Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

till 1952 års riksdag* om vad i rikets styrelse

Framställning / redogörelse 1952:Rber

BERÄTTELSE

till 1952 års riksdag* om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den h januari 195%.

Det gångna året bär präglats av fortsatt högkonjunktur.

Arbetsmarknaden har kännetecknats av hög sysselsättningsnivå. Efterfrågan
på arbetskraft har inom flera näringsgrenar varit större än tillgången.
Arbetslösheten har varit utomordentligt låg och under större delen
av året till och med lägre än under 1950.

Utrikeshandeln har undergått en stark värdemässig stegring. Denna orsakades
i främsta rummet av höjda priser, men både export och import
överstego även kvantitativt 1950 års nivå. Förhållandet mellan export-och
importpriser försköts under året i en för landet gynnsam riktning. Närmast
som en följd härav medförde utrikeshandeln under det sista halvåret
en betydande förstärkning av valutareserven.

Vad angår export- och importregleringarna må nämnas, att den för import
från vissa länder gällande s. k. frilistan den 1 april 1951 utvidgades
till att totalt omfatta omkring 75 % av importen från dessa länder mot
tidigare ungefär 2/3. På grund av det skärpta försörj ningsläget återinfördes
med giltighet från den 16 juni 1951 licenstvånget beträffande vissa
exportvaror.

Försörjningsläget inom industrien har präglats av knapphet på en del
råvaror.

I första hand på grund av försämrade importmöjligheter för kol och
koks ha betydande svårigheter uppkommit beträffande bränsleförsörjningen.

Nya riktlinjer för den prisreglerande verksamheten fastställdes den 12
januari 1951 att gälla tills vidare intill utgången av juni månad. Enligt beslut
den 22 juni 1951 skola de oförändrade tillämpas tills vidare.

Den sista kvarvarande konsumtionsregleringen på livsmedelsområdet —
kafferansoneringen — hävdes under året.

Antalet utlänningar i Sverige uppgick vid mitten av november månad
1951 till omkring 243 000 (år 1950 vid motsvarande tid 226 000), varav
169 000 (153 000) av nordisk nationalitet.

I Dihnng till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

R i ks cl a>K« b er ä 11 e Ls en.

2

Riksdagsberättelsen.

Ombud för Sverige deltogo i Förenta Nationernas generalförsamlings
sjätte ordinarie möte, vilket öppnades i Paris den 6 november 1951. Sverige
har också varit representerat i Förenta Nationernas ekonomiska och
sociala råd, som under året sammanträtt i Santiago de Chile och i Geneve.

Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
1951 sammanträtt på ministerplanet sex gånger, varvid Sverige varit
representerat.

Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt i Paris under
en period samt i Strasbourg under två perioder. Sverige var representerat
vid samtliga sammanträden. Europarådets rådgivande församlings
tredje ordinarie möte har under år 1951 avhållits i Strasbourg under maj
samt under november—december.

Såsom bilagor till denna berättelse fogas

a) en förteckning över de överenskommelser med främmande makter
m. m., som slutits sedan utgången av november månad 1950 (bil. A);

b) en redogörelse för de av exportkreditnämnden omhänderhavda medlen
(bil. B); samt

c) en sammanställning av de bidrag, som under år 1951 beviljats från
lotterimedelsfonden (bil. C).

Bilaga A.

Överenskommelser med främmande makter in. m. under
tiden december 1050—november 1951.1

Den 8 december 1950 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
rörande varuutbytet och undertecknades ett protokoll rörande
betalningarna.

Den 15 december 1950 undertecknades i London ett protokoll med Storbritannien
rörande handeln under år 1951.

Den 29 december 1950 undertecknades i Stockholm ett betalningsav
t a 1 med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska unionen.

Den 29 december 1950 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Fi n1
a n d rörande utvidgning av tillämplighetsområdet för avtalet den 10 mars
1943 angående handräckning i skatteärenden m. m.

1 I 1950 års berättelse medtogos de under december månad slutna överenskommelser, som
voro tillgängliga, då berättelsen utarbetades.

Överenskommelser med främmande makter m. m.

3

Den 30 december 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Österrike rörande förlängning till och med den 31 januari 1951 av protokoll
rörande varuutbyte av den 2 mars 1950.

Den 9 januari 1951 undertecknades i Stockholm en konvention med Danmark,
Finland, Island och Norge om ömsesidigt utgivande
av vård åt nödställda och ett slutprotokoll. Konventionen ratificerades
av Kungl. Maj :t den 26 januari. Ratifikationsinstrumenten deponerades
i Stockholm den 26 februari 1951.

Den 11 januari 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Schweiz rörande varuutbytet.

Den 23 januari 1951 undertecknades i Buenos Aires ett tilläggsprotokoll
med Argentina till handels- och betalningsöverenskommelsen
av den 23 november 1948.

Den 24 januari 1951 undertecknades i Madrid ett protokoll med Spanien
angående varuutbyte och betalningar.

Den 26 januari 1951 beslöt Kungl. Maj :t ratificera tilläggsavtal av den 28
oktober 1950 till avtalet den 24 december 1936 med Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte protokoll.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 7 juni 1951.

Den 26 januari 1951 undertecknades i Frankfurt am Main en överenskommelse
med Förbundsrepubliken Tyskland angående v aru
utbytet, ett protokoll angående varuutbytet under år 1951 och
andra tilläggsprotokollet till överenskommelsen beträffande betalningar (b etalningsöverenskommelse)
av den 4 september 1950.

Den 2 februari 1951 undertecknades i Miinchen en överenskommelse med
Förbundsrepubliken Tyskland angående förlängning av
prioritetsfrister på det industriella rättsskyddets
område. Överenskommelsen ratificerades den 18 maj. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Bonn den 29 juni 1951.

Den 9 februari 1951 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
rörande tillägg till avtalet med Frankrike av den 24 december 1936
lör undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning dels beträffande direkta skatter
och dels beträffande arvsskatt. Tilläggsavtalen hade undertecknats i Paris
den 8 april 1949 och ratificerats av Kungl. Maj :t den 10 november 1950.

Den 10 februari 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Danin
a r k rörande varuutbytet och en överenskommelse angående b etalningarna.
Samtidigt växlades ministeriella noter rörande handeln
med f i s k.

Den 12 februari 1951 undertecknades i Tokio en handelis plan för
år 1951 med det ockuperade J a p a n.

Den 19 februari 1951 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Norge angående betalningarna.

Den 21 februari 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med Danm
a r k angående betalningarna.

4

Riksdagsberättelsen.

Den 8 och 23 februari 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater rörande ändring av överenskommelsen
angående ekonomiskt samarbete av den 3 juli 1948.

Den 28 februari 1951 växlades i New Delhi ministeriella noter med I ndien
rörande handeln under år 1951.

Den 16 mars 1951 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges vidkommande godkänna
konventionerna i Bryssel av den 15 december 1950 rörande nomenklatur
för klassificering av varor i tulltarifferna, rörande
varas tullvärde och rörande upprättandet av ett samarbetsråd
på tullområdet samt, med förbehåll för riksdagens godkännande, protokoll
rörande europeiska tullunionens studiegrupp. Konventionerna
undertecknades i Bryssel den 30 mars 1951.

Den 16 mars 1951 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med Finland
rörande varuutbytet.

Den 16 mars 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Tjeckoslovakien
rörande varuutbytet under tiden den 1 februari 1951
—den 29 februari 1952 och ett protokoll rörande betalningarna.

Den 31 mars 1951 undertecknades i Budapest en överenskommelse med
Ungern beträffande ersättning för de svenska intressena
i Ungern, överenskommelsen ratificerades av Kungl. Maj :t den 8 juni.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Budapest den 30 juli 1951.

Den 31 mars 1951 undertecknades i Budapest ett tilläggsprotokoll med
Ungern till handelsöverensko mm elsen av den 26 j uli 1946 och
ett tilläggsprotokoll till betalningsavtalet av samma dag.

Den 5 april 1951 undertecknades i Djakarta en liandelsöverenskommelse
med Indonesien jämte ett protokoll angående varuutbytet
under tiden den 1 mars 1951—den 29 februari 1952.

Den 6 april 1951 undertecknades i Ottawa ett avtal med C an a da för
undvikande av dubbelbeskattning samt fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning i fråga om inkomstskatter. Avtalet
ratificerades av Kungl. Maj :t den 27 augusti. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Stockholm den 1 september 1951.

Den 6 april 1951 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelse med
Norge av den 20 december 1950 angående fiskeriförhållandena
i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 17 april 1951.

Den 11 april 1951 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.

Den 12 april 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet under tiden den 1 april 1951—den 31 mars 1952.

Den 20 april 1951 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande godkännande av protokoll 5 i anslutning till handelsöverenskommelsen
av den 2 februari 1948 med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen.

Den 20 april 1951 undertecknades i Moskva ett protokoll med De So -

Överenskommelser med främmande makter m. m.

5

cialistiska Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under år 1951.

Den 21 april 1951 undertecknades för Sveriges del i Torquay slutakten
till Torquay-förhandlingarna, en deklaration och beslut
om nytillträdande länder.

Den 27 april 1951 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelse av den
19 september 1950 angående upprättande av en europeisk betalningsunion.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 28 maj
1951.

Den 1 och 10 maj 1951 växlades i Canberra ministeriella noter med
Australien rörande varuutbytet under tiden den 1 maj—den 30
juni 1951.

Den 11 maj 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med Polen
rörande varuutbytet.

Den 22 maj 1951 undertecknades i Strasbourg ändringar av stadgan
för Europarådet.

Den 18 och 22 maj 1951 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande förlängning av giltighetstiden för konventionen den 26 april
1870 och deklarationen den 6 november 1877 angående ömsesidigt utlämnande
av förbrytare.

Den 23 maj 1951 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet under tiden den 1 februari 1951—den 31 januari
1952 och ministeriella noter rörande betalningarna.

Den 25 maj 1951 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till konventionen
den 21 november 1947 rörande privilegier och immunitet
för Förenta Nationernas fackorgan. Anslutningsdokumentet
deponerades i New York den 12 september 1951.

Den 25 maj 1951 växlades i Pretoria ministeriella noter med Sydafrika
rörande undvikande av dubbelbeskattning för inkomst av sjö- och
lufttrafik.

Den 8 och 29 maj 1951 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
rörande varuutbytet.

Den 29 maj 1951 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
angående giltigheten av vissa tidigare avslutade avtal.

Den 1 juni 1951 undertecknades för Sveriges del en konvention i Stresa
angående ursprungsbeteckning å ost.

Den 4 juni 1951 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande förlängning av handelsavtalet av den 1 juli 1948 m. in. till
och med den 30 april 1952.

Den 6 juni 1951 uppsades i Ottawa med ministeriell note e x t r a d itionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 och tilläggsakten
av den 2 juli 1907 för Canadas vidkommande.

Den 14 juni 1951 undertecknades i Ankara ett tilläggsprotokoll till b etalningsöverenskomm
elsen med Turkiet av den 7 juni
1948.

6

Riksdagsberättelsen.

Den 15 juni 1951 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Finland
rörande uppskov med 1951 års eftersyn av riksgränsen.

Den 19 juni 1951 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Internationella flyktingorganisationen (IRO) angående
mottagande av flyktingar, betecknade som svårare anstaltsfa
11, samt medlemmar av deras familjer.

Den 20 juni 1951 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Schweiz rörande varuutbytet och en betalningsöverensk
o in in e 1 s e.

Den 22 juni 1951 undertecknades i Bonn ett protokoll med Förbundsrepubliken
Tyskland rörande genomförandet av Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete (O EEC) rådsbeslut den 15 juni
1951 inom ramen för det tysk-svenska varuutbytet.

Den 27 juni 1951 undertecknades i Washington en överenskommelse med
Amerikas Förenta Stater angående deltagandet av Svenska
Röda Korsets fältsjukhus i Förenta Nationernas operationer i
Korea.

Den 3 juli 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med Jugoslavien
rörande förlängning av var u utbytesavtalet av den 19
augusti 1950 till den 30 september 1951.

Den 4 juli 1951 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande förlängning av handels - och betalningsöverenskommelserna
av den 7 juni 1948 till den 15 juli 1951.

Den 7 juli 1951 undertecknades för Sveriges del i New York Torquayprotokollet
till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Den 10 juli 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Spanien
rörande varuutbytet under tiden den 1 maj 1951—den 30 april 1952.

Den 17 juli 1951 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
rörande varuutbytet under tiden den 1 juli 1951—den 30 juni 1952.

Den 18 juli 1951 undertecknades i Haag ett tilläggsprotokoll till internationell
konvention angående ursprungsbeteckning å ost.

Den 19 juli 1951 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
om tillämpning tills vidare mellan Sverige och Österrike av det svensktyska
dubbelbeskattningsavtalet av den 25 april 1928.

Den 28 juli 1951 undertecknades för Sveriges del i Geneve en konvention
om flyktingars ställning.

Den 1 augusti 1951 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
angående skattefrihet för automobiler.

Den 4 augusti 1951 undertecknades för Sveriges del i Paris tilläggsprotokoll
nr 2 till överenskommelse rörande upprättande av en europeisk b etalningsunion.

Den 27 augusti 1951 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till Internationella
valutafondens stadga av den 27 december 1945 och Internationella
återuppbyggnadsbankens stadga av den 27
december 1945. Stadgorna undertecknades i Washington den 31 augusti
1951.

7

Överenskommelser med främmande makter m. m.

Den 28 augusti 1951 undertecknades i Helsingfors en konvention med Finland,
Island och Norge om ömsesidigt utgivande av barnbidrag.

Den 29 augusti 1951 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina rörande ändring av artikel 28 i handels- och betalningsavtalet
av den 23 november 1948.

Den 4 september 1951 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande handeln med fisk under tiden till och med den
31 januari 1952.

Den 18 september 1951 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande utbyte av praktikanter.

Den 14 och 20 september 1951 växlades i Canberra ministeriella noter
med Australien rörande varuutbytet under tiden den 1 juli—den
31 december 1951.

Den 24 september 1951 uppsades i Dublin med ministeriell note extraditionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 för Irlands
vidkommande.

Den 24 september 1951 uppsades i Pretoria med ministeriell note extraditionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 för Sydafrikas
vidkommande.

Den 26 september 1951 växlades i Canberra ministeriella noter med
Australien rörande upphävande av passviseringstvånget.

Den 4 oktober 1951 uppsades i New Delhi med ministeriell note extraditionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 för Indiens
vidkommande.

Den 8 oktober 1951 uppsades i Canberra med ministeriell note extraditionsfördraget
med Storbritannien av den 26 juni 1873 för
Australiens vidkommande.

Den 22 oktober 1951 växlades i Stockholm ministeriella noter med Belgien
rörande godkännande av tilläggsprotokoll 6 i anslutning till handelsöverenskommelsen
av den 2 februari 1948 med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen för tiden den 1 oktober 1951—-den SO september 1952.

Den 26 oktober 1951 undertecknades för Sveriges del i Geneve första protokollet
med rättelser och ändringar av allmänna tull- och handelsavtalet.

Den 28 oktober 1951 undertecknades i Bagdad ett luftfartsavtal
med Irak.

Den 29 oktober 1951 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet under tiden den 1 juli 1951—den 30
september 1952.

Den 31 oktober 1951 växlades i Stockholm noter med Polen rörande
fortsatt tillämpning av betalningsöverenskommelsen av den 30
oktober 1950.

Den 7 november 1951 undertecknades i Oslo ett protokoll med Norge
rörande varuutbytet under år 1952.

8

Riksdags berättelsen.

Den 9 november 1951 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen i
London den 12 maj 1949 rörande väderleksskeppen i Nordatlanten.

Den 13 november 1951 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan
rörande de rättigheter, som tillkomma japanska regeringens representation
i Stockholm.

Den 16 november 1951 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet under tiden den 1 november 1951—31 oktober
1952.

Den 21 november 1951 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll
med Danmark till protokollet den 10 februari 1951 angående varuutbytet.

Bilaga B.

Redogörelse för de ay exportkreditnämnden omhänder hayda

medlen.

Beträffande de av exportkreditnämnden omhänderhavda medlen, för vilkas
användning 1948 års riksdag önskat erhålla årlig redovisning, må anföras
följande. Under tiden från nämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången
av juni månad 1951 har nämnden utfärdat garantier för krediter
å 1 067,6 miljoner kronor, varav statens ansvar omfattat 685,8 miljoner kronor.
Av sistnämnda belopp avse 2,o miljoner kronor statsgarantier mot förlust
på grund av lagerhållning av svenska exportvaror utomlands. Den 30
juni 1951 funnos garantier utelöpande för krediter å 164,i miljoner kronor.
Av detta belopp omfattade statens garanti 88,2 miljoner kronor. Därjämte
ha garantier utlovats men ännu ej tagits i anspråk för krediter å
5,4 miljoner kronor med ett garantibelopp av 3,5 miljoner kronor. Nämndens
inkomster av premier ha uppgått till 21,4 miljoner kronor, vartill
kommit inkomst i räntor å överskottsmedel med 0,5 miljon kronor. Den
sammanlagda inkomsten har således utgjort 21,9 miljoner kronor. För skadefall
ha utbetalts 16,3 miljoner kronor, varav 7,8 miljoner kronor kunnat
återvinnas. Nettoutbetalningarna ha alltså uppgått till 8,5 miljoner kronor.
I dessa ersättningsbelopp äro icke ersättningar under finska garantier inräknade,
eftersom nämnden jämlikt riksdagens beslut erhållit täckning för
dessa. Omkostnaderna för nämndens verksamhet ha utgjort 1,5 miljon
kronor. Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått ett överskott å
(21,9 — 8,5 — 1,5 =) 11,9 miljoner kronor. Detta innebär i jämförelse med
den 30 juni 1950 ökning med 1,7 miljon kronor.

Under år 1951 beviljade bidrag av lotterimedel.

9

Bilaga C.

Under år 1951 beviljade bidrag av lotterimedel.

I. Översikt.

Beviljade bidrag

Ändamålsgrupp

Landsbygds-

Stads- o. blandade

Summa

ändamål

ändamål

kronor

kronor

kronor

A. Teaterverksamhet.........

2 016 OX): —

4 456 250: —

6 472 250: —

B. Orkesterverksamhet........

279 000: —

973 100: —

l 252 100: —

C. Övriga ändamål . . .......

621 000: —

538 400: —

1 159 400: —

Summa

2916000: —

5967 750: —

8 883 750: —

Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisuingen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer ha räknats
sådana med högst 60000 innevånare. Bidrag, som ej svnts böra hänföras till nu nämnda grupp,
ha sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1950 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 2 034 800 kronor (av sammanlagt 7 722 932 kronor 11 öre).

II. Specifikation.

Ändamål

Beslu-tets dag

Belopp

kronor

A. Teaterverksamhet.

1

1) Landsbygdsändamål.

Folkets parkers centralorganisation.......(för 1951)

26/i

450000:-

» > > .......( > 1951)

,4/l2

50 000: —

> » » .......( > 1952)

14/l

450 000: -

950 000: —

Föreningen Malmö

stadsteater u. p. a. (för bygdeturnéer).........

22/ö

7 500:-

> ( > d:o ).........

14/l2

7 500: —

15 000:-

Riksteatern ......................

22/8

406 000: —

» ......................

14/l2

406 000: —

812 000: —

Ruinspelen i Visby, Föreningen.............

22/o

4 000: —

Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i

landsorten) ................

22/8

160 000: —

> (till d:o) .................

21/l»

75 000: —

235 000: —

Summa kronor 2 016 000: —

10

Riksdagsberättelsen.

Ändamål

Beslu-tets dag

B

e 1 o p p
kronor

2) Stads■ och blandade ändamål.

Operan........................

22/e

1000 000

1 ........................

uln

942 000

1942 000: —

Dramatiska teatern ..................

22 6

380 000

> > .................

14/ia

380000

760 000: —

1 Göteborgs lyriska teater.................

22/e

250 000

> > > .................

14/12

250 000

500 000: —

j Göteborgs stadsteater..................

26/l

15 250

....................

22/a

168 000

«•

* * ..................

14/is

168 000

351 250: —

| Malmö stadsteater...................

22/e

259 500

» » ...................

14 u

259 500

519 000: —

| Norrköping—Linköping, Stadsteatern...........

le/i

10 000

, . > ..........

2a/«

87 000

» » » ...........

14/n

87 000

184 000: —

Hälsingborgs stadsteater................

22/e

50000

> > ................

14/n

50 000

100 000: — |

Uppsala stadsteater..................

22/o

42 500

> > ................

14/ia

42 500

85 000:-

Svenska dramatikers studio, förening u. p. a.,......

le/n

10000:-

Drottningholmsteaterns vänner, Föreningen ... • . . . .

2°/,

5 000: —

Summa kronor 4 456 250: —

B. Orkestervcrksamliet.

1) Landsbygdsändamål.

Gävleborgs läns orkesterförening.............

22/e

122 800

> > > (för konsertresor i länet) . .

22/e

10 000

> » > ( > d:o) ... ......

16/u

5 000

> > > .............

16/n

16 200

154 000: —

Nordvästra Skånes orkesterförening (för konsertresor i länet)

22/e

5 000: —

Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........

22/e

120000:—|

Summa kronor 279 000: —

2) Stads- och blandade ändamål.

Konsertföreningen i Stockholm .............

22 6

198 000

> » >

22/«

10 000

> > » .............

,6/ll

41000

> > » .............

14/11

12 000

261 000:—

Göteborgs orkesterförening................

22/4

30 000

> > ................

22/6

195 000

> > ................

! 16/»

33 700

258 700: —

Malmö konserthus...................

22/e

121000

» > ...................

20 700

141 700: -

Under år 1951 beviljade bidrag av lotterimedel.

11

Ändamål

Beslu-tets dag

Belopp

kronor

Norrköpings orkesterförening..............

2s/e

128 000: —

1 > ............

le/n

20000: —

148 000:

Nordvästra Skånes orkesterförening...........

22/e

123 500: —

> > >

18/ii

25 200: —

148 700

_ j

Örebro orkesterförening.................

22/a

15 000

Summa kronor 978100-

C. Övriga ändamål.

1) Landsbygdsändamål.

Bodens folkhögskoleföreuing...............

22/e

50000

1 Dädesjö hembygdsförening...............

22/«

10000

Folkhögskolan i Mellansel...............

22/«

35 000

1

| Folkrörelsernas konstfrämjande..............

14/1S

20000

i

|

Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande, Karlstad

14/12

30 000

_I

| Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra
Skåne, Simrishamn..................

22

/6

25000

_i

Föreningen Godtemplarnas friluftsgård Gammelhus u. p. a.,
Östhammar.....................

22/e

9 000

_j

Göinge hembygdsförening, Broby.............

”/•

6 000

Härjedalens fornminnesförening, Ljusnedal........

22/e

25 000

Mölndals stad.....................

22/e

50 000

—I

Restenässtiftelsen, Ulvesund...............

22/e

35 000

Riksförbundet för bildande konst............

U/12

120 000

Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, Sällska-pet Kyrkosångens vänner m. fl.............

M/«

5 000

_

Skolköksseminariet i Umeå..............

14/12

30 000

Stenberga hembygdsförening...............

22/o

3 000

Steneby hemslöjdsförening n. p. a.............

22/e

40000

Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet.........

2S/6

5 000

Sveriges fiolbyggareförbund...............

22/o

3 000

— i

Sveriges körförbund..................

»/>»

20 000

Tärendö hembygdsgille.................

22/6

5 000

Västergötlands fornminnesförening, Skara.........

22/«

25 000

-

Växjö teateraktiebolag..........■......

2V«

40 000

Ystads teateraktiebolag.................

22/o

30 000

Summa kronor 021 000

2) Stads■ och blandade ändamål.

Akademiska föreningen i Lund......•......

22;«

150 000

De Svenske, Sångsällskapet...............

22/0

4 000

Föreningen för svensk kulturhistoria...........

14/l 2

2 900

Föreningen Nordens institut, Stiftelsen för........

"/•

150 000

Hälsinge flygflottiljs soldathem, Stiftelsen •.......

22/o

5 000

-

Konst i skolan, Föreningen...............

22/0

25 000

12

Riksdagsberättelsen.

Ändamål

Beslu-tets dag

Belopp

kronor

Konung Oscar II:s soldathem i Boden, Stiftelsen.....

M/e

15000

_

Konung Oscar H:s vandringsbibliotek, Föreningen.....

SS/«

3 000

Milles'' lidingöhem...................

26/io

55 000

Musikaliska akademien.................

Sä/6

6 500: —

» » ......

S2/6

15 000: —

21500

Nordiska konstförbundets svenska sektion.........

22/9

20 000

Norsk konstutställning i Stockholm 1951.........

22/6

10 000

Orphei Drängar, Sångsällskapet.............

26/l

10000

Riksantikvarieämbetet.................

22/e

10000

Samfundet för svensk folklivsforskning..........

>

20000

Svenska arbetarsångarförbundet.............

14/«

10 000

Svenska institutet..................

»/»

5 000

Sveriges storloge av I. 0. G. T..............

14/l2

7 000

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ......

27/l

10 000

Östergötlands fornminnes- och museiförening.......

22''6

5000

Summa kronor 588 40G

_

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

13

I Ju

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

J ustitie clepartem entet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1951.

1. Ungdomsvårdskommittén (1949: I 8; 1950: I 14; 1951: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12 december
1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning jämväl
upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det offentliga
nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan om åtgärder
för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):

Wangson, O. R., barnavårdsdirektör, ordförande;

Berggren, A. byråchef;

Dahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., chefredaktör;

Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., instruktör i Arbetarnas bildningsförbund;

Råberg, E., major, verkst. direktör i Sveriges riksidrottsförbund.

Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:

Eliasson, L., sekreterare (icke deltagit i utarbetandet av slutbetänkandet);
Eriksson, G. T., byråchef;

Hartmann, J. L., fil. lic.;

Holmstedt, I., direktörsassistent (icke deltagit i utarbetandet av slutbetänkandet)
;

Inghe, G., socialläkare vid Stockholms stads fattigvård;

Jansson, A., redaktör;

Jonsson, G., leg. läkare;

Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand., tillika sekreterare;

Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;

Rosén, Göta M., byråchef;

Sehlstedt, O., chefredaktör (icke deltagit i utarbetandet av slutbetänkandet)
;

Sundström, E., redaktör.

14

Riksdagsberäitelsen.

I Ju: l Direktiven för kommitténs utredningsuppdrag, se 1940: Ju 27 och 1943:
I Ju 13.

Kommittén har den 2 juni 1951 avgivit slutbetänkande med titel »Ungdomen
möter samhället» (SOU 1951: 41). Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i mål rörande spioneri m. m. (1949: I 15; 1950: I 18; 1951: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;

Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Gynne, N. A. S., vice assessor.

Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 32.

De sakkunnigas sekreterare har under år 1951 genomgått protokoll och
inneliggande handlingar i 26 mål, vilka föredragits vid sammanträde den
16 juni 1951. I anledning av framställning från de sakkunniga har Kungl.
Maj :t genom beslut den 22 juni 1951 hävt hemligstämpeln beträffande 9
mål, därvid i något fall vissa begränsningar gjorts.

Under fullgörandet av sitt utredningsuppdrag ha de sakkunniga genomgått
sammanlagt omkring 350 mål. Hemligstämpeln har på de sakkunnigas
framställning av Kungl. Maj :t hävts i omkring 260 mål. Beträffande omkring
50 mål ha de sakkunniga föreslagit att hävande av hemligstämpeln i
förtid icke skall ske. Ett 40-tal mål —- huvudsakligen krigsrättsmål av
enklare beskaffenhet — ha befunnits vara hemligstämplade utan att i domen
förordnande om hemlighållande meddelats.

Uppdraget är nu slutfört. 3 4

3. Utredning om fördelning av kostnaderna för anordningar vid korsning

mellan järnväg och ägoväg (1950: I 27; 1951: I 20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 för
att verkställa av riksdagen i skrivelse den 17 april 1948, nr 116, begärd utredning
av frågan rörande fördelning av kostnaderna för anordningar vid
korsning mellan järnväg och ägoväg:

Bexelius, T. A., lagman.

Hovrättsrådet A. H. V. Körlof har vid utredningsarbetet biträtt såsom sekreterare.

Utredningsmannen har den 10 december 1951 avgivit betänkande med
förslag till lag om fördelning i vissa fall av kostnader för anordningar i
korsning av järnväg och väg m. m. (SOU 1951: 52). Uppdraget är därmed
slutfört.

4. 19t9 års utlänningskommittS (1950: I 28; 1951: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa utredning om en revision av utlänningslagen och lagen om utlämning
av förbrytare (se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1949)

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 15

dels såsom medlemmar av kommittén:

Wieslander, I. L., president, ordförande;

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hagelin, N. P., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;

Pehrsson, N. F„ civilingenjör (fr. o. m. den 9 januari 1951 beträffande
frågan om den centrala utlänningsmyndighetens organisation);
dels ock såsom sakkunniga att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Bruno, C. G., expeditionschef;

Casparsson, K. R., chefredaktör;

Curtman, C. W., överdirektör;

Gärde, J. N., f. d. justitieråd;

Leche, H. J„ överstelöjtnant;

Petrén, B. A. S., utrikesråd;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Wetterlundh, S. C. G., landssekreterare;

Wiman, O., byråchef.

Sekreterare:

Björling, J. E., e. o. hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Lindström, A. H. I., chef för organisationssektionen inom statens handelsoch
industrikommissionen (fr. o. in. den 7 maj 1951 beträffande frågan
om den centrala utlänningsmyndighetens organisation).

Direktiven för kommittén, se 1950:1 Ju 28 och 1951: Ju 21.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
28 dagar, därvid de sakkunniga i viss omfattning deltagit.

Kommittén har avgivit dels den 21 november 1951 betänkande med förslag
till utlänningslag in. in. (SOU 1951: 42) och dels den 22 december 1951 promemoria
angående den centrala utlänningsmyndighetens organisation (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört. 5

5. Utredning om erfarenheter från det praktiska rättslivet angående giftermålsbalkens
tillämpning (1950:1 32; 1951:1 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
utarbeta en sammanfattning av erfarenheter och synpunkter från det praktiska
rättslivet angående giftermålsbalkens tillämpning och behovet av ändringar
däri (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1949):

Beckman, Sigrid, advokat.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 32.

Med skrivelse till chefen för justitiedepartementet den 9 oktober 1951 har
den sakkunniga överlämnat rapport från det praktiska rättslivet angående
gifteimålsbalkens tillämpning och behovet av ändringar däri, sammanfattad
i en promemoria i ämnet (stencilerad).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Ju: 5

16 Riksdagsberättelsen.

I Jll! 6 6. 7.949 års rättshjälpskommitté (1950: I 34; 1951: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 för att verkställa utredning angående formerna för anordnandet
av utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1949):

Henkow, K. H., hovrättsråd, ordförande;

Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Berggren, A., advokat, föreståndare för Örebro läns rättshjälpsanstalt;
Evers, G. T., expeditionschef;

Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;

Hagströmer, P. J. G. S:son, hovrättsråd, tillika sekreterare;

Sondén, L., tillsynslärare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 34.

Kommittén, som under år 1951 hållit 3 sammanträden, har den 4 augusti
1951 avgivit betänkande angående den utomprocessuella rättshjälpen åt
mindre bemedlade (SOU 1951:31). Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföreskrifter i anledning
av ändringar i lagen om expropriation m. m. (1950: I 35; 1951: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 september 1949):

Hedfeldt, N. E., lagbyråchef, ordförande;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

Bernhard, H. B., byråchef;

Ekdahl, O. G., kansliråd;

Klackenberg, O. H., expeditionschef.

Expert:

Lantz, H. V., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 35.

I skrivelse den 22 juni 1951 till chefen för justitiedepartementet ha de
sakkunniga framlagt förslag om anordnande av överläggningar med expropriationstekniker
angående olika spörsmål, som uppkomma vid fastighetsvärdering.

De sakkunniga ha därvid ytterligare anfört i huvudsak följande. De sakkunniga
hade under sitt arbete funnit, att det åt dem givna uppdraget att
utarbeta en skriftlig handledning i fastighetsvärdering till tjänst för expropriationsteknikerna
icke lämpligen kunde utföras som en fristående mera
teoretisk arbetsuppgift utan borde bedrivas i kontakt med det pågående
praktiska värderingsarbetet i expropriationsdomstolarna. En lämplig inledning
till arbetet vore därför anordnandet av de föreslagna överläggningarna
med expropriationstekniker. Som ett resultat av dessa överläggningar,
med därvid hållna föredrag och frandagt erfarenhetsmaterial, borde

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 17

utarbetas skriftliga framställningar, vilka kunde tillgodose behovet av en
handledning i fastighetsvärdering. Anordnandet av överläggningarna och utgivandet
av den därå byggda skriftliga handledningen borde uppdragas åt
en särskild expertkommitté. -—I de sakkunnigas uppdrag inginge ytterligare
att utreda formerna för handläggning av frågor om försäljning av statlig
jord. Enligt sin lydelse förutsatte emellertid detta uppdrag förverkligandet
av en annan tanke som jämväl ingått i uppdraget, nämligen inrättande av
ett centralt rådgivande organ för behandling av frågor om fastighetsvärdering.
De sakkunnigas under 1950 avgivna förslag härom hade emellertid
icke blivit genomfört, och uppdraget beträffande försäljning av statlig jord
måste därmed anses vara förfallet.

Vid nu anmärkta förhållanden och under hänvisning till att Kungl. Maj :t
i statsverkspropositionen till 1952 års riksdåg (se II HT under punkt D. 6.)
hemställt om beviljande av anslag till genomförande av de sakkunnigas härutinnan
framlagda förslag, är sakkunniguppdraget slutfört.

8. Strandutredningen (1951: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1950 för utredning
av frågan om en reglering av strandbebyggelsen i syfte att såvitt
möjligt bevara ur friluftssynpunkt värdefulla strandområden såsom rekreationsplatser
för allmänheten ävensom av därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1950):

Nordenstam, B. A., generaldirektör, ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;

Åhman, F. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Brunnberg, A. O. R., e. o. hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 32.

Utredningen har under tiden december 1950—oktober 1951 hållit 12 sammanträden.
Den 9 oktober 1951 har utredningen avgivit betänkande med förslag
till lagstiftning om förbud mot bebyggelse in. m. inom vissa strandområden
(SOU 1951:40). Upppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning rörande myndigheternas förhållande i den s. k. Kejneaffåren

(1951:1 33).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 15 september 1950 att medverka vid den
utredning rörande myndigheternas förhållande i den s. k. Kejneaffären,
som Kungl. Maj:t genom beslut nämnda dag uppdragit åt riksåklagaren att
verkställa (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1950):

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagsberättelaen.

IJu: 9

18

Riksdagsberättelsen.

I JU! 9 Bengtson, T., riksombudsman, led. av I kamm.;

Gärde, J. N., f. d. justitieråd;

Harrie, I. O., fil. lic., publicistklubbens ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Lindberg, K. A., förutvarande ordförande i Landsorganisationen;

Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lännergren, E. B., assessor.

Byråcheferna vid riksåklagarämbetet E. T. Vinberg och S. G. S. Herrlin
ha fr. o. m. den 2 mars 1951 biträtt vid utredningens slutförande.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 33.

Utredningen, som under tiden september 1950—juni 1951 hållit 80 sammanträden,
har avgivit betänkande den 28 juni 1951. Betänkandet har med
uteslutning av vissa partier tryckts, se SOU 1951: 21. Uppdraget är därmed
slutfört.

10. Partifinansieringssakkunniga (1951: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1950 för att utreda
frågan huruvida organisationer, som bedriva politisk propaganda, böra
bliva bokföringsskyldiga samt förpliktas att offentligen redovisa sina inkomster
och utgifter ävensom frågan huruvida utgivare av periodiska skrifter
böra åläggas skyldighet att offentligt redovisa hur skrifterna finansieras
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1950):

Lembke, C. B. M., borgmästare, ordförande;

Andersson, G. H., f. d. landshövding;

Eliasson, L., sekreterare;

Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Frithiofson, K., ombudsman;

Mannerskantz, A. F., kapten, led. av I kamm.;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.

Expert:

Modig, J. O., direktör.

Sekreterare:

Schunnesson, P. H., e. o. hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Ju 30.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
åtta dagar.

De sakkunniga ha den 11 december 1951 avgivit betänkande, benämnt
Om offentlig redovisning av den politiska propagandans finansiering (SOU
1951:56). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 19

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.

11. Straffrättskommittén (1949: I 4; 1950: I 11; 1951: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den 11
oktober 1940, den 8 juni 1945, den 30 december 1947 och den 18 februari
1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937, den 11 oktober 1940 och
den 13 juli 1945):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Beckman, N. A. T., justitieråd;

Bergendal, R., professor, rektor vid Lunds universitet;

Digman, H. M., revisionssekreterare;

Wetter, F., professor emeritus.

Sekreterare:

Rudholm, S. J. G., hovrättsfiskal.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 11 18 61.

Direktiven för kommittén, se 1946:1 Ju 9 och 1949: I Ju 4.

För att deltaga i överläggningar med kommittén ha tillkallats:

1. såsom experter för särskilda frågor, med stöd av bemyndigandet den
18 februari 1949:

Petrén, B. A. S., utrikesråd;

Kinnmark, F. G. Y., överläkare (avliden den 9 november 1951);

2. beträffande utredning om straffbestämmelserna rörande brott mot person
samt lagstiftning om de särskilda brotten m. m. den 28 februari 1949,
med stöd av bemyndigandet den 11 oktober 1940;

Brandt, H. B. D., e. rådman;

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Linder, E. Hj., fil. dr;

Lundgren, Valborg, advokat;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.; samt

3. beträffande utredning om viss omarbetning av bestämmelserna om uppror
i 9 kap. 1 § strafflagen, enligt bemyndiganden den 10 och den 24 september
1948:

Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;

Olsson, C. P.;

Werner, O. E.;

Lindberg, Hugo, advokat;

Romanus, S. E., justitieråd;

Sölvén, A., advokat;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent (t. o. m. den 8 oktober 1951);
Lundqvist, M., förste stadsfiskal (fr. o. m. den 9 oktober 1951).

Kommittén har under år 1951 sammanträtt 23 dagar, därvid överläggningar
med de under 3. nämnda personerna hållits den 4 december. Vid

Ju: ii

20

Riksdagsberältelsen.

I Jll! 11 sammanträdena ha behandlats dels utkast till lagstiftning om de särskilda
brotten jämte därmed sammanhängande allmänstraffrättsliga frågor, dels
motivutkast till vissa av kapitlen om brott mot person.

Kommittén har under året haft överläggningar med utlänningskommittén
rörande spörsmålet om utvidgning av strafflagens tillämpningsområde, i
vad angår vissa utomlands förövade brott, samt med strafflagberedningen
rörande frågar av allmänstraffrättslig natur.

Kommitténs samarbete med den norska straffelovkomiteen av 1947 och
den danska straffelovskommissionen har liksom tidigare bestått i att mellan
kommittéerna växlats utkast till lagbestämmelser och motiv.

Efter begäran från justitiedepartementet har kommittén den 16 januari
1951 avlämnat en promemoria rörande förutsättningarna för ratificering av
1948 års konvention om folkmord jämte utkast till lag om straff i vissa
fall för folkmord.

Kommittén har efter remiss avgivit yttranden dels den 21 februari 1951
över följande vid 1951 års riksdag väckta motioner, nämligen de lika lydande
motionerna nr 1 i första kammaren och nr 4 i andra kammaren om
beredande av vidgade möjligheter att vid krig eller krigsfara ingripa mot
verksamhet, som hotar rikets yttre eller inre säkerhet, nr 4 i första kammaren
om ändrad lydelse av 18 kap. 10 § 2 och 3 mom. strafflagen samt nr
374 i andra kammaren om utredning angående förbättrade möjligheter att
behandla sexualbrottslingar, dels den 14 september 1951 över promemoria
med förslag till allmän verksstadga, i vad angår utformningen av den disciplinära
bestraffningsrätten, dels den 22 december 1951 över strandutredningens
betänkande med förslag till lag om förbud mot bebyggelse m. m.
inom vissa strandområden, i vad angår 3 och 9 §§ i lagen.

Under förutsättning att kommitténs arbetskrafter icke i större utsträckning
än vad för närvarande sker tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter
beräknar kommittén att kunna slutföra sitt arbete under år 1952.

12. Strafflagberedningen (1949: I 5; 1950: I 12; 1951: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944, den 21 januari 1949 och den 10
november 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1938, den 12 januari
1943 och den 3 januari 1945):

Schlyter, K., f. d. president, ordförande;

Bergendal, R., professor, rektor vid Lunds universitet;

Ersman, S., hovrättsfiskal (såvitt angår frågor avseende behandlingen av
ungdomsbrottslingar);

Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.;

Heuman, M., riksåklagare;

Lassen, B., lagbyråchef (såvitt angår utredning rörande ändring i bestämmelserna
om registrering av brott och förseelser samt rörande straffprocessuella
frågor);

21

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Ohlsson, L. G., borgmästare (såvitt angår frågor avseende behandlingen 1 Ju; 12
av psykiskt abnorma brottslingar);

Strahl, I., professor.

Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:

Agge, K. I. professor;

Eriksson, Torsten, byråchef;

Heckscher, G., professor;

Hedlund, Gunnar, jur. dr, statsråd, led. av II kamm.;

Hedlund, Verner, f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, led. av II
kamm.;

Jonsson, Gustav, leg. läkare;

Kinberg, O., professor (fr. o. in. den 12 februari 1951);

Larsson, Bror, ombudsman;

Lindberg, Hugo, advokat;

Lindberg, Torgny, förste byråsekreterare;

Lundqvist, M., förste stadsfiskal;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Siljeström, G., häradshövding;

Thurén, G., direktör vid ungdomsanstalten å Skenäs.

Sekreterare:

Holmberg, C., hovrättsfiskal.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 10 54 23 (sekreteraren).

Direktiven för beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9, 1945:

I Ju 12 och 1950: I Ju 12.

Den 20—22 augusti 1951 hölls i Stockholm en nordisk konferens angående
behandlingen av psykiskt anormala, vuxna brottslingar i behov av en
långvarig specialvård å anstalt med representanter för danska, finska, isländska
och norska justitiedepartementen. Såsom representanter för beredningen
deltogo samtliga ledamöter, utom ordföranden, samt av de sakkunniga
Agge, Eriksson, Jonsson, Kinberg och Hugo Lindberg.

Internationella straffrätts- och fångvårdskommissionen (CIPP) har från
och med den 1 oktober 1951 upphört och dess verksamhet har övertagits
av Förenta Nationerna. Härigenom har beredningens uppgift att verkställa
utredningar för det internationella samarbetet på beredningens arbetsområde
bortfallit. Denna uppgift har övergått å de svenska delegaterna i Förenta
Nationernas konsultativa grupp för brottsförebyggande och brottslingsbehandling.

Vid det fortsatta arbetet med en revision av den del av strafflagen, som
huvudsakligen ankommer på beredningen, har beredningen under år 1951
främst ägnat uppmärksamhet åt reaktionssystemet för unga lagöverträdare
och åtgärder mot det klientel som förvarings- och interneringslagen avser.

I fråga om reaktionssystemet för unga lagöverträdare har beredningen samrått
med barnavårdskommittén och ungdomsvårdsskoleutredningen. I skri -

22

Riks dag sberättelsen.

I Ju: 12 velse till departementschefen den 31 mars 1951 har beredningen efter anmodan
framlagt plan för sitt fortsatta arbete.

Förslag till lagstiftning innebärande upphävande i princip av möjligheten
att döma person under aderton år till frihetsstraff har av beredningen
framlagts i ett gemensamt med barnavårdskommittén och ungdomsvårdsskoleutredningen
utarbetat yttrande över riksåklagarens skrivelser den 24
september och den 26 november 1951 angående den kriminalpolitiska behandlingen
av brottslig ungdom i åldern 15—17 år m. m. I yttrandet har
beredningen även föreslagit viss lagstiftning angående övervakning av ungdom
i stället för häktning.

Beredningen har under år 1951 avgivit infordrade yttranden — förutom i
ovan angivna ärenden —- över en inom justitiedepartementet upprättad promemoria
om fördelning av böter utom strafflagens område, över ungdomsanstaltsutredningens
betänkande angående en anstalt för svårbehandlade,
över motion i andra kammaren nr 374 angående utredning rörande förbättrade
möjligheter att behandla sexualbrottslingarna, över en hemställan om
svenskt bidrag till L’Institut International de Criminologie, över 1951 års
fångvårdsutrednings förslag angående fritidsverksamheten m. m. och angående
utbildningen av fångvårdspersonalen samt över medicinalstyrelsens
utredning angående utskrivning från sinnessjukhus.

13. Auktorrättskommittén (1949: I 6; 1950: I 13; 1951: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se

Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;

Eberstein, G. A., professor emeritus;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;

Ahlberg, A., fil. dr, rektor för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. dr, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophoneaktiebolaget
m. fl. företag;

Hugo, Y., fil. kand., f. d. verkst. direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Lindberg, E., vice-professor, f. d. sekreterare i Akademien för de fria konsterna; Nordenfalk,

J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör för Aktiebolaget
Sveriges litografiska tryckerier;

Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 23

von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författare- J Ju; 14
förening och i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,

Stim, u. p. a.

Sekreterare:

Hedfeldt, N. E., lagbyråchef.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommittén har fortsatt utarbetandet av motiv till det förslag till auktorrättslagstiftning,
varom de nordiska delegerade för samarbete på detta område
enat sig.

Till följd av personalsvårigheter har arbetet blivit försenat men kan beräknas
bli slutfört under år 1952.

14. Fastighetsbildningssakkunniga (1949: I 9; 1950: I 15; 1951: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939 och den
29 liuni 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., f. d. generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, L. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lundgren, J. B., byråchef;

Lundström, H. E., distriktslantmätare;

Nordfelt, Hj., revisionssekreterare, tillika sekreterare;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör.

Den 25 maj 1946 med stöd av bemyndigandet den 9 juni 1939 utsedda
att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg, A. E., civiljägmästare;

Myrbeck, K. D., professor;

Nannesson, P. L., professor emeritus;

Wennerberg, S. G., byråchef;
örborn, A., agronom.

Förordnad att biträda de sakkunniga:

Hansén. P.-A. G., hovrättsråd.

Biträdande med vissa sekreterargöromål m. in.:

Magnusson, E., byråchef.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 71 52.

Direktiven för de sakkunniga, se 1940: Ju 29.

De sakkunniga ha under år 1951 hållit 5 sammanträden jämte ett stort
antal mera informella överläggningar.

De sakkunniga ha fortsatt och — såvitt nu kan bedömas — avslutat
arbetet med partiella reformer av jorddelningslagstiftningen och därut -

24

Riksdagsberättelsen.

[ Jll! 14 innan till chefen för justitiedepartementet avlämnat en den 12 oktober 1951
dagtecknad promemoria med förslag till vissa ändringar i lagen om delning
av jord å landet in. m. Arbetet på en helt ny fastighetsbildningslag har
därefter återupptagits.

De sakkunniga ha avgivit infordrade utlåtanden i tre särskilda, jorddelningslagstiftningen
berörande eller närstående lagstiftningsärenden.

15. Ärvdabalkssakkunniga (1949: I 10; 1950: I 16; 1951: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, L. B., riksmarkskalk, ordförande;

Walin, A. G., justitieråd;

Henkow, K. H., hovrättsråd.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44.

Direktiven för utredningen, se 1942:1 Ju 20.

För att deltaga i överläggningar med de sakkunniga vid utredning om
kodifiering av lagstiftningen om arv, testamente samt boutredning och arvskifte
ha den 29 juli 1949 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats
:

Berglind, Ragnhild, fröken, f. d. inspektör i Stockholms barnavårdsnämnd;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;

Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Swartling, E. G., direktör i Stockholms stads rättshjälpsanstalt;

Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.

De sakkunniga ha under år 1951 hållit 19 sammanträden. Ett av dessa
ägde rum i Oslo den 5—den 10 februari gemensamt med representanter
för Danmark, Finland och Norge. I tre sammanträden deltogo ovannämnda
personer som tillkallats för att deltaga i överläggningar med de sakkunniga.

Utredningsarbetet har huvudsakligen bestått i upprättande av lagutkast
till ändrade bestämmelser i faderskapsmål samt rörande adoptivförhållanden.
Den 12 juni avgåvo de sakkunniga efter remiss yttrande över en
inom justitiedepartementet upprättad promemoria angående de bestämmelser,
som måste meddelas i händelse Sverige ratificerar Förenta Nationernas
konvention den 6 april 1950 angående dödförklaring av försvunna personer.

16. 19b5 års lufträttssakkunniga (1949: I 13; 1950: I 17; 1951: I 12).

a) Förordnade av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område, vilka
kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933 avslutade
internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser om skador, som genom luftfartyg tillskyndas tredje man på
jordytan (den s. k. tredjemansskadekonventionen), jämte tilläggsprotokoll
till samma konvention:

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

25

Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande; I Ju; jg

Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;

Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding;

Björklund, G. A., f. d. hovrättsråd;

Sidenbladh, K. J. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 2 mars 1951) tillika
sekreterare.

Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:

Hall, M., försäkringsdirektör.

b) Förordnade av Kungl. Maj :t den 24 september 1948 att verkställa den
vidare utredning, som erfordras beträffande frågan om Sveriges ratifikation
av den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konventionen om internationellt
erkännande av rättigheter i luftfartyg (den s. k. inskrivning skonventionen)
:

Ekeberg, ordförande;

Wikander;

Björklund;

Sidenbladh (fr. o. m. den 2 mars 1951), tillika sekreterare.

Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:

Ljungberg, E. C. R., överdirektör.

c) Förordnade av Kungl. Maj :t den 24 februari 1950 att såsom en särskild
sektion inom de sakkunniga verkställa revision av förordningen den
26 maj 1922 om luftfart (den s. k. luftfartsförordningen) jämväl i de delar,
som icke redan omfattas av de sakkunnigas uppdrag, samt att upptaga
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars
1950):

Ekeberg, ordförande;

Wikander, vice ordförande;

Björklund;

Sidenbladh (fr. o. m. den 2 mars 1951), tillika sekreterare.

Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari
1950 att på kallelse av sektionens ordförande eller vice ordförande
deltaga i dess överläggningar:

Ljungberg;

Norman, E., ombudsman.

d) Förordnade av Kungl. Maj :t den 25 augusti 1947 och den 15 september
1950 att vara från svensk sida utsedda medlemmar av den internationella
civila luftfartsorganisationens (ICAO) juridiska kommitté (Legal Committee): Wikander; Björklund; Sidenbladh.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.

Direktiv för den under c) omnämnda sektionen, se 1951: I Ju 12.

26

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 16 Under tiden december 1950—november 1951 har hållits nordiskt lufträttsmöte,
nämligen i Sola, Stayanger, den 27 augusti—den 8 september
1951. I mötet deltogo Wikander och Sidenbladh såsom delegater samt Ljungberg
och Norman såsom experter.

Därjämte ha under samma tid hållits omkring 50 sammanträden med endast
svenska deltagare.

Dessutom har Sidenbladh bevistat ICAO:s juridiska kommittés sjunde
session den 2—den 24 januari 1951 i Mexico City och dess åttonde session
den 11—den 29 september 1951 i Madrid.

Beträffande det under a) nämnda uppdraget har de sakkunnigas verksamhet
vilat med hänsyn till det inom ICAO pågående arbetet på en ny
tredj emansskadekonvention.

Med anledning av uppdraget under b) ha av de sakkunniga upprättade
preliminära utkast till lag om inskrivning av rättigheter i luftfartyg, lag
om ändring i vissa delar av luftfartsförordningen och lag i anledning av
Sveriges tillträde till inskrivningskonventionen jämte vissa förslag rörande
principerna för ändringar i handelsbalken, konkurslagen och utsökningslagen
m. m. varit utsända på remiss. Sedan begärda yttranden inkommit, äro
de sakkunniga sysselsatta med att ytterligare bearbeta föreliggande utkast.

Den under c) omförmälda sektionen har, i samarbete med sakkunnigberedningar
inom övriga nordiska länder, utarbetat förberedande lagutkast
rörande bestämmelser att iakttaga under luftfart samt om ansvarighet för
skada i följd av luftfart m. m.

De under d) nämnda medlemmarna i ICAO:s juridiska kommitté ha utarbetat
ett flertal av det pågående internationella lagstiftningsarbetet föranledda
promemorior.

De sakkunniga inrikta fortfarande sitt arbete i första hand på att slutföra
det under b) angivna uppdraget, något som beräknas kunna ske under
första halvåret 1952. Den under c) omnämnda sektionens arbete beräknas,
under förutsättning att de under b) och d) nämnda uppdragen icke taga
alltför mycket av de sakkunnigas tid i anspråk och hinder ej möter på
grund av det nordiska samarbetet, kunna avslutas under första delen av
år 1953. Vad slutligen angår de under a) och d) avsedda uppdragen, är det
med hänsyn till deras nära samband med det pågående internationella lagstiftningsarbetet
icke möjligt att angiva någon tidpunkt för deras slutförande.
Sannolikt kommer emellertid den under a) avsedda konventionen
att ersättas av en annan konvention i ämnet.

17. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1949: I 16;

1950:I 19; 1951:1 14).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 noveember 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

27

Berggren, N. C. W., advokat; I JlK 18

Bergström, I., byråchef;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kleman, C. F., direktör;

Riben, K. O., häradshövding;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Bergsten, P. G., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8; tel. 23 67 20.

Direktiven för utredningen, se 1946:1 Ju 35.

Under tiden december 1950—november 1951 ha hållits 4 sammanträden
med samtliga sakkunniga, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum inom
delegationer bland de sakkunniga. Tre av de sakkunniga ha deltagit i ett
av elkraftutredningen den 23 augusti 1951 anordnat informationssammanträde
med representanter för norrlandsintressena.

Det utredningsuppdrag, som innefattas i direktiven för de sakkunniga,
är numera slutfört (se 1948:1 21).

De sakkunnigas arbete under år 1951 har ägnats åt vissa spörsmål angående
ersättning i vattenmål m. m., vilka beröras även i riksdagens skrivelse
den 13 juni 1947, nr 313. En promemoria i ämnet är i det närmaste färdigställd.
Vid utarbetandet av promemorian har samråd ägt rum bl. a. med
lantmäteristyrelsen och fastighetsbildningssakkunniga. De sakkunniga avse
därjämte att inom den närmaste tiden framlägga förslag rörande förenkling
av vattenboken.

18. Markutredningen (1949: I 18; 1950: I 20; 1951: I 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Lindström, S. A., arkitekt;

Nordenstam, B. A., generaldirektör;

Palander, T. F., professor;

Åhrén, U., professor (t. o. m. den 12 december 1951).

För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:

Ahlmark, S., advokat;

Bengtsson, O., direktör;

Beskow, G., professor;

Horney, N„ redaktör;

Kaijser, F., sekreterare;

Larsson, O., f. d. borgarråd;

Meidner, R. A., fil. kand.;

28

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 18 Rodhe, S. O., agronom;

Sundahl, P. E., professor;
von Sydow, Chr., disponent;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör;

Wetterling, G. M., stadsarkitekt.

Biträdande sekreterare:

Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1947:1 Ju 38.

Efter överenskommelse med departementschefen har utredningsarbetet
vilat i avbidan på en omläggning av utredningens arbetsplan.

19. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsråttens område
(1949:1 20; 1950:1 22; 1951:1 16).

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1946, den 27 februari
1948 och den 30 juni 1948:

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Höjer, Signe, fru;

Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd;

Laurin, J., president.

Sekreterare:

Nordström, T., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2; tel. 11 39 98.

Angående de sakkunnigas återstående uppdrag, se 1950:1 Ju 22.

Under år 1951 har påbörjats en utredning angående den rättsställning,
som medborgare i annat nordiskt land åtnjuta under vistelse i Sverige.
Detta arbete beräknas kunna avslutas vid årsskiftet 1951/52.

20. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område
(1949:1 26; 1950:1 24; 1951:1 17).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 26 september 1947 att i samråd med
delegerade för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete
mellan länderna på lagstiftningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 oktober 1947):

Ekeberg, L. B., riksmarskalk;

Walin, A. G., justitieråd.

Sekreterare:

Edling, S. Ä., statssekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för de delegerade, se 1948:1 Ju 32.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 29

Delegerade från de nordiska länderna ha den 21 och den 22 maj 1951 hål- J Ju;
lit möte i Oslo.

De svenska delegerade ha under år 1951 besvarat ett flertal förfrågningar
från de övriga nordiska länderna rörande den svenska lagstiftningens
innehåll i olika hänseenden m. m.

Avsikten är, att delegerade för de nordiska länderna skola sammankomma
till nytt möte i Danmark under år 1952.

21. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination
(1949:I 27; 1950:I 25; 1951:I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som
ha samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13
december 1947):

Edlin g, S. Å., statssekreterare, ordförande;

Beckman, Sigrid, advokat;

Hellsten, S. E., teol. dr, komminister;

Nordlander, E. O. V., med. dr, docent;

Rosén, Göta M., byråchef.

Sekreterare:

Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. 1153 27 eller lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 33.

Kommitté för utredning i ämnet har numera tillsatts även i Finland. Gemensamma
överläggningar mellan vissa medlemmar av de danska, finska,
norska och svenska kommittéerna ha hållits i Köpenhamn den 15—den 17
januari samt i Stockholm den 27 augusti 1951.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1952.

22. 1948 års folkrättsbrottssakkunniga (1949: I 28; 1950: I 26; 1951: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande
krig:

Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;

Gihl, K. S. T., professor;

Henkow, K. H„ hovrättsråd;

Landquist, A. D., kommendör.

Sekreterare:

Thyresson, G., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 26 januari 1951).

30

Riksdagsberättelsen.

I Jll: 22 Biträde med viss arbetsuppgift:

österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4 B; tel. 2153 43.

De sakkunniga ha under år 1951 biträtts av förutv. Regierungsrat Dr jur.
Gerhard Simson, vilken bl. a. medverkat vid utarbetandet av redogörelser
för främmande rätt.

Genom beslut den 14 februari 1951 har chefen för justitiedepartementet
uppdragit åt de sakkunniga att utreda jämväl frågan, i vad mån en ratifikation
av Genévekonventionerna den 12 augusti 1949 angående förbättrande
av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, angaende förbättrande
av behandlingen av .sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande
stridskrafterna till sjöss, angående krigsfångars behandling och angående
skydd för civilpersoner i krigstid erfordrar ändringar i svensk lagstiftning,
ävensom att utarbeta de förslag som föranledas därav.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 24
sammanträden.

Förslag till lag om ändring i strafflagen m. m. (stencilerat) beräknas
kunna avlämnas i december 1951.

Härefter återstår att slutföra utarbetandet av en handbok angående folkrättsliga
regler i krig.

Arbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1952.

23. Besvärssakkunniga (1950: I 29; 1951: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949):

Herlitz, N., professor, led. av I kamm., ordförande;

Björkholm, S. H. H., regeringsråd;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Petrén, B. E. G., docent, adj. ledamot i hovrätt.

Biträdande sekreterare:

Eklund, E. G., t. f. kammarrättsfiskal (t. o. m. den 31 juli 1951).

Lokal, Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00, ankn. 1658.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 samt anförande av statsrådet
Sköld till statsrådsprotokollet den 1 juni 1951, då Kungl. Maj :t —
under åberopande av vad bevillningsutskottet anfört i sitt av riksdagen godkända
betänkande nr 34 — uppdrog åt de sakkunniga att verkställa den av
riksdagen genom skrivelse den 23 maj 1951, nr 287, begärda utredningen
rörande regler om ett opartiskt förfarande för avgörande av tvister i varuskattemål
m. in. Bevillningsutskottet hade i nämnda betänkande anfört
härom följande:

Syftet med motionerna är sålunda att stärka den enskildes rättsskydd mot anspråk
från det allmännas sida på varuskatt. Genom sin allmänna syftning ligga de

31

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

i motionerna framställda spörsmålen i linje med andra, tidigare år inom riks- J Jjj
dagen aktualiserade frågor om behovet av särskilda regler till bevarandet av den
enskildes rätt i sitt förhållande till det allmänna. Till en del ha dylika frågor
under senare tid fått särskild aktualitet genom införandet av den nya rättegångsordningen
och den diskussion, som under en följd av år i vida kretsar förts i
denna fråga. Med det inflytande på det administrativa rättsområdet som rättegångsväsendet
vid de allmänna domstolarna av ålder utövat är det naturligt, att
en omdaning av rättegångsväsendet kommit att medverka till att ökad uppmärksamhet
fästs vid de enskilda medborgarnas rättsställning och deras möjligheter
att tillgodose sin rätt även inom området för den offentliga förvaltningen. Till
en del ha här berörda spörsmål om den enskildes rätt i förhållande till det allmänna
tillvunnit sig beaktande jämväl som en följd av en i förhållande till relativt
näraliggande tid markerad expansion av statsverksamheten på olika områden.

Därvid må i detta sammanhang särskilt pekas på den starkt utvidgade betydelse
för den enskilde som skatterna kommit att få. Utskottet vill erinra om att vid föregående
års riksdag i ett flertal motioner framställdes ur bl. a. här anförda synpunkter
motiverade yrkanden avseende utredning rörande taxeringsförfarandet
och taxeringsprocessen, vilka vunno riksdagens bifall.

Efter att ha berört vad som föregått besvärssakkunnigas tillkallande fortsatte
utskottet:

Om sålunda de förevarande motionerna å ena sidan till sin allmänna syftning
visa väsentlig överensstämmelse med de härovan avsedda motioner, vilka föranledde
beslut om utredning rörande förvaltningsförfarandet samt taxeringsförfarandet
och taxeringsprocessen, skilja de sig å andra sidan från dessa senare motioner
därutinnan att de taga sikte på ett mycket begränsat område, nämligen utgörande
av varuskatt för inom riket tillverkad vara.

Redan vid framläggandet för 1941 års riksdag av propositionen om införandet
av varuskatten uttalades från departementschefens sida, att varubeskattningen
otvivelaktigt komme att medföra vissa olägenheter. Av 1948 års bevillningsutskott
gjordes — närmast i anslutning till motionsvis framfört yrkande att i varuförteckningen
skulle otvetydigt angivas den omfattning i vilken skattskyldighet förelåge
för vissa varor -— det uttalandet, att det uppenbarligen icke vore praktiskt möjligt
att utforma sådana definitioner, som uteslöte varje möjlighet till tvekan och
missförstånd i frågan, huruvida skattskyldighet i visst fall förelåge eller icke. Nämnas
må även att i den praktiska tillämpningen förekommit, att varuskatteförordningen
givit anledning till olika tolkningar i högsta judiciella och administrativa
instanser. — ---

Ur samtliga här antydda synpunkter synes det utskottet angeläget att de möjligheter,
som stå den enskilde till buds när det gäller att tillvarataga sin rätt, äro
tillfredsställande och icke ge anledning till tvekan om att de äro ägnade att på
bästa sätt tillgodose den enskildes rätt.

När det gäller att bedöma huruvida de nuvarande reglerna fylla sitt syfte liärutinnan
synes icke böra förbises, att de lagliga möjligheterna för den enskilde att
erhålla rättelse i ett förment oriktigt beslut om uttagande av varuskatt äro i huvudsak
desamma som gälla i många andra mål, såväl inom som utom beskattningens
område, vilka falla under regeringsrättens prövning. Vad angår området för beskattningen
vill utskottet framhålla, att varuskatten till sin utformning nära ansluter
sig till ett flertal andra indirekta skatter, såsom exempelvis skatterna å
pälsvaror, läskedrycker och maltdrycker samt försäljningsskatt. Enligt utskottets
mening bör den principen i möjligaste mån upprätthållas, att likartade besvärsregler
böra gälla för mål av samma typ. Det normerande för besvärsreglernas utformning
beträffande indirekta skatter av den typ varuskatten tillhör bör vara den
enskildes rättssäkerhet samt önskvärdheten av att upprätthålla effektivitet i be -

32

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 03 skattningen och former för avgörande av den omstridda skattefrågan utan oskälig
tidsutdräkt. Vid ställningstagandet till hur besvärsförfarandet bör vara anordnat,
bör ingen av dessa synpunkter sättas i andra rummet. De här angivna synpunkterna
har man också otvivelaktigt eftersträvat att tillgodose med de nu gällande
reglerna. Rättsskyddsbehovet har beaktats genom att jnålen kunna dragas under
regeringsrättens prövning. Det bör i sammanhanget erinras om att, när regeringsrätten
på sin tid inrättades, ett av huvudskälen härtill var, att garantier borde skapas
för en ur rättssäkerhetssynpunkt betryggande slutlig handläggning av de administrativa
besvärsmålen. Effektiviteten i beskattningen upprätthålles genom att
kontrollen över skatternas utgörande anförtrotts för dylika uppgifter avsedda
organ med relativt vidsträckta befogenheter. Genom att besvärsmålen prövas direkt
i regeringsrätten har eftersträvats ett snabbt slutligt avgörande av en tvistig skattefråga.

Den frågan kan givetvis ställas huruvida behovet av rättsskydd för den enskilde
blir tillräckligt beaktat med blott en besvärsinstans i fall, då förfarandet i den
första instansen icke haft processuell karaktär. Det förtjänar ävenledes uppmärksammas
när det gäller mål rörande skatteanspråk eller där eljest ekonomiska uppoffringar
krävas av den enskilde om det kan förefinnas behov av andra besvärsregler
än som gälla för administrativa besvärsmål i allmänhet. Dylika spörsmål,
vilka aktualiserats genom de förevarande motionerna, kan utskottet icke taga ställning
till annat än efter en mera ingående utredning än den i ärendet föreliggande.
Genom en utredning skulle vinnas allsidig belysning hur kraven på rättssäkerhet,
effektivitet och snabbhet bäst skola tillgodoses vid avgörande av mål om varuskatt
och liknande indirekta skatter. Utskottet anser ur flera synpunkter en dylik
utredning kunna vara av stort värde och vill därför föreslå att densamma verkställes.

Vad angår de i motionerna framförda konkreta förslagen vill utskottet framhålla,
att önskemålet om varuskattemålens inordnande under allmän domstols
behörighet icke kunnat förordas av kammarrätten. I ovan berörda förberedande
utredning angående förvaltningsförfarandet har jämväl understrukits önskvärdheten
av att till undvikande av sammanblandning av de judiciella och administrativa
organens funktioner hittills gällande grundsatser i fråga om kompetensfördelningen
upprätthållas. Mot det i motionerna framförda förslaget att kammarrätten
skulle fungera som besvärsinstans i varuskattemål har kammarrätten i sitt
yttrande icke haft något att erinra. Såsom härovan anförts kan utskottet på grundval
av det nu föreliggande begränsade utredningsmaterialet icke taga närmare
ställning i dessa frågor; blott så mycket torde böra framhållas, att intet framkommit,
som tyder på att förevarande skattemål icke skulle kunna på ett ur alla synpunkter
tillfredsställande sätt handläggas i administrativ ordning. Utredningen
synes därför i första hand böra bedrivas från denna utgångspunkt. I övrigt bör
utredningen vara helt förutsättningslös.

Utskottet är ense med motionärerna, att det framstår såsom mindre tillfredsställande
att skattskyldiga gentemot anspråk från statens sida på skatt till sitt fredande
härifrån icke kunna åberopa andra bestämmelser än de allmänna reglerna
om tioårig preskription. Utskottet är emellertid icke berett föreslå hur denna fråga
närmare skall regleras utan förordar utredning härutinnan. En fråga som vid
utredningen förtjänar närmare belysas är, såsom kammarrätten i sitt yttrande
antytt, möjligheten att tillskapa regler om förhandsbesked i frågor rörande vissa
indirekta skatter. Den här ifrågavarande utredningen synes lämpligen böra verkställas
i samband med den utredning om besvärsförfarandet, som utskottet tidigare
i detta betänkande förordat.

De sakkunniga lia under tiden december 1950—november 1951 hållit 43
sammanträden, därav 11 under vistelse i Borgholm den 2 14 juli 1951.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

33

Med ledning av promemorior, som efterhand utarbetats rörande olika de- J J||j 25
lar av lagstiftningsområdet, har under året färdigställts ett preliminärt utkast
till lag om besvär. Utkastets fortsatta överarbetning har påbörjats. De
sakkunniga ha vidtagit vissa förberedelser för den särskilda utredningen
angående förfarandet i mål avseende indirekta skatter.

De sakkunniga ha därjämte under året, med anledning av remiss, avgivit
utlåtande i fyra frågor.

24. Varumärkes- och firmautredningen (1950: I 31; 1951: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juni 1949):

Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande:

Dahl, G., civilingenjör;

Hedfeldt, N. E., iagbyråchef;

Jacobsson, G., sekreterare;

Köhler, N. G. advokat;

Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),

67 97 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 23
sammanträden. Inom utredningen har uppgjorts förberedande lagtextutkast
till de centralare delarna av en ny varumärkeslag. Härjämte har utredning
påbörjats rörande ny lagstiftning på firmarättens område.

I maj månad 1951 höllos i Köpenhamn överläggningar med delegerade
för Danmark, Finland och Norge om den blivande varumärkeslagstiftningen.

25. Kriminalstatistikutredningen (1950: I 36; 1951: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 samt den 12 oktober 1951 för att verkställa utredning av
frågan om kriminalstatistikens ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den
29 juni 1949):

Heuman, C. H. M„ riksåklagare, ordförande;

Groth, G. S., förste aktuarie;

Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;

Agge, Iv. I., professor;

von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Eriksson, G. T., byråchef (fr. o. in. den 12 oktober 1951).

3 Bilmng till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdags berättelsen.

34

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 25 Sekreterare:

Rengby, S. F. N., e. o. aktuarie.

Lokal: Riksåklagarämbetet; tel 22 45 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 36.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 13
sammanträden. Arbetet har legat nere dels, efter direktiv av departementet
i besparingssyfte, under tiden 1 april—30 september, dels under 2 veckor
av november, då sekreteraren för kommunikationsdepartementets räkning
bevistat ett sammanträde i Geneve.

Undersökningen rörande återfallsstatistiken har slutförts och ett preliminärt
förslag till en dylik statistik har utarbetats. Utredningen har vidare
behandlat, och preliminärt tagit ståndpunkt till, frågorna rörande statistik
över de av samhällsmyndigheterna beslutade reaktionerna och över verkställigheten
av dessa reaktioner (bl. a. omfattande fångvårdsstatistiken).

Med anledning av riksdagens behandling av en interpellation i första
kammaren vid 1950 års riksdag om utarbetande av en redogörelse för nådeinstitutets
tillämpning under senare tid undersöker utredningen, i vad mån
kriminalstatistiken kan bidraga till klarläggande av nådeinstitutets användning.

Efter samråd med utredningen har riksåklagarämbetet genom en cirkulärskrivelse
den 22 december 1950 föreskrivit vissa ändringar fr. o. m. den
1 januari 1951 i de uppgifter om beviljade åtalseftergifter, som av åklagarna
ingivas till ämbetet. Härigenom blir det möjligt att för kriminalstatistiskt
ändamål genomföra en betydlig förbättring i redovisningen av dessa
åtalseftergifter.

För utredningen återstår nu — utöver färdigställande av betänkandet —
att behandla den kriminalstatistik, som utarbetas av kontrollstyrelsen, och
att taga ställning till frågan om en internordisk kriminalstatistik. Dessutom
avser utredningen, i överensstämmelse med vad som tidigare framhållits,
att på nytt behandla polisstatistiken för att föreslå de ändringar,
som kunna påkallas dels av de undersökningar utredningen företagit på
olika områden av kriminalstatistiken, dels av de erfarenheter, som vunnits
under den tid polisstatistiska uppgifter insänts.

Utredningen beräknar att kunna avsluta sitt uppdrag under första hälften
av år 1952.

26. 1950 års folkomröstnings- och valsättsntredning (1951: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att verkställa utredning rörande frågorna om införande av beslutande folkomröstning,
om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval
och om revision av bestämmelserna om stads indelning i valkretsar
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1950):

Olsson, K. J„ landshövding, led. av I kamin., ordförande;

Bergvall, J., borgarråd, led. av I kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Engqvist, C. O., borgmästare;

Håstad, E., professor, led. av II kamin.;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Wahlund, S., professor, led. av I kamm.;

Wallentheim, A., sekreterare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Widegren, B. G., revisionssekreterare.

Biträdande sekreterare:
öhlin, E., fil. lic.

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2I''r; tel. 11 53 30 (sekreteraren).

De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 28.

Jämlikt bemyndigande den 26 januari 1951 har åt utredningen uppdragits
att utreda jämväl frågan om reformering av det proportionella valsystemet
vid landstingsmannaval (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1951).

Direktiven i sistnämnda del (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet
den 26 januari 1951):

Proportionellt valsätt för val av landstingsman infördes år 1909 samtidigt med
genomförande av sådant valsätt för bl. a. riksdagsmannaval. Nu gällande bestämmelser
om val av landstingsmän återfinnas i lagen den 20 juni 1924 om landsting.
Stadganden i fråga om vals förrättande m. m. äro dock alltsedan 1930 upptagna i
den samma år utfärdade kommunala vallagen.

Det proportionella valsystem, som tillämpas för val av landstingsmän, grundas

— liksom valsättet vid andra kommunala val och riksdagsmannaval _ på en av

belgaren d’Hondt anvisad fördelningsregel. Bestämmelser angående s. k. valteknisk
samverkan mellan partier, liknande dem som gälla för val till riksdagen,
infördes för landstingsmannavalens del år 1926. För valen är landstingsområde
enligt landstingslagen indelat i valkretsar. Inom varje valkrets utses — oavsett
dess folkmängd — en landstingsman och därutöver efter folkmängden en landstingsman
för varje fullt tal av 5 000. Antalet landstingsmän höjes dock, om det
vid tillämpning av nämnda regel icke skulle uppgå till minst 20 för landstingsområdet
i dess helhet. Landstingsområdes indelning i valkretsar fastställes av
landstinget efter förslag av länsstyrelsen. Landstings beslut rörande indelningen
skall underställas Kungl. Maj:t för godkännande. För valkretsindelningen angivas
i landstingslagen vissa närmare riktlinjer. I allmänhet skall vid indelningen iakttagas
att för varje valkrets komma att utses minst 5 och högst 9 landstingsmän.
Från denna grundregel givas dock undantag. Bl. a. skall stad, som deltar i landsting
och vars folkmängd utgör minst 15 000, alltid bilda en valkrets. De olika landstingsområdena
omfatta f. n. lägst 3 och högst 14 valkretsar. Antalet landstingsvalkretsar
utgör sammanlagt 193.

Mot rådande valsystem för landstingsmannavalen har anmärkts att de olika partiernas
representationer i landstingen i vissa fall kommit att ganska betydligt avvika
från vad som med hänsyn till den anslutning partierna vunnit bland väljarna
vore naturligt. Sålunda uppvisar 1950 års landstingsmannaval i flera län resultat
som väsentligen skilja sig från en efter strängt proportionella grunder genomförd
fördelning. Avvikelserna från proportionaliteten sammanhänga åtminstone delvis
med att valen förrättas i relativt många och små valkretsar. Valutgången kan
därigenom komma att framstå såsom i viss mån betingad av slumpen. Även när
partier vid valen samverka i kartell för att söka utnyttja så många röster som
möjligt, kunna såsom 1950 års val utvisar ändock påfallande ojämnheter i mandatfördelningen
kvarstå. Att bilda kartell kan också ur andra synpunkter möta gensaga.
I detta sammanhang må erinras om att i enlighet med framställning av riks -

35

I Ju: 26

36

Riksdagsberätt elsen.

I Ju: og dagen frågan om en reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval
i samband med avskaffande av kartellsystemet för närvarande är föremål
för utredning genom 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning. Slutligen
kan tilläggas att den vid landstingsmannavalen förekommande ordningen med
småvalkretsar ibland kan medföra mindre lyckliga verkningar jämväl i fråga om
personvalet.

Frågan om ändrade bestämmelser för landstingsmannaval i syfte att garantera ett
proportionellt sett riktigare utslag av valen har efter tillkomsten av 1924 och 1926
års bestämmelser vid åtskilliga tillfällen genom motioner bragts under riksdagens
prövning Förslag ha sålunda väckts dels syftande till att inrätta större valkretsar,
eventuellt så att varje landstingsområde komme att bilda en enda valkrets,
dels innefattande någon form av utjämningsförfarande. Bortsett från en
viss jämkning av en av landstingslagens regler för bildande av valkretsar, vilken
genomfördes år 1945, ha de väckta förslagen likväl icke lett till någon riksdagens
åtgärd.

Tydligt är också att det måste anses tveksamt, huruvida någon av nyss nämnda
vägar bör beträdas för en reform av valordningen vid landstingsmannaval eller
om överhuvudtaget en lämpligare lösning är att finna av problemet om landstingsmannavalens
anordnande än nu rådande system. För denna fråga kan nämligen
en önskan om proportionell representation för partierna icke vara ensam avgörande.
Så t. ex. har sedan gammalt landstinget i viss mån framstått som en
representation för de olika i landstingsområdet ingående orterna, och de i 1924
års landstingslag upptagna bestämmelserna om valkretsindelningen äro även uttryck
för en strävan att inom landstingen skilda lokala intressen skola kunna göra
sig gällande. Med hänsyn till landstingens arbetsuppgifter är den nu anförda synpunkten
fortfarande värd allt beaktande. Andra intressen kunna påkalla liknande
hänsyn i fråga om valordningens utformande. Skiftande uppfattningar kunna
också råda i frågan, hur långt ett krav på fullt genomförd proportionell representation
för även mindre partier kan anses i och för sig berättigat.

Även om det sålunda kan vara tvivelaktigt i vad mån förutsättningar verkligen
föreligga för en mer eller mindre genomgripande reform av metoden vid landstingsmannaval,
bör likväl enligt min mening -—• med hänsyn icke minst till landstingens
uppgift att välja förstakammarledamöter —- denna fråga upptagas till en
allsidig undersökning i anslutning till utredningen av motsvarande frågekomplex
beträffande andrakammarvalen. Jämväl den nu förordade utredningen synes lämpligen
böra anförtros åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning. Utöver
de synpunkter som här anförts och de allmänna valtekniska principer som angivits
i det tidigare meddelade uppdraget synes det icke erforderligt att fastställa
några närmare direktiv för den nya utredningen.

Under tiden december 1950—november 1951 har utredningen hållit 17
sammanträden.

Utredningen har i december 1951 avlämnat betänkande (del I) angående
det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra kammare (SOU
1951:58). t

Redogörelse för folkomröstningsinstituten i Förenta staterna, Schweiz och
åtskilliga andra länder ha till väsentliga delar färdigställts. Utarbetande av
betänkande i folkomröstningsfrågan pågår. Utredningen i denna del torde
kunna avslutas i början av år 1952.

Frågan om valsättet vid landstingsmannaval samt övriga ännu återstående
valfrågor skola inom utredningen upptagas till behandling i början av
år 1952. Arbetet härmed beräknas kunna avslutas under senare delen av
året.

37

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

27. Utredning av frågan om formerna för den information, som rätten i J Ju; 29
vissa fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1951: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;

Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;

Karlsson, O. G., f. d. lokomotivförare, led. av I kamm.;

Kjellin, B. T. M„ lagbyråchef.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, riksamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 29.

Utredningsarbetet har på grund av andra arbetsuppgifter legat nere under
år 1951.

28. Utredning rörande förmyndarkontrollen i Stockholm m. m. (1951: I 31).

Tillkallad den 12 februari 1951 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 22 juni 1950 för att verkställa utredning av frågorna om omorganisation
av förmyndarkontrollen i Stockholm samt om meddelande av bestämmelser
angående skyldighet för domstol att verkställa inspektion hos överförmyndare
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1950):

Kellberg, E. M., f. d. regeringsråd.

Sekreterare:

Falk, S. S. T., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1952).

Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Ju 31.

Utredningsmannen har på grund av annat arbete endast kortare tider
kunnat ägna sig åt det föreliggande uppdraget. Därvid ha tidigare verkställda
utredningar rörande Stockholms förmyndarkammare genomgåtts
och granskats samt förberedande undersökningar påbörjats angående olika
möjligheter för en omorganisation av densamma, överläggningar i ämnet
ha ägt rum med myndigheter i staden, varjämte hos överförmyndarna i
Malmö inhämtats upplysningar rörande förmyndarkontrollens anordnande
därstädes. Från häradshövding- och stadsdomarföreningarna ha yttranden
infordrats beträffande frågan om skyldighet för domstol att verkställa inspektion
hos överförmyndare.

Utredningen synes icke kunna slutföras under år 1952.

29. 1951 års fångvårdsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 mars 1951 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1951):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Eriksson, G. T., byråchef;

Forssell, E. G. B., t.f. byråchef.

Experter:

Kinnmark, F. G. Y., överläkare (avliden den 9 november 1951);

Rudstedt, K. G., direktör vid säkerhetsanstalten å Hall;

38 Riksdagsberättelsen.

I Ju: 29 Pettersson, E. G. A., ombudsman;

Tammelin, P. A. V., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Eriksson, G. T., byråchef.

Lokal: Kungsgatan 66 A"; tel. 20 72 22.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
9 mars 1951):

Den år 1945 antagna lagen om verkställighet av frihetsstraff m. m. syftar till
en genomgripande omdaning och modernisering av fångvården. Då lagen sattes i
kraft, saknades emellertid möjligheter att genast åstadkomma de omläggningar
av anstaltsorganisationen som nya behandlingsmetoder förutsätta. Det ansågs
dock att fångvårdens läge var sådant att man, trots de svårigheter som kunde förutses,
borde pröva sig fram med de resurser som stodo till buds och söka komma
till rätta med svårigheterna genom provisoriska anordningar i avbidan på
en anstaltsorganisatorisk omläggning på längre sikt. Planeringen av en sådan
omläggning sattes genast i gång. Arbetet med denna planläggning av den framtida
fångvårdsorganisationen utföres numera inom justitiedepartementet av en
särskilt tillkallad sakkunnig.

I samband med framläggandet av proposition till 1950 års riksdag angående
vissa anslag till fångvården m. m. (nr 131) utvecklade jag närmare det principprogram,
efter vilket reformen av fångvården bedrives. Jag framhöll därvid att
omorganisationen lämpligen borde ske i etapper, därvid man borde börja med
åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. En viktig del av denna första etapp har
redan utförts genom det förslag till ny ungdomsanstalt, vilket kommer att föreläggas
årets riksdag. Det är avsett att arbetet med övriga delar av omorganisationen
successivt skall fullföljas inom departementet.

