till 1953 års riksdag om vad i rikets styrelse (Framställning / redogörelse 1953:Rber)

BERÄTTELSE

till 1953 års riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 2 januari 1953.

Även år 1952 har präglats av den högkonjunktur som under senare år rått
i vårt land.

Arbetsmarknaden har i det hela kännetecknats av god sysselsättning. Läget
har dock varit mera labilt än under 1951. Inom flertalet näringsgrenar
har bättre balans uppnåtts mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
Arbetslösheten har varit något högre än under 1951. På vissa orter och inom
vissa näringsområden har den tagit en sådan omfattning att särskilda åtgärder
måst vidtagas.

Utrikeshandeln har jämfört med föregående år visat en viss nedgång. Denna
orsakades såväl av krympande varumängder som av sjunkande priser.
Förhållandet mellan export- och importpriser, som vid 1952 års ingång var
mycket gynnsamt, försämrades under året främst på grund av det starka
prisfallet på skogsindustriprodukter. Valutareserven höll sig under hela året
relativt konstant.

Vad angår export- och importregleringarna må nämnas, att den för import
från vissa länder gällande s. k. frilistan utvidgats till att omfatta drygt 90 %
av importen från dessa länder mot tidigare 75 %. Fr. o. m. den 1 november
har även beträffande exporten genomförts betydande lättnader.

Försörjningsläget i fråga om -såväl industriella råvaror som bränsle präglades
i början av året alltjämt av knapphet. Varutillgången på de internationella
marknaderna har emellertid med få undantag förbättrats avsevärt. 1
överensstämmelse med ett inom organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete fattat beslut genomfördes den 20 juli beslag samt viss användningsreglering
i fråga om nickel och vissa nickellegeringar m. in. Beslagen
på radiatorer och värmeelement, vissa textilråvaror, skördegarn, hudar och
skinn ävensom vissa ransoneringsförfattningar anknutna till ifrågavarande
beslag upphävdes under året.

Priskontrollen har under året upphävts beträffande ett stort antal varuslag.

På grund av sänkta priser på exportmarknaderna har systemet med prisutjämningsavgifter
och konjunkturutjämningsavgifter vid export av skogsprodukter
avvecklats under året.

I llihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

Riksdag sberättelsen.

En ingående redogörelse för de förhållanden, som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen, lämnas vid anmälan av finansplanen i 1953
års statsverksproposition, till vilken redogörelse i övrigt torde få hänvisas.

Nya riktlinjer för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område
fastställdes den 25 april 1952 att gälla tills vidare intill utgången av
augusti månad 1953.

Den synnerligen ogynnsamma väderleken under hösten 1952 har i åtskilliga
delar av vårt land åstadkommit skördeskador av sådan omfattning, att
beslut fattats om särskilda stödåtgärder.

Antalet utlänningar i Sverige uppgick vid mitten av november månad 1952
till omkring 250 000 (år 1951 vid motsvarande tid 243 000), varav c:a
170 000 (169 000) av nordisk nationalitet.

Ombud för Sverige deltog i Förenta Nationernas generalförsamlings sjunde
ordinarie möte, vilket öppnades i New York den 14 oktober 1952. Sverige
har också varit representerat i Förenta Nationernas ekonomiska och sociala
råd, som under året sammanträtt i New York.

Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
året sammanträtt på ministerplanet fem gånger, varvid Sverige varit
representerat.

Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Paris och en gång i Strasbourg, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings fjärde ordinarie möte har sammanträtt i maj
och september.

Såsom bilagor till denna berättelse fogas

a) en förteckning över de överenskommelser med främmande makter
m. in., som slutits sedan utgången av november månad 1951 (bil. A);

b) en redogörelse för år 1952 för de av exportkreditnämnden meddelade
garantierna (bil. B); samt

c) en sammanställning av de bidrag, som under år 1952 beviljats från
lotterimedelsfonden (bil. C).

Bilaga A.

Överenskommelser med främmande makter in. m. under
tiden december 1951—november 1952.

Den 3 december 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med P o1
e n rörande varuutbytet och regleringen av betalninga rn
a under tiden 1 november 1951—31 oktober 1952 samt ett avtal rörande
regleringen av betalningarna jämte tilläggsprotokoll.

Den 11 december 1951 undertecknades för Sveriges del i Rom en internationell
växtskyddskonvention av den 6 december 1951.

Överenskommelser med främmande makter m. m.

Kungl. Maj:t beslöt den 9 maj 1952 att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Rom den 30 maj.

Den 12 december 1951 växlades i Santiago de Chile ministeriella noter
med Chile rörande upphävande av passviseringstvånget.

Den 13 december 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Portugal rörande varuutbytet.

Den 18 december 1951 undertecknades i Strasbourg ändringar av sta dgan
för Europarådet.

Den 20 december 1951 undertecknades i Oslo ett avtal med Danmark
och Norge rörande samarbete på luftfartens område och
en överenskommelse om ekonomisk garanti till vissa flygbolag.
Avtalet ratificerades av Kungl. Maj:t den 4 januari 1952. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Oslo den 28 maj. — överenskommelsen
trädde i kraft å dagen för undertecknandet.

Den 21 december 1951 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen av den
28 augusti 1951 med Finland, Island och Norge om ömsesidigt
utgivande av barnbidrag. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Helsingfors den 11 mars 1952.

Den 26 december 1951 undertecknades i Tokio en överenskommelse med
överbefälhavaren för de allierade makterna och Japans regering rörande
överförande av rättigheter och förpliktelser i konto, som upprättats genom
betalningsöverenskommelsen med det ockuperade Japan av
den 1 april 1950.

Den 28 december 1951 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.

Den 4 januari 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med Danmark
rörande handeln med fisk.

Den 10 januari 1952 undertecknades under förbehåll för ratifikation i
Genéve en internationell konvention rörande förenkling av gränspasseringen
vid befordran å järnväg av passagerare och resgods
samt en internationell konvention rörande förenkling av gränspasseringen
vid befordran å järnväg av gods.

Den 11 januari 1952 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Europarådets
konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna av den 4 november 1950.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strassbourg den 6 februari 1952.

Den 11 januari 1952 undertecknades i Stockholm andra protokollet till
överenskommelsen med Tyskland angående varuubyte (handelsöverenskommelsen)
av den 26 januari 1951.

Den 14 och 17 januari 1952 växlades i Canberra ministeriella noter med
Australien rörande varuutbytet under tiden 1 januari—31 december
1952.

Den 17 januari 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrc publiker nas Union rörande varuutbytet
under år 1952.

Den 18 januari 1952 växlades i Rom ministeriella noter med Italien

4 Riksdagsberättelsen.

rörande varuutbytet under tiden den 1 november 1951—den 31 oktober
1952.

Den 8 februari 1952 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Genéve
den 19 september 1949 rörande vägtrafik och protokollet samma dag
rörande vägmärken. Ratifikationsinstrumenten deponerades i New
York den 25 februari 1952.

Den 8 februari 1952 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till deklarationen
i Genéve den 16 september 1950 rörande byggande av internationella
huvudvägar. Anslutningsdokumentet deponerades i New
York den 1 april 1952.

Den 9 februari 1952 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med D a nmarlc
rörande varuutbytet under tiden den 1 februari 1952—den
31 januari 1953.

Den 11 februari 1952 deponerades i Ottawa det svenska ratifikationsinstrumentet
till överenskommelse i London den 12 maj 1949 rörande väderleksskeppen
i Nordatlanten.

Den 15 februari 1952 undertecknades i Genéve en överenskommelse angående
upprättande av ett av representanter för europeiska stater bestående
råd med uppgift att planlägga ett internationellt laboratorium och att organisera
andra former av samarbete på kärnforskningens område.
Kungl. Maj:t beslöt den 18 april att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 2 maj 1952.

Den 25 februari 1952 undertecknades för Sveriges del protokollet i Paris
den 4 maj 1949 angående ändring av överenskommelsen angående åtgärder
mot den vita slavhandeln, undertecknad i Paris den 18 maj 1904,
och konventionen angående bekämpande av den vita slavhandeln, undertecknad
i Paris den 4 maj 1910.

Den 3 mars 1952 växlades i Colombo ministeriella noter med C e y 1 o n
rörande varuutbytet.

Den 5 mars 1952 undertecknades i Tokio en handelsö verensko inni
else med Japan, en handelsplan den 1 januari 1952—den 31
december 1952 och en betalningsöverenskommelse.

Den 7 mars 1952 undertecknades i Oslo en överenskommelse med Danmark
och Norge om åtgärder till skydd av beståndet av djupvattens
räkor (Pandalus borealis), hummer (Homarus vulgaris),
havskräftor (Nephrops norvegicus) och krabbor (Cancer pagurus).
Kungl. Maj :t beslöt den 17 oktober 1952 att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo den 26 november 1952.

Den 13 mars 1952 uppsade Sverige i Karachi med ministeriell note extraditionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 för Pakistans
vidkommande. En svarsnote avgavs den 25 mars.

Den 14 mars 1952 undertecknades i Stockholm en konsular konvention
med Storbritannien. Kungl. Maj:t beslöt den 6 juni att ratificera
överenskommelsen. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i London den
25 augusti 1952.

Överenskommelser med främmande makter in. m.

Den 14 mars 1952 undertecknades i Prag ett protokoll med Tjeckoslovakien
rörande varuutbytet under tiden den 1 mars 1952—den
28 februari 1953.

Den 20 mars 1952 undertecknades i Strasbourg ett tilläggsprotokoll till
Europarådets konvention av den 4 november 1950 angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.

Den 20 mars 1952 undertecknades i Monlevideo en luf tf artsöverenskommelse
med Uruguay.

Den 31 mars 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet under tiden den 1 april 1952—den 31 mars 1953.

Den 31 mars 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med N e d erländerna
rörande varuutbytet.

Den 1 april 1952 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll med
Portugal till betalningsöverenskommelsen av den 18 maj
1950.

Den 9 april 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll med F i n1
a n d rörande varuutbytet under tiden den 1 april 1952—den 31 mars
1953.

Den 10 april 1952 växlades i Paris ministeriella noter med Från krike
rörande varuutbytet under andra kvartalet 1952.

Den 21 april 1952 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande luftfarten.

Den 25 april 1952 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelse om
import av material för undervisning samt för vetenskapliga
och kulturella ändamål av den 22 november 1950. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 21 maj 1952.

Den 25 april 1952 undertecknades i Stockholm ett avtal med Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande dels skatter
å inkomst och förmögenhet, d e ls s k a 11 e*r å kvarlåtenskap.
Kungl. Maj :t beslöt den 0 juni 1952 att ratificera avtalen.

Den 26 och 28 april 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Belgien rörande varuutbytet.

Den 28 april 1952 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan rörande
luftfartsförbindelserna.

Den 26 och 29 april 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Österrike rörande varuutbytet.

Den 5 maj 1952 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande varuutbyte t.

Den 9 maj 1952 beslöt Kungl. Maj:t att ratificera konventionen av den 9
december 1948 om förebyggande och bestraffning av folkmord.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 27 maj
1952.

Den 9 maj 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll med U ngern
rörande v a r u u t b y t e t.

Riksdagsberciltelsen.

Den 20 maj 1952 undertecknades i Geneve ett protokoll rörande upphävande
av överenskommelserna i Bryssel för enhetliga regler för den
farmaceuti sk a benämningen av häftigt verkande läkemedel.

Den 28 maj 1952 undertecknades för Sveriges vidkommande i Ottawa ett
protokoll rörande förlängning av giltighetstiden för överenskommelsen den
12 maj 1949 angående väder leksskeppen i Nordatlanten.

Den 3 juni 1952 undertecknades i Reykjavik en överenskommelse med
Island rörande luftfart.

Den 14 juni 1952 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
om förlängning av gällande handels- och befäl ningsavtal.

Den 23 juni 1952 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
rörande ändring i och tillägg till det svensk-brittiska 1 u f tfartsavtalet
samt ministeriella noter rörande Scandinavian Airlines
System (SAS).

Den 30 juni 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.

Den 1 juli 1952 växlades i Djakarta ministeriella noter med Indonesien
rörande varuubytet under tiden den 1 mars 1952—den 28 februari
1953.

Den 2 juli 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med Schweiz
rörande varuutbytet.

Den 28 maj och den 8 juli 1952 växlades i Karachi ministeriella noter med
Pakistan rörande Scandinavian Airlines System (SAS).

Den 11 juli 1952 undertecknades i Paris ett tilläggsprotokoll nr 3 till
överenskommelsen den 19 september 1950 rörande upprättande av en e uropeisk
betalningsunion.

Den 11 juli 1952 undertecknades i Bryssel världspostkonvention
e n med slutprotokoll, avtal angående assurerade brev och askar med
slutprotokoll, avtal angående postpaket med slutprotokoll, avtal angående
postanvisningar och postresekreditiv, avtal angående postgirorörelsen med
supplement angående betalning genom girering av hos postkontor domicilierade
penninganvisningan, avtal angående postanvisningar, avtal angående
inkasseringar samt avtal angående abonnemang å tidningar och
andra periodiska skrifter. Den 14 november 1952 beslöt Kungl. Maj :t att
ratificera ifrågavarande fördrag.

Den 14 juli 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll angående
passfriheten vid resor mellan Sverige, Danmark, Finland
och Norge samt en överenskommelse om ömsesidigt återtagande
av olovligen inresta utlänningar.

Den 14 juli 1952 undertecknades i Madrid ett protokoll med Spanien
angående varuutbytet och betalningarna under tiden den 1 maj
1952—den 30 april 1953.

Den 13 augusti 1952 undertecknades i Montevideo ett tilläggsprotokoll
med Uruguay till betalningsöverenskomm elsen den 13 juni
1949.

Överenskommelser med främmande makter m. m.

Den 21 augusti 1952 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande upphävande av passviseringstvånget.

Den 22 maj och den 28 augusti 1952 växlades ministeriella noter med
Salvador rörande ömsesidig befrielse i viss utsträckning från v i s eringsavgifter.

Den 8 september 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Grekland rörande varuutbytet under tiden den 1 juli 1952—den
30 juni 1953 och ministeriella noter rörande betalningarna.

Den 25 september 1952 beslöt Kungl. Maj :t att ratificera konventionen i
Bryssel den 15 december 1950 rörande upprättande av ett samarbetsråd
på tullområde och protokollet samma dag rörande studiegruppen
för en europeisk tullunion. Ratifikationsinstrumenten
deponerades i Bryssel den 17 oktober 1952.

Den 26 september 1952 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
om förlängning av gällande handels- och betalningsavtal.

Den 27 september och den 3 oktober 1952 växlades i Köpenhamn ministeriella
noter med Danmark rörande handeln med fisk.

Den 10 oktober 1952 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande godkännande av protokoll 7 i anslutning till handelsöverenskommelsen
den 2 februari 1948 med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen.

Den 18 oktober 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med Polen
rörande varuutbytet.

Den 27 oktober 1952 undertecknades i Santiago de Chile en överenskommelse
med Chile rörande lufttrafik mellan och bortom de båda ländernas
respektive territorier.

Den 6 november 1952 undertecknades i Strasbourg ett protokoll rörande
Europarådets privilegier och immunitet.

Den 6 november 1952 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.

Den 10 november 1952 undertecknades för Sveriges del i Geneve det andra
rättelse- och ändringsprotokollet av den 8 november 1952 till allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT).

Den 10 november 1952 undertecknades i Stockholm ett avtal med Norge
om väder le k sstationer i Nordatlanten.

Den 17 november 1952 undertecknades i Luxemburg en överenskommelse
med Luxemburg rörande luftfartsförbindelserna.

Den 20 november 1952 undertecknades för Sveriges del i Bern internationella
fördragen angående dels godsbefordran å järnväg och dels
befordran å järnväg av resande och resgods jämte tilläggsprotokoll
och slutprotokoll, samtliga av den 25 oktober 1952.

Den 20 november 1952 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Amerikas Förenta Stater om finansiering av viss utbytesverksamhet
inom undervisningens område.

Riksdag sberättelsen.

Den 21 november 1952 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll
med Danmark till protokollet den 9 februari 1952 rörande varuutbytet.

Den 22 november 1952 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Norge rörande varuutbytet under tiden den 1 januari—den 31
december 1953.

Den 26 november 1952 växlades i Pretoria ministeriella noter med Sydafrika
angående luftfartsförbindelserna.

Den 28 november 1952 undertecknades i Geneve ett tilläggsprotokoll till
överenskommelsen om provisorisk tillämpning av förslag till t u 11 k o nventioner
beträffande turisttrafik, fordon i yrkesmässig
vägtrafik och internationell vägtransport av den 16
juni 1949.

Bilaga B.

Redogörelse för de av exportkreditnämndeii å statens
vägnar meddelade garantierna.

Beträffande exportkreditnämndens garantiåtaganden, för vilka 1948 års
riksdag önskat erhålla årlig redovisning, må anföras följande. Under tiden
från nämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången av juni månad 1952
har nämnden utfärdat garantier för krediter å 1 107,i miljoner kronor, varav
statens ansvar omfattat 714,4 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp
avser 2,5 miljoner kronor statsgarantier beträffande förlust på grund av lagerhållning
av svenska exportvaror i Amerikas förenta stater. Den 30 juni
1952 fanns garantier utelöpande för krediter å 162,4 miljoner kronor, varav
statens ansvar omfattade 87,2 miljoner kronor. Därjämte hade vid sagda tidpunkt
garantier utlovats men ännu ej tagits i anspråk för krediter å 13,o
miljoner kronor med ett garantibelopp av 8,9 miljoner kronor. Nämndens
inkomster av premier har sammanlagt uppgått till 22,7 miljoner kronor.
Härtill har kommit inkomst av räntor å överskottsmedel med 0,8 miljon
kronor, varigenom den sammanlagda inkomsten kommit att utgöra 23,5 miljoner
kronor. För skadefall har utbetalts 16,3 miljoner kronor. Härav har
7,9 miljoner kronor kunnat återvinnas och nettoutbetalningarna har alltså
uppgått till 8,4 miljoner kronor. I dessa ersättningsbelopp är icke ersättningar
under finska garantier inräknade, eftersom nämnden jämlikt riksdagens
beslut erhållit täckning för dessa. Omkostnaderna för nämndens verksamhet
har utgjort 1,6 miljon kronor. Sedan verksamhetens början har sålunda
uppstått ett överskott å (23,5 — 8,4 — 1,6 =) 13,5 miljoner kronor.
Sedan den 30 juni 1951 har överskottet ökats med 1,6 miljon kronor.

Under år 1952 beviljade bidrag av lotterimedel.

Bilaga C.

Under år 1952 beviljade bidrag av lotterimedel.

I. Översikt.

Andamålsgrnpp	Beviljade bidrag	Summa kronor
Landsbygds- ändamål kronor	Stads- o. blandade ändamål kronor
A. Teaterverksamhet......... B. Orkesterverksamhet........ C. Övriga ändamål......... Summa	2 432500: — 279 000: — 1 055 500: —	7 293 050: — 941 100: — 147 500: —	9 725550 1220100 1203000	—
3 767000:-	8381650: —	12148650	—

Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer ha räknats
sådana med högst 60000 innevånare. Bidrag, som ej svnts böra hänföras till nu nämnda grupp,
ha sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1951 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 2 916 000 kronor (av sammanlagt 8 883 750 kronor.)

II. Specifikation.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
	A. Teaterverksamhet.			.
	1) Landsbygdsändamål.
Folkets parkers centralorganisation.......(för 1952)	26/4	200000:-
1 >	» .......(» 1953)	19/l2	750000: —	950 000:-
Föreningen Malmö stadsteater u. p. a. (för bygdeturnéer)	20/6	7 500:-
)	( > d:o ) .........	10/12	7 500:-	15 000: —
Riksteatern	................(för 1951/52)	25/4	80000:-
>	................(» 1952/53)	2%	546 000: —
>	................( > 1952/53)	19/lS	546 000: —	1172 000: —
RuinBpelen i	Visby, Föreningen.............	20/6		4 000: —
Teaterrådet	(till nnderBtöd åt enskild teaterverksamhet i
	landsorten)..........(för 1951/52)	2%	30 000: —
>	(till d:o)...........( » 1952/53)	S%	260 000:-	290 000: —
Varbergs havsbad och kurort..............	,#/i»		1 500: -
			Summa kronor 2 482 500: —

Riksdagsberättelsen.

Ändamål	Beslu-tets dag	B	e 1 o p p kronor
2) Stads- och blandade ändamål
Operan..................		1A	43 500	-
* ..................	(för 1951/52)	“/«	546 000	—
, ..................	(> 1952/53)	*>/6	1244 000	—
> ..................	(> 1952/53)		1 244 000	—	3 077500: —
! Dramatiska teatern ............		v*	33 300	—
> 1 ............	(för 1951/52)	6/«	300000	—
> > .......(för elevskolan 1951/52)	2°/ö	8000	—
> > ............	(för 1952/53)	so/«	530000	—
> > ........(för gästspelsutbyte)	l4/ll	25 000	—
> > ............	(för 1952/53)	I9/)S	530000	—
» » .......(för elevskolan 1952/53)	",''H	30 000	—	1456 300: —
GOteborgs lyriska teater...........	(för 1951/52)	S6/4	200 000	—
> > > .......... .	(> 1952/53)	S0/6	350000	—
> > > ...........	(» 1952/53)	19/lS	350 000	—	900 000: —
Göteborgs stadsteater............		M/l	15 250	—
> » ............	(för 1951/52)	“A	30000
» > ............	(» 1952/53)	a0/e	183 000	—
> » •..........	(» 1952/53)	''»In	183 000	—	411250: —
Malmö stadsteater............		"A	68000	—
> > .............	(för 1951/52)	*/4	155 000	—
> > ...........	(» 1952/53)	*>/.	337 000	—
* > ............	(> 1952/53)	19/i»	337 000	—	897 000: —
Norrköping—Linköping, Stadsteatern ....	(för 1951/52)	26A	40 000	—
> > > .....	(» 1952/53)	20/«	107 000	—
> > > .....	(> 1952/53)	>9/,2	107 000		254000: —
Hälsingborgs stadsteater.........	(för 1951/52)	26/4	10 000	—
> > .........	(» 1952/53)	S0/6	55 000	—
> > .........	(> 1952/53)	19/lS	55000	—	120000: —
Uppsala stadsteater...........	(för 1951/52)	25/4	40000	—
> » ............	(> 1952/53)	*%	62 500	—
> » ............	(» 1952/53)	19/.2	62 500	—	165000: —
Svenska dramatikers stndio, förening n. p. a.,		S%			10 000: —
Klassikerspelen i Uppsala ........		s8/s			2 000:-
B. Orkesterverksamhet.			Summa kronor 7 293 050: —
1) Landsbygdsändamål.
Gävleborgs läns orkesterförening......		2%	139 000	: —
» > > . . (för konsertresor i länet)	20/6	15 000: —	154 000: —
Nordvästra Skånes orkeBterförening (för konsertresor i länet)	!0/o			5000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund . . .		"/o			120 000: —
			Summa kronor 279 000: —

Under år 1952 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
3) Stads- och blandade ändamål.
Konsertföreningen i Stockholm .............	2%	239 000: —
> > > .............	20 U 16	10000:-	249 000: —
Göteborgs orkesterförening................	20/e		228 700: —
Malmö konserthns...................	J0/6		141700: —
Norrköpings orkesterförening..............	2%		148 000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening...........	20/o		148 700:-
\| Örebro orkesterförening.................	2%		25000:-
	Summa kronor 941100: —
C. Övriga ändamål. 1) Landsbygdsändamål.
Arvidsjaurs bygdens hembygdsförening, Glommersträsk . . .	»%		10000: —
Bodens folkhögskoleförening u. p. a............	2°/6	25000:-
> > > ...........	19/12	25000: —	50000:-
Bygdegårdarnas riksförbund...............	20/«		5000: —
Folkhögskolan i Mellansel...............	19/iä		40 000: —
o Folkhögskolan Vilan, Garantiföreningen för, Akarp ....	19/1S		30 000:-
Folkrörelsernas konstfrämjande .......(för 1952)	20/o	10000: —
» > .......(för 1953)	,9/u	30000:-	40000:-
Frosta härads hembygdsförening, Skarhult........	*76		6000:-
: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne, Simrishamn..................	20/e		35 000: —
Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria, Växjö .......................	20/6		4 000: —
Härjedalens fornminnesförening, Funäsdalen.......	20/S		35000: —
Jära Folkhögskola, Föreningen, Malmbäck........	19/is		50000: —
Kiruna stads hembygdsförening.............	“/.		15 000:-
1 Konst i skolan, Föreningen.........(för 1951/52)	25y4	10000: —
>j > > .........(> 1952/53)	20/e	35 000: —	45 000: -
\| Markaryds folkhögskola, Stiftelsen............	19/l2		50000:-
Nordiska folkhögskolan i Knngälv............	19/lS		50000: —
Ordenshusens riksförening................	2%		5000: —
Riksförbundet för bildande konst ......(för 1952)	2%	6 500:-
> . > . ......(. 1953)	19/lS	145 000: —	151 500: —
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, Säll-skapet Kyrkosångens vänner m. fl............	l9/lS		5 000: —
Silvius’ stiftelse, Prosten Jonas, Tun...........	20/.		8 000: —
Skolköksseminariet i Umeå...............	20/«	30 000:-
> > > ...............	10/l2	30 000: —	60000: —
j Svenska alliansmissionens skolförening (Mullsjö folkhögskola), Jönköping......................	•7 H		40 000: —
Svenska sångarförbundet................	"/e		15 000:-
\| Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet.........	20/b		8000:-

Riksdagsberättelsen.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Sveriges fiolbyggareförbnnd...............	26/o	5000: —
Sveriges körförbund..................	>>	j 20000:-
Södra Hallands hembygds- och fornminnesförening, Laholm •	20/e		5 000: —
Yitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (Stjernsnnd) .	20/e		50000: —
Västergötlands fornminnesförening, Skara.........	14/3		50000: —
Västra Sveriges arbetares folkhögskola, Föreningen (Viska-dalens folkhögskola), Seglora.............	,9/l2		40000: —
Växjö teateraktiebolag..........•......	20/6		85 000: —
Ystads drätselkammare.................	*°/6		35000:-
Åsbo häraders hembygdsförening, Spannarp........	20/6		8000: —
	Summa kronor 1055500: —
2) Stads- och blandade undamål.
Bohnsgården, Föreningen Nordens stiftelse........	20/6		15000: —
Föreningen Nordens stockholmskrets (för isländskt teater-gästspel)......................	3/>o		5000:-
; Internationell skulpturtävling, Bestyrelsen för svenska grenen av.........................	*/•		5000:-
i Mellanfolkligt samarbete för fred, Föreningen.......	*°/e		6000:-
! Musikaliska akademien.................		6500: —	i
» » ................		10000: —	16500:—!
j Nordiska konstförbundets svenska sektion.........	"/•		20 000: —
1 Riksantikvarieämbetet.................	2%		10000:—!
Samfundet för svensk folklivsforskning..........	20/e	20000: —
Svenska institutet..................	26/i		15000: —;
Svenska välgörenhetsföreningen i London . . . ......	2,/n		30000:-;
Sveriges schackförbund.................	Va		5000: —
	Summa kronor 147 500: —

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

1 Ju: i

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens område

(1950: I 22; 1951: I 16; 1952: I 19).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1946, den 27 februari
1948 och den 30 juni 1948:

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Höjer, Signe, fru;

Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd;

Laurin, J., president.

Sekreterare:

Nordström, T., hovrättsassessor.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1950:1 Ju 22.

Utredningen har med skrivelse den 18 december 1952 överlämnat en promemoria
angående medborgares i Danmark, Finland, Island eller Norge
ställning under vistelse i Sverige. Uppdraget är därmed slutfört.

2. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område (1948: I

32; 1951:1 17; 1952:I 20).

Enär de delegerade äro att anse som ett permanent organ (se statskalendern
1952, 72 d), kommer i fortsättningen någon redovisning för deras
arbete icke att lämnas i riksdagsberättelsen.

3. 1951 års fångvårdsutredning (1952: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 mars 1951 (se Posloch
Inrikes tidn. den 30 mars 1951):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Eriksson, G. T., byråchef, tillika sekreterare;

Forssell, E. G. B., t. f. byråchef.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 3 Experter:

Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;

Kjellin, B. T. M., lagbyråchef;

Rudstedt, K. G., direktör vid säkerhetsanstalten å Hall;

Pettersson, E. G. A., ombudsman;

Tammelin, P. A. V., byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1952:1 Ju 29.

Utredningen har under tiden december 1951 till juli 1952 hållit 14 sammanträden
samt den 15 juli 1952 avgivit slutbetänkande med titel »Räjongplan
för fångvården» (SOU 1952:21). Uppdraget är därmed slutfört.

4. Zonexpropriationsutredningen (1952:1 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 juni 1951 för att
verkställa översyn av gällande lagbestämmelser om kommuns expropriationsrätt
för genomförande av större stadsplaneregleringar (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1951):

Anderberg, H. E., häradshövding, ordförande.

Experter:

Ahlmark, S., advokat;

Berg, J. G., fastighetsdirektör;

Bernhard, H. B., byråchef;

Hellstenius, G., civilingenjör;

Lantz, H. V., förste byråingenjör (fr. o. in. den 24 januari 1952);
Lindman, A. G., stadsplanechef;

Persson, F. L., fastighetsdirektör;

Westman, E. G., vice stadsjurist.

Sekreterare:

Hjern, B. K. L., hovrättsfiskal.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 32.

Utredningen har den 20 september 1952 avgivit betänkande med förslag
till vissa ändringar i byggnadslagstiftningen (SOU 1952:25). Vid betänkandet
äro såsom bilagor fogade dels redogörelse för en av utredningen
företagen enquéte rörande förekomsten av teknisk och ekonomisk zonexpropriation
in. in., dels redogörelse för utländsk lagstiftning angående zonexpropriation,
dels några synpunkter på frågan huru städerna böra beredas
kompensation för nettokostnaden av större stadsplaneregleringar, dels ock
ett uttalande i frågan om grundlinjerna för kommuns expropriationsrätt.
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

5. 1951 års Roxtunautredning (1952: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1951 för att
verkställa översyn av ungdomsanstaltsutredningens förslag till ny ungdomsanstalt
för svårbehandlade (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1951):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Wäm, T. G., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;

Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;

Lindberg, E. G., rektor;

Strokirk, C. G. E., byråchef;

Tammelin, P. A. V., byrådirektör.

Expert:

Sommar, C. O., byråchef.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., byråchef.

Direktiven för utredningen, se 1952:1 Ju 33.

Utredningen har den 10 januari 1952 avgivit betänkande angående verkställd
översyn av ungdomsanstaltsutredningens förslag till ny ungdomsanstalt
för svårbehandlade (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunnig för översyn av hovrätternas domkretsindelning.

Tillkallad enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för verkställande
av en översyn av gällande bestämmelser om hovrätternas domkretsar
:

Bruno, C.-G., f. d. expeditionschef.

Den sakkunnige — som ansett sig böra begränsa utredningen till att
avse behovet av en omreglering av de tre nordligare hovrätternas domsområden
-— har den 7 oktober 1952 avlämnat en den 30 september 1952
dagtecknad promemoria angående ändrad domkretsindelning för vissa hovrätter
(stencilerad).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

I Ju: 7

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

7. Straffrättskommittén (1950: I 11; 1951: I 6; 1952: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den 11
oktober 1940, den 8 juni 1945, den 30 december 1947 och den 18 februari
1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937, den 11 oktober 1940 och
den 13 juli 1945):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Beckman, N. A. T., justitieråd;

Bergendal, R., professor, rektor vid Lunds universitet;

Digman, H. M., revisionssekreterare;

Wetter, F., professor emeritus.

Sekreterare:

Rudholm, S. J. G., hovrättsfiskal.

Lokal: Stora Nygatan 2 B1; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för kommittén, se 1946:1 Ju 9 och 1949:1 Ju 4.

För att deltaga i överläggningar med kommittén ha tillkallats:

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 7 1. såsom experter för särskilda frågor, med stöd av bemyndigandet den

18 februari 1949:

Petrén, B. A. S., utrikesråd;

Gerle, B. O., överläkare, docent;

2. beträffande utredning om straffbestämmelserna rörande brott mot
person samt lagstiftning om de särskilda brotten in. m. den 28 februari 1949,
med stöd av bemyndigandet den 11 oktober 1940:

Brandt, H. B. D., e. rådman;

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av IT kamm.;

Linder, E. Hj., fil. dr;

Lundgren, Valborg, advokat;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Olsson, C. I\, f. d. banarbetare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.; samt

3. Beträffande utredning om viss omarbetning av bestämmelserna om
uppror i 9 kap. 1 § strafflagen enligt bemyndiganden den 10 och den 24
september 1948:

Holmbäck, Å. E. V., professor, rektor vid Uppsala universitet, f. d. riksdagsman; Gezelius,

L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Olsson, C. P.;

Werner, O. E.;

Lindberg, Hugo, advokat;

Romanus, S. E., justitieråd;

Sölvén, A., advokat;

Lundqvist, Martin, statsåklagare.

Kommittén har under år 1952 sammanträtt 30 dagar, därvid överläggningar
med de under 2. nämnda personerna hållits den 9, 10 och 11 juni. Vid
sammanträdena ha behandlats utkast till lagstiftning om de särskilda brotten
och därmed sammanhängande allmänstraffrättsliga frågor jämte motiv.

Kommittén har under år 1952 haft överläggningar med 1948 års folkrättsbrottssakkunniga
rörande spörsmålet om utvidgning av strafflagens tilllämpningsområde
i vad angår utomlands förövade folkrättsbrott samt med
strafflagberedningen rörande frågor av allmänstraffrättslig natur.

Gemensamma överläggningar med representanter för den danska straffelovskommissionen
och det norska Straffelovrådet ha hållits i Stockholm den
4 och 5 april 1952. Därvid ha behandlats utkast till lagbestämmelser om
sedlighetsbrott. Kommitténs samarbete i övrigt med den danska straffelovskommissionen
och med den norska straffelovkomitéen av 1947 har liksom
tidigare bestått i att mellan kommittéerna växlats utkast till lagbestämmelser
och motiv.

Sedan Kungl. Maj :t den 26 september 1947 med anledning av riksdagens
skrivelse den 17 juni 1947, nr 321, uppdragit åt strafflagberedningen och
kommittén att i samråd verkställa utredning av frågan om beredande av
tillfredsställande skydd mot personer som genom hot om grova brott visa

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

sig farliga för annans säkerhet, ha kommittéerna den 11 oktober 1952 till [ J|j; g
Konungen ingivit en gemensam skrivelse i ämnet. Vid skrivelsen har fogats
ett av straffrättskommittén utarbetat förslag till lag om ändring i 14 och
15 kap. strafflagen jämte motiv.

Kommittén har efter remiss avgivit yttranden dels den 20 februari 1952
över två vid 1952 års riksdag väckta, lika lydande motioner, nr 9 i första
kammaren och nr 12 i andra kammaren, om åtgärder mot krigspropaganda,
dels den 1 november 1952 över 1948 års förhandlingsrättskommittés betänkande
angående stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt, dels ock
den 29 november 1952 över 1946 års folkrättsbrottssakkunnigas betänkande
angående lagstiftning i anslutning till folkrättsliga regler angående krig.

Kommittén beräknar att slutföra sitt arbete under första halvåret 1953.

8. Strafflagberedningen (1950: I 12; 1951: I 7; 1952: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944, den 21 januari 1949, den 10
november 1950 och den 11 januari 1952 (se Post- och Inrikes tidn. den 21
oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):

Schlvter, K., f. d. president, ordförande;

Bergendal, R., professor, rektor vid Lunds universitet;

Eriksson, G. T., byråchef (fr. o. in. den 31 januari 1952);

Ersman, S., direktör (såvitt angår frågor avseende behandlingen av ungdomsbrottslingar)
;

Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.;

Heuman, M., riksåklagare;

Lassen, B., hovrättsråd, byråchef för lagärenden (såvitt angår utredning
rörande ändring i bestämmelserna om registrering av brott och förseelser
samt rörande straffprocessuella frågor);

Ohlsson, L. G., borgmästare (såvitt angår frågor avseende behandlingen av
psykiskt abnorma brottslingar);

Strahl, I., professor.

Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:

Agge, I., professor;

Eriksson, G. T., byråchef (t. o. m. den 30 januari 1952);

Heckscher, G., professor;

Hedlund, G., jur. dr, statsråd;

Hedlund, V. V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, f. d. riksdagsman; Jonsson,

G., leg. läkare;

Kinbcrg, O., professor;

Larsson, B., ombudsman (avliden den 15 juli 1952);

Lindberg, Hugo, advokat;

Lindberg, T., förste byråsekreterare;

Lundqvist, M., statsåklagare;

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Iliksdagaberättelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 8 Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Siljeström, G., häradshövding;

Thurén, G., direktör vid ungdomsanstalten å Skenäs.

Sekreterare:

Holmberg, C., hovrättsfiskal;

Walberg, S., e. o. hovrättsassessor (fr. o. in. den 8 september 1952).

Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 23 66 60
(sekreterarna).

Direktiven för beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1953: I Ju 9, 1945:
I Ju 12 och 1950: I Ju 12.

Den 9 juni hölls i Köpenhamn eu nordisk konferens angående villkorlig
dom med representanter för danska, finska, isländska och norska justitiedepartementen.
Såsom representanter för beredningen deltogo Schlyter,
Eriksson, Strahl och Holmberg.

Vid ett av Förenta Nationerna anordnat seminarium rörande villkorlig
dom i London den 20—30 oktober 1952 deltogo Strahl såsom föreläsare samt
såsom svenska delegater Agge, Torgny Lindberg och Walberg från strafflagberedningen
ävensom skyddskonsulenten Folke Söderberg.

Beredningen har under år 1952 utarbetat betänkande angående införande
av ett enhetligt frihetsstraff, om påföljds- och åtalseftergift samt om registrering
av brott, in. in. Betänkandet har uppsatts i korrektur och skall
avlämnas samtidigt med straffrättskommitténs betänkande, vilket beräknas
kunna ske under första halvåret 1953. I frågor av allmänstraffrättslig
natur har beredningen samrått med straffrättskommittén.

Beredningen har i samråd med straffrättskommittén slutfört en i anledning
av riksdagens skrivelse den 17 juni 1947, nr 321, företagen utredning
av frågan om beredande av tillfredsställande skydd mot personer, som
genom hot om grova brott visar sig farliga för annans säkerhet. Besultaten
av utredningen har framlagts i eu skrivelse till Konungen den 11 oktober
1952 av beredningen och straffrättskommittén.

Beredningens arbete har i övrigt huvudsakligen varit inriktat på revisionen
av reaktionssystemet för unga lagöverträdare.

Det i arbetsredogörelsen för år 1951 omnämnda yttrandet angående den
kriminalpolitiska behandlingen av brottslig ungdom i åldern 15—17 år avlämnades
den 19 januari 1952.

Beredningen har under år 1952 avgivit infordrade yttranden — förutom
i ovan angivna ärenden — över skrivelse av kontrollstyrelsen om utgallring
av vissa uppgifter ur det särskilda straffregistret rörande fylleri och vissa
andra brott, över skrivelse av militieombudsmannen angående anteckning i
militärt straffregister och å kontrollkort av strafföreläggande, över motionerna
nr 306 i första kammaren och nr 410 i andra kammaren om en allmän
översyn av gällande regler om frihetsberövande, över motionen nr 209
i andra kammaren om effektivare former för uttagande av ådömd ersättning
för vid bilstölder vållade skador, över en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria angående förvandling av böter i vissa fall m. in.,

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

över 1951 års fångvårdsutrednings betänkande angående räjongplan för I Ju; 9.
fångvården och över ungdomsvårdsskoleutredningens förslag till omorganisation
av ungdomsvårdsskoleväsendet.

9. Auktorrättskommittén (1950: I 13; 1951: I 8; 1952: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Eberstein, G. A., professor emeritus;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, f. d. ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;

Ahlberg, A., fil. dr, rektor för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. dr, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;

Flodin, H., adokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophoneaktiebolaget
m. fl. företag;

Hugo, Y., fil. kand., f. d. verkst. direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Lindberg, E., vice-professor, f. d. sekreterare i Akademien för de fria konsterna; Nordenfalk,

J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör för Aktiebolaget
Sverige litografiska tryckerier;

Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri;

von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening,
sekreterare i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.

Sekreterare:

Hedfeldt, N. E., regeringsråd.

Biträdande sekreterare:

Hesser, S. C. E. T., e. o. hovrättsassesor.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60, ankn. 56.

Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommittén har fortsatt utarbetandet av motiv till det förslag till auktorrättslagstiftning,
varom de nordiska delegerade för samarbete på detta område
enat sig. I anslutning därtill har samråd ägt rum med representanter
för de övriga nordiska länderna för att taga ställning till nya synpunkter,
som framkommit efter förslagets publicering i Danmark och Norge. Vid
dessa överläggningar har ifrågasatts ett förnyat nordiskt samarbete för att i
några hänseenden ytterligare överarbeta förslaget.

Under år 1952 har en betydelsefull förändring inträtt på den internatio -

20 Riksdagsberättelsen.

1 Jtt! 9 nella auktorrättens område genom tillkomsten av en ny konvention i ämnet.
Syftet med denna konvention är framför allt att övervinna den splittring,
som här råder mellan huvudsakligen Europa, a ena sidan, och Amerika,
å den andra. Konventionen undertecknades vid en diplomatisk konferens
i Geneve den 6 september 1952 av, bland andra, representanter för
den svenska regeringen. För anslutning till konventionen krävas ytterligare
vissa modifikationer i det förutnämnda lagförslaget.

Av tekniska skäl har det för de omfattande arbeten, som från svensk
sida påkallats i anslutning till konventionsförslaget och konferensen, varit
nödvändigt att taga i anspråk kommitténs sekreterare, till följd varav kommitténs
egentliga arbete blivit ytterligare försenat.

10. Fastighetsbildningssakkunniga (1950: I 15; 1951: I 10; 1952: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939 och den
29 juni 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., f. d. generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, f. d. riksdagsman;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, L. A. D. lantbrukare, led. av II kamm.;

Lundgren, J. B., byråchef;

Lundström, H. E., distriktslantmätare;

Nordfelt, Hj., revisionssekreterare, tillika sekreterare;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör.

Den 25 maj 1946 med stöd av bemyndigandet den 9 juni 1939 utsedda att
på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg, A. E., civiljägmästare;

Myrbeck, K. D., professor;

Nannesson, P. L., professor emeritus;

Wennerberg, S. G., byråchef;

Örborn, A., agronom.

Förordnande att biträda de sakkunniga:

Hansén, P.-A. G., häradshövding;

Magnusson, E., byråchef;

Prawitz, G., byrådirektör.

Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. 23 66 60.

Direktiven för de sakkunniga, se 1940: Ju 29.

De sakkunniga ha under år 1952 hållit 4 sammanträden in pleno, varjämte
ett bland de sakkunniga tillsatt arbetsutskott hållit ett flertal sammanträden
jämte ett stort antal mera informella överläggningar.

De sakkunniga ha under året i full utsträckning upptagit arbetet på en
helt ny lag om fastighetsbildning och vad därtill hör samt vid de nyss åsyf -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

tade utskottssammanträdena på grundval av upprättade arbetspromemorior J J|JM1
diskuterat bl. a. frågor om den fasta egendomens indelning i särskilda fastigheter
och om dessas registrering, bestämning av fastighet och dess gränser,
förrättningsförfarandet, servitut, sammanläggning ävensom rättegången
i jordmål.

De sakkunniga ha den 30 augusti 1952 till chefen för justitiedepartementet
avgivit utlåtande med förslag till lag innefattande vissa ändringar i jorddelningslagens
föreskrifter om fastställelseprövning av gränsbestämning. De
sakkunniga ha vidare avgivit infordrade utlåtanden i fyra särskilda, jorddelningslagstiftningen
berörande eller närstående lagstiftningsärenden ävensom
under hand samrått i dylika ärenden med vissa andra sakkunniga och
myndigheter. I anslutning till arbetet på en ny fastighetsbildningslag ha de
sakkunniga slutligen utsänt åtskilliga rundskrivelser till ägodelningsdomare,
överlantmätare in. fl.

11. Ärvdabalkssakkunniga (1950: I 16, 1951: I 11; 1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Walin, A. G., justitieråd;

Henkow, K. H., hovrättsråd.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 20.

För att deltaga i överläggningar med de sakkunniga vid utredning om
kodifiering av lagstiftningen om arv, testamente samt boutredning och arvskifte
ha den 29 juli 1949 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats: Berglind,

Ragnhild, fröken, f. d. inspektör i Stockholms barnavårdsnämnd;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;

Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Swartling, E. G., f. d. direktör i Stockholms stads rättslijälpsanstalt;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.

De sakkunniga ha under år 1952 hållit 22 sammanträden. Ett av dessa
ägde rum i Köpenhamn den 21—den 26 januari gemensamt med representanter
för Danmark, Finland och Norge. I två sammanträden deltogo ovannämnda
personer som tillkallats för alt deltaga i överläggningar med de
sakkunniga.

Utredningsarbetet har huvudsakligen ägnats åt frågorna om adoptivbarns
och utomäktenskapliga barns arvsrättsliga ställning. Tidigare upprättat
lagutkast till ändrade bestämmelser om fastställande av faderskapet till
barn utom äktenskap har varit föremål för övervägande i samråd med före -

22 Riksdagsberättelsen.

I Ju: 11 trädare för medicinsk sakkunskap. Den 23 februari avgåvo de sakkunniga
efter remiss utlåtande till riksdagens första lagutskott över två likalydande
motioner, nr 112 i första kammaren och nr 144 i andra kammaren, angående
lagstiftning i syfte att trygga ett fortsatt innehav av jordbruksegendomar
inom samma familj eller släkt vid generationsväxlingarna.

Utredningen beräknas i huvudsak kunna slutföras under år 1953.

12. 19^5 års luft rätts sakkunniga (1950: I 17; 1951: I 12; 1952: I 16).

a) Förordnade av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,
vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933 avslutade
internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser om skador, som genom luftfartyg tillskyndas tredje
man på jordytan (den s. k. tredjemansskadekonventionen), jämte tilläggsprotokoll
till samma konvention:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;

Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding;

Björklund, G. A., f. d. hovrättsråd;

Sidenbladh, K. J. E., revisionssekreterare, tillika sekreterare.

Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:

Hall, M., försäkringsdirektör.

b) Förordnade av Kungl. Maj :t den 24 september 1948 att verkställa den
vidare utredning, som erfordras beträffande frågan om Sveriges ratifikation
av den i Genéve den 19 juni 1948 avslutade konventionen om internationellt
erkännande av rättigheter i luftfartyg (den s. k. inskrivningskonventionen):
Ekeberg, ordförande;

Wikander;

Björklund;

Sidenbladh, tillika sekreterare.

Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:

Ljungberg, E. C. R., f. d. överdirektör.

c) Förordnade av Kungl. Maj :t den 24 februari 1950 att såsom en särskild
sektion inom de sakkunniga verkställa revision av förordningen den 26 maj
1922 om luftfart (den s. k. luf tf arts förordningen) jämväl i de delar, som icke
redan omfattas av de sakkunnigas uppdrag, samt att upptaga därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1950):
Ekeberg, ordförande;

Wikander, vice ordförande;

Björklund;

Sidenbladh, tillika sekreterare.

Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 februari

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

1950 att på kallelse av sektionens ordförande eller vice ordförande deltaga [ Jjj; j;»
i dess överläggningar:

Ljungberg:

Norman, E., ombudsman.

d) Förordnade av Kungl. Maj:t den 25 augusti 1947 och den 15 september
1950 att vara från svensk sida utsedda medlemmar av den internationella
civila luftfartsorganisationens (1CAO) juridiska kommitté (Legal Committee): Wikander; Björklund; Sidenbladh.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

Direktiv för den under c) omnämnda sektionen, se 1950: I Ju 12.

Under tiden december 1951—november 1952 ha hållits två nordiska lufträttsmöten,
nämligen i Åbo och Helsingfors den 1—den 15 mars 1952 samt i
Stockholm den 4—den 11 juni 1952. Förordnade att deltaga i det förra mötet
voro Wikander och Sidenbladh såsom delegater samt Ljungberg och
Norman såsom experter. I det senare mötet deltogo Wikander och Sidenbladh.

Därjämte ha under förstnämnda tid hållits omkring 60 sammanträden
med endast svenska deltagare.

Dessutom har Sidenbladh deltagit dels den 7•—den 19 januari 1952 i ett
sammanträde i Paris med en inom ICAO tillsatt underkommitté för slutföTande
av en preliminär översyn av den år 1929 i Warszawa avslutade konventionen
rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga
om internationell luftbefordran, dels ock under tiden den 9 september—den
6 oktober 1952 i en på föranstaltande av ICAO hållen konferens i Rom rörande
skada som genom främmande luftfartyg förorsakas tredje man på
jordytan.

Beträffande det under a) nämnda uppdraget ha de sakkunniga utarbetat
yttrande över ett av ICAO:s juridiska kommitté upprättat förslag till ny
konvention i ämnet.

I fråga om uppdraget under b) ha de sakkunniga överarbetat föreliggande
författningsutkast samt utarbetat motiv till lag om inskrivning av rättigheter
i luftfartyg, lag om ändring i vissa delar av luftfartsförordningen och lag
i anledning av Sveriges tillträde till inskrivningskonventionen, vilka motiv
dock äro föremål för ytterligare överarbetning.

Den under c) omförmälda sektionen har fortsatt sitt arbete i samarbete
med sakkunnigberedningar inom övriga nordiska länder. Numera föreligger,
liksom i de övriga länderna, förslag till ny luftfartslag. Motivskrivning
härtill har påbörjats.

De under d) nämnda medlemmarna i ICAO:s juridiska kommitté ha utfört
det arbete, som varit en förutsättning för det angivna mötet i Paris.

Arbetet inom den juridiska kommittén har för övrigt vilat med hänsyn till
den i det föregående nämnda konferensen i Rom.

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 12 Sedan såsom ett resultat av sagda konferens en ny konvention avslutats
den 7 oktober 1952 i fråga om skador, som genom luftfartyg tillskyndas
tredje man på jordytan, vilken konvention skall avlösa 1933 års ovannämnda
konvention, är de sakkunnigas arbete med det under a) avsedda uppdraget
att anse som avslutat. Det under b) nämnda uppdraget har på grund
av personalsvårigheter och det omfattande arbetet med övriga åt de sakkunniga
lämnade uppdrag ej hunnit avslutas men beräknas bliva slutfört
under första halvåret 1953. Beträffande uppdraget åt den under c) nämnda
sektionen räknar man med att efter avslutad motivskrivning kunna justera
de inom de nordiska länderna upprättade förslagen under hösten 1953. Vad
slutligen angår uppdraget under d) har ICAO i och med avslutandet av den
nya konventionen slutfört behandlingen av de ämnen, som omfattas av uppdrag
åt 1945 års lufträttssakkunniga.

13. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen
(1950:I 19; 1951:I 14; 1952: I 17).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;

Berggren, N. C. W., advokat;

Bergström, I., byråchef;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kleman, C. F., direktör;

Riben, K. O., häradshövding;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Bergsten, P. G., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8; tel. växel 23 67 20.

Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 35.

Under tiden december 1951—november 1952 ha de sakkunniga hållit 6
sammanträden, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum inom delegationer
bland de sakkunniga.

Det utredningsuppdrag, som innefattas i de ursprungliga direktiven för
de sakkunniga, är slutfört (se 1948: I Ju 21).

De sakkunniga ha i anledning av senare framställningar den 17 maj 1952
till chefen för justitiedepartementet avgivit en promemoria (stencilerad)
med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning med anledning av företag
enligt vattenlagen.

Den 1 oktober 1952 ha vidare de sakkunniga till chefen för kommunikationsdepartementet
avgivit yttrande över det av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga
i september 1951 avlämnade betänkandet med förslag till
lagstiftning angående vatten- och avloppsfrågan in. m.

En promemoria angående förenkling av vattenboken beräknas komma att
framläggas under år 1953.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

14. Markutredningen (1950: I 20; 1951: I 15; 1952: I 18). I Jut 15

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Lindström, S. A., arkitekt;

Nordenstam, B. A., statsråd;

Palander, T. F., professor.

För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:

Ahlmark, S., advokat;

Bengtsson, O., direktör;

Beskow, G., professor;

Horney, N., redaktör;

Kaijser, F., sekreterare;

Larsson, O., f. d. borgarråd;

Meidner, R. A., fil. lic.;

Rodhe, S. O., agronom;

Sundahl, P. E., professor;
von Sydow, Chr., disponent;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör;

Wetterling, G. M., stadsarkitekt.

Biträdande sekreterare:

Leffler, S. B., förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 38.

Efter överenskommelse med departementschefen har utredningsarbetet vilat
i avbidan på en omläggning av utredningens arbetsplan.

15. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination
(1950: I 25; 1951: I 18; 1952: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som ha
samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december
1947):

Edling, S. Ä., statssekreterare, ordförande;

Beckman, Sigrid, advokat;

Hellsten, S. E., teol. dr, komminister;

Nordlander, E. O. V., med. dr, docent;

Rosén, Göta, byråchef.

Sekreterare:

Larson, B. G., c. o. förste kanslisekreterare.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: J5 Lokal: Justitiedepartementet; tel. 11 53 27 eller lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 33.

De sakkunniga ha i huvudsak slutfört sitt arbete och ämna avlämna betänkande
i början av år 1953. Samtidigt ämna de för utredningen i Danmark
och Norge tillsatta kommittéerna avlämna betänkanden. Den finska
kommittén har ännu icke slutfört sitt arbete.

16. 1948 års folkrättsbrottssakkunniga (1950: I 26; 1951: I 19; 1952: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande krig:
Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;

Gihl, K. S. T., professor;

Henkow, K. H., hovrättsråd;

Landquist, A. D., kommendör.

Sekreterare:

Thyresson, G., e. o. hovrättsassessor.

Biträde med viss arbetsuppgift:
österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

De sakkunniga ha under år 1952 biträtts av dr juris Gerhard Simson.
Angående utvidgning av de sakkunnigas utredningsuppdrag, se 1952:
1 Ju 22.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit 8
sammanträden.

Förslag till lagstiftning i anslutning till folkrättsliga regler angående krig
(stencilerat) har avgivits den 15 september 1952.

Härefter återstår att slutföra utarbetandet av en handbok angående folkrättsliga
regler i krig.

17. Besvärssakkunniga (1950:1 29; 1951: I 22; 1952: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949):

Herlitz, N., professor, led. av I kamm., ordförande;

Björkholm, S. H. H., regeringsråd;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Petrén, B. E. G., e. o. hovrättsassessor, docent.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Biträdande sekreterare: I JllZ 18

Krantz, Å. A., byråsekreterare (fr. o. in. den 2 april 1952).

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00, ankn. 1658.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1952: I Ju 23.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit 40
sammanträden, därav 11 under vistelse i Visby den 2—12 juli 1952. Överarbetningen
av det preliminära utkastet till lag om besvär har fortsatts. Utkast
till motiv till större delen av lagen ha utarbetats. Till fullgörande av de
sakkunnigas uppdrag med avseende å förfarandet för avgörande av tvister
i varuskattemål m. m. har biträdande sekreteraren utfört vissa undersökningar.

Därjämte ha de sakkunniga, med anledning av remiss, avgivit utlåtanden
över fem betänkanden.

18. Varumärkes- och firmautredningen (1950: I 31; 1951: I 23; 1952: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juni 1949):

Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;

Dahl, G., civilingenjör, chef för patentavdelningen vid Aktiebolaget Elektrolux; Hedfeldt,

N. E., regeringsråd;

Jacobsson, G., sekreterare hos Skånes handelskammare;

Köhler, N. G., advokat;

Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Uggla, C. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),

67 97 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 27
sammanträden. Under året ha uppgjorts nya lagtextutkast till den blivande
varumärkeslagen. Genom en enquéte till vissa av näringslivets organisationer
samt till de myndigheter som handha firmaregistrering, ha dessa fått
tillfälle att delgiva utredningen sina synpunkter och önskemål rörande firmarättens
utformning. Det härvid erhållna materialet är under bearbetning.

I maj månad 1952 höllos i Oslo överläggningar med delegerade för Danmark,
Finland och Norge om den nya varumärkeslagstiftningen. Fortsatta
nordiska överläggningar om såväl varumärkes- som firmalagstiftningen
skola hållas i Helsingfors under första halvåret 1953. Såsom förberedelse härtill
har sammanträde i december 1952 hållits i Stockholm med representanter
för de nämnda länderna.

Utredningsarbetet torde komma att fortsätta under år 1953.

28 Riksdagsberätielsen.

I Jli: 19 19. Kriminalstatistikutredningen (1950: I 36; 1951: I 27; 1952: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni och den 9 september
1949 samt den 12 oktober 1951 för att verkställa utredning av frågan
om kriminalstatistikens ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni

1949):

Heurnan, C. H. M., riksåklagare, ordförande;

Groth, G. S., byrådirektör;

Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;

Agge, K. I., professor;

von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Eriksson, G. T., byråchef.

Sekreterare:

Rengby, S. F. N., e. o. aktuarie.

Lokal: Riksåklagarämbetet; tel. 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 36.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 12
sammanträden.

Utredningen har preliminärt tagit ståndpunkt till frågan om värdet av
och utformningen av en i kriminalstatistiken ingående redovisning av nådeinstitutet.
Vidare har utredningen tagit ställning till den statistik över fylleriförseelser
m. in., som utarbetas av kontrollstyrelsen. Utredningen har
även utarbetat förteckningar över de uppgifter, som från olika myndigheter
skola avgivas såsom primärmaterial för kriminalstatistiken.

Den närmaste uppgiften för utredningen är att undersöka vilka förändringar
i fråga om polisstatistiken, som påkallas av de undersökningar utredningen
företagit på olika områden av kriminalstatistiken och av de erfarenheter,
som vunnits under den tid polisstatistiska uppgifter insänts.

Utredningen har påbörjat färdigställandet av sitt betänkande och beräknar
att kunna avsluta sitt uppdrag under första halvåret 1953.

20. 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning (1951: I 28; 1952: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 januari 1950 och
den 26 januari 1951 för att verkställa utredning rörande, bl. a., frågorna om
införande av beslutande folkomröstning och om revision av bestämmelserna
om stads indelning i valkretsar samt om reformering av det proportionella
valsystemet vid landstingsmannaval (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1950 och den 26 januari 1951):

Olsson, K. J., landshövding, led. av I lcamm., ordförande;

Bergvall, J., borgarråd, led. av I kamm.;

Engqvist, C. O., lagman;

Håstad, E., professor, led. av II kamm.;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Wahlund, S., professor, led. av I kamm.; J J||j

Wallentheim, A., sekreterare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Widegren, B. G., revisionssekreterare.

Biträdande sekreterare (t. o. in. november 1952):

Öhlin, E., fil. lic.

Bilrädande vid utredning av valfrågor:

Sköld, L., pol. mag.

Expert, förordnad den 29 oktober 1952 att biträda utredningen:

Moberg, R., ombudsman.

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2,v; tel. 11 53 30 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 28 och 1952: I Ju 26.

Under tiden december 1951—november 1952 har utredningen hållit 23
sammanträden.

Utredningen har under år 1952 avlämnat betänkanden med förslag i följande
frågor:

a) den 26 mars 1952 betänkande (del II) om allmän folkomröstning (SOU
1952: 7);

b) den 10 december 1952 betänkande (del III) om kommunal folkomröstning
(SOU 1952: 47);

c) den 30 december 1952 betänkande (del IV) om valkretsar vid fullmäktigval
i kommunerna (SOU 1953: 1).

Vidare ha såsom bilagor till betänkande II -—- avgivits redogörelser för
folkomröstningsinstitutet i Schweiz, Amerikas Förenta Stater och vissa andra
länder (SOU 1952: 8, 9, 18).

Behandlingen av frågan om valsystemet vid landstingsmannaval pågår.

Vissa ytterligare till utredningen hänskjutna valfrågor komma att upptagas
till behandling under början av år 1953.

21. Utredning av frågan om formerna för den information, som rätten i
vissa fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1951:1 29; 1952:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;

Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;

Karlsson, O. G., f. d. lokomotivförare, led. av I kamm.;

Kjellin, B. T. M., lagbyråchef, tillika sekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Ju 29.

Under året har visst utredningsmaterial införskaffats. Utredningen har i
övrigt fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter.

Riksdagsberättelsen.

22. Utredning rörande förmyndarkontrollen i Stockholm m. m.

(1951:1 31; 1952:I 28).

Tillkallad den 12 februari 1951 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 22 juni 1950 för att verkställa utredning av frågorna om omorganisation
av förmyndarkontrollen i Stockholm samt om meddelande av bestämmelser
angående skyldighet för domstol att verkställa inspektion hos överförmyndare
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1950):

Kellberg, E. M., f. d. regeringsråd.

Sekreterare:

Falk, Sara, e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Ju 31.

Utredningsarbetet har fortgått under år 1952 med undantag för omkring
6 veckor. I vad utredningen avser frågan om omorganisation av förmyndarkontrollen
i Stockholm har såsom ett led i det förberedande arbetet
sekreteraren under två månader tjänstgjort såsom assessor i Stockholms
förmyndarkammare. Därjämte ha vid besök, av utredningsmannen och sekreteraren
hos överförmyndaren i Uppsala samt av sekreteraren hos överförmyndarna
i Malmö närmare upplysningar inhämtats rörande överförmyndarverksainhetens
anordnande i nämnda städer. I denna del beräknas
arbetet kunna slutföras under år 1953.

I vad utredningen avser frågan om meddelande av bestämmelser angående
skyldighet för domstol att verkställa inspektion hos överförmyndare har
den 26 november 1952 avgivits betänkande med förslag i ämnet. Uppdraget
i denna del är därmed slutfört.

23. Hyresregleringskommittén (1952:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1951 för att
utreda dels i vilken utsträckning och på vad sätt en fördelning av ledigblivna
lägenheter efter behovsprinciper bör genomföras, dels vilka ändringar
eller tillägg som med hänsyn till erfarenheterna från hyresregleringens
tillämpning kunna vara påkallade beträffande hyresregleringslagen och anslutande
författningar samt den allmänna hyreslagstiftningen, dels ock vilka
övergångsbestämmelser som kunna erfordras för den situation, som uppkommer
då en gång hyresregleringen skall upphöra (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 april 1951):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Henrikson, C. T., redaktör;

Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;

Järtelius, G. E., advokat;

Ringdén, H.-Fr„ hovrättsassessor;

Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm.;

Wiman, H., vice verkst. direktör i Stockholms fastighetsägareförening.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Expert: I Ju; 34

Thornell, Stina K. M., fru, pol. mag., föredragande i Statens hyresråd (fr.

o. in. den 7 mars 1952).

Sekreterare:

Linder, N. E. Y., revisionssekreterare.

Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.

Direktiven för kommittén, se 1952: I Ju 30.

Under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952 har kommittén
sammanträtt under 32 dagar. Kommittén har samrått med 1951 års bostadsutredning
samt, för vinnande av närmare kännedom om bostadsmarknadsläget,
den 5 mars 1952 haft gemensam överläggning med representanter
för ett antal kommunala bostadsförmedlingar.

Kommittén har i november 1952 avlämnat betänkande angående frågan
om behovsprövning på bostadsmarknaden (SOU 1952: 37).

Utredningsarbetet rörande övriga åt kommittén uppdragna frågor beräknas
pågå under hela år 1953. Som första arbetsuppgift har kommittén
upptagit utförandet av vissa förberedande undersökningar i anledning av
den kommittén anförtrodda översynen av hyresregleringslagen.

24. 1951 års rättegångskommitté (1952:1 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni
1951):

Laurin, J., president, ordförande;

Brodin, H. W. G., advokat;

Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal;

Eriksson, G. A. V., häradshövding;

Hedlund, V. V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, f. d. riksdagsman; Lassen,

B. F. C., hovrättsråd, lagbyråchef;

Lutteman, S. E., borgmästare.

Expert:

Uhrbom, A. V., kriminalöverkonstapel.

Sekreterare:

Cederbalk, B. S., hovrättsassessor.

Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 73 50 (växel).

Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
tillhopa 18 dagar. Enligt upprättad förteckning ha hos kommittén hittills
väckts sammanlagt omkring 350 olika frågor. Promemorior rörande ett
åttiotal av dessa ha utarbetats. Avsikten är att beträffande de flesta frågorna
samla resultatet av deras behandling i ett eller flera betänkanden.
Kommittén har emellertid under år 1952 avlämnat följande promemorior
(stencilerade): den 13 oktober angående kommissionärsväsendet vid dom -

32 Riksdagsberättelsen.

I Jut 21 stolarna in. in., den 14 oktober angående ändrade bestämmelser om vittnesersättning
in. m., den 14 oktober angående ändrade bestämmelser om
mellandom och den 27 november angående forum för genkäromål i äktenskapsmål.
En promemoria angående måls avgörande utan huvudförhandling
i hovrätt har upprättats och överlämnats till hovrätterna, riksåklagarämbetet
och advokatsamfundets styrelse med anhållan om yttrande under
hand.

Kommitténs arbete beräknas komma att pågå under hela år 1953.

25. Sakkunnig för utredning rörande instansordningen i vattenmål m. m.

(1952: I 34).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1951 för
utredning rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande
spörsmål samt rörande vattendomstolarnas behov av juridiskt och
tekniskt utbildade befattningshavare (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1951):

Riben, K. O., häradshövding.

Sekreterare (fr. o. m. den 8 september 1952):

Lindhagen, J. O., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Norra Hälsinglands domsagas kansli, Hudiksvall; tel. Hudiksvall
1552.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 34.

Till utredningen har numera överlämnats den av ledamoten i riksdagens
första kammare Bror Nilsson i en interpellation den 20 februari 1952 väckta
frågan om vatteningenjörernas rekrytering.

Utredningen har den 31 december 1951 avgivit promemoria rörande vattendomstolarnas
behov av juridiskt och tekniskt utbildade befattningshavare
(stencilerad).

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första delen av år 1953.

26. Svensk delegation hos Förenta Nationerna i fråga om brottspr ev ention

och brottslingsbehandling.

Den 1 december 1950 godkände Förenta Nationernas generalförsamling ett
överförande till Förenta Nationerna av Internationella straffrätts- och fångvårdskommissionens
(CIPP) funktioner (se 1952: I Ju 12). På inbjudan
av Förenta Nationernas generalsekreterare i skrivelse den 31 maj 1951 till
svenska regeringen att utse representanter att såsom experter i fråga om
brottsförebyggande och brottslingsbehandling fungera som individuella korrespondenter
med Förenta Nationernas departement för sociala frågor ävensom
att deltaga i sammanträden av en regional konsultativ grupp i Europa
för frågor om brottsprevention och brottslingsbehandling, har departementschefen
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1951 härtill förordnat -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Schlyter, K., f. d. president, ordförande i strafflagberedningen;

Göransson, H., överdirektör;

Eriksson, T. G., byråchef.

Såsom sekreterare har sekreteraren i strafflagberedningen, hovrättsfiskalen
C. Holmberg biträtt.

Lokal: Stora Nygatan 2 B''; tel. 10 16 58 (Schlyter) och 23 66 60 (sekreteraren).

Direktiv från Förenta Nationernas departement för sociala frågor den 28
april 1952: Representanternas huvuduppgift vore att bistå Förenta Nationernas
sekretariat vid utförandet av dess utredningsprogram på området för
brottsprevention och brottslingsbehandling, liksom vid utförandet av de
funktioner som Förenta Nationerna åtagit sig såsom resultat av överförandet
på Förenta Nationerna av CIPP:s funktioner. Häribiand nämndes särskilt
publicerandet av en internationell kriminalpolitisk tidskrift och organiserandet
av kongresser vart femte år. Mera specificerade angåvos representanternas
uppgifter såsom korrespondenter i huvudsak sålunda:

1. att hålla Förenta Nationernas sekretariat underrättat om den fortlöpande
utvecklingen i fråga om brottsprevention och brottslingsbehandling i
Sverige;

2. att tillställa sekretariatet handlingar, som är av betydelse, särskilt lagtexter,
administrativa och statiska rapporter;

3. att bistå sekretariatet med att insamla uppgifter som behövas för dess
utredningar, om det är lämpligt genom att inom landet samordna den undersökning
som kan vara nödvändig; och

4. att förse sekretariatet med upplysning och råd som svar på särskilda
framställningar, som tid efter annan kunna göras.

Utöver dessa funktioner skulle korrespondenterna komma att kallas till
deltagande i den regionala konsultativa gruppens möten, att bistå vid förberedelsen
av sådana möten och att fullgöra vissa andra rådgivande funktioner.

Under medverkan jämväl av professor Ivar Strahl och dr jur. Gerhard
Simson har under år 1952 rapporter i olika ämnen avgivits till Förenta Nationerna.
I ett sammanträde i London den 16—18 oktober 1952 av arbetsutskottet
för förberedande av den regionala konsultativa gruppens sammanträde
i Genöve i december månad deltog överdirektören Göransson.

Den konsultativa gruppens sammanträde i Genöve avhölls den 8—16 december
1952. 1 detta deltogo enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober
1952 de tre utsedda representanterna.

27. Utredning av frågan om en omarbetning av jordfästningslagen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att utreda
frågan om en omarbetning av jordfästningslagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juni 1952):

Kjellin, B. 1''. M., lagbyråchef.

!} Ilihnng till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdags berättelsen.

I Ju: 27

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 27 Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
9 maj 1952):

Lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning är av kyrkolags natur och har
tillkommit såsom en ersättning för vissa äldre, i kyrkolagen upptagna bestämmelser
om kristlig begravning. Ursprungligen stadgades i jordfästningslagen att, när dödsfall
timade inom svenska kyrkan, den avlidne skulle jordfästas av präst i svenska
kyrkan. Denna bestämmelse avsåg alltså endast sådana fall, då den avlidne tillhörde
kyrkan; den kyrkliga jordfästningen var då obligatorisk. I övrigt innehöll
lagen närmare föreskrifter om denna jordfästning bl. a. om de olika slag av jordfästning,
som skulle komma till användning i olika fall.

Mera omfattande ändringar av lagen ha skett vid två tillfällen, nämligen år 1926
och år 1951. De år 1926 genomförda ändringarna hade till huvudsakligt syfte att
upphäva det ovillkorliga jordfästningstvånget. Möjlighet till begravning utan jordfästning
i svenska kyrkans ordning infördes för sådana fall, då den avlidne skriftligen
förordnat därom eller det begärdes av hans närmaste anhöriga eller av
dem som eljest stått den avlidne nära. I samband därmed infördes i lagen även
bestämmelser om klockringning och upplåtande av kyrka vid begravning utan jordfästning
i svenska kyrkans ordning.

Ytterligare ändringar i lagen genomfördes år 1951 i samband med antagandet
av religionsfrihetslagen. I huvudsak avsågo dessa ändringar att någon särskild
framställning icke skulle behöva göras för att begravning skall få ske utan jordfästning
i svenska kyrkans ordning; bestämmelserna om sådan framställning ersattes
med ett stadgande, som har till syfte att sörja för att den avlidnes önskan i fråga
om jordfästning blir respekterad. Bestämmelser om särskilda slag av jordfästning
för dödfödda barn och för dem som blivit avrättade eller ljutit döden under förövande
av grovt brott, avskaffades. Stadgandet om upplåtande av kyrka, då jordfästningen
förrättas i annan ordning än svenska kyrkans eller begravningen sker
utan jordfästning, erhöll en ändrad formulering.

Både inom riksdagen och i kyrkomötet anfördes emellertid kritik mot jordfästningslagen
i den utformning lagen sålunda erhöll. Särskilda utskottet vid 1951
års riksdag påpekade (utlåtande nr 1, s. 78) att lagen i huvudsak avser endast sådana
fall, då den avlidne tillhörde svenska kyrkan, och att lagen är svårbegriplig på
grund av denna begränsning i dess tillämplighet. I lagen stadgas t. ex., för det
fall då den avlidne var medlem av svenska kyrkan, att dödsfallet skall kungöras
vid högmässa, att klockringning på begäran kan erhållas samt att kyrka under
vissa förutsättningar kan upplåtas vid begravningen, även om därvid icke förekommer
jordfästning i svenska kyrkans ordning. Härav följer emellertid icke — såsom
det kunde hävdas — att, då den avlidne ej tillhörde kyrkan, kungörande i
högmässan skall underlåtas samt klockringning och tillgång till kyrkolokalen icke
kan erhållas. Rätta förhållandet är i stället, anförde utskottet, att dessa frågor, då
det gäller avliden som icke” tillhörde kyrkan, äro oreglerade.

Utskottet framhöll vidare att lagen icke heller reglerat frågan om jordfästning i
.svenska kyrkans ordning för sådana fall, då den avlidne icke tillhörde kyrkan; bestämmelser
härom ha nämligen icke lämpligen ansetts kunna upptagas i jordfästningslagen
med hänsyn till denna lags begränsade innehåll. Enligt utskottets mening
är en omarbetning av jordfästningslagen önskvärd, och vid denna omarbetning
måste också sambandet med andra i lagen ej behandlade frågor beaktas.

Kyrkolagsutskottet vid 1951 års kyrkomöte anförde (utlåtande nr 20) efter
granskning av Kungl. Maj:ts förslag till ändring i jordfästningslagen och på grund
av två vid kyrkomötet väckta motioner, att förslaget givit utskottet anledning till
vissa erinringar. Sålunda yttrade utskottet följande:

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 35

»Gällande lag utgår från den presumlionen att den avlidne, om han tillhört J Ju; gH
kyrkan, skall jordfästas i kyrkans ordning. Denna presumtion kan brytas antingen
genom den avlidnes skriftliga förordnande om begravning utan jordfästning
i svenska kyrkans ordning eller ock genom begäran av den avlidnes närmaste
anhöriga eller av dem som eljest stodo den avlidne nära.

På denna punkt bygger förslaget på andra förutsättningar. Huvudregeln enligt förslaget
är att det ankommer på den avlidnes närmaste anhöriga eller den som eljest
ombesörjer begravningen att, med iakttagande av vad den avlidne kan antagas
hava önskat, bestämma om den avlidne skall jordfästas i svenska kyrkans
ordning. För det fall att den avlidne genom testamente förordnat om sin jordfästning
i viss ordning skall sådant förordnande iakttagas.

Enligt utskottets mening torde företräde böra givas åt den ståndpunkt gällande
lag intar i denna fråga. Som allmän förutsättning bör alltså gälla, att en person,
som vid sin död tillhörde svenska kyrkan också bör jordfästas i svenska kyrkans
ordning. Detta torde i allmänhet motsvara vad den avlidne själv önskat. Uppenbart
bör denna presumtion kunna brytas av den avlidnes egen önskan. Enligt utskottets
mening bör betydelse i detta hänseede kunna tilläggas redan de anhörigas
uppgift, att en sådan önskan förelegat. Dessa böra alltså, med iakttagande
av vad den avlidne önskat äga bestämma att jordfästning skall ske i annan ordning
än svenska kyrkans.»

Kyrkolagsutskottet, som vidare gjorde en erinran mot att stadgandena om jordfästning
av dödfödda barn helt uteslutits ur förslaget, uttalade att det erfordras en
helt ny jordfästningslag, utarbetad med hänsyn till det ändrade läge som religionsfrihetslagen
medför, och att det enligt utskottets mening är angeläget att utredning
i denna fråga kommer till stånd utan tidsutdräkt.

Kyrkomötet beslöt i anledning av motionerna och på utskottets hemställan, att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att jordfästningslagen måtte omarbetas och
att därvid de synpunkter utskottet anfört beaktas (kyrkomötets skrivelse nr 39/

1951).

Den utredning, som sålunda både riksdagen och kyrkomötet funnit önskvärd, är
även enligt min mening påkallad. Det kan ej bortses från att jordfästningslagen i sin
nuvarande utformning är bristfällig. Vad som hittills förekommit i denna fråga
torde giva tillräckliga utgångspunkter för utredningsarbetet. Såsom särskilda utskottet
i riksdagen anfört sammanhänga vissa av lagens bristfälligheter med att den har
en begränsad tillämpning. Det bör därför utredas, i vad mån lagens regler kunna
ersättas av stadganden med en allmännare giltighet, och även i övrigt bör sambandet
med frågor som nu ej behandlas i lagen beaktas.

Det synes lämpligt att anförtro utredningen åt en utredningsman och bereda
denne tillfälle att samråda med personer, som företräda skilda meningsriktningar i
denna fråga och äga sakkunskap beträffande olika, av utredningen berörda spörsmål.
Utredningen bör, såvitt angår folkbokföringsfrågor, ske i samråd med den
inom finansdepartementet pågående utredningen av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet.

Utredningen har påbörjats.

28. Säkerhet sanstalt sutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 juli 1952):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Eriksson, G. T., byråcbef, tillika sekreterare;

Riksdags berättelsen.

I Ju: 28 Forssell, E. G. B., t. f. byråchef;

Josephson, W., grosshandlare;

Olsson, E., kanslichef;

Sondén, T. V., docent;

Wejke, G. W., generaldirektör.

Experter:

Marnell, K. G., direktör;

Pettersson, E. G. A., ombudsman;

Stiirup, G. K., överläkare vid Psykopatanstalterne i Herstedvester, Danmark;
Tammelin, P. A. V., byrådirektör.

Lokal: Stora Nygatan 2 AH1; tel. växel 23 66 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
9 maj 1952):

I propositionen nr 131 till 1950 års riksdag uppdrog jag vissa riktlinjer för fångvårdens
framtida organisation, till vilka riksdagen också i huvudsak anslöt sig. Dessa
riktlinjer gick ut på att nödvändiga förbättringar inom fångvården skulle utföras
enligt dels ett korttidsprogram och dels ett långtidsprogram. Förverkligandet
av korttidsplanen förbereddes först inom justitiedepartementet, och därefter tillsatte
jag för detta ändamål med Kungl. Maj:ts medgivande den 15 mars 1951 en
särskild kommitté, 1951 års fångvårdsutredning. Denna utredning, som beräknas
kunna avsluta sitt arbete inom den närmaste tiden, har utarbetat en rad förslag,
avseende normaldagschema, fritidsverksamhet, personalbehov, personalutbildning,
säranstalter för unga fångar, räjongplan för fångvårdens administration m. m.
Med undantag av det sistnämnda förslaget, som ännu icke avlämnats, har utredningens
förslag framlagts i proposition till årets riksdag. Återstående spörsmål, som
berör korttidsplaneringen, torde kunna lösas utan kommittéutredning.

Vad beträffar långtidsplaneringen uttalade jag i propositionen nr 131 vid 1950
års riksdag, att det med hänsyn till fångvårdens i hög grad omoderna anstaltsbestånd
måste bli fråga om en mycket genomgripande omdaning av anstalterna. På
grund av uppgiftens omfattning fann jag nödvändigt att gå fram i etapper. Den första
etappen skulle omfatta vården av de unga lagbrytarna, andra etappen åsyftar
det abnorma eller eljest svårskötta klientelet och den tredje etappen det ordinära
fångvårdsklientelet. Riksdagen godkände denna plan med tillägg att även utredningsarbetet
borde bedrivas i etapper.

Inom den första etappen har förslag till en anstalt av helt ny typ för ungdomsfängelseklientel,
Roxtuna, upprättats och i princip antagits vid 1951 års riksdag. Efter
ytterligare bearbetning har förslaget i närmare utformat skick godkänts av innevarande
års riksdag. Arbeten för den nya anstaltens uppförande har redan igångsatts.
Även i övrigt har den första etappen av långtidsprogrammet nu i huvudsakliga
delar behandlats av statsmakterna. Sålunda har den stora, öppna ungdomsanstalten
på Skenäs, som är ganska ny och i gott skick, fått anslag till en nybyggnad för
idrotts- och fritidsändamål. Behovet av små öppna kolonier för ungdomsfängelseklientel
har också i viss utsträckning tillgodosetts. Slutligen kan nämnas att innevarande
års riksdag har godkänt ett av 1951 års fångvårdsutredning upprättat förslag
om särbehandling av den yngsta åldersgruppen bland dem som ådömts vanligt
fängelse eller straffarbete. Ytterligare åtgärder för fångvårdens ungdomsbehandling,
torde härefter böra anstå i avbidan på kommande förslag från strafflagberedningen
angående unga brottslingar.

I detta läge synes det lämpligt att påbörja utredningen av de spörsmål som
ingår i långtidsprogrammets andra etapp, nämligen omorganisationen av abnormklientelets
behandling, vilket också framstår såsom synnerligen angeläget. För när -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

varande förvaras detta klientel inom fångvården på följande anstalter: Hall (säker- [ Jjj
hetsanstalt för förvarade och internerade), Håga (anstalt för sinnessjuka fångar,
straffriförklarade exspektanter till sinnesssjukhus samt undersökningsfall), Norrköping
(säkerhetsanstalt, mottagningsstation och anstalt för svårbehandlade), Karlstad
(säkerhetsanstalt), Västervik (säkerhetsanstalt med psykiatrisk avdelning),
Kalmar (säkerhetsanstalt för svårbehandlade). Dessutom finns tre kolonier för
förvarings- och interneringsklientel. Hall och Håga är ganska moderna anstalter och
i huvudsak tillfredsställande, och detsamma gäller även kolonierna; dock bör arbetsdriften
kompletteras främst vid kolonierna. De övriga anstalterna däremot är
synnerligen omoderna och alldeles olämpliga för de vårdformer som de betjänar. På
senare tid har även en viss platsbrist gjort sig gällande.

Den nu tillämpade utredningen bör avse att ordna vården och anskaffa erforderliga
lokaliteter för behandlingen av det abnormklientel som nu, jämte andra
intagna, förvaras pa anstalterna i Norrköping, Karlstad, Västervik och Kalmar. Sedan
dessa anstalter sålunda frigjorts från förvarade och internerade, bör de i stället,
så länge de kan användas för fångvårdsändamål, utnyttjas till vanligt fångförvar,
för vilket platsbristen på senare tid blivit mycket besvärande på grund av
fångantalets ökning. Jag vill i detta sammanhang även erinra om det avtal angående
nedläggande av Långholmsanstalten, som staten ingått med Stockholms stad
och som framtvingar antingen ett särskilt ersättningsbygge eller en sådan omorganisation
inom anstaitsväsendet, att fångvården tillföres ett större antal platser
för vanligt fångförvar.

I fråga om riktlinjerna för eu omorganisation av anstaitsväsendet för förvarings-
och interneringsklientelet må följande anföras. Klientelets nuvarande spridning
på ett flertal anstalter med obekväma kommunikationer sinsemellan har varit
hindersam i många hänseenden. Lämpliga placeringar och omplaceringar på de
olika anstalterna har försvårats till följd av de långa avstånden, och transporterna
har blivit dyrbara. Kontakten mellan anstalterna har varit otillräcklig. Personella
och materiella resurser har inte kunnat tillfredsställande utnyttjas gemensamt. Otvivelaktigt
skulle en koncentration av abnormklientelet till en och samma plats vara
fördelaktig på många sätt. Arbetsdriften skulle kunna göras mera tillfredsställande,
vilket är mycket betydelsefullt för detta klientel som i regel har långa
behandlingstider. De medicinska vårdmöjligheterna och över huvud taget utnyttjandet
av de terapeutiska metoderna skulle kunna förbättras utan att detta uträknat
per vårdplats bleve dyrbart. Hela klientelet skulle på ett helt annat sätt än
i ett spritt anstaltssvstem kunna ställas under psykiatrisk ledning och vård, vilket
för det psykiskt svårt belastade klientel som det här gäller är nödvändigt. Personalbesparingar
skulle kunna åstadkommas genom rationalisering i administration
och tillsynstjänst. Om emellertid koncentrationen drives så långt, att den innebär
ett sammanförande till en enda anstalt av ett stort antal intagna, uppstå även nackdelar
som kan uppväga fördelarna. Sålunda blir det mycket svårare att genomföra
en önskvärd differentiering av klientelet, möjligheterna till effektiv vård blir
mindre och klientelet blir mera svårskött. Lämpligast torde därför vara en mellanform:
flera mindre anstalter eller anstaltsavdelningar som ligger så nära varandra,
som med hänsyn till förhållandena är lämpligt. 1 fråga om anstaltsplaceringen bör
vidare beaktas, att den nya organisationen måste samordnas med de kvarvarande
anstalterna på Hall och Håga.

För att finna den bästa lösningen av dessa spörsmål är det önskvärt att man
kan tillgodogöra sig de erfarenheter beträffande abnormklientelets behandling som
vunnits i utlandet, speciellt i Danmark på anstalten Herstedvestcr samt de organisatoriska
anordningar som prövats vid vissa moderna amerikanska anstalter,
företrädesvis New Jerseys Diagnostic Center i Menlo Park.

Utredningen bör lämpligen uppdragas åt särskilda sakkunniga jämte experter
och utredningsarbetet bedrivas i sådan takt, att förslag i ämnet kan framläggas un -

38 Riksdagsberättelsen.

| Ju; 2S der 1953. De sakkunniga bör under sitt arbete samråda med fångvårdsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, interneringsnämnden och strafflagberedningen. Förslag till anstaltsbyggnader
bör endast utformas såsom vägledande skisser i syfte att möjliggöra
en arkitekttävlan angående den slutliga utformningen.

Kommittén sammanträdde törsta gången den 16 september 1952 och har
därefter, intill utgången av november 1952, sammanträtt ytterligare två
gånger samt företagit studieresor till åtta svenska och två danska fångvårdsanstalter.
Uppdraget beräknas bli slutfört i september 1953.

29. Bilskadeatredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1952):

Strahl, I., professor, ordförande;

Brunnberg, A. O. R., hovrättsassessor, tillika sekreterare;

Lindh, G. B. T., advokat;

Malmaeus, B. E., jur. kand., ombudsman.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
23 maj 1952):

Vid ett möte i Oslo i november 1946 mellan justitieministrarna i Danmark,
Norge och Sverige behandlades frågan om det fortsatta nordiska samarbetet på lagstiftningens
område. Till grund för överläggningarna låg ett av delegerade från
de tre länderna upprättat program för det nordiska lagstiftningsarbetet, i vilket
bland ämnen för eventuell lagstiftning upptagits frågan om skadestånd utanför
kontraktsförhållanden jämte .statens och kommuns ansvar för sina tjänstemäns
handlingar. Mellan justitieministrarna rådde enighet om att gemensamma överläggningar
borde komma till stånd rörande möjligheten att genomföra en samfälld
nordisk lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt var man emellertid
överens om att detta rättsområde vore så omfattande, att det knappast vore
lämpligt att utan ytterligare förberedelse påbörja ett gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete
på vanligt sätt. Man antog i stället att det skulle bli nödvändigt att till
en början söka åstadkomma en översikt över lagstiftningsuppgiften, varvid skulle
kunna klarläggas vilka skadeståndsrättsliga ämnen som i första hand ägnade
sig för behandling i lag. Vidare borde utredas, vilka av dessa ämnen som ägnade
sig för gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete och vilka principer samarbetet bordfe
följa. Man enades om att tillsätta en kommitté, bestående av en eller två medlemmar
från ettvart av de tre länderna, med uppgift att utföra denna förberedande
undersökning.

Kungl. Maj :t förordnade sedermera den 10 januari 1947 revisionssekreteraren, numera
professorn Ivar Strahl att i samråd med representanter för övriga nordiska
länder verkställa en sådan utredning. Från dansk sida utsågs professorn Henry Ussing
samt från norsk sida till en början bankchefen Sjur Lindebraekke och, sedan
han avsagt sig uppdraget, hpyesterettsadvokaten Erling Wikborg. Strahl avgav
betänkande i anledning av utredningsuppdraget den 31 maj 1950 (SOU 1950: 16).
Detta betänkande utmynnar i vissa rekommendationer om vilka de tre utredningsmännen
enat sig.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 39

I dessa rekommendationer framhålles till en början, att en revision av skade- I Ju: it)
ståndsriitten otvivelaktigt vore påkallad. På längre sikt borde revisionen avse skadeståndsrätten
i dess helhet och arbetet borde bedrivas i nordiskt samarbete.

Emellertid reste sig stora svårigheter — fortsätter utredningsmännen — om man
på en gång skulle försöka skapa en gemensam nordisk skadeståndslag. Arbetet
syntes i stället böra bedrivas så, att man till en början grepe sig an med skadeståndsrätten
på vissa begränsade områden där en revision vore mera omedelbart
påkallad. Detta tillvägagångssätt medförde även den fördelen, att man på
sådana särskilda områden kunde pröva bärigheten av vissa framförda reformtankar
avseende skadeståndsrättens allmänna principer. Skadeståndsrättsliga områden,
som på detta sätt i första hand borde komma i fråga för reformarbetet,
vore reglerna om stats och kommuns ersättningsansvar samt lagstiftningen om
ersättning för skador orsakade genom briik av motorfordon och om obligatorisk
försäkring mot sådana skador. Utredningsmännen förordade, att för vartdera av
nämnda båda ämnen omedelbart tillsattes en kommitté i ett vart av de nordiska
länderna med uppgift att i samarbete sinsemellan och med grannländernas kommittéer
bedriva utredningsarbetet.

Utredningsmännen har närmare utvecklat, vilka särskilda synpunkter som borde
vara vägledande för vardera kommitténs arbete. Därvid framhålles bl. a., att
det måste anses vara naturligt att i samband med det allmännas ersättningsansvar
behandla frågan om stats och kommuns rätt till ersättning såväl av personer
i det allmännas tjänst som av andra. Som en ledande grundsats för båda
kommittéernas arbete uppställes, att de skadeståndsrättsliga spörsmålen borde ses
mot bakgrunden av försäkringsrättens utveckling. Beträffande reglerna om ansvarighet
för skada orsakad av motorfordon anföres sålunda, att här erbjöde
sig ett lämpligt tillfälle att pröva de tankar som framkommit att låta försäkring
i vid omfattning taga skadeståndsrättens plats, och även beträffande frågan om
stats och kommuns skadeståndsansvar påpekas, att i olika avseenden försäkringstanken
kunde visa sig användbar.

Så snart förslag till lag om ersättning för skada orsakad av motorfordon föreligger
bör enligt utredningsmännens mening arbetet på en allmän lag om skadestånd
utanför kontraktsförhållanden upptagas, oavsett om den kommitté, som utreder
frågan om stats och kommuns ansvar, avslutat sitt arbete eller icke. Även
för detta allmänna revisionsarbete uppställes vissa riktlinjer, i vilka försäkringstanken
spelar en betydelsefull roll.

Jag är ense med utredningsmännen om att reformarbetet på skadeståndsrättens
område nu bör fullföljas i nordiskt samarbete efter de riktlinjer, som utredningsmännen
sålunda angivit. Två kommittéer bör alltså tillsättas för revision dels av
lagstiftningen om ersättning för skada till följd av bruk av motorfordon och
dels av principerna för stats och kommuns skadeståndsansvar. Beträffande utredningsarbetets
bedrivande i övrigt kan jag även hänvisa till utredningsmännens
rekommendationer. Emellertid vill jag framhålla, att jag i detta sammanhang
icke ansett mig kunna taga ställning till den tanke som framförts att försäkring
mot skada på grund av olycksfall i vid utsträckning borde kunna avlösa skadeståndsrätten
över hela linjen. Jag är ej heller övertygad om att de lösningar, till
vilka man kan nå fram beträffande motorfordonsansvaret respektive stats och
kommuns ansvar, är ägnade alt i högre grad tjäna till vägledning för den blivande
allmänna reformen av skadeståndsrätten. Därtill torde förhållandena inom motorfordonstrafiken
samt den statliga och kommunala förvaltningsverksamheten vara
alltför speciella. Detta är dock frågor, i vilka det kommande utredningsarbetet får
söka bringa klarhet, över huvud taget synes det icke lämpligt att binda utredningsarbetet
vid några i förväg uppdragna riktlinjer.

Det förefaller mig vara en lämplig anordning, att det egentliga utredningsarbetet
bedrives inom kommittéer med ett icke alltför stort antal ledamöter, vilka kan

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 29 ägna erforderlig tid däråt. Den sakkunskap, som i övrigt erfordras för utredningsarbetet,
synes böra ställas till förfogande genom att till vardera kommittén
knytes en krets av sakkunniga, vilka när så finnes påkallat kan deltaga i överläggningar
med kommittén.

Självfallet bör såsom tidigare antytts utredningarna äga rum i nära samarbete
med övriga nordiska länder. Danmark och Norge har redan tillsatt kommittéer
för de ifrågavarande båda Iagstiftningsuppgifterna. Från dansk sida har Finland
och Island inbjudits att deltaga i utredningsarbetet beträffande skadeståndsansvar
i följd av motorfordonstrafik, och från norsk sida har till Finland och Island
riktats motsvarande inbjudan i fråga om utredningen rörande stats och kommuns
skadeståndsansvar. De svenska kommittéerna bör bemyndigas att träda i förbindelse
med motsvarande kommittéer från grannländerna.

Utredningen har under tiden t. o. m. november månad 1952 hållit 2 sammanträden.

30. Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juni 1952):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Conradi, E. G. F„ hovrättsassessor, tillika sekreterare;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Strahl, I., professor.

Lokal: Stora Nygatan 2 Am; tel. växel 23 66 60.

Direktiv gemensamma för denna kommitté och för bilskadeutredningen
(se I Ju: 29).

Kommittén har under hösten 1952 haft konstituerande sammanträde samt
i samråd med motsvarande kommittéer i Danmark och Norge föranstaltat
om förberedande utredningar.

31. Fideikommissutredningen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1952 för att verkställa
utredning av frågan om fideikommissens avskaffande:

Widegren, B. G., revisionssekreterare.

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2IV; tel. 11 53 30.

Till utredningsmannen har överlämnats åtskilligt, inom departementet
sammanbragt material i ämnet. Arbetet med att komplettera och bearbeta
detta material pågår.

