter- |
|
|
|
|
|
|
nationella atomenergikontrollen..... Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kom- | 4 | 4 | 4 | 187 | — | — |
mittén för friare samfärdsel m. m...... | — | 5 | 5 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 63929 | 2 778 | 2880 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
träden inom departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Utrikesförvaltningens lönenämnd .... | _ |
|
|
|
|
|
Utrikesdepartementets understödsnämnd . Kostnaderna för sakkunniga i samband med den | — | — | — | — | — | — |
svensk-norska tvisten om räkfisket . . . Ersättning till följande personer för biträde inom ut- | — | — | — | — | — | — |
rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
m. m.: |
|
|
|
|
|
|
minister E. J. S. Wisén....... | _ |
|
|
|
|
|
legationsrådet E. S. Hellstedt..... | _ | __ | __ |
|
|
|
byråchefen F. H. Ärnfast . | _ | _ | __ |
|
|
|
e. o. förste sekreteraren G. Gerring...... | _ | _ | _ |
|
|
|
e. o. intendenten B. U. Lagercrantz . | — | _ | _ | _ |
|
|
e. o intendenten B. L. I. V. Diurhuus-Gundersen | _ | _ | _ |
|
|
|
kommissarien 0. Danielsson...... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
| I 1 | - | | _ I |
|
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
299
departementet
8 1 | 9 1 | 10 1 | 11 1 | 12 | 18 | | 14 | | 15 | | 16 |
u | t g i | f t e | r |
|
|
|
|
|
| */t 1953- | -90/. 1954 |
|
| Vr-''1/» 1954 | Beräknad totalkostnad | ||
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Resekostnadser- | Övriga nt- |
|
|
| t. o. m. 91/i» | ||
mistade avlönings- | ersättningar och | jifter Itryck-lingskostna- |
| Verk- | Beräk- | 1954 (s:a av | ||
förmåner | raktamenten m. m. | Summa | ställda | nade ut-gifter | kol. 5, 13, 14 | |||
|
|
| Sekr., | der, hyror, | utgifter |
| ||
| Sekr., | Leda- | skrivmate- |
| ''In—''“/io | ‘/n—8 Vis |
| |
möter | experter | möter | experter | rialier m. m.) |
|
|
|
|
|
| 172 |
| 162 | 5434 | 2 033 | 1284 | 68794 |
— | — | 452 | — | — | 1010 | 558 | 450 | 5717 |
| _ | _ | — | — | — | — | — | — |
_ | — | — | — | — | — | — | — | 187 |
|
| _ | — | — | — | — | — | — |
— | — | 624 | '' | 162 | 6441 | 2591 | 1 784 | 74698 |
|
|
|
|
| 2 219 |
| — | — |
— | — | — |
| — | 2 790 | — |
|
|
— | — | — |
| — | 1668 |
|
|
|
|
|
| — |
| 3100 |
| — | _ |
|
|
|
| — | 7 300 | — | — | — |
|
| _ |
| — | 375 | — | — | — |
|
|
|
| — | 125 | — | — |
|
|
|
| _ | — | 221 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 2 250 | — | — | — |
|
| — | — | — | 8474 | — | — |
|
_ | — | 1 - | 1 - | — | | 28 522 | — | — | — |
300
Riksdagsberåttelsen
Försvars -
Kommitténs benämning
2 j 3
Kommitténs
nummer i
berättelsen
1953
1954 1955
t. o. m.
"/• 1953
Arvoden
Leda möter -
Sekr,
experter
o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 19641
Fortsatt utredning rörande sjuthusfrägornas lösande
vid vissa truppförband........
Centrala försvarsförvaltningens personaluämnd ''
Utredning angående organisation m. m. vid centralförråd
för ammunition2.........
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid infången av 19551
Biltraktorutredningen3...........
Försvarets arkivkommitté........j j
Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen
m. m..............
1952 års värnpliktsutredning....."
1953 års örlogsvarvsutredning.......
Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsän
läggningar
inom försvaret.........
Utredning rörande försvarets titelredovisningssys
Försvarets
fastighetsnämnd .........
1954 års militära fastgbetsförvaltningsutredning
Organisationsnämnden för den centrala försvars
förvaltningen.
.......
1954 års befälsutredning...........
Utredning rörande de värnpliktigas utnyttjande
i det totala försvaret ...........
Utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner
åt värnpliktiga m. m..........
Utredning rörande vissa personalkårer m. m. inom
försvaret......
Summa kr.
10
11
12
13
14
15
16
17
13 951
1867
13 951 1 867
84 458
31936
26 568
60 461
4 566
1576
3 330
5 943
6 214
990
800
374
207989 | 19227
1500
1500
6 080
7 440
3340
3 520
550
410
21340
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
301
departementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 1 | 14 | 15 | | 16 |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
| Beräknad totalkost- | |
| >/t 1953- | “/• 1954 |
|
|
| Vt—"/it | 1954 | |
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner | Resekostnadsersätt-ningar och trakta-menten m. m. | Övriga ut- gifter | Summa | Verk- ställda utg. */t—a,/io | Beräk-nade utg. i/n— | nåd t. o. m. | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | nåder,hyror, |
| 81/u | ||
|
|
|
|
| '' |
| 1710 | 15 661 |
— | — | — | — | — | 3 367 | — | — | 3 367 |
| _ | _ | _ | — | — | 394 | 650 | 1044 |
— | — | — | — | — | 8367 | 394 | 2360 | 20072 |
|
|
|
|
|
|
|
| 84 458 |
— | — | — | — | — | — | _ | - | 31936 |
|
|
|
|
| 7 656 | 620 | 1200 | 36 044 |
| 35 999 | 565 | 9 333 | 1000 | 57 667 | 3 427 | 4 000 | 125 555 |
— |
| 16 677 | 2 857 | — | 28 817 | 6 290 | 13 000 | 48 107 |
15 458 | — | 699 | — | — | 25 891 | 9 639 | 5 400 | 45 496 |
|
|
|
|
| 1540 | 3 085 | 4 400 | 9 025 |
|
| 651 | 183 |
| 1634 | 1974 | 6 700 | 30 308 |
— | — |
|
| — |
| 11 444 | 13 600 | 25 044 |
— | 1511 | — | — | — | 2 295 | 19 344 | 12 000 | 33 639 |
15458 | 37 510 | 18 592 | | 12 373 | 1 000 | | 125 500 | | 00359 | | 00800 | 400148 |
302
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | s | 1 i | I 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 19541 1946 års militära förvaltningsutredning . . . | 9 | 2 |
| 316 382 | 1630 | 480 |
Befålsutredningen........ | 12 | 5 | — | 222 397 | 5183 | 4 000 |
1950 års utredning rörande försvarets forsknings-anstalt .......... | 15 | 7 |
| 4 695 | 540 |
|
1951 års Järvafältsutredning ....... | 16 | 8 | — | 15 055 | 2 230 | 2 280 |
Utredning om försvarets regionala och lokala | — | 9 | — |
|
| 1210 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret Föredraganden av ärenden ang. vapenfria värnplik-tiga m. m., ntnämnde häradshövdingen F. K. I. |
|
|
| 558 529 | 9583 | 7 970 |
Visst propositionsarbete inom försvarsdeparte-mentet ............. |
|
|
|
|
|
|
Skaderegleringsnämnden . | _ | _ | _ |
|
|
|
Försvarets skolnämnd......... | _ | _ |
|
|
|
|
Militärindelningskommittén.......... | _ | _ | _ | _ |
|
|
Vissa andra utredningsuppdrag........ | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| - | | - | | - l |
Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den män ej annat aDgives i följande noter.
Kostnaderna bestridas från reservationsanslaget 1946/47 IV.C.41. Armén: Anskaffning av tygJämlikt
Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
303
8 1 | 9 | 10 | | n 1 | 12 | 13 | | 14 | | IB | | 16 |
137 |
| 589 |
| 129 | 2 965 |
|
| 319 347 |
| 12 296 | 619 | 1263 | 28086 | 51 447 | — | 2 400 | 276 244 |
|
| 363 |
| _ | 903 | — | — | 5598 |
— | 217 | 1046 | — | 939 | 6 712 | — | — | 21767 |
| _ | — | — | 5 315 | 6 525 |
| — | 6 525 |
187 | 12613 | 2617 | 1268 | 84469 | 68562 |
| 2400 | 629481 |
|
|
|
|
| 32 673 |
|
|
|
|
|
| _ | _ | 31725 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 12 606 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 12 645 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 16 216 | — | — | — |
| — | — | — | — | 47 666 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 163631 | — | — | 1 |
materiel, delposten till Knngl. Maj: te disposition.
nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
304
Riksdag sberåttelsen
Social -
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 1 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1953 | 1954 | 1955 | Arvoden | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19541 |
|
|
|
|
|
|
Ungdomsvårdsskolentredningen........ | 11 | 11 | 1 | 146 063 | 9 08C | 5 420 |
Töreutredningeu................. | — | 17 | 2 | 1690 | 5 115 | 1 040 |
Bergshamrautredningen............ | — | 18 | 3 |
| 3 960 1 800 | |
Utredning i fråga om ersättning för sjukvård utom |
|
|
|
|
|
|
riket................. | — | — | 4 | _ | 1 260 | 660 |
Utredning om översyn av föreliggande förslag ro- |
|
|
|
|
|
|
rande sjömännens sjukförsäkring...... | — | — | 5 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 147 753 | 19412 | 8920 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19551 |
|
|
|
|
|
|
Arbetstidsutredningen............. | 5 | 5 | 6 | 313 552 | 12 050 | 14 065 |
1947 års byggnadsmaterialutredning........ | 6 | 6 | 7 | 239 073 | 1808 | 30066 |
Bostads kollektiva kommittén........... | 7 | 7 | 8 | 246 916 | 16 199 | 21 400 |
Allmänna statsbidragsutredningen2........ | 8 | 8 | 9 | 51046 | 1 260 | 5 610 |
1949 års arbetskraftsutredning.......... | 9 | 9 | 10 | 121921 | 1725 | 5330 |
Kommittén för social upplysningsfilm3...... | 10 | 10 | 11 |
|
|
|
Barnavårdskommittén............. | 12 | 12 | 12 | 111231 | 9 287 | 15 420 |
1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen . ■ | 14 | 13 | 13 | 54 012 | 8 313 | 8 430 |
Socialförsäkringsutredningen........ | 15 | 14 | 14 | 135787 | 10 823 | 3 270 |
1952 års åldringsvårdsutredning........ | 16 | 15 | 15 | 23 674 | 4115 | 4 070 |
Utredning av frågan om införande av ett kreditgaranti- |
|
|
|
|
|
|
system på bostadsområdet.......... | _ | 16 | 16 | _ |
|
|
Arbetarskyddsntredningen........... | — | 19 | 17 | _ | 2 586 | 2 420 |
1954 års Ö-utredning........... | — | — | 18 |
|
|
|
Utredningen angående sjukförsäkrings- och yrkes- |
|
|
|
|
|
|
skadestatistiken m. m........... | _ | _ | 19 |
| 2 Olfi | 1 240 |
1954 års zigenarutredning........... | — | — | 20 | 1 |
|
|
Nämnden för omplacering av personal hos riksförsäk- |
|
|
|
|
|
|
ringsanstalten m. m........... | — | — | 21 | _ |
|
|
Utredningen om kortare arbetstid . . . | — | — | 22 | _ |
|
|
1954 års familjentredning.......... | — | — | 23 | — | — | — |
Summa kr. |
| |l 297 212 | 70182 | | in 32i |
Kommittékostnader: Socialdepartementet
305
departementet
T
10
11
12
13
14
15
16
U t g
f t e
Vt 1953—1»% 1954
''/t—31/it 1954
Beräknad
totalkostnad
Ersättning f8r | Resekostnads-ersättningar | Övriga | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. Vll—1“/H | t. o. m. 81/it 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | |||||
644 1335 | 6 031 | 1716 8 866 | 2 464 2 673 | 6 043 6 500 | 31398 5 760 1920 | 2 400 3 780 2108 5 019 | 9 200 2 000 2 200 | 179 861 6 028 7 219 |
1979 | 6970 | 10582 | 5137 | 12 543 | 65543 | 13307 | 13400 | 240003 |
2 970 | 33 403 | 4 012 | 3 648 | 13 720 | 83 868 | 12 477 | 6 600 | 416 497 |
| 517 | 179 | 1268 | 20 055 | 53 893 | 1565 | 332 | 294 863 |
1 4ää | 15 774 | 4 097 | 1537 | 6 008 | 66 448 | 12 085 | 10 700 | 336 149 |
| 6 5^2 |
|
| _ | 13 452 | 9 080 | 7 640 | 81 218 |
— | 21984 | 2719 | 293 | — | 32 051 | 12 476 | 10 000 | 176 448 |
2 056 | 39 502 | 1834 | 4 392 | _ | 72 491 | 33 255 | 16 500 | 233 477 |
| 20 927 | 160 | 294 | — | 38 124 | 11349 | 5 125 | 108 610 |
523 | 191 | 2 559 | 291 | 4 079 | 21 736 | 4 566 | 3 800 | 165 889 |
| 89 | 3 297 | 2 901 | 50 000 | 64 472 | 1230 | 5 000 | 94 376 |
— | 15 634 | 995 | 76 | — | 21711 | 10144 | 6 750 | 38 605 |
_ |
|
|
| — | — | 12 103 | 7 000 | 19 103 |
| 4 716 |
|
|
| 11 869 | 18154 | 10 300 | 40 323 |
|
| 20 | 188 | — | 208 | 657 | 500 | 1365 |
|
|
|
|
| __ | 704 | 2 000 | 2 704 |
|
|
|
| _ | — | 216 | 1500 | 1716 |
_ | _ | — | — | — | — | 4 000 | 4 000 | 8 000 |
10879 | 159 315 | >| 19872 | j 14 888 | | 93 S02 | | 480 328 | | 144001 | | 97 747 | 2 019 343 |
20_Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen.
306
Riksdag sberättelsen
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före Ingången av 1954* |
|
|
|
|
|
|
Jordbrukets byggnadsstndiekommitté....... | _ | _ | _ | _ | _ | 1600 |
1951 års bostadsntredning............ Utredning ang. det administrativa bandhavandet av | 13 | 1 | — | 134 035 | — |
|
yrkesskadeförsäkringen samt tillsynen över sjuk- och | _ | 2 |
| 6 577 | 3000 | 1350 |
Utredning rörande införande av avgiftsfria eller ra- batterade läkemedel.............. Utredning rörande uppbörd av avgifter till den all- | — | 3 | — | — | 3036 | 2 930 |
männa sjukförsäkringen m. m.......... | — | 4 | — | — | 1 960 | — |
Summa kr. |
|
|
| 140612 | 7996 | 5 880 |
D. Av koinmittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1963/54 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
|
|
biträden inom departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar . . . | — | — | — | 2 062 | 750 | 500 |
saneringsplaner m. m............. | — | — | — | 9 793 | 3 350 | 550 |
vissa arbetsmarknadsfrågor inom skogsbruket m. m. | — | — | — | 10060 | — | 7 295 |
yrkesutbildningen vid Johannisbergs yrkesskola . | — | — | — | 1671 | 200 | — |
frågan om mantalsnppgifternas utnyttjande för upp-läggning och revision av ett företagsregister m. m. | _ | _ . |
|
| 3 786 |
|
Departementets andel i kostnaderna för besvärssak- |
|
|
|
|
|
|
kunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 iuli |
|
|
|
|
|
|
Socialdepartementets expensmedel......... Ersättning till följande personer: | — | — | — | — | — | — |
byråchefen H. Bernhard....... | — | — | — | — | _ | — |
förste aktuarien L. Björk..... | — | — | — | _ | _ | _ |
byråchefen R Broberg............ | — | — | — | — | 4 275 | _ |
hovrättsrådet C. Carlon . . | — | — | — | _ | 1122 | _ |
hovrättsassessorn L. M. Granqvist .... | — | — | — | — | 3 600 | _ |
generaldirektören A. Johansson . . | — | — | — | — | _ | _ |
förste byråingenjören H. Lantz .... | — | — | — | — | _ | _ |
fiskalen J. M. Liilieros..... | — | — | — | — | 60 | ___ |
assessorn A. Lundberg..... | — | — | — | — | 3 650 | __ |
byråchefen S. 0. B. Olsson . . . | _ | — | — | _ | 13 734 | _ |
arkitekten H. de Shärengrad.......... | — | — | — | — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| 23686 | 34527 | 8345 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angiveg i följande noter.
> » jämlikt Kungl. Majrts beslut den 4 mars 1949 från femte, åttonde,
> » med andra medel än kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Socialdepartementet
307
8 | 9 | 10 | | 11 | 12 | 18 | | H | | 15 | | 16 |
|
|
| 329 | 2 005 | 3 934 |
|
| 3934 |
— | 373 | — | — | — | 373 | — | — | 134 408 |
— | 8 682 | — | — | — | 13 032 | — | — | 19 609 |
1231 | 4 549 | — | — | — | 11746 | — | — | 11746 |
4 565 | — | 371 | — | — | 6 896 | — | — | 6 896 |
5 796 | 13 604 | 371 | 329 | 2005 | 35 981 |
|
| 176 598 |
|
|
|
|
| 1250 |
| _ | _ |
9 649 | 3 467 | 8 865 | _ | _ | 25881 | — | — | — |
| — | — | 2 080 | — | 9 375 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 200 | — | — | — |
— | — | — | — | 4 700 | 8 486 | — | — | — |
|
|
|
| 7 009 | 7 009 | _ | _ | __ |
— | — | — | — | 115 000 | 115000 | — | — | — |
_ | _ | 125 | _ | _ | 125 | — | — | — |
— | — | in | — | — | in | — | — | — |
28 992 | — | — | — | — | 33 267 | — | — | — |
8 8< >4 | — | — | — | — | 9 926 | — | — | — |
24 792 | — | — | — | — | 28 392 | — | — | — |
— | — | 125 | — | — | 125 | — | — | — |
— | — | 112 | — | — | 112 | — | — | — |
__ | _ | — | — | — | 60 | — | — | — |
22 884 | — | — | — | — | 26 534 | — | — | — |
| _ | — | — | — | 13 734 | — | — | — |
— | — | 116 | — | — | 116 | — | — | — |
95121 | | 3467 | 9454 | 2080 | 126 709 | | 279 703 | | | 1 - | 1 |
nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel från vartdera anslaget.
308
IUksdaq sberättelsen
Kommunikations -
1 | 2 | ! 3 | 4 | i 5 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
| ||||
| berättelsen |
|
| |||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1953 | 1954 | 1955 | s"/« 1953 |
|
|
1 |
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 19541 |
|
|
|
|
|
|
Television sutredningen8............. | 17 | 14 | 1 | 41488 | 8 504 | 4 425 |
1951 års kommitté för utredning om högertrafik | — | — | 2 | — | 2 051 | 4 840 |
Summa kr. |
|
|
| 41488 | 10 555 | 9 265 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19551 |
|
|
|
|
|
|
Elkraftutredningen av år 1943 ......... | 7 | 7 | 4 | 720 178 | 10 700 | 88 007 |
1943 års järnvägskommitté2........... | 8 | 8 | 5 | 183 051 |
| 1385 |
1948 års järnvägstaxekommitté2......... | 10 | 9 | 6 | 73 107 | 6 992 | 12 244 |
Busslinjentredningen.............. | 11 | 10 | 7 | 78 853 | 384 | 2 370 |
Stor-Stockholms trafikutredning av år 19497 . . . • ; Utredning om översyn av gällande regler för beräkning | 12 | 11 | 8 | 62 983 | 15 000 | — |
av ersättning till vissa icke fast statsanställda arki-tekter .................... | 15 | 12 | 9 | 12 168 | 1 220 | 3 470 |
'' Utredning angående revision av tillämpningsknngörel- |
|
|
|
|
|
|
sen till luftfartsfärordningen.......... | 16 | 13 | 10 | 3131 | 140 | _ |
1951 års bygguadsutredning........... | 18 | 15 | 11 | 26 610 | 2 623 | 970 |
Hamnbidragsutredningen............. | — | 16 | 12 | — | 1440 | 1340 |
1953 års trafikutredniug............. | — | 17 | 13 | — | 2 636 | 19 352 |
1953 års trafiksäkerhetsntredning8........ | — | 18 | 14 | — | 3 060 | 3 520 |
Kommitté för nordiska trafiknykterhetsförhandlingar | — | — | 15 | — | 216 | 30 |
Statens byggnadsbesparingsutredning8 1954 års kommitté rörande vägbroar2....... | — | — | 16 | — | 14 700 | 2 454 |
— | — | 17 | — | _ | _ | |
Svenska öresundsdelegationen2.......... | — | — | 18 | — | — | _ |
Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält | — | — | 19 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1160 081 | 59111 | 135142 |
C. Kommittéer som avslutat sia verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 19541 |
|
|
|
|
|
|
Verkstadskommittén 1945 för väg- och vattcnbygg- |
|
|
|
|
|
|
nadsväsendet ................. | — | — | — | 19 631 | _ | _ |
1945 års Gotlandskommitté........... | — | — | — | 85138 | _ | _ |
1949 års trafiknykterhetsutredning........ | 13 | 2 | — | 90 427 | 1100 | 2 720 |
Summa kr. |
|
|
| 195196 | 1100 | 2 720 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
309
departementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | | IG |
|
| u t | g i f | e r |
|
|
|
|
| */» 1953- | -s% 1954 |
|
| 1/7—41 | /i* 1954 | Beräfe nåd 14 och 15) | |
Ersättning för | Resekostnadser-sättningar och | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräknade utg. | |||
i Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv- |
| 1/7 31/l0 | i/n—4l/>4 | |
experter | experter | materialier |
|
| ’ |
| ||
J |
| 245 |
| 74 | 13 248 | 43 479 | 16 250 | 114 465 |
865 | 122 | 1 093 | 684 | 3 000 | 12 155 | 13 731 | 1000 | 26 886 |
365 | 122 | 1338 | 684 | 3 074 | 25 403 | 57 210 | 17 250 | 141351 i |
1791 | 2 548 | 6617 | 3 721 | 115 | 113 499 | 55187 | 10 000 | 898 864 |
| 4 000 | 145 | 106 | — | 5 636 | — | 500 | 189 187 |
| 16 288 | 3 405 | 1167 | 547 | 40 643 | 7 758 | 10 000 | 131 508 |
953 | 11 732 | 3 834 | 371 | — | 19 644 | 15 890 | 9 700 | 124 087 |
| — | — | 15 000 | 5 000 | 2 500 | 85 483 | ||
_ | _ | . | — | 2 000 | 6 690 | 2 650 | 1000 | 22 508 |
|
|
|
|
| 140 | _ | 100 | 3 371 |
Ti 471 |
|
| _ | — | 9 064 | 4918 | 12 000 | 52 592 |
|
| 790 | 585 | — | 4 155 | 1 777 | 900 | 6 832 I |
|
| 323 | 97 | 1 400 | 23 808 | 9 469 | 2 500 | 35 777 |
| 15 470 | 1069 | 1573 | 7 500 | 32 192 | 15 443 | 3 000 | 50 635 |
| 757 | — | 1 003 | 624 | 1000 | 2 627 | ||
|
|
|
| 500 | 17 654 | 14 184 | 6 700 | 38 538 |
|
| 1 369 |
| _ | 1 369 | 4 800 | 2 500 | 8 669 |
|
|
| 736 | _ | 736 | 6 344 | 36 800 | 43 880 |
_ | — | — |
| — | — | — | 1000 | 1000 |
8215 | 50038 | 17 552 | 0113 | 12 062 | 291 283 | I 144 044 | 100200 | 1695558 ! |
|
|
| | 300 |
| j 300 |
|
| 19 931 |
|
| 700 | — | 700 | — | — | 85 838 | |
— | — | 28 | __ | 17 371 | | 21219 | — | — | 111 646 |
— | — | 728 | 800 | 17 371 | | 22 219 | — | — | 217 415 |
310
Riksdagsberättelsen
1 | 1 2 | 1 s | 1 i | 1 5 | ! 6 | 7 |
I). Av kommittéanslaget under budgetåret 1953/ |
|
|
|
|
|
|
den inom departementet in. m. |
|
|
|
|
|
|
Utredn ing rörande normer för den sanitära bedöm- |
|
|
|
|
|
|
ningen av bullerstörningar6........ Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid | — | — | — | — | — | — |
utarbetande av förslag till reviderade anvisningar |
|
|
| ■ | 960 |
|
Departementets andel i kostnaderna för besvärssak- |
|
|
|
|
| |
kunniga, énligt Kungl. Maj-.ts beslut den 24 iuli |
|
|
|
|
|
|
Fil. lic. H. É. V. Håkansson......... | _ | _ | _ | — | 21 984 |
|
Hovrättsrådet A. H. V. Körlof*..... | — | — | — | — | 2 672 | — |
Summa kr.‘ |
|
|
| — | 25616 | — |
Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget i den män ej annat angives.
» » med andra medel än kommittéanslaget.
4 * * sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» * » andra och sjätte > » » » >
6 1 * » Qärde j > » > > > ,
, * * * andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
Kndast arvode till ordföranden i utredningen bestrides från kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
311
8 | 9 | 10 | | il | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
| 763 | 763 |
|
|
|
— | — | 8 557 | — | — | 9 517 | — | — | — |
|
|
|
| 7 009 | 7 009 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 21984 | — | — |
|
25 279 |
| 1206 | — | — | 29157 | — | — |
|
25279 | — | 9 763 1 | — | 7 772 | 68430 | — | — | — |
vartdera anslaget.
> «
» >
kommittéanslag.
312
Riksdagsberåttelsen
Finans -
Kommitténs benämning
1 2 | 1 8 | 1 4 | 6 | 1 6 | I 7 |
Kommitténs |
| ||||
|
| ||||
195£ | 195'' | 195; | t. o. m. | Arvoden | |
Leda- möter | Sekr., | ||||
10 | 14 | 1 | 52 269 | 4 797 | 3 080 i |
12 | 16 | 2 | — | — |
|
13 | 17 | 3 | 26 425 | 3 957 | 7 270 |
19 | 21 | 4 | — |
|
|
20 | 22 | 6 | 44 772 | 8 729 | 8 725 |
26 | 28 | 6 | 3 731 | 11370 | 4 210 |
— | 29 | 7 | — | 729 | 4 310 j |
— | — | 9 | — | — | _ j |
— |
| 10 | — | — | _ | |
|
|
| 127197 | 29 582 | 27 595 | |
7 | 13 | 11 | 10 244 |
| . |
11 | 15 | 12 | 172 086 | 10 396 | 5 795 |
15 | 18 | 13 | 296 937 | 120 725 | 30119 |
16 | 19 | 14 | 47189 | 3840 | — |
17 | 20 | 15 | 3 255 | 2 623 | 1035 |
21 | 23 | 16 | 8 543 | 4 496 | 4 940 |
22 | 24 | 17 | 30 816 | 11865 | 30087 |
23 1 | 25 | 18 | 11896 | 1944 |
|
24 | | 26 | 19 | 3160 | 3 780 | 3030 | |
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet
under 1954
1948 års sparbankssakkunniga1.........
1950 års budgeträttskommitté.........
1951 års utredning rörande beskattningen av motor
fordonstrafiken2
...............
Utredning om vissa frågor rörande uppbördsväsendet
Företagsbeskattningskommittén..........
Kommittén för produktionsfrämjande åtgärder
Utredning om åtgärder för främjande av ett alkoholfritt
umgängesliv.............
1954 års utredning om sulfitspritindustriens framtida
produktions- och avsättningsförhållanden.....
Utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmproduktion
........
Summa kr
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1955
Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet
....................
1950 års skattelagssakkunniga..........
1951 års penningvärdeundersökning3.......
Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings
väsendet
...................
Utredning om regleringen av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt............