Vid sidan om denna nydaning på längre sikt, som med nödvändighet måste
kräva lång tid och avsevärda kostnader, erfordras emellertid även åtgärder för
omedelbar förbättring av förhållandena inom fångvården. Till fullföljande av de
provisoriska åtgärder som under de senaste åren vidtagits är det nödvändigt
att fortlöpande ändra och upprusta äldre anstalter, vilka måste tagas i bruk under
ganska lång tid framåt. Personalen måste få instruktioner och anvisningar
för att kunna tillämpa modernare metoder för fångbehandling. Ordningen och
disciplinen på anstalterna, de intagnas differentiering och sysselsättning, personalens
fördelning mellan olika anstalter och tjänstgöringsseliema äro exempel
på frågor, där partiella förbättringar framstå såsom angelägna. Att vidtaga åtgärder
i dessa hänseenden är en trängande uppgift, såsom framgår bl. a. av den
redogörelse för inspektion av fångvårdsanstalter, vilken lämnats av justitieombudsmannen
i dennes ämbetsberättelse till årets riksdag (s. 261—288).

För att förbereda dylika åtgärder har under förra året inom justitiedepartementet
arbetat en särskild beredning under ledning av den förut omnämnde utredningsmannen.
Dessa förberedelser ha nu fortskridit så långt att man kan övergå
till att utarbeta närmare anvisningar för genomförandet av praktiska åtgärder.
Denna sida av arbetet synes lämpligen böra uppdragas åt särskilda sakkunniga,
bestående av departementets utredningsman och en representant för fångvårdsstyrelsen
jämte ytterligare en person med stor erfarenhet av hithörande
spörsmål.

Det bör åligga de sakkunniga att, efter närmare utredning av problemen och
genomgång av förhållandena på anstalterna, till justitiedepartementet och fångvårdsstyrelsen
framlägga rekommendationer och förslag till praktiska åtgärder
och anvisningar i syfte att åstadkomma en skyndsam förbättring av förhållandena
inom fångvården genom ett så effektivt fullföljande av straffverkställighets -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 39

reformen som är möjligt inom ramen av tillgängliga resurser. Dessa rekommen- £ Ju; 30
dationer och förslag torde i regel icke kräva någon mera utförlig motivering. De
böra framläggas successivt och så skyndsamt som möjligt.

Utredningen har under tiden mars—november 1951 hållit 23 sammanträden
samt avgivit följande stencilerade betänkanden:

Till justitieministern: den 19 juli 1951 angående fritidsverksamheten vid
fångvårdsanstalterna; den 11 augusti 1951 angående personalbehovet vid
fångvårdsanstalterna; den 26 september 1951 angående utbildningen av personalen
inom fångvården samt den 9 november 1951 angående säranstalter
för unga fångar.

Till fångvårdsstyrelsen: den 19 juli 1951 angående normaldagschema vid
de slutna anstalterna för straff- och fängelsefångar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under mars månad 1952.

30. Hyresregleringskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 mars 1951 för att
utreda dels i vilken utsträckning och på vad sätt en fördelning av ledigblivna
lägenheter efter behovsprinciper bör genomföras, dels vilka ändringar eller
tillägg som med hänsyn till erfarenheterna från hyresregleringens tillämpning
kunna vara påkallade beträffande hyresregleringslagen och anslutande
författningar samt den allmänna hyreslagstiftningen, dels ock vilka övergångsbestämmelser
som kunna erfordras för den situation, som uppkommer
då en gång hyresregleringen skall upphöra (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 april 1951):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Henriksson, C. T., redaktör;

Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;

Järtelius, G. E., advokat;

Ringdén, H. Fr., e. o. hovrättsassessor;

Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm.;

Wiman, H., vice verkst. direktör i Stockholms fastighetsägareförening.
Sekreterare:

Linder, N. E. Y., hovrättsassessor.

Lokal: Överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. växel 22 70 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
16 mars 1951):

Då 1942 års lagstiftning om hyresreglering tillkom, antogs det väl i allmänhet,
att den skulle komma att gälla under tämligen begränsad tid och att därefter bostadsbristen
skulle fyllas genom ökad bostadsproduktion och regleringen kunna
upphävas utan mera komplicerade åtgärder. Utvecklingen har emellertid blivit en
annan. Trots att bostadsproduktionen redan något år efter hyresregleringens tillkomst
åter fick en betydande omfattning och sedan dess, med vissa variationer,
legat på en hög nivå, är bostadsbristen alltjämt mycket svår. Det är en råd faktorer
som medverkat härtill. Sålunda har nybildningen av hushåll varit ytterst livlig,
dels genom att äktenskapsfrekvensen hållit sig högre än vad man från befolk -

40

Riksdagsbcrättelsen.

I Jli: 30 ningsstatistiska utgångspukter väntat, dels genom att även andra än gifta par i
större utsträckning än förr sökt egna bostäder. En annan bidragande orsak har
varit en oväntat stor inflyttning från landsbygden till tätorterna; bostadsbristen
är ju en tätortsföreteelse. På senaste tiden ha dessutom möjligheterna att producera
nya bostäder avsevärt försämrats till följd av de rubbningar i vårt ekonomiska
liv som ha uppkommit genom den nya internationella krisen.

På grund av dessa förhållanden ha vi nu, åtta år efter hyresregleringens införande,
fortfarande ett mycket svårt läge på bostadsmarknaden, och man nödgas
räkna med, att regleringen måste bestå ännu lång tid framåt. I detta läge är det
påkallat att företaga en allmän granskning av det för bostads- och hyresmarknaden
gällande regleringssystemet och undersöka vilka ändringar däri som kunna
påkallas av hittills gjorda erfarenheter.

Därvid träder den frågan i förgrunden, hur man skall komma till rätta med de
missförhållanden, som uppstått till följd av att konkurrensen om nytillkomna och
ledigblivna lägenheter är så utomordentligt hård. Det är naturligtvis önskvärt, att
när antalet bostadssökande är stort och deras personliga förhållanden mycket
olika, de lediga lägenheterna komma de sökande till godo, som bäst behöva dem.
Även den tid vederbörande varit utan lägenhet bör inverka på förturen, eftersom
de skador som bostadslösheten vållar den enskilde -— skador på familjeliv, hälsa,
arbetsro, ekonomi — ofta bli allt svårare med tiden. Om icke marknaden på ett
eller annat sätt sätt regleras — vare sig genom lag eller kollektiva överenskommelser
eller på annat sätt — bli emellertid dylika synpunkter uppenbarligen otillräckligt
tillgodosedda. Det blir i stor utsträckning socialt sett ovidkommande faktorer
eller rena slumpen, som avgör vilka bland de många bostadssökande som
få de lediga lägenheterna. Ett särskilt allvarligt missförhållande är det härvid,
att man alltmera betingar sig otillåtna ersättningar för att upplåta eller överlåta
lägenheter. Detta är visserligen belagt med straff, men på grund av bevissvårigheter
ha sådana brott kunnat beivras endast i synnerligen liten utsträckning.

Det är naturligt, att under nu angivna förhållanden frågan om en laglig reglering
på detta område blivit mycket uppmärksammad. Inom Kungl. Maj:ts kansli
har denna fråga tagits upp vid flera tillfällen, första gången redan i början av
1943. Inom riksdagen har problemet likaledes behandlats i olika sammanhang.
Med anledning av motioner beslöt riksdagen 1947 att i skrivelse (nr 358) till
Kungl. Maj:t tillkännagiva vissa av andra lagutskottet vid dess behandling av
motionerna anförda synpunkter. Enligt utskottet borde det bland annat tagas under
övervägande, huruvida det borde uppgöras förslag till en beredskapslagstiftning,
som på orter där så erfordrades skulle tillåta en behovsprövning av de hyressökande
och som skulle giva en verklig företrädesrätt till hyreslediga lägenheter
åt vissa grupper. Även vid varje följande riksdag har frågan i en eller annan
form behandlats, dock utan att detta lett till positivt beslut.

I olika sammanhang, då man ifrågasatt en reglering på detta område, har det
framhållits, att uppgiften är mycket vansklig och att man tvekade inför de rent
praktiska svårigheterna att genomföra den. Då saken vid olika tillfällen övervägts
inom justitiedepartementet, har det avgörande skälet för att tillsvidare ställa sig
avvaktande varit betänkligheterna att införa en ny krisbetingad reglering, som
kunde vålla stor irritation och bli mycket besvärlig att administrera. Under det
senaste året ha emellertid utsikterna att häva bostadsbristen försämrats till den
grad, att en sådan lösning av problemet måhända blir nödvändig. Det bör därför
utredas, i vilken utsträckning och på vad sätt en fördelning av ledigblivna lägenheter
efter behovsprinciper bör genomföras.

Det förtjänar understrykas, att vad saken gäller är anordnande i en eller annan
form av en behovsprövning bland de bostadssökande. Detta förhållande synes
icke alltid ha tillräckligt beaktats i den allmänna diskussionen. Oftast angives frågan
gälla införande av »obligatorisk kommunal bostadsförmedling», men denna be -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 41

teckning säger i och för sig ingenting om principerna för regleringen, endast om I Ju: 30
förfarandets yttre former. En dylik ordning kan reellt innebära regleringar av högst
olika beskaffenhet, från den allra hårdaste, varvid förmedlingsorganet individuellt
bestämmer varje särskild lägenhetsupplåtelse, och till mycket liberala sådana, där
upplåtaren har en vidsträckt rätt att välja mellan olika sökande.

Ett förslag till behovsprövning har framlagts i en inom socialdepartementet i
november 1950 utarbetad promemoria med förslag till åtgärder beträffande bostadsbyggande
och bostadsmarknad. Detta förslag byggde till skillnad från systemet
med bostadsförmedling på den principen, att avgörandet i varje enskilt
fall skulle grundas direkt på vissa i lagen inskrivna regler, så att icke varje sådant
fall skulle behöva behandlas administrativt. Detta var alltså ett försök att förenkla
och förbilliga förfarandet. Emellertid utsattes förslaget vid remissbehandlingen
för åtskillig kritik, och det bör ytterligare utredas, om denna väg är framkomlig.

Det bör måhända tillfogas, att med den föreslagna utredningen givetvis icke
åsyftas att till någon större del avhjälpa bostadsbristen som sådan. Det invändes
stundom mot förslag av denna art, att man därmed icke får fram flera bostäder
och att detta är det enda viktiga. Denna invändning går vid sidan av förslaget;
något dylikt är icke förslagets egentliga syfte, även om en reglering av denna art
även kan bidraga till att frigöra utrymmen och bättre hushålla med dem som finnas.
Frågan hur försörjningen med bostäder skall infogas i vårt försörjningsprogram
i dess helhet är ett helt annat spörsmål, som måste upptagas i ett större
samhällsekonomiskt sammanhang. Här är blott fråga om att åstadkomma en riktigare
fördelning av det bostadsbestånd, som vid varje tidpunkt står till förfogande,
och därvid även i möjligaste mån försöka att komma till rätta med de
olagliga ersättningarna på denna marknad.

Samtidigt med en utredning om behovsprövning på bostadsmarknaden bör det
verkställas en översyn av den redan gällande regleringen på detta område med
huvudsakligen andra uppgifter, nämligen lagen om hyresreglering och därtill
anslutande författningar. Det föreligger nu en omfattande erfarenhet av regleringsmyndigheternas
praxis, vilken bör ligga till grund för en dylik översyn.

Även denna utredning bör vara helt förutsättningslös och taga till vara alla
erfarenheter från hyresregleringens tillämpning. Av tillgängliga redogörelser för
praxis på detta område framgår, att den erbjuder en mångfald problem. Här skola
endast i korthet beröras några få av dem, som äro av mera allmänt intresse.

Vad först angår kontrollen av hyresprissättningen, har det alltifrån början av
regleringens tillvaro varit ett besvärligt problem att på ett praktiskt sätt ordna
förfarandet för att bestämma hyror i nybyggda hus. Det kan knappast sägas, att
detta problem blivit löst på ett tillfredsställande sätt. Förfarandet är tungrott oef
dyrbart för det allmänna men likväl icke sådant, att det alltid ger ett övertygande
resultat. I de fall, där statliga lån utgå för en byggnad, förekommer en dubblering
av förfarandet hos de lånebeviljande och de hyresreglerande myndigheterna, som
om möjligt borde undvikas.

Mycken diskussion har under hyresregleringens tillämpning förekommit i frågan
om reparationer och kostnaderna härför. Frågan har bland annat gällt angelägenhetsgraden
hos reparationer av skilda slag och vilken omfattning dessa olika
kategorier av reparationer bör ha av tekniska skäl. Härom pågå undersökningar,
och den nu föreslagna utredningen bör därför icke gå in på denna tekniska sida
av problemet. Däremot kunna förtjäna övervägas vissa rättsliga synpunkter på
samma fråga. Beträffande en del reparationer gäller sålunda, att hyresgästen
har mera intresse av dem än fastighetsägaren sjiilv, såsom när de huvudsakligen
ha betydelse för lägenhetens användbarhet och de boendes trevnad. I sådana fall
förekommer ofta, att hyresgästen själv bekostar vissa reparationer, men detta
system är icke lämpligt; det kan vålla komplikationer av olika slag, exempelvis
om lägenheten kort därefter byter innehavare. Det vore önskvärt att finna eu enkel

42

Riksdagsbc rättelsen.

I Ju: 30 form för att ordna denna sak. Möjligen kan man därvid efterbilda förfarandet
beträffande en annan kategori utgifter, för vilka man modifierat hyreskontrollen
på ett sätt, som i praktiken fungerat på det hela taget väl, nämligen i fråga om
ersättning för värme och varmvatten. I princip innebära bestämmelserna härom,
att i den del som hyran utgör ersättning för värme och varmvatten parternas avtalsfrihet
finns kvar och att myndigheterna där ingripa reglerande endast på
särskilda skäl.

Inom det avsnitt av hyresregleringen, som gäller förlängning av hyresförhållanden,
har praxis haft många specialproblem att lösa. Bland dem har en ganska
betydande uppmärksamhet kommit att ägnas frågan om förlängning av sådana
hyresförhållanden, som ha ett mer eller mindre nära samband med en arbetsanställning.
På detta område synes hyresrådets praxis ha vunnit ganska stor
stabilitet, men frågan har sådan räckvidd och betydelse såväl för näringslivet som
för stora grupper anställda, att den bör noggrant prövas.

Det bör jämväl uppmärksammas, att en sträng tillämpning av bestämmelserna
om förlängning av hyresförhållanden i vissa fall kan leda till att utrymmen stå
outnyttjade. Det förekommer sålunda, att den som för viss begränsad tid kan
avstå en lägenhet underlåter att hyra ut den för denna tid, enär han befarar att
hyresgästen skall kunna tvinga sig kvar i lägenheten utöver den avsedda tiden.
Detsamma torde gälla beträffande dem som ha större lägenheter än de behöva
och därför skulle vilja hyra ut rum inom lägenheten.

Utanför hyresregleringens ram ligger ett missförhållande på hyresmarknaden,
som det är synnerligen angeläget att rätta till, nämligen vissa förfaranden som
sammanhänga med dödsbos rätt att överlåta hyrd lägenhet. Enligt den allmänna
hyreslagen (3 kap. 8 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom) har dödsbo efter
avliden hyresgäst — i motsats till vad som annars gäller för hyresgäster — rätt
att utan hyresvärdens hörande överlåta den förhyrda lägenheten till annan person,
som hyresvärden skäligen kan taga för god såsom hyresgäst. Bestämmelsen har stor
betydelse i fråga om lägenhet, i vilken den avlidne drivit rörelse, men den gäller
även för bostadslägenheter, och i det hänsendet har stadgandet i nuvarande läge
fått olämpliga konsekvenser. I den delen är bestämmelsen tillkommen med tanke
på normala förhållanden på hyresmarknaden, då en familj efter ett dödsfall måste
inskränka sig och icke har råd att vidare hyra en dyr bostad. Under nuvarande
förhållanden, då en lägenhet med lätthet kan hyras ut på nytt när som helst under
året, har detta motiv bortfallit. I stället leder bestämmelsen till att de anhöriga
efter en avliden på ett pinsamt sätt bestormas av hyressökande så snart dödsfallet
blivit känt. Den medför också att dödsbo ofta betingar sig otillåten ersättning för
överlåtelsen. Denna fråga har ringa samband med utredningen i övrigt och kan
med fördel behandlas separat.

Av praktiska skäl är det lämpligt att med översynen av hyresregleringen kombinera
även en annan önskvärd undersökning rörande den allmänna hyreslagstiftningen,
nämligen huruvida erfarenheterna från hyresregleringens tillämpning
tala för att vissa ändringar vidtagas i nämnda lagstiftning. Denna reviderades senast
1939; i sin nya lydelse trädde lagen i kraft den 1 januari 1940. Den hann
således icke fungera länge innan onormala förhållanden på hyresmarknaden inträdde,
vilket naturligtvis gör det svårt att bedöma dess verkningar under normala
förhållanden. Emellertid ha under tiden sedan 1942 tvistefrågor och andra
förhållanden på hyresmarknaden — även sådana som icke äro föranledda enbart
av krisförhållandena — kommit under myndigheternas inseende i en omfattning
som aldrig förr, och det bör icke försummas att utnyttja denna särskilda erfarenhet
för att belysa frågan om den permanenta hyreslagstiftningens utformning.
Bland de problem, som sålunda uppkomma rörande den ordinarie hyreslagens
reformering, må särskilt framhållas en fråga, som gjorts till föremål för
flera framställningar till justitiedepartementet, nämligen om vidgad rätt för ro -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

43

relseidkare att erhålla fortsatt förhyrning av lokal för sin rörelse samt om rätt I Ju: 31
att överlåta lokalen i samband med rörelsen.

Slutligen bör utredningen även upptaga ett annat ämne, nämligen frågan om
vilka övergångsbestämmelser som kunna erfordras för den situation, som uppkommer
då en gång hyresregleringen skall upphöra. Regleringen är i vissa avseenden
sådan, att den måhända icke utan komplikationer kan övergå i en oreglerad
marknad. Sålunda ingriper regleringen på olika sätt i avtalsförhållandena, och
det är icke utan vidare klart vilka avtalsbestämmelser som skulle bli tillämpliga,
om regleringen utan vidare upphörde. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas,
att olika bestämmelser i regleringen måhända böra upphävas successivt,
ävensom att regleringen kan behöva hållas vid makt olika länge på olika orter.

Konstituerande sammanträde hölls den 10 maj 1951. Intill den 1 december
1951 har kommittén sammanträtt under 10 dagar, varav en dag delvis
ägnats åt studium av verksamheten vid den kommunala bostadsförmedlingen
i Malmö och två dagar åtgått för besök i Köpenhamn i och för inhämtande
av erfarenheter angående det danska boliganvisningssystemet. Vid
ett av sina sammanträden har kommittén samrått med 1951 års bostadsutredning.

Kommittén, som till behandling i första hand upptagit frågan om behovsprövning
på bostadsmarknaden, beräknar att kunna avgiva betänkande i
detta ämne under första hälften av år 1952.

31. 1951 års rättegång skommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni
1951):

Laurin, J., president, ordförande;

Brodin, H. W. G., advokat;

Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal;

Eriksson, G. A. V., häradshövding;

Hedund, V. V., f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, led. av II kamm.;
Lassen, B. F. C., lagbyråchef;

Lutteman, S. E., borgmästare.

Expert:

Uhrbom, A. V., kriminalöverkonstapel.

Sekreterare:

Cedcrbalk, B. S., e. o. hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Blomdahl, P.-G., hovrättsfiskal.

Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 7350 (växel).

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
25 maj 1951):

Under förarbetena till den nya rättegångsbalken nåddes i stort sett enighet
beträffande de grundprinciper på vilka den nya processordningen skulle bygga,

44

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 31 även om vissa meningsskiljaktigheter förelågo rörande det sätt, varpå principerna
i detalj skulle genomföras. Vårt nya rättegångsförfarande plägar karakteriseras
som byggt på muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Skilda praktiska hänsyn
ha föranlett modifikationer i dessa principer. Vid balkens tillkomst framställdes
från vissa håll yrkanden om att ytterligare modifikationer borde göras;
å andra sidan saknades icke röster för att de principer, på vilka lagförslaget
byggde, borde genomföras mera konsekvent. När den nya ordningen nu varit i
tillämpning i något över tre år torde den allmänna meningen bland domare,
åklagare, advokater och andra som haft att tillämpa balken vara den, att förfarandet
i stort sett erhållit en mycket god utformning. Det torde knappast finnas
någon som önskar en återgång till förhållandena före processreformen, och i
den mån erinringar eller önskemål om ändringar framställts avse de endast
smärre jämkningar. Till vissa av de framkomna önskemålen hade 1950 års riksdag
tillfälle att taga ståndpunkt. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 23 i anledning
av vissa motioner (I: 98, II: 118 och 205) samt statsrevisorernas uttalanden i
sin till riksdagen avgivna berättelse rörande processreformens ekonomiska verkningar
anförde sålunda första lagutskottet, att det enligt utskottets mening borde
slås fast, att den nya rättegångsordningen inneburit en så betydande vinning för
vårt rättsliv, att endast synnerligen tungt vägande skäl borde få föranleda någon
rubbning av dess huvudprinciper. Och de invändningar som riktats mot den
genomförda rättegångsreformen kunde enligt utskottets mening ingalunda tillmätas
en sådan betydelse.

Rättegångsordningen får alltså anses ha erhållit sin, så långt man nu kan överblicka,
i huvudsak definitiva utformning genom den nya balken. Det sagda hindrar
givetvis icke att smärre jämkningar i ena eller andra hänseendet kunna befinnas
påkallade. Detta gäller såväl själva rättegångsbalken som de författningar som ansluta
sig till denna. Innan rättegångsbalken kunde sättas i kraft, erfordrades en
omfattande kompletterande lagstiftning. Denna genomfördes i huvudsak under åren
1946 och 1947. Vidare krävdes utfärdande av ett mycket stort antal författningar
av administrativ art. En särskild inom justitiedepartementet organiserad avdelning
var sysselsatt huvudsakligen härmed från och med år 1945.

Redan vid rättegångsreformens genomförande förutsattes att det omfattande författningsmaterialet
inom viss tid skulle tarva en översyn, grundad på de erfarenheter
som framkommo vid den praktiska tillämpningen. Domare, åklagare och
advokater samt dessas organisationer uppmanades därför att under hand delge
justitiedepartementet sina erfarenheter av den nya processordningens praktiska
tillämpning. Dessa uppmaningar ha i stor utsträckning efterkommits. Särskilda
frågor ha varit föremål för diskussion vid de berörda personalorganisationernas
möten. Vissa där gjorda inlägg ha återgivits i tryck, främst i Svensk Juristtidning
och Tidskrift för Sveriges advokatsamfund, vilka tidskrifter även innehållit ett
antal på annan väg framkomna diskussionsinlägg. Sålunda har efter hand framkommit
ett omfattande erfarenlietsmaterial, som är ägnat att ligga till grund för
en översyn av rättegångsbalken och därtill anslutande författningar.

Även riksdagen har funnit en sådan översyn påkallad. 1950 års riksdag har
sålunda (skrivelse nr 224) hemställt, att en utredning måtte tillsättas för att med
beaktande av hittills vunna erfarenheter av den nya processordningens praktiska
tillämpning utarbeta förslag till erforderliga ändringar i skilda detaljbestämmelser
i rättegångsbalken och dess följdförfattningar. Om bakgrunden till denna skrivelse
må här nämnas följande.

I sin till 1950 års riksdag avgivna berättelse över sin året därförut verkställda
granskning av statsverket gjorde riksdagens revisorer vissa uttalanden rörande processreformens
ekonomiska verkningar och pekade därvid på skilda bestämmelser
i rättegångsbalken som enligt deras mening vore i behov av ändring. Revisorernas
berättelse i denna del behandlades av första lagutskottet i samband med de tre

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 45

förut nämnda motionerna. I motionerna 1:98 och 11:118, vilka voro likalydande, J Jjj; 31
hade hemställts om utredning rörande vissa åtgärder i syfte att nedbringa antalet
bagatellmål vid domstolarna. Motionen II: 205 hade utmynnat i en hemställan om
översyn av rättegångsbalken och tillhörande författningar. I fråga om statsrevisorernas
uttalanden, innehållet i däröver inhämtade yttranden samt utskottets motivering
torde få i huvudsak hänvisas till utskottets utlåtande nr 23.

Den översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning och administrativa
författningar, varom riksdagen anhållit och som jag enligt vad jag förut
anfört anser påkallad, torde nu böra igångsättas. De spörsmål, som därvid böra
upptagas till övervägande, ha avseende såväl å organisatoriska problem som å
förfarandet. Huvudsynpunkten vid denna utredning bör vara att utan eftersättande
av rättssäkerhetens krav eftersträva praktiska förenklingar och förbättringar. Det
bör emellertid ytterligare understrykas, att avsikten med översynen icke är, att de
grundläggande principerna i nya rättegångsbalken skola omprövas. Såsom första
lagutskottet vid 1950 års riksdag uttalade, måste också den största försiktighet och
återhållsamhet iakttagas vid en revision av detaljbestämmelser om förfarandet,
eftersom de skilda stadgandena stå i ett så nära samband med varandra att även
en till synes obetydlig ändring kan få vittgående konsekvenser av icke önskvärd
natur. Detta bör dock givetvis icke hindra att framkomna uppslag förutsättningslöst
prövas.

Bland de olika ändringsförslag som från skilda håll framkommit må här särskilt
beröras följande frågor.

Genom åtskilliga stadganden i rättegångsbalken har man sökt förenkla förfarandet
i bagatellmål. Såväl för rådhusrätt som för häradsrätt gälla särskilda regler om
domstolens sammansättning samt om protokoll och dom i dylika mål o. s. v. De
allra enklaste brottmålen behöva under vissa förhållanden ej bringas under domstols
prövning utan kunna avgöras genom strafföreläggande av vederbörande åklagare.
Detta institut innebär en betydelsefull nyhet i vår rättsordning. Av försiktighetsskäl
har dess användande begränsats ganska starkt. Strafföreläggande får
sålunda ej komma till användning, när annat straff än böter kan följa, och är ej
tillämpligt i fråga om normerade böter. Det får ej användas om anledning förekommer,
att målsägande finnes, även om det är klart att målsägande ej kommer
att göra gällande något anspråk. Yidare må strafföreläggande ej avse dagsböter
över tjugu. Det må ej användas mot misstänkt som är under aderton år.

Beträffande samtliga dessa begränsningar ha uppmjukningar ifrågasatts. Systemet
med strafförelägganden synes i tillämpningen ha slagit väl ut. De möjligheter
till förenkling av förfarandet och avlastning av domstolarnas arbetsbörda som
erbjuda sig genom en ökad användning av strafföreläggande böra därför noggrant
övervägas.

Enligt 23 kap. 3 § RB inledes förundersökning av polismyndighet eller åklagaren.
Har förundersökningen inletts av polismyndighet, skall åklagaren, så snart
någon skäligen kan misstänkas för brottet, eller det eljest av särskilda skäl finnes
påkallat, övertaga ledningen av förundersökningen. Åklagaren äger, då undersökningen
ledes av polismyndighet, meddela anvisningar rörande undersökningens bedrivande.
Då förundersökningen ledes av åklagaren, äger han vid undersökningens
verkställande anlita biträde av polismyndighet så ock uppdraga åt polisman att
vidtaga särskild till undersökningen hörande åtgärd, om dess beskaffenhet tillåter
det. Det har gjorts gällande alt dessa regler — mot vilka i princip icke torde
finnas något att erinra — i praktiken lett till att, där åklagar- och polischefskapet
ej förenats på en hand, ledningen av förundersökningarna i väl stor utsträckning
kommit att omhänderhas av åklagarna. Frågan hur man lämpligen bör komma till
rätta härmed synes böra utredas i förevarande sammanhang.

Bagatell förfarandet vid domstolarna är i brottmål inskränkt till sådana brott,
varå icke kan följa svårare straff än böter och vari ej förekommer anledning att

46 Riksdagsberättelsen.

I JU* 31 målsägande finnes. I mål om ansvar för sådant brott är rådhusrätt domför med
allenast en lagfaren ledamot och häradsrätt med, förutom ordföranden, endast
tre nämndemän. Den valda gränsdragningen har — jämte tillkomsten av strafföreläggandena
— lett till att endast ett jämförelsevis ringa antal brottmål kommit att
handläggas av underrätterna i denna sammansättning, medan ett jämförelsevis stort
antal mål av tämligen enkel beskaffenhet måste handläggas i rådhusrätt av tre lagfarna
jurister och i häradsrätt av den lagfarna ordföranden med fullsutten nämnd.
Särskilt har det påtalats att ett mycket stort antal helt enkla trafikförseelser måst
handläggas inför fullsutten rätt.

Frågan om jämkning av denna domförhetsgräns har särskilt stor praktisk bety
delse för de större stadsdomstolarnas vidkommande och har — med avseende å
förhållandena i Stockholms rådhusrätt — upptagits i en skrivelse den 25 januari
1951 från Stockholms stadskollegium, vilken av överståthållarämbetet överlämnats
till Kungl. Maj :t.

Mot en överflyttning av mål från kollegial rätt till enmansdomstol skulle kunna
invändas att man därigenom skulle bryta mot eu i rättegångsbalken iakttagen princip
att ej överlämna mera krävande bevisprövning åt ensamdomare; som regel har
lagen vid dylik prövning ställt antingen ytterligare två jurister eller en nämnd ^ id
domarens sida. Denna grundsats är naturligtvis mycket betydelsefull. En viss jämkning
av behörighetsgränsen synes dock kunna vidtagas utan några principiella
betänkligheter.

En sådan överflyttning av mål varom nu är fråga kan lagtekniskt verkställas
på två sätt, antingen genom jämkning i de berörda straffskalorna eller genom ändring
i rättegångsbalkens domförhetsregler. Gällande straffskalor äro naturligt nog
ej konstruerade med tanke på domförhetsreglerna. Någon allmän översjn av straffskalorna
torde knappast nu kunna ifrågakomma. Däremot torde det ej vara uteslutet
att på någon särskild betydelsefull punkt åstadkomma en ändring. Härigenom
kan man emellertid endast till en del lösa problemet. En lämplig jämkning
av domförhetsreglerna torde därför böra övervägas. Hur denna bör utformas är jag
ej beredd att nu närmare ange. Första lagutskottet vid 1950 års riksdag, som i sitt
utlåtande nr 23 berört också denna fråga, har beträffande omfattningen av en blivande
jämkning uttalat, att det i vart fall icke borde ifrågakomma att lämna ensamdomare
behörighet att ådöma frihetsstraff. Till detta uttalande vill jag ansluta mig.

Från vissa håll har ifrågasatts att ändra reglerna rörande omfattning av de mål,
i vilka nämnd i rådhusrätt skall medverka. Sålunda har i motion vid årets riksdag
(11:371) hemställts om utredning av frågan huruvida nämnd borde komma till
användning, förutom i grövre brottmål, jämväl i familjerättsmål. Å andra sidan har
framställts önskemål om inskränkning av nämndens medverkan. Så har skett i den
förut omnämnda skrivelsen från Stockholms stadskollegium, vari såsom skäl för
en inskränkning framhållits att nämndens medverkan medförde dryga kostnader
och att det vore angeläget att nämndemännens tid och krafter toges i anspråk endast
för mera betydelsefulla mål.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 17) över nyssnämnda motion har forsta
lagutskottet anfört, bland annat, att en ändring i reglerna om nämnds medverkan
skulle medföra icke oväsentliga organisatoriska förändringar för rådhusrätternas
del. När frågan om förstatligandet av stadsdomstolarna komme upp, kunde
möjligen en omorganisation av rådhusrätterna bliva aktuell. I avvaktan på
denna frågas lösning borde enligt utskottets mening återhållsamhet iakttagas med
införandet av förändringar i rådhusrätternas sammansättning för att icke föregripa
en förutsättningslös och ändamålsenlig lösning av frågor som kunde uppstå
i samband med förstatligandet. Jag ansluter mig till den åsikt som sålunda uttalats
av utskottet och anser alltså att frågan om ändring i reglerna om nämnds medverkan
i rådhusrätt icke i förevarande sammanhang bör upptagas till omprovning.

En fråga som delvis sammanhänger med spörsmålet om domstols sammansätt -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 47

ning gäller tingsnotariernas behörighet. Nya rättegångsbalken och de i anledning
av denna verkställda ändringarna i domsagostadgan ha medfört att tingsnotarie
numera är praktiskt taget helt avskuren från möjligheten att tjänstgöra som ordförande
i häradsrätt vid förhandling. Frågan om en viss utvidgning, vilken torde
ha betydelse även med hänsyn till juristutbildningen, synes böra upptagas till
övervägande med iakttagande av de av första lagutskottet vid 1948 års riksdag i
utlåtande nr 3 uttalade riktlinjerna.

I rättegångsbalken ha fastställts vissa värdegränser, som äro av betydelse i skilda
hänseenden. Enligt RB 50: 21 må hovrätt, därest ej båda parterna begärt huvudförhandling,
avgöra vädjat tvistemål utan sådan förhandling, om målet rör allenast
penningar eller sådant som kan uppskattas i penningar och värdet av det, varom
talan fullföljts, uppenbarligen icke uppgår till 500 kronor. Denna värdegräns är
enligt RB 51:21 i samma hänseende av betydelse beträffande skadeståndstalan i
vissa brottmål. Vid avgörande i högsta domstolen av prövningstillstånd skall enligt
RB 54: 12 en gränsdragning göras alltefter värdet av vad part tappat i hovrätten
uppgår till 1 500 kronor eller icke. Dessa värdegränser, som funnos redan i processlagberedningens
år 1938 framlagda förslag till rättegångsbalk, ha genom penningvärdets
förändring fått en annan innebörd än då de uppställdes. Redan av
denna anledning är en omprövning av dem påkallad. Första lagutskottet har i fråga
om 500-kronorsgränsen anfört att betänkligheter icke behövde möta mot en höjning
av densamma. Vid den blivande utredningen synes böra undersökas huruvida
denna gräns möjligen bör höjas något mera än vad penningvärdets fall i och för
sig föranleder till.

Beträffande värdegränsen vid 1 500 kronor må erinras om att förslag väckts att
gå i den motsatta riktningen genom upphävande av denna gräns. Sålunda har i
motionen II: 385 vid 1950 års riksdag hemställts, att riksdagen måtte företaga sådan
ändring av 54 kap. rättegångsbalken, att reglerna om summa revisibilis upphävdes.
I utlåtande (nr 25) över motionen fann sig första lagutskottet på anförda skäl icke
kunna förorda vare sig den i motionen begärda lagändringen eller något särskilt
initiativ från riksdagen i motionens syfte. Därest en allmän översyn av rättegångsbalken
och dess följdförfattningar komme till stånd, vore det emellertid sannolikt
att medan den påginge tillräckliga erfarenheter skulle kunna göras rörande de nya
processreglernas inverkan på högsta domstolens arbetsbörda. Skulle så bli fallet,
borde enligt utskottets mening även det ifrågavarande spörsmålet upptagas till
prövning.

I anslutning till vad nyss nämnts om 500-kronorsregelns betydelse i fråga om
hållande av huvudförhandling i hovrätt må erinras om att en stor del av diskussionen
kring nya rättegångsbalken rört sig om en förenkling och ett förbilligande av
hovrättsförfarandet. Därvid har man särskilt tagit sikte just på en ökning av möjligheterna
att i hovrätt företaga vädjade mål till avgörande utan huvudförhandling.

Vädjat tvistemål må av hovrätt företagas till avgörande utan huvudförhandling
— förutom i den utsträckning som följer av den nyssnämnda 500-kronorsregeln

om vadetalan medgivits, om hovrätten finner uppenbart att vadetalan är ogrundad
samt om i mål, som gäller allenast rättstillämpningen, båda parterna begära
att målet skall avgöras utan huvudförhandling och hovrätten finner uppenbart, att
sådan förhandling ej erfordras. Vädjat brottmål må avgöras utan huvudförhandling,
om talan av åklagaren föres allenast till den tilltalades förmån, om talan, som
föres av den tilltalade, biträtts av motparten samt om den tilltalade av underrätten
frikänts för brottet eller dömts till böter eller fällts till vite och det ej förekommer
anledning till ådömande av svårare straff eller annan påföljd än nu sagts.

Det har anförts att huvudförhandling skulle kunna utan fara för rättssäkerheten
underlåtas även i vissa andra fall. Denna svåra och viktiga fråga bör av utredningen
övervägas med utgångspunkt från de uttalanden härom som gjorts av
första lagutskottet i dess utlåtande nr 23/1950.

Ju

48

Riksdcigsberättelsen.

En fråga som sedan länge varit föremål för stort intresse i fackmännens diskussion
kring rättegångsreformen är protokollföringen. Många ha gjort sig till tolk
för den uppfattningen att i rättegångsbalken föreskrivits en alltför omfattande protokolleringsskyldighet
och att reglerna om protokollets färdigställande gjorts alltför
stränga. Stundom har framställts yrkande om att radikalt begränsa eller rent
av slopa protokollet. Man bär därvid icke sällan förbisett den roll protokollet spelar
även enligt nya rättegångsbalken, särskilt för rättsmedelsförfarandet. l)en tämligen
omfattande protokollering som föreskrivits är delvis ett uttryck för den kompromiss
mellan muntlighet och skriftlighet som rättegångsbalkens regler om rättegången
i rättsmedelsinstanserna innefatta. Denna kompromiss har tillkommit väsentligen
för att förenkla och förbilliga processen. Vad angår föreskrifterna om
protokollets omedelbara färdigställande ha de sin betydelse främst som en garanti
för att protokollsanteckningarna skola återge vad som verkligen förekommit och ej
utgöra i efterhand tillkomna konstruktioner. Med hänsyn till det samband som
protokolleringsreglerna ha med rättegångens allmänna uppbyggnad, torde det ej
vara möjligt att göra några mera väsentliga ändringar i dem. Däremot torde vissa
andra förenklingar kunna övervägas t. ex., såsom första lagutskottet ock nämnt,
huruvida protokoll erfordras i vissa ärenden och ansökningsmål. Bland de förslag
till förenklingar som i övrigt framkommit må nämnas slopandet av föreskriften
att material som jämlikt RB 6:9 upptagits genom stenograf i eller på fonetisk väg
genast skall återgivas i vanlig skrift ävensom av föreskriften i protokollskungörelsen
att rullar, skivor, band, tråd eller annat dylikt som använts för fonografisk
upptagning skola bevaras i oförändrat skick till dess dom eller beslut, varigenom
målet eller ärendet avgjorts, vunnit laga kraft.

Rättegångsreformen innebar väsentligt ändrade regler i fråga om delgivning i
rättegång. Delgivning skall i regel ske genom domstolens försorg och medelst posten.
Postdelgivningen anses i det stora hela ha fungerat tillfredsställande. De jämförelsevis
goda erfarenheterna ha föranlett önskemål om att postdelgivning skulle
stå till förfogande också för åklagarna. Möjligheterna att på detta sätt utvidga användningen
av postdelgivningen torde böra undersökas.

Det åligger jämlikt åtskilliga stadganden domstol att lämna underrättelser till
myndigheter m. fl. om domar och beslut för verkställighet, registrering m. m. Dessa
stadganden ha tillkommit vid skilda tider och äro sinsemellan mycket olika i fråga
om bl. a. tidpunkten när uppgift skall sändas — omedelbart, viss tid efter det dom
eller beslut meddelats respektive vunnit laga kraft o. s. v. — utan att dessa skiljaktigheter
alltid äro sakligt befogade. Såsom även första lagutskottet anfört i sitt
utlåtande nr 23/1950 torde en översyn av hithörande stadganden vara motiverad,
varvid det även torde böra prövas, om uppgiftsskyldigheten kan begränsas och de
spridda stadgandena kunna sammanföras till en gemensam expeditionsförfattning.

I samband med dessa problem står frågan om en översyn av gällande bestämmelser
om lösen för expeditioner som utfärdas av domstol. Det är särskilt två
spörsmål som här diskuterats, nämligen om debiteringen av domar i s. k. förenklad
form samt om tilltalads lösenskyldighet. Första lagutskottet har i sistnämnda hanseende
(utlåtande nr 23/1950) uttalat sympatier för ett förslag att tilltalad, som
dömts i underrätt men efter klagan frikänts av hovrätt, borde vara fritagen från
skyldighet att erlägga lösen för hovrättens dom. Frågan kan emellerttd utvidgas
till att avse, huruvida ej varje tilltalad som slutligen frikännes bör vara fri från
all lösenskvldighet.

Rättegångsreformen medförde en betydande ökning av det expeditionella kontorsarbetet
på domstolskanslierna. Särskilt har införandet av dagbokföring och
domstolsdelgivning inverkat. För att möta det ökade behovet av arbetskraft ha bl. a.
domsagokanslierna erhållit en icke obetydlig personalförstärkning. Denna ökning
av göromål och personal har gjort det särskilt angeläget att arbetet organiseias
lämpligt och att personalen utnyttjas på det mest effektiva sättet. En förutsättning

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 49

härför är emellertid att en grundlig, rent kontorsteknisk undersökning av kansli- J J|j» 30
arbetet verkställeS. Det synes lämpligt att en dylik undersökning företages i samband
med övriga här ifrågasatta utredningar. Med hänsyn till rådhusrätternas
kommunala ställning, torde undersökningen ej böra omfatta dem.

Vid framläggandet av statsverkspropositionen för innevarande års riksdag anförde
jag i fråga om det under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Ersättning
åt domare, vittnen och parter (II D. 1) att i samband med den förutsatta
utredningen om den nya processordningens praktiska tillämpning uppmärksamhet
borde ägnas möjligheterna att begränsa utgifterna under detta anslag. Statsutskottet
har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 sagt sig finna detta i hög grad
påkallat med hänsyn till de starkt stigande belastningssiffrorna.

Den nu lämnade redogörelsen för vissa frågor som böra upptagas till övervägande
är, såsom redan antytts, långt ifrån fullständig. Förutom dem har framförts
ett stort antal uppslag som kunna vara värda en närmare prövning. Vid utredningen
torde även dessa böra undersökas liksom de övriga spörsmål som under utredningsarbetet
kunna framkomma och befinnas förtjäna avseende.

Den ifrågasatta utredningen torde böra verkställas av särskilda sakkunniga. Deras
arbete bör bedrivas i erforderligt samråd med den nu upplösta processlagberedningens
ordförande, f. d. justitierådet N. Gärde. Vid behandling av spörsmål
som beröra inre organisatoriska frågor vid domstolarna böra de sakkunniga samarbeta
med statens organisationsnämnd.

Eftersom utredningen avser ett stort antal delvis helt fristående spörsmål synes
det lämpligt att de sakkunniga successivt redovisa resultatet av sitt arbete.

Kommittén har under tiden t. o. m. november månad 1951 hållit 3 sammanträden
om sammanlagt 7 sammanträdesdagar. Den 10 november 1951
har kommittén avlämnat en stencilerad promemoria med förslag till ändrade
bestämmelser angående utskrift och bevarande av fonogram över uppteckning
av vittnesmål eller annan utsaga.

32. Zonexpropriationsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 juni 1951 för att
verkställa översyn av gällande lagbestämmelser om kommuns expropriationsrätt
för genomförande av större stadsplaneregleringar (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1951):

Anderberg, H. E., häradshövding, ordförande;

Experter:

Ahlmark, S., advokat;

Berg, J. G., fastighetsdirektör;

Bernhard, H. B., byråchef;

Hellstenius, G., civilingenjör.

Lindman, A. G., stadsplanechef;

Persson, F. L„ fastighetsdirektör;

Westman, E. G., vice stadsjurist.

Sekreterare:

Hjern, B. K. L., hovrättsfiskal.

Lokal: Tingshuset, Ystad; tel. Ystad 196 (ordföranden), Malmö 67 364
(sekreteraren).

4 Biluing till riksdagens protokoll 1952. i samt.

Riksdagsberättelsen.

50

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 32 Utredningen har sedan den 24 september 1951, då utredningsarbetet påbörjades,
utsänt en enquéte till drätselkamrarna i en del större städer, däri
utredningen anhållit om upplysning rörande vissa för utredningsarbetet
betydelsefulla spörsmål. I övrigt har utredningsarbetet fram till december
månad 1951 huvudsakligen bestått i en genomgång av lagtext och litteratur
i det ämne, varmed utredningen sysslar. Ett antal överläggningar ha hållits
mellan utredningens ordförande och dess sekreterare ävensom mellan ordföranden
och representanter för vissa myndigheter i Stockholms stad och
för fastighetsägarorganisationer.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

33. 1951 års Roxtunautredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1951 för att
verkställa översyn av ungdomsfängelseanstaltsutredningens förslag till ny ungdomsanstalt
för svårbehandlade (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1951):

Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;

Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;

Lindberg, E. G., rektor;

Strokirk, C. G. E., byråchef;

Tammelin, P. A. V., förste byråingenjör.

Expert:

Sommar, C. O., byråchef.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
15 juni 1951):

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 oktober 1949 åt fångvårdsstyrelsen att med biträde
av sakkunniga utreda frågan om inrättande av en ny sluten ungdomsanstalt för
svårbehandlat manligt klientel som dömts till ungdomsfängelse. Ungdomsanstaltsutredningen
överlämnade den 15 december 1950 betänkande i frågan (SOU 1950:
47). I betänkandet föreslogs, att den nya anstalten skulle beräknas för 65 intagna,
vartill skulle komma 10 platser på en sjukavdelning. I syfte att åstadkomma ett
nära samarbete med huvudanstalten för det normala ungdomsklientelet, Skenäs,
samt för att förbilliga transporterna anstalterna emellan förordades, att den nya
anstalten skulle förläggas relativt nära Skenäs. Utredningen föreslog som förläggningsplats
kronoegendomen Tuna vid sjön Roxen utanför Linköping, och anstalten
benämndes i förslaget Roxtuna. På grund av den starka abnormitetsbelastningen
inom det ungdomsfängelseklientel som behöver särbehandling, ansåg utredningen,
att Roxtunaanstalten borde i sin uppläggning präglas av sjukvårdssynpunkter. Anstalten
skulle sålunda ställas under psykiatrisk ledning och behandlingen anordnas
efter ett medicinskt-psykologiskt program. Klientelet skulle uppdelas i mindre
grupper, förlagda i små paviljonger, friliggande från varandra och med stationär
personal. Av säkerhetsskäl borde två av dessa elevhus uppföras som isoleringsavdelningar,
medan fyra skulle utformas som mellangradsavdelningar och en som

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 51

öppen avdelning. Härtill skulle komma en mottagningsavdelning och en sjukavdel- T Jii» qq
ning, vilka båda skulle förläggas till samma hus. Utredningen föreslog vidare att *

anstalten skulle förses med verkstäder för utbildning av metallarbetare, bil- och
motorreparatörer samt byggnadsarbetare. Dessutom skulle meddelas yrkesutbildning
i trädgårdsskötsel och tvätt. För eleverna i isoleringsavdelningarna skulle
anordnas arbetsterapi.

Personalorganisationen för den nya anstalten skulle enligt förslaget upptaga 55
befattningar. Byggnadskostnaderna, avseende en fullständig utbyggnad av anstalten
med bland annat bostäder för samtliga tjänstemän, beräknades enligt 1950 års
priser till 6 350 000 kronor samt inrednings- och utrustningskostnaderna till
550 000 kronor.

Sedan utredningens förslag remissbehandlats, avläts proposition i ämnet (nr
122) till 1951 års riksdag. Däri redovisade jag de framkomna synpunkterna på den
nya anstalten och förordade dels att vissa principer beträffande anstaltens utformning
skulle godkännas, dels ock att förläggningsplatsen skulle bestämmas på
satt utredningen föreslagit. Jag ansåg sålunda, att anstalten borde beräknas för
00 70 intagna och att dessa enligt den behandlingsmetod som kallas »den lilla

gruppens princip» borde uppdelas i smärre grupper, förlagda till särskilda hus,
som skulle vara belägna på lämpligt avstånd från varandra. Beträffande utformningen
av säkerhetsanordningarna ansåg jag att paviljongerna borde utföras på ett
ur denna synpunkt betryggande sätt men att omslutningsstängsel tills vidare endast
skulle uppföras kring isoleringsavdelningarna. Jag uttalade vidare min anslutning
till utredningens förslag angående arbetsgrenarna med undantag för förslaget
om tvättutbildning, vilket jag ansåg icke böra ifrågakomma. Att anstalten måste
ställas under psykiatrisk ledning syntes mig klart.

O*11 jag sålunda i det väsentliga fann mig kunna godtaga utredningens förslag
beträffande principerna för den nya anstalten, kunde jag med hänsyn till det
statsfinansiella läget icke acceptera utredningens förslag om den byggnadsmässiga
utformningen och personella utrustningen utan en ytterligare granskning av förslaget
i dessa delar. Jag inskränkte mig därför till att begära medel endast för sådana
förberedelsearbeten, vilka icke hade direkt sammanhang med anstaltens definitiva
utformning. För dessa förberedelsearbeten beräknades kostnaderna till
500 000 kronor.

Med framhävande av de nuvarande behandlingsresursernas otillräcklighet och
behovet av en nyorientering i själva beliandlingstekniken förklarade sig riksdagen
(skrivelse nr 313) i princip kunna tillstyrka vad jag anfört i fråga om grunderna
för behandlingen vid den tilltänkta anstalten. Riksdagen förordade alltså, att klientelet
med hänsyn såväl till rena behandlingssynpunkter som till säkerhetskraven
uppdelades i små väl avskilda grupper enligt »den lilla gruppens princip». Riksdagen
förordade jämväl, att klientelets behov av medicinsk-psykologisk behandling
skulle tillgodoses. Även om anstalten, på grund av de speciella kraven ur behandlings-
och säkerhetssynpunkt, måste bli förhållandevis dyr och även om kostnaderna
på lång sikt kunde komma att motsvaras av besparingar på grund av
minskat antal återfall i brott oeli minskat behov av samhällsvård, kvarstode dock.
enligt riksdagens mening, behovet av en väsentlig nedskärning av utredningens
förslag i fråga om byggnadskostnaderna. Vid den blivande översynen borde sålunda
en allsidig och ingående prövning ske av alla möjligheter att åstadkomma
väsentliga besparingar utan att de mest grundläggande principerna för anstalten
rubbades. Det borde övervägas att lösa gruppernas förläggningsfråga genom tilllämpning
av radhus- eller stjärnhusbyggnadssätt. övervägas borde också om icke
billigare material kunde komma till användning utan att säkerhetskravet eftersattes.
Möjligheten att uppföra vissa byggnader av monteringsfärdigt material borde
undersökas. Utnyttjande i största möjliga utsträckning av fångvårdsklientelets arbetskraft
kunde vara ägnat att nedbringa kostnaderna. Det borde undersökas, om

52

Riks dags berättelsen.

I Ju: 33 icke antalet personalbostäder vid själva anstalten kunde nedbringas. I övrigt borde
personaluppsättningen omprövas. Riksdagen godkände förläggningen till Tuna
kronoegendom och anvisade 300 000 kronor till sådana förberedelsearbeten vilka
icke ha direkt sammanhang med anstaltens definitiva utformning.

I enlighet med vad sålunda förutsatts bör nu en översyn komma till stånd av
ungdomsanstaltsutredningens förslag till ny ungdomsanstalt för att utreda möjligheterna
att nedbringa kostnaderna utan att frångå de allmänna principerna för
behandlingen. Såsom utgångspunkter för denna översyn bör gälla att anstalten
skall förläggas till den av utredningen föreslagna platsen och avses för 60—70 intagna,
tillhörande ungdomsfängelseklientelets mest svårbcliandlade elever. Anstaltens
beliandlingsprogram skall var medicinskt-psykologiskt inriktat och grunda
sig på klientelets fördelning i små grupper med stationär personal. Säkerhetskraven
måste tillbörligen tillgodoses. Det bör undersökas om personalbehovet kan
begränsas utan att de förut angivna principerna för den nya anstalten eftersättas.
Av byggnader avsedda för administrationen, personalbostäder och för eleverna
gemensamt avsedda fritidslokaler bör i byggnadsprogrammet endast medtagas det
ofrånkomligt nödvändiga. I övrigt böra de av riksdagen angivna synpunkterna
beaktas.

Utredningen har intill utgången av november månad 1951 hållit 8 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari månad 1952.

34. Sakkunnig för utredning rörande instansordningen i vattenmål in. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1951 för
utredning rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande
spörsmål samt rörande vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt
utbildade befattningshavare (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1951):

Riben, K. O., häradshövding.

Lokal: (fr. o. m. den 1 januari 1952) Norra Hälsinglands domsagas kansli,
Hudiksvall; tel. Hudiksvall 15 52.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
20 september 1951):

Vattendomstolarnas arbetsbörda har sedan mitten av 1930-talet och i synnerhet
under det senaste decenniet i hög grad ökat. Den främsta orsaken härtill har varit
det starkt stegrade tempot i tillgodogörandet av landets vattenkrafttillgångar.
Till denna utveckling har även bidragit, att nya uppgifter tillförts vattendomstolarna
genom 1939 års grundvattenlagstiftning och 1941 års lagstiftning mot vattenförorening.

Med anledning av den ökade arbetsbelastningen har domstolsorganisationen i
betydande mån förstärkts. Sålunda inrättades 1945 vid Norrbygdens vattendomstol
en extra avdelning, vilken 1949 ombildades till en självständig domstol med
eget domsområde, benämnd Mellanbygdens vattendomstol. Dessutom har personalen
vid de särskilda vattendomstolarna utökats. Vid alla vattendomstolar finnas
sålunda f. n. biträdande vattenrättsdomartjänster, vid Mellanbygdens vattendomstol
därjämte en extra vattenrättsdomartjänst. En eller flera extra eller biträdande
vattenrättssekreterare finnas vid samtliga vattendomstolar. Några av
dessa sekreterare ha — liksom de ordinarie vattenrättssekreterarna — i större
eller mindre utsträckning självständiga domaruppgifter. Även ingenjörskrafterna

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

53

ha förstärkts. Sedan mitten av 1930-talet, då hela antalet vattenrättsingenjörer I Ju: 34
vid de dåvarande fyra vattendomstolarna utgjorde sex, har antalet sålunda successivt
ökats till tretton, varav två extra ordinarie.

Det allt mer omfattande arbetet vid första instansens vattendomstolar har medfört
en starkt ökad tillströmning av mål även i vattenöverdomstolen. Denna har
sedan flera år permanent varit förstärkt med en eller flera ledamöter. Förstärkningen
har dock ingalunda svarat mot ökningen av organisationen i första instans.
Det har därför icke kunnat undgås, att en betydande balans uppstått i vattenöverdomstolen.
Ett större eller medelstort vattenmål kan numera — om det
ej av särskild anledning erhåller förtur — i allmänhet icke upptagas till behandling
av vattenöverdomstolen förrän två å tre år förflutit efter det vattendomstolen
dömt i målet. För särskilt vidlyftiga mål får man ej sällan räkna med väsentligt
längre tid.

I högsta domstolen bär någon större balans av vattenmål hittills icke uppkommit.
Till följd av brist på vattenrättsligt skolade föredragande kunna dock vattenmålen
f. n. icke avverkas i den takt som vore önskvärd, och risk föreligger otvivelaktigt
för att i fortsättningen en betydande balans skall uppstå även i sista
instansen.

Den långsamma behandlingen av vattenmålen i överinstanserna innebär helt
naturligt betydande olägenheter för parterna, vilka ofta ha stora ekonomiska värden
att bevaka i målen. I många fall äro även viktiga nationalekonomiska intressen
beroende av dessa måls avgörande. Då mål från samma vattensystem ofta ha
ett nära inbördes samband och då vidare större vattenmål numera vanligen icke
avgöras på en gång utan genom en serie deldomar, försvåras även vattendomstolarnas
arbete av att målens behandling i överinstanserna tager så lång tid. Så
länge en viss till högre rätt fullföljd fråga icke slutligen avgjorts, måste stundom
behandlingen av andra frågor i samma mål eller mål från samma vattensystem
anstå. Jämväl svårigheten att inom rimlig tid få till stånd prejudikat rörande
praktiskt betydelsefulla problem är en allvarlig olägenhet.

Även frånsett nu berörda olägenheter förefaller det tveksamt, om överrättsprocessen
i vattenmål är i allo ändamålsenligt ordnad. Det kan sålunda ifrågasättas,
huruvida den vinst i rättssäkerhet, som överrättsprövningen medför, står i rimligt
förhållande till det mycket omfattande arbete som nedlägges på målen och om
icke för denna speciella art av mål en domstolsordning med tre instanser utgör
en onödigt stor apparat. A andra sidan faller det i ögonen att överinstanserna
iiro sämre rustade än vattendomstolarna så till vida som de icke inom sig äga
tillgång till teknisk sakkunskap.

Vattendomstolarna ha, såsom tidigare framhållits, under senare tider fått sin
personal betydligt förstärkt. Detta innebär icke, att domstolarnas kapacitet skulle
vara tillräcklig för den nuvarande arbetsbördan. Härtill kommer att det icke varit
möjligt att undvika tämligen täta personbyten på de icke-ordinarie juristbefattningarna,
vilket menligt inverkat på effektiviteten i arbetet. Om icke särskilda
åtgärder vidtagas måste man även i fortsättningen räkna med svårigheter i dessa
hänseenden. Då arbetsbelastningen knappast torde komma att minska under överskådlig
tid, är detta ägnat att inge allvarliga bekymmer.

Vad jag nu anfört torde visa, att det föreligger anledning alt igångsätta en
utredning rörande möjligheterna att åstadkomma bättre förhållanden på vattenrättsskipningens
område. Utredningen synes i främsta rummet böra inriktas på
själva instansordningen och därmed sammanhängande frågor. I denna del bör
utredningen vara helt förutsättningslös; även ganska radikala åtgärder kunna enligt
min uppfattning förtjäna att övervägas. Möjligheten att för vattenmålens vidkommande
övergå till en domstolsordning med endast två instanser bör sålunda
icke lämnas ur räkningen. För eu eventuell reform i denna riktning äro olika
alternativ tänkbara. Närmast till hands synes ligga att låta vattenöverdomstolen

54

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 34 bli sista instans, men en ordning, enligt vilken vattenmålen skulle från vattendomstolarna
fullföljas direkt till högsta domstolen, kan även tänkas. Antingen
den nuvarande instansordningen bibehålies eller ersättes av ett system med endast
två instanser kan man överväga möjligheten att på något sätt begränsa rätten
till talan mot vattendomstolarnas avgöranden. Att generellt avskära rätten till
fullföljd i ersättningsfrågor är ett flera gånger framfört uppslag, som möjligen
kan förtjäna att ånyo prövas, även om en lagstiftning i denna riktning onekligen
skulle stå i mindre god överensstämmelse med de nyligen genomförda ändringarna
i expropriationslagen. En annan utväg, som måhända kan visa sig framkomlig,
är att göra rätten till fullföljd av talan mot vattendomstols dom beroende av
tillstånd i varje särskilt fall — i princip således samma ordning som gäller beträffande
fullföljd av talan mot hovrättsdom. Huruvida tekniker regelmässigt
böra i en eller annan form medverka i överrättsprocessen i vattenmål, är ett
spörsmål som nära sammanhänger med de nu berörda frågorna.

Såsom framgår av vad jag yttrat i det föregående kan emellertid en tillfredsställande
ordning på vattenrältsskipningens område icke uppnås enbart genom
reformer i fråga om överrättsprocessen. Även personalförhållandena vid vattendomstolarna
påkalla uppmärksamhet. Detta gäller såväl jurist- som ingenjörskrafterna.

Under utredningsarbetet bör i erforderlig omfattning samråd äga rum med 1945
års vattenlagssakkunniga. Särskild uppmärksamhet bör ägnas det av nämnda sakkunniga
i september 1947 avgivna förslaget till ändringar i vattenlagen, syftande
till ett smidigare förfarande i större kraftverks- och regleringsmål. Även den
utvidgning av vattendomstolarnas arbetsuppgifter, som innefattas i föreliggande
förslag till ny flottningslagstiftning (SOU 1950:27), bör beaktas. Det betänkande
i vatten- och avloppsfrågan, som nyligen avgivits av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga
(SOU 1951:26), torde likaledes vara av intresse för bedömande
av den sannolika utvecklingen beträffande vattendomstolarnas arbetsbörda. Beträffande
kostnadsfrågan bör vid utredningen hållas kontakt med statens sakrevision,
där för närvarande pågår en översyn av vattendomstolsavgifterna och
grunderna för deras bestämmande (jfr statsutskottets utlåtande 1950:177 p. 3:o).

Tillräcklig anledning att nu upptaga den i olika sammanhang väckta frågan
rörande omreglering av vattendomstolarnas domsområden, eventuellt i samband
med inrättande av ytterligare en vattendomstol, föreligger enligt min mening
icke. Utredningen bör sålunda utgå från nuvarande förhållanden beträffande vattendomstolarnas
antal och domsområden.

Resultatet av utredningen i vad den avser vattendomstolarnas personalbehov
beräknas föreligga under december 1951. I övrigt väntas utredningen
bli slutförd under första havåret 1952.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

55

I U: 3

U trikesdep artementet.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

1. Under stödsnämnden för rysslandssvenskarna (1949:1 2; 1950: I 3;

1951: I 2).

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Carlsund, A., f. d. överingenjör.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.

Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1951 sammanträtt 30 gånger.

2. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsårenden

(1949:1 5; 1950: I 4; 1951: I 3).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande;
öbrink, J. H., byrådirektör;

Brusewitz, S. I., direktör;

Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;

Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:

von Hartmansdorff, A. H., byråchef;

Gerentz, S. T., amanuens;

Forssblad, D., sjökapten;

Karlsson, G., redaktör;

Linderstam, B. Hj., ombudsman;

Tufvasson, K. E., sjökapten.

Sekreterare:

Odevall, B., attaché.

Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 20.

Direktiven för nämnden, se 1949:1 U 5.

Nämnden har under tiden december 1950—november 1951 hållit 5 sammanträden.

3. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete (1949:

I 6; 1950: I 5; 1951: I 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;

56

Riksdagsberättelsen.

I Ut 3 Browaldh, K. E., bankdirektör;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Johansson, K. A. A., direktör;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;

Wetterlind, Å. J., direktör.

Sekreterare:

Vakant.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.

Direktiven för beredningen, se 1949:1 U 6.

Beredningen har under år 1951 sammanträtt en gång.

4. Rådgivande beredningen för frågor rörande den internationella atom energikontrollen

(1950:1 6; 1951:1 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Svedberg, T., professor;

Bratt, B. A. E., generalkonsul, tillika sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.

Direktiven för beredningen, se 1950: I U 6.

5. Svenska gruppen av nordiska parlamentariska kommittén för friare

samfärdsel m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli 1951:

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;

Pålsson, P. O., hemmansägare, led. av I kamm.;

Kristensson, G. F. N., bankofullmäktige, led. av II kamm.;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Sekreterare:

Aminoff, S. G., t. f. andre sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.

Kommittén, som består av medlemmar från Danmark, Finland, Norge och
Sverige, har till uppgift att utreda möjligheterna att skapa ytterligare lättnader
i samfärdseln mellan de nordiska länderna och att på olika sätt främja
det friare umgänget mellan dessa länders folk.

Kommittén har under år 1951 haft två plenarsammanträden, den 20—22
september i Göteborg och den 8—10 november i Köpenhamn. Dessutom ha
gruppordförandena och sekreterarna deltagit i två förberedande sammanträden,
varjämte den svenska gruppen av kommittén har haft fem interna
sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

57

I Fö: 2

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreglementet (1949: I 15;

1950: I 12; 1951: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppgift att inom departementet biträda med översyn av krigsavlöningsreglementet
med anledning av den från och med den 1 juli 1947 genomförda
löneregleringen för statens tjänstemän ävensom avgiva de förslag,
vilka av utredningen kunna föranledas:

Ericson, F. C. W., expeditionschef;

Almroos, A., e. o. byråsekreterare.

Utredningen har den 31 januari 1951 avlämnat betänkande (stencilerat)
med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente. Uppdraget är därmed slutfört.

2. 19b8 års örlogsbasutredning (1949: I 20; 1950: I 16; 1951: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande flyttning av Stockholms örlogsstation och
örlogsvarv till plats inom Stockholms skärgård (se Post- och Inrikes tidn.
den 3 augusti 1948):

Giron, M. E., konteramiral, ordförande;

Eriksson, J. E., verkst. direktör, led. av I kamm.;

Nielsen, H., direktör;

Norén, C. S., överste;

Odqvist, G. B., konteramiral;

Persson, M. E., f. d. byråchef;

Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;

Åström, T. R., professor.

Experter:

Lindquist, E. G. W., förste ingenjör;

Rosenberg, S. O., kommendör;

Hall, P. E„ kommendörkapten av 1. graden;

Engström, T. I:son, marindirektör av 2. graden;

Hartzell, G., verkstadsdirektör;

Bergquist, E. V., specialingenjör av 1. graden (fr. o. in. den 14 november
1950).

Sekreterare:

Höi jer, G., förste byråsekreterare.

58

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 2 Biträdande sekreterare:

Kummel, L. S., byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 20.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 10
sammanträden, varjämte ett arbetsutskott inom utredningen under angivna
tid sammanträtt ett stort antal gånger.

Den 15 november 1951 har utredningen avgivit betänkande med förslag
angående flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård.
Betänkandet har avgivits i två upplagor, den ena offentlig (SOU 1951: 46)
och den andra hemlig (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning rörande utbildning av värnpliktiga gruppchefer (1951: I 17).

Tillkallad den 7 oktober 1949 av chefen för försvarsdepartementet för att
såsom utredningsman inom departementet biträda med ytterligare undersökning
av frågan om gruppchefsutbildningen:

Lindholm, P. S., led. av II kamm.

Expert:

Brandberg, K. G., major.

Biträdande experter:

Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.

Sekreterare:

Gyllenram, K. Å. G., förste byråsekreterare.

Direktiv. En redogörelse för de för utredningen gällande direktiven har
lämnats 1950 års riksdag i propositionen nr 224 (Inledningen, ss. 14—15).

Utredningen har under tiden november 1950—november 1951 hållit omkring
130 sammanträden ävensom under samma tid gjort ett flertal studieresor
till olika förband. Härjämte ha Lindholm, Borgquist och af Burén
företagit en studieresa till Amerikas Förenta Stater för att studera utbildningens
organisation och planläggning samt metoder för undervisningen
inom den amerikanska armén.

Utredningen har den 21 december 1951 överlämnat betänkande med utredning
rörande gruppchefsutbildningen och därmed sammanhängande
värnpliktsfrågor (SOU 1951: 57). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

4. Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten
(1949: I 5; 1950: I 4; 1951: I 3).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med uppdrag
att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av från
myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggs -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

59

anslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv J Jéjj; 6
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:

Wittrock, K. J. P., överingenjör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. 22 70 00.

Nämnden har sedan den 1 december 1950 besvarat två remisser angående
anvisande av tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag
för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.

5. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband
(1949:I 7; 1950: I 5: 1951: I 4).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Experter:

Axén, T. R., arkitekt;

Clason, P., arkitekt;

Groth, C. E. L., medicinalråd;

Löfström, F., arkitekt;

Molin, F., arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., förste kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1608),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 27, 1946: I Fö 15 och 1948: I Fö 6.

Under tiden december 1950—november 1951 har utredningen hållit 1 sammanträde.

Sedan utredningen den 20 februari 1950 bl. a. överlämnat ett mellan utredningsmannen
å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt Jönköpings
läns landstings förvaltningsutskott, å andra sidan, preliminärt ingånget
avtal angående vård av vissa patienter å garnisonssjukhuset och lasarettet
i Eksjö, har utredningen efter förnyade förhandlingar med utskottet
den 22 mars 1951 med hemställan om godkännande överlämnat ett mellan
parterna i samma ämne villkorligt träffat avtal, avsett att träda i stället
för det tidigare avlämnade förslaget.

6. Biltraktorutredningen (1949: I 9; 1950: I 7; 1951: I 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945
för att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och
släpmotorfordon av beskaffenhet att kunna utgöra såväl standardmotor -

60

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 6 fordon inom försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket
samt rörande i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk,
teknisk och administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15
december 1945):

ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;

Berggren, S. N. W., överste;

Hackelius, A., godsägare;

Moberg, H. A:son, agronom, direktör.

Sekreterare:

Palme, E. R. C., jur. kand., direktör.

Lokal: Storkyrkobrinken 4, 1 tr.; tel. 21 61 03.

Direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.

Utredningen har under år 1951 icke sammanträtt.

7. Försvarets arkivkommitté (1949: I 10; 1950: I 8; 1951: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:

Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;

Insulander, E. I., kapten;

Swedberg, B. B. H., kamrerare.

Expert:

Åberg, A. R. E., e. o. arkivarie.

Sekreterare:

Broomé, J. R. B., e. o. arkivarie.

Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.

Direktiven för kommittén, se 1947: I Fö 19.

Kommittén har icke sammanträtt under år 1951.

8. 1946 års militära förvaltningsutredning (1949: I 11; 1950: I 9; 1951:1 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1946):

Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;

Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i Aktiebolaget Svenska pressbyrån;
Hagberg, K. H., redaktör led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;

Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Generalsekreterare:

Olsson, E., civilingenjör.

Biträdande sekreterare:

Höijer, G., förste byråsekreterare;

Söderberg, G., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 61

Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75. 1 FÖ: 10

Direktiven för utredningen, ,se 1947: I Fö 20.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november
1951 hållit 2 sammanträden.

Av utredningens arbete återstår att fullgöra det till utredningen den 4
november 1950 överlämnade uppdraget beträffande det ekonomiska utfallet
vid de anstalter för tvätt- och reparationstjänst som redan trätt i
verksamhet. Detta uppdrag beräknas vara slutfört under första kvartalet
1952.

9. 1947 års pansarhinderutredning (1949:1 12; 1950:1 10; 1951:1 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946 för
att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas med
avseende å befintliga pansarhinder på vägar:

Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm., ordförande;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Murray, C. G. U. M., överste.

Utredningen har icke sammanträtt under år 1951.

10. Försvarets skolutredning (1949:1 14; 1950:1 11; 1951:1 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 juni 1947):

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Bergdahl, C. E., ombudsman;

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Rapp, B. T., överste;

Ryd, S. H., redaktör.

Experter:

Terner, J. E., rektor;

Bjelfvenstam, N. E., studierektor, armén;

Petterson, S. B. A., rektor;

Leander, S., studierektor, försvarsstaben;

Hultqvist, A. A., kapten;

Sandberg, E. O. O., rektor;

Ulne, J. O., byråchef;

Helgesson, A. G., studierektor, marinen;

Lindberg, C.-H., studierektor, försvarsstaben (fr. o. in. den 27 december
1950).

Sekreterare:

Andersson, A. E., studierektor.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. sekreteraren 67 95 00.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 15.

62

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 10 Utredningen har under år 1951 hållit 74 sammanträden samt företagit 2
studieresor, i samband med vilka överläggningar hållits.

Utredningsarbetet har under år 1951 omfattat principiell utredning rörande
flottans och flygvapnets stamskolor. Utredningsmännen ha avgivit
utlåtande i anledning av 5 remisser.

Utredningen beräknas kunna slutföra sitt uppdrag under år 1952.

11. Försvarets samarbetsutredning (1949:1 16; 1950:1 13; 1951:1 11).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 för att
biträda med utredning rörande formerna för samarbetet mellan militära och
civila organ på förläggningsorterna:

Brinck, G. F„ överste.

Sekreterare:

Rosenblad, U. S., socialvård sdirektör.

Biträdande sekreterare:

Törnbom, O., kapten.

Lokal: Försvarsstaben; tel. 67 95 20.

Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fö 16.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 22
sammanträden. Utredningen har fortsatt att följa utvecklingen på området
bl. a. genom att deltaga i kontaktkonferenser, taga del av uppgifter
samt opinionsyttringar i pressen samt söka kontakt med sakkunniga på området.
Därjämte har utredningen enligt muntliga direktiv från chefen för
försvarsdepartementet även undersökt möjligheterna till ytterligare samordning
mellan nämndorganen inom de militära förbanden.

Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete i början av år 1952.

12. Befälsutredningen (1949: I 17; 1950: I 14; 1951: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen
vid armén och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):

Bredberg, A., generallöjtnant, ordförande;

Aråmark, J. G., kassör;

Bergdahl, C. E., ombudsman;

Edenman, R. H. L., fil. dr, statssekreterare, led. av II kamm.;

Källner, C. G. A., överste;

Myhrman, B. O. överstelöjtnant;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Experter:

Arvidson, E. S. Å., lektor;

Berg, B. G. A., major;

Berggren, G., f. d. överste;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

63

Cavallin, T. S. G., överstelöjtnant; I ^ö: 13

Folke, N. E. H., kapten (fr. o. in. den 19 juni 1951);

Lindencrona, P. A. H., överstelöjtnant (fr. o. in. den 18 april 1951);
von Mentzer, C. W. R. L., major;

Olofsson, S., personalvårdsassistent (fr. o. in. den 14 mars 1951);
von Porat, S. A., t.f. byråchef;

Sjödin, I. V., kapten;

Widegren, S. A., major.

Sekreterare:

Nord, C. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00; rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 17.

Utredningen har under år 1951 intill den 30 november hållit 21 sammanträden
och företagit vissa studieresor.

De grundläggande utredningarna ha avslutats. Principiellt och preliminärt
ståndpunktstagande har skett i fråga om det förslag till en enhetligt
rekryterad befälskår, som enligt direktiven skall framläggas.

Återstående arbete avser i stort sett utformandet av ett förslag till reformer
på det beståendes grund, d. v. s. ett bibehållande av nuvarande officers-,
underofficers- och underbefälskårer.

Uppdraget beräknas vara avslutat sommaren 1952.

13. Marinens underofficerssakkunniga (1949: I 21; 1950: I 17; 1951: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1948 för att
biträda med utredningar rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer
i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;

Bergelin, S. O., kommendörkapten av 1. graden (t. o. m. den 31 mars 1951);
Hellman, G. G., förvaltare (fr. o. in. den 24 november 1950—t. o. in. den 25
februari 1951; frågor rörande maskinbefälet);

Nyman, A. E. W., förvaltare (frågor rörande underofficerskårerna i övrigt); Rydback,

A. V. L., byråchef;

Sjöberg, K. G., flaggmaskinist (t. o. m. den 23 november 1950);

Svensson, G. S., underofficer av 2. graden (fr. o. in. den 6 mars 1951; frågor
rörande kustartilleriets maskinbefäl);

Wennerström, E. major (fr. o. in. den 27 april 1951).

Experter:

Bjergestam, Hj., förvaltare;

Cagnell, S. C., marindirektör av 2. graden;

Eklind, U. C., kapten;

Lind af Hageby, E. A. L. B., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. in. den
27 april 1951);

64

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 13 Sjövall, K., förste revisor;

Wennerström, E., major (t. o. m. den 26 april 1951).

Sekreterare:

Ellhammar, G. L., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 13 06), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 21.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 44
sammanträden.

De sakkunniga ha den 19 januari 1951 avgivit betänkande (stencilerat)
angående flottans underofficerare.

Under år 1951 har utredningsarbetet inriktats på kustartilleriunderofficerarnas
arbetsuppgifter, tjänsteställning, anställningsvillkor m. in.

De sakkunniga beräkna slutföra .sitt arbete under första halvåret 1952.

14. 1949 års försvarsutredning (1950: I 18; 1951: I 15).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 22 april 1949 för att verkställa en allmän
omprövning av vårt försvarsväsen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj
1949):

Nothin, T. K. V., f. d. överståthållare, ordförande;

Andersson, O., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led av I kamm.;

Hjalinarson, J. H., direktör, led av II kamm.;

Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;

Generalsekreterare:

Widell, G. A., statssekreterare.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., assessor.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 18.

På skäl som angivits i föregående års kommittéberättelse begärde utredningen,
efter samråd med statsministern, den 16 juni 1950 hos överbefälhavaren
uppgörande av ett organisationsförslag rörande det militära försvaret.

Nämnda organisationsförslag beräknades föreligga under mars 1951.
Skärpningen av det utrikespolitiska läget under slutet av 1950 med därav
följande krav på de militära staberna föranledde emellertid, efter samråd
med statsministern ävensom chefen för försvarsdepartementet, att genom
skrivelse den 7 december 1950 uppskov medgavs överbefälhavaren med förslagets
avgivande.

I skrivelse till statsministern den 16 januari 1951 anförde därefter utredningens
ordförande, att arbetet inom utredningen efter det första verk -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 65

samhetsåret av angivna orsaker måst praktiskt taget helt ligga nere och att X Fö: J5
tidpunkten för arbetets återupptagande måst uppskjutas på en oviss framtid.
Med hänsyn till det utrikespolitiska läget kunde det för det dåvarande
ej bedömas vilka riktlinjer som skulle följas vid en allmän omprövning av
vår försvarsorganisation, då arbetet därmed en gång kunde återupptagas.

Under dessa förhållanden ansåg sig ordföranden, efter samråd med försvarsutredningens
ledamöter, böra anmäla saken för statsministern för de
åtgärder, vartill .statsministern kunde finna anledning.

I avvaktan på beslut i anledning av sistnämnda skrivelse har försvarsutredningen
ansett sig icke böra fullfölja utredningsarbetet.

Försvarsutredningen har den 3 oktober 1951 avgivit utlåtande i anledning
av två i riksdagen väckta likalydande motioner om inrättande av ett
organ med parlamentarisk anknytning för kontinuerliga överläggningar i
försvarsfrågor.

15. Försvarets personalbehandlingsutredning (1950: I 19; 1951: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1949 för
att verkställa utredning rörande den militärpsykologiska forskningsverksamheten
och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala verksamheten
inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1949);
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;

Elmgren, J. K. G., professor;

Kempff, C. S. R., överste.

Experter:

Ekblad, S. M., docent;

Husén, T., docent;

Liljedahl, N. A., fil. lic.;

Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör;

Wretblad, K. A. G., med. lic.

Sekreterare:

Härnqvist, K., fil. lic.

Lokal: Försvarets civilförvaltning, Ämbetsbyggnaden å Gärdet; tel.

23 58 60 (ordföranden) och 23 70 80 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 19.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 16
sammanträden. Vidare ha studiebesök gjorts vid institutioner och kurser
såväl inom som utom försvaret samt vid truppförband. En ledamot har i
samband med annat uppdrag studerat den militära personaluttagningsverksamheten
i England.

Utredningens den 3 oktober 1950 avgivna betänkande med förslag angående
försvarets personaltjänst har under verksamhetsåret utgivits i tryck
(SOU 1951: 2).

B Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riks (las» berättelsen.

66

9 Riksdagsberättelsen.

1 Fö: 15 I oktober 1950 företog utredningen en attityd- och opinionsundersökning
vid vissa arméförband. Resultaten av denna undersökning ha den 19 mars
1951 redovisats i en särskild rapport (stencilerad).

Utredningsarbetet pågår i övriga frågor som avses i direktiven och kan
beräknas bli avslutat under första halvåret 1952.

16. Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen m. m.

(1951: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (.se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):

Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
af Klintberg, C. G. F., överste.

Expert:

Gärdin, P. F., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Ellhammar, G. L., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 12 85
ordföranden, 13 06 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.

Uppdraget avser i första hand att omarbeta inskrivningsförordningen och
därmed sammanhängande författningar m. m. till överensstämmelse med
det nya system för inskrivningsförrättningar, som beslöts vid 1950 års riksdag
samt med det nya folkbokföringssystemet.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1951 hållit 27 sammanträden.

De sakkunniga ha under år 1951 avgivit förslag till vissa ändrade bestämmelser
rörande inskrivningsförrältningarna år 1951.

De sakkunnigas arbete skall vara slutfört under år 1952.

17. 1950 års utredning rörande försvarets forskningsanstalt (1951: I 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1950 för
att verkställa utredning rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten
och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet
åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden:
Widell, G. A., statssekreterare.

Sekreterare:

von Schéele, C. G. F., amanuens.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Utredningen, som under 1951 fortgått med sammanträden med forskningsanstaltens
personal in. fl., beräknas kunna avslutas under år 1952.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

67

18. 1951 års Jär vafält sutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning rörande Järvafältets framtida gestaltning och rationella
utnyttjande in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 september 1951):
Wesström, E. A., stiftsjägmästare, ordförande;

Ahlberg, C. F., arkitekt;

Carpelan, I. B. T., överste;

Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Lidström, E. J. A., överste.

Sekreterare:

von Horn, R. C. F. B., andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Vougt till statsrådsprotokollet den 29
juni 1951):

Stockholms garnisons övningsfält, Järvafältet, omfattar för närvarande en areal
av i runt tal 5 550 hektar, varav cirka 2 210 hektar inägor och betesmark m. m.,
2 570 hektar produktiv skogsmark, 385 hektar impediment, 200 hektar sjöar och
vattendrag samt 185 hektar kaserntomter m. m. Av berörda areal inägor och betesmarker
äro cirka 1 700 hektar utarrenderade, i huvudsak dock med lantförsvaret
förbehållen rätt att i erforderlig mån disponera den utarrenderade marken för
övningar samt i vissa fall med inkvarteringsskyldighet för arrendatorerna.

Järvafältet, som numera, efter Spånga sockens inkorporering, är beläget inom
Stockholms, Sundbybergs och Solna städer samt Sollentuna köping och Järfälla
socken, bildades efter beslut av 1905 års riksdag och har sedan vid skilda tillfällen
utökats. Fältet tjänar såsom övningsplats för i Stockholm förlagda arméförband
och skolor samt i viss utsträckning även för förband ur marinen och flygvapnet.
Under senare delen av 1930-talet och förra delen av 1940-talet skedde en viss
förändring i fråga om fältets användning, dels genom att en relativt betydande del
av fältet togs i anspråk för Svea flygflottilj, dels ock genom att truppförband som
dittills varit förlagda i det centrala Stockholm — främst Svea livgarde och Svea
artilleriregemente — då påbörjade sin utflyttning till fältet (se prop. 1938:180).
Sedermera ha jämväl infanteriets kadettskola samt del av försvarets forskningsanstalt
förlagts till Järvafältet, varjämte planer föreligga att i fältets sydligaste del
(vid ör) uppföra nytt garnisonssjukhus. En utflyttning av Stockholms tygstation
till plats inom Järvafältet är även aktuell.

Det måste nämligen konstateras att övningsförhållandena för de till Stockholms
garnison hörande truppförbanden och skolorna äro långt ifrån idealiska, vilket
framför allt sammanhänger med att Järvafältet numera icke har den areal som
fordras för att erbjuda tillfredsställande övningsmöjligheter. En av huvudanledningarna
härtill är, såsom tidigare nämnts, att stora områden av den ursprungliga
övningsterrängen måst upplåtas åt Svea flygflottilj samt de från det centrala Stockholm
utflyttade truppförbanden och skolorna, men förhållandet accentueras givetvis
ytterligare genom den moderna vapen- och fordonsutrustningens utveckling;
för att med iakttagande av gällande säkerhetsbestämmelser utföra skarpskjutning
med moderna artilleri- och stridsvagnspjäser erfordras sålunda mycket stora övningsområden
jämte omgivande säkerhetszoner.