32. 1952 års sakkunniga för kursverksamhet för
ex pr o pria Höns tekniker.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
förbereda och leda kurser för expropriationstekniker (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juli 1952):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Bcxelius, T. A., lagman, ordförande; 1 ,|li:*33

Lantz, H. V., förste byråingenjör;

Dahlslrand, S. G. E., distriktslantmätare, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen (sekreteraren); tel. 22 78 50.

Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 30
juni 1952):

Efter därom i statsverkspropositionen framställt förslag har innevarande års
riksdag för budgetåret 1952/1953 anvisat ett reservationsanslag av 68 000 kronor
till kurser för expropriationstekniker. Såväl i statsverkspropositionen (Bil. 4:
andra huvudtiteln, punkt 32, s. 41—43) som i statsutskottets av riksdagen godkände
utlåtande (nr 2, punkt 28, s. 19—21) har förutsatts, att innan de ifrågavarande
kurserna kommer till stånd, desamma skall förberedas av en särskild kommitté
som även skall utöva ledningen över kursverksamheten. Förutom att handha de
direkta administrativa uppgifterna i samband med kurserna bör kommittén i samråd
med olika myndigheter och experter biträda vid insamling och sammanställning
av material för kurserna och uppgöra program för dessa.

De sakkunniga ha intill den 8 november 1952 hållit nio sammanträden.

Av de planerade kurserna beräknas två komma att hållas under första kvartalet
av år 1953.

33. Utredning angående sinnesundersökning i brottmål.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1952
för att utreda frågan om åtgärder för att nedbringa väntetiderna vid sinnesundersökningar
i brottmål m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1952):

Bendz, E., borgmästare, ordförande;

Sondén, T., docent;

Rappe, N., friherre, assessor, tillika sekreterare.

Expert:

Uddenberg, C.-E., överläkare.

Lokal: Rådhuset, Hälsingborg; tel. Halmstad namnanrop Rådhuset (ordföranden),
Hälsingborg 205 10 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
14 november 1952):

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet arbetar sedan lång tid tillbaka
under stora svårigheter. Tillströmningen av undersökningsfält är större än vad
tillgängliga arbetskrafter kan bemästra. Trots att en avsevärd del av undersökningarna
utföres såsom extrauppdrag av andra läkare än de fast anställda rättspsykiatrerna,
har arbetsbalansen de senaste åren i stort sett stigit, varigenom
det uppkommit långa väntetider för dem som skall undersökas. Att detta är synnerligen
olyckligt ligger i öppen dag. ökningen av arbetsbalansen har i främsta
rummet varit märkbar vid de rättspsykiatriska avdelningarna vid sinnessjukhusen.
Dessa avdelningar, vilka utför undersökningarna i sådana fall då den
tilltalade befinner sig på fri fot, åstadkommer tillhopa omkring 40 å 45 utlåtanden
i månaden. Den 1 november 1952 utgjorde antalet till avdelningarna inkomna,
ej färdigställda undersökningsfält 266. Vid fångvårdens sinnessjukavdelningar,
där häktade undersökes, rådde år 1949 en betydande arbetsbalans, som

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 33 nedbringades genom extraordinära åtgärder. Därefter har balansen kunnat hållas
inom rimliga gränser fram till sommaren 1952, då en oroväckande ökning
ånyo inträffat. Den 1 november var sålunda antalet häktade, som undersöktes
eller väntade på undersökning, 130. Då dessa avdelningar jämte de extra läkare
som anlitas för undersökning av häktade medhinner omkring 40 utlåtanden i månaden,
tar det även i fråga om häktade alldeles för lång tid att få undersökningarna
utförda.

De åtgärder som flera gånger vidtagits för att möta den stigande arbetsbalansen
inom undersökningsväsendet har endast kunnat bringa temporär lättnad. Man
måste därför konstatera, att det icke är fråga om någon tillfällig överbelastning
av undersökningsorganisationen, utan att denna är otillräcklig för de arbetsuppgifter
som pålägges den. I fråga om fångvårdens sinnessjukavdelningar har
man härvid alt beakta, att dessa har även andra uppgifter än att utföra sinnesundersökningar
och därunder taga vård om de för undersökning intagna. Avdelningarna
skall sålunda även bereda vård åt psykiskt sjuka bland dem som
avtjänar frihetsstraff samt åt straffriförklarade som väntar på att få plats på
allmänt sinnessjukhus. Vidare utövar läkarna vid dessa avdelningar även eljest
psykiatrisk rådgivning beträffande de på fångvårdsanstalter intagna. Avdelningarnas
läkare utför dessutom sådana verkställighetsundersökningar som avses i
43 och 63 § g lagen om verkställighet av frihetsstraff m. in. Ej heller dessa undersökningar
medhinnes i den utsträckning som varit avsedd. Många av dem får
därför uppdragas åt andra läkare, och man nödgas dessutom i ett stort antal
fall utföra sådana undersökningar utan biträde av läkare.

Samtidigt som det alltså kan fastslås, att organisationerna för sinnesundersökning
och psykiatriskt biträde inom fångvården är otillräckliga för sina uppgifter,
måste emellertid konstateras, att det icke är möjligt att genomföra en
snabb utbyggnad av dessa organisationer. Ett hinder härför är den för närvarande
stora bristen på utbildade psykiatrer. Denna brist har medfört ett mycket
svårt läge även inom den egentliga sinnessjukvården.

Under dessa förhållanden måste andra utvägar sökas för att komma tillrätta
med arbetsbelastningen inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Såsom
nyss antytts har vissa anordningar redan vidtagits, t. ex. anlitande av utomstående
arbetskrafter och tekniska hjälpmedel. Vid flera tillfällen har diskuterats,
om sinnesundersökningarna skulle kunna i allmänhet förenklas och förkortas,
utan att därför deras kvalitet försämrades. Företagna utredningar torde
emellertid ha visat att, även om rationaliseringar och förbättringar alltid i viss
grad är möjliga, rådande arbetsbalans icke kan avlägsnas genom åtgärder, som
sålunda, utan särskiljande av olika fall, tar sikte på att förkorta och förenkla
sinnesundersökningarna. Andra möjligheter måste därför också prövas. På flera
håll i landet har redan det systemet tillämpats att domstol i regel icke beslutar
sinnesundersökning, förrän den tilltalade i samband med särskild förundersökning
genomgått en kortare läkarundersökning och det därvid befunnits att verklig
sinnesundersökning är påkallad. Genom dessa kortare undersökningar har
det kunnat undvikas att onödiga sinnesundersökningar kommer till stånd. De erfarenheter
som vunnits av detta system ger anvisning om hur nuvarande svårigheter
skall kunna övervinnas. Fallets art bör vara bestämmande för om en mera
ingående undersökning skall komma till stånd eller om det skall anses tillräckligt
med en kortare sådan.

Många av de fall som nu underkastas sinnesundersökning torde vara ganska
enkla, och tillräckliga upplysningar till ledning för domstolen skulle därför kunna
lämnas utan mera tidsödande arbete. Särskilt gäller detta, då undersökning
redan förut skett och det endast är fråga om att komplettera denna med iakttagelser
om det aktuella tillståndet. Men även eljest kan det förhålla sig så, att
det från början är uppenbart, att en närmare undersökning icke ger domstolen

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 43

någon bättre ledning för målets avgörande. I sådant fall bör man kunna nöja J J H; 33
sig med kortare undersökning, som enligt vad erfarenheten visat ofta kan lamna
domstolen tillräcklig ledning för bedömandet av eventuell abnormitet och bestämmande
av samhällsrcaktioncn. Det är emellertid uppenbart att, om ett sådant
system skall kunna ge ett ur rättssäkerhetssynpunkt tillfredsställande resultat,
så måste de korta undersökningarna i allmänhet utföras av utbildade rättspsykiatrer.
Tv endast den läkare som äger stor erfarenhet av det klientel det här
gäller kan efter en kort undersökning komma till säkra slutsatser och lämna
anvisningar för fallets vidare behandling.

Sinnesundersökningarna är emellertid icke endast avsedda för rättegången vid
domstol; deras syfte är naturligtvis också att ge en utgångspunkt för behandlingen
i anstalt eller under kriminalvård i frihet. Härvid är det av vikt att undersökningarna
utföres och samordnas med senare iakttagelser på sådant sätt att
aktuella upplysningar föreligger vid den tidpunkt, då dessa är behövliga. Av
hänsyn härtill och även i övrigt finns ett behov av psykiatrisk undersökning och
rådgivning på verkställighetsstadiet. Förslag att förbättra de nuvarande möjligheterna
härtill föreligger redan i det av 1951 års fångvårdsutredning utarbetade
förslaget till räjongplan för fångvården (SOU 1952: 21). Ett genomförande
av detta förslag skulle emellertid ställa ökade anspråk på de utbildade rättspsykiatrer
som står till förfogande. Möjligheten att förverkliga de föreslagna förbättringarna
inom fångvården står därför också i visst samband med effektiviseringen
av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.

Enligt min mening är det nödvändigt att verksamma åtgärder snarast vidtagas
för att nedbringa de nuvarande, för den enskilde betungande och för samhällets
rättsvård synnerligen betänkliga väntetiderna vid sinnesundersökning i
brottmål. Det bör med största skyndsamhet utredas, om detta kan ske genom att
noggrannare och mera tidskrävande undersökningar förbehålles sådana allvarliga
och svårbedömda fall, där sådan undersökning är mest behövlig, under det
att i andra fall undersökningen sker på det sätt som tillgängliga arbetskrafter
medgiver. Även andra tänkbara åtgärder bör övervägas för att förkorta väntetiderna
och på ett så effektivt sätt som möjligt utnyttja de psykiatrer som står
till förfogande inom kriminalvården. Härvid bör bl. a. beaktas, om den nuvarande
obligatoriska granskningen av utlåtandena i medicinalstyrelsen kan upp
höra.

Ett särskilt problem, som i detta sammanhang anmäler sig, är att finna utvägar
för att bättre utnyttja de uppgifter och slutsatser som framkommit vid
tidigare undersökningar av olika slag beträffande en åtalad eller straffad person.
0 Vissa åtgärder härför har redan vidtagits. Sinnesundersökningar samlas
sålunda på kriminologiska centralarkivet, från vilket erforderligt material kan
erhållas. Vidare har den 22 juni 1949 utfärdats ett cirkulär till de allmänna domstolarna
i riket angående möjligheterna att utnyttja äldre material vid bedömande
av sinnesbeskaffenheten hos den som är misstänkt för biott (Svensk
Juristtidning 1949, s. 7(54). Såsom framhållits i detta cirkulär, kan material för
bedömandet ganska ofta finnas i handlingar angående vissa offentliga myndigheters
tidigare befattning med den misstänkte. Närmast är det hår fråga om barnavårdsnämnd,
nykterhetsnämnd, skyddskonsulent, ungdomsfängelsenämnden och
interneringsnäinnden. Vidare är de verkställighetsundersökningar och andra upplysningar
som samlas i centrala fångregistret av betydelse.

Mera allmänt uttryckt gäller det sålunda, att de undersökningsresultat som framkommer
beträffande samma person inom kriminalvård eller socialvård bevaras i sådan
form och hålles tillgängliga på sådant sätt, att de kan utnyttjas icke blott förden
behandling, för vilken de tillkommit, utan även för fortsatta undersökningar,
då behov därav uppkommer. 1 diskussionen härom har anförts att man skulle
vinna vissa praktiska fördelar, om man förde en sammanhängande kriminal -

14 Riksdagsberättelsen.

I Ju: 33 journal rörande den som är föremål för samhällsingripanden av olika slag. Utan
närmare utredning kan jag icke taga ställning till i vad mån det är möjligt att
genom en dylik anordning vinna praktiska resultat. Uppenbart är emellertid
att, om undersökningsresultaten sålunda kan göras lätt tillgängliga, behovet av
mera tidsödande, nya utredningar minskar. Vidare skulle vinnas, att onödigt
dubbelarbete och sammanfattande av vad som redan finnes nedtecknat kan undvikas,
och att den kvalificerade arbetskraften bättre kan utnyttjas för vård
och rådgivning. Även dessa praktiska spörsmål bör alltså utredas, därvid sambandet
med pågående utredningar om brottsregistrering och kriminalstatistik bör
beaktas.

Den nu förordade utredningen torde böra anförtros åt en erfaren rättspsykiater
och en domstolsjurist med god kännedom om hithörande frågor. De sakkunniga
bör ha möjlighet att under sitt arbete anlita experter. Därest vissa delar
av utredningen tar längre tid, bör förslag till skyndsamma åtgärder icke uppehållas
därav utan framläggas särskilt.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

I U: i

Utrikesdepartementet.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

1. Under stödsnämnden för rysslandss vens kar.

(1950: I 3; 1951: I 2; 1952: I 1).

Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.

Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Carlsund, A., f. d. överingenjör.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1952 sammanträtt 30 gånger.

2. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsårenden
(1950: I 4; 1951: I 3; 1952: I 2).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1948:
chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
öbrink, J. H., byrådirektör;

Brusewitz, S. I., direktör;

Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;

Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:

chefen för utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå;

Gerentz, S. T., amanuens;

Forssblad, D., sjökapten;

Karlsson, G., redaktör;

Linderstam, B. Hj., ombudsman;

Tufvasson, K. E., sjökapten.

Sekreterare:

Odevall, B., sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.

Nämnden har under tiden december 1951—november 1952 hållit 1 sammanträde.

46 Riksdagsberättelsen.

3. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete
(1950:1 5; 1951:1 4; 1952: I 3).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;

Browaldh, K. E., bankdirektör;

von Heidenstam, R. M„ kabinettskammarherre;

Johansson, K. A. A., direktör;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;

Wetterlind, Å. J., direktör.

Sekreterare:

Virgin, E. O. G., förste sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för beredningen, se 1949: 1 U 6. Den 21 november 1952 beslöt
Kungl. Maj :t, att beredningen skulle tjänstgöra som organ för rådplägning
även i vad avser frågor sammanhängande med Sveriges samverkan med Koloch
stålunionen.

För att deltaga i överläggningar med beredningen i vad avser sistnämnda
frågor ha tillkallats:

Gei jer, K. A., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Isaksson, W., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Waldenström, E., direktör;

Wijkunder, K. E. T., verkst. direktör.

Beredningen har under år 1952 sammanträtt två gånger.

4. Rådgivande beredningen för frågor rörande den internationella
atomenergikontrollen (1950:1 6; 1951:1 5; 1952:1 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1948:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Svedberg, T., professor;

Bratt, B. A. E., generalkonsul, tillika sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00
Direktiven för beredningen, se 1950: I U 6.

Beredningen har icke haft något sammanträde under år 1952.

5. Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kommittén för
friare samfärdsel m. m. (1952: 1 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli och bemyndigande den
9 november 1951:

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;

Pålsson, P. O., hemmansägare, led. av I kanim.;

Kristensson, G. F. N., bankofullmäktige, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Grym, J. F., kronojägare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 januari 1952).
Sekreterare:

Aminoff, S. G., t. f. andre sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för kommittén, se 1952:1 U 5.

Kommittén har under år 1952 haft två plenarsammanträden, den 7-—9 januari
i Oslo och den 25—27 april i Helsingfors och Tavastehus. Dessutom
ha gruppordförandena och sekreterarna deltagit i tre förberedande sammanträden
samt sekreterarna jämte sakkunniga i fem sammanträden. Den
svenska gruppen har sammanträtt åtta gånger.

Kommittén har avgivit dels den 9 januari 1952 betänkande nr 1: Nordisk
passfrihet — Del 1. Passfriheten för nordbor — (SOU 1952: 4) och dels den
26 april 1952 betänkanden nr 2 och 3: Tull- och valutalättnader i resandetrafiken
mellan de nordiska länderna (SOU 1952: 16—17).

Riksdagsberättelsen.

1 Fö: l

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1952.

1. Försvarets skolutredning (1950: I 11; 1951: 1 9; 1952: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 juni 1947):

Jansson, B. I., folkskollärare, ledamot av II kamm., ordförande;

Bergdahl, C. E., ombudsman;

Rapp, B. T., överste;

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Ryd, S. H., redaktör.

Experter:

Terner, J. E., rektor;

Bjelfvenstam, N. E., studierektor, armén;

Pettersson, S. B. A., rektor;

Hultqvist, A. A., kapten;

Sandberg, E. O. O., rektor;

Ulne, J. O., byråchef;

Helgesson, A. G., studierektor, marinen;

Lindberg, C.-H., studierektor, försvarsstaben;

Gustafsson, I. A. S., musikdirektör (fr. o. in. den 22 november 1951).
Sekreterare:

Andersson, A. E., studierektor.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 15.

Utredningen har under 1952 hållit 12 sammanträden.

Utredningen har den 20 februari 1952 avgivit betänkande del V (stencilerat)
: Förslag angående den allmänbildande undervisningen för fältflygare,
den 21 februari 1952 betänkande del VI (stencilerat): Förslag angående den
allmänbildande undervisningen för flygvapnets signalister och trupputbildare
samt den 29 mars 1952 betänkande VII (stencilerat): Förslag angående
den allmänbildande undervisningen för flottans stammanskap.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Marinens underofficer ssakkunniga (1950: I 17; 1951: I 14; 1952: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1948 för att biträda
med utredningar rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer
i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;

Nyman, A. E. W., förvaltare (frågor rörande underofficerskårerna);

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Rydback, A. V. L., byråchef; | FÖ! 3

Svensson, G. S., underofficer av 2. graden (frågor rörande kustartilleriets
maskinbefäl);

Wennerström, E., major.

Experter:

Bjergestam, Hj., förvaltare;

Cagnell, S. C., marindirektör av 2. graden;

Eklind, U. C., kapten;

Lind af Hageby, E. A. L. B., kommendörkapten av 1. graden;

Sjövall, K., förste revisor.

Sekreterare:

Ellhammar, G. L., förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 21.

De sakkunniga ha den 7 februari 1952 avgivit betänkande (stencilerat)
angående kustartilleriets underofficerare. Uppdraget är därmed slutfört.

3. Försvarets personalbehandlingsutredning (1950: I 19; 1951: I 16;

1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 för
att verkställa utredning rörande den militärpsykologiska forskningsverksamheten
och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala verksamheten
inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1949):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;

Elmgren, J. K. G., professor;

Kempff, C. S. R., överste.

Experter:

Ekblad, S. M., docent;

Husén, T., docent;

Liljedahl, N. A., fil. lic.;

Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör;

Wretblad, K. A. G., med. lic.

Sekreterare:

Härnqvist, K., fil. lic.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 19.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 10
sammanträden. Vidare ha studiebesök gjorts vid institutioner såväl inom
som utom försvaret samt vid truppförband.

Utredningen har under verksamhetsåret färdigställt och den 26 november
1952 avgivit sitt andra betänkande, »Militärpsykologi och personaltjänst.
Arbetsuppgifter och central organisation» (SOU 1952: 40). Uppdraget är därmed
slutfört.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Kiksdag-sberättclsen.

50 Riksdagsberättelsen.

| J?g. 4 4. Utredning angående marinens tekniska personal.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 augusti 1952 för att
verkställa utredning angående marinens tekniska personal:

Linden, R. A., direktör.

Experter:

Brigge, G. A., specialingenjör av 1. graden;

Kemmer, T. G. O., marindirektör av 1. graden;
de Maré, C. G. A. B., kommendörkapten av 1. graden;

Ullman, B. A. W., marindirektör av 2. graden;

Rosenbaum, A. M., kapten.

Sekreterare:

Bertman, H., förste byråsekreterare;

Kalling, S. P., andre kanslisekreterare.

Utredningens arbete påbörjades den 1 augusti 1952. Från denna tidpunkt
ha 32 sammanträden hållits.

Utredningen har den 4 december 1952 avgivit betänkande med utredning
rörande marinens tekniska personal (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

5. Försvarsdepartementets granskning snämnd för byggnadsarbeten
(1950: 14; 1951: 13; 1952: 14).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med uppdrag
att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsattes,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av från
myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer.

Wittrock, K. J. P., överingenjör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. 22 70 00.

Nämnden har ej sammanträtt under år 1952.

6. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband
(1950:15; 1951:14; 1952:15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Experter:

Axén, T. R., arkitekt;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Clason, P., chefsarkitekt; J g

Groth, C. E. L., generalläkare;

Löfström, F., arkitekt;

Molin, F., arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., byråchef.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1608),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 27, 1946: I Fö 15 och 1948: I Fö 6
Utredningen har icke sammanträtt under år 1952.

7. Biltraktorutredningen (1950: 1 7; 1951: I 5; 1952: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett motorfordon av beskaffenhet
att kunna utgöra såväl standardmotorfordon inom försvaret som
hästersättande fordon inom det svenska jordbruket samt rörande i samband
därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk och administrativ
natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):

Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;

Berggren, S. N. W., överste;

Hakelius, A. K., agronom;

Moberg, H. A:son, direktör.

Sekreterare:

Palme, E. R. C., jur. kand., direktör.

Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 21 61 03.

Direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.

Med anledning av erfarenheter från vissa försök med ett terränggående
motorfordon av utländsk konstruktion och med i huvudsak samma data och
prestanda som det av utredningen skisserade har fråga uppkommit om utredningsarbetets
återupptagande. Denna fråga är ännu icke slutligt avgjord.

8. Försvarets arkivkommitté (1950: I 8; 1951: I 6; 1952: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:

Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;

Insulander, E. I., byrådirektör;

Swedberg, B. B. H., kamrerare.

Expert:

Äberg, A. R. E., e.o. arkivarie.

Sekreterare:

Broomé, J. R. B., e.o. förste arkivarie.

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 8 Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.

Direktiven för kommittén, se 1947: I Fö 19.

Kommittén har icke sammanträtt under år 1952.

9. 1946 års militära förvaltningsutredning (1950: I 9; 1951: I 7; 1952: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1946):

Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;

Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i Aktiebolaget Svenska pressbyrån;

Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;

von Heland, K. E. H., t. f. landshövding, led. av I kamm.;

Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Generalsekreterare:

Olsson, E., civilingenjör.

Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Fö 20.

Utredningen har under tiden 1 december 1951—30 november 1952 icke
hållit några sammanträden.

Utredningens arbete är slutfört med undantag av det till utredningen överlämnade
uppdraget beträffande det ekonomiska utfallet vid de anstalter för
tvätt och reparations tjänst, som redan trätt i verksamhet. Detta uppdrag
-— vilket blivit försenat genom oförutsedda svårigheter vid vissa kostnadsberäkningar
— beräknas vara slutfört under första kvartalet 1953.

10. 1947 års pansarhinderutredning (1950: I 10; 1951: I 8; 1952: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946 för
att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas med
avseende å befintliga pansarhinder på vägar:

Mannerskantz, A. F., godsägare, f. d. riksdagsman, ordförande;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Murray, C. G. U. M., överste.

Utredningen har icke sammanträtt under år 1952.

11. Försvarets samarbetsutredning (1950: I 13; 1951: I 11; 1952: I 11).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1948 för att biträda
med utredning rörande formerna för samarbetet mellan militära och
civila organ på förläggningsorterna:

Brinck, G. F., överste.

Sekreterare:

Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Biträdande sekreterare: 1 Fö: 12

Törnbom, O., kapten.

Lokal: Försvarsstaben; tel. 67 95 20.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 16.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 30
sammanträden.

På grundval av vunna erfarenheter och gjorda överväganden har betänkande
utarbetats. Detta är under tryckning.

Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under januari månad
1953.

12. Befälsutredningen (1950: I 14; 1951: I 12; 1952: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen
vid armén och därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):

Bredberg, A., generallöjtnant, ordförande;

Aråmark, J. G., kassör;

Bergdahl, C. E., ombudsman;

Edenman, R. H. L., fil. dr, statssekreterare, led. av II kamm.;

Källner, C. G. A., överste;

Myhrman, B. O., överstelöjtnant;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Experter:

Arvidson, E. S. A., lektor;

Berg, B. G. A., major;

Berggren, G., f. d. överste;

Cavallin, T. S. G., överstelöjtnant;

Folke, N. E. H., kapten;

Lindcncrona, P. A. H., överste;
von Mentzer, C. W. R. L„ major;

Olofsson, S., personalvårdsassistent;
von Porat, S. A., t. f. byråchef;

Sjödin, I. V., kapten;

Skoglund, C. G., kapten (fr. o. in. den 19 oktober 1952);

Widegren, S. A., major.

Sekreterare:

Nord, C. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsanit. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 17.

Utredningen har under år 1952 intill den 30 november hållit 26 sammanträden.

Utredningsarbetet med det förslag till en enhetligt rekryterad befälskår,

Riksdag sberättelsen.

I FÖ: 12 som befälsutredningen enligt sina direktiv har att framlägga, har avslutats.

Under sommaren och hösten 1952 har arbetet varit inriktat på sådana alternativa
förslag till befälsfrågans lösning, som det enligt givna direktiv åligger
befälsutredningen att taga under övervägande.

Utredningen har avgivit utlåtande, i anledning av remiss, över ett av arméchefen
framlagt förslag till rekrytering och organisation av fast anställt underbefäl.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under första hälften av år 1953.

13. 1949 års för svar sutredning (1950: I 18; 1951: I 15; 1952: I 14).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 22 april 1949 för att verkställa en allmän
omprövning av vårt försvarsväsen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj
1949):

Nothin, T. K. V., f. d. överståthållare, ordförande;

Andersson, O., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, f. d. riksdagsman;

Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.

Generalsekreterare:

Widell, G. A., statssekreterare.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., assessor.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. iokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 18.

Såsom framgår av föregående års kommittéberättelse anförde utredningens
ordförande i skrivelse till statsministern den 16 januari 1951, att arbetet
inom utredningen efter första verksamhetsåret av orsaker som angivits
i skrivelsen måst praktiskt taget helt ligga nere och att tidpunkten för dess
återupptagande måste uppskjutas på en oviss framtid. Med hänsyn till det
utrikespolitiska läget kunde det för det dåvarande ej bedömas vilka riktlinjer
som skulle följas vid en allmän omprövning av vår försvarsorganisation,
då arbetet därmed en gång kunde återupptagas. Under dessa förhållanden
ansåg sig ordföranden, efter samråd med försvarsutredningens ledamöter,
böra anmäla saken för statsministern för de åtgärder, vartill statsministern
kunde finna anledning.

I avvaktan på beslut i anledning av nämnda skrivelse har försvarsutredningen
ansett sig icke höra fullfölja utredningsarbetet.

14. Sakkunniga för översgn av inskrivningsförordningen m. in.
(1951: I 18; 1952: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sam -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

manhängande bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september J FÖl 16

1950):

Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
af Klintberg, C. G. F., överste.

Expert:

Gärdin, P. F., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Ellhammar, G. L., förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1285
ordföranden, 1302 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.

Uppdraget avser i första hand att omarbeta inskrivningsförordningen och
därmed sammanhängande författningar m. m. till överensstämmelse med
det nya system för inskrivningsförrättningar, som beslöts vid 1950 års riksdag,
samt med det nya folkbokföringssystemet.

De sakkunniga ha under tiden den 1 november 1951—den 1 november
1952 sammanträtt fem gånger.

De sakkunniga avse att inom den närmaste tiden avge förslag till ny inskrivningsförordning.

15. 1950 års utredning rörande försvarets forskningsanstalt
(1951:119; 1952:1 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1950 för att
verkställa utredning rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten
och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet
åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden:
Widell, G. A., statssekreterare.

Sekreterare:

von Scheele, C. G. F., andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Utredningen har den 27 juni 1952 avgivit betänkande (stencilerat) rörande
frågan om de olika befattningshavarnas vid forskningsanstalten
tjänsteåligganden. Återstående del av utredningen -— den centrala ledningen
av forskningsanstalten — beräknas kunna slutföras i början av år
1953.

16. 1951 års Järvafältsutredning (1952: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning rörande Järvafältets framtida gestaltning och rationella
utnyttjande m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 september 1951):
Wesström, E. A., stiftsjägmästare, ordförande;

Ahlberg, C. F., arkitekt;

Carpelan, I. B. T., överste;

Riksdagsberättelsen.

1 Fö: 16 Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Lidström, E. J. A., överste.

Experter (fr. o. m. den 12 december 1951):

Zachrison, S. J. G., direktör;

Jacobsson, O., häradsdomare.

Sekreterare:

von Horn, R. C. F. B., andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Fö 18.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 28
sammanträden.

Utredningen beräknas kunna avsluta sitt arbete i början av år 1953.

17. 1952 års värnpliktsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
såsom utredningsman inom försvarsdepartementet verkställa utredning
rörande behovet av omskolning i samband med överförande av värnpliktiga
från flottan och flygvapnet till armén samt därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 april 1952):

Lindholm, P. S., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

Experter:

Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.

Sekreterare:

Gyllenram, K. Å. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00 (ankn. 1287, 1297 sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 21 mars 1952):

Enligt i statsrådsprotokollet den 30 juni 1948 angivna direktiv för 1948 års värnpliktskommitté
hade kommittén till uppgift bl. a. att vad beträffar flottan överväga
behovet av omskolning i samband med värnpliktigas överförande till armén
och möjligheterna att bereda utrymme för en sådan omskolning ävensom att vad
beträffar flygvapnet undersöka om och i vad mån inom värnpliktstjänstgöringen
vid nämnda vapenslag kunde inrymmas viss sådan utbildning att behovet av omskolning
för krigsplacerade minskades.

Ifrågavarande kommitté meddelade i sitt den 15 augusti 1949 avgivna betänkande,
att kommittén avbrutit sin utredning i nu berörda delar.

I propositionen nr 224 till 1950 års riksdag framhöll departementschefen, att
frågan om förlängning av värnpliktsutbildningen för flygvapnets värnpliktiga liksom
även frågan om omskolning i samband med överförande av värnpliktiga från
flottan och flygvapnet till armén syntes få upptagas i samband med de fortsatta
övervägandena beträffande värnpliktsutbildningen, som enligt vad som förutsatts
borde komma till stånd. Härmed åsyftades 1949 års försvarsutredning, vilken utredning
dock icke blivit i tillfälle att pröva denna fråga.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

I sina remissvar över gruppcliefsutredningens den 21 december 1951 avgivna
betänkande rörande gruppchefsutbildningen och därmed sammanhängande värnpliktsfrågor
ha cheferna för armén och marinen med instämmande av överbefälhavaren
föreslagit införande av särskilda omskolningsövningar för värnpliktiga
vid flottan och flygvapnet, vilka överföras till armén.

Jag finner skäl tala för att den sålunda ånyo väckta frågan om omskolningsövningar
närmare prövas. Såsom framgår av vad jag nyss anfört ha två kommittéer
haft att utreda denna fråga utan att utredning kunnat komma till stånd.
Innan ståndpunkt tages till nyssnämnda försvarsgrenschefers förslag torde en särskild
utredning i ämnet böra verkställas. Jag föreslår därför att en dylik utredning
nu kommer till stånd.

Utredningen bör ha till syfte att framlägga förslag till lösning av frågan om behovet
av omskolning i samband med värnpliktigas överförande från flottan och
flygvapnet till armén och möjligheterna att bereda utrymme för sådan omskolning.
Härvid bör närmare undersökas, huruvida dylik omskolning kan rymmas
inom ramen av de i proposition till 1952 års riksdag angående förslag till lag
om ändring i värnpliktslagen föreslagna ändrade utbildningstiderna för värnpliktiga
vid flottan och flygvapnet. I detta syfte bör utredningen studera planläggningen
för utbildningen vid marinen och flygvapnet samt sättet för utbildningens
bedrivande vid nämnda försvarsgrenar ävensom undersöka armén härav
berörande problem. Utredningen bör vara förutsättningslös.

Utredningsarbetet har under året huvudsakligen inriktats på flygvapnets
omskolningsproblem.

Utredningen har under tiden juli—november hållit omkring 25 sammanträden
ävensom under samma tid gjort ett flertal studieresor till olika
förband.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

Fö: 17

Riksdagsberättelsen.

IS: 1

S ocial departem entet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. Änkepensioneringskommittén (1950:1 24; 1951:1 19; 1952:1 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 juni 1948 och den
10 februari 1950 för utredning rörande änkepensioneringen samt stöd i andra
former åt familjer vid försörjarens frånfälle m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 juli 1948):

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm., ordförande;

Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;

Lagby, E. Anna-Lisa, rikstelefonist;

Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olofsson, Å. W., redaktör, led. av II kainm.;

Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.;

Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman.

Expert i arbetsmarknadsfrågor:

Starrin-Reindahl, Svea, förste byråinspektör.

Sekreterare:

Svensson, S. O., revisionssekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I S 30.

Kommittén har fr. o. in. december 1951 hållit 10 sammanträden.
Kommittén har den 18 november 1952 avgivit betänkande angående stöd
åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor m. m. (SOU 1952:36).
Uppdraget är därmed slutfört.

2. 19i8 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor
(1950:1 26; 1951:1 21; 1952:1 12).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 oktober 1948
och den 16 juni 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1948 och
den 30 juni 1950):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Nilson, Hj. R., statsråd;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.

Expert:

Ericsson, Y. A. R„ kanslichef.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I S 33 och 1951: I S 21.

De sakkunniga har under tiden december 1951—november 1952 hållit 7
sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

De sakkunniga har den 28 oktober 1952 avgivit betänkande angående egna- I Si 4
hems- och förbättringslån till bostadshus, som icke bebos av fastighetens
ägare (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

3. Arbetsmarknadsstatistikkommittén (1950:1 27; 1951:1 22; 1952:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1949):

Uhnbom, I. T., byråchef, ordförande;

Björk, S. L., förste aktuarie;

Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Engberg, I. R. F., ingenjör;

Johansson, B. R., byrådirektör;

Meidner, R. A., fil. lic.

Experter:

Aldestain, N. A., förste aktuarie;

Lundgren, I. A. O., aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 27.

Kommittén har under tiden november 1951—november 1952 hållit 21
sammanträden in pleno.

Kommittén bär den 10 november 1952 avgivit betänkande med förslag
angående arbetsmarknadsstatistiken (SOU 1952:34). Uppdraget är därmed
slutfört.

4. 1.949 års investeringskommitté (1950:1 32; 1951:1 25; 1952:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Johansson, B., ombudsman;

Lundberg, E. F., professor;

Månsson, K. G., direktör;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Experter:

Murray, C. A., byråchef (t. o. in. den 31 mars 1952);

Winberg, A. H., överdirektör (fr. o. m. den 1 april 1952).

Huvudsekreterare:

Winberg (t. o. in. den 31 mars 1952).

Sekreterare:

Lindberger, L., aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 32.

Kommittén har under tiden januari—oktober 1952 hållit 17 sammanträden.
Kommitténs slutbetänkande beräknas kunna avlämnas under januari
månad 1953. Uppdraget är därmed slutfört.

Riksdagsberättelsen.

I S: 5

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

5. Arbetstidsutredningen (1950:1 17; 1951: I 15; 1952: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;

Adamsson, H., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.;

Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;

Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Landsorganisationen i Sverige.

Experter:

a) för arbetstidsfrågor i allmänhet:

Rune, I. F., byråchef;

b) för frågor rörande sjukvårdsarbete m. in.:

Andersson, J. F. O., lasarettsläkare;

Bunne, E., byråchef i Göteborgs sjukhusdirektion;

Enmark, A. A., ordförande i Statens sjukhuspersonals förbund;

Erup, Ellen B., ordförande i Svenska barnmorskeförbundet;

Olvén, B. G. E., landstingsdirektör;

Staaff, Astrid, sekreterare i Svensk sjuksköterskeförening;

Täckholm, Th., ombudsman i Stockholms kommunalarbetares samorganisalion; c)

för frågor rörande den yrkesmässiga trafiken:

Albinsson, Hj. N., direktör;

Cassel, L. D„ lantbrukare, led. av II kamm.;

Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i Biltrafikens arbetsgivareförbund;

Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;

Johansson, E. A., ombudsman i Stockholms spårvägs- och busspersonals
samorganisation;

Lilja, M., stationsförman (fr. o. in. den 29 september 1952);

Lindhé, C., direktör i Svenska droskbilägareförbundet;

Lundqvist, K. IL, verkst. direktör i Svenska järnvägsföreningen;

Malm, A. J„ lokförare;

Påhlsson, A. W., civilingenjör, f. d. överinspektör i järnvägsstyrelsen;

d) för frågor rörande hälsotillståndet bland järn vägspersonalen med särskild
hänsyn till arbetstidens förläggning:

Bjerner, B., med. dr;

Swensson, O. Ä. I., docent;

e) för frågor rörande arbete, som bedrives av staten:

Henriksson, S. H., ombudsman i Statstjänarkartellen, led. av II kamm.;
Samuelsson, K. G., byrådirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

f) för frågor rörande jordbruksarbete: I St 5

Jansson, N. E., sekreterare i Svenska lantarbetareförbundet;

Saemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;

g) för frågor rörande handeln:

Johansson, S. A., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet;

Nordenskjöld, O. G., vice verkst. direktör i Handelns arbetsgivareorganisation; h)

för frågor rörande sjöfarten:

Larsson, H., sekreterare i Sveriges redareförening;

Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamin.;

i) för frågor rörande hotell- och restaurangnäringen:

Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund; Garsten,

B., direktör i Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger; j)

för frågor rörande beroende uppdragstagares semesterrätt (fr. o. m.
den 15 januari 1952):

Geijer, L., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;

Lindström, G., sekreterare i Svenska arbetsgivareföreningen;

Spångberg, O., stadsadvokat, sekreterare och ombudsman i Stockholms stads
industriverlcsstyrelse.

Sekreterare:

Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Kommendörsgatan 30, 2 tr; tel. 62 87 88.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 S 27 och 1949:1 S 22.

Till utredningen har under år 1952 av departementschefen överlämnats
en framställning från Svensk sjuksköterskeförening avseende fråga om
förkortning av arbetstiden för sjuksköterskor å sjukhusens operationsavdelningar.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 11
plenarsammanträden, varav ett antal varit gemensamma med utredningens
delegationer. Härjämte har vid skilda tillfällen överläggningar hållits mellan
sekreteraren, olika ledamöter och experter.

Den under år 1951 utarbetade promemorian rörande en ny arbetstidslagstiftning
har remitterats till ett stort antal statliga institutioner och till
organisationer företrädande arbetsgivare och arbetstagare.

Utredningen har under 1952 väsentligen inriktat sitt arbete på att förbereda
förslag till förkortningar av arbetstiden för vissa särskilda grupper
arbetstagare. Sålunda har utredningen i det närmaste avslutat en undersökning
rörande sjukligheten bland personalen å sjukhusens röntgen- och radiumavdelningar
samt å laboratorier. För att belysa behovet av en förkortning
av arbetstiden för gjuteriarbetare har utredningen infordrat vissa
uppgifter rörande sjukligheten bland dessa arbetare och bland jämförbara
arbetaregrupper. Arbetet med frågan om en förkortning av arbetstiden för
personal sysselsatt inom trafikväsendet har fortsatt. Undersökningar har

Riksdagsberåttelsen.

1 Si 5 utförts rörande olika sätt för genomförande av en förkortning av arbetstiden
för arbetstagare, som arbetar i skiftarbete med förhållandevis omfattande
nattarbete.

Utredningen har påbörjat arbetet med en revision av bagerilagen. Den
har i frågan om semesterrätt för beroende uppdragstagare påbörjat erforderliga
undersökningar. Försöken med treskiftsarbete inom sjukhusvården
har under 1952 fortsatt, varvid hela personalen å vårdavdelningarna
vid lasarettet i Ludvika under någon tid arbetat enligt treskiftssystemet.

Utredningen avser att under 1953 fortsätta det påbörjade arbetet med
förslag till arbetstidsförkortningar för vissa grupper arbetstagare. Vidare
kommer den att låta bearbeta det inkomna materialet avseende förslaget till
ny arbetstidslag. Utredningen avser att under 1953 framlägga förslag till
ändringar i gällande bagerilag ävensom söka att i den mån så kommer att
bli möjligt slutföra en del av de utredningen åvilande arbetsuppgifterna.

6. 1.947 års byggnadsmaterialutredning (1950:1 18; 1951: I 16; 1952: I 9).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill
utredningen kan ge anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1947):
Olsson, G. A., f. d. redaktör, led. av II kamm., ordförande (t. o. m. den 30
januari 1952);

Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande (fr. o. in. den 31 januari
1952);

Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;

Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;

Olsson, I. S., ombudsman hos Svenska riksbyggen;

Persson, S. E., f. d. borgarråd;

Wihlborg, E., byggmästare;

Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.

Experter:

Dahlquist, G., intendent;

Holm, P., pol. mag.;

Linderoth, H. G., ingenjör;

Magnuson, M., disponent;

Tengvik, N., tekn. dr;

Verner-Carlsson, S., direktör.

Sekreterare:

Gustavsson, J. W., byråchef.

Lokal: Kommendörsgatan 30, 2 tr.; tel. 60 87 11 (sekreteraren) samt
60 16 01 (Holm).

Direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november | 7

1952 hållit 4 sammanträden. Därjämte har ett flertal sammanträden hållits
av ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott.

7. Bostadskollektiva kommittén (1950: I 25; 1951: I 20; 1952: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1948):

Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. borgarråd, f. d. riksdagsman, ordförande;

Arfwedson, Ester, rektor;

Dyring, Rosa, fru;

Johnson, A., f. d. kommunalborgmästare;

Kypengren, S., organisationschef;

Sidenbladh, G., förste byråarkitekt;

Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru.

Experter:

Dahlström, E., docent (för sociologiska frågor);

Galfve, C. H., byråsekreterare (för kommitténs behandling av tvättfrågan);

Jönsson, Ingeborg, inspektör (fr. o. m. den 1 mars t. o. m. den 30 september
1952 för kommitténs behandling av hemhjälpsfrågan);

Robach, C. M., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1952 för finansieringsfrågorna
vid kollektiva tvätterier samt andra gemensamhetsauordningar).

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.;

Biträdande sekreterare:

Pellijeff, A., sekreterare.

Lokal: Kommendörsgatan 30, 2 tr.; tel. 60 12 16 (huvudsekreteraren),

60 12 17 (kansliet) och 44 04 60 (bitr. sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1949: I S 31.

Kommittén har under tiden den 1 december 1951—30 november 1952
hållit 22 sammanträden in pleno, varjämte olika arbetsdelegaiioner haft
ett flertal sammanträden.

Kommittén avser att redovisa resultaten av sina utredningar rörande olika
grenar av hemarbetet i form av särskilda delbetänkanden. Det första av
dessa betänkanden, avseende hemhjälpen, har avlämnats den 27 november
1952 (SOU 1952: 38). Det omfattande utredningsarbetet om hushållstvätten
och klädvården har under året fortsatt i samarbete med bl. a. Hemmens
forskningsinstitut; betänkande i dessa ämnen torde kunna avlämnas i början
av år 1953. Likaså torde utredningar om hushållsarbetet med matlagning
och inköp kunna under första kvartalet 1953 föreligga i form av ett
delbetänkande om »Mat och butiker».

Kommitténs utredningsarbete har under år 1952 vidare ägnats den sammanfattande
bedömningen av frågan om gemensainhetsanläggningarnas ut -

Riksdagsberättelsen.

I St 7 formning i olika bostadsområden och samhällstyper samt om finansiering,
statsbidrag, organisation o. s. v. Kommitténs huvudbetänkande kommer att
jämte kommitténs övriga fackutredningar avlämnas under loppet av år
1953.

8. Allmänna statsbidragsutredningen (1950: I 29; 1951: I 23; 1952: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;

Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;

Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund.

Sekreterare:

Lindencrona, G., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Nyström, S. L. G., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 29.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
sammanträtt 18 dagar.

Utredningen har bedrivit sitt arbete i etapper. Som en första etapp har
upptagits frågan om systemet för statsbidrag till primärkommuner och liknande
samfälligheter till driftutgifter av skilda slag. Denna del av utredningsarbetet
har slutförts och den 1 december 1952 har utredningen avgivit
principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner (SOU
1952: 44).

Såsom nästa etapp i utredningsarbetet har utredningen upptagit frågan
om systemet för s. k. anläggningsbidrag till primärkommuner och liknande
samfälligheter. Utredningsarbetet i denna del har påbörjats.

9. 19i9 års arbetskraftsutredning (1950: I 31; 1951: I 24; 1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juli 1949):

Nyström, P. I., landshövding, ordförande;

Dahlén, O., sekreterare;

Heckscher, G. E., professor;

Johansson, B. R., byrådirektör;

Lundblad, H. R., undervisningsråd;

Magnusson, A. L., sekreterare;

Wadell, A. W., direktör.

Experter:

Aldestam, N. A., förste aktuarie;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Gårdstedt, H. B., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 4 mars 1952);

Holmstedt, G. F., förste aktuarie (fr. o. m. den 4 mars 1952);

Larsson, Å., jur. dr;

Michanek, E., fil. kand.;

Nord, C. H., förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Canarp, C. S. T., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 80 12.

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 31.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 8
sammanträden.

Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete i början av år 1953.

10. Kommittén för social upplysningsfilm (1951: I 28; 1952: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Björkman, C. N. G., fil. lic., bokförläggare;

Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Knutsson, G. F., jordbrukskonsulent;

Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;

Thörnberg, E. B., kanslichef.

Sekreterare:

Skoglund, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.

Kommittén har under tiden 1 december 1951—31 oktober 1952 hållit 2
sammanträden in pleno.

Under samma tid har beslut fattats om inspelning av en kombinerad instruktions-
och upplysningsfilm, vars syfte är att mot bakgrunden av de
särskilt inom glesbebyggelsen på landsbygden otillfredsställande vatten- och
avloppsförhållandena peka på behovet av förbättrade hygieniska anordningar
på området samt att instruera om vissa betydelsefulla moment vid anordnandet
av goda brunnar in. in. Beträffande de nio tidigare inspelade filmerna
hänvisas till den redogörelse som lämnats i 1952 års statsverksproposition
(V ht s. 198—199).

I S: il

11. Ungdomsvårdsskoleutredningen (1951: I 29; 1952: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1950):

Nyström, P. I., landshövding, ordförande;

Boalt, H. G. R., docent;

Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;

5 Rihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Rlk*dagsberättelaen.

Riksdagsberättelsen.

I S: 11 Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Lindegren, K., fil. lic.;

Sjödén, O. B., med. lic., chef för Lövsta skolhem och yrkesskola;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Experter:

Blomberg, R. A., assistent;

Bolin, L. A., t. f. byråchef;

Lindblom. P., rektor (fr. o. in. den 4 mars 1952);

Wickberg, J. A., rektor (fr. o. m. den 22 augusti 1952).

Sekreterare:

Johnsson, N. O., byråsekreterare.

Biträdande sekreterare;

Hultan, I. H., amanuens.

Lokal: Kommendörsgatan 30, 2 tr; tel. 62 85 05 (sekreteraren), 61 77 66
(bitr. sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I S 29.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 12
sammanträden, till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett antal
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter, experter och sekretariatet.
En konferens med ungdomsvårdsskolornas rektorer har ägt rum.
Därjämte har hela utredningen företagit besök vid en ungdomsvårdsskola.

Utredningen har i skrivelse (stencilerad) den 15 oktober 1952 framlagt
förslag till en plan på längre sikt för omändrings- och nybyggnadsarbeten
m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.

Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under år 1953.

12. Barnavårdskommittén (1951:1 30; 1952:1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):

Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Bursell, A. Siggesson, e. överläkare;

Ewerlöf, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund (t. o. m. den 29
september 1952);

Lindberg, Hugo, advokat;

Lindegren, K., fil. lic.;

Mehr, H. L., borgarråd;

Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.;

Sjöström-Bengtsson, Anna, fru, led av I kamm.;

Törnquist, H., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund (fr. o.
m. den 30 september 1952).

Experter:

Axelson, E., länsassessor (fr. o. m. den 27 juni 1952);

Berglind, Ragnhild, direktör vid Allmänna barnhuset (fr. o. m. den 27 juni
1952);

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Carlson, V., byråinspektör (fr. o. m. den 1 september 1952);

Fägerstam, Hildur, barnavårdsassistent (fr. o. m. den 27 juni 1952);

Rosén, Göta, byråchef.

Sekreterare:

Nyman, N. R. I., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Björkman-Carlsson, Sara, byråsekreterare.

Lokal: Rosenbad 2, 5 tr.; tel. 21 67 42.

Direktiven för kommittén, se 1951: I S 30.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 33
sammanträden. En inom kommittén utsedd delegation för beredning av
vissa frågor har börjat sitt arbete.

Kommittén har i anledning av remisser dels, gemensamt med strafflagberedningen
och ungdomsvårdsskoleutredningen, avgivit utlåtande över
skrivelser från riksåklagarämbetet angående den lämpligaste behandlingsformen
för vissa unga lagöverträdare m. m. och vid utlåtandet fogat förslag
till vissa ändringar i barnavårdslagen, dels utlåtit sig över ett av 1946 års
kommitté för den halvöppna barnavården avgivet betänkande om barnstugor
och barntillsyn samt en av 1950 års besparingsutredning avgiven promemoria
rörande anslag till bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård, dels ock utarbetat yttrande över en av socialstyrelsen gjord framställning
angående vissa spörsmål i samband med tillämpningen av författningarna
på barnavårdens område.

Utredningsarbetet fortgår.

I 8: is

13. 1951 års bostadsutredning (1952:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1951 och
den 13 april 1951 (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1951):

Johansson, A., generaldirektör, ordförande:

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Fredriksson, L., ordförande i Hyresgästernas riksförbund;

Hedén, T., ombudsman;

Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;

Karlsson, K. Gustaf, redaktör, led. av I kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thunholm, L.-E., bankdirektör;

Wedén, S., disponent, led. av II kamm.

Experter:

Rosén, A., civilingenjör;

Thornell, Stina, föredragande i statens hyresråd;

Arvidsson, G., fil. lic. (fr. o. m. den 1 januari 1952);

Callans, N. P. A., jur. kand. (fr. o. m. den 15 januari 1952);

Malmer, H., förste taxeringsinspektör (fr. o. m. den 15 jannari 1952).

Riksdagsberättelsen.

I S: 13 Sekreterare:

Björk, S. L., förste aktuarie (fr. o. m. den 1 januari 1952).

Biträdande sekreterare:

Elison, M., förste aktuarie.

Lokal: Bostadsstyrelsen, Hamngatan 19; tel. 22 85 40 (sekreterarna).

Direktiven för utredningen, se 1952: I S 20.

Utredningen har fr. o. in. den 21 november 1951 t. o. m. utgången av år
1952 hållit 46 sammanträden.

Till fullgörande av ett under hand lämnat uppdrag överlämnade utredningen
den 8 februari 1952 en av utredningens expert, dåvarande taxeringsinspektören
Herman Malmer utarbetad och av utredningen godkänd promemoria
rörande frågan om beskattningen av familjebidrag, familj Bostadsbidrag
och bränslebidrag (stencilerad).

Utredningen har den 12 december 1952 överlämnat ett betänkande (stencilerat)
angående samhällets stöd till bostadsförsörjningen.

Kreditorganisationen (kreditgarantisystemet och därmed förbundna problem)
kommer att behandlas i ett senare betänkande, vilket beräknas kunna
avlämnas under år 1953.

14. 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen (1952: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1951) och den 1 februari 1952:
Hultström, L., byråchef, ordförande;

Berg, O., ombudsman i Svenska gjutareförbundet;

Gustafson, Sven, bankkamrer, led. av II kamm.;

Hagård, B., sekreterare i Svenska arbetsgivareföreningen;

Johansson, Helga, förbundskassör (fr. o. in. den 1 februari 1952);

Lindberg, Carl, ombudsman, led. av II kannn.;

Lindforss, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet.

Experter:

Jerneman, T. G., byråchef;

Ringenson, C. T. S., byrådirektör (fr. o. in. den 9 april 1952).

Sekreterare:

Forslund, E. B., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel

23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952:1 S 21.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 21
sammanträden.

Utredningen har den 17 januari 1952 avlämnat förslag till ändrade bestämmelser
om de erkända arbetslöshetskassornas rapporteringsskyldighet
till tillsynsmyndigheten.

Utredningen har vidare den 15 november 1952 avgivit förslag till vissa

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

förbättringar av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkring- J g; 15
en m. m. (stencilerat).

Utredningarbetet fortgår.

15. Socialförsäkring sutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1951 för
att inom socialdepartementet biträda med utredning angående översyn av
bestämmelserna rörande den allmänna sjukförsäkringen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 december 1951):

Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande;

Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;

Hydén, S. O., direktörsassistent;

Kellgren, N. E„ socialekonom;

Pettersson, Lennart, redaktör;

Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.

Experter:

Engström, E. M., e. o. byrådirektör;

Skogsberg, P. G., byrådirektör;

Tegendal, O. E., byråchef;

Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare.

Sekreterare:

Broberg, R. H. J., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Lundberg, E. A., förste byråsekreterare;

Malm, S. E. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 28
december 1951):

I enlighet med Kungl. Maj ds bemyndigande den 17 december 1937 tillsattes
den 3 januari 1938 en kommitté med uppdrag att verkställa utredning och avge
förslag rörande den svenska socialvården. Denna kommitté — socialvårdskommittén
— har under de gångna åren avgivit ett flertal betänkanden avseende skilda
grenar av den sociala hjälpverksamheten. Sålunda framlade kommittén år 1944
ett förslag om införande i vårt land av en allmän och obligatorisk sjukförsäkring;
och detta förslag var upphov till den lag om allmän sjukförsäkring som
utfärdades den 3 januari 1947. Vidare har kommittén bl. a. år 1946 avlämnat
ett betänkande (SOU 1946: 23) angående den samhälleliga ekonomiska hjälpen
vid havandeskap och barnsbörd, vilket förslag dock ännu ej föranlett någon lagstiftningsåtgärd.

Socialvårdskommittén har numera avslutat sitt arbete, sedan kommittén i ett
innevarande år avgivet betänkande (SOU 1951: 25) framlagt förslag till yrkesskadeförsäkringslag,
avsedd att ersätta såväl 1916 års lag om försäkring för olycksfall

i arbete som 1929 års lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar. — ----—

Den i olika sammanhang avhandlade frågan om en samordning mellan social -

Riksdag sberättelsen.

| g. |5 försäkringens olika grenar har även, såvitt angår sjukförsäkringen och olycksfalls*
försäkringen, berörts i socialvårdskommitténs förevarande betänkande. Med den
utformning, som den obligatoriska sjukförsäkringen erhållit enligt den vid 1946 års
höstriksdag beslutade sjukförsäkringsreformen, saknades emellertid enligt kommitténs
mening förutsättningar för en verklig samordning mellan dessa båda försäkringsgrenar.
Kommittén har därför ej ansett sig kunna framlägga något förslag
i detta hänseende.

Socialvårdskommitténs förslag till yrkesskadeförsäkringslag har varit föremål
för sedvanlig remissbehandling. Innan jag berör denna, vill jag något uppehålla
mig vid sjukförsäkringsreformen, som efter beslut av 1950 års riksdag genom lag
den 8 december 1950 uppskjutits tillsvidare. Vid reformens beslutande bröto sig
meningarna starkt angående frågan huruvida den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
skulle uppbyggas efter ett system med ett i princip enhetligt sjukpenningbelopp,
avsett att garantera medborgarna en skälig levnadsstandard även vid sjukdom,
eller ett sjukpenningbelopp, fastställt i förhållande till den genom sjukdomen
förlorade arbetsinkomstens storlek. Statsmakterna gav den förra lösningen sin anslutning,
varvid den obligatoriska sjukpenningförsäkringen ansågs böra kompletteras
med en frivillig tilläggsförsäkring. I enlighet härmed består den lagfästa
sjukpenningförsäkringen av en obligatorisk bottenförsäkring, avsedd att tillförsäkra
de sjuka viss minimistandard, samt en statsunderstödd frivillig försäkring
såsom komplement till den obligatoriska försäkringen.--------— —

I de remissyttranden, som avgivits över socialvårdskommitténs förslag till yrkesskadeförsäkringslag,
har allmänt beklagats att kommittén icke ansett sig kunna
framlägga något förslag till samordning mellan yrkesskadeförsäkringen och sjukförsäkringen,
och önskvärdheten av en dylik samordning bar genomgående starkt
betonats. I åtskilliga yttranden har framhållits, att ett flertal av de betydelsefulla
och komplicerade problem, inför vilka kommittén ställts, tvivelsutan skulle kunna
få en naturligare och bättre lösning inom ramen för en obligatorisk sjukförsäkring
än genom utvidgningar i olika hänseenden av olycksfallsförsäkringen. Och i flera
yttranden har man bestämt avrått från sådana utvidgningar av olycksfallsförsäkringen,
som kunna föregripa och försvåra en samordning mellan dessa två socialförsäkringsgrenar.

Det synes mig obestridligt, att genom en rationell samordning mellan den obligatoriska
sjukförsäkringen och den obligatoriska olycksfallsförsäkringen — närmast
då därigenom att sjukförsäkringen får övertaga regleringen av de kortvariga
olycksfallen och under motsvarande tid av de långvarigare — åtskilliga fördelar
skulle kunna vinnas. Här vill jag särskilt peka på den vinst, som det måste innebära
för de försäkrade, om sjukhjälpen även vid olycksfall i arbete utbetalades
av ett lokalt organ. Därigenom kunde sådana dröjsmål undgås som lätt bli en
följd av olycksfallsförsäkringens centraliserade organisation. En samordning skulle
vidare innebära en administrativ förenkling, i det att man därigenom skulle kunna
undvika att även det stora antalet snabbt övergående olycksfall gåve anledning till
en ofta komplicerad prövning av frågor rörande olycksfallsförsäkringens tillämplighet.
Jag tänker härvid bl. a. på sådana spörsmål som huruvida den skadade är
att betrakta såsom arbetstagare i lagens mening, huruvida olycksfallet kan rubriceras
såsom olycksfall i arbete resp. därmed jämställt olycksfall på väg till eller
från arbetet eller huruvida en åkomma kan anses föranledd av olycksfall. En samordning
mellan sjuk- och olycksfallsförsäkringen skulle också vara av betydelse
därutinnan att en rationellare lösning av problemet om placeringen av yrkessjukdomarna
inom försäkringssystemet skulle kunna ernås. I anslutning till det sagda
och för att belysa betydelsen av vad nu anförts vill jag nämna att enligt den officiella
statistiken av olycksfallen omkring 65 procent vara högst två veckor, omkring
75 procent högst tre veckor och 85 procent högst fyra veckor.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra om att, då förslaget rörande den

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

allmänna sjukförsäkringen år 1940 framlades för riksdagen, min företrädare i äm- J
betet statsrådet Möller framhöll, att ett av hindren för en samordning mellan sjukoch
olycksfallsförsäkringen vore det faktum att olycksfallsförsäkringen då var
föremål för överarbetning inom socialvårdskommittén. Detta hinder är ju nu undanröjt.
Statsrådet Möller framhöll också i samband med ett interpellationssvar
i riksdagens andra kammare den 24 april detta år, att det vore angeläget att närmare
studera förevarande samordningsspörsmål, därvid han gav uttryck för den
tanken att en åtgärd som borde prövas vore att överföra de kortvariga olycksfallen
till sjukförsäkringsorganen.

Förslaget rörande yrkesskadeförsäkringen inrymmer åtgärder för att inbegripa
nya betydande medborgargrupper i försäkringen. Därvid skulle i viss utsträckning
den obligatoriska sjukförsäkringen utnyttjas som grund. Skulle socialvårdskommitténs
förslag och önskemål i dessa avseenden förverkligas, komme den nya yrkesskadeförsäkringen
att nära nog få karaktären av en allmän folkförsäkring.
Skälen att behålla två försäkringsformer vid sidan om varandra för sjukdom
resp. olycksfall och yrkessjukdom synas onekligen mindre bärande. Kommittén
har också själv framhållit som ett framtidsmål att olycksfallsförsäkringen helt inordnades
i en allmän socialförsäkring, med trygghetsbehovet som enhetlig norm.

Givetvis iir det önskvärt att yrkesskadeförsäkringen blir så effektiv som möjligt
och att de förbättringar av försäkringen som finnas böra vidtagas också utan uppskov
genomföras. Med hänsyn emellertid till vad förut anförts och då det torde
förhålla sig så, att den lämpligaste lösningen av åtskilliga av föreliggande problem
sammanhänger med förefintligheten av en effektiv sjukförsäkring och samordningen
av en dylik försäkring med olycksfallsförsäkringen, synes det angeläget,
att en översyn av sjukförsäkringslagens hithörande bestämmelser och de nu
aktuella bestämmelserna om olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen i ett sammanhang
och utan dröjsmål kommer till stånd.

För en omprövning av reglerna rörande den beslutade allmänna sjukförsäkringen
tala även andra skäl. Dessa sammanhänga med frågan om försäkringens finansiering
och de förändringar i penningvärdet som inträtt efter det lagen antogs. Enligt
lagen skola utgifterna för den på lagen grundade försäkringen bestridas genom
medlemsavgifter och statsbidrag.

Med hänsyn till den utformning, som sjukförsäkringen erhöll, ligger det i sakens
natur att avgifterna måste ligga på en förhållandevis låg nivå. Enligt de beräkningar,
som föregingo lagens antagande, skulle årsavgifterna för den obligatoriska
försäkringen komma att genomsnittligt hålla sig omkring 24 kronor för dem som
bleve försäkrade för en sjukpenning av 3:50 kronor. Årsavgifterna för den frivilliga
sjukpenningförsäkringen förutsattes komma att hålla sig omkring 15 kronor
för ett sjukpenningtillägg om 1: 50 kronor, 30 kronor för ett sjukpenningtillägg om
3 kronor samt 45 kronor för ett tillägg om 4: 50 kronor.

Vid tidpunkten för sjukförsäkringsreformens beslutande beräknades statsverkets
utgifter budgetåret 1950/51 — d. v. s. det första budgetåret som enligt statsmakternas
ursprungliga beslut skulle belastas med kostnader för försäkringen — för
själva sjukförsäkringens genomförande till 171,3 milj. kronor, därav 165,3 milj.
kronor avseende den obligatoriska försäkringen. Sjukförsäkringens totalkostnader
nämnda budgetår uppskattades till 266,8 milj. kronor. Av detta belopp skulle 236,s
milj. kronor belöpa å den obligatoriska försäkringen. Statens andel i kostnaderna
för den obligatoriska sjukförsäkringen skulle i enlighet härmed komma att uppgå
till i runt tal 70 procent av totalkostnaderna för denna försäkring. Enligt kostnadsberäkningar,
verkställda under år 1950, skulle emellertid de ursprungliga beloppen
i olika avseenden behöva jämkas uppåt; och enligt de nya kalkylerna skulle den
allmänna sjukförsäkringens totala årskostnader bli 339,n milj. kronor, därav 200,2
milj. kronor avseende statens utgifter. Om hänsyn tages till 1946 års reform även
i vad den avser sjukhusvård och läkemedel, skulle enligt de nya beräkningarna re -

Riksdcigsberättelsen.

I S: 15 formens genomförande totalt medföra en årlig kostnadsökning för statsverket på
omkring 2G0 milj. kronor.

Vid frågans behandling vid 1950 års riksdag ansåg man det icke möjligt att genomföra
en reform, som skulle medföra en så avsevärd ökning av statsutgifterna
som nu nämnts. Härmed aktualiseras frågan, huruvida det ej är möjligt att genom
en ändrad fördelning av statens kostnader för den allmänna sjukförsäkringen och
medlemsavgifterna inom densamma bringa ned statens utgifter för försäkringen.
Jag vill härvid erinra om att 1950 års långtidsutredning (SOU 1951:30) med utgångspunkt
från sin bedömning av det samhällsekonomiska och det statsfinansiella
läget funnit förutsättningarna att genomföra sjukförsäkringsreformen under
femårsperioden 1951—55 vara i hög grad betingade av möjligheterna att gå fram
på avgiftslinjen. Därest man av statsfinansiella skäl nödgas ändra grunderna för
försäkringens finansiering genom att minska statsbidragen och höja medlemsavgifterna,
kan man emellertid ej bortse från risken av att den frivilliga tilläggsförsäkringen
icke kommer att utnyttjas i avsedd utsträckning. Härigenom och genom
att ersättningsbeloppen enligt den år 1940 beslutade obligatoriska sjukpenningförsäkringen
numera — sedan penningvärdet och därmed sjukpenningens realvärde
i hög grad minskat — i många fall kunna förväntas bli otillräckliga, ökas faran
för underförsäkring. Även penningutvecklingen och det statsfinansiella läget påkalla
alltså att hithörande spörsmål ånyo övervägas.

Jag förordar därför att hela det problemkomplex det här gäller göres till föremål
för omprövning av särskilda sakkunniga. Med beaktande av vad som tidigare
i olika sammanhang i saken förekommit böra dessa sakkunniga klarlägga såväl möjligheterna
att genomföra en samordning av sjukförsäkringen och olycksfallsförsäkringen
som de fördelar och nackdelar, vilka äro förknippade därmed. Det bör
utredas i vad mån förmånerna vid olycksfall i arbete skulle kunna utgå efter samma
grunder som sjukhjälpen i allmänhet. I synnerhet böra skälen för och mot en
gemensam sjukpenningskala inom sjukförsäkringen och de första veckornas sjuktid
inom olycksfallsförsäkringen fixeras. Därvid bör prövas huruvida det är möjligt
att låta olycksfallsförsäkringens skala bli gällande även för sjukförsäkringen eller
om man bör låta sjukpenningen utgå efter andra för de båda försäkringsgrenarna
gemensamma grunder. Den tanken har också framförts, att det skulle vara möjligt
att låta alla som ha viss minimiinkomst bli obligatoriskt försäkrade för visst grundbelopp
och att obligatoriskt tillförsäkra de löneanställda en efter vederbörandes
arbetsförtjänst avvägd tilläggssjukpenning med rätt för andra att frivilligt försäkra
sig för motsvarande förmån. Kostnaderna skulle kunna tänkas fördelade mellan staten,
arbetsgivarna och den anställda.

Den omständigheten att i det föregående talats om ersättning från sjukförsäkringen
under de första veckornas sjuktid för olvcksfallsskadade innebär icke att
vid utredningen ej bör övervägas även en förhållandevis lång sådan tid.

Såsom framgår av vad förut anförts bör finansieringsfrågan utredas med hänsyn
till både de statsfinansiella möjligheterna och en ändrad konstruktion av sjukförsäkringen.
Det bör alltså undersökas på vad sätt statsverkets totala kostnader
kunna nedbringas under det belopp, som skulle erfordras därest statsbidraget utginge
efter de i sjukförsäkringslagen stadgade grunderna. I samband därmed bör
prövas huruvida möjligheterna att genomföra en allmän sjukförsäkring underlättas
genom ett etappvist genomförande därav även i annan ordning än som tidigare
diskuterats. Frågan om karenstiden bör beaktas. Likaså bör såsom redan antytts
övervägas i vilken omfattning arbetsgivarna böra deltaga i finansieringen av de
båda försäkringsgrenarna.

Ett problem, som ej får förbises, är huruvida en sådan omläggning av försäkringssystemet,
varom det här är fråga, bör föranleda ändring i det uppbördsförfarande,
som lagfästs i fråga om den allmänna sjukförsäkringen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt alla de skiftande administrativa och orga -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

nisatoriska spörsmål som uppkomma vid en samordning mellan olycksfallsförsäk- J jg
ringen och sjukförsäkringen.

Vid den utredning, som jag sålunda anser böra komma till stånd, bör också ett
annat spörsmål bli föremål för omprövning, nämligen frågan om den samhälleliga
hjälpen vid havandeskap och barnsbörd. De nuvarande erkända sjukkassorna lämna
som bekant vid barnsbörd moderskapshjälp till sina medlemmar. Hjälpen uppgår
i regel till 125 kronor för varje fall, varav staten bidrager med 75 kronor. Genom
sjukkassornas förmedling utbetalas efter inkomstprövning även moderskapspenning
om 75 kronor åt barnaföderskor, som icke äro sjukkassemedlemmar. Denna
hjälpform finansieras helt av statsmedel. Vid sidan av nu nämnda båda hjälpformer
finnes en tredje hjälpform, kallad mödrahjälp. Denna hjälp, som bekostas helt
av staten, har karaktär av understöd och utgives kontant eller i naturaform efter en
ingående behovsprövning. Hjälpens maximibelopp är 400 kronor eller vid flerbörd
500 kronor. Mödrahjälpsverksamheten organiseras lokalt av barnavårdsnämnderna
ävensom av särskilda mödrahjälpsnämnder, en för varje landstingsområde och
varje stad som ej deltager i landsting.

Vid sjukförsäkringsreformens beslutande upptogs icke frågan om hjälpen vid
havandeskap och barnsbörd. Anledningen härtill var att Kungl. Maj:t vid den tidpunkten
ännu ej varit i tillfälle att taga ställning till socialvårdskommitténs förut
berörda, år 1946 avlämnade betänkande med förslag rörande olika ekonomiska
stödåtgärder vid havandeskap och barnsbörd. Nämnda förslag liksom ett av 1941
års befolkningsutredning'' år 1945 avgivet förslag i ämnet bygger i fråga om hjälpverksamhetens
anordnande på sjukkasserörelsen.

Socialvårdskommitténs nu ifrågavarande förslag blev vid remissbehandlingen
utsatt för åtskillig kritik; i remissyttrandena bröto sig meningarna mycket starkt
angående de riktlinjer som man borde följa vid en — i yttrandena allmänt önskad
— revision av denna gren av den sociala hjälpverksamheten.

Sedermera har detta problem aktualiserats vid olika tillfällen. Sålunda har saken
tagits upp av olika kvinnoorganisationer i framställningar till chefen för socialdepartementet.
Vidare har frågan behandlats av 1950 års besparingsutredning
i en till Kungl. Maj:t förra året avgiven promemoria.

Den 1 november innevarande år erhöll jag Kungl. Maj :ts bemyndigande att
tillkalla utredningsmän för att inom socialdepartementet biträda med översyn av
bestämmelserna rörande den frivilliga statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

I direktiven för utredningen framhöll jag, att det syntes lämpligt att vid nämnda
översyn frågan om möjligheterna att inom arbetslöshetsförsäkringens ram bereda
förvärvsarbetande kvinnor skydd mot inkomstbortfall vid barnsbörd närmare undersöktes.

I samband med den nu aktuella utredningen bör prövas i vad mån den samhälleliga
hjälpen vid havandeskap och barnsbörd bör sammankopplas med sjukförsäkringen
och det bör undersökas om det ej är möjligt att få till stånd en enhetligare
samt mera rationell och effektiv ordning på detta område, f vad frågan
avser skydd för de förvärvsarbetande mot inkomstbortfall bör naturligen samarbete
ske mellan ifrågavarande utredning och den förenäinnda utredningen rörande
arbetslöshetsförsäkringen.

Slutligen vill jag framhålla att hela den av mig nu förordade översynen bör ske
med all möjlig skyndsamhet.

Utredningen har intill november månad 1952 hållit 16 plenarsammanträden
under 25 sammanträdesdagar. Tre av utredningens sakkunniga och
de tre sekreterarna har företagit en studieresa till Norge för att studera den
norska sjukförsäkringen och olycksfallsförsäkringen. Vidare har studiebesök
gjorts vid ett antal erkända sjukkassor.

Riksdagsberättelsen.

I St 15 Utredningen har den 4 november 1952 avgivit betänkande angående sjukförsäkring
och yrkesskadeförsäkring (SOU 1952:39).

Utredningen avser att i ett särskilt betänkande behandla frågan om den
samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1953.

16. 1952 års åldringsvårdsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1952):

Andersson, Th. G., led. av II kamm., ordförande;

Berggren, A. M., byråchef;

Eliasson, L. M., led. av I kamm.;

Ewerlöf, Elsa H. E. J., fru, led. av II kamm.;

Jacobsson, E. E., led. av II kamm.;

Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund;

Forbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.

Experter:

Hamrin, Greta S., rektor;

Dahlström, A. H., fattigvårdsdirektör (fr. o. in. den 1 september 1952).
Sekreterare:

Rönquist, A., länsassessor.

Lokal: Kommendörsgatan 30, 2 tr.; tel. 62 42 88.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 23
maj 1952):

Åldringsvården har under det senaste decenniet tilldragit sig allt större uppmärksamhet.
Anledningen härtill är dels ett växande intresse för åldringarnas levnadsförhållanden,
dels den fortgående ökningen av antalet åldringar, vilken givit
ökad aktualitet åt en rad betydelsefulla frågor. Av olika skäl har den förda diskussionen
främst kommit att inriktas på möjligheterna att bereda åldringar bostad,
sjukvård och annan likartad hjälp samt formerna härför.

I ett år 1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 52) angående ålderdomshem m. m.
tog socialvårdskommittén upp vårdfrågan för åldringar till behandling. Ålderdomshemmen
borde enligt kommitténs förslag få karaktär av kommunala inackorderingshem
och avses för i huvudsak åldringar, vilka med hänsyn till sitt hälsotillstånd
vore i behov av omvårdnad och tillsyn på anstalt men för vilka dock ej
erfordrades vård på sjukvårdsanstalt eller annan därmed jämförlig vårdanstalt.
Åtgärder borde vidtagas för att få slut på klientelbehandlingen på hemmen genom
tillskapandet av flera vårdplatser på specialanstalter för sinnessjuka, sinnesslöa
och kroniskt sjuka.

I proposition (nr 243) till 1947 års riksdag förklarade min företrädare i ämbetet,
att han i princip anslöt sig till socialvårdskommitténs uttalande rörande det
klientel, för vilket ålderdomshemmen borde avses. I fråga om hemmens standard
uttalades, att pensionär som så önskade i regel skulle kunna erhålla eget rum. Minst
hälften av platsantalet borde vara förlagt till enkelrum. Beträffande behovet av
ålderdomshemsplatser uttalade departementschefen att man, enligt vad han inhämtat,
med ledning av erfarenheterna från kommuner, som redan anordnat hem
med i stort sett den standard som föreslagits i propositionen, kunde räkna med ett
genomsnittligt platsbehov av omkring 10 platser per ettusen invånare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Riksdagen (skr. nr 361) godkände de i propositionen förordade grunderna för J jo
ålderdomshemsvårdens ordnande.

Hittills har ett 70-tal ålderdomshem ny- eller ombyggts i enlighet med de sålunda
antagna normerna. Ett flertal hem äro under byggnad och planeringen av
nya hem pågår i många kommuner. Emellertid har under den senaste tiden från
olika håll ifrågasatts möjligheten och lämpligheten av att ordna åldringsvården
i enlighet med de 1947 antagna riktlinjerna. Bl. a. har framhållits, att behovet
av vårdplatser på ålderdomshem överskattats och att det vore ekonomiskt alltför
betungande för kommunerna att anordna och driva hem av den storleksordning
som skulle behövas enligt de i propositionen angivna normerna. Man borde
söka lösa åldringsvårdens problem även på andra vägar än anstaltsvård bl. a. genom
att vidtaga åtgärder för att göra det möjligt för åldringarna att kvarstanna i
sina hem.

Sådana och vissa andra synpunkter på åldringsvården har kommit till uttryck
jämväl i motioner till årets riksdag. I motionerna I: 1 och 186 samt 11:2 och 263
har föreslagits en allsidig utredning rörande åldringsvården och med denna sammanhängande
problem. I motionerna har särskilt framhållits betydelsen av en öppen
åldringsvård. Härvid hänvisas till de gynnsamma erfarenheter man haft i vissa städer,
där särskilda personer anställts för att lämna i sina hem boende åldringar
viss regelbunden hjälp och tillsyn. Dessa personer utgjordes som regel av husmödrar,
som annars ej stodo till arbetsmarknadens disposition. En samordning av
denna verksamhet med den sociala liemhjälpsverksamheten och en översyn av
sistnämnda verksamhets inriktning och organisation m. in. borde ske. Frågan om
krav på utbildning borde beaktas. Vidare har lämpligheten av att upprätthålla en
strikt skillnad mellan pensionärshemmen och ålderdomshemmen ifrågasatts. Åt åldringarna
i pensionärshemmen borde i begränsad omfattning tillskapas vissa kollektiva
anordningar eller också borde de bringas hjälp genom hemvård. Beredandet
av vård i enskilt hem borde närmare prövas. Vidare borde principen att av
platsantalet minst hälften borde förläggas till enkelrum tagas upp till förnyat övervägande.
Det hade nämligen gjorts gällande att ålderdomshemmen i stor utsträckning
komme att utnyttjas för vård av sängliggande sjuka och ålderdomssvaga personer,
för vilka vård i enkelrum av skilda anledningar vore mindre lämplig. Slutligen
har i nämnda motioner liksom även i motionerna I: 342 och II: 476 pekats
på behovet av forskning rörande åldrandet och ålderdomens sjukdomar.

I motionerna 1:54 och 11:71 har hemställts att förslag måtte föreläggas riksdagen
om statsbidrag till kroniskt sjuka samt vårdbehövande åldringar över 67 år,
vilka enligt läkarintyg äro i behov av ständig vård men som kunna beredas denna
av familjemedlem eller annan person.

Å andra sidan har i motionen II: 264 framhållits, att i den offentliga diskussionen
de olika formerna av hemhjälp kommit att så starkt betonas, att risk
förelåge att anstaltsvårdens nödvändighet förbisåges och att behovet av förbättrade
ålderdomshem ej beaktades. I nyss nämnda motioner har vidare påpekats den
uppspaltning på olika kommunala och statliga organ, som för närvarande kännetecknar
handhavandet av samhällets åtgärder för tillgodoseende av åldringarnas
bostads- och vårdbehov. En samordning såväl kommunalt som centralt påyrkas.

Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 110) med anledning
av förenämnda motioner bl. a. förutsatt, att vissa av de i motionerna framlagda
förslagen, främst sådana som ta sikte på eu utbyggnad och förbättring av
den öppna åldringsvården, bli föremål för utredning.

Slutligen må nämnas, att ledamoten av riksdagens första kammare, herr Anderberg,
i en till mig riktad interpellation anhållit om en redogörelse för åldringsvårdens
aktuella läge och statsmakternas inställning till de problem, som aktualiserats
i den förda debatten om åldringsvården.

Såsom framgår av del anförda har eu viss osäkerhet gjort sig gällande rörande

Riksdagsberättelsen.

1 St 16 åldringsvårdens utformning. I mitt svar på nyssnämnda interpellation har jag tagit
ställning till några av de åldringsvården berörande frågorna. Jag framhöll
emellertid även, att vissa problem inom åldringsvården äro av den art att de
lämpa sig för översyn av särskilda utredningsmän. Tidpunkten är visserligen icke
helt lämplig för en sådan översyn av den anledningen att några för åldringsvården
betydelsefulla spörsmål befinna sig under utredning i andra sammanhang. Jag
syftar på att bosladskollektiva kommittén sysslar med bl. a. den sociala hemhjälpens
framtida uppgifter och organisation, att 1951 års bostadsutredning har
frågan om stödet till pensionärshembyggandet under omprövning samt att allmänna
statsbidragsutredningen ännu icke lagt fram sina förslag. Då emellertid
dessa utredningar väntas slutföra sitt arbete inom en relativt snar framtid torde
detta inte fördröja eller komplicera den översyn av åldringsfrågorna som bär föreslås.
Jag förordar därför, att utredningsmän för översyn av vissa spörsmål rörande
åldringsvården nu tillkallas.

På utredningsmännen bör i första hand ankomma att skaffa sig en överblick över
vårdfrågornas läge när det gäller åldringar, att granska ändamålsenligheten av
gällande bestämmelser och tillämpade riktlinjer samt att i den mån granskningen
ger anledning därtill föreslå de förbättringar som med hänsyn till samhällets och
de enskildas intressen befinnas påkallade. Utan att vilja i detalj binda utredningsmännens
uppdrag vill jag anföra följande allmänna synpunkter till ledning för
utredningsarbetet.

Det största problemet inom åldringsvården synes f. n. vara avvägningen mellan
olika vårdformer. En linje, som f. n. prövas, är att möjliggöra för åldringarna
att bo kvar i sina bostäder genom att bereda dem tillsyn och hjälp i någon form.
Härtill ansluter sig det i propositionen 1952: 128 framlagda förslaget om utvidgat
statsstöd till upprustning och förbättring av bostäder, främst på landsbygden.
En annan linje representeras av pensionärshemmen och pensionärslägenheterna,
vilka tillkommit för att bereda åldringarna goda, billiga och lättskötta
bostäder. Slutligen utgöra de kommunala inackorderingshemmen — ålderdomshemmen
— en tredje form. Delade meningar torde ej råda om att sistnämnda vårdform
bör erhålla begränsad användning och att man i första hand bör söka utveckla de i
det föregående angivna mindre anstaltsbetonade linjerna. De som äro i behov av
ständig omvårdnad och tillsyn måste dock kunna beredas sådan. Utredningsmännen
böra med ledning av hittills vunna erfarenheter söka bilda sig en uppfattning om
möjligheterna att utveckla systemet med hjälp och tillsyn i hemmen och de lämpliga
formerna härför. Erfarenheter från bostadskollektiva kommitténs arbete böra
här beaktas. Utredningsmännen böra vidare pröva behovet av ändrade riktlinjer
beträffande pensionärshemmen. Fördelar och nackdelar ifråga om de i den allmänna
bebyggelsen insprängda pensionärslägenlieterna i förhållande till pensionärshemmen
böra i sammanhanget undersökas. Även behovet av kuratorsverksamhet
vid pensionärshemmen bör utredas. På sina håll har pensionärshemmen utrustats
med vissa kollektiva anordningar. Det bör övervägas huruvida man icke bör gå
längre på denna väg. Det bör exempelvis icke vara nödvändigt att överflytta någon
från pensionärshem till ålderdomshem vid övergående vårdbehov. Om pensionärshemmen
utrustas med kollektiva anordningar medför detta i viss mån ett utsuddande
av den gräns mellan dessa hem och ålderdomshemmen, som tidigare upprätthållits.
Detta liksom utvecklingen i riktning mot ökade hjälpmöjligheter åt åldringar,
som bo kvar i sina hem, kan komma att påverka ålderdomshemmens ställning
i vårdsystemet. Medan man tidigare torde ha tänkt sig att inackordering å
ålderdomshem skulle lämnas även relativt friska åldringar, torde nämnda utveckling
leda till att vård å ålderdomshemmen i större utsträckning förbehålles personer,
som behöva en mera kvalificerad vård. Detta kan aktualisera en omprövning
av de år 1947 uppdragna riktlinjerna för ålderdomshemsvården och även frågan om
gränsdragningen mellan ålderdomshemmen och hemmen för kroniskt sjuka. Utvecklingen
torde också påverka behovet av platser på ålderdomshem.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Utredningsmännen böra undersöka möjligheterna att till ledning för kommuner- J j§; jg
na och statsmakterna dra upp riktlinjer för avvägningen mellan de i det föregående
berörda olika vårdformerna. Härvid böra såväl samhällets ekonomiska intressen
som arbetstillgången och de enskildas intressen beaktas. Behovet av samordning
av samhällets olika åtgärder inom åldringsvården bör vidare uppmärksammas.

Främst inom kommunerna men även inom den centrala förvaltningen synas brister
i detta hänseende föreligga.

Det av särskilda sakkunniga år 1950 framlagda förslaget till bestämmelser om
statsbidrag till anordnande av ålderdomshem bör granskas i ljuset av de nu vunna
erfarenheterna och bör förslag i denna del av utredningsarbetet snarast framläggas.
Härvid — liksom i den mån statsbidragsfrågor i övrigt komma under utredningsmännens
bedömande — bör samråd äga rum med allmänna statsbidragsutredningen.

Behovet av åtgärder för att främja forskning rörande ålderssjukdomar, deras
bekämpande och vård bör undersökas. Även frågan om lämplig sysselsättning för
åldringarna och formerna härför bör närmare prövas. Utredningen bör således med
sig adjungera erforderlig expertis för ändamålet. Jämväl har utredningen att med
sig adjungera den kommunala sakkunskap som kan erfordras för fullföljandet av
uppdraget.

Utredningen har under tiden intill den 1 december 1952 hållit 7 sammanträden.

Den 28 oktober 1952 har utredningen överlämnat förslag till bestämmelser
om statsbidrag till anordnande av åldersdomshem (stencilerat).

Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1953.

Riksdagsberättelsen.

I K: l

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. 19^7 års byggnadsstyrelseutredning (1950:1 22; 1951:113; 1952:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1947);

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 22 februari 1952);
Berger, O. A., kansliråd, ordförande (fr. o. m. den 23 februari 1952);
Giertz, L. M., arkitekt;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Wirseen, Å., kansliråd;

Zetterberg, G. L., civilingenjör.

Sekreterare:

Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1948: I K 28.

Utredningen har under tiden november 1951—oktober 1952 hållit 8
sammanträden.

Utredningen har den 27 oktober 1952 avgivit betänkande »Byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter och organisation» (SOU 1952: 35). Uppdraget är
därmed slutfört.

2. Utredning angående reglering av rätten att hålla grindar över enskild
väg till vilken statsbidrag utgår (1950:1 24; 1951:115; 1952:1 13).

Förordnad av Kungl. Maj :t den 9 juli 1948:

Bexelius, T. A., lagman.

Sekreterare

Henkow, K. G. I., hovrättsfiskal.

Direktiven för utredningen, se 1939: I K 32.

Sedan utredningsmannen i skrivelse den 7 december 1951 på anförda skäl
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte förordna att utredningen skulle fortsättningsvis
verkställas av 1948 års vinterväghållningsutredning, har Kungl.
Maj:t genom beslut den 11 januari 1952 uppdragit utredningsarbetet åt vinterväghållningsutredningen
(se I K: 3).

3. 19i8 års vinterväghållningsutredning (1950:1 25; 1951:116; 1952:1 14).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 augusti 1948:
Andersson, G. H., f. d. landshövding, ordförande;

Andersson, K. H., stenhuggare, led av I kamm.;

Bexelius, T. A., lagman;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 79

Hjort, K.-G. M., generaldirektör; J K: -5

Tjällgren, O. L., överrevisor, led av I kamm.

Sekreterare:

Körlof, A. H. V., hovrättsråd;

Nylin, B. E., vägingenjör.

Expert:

Lindström, E„ f. d. landssekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 33 och 1952: I K 14.

Genom beslut den 11 januari 1952 har Kungl. Maj:t åt vinterväghållningsutredningen
uppdragit att fortsättningsvis verkställa av riksdagen genom
skrivelse den 25 juni 1948, nr 350, begärd utredning angående reglering
av rätten att hålla grindar över enskild väg till vilken statsbidrag utgår.

Detta utredningsarbete har förut omhänderhafts av särskild utredningsman
(se I K: 2).

Utredningen har under år 1952 hållit två sammanträden.

Utredningen, som i december 1950 avgivit stencilerat betänkande rörande
snöröjning på enskilda vägar, har i oktober 1952 jämväl avgivit tryckt betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser rörande vägföreningar
m. m. (SOU 1952: 26).

De åt utredningen lämnade uppdragen äro därmed slutförda.

4. 1948 års personalkommission vid statens järnvägar (1950: I 26; 1951:1 17;

1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 för
att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för
personal vid statens järnvägar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september
1948):

Berger, O. A., kansliråd, ordförande;

Alström, A. E., överinspektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;

Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av Svenska järnvägsmannaförbundet; Eriksson,

N. G., förste trafikinspektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;

Vilmont, S. B. E., byrådirektör, utsedd av Statens järnvägars befälsförbund.
Sekreterare:

Ulf, B. L., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Jonasson, S. S., t. f. förste byråsekreterare.

Kommissionens uppdrag är slutfört.

5. Järnvågsutredningen Ljusdal—norska gränsen (1950:1 27; 1951:118;

1952:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1948:

Frisell, E. G., direktör, ordförande;

Eriksson, C. E., f. d. möbelhandlare, led. av I kamm.;

Riksdagsberättelsen.

I Kl 5 Malmkvist, E. V., byråchef;

Skantze, L. O., direktör;

Streyffert, K. T., professor.

Expert:

Dillén, B. O., e. o. länsnotarie.

Sekreterare:

Åhrberg, H. H. H., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 35.

Utredningen har under år 1952 hållit 11 sammanträden, varav ett utgjort
överläggningar med norska representanter.

Utredningen har under året avgivit dels ett den 15 augusti 1952 dagtecknat
tryckt betänkande med förslag till förbättrade kommunikationer
i Härjedalen och nordvästra Hälsingland (SOU 1952: 27), dels ett den 31
oktober 1952 dagtecknat hemligt utlåtande rörande frågan om en järnvägsförbindelse
mellan Ljusdal och norska gränsen, bedömd ur försvarsberedskapssynpunkt,
dels ock ett den 20 november 1952 dagtecknat stencilerat
utlåtande angående det sannolika trafikunderlaget i mellanrikstrafik på
en järnväg Hede—Röros.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

6. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnväg segendomens värde m. m.

(1950: I 10; 1951: I 5; 1952: I 7).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Direktiven för nämnden, se 1940: K 16.

Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1952.

7. Elkraftutredningen av år 19i3 (1950: I 11; 1951: I 6; 1952: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn
den 25 januari 1943):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Malm, N. P., f. d. kommerseråd (t. o. in. den 31 maj 1952);

Persson, P. H. Y., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Svensson, J. F. D., lantbrukare; I Kl 7

Syhvan, N. E., f. d. överdirektör;

Upmark, E. G. J., generaldirektör;

Zickennan, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Experter:

Moberg, H. A:son, direktör;

Strand, T., kraftverksdirektör;

Berggren, B., kommerseråd (fr. o. m. den 30 oktober 1952).

Kanslichef:

Nilsson, G. H., överdirektör.

Sekreterare:

Carle, B., länsnotarie.

Biträdande sekreterare:

Ossmark, J. O. L., byråsekreterare (fr. o. in. den 1 april t. o. m. den 19 november
1952);

Wannheden, N. H. E., byråingenjör (fr. o. in. den 1 april 1952).

Särskilda biträden:

Hedefalk, B., ingenjör;

Wannheden (t. o. in. den 31 mars 1952).

Lokal: Linnégatan 48 A; tel. 22 70 00.

Direktiven för utredningen, se 1944: I H 13.

Enligt kungl. brev den 30 juni 1952 har elkraftulredningen erhållit särskilt
uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna till statligt stöd
åt upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden jämte därmed
sammanhängande frågor.

Elkraftutredningen har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
13 dagar.

En översiktlig redogörelse för elkraftutredningens undersökningar rörande
elkraftförsörjningen på landsbygden och dess utveckling under senare
år har utarbetats och kommer inom kort att publiceras bland statens offentliga
utredningar.

Utkast till utredningens huvudbetänkande i vissa grundläggande avsnitt
har utarbetats, bl. a. i frågor rörande kraftförsörjningens organisation vid
en alternativ lösning avseende förstatligande ävensom — vid ett alternativ
avseende kraftförsörjningens rationalisering genom andra åtgärder — i frågor
rörande klarare gränsdragning för distributionsföretagens leveransskyldighet
samt ändringar i bestämmelserna om koncession och om prisreglering
av elektrisk ström.

Den med elkraftutredningen samverkande samarbetskommittén för landsbygdsnätens
standardisering har bl. a. utarbetat och publicerat anvisningar
för utförande av ledningar med stål-aluminiumlina.

I samarbete med Svenska elverksföreningen har undersökningar företagits
i syfte att komplettera de standardtariffer för detalj distribution av elektrisk
kraft, som år 1947 framlades av elkraftulredningen (SOU 1947: 4),
med dels regler för fortsatt anpassning av vissa avgifter till en varierande

(i Dihung till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

I Kt 7 prisnivå, dels en enhetlig systematisering av tariffenhetsberäkning för motorer
och andra förbrukningsapparater i bostäder, jordbruk och andra yrken,
dels klarare och mera enhetliga normer för uttagande av anslutningsavgifter
vid landsbygdsdistributionen.

Under senare halvåret har utredningens arbete huvudsakligen ägnats åt
det nytillkomna uppdraget att utreda möjligheterna till statligt stöd åt upprustning
av elektriska distributionsnät på landsbygden och därmed sammanhängande
frågor. Förslag i ärendet beräknas bli framlagt omkring årsskiftet.

Utarbetandet av utredningens huvudbetänkande, som genom sistnämnda
tillkommande utredningsuppdrag blivit fördröjt, beräknas kunna bli slutfört
under år 1953.

8. 19b3 års jårnvägskommitte (1950: I 12; 1951: I 7; 1952: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., f. d. riksdagsman, ordförande;

Blomberg, A. M. R., distriktschef;

Johnsson, P. A., led. av II kamm.;

Malmkvist, E. V., f. d. byråchef;

Sandström, K. H., överingenjör.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S. e. o. byrådirektör.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00, rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 2780.

Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit sex
sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har därjämte haft överläggningar
med representanter för myndigheter och sammanslutningar.

Kommittén har den 5 och 6 september 1952 studerat den pågående ombyggnaden
till normalspår av järnvägen Håkantorp—Lidköping—Forshem.

Kommittén har den 27 maj 1952 överlämnat plan för turordning mellan
de av kommittén i dess tidigare betänkanden förordade projekten rörande
ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar.

Kommittén har upptagit vissa undersökningar rörande de smalspåriga
järnvägarna i Roslagen.

9. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1950: I 13; 1951: I 8; 1952: I 10).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 83

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riks- J J£; jo
samt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1944: I K 11.

Utredningsarbetet pågår.

10. 19i8 års järnvägstaxekommitté'' (1950: I 23; 1951: I 14; 1952: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):

Sahlin, O. E., direktör, ordförande;

Agri, F. O., överingenjör;

Berger, T., byråchef;

Cedercrantz, B., direktör;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Lindahl, E. R., professor;

Lindström, K. J. O., godsägare;

Ohlson, I., direktör.

Huvudsekreterare:

Sjöberg, E. A., ekonomidirektör.

Biträdande sekreterare:

Hellström, K. H., byrådirektör;

Högman, C. F. O., förste byråsekreterare;

Svensson, J. S., e. o. byrådirektör.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. 10 23 37 eller växel 22 60 00,
rikssamt. 22 64 20, ankn. 1340.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 30 och 1951: I K 14.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 7 sammanträden,
till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett antal
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekretariatet.