1952 års kommitté för indirekta skatter......
1952 års tnlltaxekommitté4...........
1952 års kontrollstämpelutredning.........
19o2 års tobakshandelsutredning.........
Kommittékostnader: Finansdepartementet
313
departementet
8 1 | » i | 10 | U 1 | 12 i | 13 1 | 14 | | 15 | 16 |
|
| Utgift | e r |
|
|
|
| |
‘/t 1953—so/« 1954 | Vt—1b/u 1954 | Beräknad 14 och 15) | ||||||
Ersättning för | Resekostnads-ers&ttningar och | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da ntg. | Beräknade ntg. Vn—*Vis | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | lyror, skriv-materialier |
| 1/i—sl/io | ||
3 484 | 21324 | 5 690 |
|
| 38 375 | 11133 | 5000 7 200 | 106 777 7 940 |
2 037 1053 | 6 297 24 724 | 3 958 4 907 3 418 | 186 1432 2 639 | 22 086 977 | 45 791 49 494 | 211 | — | 72 427 700 131489 29 682 |
— | 13 209 | 56 | — | — | 18 304 | 7 575 | — | 25879 |
_ | — | — | — | — | — | 8 686 | — | 8 686 |
| _ | _ | _ | — | — | — | 700 | 700 |
0 574 | 68 735 | 18021» | 4257 | 23063 | 177 835 | 66348 | 12900 | 384280 |
52117 | 34 049 4 250 | 936 | = | 27 000 | 102357 | 13 262 | 4000 30000 | 10 244 291 705 |
24 408 | — | — | — | — | 28 248 | 6 359 | 4 800 | 86 596 |
304 9 700 | 359 | 351 2 353 | 628 1823 | — | 4 009 | 2 331 3 755 1850 | 200 | 9 795 26 378 23 740 12 720 |
314
Riksdagsberätteisen
Utredning rörande den nya skogstaxeringsmetoden
1953 års ntskänkningsvinstkommitté......
Utredning angående översyn av lösen- och stämpel
förordningarna
................
1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna
....................
1953 års skatteflyktskommitté..........
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 19533 . . . .
1954 års nöjesskattentredning..........
1954 års bryggeriutredning............
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1954
1944 års nykterhetskommitté3..........
Kommunlåneutredningen.............
1952 års släktuamnskommitté..........
Utredning rörande de automatiska utgiftsförändringarna
inom statsverksamheten nnder de närmaste
budgetåren..................
Kommittén för motverkande av missbruk vid övergång
till friare spritförsäljning.........
Utredning om avvägningen av spritdrycksbeskatt
ningen
m. m.................
Utredning ang. beskattningen av kapitalförsäkringar
Kommittén för utredning ang. försöksverksamhet med
spritutskänkning utan samband med måltid . . .
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1958/54 bestridda kostnader för sakkunuiga
biträden inom departementet m. m.
Finansdepartementets expensmedel.......
Statistiska centralbyråns förutredning av frågan om
en samordning av den svenska från sportstatistiken
Statens tobaksnämnd.............
Konjunkturinstitutet .
Departementets andel i kostnaderna för besvärssak
kunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 iuli
1953......... J
Statskommissarien B. Kull
O
Sandström
Kammarrättsassessorn C.
Byråchefen S. A. Algott
Kanslirådet B. O. Dillén
Generaldirektören K. A. W. Björck
F. d. kanslirådet A. O. Edström .
Kanslirådet I. Löfqvist.....
E. o. förste aktuarien K. G. Ringström
Byrådirektören B. N. E. Hasselquist
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg .
T. f. kammarrättsassessorn B. Villard
Taxeringsintendenten A. E. M. Johansson
E. o. kammarrättsfiskalen E. G. Eklund
Länsassessom A. Morén......
Kammarrättsassessorn K. W. Ström . .
E. o. aktuarien C. B. Edlund.....
E. o. hovrättsassessorn S. S. Walberg .
10 268
7 725
900
250
200
100
600
1309
500
2 279
400
780
315
600
1200
25 610
3 300
15 000
890
3130
2 | 3 | 1 4 | 1 5 | 1 6 | 1 7 |
25 | 27 | 20 |
| 18172 |
|
— | 31 | 21 | —’ | 4 878 | 3180 |
— | 32 | 22 | — | 1530 | — |
— | 33 | 23 | _ | _ | 3800 |
— | 34 | 24 | — | 2510 | 1380 |
— | 35 | 25 | — | — | _ |
— | — | 26 | — | — | _ |
— | — | 27 |
| — | — |
|
|
| 584126 | 186 759 | 83366 |
1 |
|
| 777 755 |
|
|
14 | 4 | — | 8 033 | 1044 | 880 |
18 | 5 |
| 20134 | 984 | 2 540 |
— | 6 | — | 6 056 | 500 | 1420 |
— | 8 | — | — | 5 446 | 2884 |
— | 10 | — | — | 2190 | 2170 |
— | 11 | — | — | 1170 | — |
— | 12 | — | _ | 2 375 | 1530 |
|
|
| 811978 | 13 709 | 11424 |
3 450
Kommittékostnader: Finansdepartementet
315
8 | 9 | 10 | | 11 | 12 | 13 | | 14 | 15 | 16 |
|
| 610 |
|
| 18 782 | . | 300 | 19 082 |
— | 12 184 | 91 | — | — | 20 333 | 21403 | 20 500 | 62 236 |
_ | — | — | — | — | 1530 | 810 | — | 2 340 |
| 7 272 | 26 | 80 | 3 500 | 14 678 | 7 875 | 3500 | 26 053 |
5 020 | 8 421 |
|
|
| 17 331 | 6 514 | 5 500 | 29345 |
| 16000 | ___ | _ | _ | 16 000 | 11305 | 6 750 | 34 055 |
1 |
|
|
| _ | _ | _ | 1500 | 1500 |
| — | — | — | — | — | — | 1200 | 1200 |
138181 | 102 777 | 4417 | 2 531 | 30500 | 548531 | 151536 | 95 750 | 1379943 |
|
|
|
| 227 | 227 |
|
| 777 982 |
|
|
| _ |
| 1924 | — | — | 9 957 |
— | — | 142 | — | 12 000 | 15 666 | — |
| 35 800 |
_ | 5 037 | 835 | 826 | — | 8 618 | — | — | 14 674 |
394 | 6 603 | 1338 | 1229 | 7100 | 24 994 | 182 | — | 25176 |
| 76 |
|
| _ | 4 436 | _ | — | 4 436 |
— |
| — | — | — | 1170 | — |
| 1 170 |
| 2 796 | 75 | _ | — | 6 776 | — | — | 6 776 |
394 | 14512 | 2390 | 2 055 | 19327 | 63811 | 182 |
| 875971 |
1 |
|
|
| 43719 | 43 719 |
| _ | _ |
|
|
| _ | _ | 10 268 | — | — | — |
| _ | 1 474 | 24 | 9000 | 21 673 | — | — | — |
— | — |
| — | — | 900 |
|
|
|
|
|
|
| 7009 | 7009 |
| — | — |
|
| __ | _ | — | 250 | — | — | — |
| __ | _ | _ | — | 200 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 100 | — | — |
|
|
| __ | _ | — | 600 | — | — |
|
i | _ | 191 | — | — | 1500 | — | — | — |
| _ |
| _ | — | 500 | — | — | — |
| _ | 185 | _ | — | 2 464 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 400 | — | — | — |
4 921 | _ | _ | — | — | 5 701 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 315 | — | — |
|
873 | _ | _ | — | — | 1473 | — | — | — |
| _ | _ | 347 | — | 1547 | 1 - | — |
|
| _ | __ |
| — | 25 610 | — | — | — |
23 278 | _ | _ | — | — | 26 578 | — | — |
|
|
| _ | _ | — | | 15 000 | — | — | 1 |
|
| _ | _ | — | 890 | — | — | — |
! 20 740 | — | — | — |
| I 23870 | — | — | ~ |
316
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | I 3 | 1 4 | 1 a | i « | 7 |
Förste byråsekreteraren A. 0. Hillbo . . |
| | _ |
| 1 | 1 810 |
|
| Disponenten K. G. Erbacke . | _ | | _ |
|
| 1 810 |
|
Kammarrättsrådet N. G. Lindqnist...... | _ | _ | _ |
| 280 |
|
1 E. o. hovrättsassessorn 0. S. W. Mejegård | — | — | _ | _ | 720 |
|
i Pol. mag. K. A. E. Lindbäck .... | _ | _ | _ |
| 9 250 |
|
Amanuensen L. Kalderén....... | _ | __ | _ |
| 4 iSO |
|
1 Förste kanslisekreteraren I. Eckersten .... | _ | _ | _ |
| 3 310 |
|
! E. o. hovrättsassessorn N. P. Westerlind . . . | — | — |
| — | 460 | — |
Summa kr. Angående potatisindnstrintredningen se jordbruksde-partementets redogörelse. Angående nykterhetsnämndssakkunniga se inrikesde-I partementets redogörelse. j Angående 1953 års utredning angående stöd till nyk-terhetsorganisationer och uugdomsvårdaude sam-manslutningar se ecklesiastikdepartementets redo- j |
|
|
|
| 86446 | 3450 |
* Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
s ’ * frål1 sjätte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
’ »av andra medel än kommittéanslag.
. ’ 1 från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
Av nämnda summa har ett belopp av kr. 5500, utgörande arvode till fil. kand. K. M. Savosnick
Kommittékostnader: Finansdepartementet
317
» 1 | M 1 | 10 | | n 1 | 12 | 13 | | 14 | 15 | 16 |
11757 |
|
| 1 | _ | 13 567 | — | — | — |
10 074 | _ | — | — | — | 11884 | — | — |
|
1 799 | _ | — | — | — | 2 079 | — | — |
|
4 814 | _ | — | — | — | 5 534 | — | — |
|
|
| _ | _ | — | 2 250 | — | — |
|
|
|
|
| — | 450 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 3 310 | — | — | — |
3 084 | — | — | — | — | 3 544 | — | — |
|
81340 ! ! |
| 1850 | 371 | 59 728 | 233185 |
|
| 1 |
vartdera anslaget.
vartdera anslaget. . ,
utbetalats endast från sjunde huvudtitelns kommitteanslag.
318
Riksdagsberättelsen
Ecklesiastik -
3
Kommitténs
nummer i
berättelsen
1953
1954
1955
t. o. m.
“Vs 1953
Arvoden
Leda möter -
Sekr.,
experter
o. bitr.
Kommitténs benämning
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 19541
1947 års mnsikutrednmg.............
1949 års Nääsutredning.............
Pastoral sindelningssakkunniga 3..........
Sakkunnig för översyn av kollektkungörelsen . . .
Utredning rörande vissa lärar- och statsbidragsfrågor
på det statsunderstödda skolväsendets område . .
1952 års yrkesntbilduingssakkunniga.......
Landsantikvarientredningen...........
Samma kr
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 19651
Chalmerska byggnadskommittén4.........
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté4
Handelsutbildningskommittén.........
Utrnstningskommittén för tandläkarhögskolorna5 . !
1948 års konstntredning.............
1948 års tekniska skolutredning.........
Sakkunniga tör förhandlingar med Stockholms stad och
Malmö stad rörande visst samarbete mellan dessa
städer och vederbörande tandläkarhögskolor . .
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö.......
1950 års prästvalskommitté3...........
1951 års tandläkarkommitté...........
1951 åra skolstyrelseutredning..........
Upnsala domkyrkas restanreringssakkunniga6 ....
1951 års kyrkomöteskommitté6
Utredning om utnyttjande av de nya vetenskapliga
rönen på andiologiens och andiometriens område i
värden av döva barn . . .
14 | 9 | 1 | 166 033 | 1643 | 2180 |
22 | 14 | 2 | 2 817 | 606 | 800 |
24 | 16 | 3 | 187 811 | 562 | 1260 |
32 | 24 | 4 | 1460 | — |
|
33 | 25 | 5 | 10 404 | 5313 | 2 770 |
34 | 26 | 6 | 66 103 | 11 135 | 25187 |
— | 29 | 7 | 6 684 | 3 738 | 3 245 |
|
|
| 441812 | 22 997 | 35442 |
9 | 5 | 8 |
|
|
|
10 | 6 | 9 | _ | _ | . |
11 | 7 | 10 | 355 744 | 3419 | 4 560 |
13 | 8 | 11 | — | _ |
|
16 | 10 | 12 | 69 249 | 3 946 | 2 370 |
17 | 11 | 13 | 81 891 | 9 509 | 2 760 |
20 | 12 | 14 | 20 657 | 3 266 | 3 845 |
21 | 13 | 15 | 2114 |
|
|
23 | 15 | 16 | 34 696 | 5 054 | 6 230 |
25 | 17 | 17 | 42 349 | 7 500 | 9 490 |
26 | 18 | 18 | 133 722 | 10 856 | 6 540 |
27 | 19 | 19 | 14 919 | 3 761 | 2 350 |
28 | 20 | 20 | 27 170 | 3 892 | 4 370 |
29 | | 21 | | 21 | 27 840 | 864 I | 1800 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
319
departementet
1 8 ! | 9 1 | 10 1 | 11 I | 12 | | 18 | | 14 | | 15 | 16 | |
| u | t g i f | ter |
|
|
|
|
| |
| ''h 1953- | —so/e 1954 |
|
|
|
| 1954 | Beräknad | |
| Ersättning för | Resekostnadsersätt-ningar och trakta-menten m. m. | Övriga | Summa | Verk- ställda | Beräk- nade | totalkostnad 14 och 15) | ||
| Leda- | | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | ntg. V7-sl/io | ntg. V n—81/iä | |||
| 866 225 | 8 224 | 1071 486 | 177 15 | 12 034 | 26 018 4 181 | 8312 | 250 | 192 051 |
| 717 1126 | 18 000 | 708 3 892 | 1061 472 | — | 8 791 | 3 348 4 741 | 100 200 | 22 643 35 824 |
| 2 984 | 37 851 | 10848 | 1725 | 13436 | 124 733 | 46 266 | 550 | 612861 |
| — | 5036 | 2 552 | 3 083 | — 52 | 18 645 | 8 918 | 4 500 | 387 807 |
| 627 1296 | 13 975 | 4 272 2 098 | 456 |
| 25 646 | 7 245 4 936 | 1200 6 00O | 103 340 |
| 197 | _ | 582 | 622 | — | 8512 | 480 | — | 29 649 |
| 2 852 639 | 13176 35 826 27 349 | 2 724 | 486 1503 1758 186 1643 | 3 500 6 759 1416 | 34 022 | 6 616 3 495 4 508 | 2 000 | 2 114 |
| — | — | | 3 000 | — | — | 5 664 | 1062 | 3 700 | 38 266 |
320
Riksdag sberättelsen
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 « | ! 7 |
Utredning ang. upprättande i Stockholm av ett in-ternationellt meteorologiskt forskningsinstitut . . | 30 | 22 | 22 | 147 | 608 | 484 |
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skol-väsendets område............ | 31 | 23 | 23 | 11028 | 7 472 | 3 470 |
Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommissions | 35 | 27 | 24 | 33108 |
|
|
Stiftskansliutredningen.......... | — | 28 | 25 | 1975 | 1838 | 1550 |
Sakkunnig för utarbetande av förslag till vissa änd-ringar i kyrkohandboken ......... |
| 30 | 26 |
|
| |
Församlingsstyrelsekommittén7....... | — | 31 | 27 | _ | 12 515 | 3 180 |
Psvkologutredningen............ | — | 32 | 28 | _ | 4 124 | 3 350 |
1953 års kyrkomusikersakkunniga........ | — | 33 | 29 | _ | 2 820 |
|
Biskopsvalkommittén8 ......... | — | 34 | 30 | ___ | 1140 | 960 |
1953 års lärarinneutbildningskommitté...... | — | 35 | 31 | _ | 3 230 | 1170 |
1954 års medicinska utrustningskommitté..... | — | — | 32 | _ |
|
|
Realskoleutreduingen.......... | — | — | 33 | _ | _ |
|
Sakkunniga för utarbetande av bihang till kyrkohand-boken ............. |
|
| 34 |
|
|
|
Sakkunniga för översyn av gällande särskilda bestäm-melser om den kyrkliga verksamheten bland den |
|
| 35 |
|
|
|
Seminarieutredningen........ | — | — | 36 | _ | _ |
|
Mälsåkersutredningen........ | — | — | 37 | _ | _ |
|
Utredning rörande lärarnas skolmåltidsvakt .... | — | — | 38 | — | — |
|
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1945 års universitetsberedning.......... | 39 |
|
| 856 609 358 508 | 85 814 | 58479 |
1946 års skolkomruission............. | 1 | _ | _ | 1539 610 |
| 4 840 |
ilatematikmaskinutredningen10.......... | 611 | — | — | 21 494 | _ |
|
Utredning om vidgat tillträde till högre studier . . . | 8 | — | — | 67190 | _ | __ |
Sakkunniga för utredning av de juridiska och stats-vetenskapliga examina............. | 19 | 4 | — | 288 456 | _ | _ |
Summa kr. D. Under budgetåret 1953 /54 bestridda kost-nader för sakkunniga biträdeu inom Expensmedel för inom departementet tillkallade sak-kunniga ............ |
|
|
| 2 275 258 |
| 4 840 |
Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska |
|
|
|
| 3190 |
|
Expert att biträda universitetskanslersämbetet vid |
|
|
|
|
| 1 830 |
Kostnader för besvärssakkunniga enligt Kungl. Mai:ts |
|
|
|
|
|
|
Utredning om statsbidrag till kommunalisering av de |
|
|
|
| 500 |
|
Utredning ang. stöd åt nykterhetsorganisationer och |
| — | — | _ | 5 294 | 5 080 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
321
8 | 9 | 10 | | 11 | 12 | 18 I | 14 | 15 | | 16 |
|
|
| 1200 | __ | 2 292 | 1121 | _ | 3 560 |
4 581 | 709 | 3 780 | 501 | — | 20513 | 8 596 | 1500 | 41 637 |
|
|
|
|
|
|
| 840 | 33 948 |
— | — | 3 058 | 588 | — | 7 034 | — | 2 000 | 11009 |
|
| _ | _ | _ | _ | _ | — | — |
2 973 | 21989 | 8 380 | 1717 | 3000 | 53 754 | 16 634 | 3 200 | 73 588 |
5 203 | 15 230 | 7 471 | 764 | — | 36 142 | 11169 | 11000 | 58 311 |
|
|
| _ | — | 2 820 | 850 | 600 | 4 270 |
107 | 5318 | 953 | 968 | 1500 | 10 946 | 8 377 | 4 050 | 23 373 |
| 5 040 | 1518 | 232 | — | 11190 | 8 357 | 10 000 | 29 547 |
|
|
| _ | _ | — | 827 | 3 600 | 4 427 |
— | — | — | — | — | — | 290 | 1700 | 1990 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
|
|
| _ | _ | _ |
|
|
| _ | _ | _ | — | 4 000 | 4 000 |
|
| __ | _ | _ | — | — | 500 | 500 |
— | — | — | — | — | — | — | 1800 | 1800 |
32252 | 143 869 | 60 421 | 15 707 | 16170 | 412 712 | 139205 | 92690 | 1501216 |
|
|
| 2 325 |
| 2 325 |
|
| 360 833 |
| 690 | _ | 58 | 10 608 | 16 196 | — | — | 1555806 |
|
| 148 | _ | — | 148 | — | — | 21642 |
— | — |
| — | — |
| 190 | — | 67 380 |
_ | _ | 2 321 | — | 10 962 | 13 283 | — | — | 301 739 |
| 690 | 2 469 | 2 383 | 21570 | 31952 | 190 |
| 2307 400 |
|
|
|
| 40 000 | 40 000 |
|
|
|
31408 | — | — | — | — | 34 598 | — | — | — |
__ | — | — | 302 | — | 2132 | — | — | — |
— | — | — | — | 7 009 | 7 009 | — | — | — |
_ | _ | 1070 | — | — | 1570 | — |
| — |
10 107 | 15 476 | 2 586 | 684 | 266 | 39 49312 | — | — | I — |
2l~Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
322
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
Teaterrådet ................... | _ |
|
|
| 586 | 3 300 |
Skolöverstyrelsen................ | — |
| — | — | — | — |
Byråchefen G. B. Öhman........... | — | — | — | — | 1800 | — |
Folkskolinspektören J. A. Sjöstedt........ | — | — | — | — | — | — |
Rektorn E. O. O. Sandberg........... | — | — | — | — | — | — |
Teol. kand. P.-E. Rönquist............ | — | — | — | — | 250 | — |
Byråchefen Ingrid M. Oswald-Jacobson...... | — | — | — | — | — | — |
Konsulenten Ebba E. S. Virgin........ | — | — | — | — | — | — |
Professorn J. M. G. Elmgren........... | — | — | — | — | _ | _ |
Pol. mag. T. Petersson...........■ . | — | — | — | — | 18 150 | — |
T. f. förste revisorn S. M. Oredson........ | — | — | — | — | 1140 | _ |
T. f. förste byråinspektören N.-O. Witting..... | - | — | — | — | 1810 | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 82 720 | 10210 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Utföres såsom minusbelopp på grnnd av återbäring.
3 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyr
4
Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Obalmerska byggnadskommittén och
fört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handha verkställighetsuppgifter.
6 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kost
6
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott nr
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
9 1952 års berättelse.
10 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1947 från ijärde, åttonde
11 1940 års berättelse.
12 Utöver nämnda belopp har 5 680 kronor 70 öre, utgörande kostnader för utredningen, omförts
den 9 april 1954.
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
323
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
| _ | 3000 | 6 886 | __ | _ |
|
_ | _ | — | — | 28 500 | 28 500 | — | — | — |
_ | _ | — | — | 175 | 1975 | — | — | — |
— | — | 116 | — | — | 116 | — | — | — |
_ | . _ | 116 | — | — | 116 | — | — | — |
_ | _ | — | — | — | 250 | — | — | — |
— | _ | 302 | — | — | 302 | — | — | — |
— | — | 381 | — | — | 381 | — | — | — |
_ | _ | 1500 | — | — | 1500 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 18150 | — | — | — |
6187 | — | — | — | — | 7 327 | — | — | — |
9 580 | — | — | — | — | 11390 | — | — | — |
57 282 | 15476 | 6071 | 986 | 78950 | 201695 | — | — | — |
kofonden.
tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas ntan kostnadsoppgifter, enär de slut
nadsnppgifter,
enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vartdera anslaget.