Fö: 18

68

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 18 Å andra sidan måste framhållas att byggnadsverksamheten inom tätorterna i
Järvafältets omedelbara närhet under senare år varit synnerligen omfattande, sammanhängande
med den sedan länge fortgående inflyttningen från landsbygden till
tätorterna, vartill kommer en på senare tid tydligt märkbar tendens till utflyttning
från Stockholms cityområden till ytterområdena och villastäderna. I och med att
brist på lämpliga byggnadstomter börjat uppstå inom de intill Järvafältet belägna
samhällena är det naturligt att fråga väckts om exploatering av sådana delar av
fältet, som särskilt väl skulle lämpa sig för civil bebyggelse.

För att lösa den föreliggande frågan kunna i huvudsak två alternativ övervägas.
Den lösning som på längre sikt tillgodosåge såväl försvarets intresse av goda övningsmöjligheter
som Stockholmsregionens växande behov av mark för bebyggelse,
skulle vara att på längre avstånd från huvudstaden anskaffa ett nytt övningsfält
för i första hand de förband som nu utnyttja Järvafältet. Därmed skulle även
vinnas, att de olägenheter bortfalla som nu vållas av flygtrafiken över Järvafältet.
Dessa olägenheter torde med tiden komma att inställa sig i växande omfattning
-— icke minst sedan det under utbyggnad varande flygfältet vid Halmsjön tagits
i bruk — och medföra besvärande inskränkningar såväl i lufttrafiken som i de
militära övningarna. En dylik lösning kan svårligen tänkas genomförd utan att
fråga måste uppkomma om förflyttning av de nu till Järvafältet förlagda förbanden.
Detta alternativ måste med hänsyn bl. a. härtill få sådana organisatoriska,
ekonomiska och sociala konsekvenser, att det icke torde kunna inom överskådlig
tid genomföras. Det synes därför icke påkallat att nu upptaga detta vidare spörsmål
till särskild utredning.

Med hänsyn till det anförda synes för närvarande endast en lösning stå öppen,
nämligen ett bibehållande i huvudsak av det nuvarande Järvafältet såsom militärt
övningsområde. En naturlig och för såväl militära som civila syften gynnsam utveckling
synes mig emellertid vara att försvaret avstår från de för militära ändamål
icke oundgängligen erforderliga men för bostadsbebyggelse synnerligen lämpliga
och värdefulla områdena i Järvafältets södra och sydöstra del, men att i stället
Järvafältet utökas genom att lämplig mark på annat håll förvärvas. Närmast till
hands synes då ligga att utvidga fältet norrut så att ett stort sammanhängande och
för övningsändamål användbart område erhålles. Ur militär synpunkt synes det
önskvärt att om möjligt sammanknyta Järvafältet med infanteriskjutskolans område
vid Rosersberg. Huruvida hela det mellanliggande området eller endast delar av
detsamma skall kunna förvärvas torde emellertid få bliva beroende av, bland
annat, i vilken omfattning försäljning av mark från fältet kommer till stånd; i
princip synes nämligen böra gälla att utgifterna för nyförvärv skola i stort sett
motsvara inflytande försäljningsinkomster. Hänsyn måste jämväl tagas till de civila
intressen som beröras av markdispositioner i detta område och som jag senare
återkommer till.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit 4 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1952.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

69

I 8: l

S ocial departem entet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Socialvårdskommittén (1949:1 8; 1950: I 8; 1951:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1937
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., generaldirektör;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hartmann, J. L., fil. lic., chefredaktör;

Höjer, K. J., generaldirektör;

Nordgren, Olivia, L., fru, led. av II kamm.;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., barnavårdsdirektör.

Departementschefen förordnade senare ledamoten Höjer att, räknat fr.
o. m. den 29 september 1950, t. v. under den tid ordföranden till följd av
sjukdom vore förhindrad alt fullgöra honom meddelat uppdrag, tjänstgöra
såsom ordförande i kommittén. På grundval härav har Höjer fungerat såsom
ordförande från sagda dag och till avslutandet av kommitténs verksamhet.

Sakkunniga, tillkallade av departementschefen den 21 maj 1947 för att
biträda kommittén vid översyn av 1916 års lag om försäkring för olycksfall
i arbete.

Berg, O. E., ombudsman i Svenska gjutareförbundet;

Broberg, R. H. J., byråchef;

Hedenström, C. H., direktör i Svenska lantbrukames olycksfallsförsäkrings bolag; Hultman,

P. G., verkst. direktör i Pappersmasseförbundel;

Löfmark, E. B., försäkringsråd;

Palmer, I., överläkare;

Sölvén, K. O. A., advokat;
östrand, O., f. d. generaldirektör.

Sakkunnig, tillkallad av departementschefen den 18 oktober 1949 för att
biträda kommittén vid utredning om begravningshjälpsförsäkring:

Broberg, F. B. J., e. o. byrådirektör.

Sekreterare:

Engström, E. M., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 25 augusti 1951);
Lundberg, E. A., förste byråsekreterare.

Direktiven för kommittén, se 1939: S 19.

70

Riksdagsberättelsen.

Kommittén har under tiden december 1950—september 1951 hållit 24
plenarsammanträden. I övrigt har arbetet bedrivits inom delegationer.

Kommittén har den 6 september 1951 avgivit dels betänkande XVIII: Utredning
och förslag angående begravningshjälpsförsäkring (SOU 1951:23)
och dels betänkande XIX: Utredning och förslag angående yrkesskadeförsäkringslag
m. m. (SOU 1951:25). Uppdraget är därmed slutfört.

2. Barackförsåljningsnämnden (1949: I 20; 1950: I 15; 1951: I 14).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av angivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Larnstedt, A. O. G., kansliråd;

Åsbrink, P. V., statssekreterare.

Sekreterare:

Widström, C.-F. A., tjänsteman.

Nämnden har under år 1951 hållit 5 sammanträden.

Då försäljningen av monteringsbara baracker lämpade för samlingslokaler,
skolor etc. icke beräknas fortsätta i någon nämnvärd omfattning, har
nämndens verksamhet upphört med utgången av år 1951.

3. 1948 års förhandlingsrättskommitté (1949:1 26; 1950:1 21; 1951:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för utredning
av frågan om vidgad förhandlingsrätt för stats- och kommunalanställda
tjänstemän, som äro underkastade ämbetsmannaansvar (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 juli 1948):

Lingman, J., statsråd, ordförande (t. o. m. den 6 september 1951);
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, nedre justitierevisionens ordförande,
ordförande (fr. o. m. den 7 september 1951);

Anger, K. A. F., förste aktuarie;

Conradi, E. G. F., hovrättsassessor (fr. o. m. den 7 september 1951);
Hallnäs, S., ombudsman i Svenska bankmannaförbundet;

Henriksson, S., ombudsman i Statstjänarkartellen, led. av II kamm.;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Nordenskiöld, O., förste sekreterare i Tjänstemännens Centralorganisation;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm.;

Törngren, C. E., direktör i Svenska stadsförbundet.

Expert:

Näverfelt, A. S., amanuens hos socialstyrelsen.

Sekreterare:

Conradi, E. G. F., se ovan.

Direktiven för utredningen, se 1949:1 S 26.

Kommittén har under år 1951 hållit ett 20-tal sammanträden, därav ett
omfattande 5 dagar.

71

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Kommittén har den 31 december 1951 avgivit betänkande om stats- och I St 5
kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt (SOU 1951:54). Uppdraget är därmed
slutfört.

4. Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens pensionering
(1949: I 29; 1950: I 23; 1951: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 juli 1948):

Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Nordkvist, E., grosshandlare;

Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Jacobi, N. A., byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1949: I S 29.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—j uli 1951 hållit 6 sammanträden.

De sakkunniga ha den 7 juli 1951 till chefen för socialdepartementet överlämnat
förslag rörande tjänstårsberäkning för arbetsledare hos arbetsmarknadsstyrelsen.

De sakkunniga ha samtidigt anmält, att det av Kungl. Maj :t den 6 oktober
1950 lämnade uppdraget att träffa avtal med arbestförmedlingsanstalternas
förutvarande huvudmän om statens övertagande av dessas pensionsförpliktelser
mot vissa befattningshavare vid arbetsförmedlingen m. m. är fullgjort.
De ingångna avtalen ha överlämnats till statskontoret. De sakkunnigas
uppdrag äro härmed slutförda.

5. Sakkunniga för anstaltsvårdadcs rätt till folkpension m. m.

(1951: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1950):

Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Olsson, Anders, redaktör, led. av II kannn.;

Backman, R., kommunalkamrerare.

Experter:

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Broberg, It. H. J., byråchef.

Sekreterare:

Holmquist, C. I. B., byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1951: 1 S 20.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
24 dagar.

De sakkunniga ha i november 1951 avgivit betänkande i ämnet (SOU
1951: 47). Uppdraget är därmed slutfört.

72 Riksdagsberättelsen.

I Si 6 6. 1950 års arbelsförmedlingsutredning (1951: 1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn, den 27 januari 1950):

Karlsson, K. Gustaf, redaktör, led. av I kamm, ordförande;

Hultström, L., byråchef;

Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 29 maj
1951);

Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. den 28 maj 1951);
Åqvist, E. G., direktör, led. av II kamm.

Expert:

Aulin, Å L:son, förste byråinspektör (t. o. m. den 20 juni 1951).
Sekreterare:

Ström, N., t.f. byrådirektör (t. o. m. den 20 juni 1951);

Hammar, S., t.f. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 21 juni 1951).
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 27.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 26
plenarsammanträden.

Utredningen har under år 1951 avgivit följande betänkanden (stencilerade),
nämligen den 30 januari angående den offentliga arbetsförmedlingens
krisorganisation (del II), den 20 juni angående arbetsförmedlingsorganisationen
i Stor-Stockholm (del III), den 23 november angående arbetsmarknadsstyrelsens
organisation (del IV) och den 28 december angående
vissa återstående detaljfrågor. Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1950 års folkpensionsrevision (1951: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 augusti 1950):

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, Karl A., hemmansägare, led. av II. kamm.;

Broberg, R. H. J., byråchef;

Damström, K. A., järnbruksarbetare, led. av I kamm.;

Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;

Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;

Hartmann, J. L., fil. lic., chefredaktör;

Hydén, S. O., direktörsassistent.

Experter:

Arnstedt, N. J. C., förste byråsekreterare;

Kjellström, S. Å., förste aktuarie (fr. o. m. den 20 januari 1951).
Sekreterare:

Granqvist, L. M., e. o. hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1951: I S 31.

De sakkunniga ha under 1951 hållit 29 sammanträden.

Den 15 november 1951 har betänkande om avdragsregler och bostadstillägg
m. m. avgivits (SOU 1951: 45). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

73

I S: 8

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

8. Arbetstidsutredningen (1949: I 22; 1950: I 17; 1951: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande:

Adamsson, H., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av It kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;

Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;

Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:

a) för arbetstidsfrågor i allmänhet:

Rune, I. F., byråchef (fr. o. m. den 31 januari 1951);

b) för frågor rörande sjukvårdsarbete m. m.:

Andersson, J. F. O., lasarettsläkare;

Andersson, T. A., f. d. ombudsman i Svenska kommunalarbetareförbundet
(t. o. m. den 30 maj 1951);

Bunne, E., byråchef i Göteborgs sjukhusdirektion;

Enmark, A. A., ordförande i Statens sjukhuspersonals förbund;

Erup, Ellen B., ordförande i Svenska barnmorskeförbundet;

Liedholm, Anna, f. d. sjuksköterska (t. o. in. den 23 april 1951);

Olvén, B. G. E., landstingsdirektör;

Staaff, Astrid, sekreterare i Svensk sjuksköterskeförening;

Täckholm, Th., ombudsman i Stockholms kommunalarbetares samorganisation
(fr. o. in. den 20 augusti 1951);

c) för frågor rörande den yrkesmässiga trafiken:

Albinsson, Hj- N., direktör;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i Biltrafikens arbetsgivareförbund;

Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;

Johansson, E. A., ombudsman vid Stockholms spårvägs- och busspersonals
samorganisation;

Lindhé, C., direktör i Svenska droskbilägareförbundet;

Lundqvist, K. H., verkst. direktör i Svenska järnvägsföreningen;

Malm, A. J„ lokförare;

Påhlsson, A. W., f. d. överinspektör i järnvägsstyrelsen;

d) för frågor rörande hälsotillståndet bland järnvägspersonalen med särskild
hänsyn till arbetstidens förläggning:

Bjerner, B., med. dr;

Swensson, O. Å. I., docent;

74

Riksdagsberättelsen.

1 Si 8 e) för frågor rörande arbete, som bedrives av staten:

Henriksson, S. H., ombudsman i Statstjänarkartellen, led. av II kamin.;
Samuelsson, K. G., byrådirektör;

f) för frågor rörande jordbruksarbete:

Jansson, N. E., sekreterare i Svenska lantarbetareförbundet;

Saemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;

g) för frågor rörande handeln:

Johansson, S. A., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet;
Nordenskjöld, O. G., vice verkst. direktör i Handelns arbetsgivareorganisation; h)

för frågor rörande sjöfarten:

Larsson, H., sekreterare i Sveriges redareförening;

Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;

i) för frågor rörande hotell- och restaurangnäringen:

Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund
(fr. o. m. den 31 januari 1951);

Garsten, B., direktör i Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger
(fr. o. m. den 31 januari 1951).

Huvudsekreterare:

Hessler, J. T. H., förste hyråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Gustavsson, G. H., amanuens (t. o. m. den 5 mars 1951).

Lokal: Stallgatan 3; tel. 10 03 10.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 S 27 och 1949:1 S 22.
Utredningens arbetsuppgifter ha under år 1951 vidgats i det att den erhållit
ytterligare följande uppdrag:

undersökning rörande behovet av arbetstidsförkortning för sjukhuspersonal,
som utsättes för röntgen-, radium- och kortvågsstrålning, m. fl. grupper
arbetstagare;

undersökning rörande behovet av en arbetstidsförkortning för barnmorskor,
som regelmässigt äro hänvisade till nattarbete;

utredning av frågan om en revision av bageriarbetstidslagen;
utredning av frågan om hänförandet av s. k. beroende uppdragstagare
under semesterlagen.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 19
plenarsammanträden, varav ett antal varit gemensamma med utredningens
delegationer.

Utredningen har avslutat de under föregående år påbörjade undersökningarna
rörande möjligheterna att utsträcka den allmänna arbetstidslagens tilllämpningsområde
till att avse småföretag och arbeten som bedrivas av
staten. Den har fortsatt och vidgat undersökningarna rörande arbetstidsförhållandena
vid kropps- och sinnessjukhusen. Resultaten av de båda senare
undersökningarna ävensom av vissa andra utredningar ha givit vid handen,
att ytterligare utvidgningar av gällande lagstiftning på sina håll möta svårigheter.
För undvikande av dessa kräves att lagstiftningen omarbetas så

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

75

att den blir smidigare. Med anledning härav har utredningen gjort den änd- 1 Si 9
ringen i planen för sitt arbete, att den låter arbetet med en utvidgning av
tillämpningsområdet gå hand i hand med en revision av lagstiftningen.

Utredningen har under år 1951 avhållit en serie konferenser med företrädare
för arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer rörande olika arbetstidsfrågor.
Den har utarbetat en promemoria rörande ny arbetstidslagstiftning
ävensom ett preliminärt förslag till ny arbetstidslag. Häröver avser
utredningen att inhämta yttranden från olika företrädare för arbetsmarknaden.
Utredningen har under året vidare i det närmaste slutfört en undersökning
rörande arbetstidsförhållandena inom drosktrafiken. Utredningen
har tagit initiativ till ett försök vid länslasarettet i Örebro med att organisera
arbetet inom kroppssjukvården efter treskiftssystemet.

Utredningen avser att under år 1952 fortsätta med revisionsarbetet och
till behandling upptaga frågor sammanhängande med förkortning av arbetstiden
för vissa grupper arbetstagare.

9. 1947 års byggnadsmaterialutredning (1949:1 23; 1950:1 18; 1951:1 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill
denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1947):

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande:

Franzon, F. L., köpman, led av I kamm.;

Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;

Olsson, I. S., ombudsman hos Svenska riksbyggen;

Persson, S. E., f. d. borgarråd;

Wihlborg, E., byggmästare;

Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.

Experter:

Dahlquist, G., intendent;

Holm, P., pol. mag.;

Linderoth, H. G., ingenjör;

Magnuson, M., disponent;

Tengvik, N., civilingenjör;

Verner-Carlsson, S., direktör.

Sekreterare:

Gustavsson, J. W., byråchef.

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57 (Holm) samt 11 49 53 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
hållit 2 sammanträden. Därjämte har ett flertal sammanträden hållits av
ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott.

76

Riksdagsberättelsen.

I Si 9 Av inom utredningen pågående expertundersökningar har under år 1951
publicerats Den svenska Byggnadsmaterialmarknaden: Produktion, distribution
och prissättning av jord- och stenindustriens material, av Nils Tengvik
(SOU 1951:35). Övriga undersökningar beräknas kunna publiceras under
första hälften av 1952. Därjämte har av inom monopolutredningsbyrån pågående
undersökningar angående priser och kostnader samt därmed sammanhängande
förhållanden inom värme- och sanitetsbranschen publicerats Konkurrensbegränsande
samverkan inom värme- och sanitetsbranschen, Del I:
Radiatorkonventioner (Kartellregistret, 1951: 7—8).

10. Änkepensioneringskommittén (1959:1 30; 1950:1 24; 1951:1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 juni 1948 och den
10 februari 1950 för utredning rörande änkepensioneringen samt stöd i
andra former åt familjer vid försörjarens frånfälle m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1948):

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm., ordförande;

Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;

Lagby, E. Anna-Lisa, rikstelefonist;

Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olofsson, Å. W., redaktör, led. av II kamm.;

Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.;

Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman.

Expert i arbetsmarknadsfrågor:

Starrin-Reindahl, Svea, förste byråinspektör.

Sekreterare:

Svensson, S. O., hovrättsassessor.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 11 76 93 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949:1 S 30.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
32 dagar.

Kommittén har den 14 mars 1951 avgivit förslag angående korttidshjälp
vid makes död (stencilerat).

Slutligt betänkande avses skola lämnas till trycket på nyåret 1952.

11. Bostadskollektiva kommittén (1949:1 31; 1950:1 25; 1951:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september
1948):

Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. borgarråd, led. av II kamm., ordförande;
Arfwedsson, Ester, rektor;

Dyring, Rosa, fru;

77

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Johnson, A., kommunalborgmästare; J jj}. jj

Kypengren, S., organisationschef;

Sidenbladh, G., förste byråarkitekt;

Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru.

Experter:

Dahlström, E., fil. dr;
von Euler, R., t. f. aktuarie;

Galfve, C. H., byråsekreterare;

Åsvärn, G., DSI, sekreterare (t. o. in. den 28 februari 1951).

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Biträdande sekreterare:

Pellijeff, A., sekreterare.

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 (sekreteraren), 30 77 83 (kansliet)
och 44 04 60 (bitr. sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1949:1 S 31.

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—30 november 1951
hållit 10 sammanträden in pleno, varjämte en särskild arbetsdelegation haft
ett flertal sammanträden.

Kommitténs undersökningar om kollektivhusen, klädvården och systugorna,
kollektiva komplement till åldringarnas hjälp samt fritidslokalerna
ha i stort sett slutförts. Uppmärksamheten har under arbetsåret inriktats på
de olika frågorna i samband med hemhjälpen, tvättarbetets rationalisering
samt åtgärder för att underlätta hushållens inköps- och matlagningsproblem.

Bl. a. ha därvid i samarbete med Hemmens forskningsinstitut ingående undersökningar
gjorts om vad de nuvarande tvättformerna — hemtvätt, fastighetstvättstuga,
andelssjälvtvätteri och inlämningstvätteri — kosta hushållen
i tid och pengar.

I samarbete med HSB har en särskild utredning igångsatts om de ekonomiska,
juridiska och stadsplanemässiga problem, som för närvarande äro
aktuella vid gemensamma värme- och panncentraler. Beräkningar om kostnaderna
för gemensamhetsanordningar i städer och tätorter av olika storlek
ha utförts och preliminärt redovisats i en bilaga till långtidsutredningens betänkande
(SOU 1951:30). Slutligen har kommittén ägnat uppmärksamhet
åt den på senare tid ofta återkommande debatten om grunderna för utformningen
och planeringen av nya bostadsområden.

Frågorna om statsstöd åt olika bostadskomplement komma efter överenskommelse
med allmänna statsbidragsutredningen att lösas tillsammans med
denna utredning. Vid kommitténs ställningstagande till de olika problemen
vid finansieringen av samlingslokaler, bygdegårdar etc. kommer samarbete
att ske med 1948 års utredning om en statens kulturfond.

Kommittén avser att avlämna sitt betänkande under år 1952.

78

Riksdagsberättelsen.

12. 1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor
(1949: I 33; 1950: I 26; 1951: I 21).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 16 juni 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1948 och den 30
juni 1950):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;

Nilson, Hj. R., statsråd, led. av II kamm. (fr. o. m. den 16 juni 1951);
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.

Expert:

Ericsson, Y. A. R., kanslichef.

Lokal: Linnégatan 87; tel. 23 80 20.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I S 33 och 1951: I S 21.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 14
sammanträden. För att bilda sig en uppfattning om bostadsförhållandena på
arrendefastigheter och delvis även lantarbetarbostädernas beskaffenhet samt
diskutera därmed sammanhängande frågor ha de sakkunniga företagit resor
till Kalmar, Hallands, Kristianstads och Blekinge län den 26—28 september
och till Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län den
14 och 15 oktober 1951.

Den 1 februari 1951 avgåvo de sakkunniga förslag angående bostadsfrågan
för lappar (stencilerat).

De sakkunniga ha med bostadsstyrelsens medverkan införskaffat uppgifter
från länsbostadsnämnderna till belysande av bostadsförhållandena på
arrendefastigheter.

Utredningsarbetet har under år 1951 huvudsakligast ägnats åt frågan om
ordnande av statens stöd till förbättring av arrendators- och lantarbetarbostäder.
De sakkunniga torde komma att avgiva förslag härutinnan under
första delen av år 1952.

13. Arbetsmarknadsstatistikkommittén (1950:1 27; 1951:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1949):

Uhnbom, I. T., byråchef, ordförande;

Björk, S. L., förste aktuarie;

Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Engberg, I. R. F., civilingenjör;

Johansson, B. R., byrådirektör;

Meidner, R. A., fil. kand. (fr. o. m. den 22 oktober 1951);

Rehn, L. G., sekreterare (t. o. m. den 21 oktober 1951).

Experter:

Aldestam, N. A., t. f. aktuarie;

Lundgren, I. A. O., aktuarie.

79

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 20, rikssamt. I G. u
växel 54 05 80. 1

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 27.

Kommittén har under tiden den 21 november 1950—den 15 november 1951
hållit 12 sammanträden in pleno.

Kommittén beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1952.

14. Allmänna statsbidragsutredningen (1950:1 29; 1951:1 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949) :

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;

Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;

Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund.

Sekreterare:

Lindencrona, G., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Nyström, S. L. G., byråsekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950:1 S 29.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
sammanträtt 12 dagar.

Utredningen har under år 1951 avgivit utlåtanden över ett av 1950 års
besparingsutredning framlagt förslag om höjning av kommunernas andel
av kostnaderna för folkpensioneringen, över 1948 års polisutrednings betänkande
angående polis- och åklagarväsendets organisation samt över 1946
års kommittés för den halvöppna barnavården betänkande om barnstugor och
barntillsyn.

Principbetänkande beträffande systemet för driftbidrag till primärkommuner
beräknas kunna avlämnas i början av år 1952.

Enligt den av utredningen avgivna arbetsplanen skulle utredningen därefter
undersöka förenklingsmöjligheterna beträffande vissa speciella driftbidrag
till primärkommuner, vilka utredningen funnit icke lämpligen kunna
inarbetas i det allmänna skatteutjämningsbidraget. Enligt utredningens principförslag
skulle detta bilda grunden i ett nytt system för statsbidrag till
kommuner. Med anledning av en skrivelse till utredningen från bostadskollektiva
kommittén överväger utredningen emellertid att först upptaga frågan
om en översyn av systemet för anläggningsbidrag till kommuner och vissa
andra bidragstagare, vilken fråga har aktualitet för bostadskollektiva kommittén.

80

Riksdagsberättelsen.

I S: 15

15. 19b9 års arbetskraftsutredning (1950:1 31; 1951:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1949):

Nyström, P. I., landshövding, ordförande;

Dahlén, O., sekreterare;

Heckscher, G. E„ professor;

Johansson, B. R., byrådirektör;

Lundblad, H. R., undervisningsråd;

Magnusson, A. L., sekreterare;

Wadell, A. V., direktör.

Experter:

Aldestam, N. A., t. f. aktuarie;

Larsson, Å., jur. dr;

Michanek, E., fil. kand. (fr. o. m. den 1 februari 1951);

Nord, C. H„ förste byråsekreterare;

Ohlson, S.-O., byråsekreterare (t. o. in. den 31 januari 1951).

Sekreterare:

Michanek, E., fil. kand. (t. o. m. den 31 januari 1951);

Ohlson, S.-O., byråsekreterare (fr. o. m. den 1 februari t. o. in. den 15 oktober
1951);

Canarp, C., t. f. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 16 oktober 1951).

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 31.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 5 sammanträden.

Arbetet inom utredningen har i stor utsträckning bestått av förberedande
undersökningar beträffande särskilda områden av den offentliga verksamheten.
Vissa av dessa undersökningar ha dock försenats på grund av att vederbörande
experter icke kunnat frigöras från sina ordinarie arbetsuppgifter
i den utsträckning, som utredningen från början räknat med.

Bearbetning och sammanställning av resultaten från de statistiska undersökningar
rörande arbetskraften i statlig och kommunal tjänst, vilka för
utredningens räkning verkställts av socialstyrelsen, ha i stort sett slutförts.
Vissa uppgifter från sistnämnda undersökningar ha publicerats i Sociala
Meddelanden.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1952.

16. 19k9 års investeringskommitté (1950:1 32; 1951:1 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Johansson, B., ombudsman;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Lundberg, E. F., professor;

Månsson, K. G., direktör;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Expert:

Murray, C. A., byråchef.

Huvudsekreterare:

Winberg, A. H., byråchef.

Sekreterare:

Lindberger, L., fil. lic.

Lokal: Kommunikationsdepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 32.

Kommittén har hållit 19 sammanträden under år 1951.

Kommittén har den 28 mars 1951 till finansdepartementet avlämnat utredning
och förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen i
vad avser statliga och kommunala investeringar (stencil).

Med utgångspunkt från de av Kungl. Maj:t vid riksdagens höstsession
1951 framlagda allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, avser
kommittén att under början av år 1952 till social- och finansdepartementen
överlämna resultaten av sina återstående undersökningar.

81

I S: 17

17. Kommittén för social upplgsningsfilm (1951: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Björkman, C. N. G., fil. lic., bokförläggare;

Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Knutsson, G. F., jordbrukskonsulent;

Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;

Thörnberg, E. B., kanslichef.

Sekreterare:

Skoglund, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
hållit 8 sammanträden in pleno.

Under samma tid ha två nya socialfilmer tillkommit, nämligen »Allt väl
ombord» (om arbetarskyddet inom sjömansyrket) samt »Vi och våra gamla»
(om den svenska åldringsvården). Den förstnämnda filmen har framställts
på uppdrag av kommerskollegium efter samråd med kommittén, som
jämte vissa försäkringsbolag lämnat bidrag till inspelningskostnadcrna. För
filmen om åldringsvården står kommittén som ensam huvudman.

(5 Bilrnng till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagsberättel&en.

82 Riksdagsberättelsen.

| JSJ; ig 18. Ungdomsvårdsskoleutredningen (1951: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1950):

Nyström, P. I., landshövding, ordförande;

Boalt, H. G. R., docent;

Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;

Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Lindegren, K., fil. lic. (fr. o. m. den 22 november 1951);

Nilson, Hj. R., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 21 november 1951);
Sjödén, O. B., med. lic., chef för Lövsta skolhem och yrkesskola;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Experter:

Blomberg, R. A., assistent (fr. o. m. den 29 juni 1951);

Bolin, L. A., t. f. byråchef (fr. o. m. den 29 juni 1951);

Engström, G. T., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 29 juni 1951);

Stelin, Maja R., rektor;

Tågmark, A. E., rektor;

Wesler, H. G., t. f. rektor.

Sekreterare:

Johnsson, N. O., byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Hultan, I. H., amanuens (fr. o. m. den 29 juni 1951).

Lokal: Stallgatan 3; tel. 11 23 36 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I S 29.

Åt utredningen har sedermera uppdragits att jämväl utreda frågan om
vidgade möjligheter att erhålla ersättning av statsmedel för skador, vållade
av personer, som varit intagna på vissa anstalter (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 juni 1951).

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 14
sammanträden, till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett antal
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter, experter och
sekretariatet. En konferens med ungdomsvårdsskolornas rektorer har ägt
rum. Därjämte har utredningen företagit besök vid fem ungdomsvårdsskolor
och ett ungdomsfängelse.

Till socialdepartementet har utredningen ingivit följande skrivelser:
den 30 september 1951 förslag till vidgade möjligheter att erhålla ersättning
av statsmedel för skador vållade av personer, som varit intagna på
vissa anstalter;

den 8 oktober 1951 nytt avlönings- och flitpenningssystem för eleverna
vid ungdomsvårdsskolorna;

den 27 oktober 1951 viss omändring av Sundbo yrkesskola för möjliggörande
att där omhändertaga ett anstaltsbesvärligare klientel; samt

den 29 oktober 1951 vidgade möjligheter för vård i enskilda hem av ungdomsvårdsskoleelever.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1952.

83

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

19. Barnavårdskommittén (1951: I 30). I SS 20

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):

Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Bursell, A., e. överläkare;

Ewerlöf, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund;

Lindberg, Hugo, advokat;

Lindegren, K., fil. lic.;

Mehr, H. L., borgarråd;

Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.;

Sjöström-Bengtsson, Anna, fru, led. av I kamm.

Expert:

Rosén, Göta M., byråchef.

Sekreterare:

Nyman, N. R. I., e. o. hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare: ''

Björkman-Carlsson, Sara, byråsekreterare.

Lokal: Stallgatan 3; tel. 21 67 42.

Direktiven för kommittén, se 1951: I S 30.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 27 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas fortsätta.

20. 1951 års hostadsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 februari 1951 och
den 13 april 1951 (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1951):

Johansson, A., generaldirektör, ordförande;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;

Fredriksson, L., ordförande i Hyresgästernas riksförbund;

Hedén, T., ombudsman;

Johannesson, E., direktör, led. av I kamm.;

Karlsson, K. Gustaf, redaktör, led. av I kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thunholm, L.-E., bankdirektör;

Wedén, S„ disponent, led. av II kamm.

Experter:

Rosén, A., civilingenjör;

Thornell, Stina, föredragande i statens hyresråd.

Sekreterare:

Arvidsson, G., fil. lic.

Biträdande sekreterare:

Elison, M., förste aktuarie (fr. o. m. den 1 september 1951).

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 31 70 74 (sekreteraren).

84

Riksdagsberäitelsen.

I S: 20 Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 23
februari 1951):

I första delen av sitt slutbetänkande framlade bostadssociala utredningen förslag
beträffande bostadspolitiken på lång sikt. Målsättningen ansågs böra vara att
främja en allmän successiv förbättring av bostadsförhållandena. På grundval av
en plan för bostadsbyggandet under de närmaste åren föreslog utredningen dels
att staten borde genom förmånliga lån stödja nybyggnadsverksamheten, dels att
bostadsrabatter av olika slag borde utgå till vissa liushållsgrupper, främst familjer
med minst två minderåriga barn. I väsentliga hänseenden anknöt utredningen
till redan förekommande låne- och bidragsformer. Allmänt sett inneburo sålunda
förslagen en utbyggd samordning av existerande vid olika tidpunkter och med
skilda motiveringar tillkomna stödåtgärder.

I anledning av bostadssociala utredningens ifrågavarande utredningar och förslag
fastställdes år 1946 nya grunder för den statliga långivningen till ny- och
ombyggda flerfamiljshus. Vidare genomfördes år 1948 dels en betydande utvidgning
av bidragsgivningen till förmån för barnfamiljerna, dels en omläggning av
stödet vid uppförandet av enfamiljs- och tvåfamiljshus.

Syftet med de statliga lånen till flerfamiljshus har varit att för nytillkommande
lägenheter upprätthålla en hyresnivå, som ej överstiger den år 1939 för jämförliga
lägenheter gällande. Stödet till egnahem har bl. a. haft till uppgift att mildra
verkningarna av den sedan 1939 inträffade stegringen av byggnadskostnaderna.
Bostadsrabatterna ha haft till ändamål att bereda ett växande antal familjer ekonomiska
möjligheter att flytta till rymliga, modernt utrustade familjebostäder.

Den förda bostadspolitiken har i huvudsak varit framgångsrik. Hyrorna i nytillkomna
hus ha i stort sett kunnat hållas vid 1939 års nivå. Bostadsrabatter och
bränslebidrag ha medfört, att ett stort antal familjer med minst två minderåriga
barn har kunnat skaffa sig ändamålsenliga familjebostäder. En betydande förbättring
av förhållandet mellan hyror och inkomster har under de senaste åren
inträtt till följd av liyrespolitiken och penninginkomsternas stegring, varigenom
utsikterna till en fortsatt höjning av bostadsstandarden ha blivit avsevärt gynnsammare
än tidigare. Nyproduktionen av familjebostäder om minst två rum och
kök, som ännu i början av 1940-talet utgjorde inte stort mer än hälften av hela
nytillskottet av lägenheter, omfattar numera drygt fyra femtedelar av bostadsproduktionen.

Även om sålunda anledning nu saknas att överväga ändring av de allmänna
riktlinjerna för bostadspolitiken synes utvecklingen, särskilt i fråga om byggnadskostnader,
penninginkomster och utrymmet för bostadsbyggandet, nu aktualisera
vissa bostadspolitiska frågor.

Den pågående byggnadskostnadsstegringen ger sålunda anledning att ompröva
den hvrespolitiska målsättningen, närmast beträffande nytillkommande bostäder.
Om byggnadskostnaderna skulle sliga ytterligare och stegringen kan beräknas bli
varaktig, bli skälen för att räkna med eu högre hyresnivå än den som gällt för
under 1940-talet tillkomna lägenheter starkare än om det finns grundad anledning
antaga, att kostnadsstegringen i varje fall till en del är av övergående natur.
I det senare fallet kan en tillfällig utvidgning av subventionerna till nybyggda
hus framstå såsom önskvärd, medan vid bestående höga byggnadskostnader frågan
om eu utjämning av hyresnivån kan få särskild betydelse. Under alla förhållanden
framstår det såsom ett önskemål alt få klarlagt vilka åtgärder som kunna
komma att krävas för att även i framtiden eu fast hyresnivå skall kunna upprätthållas
beträffande nytillkommande lägenheter. I samband härmed bör även grunderna
för lån till ny- och ombyggnad av egnahem och tvåfamiljshus och bidrag
till förbättring av dylika hus överses.

Om för bostadsbyggandet i framtiden bör räknas med en högre hyresnivå än

85

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

den som gällt för nybyggnadsverksamheten under 1940-talet, aktualiseras frågan, I 20
huruvida en utjämning närmast mellan 1950-talets och 1940-talets hyror är motiverad.
Skall eu dylik liyresutjämning komma till stånd, hör frågan om förräntning
och amortering av tilläggslån, som beviljats för under 1940-talet uppförda
hus, upptagas till prövning. Därest byggnadskostnader och penninginkomster komma
att ytterligare stiga under de närmaste åren, kan det vidare finnas skäl att
undersöka, om anledning föreligger att överväga en mera långtgående utjämning
av hyresnivån. I diskussionen kring dessa problem bär den tanken framförts, att
under sådana omständigheter ett prisutjämningsförfarande kunde vara motiverat.

Det skulle sålunda kunna visa sig önskvärt att för äldre fastigheter uttaga en avgift
med det dubbla syftet att utjämna hyrorna och underlätta finansieringen av
nya, till högre kostnader uppförda bostadshus. Det synes icke klarlagt, i vad mån
redan nu hyresnivån är splittrad på sådant sätt att det kan sägas, att flera olika
nivåer finnas inom eu homogen grupp av bostäder, t. ex. beträffande lägenheter
som äro modernt utrustade. En riktig bild av läget torde kunna erhållas först
efter ett ingående studium av hyresmarknadens struktur.

En betydande del av nytillkommande lägenheter upplåtes till familjer, som äro
berättigade till familjebostadsbidrag och bränslebidrag. För en stor och växande
grupp av hushåll bestämmas sålunda hyresutgifterna av både hyresnivåns höjd
och rabatternas storlek. Vid ett övervägande av den hyrespolitiska målsättningen
bör därför frågan om de olika bosladsrabatternas omfattning och ändamålsenlighet
uppmärksammas. Även av andra skäl bör en översyn av rabattsystemet
nu komma till stånd. De senaste årens förändringar i fråga om penninginkomsterna
ge anledning att ompröva huruvida gällande inkomststreck böra justeras.

Tiden synes jämväl vara inne att slutligt pröva frågan, huruvida bidrag skola
kunna utgå jämväl till familjer, som bo i hus uppförda före den 1 januari 1948.

Vidare må nämnas att 1950 års riksdag har hemställt om en allsidig utredning
angående grunderna för den särskilda bostadsrabatten, det s. k. trekronorsbidraget.
Slutligen torde den av bostadssociala utredningen väckta frågan om särskilda
bostadsbidrag till ensamstående mödrar med minderårigt barn och till hushåll
med tuberkulos medlem böra beaktas. Då lösningen av här angivna frågor
kan komma att innebära kostnadsökningar, framstår det som angeläget att möjligheter
till besparingar i övrigt tillvaratagas.

Vissa allmänna med det statliga lånestödet till bostadsbyggandet sammanhängande
spörsmål synas jämväl böra upptagas till prövning. Sålunda bör det av 1945
års bankkommitté framlagda och av 1950 års besparingsutredning ånyo framförda
förslaget om införande av ett kreditgarantisystem i stället för direkta
statliga lån nu ytterligare övervägas. En förutsättningslös utredning bör därför
komma till stånd rörande konsekvenserna av införandet av ett kreditgarantisystem
på bostadsområdet ur bostadspolitiska synpunkter men med beaktande
även av allmänna kreditmarknadsproblem. I detta sammanhang bör uppmärksamhet
ägnas de konsekvenser en rörligare räntesättning för bostadslånen med
anknytning till den statliga bottenlåneräntan skulle medföra. I samband med en
bedömning av frågan om vad som kan stå att vinna genom införandet av kreditgarantisystem
bör bl. a. undersökas, huruvida förenklingar av det statliga lånestödet
och den statliga räntegarantin kunna tänkas ävensom, huruvida lättnader
ur administrativa synpunkter kunna erhållas genom jämkningar i gällande
föreskrifter beträffande utbetalning av olika slag av bostadsrabatter.

För utförandet av de angivna utredningarna böra särskilda sakkunniga tillkallas.
Då utredningsuppdraget i sin helhet kan antagas bli förhållandevis tidskrävande,
torde vissa angelägna frågor böra behandlas med förtur. De undersökningar
rörande (ten hyrespolitiska målsättningen, som erfordras för prövning
dels av riktlinjerna för kapitalsubventioner till nybyggda hus, dels av frågan om
förräntning och amortering av tidigare beviljade tilläggslån, böra sålunda verk -

86

Riksdagsberättelsen.

I S: 20

ställas skyndsamt och förslag i dessa ämnen framläggas inom sådan tid, att de
i den mån anledning därtill föreligger kunna underställas 1952 års riksdag. Det
förutsättes att vederbörande myndigheter bistå de sakkunniga med de detaljundersökningar
som kunna vara erforderliga.

Inom justitiedepartementet komma särskilda sakkunniga med uppdrag bl. a. att
verkställa en översyn av den gällande hyresregleringen att tillkallas. Samråd skall
i erforderlig omfattning äga rum med nämnda sakkunniga.

I juni 1951 erhöll utredningen under hand nya direktiv för sitt arbete,
enligt vilka utredningen skulle avgiva förslag till åtgärder, ägnade att undanröja
de av byggnadskostnadsstegring och kreditsvårigheter betingade
riskerna för en produktionskris, vilka skulle kunna underställas 1951 års
riksdag.

Den 31 augusti 1951 överlämnade utredningen promemoria med förslag
till provisoriska åtgärder för bostadsbyggandet (stencilerad).

Den 13 december 1951 överlämnade utredningen promemoria med förslag
rörande familj ebostadsbidrag, förbättringslån samt äldre tertiär- och tillläggslån
m. m. (stencilerad).

Genom beslut den 26 oktober 1951 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen
ytterligare dels att i samråd med bostadsstyrelsen utreda konsekvenserna
av ett sammanförande av tertiärlån, tilläggslån och egnahemslån i ett enda
lån med redan vid lånets beviljande fastställd ränta och amortering, dels
ock att före den 1 januari 1952 till Kungl. Maj :t inkomma med nämnda utredning
ävensom förslag till sådana ändringar i gällande låne- och bidragsbestämmelser,
som ett sammanförande på sätt nyss sagts av lånen giver
anledning till. Genom skrivelse den 31 december 1951 (stencilerad) redovisade
utredningen sistnämnda uppdrag.

Utredningen har t. o. m. den 20 november 1951 hållit 21 sammanträden.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under hösten 1952.

21. 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1951):

Hultström, L., byråchef, ordförande;

Berg, O., ombudsman i Svenska gjutareförbundet;

Gustafson, Sven, bankkamrer, led. av II kamm.;

Hagård, B., sekreterare i Svenska arbetsgivareföreningen;

Lindberg, Carl, ombudsman, led. av II kamm.;

Lindforss, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet.

Expert:

Jememan, T. G., byråchef.

Sekreterare:

Forslund, E. B., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 20, rikssamt.
växel 54 05 80 (sekreteraren).

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 87

Direktiu (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 1 J 21
november 1951):

Den nuvarande statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen tillkom
genom beslut av 1934 års riksdag. I bestämmelserna rörande försäkringen ha sedermera
vidtagits vissa ändringar, vilka avsett att förbättra försäkringsförmånerna
samt att införa för arbetslöshetskassorna fördelaktigare statsbidragsgrunder. Under
de senare åren ha emellertid frågor om mera genomgripande ändringar avseende
arbetslöshetsförsäkringen skjutits undan med hänsyn till att försäkringens framtida
utformning behandlats av socialvårdskommittén som ett led i dess genomgång
av socialförsäkring och socialvård.

Socialvårdskommitténs överväganden i detta hänseende resulterade i förslag
om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 1948:39). Vid remissbehandlingen
voro meningarna starkt delade rörande möjligheterna att införa en sådan försäkring,
och i ett betydande antal yttranden hävdades, att man i stället borde inrikta
sig på att förbättra den frivilliga försäkringen och söka stimulera intresset för
densamma. Bland de myndigheter och organisationer, som i princip tillstyrkte
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, framfördes invändningar av skiftande art
mot kommitténs förslag att lösa olika med en sådan försäkringsform förknippade
frågor. Därvid uttalades från skilda håll, att kommitténs förslag måste överarbetas
innan det kunde läggas till grund för lagstiftning.

Införandet av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan f. n. av olika skäl
icke betraktas som en aktuell fråga. Under sådan förhållanden är det av vikt att
den frivilliga försäkringen göres så effektiv som möjligt. Utvecklingen har lett till
att en rad olika problem framträtt i samband med denna försäkring. Från olika
håll ha förslag om ändrade bestämmelser framförts.

Sålunda kan nämnas, att De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation i
skrivelse den 20 september 1949 till chefen för socialdepartementet hemställt, att
ett flertal åtgärder måtte vidtagas i syfte att förbättra den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen.
Vidare har 1950 års besparingsutredning i en promemoria den, 14
november 1950 föreslagit en översyn av försäkringsbestämmelserna i syfte att nedbringa
statens kostnader för bidrag till försäkringen.

Vid anmälan av 1951 års statsverksproposition, femte huvudtiteln (s. 83), anförde
dåvarande chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, med anledning av
nämnda promemoria, att statsbidragsbestämmelserna borde underkastas översyn
genom särskilda utredningsmän ävensom att i samband härmed vissa detaljfrågor
borde upptagas till prövning. I sex vid riksdagens vårsession väckta motioner
(I: 39, 72 och 249 samt II: 59, 60 och 342) behandlades vidare frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen,
varvid bl. a. vikten av en översyn av statsbidragsbestämmelserna
underströks. Statsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 5, att det vore önskvärt att den föreslagna utredningen snarast genomfördes,
och att i samband därmed även prövades vissa i nämnda motioner väckta
reformfrågor avseende försäkringen.

Ifrågavarande utredning bör nu komma till stånd. Den bör anförtros åt särskilda
utredningsmän. Utredningen synes böra omfatta en allmän översyn av de bestämmelser
som reglera den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen.

En av de viktigaste frågorna gäller förmånerna för de försäkrade. Från arbetslöshetskassornas
sida har framhållits, att en förbättring av dessa förmåner är oundgängligen
nödvändig. Bl. a. har skillnaden mellan de kontantunderstöd, som utgivas
av arbetslöshetsnämnderna, och daghjälpen från kassorna numera blivit så
liten att försäkringen kan befaras mista en del av sin dragningskraft. Även i andra
hänseenden har penningvärdets fall menligt påverkat försäkringen. Arbetslöshetskassorna
ha med anledning härav bl. a. föreslagit, att övre gränsen för daghjälpen,

88

Riksdagsberättelsen.

I S: 21 som 1- n- är 8 kronor, skall höjas till 11 kronor samt att statsbidraget skall höjas.

I två av de förutnämnda motionerna (1:72 och 11:60) har hemställts, att möjligheterna
av ett automatiskt verkande system för avgifternas och försäkringsförmånernas
successiva anpassning efter arbetslönernas utveckling göras till föremål
för expertutredning. Motionärerna framhöllo, att de under de senare åren skedda
avsevärda förändringarna i penningvärdet medfört att försäkringen fått svårt att
hålla jämna steg med prisutvecklingen. Statsutskottet tillstyrkte i sitt förutnämnda
utlåtande, att ett dylikt bidragssystem prövades närmare vid översynen av försäkringen.

Det är uppenbarligen av den allra största vikt att de från försäkringen utgående
understödens belopp hållas på en skälig nivå i förhållande till löner och priser.
Försäkringen bör också bereda de försäkrade förmåner som innebära att de vid
arbetslöshet sättas i en märkbart bättre situation än om de icke varit försäkrade.
Vid översynen bör prövas vilka förbättringar av de från kassorna utgående förmånerna
som kunna anses påkallade samt hur kostnaderna för förbättringarna böra
fördelas mellan de försäkrade och staten. Härvid bör också lämpligheten av att
inrätta ett automatiskt verkande bidragssystem övervägas.

Statsbidragsgrunderna böra emellertid granskas även ur statsfinansiell synpunkt.
1950 års besparingsutredning har funnit den under senare år trots den höga sysselsättningen
fortgående ökningen av statsbidragen till arbetslöshetskassorna ytterst
oroväckande. Visserligen sammanhänger ökningen till stor del med den utbyggnad
av försäkringen som ägt rum och som lett till ökat antal försäkrade. Vidare synas
bl. a. de åtgärder, som inom byggnadsregleringens ram vidtagits för att åstadkomma
ökad säsongutjämning inom byggnadsfacken, ha lett till att kostnaderna
för staten blivit lägre än man tidigare räknat med. Det synes emellertid böra övervägas
huruvida det är möjligt att i högre grad än vad nu är fallet utforma bidragsreglerna
så att statsbidrag under full sysselsättning utgår med förhållandevis ringa
belopp för att stiga då större arbetslöshet inträder. Vidare torde lämpligheten av
ändrade bestämmelser om understöd vid säsongarbetslöshet böra undersökas, varvid
bl. a. frågan om karenstidens längd bör närmare utredas. Vid utredningen torde
i detta sammanhang stor vikt böra läggas vid principen att samtliga arbetslösa,
alltså även de säsongarbetslösa, böra vara skyldiga att, där det ej av arbetsmarknadsskäl
eller andra orsaker är direkt olämpligt, antaga erbjudet lämpligt arbete.

Frågan om möjligheterna att vidga försäkringens omfattning genom att göra den
tillgänglig för vissa grupper av förvärvsarbetande, som nu äro uteslutna från försäkringen
på grund av bestämmelser i förordningen om erkända arbetslöshetskassor,
synes också böra upptagas av utredningsmännen. Bland dessa grupper märkas
främst självständiga företagare och s. k. hemarbetare. Kassornas samorganisation
har i sin förutnämnda skrivelse framhållit, att de lagtekniska hindren för dessa
kategoriers anslutning borde undanröjas. Tidigare har uppfattningen varit den att
arbetslöshetsförsäkringen endast bör göras tillämplig å verkliga lönearbetare. Självständiga
företagare ha ej ansetts vara försäkringsbara med hänsyn till svårigheterna
att konstatera, när verklig arbetslöshet kan anses föreligga. Ej heller hemarbetare
ha funnits lämpligen kunna inordnas under försäkringen på grund av svårigheterna
att ordna en effektiv kontroll över vederbörandes arbetsförhållanden så att missbruk
av försäkringen kan förebyggas. Det bör undersökas om icke dessa svårigheter
under nuvarande förhållanden skulle kunna bemästras. I varje fall synes
frågan nu böra omprövas med hänsyn till vikten av att försäkringen gives vidast
möjliga tillämpning å grupper, som äro i behov av en dylik försäkring.

Å andra sidan torde utredningsmännen även böra överväga, huruvida en begränsning
av rätten att ansluta sig till försäkringen bör göras för vissa kategorier,
som ej synas vara i behov av densamma. Det har ifrågasatts om icke åtgärder borde
vidtagas för att hindra att personer, som bli tillgodosedda i annan ordning, komma
i åtnjutande av understöd från arbetslöshetsförsäkringen. Utan att taga ställning
till detta spörsmål anser jag frågan böra uppmärksammas vid utredningen.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

89

Frågan om en reform av de ekonomiska hjälpformerna vid havandeskap och J JjJj 21
barnsbörd har under flera år tillbaka stått på dagordningen. Vid de olika överväganden
som därvid gjorts har även framkommit tanken att utbygga arbetslöshetsförsäkringen
för att bereda barnaföderskor skydd mot inkomstbortfall. Därvid har
närmast varit fråga om en form av daghjälp vid havandeskap jämte familjetillägg
efter regler i nära anslutning till vad som gäller för daghjälp med tillägg vid arbetslöshet.
Det kan nämnas, att ett dylikt förslag framförts bl. a. i en motion till 1950
års riksdag (II: 188). Sammansatta stats- och andra lagutskottet, som behandlade
motionen, förklarade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2, att förslaget vore
beaktansvärt men att motionen icke borde föranleda någon åtgärd, innan Kungl.

Maj:t tagit slutlig ställning till frågan om socialvårdskommitténs år 1946 framlagda
förslag om moderskapsbidrag. Nyssnämnda förslag och åtskilliga i anslutning därtill
gjorda framställningar äro föremål för prövning inom socialdepartementet..

Utan att i detta sammanhang ställning tages till hur hithörande spörsmål generellt
böra lösas synes det lämpligt att vid översynen av arbetslöshetsförsäkringen frågan
om möjligheterna att inom denna försäkrings ram bereda förvärvsarbetande kvinnor
skydd mot inkomstbortfall vid barnsbörd närmare undersökes.

Vidare torde i enlighet med riksdagens hemställan i skrivelse 1951:163 få uppdragas
åt utredningsmännen att pröva vissa detaljfrågor, som väckts i två motioner
(I: 96 och II: 64), avseende främst en mindre ändring i bestämmelser rörande
de erkända arbetslöshetskassornas skyldighet att till tillsynsmyndigheten insända
rapporter över verksamheten.

Därjämte har kassornas samorganisation i sin förutnämnda skrivelse samt arbetsmarknadsstyrelsen
i en promemoria av den 2 juni 1950 angivit ett flertal
detaljfrågor, som borde prövas i samband med en översyn av försäkringens bestämmelser.
Att här redogöra för dessa detaljspörsmål synes ej påkallat, utan torde
dessa handlingar liksom inom socialdepartementet framkommet utredningsmaterial
böra överlämnas till utredningsmännen för att av dem beaktas i samband med
den översyn varom nu är fråga.

Utredningsmännen böra under sitt arbete samråda med offentliga och enskilda
organ, som syssla med hithörande problem.

Slutligen bör framhållas, att utredningen bör bedrivas med skyndsamhet, så att
förslag till ändrade bestämmelser om möjligt kan föreläggas 1953 års riksdag.

Utredningsarbetet har påbörjats.

90

Riksdagsberättelsen.

I K: l

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Vägmarksersättningssakkunniga (1949:1 17; 1951:1 15; 1951:1 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juli 1945):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Bexelius, T. A., lagman;

Hagberth, N. E., domänintendent (för utarbetande av åkernormerna);
Hallmans, G., jägmästare (för utarbetande av skogsnormerna);

Håård, K. H., överinspektör;

Pontén, S., direktör (för utarbetande av åkernormerna);

Streyffert, K. T., professor (för utarbetande av skogsnormerna);

Sekreterare:

önnesjö, K. E. A., sekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1946:1 K 21.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 4
sammanträden.

De sakkunniga ha i december 1951 avgivit betänkande med förslag angående
grunder för bestämmande av ersättning dels för skogsmark, som upplåtes
till väg, och för annat intrång av väg i skogsmark, dels ock för intrång
på grund av försvårad brukning av åkrar belägna invid väg (stencilerat). Till
betänkandet ha fogats förslag till normer för bestämmande av ersättning
av förstnämnda slag. Uppdraget är därmed slutfört.

2. 19i5 års Gotlandskommitté (1949:1 18; 1950:1 16; 1951:1 10).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):

Malmkvist, E. V., byråchef, ordförande;

Pettersson, G., ombudsman, led. av I kamm.;

Svennberg, T., civilingenjör;

Wahlgren, Å., direktör.

Sekreterare:

Leijon, T., direktör.

Direktiven för utredningen, se 1946:1 K 31.

Kommittén har under tiden december 1950—maj 1951 hållit 6 sammanträden.

Kommittén har den 18 januari 1951 avgivit betänkande angående sjöfartsförbindelserna
mellan Gotland och fastlandet (SOU 1951:10). Kommittén
har i maj 1951 slutfört sitt uppdrag.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 91

3. 1946 års vatten- och avloppssakkunniga
(1949:1 19; 1950:1 17; 1951:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Bexelius, T. A., lagman;

Petrelius, B., byråchef.

Experter:

Körlof, A. H. V., hovrättsråd;

Lantz, H. V., förste byråingenjör;

Riben, K. O., hovrättsråd;

Vallin, S. A., överinspektör;

Åberg, R. G. H., byråingenjör.

Sekreterare:

Smedman, G., förste byråsekreterare.

Direktiven för de sakkunniga, se 1947:1 K 30.

De sakkunniga ha under tiden november 1950—september 1951 hållit 21
sammanträden och ha i september 1951 avgivit sitt betänkande: Vattenoch
avloppsfrågan, utredning och förslag (SOU 1951: 26). Uppdraget är därmed
slutfört.

4. 1947 års tågfärjekommitté (1949:1 22; 1950:1 18; 1951:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Berger, T., byråchef;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Malmkvist, E., byråchef;

Schiitz, E., distriktschef.

Sekreterare:

Öster, M. N„ e. o. förste aktuarie.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 K 22.

Utredningsuppdraget har i februari 1951 återkallats.

5. 1949 års skärgårdstrafikkommission
(1950: I 29; 1951:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1949):

Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör, ordförande;

Berglund, II. J., borgarråd;

Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.

IK: 5

92

Riks dags berättelsen.

I K; 5 Sekreterare:

Rickard, A. B. O., amanuens (fr. o. in. den 1 juli 1951).

Direktiven för kommissionen, se 1950: I K 29.

Kommissionen har under år 1951 hållit 8 sammanträden.

Kommissionen har i december 1951 avgivit skrivelse med vissa förslag angående
ordnandet av skärgårdstrafiken i Stockholmsområdet. Uppdraget är
därmed slutfört.

6. Utredning angående organisationen och personalbehovet inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer (1951: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1950:
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;

Cardelius, E., kanslichef;

Nelander, J. E., överdirektör.

Sekreterare:

Hedin, S. E. R., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1951: I K 25.

Utredningen har under tiden december 1950—september 1951 hållit 38 sammanträden
och företagit en studieresa till en vägförvaltning.

Utredningen har den 25 september 1951 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

7. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om jårnvägsegendomens värde m. m.

(1949: I 9; 1950:I 10; 1951:1 5).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Direktiven för nämnden, se 1940: K 16.

Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1951.

8. Elkraftutredningen av år 1943 (1949: I 11; 1950: I 11; 1951: I 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 januari 1943):

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 93

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Malm, N. P., f. d. kommerseråd;

Persson, P. H. Y., direktör;

Svensson, J. F. D., lantbrukare;

Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;

Upmark, E. G. J., generaldirektör;

Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Experter:

Moberg, H. A:son, direktör;

Strand, T., kraftverksdirektör.

Kanslichef:

Nilsson, G. H., överdirektör.

Sekreterare:
farle, B., länsnotarie.

Särskilda biträden:

Hedefalk, B., ingenjör;

Joachimsson, O., civilingenjör;

Wannheden, N. H. E., byråingenjör.

Lokal: Linnégatan 48 A; tel. 22 70 00.

Direktiven för utredningen, se 1944:1 H 13.

Efter avgivandet av föregående årsredogörelse har Kungl. Maj :t till utredningen,
för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag,
överlämnat en framställning av länsstyrelsen i Västerbottens län om
utredning rörande kraftförsörjningen i övre Norrland jämte tillhörande handlingar.
Vid sammanträde i Umeå den 23 augusti 1951 med representanter för
elkraftutredningen och sakkunniga för utredning rörande vissa ändringar
i vattenlagen samt länsstyrelser m. fl. i de fyra nordligaste länen, ha vissa
elkraftfrågor av särskild betydelse för Norrland närmare avhandlats.

Elkraftutredningen har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
14 dagar.

En redogörelse för verkställd undersökning rörande elektrifieringens utbredning
år 1950 har publicerats (SOU 1951:14).

Landsbygdens system- och standardiseringsfrågor ha varit föremål för
fortsatt behandling inom samarbetskommittén för landsbygdsnätens standardisering.
Kommittén har utarbetat två förslag till ortstransformatorstationer
avsedda att efter kommerskollegii godkännande ingå bland elektriska
inspektionens typritningar.

Sedan elkraftutredningen år 1947 framlade förslag till standardtariffer
för detalj distribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4), har behov uppkommit
att anpassa dessa efter den stegrade prisnivån. Förslag härom har utarbetats
och tillställts statens priskontrollnämnd. En översyn av standardtarifferna,
huvudsakligen i ändamål att erhålla dels regler för fortsatt anpassning
av tarifferna efter en varierande allmän prisutveckling, dels klarare
och mera enhetliga normer för uttagande av anslutningsavgifter vid
landsbygdsdistributionen, dels enhetlig systematisering av tariffenhetsbe -

94 Riksdagsberättelsen.

I K: 8 räkning för motorer och andra förbrukningsapparater för yrkesabonnenter
har påbörjats, översynen av standardtarifferna sker i samarbete med Svenska
elverksföreningen.

Det utredningsarbete i övrigt, som berör tekniska frågor, kan anses i huvudsak
avslutat. Utarbetandet av utkast till utredningens huvudbetänkande
fortsätter, varvid framläggas skilda alternativ avseende elkraftförsörjningens
förstatligande helt eller delvis respektive rationalisering genom andra
åtgärder. I samband därmed erfordras vissa ytterligare undersökningar angående
rådgivningsverksamheten och tillämpningen av gällande bestämmelser
för koncession, tillsyn, prisreglering samt statliga lån och bidrag på
kraftförsörjningens område.

Utredningsarbetet beräknas kunna bli slutfört under år 1952.

9. 19^3 års järnvägskommitté (1949: I 12; 1950: I 12; 1951: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Ma:ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Blomberg, A. M. R., distriktschef;

Johnsson, P. A., led. av II kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Sandström, K. H., överingenjör.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., förste byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1339).

Direktiven för kommittén, se 1944:1 K 9 och 1946:1 K 10.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit tre sammanträden.
Ordföranden och sekretariatet har därjämte haft överläggningar
med representanter för olika myndigheter.

Kommittén har den 23—25 juli 1951 företagit en resa till trafikområdet
för järnvägen Uddevalla—Bengtsfors för att närmare studera järnvägens
trafikuppgifter med hänsyn till inträdda och väntade ändringar inom bygdens
näringsliv.

Kommittén har för avsikt att inom den närmaste tiden avlämna förslag till
turordning av de av kommittén i tidigare betänkanden (se SOU 1945: 7 och 8,
1948:9 och 1950: 14) förordade projekten rörande ombyggnad till normalspår
av vissa smalspåriga järnvägar.

10. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvågs ansvar för
skada å gods m. m. (1949: I 13; 1950:1 13; 1951:1 8).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

95

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
Sekreterare:

Salomonson, C. S. R., andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1944:1 K 11.

Utredningsarbetet pågår.

11. 1947 års byggnadsstyrelseutredning (1949:1 28; 1950: I 22;

1951:1 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1947):

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;

Giertz, L. M., arkitekt;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Wirseen, Å., kansliråd;

Zetterberg, G. L., civilingenjör.

Sekreterare:

Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.

Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 60 (ankn. 218), rikssamt.
växel 54 06 60.

Direktiven för utredningen, se 1948: I K 28.

I avvaktan på riksdagens beslut i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört i sin år 1950 avgivna berättelse angående lämpligheten av att den
militära byggnadsverksamheten överföres till byggnadsstyrelsen har efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet utredningsarbetet
delvis vilat under förra hälften av år 1951.

Utredningen, som under året hållit tre sammanträden, beräknar kunna
avsluta sin verksamhet vid årsskiftet 1951/52.

12. 1948 års järnvägstaxekommitté (1949: I 30; 1950: I 23; 1951: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1948 fse
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):

Sahlin, O. E., direktör, ordförande;

Agri, F. O., överingenjör;

Berger, T., byråchef;

Cedercrantz, B., direktör;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Lindahl, E. R. professor;

Lindström, K. J. O., godsägare;

Ohlson, I., direktör.

Huvudsekreterare:

Sjöberg, E. A., byrådirektör.

K: 12

96

Riksdagsberättelsen.

I K: J2 Biträdande sekreterare:

Hellström, K. H., byrådirektör;

Högman, C. F. O., byråsekreterare (fr. o. in. den 15 januari 1951);
Svensson, J. S., förste byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. 10 67 51 eller växel 22 60 00 (ankn. 13 42).

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 30 och 1951: I K 14.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 11
sammanträden, till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett
antal överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekretariatet.
Därjämte ha överläggningar ägt rum med järnvägsstyrelsen.

Genom remiss den 1 mars 1951 anbefalldes kommittén yttra sig över järnvägsstyrelsens
och Svenska järnvägsföreningens framställningar angående
höjning av järnvägstaxan. Kommittén avgav yttrande den 20 mars 1951
och uttalade däri, att de föreslagna höjningarna syntes i stort sett väl avvägda
och att de, från de synpunkter, som kommittén på utredningens dåvarande
stadium kunde anlägga, icke givit anledning till erinran.

Kommittén föreslog i skrivelse den 17 augusti 1949 till chefen för kommunikationsdepartementet,
att avskrivningarna vid statens järnvägar (avsättning
till värdeminskningskonto) i princip skulle grundas på återanskaffningspriser
(nupriser) för att avsättningen i sin helhet skulle vara
tillräcklig att vid rådande prisläge bekosta ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten. Detta förslag har praktiskt genomförts fr. o. m. den 1 juli
1951, och den fr. o. in. 1 maj 1951 genomförda taxehöjningen vid statens
järnvägar har avpassats så att den skall medgiva avsättningar till värdeminskningskonto
enligt denna princip.

Enligt direktiven för taxekommitténs arbete skall kommittén jämväl undersöka
i vad mån Norrlandskommitténs förslag angående vissa åtgärder
till förbättrande av transportförhållandena i Norrland (se SOU 1946: 84)
kunna vara järnvägsekonomiskt berättigade. I anledning härav har taxekommittén
ansett det vara av värde att sammanträffa med representanter
för myndigheter och näringsliv i Norrland för att taga del av deras önskemål
och synpunkter rörande utformningen av järnvägstaxan. För detta ändamål
har kommittén företagit tvenne resor till Norrland, nämligen under
tiden 31/8—5/9 och 19/10—22/10 1951 eller sammanlagt 10 dagar. Sammanträden
ha under första resan hållits i Luleå, Umeå och Örnsköldsvik
samt under andra resan i Sundsvall, Härnösand och Östersund. Kommittén
har på detta sätt erhållit en god inblick i de norrländska synpunkterna på
taxefrågan.

Från olika organisationer samt från enskilda företag har kommittén på
begäran erhållit skriftliga redogörelser med klarläggande av olika önskemål
i fråga om järnvägstaxorna.

Inom kommitténs sekretariat har utarbetats ett flertal promemorior rörande
taxor och taxebestäinmelser för gods- och persontrafik jämte förslag
till ändringar i olika avseenden. På kommitténs hemställan pågår inom
järnvägsstyrelsen för kommitténs räkning olika undersökningar rörande
järnvägstrafikens struktur och kostnader.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

97

13. Utredning angående reglering av rätten att hålla grindar över enskild
väg till vilken statsbidrag utgår (1949: I 32; 1950: 1 24; 1951: I 15).

Förordnad av Kungl. Maj :t den 9 juli 1948:

Bexelius, T. A., lagman.

Sekreterare:

Henkow, K. G. I., hovrättsfiskal.

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland; tel. Sundsvall 572 50.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 32.

Utredningen har intimt samband med frågan angående statligt stöd till
byggande och underhåll av enskilda vägar. Med hänsyn härtill har utredningsarbetet
under år 1951 måst vila i avbidan på statsmakternas ställningstagande
till de förslag beträffande sistnämnda fråga, som den 20
oktober 1950 avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen.

1 K: 14

14. 19b8 års vinterväghållningsutredning (1949: I 33; 1950: I 25; 1951: I 16).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948:
Andersson, G. H., f. d. landshövding, ordförande;

Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm;

Bexelius, T. A. lagman;

Hjort, K.-G. M., generaldirektör;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Körlof, A. H. V., hovrättsråd;

Nylin, B. E. vägingenjör.

Expert:

Lindström, E., f. d. landskamrerare.

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland; tei. Sundsvall 572 50.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 33.

Utredningen har i december 1950 avgivit betänkande rörande snöröjning
på enskilda vägar (stencilerat).

Genom beslut den 9 juni 1950 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att verkställa av riksdagen genom skrivelse den 10 maj 1950, nr 198, begärd
översyn av bestämmelserna rörande vägförening i 1939 års lag om
enskilda vägar.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit fyra
sammanträden.

Till fullföljande av det sist omförmälda uppdraget har utredningen verkställt
vissa förfrågningar hos länsstyrelser och kommuner in. fl. rörande
tillämpningen av lagen om enskilda vägar m. in. samt har — sedan resultatet
av denna utredning sammanställts — utarbetat utkast till betänkande
med tillhörande lagförslag. Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras
inom den närmaste tiden.

7 Bihang titt riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

98

Riksdagsberättelsen.

I K: 15

15. 1948 års personalkommission vid statens järnvägar (1949: I 34;
1950: I 26; 1951: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 för
att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal
vid statens järnvägar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september
1948):

Berger, O. A., kansliråd, ordförande;

Alström, A. E., överinspektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;

Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av Svenska järnvägsmannaförbundet; Eriksson,

N. G., förste trafikinspektör, utsedd av järnvägsstyresen;
Vilmont, S B. E., e. o. förste byråsekreterare, utsedd av Statens järnvägars
befälsförbund.

Sekreterare:

Ulf, B. L., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Jonasson, S. S., t. f. byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 10 85).

Kommissionen har den 17 februari 1951 avgivit betänkande angående förhållandet
mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar
(SOU 1951: 3), avseende statsbaneföretaget med undantag för befattningshavarna
vid biltrafikbyrån och bilrörelsens linjeorganisation.

16. Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen (1949: I 35; 1950: I 27;

1951: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1948:
Frisell, E. G., direktör, ordförande;

Eriksson, C. E., f. d. möbelhandlare, led. av I kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Skantze, L. O., direktör;

Streyffert, K. T. professor.

Expert:

Dillen, B. O., kanslichef.

Sekreterare:

Åhrberg, H.-H. H., e. o., förste byråsekreterare.

Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 39.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 35.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 3
sammanträden, varav ett i samband med resa inom det av utredningen berörda
området.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete före utgången av första kvartalet
1952.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 99

I K: 18

17. Busslinjeutredningen (1949: I 36; 1950: I 28; 1951: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;

Hulterström, A. N. O., länsassessor;

Lydén, G., direktör;

Nilsson, R., direktör;

Persson, I., statsråd, led. av I kamm.

Sekreterare:

Stoltz, A. W., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1244), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 38.

Ltredningen har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
11 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts genom
särskilda delegerade inom utredningen. Under den nu redovisade tidsperioden
har utredningen avgivit yttrande i ett 90-tal ärenden angående tillstånd
för juridisk person att utöva linjetrafik för personbefordran med omnibus
eller att från fysisk person övertaga dylikt tillstånd.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete i vad det avser frågan om vilka
värden, som vid överlåtelse av trafiktillstånd böra vinna godkännande, ävensom
vissa därmed sammanhängande spörsmål under början av år 1952.

18. Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949 (1950: I 30; 1951: I 21).

Ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t den 18 mars 1949 med anledning
av överståthållarämbetets skrivelse den 15 oktober 1948:

Nerell, Å. N. J., direktör.

Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:

Andersson, C. A., drätselkammarordförande;

Berg, G. A., kommunaldirektör;

Berglund, II. J., borgarråd;

Björlin, E. G. A., direktör;

Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;

Ehving, B. G. O., distriktschef;

Helin, M. S., direktör;

Larsson, Y. G. It., fil. dr, led. av II kamm.;

Markelius, S. G. stadsplanedirektör;

Sandström, K. H., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör.

Sekreterare:

Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.

Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19 och 10 64 57.

100

Riksdagsberättelsen.

I K: 18 Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.

Beträffande utredningens program, se 1950: I K 30.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 3
plenarsammanträden, varjämte ett 20-tal sammanträden ägt rum mellan
de i de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen och
representanter för olika stats- och kommunalförvaltningar.

I samråd med statens järnvägar har utarbetats ett principförslag till
första utbyggnad av Stockholms centralstation, vilket överlämnats till järnvägsstyrelsen
och stadskollegiet med skrivelse av den 21 juni 1951. Förslaget
har i princip accepterats av järnvägsstyrelsen, som i sina petita för budgetåret
1952/53 begärt erforderliga medel för att igångsätta arbetena med
utbyggnaden av centralstationen och en ny järnvägsbro över Norrström.

Inom utredningskansliet har uppgjorts ett principförslag till förortsbana,
ansluten till stadens tunnelbanesystem, med huvudsaklig uppgift att avlasta
den närmare lokaltrafiken från stambanan söderut. För klarläggande av de
ytterligare alternativ, som kunna förefinnas, att omhändertaga en väsentligt
utvidgad lokaltrafik i denna förortssektor har därutöver i samråd med järnvägsstyrelsen
igångsatts tidtabellstekniska och bantekniska undersökningar
för ett andra dubbelspår på järnvägslinjen söderut.

Även för en eventuell förortsbana från den blivande tunnelbanestationen
vid Odenplan ut genom Solna och Sundbyberg mot Spånga ha bantekniska
utredningar påbörjats och delvis färdigställts. I anslutning härtill har även
skissmässigt undersökts utrymmesbehovet för ytterligare järnvägsspår mellan
centralstationen och Hagalunds driftbangård, särskilt vid Tomteboda,
där den eventuella tunnelbanegrenen skall korsa under järnvägen.

Ett principförslag till utformning av det framtida trafiksystemet i Solna
och Sundbyberg har utarbetats inom utredningskansliet. I anslutning härtill
har framlagts förslag till utbyggnad av Norra Bantorgets busstation i två
skeden. En undersökning har utförts rörande den framtida lidingötrafikens
ändstationer i den inre staden och förslag utarbetats till utbyggnad av trafikanordningarna
vid Ropsten.

För den utanför Danvikstull liggande trafiksektorn har påbörjats en utredning
angående trafiksystemets utbyggnad på längre sikt. De tidigare upptagna
förhandlingarna angående möjligheterna att få till stånd en dubblering
av klaff bron över Danvikskanalen ha fortsatts. Utredningskansliet har
medverkat vid undersökningar rörande utformningen av ett stadscentrum i
Nacka och en generalplan för Ältaområdet inom samma stad.

En undersökning angående förhållandet bostad—arbetsplats, med särskild
vikt lagd på kommunikationsfrågan, har verkställts vid L. M. Ericssons
anläggningar i Midsommarkransen. I samarbete med geografiska institutionen
på handelshögskolan har verkställts en undersökning av de statligt anställdas
arbetsplatser inom den inre staden. I anslutning härtill kommer
även liknande undersökningar att verkställas rörande de kommunalanställda
och vissa andra grupper av anställda.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 101

19. 19i9 års trafikngkterhetsutredning (1950: I 31; 1951: I 22). J 20

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juni 1949):

Lindell, I. A., statsråd, ordförande;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 1 februari 1951);

Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;

Goldberg, L., laborator;

Kriigel, R. F., landsfiskal, led. av I kamm. (t. o. m. den 31 jaunari 1951);
Segerstedt, T., professor.

Sekreterare:

Nelker, H. G., försäkringsdirektör.

Lokal: Finansdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1389),
rikssamt. 23 62 00, sekreteraren tel. 63 00 80.

Direktiven för utredningen, se 1950: I K 31.

Utredningen har under år 1951 hållit 6 sammanträden samt gjort en studieresa
till Oslo. Utredningen har haft ett flertal överläggningar med representanter
för myndigheter och organisationer, som ha kontakt med trafiken.

De på utredningens föranstaltande verkställda undersökningarna dels
beträffande personer som dömts för rattfylleribrott, dels beträffande metoden
för bestämning av alkohol i blod ha i det närmaste slutförts.

Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete i början av år 1952.

20. Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik (1950: I 32;

1951:123).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):

Lundberg, A. S., kabinettssekreterare, ordförande;

Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Stoltz, A. W., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1244), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I K 32.

Kommittén har inhämtat yttrande av länsstyrelserna i de tre nordligaste
länen över ett av järnvägsstyrelsen upprättat förslag angående organiserandet
av stambillinjer omfattande person- och godstrafik på sträckan Härnösand—Haparanda,
varefter, i anledning av vad i yttrandena framkommit,
tillfälle beretts vissa sammanslutningar och organisationer inom den yrkesmässiga
biltrafikens område att avgiva särskilda utlåtanden. Sedan sådana
inkommit, kommer kommittéarbetet att avslutas.

102

Riksdagsberättelsen.

[ [(; 21 21. Utredning om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning
till vissa icke fast statsanställda arkitekter (1951: I 24).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 9 juni 1950 för att utreda frågan om behovet
av en omarbetning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1926 fastställda reglerna för beräkning av ersättning till arkitekter, vilka
utan att vara anställda i statens tjänst mot fast lön eller arvode anlitas
vid statliga byggnadsföretag:

Cardelius, E. C. F., kanslichef.

Sekreterare:

Wihlborg, H. H., byrådirektör.

Lokal: Statens sakrevision, Smålandsgatan 12; tel. 23 53 40.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit 8 sammanträden med
berörda ämbetsverk och organisationer. Kungl. Maj :t har genom beslut den
20 september 1951 fastställt provisoriska föreskrifter angående tillägg å ersättningar,
som utgå enligt ovannämnda regler.

Utredningsarbetet pågår.

22. Utredning angående revision av tillämpnings kungörelsen till luf tf artsförordningen
(1951: I 26).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till
revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr
383) om luftfart:

Sidenbladh, K. J. E., hovrättsassessor.

Särskilda sakkunniga för samråd:

Berglund, H., kansliråd;

Nylén, T., byråsekreterare.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.

Utredningsarbetet fortskrider i anslutning till 1945 års lufträttssakkunnigas
arbete med revision av luftfartsförordningen, se I Ju 16.

23. Televisionsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1951 för att
utreda frågan om televisionens införande i Sverige m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 februari 1951):

Olsson, A., redaktör, led. av II. kamm., ordförande;

Berger, O. A., kansliråd;

Esping, E. B., byrådirektör;

Mattsson, E. H., ekonomidirektör;

Nyström, H. G., civilingenjör;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hahr, H. A. A., aktualitetschef;

Rosenlund, T. A., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 103

Lokal: Telegrafstyrelsen; tel. ordföranden Mora 52, Stockholm 22 46 00 J
(riksdagen) eller 10 37 32 (bostad); sekr. Hahr 22 30 40, sekr. Rosenlund
23 60 40.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 19
januari 1951):

1943 års rundradioutredning berörde i sitt betänkande angående rundradion i
Sverige i korthet även frågan om televisionen och framtidsutsikterna för denna.
Utredningen underströk de svårigheter som i tekniskt och programmässigt hänseende
återstode att lösa och rekommenderade, att telegrafstyrelsen och vad programtjänsten
beträffar aktiebolaget Radiotjänst genom studier av den tekniska
litteraturen och kontakt med utlandet skulle följa utvecklingen och skaffa sig en
klar uppfattning om tidpunkten då försökssändningar för televisionsändamål
borde upptagas.

I överensstämmelse härmed lia telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst
följt televisionens utveckling på olika sätt, bland annat genom medverkan i den
s. k. Nämnden för televisionsforskning, vars arbete bestått i studier av tekniska
problem i samband med televisionen, deltagande i det internationella standardiseringsarbetet
och samordning av olika tekniska intressen på televisionsområdet.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har i skrivelse den 18 november 1949 framhållit,
att i de länder, där televisionssändningar dagligen förekomma, aktningsvärda
resultat uppnåtts och att televisionen numera vore en kulturfaktor att räkna
med. Styrelsen ansåg därför tidpunkten vara inne att till diskussion upptaga frågan
om televisionens framtida organisation i vårt land. Styrelsen förutsatte, att Kungl.
Maj:t vid bedömandet av denna oganisationsfråga komme att till Radiotjänst, i likhet
med vad som skett beträffande rundradion, upplåta ensamrätten till televisionens
programtjänst. Då denna programtjänst i god tid måste förberedas, hemställde
styrelsen, att Kungl. Maj:t snarast måtte fatta principbeslut om upplåtelse åt bolaget
av televisionens programtjänst.

Telegrafstyrelsen har därefter i skrivelse den 31 augusti 1950 efter en redogörelse
för televisionens utveckling i vissa främmande länder framhållit, att styrelsen
hittills ansett sig böra intaga en avvaktande hållning till televisionen. De tekniska
premisserna ha dock, enligt styrelsen, numera klarnat så, att det synts styrelsen
som om tidpunkten vore inne att påbörja mera ordnade televisionsförsök i Sverige.
Ändamålet därmed skulle vara att skaffa underlag för ett kommande ställningstagande
till frågan hur televisionsverksamheten bör organiseras på längre sikt i vårt
land. Styrelsen föreslår därför, efter samråd med aktiebolaget Radiotjänst, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till televisionsanläggningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

Slutligen har försvarets forskningsanstalt, tekniska högskolan, Telefonaktiebolaget
L. M. Ericsson, Svenska AB Gasaccumulator, AB Gylling & Co, Luxor Radio AB,
Svenska AB Philips samt Svenska Radio AB, vilka jämte telegrafstyrelsen och aktiebolaget
Radiotjänst ingå såsom intressenter i Nämnden för televisionsforskning, i
en till chefen för kommunikationsdepartementet ställd skrivelse den 28 november
1950 tillstyrkt, att erforderliga medel ställas till telegrafstyrelsens och Radiotjänsts
förfogande för en försöksanläggning för television samt programförsök.

Av de undersökningar, som telegrafstyrelsen, Radiotjänst och Nämnden för televisionsforskning
verkställt, samt de uppgifter, som i olika sammanhang lämnats om
televisionens utveckling, framför allt i England och Förenta Staterna, framgår att
ståndpunkt inom en nära framtid måste tagas till frågan vid vilken tidpunkt och på
vilket sätt televisionen bör införas i Sverige ävensom till de ekonomiska och organisatoriska
problem, som sammanhänga därmed. Dessa frågor äro av den omfattning
att de böra bedömas mot bakgrunden av det utrymme som ur samhällsekonomisk
synpunkt kan tänkas slå till förfogande för genomförande av erforderliga

104

Riks dagsberätt elsen.

I K: 23 investeringar. I den mån televisionen till en början eller fortlöpande ej skulle bli
självfinansierande, måste jämväl statsfinansiella synpunkter anläggas på problemet.

Innan sådana åtgärder vidtagas, som för framtiden binda statsmakternas handlingsfrihet,
eller större kostnader på ett tidigt stadium nedläggas på televisionsändamål
bör en utredning verkställas rörande televisionsinvesteringarnas omfattning
vid olika utbyggnadsalternativ samt möjligheterna att med televisionsinkomster
betala televisionens kostnader. Ehuru förhandsberäkningar av detta slag äro
vanskliga anser jag dock troligt, att en utredning kan ge resultat, värdefulla för
bestämmandet av såväl tidpunkten för televisionens igångsättande som investeringstakten
och investeringarnas inriktning.

Jag föreställer mig, att det skall visa sig ekonomiskt nödvändigt att koncentrera
programverksamhetens huvuddel till Stockholm och att förlägga den första permanenta
sändaren dit. I fråga om den fortsatta utbyggnaden kunna olika alternativ
tänkas. Å ena sidan kan en relativt långsam utbredning av sändningarna till
andra orter leda till ekonomisk fördel genom att nya erfarenheter succesivt kunna
nyttiggöras vid den fortsatta utbyggnaden. Å andra sidan kan det ur ekonomisk
synpunkt vara angeläget att, därest programöverföringens problem till rimlig kostnad
kan lösas, så snart som möjligt anlägga ett antal sändare inom andra folkrika
trakter av landet i syfte att fördela programkostnaderna på största möjliga publik.
På längre sikt reser sig frågan, om det kan bli möjligt att till överkomliga kostnader
med televisionssändningar täcka även de glesare befolkade trakterna i vårt land.

Den andra sidan av televisionens ekonomi är frågan om finansieringen. Inkomster
kunna i första hand erhållas genom försäljning av licenser liksom inom
rundradion, men utredningen bör även överväga, huruvida andra inkomstkällor
böra anlitas, exempelvis försäljning av programtid för reklamändamål. Det kan även
tänkas, att statsanslag för täckande av kostnader för undervisningsändamål eller
dylikt kunna vara motiverade. Ehuru målsättningen bör vara att göra televisionen
ekonomiskt självbärig, bör övervägas huruvida och i vilken omfattning statlig
subvention blir erforderlig i inledningsstadiet.