I skrivelse till järnvägsstyrelsen den 17 mars 1952 föreslog kommittén införande
på prov av endagsbiljetter för fram- och återresa samma dag till
pris som för enkel biljett samt semesterbiljetter för fram- och återresa
inom 3 månader till pris som för tur- och returbiljett med 25 procents rabatt.
De föreslagna biljettformerna infördes av järnvägsstyrelsen den 1 maj
1952.

Kommittén har i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 6 juni 1952 förordat
en mera differentierad rabatt vid sällskapsresor på järnväg.

I remissutlåtande den 25 februari 1952 med anledning av motion i riksdagens
andra kammare angående förlängd giltighetstid för tur- och returbiljetter
tillstyrkte kommittén, att giltighetstiden ökades från 20 dagar till
en månad. Den förordade ändringen genomfördes fr. o. in. den 1 april
1952.

Kommitténs arbete har nu fortskridit så långt, att ett utkast till ny taxa
för personbefordran på statens järnvägar kan utarbetas våren 1953. Sam -

Riksdagsberättelsen.

I K: 10 tidigt med behandlingen av persontaxespörsmålen pågår kommitténs arbete
med en ny taxa för godsbefordran på statens järnvägar. I den mån det
kan visa sig lämpligt, ämnar kommittén framlägga delförslag.

11. Busslinjeutredningen (1950: 1 28; 1951: I 19; 1952: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1948
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;

Hulterström, A. N. O., landssekreterare;

Lydén, G., direktör;

Nilsson, R. direktör;

Persson, I., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 30 juni 1952).

Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 juli 1952).
Sekreterare:

Stoltz, A. W. hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
ankn. 1244, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
14 dagar samt företagit en studieresa i övre Norrland. Under den nu
redovisade tidsperioden har utredningen avgivit yttrande i ett 70-tal ärenden
angående tillstånd för juridisk person att utöva linjetrafik för personbefordran
med omnibus eller att från fysisk person övertaga dylikt tillstånd.

Utredningen har den 14 juni 1952 avgivit betänkande med förslag till beräknande
av tilläggsvärde (goodwill) för bussföretag m. m. (SOU 1952: 20).
Arbetet med övriga i direktiven angivna spörsmål pågår.

12. Stor-Stockholms trafikutredning av år 19i9 (1950: I 30; 1951: I 21;

1952:I 18).

Ordförande, förordnad av Kungl. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning
av överståthållarämbetets skrivelse den 15 oktober 1948:

Nerell, Ä. N. J., direktör.

Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:

Andersson, C. A., drätselkammarordförande;

Berg, G. A., kommunaldirektör;

Berglund, H. J., borgarråd;

Björlin, E. G. A., direktör;

Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;

Elwing, B. G. O., distriktschef;

Helin, M. S., direktör;

Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Sandström, K. H., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör.

Suppleant för förortskommunernas representanter;

Blomqvist, G. G. T., försäkringsråd.

Sekreterare :

Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.

Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19 och 10 64 57.

Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.

Beträffande utredningens program, se 1950: I K SO.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 5 plenarsammanträden,
varjämte ett 30-tal sammanträden ägt rum mellan de i
de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen och representanter
för olika stats- och kommunalförvaltningar.

Sedan medel beviljats till utbyggnad av centralstationen jämte ny järnvägsbro
över Norrström ha detaljutformningen och arbetsplanen för dessa
projekt varit föremål för överläggningar mellan representanter för statens
järnvägar, Stockholms stad och trafikutredningen. Härvid har särskild uppmärksamhet
ägnats åt frågan om sambandet mellan den nya stationsbangården
och förlängningen av Klarabergsgatan på viadukt över bangården ävensom
gatuanslutningarna mellan Vasagatan och Centralplan. Sambandet mellan
bangården samt tunnelbanan och Tegelbackskorsningen har vidare varit
föremål för överläggningar.

I samråd med statens järnvägar ha vidare undersökts möjligheterna att
på centralstationen inrätta genomgående lokaltrafik. De härvid företagna
tidtabellsstudierna ha särskilt inriktats på ett effektivast möjliga utnyttjande
av de nuvarande dubbelspåren på ömse sidor om Stockholm. I anslutning
härtill har även den framtida trafikeringen av Nynäsbanan varit föremål
för förberedande undersökningar.

I samband med ovannämnda utredningar har även på trafikutredningens
initiativ utarbetats ett principförslag till nya motorvagnståg för lokaltrafiken
inom stockholmsområdet.

Arbetena med planering av en förortsbanegren från Odenplan ut genom
Solna och Sundbyberg mot Spånga har fortsatt, delvis avseende en ny icke
tidigare undersökt sträckning. I anslutning härtill har även hela trafiksystemet
för denna trafiksektor varit föremål för fortsatta överväganden.

I en särskild promemoria har trafikutredningen granskat möjligheterna
att med i huvudsak nuvarande anläggningar omhändertaga en väsentligt
ökad kollektivtrafik till och från Lidingö. Promemorian har överlämnats
till berörda instanser med hemställan om åtgärder i syfte att förbättra
omstigningsförhållandcna för både förortsbane- och busstrafiken till Lidingö.

Beträffande trafiksektorn utanför Danvikstull har ett flertal undersökningar
verkställts inom trafikutredningen. Ett förslag till utbyggnad av

Riksdagsberättelsen.

I Kl 12 Saltsjöbanans station vid Slussen har framlagts och förhandlingar härom
kommer att upptagas mellan Stockholms stad och Saltsjöbanan inom den
närmaste tiden. Därjämte har frågan om en vägförbindelse mellan Värmdövägen
och Hammarby fabriksväg vid Sickla kanal varit föremål för särskilda
studier och ett principförslag har på trafikutredningens initiativ utarbetats,
att läggas till grund för förhandlingar angående vägförbindelsen och önskvärda
godstågsspår mellan Saltsjöbanan och Hammarbyhamnen.

Under år 1952 har verkställts jämförande taxestudier att läggas till grund
för en bedömning av möjligheterna att få till stånd en taxeutjämning för
förortstrafiken i stockholmsområdet.

I en särskild promemoria har närmare redovisats utvecklingen under de
senaste åren av statens järnvägars lokaltrafik på Stockholm med avseende
på trafikbelastning, tågstorlek, taxor m. m.

En undersökning av de statligt anställdas och de kommunala befattningshavarnas
arbetsplatser inom den inre staden har slutförts och översänts till
statliga och kommunala organ för kännedom och beaktande.

Frågan om en bättre trafikkoordination inom Stor-Stockholm har varit
föremål för förberedande prövning av trafikutredningen och samråd med
berörda trafikföretag kommer att äga rum inom den närmaste tiden.

I en särskild framställning till Stockholms stadskollegium har tratikutredningen
hemställt om utbyggnad av busstationen på Norra Bantorget och
reglering av trafikplatsen vid S:t Eriksplan.

Till Stockholms stadskollegium har trafikutredningen yttrat sig angående
vissa stadsfullmäktigemotioner rörande införande av fri övergång mellan
Stockholms spårvägars linjenät och övriga trafikföretag samt angående det
av busslinjeutredningen framlagda betänkandet med förslag till beräknande
av tilläggsvärde (goodwill) för bussföretag m. m.

Sedan regionplanenämnden igångsatt en snabbinventering av exploateringsmöjligheterna
i förortskommunerna har utredningskansliet påbörjat
en redovisning av de sannolika kapacitetsgränserna hos olika trafikmedel
inom stockholmsområdet.

Trafikutredningen har även påbörjat en sammanställning över de under
återstoden av 1950-talet önskvärda nyanläggnings- och förbättringsarbetena
av gator, vägar och broar inom städer och andra kommuner inom StorStockholm
med egen väghållning.

16. 19^9 års trafiknykterhetsutredning (1950: I 31; 1951: I 22; 1952: 1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juni 1949):

Lindell, I. A., statsråd, ordförande;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Englund, E. W., fil. dr, led av I kamm.;

Goldberg, L., laborator;

Segerstedt, T., professor.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 87

Expert: 1 K: 15

Fredrikson, G., hovrättsråd.

Sekreterare:

Nelker, H. G., försäkringsdirektör.

Lokal: Karlavägen 58; tel. 63 00 80.

Direktiven för utredningen, se 1950: I K 31.

Utredningen har under år 1952 hållit 5 sammanträden.

Den på utredningens föranstaltande verkställda undersökningen beträffande
metoden för bestämning av alkohol i blod har måst kompletteras i
vissa avseenden. Den definitiva redogörelsen har därför kunnat erhållas
först i december 1952. Resultaten har emellertid delgivits utredningen under
hand och betänkandet torde kunna lämnas till tryckning vid årsskiftet
1952/53.

14. Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik (1950: I 32;

1951: I 23; 1952: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):

Lundberg, A. S., kabinettssekreterare, ordförande;

Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;

Bergli, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Stoltz, A. W., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1244), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I K 32.

Vissa sammanslutningar och organisationer inom den yrkesmässiga biltrafikens
område har till kommittén avgivit utlåtanden angående organiserandet
av person- och godstrafiken på sträckan Härnösand—Haparanda.
Sedan materialet för kommitténs arbete sålunda fullständigats, beräknas
utredningsarbetet kunna avslutas under år 1953.

15. Utredning om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning
till vissa icke fast statsanställda arkitekter (1951: I 24; 1952: I 21).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 9 juni 1950 för att utreda frågan om behovet
av en omarbetning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1926 fastställda reglerna för beräkning av ersättning till arkitekter, vilka
utan att vara anställda i statens tjänst mot fast lön eller arvode anlitas
vid statliga byggnadsföretag:

Cardelius, E. C. F., kanslichef.

Riksdag sberättelsen.

I Kl 15 Sekreterare:

Wihlborg, H. H., byrådirektör.

Lokal: Statens sakrevision, Smålandsgatan 12; tel. 23 53 40.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 16
sammanträden med berörda ämbetsverk och organisationer.

Utredningsarbete pågår. Utredningen beräknas bli slutförd under år 1953.

16. Utredning angående revision av tillämpningskungörelsen till luftfartsförordningen
(1951: I 26; 1952: I 22).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till
revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr
383) om luftfart:

Sidenbladh, K. J. E., revisionssekreterare.

Särskilda sakkunniga för samråd:

Berglund, H., kansliråd;

Nylén, T., byråsekreterare.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60.

Utredningsarbetet fortskrider i anslutning till 1945 års lufträttssakkunnigas
arbete med revision av luftfartsförordningen, se I Ju 12.

17. T

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1951 för att
utreda frågan om televisionens införande i Sverige m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 februari 1951):

Olsson, A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Berger, O. A. kansliråd;

Esping, E. B., byrådirektör;

Mattsson, E. H., direktör;

Nyström, H. G., civilingenjör;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hahr, H. A. A., aktualitetschef;

Rosenlund, T. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Telegrafstyrelsen; tel. ordföranden Mora 52, Stockholm 22 46 00
(riksdagen) eller 10 37 32 (bostad); sekr. Hahr 22 30 40, sekr. Rosenlund
23 60 40.

Direktiven för utredningen, se 1952: I K 23.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 9 sammanträden
samt företagit en resa till Köpenhamn och en resa till Holland
och Västtyskland för att studera televisionsverksamheten därstädes.

Utredningen har den 29 oktober 1952 avgivit förslag till en försöksverksamhet
på televisonsområdet i Stockholm och Uppsala (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 89

18. 1951 års bijggnadsutredning (1952: I 24). [ K: 19

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla byggnadslagstiftningen
och dess tillämpning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 februari

1951):

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;

Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;

Lindqvist, R. H., tekn. dr, byggnadschef;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.

Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I K 24.

Utredningen har intill den 1 december 1952 hållit 10 sammanträden.

Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under år 1953.

19. 1952 års Bohuskusttrafikutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1952 för att
utföra undersökningar, föra förhandlingar och träffa preliminära överenskommelser
angående ordnandet av trafiken inom det område av Bohuskusten,
som för närvarande betjänas av Marstrands rederi aktiebolag samt
avgiva förslag angående grunderna för fortsatt statligt understöd till denna
trafik och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 juni 1952):

Cardelius, E. C. F., kanslichef.

Sekreterare:

Rickard, A. B. O., amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
30 maj 1952):

1 propositionen nr 163 till 1952 års riksdag upptogs Marstrandsbolagets ansökning
om subvention för seglationsåret 1952/53 till behandling. Bolaget hade anhållit
om bidrag av statsmedel med 275 000 kronor som understöd åt trafiken under
lågsäsongen. Bolaget framhöll att, då det under 1951 påbörjade genomgripande
moderniseringsprogrammet slutförts, beräknades överskottet under sommarhalvåret
bli så stort att det täckte vintertrafikens förluster. Bolaget skulle därigenom få till
stånd en självbärande helårstrafik. På grund av kostnadsstegringar och svårigheten
att erhålla erforderliga krediter hade det emellertid visat sig ogörligt att genomföra
moderniseringen av tonnaget i den takt, som ursprungligen avsetts. Trots att vissa
kostnadsposter, såsom löner, avsevärt stegrats hade bolaget dock genom motoriseringen
av fyra båtar redan uppnått en avsevärd driftsbesparing. Underskottet för
hela seglationsåret 1952/53 beräknades komma att uppgå till 305 000 kronor, varav
100 000 kronor avsågo en tioprocentig avskrivning av tonnaget.

Vid ingivandet av subventionsansökningen för 1952/53 uppgav företrädare för
bolaget under hand, att bolaget under sannolikt ytterligare fem år var i behov av

Riksdagsberättclsen.

[ statsbidrag som understöd till trafiken under lågsäsongerna. Jag uttalade i pro positionen

att denna upplysning, sedd i samband med storleksordningen av det
beräknade underskottet för innevarande seglationsår, gav anledning till allvarliga
betänkligheter. Med utgångspunkt från vad som förutsattes då staten engagerade
sig för subventioner till det nya bolaget borde de stora kapitalinsatser som
redan gjorts för att modernisera bolagets fartvgsbestånd, rimligen ha medfört en
sådan omedelbar förbättring av bolagets driftsekonomi, att underskottet för detta
seglationsår i varje fall borde bli väsentligt mindre än vad bolaget nu räknat med.
Slutsatsen av bolagets prognos syntes närmast bli den, att utöver moderniseringen
av tonnaget krävdes en högst väsentlig ökning av bolagets passageraroch
godsintäkter för att bolagets verksamhet skulle bli ekonomiskt självbärig.
Bolaget räknade självt med att en sådan förbättring skulle kunna uppnås först
efter en tid av fem år. Vid utgången av denna period hade emellertid sannolikt
inträtt ett skede, då genom utvecklingen av landkommunikationerna bolagets trafik
komme att förlora större delen av sin betydelse i de avseenden, varom nu
närmast är fråga. Jag framhöll i detta sammanhang att de trafikbehov för befolkningen
i Bohusläns skärgård, som icke redan nu kunde tillgodoses med befintliga
landkommunikationer, enbart eller i kombination med passbåtsförbindelser,
voro relativt begränsade. Mot bakgrunden av det anförda kunde det enligt min mening
ifrågasättas om icke grunderna för det statliga stödet till Marstrandsbolaget
måste revideras. Det borde undersökas om icke ifrågavarande trafikbehov under
den tid som återstod, innan den förut omförmälda utvecklingen av landkommunikationerna
fullbordats, skulle — med eller utan bolagets medverkan — kunna tillgodoses
på ett för staten mindre kostsamt sätt än vad som kunde bli fallet, om
den nuvarande subventionspolitiken fullföljdes. Jag ansåg mig ha anledning föreslå
en dylik omprövning av subventionsprinciperna också av det skälet, att bolagets
investeringsprogram till viss del genomförts på ett sätt, som ur de synpunkter
jag hade att företräda syntes kunna ställas under diskussion. I propositionen
anmälde jag min avsikt att hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla
en särskild utredningsman för att närmare utreda de här behandlade spörsmålen.
Jag får nu föreslå att ett sådant bemyndigande lämnas.

Marstrandsbolaget har låtit förstå, att förutsättningar för en självbärande kustlinjetrafik
redan nu finnas om denna begränsas huvudsakligen till turistsäsongen.
Utredningsmannen bör därför klarlägga vilka kommunikationsbehov som med avseende
på den inom området bosatta befolkningen och där belägna industriföretag
tillgodoses genom bolagets trafik samt de möjligheter, som vid eventuellt bortfall
eller inskränkning av denna trafik finnas att med anlitande av andra kommunikationsvägar
i skälig utsträckning tillgodose ifrågavarande transportbehov.
Därvid bör i görlig mån redovisas de ekonomiska och andra konsekvenser en
sådan omläggning kan komma att medföra för trafikanterna och för statsverket.
Utredningsmannen bör jämsides härmed söka närmare bedöma huruvida förutsättningar
finnas att temporärt lösa den föreliggande kommunikationsfrågan genom
fortsatt båtlinjetrafik. Ett grundläggande villkor för en sådan lösning bör
emellertid vara att trafiken icke får ställa några större krav på ekonomiskt understöd
från statsverkets sida. Resultatet av instundande sommars trafik synes
lämpligen kunna tagas till utgångspunkt för en förnyad prövning av Marstrandsbolagets
möjligheter att nå fram till en självbärande helårstrafik. Därjämte bör
utredningsmannen söka beräkna de merkostnader, som ett uppehållande av trafiken
under lågsäsongerna med det för vintern 1951/52 tillämpade seglationsprogrammet
förorsakar bolaget, samt överväga vilka förändringar av detta program
som kunna genomföras i syfte att nedbringa subventionsbehovet. Tillika bör
undersökas vilket intresse som finnes hos trafikanter, landstinget och vederbörande
kommuner att genom ekonomiska insatser eller garantier medverka till att kustlinjetrafiken
under lågsäsongen bibehålies. Utredningsarbetet bör, om så bedö -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 91

ines erforderligt, kunna utsträckas utöver vad här angivits, varvid dock bör iakt- J 20
tagas att uppdraget bör vara slutfört inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas
1953 års riksdag.

Utredningsmannen, som under utredningsarbetet bör samråda med länsstyrelsen
i länet, bör upptaga förhandlingar med inom området arbetande trafikföretag
ävensom med representanter för landstinget, kommuner och skilda trafikantgrupper
angående ordnandet av trafiken under den förutsatta övergångstiden intill
dess områdets vägförbindelser utbyggts samt framlägga förslag om de åtaganden
från statens sida som kunna befinnas påkallade. Han bör vara oförhindrad
att, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, på kronans vägnar
träffa de överenskommelser till vilka förhandlingarna kunna ge anledning.

Utredningen har under år 1952 bl. a. genom resor inom Marstrands rederi
aktiebolags trafikområde undersökt föreliggande trafikbehov samt förutsättningarna
för uppehållandet av Marstrandsbolagets kustlinjetrafik och de
krav på fortsatt understöd från det allmännas sida detta skulle föranleda.

Därjämte har utredningen sammanträtt med bl. a. representanter för olika
trafikintressen inom området och upptagit förhandlingar med landstinget
angående fortsatt subventionering av Marstrandsbolagets trafik.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under början av år 1953.

20. Långlinjeutredningen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 juli 1952):

Winberg, A. H., överdirektör.

Sekreterare:

Håkansson, H. E. V., fil. lic.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
30 juni 1952):

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 december 1951 har järnvägsstyrelsen hemställt
om tillstånd till s. k. turistlinjetrafik för person- och resgodsbefordran
med buss på vissa längre vägsträckor, däribland sträckan Stockholm—Malmö.
Hos statens biltrafiknämnd ha privata trafikföretag ansökt om liknande tillstånd,
avseende delvis samma sträckor. Järnvägsstyrelsens skrivelse har i vanlig ordning
remitterats till berörda länsstyrelser, som inhämtat yttranden från ett flertal myndigheter
och organisationer. Därvid ha de lokala bussägareföreningarna framhållit,
att »turistlinjetrafik» är ett helt nytt begrepp på den yrkesmässiga biltrafikens
område och att, innan något tillstånd meddelas, det bör klarläggas, bur en sådan
trafik skall utövas. Svenska Omnibusägareförbundet har även direkt till
mig hemställt om en förutsättningslös utredning beträffande såväl begreppet
»turistlinjetrafik» som den regelbundna långlinjetrafiken med buss. Till nämnda
utredningskrav bar jämväl biltrafiknämnden, enligt vad jag under band erfarit,
lämnat sin anslutning.

Med anledning av de nämnda ansökningarna och därav föranledda framställningar
får jag framhålla följande. Utvecklingen av busstrafiken bar under efterkrigstiden
gått i riktning mot långväga trafik. Denna utveckling beror givetvis
i första band på allmänhetens starkt ökade intresse för in- och utrikes re -

Riksdagsberätt elsen.

I K: 20 sor, men den har också gynnats av att bussarna kunnat göras allt bättre och bekvämare
och därmed blivit mera lämpade även för längre resor. Genom denna nya,
under senare år alltmer accentuerade tendens på biltrafikens område, vilken
icke torde ha förutsetts, när nu gällande bestämmelser i 1940 års förordning om
yrkesmässig biltrafik utformades, ha emellertid vissa trafikpolitiska spörsmål uppkommit,
vilka nu synas behöva närmare övervägas.

Enligt 1940 års förordning erfordras tillstånd för utövande av yrkesmässig biltrafik.
Tillstånd kan lämnas antingen för »linjetrafik» eller för »beställningstrafik».
Med linjetrafik avser man därvid »yrkesmässig trafik för regelbunden befordran
av passagerare eller gods å viss vägsträcka eller mellan vissa orter under
sådana omständigheter att bestämmanderätt i fråga om automobilens utnyttjande
icke tillkommer viss trafikant eller vissa trafikanter gemensamt». Annan
yrkesmässig trafik benämnes beställningstrafik. Ett trafiktillstånd förutsätter
prövning, huruvida ifrågasatt trafik är behövlig och i övrigt lämplig.
För denna prövning har beträffande linjetrafiken föreskrivits, att om trafiken
kan komma att konkurrera med annan, redan utövad linjetrafik eller med järnvägs-,
spårvägs- eller sjötrafik, skall, därest tillstånd anses böra meddelas och
förhållandena icke till annat föranleda, tillståndet lämnas utövaren av dylik trafik,
därest denne ansökt därom och befinnes lämplig.

I den praxis, som utbildats, sedan 1940 års förordning utfärdades, har tillstånd
till linjetrafik med buss huvudsakligen meddelats för lokaltrafik. Om man bortser
från den internationella långlinjetrafiken, för vilken särskilda bestämmelser
gälla, har däremot tillstånd till linjetrafik med buss på längre sträckor på
något undantag när icke lämnats. I realiteten har långlinjetrafik likväl kommit
att bedrivas i icke ringa omfattning. I några fall har sådan trafik kunnat komma
till stånd genom en kombination av skilda tillstånd till linjetrafik på kortare
sträckor på sådant sätt att turlistorna för de olika linjerna samordnats och samma
fordon godkänts för användning i de samgående företagens trafik. Turlistorna
ha visserligen fastställts av tillståndsmyndigheten, men denna har likväl
icke haft möjlighet att företaga någon prövning av behovet av den speciella
trafik, som genom samgåendet uppstått. I andra fall har vad som i realiteten utgjort
en mer eller mindre regelrätt långlinjetrafik tillkommit genom utnyttjande
av tillstånd till beställningstrafik. Innehavaren av ett sådant tillstånd har därvid
låtit andra företag stå som anordnare av för allmänheten utannonserade regelbundna
långturer med buss och göra sina fordonsbeställningar hos bussägarna.
Denne har alltså, utåt sett, blott utnyttjat bussen i beställningsrafik och hållit sig
inom ramen för det honom meddelade tillståndet. Den linjetrafik som sålunda
kan ha uppkommit har i stället — och utan tillstånd — drivits av det arrangerande
företaget. — De olika sätt att anordna långlinjetrafik, för vilka jag nu
redogjort, ha sannolikt tillkommit i syfte att kringgå bestämmelserna i 1940 års
förordning men måste anses bryta mot förordningens anda, i den mån de ej bryta
mot dess boktsav.

Av det nu anförda synes det mig nödvändigt att en närmare utredning företages
beträffande såväl de former i vilka den inrikes långlinjetrafiken med buss
bedrives som de villkor, vilka ur skilda synpunkter böra reglera sådan trafik.
Denna utredning bör företagas, innan långlinjetrafiken ytterligare utbygges genom
bifall till någon eller några av de ansökningar om tillstånd till s. k. turistlinjetrafik,
vartill tidigare nämnda ansökningar syfta. Då 1940 års förordning
icke berör formerna för »turistlinjetrafik» måste innan ståndpunkt tages till
ansökningarna, jämväl detta begrepp utredas och i detta sammanhang bör det
klargöras, huruvida andra villkor böra uppställas för lämnande av tillstånd till
turistlinjetrafik än för tillstånd till långlinjetrafik. Härtill kommer problemet
om fördelningen av en eventuell långlinje- eller turistlinjetrafik mellan SJ och
övriga företag inom busstrafikbranschen. Jag vill erinra om att SJ på denna punkt,

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 93

under åberopande av de bestämmelser, jag tidigare refererat, i sin ansökan hav- J *)q
dat, att i den mån tillstånd till långlinjetrafik över huvud taget böra ifrågakomma,
dessa böra förbehållas SJ i de fall, då trafiken skulle bedrivas parallellt med järnväg
eller eljest innebära konkurrens med järnvägsföretag. Även detta spörsmål
bör närmare utredas.

Under hänvisning till det anförda och i anslutning till framställningarna från
omnibusägarnas organisationer vill jag därför föreslå att en utredningsman tillsättes
med uppdrag att skyndsamt utreda de frågor, jag nu berört. Utredningsmannen
bör uppdraga riktlinjer för en lösning av problemet och framlägga förslag
till de ändringar i 1940 års förordning, som han med hänsyn till utredningens
resultat anser erforderliga. Utredningsmannen bör vara oförhindrad att
upptaga även andra frågor beträffande den yrkesmässiga biltrafiken, som kunna
aktualiseras av utredningsuppdraget.

Utredningsarbetet pågår.

Riksdagsbe rättelsen.

I Fi: l

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1952.

1. 7944 års mjkterhetskommitté (1950: I 21; 1951: I 15; 1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):

Danielson, B. G. E„ landshövding, ordförande;

Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;

Hagberg, E. R., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Larsson, Karin, fru;

Olsson, G. A., f. d. redaktör, led. av II kamm.;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;

Svensson, Valborg, redaktör;

Svensson, W., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Utterström, G., systembolagsdirektör;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Experter:

Almgren, S. G., f. d. överdirektör;

Klackenberg, O. H., regeringsråd;

Wiklund, D., byråinspektör, f. d. riksdagsman.

Sekretariat:

Elmér, Å. B. A., fil. lic.;

Nelker, H. G., försäkringsdirektör;

Ström, K. W., assessor.

Direktiven för kommittén, se 1945: I Fi 39.

Kommittén har under år 1952 sammanträtt under 5 dagar. Dessutom
har ett redaktionsutskott haft ett stort antal sammanträden. Arbetet har
huvudsakligen bestått i vissa kompletterande utredningar samt slutredigering
och justering av de olika betänkandena.

Kommittén avlämnade i början av år 1952 två redogörelser för verkställda
undersökningar, nämligen I. Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan
(SOU 1951: 43) och II. Verkan på den mänskliga organismen av maltdrycker
med olika alkoholhalt (SOU 1951: 44). I maj 1952 avlämnades ett
betänkande III. Undervisning, folkupplysning och forskning på alkoholfrågans
område (SOU 1952: 12). Kommittén har vidare på sitt sista sammanträde
den 17 oktober 1952 slutbehandlat sina fyra återstående delbetänkanden,
nämligen IV. Nykterhetsförhållanden i vissa främmande länder m. m.
(SOU 1952: 52), V. Principbetänkande (SOU 1952: 53), VI. Rusdrycks -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

försäljning och nykterhetsvård (SOU 1952: 54) och VII. Tillverkning och 1 FlS 4
försäljning av maltdrycker (SOU 1952: 55).

Kommitténs arbete är därmed avslutat.

2. 1948 års budgetutredning (1950: I 37; 1951: I 20; 1952: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa vissa undersökningar rörande gällande budgeträtt och nuvarande
budgetpraxis (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1948):

Murray, C. A., byråchef;

Renlund, R. G., expeditionschef.

Sekreterare:

Oredsson, S. M., revisor (fr. o. in. den 1 januari 1952).

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 48.

Utredningen har den 29 november 1952 avgivit redogörelse för bestämmelser
och praxis rörande statens budget (SOU 1952: 45). Uppdraget är
därmed slutfört.

3. Realkreditutredningen (1950: I 41; 1951: I 22; 1952: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 januari 1949
och den 24 februari 1950 för att utreda frågan rörande den bundna fastighetsbelåningens
rationalisering (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari
1949):

Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;

Eriksson, K., f. d. livförsäkringsdirektör;

Månsson, K. G., direktör;

Södermark, S. F., advokat;

Zotterman, J. A., f. d. direktör.

Tillkallad att biträda utredningen med vissa arbetsuppgifter:

Rosenberg, K. G., häradshövding.

Sekreterare:

Fredricsson, K. Å., aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 41.

Under tiden december 1951—oktober 1952 har utredningen hållit 9 sammanträden.

Utredningen har den 23 oktober 1952 avgivit betänkande med förslag om
samförvaltning av stadshypoteks- och bostadskreditorganisationerna (SOU
1952: 32). Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1949 års uppbördssakkunniga (1950: I 42; 1951: I 23; 1952: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari och den
1 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Alin, G. M. E:son, häradsskrivare;

Riksdagsberättelsen.

1 Fi: 4 Jarnerup, S. E., regeringsråd;

Prydz, P., ekonomidirektör;

Sätterberg, E. A., ombudsman;

Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare.

Experter:

Bäcklund, C., skatteuppbördsman;

Ehnbom, E. B. A., byråchef;

Josefson, K. E. T., uppbördsdirektör;

Lindvall, K. E., förste revisor;

Rydhagen, N. B., förste stadsfogde.

Sekreterare:

Edström, K. S., taxeringsintendent.

Biträdande sekreterare:

Morén, A. E., länsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 42.

De sakkunniga höllo sitt sista sammanträde den 27 oktober 1951.

De sakkunniga överlämnade den 24 januari 1952 sitt andra betänkande
med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952: 1). Av de
sakkunnigas arbete återstod då endast vissa organisationsfrågor. Kungl.
Maj :t förordnade den 29 februari 1952, att de sakkunniga skulle upphöra
med sin verksamhet med utgången av februari månad 1952. Kungl. Maj :t
bemyndigade samma dag chefen för finansdepartementet att tillkalla en
sakkunnig med uppdrag att inom finansdepartementet slutföra de uppbördssakkunnigas
arbete (jfr I Fi 19).

5. Utredning om konjunkturvinstbeskattning (1952: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1951 för
att verkställa utredning om konjunkturvinstbeskattning (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 november 1951) såsom utredningsmän:

Crabo, S. G., taxeringsrevisor;

Lindquist, N. G., kammarrättsråd.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 29.

Utredningsmännen avgav den 15 december 1951 »Promemoria med förslag
till förordning om konjunkturskatt för år 1952». Av utredningsmännens
uppdrag återstod då vissa arbetsuppgifter, vilka sedermera slutförts.
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

6. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1950: I 15; 1951: I 12; 1952: I 13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1953.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

7. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet £ fj; §

(1950: I 18; 1951: I 13; 1952: I 14).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Bjelle, E. A., direktör;

Cedergren, Elsa, fru;

Goude, S. N., ombudsman;

Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Levinson, Margit R., fru;

Nyström, E. G., professor;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Waldenström, M. E., direktör.

Sekreterare:

Virgin, E., förste sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Kuylenstierna, Brita, fröken.

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00, ankn. 1660 och 1072.

Kommittén har under år 1952 icke sammanträtt in pleno. Såsom anmälts
i föregående årsberättelser avslutade kommittén i och med utgången av
augusti månad år 1950 sin verksamhet i vad avser fördelning av medel för
hjälpändamål. I samband därmed tillsattes en redaktionskommitté med uppgift
att utarbeta en översikt över kommitténs verksamhet under och efter det
andra världskriget. Arbetet på denna översikt, vilken samtidigt är avsedd
att ge en sammanfattande bild av den svenska hjälpinsatsen till krigshärjade
länder under nämnda tid, har ännu icke slutförts.

8. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt arbete
och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen
(1950: I 27; 1951: I 17; 1952: I 16).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947:

Magnander, E. E. A., e. o. förste kanslisekreterare.

Expert:

Westin, G., revisor (t. o. in. den 9 september 1952).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1309),
rikssamt. växel 23 62 00; Svea hovrätt; tel. växel 23 68 00 (ankn. 55).

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 41.

Omläggningar ha skett i arbetsformerna för kameralväsendet vid beskick 7

Tiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

RikadaKSberättelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Fl: 8 ningar och konsulat och för redovisningsförfarandet och skriftväxling i
kamerala ärenden mellan utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna.
Nya kameralföreskrifter för beskickningar och lönade konsulat ha i anslutning
härtill utarbetats, fastställts av chefen för utrikesdepartementet
den 14 mars 1952 och trätt i tillämpning den 1 juli 1952. Den 1 juli 1952
har vidare den kamerala arbetsenheten vid utrikesdepartementets arvs- och
ersättningsbyrå inflyttats i samma departements ekonomibyrås kameralorganisation.

Utredningsmannen har biträtt inom justitiedepartementet vid organisationsundersökningar
inom domstolsväsendet. Dessa undersökningar beräknas
avslutade under år 1953.

Den fortgående rationalisering av statsdepartementens inre arbetsformer,
som skall utföras av statsdepartementens organisationsavdelning, vilken förestås
av utredningsmannen, har på grund av att tidigare nämnda uppdrag
tagit utredningsmannens hela tid i anspråk i huvudsak legat nere under år
1952.

9. 1948 års statistikutredning (1950:1 33; 1951: I 19; 1952:1 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för att
verkställa utredning angående den statliga statistikens omfattning och utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1948):

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Jönhagen, S. B., fil. lic., förste byråinspektör.

Lokal: Försäkringsinspektionen; tel. 60 88 91.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 44.

Utredningsmannen avlämnade den 17 december 1951 en promemoria angående
socialstyrelsens statistik.

Arbetet med utredningens slutbetänkande pågår. Utredningen beräknas
bliva slutförd under år 1953.

10. 1948 års sparbankssakkunniga (1950: I 38; 1951: I 21; 1952: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning angående sparbankernas organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 september 1948):

Strandell, G. H. F., borgmästare, ordförande;

Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;

Forsberg, O. M. I., redaktör, f. d. riksdagsman;

Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lagerkvist, E. E., sparbanksinspektör;

Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;

Westborg, E., direktör i Kronobergs läns sparbank.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Sekreterare:

Lagergren, B. G. M., kammarrättsråd (t. o. m. den 15 april 1952);
Westerlind, N. P., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 maj 1952).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1229),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I Fi 49.

De sakkunniga har under tiden december 1951—november 1952 hållit 4
sammanträden, varav ett omfattat sex dagar. Mellan sammanträdena har
utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren, delvis med
biträde jämväl av andra ledamöter. En delegation inom de sakkunniga har
vid ett tillfälle sammanträtt med representanter för 1950 års jordbrukskasseutredning
för överläggningar i frågor av gemensamt intresse. De sakkunniga
har under verksamhetsåret avgivit infordrade yttranden i fem olika
remissärenden.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1953.

11. 1950 års skattelagssakkunniga (1951: I 29; 1952: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 mars 1950 och den
15 maj 1952 för att dels biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen
m. m., dels ock verkställa en översyn av taxeringsförordningens
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1950 och den 30
maj 1952):

Dahlgren, R. B., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 15 januari 1952);
Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande (fr. o. m. den 16 januari 1952);
Granlund, S. Å., föredragande i regeringsrätten;

Tideström, B. H. V. B., föredragande i regeringsrätten (fr. o. m. den 16
januari 1952);

Holdo, S. H., förste taxeringsintendent (för taxeringsfrågor; fr. o. m. den 27
maj 1952).

Sekreterare (för taxeringsfrågor):

Norén, K. H. K., kammarrättsassessor (fr. o. in. den 30 juni 1952).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, såvitt gäller revision av kommunalskattelagen
m. m., se 1951: I Fi 29. Vad angår uppdraget att verkställa översyn
av taxeringsförordningens bestämmelser (anförande av statsrådet Sköld till
statsrådsprotokollet den 15 maj 1952):

Vid översynen av taxeringsbestämmelserna bör sålunda undersökas, i vad mån
bestämmelserna om deklarationsplikt och påföljd för deklarationsförsummelse
behöver revideras. Såsom taxeringsnämndsordförandenas riksförbund i skrivelse
till finansdepartementet nyligen anfört kan exempelvis nu gällande föreskrifter
om tiden för avlämnande av självdeklaration — med den tolkning därav som
regeringsrätten kommit till i ett den 20 november 1951 avgjort mål — kringgås
på ett sätt, som kan lända till avsevärt men för taxeringsarbetet. I förevarande
sammanhang bör övervägas, om den nu stadgade påföljden för deklarationsförsummelse
— förlust av besvärsrätten — kan anses ändamålsenlig.

IFi: il

100

Riksdagsberättelsen.

I Pi:

Beträffande innehållet i självdeklarationerna har erfarenheterna från taxeringsarbetet
givit vid handen, att beträffande vissa kategorier skattskyldiga upplysning
stundom saknas om väsentliga omständigheter av betydelse för taxeringen och
att uppgifter härom måste inhämtas genom tidsödande skriftväxling. Undersökning
bör ske, i vad mån sådana uppgifter redan från början kan ställas till taxeringsmyndigheternas
förfogande genom ändrade bestämmelser om vad deklaration
skall innehålla.

Bestämmelserna om skyldigheten att avlämna uppgifter till ledning vid annans
taxering bör granskas för att utröna i vad mån föreskrifterna bör ändras eller
fullständigas. Såsom exempel på fall, där bestämmelserna behöver kompletteras,
kan åberopas att de allt vanligare pensionsstiftelserna för närvarande icke är
skyldiga att avlämna uppgifter om utbetalda pensioner. I fråga om skyldigheten
att avlämna uppgifter till ledning vid annans taxering bör uppmärksammas det
förhållandet, att gällande bestämmelser i vissa fall visat sig icke vara fullt effektiva,
enär uttryckliga föreskrifter saknas om skyldighet att föra anteckningar
eller räkenskaper av den beskaffenhet, att uppgiftsskyldigheten kan behörigen fullgöras.

För att möjliggöra kontroll av deklarationerna finnes i taxeringsföroi dningen
— förutom föreskrifter om skyldighet att avlämna uppgifter till ledning vid annans
taxering — bestämmelser om rätt för vissa taxeringsfunktionärer att utfärda anmaningar
samt om bokföringsgranskning. I vissa fall torde dessa bestämmelser
i sin nuvarande utformning icke vara tillräckliga för att möjliggöra en effektiv
taxeringskontroll. Det bör övervägas, i vilken omfattning en utvidgning av taxeringsmyndigheternas
befogenhet kan anses av omständigheterna påkallad.

Bestämmelserna om åsättande av eftertaxering bör överses till utrönande av om
dessa bestämmelser i sin nuvarande utformning är ändamålsenliga. I samband därmed
bör undersökas, om de möjligheter, som enligt nu gällande föreskrifter stå de
skattskyldiga till buds för att efter den vanliga besvärstidens utgång erhålla rättelse
i en materiellt sett för hög taxering, är tillfredsställande.

Undersökning bör ske om nuvarande bestämmelser om påföljd för avgivande
av oriktig deklaration eller lämnande av felaktiga upplysningar och uppgifter är
väl avvägda. I vissa fall torde med nuvarande regler någon påföljd icke inträda
oaktat vederbörande sakligt sett måste antagas ha betänkligt brustit i sin uppgiftsskyldighet.

Vid övervägande av de i det föregående berörda frågorna, som syftar till en
effektivare taxeringsverksamhet, bör även spörsmålet om taxeringsorganisationen
uppmärksammas. Effektiviteten av taxeringsarbetet är nämligen i hög grad beroende
av taxeringsorganisationens förmåga att fungera. Uppmärksamhet bör därför
ägnas åt möjligheterna att genom ändringar i taxeringsförfarandet åstadkomma
ett mera ändamålsenligt handhavande av taxeringsgöromålen. Vid behandlingen
av härmed sammanhängande frågor bör emellertid beaktas, att den förenkling
av de materiella skattereglerna, som åsyftas med 1950 års skattelagssakkunnigas
revision, kan leda till en avlastning av taxeringsmyndigheternas arbete.
Såvitt avser organisatoriska frågor bör den nu ifrågasatta översynen därför få
endast i viss mån provisorisk karaktär.

I fråga om arbetet i den för taxeringsresultatet utomordentligt viktiga första
instansen, taxeringsnämnderna, torde för närvarande gälla, att nämnderna är i
behov av yrkeskunnigt biträde i avsevärt större omfattning än som för närvarande
genom taxeringsavdelningarnas försorg kan beredas dem. Möjligen kan det
befinnas lämpligt att i viss utsträckning bereda sådant biträde genom heltidsanställda
tjänstemän med arbetsuppgifter motsvarande de nuvarande taxeringskonsulenternas.
Jämväl frågan om det lämpligaste sättet för utförande av de med
arbetet i första instans förenade tekniska göromålen är av vikt.

Beträffande det arbete, som nu utföres på prövningsnämndsstadiet, kan ifråga -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 101

sättas, om icke åtskilliga ärenden av rutinartad beskaffenhet kunde avgöras i enk- I Fl: 12
lare former än som för närvarande sker. Vidare bör undersökas i vad mån de
göromål och befogenheter, som nu enligt taxeringsförordningen ankommer uteslutande
på taxeringsintendent, kan fördelas på olika befattningshavare i svfte att
möjliggöra en ändamålsenlig arbetsfördelning inom länsstyrelsernas taxeringsavdelningar.

Även åtskilliga andra bestämmelser på taxeringsområdet torde vara i behov
av översyn och bör, i den mån de faller inom ramen för utredningens allmänna
syfte, närmare undersökas. Därvid bör särskilt uppmärksammas de föreskrifter,
som beröra taxeringsorganens förhållande till de skattskyldiga och andra uppgiftsskyldiga.
Resultatet av taxeringsarbetet är i väsentlig mån beroende av samverkan
mellan taxeringsorganen och de uppgiftsskyldiga, varför man bör eftersträva
en sådan utformning av taxeringsförordningens föreskrifter, som främjar en
sådan samverkan och i möjligaste mån förebygger motsättningar och irritation.

I den mån ytterligare direktiv erfordras för utredningsarbetet torde sådana under
arbetets gång få lämnas av chefen för finansdepartementet. Utredningens
resultat bör, om så finnes lämpligt, kunna framläggas efter hand.

De sakkunniga har den 31 december 1951 avgivit en promemoria angående
taxering av inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter (stencilerad).

Under tiden därefter har de sakkunniga verkställt utredningar rörande
den kommunala fastighetsbeskattningen. Resultatet härav beräknas kunna
framläggas inom den närmaste tiden. De sakkunniga har vidare företagit
undersökningar rörande möjligheterna att i annan form än genom det nuvarande
utskyldsavdraget vid den statliga beskattningen taga hänsyn till
att inkomsterna är kommunalt beskattade. Översynen av taxeringsförordningens
bestämmelser har påbörjats och till ledning härvid pågår bl. a.
undersökning av arten av de ärenden, som handlägges av prövningsnämnd,
samt i vad mån ändrade bestämmelser är erforderliga rörande skyldigheten
att lämna uppgift till ledning vid annans taxering.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

12. 1950 års budgeträttskommitté (1951: I 30; 1952: I 23).

Tillkallade enligt Kung], Maj:ts bemyndigande den 28 april 1950 för att
utreda frågan om en revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
24 maj 1950):

Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;

Murray, C. A., byråchef, tillika huvudsekreterare (t. o. in. den 24 mars 1952);
Renlund, R. G., expeditionschef.

Experter:

Faxelius, A., byråchef;

Runemark, P. S., f. d. generaldirektör.

Biträdande sekreterare:

Oredsson, S. M., revisor.

102

Riksdagsberättelsen.

IFi: 12 Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.

Direktiven för kommittén, se 1951: I Fi 30.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 8 sammanträden.

Kommittén har inriktat sitt arbete på utarbetande av förslag till ändring
av grundlagarnas bestämmelser om beskattning och statsreglering. I denna
del beräknas arbetet bli avslutat under första hälften av år 1953.

13. 195t års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken

(1952: I 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 för att
verkställa en allmän utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1951):

Nitelius, H. V., häradshövding.

Experter:

Hasselquist, B. N. E., byrådirektör (fr. o. m. den 11 augusti 1952);

Dillén, B. O., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 28 oktober 1952).

Sekreterare:

Karlson, S. G. L., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1952).
Lokal: Tingshuset, Halmstad; tel. Halmstad 843.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 24.

Utredningsmannen har till chefen för finansdepartementet avlämnat dels
en den 17 januari 1952 dagtecknad promemoria med förslag till vissa ändringar
i beskattningen av motorfordon (jfr proposition nr 114 till 1952 års
riksdag), dels ock en den 30 oktober 1952 dagtecknad promemoria med förslag
om införande av rätt till viss restitution av bensinskatt, som erlagts för
bensin till jordbrukets bensindrivna traktorer.

Utredningsmannen har under år 1952 hållit överläggningar med experterna
och sekreteraren, varvid grundlinjerna för ett blivande betänkande
uppdragits.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under hösten år 1953.

14. Kommunlåneutredningen (1952: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 april 1951 för utredning
rörande vissa åtgärder beträffande den kommunala lånekontrollen
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1951):

Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;

Fant, G., f. d. borgmästare;

Järdler, S., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:

Edstrand, K.-I., amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1381),
rikssamt. växel 23 62 00.

Utredningen har intill utgången av november månad 1952 hållit 4 sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 103

Utredningen har den 15 november 1952 avgivit utlåtande över kommunallagskommitténs
betänkande med förslag till kommunallag och i samband
därmed framlagt förslag till sådana ändringar i nu gällande kommunallagar,
att den av kommittén föreslagna vidgningen av kommuns lånerätt
skulle träda i kraft den 1 juli 1953. Vissa arbetsuppgifter återstå. Utredningens
arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1953.

15. 1951 års penningvärdeundersökning (1952: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1951 för att
verkställa vetenskapliga undersökningar syftande till att belysa möjligheterna
att bevara ett stabilt penningvärde i ett samhälle med full sysselsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1951):

Lundberg, E. F., professor;

Arvidsson, G., fil. lic.;

Bentzel, R., fil. lic.;

Fernholm, T., docent;

Hansen, B., docent;

Lindberger, L., fil. lic.;

Metelius, B. E., fil. lic.;

Rehn, L. G., fil. kand.

Åt Lundberg har tillika uppdragits att samordna utredningsmännens
arbete.

Lokal: Konjunkturinstitutet, Storkyrkobrinken 4; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för undersökningen, se 1952: I Fi 26.

Utredningsmännen har under tiden december 1951—november 1952 haft
10 gemensamma överläggningar. Arbetet beräknas vara slutfört under år
1953.

16. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet (1952: I 27).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1730),
rikssamt. växel 23 62 00.

Åt utredningsmannen har uppdragits att slutföra i vissa delar det utredningsarbete,
som omhänderhafts av 1949 års folkbokföringssakkunniga (se
1952: I Fi 4).

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

17. Utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt på längre sikt

(1952: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1951):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Lemnc, M. H., riksbankschef;

Fi: l

104

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 17 Lindahl, E. R., professor:

Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Expert, tillika sekreterare:

Ekengren, H. K. A., bankdirektör.

Lokal: Kammarrätten; tel. växel 22 82 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1952: I Fi 28.

Utredningen har i skrivelse den 20 februari 1952 framlagt förslag beträffande
förlängning för tiden fr. o. m. den 1 juli 1952 t. o. in. den 30 juni
1953 av den provisoriska lagen den 8 juni 1951 med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning, dock med viss höjning av maximibeloppet
för sedelutgivningen.

Utredningen har intill utgången av november månad 1952 hållit 19 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas i huvudsak bli slutfört under år 1953.

18. 1952 års släktnamnskommitté.

Tillkallade den 22 februari 1952 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
29 juni 1951 för att utreda de principer, som ur språklig synpunkt skall
följas vid behandlingen av ansökningar om nya släktnamn, samt utarbeta
förteckning med förslag till nya släktnamn (se Post- och Inrikes tldn. den
12 oktober 1951):

Kock Lindberg, Karin, överdirektör, ordförande;

Bergman, N. G., lektor;

Lundahl, I. K. J., professor.

Sekreterare:

Hiljding, S. G. O., förste byråsekreterare.

Lokal: Statistiska centralbyrån; tel. 23 86 20.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 29
juni 1951):

Efter Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1918 och den 18 juni 1937 ha tillkallade
sakkunniga utarbetat tre förteckningar över namn, lämpliga att komma
till användning såsom släktnamn. Den första förteckningen, som utarbetades av
framlidne professorn Adolf Noreen och f. d. överbibliotekarien Anders Grape,
utkom 1921 och de två senare, som utarbetats av professorn emeritus Jöran Sahlgren,
utkommo 1939 respektive 1940. Förteckningarna ifråga, som utgivits av trycket
under benämningen Svensk Namnbok till vägledning vid val av nya släktnamn,
ha flitigt anlitats av de namnsökande och det namnförråd, som de innehålla,
har i följd härav numera blivit så utgallrat, att behov föreligger av nya
släktnamnsförslag.

Som huvudprincip vid utarbetandet av namnförteckningarna har gällt, att de
nya namnen skola vara svenska. Denna grundsats bör alltjämt följas.

Sedan den 1 juli 1946 har för rådgivning vid behandlingen av ansökningar om
nya släktnamn av statistiska centralbyrån anlitats en språkvetenskapsman, vilken
tager del av alla ansökningar om godkännande av nya släktnamn.

Den språkliga granskningen av släktnamnsförslagen har fått större betydelse
än tidigare. Vissa namntyper, som fram till den 1 juli 1946 kommit till rätt flitig

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

105

användning, ha därvid bedömts vara främmande för svenskt språkbruk och där- ][ j?j;
för ansetts ej kunna godtagas. Sålunda har språkvetenskapsmannen gjort gällande,
att namn med diftongljuden -ai-, -oi- eller -eu- äro främmande för svenskt språkbruk.
Samma har anförts beträffande namn med slutstavelserna -enius, -elius,

-inius, -inus eller -ander ävensom -en, -in, -eus, -aeus, -ius eller -eib

Genom de språkvetenskapliga synpunkternas ökade inflytande på bedömningen
av de särskilda ansökningarna har icke kunnat undvikas, att allmänhetens möjligheter
att välja släktnamn blivit beskurna i förhållande till vad som varit fallet
tidigare.

Av det anförda framgår vidare, att åtskilliga stavelser, som sedan lång tid vunnit
hävd såsom användbara vid svensk familjenamnsbildning, bedömts vara främmande
för svenskt språkbruk och därför ej ansetts kunna godtagas vid nybildningar.
I vad mån dessa synpunkter böra äga företräde framför den ofta förekommande
önskan hos enskilda att erhålla namn, bildade med stavelser, som sedan
länge förekomma i redan befintliga släktnamn och som ingå i svensk kulturtradition,
synes böra närmare undersökas. En detaljgranskning av olika namnbildningstyper
samt för släktnamnsbildning lämpliga för- respektive slutstavelser är
därvid önskvärd.

Frågan om i vad mån tillräcklig skiljaktighet finnes mellan släktnamn så att
det kan anses att skilda släktnamn föreligga är stundom synnerligen svår. 1
Svensk Namnbok 1920 anföres i förordet, att sådana namnformer som Ekberg,
Ekeberg, Ekenberg och Ekerberg måste anses såsom klart skilda namntyper. Huruvida
så är fallet jämväl med namn såsom Jäveström och Jäverström eller Ringbrant
och Ringbrand in. fl. synes däremot vara tveksamt, ehuru dylika namnförslag i
åtskilliga fall godtagits såsom skilda namn. Detsamma gäller namn, som skilja sig
från varandra enbart genom fördubbling av en konsonant, exempelvis Vilhagen
och Villhagen eller Bryning och Brynning. Svårigheterna sammanhänga med
sådana frågor som huru uttals- och stavningssynpunkter skola vägas mot varandra
vid bedömande av namnlikhet och, i den mån därvid fästes vikt vid uttalet,
vilken hänsyn som skall tagas till den mellan skilda landsändar bestående
olikheten i uttalet av vissa språkljud. Ett närmare klarläggande av vilka gränser
som i nämnda hänseenden böra iakttagas synes vara önskvärt. För pastorsämbetenas
del är det av intresse att erhålla vägledning beträffande frågan i vad
mån stavningsändringar kunna anses medföra sådana ändringar av namnets karaktär,
att de icke äro tillåtna för dessa myndigheter utan måste avgöras av namnmyndigheten.
I detta sammanhang må även med namnet Kennby såsom exempel
beröras en annan fråga, nämligen i vad mån vid bedömande av namnförslag hänsyn
skall tagas till att namnet kan få utländsk klang, om det ej är avsett att uttalas på
sätt, som med den angivna stavningen är vedertaget i svenskt språkbruk.

Förutom dessa frågor torde även ett annat därmed sammanhängande spörsmål
böra beaktas, nämligen frågan om möjligheterna för naturaliserade utlänningar att
erhålla mera användbara namn, därest de bära svårtolkade eller svåruttalade
främmande släktnamn. Praxis har varit att icke annat än i undantagsfall bevilja
namnändring förrän i andra generationen. Det kan ifrågasättas om icke eu uppmjukning
bör ske på denna punkt. I dessa fall borde även kravet på att namnen
skola vara rent svenska kunna uppgivas. En förenkling av namnet med bibehållande
av dess utländska karaktär kan många gånger vara att föredraga.

En och annan gång förekomma ansökningar om dubbelnamn, eventuellt genom
tillägg av nytt namn till förut befintligt släktnamn. Sådana ansökningar In i regel
avslagits. Även denna fråga torde böra behandlas.

Utarbetandet av en ny förteckning med lämpliga förslag till släktnamn är såsom
förut antytts jämväl numera erforderligt. Behovet härav framträder iin tydligare,
då man kan konstatera att mollan 35 och 1(1 procent av befolkningen allt -jämt är bärare av de vanligaste sonnamnen. Under senare år ha mellan 1 00(1 och

106

Riksdagsberättelsen.

1 Fi: }£ 5 000 släktnamnsansökuingar avgjorts årligen, av vilket antal omkring två tredjedelar
bifallits. Huvuddelen av ansökningarna avse nya släktnamn. Allmänhetens
intresse för antagande av nya namn kan förväntas komma att öka genom
tillhandahållandet av en sådan förteckning, vilket torde medföra större antal namnansökningar
till fördel för statsverket jämväl i ekonomiskt hänseende. Härtill
kommer att förslagen i den äldsta av de existerande namnförteckningarna icke
alltid fylla de krav, som senare uppställts från språkvetenskapligt håll.

Utredningen har under tiden februari—november 1952 hållit 9 sammanträden.

Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1953.

19. Utredning av vissa frågor rörande uppbördsväsendet.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 februari 1952:
Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Morén. A. E., länsassessor (t. o. m. den 30 juni 1952);

Svensson, S. V., länsbokhållare av första klass (fr. o. m. den 1 juli 1952).

Lokal: Länsstyrelsen, Stockholm; tel. lokalsamt. växel 22 73 00, rikssamt.
växel 22 73 20.

Åt utredningsmannen har uppdragits att i vissa delar slutföra det utredningsuppdrag,
som omhänderhafts av 1949 års uppbördssakkunniga (se
I Fi 4).

Sammanträden har hållits med representanter och styrelser för de inom
fögderiförvaltningen verksamma personalsammanslutningarna ävensom med
sekreteraren i 1947 års biträdesutredning och tjänstemän vid statens organisationsnämnd.
Utredningsmannen och sekreteraren har företagit resor för
studier av organisationen å uppbördsverken i Malmö, Halmstad, Borås, Jönköping,
Linköping och Norrköping.

Utredningsmannen har den 12 juni 1952 avgivit förslag till provisorisk
plan över biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört, beträffande häradsskrivarorganisationen
i slutet av år 1952 och beträffande uppbördsverken i städerna i
början av år 1953.

20. Företagsbeskattningskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att verkställa
en översyn av vissa bestämmelser berörande företagsbeskattningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1952):

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Cederwall, G., fil. lic.;

Gustafson, S. H., bankkamrerare, led. av II kamm.;

Hedborg, G. T., byråchef;

Henrikson, A., civilekonom;

107

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Jansson, R. L., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 11 november J Fi;20

1952);

Niklasson, O. S., lantbrukare, led. av I kamm. (t. o. in. den 10 november
1952);

Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.

Experter:

Lundell, S. V., förste taxeringsrevisor, bokföringssakkunnig hos riksskattenämnden; Thunholm,

L.-E., bankdirektör.

Sekreterare:

Gärdin, Å. I. J., assessor.

Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 1399), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 9
maj 1952):

Som ett led i strävandena att upprätthålla samhällsekonomisk balans har statsmakterna
under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder såväl av penningpolitisk
som skattepolitisk natur i syfte att motverka den av konjunkturförhållandena starkt
stimulerade investeringsbenägenheten inom den enskilda sektorn av näringslivet.

Kommunalskattelagens bestämmelser rörande företagsbeskattningen är i åtskilliga
delar så utformade, att de direkt stimulerar investeringar av visst slag, däribland
sådana i lager och inventarier. Företag, som arbetar under goda konjunkturer
och erhåller stora vinster, undgår temporärt en beskattning av dessa vinstmedel,
därest sådana tillgångar anskaffas varå i skattelagarna normalt medgivna
nedskrivningar kunna göras. Detta förhållande kan givetvis vara ägnat att befordra
produktionsutvecklingen och möjliggöra en ur skilda synpunkter önskvärd
konsolidering inom näringslivet. Men det är å andra sidan även uppenbart,
att---bestämmelsernas investeringsstimulerande effekt i vissa konjunktur lägen

är av inflationsdrivande art och i sådana fall ur samhällets synpunkt följaktligen
icke acceptabel.

I proposition nr 200 till 1952 års riksdag berörde jag närmare reglerna om rätten
till fri avskrivning å inventarier, vilka bestämmelser hör till dem som i detta
sammanhang är värda särskild uppmärksamhet. Jag framhöll därvid att det vore
angeläget undersöka huruvida dessa bestämmelser kunde så utformas att den fria
avskrivningsrättens utnyttjande anpassades efter vad som ur samhällets synpunkt
vore i olika konjunkturlägen önskvärt. Vid en sådan utredning borde givetvis även
beaktas näringslivets önskemål om sådan fasthet i skattereglerna att ett tillfredsställande
bedömande rörande finansieringen av inventarieförvärv m. m. kunde
verkställas; en avvägning mellan de senast båda antydda synpunkterna kunde
bli erforderlig. Även frågan om underlaget för avskrivningsrätten — anskaffningsvärdet
eller återanskaffningsvärdet — och bestämmelserna om investeringsfonder
borde i ett sådant sammanhang omprövas liksom spörsmålet huruvida vid sidan
av inkomstskatten borde finnas en .särskild skatteform, som riktade sig mot företagens
utgifter och som i vissa konjunkturlägen borde sättas i tillämpning.

Den sålunda antydda utredningen, som alltså bör åsyfta permanenta bestämmelser
på förevarande beskattningsområde, synes nu böra igångsättas.

Av det förut sagda framgår, att utredningens främsta uppgift är att undersöka
möjligheterna att utforma de ifrågavarande beskattningsreglerna så att avskrivningsrättens
omfattning under en viss tidsperiod göres beroende av vad som ur

108

Riksdag sberättelsen

I Ei: 20 samhällets synpunkt kan anses vara för samma tidsperiod önskvärt med liänsyn
till investerings- och kreditsynpunkter. Vid en närmare undersökning av detta
spörsmål kan befinnas att en lagstiftning av antydd innebörd måste, för att få tillräcklig
effekt, kompletteras med en samtidig omläggning av de bestämmelser, som
reglerar möjligheterna att vidtaga andra vinstreglerande dispositioner än avskrivning
å inventarier. Jag åsyftar därvid — förutom reglerna om avdrag för avsättning
till investeringsfonder vilka uppenbarligen har ett mycket intimt samband
med den fria avskrivningsrätten — främst bestämmelserna om varulagervärdering
och avdrag för avsättning till personalstiftelser. Skulle utredningen komma till en
sådan uppfattning, bör i dess uppdrag ingå att undersöka även dessa områden och
framlägga förslag till ändrade bestämmelser. Under utredningsarbetets gång torde
få avgöras, huruvida eventuella förslag till omrcglering av samtliga nyssnämnda
bestämmelser bör framläggas samtidigt eller om de berörda spörsmålen bör successivt
lösas. Vad särskilt angår avdrag för avsättning till pensionsstiftelser, synes
det böra ankomma på utredningen att, oavsett denna frågas samband med skattelagstiftningens
samordnande med konjunkturpolitiken, ompröva de nuvarande
reglerna härom; till denna fråga får jag längre fram närmare återkomma. Härjämte
bör utredningen pröva behovet och lämpligheten av en skatteform, som
direkt tar sikte på företagens utgifter. Syftet med en sådan beskattning skulle vara
att framkalla en noggrannare prövning än den som nu sker hos många företag
beträffande behovet och angelägenheten av vissa utgifter och investeringar. 1
första hand synes böra uppmärksammas sådana utgifter, som utgör vid taxeringen
avdragsgilla omkostnader. Beträffande bestämmelsernas utformning skall här icke
sägas annat än att investeringsavgiftsförordningens föreskrifter kan erbjuda en
viss vägledning.

Het torde icke böra ifrågakomma att binda utredningen med närmare utformade
direktiv än som framgår av det förut sagda. Utredningen bör ha fria händer att
pröva hur ifrågavarande problem lämpligast skall lösas under beaktande av de
olika intressen, mellan vilka en avvägning med nödvändighet måste göras. Jag
vill emellertid med några ord antyda vissa tänkbara lösningar.

Vad angår den fria avskrivningsrätten skulle kunna prövas ett system enligt vilken
denna utbytes mot en rätt till avdrag för avsättning till förnyelsefond. Denna
fond skulle få uppbringas till högst ett belopp motsvarande anskaffningsvärdet
å företagets inventarier, procentuellt uppräknat så att viss hänsyn tages till inventariernas
återanskaffningsvärde och, eventuellt, företagets fortsatta utveckling. Till
en sådan fond skulle avsättning alltid få göras med viss procent av det belopp,
vartill fonden högst må uppbringas, vilken procentsats skulle svara mot den genomsnittliga
ekonomiska förslitningen på befintliga inventarier. Procentsatsen
skulle i övrigt vara rörlig; statsmakterna skulle äga rätt att ange den högsta procentsats
med vilken under en viss förestående tidsperiod avdrag för avsättning
skulle medgivas. Skulle en anordning av i huvudsak nu angiven art väljas, bör
prövas om specialbestämmelser påkallas av hänsyn till utrangeringar, särskild
värdenedgång å innehavda maskiner o. s. v.

I fråga om varulagervärderingen kunde vara lämpligt att undersöka, huruvida
bestämmelser kunde utarbetas som motverkade spekulativa investeringar i lager
under tider, då en viss återhållsamhet i lageranskaffningarna bedömes såsom ur
samhällets synpunkt önskvärd. Möjligen borde reglerna utformas så att de allenast
riktade sig mot direkta lagerökningar. Bestämmelserna synes närmast böra ha
karaktär av en beredskapslagstiftning, som av statsmakterna kunde förklaras skola
gälla för en viss förestående tidsperiod.

Beträffande den tidigare angivna utgiftsbeskattningen bör det stå utredningen
fritt att pröva, huruvida en sådan beskattning bör inarbetas i den ordinarie
skattelagstiftningen eller om — bland annat av hänsyn till önskemålet att icke
onödigt komplicera det årliga taxeringsarbetet — bestämmelserna i fråga skall ha

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 109

karaktär av beredskapslagstiftning, soin kan sättas i tillämpning i tider då det ur
det allmännas synpunkt framstår som särskilt angeläget att åstadkomma återhållsamhet
på företagens utgiftssida.

Som jag förut framhållit hör ovedersägligen bestämmelserna om avdrag för
avsättning till pensions- och andra personalstiftelser till de skatteregler som möjliggöra
vinstreglerande dispositioner av mera avsevärd omfattning. Redan på
grund härav bör utredningen äga ompröva dessa bestämmelser. Därtill kommer
att bestämmelserna med deras nuvarande utformning är komplicerade i tillämpningen
och ur skilda synpunkter otillfredsställande konstruerade.

Vid en omprövning av de nu senast antydda bestämmelserna bör givetvs iakttagas,
att de synpunkter av social natur, som vid de nuvarande bestämmelsernas
utformning beaktades, bli i förevarande sammanhang i lika mån tillgodosedda.

.lag vill erinra om att 1950 års skattelagssakkunniga är sysselsatta med en teknisk
revision av inkomstskattelagstiftningen och att nämnda sakkunniga kan vid fullgörandet
av sitt uppdrag komma att behandla frågor, som falla inom området för
företagsbeskattningen. Samråd bör därför i förekommande fall äga rum mellan
skattelagssakkunniga och de utredningsmän, som anförtros uppgiften att överse
reglerna för företagsbeskattningen.

Avsikten med den nu ifrågasatta översynen av vissa mycket betydelsefulla bestämmelser
på företagsbeskattningens område bör icke vara att i och för sig åstadkomma
en skärpt företagsbeskattning. Avsikten är att få bestämmelserna ur skilda
synpunkter mer ändamålsenligt utformade. På grund härav bör det ingå i utredningens
uppdrag att pröva, huruvida de bestämmelser, som kan komma att föreslås,
bör föranleda att företagens statliga inkomstskatt beräknas efter annan eller
andra procentsatser än nu gällande. Jag vill emellertid framhålla, att den omständigheten
att utredningen kan komma att föreslå bestämmelser som skulle framdeles
omöjliggöra ett nu förekommande men av lagstiftaren uppenbarligen icke
avsett utnyttjande av skattereglerna i och för sig icke kan betraktas som en skärpt
företagsbeskattning.

Den av mig i det föregående förordade utredningen bör anförtros åt särskilt
tillkallade utredningsmän. Dessa bör bedriva utredningsarbetet med skvndsamhet.

Kommittén har t. o. in. utgången av november månad 1952 sammanträtt
9 gånger.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 27 augusti 1952 har
kommittén föreslagit, att förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av
förlorade inventarier och lagertillgångar, vilken förordning gäller under de
beskattningsår, för vilka inkomsttaxering verkställdes åren 1951—1953,
måtte provisoriskt förlänas förlängd giltighet under förslagsvis ytterligare
tre år.

Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1953.

21. 1952 års kommitté för indirekta skatter.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa utredning angående den indirekta beskattningen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 maj 1952):

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;

Fi: äi

Riksdagsberättelsen.

I Fl! 21 Hagberg, E. R., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;

Meidner, R. A., fil. lic.;

Nilstein, A. H., fil. lic.;

Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.;

Thedin, N., redaktör;

Thulin, E. E:son, byråchef.

Experter:

Welinder, P. E. C., professor (fr. o. m. den 15 oktober 1952);

Åkesson, A. O., assessor.

Sekreterare:

Skiöld, E. R., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1710),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 9 maj
1952):

I proposition nr 213 till årets riksdag angående omläggning av den statliga direkta
beskattningen har jag berört frågan om avvägningen mellan direkta och indirekta
skatter. Jag erinrade därvid om att 1949 års skatteutredning för sin del
funnit att man i det svenska skattesystemet kunnat förmärka en principiellt avvisande
inställning till indirekt beskattning, en inställning som tidigare även varit
högst befogad. En ökad användning av indirekta skatter vore emellertid enligt
utredningen nu väl tänkbar utan att den behövde innebära någon omfördelning
mellan inkomstklasserna. Utredningen anförde sammanfattningsvis, att förutsättningarna
för avvägningen mellan direkt och indirekt beskattning numera vore så
väsentligt annorlunda än i tidigare skeden att en allvarlig prövning av denna fråga
borde komma till stånd. Utredningen föreslog därför, att undersökningar utfördes
i syfte att möjliggöra ett slutligt ställningstagande till frågan om en ökad användning
av indirekta skattemetoder.

I anslutning till dessa uttalanden av 1949 års skatteutredning erinrade jag i förenämnda
proposition vidare om att jag redan i årets finansplan meddelat min avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta en utredning, varvid av skatteutredningen
anförda synpunkter borde övervägas. Beträffande frågan om ökad användning
av indirekta skattemetoder pekade jag särskilt på behovet av nya statsinkomster
för att trygga en fortsatt social reformpolitik. På den ifrågavarande utredningen
borde således ankomma att pröva spörsmålet på vad sätt finansiella möjligheter
för ett vidgat socialt reformarbete skulle åvägabringas. I detta sammanhang erinrade
jag om att det rådande statsfinansiella läget, som tvingade till den yttersta
återhållsamhet med nya statsutgifter, nödvändiggjort att även i och för sig behjärtansvärda
förbättringar av sociala förmåner fått avvisas i budgetförslaget för
budgetåret 1952/53.

Frågan om igångsättandet av nämnda utredning torde nu få upptagas. Utredningen
bör ta sikte på lämpligheten av att genom ökad indirekt beskattning skapa
statsfinansiella förutsättningar för i första hand en fortsatt social reformverksamhet.
Skulle under utredningsarbetet frågan om att finansiera viss socialverksamhet
helt eller delvis genom socialförsäkringsavgifter aktualiseras och denna
fråga anses böra undersökas vid utredningen, bör det få ankomma på chefen för
finansdepartementet att efter samråd med chefen för socialdepartementet lämna
närmare direktiv i detta hänseende.

Vid utredningen torde de av 1949 års skatteutredning (s. 96—111 och 303—314)
anförda synpunkterna beträffande avvägningen mellan direkt och indirekt beskatt -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 111

ning böra närmare övervägas. Utöver själva principfrågan, nämligen om en ök- J fj; 33
ning av den indirekta beskattningen över huvud bör ske, torde en av de främsta
frågorna bli att undersöka huruvida en eventuellt utvidgad indirekt beskattning
bör taga formen av en mera generell skatt eller om det nuvarande systemet bör
utbyggas genom utsträckning av den indirekta beskattningen till vissa varugrupper,
eventuellt i kombination med höjning av vissa av de nuvarande indirekta
skatterna. Vid båda alternativen bör hänsyn tagas till angelägenheten av att skydda
vissa mindre bemedlade kategorier, bl. a. barnfamiljer med låga inkomster, från
en icke önskvärd ökning av skattetrycket.

Utredningen bör vara oförhindrad att, om anledning därtill anses föreligga, även
till bedömande upptaga frågor rörande utformningen i olika avseenden av redan
förefintliga indirekta skatter.

I den mån ytterligare direktiv erfordras för utredningsarbetet, torde sådana
under arbetets gång få lämnas av chefen för finansdepartementet, i förekommande
fall efter samråd med chefen för socialdepartementet.

Kommittén har under tiden juni—november 1952 hållit 9 sammanträden.

Arbetet beräknas pågå under år 1953.

22. 1952 års tulltaxekommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och den därvid fogade
tulltaxan (se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1952):

Lundberg, A. S., t. f. kabinettssekreterare, ordförande;

Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;

Fagerholm, P. H., direktör, led. av II kamm.;

Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindskog, B. V., kommerseråd;

Sahlin, S. E. G., envoyé;

Spetz, G., lantbrukare, led. av I kainm.;

Westerlind, E. A., byråchef.

Sakkunniga:

Edstam, K. P. H., direktör;

Ekström, P. A., fil. kand.;

Gei jer, J. L., ombudsman;

Grundström, H., direktör;

Håkansson, H., sekreterare;

Leffler, J. O., direktör;

Melcher, E., direktör (fr. o. m. den 16 september 1952);

Nyström, R. H. B., direktör;

Sahlin, G. J., direktör;

Sandelin, E. M., direktör (avliden den 7 augusti 1952);

Settergren, G. C. A., direktör;

Svensson, N. A., sekreterare.

112

Riksdagsberättelsen.

I Pi: 22 Experter:

Branting, J. E. M., t. f. byrådirektör;

Kastengren, G. K.-A., förste byråingenjör;

Lundberg, H. F. N., byråchef;

Nordenson, J., fil. lic.;

Nordqvist, S. F. V., byråchef;

Tolstoy, N., byråchef.

Sekreterare:

Hartler, H. M. S., byråinspektör.

Biträdande sekreterare:

Leuf, N. B., kammarskrivare;

Molin, G., kammarskrivare;

Nyrén, B., kammarskrivare;

Wickberg, Y. T., kammarskrivare.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 61 71 73.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 9
maj 1952):

I ett interpellationssvar vid 1951 års riksdag framhöll jag att det icke rådde
någon tvekan om att vår tulltaxa i vissa delar blivit omodern och att en allmän
revision vore av behovet påkallad. Vid bedömandet av frågan när en revision
av tulltaxan lämpligen borde igångsättas måste man, anförde jag, ta hänsyn till
vissa internationella faktorer. Det hade sålunda ansetts lämpligt att avvakta resultatet
av det arbete med att uppgöra förslag till en internationell tullnomenklatur,
som under de senare åren pågått inom Studiegruppen för en europeisk tullunion
i Bryssel. Vidare hade GATT-förliandlingarna i Torquay då ännu icke avslutats.
På grund av dessa omständigheter hade det tett sig föga lämpligt att tidigare sätta
i gång med en allmän tulltaxerevision. Sedan förhandlingarna i Torquay slutförts
och ett i Bryssel utarbetat nomenklaturförslag färdiggranskats bleve emellertid
läget ett annat. Tiden vore då inne att påbörja förberedelser för översynen av tulltaxan.
--- —

Det konventionsförslag, vari nyssnämnda s. k. Brysselnomenklatur innefattas,
godkändes av Kungl. Maj:t den 16 mars 1951. Tullförhandlingarna i Torquay avslutades
den 21 april 1951, och några nya förhandlingar av detta slag torde icke
komma att anordnas förrän tidigast i slutet av år 1953.

I överensstämmelse med vad som anförts i mitt nyss berörda interpellationssvar
uppdrog Kungl. Maj:t den 11 maj 1951 åt generaltullstyrelsen att verkställa en
förberedande tullteknisk utredning för en allmän tulltaxerevision.---

Då det åt generaltullstyrelsen anförtrodda förberedelsearbetet visserligen ännu
icke slutförts men dock fortskridit så långt, att själva revisionsarbetet kan påbörjas,
torde detta nu böra igångsättas.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans baspositioner
i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra anpassas efter
Bryssel-nomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huruvida icke en mera allmän
tillämpning av värdetullar, som numera i allt större utsträckning förekommer
i utlandet, även för vår del kan innebära en mera ändamålsenlig utformning
av tullsystemet. Med hänsyn till det internationella varuutbytets stora betydelse för
vårt lands välstånd är det ett stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande
länder blir så omfattande och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed
har vi sedan länge fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke
vara något svenskt intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir
denna synpunkt, om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamåls -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

113

enlig. Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av J pj» gg
den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en lämplig
avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som erbjuda
sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med hänsyn till resultatet
av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händelser få förutsättas att
utredningen icke eller åtminstone endast i undantagsfall leder till förslag om högre
tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll. I anslutning till dessa frågor bör de
handelspolitiska synpunkter beaktas, som kunna bli aktuella i samband med kommande
tullförhandlingar eller eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas möjligheterna
att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion icke föreligger
eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör vidmakthållas med
hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är sådana att finanstull bör ifrågakomma.
Vid revisionen bör även övervägas i vad mån tullskydd bör bibehållas för
sådana varuslag, beträffande vilka stöd åt den inhemska produktionen befinnes
med fördel kunna lämnas i annan form än genom tullar. I det sammanhanget bör
särskild uppmärksamhet ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande
till den nuvarande jordbruksregleringen.

Det får anses ligga i sakens natur, att revisionen skall innefatta jämväl de delar
av tulllaxeförordningen, som äro av omedelbar betydelse för tulltaxans tillämpning.

Lämpligt synes emellertid vara att nämnda förordning i sin helhet överses i detta
sammanhang.

Vid utredningsarbetet bör hållas kontakt med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna för att i den mån omständigheterna det medgiva åvägabringa
uniformitet mellan de olika ländernas tulltaxor.

I den mån ytterligare direktiv erfordras för utredningsarbetet, torde sådana
under arbetets gång få lämnas av chefen för finansdepartementet.

Utredningen bör uppdragas åt särskilt tillkallade utredningsmän, till ett antal
av högst tio. Utredningsmännen bör under utredningsarbetet erhålla tillfälle samråda
med tillkallade sakkunniga från näringslivet och arbetstagareorganisationer.

Självfallet bör utredningsmännen även i övrigt ha kontakt med näringslivets organisationer.
Utredningen bör dock icke ha karaktär av förhandlingskommitté. Till
utredningsmännens förfogande bör vidare i mån av behov ställas ytterligare expertis.
Med hänsyn till angelägenheten att snarast erhålla en modern svensk
tulltaxa bör utredningsarbetet bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Kommittén har intill utgången av november månad 1952 hållit 2 sammanträden.

För att tjäna till ledning vid kommitténs fortsatta arbete har uppdragits
riktlinjer för en schematisk avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag
och produktionsgrenar, varjämte inom kommitténs sekretariat sammanställts
diverse statistiskt material samt i övrigt verkställts vissa förberedande
utredningar.

Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1953.

23. 1952 års kontrollstämpelutrcdning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1952 med
uppdrag att verkställa utredning om kontrollen å guld-, silver- och platinaarbeten
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):

Digman, H. M., revisionssekreterare.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt,

RiksdagsberättelBen.

114

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 23 Sakkunniga:

Fleming, E., friherre;

Hernmarck, C. G. M., fil. dr, förste intendent;

Hildebrand, N., hovjuvelerare;

Lundberg, H. F. N., byråchef;

Roos, C. S., direktör;

Swensson, B. O. T., myntdirektör.

Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. 23 66 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 17
oktober 1952):

Gällande bestämmelser angående kontroll å ädla metaller innefattas i förordningen
den 18 oktober 1912, nr 366, angående kontroll å guld- och silverarbeten
samt i förordningen den 2 mars 1923, nr 49, angående kontroll å platinaarbeten.
Närmare föreskrifter om tillverkares åligganden har meddelats i ordningsstadgan
den 18 oktober 1912, nr 367, för tillverkning av guld- och silverarbeten m. m. Sedan
tiden för fastställandet av gällande författningar har ett flertal ändringar vidtagits,
men någon allmän översyn av bestämmelserna ur sakliga synpunkter har
icke ägt rum.

Frågan om en översyn av nu ifrågavarande lagstiftning i syfte att närmare anpassa
densamma efter den utveckling som ägt rum har i olika sammanhang aktualiserats.

Sålunda hemställde mynt- och justeringsverket i skrivelse den 7 maj 1938, att
åtgärder måtte vidtagas för åstadkommande av en omarbetning av 1912 års kontrollförordning.
Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund framhöll i avgivet yttrande,
att den utveckling, som ädelmetallvaruindustrien och hantverket undergått
sedan den nu gällande kontrollförordningen trädde i kraft, medfört betydande
svårigheter vid dess tillämpning. Många av bestämmelserna måste sålunda anses
föråldrade. Avsaknaden exempelvis av bestämmelser för arbeten bestående av
olika metaller medförde enligt förbundets mening ett för tillverkare menligt osäkerhetstillstånd.

Vidare må nämnas att svenska metallindustriarbetareförbundet gjort framställning
om införandet av skyldighet att förse importerade guld-, silver- och platinaarbeten
ävensom nysilvervaror av utländskt ursprung med särskild importstämpel.
I utlåtande över framställningen framhöll mynt- och justeringsverket, att såvitt anginge
nysilvervaror syftet med framställningen torde vara tillgodosett genom bestämmelserna
i kungörelsen den 15 december 1933 (nr 670) angående märkning
av vissa varor av utländskt ursprung. Beträffande importerade varor av ädelmetall
delade däremot verket till fullo de framförda önskemålen om en sådan
märkning av varorna att man tydligt kunde särskilja inhemska och utländska produkter.

En mycket omdiskuterad fråga har varit den enligt nuvarande bestämmelser
(§ 7 i 1912 års kontrollförordning) medgivna s. k. fullmaktsstämplingen, enligt
vilken inom riket tillverkat arbete kan i stället för tillverkarens namnstämpel få
enligt vederbörandes bemyndigande förses med annans inregistrerade namnstämpel.

Frågan om en ändring av reglerna om fullmaktsstämplingen väcktes ursprungligen
av svenska slöjdföreningen, som i skrivelse den 29 april 1929 hemställde, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, att en tillverkares namnstämpel komme
i åtnjutande av laga skydd och att sålunda ett utplånande av densamma och
dess eventuella ersättande med en annan persons eller firmas stämpel, varigenom
allmänheten kunde vilseledas i avseende å vem som vore tillverkare av varan,
komme att utgöra straffbar gärning. I utlåtande häröver framlade mynt- och juste -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

115

ringsverket förslag om införande av särskild tillverkarestämpel och särskild stäm- £ f
pel avsedd för enbart försäljare av ädelmetall.

Sedermera har Stockholms guldsmedsmästareförening och svenska museimannaföreningen
gjort förnyad hemställan om ändring av kontrollförordningen i syfte
att undanröja de av slöjdföreningen påtalade olägenheterna med det nuvarande
stämplingsförfarandet. Pa grundval av en inom mynt- och justeringsverket utarbetad
promemoria upprättades inom finansdepartementet ett förslag till ändring
av 1912 års kontrollförordning. Förslaget gick ut på att rätten till fullmaktsstämpling
skulle upphävas. Bland annat med hänsyn till de betänkligheter,
som under hand framfördes till finansdepartementet från vissa branschorganisationer,
blev förslaget emellertid aldrig genomfört.

Genom ett av högsta domstolen nyligen avgjort mål (jfr N. J. A. 1951 s. 620) har
frågan om fullmaktsstämplingen ånyo aktualiserats. 1 nämnda mål hade innehavaren
av en guldsmedsaffär ställts under åtal för det han — efter att ha å kontrollstämplat
silverarbete borttagit tillverkarens namnstämpel och i stället ditsatt sin
egen — hållit arbetet till salu i sin butik. I samtliga instanser lämnades åtalet
utan bifall. En av högsta domstolens ledamöter har i särskilt yttrande uttalat, att
enligt hans mening namnstämpeln i sådan grad kommit att tjäna för den statliga
kontrollen främmande, enskilda intressen att den, åtminstone så länge fullmaktsstämplingen
medgåves, icke borde i straffrättsligt avseende betraktas såsom offentligt
kontrollmärke.

I gemensam skrivelse den 18 februari 1952 har guldsmedsbranschens samtliga
organisationer i Sverige ävensom konsthantverkarnas gille, svenska museimannaföreningen
och svenska slöjdföreningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder för sådana lagändringar, att förbud införes mot fullmaktsstämpling enligt
g 7 i 1912 års kontrollförordning samt att tillverkares namnstämpel kommer i
åtnjutande av laga skydd. I skrivelsen framhålles, att genom utgången a^ det nyss
omnämnda målet fastslagits, att fullmaktsstämplingens existens utgjorde ett hinder
för att tillverkarens namnstämpel skulle äga straffrättsligt skydd.

Slutligen har yrkande om en allmän översyn av lagstiftningen angående kontroll
å guld-, silver- och platinaarbeten framställts jämväl av Stockholms stad i skrivelse
den 18 juni 1951. Staden har därvid åberopat en av auktionsverket i Stockholm
gjord utredning enligt vilken den nuvarande lagstiftningen medförde onödigt
intrång i den enskildes fria förfoganderätt över legitimt förvärvad egendom.

Den sålunda från olika håll påyrkade översynen av gällande bestämmelser angående
kontroll av guld-, silver- och platinaarbeten synes nu böra igångsättas.
Härvid bör i första hand till allsidig prövning upptagas redan föreliggande framställningar
och ändringsförslag. Utredningen bör emellertid icke begränsas till
detta utan omfatta alla med kontrollstämplingen sammanhängande frågor. Såsom
exempel kan nämnas frågor angående föreskriven minsta hait för kontrollstämpling,
konlrollstämplingsplikt, kontrollstämplingens utförande, kontrollstämplingsavgifter
samt införande av kontrollplikt å palladiumvaror. Självfallet hör olika
möjligheter till förenkling ocli rationalisering av kontrollväsendet tillvaratagas.

■lag vill i detta sammanhang nämna, att statens organisationsnämnd under hand
meddelat, alt enligt nämndens uppfattning en väsentlig minskning i arbetsbördan
för kontrollavdelningen vid mynt- och justeringsverket skulle kunna tänkas uppkomma,
därest eu höjning av den nuvarande viktgränsen för kontrollstämpling genomfördes.
Huruvida en sådan höjning kan åstadkommas utan åsidosättande av
andra berättigade intressen kan icke avgöras utan närmare överväganden. Det synes
lämpligt att jämväl denna fråga förutsättningslöst prövas vid den nu ifrågasatta
utredningen.

Ett spörsmål, som jag icke tidigare berört men som synes höra upptagas till
bedömande i detta sammanhang, är frågan om kvalitetsbeteckningar för nysilvervaror.
Jag vill erinra om alt Kungl. Maj:t efter framställning av svenska nysilver -

116

Riksdagsberätt elsen.

Fi* 2:} fabrikantföreningen genom beslut den 12 april 1935 uppdrog åt mynt- och justeringsverket
att verkställa utredning rörande nämnda fråga. Med skrivelse den 22
februari 1939 överlämnade mynt- och justeringsverket förslag till kungörelse i
ämnet. Kommerskollegium, som hördes över förslaget, framhöll i yttrande den 2
april 1942, att möjlighet att sakligt bedöma det framlagda förslaget då icke förelåg.
Enligt kommerskollegii mening borde förslaget omprövas efter krigets slut,
då läget i fråga om metallförsörjningen bättre kunde överblickas. Den förnyade
prövning, som sålunda förutsatts skola komma till stånd, torde lämpligen böra ske
i nu förevarande sammanhang.

Den förordade utredningen torde böra verkställas av en särskild utredningsman.
Han bör under utredningsarbetet erhålla tillfälle att samråda med tillkallade
sakkunniga till ett antal av högst 7. Till hans förfogande bör vidare i mån av
behov ställas ytterligare expertis.

Utredningsmannen bör samråda med statens organisationsnämnd i frågor av
organisatorisk natur och med statens sakrevision beträffande frågor om kontrollstämplingsavgift
och andra avgifter i kontrollärenden.

Utredningsmannen bär hållit sammanträde med de sakkunniga den 1 december
1952.

24. Utredningen rörande detaljhandeln med tobaksvaror.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1952 med
uppdrag att verkställa en utredning om detaljhandeln med tobaksvaror (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1952):

Alexanderson, K. E., revisionssekreterare.

Sakkunniga:

Brandt, E. R., ombudsman, led. av II kamm.;

Dahlgren, E., kapten;

Edstam, K. P. H., direktör;

Frisk, A., ingenjör;

Holsti, P. O., ingenjör;

Lundgren, Å. V., revisionssekreterare;

Sandberg, G. P., direktör.

Sekreterare:

Mangård, N., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Svea Hovrätt, Birger Jarls torg 16; tel. växel 23 68 00.

Direktiv: (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 17
oktober 1952):

De bestämmelser, som reglerar detaljhandeln med tobaksvaror, återfinnes i lagen
den 11 juni 1943 angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror
och i Kungl. Maj:ts instruktion samma dag för statens tobaksnämnd samt
vidare i butikstängningslagen den 21 juli 1948.

Tobaksmonopolet infördes den 1 juni 1915 i syfte att uppnå ett effektivare utnyttjande
av tobakskonsumtionen såsom skattekälla. För att tillgodose detta ändamål
ansåg man sig kunna begränsa sig till att låta monopolet omfatta endast tillverkning
av tobaksvaror inom landet, medan en monopolisering av importen och
handeln med sådana varor icke ansågs erforderlig. I enlighet härmed intogs i den
ursprungliga monopolförordningen ett stadgande av innebörd, att handeln med
tobaksvaror i princip skulle vara fri. Detaljhandeln med tobaksvaror bär seder -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

117

mera varit föremål för uppmärksamhet vid olika tillfällen. Framställningar om åt- [ pj; 04
gärder för att förbättra tobakshandlarnas ställning har gjorts flera gånger och
även föranlett ingripanden från statsmakternas sida. I den proposition till 1943
års riksdag (nr 200), som ledde till antagande av nu gällande lagstiftning, framhöll
dåvarande chefen för finansdepartementet att han .särskilt uppmärksammat
det läge, som uppkommit genom tillväxten av antalet tobaksaffärer och den därav
betingade minskade omsättningen för de flesta affärsidkare inom branschen. Enligt
departementschefens uppfattning var det tydligt, att en fortsatt tillväxt avantalet
försäljningsställen i samma takt skulle resultera i allvarliga olägenheter. Det
syntes honom också framstå som en påtaglig fördel, även ur det allmännas synpunkt,
om ett antal av de minst lönsamma småaffärerna kunde utgallras.

I enlighet med det av departementschefen förordade förslaget meddelades i 1943
års monopollag nya direktiv för Aktiebolaget svenska tobaksmonopolets handhavande
av distributionen av tobaksvaror. För att möjliggöra en rationalisering av
detaljhandeln upphävdes den tidigare gällande bestämmelsen om att handeln med
tobaksvaror skulle vara fri. I dess ställe infördes i 4 § monopollagen ett stadgande
av innehåll, att monopolbolaget skulle i samråd med statens tobaksnämnd söka
anpassa försäljningsställenas antal med hänsyn till möjligheten för de återförsäljare,
vilkas rörelse företrädesvis omfattade försäljning av tobaksvaror, att uppnå
skälig omsättning i den mån så kunde ske utan åsidosättande av allmänhetens
och monopolbolagets intressen. I instruktionen för tobaksnämnden har i anslutning
härtill de närmare riktlinjerna för den avsedda rationaliseringen av tobakshandeln
uppdragits. Den genomförda regleringen avser endast detaljhandeln med
tobaksvaror i städer och stadsliknande samhällen.

Den rationalisering av tobaksdetaljhandeln, som 1943 års lagstiftning åsyftar,
söker statens tobaksnämnd och monopolbolaget förverkliga på i huvudsak tre sätt.

I enlighet med de i nämndens instruktion angivna direktiven utövas kontroll över
nyetablering av specialtobaksaffärer inom städer och stadsliknande samhällen i
syfte att förhindra tillkomsten av nya, ur distributionssvnpunkt överflödiga försäljningsställen.
Då ett påtagligt behov av nya tobaksaffärer uppkommer genom
tätorternas tillväxt, eftersträvar man i första hand att få till stånd utflyttning av
olämpligt belägna tobaksaffärer i orternas centrala delar i syfte att förbättra förhållandena
såväl för den affär som flyttas som för de kvarvarande. I enlighet med
av Kungl. Maj:t och riksdagen i samband med tillkomsten av 1943 års lagstiftning
uttalade önskemål erbjudas vidare tobakshandlare, som inneha affärer, vilka
icke anses vara bärkraftiga, att nedlägga rörelsen mot erhållande av livränta eller
engångsersättning från monopolbolaget. Då det gäller överlåtelse av befintlig specialtobakshandel
prövas, huruvida den ifrågavarande affären har en sådan omsättning,
att den bör finnas kvar. Om omsättningen är för låg, och affären är obehövlig
ur distributionssvnpunkt, medgives ej överlåtelse, utan i stället erbjudes
vederbörande inlösen, såvida han ej själv önskar fortsätta rörelsen. Anses rörelsen
ha en sådan omfattning, att densamma bör bestå, prövas skäligheten av den goodwillersättning,
som betingas för överlåtelsen. Avsikten härmed är att hindra köparen
alt erliigga för hög ersättning, vilket kan inverka menligt på affärens lönsamhet.

Det särskilda hänsynstagandet till specialtobakshandeln, som 1943 års monopollag
föreskriver, har även kommit till uttryck i butikstängningslagens bestämmelser
om handeln med tobaksvaror utom den vanliga butikstiden. Då fråga iir om
sådan handel i stad eller stadsliknande samhälle åligger det den tillståndsgivande
myndigheten, länsstyrelsen, att före ärendets avgörande inhämta utlåtande från
statens tobaksnämnd, som även äger rätt att i sådana ärenden hos Kungl. Maj:t
anföra besvär över länsstyrelsens beslut. Tobakshandeln under och utom vanlig
affärstid regleras sålunda på olika sätt. Då fråga är om försäljning av tobaksvaror
från butik, som hålles öppen allenast under vanlig affärstid, är det monopolbolaget

118

Riksdagsbcrättelsen.

I Fi: 24 som efter samråd med tobaksnämnden bestämmer vem som skall antagas till återförsäljare
av tobaksvaror. Vid tobaksförsäljning som med stöd av 11 § butikstängningslagen
medgives utöver den vanliga affärstiden är det däremot länsstyrelserna
och i sista hand Kungl. Maj:t, som har bestämmanderätten. Monopolbolaget
anser sig icke böra vägra inköpsrätt åt den, som genom lagakraftvunnet beslut
jämlikt nämnda paragraf erhållit tillstånd till försäljning av tobaksvaror.

I samband med framläggandet i proposition nr 248/1948 av förslaget till ny
butikstängningslag omnämndes i två olika sammanhang (s. 48 och 91) att chefen
för finansdepartementet hade för avsikt att utverka Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla särskilda sakkunniga för en översyn av 1943 års tobakslagstiftning.