från åttonde kuvudtitelns kommittéanslag till sjunde huvudtitelns kommittéanslag enligt kungl. brev
324
Riksdag sberättelsen
Jordbruks -
1 | 1 2 | I 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1953 | 1954 | 1955 | so/«1953 |
|
|
|
|
|
|
|
| Sekr., |
|
|
|
|
|
| experter |
|
|
|
|
|
| o. bitr. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1954'' |
|
|
|
|
|
|
Utredning ang. utbyggnaden av den centrala torsk- |
|
|
|
|
|
|
ningsinstitutionen för norrländska jordbruksfrågor |
|
|
|
|
|
|
m. m.................. | 15 | 13 | 1 | _ | 5 893 | 1200 |
1953 års allmänningsutredning.......... | — | 23 | 2 | — | 795 | 1880 |
Summa kr. |
|
|
| — | 6688 | 3080 |
1$. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19551 |
|
|
|
|
|
|
Elektrifieringsberedningen.......... | 6 | 7 | 3 | 339 160 | 4 530 | 3 240 |
1946 års tryckeriutredning........ | 8 | 8 | 4 |
|
|
|
1948 års kronolägenhetsutredning........ | 10 | 9 | 5 | 23 675 | 1293 | 450 |
Småbruksutredningen.......... | 12 | 10 | 6 | 99126 | 736 | 3 650 |
1949 års jaktutredning......... | 13 | 11 | 7 | 45 469 |
|
|
1949 års jorderosionskommitté...... | 14 | 12 | 8 | 51611 | 636 | 540 |
Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsme- |
|
|
|
|
|
|
dels- och jordbruksorganisation (Svenska FA O-kom- |
|
|
|
|
|
|
mittén)2.......... | 16 | 14 | 9 | ___ |
|
|
1950 års jordbrukskasseutredning....... | 17 | 15 | 10 | 19 972 | 1491 | 3 260 |
1951 års fiskhandelsntredning......... | 18 | 16 | 11 | 59 747 | 2 438 | 10 630 |
1951 års jordbruksrationaliseringsutredning . . . | 20 | 17 | 12 | 94 439 | 6 532 | 23 075 |
J ordbruksprisutredningen....... | 22 | 18 | 13 | 27 412 | 7 510 | 31109 |
1953 års fotogrammetriutredning..... | — | 19 | 14 | 1000 | 3 921 | 7 900 |
Vattenvårdskommittén...... | — | 20 | 15 | 4 307 | 2 825 | 2 070 |
1953 års växtförädlingsutredning .... | — | 21 | 16 |
|
| 400 |
Skördeskadeutredningen....... | — | 22 | 17 | _ |
|
|
1954 års fiskeriutredning........ | — |
| 18 | _ | _ | _ |
1954 års översyn av flskredskapsförsäkring . . | — | _ | 19 | _ | _ | _ |
1954 års veterinärtaxeutredning......... | — | _ | 20 | _ |
|
|
Stuteriorganisationsutredningen....... | — | — | 21 | _ | . |
|
Utredning av frågan om eifektivisering av import- |
|
|
|
|
|
|
kontrollen av animala livsmedel m. m.3..... | _ | _ | 22 | _ |
|
|
Utredning angående översyn av verksamheten vid de |
|
|
|
|
|
|
statsunderstödda och statliga trädgårdsskolorna . . | — | — | 23 | — | — | — |
Summa kr. | | | | ! | 765918 | | 31912 | 86324 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
325
departementet
8 1 | 9 1 | 10 | n | 12 | 18 | | 14 | 15 | | 16 |
D | t g i | f t e r |
|
|
|
|
|
|
| Vi 1953- | "/• 1954 |
|
|
| Vi-sl/i | s 1954 | Beräknad totalkost- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för mis- | Resekostnadser- | Övriga nt- |
|
|
| nåd t. o. m. | ||
tade avlönings- | sättningar och trak- | gifter (tryck- |
|
| Beräk- | ''Vis 1954 | ||
förmåner | tamenten m. m. | ningskostna-der, hyror, |
| ställda | (s:a av kol. | |||
|
|
|
| Summa | nade ntg. | 5, 13, 14 | ||
|
|
|
| utg. »/i—1“Vio | ||||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | skrivmate-rialier |
| Vn-*Vu | och 15) | |
|
| 2155 | 1086 | 196 | 10530 | 818 |
| 11348 |
— | — |
|
| 1000 | 3 675 | 6 715 | 800 | 11190 |
— | — | 2155 | 1086 | 1196 | 14205 | 7 533 | 800 | 22 538 |
| 24 364 |
| 10319 | 2 350 | 44 803 | 14 778 | 7 467 | 406 208 |
|
| 445 |
| _ | 2188 | 714 | 500 | 27 077 |
1077 | 10 150 |
| 3 802 | — | 19 415 | 11962 | 5 000 | 135 503 |
_____ |
| _ | _ | — | — | — | 200 | 45 669 |
— | 168 | 2 790 | 258 | — | 4 392 | 900 | 300 | 57 203 |
— | — | 840 | — | — | 5 591 | 3 368 | 12 800 | 41)731 |
_ | 10 290 | 2 414 | 8 688 | 10 000 | 44 460 | 9 668 | 3 000 | 116 875 |
i _ | 24 998 | 1899 | 8 009 | 52 300 | 116 813 | 27 512 | 14 000 | 252 764 |
|
| 3 459 | 2 262 | 4 700 | 49 040 | 23 559 | 24 000 | 124011 |
314 | _ | 2 783 | 376 | 1000 | 16 294 | 1540 | 9 700 | 28 534 |
5 052 | _ | 11099 | 2 841 | — | 23 887 | 6712 | 3 000 | 37 906 |
| _ | 814 | 327 | — | 1 541 | 9 691 | — | 11232 |
| _ |
|
| — | — | 3195 | 5 500 | 8 695 |
|
| _ | _ | 1 000 | 1000 | 11684 | 6 000 | 18 684 |
|
|
| _ |
| — | — | 3 240 | 3 240 |
|
| _ | _ | _ | — | 350 | 2 300 | 2 650 |
— | — | — | — | — | — | 1735 | 1 000 | 2 735 |
— | — |
| — | — | — | 1951 | 5 500 | 7 451 |
— | — |
| | _ | — | —* | — | — | - |
(i 443 | 69 970 | 26 543 | 36 882 | 71 350 | 829 424 | 129 819 | | 103 507 | 1328168 |
326
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | s | 4 | 6 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Kommittén för maskinell täckdikning....... | 7 | 1 |
| 13 705 | 3 730 | 2 000 |
Utredning rörande indragning av ströängar å krono-mark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län | 9 | 2 |
| 11 121 | 300 |
|
Potatisindustriutredningen4............ | 11 | 3 | _ | 92 213 | 5 074 | 1730 |
Trädgårdsutredningen............. | 19 | 4 | — | 27 208 | 4 413 | 1380 |
Utredning rörande frågan om åtgärder till skydd för | 21 | 5 |
| 4 302 | 2 445 | 239 |
Utredning rörande djursjukvårdskliniken vid förut-varande Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg | — | 6 | — | 3 425 | 630 | 720 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1953/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet : förste kanslisekreteraren S. G. V. Andersson . . . |
|
|
| 151974 | 16592 150 | 6069 |
förste kanslisekreteraren K.-O. Wahlfisk . | — | _ | _ | _ | 2 540 | 1 485 |
e. o. hovrättsassessorn P.-E. Furst....... | _ | _ | _ |
| 2712 |
|
byråchefen L. E. Öjbom........... | — | — | — | _ | 2 240 | _ |
Ersättning till följande personer för vissa utrednings-uppdrag: assessorn E. A. Bäcker......... |
|
|
|
| 2 050 |
|
överdirektören J. Hult............. | — | _ |
|
|
|
|
fiskeriintendenten P. Enequist...... | _ | _ | _ | _ | _ | _ |
kansliskrivaren Iris Åkerman......... |
| _ | _ |
| 681 |
|
Biltraktorutredningen........... | — | _ | _ | _ | 50 | _ |
Utredning rörande den s. k. koncessionsrenskötseln i |
|
|
| 2 217 |
|
|
Utredning i anledning av skrivelse från AB Sveriges |
|
|
| 1 477 |
|
|
Fiskeristyrelsen (översyn av fiskeristadgan m. m.) . | — | — | _ | 28 501 | _ | 1490 |
Fiskeristyrelsen (skydd för fiskredskap mot över-segling) ................... |
|
|
| 1807 | 130 |
|
Fiskeristyrelsen (fiskev&rdsområden och fiskevårdsav-gifter) .................... |
|
|
| 167 |
|
|
Utredning rörande rätten till laxfisket i de mot Fin-land gränsande delarna av Torne och Mnonio älvars |
|
|
|
| 1 620 |
|
Kammarkollegiet (vissa fiskeundersökningar) .... | — | — | — | _ | 13 862 | — |
Utredning rörande det ekonomiska resultatet av rö-relsen vid Alnarps mejeri m. m......... | _ | _ |
| 1651 |
|
|
Utredning rörande de ekonomiska betingelserna för |
|
|
|
| 252 | 1500 |
Kostnader för besvärssakkunniga enligt Kungl. Maj:ts |
|
|
|
|
|
|
Veterinärstyrelsen................ | — | — | — | _ | _ | _ |
Statsdepartementens kassakontor......... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. 1 |
|
|
| 35820 | 26287 | 4475 |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
» > från nionde huvudtitelns anslag till Kostnader för Sveriges medlemskap
» > > > och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
1 > > sjunde > nionde > > > j >
° Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
327
8 1 9 | 10 | it | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |
|
| 461 |
| 2 766 | 8 957 |
|
| 22 662 |
|
|
|
|
| 300 | — 1245 | — | 11297 |
| 6 228 | 1968 | 613 | 4 400 | 20013 | 1686 | — | 113 912 |
— | 153 |
| 500 | 900 | 7 346 | — | — | 34 554 |
| — | — | — | 1978 | 4 662 | — | — | 8 964 |
| 153 I | 517 | 636 | | 930 | 3 586 | — | — | 7 011 |
— | 6 534 | 2946 | 1749 | 10974 | 44864 | 1562 |
| 198 400 |
,soo |
|
|
|
| 950 |
|
|
|
7 379 | _ | _ | — | — | 11404 | — | ; |
|
23 416 | _ | — | — | — | 26128 | — | — |
|
14 493 | — | 180 | — |
| 16 913 |
|
|
|
3000 |
| 931 |
| 1020 | 7 001 | — | — | — |
| _ | 667 | — | — | 667 | — | — |
|
|
| 441 | — | — | 441 | — | — |
|
|
|
| _ | — | 681 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 50 | — |
|
|
— | — | — | — | 24 | 24 | — | — | — |
| 2 567 |
| _ | _ | 2 567 | — | — | — |
— | 11898 | — | — | — | 13 388 | — | ™“ |
|
— | — | — | — | — | 130 | — | — | — |
— | — | 1605 | — | — | 1605 | — | — | — |
12 988 |
| 521 |
| _ | 15129 | — | — | — |
| — | — | — | — | 13 862 | — |
|
|
— | — | — | 184 | — | 184 | — | — | — |
618 | — | 722 | — |
| 3 092 | — | — | — |
|
|
| _ | 7 009 | 7 009 | — | — | — |
|
| _ | _ | 31891 | 31 891 | — | — | — |
| — | — | — | 250 | 250 | — | — |
|
62 694 | 14 465 | 5 067 | 184 | 40194 | 158866 | — | 1 _ 1 | — |
i FAO.
vartdera anslaget.
328
Riksdag sbe rätt elsen
Handels -
Kommitténs benämning
1 2 | 1 8 | 1 4 | 6 | 6 | 7 |
Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| ||||
195c | 1954 | 1955 | År Leda- möter | roden Sekr-, | |
17 | 9 | 2 | 19 291 |
|
|
19 | 11 | 3 | 54 856 | — | — |
28 | 20 | 4 | 1730 | 270 | 765 |
— | 21 | 5 | 2 597 | 1076 | 600 |
|
|
| 78474 | 1346 | 136a |
10 | 4 | 6 | 178 635 | 2 785 | 6 775 |
11 | 5 | 7 | 123 716 | 1908 |
|
15 | 7 | 8 | 5 097 | 388 | _ |
16 | 8 | 9 | 29 328 | _ | . |
18 | 10 | 10 | 111922 | 8 046 | 29 772 |
22 | 14 | 13 | 14 752 | 8 966 | 7 020 |
23 | 15 | 14 | 36 770 | 4 338 | 2 330 |
24 | 16 | 15 | 104 744 | 1490 | 22 060 |
25 | 17 | 16 | 19 988 | 14833 | 8 040 |
26 | 18 | 17 | 3 439 | 1480 | 2 920 |
27 | 19 | 18 | 120 | 2 755 | 1350 |
— | 22 | 19 | 10 039 | 7 425 | 37144 |
— | 23 | 20 | 233 | 1530 | 2 060 |
— | 24 | 21 | _ j | 1326 | 760 |
— | — | 22 | — | — | 1470 |
— | — | 23 | — | — | — |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 19541
Utredning ang. Sveriges handelsavtalsförhandlingar .
Utredning om revision av allmänna förfogandelagen
m. m.....................
Utredning ang. Chalmers provningsanstalts framtida
ställning och organisation.....• . . . .
Utredning rörande handelshögskolans i Stockholm ekonomi
och framtida ställning..........
Snmma kr.
B. Kommittéer som fortsBtta sin verksamhet
vid ingången av 19551
1946 års sjömanskommitté............
Näringsrättsutredningen ............
1948 års utredning om en statens kultnrfond8 . .
Utredning för småföretagens lokalfrågor......
Södra Sveriges skogsindustriutredning.......
Sjöfartsorganisationsutredningen (utredning rör. vissa
administrativa organisationsfrågor på sjöfartens område)
..................
1951 års oljeutredning..............
Bränsleutredningen 1951.............
Utredning för utarbetande av slutligt förslag till allmän
pensionsförsäkring............
Utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän
m. fl. vid lotsverket .............
Utredning ang. möjligheterna till avgiftslättnader för
det mindre tonnaget m. m...........
Varudistributionsntredningen..........
Utredning ang. aktuella spörsmål berörande det mindre
och medelstora tonnaget............
Forskningsinstitutkommittén (utredning rör. nytt avtal
angående bidrag till verksamheten vid Svenska trä
forskningsinstitutet)
............
Kommittén för översyn av GATT-avtalet.....
Utredning rörande behovet av fortsatt kvalitetskontroll
på skodon och därmed sammanhängande frågor
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
329
departementet
8 1 | 9 1 | 10 | | U | | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | | 16 |
U | t g i | f t e | T |
|
|
|
|
|
| Vi 1953 | —1>°/6 1954 |
|
| Vi—S1/n 1954 | Beräknad totalkostnad | ||
Ersättning för | Resekostnadser-sättningar och trak-tamenten m. m. | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. »/il—«/n | t. o. m. *Vn 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., experter | hyror, skriv-materialier |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| 19 291 |
|
|
| _ | _ | — | — | 2 000 | 56 856 |
_ | _ | 2140 | 619 | — | 3 794 | 324 | 2000 | 7 848 |
|
| 2 572 | _ | — | 4 248 | — | — | 6 845 |
— | — | 4 712 | 619 | — | 8 042 | 324 | 4000 | 90 840 |
403 9 700 | 10 572 43 132 | 3 512 46 801 | 601 | — 442 -13 7102 | 24 047 68 642 | 864 8 814 23 919 | 3 000 2 985 7 500 | 206 546 147 079 6 939 29 328 |
639 | 21275 20 973 | 5 222 1600 | 182 2 072 | — | 43 304 | 13 851 3 967 | 3 690 4 800 | 71907 70 468 |
_ | 13 916 | — | 467 | — | 37 256 | 20 273 | 18 000 | 95 517 |
982 | _ | 594 | 975 | — | 6 951 | 600 | 1000 | 11990 |
— | — | 225 2 255 | 131 1557 | — | 4 461 | 20 694 | 16 580 | 4 581 95 694 |
— | — | 419 | 180 | — | 4189 | 4 242 | 4 290 | 12 954 |
72 | — | 285 | 132 | — | 2 575 | 2 375 | 700 | 5 650 3 975 |
_ |
| — | — | — | — | 885 | 1000 | 1885 |
330
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
|
1954 års lotsbåtsutredning.......... |
|
| 24 |
|
|
|
Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik4 . . | — | — | 25 | — | — | — |
bete samt svenska kommittén för nordiskt ekono-miskt samarbete6....... | — | — | 26 | _ |
|
|
Summa kr. |
|
|
| 638 783 | 57 270 | 121 701 |
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 19541 |
|
|
|
|
|
|
1947 års fiskindustrikommitté........ | 13 | 2 | — | '' 82 487 | — | _ |
Summa kr. |
|
|
| 82 487 | — | — |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1953/64 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
|
|
biträden inom departementet m. in.1 |
|
|
|
|
|
|
Andel i kostnaderna för besvärssakkunniga .... | — | — | — | — | — | — |
rådplägning rörande transport av farligt gods å fartyg . ................... Ersättning till ledamöter av statens krigsskadenämnd | - | — | — | — | 45 1 500 | 1910 |
Byråchefen S. Algott............ Ordföranden i näringsfrihetsrådet, f. d. lagmannen | — | — | — | — |
| — |
T. A. Bexelius................ | _ |
|
|
|
|
|
Överingenjören B. Börjeson.......... | _ | _ | _ |
|
|
|
f. d. Regeringsrådet H. D. Fransén........ | _ | ___ | _ |
|
|
|
Sekreteraren K. Frithiofson............ |
|
|
|
|
|
|
Sekreteraren B. H. Gejrot............ Direktören E. Grafström........ | — | — | — | — | — | — |
f. d. Hovrättsrådet K. S. H. Hedström6...... | _ |
|
|
|
|
|
Byråchefen B. Johansson........... | _ | __ |
|
|
|
|
Materialförvaltaren R. Johansson........ |
|
|
|
|
|
|
Byråchefen S. E. Larson ............ | _ |
|
|
|
|
|
t. f. Kommerserådet A. Lindstedt......... |
|
|
|
|
|
|
Statsrådet Ulla Lindström........ | _ |
|
|
|
|
|
t. f. Förste kanslisekreteraren S. Lundberg..... | _ | _ |
|
|
|
|
Disponenten L. Lundquist .... | _ | __ |
|
|
|
|
Generaldirektören N. Malm fors.......... Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, hovrättsrådet | — | — | — | — | — | — |
A. B. A. Martenius........ | _ |
|
|
|
|
|
Förste expeditionsvakten S. Sellgren . . . | _ | _ |
|
|
|
|
t. f. Förste kanslisekreteraren C. 0. Senning .... | _ | _ |
|
|
|
|
f. d. Överingenjören B. J. 0. Sjölin . | _ | _ | _ |
|
|
|
Hovrättsassessorn A. Ä. Snndquist........ | _ | _ | _ |
|
|
|
Fil. dr C. G. Widell......... |
|
|
|
|
|
|
f. d. Byråchefen G. H. Wiedesheim-Paul...... | _ | _ | _ |
|
|
|
Byråchefen Ä. von Zweigbergk.......... Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet | — | — | — | — | — | — |
tillkallade sakkunniga..... | _ | _ | _. |
|
|
|
Kommittéexpenser....... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| -1 | 1545 | 1910 |
1
2
3
4
6
6
Kostnaderna bestridas från tionde hnvndtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår av
Utfores som roinusbelopp på grund av återleverering.
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 från åttonde och tionde
> > till två tredjedelar med andra medel än kommittéanslaget.
* * med andra medel än kommittéanslaget. v
> > jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1953 från andra och tionde
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
331
8 | | 9 | 10 | | 11 1 | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
| 245 |
|
| 245 | 313 | 3 000 | 3 558 |
— | — | 90 | 90 | — | 180 | 8 584 | 4 430 | 13194 |
|
|
| _ | — | — | — | 6 500 | 6 500 |
31169 | 109868 | 15294 | 6387 | -13 754 | 327 935 | 122 313 | 78 775 | 1167 806 |
|
|
| 489 |
| 489 |
| _ | 82 976 |
— | — | — | 489 | — | 489 |
|
| 82976 |
_ | __ | _ | — | 7 009 | 7 009 | — | — | — |
| 13 044 | 244 |
|
| 15 243 | — | — | — |
|
|
| _ | 1000 | 2 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 250 | — | — | — |
|
|
|
| _ | 5 751 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 750 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 20 900 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 6 043 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 12 948 | — | — | — |
|
| _ | __ | _ | 3 037 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 12192 | — | — | — |
|
|
|
| _ | 250 | — | — | — |
|
|
|
| _ | 240 | — | — | — |
|
| _ | __ | — | 8 288 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 28058 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 10584 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 14136 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 4140 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1294 | — | — | — |
|
|
|
|
| 7 607 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 60 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 11392 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 1500 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 16 514 | — | — | — |
|
|
|
| _ | 33 792 | — | — | — |
|
|
|
| _ | 26 567 | — | — | — |
— | — |
| — | — | 200 | — | — |
|
|
|
|
| _ | 30 411 | — | — | — |
| — | — | — | — | 40 000 | — | — | 1 |
13044
noterna 3—6.
244
8001)
321650
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
332
Riksdagsberättelsen
Inrike s -
2 i 3 1 4
Kommitténs benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
-
1553
1954 1955
t. o. m.
3%
1953
Arvoden
Leda möter -
Sekr.,
experter
o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 19541
Kommittén lör dövbetens bekämpande.......
Statens folkbadsutredning2........ . . . .
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets
städer m. m..............
1951 års vanförevårdsutredning..........
Utredningen rörande den öppna förlossningsvården .
1953 års laboratorieteknikerutredning3.......
Utredningen rörande sjukgymnastikens ställning i
sjukvårdsarbetet m. m............
1953 års polisutredning för vissa delar av Norrbottens
län..........
Sakkunnig för de enskilda psykopatbarnhemmens organisation
m. m.........
Sakkunniga för utredning av frågan om statlig ekonomisk
medverkan vid inrättande av vissa bakteriologiska
laboratorier i Norrland.........
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 19551
Kommissionen för .förhandlingar rörande karolinska
sjukhusets utbyggande m. m..........
Statens sjukhusutredning av år 1943 .......
1946 års läkemedelsutredning4........
Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser m. m......
Kvacksalveriutredningen..........
Donationsjordsutredningen.........
Folkhälsoinstitutsutredningen6.......
1951 års sinnesslövårdsutredning.........
1951 års strålskyddskommitté2..........
Sjukhuslagstiftningskommittén..........
Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m.6 . ''
Kommissionen för förhandlingar rörande Allmänna barnbördshusets
i Stockholm framtida ställning m. m.
Besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet ....
4 800
112 218
82110
25 379
3 071
3 797
1666
6 911
4 320
3 546
3 096
1291
4 030
2 930
6 630
2 255
3 710
1850
— | 42 | 9 | — | 7 886 | 1640 |
— | 44 | 10 | — | 2000 | 310 |
— | — | 11 | — | _ |
|
|
|
| 281375 | 30 716 | 23355 |
8 | 9 | 14 | 10 364 | 1422 | 350 |
10 | 10 | 15 | 795 434 | 7 926 | 14 300 |
12 | 12 | 17 | 332 157 | 6 289 | 5 960 |
19 | 17 | 19 | 7 810 | 2 540 | 1540 |
21 | 19 | 21 | 14 251 | 3 528 | 2 925 |
23 | 20 | 22 | 11185 | 720 | 280 |
24 | 21 | 23 | 16 636 | 2 410 | 1530 |
25 | 22 | 24 | 18 041 | 3 544 | 4 270 |
27 | 24 | 25 | 14 213 | 5 568 | 3 570 |
29 | 26 | 26 | 15146 | 3153 | 8 564 |
33 | 28 | 28 | — | — |
|
35 | 29 | 29 | 282 | 408 | — |
— | 31 | 30 | 420 | 1602 | 3 270 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
333
departementet
» 1 | 9 1 | 10 1 | 11 1 | 12 | | 13 | | 14 [ | 15 | 16 |
| u | t g i | ’ t e r |
|
|
|
|
|
| l/r 1953—S0/6 1954 |
|
| >/7—81/iä 1954 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad 81/ii 1954 5, 13, 14 och |
Ersättning för | Resekostnads-ersättningar och | Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- | Samma | Verkställ-da utg. Vv—“/lO | Beräk-nade ntg. Vn—3l/i» | |||
| Sekr., |
| Sekr., | der, hyror, | ||||
möter | experter | möter | experter | lier m. m.) |
|
|
|
|
|
| 158 |
|
| 1824 | 4 887 |
| 11511 |
— | 15819 | 1155 | 89 | 4 287 | 32 291 | 4 613 | — | 149 122 |
| 18 625 |
| 4 090 | _ | 29 965 | 13797 | 7 000 | 132 872 |
__ | 1952 | 4133 | 1915 | — | 18 176 | 7121 | — | 50 676 |
|
|
| 3 519 | — | 5 774 | 1883 | 1500 | 12 228 |
— | 15 708 | — |
| — | 22 514 | 7 578 | 5 400 | 39 289 |
— | 7 093 | 1667 | — | — | 11901 | 2859 | — | 14 760 |
1060 | 896 | 1790 | 821 | — | 14 093 | 3014 | — | 17107 |
1 729 | — | 907 | 637 | — | 5 583 | — | — | 5583 |
| _ | _ | _ | — | — | 1504 | 2 500 | 4 004 |
2 789 | 60 093 | 9810 | 11071 | 4287 | 142121 | 47 256 | 16400 | 437 152 |
|
|
|
|
| 1772 | 295 |
| 12 431 |
160 | 340 | 14 162 | 293 | — | 37181 | 10 508 | 6000 | 849 123 |
7 818 | 8 359 | 5191 | 973 | — | 34 590 | 10 581 | 3 500 | 380 828 |
|
|
|
| — 1410 | 4 066 | — | — | 11876 |
1053 | 43 | 1819 | 163 |
| 9 531 | 3 621 | 1000 | 28 403 |
| 401 |
| _ | 1 401 | 468 | 1500 | 14 554 | |
434 |
| 593 | _ | _ | 4 967 | 5 980 | 3 300 | 30 883 |
292 | _ | 462 | 965 | — | 9 533 | 7 344 | 1000 | 35 918 |
| _ | 4 512 | 571 | — | 14 221 | 1179 | 2 000 | 31613 |
759 | 5 599 | 2137 | 313 | — | 20 525 | 3 486 | 2 000 | 41 157 |
| 5 599 |
| 441 | — | 5 840 | — | — | 5 840 |
— | — | — | — | — | 408 | — | 500 | 1 190 |
_ | — | 759 | 438 | — | 6 069 | 1870 | 1 2 500 | 10 859 |
334
Riksdag sberättelsen
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommun alförbundskommittén........ |
| 33 | 32 | 5386 | 1857 | 3 650 |
Utredningen ang. vissa sambandsfrågor...... | — | 35 | 33 | 1596 | 250 | 800 |
1953 års civilförsvarsutredning.......... | — | 36 | 34 | 156C | 4 738 | 4 280 |
1953 års läkemedelskommitté......... | — | 37 | 35 |
| 8185 | 8 560 |
Sakkunniga för översyn av kommunallagstiftningen |
| 38 | 36 |
| 1 278 | 1 540 |
Polisarrestutredningen6....... | — | 40 | 37 |
|
| 970 |
Utredningen ang. utomlänspatienter vid vissa under-visningssjukhus m. m.3........ |
| 41 | 38 |
| 324 | 250 |
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning..... | — | 43 | 39 |
| 630 | 3 550 |
Utredningen ang. tillverkningen av bakteriologiska |
| 45 | 40 |
| 2 340 | 5 450 |
Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigsorga-nisation .......... |
| 46 | 41 |
| 570 |
|
Utredningen om obligatorisk läkarundersökning av |
| 47 | 42 |
| 3 030 |
|
Polisväsendets organisationsnämnd..... | — | 48 | 43 | _ |
| |
1953 års utredning om civilförsvarsutbildning . . . | — | 49 | 44 | _ | 900 | 3160 |
1954 års mjölkkommitté7........... | — | — | 45 | _ |
| |
Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i |
|
| 46 |
|
|
|
1954 års arkivgallringssakkunniga3........ | — | — | 47 | _ | _ |
|
Utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnes-sjukvården jämte därmed sammanhängande spörs-mål ............. |
|
| 48 |
|
|
|
Kommittén för det fortsatta utrednings- och plane-ringsarbetet för uppförandet av klinik för alkohol-sjukdomar m. m................ |
|
| 49 |
|
|
|
1954 års brandlagsrevision............ | — | _ | 50 | _ | _ |
|
Utredning rörande frågan om ersättning vid lagenliga |
|
| 51 |
|
|
|
Utredning rörande frågan om efterutbildning av vissa | _ | — | 52 | _ | _ | _ |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Parlamentariska undersökningskommissionen . . . | l8 |
|
| 1244485 | 63212 | 78 769 |
1948 års hälsovårdsstadgekommitté........ | 15 | 2 | — | 100 682 | 6 955 | 650 |
1950 års abortutredning........... | 18 | 3 | — | 63 437 | 3 383 | 1524 |
Kommittén för utredning om det psykologiska för-svaret ........... | 22 | 4 |
| 96 223 | 2 975 | 2 220 |
1952 års civilförsvarsskoleutredning....... | 31 | 5 | — | 16 760 |
| 10 660 |
Utredning av frågan om ersättningar med anledning |
| 8 |
|
| 1080 |
|
Nykterhetsnämndssakkunniga9....... | — | 9 | — | — | 3 169 | 1640 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1953/ 54 bestridda kostnader för sakkunniga biträden Sakkunnig för utredning av frågan ang. den framtida |
|
|
| 277102 | 17 562 190 | 16694 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
335
13 | 14 | 16 | 16 |
26164 | 5 787 | 5 000 | 42 339 |
3148 | 3 683 | 1500 | 9 929 |
32 039 | 20605 | 15 300 | 69 504 |
27 245 | 11408 | 9 500 | 48153 |
17 888 | _ | _ | 17 888 |
4 569 | 1568 | 600 | 6 737 |
2 024 | _ | — | 2 024 |
22 984 | 8 423 | 5 380 | 36 787 |
9 410 | 594 | 2 000 | 12 004 |
3 494 | 670 | 4000 | 8164 |
3 030 | _ | 1000 | 4 030 |
40 | 3 353 | 3 000 | 6 393 |
22117 | 11073 | 9 414 | 42 604 |
925 | 56 | 5 000 | 5981 |
_ | 1948 | 10000 | 11948 |
827 | 6048 | 800 | 7 675 |
— | 4 600 | 2 964 | 7 564 |
|
| 3 600 | 3600 |
— | — | 1500 | 1500 |
— | — | 300 | 300 |
— | 425 | 800 | 1225 |
826008 | 125578 | 104958 | 1801024 |
221 |
|
| 221 |
15 888 | 149 | — | 116 719 |
23 658 | — | — | 87 095 |
37 983 | _ | — | 134 206 |
10 660 | — | — | 27 420 |
6 069 | _ | — | 6 069 |
8 391 | — | — | 8 391 |
102 870 | 149 |
| 380121 |
829 | _ |
|
|
8 | 9 1 | 10 | | il 1 | 12 |
150 | 19394 | 1113 |
| _ |
| 627 | — | 1471 | — |
_ | 13185 | 3141 | 6 695 | — |
— | 7 432 | 3 032 | 36 | — |
| 14 911 | — | 159 | — |
— | 3 421 | — | 178 | — |
197 | . | 1027 | 226 | — |
| 16 820 | 950 | 1034 | — |
— | — | — | 1620 | — |
— | — | 2 924 | — | — |
| _ | _ | _ | — |
_ | _ | 20 | 20 | — |
_ | 14 667 | 120 | 3 270 | — |
. — |
| 744 | 181 | '' |
460 | — | 367 | — | — |
— | — | — | — | — |
— | — | — | — | — |
— | — | — | — | — |
|
| 1 — | — | — |
11823
67
591
4 850
200
no 197
673
9153
2 630
48474
19047
14
98
2 848
1156
139
752
221
348
585
8118
14 291
21894
5 708 12456 4993
1154
44 303
639
336
Riksdagsberåttelsen
1 | 2 | 3 | 1 i | ! o | 1 6 | 1 7 |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . | |_ |
|
|
| 4 105 |
|
Bes värssakkun niga....... | _ | _ |
|
|
|
|
Inrikesdepartementets expensmedel....... Ersättning till följande personer för visst biträde inom |
| — | — | — | — | — |
jur. dr A. Larsson........ | _ |
|
|
|
|
|
landssekreteraren A. Sylwan .... | — | — | — | — | 550 714 | — |
sekreteraren L. Eliasson .... |
| __ | _ |
| 22 884 |
|
statskommissarien B. Kull..... |
|
| _ |
| 800 |
|
e. o. hovrättsassessorn H. N. I. Ulveson . | _ | _ | _ |
| 25159 |
|
landsfogden J. Lundwall....... | _ | _ | _ |
| 2 210 |
|
adj. ledamoten B. K. L. Hjern .... | _ | _ | _ |
| 16 610 |
|
kanslirådet G. Hanning .... | — | — | _ | _ | 1000 |
|
majoren Å. H:son Söderbom....... | — | _ | _ |
| 1 000 |
|
pol. mag. L. Sköld........ | _ | _ | _ |
| 1 800 |
|
docenten K. G. W. Biörck........... med. lic. J. E. Husmark....... | — | — | — | — |
| — |
med. 11c. E. 0. Johansson......... | _ |
|
|
|
|
|
professorn B. A. Bexed...... | _ | _ |
|
|
| * |
förste byråsekreteraren 0. Palme . . |
| _ | _ |
|
|
|
landstingsmannen T. E. Andrée . . , |
| _ |
|
|
|
|
E. Eriksson6....... |
|
|
| _ | 1000 |
|
e. o. apoteksinspektören S. F. Erixon . | _ | __ | _ |
|
| |
e. o. hovrättsassessorn C. F. Hadding . | _ | _ |
|
| 690 |
|
byråchefen E. G. Anneli........ | _ | _ |
|
| 260 |
|
landshövdingen A. Tottie | _ | _ | _ |
|
|
|
konsulenten E. Öhlin .... |
| _ |
|
| fi |
|
överdirektören K. E. G. von Sydow . |
| 1 |
| _ |
|
|
landsfogden H. A. Enhörning.......... | — | — 1 | -1 | — | | — | | — |
Summa kr. | i | | |
| - | | 84544 | | — |
2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives.