Metoderna för utgifternas täckande äro av betydelse för televisionstjänstens organisation.
Denna påverkas även av tekniska förhållanden och personalfrågor.
Alternativa lösningar av organisationen, fristående eller samordnad med befintliga
organ, böra övervägas beträffande såväl den tekniska tjänsten som programtjänsten.

Utredningen bör så långt detta erfordras för belysning i väsentliga delar av
kostnads- och finansieringsfrågorna utreda de tekniska problem, som sammanhänga
med televisionens införande. Utredningen bör därvid särskilt uppmärksamma
behovet av och de fördelar som kunna vinnas genom standardisering och internationellt
samarbete. Det är vidare av betydelse att klarlägga, om televisionen bör
arbeta med färg eller med svart och vitt eller om eventuellt en övergång från det
ena till det andra systemet vid en senare tidpunkt är lämplig. I fråga om programproduktionen
bör utredningen söka med ledning av utländska erfarenheter
bilda sig en uppfattning av kostnaderna för olika programtyper och olika alternativ
beträffande sändningstidens längd.

Televisionens införande i vårt land kommer att kräva betydande investeringar
och eventuellt medföra driftsförluster under viss tid. Skäligheten av dessa ekonomiska
insatser måste vägas mot andra angelägna ändamål i samhället. Till stöd
för denna avvägning bör utredningen söka verkställa kostnadsjämförelser i fall
där så kan ske.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit 6 sammanträden.

Utredningsarbetet pågår.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 105

24. 1951 års byggnadsutredning. J |£; <>4

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla byggnadslagstiftningen
och dess tillämpning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 februari
1951):

Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;

Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;

Lindqvist, R. H., tekn. dr, byggnadschef;

Pettersson, A. P„ lantbrukare, led. av II kamm.

Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 16
februari 1951):

I olika sammanhang har kritik riktats mot vår byggnadslagstiftning och krav ha
framförts om förenklingar i skilda hänseenden i fråga om byggnadsreglerande bestämmelser
och dessas tillämpning.

De viktigaste av de byggnadsreglerande bestämmelserna återfinnas i byggnadslagen
och byggnadsstadgan jämte med stöd av dessa utfärdade anvisningar till
byggnadsstadgan och byggnadsordningar ävensom i stadsplaner, byggnadsplaner
och utomplansbestämmelser. Dessa bestämmelser kunna sägas utgöra byggnadslagstiftningen
i egentlig bemärkelse dels emedan de direkt syfta till en mera allmän
reglering av bebyggelsen och dels därför att tillsynen och kontrollen över deras
tillämpning åvilar ett uteslutande härför tillskapat lokalt organ, byggnadsnämnden.

Övriga bestämmelser rörande byggnadsväsendet avse visst slag av bebyggelse
eller för vissa speciella ändamål. Tillsynen beträffande dessa bestämmelser handhaves
som regel icke av byggnadsnämnd utan av någon annan kommunal eller
statlig myndighet. Bestämmelserna återfinnas i författningar, vilkas huvudsakliga
syfte icke är att reglera bebyggelsen. Sålunda finnas bestämmelser av hithörande
slag exempelvis i stadgan angående hotell- och pensionatrörelse, förordningen med
vissa bestämmelser angående film, förordningen med vissa bestämmelser angående
biografer och filmförevisning, hälsovårdsstadgan, civilförsvarslagen, förordningen
angående eldfarliga oljor, förordningen angående explosiva varor, lagen om allmänna
vägar, stadgan om elektriska starkströmsanläggningar, kungörelsen angående
anordnande och begagnande samt tillsyn av vissa hissar, kungörelsen med föreskrifter
rörande det offentliga byggnadsväsendet, boställsordning för folkskolans
lärare samt skogshärbärgeslagen. Byggnadsreglerande bestämmelser finnas därjämte
intagna i vissa brandordningar.

Byggnadslagstiftningen i egentlig bemärkelse har under senare tid varit föremål
för revision. Åren 1943 och 1945 företogos vissa ändringar i då gällande stadsplanelag
och byggnadsstadga. Den 30 juni 1947 utfärdades dels byggnadslagen,
som ersatte stadsplanelagen, och dels en ny byggnadsstadga.

Vid denna revision infördes bl. a. nya former för översiktlig planläggning och
generellt förbud mot tätbebyggelse utan detaljplan. Men därvid vidtogos även vissa
ändringar i syfte att få till stånd en snabbare handläggning av stadsplane- och
tomtindelningsärenden. Länsstyrelsernas fastställelsebefogenhet beträffande stadsplaner
och utomplansbestämmelser utvidgades och byggnadsnämnderna erhöllo
ökad rätt att medgiva avvikelser från stadsplan och andra byggnadsreglerande
bestämmelser.

Även de rent byggnadstekniska bestämmelserna i byggnadsstadgan ha varit föremål
för översyn i viss omfattning. Den viktigaste ändringen härvidlag torde vara

106

Riksdagsbe rättelsen.

I K: 24 de år 1945 beslutade anvisningarna till byggnadsstadgan. Från byggnadsstadgan
överfördes till dessa anvisningar vissa detaljföreskrifter rörande anordnande av
byggnad. Genom att till anvisningarna hänfördes sådana mindre betydelsefulla
bestämmelser som kunde förväntas ofta behöva jämkas, exempelvis angående tilllåtna
material, avsågs att anpassa byggnadsbestämmelserna till utvecklingen på
byggnadsteknikens område utan att byggnadsstadgan behövde ändras alltför ofta.
Anvisningarna utfärdas av byggnadsstyrelsen efter godkännande av Kungl. Maj:t.

Revisionen åsyftade vidare att skapa enhetlighet mellan olika byggnadsordningar
genom föreskrift om att byggnadsordning skulle upprättas i enlighet med normalförslag.
Stadsplaner och andra planer skola numera icke göras så detaljerade.
Under vissa förutsättningar kan fastställelse meddelas beträffande stadsplan som
medgiver stor frihet att ordna bebyggelsen inom ett kvarter. Möjlighet har öppnats
för fullmäktige att åt byggnadsnämnden delegera rätt att antaga förslag till mindre
ändringar av stadsplan, och byggnadsnämnd kan åt stadsarkitekt eller annan
tjänsteman uppdraga att i nämndens ställe besluta i vissa byggnadsärenden.

Ren kritik av byggnadslagstiftningen, som förut berörts, kan sammanfattningsvis
sägas avse följande tre förhållanden.

För det första anses den omständigheten att byggnadsreglerande bestämmelser
finnas upptagna i en stor mängd författningar, instruktioner och anvisningar av
skilda slag medföra svårigheter för den byggande att överblicka gällande föreskrifter
på bvggnadsväsendets område. För det andra förmenas åtskilliga av dessa föreskrifter
vara i vissa fall ägnade att försvåra och fördröja avgörandet av ett byggnadsärende,
bland annat beroende på att beslutanderätten ofta utan att tillräckliga
skäl tala därför förlagts till central myndighet i stället för till myndighet i
lägre instans. För det tredje slutligen anses föreskrifter och bestämmelser av krisbetonad
karaktär, särskilt i fråga om byggnadstillstånd, samt bestämmelser om
statliga byggnadslån och subventioner jämte därmed sammanhängande kontroll
medföra en byråkratisk och tidsödande omgång av byggnadsärendenas handläggning.

Fn inom byggnadsbranschen verksam organisation, benämnd samarbetskommittén
för byggnadsfrågor har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en
utredning angående möjliga förenklingar i byggnadslagstiftningen. Med anledning
av kommitténs framställning uppdrog Kungl. Maj:t, på föredragning av statsrådet
Danielson, åt byggnadsstyrelsen att verkställa en förberedande utredning angående
möjligheterna att åstadkomma förenklingar i olika avseenden i fråga om byggnadsreglerande
bestämmelser och dessas tillämpning.

Byggnadsstyrelsen, som slutfört sitt uppdrag, bär uttalat, att förutsättningar torde
finnas att åstadkomma större överskådlighet och koncentration av nämnda bestämmelser,
och har därför hemställt, att Kungl. Maj :t måtte tillkalla sakkunniga
för att omhändertaga den fortsatta utredningen.

Vad angår de kritiserade föreskrifterna av krisbetonad karaktär har byggnadsstyrelsen
meddelat, att styrelsen upptagit samarbete med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen och dåvarande statens industrikommission för
att undersöka möjligheterna att förenkla byggnadsärendenas handläggning i avseende
å byggnadstillstånd, byggnadslån och bvggnadsbidrag samt lämnande av
materiallicenser. Detta samarbete hade lett till en viss decentralisering och förenkling
av ifrågavarande ärendens behandling och avgörande. Arbetet rörande
detta avsnitt av undersökningen pågår alltjämt i syfte att ernå ytterligare förenklingar.

Bestämmelser som reglera bvggnadsväsendet ha tillkommit i olika sammanhang
under årens lopp. Genom tillskapandet av nya organ för den statliga bostads- och
investeringspolitiken har kontrollen över skilda bestämmelsers efterlevnad kommit
att allt mer läggas på olika sinsemellan fristående centrala eller lokala myndigheter.
Byggnadslagstiftningen har därigenom blivit mindre överskådlig och dess
tillämpning besvärlig och tidsödande.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 107

En utredning i syfte att undersöka, i vilken mån dessa brister kunna undan- J 24
röjas, torde — på sätt samarbetskommittén föreslagit och byggnadsstyrelsen jämväl
förordat — därför böra företagas, lämpligen genom särskilt tillkallade utredningsmän.

I fråga om utredningsuppdragets närmare innebörd vill jag här endast anmärka
följande.

Vid sin behandling av spörsmålet, i vad mån beslutanderätten i byggnadsfrågor
lämpligen kan decentraliseras, torde utredningsmännen böra undersöka icke blott
i vilken omfattning ärenden lämpligen böra överföras från Kungl. Maj:t till annan
myndighet utan även i vad män avgörandet i vissa frågor som nu tillkommer centralt
verk, länsstyrelsen eller specialorgan, lämpligen skulle kunna överföras till
byggnadsnämnd. Det måste nämligen för den byggande vara ett starkt önskemål
att han för att få utföra ett byggnadsföretag i normala fall blott skall behöva vända
sig till en enda myndighet i orten, nämligen byggnadsnämnden. Skola andra myndigheter
ur olika synpunkter taga befattning med hans byggnadsärende, synes det
i allt fall böra ankomma på byggnadsnämnden att åvägabringa erforderligt samarbete
med dessa myndigheter.

Vad beträffar frågan om de krisbetonade föreskrifterna m. m. och deras tillämpning
kan anmärkas att dessa bestämmelser äro av en alldeles speciell karaktär och
till stor del betingade av rådande särskilda förhållanden. I vad avser lagen om
tillståndstvång för byggnadsarbete vill jag här erinra om att statsrådet Sköld jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat sakkunniga för att
verkställa utredning och avgiva förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen.
På denna utredning ankommer bl. a. att verkställa en översyn av nyssnämnda
lag. Jämväl vissa andra hithörande frågor torde lämpligen böra upptagas
till prövning i andra sammanhang.

Byggnadslagstiftningen bör givetvis icke utsträcka den allmänna kontrollen och
tillsynen längre än som ur allmän synpunkt framstår såsom erforderligt. Kan utan
olägenheter denna kontroll och tillsyn i vissa hänseenden minskas eller helt undvaras
böra utredningsmännen föreslå åtgärder i detta syfte.

Utredningsmännens arbete torde bliva omfattande. Med hänsyn härtill böra de
i görligaste mån efter hand framlägga förslag i hithörande frågor allteftersom
arbetet leder till resultat.

Den översyn av byggnadslagstiftningen i förenklingssyfte m. m., för vilken jag
i det föregående uppdragit riktlinjerna, bör utföras av högst sex utredningsmän,
till vilkas förfogande böra ställas experter i erforderlig utsträckning. Utredningsmännen
böra, i den mån det finnes erforderligt, samråda med byggnadsstyrelsen,
samarbetskommittén för byggnadsfrågor samt andra kommittéer, myndigheter och
organisationer, som beröras av hithörande frågor.

Utredningen har intill november månads utgång 1951 hållit 10 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1953.

108

Riksdagsberätielsen.

1 Fi: l

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. 19M års allmänna skattekommitté (1949: I 19; 1950: I 19; 1951: 1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 för att
verkställa utredning rörande inadvertenser i nuvarande skattesystem (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1944):

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Browaldh, K. E., bankdirektör;

Hjohlman, E. V., revisionsintendent;

Lindahl, E. R„ professor;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Lindquist, N. G., kammarrättsråd.

Direktiven för kommittén, se 1945: I Fi 30.

Kommittén har under 1951 sammanträtt in pleno en gång.

Kommittén har den 23 maj 1951 såsom del V av sitt betänkande avlämnat
redogörelse för kommitténs utredning och förslag angående studiekostnaders
behandling i beskattningshänseende (SOU 1951:13). Uppdraget är
därmed slutfört.

2. W46 års upphandlingssakkunniga (1949: I 26; 1950: I 23; 1951: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 för att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande det statliga upphandlingsväsendel (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 juli och den 26 september 1946):

Hammarskiöld, S. L., direktör, ordförande;

Antoni, N. F. G., byråchef;

Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Lindqvist, R. H., byggnadschef;

Palme, E. R. C., direktör.

Biträdande sekreterare:

Norrman, Å. S., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1947: I Fi 40.

Utredningen har den 14 mars 1951 avgivit betänkande med förslag till
förordning angående upphandling och arbeten för statens behov m. m.
(SOU 1951: 18). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

109

3. 1948 års blankettkommitté (1949: I 41; 1950: I 32; 1951: I 18). I Fi: 4

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 februari 1948 för
att verkställa utredning om statsförvaltningens blankettväsende (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 februari 1948):

Dahlberg, G. W., överdirektör, ordförande;

Lindholm, G. A., tryckeriintendent;

Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare;

Tångeberg, O. H., chef för ASEA:s blankettbyrå.

Sekreterare:

Kronvall, A. G. B., jägmästare.

Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 41.

Kommittén har under tiden december 1950—16 februari 1951 hållit 9
sammanträden.

Kommittén har den 17 januari 1951 avlämnat betänkande, del III, med
förslag angående tryckning, distribution och lagerhållning av statsförvaltningens
blanketter. Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1949 års folkbokföringssakkunniga (1950: I 44; 1951: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Carlsson, G. R., länsassessor;

Dahlquist, S. M., kontraktsprost, lcyrkobokföringsinspektör;

Olsson, A. E., byråchef;

Åhström, G. O., häradsskrivare.

Experter:

Lindblad, S. J. H., räntmästare;

Lindholm, G. A., tryckeriintendent;

Lindström, A. H., förste byråsekreterare;

Stern, E., kammarrättsråd;

Uhnbom, I. T., byråchef.

Sekreterare:

von Otter, S. F., kammarrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 44.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—maj 1951 hållit 4 sammanträden
om 8 sammanträdesdagar.

De sakkunniga ha den 8 maj 1951 avgivit en promemoria angående folkbokföringsmyndigheternas
medverkan dels vid inskrivning och redovisning
av värnpliktiga, dels ock vid registreringen av på sjömanshus inskrivna
personer (stencilerad).

Genom beslut den 29 juni 1951 förordnade Kungl. Maj :t, att de sakkunniga
skulle upphöra med sin verksamhet med utgången av juni månad 1951.

Kungl. Maj:t uppdrog samma dag åt statens organisationsnämnd att slutföra
det av de folkbokföringssakkunniga påbörjade arbetet i vad avsåge or -

no

Riksdagsberättelsen.

[ pjj 4 ganisatoriska frågor inom folkbokföringsväsendet ävensom inkomma med
de förslag i övrigt till förenkling av folkbokföringsväsendet, nämnden funne
lämpligt. Samtidigt bemyndigades chefen för finansdepartementet åt* tillkalla
dels en sakkunnig med uppdrag att inom finansdepartementet slutföra
de folkbokföringssakkunnigas arbete i de delar, som ej omfattades av det
åt organisationsnämnden givna uppdraget ävensom att i övrigt i anslutning
till nämndens berörda uppdrag framlägga erforderliga författningsförslag,
dels ock experter för deltagande i utredningsarbetet (jfr I Fi: 27).

De sakkunnigas uppdrag är sålunda slutfört.

5. 19i9 års skatleutredning (1950: I 45; 1951: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 april och den 10
juni 1949 för att verkställa en översyn av skatterna till staten och deras
verkningar (se Po,st- och Inrikes tidn. den 28 april 1949):

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm. (avliden den 10 januari 1951):
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;

Hagberg, E. R„ riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ivärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30 januari
1951);

Petrén, B. E. F., överingenjör, led. av I kamm.;

Rehn, L. G., sekreterare hos Landsorganisationen;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Söderlund, G., bankdirektör;

Åkerström, E. O., pappersmassearbetare, led. av II kamm.

Experter:

Crabo, S. G., taxeringsrevisor;

Michanek, E., sekreterare.

Sekreterare:

Wilkens, S. P. A., länsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 45 och 1951: I Fi 25.
Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 31
sammanträden.

Utredningen har avgivit yttrande över 1950 års besparingsutrednings
förslag om höjning av procentsatsen för kommunernas skatteunderlagsgraderade
bidrag till folkpensioneringskostnaderna.

Utredningen har den 30 november 1951 avgivit betänkande angående den
statliga direkta beskattningen (SOU 1951:51). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

111

I Fi: 8

6. 1949 års hanklagssakkunniga (1950: I 46; 1951: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 april 1949 för att
verkställa en översyn av gällande banklagstiftning (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juni 1949):

Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande;

Engfors, B. G. O., bankdirektör;

Hagbergh, C. E., justitieråd;

Severin, F. F., f. d. chefredaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Algott, S. A., byråchef.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Fi 46.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 17
sammanträden.

De sakkunniga komma i dagarna att avgiva betänkande med förslag till
lag om bankrörelse. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning om vidgad rätt alt vid taxering erhålla avdrag för utländska

skatter (1950: I 48; 1951: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1949):

Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;

Ekenberg, O. J., f. d. kammarrättsråd;

Ohlin, P. H., ekonomidirektör.

Sekreterare:

Villard, B. t.f. kammarrättsfiskal.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, ,se 1950: I Fi 48 och 1951: I
Fi 27. '' i «

Efter det betänkande beträffande det ursprungliga uppdraget avgivits den
21 oktober 1951 (SOU 1950: 35) ha utredningsmännen under tiden december
1950—mars 1951 hållit 5 sammanträden beträffande det senast givna
utredningsuppdraget. I denna del har en promemoria (stencilerad) avlämnats
den 14 februari 1951. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning angående grunderna för skatteutjåmningsiindcrstöd åt sgn nerligt

skattetgngda kommuner m. in. (1950: I 50; 1951: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1949):

Klackenberg, O. H., expeditionschef, ordförande;

Järdler, S., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:

Skiöld, E. R., e. o. förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningsmännens uppdrag, se 1950: I Fi 50.

112

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 8 Utredningsmännen, som intill utgången av november 1951 sammanträtt
13 dagar, ha avgivit dels den 15 december 1950 utredning med förslag till
bestämmelser angående övergångsbidrag i anledning av kommunindelningsreformen
(stencilerad), dels ock den 29 december 1951 utredning rörande
införande av särskild straffskatt för vissa åtgärder före ikraftträdandet av
kommunindelningsreformen (stencilerad).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. 1950 års filmutredning (1951: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1950 med
uppdrag att utreda frågan om statligt stöd åt svensk filmproduktion (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1950):

Hagberg, E. R., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Andersson, G. I.. redaktör, led. av II kamm.;

Detlofsson, N. R., revisor i riksräkenskapsverket;

Dyfverman, G. H., regissör;

Edgren, E. G., regissör.

Sekreterare:

Skoglund, E., förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 31.

Utredningen har i januari 1951 avgivit betänkande angående statligt stöd
åt svensk filmproduktion (SOU 1951: 1).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredning av frågan om fastställande av definitioner på metriska enheter
ni. m. (1951: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
verkställa utredning av frågan om fastställande av definitioner på metriska
enheter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 maj 1950):

Siegbahn, K. M. G., professor, ordförande;

Borelius, C. O. G., professor;

Edlén, B., professor;

Granholm, J. H., professor;

Hallén, E. G., professor;

Hulthén, E. V., professor;

Rudberg, E. G., professor;

Swensson, B. O. T., myntdirektör;

Tandberg, J. G., professor;

Waller, I., professor;

Wetterblad, T. V., rektor, fil. dr.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 2
sammanträden. Därjämte har en bland de sakkunniga utsedd subkommitté
sammanträtt 13 gånger.

De sakkunniga ha den 8 november 1951 avgivit utlåtande över franska
nationalkommitténs för mått och vikt förslag till lag och kungörelse beträffande
måttenheter. Uppdraget är därmed slutfört.

113

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

11. 1950 års långtidsutredning (1951: I 33). J jp|. jo

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1950 för att
verkställa utredning angående långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska
och statsfinansiella området (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni
1950):

Lundberg, A. S., t.f. kabinettssekreterare, ordförande;

Nordenson, J., fil. lic.;

Westerlind, E. A., byråchef, tillika sekreterare;

Experter:

Juréen, L. J. F., byråchef;

Lindberger, L., fil. lic.;

Meidner, R. A., fil. kand.;

Ohlsson, P. T. I., sekreterare;

Wennersten, P. G., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Siegbahn, B. L. G., t.f. förste sekreterare;

Lindh, S., t.f. andre sekreterare (fr. o. m. den 15 januari 1951).

Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 33.

Utredningen har under tiden 20 november 1950—27 juni 1951 hållit 46
sammanträden. I anslutning till vissa sammanträden ha konferenser hållits
med företrädare för ett antal branschorganisationer.

Utredningen har den 3 februari 1951 till Kungl. Maj :t ingivit förslag till
svar på ett från Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete i
Paris utsänt frågeformulär. Sedan detta svar godkänts av Kungl. Maj :t,
har det överlämnats till organisationen under titeln »Memorandum on
Sweden’s economic prospeets in the years 1950/51—1952/53».

Utredningen har den 27 juni 1951 avgivit betänkande med titeln Ekonomiskt
långtidsprogram 1951—1955 (SOU 1951:30). Uppdraget är därmed
slutfört.

12. Utredning angående införande av en särskild investeringsavgift.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1951 för att
inom finansdepartementet biträda med utredning angående frågan om en
särskild investeringsavgift, avsedd att utgå vid investeringar i byggnader,
maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier samt varulager
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1951):

Anneli, E. H., taxeringsintendent;

Lundell, S., förste taxeringsrevisor.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 23
juni 1951):

Förordningen om investeringsskatt är så utformad, att den icke lämpligen bör
givas förlängd giltighetstid. Inom finansdepartementet har därför frågan om vidtagande
av särskilda åtgärder, syftande till att begränsa icke önskvärda investeringar
under år 1952 och eventuellt följande år, gjorts till föremål för en förberedande
undersökning. Därvid har övervägts möjligheten att i investeringsbegrän 8

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksclasrsberättelsen.

114

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 12 sande syfte pålägga en särskild avgift, vilken skulle utgå med viss procent av
kostnaderna för de investeringar som verkställas under år 1952 och eventuellt de
följande år, då investeringsbegränsande åtgärder anses nödvändiga. Denna investeringsavgift
skulle utgå å investeringar i byggnader — oavsett om fråga är om nybyggnader
eller reparationer — samt å investeringar i maskiner eller andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier samt varulager.

Införandet av en investeringsavgift av nu antydd art aktualiserar åtskilliga detaljfrågor
av delvis komplicerad natur. En närmare utredning av problemkomplexet
är därför erforderlig. Denna utredning torde lämpligen böra verkställas
inom finansdepartementet med biträde av två för ändamålet tillkallade sakkunniga.
I den mån särskilda direktiv för utredningen befinnas erforderliga, torde
det få ankomma på chefen för finansdepartementet att meddela dylika direktiv.
Utredningen bör bedrivas så skyndsamt att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen
vid dess höstsession innevarande år.

Av synnerlig vikt är att de tilltänkta bestämmelserna få inverkan jämväl å de
investeringar, som planeras och beträffande vilka beställningar ske under innevarande
år. Det bör därför icke ifrågakomma att från investeringsavgift undantaga
andra till år 1952 hänförliga investeringar än, beträffande byggnader, sådana
där vederbörliga tillstånd erhållits och arbetena igångsatts före den tidpunkt
då den planerade lagstiftningen blivit mera allmänt känd (d. v. s. då allmänheten
erhållit kännedom om tillkallandet av de ifrågavarande sakkunniga) samt, beträffande
inventarier, sådana där bindande avtal om leverans träffats före nämnda
tidpunkt och där avtalet icke kan hävas utan att köparen drabbas av skadeståndsanspråk.

De sakkunniga ha den 6 september 1951 avlämnat promemoria angående
uttagande av investeringsavgift (stencilerad). Uppdraget är därmed
slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

13. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1949: I 15; 1950: I 15; 1951: I 12).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f.d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1952.

14. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet
(1949:1 18; 1950:1 18; 1951:113).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Ekeberg, L. B„ riksmarskalk, ordförande;

Bjelle, E. A., direktör;

Cedergren, Elsa, fru;

115

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Goude, S. N„ ombudsman; l Fi: 15

Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;

von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Levinson, Margit R., fru;

Nyström, E. G., professor;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Waldenström, M. E„ direktör.

Sekreterare:

Virgin, E., förste sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Kuylenstierna, Brita, fröken.

Lokal: Hovslagaregatan 2; tel. 20 85 17.

Kommittén har under 1951 icke sammanträtt in pleno. Såsom anmäldes i
föregående årsberättelse avslutade kommittén i och med utgången av augusti
månad 1950 sin verksamhet i vad avser fördelning av medel för hjälpändamål.
I samband därmed tillsattes en redaktionskommitté med uppgift att
utarbeta en översikt över kommitténs verksamhet under och efter det andra
världskriget. Arbetet på denna översikt, vilken samtidigt är avsedd att ge
en sammanfattande bild av den svenska hjälpinsatsen till krigshärjade länder
under nämnda tid, har ännu icke slutförts.

15. 1944 års nykterhetskommitté (1949:121; 1950:1 21; 1951:115).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):

Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande;

Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;

Furuskog, K. J., rektor (avliden den 11 mars 1951);

Hagberg, E. R., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Larsson, Karin, fru;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;

Svensson, Valborg, redaktör;

Svensson, W., agronom, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Utterström, G., systembolagsdirektör (fr. o. m. den 21 december 1950);

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Experter:

Almgren, S. G., f. d. överdirektör;

Eklund, E., avdelningschef;

Klackenberg, O. H., expeditionschef;

Wiklund, D„ byråinspektör, led. av II kamm.

Sekretariat:

Elmér, Å. B. A., fil. lic.;

Nelker, H. G., aktuarie;

Ström, K. W., assessor.

116

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 15 Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1388),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1945: I Fi 39.

Kommittén har under år 1951 sammanträtt i plenum under 7 dagar. Ett
särskilt redaktionsutskott har tillsatts och varit i verksamhet under det sista
halvåret. Arbetet har huvudsakligen bestått i slutredigering och justering av
de olika betänkandena, vilka bl. a. på grund av vissa kompletterande undersökningar
samt tryckningssvårigheter visat sig ta längre tid än beräknat.

Kommittén har under året färdigställt två redogörelser för verkställda undersökningar,
nämligen Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan
(SOU 1951:43) och Verkan på den mänskliga organismen av maltdrycker
av olika alkoholhalt (SOU 1951:44). Den förra volymen innehåller redogörelse
för kommitténs undersökning rörande alkoholvanornas karaktär,
alkoholmissbrukets omfattning och restriktionssystemets verkningar m. m.
Dessa båda redogörelser kommer att publiceras omkring den 25 januari.
Vissa resultat, som icke här redovisas, har offentliggjorts i ungdomsvårdskommitténs
slutbetänkande.

Kommitténs förslag till ändrad lagstiftning m. m. är uppdelat på fyra
volymer, nämligen ett principbetänkande och tre delar, som behandla respektive
rusdrycksförsäljning och nykterhetsvård, tillverkning och försäljning
av maltdrycker samt undervisning, folkupplysning och forskning på alkoholfrågans
område. Vidare har kommittén utarbetat en redogörelse för nykterhetslagstiftning
och nykterhetsförhållandcn i vissa främmande länder
vilken redovisas i en särskild volym.

Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under loppet av första kvartalet
1952.

16. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst m. m. inom slatsdepartementen (1949: I 32;

1950: I 27; 1951: I 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947:
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 09),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 41.

Under medverkan av statsdepartementens organisationsavdelning, vilken
förestås av utredningsmannen, sker numera rationalisering av statsdepartementens
kontorsarbete kontinuerligt. Utredningsmannen har i en den 14
juli 1951 avgiven »Promemoria med förslag till vissa omläggningar i statsdepartementens
expeditionella organisation, VII» (stencilerad) redogjort
för undersökning av bl. a. vissa arbetsförfaranden vid beskickningar och
konsulat. I samband med undersökningen ha resor företagits till England,
Danmark, Norge och Finland. Härvid ha studier företagits dels vid den
svenska utrikesrepresentationen i dessa länder, dels vid de norska och finska
utrikesdepartementen.

117

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Utredningsmannen har biträtt inom justitiedepartementet vid organi pjj 19

tionsundersökningar inom domstolsväsendet. Dessa undersökningar komma
att fortgå under år 1952.

17. 1948 års statistikutredning (1949: I 44; 1950: I 33; 1951: I 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för att
verkställa utredning angående den statliga statistikens omfattning och utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1948):

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Jönhagen, S. B., fil. lic., förste aktuarie.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 16 61),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 44.

Undersökning av statistikarbetet har huvudsakligen pågått inom socialstyrelsen.
En redogörelse för undersökningsresultaten beräknas kunna avlämnas
i januari 1952.

Statistikutredningen har fungerat som övervakande och koordinerande
organ för den officiella statistiken, avgivit remissutlåtanden i statistiska
frågor och jämväl konsulterats av olika myndigheter i ärenden av statistisk
natur.

Utredningens arbete beräknas bli slutfört med utgången av budgetåret
1951/52.

18. 1948 års budgetutredning (1949: I 48; 1950: I 37; 1951: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa vissa undersökningar rörande gällande budgeträtt och nuvarande
budgetpraxis (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1948):

Murray, C. A., byråchef;

Renlund, R. G., byråchef.

Sekreteraruppgifterna ha övertagits av 1950 års budgeträttskommittés
sekretariat.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70 (ankn. 71 eller 74).

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 48.

Utredningens arbete är i huvudsak avslutat. Viss översyn av materialet
pågår och beräknas bli slutfört i början av år 1952.

19. 1948 års sparbankssakkunniga (1949: I 49; 1950: I 38; 1951: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning angående sparbankernas organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 september 1948):

Strandell, G. H. F., borgmästare, ordförande;

Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;

118

Riksdagsberättelsen.

I Fi: J9 Forsberg, O. M. I., redaktör, led. av II kamm.;

Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lagerkvist, E. E., sparbanksinspektör;

Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;

Westborg, E., direktör i Kronobergs läns sparbank.

Sekreterare:

Karleby, O., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 17 juli 1951);

Lagergren, B. G. M., t. f. kammarrättsråd (fr. o. m. den 18 juli 1951).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 15 35),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I Fi 49.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 4
sammanträden, varav ett omfattat sex dagar. Mellan sammanträdena har
utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren, delvis tillsammans
med olika ledamöter. De sakkunniga ha den 1 november 1951 avgivit
förslag till lag med särskilda bestämmelser angående sparbanks inlåning
(stencilerat).

Utredningsarbetet beräknas i huvudsak bli slutfört under år 1952.

20. Realkreditutredningen (1950: I 41; 1951: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1949 och
den 24 februari 1950 för att utreda frågan rörande den bundna fastighetsbelåningens
rationalisering (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1949):
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;

Eriksson, K., f. d. livförsäkringsdirektör;

Månsson, K. G., direktör;

Södermark, S. F., advokat;

Zotterman, J. A., f. d. direktör.

Tillkallad att biträda utredningen med vissa arbetsuppgifter:

Rosenberg, K. G., häradshövding (fr. o. in. den 19 januari 1951).
Sekreterare:

Fredricsson, K. Å., aktuarie.

Lokal: Konungariket Sveriges stadshypotekskassa; tel. 23 14 85 växel
(sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 41.

Under tiden december 1950—november 1951 har utredningen hållit 13
sammanträden, varjämte en delegation inom utredningen hållit 2 sammanträden.

Utredningen har den 8 januari 1951 avgivit skrivelse med redogörelse och
förslag angående fondbildningen hos bostadskreditinstitutionen (stencilerad) Utredningsarbetet

beräknas bli slutfört under början av år 1952.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

119

I Fi: 21

21. 1949 års uppbördssakkunniga (1950: I 42; 1951: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari och den
1 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Alin, G. M. E:son, häradsskrivare;

Jarnerup, S. E„ regeringsråd;

Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare;

Prydz, P„ ekonomidirektör;

Sätterberg, E. A., ombudsman.

Experter:

Bäcklund, C., skatteuppbördsman;

Ehnbom, E. B. A., byråchef;

Josef son, K. E. T., uppbördsdirektör;

Lindvall, K. E., förste revisor;

Rydhagen, N. B., förste stadsfogde.

Sekreterare:

Edström, K. S., taxeringsintendent.

Biträdande sekreterare:

Morén, A. E., länsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 42.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
in pleno 11 gånger, därvid även experterna närvarit. Vidare har de
sakkunnigas arbetsutskott, bestående av ordföranden och ledamoten Jarnerup
jämte sekreteraren, sammanträtt ett fyrtiotal gånger. Bland de sakkunniga
och experterna ha därjämte två särskilda delegationer utsetts, vilka
jämväl hållit ett antal sammanträden.

De sakkunniga ha den 13 januari 1951 överlämnat dels en promemoria
med förslag till vissa ändringar av uppbördsförordningen i anslutning till
den år 1950 beslutade omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet,
i dels ock en promemoria med förslag angående befrielse, helt eller delvis,
från skatt på grund av nedsatt skatteförmåga vid s. k. existensminimum
samt den 22 januari 1951 en promemoria med förslag angående särskild
ränta i vissa fall å kvarstående skatt och å för mycket erlagd preliminär
skatt.

De sakkunniga ha avgivit yttranden över 1950 års dissenterskatteutrednings
betänkande angående vissa med religionsfrihetslagstiftningen sammanhängande
skattespörsmål, ett av särskilda utredningsmän avlämnat
betänkande med förslag till förfarande vid omräkning av 1951 års skatteunderlag
och fastställande av provisorisk skatteersättning till kommun i
anledning av ortsavdragsreformen, en av särskilda utredningsmän avlämnad
utredning med förslag till bestämmelser angående övergångsbidrag i
anledning av kommunindelningsreformen, in. in. samt över ett av särskild

120

Riksdagsberätt elsen.

I Fi: 21 utredningsman avgivet förslag rörande skattepremiering av frivilligt sparande
under år 1952 ävensom över ett flertal framställningar till Kungl.
Maj :t rörande uppbördsfrågor in. m.

De sakkunnigas andra betänkande med utredning och förslag angående
uppbördsförfarandet är under tryckning. Av de sakkunnigas arbete återstå
endast vissa organisationsfrågor. Arbetet beräknas vara slutfört under
första halvåret 1952.

22. 1950 års skattelagssakkunniga (1951:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):

Dahlgren, R. B., generaldirektör, ordförande;

Björne, F. H., byråchef;

Granlund, S. Å., kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Fi 29.

På grund av direktiv från departementschefen har utredningsarbetet legat
nere under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1951.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—februari 1951 samt september—november
1951 hållit 14 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1952.

23. 1950 års budgeträttskommitté (1951:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1950 för att
utreda frågan om en revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 24 maj 1950):

Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;

Murray, C. A., byråchef, tillika huvudsekreterare;

Renlund, R. G., byåchef.

Experter:

Runemark, P. S., f. d. generaldirektör;

Faxelius, A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Oredsson, S. M., revisor.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.

Direktiven för kommittén, se 1951: I FI 30.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 28
sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 121

Med hänsyn till de utredningar, som igångsatts rörande de ekonomiskt- \ pjj 24
politiska medel, som kunna erfordras för förverkligande av kravet på samhällsekonomisk
balans och full sysselsättning, ha diskussionerna om en
eventuell budgetstadga tillsvidare fått anstå. På grund av de sålunda ändrade
förutsättningarna för kommitténs arbete kunna förslag ej, såsom i direktiven
förutsatts, framläggas i så god tid att desamma kunna föreläggas
1952 års riksdag. Kommittén har tillsvidare inriktat sitt arbete på utarbetande
av förslag till ändring av grundlagarnas bestämmelser om beskattning
och statsreglering. I denna del beräknas arbetet vara avslutat under
år 1952.

24. 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1951 för att
verkställa en allmän utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1951):

Nitelius, H. V., häradshövding.

Lokal: Tingshuset, Halmstad; tel. Halmstad 843.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 23
februari 1951):

Vid den senaste genomförda ändringen i beskattningen av motorfordon — vilken
ändring beslöts vid 1945 års höstriksdag samtidigt som vissa jämkningar vidtogos
beträffande beskattningen av bensin och brännoljor — uttalade dåvarande
chefen för finansdepartementet, att han ansåge sig kunna biträda de då aktuella
förslagen till skatteskärpningar på förevarande område i avvaktan på att en sådan
stabilisering av motorfordonstrafiken hunne inträda som kunde göra det möjligt
alt på säkrare grunder bedöma både det samlade behovet av skatteintäkter
och avvägningen mellan olika skatteformer.

I detta sammanhang må vidare erinras om att riksdagen i skrivelse den 9 december
1950, nr 420, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt föranstalta om en
allmän översyn av bestämmelserna om rätt till restitution av skatt å bensin som
förbrukades för andra ändamål än för trafik på allmän väg •— därvid i första
hand restitutionsrätten i fråga om vid jordbruket använd bensin borde omprövas
— samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna översyn kunde föranleda.

Genom riksdagens nyss angivna hemställan om översyn av restitutionsbestämmelserna
för bensinskatt har på nytt aktualiserats frågan, huruvida icke tidpunkten
är inne att verkställa en allmän utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken.
Enligt min mening bör en sådan utredning nu komma till stånd.

Utgångspunkten för utredningen bör vara att som allmän riktlinje fortfarande
skall gälla att motorfordonstrafiken genom särskild beskattning gäldar den kostnad,
som den orsakar vägväsendet. Avvikelser i olika hänseenden från denna princip
förekomma redan nu och äro måhända påkallade också i fortsättningen. Utredningsuppgifterna
komma sålunda att omfatta undersökningar av vägväsendets
utbyggnads- och underhållsbehov på något längre sikt och de praktiska möjligheterna
att med hänsyn till arbetskraftläget och andra faktorer tillgodose dessa
behov ävensom en avvägning av motorfordonstrafikens tillbörliga andel i de framtida
vägkostnaderna bl. a. i förhållande till övriga trafikantgrupper.

I fråga om fördelningen av beskattningen på motorfordonen och på bensin tala
flera skäl för att man gör en ny avvägning mellan dessa två beskattningsformer

122

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 24 med sikte på att överföra en större del av skattebördan på motorfordonen. Härigenom
skulle de svårigheter, som det nuvarande relativt höga bensinpriset förorsakar
på andra områden än den egentliga vägtrafikens, i någon mån kunna
elimineras. En sådan omläggning av beskattningen synes motiverad även med
hänsyn till den ökade användningen av tunga lastbilar drivna med dieselolja och
andra lågbeskattade drivmedel.

Härtill kommer ytterligare en viktig synpunkt. De principer, efter vilka den
nuvarande fordonsskatten fördelats, fastställdes på en tid då sammansättningen
av fordonsbeståndet var en annan än nu. Detta har successivt förändrats särskilt
i vad avser lastbilarnas tyngd. Vid bedömningen av vägväsendets framtida medelsbehov
utgör de tyngre fordonens krav på vägnätet en faktor av större betydelse
än vad man tidigare räknat med. Det finns därför anledning ifrågasätta att de
tyngre fordonen böra bära en större del av de vägkostnader, som skola gäldas
av motorfordonstrafiken, än som f. n. är fallet. En sådan relativ ökning av skatten
måste läggas på fordonsskatten, eftersom bensinskatten icke lämpligen kan differentieras
för olika fordonstyper. Denna omfördelning av fordonsskatten kan i sin
tur medföra en total höjning av fordonsskattens ram.

Då en omläggning av beskattningen i enlighet med vad här anförts kan komma
att medföra en sänkning av bensinpriset, skulle frågan om rätt till restitution av
bensinskatt i motsvarande mån minska i betydelse. Den bör dock vid utredningen
tagas upp till närmare undersökning. Det är angeläget att ett eventuellt restitutionsförfarande
icke blir onödigt komplicerat. I främsta rummet böra därför
andra möjligheter än den individuella restitutionen undersökas.

Vid utredningen böra vidare prövas sådana frågor som beskattningen av andra
drivmedel än bensin, såsom exempelvis dieselolja, och vidare uppbörden och
inbetalningen av fordons- och drivmedelsskatterna m. m. Beträffande sistnämnda
fråga vill jag erinra om att statsrevisorerna behandlat vissa dithörande problem
i sin berättelse till årets riksdag.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1952.

25. Kommunlåneutredningcn.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 april 1951 för utredning
rörande vissa åtgärder beträffande den kommunala lånekontrollen
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1951):

Klackenberg, O. H., expeditionschef, ordförande;

Fant, G., f. d. borgmästare;

Järdler, S., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:

Edstrand, K.-I., amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1377),
rikssamt. växel 23 62 00.

Åt utredningsmännen har uppdragits att verkställa närmare utredning
rörande utformningen av vissa åtgärder, beträffande den kommunala lånekontrollen,
åsyftande att öka den omedelbara skattefinansieringen av kommunernas
investeringar.

Utredningen har intill utgången av november 1951 hållit 28 sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 123

Utredningen har den 15 augusti 1951 avgivit betänkande med förslag ro- J 26
rande utformningen av åtgärder för ökad skattefinansiering av kommunala
investeringar (SOU 1951: 24). Vissa arbetsuppgifter återstå. Utredningens
arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1952.

26. 1951 års penningvärdeundersökning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1951 för att
verkställa vetenskapliga undersökningar syftande till att belysa möjligheterna
att bevara ett stabilt penningvärde i ett samhälle med full sysselsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1951):

Lundberg, E. F., professor;

Arvidsson, G., fil. lic.;

Bentzel, R., fil. lic.;

Fernholm, T., docent;

Hansen, B., docent;

Lindberger, L., fil. lic.;

Metelius, B. E., fil. lic.;

Rehn, L. G., sekreterare hos Landsorganisationen.

Åt Lundberg har tillika uppdragits att samordna utredningsmännens arbete.

Lokal: Konjunkturinstitutet, Storkyrkobrinken 4; tel. växel 22 45 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 22
juni 1951):

Upprätthållandet av full sysselsättning har ställts som mål för den ekonomiska
politiken under efterkrigstiden såväl i vårt land som på olika håll ute i världen.

Denna målsättning bör ses mot bakgrunden av de sysselsättningssvårigheter, som
rått under tidigare skeden av den moderna ekonomiska utvecklingen och vilka
togo sig särskilt starkt uttryck i den massarbetslöshet som förekom under den
världsekonomiska depressionen på 1930-talet. Dessa erfarenheter ha efter hand
lett fram till ett krav på statsmakterna att genom sin ekonomiska politik förhindra
uppkomsten av mera varaktig arbetslöshet.

Den fulla sysselsättningen har också kännetecknat konjunkturutvecklingen i vårt
land under senare år, under vissa skeden till och med i sådan grad att man talat
om »överfull» sysselsättning. Arbetslösheten har nedbringats till praktiskt taget
det minimum som betingas av omflyttningar och säsongväxlingar. Det kan sålunda
konstateras, att detta mål för den ekonomiska politiken för närvarande är realiserat.
Den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden har emellertid också givit
en illustration till de problem, som aktualiseras vid ett tillstånd av full sysselsättning.
Det står nämligen klart, att den ekonomiska politiken i ett samhälle med
full sysselsättning ställes inför utomordentligt viktiga spörsmål. Jag syftar på de
risker för en fortskridande försämring av penningvärdet vid full sysselsättning,
vilka diskuterats både i vårt land och utomlands under senare år. En mera på
djupet gående och systematisk undersökning av den fulla sysselsättningens problem,
som kan ligga till grund för utformningen av en långsiktig ekonomisk politik
för bevarande av full sysselsättning och samhällsekonomisk balans, har hittills
icke företagits i vårt land. Såsom jag i korthet utvecklade i statsverkspropositionen
till årets riksdag, framstår det emellertid såsom ytterst angeläget, att en utredning
av dessa för vårt samhälle djupt betydelsefulla spörsmål kommer till stånd.

124

Riksdagsbe rätt elsen.

I Fi: 2(} Vid övervägandet av frågan vilken form som bör ges åt denna utredning har jag
kommit till uppfattningen att en särskild kommitté icke nu bör tillkallas för ändamålet.
Med hänsyn till ifrågavarande ämnesområdes natur synes det lämpligt att
låta anstå med tillsättandet av en kommitté till dess att en teoretisk och empirisk
grundval för dess arbete skapats. Den utredning, som nu bör verkställas, bör
därför få karaktären av vetenskapliga undersökningar inom olika delar av samhällsekonomien,
syftande till att belysa möjligheterna att bevara ett stabilt penningvärde
i ett samhälle med full sysselsättning. Sedan genom dessa undersökningar
en grund lagts för överväganden rörande utformningen av praktiska ekonomiskpolitiska
åtgärder, torde en särskild kommitté böra tillsättas med uppdrag att
framlägga konkreta förslag i sådant hänseende.

Beträffande de vetenskapliga undersökningar, som sålunda böra företagas, vill
jag här särskilt peka på följande.

Närmast som en inledning till de ifrågavarande undersökningarna synas motiven
för ett konstant penningvärde böra göras till föremål för ett grundligt övervägande,
syftande till att ge ledning vid en värdering av betydelsen för samhället att penningvärdets
konstans bevaras. Målet att bevara penningvärdet får i sista hand
ställas mot andra mål för den ekonomiska politiken som ett konstant penningvärde
kan komma i konflikt med.

De internationella bestämningsfaktorerna för den svenska prisutvecklingen böra
ingående studeras både teoretiskt och statistiskt-historiskt. Härvid bör en inventering
företagas av möjligheterna att genom olika åtgärder, såsom valutapolitik,
penningpolitik, subventioner o. s. v., neutralisera eller dämpa från utlandet kommande
störningar av penningvärdet.

Jag vill vidare framhålla behovet av undersökningar rörande variationerna i
kapitalbildningen och dessas verkningar på penningvärdet. Förhållandet mellan
investeringar och sparande intar en nyckelställning i konjunkturdynamiken och
därmed i hög grad också i bestämningen av penningvärdet. I nära anslutning till
undersökningsresultaten härutinnan kan komma en kartläggning av olika medel
att påverka investeringar och sparande och därmed indirekt penningvärdet. Såväl
den teoretiska som statistiskt-historiska analysen bör ge utgångspunkter för en
diskussion av hur olika åtgärder såsom bankpolitik, finanspolitik och investeringskontroll,
kunna influera på investerings- och sparlusten.

Löneutvecklingens stora betydelse för penningvärdet har blivit särskilt påtaglig
under efterkrigstiden. Problematiken rör sig i hög grad kring frågan om lönestegringen
under full sysselsättning kan hållas inom ramen för den genomsnittliga
produktiviteten. En ingående institutionell och statistisk analys av lönebildningsprocessen
inom olika områden bör bliva en väsentlig uppgift vid undersökningen
av förhållandet mellan lönepolitiken och penningvärdet. En systematisk bearbetning
av detta ämnesområde bör ge nya utgångspunkter för en bedömning av hur
olika ekonomisk-politiska åtgärder via förändringar i konjunkturläget påverka
löneutvecklingen.

Slutligen vill jag beröra ett spörsmål som står i nära sammanhang med sistnämnda
undersökning, nämligen inkomstbildningsdynamiken i det svenska samhället.
Huvudproblemet gäller här de invecklade sammanhangen mellan inkomsternas
läge och utveckling för olika inkomsttagargrupper. Analysen synes i första
hand böra inriktas på benägenheten hos efterkrigstidens svenska ekonomi att falla
in i kumulativa inkomststegringsprocesser genom successiva anpassningar av inkomsterna
för olika grupper. Som ett viktigt led bör härvid ingå en systematisk
analys av jordbrukspolitikens uppbyggnad och konsekvenser för inkomstbildningen.
Efterkrigstidens ekonomiska utveckling, jämförd med mellankrigsperioden, bör
giva ett rikhaltigt material som underlag för en teoretisk och statistisk systematisering
av erfarenheterna till belysning av de nämnda problemen.

För verkställande av de erforderliga vetenskapliga undersökningarna torde

125

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

särskilda utredningsmän böra tillkallas, med uppdrag åt envar utredningsman att J pj» og
behandla viss del av det ifrågavarande ämnesområdet. Därutöver synes lämpligt
att en utredningsman utses att samordna de olika undersökningarna och att verka
för att dessa utföras med sådan skyndsamhet att ifrågavarande utredningsarbete
i sin helhet kan avslutas inom en tidrymd av iy2 å 2 år.

Utredningsmännen ha under tiden september—november 1951 haft 6
gemensamma överläggningar. Arbetet beräknas vara slutfört under år 1953.

27. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 17 30),
rikssamt. växel 23 62 00.

Åt utredningsmannen har uppdragits att slutföra i vissa delar det utredningsuppdrag,
som omhänderhafts av 1949 års folkbokföringssakkunniga
(se I Fi: 4).

Utredningsmannen har den 16 november 1951 avgivit en promemoria med
förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförordningen m. m.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1952.

28. Utredning om regleringen av riksbankens sedelutgivningsrätt på längre

sikt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 (so
Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1951):

Quensel, N. J. E., president, ordförande;

Lemne, M. H., riksbankschef;

Lindahl, E. R., professor;

Sahlin, O. E., direktör i Svenska sparbanksföreningen;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Expert, tillika sekreterare:

Ekengren, H. K. A., bankdirektör.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 9
november 1951):

I skrivelse den 1 februari 1951 hemställde fullmäktige i riksbanken att Kungl.
Maj:t måtte genom proposition underställa riksdagen förslag om ny riksbankslag i
huvudsaklig överrensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat förslag. Detta blev
därefter föremål för remissbehandling. Förslaget anmäldes av mig i propositionen
nr 181 till innevarande års riksdag.

I sin nyssnämnda skrivelse meddelade fullmäktige i riksbanken att de i december
1949 uppdragit åt en kommitté — 1949 års riksbankslagskommitté — att avgiva
förslag till revision av riksbankslagen innebärande bl. a., att den temporära
lagstiftningen om sedelutgivningen skulle ersättas med definitiva bestämmelser
i riksbankslagen. Nämnda kommitté hade till fullmäktige överlämnat utkast till
ny riksbankslag jämte en promemoria med kommentar till utkastet. Kommittén
hade föreslagit ändrade grunder för sedelutgivningsrätten och hade i övrigt

126

Riksdagsbei-ättelsen.

I Fi: 9g verkställt en omarbetning av 1934 års riksbankslag, huvudsakligen i formellt
hänseende. Fullmäktige anslöto sig till de synpunkter, som kommittén anlagt i
fråga om sedelutgivningsrätten.

1949 års riksbankslagskommitté uttalade i sin promemoria bl. a., att riksbankens
guldkassa borde ha karaktär av en disponibel reserv för utländska betalningar.
Riksbankslagens bestämmelser i 9 § och 11 § första stycket borde utgå och ej ersättas
av några likartade regler. Kommittén hade i sitt utkast till ny riksbankslag
icke fixerat sedelutgivningens maximum eller i övrigt föreslagit några »spärrar»
utöver den begränsning, som innefattades i de speciella stadgandena om de tillgångar
riksbanken genom sina rörelsegrenar ägde förvärva och den bestämmelse
som närmare kvalificerade vissa av dessa tillgångar som täckningsgilla samt en
allmän bestämmelse om att riksbanken i all sin verksamhet hade att verka för
uppnåendet av de penning- och valutapolitiska direktiv som uppställdes av riksdagen.

Riksbankslagskommitténs förslag mötte invändningar såväl hos reservanter bland
bankofullmäktige som hos remissinstanserna. I propositionen nr 181 uttalade jag,
att jag icke vore beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan hur sedelutgivningsrätten
borde regleras på längre sikt och att jag hade för avsikt att taga spörsmålet
under närmare övervägande. Jag framhöll vidare, att det därvid måhända
skulle visa sig lämpligt att särskilda sakkkunniga tillkallades för att göra ytterligare
utredningar i ämnet. Med utgångspunkt härifrån föreslog jag, att den provisoriska
lagstiftningen borde förlängas samt att i samband därmed maximibeloppet
för sedelutgivningen skulle höjas från 3 500 till 4 100 miljoner kronor.
Statsmakterna ha sedermera beslutat i överensstämmelse därmed, och ny lagstiftning
i ämnet har såsom nyss angivits kommit till stånd.

Vid behandlingen i riksdagen av propositionen nr 181 uttalade bankoutskottet i
sitt utlåtande nr 20 i anledning av en väckt motion om begränsning av maximibeloppet,
att sedelutgivningsrättens samband med penningpolitiska och andra förhållanden
torde komma under övervägande vid den utredning rörande sedelutgivningsrättens
reglering på längre sikt, som i propositionen ställts i utsikt. I anledning
av vad som där anförts om avsikten att taga spörsmålet under närmare
övervägande ville utskottet understryka vikten av att en ytterligare utredning i
ämnet komme till stånd och att denna utredning finge en sådan karaktär att dess
arbete kunde bedrivas på en bred bas och med utnyttjande av såväl teoretisk
som praktisk expertis. Utskottet anförde vidare, att denna utredning också torde
få anledning att pröva de i de likalydande motionerna 1:216 och 11:285 resta
spörsmålen angående sambandet mellan riksbankens krediter till staten och den
allmänna ekonomiska utvecklingen.

Den sålunda ifrågasatta utredningen om sedelutgivningsrättens reglering på
längre sikt bör nu komma till stånd. Det av 1949 års riksbankslagskommitté
framlagda förslaget — innebärande bl. a. att det nuvarande systemet med ett
fixerat maximum skall frångås och att även i övrigt »spärrar» i hävdvunnen
mening kunna undvaras — bör allsidigt prövas. Härvid bör närmare utredas
sedelutgivningens samband med penningpolitiska och andra ekonomiska förliålllanden.
Vidare bör under utredningen uppmärksamhet ägnas åt frågan om den
sannolika psykologiska effekten av att lagstadgade spärrar för sedelutgivningsrätten
slopas. Om övervägandena leda till att sådana spärrar icke lämpligen kunna avvaras,
bör undersökas om det nuvarande systemet — hittills betraktat som ett
provisorium — bör bibehållas, eventuellt med vissa modifikationer, eller om spärrar
av annan art böra uppställas.

Utredningens uppgift bör i stort sett begränsas att avse endast den del av det
föreliggande utkastet till ny riksbankslag, som har samband med sedelutgivningen.
Skulle emellertid under arbetets gång ändringar finnas påkallade i någon annan
del av lagutkastet, bör utredningen framlägga härav betingade förslag.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

127

29. Utredning om konjunktnrvinstbeskattning. I Fil 29

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1951 för
att verkställa utredning om konjunkturvinstbeskattning (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 november 1951) såsom utredningsmän:

Lindquist, N. G., kammarrättsråd;

Crabo, S. G., taxeringsrevisor.

Lokal: Mellankommunala prövningsnämndens sammanträdesrum; tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 16
november 1951):

Vid anmälan i statsrådet den 19 sistlidne oktober av propositionen nr 220 med
förslag om uttagande av en särskild investeringsavgift, lämnade jag en utförlig
redogörelse för det ekonomiska läget och för regeringens ekonomiska politik.
Beträffande vad jag därvid anförde får jag i första hand hänvisa till propositionen.
Här torde allenast få erinras om följande.

Jag framhöll att läget inom den samhällssektor, som företagarsidan utgjorde,
karakteriserades, trots vissa ojämnheter, på det hela taget av en högt uppdriven
vinstkonjunktur, som särskilt berörde exportindustrierna och i första hand skogsindustrien.
Jag uttalade i anslutning därtill den meningen, att den utpräglade högkonjunkturen
inom företagarsfären utgjorde det allvarligaste hotet mot strävandena
för ekonomisk balans i rådande läge.

Sedan jag därefter framhållit, att det stode klart att läget mot bakgrunden av
de expansionssträvanden som framkallades av vinstkonjunkturen rymde avsevärda
risker för en inflationistisk utveckling, underströk jag att tyngdpunkten i
den ekonomiska politiken måste vara förlagd till strävandena att begränsa de
inflationistiska verkningarna av vinstkonjunkturen inom företagssektorn och därigenom
bland annat hejda expansionstendenserna i fråga om investeringsverksamheten.
I anslutning därtill förordade jag, av skäl som närmare utvecklades, att den
ekonomiska politiken borde bedrivas efter följande huvudlinjer: fortsatt byggnadsreglering;
investeringsbegränsning genom investeringsskatt resp. investeringsavgift;
skärpta bestämmelser angående varulagervärderingen vid 1953 och 1954
års inkomsttaxeringar; ökade prisutjämningsavgifter vid export av skogsindustriprodukter
ävensom eventuellt införande av exportavgifter inom andra grenar
av exporten; fortsatt överbalansering av driftbudgeten och en sträng återhållsamhet
i fråga om utgifterna; samt en förstärkning av priskontrollens effektivitet.

Såsom en sista punkt i programmet angavs fortsatta förhandlingar med arbetsmarknadens
och näringslivets intresseorganisationer i syfte att vinna enighet
om en samlad och återhållsam inkomstutveckling. Vid behandlingen av denna
punkt framhöll jag bland annat, att de antydda åtgärderna mot vinstkonjunkturen
öven vore av betydelse såsom en betingelse för en lugn gestaltning av löneutvecklingen.

Vid den tidpunkt då de riktlinjer för den ekonomiska politiken uppdrogos,
för vilka jag i det föregående redogjort, samt förslagen till investeringsavgift, räntereglering
och insättning på spärrkonto av viss del av skogsiigarvinsterna slutligt
avfattades, fanns anledning räkna med att en på antytt sätt utformad ekonomisk
politik skulle innebära tillräcklig garanti för en stabilisering av penningvärdet
och för samhällsekonomisk balans. Den senaste tidens händelseutveckling ger
emellertid anledning till en viss omprövning av denna fråga. Jag åsyftar främst
den oväntat kraftiga stegringen av virkespriserna, som kunde konstateras vid
skogsauktionerna i slutet av oktober och därefter. Innebörden av denna iakt -

128

Riksdagsberältelsen.

I Fi: 09 tagelse måste antagas vara den, att skogsindustrierna — av vinstmedel som återstå
efter erläggande av prisutjämningsavgifter vid export — äro beredda att i inbördes
stark konkurrens och i tävlan med andra virkesuppköpare betala priser av en storleksordning,
som icke förutsetls. De belopp, som härigenom tillföras skogsägarna,
utgöra ett nytillkommet hot mot en stabil utveckling. Det inträffade ger därjämte
ett mycket kraftfullt uttryck för den på vissa områden rådande och under senaste
tiden alltmer accentuerade vinstkonjunkturen. Tillspetsningen av överkonjunkturen
inom vissa områden av näringslivet tillför de berörda företagarna inkomster av
en högst betydande storleksordning. Med fog torde kunna göras gällande att en
viss del av dessa inkomster böra — genom att indragas till staten ■— komma en
vidare krets av medborgare till godo. Genom en sådan anordning skulle jämväl
skapas bättre betingelser för en lugn gestaltning av löneutvecklingen.

I det numera uppkomna läget är jag alltså av den uppfattningen att en prövning
bör ske av frågan huruvida icke till de tidigare beslutade eller föreslagna åtgärderna
böra fogas beskattningsbestämmelser, som direkt rikta sig mot av vinstkonjunkturen
föranledda inkomster och som innebära att viss del av dessa inkomster
indragas till staten. Visserligen torde kunna sägas att den rådande överkonjunkturen
kan, åtminstone temporärt, dämpas och att därför vissa skäl tala för
att icke omedelbart vidtaga lagstiftningsåtgärder utan i stället ännu någon tid avvakta
utvecklingen. Då det emellertid kan bli nödvändigt att låta de ifrågasatta
bestämmelserna avse inkomsterna under år 1951 och då utarbetandet av en lagstiftning
av antydd innebörd kräver ett icke obetydligt förberedelsearbete, anser
jag mig böra förorda att en utredning omedelbart igångsättes. Vissa förberedande
undersökningar ha redan företagits inom finansdepartemetets rättsavdelning. Dessa
böra följaktligen fullföljas, men det torde vara erforderligt att härför tillkalla särskilda
utredningsmän att inom departementet biträda med ifrågavarande utredningsarbete.

Jag torde härefter få övergå till att något beröra de linjer efter vilka utredningsarbetet
synes böra bedrivas.

Tidigare har framhållits att den mest iögonfallande överkonjunkturen är rådande
inom exportindustrien och inom området för handeln med skogsprodukter. De
ifrågasatta bestämmelserna böra emellertid uppenbarligen få en mera generell utformning;
skattskyldiga med inkomster, som äro föranledda — direkt eller indirekt
— av vinstkonjunkturen, böra i lika mån beröras av bestämmelserna och
avsteg från denna princip bör allenast göras då så av praktiska skäl finnes påkallat.

Det ter sig naturligt att i viss utsträckning anknyta bestämmelsernas utformning
till de under krigsåren gällande reglerna om beskattning av vinster, som föranleddes
av krigskonjunkturen. Genom den invecklade konstruktionen av denna beskattningsform
blev emellertid tillämpningen av dess bestämmelser en allvarlig
belastning för såväl de skattskyldiga som myndigheterna. Enligt min mening ge
erfarenheterna från krigskonjunkturbeskattningen vid handen, att det är nödvändigt
att utforma de nu ifrågasatta bestämmelserna efter väsentligt enklare linjer.
Vid utredningsarbetet bör i första hand undersökas, om det är möjligt att genom
schablonmässigt utformade bestämmelser med vida marginaler undvika vidlyftiga
utredningar och svårbedömbara tvister om och i vad mån en mervinst berott på
de särskilda konjunkturer, som nu råda.

Det synes vidare böra undersökas, huruvida frågan om merinkomst skall bedömas
på grundval av inkomstförhållandena under år 1950 eller under något tidigare
år. Blir det sistnämnda fallet, följer därav att en lägre skattesats bör väljas
än den, som föranledes av att man stannar för förstnämnda alternativ. Något
ytterligare uttalande om skattesatsen torde nu ej böra göras; frågan härom blir
givetvis beroende av resultatet av utredningsarbetet.

Även om det måhända icke är möjligt att lokalisera konjunkturvinsterna till

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 129

vissa branscher av förvärvslivet, synes man dock kunna fastslå att dylika vinster J pjj 29
i regel icke förekomma inom vissa inkomstslag, i varje fall icke i sådan utsträckning
eller till sådana belopp, att dessa inkomstslag böra inbegripas under en vinstkonjunkturskatts
tillämpningsområde. Det sagda torde gälla t. ex. inkomst av
tjänst. Dock torde inkomst i form av tantiem ofta kunna vara av den art, att en
konjunkturvinstskatt skulle kunna ifrågasättas; frågan huruvida lagstiftningen bör
kompliceras med särskilda regler för sådana och liknande fall torde få prövas
under utredningsarbetet. Att konjunkturvinsterna främst är att finna inom förvärvskällorna
rörelse och jordbruksfastighet — i sistnämnda fall framförallt när
fråga är om försäljning av skogsprodukter — är å andra sidan uppenbart. I syfte
att vinna ytterligare förenklingar bör dock prövas huruvida från bestämmelsernas
räckvidd kunna avgränsas sådana skattskyldiga inom sistnämnda förvärvskällor,
som kunna förutses icke ha någon konjunkturvinst att redovisa. Så kan exempelvis
vara fallet beträffande vissa s. k. fria näringsutövare.

Under utredningsarbetet skall givetvis även prövas huru bestämmelserna om en
konjunkturvinstbeskattning bör samordnas med bland annat den vanliga inkomstskatten,
investeringsskatten samt export- och prisutjämningsavgifterna etc.

Ett annat spörsmål, som i detta sammanhang ävenledes måste undersökas, är
frågan om taxeringsmyndigheternas möjlighet att med sin nuvarande personalutrustning
fullgöra de arbetsuppgifter, som skulle bli en följd av de ifrågasatta
bestämmelsernas genomförande.

Utredningsarbetet bör uppenbarligen bedrivas med största skyndsamhet.

Utredningsmännen ha den 15 december 1951 avgivit »Promemoria med förslag
till förordning om konjunkturskatt för år 1952». Vissa arbetsuppgifter
återstå. Utredningsmännen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

9 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
Rikadagaberättelaen.

130

Riksdagsberättelsen.

I E: l

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga studier
(1950: I 44; 1951:1 13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att
verkställa en översyn av nu gällande bestämmelser rörande stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier:

Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Håkansson, H. E. V., fil. mag.

Utredningsmannen har den 12 februari 1951 avgivit betänkande med förslag
till bestämmelser rörande stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier vid universiteten och motsvarande läroanstalter samt vissa fackhögskolor
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1940 års arkivsakkunniga (1949: I 10; 1950: I 9; 1951: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 februari 1940 och
den 3 oktober 1947 att biträda med utredning och avgiva förslag angående
gallring av statsmyndigheternas arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., f. d. statssekreterare, ordförande;

Andersson, C. I., riksarkivarie;

Arvidsson, K. A. V., kanslichef;

Hedar, F. S., arkivråd (t. o. m. den 31 augusti 1951);

Kjellin, B. T. M., lagbyråchef (fr. o. m. den 1 september 1951);

Staf, N. O. B., förste arkivarie.

Sekreterare:

Holm, N. F., arkivarie.

Direktiven för de sakkunniga, se 1941: I E 19 och 1948: I E 13. Härjämte
har Kungl. Maj :t genom beslut den 2 februari 1951 uppdragit åt de sakkunniga
att verkställa en av riksdagen begärd utredning angående åtgärder
för en mera omfattande utgallring i vissa fall av arkivhandlingar, varvid
åsyftades gallring av sådana handlingar, vilka enligt gällande bestämmelser
äro sekretessbelagda under längre eller kortare tid.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 24
plenisammanträden. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits
av ordföranden och sekreteraren, delvis tillsammans med olika ledamöter.
överläggningar och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter
för olika förvaltningsorgan, särskilt byggnadsstyrelsen. Jämlikt
bemyndigande av chefen för ecklesiastikdepartementet ha de sakkunniga
jämte sekreteraren och en representant för byggnadsstyrelsen dels företagit

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 131

vissa resor i Stockholms närhet för att i samband med utredningen av riksarkivets
byggnadsfråga bese vissa tomtområden, dels företagit en resa till
Uppsala för att undersöka därvarande landsarkivs lokalförhållanden. Härjämte
ha i samma syfte några av de sakkunniga jämte sekreteraren och
en representant för byggnadsstyrelsen företagit resor till Lund, Göteborg
och Vadstena.

De sakkunniga ha under år 1951 avgivit följande framställningar och
utlåtanden: den 5 maj angående riks- och landsarkivens byggnadsfråga; den
30 augusti angående förstärkning av riksarkivets arbetskrafter för behandling
av frågor om gallring av handlingar i förvaltningsarkiven m. m.; den
26 november angående gallring av sekretessbelagda handlingar; den 15 december
med redogörelse för de sakkunnigas verksamhet. Uppdraget .är därmed
slutfört.

3. 1945 års universitetsberedning (1949:1 17; 1950:1 14; 1951:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 juni och den 15
november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 juli 1945):

Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Agge, K. I., professor;

Aspelin, G., professor;

Blix, F. G., professor;

Gunnarsson, G. O. I., professor;

Hadding, A. R., professor;

Hult, W. P. A., professor;

Höjer, T. A. M., professor;

Kjöllerström, S. G., professor;

Ohlon, .S. J. E., rektor, led. av I kamm.;

Pauli, I. H. E., lektor, f. d. riksdagsman;

Rodhe, C. O. W., laborator;

Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wallén, C. A. C., fil. dr, t. f. förste statsmeteorolog;

Wistrand, K. K-son., direktör, led. av I kamm.

Expert:

Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie. *

Huvudsekreterare:

Lönnroth, N. E. M., professor.

Biträdande sekreterare:

Bruno, C. A., e. o. förste kanslisekreterare;

östergren, B., fil. mag., sekreterare i Sveriges läkarförbund.

Direktiven för utredningen, se 1946: I E 28.

Beredningen har under tiden december 1950—mars 1951 hållit 1 sammanträde.

Eh 1

132 Riksdagsberättelsen.

Beredningen har den 30 mars 1951 avgivit betänkande rörande den vetenskapliga
publiceringsverksamheten, personal-, institutions- och stipendiefrågor
m. m. samt det akademiska befordringsväsendet (SOU 1951: 9). Uppdraget
är därmed slutfört.

4. Kollektutredningen (1949:1 20; 1950:1 17; 1951:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):

Cullberg, J. O., biskop, ordförande;

Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde, led. av I kamm.

Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål,
för vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills
använts:

Ljunggren, Å. V., fil. stud.

Sekreterare:

Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie.

Direktiven för utredningen, se 1946: I E 35 och 1947: I E 32.

Sedan utredningen den 15 juni 1948 avgivit betänkande med förslag till
förordning angående kollekter (SOU 1948: 38) och därmed i huvudsak slutfört
sitt arbete, har Ljunggren den 27 oktober 1950 till utredningen överlämnat
en sammanfattning av en av honom utförd speciell undersökning
beträffande Lutherakademien i Sondershausen. Ifrågavarande undersökning
har utredningen den 5 februari 1951 överlämnat till ecklesiastikdepartementet.
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m. (1949:1 24; 1950:1 20; 1951:121).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):

Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;

Allard, K. Ä. H„ annonschef, led. av II kamm.;

Blomquist, K. S., överlärare;

Christensen, E. H., professor;

Fischer, Ingrid, gymnastikdirektör;

Holmdahl, D. E., professor;

Råberg, E., major;

Thorson, G. A., förste gymnastikkonsulent.

Experter:

Amylong, Tora, gymnastikdirektör;

Lindau, G. H., gymnastikdirektör;

Sandberg, G. T. B., förste kanslisekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 133

Sekreterare: I E: i

Högberg, J. P., gymnastikdirektör.

Direktiven för utredningen, se 1946: I E 40.

Förutom sammanträden mellan ordföranden och sekreteraren ha under
tiden december 1950—november 1951 hållits 13 plenarsammanträden och
12 sammanträden med 1—4 ledamöter och sekreteraren.

De sakkunniga ha den 4 december 1951 avgivit betänkande angående omorganisation
av gymnastiska centralinstitutet m. m. (SOU 1951: 59). Uppdraget
är därmed slutfört.

6. Utredning angående upprättande av ett arkeologiskt museum i Stockholm

(1949: I 27; 1950: I 22; 1951: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 februari 1946 för att inom
departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation av i Stockholm
befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna och Främre
Orienten samt i samband därmed beakta den av de sakkunniga berörda frågan,
huruvida inom en och samma museiinstitution lämpligen böra inrymmas,
förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar av övervägande
arkeologisk karaktär:

Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.

Experter :

Tesch, N., arkitekt;

Vessberg, G. O., docent, föreståndare för Cypernsamlingarna (till den 11 maj
1951).

Sekreterare:

Westholm, D. A., docent (t. o. m. den 10 1951);

Vessberg, G. O., docent (fr. o. in. den 12 maj 1951).

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 22
sammanträden.

Utredningen har den 29 augusti 1951 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående sammanförande och organisation av i Stockholm befintliga
arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna, Främre Orienten
och Östasien (maskinskrivet). Betänkandet har sedermera tryckts (SOU
1951: 55). Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas fram tida

ställning (1949: I 33; 1950: I 26; 1951: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas
framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad och högskolan rörande statens, Stockholms
stads och högskolans framtida inbördes förhållande i ekonomiskt och
organisatoriskt hänseende (so Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):

134

Riksdagsberättelsen.

lEil Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Dillner, H. J., kansliråd;

Hadding, A. R., professor;

Larsson, S. R., f. d. föreståndare, f. d. riksdagsman.

Experter:

Wieselgren, O. H., riksbibliotekarie;

Willers, U. E. W., kansliråd.

Sekreterare:

Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1948: I E 43.

Under tiden december 1950—november 1951 ha de sakkunniga icke hållit
några sammanträden.

Den 28 december 1951 ha de sakkunniga avlämnat utredning rörande
den matematisk-naturvetenskapliga fakultetens biblioteksfråga (stencilerad)''.
Uppdraget är därmed slutfört.

8. 19&7 års sakkunniga angående den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (1949: I 36; 1950: I 29; 1951: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1947 och den 2 juni 1950):
Engströmer, T., professor emeritus, ordförande;

Bergstrand, K. J. H., professor, rektor;

Glimstedt, E. G., professor;

Romberg, N. W. A., kanslichef, tillika sekreterare;

Strömbeck, J. P., professor;

Westin, G. E. N., professor.

Direktiven för utredningen, se 1948: I E 48.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit tvä
sammanträden in pleno, varjämte utredningsarbetet bedrivits av en särskild
delegation.

De sakkunniga ha den 31 december 1951 avlämnat ett den 11 maj 1951
dagtecknat betänkande om den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande
(SOU 1951:50). Uppdraget är därmed slutfört.

9. Skolöverstyrelsesakkunniga (1950: I 45; 1951: I 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1949 för utredning
rörande skolöverstyrelsens organisation (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 juli 1949):

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;

Dahlberg, G. W., överdirektör;

Persson, I., agronom, statsråd, led. av I kamm.

Experter:

Flinck, H. L., folkskolinspektör;

Karnell, N. B., undervisningsråd;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

135

Norinder, Y. H. D., undervisningsråd; J jj

Sjöstedt, C.-E., undervisningsråd;

Söderbäck, N., byråsekreterare.

Huvudsekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Haglund, Ågot B., byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 45.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—juli 1951 hållit 7 sammanträden.

De sakkunniga ha den 20 juni 1951 avgivit betänkande med förslag rörande
skolöverstyrelsens organisation (SOU 1951: 29). Uppdraget är därmed
slutfört.

10. 1949 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteks filmning
(1950: I 46; 1951: I 40).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 för att
biträda med utredning angående mikrofilmningens användning i svenska
bibliotek och arkiv (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1949):

Boéthius, S. B., f. d. riksarkivarie, ordförande;

Andersson, C. I., riksarkivarie;

Bäckström, K. G. H., professor;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie.

Sekreterare:

Jägerskiöld, O., förste arkivarie.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 46.

Under tiden december 195(k—september 1951 ha de sakkunniga hållit 3
sammanträden.

Utredningen har den 20 september 1951 avgivit betänkandet: Arkiv och
biblioteksfilmning (SOU 1951: 36). Uppdraget är därmed slutfört.

11. 1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga (1950: I 47; 1951: I 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1949
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 november 1949):

Engströmer, T., professor emeritus, ordförande;

Ehrcnsvärd, A., greve, kansliråd;

Larsson, S. B., f. d. föreståndare, f. d. riksdagsman.

Experter:

Rektorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarhögskolan i Stockholm samt Stockholms och
Göteborgs högskolor;

Topelius, G. Z., kanslerssekreterare, kansliråd;

östergren, B., fil. mag. (representant för Sveriges förenade studentkårer).

136

Riksdagsberättelsen.

I E: 11 Sekreterare:

Karlström, H. Å., amanuens.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 47.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—juni 1951 hållit 5 sammanträden.

De sakkunniga ha den 15 juni 1951 avgivit betänkande rörande universitetskanslersämbetets
uppgifter och organisation m. m. (SOU 1951: 37).
Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredning angående anställnings- och avlöningsförhållanden m. m. för
vissa lärare vid skolor i försöksdistrikt (1951: I 47).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 oktober 1950 för att
verkställa utredning av frågan om avlönande av lärare i försöksdistrikt
m. m.:

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd.

Experter:

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Wedlund, K. E., överlärare.

Sekreterare:

Fältheim, Å. A., t. f. undervisningsråd.

Utredningsmannen har, efter med experterna förda överläggningar, avgivit
följande utredning och utlåtande, nämligen

den 15 januari 1951 utredning angående anställnings- och avlöningsförhållanden
m. m. för vissa lärare vid skolor i försöksdistrikt (stencilerad)
samt

den 8 februari 1951 utlåtande över två av Stockholms folkskoledirektion
till Kungl. Maj :t ingivna framställningar angående dels undervisningsskyldigheten
för lärare i vissa försöksklasser, dels statsbidrag till vissa timlärare
i nämnda klasser (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

13. Chalmerska byggnadskommittén (1949: I 9; 1950: I 8; 1951: I 14).

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937 tillsattes
en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggen m. m. vid dåvarande Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj:t kunde komma att uppdraga
åt densamma.

137

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Instruktion för kommittén fastställdes av Kungl. Maj :t den 18 november j[ E* 13
1938.

Byggnadskommitténs sammansättning under år 1951:

Larson, E. G., direktör, ordförande;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

Hansson, G. H., civilingenjör;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Hössjer, K. G. N., professor, rektor;

ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:

Hammar, O. G., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:

Dahr, K., professor;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Rydbeck, O. E. H., professor;

ledamot i kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:

Nordström, H. F., överdirektör;

ledamöter i kommitténs sektion för Chalmers kårhus:

Bergström, S. G., teknolog;

Berndtsson, P. G., kamrerare;

Heyman, H., direktör.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Arkitekt och arbetschef:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(kamrer Nordwall); Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 18 74 40
(prof. Wernstedt).

De byggnadsföretag, som under år 1951 främst bearbetats av byggnadskommittén
äro: nybyggnad för avdelningen för maskinteknik, nybyggnad
för avdelningen för elektroteknik, tillbyggnad till statens skeppsprovningsanstalt
och nybyggnad för Chalmers kårhus.

Under år 1951 har kommittén anlitat följande särskilda experter: civilingenjör
A. Lidholm i frågor rörande utrustning i de starkströmselektriska
laboratorierna, civilingenjör B. Ludvigsson i konstruktionsfrågor, W. Fagerströms
Ingenjörsbyrå rörande värme- och sanitetstekniska anläggningar
samt Karl G. Eliassons Ingenjörsbyrå rörande elektrisk installation.

Kommittén, har under tiden december 1950—den 20 november 1951 hållit
10 sammanträden.

Nybyggnaden för maskinteknik: Den i detta byggnadskomplex ingående
kraft- och värmecentralen har garantibesiktigats och anmälan om byggnadens
övertagande av byggnadsstyrelsen har ingivits. 1 kungl. brev den 2 juni 1950
anbefalld översyn av förslaget till maskinlaboralorium har utförts och nytt
förslag har framlagts i samband med årets petita.

Nybyggnaden för elektroteknik: Den i detta byggnadsföretag ingående
elektronikdelen är i huvudsak färdig och har tagits i bruk. Den del som

138

Riksdagsberättelsen.

I E* 13 innehåller föreläsnings- och ritsalar samt övriga svagströmstekniska laboratorier
torde vara inflyttningsbar i början av nästa år. Viss utrustningsmateriel
med lång leveranstid, framför allt tyngre utrustning för de planerade
starkströmstekniska laboratorierna, har beställts.

Tillbyggnaden till statens skeppsprovningsanstalt: Första etappen av denna
tillbyggnad innehållande parkeringshall för paraffinmodeller m. m. är
helt färdig. För den andra etappen har måst äskas ett mindre tilläggsanslag,
beroende på de nyligen inträffade prisstegringarna inom byggnadsbranschen.

Nybyggnaden för Chalmers kårhus: Arbetena med byggnadens uppförande
pågå. Inflyttning torde kunna ske i mitten av år 1952.

Nybyggnaden för silikatkemi och tillbyggnaden till fysikinstitutionen ha
under året överlämnats till byggnadsstyrelsen.

14. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1949: I 14; 1950:

I 12; 1951: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:

Kreuger, H. professor emeritus, ordförande;

Woxén, R., professor, rektor, vice ordförande;

Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande; Dahl,

D., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Larsson, S. B., f. d. föreståndare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 16 februari
1951);

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 17 februari
1951);

Sundahl, P. E., professor.

Arkitekt:

Ahrbom, N. O., professor.

Sekreterare och kassaförvaltare:

Swedenborg, J. E., högskoleintendent.

Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 8412, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.

Följande särskilda experter ha under år 1951 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorn L. V. L. Malm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral
för högskolan, professorn E. J. Lundberg i frågor rörande parkoch
trädgårdsanläggningar, Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor
rörande uppvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman
Jacobson och Widmark i statiska konstruktionsfrågor. Dessutom ha olika
vid högskolan anställda lärare såsom experter anlitats i frågor rörande
utrustning av nya laboratorier.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

139

På kommitténs arkitektkontor voro vid årets början anställda åtta arki- I Jj];
tekter och ingenjörer, vilket antal vid årets slut nedbringats till fem, samt
ett skrivbiträde.

Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar samt i frågor rörande ny värme- och kraftcentral för högskolan
voro under året två ingenjörer anställda.

Under tiden december 1950—november 1951 har kommittén sammanträtt
fyra gånger.

Ombyggnaden av vissa delar av huvudbyggnaden, där avdelningen för
bergsvetenskap har sina lokaler, har under året slutförts.

Nybyggnaden av värme- och kraftcentralen har i det närmaste färdigställts
vad byggnadsarbetena beträffar. Den första ångpannan beräknas
vara färdigmonterad och kunna tagas i bruk vid årsskiftet, övrigt monteringsarbete
av ledningar och apparater fortgår.

Ombyggnaden av gamla kemiska laboratoriet har slutförts.

Sedan byggnadstillstånd för omkring en tredjedel av nybyggnad för
kraftteknik beviljats, ha byggnadsarbetena påbörjats under juni månad
1951.

Kulvert med ångledningar från värme- och kraftcentralen till vissa kringliggande
byggnader — svenska träforskningsinstitutet, statens provningsanstalt,
ingenjör svetenskapsakademiens laboratorium samt svenska forskningsinstitutet
för cement och betong — har under året färdigställts.

15. Handelsutbildningskommittén (1949:1 18; 1950:1 15; 1951:1 18).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 juni och den
31 augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23
januari 1948:

Törnqvist, K. G. G., professor, ordförandé;

Alfort, A. M., direktör;

Andersson, G. O., rektor;

Elldin, H., rektor;

Hedvall, J. G., rektor;

Jönsson, A., ombudsman;

Larsson, G. I., rektor;

Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;

Lindforss, K. B. R., ombudsman;

Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;

Rosenberg, G. D., direktör;

Wiklund, H. W., rektor (avliden den 6 augusti 1951).

Experter:

Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie (t. o. in. den 31 mars 1951);

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Holmstrand, M. F., rektor;

Lindblad, C. W., förste byråsekreterare;

Åstrand, B. I., ämneslärare.