I en den 31 oktober 1951 dagtecknad framställning har Aktiebolaget svenska
pressbyrån — under erinran om uttalandena i nyssnämnda proposition — hemställt
att den bebådade utredningen med det snaraste måtte komma till stånd. T avgivet
yttrande över denna framställning har Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
bl. a. anfört, att den genom 1943 års lagstiftning genomförda regleringen av detaljhandeln
med tobak redan vid sin tillkomst varit omstridd och alltjämt vore,
som bland annat framginge av den remitterade framställningen, utsatt för kritik.
Med hänsyn härtill och då nu så lång tid förflutit, att man kunde få en överblick
över hur regleringen verkade, förelåge anledning upptaga till prövning, om densamma
borde bibehållas. Därest denna prövning skulle ge till resultat, att någon
form av reglering ansåges böra bibehållas, kvarstode såsom en angelägen uppgift
att söka få till stånd en mera enhetlig och förenklad handläggning av därav föranledda
ärenden än som följde av nu gällande lagstiftning.

I detta sammanhang kan även omnämnas, att Kooperativa Förbundets styrelse
i ett den 6 februari 1952 avgivet yttrande över nyetableringssakkunnigas betänkande
med förslag till lag till skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning
inom näringslivet hemställt om ändring av lagstiftningen om tobakshandeln och
framfört den uppfattningen, att då staten i samhällsintressets namn och för att
hävda näringsfriheten vägrat att lämna sitt stöd åt den enskilda nyetableringskontrollen
konsekvensen fordrade, att staten själv icke genomförde eller lämnade sitt
stöd åt sådana regleringar av handeln, som starkt begränsade eller upphävde näringsfriheten
inom något visst område. Styrelsen har påyrkat att genom ändring
av lagstiftningen om tobakshandeln förhållandena beträffande distributionen av
tobaksvaror bringades i överensstämmelse med den allmänna slutsats, till vilken
de sakkunniga kommit i fråga om den enskilda nyetableringen.

Den tidigare omnämnda översynen av 1943 års tobakslagstiftning bör nu komma
till stånd. Mot bakgrunden av erfarenheterna rörande den nuvarande regleringens
verkningar i olika avseenden bör härvid hela frågan om detaljhandeln
med tobaksvaror omprövas. Översynen bör sålunda även omfatta de delar av butikstängningslagen,
som direkt beröra handeln med tobaksvaror. I detta hänseende
må särskilt erinras om bestämmelserna angående kioskernas rätt att sälja tobak
samt försäljningen av tobaksvaror från automat.

Det synes mig icke lämpligt att genom närmare direktiv binda eller begränsa
omfattningen av den nu ifrågasatta utredningen, som i stället torde böra göras
allsidig och förutsättningslös. Emellertid bör självfallet vid utredningens fullföljande
beaktas sådana väsentliga synpunkter som konsumenternas intresse av bekväm
tillgång på varor, kostnaderna för varudistributionen och frågan huruvida
anledning vidare föreligger att bibehålla den offentliga nvetableringskontrollen
inom tobakshandeln.

25. Utredning rörande den nga skogstaxeringsmetoden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 oktober 1952 med
uppdrag att — på grundval av den uppskattning av virkesförrådet m. m. å

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 119

vissa fastigheter, som verkställts i enlighet med vad därom föreskrivits i cir- J F|;
kulär den 29 juni 1951 till länsstyrelserna i samtliga län — företaga en undersökning
om hur en med tillämpning av den utav 1951 års riksdag beslutade
nya metoden för taxering av skogsmark och växande skog verkställd
skogstaxering skulle för i cirkuläret avsedda beredningsdistrikt ha utfallit i
jämförelse med den taxering, som verkställts med tillämpning av de för 1952
års allmänna fastighetstaxering gällande bestämmelserna (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 december 1952):

Hagberg, A. E., professor;

Olhammar, G. F. N., direktör.

Lokal: Statens skogsforskningsinstitut; tel. 23 25 30.

26. Utredning rörande utformningen av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera
avsättning, produktion och sysselsättning inom näringslivet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1952 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1952):

Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;

Ericsson, Y. A. R., kanslichef, tillika sekreterare;

Johansson, F. L. H., f. d. byråchef, civiljägmästare;

Moberg, H. A;son, agronom;

Odlöw, A. H., länsarbetsdirektör;

Widell, C. G., fil. dr.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 19
december 1952):

Under det senaste året har det ekonomiska läget i vårt land undergått en påtaglig
förskjutning. Genom den förda ekonomiska politiken och inflytelser utifrån
har den tidigare överkonjunkturen dämpats och ett läge uppnåtts som i
huvudsak karakteriseras av ekonomisk balans. Denna utveckling har naturligt
nog inte kunnat undgå att framkalla vissa rubbningar på arbetsmarknaden. Dessa
har dock varit av begränsad omfattning och av lokal karaktär. Som helhet betraktat
kännetecknas det svenska näringslivet alltjämt av en hög produktionsnivå
och en god sysselsättning. Inom en del områden av näringslivet, där tydliga avmattningstendenser
tidigare gjort sig gällande, kan nu en viss återhämtning konstateras.
På andra håll synes däremot en försämring i läget ha inträtt på den
senaste tiden. I dagens konjunkturbild synes emellertid icke föreligga några mera
bestämda tecken på att en mera markerad och allmän omsvängning i läget med
produktionsinskränkningar och arbetslöshet skulle vara att emotse. Utsikterna
för det närmaste året är därför mycket svårbedömbara. På något längre sikt föreligger
utan tvivel vissa risker för en förstärkning av tendenserna till konjunkturnedgång
med därav följande sysselsättningssvårigheter. Å andra sidan måste
man fortfarande räkna med möjligheten av eu ostörd utveckling i riktning mot
stabiliserad sysselsättning och samhällsekonomisk jämvikt. Under alla förhållanden
framstår det emellertid som ett oeftergivligt krav att statsmakternas allmänna
ekonomiska politik och de särskilda sysselsättningspolitiska beredskapsåtgärderna
planlägges på ett sådant sätt att samhället är berett att möta de problem
som uppkommer i händelse av en mera ogynnsam ekonomisk utveckling i vårt
land.

En översyn av föreliggande planer i fråga om offentliga beredskapsarbeten och
likartade åtgärder i syfte att motverka en eventuell arbetslöshet har pågått sedan

120

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 26 en tillbaka. Det ligger emellertid i sakens natur att denna form av beredskap
på arbetsmarknaden måste vara ett subsidiärt medel mot arbetslöshet. Dessa arbeten
är huvudsakligen av byggnads- och anläggningskaraktär och de är uppenbarligen
förenade med vissa olägenheter ur social synpunkt och ur produktivitetssynpunkt.
I första hand måste det vara en uppgift för samhället att genom
den allmänna ekonomiska politiken och andra åtgärder söka upprätthålla den
normala verksamheten inom näringslivet och därigenom bevara den fulla sysselsättningen.
Särskilt kommer utformningen av penning- och finanspolitiken att vara
av betydelse för drivandet av en sysselsättningsfrämjande politik. Vid sidan av
åtgärder av dylik generell natur inom den ekonomiska politiken kan emellertid
också tänkas åtgärder från statsmakternas sida av mera speciell karaktär i syfte
att stimulera produktion och avsättning inom näringslivet. Jag vill erinra om
att vissa åtgärder i nu nämnt syfte på sin tid föreslogs av kommissionen för
ekonomisk efterkrigsplanering. Detta spörsmål har varit föremål för förberedande
undersökningar och överväganden inom finansdepartementet under sommarens
och höstens lopp. Det synes mig lämpligt att denna fråga nu upptages till
mera ingående prövning av särskilt tillkallade sakkunniga, med uppdrag att framlägga
konkreta förslag till dylika beredskapsåtgärder. Jag vill i det följande antyda
den huvudsakliga arten av de frågor som det bör ankomma på utredningen
att taga ställning till.

Det synes till en början klart att man vid utformningen av speciella produktionsstimulerande
åtgärder i främsta rummet bör taga sikte på att främja sysselsättningen
inom export- och kapitalvaruindustrierna med hänsyn till den strategiska
roll som utvecklingen inom dessa områden spelar för näringslivet i dess
helhet. Åtgärder inom denna sektor av produktionen kommer sekundärt att öva
inflytande på avsättning, produktion och sysselsättning inom hemmamarknadens
konsumtionsvaruindustrier och andra näringsgrenar. Möjlighet till direkta åtgärder
inom sistnämnda del av näringslivet synes emellertid i vissa fall också böra
föreligga.

Tyngdpunkten i samhällets insatser i produktionsstimulerande syfte bör enligt
min mening läggas vid olika former för stöd åt företagsrationalisering. Sålunda
bör stöd kunna lämnas till genomförandet av rationaliseringsfrämjande och kostnadssänkande
investeringar som gör det möjligt för företag att hålla sin normala
verksamhet igång och som vad beträffar exportföretagen kan förbättra deras
konkurrensläge på exportmarknaderna. Dylika åtgärder verkar givetvis i sin tur
som en stimulans för avsättningen av svenska kapitalvaror på hemmamarknaden.
Stöd till företagsrationalisering bör icke begränsas till enbart industri och
hantverk utan bör kunna omfatta även andra områden av näringslivet. Sålunda
torde bl. a. frågan om en ytterligare mekanisering av det svenska jordbruket komma
att aktualiseras i detta sammanhang.

I anslutning till det nu anförda bör också komma under bedömande möjligheterna
att från statens sida medverka till åtgärder för att på iängre sikt förbättra
produktionsunderlaget i vårt land. Jag syftar här på stöd till olika slag
av grundförbättringar inom det privata näringslivet, exempelvis skogsvårdsarbeten
och anläggningsarbeten vid gruvor.

Ett statligt stöd till åtgärder av nu angivna slag torde i huvudsak få ges formen
av bidrag, krediter och kreditgarantier från det allmännas sida. Det bör ankomma
på utredningen att framlägga förslag härom.

Jag vill erinra om att de ifrågasatta produktionsstimulerande åtgärderna torde
vad skogsindustrierna beträffar i stort sett kunna ske i anslutning till de mellan
statsmakterna och industriens organisationer träffade överenskommelserna om
sterilisering under åren 1951—52 av viss del av exportinkomsterna. Enligt dessa
överenskommelser skall övervägande delen av de inbetalade beloppen från slutet
av 1950-talet återgå till företagen eller tillfalla vissa fonder för sociala ändamål,

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

121

skogsvård, befrämjande av sysselsättningen vid lågkonjunktur eller forskning. I pj;
Kungl. Maj:t äger emellertid att vid vikande konjunkturer medgiva tidigare utbetalning
för skogsvård, produktion på lager, rationalisering, vissa sociala åtgärder
eller andra ändamål som kan främja produktion och sysselsättning. Bedömningen
av dessa frågor bör emellertid vid den kommande utredningen ske i samband
med bedömningen av övriga åtgärder för upprätthållandet av produktionen
vid en konjunkturnedgång.

Stöd från det allmännas sida i olika former i syfte att främja exporten skulle
vara av betydelse ur såväl sysselsättningspolitisk som valutapolitisk synpunkt.

Som jag nyss antytt kan statlig medverkan till företagsrationalisering få betydelse
ur exportsynpunkt genom att rationaliseringen leder till sänkta kostnader och
ett förbättrat konkurrensläge. Även genom statligt stöd till intensifierade marknadsundersökningar
torde vissa resultat kunna uppnås. Åtgärder i exportfrämjande
syfte torde emellertid framför allt få utformas såsom ett direkt stöd i form
av ett system av krediter och kreditgarantier. Det synes böra övervägas att låta
ett dylikt stöd omfatta jämväl produktion för ökad lagerhållning för export. Viss
kreditstödjande verksamhet till förmån för exporten utövas redan nu genom exportkreditnämndens
försorg. Utredningen bör företaga en allmän översyn av gällande
bestämmelser på detta område.

En ytterligare åtgärd från det allmännas sida som synes mig lämpligen kunna
vidtagas för att stimulera den normala produktionen och sysselsättningen i näringslivet
vid en vikande konjunktur är genomförandet av en upprustning av offentliga
institutioner. Industribeställningar kan göras för kommande behov för statens
egen verksamhet. Jag vill erinra om att beställningar tidigare i år utlagts
inom textilindustrien för tillgodoseende av vissa behov på det militära försvarets,
civilförsvarets och sjukvårdsberedskapens område. Det är känt att skolor, .sjukhus
och andra allmänna inrättningar icke sällan är illa utrustade med inventarier
och materiel. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dylika institutioner
och i övrigt ett tillgodoseende av eftersatta behov inom den allmänna sektorn
kunna framstå som mera angelägen än en del av de anläggningsarbeten som
ingå bland beredskapsarbetena. Möjligheten av att landsting, kommuner och
halvoffentliga organ vidmakthåller och såvitt möjligt ökar sina inköp av inventarier
o. dyl. vid en vikande konjunktur, eventuellt i samband med viss bidragsverksamhet
från statens sida, bör även undersökas av utredningen.

Sistnämnda slag av stödåtgärder från det allmännas sida berördes av kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering i olika sammanhang. Därutöver framförde
kommissionen två förslag av mera genomgripande natur, avseende dels statligt
stöd till produktion för lagring under en lågkonjunktur, dels åtgärder av subventionsnatur
i syfte att vidmakthålla och öka avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror.
Dessa .spörsmål synes mig vara mycket komplicerade och ett genomförande
av kommissionens förslag torde vara förenat med åtskilliga vanskligheter.
Utredningen bör emellertid vara oförhindrad att upptaga till prövning jämväl
dessa frågor. De synes mig dock knappast kunna aktualiseras annat än i eu
mera utpräglad och långvarig depressionsperiod.

Åtgärder i konjunkturstimulerande syfte från det allmännas sida kan givetvis
vidtagas på många olika områden. Den utredning, som nu bör igångsättas, bör
dock enligt min mening i huvudsak begränsas till att gälla mera speciella stödåtgärder
av den typ som i det föregående antytts. I de sakkunnigas uppdrag bör
även ingå att utarbeta planer för hur ett genomförande av de föreslagna åtgärderna
skal! kunna förberedas på ett sådant sätt att de verkligen innefattar en
effektiv beredskap som snabbt kan siittas i funktion. Av det anförda framgår,
att det ej bör ankomma på utredningen att ingå på sådana frågor som avvägningen
av de generella villkor för företagarverksamheten som innefattas i exempelvis
skatte- och tullpolitiken. .lag vill erinra om att såväl företagsbeskattningen

122

Riksdagsberättelsen.

I Fi: Ofl som gällande tullsystem för närvarande är föremål för utredning inom särskilda
kommittéer. Vid den nu ifrågasatta utredningen bör dylika spörsmål av mera
generell natur icke komma under övervägande i annan mån än vad de sammanhänger
med de huvuduppgifter som enligt vad i det föregående anförts ankommer
på utredningen att lösa. Jag vill slutligen framhålla, att den allmänna valutasituationen
givetvis kan innebära vissa begränsningar av möjligheterna att vidtaga
interna konjunkturstimulerande åtgärder med hänsyn till den effekt dessa
kan utöva bl. a. på importen.

För verkställandet av den ifrågasatta utredningen bör tillkallas högst sju sakkunniga.
Utredningens arbete bör bedrivas så skyndsamt som möjligt. De sakkunniga
bör, om så befinnes lämpligt, kunna fullgöra sitt uppdrag successivt genom
framläggande av delförslag.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

123

I E

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1952.

1. 1.946“ års skolkommission (1950: I 21; 1951: I 22; 1952: I 17).

Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
m. m. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 januari 1946).

Ledamöter:

During, H. I., professor, ordförande;

von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;

Färm, H. G. E. A., organisationssekreterare;
de La val, Märta, redaktör;

Myrdal, Alva, fru;

Nilsson, G. E„ lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led av I kamm.;

Olsson, K. M. G., redaktör;

Sjöström-Bengtsson, Anna M., fru, led. av I kamm.;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Wigforss, F. J. M., f. d. lektor.

Sekreterare:

Arvidson, E. S. Å., fil. dr.

Direktiven för kommissionen, se 1947: I E 38.

Till kommissionens förfogande för överläggningar och samråd har stått
ett expertråd (se 1947: I E 38; 1948: I E 32; 1949: I E 25; 1950: I E 21;
1951: I E 22; 1952: I E 17).

Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på delegationer.
Under året har kursplanedelegationen, grkesutbildningsdelegationen, folkhögskoledelegationen
och lärarhögskoledelegationen varit i verksamhet.

Kommissionen har under tiden december 1951—juni 1952 haft 9 sammanträden.
Dessuiom har delegationerna under samma tid hållit sammanlagt
39 sammanträden, sammanträden med subkommittéer ej medräknade.

Kommissionen har under år 1952 avlämnat betänkande »Den första lärarhögskolan»
(SOU 1952: 33) samt såsom bilaga till skolkommissionens principbetänkande
1948 en på engelska avfattad sammanfattning av kommissionens
under professor .1. Elmgrens ledning utförda psykologisk-pedagogiska
undersökningar. För kommissionen återstår att avlämna två betänkanden,
det ena om folkhögskolans ställning och uppgifter och det andra
om vissa problem rörande enhetsskolans målsättning och arbete.

124

Riksdagsberättelsen.

[ Et 1 Inom kursplanedelegationen har arbetet med utarbetandet av studieplaner
för försöksverksamhet med nioårig enhetsskola fortsatt och för kommissionens
del avslutats. Sammanlagt föreligger ca 120 sådana studieplaner
för olika skolämnen och olika skolstadier. En rad av dessa studieplaner har
utgivits genom skolboksförlagens försorg. Inom yrkesutbildningsdelegationen
har ett motsvarande arbete utförts beträffande yrkesundervisningen i klass
9 y i enhetsskolan; ett 20-tal studieplaner av detta slag föreligger.

I skrivelser till Kungl. Maj :t har kommissionen bl. a. föreslagit en utbyggnad
av statens psykologisk-pedagogiska institut och avskaffandet av
realexamen.

Kommissionens egentliga arbete avslutades den 30 juni 1952. Sammanträden
har sedan dess inte hållits. Sekreteraren har erhållit särskilt uppdrag
att avveckla kommissionens verksamhet — se I E: 35. Skolkommissionens
uppdrag är därmed slutfört.

2. Bokutredningen (1950: I 34; 1951: I 31; 1952: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att ge större spridning åt god litteratur
samt rörande författarnas ställning och villkor (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 augusti 1948):

Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Bonnier, K., bokförläggare;

Englund, C.-E., författare;

Hallbeck, O. A., studiesekreterare;

Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;

Josephson, G. A., bokhandlare;

Larsson, Maj G., fru;

Svensson, G. A., redaktör.

Sekreterare:

Forsström, E. G. A., amanuens.

Direktiven för utredningen, se 1949: I E 41.

Utredningen har under tiden december 1951—-juni 1952 sammanträtt under
8 dagar.

Utredningen har den 12 september 1952 avlämnat sitt den 17 juni 1952
dagtecknade betänkande (SOU 1952: 23). Uppdraget är därmed slutfört.

3. 19^9 års filmkommitté (1950: I 37; 1951: I 34; 1952: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1949 för
att verkställa översyn av filmgranskningsverksamheten samt utredning av
frågan om för barn lämpad film (se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari
1949):

Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm., ordförande;

Dvmling, C. A., direktör;

125

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Klackenberg, G. S., t.f. direktör;

Landberg, J. G., rektor;

Rynnel, H. E., överlärare;

Wigforss, Eva, fru;
von Zweigbergk, Eva, redaktör.

Sekreterare:

Arvidsson, Ingrid, fil. kand.

Direktiven för kommittén, se 1950: I E 37.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 16 sammanträden.

Kommittén har i december 1952 avgivit sitt betänkande del II: Barn och
lilm (SOU 1952: 51). Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande riksheraldikerämbetet (1950: I 43; 1951: I 38;

1952: I 30).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att verkställa
av riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, begärd översyn av
riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering:
Ehrensvärd, A., greve, f. d. kansliråd.

Sekreterare:

Bruhn-Möller, Å. W., andre kanslisekreterare.

Uti edningsmannen har i maj 1952 avgivit utredning rörande riksheraldikerämbetets
organisation och finansiering (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.

5. Läroverkens krisutredning (1950: I 48; 1951: I 42; 1952: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1949):

Kärre, K., undervisningsråd, ordförande;

Bodestam, G. S. V., folkskollärare;

Ekman, E. V., skoldirektör;

Herrström, N. G., seminarieadjunkt;

Mellbourn, G. L. A., lektor;

Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.

Expert:

Ulne, J. O., byråchef (i lönefrågor).

Sekreterare:

Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 48.

Utredningen har under tiden november—december 1951 hållit 3 sammanträden.
I)en 6 december 1951 avgavs betänkande med förslag till vissa åtgärder
lör avhjälpande av Iärarbristen vid de högre skolorna (stencilerat).

126

Riksdagsberättelsen.

I Ej 5 Härefter var utredningens sekreterare sysselsatt viss tid med undersökningar
beträffande åtgärder för avhjälpande av lärarbristen i övningsämnen
och praktiska läroämnen. Bl. a. infordrades i prognossyfte statistiska
uppgifter från statens folkskolinspektörer angående behovet av fackutbildade
lärare i övningsämnen. Efter underhandsdirektiv från ecklesiastikdepartementet
överlämnades detta statistiska material och tillhörande handlingar
till skolöverstyrelsen den 19 maj 1952. I skrivelse samma dag underrättades
departementschefen om åtgärden och även om ställningstagande!
till utredningsuppdraget beträffande lokalbristen vid de högre skolorna

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

6. 1950 års lårarutredning (1951: I 45; 1952: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
såsom experter åt 1949 års tjänsteförteckningskommitté — jfr I C 9 —
verkställa utredning angående vissa organisatoriska och pedagogiska frågor
rörande det statliga och statsunderstödda skolväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 maj 1950):

Lundblad, H. R., undervisningsråd, ordförande;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Söderberg, K. L., folkskolinspektör.

Sekreterare:

Ahlberg, G. A., överlärare.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 45.

Utredningen har under tiden december 1951- -november 1952 hållit 6 sammanträden.

Till tjänsteförteckningskommittén har under år 1952 avlämnats promemorior
i olika ämnen, bland annat rörande arbetsförhållandena inom vissa
lärargrupper, samt ett den 29 augusti 1952 dagtecknat betänkande angående
vissa med överlärarinstitutionen sammanhängande frågor (stencilerat).
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

7. Utredning om vidgat tillträde till högre studier (1951: I 46; 1952: I 35).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
verkställa utredning rörande villkoren för tillträde till högre utbildning för
personer utan studentexamen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1950):
Schmidt, F. F., professor.

Experter:

Almqvist, Margareta (Marja), pol. mag.;

Bodestam, G. S. V., folkskollärare;

Eriksson, K. E. G., direktör;

Heckscher, G. E., professor;

Johannisson, T. G., professor;

Neymark, N. G. E., byråchef;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 127

Nordenskjöld, C. E. T. A., rektor;

Nordhult, A., rektor;

Rexed, P. A., prosektor;

Rodhe, K., professor;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

Björinder, K. E. H., fil. mag.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 46.

Utredningen har under tiden december 1951—juni 1952 hållit fem sammanträden
med expertkretsen samt sju sammanträden med representanter
för utbildningsanstalter, elevkårer och organisationer, som beröras av utredningen.

Utredningsmannen har den 30 september 1952 avgivit betänkande om vidgat
tillträde till högre studier (SOU 1952: 29). Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1952 års arkivgallringssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1952 för att
utreda frågan om gallring av de kommunala arkivalierna och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1952):
Swedlund, G. R., landsarkivarie, ordförande;
de la Motte, C. T., lärare vid sydsvenska socialinstitutet i Lund.

Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den
6 juni 1952):

Sedan kungörelsen den 29 december 1949 (nr 719) angående överlämnande av
kommunala arkivalier till nybildade borgerliga kommuner utfärdades, har riksarkivets
samt lands- och länsarkivens tjänstemän flitigt deltagit i de upplysningsmöten,
som hållits i skilda delar av landet med anledning av kommunsammanslagningen,
för att i enlighet med kungörelsens bestämmelser ge råd och anvisningar
åt kommunalmän i arkivfrågor. I många fall har det därvid visat sig, att
det saknats tillräckligt med utrymmen för förvaring av arkivalierna. Kommunernas
arkivalier låg i stor utsträckning hemma hos kommunalmännen, där de
förvarades i garderober, på vindar, i källare och i verkstäder. Ofta ägde de små
kommunerna icke någon arkivlokal i egentlig bemärkelse, och de nya storkommunerna,
som visserligen många gånger planerade nytt kommunalhus, hade varken
plats för de egna eller för de äldre kommunernas handlingar.

Av dessa skäl torde det vara nödvändigt att i vissa fall skära ned omfattningen
av de kommunala arkiven för att därigenom bemästra lokalfrågan. I arkiven finnas
ofta vissa omfångsrika serier, exempelvis verifikationer, vilka i sin helhet
icke skulle behöva bevaras. Å andra sidan får man ej heller förbise, att handlingar
av betydande värde kunna påträffas i gamla verifikationsserier. Sålunda har exempelvis
äganderätten till tomter av betydande markvärde kunnat styrkas genom
handlingar inlagda bland verifikationerna. Det är därför uppenbart, att en generell
gallring icke kan företagas.

Då nu de kommunala arkivens aktuella problem är en direkt följd av kommunsammanslagningen,
bör gallringsfrågan lösas i så nära samband som möjligt med
denna. Riksarkivet har för sin del icke ansett sig utan vidare kunna upptaga
denna fråga, enär cirkuläret den 20 januari 1933, som uppdrager åt riksarkivet

IE: 8

128 Riksdagsberåttelsen.

I P. u att lämna de närmare råd och anvisningar, som må anses lämpliga i fråga om
1 förvaring, vård, ordnande och förtecknande av kommunala arkivalier, icke be myndigar

riksarkivet att utfärda gallringsföreskrifter för sådana arkivalier. Av
denna anledning synes frågan om sådan gallring av kommunala arkivalier, som
i detta sammanhang är nödvändig, böra bli föremål för särskild utredning. Utredningen
torde böra ske genom särskilda sakkunniga.

De sakkunniga bör utarbeta och föreslå anvisningar för gallring av de kommunala
arkivalierna. Dessa anvisningar skall taga sikte på att sådana arkivalier
bortgallras, som från arkivaliesynpunkt är värdelösa, och därigenom göra det
lättare för de nya kommunerna att ordna lokalfrågan för sina arkiv men också
skapa en bättre överblick över kommunens arkivalier.

De sakkunniga ha under år 1952 sammanträtt 35 dagar.

De sakkunniga ha i december 1952 avgivit sitt betänkande med förslag
till kungörelse rörande råd och anvisningar angående gallring av kommunala
arkivalier m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

9. Chalmerska byggnadskommittén (1950: I 8; 1951: I 14; 1952: I 13).

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid dåvarande Chalmers tekniska
institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd, samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj:t kunde komma att uppdraga
åt densamma.

Instruktion för kommittén fastställdes av Kungl. Maj :t den 18 november
1938.

Kommitténs sammansättning under år 1952:
ledamöter av huvudkommittén:

Larson, E. G., direktör, ordförande;

Hansson, G. H., civilingenjör, kassaförvaltare, vice ordförande;

Asplund, S. O., professor (fr. o. m. den 4 april 1952);

Friberger, E. G., länsarkitekt;

Hultin, S., professor (avliden den 28 januari 1952);

Hössjer, K. G. N., rektor, professor;

ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:

Hammar, O. G., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik;

Dahr, K., professor;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Rydbeck, O. E. H., professor;

ledamot i kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:
Nordström, H. F., överdirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 129

ledamöter i kommitténs sektion för Chalmers kårhus:

Bergström, S., teknolog;

Berndtsson, P. G., kamrerare;

Graab, J. E., teknolog;

Heyman, H., direktör.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Arkitekt och arbetschef:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. It 63 19
(kamrer Nordwall), Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 18 74 40
(prof. Wernstedt).

De byggnadsföretag, som under år 1952 främst bearbetats av byggnadskommittén
äro: nybyggnad för Chalmers kårhus, nybyggnad för avdelningen
för elektroteknik, nybyggnad för svenska institutet för konserveringsforskning
och tillbyggnad till statens skeppsprovningsanstalt.

Under år 1952 har kommittén anlitat följande särskilda experter: civilingenjör
A. Lidholm i frågor rörande utrustning för de starkströmstekniska
laboratorierna; W. Fagerströms Ingenjörsbyrå rörande värme, ventilation
och sanitet; professor S. O. Asplund och major N. A. Svensson angående
byggnadstekniska konstruktionsfrågor; civilingenjör T. Norrman angående
elektriska anläggningar. Dessutom ha högskolans professorer och lärare anlitats
i frågor rörande planering och utrustning av nya laboratorier.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 6 sammanträden.

Chalmers kårhus: Detta byggnadsföretag är i huvudsak färdigt och har
tagits i bruk av studenterna. Enstaka inredningsdetaljer återstå dock ännu.

Nybyggnad för elektroteknik: Den i detta byggnadsföretag ingående huvudbyggnaden,
innehållande föreläsnings- och ritsalar samt laboratorier, är
helt färdig. Sprängningsarbetena för nybyggnaderna för starkströmslaboratorium
och högspänningshallen ha påbörjats.

Nybyggnad för institutet för konserveringsforskning: Den 10 oktober 1947
erhöll kommittén av Kungl. Maj :t uppdraget att i samråd med styrelsen
för institutet för konserveringsforskning planera och uppföra nybyggnad
för detta. Sedan tomtfrågan ordnats genom att Göteborgs stad ställt ett område
till förfogande i stadsdelen Kallebäck, ritningar fastställts av Kungl.
Maj :t och byggnadstillstånd beviljats, påbörjades våren 1952 arbetet med
att uppföra första etappen av detta byggnadsföretag, nämligen den del som
innehåller laboratorielokaler.

Statens skeppsprovningsanstalt: Första etappen av denna tillbyggnad
har färdigställts och överlämnats till byggnadsstyrelsen. Andra etappen är
under arbete och beräknas vara färdig inom kort.

Ritsalsbyggnaden för maskinteknik och nybyggnaden för svenska textilforskningsinstitutet
ha överlämnats till byggnadsstyrelsen.

I E: 9

!> Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.

130

Riksdagsberättelsen.

I E: 10 iQ Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1950: I 12;

1951:1 16; 1952:I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:

Kreiiger, H., professor emeritus, ordförande;

Woxén, R., professor, rektor, vice ordförande;

Alexanderson, K. E., revisionssekreterare;

Dahl, D., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;

Sundahl, P. E., professor.

Arkitekt:

Ahrbom, N. O., professor.

Sekreterare och kassaförvaltare:

Swedenborg, J. E., högskoleintendent.

Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.

Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.

Följande särskilda experter ha under år 1952 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorn L. V. L. Malm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral
för högskolan, professorn E. J. Lundberg i frågor rörande park- och
trädgårdsanläggningar, Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor
rörande uppvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman Jacobson
och Widmark i statistiska konstruktionsfrågor. Dessutom ha olika
vid högskolan anställda lärare såsom experter anlitats i frågor rörande utrustning
av nya laboratorier.

På kommitténs arkitektkontor ha under året varit anställda sex arkitekter
och ingenjörer samt ett skrivbiträde.

Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar har under året en ingenjör varit anställd.

Under tiden december 1951—november 1952 har kommittén hållit två
sammanträden.

Värmekraftverket har varit i drift under senare delen av bränslesäsongen
1951/52, då den första pannan med tillhörande ledningsnät och apparatur
var färdig. Den andra pannan är i huvudsak monterad och kommer att provköras
i början av år 1953. Den ena turbinen är färdigmonterad med tillhörande
ledningar, ställverk och apparatur.

För nybyggnaden för elektroteknik (kraftteknik) ha under året resterande
byggnadstillstånd erhållits för andra och tredje etapperna. Första
etappen beräknas vara färdig för inflyttning vid årsskiftet 1952/53, andra
etappen under april månad 1953 och tredje etappen torde vara under tak i
januari månad 1954.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 131

Under året ha vidare vissa resterande, mindre ombyggnadsarbeten verk- I Et 12
ställts i gamla byggnaden för elektroteknik och för telefonväxel i administra
tionsbyggnaden, varjämte till ovannämnda ny- och ombyggnader och
till den under år 1951 färdigställda ombyggnaden av gamla kemiska laboratoriet
hörande arbeten för utvändiga ledningar och planeringar utförts.

11. Handclsutbildningskommittén (1950: I 15; 1951: I 18; 1952: I 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23 januari
1948 för att verkställa utredning rörande handelsundervisningens och
handelslärarutbildningens ordnande:

Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;

Alfort, A. M., direktör;

Andersson, G. O., rektor (avliden den 4 september 1952);

Elldin, H., rektor;

Hedvall, J. G., rektor;

Jönsson, A., ombudsman;

Larsson, G. I., rektor;

Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;

Lindforss, K. B. R., ombudsman;

Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;

Rosenberg, G. D., direktör.

Experter:

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Holmstrand, F. M., rektor;

Lindblad, C. W., förste byråsekreterare;

Åstrand, B. I., ämneslärare.

Sekreterare:

Holmstrand, M. F., rektor.

Lokal: Sveriges köpmannaförbund; tel. 23 12 40, sekreterarens tel. även
Kristinehamn 12 171.

Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 20
sammanträden.

Kommittén, som den 11 april 1950 avgav sitt betänkande I, handelsgymnasierna,
beräknar avlämna sitt andra (sista) betänkande till tryckning under
första kvartalet 1953.

12. 1.945 års lärobokskommitté (1950: I 18; 1951: I 20; 1952: 1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring
av läroböcker in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;

132

Riksdagsberättelsen.

I E: 12 Mattsson, J. G. A., läroverksadjunkt;

Rönn, Solveig A. O., fru, f. d. riksdagsledamot;

Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;

Wikström, N. K., direktör.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Lokal: Kommendörsgatan 30, Stockholm ö; tel. 60 12 16 (sekreteraren)
och 60 12 17 (kansliet).

Direktiven för kommittén, se 1946: I E 37.

Kommittén har under arbetsåret hållit 6 sammanträden in pleno, varjämte
en arbetsdelegation bestående av ordföranden och sekreteraren sammanträtt
ett flertal gånger.

Den inom priskontrollnämnden på kommitténs uppdrag gjorda utredningen
om bokförlagens kostnader för läroboksframställning har diskuterats. Kommittén
har emellertid ansett det befogat med en utförligare undersökning
av läroboksbranschens struktur och lönsamhet. Då kommittén i sitt förnyade
utredningsarbete nu tar upp läroboksfrågan i ett större sammanhang, har
den likaledes ansett det nödvändigt att behandla frågan om läroboksgranskningen
och statens läroboksnämnds framtid.

Kommitténs arbete kommer att avslutas under 1953.

13. Utrustningskommittén för tandläkar hög.skolor na
(1950: I 25; 1951: I 24; 1952: I 18).

Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.

Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj :t om ändrad sammansättning
av kommittén samt uppdrog åt kommittén att förbereda och
verkställa upphandling av utrustning för tandläkarhögskolan i Stockholm
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1951).

Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:

Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm., ordförande;

Fors, S. R., intendent, sekreterare;

Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot: Lindqvist,

R. H., tekn. dr, byggnadschef.

Expert:

Kihlman, K. H., verkmästare.

Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50.

Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49 och 1952: I E 18.

133

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 4 samt J JJj 15
dess arbetsutskott 14 sammanträden.

Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under år 1953.

14. 19i7 års musikutredning (1950:1 27; 1951:126; 1952:1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):

Lindbom, T. L., fil. dr, ordförande;

Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;

Härén, Y., folkskollärare;

Lundén, L., kapellmästare;

Rabe, J. J., programchef;

Ralf, E. Chr, professor;

Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare.

Lokal: Malmskillnadsgatan 33; tel. 10 3171 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 företrädesvis
bedrivit sitt arbete inom avdelningar. Under nämnda tid ha hållits
7 plenarsammanträden.

Vidare ha överläggningar ägt rum med representanter för myndigheter
och organisationer.

Promemorior ha utarbetats rörande bl. a. den högre musikundervisningen,
vissa åtgärder inom konsertväsendet, förmedling av tonkonstnärer och
central myndighet inom musiklivet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

15. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm (1950:130; 1951:1 28; 1952:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas
kunna ifrågasättas, samt att därefter till Kungl. Maj :t avgiva yttrande och
förslag i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 december 1947):

Hassler, N. H. Å., professor, ordförande;

134

Riksdagsberättelsen.

Johansson, E. G., förbundskassör;

Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., förste advokatfiskal (tel. 21 83 66).

Direktiven för utredningen, se 1948:1 E 49.

De sakkunniga, som under tiden december 1951-—november 1952 hållit
6 sammanträden, ha fortsatt utredningen beträffande tidigare icke behandlade
församlingar.

Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1952/53.

16. 1948 års konstutredning (1950:132; 1951:129; 1952:121).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):

Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;

Cassel, N. A., konstnär (fr. o. m. den 1 december 1952);

Lind, A., redaktör;

Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, intendent;

Norlén, A., folkskolinspektör;

Sjögren, N. A. G., f. d. professor (avliden den 30 juli 1952);

Strömbom, S. G. M., professor;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Experter:

Ahnsjö, S. O. R., docent, bitr. skolöverläkare;

Borrman, M. Kristina O., småskollärarinna;

Davidsson, Greta, slöjdkonsulent;

Lindahl, Annie, folkskollärarinna;

Strandman, O., teckningslärare.

Sekreterare:

Lindhagen, N., intendent.

Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 51 06 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I E 39.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit
sammanträden 15 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av
enskilda ledamöter samt sekreteraren ägt rum.

Utredningen har under år 1952 avgivit en skrivelse till Radiotjänsts styrelse
angående utredningens synpunkter och önskemål rörande konstbildningsverksamheten
i radio.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

17. 1948 års tekniska skolutredning (1950:1 33; 1951:1 30; 1952:122).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och den
27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

135

Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande; 1 Et 18

Ericsson, Å. H., ingenjör;

Hellman. O. A., överingenjör;

Josephson, K. O., byråchef;

Karlbom, T. O., studierektor;

Lien, M., lektor;

Nordhult, A., rektor;

Rosenberg, N. R. W., fabrikör, led. av I kamm. (avliden den 23 januari
1952);

Sandberg, K. E. E., ingenjör (t. o. m. den 18 januari 1952);

Skantze, L.-O. H., civilingenjör;

Westman, J. O., ingenjör;

österberg, L., civilingenjör (fr. o. m. den 19 januari 1952).

Sekreterare:

Källström, P. E., byråsekreterare.

Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 E 40.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit tre
sammanträden.

18. 1948 års läkarutbildningskommitté (1950: I 35; 1951: I 32; 1952: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 12 oktober 1951 (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1948):

Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;

Blix, F. G., professor;

Larsson, S. W., professor;

Malmros, H., professor;

Nosslin, B., med. kand.;

Rexed, B. A., prosektor;

Sjögren, K. G. T., professor;

Waldenström, J., professor;

Wulff, H. B., professor.

Experter:

Bergman, R. K., medicinalråd;

Bergsten, Elisabeth, kurator;

Bosseus, W. B., professor;

Fischer, G. A. V., professor;

Forsman, S. P. M., professor;

Höjer, J. A., f. d. generaldirektör;

Inghe, P. G., socialläkare;

Lundquist, G. A. R., överläkare.

Sekreterare:

Gottlieb, J. V. C., förste kanslisekreterare.

136

Riksdag sberättelsen.

18 Biträdande sekreterare:

Bruhn-Möller, Å. W., andre kanslisekreterare;

Oredsson, S. M., revisor (fr. o. m. den 14 oktober 1952);

Poppius, H., amanuens.

Lokal: Biksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70 (sekr. Gottlieb), lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I E 42.

Kommittén har under tiden december 1951-—november 1952 hållit 11 sammanträden
om sammanlagt 32 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av särskilda arbetsutskott och av enskilda ledamöter.

På särskilt uppdrag har kommittén den 15 februari 1952 avlämnat utredning
och förslag angående viss krigsmedicinsk undervisning (stencilerad).
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag i början av år 1953.

19. Sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga
examina m. m. (1950: I 36; 1951: I 33; 1952: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 3 januari och den
8 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1949):

Bergendal, R. S. D., professor, rektor vid Lunds universitet, ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat;

Ekelöf, P. O., professor;

von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Langendorf, K. B. I., jur. kand. och pol. mag.;

Lindstedt, G. F., f. d. lagman, ordförande i statens hyresråd;

Ljungman, K. S. B., professor;

Löwegren, G. H., pol.mag.;

Montell, J. E. O., expeditionschef;

Palander, T. F., professor;

Persson, K. G., statsåklagare;

Wickman, Å. G., ryttmästare, direktör;

Wåhlstrand, R. A., docent, rektor.

Experter:

Enequist, Gerd M., professor;

Kristensson, F., professor;

Quensel, C.-E., professor;

Segerstedt, T„ professor.

Sekreterare:

Girell, B. H., e. o. andre kanslisekreterare;

Witting, N.-O., e. o. byråinspektör.

Lokal: Hantverkargatan 7; tel. 52 11 44.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 36.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit sex
plenarsammanträden om sammanlagt 18 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreterarna delvis tillsammans
med särskilda ledamöter.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

137

I enlighet med direktiven för den inom civildepartementet tillsatta kom- J J): 21
petensutredningen har överenskommelse angående arbetsfördelningen träffats
mellan de sakkunniga och nämnda utredning.

De sakkunnigas blivande betänkande föreligger i ombrutet korrektur.

20. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad
rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande tandläkarhögskolor
(1950: I 39; 1951: I 35; 1952: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den
29 december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);

Sellman, S. P. H., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);

Westin, G. E. N., professor, rektor;

Fors, S. R., intendent.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Lokaler: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00; Tandläkarhögskolan
i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreteraren tel. 25 13 30.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 39.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit 11
sammanträden.

Vid förhandlingar mellan de sakkunniga och delegerade för Stockholms
stad har enighet uppnåtts därom, att samarbetet mellan tandläkarhögskolan
i Stockholm och staden i fråga om den patientvårdande verksamheten
skall regleras genom ett mellan Kungl. Maj :t och kronan och Stockholms
stad ingånget avtal, vartill förslag utarbetats under de förda förhandlingarna.
Avtalsförslaget jämte därvid fogade bilagor har av de sakkunniga med
en den 11 juni 1952 dagtecknad skrivelse överlämnats till statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet. Detta ärende är nu beroende på
Kungl. Maj :ts prövning.

Utredning angående samarbete mellan tandläkarhögskolan i Malmö och
Malmö stad samt Malmöhus läns landsting pågår.

21. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö (1950: I 40; 1951: I 36; 1952: I 28).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 40.

138 Riksdagsberättelsen.

I E:2i Sedan förslag till stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) den 21
december 1950 ingivits till ecklesiastikdepartementet och preliminärt förslag
till stadga angående de odontologiska examina under år 1951 uppgjorts, har
den sakkunniges arbete legat nere i avbidan på beslut om definitivt ordnande
av den s. k. prekliniska undervisningen.

22. 1949 års Nääsutredning (1950: I 41; 1951: I 37; 1952: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
utreda August Abrahamsons stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1949):

Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;

Arvas, C. G. B., byråchef;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Falck, K. R., undervisningsråd;

Kyling, K. F. F., ombudsman, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ljungberg, S. H., andre kanslisekreterare.

Lokal: Värtavägen 8; tel. 60 98 73 (ordföranden).

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 41.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 4
sammanträden,

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

23. 1950 års prästvalskommitté (1951: I 43; 1952: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
verkställa en översyn av prästvalslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):

Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm., ordförande;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Gustafsson, F. E., f. d. banvakt, led. av II kamm.;

Hassler, O. L. I., teol. dr, domkyrkosyssloman;

Malmeström, E. A. C., biskop.

Sekreterare:

Hörjel, N. J., förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Bohman, H. Å., e. o. byråsekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1951: I E 43.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit fyra
sammanträden. Dessutom ha sammanträden hållits mellan vissa ledamöter
av kommittén och sekreteraren.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1953.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 139

24. Pastoratsindelningssakkunniga (1951: I 44; 1952: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
biträda med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):

Scballing, E. H., kammarråd, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Hultgren, G. A. E., biskop;

Hylander, I., domprost.

Expert:

Cars, G. F. O., byråchef.

Sekreterare:

Arfvidson, A. I., byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Löwbeer, H., andre kanslisekreterare.

Lokal: Birger Jarls torg 12; tel. 23 45 60.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 44.

De sakkunniga ha under tiden december 1951—november 1952 hållit
13 sammanträden, omfattande tillhopa 50 dagar.

Under år 1952 ha de sakkunniga avgivit underdåniga utlåtanden rörande
dels tillsättning eller vakanssättning av ledigblivna kyrkoherde- och komministerstjänster
(i 28 fall), dels indelning eller organisation i vissa pastorat
(i 18 fall), dels plats för prästgård (i två fall), dels vakanssättning i fråga
om de ordinarie församlingsprästerliga tjänsterna i riket, dels ändrad kontraktsindelning
(i tre fall), dels omreglering beträffande två inspektionsområden
för kyrkobokföringen, dels fråga uppkommen med anledning av
ofullständigt förslag till en komministerstjänst, dels den andliga vården vid
sjukhusen, dels förening av komministerstjänst med ordinarie folkskollärartjänst,
dels förening av kyrkoadjunktstjänst med ordinarie folkskollärartjänst,
dels sammanläggning av två församlingar till en församling (i två
fall) och dels införlivning i ecklesiastikt hänseende med stad av församling
eller del därav.

Med anledning av från domkapitlen inkomna meddelanden om ledigblivna
kyrkoherde- och komministerstjänster ha de sakkunniga avlåtit fyra
skrivelser till Kungl. Maj :t.

Arbetet med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen beräknas vara slutfört i början av år 1953.

25. 1!)Öl års tandläkarkommitté (1952: I 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1951 för
utredning rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):

E: 25

140

Riksdagsberättelsen.

I Et 25 ^öwbeer, N. T., generaldirektör, ai-dförande;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;

Larsson, N. A., folkskollärare, led. av I kamm.;

Maunsbach, A. B., medicinalråd;

Oldmark, I., tandläkare;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M„ kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Experter:

Fors, S. R., intendent;

Kihlman, K. H„ verkmästare;

Lönnerblad, T. H., t.f. laborator.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00; Tandläkarhögskolan;
tel. 23 36 50.

Direktiven för utredningen, se 1952: IE 36.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 11
sammanträden. Dessutom ha inom kommittén bildade subkommittéer sammanträtt
ett stort antal gånger.

Efter medgivande av chefen för ecklesiastikdepartementet har kommittén
med hjälp av statistiska experter låtit verkställa en stickprovsundersökning
i syfte att erhålla ett tal, som approximativt angåve det totala
behovet av tandvård i landet, uttryckt i tandläkararbetstimmar. Denna
undersökning beräknas vara slutförd i början av år 1953.

Inom kommittén ha vidare utarbetats alternativa förslag till åtgärder,
som skulle möjliggöra utbildning av ett ökat antal tandläkare, bl. a. inrättande
av en högskoleklinik i Norrland. Med biträde av arkitekt, som
byggnadsstyrelsen ställt till förfogande, pågår en utredning angående utformning
av den byggnad, som måste uppföras, därest en tredje, till Göteborg
förlagd tandläkarhögskola inrättas. Utredningar ha verkställts angående
de möjligheter, som stå till buds för att upphäva eller åtminstone
minska bristen på tandläkare inom folktandvården och därigenom trygga
dennas fortsatta utveckling.

Kommittén beräknas kunna slutföra sitt huvudsakliga arbete under år
1953.

26. 1951 års skolstyrelseutredning (1952: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni och den 28
september 1951 för utredning av vissa frågor rörande enhetsskolans ledning
och lokala organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1951):

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Bodestam, G. S. V., folkskollärare, ombudsman;

Flinck, H. L„ folkskolinspektör;

von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;

Johansson, C.-E., parkförman;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

141

Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.; J {]. 27

Klum, A., rektor;

Sävborg, A. T. D., rektor;

Zetterlund, S. G., folkskolinspektör.

Expert:

Larsson, K. L., hovrättsråd, t.f. revisionssekreterare (fr. o. m. den 21 november
1952).

Sekreterare:

Malmberg, P. G., förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 oktober 1952);
Sönnerlind, A. S., e. o. andre kanslisekreterare (biträdande sekreterare
t. o. m. den 31 oktober 1952, sekreterare fr. o. m. den 1 november 1952).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr.),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I E 37.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 8
sammanträden om sammanlagt 37 dagar.

överläggningar ha ägt rum med 1946 års skolkommissions yrkesutbildningsdelegation.

Utredningen har den 24 januari 1952 avgivit förslag till provisorisk lag
om gemensam skolstyrelse i vissa fall (stencilerat) och den 1 augusti 1952
förslag till tillämpningsföreskrifter till lagen den 6 juni 1952 (nr 434) om
särskild skolstyrelse i vissa fall.

På grund av remiss har utredningen den 16 september 1952 avgivit yttrande
över ett av skolöverstyrelsen den 3 juli 1952 avgivet förslag till decentraliserad
beslutanderätt i vissa fall och den 16 oktober 1952 över ett
av samma överstyrelse avgivet förslag angående en samarbetsnämnd för
folkskolan.

27. Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga (1952: I 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning rörande frågor i samband med restaureringen av Uppsala
domkyrka (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1951):

Kjellman, G. H., f. d. landshövding, ordförande;

Borelius, A. J. T., museiintendent;

Engkvist, O. T., byggnadsingenjör (fr. o. m. den 7 november 1952);

Fredberger, A. R„ domkyrkokomminister (t. o. m. den 2 februari 1952);

Herrlin, G. O. J., domprost (fr. o. m. den 3 februari 1952);

Lindblom, A. A. F„ professor, styresman för nordiska museet;

Lundh, H. T., rektor;

Wejke, G. W., generaldirektör.

Expert:

Brådhe, P. S. S., byråingenjör.

Sekreterare:

Holmvall, H. J. P., e. o. länsnotarie.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel. 390 60.

142

Riksdagsberättelsen.

I E: 27 Direktiven för utredningen, se 1952: I E 38.

Under tiden december 1951—november 1952 ha de sakkunniga hållit nio
sammanträden. Efter remisser från domkapitlet i Uppsala ha de sakkunniga
avgivit utlåtanden bl. a. i ärenden rörande domkyrkans brandskydd och
värmeledningssystem.

De sakkunniga ha låtit företaga antikvariska undersökningar av lämningarna
av det medeltida murlivet bakom de befintliga tornfasaderna.

Då de pågående skyddsarbetena syntes komma att föregripa en blivande
restaurering efter antikvariska principer, ha de sakkunniga i skrivelse den
4 juni 1952 till chefen för ecklesiastikdepartementet hemställt, att denne
måtte lämna sin medverkan till en begränsning av skyddsarbetena under
år 1952 och till att en verklig samordning komme till stånd mellan skyddsarbeten
och restaureringsplanering. Med anledning av de sakkunnigas framställning
har Kungl. Maj :t genom beslut den 11 juli 1952 anbefallt domkapitlet
i Uppsala att i samråd med de sakkunniga och professor emeritus H.
Kreuger tills vidare begränsa de pågående skyddsarbetena å domkyrkans norra
torn till att under budgetåret 1952/53 omfatta de arbeten, som till utförande
föreslagits av de sakkunniga i deras utlåtande av den 4 juni 1952. De sålunda
begränsade skyddsarbetena å norra tornet äro numera avslutade.

I samband med ovannämnda antikvariska undersökningar ha noggranna
mätningar och fotografering utförts av ett 50-tal undersökningsställen. Undersökningsresultatet
har sammanställts på ritningar, som utvisa fragmentens
inbördes sammanhang, sannolika utsträckning och förhållande till
de befintliga fasaderna. Likaså har det funna medeltida murlivets tekniska
beskaffenhet undersökts medelst hållfasthets- och frysprov. Skiss- och modellarbeten
ha utförts för undersökning av möjligheterna att låta den funna
murytan ingå som en integrerande del av tornfasaderna i ett restaureringsförslag.
I och för detta arbete har det varit nödvändigt att uppgöra korrekta
relationsritningar av kyrkans västparti i nu befintligt skick. Utöver
dessa arbeten rörande själva tornkropparna ha modeller uppgjorts för
studium av ur restaureringssynpunkt önskvärda tornspiror liksom av möjligheterna
att bibehålla nuvarande tornspiror. Härjämte ha vissa undersökningar
av det s. k. Peringskiöldska sticket och dess skala verkställts.

Sedan de antikvariska undersökningarna av tornen numera slutförts, har
det sålunda framkomna materialet lagts till grund för en allmän diskussion
av frågan om riktlinjerna och sättet för en blivande restaurering av domkyrkan
efter antikvariska principer. Denna fråga och därmed sammanhängande
spörsmål komma att under de närmaste månaderna bli föremål för de
sakkunnigas fortsatta undersökningar och överväganden.

28. 1951 års kyrkomöteskommitté (1952: I 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning rörande kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1951):

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

143

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Hultgren, G. A. E., biskop;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Expert:

Kjöllerström, S. G., professor.

Sekreterare:

Hörjel, N. J., förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1952: I E 39.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit åtta
sammanträden. Dessutom ha sammanträden hållits mellan vissa ledamöter
av kommittén och sekreteraren.

Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1953.

29. Utredning av frågan om utngttjande av de nga vetenskapliga rönen på
audiologiens och audiometriens område i vården av döva barn (1952: I 40).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 september 1951:
Nygren, Hildur K., undervisningsråd, led. av II kamm.

Experter:

Fant, C. G. N., civilingenjör;

Holmgren, L. K. A., docent;

Malm, N. T. B., rektor;

Wedenberg, E„ med. dr.

Lokal: Hantverkargatan 26; tel. 51 11 05.

Under tiden december 1951—november 1952 ha 2 sammanträden hållits
med samtliga experter och 3 med enstaka experter.

Arbetet beräknas vara slutfört under år 1953.

30. Sakkunniga för utredning rörande upprättande i Stockholm av ett inter nationellt

meteorologiskt forskningsinstitut.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1952 för
att verkställa utredning angående upprättande i Stockholm av ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut under medverkan av Unesco:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Cramér, C. H„ professor, rektor;

Lindblad, B., professor;

Norinder, E. H„ professor;

Ångström, A. K., överdirektör.

Sekreterare:

Eriksson, C. E. R., sekreterare i svenska Unescorådet.

E: 30

144

Riksdagsberättelsen.

I E: 30 Lokal: Stockholms högskolas institution för meteorologi, Fleminggatan
103; tel. 34 08 60 och 20 58 23 (sekreteraren).

De sakkunniga ha t. o. m. november 1952 hållit två sammanträden.

31. Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för översyn
av grunderna för statsbidragen till skolmåltider samt till anskaffande
av skollokaler och tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1952):

Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;

Cassel, L. D„ lantbrukare, led. av I kamm.;

Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm.;

Karnell, N. B., undervisningsråd;

Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Wennerberg, A. H., kamrerare.

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 52 39 04 (ordföranden).

Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 7
mars 1952).

Den av riksdagen begärda utredningen om omfattningen av det statliga stödet
till folkskoleväsendet är enligt min mening trängande, varför sakkunniga redan
nu böra tillkallas. Den blivande översynen synes emellertid böra inskränkas till
de tre bidrag, som i det föregående närmare angivits, nämligen bidragen till skolmåltider
samt till anskaffande av skollokaler och tjänstebostäder.

Omprövningen av dessa tre statsbidrag bör avse såväl formerna för statens bidragsgivning
som kostnadsfördelningen. Beträffande formerna för statsbidragsgivningen
bör, med hänsyn till allmänna statsbidragsutredningens arbete, endast
sådana ändringsförslag upptagas, som falla inom ramen för gällande statsbidragssystem.
När det gäller kostnadsfördelningen, bör vid översynen noga beaktas den
aktuella ekonomiska situationen för å ena sidan staten och å den andra primärkommunerna.
översynen bör alltså icke innebära ett automatiskt återställande av
tidigare gällande kostnadsfördelning. Till prövning synas också böra upptagas
vissa problem, som ligga nära frågan om kostnadsfördelningen. Ett sådant är
spörsmålet om vem som skall bestrida den del av kostnaderna för skolmåltider
åt barn från andra kommuner än den måltidsgivande, som icke täckes av statsbidraget.
Vid tillkomsten år 1946 av bidraget till skolmåltider förutsattes, att
statsbidraget skulle täcka kostnaderna för de främmande barnens skolmåltider.
Därmed vanns, att ett administrativt besvärligt förfarande kunde undvikas. På
grund av att statsbidraget nu icke täcker kostnaderna för de främmande barnens
skolmåltider, har frågan om det slutliga ansvaret för dessa kostnader aktualiserats.
Det synes påkallat, att hela frågan om hur kostnaderna för de främmande
barnens skolmåltider skola bestridas omprövas i förevarande sammanhang.

Emellertid bör vid översynen också upptagas till prövning vissa andra frågor,
som icke ha avseende å kostnadsfördelningen mellan stat och kommun men
inverka på det allmännas kostnader för verksamheten i fråga. I detta hänseende
gäller det en fråga beträffande skollokalerna, men framför allt vissa frågor be -

145

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

träffande tjänstebostäderna. I fråga om skollokalerna synas de sakkunniga böra £ JJ;
undersöka, huruvida några sådana åtgärder i samband med byggande av skolhus
äro möjliga, som kunna medföra ett förbilligande av kostnaderna för skollokalerna
utan att berättigade krav på kvalitet och på god standard ur pedagogisk
synpunkt eftersättas. I fråga om tjänstebostäderna böra följande frågor uppmärksammas.

Skyldighet för skoldistrikt att tillhandahålla tjänstebostad åt en lärare föreligger
enligt gällande bestämmelse (§ 52 folkskolestadgan) »om på ort, varest
skolan är belägen, i skolans närmare omgivning icke finnes hyresmarknad för
sådana bostäder, som till storlek och beskaffenhet i huvudsak motsvara gällande
boställsordnings krav på lärarbostäder». Första förutsättningen för att skyldighet
skall föreligga är alltså, att hyresmarknad saknas på den ort, där skolan är belägen.
Den ifrågavarande författningsbestämmelsen tillkom år 19 IG på förslag av
1941 års lärarlönesakkunniga i samband med att dessa sakkunnigas förslag till
ny boställsordning för folkskolans lärare och till statsbidrag för anskaffande av
tjänstebostäder genomfördes. Beträffande villkoret att bostadsskyldighet skulle
föreligga, när hyresmarknad icke finnes, uttalade de sakkunniga bland annat,
att vid prövning av frågan, om hyresmarknad förelåge eller ej, skulle bortses från
alla kommunen tillhöriga bostäder. Detta synes ha varit riktigt i dåvarande läge.

Sedan numera kommunerna gjorts ansvariga för bostadsbyggandet inom desamma
och en stor del av samtliga bostäder uppföras och förvaltas av kommunala
eller halvkommunala organ, synes det icke längre vara riktigt att bortse från alla
kommunen tillhöriga bostäder vid bedömandet av frågan om hyresmarknad föreligger.
Den skärpta situationen på bostadsmarknaden gör det också angeläget,
att man icke efter förhållandena under nuvarande krisläge bedömer frågan, huruvida
hyresmarknad föreligger eller ej. Vad nu anförts, synes mig utgöra skäl
för att vid den blivande översynen av grunderna för statsbidrag till tjänstebostäder
till prövning upptages jämväl frågan om ändrade regler för bestämmandet
av om hyresmarknad skall anses föreligga eller ej.

Den nya boställsordning, som — sedan grundprinciperna i densamma underställts
riksdagen (prop. nr 356 till 194G års riksdag, höstsessionen) — av Kungl.

Maj:t utfärdades den 30 december 1946, innebar krav på en ganska hög standard
på alla nybyggda tjänstebostäder. Den var ett uttryck för statsmakternas uppriktiga
strävan att hjälpa landsbygdens lärare till goda bostäder. Den tillkom också
i den förvissningen, att goda tjänstebostäder skulle hjälpa landsbygdsdistrikten
att få bra lärare. Boställsordningens föreskrifter tillåta emellertid betydande variationer
i fråga om tjänstebostädernas beskaffenhet. Härom är inget att säga,
såvida icke friheten från detaljreglering utnyttjas till ett framdrivande av alltför
hög standard. Vissa tendenser härtill synas ha framträtt. Detta medför emellertid
en extra belastning på kommunernas ekonomi, för vilken staten, som utfärdat
boställsordningen, icke kan stå likgiltig. I nuvarande läge synes det vara
ett allmänt intresse, att standarden hålles god men utan överdrifter. Vid den
översyn, varom nu är fråga, torde därför böra undersökas, huruvida kraven på
tjänstebostädernas allmänna beskaffenhet kunna anses 1m blivit i den praktiska
tillämpningen av bestämmelserna alltför höga.

I ett särskilt avseende, nämligen beträffande tjänstebostädernas golvyta, synas
kraven på kommunerna 1m ställts högre, än som avsågs av de sakkunniga, riksdagen
och Kungl. Maj:t vid tillkomsten av 1946 års boställsordning. I boställsordningen
stadgas, att tjänstebostad skall omfatta för ordinarie folkskollärare en
sammanlagd golvyta av omkring 90 kvadratmeter, lämpligt fördelad på minst tre
rum och kök, samt för annan lärare en sammanlagd golvyta av omkring 60 kvadratmeter,
lämpligt fördelad på minst två rum och kök. I anledning av ordet »omkring»
vid måttbestämningen uttalade de sakkunniga, att de förutsatte, alt tjänstebostad,
som uppfördes efter nya boställsordningens ikraftträdande, icke skulle

10 Ilihang till riksdagens protokoll 19511. 1 samt.

IltkHdaKsbcrättplsen.

146

Riksdag sberättelsen.

I E: 31 givas mindre golvyta än 90 kvadratmeter. Det dröjde emellertid icke länge, förrän
golvytan i nybyggd folkskollärarbostad regelmässigt kom att utgöra ungefär 100
kvadratmeter. Även om under den senaste tiden ytorna i regel varit något mindre,
synes dock i praxis ha genomförts en viss utökning av ifrågavarande golvyta.
Fullgiltiga skäl härför synas knappast ha förelegat. Vid översynen synes därför
böra övervägas, hur en bättre överensstämmelse med författningens anda skall
ernås på denna punkt. I samband därmed bör också undersökas, huruvida särskilda
golvytebestämmelser kunna vara motiverade i fråga om tjänstebostad, avsedd
för överlärare.

Även vissa bestämmelser i fråga om tjänstebostads belägenhet synas böra göras
till föremål för en omprövning. Enligt gällande boställsordning skall tjänstebostad
— utom i vissa undantagsfall — vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet.
Äro flera tjänstebostäder inrymda i samma hus, skola de vara väl avskilda
från varandra och, där förhållandena sådant medgiva, försedda med var sin ingång.
Dessa bestämmelser synas innebära för långt gående anspråk gentemot
kommunerna i vissa fall. Det synes icke böra vara uteslutet att såsom tjänstebostad
anvisa en lägenhet i ett kommunen tillhörigt hyreshus. Ej heller synes
orimligt, att flera lärarfamiljer skola kunna ha gemensam ingång, blott denna är
skild från ingången till skolan.

Slutligen bör vid översynen upptagas ett spörsmål, som icke synes ha behandlats
vid tillkomsten av gällande boställsordning. Det är numera rätt vanligt, att
tjänstebostadshus förses med garage. Fråga har emellertid uppstått, huruvida
garaget skall anses tillhöra tjänstebostaden eller ej, huruvida bostadsinnehavaren
skall vara skyldig mottaga bostaden inklusive garaget och — framför allt —
hur hyresersättning skall utgå för garaget. En alldeles fri hyressättning inrymmer
onekligen en möjlighet till att giva läraren en förmån, som går utöver avlöningsreglementets
regler. Slutligen uppstår också frågan, hur statsbidrag skall
beräknas för tjänstebostadshus, som inrymmer även garage.

Min redogörelse för de frågor — framför allt rörande tjänstebostäderna —
som böra upptagas av de sakkunniga i samband med en omprövning av grunderna
för vissa statsbidrag på folkskolans område, har blivit rätt utförlig. Detta undanskymmer
dock ej det faktum, att de viktigaste frågorna i detta sammanhang
äro de om statsbidragsgrunderna, både de materiella, d. v. s. som avse kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna, och de formella, d. v. s. de som avse
utformningen av bidragsgrunderna. Dessa frågor böra alltså upptagas till behandling
i första hand.

Omprövningen eller översynen synes — såsom jag tidigare framhållit — böra
verkställas av särskilt tillkallade sakkunniga. Dessas utredningsarbete synes
lämpligen kunna uppdelas i skilda delar. Hinder synes sålunda ej böra föreligga
för att resultatet av de sakkunnigas arbete redovisas särskilt för de olika statsbidragsavsnitten.

Genom beslut den 6 juni 1952 har Kungl. Maj :t vidare uppdragit åt de
sakkunniga att verkställa en allmän översyn av frågorna om statsbidragen
till de skoldistrikt, i vilka bedrivas försök med nioårig enhetsskola, samt att
till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder, vartill nu förevarande
översyn kunde anses giva anledning.

De sakkunniga ha under tiden t. o. in. den 20 november 1952 hållit 19
sammanträden.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete med översynen av statsbidragen
till försöksdistrikten under december månad 1952 samt att uppdraget
i övrigt skall kunna slutföras under senare halvåret av 1953.

147

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

32. Sakkunnig för översyn av kollektkungörelsen. I E; 34

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 maj 1952 för att biträda
med översyn av kungörelsen den 1 december 1950 (nr 613) angående
kollekter:

Schröder, W. N., direktor.

Lokal: Diakonistyrelsen, Jakobsbergsgatan 17; tel. 23 22 70.

Den sakkunnige har under tiden maj—november 1952 insamlat uppgifter
angående erfarenheterna på domkapitelsexpeditioner och i församlingar av
nu gällande kollektkungörelse, vilka uppgifter för närvarande bearbetas.

Den sakkunnige beräknar slutföra sitt arbete under januari 1953.

33. Utredning rörande vissa lärar- och statsbidragsfrågor på det statsunderstödda
skolväsendets område.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 för att

1 :o) verkställa utredning rörande olika möjligheter för skoldistrikt med
distriktsöverlärare att annorledes än genom inrättande av icke-ordinarie
folkskollärartjänst, som är gemensam för distriktet och ett angränsande
skoldistrikt, ombesörja den undervisning, från vilken distriktsöverläraren
befriats;

2:o) verkställa utredning om ändring av grunderna för fördelning av
kostnader för avlöning enligt avlöningsreglementet för övningslärare m. m.
i fall, då fyllnadstjänstgöring ingår i övningslärartjänst;

3:o) företaga en översyn av vissa föreskrifter om reduktion av statsbidraget
till avlönande av lärare vid högre kommunala skolor:

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd.

Expert:

Öhman, G. B., byråchef.

Sekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

Utredningen har den 15 december 1952 avgivit förslag i den under punkt
1 :o) angivna frågan.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1953.

34. 1952 års yrkesutbildningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
slutföra 1946 års skolkommissions utredning rörande yrkesutbildningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1952):

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, Rosa, fru;

Arfwedson, E. K., rektor;

Bengtson, E. J., direktör;

Forssell, E. E., direktör;

Färm, H. G. E. A., organisationssekreterare;

148

Riksdagsberättelsen.

I Et 34 Lindström, M. S., rektor;

Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 15 november
1952);

Nilsson, G. Gerhard, direktör;

Nilsson, Gustav E., godsägare, led. av II kamm.

Experter:

Josephson, K. O., byråchef (fr. o. m. den 1 augusti 1952);

Andersson, C. O. W., rektor (fr. o. m. den 1 december 1952);

Göransson, Inez O., rektor (fr. o. m. den 1 december 1952);

Halling, Majken I.-B., rektor (fr. o. m. den 1 december 1952);

Holmstrand, F. M., rektor (fr. o. m. den 1 december 1952).

Sekreterare:

Arvas, C. G. B., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Stenholm, I. Britta, fil. mag., fru.

Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. växel 67 93 00 eller 62 84 34

(kansli).

Under tiden den 1 juli—den 30 november 1952 ha de sakkunniga in
pleno hållit tre och underkommittéer 11 sammanträden.

35. Sakkunnig för avveckling av 19b6 års skolkommissions arbete och för
utredning av frågan om inrättandet av praktiska ggmnasier.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels
ock utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:

Arvidson, E. S. Å., fil. dr.

Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. växel 67 93 00.

Arbetet med skolkommissionens avveckling har hittills koncentrerats till
utgivandet av kommissionens återstående betänkanden samt till uppordning
av arkivet. Arbetet med betänkande om de praktiska gymnasierna har
påbörjats.

Arbetet beräknas vara avslutat under budgetåret 1952/53.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

149

I Jo: 3

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. Utredning rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploateringen av Fjärås Bräcka (1950:1 20; 1951:1 14; 1952:1 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):

Elliot, K. E., president, ordförande;

Dahlbeck, N. E., fil. dr;

Lindström, S. A., arkitekt.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 Jo 39.

Under tiden december 1951—november 1952 har utredningen haft 11
sammanträdesdagar.

Utredningen har i november 1952 avgivit utlåtande och förslag (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

2. Skogsstatistikutredningen (1950: I 31; 1951: I 23; 1952: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående utformningen av den skogliga
statistiken (se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):

Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;

Näslund, H. M. E., professor och föreståndare för statens skogsforskningsinstitut; Sten,

H., redaktör, led. av I kamm.;

Strindlund, G., överdirektör;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 31.

Betänkande med förslag angående den skogliga statistikens utformning
avlämnat den 24 januari 1952 (stencilerat).

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

3. 1950 års sågverksskoleutredning (1951: I 31, 1952: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 att verkställa
utredning om yrkesutbildning för arbetare och förmän inom sågverksindustrien
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1950):

Wesström, E. A., stiftsjägmästare, ordförande;

Näslund, G., andre förbundsordförande;

150

Riksdag sberättelsen.

I JO! 3 Söderqvist, C. G. T., t. f. byråchef;

Thornander, jur. kand., direktör.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Jo 31.

Utredningen har i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 19
september 1952 framlagt förslag om att försöksvis anordna yrkesundervisningskurser
i Vislanda, Kronobergs län. Utredningens uppdrag är därmed
slutfört.

4. 1951 års hästavelsutredning (1952:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 juni 1951 för att
verkställa en av riksdagen i skrivelse den 31 maj 1951, nr 328, begärd utredning
rörande de åtgärder, som böra vidtagas för att åstadkomma en hästavel
motsvarande landets behov:

Liedberg, C. G., godsägare, ordförande;

Berglund, N. H„ professor;

Bruzelius, F. M. S., kapten;

Gustafsson, G. I. F., byråchef;

Lindström, H. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Rhedin, C. W. E., e. o. andre kanslisekreterare (t. o. m. den 9 maj 1952);
Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie (fr. o. m. den 10 maj 1952).

Betänkande med förslag till åtgärder för stödjande av hästaveln m. m. har
avlämnats den 12 november 1952 (stencilerat).

Genom beslut den 30 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen att
jämväl verkställa av riksdagen begärd utredning rörande möjligheterna för
export av hästar. Utredningen har i skrivelse den 12 november 1952 avgivit
skrivelse härom.

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

5. Utredning rörande Alnarps mejeri (1952:1 31).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 3 augusti 1951 för att verkställa utredning
i fråga om det ekonomiska resultatet av rörelsen vid Alnarps mejeri och därmed
sammanhängande spörsmål:

Nordlander, C.-H., t. f. generaldirektör.

Sekreterare:

Swedborg, E. H„ t. f. förste kanslisekreterare.

Utredningsmannen har den 14 oktober 1952 till Kungl. Maj :t överlämnat
promemoria angående de ekonomiska förhållandena vid Alnarps mejeri
(maskinskriven). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

151

B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1953.

6. Elektrifieringsberedningen (1950: I 12; 1951: I 9; 1952: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943, den 26 oktober 1945, den 28 januari 1949 samt den 7 mars och den 6
juni 1952:

Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;

Helleberg, N., byråchef, vice ordförande;

Granström, E. A., byråchef (t. o. m. den 28 februari 1952);

Ytterborn, G. R., överdirektör (fr. o. m. den 29 februari 1952);

Blomqvist, E. A. E., civilingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., förste byråingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 21 56 29.

Direktiven för beredningen, se 1942: I Jo 32 och 1949: I Jo 12.

Av Kungl. Maj:t i beslut den 1 juni 1951, den 30 maj och den 31 oktober
1952 fastställda bidragsgrunder ha tillämpats.

Under tiden den 20 november 1951—den 20 november 1952 har beredningen
hållit 24 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
311 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande förhållanden.

7. Kommittén för maskinell täckdikning (1950: I 14; 1951: I 10; 1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Berglund, N. H., professor, ordförande;

Almlöf, E. V., lantbrukslconsulent;

Moberg, H. A:son, direktör.

Sekreterare:

Persson, P. E. S., laborator.

Lokal: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 7; tel. Uppsala 25 175.
Såsom experter ha anlitats agronomen E. Y. Andersson, civilingenjören
N. R. M. Weibull och jordbrukskonsulenten A. Norrgård.

Kommitténs slutredogörelse är nu under utarbetande och beräknas vara
färdig under våren 1953. Till slutredogörelsen har kommittén under 1952
samlat in uppgifter på avverkning, kostnader och tillämpade taxor för de
maskiner, som under året varit i arbete i landet. Vidare har kommitténs ledamöter
genom besök på arbetsplatserna erhållit synpunkter på maskinernas
konstruktiva lämplighet samt bästa sättet för deras användning. Kommitténs
sekreterare har vid ett besök i Danmark studerat den maskinella täckdikningen
där.

Under år 1952 ha ett par nya maskintyper av intresse framkommit i
Sverige och dessa ha studerats. Kommittén har slutligen i ett par fall lämnat
råd vid anskaffning av dikningsmaskiner.

I Jo:;

152 Riksdagsberättelsen.

I Jo: 8 8. 1946 års trgckeriutredning (1950: I 16; 1951: I 11; 1952: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Leche, H. J., överstelöjtnant;

Murray, C. A., byråchef;

Sandberg, A. G. N., f. d. byråchef;

Thunborg, T. F., statssekreterare.

Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:

Lindholm, G. A., f. d. tryckeriintendent.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., förste advokatfiskal.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 21 83 66.

Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.

De förhandlingar med generalstabens litografiska anstalt om ändringar
i gällande avtalsvillkor angående tryckningen av de officiella kartorna för att
söka för statsverket uppnå bättre ekonomiskt utbyte än för närvarande av
kartförsäljningen, som inleddes under senare halvåret 1949, ha avslutats
under år 1952.

9. Utredning rörande indragning av ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län m. m. (1950: I 16; 1951: I 12; 1952: I 17).

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län, m. m.:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Arbetet, som måst tidvis avbrytas, kommer att slutföras under år 1953.

10. 1948 års kronolägenhetsutredning (1950:1 22; 1951:1 15; 1952:1 19).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 juli 1948):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Alm, M. F., f. d. byråchef;

Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Olsson, A., kronotorpare.

Expert, tillika sekreterare:

Ericsson, Y. A. R., kanslichef.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

153

Lokal: Linnégatan 87; tel. 22 86 60. J JO* ]2

Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 28 och 1952: I Jo 19.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 2 sammanträden.

Innan utredningen avgiver förslag i fråga om utbetalande av flyttningsbidrag
till innehavare av kronotorp och norrländska fjällägenheter, har utredningen
velat avvakta ytterligare erfarenheter i vissa hänseenden.

11. Potatisindustriulredningen (1950: I 23; 1951: I 16; 1952: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 november 1948
och den 20 januari 1950 för att verkställa utredning och avgiva förslag
angående rationalisering av stärkelse- och bränneriindustrierna samt vissa
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1948):

Fallenius, B. A., t. f. generaldirektör, ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Brahmer, H. T., f. d. överingenjör;

Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Magnusson, R. A. H., landssekreterare;

Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman;

Virgin, G. I., godsägare, kapten;

Wintzell, T., överingenjör.

Sekreterare:

Asplund, K. T., e. förste byråsekreterare.

Lokal: Kommerskollegium; tel. 20 65 73 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 23.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 1
sammanträde samt avlagt studiebesök vid stärkelsefabriker och brännerier
under sammanlagt 4 dagar.

En inom utredningen tillsatt delegation för utarbetande av ekonomiska
kalkyler har slutfört sin uppgift.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1953.

12. Småbruksutrcdningen (1950: I 25; 1951: I 17; 1952: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948
för alt verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full
lönsamhet genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1948):

Örborn, K. A., agronom, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ha:ggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;

Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

154 Riksdagsberättelsen.

I Jo: 12 Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, H., byråchef;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Högström, E. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, Lund; tel.
175 10.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 25.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 2
sammanträden.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1953.

13. 1949 års jaktutredning (1950: I 26; 1951: I 18; 1952: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949)
dels såsom utredningsman:

Hegrelius, A. O. R., t. f. statssekreterare;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
och i övrigt biträda vid utredningen:

Grill, C. L., C:son, direktör;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led av I kamm.;

Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;

Wennmark, J. T. D., byråchef;

Wikström, C., direktör.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.

Genom särskilda beslut, senast den 17 oktober 1952, har Kungl. Maj :t till
utredningen överlämnat ett flertal framställningar i skilda jaktfrågor att
av utredningen tagas under övervägande vid utförandet av dess uppdrag.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 5 sammanträden
samt haft överläggningar med av utredningsarbetet berörda myndigheter
och organisationer.

I december 1952 har utredningen avgivit betänkande med förslag till ansvarsförsäkring
för jägare. De därefter återstående arbetsuppgifterna beräknas
bli slutförda under år 1953.

14. 1949 års jorderosionskommitté (1950: I 30; 1951: I 22; 1952: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för
bekämpande av sand- och jordflykten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1949):

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

155

Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande; X Jo: 15

Netzén, G., chefredaktör, led. av II kamm.;

Petersson, S. G. W., försöksgårdsföreståndare;

Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;

Bergström, L. B. V., länsjägmästare;

Björklund, C. M., jordbrukskonsulent.

Experter:

Hjulström, F., professor;

Torstensson, T. A. G., professor.

Sekreterare;

Nääs, O. B., agronom.

Lokal: Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, Uppsala 7; tel.

251 26 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 30.

Arbetet under 1952 har huvudsakligen omfattat frågor rörande vattnets
menliga inflytande på jord och växtlighet genom erosion eller andra genom
tekniska ingrepp försämrade odlingsbetingelser (sänkt grundvattenstånd,
översvämningar o. d.). Kommittén har under tiden december 1951—
november 1952 avhållit 4 sammanträden under sammanlagt 6 dagar. Vidare
ha resor företagits till Skåne och Norrland under sammanlagt 6 dagar för
studium av verkningarna av hydrotekniska ingrepp (grundvattensänkning)
och erosionsföreteelser, framförallt erosionen utefter vattendrag och därmed
sammanhängande problem. Resan till Norrland planlades i samarbete med
och företogs tillsammans med representanter för Vattenfallsstyrelsen. Dessutom
deltogo två statsgeologer från Sveriges geologiska undersökning.

En riksomfattande inventering av förekomsten och omfattningen av skador
på odlad jord och skogsmark till följd av vattenerosion har slutförts och
resultaten ha bearbetats och sammanställts. I anslutning härtill ha även
genom kommitténs försorg vissa kompletterande studier och undersökningar
över strandvegetationens inverkan på och betydelse för sidoerosionen
i vattendrag företagits.

Kommittén har den 18 september 1952 inlämnat en promemoria till
Svenska FAO-kommittén angående jordförstöringen i Sverige genom vind
och vatten.

Utkast till betänkande är under arbete. Utredningen beräknas fortgå under
hela år 1953.

15. Utredning angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska jordbruksfrågor m. m. (1950: I 35; 1951: I 27;

1952:I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1949):

Lindeberg, E. F. L„ generaldirektör, ordförande ;

Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;

156

Riksdag sberättelsen.

I Jo: ]5 Sjögren, E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Tärnvik, N. A., agronom, sekreterare i Västerbottens läns hushållningssällskap
(fr o. in. 20 juni 1952).

Sekreterare:

Åkerberg, E., statsagronom vid statens jordbruksförsök.

Lokal: Statens jordbruksförök, Ultuna; tel. Uppsala 251 90.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 35.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit tre
protokollförda sammanträden samt har företagit en resa till Umeå den 9
april, varvid ett sammanträde hölls, till vilket även kallats representanter
för lantbruksstyrelsens byggnadsbyrå och statens maskinprovningar samt
för länsstyrelsen, landstinget, lantbruksnämnden och hushållningssällskapet
i Västerbottens län. — Liksom tidigare har i arbetet samråd ägt rum
med representanter för de fyra övre norrlandslänen.

Utredningen har under redovisningsperioden avgivit en framställning till
Kungl. Maj :t angående verksamheten vid Röbäcksdalen under budgetåret
1953/54 med förslag till härför erforderliga anslag.

Utredningens arbete har förutom förberedelser till utredningens slutbetänkande
även inneburit medverkan i verkställigheten av de beslut rörande
utbyggnaden av forsknings- och försöksverksamheten i Röbäcksdalen, som
fattats vid 1951 och 1952 års riksdagar. I enlighet med vad som anbefallts
av Kungl. Maj :t har utredningen sålunda deltagit i planläggningen av olika
arbeten vid Röbäcksdalen, såsom täckdikningen, vilken avslutats hösten
1952, byggandet av mark- och tillfartsvägar, uppgörandet av drifts-, växtodlings-
och försöksplaner, byggnadsplanering, uppgörandet av detaljritningar
för byggnader, vilka beslutats skola uppföras, m. m. Dessa arbetsuppgifter
ha medfört ett flertal olika konferenser och överläggningar.

Utredningen har för sina överläggningar låtit utarbeta följande promemorior.

1. P. M., angående inrättande av en lantbrukskemisk avdelning vid Röbäcksdalen,
Umeå.

2. P. M. angående växtförädlingsverksamheten vid Röbäcksdalen.

3. P. M. angående markkarteringsverksamheten i Västerbottens län.

4. P. M. angående trädgårdsförsöksstation vid den centrala forskningsinstitutionen
Röbäcksdalen i Västerbottens län.

5. P. M. med förslag till driftsplanering i stort vid Röbäcksdalen.

Det i utredningens arbetsredogörelse för föregående år förebådade slutbetänkandet
beräknas bli färdigt under våren 1953.

16. Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO-kommittén) (1951: I 29; 1952: I 26).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 20 januari 1950.

Ledamöter:

Lange, N. G., statssekreterare, led. av I kamm. ordförande;

Hegrelius, A. O. R., t. f. statssekreterare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 157

Juréen, L. J. F., byråchef;

Nordlander, C.-H., t. f. generaldirektör;

Näslund, H. M. E., professor;

Svärdström, K.-F., professor.

Expertråd:

Abramson, E. L., professor;

Bendz, O. G. M., godsägare;

Corneliusson, S., ombudsman;

Hjärre, A., professor;

Hult, N. E. J., överdirektör;

Jansson, N. E., förbundssekreterare;

Johansson, F. L. H., direktör;

Nilsson, N. R., professor;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Osvald-Jacobsson, Ingrid M., byråchef;

Plym Forshell, W. N., byråchef;

Stensgård, A. A. H., direktör;

Svensson, N. A., sekreterare;

Winroth, C. E. E., förbundsordförande;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Örborn, K. A., agronom.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift åligger det kommittén att avgiva yttranden
och förslag i frågor rörande Sveriges deltagande i Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisations verksamhet; att uppgöra de rapporter
till organisationen, som det enligt dess stadga åligger medlemsstaterna
att avlämna; samt att i övrigt lämna biträde eller, där så kan befinnas påkallat,
taga initiativ i angelägenheter av betydelse för det internationella
samarbetet på förevarande område.

Kommittén har under tiden november 1951—oktober 1952 hållit 5 sammanträden,
varjämte ett sammanträde hållits med expertrådet.

17. t950 års jordbrukskasseutredning (1951:1 33; 1952:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
företaga översyn av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsens organisation
och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):

Lemne, M. H., riksbankschef, ordförande;

Björkman, T. V. E., f. d. professor, verkst. direktör i Svenska jordbrukskreditkassan; Didncr,

G., verkst. direktör i Smålands Bank;

Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.

I Jo: 17

158

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 17 Sekreterare:

Furst, P.-E., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Jo 33.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 10
sammanträden, därav ett gemensamt med företrädare för 1948 års sparbankssakkunniga.
Under tiden den 8—den 16 augusti har utredningen under
en resa inom Sverige samt i Danmark och Holland studerat svenska kreditkassor
samt det danska och det holländska jordbrukets kreditorganisationer.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete i början av 1953.

18. 1951 års fiskhandelsutredning (1952: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning rörande frågan om prissättningen å fisk inom partioch
detaljhandeln samt vissa därmed sammanhängande förhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):

Olsson, O. W., köpman, vice ordförande i statens jordbruksnämnd, ordförande; Carbell,

E. E. E., byråchef;

Hessle, Chr. W., byråchef.

Experter:

Bjerling, O., direktör;

Gerhard, I., docent;

Hansson, P., disponent (fr. o. m. den 6 juni 1952);

Häller, L., direktör;

Kewenter, A., direktör (fr. o. in. den 10 oktober 1952);

Levin, H., fiskare, led. av II kamm.;

Lindskog, C. P. F., avdelningschef;

Myrgren, H., kontrollör (avliden den 5 mars 1952);

Ribohn, E., direktör;

Svedendahl, A., avdelningschef.

Sekreterare:

Swedborg, E., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 29.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit nio
sammanträden, varav ett varit förlagt till Gävle. I anslutning till sistnämnda
sammanträde ävensom till ett sammanträde i Stockholm har utredningen
hållit fem offentliga möten, vid vilka fiskare och andra intresserade beretts
tillfälle att framföra sina synpunkter på strömmingsregleringen (auktorisationen
av fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten). Utredningens ordförande
och sekreterare ha dessutom vid resor utefter ostkusten hållit ett

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 159

dussintal liknande möten. I anslutning till dessa ha överläggningar före- J Jo;
kommit om strömmingsregleringen med representanter för fiskförsäljningsföreningarna
och handeln.

Den i föregående riksdagsberättelse omtalade insamlingen av material till
belysning av inkomst- och kostnadsförhållanden inom fiskhandeln har avslutats.
Vissa på detta material grundade sammanställningar ha efter därom
gjord framställning överlämnats till jordbruksnämnden för att av nämnden
användas vid behandling av frågan om storleken av den rabatt de auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna äro skyldiga att lämna till grossist
vid leveranser av strömming.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid mitten av år 1953.

19. Trädgårdsutredningen (1952: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1951
för att utreda frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättningsförhållandena
inom trädgårdsnäringen in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den
2 oktober 1951):

Fallenius, B. A., t. f. generaldirektör, ordförande;

Eriksson, E., trädgårdsmästare;

Jansson, N. E., sekreterare;

Hallström, G., agronom;

Ferlenius, G. R., trädgårdskonsulent;

Rosenqvist, Kj., direktör.

Sekreterare:

Hessel, N. O., sekreterare.

Lokal: Blekinge läns hushållningssällskap, Karlskrona; tel. 11 43.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 31.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 14
sammanträden om sammanlagt 28 dagar.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1952/53.

20. 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning (1952: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1951):

Fallenius, B. A., t. f. generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Antby, S. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic., tillika sekreterare;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;

Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
v. Seth, T. G. A., godsägare, led. av II kamm.;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör.

160

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 20 Experter:

Andrén, T. S., skogschef;

Enflo, O. A., överlantmätare;

Johansson, F. L. H., jägmästare;

Malmgren, E. F. E., byråchef;

Wessén, E. V. A., lantbruksdirektör.

Biträdande sekreterare:

Jonzon, S.-G. B., hovrättsassessor.

Lokal: Linnégatan 42‘; tel. 60 22 74.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 33.

Utredningens verksamhet började i januari 1952. Under året har hållits
fem sammanträden omfattande sju sammanträdesdagar ävensom arbetsutskotts-
och delegationssammanträden. Inom utredningen har utarbetats förberedande
utkast till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.
Vissa undersökningar ha verkställts eller påbörjats. En riksomfattande
inventering rörande möjligheter till och behov av att komplettera
ofullständiga jordbruk med skog har igångsatts.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 november 1952 har utredningens uppdrag
utvidgats att avse även översyn av lagstiftningen om förbud i vissa
fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och i synnerhet till den
utvidgning av utredningens uppdrag, som sålunda kommit till stånd, har
utredningen gjort framställning om att gällande lag angående inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet, vars giltighetstid utgår den 30 juni
1953, måtte erhålla förlängd giltighetstid under ytterligare två år.

21. Utredning rörande frågan om åtgärder till skydd för Smålands T abergs

naturvärden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om åtgärder till skydd
för Smålands Tabergs naturvärden (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1952):

Strömberg, S. J. M., regeringsråd;
ödeen, S., f. d. generaldirektör.

Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 21 61 03.

Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 23
maj 1952):

Smålands Taberg har ur flera synpunkter stor betydelse som naturområde.

---Berget har emellertid också ett ekonomiskt värde såsom malmfyndighet.

Malmbrytning förekom redan på medeltiden och pågick sedan fram till 1892, då
driften lades ned, främst på grund av övermäktig konkurrens från de mellansvenska
och norrländska malmfälten. År 1937 återupptogs arbetet med modernare
metoder, och det har alltsedan dess fortgått oavbrutet om ock i varierande omfattning.
—

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 161

Vid innevarande års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner med hemställan J Jqj gg
om utredning angående lagstiftningsåtgärder till skydd för Smålands Taberg. I anledning
av dessa motioner har riksdagen i skrivelse den 29 april 1952 (nr 161)
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa skyndsam utredning om tillgodoseendet
av de till Smålands Taberg knutna naturskyddsintressena samt att Kungl.

Maj:t ville för riksdagen framlägga de förslag, vilka utredningen kunde föranleda.

Jag delar riksdagens uppfattning att en utredning angående möjligheterna att
skydda Smålands Taberg mot förstörelse nu bör komma till stånd. Självfallet
måste därvid naturskyddsintresset avvägas mot det ekonomiska intresset av att
malmtillgångarna bli utnyttjade.

Av tillgängliga uppgifter framgår att den nationalekonomiska betydelsen av
bergsdriften för närvarande är jämförelsevis ringa. Malmen i berget innehåller
järn, titan och vanadin. På teknikens nuvarande ståndpunkt kan malmen få praktisk
användning endast såsom järnmalm. Såsom sådan är den emellertid på grund
av sin sammansättning ganska litet begärlig. Det har ju också visat sig att malmen
vissa tider ej kunnat vinna avsättning för sitt egentliga ändamål utan måst säljas
som makadam. Inom det malmbrytande företaget, Aktiebolaget Smålands Taberg,
pågår emellertid arbete med att söka finna nya och effektivare metoder för malmens
tillgodogörande. Denna verksamhet har omfattat såväl praktisk försöksdrift
som laboratoriemässig forskning, och målet torde vara att åstadkomma ett förfarande
som möjliggör separat utvinning av de tre i malmen ingående metallerna.

Bolaget har uppgivit att den nuvarande brytningen närmast har till ändamål att
skapa ett ekonomiskt underlag för den fortsatta forskningen och försöksdriften.

Därest försöken att frigöra titanet i tabergsmalmen skulle lyckas, kommer värdet
av berget såsom ekonomisk tillgång att ökas högst väsentligt. Bolaget bör därför
ej hindras att fortsätta sin forsknings- och experimentverksamhet. Vid utredningen
bör emellertid undersökas olika utvägar att hålla brytningen inom ramen
för vad som är nödvändigt för att nämnda verksamhet skall kunna upprätthållas.

I övrigt bör utredningen avse att genom en omläggning av driften bereda erforderligt
skydd för bergets naturvärden. Om det av ekonomiska skäl skulle visa sig
omöjligt att övergå till underjordsbrytning, bör man i vart fall söka åstadkomma
att dagbrytningen förflyttas till andra delar av berget än där den nu pågår. Därvid
bör utgångspunkten vara att bergets hjässa och dennas närmaste omgivningar
samt den dit ledande vägen bör lämnas orörda. Även de växtplatser för sällsynta
växter som finns på berget bör så långt möjligt skonas.

Vid utredningen bör nära kontakt hållas med bolagsledningen och man bör eftersträva
att få fram riktlinjer för en frivillig överenskommelse med bolaget. Först
om det befinnes omöjligt att nå ett godtagbart resultat på denna väg, bör andra
åtgärder övervägas.

Då faran för en snar förstörelse av bergets viktigaste partier kan vara överhängande,
bör utredningen bedrivas så skyndsamt som möjligt.--—

Under året ha hållits överläggningar med representanter för naturskyddsintressena
och det malmbrytande företaget.

22. Jordbruks prisutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den .‘10 maj 1952 för att
utreda frågan om översynen av jordbrukskalkylen in. in. (so Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):

Söderström, O. A. V, generaldirektör, ordförande;

Lindskog, C. P. F., avdelningschef;

11 Rihang till riksdagens protokoll 1953. i samt.

IviksdaKsberättelnen.

162

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 22 Nordlander, C. H., t. f. generaldirektör;

Odhner, C.-E., agronom;

Stensgård, A. A. H., direktör.

Experter:

Holmström, S. J. R., agr. lic.;

Nordenson, J., fil. lic.;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Åstrand, B. H., fil. lic.

Sekreterare:

Ekström, P. E., förste byråsekreterare;

Säkk, K., fil. lic.

Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.