3 * * med eQ tredjedel från åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitlarnas
4 ’ ’ från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
, ’ * med en tredjedel från nionde och två tredjedelar från elfte huvudtitlarnas
6 ’ > > en fjärdedel från femte, en fjärdedel från åttonde och två fjärde
7
‘ ’ från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
8 1948 års berättelse * ni°nde och elfte hnvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från
Kungl. Majits beslut den 30 juni 1954 skola kostnaderna bestridas från elfte huvudtitelns
Uttores som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
337
8 | 9 | 10 | U | 12 | | 18 | | 14 | | 15 | 16 |
|
| 773 |
| 1110 | 5 988 |
|
|
|
_ | _ | — | — | 7 009 | 7 009 | — | — | — |
— | — |
| — | 50 000 | 50 000 | — | — | ““ |
4 308 |
|
|
| _ | 4 308 | __ | . . | _ |
_ | — | 249 | — | — | 799 | — | — | — |
4 677 | — | 1568 | — | — | 6 959 | — | — | — |
_ | _ | — | — | — | 22 884 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 800 | — | — | — |
— | — | 1805 | — | — | 26 964 | — | — | — |
15 306 | — | — | — | — | 17 516 | — | — | — |
_ | — | 5 589 | — | — | 22199 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 1000 | — | — | — |
_ | _ | _ | _ | — | 1000 | — | — | — |
_ | _ | — | — | — | 1300 | — | — | — |
_ | _ | 32 | — | — | 32 | — | — | — |
— | — | 32 | — | — | 32 | — | — | — |
_ | — | 32 | — | — | 32 | — | — | — |
_ | — | 30 | — | — | 30 | — | — | — |
_ | — | 31 | — | — | 31 | — | — | — |
_ | _ | 1 in | — | — | in | — | — | — |
_ | _ |
| — | — | 1000 | — | — | — |
10 519 | — | — | — | — | 10 519 | — | — | — |
3 704 | — | — | — | — | 4 394 | — | — | — |
2 322 | _ | — | — | — | 2 582 | — | — | — |
_ | _ | 513 | —r- | — | 513 | — | — | — |
_ | _ |
| -'' | — | 6072 | — | — | — |
_ | _ | 487 | — | — | 487 | — | — | — |
— | — | 426 | — | — | 426 | — | — | — |
40 836 | — | 12 317 |
| 58119 | 195816 | — | — | — |
kommittéanslag,
vartdera anslaget,
kommittéanslag.
delar från elfte huvudtitlarnas kommittéanslag,
vartdera anslaget,
vartdera anslaget
kommittéanslag.
22—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml.
Rlksdagsherättelsen.
338
Riksdagsberätt elsen
Civil -
1 | 2 | 3 | 1 i | 5 | 6 | i 7 |
| Kommitténs |
| ||||
| berättelsen |
|
| |||
Kommitténs benämning |
|
|
| t. o. m. | Arvoden | |
| 1953 | 1954 | 1955 | so/61953 |
|
|
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
uuder 19541 |
|
|
|
|
|
|
1948 års pensionsålderskommitté......... | 7 | '' 8 | 1 | 41490 | 4 208 | 5 200 |
Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid . | 8 | 9 | 2 | 120 758 | 3142 | 2 020 |
stationerade tjänstemän m. m.2......... Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa | 11 | 10 | 3 | 38 630 | 2 938 | 2 730 |
chefstjänstemän................ Utredning rörande de statsanställdas sjukvårdsför- | 13 | 12 | 4 | 8 371 | 717 | 240 |
måuer m. m.................. Utredning ang. dispositionen av vanföreanstalternas | 17 | 15 | 5 | 8160 | 3 990 | 4 680 |
pensionsfonder3................ | — | 16 | 6 | — | 1400 | 1600 |
1953 års sjuklönesakkunniga........... Utredning rörande personalredovisningen inom det | — | 17 | 7 | 180 | 6833 | 6 300 |
statliga och statsunderstödda verksamhetsområdet | — | — | 8 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 217 589 | 23 228 | 22 770 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 19551 |
|
|
|
|
|
|
1951 års pensionsutredning........... | 12 | 11 | 9 | 43 890 | 5 922 | 6 720 |
Kompetensutredningen.............. | 14 | 13 | 10 | 1982 | 2142 | 1 no |
1952 års tjänstebostadsutredning......... | 16 | 14 | 11 | 11399 | 1 148 | 7 330 |
Sommartidsntredningen............. Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa | — | 18 | 12 | — | 1016 | 1200 |
chefstjänstemän vid de affärsdrivande kommunika-tionsverken4............... |
| 19 | 13 |
|
| 1150 |
1954 års verksläkarutredning........... | — | — | 14 | — | — |
|
Summa kr. |
|
|
| 57 271 | 10 228 | 17 510 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 19541 |
|
|
|
|
|
|
Likalönskommittén........... | 5 | 1 | _ | 130 671 |
| 40 |
1949 års tjänsteförteckningskommitté....... | 9 | 3 | — | 379 502 | 230 |
|
Kommittékostnader: Civildepartementet
339
departementet
8 | 9 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
| u t | g i f | ter |
|
|
|
|
| Vt 1953—S0/6 1954 |
|
| V7-81/12 1954 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
| |
Ersättning för | Resekostnadser- |
|
|
| t. o. m. “/i« | |||
mistade avlö-ningsförmåner | sättningar och | Snmma | Verkställ-da ntg. | Beräkna-de ntg. | 1954 (s:a av | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv- |
| Vv—31/io | ‘/ii—S1/n | |
experter | experter | materialier |
|
|
|
| ||
1199 | 854 |
|
|
| 11461 | 1850 |
| 54 801 |
— | 12 343 | 46 | — | 5 000 | 22 551 | 4 735 | 5 000 | 153 044 |
— | 3 345 | 243 | 146 | — | 9 402 | -15 450* | — | 32 582 |
— | — | — | — | — 4776 | 480 | — | — | 8 851 |
— | 11660 | - | — | — | 20 330 | — | — | 28 490 |
148 | 308 | 208 | 209 | _ | 3 873 | _ | _ | 3 873 |
22 952 | 17 545 | 600 | — | — | 54 230 | 8 506 |
| 62 916 |
— | — | — | — | — | — | 2 700 | — | 2 700 |
24 299 | 46 055 | 1097 | 355 | 4 523 | 122327 | 2 341 | 5000 | 347 257 |
24 992 | 20148 |
|
|
| 57 782 | 20 552 | 8 000 | 130 224 |
— | — | — | — | — | 3 252 | 4 724 | 1 000 | 10 958 |
6 040 | — | 770 | 1938 | — | 17 226 | 12 9447 | 6 806 | 48 375 |
— | — | — | — | — | 2 216 | 1 100 | 1 200 | 4 516 |
| 4 389 |
|
|
| 5 539 | 3 650 | 3 000 | 12 189 |
— | — | — | — | — | — | — | 7 000 | 7 000 |
31032 | 24 537 | 770 | 1938 | — | 86015 | 42 970 | 27 006 | 213262 |
| 455 |
|
| 18 074 | 18 569 |
|
| 149 240 |
— | — | — | 301 | — | 531 | — | — | 1 380033 |
340
Riksdagsberättelsen
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
1949 års reseersättningskommitté ........ | 10 | 4 |
| 94 230 | 2 350 | 300 |
1952 års indexkommitté............. | 15 | 5 | — | 9 581 | 1275 | 2170 |
1953 års polislöneutredning1 * 3 *........... | 6 | — | — | 23 637 | 6 050 | 2 490 |
Utredning ang. löneställningen för sakanslagsavlönad | — | 7 | _ | _ | 1370 | 2 200 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1953/54 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom |
|
|
| 637 621 | 11275 | 7200 |
Civildepartementet, expensmedel för sakkunniga och |
|
|
|
|
|
|
ersättning till biträdespersonal......... | — | — | — | — | — | _ |
Statens befordringsnämnd............ | — | — | — | 2 450 | 638 | — |
Dyrortsnämnden................ | — | — | — | 10355 | — | — |
Statens bostadsnämnd.............. | — | — | — | 12 037 | 13 230 | _ |
Kungl. Maj:ts beslut den ,4/7 1953 ang. kostnaderna | _ |
|
|
|
|
|
Socialstyrelsen................. | — | — | — | — | — | — |
Statistiska centralbyrån............. | — | — | — | — | — | — |
f. d. e. o. Byråsekreteraren A. Almroos...... | — | — | — | — | 1740 | — |
Förste byråsekreteraren A. G. Andrén....... | — | — | — | — | — | — |
Kaptenen B. R. Creutzer6............ | — | — | — | — | 300 | — |
e. o. Förste byråsekreteraren L. G. H. Djurberg . . | — | — | — | — | 2 370 | — |
Förste byråsekreteraren N. 0. E. Dybner..... | — | — | — | — | 1090 | — |
e. o. Byråingenjören K. G. S. Griiting...... | — | — | — | — | — | — |
Förste byråsekreteraren A. 0 Hillbo....... | — | — | — | — | — | — |
Byråsekreteraren S. E. Larsson.......... | — | — | — | — | 14 056 | — |
e. o. Kammarfiskalen J. M. Lillieros....... | — | — | — | — | 1030 | — |
t. f. Kanslichefen K. A. Lindbergson5....... | — | — | — | — | 3 000 | — |
t. f. Förste byråsekreteraren A. Y. Lindstedt , . . | — | — | — | — | 1350 | — |
Kanslirådet N. M. af Malmborg......... | — | — | — | — | 3 600 | — |
Förste byråsekreteraren R. S. Rudhe....... | — | — | — | — | 560 | — |
e. o. Förste byråsekreteraren N. V. Simonsson . . . | — | — | — | — | 22 490 | — |
t. f. Statskommissarien I. M. Sjönell6....... | — | — | — | — | 1200 | — |
Förste byråsekreteraren L. J. T. Stiernstedt5 . . . | — | — | — | — | 1500 | — |
Krigsrådet E. T. H. Ström............ | — | — | — | — | 1050 | — |
Byråchefen J. 0. Ulne.............. | — | — | — | — | 1800 | — |
Förste byråsekreteraren S. H. A. Wallin...... | — |
| — | — | 1940 | — |
Summa kr. |
|
|
| 24842 | 72944 | — |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
> » > tredje, fjärde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje
»
» » elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> » » fjärde, sjätte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje
*
> > fjärde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
6 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
7 Kostnaderna för ersättning till byråchefen J. T. A. Broomé skall fr. o. m. V7 1954 bestridas
» bestrides fr. o. m. den 1 juli 1954 från anslaget till kostnader för vissa förhand -
Kommittékostnader: Civildepartementet
341
8 | 9 | 10 | | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
5143 | 1117 | 1636 | 1056 | 819 | 12 421 | _ | _ | 106 651 |
|
|
| _ | 3 077 | 6 522 | — | — | 16 103 |
12 461 | 3 599 | 3 830 | 634 | — | 29 064 | — | — | 52 701 |
11333 | 8 205 | 756 | 546 | — | 24 410 | — | — | 24 410 |
28987 | 13 376 | 6222 | 2587 | 21970 | 91517 |
|
| 729138 |
|
|
|
| 55 000 | 55000 |
|
|
|
_ | _ | _ | _ | — | 638 | 00 O ce | — | — |
_ | _ | 1605 | 239 | 300 | 2144 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 13 230 | — | — | — |
|
| _ | _ | 7 009 | 7 009 | — | — | — |
| _ | _ | _ | 11 352 | 11352 | — | — | — |
| _ | _ | __ | — | — | 3 185 | — | — |
5367 | _ | — | — | — | 7107 | 1400 | — | — |
| _ | _ | _ | — | — | 6 455 | — | — |
_ | _ | _ | _ | — | 300 | — | — | — |
14 264 | _ | — | — | — | 16 634 | — | — | — |
6 857 | — | — | — | — | 7 947 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | — | 559 | — | — |
|
| _ | __ | — | — | 2152 | — | — |
_ | _ | 340 | _ | — | 14396 | 5136 | — | — |
4112 | _ | 18 | — | — | 5160 | 2 252 | — | — |
| _ | _ | — | — | 3000 | — | — | — |
6 829 | _ | _ | _ | — | 8179 | — | — | — |
25177 | _ | 694 | — | — | 29 471 | 10 675 | — | — |
5037 | — | — | — | — | 5597 | — | — | — |
|
| 325 | — | — | 22 815 | 8 246 | — | — |
| ._ |
| _ | — | 1 200 | 150 | — | — |
| _ | _ | _ | — | 1500 | — | — | — |
8746 | _ | — | — | — | 9 796 | — | — |
|
| _ | _ | — | — | 1800 | — | — |
|
9 973 | _ | — | — | — | 11913 | 880 | — |
|
86362 | — | 2 982 | 239 | 73661 | 236188 | 41894 | 1 |
|
del från vartdera analaget,
vartdera anslaget,
del från vartdera anslaget,
vartdera anslaget.
till en tredjedel från fjärde samt till två tredjedelar från tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag,
lingar m. m.
342
Riksdagsberättelsen
Betänkande!! m. m. utkomna från trycket under år 1954
Statens offentliga utredningar 1954
Kronologisk förteckning
1. Svensk namnbok 1954. Statens Reproduktionsanstalt.
224 s. Fi.
2. Musikliv i Sverige. Betänkande med rörslag till åtgärder
för att främja det svenska musiklivets utveckling.
Idun. 447 s. E.
3. Kollektivhus. Victor Petterson, llö s., 20 pl. S.
4. Moderakapsförsäkring m. m. Idun. 154 s. S.
5- Vården^vid ungdomsvårdsskolorna. Victor Petterson.
6. Årvdabalk. Norstedt. 257 s. Ju.
7. Nordisk passfrihet. Del III. Upphävande av ail passkontroll
vid gränserna mellan de nordiska länderna.
Gernandt. 39 s. IT.
8. Nordisk kontakt. Betänkande om utgivande av en
nordisk parlamentarisk tidskriftspubiikation. Gummesson.
14 s. Jo.
9. Betänkande angående instansordningen 1 vattenmål
m. m. Gummesson. 95 s. Ju.
10. Förslag til) lag om sparbanker m. m. Victor Petterson.
330 s. FI.
11. Yrkesutbildningen. Haeggström. 467 s., 2 kartor. E.
12. Elkraftförsörjningen. Kihlström. 473 s. K.
13. En gemensam nordisk marknad. Victor Petterson.
120 s. H.
14. Betänkande med utredning och förslag rörande hörselvården.
Norstedt (6), 165 s. I.
15. Om kompetenskrav. Betänkande avgivet av kompetensutredningen.
Gernandt. 55 s. €.
16. Förslag till jordrationaliseringslag m. m. Katalog och
Tidskrlftstryck. 130 s. Jo.
17. Om proportionella val inom kommunala representationer
m. m. 1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings
betänkande. 6. Kihlström. 72 s. Ju.
18. Förslag till förenkling av vissa beskattningsregler.
Egneilska. 79 s. Fl.
19- Förslag till ändrad företagsbeskattning. Idun. 417 s.
20. Nordiska post- och teletaxor. Gummesson. 33 s. U.
21. Inrättande av ett sjöfartsverk. Gummesson. 109 s. H.
22. Ny arbetstidslagstiftning och partiell arbetstidsförkortning.
5. Beckman. 499 s. S.
23. Ny arbetstidslagstiftning och partiell arbetstidsförkortning.
5. Bilagor. Beckman. 234 s. S.
24. Förslag till effektivare taxering. Idun. 190 s. Fi.
25. Friluftsbad, simhallar, bastur. Gummesson. 292 s.
16 pl. I.
26. Landsantikvarieorganisationen. Gummesson. 123 s.
1*2»
27. Tjänstebostäder för folkskolans lärare. Kihlström.
106 s. E.
28. Vanföreanstaltema och Eugeniahemmet. Beckman.
VI, 340 s. I.
29. Klenvirke. Användningen av barrklenvirke, lövvirke
och sågverksavfall. Idun. 155 s. H.
30. Högertrafik. Victor Petterson. 141 s. K.
31. Saneringsfrågan. Victor Petterson. 183 s., 28 pl. K.
32. Televisionen i Sverige. Idun. 213 s., 4 pl. K.
33. Folkpensionering och sjukförsäkring. Vissa samordningsfrågor.
Victor Petterson. 116 s. S.
34. Hyran för omöblerade lägenheter. Victor Petterson.
146 s. Ju.
35. Den svenska kriminalstatistiken. Norstedt. 190 s. Ju
36. Laborantutbildning. Idun. 120 s. I.
37. Allmän ordningsstadga m. m. Norstedt. 144 s. I.
38. Trafiksäkerhet. Victor Petterson. 412 s. K.
39. Prissättningen på jordbruksprodukter. Marcus. 338 s.
Jo.
40. Grundlagarnas bestämmelser om budgeten m. m.
Idun 89 s. Fi.
Amu. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstävema
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks
-
Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år i95''t
343
Statens offentliga utredningar 1954
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. ÅrvdabaUs. [B] _ .. Betänkande angående instansordnmgen vattenmål m.in. f9j Förslag till Jordrationallseringslag m. m. (161 | Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Pris .ättningen pä jordbruksprodukter. 1391 Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. |
Statsförvaltning. Allmän statsförvaltning. Om proportionella val inom kommunala representationer Grundlagarnas bestämmelser om budgeten m. m. 140] | Klenvirke. Användningen av barrklenvirke. lövvirke och Industri. |
Kommunalförvaltning. | Handel och sjöfart. Inrättande av ett sjöfartsverk. [21J |
Statens och kommunernas finansvä6en. Förslag till förenkling av vissa beskattningsregler. [18] Förslag till effektivare taxering. [24] | Kommnnikationsväsen. Högertrafik. [30] Televisionen i Sverige. [32] Trafiksäkerhet. [38] |
Politi. | Bank-, kredit- och penningväsen. |
Den svenska kriminalstatistiken. 133] Allmän ordningsstadga m. m. [37] | Förslag till lag om sparbankej m. in. [10] |
Nationalpolitik och socialpolitik. Bostadskollektiva kommittén. 2. Kollektivhus. [3] Vården vid ungdomsvårdsskolorna. [5] Ny arbetstidslagstlftning och partiell arbetstidsförkort-ning. 5. [22] Bilagor. [23] Saneringsfrågan. [31] „ „ Hyresregieringskommitténs betänkande. 3. Hyran ior | Försäkring6väsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Svensk namnbok 1954. [1] . . Musikliv i Sverige. Betänkande med förslag till åtgärder Om kompetenskrav. Betänkande avgivet av kompetens-utredningen. [15] Landsantikvarieorganisationen. [26] Tjänstebostäder för folkskolans lärare. [27] |
Hälso- och sjukvård. Betänkande med utredning och förs ug rörande hörsel-värden. 114 ] Friluftsbad, simhallar, bastur. [25] Vanförcanstaltema och Eugeniahemmet. [28 J | Försvarsväscn. Il rike- ärenden. Internationell räli. |
Allmänt näringsväsen. Elkraftförsörjningen [12] | Nordiska parlamentariska kommittén. B. Upphävande Nordisk kontakt. Betänkande om utgivande nv en nor-disk parlamentarisk tldskriftspublikation. [8] Fn gemensam nordisk marknad. [13] |
344
Riksdag sberättelsen
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan*
A.
Aastrup, N. (I)............... I Fö 15
Abramson, E. L........I Jo 9, 22, In 23
Adamsson, H.................. IS 6
Adiels, A. Hj............ I H 10; II H 1
Adolfsson, E. H. J. (II)....... I Fö 15
Agge, K. I...................I Ju 9, 17, 40
Agri, F. O.................... I K 6
Ahlberg, C. E. N. (II)......... I S 17, H 16
Ahlberg, C. F................. I Fö 11
Ahlberg, G. A................. IE 18
Ahlberg, T. V. A.............. I E 1
Ahlberg-Gustafsson, Iris....... II In 1
Ahlborg, G. E................ II U 4
Ahlgren, J. G................. I In 17
Ahlkvist, K. E. (I)........... I Ju 34, 37
Ahlm, A. B................... I Fö 2, 13
Ahlvin, G. E................. II H 2
Ahnsjö, S. O. R............... I E 12, 28
Ahrbom, N. O................ I E 9
Albinsson, Hj. N.............. IS 6
Aldestam, N. A...... I S 10, C 7, 8, 11, 14
Alexanderson, K. E. (I) .. I Ju 34, Fi 19, E 9
Alf ort, A. M.................. I E 10
Algott, S. A.................. IS 24
Allard, K. Å. H. (II)......... i in 2
Alm, M. F.................... I jo 5
Almgren, S. G................ I Fi 21
Aminoff, S. G................. I U 5
Anderberg, A. H.............. I E 3
Anderberg, H. E.............. I Ju 39
Anderberg, H. R. (I).......... I In 50
Anderson, K. Hj............. I In 46
Andersson, A. G. B. (I)....... I Fi 1, E 12
Andersson, C. A. (I).......... I In 36
Andersson, C. A............... I K 8
Andersson, C. O. H. (II)...... I In 26
Andersson, D. E.............. I S 9, E 5
Andersson, C. O. W........... I E 6
Andersson, E................. I Fi 19
Andersson, E. G. (I)......I S 14, E 37, In 46
Andersson, G................. I Ju 28
Andersson, G. I. (II) ......... I E 20, H 3
Andersson, G. L. (II).....I H 21, In 23, 35
Andersson, H. G. F........... I Fö 2, 13
Andersson, J. A........... I Jo 12; II Fi 1
Andersson, J. E. (I)........... I In 46
Andersson, J. F. O............ IS 6
Andersson, K. A. (II)......... I S 17, K 7
Andersson, K. A. M. (II)...... I E 3, Jo 6
Andersson, K. J. B. (II)...... I Ju 13
Andersson, L. E. (I).......... i E 3
Andersson, M. A. (I).......... I Fi 26
Andersson, M. A. J. (I)....... I E 38
Andersson, Rosa.............. ie 6
Andersson, S. G. V....... I Jo 8, 9, 15, 21
Andersson, T. C............... I Jo 15, H 7
Andersson, Th. G. (II)........ IS 15
André, L..................... I S 17
Andrée, T. E............ I E 11, In 12, 16
Andrén, A. G................. i c 7
Andrén, T. S................. I Jo 12
Ankarcrona, V. E............. II U 3
Anneli, E. H................. I Fi 24
Anners, E. G. E.............. I Ju 39
Antby, S. O. (II)............. I Jo 12
Antoni, N. R. E.............. i in 5
Arfwedson, Ester.............. IS 8
Arfwedson, E. K.............. I E 6
Arfvidson, A. I............... I E 3, In 32
Arman, A. V................. I Fi 25
Arnborg, B. S................ n U 2
Arnéus, O. M. T........... I In 10, 20, 24
Arosenius, Th. O.............. IS 2
Arvas, C. G. B................ I E 2, 6
Arvidson, E. S. Å............. I E 24
Arvidsson, G.................. i Fi 13
Arvidsson, Marianne........... I Fi 21
Arvidsson, S. F. B............ I In 35
Askelöf, I. T.................. I Ju 25
Asplund, S. O................ i E 8
Assarsson, S. L............... I In 20
Augustinsson, B. J. E......... I H 23
Aurén, N. E. J............... I K 11
Axelson, N. E. A........... I Ju 34, S 12
Axelsson, G. A. Ö............. I H 14
Axén, T. R................... I Fö 1
B.
Backman, H. O............... [ k 17
Backström, A. H.............. I Fö 8
von Bahr, G. O. A............ I In 21
Belfrage, L. A. L............. I H 2, 25
Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister
46
13
9
1
6
4
Bellander, N. G............
Bendz, E..................... J ®
Bendz, O. G. M............... I *1° ?
Bengtson, T. S................
Bengtsson, E. J............... I Fi^ E 6
Bengtsson, J. E. Y............
Bengtsson, K. V..............
Bengtsson, L. I. O............
Bengtsson, S. B. I. (II)...... IS
Bentzel, R....................
Berg, G......................
Berg, G. A...................
Berg, N. G...................
Berg, O......................
Bergendal, R.................
Berger, O. A.................
Berger, T.....................
Berggren, A. M........... I S 15;
Berggren, B. E. L.........
Berggren, E. W...........
Berggren, N. G. W........
Berggren, S. N. W........
Bergh, K. R. (I)..........
Bergh, N. A. G...........
Bergils, J. H.............
Berglin, C.-G..............
Berglind, Ragnhild......... I Ju 11, S
Berglund, H.................. 1 K „„
Berglund, H. J............. I K 8, In 36
Berglund, K. G............... IS on
Bergman, S................... 1 Jf
Bergquist, Th. E. N........ I Ju 35, E
Bergsten, P. G............
Bergstrand, B. A..........
Bergstrand, K. J. H........... I In 14, 21
Bergström, E. J............... IS 2
Bergström, I.................. I Ju 13
Bergström, L. B. V........... I Jo
Bergström, P.-E............... IS
Bergström, S.................. I H 17,
Bergvall, J. (I)............. I 2, In
Berndt, H.................... J **
Berntsson, K. G.............. I Jo 19
Berthelson, G. B............ I Ju 28, E 19
Bertman, H................... I Fö 8
Beskow, B.................... I E 18
Beskow, B. G................. II U 3
Beskow, E. T. W............. II U 3
Bexelius, E. G................ I S 11, 12
I Ju 35 ] Björkman, C. N. G............
Björkman, L.-E. H............
Björkman, T. V. E............
Björkman-Carlsson, Sara ......
Bj örkman-Goldschmidt, Elsa . ..
Björkquist, E. G. A...........
Björlin, E. G. A..............
Björnberg, T. K. E. (I).......
Björne, F. H.................
Björnelid, A..................
Björnson, L.-E................
Blidfors, T. E. J. (II)....... Il
Blom, S. D...................
Blomberg, A. M. R............
Blomberg, H...................
Blomberg, R. A...............
Blomkvist, E. V..............
Blomqvist, E. A. E......... I
Blomqvist, G. G. T...........
Blomqvist, N. G..............
Blomstedt, G. R..............
Boalt, H. G. R...............
Bodestam, G. S. V............
Boethius, N. T................
Bohlinder, E. J. E............
Bohman, G...................
Bohman, H. Å.............. I
Boija, G. (II).................
Bolin, H. E. A................
Bolin, L. A...................
Bolinder, H. O. V.............
Bolinder, N. L.