140

Riksdagsberättelsen.

I E: 15 Sekreterare:

Holmstrand, M. F., rektor.

Lokal: Sveriges köpmannaförbund; tel. 23 12 40; sekreterarens tel. även
Kristinehamn 121 71.

Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.

Kommittén har under tiden december 1950—oktober 1951 hållit 4 plenarsammanträden,
varjämte kommitténs sektion 2 sammanträtt 8 gånger,
sektion 3 7 gånger och sektion 4 1 gång.

Kommittén, som den 11 april 1950 avgav sitt betänkande I, handelsgymnasierna,
räknar med att kunna slutföra sitt arbete med ett andra betänkande
angående den lägre handelsundervisningen och vissa pedagogiska
frågor under första halvåret 1952.

16. 1945 års lårobokskommitté (1949: I 21; 1950: I 18; 1951: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring
av läroböcker m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Mattsson, J. G. A., läroverksadjunkt, v. ordförande i Målsmännens riksförbund; Rönn,

Solveig A. O., fru, f. d. riksdagsledamot;

Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;

Wikström, N. K., direktör.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 (sekreteraren) och 30 77 83 (kansliet).

Direktiven för kommittén, se 1946: I E 37.

Kommittén har under tiden den 1 januari—30 november 1951 hållit 4
sammanträden in pleno, varjämte en arbetsdelegation bestående av ordförande
och sekreterare sammanträtt ett flertal gånger.

Under åren 1947—1950 har kommitténs arbete i stort sett vilat, men
fr. o. m. den 1 januari 1951 har det återupptagits i full omfattning. Härvid
har det visat sig nödvändigt att belysa frågeställningar från tiden när kommittén
tillsattes från i viss mån nya utgångspunkter. Ett delvis nytt utredningsmaterial
har därvid måst framskaffas; olika enquéter ha gjorts och
överläggningar hållits. Den inom priskontrollnämnden på kommitténs uppdrag
gjorda utredningen om bokförlagens kostnader för läroboksframställningen
har avslutats. Med hänsyn till de under 1951 bl. a. på grund av pappersprisernas
ökning starkt fördyrade läroböckerna har kommittén ansett
det befogat att i sitt blivande betänkande även diskutera eventuella åtgärder
för att typografiskt och framställningsmässigt förbilliga läroböckerna,
dock utan att åsidosätta de moderna, pedagogiska landvinningarna på detta
område.

Kommitténs slutbetänkande kommer att avlämnas under år 1952.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 141

17. 1946 års skolkommission (1949:1 25; 1950:1 21; 1951:1 22).

Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation m. m.
och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1946).

Ledamöter:

Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande (avliden den 8 mars 1951);

During, H. I., professor, ordförande (fr. o. m. den 27 april 1951);
von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;

Färm, H. G. E. A., organisationssekreterare;
de Laval, Märta, redaktör;

Myrdal, Alva, fru;

Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;

Olsson, K. M. G., redaktör;

Persson, I., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 9 november 1951);
Sjöström-Bengtsson, Anna M., fru, led. av I kamm.;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm. (fr. o. m. den 10 november
1951);

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Wigforss, F. J. M., f. d. lektor (fr. o. m. den 27 april 1951).

Sekreterare:

Arvidson, E. S. Å., lektor.

Lokal: Hantverkargatan 26; tel. växel 52 83 70, 52 85 30, 52 88 70, 52 92 35.
Direktiven för kommissionen, se 1947: I E 38.

Till kommissionens förfogande för överläggningar och samråd har stått
ett expertråd (se 1947:1 E 38; 1948:1 E 32; 1949:1 E 25; 1950:1 E 21;
1951: I E 22). Till ny medlem av expertrådet har utsetts t. f. överläraren
H. Wanre.

Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på delegationer.
Under året har kursplanedelegaiionen, yrkesutbildningsdelegationen, folkhög
skoledelegationen och lärarhögskoledelegationen varit i verksamhet.

Följande förändringar i delegationernas sammansättning ha vidtagits: undervisningsrådet
Y. Norinder har entledigats från uppdraget att vara ledamot
av lärarhögskoledelegationen och statsrådet I. Persson från uppdragen
som ledamot av yrkesutbildnings- och folkhögskoleledelegationen; till ny
ledamot av yrkesutbildningsdelegationen har utsetts led. av I kamm., partisekreteraren
L. Eliasson.

T. f. överläraren Wanre och civilekonomen Rut Grenholm ha entledigats
från sekreteraruppdraget i kommissionen. Till biträdande sekreterare med
tjänstgöring i kursplanedelegationen har utsetts pol. stud. S. Tidefelt.

Kommissionen har under tiden december 1950—november 1951 haft 5
sammanträden. Dessutom ha delegationerna under denna tid hållit sammanlagt
50 sammanträden, sammanträden med subkommittéer ej medräknade.

1E: 17

142

Riksdagsberätt elsen.

1 E: 17 Kommissionen, som den 8 november 1950 avlämnade utredning om Statsbidragsgrunder
för det kommunala och enskilda yrkesskoleväsendet (SOU
1950: 44), har under året avgivit yttranden över ett antal betänkanden.
Kommissionens 1948 utgivna principbetänkande har utgivits i sammanfattning
på engelska under redaktion av professor Diiring.

Kommissionens arbete skall vara avslutat i och med utgången av juni
månad 1952. Kommissionen avser att under första halvåret 1952 avge betänkanden
om folkhögskolans problem, om lärarhögskolornas organisation
och arbete med särskild hänsyn till den första lärarhögskolan och om vissa
problem rörande enhetsskolans målsättning och arbete. Kommissionen utger
dessutom som bilaga till sitt principbetänkande en sammanfattning på
engelska av den rapport, som professor J. Elmgren avlämnat över de under
hans ledning utförda psykologisk-pedagogiska undersökningarna. Yrkesutbildningsdelegationens
arbete är avsett att fortsätta under andra former.

18. Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna (1949:1 31; 1950:

I 25; 1951: I 24).

Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.

Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj :t om ändrad sammansättning
av kommittén samt uppdrog åt kommittén att förbereda och
verkställa upphandling av den ytterligare utrustning för undervisningen och
verksamheten i övrigt vid tandläkarhögskolan i Stockholm, som erfordrades
i samband med utflyttning av vissa av högskolans laboratorier till lokaler
inom Norrbackaområdet och partiell ombyggnad av dess nuvarande lokaler
inom kvarteret Grönlandet norra, ävensom för fortsatt upprustning av avdelningen
för proteslära vid högskolan. Kungl. Maj :t föreskrev tillika, att
kommittén finge för nämnda ändamål disponera vid utgången av budgetåret
1950/51 tillgängliga medel å det senast för budgetåret 1948/49 anvisade
reservationsanslaget till utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö ävensom
för utrustning av avdelningen för proteslära jämväl det belopp, som
av tandläkarhögskolan i Stockholm ställdes till kommitténs förfogande av
för ändamålet disponibla medel under det för budgetåret 1950/51 anvisade
reservationsanslaget till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1951).

Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:

Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm., ordförande;

Asker, N. E. P., sjukhusdirektör (t. o. m. den 26 april 1951);

Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare (t. o. in. den 26 april 1951);
Fors, S. R„ intendent, tillika sekreterare (fr. o. m. den 27 april 1951);
Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;

143

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Pålsson, F., chefstandläkare (t. o. m. den 26 april 1951); I Ej 19

Westin, G. E. N., professor, rektor;

Av byggnadsstyrelsen enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot: Lindqvist,

R. H., tekn. dr, byggnadschef.

Expert:

Kihlman, K. H., verkmästare.

Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50.

Direktiven för kommitténs ursprungliga utredningsuppdrag, se 1947:1
E 49.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 8 samt
dess arbetsutskott 13 sammanträden.

Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under år 1953.

19. 1947 års musikutredning (1949:1 34; 1950: I 27; 1951:1 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):

Lindbom, T. L., fil. dr, ordförande;

Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;

Härén, Y., folkskollärare;

Lundén, L., kapellmästare;

Rabe, J. J., programchef;

Ralf, E. Chr., professor;

Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.

Experter:

Gustafsson, I. A. S., musikdirektör;

Ullman, C. E., byråsekreterare.

Sekreterare:

Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare.

Lokal: Malmskillnadsgatan 33; tel. 10 3171 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 18
sammanträden, varjämte överläggningar mellan ordföranden och ledamöter
samt sekreteraren ägt rum.

Vidare ha överläggningar ägt rum med representanter för myndigheter
och organisationer.

Tre delbetänkanden ha avgivits under år 1951, nämligen den 3 februari
betänkande med förslag rörande militärmusikens uppgifter och organisation
(stencilerat) samt den 25 juli dels betänkande med förslag angående
musikalisk amatörverksamhet och dels betänkande rörande konsertväsen -

144

Riksdagsberättelsen.

I El 19 det med förslag angående offentligt understödda symfoniorkestrar och orkestermusikernas
pensionering (stencilerade).

Utkast till bl. a. betänkande rörande undervisningen vid kungl. musikhögskolan
har utarbetats.

20. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm (1949: I 37; 1950: I 30; 1951: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas
kunna ifrågasättas, samt att därefter till Kungl. Maj:t avgiva yttrande och
förslag i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 december 1947):

Hassler, N. H. Ä., professor, ordförande;

Johansson, E. G., förbundskassör;

Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., advokatfiskal (tel. 23 45 60).

Direktiven för utredningen, se 1948: I E 49.

De sakkunniga, som under tiden december 1950—november 1951 hållit
3 sammanträden, ha fortsatt utredningen beträffande tidigare icke behandlade
församlingar.

Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1952.

21. 19b8 års konstutredning (1949: I 30; 1950: I 32; 1951: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):

Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;

Lind, A., redaktör;

Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, intendent;

Norlén, A., folkskolinspektör;

Sjögren, N. A. G., f. d. professor;

Strömbom, S. G. M., professor;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Experter:

Ahnsjö, S. O. R., docent, bitr. skolöverläkare;

Borrman, M. Kristina O., småskollärarinna;

Davidsson, Greta, slöjdkonsulent;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

145

Lindahl, Annie, folkskollärarinna; I E:22

Strandman, O., teckningslärare.

Sekreterare:

Lindhagen, N., intendent.

Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 51 06 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I E 39.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit
sammanträden 15 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av
enskilda ledamöter samt sekreteraren ägt rum.

På grund av remiss ha de sakkunniga under år 1951 avgivit utlåtande
över konstakademiens hemställan om anslag till måltider för vissa elever
vid konsthögskolan samt över skolöverstyrelsesakkunnigas betänkande.
Utredningen har vidare avlåtit skrivelse till överstyrelsen för yrkesutbildning
angående undervisningsplanerna för teckningslärarinstitutet. Två medlemmar
av utredningen samt sekreteraren ha under året företagit ett studiebesök
vid Nääs’ slöjdseminarium.

Utredningen beräknar att slutföra sitt arbete under år 1953.

22. 1948 års tekniska skolutredning (1949:1 40; 1950:1 33; 1951:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och
den 27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):

Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande;

Ericsson, Å. H., ingenjör;

Hellman, O. A., överingenjör;

Josephson, K. O., byråchef;

Karlbom, T. O., studierektor;

Lien, M., lektor;

Nordhult, A., rektor;

Rosenberg, N. R. W., fabrikör, led. av I kamin.;

Sandberg, K. E. E., ingenjör;

Skantze, L.-O. H., civilingenjör;

Westman, J. O., ingenjör.

Experter (fr. o. m. den 8 oktober 1951):

Schlyter, R. O. O., överdirektör;

Wittberg, C. I., rektor;

Zachrisson, B., rektor.

Sekreterare:

Källström, P.-E., amanuens.

Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 40.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 6
sammanträden.

10 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

146

Riksdagsberättelsen.

I E: 23

23. Bokutredningen (1949: I 41; 1950: I 34; 1951: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 för ati
verkställa utredning rörande åtgärder för att ge större spridning åt god
litteratur samt rörande författarnas ställning och villkor (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 augusti 1948):

Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Bonnier, K., bokförläggare;

Englund, C.-E., författare;

Hallbeck, O. A., studiesekreterare;

Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;

Josephson, G. A., bokhandlare;

Larsson, Maj G., fru;

Svensson, G. A., redaktör.

Sekreterare:

Forsström, E. G. A., amanuens.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
12 06 ordföranden eller 12 28 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 41.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
under 15 dagar.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1952.

24. 1948 års läkarutbildning skommitté (1949: I 42; 1950: I 35; 1951: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 12 oktober 1951 (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1948):
Nevrell, B. A„ generaldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;

Blix, F. G., professor (fr. o. m. den 12 oktober 1951);

Larsson, S. W., professor;

Malmros, H., professor;

Nosslin, B., med. kand.;

Rexed, B. A., prosektor;

Sjögren, K. G. T., professor;

Waldenström, J., professor;

Wulff, H. B., professor.

Experter:

Bergman, R. K., medicinalråd;

Bergsten, Elisabeth, kurator;

Bosseus, W. B., professor (fr. o. m. den 28 maj 1951);

Fischer, G. A. V., professor;

Forssman, S. P. M., professor;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Inghe, P. G., socialläkare;

Lundquist, G. A. R., överläkare.

147

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Sekreterare:

Gottlieb, J. V. C., andre kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Bruhn-Möller, Å. W., e. o. andre kanslisekreterare;

Poppius, H., amanuens (fr. o. m. den 12 juni 1951).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren), växel 23 34 70 (bitr. sekr. Poppius).
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 42.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 12
sammanträden om sammanlagt 30 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av särskilda arbetsutskott och av enskilda ledamöter.

Kommittén har den 27 januari 1951 avgivit betänkande: Antagningen av
medicine studerande m. fl. (SOU 1951: 4).

Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1952.

25. Sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga examina
m. m. (1950: I 36; 1951: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 3 januari och den
8 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1949):

Bergendal, R. S. D., professor, rektor vid Lunds universitet, ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat;

Ekelöf, P. O., professor;

von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Langendorf, K. B. I., jur. kand. och pol. mag.;

Lindstedt, G. F., f. d. lagman, ordförande i statens hyresråd;

Ljungman, K. S. B. professor;

Löwegren, G. H., pol. mag.;

Montell, J. E. O., expeditionschef;

Palander, T. F., professor;

Persson, K. G., förste stadsfiskal;

Wickman, Å. G., ryttmästare, direktör;

Wåhlstrand, R. A., docent, rektor.

Experter:

Enequist, Gerd M., professor;

Kristensson, F, professor;

Quensel, C.-E., professor;

Segerstedt, T., professor.

Sekreterare:

Girell, B. H., e. o. andre kanslisekreterare;

Witting, N. O., e. o. byråinspektör.

Lokal, Hantverkargatan 7; tel. 52 11 44.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 36.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 3
plenarsammanträden om sammanlagt 9 sammanträdesdagar samt 4 sek -

148 Riks dag sb erätt elsen.

I Et 25 tionssammanträden. om sammanlagt 6 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreterarna delvis
tillsammans med olika ledamöter.

Delegationer från de sakkunniga ha under februari—mars hållit överläggningar
med vissa verkschefer och representanter för länsstyrelsen i
Stockholms län angående de sakkunnigas preliminära förslag till juridisksamhällsvetenskaplig
examen samt med representanter för inrikesdepartementet,
svenska stadsförbundet, landskommunernas förbund och Föreningen
Sveriges landsfiskaler angående av de sakkunniga utarbetade utkast till
allmän förvaltningspraktik.

Vissa kompletterande statistiska undersökningar ha utförts.

De sakkunniga ha uppgjort förslag till författningstext rörande juridiska
examina och samhällsvetenskapliga examina, vilka förslag efter granskning
uppsatts i korrektur. Utkast till betänkande föreligger i huvudsakliga delar
och beräknas kunna avlämnas till tryckning i början av år 1952.

På grund av remiss ha de sakkunniga den 18 december 1950 avgivit utlåtande
över vissa delar av 1945 års universitetsberednings betänkande V
och den 11 juni 1951 över nämnda berednings betänkande VI, kap. I. I skrivelse
till skolöverstyrelsen den 21 december 1950 ha de sakkunniga framfört
synpunkter på vissa ämnens behandling vid gymnasiereformen.

26. 19h9 års filmkommitté (1950: I 37; 1951: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1949 för att
verkställa översyn av filmgranskningsverksamheten samt utredning av frågan
om för barn lämpad film (se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari 1949):
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm., ordförande;

Dymling, C. A., direktör;

Klackenberg, G. S., med. dr;

Landberg, J. G., rektor;

Rynnel, H. E., överlärare;

Wigforss, Eva, fru;

von Zweigbergk, Eva, redaktör.

Sekreterare:

Arvidsson, Ingrid, fil. kand.

Lokal: Riksdagen; tel. 40 18 30 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1950: I E 37.

Med anledning av riksräkenskapsverkets skrivelse den 27 februari 1951
uppdrog Kungl. Maj :t den 15 juni 1951 åt 1949 års filmkommitté att verkställa
utredning och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag angående nöjesskattebefrielse
för viss undervisningsfilm, som åsyftas i nöjesskatteförordningen
14 §.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 22 sammanträden.

Kommittén har den 15 november 1951 avgivit remissvar med anledning
av skolöverstyrelsesakkunnigas betänkande (SOU 1951:29).

149

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén har den 4 juni 1951 avgivit Betänkande I. Filmcensuren (SOU J 28
1951: 16).

Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1952.

27. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad

rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande
tandläkarhögskolor (1950: I 39; 1951: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den
29 december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);

Johansson, O. F., sjukhusintendent, tillika sekreterare (t. o. m. den 19 maj
1951);

Sellman, S. P. H„ professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);

Westin, G. E. N., professor.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare (fr. o. m. den 3
december 1951).

Lokaler: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00; Tandläkarhögskolan
i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreteraren tel. 25 13 30.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 39.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 1
sammanträde. Utredningsarbetet har under år 1951 i huvudsak legat nere i
avbidan på riksdagens behandling av propositionen 197 till 1951 års riksdag
angående plan för folktandvården i Stockholms stad.

28. Utredning om författningsbestämmelser för tandlåkarhögskolorna i

Stockholm och Malmö (1950:1 40; 1951:1 36).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att i samråd med rektorsämbetena vid tandlåkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandlåkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.

25 13 30.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 40.

Förslag till stadgar för tandlåkarhögskolorna (stencilerat) har avgivits
den 21 december 1950.

Förslag till stadga angående de odontologiska examina har uppgjorts men
ännu icke slutjusterats.

De av universitetskanslern fastställda provisoriska studieplanerna för de
odontologiska examina ha i vissa delar omarbetats i syfte att vinna överensstämmelse
med en blivande examensstadga. Det sålunda uppgjorda förslaget
har en preliminär karaktär.

I E: 29

150 Riksdagsberättelsen.

29. 19^9 års Nääsutredning (1950: I 41; 1951: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att utreda
August Abrahamsons stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1949):

Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;

Arvas, C. G. B., byråchef;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Falck, K. R„ undervisningsråd;

Karlbom, K. A., revisor (avliden den 15 januari 1951);

Kyling, K. F. F., ombudsman, led. av II kamm.

Sekreterare:

Sönnerlind, A. S., amanuens (t. o. m. den 3 december 1951);

Ljungberg, S. H., e. o. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 4 december
1951).

Lokal: Värtavägen 8; tel. 60 98 74 (ordföranden).

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 41.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 1 sammanträde.

30. Utredning rörande riksheraldikeråmbetet (1950: I 43; 1951: I 38).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att
verkställa av riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, begärd översyn
av riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering:
Ehrensvärd, A., greve, kansliråd.

Sekreterare:

Bruhn-Möller, Å. W., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1218), rikssamt. växel 23 62 00.

Under tiden december 1950—november 1951 har insamlat material bearbetats.

31. Läroverkens krisutredning (1950: I 48; 1951: I 42).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1949):

Kärre, K., undervisningsråd, ordförande;

Bodestam, G. S. V., folkskollärare (fr. o. m. den 14 februari 1951);

Ekman, E. V., rektor;

Herrström, N. G., läroverksadjunkt;

Mellbourn, G. L. A., lektor;

Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.

Experter:

Ulne, J. O., byråchef (i lönefrågor);

Berg, N. T., rektor (i frågor rörande lärarbristen i Norrland).

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

151

Sekreterare: I El 32

Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.

Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. 22 24 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I E 48.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 10
sammanträden, varjämte ordföranden, enskilda medlemmar, experter och
sekreteraren haft särskilda överläggningar.

På grund av remiss har utredningen den 2 februari 1951 avgivit utredning
och förslag angående åtgärder för upprätthållande av realgymnasiet
vid högre allmänna läroverket i Haparanda (stencilerat) och den 20 februari
1951 utredning och förslag angående åtgärder för avhjälpande av
ämneslärarbristen vid de högre skolorna i övre och mellersta Norrland
(stencilerat).

Vidare har utredningen dels den 10 september 1951 avgivit betänkande
med hemställan om lönereglering fr. o. m. den 1 juli 1952 för ämneslärare
vid högre skolor (stencilerat), dels ock den 6 december 1951 betänkande
med förslag till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre
skolorna (stencilerat).

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

32. 1950 års prästvalskommitté (1951: T 43).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
verkställa en översyn av prästvalslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):

Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm., ordförande;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Gustafsson, F. E., f. d. banvakt, led. av II kamm.;

Hassler, O. L. I., teol. dr, domkyrkosyssloman;

Malmeström, E. A. C., biskop.

Sekreterare:

Hörjel, N. J., t. f. länsbokhållare av 2:a klass.

Biträdande sekreterare:

Bohman, H. Å., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1951).

Lokal: Drottninggatan 30, Karlstad; tel. 151 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 43.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit nio
sammanträden. Dessutom ha sammanträden hållits mellan enstaka ledamöter
av kommittén och sekreteraren.

Kommittén har den 10 februari 1951 till Kungl. Maj :t avlåtit skrivelse
i anledning av 1946 års prästlönekommittés betänkande med förslag till
nya grunder för avlöningen av präster, m. m., del II.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

152

Riksdagsberättelsen.

I E: 33

33. Pastoratsindelningssakkunniga (1951:1 44).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
biträda med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):

Schalling, E. H., kammarråd, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Hultgren, G. A. E., biskop;

Hylander, I., domprost.

Expert (för frågor av löneteknisk natur):

Cars, G. F. O., byråchef (fr. o. in. den 12 november 1951).

Sekreterare:

Arfvidson, A. I., e. o. byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Löwbeer, H., amanuens.

Lokal: Vasagatan 36; tel. 23 45 60.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 44.

I skrivelse till de sakkunniga den 8 oktober 1951 uppdrog dåvarande
statsrådet Quensel åt de sakkunniga att vid fullgörande av sitt uppdrag
jämväl avgiva utredning och förslag rörande dels regler för inplacering i
lönegrad av kyrkoherdetjänster i pastorat, som inrättas efter ikraftträdandet
av den nya löneregleringen för präster, dels frågan om skyldighet för
präst att vidkännas minskning i lön och pension vid sådan förflyttning från
högre till lägre ordinarie församlingsprästerlig tjänst, som sker i följd av
en allmän omreglering av pastoratsindelningen och tjänsteorganisationen i
pastoraten, dels ock utformningen i anslutning till en allmän pastoratsreglering
av kontraktsprostinstitutionen.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 8
sammanträden, omfattande tillhopa 33 dagar.

Under tre av ovannämnda sammanträden ha de sakkunniga för studier
av pastoratsindelningen företagit resor inom dels Lunds stift, dels Luleå
stift och dels Västerås och Karlstads stift, därvid i de stift, där kommittéer
för en revision av pastoratsindelningen tillsatts, överläggningar hållits med
dessa kommittéer och i förekommande fall med vederbörande domkapitel
eller ledamöter därav ävensom med kyrkoråden i vissa pastorat. Liknande
resor ha för enahanda ändamål företagits av ledamoten Hylander inom
Göteborgs och Skara stift. De sakkunniga ha vidare haft överläggningar
jämväl med stiftskommittéerna i Uppsala, Strängnäs och Stockholms stift.

Under samma tid ha de sakkunniga avgivit utlåtanden dels rörande vissa
frågor i samband med den nya prästlöneregleringens ikraftträdande, dels, i
två fall, rörande frågor om bildande av nya kyrkobokföringsdistrikt och
dels, i 25 fall, rörande frågor om återbesättande eller vakanssättning av
ledigblivna kyrkoherde- eller komministerstjänster.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 153

Preliminära utkast till ny indelning och organisation ha upprättats för J J];
pastoraten i samtliga stift.

Arbetet med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen beräknas vara slutfört under år 1952.

34. 1950 års läraruiredning (1951: I 45).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
såsom experter åt 1949 års tjänsteförteckningskommilté — jfr I C 11 —
verkställa utredning angående vissa organisatoriska och pedagogiska frågor
rörande det statliga och statsunderstödda skolväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 maj 1950):

Lundblad, H. R., undervisningsråd, ordförande;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Söderberg, K. L., folkskolinspektör.

Sekreterare:

Ahlberg, G. A., överlärare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ordföranden),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 45.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 18
sammanträden.

Betänkande angående enhetlig lästid i folkskolan har avgivits den 12 juli
1951 (stencilerat) samt angående de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna
för en tjänsteförteckningsrevision för ämneslärare vid högre
skolor m. m. den 30 november 1951 (stencilerat). Sistnämnda betänkande utgör
en sammanfattning av promemorior, som under arbetets gång successivt
överlämnats till tjänsteförteckningskommittén.

Av de i direktiven anbefallda arbetsuppgifterna återstår nu endast en undersökning
rörande överlärarinstitutionen. Denna del av utredningen torde
kunna avslutas i början av år 1952.

Utredningen kommer emellertid icke att därefter uppläsas utan står tills
vidare till tjänsteförteckningskommitténs förfogande för de ytterligare utredningar,
som kunna befinnas påkallade.

35. Utredning om vidgat tillträde till högre studier (1951: I 46).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
verkställa utredning rörande villkoren för tillträde till högre utbildning för
personer utan studentexamen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1950):
Schmidt, F. F., professor.

Experter:

Neymark, N. G. E., byråchef (t. o. in. den 14 september 1951);

(fr. o. in. den 24 september 1951):

Almqvist, Margareta (Marja), pol. mag.;

154

Riksdagsberiittelsen.

I Et 35 Bodestam, G. S. V., folkskollärare;

Eriksson, Karl-Erik G., direktör;

Heckscher, G. E., professor;

Johannisson, T. G., professor:

Nordenskjöld, C. E. T. A., studierektor;

Nordhult, A., rektor;

Rexed, B. A., prosektor;

Rodhe, K., professor;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

Björinder, K. E. H., fil. mag. (fr. o. m. den 15 september 1951).

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen: tel. 54 05 20.

Direktiven för utredningen, se 1951: I E 46.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit ett
sammanträde med experterna samt 34 sammanträden med representanter
för utbildningsanstalter, elevkårer och organisationer, som beröras av utredningen.
Utredningsmannen har dessutom vid två tillfällen inför studentfora
hållit inledningsanförande till diskussioner om de problem, till vilka
utredningen har att ta ställning.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första delen av år 1952.

36. 1951 års tandläkarkommiité.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 januari 1951 för
utredning rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;

Larsson, N. A., folkskollärare, led. av I kamm.;

Maunsbach, A. B., medicinalråd;

Oldmark, I., tandläkare;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Experter:

Fors, S. R., intendent;

Kihlman, K. H., verkmästare;

Lönnerblad, T. H., t.f. laborator.

Lokal: Patentverket; tel. 67 97 00; Tandläkarhögskolan; tel. 23 36 50.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 26
januari 1951):

Trots den stora ökningen av antalet legitimerade tandläkare under den senaste
25-årsperioden har folktandvårdens utbyggnad hämmats av brist på tandläkare.
— — — I den proposition (nr 84) angående ändringar i folktandvårdens organisation
m. m., som underställts 1950 års riksdag, har föredragande departements -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

155

chefen räknat med ett behov av mellan 2 100 och 2 200 tandläkare för den egent- I E: 36
liga folktandvården vid fullt utbyggd organisation förutom minst 300 tandläkare
för tandregleringsvård och anstaltsvård m. m. Antalet inom folktandvården tjänstgörande
tandläkare uppgick den 1 februari 1950 till endast omkring 000, varav
116 utländska tandläkare och något över 100 sådana som fullgjorde tjänstgöring
på grund av erhållna stipendier under studietiden.

1946 års tolktandvårdssakluinniga beräknade i sitt i december 1948 avlämnade
betänkande angående folktandvårdens organisation m. in. (SOU 1948: 53), att,
om man räknade med en 15-årig utbyggnadsperiod för folktandvården, cirka 120
övervägande nyexaminerade tandläkare per år måste tillföras densamma. Då man
emellertid samtidigt borde räkna med en viss avgång, borde siffran höjas till cirka
130 tandläkare per år. Räknade man i stället med en 20-årig utbyggnadsperiod,
borde enligt samma beräkningssätt cirka 100 nyexaminerade tandläkare per år
tillföras folktandvården. I förutnämnda proposition 1950: 84, som i denna del
godtagits av riksdagen, har icke, såsom de sakkunniga föreslagit, i barntandvården
inrymts även tandvården för ungdom i åldern 15—20 år. Härigenom blir behovet
av tandläkare inom folktandvården något lägre än de sakkunniga beräknat.

Det synes likväl osannolikt att folktandvårdens rekryteringsbehov kan tillgodoses
inom rimlig tid, om ens alls, utan utbyggnad av den nuvarande högskoleorganisationen,
som ju också skall tillgodose behovet av tandläkare utanför folktandvårdens
ram.

Redan i samband med 1945 års riksdagsbeslut angående upprättandet av en
andra tandläkarhögskola förutsågs, att en examinationskapacitet av 180 nya tandläkare
om året skulle komma att visa sig för låg för det framtida behovet. 1945
års riksdag beslöt sålunda (skr. nr 602), med anledning av vissa i ämnet väckta
motioner, att en tredje tandläkarhögskola skulle inrättas vid tidpunkt och å plats
som skulle bestämmas framdeles. Riksdagen framhöll, att den tredje högskolan
borde komma till stånd så snart tillgången på lärarkrafter och övriga på frågan inverkande
omständigheter gjorde det möjligt.

Folktandvårdens rekryteringssvårigheter gör det enligt min mening befogat, att
frågan om en ökad utbildning av tandläkare nu lagcs upp till ny utredning inom
ecklesiastikdepartementet genom särskilda sakkunniga.

De sakkunniga böra i första hand så ingående som möjligt undersöka det framtida
tandläkarbehovet med beaktande bl. a. av den av 1950 års riksdag beslutade
folktandvårdsorganisationen och behovet av tandläkare utanför folktandvårdens
ram. Syftet med en dylik undersökning bör vara, att man på grundval av denna
skall kunna bilda sig en så säker uppfattning som möjligt om den behövliga examinationskapacileten
hos tandläkarhögskolorna.

Därest denna undersökning bekräftar antagandena, att en ökning av tandläkarexaminationen
utöver den vid nuvarande organisation maximala är behövlig, böra
de sakkunniga utreda, på vad sätt en dylik ökning lämpligen bör åvägabringas. I
första hand bör härvid utredas, om förutsättningar föreligga för att öka de nuvarande
tandläkarhögskolornas examinationskapacitet genom provisoriska eller
permanenta åtgärder. Sålunda torde lokalutrymmena vid tandläkarhögskolan i
Malmö redan nu tillåta ett högre elevantal än det nuvarande. Därest dylika förutsättningar
saknas, bör upprättande av förutnämnda tredje tandläkarhögskola övervägas.
De sakkunniga böra förutsättningslöst pröva denna fråga med beaktande
av alla de omständigheter som inverka därpå, såsom frågan om säkerställandet
av behövligt antal kvalificerade lärare, förläggningsort och lämplig tidpunkt för
inrättandet. Eventuellt kan det befinnas lämpligt, alt båda nu nämnda utvägar
tillgripas vid sidan av varandra. Om förutsättningar prövas föreligga för att inrätta
en tredje tandläkarhögskola först vid en relativt framskjuten tidpunkt, kan
det förtjäna övervägas att genom provisoriska åtgärder under den mellanliggande
tidsperioden öka examinationen vid de nuvarande högskolorna, över huvud taget

156 Riksdagsberättelsen.

1 E* ‘16 köra de sakkunniga pröva alla de uppslag rörande ökad utbildning av tandläkare,
som under utredningens gång kunna framkomma. Det bör även vara de sakkunniga
obetaget att diskutera uppslag i utbildningsfrågan, som avse att tillgodose
folktandvårdens speciella behov inom landet i dess helhet eller en viss landsända
t. ex. Norrland. De sakkunniga torde även böra pröva möjligheterna att genom
särskilda åtgärder i samband med utbildningen främja rekryteringen av tandläkare
till folktandvården.

De sakkunniga böra även ägna uppmärksamhet åt frågan om fortbildning av
tandläkare och annan jämförlig kursverksamhet eller specialutbildning.

De sakkunniga böra ägna de med utredningen sammanhängande ekonomiska
frågorna noggrann uppmärksamhet och lägga sig vinn om att söka få fram ur ekonomisk
synpunkt fördelaktiga lösningar.

I den mån så erfordras för utredningen böra de sakkunniga upptaga förhandlingar
med de kommunala myndigheterna på de orter, som kunna komma att beröras
av de sakkunnigas blivande förslag.

Kommittén har under tiden t. o. m. den 20 november 1951 hållit 14 sammanträden.
Dessutom ha två inom kommittén bildade subkommittéer sammanträtt
ett flertal gånger. Av dessa subkommittéer har den ena till uppgift
att, med biträde av statistisk expertis, söka utreda det framtida behovet
av tandläkare i landet, den andra, likaledes med biträde av experter, att
undersöka förefintliga möjligheter att genom särskilda åtgärder redan inom
en nära framtid utöka intagningen av elever vid de båda befintliga tandläkarhögskolorna.
Vid besök i Umeå och Göteborg har kommittén undersökt
möjligheten att till nämnda städer förlägga viss del av tandläkarutbildningen.

37. 1951 års skolstyrelseutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 28
september 1951 för utredning av vissa frågor rörande enhetsskolans ledning
och lokala organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1951):

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Bodestam, G. S. V., folkskollärare;

Flinck, H. L., folkskolinspektör;

von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;

Johansson, C.-E., parkförman;

Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Klum, A., rektor;

Sävborg, A. T. D., rektor;

Zetterlund, S. G., folkskolinspektör;

Åkesson, N. O., landssekreterare (t. o. m. den 15 oktober 1951).
Sekreterare:

Malmberg, P. G., andre kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Sönnerlind, A. S., amanuens (fr. o. m. den 3 dec. 1951).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren),
rikssamt. växel 23 62 00.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 157

Direktiv (anförande av statsrådet Nygren till statsrådsprotokollet den 29 J 37
juni 1951):

Enligt de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna för skolväsendets utveckling
skall administrationen och den pedagogiska ledningen av skolan framdeles liksom
nu under Kungl. Maj:t handhavas i tre instanser: av skolöverstyrelsen, av regionala
organ eller mellaninstanser och av de lokala styrelserna. Skolans omgestaltning
kommer emellertid att ställa samtliga instanser inför delvis nya och vidgade uppgifter,
varför det blir nödvändigt med en anpassning av deras organisation med
hänsyn härtill. Skolöverstyrelsens organisation är för närvarande föremål för utredning
genom de s. k. skolöverstyrelsesakkunniga, vilka torde komma att snart
framlägga sina förslag. Mellaninstansernas och den lokala ledningens organisation
är ännu outredd men bör nu upptagas till övervägande. Den utredning, som jag
ämnar föreslå tillsatt för detta ändamål, får som främsta uppgift att avgränsa de
olika instansernas kompetensområden och arbetsuppgifter från varandra, varvid
skolöverstyrelsesakkunnigas förslag torde få tjäna som utgångspunkt. Vissa besvärliga
avvägningsproblem komma härvid säkerligen att möta; särskilt vill jag peka på
frågan om lärartillsättningen. Sedan mellaninstansernas och den lokala skolledningens
uppgifter och befogenheter klarlagts, har utredningen att framlägga förslag
rörande dessa instansers organisation, arbetssätt m. in., i samband varmed
utförliga författningsförslag böra utarbetas. En allmän strävan under utredningsarbetet
bör vara att skapa en så enkel och smidig skolorganisation som möjligt.
Bland annat är det önskvärt, att ärendenas behandling i största möjliga utsträckning
decentraliseras, så att de icke komma att handläggas av fler myndigheter än
som är oundgängligen nödvändigt. Önskvärd stadga och enhetlighet i lägre instansers
handläggning av frågorna torde i stor utsträckning kunna säkras genom centralt
utfärdade anvisningar.

Frågan om en omorganisation av mellaninstansväsendet har länge varit aktuell.
Den 19 oktober 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1945 års folkskolesakkunniga att
verkställa av 1945 års riksdag begärd utredning av frågan om mellaninstanserna i
ärenden rörande folkskoleväsendet och vad därmed står i samband. De sakkunniga
ha den 16 juni 1948 avgivit betänkande och förslag angående nya mellaninstanser
för folkskoleväsendet (SOU 1948:28). Förslaget, som således enligt uppdraget
endast tar sikte på det nuvarande folkskoleväsendet, innebär i huvudsak att en ny
mellaninstans, kallad skoldirektion, inrättas för visst område, sammanfallande med
det nuvarande inspektionsområdet, till vilken skulle överföras i första hand samtliga
folkskolärenden, som nu handläggas av domkapitlen, med undantag av besvärsärenden,
vilka skulle handläggas av skolöverstyrelsen och länsstyrelserna,
vissa tjänsteföreningsärenden, vilka skulle kvarbli hos domkapitlen, samt sådana
ärenden, som kunna decentraliseras till de lokala skolmyndigheterna. Vidare skulle
till skoldirektionen överföras vissa ärenden, som nu handläggas av skolöverstyrelsen,
främst sådana som avse organisationsplaner, bestämmande av antalet ickeordinarie
lärartjänster (i vissa fall), fastställande av instruktion för distriktsöverlärare
m. fl. Skoldirektionerna skulle därjämte enligt förslaget vara huvudmän
för sådana lärartjänster, som äro gemensamma för flera skoldistrikt, t. ex. övningshirar-
och reservvikarietjänster, ävensom utöva den disciplinära myndigheten
över folk- och fortsättningsskolans lärare.

Sedan folkskolesakkunniga avgivit sitt ifrågavarande förslag, har behovet av eu
genomgripande omorganisation av mellaninstansväsendet ytterligare accentuerats
genom beslutet om den nya enhetsskolan och vad därmed står i samband. Det
synes icke skäligen kunna ifrågasättas att belasta domkapitlen med de delvis helt
nya och omfattande uppgifter, som komma att behöva åläggas mellaninstansen.
Rent principiellt föreligger icke heller längre det samband mellan kyrkans och

158 Riksdagsberättelsen.

I E* 37 skolans angelägenheter, som tidigare kunnat motivera domkapitlets befattning
med skolärenden.

Mellaninstanserna skola i första hand avse den nya enhetsskolan; innan denna
helt genomförts skola de under övergångstiden även omfatta den nuvarande folkskolan
jämte övriga mot enhetsskolans högstadium svarande skolformer. Huruvida
även gymnasiet skall inordnas under mellaninstanser är för närvarande svårt
att bedöma; spörsmålet torde böra närmare övervägas av utredningen. Jag anser
mig här endast böra erinra om att statsmakterna ännu icke tagit ställning till vare
sig frågan om gymnasiets framtida organisation eller till den provisoriska gymnasieform,
som ansetts erforderlig under övergångstiden, samt att även frågan om en
eventuell kommunalisering av gymnasiet ställts på framtiden. Det kan vidare framhållas,
att gymnasieorganisationen i förhållande till det övriga skolväsendet är av
mycket begränsad omfattning, varför behovet av en mellaninstans för att avlasta
skolöverstyrelsen här icke är lika framträdande. Frågan om gymnasiets inordnande
under mellaninstansen beror även i hög grad av storleken av de nya mellaninstansernas
verksamhetsområden.

Vid bedömandet av frågan om vilka uppgifter, som böra anförtros mellaninstanserna,
torde viss vägledning kunna hämtas i 1945 års folkskolesakkunnigas förutnämnda
betänkande och förslag. Jag har redan nämnt, att domkapitlens befattning
med skolärenden bör i princip upphöra. Det torde vidare vara lämpligt, att mellaninstansen
övertager handläggningen av en del ärenden, som nu åvilar skolöverstyrelsen.
Utredningen torde vidare böra undersöka, i vad mån de av folkskolesakkunniga
förordade övriga uppgifterna beträffande den av dem föreslagna mellaninstansen
— nämligen att vara huvudman för vissa befattningshavare, anställda
för tjänstgöring inom mer än ett skoldistrikt, att vara disciplinär myndighet för
lärarpersonalen och att i viss utsträckning fungera som distriktsstyrelse — lämpligen
böra tilldelas de nya mellaninstanserna.

De nya mellaninstanserna måste vidare få betydelsefulla uppgifter i fråga om
den förberedande yrkesutbildningen i enhetsskolan. Vissa icke alltid lättlösta organisations-
och samordningsproblem torde härvidlag komma att möta mellaninstansen,
som måste uppehålla fortlöpande kontakt med länsarbetsnämnd, landstingets
och kommunernas yrkesskolor, hushållningssällskapet m. fl.

Liksom skolöverstyrelsen böra även mellaninstanserna bli ett instrument för det
pedagogiska framstegsarbetet på skolans område. Vid sidan av de löpande administrativa
uppgifterna böra därför de experimentella och nyskapande beredas
erforderligt utrymme. Det må erinras om vad särskilda utskottet i sitt utlåtande
1950: 3 i denna fråga anfört, nämligen att »man bör ha rätt att av mellaninstanserna
vänta något mer än en rutinmässig handläggning av löpande ärenden». Utredningen
bör ägna stor uppmärksamhet åt dessa spörsmål såväl i vad avser mellaninstansens
konstruktion, så att den pedagogiska sakkunskapen och lekmannasynpunkterna
effektivt få göra sig gällande, som beträffande det närmare sattet
för denna verksamhets utövande.

I fråga om mellaninstansernas lämpliga verksamhetsområden har i åtskilliga
remissyttranden över folkskolesakkunnigas förslag framhållits, att dessa borde
göras större än de nuvarande inspektionsområdena och i flera fall har en anknytning
till länsindelningen rekommenderats. Flera skäl torde även enligt min uppfattning
tala i sådan riktning.

Vissa påtagliga fördelar skulle säkerligen vinnas, därest mellaninstansen tinge
överblicka ett så stort förvaltningsområde som förhållandena medgiva. Antalet
ärenden måste nämligen vara tillräckligt stort för uppbyggande av en verklig förvaltning
och för att möjliggöra skapandet av en administrativ erfarenhet, varförutan’förvaltningen
lätt kan förlora karaktären av myndighet och icke komma
i åtnjutande av den nödvändiga auktoriteten. Fn annan omständighet av icke ringa
vikt är, att en förvaltning av större omfattning skulle få bättre möjligheter att

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 159

anställa fullt kvalificerad personal, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad T F» q?
decentralisering av ärenden från skolöverstyrelsen. Det är även att befara, att ett
relativt stort antal mellaninstanser skulle försvåra en önskvärd enhetlighet’ i verksamhet
och praxis. De uppgifter med avseende å den förberedande yrkesutbildningen
och den allmänna pedagogiska reformverksamheten, som enligt vad jag
tidigare anfört böra ankomma på mellaninstansen, torde ävenledes tala för att
instansens verksamhetsområde ej bestämmes för snävt. Slutligen må framhållas,
att den nya kommunindelningen kommer att minska skoldistriktens antal i sådan
grad, att det icke bör möta några svårigheter för mellaninstansen inom ett större
område än folkskolesakkunniga tänkt sig att nå önskvärd kontakt med och kännedom
om de lokala skolförhållandena.

Därest det vid det fortsatta utredningsarbetet skulle visa sig lämpligt, att mellaninstansernas
verksamhetsområden göras större än de nuvarande inspektionsområdena
och eventuellt anslutas till länsindelningen, kunde det givetvis synas
ligga nära till hands att på ett eller annat sätt knyta instanserna till länsstyrelserna,
t. ex. genom att inom dessa upprätta särskilda sektioner för skolärenden. Tanken
härpå har också framförts av 1948 års länsstyrelseutredning i dess i juli 1950
avgivna betänkande rörande länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen
(SOU 1950:28). För allmänheten och skoldistrikten skulle en koncentrering
av skolärenden till länsstyrelserna måhända kunna innebära vissa
praktiska fördelar. Å andra sidan torde sambandet mellan flertalet skolärenden
och länsstyrelsernas övriga nuvarande uppgifter vara ganska ringa. Vidare förtjänar
att understrykas vad jag redan tidigare framhållit, nämligen att mellaninstansen
icke skall fungera enbart som administrativ förvaltningsmyndighet. Det
kan befaras, att länsstyrelserna skola vara mindre skickade att leda det pedagogiska
reformarbetet. Det är emellertid över huvud icke möjligt att på grundval av
länsstyrelseutredningens överväganden bilda sig en klar uppfattning om möjligheten
och lämpligheten av att anlita länsstyrelserna som mellaninstanser, varför
det bör ankomma på den nya utredningen att ytterligare undersöka denna fråga.

Vid bestämmandet av mellaninstansernas sammansättning bör beaktas vad särskilda
utskottet anfört om vikten av pedagogisk sakkunskap och lekmannainflytande.
Behovet av juridisk sakkunskap får heller icke förbises.

I samband med frågan om de nya mellaninstansernas konstruktion måste givetvis
också spörsmålet om folkskolinspektionens framtida ställning närmare belysas.

Det direkta ansvaret för skolväsendet kommer även framdeles att åvila de lokala
skolmyndigheterna. Den nya enhetsskolan kommer att ställa stora krav på dessa,
varför det är angeläget, att de erhålla en så enhetlig och ändamålsenlig organisation
som möjligt. Den nuvarande ordningen med som regel särskilda styrelser på
en och samma ort för skolor av olika typ måste ur flera synpunkter betecknas
som olämplig, vilket också starkt betonats i samband med riksdagsbeslutet i skolfrågan.
Det är sålunda viktigt att nu skapa de organisatoriska förutsättningarna för
en framgångsrik lokal ledning av skolan. Åtskilliga problem äro emellertid förknippade
därmed; det torde böra uppdragas åt utredningen att närmare överväga
dem och framlägga erforderliga förslag.

I de flesta kommuner torde det vara möjligt att genomföra en gemensam styrelse
för alla distriktets skolor, alltså även för gymnasier och yrkesskolor. Jag
vill dock framhålla, att det måhända kan befinnas i viss utsträckning påkallat med
särskilda styrelser för de yrkesutbildande läroanstalterna; detta blir emellertid
beroende av yrkesskolväsendets framtida organisation, varom förslag ännu ej föreligger.
Utredningen bör i detta hänseende hålla kontakt med skolkommissionens
vrkesutbildningsdelegation. I de allra största kommunerna kan det kanske vara
önskvärt med en uppdelning av skolledningen på flera styrelser; utredningen bör
i så fall klarlägga under vilka förutsättningar och i vilka former detta må
kunna ske.

160

Riksdagsberättelsen.

I E: 37

Bestämmelserna i den nuvarande skolstyrelselagen torde i väsentliga delar kunna
tjäna som grundval vid regleringen av de nya styrelsernas verksamhet. Det bör
dock erinras om att de nya skolstyrelsernas kompetensområde kommer att bli
större än folkskolestyrelsernas därigenom att de i viss utsträckning komma att få
ansvaret även för liögre skolstadier; detta måste givetvis komma att påverka såväl
skolstyrelsernas organisation som omfattningen av de uppgifter, som böra åläggas
dem. Å ena sidan kan detta medföra, att skolstyrelserna i vissa frågor icke lämpligen
böra utrustas med befogenheter som nu tillkomma folkskolestyrelserna beträffande
folkskoleväsendet, t. ex. i frågor rörande tillsättning av lärare och angående
disciplinära åtgärder mot lärare. Jag återkommer i det följande till frågan
om lärartillsättningen. Å andra sidan är det uppenbart, att åtskilliga ärenden, som
nu handläggas av högre myndighet, böra i och med förstärkandet av den lokala
ledningen med fördel kunna hänskjutas till distriktens eget avgörande. Det får
icke förbises, att större rörelsefrihet för kommunerna måste hos dessa öka intresset
och känslan av gemensamt ansvar för skolan. Städernas folkskolinspektörsförbund
har i skrivelse den 26 april 1951 angivit vissa exempel på ärenden, vari
beslutanderätten föreslagits överflyttad på de lokala skolstyrelserna, vilken skrivelse
jag avser att överlämna till utredningen för övervägande.

Av den lokala skolstyrelsen väntas även positiva insatser i det pedagogiska försöksarbetet
inom distriktet, och den bör på alla sätt främja lärarnas vidareutbildning.
Ytterligare en viktig uppgift, som kommer att åvila skolstyrelsen, är att
befrämja samarbetet mellan skolan och hemmen.

I sammanhang härmed kommer man in på frågan om skolans fackliga ledning
inom distrikten. Utredningen bör ägna även denna fråga uppmärksamhet. Av vikt
är att klarlägga de lokala skolledarnas och skolstyrelsernas verksamhetsfält och
skolledarnas ansvarighet inför skolstyrelserna.

Det är givetvis önskvärt, att anordningen med gemensam skolstyrelse kan
genomföras så snart som möjligt. I vissa av försöksdistrikten har frågan redan
blivit aktuell, enär försöksskolorna nått fram till anknytningspunkten för den 4-åriga realskolan, d. v. s. till klass 7, men även i skoldistrikt, där någon försöksverksamhet
ej bedrives, kan det ur många synpunkter vara lämpligt, att den nuvarande
splittringen i den lokala ledningen ersättes med större enhetlighet. Skolöverstyrelsen
har i skrivelse den 11 maj 1951 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte i enlighet
med framlagt förslag utfärda provisoriska föreskrifter beträffande gemensam styrelse
för skola, där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola bedrives, och statlig
realskola. Den gemensamma styrelsen skulle utgöras av folkskolestyrelsen jämte
de ledamöter av läroverkets lokalstyrelse, Kungl. Maj:t efter framställning i varje
särskilt fall bestämde. Beträffande styrelsens uppgifter skulle gälla bestämmelserna
angående folkskolestyrelse i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner samt dessutom,
med vissa undantag, bestämmelserna om lokalstyrelse i läroverksstadgan.

Emellertid synes det icke möjligt att utan riksdagens hörande genomföra dessa
bestämmelser, som skulle innefatta ett suspenderande i vissa skoldistrikt av den
av Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt stiftade skolstyrelselagen. Det bemyndigande,
som 1949 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 8, s. 83) givit Kungl.
Maj:t att i särskilda fall under försökstiden, då så befinnes påkallat, lämna erforderliga
medgivanden till avvikelser från bestämmelser, som tillkommit med
riksdagens medverkan, torde icke kunna åberopas i förevarande fall. Då frågan
om en provisorisk anordning också lämpligen hör ses i sammanhang med spörsmålet
om den framtida lokala ledningen av skolväsendet, tala starka skäl för att
åt den nu ifrågasatta utredningen uppdrages att ytterligare överväga skolöverstyrelsens
ifrågavarande förslag, varefter ärendet får underställas 1952 års riksdag.
Utredningen torde sålunda böra först gripa sig an med denna fråga och skyndsamt
framlägga särskilt förslag därutinnan.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 161

Sedan frågan om den gemensamma styrelsen lösts för försöksdistriktens del, J J]
torde några principiella svårigheter knappast böra möta för ett genomförande
under övergångstiden av motsvarande organisation även i distrikt, där försöksundervisning
ej bedrives.

Som förut nämnts måste vid övervägandena rörande mellaninstanserna och
den lokala ledningen frågan om lärartillsättningen i enhetsskolan spela en viktig
roll. Denna fråga befinner sig ännu i outrett skick. Varken skolkommissionen eller
skolöverstyrelsen har ansett sig kunna taga slutlig ställning till detta spörsmål,
och i remissyttrandena ha mycket delade meningar kommit till uttryck, särskilt
från lärarorganisationernas sida.

Frågan om lärartillsättningen är otvivelaktigt ett komplicerat problem, på vilket
måste anläggas både principiella och praktisk-organisatoriska synpunkter. — — —

Av praktiska skäl är det icke gärna tänkbart att låta alla lärare på enhetsskolans
högstadium utnämnas av Kungl. Maj:t. Det synes mig icke heller utan
mycket vägande skäl böra ifrågasättas att beröva kommunerna den rätt att tillsätta
lärare, som traditionellt tillkommit dem. Därest det skulle befinnas lämpligt att
bibehålla de kommunala skolstyrelserna vid denna deras rätt uppstår frågan, om
denna i så fall bör gälla enhetsskolan i dess helhet eller endast dess låg- och
mellanstadier. Rent principiellt måste ett enhetligt tillsättningsförfarande för enhetsskolans
samtliga lärare sägas ligga nära till hands. Emellertid ha från läroverkslärarhåll
rests mycket bestämda invändningar mot att högstadiets lärare
skulle tillsättas av de kommunala organen. En annan svårighet i detta sammanhang
utgör gymnasiets anknytning till enhetsskolan genom klass 9 g. Det skulle med
hänsyn härtill givetvis kunna övervägas att förlägga tillsättningen till den ifrågasatta
mellaninstansen, varvid det kommunala inflytandet skulle kunna tillgodoses
genom att kommunal myndighet finge avge förslag eller förord. Därest tanken på
ett enhetligt tillsättningsförfarande skulle visa sig svår att genomföra, återstår
utvägen med skilda förfaranden på så sätt, att högstadiets lärare utses av skolöverstyrelsen
eller mellaninstanserna och övriga lärare tillsättas på i huvudsak samma
sätt som nu gäller för folkskolans lärare. Såsom departementschefen framhållit i
propositionen 1950: 133 bör nämligen begreppet »enlietsskola» givetvis inte tolkas
så snävt, att icke olika tillsättningsförfaranden för dess lärarkategorier skulle
kunna medgivas, därest starka skäl tala därför. I övrigt torde jag få hänvisa till
de synpunkter på förevarande spörsmål, som i samband med riksdagsbehandlingen
uttalats av departementschefen och särskilda utskottet. Jag vill slutligen starkt
betona, att det för skolans lugna och harmoniska utveckling är av den allra största
betydelse att denna fråga löses på ett tillfredsställande och för olika parter förtroendeingivande
sätt.

Utredningsarbetet rörande lärartillsättningen bör givetvis avse samtliga för enhetsskolan
avsedda lärarkategorier; lärartillsättningen i gymnasiet behöver däremot
icke beröras i vidare mån än som kan föranledas av dess eventuella samband
med tillsättningen av lärare i enhetsskolan.

Med hänsyn till det redan pågående genomförandet av den 9-åriga enhetsskolan
är det givetvis angeläget, att de organisatoriska frågor, som nu skola utredas, kunna
vinna sin lösning så snart som möjligt. Jag har redan nämnt, att spörsmålet om
gemensam skolstyrelse i försöksdistrikten helst bör underställas 1952 års riksdag;
i övrigt bör utredningsarbetet så bedrivas, att förslag i ämnet kunna framläggas
för 1953 års riksdag.

Utredningen har under tiden den 16 augusti—den 30 november 1951 hållit
6 sammanträden om tillhopa 27 dagar. Överläggningar ha ägt rum med
1946 års skolkommissions yrkcsdclegation samt med representanter för

It liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagraberättelsen.

162

Riksdagsberättelsen.

E: 37 skolstyrelser in. fl. i vissa skoldistrikt i frågor, som röra skolväsendets lokala
ledning och organisation.

På grund av remiss har utredningen den 14 november 1951 avgivit utlåtande
över skolöverstyrelsesakkunnigas betänkande angående skolöverstyrelsens
organisation.

Utredningen beräknar att i början av år 1952 kunna avge förslag till provisoriska
bestämmelser beträffande gemensam skolstyrelse i vissa fall.

38. Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1951):

Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;

Borelius, A. J. T., museiintendent;

Fredberger, A. R., domkyrkokomminister;

Lindblom, A. A. F., professor, styresman för nordiska museet;

Lundh, H. T., rektor;

Wejke, G. W., generaldirektör.

Expert:

Brådhe, P. S. S., byråingenjör.

Sekreterare:

Holmvall, H. J. P., e. o. länsnotarie.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel. 390 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Quensel till statsrådsprotokollet den
29 juni 1951):

Frågan om en restaurering av Uppsala domkyrka har varit aktuell i över två
decennier. I ett flertal framställningar från myndigheter och enskilda har restaureringsfrågan
belysts. Här skall endast erinras om att särskilda sakkunniga tillkallades
den 24 september 1937 för att inom ecklesiastikdepartementet biträda
med utredning och avgiva förslag angående restaurering av domkyrkan. I november
1940 avgåvo de sakkunniga sitt betänkande (SOU 1941:2), med därvid fogat
av professor Ragnar Östberg utarbetat principförslag till kyrkans ombyggnad.
Det Östbergska förslaget har emellertid icke lagts till grund för kyrkans restaurerande.
I sitt yttrande över förslaget framhöllo exempelvis Uppsala domkyrkoförsamlings
fullmäktige bland annat, att detta icke toge tillbörlig hänsyn till domkyrkans
ursprungliga anläggning utan avsåge att förläna kyrkans exteriör en
barockstilsutformning, som icke vore förenlig med kyrkans gotiska interiör.

Som följd av sakkunnigutredningen får man väl se den allmänna svenska arkitekttävlan,
som 1944 kom till stånd. Denna blev emellertid resultatlös, såtillvida
att intet av de ingivna tävlingsförslagen ansågs ensamt böra göras till föremål
för bearbetning. Genom nådigt beslut den 22 oktober 1948 förordnades därför, att
tillfälle skulle beredas författarna till de tävlingsförslag, som blivit prisbelönta
eller inköpta, att vid en omtävling fullfölja och utveckla sina förslag. Vidare
uppdrogs åt den för den allmänna pristävlingen tillsatta prisnämnden att i huvudsaklig
överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen framlagda förslag anordna
omtävlingen samt att granska de nya tävlingsförslagen. Prisnämnden blev emellertid
icke heller nu enhällig vid sitt bedömande av de förslag, som efter den år
1949 avslutade omtävlan förelågo till prövning. Med skrivelse den 5 maj 1950 över -

163

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

lämnade byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t samtliga inkomna omtävlingsförslag r T?
samt prisnämndens den 25 februari 1950 däröver avgivna utlåtande. Kungl.

Maj .t överlämnade därefter den 19 maj 1950 samtliga de av byggnadsstyrelsen
ingivna handlingarna till domkapitlet i Uppsala, som hade att lämna domkyrkans
styrelse och Uppsala domkyrkoförsamling tillfälle att fatta de beslut i förevarande
ämne, som de kunde finna av förhållandena påkallade och som på dem ankommo.

Domkapitlet har därefter i skrivelse den 15 maj 1951 dels — i likhet med
Uppsala domkyrkoförsamling — avstyrkt, att något av de förslag till Uppsala
domkyrkas restaurerande, som avgivits av de i den företagna omtävlingen deltagande
arkitekterna, toges till utgångspunkt för restaureringens genomförande,
dels ock föreslagit att en kommitté bleve av Kungl. Maj:t utsedd för frågans fortsatta
behandling, att denna kommitté finge rätt att tillkalla en lämplig arkitekt,
att medel för arkitektens avlönande ställdes till förfogande samt att kommitténs
uppdrag måtte omfatta jämväl att förbereda domkyrkans inre restaurering.

Vad som framförallt torde ha komplicerat frågan om restaureringen av Uppsala
domkyrka är det förhållandet, att skyddsarbeten — nödvändiga för att avlägsna
det omedelbara hotet mot byggnadens bestånd — sedan länge måst drivas
samtidigt med det långsiktiga planeringsarbetet för kyrkans slutliga restaurering.
Förutsättningen för dessa skyddsarbeten var, att de skulle handhavas på sådant
sätt att en framtida restaurering så litet som möjligt föregrepes. Denna synpunkt
har framförts från olika håll — från såväl myndigheter som enskilda. I kungl. brev
till domkapitlet den 4 februari 1949 heter det bland annat, att Kungl. Maj:t uppdrager
åt professor H. Kreiiger »att uppgöra förslag jämte kostnadsberäkningar
rörande sådana skyddsåtgärder, som prövas ofrånkomliga för att försätta domk^
i kan i hållbart skick med bibehållande i möjligaste mån av dess nuvarande
utseende».

Ku senast har byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande (den 11 maj 1951) angående
skyddsarbeten å Uppsala domkyrkas torn allvarligt påtalat, att de omfattande arbetena
å domkyrkan under de senaste åren bedrivits utan någon samlad plan.
Styrelsen framhåller nödvändigheten av att de nu förestående arbetena på kyrkans
västparti, vilket bland annat omfattar de båda västtornen, ske under sakkunnig
arkitektonisk och kulturhistorisk ledning med risk för att eljest kyrkans yttre
gestaltning på lång sikt kommer att bliva allvarligt förvanskad. Liksom domkapitlet
föreslår styrelsen, att en särskild restaureringskommitté tillsättes med uppgift
att ha det närmaste inseendet över restaureringsarbetet. Stvrelsen räknar vidare
med att under arbetets gång ett arkitektkontor upprättas''på platsen under
ledning av en av kommittén utsedd arkitekt.

De under 1940-talet genomförda arkitekttävlingarna torde ha visat svårigheten
för att icke säga omöjligheten att, såsom Uppsala domkyrkoförsamlings fullmäktige
framhållit, i fråga om detta byggnadsmonument skapa nytt på gammal grund.

Jag delar därför fullmäktiges uppfattning, att det i nuvarande läge finnas skäl för
ett allvarligt prövande av frågan om ej restaureringen bör verkställas efter antikvariska
principer. Detta synes mig så mycket mer motiverat, som denna fråga
aldrig blivit förutsättningslöst prövad, ehuru den antikvariska restaureringslinjen
länge haft sina förespråkare. På auktoritativt arkitekturhistoriskt håll har gjorts
gällande, att Uppsala domkyrka började uppföras som en huggstensbvggnad i
den franska gotikens anda men i sin yttre gestalt av olika anledningar mera kom
att framstå som en baltisk tegelkyrka, låt vara anpassad efter svenskt klimat och
svenskt kynne. Det har även allmänt beklagats, att den stora restaureringen 1885
—189.3 under arkitekten Helgo Zettervalls ledning icke tog nödig hänsvn till
detta faktum. '' -

Fn särskild kommitté av sakkunniga torde nu böra tillsättas med uppdrag
att i första hand utarbeta en samlad plan för domkyrkans restaurering. De sakkunniga
böra med varsamt aktgivande på det som kan finnas kvar, speciellt av ex -

164

Riksdagsberättelsen.

I Ej 38 teriören, från tiden före den Zettervallska omgestaltningen, söka i fråga om varje
enskild byggnadsdel fastställa, vad som av historiska skäl bör och av tekniska
skäl kan behållas och vad som måste nygestaltas. Med utgångspunkt från denna
grundläggande undersökning böra de sakkunniga sedan ha att fastställa ett restaureringsprogram
på lång sikt, vilket efter hand må komma att omfatta samtliga de
partier av det stora byggnadsverket, som böra bli föremål för omsyn.

Sakkunnigkommitténs uppgift bör vidare vara att, med vederbörlig hänsyn till
nämnda restaureringsprogram, så att detsamma icke i någon del föregripes, fullfölja
och avsluta de skyddsarbeten, vilka ytterligare kunna visa sig oundgängliga.
Särskilt vill jag understryka nödvändigheten av att de pågående arbetena
på västpartiet med tornen icke komma att föregripa kyrkans slutliga restaurering.

Huruvida åt kommittén bör uppdragas att förbereda även kyrkans inre restaurering
anser jag mig icke nu kunna taga ställning till.

Det bör ankomma på sakkunnigkommittén att till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag till lösning av arkitektfrågan.

De sakkunniga ha under tiden den 20 augusti—november 1951 hållit sex
sammanträden. Med hänsyn till att de sakkunniga enligt direktiven i första
hand böra pröva frågan om en restaurering av domkyrkan efter antikvariska
principer, har en antikvarisk undersökning av kyrkan och i första
hand av västfasaden och tornkropparna ansetts vara en av de sakkunnigas
mest angelägna arbetsuppgifter. De sakkunniga ha låtit företaga dylik
antikvarisk undersökning beträffande södra tornet. Härunder ha vissa blinderingar
påträffats i 1400-talets yttegel. För nämnda undersökning ha de
sakkunniga erhållit ett anslag av 9 000 kronor.

Efter remiss dels från Kungl. Maj :t, dels från domkapitlet i Uppsala ha
de sakkunniga avgivit utlåtande i ärende rörande föreslagna plåttäckningsarbeten
på domkyrkans torn. Efter remisser från domkapitlet ha de sakkunniga
tillika avgivit yttranden dels över framställning av professor H.
Kreiiger om ytterligare anslag å tillhopa 205 000 kronor för slutförandet av
skyddsarbetena å domkyrkan, dels över upprättat program för ny värmeledningsanläggning
i kyrkan.

Den antikvariska undersökningen av norra tornet är avsedd att påbörjas
våren 1952 och beräknas kunna avslutas under hösten samma år. Först
därefter kunna de sakkunniga taga ställning till frågan om riktlinjerna för
■en kommande restaurering av domkyrkan.

39. 1951 ärs kijrkomöteskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
biträda med utredning rörande kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1951):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm;

Hultgren, G. A. E., biskop;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

165

Sekreterare: I E; 39

Hörjel, N. J., t. f. länsbokhållare av 2:a klass.

Lokal: Drottninggatan 30, Karlstad; tel. 15100.

Direktiv (anförande av statsrådet Quensel till statsrådsprotokollet den
29 juni 1951):

Allmänt kyrkomötes befogenheter äro generellt reglerade i kyrkomötesförordningen.
Det konstituerande stadgandet härom, vilket i den gällande kyrkomötesförordningen
den 22 april 1949 (nr 174) upptagits i 1 § i dess andra stycke, är i
allt väsentligt till såväl innehåll som lydelse oförändrat alltsedan kyrkomötets inrättande
år 1863. Enligt detta stadgande inrymmas under kyrkomötets kompetens
»kyrkliga ärenden», antingen som Kungl. Maj:t överlämnar till mötet eller som
inom mötet motionsledes upptagas. Den för kyrkomötet sålunda bestämda kompetensräjongen
är emellertid ytterligare inskränkt genom att kyrkomötet jämlikt
samma stadgande icke äger, »utöver vad i grundlag är medgivet, annat eller mera
besluta än underdåniga utlåtanden samt föreställningar och önskningar att hos Konungen
anmälas». De härvid åsyftade särskilda grundlagsbestämmelserna, avseende
kyrkomötet, blevo i samband med 1866 års representationsreforms genomförande
upptagna i regeringsformen och alltså tillämpliga redan vid det första allmänna
kyrkomötet år 1868. Även dessa bestämmelser gälla i vad här har betydelse — alltjämt
oförändrade. De återfinnas i RF § 87 mom. 2 samt § 88 och § 114. Genom vad
där stadgas är kyrkomötet tillförsäkrat en speciell delaktighet i viss lagstiftning
inom det kyrkliga området, nämligen jämlikt de två förstnämnda stadgandena vid
stiftande, förändring eller upphävande av kyrkolag eller förklaring över sådan lag
samt jämlikt § 114, då fråga är om ändring eller upphävande av »prästerskapets
privilegier, förmåner, rättigheter och friheter». De kyrkomötet härigenom medgivna
lagstiftningsbefogenheterna äro likvisst till räckvidd och innebörd olika: i
kyrkolagstiftningen äger kyrkomötet positivt medverka, i det att för sådan lagstiftning
kräves kyrkomötets samtycke, medan kyrkomötet i privilegielagstiftning
endast bär vetorätt. Inom båda dessa lagstiftningsområden är kyrkomötet dessutom
bibehållet vid sin genom kyrkomötesförordningen tillagda petitionsrätt.

På det kyrkliga området i övrigt ifrågakommande lagstiftning tillkommer i allmänhet
Kungl. Maj:t ensam, antingen med stöd av RF § 89 (kyrkligt-ekonomisk
lagstiftning) eller ock på grund av den allmänna förordnandemakt, som tillagts
Kungl. Maj :t jämlikt RF § 4 och såsom den svenska kyrkans högste styresman (förordnanden
eller kyrkostadgar). Enligt RF § 89 äger Kungl. Maj:t emellertid jämväl
att, där så befinnes önskvärt, överlämna särskilda där avsedda lagstiftningsuppgifter
till riksdagen att avgöra gemensamt med Kungl. Maj:t. För dylikt fall
skall — i enlighet med vad i § 89 uttryckligen föreskrives — därmed förfaras »på
det sätt, som angående lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat», d. v. s. såsom i fråga
om civillag gäller. Åt kyrkomötet, vars medverkan i liknande lagfrågor helt regleras
i 2 inom. samma paragraf, lärer följaktligen grundlagsenligt icke för närvarande
kunna inrymmas någon befogenhet i hithörande kyrkligt-ekonomiska lagstiftning.

Ehuru sålunda ramen för kyrkomötets lagstiftningsbefogenheter, liksom aven
sättet och ordningen för dessas utövande, till synes blivit i grundlagen noga bestämd,
har ofta — alltsedan kyrkomötets tillkomst — en viss villrådighet gjort sig
gällande beträffande den rätta omfattningen av dessa mötets grundlagsbestämda
befogenheter. Det har gällt håda de kyrkomötet tillagda lagstiftningsområdena -i fråga om kyrkolag närmast i följd av ovisshet om detta lagbegrepps innehåll samt
i fråga om privilegielag på grund av oklarhet, huruvida en tilltänkt författningsreglering
berörde prästerskapets privilegier eller, om än så vore, huruvida privilegierna
i det hänseendet alltjämt vore gällande.

166

Riksdagsberättelsen.

I E: 39 Dcn osäkerhet med avseende å den legislativa behandlingen av författningsförslag,
som härigenom vid upprepade tillfällen kommit i dagen och alltjämt gör sig
gällande, är givelvis till stor olägenhet. len dylik situation svnos hava uppkommit
nu senast i samband med den författningsreglering på det kyrkligt-ekonomiska
området, som heiingas av den vid årets riksdag slutligt beslutade präsilönereformen
och varom Kungl. Maj:t denna dag träffat ett första avgörande genom att —•
på min föredragning — förordna om promulgering dels av vissa av riksdagen för
dess del antagna lagar, dels av prästlönereglemcnte, utarbetat i överensstämmelse
med av riksdagen godkända grunder. I ecklesiastikdepartementet, där dessa författningsfrågor
handlagts, har självfallet ägnats en ingående granskning åt spörsmålet,
huruvida inom författningskomplcxet funnes någon bestämmelse av kyrkolags
eller privilegielags natur och som fördenskull krävde kyrkomötets samtycke
eller bifall. Jag har, såsom framgår av mitt uttalande till statsrådsprotokollet i förevarande
ämne den 6 april 1951 (prop. nr 15C, s. 28—29), för egen del härvid
kommit till den bestämda övertygelsen, att så icke vore förhållandet. Ehuru inom
riksdagen under prästlönepropositionens behandling uttalats vissa tvivelsmål om
riktigheten av att kyrkomötets samtycke icke i något fall i förevarande författningsreglering
förutsatts, kan jag — på sätt jag ock under debatten i riksdagens
kamrar framhöll — alltjämt icke dela denna tvekan.

Oavsett den uppfattning, jag i föreliggande fall sålunda kommit till, har jag
icke kunnat undgå att hysa stark betänksamhet inför de — stundom bittra —-meningsbrytningar i dessa kyrkligt-konstitutionella frågor, som tidigare vid upprepade
tillfällen kommit till uttryck och nu åter aktualiserats. Dylika konflikter
förrycka ofta på ett ytterst menligt sätt det reformarbete, som är beroende av den
tvistiga lagstiftningen, och verka i det hela på ett oroande sätt nedbrytande på det
samförstånd, som i varje fall måste sökas mellan de lagstiftande organen. Jag finner
det därför synnerligen önskvärt, att det snarast skapas klarhet beträffande
kyrkomötets grundlagsenliga kompetens enligt nu gällande reglering, så att det —•
såvitt möjligt — i varje härefter uppkommande lagstiftningsfråga inom det kyrkliga
området kan vara för såväl Kungl. Maj :t som riksdagen och kyrkomötet otvetydigt,
huruvida då är fråga om kyrkolag eller privilegielag eller en på Kungl.
Maj:t ensam ankommande kyrkligt-ekonomisk eller administrativ lagstiftning eller
lagstiftning i annan ordning.

I detta syfte lärer i första hand böra utredas vad i grundlagen rätteligen skall
med begreppet kyrkolag förstås. För närvarande är detta begrepp ingenstädes,
vare sig i grundlagarna eller annorstädes, närmare definierat. I tre paragrafer i regeringsformen,
§§ 28, 29 och 30, förekommer visserligen för däri angivna författningar
(om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst, om tillsättning av biskopstjänst
samt om tillsättning av prästerlig församlingstjänst) en legalt bestämd anknytning
till det i RF § 87 mom. 2 angivna förfarandet vid kyrkolags stiftande.
Men om kyrkolagstiftningens omfattning i övrigt saknas varje som lielst antydan.
På samma sätt. är begreppet privilegielag, sådant detta ännu är tillämpligt,
ingenstädes sammanfattat. Ursprungligen hänförde sig detta begrepp givetvis till
innehållet i 1723 års prästerliga privilegier. Men de i denna urkund angivna privilegierade
förmånerna äro numera till stor — kanske övervägande — del eftergivna,
antingen genom uttryckligt medgivande av det forna prästeståndet eller av kyrkomötet
eller också, utan sådant beslut, likväl de facto genom annan mellankommen
lagstiftning. Beträffande privilegielagstiftningen är det fördenskull angeläget, att
undersökning verkställes till utrönande av vilka privilegiestadganden, som för prästerskapet
ännu alltjämt äro gällande, samt att dessa kvarstående privilegier till sitt
innehåll fixeras; i det sammanhanget kunde det måhända tillika böra prövas i vad
mån sålunda gällande privilegier fortfarande må vara av betydelse för kyrkan
samt, där så ej är fallet, huru de må kunna avlösas.

Sedan det nuvarande rättsläget på här ifrågavarande lagstiftningsområden så -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 167

lunda utretts, synes det även önskvärt, att undersökningen utsträckes till att avse, J J]j 40
huruvida någon förändring kan från allmän synpunkt anses påkallad vare sig i
kyrkomötets berörda lagstiftningsbefogenheter eller i andra dess befogenheter.

Denna allsidiga undersökning skall givetvis vara fullständigt förutsättningslös och
alltså kunna utmynna såväl i en utvidgning i ett eller annat hänseende som i inskränkning
i nuvarande befogenheter. Vid undersökningen måste självfallet dock
kyrkans intressen och anspråk noga vägas mot vad som från allmän synpunkt —
kommunal eller statlig — befinnes godtagbart.

I detta sammanhang kan det visa sig lämpligt att särskilt efterforska gällande
regleringar av motsvarande förhållanden inom våra tre nordiska grannländer. Härvid
må dock beaktas, att ej våra egna inhemska traditioner, kyrkliga som borgerliga,
eller i övrigt här tillämpade lagstiftnings- och förvaltningsformer i onödan
eftergivas.

Utredningsuppdraget torde böra anförtros åt särskilt tillkallade sakkunniga inom
ecklesiastikdepartementet, vilka böra vara oförhindrade att, om utredningen kräver
ändring i grundlag eller i annan författning eller påkallar ny särskild författning,
framlägga erforderliga förslag till dylik författningsreglering.

Utan att i övrigt taga ställning till vad utredningen bör utmynna i, anser jag mig
dock böra ytterligare understryka vikten av att densamma tar sikte på att undanröja
de friktionsanledningar, som främst synas vara att härleda av nuvarande
oklarhet i fråga om kyrkomötets lagstiftningsbefogenheter, samt att utredningsarbetet
fördenskull bör bedrivas med ingående omsorg och nödig skyndsamhet.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit två sammanträden.

40. Utredning av frågan om utnyttjande av de nya vetenskapliga rönen på
audiologiens och audiometriens område i vården av döva barn.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 september 1951:
Nygren, Hildur K., undervisningsråd, led. av II kamm.

Experter:

Fant, C. G. N„ civilingenjör;

Holmgren, L. K. A., docent;

Wedenberg, E., med. dr.

Lokal: Färgargatan 6; tel 43 89 71.

Under tiden t. o. in. november 1951 har 1 sammanträde hållits med samtliga
experter och 2 med enstaka experter.

Arbetet beräknas vara slutfört före utgången av år 1952.

168

Riksdagsberättelsen.

I Jo: l

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951,

1. Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker (1949: I 21; 1950: I 19; 1951: I 5).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden

1 Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

I 1951 års riksdagsberättelse har uppdraget angivits vara slutfört. Då viss
kompletterande undersökning ansetts böra utföras, har utredningsarbetet
emellertid kunnat avslutas definitivt först under år 1951.

2. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1949: I 10; 1950: I 10;

1951: I 8).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den

2 april 1937.

Ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Magnusson, K., f. d. riksgäldsfullmäktige och riksdagsman;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:

Allstrin, L. B., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Björkman, Th., direktör.

Suppleanter resp.:

Berger, O. A., kansliråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;

Stjernberg, S. T., direktör;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 maj 1951 har den verksamhet, som
bedrivits av lånenämnden, upphört från och med den 1 juli 1951, varjämte
Kungl. Maj:t uppdragit åt Sveriges allmänna hypoteksbank att handhava
avvecklingen av statens sekundärlånefond för jordbrukare och fullgöra de
arbetsuppgifter, som ålegat lånenämnden.

Lånenämnden sammanträdde under tiden den 1 januari—den 30 juni
1951 5 gånger, varvid i anledning av från låneförmedlare inkomna rekvisitioner
utanordnats sammanlagt 14 000 kronor för utbetalande av 10 lån.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

169

3. Naturskyddsutredningen (1949: I 20; 1950: I 18; 1951: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):

Elliot, K. E., president, ordförande;

Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;

Florin, G. R., professor;

Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindström, S. A., arkitekt;

Nilsson, G. H., överdirektör;

Westman, K. J. A., överingenjör.

Sekreterare:

Spens, E. V., häradshövding.

Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 39.

Utredningen har den 19 mars 1951 avgivit betänkande med förslag till
naturskyddslag m. m. (SOU 1951: 5). Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1949 års ägofredsutredning (1950: I 27; 1951: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars och den 21
december 1949 för utredning rörande revision av lagen om ägofred (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 mars 1949):

Fallenius, B. A. landshövding, ordförande;

Alm, M. F., byråchef;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, E. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andrén, T. S., skogsvårdschef;

Braunstein, Å. G. V., häradshövding;

Ericsson, Y. A. R., kanslichef;

Pålsson, P. O., lantbrukare, led. av I kamm.;

Åström, H., förbundssekreterare.

Sekreterare:

Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 27.

Utredningen har den 7 juli 1951 avlämnat sitt betänkande angående förslag
till ny ägofredslagstiftning (SOU 1951:20). Utredningens arbete är
därmed slutfört.

5. 1949 års växtskyddsutredning (1950: I 28; 1951: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 mars 1949 för att
verkställa översyn av organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 april 1949):

Andersson, J. A., bankofullinäktig, led. av II kamm., ordförande;

Lanke, B. T., sekreterare;

Osvald, K. H., professor, led. av 1 kamm.

Jo

170

Riksdcigsberätt elsen.

I JO! 5 Sekreterare:

Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 28.

Utredningen har under år 1951 intill den 1 november hållit 11 sammanträden.

Utredningen har den 2 november 1951 avgivit betänkande med förslag
rörande det statliga växtskyddets organisation (stencilerat). Uppdraget är
därmed slutfört.

6. t949 års försöksgårdskommitté (1950:1 29; 1951:1 21).

Den 11 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök att utreda frågan om den fortsatta utbyggnaden av
försöksgårdsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 18 februari 1949).

Den 26 mars 1949 uppdrog styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök åt en kommitté att verkställa berörda utredning. I anslutning
därtill meddelade Kungl. Maj :t den 13 maj 1949 bestämmelser om kommittén.

Kommitténs sammansättning:

Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen,
ordförande;

Brofalk, G. H., lantbrukare;

Hovgård, T. Å., landshövding;

Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att såsom sakkunniga biträda vid utredningen:

Carlsson, C. G. E., förvaltare;

Vieweg, O. K. H„ direktör;

örborn, K. A., agronom, ledamot av statens forskningskommitté för lantmannabyggnader.

Sekreterare:

Eliasson, N. G. I., agron. stud.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 29.

Under början av år 1951 har kommittén behandlat frågan rörande inrättande
av en försöksgård i sydöstra Sverige. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning om fortsatt stöd åt lin- och hampodlingen m. m.

(1950: I 32; 1951: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1949):

Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;

Ahlsten, C. J., lantbrukare, led. av II kam in.;

Kullgren, E., direktör;

Nilson, Hj. R., statsråd, led. av II kamm. ;

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

171

von Schwerin, W. C. P. B., kanslichef;

Stensgård, A. A. H., direktör.

Sekreterare:

Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 32.

Utredningen har den 12 januari 1951 avgivit betänkande (stencilerat)
med principförslag till fortsatt stöd åt odlingen av lin och hampa. Den 3
april 1951 har utredningen framlagt förslag till beräkning av anslag för
sådant ändamål för budgetåret 1951/52. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning om skydd för pollenöverförande insekter mot faran av vissa
bekämpningsmedel mot skadeinsekter och ogräs (1950: I 33; 1951: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):

Åkerman, E. Å., professor, ordförande;

Hammar, C. A., f.d. folkskollärare;

Nilsson, Hj., rektor;

Torssell, B. R. M., professor.

Sekreterare:

Sjöborg, N. E., sekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 33.

Kommittén höll i december 1950 ett sammanträde. Den 18 december 1950
avgav kommittén betänkande med förslag angående åtgärder till skydd för
pollenöverförande insekter (stencilerat). Utredningsuppdraget är därmed
slutfört.

9. Producentbidragsutredningen (1950: I 34; 1951: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 för
att verkställa översyn av bestämmelserna om producent- och kontantbidrag
för mjölk till vissa mindre jordbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1949):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Haeggblom, E. E„ rektor, led. av II kamm.;

Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Jönsson, N. hemmansägare, led. av II kamm.;

Olsson, H., byråchef;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Swedborg, E. H., t.f. förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 34.

Utredningen har under år 1951 hållit 7 sammanträden.

Utredningen har den 18 juni 1951 avgivit betänkande angående producentoch
kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk (SOU 1951: 39).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

I Jo: 9

172 Riksdagsberättelsen.

I Jo; JO 10. Fiskebåtsförsäkringsutredningen (1951:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att verkställa utredning om försäkring av fiskebåtar (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 januari 1950):

Apelqvist, S., direktör, ordförande:

Henriksson, N. T., direktör;

Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Direktiv för utredningen, se 1951:1 Jo 28.