Direktiven (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 30
maj 1952):

Vid 1947 års riksdag fattades beslut om de allmänna riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken. Därvid angåvos de mål, vartill jordbrukspolitiken på längre
sikt borde syfta, liksom även de vägar, som borde anlitas. Bland annat uttalades,
att de statliga åtgärderna på jordbruksområdet i första hand borde avse att
bereda jordbruksbefolkningen samma möjligheter som utövarna av andra näringar
att nå en skälig inkomstnivå och att bli delaktig den allmänna välståndsstegring,
som i fortsättningen kunde komma till stånd. I detta syfte borde staten
dels främja och stödja en fortsatt rationalisering av jordbruket, dels ock lämna
ett prisstöd, som skulle avvägas efter förhållandena vid varje särskild tidpunkt.
Prisstödet borde avvägas så, att full lönsamhet bereddes sådana jordbruk, som till
storleken motsvarade genomsnittet i storleksgruppen 10—20 hektar och som fyllde
rimliga anspråk i fråga om arronderingen samt de fasta anläggningarnas beskaffenhet
(basjordbruk). Omfattningen av stödåtgärderna måste emellertid bli beroende
av huru stor jordbruksproduktion man på längre sikt önskade uppehålla, och
man underströk, att det ej borde ifrågasättas att stöd skulle utgå för en produktion,
som överskred ramen för vårt normala behov. I stället vore det — bland
annat på grund av svårigheten för jordbruket att snabbt vidtaga någon omfattande
produktionsbegränsning — önskvärt att en betryggande marginal funnes mellan
den normala konsumtionen och den normala produktionen.

Den sålunda angivna målsättningen var att anse som ett program på lång sikt,
avsett att genomföras successivt efter hand som förhållandena så medgåvo. Fördenskull
ansågs det uteslutet, att omfattningen av den jordbruksproduktion, som
borde åtnjuta statligt stöd, på kortare sikt bestämdes så, att den understeg vad som
faktiskt normalt kunde produceras.

Beträffande utformningen av de åtgärder, som erfordrades för den prisreglerande
verksamheten, innefattade ifrågavarande beslut, att s. k. typjordbrukskalkyler
skulle uppgöras, d. v. s. kalkyler som grundades på faktiska siffror rörande
produktionskostnader och inkomster vid ett antal jordbruk, så utvalda,
att de genomsnittligt motsvarade det nyss angivna basjordbruket. Dessa kalkyler
skulle utvisa vilka priser basjordbruket under exempelvis antagande av normal
skörd och oförändrade produktionskostnader genomsnittligt behövde för sina
produkter för att uppnå avsedd lönsamhet. Härigenom skulle betydande fördelar
vinnas i jämförelse med de resultat, som nåddes genom den dittills använda s. k.
totalkalkylen. Denna angav nämligen endast indexmässiga förändringar i jordbrukets
samlade inkomster och kostnader i förhållande till ett visst basår. Genom
att typjordbrukskalkyler upprättades särskilt för olika storleksgrupper av jordbruk
och för olika delar av landet, skulle man bland annat kunna utläsa de skill -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 163

nåder i lönsamhet, som regionalt eller strukturellt kunde föreligga, medan total- J Jqj 22
kalkylen behandlade hela landets jordbruk såsom ett enda företag.

Emellertid framhölls, att det åtminstone någon tid skulle vara nödvändigt att
bibehålla systemet med en totalkalkyl, eftersom jordbrukets produktionsförhållanden
ännu voro i så hög grad påverkade av krigsförliållandena, att de icke lämpade
sig såsom underlag för en för normala förhållanden avsedd avvägning av prisstödet.
Härtill kom, att anslutningen av räkenskapskontrollerade jordbruk icke var
så stor, att tillförlitliga kalkyler kunde upprättas på grundval av dessa jordbruks
räkenskapsresultat. Eventuellt erforderliga omläggningar av metoderna för totalkalkylen
liksom även vissa frågor berörande typjordbrukskalkylerna och dessas
användning borde med ledning av de erfarenheter, som efter hand vunnos, upptagas
till successivt avgörande av det organ, som hade att upprätta dylika kalkyler.

Såvitt den närmaste tiden angick, horde man räkna med att avvägningen av prisstödet
i vart fall huvudsakligen måste baseras på en totalkalkyl.

De riktlinjer, som sålunda uppdrogos för jordbrukspolitiken i vårt land, ha nu
tillämpats i fem år. När det gäller att fälla ett omdöme om hur riktlinjerna utfallit
i praktiken, måste hänsyn tagas till att de förhållanden, som rått under de gångna
åren, icke varit normala. Åren närmast efter principbeslutet voro i hög grad påverkade
av världskriget och karakteriserades av en visserligen avtagande men
ändock ganska utpräglad knapphet på livsmedel. På senare år ha kriget i Korea
och andra internationella orosmoment inverkat störande. Under hela denna tid ha
priserna på jordbruksprodukter på världsmarknaden praktiskt taget allmänt legat
på en högre nivå än den inhemska. Först under det senaste halvåret har den
situation uppkommit, som statsmakterna år 1947 antogo skulle bli den normala,
nämligen att den inhemska prisnivån på jordbruksprodukter genomsnittligt skulle
ligga över importprisnivån. Vidare bär jordbrukets avsättning inom landet gynnats
av den här rådande fulla sysselsättningen. Under sådana förhållanden har
man icke behövt ägna någon större uppmärksamhet åt frågan om produktionsvolymens
storlek på kort sikt. Vår delaktighet i det internationella återuppbyggnadsarbetet
har snarare gjort det angeläget att upprätthålla produktionen på en
så hög nivå som möjligt. Denna har också under senare år genomsnittligt motsvarat
vårt totala konsumtionsutrymme för jordbruksprodukter.

På det tekniska området har jordbruket under de gångna åren gjort betydande
framsteg. En relativt stark avgång av arbetskraft till andra näringsgrenar har
samtidigt ägt rum. Mekaniseringen har varit särskilt framträdande inom det
större och medelstora jordbruket med lejd arbetskraft och har på sistone i viss
mån trängt ner även till de mindre brukningsdelarna.

I fråga om produktionsinriktningen må framhållas den stora omfattning, som
specialodlingarna — särskilt odlingen av oljeväxter — erhållit. Denna utveckling
förutsågs icke, när riktlinjerna för jordbrukspolitiken uppdrogos.

Även om förhållandena sålunda under den tid, som förflutit sedan 1947 års beslut,
ha varit i viss mån onormala, anser jag mig dock berättigad att av de vunna erfarenheterna
draga den slutsatsen, att det jordbrukspolitiska program, som beslutet
innefattar, i stort sett visat sig ändamålsenligt. Anledning att nu ompröva huvudgrunderna
i detta program saknas därför enligt min mening. Såsom mål för jordbrukspolitiken
bör sålunda alltjämt uppställas likställighet i inkomst för arbetskraften
inom jordbruket med arbetskraften inom andra näringar. Medlen att
uppnå detta mål böra även i fortsättningen vara ett efter förhållandena avpassat
prisstöd samt stöd åt jordbrukets rationalisering i inre och yttre hänseenden.

Därmed är emellertid icke sagt, att den närmare utformningen av den statliga
verksamheten på detta område bör lämnas oförändrad. Från skilda håll har kritik
riktats mot de nu använda metoderna för bestämmandet av storleken av det statliga
prisstödet och avvägningen av priserna på de särskilda produkterna, och som jag
tidigare framhållit i olika sammanhang kan denna kritik icke anses helt ogrundad.

164 Riksdagsberättelsen.

T Ta* oo Jag anser det därför vara påkallat att låta det nuvarande systemet bli föremål för
en översyn. Denna bör främst vara av teknisk art, men hinder bör ej möta att
låta den avse även aktuella problem på andra områden än de rent regleringstekniska.

Vid översynen böra vissa förhållanden särskilt uppmärksammas.

Såsom jag förut nämnt, förutsatte statsmakterna år 1947 att avvägningen av
prisstödet skulle ske med ledning av s. k. typjordbrukskalkyler. Av olika skäl ha
sådana ännu ej kunnat upprättas. Vissa förarbeten ha dock gjorts. Sålunda har
underlaget till den under statlig insyn bedrivna jordbruksekonomiska undersökningen
vidgats. Vidare har min företrädare i ämbetet uppdragit åt lantbrukssty''-relsen och statens jordbruksnämnd att närmare utreda metodiken för sådana kalkyler.
Myndigheterna ha sedermera på våren 1951 tillsatt en expertkommitté, kallad
typjordbrukskommittén, för behandling av frågan. Med hänsyn till att utredningsarbetet
ännu icke är avslutat, synes det komma att draga åtskillig tid, innan prisavvägningen
kan ske på grundval av typjordbrukskalkyler. Å andra sidan är det
klart, att den nuvarande totalkalkylen icke ger en tillfredsställande ledning, när
det gäller prissättningen på de särskilda produkterna. Den behandlar som bekant
jordbruksnäringen såsom ett enda stort företag och lämnar därföi endast dåligt
stöd för bedömandet av vilka priser som erfordras för att jordbruk av olika storlek
eller belägna inom olika delar av landet skola få full lönsamhet. Stora skiljaktigheter
i lönsamhet kunna därför föreligga såväl regionalt som strukturellt, oaktat
totalkalkvlen utvisar balans mellan inkomster och kostnader. Den för närvarande
tillämpade regeln att underskott eller överskott i totalkalkylen skall utjämnas
kan även med hänsyn till olikheten mellan jordbruken leda till otillfredsställande
resultat, om den tillämpas alltför kategoriskt. Föreligger ett underskott i kalkylen,
kan det sålunda inträffa, att den prishöjning, som fordras för utjämning av underskottet,
på grund av befarade avsättningssvårigheter icke kan genomföras i fråga
om sådana produkter, beträffande vilka den är betingad av försörjningsskäl eller
med hänsyn till vissa gruppers sämre lönsamhet, utan måste läggas på andra
produkter. Om kalkylen däremot uppvisar ett överskott, kan med en sådan tilllämpning
en av försörjningsskäl motiverad höjning av priset på en viss produkt
överhuvud icke äga rum.

Särskilt på senare tid har jordbrukets arbetskostnadspost varit föremål för
intresse. Vid uppgörandet av totalkalkvlen utgår man ifrån att den egna arbetskraften
skall erhålla samma lön som den lejda. Om kollektivavtalslönen höjes,
tillgodoräknas i enlighet härmed all arbetskraft motsvarande höjning. Mot denna
princip torde väl i och för sig intet vara att erinra. Emellertid lämnar det nuvarande
prissättningssystemet ingen garanti för att den egna arbetskraften verkligen
får samma löneförbättring som den lejda. I vilken utsträckning förbättringen
kan genomföras sammanhänger bland annat med de tekniska möjligheterna
att anpassa produktionen efter den vid varje tidpunkt önskvärd produktionsinriktningen.
Kunna dessa möjligheter icke ökas i erforderlig grad och kan någon
mera väsentlig prisförbättring för de alster, som vid oförändrad produktionsinriktning
frambringas på jordbruken i fråga, icke heller uppnås, leder likalönsprincipens
tillämpning i kalkylen icke till någon rättvis fördelning. Av betydelse
är vidare frågan om vid vilken tid och på vad sätt en löneöverenskommelse bör
få inverka på kalkylen.

Som jag anförde vid anmälan av propositionen nr 176 till 1952 års riksdag har
det, trots att kalkylmetoderna successivt förbättrats, efter hand framstått allt klarare
att man genom totalkalkvlen svårligen kan få någon fullt exakt redovisning av
jordbrukets ställning. Jag hänvisade härvidlag till vad statens joi dbruksnämnd
anfört om storleken av de felmarginaler, som kunna föreligga. Genom att prisregleringen
helt baserats på kalkylerna, har man vidare kommit att eftersträva en
exakthet i regleringen, som på grund av de föreliggande felmarginalerna i verk -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 165

liglieten blivit blott skenbar men som det oaktat bar medfört en betydande och J Jqj 22
ur flera synpunkter mindre lämplig bundenhet. Under hänvisning bland annat
härtill framhöll jag i nämnda anmälan, att enligt min uppfattning goda skäl förelåge
för att man skulle söka finna en form för prisregleringen, som innebure att
denna skulle ske efter mera schematiska regler och dessutom i högre grad än det
nuvarande systemet medge en smidig anpassning till förändringar i produktionsoch
avsättningsförhållandena ävensom i den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att såväl Kungl. Maj:t och riksdagen
vid 1947 års beslut som 1942 års jordbrukskommitté voro väl medvetna om
bristerna i totalkalkylen och icke torde ha avsett att prisavvägningen ens under
en övergångstid skulle ske enbart på grundval av denna. Bland annat framgår
detta därav, att kommittén för sin del förordade, att totalkalkylen skulle uppgöras
dels, på sätt hittills skett, med rörliga kvantiteter, dels ock med fasta sådana.

Vidare pekade kommittén på möjligheten att under ifrågavarande tid använda
preliminära typjordbrukskalkyler vid prisstödets fördelning på olika grödor och
för olika landsdelar. Totalkalkylen i sin nuvarande form skulle med andra ord
vara endast en mätare bland andra sådana på jordbrukets lönsamhet.

Översynen bör i första hand avse en undersökning av vilka modifikationer som
äro behövliga i det nuvarande systemet. I samband därmed bör övervägas, huruvida
icke totalkalkylen i avvaktan på utredningen om typjordbrukskalkylerna kan
förenklas eller bör omläggas. Eftersom en totalkalkyl emellertid regelmässigt torde
vara behäftad med felmarginaler, bör prissättningen i vart fall icke bindas enbart
vid de resultat, som framkomma genom denna. Det bör ingå i översynen att undersöka,
i vad mån andra mätare på jordbrukets lönsamhet finnas eller kunna konstrueras,
vilka — eventuellt vid sidan av totalkalkylen — kunna tjäna till ledning
vid prisavvägningen.

Vid översynen bör vidare beaktas önskemålet, att största möjliga frihet beredes
de enskilda producenterna. Hänsyn torde vidare tagas till att konsumenterna icke
böra belastas hårdare av regleringarna än som är nödvändigt för att uppnå de
mål, som åsyftas. Detaljreglering bör sålunda i möjligaste mån undvikas.

Översynen bör verkställas av särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade
sakkunniga och om möjligt utföras så skyndsamt, att de därvid framkomna resultaten
kunna vinna tillämpning i fråga om de prisreglerande åtgärderna för
regleringsåret 1953/54. Det utredningsuppdrag, som lämnats lantbruksstyrelsen och
statens jordbruksnämnd att utreda metodiken för upprättandet av typjordbrukskalkyler
m. m., bör fullföljas av de sakkunniga.

Utredningen har under tiden intill den 1 december 1952 hållit 10 sammanträden.
I en skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 oktober 1952 har utredningen
avgivit yttrande över förslaget angående omläggningen av den jordbruksekonomiska
undersökningen.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

166

Riksdagsberättelsen.

1 It: i

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. 1945 års försäkringsutredning (1950: I 15; 1951: I 14; 1952: I 12).

Utredningen tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 oktober
1945 och den 22 juni 1950 för att verkställa utredning och avgiva förslag i
frågan om en rationalisering och eventuell centralisering av försäkringsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1945 och den 29 juni
1950).

Direktiven för utredningen, se 1946: I H 19.

Utredningens arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30
december 1952.

2. 1946 års glasindustrikommitté (1950: I 19; 1951: I 17; 1952: I 14).

Kommittén tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september
1946 för att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala,
ekonomiska och tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober
1946).

Direktiven för kommittén, se 1947: I H 33.

Kommitténs arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 12 december
1952. Av kommittén införskaffat utredningsmaterial torde senare
komma att i viss utsträckning bearbetas och sammanställas inom handelsdepartementet.
j g

3. 1948 års lotskommitté (1950: I 28; 1951: I 23; 1952: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1947 för
att utreda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till det statliga lotsoch
fyrväsendet, utformningen av lotstaxesystemet, lotspersonalens avlöningsförhållanden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1948):
Edman, J. R., överdirektör, ordförande;

Lindbergson, K. A., statskommissarie;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Schaffer, T., byråchef;

Tamm, S., kapten.

Experter:

Strömgren, B. J., överlots;

Nilsson, D. E., förste revisor.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

167

Sekreterare:

Winberg, O. B., förste byråsekreterare;

Smedman, G., förste byråsekreterare (t. o. m. den 15 januari 1952).
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 29.

Kommittén har under tiden december 1951—februari 1952 hållit 9 sammanträden.

Kommittén har den 10 januari 1952 inkommit med betänkande med förslag
dels till lönereglering för lotspersonal, dels ock till avgifter för uttagande
av sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet (stencilerat). Vidare
har kommittén i skrivelse till departementschefen den 11 februari 1952
framlagt separat förslag till lönereglering för de under vattenfallsstyrelsen
sorterande lotsarna vid Trollhätte kanal samt till avgifter för lotsningen å
denna kanal. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande organisationen av statistik, som utarbetas inom vissa

krisorgan (1950: I Fo 3; 1951: I 28; 1952: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att inom
konjunkturinstitutet verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen
av den statistik, som utarbetas inom vissa krisorgan (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1949):

Eriksson, B. A., byråchef.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fo 3.

Utredningsmannen har den 26 maj 1952 avgivit betänkande med förslag
angående en årlig lagerstatistik samt en snabb produktions-, lager-, förbruknings-
och orderstatistik (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

5. Delegerade för Sverige i kommittén för förberedande utredning av möj ligheterna

till nordisk patentgemenskap (1951: I 31; 1952: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1950 för
att verkställa förberedande utredning av möjligheterna till nordisk patentgemenskap
:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Reiland, L. A. G., byrådirektör.

De delegerade ha under tiden december 1951—november 1952 hållit 18
sammanträden, därav den 8—11 januari 1952 i Köpenhamn tillsammans
med delegerade från Danmark och Norge. Därvid behandlades och nåddes
enighet i fråga om detaljer vid de samarbetsalternativ, som de delegerade
vid tidigare gemensamma sammanträden ansett böra förordas för fortsatt
utredning.

De delegerade ha den 8 december 1952 avgivit betänkande angående nordisk
patentgemenskap (SOU 1952: 43). Uppdraget är därmed slutfört.

I H: 5

168 Riksdagsberuttelsen.

I H; (j 6. 1950 års g c olo giut redning (1951: I 34; 1952: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 28 april 1950 och
den 1 juni 1951 för att verkställa en översyn av Sveriges geologiska undersöknings
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni
1950):

Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;

Bengtson, E. J., direktör;

Geijer, P. A., f. d. överdirektör, professor;

Magnusson, N. H., överdirektör, professor;

Mannerskantz, A. F., godsägare, f. d. riksdagsman;
von Willebrand, B. M., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Elfving, K. I., byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 34.

Utredningen har under tiden den 18 november 1951—den 19 augusti 1952
hållit 10 sammanträden.

Utredningen har den 19 augusti 1952 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående Sveriges geologiska undersöknings uppgifter och organisation
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen i vissa clea ringkassor

(1952: I 34).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 november 1951 för
att utreda frågan om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen i sådana
clearingkassor, vilkas verksamhet upphört, med undantag dock för de
till statens jordbruksnämnds verksamhetsområde hörande kassorna (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1951):

Petri, B. A. W., direktör.

Förordnad att biträda utredningsmannen:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Direktiven för utredningen, se 1952: I H 34.

Utredningsmannen har den 28 juni 1952 avlämnat en promemoria med
förslag i ämnet (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.

S. Dramatenutrcdningcn 1952.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 med uppdrag
att verkställa översyn av Dramatiska teaterns lokalförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1952):

Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
7 mars 1952):

Genom kontrakt av den 14 december 1907 upplät Kungl. Maj:t till Dramatiska
teaterns aktiebolag för avgiftsfritt begagnande den nyuppförda teaterbyggnaden

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 1G9

vid Nybroplan i Stockholm. Byggnaden uppfördes med anlitande av lotterimedel. | |J; 8
Teaterbyggnaden äges av staten och redovisas på statens allmänna fastighetsfond.
Teaterverksamheten skall av bolaget utövas och ordnas enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Maj:t genom utfärdat reglemente eller annorstädes.
Bolagets styrelse skall bestå av fem personer, av vilka Kungl. Maj:t skall
utse tre och av dessa en till ordförande, en till vice ordförande och en till verkställande
direktör. Förvaltningen och räkenskaperna skola för varje spelår granskas
av två revisorer, en utsedd av Kungl. Maj :t och en av bolaget. Aktiekapitalet uppgår
till 200 000 kronor. Staten äger icke några aktier i bolaget. Kontraktet är på grund
av förnyelse gällande för tiden till och med den 30 juni 1958.

Teaterns verksamhet har under en följd av år medfört avsevärda förluster, vilka
täckts av statsbidrag. Bidragen, som utgå av lotterimedelsfonden, ha för de
senaste fyra budgetåren utgjort respektive 650 421, 731 428, 810 000 och 810 000
kronor.

Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj:t generaldirektören N.

Löwbeer att under samråd med chefen för Dramatiska teatern K. R. Gierow verkställa
utredning rörande möjligheterna att för framtiden begränsa de bidrag av
lotterimedel, som erfordras för teaterns drift, ävensom rörande därmed sammanhängande
frågor med avseende å teaterns verksamhet. I sitt utlåtande, som avlämnades
i oktober 1951, ha utredningsmännen bl. a. pekat på teaterns bristfälliga
lokala och maskinella resurser och framhållit att en verkligt ekonomisk skötsel
av teatern icke är möjlig med mindre en ändring härutinnan kommer till stånd.

Utredningsmännen erinra om att dessa förhållanden påtalades redan av 1933
års teaterutredning i dess betänkande angående de fasta statsunderstödda teatrarna
och teaterförhållandena i riket (SOU 1943: 3 och 4). Teaterutredningen hade bl. a.
pekat på den kostnadskrävande driften av belysnings- och scenmaskineriavdelningarna
och utarbetat alternativa förslag till ombyggnad av teatern, vilka dock
ej kommo till utförande. Utredningsmännen framhålla, att sedan dess ytterligt få
moderniseringar införts. Teaterns maskineri är nu så starkt nedslitet, att •— om
teatern skall kunna hållas i gång — en betydande del av den tekniska arbetskraften
åtgår enbart för provisoriska reparationsarbeten. Värst medfaret är scenens belysningsmaskineri,
vilket varit i bruk sedan 1908. Det gammalmodiga, lutande scengolvet
komplicerar och fördröjer allt arbete med dekorationer. Vridscenen måste
undergå ständiga lappningar och kan snart ej göra tjänst annat än som transportmedel
vid dekorationsbytet mellan dagens repetition och kvällens föreställning.

Därtill kommer att otjänliga verkstads- och magasinslokaler ytterligare förorsaka
betydande tidsförluster, som bli allt dyrbarare, ju mer priset på arbetskraften
stiger. Enligt utredningsmännens mening är en grundlig översyn av teaterns tekniska
och lokala brister den enda utvägen att på längre sikt begränsa dess behovav
statligt understöd.

På de skäl utredningsmännen anfört vill jag tillstyrka att en översyn av Dramatiska
teaterns tekniska och lokala förhållanden nu kommer till stånd. Uppmärksamhet
bör i främsta rummet ägnas scen-, maskin- och belysningsanordningar
ävensom förråds- och verkstadsutrymmen. Däremot synes en ombyggnad av åskådarutrymmena
icke böra nu aktualiseras. Syftet med översynen bör vara att
undersöka vilka åtgärder som kunna ifrågakomma för att till en rimlig kostnad
genomföra en modernisering, som verksamt kan bidraga till att förbilliga teaterns
drift. Vid översynen bör således efter granskning av de nuvarande förhållandena
förslag till en eller flera principlösningar rörande lämplig ombyggnad utarbetas.
I anslutning härtill böra kostnadsberäkningar uppgöras, översynen bör
ske i samråd med byggnadsstyrelsen och teaterns ledning.

Utredningen bär den 20 december 1952 avgivit betänkande i ämnet (stencilcrat).
Uppdraget är därmed slutfört.

170

Riksdagsberätt elsen.

I II; 9 9. Sakkunniga för utredning rörande handelshögskolans i Göteborg

framtida ställning m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
inom handelsdepartementet biträda med utredning rörande handelshögskolans
i Göteborg framtida ställning och med uppdrag tillika att å statens
vägnar upptaga förhandlingar rörande statens, Göteborgs stads och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1952):

Jonsson, P. C., f. d. landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Jansson, K. A., rektor;

Sommar, C. O., byråchef.

Expert:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Sekreterare:

Sjölin, Gunnel, andre kanslisekreterare.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
9 maj 1952):

Handelshögskolan i Göteborg tillkom under förra hälften av 1920-talet huvudsakligen
genom enskilt och kommunalt initiativ. Utgifterna för högskolans verksamhet
täcktes under en följd av år genom fondavkastning, elevavgifter samt bidrag
från Göteborgs stad. Från och med år 1937 åtnjuter högskolan statsbidrag, vilket
till en början utgick med 10 000 kronor per år. Sedan bidraget i olika etapper höjts,
uppgår det för innevarande budgetår till 90 000 kronor. Från och med år 1947 har
högskolan, utöver det ordinarie statsbidraget, erhållit bidrag från handels- och
sjöfartsfonden.

Frågan om en utvidgning av verksamheten vid högskolan var åren 1946—1947
föremål för utredning av den s. k. elvamannakommittén. Kommittén inriktade sig
i första hand på att säkerställa finansieringen av en nybyggnad för högskolan.
Resultatet av kommitténs arbete i denna del innebar, att ett belopp av drygt 2
milj. kronor insamlats bland affärsföretag och enskilda till uppförande av en nybyggnad.
Göteborgs stad ställde tomt till förfogande för byggnaden. Kommittén
framlade vidare vissa förslag rörande förbättring av undervisningen vid högskolan.

I en år 1948 avslutad utredning, som verkställts av dåvarande justitierådet G.
Dahlman, framhölls, att handelshögskolan i Göteborg vore i behov av betydligt
ökat bidrag från statens sida, om den på ett tillfredsställande sätt skulle kunna
fullfölja sin verksamhet och i likhet med andra högre läroanstalter utvecklas
och förbättras. Utredningsmannen beräknade, att statsbidraget efter hand skulle
behöva höjas, så att det för år 1951 uppgick till ca 285 000 och för år 1952 till
310 000 kronor, i båda fallen under förutsättning, att nybyggnadsplanen realiserats.
Om så ej skedde beräknades bidragsbehovet för nämnda år till 235 000, respektive
265 000 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1952/53 liar högskolan — som jag vid
anmälan av utgifterna under tionde huvudtiteln i 1952 års statsverksproposition
berört — hemställt om en betydande ökning av statsbidraget. Högskolan begärde
sålunda, att anslaget skulle höjas med 190 000 kronor till 280 000 kronor. Högskolan
utgick från att nybyggnaden skall tagas i bruk under läsåret 1952/53. I
samband härmed uppstå vissa utgiftsökningar. Vidare inträda löneökningar och
kostnadsstegringar med anledning av penningvärdesförsämringen. Någon motsvarande
ökning på inkomstsidan anses ej vara att emotse. I fråga om den största

171

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

inkomstposten, elevavgifter, har tvärtom framställning gjorts från de organisa- J K)

tioner, som företräda de studerande vid högskolan, om att avgifterna skola avskaffas.
Vid anmälan av frågan om anslag för nästa budgetår förordade jag en
höjning från 90 000 till 130 000 kronor för att elevavgifterna skola kunna sänkas.

Det synes nu lämpligt att till närmare granskning upptaga frågan om handelshögskolans
ekonomi och framtida verksamhet. De tidigare företagna utredningarna
ha givit vid handen, att handelshögskolan i Göteborg är i påtagligt behov av att
erhålla större ekonomisk stabilitet än den under nuvarande förhållanden kan
räkna med. Ehuru högskolan icke i jämförelse med andra högre undervisningsanstalter
kan anses ha blivit kvar på någon lägre standard, kunna på vissa punkter
behov föreligga av förbättringar i fråga om undervisning och forskning. Ökade
ekonomiska resurser kunna därför erfordras. För egen del har jag kommit till
den uppfattningen, att staten icke bör undandraga sig att jämväl i fortsättningen
lämna sin medverkan till högskolans verksamhet under betryggande former. Det
bör emellertid icke åvila staten att svara för mer än en del av det erforderliga
stödet till handelshögskolan i Göteborg. Med hänsyn till det intresse och den
välvilja Göteborgs stad hittills visat gentemot högskolan anser jag mig ha anledning
utgå från att staden är beredd att även i fortsättningen ekonomiskt stödja
högskolan.

Ett mera betydande statligt ekonomiskt stöd åt högskolan förutsätter ett ökat
statligt inflytande i fråga om högskolans framtida utveckling och organisation.

Frågan om principerna för det statliga stödet och statens medbestämmanderätt
bör lösas i samförstånd med staden och högskolan. Det är också angeläget, att
staten söker uppnå samförstånd med dessa rörande stadens framtida ställning till
högskolan och om statens och stadens inbördes förhållande i frågor, som beröra
högskolan. I detta syfte torde staten genom särskilt utsedda förhandlingsmän böra
träda i direkt kontakt med representanter för staden och högskolan.

Det bör åligga förhandlingsmännen att till en början bilda sig en uppfattning
om högskolans nuvarande ekonomiska läge och om dess resurser för undervisning
och forskning. Härvidlag torde materialet i den Dahlmanska utredningen kunna
ge viss ledning. Därefter bör högskolans medelsbehov för framtiden prövas. Förhandlingsmännen
böra undersöka möjligheterna att nå en avtalsmässig reglering
av de inbördes förhållandena mellan staten, staden och handelshögskolan. De
statliga förhandlingsmännen böra emellertid vara oförhindrade att med stadens
och högskolans representanter överlägga även om andra för högskolan aktuella
frågor än sådana, som kräva avtalsmässig reglering, i den mån de äro av gemensamt
intresse för de tre förhandlingsparterna. Sedan förhandlingarna och därmed
sammanhängande överläggningar slutförts, böra förhandlingsmännen utan dröjsmål
redovisa resultatet för Kungl. Maj:t. Uppdraget att bedriva förhandlingarna
bör anförtros tre särskilt tillkallade sakkunniga.

De sakkunniga ha intill den 10 december 1952 hållit 9 sammanträden.
Förhandlingar med representanter för Göteborgs stad ha resulterat i ett
preliminärt avtal angående handelshögskolans framtida ställning m. in.

De sakkunniga ha den 15 december 1952 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1853.

It). 1946 års sjömanskommitté (1950: 1 16; 1951: 1 15; 1952: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigandcn den 18 januari och den 1
februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och av -

172

Kiksdagsberättelsen.

I H: JO giva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 januari 1946):

Lindberg, A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;

Berggren, E. W., ombudsman;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Forssblad, D., sjökapten;

Reuterskiöld, H. F., direktör;

Svensson, J. U., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Söre, A. G. P., förbundsordförande;

Åkesson, N. H., sjökapten.

Suppleant:

Olsson, G. H., ombudsman (för Söre).

Experter:

von Hartmansdorff, A., byråchef;

Jerneman, T. G., byråchef;

Lundberg, E. S., sjömanshusombudsman (fr. o. in. den 12 januari 1952);
Tegendal, O. E„ byråchef;

Öbrink, H., byrådirektör.

Sekreterare:

Gerentz, S. T., civilekonom.

Biträdande sekreterare:

Leissner, T. Å., byråsekreterare;

Malm, S. E. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 23 13 10 (sekreterare Gerentz), 20 42 73
(sekreterare Leissner).

Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.

Sammanträden ha under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållits med kommittén i dess helhet under två dagar samt med av kommittén
tillsatta delegationer under fem dagar. Kommittén har den 7 februari
1952 avgivit promemoria angående eftergift av belopp, som utgivits såsom
ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet, jämte förslag till förordning i
ämnet samt har den 7 maj 1952 inkommit med betänkande angående sjukförsäkring
för sjömän (SOU 1952:10).

Kungl. Maj:t har den 30 november 1951 uppdragit åt kommittén att verkställa
utredning rörande sjömanshusens verksamhet och att inkomma med
de förslag i ämnet, vartill utredningen kan föranleda. Utredningsarbetet i
anledning av detta uppdrag har påbörjats.

Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1953.

11. Näringsrättsutredningen (1950: I 20; 1951: I 18; 1952: I 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):

Matz, K. S., kommerseråd.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

173

Sakkunniga, tillkallade enligt samma bemyndigande att överlägga med ut- { H; 12
redningsmannen rörande en revision av näringslagstiftningen (fr. o. m. den
11 september 1952):

Bohman, G., direktör (Handelskamrarnas nämnd);

Lövgren, N., direktör (Handelskamrarnas nämnd);

Thorburn, R., direktör (Handelskamrarnas nämnd);

Höök, A., affärschef (Kooperativa förbundet);

Köhler, N., advokat (Kooperativa förbundet);

Kördel, E., direktör (Sveriges grossistförbund);

Sandström, S.-E., direktör (Sveriges grossistförbund);

Rising, G., direktör (Svenska handelsagenters förening);

Sjöman, E., advokat (Svenska handelsagenters förening);

Grundström, H., direktör (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation);

Nilsson, G., glasmästare (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation);
Andersson, T., direktör (Sveriges industriförbund);

Hammarskiöld, S., direktör (Sveriges industriförbund);

Borgström, G., direktör (Sveriges köpmannaförbund);

Ericsson, E., köpman (Sveriges köpmannaförbund).

Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.

Direktiven för utredningen, se 1947: I H 36.

Utredningsmannen har i juli 1952 avgivit en promemoria angående grunderna
för en framtida näringslag jämte utkast till dylik lag (stencilerat).

Efter överläggningar med de sakkunniga har lagutkastet överarbetats. Utkast
till lag om utlännings och vissa utländska juridiska personers rätt att
idka näring här i riket har utarbetats. Utredningsmannen har avgivit utlåtande
i vissa till honom från handelsdepartementet remitterade ärenden.
Utredningen kommer att fortsätta under år 1953.

12. Flygforskningskommittén (1950: I 24; 1951: I 20; 1952: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):

Fransén, H. D„ f. d. regeringsråd, ordförande;

Jacobsson, B. M„ generalmajor;

Ljungberg, E. C. R., f. d. överdirektör;

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;

Söderberg, N. O. F„ generalmajor;

Woxén, R„ professor.

Sekreterare:

Uggla, C. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 17 52),
rikssamt. växel 23 62 00 (ordföranden) och 67 97 00 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1948: I H 25.

Kommittén har under tiden den 1 november 1951—den 31 oktober 1952

174

Rilcsdagsberättelsen.

I H: 12 hållit 4 sammanträden. På vindtunnelområdet har kommitténs verksamhet
huvudsakligen bestått i ett kontinuerligt övervakande av pågående konstruktions-
och byggnadsarbete för beslutade nya anläggningar, medan på flygmotorområdet
kommittén följt den utveckling av resurserna, vilken ägt rum
vid vissa industriföretag. Ett betänkande rörande motorforskningen torde
komma att framläggas inom den närmaste tiden.

Uppdraget beräknas bli slutfört under mitten av år 1953.

13. 1947 års fiskindustrilcommitté (1950:1 25; 1951: I 21; 1952: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 13 juni och den
21 november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering av
produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):

Runnström, S., fil. dr, ordförande;

Corneliusson, S., ombudsman;

Eklöv, G., ordförande i Svenska fabriksarbetareförbundets avdelning nr 135
i Göteborg;

Luckey, E., disponent;

Myrgren, H., ordförande i Svenska ostkustfiskarenas centralförbund (avliden
den 5 mars 1952);

Pettersson, K., ombudsman;

Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;

Wehlin, S., direktör.

Särskilda sakkunniga:

Borgström, G. A., docent, föreståndare för Institutet för konserveringsforskning; Sjögren,

S. J., fil. dr, fiskeriintendent.

Sekreterare:

Janander, S. T., pol. mag.;

Thuresson, E. O., förste kanslisekreterare.

Direktiven för kommittén, se 1948:1 H 26.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 14 november 1952 skall det av kommittén
bedrivna arbetet vila tills vidare. En sammanställning av det av kommittén
införskaffade utredningsmaterialet kommer att göras inom handelsdepartementet.

14. Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt samarbete
(1950: I 27; 1951: I 22; 1952: I 18).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947, den 14 april 1950 och
den 25 maj 1951 att vara ombud för Sverige vid överläggningar rörande nordiskt
ekonomiskt samarbete:
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Kock Lindberg, Karin, överdirektör;

Nordenson, J., fil. lic.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

175

Sakkunniga: 1 Hl 15

Berndt, H., tullkontrollör;

Frisk, L., civilekonom, jur. kand.;

Nordqvist, S. F. V., byråchef.

Experter:

Bergström, Johannes, direktör (fr. o. in. den 14 juni 1952);

Elshult, A. G. A., civilekonom;

Holm, P., pol. mag. (fr. o. m. den 26 oktober 1952);

Kastengren, G. C.-A., förste byråingenjör;

Lindström, Ulla, redaktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 23 augusti 1952);
Lundqvist, N. L., civilingenjör;

Sahlin, B. I., kommerseråd (fr. o. in. den 5 juli 1952).

Biträde:

Wickberg, Y. T., kammarskrivare.

Sekreterare:

Lord, S.-Hj., förste kanslisekreterare;

Eckersten, I. E., andre kanslisekreterare (fr. o. in. den 1 augusti 1952).

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna).

Instruktion för utskottet, se 1949: I H 28.

Ombuden ha under år 1952 deltagit i 4 sammanträden med utskottet.

Utskottet har under året med anlitande av särskilda experter dels genomfört
en utredning av möjligheterna till nordiskt samarbete inom den kemiska
industrien, dels ock påbörjat utredningar inom andra industrigrenar.
Ombudens verksamhet beräknas fortgå under år 1953.

15. 1948 års utredning om en statens kulturfond (1950: I 29; 1951: I 24;

1952: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågorna om de ändamål,
till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten, böra utgå,
samt formerna för medlens fördelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juli 1948):

Dahlman, J. A. G., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen, ordförande; Elmgren,

B. F., led. av I kamm.;

Håkansson, H., konsulent.

Sekreterare:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1127),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 32.

Utredningen, som under tiden december 1951—november 1952 hållit 2
sammanträden, har den 28 december 1951 avgivit yttranden över 1947 års

176 Riksdagsberättelsen.

I H: 15 musikutrednings delbetänkanden rörande konsertväsendet in. in., respektive
den musikaliska amatörverksamheten. Utredningen avvaktar alltjämt
slutresultatet av olika specialutredningar för att kunna fullfölja sitt arbete.

16. Utredning för småföretagens lokalfrågor (1950:1 30; 1951: I 25;

1952: I 21).

Utredningen tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti
1948 med uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av
såväl enskilda som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom
industri och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948).

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 34.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1951 skall det av utredningen
bedrivna arbetet vila tills vidare.

17. Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhandlingar (1950: I 32;

1951: I 26; 1952: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 6 oktober 1950 för att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att
effektivisera förberedelserna till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 november 1948 och den 10 oktober 1950):

Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Belfrage, L. A. L., utrikesråd;

Böök, K. E., envoyé;

Croneborg, A., envoyé;

Domellöf, R., direktör;

Holmgren, H. K. H., statssekreterare;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Jacobsson, C. A., direktör;

Lundgren, Th., konsul;

Mott, H., direktör;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;

Severin, E. J„ ordförande i statens bränslekommission, led. av II kamm.;
von Sydow, Chr., disponent;

WetteV, S. E. P., konteramiral, förste hovmarskalk, f. d. riksdagsman;
Wetterlind, Å. J., direktör.

Experter:

Grafström, E. O. Hj., direktör.

Hartvig, P. Å„ kansliråd.

Sekreterare:

von Wachenfeldt, G., förste byråsekreterare.

Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

177

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 37 och 1950: I H 32. £ JJj Jg

Utredningsarbetet, som år 1951 nedlades att vila tills vidare, har ej återupptagits
under år 1952.

18. Södra Sveriges skogsindustriutredning (1951: I 32; 1952: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att utreda och med berörda intressenter förhandla om möjligheterna att
bättre utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av
skogsprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1950):

Severin, E. J., ordförande i statens bränslekommission, led. av II kamm.,
ordförande;

Adiels, A. Hj., förbundsordförande;

Danielsson, Å., disponent;

Edström, G., direktör;

Franzén, R., disponent;

Hagberg, A. E., professor;

Heijne, O., direktör;

Holgersson, S., disponent;

Näslund, G., andre förbundsordförande;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Sundfeldt, B., överingenjör;

Wellner, H., direktör.

Experter:

Eriksson, B. A., byråchef;

Lindahl, K. F., jägmästare (fr. o. m. den 30 september 1952);

Thunell, B., tekn. dr, avdelningschef.

Arbetsbiträden:

Eriksson, Ragnar, extra byråsekreterare, forstmästare;

Petersson, O. H. E., byråsekreterare.

Sekreterare:

Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor.

Lokal: Statens bränslekommission, Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt.
växel 54 00 60, rikssamt. växel 54 00 80.

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 32.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
9 dagar, varjämte överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter
och sekreteraren ägt rum. Vidare har utredningen haft överläggningar
med olika myndigheter samt representanter för skogsägare och skogsindustrien.

Utredningen har den 14 maj 1952 avgivit betänkande angående »Barrskogstillgångarna
och skogsindustriens råvaruförsörjning» (SOU 1952: 15).
Betänkande om »Sågverksindustrien i södra Sverige» föreligger delvis i
korrektur.

Utredningen beräknas fortgå under år 1953.

12 Dilwng till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

178 Riksdagsberåttelsen.

I H: 19 19. Utredning om revision av allmänna förfogandelagen m. m. (1951: I 35;

1952: I 27).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om revision av allmänna förfogandelagen samt
därmed sammanhängande spörsmål och avgiva förslag i ämnet (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 november 1950):

Söderström, O. A. V., generaldirektör.

Sakkunniga, tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juni
1951 att under utredningsarbetet stå till utredningsmannens förfogande för
samråd:

Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;

Bonow, K. D. M., fil. lic.;

Borgström, N. O. G. J., direktör;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nyberg, E., direktör;

Sjögren, K. E., direktör;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Expert:

Söderlund, S. Y., hovrättsråd, expeditionschef.

Biträde:

Ekström, P. E., förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Jönsson, L. I., rådman.

Lokal: Statens jordbruksnämnd; tel. lokalsamt. växel 22 55 60, rikssamt.
växel 22 57 60 (ordföranden).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 35.

Utredningsmannen, som under tiden december 1951—november 1952 hållit
9 sammanträden med de sakkunniga, har den 20 juni 1952 avgivit
betänkande med förslag till allmän förfogandelag och allmän ransoneringslag
(SOU 1952: 24).

Av utredningsmannens uppdrag återstår översyn av allmänna förfogandeförordningen.
Arbetet härmed beräknas bli slutfört under första halvåret
1953.

20. Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet (1951: I 36; 1952: I 28).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november
1950):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd.

Förordnad att biträda utredningsmannen:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

179

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Experter: j fls &

Blomberg, H., direktör;

Hägglöf, S. I., utrikesråd.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 11 27),
rikssamt. växel 23 62 00 (byråchefen Wiedesheim-Paul).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 36.

Utredningen, som under år 1952 hållit 2 sammanträden med experterna
samt en överläggning med representanter för industri, handel och teknisk
forskningsverksamhet, har den 4 oktober 1952 avgivit yttrande rörande de
aktuella förhållandena beträffande den tekniska utlandsrepresentationen.
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1953.

21. Dollarexportrådet (1951: I 37; 1952: I 29).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom
handelsdepartementet biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:

Geijer, K. A., förbundsordförande;

Grafström, E. O. Hj., direktör;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Joge, S. F., direktör;

Sahlin, G. J„ direktör;

Sohlman, S., direktör.

22. Utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på sjöfartens
område (1951: I 38; 1952: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1950 att
verkställa utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1950):

Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;

Edman, J. R., överdirektör;

Hall, G. V., byråchef;

Hartvig, P. Å., kansliråd;

Sahlgren, C. E., drätseldirektör;

Wetter, S. E. P., konteramiral, förste hovmarskalk, f. d. riksdagsman.

Expert:

Sundberg, J. V., vägingenjör (fr. o. m. den 22 mars 1952).

Sekreterare:

österholm, L. E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 38.

Utredningen har under tiden januari—november 1952 hållit 4 sammanträden.

Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1953.

180

Riksdagsberättelsen.

I Hl 23 23. 1951 års oljeutredning (1952: I 31).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning om revision av förordningen angående eldfarliga
oljor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1951):

Matz, K. S., kommerseråd.

Förordnad att biträda vid utredningen:

Hedström, K. S. H., hovrättsråd.

Experter:

Axelsson, C. A. Ö., riksbrandinspektör;

Bergman, S., direktör;

Billberg, A. A., sprängämnesinspektör;

Holmberg, S., civilingenjör;

Larsson, S., civilingenjör;

Mattsson, E., civilingenjör;

Nilsson, Y., ordförande i Stockholms transportarbetarefackförenings oljearbetarsektion.

Arbetsbiträde:

Söderqvist, G., amanuens.

Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93, 20 87 92.

Direktiven för utredningen, se 1952: I H 31.

Utredningen har under tiden 19 november 1951—21 november 1952 hållit
24 sammanträden. I flertalet sammanträden ha representanter för statliga
institutioner deltagit samt i åtskilliga även representanter för enskilda företag.
Utkast till ny förordning angående eldfarliga oljor har utarbetats.

Utredningen har företagit flera studieresor, den mest omfattande till
Danmark och Västtyskland för studium av oljeanläggningar. Över den sistnämnda
resan har till departementschefen utförlig rapport avlämnats den
1 oktober 1952. Utredningen bär avgivit yttrande över ett inom Förenta
Nationernas ekonomiska Europakommission uppgjort utkast till europeisk
konvention angående transport av farligt gods på landsväg. Experimentella
undersökningar ha för utredningens räkning utförts vid statens provningsanstalt
samt Färg- och fernissindustriens forskningslaboratorium. Undersökningarnas
resultat ha statistiskt bearbetats. En historik rörande klassindelning
och flampunktsbestämning har utarbetats.

Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1953.

24. Bränsleutredningen 1951 (1952: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951
för att utreda frågan om den lämpligaste utformningen av landets bränsleförsörjning
ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 mars 1951):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

181

Petrén, B. E. F., överingenjör, f. d. riksdagsman; I fjj 25

Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör;

Severin, E. J., ordförande i statens bränslekommission, led av II lcamm.;

Werner, D. R. E., direktör.

Experter:

Blomqvist, E. A. E., major, civilingenjör (fr. o. m. den 1 mars 1952);

Stenberg, O. A. E., civilingenjör.

Sekreterare:

Hallberg, S. E., kammarrättsassessor.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 11 30),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1952: I H 32.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 16
sammanträden, av vilka flera övervarits av representanter för både statliga
och enskilda intressen på energiförsörjningens område. Utöver av utredningen
tidigare kallade experter ha med stöd av vederbörliga bemyndiganden
ytterligare experter på skilda delproblem tillkallats.

Beviljade anslag ha gjort det möjligt för utredningen att föranstalta om
eller understödja vissa undersökningar inom utredningens verksamhetsområde.

Utredningens verksamhet beräknas fortgå under år 1953.

25. Utredning för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring
(1952: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1951 för
att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 december 1951):

Åkesson, O. A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Ahlberg, C. E. N., förste ombudsman, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör;

Ericsson, G., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 28 september
1952);

Lassen, B. F. C., hovrättsråd, lagbyråchef;

Lindell, K. J., t. f. ordförande och chef för statens avtalsnämnd;

Löfqvist, Thyra, barnavårdsman, led. av II kamm.;

Nordholm, O. G., direktör;

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm. (t. o. m. den 27 september
1952);

Stéen, P. L., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:

Parenius, M. F., byråchef (fr. o. in. den 7 juni 1952);

Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare (fr. o. in. den 7 juni 1952).

Utredningen har därjämte biträtts av byrådirektören hos försäkringsinspektionen
L. E. Torén.

182

Riksdag sberättelsen.

I Ht 25 Lokal: Birger Jarlsgatan 52ri; tel. 61 88 33 eller 22 14 40.

Direktiven för utredningen, se 1952: I H 33.

Utredningen har nnder år 1952 intill den 14 november hållit 15 sammanträden.
Utom en allmän översyn av de olika frågor som skola undersökas
har utredningens arbete i första hand gällt de organisatoriska och praktiska
spörsmål som sammanhänga med debitering och uppbörd av avgifter
i en allmän pensionsförsäkring, varvid särskild uppmärksamhet ägnats
frågan om arbetsgivarbidrag.

Utredningen beräknas fortgå under år 1953.

26. Utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän in. fl. vid

lotsverkct.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 april 1952 med uppdrag
att verkställa utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän
m. fl. vid lotsverkct (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1952):
Bergström, Stig, förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Lindenbaum, G. M., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 15 21),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
25 april 1952):

Arbetstiden för båt- och tjänstefartygspersonalen vid lotsverket är icke reglerad.
Vederbörande personalorganisationer ha vid olika tillfällen under 1950 och 1951
gjort framställning om införande av 48 timmars arbetsvecka. Förhandlingar i
ämnet ha förts mellan lotsstyrelsen och organisationerna. Båtpersonalens arbetstidsförhållanden
ha också undersökts av en med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 5 oktober 1951 tillkallad utredningsman. Denne nödgades emellertid
på grund av sjukdom frånträda uppdraget i januari 1952 utan att ha slutfört detsamma.
Båt- och tjänstefartygspersonalens arbetstidsförhållanden ha därefter varit
föremål för utredning inom lotsstyrelsen. Styrelsen uttalade i skrivelse den 8
februari 1952, att enligt styrelsens mening en arbetstidsreglering icke lämpligen
kan genomföras för dessa personalgrupper, framför allt därför att deras tjänstgöring
måste anpassas efter sjöfartsfrekvensen. Genom de ständiga växlingarna häri
blir tjänstgöringen till sin natur oregelbunden och kan därför i stor utsträckning
icke ordnas efter i förväg uppgjorda planer. En annan omständighet, som enligt
lotsstyrelsen talar emot en arbetstidsreglering, är göromålens skiftande karaktär.
En stor del av arbetstiden upptages av beredskap, då något egentligt arbete ej
utföres eller blott arbete av lindrig beskaffenhet förekommer. En arbetstidsreglering
skulle därför enligt lotsstyrelsen kräva föreskrifter om evalvering av sådan
tjänstgöringstid, som ej upptages av arbete eller då endast mindre krävande arbete
förekommer. Med hänsyn till de starkt skiftande förhållandena lotsplatserna
emellan är det icke möjligt att tillämpa samma evalveringsgrunder över hela
riket, utan det skulle bli nödvändigt att reglera arbetstiden för nära nog varje
lotsplats för sig. Som ytterligare skäl mot en arbetstidsreglering anför lotsstyrelsen
att någon kontroll av personalens tjänstgöringstider icke kan ske. Lotsstyrelsen
föreslår emellertid att personalen beredes viss kompensation för avsaknaden
av reglerad arbetstid dels genom särskilda arvodestillägg å lönen och

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

183

dels genom en fritidsreglering. Härutöver föreslår styrelsen utökning av antalet J JJ; 37
befattningshavare.

Styrelsens förslag anmäldes i propositionen nr 134 till årets riksdag angående
anslag till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten. Jag framhöll
därvid, att arbetstidsfrågan för berörda personalkategorier innefattade synnerligen
svårbemästrade problem och att det syntes lämpligt, att frågan blev föremål
för ytterligare utredning. Därest utredningen icke kunde slutföras före den 1 juli
1952 borde emellertid de av lotsstyrelsen föreslagna åtgärderna genomföras från
och med nämnda dag. 1 detta sammanhang bör anmärkas, att Kung]. Maj:t genom
beslut den 7 mars 1952 bemyndigat lotsstyrelsen att utfärda föreskrifter rörande
tjänstgöringsförhållanden för båtmän, motorskötare och båtstyrare vid loisplatserna
ävensom personal å lotsverkets tjänstefartyg och å motorjakten Sefyr; föreskrifterna
avses bli av den innebörd att den som tjänstgjort under 24 timmar
i en följd icke, förrän han beretts 8 timmars vila, ålägges ytterligare tjänstgöring
annat än i nödsituationer eller då vid sjukdomsfall annan personal ej kan
anskaffas.

Den i prop. nr 134 förebådade utredningen synes nu böra komma till stånd.
Utredningen bör vara förutsättningslös och avse att undersöka möjligheterna att
genomföra en arbetstidsreglering för nyssnämnda personal samt beräkna kostnaderna
härför.

Utredningen har intill den 20 november 1952 hållit 12 sammanträden.

Under utredningsarbetet har hittills besökts ett 15-tal lotsplatser i östra,
södra och västra Sverige. Efter överläggningar med lotsstyrelsen och civilförvaltningens
personalförbund har utredningen igångsatt en undersökning
rörande arbetstidens fördelning och längd för båtpersonalen vid de
olika lotsplatserna.

Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under senare delen av är
1953.

27. Utredning angående möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre

tonnaget m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1952 med uppdrag
att undersöka möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget
in. m.:

Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;

Schaffer, T., byråchef;

Wirén, R. L., skeppsredare.

Expert:

Grenander, N., sekreterare.

Sekreterare:

Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 15 23),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
30 maj 1952):

Sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet utgår huvudsakligen i
form av lotspenningar och fyr- och båkavgift. Skyldighet att anlita lots (lots -

184

Riksdagsbercittelsen.

I H: 27 plikt) och erlägga lotspenningar föreligger jämlikt 2 § förordningen den 4 juni
1937 (nr 330) angående lotsverket (lotsförordningen) i princip för fartyg vid
resor mellan Sverige och utlandet. Vissa fartyg åtnjuta jämlikt 4 § lotsförordningen
befrielse från lotsplikt, bl. a. sådana vars avgiftspliktiga dräktighet icke
överstiger 100 ton. Lotspenningarna utgå enligt fem vid lotsförordningen fogade
lotstaxor. Vid lotsning och vissa andra förrättningar skall utöver lotspenningar
erläggas en särskild avgift jämlikt kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 455) om tillfällig
lotsavgift. Enligt förslag som framlagts i propositionen nr 134 till årets
riksdag skola hittills gällande lotstaxor ersättas av en enda taxa. I samband härmed
skall den tillfälliga lotsavgiften upphöra att utgå.

Bestämmelserna rörande fyr- och båkavgift återfinnas i förordningen den 4 juni
1937 (nr 335). Sådan avgift utgår för varje fartyg, som ankommer från eller avgår
till utrikes ort, med visst belopp för varje ton av fartygets avgiftspliktiga
dräktighet. För fartyg, för vilket under ett kalenderår avgift erlagts två gånger,
utgår avgiften därefter under samma år med reducerat belopp för den del av fartygets
avgiftspliktiga dräktighet, som överstiger 1 500 ton. Under i förordningen
närmare angivna villkor åtnjutes avgiftsbefrielse bl. a. när fartygets avgiftspliktiga
dräktighet icke överstiger 40 ton, när fartyg av olika tvingande omständigheter
eller för reparation m. m. går in till svensk hamn samt när fartyg under
löpande kalenderår erlagt fyr- och båkavgift visst antal gånger.

I nyssnämnda proposition föreslås i enlighet med ett av 1948 års lotskommitté
framlagt förslag att såväl lotspenningarna som fyr- och båkavgiften höjas fr. o. m.
den 1 juli 1952. Lotspenningarna ha räknats upp med i genomsnitt 40 procent
och fyr- och båkavgiften med 100 procent. Vid remissbehandlingen av kommitténs
förslag framfördes från vissa håll farhågor för att det mindre tonnaget skulle
drabbas relativt hårdare av de föreslagna höjningarna än sjöfarten i övrigt. Med
anledning härav framhöll jag, att särskilda åtgärder kunde påkallas för att undvika
en försämring av de ekonomiska förutsättningarna för den mindre skeppsfarten.
Sålunda förordades i propositionen minskningar i lotsavgiften för fartyg
upp till 200 ton vid färd genom Falsterbokanalen. Jag ifrågasatte vidare en höjning
av lotspliktsgränsen och sänkning av fyr- och båkavgiften för det mindre
tonnaget men fann att dessa frågor borde utredas ytterligare. De nya avgifterna
voro därför att betrakta såsom provisoriska.

Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 154) över propositionen
uttalat, att utskottet finner välbetänkt att frågan om viss ändring av lotspliktsgränsen
och möjligheterna till lättnader med avseende å fyr- och båkavgiften
göres till föremål för ytterligare utredning.

Berörda utredning synes nu böra komma till stånd. Syftet bör härvid vara att
undersöka behovet och möjligheterna att lindra avgiftsplikten för det mindre
tonnaget. Staten har med hänsyn till den mindre skeppsfartens stora betydelse
ur beredskapssynpunkt och i andra avseenden vidtagit olika åtgärder för att betingelserna
för denna fartygskategori ej skola försämras. När nu en höjning av
sjöfartsavgifterna aktualiserats, synes det följdriktigt att tillse att icke den mindre
skeppsfarten belastas alltför hårt av höjda avgifter. Om de föreslagna höjningarna
av sjöfartsavgifterna kunna anses mera väsentligt rubba de ekonomiska förutsättningarna
för den mindre skeppsfarten, böra sålunda jämkningar i avgiftssystemet
övervägas. Vid prövning av frågan huruvida avgiftslättnader skola genomföras,
böra emellertid även fartygens behov av avgiftslindring vägas mot statsverkets
intresse att få bidrag för de kostnader som avgifterna äro avsedda att ersätta.
Jämkningar beträffande avgiftsplikten äro i första hand tänkbara såvitt angår
fyr- och båkavgiften. När det gäller lotsavgifterna kan en reduktion åstadkommas
antingen genom en uppmjukning av bestämmelserna om lotsplikt eller genom ändringar
i lotstaxan. Vid bedömande av förstnämnda alternativ bör uppmärksammas
att lotsplikten är av betydelse bl. a. ur säkerhetssynpunkt. Någon mera bety -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 185

dande nedsättning av lotsavgifterna synes knappast kunna ifrågakomma, då en J J£; 28
viss överensstämmelse mellan sjöfartens ersättning för lotsning och de faktiska
kostnaderna för densamma bör bibehållas. Vidare bör observeras att ändringar i
avgiftssystemet, som kunna medföra större förskjutningar i lotspersonalens inkomstförhållanden,
icke böra genomföras utan att lotsarnas löneställning omprövas.

Vid den nu förordade utredningen bör även företagas en översyn av förordningen
om fyr- och båkavgift. Förordningen i fråga är svåröverskådlig och tilllämpningen
av dess bestämmelser torde i vissa fall ha lett till mindre tillfredsställande
resultat. Föreskrifterna rörande fyr- och båkavgift böra i möjligaste
mån förenklas, så att bestämmelserna om debitering av avgift icke vålla onödig
omgång för rederier och myndigheter.

Utredningen har hållit ett sammanträde. Till grund för bedömningen av
det mindre tonnagets avgiftsbelastning införskaffat material har bearbetats.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1953.

28. Utredning angående Chalmers provningsanstalts framtida ställning och

organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1952
med uppdrag att utreda frågan om Chalmers provningsanstalts framtida ställning
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1952):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;

Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.;
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Experter:

Moberg, H. A:son, föreståndare för statens maskin- och redskapsprovnings anstalter,

agronom;

Gustafsson, G. A., byggnadsingenjör.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 11 27),
rikssamt. växel 23 62 00 (byråchefen Wiedesheim-Paul).

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
14 november 1952):

Chalmers provningsanstalt började sin verksamhet år 1886, sedan Göteborgs
stad beviljat ett anslag av 35 000 kronor till cn materialprovningsanstalt i anslutning
till Chalmers tekniska läroanstalt och Kungl. Maj:t medgivit, att styrelsen för
läroanstalten fick mottaga anslaget. Kungl. Maj :t förklarade samtidigt, att för
provningsanstaltens upprättande, underhåll och skötsel understöd av statsmedel
icke skulle ifrågakomma. Nämnas må emellertid att under åren 1891—1940/41
ett mindre bidrag av statsmedel utgick. Bidraget utgjorde från och med budgetåret
1924/25 3 000 kronor årligen.

Provningsanstalten är nära anknuten till Chalmers tekniska högskola och lyder
under lokalstyrelsen för högskolan. Den direkta ledningen utövas av en särskild
nämnd, bestående av professorer eller andra lärare vid högskolan och under ordförandeskap
av högskolans rektor. Provningsanstaltens lokaler är belägna inom
högskolan.

Anstalten har tills på sistone föreståtts av en professor vid Chalmers tekniska
högskola. Som ledare för det praktiska arbetet tjänstgör en överingenjör. Avlöningen
till dessa har utgått enligt ett tantiemsystem av innebörd att de utöver

186

Riksdagsberättelsen.

I H* 28 fasta årsarvoden åtnjutit viss provision på anstaltens samlade bruttoinkomster.

Den övriga personalen uppgår normalt till ea 20 personer. Verksamheten vid anstalten
finansieras genom avgifter för utförda provningar. Dessa avgifter överensstämmer
i stort med de för statens provningsanstalt gällande taxorna.

Provningsanstaltens verksamhet granskades av riksdagens år 1939 församlade
revisorer, som uttalade att av anstaltens utgifter en oproportionerligt stor del
utgjordes av löner och arvoden. Särskilt höga hade revisorerna funnit avlöningsförmånerna
till de befattningshavare, som jämte fast årslön uppburit provision.
En högst väsentlig beskärning av dessa löneförmåner borde kunna ske, i synnerhet
som anstalten åtnjöt statsunderstöd. I anledning härav framhöll styrelsen för
Chalmers tekniska högskola, att frågan om ändrade avlöningsförmåner borde
uppskjutas till dess att skeppsprovningsanstaltens organisationsfråga blivit löst.
Statskontoret betecknade det däremot i avgivet yttrande såsom icke försvarbart,
att en statlig institution drev en dylik verksamhet utan att bl. a. löne- och anställningsvillkor
prövades av statsmakterna. Såsom förut nämnts upphörde med
utgången av budgetåret 1940/41 det tidigare statsbidraget att utgå.

Lokalstyrelsen för Chalmers tekniska högskola hemställde i skrivelse den 1 november
1951 om statsbidrag för budgetåret 1952/53 med 32 800 kronor för att
möjliggöra en förbättring av pensionsförmånerna till anstaltens personal.

Riksdagens år 1951 församlade revisorer tog på nytt upp frågan om Chalmers
provningsanstalt.-------------------------

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande den 13 maj 1952, nr 145, i anledning av

revisorernas berättelse---. Riksdagen anmälde i skrivelse den 29 maj 1952,

nr 293, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad statsutskottet föreslagit.

Verksamheten vid provningsanstalterna i landet är ur många synpunkter betydelsefull.
Både för producenter och konsumenter är det av vikt, att tillgång finnes
till fristående organ, som kan undersöka material, konstruktionsdelar, instrument
och apparater samt utföra besiktningar och kontrolluppdrag in. in. På senare tid
har särskilt aktualiserats de insatser som provningsorganen gör för konsumentupplysning
genom att lämna underlag till varudeklarationer till allmänhetens ledning.
Med hänsyn till provningsresultatens ekonomiska återverkningar synes det
angeläget, att provningarna sker på enhetligt sätt. Chalmers provningsanstalt har
genom sin anknytning till högskolan fått en officiell karaktär. Verksamheten vid
anstalten har dock bedrivits helt självständigt. Ehuru någon anmärkning icke
riktats mot det tekniska utförandet av provningarna vid anstalten i Göteborg, torde
likväl vissa skäl tala för den av statens provningsanstalt hävdade uppfattningen,
att den statliga provningsverksamheten bör samordnas. Det är uppenbarligen av
betydelse, att överensstämmelse råder inom landet i fråga om metoderna och
normerna för provningsverksamheten, vilka måste anpassas efter den tekniska
utvecklingen och därigenom tid efter annan undergår förändringar. Genom en
samordning kan även en rationellare användning av provningsanstalternas utrustning
ernås och önskemålet om enhetliga taxor bättre tillgodoses. Som framgår av
det föregående har erinringar framförts mot organisationen av Chalmers provningsanstalt.
Det av anstalten tillämpade avlöningssystemet skiljer sig i vissa
hänseenden avsevärt från vad som gäller inom statlig eller likartad statsunderstödd
verksamhet. Pensionsförhållandena för de anställda synes icke heller vara
tillfredsställande ordnade. Anmärkningar har också riktats mot anstaltens lokalförhållanden.
På de skäl, som nu anförts, delar jag den av riksdagen uttalade uppfattningen,
att frågan om Chalmers provningsanstalts framtida ställning och organisation
bör närmare utredas.

Olika möjligheter kan härvid komma ifråga. Anstalten kan kvarstå såsom en
fristående institution, inordnas i Chalmers tekniska högskola eller organiseras
som ett lokalt organ för statens provningsanstalt. Den utformningen är också

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

187

tänkbar, att företrädare för näringslivet inträder som huvudmän för anstalten. £ JJ» 29
Vid utredningen bör förutsättningslöst prövas, vilken form som ur administrativa,
tekniska och ekonomiska synpunkter framstår som den lämpligaste. Det av riksdagen
berörda spörsmålet om provningsanstalter vid vissa tekniska skolor avser
jag att taga upp i annat sammanhang.

29. Förhandlingsdelegation för överläggningar rörande den prisreglerande
verksamhetens fortsatta bedrivande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 november 1952 för
överläggningar rörande den prisreglerande verksamhetens fortsatta bedrivande
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 december 1952):

Nordfelt, H. K. A., revisionssekreterare, ordförande;

Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;

Grundström, H., direktör;

Henriksson, A. G., civilekonom;

Jacobsson, C. A., direktör;

Josephson, W., direktör;

Nilstein, A. H., fil. lic.;

Persson, E. J., revisionschef;

Sachs, R., direktör;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., led. av I kamm.;

Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande i statens priskontrollnämnd.

Experter:

Bohman, B. G., direktör;

Lind, A., redaktör;

Söderberg, K., direktör;

Östlind, A. E., docent.

Sekreterare:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
21 november 1952):

För att närmare fixera riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten har
Kungl. Maj:t i flera omgångar utfärdat särskilda direktiv för priskontrollen. De
senast utfärdade direktiven fastställdes den 12 januari 1951 och avsågs då skola
gälla till utgången av juni 1951; de har emellertid, som framgår av det följande,
kommit att gälla även för tiden därefter. Riktlinjerna har i huvudsak följande
innehåll.

Målet för priskontrollen skall vara att förhindra eller eljest i största möjliga
utsträckning begränsa prisstegringar samt att främja prissänkningar. Detta bör
ske så, att en av priskontrollen föranledd snedvridning av produktion och distribution
motverkas. Prisstoppet skall bibehållas tills vidare med oförändrad prisstoppdag.
Prisreglering kan i vissa fall upphävas, där tillräcklig säkerhet föreligger
för att upphävandet i varje särskilt fall ej kommer att medföra prisstegring.
Prishöjningar får endast medgivas, där det föreliggande priset enligt vederbörligen
granskad kostnadskalkyl icke täcker produktions- eller anskaffningskostnaderna
jämte skälig handelsvinst. Även om kostnadskalkylen i och för sig
motiverar en prishöjning, bör en sådan i allmänhet icke medgivas i annat fall än

188

Riksdagsberättelsen.

I H: 29 att verkställd lönsamhetsberäkning visar, att avkastningen för vederbörande företag
eller bransch måste betecknas som för låg, om prishöjning icke genomföres.
Vid bedömande av förutsättningarna för prishöjning skall till utgångspunkt tagas
pris- och kostnadsläget hos rationellt arbetande företag inom vederbörande bransch.
Kostnadsökning, som beror på löneförhöjning, får endast medräknas i kalkyler och
lönsamhetsberäkningar, där sådan kostnadsökning svarar mot skillnaden mellan
senast faktiskt utbetald lön och lön som för 1951 antingen bestämts i kollektiv
överenskommelse eller genomsnittligen utgår för arbetstagare, som icke omfattas
av kollektivavtal. I de fall där övernormala vinster eller marginaler föreligger
bör åtgärder vidtagas för prissänkningar. Härvid bör särskilt uppmärksammas de
fall, där prissättningen kan antagas vara monopolistiskt bestämd. De prisreglerande
myndigheterna skall slutligen upprätthålla fortlöpande god kontakt med näringslivet
och dess organisationer.

I mars 1951 tillkallades en förhandlingsdelegation för undersökning av priskontrollens
uppgifter och formerna för dess utövning. Delegationen kom efter verkställt
uppdrag till det resultatet, att de gällande direktiven för priskontrollen tills
vidare borde bibehållas. Så blev även Kungl. Maj:ts beslut i det den 22 juni 1951
föreskrevs, att de i januari 1951 fastställda riktlinjerna i fortsättningen skulle
oförändrade tillämpas. Beslutet är alltjämt i kraft.

Genom den förändring i konjunkturläget, som inträffat under våren och
sommaren 1952, har tendenserna till fortsatta prisstegringar inom landet
i väsentlig grad avtagit. Orsak till denna utveckling är dels de åtgärder i
stabiliserande syfte, som vidtagits på det inre ekonomiska området, dels också
den prissvängning, som inträffat på de internationella varumarknaderna och
som i vissa fall lett till avsevärd nedgång i råvarupriserna. Importen bär på
grund av det förbättrade valutaläget med få undantag kunnat fortgå utan egentligt
hinder av kvantitativa importrestriktioner, vilket givetvis främjat konkurrensen.
Varutillgången inom landet har förbättrats, och ett stigande köpmotstånd
gör sig nu på flera områden gällande. Som en följd av denna utveckling
har det för ett stort antal varuslag varit möjligt att bäva priskontrollen. I samband
med att priskontrollen hävts har i viss utsträckning särskilda åtgärder vidtagits
för att tills vidare möjliggöra en fortlöpande prisövervakning.

Även om sålunda området för den direkta priskontrollen efter hand kunnat
väsentligt minskas, kvarstår alltjämt stora och ur olika synpunkter betydelsefulla
varuområden under reglering. I vilken takt ytterligare lättnader kan genomföras
och huru snart en mera omfattande avveckling av priskontrollen kan ske,
är ännu svårt att förutse. Erfarenheten under senare tid torde ha visat, att den
omständigheten, att prisstegringstendenserna upphör på ett område, icke i och
för sig innebär att prisbildningen kan lämnas helt fri. Om exempelvis sänkta råvarupriser
eller genom rationalisering åstadkomna lägre produktionskostnader
icke medför den sänkning av priserna i konsumentledet, som rimligen bör förväntas,
kan det nämligen i vissa fall befinnas angeläget att genom en aktiv priskontroll
verka för en riktigare prissättning. Även andra omständigheter kan motivera
aktiva åtgärder för prissänkning; härvidlag må erinras, att redan i nuvarande
direktiv förekomsten av höga handelsmarginaler berörts.

De direktiv, som nu gäller för den prisreglerande myndigheten, utfärdades såsom
framgår av det sagda i en ekonomisk situation, som i vissa hänseenden avviker
från den nuvarande. På grund härav och då man bör räkna med att även under
1953 uppehålla en priskontroll på vissa områden, synes det påkallat att upptaga
frågan om direktivens innehåll till ny prövning. Liksom tidigare torde det böra
överlämnas åt en förhandlingsdelegation att undersöka, huru priskontrollen i fortsättningen
bör gestaltas, och att framlägga förslag till nya direktiv för den prisreglerande
verksamheten.

Till vägledning för delegationens arbete bör framhållas, att de nuvarande direktiven

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 189

i stort sett torde vara lämpade även för en priskontroll av den beskaffenhet, som J J{; 39
erfordras i dagens läge. Om någon genomgripande omläggning sålunda icke synes
påkallad, bör delegationens prövning i första hand taga sikte på en anpassning
och komplettering av gällande regler. I fråga om den allmänna målsättningen för
prispolitiken kan framhållas, att — medan hittills tyngdpunkten av naturliga skäl
lagts på att förhindra och begränsa prishöjningar — ökat avseende nu bör fästas
vid möjligheterna att åstadkomma prissänkningar. Främst bör övervägas, i vilken
omfattning och på vilket sätt priskontrollen i fortsättningen lämpligen bör medverka
till att konsumenterna kommer i åtnjutande av sådana prissänkningar, som
—- ehuru förutsättningar i produktionsledet finns — på grund av förhållandena i
distributionsledet icke når konsumenten. Orsakerna till sistnämnda faktum kan
vara flera. Ibland synes stigande köpmotstånd och därav förorsakade avsättningssvårigheter
leda till att försäljningsarbetet intensifieras i sådan grad, att kostnaderna
härför stiger till en i betraktande av varans värde orimlig nivå. En tendens
torde även kunna spåras att i ett mera obundet läge återgå till marginalsättningar,
som den prisreglerande myndigheten funnit vara uppenbart för höga. Över huvud
taget torde nu ökad uppmärksamhet böra ägnas åt sådana försäljnings- och distributionsmetoder,
som medför en orimlig fördyring av varan för konsumenten.

Vid utredningen av dessa spörsmål torde delegationen böra uppmärksamma, om
tillämpningen av prisstoppreglerna bör modifieras för att underlätta priskontrollens
åtgärder i prissänkningssyfte. Delegationen torde även böra överväga, på
vilket sätt den prisövervakande verksamheten i fortsättningen lämpligast bör bedrivas,
detta ej minst vad angår områden där den direkta priskontrollen hävts.

Delegationen bör i övrigt verkställa en översyn av direktiven och föreslå sådana
ändringar och tillägg som i den nuvarande situationen kan vara påkallade. En
sådan ändring kan exempelvis gälla angivandet av förutsättningarna för priskontrollens
hävande i visst fall, de villkor som härvid kan böra uppställas etc. Medan
enligt gällande direktiv priskontrollen i vissa fall kan upphävas, där tillräcklig
säkerhet föreligger att prisstegring ej kommer till stånd, bör, som framgått av det
anförda, hänsyn nu även tagas till att skäliga prissänkningar genomföres. Å andra
sidan bör den prisreglerande myndigheten ha möjlighet att upphäva prisregleringen
för ett visst varuslag även om en prisstegring skulle följa därav. I ett
skede, då priskontrollen får en alltmer partiell karaktär, synes den nämligen
böra inskränkas till varuslag som ur olika synpunkter är av betydelse för prisbildningen.
Prisregleringar, som huvudsakligen betingats av priskontrollens tidigare
generella omfattning, bör då icke bibehållas. En dylik begränsning är även
motiverad ur den synpunkten att priskontrollmyndighetens numera betydligt nedskurna
personal icke bör belastas med prisärenden av alltför perifer natur.

Delegationen har under år 1952 hållit 5 sammanträden, varav 3 med ett
särskilt tillsatt arbetsutskott.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första hälften av år 1953.

190

Riksdagsberättelsen.

I In: i

Inrikesdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. 1946 års kommunallags kommitté (1950:1 8; 1951:1 12; 1952:1 14).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):

Fast, ,1. E. G., möbelsnickare, led. av IT kamm., ordförande;

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Holmberg, J. H., redaktör, led. av II kamm.;

Larsson, S., förbundsdirektör;

Larsson, Y. G. R., fil. dr, led. av II kamm.;

Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., rektor, led. av I kamm.;

Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Experter:

Göransson, K. H., f. d. borgarråd;

Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör.

Sekreterare:

Sanne, S. D. H., hovrättsråd (t. o. m. den 18 maj 1952);

Ekblom, S. G., revisionssekreterare (fr. o. m. den 19 maj 1952, dessförinnan
biträdande sekreterare).

Direktiven för kommittén, se 1947: I S 37.

Kommittén har under tiden den 1 december 1951—den 31 december 1952
sammanträtt 17 dagar.

Kommittén har avgivit den 4 februari 1952 betänkande III med förslag till
kommunallag m. m. (SOU 1952: 14) och den 11 december 1952 betänkande
IV med förslag till landstingslag m. m. (SOU 1952: 48). Uppdraget är därmed
slutfört. 2 *

2. 1947 års psykopatvårdsutredning (1950: I 12; 1951: I 14; 1952: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 med
uppdrag att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juli 1947) samt, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 21 december 1949, även med fortsatt utredning av vissa frågor om be -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

191

handlingen av lösdrivarklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari J Jjj; 4.
1950):

Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Enmark, A., ordförande i Statens sjukhuspersonals förbund;

Frey, T. S:son, överläkare;

Gripmark, W., borgmästare;

Hedlund, V. V., f. d. fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Kjellin, A. Hj., överläkare.

Sekreterare:

Höjer, I., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1948: I In 3 och 1951: I In 14.

Utredningen har under år 1952 hållit 11 plenarsammanträden om sammanlagt
17 dagar.

Utredningen har den 1 december 1952 avgivit betänkande angående psykopalvård
m. in. (SOU 1952: 46). Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1948 års polisutbildningskommitté (1950: I 19; 1951: I 18; 1952: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande antagning och utbildning
av polispersonal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1948):
Elmgren. B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Enhörning, H. A., landsfogde;

Kyling, F., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindell, M., ombudsman;

Norman, N., rektor.

Sekreterare:

Liljedahl, G. E., lärare vid statens polisskola.

Direktiven för kommittén, se 1949: I In 26.

Kommittén, som under tiden den 1 december 1951—den 31 oktober 1952
hållit 3 sammanträden, har den 9 oktober 1952 avgivit betänkande om rekrytering
och utbildning av polispersonal (SOU 1952: 30). Uppdraget är därmed
slutfört. 4

4. Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring (1950: I 23; 1951: I 22;

1952: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande organisation och ledning av skyddsåtgärder
vid en bakteriologisk krigföring (se Post- och Inrikes tidn. den 21 ju''i
1949;:

Hamilton, C. F. H., landshövding, ordförande;

Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;

Hedström, H. V., professor;

192

Riksdagsberättelsen.

I In: 4 Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Olin, G. C. O., professor;

Rundberg, G. A., professor;

Schmidt, T. A., överste;

Sundelin, Å., generaldirektör.

Experter:

Björling, K. J. E., professor;

Ericsson, H. M., laborator;

Mathlein, R. F., förste assistent;

Osvald, K. H., professor, led. av I kamm.;

Rahm, A. H. B., byråchef.

Sekreterare:

Ljungstedt, N. V., förste revisor.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 23.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 sammanträtt 8 dagar. Enstaka ledamöter och sekreteraren ha hållit ett
antal förberedande sammanträden.

Den 10 november 1952 ha de sakkunniga avgivit betänkande (stencilerat)
rörande skyddet av växter mot biologisk krigföring (hemligstämplat).
Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1950 års utredning angående malmfälts polis en (1951:1 31; 1952:1 27).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950 för att verkställa utredning
rörande den så kallade malmfältspolisens framtida ställning och därmed
sammanhängande spörsmål:

Hammarskjöld, B. G. H., landshövding.

Experter:

Åseskog, S., häradshövding;

Norberg, R. E„ byråchef.

Sekreterare:

Lundwall, J., bitr. landsfogde.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 september
1952 hållit 8 sammanträden, varav 3 gemensamt med representanter för
Luossavaara-Kiirunavaara AB, Kiruna stad, Gällivare kommun och Malmbergets
municipalsamhälle.

Utredningen har den 9 september 1952 avgivit promemoria med förslag
angående malmfältspolisens framtida ställning och därmed sammanhängande
spörsmål (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.

Q3u;,

6. Utredning angående krigssjukvården m. m. (1951: I 32; 1952: I 28).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 juli 1950):

Montell, J. E. O., expeditionschef.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

193

Experter: [ ju» §

Bildt, K. F. C., kapten;

Ehrenberg, B. G., med. lic.;

Friman, I. A., med. lic.;

Strömberg, O. A. E., t. f. arméöverläkare.

Sekreterare:

Segrell, T. R., civilförsvarsdirektör.

Direktiven, se 1951: I In 32.

Utredningsmannen har den 19 juli 1952 avgivit betänkande angående
hälso- och sjukvården vid krig och andra utomordentliga förhållanden (SOU
1952: 22). Härmed är uppdraget slutfört.

7. Sakkunniga för viss beredskapsplanering (1952: I 32).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 1 december 1950 för att inom departementet
såsom sakkunniga biträda med viss beredskapsplanering:

Hallgren, E. S., f. d. underståthållare;

Dahlberg, A. F. V., f. d. polismästare.

De sakkunniga ha den 18 juni och den 18 november 1952 avgivit betänkanden
i ämnet (hemligstämplade). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

8. Kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbgg gande

m. m. (1952:1 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den 10
november 1944 och den 7 september 1945:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Örne, A. E., f. d. generaldirektör;

Wistrand, K. Iv., f. d. direktör, led. av I kamm.;

Bergstrand, K. J. IT, professor, rektor vid Karolinska institutet.

Sekreterare:

Råby, K. G., sjukhusintendent.

Lokal: Patent- och registreringsverket.

Kommissionens uppdrag, som ursprungligen avsåg frågor, som ägde samband
med Karolinska sjukhusets utbyggande, har sedermera jämlikt Kungl.
Maj :ts särskilda beslut utsträckts att omfatta bland andra följande frågor,
vilka under år 1952 varit föremål för behandling från kommissionens sida,
nämligen

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1951: angående riksplatser å de
pediatriska undervisningsanstalterna i Stockholm. Kommissionen har ännu
ej avgivit yttrande i ärendet;

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1951: angående det framtida
ordnandet av klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset

13 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdagsbcrättelscn.

194

Riksdagsberättelsen.

I In: 8 i Stockholm. Kommissionen har den 14 februari 1952 framlagt förslag till
avtal med Stockholms stad (jfr Prop. 1952: 148, SU 180, p. 6; Rskr 339);

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 19 september 1952: angående fördelningen
av kostnaderna för inrättande av en brännskadeavdelning vid Karolinska
sjukhuset in. m. Utredning pågår;

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 september 1952: angående förhandlingar
med Stockholms stad rörande ianspråktagande av vissa staden tillhöriga
sjukhus för undervisning. Förhandlingarna äro avslutade och kommissionen
kommer att inom kort framlägga förslag till avtal med staden.

Kommissionen har den 14 februari 1952 avgivit yttrande angående vissa
ifrågasatta ändringar i det av kommissionen framlagda förslaget till avtal
rörande Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Under år 1952 har inom kommissionen jämväl behandlats frågan om överflyttande
av Serafimerlasarettets neurologiska och neurokirurgiska kliniker
till Karolinska sjukhuset. Förhandlingar ha pågått med representanter för
Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

Kommissionen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 13 sammanträden.

9. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1950:1 4; 1951:1 9;

1952:I11).

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

10. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1950:1 5; 1951: I 10; 1952:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni
1943):

Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Hagård, S. A. A„ lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hakeman, Elin, landstingsassistent;

Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Odelberg, A. A., lasarettsläkare;

Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.

Experter:

Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för frågor rörande den slutna kroppssjukvårdens
allmänna planläggning och sjukhusens utformning;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 195

Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande sjukhuskök och utspisningen
vid sjukhus.

Sekreterare:

Wictorson, K.-E., fil. kand.

Biträdande sekreterare:

Zetterblad, U. F., fil. kand.

Lokal: Tunnelgatan 20 B; tel. It 15 95.

Direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.

Utredningsarbetet har liksom tidigare till vissa delar skett genom delegationer.
Plenarsammanträden ha hållits sammanlagt 9 dagar under år
1952. Delegationerna ha dessutom sammanträtt 28 dagar under samma tid.

Under år 1952 har utredningen fullföljt utarbetandet av sitt i föregående
årsberättelse omnämnda huvudbetänkande. De nya delarna av detta "betänkande
ha krävt sammanställningar av diverse uppgifter från sjukhusens årsberättelser
för år 1951 och dessutom, i större utsträckning än utredningen
räknat med, medverkan av olika experter. Det ur sammanställningen framkomna
materialet har bearbetats.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

11. Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

(1950: I 6; 1951: I 11; 1952: I 13).

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj :t en kommitté
för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggände med en dermatovenereologisk
och en pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
1946 utvidgade Kungl. Maj:t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt kommittén att uppgöra förslag till dispositionsplan för Karolinska
sjukhusets område. Genom beslut den 2 september 1949 anbefallde Kungl.
Maj :t kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna
vid sjukhuset.

Av Kungl. Maj :t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949 samt den 26 maj 1950 tillkallade ledamöter:
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., led. av I kamm.;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);

Hellström, J. G. L., professor;

Krislenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken);

Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);

Odin, M. O., professor;

Sjögren, N. T., byråchef;

Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den rcumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);
öman, I., f. d. borgarråd.

In: ii

196

Riksdagsberättelsen.

I In: 11 Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.

Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57.

Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.

Kommittén har under år 1952 hållit 2 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 7 sammanträden.

Nybyggnaden för reumatologiska kliniken är under uppförande.
Ombyggnaden av tvättanläggningen har igångsatts.

12. 19^6 års läkcmedelsutredning (1950: I 9; 1951: I 13; 1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;

Ahlgren, J. G., professor;

Hemming, E. R., apotekare;

Larsson, N. A., folkskollärare, led. av I kamm.;

Rising, E. K. G. A., advokat;

Rydin, C. H., professor och föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium.

Sekreterare:

Roolh, J. H., byråchef, kansliråd.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 20 22 84 (kansliet) och 54 05 20 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 8 plenarsammanträden om sammanlagt 22 dagar.

Arbetet med en översyn av gällande bestämmelser om handel med farmacevtiska
specialiteter samt om tillverkning och kontroll av samt handel med
bakteriologiska preparat jämte utredning av därmed sammanhängande
spörsmål har fortsatt under år 1952.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1953.

13. Kommittén för dövhetens bekämpande (1950: I 13; 1951: 115; 1952:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1947 för
att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):

Holmgren, G. professor, ordförande;

Holmgren, L. K. A., docent;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

197

Malm, N. T. B., rektor, tillika sekreterare; I In: u

Ramberg, J., docent;

Wagnsson, R., landshövding, f. d. riksdagsman.

Lokal: Manilla dövstumskola; tel. 60 50 50 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1948: I In 25.

Kungl. Maj:t förordnade den 9 mars 1951, att fullföljandet av det av kommittén
bedrivna utredningsarbetet skulle fr. o. m. den 15 mars 1951 tills
vidare anstå.

14. Statens folkbadsutredning (1950, 1951: I 17; 1952: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):

Lindén, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm., ordförande;

Allard, K. Å. H„ annonschef, led. av II kamm.;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;

Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, led. av II kamm.;

Svensson, Gärda, fru, led. av I kamm.

Experter för bastutekniska frågor:

Blomkvist, E. V., byggnadsingenjör;

Eriksson, S. G. E„ lantbrukare, led. av II kamm.;

Gate, B., arkitekt;

Nycander, S. H., civilingenjör.

Expert för frågor om friluftsbad:

Lundahl, E., civilingenjör.

Experter för vattenhygieniska frågor:

Fischerström, C., civilingenjör;

Heinertz, N.-O., med. lic.;

Lindroth, A., fil dr;

Schein, H., ingenjör;

Westberg, N., civilingenjör.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Biträdande sekreterare:

Pellijeff, A., sekreterare.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 60 12 16 (sekreteraren) och 60 12 17
(kansliet) samt 44 04 60 (bitr. sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I In 24.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 19 sammanträden in pleno, varjämte de arbetsdelegationer, som behandlat
frågor om simundervisning, vattenföroreningar samt tekniska och
ekonomiska problem vid badhus, simhallar och friluftsbad, haft ett flertal
överläggningar.

198 Riksdagsberättelsen.

» Jj|. Utredningen avser att i början av år 1953 avlämna betänkande om simnndervisning
och vattenhygien. Därefter komma betänkanden att utarbetas
om bastur, varmbadhus, simhallar och friluftsbad. I kommitténs slutbetänkande
komma synpunkter på frågan om samhällets inställning till badproblemen
att behandlas.

15. 1948 års hälsovårdsstadgekonimitté (1950: 1 20; 1951:119; 1952:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för att
biträda med utredning angående översyn av hälsovårdsstadgan och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 27 november
1948):

Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;

Bergman, R. K., medicinalråd;

Eriksson, E. F. V., lantarbetare, led. av II kamm.;

Jansson, W., hälsovårdskonsulent;

Nilsson, G. E., godsägare, led. av II kamm.;

Sandqvist, T. G. R., förste provinsialläkare;

Wohlin, E., byggnadsingenjör.

Expert:

Blom, O. T., veterinärråd.

Sekreterare:

Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 37.

Direktiven för kommittén, se 1949: I In 27.

Kommittén har under år 1952 sammanträtt 5 gånger och utarbetat förslag
till ny hälsovårdsstadga m. m. Kommitténs betänkande föreligger i manuskript
och väntas kunna överlämnas till tryckning i början av år 1953.

16. Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets städer m. m.
(1950: I 26; 1951: I 25; 1952: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949
för att biträda med utredning angående översyn av ordningsstadgan för rikets
städer och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1949):

Regner, N. I., justitieråd, ordförande;

Eliasson, L., sekreterare, led. av I kamm.;

Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;

Pettersson, A. G., ombudsman, led. av I kamm.;

Wennström, G. E., borgarråd.

Sekreterare:

Jacobson, S. B. S., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2V; tel. 20 10 78.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 26.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

199

På grund av sekreterarens sjukdom har utredningsarbetet legat nere till j jq
den 1 september 1952, då det återupptogs. Något sammanträde har icke hål- *

lits före november månads utgång.

De sakkunniga ha under år 1952 avgivit yttrande över kommunallagskommitténs
betänkande med förslag till kommunallag in. m.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1953.

17. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats (1950: I 27; 1951: I 26;

1952: I 23).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål:

Göransson, E. W. Z., häradshövding.

Lokal: Medelpads västra domsaga, Sundsvall; tel. Sundsvall 144 72.
Utredningen har fortsatt under året med bland annat överläggningar med
kommunala representanter och beräknas vara slutförd i början av år 1953.

18. 1950 års abortutredning (1951: I 27; 1952: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949 för
att verkställa översyn av de abortförebyggande åtgärderna (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1950):

Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;

Inghe, P. G., socialläkare;

Johansson, H., docent;

Lagerwall, Eva, överläkare;

Lundgren, Valborg, advokat;

Thorsson, Inga, förbundsordförande.

Sekreterare:

Aldén, T., t. f. bitr. stadsfiskal.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 21 65 90.

Direktiven för utredningen, se 1950: I In 27.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 14 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

19. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
m. m. (1951: I 29; 1952: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
biträda med översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
samt med utredning av frågan om sekretessbestämmelser till skydd

200

Riksdag sberättelsen.

I In: J9 för de personer, som omförmälas i tidningen, ävensom med utredning av
övriga med berörda frågor sammanhängande spörsmål:

Glas, E. L. B., stadsfiskal, ordförande;

Hagelberg, J. V., avdelningschef vid statens kriminaltekniska anstalt.
Sekreterare:

Holmquist, B. G., e. o. hovrättsfiskal.

Lokal: Södertörns domsaga, Högbergsgatan 52; tel. 42 81 96 (sekreteraren).

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 10 sammanträden.

Förslag med allmän motivering har av de sakkunniga avgivits i september
1952 (stencilerat). Utarbetande av förslag till författningstexter jämte specialmotivering
pågår.

Uppdraget torde kunna bli slutfört under första halvåret 1953.

20. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande m. m.

(1951: I 30; 1952: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
— i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschef
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
— biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:

Birkc, G. E., grosshandlare, led. av II kamm., ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;

Molander, M. E., e. o. byrådirektör hos centrala sjukvårdsberedningen;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;

Wejke, G. W., generaldirektör.

Genom beslut den 11 maj 1951 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommittén
att därjämte verkställa utredning angående samordning av den statliga
tvättverksamheten. Vidare har Kungl. Maj :t den 25 september 1952 uppdragit
åt kommittén att verkställa utredning angående vården av sinnesslöa
på de för sådana patienter avsedda statliga sinnessjukhusen samt modernisering
och utbyggnad av dessa sjukhus.

Tillkallad att biträda kommittén:

Holmberg, B., arkitekt.

Experter:

Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;

Assarsson, S. L., byrådirektör;

Frithiof, I. K. V., tvättmästare;

Mårdh, G. A., byråingenjör;

Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

201

Sekreterare: I In: 22

Hedfors, N. H., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kungsholmstorg 16; tel. 51 21 83.

Kommittén har under år 1952 hållit 12 sammanträden.

21. Kvacksalveriutredningen (1951: I 35; 1952: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 för
att biträda med översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten och
utredning av därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1950):

Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande;

Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;

Netzén, C. G., redaktör, led. av II kamm.;

Boos, K. G. B., förste stadsläkare;

Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.

Sekreterare:

Björkman, L.-E. H., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I In 35.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 20 sammanträden. Vad som äger samband med särskild behörighet
att utöva läkarkonsten har granskats till alla delar. Vidare ha de generella
befogenheter som skola tillkomma dem, som icke äga särskild behörighet
att utöva läkarkonsten, och vissa viktigare inskränkningar i deras
verksamhet ingående behandlats. Beträffande återstående spörsmål föreligga
preliminära detaljerade promemorior.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1953.

22. Kommittén för utredning om det psykologiska försvaret
(1951: I 36; 1952: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1950 för
att verkställa utredning rörande erforderliga anordningar för tryggande av
cn god psykologisk beredskap (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november
1950):

Mossberg E., landshövding, ordförande;

Hernelius, A., redaktör;

von Rosen, G. F. H. G., överste;

Severin, F., led. av II kamm;

Stenbeck, F., direktör;

Sundeil, O. E., överste;

Sekreterare:

Hadding, C. F., hovrättsassessor.

202

Riksdag sberättelsen.

I In: 22 Lokal: Rosenbad 2V; tel. 11 92 07.

Direktiv för kommittén, se 1950: I In 36.

Kommittén har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 10 sammanträden.

Kommittén har den 27 februari 1952 avgivit förslag angående rådgivning
under fred i publiceringsfrågor. I kommitténs regi har under året utförts
en opinionsundersökning.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1953.

23. Donations jordsutredningen (1952: I In 31).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 17 november 1950 för att verkställa av
riksdagen i skrivelse den 5 juli 1947, nr 461, begärd utredning angående
avskaffande av den fortlöpande kontrollen beträffande städernas donationsjord: Carlesjö,

G. I. A., häradshövding.

Sekreterare:

Bohman, H. Å., e. o. byråsekreterare.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1953.

24. Sakkunniga för översyn av statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter
och organisation m. m. (1952: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1950 för
att inom departementet biträda med översyn av statens instituts för folkhälsan
arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1951).

Roos, K. G. B., docent, förste stadsläkare, ordförande;

Abramson, E. L., professor;

Andersson, G. L., led. av II kamm.;

Forssman, S. P. M., f. d. professor, överläkare;

Wihlborg, H. H„ t.f. byrådirektör.