II H 1
I K 18
I E 1
5 22, H 4
I Fi 13
I Ju 28
K 8
In
S
Ju
K
K
II U
I K 4, Jo 3
I H 6
I Ju 13
I Fö 4
I In 32
I Fö 17
I Fi 7
I Ju 34
12
10
345 | |
I s | 11 |
I In | 21 |
I Jo | 10 |
I S | 12 |
II U | 3 |
In 15, | 29 |
I K | 8 |
I K | 2 |
I Fi | 12 |
I S | 23 |
I Fi | 26 |
33, In | 44 |
I Ju 35 | |
I K | 5 |
I H | 11 |
I S | 1 |
I In | 2 |
3, H | 15 |
I K | 8 |
I K | 18 |
20
14
20
I Ju 13
II H 2
In 35
1
18
7
10
7
8
17
18
36
1
S
E
Fi
E
H
16, In 22
I Ju 39
I In 6
I S 1, 12
I E 18
I K 3
Boman, K. E. R. (I)....... I E 31, InJ2, 31
Boman Märta (II)............
Bomgren, E. G...............
Bonow, K. D. M.............. I
Boo, F. I. (I)................
Borelius, A. J. T.............
Borg, E. L................ I
Borg, Y.....................
Borgenstierna, C. G. M.......
Borggren, E
I
I
Ju 31,
I
I
I
I S 1
I Ju 25
H 3, 22
Fi 17
E 19
K 11
Jo 18
E 34
S 6
Bexelius, T. A. I Ju 5, H 24, 27,
Billberg, A. A................
Birke, G. E. (II).............. I
Biörck, K. G. W..............
Bjelle, E. A..................
Bjering, P. A.................
Bjerling, O. B................ I
Bjerner, B....................
Bjure, J. A...................
Bjurström, O. G..............
Björck, K. A. \V..............
Björck, K. G.................
Björck, P. B. T...............
Björk, J......................
Björk, L.....................
Björkholm, S. H. H........ I Ju
Björklund, G. M..............
Björklund, G. A..............
28, In
I H
In 16,
I In
I Fi
I In
Jo 11,
I S
I In
II U
I G
I Fö
I In 5,
I K
I In 49
15, In 21
I Jo 8
I Ju 12
8
4
4
8
20
18
I H
I
I
I
I
I
I
I
3, 7
30
12
10
12
2
1
38
Borgquist, F.................. I FöJ?^ ^
Borgström, N. O. G. J.......
Borner, G. F................
Borrman, Kristina...........
Bosaeus, E..................
Bosaeus, P.-E................
Boström, L..................
Bouveng, G. A. O. N.........
Braconier, J. (II)............
Brandberg, K. G.............
Brandt, E. R. (II)...........
Brandtzaeg, A...............
Branting, J. E. M...........
Brevner, E. A. J.............
Bristedt, G. E. E............
Broberg, R. H. J..... I Ju 24,
Brodd, K. A.................
Brodén, E. H................
Brodin, H. W. G.............
Brodow, K. E. F............
Brolin, N.-E..............I
Broomé, J. R. B............
Broomé, J. T. A.......... I Fö 12, G 7, 11
Browaldh, K. E............... I E 3
Brunnberg, H. A........ I E 11, 32, In 29
In
E
H
S
S
C
E
I Fö 15
I Fi 19
I K 17
17, C 1
I E 36
II H 1
14, C 5,
I Fi
III
I Ju 20
I E 18
E 3, 16, 20,27
I Fö 5
I Fi
14
23
16
346
Riksdagsberättelsen
Bruno, G. F..........
Brusewitz, B. E. L. .. .
Brusewitz, S. I........
Bruzelius, F. M. S.....
Briiggeman, Gertrud . .
Brådhe, P. S. S.......
Bucht, S. F. V.......
Bundsen, S. E. F.....
Bunne, B. E. G.......
Bunner, T. Å. G......
af Burén, H..........
Bursell, A. Siggesson ..
Byström, A. S. T.....
Bååw, Hj............
Böök, K. E...........
Böös, G. M. E........
I E 25
I Fö 11
I U 2
I Fö 13
II U 3
I E 19
.. I In 33, 41
II In 1
I S 6, In 46
I Ju 35
I Fö 7, 14
I S 12
I Ju 8
I S 4, 5
I H 2
I H 6
C.
Callans, N. P. A.............. X K 18
Canarp, C. S. T............... IS 10
Carbell, E. E. E.......... I Jo 11, II H 2
Gardelius, E. C. F........ I K 9, 12, Fi 27
Garle, B...................... j k 4
Carlesjö, G. I. A.............. I In 22
Carlson, G.................... I S 4, 5
Carlson, V.................... IS 12
Carlsson, G. (I)..........i Jo 16, In 45
Carlsund, A................... I U 1
Cars, B. G. K.-G.........." " I Jo 15
Cars, G. F. O... I Ju 7, Fö 13, S 21, E 3
Casparsson, K. R......... I S 17, II In 1
Cassel, L. D. (II)....... I U 5, S 6, E 23
Cassel, N. A.................. I E 12
Castenfelt, G.................. I In 52
Cederbalk, B. S............... I Ju 20
Cedergren, Elsa............... I Fi 44
Cedercrantz, B................ I K 6
Cederwall, G. F. E.. I Fi 5, H 26, 28; II H 2
Christenson, C. (II)......... I K 2, Fi 26
Christenson, T................ IS 17
Christensson, J................ I S 6, 13
Christensson, Y............... I S '' 13
Clason, P..................... I Fö 1
Claus, L. G. I. H............. I Jo 14
Clémentz, C. G. R. A.......... I Ju 20
Collin, Karin................. I In 46
Conradi, E.'' G. F.............. I Ju 25
Corin, G. E. M............... ] y 4
Corneliusson, S................ I j0 9
Crafoord, C..................I In 16
Cramér, C. H................. I E 22
Croneborg, A................. I H 2
Curtman, C. W. . I Fö 17, S 21, E 23; II In 1
D.
Dahl, D..........
Dahl, G...................
Dahlberg, A. F. V.........
Dahlberg, G...............
Dahlén, O. (II)............
Dahlén, P. O. R. (II)......
Dahlerus, B. H............
Dahlgren, E...............
Dahlgren, I. J. G..........
I Ju 28, E 9
I Ju 16
I In 9
I In 16
I S 10
I Ju 37
II H 1
I Fi 19
I In 49
Dahlin, E. H................. II H 2
Dahlin, G. E................. ( e 13
Dahlin, P. G. A.............. I Ju 31
Dahlman, S. 0................ 1 in g
Dahlquist, G.................. j 5 7
Dahlstrand, S. G. E........... 1 ju 5
Dahlström, A. H.............. 1 s 15
Dahmén, E. V. H........... I Fi 16
Danielsson, A................. I Ju 30
Danielsson, F. E.............. 1 e 13
Danielsson, O. H. N........... 1 e 30
Danielsson, Å................. 1 14 49
von Dardel, G. F. N........ ’ j 1 c 3
Davidson, I. R. V............. 1 s 19
Davidsson, Greta............. 1 e 12
de Besche, H. W. A........... in 26
De Geer, G. (I)............... 15 2
Degerman, A.................. j g 8
Degerstedt, C. Hj...........I K 6; II H 1
von Delwig, R................ j jj 2
Dennemark, S................ II U 1
Detlofsson, N. R.............. I Fi 10 26
Dickson, J. I. A. (II)......... I In 2,’ 50
Didner, G.................... I Jo 10
Digman, H. M. I Ju 32, Fi 18, In 51; II U 3
Dillen, B. O..................I K 13, Fi 3
Dillner, H. J................. j g 32
Diurson, Vera................ IIH 2
Djurberg, L. G. H. .. I Fö 12,'' In 43, C 13
Dolk, K. E. V................ j j0 20
Domellöf, R.................. in 2
Dybner, N. O. E...........[ '' ’ i c 2
Dyring, Rosa................. is 8
E.
Eberstein, G. A...... |
| |
Eckerberg, E. L...... |
| 12 |
Eckerberg, P. A....... |
| 14 |
Eckerström, S. G. E. . | ..... IS | 15 |
Edberg, J. E........ |
| 2 |
Edberg, R. F. (II)....... | I Ju 8, 32, U | 5 |
Edenman, R. H. L. (II) .. | ..... I E | 33 |
Edling, N. P. J..... | ..... I Jo | 4 |
Edling, S. Å............. |
| 2 |
Edman, J. R.......... |
| 13 |
Edstam, K. P. H...... | ..... I Fi 17, | 19 |
Edström, G......... |
| 10 |
Edström, W. S. (II)...... |
| 12 |
Eek, H.............. |
|
|
Egersten, S........... |
| 3 |
Ehrenberg, B. G......... |
| 35 |
Ekberg, S. E........ | I Ju 38; II U | 3 |
Ekblom, O.......... |
| 8 |
Ekblom, S. G...... |
| 36 |
Ekbom, C. A. II...... |
| 16 |
Ekdahl, O. G........ |
| 19 |
Ekeberg, L. B....... I Ju | 10, 11, 12, Fi | 11 |
Ekelund, G. L....... |
| 14 |
Ekelöf, J. A. A. S....... | ..... I E | 8 |
Ekengren, H. K. A....... |
| 15 |
Eketorp, V. S....... |
| 35 |
Eklund, E. P. G. ... |
| 10 |
Eklund, S........ |
| 25 |
Ekman, S. G....... |
| 24 |
Personregister
347
Ekstedt, F.................... J ^
Ekström, P. A................ IF1
Ekström, P. E................IE 25, H
Eliasson, L. M. (I).......... 1 S
Eliasson, N. J. L............ IS
Eliasson, R. A. E. (II)........
Elison, M. L..................
Elldin, H.....................
Ellhammar, G. L..............
Elmén, Brita (II)............. I
Elmfeldt, B,
6
17
3
3
8
Elmgren, B. F. (I)
Elmgren, J. K. G.
Elmroth, A. E. ...
Elmstedt, E......
Elofsson, G. S. (I)
Ehving, B. G. O. .
Enflo, O. A.......
Engblom, A......
Engel, A. G. W. . .
Engelund, A......
Engkvist, J. G. V.
(II)
15, In
13, K
I Fö 15
I E 23
I E 10
I Fö 6
S 1, 11
I Fi 27
I H
I E
I In
I S
I Jo
I K
I Jo 12
I Fi 12
I In 46
I K 17
Fi 21, 27
8
28
31
6
8
8
Fi 27
H 26
Ju 2
S 19
Fi 9
E 3
In 13, 43
I S 6
I Jo 12
3
7
12
1
1
13
1
I E 22
I Ju 20
I E 28
.; ............. I Fi 7
I Ju 9, 17, 22, 29, 35, In 37
...... II U 1
G......... I Fi 6; II H 1
Falck, K. R.................. I E
Falk, E. L................... II U
Falk, Sara................... IJu
Falken, P. J. ö............... IS
Fallenius, B. A............ I Ju 31, Jo
Engkvist, O. T.............. I Ju 28, E 19
Englund, E. W. (I)...........
Englund, K. G. Å.............
Engqvist, C. O................
Engström, I. G. R............
Engström, R..................
Engström, S. G...............
Enhörning, H. A.............. I
Enmark, A. A................
Énström, A. G. T.............
Erbacke, K. G................ I Fl 9, 27
Ericson, F. C. W.............. * ^3 "
Ericson, J. E................. I E 2, 10
Ericsson, B. G. A............. I E
FripssAii F.. . ........ .......
Ericsson’, S. G. E. (II) I H 16, In 2, C
Ericsson, S. J. G.............. I E
Ericsson, Y. A. R. .. I Fi 6, Jo 5; II H
Ericsson, Å. H................ I E
Eriksson, B. A....... I H 10, 26; II H
Eriksson, C. E. R.............
Eriksson, G. A. V.............
Eriksson, Greta...............
Eriksson, G. E.
Eriksson, G. T.
Eriksson, K. ..
Eriksson, K.-E. .........
Eriksson, Nancy (II)........ I Ju 11, S 14
Eriksson, R................... I FI 10
Ernest, Eva.................. IF 31
Ersman, S.................... I Ju 9
Erup, Ellen................ I S 6, In 6
Eskilsson, G. E. (I)........ I Jo 17, C 7
Esping, E. B................. JK 1
Essunger, N. G. P............ I K 11
Ewald, L..................... I In 40
Ewerlöf, Elsa (II)............. I S 12, 15
Fant, G. G. N................ I E
Fast, J. E. G. (II)...... I Fö 1, In 26,
Faxelius, A................... I Fi
Fernholm, T.................. I Fi
Fischier, S. G. O. M........... I Ju 29,
Fitger, P..................... I Fi
Fjellander, N. E. B...........
Fleming, E...................
Flinck, H. L..................
Flinck, K. E.................. I
Flyboo, T. V............ I S 17, 19,
Fogelin, C. T. H. J...........
Folkard von Scherling, F. A. .. II
Folkeson, E. E................
Forkman, G. A. P............ I
Fornander, J. N.-U............ IJu 29, 35
Fornwall, Å. W............... I In 34
Fors, S. R.................IE 11, 14,17, 32
P.
Fagerholm, P. FI.......
Fagerholm, P. O.......
Fahlander, V. M. J.....
2
3
3
10
12
21
32
2
13
35
9
10
18
18
18
23
20
2
35
30
Forsberg, O. M. I............
Forslund, E. A. S............
Forslund, E. B...............
Forslund, J. A...............
Forssblad, D......... I U 2,
Forssell, E. E................
Forssell, E. G. B.............
Forssman, S. P. M....... IS
Fransén, H. D.............. I H 4, 11,
S 4,
1
27
13
5
6
6
Franzén, R.
Franzon, F. L. (I).......
Fredrikson, G. R.........
Frenckner, T. B. Paulsson
Frenne, N. G. H.
I Fi
I E
I S
I K
5, H
I E
. I Ju 29, 35
19, In 23, 42
15
10
6
15
35
1
I S
I H
7, In
I K
I In
II H
Friberg, S. A................. t In 14, 31
Friberger, E. G...............
Fridolin, H. R................
von Friesen, O. B. (II)...... I E
Frisk, A......................
Frisk, L......................
Frithiof, I. K. V..............
Frithiofson, K.................
Fryklund, S..................
Funk, G. E...................
Fiirst, G. O...................
Filrst, P.-E...................
Fägerstam, Hildur............
Fältheim, Å. A...............
Farm, H. G. E. A............
I E 8
II H 2
18, In 46
I Fi 19
I H 1
I In 20
I H 11
I Jo 19
In 29
Fö 2
Jo 10
S 12
E
E
18
6
I Fi
I Jo
I Fi
G.
Gabrielson, I.................. IS 22
Gabrielsson, N. I.............. I In 35
Galfve, G. H.................. IS 8
Garpe, D. A. J............. I Ju 39, K 8
Garsten, B.................... IS 6
Gate, B...................... J Tln n2.
Geijer, E. E. K. R............ I Fi 24
Geijer, E. G.................. I Ju 30
Geijer, L..................... I S 6, Fi 17
Geijer, K. A. (I) .... I U 3, H 12; II H 1
Geijer, Mary.................. I In 30
348
Riksdagsberättelsen
af Geijerstam, S. O............ I In 24
Gemzell, Chr.................. I K 3, 5
Gerentz, S. T.............I K 6, Fi 17, H 6
Gerhard, I.................... I Jo 11, 18
Gerner, K. G. T.............. I In 46
Gezelius, L. E. B. (II)........ I Ju 34, 36
(I)
Gierup, B. I,
Gihl, K. S. T. .
Gillberg, J.....
Gillström, A. K
Gjöres, A......
Glas, E. L. B......
Glimstedt, E. G. ...
Godenius, N. B. . . .
Goldberg, L........
Gorpe, A..........
Goude, S. N.......
Grabö, P..........
Gradin, H.........
Grafström, E. O. H.
I E 25
I Ju 14
I H 26
I Fö 11, E 23
........... I H 2
........... I In 19
........... I E 14
........... I In 25
........... I In 49
........... II H 2
........... I Fi 11
........... I H 19
........... I K 7
I Fi 6, H 2, 12, 19, 23, 26;
II H 1
........... I E 19
........... I Fi 12
........... IS 12
........... I H 18
........... I E 28
.......... I Ju 10
H......... I Fö 11
I Jo 7
I In 28
_______ I Fö 1
Groth, G. S................. I Ju 17, Jo 2
Grundström, H...... I Fi 17, H 7; II H 2
Grym, J. F. (I)...............
Granholm, J. Hj.
Granlund, S. Å. .
Grenander, Greta
Grenander, N. . ..
Grendin, K. V. . .
Greve, R........
von Greyerz, P. E.
Grill, C. L. G:son
Groll, L.........
Groth, C. E. L.
I U 5
I E 25
I In 50
In 30, 31
I Jo 17
I In 45
I Fi 7
I E 7
13, Fi 5
..... I E 16
..... I H 4
..... I S 17, K 11
S 17, Fi 17, E 38
..... I H
Grönkvist, S. I
Grönlund, K. M...............
Grönwall, A..................
Gulbrandsen, O. G............
Gullbrandsson, E. R...........
Gussing, N. G................
Gustafson, K. Hj. (II).........
Gustafson, S. H. (II).......... i
Gustafsson, F. E. (II).........
Gustafsson, G. A..............
Gustafsson, G. H. (II)
Gustafsson, H. L. (II)
Gustafsson, S................ I H 19
Gustafsson, Y................. I j0 4
Gustavsson, J. W............. X S 7
Gustawsson, K. A............. I E 7
Gyllenhaal, L. J. C. G......... I H 24
Gyllenram, K. Å. G........... I Fö 7, 14
Gyllensvärd, K. J. G.......... I Ju 31
Gårdstedt, H. B... I S 10, K 2, E 13, Jo 23
Gärde, J. N.................. I Ju 18
Gardin, P. F.................. I Fö 6
Gardin, Å. I. J............... I Fi 5
Gävert, Å. T................. I Fö 7
Göransson, E. W. Z........... I In 18
Göransson, H. P. (I)..... I Ju 9, 22, E 16
Göransson, Inez............... f E 6
H.
Haeggblom, E. E. (II)........ j j0 6
Haeggström, E. M. Å.......... 1 in 4
Hafström, S.................. I Fi 21
Hagander, J. O.........
Hagberg, A. E..........
Hagberg, E. R. (II).....
Hagbergh, C. E.........
Hagbergh, G. G. E......
Hagelberg, J. V.........
Hagelin, N. P...........
Hagnell, H.............
Hagstrand, E. F........
Hagård, B..............
Hagård, S. A. A. (II) ...
Hakeman, Elin.........
Hahr, H. A. A..........
Hakelius, A. K......
Hall, G. V...........
Hall, M. I..............
Hallberg, S. E...........
Halidén, O.............
Hallén, H. M. (II) .....]
Hallenborg, U............
Halling, Majken.........
Hallström, K. E.........
Hallström, O.............
Hammar, O. G...........
Hammarskiöld, S.........
Hammarskiöld, T. L......
Hammarskjöld, B. G. Hj.
Hamrin, Greta...........
Hamrin, M. T. P.........
Hanning, P. G...........
Hansen, B...............
Hansson, G. H...........
Hansson, N. G. (II)......
Hansson, N. H...........
Hansson, N. L...........
Hansson, P..............
Hansson, S. F. (II)......
Hartler, H. M. S.........
Hartman, J. L...........
Hartvig, P. Å............
Hasselquist, B. N. E.....
Hassler, O. L. I..........
Hauschildt, L. H.........
Heckscher, G. E.........
Hedar, F. S.............
Hedberg, Ingegärd.......
Hedborg, G. T...........
Hedefalk, B. H..........
Hedén, T..............
Hedfelt, N. E...........
Hedfors, N. H...........
Hedlund, G..............
Hedlund, V. V...........
Hedner, G.-E. E.........
Hedström, H. Y..........
Hedström, K. S. H.......
Hedvall, J. G.............
Hegrelius, A. O. R........
von Heidenstam, R. M. . . .
Heijne, O.................
Helde, M. I...............
Helén, N. G. (II).........
Helin, M. S...............
Hellblom, Inga...........
Helleberg, N..............
Helleberg, P. E. A........
Helling, O................
I In 28
■ • I Fi 20, H 10
---- I Fi 3, 16
---- I Jo 10
---- I E 32
---- I In 19
II In 1
I H 28; II H 2
I K 18
I S 13
. I In 15, 26, 46
---- I In 15, 46
I K 1
• . . . I Fö 4
I H 13
• ... I Ju 24
I H 15
I Fi 8
---- I Ju 37
---- I In 46
---- I E 6
II H 1
I Fi 6
I E 8
I H 7
•... II Fil, H 1
I E 37
IS 15
---- I Ju 31
.. .. I In 33, 41
I Fi 13
I E 8
I Fi 17, C 7, 13
I In 15
I H 19
I Jo 11
I E 28
. I Fi 17, H 22
I Ju 37
.. I H 2, 13, 20
I Fi 3
I E 16
I C 9
... I Ju 9, S 10
I In 47
I In 8
I Fi 5
I K 4
I In 31
. . . I Ju 10, 16
I In 20
I Ju 9
. . . I Ju 9, 20
I Ju 24
I In 40
I H 14
I E 10
. . . I Jo 7, 9
. I U 3, H 12
I H 10
I In 25
I E 33
I K 2, 8
I E 21
... I Jo 3
I Jo 18
I E 6
Personregister
349
Hellman, G. A. ...
Hellman, O. A. ...
Hellner, B........
Hellquist, G. E. T.
Hellström, B. M. .
Hellström, J. G. L
Hellström, K. H. .
Hemming, E. R. ..
Henke, G.
II H
I E
I
I
I
I
I
I
I
2
13
Ju 28
E 27
Henkow, K. H............. I Ju H, 14, S 12
(II)
I Fi 5
I H 19
I Ju 19
I S 6, Fi 16
I S 13
Henriques, E................. II II 8
Herbst, Astrid................ 1 In b
Herlitz, C. G.
Herlitz, N. (I)
Henrikson, A.
Henrikson, A. G.
Henrikson, G. T. .
Henriksson, S. H.
Henriksson, T. H.
I
In 26
I Ju 15, 25, Fi 2, E 20, H 3
Hemelius, J. A.....
Hemgård, Birgit
Hemlund, C. A. V. .
Hernmarck, C. G. M.
Herrlin, G. O. J. ...
Hesselbom, K. E. ...
Hesselgren, O. G. G.
Hesser, S. C. E. T. .
Hessle, Chr. W.....
Hessler, J. T. H. ...
Heuman, C. H. M. .
Hildebrand, N.....
Hildestrand, F. Y,
I In
I E
I Jo
I Fi
I E
I S
I Fö 17
6, In 17
I Ju 10
I Jo 11
I S 6
Ju 9, 17
I Fi 18
I Fi
von Hom, K. R. L. R..... I Fi 11, H 1, 2
von Horn, R. C. F. B......... I Fö 11
Howander, H. J. E........... II U 3
Hovgård, T. Å.............. I S 18, Jo 23
Huldtgren, C. W.............. I U 5
Hult, B...................... I
Hult, L. H. F. W............. I In 8,
Hult, N. E. J................ I Jo
Hulterström, A. N. O......... I K
Hultgren, G. A. E............ I E
Hultström, L................. IS
Humble, E. A. S.............. I S 9, In
Husén, T..................... I E
Huss, K. S................... II H
Huss, R. H. (I).............. I
Hydén, S. D.
Hylander, I. .
Håkansson, B.
I S
I E
I In
9
21
9
7
20
13
32
28
1
45
14
3
33
Håkansson, H.................I Fi 17, H 26
Håkansson, H................ I H 8
Håkansson, H. E. V........... I K
Håstad, E. W. (II) I Ju 2, 37, Fi 23; II In
I Ju 18,
I
Hillbo, A. Ö.............. I Fi C 3,
Hintze, H.-A.................. t?
Hjelm, V..................... IS
Hjerdin, S.................... II H
Hjern, B. K. L............... I Ju 39
Hjort, K. G. M............... I K 18
Hjulström, F................. I J° 8
Hi ärre, A....................I Jo 9, In 45
von Holsten, E. A. G.........I Ju 17, S 23
von Hofsten, S. E. C.......... I In 4, 15
Holdo, S. H.................. I Fi 12
Holgersson, S................
Holm, P.....................
Holmberg, B.................
Holmberg, C.................
Holmberg, G..................
Holmberg, S..................
Holmbäck, Å. E. V............
Holmgren, F. J. D............
Holmgren, G..................
Holmgren, H. K. H..... I H 2, 21;
Holmgren, J. H...............
Holmgren, L. K. A............I R 21, in
Holmin, G.................... J V* „„
Holmkvist, E. B. (I).......... I J“ 39
Holmquist, B. G............ I Ju 36, In 19
Holmqvist, E. B. (I)....... I Fö 16, H 19
Holmstedt, G. F.............. I s 1®,
Holmstrand, M. F............. I E 6, 10
Holmström, S. J. R........... J J°
Holmvall, H. J. P............ I E 19
..... I E 31
____ II U 3
........ I Fi 19
Häckner, K. J. Y.
Hägglöf, S. I.................
Häggmark, C. L. A. I Jo 22,
Häller, L.....................
Hänninger, U. N. O...........
Härén, Y.....................
Härnqvist, K.................
Hävermark, K. G. J:son.......
Högbom, G. M................
Högström, E. A...............
Höijer, G.....................
Hörjel, N. J.................. I
Hössjer, K. G. N..............
Höök, A......................
13
1
3
11
45
In
H
In 42,
I Jo 11
I H 1
I E 1
I E 28
I C 8
I Jo 14
I Jo 6
I Fö 11
E 16, 20
I E 8
I H 7
I H 10
I S 7
I In 20
Ju 9, 22
I E 6
I H 14
II In 1
I Fi 11
I In 1
II U 1
I H 24
1
39
Inghe, P. G........
Ingvar, L. O. A. H.
Insulander, E. I.....
Isaksson, W........
Isoz, N. P. E......
Ivmark, S. K. T. . ..
In 46
E 36
Fö
5
3
1
11
J.
Jacobson, S. B. S. ..
Jacobson, U. R. (II)
Jacobsson, C. A.....
Jacobsson, E. E. (II)
Jacobsson, G........
Jacobsson, M. F. . . .
Jannedahl, B. O. V
I S 15, H 3,
I
I In 3
I Jo 5
I H 2
In 31, 32
I Ju 16
I In 25
Fö 2, 13
Holmvall, Karin
Holst, C. G.....
Holsti, P. O. . ..
Hoppe, E. C. (II)
I E
Jansson, B. F. (II)....... I Ju 31, H 28
Jansson, K. A................ I H 5
Jansson, N. E.............. I S 6, Jo 9, 23
Jansson, R. L. (II)........... I Fi 5
Jarder, J. 0.................. 1 K 18
Jartelius, S................... I In 20
Jerdenius, K. E........... I Fö 17, C 6, 9
Jerneman, T. G..... I S 13, H 6; II U 4
Joge, S....................... 1 S 4, 5, H 12
Johannesson, E. G. V......... 1 K ll
Johannesson, P. A............ IF, 13
Johanson, Anna-Stina......... i E 31
350
Riksdagsberättelsen
Johanson, O. S............... I C 3
Johansson, A................. I In 42
Johansson, B. A.............. II H 2
Johansson, B. R.............I S 2, 10, 18
Johansson, C.-E. (II).......... x k 18
Johansson, C. E. (II)......... I Jo 16
Johansson, E. A.............. IS 6
Johansson, Elsa (II)......... ! I Ju 19, S 6
Johansson, F. L. H---- I Fi 6, Jo 9, 12, 14
Johansson, Helga............. i s 13
Johansson, J. H. (I).......... I Jo 17
Johansson, K. A. A........... I u 3
Johansson, K. I............... I XJ 31
Johansson, N. I (II) . I E 23, 33, Jo 10, G 9
Johansson, R. A. I............ I Fi 17
Johansson, R. B. (I).......... I In 46
Johansson, S. A............... IS 6
Johnson, A................... IS 8
Johnsson, B. E.......... I ii 1, S 9, C 13
Johnsson, J. H............. I Fi 1, E 18
Johnsson, N. O............... IS 1
Johnsson, P. A. (II).......... 1 k 5
Jonason, S. Å. H......... I H 20; II U 1
Jonasson, N. F................ I Jo 14
Jonsson, C. A. D. (II) . .......! I jo 7
Jonsson, F. A................. I Jo 18, 19
Jonsson, G
Jonsson, J. N. (I) . . .