Utredningen har under tiden efter den 1 november 1950 hållit 7 sammanträden.

Utredningen har den 15 september 1951 avgivit betänkande med förslag
angående fiskebåtsförsäkring (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

11. 1950 års hushållningssällskapsutredning (1951:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1950 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående ändrade grunder för fördelningen
av hushållningssällskapens omkostnadsanslag m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 maj 1950):

Nordlander, C.-H., statssekreterare, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Zachrison, S. J. G., direktör.

Sekreterare:

Elfwing, Y. M., förste byråagronom.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Jo 30.

Genom beslut den 13 juli 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen att
jämväl överväga, vilka förenklingar ,som kunna genomföras beträffande val
av lantbruksombud, samt att inkomma till Kungl. Maj :t med förslag i ämnet.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 9 sammanträden.

Utredningen har den 13 juni 1951 avgivit betänkande med förslag rörande
ändrade grunder för fördelningen av hushållningssällskapens omkostnadsanslag
m. m. (stencilerat) samt den 19 november 1951 avlämnat promemoria
angående bestämmelser om val av lantbruksombud. Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.

12. 1950 års frökontrollutredning (1951:1 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
verkställa utredning rörande omorganisation av den statliga och statsunder -

173

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

stödda frökontrollverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli J Jo* 14.
1950):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Gadd, K. I. S., t. f. föreståndare för statens centrala frökontrollanstalt;

Hovgård, T. Å., landshövding.

Sekreterare:

Swanstein, S. N. S., t. f. länsnotarie.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Jo 32.

Under tiden från och med december månad 1950 till och med juni månad
1951 har utredningen hållit 16 sammanträden.

Utredningen har den 27 juni 1951 avgivit betänkande med förslag rörande
organisationen av frökontrollverksamheten (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.

13. 1950 års lanlbruksförsökskommitté (1951:1 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 september 1950):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande (avliden den 27 juli 1951);

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 4 augusti 1951);

Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;

Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Månsson, N. Chr., .sekreterare i Hallands läns hushållningssällskap;

Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Kollberg, B., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Jo 34.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 9
sammanträden med 31 sammanträdesdagar.

Utredningen har den 30 oktober 1951 avgivit betänkande med förslag rörande
organisationen av den lokala försöksverksamheten på jordbrukets
område m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

14. Elektrifieringsberedningen (1949: I 12; 1950: I 12; 1951: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943, den 26 oktober 1945 och den 28 januari 1949:

Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;

Helleberg, N., byråchef, vice ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Blomqvist, E. A. E., civilingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., byråingenjör.

174

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 14 Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.

Direktiven för beredningen, se 1942: I Jo 32 och 1949: I Jo 12.

Under tiden den 29 november 1950—den 20 november 1951 har beredningen
hållit 22 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
376 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande
förhållanden.

15. Kommittén för maskinell täckdikning (1949: I 15; 1950: I 14;

1951:1 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Berglund, N. H., professor, ordförande;

Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent;

Moberg, H. A:son, direktör.

Sekreterare:

Persson, P. E. S., laborator.

Lokal: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 7; tel. 251 75.

Såsom experter ha anlitats agronomen E. Y. Andersson, civilingenjören
N. R. M. Weibull och jordbrukskonsulenten A. Norrgård.

Kommittén har under år 1951 studerat maskinhållarverksamheten för
maskindikning, som under året för första gången kommit över försöksstadiet.

Under året ha flera av de tidigare undersökta maskinerna kommit i mera
vidsträckt användning, varigenom kommittén nu, bl. a. genom besök på
arbetsplatserna, kunnat skapa sig en säkrare bild av deras lämplighet under
olika förhållanden. Vidare har kommittén granskat förslag till nya dikningsmaskiner
och studerat utförda provexemplar. Dessutom har kommittén i ett
flertal fall lämnat råd vid anskaffning av dikningsmaskin.

Kommittén ämnar avsluta sin verksamhet med en sammanställning av
ekonomiska och organisatoriska synpunkter på maskindikningen samt en
redogörelse för de tekniska erfarenheter, som gjorts sedan kommitténs betänkande
(SOU 1950: 39) kom ut.

16. 1946 års tryckeriutredning (1949: I 17; 1950: I 16; 1951: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1946):
Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Leche, H. J., överstelöjtnant;

Murray, C. A., byråchef;

Sandberg, A. G. N., f. d. byråchef;

Thunborg'', T. F., statssekreterare.

Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:

Lindholm, G. A., tryckeriintendent.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 175

Sekreterare:

Edling, N. P. J., advokatfiskal.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.

Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.

De förhandlingar med generalstabens litografiska anstalt om ändringar i
gällande avtalsvillkor angående tryckningen av de officiella kartorna för
att söka för statsverket uppnå bättre ekonomiskt utbyte än för närvarande
av kartförsäljningen, som inleddes under senare halvåret 1949, ha på grund
av rådande osäkerhet i prisutvecklingen ännu ej kunnat slutföras. Efter
medgivande av chefen för jordbruksdepartementet har tillfälligt avtal träffats,
innebärande höjning av kartpriser och royalty. Slutligt avtal torde
kunna framläggas omkring årsskiftet 1951/52.

I Jo: 19

17. Utredning rörande indragning av ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens lön, m. m. (1949: I 18; 1950: I 16; 1951: I 12).

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län, m. m.:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

På grund av utredningsmannens sjukdom har arbetet icke, såsom i redogörelsen
föregående år anmäldes, hunnit avslutas år 1951. Arbetet väntas
bli slutfört under år 1952.

18. Utredningen rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploateringen av Fjärås Bräcka (1949: I 23; 1950: I 20; 1951: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):

Elliot, K. E., president, ordförande;

Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;
Lindström, S. A., arkitekt.

Lokal: Hovrätten för nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Jo 39.

Pågående geologisk undersökning av grustillgången i Fjärås Bräcka samt
undersökning av grusets åtkomlighet och användbarhet ha avslutats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

19. 1948 års kronolägenhetsutredning (1949: I 28; 1950: I 22; 1951: I 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 juli 1948):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Alm, M. F., f. d. byråchef;

176

Riksdagsberättelsen.

I JO: 19 Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Olsson, Albin, kronotorpare.

Expert, tillika sekreterare:

Ericsson, Y. A. R., kanslichef.

Lokal: Linnégatan 87; tel. 23 80 20.

Direktiven för utredningen, se 1949:1 Jo 28.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 5 sammanträden.

Sedan utredningen den 14 oktober 1949 avlämnat betänkande angående
upplåtelsevillkoren för kronotorp m. fl. lägenheter, har utredningen haft att
såsom ett särskilt ärende överväga förutsättningarna för bildande av en
sambruksförening på Meselbergets kronopark samt lämpliga anordningar
härför. Utredningen har — efter att vid besök på platsen ha samrått med vederbörande
lägenhetshavare — i december 1951 avlämnat utredning i förevarande
ärende.

Utredningen har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 8 juni 1951 fått i uppdrag
att i samband med fullgörandet av åt utredningen tidigare anförtrodda
utredningsuppdrag jämväl verkställa utredning och avgiva förslag angående
de ändrade grunder i fråga om utbetalande av flyttningsbidrag tdl innehavare
av kronotorp och norrländska fjällägenheter samt motsvarande äldre
lägenhetstyper, som kunna anses motiverade med hänsyn till under senare
tid inträdda kostnadsstegringar samt de erfarenheter .som vunnits vid tilllämpningen
av nu gällande bestämmelser på området. Med anledning härav
har utredningen från domänverket inhämtat material för bedömande av
föreliggande spörsmål.

20. Potatisindustriutredningen (1950:1 23; 1951:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 november 1948 och
den 20 januari 1950 för att verkställa utredning och avgiva förslag angående
rationalisering av stärkelse- och bränneriindustrierna samt vissa därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1948).
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande (t. o. m. den 25 juli 1951;
avliden den 27 juli 1951);

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande (fr. o. in. den 26 juli 1951);
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Brahmer, H. T., f. d. överingenjör;

Elof sson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Magnusson, R. A. H., landssekreterare;

Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman;

Virgin, G. I., godsägare, kapten;

Wintzell, T., överingenjör.

Sekreterare:

Asplund, K. T., e. förste byråsekreterare.

177

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Lokal: Kommerskollegium; tel. 20 65 73 (sekreteraren). I Jot 22

Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 23.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 4 sammanträden
om sammanlagt 8 dagar.

Vissa ekonomiska kalkyler för driftskoncentration inom potatisindustrierna
m. m., vilka utarbetats av en delegation inom utredningen i samråd med
särskilda experter, ha överlämnats till utredningen. Kalkylerna ha bl. a.
dryftats vid överläggningar med representanter för aktiebolaget Vin- och
spritcentralen, Sveriges bränneriidkareförening och Sveriges stärkelseproducenters
förening.

Utredningen torde kunna slutföra sitt arbete till årsskiftet 1952/53.

21. Småbruksutredningen (1950:1 25; 1951:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 för
att verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full lönsamhet
genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1948):

Örborn, K. A., agronom, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Hseggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;

Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, H., byråchef;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Högström, E. A., kamrerare.

Lokal: Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, Lund; tel.

175 10.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 25.

Kommittén har under år 1951 intill den 1 december hållit 2 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första hälften av år 1952.

22. 1949 års jaktutredning (1950: I 26; 1951: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (,se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):

dels såsom utredningsman
Hegrelius, A. O. R., expeditionschef;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
och i övrigt biträda vid utredningen:

Grill, C. L., C:son, direktör;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

12 Bilwng till riksdagens protokoll 1952. 1 saml.

RiksdagsberätteUen.

178

Riksdagsberätt elsen.

I Jo: 22 Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;

Wennmark, J. T. D., byråchef;

Wikström, C., direktör.

Sekreterare:

Rhedin, C. W. E., e. o. andre kanslisekreterare (t. o. m. den 31 januari 1951).
Aktuarien S. G. V. Andersson har tidvis biträtt utredningen.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.

Den 1 juni 1951 har Kungl. Maj :t vidare till utredningen överlämnat vissa
handlingar rörande jakt efter älg under skymning för övervägande i samband
med fullgörandet av uppdraget.

Under tiden december 1950—november 1951 har utredningen hållit 3 sammanträden
samt därutöver haft överläggningar med av utredningsarbetet
berörda myndigheter, organisationer m. in.

Utredningen, som avgivit yttranden i vissa till utredningen remitterade
ärenden, har för avsikt att i december 1951 avgiva betänkande rörande införandet
av obligatorisk ansvarighetsförsäkring för jägare. Därefter återstår
frågan om den s. k. skymningsjakten.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1952.

23. 19^9 års jorderosionskommiiié (1950: I 30; 1951: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för
bekämpande av sand- och jordflykten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1949):

Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande:

Netzén, G., chefredaktör, led. av II kamm.;

Petersson, S. G. W., försöksgårdsföreståndare;

Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;

Bergström, L. B. V., länsjägmästare;

Björklund, C. N., jordbrukskonsulent.

Experter:

Hjulström, F., professor;

Torstensson, T. A. G., professor.

Sekreterare:

Wixel, N. F., direktör (t. o. m. den 30 november 1951);

Nääs, O. B., agronom (fr. o. m. den 1 december 1951).

Lokal: Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, Uppsala 7; tel.
Uppsala 251 55.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 30.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 avhållit 2
sammanträden under sammanlagt 4 dagar. Härjämte har enligt givna anvisningar
samråd ägt rum mellan lantbruksstyrelsen och kommittén rörande
genomförandet av de av statsmakterna fattade besluten i anledning

179

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

av kommitténs under år 1950 framlagda betänkande med förslag till inten- I Jo» 25
sifierade åtgärder för sand- och jordflyktens bekämpande. Kommitténs
ledamöter ha vidare medverkat vid en av lantbruksstyrelsen anordnad kurs
i markvård för befattningshavare inom de lokala lantbruksorganen i Sydsverige.

Under år 1951 har kommittén vidare till behandling upptagit den återstående
delen av sitt uppdrag, nämligen frågan om jordförstöring som uppstår
på annat sätt än genom vindens inverkan. Som ett första led vid fullgörandet
av denna del av uppdraget har kommittén genom ett frågeformulär
till samtliga hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser
sökt inventera förekomsten av och förutsättningarna för uppkomsten
av sådana erosionsskador. De sålunda inkomna svaren har därefter
varit föremål för systematisk bearbetning.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1952.

24. Skogsstatistikutredningen (1950: I 31; 1951: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående utformningen av den
skogliga statistiken (se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):

Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;

Näslund, H. M. E„ professor och föreståndare för .statens skogsforskningsin.
stitut;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Strindlund, G., överdirektör;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V„ e. o. aktuarie.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 31.

Under tiden november 1950—oktober 1951 har utredningen hållit 8 sammanträden.
Utredningen har under år 1951 närmare utformat förslag till
anordnande av en avverkningsstatistik samt i samråd med representanter
for berörda myndigheter och organisationer behandlat vissa andra skogsstatistiska
frågor såsom pris- och omkostnadsstatistik för rundvirke, lönestatistiken
för skogsarbetare och flottningsstatistiken.

Uppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1952.

25. Utredning angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska jordbruksfrågor m. m. (1950: I 35; 1951; I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1949):

Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;

Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;

Sjögren, E., direktör i Sveriges lantbruksförbund.

180

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 25 Sekreterare:

Åkerberg, E., docent vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Lokal: Lantbrukshögskolan, Uppsala; tel. 251 21.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 35.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 7
protokollförda sammanträden samt har företagit en resa till Umeå under
tiden den 17—19 juni 1951, varvid sammanträde hölls i Umeå med representanter
för lantbruksnämnd, hushållningssällskap, Västerbottens läns
landsting samt för domänverket.

Utredningen har avgivit följande betänkanden:

den 12 december 1950 betänkande med förslag rörande utbyggnad av en
central forskningsinstitution för norrländska jordbruksfrågor m. m. Del I.
Första utbyggnaden av försöksgården vid Röbäcksdalen i Västerbottens län;

den 17 november 1951 betänkande med förslag rörande utbyggnad av
en central forskningsinstitution för norrländska jordbruksfrågor m. in.
Del II. Fortsatt utbyggnad av forsknings- och försöksverksamheten vid försöksgården
vid Röbäcksdalen i avdelningar till statens jordbruksförsök
och statens maskinprovningar samt filialer till statens växtskyddsanstalt
och statens centrala frökontrollanstalt. Båda betänkandena ha stencilerats.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

26. Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO-kommiitén) (1951:1 29).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 20 januari 1950.

Ledamöter:

Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;

Juréen, L. J. F., byråchef;

Nordlander, C.-H., statssekreterare;

Näslund, H. M. E., professor;

Svärdström, K.-F., professor.

Expertråd:

Abramson, E. L., professor;

Bendz, O. G. M., godsägare;

Corneliusson, S., ombudsman;

Hjärre, A., professor;

Hult, N. E. J., överdirektör;

Jansson, N. E., förbundssekreterare;

Johansson, F. L. H., direktör;

Nilsson, N. R., professor;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Osvald-Jacobsson, Ingrid M., byråchef;

Plym Forshell, W. N., byråchef;

Stensgård, A. A. H., direktör;

Svensson, N. A., sekreterare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

181

Winroth, C. E. E., förbundsordförande; I Joi 28

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Örborn, K. A., agronom.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift åligger det kommittén att avgiva yttranden
och förslag i frågor rörande Sveriges deltagande i Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisations verksamhet; att uppgöra de
rapporter till organisationen, som det enligt dess stadga åligger medlemsstaterna
att avlämna; samt att i övrigt lämna biträde eller, där så kan befinnas
påkallat, taga initiativ i angelägenheter av betydelse för det internationella
samarbetet på förevarande område.

Kommittén har under tiden november 1950—oktober 1951 hållit 9 sammanträden,
varjämte ett sammanträde hållits med expertrådet.

27. 1950 års sågverksskoleutredning (1951:131).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1950 att verkställa
utredning om yrkesutbildning för arbetare och förmän inom sågverksindustrien
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1950):

Wesström, E. A., stiftsjägmästare, ordförande;

Näslund, G., andre förbundsordförande;

Söderqvist, C. G. T., t. f. byråchef;

Thornander, T. V., jur. kand., direktör.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv för utredningen, se 1951:1 Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1950—oktober 1951 haft 6 sammanträden.

Utredningen har under år 1951 uppdragit riktlinjer för ordnandet av
yrkesutbildning vid en fast sågverksskola. På grundval av dessa riktlinjer
har utredningen vidare haft överläggningar med representanter för olika
inom sågverksbranschen verksamma organisationer. Dessa överläggningar
ha ännu icke slutförts.

Utredningens fortsatta arbete blir beroende av vilka åtaganden från sågverksindustriens
eller andra intresserade parters sida, som kunna påräknas
för finansieringen och administrationen av en sågverksskola.

28. 1950 urs jordbrukskasseutredning (1951:1 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för alt
företaga översyn av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsens organisation
och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):

182 Riksdagsberättelsen.

1 Jo: 28 Lemne, M. H., riksbankschef, ordförande;

Björkman, T. V. E., f. d. professor, verkst. direktör i Svenska jordbrukskreditkassan; Didner,

G., verkst. direktör i Smålands Bank;

Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Furst, P.-E., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951:1 Jo 33.

Under tiden december 1950—november 1951 ha 21 sammanträden hållits.
Utredningen har den 11 december 1951 till chefen för jordbruksdepartementet
avlämnat skrivelse med förslag till vissa provisoriska ändringar i
de för jordbrukets kreditkassor gällande bestämmelserna. Utredningen beräknas
kunna slutföra sitt arbete under första halvåret 1952.

29. 1951 års fiskhandelsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1951 för
att verkställa utredning rörande frågan om prissättningen å fisk inom partioch
detaljhandeln samt vissa därmed sammanhängande förhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):

Olsson, O. W., köpman, ledamot av statens jordbruksnämnd, ordförande;
Carbell, E. E. E., byråchef;

Hessle, Chr. W., byråchef.

Experter:

Bjerling, O., direktör;

Gerhard, I., docent;

Häller, L., direktör;

Levin, H., fiskare, led. av II kainm.;

Lindskog, C., avdelningschef;

Myrgren, H., kontrollör;

Ribohn, E., direktör;

Svedendahl, A., avdelningschef.

Sekreterare:

Swedborg, E., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
januari 1951):

I skrivelse den 26 september 1950 har statens jordbruksnämnd hemställt att
Kungl. Maj :t ville förordna om tillsättandet av en kommitté för utredning av
fiskhandelns förhållanden. Rörande skälen härför har i skrivelsen anförts, bland
annat, att statens priskontrollnämnd vid en undersökning rörande prissättningen
på fisk inom parti- och detaljhandeln under tiden december 1949—maj 1950 funnit,
att handelsmarginalerna ökat starkt i förhållande till de marginaler, som
tillämpats då normalpris gällt på fisk. Med anledning av vad som framkommit

183

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

vid denna undersökning liadc priskontrollnämnden i skrivelse till jordbruks- J Jo* 39
nämnden hemställt, att jordbruksnämnden måtte överväga de åtgärder, som kunde
befinnas lämpliga. Vid dessa överväganden borde enligt priskontrollnämndens
mening även prövas, huruvida en särskild expertdelegation borde tillsättas för
den vidare behandlingen av frågan. Med anledning av denna framställning hade
jordbruksnämnden kallat representanter för fiskhandeln till sammanträde den 27
juli 1950. Vid detta sammanträde hade från handelshåll framförts önskemål om
en allsidig utredning som skulle avse att belysa icke blott liandelsmarginalerna
utan även fiskhandelns struktur i allmänhet, distributions- och kostnadsförliållanden
etc. Detta förslag hade vunnit anslutning bland de närvarande. Jordbruksnämnden
hade därefter den 4 augusti 1950 beslutat tillsätta en kommitté för utredning
rörande fiskhandeln. Till ledamöter av denna kommitté hade utsetts representanter
för jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, fiskarenas organisationer,
den enskilda parti- och detaljhandeln samt konsumentkooperationen. Det
första sammanträdet med den av jordbruksnämnden tillsatta kommittén hade hållits
den 22 september 1950. Därvid hade diskuterats en promemoria med förslag
till riktlinjer för utredningen. Vid sammanträdet hade även föreslagits att
framställning skulle göras om att utredningsarbetet skulle få fullföljas av särskilda
av chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga. Till detta förslag
hade kommitténs samtliga ledamöter anslutit sig.

Jordbruksnämnden anför härefter i skrivelsen att nämnden, då den beslöt att
tillsätta en kommitté för utredning av fiskhandelns förhållanden, närmast avsåg
att utredningsarbetet i huvudsak skulle begränsas till en granskning av kostnadsutvecklingen
inom fiskhandeln. Det förutsattes dock redan då, att det skulle
bli nödvändigt att i viss mån gå utanför nämnda område. Av den diskussion, som
förts vid det första sammanträdet med den av nämnden tillsatta kommittén, framginge
emellertid, att spörsmålet om fiskhandelns kostnader hade ett mycket nära
samband med en rad andra viktiga frågor. Det syntes därför nödvändigt att utredningsarbetet
skulle läggas på bredare bas än som på en del håll från början
ansetts erforderligt. Fiskhandelns kostnader syntes nämligen icke kunna riktigt
bedömas med mindre man ägde en allsidig kännedom om fiskhandelns förutsättningar
och struktur. Den utvidgning av utredningssfären, som sålunda befunnits
erforderlig, vore en viktig anledning varför utredningen skulle anförtros åt
en av chefen för jordbruksdepartementet efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatt
kommitté. För en sådan åtgärd talade även vissa skäl av utredningspraktisk
art, som framförts vid diskussionen inom nämndens fiskhandelskommitté. Jordbruksnämnden
ville därför tillstyrka att, såsom ledamöterna av sagda kommitté
förordat, en departementskommitté skulle tillsättas för utredning om fiskhandelns
förhållanden.

I den i jordbruksnämndens skrivelse omförmälda promemorian har hland annat
närmare diskuterats vilka spörsmål som borde upptagas vid den ifrågasatta
allsidiga utredningen rörande fiskhandelns förhållanden. Härom har i promemorian
framhållits, att utredningsarbetet borde läggas på bred bas. Hela distributionskedjan,
från det ögonblick fisken ilandförts till dess den nått konsumenten,
borde följas. Det borde eftersträvas att söka klarlägga distributionsproblemen på
sådant sätt, att utredningsresultaten kunde bli till direkt ledning vid rationaliseringssträvandena
inom handeln. Utredningen borde därvid för det första söka
klarlägga de förhållanden, varunder de s. k. kustgrossisterna, d. v. s. grossisterna
på viktigare ilandföringsorter, bedriva sin verksamhet. Vidare borde den söka
klarlägga strukturen av fisktransporterna från ilandföringsorterna till inlandsorter.
Slutligen borde den omfatta distributionsorganen på konsumtionsorterna,
såväl kustorter som inlandsorter.

Rörande de frågor, som kunde uppkomma inom de olika avsnitten av utredningsarbetet
har vidare i promemorian anförts, att kustgrossisternas problem

184 Riksdagsberättelsen.

I JO: 29 torde te sig olika, beroende på om verksamheten bedrives på fiskauktionsplats
eller på annan ort. De skiljaktigheter, som här kunde föreligga, borde utredas för
att man skulle bli på det klara med de fördelar och nackdelar, som vore förenade
med olika system för förstahandsavsättning. Huvudändamålet med undersökningen
hos kustgrossisterna borde dock vara att klarlägga olika kostnadsfaktorers
betydelse i rörelsen, så att man med utgångspunkt från en dylik kartläggning
kunde ge direkta rekommendationer om rationaliseringsåtgärder. Beträffande
transporterna mellan fiskmottagningsplatser och konsumtionsorter inne i landet
borde det undersökas, huru kostnaderna för olika transportsätt ställde sig under
skilda betingelser samt vilka åtgärder, som kunde vidtagas för att på lämpligaste
sätt ordna och förbilliga transporterna. För konsumtionsorternas del borde undersökningen
avse dels partihandeln, dels olika former av detaljhandel (stationär
och ambulerande). Även på denna punkt borde kostnaderna analyseras med tanke
på möjligheten att effektivisera och förbilliga distributionen.

För egen del anser jag i likhet med jordbruksnämnden det påkallat, att en undersökning
rörande fiskhandelns förhållanden skall göras genom särskilda inom
jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga. Däremot kan jag ej helt ansluta
mig till den åsikt om utredningens omfattning, som kommit till uttryck i nämndens
skrivelse eller i nyssnämnda promemoria. Vad som i första hand bör undersökas
är, enligt min mening, huruvida de marginaler, som nu tillämpas inom
parti- och detaljhandeln med fisk, kunna anses överstiga vad som erfordras för
att handeln i sin nuvarande struktur skall få en skälig lönsamhet och, därest
denna fråga besvaras jakande, vad som bör göras för att nedbringa desamma till
en rimlig nivå. Detta spörsmål är uppenbarligen av stor betydelse ej blott ur
konsumentsynpunkt utan även med hänsyn till fiskarenas möjligheter att vinna
avsättning för sina fångster. I samband med en sådan undersökning torde böra
upptagas det i promemorian berörda spörsmålet om systemet för förstahandsavsättningen
av fisk. Bland annat har den meningen uttalats, att med det särskilt
vid vissa fiskhamnar å västkusten tillämpade systemet med försäljning av fisk
å auktionen följa såväl variationer i förstahandspriset som variationer i kvaliteten
på fisken, vilka äro ägnade att försvåra en lämplig avvägning av handelsmarginalerna.
Det synes därför önskvärt, att frågan om de för- och nackdelar,
som äro förknippade med olika system för förstahandsavsättningen av fisk, skall
närmare övervägas.

Däremot finner jag det ej påkallat att utredningen jämväl skall avse hela strukturen
av fiskhandeln. Det är visserligen riktigt att, sett på något längre sikt, rationaliseringsåtgärder
i fråga om fiskhandelns organisation och distributionsmetoder
m. m. kunna få en mycket stor inverkan på omkostnaderna inom denna
handel. Detta gäller ej minst i den mån dylika åtgärder leda till en förbättring
av distributionsnätet och därmed till en ökning av fiskkonsumtionen. Det torde
emellertid vara uppenbart att man icke kan räkna med omedelbara resultat av
sådana åtgärder. Jag vill vidare erinra om att frågan om fiskhandelns rationalitet
och lönsamhet samt om åtgärder för att förbättra distributionen av fisk berörts
av 1945 års fiskeriutredning. Med hänsyn till dessa förhållanden förefaller det
mig ej sannolikt att en ny utredning rörande hela fiskhandelns struktur skulle
kunna ge resultat, som direkt och påtagligt skulle kunna påverka marginalerna
inom denna handel. Under sådana förhållanden föreligger enligt min åsikt ej
heller anledning att nu igångsätta en omfattande utredning på detta område.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit fyra sammanträden,
därav två med experterna närvarande. För närvarande pågår insamling av
material till belysning av inkomst- och koslnadsförhållanden inom fiskhandeln.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

185

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

30. 1951 års hästavelsutredning. I Joj 32

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juni 1951 för att
verkställa en av riksdagen i skrivelse den 31 maj 1951, nr 328, begärd utredning
rörande de åtgärder, som böra vidtagas för att åstadkomma en hästavel
motsvarande landets behov:

Liedberg, C. G., godsägare, ordförande;

Berglund, N. H., professor;

Bruzelius, F. M. S., kapten;

Gustafsson, G. I. F., byråchef;

Lindström, H. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilzon, K. I., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Rhedin, C. W. E., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Intill den 1 december 1951 har utredningen hållit 3 sammanträden.

Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1952.

31. Utredning rörande Alnarps mejeri.

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 3 augusti 1951 för att verkställa utredning
i fråga om det ekonomiska resultatet av rörelsen vid Alnarps mejeri och
därmed sammanhängande spörsmål:

Nordlander, M. I. C.-H., statssekreterare.

Sekreterare:

Swedborg, E. IL, t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Utredningen beräknas vara slutförd under första halvåret 1952.

32. Utredning rörande frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättnings
förhållandena inom trädgårdsnäringen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1951
för att utreda frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättningsförhållandena
inom trädgårdsnäringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2
oktober 1951):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Eriksson, E., trädgårdsmästare;

Jansson, N. E., sekreterare;

Hallström, G., agronom;

Ferlenius, G. R., trädgårdskonsulent;

Rosenqvist, Kjell, direktör.

Sekreterare:

Hessel, N. O., sekreterare.

186

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 32 Lokal: Blekinge läns hushållningssällskap, Karlskrona: tel. 1143.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
september 1951):

Den svenska trädgårdsodlingen har--- — under senare år utvecklats starkt

såväl kvantitativt som kvalitativt. Trots denna expansion är odlingen dock alltjämt,
åtminstone i fråga om vissa produkter, icke tillräcklig för att täcka det inhemska
konsumtionsbehovet. Härjämte är att märka, att det fortfarande torde
finnas utrymme för en betydande ökning av den inhemska konsumtionen av
trädgårdsprodukter av olika slag. En sådan ökning torde även vara önskvärd, ej
minst ur folkhälsosynpunkt. Å andra sidan är läget på åtminstone ett område,
nämligen fruktodlingens, till följd av den omfattande plantering av nya fruktträd,
som ägt rum under de senaste åren, sådant att en viss risk för kommande
avsättningssvårigheter synes föreligga och att i vart fall förutsättningarna för en
fortsatt större expansion torde vara ganska begränsade även om en viss export
skulle kunna upparbetas.

En av orsakerna till den utveckling av trädgårdsnäringen, som sålunda ägt
rum, har otvivelaktigt varit att näringen under krigsåren och tiden närmast
därefter arbetade under goda ekonomiska förhållanden. Sedan det internationella
handelsutbytet åter kommit i gång och näringen därmed åter fått känning av
den internationella konkurrensen, ha de ekonomiska förutsättningarna blivit
mindre gynnsamma än under sagda år. Till denna försämring ha givetvis även
bidragit de kostnadsstegringar av olika slag, bland annat å bränsle, som inträffat
särskilt under det senaste året.

Jag finner det i betraktande av det anförda lämpligt, att förhållandena inom
den svenska trädgårdsnäringen nu skola utredas. Vid utredningen bör man till
en början söka få en åtminstone ungefärlig uppfattning om näringens ekonomiska
läge för att därigenom även få en grundval för bedömande av behovet av åtgärder
till stöd för densamma. Skulle läget inom en eller flera grenar befinnas
otillfredsställande, böra orsakerna härtill undersökas samt möjligheterna att förbättra
detsamma prövas. Härvid bör dock iakttagas, att skälen för ett samhälleligt
ingripande äro helt andra och starkare beträffande sådan produktion, som
kan hänföras till nyttoproduktion, än i fråga om andra grenar av odlingen. Bland
annat med hänsyn härtill torde något ökat importskydd i form av tullhöjningar
eller andra importbegränsningar ej böra ifrågasättas, med mindre så befinnes
oundgängligen nödvändigt för att tillvarataga ur det allmännas synpunkt angelägna
intressen. Finnas åtgärder påkallade för att förbättra förhållandena inom

näringen, bör---i främsta rummet undersökas vad som kan göras för att

genom förbättrade lagrings-, förpacknings-, distributions- och avsättningsförhållanden
i övrigt göra det möjligt för odlarna att vinna avsättning för sina produkter
till priser, som ge näringen en skälig lönsamhet. Därvid bör även observeras,
att möjligheterna att vinna en ökad marknad för de svenska produkterna
i mycket hög grad äro beroende av att produkterna kunna saluföras i tillfredsställande
kvalitet och till priser, som framstå som rimliga för konsumenterna.
Det synes vidare angeläget, att de problem, som kunna föreligga på ifrågavarande
område, i största möjliga utsträckning skola lösas genom åtgärder från
näringens egen sida. Därmed uteslutes givetvis ej möjligheten av att även statliga
åtgärder kunna befinnas påkallade i vissa avseenden, exempelvis i fråga om kvalitetsbestämmelser.

Under utredningsarbetet böra även uppmärksammas frågorna om behovet av
och formerna för en utvidgad upplysnings- och rådgivningsverksamhet på den
yrkesmässiga trädgårdsodlingens område samt om behovet av ekonomiskt stöd
till enskilda företagare inom trädgårdsnäringen för vidtagande av rationalise -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 187

ringsåtgärder. I överensstämmelse med vad som förut sagts rörande åtgärder för J Jqj 33
att förbättra avsättningsförhållandena bör dock även i fråga om upplysningsoch
rådgivningsverksamheten beaktas önskvärdheten av att eventuellt föreliggande
brister i största möjliga utsträckning skola avhjälpas genom åtgärder från
näringens egen sida. Vad angår spörsmålet om ekonomiskt stöd för rationaliseringsåtgärder
inom trädgårdsnäringen vill jag framhålla att, därest ett statligt
ingripande finnes påkallat, detta i vart fall i huvudsak endast bör avse att lösa
föreliggande kreditsvårigheter.

För att mera omfattande felinvesteringar om möjligt skola kunna undvikas synes
det till slut önskvärt att man under utredningsarbetet skall söka klargöra
utvecklingstendenserna i fråga om konsumtionen och produktionen av de viktigaste
trädgårdsprodukterna och därigenom också få en uppfattning om i vad
mån ytterligare nyanläggningar kunna tänkas vara motiverade med hänsyn till
avsättningsmöjligheterna. Jag vill dock betona att det här givetvis ej kan bli
fråga om någon mera exakt uppskattning utan endast om ett försök att bedöma
läget och utvecklingsmöjligheterna i stort.

Utredningen, som intill den 1 december 1951 hållit 1 sammanträde, beräknar
kunna slutföra sitt uppdrag under år 1952.

33. Utredning rörande frågan om behovet av åtgärder för förstärkning av
ofullständiga jordbruk med skog m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1951):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Andersson, J. A. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic.;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;

Pålsson, P. O., hemmansägare, led. av I kamm.;
von Seth, T. G. A., godsägare, led. av II kamm.;

Wetterhall, H. C. B., överdirektör i lantbruksstyrelsen.

Sekreterare:

Nilsson, O. F., se ovan.

Biträdande sekreterare:

Jonzon, S. G. B., assessor.

Direktiv (anförande av statsrådet Norup till statsrådsprotokollet den 1
november 1951):

Giltighetstiden för lagen den 17 juni 1948 om inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet utgår den 30 juni 1953.----I enlighet med vad som för utsattes

vid lagens tillkomst synes frågan om bibehållande av en lagstiftning av
ifrågavarande slag nu böra utredas. Vad denna fråga angår vill jag erinra om att
lagen har till syfte att förhindra i och för sig olämpliga förvärv av jordbruksfastigheter.
Utredningen bör alltså först avse frågan, huruvida ur denna synpunkt
behov av fortsatt lagstiftning kan anses föreligga. Skulle denna fråga besvaras jakande,
bör vidare övervägas i vad mån ändringar i den nu gällande lagen kunna
vara påkallade. Härvid böra bland annat beaktas de erfarenheter rörande tillämpningen
av denna lag, som kunna ha vunnits inom lantbruksnämnderna. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas frågan om möjligheten att begränsa och förenkla det

188 Riksdag sberättelsen.

I JO! 33 administrativa förfarandet i sådana ärenden, som i betraktande av syftet med lagen
måste anses vara av mindre vikt eller kunna bli tillfredsställande prövade i
annan ordning.

I anslutning till nu nämnda utredning torde bestämmelserna i lagen den 30
juni 1947 om kronans förköpsrätt lämpligen böra överses. Genom denna lag infördes
ett nytt och dittills oprövat instrument för rationaliseringsverksamheten. Det
synes med hänsyn härtill lämpligt att man, sedan lagen nu varit i kraft någon tid,
skall efterse huruvida några justeringar i densamma äro påkallade.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att jordförvärvslagen och förköpslagen
fylla i viss mån närbesläktade funktioner. Medan jordförvärvslagen har till
uppgift att hindra sådana fastighetsförvärv, som kunna anses olämpliga med hänsyn
till köparens person eller syftet med köpet, har nämligen förköpslagen bland
annat till uppgift att hindra sådana överlåtelser av jordbruksfastigheter, som skulle
försvåra en önskvärd yttre rationalisering. Ett visst jordförvärvsärende kan följaktligen
ofta komma att prövas dels enligt jordförvärvslagen och dels enligt förköpslagen.
Denna dubbla prövning torde ej sällan vålla såväl olägenheter för sökandena
som merarbete för lantbruksnämnderna. Därest utredningen skulle ge till
resultat, att jordförvärvslagstiftningen bör bibehållas, torde därför böra prövas
huruvida man ej i större utsträckning än vad för närvarande är fallet kan samordna
denna lagstiftning med lagstiftningen om kronans förköpsrätt.

Jämväl ett annat spörsmål, som rör jordbrukets yttre rationalisering, synes nu
böra upptagas till förnyad granskning. Jag åsyftar här frågan om förstärkning av
ofullständiga jordbruk med skog.

Enligt de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken, som fastställdes genom
1947 års riksdags beslut, skola åtgärderna för yttre rationalisering av jordbruket
i skogsbygderna inriktas på att — vid sidan av den rationalisering av själva jordbruket
som lämpligen kan åstadkommas — förstärka brukningsdelarna med skog
så att de brukningsdelar, där jordbruket utgör brukarens huvudsakliga sysselsättning,
i största möjliga utsträckning skola bli bärkraftiga brukningsdelar, där vad
som kan brista i jordbrukets lönsamhet uppväges av tillgången på egen skog.

De medel, som äro avsedda att användas i den statliga verksamheten för främjande
av jordbrukets yttre rationalisering i allmänhet, stå givetvis till förfogande
även då det gäller att genomföra en sådan förstärkning av vissa brukningsdelar
med skog, som nyss nämnts. Lantbruksnämnderna skola sålunda bedriva en aktiv
inköpspolitik och lämna ekonomiskt stöd för genomförande av dylika rationaliseringsåtgärder.
Vidare kan kronans förköpsrätt användas för ändamålet och i vissa
fall kan även expropriation komma i fråga.

Under den tid, som förflutit sedan den statliga verksamheten för främjande av
jordbrukets rationalisering började bedrivas i enlighet med de av 1947 års riksdag
fastställda riktlinjerna, har emellertid den del av denna verksamhet, som
avser förstärkning av ofullständiga jordbruk med skog, endast fått en ganska begränsad
omfattning. Härtill ha otvivelaktigt flera orsaker bidragit. En av de viktigaste
torde ha varit de höga priser som under den senaste tiden rått å skog. Det
är lätt förståeligt att jordbrukarna i detta prisläge även i sådana fall, där möjligheter
till komplettering yppat sig, varit tveksamma med hänsyn till den risk för
förlust i händelse av ett kommande prisfall, som ett köp av skogsmark skulle medföra.
Det kan i detta sammanhang erinras om att för närvarande statligt stöd i
form av direkta bidrag normalt icke kan lämnas vid köp av skogsmark i kompletteringssyfte.
En annan orsak torde ha varit att lantbruksnämndernas verksamhet
på den yttre rationaliseringens område till en början av naturliga skäl måst bedrivas
i mera begränsad omfattning.

Med hänsyn till det sålunda anförda och till den centrala ställning, som frågan
om förstärkning av ofullständiga jordbruk med skog intar, då det gäller att lösa
jordbrukets problem i de skogrikare delarna av landet, synes det lämpligt, att man

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 189

skall överse de bestämmelser som nu gälla härom, för att undersöka om de i något T Tft
avseende behöva ändras eller kompletteras för att underlätta en sådan förstärkning.
Vid en dylik översyn torde man såväl i fråga om den utsträckning, i vilken
förstärkning med skog bör ske, som beträffande medlen för genomförandet av
densamma böra utgå från de år 1947 fastställda allmänna riktlinjerna för rationaliseringsverksamheten.
Med hänsyn ej minst till de svårigheter, som det nu rådande
prisläget å skogsprodukter visat sig medföra i nu ifrågavarande avseende,
bör det emellertid undersökas, huruvida de nuvarande reglerna om statligt ekonomiskt
stöd vid kompletteringsförvärv av skog äro lämpligt utformade. Vidare bör
övervägas möjligheten att förenkla förfarandet i sådana fall, då skogsmark i allmän
ägo anses böra disponeras för rationaliseringsändamål. Ett annat problem,
som även bör uppmärksammas, gäller möjligheterna att genomföra önskvärda förstärkningar
genom byte av skogsmark. Utredningen bör emellertid ej begränsas
till enbart de spörsmål som nu berörts utan bör avse en allmän och — frånsett
vad nyss sagts om själva utgångspunkterna — förutsättningslös prövning av problemet
i hela dess vidd.

190

Riksdagsberättelsen.

1 H: l

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva

varor (1950, 1951: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1942 för
utredning av frågan om revision av förordningen angående explosiva varor
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., fil. dr, ordförande;

Anderson, J., järnhandlare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nordzell, C. O. J., major;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., f. d. sprängämnesinspektör.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Persson, S., förste kanslisekreterare.

Direktiven för de sakkunniga, se 1943: I H 15.

Verksamheten upphörde fr. o. m. den 20 januari 1951 jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut den 19 samma månad, varvid Kungl. Maj :t uppdrog åt kommerskollegium
att i de sakkunnigas ställe inkomma med förslag till erforderliga
särskilda bestämmelser rörande försvarets befattning med explosiva
varor.

2. 1945 års skoutredning (1949: I 11; 1950: I 14; 1951: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning rörande ,sko- och garveriindustriernas samt skooch
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 oktober 1945):

Frendin, T., arkitekt, ordförande;

Allard, H., annonschef, led. av II kamm.;

Bahrke, W., direktör;

Byléhn, G., direktör;

Hansson, G., sekreterare i Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet;
Lantz, S., ombudsman i De förenade förbunden;

Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande i .statens priskontrollnämnd.
Experter:

Heyman, G., disponent;

Jander, M., verkmästare;

Kristensson, R., professor;

Sandström, C., jur. kand.

f

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 191

Direktiven för utredningen, se 1946: I H 18.

Utredningen har från och med december 1950 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 9 oktober 1951 inkommit med betänkande i ämnet
(SOU 1951: 38). Uppdraget är därmed slutfört.

3. Nyetableringssakkunniga (1949: I 17; 1950: I 18; 1951: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 juni 1946 och den
28 januari 1949 för att inom handelsdepartementet verkställa utredning i
fråga om behovet av att undanröja enskild nyetableringskontroll inom näringslivet
och vissa olämpliga konkurrensmetoder såsom bojkott, exklusivavtal
och prisdifferentiering ävensom behovet av lagstiftning för att motverka
ur samhällelig synpunkt skadliga kartellavtal m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juni 1946 och den 19 november 1948):

Sterner, R. M. E., statssekreterare, ordförande;

Bonow, K. D. M., fil. lic.;

Borgström, N. O. G. J., direktör;

Kördel, E. R., direktör;

Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;

Söderberg, K., direktör;

Wahlberg, G., handlande.

Särskilda sakkunniga:

Gillberg, K. E., direktör;

Modig, J.-O., direktör;

Utterström, C. O., direktör.

Förordnad att biträda de sakkunniga:
af Trolle, U., professor.

Sekreterare:

Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Eketorp, B. S., andre kanslisekreterare.

Direktiven för de sakkunniga, se 1947:1 H 30 och 1949:1 H 17.

De sakkunniga ha under tiden den 21 november 1950—den 20 september
1951 hållit 14 sammanträden.

De sakkunniga ha den 20 september 1951 inkommit med betänkande med
förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning (SOU
1951: 27 och 28). Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning angående näringslivets lokalisering (1949: I H 24;
1950: I H 23; 1951:1 H 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 med
uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1947):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Kempe, G. A., ombudsman, f. d. riksdagsman;

I H: 4

192

Riksdag sberättelsen.

I H: 4 Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman;

Lundberg, A. S., kabinettssekreterare;

Malmfors, N. A. E„ generaldirektör;

Näsström, E. E„ kommunaldirektör, led. av I kamm.;

Tunhammar, E. W., direktör;

Valilberg, G. E., generaldirektör;

Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åberg, K., direktör.

Experter:

Ericsson, Y. A. R., kanslichef;

Kahlin, T., sekreterare;

Malmberg, Å., länsbostadsdirektör;

Meidner, R. A., fil. kand.;

Modig, J.-O., direktör;

Svennilson, S. I., professor.

Sekreterare:

Holm, P., pol. mag.

Biträdande sekreterare:

Åmark, S., förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 38.

Utredningen har den 26 januari 1951 avgivit betänkande i ämnet (SOU
1951:6). Uppdraget är därmed slutfört.

5. Turistutredningen (1949: I 38; 1950: I 33; 1951: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1948
att utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska betydelse
för landet jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 november 1948):

Engelstedt, E. C. E., f. d. statssekreterare, ordförande;

Elfving, G., chefredaktör;

Munthe, G. L., fil. lic.;

Månsson, K. G., bankdirektör;

Ohlson, I., direktör.

Experter:

Axelsson, C. A. Ö., riksbrandinspektör;

Eriksson, N. E., arkitekt;

Rudbeck, O., friherre, hotelldirektör;

Sjöholm, B. E., kanslichef;

Wannfors, E. G., byrådirektör.

Sekreterare:

Wickberg, A. W., försäljningschef.

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 38.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 7
sammanträden.

Utredningen har den 12 december 1951 inkommit med betänkande i ämnet
(SOU 1951: 49). Uppdraget är därmed slutfört.

193

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

6. 1949 års tull förhandling skommitté (1950: I 37; 1951: I 29). I Ht 7

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 för
att förbereda Sveriges deltagande i planerade tullförhandlingar under år
1950:

Fahlander, V. M. J„ generaltulldirektör, ordförande;

Berg, G. T. direktör;

Björklund, A., direktör;

Bolander, G., direktör;

Cedercrantz, B., direktör;

Fitger, N. F. P., fil. dr;

Frisell, E. G., direktör;

von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Johansson, K. A. A., direktör;

Landberg, B. C. E., direktör;

Leffler, J. O., direktör;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Lundgren, Th., konsul;

Nordqvist, S. F. V., byråchef;

Rehn, L. G., fil. kand.;

Ronge, K., direktör;

Settergren, G. C. A., direktör;

Sjögren, K. E., direktör;

Vinell, K. T., handelsråd;

Widell, C. G., fil. dr, byråchef.

Biträden:

Andersson, G. L., kammarskrivare;

Leuf, N. B., kammarskrivare;

Thideby, A. H. S., kammarskrivare;

Wickberg, Y. T., kammarskrivare.

Sekreterare:

Hartler, H. M. S., byråinspektör.

Direktiven för kommittén, se 1950: I H 37.

Efter tullförhandlingarnas början i september 1950 har kommitténs verksamhet
varit begränsad till behandling av frågor, som uppkommit under
förhandlingarnas gång. Sedan tullförhandlingarna slutförts i april 1951, har
kommitténs arbete i sin helhet avslutats.

Kommittén har i skrivelse till departementschefen den 16 november 1951
avgivit en sammanfattande redogörelse för sin verksamhet. Kommitténs
uppdrag är därmed slutfört.

7. Kommittén för svenskt deltagande i Marshallorganisationens varumassa
i Chicago den 7—19 augusti 1950 (1950: I 36; 1951: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 för
att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i en internationell varu 18

Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksd<ag»berätteUen.

194

Riksdcigsberättelsen.

|J; <n mässa i Chicago den 7—19 augusti 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 23
december 1949):

Modig, E., envoyé, ordförande;

Hedlund, L., direktör;

Johansson, K. A. A., direktör;

Johansson, Helga, förbundskassör;
von Kantzow, H., disponent;

Larsson, K., förbundsordförande;

Ljung, E., disponent;

Lundberg, B., förste kanslisekreterare;

Nordenson, H., direktör, led. av I kamm.;

Norlander, H., direktör;

Norup, B. S. B., statsråd, led. av II kamm.;

Petri, B. A. W., direktör;
von Rosen, H., greve, direktör;

Sachs, R., direktör;

Sahlin, S. E. G., envoyé;

Ståhle, N., envoyé;

Thunborg, T. F., statssekreterare;

Wessblad, K. A., civilingenjör;

Wickman, K., kommerseråd;

Widell, C. G., fil. dr, byråchef;

Wijk, E., direktör;

von Zweigbergk, Eva, fil. kand.

Kommitténs arbetsutskott har bestått av herrar Modig, Larsson, Petri,
von Rosen, Sachs och Wessblad med herr Lundberg som suppleant.
Direktiven för kommittén, se 1950: I H 36.

Kommittén har den 7 juni 1951 avgivit redogörelse (stencilerad) för sin
verksamhet och förslag beträffande användningen av det överskott, som
uppstått å de anslagna medlen. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning rörande bl. a. avskaffandet av kvantitativa restriktioner för
import till Sverige (1951: I 33).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 april 1950 i anledning av rådsbeslut
den 31 januari 1950 inom organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete
med uppgift dels att verkställa undersökning och avgiva förslag angående
fortsatta åtgärder för avskaffande av kvantitativa restriktioner för import
till Sverige, dels ock att, såvitt angår i organisationen deltagande länders
tullar och andra inre anordningar, verkställa de undersökningar och
avgiva de förslag, som kunna påkallas av åtgärder, ägnade att motverka frilistningens
syfte:

Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;

Malmfors, N. A. E., generaldirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

195

Ersättare: 1 H: 10

Grafström, E. O. Hj., direktör (för Malmfors);

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd (för Gjöres);

Nordqvist, S. F. V., byråchef (för Fahlander).

På grund av det förändrade läge, vari frågan om frilistningen numera
kommit, har utredningens verksamhet upphört.

9. Utredning rörande frågan om fortsatta djupborrningar efter salt och olja

i Skåne m. m. (1951: I 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1950 för
att utreda, huruvida de hittills vunna resultaten av djupborrningarna efter
salt och olja i Skåne i nuvarande läge böra föranleda att arbetena fortsättas
och i så fall i vilken utsträckning detta bör ske, därvid möjligheterna till
industriellt utnyttjande av de funna salttillgångarna särskilt böra undersökas
och belysas (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1950):

Engelstedt, E. C. E., f. d. statssekreterare;

Nauckhoff, S. A. G., fil. dr.

Utredningsmännen ha under år 1951 hållit 7 sammanträden, därvid tillfälle
beretts av frågan intresserade myndigheter och enskilda att framlägga
sina synpunkter.

Utredningsmännen ha den 8 mars 1951 avlämnat en promemoria i ämnet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.

10. Förhandlingsdelegation för överläggningar rörande den prisreglerande

verksamhetens fortsatta bedrivande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1951):

Nordfelt, H. K. A., revisionssekreterare, ordförande;

Jacobsson, C. A., direktör;

Josephson, W., direktör;

Karlmann, K. O. S., målarmästare;

Nilstein, A. H., pol. mag.;

Rehn, L. G., fil. kand.;

Sachs, R., direktör;

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;

Wingård, E. G., direktör;

Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande i statens priskontrollnämnd.

Experter:

Lind, A., redaktör;

Söderberg, K., direktör.

Sekreterare:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
23 februari 1951):

196

Riksdagsbercitt elsen.

I H: 10

Riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten under 1950 voro fastställda
genom beslut den 31 mars 1950 och grundades på förslag, framlagda av en i december
1948 tillkallad förhandlingsdelegation för utarbetande av direktiv för
priskontrollen. 1950 års riktlinjer voro i huvudsak utformade med hänsyn till de
särskilda betingelser som löne- och inkomststabiliseringen och den därtill anslutna
subventionspolitiken inneburit.

Mot slutet av 1950 utarbetades, efter överläggningar med företrädare för organisationer
inom näringslivet och bland löntagarna, inom handelsdepartementet
eu promemoria, innefattande förslag till nya riktlinjer för den prisreglerande
verksamheten efter utgången av 1950. I promemorian framhölls, att den nya rörlighet
på pris- och inkomstområdet som beräknades inträda kring årsskiftet 1950/
51 medfört, att betingelserna för 1950 års direktiv bortfallit. En påtaglig förändring
i den allmänna ekonomiska situationen inom landet hade ägt rum. Den ändrade
situationen sammanhängde främst med den inflationsartade utvecklingen av
det internationella konjunkturläget. Landets ekonomiska politik måste i denna
situation inriktas på att bevara den samhällsekonomiska jämvikten och motverka
tendenserna till balansrubbning. Ett villkor härför vore, att efterfrågan hölls inom
gränserna för de reala resurserna, så att utrymme ej skapades för en självständig
inhemsk prisstegringskonjunktur. Direkta ingripanden på prisområdet blevo därför
nödvändiga. Tidpunkten för den slutliga avvecklingen av priskontrollen måste
därför förskjutas längre fram i tiden än som tidigare synts nödvändigt. I promemorian
uttalades vidare, att det icke vore möjligt att genom priskontroll hindra
utifrån kommande prisstegringar att slå igenom i den svenska prisnivån. Ej heller
kunde prisstegringar undgås på grund av de lönehöjningar som komme att inträda
med utgången av 1950. Huvuduppgiften för priskontrollen blev i detta läge
närmast att tillse, att inflationstendenserna utomlands icke uppammade spekulativt
betonade prisstegringstendenser inom landet, vilka gåvo upphov till en
sekundär uppdrivning av den svenska prisnivån. Särskilda problem uppstodo
genom de spänningar på hemmamarknaden som de stigande export- och importpriserna
i vissa fall kunde medföra. Den prisreglerande myndigheten måste
vaksamt följa utvecklingen och ingripa vid spekulativa prisrörelser, över huvud
borde priskontrollen handhavas med smidighet och anpassas till lägets skiftande

krav. ..

Promemorian remitterades i december 1950 till av frågan berörda myndigheter
och näringsorganisationer. Icke någon av remissinstanserna förordade, att
priskontrollen helt avskaffades. De föreslagna riktlinjerna för den prisreglerande
verksamheten tillstyrktes och lämnades i huvudsak utan erinran av de horda
myndigheterna, löntagarorganisationerna samt Sveriges lantbruksförbund och Kooperativa
förbundet. Mot de föreslagna riktlinjerna framfördes å andra sidan invändningar
i olika hänseenden av de hörda näringsorganisationerna utom de nyss

nämnda. .......

I de yttranden vari förslaget tillstyrktes framhölls bl. a. vikten av att direktiven
för priskontrollen möjliggjorde att spekulativa prisrörelser förhindrades samt att
den prisreglerande verksamheten icke föranledde en snedvridning av produktion
och distribution. Vidare underströks, att en aktiv priskontroll i nuvarande starkt
försämrade internationella läge utgjorde en förutsättning för att den inflationistiska
utvecklingen skulle kunna begränsas. Det påpekades därjämte, att lönehöjningarna
efter 1950 års utgång icke nödvändigtvis behövde slå igenom med hela
sin kraft, enär hänsyn borde tagas till de senaste årens rationalisering inom det
svenska näringslivet. I rådande läge med i vissa fall oundvikliga prisstegringar
finge priskontrollen en ökad betydelse, i det den måste förhindra att prisrörelsen
finge en omfattning som icke vore motiverad av kostnadsutvecklingen.

^yttrandena från de näringsorganisationer som intogo en kritisk ställning till
de föreslagna direktiven framhölls önskvärdheten av en väsentlig omarbetning

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 197

av förslaget med hänsyn till de förändrade förutsättningar för priskontrollen som J JJj ]()
betingades av den nya ekonomiska situationen. En skyndsam utredning under
medverkan av representanter för näringslivet borde verkställas för att utarbeta
nya riktlinjer för den begränsade priskontroll som i det förändrade läget påkallades
under en övergångsperiod i avvaktan på möjligheterna att avveckla priskontrollen.
Prisregleringen borde i princip endast omfatta mera betydelsefulla områden,
där sådan knapphet råder att hävande av prisregleringar kunde väntas
medföra större prishöjningar än som skulle medgivas vid bibehållen priskontroll.

I yttrandena framhölls, att den s. k. lönsamhetsprincipen icke längre sakligt kunde
motiveras, sedan lönestoppet brutits och förutsättningarna för prispolitiken därmed
helt förändrats. Pris- och marginalhöjningar som kompensation för objektivt
fastställbara löne- och andra kostnadsökningar borde automatiskt få genomföras
utan hinder av en lönsamhetsberäkning.

Sedan det remitterade förslaget till direktiv blivit föremål för viss överarbetning
inom handelsdepartementet, fastställde Kungl. Maj:t den 12 januari 1951 nya
riktlinjer för den prisreglerande verksamheten att gälla tills vidare till utgången
av juni 1951. Riktlinjerna ha i huvudsak följande innehåll.

Målet för priskontrollen skall vara att förhindra eller eljest i största möjliga
utsträckning begränsa prisstegringar samt att främja prissänkningar. Detta bör
ske så, att en av priskontrollen föranledd snedvridning av produktion och distribution
motverkas. Prisstoppet skall bibehållas tills vidare med oförändrad prisstoppdag.
Prisreglering kan i vissa fall upphävas, där tillräcklig säkerhet föreligger
för att upphävandet i varje särskilt fall ej kommer att medföra prisstegring.
Prishöjningar få endast medgivas, där det föreliggande priset enligt vederbörligen
granskad kostnadskalkyl icke täcker produktions- eller anskaffningskostnaderna
jämte skälig handelsvinst. Även om kostnadskalkylen i och för sig motiverar en
prishöjning, bör en sådan i allmänhet icke medgivas i annat fall, än att verkställd
lönsamhetsberäkning visar att avkastningen för vederbörande företag eller bransch
måste betecknas som för låg, om prishöjning icke genomföres. Vid bedömande av
förutsättningarna för prishöjning skall till utgångspunkt tagas pris- och kostnadsläget
hos rationellt arbetande företag inom vederbörande bransch. Kostnadsökning,
som beror på löneförhöjning, får endast medräknas i kalkyler och lönsamhetsberäkningar,
där sådan kostnadsökning svarar mot skillnaden mellan senast
faktiskt utbetald lön och lön som för 1951 antingen bestämts i kollektiv överenskommelse
eller genomsnittligen utgår för arbetstagare, som icke omfattas av kollektivavtal.
I de fall där övernormala vinster eller marginaler föreligga böra åtgärder
vidtagas för prissänkningar. Härvid böra särskilt uppmärksammas de fall, där
prissättningen kan antagas vara monopolistiskt bestämd. De prisreglerande myndigheterna
skola slutligen upprätthålla fortlöpande god kontakt med näringslivet
och dess organisationer.

De yrkanden på en omarbetning av riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten,
vilka framställdes i de över direktivförslaget avgivna yttrandena från olika
niiringsorganisationer, ha ånyo framförts av Stockholms handelskammare i en till
Kungl. Maj:t ställd skrivelse den IG februari 1951. Handelskammaren anser det
angeläget, att frågan om priskontrollens gestaltning i nuvarande läge upptages till
en förutsättningslös och allsidig utredning. Kammaren hemställer därför, att
Kungl. Maj:t måtte under medverkan av företrädare för näringslivet låta utreda
frågan om priskontrollens uppgifter under rådande förhållanden och om formerna
för dess utövning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att uppfattningarna om priskontrollens
fortsatta bedrivande äro mycket delade. Huruvida det är möjligt att åstadkomma
en mera enstämmig uppfattning härom är utan tvivel ganska ovisst. Tidigare överläggningar
i detta syfte ha ej lett till resultat i sådan riktning. Det ändrade ekonomiska
läget och de konsekvenser detta kan medföra synas emellertid motivera,

198

Riksdagsberätt elsen.

I H: 10 att nya överläggningar i frågan komma till stånd. Jag är därför beredd att tillmötesgå
de framställda önskemålen om en undersökning av priskontrollens uppgifter
och formerna för dess utövning. Då det är önskvärt, att meningsskiljaktigheterna
i denna fråga i görligaste mån utjämnas, torde det vara lämpligt att
även denna gång låta överläggningarna ske inom en förhandlingsdelegation, bestående
av representanter för det allmänna, näringslivets olika grenar samt löntagarna.
Förhandlingsdelegationen bör förslagsvis bestå av en opartisk ordförande
och högst nio ledamöter. Att ange några närmare riktlinjer för arbetet inom delegationen
torde icke vara erforderligt med hänsyn till den mängd synpunkter
som framkommit vid frågans tidigare behandling.

Med hänsyn till den korta giltighetstiden för de nu gällande direktiven synas
överläggningarna inom delegationen böra bedrivas så snabbt, att blivande förslag
kunna genomföras från och med den 1 juli 1951.

Delegationen, som under år 1951 hållit 5 sammanträden, har den 19 maj
1951 avgivit utlåtande. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Utredning rörande möjligheterna till begränsning av lottcrimedelsbidragen
till Kungl. dramatiska teatern.

Förordnad av Kungl. Maj :t den 27 april 1951 att verkställa utredning rörande
möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning av de bidrag av
lotterimedel, som erfordras för Kungl. dramatiska teaterns drift, ävensom
rörande därmed sammanhängande frågor med avseende å teaterns verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1951):

Löwbeer, N. T., generaldirektör.

Utredningsmannen, som enligt Kungl. Maj :ts förordnande vid utredningen
samrått med chefen för Kungl. dramatiska teatern K. R. Gierow, har i
oktober 1951 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

12. 19i5 års försäkringsutredning (1949: I 12; 1950: I 15; 1951; I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 oktober 1945 och
den 22 juni 1950 för att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om
en rationalisering och eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1945 och den 29 juni 1950):

Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör;

Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm.;

Holmberg, N. G., redaktör, f. d. riksdagsman;

Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;

Kristensson, G. F. N., järnhandlare, led. av II kamm.;

Kumblad, J. V., sekreterare;

Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

199

Experter: I Ht 13

Brundin, G. G., byråchef;

Prawitz, H. A., f. d. byråchef.

Direktiven för utredningen, se 1946: I H 19.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 19 januari 1951 skall det av utredningen
bedrivna arbetet vila tills vidare.

13. 1946 års sjömanskommitté (1949: I 15; 1950: I 16; 1951: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):

Lindberg, A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;

Berggren, E. W., förbundsombudsman;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Forssblad, D., sjökapten;

Reuterskiöld, H. F., direktör;

Svensson, J., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Söre, A., förbundsordförande;

Åkesson, N. H., sjökapten.

Suppleant:

Olsson, G. H., förbundsombudsman (för Söre).

Experter:

von Hartmansdorff, A., byråchef;

Jerneman, T. G., byråchef;

Sölvén, A., advokat (t. o. in. den 12 oktober 1951);

Tegendal, O. E., byråchef;

Öbrink, H., byrådirektör.

Sekreterare:

Gerentz, S. T., civilekonom;

Lindstedt, A., hovrättsassessor (såvitt avser handläggningen av frågan om
revision av sjömanslagen).

Biträdande sekreterare:

Leissner, T. Å., byråsekreterare;

Malm, S. E. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00 (sekreterarna
Gerentz och Leissner).

Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.

Sammanträden ha under tiden den 1 december 1950—den 30 november
1951 hållits med kommittén i dess helhet under 2 dagar samt med kommitténs
sjukförsäkringsdelegation under 10 dagar.

Kommittén har den 10 augusti 1951 avgivit betänkande med förslag till
sjömanslag in. in. (SOU 1951:22). Betänkande om sjukförsäkring för sjömän
föreligger i utkast.

Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1952.

200 Riksdagsberättelsen.

I H: 14 14. 19t6 års glasindustrikommitté (1949: I 20; 1950: I 19; 1951: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1946
för att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala, ekonomiska
och tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., disponent, ordförande;

Flyboo, T., ombudsman;

Hemberg, P. J., direktör;

Ljungmark, G., avdelningsordförande;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Åfors, E., direktör;

Östlund, G., disponent.

Särskild sakkunnig:

Scheutz, C. I., direktör.

Experter:

Barckman, K. G., direktör;

Bengtsson, R., ombudsman;

Jörnstedt, K. A. W., byråchef;

Lundqvist, O., civilingenjör;

Olsson, O. W., direktör;

Strömberg, E., civilingenjör;

Sundin, R., försäljningschef.

Sekreterare:

Reuterslciöld, D., civilekonom.

Direktiven för kommittén, se 1947: I H 33.

Jämlikt Kungk Maj:ts beslut den 9 mars 1951 skall det av kommittén
bedrivna arbetet vila tills vidare.

15. Näringsrättsutredningen (1949: I 21; 1950: I 20; 1951: I 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):

Matz, K. S., kommerseråd.

Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.

Direktiven för utredningen, se 1947: I H 36.

I samarbete med 1949 års utlänningskommitté har utarbetats förslag till
vissa, av kommitténs förslag till ny utlänningslag föranledda ändringar i
näringsfrihetsförordningen. En av utredningsmannen upprättad promemoria
angående utlännings rätt till näringsutövning i Sverige, omfattande dels
en redogörelse för gällande rätt, dels en utredning angående sambandet mellan
utlänningslagstiftningen och näringslagstiftningen, har tryckts såsom
bilaga till kommitténs betänkande (SOU 1951:42). Frågan om beredande
av rätt för utländsk juridisk person att i Sverige idka näring har utretts
och förslag till författningsbestämmelser i ämnet har utarbetats. En promemoria
har upprättats angående konkurs såsom diskvalifikationsgrund

201

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

för rätten att idka näring. Förarbetena till en ny näringslag ha fortgått och I Hl 17
utkast till lagtext i vissa delar har upprättats. Utredningsmannen har avgivit
utlåtande i vissa till honom från handelsdepartementet remitterade
ärenden.

Utredningen kommer att fortsätta under år 1952.

16. Flygforskningskommittén (1949: I 25; 1950: I 24; 1951: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;

Jacobsson, B. M., generalmajor;

Ljungberg, E. C. R., överdirektör;

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;

Söderberg, N. O. F., generalmajor;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1752),
rikssamt. växel 23 62 00 (ordföranden) och 67 97 00 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1948: I H 25.

Kommittén har under tiden den 1 november 1950—den 31 oktober 1951
hållit 5 sammanträden. På vindtunnelområdet har kommitténs verksamhet
huvudsakligen bestått i ett kontinuerligt övervakande av pågående konstruktionsarbete
för beslutade nya anläggningar, medan på motorområdet kommittén
följt den utveckling av resurserna, vilken fortgår vid vissa industriföretag.

Utredningsarbetet kommer att fortsätta under år 1952.

17. 19M års fiskindustrikommitté (1949: I 26; 1950: I 25; 1951: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni och den 21
november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering av
produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):

Runnström, S., fil. dr, ordförande;

Corneliusson, S., ombudsman;

Eklöv, G., ordförande i Svenska fabriksarbetareförbundets avdelning nr 135
i Göteborg;

Luckey, E., disponent;

Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarenas centralförbund;
Pettersson, K., ombudsman;

Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;

Wehlin, S., direktör.

202

Riksdag sberättelsen.

I H: 17 Särskilda sakkunniga:

Borgström, G. A., fil. dr, föreståndare för Institutet för konserveringsforskning; Sjögren,

S. J., fil. dr, fiskeriintendent.

Sekreterare:

Hedin, A. G., fil. mag., civilekonom (t. o. in. den 31 mars 1951);

Janander, S. T., pol. mag. (fr. o. m. den 1 april 1951);

Thuresson, E. O., förste kanslisekreterare.

Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 69 85.

Direktiven för kommittén, se 1948: I H 26.

Kommittén har under tiden december 1950—december 1951 icke hållit
något sammanträde in pleno.

Sekretariatet har med bistånd av kommittéledamöterna och de särskilt
utsedda sakkunniga fortsatt och i huvudsak slutfört arbetet med tidigare
påbörjade undersökningar rörande de tekniska och ekonomiska förhållandena
inom fiskkonservbranschen. Utkast till vissa delar av kommitténs betänkande
ha färdigställts. Arbetet har med vederbörligt medgivande i viss
utsträckning varit förlagt till Göteborg.

Kommittén beräknar avsluta sitt arbete i början av år 1952.

18. Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt samarbete
(1949: I 28; 1950: I 27; 1951: I 22).

Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947, den 14 april 1950
och den 25 maj 1951 att vara ombud för Sverige vid överläggningar rörande
nordiskt ekonomiskt samarbete:
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;

Kock Lindberg, Karin, överdirektör (fr. o. m. den 26 maj 1951);

Lundberg, A. S., kabinettssekreterare (t. o. in. den 25 maj 1951);
Nordenson, J., fil. lic.

Sakkunniga:

Berndt, H., tullkontrollör;

Frisk, L., civilekonom, jur. kand.;

Nordqvist, S. F. V., byråchef.

Experter (fr. o. in. den 4 mars 1951):

Elshult, A. G. A., civilekonom;

Kastengren, G. C.-A. civilingenjör;

Lundqvist, N. L., civilingenjör.

Biträde:

Wickberg, Y. T., kammarskrivare.

Sekreterare:

Lord, S.-Hj., förste kanslisekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).

Instruktion för utskottet, se 1949: I H 28.

Ombuden ha under år 1951 deltagit i 2 sammanträden med utskottet.

203

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Utskottet har under året med anlitande av särskilda experter påbörjat en J JJ. ->0
utredning av möjligheterna till nordiskt samarbete inom den kemiska industrien.

Ombudens verksamhet beräknas fortgå under år 1952.

19. 1918 års lotskommitté (1949: I 29; 1950: I 28; 1951: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1947
för att utreda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till det statliga
lots- och fyrväsendet, utformningen av lotstaxesystemet, lotspersonalens avlöningsförhållanden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1948):

Edman, J. R., överdirektör, ordförande;

Lindbergson, K. A., statskonunissarie;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Schaffer, T., byråchef;

Tamm, S., kapten.

Experter:

Strömgren, B. .1., överlots;

Nilsson, D. E., förste revisor (fr. o. m. den 18 februari 1951).

Sekreterare:

Winberg, O. B., förste byråsekreterare;

Smedman, G., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 22 oktober 1951).

Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 10 78 97 och 10 99 81.

Direktiven för kommittén, se 1949: I H 29.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit 15
sammanträden, varjämte en särskild arbetsdelegation sammanträtt ett flertal
gånger.

Sedan chefen för handelsdepartementet den 25 januari 1951 lämnat i uppdrag
åt kommittén att inkomma med förslag till provisoriska bestämmelser
angående sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet, har kommittén
i skrivelse den 7 februari 1951 framlagt förslag om införande av tillfällig
lotsavgift.

Kommitténs betänkande föreligger delvis i utkast. Uppdraget beräknas
bli slutfört omkring årsskiftet 1951/52.

20. 19b8 års utredning om en statens kulturfond (1949: I 32, 1950: I 29;

1951: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågorna om de ändamål,
till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten, böra
utgå, samt formerna för medlens fördelning (se Post- och Inrikes tidn. den
19 juli 1948):

Dahlman, ,1. A. G., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen, ordförande; Elmgren,

B. F., led. av I kamm.;

204

Riksdagsberätt elsen.

1 H: 20 Persson, I., statsråd, led. av I kamm. (t. o. in. den 11 december 1951);
Håkansson. H., konsulent (.fr. o. m. den 12 december 1951).

Sekreterare:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 32.

Av de utredningar, vilkas arbetsresultat kulturfondsutredningen avvaktar,
har 1947 års musikutredning under år 1951 avgivit två delbetänkanden,
vilka remitterats till kulturfondsutredningen för utlåtande. I anledning härav
ha överläggningar inom utredningen ägt rum, men något sammanträde
har före utgången av november månad icke hållits.

21. Utredning för småföretagens lokalfrågor (1949: I 34; 1950: I 30;

1951:I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 med
uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av såväl enskilda
som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom industri
och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948):

Stattin, J. R., landshövding, ordförande;

Isberg, N., bokbindarmästare;

Lindgren, E., konsulent;

Ljungqvist, N., direktör;

Petersson, O. H. E., amanuens.

Sekreterare:

Hulterström, A. N. O., länsassessor.

Biträdande sekreterare:

Caxlström, L. B., byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 34.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1951 skall det av utredningen
bedrivna arbetet vila tills vidare.

22. Utredning anqåendc Sveriges handelsavtalsförhandlinqar (1949:1 37;

1950:I 32; 1951:1 26;.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 6 oktober 1950 för att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att
effektivisera förberedelserna till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 november 1948 och den 10 oktober 1950):

Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Belfrage, L. A. L., utrikesråd;

Böök, K. E., envoyé;

Croneborg, A., envoyé;

205

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Doinellöf, R., direktör;

Holmgren, H. K. H., t. f. statssekreterare;
von Horn, R. R. L. R., kammarherre;

Jacobsson, C. A., direktör;

Lundgren, Th., konsul;

Mott, H., direktör;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;

Severin, E. J., ombudsman, ordförande i statens bränslekommission, f. d.
riksdagsman;

von Sydow, Chr., disponent;

Wetter, S. E. P., konteramiral, kabinettskammarherre, f. d. riksdagsman;
Wetterlind, Å. J., direktör.

Experter:

Grafström, E. O. Hj., direktör;

Hartvig, P. Å., kansliråd.

Sekreterare:

von Wachenfeldt, G., byråsekreterare.

Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.

Direktiven för utredningen, se 1949: I H 37 och 1950: I H 32.

Sedan den internationella utvecklingen under påverkan av Korea-krisen
och den allmänna upprustningen i så betydande grad förändrat det allmänna
handelspolitiska läget, att man måste räkna med att det kan taga åtskillig
tid innan förhållandena normaliseras, har utredningen funnit det
för närvarande icke vara anledning att fortsätta arbetet med det sista avsnittet
av utredningsuppdraget, nämligen den framtida organisationen av
den handelspolitiska administrationen. Utredningen har sålunda beslutat att
tills vidare nedlägga sitt arbete.

Under tiden december 1950—november 1951 har utredningen icke hållit
något sammanträde.

23. Utredning rörande organisationen av statistik, som utarbetas inom
vissa krisorgan (1950: I Fo 3; 1951: I H 28).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för
att inom konjunkturinstitutet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av den statistik, som utarbetas inom vissa krisorgan (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1949):

Eriksson, B. A., byråchef.

Lokal: Statens handels- och industrikommission, Linnégatan 87'' tel
23 80 20.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fo 3.

Utredningsmannen har under år 1951 haft överläggningar med representanter
för flera myndigheter och utarbetat utkast beträffande nya avsnitt av
utredningsförslaget.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1952.

206

Riksdagsberätt elsen.

I H: 24

24. Delegerade för Sverige i kommittén för förberedande utredning av
möjligheterna till nordisk patentgemenskap (1951: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1950 för
att verkställa förberedande utredning av möjligheterna till nordisk patentgemenskap: Löwbeer,

N. T., generaldirektör, ordförande;

Settergren, G. C. A., direktör:
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Reiland, L. A. G., byrådirektör.

Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136; tel. 67 97 00.
De delegerade ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 28
sammanträden, därav den 4—-8 juni i Stockholm tillsammans med delegerade
från Danmark och Norge. Därvid behandlades frågan om vissa möjligheter
till samarbete, som varit föremål för utredning inom ett av kommittén
tillsatt arbetsutskott. Principiell enighet nåddes i fråga om ställningstagandet
till de samarbetsalternativ, som arbetsutskottet undersökt.
Arbetet beräknas bli slutfört tidigast under slutet av år 1952.

25. Södra Sveriges skogsindustriutredning (1951: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att utreda och med berörda intressenter förhandla om möjligheterna att
bättre utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av
skogsprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1950).

Severin, E. J., ombudsman, ordförande i statens bränslekommission, f. d.

riksdagsman, ordförande;

Adiels, A. Hj., förbundsordförande;

Danielsson, Å., disponent;

Edström, G., direktör;

Franzén, R., disponent;

Hagberg, A. E., professor;

Heijne, O., direktör;

Holgersson, S., disponent;

Näslund, G., andre förbundsordförande;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Sundfeldt, B., överingenjör;

Wellner, H., direktör.

Experter:

Eriksson, B. A., byråchef ;

Thunell, B., tekn. dr, avdelningschef.

Arbetsbiträden:

Eriksson, Ragnar, forstmästare;

Petersson, O. H. E., amanuens.

207

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Sekreterare: J J£.

Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor.

Lokal: Statens bränslekommission, Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt.
växel 54 00 60, rikssamt. växel 54 00 80.

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 32.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
8 dagar, varjämte överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter
och sekreteraren ägt rum. Vidare har utredningen haft överläggningar
med olika myndigheter samt med representanter för sågverksindustrien.

Under år 1951 har utredningen på grundval av en utav statens skogsforskningsinstitut
framlagd prognos över bruttoavverkningarna inom de
18 södra länen verkställt en beräkning av den för skogsindustrien under
den närmaste tioårsperioden tillgängliga virkeskvantiteten. Preliminära virkesbalanser
för olika redovisningsområden inom de 20 södra länen samt
en preliminär virkesbalans för hela riket ha upprättats. Undersökningar
ha slutförts om massa- och wallboardindustriens produktionskapacitet
ävensom om denna industris samt sågverks- och plywoodindustriernas
produktion och virkesförbrukning. I samarbete med statens jordbruksnämnd
har en undersökning verkställts angående förbrukningen av ved och
virke för husbehov vid 27 000 jordbruksfastigheter. Vidare har utredningen
gjort en undersökning av sågverksindustriens struktur. Inom Svenska träforskningsinstitutet
har för utredningens räkning verkställts en undersökning
av de tekniska produktionsförhållandena inom sågverksindustrien, varjämte
utarbetats en promemoria angående tillgodogörande av sågverksavfall.

Utredningen beräknas fortgå under år 1952.

26. 1950 års geologiutredning (1951: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 28 april 1950 och den
1 juni 1951 för att verkställa en översyn av Sveriges geologiska undersöknings
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni
1950):

Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;

Bengtson, E. .1., direktör;

Geijer, P. A., f. d. överdirektör, professor;

Magnusson, N. H., överdirektör, professor (fr. o. in. den 2 juni 1951);
Mannerskantz, A. F., godsägare, f. d. riksdagsman;
von Willebrand, B. M., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Mclén, O. F. R, förste kanslisekreterare (t. o. in. den 25 juni 1951);

Elfving, K. I., byrådirektör (fr. o. in. den 26 juni 1951).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 90),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 34.

208

Riksdagsberättelsen.

I H; 26 Utredningen har under tiden den 18 november 1950—den 17 november
1951 hållit 16 sammanträden.

överläggningar ha hållits med representanter för vissa statliga myndigheter
och enskilda företag.

Utredningens arbete beräknas bli slutfört under första halvåret 1952.

27. Utredning om revision av allmänna förfogandelagen m. m. (1951: I 35).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om revision av allmänna förfogandelagen samt
därmed sammanhängande spörsmål och avgiva förslag i ämnet (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 november 1950):

Söderström, O. A. V., generaldirektör.

Sakkunniga, tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 juni
1951 att under utredningsarbetet stå till utredningsmannens förfogande för
samråd (fr. o. in. den 20 juni 1951):

Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;

Bonow, K. D. M., fil. lic.;

Borgström, N. O. G. J., direktör;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nyberg, E., direktör;

Sjögren, K. E., direktör;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led av II kamm.

Expert:

Söderlund, S. Y., hovrättsråd, expeditionschef (fr. o. in. den 16 september
1951).

Biträde:

Ekström, P. E., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 3 juni 1951).
Sekreterare:

Jönsson, L. I., hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 september 1951).

Lokal: Statens jordbruksnämnd; tel. lokalsamt. växel 22 55 60, rikssaint.
växel 22 57 60 (ordföranden och sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 35.

Utredningsmannen, som fr. o. m. den 5 mars t. o. m. den 15 september
1951 biträtts av hovrättsrådet Yngve Söderlund, har intill utgången av november
1951 hållit 4 sammanträden med de sakkunniga under sammanlagt
17 dagar.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1952.

28. Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet (1951:1 36).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industri -

209

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

ella representation i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november I Hl 30
1950):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd.

Förordnad att biträda utredningsmannen:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Experter:

Blomberg, H., direktör;

Hägglöf, S. I., bitr. avdelningschef i utrikesdepartementet.

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 36.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1952.

29. Dollarexportrådet (1951: I 37).

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom
handelsdepartementet biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:

Gei jer, K. A., förbundsordförande;

Grafström, E. O. Hj., direktör;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Joge, S. F., direktör;

Sahlin, G. J., direktör;

Sohlman, S., direktör.

30. Utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på sjöfartens

område (1951:1 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1950 att
verkställa utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1950):

Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;

Edman, J. R., överdirektör;

Ericsson, C. E., sjökapten, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 1 juni 1951);
Hall, G. V., byråchef;

Hartvig, P. Å., kansliråd;

Sahlgren, C. E., drätseldirektör;

Wetter, S. E. P., konteramiral, kabinettskammarherre, f. d. riksdagsman
(fr. o. m. den 2 juni 1951).

Sekreterare:

österholm, L. E., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 maj 1951).

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1951: I H 38.

Utredningen har under år 1951 hållit 4 sammanträden.

Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1952.

14 Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

210

Riksdagsberättelsen.

I H: 31

31. 1951 års oljeutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemydigande den 12 januari 1951 för att
verkställa utredning om revision av förordningen angående eldfarliga oljor
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1951):

Engelstedt, E. C. E., f. d. statssekreterare (t. o. m. den 14 september 1951);
Matz, K. S., kommerseråd (fr. o. in. den 15 september 1951).

Förordnad att biträda vid utredningen:

Hedström, K. S. H., hovrättsråd.

Experter:

Axelsson, C. A. ö., riksbrandinspektör (fr. o. m. den 18 december 1951);
Bergman, S., direktör;

Billberg, A. A., sprängämnesinspektör;

Holmberg, S., civilingenjör;

Larsson, S., civilingenjör;

Mattsson, E., civilingenjör;

Nilsson, Y., ordförande i Stockholms transportarbetarefackförenings oljearbetarsektion.

Arbetsbiträde:

Söderqvist, G., amanuens (fr. o. m. den 1 december 1951).

Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93, 20 87 92.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den 12
januari 1951):

Nu gällande bestämmelser om skydd mot eldfarliga oljor återfinnas i förordningen
den 7 oktober 1921 (nr 876) angående eldfarliga oljor.

En oljas eldfarlighet bedömes enligt denna förordning bl. a. med ledning av
dess egenskap att vid en på angivet sätt utförd provning avgiva antändbar ånga
vid en viss temperatur, s. k. flampunkt. Till eldfarliga oljor hänföras dels flytande
kolväten (petroleum och destillationsprodukter därav m. m.) med en flampunkt
av högst + 40° Celsius samt, utan avseende å flampunkt, annan renad petroleum
av sådant slag som företrädesvis användes för belysningsändamål dels ock vissa
lösningar innehållande flytande kolväten, ävensom ej särskilt nämnda brännbara
oljor med en flampunkt icke överstigande + 21°. Genom särskilt beslut är förordningen
även tillämplig å de kondenserade petroleumgaserna butan och propån.
Med hänsyn till graden av eldfarlighet indelas de eldfarliga oljorna i två
klasser. Till den första klassen, vilken omfattar de mest eldfarliga oljorna, hänföras
oljor med en flampunkt av +21° Celsius eller därunder, till den andra klassen
de övriga. Enligt särskilt stadgande i förordningen äger den icke tillämpning
å sprit och andra eldfarliga vätskor, vilka — i motsats till de förut nämnda oljorna
— äro till alla delar biandbara med vatten, oavsett vid vilken temperatur dessa
vätskor avgiva antändbar ånga.