Sekreterare:

Langton, B. A. B., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för de sakkunniga, se 1952: I In 33.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 11 sammanträden.

Uppgifter beträffande verksamheten vid folkhälsoinstitutet och statens
distriktssköterskeskola ha införskaffats och bearbetats. Vissa frågor rörande
den svenska vattenhygienens organisatoriska problem ha diskuterats
med statens folkbadsutredning och 1948 års hälsovårdsstadgekommitté.

De sakkunniga ha den 11 februari 1952 avgivit infordrat utlåtande över

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

203

1949 års växtskyddsutrednings betänkande rörande det statliga växtskyd- J Jj|; 25
dets organisation.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

25. 1951 års sinnesslövårdsutredning (1952: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning angående organisationen och finansieringen av sinnesslövården
samt framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1951):

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
af Geijerstam, S. O., lagbyråchef;

Öhman, G. B., byråchef;

Experter:

Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;

Nordfors, G., föreståndare för Stockholms läns landstings skol- och arbets hem.

Sekreterare:

Söderqvist, B. O. A., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I In 34.

Utredningen har den 15 februari 1952 avgivit betänkande med förslag
dels till lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna, dels ock
till provisoriska ändringar av bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader
vid anstalter för obildbara sinnesslöa (stencilerat).

Utredningen har vidare till Kungl. Maj:t avgivit dels den 23 april 1952
skrivelse med förslag till ändring av 22 § kungörelsen den 22 december
1944 (nr 821) angående tillämpningen av lagen den 30 juni 1944 (nr 477)
om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa (förslaget avsåg ändring
av bestämmelserna om anmälan av bildbara sinnesslöa barn till pastorsämbete),
dels den 23 oktober 1952 infordrat utlåtande över vissa anslag till
driften av anstalter för bildbara och obildbara sinnesslöa dels ock den 18
november 1952 infordrat utlåtande över 1941 års lärarlönesakkunnigas betänkande
med utredning och förslag angående reglering av anställningsoch
avlöningsförhållandena för vissa lärare vid sinnesslö- och epilep tik eranstalter.

Under år 1952 har utredningen därjämte införskaffat uppgifter — i huvudsak
från centralanstalterna — rörande den öppna vårdens nuvarande utbredning,
organisation och finansiering in. m. samt de erfarenheter, som hittills
vunnits av denna vårdform.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 33 sammanträden.

Återstående delar av utredningsuppdraget — i huvudsak avseende statsbidragsfrågor
och tillämpningsföreskrifter til! lagförslaget — beräknas kunna
slutföras under år 1953.

204 Riksdagsberättelsen.

I In: 26 26. 1951 års vanförevårdsutredning (1952: I 35).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
inom departementet biträda med utredning rörande vanföreanstalternas och
Eugeniahemmets organisation och personalbehov jämte därmed sammanhängande
spörsmål:

von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör, Mariestad.

Sekreterare:

Haeggström, E. M. Å., sekreterare.

Lokal: Svenska landstingsförbundets byrå, Slussplan 9, Stockholm; tel.
23 40 45; eller Skaraborgs läns landstings kansli, Mariestad; tel. 12 76.

Utredningen har avgivit infordrade utlåtanden över dels förslag till inkomst-
och utgiftsstater för budgetåret 1952/53 för de fyra vanföreanstalterna
och för Eugeniahemmet, dels en framställning angående ändrad ordning
för förhandlingar mellan Svenska vanförevårdens centralkommitté
och ifrågakommande personalorganisationer, dels vissa förslag rörande ändrad
lönegradsplacering m. m. för tjänster vid vanföreanstalterna och Eugeniahemmet,
dels ock en framställning om anslag för upprustning av Änggårdens
yrkesskolor i Göteborg.

Utredningsarbetet har bedrivits genom insamlande och bearbetande av
uppgifter beträffande vanförevården och genom utarbetande av utkast till
blivande betänkande.

Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under senare delen av år
1953.

27. 1951 års strålskyddskommitté (1952: I 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1951 för
att verkställa utredning om radiofysiska institutionens vid Karolinska sjukhuset
organisation, tillsynsverksamhet in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den
9 november 1951):

Godenius, N. R., byrådirektör, ordförande;

Sievert, R. M., professor;

Sundberg, C.-G., lasarettsläkare;

Eklund, S., docent;

Helde, M. I., förste strålskyddsinspektör.

Sekreterare:

Karlström, H. A., byråsekreterare (t. o. in. den 22 februari 1952);

Olofsson, G. E., e. o. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 23 februari 1952).

Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75; sammanträdesrum
å Karolinska sjukhuset, tel. växel 34 05 00.

Direktiven för kommittén, se 1952: 1 In 36.

Kommittén har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 14 sammanträden.

Kommittén har i huvudsak slutdiskuterat principerna för den framtida

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

205

strålskyddsverksamheten samt utarbetat härför erforderliga författnings- 1 Jfl; 30
förslag.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

28. Utredning rörande användningen av vissa donationsmedel (1952: I 37).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 1 november 1951 för att verkställa utredning
rörande den närmare utformningen av den i testamente av framlidne
ingenjören L. J. Boéthius avsedda verksamheten:

Kull, B., statskommissarie, ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Antoni, N. R. E., professor.

Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.

Utredningen har under tiden den 1 december 1951—den 30 november
1952 hållit 2 sammanträden.

29. Sakkunniga för översgn av sjukhuslagstiftningen
(Sjukhuslagsiiftningskommittén) (1952: I 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att verkställa översyn av sjukhuslagstiftningen och utreda därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1951):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Herlitz, C. G., lasarettsläkare;

Rahm, A. H. B., byråchef;

Tham, K. G. K. M., sjukhusdirektör.

Sekreterare:

Larsson, E. Ä., jur. dr.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1952: I In 38.

Kommittén har intill den 1 december 1952 hållit 5 tvådagarssammanträden.
Kommittén har diskuterat allmänna riktlinjer för en ny sjukhuslagstiftning.

Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1953.

30. Sakkunnig för översgn av anslaget till vissa bidrag till lasarett m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 maj 1952 för att, med
beakiande av vad statsutskottet vid 1952 års riksdag åberopat och anfört i
utlåtande nr 11, p. 53, verkställa en översyn av det i riksstaten uppförda anslaget
till vissa bidrag till lasarett in. in.:

Uhlin, K. E. byråchef.

206

Riksdagsberättelsen.

I In: 30

Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89.

Material har samlats och bearbetats. Förslag rörande vissa under ifrågavarande
anslag upptagna delposter beräknas kunna avlämnas i början av år
1953.

31. 1952 års civilförsvarsskoleutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att,
med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i propositionen
nr 132 till 1952 års riksdag (s. 37—38), utreda frågan om en permanent
anläggning för statens civilförsvarsskola:

Hallgren, E. S., f. d. underståthållare, ordförande;

Bengtson, T. S., riksombudsman, led. av I kamm.;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Skjöld, P., civilförsvarsinspektör.

Sekreterare:

Dahlberg, A. F. V., f. d. polismästare.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 21 61 04.

Utredningen har under tiden juli—november 1952 hållit 7 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1953.

32. Utredning angående pensioneringskostnaden för statspolispersonal.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
verkställa översyn av beräkningsgrunderna rörande ersättning av statsmedel
för pensioneringskostnad åt stad, som tillhandahåller statspolispersonal: Kalén,

O. H., förste aktuarie.

Lokal: Statens pensionsanstalt; tel. 23 27 30.

Utredningen beräknas kunna slutföras i början av år 1953.

33. Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
verkställa översyn av sekretesslagens regler om polis- och åklagarmyndigheternas
handlingar och handlingarna rörande utlänningskontrollen samt
bestämmelserna om tystnadsplikt för polismän och vissa andra befattningshavare
ävensom utreda därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juli 1952):

Hagander, J. O., överståthållare.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., assessor.

Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.

207

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den J Jjj* 33
30 juni 1952): *

I olika avseenden är sålunda den författningsmässiga regleringen av tystnadsplikten
för polismän, åklagare och tjänstemän inom utlänningskontrollen mindre
tillfredsställande. Dessa brister har otvivelaktigt medverkat till att uppgifter om
enskilda personers förhållanden opåtalat kunnat lämnas ut till pressen. Särskilt
har det under senare år blivit alltmer vanligt att sådana uppgifter utlämnats
under pågående förundersökning i brottmål. I flera uppmärksammade fall har
också dylika uppgifter, som lämnats på ett tidigt stadium under utredningen lett
till en betydande publicitet, vilken sedan under den fortsatta utredningen visat sig
vara oriktig och vilseledande. Det är uppenbart att sådana förhastade redogörelser
i pressen kan vara i hög grad menliga för de omtalade personerna. Även för polisutredningens
effektivitet är stundom, såsom också visat sig i flera fall, en publicitet
på ett tidigt stadium en allvarlig olägenhet. Jämväl av hänsyn till allmänheten,
som har anspråk på en tillförlitlig och fullständig information, måste en sådan
publicitet betraktas som ett missförhållande.

I princip bör rättsvården vara offentlig, och de myndigheter, som betrotts
med makt att ingripa mot medborgarna på grund av begångna brott, bör vara
underkastade den kontroll, som offentligheten skapar. Detta offentlighetskrav tillgodoses
emellertid beträffande de utredningsfall, som komma under domstols
prövning, i första hand genom att rättegången där — frånsett speciella undantagsfall
— är offentlig och att domstolens dom och övriga handlingar är allmänt
tillgängliga. Hur grundlig förundersökningen än är, så lämnar endast det fullständiga
processmaterial, som i ett brottmål föreligger vid domstolen, en, såvitt
möjligt, tillförlitlig och allsidig belysning av målet; offentlighetens syfte främjas
icke av att obestyrkta anmälningar och påståenden som icke hunnit utredas
givas publicitet. Med hänsyn till den offentlighet, som sålunda gäller för rättegången
vid domstol behöver icke förundersökningen i brottmål vara offentlig i
samma utsträckning som denna rättegång. Det bör emellertid beaktas att även vid
förundersökningar i brottmål förhållandena ofta är sådana, att utlämnande av
upplysningar icke skadar några behöriga intressen. Publiciteten kring en sådan
förundersökning kan för övrigt även vara till nytta genom att den framkallar
allmänhetens medverkan att uppdaga grova brott. För den som är anhållen eller
misstänkt kan det stundom vara bättre att riktiga uppgifter från förundersökningen
lämnas ut för publicering än att osanna och överdrivna rykten vinner
spridning genom pressen. Även i fråga om de utredningsfall, som icke leder till
åtal, är de anförda synpunkterna delvis giltiga.

På grund av de i viss mån motstridiga intressen, som sålunda föreligger beträffande
offentligheten under förundersökningen i brottmål och därmed sammanhängande
frågor om sekretessen kring polisens och åklagarnas arbete, torde det
vara nödvändigt att samtliga hithörande spörsmål allsidigt utredes. Det synes ändamålsenligt
att utredningen även omfattar motsvarande frågor rörande utlänningskontrollen.

Krav på en sådan utredning bär också i vad angår sekretesslagen framförts
redan 1949, då ordföranden i 1943 års sekretessutredning i skrivelse till chefen
för justitiedepartementet framhöll att en allmän översyn av denna lag var påkallad
och att bl. a. dess bestämmelser om polis- och åklagarmyndigheternas handlingar
och handlingar rörande utlänningskontrollen icke gav tillräcklig ledning för tilllämpningen.
överförande till lag av polisinstruktionens bestämmelser om tystnadsplikt
har påyrkats av överstålhållarämbetet i yttrande över 1948 års polisutrednings
betänkande. För egen del uttalade jag mig för en utredning av hithörande
spörsmål i ett interpellationssvar i riksdagens andra kammare den 13
december 1951.

208

Riksdagsberättelsen.

I In: 33

Jag vill nu förorda, att denna utredning kommer till stånd och att den anförtros
åt en särskild härför förordnad utredningsman. Erforderlig speciell sakkunskap
på de områden, som beröras av utredningen, torde få tillföras denna genom att
särskilda experter tillkallas att medverka vid utredningsarbetet. På enahanda sätt
synes utredningsmannen kunna få del av de synpunkter, som kunna andras av
företrädare för de olika intressen som här gör sig gällande.

Utredningen bör ompröva samtliga de bestämmelser, som berörts i det föregående.
Tryckfrihetsförordningens regler, som fick sin definitiva utformning så
sent som år 1949, bör dock om möjligt lämnas utanför. I fråga om sekretesslagen
bör översynen särskilt omfatta 10 § och de föreskrifter i 14 §, som avser handlingar
rörande kontrollen över utlänningar. Det gäller här att få till stånd bestämmelser,
som bättre och klarare än dessa föreskrifter avgränsar de fall, där viktiga
allmänna eller enskilda intressen påkallar avsteg från den i tryckfrihetsförordningen
inskrivna principen om offentlighet för allmänna handlingar. Vid den
mtresseavvägning, som här måste ske, bör beaktas den betydelse denna princip har
som en förutsättning för pressens möjligheter att fullgöra sina samhällskontrollerande
uppgifter. Hänsyn bör även tagas till rättegångsbalkens bestämmelser om
offentlighet vid domstol. Vägledande bör i övrigt vara den i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen
gjorda uppräkningen av förhållanden, som påkallar inskränkning
i rätten för envar att ta del av allmänna handlingar, bland vilka här endast
må framhållas hänsyn till privatlivets helgd och personlig säkerhet. Det bör vara
möjligt att åstadkomma ett mera adekvat och preciserat uttryck än det i 10 §
sekretesslagen använda för de fall, då sådana hänsyn får hindra utlämnande av
allmän handling.

Vad härefter angår den författningsmässiga regleringen av tystnadsplikten för
polismän, åklagare och tjänstemän inom utlänningskontrollen, så bör på förut
anförda skäl utredningsmannen överväga om ej denna reglering bör ske i lag och
utarbeta förslag till den lagstiftning, som härvid finnes påkallad. Självfallet bör
dock endast de grundläggande bestämmelserna om tystnadsplikt upptagas i lag
medan de föreskrifter, som erfordras härutöver, får meddelas i annan ordning. För
polisens del kan det måhända vara lämpligt, att det avsnitt av anvisningarna till
polisinstruktionen, som behandlar dessa frågor, bygges ut till en mera fyllig kommenterande
framställning om polismans tystnadsplikt och förhållandet mellan
polisen och pressen. Utredningsmannen bör framlägga utformade förslag till ändringar
i eller tillägg till instruktioner och anvisningar.

I fråga om tystnadspliktens omfattning och närmare innebörd, torde några direktiv
utöver vad som framgår av det förut anförda icke erfordras. Utredningsmannen
bör förutsättningslöst söka komma fram till en lösning, som i görligaste
mån tillgodoser pressens och allmänhetens intresse av publicitet även i dessa
frågor utan att därför något offentliggöres, som kan skada brottsutredningen eller
leda till att anhållna och misstänkta personer utan grund skandaliseras eller vållas
obehag, innan deras sak ännu blivit tillfredsställande utredd. Då det gäller underordnade
befattningshavare inom bär avsedda kategorier torde det finnas anledning
att överväga en mera omfattande tystnadsplikt. Däremot synes det ur olika synpunkter
vara angeläget att icke befattningshavare i befälsställning bindes av alltför
detaljerade och precist avfattade bestämmelser. Här bör en mera smidig ordning
eftersträvas som möjliggör en bedömning med hänsyn till omständigheterna i det
särskilda fallet.

Vissa hithörande frågor är redan föremål för utredning genom de sakkunniga
för översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser m. m. Dessa
frågor bör självfallet icke omprövas av den nu ifrågavarande utredningen, som
emellertid bör samråda med berörda kommitté och söka infoga dess förslag i
vad det angår sekretessfrågor i det mera omfattande förslag, utredningen har att
framlägga.

Utredningsarbetet har påbörjats.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

209

34. Kommissionen för förhandlingar rörande fördelningen av kostnaderna för I Ju; 35
pensionering av vissa befattningshavare vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Uppsala läns landsting rörande
fördelningen mellan statsverket och landstinget av kostnaderna för pensionering
av de befattningshavare vid akademiska sjukhuset i Uppsala, vilka
icke skulle kunnat erhålla anslutning till statens pensionsanstalts reglemente,
därest anställningen avsett landstingslasarett:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Berg, S. F., professor emeritus;

Larsson, E. Å„ jur. dr.

Expert:

Kjellén, T. B., direktör för statens pensionsanstalt.

Sekreterare:

Funk, G. E., sjukhusintendent.

Lokal: Patent- och Registreringsverket; tel. växel 67 97 00.

Kommissionen har under tiden den 1 juli—30 november 1952 hållit 3
sammanträden och verkställt vissa förberedande utredningar.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1953.

35. Kommissionen för förhandlingar angående Allmänna barnbördshusets

framtida ställning m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1952
för att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och Allmänna barnbördshuset rörande barnbördshusets
framtida ställning samt därmed sammanhängande frågor:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Larsson, E. Å., jur. dr.

Sekreterare:

Funk, G. E., sjukhusintendent.

Kommissionen har ännu icke börjat sin verksamhet.

14 Ritning till riksdagens protokoll 1953. i samt.
Riksdagsberättelsen.

210

Riksdag sberättelsen.

I C: l

Civildepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.

1. 19bl års lärarlönesakkunniga (1950: I Fi 16; 1951, 1952: I C 4).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;

Arvidsson, K. A. V., kanslichef;

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Swartling, A. E. V., generaldirektör;

Tanim, K. G. L. H., jägmästare, f. d. riksdagsman.

Sekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Linnér, I. B. M., e. o. byråsekreterare;

Öhman, G. B., byråchef.

Direktiven för utredningen, se 1942: I Fi 25. Beträffande därefter givna
utredningsuppdrag, se 1948, 1949, 1950: I Fi 16.

De sakkunniga ha under tiden decemher 1951—juni 1952 hållit 11 sammanträden.

De sakkunniga ha under år 1952 avgivit

dels den 16 januari utredning och förslag angående reglering av anställnings-
och avlöningsförhållandena för vissa lärare vid sinnesslö- och epileptikeranstalter
(stencilerat),

dels ock den 14 juni utredning och förslag angående reglering av tjänstgörings-
och avlöningsförhållandena för vissa lärare vid läroanstalter för
blinda och dövstumma (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört. 2

2. Sakkunnig angående hyressättningen i staten tillhöriga fastigheter
(1950: I Fi 17; 1951, 1952: I C 5).

Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:

Löhr, B. A. H., e. o. fastighetskamrerare.

Genom beslut den 19 december 1952 har Kungl. Maj:t funnit gott förordna,
att utredningen skall upphöra, samt föreskrivit, att utredningens arbetsmaterial
skall överlämnas till 1952 års tjänstebostadsutredning.

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet. 211

3. Arbetsledareutredningen (1950: I Fi 29; 1951: I C 9; 1952: I C 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):

Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;

Lindbergson, K. A., statskommissarie;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.

Experter:

Berggren, N. H. E., e. o. byrådirektör;

Robertsson, N. I. H., fil. kand., industrikonsult.

Sekreterare:

Lyberg, F., e. o. förste kanslisekreterare.

Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 43.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
7 gånger.

Den 9 februari 1952 har utredningen till 1949 års tjänsteförteckningskommitté
överlämnat resultaten av en av byråchefen i statens avtalsnämnd
K. G. Samuelson på utredningens uppdrag verkställd undersökning av förhållandet
mellan arbetsledar- och arbetarlönerna samt en inom utredningen
verkställd undersökning rörande spridningen av arbetarlönerna inom vissa
verkstäder.

Utredningen har vidare utarbetat ett den 23 juli 1952 dagtecknat betänkande
(stencilerat) med förslag till lönegruppering av statliga arbetsledartj
än ster i större verkstäder och verkstadsförråd. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa ansvarsmän
vid statens fasta värme anläggningar (1951: I 17, 1952: I 14).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1950:

Cars, G. F. O., byråchef.

Sekreterare:

Ovegård, L. O., e. o. förste byråsekreterare.

Genom beslut den 25 september 1952 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningens
arbete skall upphöra med utgången av september månad 1952.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.

5. Likalönskommittén (1950: I Fi 24; 1951, 1952: I C 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;

Almgren, Karin, kamrerare;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

212

Riksdagsberättelsen.

I Cl » Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. in. den 15 oktober
1952);

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, B., förbundsordförande (avliden den 15 juli 1952);

Larsson, N. H. Th., godsägare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 29 september
1952);

Nilson, Hj. R., statsråd (t. o. m. den 28 september 1952).

Expert:

Jansson, E. T., fil. dr, direktör.

Sekreterare:

Olsson, N. G. T., kontrollör.

Lokal: Arsenalsgatan 1, 3 tr.; tel. 20 49 49.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 33.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 hållit 12
sammanträden.

Kommitténs betänkande föreligger till största delen i korrektur och beräknas
kunna avlämnas under första kvartalet 1953. Uppdraget blir därmed
slutfört.

6. 1947 års biträdesutredning (1950: I Fi 25; 1951 och 1952: I C 7).

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Förordnad att biträda vid utredningen:

Lillieros, J. M., e. o. fiskal.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 34.

Utredningens i föregående berättelse omnämnda betänkande den 10 oktober
1951 föranledde proposition till 1952 års riksdag, nr 14. I anslutning
till de i nämnda betänkande angivna grunderna har utredningen under år
1952 avgivit ytterligare förslag angående lönegradsplacering för biträdespersonal
dels den 20 och den 27 februari beträffande vissa verk huvudsakligen
inom allmänna civilförvaltningen samt den 4 mars beträffande utrikesdepartementet
(jfr proposition nr 146 till 1952 års riksdag), dels ock
den 21 och den 27 maj beträffande universitet, högskolor och undervisningssjukhus,
den 7 juli beträffande länsstyrelserna, den 3 september och
den 8 oktober beträffande ytterligare vissa verk inom allmänna civilförvaltningen
samt den 12 september beträffande försvaret (jfr proposition
nr 245 till 1952 års riksdag).

Granskningen av biträdespersonalens lönegradsplacering vid återstående
verk pågår och beräknas vara avslutad i början av år 1953.

213

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

7. 1948 års pensionsålderskommitté (1950: I Fi 35; 1951: I C 11; I Ct 8

1952: I C 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 juni 1948):

Bouveng, G. A. O. N., överdirektör, ordförande;

Ericsson, S. J. G., kansliråd;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.

Expert:

Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Branting, J. E. M., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1351),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 46.

Under tiden december 1951—november 1952 har kommittén hållit 20
sammanträden.

Kommittén har den 26 januari 1952 avgivit betänkande rörande dels avgångsåldern
m. m. för militära och civilmilitära beställningshavare, dels
pensionsförmåner för befattningshavare i statens tjänst m. fl. vid frivillig
förtidsavgång (stencilerat).

I enlighet med uttalande i proposition nr 184 till 1951 års riksdag har
kommittén till behandling upptagit frågan angående pensionsålder för personal
underkastad SPA-reglementet. Kommittén beräknar kunna framlägga
förslag i detta ämne under första halvåret 1953.

8. Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid (1950: I Fi 36; 1951:

I C 12; 1952:I C 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948:

Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;

Ericson, F. C. W., expeditionschef;

Liljegren, Märta, jur. kand.;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

Nelgård, A., förbundsordförande;

Siedman, G. H., byråchef.

Sekreterare:

Dybner, N. O. E., förste byråsekreterare.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. växel 22 65 00 (ankn. 116).

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 47.

Åt utredningen ha meddelats i viss mån ändrade direktiv (anförande av
t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Lindell, till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1952):

Under den tid som förflutit sedan utredningen igångsattes ha statsmakterna i allt
större utsträckning tillmötesgått tjänstemannaorganisationernas strävan att få upp -

214

Riksdagsberättelsen.

I O. 8 taga förhandlingar rörande sådana spörsmål, varav tjänstemännens löneställning
är beroende. I detta sammanhang torde få erinras om de förhandlingar, som äga
rum mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och tjänstemännens huvudorganisationer
om lönegradsplaceringen av vissa tjänster, och om de förhandlingar,
som under de senaste åren förekommit rörande det allmänna löneläget för statstjänstemännen
under respektive år. Jämväl det förslag om provisorisk ersättning
för arbete på obekväm arbetstid, som genom proposition nr 61 förelagts årets riksdag,
har föregåtts av förhandlingar med berörda organisationer.

Det synes uppenbart, att ett liknande tillvägagångssätt bör komma till användning
även vid det slutliga bestämmandet av den kompensation, som bör utgå för
arbete på obekväm arbetstid. Det bör därför icke ankomma på förevarande utredning
att framlägga förslag rörande graden av denna kompensation utan härom böra
inom civildepartementet upptagas förhandlingar, när utredningsresultatet i övrigt
föreligger.

Utredningen har under tiden december 1951—november 1952 hållit 20
sammanträden.

Av utredningen upprättade promemorior in. m. i frågan om s. k. nettosemester
ha överlämnats till civildepartementet för fortsatt handläggning.

De undersökningar, som ankomma på utredningen och avse arbetstagare
med reglerad arbetstid, äro i stort sett avslutade. Utredningen är f. n. sysselsatt
med att utarbeta ett betänkande rörande denna del av utredningsuppdraget.
Arbetet härmed beräknas kunna slutföras under år 1953.

9. 1949 års tjänsteförteckningskommitté (1950:1 Fi 47; 1951:1 C 13;

1952:I C 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1949):

Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Orcdsson, H. E., överdirektör;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Experter:

Aldestam, N. A., e. o. förste aktuarie;

Elfving, K. I., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1952);

Grönlund, C.-E., t. f. byråchef;

Hultman, N. A., kamrerare (t. o. m. den 4 juni 1952).

Biträdande sekreterare:

Rudhe, R. S., förste byråsekreterare.

Förordnade att biträda kommittén:

Djurberg, L. G. H., byråsekreterare;

Lindstedt, A. V., byråsekreterare (fr. o. in. den 15 mars 1952);

Stenerudh, K. E. Hj., byråassistent (fr. o. m. den 27 mars 1952).

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

215

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1019, J 0; jo
1021), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1950: I Fi 47.

Kommittén har under tiden december 1951—november 1952 sammanträtt
in pleno eller med särskilda ledamöter.

Utöver tidigare inkomna förslag från personalorganisationerna och verksledningarna
har kommittén under år 1952 emottagit ytterligare dylika förslag.
Förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer ha ägt rum
under tiden december 1951—juni 1952 och 15 augusti—november 1952.

Efter förhandlingar med personalorganisationerna har kommittén framlagt
förslag angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. dels den
6 mars 1952 (jfr proposition nr 107 till 1952 års riksdag), dels den 4 och
den 13 oktober 1952 (jfr proposition nr 241 till 1952 års riksdag), dels ock
den 6 november 1952 (jfr proposition nr 251 till 1952 års riksdag).

Kommitténs arbete torde kunna slutföras under år 1953.

10. 1949 års reseersättningskommitté (1950: I Fi 49; 1951: I C 14;

1952: I C 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1949):

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd, ordförande; Almroos,

A., e. o. byråsekreterare;

Stenström, J. A., byråchef.

Sekreterare:

Simonsson, N. V., e. o. förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Egertz, D. Å., byråsekreterare.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1950: I Fi 49.

Under tiden december 1951—november 1952 har kommittén hållit 52
sammanträden.

Kommittén har avgivit:

den 29 januari 1952 betänkande med förslag till allmänt resereglemente
m. in. (SOU 1952: 6);

den 29 februari 1952 förslag angående traktamente in. in. för personal
i försvarets reserver;

den 12 maj 1952 utlåtande angående ersättning till befattningshavare vid
polis- och åklagarväsendet för utgifter i samband med tjänsteresor;

den 10 november 1952 betänkande med förslag till särskilda bestämmelser
om traktamente in. in. för vissa förvaltningsområden (stcnc.ilerat);
samt

216

Riksdagsberättelsen.

I C: 10 den 12 november 1952 betänkande angående ersättning för flyttningskostnad
(stencilerat).

Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1953.

11. Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade
tjänstemän m. m. (1950: I Fi 51; 1951: I C 15; 1952: I C 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
von Dardel, G. F. N., f. d. ambassadör, ordförande;

Klackenberg, O. H., regeringsråd;

Kleen, E. W. E., t. f. byråchef;
von Rosen, G.-F. H. G., överste;

Rydback, A. V. L., byråchef.

Expert:

Norberg, R. E., byråchef.

Sekreterare:

Ericsson, B. C. A., förste kanslisekreterare.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 74),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 51.

Under tiden december 1951—november 1952 har utredningen hållit 26
sammanträden.

Utredningen har den 26 september 1952 avlämnat promemoria med förslag
till reglemente för tjänsteresor och flyttningar utom Sverige (stencilerad).

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1953.

12. 1951 års pensionsutredning (1952: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):

Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ivjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt;

Nordkvist, E., grosshandlare;

Schärman, S. O., sekreterare;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.;

Söderman, F., förbundsordförande.

Sekreterare:

Renström, K.-E., e. o. andre kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Hauschildt, L. H., e. o andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 6 oktober
1952).

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

217

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 10 16), | (J; jg
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I C 15.

Utredningen, som under tiden december 1951—november 1952 bedrivit
sitt arbete huvudsakligen inom kansliet, har under nämnda tid hållit 4 sammanträden.

På grund av remiss har utredningen avgivit utlåtande den 15 januari 1952
i anledning av en inom socialdepartementet upprättad promemoria angående
ersättning till följd av olycksfall vid flygning samt den 1 april 1952 över
1947 års musikutrednings betänkande den 25 juli 1951 rörande konsertväsendet
med förslag angående offentligt understödda symfoniorkestrar och
orkestermusikernas pensionering.

Utredningen kommer att inom den närmaste tiden avge förslag rörande
viss utvidgning av området för pensioneringen genom statens pensionsanstalt
av befattningshavare inom statsunderstödd verksamhet.

Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1953.

13. Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän

(1952: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 april 1951):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;

Rydback, A. V. L., byråchef;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.

Experter:

Nordström, A. C. G:son, fälttygmästare, överste;

Norinder, T. R., verkstadsdirektör;

Wieslander, I. L., hovrättspresident.

Sekreterare:

Lundh, J. L., t. f. statskommissarie.

Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.

Direktiven för utredningen, se 1952: I C 16.

Utredningen har under tiden den 15 november 1951—den 14 november
1952 sammanträtt 25 gånger. Beträffande vissa tjänster har överläggning
ägt rum med 1949 års tjänsteförteckningskommitté (jfr I C 9).

Utredningen har den 26 november 1951 avgivit promemoria angående
löneställningen för vissa militära beställningar i Ma 12 (stencilerad). Den
23 september 1952 har promemoria avgivits rörande vikariatslöneförordnandcn
för vissa chefstjänstemän inom marinförvaltningen. Vidare bar utredningen
haft att pröva frågan om löneställningen för bl. a. vissa befattningshavare
vid de affärsdrivande verken.

För utredningen återstår att pröva frågan om löneställningen för byråchefstjänsterna
vid armé-, marin- och flygförvaltningarna samt krigsmaterielverkct.
Arbetet härmed vilar i avbidan på ställningstagandet till 1946
års militära förvaltningsutrednings förslag.

218 Riksdagsberättelsen.

1 {14. Kompetensutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för att
verkställa utredning angående gällande kompetensfordringar och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 april 1952):
Klackenberg, O. H., regeringsråd;

Woxén, R., professor, rektor.

Sekreterare:

Fjellander, N. E. B., e. o. amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1714),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
7 mars 1952):

I instruktioner, reglementen och andra föreskrifter rörande den statliga förvaltningen
och viss statsunderstödd verksamhet uppställes ofta krav på viss
formell kompetens för erhållande av en befattning. Dessa kompetenskrav har
väsentligen till syfte att garantera att befattningens innehavare har erforderlig
utbildning för att kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de på tjänsten ankommande
göromålen. Den formella kompetensen anses härvid dokumenterad genom
avlagd examen.

Rekryteringsmöjligheterna begränsas givetvis av dylika formella kompetenskrav.
Inte sällan torde förekomma att till viss ledigförklarad befattning, för vilken har
uppställts sådana kompetenskrav, någon formellt kompetent sökande inte har anmält
sig eller att sökande visserligen har den formella kompetensen men i övrigt
saknar erforderliga kvalifikationer.

Dessa rekryteringssvårigheter gäller för övrigt inte bara de ifrågavarande befattningarna.
Formella kompetenskrav för vissa befattningar påverkar nämligen
också rekryteringen till de befattningar, som enligt normal befordringsgång ligger
direkt under de nyssnämnda tjänsterna. Ibland inträffar, att så många underliggande
tjänster rekryteras med för dessa tjänster överkvalificerad arbetskraft, att
befordringsmöjligheterna för dessa tjänstemän blir alltför små.

Endast undantagsvis torde de kompetenskrav, som har uppställts för erhållande
av viss befattning, kunna anses erforderliga beträffande befattningshavarens samtliga
arbetsuppgifter, utan de torde i regel ha motiverats med att bland dessa
arbetsuppgifter ingår en större eller mindre del kvalificerade göromål, för vilka
den formella kompetensen har ansetts erforderlig.

Vid prövningen av lönesättningen för olika tjänster har uppmärksammats, att
ofta fordras eu formell kompetens som inte kan anses nödvändig för fullgörande
av de föreliggande arbetsuppgifterna. Förekomsten av särskilda kompetenskrav
har också åberopats såsom skäl för en förbättrad löneställning, även om dessa
krav inte alltid har motsvarat arbetsuppgifternas natur.

I detta sammanhang torde jag också få nämna, att 1949 års tjänsteförteckningskommitté
i den skrivelse, varmed kommittén den 6 mars 1952 har framlagt en
med personalorganisationerna träffad överenskommelse angående lönegradsplacering
för olika tjänster in. m., har anfört, att en allmän översyn har förutsatts
skola ske i syfte att nedbringa antalet amanuenser till vad som kan anses erforderligt
för en normal rekrytering. Kommittén har i anslutning härtill framhållit möjligheterna
att för förekommande arbetsuppgifter taga i anspråk personal med
lägre formell kompetens än som nu kräves för amanuenser.

Vad jag nu har anfört ger vid handen, att det är av väsentlig betydelse att
högre kompetenskrav för erhållande av viss befattning inte uppställes, än som
kan anses sakligt motiverat. Det bör också tillses, att den speciella expertis, som

Kommittéer och .sakkunniga: Civildepartementet.

219

anses erforderlig, blir effektivt utnyttjad och inte tages i anspråk för mindre kva- J £''•
lificerade göromål, vilka inte motiverar den högre löneställning som i regel följer
med särskild kompetens.

En begränsning av kompetensfordringarna inom statsförvaltningen och statsunderstödd
verksamhet torde emellertid inte kunna företagas utan en undersökning
av förhållandena inom olika verksamhetsområden.

Denna torde i första hand böra ske med utgångspunkt från de arbetsuppgifter
som faktiskt ankommer på vederbörande befattningshavare.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att de enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 3 januari 1949 tillkallade sakkunniga för utredning av de juridiska och
statsvetenskapliga examina m. m. enligt sina direktiv har att verkställa en översyn
av kompetensfordringarna för tjänster inom statsförvaltningen. Behov föreligger
emellertid av en undersökning även på andra områden än sådana, där
nämnda examina har betydelse. En särskild utredning rörande kompetenskraven
synes därför böra komma till stånd.

De frågor, som uppkommer vid en närmare utredning, torde i många fall bli av
organisatorisk natur. Om det t. ex. visar sig att i ett ämbetsverk har uppställts
krav på viss examen beträffande två eller flera befattningar, kan undersökningen
tänkas ge vid handen, att detta kompetenskrav bör bibehållas beträffande endast
en av befattningarna och att i samband därmed en omfördelning bör ske av de
arbetsuppgifter, för vilka den speciella kompetensen erfordras. Övriga arbetsuppgifter
kan då överlämnas till personal med lägre kompetens. Det bör övervägas,
om i samband med dylika organisatoriska ändringar särskild utbildning bör anordnas
för denna personal. Likaså bör undersökas, om sådan utbildning bör äga
rum enbart inom vederbörande verk eller om för större områden bör ifrågakomma
gemensamma allmänna utbildningskurser, kompletterade med specialutbildning
inom de särskilda verken.

Givetvis bör vid ifrågavarande utredning beaktas såväl behovet av kompetenta
vikarier som rekryteringen av de speciella befattningar, för vilka formella kompetenskrav
anses böra bibehållas.

För att utföra den ifrågasatta utredningen, vilken bör avse både statsförvaltningen
och sådan statsunderstödd verksamhet, beträffande vilken särskilda kompetenskrav
har uppställts såsom statsbidragsvillkor, torde två utredningsmän
böra tillkallas. Då kompetenskraven berör ett mycket stort antal tjänster och förvaltningsområden,
synes lämpligt att utredningsarbetet upplägges så, att utredningsmännen
upptar de allmängiltiga och principiella frågorna till övervägande
och att såsom grundval för utredningsmännens förslag beträffande de särskilda
grupperna av befattningar detaljerade undersökningar inom olika områden utföres
med biträde av särskilt tillkallade experter. I första hand bör härvid uppmärksammas
den centrala statsförvaltningen. Utredningsresultaten torde lämpligen
kunna framläggas successivt allteftersom olika verksamhetsområden har behandlats.

Utredningen, som antagit namnet kompetensutredningen, har haft en rad
informativa överläggningar rörande gällande kompetenskrav och dessas betydelse
inom den centrala statsförvaltningen dels med cheferna för vissa
centrala ämbetsverk, dels ock med representanter för Statstjänarkartellen,
Statstjänsteinännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Tjänstemännens centralorganisation. Intill den 15 november 1952
har utredningen hållit 19 sammanträden.

I skrivelse den 7 juli 1952 har utredningen —- efter samråd med de sakkunniga
för utredning av de juridiska och samhällsvetenskapliga examina

220

Riksdagsberättelsen.

I Cl 14 m- m- — framlagt förslag till gränsdragning mellan arbetsuppgifterna för
de båda utredningarna.

Utredningen har den 15 november 1952 efter remiss avgivit utlåtande
över betänkande angående vidgat tillträde till högre studier.

15. 1952 års indexkommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 augusti 1952 för
att verkställa utredning rörande metoderna för beräkning av levnadskostnadsindex
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 augusti 1952):

Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Meidner, R. A., fil. lic.;

Ruist, E., fil. lic.;

Westerlind, E. A., bjmåchef.

Sekreterare:

Eriksson, G. L., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
4 augusti 1952):

Enligt Kungl. Maj ds beslut den 19 mars 1943 skall socialstyrelsen till grund för
beräkningen av levnadskostnadsindex lägga i huvudsak de riktlinjer, som utarbetats
av de sakkunniga (indexsakkunniga), vilka den 13 februari 1943 avgav
betänkande angående levnadskostnadsindex (SOU 1943: 8) med skyldighet för
styrelsen att ställa sig till efterrättelse de direktiv beträffande tillämpningen av
dessa riktlinjer, som jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande må meddelas av chefen
för finansdepartementet. Levnadskostnadsindex är i enlighet härmed en kedjeindex
med årslänkar, och revision av viktsystemet (budgetrevision) skall i princip
företagas i december varje år. Vid beräknandet av indextalen för mars, juni
och september skall dock de mer betydande konsumtionsomläggningar beaktas,
som konstaterats sedan årets början.

Enligt indexsakkunniga borde levnadskostnadsindex beräknas så, att det tillgodoser
behovet av tillfredsställande jämförelser på kort sikt. Detta ansågs kunna
ske på av de sakkunniga föreslaget sätt utan att möjligheterna att jämföra indextalen
för mera avlägsna tidpunkter skulle bli mindre än med tidigare tillämpade
beräkningsmetoder.

Enligt den nu tillämpade av indexsakkunniga föreslagna metoden för beräknande
av levnadskostnadsindex anknyter indexberäkningarna nära till kalenderåret.
Metoden utformades bl. a. med hänsyn till då gällande indexlönesystem. De
sakkunniga erinrade i sitt förslag även om att indexberäkningen genom att bygga
på kalenderåret nära anknöt till avtalsperioden på den privata arbetsmarknaden.

Utvecklingen under de senaste åren synes ge vid handen att den av indexsakkunniga
anvisade indexmetoden och den utformning, denna metod erhållit av socialstyrelsen,
inte på ett tillfredsställande sätt kunnat tillgodose såväl kraven på
rimliga kortsiktiga prisjämförelser som kraven på att återge prisutvecklingen

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet. 221

under längre perioder. Vid några tillfällen har det nämligen ansetts vara nöd- J
vändigt att i index inlägga vissa prisförändringar som inte inträffat under den
aktuella jämförelseperioden. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november
1946 företogs sålunda en kontrollundersökning rörande representativiteten hos
levnadskostnadsindex. På grundval av denna undersökning inlades i index för
första kvartalet 1947 vissa särskilda prisförändringar, främst avseende textilvaror,
vilka delvis hänförde sig till perioden 1939—1946. Inom det forum — indexnämnden
jämte ytterligare sex av dåvarande chefen för finansdepartementet särskilt
tillkallade personer — som hade att behandla kontrollundersökningens material,
anmälde härvid tre ledamöter principiell tveksamhet rörande det riktiga
i att korrigera indextalet för förändringar, som inträtt före 1946. Beträffande bostadsposten
har vid flera tillfällen förfarits så att mellan olika hyresräkningar
konstaterade hyresförändringar inlagts i index när siffermaterialet från räkningarna
förelegat. Så skedde i index för andra kvartalet 1947 för hyresåren 1939/40
—1945/46 och socialstyrelsen har vid sina beräkningar av levnadskostnadsindex
för tredje kvartalet 1952 på grundval av de hyresundersökningar, som ingår i
1951 års dyrortsundersökning, tagit hänsyn till den därvid konstaterade hyresförändringen
under hyresåren 1945/46—1951/52. Vid behandlingen i indexnämnden
av sistnämnda justering förordades emellertid från två ledamöters sida att
i juni 1952 endast den ordinarie framskrivningen för tiden mars 1951—mars 1952
skulle göras.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att i löneuppgörelserna för kalenderåret
1952 såväl å den enskilda som å den offentliga arbetsmarknaden i regel
intagits en garantiklausul med anknytning till levnadskostnadsindex. Därvid har
uppenbarligen åsyftats sådana förändringar i levnadskostnaderna, som uppkommer
under avtalsåret. Förutsättningarna för dylika avtalsklausuler rubbas därför, om
under löpande avtalsår i indextalet inarbetas sådana kostnadsförändringar, som
i själva verket hänför sig till tidigare perioder. Även för andra avtal än löneuppgörelser
spelar index stor roll bl. a. genom att i prisklausuler ofta intages
förbehåll, som anknyter till index.

När det gäller löneuppgörelserna och även för övriga här åsyftade avtal är
förbehållen ofta gjorda på kort sikt. För att inte ge sådana uppgörelser ett inte
avsett innehåll är det av synnerlig vikt att inte den kortsiktiga prisjämförelsen i
index sammanblandas med justeringar som utföres för att index på längre sikt
skall återge prisutvecklingen. Jag vill därför förorda att en utredning verkställes
i syfte att klarlägga hur indexarbetet bör bedrivas för att levnadskostnadsindex
skall kunna utnyttjas i olika kortfristiga uppgörelser.

Även om de kortsiktiga prisjämförelserna är av väsentlig vikt och anledning
finnes att liksom indexsakkunniga varna för föreställningen att det skulle vara
möjligt att — med anspråk på exakthet och konkret innebörd — utsträcka en
levnadskostnadsjämförelse över längre tidrymder, synes dock de längre prisstatistiska
jämförelserna inte böra helt överges. På utredningen bör därför ankomma
att undersöka dels vilka indexserier som erfordras för att tillgodose behoven
av såväl långsiktiga som kortsiktiga prisjämförelser och dels vilka metoder
som bör utnyttjas för att beräkna de olika serierna. I den mån det genom utredningen
klarlägges att någon av de nu befintliga indexserierna saknar allmänt
intresse och därför utan olägenhet kan indragas bör förslag framläggas om denna
series avveckling och i samband därmed stående åtgärder.

Utredningen bör bedrivas så skyndsamt att resultaten av densamma kan beaktas
vid indexberäkningarna under nästa år.

Kommittén har under tiden augusti—november 1952 hållit 10 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1953.

I C: 16

222 Riksdagsberättelsen.

16. 1952 års tjänstebostadsutredning.

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 augusti 1952 för att verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen
för tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.

Experter:

Lindberg, K. R. L., ingenjör (fr. o. in. den 19 december 1952);

Löhr, B. A. H., e. o. fastighetskamrerare (fr. o. m. den 19 december 1952).

Sekreterare:

Wetterblad, R. I. T:son, e. o. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 november
1952).

Lokal: Statens lönenämnd, Västra trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.

Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
20 augusti 1952):

Vid upprepade tillfällen har anmärkningar framställts mot hyressättningen i
fråga om tjänstebostäder inom statsförvaltningen. Sålunda uttalade 1945 års riksdagsrevisorer,
att de av de centrala försvarsförvaltningarna fastställda hyresersättningarna
för tjänstebostäder icke kunde anses riktigt avpassade i förhållande
till rådande hyrespriser på bostadsmarknaden. Revisorerna grundade sitt uttalande
i huvudsak på en jämförelse med de av försvarets bostadsanskaffningsnämnd
åsatta hyrorna för bostäder i hyresfastigheter. På hemställan av statsutskottet
i dess utlåtande nr 155 anhöll därefter 1946 års riksdag att Kungl. Maj:t
ville föranstalta om utredning rörande hyressättningen för tjänstebostäder, vilken
utredning borde omfatta jämväl den civila statsförvaltningen. Med anledning av
riksdagens skrivelse förordnade Kungl. Maj:t den 21 juni 1946, att den sakkunnige,
som i oktober 1941 tillkallats för undersökning rörande hyressättningen för staten
tillhöriga fastigheter men som i april 1943 på grund av då rådande förhållanden
fått inställa sitt utredningsarbete, skulle återupptaga detta arbete.

Detta utredningsuppdrag är nu i det närmaste slutfört. Under arbetets gång
har den sakkunnige i samråd med vederbörande myndigheter omprövat gällande
hyresbelopp för tjänstebostäder hos civila och militära myndigheter och är för
närvarande sysselsatt med att upprätta nya grundpristabeller för de orter, där
tjänstebostäder inom försvaret förekommer.

Frågan om hyressättningen vid tjänstebostäderna har emellertid på nytt upptagits
av riksdagsrevisorerna. Sålunda har 1951 års revisorer verkställt en utredning,
vilken avsett att stickprovsmässigt klarlägga hyresläget inom vissa
civila och militära förvaltningsområden. Revisorerna har anfört, att den sålunda
verkställda granskningen givit vid handen att, även om vederbörlig hänsyn tages
till de olägenheter, som i större eller mindre utsträckning kan vara förenade med
disponerandet av en tjänstebostad i avseende å vissa förhållanden, såsom bostadens
belägenhet, bostadstvånget m. m., de undersökta hyrorna med hänsyn till
utvecklingen nästan undantagslöst måste anses låga i förhållande till rådande hyrespriser
på allmänna bostadsmarknaden. Med hänsyn härtill har revisorerna
funnit det angeläget, att samtliga tjänstebostadsförvaltande myndigheter anmodas
att verkställa en översyn av fastställda bostadshyror inom respektive förvaltningsområden.
Vid en sådan översyn bör enligt revisorernas mening självfallet vid
hyresbeloppens avvägning beaktas det olika läget av hyresnivåerna för äldre
och nyare tjänstebostäder liksom också skälig hänsyn tagas till bostadens allmänna
karaktär av tjänstebostad.

Revisorerna har vidare anfört, att den av dem verkställda utredningen ger vid
handen, att hyresnivån uppvisar en påfallande ojämnhet olika statliga förvalt -

223

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

ningsområden emellan. Även för till synes likvärdiga tjänstebostäder inom ett J |
och samma verksamhetsområde bär fastställts hyror till skilda belopp. Enligt
revisorernas mening kan ett sådant förhållande icke anses tillfredsställande. Främst
ur rättvisesynpunkt är det angeläget att för i huvudsak likvärdiga bostäder en i
möjligaste mån enhetlig ersättningsnorm tillämpas. Med hänsyn härtill har revisorerna
förordat, att vid lämplig tidpunkt åtgärder överväges också för genomförande
av en enhetligare hyressättning för de statliga tjänstebostäderna. Revisorerna har
vidare uttalat, att det bör uppmärksammas huruvida icke en justering av hyressättningen
för tjänstebostäderna inom folkskoleväsendet kan befinnas erforderlig.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 145 i anledning av 1951 års revisorers berättelse
anfört, att utredningen bibragt utskottet den uppfattningen att en översyn
av hyressättningen vid de statliga tjänstebostäderna är påkallad. Denna översyn
bör enligt utskottets mening främst taga sikte på dels en bättre anpassning till
rådande hyrespriser på den allmänna bostadsmarknaden och dels en större enhetlighet
i hyressättningen mellan olika förvaltningsområden. Med bifall till statsutskottets
hemställan har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om
den ifrågavarande översynen.

Såsom av det anförda framgår har under de senaste åren en undersökning
rörande hyressättningen vid tjänstebostäder inom statsförvaltningen ägt rum.
Emellertid torde, såsom 1951 års riksdagsrevisorer framhållit, alltjämt på vissa
områden föreligga en väsentlig skillnad i hyrorna för tjänstebostäder och bostäder
på den allmänna hyresmarknaden.

Revisorerna har jämväl upptagit frågan om möjligheterna att åstadkomma en enhetligare
hyressättning olika statliga förvaltningsområden emellan. Såväl den omständigheten
att i fråga om hyressättningen olika praxis synes ha utvecklat sig
inom olika verk som det förhållandet att de ansträngningar, som vid flera tillfällen
under de senaste årtiondena gjorts att åstadkomma en närmare anknytning till
den allmänna bostadsmarknadens hyresnivå, icke synes ha haft avsedd verkan,
gör det angeläget att gällande bestämmelser om hyressättningen underkastas förnyad
prövning. En dylik prövning synes böra föregås av en utredning, vilken
lämpligen bör företagas av en inom civildepartementet tillkallad utredningsman.

Vid denna utredning synes böra undersökas i vad mån det är möjligt att uppnå
det avsedda syftet inom ramen för nu gällande bestämmelser. Det bör emellertid
även övervägas om andra grunder för hyressättningen lämpligen bör införas.

Sålunda bör bl. a. undersökas om det system för hyressättningen vid tjänstebostäder,
som gäller enligt tjänstereglementet för landstingens befattningshavare, är
mer ändamålsenligt. Utredningens igångsättande bör givetvis icke avhålla myndigheterna
att på grundval av gällande bestämmelser göra de justeringar i den nuvarande
hyressättningen, som kan befinnas påkallade. Jag torde i detta hänseende få
hänvisa till vad revisorerna anfört.

Den av revisorerna berörda frågan om principerna för hyressättningen för
tjänstebostäderna inom folkskoleväsendet är i viss utsträckning föremål för överväganden
av de sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
mars 1952 av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallats för omprövning av
grunderna för vissa statsbidrag på folkskoleväsendets område. Det bör få ankomma
på utredningsmannen och nämnda sakkunniga att närmare avgöra gränsdragningen
mellan de båda utredningarna.

Utredningen har påbörjat sitt arbete.

17. Utredning rörande de statsanställdas sjukvårdsförmåner m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 augusti 1952 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1952):

Nevrell, B. A., generaldirektör.

221

Riksdagsberättelsen.

1 C: IT Sekreterare:

Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.

Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
20 augusti 1952):

I 1940 års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor)
anförde dåvarande chefen för finansdepartementet efter en redogörelse för de år
1939 meddelade bestämmelserna, att frågan om verksläkar- och tjänsteläkarinstitutionen
blivit endast provisoriskt löst. Någon tids erfarenhet av de nya bestämmelsernas
tillämpning syntes böra avvaktas innan bestämmelsernas definitiva utformning
upptoges till prövning.

Detta uttalande föranledde inte någon erinran från riksdagens sida. Under tiden
erhöll emellertid tanken på införandet av en allmän och obligatorisk sjukförsäkring
fastare form. Jag torde här få erinra om att socialvårdskommittén i april 1944
framlade förslag om en sådan försäkring (SOU 1944: 15 och 16). I anledning härav
fick frågan om en översyn av verks- och tjänsteläkarinstitutionerna anstå. 1945
års lönekommitté uttalade också i sitt i juni 1946 avgivna betänkande med förslag
till statliga löneplaner m. in. (SOU 1946:48), att kommitténs överväganden i
fråga om förmåner under sjukdom vid anställning i statens tjänst ägt rum mot
bakgrunden av att statsmakterna inom en nära framtid torde komma att taga ställning
till spörsmålet om den allmänna sjukförsäkringen. De sjukvårdsförmåner,
till vilka tjänstemännen då var berättigade, ansågs därför böra utgå tills vidare. I
anslutning härtill uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet i proposition
nr 333 till 1946 års riksdag, att sjukvårdsförmånerna alltjämt borde utgå till
dess den allmänna sjukförsäkringen — varom förslag samtidigt framlades för riksdagen
— trätt i kraft och utredning verkställts om den inverkan, försäkringen
borde få på frågan om sjukvårdsförmånerna.

Frågan om tidpunkten för sjukförsäkringsreformens genomförande är ännu icke
slutgiltigt avgjord utan reformen har enligt beslut vid 1950 års riksdag uppskjutits
tills vidare. De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 december 1951 av chefen för socialdepartementet tillkallats med uppdrag att
verkställa en översyn av bl. a. bestämmelserna om den allmänna sjukförsäkringen,
kommer emellertid enligt vad jag inhämtat att inom kort framlägga sina förslag i
ämnet. Tidpunkten synes därför nu vara inne att igångsätta den utredning rörande
sjukförsäkringsreformens inverkan på de statsanställdas sjukvårdsförmåner, som
förutsattes vid genomförandet av 1947 års lönereglering. Denna utredning torde
böra företagas av en inom civildepartementet tillkallad utredningsman.

Utredningsmannen bör taga kontakt med nyssnämnda sakkunniga och på grundval
av deras förslag rörande sjukförsäkringsreformen och statsmakternas ställningstagande
därtill utarbeta förslag till bestämmelser rörande de statsanställdas
förmåner under sjukdom. Utredningsarbetet bör bedrivas så att förslagen rörande
tjänstemännens sjukvårdsförmåner kan genomföras samtidigt med den allmänna
sjukförsäkringsreformens ikraftträdande.

Frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionen kan efter nämnda reforms genomförande
komma i ett helt annat läge. Med hänsyn till de organisatoriska åtgärder,
som måste vidtagas, kommer det uppenbarligen att dröja något eller några år
efter det de sakkunniga framlagt sina förslag, innan den allmänna sjukförsäkringen
kan träda i kraft. Beträffande den nuvarande verks- och tjänsteläkarinstitutionen
föreligger emellertid vissa problem av den beskaffenhet att de snarast böra närmare
övervägas. Det torde få ankomma på den av mig förordade utredningsmannen
att upptaga också dessa problem till behandling. De här avsedda frågorna hänför
sig främst till verksläkarnas arvodesförhållanden, frågan om utvidgning av verks -

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet. 225

läkarinstitutionen inom försvaret och befattningshavarnas möjlighet att själva J (}.
välja läkare. Beträffande dessa spörsmål torde jag få framhålla följande.

I motioner till årets riksdag (nr 3 i första kammaren och nr 1 i andra kammaren)
har yrkats, att riksdagen måtte anhålla om en snabbutredning rörande verksläkarinstitutionen
samt rörande verksläkarnas anställnings- och arvodesförhållanden.
I motionerna har — under hänvisning till betydelsen för ett lyckat behandlingsresultat
av att patienten hyser förtroende för sin läkare — anförts, att
en viss frihet i läkarvalet borde åstadkommas utan att nödig kontroll därför
eftersattes. Vidare har påtalats, att verksläkarbefattningarna inte tillsättes efter
ledigförklarande. Ingen garanti skulle således för närvarande finnas för en tillsättning
i fri och öppen konkurrens mellan olika medsökande. Även andra åtgärder
har i motionerna påkallats för åstadkommande av en god rekrytering till
verksläkartjänsterna. Sålunda har en reglering av verksläkarnas arvoden ansetts
erforderlig. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 83 över motionerna har
statsutskottet uttalat, att en översyn av verksläkarinstitutionen i hela dess vidd
borde komma till stånd. Då enligt vad utskottet hade sig bekant verksläkarfrågan i
sitt större sammanhang var föremål för övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli,
fann utskottet emellertid inte påkallat att riksdagen skulle hemställa om en utredning
i ämnet. — Beträffande arvodesfrågan må vidare nämnas, att Sveriges
läkarförbund i skrivelse den 1 november 1951 för verksläkarnas del hemställt om
kompensation för levnadskostnadernas stegring. Från och med den 1 juli 1951
har verksläkarersättningen provisoriskt höjts. Denna provisoriska höjning har
skett i avbidan på en revision av provinsialläkartaxan. Arbetet härmed har nu
fortskridit så långt att man synes vara berättigad antaga att förslag till ny taxa
inom den närmaste tiden kan framläggas. — Vad angår försvaret har militära
läkarlöneutredningen den 5 juli 1951 avgivit förslag rörande bl. a. tjänste- och
verksläkarverksamheten vid försvaret. Förslaget som varit föremål för remissbehandling,
innebär en utvidgning av verksläkarinstitutionen vid försvaret.

Utredningsmannen torde böra undersöka om icke, i avbidan på sjukförsäkringsreformens
genomförande, bestämmelserna om läkarviård&förmånerna kan
utformas så att kravet på större frihet i läkarvalet kan i större eller mindre utsträckning
tillgodoses. Vid utredningen bör vidare klarläggas verksläkarnas nuvarande
inkomstförhållanden. Däremot bör utredningsmannen inte ha att framlägga
detaljerade förslag rörande den ersättning, som bör utgå till verksläkare,
utan frågan härom bör göras till föremål för förhandlingar inom civildepartementet,
sedan utredningen i detta hänseende i övrigt slutförts. Beträffande slutligen
försvaret bör utredningsmannen upptaga till övervägande i vad mån militära
läkarlöneutredningens nyssnämnda förslag bör genomföras i avvaktan på
ikraftträdandet av den allmänna sjukförsäkringen.

Utredningen rörande den nuvarande verksläkarinstitutionen bör utföras skyndsamt
och om möjligt i sådan takt att resultatet av utredningen kan genomföras
under år 1953.

Utredningen har i första hand inriktat sitt arbete på att klarlägga verksläkarnas
nuvarande inkomstförhållanden.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1953.

15 liihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.

226

Riksdagsberättelsen.

IIU: i

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Flyktkapitalbyrån (1950, 1951, 1952: Il 1).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den. 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889), den 8
november 1946 (SFS nr 700) samt den 9 januari 1948 (SFS nr 1).

Styrelse:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;

Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;

Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef;
von Hartmansdorff, A. H., byråchef;

Holmgren, H. K. H., statssekreterare;

Lindencrona, A., försäkringsdirektör.

Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.

Suppleanter:

Dennemark. S., hovrättsassessor, lagbyråchef;

Lundgren K. Å., riksbanksdirektör;

Persson, N. F., förste sekreterare.

Kanslichef:

Jonason, S. Å. H., e. o. kammarrättsassessor.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.

Byrån har under år 1952 fortsatt sin verksamhet med likvidering av tysk
egendom och kontroll över japansk egendom samt med handhavande av de
till den svensk-tyska clearingen hänförliga arbetsuppgifter, som vid clearingnämndens
upphörande den 31 augusti 1950 överflyttades å byrån.

Under byråns verksamhetstid ha fram till utgången av oktober 1952 efter
kvarstadsförordnanden sysslomän tillsatts för förvaltning av tysk egendom
i 1 253 fall. Lagen den 14 december 1945 om administration av vissa bolag
m. m. har under samma tid kommit till användning i 63 fall. Sedan lagen
den 10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar
tillkommit, har i 53 fall framställning gjorts om dödande av tyskägda aktier
i svenska bolag.

Intill utgången av oktober 1952 har till det svensk-tyska clearingkontot
hos Sveriges riksbank inbetalats vid avveckling av tysk egendom erhållna
medel å omkring 275 700 000 kronor. Tillsammans med de vid det tyska
sammanbrottet å clearingkontot innestående medlen har allt som allt till

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet. 227

clearingkontot influtit omkring 334 200 000 kronor. Vidare tillkommer ett £J £J; j»
belopp å omkring 45 800 000 kronor avseende dels avbetalningsfordringar på
grund av försäljning av tyskägd egendom, dels ock å spärrade bankräkningar
innestående tillgodohavanden, som ännu ej inlevererats till clearingkontot.
Utöver sagda belopp å sammanlagt 380 000 000 kronor har avvecklingen
av tysk egendom inbringat ytterligare 4 800 000 kronor. Sistnämnda belopp
har utbetalats till Nederländerna jämlikt en mellan flyktkapitalbyiån och
nederländska regeringen träffad, av svenska regeringen godkänd överenskommelse.
Beloppet utgör del av ett netto, som erhållits vid avveckling av
tysk egendom i Sverige, som berört såväl Sverige som Nederländerna. Av de
till clearingkontot inbetalade medlen har jämligt beslut av Kungl. Maj:t återbetalning
skett med tillhopa omkring 8 500 000 kronor.

Ehuru avvecklingen av den tyska egendomen i Sverige numera till största
delen slutförts, är det icke möjligt för byrån att exakt angiva när dess verksamhet
kan upphöra. Byrån beräknar, att avvecklingen av de återstående
tyska förmögenhetsobjekten i riket kommer att inbringa omkring 17 000 000
kronor. Arbetet därmed beräknas bli till största delen slutfört under innevarande
budgetår. Byrån förutser emellertid, att en del avvecklingsärenden
komma att kvarstå oavslutade vid budgetårets slut.

En ej oväsentlig del av byråns arbetsuppgifter utgöres av att avgiva remissyttranden
över framställningar om friställande av likviderad tysk egendom
samt besvarande av förfrågningar från myndigheter och enskilda rörande
såväl avvecklingen av den tyska egendomen som den svensk-tyska clearingen.
Jämväl dessa arbetsuppgifter kunna beräknas stå kvar vid budgetårets
slut. Byrån beräknar därför, att dess verksamhet måste fortsätta även under
budgetåret 1953/54. Byråns organisation torde emellertid därvid kunna beskäras.
2

2. Restitutionsnämnden (1950, 1951, 1952:11 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 390) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).

Ledamöter:

Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;

Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;

Ahrnborg, B. S., advokat.

Suppleanter:

Kjellson, K. B. N., advokat;

Edling, S. Å., statssekreterare.

Sekreterare:

Larsson, T. S., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.

Nämnden har under 1952 hållit 8 sammanträden.

228 Riksdagsberättelsen.

II Ul 3 3. Likvidationsnämnden (1951, 1952: II 3).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950. Instruktion utfärdad den 25
augusti 1950 (SFS nr 490).

Ledamöter:

Lawski, S. J. K. W., f. d. justitieråd, ordförande och chef;

Wistrand, T. H. W., utrikesråd (t. o. in. den 30 september 1952);

Pehrsson, W. I., advokat;

Kronvall, K. E. A., byråchef (fr. o. in. den 1 oktober 1952).

Suppleanter:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, suppleant för ordföranden;

Hellstedt, E. S., legationsråd (t. o. m. den 30 september 1952);

Södermark, S. T., advokat.

Ledamöter endast för frågor rörande tysklandssvenska anspråk:
Björkman-Goldschmidt, E. A. E., fru;

Svenson, Å., advokat (t. o. in. den 28 februari 1952);

Ankarcrona, V. E., ryttmästare (fr. o. m. den 29 februari 1952).

Suppleanter:

Holst, C. G., köpman;

Gottfarb, R., advokat (t. o. in. den 28 februari 1952);

Svenson, Å., advokat (fr. o. m. den 29 februari 1952);
von Rosen, E. O., greve (fr. o. m. den 12 december 1952).

Kanslichef:

Beskow, B. G., hovrättsråd.

Föredragande:

Bernhard, B., e. o. assessor;

Granger, T. A. A., e. o. assessor;

Hasslow, J. S., e. o. assessor;

Mellander, C. W., hovrättsråd;

Söderström, C., e. o. assessor;

Wessman, C. G., e. o. assessor;

Falk, E. L., e. o. assessor (fr. o. in. den 15 februari 1952).

Kamrerare:

Howandjer, H. J. E.;

Briiggemann, K. G., fröken.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.

Nämnden har vid utgången av år 1952 avgjort eller avskrivit sammanlagt
cirka 11 500 hos nämnden anhängiggjorda anspråk. Ytterligare har ett betydande
antal anspråk granskats och gjorts till föremål för kompletterande
utredning.

Nämndens arbete torde sannolikt komma att fortgå efter 1953,

4. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1951, 1952: II 4).
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950.

Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef, ordförande;

229

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

Jerneman, T. S., byråchef; JJ

Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.
Ersättare:

Högstedt, C.-F., förste sekreterare, för ordföranden (t. o. m. den 26 mars
1952);

De Geer, L. C., byråchef, för ordföranden (fr. o. in. den 1 juli 1952);

Skogh, S. A., byråchef;

Linderstam, B. H., ombudsman.

Sekreterare:

Leissner, T. Å., e. o. byråsekreterare.

Nämnden har under tiden den 1 december 1951—den 30 november 1952
hållit 3 sammanträden.

Den vid 1950 års riksdag beslutade försöksverksamheten ifråga om understöd
åt sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen
den 29 juni 1950 (SFS nr 473), har under året alltjämt pågått i Antwerpen,
New York och San Francisco.

Nämnden har i skrivelse den 5 november 1952 till Kungl. Maj :t föreslagit,
att slutligt beslut skall fattas om den av nämnden handhavda försöksverksamheten.
Enligt nämndens mening bör verksamheten fortbestå och bedrivas
i huvudsak enligt de under försöksperioden gällande grunderna.

Finansdepartementet.

1. Valutakontoret (1950, 1951 och 1952: II I).

Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter
för ledamöterna förordnas av Kungl. Maj :t.

Riksbankschefen är styrelsens ordförande. Kungl. Maj:t utser en av de
övriga ledamöterna att vara vice ordförande.

Den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 14 januari
och den 4 augusti 1949 samt den 18 april 1952 av Kungl. Maj :t förordnade
ledamöter av valutakontorets styrelse:

Andersson, J. A., bankofullmäktig, f. d. riksdagsman'';

Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef, vice ordförande;

Lange, N. G., statssekreterare;

Lundgren, Th., konsul;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Wetter, S. A. J. P:son E., hovauditör;

Wetterlind, A. J., direktör.

230

Riksdagsberättelsen.

II H: l

Handelsdepartementet.

1. Statens handels- och industrikommission (jfr 1950: II H och II Fo 2;

1951, 1952: II H 1).

Bildad genom sammanslagning från och med den 1 januari 1950 av statens
handelskommission och statens industrikommission enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 16 december 1949. Instruktion utfärdad den 3 februari
1950 (SFS nr 65).

Ledamöter:

Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;

Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Adiels, A. Hj„ förbundsordförande;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Eriksson, K.-E. G., tekn. dr;

Geijer, K. A., förbundsordförande;

Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef (fr. o. in. den 4 oktober 1952 );
Kastrup, S. O., direktör;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;

Kull, J. I., direktör;

Kördel, E. R„ direktör;

Lemne, M. H„ riksbankschef (t. o. in. den 3 oktober 1952);

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t.f. kommerseråd;

Settergren, G. C. A., direktör;

Sjögren, K. E„ direktör;

Vinell, K. T., handelsråd.

Direktör för utrikeshandelsärenden:

Grafström, E. O. Hj„ byråchef.

Kanslichef:

Eriksson, Y. A. R., byråchef.

Avdelningschefer för

utredningsavdelningen: Wennersten, P. G., byrådirektör;
handelspolitiska avdelningen: von Oelreich, C.-E., byrådirektör;
statistiska avdelningen: Eriksson, B. A., byråchef;
kemiska avdelningen: Löfström, B. A., direktör;
textilavdelningen: Gibson, G. A., direktör;

järn-, metall- och byggnadsavdelningen: Dahlerus, B. H., bergsingenjör;
maskin- och verkstadsavdelningen: Eriksson, K.-E. G., tekn. dr;
diverseavdelningen: Malmén, M. E., revisor;

exportavdelningen: Stiernstedt, S. W. O., andre kanslisekreterare.

Övriga tjänstemän i byråchefs ställning:
von Delwig, R., f. d. rådman, byrådirektör;

231

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.

Edberg, J. W., förste byråsekreterare; JJ JJj 2

Frenne, N. G. H., direktör;

Hallström, K. E., direktör;

Lingren, G. W., byrådirektör;

Lundquist, L., direktör;

Lundqvist, N. L., civilingenjör;

Orrö, S. E., kammarskrivare;

Palmstrand, T. E. Hj., tullöverkontrollör;

Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.

Sakkunniga:

Bristedt, G. E. E., direktör;

Nauckhoff, S. A. G., fil. dr;

Qvistgaard, J. H., t.f. generaldirektör;

Sundfeldt, B., överingenjör.

Ledamöterna Eriksson, Geijer, Kollberg och Lindskog äro, förutom kommissionens
ordförande och vice ordförande, ledamöter i kommissionens
arbetsutskott.

Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80. 2

2. Statens priskontrollnämnd (1950: II Fo 4; 1951, 1952: II H 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282).

Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande och chef;

Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande;

Bergstrand, B. A., direktör;

Cedervall, G. F. E., fil. lic.;

Goude, S. M., ombudsman (fr. o. in. den 16 november 1952);

Grundström, H., direktör (t. o. m. den 15 november 1952 samt därefter suppleant
för Bergstrand, Rydbeck och Stenberg);

Hagnell, H., fil. lic. (fr. o. m. den 16 november 1952 suppleant för Goude,
Lind och Nilsson);

Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;

Lind, A., redaktör;

Nilsson, Å., andre ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet (fr.

o. m. den 16 november 1952);

Rydbeck, G., överingenjör;

Severinson, G., direktör;

Stenberg, N., köpman, led. av II kamm.;

Svensson, H. G. I., ombudsman (t. o. m. den 31 maj 1952);

Svärd, H., ombudsman;

Thorsson, Inga, fru;

Östlind, A. E., docent (t. o. m. den 15 november 1952).

232

Riksdag sberättelsen.

II H: 2 Ledamöter i nämndens råd:

Arrhenius-Beyer, Lilly, fru;

Andersson, Elsa, fru (t. o. m. den 5 maj 1952);

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör (t. o. in. den 8 februari 1952);

Eriksson, Nancy, M., fru, led. av II kamm.;

Hallnäs, S., ombudsman;

Johansson, A., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;

Johansson, H., direktör;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., direktör;

Mårtensson, H., civilingenjör;

Nilsson, H., lantbrukare;

Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;

Söderberg, E„ direktör;

Throne-Holst, H., disponent (t. o. m. den 1 februari 1952);

Öhman, Rodny, fru;

Östlind, A. E., docent (fr. o. m. den 15 november 1952).

Kanslichef:

Nordqvist, B. R. B., byrådirektör.

Chef för sekretariatet:

Persson, S., förste kanslisekreterare.

Chef för kameralkontoret:

Ericson, A. W., civilekonom.

Chef för publiceringssektionen:

Stuge, A. H., redaktör.

Nuvarande byråer:

järn- och metallbyrån; chef: Lundberg, H. F. N., byrådirektör;
beklädnadsbyrån (fr. o. m. den 1 oktober 1952); chef: Alhvin, G. E., byrådirektör; livsmedelsbyrån;

chef: Carbell, E. E. E., byråchef;

allmänna byrån; chef: Hedman, G. A., disponent;

kemisk-tekniska byrån; chef: vakant; t. f. Lundberg, K.-A. O.;

utrednings- och planläggningsbyrån; chef: Davidsson, D. E. W., pol. mag.;

prisövervakningsbyrån; chef: Spongenberg, O. S., disponent;

byrån för aktiv hushållning; chef: Diurson, Vera, fru;

statens upplysningsbyrå; chef: Walles, K. L., redaktör.

Under år 1952 indragna byråer:

textilbyrån (t o. m. den 30 september 1952); chef: Gillgren, L. E., byrådirektör; konfektionsbyrån

(t. o. m. den 30 september 1952); chef: Alhvin, G. E.,
byrådirektör;

233

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.

läder- och skobyrån (t. o. in. den 30 september 1952); chef: Gillgren, L. E., U fl! 3
byrådirektör;

transportbyrån (t. o. in. den 30 september 1952); chef: Mossberg, T. L., fil.
band.;

juridiska byrån (t. o. m. den 30 juni 1952); chef: Wiedesheim-Paul, G. H.,
byråchef (tji.); t. f. Simonsson, L. B., hovrättsassessor.

Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. växel 67 99 00, rikssamt.
växel 67 99 20; Valhallavägen 117; tel. 67 63 76 (byrån för aktiv hushållning).

3. Statens bränslekommission (1950: II Fo 5; 1951, 1952: II H 3).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 581).

Ledamöter:

Severin, E. J., ordförande och chef, led. av II kamm.;

Andersson, T. C., direktör;

Bengtsson, J. E. Y., direktör;

Carlsson, C. A., lantbrukare;

Hedqvist, A. S., led. av II kamm.

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Ardeman, R. kamrerare;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., verkst. direktör i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Karlsson, K., direktör;

Larsson, G., ombudsman;

Ljunggren, V., direktör;

Norgren, N. O., häradsdomare;

Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfelt, R., direktör;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Kanslichef:

Carlon, C. S., hovrättsråd.

234

Riksdag sberättelsen.

Il H: 3 Avdelningschefer:

för kolavdelningen: Ancrantz, N. O. F.;

för planläggningsavdelningen: Lundmark, N. A. J.

Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt. växel 54 00 60, rikssamt. växel
54 00 80.

4. Statens krigsförsäkringsnämnd (1950: II Fo 1; 1951, 1952: II H 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni 1948, dels ock uppdragit
åt tre personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli 1948
fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.
Likvidatorer äro:

Levinson, K. S., f. d. landshövding;

Henriques, E„ advokat;

Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.

Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952 års
riksdag. Återstående ärenden beräknas bli avvecklade under första hälften
av år 1953.

Inrikesdepartementet.

Statens utlänningskommission (1950, 1951, 1952: II 1).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den 30 juni
1947 (SFS nr 549).

Ledamöter:

Hagelin, N. P„ byråchef, ordförande och chef;

Wiman, O., byråchef, vice ordförande;

Casparsson, K. R., landshövding;

Curtman, C. W., överdirektör;

Ahlberg-Gustafsson, Iris, fru (fr. o. m. den 11 oktober 1952);

Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;

Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;

Höjer, T. Signe E., fru (t. o. in. den 10 oktober 1952);

Leche, H. J., överstelöjtnant;

Petrén, R. A. S„ utrikesråd;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.

235

De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet.

Kommissionens kansli har under 1952 varit organiserat på två byråer, pass- JJ Jn: \
byrån och kontrollbyrån, samt en fristående kansliavdelning.

Kommissionen har från och med den 1 januari 1953 enligt statsmakternas
beslut på visst sätt omorganiserats.

Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. växel 23 31 20.

Stockholms slott den 2 januari 1953.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg.

236

Riksdagsberättelsen.

Justitie -

1	2	1 S	1 4	5	6	1 7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	1 Arvoden
	1951	1952	1953	*°/« 1951
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet		1				1
uuder 1952.
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskap-
rättens område................	16	19	1	—	_	1500
Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens
område...................	17	20	2	14 553	1700	_
1951 års fångvårdsutredning...........	—	29	3	614	552	1478
Zonexpropriationsutredningen ..........	—	32	4	—	—
1951 års Roxtunao tred ning...........	—	33	5		808	3 088
Översyn av gällande bestämmelser om hovrätternas
domkretsar..................	—	—	6	—	1168	—
Snmma kr.				15167	4 228	6066
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1953.
Straffrättskommittén..............	6	11	7	455 972	8 679	1180
Strafflagberedningen...............	7	12	8	509 475	22 500	18 723
Auktorrättskommittén.............	8	13	9	32 270	4 196
Fastighetsbildningssakkunniga2..........	10	14	10	448 310	15 094	11508
Arvdabalkssakkunniga.............	11	15	11	3 518	8155	1021
1945 års lufträttssakkunniga5.........	12	16	12	101 353	11100	3 404
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen2 .	14	17	13	65 928	5 936
Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi-
nation...................	18	21	15	16 851	4 608	1 608
1948 års folkrättsbrottssakkunniga3........	19	22	16	15 438	5383	22 686
Besvärssakkunniga...............	22	23	17	21675	4 224	10 435
Varumärkes- och firmautredningen6........	23	24	18	40 971	4 560	2 664
Kriminalstatistikutredningen...........	27	25	19	21 438	1720	1952
1950 års folkomröstnings- och valsättsutrcdning . .	28	26	20	46 668	7 628	19 820
Utredning av frågan om formerna för den informa-
tion, som rätten i vissa fall skall lämna juryn i
tryckfrihetsmål................	29	27	21	_	_	_
Utredning rörande förmyndarkontrollen i Stockholm
	31	28	22	3 040	3 040	5 256
Hyresregleringskommittén1............	—	30	23	4192	4 032	3 648
1951 års rättegångskommitté...........	—	31	24	591	6 456	11341
Sakkunnig för utredning rörande instansordningen
i vattenmål m. m...............	—	34	25	2 268	2 268	- 1

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

237

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
	U	t g i	f t e
Vt 1951-»% 1952	Vt—1‘Vit 1952	Beräknad totalkostnad t. o. m. 8''/is
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	Snmma	Verkställ-da utg. Vt-3I/io	Beräkna-de utg. l/n—Si/n	1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Sekr., experter o. bitr.	Leda	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
					1500		300	1800
—	—	317	—	—	2 017	2100	_	18 670
—	—	917	1763	—	4 710	8 928	—	14 253
7 700	17 508	1336	4 356	—	30 900	26 069	—	56 970
390	71	1575	376	—	6 309	—	—	6 309
—	—	657	—	—	1825	1616	—	3441
8 091	17 580	4804	6 496		47 264	38 714	300	101445
26 691	22 263	451	1014		60 278	20 976		537 226
245	80	2 527	151	—	44 229	23 244	7 950	584 898
27 612	—	—	—	—	31808	7 932	—	72 010
27102	15 285	4 272	855	5 000	79117	24 806	20 500	572 733
21 617	—	1785	81	—	32 660	10 945	—	47123
—	22 266	—	—	—	36 770	12 664	9 518	160 305
16 075	—	144	485	—	22 640	9 707	—	98 275
—	—	_	_	_	6 216	1330	_	24 397
—	—	423	—	—	28 492	9811	—	53 741
24 053	—	2 302	1095	19 992°	22118	14 680	7 500	65 974
—	12 572	2 445	872	1000	24114	5196	5 020	75 301
—	10 262	—	—	—	13 934	2 401	5000	42 773
143	25 674	337	80	25 372	79 055	19 221	9 000	153 944
		372	29		8 698	8 485	5170	25 393
_	24 513	3512	505	—	36 210	20 998	15000	76 401
5 572	16 806	5 935	1631	—	47 743	16 313	7 620	72 268
14 367	—	1712	—	—	18 348	13 277	4 800	38 693

238

Riksdcigsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Svensk delegation hos FN i fråga om brottspreven-tion och brottslingsbehandling.........			26
Omarbetning av jordfästningslagen m. m......	—	—	27	—	—	—
Säkerhetsanstaltsutredningen...........	—	—	28	—	—	—
Utredning rörande revision av lagstiftningen om er-sättning för skada till följd av brnk av motorfordon	_	_	29	_	_	_
Utredning rörande stats och kommnns skadestånds-ansvar ...................	_	_	30	'' _	_	_
Utredning av frågan om fideikommissens avskaffande	—	—	31	—	—	—
1952 års sakkunniga för kursverksamhet för expropria-tionstekniker5................	—	—	32	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutAt sin verksamhet före ingången av 1952. Ungdomsvårdskommittén1............	9	1		1 789 958 259 669	119 579	115248 900
Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och handlingar i mål rörande spioneri m.m.	13	2	—	17 212	2 000	1100
Utredning om fördelning av kostnaderna för anord-ningar vid korsning mellan järnväg och ägoväg8 .	20	3	—	—	750	1000
1949 års utlänningskommitté4...........	21	4	—	81138	6 720	21953
1949 års rättshjälpskommitté...........	25	6	—	47 681	320	—
Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföre-skrifter i anledning av ändringar i lagen om expro-priation m. m.................	26	7			1568	392
Strandutredningen7...............	32	8	—	20532	4 400	2 502
Utredning rörande myndigheternas förhållande i den s. k. Kejneaffären..............	33	9	—	38 627	7 384	5326
Partifinan sieringssakkunniga...........	30	10	—	23 142	1744	10 574
Utredning om erfarenheter från det praktiska rätts-livet angående giftermålsbalkens tillämpning . . .	24	5	—	—	1200	_ \|
Summa kr. 1). Under budgetåret 1951/52 bestridda kostna-der för sakkunniga biträden inom departementet in. in. Ersättning till justitiekanslersämbetet för kostnader i anledning av viss utredning . . .				488001	26086	43 747
> > processnämnden..........	—	—	—	—	7 500	—
> > utredningsmän rörande ändringar i lönegruppsindelningen för rikets dom-sagor ..............					640	5 833
> > delegerade vid nordisk lufträttskon- ferens i oStavanger samt vid lufträtts-möte i Abo och Helsingfors5 ....
» > vissa av straffrättskommitténs och strafflagberedningeus ledamöter m. fl. för deltagande i 3. nordiska kriminalist-mötet i Köpenhamn m. m......					3 250
> > följande personer för biträde inom de- partementet med vissa utredningsupp-drag: revisionssekreteraren M. Wijnbladh . .					4 800
s „ Hj. Nordfeldt . .	—	—	—	—	500	—
rådmannen A. Nordwall4......	—	—	—	—	300	_
> F. Ilöijer.......	—	—	—	—	210	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

239

8	9	10	11	12	13	14	16	16

—	—	—	—	—	—	—	—	_
						2 024	6 200	8 224
—	—	—	_	_	_		5 000	5000
	—			—	—	736	1000	1736
—	—	—	—	—	—	1208	5 657	6 865
163481	149 722	26224	6802	51364	592436	225 961	114935	2723 200 !
_	___	124		18 858	19 883			279 552
—	—	—	—	—	3100	—	—	20312
—	—	—	—	2 004	3 754	_	_	3 754
4121	9 036	3 208	2 647	14 243	61931	188	_	143 258
747		1375	170	4167	6 780	—	—	54 461
_	_	_	_	_	1960			1 960
—	9141	1503	215	8 948	26 710	—	—	47 242
—	2 255	365	—	30 420	45 750	__		84 377
639	—	852	463	2 384	16 657	—	—	39 799
—	—	—	—	—	1200	—	—	1200
5509	20435	7 429	3 496	81026	186207	188		675918
				1520	1520
	—	—	—	—	7 500	—	—	—
1157	—	709	742	199	9 282	—	—	—
—	—	2 945	2 716	—	5 661	—	—	—
—	—	300	—	—	3 550	21	—	—
18 698					23 498	12 064
—	—	—	—	—	500	—	_
—	—	—	—	—	300	—	—
—	—	173	—	—	383	—	—	—

240

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	i	6	6	7
Ersättning till tingsdomaren S. 0. A. Nordell . . .	—	—		_	972	—
> » byråchefen T. Eriksson......	—	—	—	—	2 928
hovrättsassessorn 0. Petrén ....	—	—	—	—	8 078	—
> J. E. Björling . . .	—	—	—	—	366	—
e. o. hovrättsassessorn B. Alexanderson	—	—	—	—	6 057	—
> A. Brunn berg .	—	—	—	—	1458	—
> E. Conradi . .	—	—	—	—	1 456	—
> Sara Kalk	—	—	—	—	200	—
> C. 0. V. Lundvik	—	—	—	—	—	—
t. f. statskommissarien L. Lundh . .	—	—	—	—	—	—
dr. j uris G. E. Simson....... e. o. förste kanslisekreteraren	—	—			15000
E. Magnander..........	—	—	—	—	5000	—
amanuensen Å. W. Fornwall4 ....	—	—	—	—	500	—
fil. kand. Ulla Larsson.......	—	—	—	—	11069	—
» > Britta Nenner...... Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet			~		2 727
tillkallade sakkunniga.............	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	78011	5 834

8
9

Kostnaderna bestridas från andra och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > > nionde > > > > »

med två tredjedelar från andra och en tredjedel från fjärde huvudtitlarnas
från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera
• > > 9jätte » > > > > >

> > > tionde » » > » > >

> > , femte och sjätte > > en tredjedel > >

> « , sjätte och nionde > > > > >

Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

241

8	9	10	11	12	13	14 1	15	16
7 431	_	I			8 403	1
25 674	—	1290	—	821	30 714	11478	—	—
16 959	—	—	—	—	25 037	8 864	—	—
3 732	—	895	—	—	4 993	8 710	—	—
3 426	—	—	—	—	9 483	—	—	—
15 246	—	_	—		16 704	7 087	—	—
11820		—		—	13 276 200	8 864 4 238 250 5 600	—	—
—	—	—	—	—	15 000	—	—
—	—	—	—	—	5 000 500 11069	2 500	—	—
—	_	_	_	_	4 881	_	_
—	—	—	—	—	2 727	2 775	—	—
—	—	—	—	—	21742	4 000 \|	-	—
104144	—	6 314	3459	2542	217 046	81336 \|		—

vartdera anslaget.

i >

kommittéanslag.

anslaget.

II! Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.
Riksdagabcrättelsen.

242

Riksdagsberättelsen.

Utrikes -

1 1	2 1	3 1	4 1	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
1	nummer i r berättelsen
1 Kommitténs benämning	! 1951	1952	1953	t. 0. m. s0/e 1951	Arvoden ! !
j	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.1 Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....	2	1	i	49 437	2 508	2 400
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks-och sjöfartsärenden..............	3	2	2	2 407	624	288
Rådgivande beredningen fSr frågor rörande den inter-nationella atomenergikontrollen.........	5	4	4	187	—	—
Summa kr. 1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/52 bestridda kostnader för sakkunniga bi-träden inom departementet m. m. Utrikesförvaltningens lönenämnd.........	6			52031	3132	2688 1 i
Utrikesdepartementets nnderstödsnämnd......	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde inom ut-rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag m. m.: byråinspektören H. M. S. Hartler........
legationsrädet E. S. Hellstedt.........	—	—	—	—	—	—
byråchefen K. E. A. Kronvall.........	—	—	—	—	—
e. o. revisorn G. V. A. Westin.........	—	—	—	—	—	—
e. o. förste kanslisekreteraren E. E. A. Magnander	—	—	—	—	—	—
sekreteraren L. Frisk.............	—	—	—	—	\| -	—
Summa kr.				-	-	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet,

243

departementet.

8		10	il	1 12	13	14	1 15	16
U t g i f t e	r
*/j 1951—so/e 1952	Vv—81/i2 1952	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-	Reae- och trakt.a-mentsersättningar	Övriga nt-gifter (tryck-		Verk-	Beräk-	totalkostnad t. o. m. 31/i2 1952 (s:a av
				ningskostna-	Summa	ställda		kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter			Sekr., experter o. bitr.	der, hyror,	utgifter	gifter
experter o. bitr.	Leda- möter	skrivmate-rialier m. m.)		lh—sl/io	*/»»—31/is
		364		238	5 510	1650	908	57 270
—	—	—	—	—	912	—	380	3 699 187
		364		238	6422	1650	1288	61 391
					1881
					1056		"	—
					6 466
—	—	—	—		2 000	—	_	_
—	—	—	—	—	500	—	_
—	—	—	—	—	3 928	_	_
—	—	—	—	—	2 222	—	_	_
—	—	—	—	—	1 000	—	—	—
—	—	—	—		19053	—	—	—

244

Riksdag sberått elsen.

Forsvars -

Kommitténs benämning

2 1	3 1	4 1	5 1	6 1	7 1
Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. S0/6 1951
195) l	1952	1953	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
9	10	1	89 515	5952	3197 1
14	13	2	60 355	4 392	3 456 i
16	15	3	50 121	8 868	3 264
—	—	4	—	—	- \|
			199 991	19212	9 917 i
3	4	5	12 552		49
4	5	6	13 951	—	—
5	6	7	83 949	—	—
6	7	8	31 936	—	—
7	8	9	293 370	548	16 058
8	9	10	139	—	—
11	11	11	10 176	1392	2 360
12	12	12	105 523	12 892	7 466
15	14	13	153 217	—	—
18	16	14	8 054	3 912	4 768
19	17	15	712	1 120	525
	18	16	—	1664	—
—	—	17	—	—	—
	713579	21528	31226

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.1

Försvarets skolutredning..........

Marinens underofficerssakkunniga.......

Försvarets personalbehandlingsutredning . . . .
Utredning ang. marinens tekniska personal . . .

Simma kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1953.1

Försvarsdepartementets granskningsnämnd för

byggnadsarbeten............

Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande
vid vissa truppförband........

Biltraktorutredningen2............

Försvarets arkivkommitté..........

1946 års militära förvaltningsutredning ....

1947 års pansarhinderutredning........

Försvarets samarbetsutredning........

Befälsutredningen..............

1949 års försvarsutredning..........

Sakkunniga för översyn av inskrivningsförord

ningen m m................

1950 års utredning rörande försvarets forskningsanstalt
..................

1951 års Järvafåltsutredning........

1952 års vämpliktsutredning.........

Summa kr.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

245

departementet.

8	1 9	10	1 ii	1 12 \|	13	14 \|	15	16
D	t g i	f t e r					Beräknad totalkost-nad t. o. m. 3,/a 1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Vt 1951-	-so/« 1952				Vt—1“Via 1952
\| Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-nings kost-nader,hyror, skrivmateria-lier m. m.)	Summa	Verk- ställda utg. Vt-al/to	Beräk-nade ntg. Va— S1/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
1205	753	2 652	927	1671	16 357		1000	106 872
138	24	944	760	1683	11397	—	—	71 752
—	—	1596	—	5118	18 846	4 757	14 200	87 924
—	—	—	—	—	—	9 515	7 500	17 015
1343	777	5192	1 687	8472	46 600	14272	22 700	283563
					49		50	12 651
—	—	—	_	_	—	_	_	13 951
—	—	—	-22”	—	—22°	—	—	83 927
—	—	—	—	—	—	—	—	31 936
—	—	—	—	—	16 606	696	4000	314 672
—	—	—	—	—	—	—	—	139
—	—	—	—	—	3 752	956	1320	16 204
—	17 946	4 300	6 996	3 469	53 069	17 049	12 000	187 641
—	—	—	156	—	156	—	—	153 373
2 568	—	—	—	—	11248	470	1200	20972
—	—	—	_	58	1 703	1 200	_	3 615
112	—	966	—	—	2 742	4 992	1500	9 234
—	8 450	—	—		8 450	18 097	5 500	32 047
2 680	26896	5 260	7180	3527	97 753	43460	25 570	880362

246

Riksdagsberättelsen.

1 i	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het Före ingången av 1952.1 Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . .				39 532		5000
1948 års örlogsbasutredning........	13	2		53028	5 436	9 581
Utredning rörande utbildning av värnpliktiga gruppchefer...............	17	3		33 839	4 048	928
Summa kr. 1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/52 bestridda kostnader för sakkun-niga biträden inom departementet m. m. Föredraganden av ärenden ang. vapenfria värn-pliktiga m. m., revisionssekreteraren F. K. I. Öhman . . ..........		-		126399	9 484	15 500
Visst propositionsarbete inom försvarsdeparte-mentet ..................	_	_	_	_	_	_
Skaderegleringsnämnden...........	—	—	—	—	—	—
Vissa andra utredningsuppdrag........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—		—

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

3 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

247

8	9	10	11	12	13	14	15	16
					5 000			44 532
—	5 495	1 725	402	19 761	42 400	—	—	95 428
2117	16 804	8161	17 192	9 435	58 685	21 817	—	114 341
2117	22299	9886	17 594	29196	106085	21817		254801
					30 959
			_	_	9 123	_	_	i
_	_	_	_	—	11 688	—	—	—
—	—	—	—	—	100100	—	—	—
	_		—		151 870	—	—	—

nionde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget.

248

Riksdaqsberältelsen.

Social -

1	2	3	4	5	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. 30/« 1951
1951	1952	1953	An Leda- möter	roden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.1
Ankepensioneringskommittén...........	19	10	1	87 834	3 464	2 648
1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättrings-
frågor....................	21	12	2	9 338	3 364	1336
Arbetsmarknadsstatistikkommittén.........	22	13	3	51105	6 264	1928
1949 års investeringskommitté..........	25	16	4	31 180	2 004	2 592
Snmma kr.				179 457	15 096	8504
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1953.1
Arbetstidsntredningen..............	15	8	5	242 130	6 208	6 680
1947 års byggnadsmaterialutredning.......•	16	9	6	166 940	1824	15 651
Bostadskollektiva kommittén...........	20	11	7	133035	4 936	27 332
Allmänna statsbidragsutredningen2........	23	14	8	19 198	2160	3 978
1949 års arbetskraftsntredning..........	24	15	9	61637	2 312	6 460
Kommittén för social upplysningsfilm3......	28	17	10	—	—	—
Ungdomsvårdsskolentredningen..........	29	18	11	23 706	9 556	11384
Barnavårdskommittén..............	30	19	12	24 121	7132	4 896
1951 års bostadsntredning............	—	20	13	3 716	9 944	29 493
1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen . .	—	21	14	—	2 580	1704
Socialförsäkringsutredningen...........	—	—	15	—	5 756	5 480
1952 års åldringsvårdsntredning.........	—	—	16	—	—	1916
Snmma kr.				674483	52408	114974
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1952.1
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården .	6	_	—	137 448	_	—
Socialvårdskommittén..............	13	1	—	1354 014	3 356	3 564
Barackförsäljningsnämnden............	14	2	—	8 857	224	80
1948 års förhandlingsrättskommitté........	17	3	—	62 453	5 732	2152
Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens
pensionering.................	18	4	—	14 473	428	304
Sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension
m. m.....................	26	5	—	28 806	2 088	1936
1950 års arbetsförmedlingsntredning........	27	6	—	57 929	2 260	2 212
1950 års folkpensionsrevision...........	31	7	—	6 769	4 824	1680
Snmma kr.				1670 749	18912	11928

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

249

departementet.