Jonsson, J. S. (II)
Jonsson, P. C........
Jonzon, B. I. J......
Jonzon, S.-G. B......
Josephson, B. A
I Ju 9
I Jo 12
I Jo 6
I H 5
I E 35
I Jo 12
I In 7
Josephson, K. 0.............. 1 e 6, 13
Josephson, W,
Jönsson, A. . .
Jönsson, J. O,
Jönsson, L. I.
I Ju 35
I E 10
I Fi 7
I H 3
Jönsson, N. O. (II) I Ju 13, Fi 23, Jo 6; II H 2
K.
Kaijser, F. J................. I E 27
Kalén, O. H.................. IG 6
Karlberg, P. 1................ 1 jj 27
Karlbom, T. O.............!! I Fi 21, E 13
Karlén, G. H................. I In 40
Karlson, S. G. L.............. I Fi 3
Karlsson, Eva (II)............ I In 45, 46
Karlsson, G................... I U 2
Karlsson, K. G. (I)........... 1 e 17
Karlström, N. G. F........... I Fi 8
Karnell, N. B................. I E 23
Kastengren, G. K.-A..........I Fi 17, H 1
Kastrup, S. O................ II H 1
Kaudern, A. G................ I Fi 6
Kekonius, G. O............... I K 2
Kellberg, E. M..............!! I Ju 3
Kellgren, N. E................ I S 14, H 26
Kemmer, T. G. O............. I Fö 8
Kewenter, A.................. I Jo 11, 18
Kihlman, K. H...............IE 11, 17, 32
Kinberg, O................... I Ju 9
Kjellén, T. B............... I In 29, C 9
Kjellin, B. T. Rf. ... I Ju 18, 22,23, 28, In 28
Kjellman, L. E. Å............ 1 fö 2
Kjellson, K. B. N............. II U 2
Kjöllerström, S. G.............
Klackenberg, O. H.....
Kleen, E. W. E.........
Klefbom, K. H. N............
Kleman, C. F..............j j''
af Klintberg, C. G. F..........
af Klintberg, R...............
Klum, A................. ’
Knutsson, G. F...............
Kock Lindberg, Karin.........
Kollberg, G. N. (II) I K 13, Fi
Kolm, C. R...............|...
Krantz, Å. A.................
Kristenson, A. V..............
Kristensson, F.............'' ''
Kristensson, G. F. N. (II) .....
Kronvall, K. E. A.....
Kull, B.........
kuii, j. 1............;;;;;;;;
Kullberg, O. G.........
Kulle, S................." " ;
Kuylenstierna, Brita..........
Kyling, K. F. F............ ’ ’
Kypengren, S.................
Källström, P.-E...............
Kämpe, Å..................
Kärre, K.................’’ ’ ’
Kärrlander, E. H. (II) ........
Köhler, N. G.................
Kördel, E. R..............m
11
1
1
L.
Lagerkvist, E. E.
Landquist, A. D.
Langberg, H.....
Lange, G........
Lange, H.
I E 20
I C 3, 10
I C 3
I E 35
I Ju 13
I Fö 6
I H 14
I E 18
I S
I H
16; II H
I K 18
I Ju 15
I In 16
I H 19
I U 5, K 11
II U 3
I In 5, 9
II H 1
I K 14
I In 23
I Fi 11
I E 2, 33
IS 8
I E 13
I Jo 22
I E 18
I Fi 3, 26
I Ju 16, H 7
7, 19; II H 1
I Fi 1
I Ju 14
I Ju 28
I Jo 9
I Fö 11
Lantz, H. V.................. I Ju 5, 39
Larnstedt, A. O. G............ I In 10
Larson, E. G................. 1 e 8
Larsson, A. E................ I Ju 31
Larsson, B. A. F.............. 1 e 6
Larsson, E. Ä............... I In 14, 29, 38
Larsson, G. I.......... I E 10
Larsson, G. K. V. (II)........ I Fi 7, Jo 6
Larsson, G. W................ I In 28
Larsson, H................... j j g
Larsson, L.-B.......... I In 30
Larsson, N. H. Th. (I) I In 35, C 9
Larsson, S.................... j j-j
Larsson, S.......... IS 9,’ 15^ K 11, In 32
Larsson, S.................... I Ju 29
Larsson, T. S................. II U 2
Larsson, Y.................... I In 36
Larsson, Y. G. R............. I S 8, K 8
Larsson, Å................... f 5 jq
Lassen, B. F. C.............I Ju 9, 20, H 16
Laurell, G.................... I Jo 15
Laurin, J..................... I Ju 20
Lawski, S. J. K. W........... nu 3
Leche, E..................... I K 14
Leche, H. .1.............. I Jo 4; II In 1
Ledin, A. G.................. I Jo 23
Leffler, J. O...............!.’.’ I Fi 17, H 26
Leijon, C.......... I S 4, 5, H 6; II U 4
Personregister
351
Leissner, T. Å.............I H 6; II U 4
Lemne, G.-G.................. I H 26
Lemne, L. G.................. I In 2
Lemne, M. H............IS 16, Fi 15, Jo 10
Leuf, N. B................... I Fi 17
Levander, Ruth .............. I E 36
Levin, H. S. (II)....... I Ju 31, Jo 11, 18
Levinson, K. S................ II H 3
Levinson, Margit.............. I Fi 11
Lidbeck, P. I................. I E 20
Lidström, E. J. A............. I Fö 11
Lien, M...................... I E 13
Lilja, M...................... IS 6
Liljedahl, Edith (II).......... I In 46
Lilliehöök, B. J. G............ II H 1
Lillieros, J. M................ I In 7
Lind, A.................. I E 12; II H 2
Lindahl, Annie............... I E 12
Lindahl, A. R. A............. I E 28
Lindahl, E. R............ I K 6, 13, Fi 15
Lindahl, F.................... I Ju 25
Lindahl, K. F................ I H 10
Lindberg, B. J................ I In 21
Lindberg, C. (II) ............. IS 13
Lindberg, E. T. G............. I Ju 17
Lindberg, H.................. I Ju 9, S 12
Lindberg, K. A............... I H 6, 20
Lindberg, K. R. L............ I C 11
Lindberg, T................... I Ju
Lindberger, L................. I Fl
Lindbergson, K. A.......I Fi 8, E 7, In
Lindmark, A. L. G............ I In 52
Lindqvist, R. H............... I K 11
Lindqvist, R. L. A............ I In 41
Lindroth, K. J. Hj............ I K 14
Lindskog, B. V........I Fi 17, 23, 28; II H 1
Lindskog, C. P. F........... I Jo 1E 13, 18
Lindstedt, A. . . .
Lindstrand, O. F,
I E
Lindström, C. S. ...
Lindström, G.......
Lindström, K. J. O.
Lindström, M. S. . . .
Lindström, S. A..............
Lindström, Ulla (I)........ I Ju
Lindvall, Y...................
Lingman, J...................
Lingren, G. W................
Ljungberg, E. G. R...........
Ljungberg, S. H..............
Ljungdahl, K.-G........... I H
Ljungdahl, M. J. J............
Ljunggren, T. G. F.
Lodenius, V. G. (I)
Lord, S.-H........
I S 5
I E 13
I Jo 20
6
6
7
19
19
27
14
17
I
I
I
I
I
I
Lindblom, P.................. I S 1,
Lindblad, B.......
Lindblad, C. W. . . .
Lindblad, S........
Lindblom, A. A. F.
Lindblom, E. A. ...
Lindblom, Edith
JK 4, Fi 25, Jo 1,2, 5
........ I K 14
Lindbom, T. L
Lindeberg, E. F. L.
Lindeberg, Å. E. G.
Lindegren, K................. I S 1, 12
Lindegren, K. N. A........... I E 7, 31
Lindegren, S. G............... I E 9
Lindell, K. J............... I H 16, In 43
Linden, K. G................. I Fö 2, 6, 9
Lindén, L. V. (I)........... I Ju 36, In 2
Lindenbaum, G. M............
Lindencrona, A...............
Lindencrona, G.......... I S 9;
Linder, N. E. Y..............
Linderstam, B................
Linderstam, B. Hj..........I U 2: II U
.......... I Fi
R.......... IS
Lindfelt, B
Lindforss, K. B.
Lindgren, R. L.
Lindgren-Fridell,
Lindh, G. B. T. . . .
Lindh, G. E.......
Lindh, T. B. E. . . .
Lindhagen, J. O. . .
Lindhagen, N......
Lindhé, C.........
Lindholm, G. A. . . .
Lindholm, P. S. (II)
Marita G:dtr.
I H 17
II U 1
II In 1
I Ju 19
I S 4, 5
4
6
13, E 10
I Ju 20
I E 12
I Ju 24
Fö
K
Ju
E
S
Jo
Lindman, P
I Fö 7, 14, Fi 2, In 44,
G 4, 7, 13
.......... I E 6
Lund, G.....
Lund, R. F. .
Lund, R. N. .
Lundahl, E. .
Lundberg, A.
Lundberg, B.
Lundberg, B.
Lundberg, B.
Lundberg, E.
Lundberg, E.
Lundberg, E.
Lundberg, H.
Lundberg, J.
I S
I K
6, In
I K
16, H
I Fi
I In
I S
I Ju 12
I E 2
15, C 13
I In 15
I H 16
I Ju 11, 39, E 30
I H 27
I In
I Fi
... I Jo
42
8
3
2
17
10
47
18
14
13
6
2
11
F. N.....I Fi 17, 18; II H
I. (II)........... IS
Lundberg, K. A. O.......... I In 35, C 5
Lundblad, H. R............ IS 10, E 33
Lundbäck, B. H.
Lundell, S. G.................
Lundell, S. V.................
Lundén, L....................
Lundeqvist, G...............
Lundgren, Ann-Margret.......
Lundgren, A. O. I...........
Lundgren, J. B..............
Lundgren, Th............. I
Lundgren, Å.................
Lundgren, Å. V..............
Lundh, H. T................
Lundh, J. L.................
Lundmark, N. A. .1..........
Lundquist, G. A. R..........
Lundquist, K. H.............
Lundquist, L............ IF
Lundquist, O. R.............
Lundqvist, M. . .
Lundqvist, N. L.
Lundström, L.-I.
Lundström, N. B.
Lundwall, J. .
Lundvik, C. U. V.
Lundvik, V. G. . .
Lutteman, S. E. .
Lyberg, B.......
| Lycke, H........
H 2;
6;
I Fi 6, H 1;
(I)
In
Fö
Fi
E
Fö
In
Ju
I Jo 14
II Fi 1
I H 10
I Fi 19
I E
I G
II H
I In
I S
II H
I E
I Ju
II H
I Ju
I In
I In
I Ju 26
I E 2
I Ju 20
I Fi 9
I H 26
7
2
5
1
8
46
7
19
4
1
20
6
1
13
9
1
6
34
43
352
Riksdagsberättelsen
Löfgren, G.................... I E 9
Löfgren, T. E................. I In 34
Löfqvist, Thyra (II)........... IH 16
Löfroth, J. G. (II)............ I Ju 31
Löfström, F.................. I Fö 1
Löhr, B. A. H................ IG 11
Lönnberg, J. W. G............ I In 49
Lönnerblad, T. H............. I E 11, 17
Lönngren, D. R............... I In 17
Löthner, O. A................ I E 27
Lövgren, N................... I H 7
Löwbeer, H................... I E 3, 29
Löwbeer, N. T. I K 2, Fö 13, E 14, 17, In 14,
29, 38, 46
Molin, G...........
Mollstedt, S. R. B. .
Montell, J. E. O. . ..
Moore, G. A........
Morén, O. A........
Mossberg, E.......
Mott, H............
Murray, C. A.......
Murray, G. R. O. . ..
Mårdh, G. A........
Mårtensson, C.......
Mårtensson, Marianne
Möller, S. G........
I Fi 17
I Ju 26
I In 40, G 14
• I S 5, H 6
I E 25
I K 14, S 22
I H 2
I Jo 4
I E 34
I In 20
I C 2
I In 6
I Jo 14
M.
Magnusson, Agnes............. I E 33
Magnusson, A. L.............. IS 10
Magnusson, A. T. (I).......... I In 34
Magnusson, N. Å.............. i in 9
Magnusson, R. A. H........ I E 25, Jo 16
Magnusson, R. E.............. I Ju 31
Malm, A. J................... IS 6
Malm, B. S. G. I. H.......... I In 6
Malm, L. V. L................ I E 9
Malm, N. T. B...............IE21,In 1
Malm, S. E. H................ I H 6
Malmseus, B. E............... I Ju 24
Malmberg, O. H........... I Ju 33, K 19
Malmborg, O. J. N. (II)....... ie 6
Malmén, M. E................ II H 1
Malmeström, E. A. C.......... I E 16
Malmfors, N. A. E. . . I Fi 6, H 25; II H 1
Malmgren, Birgitta............ i E 21
Malmgren, B. R........... I E 32, In 16, 40
Malmgren, E. F. E............ I Jo 12
Malmkvist, E. V.............. I K 5
Mangård, N.................. I Fi 19
Markelius, S. G............... I K 8
Marnell, K. G................. I Ju 9, 35
Martin, J. H................. IS 8
Martin-Löf, R................. IS 2
Masreliez, L. L. F............. II H 1
Mattson, A. G................ I In 35
Mattsson, E.................. I H 14
Mattsson, E. H............... I K 1
Mattsson, T................ T In 19
Matz, K. S................... I H 7, 14
Maunsbach, A. B..............I E 17, In 52
Meidner, R. A..........I K 13, Fi 16, Jo 17
Melcher, E.................... I Fi 17
Melén, O. F. R............... I Fö 1
Melin, D..................... I In 24
Melin, O. A................... IS 8
Mellander, C. W.............. II U 3
Metelius, B. E................ I Fi 13
Michanek, E.................. I S 10, 22
Michélsen, G. V. G............I Fö 13, S 21
Mikaelsson, H................. I E 17
Moberg, H. A:son.....I Fö 4, K 4, Fi 6, H 4
Moberg, K. E. R.............. I Jo 19
Moberg, R.................... I Ju 2
Molander, M. E............... I In 15, 20
Molin, F...................... I Fö 1
N.
Natt och Dag, Å.............. 1 s 4
Nauckhoff, S. A. G............ n h 1
Nelgård, A. E................. 1 c 2
Nerell, Å. N. J.............. 1 k g
Netzén, K. G. (II) . I S 20, jo 8, 15, In 21
Nevrell, B. A.................I Fi 2, C 5
Neymark, N. G. E............ ie 24
Nial, H...................... I Ju 27
Nihlfors, F. U. (II)...........I S 21, C 12
Nilsson, C. O. (II).......... I S 6, K 2, 7
I Fi 16
I In 50
I E 36
I In 50
6, H
I E
I H
I Jo 16
I E 13
I Jo 9
I Jo 12
I E
7
6
19
Nilsson, E. F. (II)
Nilsson, E. H. (I)
Nilsson, E. S.....
Nilsson, F........
Nilsson, G. G.....
Nilsson, G. E. (II)
Nilsson, H........
Nilsson, Hj.......
Nilsson, J. V. E. .
Nilsson, N. R.....
Nilsson, O. F.....
Nilsson, R........
Nilsson, Y........
Nilsson, Å........
Nilsson-Leissner, G.
Nilstein, A. H............ I Fi 16, H
Nilzon, K. I. (I).......... I Ju 36, F13,16
Nisell, S...................... I Jo 10
Nitelius, H. V................ 1 pi 3
Norberg, A. O............... 1 I Fö 11
Norberg, R. E................ ic 3
Nord, C. H............. I Fö 13, S 10, E 24
Nord, F. E................... in 22
Nordenskiöld, E. O. E...... I Ju 25, S 22
Nordenskjöld, O. G............ 1 s 6
Nordenson, J........ i Fi 17, Jo 13, H 1
I K
I H
II H
I Jo 16
28
7
14
2
Nordfelt, Hj. K. A
Nordfors, G...........
Nordholm, O. G.......
Nordhult, A..........
Nordkvist, E.........
Nordlander, M. I. C.-H.
Nordlund, Elsa-Brita ..
Nordmark, S...........
Nordqvist, B. R. B.
I Jo 9,
I Ju 31
I In 24
I H
I E
I G
13, 14,
I Ju
I Ju 25
II H 2
16
13
9
21
9
Nordqvist, H. Y. H....... I Ju 34, In 48
Nordqvist, O. H. (II)......... IE 28
Nordqvist, S. F. V..... I Fi 9, 17, H 1, 26
Nordström, A. C. G:son....... 1 c 4
Nordström, H. F.............. [ j? g
Personregister
353
Nordström, J. H. M. .. .
Nordwall, K. E.......
Norén, K. H. K.......
Norinder, E. H........
Norinder, T. R.........
Noring, C.-A.l..........
Norlén, E. A..........
Norman, E............
Norrman, E...........
Norrman, E. E.......
Norrman, Å. S.........
Nyberg, E............
Nyberg, J. O. (IX) . . • •
Nyblom, K. B........
Nycander, S. H.......
Nygren, A. E.........
Nygren, E. W. (II) .. •
Nygren, Hildur.......
Nyländer, E. E.......
Nyländer, H. S. E. . . .
Nylén, T.............
Nyman, C. H.........
Nyman, J. H.........
Nyman, N. R. I......
Nyquist, F...........
Nyquist, G...........
Nyrén, B.............
Nyström, E. G........
Nyström, H. G.......
Nyström, P. I........
Nyström, R. H. B. . . .
Näsgård, B. (I).......
Näsholm, B...........
Näslund, H. M. E.....
Näslund, P. J. (I) • • • •
Näsström, E. E. (I) . • •
Näverfelt, A. S.......
E 14,''''15, | 17 |
I E | 8 |
I Fi | 12 |
I E | 22 |
I G | 4 |
I Jo | 16 |
I E | 12 |
I Ju 12 | |
I S | 22 |
I S | 18 |
I Fö 12 | |
I H | 3 |
I Ju | 9 |
I Ju | 7 |
I In | 2 |
I Fi | 6 |
I H | 28 |
I E | 21 |
I Fö 2, | 13 |
I E | 9 |
I K | 10 |
II U | 4 |
I H | 24 |
I S | 12 |
I C | 11 |
E 17, In | 52 |
I Fi | 17 |
I Fi | 11 |
I K | 1 |
I S 1, | 10 |
I Fi | 17 |
S 22, K | 2 |
I C | 7 |
I Fi 25, Jo 9
I Jo 7, 17
I E 6, 9, 18
I S 19
| O. |
|
|
|
|
| I In 15 |
Odhner, C.-E. T. .. | ......... |
| I Jo 13, 18 |
von Oelreich, C.-E. | Hj....... |
| II H 1 I H 28 |
|
|
| I K 6 |
|
|
| I S 22 |
|
|
| II U 3 |
|
|
| I Ju 9 |
|
|
| I E 17 |
Olhammar, G. F. N. | I Fi 20, | Jo | 9, H 10, 15 |
|
|
| II U 3 |
|
|
| I S 7 |
|
|
| I K 1, E 27 |
UlDMJUj • • • • |
|
| I Jo 5 |
|
|
| I In 15 |
|
|
| I Fö 13 |
|
|
| I Fi 27 |
|
|
| I H 6 |
|
|
| I Jo 6 |
|
|
| I In 42 |
|
|
| I S 7 |
|
| 2, | Fi 22, E 38 |
|
|
| I Jo It |
|
|
| I E 10 |
Olvén, B. G. E............... IS 6
Onsjö, J. (II)............... IS 20, In 34
Oredsson, H. E............... I Fi 23
Oredsson, S. M................ I Fi 2
Osvald, O. K................. I E 17
Osvald-Jacobsson, Ingrid ...... I Jo 9
von Otter, S. F...............I Fö 6, Fi 14
P.
Palme, E. R. C.......
Palmer, N. E.........
Palmgren, S. G.......
Palmstrand, T. E. Hj.
Parenius, M. F........
Paulsson, Å. B........
Pehrson, C. G. ........
Pellijeff, A...........
Pernelid, V. Å. E.
Persson, G. J. G.....
Persson, E. Y........
Persson, F. L........
Persson, N. F. .......
Persson, O...........
Persson, P. H. Y. . . .
Persson, R. V. (I)----
Persson, S. E........
Persson, S. G. F. (II)
Peterson, A. R.......
Petersson, K. Z......
Petersson, S. G. V. ..
Petrén, B. A. S......
Petrén, B. E. F......
Petrén, B. E. G......
Petri, B. A. W......
Petterson, K. G......
Pettersson, A........
Pettersson, A. G. (I) .
Pettersson, A. P. (II)
Pettersson, E. G. A. .
Pettersson, G........
Pettersson, G........
Pettersson, J. W. (II)
Pettersson, L........
Philipson, C. O......
Pihlman, J..........
Plym-Forshell, W. N.
Poppius, H. D.......
Pouncette, N........
Prawitz, G. H.......
Preisler, G...........
Påhlsson, A. W......
Pålsson, P. O. (I) . • .
........ I Fö 4
........ I E 26, 34
...... I In 43, C 13
....... II H 1
........ I H 16
........ I Fö 2,17
......I In 16, 26, 31
........ I S 8, In 2
........ I Fö 9
........ I In 51
........ I H 10
........ I K 19
........ II U 1, 3
I In 42
........ I K 4
I K 13, Jo 12, H 2
IS 7
........ I Jo 17
........ I Jo 23
........ I In 28
........ I Jo 8
.... I U 1; II In 1
........ I H 15
........ I Ju 15
........ I H 20
........ I C 12
........ I In 50
........ I In 3
........ I K 11
........ I Ju 35
....... I K 16, H 10
......... I In 50
...... I Fi 27, In 32
......... IS 14
......... I Jo 17
......... I K 2
........ I Jo 9
......... I Fl 8
......... I H 23
......... I Ju 31
........ I In 21
......... IS 6
.. I U 5, K 13, Jo 12
Q.
Quensel, C.-E. . .
Quensel, N. J. E
Qvarnström, W. .
Qvistgaard, J. H.
I E 33
I Fi 15
I U 1
I H 15; II H 1
R.
Rabaeus, B............
Rabe, J. J............
I H 22
I E 1
23 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt.
RikudaRftberättelsen.
354
Riksdagsberåttelsen
Ragnå, N. E. A....... | ....... I C 12 |
Rahm, A. H. B....... | ....... I In 26 |
Ralf, E. Chr.......... | ....... I E 1 |
Ramberg, J........... | ....... I In 1 |
Ranmark, Dagmar (I) . | ....... I H 28 |
Rappe, N. J.......... | ....... I Ju 6 |
Rasch, S............. | ....... I H 10 |
Redlund, K........... | ....... I H 19 |
Regner, N. 1........ 1 | Ju 32, Fi 22, In 3 |
Rehn, L. G........... | ....... I Fi 13 |
Reinhard, Ingrid...... | ....... IS 11 |
Rengby, S. F. N....... | ....... I Ju 17 |
Renlund, R. G........ | ..... I Fö 10, Fi 2 |
Renström, K.-E........ | ....... I C 9 |
Resare, A. G. R........ | ....... I Fö 2, 13 |
Reuterskiöld, B. H. C. . | ....... II H 1 |
Reuterskiöld, H. F..... | ....... I H 6 |
Reuterswärd, B. E..... | ....... I E 23 |
Rexed, B. A........... | ....... I In 31 |
Riben, K. 0........... |
|
Ribohn, E............. |
|
Rickard, A. B. O...... | ....... I K 12 |
Rietz, A. M........... | ....... I K 16 |
Ringbom, I. H. W..... | ....... I K 6 |
Ringdén, H.-Fr........ |
|
Ringenson, C. T. S..... | ....... IS 13 |
Ringertz, N. 0. E...... | ....... I In 7 |
Ringström, K. G....... | ....... IG 8 |
Rising, E. K. G. A. . . . | ....... I In 17 |
Rising, G.............. | ....... I H 7 |
Roempke, S. O........ | ....... I In 31 |
Rogberg, N. 0. L...... | ....... II H 3 |
Romson, R............ | ....... I K 11 |
Roos, C. S............. | ....... I Fi 18 |
Roos, K. G. B......... | ....... I In 21, 23 |
Rooth, J. H........... | ....... I In 17 |
Rosén, A. J........... |
|
von Rosen, E. 0....... | ....... II U 3 |
von Rosen, G.-F. H. G. | ....... I C 3 |
Rosén, Göta........... | ...... IS 12 |
Rosén, N. G. K. G..... | ...... I E 28 |
Rosenberg, G. D....... | ...... I E 10 |
Rosenblad, U. S....... | .... I Fö 2, 13, 16 |
Rosenlund, T. A....... | ...... I K 1 |
Rossipal, E. K. F...... | ...... I E 13 |
Ruben, R. F.......... . | ...... I H 10 |
Rudbeck, 0. J. C:son . . | ...... I Fi 21 |
Rudenstam, G. N...... |
|
Rudstedt, K. G........ | ...... I Ju 29, 35 |
Rune, I. F............ | ...... IS 6 |
Runemark, P. S........ | ...... I Fi 2 |
Ruong, J. E........... | ...... I E 35 |
Rutqvist, S. A......... | ...... I In 34 |
Rydback, A. V. L.
Rydbeck, G........
Rydbeck, O.......
Rydbeck, O. E. H.
Rydin, C. H.......
Ryhre, L. G. W. . .
Rylander, C. G. . . .
Rylander, O. (II)
Rystedt, A. F.
....... I C 3, 4
....... II H 2
....... I Ju 8
....... I E 8
....... I In 17
....... I In 43
....... I Ju 35
....... I Ju 36
....... I Jo 16
Råby, K. G................ I In 14, 30, 38
Rönnmark, L. C. A........... I Fö 12
Rönquist, A.................. IS 15
Rörs, A. J. I................. I In 23
S.