Förordningen har i vissa delar ändrats, senast 1949 och 1950, varjämte kommerskollegium
1949 utfärdat föreskrifter rörande butan och propån. Dessa ändringar
ha icke varit mera genomgripande. Vid olika tillfällen ha kommerskollegium
och överståthållarämbetet framhållit behovet av en allmän översyn och omarbetning
av förordningen.

Tiden efter förordningens tillkomst år 1921 och särskilt de sista 10 åren har
kännetecknats av en mycket stark utveckling inom oljeområdet. Den kemiskt-tekniska
industrien har vidgats och differentierats, och en mängd nya produkter,

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 211

som i och för sig böra hänföras under begreppet eldfarliga oljor, ha tillkommit. T IT. oi
En allmän översyn av förordningens bestämmelser synes därför nödvändig.

Vid denna utredning bör bl. a. övervägas, huruvida icke tillämplighetsområdet
för hithörande bestämmelser bör utsträckas att omfatta även vissa flyktiga brännbara
vätskor, som äro biandbara med vatten, liksom vissa brännbara gaser. Vidare
böra de nuvarande föreskrifterna om flampunkter och om klassindelning tagas
under omprövning.

Förordningens bestämmelser om innehav och förvaring av eldfarliga oljor i
större upplag böra överses under hänsynstagande till de erfarenheter, som under
senaste krig vunnits, och med beaktande av civilförsvarets intressen. I fråga
om upplag för distributionsändamål föreligger ett flertal problem att uppmärksamma.
Vid genomgången av stadgandena om handelsförråd böra de synpunkter
som anförts i en av Sveriges färghandlares riksförbund ingiven framställning
prövas. Vidare må understrykas att beträffande anläggningar för eldfarliga
oljor i likhet med vad förhållandet är med upplag m. m. av explosiva varor
intressekollisioner kunna uppstå, då områden i närheten bliva föremål för mera
omfattande bebyggelse. Även om sådana frågor med hänsyn till sin karaktär
knappast kunna lösas genom en modernisering av oljeförordningen böra de emellertid
beaktas vid utredningen.

Enligt förordningen skall i avseende å innehav, förvaring och transport av
eldfarlig olja för statens räkning gälla vad därom är eller varder särskilt föreskrivet.
Förslag till särskild författning i ämnet har för åtskilliga år sedan framlagts
utan att dock leda till resultat. Vid utredningen bör frågan om hithörande
bestämmelsers tillämplighet på statliga myndigheter tagas upp till behandling i
sin helhet.

Genom 1949 års ändringar i förordningen överflyttades vissa befogenheter enligt
densamma från högre till lägre myndigheter. Vid den nu ifrågasatta utredningen
bör undersökas huruvida det icke är möjligt att decentralisera handläggningen
av ytterligare ärendesgrupper. Även i övrigt bör eftersträvas största möjliga förenkling
av bestämmelserna.

Nyssnämnda ändringar gjordes samtidigt med att ny förordning om explosiva
varor utfärdades. Vid utformandet av denna undantogos i stor utsträckning från
själva förordningen detaljbestämmelser angående tekniska förhållanden; i stället
uppdrogs åt kommerskollegium att meddela de föreskrifter och anvisningar
beträffande tillämpningen av förordningen, som funnes påkallade. På liknande
sätt böra vid en revision av oljeförordningen motsvarande detaljbestämmelser, i
den mån så finnes möjligt, meddelas i form av tillämpningsföreskrifter till huvudförfattningen.

Enligt instruktionen för sprängämnesinspektionens befattningshavare skall tillsynen
över statliga myndigheters handhavande av explosiva och eldfarliga ämnen
för krigsmaktens behov ombesörjas å inspektionens militära avdelning. Inspektionens
uppgifter i detta hänseende böra, vad eldfarliga ämnen beträffar, i
samband med utredningen närmare preciseras.

Utredningen bör lämpligen överlämnas till en särskild utredningsman. Till dennes
förfogande bör få ställas teknisk och annan expertis.

Utredningen har intill den 19 november 1951 sammanträtt 5 gånger. I
några sammanträden ha representanter för statliga institutioner och vissa
enskilda företag deltagit.

Utredningen beräknas fortgå under år 1952.

212

Riksdagsberättelsen.

32

32. Bränsleutredningen 1951.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att utreda frågan om den lämpligaste utformningen av landets bränsleförsörjning
ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter
(,se Post- och Inrikes tidn. den 2 mars 1951):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Olhammar, G. F. N., direktör;

Petrén, B. E. F„ överingenjör, led. av I kamm.;

Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör;

Severin, E. J., ombudsman, ordförande i statens bränslekommission, f. d.
riksdagsman;

Werner, D. R. E., direktör.

Expert:

Stenberg, O. A. E., civilingenjör (fr. o. m. den 26 april 1951).

Biträde:

Hallberg, S. E., kammarrättsassessor (fr. o. in. den 29 mars 1951 t. o. m.
den 31 maj 1951).

Sekreterare:

Hallberg, S. E., kammarrättsassessor (fr. o. in. den 1 juni 1951).

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 11 30),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
16 februari 1951):

I anslutning till Kungl. Maj :ts proposition (nr 147) till 1950 års riksdag angående
anslag till ytterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar
vid Kvarntorp m. m. väcktes i riksdagen motioner (I: 452 och II: 536) om
en utredning rörande den lämpligaste utformningen av vår bränsleförsörjning. 1
motionerna framhölls, att det ur såväl handelspolitiska som beredskapssynpunkter
vore av vital betydelse för vårt land att söka skapa ekonomiska betingelser för
ökad användning av inhemska bränslen. Vissa utvägar antyddes att nyttiggöra
skiffrar och torv i större skala, särskilt med tanke på att utvinna största antalet
värmekalorier. Vidare ifrågasattes, huruvida icke i syfte att förbättra bränslebalansen
våra bränsleinköp borde i ökad omfattning omställas från koks till kol.
Förutsättningar syntes nämligen finnas att i högre grad än vad nu vore fallet
förädla stenkol till koks och gas. Motionärerna berörde även, främst ur beredskapssynpunkt,
frågan om förbättrade metoder för lagring av bränsle.

I utlåtande (nr 131) över motionerna anförde statsutskottet, att då vårt land
för sin bränsleförsörjning vore till största delen beroende av import, det vore
angeläget att alla ansträngningar inriktades på att så långt görligt vore tillvarataga
de bränslereserver, som funnes inom landet. De i motionerna framförda uppslagen
vore enligt utskottets mening av stort intresse och förtjänta av närmare uppmärksamhet.
En allsidig utredning av hithörande frågor ur såväl ekonomiska som
handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter borde lämpligen komma till
stånd. Utskottet föreslog därför i enlighet med yrkandet i motionerna, att riksdagen
måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om utredning i angivna syfte. I skrivelse den
16 maj 1950 (nr 221) anmälde därefter riksdagen, att riksdagen fattat beslut i
överensstämmelse med vad utskottet i utlåtandet föreslagit.

213

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Sedan riksdagens skrivelse avlåtits, uppdrogo riksnämnden för ekonomisk för- T Tf. 99
svarsberedskap, statens tekniska forskningsråd och ingenjörsvetenskapsakademien
åt förutvaiande överdirektören K.-G. Ljungdahl att utarbeta en översikt över vårt
lands försörjning med bränsle och kraft, f januari 1951 avlämnade Ljungdahl ett
betänkande i ämnet, avsett att tjäna som utgångspunkt för mera ingående analyser
och överväganden av teknisk, ekonomisk, administrativ och handelspolitisk
art. I betänkandet lämnas bland annat vissa approximativa uppgifter rörande vår
bränsleförbrukning under åren 1939 och 1949. Den sammanlagda bränsleåtgången
under dessa år uppskattas motsvara respektive 16,7 och 17,9 miljoner ton stenkol.

Ökningen av bränsleförbrukningen under tioårsperioden betecknas som förvånansvärt
låg. Att den ej blivit större anses sannolikt till en del bero på rationaliseringsåtgärder,
som bränsleknappheten under krigsåren framtvingade. Enligt
föreliggande uppgifter utgjordes det använda bränslet år 1939 till 63 procent a°v
importerat och till 37 procent av inhemskt bränsle. Motsvarande procenttal
föi ar 1949 beräknas till 67 och 33. För framtiden förutses en väsentlig såväl
absolut som procentuell ökning av bränsleimporten, såvida icke särskilda åtgärder
vidtagas. Mot denna bakgrund anser utredningsmannen det vara en livsviktig
angelägenhet för vårt land att även under normala förhållanden — och än mer
med tanke på en omställning till krisbetonad bränsleförsörjning — försöka skjuta
över så mycket som möjligt av vår behovstäckning på bränsleområdet från importerade
till inhemska bränslen.

Ljungdahl diskuterar i betänkandet olika möjligheter alt minska vårt beroende
av importbränslena. Efter att ha framhållit betydelsen av olika bränslebesparande
åtgärder och nödvändigheten att hålla reservlager av utländska bränslen för att
''år bränsleförsörjning under en omställningstid går han in på frågan om
våra möjligheter att övergå till inhemska bränslen. Såsom våra viktigaste bränslereserver
betecknar utredningsmannen torven och skiffern. De torvtillgångar, som
rimligen kunna komma att bli utnyttjade som bränsle, uppskattas motsvara cirka
400 miljoner ton stenkol, varav dock endast ungefär 250 miljoner ton beräknas
äga någon större aktualitet. Av skiffern anses tills vidare endast närkesskiffern
vara en aktuell bränsletillgång. Dess bränslevärde beräknas motsvara närmare 200
eller, under viss förutsättning, 300 miljoner ton stenkol. De stora torv- och skiffertillgångarna
kunna emellertid enligt utredningsmannen på teknikens nuvarande
ståndpunkt icke tillgodogöras på ett ekonomiskt godtagbart sätt. Vikten av forsknings-
och utvecklingsarbete på torv- och skifferområdet understrykes av Ljungdahl
såväl helt allmänt som beträffande speciella problem. Vad angår torven
ifrågasättas vidare vissa beredskapsåtgärder, såsom inventering av torvmossbeståndet
samt utdikning av ett antal välbelägna mossar. Vad angår skogens produkter,
som under krigsårens avspärrning utgjorde vårt främsta ersättningsbränsle,
framhåller Ljungdahl, att desamma under normala förhållanden torde komma
att spela en allt mindre roll för vår bränsleförsörjning, därför att de i stor utsträckning
kunna få en mer lönande användning som råvara i industrien. I den
mån ekonomiska möjligheter öppnas att använda även småvirket såsom industriråvara
beräknas skogens andel i vår normala bränsleförsörjning ytterligare nedgå.

I fråga om cellulosaindustriens avfallslutar framhålles i betänkandet, att desamma
under senare år i ökad utsträckning använts för bränsleändamål men att detta
icke längre torde bli fallet, därest forskningen lyckas anvisa vägar för användning
av ligninerna i lutarna för mer högvärdiga ändamål. De svenska stenkolsfyndigheterna
iiro enligt utredningsmannens mening en faktor att räkna med
allenast i ett avspärrningsläge. Detsamma anses gälla vår inhemska tillverkning
av flytande bränslen och av ersättningsmedel för sådana. I Ljungdahls betänkande
beröras även många andra spörsmål rörande vår bränsleförsörjning än de
förut antydda. Dessutom behandlas ett stort antal problem rörande vår försörjning
med elektrisk kraft. Avslutningsvis framhålles bland annat önskvärdheten
av ett samarbetsorgan på bränsle- och kraftforskningens område.

214 Riksdagsberättelsen.

I H: 30 Initiativtagarna till den av Ljungdahl företagna utredningen, nämligen riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, statens tekniska forskningsråd och
ingenjörsvetenskapsakademien, ha även i andra sammanhang ägnat särskild uppmärksamhet
åt olika problem rörande vår bränsleförsörjning. I fråga om aktuell
torvforskning må här nämnas, att tekniska forskningsrådet lämnat Sveriges geologiska
undersökning anslag för fastställande av lämplig metodik avseende undersökningar
och enhetlig kartläggning av landets mossförekomster. Teoretisk och
praktisk forskning rörande torvens utnyttjande som bränsle bedrives vidare bland
annat av Aktiebolaget Svensk torvförädling. Vad angår vedbränslet har Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund tillsatt en kommitté för att utreda möjligheterna
att vinna ökad avsättning av medlemmarnas klenvirke såsom bränsle. Vidare
har Svenska landstingsförbundet gjort en utredning angående vedeldning vid
landstingens institutioner. Slutligen kan nämnas, att Svenska träforskningsinstitutet
verkställt en utredning om användningsområdena för trätjära under ett avspärrningsläge.

I detta sammanhang må erinras om att vårt bränsleläge under de senaste månaderna
försämrats. Detta beror på att skärpningen i det världspolitiska läget
medfört en oväntad minskning av tillförseln av utländska fossila bränslen till vårt
land. Statens bränslekommission, som har det närmaste ansvaret för vår bränsleförsörjning,
följer situationen med uppmärksamhet och har vidtagit eller föreslagit
åtgärder för att i görligaste mån lindra verkningarna av de uppkomna
bränslesvårigheterna.

Av det anförda framgår, att utformningen av vår bränsleförsörjning innefattar
stora tekniska och ekonomiska problem. De inskränkningar och störningar, som
möta det fria varuutbytet länderna emellan, medföra vidare att handelspolitiska
och beredskapsmässiga överväganden måste spela en viktig roll vid avgörandet
av bränslefrågorna. Med hänsyn till den betydelse för landet, som de med bränsleförsörjningen
sammanhängande spörsmålen ha, synes en utredning böra komma
till stånd rörande den lämpligaste utformningen av vår bränsleförsörjning ur ekonomiska,
handelspolitiska och beredskapsmässiga synpunkter.

Utredningens huvudmål bör vara att med sikte närmast på den kommande tioårsperioden
anvisa framkomliga vägar, som kunna leda till större trygghet mot
tillfälliga avbrott i bränsleimporten och, om möjligt, en minskning av vårt beroende
av utlandet i fråga om bränsleförsörjningen. De tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för en ökad användning av inhemska bränslen, såsom torv och
skiffer, böra närmare undersökas. Det pågående forsknings- och utvecklingsarbetet
på bränsleområdet bör liärvid ägnas särskild uppmärksamhet. Såvitt möjligt
bör en plan uppgöras för den fortsatta forskningen. Skulle en utvidgning eller
samordning av det på många håll bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet befinnas
lämplig, bör förslag härom framläggas.

I fråga om vår bränsleimport bör utredningen överväga, huruvida — på längre
sikt sett — importen från ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga
synpunkter är sammansatt på det lämpligaste sättet. Frågan om en övergång i
större eller mindre utsträckning från införsel av förädlat bränsle till import av
oförädlat bränsle med efterföljande förädling inom landet bör sålunda undersökas.
Vid bedömandet av hithörande spörsmål bör hänsyn tagas icke blott till de direkta
för- och nackdelar, som äro förenade med en omställning av bränsleimporten,
utan även till frågan i vad mån utrymme kan antagas föreligga för de investeringar,
som en sådan omställning förutsätter.

Utredningen bör även gå in på de spörsmål, som röra lagerhållningen ifråga
om utländska bränslen. Såväl med hänsyn till försvarsberedskapen som med tanke
på den avspärrning av sjövägarna som vintrarna vissa år medföra, skulle en ökad
lagerhållning vara till fördel för landet. Å andra sidan är en lagerhållning av den
omfattning, varom här blir fråga, förenad med ekonomiska risker och möter svå -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 215

righeter ur valutamässiga och handelspolitiska synpunkter. För vissa bränsle- J JJj 32
slag finnas icke heller för närvarande tillräckliga lagringsutrymmen. Utredningen
bör undersöka samtliga med lagerhållningen sammanhängande problem och taga
ställning till frågan, huruvida på längre sikt vår lagerhållning bör ökas och, därest
så anses vara fallet, hur ökningen bör genomföras. Bland annat bör övervägas, hur
en ökad lagerhållning lämpligen, med hänsyn till de ekonomiska och andra faktorer
som inverka, bör fördelas på olika tänkbara lagerhållare, nämligen staten,
importörerna, distributörerna och förbrukarna. I sammanhang härmed bör övervägas,
huruvida den lagerhållning av flytande bränslen, som ålagts oljebolagen,
bör bibehållas vid nuvarande nivå eller höjas samt huruvida skyldighet bör åläggas
oljebolagen och eventuellt även vissa större förbrukare att utan särskild kostnad
för statsverket förvara en del av sina lager i bergrumscisterner. Storleken av
de investeringar, som en ökad bränslelagring förutsätter, bör närmare klarläggas.

Självfallet bör utredningsarbetet i denna del icke hindra fullföljandet av det arbete
på området, som riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap jämlikt sin
instruktion och vederbörligen godkända planer bedriver.

Av det föregående framgår, att avsikten är att utredningen skall behandla vår
bränsleförsörjning på längre sikt. Hinder bör dock icke möta att taga upp frågor,
som sammanhänga med den akuta försämringen av vårt bränsleläge. Därest dylika
mer kortfristiga frågor upptagas till behandling, bör nära kontakt hållas med
statens bränslekommission och riksnämnden, så att dubbelarbete undvikes.

Även sådana spörsmål rörande vår bränsleförsörjning, som icke särskilt nämnts
i det föregående, böra få behandlas av utredningen. Det är emellertid angeläget
att utredningsarbetet snabbt leder till utformade förslag. Utredningen bör så långt
som möjligt tillgodogöra sig resultaten av tidigare gjorda undersökningar. Erforderligt
samråd bör ske med berörda statliga myndigheter och institutioner samt
med enskilda intressenter.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit 25 sammanträden, därvid
överläggningar bl. a. ägt rum med ett stort antal representanter för skilda
intressen, både statliga och enskilda. Därjämte har utredningen varit representerad
vid ett flertal sammankomster, vid vilka bränslefrågor varit under
diskussion. Med stöd av för varje särskilt fall lämnade bemyndiganden ha
åtskilliga experter på olika delproblem tillkallats av utredningen.

I skrivelse till chefen för handelsdepartementet den 12 september 1951 har
utredningen dels tillstyrkt vissa framställningar från statens bränslekommission,
statens tekniska forskningsråd och Aktiebolaget Svensk torvförädling,
vilka syftade till intensifierade statliga insatser för ökad inhemsk
bränsleproduktion och för ekonomisering med bränslen, dels ock hemställt
att för budgetåret 1952/53 ett belopp av en miljon kronor måtte anslås för
åtgärder till främjande av rationell bränsleförsörjning. I samband härmed
har utredningen såsom ett första betänkande (stencilerat) redovisat en inom
utredningen verkställd preliminär undersökning rörande utvecklingen av
Sveriges energibalans under 1950-talet.

Därjämte har det av förutvarande överdirektören K.-G. Ljungdahl avlämnade,
i utredningsdirektiven omförmälda betänkandet på utredningens föranstaltande
publicerats i statens offentliga utredningar (SOU 1951: 32).

Utredningens verksamhet beräknas fortgå under år 1952.

216

Riksdagsberätt elsen.

I H: 33

33. Utredning för utarbetande av slutligt förslag till
allmän pensionsförsäkring.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1951 för
att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 december 1951):

Åkesson, O. A., generaldirektör, ordförande;

Ahlberg, K. E. N., förste ombudsman, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör;

Lassen, B. F. C., hovrättsråd, lagbyråchef;

Lindell, K. J., tf. ordförande och chef för statens avtalsnämnd;

Löfqvist, Thyra, barnavårdsman, led. av II kamm.;

Nordholm, O. G., direktör;

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;

Stéen, P. L., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
23 november 1951):

Genom beslut den 24 januari 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet
att tillkalla särskilda utredningsmän för att verkställa utredning och
avgiva förslag rörande ordnandet av en pensionering för anställda i privat tjänst.
För ändamålet tillkallade dåvarande departementschefen sedermera nio utredningsmän,
vilka antogo benämningen pensionsutredningen.

Pensionsutredningen har den 12 oktober 1950 avgivit ett den 21 september
samma år dagtecknat principbetänkande med förslag till allmän pensionsförsäkring
(SOU 1950:33). Utredningen har bl. a. haft att taga ställning till frågan om obligatorisk
eller frivillig tjänstepensionering och har därvid förordat den obligatoriska
linjen, enär endast denna ansetts tillgodose de olika krav utredningen uppställt
på en tjänstepensionering. Under arbetets gång har pensionsutredningen
kommit till den uppfattningen, att den obligatoriska pensionsförsäkringen bör i
princip omfatta icke blott anställda utan över huvud alla inkomsttagare, oberoende
av huruvida vederbörandes inkomst härrör från tjänst, rörelse, fastighet eller kapital.
Utredningen, med undantag för en ledamot, anser att jämväl sådana grupper
anställda, som redan ha sin tjänstepensionering tillfredsställande ordnad, böra
omfattas av den obligatoriska försäkringen. Härvid förutsättes, att nu existerande
frivilliga pensionsanordningar anpassas till den obligatoriska försäkringen
och att redan uppnådd pensionsstandard icke sänkes. Rörande samordningen mellan
de stats- och kommunalanställdas pensionering och den allmänna pensionsförsäkringen
föreslås en särskild utredning.

Enligt pensionsutredningens förslag skola pensionerna från den allmänna pensionsförsäkringen
finansieras dels genom premier av de försäkrade och dels genom
arbetsgivarbidrag. I princip skola försäkringens inkomster varje år svara mot
pensionsutgifterna samma år. För varje år skall en uttagningskvot fastställas, vilken
anger hur stor del av varje inkomsttagares pensionsgivande inkomst som skall
erläggas i premie. Med pensionsgivande inkomst förstås härvid den sammanräknade
nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, dock högst 30 000 kr.,
minskad med det s. k. folkpensionsavdraget, som är den dubbla icke-inkomstprövade
folkpensionen för ensamstående. För varje arbetsgivare skall arbetsgivarbidraget
i princip vara lika stort som summan av de premier arbetsgivarens anställda
ha att betala på den pensionsgivande inkomst, som härrör från deras lön
hos arbetsgivaren. De influtna arbetsgivarbidragen skola enligt utredningens för -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

217

slag fördelas mellan alla försäkrade i proportion till deras premier. Detta får J JJj 3 3
till följd, att 20 å 25 procent av arbetsgivarbidraget gå såsom tillskott till pensioner,
som bygga på annan inkomst än inkomst av tjänst. En av utredningens
ledamöter har icke velat ansluta sig till denna kollektiva form för arbetsgivarbidraget.

Pensionsutredningen har föreslagit en femtioprocentig pensionsnivå och konstruerat
pensionerna så, att dessas storlek blir beroende av dels de erlagda premierna
och dels den genomsnittliga inkomststandarden för den aktiva befolkningen
vid den tidpunkt pensionerna utgå. Pensionsåldern har i förslaget satts till 67 år för
män och 63 för kvinnor. Utom ålderspension omfattar försäkringen även invalidpension
och familjepension. Invalidpension är avsedd att utgå vid mer än två
tredjedelars nedsättning av arbetsförmågan. Enligt utredningens tanke skola förmånerna
från den allmänna pensionsförsäkringen föranleda minskning av de
inkomstprövade beloppen i folkpensioneringen.

För att den allmänna pensionsförsäkringen skall träda i funktion förhållandevis
snabbt har pensionsutredningen förordat, att pensionerna under en övergångstid
skola bliva större än som följer av det föreslagna tekniska systemet. Då under
den första tiden premierna och arbetsgivarbidragen kunna hållas ganska låga, har
vidare föreslagits, att under en övergångstid något högre avgifter uttagas än som
krävas för att täcka de utgående pensionerna. Ränteavkastningen av den fond,
som härigenom bildas, skall enligt utredningens tanke användas till att i framtiden
hålla uttagningskvoten nere. Utredningen har räknat med en successiv höjning
av uttagningskvoten från 1,5 procent år 1955, då försäkringen antagits träda
i kraft, till 7 procent från och med år 1977. På grundval av inkomstförhållandena
år 1945 ha de sammanlagda pensionsutgifterna beräknats stiga från 13 miljoner
kronor år 1956 till 840 miljoner kronor år 1985, vilket är det sista år som omfattas
av utredningens undersökningar.

Vad angår försäkringens organisation har pensionsutredningen föreslagit, att
den centrala förvaltningen förlägges till en särskild avdelning inom pensionsstyrelsen
och att beslutanderätten över pensionsförsäkringen överlämnas till ett särskilt
organ, pensionsrådet. Fyra ledamöter av utredningen ha dock förordat att
förvaltningen av försäkringen överlämnas till en fristående anstalt. Debitering
och uppbörd av premier och arbetsgivarbidrag skola enligt förslaget ombesörjas
av skattemyndigheterna. De lokala pensionsnämnderna skola vara organ även för
den allmänna pensionsförsäkringen. Förvaltningskostnaderna ha av utredningen
uppskattats till 6 å 7 miljoner kronor årligen och skola enligt förslaget bestridas
av statsmedel.

Över pensionsutredningens betänkande ha yttranden inhämtats från ett stort
antal myndigheter och organisationer m. fl. I det stora flertalet yttranden ha önskemål
framförts om ytterligare utredningar i olika hänseenden, bl. a. rörande de
ekonomiska verkningarna av den föreslagna försäkringen. En i princip positiv inställning
till tanken på en allmän obligatorisk pensionsförsäkring bar uttalats av
mer än hälften av remissinstanserna, medan återstoden i allmänhet gjort principiella
invändningar mot förslagets huvudtanke eller krävt ytterligare utredningar
utan att samtidigt giva uttryck åt en positiv inställning. Fn de! av remissinstanserna
med positiv inställning har förordat uppskov med reformens genomförande
tills det ekonomiska läget stabiliserats.

För en lösning av pensionsfrågan i första hand på frivillighetens väg har bl. a.
socialstyrelsen uttalat sig. Styrelsen anser att en tillfredsställande frivillig tjänstepensionering
kan genomföras, om inkomstprövningen inom folkpensioneringen
avskaffas. Jämväl i flera andra yttranden har framhållits, att ett upphävande av
nyssnämnda inkomstprövning skulle underlätta utbredningen av frivillig tjänstcpensionering.
Från flera håll har uttalats, alt det i första hand är de anställdas
pensionsfråga, som bör lösas, och att utvidgningen till andra inkomsttagare givit

218

Riksdagsberättelsen.

I H: 33 pensionsproblemet så stora dimensioner, att en snar lösning äventyras. Åtskilliga
remissinstanser äro motståndare till tanken att låta inkomst av kapital vara pensionsbildande.
I ett stort antal yttranden bar förordats, att grupper med ordnad
pensionering undantagas från den obligatoriska pensionsförsäkringen. Några instanser
vilja ha ytterligare utrett, huruvida en samordning mellan den obligatoriska
försäkringen och nu utgående pensionsförmåner till anställda verkligen är
möjlig, så att garanti erhålles för att nuvarande pensionsstandard icke sänkes.
Vad angår förhållandet till folkpensioneringen har pensionsstyrelsen bl. a. framhållit,
att man icke tillräckligt utrett möjligheten att genom ändringar och påbyggnader
göra folkpensioneringen så effektiv, att en obligatorisk försäkring vid
sidan av denna icke behövs. Landsorganisationen anser, att pensionsfrågans lösning
i väsentlig grad bör gå ut på en förbättring av folkpensionen kompletterad
med en mera försäkringsmässig pensionsdel, som bättre anknyter totalpensionen
till den enskildes tidigare inkomstförhållanden. En prövning av möjligheterna
att sammanföra den allmänna pensionsförsäkringen och folkpensioneringen till ett
enhetligt system har föreslagits av flera remissinstanser. Från några håll har förordats
en kombination av en mindre utbyggnad av folkpensioneringen och ett
jämnande av vägen för den frivilliga tjänstepensioneringen genom avskaffande avfolkpensioneringens
inkomstprövning.

Det föreslagna kollektiva arbetsgivarbidraget har avstyrkts av ett betydande antal
remissinstanser. Såsom skäl härför har åberopats, att bidraget minskar de anställdas
möjligheter att genomdriva lönehöjningar och därför pålägger löntagarna
större uppoffringar än andra grupper. Vidare förklaras bidraget missgynna bl. a.
aktiebolag och kooperativa föreningar i förhållande till rörelser, som drivas av
enskilda personer. Dessutom har framhållits, att arbetsgivarbidraget har karaktären
av en föga rationell specialskatt och att den i bidraget inneslutna subventioneringen
av andra än arbetstagare i slutläget skulle kosta staten och kommunerna
ett 30-tal miljoner kronor. I stället för kollektivt arbetsgivarbidrag bär i flera yttranden
förordats, att arbetsgivarna ålägges skyldighet att bidraga till sina anställdas
premier.

Många remissinstanser ha uttalat, att pensionsutredningen presterat en tekniskt
skicklig lösning av den svårbemästrade frågan om pensionernas värdebeständighet.
Även de som avgivit i stort sett negativa yttranden ha i flera fall framhållit
förslagets förtjänster på det tekniska planet. Från några håll har förordats ett
system, som ansetts bättre än det föreslagna anknyta pensionerna till pensionärernas
ekonomiska förhållanden under åren närmast före pensioneringen. Den
lämpligaste pensionsåldern är föremål för delade meningar. Några remissinstanser
anse, att eftersom åldrandet sker med individuella variationer och förhållandena
inom skilda yrken äro olika, det skulle vara en fördel om pensionsåldern kunde
i viss utsträckning bliva rörlig. I flera yttranden har anförts, att maximum för
den pensionsgivande inkomsten bör sättas lägre än till 30 000 kronor minus folkpensionsavdraget.
Vad angår invalidpensioneringen har från flera håll bl. a. framhållits,
att det är olämpligt att ha en enda fixerad gräns, vid vilken invaliditet
skall anses föreligga. I åtskilliga yttranden har understrukits, att om de av proportionella
avgifter härrörande pensionerna skola föranleda en minskning av de av
skattemedel bekostade inkomstprövade förmånerna inom folkpensioneringen, de
lägsta inkomsttagarnas ställning blir försämrad.

Till förslaget att den centrala förvaltningen av pensionsförsäkringen skall handhavas
av en avdelning inom pensionsstyrelsen har bl. a. detta ämbetsverk ställt
sig tveksamt, enär styrelsen redan nu skulle vara i största laget. Beträffande kostnaderna
för administrationen har statskontoret funnit övervägande skäl tala för
att desamma betalas av försäkringen. Kostnadskalkylerna beträffande administrationen
ha förefallit bl. a. statskontoret hållna betydligt i underkant.

Då ställning skall tagas till pensionsutredningens förslag bör i första hand av -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 219

göras, huruvida behov föreligger av en obligatorisk pensionsförsäkring. Härvid J JJj 33
bör beaktas, att hittills endast tjänstemännen i större utsträckning erhållit tillfredsställande
pensionsförmåner. För arbetarna och flera andra grupper i samhället
är pensionsfrågan — frånsett folkpensioneringen -—- däremot i stort sett
olöst. Det synes angeläget att denna klyfta mellan olika samhällsgrupper överbygges.
Det kan antagas att i varje fall för stora arbetargruppers del en utvidgning
av den nuvarande pensioneringen för anställda icke på frivillighetens väg kan
vinnas inom rimlig tid. Under sådana förhållanden föreligga starka motiv att införa
en obligatorisk pensionsförsäkring, så snart detta kan ske utan att mer angelägna
reformbehov åsidosättas.

I fråga om den obligatoriska pensionsförsäkringens omfattning torde övervägande
skäl tala för att godtaga pensionsutredningens förslag att försäkringen skall
avse icke blott anställda utan över huvud samtliga inkomsttagare. Såvitt angår
självständiga företagare kan till förmån för denna lösning bl. a. åberopas att, även
om företagarna som grupp betraktade torde ha mindre behov av pensionsåtgärder
än de anställda, dock ett mycket stort antal av dem lever under i huvudsak samma
betingelser som arbetare och har samma behov av pensionsanordningar som
dessa. Att endast föra in mindre företagare under den obligatoriska försäkringen
skulle skapa besvärliga gränsdragningsfrågor. Av praktiska skäl torde det icke
heller vara anledning att utesluta inkomst av kapital. Till den viktiga frågan huruvida
den obligatoriska pensionsförsäkringen skall omfatta även sådana grupper
anställda, vilka tillförsäkrats pensionsförmåner likvärdiga med eller högre än de
pensioner den obligatoriska försäkringen kan väntas ge, är jag — med hänsyn
till remissinstansernas invändningar — icke för närvarande beredd föreslå ett
slutligt ställningstagande. Det bör först ytterligare undersökas, huruvida icke de
praktiska olägenheterna av att låta sådana grupper stå utanför den obligatoriska
försäkringen kunna övervinnas utan alltför stora svårigheter. Kan man ej lämna
dem utanför, böra de problem, som uppstå vid de existerande tjänstepensionsanordningarnas
anpassning till den obligatoriska försäkringen, under det fortsatta
utredningsarbetet närmare undersökas.

En viktig angelägenhet blir vidare att — i anslutning till många i remissyttrandena
gjorda påpekanden — undersöka huru den obligatoriska pensionsförsäkringen
och folkpensioneringen lämpligen kunna organisatoriskt och sakligt sammanföras
till ett enhetligt system. Riktpunkten bör härvid vara att så långt möjligt
erhålla pensioner, vilka automatiskt följa förändringarna i den allmänna levnadsstandarden
och vilkas storlek i viss utsträckning är beroende av de inbetalda
avgifterna.

Med avseende å förhållandet till folkpensioneringen uppstår också den svårigheten
att om — som pensionsutredningen ansett — förmånerna från den allmänna
pensionsförsäkringen skulle föranleda minskning av de inkomstprövade beloppen
inom folkpensioneringen, detta skulle få vissa ogynnsamma konsekvenser för de
lägsta inkomsttagarna; de förlora ju i takt med tillkomsten av den nva pensionen
helt eller delvis nu utgående inkomstprövade folkpensionsförmåner. Frågan om
inkomstprövningen inom folkpensioneringen har emellertid utretts av 1950 års
folkpensionsrevision. Dennas förslag torde få tagas till utgångspunkt för en prövning
av hithörande spörsmål.

Med hänsyn till den kritik, som riktats mot det föreslagna kollektiva arbetsgivarbidraget,
synas övervägande skäl tala för att man icke inför ett sådant bidrag utan
låter vederbörande inkomsttagare själva erlägga de erforderliga avgifterna till försäkringen
i form av premier. Samtidigt synes dock, såvitt angår arbetstagare, en
lagstadgad skyldighet böra införas av innebörd att arbetsgivarna skola gottgöra
sina anställda en del av försäkringspremien.

Det synes icke klart att man redan nu bör binda sig för en viss hög framtida
pensionsnivå med tillhörande automatiska utgiftsstegringar för de aktiva åldrarna

220

Riksdag sberättelsen.

I H: 33 under ett par årtionden framåt i tiden. I stället synes man med ledning av ytterligare
överväganden böra stanna vid en sådan lägre pensionsnivå, som fixeras
efter en bedömning av hur stora avgifter som i och för sig skulle kunna uttagas
under det närmaste årtiondet. Till frågan om förbättrade pensionsförmåner längre
fram i tiden synes ställning böra tagas först när man är viss om att ekonomiska
förutsättningar finnas för sådana högre pensioner. Det är ett naturligt önskemål
att pensionssystemet så utformas, att en framtida övergång till en högre pensionsnivå
icke möter tekniska svårigheter.

I anslutning till vad som anförts i en del remissyttranden bör närmare undersökas,
huruvida det är praktiskt möjligt att inom den obligatoriska pensionsförsäkringen
införa en i viss utsträckning varierande pensionsålder och en invalidpensionering,
som ger olika stora pensioner allt efter invaliditetens grad. Maximipensionerna
synas böra avvägas efter en något lägre årsinkomst än utredningen
utgått från.

Vad angår administrationsfrågorna bör ett i detalj gående organisationsförslag
utarbetas och kostnadsberäknas. Bl. a. bör härvid såsom ett alternativ undersökas
möjligheten att befria skattemyndigheterna från debitering och uppbörd av pensionsavgifterna.
Förvaltningskostnaderna synas i slutskedet böra helt bestridas av
försäkringens egna medel. Under övergångsskedet bör statsbidrag utgå med ett
undan för undan fallande belopp.

I övrigt synes det på fördelningssystemet grundade förslag, som pensionsutredningen
framlagt, i huvudsak kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet
på en förbättrad ålderdoms- och invalidförsörjning. Jag förordar alltså,
att särskilda sakkunniga tillkallas för att i enlighet med här angivna riktlinjer
samt med beaktande av kritiken i remissyttrandena utarbeta ett slutligt förslag
till allmän pensionsförsäkring med tillhörande författningstext. Under arbetets
gång bör i samhällsekonomiska frågor samråd äga rum med konjunkturinstitutet.
Av intresse är härvid särskilt, att de samhällsekonomiska verkningarna av de konkreta
förslag, till vilka man kommer, grundligt prövas.

34. Utredning om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen
i vissa clearingkassor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 november 1951 för
att utreda frågan om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen i sådana
clearingkassor, vilkas verksamhet upphört, med undantag dock för de till
statens jordbruksnämnds verksamhetsområde hörande kassorna (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 december 1951):

Petri, B. A. W., direktör.

Förordnad att biträda utredningsmannen:

Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
30 november 1951):

Under krigs- och efterkrigsåren ha dels tvångsvis, dels genom överenskommelser
med enskilda företagarsammanslutningar inrättats ett antal clearingkassor för
prisclearing beträffande olika slag av varor. Det må här erinras om att riksdagen
i propositionerna 191/1941 och 228/1942 erhöll redogörelse för de clearingåtgärder,
som vidtagits för utjämning av marknadspriserna å vissa förnödenheter, samt
att riksdagen med bifall till vad i propositionerna föreslagits medgav att Kungl.
Maj :t även i fortsättningen vidtoge åtgärder i nämnda syfte. Inom några clearingkassor
pågår ännu verksamheten. Flertalet har dock avvecklats. Administrationen
har åvilat, respektive åvilar följande myndigheter och krisorgan, nämligen statens
jordbruksnämnd (tidigare statens livsmedelskommission), riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap (tidigare statens reservförrådsnämnd), statens handels -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 221

och industrikommission, (tidigare statens handelskommission och statens industri- I 11:34
kommission), statens bränslekommission samt statens priskontrollnämnd.

I de likalydande motionerna I: 290 och II: 347 till innevarande års riksdag hemställdes,
att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t, med beaktande
av vad i motionerna anförts, måtte företaga en utredning rörande dels tidpunkten
för avveckling av s. k. clearingkassor och därmed jämförliga inrättningar,
dels äganderättsförhållandena beträffande behållningen i clearingkassor,
vilkas verksamhet upphört, dels sättet för överförande till delägarna i dessa kassor
av deras andel av desamma, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
måtte föranleda.

I utlåtande (nr 10) över motionerna anförde bankoutskottet bl. a. följande. -—

Utskottet ville emellertid understryka angelägenheten av att en slutlig reglering
av de med clearingkassornas och därmed jämförliga inrättningars verksamhet sammanhängande
frågorna komme till stånd samt förutsatte därför, att Kungl. Maj:t
toge ifrågavarande ärende under övervägande och i anslutning därtill föreläde
riksdagen de förslag, vartill dessa överväganden kunde föranleda. Utskottet —
som icke ansåg erforderligt, att riksdagen i enlighet med motionärernas förslag
hos Kungl. Maj:t anhölle om utredning av hithörande spörsmål — hemställde, att
riksdagen, i anledning av likalydande motionerna I: 290 och II: 347, måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört. I skrivelse den 9 maj
1951 (nr 171) anmälde därefter riksdagen, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse
med vad utskottet i utlåtandet hemställt.

Av de sålunda aktualiserade frågorna kommer spörsmålet om överskottet av stadens
krigsförsäkringsnämnds verksamhet att inom kort bli föremål för övervägande
i handelsdepartementet. Krigsförsäkringsnämndens likvidatorer beräknas
nämligen under den närmaste tiden kunna avgiva redovisning för huvudparten av
överskottet.

Vad angår frågan om dispositionen av befintliga överskottsmedel i clearingkassorna
synes det lämpligt att en särskild utredningsman tillkallas för att verkställa
utredning i ämnet. Ett genomförande av det förslag, som priskontrollnämnden
framlagt år 1946, får nämligen numera anses inaktuellt. Utredningsmannen bör
avgiva förslag beträffande dispositionen av överskottsmedlen i sådana clearingkassor,
vilkas verksamhet upphört, med undantag dock för de till statens jordbruksnämnds
verksamhetsområde hörande kassorna — här synes nämligen, med
hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört i sitt till bankoutskottet avgivna yttrande,
någon särskild undersökning ej erforderlig. Utredningen bör ske i samråd med
vederbörande krisorgan samt efter hörande i erforderlig omfattning av berörda
organisationer.

Framhållas må, att bedömningen av dispositionsfrågan kan ställa sig olika beträffande
å ena sidan sådana kassor, som inrättats genom överenskommelser med
enskilda företagarsammanslutningar, och å andra sidan tvångsvis anordnade kassor.
Med hänsyn till att uppkomna underskott i sistnämnda slag av kassor vid
olika tillfällen täckts med av riksdagen för ändamålet anvisade medel, torde det
finnas anledning överväga, om icke överskott i andra dylika kassor åtminstone i
viss utsträckning borde indragas till statsverket. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att exempel finns på det förfarandet att — efter riksdagens medgivande
— överskott i en kassa använts att täcka underskott i en annan. Vidare bör uppmärksamhet
ägnas frågan, i vad mån överskottsmedlen — särskilt vad gäller de
på frivillighetens väg anordnade kassorna — böra anlitas som stöd åt forskning
vid institutioner av olika slag eller till andra därmed jämförliga ändamål till
fromma för det område av näringslivet från vilket medlen i fråga härröra. Däremot
anser jag mig, bl. a. av rent praktiska skäl, icke böra räkna med, att återbetalning
till de ursprungliga inbetalarna skall ifrågakomma annat än möjligen i
undantagsfall.

222

Riksdagsberättelsen.

I In: l

Inrikesdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Sakkunniga för fria sjukhusvården (1949: I 23; 1950, 1951: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948 för att biträda
med utredning angående den närmare utformningen av den av statsmakterna
i princip beslutade fria sjukhusvården (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1948):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Anderson, K. Hj., kontorschef, ordförande i Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation; Björkquist,

E. G. A., överdirektör;

Bucht, S. F. V., t. f. expeditionschef;

Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;

Restad, E. H., landstingsdirektör.

Sekreterare:

Gårdö, K. G., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 23.

De sakkunniga ha under år 1951 sammanträtt 1 dag.

De sakkunniga ha den 7 mars 1951 avgivit betänkande angående fri sjukhusvård
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

2. 19^8 års sinnesslövårdssakkunniga (1949:1 28; 1950:1 21; 1951:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att inom departementet biträda med utredning angående frågan om anstaltsorganisationen
för vården av svårskötta bildbara minderåriga sinnesslöa
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1948):

Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande;

Bolin, L. A., rektor;

Jungner, Ragnhild S., inspektör för sinnesslöundervisningen;

Sjövall, T. S., leg. läkare.

Experter:

Englund, K. G. Å., t. f. byrådirektör;

Uulas, L., arkitekt.

Sekreterare:

Pellijeff, A., sekreterare.

Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 28.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1950—den 1 oktober 1951
hållit 9 sammanträden. De sakkunniga ha avlämnat sitt den 1 oktober 1951
daterade betänkande angående skol- och yrkeshem för barn med komplicerad
utvecklingshämning (SOU 1951:48). Uppdraget är därmed slutförU

223

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

3. SOS-utredningen (1950: I 22; 1951:1 21). I In; 5

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om förbättrade möjligheter för allmänheten
att komma i förbindelse med olika slag av samhällets hjälporgan (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juni 1949):

Sterky, H. K. A., generaldirektör, ordförande;

Axelsson, C. A. Ö., riksbrandinspektör;

Falk, G. A., civilförsvarsdirektör;

Jansson, C. E., landstingsdirektör;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Wranne, N. H., förste provinsialläkare.

Expert:

Johansson, K. V., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Malis, P. G., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950:1 Tn 22.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 18 april 1951 hållit
4 sammanträden. Utredningen har den 18 april avgivit betänkande angående
samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst (SOU 1951: 19). Uppdraget
är därmed slutfört.

4. 1949 års kommitté för sinnessjukvårds personalens utbildning
(1950:I 24; 1951:1 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1949 för att biträda
med utredning angående sinnessjukvårdspersonalens utbildning (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juni 1949):

Karlsson, O. G., led. av I kamm., ordförande;

Almqvist, Margareta, pol. mag.;

Blomqvist, P. I. R., överläkare;

Sjöholm, Stina, föreståndarinna.;

Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.

Sekreterare:

Braunerhielm, G. E. G:son, t. f. byrådirektör.

Direktiven för kommittén, se 1950: I In 24.

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
hållit 9 sammanträden.

Kommittén har den 24 november 1951 avgivit betänkande angående sinnessjukvårdspersonalens
utbildning (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

5. Kommissionen för förhandlingar rörande akademiska sjukhuset i Uppsala

(1950: I 25; 1951:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att,
bland annat, upptaga frågan om principerna för fördelningen av driftkost -

224

Riksdagsberättelsen.

1 In: 5 naderna vid akademiska sjukhuset i Uppsala sådana dessa principer kommit
till uttryck i det mellan Uppsala universitet och Uppsala läns landsting träffade
kontraktet angående sjukvården å sagda sjukhus:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Berg, S. F., professor;

Larsson, E. Å., jur. dr.

Sekreterare:

Funk, G. E., sjukhusintendent.

Kommissionen har den 25 januari 1951 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Tillsynskommittén (1951: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1950 för
att biträda med utredning av frågan om tillsynen över anstalter för vård av
sinnesslöa, fallandesjuka, vanföra samt psykopatiska och nervösa barn och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april
1950):

Elmgren, B. F., överläkare, led. av I kamm., ordförande;

Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Melin, D. E„ föreståndare för Skaraborgs och Älvsborgs läns sinnesslöanstalt,
Johannesberg.

Sekreterare:

Björkman, L.-E. H., e. o. hovrättsassessor.

Direktiven för kommittén, se 1951:1 In 28.

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—den 19 april 1951 hållit
8 sammanträden, varjämte studiebesök avlagts vid några anstalter för
sinnesslöa och fallandesjuka.

Kommittén har den 19 april 1951 avgivit betänkande angående tillsynen
över anstalter för sinnesslöa m. fl. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation m. m. (1951: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 för att
biträda med utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1950):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Tottie, A. V. R., kansliråd, chef för landsstatsavdelningen i inrikesdepartementet.

Sekreterare:

Sylwan, Ä. H:son, landssekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1951: I In 33.

Utredningen har den 11 januari 1951 avgivit betänkande angående den civila
regionala krigsorganisationen (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 225

8. Sakkunnig för översyn av 1932 års ersättningskungörelse m. m. I In: 10

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 7 juli 1950 för att verkställa översyn av
bestämmelserna rörande ersättning åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
för utgifter i samband med tjänsteresor och därmed sammanhängande
spörsmål:

Rosengren, O. A., landssekreterare.

Den sakkunnige har den 10 september 1951 avgivit betänkande rörande
ändrade bestämmelser om ersättning till befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet för utgifter i samband med tjänsteresor m. in. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning om formen för ersättning för vissa patologiska undersökningar.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
verkställa utredning om formen för ersättning för de patologiska undersökningar,
som utföras vid karolinska sjukhusets radiopatologiska institution
och patologiska avdelning:

Kull, B., statskommissarie.

Utredningsmannen har den 4 december 1951 avgivit betänkande i ämnet
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av''-1952.

10. Kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande
m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigandcn den 26 maj 1939, den 10
november 1944 och den 7 september 1945:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
örne, A. E., f. d. generaldirektör;

Wistrand, K. K., f. d. direktör, led. av I kamm.;

Bergstrand, K. J. H., professor, rektor vid Karolinska institutet.
Sekreterare:

Råby, K. G., sjukhusintendent.

Lokal: Patent- och registreringsverket.

Kommissionens uppdrag, som ursprungligen avsåg frågor, som ägde samband
med Karolinska sjukhusets utbyggande, har sedermera jämlikt Kungl.
Maj ts särskilda beslut utsträckts att omfatta bland andra följande frågor,
vilka under år 1951 varit föremål för behandling från kommissionens sida,
nämligen

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 januari 1950: revision av 1931 års bestämmelser
rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och
drift i fråga om Stockholms stads dispositionsrätt till de för staden enligt
avtalet avsedda vårdplatserna. Förhandlingar pågå med representanter för
Stockholms stad,

15 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
RikadagsberätteLsen.

226

Riksdagsberättelsen.

1 In: JO enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1950: den framtida förläggningen
av Karolinska institutets dubbelklinik i pediatrik. I ärendet framlade kommissionen
i skrivelse den 20 februari 1951 förslag till avtal rörande upplåtelse
av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för den medicinska
undervisningen m. m„

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1950: fördelning av kostnaderna
för amanuensbefattningen vid ortopediska kliniken. Förhandlingar
med representanter för Norrbackainstitutet pågå,

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1951: angående riksplatser å de
pediatriska undervisningsklinikerna i Stockholm. Förhandlingarna i ärendet
äro ännu icke slutförda,

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1951: fördelning av kostnaderna
för den epidemiologiska undervisningen vid epidemisjukhuset i Stockholm.
Förhandlingar pågå med representanter för Stockholms stad.

Under år 1951 har inom kommissionen jämväl behandlats frågan om
överflyttande av serafimerlasarettets neurologiska och neurokirurgiska kliniker
till Karolinska sjukhuset. Förhandlingar pågå med representanter för
Stockholms stad angående stadens deltagande i detta byggnadsföretag och
komma inom den närmaste tiden att upptagas jämväl med representanter
för Stockholms län.

Kommissionen har under tiden den 1 januari—den 30 november 1951
hållit 13 sammanträden.

11. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1949: I In 10; 1950:1 In 4;

1951: I In 9).

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

12. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1949: I 11; 1950: I 5; 1951: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni
1943):

Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hakeman, Elin, landstingsassistent;

Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Odelberg, A. A., lasarettsläkare;

Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

227

Experter: 1 Jn; 13

Beijbom, G., f. d. landstingsdirektör, för frågor rörande kontorsorganisationen
vid kroppssjukhusen (t. o. m. den 10 augusti 1951);

Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för frågor rörande den slutna kroppssjukvårdens
allmänna planläggning och sjukhusens utformning;

Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande sjukhuskök och utspisningen
vid sjukhus;

Soop, E., förste aktuarie, för statistisk bearbetning av insamlat material från
utredningens arbetsstudier in. m. (t. o. m. den 21 januari 1951).

Sekreterare:

Wictorson, K.-E., fil. kand.

Lokal: Tunnelgatan 20 B; tel. 11 15 95.

Direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.

Utredningsarbetet har liksom tidigare till vissa delar skett genom delegationer.
Plenarsammanträden ha hållits sammanlagt 16 dagar under år 1951.
Delegationerna ha dessutom sammanträtt 32 dagar under samma tid.

Utredningen har den 20 januari 1951 avgivit betänkande VI »Redogörelse
för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m.» (SOU
1951: 17). I samråd med statens organisationsnämnd har utredningen
dessutom avgivit betänkande VII angående »Patient-, personal-, förråds- och
medelsredovisningen vid lasarett» (SOU 1951: 53).

Utredningens huvudbetänkande med synpunkter och förslag beträffande
driften vid lasarett, dessas utformning samt kropp ssjukvårdens organisation
inom sjukvårdsområdet m. m. föreligger i vissa delar i manuskript och
beräknas kunna avlämnas under år 1952.

Utredningen överväger att låta den i föregående årsberättelse omnämnda
promemorian angående sjukhuskökens drift, utformning och utrustning ingå
som ett avsnitt i dess huvudbetänkande.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

13. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1949: I 12;

1950: I 6; 1951: I 11).

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj :t en kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med en dermatovenereologisk
och en pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
1946 utvidgade Kungl. Maj :t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en renmatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt kommittén att uppgöra förslag till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område. Genom beslut den 2 september 1949 anbefallde Kungl.
Maj:t kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna
vid sjukhuset.

Av Kungl. Maj:t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949 samt den 26 maj 1950 tillkallade ledamöter:

228

Riksdagsberättelsen.

I In: 13 Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., led. av I kamm.;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);

Hellström, J. G. L., professor;

Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken);

Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);

Odin, M. O., professor;

Sjögren, N. T., byråchef;

Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);

Öman, I., f.d. borgarråd.

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., f.d. andre kanslisekreterare.

Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. lokalsamt. växel 34 05 00, rikssamt.
växel 34 06 50.

Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.

Kommittén har under år 1951 hållit 5 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 10 sammanträden.

Kommittén avgav den 24 januari 1951 betänkande med förslag till generalplan
för karolinska sjukhusets utbyggande.

Nybyggnaderna för pediatriska kliniken och för elevhemmet äro numera
helt färdigställda.

14. 1946 års kommunallag skommitté (1949: I 14; 1950: I 8; 1951: I 12).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mar.s 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):

Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm,, ordförande;

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Holmberg, J. H., redaktör, led. av II kamm.;

Larsson , S., förbundsdirektör;

Larsson, Y. G. R., fil. dr, led. av II kamm.;

Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I lcamm.;

Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Sanne, S. D. H., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Ekblom, S. G., revisionssekreterare.

Lokal: Rosenbad 2V; tel. 20 76 00 eller lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1947: I S 37.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 229

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951 J Jjjj 15
sammanträtt 27 dagar.

Kommittén beräknar att vid årsskiftet 1951/52 kunna slutjustera sitt betänkande
III med förslag till ny kommunallag för de borgerliga primärkommunerna.

15. 1946 års tåkemedelsutredning (1949: I 15; 1950: I 9; 1951: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande (t. o. in. den 23 oktober 1951);

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande (fr. o. m. den 24 oktober
1951);

Ahlgren, J. G., professor;

Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm. (t. o. m. den 23 oktober
1951);

Hemming, E. R., apotekare;

Larsson, N. A., folkskollärare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 24 oktober
1951);

Ljungdahl, M. J. J., professor (t. o. m. den 23 oktober 1951);

Rising, E. K. A., advokat (fr. o. m. den 24 oktober 1951);

Rooth, J. H., byråchef, kansliråd (t. 0. m. den 23 oktober 1951), tillika
sekreterare;

Rydin, C. H., professor och föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium
(fr. o. m. den 24 oktober 1951).

Experter:

Marcus, M., fil. dr;

Rydin, C. H., professor (t. o. in. den 23 oktober 1951);

Wadström, A., leg. apotekare.

Biträdande sekereterare:

Sidenvall, J. G., aktuarie (t. o. m. den 23 oktober 1951).

Lokal: Stallgatan 3; tel. 20 22 84 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
hållit 6 plenarsammanträden om sammanlagt 17 dagar. Ett arbetsutskott
inom utredningen har under år 1951 hållit ett stort antal sammanträden.

Den 25 september 1951 har utredningen avgivit betänkande angående omorganisation
av apoteksväsendet i riket in. m. (SOU 1951: 34).

Av utredningsuppdraget återstår att verkställa en översyn av gällande
bestämmelser angående handel med farmacevtiska specialiteter. Planläggningen
av detta arbete har påbörjats och vissa förberedande åtgärder ha vidtagits.
Arbetet beräknas fortgå under år 1952.

230

Riksdagsberättelsen.

J fn; ig 16. 7947 års psykopatvårdsutredning (1949: I 18; 1950: I 12; 1951: 1 14).

Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 med uppdrag
att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juli 1947) samt, jämlikt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 21
december 1949, även med fortsatt utredning av vissa frågor om behandlingen
av lösdrivarklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari
1950):

Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Enmark, A., ordförande i Statens sjukhuspersonals förbund;

Frey, T. S:son, överläkare;

Gripmark, W., borgmästare;

Hedlund, V. V., f.d. fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Kjellin, A. Hj., överläkare.

Sekreterare:

Höjer, I., förste byråsekreterare.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 68.

Direktiven för utredningen, se 1948: I In 23 och 1951: I In 14.
Utredningsarbetet har under år 1951 av anslagsskäl blivit avsevärt begränsat.
Under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951 har 1
sammanträde hållits.

Uppdraget i dess helhet beräknas vara slutfört under början av år 1952.

17. Kommittén för dövhetens bekämpande (1949:1 19; 1950: 1 13; 1951:115).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1947 för
att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):

Holmgren, G. professor, ordförande;

Holmgren, L. Iv. A., docent;

Malm, N. T. B., rektor, tillika sekreterare;

Ramberg, J., docent;

Wagnsson, R., landshövding, f. d. riksdagsman.

Lokal: Manilla dövstumskola; tel. 60 50 50 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1948: I In 25.

Kungl. Maj:t förordnade den 9 mars 1951 att fullföljandet av det av kommittén
bedrivna utredningsarbetet skulle fr. o. m. den 15 mars 1951 tills
vidare anstå.

18. Statens folkbadsutredning (1949: I 24; 1950, 1951: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

Linden, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm., ordförande;

Allard, K. Ä. H., annonschef, led. av II kamm.;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;

Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, led. av II kamm.;

Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.

Experter för bastutekniska frågor:

Blomkvist, E. V., byggnadsingenjör;

Eriksson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Gate, B., arkitekt;

Nycander, S. H., civilingenjör.

Expert för frågor om friluftsbad:

Lundahl, E., civilingenjör.

Experter för vattenhygieniska frågor:

Fischerström, C., civilingenjör;

Heinertz, N.-O., med. lic.;

Lindroth, A., fil. dr;

Schein, H., ingenjör;

Westberg, N., civilingenjör.

Sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.

Biträdande sekreterare:

Pellijeff, A., sekreterare.

Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 (sekreteraren) och 30 77 83 (kansliet)
samt 44 04 60 (bitr. sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1949: I In 24.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—30 november 1951
hållit 5 sammanträden in pleno, varjämte de vattenhygieniska experterna
samt ett särskilt arbetsutskott haft ett flertal överläggningar.

Utredningen har under år 1951 särskilt inriktat sin uppmärksamhet på
frågorna om varmbadhus och simhallar, friluftsbad samt vattenföroreningarnas
problem.

Utredningen har i april 1951 gjort en enquéte till landets samtliga varmbadhus
och simhallar för att belysa organisatoriska, tekniska och ekonomiska
problem vid badhusbyggande.

Utredningens ordförande och sekreterare ha den 2 och 3 juni 1951 deltagit
i en badkonferens i Hälsingborg.

Utredningen kommer att avlämna sitt betänkande under år 1952.

19. 19i8 års polisutbildningskommitté (1949: I 26; 1950: I 19; 1951: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande antagning och utbildning
av polispersonal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1948):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Enhörning, H. A., landsfogde;

Kyling, F., ombudsman, led. av II kamm.;

231

I In: 19

232

Riksdagsberättelsen.

I In* 19 Lindell, M., ombudsman;

Norman, N., rektor.

Sekreterare:

Liljedahl, G. E., lärare vid statens polisskola.

Lokal: Statens polisskola; tel. 54 00 00 (ankn. 98) eller 21 62 85 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1949: I In 26.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 hållit dels
2 sammanträden om vardera en dag och dels 1 sammanträde om 4 dagar.
Därjämte ha förekommit åtskilliga sammanträden med enskilda ledamöter
av kommittén, experter och sekreteraren.

Huvuddelen av kommitténs blivande betänkande föreligger i manuskript.
Kommittén beräknar kunna slutjustera sitt betänkande i början av år 1952.

20. 1948 års liälsovårdsstadgekommitté (1949: I 27; 1950: I 20; 1951: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för
att biträda med utredning angående översyn av hälsovårdsstadgan och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 27 november
1948):

Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande:

Bergman, R. K., medicinalråd;

Eriksson, E. F. V., lantarbetare, led. av II kamm.;

Jansson, W., hälsovårdskonsulent;

Nilsson, G. E., godsägare, f. d. riksdagsman;

Sandqvist, T. G. R., förste provinsialläkare;

Wohlin, E., byggnadsingenjör.

Expert:

Blom, O. T., veterinärråd.

Sekreterare:

Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 37.

Direktiven för kommittén, se 1949: I In 27.

Utredningsarbetet har, enligt lämnade direktiv, vilat under första halvåret
1951, bortsett från att överläggningar ägt rum mellan ordföranden,
enskilda ledamöter och sekreteraren. Under senare halvåret har kommittén
sammanträtt 3 gånger. Kommittén har under året behandlat frågorna om
åtgärder mot ohyra, om renhållning, om vattenförsörjning och vattenkontroll,
om avlopp samt om fabriker och näringar. I dessa hänseenden ha förslag
till nya bestämmelser utarbetats.

Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret
1952.

233

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

21. Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring (1950:1 23; 1951:122). £ fn; 22

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande organisation och ledning av skyddsåtgärder
vid en bakteriologisk krigföring (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1949):

Hamilton, C. F. H., landshövding, ordförande;

Hansson, N. H„ f. d. sjukhusdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1951);

Hedström, H. V., professor;

Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Olin, G. C. O., professor;

Rosenqvist, N. H. S., t. f. förste byråläkare (t. o. m. den 26 april 1951);

Rundberg, G. A., professor;

Schmidt, T. A., överste;

Sundelin, Å., generaldirektör;

Tottie, M. P. V., med. lic. (t. o. m. den 28 februari 1951).

Experter:

Björling, K. J. E., professor (fr. o. m. den 20 februari 1951);

Ericsson, H. M., laborator;

Mathlein, R. F., förste assistent (fr. o. m. den 20 februari 1951);

Osvald, K. H., professor, ied. av I kamm. (fr. o. m. den 20 februari 1951);

Rahm, A. H. B., byråchef (fr. o. m. den 6 februari 1951).

Sekreterare:

Ljungstedt, N. V., förste revisor.

Lokal: Statens sakrevision; tel. 23 53 40 (sekreteraren).

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 23.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1950—den 30 november
1951 sammanträtt 27 dagar. Sammanträdena ha under sex dagar varit förlagda
till Linköping. Enstaka ledamöter och sekreteraren ha hållit ett antal
förberedande sammanträden.

De sakkunniga ha den 26 april 1951 avgivit ett preliminärt betänkande
(duplicerat) rörande skyddet av människor och djur mot biologisk krigföring.
Betänkandet är hemligstämplat.

I skrivelse till medicinalstyrelsen har framhållits att den inhemska tillverkningen
av antibiotika bör givas allt tänkbart skydd med hänsyn till
önskvärdheten av ökad produktion och lagerhållning av dessa läkemedel.

Efter överläggning med representanter för Svenska Röda Korset ha de
sakkunniga i skrivelse till dess överstyrelse föreslagit, att Röda Korsets
personal vid utbildningen gives en viss ökad kunskap om de smittsamma
sjukdomarna och åtgärder däremot.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1952.

22. Sakkunniga för översgn av ordningsstadgan för rikets städer m. m.

(1950: I 26; 1951: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949
för att biträda med utredning angående översyn av ordningsstadgan för

234

Riksdagsberättelsen.

I In: 22 rikets städer och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1949):

Regner, N. I., justitieråd, ordförande;

Eliasson, L., sekreterare;

Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;

Pettersson, A. G., ombudsman, led. av I kamm.;

Wennström, G. E., borgarråd.

Sekreterare:

Jacobson, S. B. S., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Södra Förstadsgatan 8, Malmö; tel. 270 76.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 26.

Av olika skäl ha de sakkunnigas arbete under år 1951 tidvis måst avbrytas;
sedan november månad ligger utredningsarbetet nere på grund av
sekreterarens sjukdom och beräknas kunna återupptagas tidigast i mars
1952.

De sakkunniga ha under år 1951 sammanträtt 2 dagar. Därvid har till
behandling förelegat utkast till författningstext, överläggningar ha hållits
med representanter för myndigheter och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområden
beröras av utredningsuppdraget.

De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under år 1952.

23. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats (1950: I 27; 1951: I 26).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål samt framlägga de förslag till författningsbestämmelser som utredningen
föranleder:

Göransson, E. W. Z., häradshövding.

Lokal: Medelpads västra domsaga, Sundsvall; tel. Sundsvall 44 72.

Utredningsarbetet har i huvudsak vilat under år 1951, beroende dels på
andra utredningsmannen åvilande arbetsuppgifter dels ock på, att avgörande
i högsta instans skulle föreligga uti en ursprungligen vid rådhusrätten i
Visby anhängiggjord tvist, som är av väsentlig betydelse för hithörande
spörsmål. Utredningsmannens avsikt är att i början av år 1952 återupptaga
utredningsarbetet och slutföra detsamma.

24. 1950 års abortutredning (1951: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949 för
att verkställa översyn av de abortförebyggande åtgärderna (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1950):

Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;

Inghe, G., socialläkare;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

235

Johansson, H., docent; I In: 26

Lagerwall, Eva, överläkare;

Lundgren, Valborg, advokat;

Thorsson, Inga, fru.

Sekreterare:

Aldén, T., t. f. bitr. stadsfiskal.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 21 65 90.

Direktiven för utredningen, se 1950: I In 27.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november
1951 hållit 15 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

25. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser om tidningen
Polisunderråttelser m. m. (1951: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att biträda
med översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
samt med utredning av frågan om sekretessbestämmelser till skydd för
de personer, som omförmälas i tidningen, ävensom med utredning av övriga
med berörda frågor sammanhängande spörsmål:

Glas, E. L. B., stadsfiskal, ordförande;

Hagelberg, J. V., avdelningschef vid statens kriminaltekniska anstalt.
Sekreterare:

Holmquist, B. G., e. o. hovrättsfiskal.

Lokal: Justitieombudsmannens expedition, Västra Trädgårdsgatan 4; tel.
11 58 85 (sekreteraren).

De sakkuniga ha under tiden den 1 december 1950— den 30 november
1951 hållit 12 sammanträden.

För uppdragets fullgörande erforderligt material har bearbetats, varjämte
grundlinjerna för de sakkunnigas blivande förslag fastställts.

Uppdraget torde kunna bli slutfört under första halvåret 1952.

26. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande m. m.

(1951:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
— i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschef
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
—- biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm., ordförande;

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;

236 Riksdagsberåttelsen.

I In: 26 Molander, M. E., e. o. byrådirektör hos centrala sjukvårdsberedningen;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;

Wejke, G. W., generaldirektör.

Genom beslut den 11 maj 1951 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommittén
att därjämte verkställa utredning angående samordning av den statliga
tvättverksamheten.

Sekreterare:

Hedfors, N. H., t. f. förste kanslisekreterare.

Tillkallad att biträda kommittén:

Holmberg, B., arkitekt.

Expert:

Mårdh, G. A., byråingenjör.

Lokal: Kungsholmstorg 16; tel. 51 21 83.

Kommittén har under år 1951 hållit 9 sammanträden.

27. 1950 års utredning angående malmfältspolisen (1951:1 31).

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 29 juni 1950 för att verkställa utredning
rörande den så kallade malmfältspolisens framtida ställning och därmed
sammanhängande spörsmål:

Hammarskjöld, B. G. H., landshövding.

Experter:

Åseskog, S., häradshövding;

Norberg, R. E., byråchef.

Sekreterare:

Lundwall, J., bitr. landsfogde.

Lokal: Drottningholmsvägen 31—33; tel. 50 00 95 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november
1951 hållit 5 sammanträden, varav ett gemensamt med representanter för
Luossavaara-Kiirunavaara AB, Kiruna stad, Gällivare kommun och Malmbergets
municipalsamhälle.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1952.

28. Sakkunnig angående krigssjukvården m. m. (1951: I 32).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 juli 1950):

Montell, J. E. O., expeditionschef.

Experter:

Bildt, K. F. C., kapten;

Ehrenberg, B. G., med lic.;

Friman, I. A., med. lic.;

Strömberg, O. A. E., t. f. arméöverläkare.

Sekreterare:

Segrell, T. R„ civilförsvarsdirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

237

Lokal: Drottninggatan 71c; tel. 20 13 62, 21 13 62. I In: 30

Direktiven för den sakkunnige, se 1951:1 In 32.

Det fortsatta utredningsarbetet har bedrivits i nära anslutning till pågående
beredskapsarbete på området.

Under år 1951 har utredningsmannen till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden
i två till honom remitterade ärenden. Vidare har utredningsmannen i anslutning
till utredningens angående länsstyrelsernas krigsorganisation m. m.
betänkande i fråga om den civila regionala krigsorganisationen ingivit en
skrift till departementschefen med vissa förslag angående sagda organisation
på hälso- och sjukvårdsområdet.

Den 4 december 1951 har utredningsmannen avgivit betänkande angående
planläggningen av viss laboratorieverksamhet under krig (hemligt).

Huvudbetänkandet beräknas kunna avlämnas under första kvartalet 1952.

29. Kvacksalveriutredningen (1951: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 för
att biträda med översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten och
utredning av därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1950):

Lindell, I. A., statsråd, ordförande (t. o. m. den 30 december 1951);

Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 31 december
1951);

Bergstrand, K. J. H., professor;

Netzén, C. G., redaktör, led. av II kamm.;

Roos, K. G. B., förste provinsialläkare;

Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.

Sekreterare:

Björkman, L.-E. H., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950:1 In 35.

Utredningen har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951
hållit 10 sammanträden eller särskilda överläggningar. Efter allmänt orienterande
inledande undersökningar och diskussioner ha frågorna om legaldefinition
och särskild behörighet att utöva läkarkonsten behandlats.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1952.

30. Kommittén för utredning om det psykologiska försvaret

(1951:1 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1950 för
att verkställa utredning rörande erforderliga anordningar för tryggande av
en god psykologisk beredskap och framlägga därav föranledda förslag (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1950):

Jonsson, C., landshövding, ordförande (t. o. in. den 2 oktober 1951);

Mossberg, E„ landshövding, ordförande (fr. o. in. den 3 oktober 1951);

238

Riksdagsberättelsen.

1 In: 3Q Hernelius, A., redaktör;

von Rosen, G. F. H. G., överste;

Severin, F., led. av II kamin.;

Stenbeck, F., direktör;

Sundeil, O. E., överste;

Sekreterare:

Hadding, C. F., hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2T; tel. 11 92 07.

Direktiven för kommittén, se 1950:1 In 36.

Kommittén har under tiden den 1 januari—den 30 november 1951 hållit
23 sammanträden.

Kommittén har den 27 april 1951 avlämnat förslag till provisorisk organisation
av statlig verksamhet för tryggande av god psykologisk beredskap
m. m. (stencilerat).

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

31. Donationsjordsutredningen.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 november 1950 för att verkställa av
riksdagen i skrivelse den 5 juli 1947, nr 461, begärd utredning angående
avskaffande av den fortlöpande kontrollen beträffande städernas donationsjord: Carlesjö,

G. I. A., häradshövding.

Sekreterare:

Ohring, N. S., e. o. byråsekreterare (t. o. m. den 19 september 1951);
Rohman, H. Å., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 20 september 1951).
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60 eller 10 19 67.

Från städerna ha införskaffats uppgifter rörande deras donationsjordar
och donationsjordsmcdelsfonder. Materialet har bearbetats.

Utredningen beräknas bli slutförd under år 1952.

32. Sakkunniga för viss beredskapsplanering.

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 1 december 1950 för att inom departementet
såsom sakkunniga biträda med viss beredskapsplanering:

Hallgren, E. S., f. d. underståthållare;

Dahlberg, A. F. V., f. d. polismästare.

Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 21 61 04 och 21 61 05.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1950—den 30 april 1951
haft sammanträden så gott som dagligen och i övrigt utfört utredningsarbete
varje helgfri dag samt haft ett stort antal överläggningar med olika
ämbetsverk och militära myndigheter.

De sakkunniga ha den 9 maj 1951 avgivit betänkande med förslag beträffande
viss del av sitt uppdrag.

Till fullgörande av en annan del av uppdraget ha de sakkunniga under
tiden den 15 maj—den 31 augusti 1951 haft tillhopa 10 sammanträden samt

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 239

från och med den 1 september 1951 till och med den 30 november samma I In: 33
år dagligen utfört utredningsarbete. Under sistnämnda tidsperiod ha därjämte
ett 50-tal överläggningar hållits med representanter för olika ämbetsverk
och andra myndigheter.

Uppdraget kan beräknas vara slutfört våren 1952.

33. Sakkunniga för översyn av statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter
och organisation m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1950 för
att inom departementet biträda med översyn av statens instituts för folkhälsan
arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1951):

Roos, K. G. B., docent, förste provinsialläkare, ordförande;

Abramsson, E. L., professor;

Andersson, G. L., led. av II kamm.;

Forssman, S. P. M., f. d. professor, överläkare;

Wihlborg, H. H., t. f. byrådirektör.

Sekreterare:

Langton, B. A. B., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
29 december 1950):

Statens institut för folkhälsan började sin verksamhet år 1938. Enligt gällande
instruktion har institutet till uppgift att på uppdrag av myndigheter, sammanslutningar
och enskilda utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar ävensom
eljest idka forskningsverksamhet inom den allmänna hygienens (främst bostadshygienens),
yrkeshygienens och födoämneshygienens områden i syfte att förbereda
och främja förebyggande åtgärder, ägnade att bevara eller befordra folkhälsan.
För att undvika en splittring, som måste lända verksamheten i det hela
till men, ansågs institutets verksamhet böra avgränsas till nämnda tre huvudområden
och arbetet inom dessa begränsas till att avse problem av särskild vikt.
Institutet utgör tillika karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution
och fullgör i denna egenskap de uppgifter, som, enligt vad därom finnes stadgat,
åligga sagda institution.

Genom institutets försorg skall jämväl bedrivas viss undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Undervisning meddelas sålunda i socialhygien och socialmedicin
samt i födoämneshygien, näringslära och livsmedelskontroll åt tjänsteläkare,
distriktssköterskor och hälsovårdstillsyningsmän ävensom, i den mån så
lämpligen kan ske, åt andra, som äro verksamma på det socialhygieniska arbetsfältet.
I yrkeshygien meddelas undervisning, förutom åt nämnda befattningshavare,
åt personal inom yrkesinspektionen. På grundval av vunna undersökningsresultat
ävensom annat tillgängligt material av betydelse skall institutet bedriva
en på allmänheten inriktad upplysningsverksamhet i socialhygieniska frågor och
därvid söka samarbete med organisationer och institutioner, som äro lämpliga
och villiga att medverka.

Institutet var från början organiserat på tre avdelningar, nämligen en allmänhygienisk,
en yrkeshygienisk och en födoämneshygienisk avdelning. Ett till födo -

240

Riksdagsberättelsen.

I In: 33 ämnesliygieniska avdelningen hörande vitaminlaboratorium måste emellertid så
småningom utbrytas för att bilda en särskild avdelning. Denna omorganisation genomfördes
fr. o. m. budgetåret 1947/48.

Då institutet planerades, beräknades kostnaderna vid full verksamhet till, för
avlöningar 240 000 kronor och omkostnader 110 000 kronor. Det framhölls emellertid,
att dessa beräkningar voro i hög grad approximativa. Kostnaderna ha sedan
dess ständigt stegrats och uppgingo sålunda för budgetåret 1949/50 till
1 423 000 resp. 576 000 kronor. För innevarande budgetår ha avlönings- och omkostnadsanslagen
uppförts med 1 516 000 resp. 614 000 kronor. Även om man vid
bedömandet av särskilt avlöningskostnadernas stegring måste beakta de relativt
betydande höjningar av löner och arvoden, som föranleddes av bl. a. 1947 års
lönereglering, framgår tydligt av de redovisade siffrorna, att institutet utvecklats
i en betydligt större omfattning än man ursprungligen räknade med. Till en
del berodde detta säkerligen på med andra världskriget och därav följande avspärrning,
ransoneringar m. m. sammanhängande förhållanden. Dessa satte nämligen
i hög grad sin prägel på de födoämneshygieniska och yrkeshygieniska avdelningarnas
verksamhet. Men därtill kom som en mycket väsentlig omständighet,
att det uppenbarligen förelåg ett oväntat stort latent och dittills icke tillgodosett
behov av praktiskt-vetenskapliga undersökningar på hygienens olika
områden. Ehuru någon principiell utvidgning av de arbetsuppgifter, som ålades
institutet vid dess tillkomst, icke ägt rum, har arbetsbördan under de gångna
åren därför oavbrutet ökat. Styrelsen för institutet har också vid flera tillfällen
framhållit, att allt större krav ställas på institutet från myndigheters, organisationers
och enskildas sida. Huvuddelen av institutets arbete utgöres nämligen av
utifrån kommande framställningar om utredningar och undersökningar. Endast i
begränsad omfattning har institutet därför haft möjlighet att själv taga initiativ
till undersökningar och utredningar av större omfattning. De utifrån kommande
uppdragen ha numera nått en sådan omfattning, att institutet i icke obetydlig utsträckning
måst avböja nya uppdrag, bl. a. sådana, som påkallats av myndigheter
och gällt spörsmål av stor allmän betydelse. Härvid har i flera fall angivits, att
undersökningarna endast kunna utföras, om särskilda medel anvisas för erforderlig
arbetskraft och materiel. Svårigheterna ha varit särskilt framträdande på
det yrkeshygieniska området.

Här berörda omständigheter synas motivera en utredning med syfte att angiva
ramen för institutets verksamhet och åstadkomma en rationell inre organisation.
Möjligheterna att få till stånd förenklingar och besparingar böra härvid särskilt
uppmärksammas. Åtgärder i detta syfte torde i vissa fall kunna genomföras redan
under utredningens gång och i direkt samarbete med institutets ledning. Även i
övrigt är det angeläget, att utredningen bedrives under dylik samverkan.

En av de frågor, som i detta sammanhang synes böra upptagas till behandling,
är, i vilken utsträckning målforskning och mera abstrakt vetenskaplig forskning
skall bedrivas vid institutet. Det är uppenbart, att praktiskt-vetenskapliga undersökningar
i många fall förutsätta undersökningar av mera abstrakt natur eller av
målforsknings karaktär. Å andra sidan är det klart, att dessa icke böra få göras
vidlyftigare än som är nödvändigt med hänsyn till lösandet av de prakliskt-vetenskapliga
uppgifterna. Det är angeläget, att institutets tjänstemän i första hand
tagas i anspråk för lösande av föreliggande sådana uppgifter. Den lämpliga avvägningen
mellan de olika vetenskapliga arbetsuppgifter, som institutet bör ägna
sig åt, måste därför närmare klarläggas. För att avdelningsföreståndarna mera
odelat än hittills varit möjligt skola kunna ägna sig åt större problem och direkta
forskningsuppgifter, synes böra övervägas, i vilken utsträckning en minskning
av dessas och övriga högre tjänstemäns administrativa arbetsbörda och befattning
med rutinärenden kan ske utan men för kontinuitet och överblick. Eventuellt
kan därvid en ytterligare uppdelning av verksamheten inom avdelningarna

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 241

befinnas lämplig. Vidare bör undersökas i vad mån tjänstemännens utbildning J |||*
och kvalifikationer anpassats efter göromålens art och omfattning.

Även om en översyn av den inre organisationen kan medföra en ökad effekti\
itet, är det tydligt, att institutet likväl icke utan betydande personalförstärkning,
ökade materielanslag och avsevärd utbyggnad kan åtaga sig alla de undersökningar
och utredningar, om vilka önskemål nu föreligger. Det blir därför en
angelägen uppgift att undersöka, huruvida det är nödvändigt eller ens ändamålsenligt,
att alla dessa uppdrag hänskjutas till institutet. Det bör sålunda prövas, om
uppgifter, som nu åvila institutet, kunna överföras på andra, mindre hårt belastade
organ eller om de kunna lösas utan det allmännas medverkan. Man bör därvid
bl. a. undersöka, huruvida icke en minskning av institutets nuvarande arbetsbelastning
kan ernås genom en decentralisering av vissa uppgifter.

Verkningarna av den sedan ett tiotal år pågående alltmer utbyggda och effektiviserade
utbildningen av hälsovårdstillsyningsmän har förbättrat tillgången på
sakkunniga medhjälpare åt de olika hälsovårdsnämnderna. På grund härav torde
institutet — framför allt sedan verkningarna av den nya kommunindelningen
gjort sig gällande — i viss utsträckning kunna frigöras från enklare undersökningar,
vilka kunna och böra utföras lokalt av hälsovårdsnämndernas tjänstemän
eller av landstingens hälsovårdskonsulenter. En på så sätt framkallad avlastning
torde kunna få betydande verkningar särskilt för de allmänhygieniska och yrkeshygieniska
avdelningarnas verksamhet. Vissa enklare undersökningar av mera
teknisk art torde sålunda i ökad utsträckning kunna utföras genom yrkesinspektionens
försorg. Därest en sådan avlastning icke skulle vara tillräcklig, bör frågan
om en uppdelning av den yrkeshygieniska avdelningen prövas. Enär det ur
flera synpunkter måste anses värdefullt, om andra industriorter än Stockholm ha
tillgång till yrkeshygieniska laboratorier, bör samtidigt undersökas, huruvida en
vrkeshygienisk institution icke kunde knytas till något av universiteten eller till
den nya medicinska högskolan i Göteborg. I fråga om födoämneshygieniska avdelningen
torde åtskilliga undersökningar vid dess vattenlaboratorium kunna decentraliseras
till enskilda behöriga valtenundersökare eller till vissa lokala laboratorier,
där andra bakteriologiska undersökningar utföras. Sedan numera de viktigaste
kemiska undersökningsmetoderna för livsmedel publicerats, torde förutsättningar
för en decentralisering även av vissa andra undersökningar föreligga.

I anledning av utredningen eller eljest uppkommande byggnadsfrågor rörande
institutet böra jämväl prövas.

Utredningen bör bedrivas i samråd med statens organisationsnämnd och statens
sakrevision.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1951 hållit 1 sammanträde.

De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under senare hälften av år
1952 eller i början av år 1953.

34. lOiit ars sinnesslövårdsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för alt
biträda med utredning angående organisationen och finansieringen av sinnesslövården
samt framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1951) :

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
af Geijerstam, S. O., byråchef för lagärenden i inrikesdepartementet;
öhman, G. B., byråchef i ecklesiastikdepartementet.

H» Jiihang till riksdagens protokoll l(jr>2. 1 samt.

Riksdagtsberättelsen.

242

Riksdagsbe rätt elsen.

I In: 34. Experter:

Arnéus, O. M. T., inspektör för sinnesslövården;

Nordfors, G., föreståndare för Stockholms läns landstings skol- och arbets hem.