1 8	9	10	il	1 12	13	14	15	16
U t g	i f t e r
	Vi 1951—so/e 1952			\| ‘/J-*1/	12 1952	Beräknad
				X .				totalkostnad
Ersättning för	Rese- och trakta-					t. o. m. sl/is
mistade avlönings-	mentsersättningar	utgifter (tryckniugs-		Verkställ-	Beräkna-	1952 (sta av bni h 13
				kostnader,	Snmma	da utg.	de ntg.
	Sekr.,		Sekr.,	hyror, skriv-		V7-81/10	Vl1-S1/l2	14 och 15)
	experter		experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
46	16 747	1670		800	25 375	918	2 900	117027
570	—	779	1017	- 7*	7 059	930	3 500	20 827
9 815	—	—	—	470	18 477	5 788	—	75 370
—	—	1057	-	—	5 653	2 249	3 000	42 082
10 431	16 747	3 506	1017	1263	56 564	98S5	9 400	255 306
2 232	20 377	295	3 033	—18 7424	20083	17 075	6 380	285 668
—	15 044	1 284	1 091	159	35 053	14 078	12 000	228 071
510	2161	2 800	6	4 981	42 726	26 462	9 500	211 723
—	—	734	165	21	7 058	4106	4 000	34 362
—	17 218	1440	287	— 2 8694	24 848	12 610	7 000	106 095 1
174	23 837	3148	4 712	941	53 752	26 780	8 000	112 238
—	16 033	3 231	683	1740	33 515	19 544	7 200	84 380
—	19 858	535	1975	7 981	69 787	36 308	10 000	119811
—	10 991	392	—	—	15 667	15 669	6 500	37 836
—	34 205	1871	—	—	47 312	44 750	40 000	132 062
—	—	—	—	—	1 916	7 664	7 600	17180
2 916	159 724	15 730	11952	-5 788	351 717	225 046	118 180	1369426
				36 483	36 483	— 164		173 915
—	6 644	756	—	21 996	36 316	_	—	1 390 330
—	—	—	—	—	304	—	—	9 161
840	10 278	2 986	503	4 726	27 217	145	—	89 815
—	—	98	-	—	830	—	—	15 303
_	7 849	860	_	6 375	19 108	_	_	47 914
—	—	751	—	753	5 976	—	—	63 905
4 408	3 494	3 573	610	5 081	23 672	—	—	30 441
5 248	28 2(55	»024	1 113	75 414	149 906	129	—	1 820 784

250

Riksdag sberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
--- 1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/52 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet in. m. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar . . .				712	300	200
Utredningar rörande frågan om utbildning av föreståndare vid barnhem m. .....................				716
saneringsplaner m. m..............	—	—	—	1796	464	80
vissa arbetsmarknadsfrågor inom skogsbruket m. m.	—	—	—	80	168	1564
yrkesutbildningen vid Johannisbergs yrkesskola	—	—	—	—	—
Departementets andel i kostnaderna för utarbetande av förslag till allmän verksstadga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952		_	_	_	_
för besvärssakkunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952............	—	—	—	—	—	—
Gernandts boktryckeri..............	—		—	—	—
Socialdepartementets expensmedel.........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer: hovrättsassessorn L. M. Granqvist.......	—	—	—	—	2 544	—
förste byråsekreteraren E. A. Lundberg.....	—	—	—	—	728	—
förbundssekreteraren G. B. Grönlund......	—	—	—	—	1 272	—
byråchefen S. 0. B. Olsson..........	—	—	—	—	1 735	—
länsassessorn A. Rönqvist...........	—	—	—	—	3 641	—
Summa kr.				3254	10S52	1844

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 > > jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1949 från femte, åttonde,

3 > » med andra medel än kommittéanslaget.

4 Utföres som minnsbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

251

8	9	10	it	12	13	14	16	16
					500			1212
		325			325	672	_	1713
1843	356	3 071	—	—	5 814	720	—	8 330
—	—	_	2 692	—	4 256	3190	—	7 476
—	—	1148	—	—	1316	356	—	1 672
		—	—	374	374	—	—	374
_	_	_	_	2 277	2 277	—	_	2 277
-		—	—	—	—	—	1454	1 454
-	-	—	—	86 600	86 600	35 000	20000	141600
22 098	_	_	_	_	24 642	9 080	4 540	38 262
4 543	_	—	—	—	5 271	—	—	5 271
6 567	—	—	—	—	7 839	720	—	8 559
—	_	_	_	_	1735	4 578	2 290	8 603
—	—	—	—	—	3 641	—	—	3 641
35 051	356	4544	2692	89251	144 590	54316	28284	230 444

nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel från vartdera anslaget.

252

Riksdagsberåttelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	i 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1951	1952	1953	t. o. m. S0/6 1951	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet uuder 1!)52.''
1947 åra byggnadsstyrelseutredning........	13	11	i	25107	4 020	3 936
1948 års vinterväghållningsutredning.......	16	14	3	7 593	1024	3 232
1948 års personalkommission vid statens järnvägar3 .	17	15	4	109 640		- \|
Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen8 . . .	18	16	5	39 205	—	29 056
Summa kr.				181545	5 044	36 224
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.1
Elkraftutredningen av år 1943 .........	6	8	7	537 468	2 848	76 935
1943 års järn vägskommitté8...........	7	9	8	176820	—	- 1
1948 års järnvägstaxekommitté3.........	14	12	10	44 883	5 904	8189
Bnsslinjeutredningen..............	19	17	11	51 198	1320	3 453 [
Stor-Stockholms trafikutredning av år 19494 ....	21	18	12	32 983	15000	—
1949 års trafiknykterhetsutredning........	22	19	13	61 004	3 608	1720 :
Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik8	23	20	14	12 351	—	—
Utredning om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning till vissa icke fast statsanställda arki-
tekter .............. ......	24	21	15	1 472	808	2 360
Utredning angående revision av tillämpningskungörel-
sen till luftfartsförordningen..........	26	22	16	800	944	—
Televisionsutredningen3 ............	—	23	17	17	1620	580
1951 års byggnads utredning...........	—	24	18	—	11688	—
1952 års bohuskusttrafikutredning........	—	—	19	—	—	—
Långlinjeutredningen..............	—	—	20	—	—	—
Summa kr.				918996	43 740	93 237
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1952.1
Vägmarksersättningssakkunniga..........	9	1	-	25 439	3 248	1032
1945 års Gotlandskommitté...........	10	2	—	66 368	288	1560
1946 års vatten- och avloppssakkunniga......	11	3	_	340 552	4 696	3 488
1949 års skärgårdstrafikkommission........	20	5	—	8889	2 672	1280
Utredning angående organisationen och personalbe-hovet inom väg-och vatten byggnadsstyrelsens kansli-						808
och kameralbyråer..............	25	6	—	1963	3 648
Summa kr.				443211	14552	8168

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

253

departementet.

8	9	10	U -	12	13	14	16	16
		u t	g i f	ter
	l/7 1951	—so/, 1952			‘/7—31/12 1952	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättni n gar m. m.	Snmma	V erkställ-da ntg.	Beräknade ntg.	t. o. m. sl/i2 1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr.,	Led	Sekr.,	hyror, skriv-		V?-91/!»	1/ll-S1/l2
experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
649	1288	633			10 526	10033	4 000	49 666
—	6 762	1215	1433	—	13 666	383	—	21 642
_	—	—	—	—	—	—	—	109 640
—	457	201	500	2 330	32 544	8 353	25 000	105 102
649	8507	2 049	1933	28^)	56 736	18 769	29000	286050
1762		3 579	492	4 378	89 994	26 740	27 000	681192
_	—	451	469	32	952	2 921	300	180 993
_	—	2 517	817	832	18 259	1273	4 000	68 415
200	_	5 069	288	33	10 363	6 623	4 970	73 154
	—	—	—	—	15 000	5 000	2 500	55 483
_	—	1469	273	922	7 992	6 280	—	75 276
—	—	—	—	—	—	—	—	12 351
—	—	—	—	2 800	5 968	958	2 000	10 398
	_	_	_	_	944	_	200	1944
_	—	1871	469	76	4 616	—	14 000	18 633
2416	—	821	—	2 000	16 925	4 240	2 000	23165
	_	—	—	—	—	2 225	2 000	4 225
—	—	—	—	—	—	—	300	300
4378	—	15 777	2 808	11073	171013	56250	59270	1205 529
		102			4 382			29 821
_	_	190	—	16 666	18 704	—	—	85072
614	11 781	559	529	32 737	54 404	—	—	394 956
—	—	52	—	—	4 004	—	—	12 893
678	_	_	_	1707	6 841	—	—	8804
1292	11 781	908	529	51110	\| 88 835	\|		531 546

254

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	i	5	6	7
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/ 1952 bestridda kostnader för sakkuunigt biträ-de inom departementet in. m. i Ombud vid förhandlingar rörande viss gemensam nor-disk lagstiftning...............				4 472	896	848
Utredning rörande normer för den sanitära bedömningen av bullerstörningar5.............	—	—	—	4 500	—	—
Departementets andel i kostnaderna för besvärssakkunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952 ................						_
utarbetande av förslag till allmän verksstadga . .	—	—	- ''	—	—	—
E. o. assessorn G. von Sydow..........	—	—	—	—	5 805	—
Hovrättsrådet A. H. V. Körlof1 2 3 4 5.........	—	—	—	—	—	—
Övriga.....................	—	—	—	—	—	50
Summa kr.				8972	6 701	898

1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

ä > »av fjärde och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

3 > » med andra medel än kommittéanslaget.

4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides av kommittéanslaget.

5 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

255

8 1	9 1	10	il	12	13	14	15 \|	16
	_	1056	49 7	— 1025	3195			7 667
-		_	_	6 738	6 738		—	11238
				2 277	2 277		_	2 277 j
_	_	—		374	374	—	—	374
_	_	—	—	—	5 805	_	—	5 805
_		—	—	—		2 074	—	2 074 S
—	—	—	—	—	50	5943	—	5 993
—		1056	497	9287	18 439	8017		35428

vartdera anslaget.

256

Riksdagsberättelsen.

Finans -

1	2	3	4 1	6	6 1	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1951	1952	1953	t. o. m. “/« 1951	Arvoden
					Leda- möter	Se kr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.1 1944 års nykterhetskommitté2..........	15	15	1	600 428
1948 års budgetutredning............	20	18	2	47 014	976	816
Realkreditutredningen..............	22	20	3	2 188	4 776	8 720
1949 års uppbördssakkunniga...........	23	21	4	125 469	2 668	4 748
Utredning om konjunkturvinstbeskattning.....	—	29	5	—	1592	—
Summa kr. 15. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1958. Sakkunnig för utredning av frågor om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	12	13	6	775099 1709	10 012	14 284
Svenska kommittén för internationell hjälpverksam-het .....................	13	14	7	10 244	_	_
1948 års statistikutredning............	19	17	9	124 422	2 928	2 416
1948 års sparbankssakkunniga..........	21	19	10	6 838	1840	1944
1950 års skattelagssakkunniga..........	29	22	i 11	37 678	4 312	—
1950 års budgeträttskommitté3..... ...	30	23	12	22161	1088	920
1951 års utredning rörande beskattningen av motor-fordonstrafiken4 ................	_	24	13	_	368	240
Kommunlåneutredningen........... .	—	25	14	1320	1956	704
1951 års penningvärdeundersökning6.......	—	26	15	—	74 902	9410
Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings-väsendet ...................	_	27	16	_	2 488	_
1 Utredning om reglering av riksbankens sedelutgivnings-rätt på längre sikt ..............		28	17	_	1240	200
1952 års släktnamnskommitté..........	—	j -	18	—	392	800
Utredning om vissa frågor rörande uppbördsväsendet6	—	—	19	—	—	904
Företag3beskattuingskommittén..........	—	—	20	—	—	—
1952 års kommitté för indirekta skatter......	—	\| -	1 21	—	—	—
1952 års tulltaxekommitté............	—	1 —	1 22	—	—	—
Summa kr.		j		204872	91514	\| 17 538

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

257

departementet.

! «	9	10	il	12	13	14	15	16
		U t	S i f	ter
	lli 1951—30/« 1952			Vv—8I/''i2 1952	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. sl/i2
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader.
mistade avlönings-förmåner	mentsersättmngar m. m.	Summa	Verkställ-da ntg.	Beräknade ntg.	1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		V’-31/10	Vu—”/»
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
					37 082	64 227	79 000	780 737
—	—	—	—	—	1792	1244	7 000	57 050
—	469	—	495	300	14 760	966	—	17 914
251	11701	\| 579	757	15 289	35 993	—	_	161 462
9 380	—	—	—	—	10 972	—	—	10 972
9631	12170	579	1252	15589	100 599	66437	86000	1028135
—	—	—	—	—	—	—	—	1709 10 244
—	9 695	—	—	—	15 039	480	—	139 941
1348	11830	3 520	852	—	21334	13 454	4 000	45 626
24 933	—	—	_	3 000	32 245	34 869	11000	115 792
—	—	—	—	—	2 008	—	—	24 169
_	_	836	_	3117	4 561	_	3 000	7 561
—	—	—	—	3 223	5 883	_	—	7 2"3
19 393	—	1772	—	1499	106 976	60 214	32 500	199 690
17 706	—	—	—	—	20 194	8 432	4 400	33026
_	_	85	_	_	1525	296	200	2 021
—	—	165	—	900	2 257	922	9 700	12 879
—	7 028	209	191	—	8 332	192	8 500	17 024
—	—	—	_	—	—	15 889	6 000	21889
—	—	—	—	—	—	2 118	1000	3 118
—	—	—	—		—	7 230	7 200	14 430
68880	28553	6 587	1043	11 789	220 854	144 096	87 500	656822

17 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

258

Riksdagsberåtteisen.

1	2	3	4	5	6
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1952. 1944 års allmänna skattekommitté........	14	1		227 268		7 1
1946 års upphandlingssakkunniga........•	16	2	—	49 049	192	120
1949 års folkbokföriugssakkunniga........	24	4	—	58 154	128
1949 års skattentredning.............	25	5	—	76 568	4 052	2112
1949 års banklagssakknnniga...........	26	6	—	15 860	1472	1208
Skattelindringsutredningen . . •.........	28	8	—	12196	424	880
Utredning av frågan om fastställande av definitioner på metriska enheter m. m............	32	10	_	586	1 296	_
1950 års långtidsutredning............		11	—	29 520	612	2 588
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/52 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet in. m. Finansdepartementets expensmedel........				469 201	8048	7 036
Statsdepartementeus organisationsavdelning ....	—	—	—	—	—	—
Statsdepartementens kassakontor.........	—	—	—	—	—	—
Generaltullstyrelsen........''......	—	—	—	—	—	—
Kommerskollegium.......''.......	—	—	—		1620	—
Konjunkturinstitutet..............	—	—	—	—	—
Statens tobaksnämnd..............	—	—	—	—	5712	3 700
Skattelindringsnämnden.............	—	—	—	—	232	—
Fil. lic. G. Arvidsson..............	—	—	—	—	—	500
Agronom C. E. Odhner.............	—	—	—		1650	300
Taxeringsintendeuten E. Anneli..........	—	—	—	—	—
Förste taxeringsrevisorn S. V. Lundell.......	—	—	—	—	2 250	—
Byråchefen E. P. G Eklund...........	—	—	—	—	750	—
Kanslirådet H. Steruer..............	—	—	—	—	1 200	—
Byråchefen H. A. Prawitz............	—	—	—	—	150	—
Kammarrättsrådet J. Fröberg...........	—	—	—	—	400	—
Kammarrättsrådet F. 0. Ljungberg........	—	—	—		1800	—
Civilingenjören Ch. Hässler............	—	—	—	—	1500	—
Vattenrättsingenjören H. Hartzell.........	—	—	—	—	2 100	—
t. f. Assessorn S. A. A. Lindström.........	—	—	—	—	200	—
f. d. Landskamreraren C. Bergstedt........	—	—	—	—	8 000	_ 1
Kammarrättsrådet N. G. Lindquist........	—	—	—	—	500	—
Förste revisorn K. E. Lindvall..........	—	—	—	—	300	—
Regeringsrådet 0. H. Klackenberg.........	—	—	—	—	1000	—
Byråchefen E. E:son Thulin...........	—	—	—	—	400	—
Fil. lic. G. Cederwall .............	—	—	—	—	1000	—
Jägmästaren F. H. Silvén............	—	—	—	—	1000	—
Fil. kand. Marianne Arvidsson..........	—	—	—	—	300	—
Statssekreteraren E. H. Kling...........	—	—	—	—	250	—
Byråinspektören H. 0. Brejde...........	—	—	—	—	150	—
Livförsäkrings AB Thnle............	—	—	—	—	—	—
Ilkopia Aktiebolag...............	—	—	—	—	—	—
Amanuensen B. Edlund.............	—	—	—	—	598	—
Bankinspektören K E. Wulff...........	—	—	—	—	600	—
Taxeringsrevisorn S. G. Crabo..........	—	—	—	—	1312	—
Byråchefen S. A.Algott.............	—	—	—	—	—	—
Andre kanslisekreteraren I. Eckersten.......	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren H. Fiscberström...........	—	—	—	—	—	—
Assistenten B. Gejrot..............	—	—	—	—	—	—
Vice riksbankschefen L. Hammarskiöld ......	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren N. Kjellgren ...........	—	—	—	—	—	—
Fil. dr C. G. Widell...............	—	—	—	—	—	—
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg ........	—	—	—	—	612	—
t. f. Kammarrättsassessorn B. Villard.......	—	—	—	—	271	—

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

259

8	9	1 io	11	12	13	14	15	16
				2 001	2 001			229 269
—	—	—	—	1976	2 096	—	—	51145
203	—	183	—	447	1153	—	—	59 307
—	13 208	3 365	3 404	23 465	49 606	—	—	126 174
—	—	—	—	5117	7 797	—	—	23 657
—	—	—	—	—	1304	ce CM l	—	13 257
—	—	33	—	_	1 329	_	_	1 915
—	—	—	—	8 735	11 935	2 058	—	43 513
203	13 208	3 581	3404	41 741	77 221	1815	—	548237
				7 000	7 000	18000		25 000
—	—	—	—	17 212	17 212	—	—	17 212
—	—	—	—	206	206	—	—	2o6
—	—	—	—	5184	5184	—	—	5184
—	—	—	—	2 066	2 066	—	—	2066
—	—	—	—	—	1 620	—	—	1620
—	—	1444	775	12 000	23 631	8 339	—	31970
77	—	188	—	—	497	—	—	497
—	—	—	—	—	500	—	—	500
—	—	—	—	—	300	—	—	300
—	—	—	—	—	1 650	150	—	1800
—	—	—	—	—	2 250	—	—	2 250
—	—	—	—	—	750	—	—	750
—	—	—	—	—	1 200	—	—	1 200
—	—	—	—	—	150	—	—	150
—	—	—	—	—	400	—	—	400
—	—	—	—	—	1800	—	—	1800
—	—	—	—	—	1 500	—	—	1500
—	—	—	—	972	3 072	—	—	3072
—	—	—	—	—	200	—	—	200
—	—	—	—	—	8 000	—	—	8 000
—	—	—	—	—	500	250	—	750
—	—	—	—	—	300	—	—	300
—	—	—	—	—	1000	—	—	1000
—	—	—	—	—	400	—	—	400
—	—	—	—	—	1000	120	—	1 120
—	—	—	—	—	1000	—	—	1000
—	—	—	—	—	300	—	—	300
—	_	—	—	—	250	—	—	250
—		—	—	—	150	—	—	150
—		—	—	647	647	—	—	647
—		—	—	252	252	—	—	252
200	—	—	—	—	798	—	—	798
—	—	—	—	—	600	—	—	600
—	—	—	—	—	1312	250	—	1 562
—	—	—	—	—	—	150	—	150
—	—	—	—	—	—	411	—	411
—	—		—	—	—	75	—	75
—	—	—	—	—	—	75	—	75
—	—	—	—	—	—	120	—	120
—	—	—	—	—	—	418	—	418
—	—	—	—	—	—	759	—	759
—	—	—	—	—	612	120	—	732
314	—	—	—	—	585	470	—	1055

260

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	«	7
Byråchefen 0. Y. Abjörnsson...........	_	—	—	—	898	—
Taxeringsintendenten A. E. M. Johansson.....	—	—	—	—	—	544
Hovrättsrådet A. F. Ribbing...........	—	—	—	—	584	—
t. f. Kammarrättsfiskalen E. G. Eklund......	—	—	—	—	17374	—
Assessorn M. T. L. Bengtsson .........	—	—	—	—	808	—
Byråchefen S. P. A. Wilkens...........	—	—	—	—	1128	—
Revisorn N. R. Detlofsson............	—	—	—	—	590	—
Länsassessorn A. Morén - ...........	—	—	—	—	—	—
Professorn N. Herlitz8..............	—	—	—	—	—	—
e. o. Hovrättsassessorn A. 0. Brnnnberg......	—	—	—	—	—	—
Departementets andel i kostnaderna för besvärssakkunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952 .............
för utarbetande av förslag till allmän verksstadga, enligt Knngl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952 .	_	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	57 239	5 044

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives.

> av andra medel än kommittéanslag, såvitt avser tiden fr. o. m. den 1 juli

> från andra och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

> från sjätte och sjuude huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» av andra medel än kommittéanslag.

> fr. o. m. 1 juli 1952 från elfte huvudtitelns kommittéanslag till den del
Utföres som roinusbelopp på grund av återleverering.

Kostnaderna bestridas med fem sjättedelar från andra och en sjättedel från sjunde huvudtitelns

Kommittékostnader: Finansdepartementet,

261

8	y	10	ii	12	13	14	16	16
_	_		_		898		_	898
—	3 059	—	1642	—	5 245	—	—	5 245
5129	—	—	—	—	5 713	—	—	5 713
—	—	—	—	—	17 374	6 716	—	24 090
2 309	_	—	—	—	3117	—	—	3117
8133	—	2 819	—	—	12 080	—	—	12 080
2 310	—	—	—	—	2 900	345	—	3 245
—	—	—	—	—	—	7 968	—	7 968
610	—	—	—	—	610	—	—	610
—	—	—	—	—	—	1 618	—	1618
—	—	—	—	2 277	2 277	—	—	2 277
—	—	—	—	374	374	—	—	374
19082	3059	4451	2417	48190	139482	46354	—	185836

1946; kostnaderna kunna icke specificeras enligt kol. 6—12.
vartdera anslaget,
vartdera anslaget.

desamma hänföra sig till ersättning till sekreteraren.

kommittéanslag.

262

Riksdagsberåttelsen.

Ecklesiastik -

1	2 1	3 1	i 1	5 1	6 1	7 t
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1951	1952	1953	t. o. m. s0/e 1951	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1952.1
1946 års skolkommission.............	22	17	1	1 194 774	3 492	71 481
Bokntredningen.................	31	23	2	61 262	3 420	3168
1949 års iilmkommitté.....''........	34	26	3	26 964	2 888	4 400
Utredning rörande riksheraldikerämbetet......	38	30	4	256	1104	700
Läroverkens krisutredning............	42	31	5	44 008	3192	1616
1950 års lärarutredning.............	45	34	6	2 973	584	2 440
Utredning om vidgat tillträde till högre studier . . .	46	35	7	19 906	4816	4 532
1952 års arkivgallringssakkunniga3........	—	—	8	—	—	—
Summa kr.				1350143	19496	88337
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1953.1
Chalmerska byggnadskommittén4.........	14	13	9	—	_	—
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté4	16	14	10	—	6 972	—
Handelsutbildningskommittén...........	18	15	11	293 263	5 848
1945 års lärohokskommitté............	20	16	12	46 794	1224	3168
Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna0 . .	24	18	13	—	—	—
1947 års musikutredning.............	26	19	14	108855	3 712	2 952
Sakknnniga för fortsatt utredning rörande reglering av	28		15	8 863
församlingsindelningen i Stockholm.......	20	—	—
1948 års konstutredning.............	29	21	16	41 251	1200	1 344
1948 års tekniska skolutredning.........	30	22	17	57 804	984	2 088
1948 års läkarntbildningskommitté........	32	24	18	77 072	7 656	4 432
Sakkunniga för utredning av de juridiska och stats-				167581	11728	4 928
vetenskapliga examina m. m. . ........	33	25	19
Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad rörande visst samarbete mellan dessa						1020
städer och vederbörande tandläkarhögskolor . . .	35	\| 27	20	8 512	1080
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar-	36	1 28	21	2114
högskolorna i Stockholm och Malmö.......		—
1949 års Nääsutredning.............	37	29	22	2 025		—
1950 års prästvalskommitté6...........	43	32	23	6117	968	1 448
Pastoratsindelningssakkunniga6..........	44	33	24	45 534	12 207	5 440

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

263

departementet.

1 8	t 9	1 in	1 U	I 12	13	14	15	16
	u	t g i f t e r
''h 1951—30/e 1952	Vt-81/» 1952	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. sl/i2 1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
mistade avlöu inga-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	ntg. Vv—31/to	ntg. */n — 8,/is
	115 774	2612	30 807	45 000	269 166	42 869	6 000	1 512 809
—	15 723	1460	—	—	23 771	20 136	1600	106 769
387	—	540	—	3 669	11884	2 000	950	41 798
—	—	—	—	—	1804	—	—	2 060
5 205	10 369	295	—	4 500	25 177	- 1172	—	69 068
—	—	509	—	7 000	10 533	1 348	2100	16 954
667	14 423	777	—	1946	27 161	18 283	—	65 350
—	—	—	—	—	—	1750	3 043	4 793
6259	156289	6198	30807	62115	369 496	86269	13693	1819601
1182	12 561	2 026	2 770	3 000	34 359	11 199	11000	319 821
—	—	282	—	500	5174	2 866	1810	56 644
2 392	9 586	6 550	—	2 000	27 192	7114	4 500	147 661
—	_	_	_	_	_	_	6 000	14 863
—	7 271	2116	178	500	12 609	5613	1 500	60 973
221	1011	1 714	126	1000	7 144	2 848	2 800	70 596
3 959	11807	18 602	1397	4 050	51903	22 464	15 500	166 939
3 236	22 603	7 879	2 010	4 000	56 384	20 316	8 500	252 781
—	--	—	—	—	2100	2 570	1 300	14 482
_	_	_	_	_	_	_	_	2114
—	—	—	—	—	—	792	—	2 817
706	720	1258	470	1500	7 079	11 633	2 500	27 329
13 525	■ 22 146	14 548	3 077	2 000	72 935	25 077	13 000	156 546

264

Riksdaasberättelsen.

1	2 1	3 1	i 1	5 I	6	7
1951 års tandläkarkommitté...........		36	25	2 836	5 332	10036
1951 års skolstyrelseutredning..........	—	37	26	—	8 776	2 408
Uppsala domkyrkas restan reringssakkunniga7 ....	—	38	27	—	2 024	28171
1951 års kyrkomöteskommitté7 ........	—	39	28	—	1856	ö4U
Utredning om utnyttjande av de nya vetenskapliga rönen på audiologieus område i vården av döva barn ................		40	29	_	4 384
Utredning ang. upprättande i Stockholm av ett in-ternationellt meteorologiskt forskningsinstitut .	_	_	30	_	—	—
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skol-väsendets område...............	_	—	31		—	—
Sakkunnig för översyn av kollektkungörelsen . . .	—	—	32	—	—	—
Utredning röraude vissa lärar- och statsbidragsfrågor på det statsunderstödda skolväsendets område . .	_	—	33	—	—	—
1952 års yrkesutbilduingssakkunniga.......	—	—	34	—	—	—
Sakkunnig för verkställande av erforderliga åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveck-ling m. m...................			35
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1952.1 1940 års arkivsakkunniga............	15	2		868621 318 052	70103 2 876	74123 1184
1945 års universitetsberedning ..........	17	3	—	348 800	- ''	—
Kollektutredningen...............	19	4	—	19140	—	—
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av ut-bildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster m. ......................	21	5		77 079	9 620	2 175
Utredning ang. upprättande av ett arkeologiskt mu-seum i Stockholm...............	23	6	—	14 844	1476	1736
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas framtida ställning..........	25	7	—	15379	248	728
1947 års sakkunniga ang. den prekliniska tandläkar-utbildningens ordnande............	27	8	—	12 007	3 976	2 488
Skolöverstyrelsesakkunniga............	39	9	—	57 283	1440
1949 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteks-filmning...................	40	10	—	6 508	1424	704
1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga . . .	41	11	—	7132	964	1 820
Summa kr. ! I). Av koinmittéanalaget uuder budgetåret 1951/ ] 52 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet in. in.’ Sakkunniga för beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur8...............				876 224	22 024 _	10835 11000
Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska skolväsendets utveckling............	_	_	_	_	2 568	—
Garautilånenämnden...............	—	—	—	—	5 292	4 400
Utredning rörande folkliga musikskolan i Arvika . .	—	—	—	—	—	—
Expert att biträda universitetskanslersämbetet vid utarbetande av förslag till ny stadga ang. filoso-[ fiska examina................						736
Departementets andel i kostnader för utarbetande av förslag till allmän verksstadga, enligt Kungl. Maj:ts 1 beslut den 18 januari 1952 ..........	_	_	_	_	—	—

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet

265

8	9 1	10 1	H	12	13	14 \|	16 \|	16
		3 791	1755	500	21414	4 943	5 400	34 593
12 429	8119	13 759	1330	2 000	48 821	21648	10 100	80 569
195	698	2 886	58	2 353	36 385	2 063	16 500	54 948
		3131	—	6 000	11827	600	800	13 227
19 704	—	333	164	—	24 585	1098	342	26 025
—	—	—	—	—	—	147	—	147
—	—	—	—	—		3102	3 000	6102
						2177	4 200	6 377
—	—	—	—■	—	—	21 933	16 000	37 933
_	_	_	_	—	—	10 264	5132	15396
57 549	96522	78867	13344	29 403	419911	180467	129 884	1598 883
	8 283			411	12 754			330 806
_		_	_	9 274	9 274	—	—	358074
—	—	—	—	—	—	75	—	19 215
198	810	327	—	6 076	19 206	—	—	96 285
—	—	—	—	3 749	6 961	—1882	—	21617
—	—	—	—	301	1277	—	—	16 656
		196	_	2414	6 586	_	—	18 593
—	2 940		—	12 106	18 974	—	—	76 257
		196	_	3 800	6124	_	—	12 632
—	219	193	134	2 987	6 317	—	—	13 449
198	12 252	912	134	41118	87 473	— 113		963584
	14 325		3 589	69	28 983
23559	_	_	_	—	26127	—	—	—
517	—	989	—	47 00C	58 198	—	—	—
—	—	177	—	—	177	—	—
—	1000	—	-	—	1736	—	—	—
_		—	—	374	374	—	—	—

266

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
\| Kostnader för besvärssakkunnniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952 ..........
Teaterrådet...................	—	—	—	—	504	3 000
f. d. Kanslirådet F. W. E. Sandberg.......	—	—	—	—	2 625	—
Förbundssekreteraren T. Petersson........	—	—	—	—	6 525	_
Ecklesiastikdepartementets expensmedel......	—	—	—	-	—	—
Summa kr.				—	17 514	19136

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Utföres såsom minnsbelopp på grund av återleverering.

3 Kostnaderna bestridas från åttonde och elfte hnvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från

4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén och
fört sina egentliga utredningsuppdrag och nnmera handha verkställighetsuppgifter.

5 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kost 6

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott nr kyr 7

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 jnni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott nr

8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1951 skola kostnaderna bestridas medelst förskott ur

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

267

8	9	10	11	12	13	14	15	16
				2 277	2 277
_	—	—	—	2 500	6 004	—	—	—
_	—	—	—		2 625	—	—	—
_	—	—	—		6 525	—	—	—
—	—	—	—	10 000	10 000	—	—	—
24076	15 325	1166	3 589	62220	143026	—	—	—

vartdera anslaget.

tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slut nadsnppgifter,

enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.

kofonden.

kyrkofonden.

268

Riksdag sberättelsen.

Jordbruks -

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m. 30/el951	Arvoden
	1951	1952	1953
		Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.


X. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.1
Utredning rörande frågan om samhällsintressets be-
varande i samband med exploatering av Fjärås Bräcka ....................	14	18	1	4 461
Skogsstatistikntredningen............	23	24	2	7 884	1736	792
1950 års sågverksskolentredning.........	31	27	3	6 344	1000	—
1951 års hästavelsatredning...........	—	30	4	—	—	848
Utredning rörande Alnarps mejeri.........	—	31	5	—	368	—
Samma kr.				18689	8104	1640
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1953.''
Elektrilieringsberednirgen...........	9	14	6	251 795	4100	2 880 :
Kommittén för maskinell täckdikning.......	10	15	7	12 759	—	—
1946 års tryckeriutredning............ Utredning rörande indragning av ströängar å kro-	11	16	8	—	—	—
nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens
lä ii, m. m................... 1948 års kronolägenhetsutredning.........	12	17	9	5 421	2 850	—
15	19	10	19120	1968	—
PotatisindustriutredniDgeir............	16	20	11	23 259	1444	2 512
Sm&bruksutredningen..............	17	21	12	82 027	1480	2 928
1949 års jaktutredning.............	18	22	13	41337	1376	—
1949 års jorderosionskommitté......... Utredning angående utbyggnaden av den centrala	22	23	14	40 054	800	1368
forskningsinstitutionen för norrländska jordbruks-frågor m. m..................	27	25	15		3128	880
Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsme-
dels- och jordbruksorganisation (Svenska PA O-kom-mittén)3 ...................	29	26	16
1950 års jordbrukskasseutredning.........	33	28	17	3 996	1016	2 288
1951 års fiskhandelsntredning..........	—	29	18	3 656	984	14 289
Trädgårdsutredningen ...............	—	32	19	—	336	—

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

269

departementet.

8	9	10	11	12	13 1	14 \|	15	16
U	t g i	f t e r
	V» 1951-	-30/« 1952				1h—31/m 1952	Beräknad
								totalkost-

Ersättning för mis-	Hese- och trakta-	Övriga ut-				nåd t. o. m.
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-				3I/is 1952
förmåner	m.	m.	ningskostna-		ställda	Beräk-	(s:a av kol.
				der, hyror,	Summa	nade utg.	5, 13, 14
				utg. lh—5,/io
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	skrivmate-rialier m. m.)		Vii—31/is	och 15)
		386			386	719	3000	8 566
—	—	—	—	298	2 826	—	—	10710
85	—	404	137	—	1 626	266	2 040	10 276
—	5 632	1 522	—	1000	9 002	9 859	3888	22 749
—	—	476	173	—	1017	634	200	1851
85	5 632	2 788	310	1298	14 857	11478	9128	54152
	29 096	195	2 377	1806	40 454	14 638	9 114	316 001
—	—	—	—			332	1000	14 091
					2 850	2 100	750	11 121
—	—	895	—	500	3 363	240	500	23 223
_	1824	4 350	—	20 600	30 730	2 860	4 000	60849
—	785	205	596	6 754	12 748	1736	1000	97 511
1756	—	—	—	—	3132	—	—	44 469
—	—	3 735	838	—	6 741	—	1500	48 295
—	—	570	831	1000	6 409	1164	1000	8 573
—	—	1109	—	—	4413	8 081	1800	18 290
—	—	1255	10 380	—	26 908	8 673	2 000	41 237
—	—	1421	1398	10 000	13155	5 086	9 500	27 741

270

Riksdagsberättelsen.

1	2	8	4	5	6	7
1951 års jordbruksrationaliseringsntredning ....		33	20		944	13167
Utredning rörande frågan om åtgärder till skydd för
Smålands Tatn rgs naturvärden.........	—	—	21	—	—	—
Jordbruksprisutredningen.............	—	—	22	—	—	—
Summa kr.				483424	20426	40 312
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1952.* 1 Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och Norrbottens län.....	5	1	—	22 528	4000	—
1949 års ägofredsutredniug............	19	4	—	66 954	464	—
1949 års växtskyddsutredning..........	20	5	—	9 850	2 060	1960
Producentbidragsutredningen...........	26	9	—	10 267	1 448	200
Fiskebåtsförsäkringsutredningen..........	28	10	—	2 098	1072	—
1950 års hushållningssällskapsutredning......	3''	11	—	5 520	2012	968
1950 års frökontrollntredning..........	32	12	—	11 8*3	1 392	400
1950 års lantbruksförsökskommitté........	34	13	—	14 527	3 852	3 290
Summa kr.				143 627	16 300	6818
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/ 52 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departemeutet in. m. Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet:					11 200
sekreteraren F. Wikström..........	—	—	—	—	—
e. o. hovrättsassessorn P.-E. Furst.......	—	—	—	—	2196	—
t. f förste aktuarien S. G. V. Andersson ....	—	—	—	—	1432	—
Ersättning till följande personer för vissa utrednings-uppdrag:
överlantmätaren E. V. Larsson.........	—	—	—	—	400	—
revisionssekreteraren Å. V. Lundgren......	—	—	—	—	800	—
Anna Norman................	—	—	—	—	—	50
Utredning rörande den s. k. koncessionsrenskötseln i
vissa delar av Norrbottens län .......	—	—	—	—	—	—
Utredning i anledning av skrivelse från AB Sveriges
förenade slakterier m m............	—	—	—	—	—	—
Fiskeristvrelsen (översyn av fiskeristadgan m. m) .	—	—	—	—	—	—
Fisk-ri-tyrelsen (skydd för fiskredskap mot över-
segling)...................	—	—	—	—	—	—
Fiskeristyrelsen.................	—	—	—	—	—	—
Utredning för anordnandet av accisförfarandet för
margarin och andra fettvaror .........	—	—	—	—	—	1440
Skogsstyrelsen.................	—	—	—	—	—	—
Kostnader för utarbetande av förslag till allmän verks-stadga enligt Knngl. Maj:ts beslut den 18 jannari
1952....................	—	—	—	—	—	—
Kostnader för besvärssakkunniga enligt Kungl. Haj:ts
beslut den 18 januari 1952 ..........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.					16028	1490

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den män ej annat angives i följande noter

i > > från sjunde och nionde huvudtitlarnas knmmittéanslag med hälften från

» 11 nionde huvudtitelns anslag till Kostnader för Sveriges medlemskap

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

271

8	9	10	11	12	13	14	16	16
—	12 305	690	2 788	2 500	32 394	16 083	8 000	56 477
—	—	—	—	—	_	394	200	594
—	—	—	—	—	—	6 255	6 000	12 255
1756	44010	14 425	19208	43160	183297	67 642	46364	780 727
				205	4 205	7 591		34 324
—	—	41	—	4 326	4 831	—	—	71785
—	—	2 536	343	3 639	10 538	—	—	20 388
—	—	936	—	3 586	6 170	—	—	16 437
—	—	114	—	861	2 047	—	—	4145
—	—	—	422	938	4 340	—	—	9 860
—	—	366	1 549	1933	5 640	—	—	17 523
1 538	4 899	5 640	1 496	4 700	25 415	—	—	39 942
1538	4899	9633	3810	20188	63186	7 591		214404
					11 200	11200	5 600	28 000
22 098	—	—	—	—	24 294	7 290	4 436	36 020
9 018	—	—	—	—	10 450	3 800	1740	15 990
_	__	639	_	_	1039			1039
—	—	194	—	—	994	—	—	994
—	—	—	—	—	50	—	—	50
—	—	—	—	—	—	2 217	—	2 217
—	—	_	_	1000	1000	_	_	1000
—	—	1155	—	4 000	5155	134	280	5 569
_	_	328	_	_	328	_	_	328
—	—	—	—	1239	1239	—	—	1239
_	—	_	_	_	1 440	2 076	_	3516
—	—	—	—	3 247	3 247	—	—	3 247
—	—	—	—	374	374	—	—	374
—	—	—	—	2 277	2 277	—	—	2 277
31 116	—	2 316	—	12137	63087	26 717	12056	101860

vartdera anslaget,
i FAO.

272

Riksdagsberättelscn.

Handels

1	2	3 1	i	5 I	6	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. 30/e 1951
1951	1952	1953	Arv Leda- möter	)den Sekr., experter o. bitr.
! A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.''
1945 års försäkringsutredning..........	14	12	1	244 897	—	—
1946 års glasindustrikommitté.........	17	14	2	58 000	532	756
1948 års lotskommitté2.............	23	19	3	89 804	{4 500	2 672
Utredning rörande organisationen av statistik, som
utarbetas inom vissa krisorgan4.........	28	23	4	8 934	—	—
1950 års geologiutredning............	34	26	6	3 757	1 464	1560
Utredning om den slutliga dispositionen av överskotts-
medlen i vissa clearingkassor..........	—	34	7	—	—	—
Dramatenutredningen 19525............	—	—	8	—	3 367	—
Sakkunniga för utredning rörande handelshögskolans
i Göteborg framtida ställning m. m.......	—	—	9	—	—	—
Summa kr.				405 392	9 863	4988
B. Kommittéer som fortsatta sin verksamhet
vid ingången av 1953.1
1946 års sjömanskommitté............	15	13	10	124 427	1500	6 440
Näringsrättsutredningen.............	18	15	11	84 780	4 016	—
Flygforskningskommittén6............	20	16	12	109 816	1200	3 734
1947 åra fiskindastrikommitté..........	21	17	13	57 661	928	14 592
1948 års utredning om en statens kulturfond7 . . .	24	20	15	5097	—	_
Utredning för småföretagens lokalfrågor......	25	21	16	29 328	—	—
Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhand-
lingar....................	26	22	17	19 291	—	—
Södra Sveriges skogsindustriutredning.......	32	25	18	45 043	4 944	19 842
Utredning om revision av allmänna förfogandelagen
m. m.....................	35	27	19	720	8180	2 720
Utredning rörande vissa administrativa organisations-
frågor på sjöfartens område..........	38	30	22	821	4164	2912
1951 års oljeutredning..............	—	31	23	27	2 316	2 574
Bransleutreduingen 1951.............	—	32	24	7 205	3 372	11300
Utredning för utarbetande av slutligt förslag till all-
män pensionsförsäkring............	—	33	25	—	2 816	—

Kommittékostnader; Handelsdepartementet.

273

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
U t g	i f t e r
	Vi 1951—so/b 1952			‘/i—1"/n 1952	Beräknad

				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,				1/Uld.lKOslmiQ
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Snmma	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.	t. o. m. 9Vh 1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vi—*Vio	*''ti—81/iä
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. ni.)
								244 897
_	_	—	—	—	1 288	—	—	59 288
9 629	15332	1448	—	— 1343	33 447	—	—	123 251
		_			__	3984	_	12 918
—	—	291	—	—	3 315	6 386	2007	15 465
		_	_	_	_	1 500	_	1500
—	—	258	—	—	3 625	2 700	2 087	8412
—	—	369	—	—	369	1 850	2 700	4 919
9 629	15 332	2 366	—	- 134	42 044	16 420	6 794	470650
822	15 512	1957	92	7 946	34 269	8 208	4 000	170 904
20250		—	—	—	24 266	5 516	268	114 830
	_	—	—	—	4 924	2011	700	117 451 82 557
_	_	_	1248	—	16 768	6128	2 000
_	_	_	—	—	—	—	—	5 097
—	—	—	—	—	—	—	—	29 328
		_	_	_	_	_	_	19 291
—	7 328	2 852	—	—	34 966	19 356	5000	104 365
—	15 289	4 628	3 015	—	33832	8 939	—	43 491
272	_	2 724	1864	_	11936	—	2 000	14 757
6 960	_	326	57	—	12 233	7 341	5 561	25 162
	21971	451	717	3 278	41089	17 699	8 500	74 493
—	—	—	—	—	2 816	5 541	4 300	12 657

18 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.
Riksdagaberättelsen.

274

Riksdagsberätt elsen.

1	2	3	4	5	6	1
Utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän m. fl. vid lotsverket..............			26
Utredning ang. möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget m. m...........	—	—	27	—	-	_
Snmma kr.				484216	33 436	64104
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1952.1
1945 års skoutredning..............	13	2	—	120331	3 648	500
Nyetableringssakkunniga.............	16	3	—	187 294	5 388	2 606
Turistutredningen................	27	5	—	24 207	1932	8 780
Utredning rörande möjligheterna till begränsning av		ii		144	832
lotterimedelsbidragen till Kungl. dramatiska teatern	—	—	—
Summa kr.				331976	11800	11886
D. Av koinmittéanslaget under budgetåret 1951/52 bestridda kostnader för sakkunuiga biträden inom departementet m. m.1
Andel i kostnaderna för besvärssakkunniga ....	-	—	—	—	—	—
Ersättning för biträde vid utarbetandet av en allmän översikt av kristidspolitiken och kristidshushåll-					7 765
ningen under och efter andra världskriget ....	—	—	—	—	—
Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium för rådplägning rörande transport av farligt gods å					72	1800
fartyg....................	—	—	—	—
Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium vid utredning av frågan om fortsatt utarrendering av kronans jordägarandelar i vi9sa utmål i Norrbottens					1650
län m. m...................	—	—	—	—	—
Ersättning till statens trafikkommissions likvidatorer	—	—	—	—	592	—
Ersättning till ledamöter av statens krigsskadenämnd	—	—	—	—	—	—
Ersättning för översyn av lagen om krigsskadeersätt-					1192
ning ....................	—	—	—	—	—
Andel i kostnaderna för utarbetande av förslag till
allmän verksstadga..............	—	—		—	—	—
Ersättning till statistiska centralbyrån till bestridande av kostnaderna för statistisk bearbetning av vissa
uppgifter..................	—	—	—	—	—	—
Ersättning till kommerskollegium till bestridande av
kostnaderna för viss statistisk undersökning . . .	—	—	—	—	—
f. d. Kommerserådet P. A. H. Carlborg......	—	—	—	—	—	—
f. d. Regeringsrådet H. D. Fransen........	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren B. H. Gejrot............	—	—	—	—
Regeringsrådet N. E. Hedfeldt..........	—	—	—	—	—	—
Hovrättsrådet K. S. H. Hedström8........	—	—	—	—		‘
Pol. mag. P. Holm...............	—	—	—	—	—	—
Kammarherre K. von Horn...........	—	—	—	—	—	—
Förste expeditionsvakten R. Johansson.......	—	—	—	—	—	—
Förste byråsekreteraren S. E. Larson.......	—	—	—	—
f. d. Förste aktuarien E. G. Lind.........	—	—	—	—	—
Hovrättsassessorn A. Lindstedt..........	—	—	—	—	—	—
Redaktören Ulla Lindström...........	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren L. G. Lundin............	—	—	—	—	—	—
Disponenten L. Landquist............	—	—	—	—	—	““
Hovrättsassessorn A B. A. Martenius.......	—	—	—	—	—
Förste kansli sekreteraren S. Persson .......	—	—	—	—	—	—
Expeditionschefen S Y. Söderlund........	—	—	—	—	—	—
Byråchefen, fil. dr C. G. Widell.........	—	—	—	—	—	—
Byråchefen G. H. ''Wiedesheim-Paul........	—	—	—	—	—
Professorn R. Woxén..............	—	—	—	—	—	—

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 276

8	9	10	11	12	13	14	15	16
_	_	—	_	_	_	2020	800	2 820
—	—	—	—	—	—	120	800	920
28304	60100	12938	6998	11224	217 099	82 879	33 929	818123
1372		846		12172	18 538			138869
—	9103	—	—	54 674	71 771	—	—	259 066
—	—	—	780	— 2113	11281	10 760	—	46 248
548	—	—		—	1380	—	—	1524
1920	9103	846	780	66635	102970	10 760	—	445 766
—	—	—	—	2 277	2 277	—	—	—
—	—	—	—	8 527	16 292	—	—	—
—	83	551	—	—	2 506	—	—	—
		71			1721
—	—	—	—	284	876	—	—	—
—	—	—	—	2 000	2000	—	—	—
8 565	—	—	—	—	9 757	—	—	—
—	—	—	—	374	374	—	—	—
—	—	—	—	3200	3 200	—	—	—
—	—	—	—	5100	5100 250 27 948	—	—	—
_	_	_	_	_	_	_	_
—	—	—	—	—	12 306	—	—	—
—	—	—	—	—	679	—	—	—
—	—	—	—	—	28 615	—	—	—
—	—	—	—	—	250 460	—	—	—
—	—	—	—	—	360 5 765	—	—	—
—	—	—	—	- .	1500	—	—	—
—	—	—	—	—	25 234 8 454 12 674	—	—	—
_	_	_	_	_	_	_	_
—	—	—	—	—	4 170 8 045 200 6 504 32152	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	25140	—	—	—
—	—	—	—	—	3 500	—	—	—

276

Riksdagsberåttelsen.

. 1	2	3	4	5	6	7
Byråchefen K. E. A Önnesjö...........
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet
tillkallade sakkunniga............	—	—	—	—	—	—
Kommittéexpenser.........•.....	—	—	—	—		—
Summa kr.			—	11271	1800

1 Kostnaderna bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår av

* Kostnaderna ha bestritts t. o. m. den 30 juni 1950 jämlikt Kungl. Mai:ts beslut den 30 december
fr. o. m. den l juli 1950 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 december 1950 från tionde och tolfte

* Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

* Kostnaderna ha bestritts t. o. m. den 30 juni 1950 från dåvarande tolfte huvudtitelns anslag
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel, respektive tre fjärdedelar.

4 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1952 från åttonde och tionde
6 » > » Kuugl. Maj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde

» > » Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 från åttonde och tionde

8 > » » Kungl. Maj:ts beslut den 20 oktober 1950 från andra och tionde

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

277

8	9	10	11	12	13	14	16	16
—	—	—	—	—	10 278	—	—	—
—	—	—	—	_	23 511	_	_ ■	_
—	—	—	—	—	25 000	—		—
8565	83	622	—	21762	307 098	—	—	—

noterna 2, 4—8.

1947 från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget samt
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

till extra utgifter samt därefter jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1952 från sjunde och

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

278

Riksdagsberättelsen

Inrikes -

1	2 1	3 i	4 1	5 1	6 1	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nr i berät-telsen
t. o. m. so/e 1951
Arvoden
1951	1952	1953
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.1
1946 års kommunallagskommitté.........	12	14	1	205064	7 804	8286
1947 års psykopatvårdsutredning.........	14	16	2	97114	760	21 210
1948 års polisatbildningskommitté ........	18	19	3	42 945	4 064	3199
Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring . . .	22	21	4	24 668	672	3080
1950 års utredning ang. malmfältspolisen.....	31	27	5	2 947	—	352
Utredning ang. krigssjukvården m. m........	32	28	6	52 698	4 688	23 488
Sakkunniga rörande viss beredskapsplanering ....	—	32	7	8 040	22 800	—
Summa kr				433476	40788	69615
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1952.1
Kommissionen för förhandlingar ang. Karolinska
sjukhusets utbyggande m. m...........	—	10	8	3176	1432	1240
Statens sjukhusutredning av år 1943 .......	10	12	10	707 249	8192	10934
1946 års läkemedelsutredning2..........	13	15	12	239 429	4 528	10 345
Statens folkbadsutredning9............	17	18	14	76 002	1 128	8 013
1948 års hälsovårdsstadgekommitté........	19	20	15	62 600	5 784	2 720
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets
städer m. m..................	25	22	16	33819	2192	1328
1950 års abortutredning.............	27	24	18	18 063	5 452	3072
Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser m. m......	29	25	19	2 540	1128	352
Kvacksalveriutredningen.............	35	29	21	300	2 600	1456
Kommittén för utredning om det psykologiska för-
svaret ...................	36	30	22	15 332	1992	3856
Donationsjordsutredningen............	—	31	23	1182	880	1392
Sakkunniga för översyn av statens instituts för folk-
hälsan arbetsuppgifter och organisation m. m.4 . .	—	33	24	—	976	1536
1951 års sinnesslövårdsutredning.........	—	34	25	—	4152	3 528
1951 års vanförevårdsutredning..........	—	35	26	—	2192	2 448
1951 års strålskyddskommitté9..........	—	36	27	—	2 388	680
Sjukhuslagstiftningskommittén..........	—	38	29	—	—	—
1952 års civilförsvarsskoleutredning........	—	—	31	—	—	—

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.

279

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
	U	t g i	f t e r
	Vt 1951—3% 1952			''/7—31/it 1952	Beräknad
								totalkostnad

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-				t. o. m.
mistade avlönings-	mentsersättningar				31/i2 1952
förmåner	m.	m.		Verkställ-	Beräk-	(s:a av kol.
				Snmma	da ntg. Vi—1''Vio	nade ntg. Vn-91/i2	5, 13, 14 och 15)
Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	der, hyror, skri vmateria-
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	lier m. m.)
556	43 626	1404		1000	62 676	29980	11800	309 520
2 353	—	10 322	—	2 000	36 645	13 934	17 000	164 H93
2 935	—	815	531	500	12 044	1939	—	56 928
1200	1840	125	33	1000	7 950	3006	1200	36 824
—	3 291	—	280	—	3923	7	2 334	9 211
11710	—	799	6 909	2 000	49 594	9 536	—	111 828
—	—	672	341	1000	24 813	1237	14 400	48 490
18 754	48 757	14137	8094	7500	197 645	59639	46 734	737 494
					2 676	206		6 054
1450	1531	13 798	613	19 865	56 883	12 042	7 200	782 874
1460	14 229	2 632	33	29 550	62 777	9 533	6 000	317 739
—	—	—	—	1 129	10 270	10 760	3 210	100 242
—	15 570	2 489	—	500	27 063	9 267	1500	100 430
_	8 773	_	2 660	1000	15 953	6 852	6 0"0	62 624
169	8532	2 489	280	6 300	26 294	5 875	2 000	52 232
_	—	_	_	_	1480	1952	1100	7 072
2 578	—	687	—	—	7 321	2 261	800	10 682
_	23 739	1501	1214	4 500	36 802	15 895	7 000	75 029
450	2 626	811	—	—279»	5 879	2 064	900	10 025
227	_	219	_	_	2958	4 218	_	7176
143	—	996	623	—	9 442	3 334	5 000	17 776
—	1138	3 021	803	1000	10 602	4 786	3 000	18 388
—	—	1209	—	1000	5 277	4 158	2 000	11435
—	—	—	—	—	—	1 418	200	1618
—	—	—		—	—	—	300	300

280

Riksdagsberåttelsen.

1	2 1	3	* 1	5	6	7
Utredning ang. pensioneringskostnaden för statspolis-personal . . . . . . . ......			32
Kommissionen för förhandlingar rörande fördelningen av kostnaderna för pensionering av vissa befattnings-havare vid Akademiska sjnkhnset i Uppsala . . .			34
\|Snmma kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamket före ingången av 1952.1 * 3 4 * 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen . .	1			1159692 123 169	45016	52900
Statens sinnessjnkvårdsberedning.........	3	—	—	31 726	24 600	—
1948 års polisutredning............	6	—	—	149 834	—	—
Sakkunniga för fria sjukhusvården........	16	1	—	42 305	2 860	600 ,
1948 års sinnesslövårdssakkuuniga........	20	2	—	19 613	808	640
SOS-utredningon6...............	21	3	—	9195	768
1949 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens ut-bildning ...................	23	4	—	16 372	544	1136
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1951/ 52 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet in. m. Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .				392214	28812 3 540	3144
Överläggningar rörande viss beredskapslagstiftning .	—	—	—	—	24	—
Besvärssakkunniga...............	—	—	—	—	—	—
Kostnader för utarbetande av förslag till allmän verk-stadga ....................	_	_	_	_	_	—
Arbetstidsutredningen..............	—	—	—	—	—	—
Statsdepartementens kassakontor (expensmedel) . . .	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för visst biträde inom departementet: professor em. F. Henschen...........						4000
docenten G. Bendz ..............	—	—	—	—	—	200
docenten Hj. Sjö vall.............	—	—	—	—	—	1500
e. o. bitr. landsfogden L. Hiort.........	—	—	—	—	—	450
jur. dr A. Larsson.............	—	—	—	—	21004	—
e. o hovrättsassessorn L.-E. Björkman.....	—	—	—	—	24 240	—
laboratorn G. Vahlne............	—	—	—	—	—	—
landssekreteraren Å. Sylwan..........	—	—	—	—	376	—
landssekreteraren 0. Rosengren.........	—	—	—	—	384	—
byråchefen K.-E. Uhlin............	—	—	—	—	1528	—
länsbokhållaren S. V. Svensson.........	—	—	—	—	1896	—
sekreteraren L. Eliasson............	—	—	—	—	8 083	—
byrådirektören E. Cronmark..........	—	—	—	—	2198	—
amannensen S. Östergren............	—	—	—	—	—	992
statskommissarien B. Kull...........	—	—	—	—	480	—
Summa kr.				—	63 753	7142

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

3 > efter den 1 december 1951 ha bestritts med en tredjedel från nionde och två

3 > bestridas med en tredjedel från åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitelns

4 > > » en fjärdedel från femte, en fjärdedel från åttonde och två fjärde >

> » hälften från elfte hnvndtitelns kommittéanslag och med hälften från

6 Ut fö res som minnsbelopp på grnnd av återleverering.

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.

281

8	9 !	10	11	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	—	—	300	300
_		_	_	—	—	180	700	880
6 477	76138	29 852	6 226	64 564	281173	94801 1	47 210	1582876
				4 081	4 081	-106		127 240
_	_	_	—	—	24 600	—	—	56 326
_	_		—	13 089	13 089	—	—	162 923 ,
	_	462	—	362	4 284	—	—	46 589
_	_		—	4 298	4 938	—	—	24 551
—	—	493	—	6 305	8 374	—	—	.17 569
661	5709	1 406	—	1680	11136	—	—	27 508
661	5 709	2 361		29815	70502	—10		462 706
		213		304	4 057	2 752		6 809
__	-_	240	—	—	264	—	—	264
—	—	—	—	2 277	2 277	—	—	2 277
			_	374	374	_	_	374
_	_	_	—	20 000	20 000	—	—	20 000
-	—	—	—	25 000	25 000	30 000	—	55000
					4 000	_	_	4000
.	_	_	_	—	200	—	—	200
	_	_	_	—	1500	—	—	1500
	_	_	_	114	564	—	—	564
	_	_	_	—	21004	7 028	—	28 032
_	_	_	_	—	24 240	8 644	—	32 884
_	_	164	—	2100	2 264	—	—	2 264
172	_	1 052	—	—	1600	1124	—	2 724
	_	—	_	520	904	—	—	904
13 042	_	_	—	—	14 570	—	—	14 570
10 408	_	1840	—	—	14 144	2 476	—	16 620
	_	—	—	—	8 083	6 250	—	14 333
3 675	—	1391	_	—	1 7 264	—	—	7 264
		_	—	—	1 992	—	—	992
129	—	—	—	—	I 609	—	—	609
27 426	_	\| 4900	—	50 689	153 910	58274	1 -	212184

tredjedelar från elfte huvudtitelns kommittéanslag,
kommittéanslag.

delar från elfte huvudtitelns kommittéanslag,
telegrafverkets driftmedel.

282

Riksdagsberåttelsen

Civil

1	2 1	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer	i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1951	1952	1953	so/e 1951
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1952.1
1941 års lärarlönesakknnniga8..........	4	4	1	226 693	7 884	3 376
Sakkunnig ang. hyressättningen i staten tillhöriga
fastigheter..................	5	5	2	—	—	—
Arbetsledareutredningen............	9	8	3	12 702	—	5 396
Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för vissa ansvarsmän vid statens fasta värmean-
läggningar ................. •	17	14	4	150	360	560
Summa kr.				239545	8244	9332
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1953.1
Likalönskommittén..............	6	6	5	68 215	1876	9 376
1947 års biträdesutrednmg ...........	7	7	6	61284	1800	2 736
1948 års pensionsålderskommitté.........	11	9	7	27 579	3 968	2 040
Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid	12	10	8	63 905	6 684	3 250
1949 års tjänsteförteckuing8konimitté.......	13	11	9	85 294	12 800	14 092
1949 års reseersättningskommitté ........	14	12	10	24 241	3 408	4 880
Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands
stationerade tjänstemän m. m.s.........	15	13	11	12 655	3 248	2 432
1951 års pensionsutredning ...........	—	15	12	—	1388	440
Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa
chefstjänstemän................	—	16	13	500	1948	1448
Kompetensutredningen..............	—	—	14	—	—	—
1952 års indexkommitté.............	—	—	15	—	—	—
1952 års tjänstebostadsutredning.........	—	—	16	—	—	—
Utredning rörande de statsanställdas sjukvårdsför-
måner m. m..................	—	—	17	—	—	—
Summa kr.				343 673	37 120	40694
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1952.1
Militära läkarlöneutredningen..........	8	1	—	11 151	452	360
1948 års anställningsutredning..........	10	2	—	34 722	5 404	1912
1950 års dyrortssakkunniga...........	16	3	~	27 502	—	—
Summa kr.				73375	5 856	2 272

Kommittékostnader: Civildepartementet.

283

departementet.

*		10	il	12 j	13 \|	14 \|	15 \|	16
		U t	g i f	ter
	Vt 1951—30/o 1952			Vv-sl/i2 1952	Beräknad

				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Summa	Verkställ-da ntg.	Beräkna-de ntg.	t. o. m. 31/n 1952 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		>/r-3>	Va—3l/is
		269		2 994	14 523	2 696		243 912
	_	_	_	_	_	—	—	—
140	2151	26	—	1000	8 713	7 910	600	29 925
112	_	_	_	_	1 032	— 386	—	1144
252	2151	295	—	3994	24 268	10568	600	274981
277	15295	2116	467	5 500	34 907	5113	6 500	114 735
12 475	16 200	—	263	2 300	35 774	12 567	6 400	116 025
312	671	—	—	3 500	10 491	—	2 000	40 070
164o	16 950	3019	522	—	32 065	5 991	5 000	106 961
36 866	59 662	1188	84	11500	136 212	50 252	37 700	309 458
3 974	20 639	—	—	9 788	42 689	12 999	10 650	90 579
	7 515	409	93	1000	14 697	500	3 500	31352
846	—	—	—	—	2 674	6 624	12 500	21 798
985	1916	279	_	500	7 076	795	250	8 621
	_	_	—	—	—	1056	950	2 006
_	_	_	_	—	—	68	2 500	2 568
—	—	—	—	—	—	—	750	750
—	—	—	—	—	—	3314	5 000	8314
57 895	138818	7 011	1429	34088	316 585	99 279	93 700	853237
				2 948	3 760			14911
1304	_	631	85	3 004	12 340	—	—	47 062
—	—	—	4 314	4 314	—	—	31 816
1304	—	631	85	10266	20414	\|	—	98 789

284

Riksdagsberåttelsen.

1	2	8	i	5	6	7
D. Under budgetåret 1951/52 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom departementet m. m.1 Civildepartementet, expensrnedel för sakkunniga och
ersättning till biträdespersonal.........	—	—	—	—	—	—
Statens befordringsnämnd............	—	—	—	—	840	—
Dyrortsnämnden ................	—	—	—	—	2 850	1035
Statens bostadsnämnd..............	—	—	—	—	5 309	—
Statens och kommunernas samarbetsnämnd i 16ne-
frågor...................	—	—	—	—	864	—
Utredning rörande vissa löne- och pensionsfrågor i anslutning till 1948 års universitetslönekommittés
förslag om löuereglering för professorer m. fl.4 . .	—	—	—	—	1760	2 480
Utredning rörande arbetstidsförhållandena för båtmän,
båtstyrare och motorskötare vid lotsverket6 . . .	—	—	—	—	—	—
Statsdepartementens förhandlingsdelegation ....	—	—	—	—	375	300
Departementets andel i kostnaderna för utarbetande av förslag till allmän verksstadga,
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1952 .	—	—	—	—	—	—
för besvärssakkunniga, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 18 januari 1952 .............	—	—	—	—	—	—
Statistiska centralbyrån.............	—	—	—	—	—	—
e. o. Byråsekreteraren A. Almroos........	—	—	—	—	1488	—
Byrådirektören S. H. T. Beskow.........	—	—	—	—	500	—
Byråchefen J. T. A. Broomé...........	—	—	—	—	952	—
Kamreraren N. A. Hultman...........	—	—	—	—	208	—
Förste byråsekreteraren N. P. E. Isoz.......	—	—	—	—	150	—
Statskommissarien K. A. Linöbergson.......	—	—	—	—	1200	—
e. o. Förste Byråsekrf teraren L. 0. Ovegård ....	—	—	—	—	300	—
Förste byråsekreteraren I. M. Sjönell.......	—	—	—	—	150	—
Kanslirådet G. Söderberg.............	—	—	—	—	—	—
Byråsekreteraren C. D. E. Uddqvist........	—	—	—	—	180	—
Krigsrådet G. B. Wallén.............	—	—	—	—	500	—
t. t. Förste byråsekreteraren B. I. T:son Wetterblad .	—	—	—	—	700	—
Summa kr.	1			—	18 826	3815

Ang. 1948 års lotskommitté, se I H 2.

1 Kostnaderna bestridas frän bommittéanslaget, i den män ej annat angives.

2 > » > ättonde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften frän

3 » > > tredje, tjärde och tolfte huvudtitlarnas kommitteanslag med en tredje 4

> > > åttonde, nionde och tolfte t > > » >

> > > tionde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

6 Utföres som minusbelopp på grand av återleverering.

Kommittékostnader: Civildepartementet.

285

1 8	9	10	11	12	13	1 H	1 15	16
j				15105	15 105	I 5 000		20105
—	—	—	—	—	840	480	900	2 220
—	—	—	—	600	4 485	—	—	4 485
—	—	—	—	—	5 309	2000	—	7 309
—	—	—	—	1000	1864	688	—	2 552
911	2 541	664	166	533	9 055	—	—	9 055
—	—	99	—	—	99	1580	_	1679
	“		—	—	675	675	—	1350
—	—	—	—	374	374	—	—	374
—	—	—	—	2 277	2 277	_	_	2 277
—	—	—	—	—	—	5 000	—	5 000
4194	—	—	—	—	5 682	—	—	5 682
—	—	—	—	—	500	—	—	500
741	—	—	—	—	1693	96	—	1789
1523	—	—	—	—	1731	2 068	—	3 799
—	—	—	—	—	150	—	—	150
—	—	—	—	—	1200	—	—	1200
—	—	—	—	—	300	—	—	300
—	—	—	—	—	150	—	—	150
—	—	—	—	—	—	300	—	300
—	—	—	—	—	180	—	_	180
—	—	—	—	—	500	—	—	500
—	—	—	—	—	700	—	—	700
7 369	2541	763	166	19889	52 869	17887	900	71656

vartdera anslaget.

del från vartdera anslaget.

> > > i

vartdera anslaget.

286

Riksdagsberåttelsen.

Betänkande in. in. utkomna från trycket under år 1952.
Statens offentliga utredningar 1952

Kronologisk förteckning

1. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med
förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet.
Haeggström. 458 s. Fi.

2. Förslag till lag om bankrörelse m. in. Gummesson.
212 s. Fi.

3. Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 99 s. C.

4. Nordisk passfrihet. Betänkande nr 1. Beckman. 38 s.U.

5. Det yngsta fångvårdsklientelet. Av T. Eriksson.
Kihlström. 19 s. Ju.

6. Betänkande med förslag till allmänt resereglemente
m. m. Haeggström. 173 s. C.

7. Allmän folkomröstning. 1950 års folkomröstningsoch
valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström.
95 s. Ju.

8. Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. Av E. Hastad.
Bilaga 1 till 1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings
betänkande. 2. Kihlström. 216 s. Ju.

9. Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna. Av E.
G. öhlin. Bilaga 2 till 1950 års folkomröstnings-^ och
valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström. 159 s.
Ju.

10. Sjömännens sjukförsäkring. Appelberg, Uppsala.
152 s. H.

11. Yttranden m. m. över 1950 års långtidsutrednings
betänkande. Ekonomiskt långtidsprogram 1951—
1955. Beckman. 66 s. Fi.

12. 1944 års nykterhetskommitté. 3. Undervisning, folkupplysning
och forskning på alkoholfrågans område.
Victor Petterson. 95 s. Fi.

13. Betänkande angående vissa fiskerättsliga förhållanden
inom lappmarkerna samt tillgodogörandet av
fisket i kronovattnen därstädes och i Jämtlands län
m. m. Marcus. 246 s., 1 karta. Jo.

14. Förslag till kommunallag m. m. Kommunallagskommitténs
betänkande. 3. Kihlström. 447 s. I.

15. Barrskogstillgångarna och skogsindustriens råvaruförsörjning.
Beckman. 135 s. H.

16—17. Tull- och valutalättnader i resandetrafiken
mellan de nordiska länderna. Betänkanden nr 2
och 3. Gernandt. 31 resp. 15 s. U.

18. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta
staterna. Bilaga 3 till 1950 års folkomröstningsoch
valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström.
88 s. Ju.

19. Semester åt husmödrar, lantbrukare in. fl. Gernandt.
53 s. S.

20. Busslinjeutredningen. 1. Betänkande med förslag till
beräknande av tilläggsvärde (goodwill) för bussföretag
m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 163 s. K.

21. Räjongplan för fångvården. Gernandt. 67 s. Ju.

22. Betänkande angående hälso- och sjukvården vid
krig och andra utomordentliga förhållanden. Gummesson.
219 s. I.

23. Bokutredningen. Kihlström. 310 s. E.

24. Betänkande med förslag till allmän förfogandelag
och allmän ransoneringslag. Katalog och Tidskriftstryck.
276 s. H.

25. Zonexpropriationsutredningen. Betänkande med förslag
till vissa ändringar i byggnadslagstiftningen.
Sydsvenska Dagbladet, Malmö. 186 s. Ju.

26. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
rörande vägföreningar m. m. Appelberg, Uppsala.
135 s. K.

27. Betänkande med förslag till förbättrade kommunika t

tioner i Härjedalen och nordvästra Hälsingland.

Beckman. 542 s. K.

28. Lagberedningens förslag till ny lagstiftning om tomträtt
m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 115 s. Ju.

29. Vidgat tillträde till högre studier. Av F. Schmidt.
Gernandt. 237 s. E.

30. Rekrytering och utbildning av polispersonal. Gummesson.
310 s. I.

31. Supplement nr 8 till Sveriges familjenamn 1920.
Statens Reproduktionsanstalt. 78 s. Fi.

32. Förslag om samförvaltning av stadshypoteks- och
bostadskreditorganisationerna. Beckman. 131 s. Fi.

33. Den första lärarhögskolan. Haeggström. VIII, 293
s. E.

34. Betänkande med förslag angående arbetsmarknadsstatistiken.
Kihlström. 143 s. S.

35. Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation.
Victor Petterson. 88 s. K.

36. Stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor
in. m. Haeggström. 189 s. S.

37. Behovsprövning på bostadsmarknaden. Hyresregleringskommitténs
betänkande. 1. Idun. 251 s. Ju.

38. Hemhjälp. Bostadskollektiva kommitténs betänkande.
1. Victor Petterson. 103 s., 20 pl. S.

39. Socialförsäkringsutredningen. Sjukförsäkring och
yrkesskadeförsäkring. Gernandt. 328 s. S.

40. Militärpsykologi och personaltjänst. Arbetsuppgifter
och central organisation. Kihlström. 269 s. Fö.

41. Den jordbruksekonomiska undersökningen. Gummesson.
100 s. Jo.

42. Yrkesvägledningen och skolan. Gernandt. 79 s. E.

43. Nordiskt patentsamarbete. Gernandt. 74 38* s. H.

44. Principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner.
Kihlström. 180 s. S.

45. Bestämmelser och praxis rörande statens budget.
Kihlström. 224 s. Fi.

46. Betänkande angående psykopatvård m. m. Hseggström.
285 s. I.

47. Kommunal folkomröstning. 1950 års folkomröstnings-
och valsättsutrednings betänkande 3. Kihlström.
47 s. Ju.

48. Förslag till landstingslag m. m. Kommunallagskommitténs
betänkande. 4. Kihlström. 117 s. I.

49. Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under
och efter andra världskriget. Del 1. Av K.
Åmark. Idun. 679 s. H.

50. Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under
och efter andra världskriget. Del 2. Av K.
Amark. Idun. 574 s. H.

51. Barn och film. Gernandt. 89 s. E.

52. 1914 års nykterhetskommitté 4. Nykterhetsfö1 hållanden
i vissa främmande länder m. m. Appelberg,
Uppsala. 216 s. Fi.

53. 1944 års nykterhetskommitté. 5. Principbetänkande.
Katalog och Tidski iftstryck. 192 s. Fi.

54. 1944 års nykterhetskommitté. 6. Rusdrycksförsäljning
och nykterhetsvård. Norstedt. VT, 400 s. Fi.

I 55. 1944 års nykterhetskommitté. 7. Tillverkning och
försäljning av maltdrycker. Kihlström, 377 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet.

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1952.

287

Statens offentliga utredningar 1952

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Det yngsta fångvårdsklientelet. [5]

Räjongplan för fångvården. [21]

Betänkande med förslag till allmän förfogandelag och
allmän ransoneringslag. [24]
Zonexpropriationsutredningen. Betänkande med förslag
till vissa ändringar i byggnadslagstiftningen. [25]
Lagberedningens förslag till ny lagstiftning om tomträtt
m. m. [28]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Löneplan eller kollektivavtal. [3]

Betänkande med förslag till allmänt resereglemente
m. m. [6]

Allmän folkomröstning. 1950 års folkomröstnings- och
valsättsutrednings betänkande. 2. [7] Bilaga 1. Folkomröstningsinstitutet
i Schweiz. [8] Bilaga 2. Folkomröstningsinstitutet
i Förenta staterna. [9] Bilaga 3.
Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta
staterna. [18] 3. Kommunal folkomröstning. [47]

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation.

Kommunalförvaltning.

Förslag till kommunallag m. m. Kommunallagskommitténs
betänkande. 3. [14]

Förslag till landstingslag m. m. Kommunallagskommitténs
betänkande. 4. [48]

Statens och kommunernas finansväsen.

1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med förslag
till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. [1]
Principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner.
[44]

Bestämmelser och, praxis rörande statens budget. [45]

Politi.

1944 års nykterhetskommitté. 3. Undervisning, folkupplysning
och forskning på alkoholfrågans område. [12]
4. Nykterhetsförhållanden i vissa främmande länder
m. m. [52] 5. Principbetänkande. [53] 6 Rusdrycksförsäljning
och nykterhetsvård. [54] 7. Tillverkning och
försäljning av maltdrycker. [55]

Rekrytering och utbildning av polispersonal. [30]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Sjömännens sjukförsäkring. [10]

Yttranden m. m. över 1950 års långtidsutrednings betänkande.
Ekonomiskt långtidsprogram 1951—1955.
[11]

Semester åt husmödrar, lantbrukare m. fl. [19]

Betänkande med förslag angående arbetsmarknadsstatistiken.
[34]

Stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor
m. m. [36]

Behovsprövning på bostadsmarknaden. Hyresregleringskommitténs
betänkande. 1. [37]

Hemhjälp. Bostadskollektiva kommitténs betänkande.

Socialförsäkringsutredningen. Sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring.
[39]

Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under
och efter andra världskriget. Del 1. [49] Del 2. [50]

Hälso- och sjukvård.

Betänkande angående hälso- och sjukvården vid krig och
andra utomordentliga förhållanden. [22)

Betänkande angående psykopatvård in. in. [40]

Allmänt näringsväsen.

Nordiskt patentsamarbete. [43]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Betänkande angående vissa fiskerättsliga förhållanden
inom lappmarkerna samt tillgodogörandet av fisket i
kronovattnen därstädes och i Jämtlands län m. m. [13]
Den jordbruksekonomiska undersökningen. [41]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Barrskogstillgångarna och skogsindustriens råvaruförsörjning.
[15]

Industri.

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen.

Busslinjeutredningen. 1. Betänkande med förslag till1
räknande av tilläggsvärde (goodwill) för bussföretag
m. m. [20]

Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande
vägföreningar m. m. [26]

Betänkande med förslag till förbättrade kommunikationer
i Härjedalen och nordvästra Hälsingland. [27]

Bank-, kredit- och penningsväsen.

Förslag till lag om bankrörelse m. m. [2] T”
Förslag om samförvaltning av stadshypoteks- och bostadskreditorganisationernn.
[32]

F örsäkrings väsen.

Kyrkoväscn. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.
Bokutredningen. [23]

Vidgat tillträde till högre studier. [29] *■"

Supplement nr 8 till Sveriges familjenamn 1920. [31]
Den första lärarhögskolan. [33]

Yrkesvägledningen och skolan. [42]

Barn och film. [51]

Försvarsvisen.

Militärpsykologi och personaltjänst. Arbetsuppgifter och
central organisation. [40]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Nordisk passfrihet. Betänkande nr 1. [4] w

Tull- och valutalättnader i resandetrafiken mellnn de
nordiska länderna. Bctänkandcn nr 2 och 3. [16—17]

288

Riksdagsberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

Abramson, E. L............ I Jo 16, In 24

Adamsson, H................. IS 5

Adiels, A. Hj............ I H 18; II H 1

Agge, I....................... I Ju 8, 19

Agri, F. O.................... I K 10

Ahlberg, A.................... I Ju 9

Ahlberg, C. E. N. (I)......... I H 25

Ahlberg, C. F................. I Fö 16

Ahlberg, G. A................. I E 6

Ahlberg, T. V. A.............. I E 14

Ahlgren, J. G................. I In 12

Ahlkvist, K. E. (I)............ I Jo 11

Ahlmark, S................... I Ju 4, 14

Ahnsjö, S. O. R............... I E 16

Ahrbora, N. O................ I E 10

Ahrnborg, B. S............... II U 2

Albinsson, Hj. A.............. IS 5

Aldén, T..................... I In 18

Aldestam, N. A.............. I S 3, 9, C 9

Alexanderson, K. E......... I Fi 24, E 10

Alfort, A. M.................. I E 11

Alhvin, G. E.................. II H 2

Alin, G. M. E:son............. I Fl 4

Allard, K. A. H. (II).......... I In 14

Alm, M. F.............. I Jo 10; II H 3

Almgren, Karin............... IG 5

Almgren, S. G................ I Fi 1

Almlöf, E. V................. I Jo 7

Almqvist, Marja.............. IE 7

Almroos, A................... I C 10

Alström, A. E................ I K 4

Aminoff, S. G................. I U 5

Ancrantz, N. O. F............ II H 3

Anderberg, H. E.............. I Ju 4

Andersson, A. E.............. I Fö 1

Andersson, A. G. B. (I)....... I Fi 10

Andersson, C. A............... I K 12

Andersson, G. O. H. (II)...... I In 29

Andersson, C. O. W........... I E 34

Andersson, D. E....... I S 8, E 33, C 1

Andersson, Ebon M. I. (II) .... I C 5

Andersson, Elsa............... II H 2

Andersson, E. G. (I).......... IS 15

Andersson, E. Y.............. I Jo 7

Andersson, G. H.............. I K 3

Andersson, G. I. (II).......... I H 19, 29

Andersson, G. L. (II)......... I In 24

Andersson, G. O.............. I E 11

Andersson, J. A. (II).......... I Jo 20

Andersson, J. A......... I Ju 10; II Fi 1

Andersson, J. F. O............ IS 5

Andersson, Karl A. (II)....... I K 11

Andersson, K. A. M. (II). ... I E 24, Jo 12

Andersson, K. H. (I).......... I K 3, 14

Andersson, K. J. B. (II)...... I Ju 13

Andersson, L. E. (I).......... I E 24

Andersson, O. (II)............ I Fö 13

Andersson, Rosa.............. I E 34

Andersson, S. G. V........ I Jo 2, 3, 4, 16

Andersson, T............ I H 11; II H 3

Andersson, Th. G. (II)........ IS 16

Andrée, T. E. (I)..... I E 18, In 11, G 9

Andrén, T. S................. I Jo 20

Ankarcrona, V. E............. II U 3

Antby, S. O. (II)............. I Jo 20

Antoni, N. R. E.............. I In 27

Ardeman, R.................. II H 3

Arfvidson, A. I............... I E 24

Arfwedson, Ester............. I S 7, E 37

Arnéus, O. M. T......... I Ju 5, In 20, 25

Arrhenius-Beyer, Lilly......... IIH 2

Arvas, G. G. B................ I E 22, 34

Arvidson, E. S. Å.......... I Fö 12, E 1

Arvidsson, G.............. I S 13, I Fi 15

Arvidsson, Ingrid............. IE 3

Arvidsson, K. A. V............ IG 1

Aråmark, J. G................ I Fö 12

Asplund, K. T................ I Jo 11

Asplund, S. O................. I E 9

Assarsson, S. L............... I In 20

Aste, J. G.................... I C 3

Atterberg, K.................. I Ju 9

Aurén, A. J. F................ I K 18

Axelson, E.................... IS 12

Axelsson, A................... IS 5

Axelsson, C. A. ö............. I H 23

Axén, T. R................... I Fö 6

Bagge, A. J. F................ I K 9

Beckman, N. A. T............ I Ju 7

Beckman, Sigrid.............. I Ju 15

Belfrage, L. A. L............. I H 17

Bendz, E..................... I Ju 33

Bendz, O. G. M............... I Jo 16

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen,

Personregister.

289

Bengtson, E. J..........	......I E 34, FI	6
Bengtson, T. S. (I)......	...... I In	31
Bengtsson, J. E. Y......	...... II 11	3
Bengtsson, I.. I. O......	...... I E	14
Bengtsson, O............	...... I Ju	14
Bengtsson, S. B. I. (II) .	...... I H	28
Bentzel, R..............	...... 1 Fi	15
Berg, B. G. A..........	...... I Fö	12
Berg, G. A.............	...... I K	12
Berg, J. G..............	...... I Ju	4
Berg, N. R.............	I Ju 10; II H	3
Berg, 0................	...... IS	14
Berg, S. F..............	...... 1 In	34
Bergdahl, C. E..........	...... 1 Fö 1,	12
Bergendal R. S. B......	. . I Ju 7,8, E	19
Berger, O. A............	...... I K 1, 4,	17
Berger, T...............	...... I K	10
Berggren, A. M.........	...... IS	16
Berggren, B.............	...... I K	7
Berggren, B. E. L.......	...... i Jo	6
Berggren, E. AV.........	...... I FI	10
Berggren, G.............	...... I Fö	12
Berggren, N. C. AV......	...... 1 Ju	13
Berggren, N. FI. E......	...... I C	13
Berggren, S. N. AAr......	...... I Fö	7
Bergh, K. R. (I)........	...... 1 In 1, K	14
Bergh, N. A. G.........	...... I Fö	9
Berglind, Ragnhild......	. ... I Ju 11, S	12
Berglund, H............	...... I K	16
Berglund, 11. .J..........	...... I K	12
Berglund, N. H.........	...... 1 Jo 4	, 7
Berglöf, L..............	...... I Fi	6
Bergman, N. G..........	. . . . 1 Fi 18, Jo	9
Bergman, R. K.........	. . . I E 18, In	15
Bergman, S.............	...... I H	23
Bergquist, Th. E. N......	. I Ju 3, 28, E	28
Bergsten, Elisabeth......	...... I E	18
Bergsten, P. G..........	...... I Ju	13
Bergstrand, B. A........	...... II H	2
Bergstrand, K. J. H.....	...... I In 8,	21
Bergström, I............	...... I Ju	13
Bergström, Johannes . . . .	...... I H	14
Bergström, L. B. V.....	...... I Jo	14
Bergström, S............	...... 1 E	9
Bergström, Stig.........	...... in	26
Bergvall, J. (I).........	...... I Ju	20
Berndt, H..............	...... I H	14
Berndtsson, P. G........	...... 1 E	9
Bernhard, B............	...... II U	3
Bernhard. FI. B.........		4
Beskow, B. G...........	...... nu	3
Beskow, G..............		14
Bertman, H.............	...... I Fö	4
Bexelius, T. A..........	. . I Ju 32, K 2	, 3
Bexelius, E. G..........	...... I S 10,	12
Bildt, K. F. C..........	...... I In	6
Billberg, A. A...........	...... I 11	23
Birke, G. E. (II)........	...... 1 In 11,	20
Bjelfvenstam, N. E......	...... I Fö	1
Bjellc, E. A............	...... I Fi	7
Bjergestam, Hj..........	...... I Fö	2
Bjerling, O.............	...... 1 Jo	18
Bjerner, B..............	...... IS	5
Björck, K. A. AV........	...... it;	13
Björck, P. B. T.........	---- I In 2, 20,	28
Björinder, K. E. FI......	...... I E	7

Björkholm, S. H. H........ I Ju 17, In 21

Björklund, C. M............... I Jo 14

Björklund, G. A............... I Ju 12

Björkman, C. N. G............ IS 10

Björkman, L.-E. H............ I In 21

Björkman, Th................. I Jo 17

Björkman-Carlsson, Sara....... IS 12

Björkman-Goldschmidt,ElsaA.E. II U 3

Björkquist, E. G. A........... I In 10

Björlin, E. G. A.............. I K 12

Björling, K. J. E............. I In 4

I C 12
Fi 11
I E 18
I In 15
I K 8
E 5
I H 20
I S 11
I In 14
I K 12
I Jo 6, H 24
I S 11
. 1 E 5, 7, 26
. I S 3, E 11
I H 11, 20
I In 23, E 23
IS 11
I K 6
I I< 14, In 14
I S 1, 11
I E 2
I H 19
I Fi 22
I E 27
I Fö 17

I H 13
I H 11, 19

I E 16
I E 18
I C 7
I Jo 11
I Fi 24
I Ju 7
I Fi 22, C 7
I U 4
I Fö 12
I Fö 4
I Fö 11

II H 1
I S 15
I H 25
I Ju 24

I E 23, 24, 28
I Fö 8

I C 16
I U 3

II II 2
I E 4, 18
I Ju 29
I In 31, 35
I Ju 6
I Jo 4
I U 2

II U 3
I E 27
I S 5

Björn, E. O. F.

Björne, F. H................. I

Blix, F. G........

Blom, O. T.......

Blomberg, A. M. R

Blomberg, D. Ingeborg........ I

Blomberg, H.......

Blomberg, R. A. . . .

Blomkvist, E. V. . .

Blomkvist, G. G. T.

Blomqvist, E. A. E,

Boalt, H. G. R. . . .

Bodestam, G. S. V.

Bohlinder, E. J. E.

Bohman, B. G.....

Bohman, H. Å. ...

Bolin, L. A........

Bolinder, N. L.....

Boman, K. E. R..........

Boman, Märta K. (II)......

Bonnier, K................

Bonow, K. D. M...........

Boo, F. I. (I)..............

Borelius, A. J. T...........

Borgquist, F...............

Borgström, G. A...........

Borgström, N. O. G. J........

Borrman, M. Kristina O......

Bosseus, AV. B...............

Bouveng, G. A. O. N.........

Brahmer, H. T.....

Brandt, E. R. (II) .

Brandt, H. B. D. . .

Branting, J. E. M. .

Bratt, B. A. E.....

Bredberg, A.......

Brigge, G. A.......

Brinck, G. F.......

Bristedt, G. E. E. .

Broberg, R. H. J. .

Brodén, E. H......

Brodin, H. AV. G. ..

Brolin, N.-E.......

Broomé, J. R. B. . .

Broomé, J. T. A.

Browald, K. E.....

Browall, G.........

Bruhn-Möller, Å. W,

Brunnberg, A. O. R...........

Brunnberg, H. A..............

Bruno, C. G..................

Bruzelius, F''. M. S............

Bruzewitz, S. I................

Brilggemann, Karin Gertrud . . .
Brädhe, I>. S. S,

Björk, S. I.................... I S 3,13 1 Bunne, Fl......

10 Itihanq till riksdagens protokoll 1953. i samt.

ItiksdaKsberättelsen.

290

Riksdagsberättelsen.

af Burén, H.................. I Fö

Bursell, A. Siggesson.......... IS

Byström, C................... II H

Backlund, C.................. I Fi

Böök, K. E................... I H

Böös, G. M. E................ IH

Cagnell, S. G................. I Fö

Callans, N. P. A.............. IS

Canarp, C. S. T............... IS

Carbell, E. E. E......... I Jo 18; II H

Cardelius, E. C. F............. I K 15,

Garle, B...................... I K

Carlesjö, G. I. A.............. I In

Carlon, C. S.................. II H

Carlson, V.................... IS

Carlsson, C. A................ II H

Carlsund, A................... I U

Carpelan, I. B. T............. I Fö

Cars, G. F O............... I E 24, C

Cassel, L. D. (II) I U 5, S 5,13, K 13, E

Cassel, N. A.................. I E

Cavallin, T. S. G.............. I Fö

Cederbalk, B. S............... I Ju

Cedercrantz, B................ I K

Cedergren, Elsa............... I Fi

Cederwall, G. F. E......I Fi 20, II H

Christensson, J................ IS

Christiansson, K. G. S......... I K

Clason, P..................... I Fö

Clémentz, C. G. R. A.......... 1 Ju

Collin, Karin................. II H

Conradi, E. G. F.............. I Ju

Corin. G. E. M................ I U

Corneliusson, S............. I Jo 16, H

Crabo, S. G................... I Fi

Crafoord, C................... I In

Cramér, C. FI................. I E

Croneborg, A.................. I FI

Curtman, C. W............. I Fö 2, E

Dahl, D...................... I E

Dahl, G...................... I Ju

Dahlbeck, N.................. I Jo

Dahlberg, A. F. V............. I In 7,

Dahlén, O.................... IS

Dahlerus, B. H............... II H

Dahlgren, E.................. I Fi

Dahlgren, I. J. G............. I In

Dahlgren, R. B............... I Fi

Dahlin, E. IF................. II H

Dahlman, J. A. G............. I FI

Dahlquist, G.................. IS

Dahlstrand, S. G. E........... I Ju

Dahlström, A. H.............. IS

Dahlström, E................. IS

Dahr, K...................... I E

Danielsson, B. G. E........... I F''i

Danielsson, Å................. I IF

von Dardel, G. F. M.......... I C

Davidsson, D. E. \V........... II H

David sson, Greta.............. I E

De Geer, L. C..........	...... II	U	4
Degerstedt, C. Hj.......	I K 10: II	H 1	, 2
De la Motte, C. T.......	...... I	E	8
Delwig, R..............	...... II	II	1
Dennemark, S...........	...... II	11	1
Dickson, J. I. A. (II) . . .	...... I	In	14
Didner, G..............	...... I	Jo	17
Digman, IF. M..........	____ I Ju 7,	Fi	23
Dillén, B. O............	.... I K 5,	Fi	13
Diurson, Vera..........	...... II	H	2
Djurberg, L. G. H......	...... I	C	9
Dommellöf, R..........	...... I	H	17
Diiring, H. I............	...... I	E	1
Dybner, N. O. E........	...... I	C	8
Dymling, C. A..........	...... I	E	3
Dyring, Rosa...........	...... I	S	7
E.
Eberstein, G. A.........		18
Eckerberg, E. L.........	...... I	E	16
Eckerberg, P. A.........	...... I	S	15
Eckersten, I. E.........	...... 1 FI	14
Edberg, J. W..........	...... II	H	1
Edberg, R. F. (II)......	---- I Ju 1,	U	5
Edenman, R. H. L. (II).	. . . I Fö 12,	E	2
Edling, N. P. J.........	. . . . I E 15,	Jo	8
Edling, S. Å............	I Ju 15; II	U	2
Edman, .1. R...........	...... I H 3,	22
Edstam, K. P. H.......	...... I Fi	22,	24
Edstrand, K.-I..........	...... I	Fi	14
Edström, G.............	...... I	H	18
Edström, K. S..........	...... 1	Fi	4
Egertz, D. Å...........	...... I	C	10
Ehnbom, E. B. A.......	...... I	Fi	4
Ehrenberg, B. G........	...... I	In	6
Ehrensvärd, A..........	...... I	E	4
Ekblad, S. M...........	...... 1	Fö	3
Ekblom, S. G...........	...... I	In	1
Ekbom, C. A. H........	...... I	In	11
Ekeberg, L. B..... I Ju	7, 9, 11. 12,	Fi	7
Ekelöf, J. A. A. S......	...... I	E	9
Ekelöf, P. O............	...... I	E	19
Ekendahl, Sigrid (II) . ...	...... I	C	5
Ekengren, H. K. A......	...... I	Fi	17
Eklind, U. C............	...... I	Fö	2
Eklund, E. P. G........	...... 1	FI	18
Eklund, S..............	...... I	In	27
Eklöv, G...............	...... I	II	13
Ekman, E. V...........	...... r	E	5
Ekström, P. A..........	...... i	Fi	22
Ekström, P. E..........	... I Jo 22,	H	19
Elfving, K. I...........	____ I II 6,	C	9
Eliasson, L. M. (I)......	. . . . I S 16,	In	16
Eliasson, N. J. L........	...... I	K	12
Elison, M...............	...... I	S	13
Elldin, H...............	...... I	E	11
Ellhammar, G. I.........	...... I Fi	2,	It
Elliot, K. E............	...... I	Jo	1
Elmgren, B. F. (I). . . . I	E 12, H 15,	In	3
Elmén, Brita D. (II) . . . .	...... IS	10,	11
Elmér, Å. B. A.........	I	Fi	1
Elmgren, J. E. K.......	...... I	Fö	3
Elmstedt, E............	...... I	S	5
Elofsson, G. S. (I)......	...... 1 Jo	11,	14
Elshult, A. G. A........	...... I	11	14
Elwing, B. G. O........	...... 1	K	12

Personregister.