Sachs> R..................... I H 28
Saemund, A. G............... j s g
Sahlgren, C. E................ m ig
Sahlin, B. I.................. I H 1
Sahlin, G. J .............I Fi 17, H 12
Sahlin, K. A.................. j pj 22
Sahlin, O. E................ I K 6, Fi 1, 15
Sahlin, S. E. G........ I U 3, Fi 17, H 22
Salomonson, G. S. R.......... jk 11
Samuelson, K. G.............. I S 6 C 8
Samuelson, S. J. E............ i k 8
Samuelsson, G. Y.......... I H 18, In 42
Sandberg, G. P.............I Fi 19, H 19
Sandberg, H. A. S............ i i„ g
Sandberg, K. H. N............ i s 21
Sandberg-Norrlander, Alva..... I E 1
Sander, T. A. O............. I Ju 31, Jo 12
Sandler, R. J. (I)..... I Ju 37, U 4, E 22
Sandmark, B. A.............. j fö 9
Sandstedt, B. A. V............ I Fö 12
Sandström, A. E. F........... II U 1 3
Sandström, I. N.............. I In 44
Sandström, K. H............. I K 5, 8
Sandström, Ragnhild (II) .. . I S 14, In’21
Sandström, S.-E............... ] g 7
Santesson, P. V............... II U 2
Schaffer, T.................. in 18
Schalling, E. H............... j e 3
Schill, O. G................... jk 14
Schirén, G. N................. I Jo 15
Schlyter, K................... I Ju 9, *22
Schmidt, C. S:son (II)......... I Fi 23
Schreii, P. J. E............... I Fö 8
Schröder, W. N............... j g 4
Schärman, S. O............... j c 9
Segerstedt, T................. IE 28
Sehlstedt, O. A. (II).....I Ju 37, Fö 15, K 1
Sellberg, K................... j ju 7
Sellergren, E. F............... I In 34
Seliman, S. P. H.............. 1 £ 14
von Seth, T. G. A. (II)....... I Jo 12, 15
Settergren, G. C. A. .. I Fi 17, H 26; II H 1
Severin, E. J. (II) I Fi 9, H 2, 10, 15, 28; II H 2
Severin, F. F. (II)............ I In 28
Severinson, G................. II H 2
Sidenbladh, G................. j s 8
Sidenbladh, K. J. E....... I Ju 12, K 10
Siedman, G. H................ x c 2
Sievert, R. M................. I In 25
Silfverberg, K. J. A........... I Fö 11, C 1
Silfverskiöld, B. P............. I In 21
Silfverstolpe, H. H. M. W..... I H 13, 21
Siljeström, G.................. j ju 9
Silverstolpe, K. O. L.......... I In 42
Simson, G..................... I Ju 22
Sjunnesson, N. S.............. I In 15, 20
Sjöberg, E. A................. I k 6, 13
Sjöberg, F. K. V.............. I Fö 2
Sjöberg, K. E.............. I H 3; II H 1
Sjöberg, O. T. E. V........... ie 6
Sjöberg, Å. L. T.............. 1 u 2
Sjöblom, C. G................ I In 35
Sjöborg, S.................... 1 fö 2
Sjödahl, H. L. E. (I)........ I Fi 5, E 36
Personregister
355
Sjögren, G. E..............
Sjögren, E..................
Sjögren, K. E...............
Sjögren, N. T...............
Sjögren, P. V. H............
Sjölin, Gunnel..............
Sjöman, E..................
Sjöstrand, Helga (II)........
Sjöström-Bengtsson, Anna (I).
Sjövall, K..................
Skantze, L.-O. H............
Sklöld, E. R................
Skoglund, E.
Skogsberg, P. G........
Skoog, T. O...........
Sköld, L...............
Sköldin, P. A. (II).....
Sköllerstedt, K. E. R. ..
Smedberg, Anna-Lisa...
Snellman, U. H........
Snygg, J. G. E. (I)----
Sondén, Ellen ..
Soop, E........
Spendrup, K. A.
Spångberg, O................
Staaff, Astrid................
Stade, K. Y.................
Stake, N. E. W..............
Stéen, P. L..................
Steenberg, K. J. E..........; „ „ „
Stenberg, N. G. (II) ....... IS 22; II H 2
Stenberg, O. A. E. ...........
Stenerudh, K.-E. Hj..........
Stenholm, Britta ............
Stenman, P. A................ I TFo
Stensgård, A. A. H............ I Jo 9,
Stenström, J. A...............
Stenviken, E. E...............
Stem, E......................
Stemer, R. M. E..............
Stiernstedt, L. J. T...........
Stiernstedt, S. W. O...........
Strand, A. W. (I)............. 1 U 3, K i8
Strand, T. A. R.............
Strandell, G. H. F...........
Strandh, S. E. (II)...........
Strandman, O................
Stränge, B. M. G.............
Ström, E. T. H..............
Ström, V....................
Strömberg, S. J. M...........
Strömbom, S. G. M..........
Strömdahl, I. F..............
Ståhl, D. E. (Manne) (II)----
Ståhlberg, H.................
Sundahl, P. El...............
Sundberg, G.-G...............
Sundberg, E. D..............
Sundberg, J. V.............
Sundberg, N.................
II H | 1 |
I Jo | 1 |
I H | 3 |
1 In | 16 |
I S | 15 |
I H | 5 |
I H | 7 |
I S | 12 |
I S | 12 |
I Fö 13 | |
I E | 13 |
I Fi | 16 |
II U | 4 |
I S | 11 |
19, In | 24 |
I S | 14 |
I In | 38 |
I Ju | 2 |
I Jo | 7 |
I In | 34 |
I In | 24 |
I K | 11 |
I In | 20 |
H 12, | 22 |
(, H 5, | 24 |
I E | 36 |
I S | 19 |
I E | 6 |
Fi 3, | 17 |
I S | 6 |
I S | 6 |
I Fö | 1 |
I H | 14 |
I H | 16 |
I Fi | 11 |
2; II H 2 | |
I H | 15 |
I C | 14 |
E 6, | 24 |
Fö 9, | 10 |
Jo 9, | 13 |
I G | 5 |
I Fö | 2 |
I Fi | 1 |
I S | 7 |
I In | 11 |
II H | 1 |
I K | 7 |
lu 9, 24 | 25 |
I K 4
I Fi 1
I H 28
I E 12
II In 1
I | Fö | 3 |
I | K | 13 |
I | Fi | 24 |
I | E | 12 |
I | H | 14 |
I | Ju | 19 |
I | Jo | 3 |
I | E | 9 |
I | In | 25 |
I | In | 36 |
I | H | 13 |
I | In | 49 |
Sundberg, U.................. I H 10
Sundelin, G. V. (1) . . I Fö 16, E 36, G 4, 7, 13
Sundeil, K. E. Y.............. IS 3
Sundeil, O. E................. I Ju 32
Sundfeldt, B...............I H 10; II H 1
Sundmark, B. W.............. I In 4
Sundqvist, Edith.............. I In 6
Sundström, N. W. (II)........ I E 1
Svahnström, G................ I Ju 28
Svartz-Malmberg, Nanna ...... I In 16
Svedberg, T.................. I U 4
Svedendahl, A................ I Jo 11
Svennbeck, Å................. I Fi 9
Svenson, Å................... II U 3
Svensson, G. L. (II).......... I E 38
Svensson, Gärda (I)........... I In 2
Svensson, J. F. D............. I K 4
Svensson, J. S................ I K 5, 6
Svensson, J. U. (II) I U 2, S 4, 5, 6, H 6; II U 4
Svensson, K. O. B............ I E 36
Svensson, N. A.......... I Fi 17, Jo 9, 14
Svensson, O.................. I Jo 15
Svensson, P. G. A. (II)...... I H 3, In 46
Svensson, S. E................ I Jo 20
Svensson, S. O................ I H 16
Svensson, S. P................ I C 1, 9
Svensson, S. V.............. I Fi 4, In 47
Svensson, W. (II)............. I Jo 6
Svärd, H. E.............. I In 43; II H 2
Svärdström, K. F............. I Jo 9
Swanstein, S. N. S............ IS 18
Swartling, A. E. V............ IG 2
Swartling, E. G............... I Ju 11
Swedberg, B. B. H............ I Fö 5
Swedberg, G. R. (II).......... I In 50
Swedborg, E.................. I Jo 11
Swedenborg, J. E............. I E 9
Swensson, B. O. T............ I Fi 18
Swensson, O. Å. I............. IS 6
von Sydow, Chr............... IH 2
von Sydow, G................ I Ju 24
von Sydow, K. E. G.......... I In 13
Sylwan, N. E................. I K 4
Säkk, K...................... I Jo 13
Särnmark, P. O. \V........... IS 20
Sävborg, A. T. D............. I E 18
Söderberg, G.................. I Fö 16
Söderberg, Å................. IS 4
Söderbom, Å. H:son.......... I In 41
Södergren, H. E.............. I Fi 17
Söderlund, S. Y............... I H 3, 8
Söderman, F.................. I C 9
Södermark, S. T.............. II U 3
Söderqvist, B. O. A........... I In 24
Söderström, C................. II U 3
Söderström, O. A. V. I Fi 28, Jo 9,13,17, H 3, 22
Sönnerlind, A. S.............. I E 18
Sönnerlind, Kerstin........... I Fi 8
Söre, A. G. P................. I U 2, H 6
T.
Tammelin, P. A. V............ 1 Ju 29, 35
Tegendal, O. E............... I S 14, H 6
Tell, W...................... I In 50
Tengblad, E. H............... I K 2
Tengroth, K.-E............... I In 43
356
Riksdagsberättelsen.
Tersman, R. F. B...... |
| I | Fi | 23 |
Terstad, I. G. A....... |
| I | In | 34 |
Tham, K. G. K. M..... | ....... I | In | 26, | 35 |
Thapper, G. F. (II) .... |
| I | In | 30 |
Thedin, N............. |
| I | Fi | 16 |
Thideby, A. H. S...... |
| I | Fi | 17 |
Thomé, K. E. G....... |
| I | In | 45 |
Thomson, A. N........ | ____ i E | 30, | In | 36 |
Thorburn, R........... |
| I | H | 7 |
Thorell, K. L.......... |
| I | E | 25 |
Thornell, Stina ........ |
| I | Ju | 19 |
Thorsén, Å............ | ...... I | Fö | 2 | 8 |
Thorsson, Inga......... | .. I In 46, II H 2 | |||
Thulin, C. I........... |
| I | K | 18 |
Thulin, E. E:son....... |
| I | Fi | 16 |
Thulin, F.............. |
| I | FI | 19 |
Thulin, G. Å. L....... |
| II | In | 1 |
Thun, F. V............ |
| I | In | 32 |
Thunborg, T. F. I Fö 15, | S 2, Jo 4, | In | 39, | 52 |
Thunell, B............. |
| I | H | 10 |
Thunholm, L. E....... |
| I | Fi | 5 |
Thunmark, S. G....... |
| I | Jo | 15 |
Thurén, G. C. O....... | ...... I | Ju | 9, | 35 |
Thuresson, A. V. U. V. . |
| II | U | 3 |
Thuresson, E. O....... |
| I | s | 18 |
Thyresson, G.......... |
| I | Ju | 14 |
Thörnberg, E. B....... |
| I | s | 11 |
Tideström, B. H. V. B. . |
| I | Fi | 12 |
Tillhagen, C.-H......... |
| I | S | 20 |
Tiseiius, Jennv......... |
| I | In | 46 |
Tobé, E. I.............. |
| I | K | 11 |
Tolstoy, N.............. |
| I | Fi | 17 |
Torbrink, Tekla (II) .. . . | . . I S 15, E 31 | In 45 | ||
Torén, L. E. H......... |
| I | H | 16 |
Torstensson, T. A. G. . .. |
| I | Jo | 8 |
Tottie, A. V. R......... |
| I | Jo | 22 |
Trysén, S. O............ |
| I | E | 38 |
Tulvasson, K. E........ |
| I | U | 2 |
Tunhammar, E. W...... | .. I Fi 23, | II | H | 1 |
Tynelius, E. G. A....... |
| I | In | 31 |
Tånneryd, S. A. S....... | ...... | I | K | 18 |
Täckholm, Th........... |
| I | S | 6 |
Tärnvik, N............. |
| I | Jo | 1 |
Tömquist, H............ |
| I | S | 12 |
Törnqvist, K. G. G...... |
| I | E | 10 |
U.
Uddenberg, C.-E. . .
Uggla, C. A.......
Uhlin, K. E.......
Uhrbom, A. V.....
Ulne, J. O.........
Upraark, E. G. J. ..
Utbult, B. (II)----
I Ju 6
I Ju 16
I In 27
.... I Ju 20
I E 5
.... I K 4, 18
.. I S 4, Jo 18
V.
Vahlberg, G. E........ | ...... I | C | 12 |
Vahlqvist, B........... | ...... I | In | 31 |
Vallin, S. A........... | ...... I | Jo | 15 |
Vasseur, N. E......... | ...... I | K | 4 |
Verner-Carlsson, S...... | ____I S 7; II | H | 2 |
Verständig, S.......... | ...... I | Jo | 18 |
Viklund, K. G......... | ...... , I | In | 46 |
Vilhelmsson, E. E............. i s 6
Vinberg, E. T................. I In 28
Vinell, K. T.................. iih 1
Vingren, P. E................. ii in 1
Virdebrant, B. C. E........... I Fö 8, S 9
Virdesten, S. G............... I K 2
Virgin, E. O. G...............I U 3, Fi 11
Vogel, L. W.................. I H 21
Västhagen, N. E. B. .......... I Fi 5
W.
von Wachenfeldt, G. . .
Wadell, A. W.........
Wadén, I. P. J.......
Wagnsson, R.........
Wahlberg, E. C. A. . ..
Wahlbäck, J. M.......
Wahlqvist, T.........
Wahlstedt, G. V. R. «.
Wahlund, S. G. W. (I)
Waldenström, M. E. . .
Walin, A. G..........
Wallberg, C. E. F.....
Wallberg, K..........
Wallén, G. B.........
Wallenberg, J.........
Wallenberg, M........
Walles, K. L.........
Wallin, S. H. A.......
Wallner, H...........
Wannfors, E. G.......
Wanngård, T.........
Wannheden, N. H. E. .
Wedenberg, E.........
Wedler, R. E.........
Wehtje, E. J. (I).....
Weibull, C............
I H 2
. I S 10, Fi 21
I Fö 5
I In 1
I Ju 11
. . I Ju 19, S 9
I S 18
I K 8
. I Ju 2, 37
I U 3, Fi 11
I Ju 11, 13, 25
II Fi 1
I Jo 11
. I Fö 2, 13
I Fi 15
I K 19
II H 2
I In 7
I Ju 31
I K 11
I E 3
I K 4
I E 21
I S 19
I Fi 5
I In 46
Wejke, G. W. I Ju 35, S 3, E 19, In 16, 20,31, 49
Welinder, P. E. C............. I Fi 16
Wellner, H................... I H 10
Wennberg, K. R.............. I Fi 7
Wennerberg, A. H..... I Iv 16, E 23, H 13
Wennergren, C. B. O.......... I Ju 15
Wennersten, P. G......... I H 22, II H 1
Wennmark, J. T. D........... i Jo 7
Wennström, G. E............. I In 3
Werner, D. R. E.............. ih 15
Werner, O. E. (I)............. I Ju 9, E 1
Wernstedt, C. M.............. i E 8
Wessén, E. V. A.............. I Jo 12
Wesström, E. A............... I Fö 11
Westborg, E.................. i Fi 1
Wester, H.................... IS 2
Westerlind, E. A.............. I Fi 17
Westerlind, N. P.............. I Fi 1
Westerlund, P.-O. E........... I E 37
Westerståhl, H. J............. I Ju 37
Westin, G.................... I E 7
Westin, G. E. N...... I E 11, 14, 17, In 52
Westling, E. A................ I In 50
Westlund, P.-O, E............ I E 37
Westman, E. G............... I Ju 25
Westman, J. O............... I E 13
Wetter, F. G................. I Ju 14
Wetter, S. A. J. P:son E...... II Fi 1
Personregister
3ö7
Wetter, S. E. P..... |
| ..... I H 2, 13 |
Wetterblad, R. I. T:son . | ..... I C 11 | |
Wettergren, N. R. W |
| ..... I Fö 2, 13 |
Wetterhall, H. C. B. |
| ... I Ju 31, Jo 12 |
Wetterlind, Å. J. . .. |
| I U 3, H 2; II Fi 1 |
Wetterström, Karin (II) . | ..... IS 14 | |
Wickberg, A. W. . . . |
| ..... I Fi 7 |
Wickberg, J. A..... |
|
|
Wicklander. A...... |
| ..... I H 14 |
Wickman, K........ |
| ..... IS 23 |
Wictorson, K.-E..... |
|
|
Widegren, B. G..... |
| ...... I Ju 2, 26 |
Widell, G. G....... | 1 Fi | 6, Jo 18, H 22, 26 |
Widell, G. A....... |
| ... I Fö 8, H 13 |
Widén, L. A. (II) .. . |
| I S 20, E 23, Jo 16 |
Widén, L. A........ |
| ...... I Fö 9 |
Widmark, G. F. S. . |
| ...... I In 28 |
Wiedesheim-Paul, G. | ii.. | .. I H 4, 5, 8, 11 |
Wieslander, I. L. . . . |
| ...... I C 4 |
Wigert, A. G. A. . .. | • . . . | ...... I Fi 4 |
Wihlborg, E........ |
|
|
Wihlborg, H. H..... |
| . . . I K 9, In 23 |
Wijkander, K. E. T. | . . . . | ...... I U 3 |
Wijkman, E. G. B. . | . . . . | ...... I In 43 |
Wijnbladh, C. M. E. | . ... | ...... 1 Ju 21} 23 |
Wik, K. S....,..... |
| ...... I E 13 |
Wikander, H. Chr. . |
| ...... I Ju 12 |
Wiklund, H. 0. E. . |
| ...... I In 28 |
Wiklund, S. A. D. . | . . . | ...... I In 37, 49 |
Wikström, C....... |
| ...... I Jo 7 |
Wikström, H. J---- |
| ...... I Jo 9 |
Wilander, O....... |
| I In 30 |
Wildeman, N. C. E. |
| ... I Fi 22, G 10 |
Wiman, H......... |
| ...... I Ju 19 |
Wiman, O......... |
| ...... II In 1 |
Winberg, A. H..... |
| ____ 1 K 19 |
Winroth, C. E. E. . |
| ..... I Jo 9 |
Winther, O. W. G. . |
| ...... I Fi 16 |
Wirdenius, H...... |
| ...... I E 24 |
Wirén, R. L....... |
| ...... I H 18 |
Wistrand, K. K. . .. |
| ...... I In 14 |
Wohlfahrt, C. S. S. |
| ...... I In 21 |
Woxén, R......... |
| I E 9, In 35, G 10 |
Wästlund, G....... | Y. | ..... I K 17 |
Ytlerborn, G. R. . . |
| ..... I Jo 8, 9, 13 |
Z.
Zachrison, S. J. G............. I In 45
Zetterberg, B. I............... I In 11
Zetterblad, U. F.............. I In 15
Zetterlund, S. G.............. IF 18
Zetterman, N. H.......... | IS | 19 |
Zickerman, S. O. G....... | I K | 4 |
von Zweigbergk, Å. C..... | I Ju 16 | |
Å. | ||
Åberg, A. R. E........... | I Fö | 5 |
Åberg, L................. | I In | 31 |
Åbjörnsson, C. V.......... | II Fi | 1 |
Åkerberg, P. E. Hj....... | . .. . I Jo 1, | 16 |
Åkerlund, Mimmi......... | .... I In | 3b |
Åkerman, B. W........... | IS | 7 |
Åkerman, N. H........... | I Jo | 8 |
Åkerman-Johansson, Brita | .... I S 8, | 23 |
Åkerrén, B. O............ | I U | 2 |
Åkerstedt, B. E. V....... | I H | 16 |
Åkerström, E. O. (II) .... | I In | 34 |
Åkesson, A. O........... | I Fi | 16 |
Åkesson, N. H........... | .... I U 2, H | 6 |
Åkesson, N. O........... |
| 32 |
Åkesson, O. A........... | I H | 16 |
Åman, O. V. (I)......... | I Fi | 23 |
Åmark, C. E............. | .. I Ju 35, In | 49 |
Ångström, A. K.......... | I E | 22 |
Åqvist, E. G............. | .... I Jo | 15 |
Åsbrink, P. V........... | I K 13, 19, Fi | 28 |
Åselius, K. Hj........... | I K | 13 |
Åstrand, B. H........... | .... I Jo 13, | 17 |
Åstrand, B. I............ | I E | 10 |
Åström, L.-å............ | IS | 14 |
Åsvärn, G............... | IS | 8 |
Ä.
Älmeby, H........ I Fi 21, In 35; II H 2
Ö.
Öbrink, J. H..........
ödeen, S. A. E........
öhman, G. B..........
Öhrström, K. L........
öjborn, L. E..........
örborn, K. A..........
Örne, A. E............
örtengren, J. H........
österberg, L..........
Österlind, G. B........
Östlind, A. E.........
östlund, L...........
...... I U 2, H 6
......I Fö 4, K 16
1 E 5, 29, 31, In 24
...... I K 15, 19
...... I Ju 31
...... I Jo 6, 9
...... I In 14
...... I Fö 2, 13
...... I E 13
. . I Ju 14; II U 1
...... I H 19
...... I K 17
358
Riksdag sberättelsen
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
A.
Abrahamsons sti/telse. Se Nääsutredning.
Administrativa frihetsberövanden: ut
redn.
om ..................... I Ju: 34
Administrativa organisationsfrågor.
Se Sjöfart.
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande. I In: 31
Aktiebolagslagen: utredn. av frågan
om möjligheterna att förenkla ... I Ju: 27
Alkoholsjukdomar: planering av klinik
för ....................... I In: 49
Allmän pensionsförsäkring. Se Pensionsutredning.
Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för nyttjande
av till allmänt begagnande
upplåten allmän plats......... I In: 18
Allmänna barnbördshuset: kommissionen
för förhandlingar ang. Allmänna
barnbördshusets i Stockholm
framtida ställning m. m. . I In: 29
Allmänna förjogandelagen. Se Förfogandelagen.
Allmänna samlingslokaler. Se Sam -
lin islokaler.
Allmänningsskog: utredn. rör. frågan
om avlösning av andel i....... I Jo: 2
Ammunition: utredn. rör. centralförråd
för.................... I Fö: 3
Animala livsmedel: effektivisering av
importkontrollen.............. I Jo: 22
Anonymitetsskydd: utredn. om . . . I Ju: 32
Arbetarskyddsutredningen......... IS: 17
Arbetskraftsutredning: 1949 års .... IS: 10
Arbetslöshetsförsäkringen: 1951 års
utredn. om................... IS: 13
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Arbetskraftsutredning
och Töreutredningen.
Arbetstidsreglering: arbetstidsutred
ningen.
...................... IS: 6
— utredn. om kortare arbetstid .. IS: 22
— utredn. rör. arbete på s. k. obekväm
arbetstid............... I C: 2
— utredn. rör. arbetstidsförhållandena
för båtmän m. fl. vid lots
verket.
...................... I H: 17
Arkitekter: utredn. om översyn av
gällande regler för beräkning av
ersättning till vissa icke fast statsanställda
arkitekter............ IK: 9
Arkivgallringssakkunniga......... I In: 47
Arkivkommitté: försvarets........ I Fö: 5
Atomenergi: rådgivande beredningen
för frågor rör. den internationella
atomenergikontrollen........... I U: 4
Audiologi och audiometri: utredn. av
frågan om utnyttjande av de nya
vetenskapliga rönen på audiologiens
och audiometriens område
i vården av döva barn........ I E: 21
Auktorrättskommittén............. I Ju: 10
Avgifter till kommun för nyttjande av
allmän plats. Se Allmän plats.
Avgiftslättnader: utredn. ang. möjligheterna
till avgiftslättnader för
det mindre tonnaget m. m..... I H: 18
Avsättningsförhållanden. Se Statliga
stödåtgärder.
B.
Bad. Se Folkbadsutredning.
Bakteriologiska laboratorier i norrland:
utredn. rör. statlig ekonomisk
medverkan.............. I In: 11
Barnavårdskommittén............. IS: 12
Befboutredning: 1954 års......... I Fö: 14
Beredskapsplanläggning: sakk. för
viss.......................... I In: 39
Bergshamrautredningen........... IS: 3
Besvärssakkunniga............... I Ju: 15
Bilskadeutredningen.............. I Ju: 24
Biltrafik. Se Trafik.
Biltraktorutredningen............. I Fö: 4
Biskopsvalkommittén............. I E: 30
Bostadshus: 1947 års byggnadsmaterialutredning
................ IS: 7
— bostadskollektiva kommittén . . IS: 8
— utredn. av frågan om införande
av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet
................. IS: 16
Brandlagstiftning och brandförsvar:
översyn av organisationen av... I In: 50
Bromma flygfält: delegation för förhandlingar
rör................. I K: 19
Brottmål. Se Sinnesundersökning.
Brottprevention och brottslingsbehandling:
svensk delegation hos
Förenta Nationerna i fråga om I Ju: 22
Sakregister
359
Bryggeriulredning: 1954 års rör.
bryggeriernas företagsform .....
Bränsleutredningen 1951..........
Budgeträtlskommitté: 1950 års.....
Busslinjeulredningen.............
Byggnadsbesparingsutredning: statens
.........................
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolan.
Byggnadsmaterialutredning: 1947 års
Byggnadsminnesutredningen.......
Byggnadsutredning: 1951 års......
Båtmän. Se Lotsverket.
C.
Centraljörråd. Se Ammunition.
Chalmerska byggnadskommittén ....
Chalmers provningsanstalt: utredn.
ang. Chalmers provningsanstalts
framtida ställning och organisation
..........................
Chefstjänstemän: sakk. för översyn
av löneställningen för vissa ....
Se även Lön.
Civilförsvarsutbildning: 1953 års utredn.
om.....................
Civilförsvarsutredning: 1953 års . . .
D.
Detaljhandel. Se Tobakshandelsutredning.
Djurskyddsutredningen............
Dollarexportrådet.................
Domkapitlet. Se Stifts kansliutredningen.
Donation: donationsj ordsutredningen
...........................
— utredn. rör. användningen av
vissa donationsmedel..........
Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
....................
— utredn. av frågan om utnyttjande
av de nya vetenskapliga rönen
på audiologiens och audiometriens
område i vården av döva barn
E.
Bkonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.
Elektrijieringsberedningen.........
Elkraftutredningen av är 1943 .....
Enskild järnväg. Se Statsinlösen av
järnväg.
Erosion. Se Jorderosionskommitté.
Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör........
Exportrådet. Se Dollarexporlrådet.
Expropriation. Se Markutredningen.
Expropriationstekniker: 1952 års
sakk. för kursverksamhet för .. .
I Fi: 27
I H: 15
I Fi: 2
I K: 7
I K: 16
I S: 7
I Ju: 28
I K: 11
I E: 8
I H: 4
I C: 4
I In: 44
I In: 34
I Ju: 30
I H: 12
I In: 22
I In: 5
I In: 1
I E: 21
I Jo: 3
I K: 4
I U: 3
I .In: 5
F.
Eamiljeutredning: 1954 års....... IS: 23
FAO-kommiltén: svenska kommittén
för F. N:s livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO
kommittén).
.................. I Jo: 9
Farleder. Se Handelshamnar och farleder.
Fastighetsbildning: utredn. ang. ny
fastighetsbildningslagstiftning (fas
tighetsbildningskommittén).
.... I Ju: 31
Fastighetsförvaltning: fortsatt ut
redn.
om försvarets regionala och
lokala........................ I Fö: 12
Fastighetsnämnd: utredn. av försvarets
fastighetsfrågor........... I Fö: 11
Fastighetstaxering. Se Taxering.
Fideikommissutredningen......... I Ju: 26
Film: utredn. om fortsatt stöd åt
svensk filmproduktion......... I Fi: 10
Se även Social upplysningsfilm.
Finsktalande befolkning. Se Lappmarks
ecklesiastikverk.
Firma. Se Varumärkes- och firmautredningen.
Fiskeriutredning: 1954 års........ I Jo: 18
Fiskhandelsutredning: 1951 års.... I Jo: 11
Fiskredskapsförsäkringen: översyn
av ........................... I Jo: 19
Flyktkapitalbyrån................ II U: 1
F. N. Se FÄO-kommittén.
Folkbadsutredning: statens........ I In: 2
Folkbokföringsväsendet: utredn. av
vissa frågor rör............... I Fi: 14
Folkhälsan: Se Statens institut för
folkhälsan.
Folkomröstnings- och valsättsutred
ning:
1950 års................ I *Ju: 2
Folkrättsbrottssakkunniga: 1948 års . I Ju: 14
Folkskoleseminarier: Se Seminarieutredningen.
Fordran. Se Preskription av fordran.
Forskningsinstitution. Se Jordbruksforskning,
Meteorologiskt forskningsinstitut
och Träforskning.
Forskningsinstitutkommittén....... 1 H: 21
Fotogrammetriutredning: 1953 års. . I Jo: 14
Friare samfärdsel: svenska gruppen
av nordiska parlamentariska kommittén
för.................... I U: 5
Frihetsberövanden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Fruktträd. Se Växtförädling.
Fångvårdens organisationskommitté l Ju: 29
Fångvårdsbyggnadsutredningen..... I Ju: 35
Förenta Nationerna. Se Drogprevention
och brottslingsbehandling och
FAO-kommittén.
Företagsbeskattningskommittén..... I F''i: 5
Företagsformer: Se Statliga företagsformer.
Författningsutredningen.......... I Ju: 37
Förfogandelagen: utredn. om revision
av allm. förfogandelagen
360
Riksdagsberättelsen
Förlossningsvården: utredn. rör. den
öppna........................ I In:
Förmyndarkontrollen i Stockholm
m. m.: utredn. rör............. I Ju:
Förorening av valten. Se Vattenvårdskommittén.
Församlingsstyrelsekommittén...... I E:
Försvaret: utredn. rör. utnyttjandet
av hålkortsanläggningar inom.. . I Fö:
Försvaret: utredn. betr. vissa personalkårer
m. m. inom.......... I Fö:
Försvarets arkivkommitté.......... I Fö:
Försvarets centrala förvaUning. Se
Organisationsnämnden för den centrala
försvarsförvaltningen.
Försvarets fastighetsfrågor. Se Fastighetsnämnd.
Försvarets fastighetsförvaltning. Se
Fastighetsförvaltning.
Försvarets titelredovisningssystem:
utredn. ang................... I Fö:
Försvarsförvaltningen: centrala. Se
Organisationsnämnden för.
Försvarsförvaltningens personal
nämnd
....................... I Fö:
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvårssakkunniga.
G.
GATT-avtalet: kommitté för översyn
av ....................... I H:
Gods. Se Järnväg.
Gotland. Se ö-utredning.
Granskningsnämnd. Se Byggnadsarbeten.
H.
Hamnbidragsutredningen. Se Handelshamnar
och farleder.
Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges
hande Isavtalsförhandlingar..... I H:
Ilandelshamnar och farleder: utredn.
ang. statens ekonomiska medverkan
vid om- och utbyggnad av .. I K:
Handelshögskolan i Stockholm: utredn.
rör. dess ekonomi och framtida
ställning................. I H:
Handelskommission: statens handels-
och industrikommission ... II H:
Handelsutbildningskommittén...... I E:
Hantverk. Se Småföretagare inom industri
och hantverk.
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hyresregleringskommittén......... I Ju:
Hålkortsanläggning. Se Försvaret.
Hälsovård. Se Ingrepp och sjukvård.
Högertrafik: utredn. ang.......... I K:
I.
Immateriella rättigheter. Se Auklorrättskommittén.
Importkontroll. Se Animala livsmedel.
G
3
27
9
17
5
10
2
22
2
12
5
1
10
19
2
Indirekta skatter: 1952 års kommitté
för...........................
Industriell representation. Se Representation
i utlandet.
Industrikommission: statens handels-
och industrikommission ...
Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.
Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Ingrepp: lagenliga i hälsovårdens
intresse .......................
Inskrivningsförordningen: sakk. för
översyn av...................
Inspektion. Se Förmyndarkontrollen
i Stockholm m. m.
Instansordningen i vattenmål m. m.:
sakk. för utredn. rör...........
Internationell atomenergikontroll. Se
Atomenergi.
Internationell hjälpverksamhet: svenska
kommittén för............
Internationellt meteorologiskt forskningsinstitut.
Se Meteorologiskt
forskningsinstitut.
J.
Jaktutredning: 1949 års..........
Jordbruk. Se Ofullständiga jordbruk.
Jordbruksforskning: utredn. ang. utbyggnaden
av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska
jordbruksfrågor m. m..........
Jordbrukskasseutredning: 1950 års .
Jordbruksprisutredningen.........
Jordbruksrationaliseringsutredning:
1951 års .....................
Jorderosionskommitté: 1949 års....
Jordfästningslagen: utredn. av frågan
om en omarbetning av ... .
Jordvärdestegring, oförtjänt. Se
Markvärdeutredningen.
Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall
skall lämna...................
Justitieombudsmannaämbetet: utredn.
ang.....................
Järnväg: 1943 års jämvägskommitté
Se även Stalsinlösen av järnväg.
Järnvägstaxekommitté: 1948 års . . .
K.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande...................
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
m. m..................
— besparingssakk. vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet
Kollektkungörelsen: sakk. för översyn
av...........................
Kommunalförbundskommittén......
Kommunallagstiftningen för Stockholm:
sakk. för översyn av.....
I Fi: 16
II H: 1
I In: 51
I Fö: 6
I Ju: 4
I Fi: 11
I Jo: 7
I Jo: 1
I Jo: 10
I Jo: 13
I Jo: 12
I Jo: 8
I Ju: 23
I Ju: 18
I Ju: 36
I K: 5
I K: 6
I In: 16
I In: 14
I In: 30
I E: 4
I In: 32
I In: 36
Sakregister
361
Kommuns rätt att uttaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.
Kompetensfördelningen mellan Kungl.
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten
........................ I Ju: 38
Kompetensutredningen............ I C: 10
Konjunkturutjåmningsmedel: utredn.
ang. förutsättningarna för ändrad
disposition av ................ I H: 27
Konstutredning: 1948 års......... I E: 12
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets
nämnd för.................... I U; 2
Kontrollstämpelutredning: 1952 års . I Fi: 18
Kreditgarantisystem. Se Bostadshus.
Krigsförsåkringsnämnd: statens.... II H: 3
Krigsmaterielverket. Se Försvarsförvaltningens
personalnämnd.
Kriminalstatistikutredningen....... I Ju: 17
Kronojord. Se Bergshamrautredningen.
Kronolägenhetsutredning: 1948 års .. I Jo: 5
Kulturfond. Se Statens kulturfond.
Kursverksamhet. Se Expropriationstekniker.
Kvacksalveriutredningen.......... I In: 21
Kvalitetskontroll. Se Skodon.
Kyrkohandboken: sakk. för utarbetande
av förslag till vissa ändringar
i...................... I E: 26
— sakk. för utarbetande av bihang
till........................... I E: 34
Kyrkomusikersakkunniga: 1953 års . I E: 29
Kyrkomötcskommitté: 1951 års..... I E: 20
revision av tillämpningskungörel
sen
till....................... I K: 10
Lufträttssakkunniga: 1945 års..... I Ju: 12
L i wssavaara-K iirunavaara aktiebolag:
utredning i frågan om statens
inlösen av stamaktierna i...... I Fi: 28
Lån. Se Kommunlåneutredningen.
Läkarundersökning. Se Livsmedelsarbetare.
Läkemedel: 1946 års läkemcdclsut
redning.
..................... I In: 17
— 1953 års läkemedelskommitté. . I In: 35
Länsstyrelsernas krigsorganisation:
sakk. för översyn av.......... I In: 41
Lärarinneutbildningskommitté: 1953
års........................... I E: 31
Lärar- och statsbidragsfrågor: utredn.
rör. vissa lärar- och statsbidragsfrågor
på det statsunderstödda
skolväsendets område.......... I E: 5
Lön: utredn. rör. avlöningsförmånerna
för utomlands stationerade
tjänstemän m. m.............. I C: 3
— sakk. för översyn av löneställ
ningen
för vissa chefstjänstemän I C: 4
— sakk. för översyn av löneställ
ningen
för vissa chefstjänstemän
vid de affärsdrivande kommunikationsverken.
................ I C: 13
Se även Sjuklönesakkunniga.
Lönestatistik. Se Personalredovisning.
Lösen: utredn. ang. översyn av lösen-
och stämpelförordn........ I Fi: 22
M.
L.
Laboratorier. Se Bakteriologiska laboratorier
i Norrland.
Laboratorieteknikerutredning: 1953 | I In: | 7 |
Landsantikvarieutredningen........ Landsfogdeorganisationen: utredn. rör. behov av kvalificerad biträdes- | I E: | 7 |
hiälD........................ | I In: | 13 |
Lappmarks ecklesiastikverk: sakk. för
översyn av best. om den kyrkl.
verksamheten bland den lapsk
-
och finsktalande befolkningen . . . | I: E | 35 |
Lasarett: sakk. för översyn av an- |
|
|
slaget till vissa bidrag till lasa-rett m. m.................... | I In: | 27 |
Likvidationsnämnden............. | II U: | 3 |
Litterära och musikaliska verk. Se |
|
|
Auktorrättskommittén.
Livsmedelsarbelare: utredn. om obligatorisk
läkarundersökning av
vissa......................... I In: 42
Livsmedels- och jordbruksorganisation.
Se FAO-kommittén.
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
I.otsbåtsutrcdningen: 1954 års..... I H: 24
Lotsverket: utredn. rör. arbetstidsförhållandena
för båtmän m. fl.
vid.......................... I H: 17
I.uftfarlsftirordningen: utredn. ang.
Malmö. Se Tandläkarhögskolor.
Markutredningen................ I Ju: 1
Markvärdeutredningen............ I Ju: 39
Medicinsk utrustningskommitté: 1954
års.......................... I E: 32
Metereologiskt forskningsinstitut:
sakk. för utredn. rör. upprättande
i Stockholm av............ I E: 22
Mjölkkommitté: 1954 års för utredn.
rör. förbättring av konsumtions
mjölkens
beskaffenhet......... I In: 45
Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö: 4
— 1951 års utredn. rör. beskattningen
av motorfordonstrafiken I Fi: 3
Musikaliska verk. Se Auklorrättskommittén.
Musikutredning: 1947 års........ I E: 1
Myrslogar: utredn. ang........... I Ju: 33
Mälsåkersutredningen............ I E: 37
N.
Nordisk parlamentarisk publikation:
utredn. om utgivande av....... 1 Ju: 8
Nordiska parlamentariska gruppen.
So Friare samfärdsel.
Nordiskt samarbete: ombud i det
gemensamma utskottet för nordiskt
ekonomiskt samarbete.... I 11: 1,26
— kommitté, för att biträda med
362
Riksdagsberättelsen
samordning av det interna arbetet
med nordiska ekonomiska frågor I H:
Se även bl. a. Auktorrättskommittén,
Friare samfärdsel, Lufträttssakkunniga,
Nordisk parlamentarisk
publikation, Sjömanskommitté,
Strafflagberedningen,
Straff rättskommittén, Trafiknykterhetsförhandlingar
samt Varumärkes-
och firmautredningen.
Norrbottens län. Se Polisutredning
och Ströängar.
Norrländska jordbruksfrågor. Se
Jordbruksforskning.
Nyhetsbyrå. Se Anonymitetsskydd.
Nykterhetsvård: utredn. om åtgärder
för främjande av ett alkoholfritt
umgängesliv.................. I Fi:
— utredn. ang. stöd åt nykterhetsorganisationer
och ungdomsvårdande
sammanslutningar....... I Fi:
Näringslivet. Se Statliga stödåtgärder.
Näringsrätttsutredningen ......... I H:
Nääsutredning: 1949 års......... I E:
Nöjesliv. Se Nykterhetsvård.
Nöjesskatteutredning: 1954 års .... I Fi:
O.
Obekväm arbetstid. Se Arbetstidsreglering.
OEEC. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete.
Ofullständiga jordbruk: utredn. rör.
frågan om behovet av åtgärder
för förstärkning av ofullständiga
jordbruk med skog m. m....... I Jo:
Oljeutredning: 1951 års.......... I H:
Ordningsstadgan: sakk. för översyn
av ordningsstadgan för rikets städer
m. m..................... j in;
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete.
Organisationsnämnden för den centrala
försvarsförvallningen: åtgärder
med avseende å tyg-, intendenturoch
civilförvaltningen.......... I Fö:
P.
Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete.
Pastoratsindelningssakkunniga..... I E:
Penningvärdeundersökning: 1951 års I Fi:
Pensionsutredning: 1948 års pensionsålderskommitté.
.......... x C:
— 1951 års pensionsutredning .... I C:
— utredn. för utarbetande av slut
ligt
förslag till allmän pensionsförsäkring
.................... I FI:
utredn. ang. dispositionen av
vanföreanstalternas pensionsfonder
.......................... I C: ’
Personalnämnd. Se Försvarsförvaltn
ingens personalnämnd.
Personalredovisning: inom det statliga
och statsunderstödda verksamhetsområdet
såsom underlag
för lönestatistiska undersökningar I C: 8
Polis. Se Tystnadsplikt.
Polisarrestutredningen............ I In: 37
Polisunderrättelser: sakk. för översyn
av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser
m- m......................... I In: 19
Polisutredning för vissa delar av
Norrbottens län: 1953 års...... I In: 9
Polisväsendets organisationsnämnd . I In: 43
Praktiska gymnasier. Se Skolutredning.
Preskription av fordran: översyn av
bestämmelserna för............ I Ju: 21
Priskontroll: utredn. rör. behovet av
en fortsatt statlig............. I H: 28
Priskontrollnämnd: statens....... II FI: 2
Produktionen. Se Statliga stödåtgärder.
Provningsanstalt. Se Chalmers prov -
ningsanstalt.
Präslvalskommitté: 1950 års...... I E: 16
Psykologutredningen.............. i E: 28
Psykopatbarnhem: sakk. för de enskilda
psykopatbamhemmens organisation
m. m............... I In: 10
Publikation. Se Nordisk parlamentarisk
publikation.
B.
Radiofysiska institutionen. Se Stråtskyddskommitté.
Rationalisering. Se Jordbruksrational
iserings utredning.
Realskoleutredningen: 1954 års____ I E: 33
Regeringsrätten. Se Kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj:t i
statsrådet och regeringsrätten.
Representation i utlandet: utredn. om
Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation i
utlandet...................... i pi: 11
Reproduktionsanstall. Se Tryckeriutredning.
Restaureringssakkunniga. Se Uppsala
domkyrka.
Restitulionsnämnden............. II U: 2
Revision. Se Förfogandelagen, Luftfartsförordningen
samt Varumärkes-
och firmautredningen.
Rikets städer. Se Ordningsstadgan.
Riksbanken. Se Sedelutgivningsrätt.
Riksförsvarets sambandstjånst.. Se
Sambandsfrågor.
Riksförsäkringsanstalten: nämnd för
omplacering av personal hos ... IS: 21
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rättegångskommitté: 1951 års..... I .Ju: 20
Röbäcksdalen. Se Jordbruksforskning.
26
7
8
7
2
26
12
14
3
13
3
13
1
9
16
6
Sakregister
363
S.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Nordiskt samarbete och
Tandläkarhögskolor.
Sambandsfrågor: utredn. ang. vissa
Samfärdsel. Se Friare samfärdsel.
Samlingslokaler, allmänna: utredn.
rör. bidrag och lån för anordnande
av.....................
Sedelulgivningsrätt: utredn. om reglering
av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt........
Seminarieutredningen ............
Serafimerlasarettet. Se Karolinska
sjukhuset.
Serum: utredn. ang. tillverkningen
av bakteriologiska sera och ymp
ämnen.
...................
Sinnessjukvård: statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande
— utredn. av vissa rättssäkerhets
frågor
inom...................
Sinnesslöa: 1951 års sinnesslövårds
utredning.
....................
Sinnesundersökning: utredn. ang.
sinnesundersökning i brottmål ..
Sjukförsäkring: utredn. rör. sjömännens
sjukförsäkring............
Sfukförsäkringsstatistik: utredn. ang.
Sjukgymnastik: utredn. rör. sjukgymnastikens
ställning i sjukvårdsarbetet
..................
Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 ......................
— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå
gornas
lösande vid vissa truppförband
...........•..........
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
m. m..................
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande----
— sakk. för översyn av sjukhuslag
stiftningen
(Sjukhuslagstiftningskommittén).
..................
— sakk. för översyn av anslaget
till vissa bidrag till lasarett m. m.
— utredn. ang. utomlänspatienter
vid vissa undervisningssjukhus..
Se även Akademiska sjukhuset
i Uppsala.
Sjuklönesakkunniga: 1953 års.....
Sjukvård: utredn. ang. sjukvård
utom riket...................
— kommitté för översyn av särskilt
den öppna vården ............
Sjukvårdsförmåner: utredn. rör. de
statsanställdas sjukvårdsförmåner
m. ..........................
Sjöfart: utredn. rör. vissa administrativa
organisationsfrågor på
sjöfartens område.............
— utredn. ang. aktuella spörsmål
berörande det mindre och medelstora
tonnaget ................
Se även Avgiflslätlnader.
I In: 33
I S: 24
I Fi: 15
I E: 36
I In: 40
I In: 20
I In: 48
I In: 24
I Ju: 6
I S: 5
I S: 19
I In: 8
I In: 15
I Fö: 1
I In: 14
I In: 15
I In: 26
I In: 27
I In: 38
I C: 7
I S: 4
I In: 46
I C: 5
I H: 13
I H: 20
Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöf artsärenden.
Sjömanskommitté: 1946 års.......
Sjömän: Se Sjukförsäkring.
Skadeståndsansvar: kommittén ang.
det allmännas.................
Skatt. Se bl. a. Indirekta skatter,
Taxering och Motorfordon.
Skatteflyktskommitté: 1953 års.....
Skattelagssakkunniga: 1950 års.....
Skodon: utredn. rör. behovet av kvalitetskontroll
..................
Skog. Se Ofullständiga jordbruk och
Taxering.
Skogsindustriutredning: Södra Sveriges
.........................
Skogstaxeringsmetod. Se Taxering.
Skolor. Se U ngdomsvårdsskoleutredningen.
Skolmåltidsvakt: utredn. rör. lärarnas
........................
Skolstyrelseutredning: 1951 års ....
Skolutredning: 1948 års tekniska ..
.— sakk. för avveckling av 1946 års
skolkommissions arbete och för
utredn. av frågan om inrättande
av praktiska gymnasier........
Skolväsendet. Se Statsbidrag.
Skyddskonsulentutredningen.......
Skördeskadeutredningen...........
Slöjdlårarutbildning. Se Nääsutredning.
Småbruksutredningen.............
Småföretagare inom industri och hantverk:
utredn. för småföretagens
lokalfrågor....................
Småskoleseminarier. Se seminarieutredningen.
Socialförsäkringsutredningen .......
Social upplysningsfilm: kommittén
för...........................
Sommartidsutredningen . ...,.......
Sparbankssakkunniga: 1948 års . ..
Statens folkbadsutredning. Se Folkbadsutredning.
Statens handels- och induslrikommis
sion.
.........................
Statens institut för folkhälsan: sakk.
för översyn av statens instituts
för folkhälsan arbetsuppgifter och
organisation m. m.............
Statens krigsförsäkringsnämnd.....
Statens kulturfond: 1948 års utredn.
om en statens kulturfond......
Statens priskontrollnämnd.........
Statens reproduktionsanstalt. Se Tryckeriutredning.
Statens sjukhusutredning. Se Sjukhus.
Statens utlänningskommission.....
Statistik: kriminalstatistikutredningen
.......................
Statlig priskontrotl. Se Priskontroll.
Statliga företagsformer: utredn. rör.
Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukvård.
Statliga stödåtgärder: utredn. med
uppdrag att verkställa utredn.
I H: 6
I Ju: 25
I Fi: 24
I Fi: 12
I H: 23
1 H: 10
I | E: | 38 |
I | E: | 18 |
I | E: | 13 |
I E: | 24 |
I Ju: | 7 |
I Jo: | 17 |
I Jo: | 6 |
I H: | 9 |
1 S: | 14 |
I S: | 11 |
I C: | 12 |
I Fi: | 1 |
II H: | 1 |
I In: 23
II H: 3
I H: 8
II H: 2
II In: 1
I Ju: 17
I Fi: 23
364
Riksdagsberättelsen
rör. utformningen av statliga
stödåtgärder i syfte att stimulera
avsättning, produktion och sysselsättning
inom näringslivet ... I Fi: 6
Se bl. a. även Nykterhetsvård och
Växtförädling.
Statsbidrag: allmänna statsbidragsutredningen.
.................. IS: 9
— sakk. för översyn av vissa statsbidrag
på skolväsendets område . I E: 23
— utredn. rör. vissa lärar- och
statsbidragsfrågor på det statsunderstödda
skolväsendets område
......................... I E: 5
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järn vägsegendomens
värde m. m............. I K: 3
Stiftskansliutredningen ........... I E: 25
Stor-Slockholm. Se Trafik.
Strafftidsberäkning och sammanläggning
av straff: utredn. rör...... I Ju: 40
Strafflagberedningen.............. I Ju: 9
Strålskyddskommitté: 1951 års..... I In: 25
Stuteriorganisationsutredningen .... I Jo: 21
Städer. Se Ordningsstadgan.
Stämpel. Se Kontrollstämpelutredning
och Lösen.
Sulfitindustrien: dess framtida produktions-
och avsättningsförhållanden.
...................... I Fi: 9
Svenska FAO-kommittén. Se FAOkommiltén.
Svenska gruppen. Se Friare samfärdsel.
Svenska träforskningsinstitutet. Se
Träforskning.
Sysselsättningen inom näringslivet.
Se Statliga stödåtgärder.
Södra Sveriges skogstillgångar. Se
Skogsindustriutredning.
T.
Tandläkare: 1951 års tandläkarkommitté.
....................... I E: 17
— utredn. ang. efterutbildning av
vissa utländska tandläkare..... I In: 52
T andläkarhögskolor: utrustnings
kommittén
för tandläkarhögskolorna.
........................ I E: 11
— sakk. för förhandlingar med
Stockholms stad och Malmö stad
rör. visst samarbete mellan dessa
städer och vederbörande tandläkarhögskolor.
................. I E: 14
— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö....... I E: 15
Tandläkarkommitté: 1951 års..... I E: 17
Taxering: utredn. rör. den nya
skogstaxeringsmetoden......... I Fi: 20
— fastighetstaxeringssakk. av år
1953 ......................... I Fi: 25
Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
............. I E: 9 I
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning................. I E: 13
Tekniskt-vetenskaplig representation.
Se Representation i utlandet.
Televisionsutredningen............ I K: 1
Titelredovisningssystem. Se Försvarets
titelredovisningssystem.
Tjänstebostadsutredning: 1952 års.. I C: 11
Tobakshandelsutredning: 1952 års.. I Fi: 19
Tonnage. Se Avgiftslättnader och
Sjöfart.
Trafik: busslinjeutredningen...... I K: 7
— Stor-Stockholms trafikutredning
av år 1949 ................... I K: 8
— 1951 års utredn. rör. beskattningen
av motorfordonstrafiken I Fi: 3
— 1953 års trafikutredning...... I K: 13
•— 1953 års trafiksäkerhetsutred
mng.
........................ I K; 14
Se även Högertrafik och Järnväg.
Trafiknykterhetsförhandlingar: nordiska
........................ I K: 15
Traktor. Se Biltraktorutredningen.
Tredjemansskadekonventionen. Se
Lufträttssakkunniga.
Truppförband. Se Sjukhus.
Tryckeriutredning: 1946 års....... I Jo: 4
Tryckfrihet. Se Juryn i tryckfrihetsmål
och Nyhetsbyrå.
Trädgårdsskolorna: översyn av verksamheten
vid de statsunderstödda
och statliga................... I Jo: 23
Träforskning: utredn. rör. nytt avtal
ang. bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet
........................... I H: 21
Tulltaxekommitté: 1952 års....... I Fi: 17
Tystnadsplikt: utredn. rör. polisens
tystnadsplikt m. m............ I In: 28
Töreutredningen................. IS: 2
0.
Umgängesliv. Se Nykterhetsvård.
Understödsnämnd: understödsnämn
den
för Rysslandssvenskar..... I U: 1
— utrikesdepartementets understödsnämnd
................... II U: 4
Undervisning. Se bl. a. Handelsutbildn
ingskomm illén, Lärarinneutbildningskommitté,
Nääsutredning,
Psykologutredningen, Sjukhus,
Skolutredning, Tandläkare och
Yrkesutbildningssakkunniga.
Ungdomsvårdande sammanslutning -
ar. Se Nykterhetsvård.
Ungdomsvårdsskoleutredningen..... IS: 1
Uppbördsväsendet: utredn. av vissa
frågor rör..................... I Fi: 4
Upplysnings/ilm. Se Social upplysningsfilm.
Uppsala domkyrka: Uppsala domkyrkas
restaureringssakkunniga . I E: 19
Utbildning. Se Undervisning.
Utlänningskommission: statens.... II In: 1
Utomlands stationerade tjänstemän.
Se Lön.
Sakregister
365
Utomlänspatienter. Se Sjukhus.
Utrikesdepartementets understödsnåmnd.
......................
Utrustningskommitté. Se Tandläkarhögskolor
och Medicinsk utrustningskommitté.
Utskänkningsvinstkommitté: 1953 års
V.
Valsätt. Se Folkomröstnings- och valsättsutredning.
Valutakontoret...................
Vanföra: 1951 års vanförevårdsut
redning.
......................
Vanföreanstalter. Se Pensionsutredning.
Varudistributionsutredningen......
Varumärkes- och firmautredningen.
Varutrafik: ombud för förhandlingar
ang..................;•••:.••
Vattenlagen: utredn. ror. vissa andringar
i......................
Vattenmål: sakk. för utredn. rör. in
stansordningen
i..............
Vattenvårdskommittén............
Ven. Se ö-utredning.
Verksläkarutredningen: 1954 års...
Veterinärtaxeutrednim: 1954 års...
-Vägbroar: 1954 års kommitté rör..
Värnpliktiga: utredn. rör. deras utnyttjande
i det totala försvaret.
— utredning rör. ekonomiska och
sociala förmåner till...........
Värnpliklsutredning: 1952 års.....
I U:
4
Växtförädling: utredn. rör. statens
stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen.
.......................
I Fi: 21
Y.
Ympämne. Se Serum.
Yrkesinspektionen. Se Arbetarskyddsutredningen.
Yrkesskadestatistik: utredn. ang. ..
Yrkesutbildningssakkunniga: 1952
års..........................
II Fi:
I In:
1
4
Z.
Zigenarutredning: 1954 års
Å.
I H: 19
I Ju: 16
Åldringsvårdsutredning: 1952 års ..
I H: 25
I Ju: 13
I Ju: 4
I Jo: 15
Ä.
Älvkarleby ålderdomshem: utredn.
rör. avveckling av statens mellanhavande
med Älvkarleby kommun
.........................
Ärodabalkssakkunniga............
I C: 14
I Jo: 20
I K: 17
I Fö: 15
I Fö: 16
I Fö: 7
Ö.
Öland. Se ö-utredning.
öresundsdelegationen: svenska.....
örlogsvarvsulredning: 1953 års ....
ö-utredning: 1954 års rör. sysselsättningsproblem
på Gotland,
Öland och Ven...............
I Jo: 16
I S: 19
I E: 6
I S: 20
I S: 15
I In: 12
I Ju: 11
I K: 18
I Fö: 8
I S: 18
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse..................■ . •..... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1953_
november 1954.......................... 3
Redogörelse för de av exportkreditdnämnden å statens vägnar meddelade garantierna
............................ . . 10
Under år 1954 beviljade bidrag av lotterimedel......... 11
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.......... 15
I. Kommittéer och sakkunnig a:
Justitiedepartementet (Ju).................... 15
Utrikesdepartementet (U)............... 53
Försvarsdepartementet (Fö) ..... 56
Socialdepartementet (S)................. 81
Kommunikationsdepartementet (K)..... 121
Finansdepartementet (Fi)..... 139
Ecklesiastikdepartementet (E) ..................158
Jordbruksdepartementet (Jo)............. 189
Handelsdepartementet (H)....................207
Inrikesdepartementet (In)....................235
Civildepartementet (C).....................273
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet......................283
Finansdepartementet......................286
Handelsdepartementet.....................287
Inrikesdepartementet......................290
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga ...........292
Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1954 ......... 342
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .... 344
Sakregister » » » > » » s .... 358
Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
543127