291

Enequist, Gerd M...........	I E	19
Enflo, O. A.................	I Jo	20
Engberg, I. R. F............	IS	3
Engberg, N. F..............	Ii H	2
Englund, C.-E...............	I E	2
Englund, E. W. (I).........	I K 13, Fi	1
Engkvist, O. T..............	I E	27
Engqvist, C. 0..............	I Ju	20
Engström, E. N.............	IS	15
Enhörning, H. A............	I In	3
Enmark, A. A..............	.. I S 5, In	2
Ericson, A. \V..............	II H	2
Ericson, F. C. W............	I G 8,	12
Ericson, J. E. (I)...........	. . I E 11,	22
Ericsson, B.................	I C	11
Ericsson, C.-H..............	I Ju	3
Ericsson, E.................	I H	11
Ericsson, G. (II)............	I H	25
Ericsson, H. M..............	I In	4
Ericsson, S. J. G............	I C	7
Ericsson, Y. A. R. .. I S 2, Fi 26, Jo 10; IIH 1
Ericsson, A. H..............	I E	17
Eriksson, B. A........ I H	4, 18; II H	1
Eriksson, C. E. (I)..........	I K	5
Eriksson, C. E. R...........	I E	30
Eriksson, E.................	I Jo	19
Eriksson, E. F. V. (II)......	I In	15
Eriksson, G. A. V...........	I Ju	24
Eriksson, G. L..............	I C	15
Eriksson, G. T..............	. . I Ju 3, 19, 28
Eriksson, K.............. I	Fi 3; II U	1
Eriksson, Karl-Erik G...... I	E 7; II H	1
Eriksson Nancy (II) I Ju 11,	S 15; II H	2
Eriksson, N. G..............	I K	4
Eriksson, R.................	I H	18
Eriksson, S. G. E. (II)......	I In	14
Eriksson, T.................	. . I Ju 8,	26
Ersman, S..................		1
Erup, Ellen B..............	IS	5
Esping, E. B...............	I K	17
Ewerlöf, Elsa (II)...........	1 S 12,	16
F.
Fagerholm, P. H. (II).......	I Fi	22
Fahlander, V. M. J.........	I Fi 22, G	9
Falck, K. R................	I E	22
Falk, E. L..................	II U	3
Falk, Sara..................	I Ju	22
Fallenius, B. A..............	I Jo 11, 19,	20
Fant, C. G. N..............	I E	29
Fant, G....................	I Fi	14
Fast, J. E. G. (II)........ I	Fö 6, In 1,	29
Faxelius, A.................	I Fi	12
Ferlenius, G. R.............	I Jo	19
Fernholm, T................	t Fi	15
Fischer, G. A. V............	I E	18
Fischerström, C.............	1 in	14
Fjellander, N. E. B.........	IG	14
Fleming, E.................	i Fi	23
Flink, H. L.................	i E	26
Flodin, H...................	1 Ju	9
Folkard von Schcrling, F. A. J.	I Ju 12; II U 2
Folke, N. E. H.............	I Fö	12
Fors, S. R.................	1 E 13, 20,	25
Forsberg, O. M. I...........	I Fi	10
Forslund, E. B..............	IS	it

Forslund, J. A................ I K 8

Forssblad, D................. I U 2, H 10

Forssell, E. E................. I E 34

Forssell, E. G. B.............. I Ju 3, 28

Forssman, S. P. M.......... I E 18, In 12

Forsström, E. G. A............ I E 2

Fransén, H. D.......... I H 12, 20, 24, 28

Franzén, R................... I H 18

Franzon, F. L. (I)............ IS 6

Fredberger, A. R.............. I E 27

Fredricsson, I<. A............. I Fi 3

Fredrikson, G................. I K 13

Fredriksson, L................ IS 13

Frenne, N. G. H.............. II H 1

Frey, T. S:son................ I In 2

Friberger, E. G............... I E 9

von Friesen, O. B. (II)........ I E 1, 26

Friman, I. A.................. I In 6

Frisell, E. G.................. I K 5

Frisk, A...................... I Fi 24

Frisk, L...................... I H 14

Frithiof, I. K. V.............. I In 20

Funk, G. E................... I In 34, 35

Furst, P.-E................... I Jo 17

Fägerstam, Hildur............ IS 12

Farm, H. G. E. A............ I E 1, 34

Galfve, C. H.................. IS 7

Garsten, B.................... IS 5

Gate, B...................... I In 14

Geijer, J. L................... I Fi 22

Geijer, K. A....... I U 3, H 21; II H 1

Geijer, L..................... IS 5

Geijer, P. A.................. I H 6

af Geijerstam, S. O............ I In 25

Gemzell, Chr.................. I I< 6, 8

Gerentz, S. T............... I U 2, H 10

Gerhard, I.................... I Jo 18

Gerle, B. O................... I Ju 7

Gezelius, L. E. B. (II)........ I Ju 7

Gibson, G. A................. II II 1

Giertz, L. M.................. I K 1

Gihl, K. S. T................. I Ju 16

Gillgren, L. E................. II H 2

Gillström, A. K. (I)........ I Fö 16, E 31

Girell, B. H.................. I E 19

Gjöres, A..................... IH 17

Glas, E. L. B................. I In 19

Glimstedt, E. G............... I E 20

Godenius, N. R............... I In 27

Goldberg, L................... I K 13

Gottfarb, R................... II U 3

Gottlieb, J. V. C.............. I E 18

Goude, S. N.............. I Fi 7; II H 2

Graab, J. E.................. 1 E 9

Grafström, E. O. Hj. I FI 17, 21; II H 1

Granger, T. A. A.............. II U 3

Granlund, S. Å............... I Fi 11

Granström, E. A.............. I Jo 6

Grape, A..................... I Ju 9

Grenander, N................. | H 27

Grill, C. L. C. C.............. 1 Jo 13

Gripmark, W................. I In 2

Groth, C. E. I................. I Fö 6

292

Riksdagsbe rättelsen.

Groth, G. S................... I Ju 19

Grundström, H. I Fi 22, H 11, 29; II H 2

Grym, J. F. (I)............... I U 5

Gränebo, C. P. V............. I Fö 13

Grönlund, C.-E............... I C 5, 9

Gustafson, Sven (II).......... IS 14

Gustafsson, F. E. (II)......... I E 23

Gustafsson, G. A.............. I H 28

Gustafsson, G. I. F............ I Jo 4

Gustafsson, H. L. (II)......... I Fi 22

Gustafsson, I. A. S............ I Fö 1

Gustafsson, S. H. (II)......... I Fi 20

Gustafsson, Y. H.............. I Jo 15

Gustavsson, .1. W............. IS 6

Gyllenram, K. Å. G........... I Fö 17

Gålsman, Ester............... IIH 3

Gårdstedt, H. B............... IS 9

Gärde, J. N.................. I Ju 21

Gardin, P. F.................. I Fö 14

Gardin, Å. I. J............... I Fi 20

Göransson, E. W. Z........... I In 17

Göransson, H. (I)....... I Ju 8, 26, E 23

Göransson, Inez, O............ I E 34

Göransson, K. H.............. I In 1

Hadding, G. F................ I In 22

Hseggblom, E. E. (II) ........ I Jo 12

Haeggström, E. M. Å.......... I In 26

Hagander, J. O............... I In 33

Hagberg, A. E....... I Ju 10, Fi 25, H 18

Hagberg, E. R. (II)........... I Fi 1, 21

Hagberg, K. H. (II).......... I Fö 9

Hagelberg, J. V............... I In 19

Hagnell, H................... II H 2

Hagård, B.................... IS 14

Hagård, S. A. A. (II)......... I In 10, 29

Hahr, H. A. A................ I K 17

Hain, R. J. F................ II H 3

Hakelius, A. K............... I Fö 7

Hakeman, Elin............... I In 10

Hall, D. E. (II).............. I Fi 3

Hall, G. V.................... I H 22

Hall, M...................... I Ju 12

Hallbeck, O. A................ I E 2

Hallberg, S. E................ I H 24

Hallgren, E. S................ I In 7, 31

Halling, Majken I.

Hallnäs, S...............

Hallström, G..............

Hallström, K. E.........

Hamilton, C. F. H.......

Hammar, O. G...........

Hammarskiöld, S.........

Hämmarskiöld, T. L. I Fi
Hammarskjöld, B. G. H. .

Hamrin, Greta S.........

Hansen, B. ..............

Hansén, P.-A. C..........

Hansson, G. H

1, H 1;

I E
II H
I Jo
II H
I In
I E
I H
II U
I In
I S
I Fi
I Ju
I E

4
9

Hansson, N. G. (II)........ I Fi 22, G 9

Hansson, N. H................ I In 4, 10

Hansson, P................... I Jo 18

Hartler, H. M. S.............. I Fi 22

von Hartmansdorff, A. H. I H 10; II U 1, 4
Hartvig, P. Å................. I H 17, 22

Hasselquist, B. N. E.......... I Fi 13

Hassler, N. H. O.............. I E 15

Hassler, O. L. I............... I E 23

Hasslow, J. S................. II U 3

Hauschildt, L. H.............. I C 12

Heckscher, G........... I Ju 8, S 9, E 7

Hedborg, G. T................ I Fi 20

Hedefalk, B................... I K 7

Hedén, T..................... IS 13

Hedfeldt, N. E................ I Ju 9, 18

Hedfors, N. H................ I In 20

Hedlund, G................... I Ju 8

Hedlund, V. V. (II)..... I Ju 8, 24, In 2

Hedqvist, A. S. (II)........... II H 3

Hedström, H. V............... I In 4

Hedström, K. S. H............ I H 23

Hedvall, J. G................. I E 11

Hegrelius, A. O. R............ I Jo 13, 16

von Heidenstam, R. M....... I U 3, H 21

Heijne, O..................... I H 18

Heinertz, N. O................ I In 14

von Heland, K. E. H......... I Fö 9

Helde, M. I................... I In 27

Helgesson, A. G............... I Fö 1

Helgesson, R.................. II H 3

Helin, M. S................... I K 12

Helleberg, N.................. I Jo 6

Hellman, G. A................ II H 2

Hellman, O. A................ I E 17

Hellstedt, E. S................ II U 3

Hellsten, S. E................. I Ju 15

Hellstenius, G................. I Ju 4

Hellström, B. M............... I E 10

Hellström, J. G. L............ I In 11

Hellström, K. H.............. I K 10

Hemming, E. R............... I In 12

Hemming-SjÖberg, A........... I Ju 9

Henkow, K. G. I.............. I K 2

Henkow, K. FI................ I Ju 11, 16

Henrikson, A................. I Fi 20

Henrikson, C. T............... I Ju 23

Henriksson, A. G.............. I H 29

Henriksson, E. V.............. I K 1

Henriksson, S. H. (II) I Ju 7, S 5, Fi 21, In 4

Henriques, E.................. II H 4

Herlitz, C. G.................. I In 29

Herlitz, N. (I) I Ju 17, 30, Fi 12, E 28, H 19

Hernelius, A.................. I In 22

Hemlund, C. A. V............ I Jo I 8

Hernmarck, C................. I Fi 23

Herrlin, G. O. J.............. I E 27

Herrström, N. G.............. I E 5

Hessel, N. O.................. I Jo 19

Hesselbom, K. E. (I).......... I Fö 9

Hesselgren, O. G. G.......... I S 5, In 12

Hesser, S. C. E. T............. I Ju 9

Hessle, Chr. W................ I Jo 18

Hessler, J. T. H............. IS 5

Heuman, M................... I Ju 8, 19

Heyman, H................... I E 9

Hildebrand, N................ I Fi 23

Hiljding, S. G. O.............. I Fi 18

Hillbo, A. O.................. I C 17

Hjalmarson, J. H. (II)........ I Fö 13

Hjelm, V..................... IS 5

Hjern, B. K. L............... I Ju 4

Hjort, K. G. M............... I K 3

Personregister.

293

Hjulström, F...........	....... I	Jo	14	J.
Hjärre, A..............	....... 1	Jo	16
von Flofsten, E. A. G. .	I Ju 19, E 19, G	15	Jacobson, S. B. S......	...... 1 In	16
von Hofsten, S. E. C. . .	....... I In	10,	26	Jacobsson, B. M.......	...... I H	12
Holdo, S. H...........	....... I	Fi	11		. I H 17	29
Holgersson, S..........	....... I	H	18	Jacobsson, E. E. (II) ...	.... I S 16, h''	19
Holm, P...............	...... i s e,	H	14		T .In	18
Holmberg, B...........	....... i	In	20		T Fn	16
Holmberg, C...........	....... i	Ju	8	Jacobsson, U. R. (II) ..	...... I Jo	10
Holmberg, J. H. (II) .. .	....... i	In	1	Janander, S. T.........	..... I H	13
Holmberg, S...........	....... I	1 \	23		T Fö 1 10 <s	2
Holmbäck, Å. E. V. . ..	....... i	Ju	7	Jansson, K. A.........	...... I H	9
Holmgren, F. J. D.....	....... i	Fi	7	Jansson, N. E.........		19
Holmgren, G...........	....... i	In	13	Jansson, R. L. (II) ....	...... I Fi	20
Holmgren, H. K. H. . . .	. I H 17; 11	u	1	Jansson, W............	...... I In	15
Holmgren, L. K. A.....	..... I E 29,	In	13	Jarnerup, S. E.........	.......-■< I Fi	4
Holmquist, B. G.......	....... I	In	19	Jerdenius, K. E........	...... IG	12
Holmstedt, G. F.......	....... 1	S	9	Jerneman, T. G. . .. IS	14, H 10; II U	4
Holmstrand, F. M......	....... 1 E	11,	34		I H	21
Holmström, S. J. R. ...	....... I	Jo	22	Johannesson, E. G. V. (I) I S 13, I< 18, E	2
Holmvall, H. J. P......	....... I	E	27	Johannisson, T. G......	...... I E	7
Holst, C. G............	....... II	U	3	Johansson, A...........	..IS 13; II H	2
Holsti, P. O...........	....... I	Fi	24	Johansson, B..........	...... IS	4
von Horn, K. R. L. R.	I Fi 7, H	14,	17	Johansson, B. R.......	______ I S 3	9
von Horn, R. C. F. B. .	....... I	Fö	16	Johansson, C.-E........	...... I E	26
Horney, N.............	....... I	Ju	14	Johansson, E. A.......	...... IS	5
Howander, H. J. E.....	....... II	u	3	Johansson, E. G.......	...... I E	15
Hugo, Y...............	....... I	Ju	9	Johansson, Elsa (II)....	... I Ju 23, S	5
Hult, N. E. J..........	....... I	Jo	16	Johansson, F. L. FI.....	I Fi, 26, Jo 16,	20
Hultan, I. H...........	....... I	s	11	Johansson, H...........	. I In 18; II H	2
Hulterström, A. N. O. ..	....... I	K	11	Johansson, Helga......	...... IS	14
Hultgren, G. A. E......	....... I E	24,	28	Johansson, K. A. A. . . .	...... I U	3
Hultin, S..............	....... I	E	9	Johansson, N. Ivar (II)	1 E 31, Jo 17, C	12
Hultman, N. A........	....... 1	G	9	Johansson, S. A........	...... IS	5
Hultqvist, A. A........	....... I	Fö	1	Johnson, A............		7
Hultström, L..........	....... I	S	14	Johnsson, B. E. . . I U	1, S 8, C 5, 9,	10
Humble, E. A. S.......	....... I	s	8	Johnsson, J. H. (II) . . .	... I Fi 10, E	26
Husén, T..............	....... 1	Fö	3	Johnsson, N. O........	...... IS	11
Hydén, S. O...........	....... I	s	15	Johnsson, P. A. (II) . . .	---- I K 8, Jo	11
Hy länder, I............	....... I	E	24	Jonason, S. Å. H......	...... II U	1
Håkansson, H..........	---- I Fi 22,	H	15	Jonasson,.S. S.........	...... I K	4
Håkansson, H. E. V. ...	....... I	K	20	Jonsson, C. A. D. (II) ..	...... I Jo	13
Håstad, E.............	....... I		20		T .Tu	g
Häckner, K. J. Y......	____ I Ju 21,	In	16	Jonsson, J. S. (II).....	...... t Jo	12
Hägglöf, S. I..........	....... I	H	20	Jonsson, L. A. D. (II) . .	...... I Ju	10
Häggmark, G. L. A.....	....... I	In	15	Jonsson, P. C..........	...... I H	9
Häller, L..............	....... 1	Jo	18	Jonzon, S.-G. B........	...... i Jo	20
Härén, Y..............	....... 1	E	14	Josefson, K. E. T......	...... I Fi	4
Härnqvist, K..........	....... 1	Fö	3	Josephson, G. A........	...... 1 E	2
Högman, C. F. O......	....... I	K	10	Josephson, K. O.......	...... I E 17,	34
Högstedt, C.-F.........	....... 11	U	4	Josephson, W..........	... 1 Ju 28, H	29
Högström, E. A........	....... I	Jo	12	Juréen, L. J. F........	...... I Jo	16
Höijer, G..............	....... 1	Fö	9	Järdler, S..............	...... I Fi	14
Höjer, I...............	....... 1	In	2	Järtelius, G. E.........	...... I Ju	23
Höjer, J. A............	....... I	E	18	Jönhagen, S. B........	...... I Fi	9
Höjer, Signe...........	....... I	Ju	1	Jönsson, A.............	...... I E	ii
Ilörjel, N. J...........	....... 1 E	23,	28	Jönsson, Ingeborg......	...... IS	7
Hössjer, K. G. N.......	....... I	E	9	Jönsson, 1.. 1..........	...... I H	19
Höök, A...............	....... 1	II	11	Jönsson, N. O. (II) I Ju	13, Jo 12; II H	2

Inghc, P. G. . . .
Insulandcr, E. I.
Isaksson, W. . . .

I E 18, In 18
I Fö 8
I U 3

Kaijser, F. . . .
Kalén, O. H. .
Kalling, S. P. .
Karlbom, T. O.

1 Ju 14
I In 32
I Fö 4
IF, 17

294

Riksdagsberättelsen.

Karlson, S. G. L........				I	Fi	13	Larsson, B...............	. . I	Ju 8,	G	5
Karlsson, G.............				I	U	2	Larsson, E. Å............	I	In 29,	34,	35
Karlsson, K.............				II	H	3	Larsson, G...............		II	H	3
Karlsson, K. Gustaf (I) .		I	S	13,	E	25	Larsson, G. I............		I	E	11
Karlsson, 0. G..........				I	Ju	21	Larsson, G. K. Y. (II) . . .		I S 1,	Jo	12
Karlström, H. Å........				I	In	27	Larsson, H..............		I	S	5
Karnell, N. B...........				I	E	31	Larsson, Karin...........		I	Fi	1
Kastengren, G. IC.-A.....		I	Fi	22,	H	14	Larsson, K. L............		I	E	26
Kastrup, S. 0...........				II	H	1	Larsson, Maj G..........		I	E	22
Kellberg, E. M..........				I	Ju	22	Larsson, N. A. (I).......	I	E 25,	In	12
Kellgren, N. E..........				I	s	15	Larsson, O...............		I	Ju	14
Kemmer, T. G. O.......				I	Fö	4	Larsson, S..... I S 8, 12	16,	H 23,	In	1
Kempff, G. S. R........				I	Fö	3	Larsson, S. W...........		I	E	18
Kewenter, A............				I	Jo	18	Larsson, T. S............		II	U	2
Kihlgren, R. W. W:son ..				I	Ju	1	Larsson, Y. G. R...... I	S 7,	K 12,	In	1
Kihlman, K. H.........			I	E	13,	25	Larsson, Å...............		I	S	9
Kinberg, 0.............				I	Ju	8	Lassen, B...............	I Ju	8, 24,	H	25
Kjellén, T. B............		I	In 34,	c	12	Laurin, J................		I Ju	1,	24
Kjellin, A. Hj...........				I	In	2	de Laval, Märta.........		I	E	1
Kjellin, B. T. M........		I	Ju	3,	21,	27	Lawski, S. J. K. W......		II	U	3
Kjellman, G. H.........				I	E	27	Leche, H. J.............		I	Jo	8
Kjellson, K. B. N.......				II	U	2	Leffler, .1. O.............		I	Fi	22
Kjöllerström, S. G.......				I	E	28	Leffler, S. B.............		I	Ju	14
Klackenberg, G. S.......				I	E	3	Leissner, T. Å...........	I H	10; II	u	4
Klackenberg, O. H. .. I	Fi	1,	14,	G	11,	14	Lemne, M. H..... I Fi 17	, Jo	17; II	H	1
Kleen, E. W. E.........				I	C	11	Leo, H. V...............		I K 1	6,	18
Kleman, C. F...........				I	Ju	13	Leuf, N. B..............		I	Fi	22
af Klintberg, C. G. F. ..				I	Fö	14	Levin, H. S. (II)........		I	Jo	18
Klum, A...............				I	E	26	Levinson, K. S...........		II	H	4
Knutsson, G. F.........				I	S	10	Levinson, Margit R.......		I	Fi	7
Kock-Lindberg, Karin . . .		I	Fi	18,	H	14	Lidholm, A..............		I	E	9
Kollberg, G. N. (II).....	I	Fi	22;	It	H	1	Lidström, E. J. A........		I	Fö	16
von Konow, U..........				I	Ju	9	Liedberg, C. G...........		I	Jo	4
Krantz, Å. A...........				I	Ju	17	Lien, M.................		I	E	17
Kreiiger, H.............				I	E	10	Lilja, M.................		I	S	5
Kristenson, A. V........				I	In	11	Liljedahl, G. E...........		I	In	3
Kristensson, F..........				I	E	19	Liljedahl, N. A...........		I	Fö	3
Kristensson, G. F. N. (II)		I	U	5,	K	18	Liljegren, Märta.........		I	C	8
Kronvall, K. E. A......				II	U	3	Lilljeros, 0. 0...........		I	C	6
Kull, B.................				I	In	27	Lind, A........... I E 16, H	29; II	H	2
Kull, J. I..............				II	H	1	Lind af Hageby, E. A. L.	B. .	I	Fö	2
Kuylenstierna, Brita ....				I	Fi	7	Lindahl, Annie...........		I	E	16
Kyling, K. F. F. (II) . . .		I	E	22,	In	3	Lindahl, K. F............		I	H	18
Kypengren, S...........				I	S	7	Lindahl, E. R............	. . I	K 10,	Fi	17
Källner, C. G. A........				I	Fö	12	Lindberg, A..............		I	H	10
Källquist, K. G. E......		. 1	Fö	1,	C	1	Lindberg, G. (II).........		I	S	14
Källström, P.-E.........				I	E	17	Lindberg, C.-H...........		I	Fö	1
Kärre, I<...............				I	E	5	Lindberg, E..............		I	Ju	9
Köhler, N. G...........		I	Ju	18.	H	11	Lindberg, E. F. L........		I Jo	10,	15
Kördcl, E..............	I	H	11:	II	H	1	Lindberg, E. G...........		I	Ju	5
Körlof, A. H. V.........				I	K	3	Lindberg, E. T. G........		I	Ju	19
							Lindberg, Hugo........	I Ju 7, 8,	s	12
							Lindberg, T..............		I	Ju	8
L.							Lindberger, A............		II	H	2
							Lindberger, L............		I S 4,	Fi	15
Lagby, E. Anna-Lisa ....				I	S	1	Lindbergson, K. A.......		I H 3,	C	3
Lagergren, B. G. M.....				I	Fi	10	Lindblad, B..............		I	E	30
Lagerkvist, E. E........				I	Fi	10	Lindblad, C. W..........		I	E	11
Lagerwall, Eva.........				I	In	18	Lindblom, A. A. F.......		I	E	27
Landberg, J. G.........				I	E	3	Lindblom, E. A. (I)......		I	C	8
Landquist, A. D........				I	Ju	16	Lindblom, Edith M.......		1	E	11
Lange, N. G. . . . I Jo 2,	IG	C	15;	II	Fi	1	Lindblom, P.............		I	S	11
Langendorf, K. B. I.....				I	E	19	Lindbom, T. L..........		I	E	14
Langton, B. A. B.......				I	In	24	Lindeberg, E. F. L.......		I S 2,	K	7
Lantz, H. V............				Ju 4,	32	Lindegren, K............		I S	11,	12
Larson, B. G...........				I	Ju	15	Lindell, I. A.............		I	K	13
Larson, E. G...........				I	F.	9	Lindel]. K. J............		1	H	25

Personregister.

295

Linden, K. G..........	....... I Fö
Lindén, L. V. (I)......	....... I In
Lindén, R. A..........	....... I Fö
Lindenbaum, G. M.....	....... I H
Lindencrona, A.........	....... II U
Lindencrona, G.........	....... IS
Lindencrona, P. A. H. .	....... I Fö
Linder, E. Hj..........
Linder, N. E. Y.......
Linderoth, H. G........	....... IS
Linderstam, B. Hj.....	. .. I U 2; II U
Lindforss, R...........	..... I S 14, E
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr .. I E
Lindh, G. B. T........	....... I Ju
Lindhagen, J. O........	....... I Ju
Lindhagen, N..........	........ I E
Lindhé, C..............	....... IS
Lindholm, G. A........	....... I Jo
Lindholm, P. S. (II) I	Fö 17, Fi 12, C
Lindman, A. G.........	........ I Ju
Lindquist, J. L........	........ II H
Lindquist, N. G........	....... I Fi
Lindqvist, R. H........	..... I K 18, E
Lindroth, A............	........ I In
Lindskog, B. V........	. . I Fi 22; II H
Lindskog, C............	........ I Jo 18,
Lindstedt, A. V........	........ I C
Lindstedt, G. F........	........ I E
Lindström, E..........	........ I K
Lindström, G..........	........ IS
Lindström, H. B. (II) .	........ I Jo
Lindström, K. J. O. . . .	....... I K
Lindström, M. S......	........ I E
Lindström, S. A.......
Lindström, Ulla G. (I) .	____ I Ju 18, H
Lindvall, K. E.........	........ I Fi
Lingren, G. W.......	........ II H
Linnér, I. B. M.......	........ I C
Ljungberg, E. G. R. ...	..... I Ju 12, H
Ljungberg, S. H.......	........ I E
Ljungdahl, Iv.-G.......	........ I H
Ljungdahl, M. J. J. . . .	........ I In
Ljunggren, V.........	........ II H
Ljungman, K. S. B. . . .	....... I E
Ljungstedt, N. V......	........ I In
Lodenius, V. G. (I) . . •	........ I Ju
Lord, S.-Hj...........	........ I H
Luckey, E............	........ I FI
Lund, R. N...........	........ I Jo
Lundahl, E...........	........ I In
Lundahl, I. K. J......	........ I Fi
Lundberg, A. S.......	..... I K 14, Fi
Lundberg, B. I........	........ I 11
Lundberg, E. A.......	........ IS
Lundberg, E. F.......	..... I S 4, Fi
Lundberg, E. J.......	........ I E
Lundberg, E. S.......	........ I II
Lundberg, H. F. N. .. .	I Fi 22, 23; II H
Lundberg, J. I. (II) .. .	........ IS
Lundberg, K.-A. O. . . .	........ II II
Lundberg, N. R. W. . .	........ I Fö
Lundblad, H. R.......	...... I S 9, E
Lundell, S. V.........	........ I Fi
Lundén, L............	........ I E
Lundgren, I. A. O.....	........ IS
Lundgren, J. B.......

Lundgren, K. Å..........		II U	1
Lundgren, Th............	I H 17;	II Fi	1
Lundgren, Valborg.......	. I Ju	7, In	18
Lundgren, Å. V..........		I Fi	24
Lundh, H. T.............		I E	27
Lundh, J. L.............		I C	13
Lundmark, N. A. J......		II H	3
Lundquist, C. A. R.......	I E	18, In	20
Lundquist, L.............		II H	1
Lundquist, O. R.........		I E	17
Lundqvist, K. H.........		I S	5
Lundqvist, M............		I Ju 7	8
Lundqvist, N. L........	I H 14;	II H	1
Lundström, H. E.........		I Ju	10
Lundvik, V. G...........	. I E	22, H	6
Lundwall, J..............		I In	5
Lutteman, S. E..........	I Ju	24, In	18
Lyberg, F...............		I C	3
Lydén, G................		I K	11
Löfgren, G...............		I E	10
Löfqvist, Thyra (II)......		I H	25
Löfström, B. A..........		II H	1
Löfström, F..............		I Fö	6
Lönnerblad, T. H........	..... 1	E 13,	25
Lövgren, N..............		I H	11
Löwbeer, H..............		I E	24
Löwbeer, N. T. I E 20, 25	H 5, In 8, 34,	35
Löwgren, G. H...........		I E	19
M.
Magnander, E. E. A......		I Fi	8
Magnuson, M............		I S	6
Magnusson, A. L.........		I S	9
Magnusson, E............		I Ju	10
Magnusson, N. H.........		I H	6
Magnusson, R. A. H......		I Jo	11
Malm, A. J..............		I S	5
Malm, L. V. L...........		I E	10
Malm, N. P..............		I K	7
Malm, N. T. B...........	. . I E	29, In	13
Malm, S. E. H...........	. . IS	15, H	10
Malmberg, H.............		I Ju	10
Malmberg, P. C..........		I E	26
af Malmborg, N. M.......		I C 6, 9
Malmborg, O. J. N. (II) ..		I E	34
Malmen, M. E...........		II H	1
Malmer, H...............		I S	13
Malmeström, E. A. C.....		I E	23
Malmfors, N. A. E......	I Fi 26	II H	1
Malmgren, B. R..........		I In	11
Malmgren, E. F. E.......		I Jo	20
Malmkvist, E. V.........		I K 7, 8
Malmros, II..............		I E	18
Malmams, B. E..........		I Ju	29
Mangård, N..............		I Fi	24
Mannerskantz. A. F......	. . I Fö	10, H	6
de Maré, C. G. A. B.....		I Fö	4
Markelius, S. G..........		I K	12
Marncll, K. G............		I Ju	28
Mathlein, R. F...........		I In	4
Mattsson, E..............		I II	23
Mattsson, E. II..........		1 K	17
Mattsson, J. G. A........		I E	12
Matz, K. S.............	.....	H 11,	23
Maunsbach, A. B........		1 E	25
Mchr, H. T..............		I S	12

296

Riksdagsberättelsen.

Meidner, R. A. I	Ju 14, S 3, Fi 21,	G	15	Nordfors, G................		I In	25
Melcher, E........	........... I	Fi	22	Nordgren, Olivia L.........		I S	i
Melén, O. F. E. . .	........ I Ju 5,	Fö	6	Nordholm, O. G............		I H	25
Mellander, C. AV. ..	........... II	U	3	Nordhult, A...............		I E 7,	17
Mellbourn, G. L. A.	........... I	E	5	Nordkvist, E...............		I C	12
von Mentzer, C. W.	R. L...... I	Fö	12	Nordlander, G. H..........	. I Jo	5, 16,	22
Metelius, B. E. . . .	........... I	Fi	15	Nordlander, E. O. V........		I Ju	15
Michanek, E......	........... I	S	9	Nordlund, Elsa-Brita.......		I Ju 7	, 8
Moberg, H. A:son I Fö 7, K 7, Fi 2G, Jo 7	H	28	Nordqvist, B. R. B.........		II H	2
Moberg, R........	........... I	Ju	20	Nordqvist, S. F. V.........	I Fi	22, H	14
Molander, M. E. . .	........... I In	10,	20	Nordström, A. G. G:son . . . .		I C	13
Molin, F..........	........... I	Fö	6	Nordström, FI. F...........		I E	9
Molin, G..........	........... I	Fi	22	Nordström, J. H. M........	.. . I	E 21,	25
Montell, J. E. O. .	........ I E 19,	In	6	Nordström, T..............		I Ju	1
Morén, A. E......	........... I Fi 4,	19	Nordvall, K. E.............		I E	9
Mossberg, E......	........... I	In	22	Norén, K. H. K...........		I Fi	11
Mossberg, T. L. ...	........... II	FI	2	Norgren, N. O.............		II H	3
Mott, H..........	........... I	H	17	Norinder, E. IJ............		I E	30
Murray, C. A.....	I S 4, Fi 2, 12,	Jo	8	Norinder, T. R.............		I G	13
Murray, G. G. U. M.......... I	Fö	10	Norlén, A..................		I E	16
Myhrman, B. 0. ..	........... I	Fö	12	Norman, E................		I Ju	12
Myrbeck, K. D.....	........... I	Ju	10	Norman, N................		I In	3
Myrdal, Alva.....	........... I	E	1	Norrgård, A...............		I Jo	7
Myrgren, H.......	........ I Jo 18,	H	13	Norrman, E................		II H	2
Månsson, K. G. .. .	......... I S 4,	Fi	3	Norrman, T................		I E	9
Mårdh, G. A......	........... I	In	20	Nosslin, B.................		I E	18
Mårtensson, Fl. . . .	........... II	H	2	Nothin, T. K. V...........		I Fö	13
Mårtensson. J. W. (II)........ I	H	3	Nyberg, E.................		I H	19
				Nycander, S. H............		I In	14
				Nygren, Hildur K. (II).....		I E	29
	N.			Nylén, T..................		I K	16
				Nylin, B. E................		I K	3
Nannesson, P. L. . .	........... 1	Ju	10	Nyman, A. E. W..........		I Fö	2
Nauckhoff, S. A. G.	........... II	H	1	Nyman, N. R. I...........		I S	12
Nelgård, A........	........... I	C	8	Nyrén, B..................		I Fi	22
Nelker, H. G.....	........ I IC 13,	Fi	1	Nyström, E. G.............		I Fi	7
Nerell, Ä. N. J. . .	........ I K 12,	E	18	Nyström, H. G.............		I K	17
Netzén, G. (II)____	....... I Jo 14,	In	21	Nyström, P. I.............		I S 9,	11
Nevrell, B. A......	........ I Fi 12,	C	17	Nyström, R. H. B.........		I Fi	22
Neymark, N. G. E.	........... I	E	7	Nyström, S. L. G.........		I S	8
Niklasson, O. S. (I)	........... I	Fi	20	Näsgård, B. (I)............		I H	25
Nilson, Hj. R......		S	2	Näslund, G................	I Jo	3, H	18
Nilsson, C. O. (II) .	........... I	S	5	Näslund, H. M. E..........	.. . I	Jo 2,	16
Nilsson, D. E......	........... I	H	3	Näslund, P. J..............	I Ju	10, Jo	13
Nilsson, G.........	........... I	FI	11	Näsström, E. E. (I)........	. I E	1, 10,	34
Nilsson, G. E. (II)	......... I E 1,	In	15	Nääs, O. B................		l Jo	14
Nilsson, G. Gerhard	........... I	E	34
Nilsson, G. H......	........... I	K	7
Nilsson, G. V. (II) .	..... I K 11, E	28,	34
Nilsson, H.........		H	2	Odelberg, A. A.............		I In	10
Nilsson, H. R......	........... I	C	5	Odencrants, .1. O...........		I Ju	10
Nilsson, N. R......		Jo	16			I TJ	?
Nilsson, O. F......	........... I	Jo	20	Odhner, C.-E...............		I Jo	22
Nilsson, R.........		K	11	Odin, M. O................		I In	11
Nilsson, Y.........		H	23	Odlöw, A. FI...............		I Fi	26
Nilsson, Å.........	........... II	H	2	von Oelreich, C.-E..........		11 H	1
Nilstein, A. FI.....	........ I Fi 21,	H	29	Ohlon, S. J. E. (I) ........		I E 3, 5
Nilzon, K. I. (I) . . .	........ I Fi 21,	Jo	4	Ohlson, I..................		I K	10
Nitelius, H. V.....	........... I	Fi	13	Ohlsson, L. G..............	. I Ju	8, In	2
Norberg, R. E.....	........ I In 5,	C	11	Oldmark, I................		I E	25
Nord, C. H........	........ I Fö 12,	S	9	Olhammar, G. F. N. I Fi 25,	Jo 16,	FI 18,	24
Nordenfalk, J......	........... I	Ju	9	Olin, G. C. O..............		I In	4
Nordenskjöld, O. G.	........... I	s	5	Olofsson, G. E.............		I In	27
Nordenskjöld, C. E.	T. A...... I	E	7	Olofsson, S................		I Fö	12
Nordenson, J.....	I Fi 22, Jo 22,	H	14	Olofsson, Ä. AV. (II).......		I S	1
Nordenstam, B. A. .	........... I	Ju	14	Olson, FFj..................		I S	6
Nordfelt, Hj.......	........ I Ju 10,	H	29	Olsson, A..................		I Jo	10

Personregister.

297

Olsson, Anders (II).......	..... I	K	17	Q-
Olsson, C. P. (II)........	. . . 1 Ju 7,	In	10
Olsson, E................	. . I Ju 28,	Fö	9	Quensel, C.-E............	..... I E	19
Olsson, Erica............	..... II	H	3	Quensel, N. J. E.........	..... I Fi	17
Olsson, G. A. (II)........	... I S 6,	Fi	1	Qvistgaard, J. H........	1 H 24; II H	1
Olsson, G. H.............	..... I	H	10
Olsson, I. S..............	..... I	S	6	B
Olsson, K. H............	..... I	Jo	12
Olsson, K. J. (I).........	..... I	Ju	20	Rabe, J. J...............	..... I E	14
Olsson, K. M. G.........	..... I	E	1	Rahm, A. H. B..........	..... I In 4,	29
Olsson, N. G. T..........	..... I	C	5	Ralf, E. Chr.............	..... I E	14
Olsson, O. W............	..... I	Jo	18	Ramberg, J..............	..... I In	13
Olsson, S. S.............	..... I	E	11	Rapp, B. T..............	..... I Fö	10
Olvén, B. G. E..........	..... I	S	5	Rappe, N................	..... I Ju	33
Onsjö, J. (II)............	..... 1	Fi	1	Regner, N. J............	..... I In	16
Oredsson, H. E..........	..... I	G	9	Rehn, L. G..............	..... I Fi	15
Oredsson, S. M..........	I Fi 2, 12,	E	18	Reiland, L. A. G.........	..... I FI	5
Orrö, S. E...............	..... II	H	1	Rengby, S. F. N.........	..... I Ju	19
Ossmark, J. 0. L........	..... I	K	7	Renlund, R. G...........	..... I Fi 2,	12
Osvald-Jacobsson, I......	..... I	Jo	16	Renström, K.-E..........	..... I C	12
Osvald, K. H. (I)........	..... I	In	4	Reuterskiöld, B. H. C. . . .	..... II H	1
von Otter, S. F..........	..... I	Fi	16	Reuterskiöld, H. F.......	..... I H	10
Ovegård, I,. O...........	..... I	C	4	Rexed, B. A.............	..... I E 7,	18
				Rhedin, C. \V. E.........	..... I Jo	4
				Riben, K. O.............	..... I Ju 13,	25
				Ribohn, E...............	..... I Jo	18
				Rickard, A. B. O........	..... I K	19
				Ringdén, H.-Fr...........	..... I Ju	23
ir.				Ringenson, C. T. S.......	..... IS	14
				Rising, E. K. G. A.......	..... I In	12
Palander, T. F..........	. . I Ju 14,	E	19	Rising, G................	..... I H	11
Palme, E. R. C.........	..... I	Fö	7	Robach, C. M............	..... IS	7
Palmstrand, T. E. Hj. ...	..... II	H	1	Robertsson, N. I. H......	..... IG	3
Parenius, M. F..........	..... I	H	25	Rodhe, K................	..... I E	7
Pehrsson, W. I..........	..... II	U	3	Rodhe, S. O.............	..... I Ju	14
Pellijeff, A..............	... I S 7,	In	14	Rogberg, N. O. L........	..... 11 H	4
Persson, E. J...........	..... 1	H	29	Romanus, S. E...........	..... I Ju	7
Persson, F. .1. H. (II) . . .	... I S 2,	K	1	Roos, G. S...............	..... I Fi	23
Persson, F. L...........	..... I	Ju	4	Roos, K. G. B..........	..... I In 21,	24
Persson, I. (I)..........	..... I	K	11	Rooth, J. H.............	..... I In	12
Persson, K. G...........	..... I	E	19	Rosén, A................	..... IS	13
Persson, N. F...........	..... 11	U	1	von Rosen, E. O.........	..... 11 U	3
Persson, P. E. S........	..... I	Jo	7	von Rosen, G. F. FI. G. .	. . I In 22, C	11
Persson, P. H. Y.......	..... I	K	7	Rosén, Göta M...........	. . I Ju 15, S	12
Persson, R. V. (I)......	. . I Jo 20,	H	17	Rosén, N. G. K. G.......	..... I H	12
Persson, S..............	..... II	H	2	Rosenbaum, A. M........	..... I Fö	4
Persson, S. E...........	..... I	S	6	Rosenberg, G. D.........	..... I E	11
Peterson, O. H. E.......	..... 1	11	18	Rosenberg, K. G.........	..... I Fi	3
Peterson, S. G. W.......	..... 1	Jo	14	Rosenberg, N. R. AV. (I) .	..... I E	17
Petrén, B. A. S.........	..... I	U	2	Rosenblad, U. S..........	..... 1 Fö 3,	11
Petrén, B. E. F.........	..... I	II	24	Rosenlund, T. A.......	..... I K	17
Petrén, B. E. G.........	..... I	Ju	17	Rosenqvist, K............	..... t Jo	19
Petri, B. A. W..........	..... 1	H	7	Rudenstam, G. N.........	..... IS	5
Pettersson, A. G. (I) ....	..... 1	In	16	Rudhe, R. S............	..... IG	9
Pettersson, A. P. (II) ...	I S 13,	K	18	Rudholm, S. J. G........	..... I Ju	7
Pettersson, E. G. A.....	..... I Ju 3,	28	Rudstedt, K. G..........	..... 1 Ju	3
Pettersson, J. W. (II) ...	..... I	In	1	Ruist, E.................	..... I C	15
	I	H	13		..... IS	5
Pettersson, L...........	..... I	s	15	Runemark, P. S..........	..... I Fi	12
Pettersson, S. B. A......	..... I	Fö	1	Rundberg, G. A........	..... I In	4
Plym Forshell, W. N. . ..	..... 1	Jo	16	Runnström, S............	..... I H	13
Poppius, H.............	..... 1	E	18	Ryd, S. II..............	..... I Fö	1
von Porat, S. A.........	..... 1	Fö	12	Rydback, A. V. I........	I Fö 2, G 11,	13
Prawitz, G.............	..... I	Ju	10	Rydbeck, G.............	..... 11 FI	2
Prydz, P...............	..... 1	Fi	4	Rydbcck, O. E. II.......	..... I E	it
Påhlsson, A. AV.........	..... 1	S	5	Rydhagcn, N. B.........	..... I Fi	4
Pälsson, P. O. (I).......	. . . IIJ 5,	Jo	20	Rydin, C. Tf.............	..... 1 In	12

Riksdagsberättelsen.

298

Rynnel, H. E...........	..... I	E	3	Sjögren, E....................	I	Jo	15
Råby, K. G............	..... I	In	8	Sjögren, K. E........... I H 19;	II	H	1
Rönn, Solveig A. 0.....	..... I	E	12	Sjögren, K. G. T..............	I	E	18
Rönquist, A............	..... I	S	16	Sjögren, N. A. G..............	I	E	16
				Sjögren, N. T.................	I	In	11
				Sjögren, S. J..................	I	FI	13
S.				Sjölin, Gunnel................	I	H	9
				Sjöman, E....................	I	H	11
Sachs, R...............	..... I	H	29	Sjöstrand, Helga (II)..........	I	s	12 1
Saemund, A. G..........	..... I	S	5	Sjöström-Bengtsson, Anna (I) I S	12,	E
Sahlgren, C. E..........	..... I	H	22	Sjövall, K....................	I	Fö	2
Sahlin, B. I.............	..... I	H	14	Skantze, L. O................ I K	5,	E	17
Sahlin, G. J.............	. . I Fi 22,	H	21	Skiöld, E. R..................	I	Fi	21
Sahlin, 0. E............	I K 10, Fi	10,	17	Skjöld, P.....................	I	In	31
Sahlin, S. E. G..........	... I U 3,	Fi	22	Skogh, S. A..................	II	u	4
Samuelson, S. J. E.......	..... I	K	12	Skoglund, C. G................	I	Fö	12
Samuelsson, G. Y.......	. . I H 27,	In	15	Skoglund, E..................	I	S	10
Samuelsson, Ingrid......	..... I	H	13	Skoglund, G. T. (II) I Ju 13, 20, K 14,	In	25
Samuelsson, K. G.......	..... I	S	5	Skogsberg, P. G...............	1	S	15
Sandberg, A. G. N......	..... I	Jo	8	Sköld, L......................	I	Ju	20
Sandberg, E. O. O......	..... I	Fö	1	Sköldin, P. A. (II)............	I	Jo	13
Sandberg, G. P.........	..... I	Fi	24	Smedman, G..................	I	H	3
Sandberg, K. E. E.......	..... I	E	17	Snygg, J. G. E. (I)...........	I	In	20
Sandberg-Norrlander, Alva	..... I	E	14	Sohlman, S...................	I	FI	21
Sandelin, E. M...........	..... I	Fi	22	Sommar, C. 0............. I Ju	5,	H	9
Sandler, R. J. (I).......	... I U 4,	E	30	Sondén, T. V................. I	Ju	28,	33
Sandqvist, T. G. R......	..... I	In	15	Spetz, G. (I).................	I	Fi	22
Sandström, A. E. F.....	..... II	U 1	3	Spongenberg, 0. S.............	II	U	2
Sandström, K. H........	..... I K	8,	12	Spångberg, O.................	I	S	5
Sandström, Ragnhild M. A. (II) 1 S 1,15,	In	21	Staaf, Astrid.................	I	s	5
Sandström, S.-E.........	..... I	H	11	Stadc, K. Y..................	I	Fö	6
Sanne, S. D. H.........	..... I	In	1	Starrin-Reindahl, Svea.........	I	S	1
Santesson, P. V.........	..... II	U	2	Stéen, P. L...................	I	H	25
Schaffer, T..............	..... I H	3,	27	Steenberg, K. J. E............	I	Fi	7
Schager, N..............	..... II	H	3	Sten, H. (I)..................	I	Jo	2
Schalling, E. H.........	..... I	E	24	Stenbeck, F...................	I	In	22
von Schéele, C. G. F. . . .	..... I	Fö	15	Stenberg, N. (II)..............	II	H	2
Schein, H...............	..... I	In	14	Stenberg, 0. A. E.............	I	H	24
Schlyter, Karl..........	..... I	Ju	26	Stenerudh, K. E. Hj..........	I	C	9
Schmidt, F. F..........	..... I	E	7	Stenholm, I. Britta...........	I	E	34
Schmidt, T. A..........	..... I	In	4	Stensgård, A. A. H............ I	Jo	16,	22
Schröder, W. N.........	..... I	E	32	Stenström, J. A...............	I	C	10
Schärman, O............	..... I	C	12	Sterner, R. M. E..............	I	S	6
Sefve, S. I..............	... I Fi 1,	E	12	Stiernstedt, S. W. 0...........	II	11	1
Segerstedt, T............	. . I K 13,	E	19	Stoltz, Z. W.................. I	I<	11,	14
Segrell, T. R............	..... I	In	6	Strahl. I.................... I Ju 8,	29,	30
Sehlstedt, 0. A. (II) ....	. . I K 17,	E	5	Strand, A. W. (I).............	I	U	3
Sellman, S. P. H........	..... I	E	20	Strand, T.....................	I	K	7
von Seth, T. G. A. (II) .	..... I	Jo	20	Strandell, G. H. F............	I	Fi	10
Settergren, G. C. A. I Fi	22, H 5; II	FI	1	Strandman, 0.................	I	E	16
Severin, E. J. (II) . . I H 17, 18, 24; II	H	3	Streyffert, K. T...............	I	K	5
Severin, F. (II).........	..... 1	In	22	Strindlund, G.................	I	Jo	2
Severinson, G...........	..... II	H	2	Strokirk, C. G. E.............	I	Ju	5
Sidenbladh, G...........	..... I	S	7	Ström, E. T. II...............	I	c	9
Sidenbladh, K. J. E.....	. . I Ju 12,	K	16	Ström, K. V..................	I	Fi	1
Siedman, G. H..........	..... I	C	8	Strömberg, 0. A. E...........	I	In	6
Sievert, R. M...........	..... I	In	27	Strömberg, S. .1. M............	i	Jo	21
Silfverberg, K. J. A.....	..... I	C	7	Strömbom, S. G. M...........	I	f:	16
Siljeström, G............	..... I Ju 8, 9	Strömgren, B. J...............	I	Fl	3
Simonsson, L. B........	..... 11	II	2	Stuge, A. FI..................	II	H	2
Simonsson, N. V........	..... I	C	10	Ståhl, M. D. E. (II)....... I Ju	23,	Fö	13
Sjunnesson, N...........	..... I In	10,	20	Sundahl, P. E............. I Ju	14,	E	10
Sjö, N. A...............	... I S 1,	Jo	11	Sundberg, C.-G................	I	In	27
Sjöberg, E. A...........	..... I	IC	10	Sundberg, J. V................	I	H	22
Sjödahl, H. L. E. (I).....	. . I Fi 20,	In	1	Sundelin, G. V. (I).......... I E	6,	C	13
Sjödén, 0. B............	..... 1	S	11	Sundelin, Å...................	I	In	4
Sjödin. I. V............	..... I	Fö	12	Sundell, O. E.................	I	In	22

Personregister.

299

Sundfeldt, B............ I H 18; II H 1

Sundfelt, R................... II H 3

Sundström, N. W. (II)..... I E 14, H 29

Svartz-Malmberg, Nanna....... I In 11

Swartling, A. E. V............ I C 1, 5, 8

Swartling, E. G............... I Ju 11

Svedberg, T................... I U 4

Swedberg, B. B. H............ I Fö 8

Swedborg, E. H............... I Jo 5, 18

Swedenborg, J. E............. I E 10

Svedendahl, A................ I Jo 18

Swedlund, G. R............... I E 8

Svenson, Å................... II U 3

Svensson, G. A................ I E 2

Svensson, G. S................ I Fö 2

Svensson, Gärda (I)........... I In 14

Svensson, H. G. I............. II H 2

Svensson, J. F. D............. I K 7

Svensson, J. S................ I K 8, 10

Svensson, J. U. (II) I U 2, S 5, H 10; II U 4

Svensson, N. A.........I Fi 22, E 9, Jo 16

Svensson, P. G. A. (II)..... I Fö 12, H 19

Svensson, S. O................ IS 1

Svensson, S. P. (II)........... I C 7, 12

Svensson, S. V................ I Fi 19

Svensson, Valborg............. I Fi 1

Svensson, W. (II)........... I Fi 1, Jo 12

Swensson, B. O. T............ I Fi 23

Swensson, O. Å. I............. IS 5

Svärd, H..................... II H 2

Svärdström, K. F............. I Jo 16

von Sydow, Chr............ I Ju 14, H 17

Sylwan, N. E................. I K 7

Säkk, K...................... I Jo 22

Sällfors, C. T................. I Fö 9

Sätterberg, E. A.............. I Fi 4

Sävborg, A. T. D............. I E 26

Söderberg, E.................. II H 2

Söderberg, G.................. I Fö 9

Söderberg, K.................. I H 29

Söderberg, K. L................ I E 6

Söderberg, N. O. F............ I H 12

Söderlund, S. Y............... I H 19

Södermark, S. F......... I Fi 3; II U 3

Söderqvist, B. O. A........... I In 25

Söderqvist, C. G. T............ I Jo 3

Söderqvist, G................. I H 23

Söderström, C................. II U 3

Söderström, O. A. V........ I Jo 22, FI 19

Sölvén, A..................... I Ju 7

Sönnerlind, A. S.............. I E 26

Söre, A. G. P............... I U 2, H 10

Tamm, K. G. I.. II. .

Tamm, S............

Tammelin, P. A. V. ..

Tegendal, O. E.......

Tegner, G...........

Tengvik, N..........

Terner, J. E.........

Tham, K. G. K. M. ..
Thapper, G. F. (II) . .

Thedin, N...........

Thomson, A. N......

Thorburn, R.........

...... I C 1

...... I H 3

...... I Ju 3, 5

. . . I S 15, H 10
I S 7, E 12, In 14

...... IS 6

...... I Fö 1

...... I In 29

. . . I Fö 13, C 3

...... I Fi 21

...... IS 4

...... I H 11

Thornander, T. V............. I Jo 3

Thornell, Stina K. M....... I Ju 23, S 13

Thorsson, Inga.......... I In 18; II H 2

Throne-Holst, H............... II H 2

Thulin, E. E:son.............. I Fi 21

Thun, F. V. (I)............... I In 1

Thunberg, T. F............... I Jo 8

Thunell, B.................... I H 18

Thunholm, L.-E............ I S 13, Fi 20

Thurén, G.................... I Ju 8

Thuresson, E. O............... I H 13

Thyresson, G.................. I Ju 16

Thömberg, E. B.............. IS 10

Tideström, B. H. V. B........ I Fi 11

Tigerschiöld, K. M............ II H 3

Tjällgren, O. L. (I)........... I K 3, 14

Tolstoy, N.................... I Fi 22

Torbrink, Tekla J. L. (II)...... IS 16

Torstensson, T. A. G.......... I Jo 14

Tufvasson, K. E.............. I U 2

Tunhammar, E. W............ II H 1

Täckholm, Th................. IS 5

Tärnvik, N. A................ I Jo 15

Törnblom, O.................. I Fö 11

Törnquist, H.................. IS 12

Törnqvist. K. G. G............ I E 11

IT.

Uddenberg, C.-E........... I Ju 33, H 12

Uggla, C. A................... I Ju 18

Uhlin, K. E.................. I In 30

Uhnbom, I. T................. IS 3

Uhrbom, A. V................ I Ju 24

Ulf, B. L..................... I K 4

Ullman, B. A. W............. I Fö 4

Ulne, J. O........ I Fö 1, E 5, 33, C 1

Upmark, E. G. J.............. I K 7

Utterström, G................. I Fi 1

Verncr-Carlsson, S............. IS 4

Victorson, K.-E............... I In 10

Vilhelmsson, E. E............. IS 5

Vilmont, S. B. E.............. I K 4

Vinell, K. T.................. II FI 1

Virgin, E..................... I Fi 7

Virgin, G. I................... I Jo 11

von Wachenfeldt, G........... I H 17

Wadell, A. W................. IS 9

Wadén, I. P. J............... I Fö 8

Wagnsson, R.................. I In 13

Wahlberg, E. C. A............ I Ju 11

Wahlbäck, J. M......... I Ju 1, 23, S 8

Wahlstedt, G. V. R...... I K 12; II II 3

Wahlund, S. G. V. (I) I Ju 20, Fi 9, E 1, Jo 2

Walberg, S................... I Ju 8

Waldenström, E............... I U 3

Waldenström, J............... I E 18

Waldenström, M. E............ I Fi 7

Walin, A. G.................. I Ju 11, 30

Wallberg, C. E. F............. II Fi 1

Wailenberg, .1............... I S 4, Fi 17

300

Riksdagsberättelsen.

Wallentheim, A. (11) I Ju 20, S 11, E 1,16,	26
Walles, K. L..........	....... II H	2
Wannheden, N. H. E. .	....... I K	7
Wedén, S. (II)........	....... IS	13
Wedenberg, E.........	....... I E	29
Wehlin, S.............	....... I H	13
Weibull, N. R. M.....	....... I Jo	7
Wejke, G. \V.........	I E 27, In 11,	22
Welinder, P. E. G.....	....... I Fi	21
Wellner, H...........	....... I H	18
Wennerberg, A. H.....	....... I E	31
Wennerberg, S. G.....	....... I Ju	10
Wennersten, P. G.....	....... II H	1
Wennmark, J. T. D. . .	....... I Jo	13
Wennström, G. E.....	....... I In	16
Werner, D. R. E......	....... I H	24
Werner, O. E. (1) .. .	I Ju 7, E 14, H	29
Wernstedt, C. M......	....... I E	9
Wessén, E. Y. A......	....... I Jo	20
Wessman, C. G.......	....... II U	3
Wesström, E. A.......	____ I Fö 16, Jo	3
Westberg, N..........	....... I In	14
Westborg, B..........	....... I Fi	10
Westerlind, E. A......	---- I Fi 22, C	15
Westerlind, N. P......	....... I Fi	10
Westin, G. E. N. . . .	I Fi 8, E 13, 20,	25
Westman, E. G.......	....... I Ju	4
Westman, J. 0........	....... I E	17
Wethje, E. J. (I).....	....... I Fi	20
Wetter, F. G.........	....... I Ju 7,	16
Wetter, S. A. J. P:son	....... II Fi	1
Wetter, S. E. P.......	....... I FI 17,	22
Wetterhall, H. C. B. . .	I Ju 10, 14, Jo	20
Wetterlind, Å. J. . . I	U 3, FI 17; II Fi	1
Wetterling, G. M......	....... I Ju	14
Wibom, T............	....... II H	3
Wickberg, J. A.......	....... IS	11
Wickberg, Y. T.......	____ I Fi 22, H	14
Wickman, Å. G.......	....... I E	19
Widegren, B. G.......	....... I Ju	20
Widegren, S. A.......	....... I Fö	12
Widell, G. G..........	....... I Fi	26
Widell, G. A........ 1	Fö 9, 13, 15, H	22
Widén, L. A. (II).....	....... I E	31
Widmark, G. F. S.....	____ I Fö 13, In	33
Wiedesheim-Paul, G. H.	I H 7, 9, 15,	20,
	28, 29; II H	2
Wieslander, I. L......	....... I C	13
Wigert, A. G. A......	....... I Fi 4,	19
Wigforss, Eva........	....... I E	3
Wigforss, F. J. N......	....... I E	1
Wihlborg, E...........	....... IS	6
Wihlborg, H. H........	.... I K 15, In	24
Wijkander, K. E. T. . ..	....... I U	3
Wikander, H. Chr......	....... I Ju	12
Wiklund, D............	....... I Fi	1
Wikström, C...........	....... I Jo	13
Wikström, N. K.......	....... I E	12
von Willebrand, B. M. .	....... I H	6
Wiman, H.............	....... I Ju	23
Winberg, A. H.........	..... 1 S 4, K	20
Winberg, O. B.........	....... I H	3
Winroth, C. E. E......	....... I Jo	16
Wintzell, T............	....... I Jo	11
Wirén, R. L...........	....... I H	27
Wirseen, Å............	....... I K	1

Wistrand, K. K. (I) ... .	...... I	In	8
Wistrand, Th. W.......	....... 11	U	3
Witting, N. O..........	....... I	E	19
Wittrock, K. J. P......	....... I	Fö	5
Wohlin, E.............	....... I	In	10
Woxén, L.............	....... I	c	14
Woxén, R.............	. I E 7, 10,	H	12
Wretblad, K. A. G.....	....... I	Fö	3
Wulff, H. B..........	....... I	E	18
Wåhlstrand, R. A......	....... I	E	19
Wärn, T. G............	....... I	Ju	5
Y.
Ytterborn, G. R........	. I Jo 6, 14,	16,	22
Z.
Zachrison, S. J. G......	....... I	Fö	16
Zetterberg, G. I,.......	....... I	K	1
Zetterberg, K. Å. FI. .. .	....... I	E	15
Zetterblad, U. F.......	....... I	In	10
Zetterlund, S. G........	....... I	E	26
von Zweigbergk, Eva ...	....... I	E	3
von Zweigbergk, Å. C. .	. . . . I Ju 18,	H	5
Zickerman, S. O. G.....	....... I	K	7
Zotterman, .1. A........	....... I	Fi	3
Å.
Åberg, A. R. E........	....... I	Fö	8
Åhrberg, H.-H. H......	....... I	K	5
Åkerberg, E...........	....... I	Jo	15
Åkerman, B. W........	....... I	s	6
Åkerman-Johansson, Brita..... I	s	7
Åkerstedt, B. E. V.. . .	I S 15, Fi 4,	H	25
Åkesson, A. O.........	. . . . I Fi 21,	H	25
Åkesson, N. H.........	..... I U 2,	H	10
Åkesson, N. O.........	. . . I Ju 17,	In	1
Ångström, A. K........	....... I	E	30
Åseskog, S.............	....... I	In	5
Åstrand, B. H.........	....... I	Jo	22
Åstrand, B. I..........	....... I	E	11
Ä.
Älmeby, 11. V. B......	. I H 29; II	H	2
Ö.
Öberg, ilärta (11)......	....... I	Fi	i
Öbrink, J. FI..........	..... 1 U 2,	H	10
Ödeen, S. A. E.......	I Fö 7, Jo 21,	H	8
Öhlin, E...............	....... I		20
öhman, G. B....... I	E 33, In 25,	C	i
öhman, Rodny........	....... II	II	2
Öman, I...............	....... I	In	11
Örbom, K. A.........	I Ju 10, Jo	12,	16
Örne, A. E............	....... I	In	8
Östberg, Amanda......	....... II	H	3
Österberg, L...........	....... I	E	17
Österholm, L. E.......	....... I	H	22
Österlind, G. B........	....... I	Ju	16
Östlind, A. E..........	. I H 29; II	H	2

Sakregister.

301

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

A.				giens och audiometriens område
				i vården av döva barn........	[	E:
Abortutredning: 1950 års.........	I	In:	18	Auktorråttskommittén.............	I	Ju:
Abrahamsons stiftelse. Se Nääsutred-				Avel. Se Hästavelsulredning.
ning.				Avgifter till kommun för nyttjande av
Administrativa organisationsfrågor.				allmän plats. Se Allmän plats.
Se Sjöfart.				Avgiftslättnader: utredn. ang. möj-
Akademiska sjukhuset i Uppsala. So				ligheterna till avgiftslättnader för
Pensionsutredning.				det mindre tonnaget in. m.....	I	11:
Allmän pensionsförsäkring. Se Pen-				Avsättningsförhållanden. Se Statliga
sionsutredning.				stödåtgärder.
Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för nytt-				B.
jande av till allmänt begagnande
upplåten allmän plats.........	I	In:	17	Bad. Se Folkbadsulredning.
Allmänna barnbördshuset: kommis-				Bakteriologisk krigföring: sakk. rör.	I	In:
sionen för förhandlingar ang. All-				Barn. Se Audiologi och audiometri.
männa barnbördshusets framtida				Barnavårdskommittén.............	i	S:
ställning m. m................	I	In:	35	Barnfilm. Se Filmcensur.
Allmänna jörfogandelagen. Se För-				Befälsutredningen................	I	Fö:
fogandelagen.				Beredskapsplanering: sakk. för viss	I	In:
Alnarps mejeri: utredn. rör.......	I	Jo:	5	Besvärssakkunniga...............	I	Ju:
Anställnings- och avlöningsförhand-				Bilskadeutredningen..............	1	Ju:
lingar. Se Värmeanläggningar.				Biltrafik. Se Trafik.
Ansvarsmän. Se Värmeanläggningar.				Biltraktorutredningen.............	I	Fö:
Arbetskraftsutredning: 1949 års____	I	S:	9	Biträdesutredning: 1947 års.......	I	C:
Arbetsledareutredningen...........	I	C:	3	Bohus kusllraf^utredning: 1952 års	I	K:
Arbetslöshetsförsäkringen: 1951 års				Bokutredningen..................	I	E:
utredn. om...................	I	S:	14	Bostadsförbättring: 1948 års sakk. för
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. År-				vissa bostadsförbättringsfrågor . .	I	S:
betskraf Isutredning.				Bostadshus: 1947 års byggnadsma-
Arbelsmarknadsstatistikkommittén . .	1	S:	3	terialutredn...................	I	S:
Arbetstidsreglerinq: arbetstidsutred-				— bostadskollektiva kommittén . .	I	S:
ningen.......................	I	S:	5	— bostadsutredning: 1951 års ....	I	S:
— utredn. rör. arbete på s. k. obe-				Bostadskreditkassan. Se Realkredit-
kväm arbetstid...............	I	C:	8	utredningen.
— utredn. rör. arbetstidsförhållan-				Brottmål. Se Sinnesundersökning.
dena för båtmän m. fl. vid lots-				Brottsprevention och brottslingsbe-
verket .......................	1	H:	26	handling: svensk delegation hos
Arkitekter: utredn. om översyn av				Förenta Nationerna i fråga om.	1	Ju:
gällande regler för beräkning av				Bränslekommission: statens.......	11	H:
ersättning till vissa icke fast stats-				Brånsleulredningen 1951..........	I	H:
anställda arkitekter...........	l	K:	15	Budgetutredning: 1948 års........	I	Fi:
Arkiogallringssakkunniga: 1952 års.	1	E:	8	Budgeträttskommitté: 1950 års.....	I	Fi:
Arkivkommitté: försvarets........	I	Fö:	8	Busslinjeutredningen.............	I	K:
Artificiell insemination: sakk. för				Byggnadsarbeten: f örsvarsdeparte-
lagstiftning rör................	I	Ju:	15	mentets granskningsnämnd för..	I	Fö:
Atomenergi: rådgivande beredning-				Byggnadskommitté. Se Chalmerska
en för frågor rör. den internatio-				byggnadskommittén och Tekniska
nella atomenergikontrollen.....	I	U:	4	högskolan.
Audiologi och audiometri: utredn. av				Byggnadsmaterialutredning: 1947 års	l	S:
frågan om utnyttjande av de nya				Byggnadsrcylcring: 1949 års investe-
vetenskapliga rönen på audiolo-				ringskommitté................	1	S:

•29

302

Riksdagsberättelsen.

Byggnadsstyrelsen: 1947 års bygg -

nadsstyrelseutredning .......... I K: 1

Byggnadsutredning: 1951 års...... I K: 18

Båtmän. Se Lotsverket.

Censur. Se Filmcensur.

Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 9

Chalmers provningsanstalt: utredn.
ang. Chalmers provningsanstalts
framtida ställning och organisation
.......................... I H: 28

Chefstjänstemän: sakk. för översyn
av löneställningen för vissa chefstjänstemän
................... I C: 13

Civilförsvarsskoleulredning: 1952 års I In: 31

Clearingkassor: utredn. om den slutliga
dispositionen av överskottsmedlen
i vissa................ I H: 7

Decentralisering. Se bl. a. Byggnadsstyrelsen.

Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst

m. m. inom statsdepartementen. I Fi: 8

Detaljhandel. Se Tobaksvaror.

Dollarexportrådet................ I H: 21

Donation: donationsjordsutredning en.

.......................... I In: 23

— utredn. rör. användningen av

vissa donationsmedel.......... I In: 28

Dramatenutrcdningen 1952 ........ I H: 8

Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
.................... I In: 13

— utredn. av frågan om utnyttjande
av de nya vetenskapliga rönen
på audiologiens och audiometriens

område i vården av döva barn. I E: 29

Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt

samarbete.

Eleklrijieringsberedningen......... I Jo: 6

Elkraftulredningen av år 1943..... I K: 7

Enskild järnväg. Se Slatsinlösen av
järnväg.

Enskild väg: utredn. ang. reglering
av rätten att hålla grindar över
enskild väg, till vilken statsbidrag

utgår........................ I K: 2

— 1948 års vinterväghållningsut redning.

..................... I K: 3

Erosion. Se Jorderosionskommitté.

Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör. europeiskt
ekonomiskt samarbete ... I U: 3

Examina: utredn. om de juridiska
och statsvetenskapliga examina

m. m......................... I E: 19

Expeditionst jänst. Se Departementen.
Exploatering. Se Fjärås Bräcka.

Exportrådet. Se Dollarexporlrädet.
Expropriation. Se Markulredningen
och Zonexpropriationsutredningen.
Expropriationstekniker: 1952 års

sakk. för kursverksamhet för ... I Ju: 32

FAO-kommittén: svenska kommittén
för F. N:s livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAOkommittén).
.................. I Jo: 16

Fasta värmeanläggningar. Se Värmeanläggningar.

Fast egendom. Se Kronojord.

Fastighet, statens. Se Hyra.

Fastighetsbildningssakkunniga..... I Ju: 10

Fideikommissutredningen......... I Ju: 31

Film. Se Social upplysningsfilm.

Filmcensur: 1949 års filmkommitté I E: 3

Firma. Se Varumärkes- och firmautredningen.

Fiskhandelsutredning: 1951 års____ I Jo: 18

Fiskindustrikommitté: 1947 års____ I H: 13

Fjärås Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploateringen av

Fjärås Bräcka................ IJo: 1

Flygforskningskommittén ......... I H: 12

Flyktkapitalbyrån................ II U: 1

F. N. Se FAO-kommittén.

Folkbadsutredning: statens........ I In: 14

Folkbokjöringsväsendet: utredn. av

vissa frågor rör............... I Fi: 16

Folkhälsan: Se Statens institut för
folkhälsan.

Folkomröstnings- och valsättsulred ning:

1950 års................ 1 Ju: 20

Folkrältsbrottssakkunniga: 1948 års. I Ju: 16

Forskningsanstalt: 1950 års utredn.
rör. försvarets................ I Fö: 15

Forskningsinstitution. Se Jordbruksforskning
och Meteorologiskt forskningsinstitut.

Friare samfärdsel: svenska gruppen
av nordiska parlamentariska kom -

mittén för.................... I 13: 5

Fångvårdsutredning: 1951 års..... I Ju: 3

Förenta Nationerna. Se Drogprevention
och brottslingsbehandling och
F AO-kommittén.

Företagsbeskattningskommittén..... I Fi: 20

Förfogandelagen: utredn. om revision
av allm. förfogandelagen

m. m......................... I H: 19

Förhandlingsdelegation. Se Prisreglerande
verksamhet.

Förmyndarkontrollen i Stockholm

m. 771.: utredn. rör............. I Ju: 22

Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm ... I E: 15

Försvarets arkivkommitté......... I Fö: 8

Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsutredning.

Försvarets forskningsanstalt: 1950 års
utredn. rör.................... I Fö: 15

Sakregister.

303

Försvarets personalbehandlingsutred -

ning......................... I Fö: 3

Försvarets samarbetsutredning..... I Fö: 11

Försvarets skolutredning.......... I Fö: 1

Försvarsdepartementets granskn ings nämnd

för byggnadsarbeten..... I Fö: 5

Försvarsutredning: 1949 års...... I Fö: 13

Försäkringsutredning: 1945 års .... I H: 1

Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.

Förvaltningsuiredning: 1946 års militära
......................... I Fö: 9

Geologiutredning: 1950 års........ I H: 6

Glasindustrikommitté: 1946 års .... I H: 2

Gods. Se Järnväg.

Granskningsnämnd. Se Byggnadsarbeten.

Grind. Se Enskild väg.

Göteborg. Se Handelshögskolor.

Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges

handelsavtalsförhandlingar..... I H: 17

Handelshögskolor: sakk. för utredn.
rör. handelshögskolans i Göteborg

framtida ställning m. m....... I H: 9

Ilandelskommission: statens handels-
och industrikommission ... II H: 1

Se även Krisförvaltningen.
Handelsutbildningskommittén...... I E: 11

Hantverk. Se Småföretagare inom industri
och hantverk.
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.

Hyra: sakk. ang. hyressättningen i

staten tillhöriga fastigheter..... I C: 2

Hyresregleringskommittén......... I Ju: 23

Hälsovårdsstadgan: 1948 års hälso vårdsstadgekommitté.

......... I In: 15

Hästavelsutredning: 1951 års...... I Jo: 4

Högre studier: utredn. om vidgat

tillträde till högre studier...... I E: 7

Inspektion. Se Förmyndarkontrollen
i Stockholm m. m.

Instansordningen i vattenmål m. in.:

sakk. för utredn. rör........... I Ju: 25

Internationell atomenergikontroll. Se
Atomenergi.

Internationell hjälpverksamhet:

svenska kommittén för........ I Fi: 7

Internationellt meteorologiskt forskningsinstitut.
Se Meteorologiskt
forskningsinstitut.

Investeringskommitté: 1949 års .... IS: 4

Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 13

Jordbruk. Se Ofullständiga jordbruk.
Jordbruksforskning: utredn. ang. utbyggnaden
av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska

jordbruksfrågor m. m.......... I Jo: 15

Jordbrukskasseutredning: 1950 års . I Jo: 17

Jordbruksprisutredningen......... I Jo: 22

Jordbruksrationaliseringsutredning:

1951 års..................... I Jo: 20

Jorddelningslagstiftning. Se Faslighelsbildningssakkunniga.

Jorderosionskommitté: 1949 års____ I Jo: 14

Jordfästningslagen: utredn. av frågan
om en omarbetning av..... I Ju: 27

Juridisk examen. Se Examina.

Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall

skall lämna................... I Ju: 21

Järnväg: 1943 års järn vägskommitté I K: 8

— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för

skada å gods m. m............ I K: 9

Se även Järnvägsförbindelse,

Statens järnvägar och Statsintösen
av järnväg.

J årnvägsförbindelse: j ärnvägsutred ningen

Ljusdal—norska gränsen. I K: 5

Järnvägstaxekommitté: 1948 års . . . I K: 10

Järnvägsulredning. Se Järnvägsförbindelse.

Järvafällsutrcdning: 1951 års..... 1 Fö: 16

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommiltén.

Indexkommitté: 1952 års......... IG:

Indirekta skatter: 1952 års kommitté
för........................... I Fi:

Industriell representation. Se Representation
i utlandet.

I ndustrikommission: statens handels-
och industrikommission ... II H:

Se även Krisförvaltningen.

Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.

Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.

Insemination: sakk. för lagstiftning
rör. artificiell insemination..... I Ju:

Inskrivningsförordningen: sakk. för
översyn av................... I Fö

Kameralt arbete. Se Departementen.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
Karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande ...................

— kommissionen för förhandlingar
rör. Karolinska sjukhusets utbyggande
m. m..................

Kollcktkungörelsen: sakk. för översyn
av.......................

Kommunallagskommilté: 1946 års. .

Kommunläneutredningen..........

Kommuns rätt alt uttaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.

Kompetensutredningen............

I In: 11

I In: 8

I E: 32

I In: 1

I Fi: 14

I G: 14

304

Kiksdagsbe rättelsen.

Konjunkturreglering. Se tnvesteringskommitté.

Konjunkturvinstbeskattning: utredn.

om.......................... I Fi: B

Konstutredning: 1948 års......... I E: 16

Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets

nämnd för.................... I U: 2

Kontrollstämpelutredning: 1952 års . I Fi: 23
Kredit. Se Realkreditutredningen.

Krigföring: sakk. rör. bakteriologisk
krigföring................ I In: 4

Krigsjörsäkringsnämnd: statens ... II H: 5

Krigssjukvården: utredn. ang..... I In: 6

Kriminalstatistikutredningen....... I Ju: 19

Krisförvaltningen: överrevisionen för II H: 4

Se även Statistik.

Krisutredning: läroverkens....... I E: 5

Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen

av kronans fasta egendom..... I Fi: 6

Se även Ströängar.

Kronolägenhetsutredning: 1948 års. . I Jo: 10
Kulturfond. Se Statens kulturfond.

Kungl. dramatiska teatern. Se Dramatenutredningen.

Kursverksamhet. Se Expropriationslekniker.

Kvacksalveriutredningen.......... I In: 21

Kgrkomöteskommitté: 1951 års .... I E: 28

Lasarett: sakk. för översyn av anslaget
till vissa bidrag till lasarett
m. m.................... I In:

Likalönskommittén............... I C:

Likvidationsnämnden............. II U:

Litterära och musikaliska verk. Se
A uktorrättskomm ittén.

Livsmedels- och jordbruksorganisation.
Se FAO-kommittén.

Ljusdal. Se Järnvägsförbindelse.

I.okalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.

Lotskommitté: 1948 års........... I H: 3

Loisverket: utredn. rör. arbetstidsförhållandena
för båtmän m. fl.
vid.......................... I H: 26

I.uftfartsförordningen: utredn. ang.
revision av tillämpningskungörelsen
till....................... I K:

Lufträttssakkunniga: 1945 års..... I Ju:

Lån. Se Bostadsförbättring och Kommunlåneutredningen.

Långlinjeutredningen............. I K: 20

Läkarutbildning: 1948 års läkarut bildningskommitté

............. I E:

Läkemedelsutredning: 1946 års .... I In:

Lärarlönesakkunniga: 1941 års .... I C:

Lärar- och statsbidragsfrågor: utredn.
rör. vissa lärar- och statsbidragsfrågor
på det statsunderstödda

Lön: likalönskommittén.......... I C: 5

— utredn. rör. avlöningsförmånerna

för utomlands stationerade tjänstemän
m. m................. I C: 11

— sakk. för översyn av löneställ ningen

för vissa chefstjänstemän I C: 13

Se även bl. a. Arbetsledarutredningen,
Lärarlönesakkunniga, Personalutredning
och Tjänsteförteckning.

Malmfälts polisen: 1950 års utredn.
ang.......................... I In: 5

Malmö. Se Tandläkarhögskolor.

Markutredningen................ I Ju: 14

Marinens tekniska personal: utredn.
ang.......................... I Fö: 4

Marinens underofficerssakkunniga. . I Fö: 2

Maskinell täckdikning. Se Täckdikning.

Medborgarskap: sakk. för nordiskt
samarbete på medborgarskapsrättens
område............... I Ju: 1

Mejeri. Se Alnarps mejeri.

Meteorologiskt forskningsinstitut :

sakk. för utredn. rör. upprättande
i Stockholm av ett int..... I E: 30

Militär förvaltningsutredning. Se
Förvaltningsutredning.

\ Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö: 7

— 1951 års utredn. rör. beskattningen
av motorfordonstrafiken. I F’i: 13

Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.

Musikutredning: 1947 års........ I E: 14

skolväsendets område.......	I E:	33
Lärarutredning: 1950 års......	I E:	6
Lärobokskommitté: 1945 års ....	I E:	12
Läroverk. Se Krisutredning.

Naturskydd. Se Smålands Taberg.

Nordiska parlamentariska gruppen.

Se Friare samfärdsel.

Nordiskt samarbete: sakk. för nordiskt
samarbete på medborgarskapsrättens
område........... I Ju: 1

— delegerade för nordiskt samarbete
på lagstiftningens område ... I Ju: 2

— ombud i det gemensamma ut skottet

för nordiskt ekonomiskt
samarbete.................... I H: 14

Se även bl. a. Auktorrättskommittén,
Friare samfärdsel, Insemination,
Lufträttssakkunniga, Patentgemenskap,
Sjömanskommitté,
Strafflagberedningen, Straff rättskommittén
samt Varumärkes- och
f irma utredningen.

Norrbottens län. Se Ströängar.

Norrlandskustens biltrafik. Se Trafik.

Norrländska jordbruksfrågor. Se
Jordbruksforskning.

Norska gränsen. Se Järnvägsförbindelse.

Nykter hetskommitté: 1944 års..... 1 Fi: 1

Sakregister.

305

Näringslivet. Se Statliga stödåtgärder.

Näringsrättsutredningen........... I H: 11

Nääsutredning: 1949 års......... I E: 22

Obekväm arbetstid. Se Arbetstidsreglering.

OEEC. Se Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete.

Ofullständiga jordbruk: utredn. rör.
frågan om behovet av åtgärder
för förstärkning av ofullständiga

jordbruk med skog in. m...... I Jo: 20

Oljeutredning: 1951 års.......... I H: 23

Omplaceringstraktamente. Se Reseersättningskommitté.

Ordningsstadgan: sakk. för översyn
av ordningsstadgan för rikets städer
m. m..................... 1 In: 10

Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete.

Pansarhinderulredning: 1947 års... I Fö: 10

Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete.

Pasloratsindelningssakkunniga..... ] E: 24

Patentgemenskap: delegerade för

Sverige i kommittén för förberedande
utredning av möjligheterna
till nordisk patentgemenskap ... I It: 5

Penningvärdeundersökning: 1951 års I Fi: 15

Pensionsutredning: 1948 års pensionsålderskommitté.
.......... IG: 7

— änkepensioneringskommittén ... IS: 1

— 1951 års pensionsutredning.... I C: 12

— utredn. för utarbetande av slut ligt

förslag till allmän pensionsförsäkring
.................... I H: 25

— utredn. ang. pensioncringskost naden

för statspolispersonal .... I In: 32

kommissionen för förhandlingar
rör. fördelningen av kostnaderna
för pensionering av vissa befatt -

ningshavare vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala............... I In: 34

Personalbehandlingsutredning: försvarets
....................... I Fö: 3

Personalkommission: 1948 års personalkommission
vid statens järnvägar
........................ I K: 4

Personalutredning: 1947 års biträdesutredning.
................. 1 C: 0

Se vidare bl. a. Arbelstidsreglering.

Polis. Se Pensionsutredning och
Tystnadsplikt.

Polisunderrältetser: sakk. för översyn
av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser

m. m......................... I In: 19

Polisutbildningskommitté: 1948 års. I In: 3

20 llihang till riksdagens protokoll 1953. I
RiksdaKRhcrä fct elsen.

Potatisindustriutredningen......... I Jo: 11

Praktiska gymnasier. Se Skolkommission.

Priskontrollnämnd: statens....... II H: 2

Prisreglerande verksamhet: förhandlingsdelegation
för överläggningar
rör. den prisreglerande verksamhetens
fortsatta bedrivande .... I H: 29

Produktionen. Se Statliga stödåtgärder.

Provningsanstalt. Se Chalmers provningsanstalt.

Prästvalskommilté: 1950 års...... I E: 23

Psykopatvårdsutredning: 1947 års. . I In: 2

Psykologiska försvaret: kommittén
för utredn. om det............ I In: 22

Radio/ysiska institutionen. So Strålskyddskomm
itté.

Rationalisering. Se Jordbruksrationa -

liseringsutredning.

Realkreditutredningen............. I Fi: 3

Representation i utlandet: utredn. om
Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation i

utlandet...................... I: H 20

Reproduktionsanstall. Se Tryckeriutredning.

Reseersättningskommitté: 1949 års. . I C: 10

Restaureringssakknnniga: Uppsala

domkyrkas................... I E: 27

Restitutionsnämnden............. II U: 2

Revision. So Förfogandelayen, Järn -

väg, Krisförvaltningen, Luftfartsförordningen
samt Varumärkesoch
firmautredningen.

Rikets städer. Se Ordningsstadgan.

Riksbanken. Se Sedelulgivningsrätt.
Riksheraldikerämbetet: utredn. rör.. 1 E: 4

Roxtunautredning: 1951 års....... I Ju: 5

Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskarna.

Råttegångskommitté: 1951 års..... I .Ju: 24

Röbäeksdalen. Se Jordbruksforskning.

Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Försvarets samarbetsut -

redning. Nordiskt samarbete och
T andläkarhögskolor.

Sedelulgivningsrätt: utredn. om reglering
av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt....... I Fi: 17

Sinnessjukvård: 1947 års psykopatvårdsutredning
................ I In: 2

statens kommitté för sinnessjuk vårdens

utbyggande in. m...... I In: 2(1

Sinnesslöa: 1951 års sinnesslövårds utredning.

.................... I In: 25

Sinnesundersökning: utredn. ang.

sinnesundersökning i brottmål . . I .In: 33

Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
är 1943 ...................... I In: 10

om/.

306

Riksdagsberättelsen.

Sjukhus: fortsatt utreda, rör. sjukhusfrågomas
lösande vid vissa

arméns truppförband .........

■ kommissionen för förhandlingar
rör. Karolinska sjukhusets utbyggande
m. m..............

kommittén för Karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande ....

— sakk. för översyn av sjukhuslag stiftningen

(Sjukhuslagstiftningskommittén).
..................

— sakk. för översyn av anslaget
till vissa bidrag till lasarett m. m.

— kommissionen för förhandlingar

rör. fördelningen av kostnaderna
för pensionering av vissa befattningshavare
vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala...............

Sjukvårdsförmåner: utredn. rör. de
statsanställdas sjukvårdsförmåner

m. m......................

Sjöfart: utredn. rör. vissa administrativa
organisationsfrågor på

sjöfartens område.............

Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.

Sjömanskommitlé: 1946 års.......

Skada å gods. Se Järnväg.
Skadeståndsansvar: kommittén ang.

det allmännas................

Skatt. Se Taxering, Motorfordon och
Konjunkturvinstbeskattning.

Skaltelagssakkunniga: 19B0 års----

Skog. Se Ofullständiga jordbruk och
!Taxering.

Skogsindustriutredning: södra Sveriges
.........................

Skogsslatistikutredningen........

Skogslaxeringsmetoden: utredn. rör.

den nya ......................

Skolkommission: 1946 års........

Skolor. Se Högre skolor och Ungdomsvårdsskoleutredningen.

Skolslyrelseutredning: 1951 års ....
Skolutredning: försvarets.........

— 1948 års tekniska............

— sakk. för avveckling av 1946 års

skolkommissions arbete och för
utredn. av frågan om inrättande
av praktiska gymnasier........

Skolväsendet. Se Statsbidrag.
Släktnamnskommilté: 1952 års ....
Slöjdlärarutbildning. Se Nääsutredning.

Småbruksutredningen.............

Småföretagare inom industri och hantverk:
utredn. för småföretagens

lokalfrågor....................

Smålands Taberg: utredn. rör. frågan
om åtgärder till skydd för
Smålands Tabergs naturvärden .

Socialförsäkringsutredningen.......

Social upplysningsfilm: kommittén

för...........................

Sparbankssakkunniga: 1948 års . . .
Stadsläkarutredning: 1939 års.....

I Fö:	(i
I In:	8
I In:	11
I In:	29
I In:	30
I In:	34
I C:	17
I H:	22
I H:	10
I Ju:	30
I Fi:	11
I H:	18
I Jo:	2
I Fi:	25
I E:	1
I E:	26
I Fö:	1
I E:	17
I E:	35
I Fi:	18
I Jo	12
I H:	16
I Jo:	21
I S:	15
I S:	10
i Fi:	10
I In:	9

Statens bränslekommission........

Statens fasta värmeanläggningar: utredn.
om anställnings- och avlöningsförhållandena
för vissa ansvarsmän
vid statens fasta värmeanläggningar
..................

Statens folkbadsutredning. Se Folkbadsulredning.

Statens handels- och industrikommis sion.

.........................

Se även Krisförvaltningen.
Statens institut för folkhälsan: sakk.
för översyn av statens instituts
för folkhälsan arbetsuppgifter och

organisation m. m.............

Statens järnvägar: 1948 års personalkommission
vid............

Statens krigsförsälcringsnämnd.....

Statens kulturfond: 1948 års utredn.

om en statens kulturfond......

Statens priskontrollnämnd.........

Statens reproduktionsanstalt. Se Tryckeriulredning.

Statens sjukhusutredning. Se Sjukhus.

Statens ullänningskommission.....

Statistik: arbetsmarknadsstatistik kommittén

...................

— 1948 års statistikutredning----

— kriminalstatistikutredningen . ..

— skogsstatistikutredningen......

— utredn. rör. organisationen av

statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan..................

Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukhus.

Statliga stödåtgärder: utredn. med
uppdrag att verkställa utredn.
rör. utformningen av statliga
stödåtgärder i syfte att stimulera
avsättning, produktion och sysselsättning
inom näringslivet ...
Statsbidrag: allmänna statsbidragsutredningen.
..................

— utredn. ang. reglering av rätten
att hålla grindar över enskild väg,
till vilken statsbidrag utgår ....

— sakk. för översyn av vissa statsbidrag
på skolväsendets område.

— utredn. rör. vissa lärar- och

statsbidragsfrågor på det statsunderstödda
skolväsendets område
.........................

Stalsdepartemcnlen: sakk. ang. frågor
berörande organisation av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdeparte menten.

......................

Statsinlösen av järnvåg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo mens

värde m. m.............

Statspolispersonal. Se Pensionsutredning.

Statsvetenskaplig examen. Se Examina.

II II:

I C:

II 11

I In:

I K:
II H:

I H:
II H:

II In:

I S:

1 Fi:
1 Ju:
I Jo:

I II:

I Fi:
I S:

I K:
I Tv.

I F.

I Fi:

I K:

Sakregister.

Stor-Stockholm. Se Trafik.

Strafflagberedningen.............. I Ju: 8

Straffrättskommittén.............. I Ju: 7

Strälskyddskommitté: 1951 års..... I In: 27

Ströängar: utredn. rör. indragning
av ströängar å kronomark ovan
odlingsgränsen inom Norrbottens
län, m. m.................... I Jo: 9

Studier. Se Högre studier och Examina.

Städer. Se Ordningsstadgan.

Stämpel. Se Kontrollstämpelutredning.

Svenska FAO-kommittén. Se FAOkommittén.

Svenska gruppen. Se Friare samfärdsel.

Sysselsättningen inom näringslivet.

So Statliga stödåtgärder.

Sugverksskoleutredning: 1950 års.. . I Jo: 3

Säkerhelsanstaltsutredningen....... I Ju: 28

Södra Sveriges skogstillgångar. Se
Skogsindustriutredning.

Trafik: 1949 års trafiknykterhets -

utredning .................... I K: 13

— kommittén för utredn. om norrlandskustens
biltrafik.......... I K: 14

— 1952 års Bohuskusttrafikutred ning.

........................ I K: 19

— 1951 års utredn. rör. beskattningen
av motorfordonstrafiken . I Fi: 13
Se även Järnväg.

Traktor. Se Biltraktorutredningen.
Tredjemansskadekonventionen Sc
Lufträtlssakkunniga.

Truppförband. Se Sjukhus.

Tryckeriutredning: 1946 års...... I Jo: 8

Tryckfrihetsmål. So Juryn i tryckfrihetsmål.

Trädgårdsutredningen............ I Jo: 19

Tulltaxekommitté: 1952 års....... I Fi: 22

Tystnadsplikt: utredn. rör. polisens

tystnadsplikt m. m............ I In: 33

Täckdikning: kommittén för maskinell
.......................... I Jo: 7

Tandläkare: 1951 års tandläkarkom mitté.

....................... I E: 25

T andläkar högskolor: utrustnings kommittén

för tandläkarhögsko lorna.

........................ I E: 13

— sakk. för förhandlingar med
Stockholms stad och Malmö stad
rör. visst samarbete mellan dessa

städer och vederbörande tand läkarhögskolor.

............... I E: 20

— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö....... I E: 21

Tandläkarinstitut. Se Tandläkarhögskolor.

Tandtäkarkommitté: 1951 års..... I E: 25

Taxering: utredn. rör. den nya
skogstaxeringsmetoden......... I Fi: 25

Teater. Se Dramatenutredningen.
Teknisk personal. Se Marinens tek -

niska personal.

Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
..................... I E: 10

Tekniska skolor: 1948 års tekniska

skolutredning................. I E: 17

Tekniskt-vetenskaplig representation.

Sc Representation i utlandet.

Televisionsulrcdningen............ 1 K: 17

Tidning. Sc Polisunderrättelser.
Tillämpningskungörelse. Sc Luflfartsförordn
ingen.

Tjänstebostadsulredning: 1952 års. . I C: 16

Tjänsteförteckning: 1949 års tjänste förtcckningskommitté.

......... I C: 9

Tobaksvaror: utredn. rör. detaljhandeln
med................. I Fi: 34

Tonnage. Sc Avgiftslältnader.

Trafik: busslinjeutredningen...... I K: 11

— Stor-Stockholms trafikutredning

av år 1949 ................... I K: 12

Underofficerssakkunniga: marinens. I Fö: 2

Undersiödsnämnd: understödsnämnden
för Rysslandssvenskarna ... I U: 1

— utrikesdepartementets under stödsnämnd.

.................. II U: 4

Undervisning. Se bl. a. Examina,
Handelsutbildningskommittén, Läkarutbildning,
Nääsutredning, Potisutbitdningskommitté,
Sinnessjukvård,
Skolkommission, Skolutredning,
Tandläkare och Yrkes -

utbildningssakkunniga.

Ungdomsvårdsskoleutredningen..... IS: 11

Uppbördssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 4

Uppbördsväsendet: utredn. av vissa

frågor rör..................... I Fi: 19

Upplysningsjilm. Se Social upplysningsjilm.

Uppsala domkyrka: Uppsala domkyrkas
restaureringssakkunniga. . I E: 27

Utbildning. Se Undervisning.
Utlänningskommission: statens.... II In: 1

Utomlands stationerade tjänstemän.

Se Lön.

Utrikesdepartementets understöds nämnd.

...................... II U: 4

Utrustningskommitté. Se Tandläkarhögskolor.

Valsätt. Se Folkomröstnings- och valsältsutredning.

Valutakontoret................... II Fi: 1

Vanföra: 1951 års vanförevårdsut redning.

..................... i in: 26

Varumärkes- och firmaulredningcn. . I Ju: 18

Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i...................... I Ju: 13

Vattenmål: sakk. för utredn. rör. instansordningen
i

I Ju: 25

308

Riksdagsbe rättelsen.

V inlerväghållningsulredning. Se Enskild
väg.

Väg. Se Enskild väg.

Vägspärrar. Se Pansarhinderutredning.

Värmeanläggningar: utredn. om anställnings-
och avlöningsförhållanden
för vissa ansvarsmän vid statens
fasta värmeanläggningar. . . I C: 4

Värnpliktsutredning: 1952 års..... I Fö: 17

Y rkesutbildningssakkunniga: 1952

års.......................... I E: 34

Zonexpropriationsutredningen...... I Ju: 4

Å.

Åldringsvurdsutredning: 1952 års.. I S: 16

Ä.

Änkepensioneringskommittén...... IS: 1

Ärvdabalkssakkunniga............ I Ju: 11

Ö.

Överrevisionen för krisförvaltningcii. II H: 4

Överskottsmedel. Se Cleoringkassor.

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Bil. A. Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december
1950—november 1951............. 2

Bil. B. Redogörelse för de av exportkreditnäinndeu omhänderhavda medlen 8
Bil. C. Under år 1952 beviljade bidrag av lotterimedel....... 9

Kommittéer och sakkunnig;! samt centrala krisorgan.

1. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 13

Utrikesdepartementet (U).................... 45

Försvarsdepartementet (Fö)................... 48

Socialdepartementet (S)..................... 58

Kommunikationsdepartementet (K)..... 78

Finansdepartementet (Fi).................... 94

Ecklesiastikdepartementet (E)..................123

Jordbruksdepartementet (Jo)...................149

Handelsdepartementet (H)....................166

Inrikesdepartementet (In)....................190

Civildepartementet (C).....................210

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet......................220

Finansdepartementet......................229

Handelsdepartementet.....................230

Inrikesdepartementet......................234

Uppgift & kostnader för kommittéer och sakkunniga.........236

Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1952 ....... 286

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 288

Sakregister > > » » * > » . . 301