Sekreterare:

Söderqvist, B. O. A., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
29 juni 1951):

Under senare år har det blivit alltmer uppenbart att sinnesslövården är en eftersatt
vårdgren. Den befinner sig otvivelaktigt i ett krisläge. Genom lagen den 30
juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa, som trädde i kraft
den 1 januari 1945, skapades visserligen en grundval för bättre förhållanden inom
en gren av sinnesslövården men av olika skäl har anstaltsväsendet icke kunnat
byggas ut så som varit önskvärt. Anstalterna för sinnesslöa äro sålunda otidsenliga.
En bidragande orsak till att man tvekat då det gällt att organisera den i lagen reglerade
sinnesslövården liar otvivelaktigt varit ovissheten om hur vården i övrigt
skall ordnas. Den vård, som nu i stor utsträckning gives inom enskilda anstalter,
torde också ha blivit lidande på att man icke vetat huru förhållandena i framtiden
skola gestalta sig för dessa anstalter. Icke minst för innehavarna av dem
torde det betänkande, som 1949 framlades av 1946 års sinnesslövårdsutredning,
ha ytterligare skärpt osäkerhetskänslan. Betänkandet torde nämligen förutsätta att
dessa anstalter så fort omständigheterna det medgiva skola avvecklas.

Krisen inom sinnesslövården har tagit sig även andra uttryck. Vid några tillfällen
ha missförhållanden i fråga om vården på anstalter uppdagats. Det har vidare
i ett par fall visat sig att personer, som icke varit sinnesslöa, varit intagna på
sinnesslöanstalt.

I detta sammanhang bör också framhållas, att enligt beräkningar av 1946 års
sinnesslövårdsutredning det totala antalet vårdbehövande sinnesslöa skulle uppgå
till 13 800 bildbara och 10 000 obildbara. Även om beräkningarna äro tilltagna i
överkant — utredningen förklarar att de grunda sig på mycket osäkra primäruppgifter
och måste bedömas med största försiktighet — visa de dock att antalet
måste vara betydande. Då det finnes blott inemot 12 000 vårdplatser måste
antalet vårdbehövande, som icke kan beredas sakkunnig vård, vara stort. Vådorna
härav få icke underskattas.

Det har länge varit uppenbart att sinnesslövården behöver reformeras och de
allvarliga bristerna undanröjas. Saken har också uppmärksammats vid flera tillfällen.
1946 års sinnesslövårdsutredning föreslog en genomgripande reform av
sinnesslövården. Vissa specialfrågor inom vårdområdet ha utretts av särskilda sakkunniga.
Sålunda har den s. k. tillsynskommittén nyligen avgivit ett betänkande
om tillsynen över vissa sinnesslöanstalter, medan 1948 års sinnesslövårdssakkunniga
syssla med anstaltsorganisationen för vården av svårskötta bildbara
minderåriga sinnesslöa. Frågan om obefogade intagningar på sinnesslöanstalt har
vid årets riksdag tagits upp genom interpellation.

Jag är av den bestämda uppfattningen att de aktuella frågorna inom sinnesslövården
måste lösas med det snaraste, då läget eljest blir ohållbart. Av skäl som
närmare skola angivas i det följande anser jag mig emellertid icke kunna i alla
delar godtaga sinnesslövårdsutredningens förslag såsom en grundval för reformen
utan anser en översyn av betänkandet påkallad. Innan jag övergår till riktlinjerna
för denna översyn vill jag i korthet redogöra för gällande lagstiftning och
innehållet i betänkandet samt de huvudsakliga anmärkningar som under remissförfarandet
riktats mot detta.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 243

Avsaknaden av lagbestämmelser om organisationen och finansieringen av den J Ifl* |U
sinnesslövård, som icke regleras genom 1944 års lag, föranledde Kungl. Maj:t att
låta tillkalla sakkunniga för att utreda frågan och framlägga förslag i ämnet.

Dessa sakkunniga — 1946 års sinnesslövårdsutredning — funno sig under sitt
arbete icke kunna undgå att till prövning upptaga även frågan om organisationen
och finansieringen av den sinnesslövård, som regleras genom nämnda lag. Utredningen
framlade i början av år 1949 betänkande om sinnesslövården (SOU 1949:

11), innefattande bl. a. förslag till lag om vård och undervisning av sinnesslöa
(sinnesslölag).

Sinnesslövårdsutredningcns förslag remitterades till ett stort antal myndigheter
och organisationer. I remissyttrandena har behovet av en reform av sinnesslövården
allmänt vitsordats. I många avseenden ha emellertid utredningens uttalanden.
och förslag kritiserats. Det har framhållits att beräkningarna av antalet sinnesslöa
äro mycket osäkra. Särskilt från landstingshåll har det sagts att staten borde
vara huvudman för all sinnesslövård. Några remissinstanser ha uttalat att uppdelningen
på undervisnings- och vårdanstalter är konstlad och att det är önskvärt
att huvudmännen få största möjliga frihet då det gäller att svara för omvårdnaden
av de sinnesslöa. Värdet av de enskilda anstalterna understrvkes i åtskilliga
remissvar. De förklaras vara ett nödvändigt och värdefullt komplement till den
statliga och kommunala värden. Utredningens uttalanden om den enskilda anstaltsvården
och dess avveckling vore ägnade att skapa osäkerhet och otrygghet
för innehavarna av dessa anstalter. Det vore nödvändigt att den enskilda sinnesslövårdens
ställning klarlades och att åtgärder vidtoges, som skulle göra det möjligt
för densamma att existera under den ofrånkomligt mycket långa övergångstid
som måste förflyta innan det allmänna helt kunde övertaga sinnesslövården.

En avvecklingsplan borde upprättas och ersättningar borde lämnas till innehavarna
av sådana enskilda anstalter som nedlades enligt planen.

Den av utredningen föreslagna utformningen av reglerna om registrering av
sinnesslöa har mött gensaga från flera håll. Det har framförts önskemål att ingen
skulle registreras såsom sinnesslö utan att säkra garantier funnes för att han
verkligen vore det. Först efter utträdet ur skolåldern kunde detta avgöras med
större säkerhet. I detta sammanhang framhölls också att beteckningen sinnesslö
överhuvud ej borde användas för bildbara.

Under remissbehandlingen ha vidare de föreslagna statsbidragsgrunderna krftiserats.
Röster ha höjts för såväl högre som lägre statsbidrag. Systemet med1
skatteunderlagsgradering har förklarats vara för invecklat och därjämte icke rättvist.

De anmärkningar, som sålunda riktats mot sinnesslövårdsutredningcns förslag,
kunna icke frånkännas berättigande. Även i andra hänseenden synes förslaget icke
vara utformat så att det i sitt nuvarande skick kan läggas till grund för lagstiftning.
Förslagets brister äro sådana att särskild utredning erfordras för deras
avhjälpande. Jag vill därför förorda att särskilda sakkunniga få i uppdrag att göra
en översyn av förslaget.

De sakkunniga synas främst böra ägna sin uppmärksamhet åt följande frågor.
Avgränsningen av det klientel, som bör behandlas inom sinnesslövården, bör ske
på annat sätt än f. n. Det synes mindre lämpligt, åtminstone såvitt angår vuxna,
att göra avgränsningen med hänsyn uteslutande till förmågan att tillgodogöra
sig undervisning. Det avgörande för bedömande av en person ur de synpunkter,
varom det här är fråga, bör icke vara om han tillägnat sig vissa kunskaper utan
om han äger förmåga att reda sig på egen hand i livet. Med tanke på den intellektuella
eftermognad, som många efterblivna undergå, är det möjligt att sinnesslöbegreppet
bör reserveras för de obildbara och för sådana bildbara som
avslutat skolundervisningen. Konsekvenserna därav inom andra lagstiftningsområden
måste emellertid beaktas. Sinnesslöhet angives ha vissa särskilda rättsverkningar
bl. a. i giftermålsbalken, föriildrabalken och strafflagen.

244

Riks dags berättelsen.

I In: u En fråga som bör uppmärksammas av de sakkunniga är vilka åtgärder som kunna
vidtagas för att i största möjliga utsträckning undvika intagandet och kvarhållandet
på anstalt av sinnesslöa. Sinnesslövårdsutredningen har visserligen föreslagit
olika former av öppen vård (väntetidsvård, familjevård och försöksutskrivning)
och förordat intensifiering av den öppna vården. Detta synes emellertid
främst ha skett med utgångspunkt från önskvärdheten av att råda hot på den
rådande platsbristen på anstalterna, vilket förvisso är av betydelse. Men minst
lika viktigt är att problemet belyses med tanke på de sinnesslöa och deras intresse.
Över huvud taget är det önskvärt att man vid dessa överväganden såvitt
möjligt söker frigöra sig från s. k. anstaltstänkande. Anstaltsvård bör förekomma
blott om öppen vård av någon orsak icke kan komma i fråga.

Förslagets bestämmelser om rätt att utan medgivande intaga någon på anstalt
och kvarliålla honom där synas särskilt behöva revideras. Det är fråga om ett
frihetsberövande i administrativ ordning som måste kringgärdas med tillfredsställande
garantier. Enligt förslaget kan — förutom skolpliktiga — blott den som
är i oundgängligt behov av anstaltsvård utan medgivande intagas å anstalt för
varaktig vård och kvarhållas där. Bedömandet av förutsättningarna och beslutanderätten
skall tillkomma uteslutande centralstyrelsen. Då fråga är om intagning
i eller utskrivning från anstalt skall visserligen anstaltens läkare ingå i styrelsen
men hans befogenheter äro ej större än andra styrelseledamöters. Om styrelsen
mot läkarens utlåtande skulle förordna om intagning eller kvarhållande
på anstalt utan medgivande, synes skäl finnas för att frågan skall underställas
medicinalstyrelsen eller någon för ändamålet tillskapad nämnd. Underställning
kan tänkas även i andra situationer. Ytterligare garantier mot obefogade kvarhållanden
torde vinnas om styrelsen ålades att med jämna mellanrum, förslagsvis
en gång årligen, ompröva huruvida de intagna borde kvarhållas. Även andra åtgärder
ägnade att motverka obehörigt kvarhållande på anstalt böra övervägas.

Sinnesslövårdsutredningen har endast i förbigående vidrört externatskolan och
dess betydelse. Det är uppenbart att externatundervisning i många fall är att föredraga
framför intagande på anstalt och undervisning i skolhem. Av naturliga skäl kunna
dock externatskolor för sinnesslöa icke anordnas annat än på större orter. Möjligheterna
för en vidgad användning av denna undervisningsform torde böra undersökas.
I detta sammanhang böra även beaktas förutsättningarna för att å orter,
där externatskolor finnas, bereda elever från andra orter inackorderingshem för
att de skola kunna åtnjuta undervisning i skolan. Det bör också beaktas att externatplatser
kunna anordnas vid internatskolorna för de elever som lämpligen
kunna bo utanför skolhemmen, överhuvud taget bör allt göras för att uppmuntra
externatundervisning av sinnesslöa.

De uttalanden, som sinnesslövårdsutredningen gjort om de enskilda anstalterna
för vård av sinnesslöa, har skapat ovisshet om anstalternas framtid. Några anstalter
ha nedlagts sedan betänkandet offentliggjordes. Jag anser det vara en olycklig
utveckling om de enskilda anstalterna brådstörtat skulle upphöra med sin verksamhet.
Dessa anstalter fylla nämligen ur olika synpunkter och icke minst med
hänsyn till den rådande platsbristen f. n. en viktig funktion. Även med utnyttjande
av de mer än 4 000 platserna vid enskilda anstalter torde platsbristen vara
väsentlig. Det synes därför vara nödvändigt att de enskilda anstalterna åtminstone
t. v. bibehållas i så stor utsträckning som möjligt. Det torde få ankomma på huvudmännen
var och en för sitt område att göra upp en plan för sinnesslövården
inom området och de enskilda anstalternas inordnande i denna plan. Vissa äro
måhända sådana att de böra övertagas av det allmänna, andra böra måhända förbliva
i enskild regi och åter andra upphöra. De sakkunniga böra emellertid draga
upp riktlinjer för denna planering och överväga lämpliga bestämmelser för den
avveckling av enskilda anstalter som sålunda i vissa fall kan komma att ske.

Slutligen synas sinnesslövårdsutredningens statsbidragsgrunder icke kunna god -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 245

tagas. De äro onödigt invecklade. Då det här rör sig om landstingskommuner J Jj|; 35
och därmed jämställda större städer torde i varje fall för driftbidragets del anledning
saknas att gradera statsbidrag efter skatteunderlag. Sedan utredningen
avgav sitt betänkande har allmänna statsbidragsutredningen tillkallats med uppdrag
att göra en översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande bestämmelser
om statsbidrag till kommuner. Vid övervägandet av statsbidragsfrågorna böra de
sakkunniga samråda med nämnda utredning.

De ekonomiska spörsmål, som aktualiseras vid prövningen av statsbidragsfrågorna,
innefatta även andra problem, som böra prövas av de sakkunniga. Hit hör
frågan om barnbidrag och andra sociala förmåner åt de intagna, vilka f. n. övervägas
av de sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension m. in. Utredningen
bör taga kontakt med denna kommitté och söka få till stånd en ur sinnesslövårdens
synpunkt tillfredsställande lösning.

En betydande del av kostnaderna för driften av sinnesslöanstalterna belöper
på löner. Frågan om reglering av ytterligare lärartjänster vid dessa anstalter utredes
f. n. av 1941 års lärarlönesakkunniga. Det torde vara att förvänta att dessa
sakkunniga även komma att behandla vissa frågor om utbildningen vid skolorna
inom sinnesslövården. Den nu ifrågasatta utredningen bör vid sin översyn av
sinnesslövården taga upp även utbildningsfrågorna och härvid, om så anses erforderligt,
söka infoga lärarlönesakkunnigas blivande förslag i det organisationsförslag,
som bör framläggas. Frågan om vårdpersonalens utbildning bör även uppmärksammas
av de sakkunniga.

Av det anförda torde framgå att de sakkunnigas uppdrag icke endast avser
en översyn av sinnesslövårdsutredningens betänkande. I första hand bör visserligen
denna utrednings förslag omprövas men de sakkunniga böra vara oförhindrade
att taga upp även andra problem inom sinnesslövården till en förutsättningslös
granskning. Frågan om huvudmannaskapet torde emellertid kunna lösas enligt
de riktlinjer, som föreslagits av utredningen, och icke i detta sammanhang övervägas
i vidare mån än som kan följa av ställningstagandet till de enskilda anstalternas
fortsatta existens. Sinnesslövårdsutredningens förslag om statens handhavande
av viss sinnesslövård torde därför icke böra särskilt behandlas av de sakkunniga.

Ej heller synas de sakkunniga böra ompröva de frågor om tillsynen över sinnesslövården,
vilka behandlats av tillsynskommittén i dess nyligen avgivna betänkande.

De sakkunniga böra bedriva sitt arbete i sådan takt att det lagförslag, som de
framlägga, kan föreläggas 1952 års riksdag.

Utredningen har intill den 1 december 1951 hållit 14 sammanträden, överläggningar
ha ägt rum med de sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till
folkpension in. in. och 1941 års lärarlönesakkunniga samt med representanter
för Stockholms stads sinnesslövård, föreningen för sinnesslöa barns vård
och de enskilda sinnesslöanstalternas förening.

Utredningen avser att under januari 1952 avlämna ett första betänkande
(stencilerat) med förslag till dels ny sinnesslölagstiftning, dels ock provisoriska
ändringar av statsbidragen till anstalter för obildbara sinnesslöa.
Återstående delar av utredningsuppdraget beräknas, såvitt f. n. kan bedömas,
kunna slutföras under år 1953.

3o. 1951 års vanförevårdsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951 för att
inom departementet biträda med utredning rörande vanföreanstalternas och

246 Riksdagsberättelsen.

I In: 35 Eugeniaheinmets organisation och personalbehov jämte därmed sammanhängande
spörsmål:

von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör, Mariestad.

Sekreterare:

Haeggström, S. M. Å., sekreterare.

Lokal: Svenska landstingsförbundets byrå, Slussplan 9, Stockholm, tel.
23 40 45; eller Skaraborgs läns landstings kansli, Mariestad, tel. 12 76.

Utredningen har under tiden den 1 juli—den 30 november 1951 hållit
7 sammanträden samt i anslutning härtill företagit vissa förberedande undersökningar
och besök å några av de berörda anstalterna.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1952.

36. 1951 års utredning angående radiofysiska institutionens och stråtsky
ddskontrollens organisation (Strålskyddskommittén).

Tillkallade enligt Kung]. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1951 för
att verkställa utredning om radiofysiska institutionens vid Karolinska sjukhuset
organisation, tillsyningsverksamhet m. m.:

Godenius, N. R„ förste byråsekreterare, ordförande;

Sievert, R., professor;

Sundberg, C.-G., med. dr;

Eklund, S. docent;

Helde, M., laborator.

Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75; sammanträdesrum
å Karolinska sjukhuset, tel. växel 34 05 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 1
november 1951):

Radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset har framvuxit ur behovet
av fysisk och biofysisk sakkunskap vid användning av röntgenstrålar och radioaktiva
substanser för medicinska ändamål, särskilt inom radioterapien. Institutionen
leder sitt ursprung från det fysiska laboratorium, som år 1923 inrättades
vid cancerföreningens radiumhem och vilket på få år utvecklades till en centralanstalt
för medicinsk radiofysik, verksam inom forskning, undervisning, sjukvård
och strålskyddskontroll. Sedan institutionen år 1941 förstatligats, utgör den nu
karolinska institutets institution för radiofysik samt Konung Gustav V:s jubileumskliniks
vid karolinska sjukhuset radiofysiska forskningsavdelning, i vilken egenska])
den även står till jubileumsfondens förfogande för arbeten, som falla inom
fondens arbetsprogram, »befrämjandet av det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna».
Därjämte utövar institutionen under medicinalstyrelsens överinseende
och ledning tillsyn å radiologiskt arbete och förvaring av radioaktiva preparat
enligt lagen den 6 juni 1941 om tillsyn å radiologiskt arbete m. m.

Institutionsföreståndaren är såsom professor i radiofysik anställd å karolinska
institutets stat under det att den övriga statsanställda personalen är uppförd å
karolinska sjukhusets stat, oavsett om dess arbete avser forskning, uppgifter inom
sjukvården eller tillsynsverksamhet. En väsentlig del av forskningspersonalen erhåller
sin avlöning av tillfälliga anslag från bl. a. atomkommittén, jubileumsfonden
och cancerföreningen samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Institutionens verksamhet regleras förutom av vad som är stadgat i karolinska
institutets och karolinska sjukhusets reglementen av dels en överenskommelse

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

247

mellan Kung!. Maj:t ocli kronan samt jubileumsfonden och cancerföreningen av I In: 31;
den 28 juni 1941, dels ock medicinalstyrelsens instruktion för radiofysiska institutionen
såvitt angår dess jämlikt nyssnämnda lag bedrivna verksamhet.

Den undervisning, som bedrives vid institutionen, är av synnerligen begränsad
omfattning och är avsedd huvudsakligen för läkarna vid radiumhemmet.

Arbetet för sjukvården omfattar löpande kontroll vid radiumhemmet av de fysikaliska
faktorerna vid behandling med röntgenstrålar och radioaktiva ämnen,
utarbetande av nya strålbehandlings- och dosmätmetoder samt därmed sammanhängande
forskning.

Lagen om tillsyn å radiologiskt arbete m. m. stadgar, att sådant arbete ej må
bedrivas eller radioaktivt ämne innehavas utan tillstånd av medicinalstyrelsen,
som äger föreskriva villkor därför. Lagen avser att skapa största möjliga trygghet
mot att skada genom inverkan av röntgenstrålar eller strålning från radioaktivt
ämne tillskyndas någon, som är sysselsatt i arbetet eller som är föremål för radiologisk
undersökning eller behandling eller tillfälligt uppehåller sig på arbetsplatsen.
Tillsyn å efterlevnaden av lagen och med stöd av densamma meddelade föreskrifter
utövas, under medicinalstyrelsens överinseende och ledning, av radiofysiska
institutionen och vid institutionen anställda befattningshavare (tillsyningsmän).

Inom tillsynsverksamheten åligger det institutionen bl. a. att på anmodan av medicinalstyrelsen
avgiva utlåtande rörande ansökan om tillstånd att bedriva radiologiskt
arbete eller innehava radioaktivt ämne samt rörande anmälan om förändring,
som skett efter meddelandet av sådant tillstånd, och att utföra för detta
ändamål nödvändiga besiktningar ävensom att biträda medicinalstyrelsen vid utarbetande
av strålskvddsföreskrifter och verkställa de utredningar, som erfordras
i samband därmed. Dessutom har institutionen att verkställa vissa undersökningar
av materiel och anordningar avsedda för strålskydd samt utföra radioaktivitetsbestämningar
och montering av radioaktiva preparat i den utsträckning
som är förenlig med institutionens övriga arbetsuppgifter.

Till institutionens åliggande hör även att följa utvecklingen inom strålskyddstekniken
och därmed sammanhängande forskningsområden samt att i den omfattning
tillgängliga medel medgiva upptaga vetenskapliga forskningsuppgifter
inom de områden av radiofysik och biofysik, som äro av betydelse för institutionens
verksamhet.

I instruktionen finnas bestämmelser rörande besiktningarna och den besiktningsfrekvens,
som skall tillämpas för olika slag av radiologiska anläggningar och
förvaringsplatser för radioaktivt ämne. Innehavare av anläggning för radiologiskt
arbete eller av radioaktiva preparat har att årligen erlägga viss avgift, vilken uppbäres
av karolinska sjukhuset och inlevereras till statsverket.

Genom den ökade användningen av röntgenstrålar och radioaktiva ämnen inom
forskning, undervisning, sjukvård och teknik har institutionens tillsynsverksamhet
successivt ökat och, ehuru vissa personalförstärkningar ägt rum, tager densamma
nu personalen så starkt i anspråk, att man, enligt vad institutionens föreståndare
uppgivit, nödgas eftersätta viktiga uppgifter för sjukvården vid radiumhemmet
och inom forskningen. Under det senaste året har tillsynsarbetet måst
inskränkas, då det visat sig svårt att även med visst utnyttjande av den för forskningen
avsedda personalen medhinna i instruktionen stadgade besiktningar.

I)å tillsynsverksamheten började, hade man ännu i vissa avseenden en ofullständig
kännedom om den omfattning, i vilken strålrisker förelågo. I nuvarande
läge är man i stånd att bättre bedöma dessa frågor. Efter lagens tillkomst ha
dessutom nya apparater och nya radioaktiva ämnen framkommit, vid vilkas handhavandc
avsevärda strålrisker förekomma. Så påkallar exempelvis arbetet med
radioaktiva isotoper, vilka i ständigt växande utsträckning användas såväl för
forskning som för praktiska ändamål, åtgärder för minskandet av riskerna för

248 Riksdagsberäitelsen.

I In: 36 patienter och personal. Vid den utredning, som låg till grund för 1941 års beslut
angående den radiofysiska institutionens organisation och för den då beslutade
lagstiftningen, kunde man ej förutse den snabba utveckling, som skulle komma
att äga rum inom detta område. Tiden synes nu vara inne för en allsidig översyn
av såväl de organisatoriska förhållandena som gällande lagbestämmelser. För en
sådan utredning torde särskilda sakkunniga böra tillkallas.

Vid utredningen bör beaktas, att institutionen erhåller en sådan organisation,
att den kan fullgöra betydelsefulla forskningsuppgifter. Härvid bör nödig hänsyn
tagas även till sådan forskning, som till den övervägande delen bekostas av tillfälliga
forskningsanslag.

Det ligger nära till hands att ifrågasätta, om en tillsynsverksamhet av den omfattning,
det här gäller, lämpligen bör vara förlagd till en institution, vilken även
är avsedd för forskning och medverkan i sjukvårdsarbetet, i synnerhet om man
beaktar, att atomenergiforskningens utveckling kommer att föra med sig en ytterligare
ökning av tillsynsverksamheten. Å andra sidan tala vissa skäl mot att tillsyn
och övriga uppgifter skiljas från varandra. Sålunda kräves för bedömande av strålskyddsfrågor
specialisering inom medicinsk radiofysik, då dessa frågors behandling
förutsätter ingående kännedom om såväl biologiska strålverkningar som om
särskilda fysikaliska faktorer, vilka äro utslagsgivande för verkningarnas uppkomst.
För vidmakthållandet av kompetensen hos tillsyningsmännen är därför en
löpande, intim kontakt med radioterapi samt forskning inom radiobiologi och
radiofysik nödvändig. Med hänsyn till framtidsutsikterna inom atomenergiforskningen,
där strålrisker av delvis ny karaktär uppstå, torde det vara av största betydelse,
att tillsynsarbetet inom strålskyddsområdet utföres av en institution, som
genom aktiv forskning har möjlighet att snabbt bilda sig en uppfattnnig om de
grundvalar, på vilka ett bedömande av nytillträdande bestrålningsrisker bör vila.
Vidare synes det även betydelsefullt, att man inom institutionens forskning och
arbete för sjukvården får tillfälle utnyttja de mångsskiftande erfarenheter, som
en omfattande tillsynsverksamhet medför, särskilt med tanke på de nya medel,
som atomenergiforskningen redan ställt eller förväntas ställa till radioterapiens
förfogande. Därtill kommer, att i ett litet land som Sverige en uppdelning av det
ifrågavarande arbetet på flera institutioner skulle medföra, att var och en av dessa
bleve nödsakad att skaffa sig specialutbildad arbetskraft och en dyrbar specialutrustning,
vilket torde stöta på såväl personella som ekonomiska hinder. Det synes
därför ligga närmast till hands att i nu berört avseende bibehålla den nuvarande
organisationsformen. De sakkunniga böra emellertid förutsättningslöst upptaga
även denna fråga till närmare övervägande.

Beträffande tillsynsverksamheten bör man vidare bilda sig en uppfattning om
angelägenhetsgraden av tillsynen inom olika områden. Därvid bör även frågan
om åtgärder för upplysning och undervisning inom strålskyddsområdet upptagas
till behandling. Utredningen bör härvid träda i kontakt med medicinalstyrelsen,
riksförsäkringsanstalten, arbetarskyddsstyrelsen, representanter för de fackorganisationer
vilkas medlemmar äro underkastade den nuvarande strålskyddskontrollen,
och tillsyningsmännen. Skulle utredningen finna, att obligatorisk undervisning
bör krävas, torde samråd böra ske med 1948 års läkarutbildningskommitté
och med de anstalter eller organ, till vilka en dylik undervisning synes böra förläggas.
I vad avser strålskyddskontroll inom atomenergiforskningen bör samråd
äga rum med atomkommittén och aktiebolaget Atomenergi, med det senare för att
utröna i vilken omfattning radiofysiska institutionen kan förväntas bliva tagen
i anspråk för strålskyddskontroll vid de anläggningar, som bolaget planerar.

Utredningen bör även ägna sin uppmärksamhet åt organisationen av de övriga
arbetsuppgifter — såsom undersökning av strålskyddsmateriel, framställning
och tillverkning av radioaktiva preparat för sjukvård, undervisning och forskning
— vilka ankomma på institutionen i samband med tillsynsverksamheten.

249

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

Med stöd av vad som sålunda framkommer med avseende på behovet av en I In: 38
statlig tillsyn inom strålskyddsområdet bör utredningen verkställa en granskning
av lagen den 6 juni 1941 om tillsyn å radiologiskt arbete m. in. i avsikt att bringa
densamma i överensstämmelse med de behov, som numera föreligga. Det synes
därvid böra övervägas, huruvida lagen bör givas en mera allmän form än den
nuvarande, så att den även täcker sådana fall av strålrisker, vilka kunna förutses
inträffa, särskilt inom atomenergiforskningen och vid användningen av radioaktiva
isotoper, men som ännu ej i detalj kunna överblickas.

Slutligen vill jag framhålla, att utredningen jämväl torde böra taga i övervägande,
huruvida icke radiofysiska institutionen, som f. n. i administrativt hänseende
närmast är jämställd med sjukavdelningarna, med hänsyn till sina speciella arbetsuppgifter,
bör givas en mera fristående ställning i organisatoriskt avseende. Jag
vill därvid erinra, att vissa synpunkter på institutionens ställning i administrativt
hänseende framförts i decentraliseringsutredningens promemoria nr 25 angående
decentraliseringsfrågor inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde samt i de
med anledning härav avgivna yttrandena. Enligt promemorian skulle en förenkling
och begränsning av arbetet kunna vinnas, om viss på medicinalstyrelsen
ankommande beslutanderätt i ärenden rörande radiologiskt arbete decentraliserades
till radiofysiska institutionen.

De sakkunnigas antal bör utgöra högst fem. Härjämte torde experter och sekreterare
vid behov få ställas till utredningens förfogande.

Utredningen har intill utgången av november månad 1951 endast hållit
konstituerande sammanträde.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.

37. Utredning rörande användningen av vissa donationsmedel.

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 1 november 1951 för att verkställa utredning
rörande den närmare utformningen av den i testamente av framlidne
ingenjören L. J. Boethius avsedda verksamheten:

Kull, B., statskommissarie, ordförande.

Björck, P. B. T., medicinalråd;

Antoni, N. R. E., professor.

Lokal: Statskontoret; tel. 22 08 60.

Utredningen har ännu icke börjat sin verksamhet.

38. Sakkunniga för översyn av sjukhuslagstiftningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att verkställa översyn av .sjukhuslagstiftningen och utreda därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1951):

Fast, ,1. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman;

Herlitz, C. G., lasarett släkare;

Rahm, A. H. B., byråchef;

Tham, K. G. K. M., sjukhusdirektör.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den 9
november 1951):

250

Riksdagsberättelsen.

Den slutna kroppssjukvården ombesörjes i vårt land huvudsakligen av landstingen
och städerna utanför landsting. Dessa kommuners skyldighet att svara för
anstaltsvården av vissa sjuka är fastslagen i lag, nämligen lagen den 20 december
1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, i det följande
kallad sjukhuslagen. Denna lag innehåller även bestämmelser om ledningen av
landstingens, städernas utanför landsting och andra primärkommuners sjukvårdande
verksamhet, om befogenheter för de organ, som närmast skola omhänderha
denna, om läkartjänsters inrättande och tillsättning, om öppen vård vid sjukhusen
samt om legosängsavgifter och läkarnas rätt till arvode och ersättning. Sjukhuslagens
regler äro med några undantag indispensabla. Undantagsbestämmelserna,
som giva Kungi. Maj:t befogenhet att meddela dispens från vissa föreskrifter, avse
emellertid bl. a. de betydelsefulla stadgandena om direktion och styresman vid
sjukhus. Härtill konuner, att enligt särskilda övergångsbestämmelser äldre avvikande
föreskrifter kunna gälla för vissa sjukhus, i vilket fall även i fortsättningen
verksamheten vid dessa sjukhus kan regleras på annat sätt än enligt lagen. Detta
gäller bl. a. kroppssjukhusen i Stockholms stad.

Verksamheten vid kroppssjukhusen regleras emellertid icke endast i lag utan
av vissa i administrativ ordning meddelade föreskrifter, innefattade i sjukhusstadgan
den 20 december 1940 (nr 1045). Sjukhusstadgan behandlar i skilda kapitel
de olika slagen av sjukhus, nämligen lasarett, sjukstugor, tuberkulossjukvårdsanstalter,
epidemivårdanstalter och anstalter för kroniskt sjuka, varvid de huvudsakliga
bestämmelserna äro givna i lasarettskapitlet. I detta regleras i detalj bl. a.
direktionens verksamhet, läkares, sysslomans, husmoders och prästmans åligganden
samt tillsättningen av sjukvårdspersonal ävensom ordningen för intagning av
sjuka på lasarett. Från de generella reglerna i sjukhusstadgan kan självfallet medgivas
dispens.

1940 års sjukhuslag och sjukhusstadga överensstämma i väsentliga delar med
de dessförinnan gällande sjukhusförfattningarna med motsvarande benämning,
utfärdade den 22 juni 1928 (SFS nr 302 och 303). 1940 års lagstiftning innebar
nämligen endast en partiell revision och avsåg i huvudsak att möjliggöra en enhetlig
ledning av landstingens hälso- och sjukvårdande verksamhet. Ej heller de
ändringar, som efter 1940 vidtagits i sjukhuslagen (se SFS 1943:795; 1944:98;
1945:79; 1946:129; 1949:101; 1950:162; 1951:155) rubba lagstiftningens grundprinciper.
Dessa ha sålunda bestått i huvudsak oförändrade sedan 1928.

Under den tid av mer än 20 år, som kroppssjukhusens verksamhet reglerats i
särskild lag, har landets sjukhusväsen undergått en kraftig utveckling. Det är numera
ett av de viktigaste och mest omfattande verksamhetsfälten för den kommunala
självstyrelsen och allmänt vitsordas att landstingen och städerna utanför
landsting på ett förtjänstfullt sätt löst de svåra uppgifter, de här tid efter annan
ställts inför. Huvudmännen ha härvid självfallet även sökt åstadkomma en rationell
och enkel förvaltning av sjukhusen. Detta liar emellertid icke alltid varit möjligt
och i vissa avseenden torde sjukhusens administration vara onödigt tungrodd
och komplicerad. Till men för det egentliga sjukvårdsarbetet synas läkare stundom
ha bundits vid förvaltningsuppgifter, som bättre kunnat omliänderhas av annan
personal. Den öppna vården vid sjukhusen är f. n. otillräcklig och på vissa
håll mindre väl organiserad. Orsaken till dessa brister i sjukhusförvaltningen och
vården vid sjukhusen torde åtminstone delvis vara att söka i sjukhuslagstiftningens
utformning. Denna lagstiftning kan nämligen icke vare sig i fråga om det materiella
innehållet eller den formella gestaltningen anses vara i allo lämpad efter
den senare tidens utveckling. Med visst fog har det gjorts gällande att sjukhusförfattningarna
draga för snäva gränser för den kommunala självstyrelsen på detta
område och ge de olika förvaltningsorganen för liten rörelsefrihet, vilket minskar
deras ansvarskänsla och försvårar rationalisering och anpassning av administrationen
efter de växlande förhållandena inom olika sjukvårdsområden. Regleringen

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

251

i sjukhusstadgan av vissa administrativa och ekonomiska frågor i sjukhusförvalt- J 3S
ningen, t. ex. av direktionens verksamhet, är avsevärt mera detaljerad och ingående
än motsvarande föreskrifter för andra kommunala verksamhetsområden. Stadgandena
om sjukvårdsberedning vid sjukhus, som drivas av flera huvudmän utan alt
särskild sammanslutning bildats, iiro invecklade och svårtillämpliga. Vidare må
framhållas att bestämmelsernas fördelning mellan sjukhuslag och -stadga icke
helt synes ha skett efter rationella grunder.

Under senare år ha också både från medicinalstyrelsen och från olika sammanslutningar
inkommit framställningar om ändringar i sjukhuslagen. Ändringsförslagen
ha avsett såväl olika detaljbestämmelser i lagen, t. ex. besvärsreglerna, som
de principiellt viktiga stadgandena om uppdelning av sjukhusen på lasarett och
sjukstugor och om tillsättande av lasarettsläkartjänster. Framställningarna ha remissbehandlats
och därvid i allmänhet tillstyrkts av berörda organ. Då en allmän
översyn av hela lagstiftningen ansetts böra avvaktas ha de emellertid hittills icke
föranlett någon ytterligare åtgärd.

Frågan om en sådan översyn aktualiserades då Svenska landstingsförbundets styrelse
i skrivelse den 12 september 1949 hemställde att Kungl. Maj:t måtte ombesörja
en allmän revision av gällande sjukhuslag och sjukhusstadga. Behovet av en
sådan revision hade enligt styrelsens mening blivit så framträdande, att den ej utan
olägenhet längre kunde undanskjutas. I skrivelsen angavs i exemplifierande syfte
vissa punkter i sjukhuslagen, där ändringar voro påkallade. Några av dessa bestämmelser
ha berörts i det föregående.

Samtidigt med att landstingsförbundets skrivelse ingavs överlämnade Svenska
stadsförbundets sjukvårdsdelegation ett den 29 augusti 1949 dagtecknat betänkande
med förslag till ny sjukhuslag samt till sjukhusstadga för städerna utanför landsting,
utarbetat av en av delegationen tillsatt kommitté. De ändringar, som innefattas
i lagförslaget, överensstämma i viktiga delar i huvudsak med de av landstingsförbundet
i framställningen den 12 september 1949 föreslagna.

Över sistnämnda framställning samt det inom stadsförbundet utarbetade betänkandet
yttrade sig efter remiss medicinalstyrelsen genom skrivelser den 27 februari
1950. Styrelsen instämde härvid i uttalandet att en allmän revision av sjukhuslagstiftningen
vore påkallad samt tilläde att revisionen borde uppdragas åt för
ändamålet tillkallade sakkunniga.

För egen del är jag, som framgår av vad jag här förut anfört, av den uppfattningen
att sjukhuslagen och sjukhusstadgan till innehåll och utformning icke i
allo motsvarar de krav man med hänsyn till det kommunala sjukhusväsendets utveckling
under de senaste decennierna bör ställa på en sjukhuslagstiftning. De
nyss berörda skrivelserna i ämnet från huvudmännens centrala förbund samt vad
medicinalstyrelsen anfört i anslutning till dem ha styrkt mig i denna min uppfattning.
Jag vill därför förorda, att en översyn av författningsbestämmelserna på detta
område nu verkställes. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag att ämnet är
av den omfattning och beskaffenhet att översynen bör uppdragas åt för ändamålet
särskilt tillkallade sakkunniga.

Översynen bör avse icke endast sjukhuslagstiftningens formella gestaltning utan
även bestämmelsernas materiella innehåll. Självfallet avses dock icke att härvid en
omprövning skall ske av den grundläggande principen om landstingens och de
landstingsfria städernas huvudmannaskap eller av de centrala regler om enhetlig
ledning av landstingens hälso- och sjukvårdande verksamhet, som tillkommo 194(1.

1 övrigt bör utredningen vara förutsättningslös och ha som främsta riktpunkt att
genom enkla och överskådliga bestämmelser skapa författningsmässiga garantier
för en ändamålsenlig vårdorganisation och en kvalitativt god vård. Utredningen
bör härvid söka tillgodose såväl välgrundade synpunkter hos vederbörande statliga
organ i frågor om sjukhusvårdens planering och utformning i stort som huvudmännens
befogade önskemål alt ha fria händer vid handhavandet av organisatio -

252

R i ksdagsberä 11 elsen.

I III: 38 nens ekonomi och administrativa detaljer. I sistnämnda hänseende bör en begränsning
av sjukhusstadgans omfattning eftersträvas. Bestämmelserna böra vidare utformas
så, att de möjliggöra en smidig anpassning av organisationen efter olika
lokala förhållanden och sjukhusformer och icke lägga hinder i vägen för rationaliseringssträvanden.

Vid översynen av sjukhuslagstiftningen böra de sakkunniga ompröva de olika
förslag till ändringar i densamma som framförts i de förut omnämnda skrivelserna
i ämnet till Kungl. Maj:t. Landstingsförbundets framställning om en allmän revision
av sjukhuslagen och det förslag till ny sjukhuslag, som "innefattas i det av
stadsförbundets sjukvårdsdelegation överlämnade betänkandet, synas innehålla åtskilliga
synpunkter och uppslag, som förtjäna beaktande.

Beträffande direktiven i övrigt för utredningen vill jag här endast angiva några
punkter i ifrågavarande lagstiftningskomplex, som särskilt böra uppmärksammas
av de sakkunniga bl. a. med häsyn till vad som framkommit eller kan väntas framkomma
vid verkställda eller pågående utredningar på angränsande områden.

I fråga om lagstiftningens tillämpningsområde äro sjukhuslagens bestämmelser
f. n. endast i begränsad omfattning tillämpliga på anstaltsvård av sinnessjuka
och konvalescenter. Det allmänna åläggandet i lagens 1 § för huvudmannen att ombesörja
anstaltsvård för sjukdom, skada eller kroppsfel gäller sålunda icke de angivna
vårdgrenarna. Sinnessjukvården beröres i lagen endast i en specialbestämmelse
om upptagningsanstalt för sinnessjuka och om avdelningar för tillfällig vård
av sådana sjuka. I fråga om ansvaret för vården av de lättskötta sinnessjuka har
emellertid sinnessjukvårdsberedningen föreslagit att huvudmannaskapet skulle
fastslås i lag och dåvarande departementschefen statsrådet Mossberg, har för sin
del i den av riksdagen härutinnan godkända propositionen nr 113 till 1950 års
riksdag ansett skäl tala för en sådan lagstiftning. Något utformat förslag föreligger
emellertid ej. Då det kan ifrågasättas att bestämmelser om denna vårdgren
införas i sjukhuslagen, torde de sakkunniga böra upptaga frågan härom till prövning.
Skulle de sakkunniga finna, att bestämmelser om vården av de lättskötta
sinnessjuka lämpligen böra meddelas i särskild lag, böra de framlägga förslag till
sådan lagstiftning. Härvid bör beaktas vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande nr
127/1950 över nyss omförmälda proposition liksom behovet av jämkningar i sinnessjukstadgan,
där bestämmelser om denna vårdgren f. n. finnas intagna.

De med sjukhuslagstiftningens tillämpningsområde delvis sammanhängande
spörsmålen om den öppna vården vid sjukhusen och om reglering i lag av huvudmännens
och sjukvårdspersonalens åligganden härutinnan ha utförligt diskuterats
i medicinalstyrelsens utredning om den öppna läkarvården i riket (SOU
1948: 14), vilken även innefattar utkast till ändringar i sjukhuslagen. Något ställningstagande
från statsmakternas sida till de förslag som framlagts i denna utredning,
har emellertid ännu ej skett. Vid prövnigen av hithörande spörsmål böra
de sakkunniga därför uppmärksamma medicinalstyrelsens förslag och vad som
framkommit vid förslagets remissbehandling. Särskilt bör övervägas att införa lagstadgad
skyldighet för vederbörande läkare att hålla mottagning för öppen sjukvård.
Även andra frågor, som avhandlas i medicnalstyrelsens betänkande, böra
undersökas. Hit hör t. ex. spörsmålet om slopande av den i 21 § sjukhuslagen inskrivna
rätten för ansvarig läkare att mottaga frivilliga ersättningar för undersökning,
behandling eller skötsel av rumspatienter. Vid omprövning av denna fråga
bör beaktas att ett stort antal landsting avlöst läkarna från nämnda rätt mot särskild
ersättning och att det ifrågasatts att efter förhandlingar genomföra detta
evalveringssystem över hela linjen.

I detta sammanhang bör även nämnas den ofta diskuterade frågan om förhållandet
mellan läkarnas intagningsrätt och huvudmännens vårdnadsskyldighet. Härvid
har från huvudmannahåll gjorts gällande, att vissa sjukhus belastas med
sjuka från andra sjukvårdsområden till men för områdets egna sjuka. Det har

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 253

emellertid även ifrågasatts att utsträcka huvudmannens vårdnadsskyldighet till T I™
patienter från andra sjukvårdsområden, som erhållit läkarremiss till sjukhus utanför
sitt område till följd av att erforderlig vård icke kan beredas där. De sakkunniga
böra söka få till stånd klargörande bestämmelser för detta frågekomplex.

Ett spörsmål, som icke kan förbigås vid en allmän översyn av sjukhuslagen, är
frågan om sjukhusens administrativa ledning. Statens sjukhusutredning av år 1943
har emellertid, enligt vad jag inhämtat, upptagit denna fråga till förberedande
överläggning. De sakkunniga böra taga kontakt med denna kommitté och efter samråd
med denna söka utarbeta erforderliga författningsbestämmelser angående sjukhusens
ledning. Även på andra punkter, där rationaliseringproblem beröras, bör
samråd ske med statens sjukhusutredning av år 1943.

Särskild uppmärksamhet kräva bestämmelserna om inrättande och tillsättning
av läkartjänster och vissa därmed sammanhängande frågor om sjukvårdspersonalens
anställningsförhållanden. De berörda personalgruppernas intresse av en
rättvis tillsättningsprocedur och en fast ställning måste här noggrant vägas mot
sjukvårdens och huvudmannens berättigade önskemål. — Stundom förekommer
att, innan en lasarettsläkartjänst inom viss specialitet inrättas vid ett lasarett, till
detsamma knytes en på området specialutbildad läkare såsom konsult. Dessa konsulter
kunna vara exempelvis läkare å annat lasarett men äro ofta privatpraktiserande
läkare. Då dylik konsulterande läkares verksamhet icke författningsmässigt
reglerats men behov därav föreligger, bör detta spörsmål särskilt beaktas.

Beträffande besvärsreglerna torde samråd böra ske med kommunallagskommittén
och besvärssakkunniga. I fråga om dessa regler bör f. ö. eftersträvas att de, såvitt
möjligt, göras enhetliga.

I samband med principbeslutet vid 1946 års riksdag om allmän sjukförsäkring
godkände riksdagen även vissa huvudgrunder för tillhandahållande av sjukhusvård,
enligt vilka rätten till ersättning för sjukvårdskostnader skulle utbrytas ur
sjukförsäkringen och förbud införas mot uttagande av avgifter av inomlänspatienter
för vård å allmän sal. Från vilken tidpunkt den sålunda i princip beslutade
fria sjukhusvården skall införas är ännu ej avgjort. Fn i juni 1948 tillsatt kommitté
— sakkunniga för den fria sjukhusvården — har emellertid nyligen avlämnat
sitt betänkande med förslag rörande utformningen av den fria sjukhusvården.
Sjukhuslagstiftningens hithörande bestämmelser böra avfattas med tillbörligt beaktande
av detta betänkande och vad som kan framkomma vid dess remissbehandling
och vidare bearbetning. Därest det emellertid vid denna frågas fortsatta behandling
skulle visa sig, att ordningen med fri sjukhusvård icke kan väntas bli
genomförd senast vid den tidpunkt, då den nya sjukhuslagstiftningen kan beräknas
träda i kraft, böra de sakkunniga framlägga ett alternativt förslag till författningstext,
som bygger på den nuvarande ordningen.

De sakkunniga böra utarbeta fullständiga förslag jämte motiv icke endast till ny
sjukhuslag och till sådana administrativa bestämmelser, som finnas nödvändiga i
anslutning till lagen, utan även till av revisionen påkallade ändringar i andra författningar
såsom landstingslagen. Med hänsyn till vikten av att vården av de lättskötta
sinnessjuka snarast regleras i lag i enlighet med vad förut anförts härom
böra de sakkunniga emellertid i första hand upptaga denna fråga till behandling
och vara oförhindrade att framlägga förslag till provisoriska författningsbestämmelser
i ämnet innan utredningsresultatet i övrigt redovisas.

Slutligen vill jag ånyo understryka vikten av att sjukhusförfattningarna göras
så enkla och entydiga som möjligt.

De sakkunniga ha ännu icke börjat sin verksamhet.

254

Riksdagsberättelsen.

I C: l

Civildepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1951.

1. Militära läkarlöneutredningen (1949:1 Fi 33; 1950: I Fi 28; 1951: I C 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1947):

Almgren, S. G., f. d. överdirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Ström, E. T. H., krigsråd;

Strömberg, O. A. E., t. f. arméöverläkare.

Experter:

Jonsson, E. S., förste marinläkare;

Nyström, E. V., förste flygläkare;

Schneider, C. E., fältläkare;

Severin, G. H., förste marinläkare.

Sekreterare:

Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 42 och 1950: I Fi 28.
Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 24
sammanträden.

Utredningen har den 5 juli 1951 avgivit betänkande (stencilerat) med förslag
om reglering av arbetsförhållandena för försvarets läkare, tandläkare
och veterinärer samt av tjänste- och verksläkarverksamheten vid försvaret.
Utredningen har härvid utgått ifrån att det fortsatta utredningsarbetet rörande
inplacering i lönegrader av försvarets läkare, tandläkare och veterinärer
skall hänskjutas till 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Genom beslut den 28 december 1951 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningens
arbete skall upphöra.

2. 19b8 års anställningsutredning (1949: I Fi 45; 1950: I Fi 34;

1951:I C 10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1948):

Lindbergson, K. A., statskommissarie, ordförande;

Gustafson, M., sekreterare;

Helidén, B. E., förtroendeman;

Persson, K., förbundsordförande;

Samuelson, K. G., byråchef;

Ström, E. T. H., krigsråd;

Wold, S. G., byråchef.

*

255

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

Sekreterare:

Ragnå, N. E. A., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fi 45.

Utredningen, som under tiden december 1950—november 1951 hållit 29
sammanträden, har utarbetat ett den 6 december 1951 dagtecknat betänkande
angående löneplan eller kollektivavtal. Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1950 urs dyrortssakkunniga (1951: I C 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1950):

Höjer, K. J. generaldirektör, ordförande;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;

Metelius, B. E., fil. lic.

Sekreterare:

Berglund, K. G., t. f. förste aktuarie.

Direktiven för de sakkunniga, se 1951: I C 16.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—januari 1951 hållit 10
sammanträden.

De sakkunniga ha den 10 januari 1951 avgivit betänkande angående principer
för dyrortsgrupperingen (stencilerat). Betänkandet har sedermera
tryckts (SOU 1951:7). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1952.

4. 19M års lärarlönesakkunniga (1949, 1950: I Fi 16; 1951: I C 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;

Arvidsson, K. A. V., kanslichef;

Källquist, K. G. E., undervisningsråd;

Swartling, A. E. V., generaldirektör;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare, f. d. riksdagsman.

Sekreterare:

Ulne, J. O., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Linnér, I. B. M., t. f. byråsekreterare;
öhman, G. B., byråchef.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1179), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1942: I Fi 25. Beträffande därefter, före
år 1951, givna utredningsuppdrag, se 1948, 1949, 1950: I Fi 16.

De sakkunniga ha under tiden december 1950—november 1951 hållit 25
sammanträden.

256

Riksdagsberättelsen.

I Cl 4 De sakkunniga ha under år 1951 avgivit

dels den 14 februari remissutlåtande angående 1944 års lönekommittés för
privatläroverken förslag rörande lönegradsplacering för lärarpersonalen vid
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

dels ock den 15 maj remissutlåtande över 1946 års sinnesslövårdsutrednings
betänkande om sinnesslövården.

Under år 1951 ha de sakkunniga i övrigt fortsatt anbefallda utredningar
om avlönings- och tjänstgöringsförhållanden för arbetslärare vid läroanstalterna
för blinda och dövstumma, för vissa lärargrupper vid statsunderstödda
sinnesslöskolor och för lärare vid fristående arbetshem. Dessa utredningar
beräknas bli slutförda under januari månad år 1952.

5. Sakkunnig angående hgressättningen i staten tillhöriga fastigheter (1949,

1950: f Fi 17; 1951:1 C 5).

Tillkallad av besparingsutredningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 november 1940:

Löhr, B. A. H., fastighetskamrerare.

Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. 54 05 60.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1952.

6. Likalönskommittén (1949:1 Fi 27; 1950:1 Fi 24; 1951:1 C 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;

Almgren, Karin, kamrerare;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, B., förbundsordförande;

Nilson, Hj. R., statsråd, led. av II kamm.

Expert:

Jansson, E. T., fil. dr, direktör.

Sekreterare:

Olsson, N. G. T., kontrollör.

Lokal: Arsenalsgatan 1, 3 tr.; tel. 20 49 49.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 33.

Kommittén har under tiden den 1 december 1950—den 15 november 1951
hållit 15 sammanträden.

Utredningsarbetet har i huvudsak avslutats och kommittén beräknar att
kunna avlämna sitt betänkande under första halvåret 1952.

257

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

7. 1947 års biträdesutredning (1949: I Fi 28; 1950:1 Fi 25; 1951: I C 7). I Cl 8

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Förordnad att biträda vid utredningen:

Lillieros, J. M„ e. o. fiskal.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1664),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 34.

Bearbetningen av föreliggande utredningsmaterial har fortsatt, delvis i
anslutning till företagna studiebesök och särskilda undersökningar.

Den 10 oktober 1951 har utredningen avgivit Betänkande angående anställningsförhållandena
för viss biträdespersonal i statens tjänst (stencilerat).
I anslutning till i betänkandet angivna grunder ha samtidigt framlagts
förslag rörande lönegradsplacering av biträdespersonal vid 100 särskilda
verk. Den 15 november 1951 har utredningen avlämnat detalj förslag rörande
ytterligare vissa verk.

Granskning av biträdespersonalens lönegradsplacering vid övriga verk pågår
och beräknas vara avslutad under år 1952.

8. Arbetsledareutredningen (1949: I Fi 34; 1950: I Fi 29; 1951: I C 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):

Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;

Lindbergson, K. A., statskommissarie;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.

Experter:

Berggren, N. H. E., e. o. byråingenjör;

Robertsson, N. I. H., fil. kand., redaktör.

Statistiker:

Agnell-Radhe, Anna-Lisa, t. f. förste aktuarie (t. o. in. den 30 november
1951).

Sekreterare:

Lyberg, F., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarets fabriksstyrelse; tel. 22 36 60.

Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 43.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
4 gånger.

Sedan resultaten av vissa praktiska prov med en av utredningens experter
utarbetad preliminär arbetsvärderingsskala för arbetsledartjänster förelagts
utredningen, har utredningen inhämtat yttranden från berörda myndigheter
och personalorganisationer i fråga om genomförande av en systematisk
arbetsvärdering för sådana tjänster samt värderingsskalans utformning.
Utredningen har därefter i skrivelse den 28 september 1951 lämnat en

17 Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.

Rikadagsberättelscn.

258

Riksdagsberättelsen.

I Ct 8 redogörelse för utredningens ställningstagande ditintills. Vid konferenser
den 15 och 16 november 1951 med representanter för myndigheter och personalorganisationer
har utredningen diskuterat uppkommande frågor om arbetsvärderingen
och arbetsvärderingsskalan, varefter utredningen fastställt
värderingsskalan. Blanketter för arbetsvärdering av de ledartjänster, som
värderingen avses omfatta, ha utsänts till berörda myndigheter.

Slutresultaten av utredningsarbetet beräknas kunna redovisas under första
halvåret 1952.

9. 1948 års pensionsålderskommitté (1949:1 Fi 46; 1950:1 Fi 35;

1951:1 C 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948 med uppdrag
att verkställa utredning i fråga om pensionsåldern för anställningshavare
i statens tjänst in. fl. ävensom därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 juni 1948):

Bouveng. G. A. O. N., överdirektör, ordförande;

Ericsson, S. J. G., kansliråd;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Branting, J. E. M., e. o. förste byråsekreterare.

Expert:

Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 5 oktober 1951).

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1351),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 46.

Under år 1951 intill utgången av november månad har kommittén hållit
21 sammanträden.

Kommittén beräknar kunna framlägga förslag i fråga om pensionsåldrar
för försvarsväsendets personal i början av år 1952.

10. Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid (1949: I Fi 47;

1950:1 Fi 36; 1951: I C 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;

Ericson, F. C. W., expeditionschef;

Liljegren, Märta, jur. kand.;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

Nelgård, A., förbundsordförande;

Siedman, G. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Dybner, N. O. E., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. 22 65 00 (ankn. 116).

259

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 47.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 29
sammanträden.

Utredningen har till närmare övervägande upptagit vissa med frågan om
den obekväma arbetstiden sammanhängande problem, däribland främst
spörsmålet om hur s. k. beredskaps (jour-)tjänstgöring bör behandlas i arbetstids-
och lönetekniskt hänseende. En särskild undersökning har igångsatts
beträffande förutsättningarna för övergång till s. k. nettosemester.

Av praktiska skäl har utredningsarbetet begränsats att i första hand avse
arbetstagare med reglerad arbetstid.

Enligt meddelade direktiv är utredningen för sina definitiva avgöranden
beroende av vissa principiella ståndpunktstaganden, som arbetstidsutredningen
(I S 8) kan komma att intaga i vissa mellan utredningarna gemensamma
frågor.

11. 19b9 års tjänsteförteckningskommitté (1950: I Fi 47; 1951: I C 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juni 1949):

Fahlander, V. J. M., generaltulldirektör, ordförande;

Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 12 oktober
1951);

Johnsson, B. E„ statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd (fr. o. m.
den 1 december 1951);

af Malmborg, N. M„ kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Nilson, Hj. R., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 11 oktober 1951);
Oredsson, H. E„ överdirektör;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Experter:

Aldestam, N. A., t. f. aktuarie.

Elfving, K. I., byrådirektör;

Grönlund, C.-E., t. f. byråchef (fr. o. in. den 20 juni 1951);

Hultman, N. A., kamrerare (fr. o. in. den 1 december 1951);

Samuelson, K. G., e. o. byråchef (fr. o. m. den 30 april 1951).

Biträdande sekreterare:

Rudhe, R. S., byråsekreterare.

Förordnad att biträda kommittén:

Djurberg, L. G. H., t. f. förste kontrollör (fr. o. m. den 4 december 1951).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1664,
1391), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för kommittén, se 1950: I Fi 47.

Kommittén har under tiden december 1950—november 1951 sammanträtt
dels in pleno, dels med särskilda ledamöter. Ordföranden och huvudsekreteraren
ha haft fortlöpande överläggningar.

260

Riksdagsberättelsen.

I C: il Särskilda undersökningar ha gjorts och studiebesök ha avlagts vid vissa
verk och förvaltningsområden. Överläggningar ha hållits med representanter
för andra kommittéer, bl. a. 1950 års lärarutredning samt de under
1951 tillkallade särskilda sakkunniga för översyn av löneställningen för
vissa chefstjänstemän in. in.

Utöver tidigare inkomna förslag från personalorganisationerna har kommittén
under år 1951 emottagit ytterligare dylika förslag. Förhandlingar
med representanter för tjänstemännens huvudorganisationer ha ägt rum
vid olika tillfällen under december 1950 samt februari—april, juni—- juli
och augusti—november 1951.

Kommittén har i anledning av remiss avgivit följande utlåtanden: den
5 december 1950 angående befordringsgång för viss meteorologpersonal,
samma dag angående lönegradsplaceringen av landsfiskaler m. fl., den
11 januari 1951 angående överföring till civilmilitär anställningsform av
vissa underofficerare vid flygvapnet, den 13 februari 1951 angående lönegradsplacering
för flottans underofficerare, den 11 oktober 1951 angående
fältflygares anställningsvillkor samt den 18 oktober 1951 angående förslag
till allmän verksstadga.

Efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer har kommittén
framlagt förslag dels den 5 november 1951 angående löneställningen
för köksföreståndare in. fl. i statens tjänst (jfr proposition nr 227 till
1951 års riksdag), dels och den 22 november 1951 angående löneställningen
för militära förvaltare. Så vitt på kommittén beror, beräknas ytterligare
förslag kunna framläggas i början av år 1952.

Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1952.

12. 1949 års reseersättningskommitté (1950: I Fi 49; 1951:1 C 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1949):

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd, ordförande; Almroos,

A., e. o. byråsekreterare;

Stenström, J. A., byråchef.

Sekreterare:

Simonsson, N. V., e. o. förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Egertz, D. Å., byråsekreterare.

Lokal: Statens lönenämnd, V. Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.

Direktiv för kommittén, se 1950: I Fi 49.

Under tiden den 1 januari—den 15 november 1951 har kommittén hållit
52 sammanträden.

Kommittén har den 13 juni 1951 med anledning av framställning från
lärare vid sjökrigsskolan avgivit yttrande angående ersättning för resor
till deltidstjänstgörande civila lärare vid militära skolor.

261

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

Kommittén beräknar att i början av år 1952 kunna avgiva betänkande J Ci 1Ö
och förslag till allmänt resereglemente och avser att slutföra sitt arbete
i övrigt under år 1952.

13. Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade

tjänstemän m. m. (1950: I Fi 51; 1951: I C 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
von Dardel, G. F. N., f. d. ambassadör, ordförande;

Klackenberg, O. H., expeditionschef;

Kleen, E. W. E., t. f. byråchef;
von Rosen, G.-F. H. G., överste;

Rydback, A. V. L., byråchef.

Expert:

Norberg, R. E., byråchef (fr. o. m. den 12 april 1951).

Sekreterare:

Ericsson, B. C. A., förste kanslisekreterare.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 74),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 51.

Utredningen har under tiden december 1950—november 1951 hållit 37
sammanträden.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1952.

14. Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa an svarsmän

vid statens fasta värmeanläggningar (1951:1 C 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1950 för att
biträda med utredning av frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena
för sådana ansvarsmän vid statens fasta värmeanläggningar, som icke
äro heltidssysselsatta med eldnings- och reparationsgöromål:

Cars, G. F. O., byråchef.

Sekreterare:

Ovegård, L. O., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 20 februari 1951).

Lokal: Statens lönenämnd, V. Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 81.

Utredningen har den 16 oktober 1951 avgivit redogörelse för utredningsuppdraget
samt framlagt principförslag rörande regleringen av ar.ställningsoch
avlöningsförhållandena för vissa av de av uppdraget berörda ansvarsmännen.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1952.

15. 1951 års pensionsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (so
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):

262

Riksdagsberältelsen.

I C: 15 Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;

Björn, E. O. F., statskommissarie (t. o. m. den 24 september 1951);
Jerdcnius, K. E., statskommissarie (fr. o. m. den 25 september 1951);
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt;

Nordkvist, E„ grosshandlare;

Schärman, O., sekreterare;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.;

Söderman, F., förbundsordförande.

Sekreterare:

Renström, K.-E., e. o. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 25 september
1951).

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1129),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
23 februari 1951):

I olika sammanhang ha önskemål om en reformering av det statliga pensionsväsendet
framförts av statliga myndigheter, huvudmän för statsunderstödd verksamhet
och de anställda. Riksdagen har också uttalat sig såväl för en allmän översyn
av det statliga pensionsväsendet som för utredningar rörande ändring av
pensionsbestämmelserna i vissa angivna hänseenden. De uppkomna spörsmålen
gälla dels pensioneringens omfattning, dels pensioneringsgrunderna och dels pensioneringens
ordnande i organisatoriskt hänseende.

För egen del vill jag förorda, att en utredning angående den statliga personalpensioneringen
och därmed sammanhängande frågor nu igångsättes. Med hänsyn
till att de spörsmål, om vilka i detta sammanhang är fråga, sedan länge varit
aktuella, bör enligt min mening en dylik utredning komma till stånd oavsett att
ställning ännu icke tagits till de förslag om en allmän pensionsförsäkring, som
den 12 oktober 1950 avgivits av den år 1947 tillsatta utredningen rörande
ordnandet av en pensionering för anställda i privat tjänst. Vid den nu förordade
utredningen bör emellertid självfallet ägnas uppmärksamhet åt den inverkan
på den statliga personalpensioneringen, som införandet av en allmän pensionsförsäkring
kan få.

Utredningen bör avse den statliga personalpensioneringen med undantag av
pensioneringen av personal vid riksdagens verk. Den bör sålunda avse tjänsteoch
familjepensionsförhållandena för både tjänstemän och arbetare. Även den pensionering,
som för närvarande tillämpas vid sidan av pensionsreglementena, bör
till förutsättningar och konstruktion närmare utredas, varvid bör beaktas bl. a.
förhållandet mellan densamma och den pensionering, som sker med stöd av reglementena.

Beträffande pensioneringens omfattning bör utredningen i främsta rummet avse
den utsträckning, i vilken staten bör lämna huvudmännen ekonomiskt bistånd
för pensioneringsändamål, och den utsträckning, i vilken staten bör åtaga sig att
— med eller utan statsunderstöd —• omhänderha pensioneringen. Vid antagandet
av reglementet för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa ickestatliga
befattningshavare (SPA-reglementet) har förutsatts, att den däri innefattade
gränsdragningen icke i någotdera avseendet bör betraktas som prejudicerande.
Vid utredningen bör beaktas, att avgränsningen av den statsunderstödda
pensioneringen måste bli beroende på storleken av de bidrag staten anses böra

263

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

påtaga sig för ifrågavarande ändamål. Det bör vara utredningens uppgift såväl J (J; 15
att klarlägga de närmare betingelser, som böra gälla för att sådana bidrag över
huvud taget skola få utgå, som ock att undersöka, huruvida bidragen i alla fall
böra stå i samma relation till pensionskostnaderna eller efter vilka grunder de
i motsatt fall böra differentieras. Härvid kommer i betraktande bl. a. frågan om
förhållandet i fortsättningen mellan pensionering av personal, för vilken avlöningsförhållandena
överensstämma med de för statens egna tjänstemän gällande,
och pensionering av annan personal. Vid utredningen bör jämväl undersökas
vilka anordningar som böra vidtagas för att relationen mellan pensionskostnader
och statsbidrag icke skall förryckas till följd av sådana ändringar i pensionsbeloppen,
som kunna följa av ändrat procenttal för rörligt tillägg å pension eller
av framtida pensionsreglering. över huvud taget bör vid utredningen eftersträvas
en så rationell och tillika klar avgränsning av den statsunderstödda pensioneringen
som möjligt. Vad angår frågan, i vilken utsträckning pensionering av icke-statlig
personal bör omhänderhavas av staten, bör utredningen, med uppmärksammande
av de uttalanden i ämnet, som gjordes vid riksdagsbehandlingen av SPA-reglementet,
vara oförhindrad att ingå på alla de frågor, som kunna aktualiseras i detta sammanhang;
i den mån det överväges att anordna en icke statsunderstödd pensioneringslinje
i statens pensionsanstalt får även uppmärksammas frågan om formerna
för täckande av kostnaderna för pensioneringsverksamlietens administrerande.

Vad angår pensioneringsgrunderna har önskemålet om en mera försäkringsmässig
uppbyggnad av det statliga pensionssystemet till stor del grundats på uppfattningen,
att pensionen rätteligen borde anses utgöra uppskjuten lön och därför
vara oantastbar. Med anledning av motioner i ämnet har 1945 års riksdag (skr. nr
348) anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i fråga om tilllämpning
i full utsträckning av grundsatsen om pensionens oantastbarhet. Frågan
har sedermera berörts i den till 1949 års riksdag avlåtna propositionen nr 193.

Vid den utredning av detta frågekomplex, som nu bör komma till stånd, är det
av vikt att det klarlägges vilket resultat en mera fullständig tillämpning av oantastbarhetsprincipen
skulle medföra, så att en jämförelse blir möjlig däremellan
och det nuvarande statliga pensionssystemet. Vid utredningen bör jämväl undersökas
vilka pensioneringsgrunder, som tillämpas vid av staten icke handhavd pensionering,
och övervägas, i vad mån det är möjligt att bringa pensionssystemen i
samklang. Fn fråga, som i detta sammanhang påkallar uppmärksamhet, avser samordningen
av tjänstepension och folkpension.

I nära samband med oantastbarhetsprincipen står frågan om förmånerna för
den, som frivilligt eller tvångsvis avgår ur tjänst före pensionsålderns inträde. Till
väsentlig del torde den kritik, som riktats mot det statliga pensionssystemet, gälla
den hittillsvarande konstruktionen av tjänstelivräntan. Det bör vara utredningens
uppgift att förutsättningslöst undersöka, såväl huruvida tjänstelivräntan bör bibehållas
såsom en från tjänstepensionen i viss mån avvikande förmån och i vilka
avseenden i sådant fall jämkningar böra vidtagas i grunderna för dess beräknande
och utgående, som ock huruvida andra former böra sökas för att bereda en pensionsförmån
pa grund av anställningen åt den, som i förtid avgår från densamma.
Härvid bör övervägas bl. a., huruvida för förmånens beräknande och utgående
böra gälla olika regler för å ena sidan personal med normal pensionsålder och å
andra sidan personal, för vilken gäller särskilt låg pensionsålder och för vilken
den fram till en normal pensionsålder utgående förmånen i viss mån iir av annan
karaktär än pensionsförmån i egentlig mening. Ett fristående spörsmål, som också
bör övervägas, är huruvida värdet av den förmån, vartill rätt anses böra föreligga,
skall kunna överföras till pensionsinrättning, vari vederbörande vid senare anställning
blivit försäkrad. I detta sammanhang böra även uppmärksammas de fall,
i vilka enligt nu gällande bestämmelser rätt till pension tillkommer den som

264

Riksdagsbe rätt elsen.

I C: 15 avgår från anställningen före pensionsålderns inträde. Sålunda bör beträffande
invalid- och sjukpensionsformerna övervägas bl. a. huruvida de i fortsättningen
liksom hittills böra vara utformade så, att de bereda pensionstagaren rätt till en
efter pensioneringen oföränderlig förmån, eller om en ändring härutinnan bör
ske, innebärande att hänsyn tages till förändringar i arbetsförmågan. Vid en revision
av pensionssystemet framstår det också som naturligt att frågan om förordnandepensionens
förutsättningar och konstruktion upptages till förnyat övervägande.
Även frågan, huruvida tillräckliga skäl föreligga att bibehålla särskilda
pensioneringsregler för tjänstemän med förordnande för begränsad anställningstid,
bör undersökas. Huruvida en ändring i famljepensionshänseende bör ske för i
förtid avgående anställningshavare bör jämväl utredas.

Ett annat komplex av frågor avser pensioneringen av dem, som före erhållandet
av pensionsrätt enligt visst statligt reglemente innehaft icke pensionsberättigande
anställning hos staten respektive huvudmannen eller haft pensionsrätt enligt annat
statligt reglemente eller ock haft pensionsrätt i privat pensionsinrättning. Dessa
frågor böra närmare utredas med aktgivande på det sätt varpå motsvarande frågor
blivit lösta inom den icke-statliga pensioneringsverksamheten. I samband därmed
bör frågan om förbättring av äldre pensioner belysas ur principiell synpunkt,
ehuru det icke bör ankomma på utredningen att utarbeta några förslag i fråga
om en sådan reglering.

Beträffande familjepensioneringen böra utredas bl. a. vissa frågor, som ha avseende
å bestämningen av de familjepensionsberättigade efterlevande samt familjepensionens
fördelning mellan dem. Hit höra frågorna om eventuell höjning av den
ålder före vilken anställningshavare skall ha ingått äktenskap för att detta skall
medföra pensionsrätt för den andre maken respektive före vilken adoption skall
ha skett för att adoptivbarnet skall erhålla pensionsrätt. Vidare hör hit frågan om
de förutsättningar, under vilka pensionsrätt skall föreligga för frånskild make,
och om grunderna för familjepensions fördelning mellan frånskild make och annan
familjepensionsberättigad.

Till frågan om pensionssystemets utformning får också anses höra spörsmålet,
på vilket sätt man lämpligen bör behandla fall, då flera pensionsförmåner sammanträffa.
Vid en översyn av vad som för närvarande tillämpas härutinnan torde
uppmärksamhet särskilt få ägnas de fall, då pension, vartill rätt inträtt vid förhållandevis
låg levnadsålder, sammanträffar med annan pension.

Särskild vikt bör vid utformningen av pensionssystemet läggas vid att enkla
och lättillämpliga pensioneringsregler åstadkommas. Angelägenheten härav har
understrukits av 1945 års riksdag i dess skrivelse nr 464.

Beträffande pensioneringens ordnande i organisatoriskt hänseende har uppkommit
bl. a. frågan, om anledning finnes att i fortsättningen låta den av staten
omhänderhavda personalpensioneringen i samma utsträckning som nu vara fördelad
på skilda verk eller om icke en koncentration av verksamheten med fördel
kunde åvägabringas. Frågan om en dylik koncentration gäller i främsta rummet
den pensioneringsverksamhet, vilken bedrives av statskontoret, statens pensionsanstalt
och de affärsdrivande verken. För en koncentration i organisatoriskt hänseende
kunna uppenbarligen vissa skäl anföras, särskilt sedan i stort sett enhetliga
pensioneringsgrunder införts. Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1949
års rationaliseringsutredning i sitt den 4 mars 1950 dagtecknade betänkande uttalat,
att starka skäl tala för att statskontorets pensionsbyrås arbetsuppgifter sammanföras
med annan liknande verksamhet inom statsförvaltningen. Vid sina
överväganden rörande sättet för pensioneringsverksamhetens handhavande bör
utredningen eftersträva att komma fram till en smidig och tillika fullt effektiv
organisation. Oavsett huruvida en större eller mindre koncentration av det statliga
pensionsväsendets administration kommer till stånd, föreligger till beaktande
frågan vilka organisationsåtgärder, som påkallas av utvecklingen inom statens
pensionsanstalts verksamhetsområde.

265

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.

Utöver de särskilda frågor, som av mig berörts, bör utredningen äga till be- J jg
handling upptaga de övriga problem, som uppkomma under arbetets gång.

I betraktande av utredningsuppdragets omfattning synes det böra övervägas,
i vilken mån detsamma kan fullgöras genom successivt avlämnande av förslag
i olika ämnen. Med hänsyn till det samband som, på sätt av det förut anförda
framgår, råder mellan de olika frågor som tillhöra utredningsuppdraget, synes det
emellertid vanskligt att meddela bestämda direktiv i fråga om arbetets fullgörande
etappvis.

Utredningen har intill den 17 november 1951 hållit 5 sammanträden. Arbetet
beräknas fortgå under år 1952.

16. Sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1951 (se Postoch
Inrikes tidn. den 5 april 1951) för att biträda med den översyn av löneställningen
för vissa chefstjänstemän, varom förmäles i propositionen den
16 mars 1951 (nr 114) angående lönerevision för vissa chefstjänstemän
in. m., samt med beredning av de övriga frågor rörande chefstjänstemäns
avlöningsförhållanden, som av chefen för civildepartementet överlämnas till
de sakkunniga:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;

Rydback, A. V. L., byråchef;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.

Experter:

Nordström, A. C. G:son, fälttygmästare, överste (fr. o. in. den 25 september
1951);

Norinder, T. R., verkstadsdirektör (fr. o. m. den 12 september 1951);
Wieslander, I. L., hovrättspresident (fr. o. m. den 12 september 1951).
Sekreterare:

Lundh, J. L., t. f. statskonnnissarie (fr. o. m. den 30 april 1951).

Lokal: Statskontoret; tel. 22 08 60.

Utredningen har intill den 15 november 1951 sammanträtt 25 gånger. Beträffande
vissa tjänster ha överläggningar ägt rum med 1949 års tjänsteförteckningskommitté
(jfr I C 11).

Utredningen har den 19 oktober 1951 avgivit promemoria angående vissa
doinstolstjänster samt den 9 november 1951 promemoria rörande vissa andra
civila tjänster vid sammanlagt 13 verk och institutioner. Promemoriorna
äro stencilerade.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1952.

266

Riksdagsberättelsen.

II lf: i

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Flyktkapitalbyrån (1949, 1950, 1951:11 1).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889)
samt den 8 november 1946 (SFS nr 700).

Styrelse:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;

Barck-Holst, U. G. L., byråchef;

Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;

Holmgren, H. K. H., statssekreterare;

Lindencrona, A., försäkringsdirektör.

En vakans.

Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.

Suppleanter:

Dennemark, S., hovrättsassessor, t. f. lagbyråchef;

Hammarskiöld, T. L., bankdirektör;

Kanslichef:

Jonason, S. Å. H., kammarrättsfiskal.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.

Byrån har under år 1951 fortsatt sin verksamhet med likvidering av tysk
egendom och kontroll över japansk egendom. Lagen den 14 december 1945
om administration av vissa bolag m. m. har kommit till användning i 63
fall. Efter kvarstadsförordnanden ha hittills under byråns verksamhetstid
sysslomän tillsatts för förvaltning av tysk egendom i omkring 1 189 fall.
Intill utgången av november 1951 har å clearingnämndens konto SverigeTyskland
hos Sveriges riksbank insatts ett vid likvidering av tysk egendom
erhållet belopp å omkring 216 000 000 kronor, så att tillsammans med
de vid sammanbrottet å clearingkontot innestående medlen allt som allt
omkring 322 100 000 kronor influtit å clearingkontot. Härav ha emellertid
jämlikt beslut av Kungl. Maj :t återbetalningar å tillhopa omkring 1 200 000
kronor skett. Vidare tillkommer ett belopp å omkring 41 600 000 kronor,
avseende avbetalningsfordringar på grund av försäljning av tyskägd egendom
och å spärrade bankräkningar innestående tillgodohavanden, som ännu ej
inlevererats till clearingkontot. Under året har ett belopp å omkring 4 800 000
kronor utbetalats till Nederländerna jämlikt en med nederländska regeringen
träffad överenskommelse angående sådan tysk egendom, som berör
såväl Sverige som Nederländerna.

267

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

Sedan lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige be- JJ Ul 3
fintliga handlingar tillkommit, har i 53 fall framställning gjorts om dödande
av tyskägda aktier i svenska bolag.

Alltsedan byråns tillkomst har det varit mycket svårt att på förhand beräkna
när byråns arbetsuppgifter kunna bli slutförda. Trots att huvudparten
av den tyska egendomen i Sverige nu avvecklats, är det fortfarande för byrån
omöjligt att exakt angiva, när dess arbete kan bliva slutfört.

En av byrån verkställd beräkning har givit vid handen, att avecklingen av
de återstående tyska förmögenhetsobjekten i riket kommer att inbringa
omkring 40 milj. kronor. Arbetet därmed kommer, såvitt byrån nu kan bedöma,
att pågå åtminstone till och med utgången av budgetåret 1952/53.

Att byråns arbetsuppgifter icke kunna lösas under nu innevarande budgetår
är beroende av skilda omständigheter. Bland annat sammanhänger
det med de svårigheter som funnits och som i vissa fall fortfarande kvarstå,
att ernå överenskommelser med främmande makter angående principerna
för avveckling av sådan tysk egendom, som berör både Sverige och dessa
makter. Vidare har det visat sig att utredningen beträffande äganderätten
till vissa förmögenhetsobjekt varit mer komplicerad och dragit mer ut på
tiden än som från början kunnat förutses. I åtskilliga fall pågår dylik utredning
alltjämt.

2. Restitutionsnämnden (1949, 1950, 1951: II 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945( SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).

Ledamöter:

Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;

Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;

Ahrnborg, B. S., advokat.

Suppleanter:

Kjellson, K. B. N., advokat;

Edling, S. Å., statssekreterare.

Sekreterare:

Larsson, T. S., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Hovslagargatan 2.

Nämnden har under år 1951 hållit 10 sammanträden.

3. Likvidationsnämnden (1951:11 3).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950. Instruktion utfärdad den 25
augusti 1950 (SFS nr 490).

Ledamöter:

Lawski, S. J. K. W., f. d. justitieråd, ordförande och chef;

Wistrand, T. H. W., utrikesråd;

Pehrsson, W. I., advokat.

268

Riksdagsberättelsen.

IT U; 3 Suppleanter:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, suppleant för ordföranden (fr. o. m.

den 9 mars 1951);

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Södermark, S. T., advokat.

Ledamöter endast för frågor rörande tysklandssvenska anspråk:
Björkman-Goldschmidt, E. A. E., fru;

Svenson, Å„ advokat.

Suppleanter:

Holst, C. G., köpman (fr. o. m. den 9 mars 1951);

Gottfarb, R., advokat (fr. o. m. den 13 april 1951).

Kanslichef:

Beskow, B. G., hovrättsråd.

Föredragande:

Bernhard, B., e. o. assessor;

Granger, T. A. A., e. o. assessor;

Silverskiöld, T. C. A., assessor (fr. o. m. den 1 januari t. o. m. den 16 juni
1951);

Hasslow, J. S., e. o. assessor (fr. o. m. den 1 april 1951);

Mellander, C. W., hovrättsråd (fr. o. m. den 15 maj 1951);

Söderström, C., e. o. assessor (fr. o. m. den 24 augusti 1951);

Wessman, C. G., assessor (fr. o. m. den 24 augusti 1951).

Expeditionsföreståndare:

Howander, H. J. E.;

Briiggemann, K. G., fröken.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.

Nämnden har vid utgången av år 1951 prövat sammanlagt ca 5 300 hos
nämden anhängiggjorda anspråk. Ytterligare ha ungefär 3 100 anspråk
granskats och gjorts till föremål för kompletterande utredning.

Nämndens arbete beräknas fortgå efter år 1952.

4. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1951:11 4).
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950.

Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef, ordförande;

Jerneman, T. S., byråchef;

Svensson, J. U., förbundsordförande, led. av II kamm.

Ersättare:

Högstedt, C.-F., förste sekreterare (för ordföranden);

Skogh, S. A., byråchef;

Linderstam, B. H., ombudsman.

Sekreterare:

Leissner, T. Å., e. o. byråsekreterare.

I

De centrala krisorganen: Finansdepartementet. 269

Nämnden har under tiden den 1 december 1950—den 30 november 1951 TT Fi* 1
hållit 5 sammanträden. 11 1

Den vid 1950 års riksdag beslutade försöksverksamheten ifråga om understöd
åt sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn, varom stadgats i kungörelsen
den 29 juni 1950 (SFS nr 473), har under året igångsatts. Jämlikt
Kungl. Maj :ts förordnande den 2 mars 1951 bedrives från och med den 1
april 1951 understödsverksamhet i Antwerpen, New York och San Francisco.
Nämnden har utarbetat anvisningar för verksamheten.

Finansdepartementet.

1. Valutakontoret (1949, 1950 och 1951: II 1).

Knligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter
för ledamöterna förordnas av Kungl. Maj :t.

Riksbankschefen är styrelsens ordförande. Kungl. Maj :t utser en av de övriga
ledamöterna att vara vice ordförande.

Den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 14 januari och
den 4 augusti 1949 av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets
styrelse:

Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Lange, N. G., statssekreterare;

Lundgren, Th., konsul;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Wetter, S. A. J. F., advokat;

Wetterlind, Å., direktör.

270

Riksdagsberättelsen.

II H: l

Handelsdepartementet.

1. Statens handels- och industrikommission (jfr 1950: II H och II Fo 2;

1951:II H 1).

Bildad genom sammanslagning från och med den 1 januari 1950 av statens
handelskommission och statens industrikommission enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 16 december 1949. Instruktion utfärdad den 3 februari 1950
(SFS nr 65).

Ledamöter:

Malmfors, N. A. E„ generaldirektör, ordförande och chef;

Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Adiels, A. Hj., förbundsordförande;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Eriksson, K.-E. G., tekn. dr (fr. o. in. den 1 juni 1951);

Form, H. S., förbundssekreterare (avliden den 17 augusti 1951);

Geijer, K. A., förbundsordförande;

Kastrup, S. O., direktör;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;

Kull, J. I., direktör;

Kördel, E. R., direktör;

Lemne, M. H., riksbankschef;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;

Pyk, H. T., direktör (t. o. m. den 31 maj 1951);

Settergren, G. C. A., direktör;

Sjögren, K. E„ direktör;

Vinell, K. T., handelsråd.

Direktör för utrikeshandelsärenden:

Grafström, E. O. Hj., byråchef.

Kanslichef:

Ericsson, Y. A. R., byråchef.

Avdelningschefer för

utredningsavdelningen: Wennersten, P. G., byrådirektör;
handelspolitiska avdelningen: von Oelreich, C.-E., byrådirektör (fr. o. m.
den 12 maj 1951);

statistiska avdelningen: Eriksson, B. A., byråchef;

kemiska avdelningen: Huss, K. S., ingenjör (t. o. m. den 31 mars 1951);

Löfström, B. A., direktör (fr. o. m. den 1 april 1951);
textilavdelningen: Gibson, G. A., direktör;

järn-, metall- och byggnadsavdelningen: Dahlerus, B. H., bergsingenjör;
maskin- och verkstadsavdelningen: Pyk, H. T., direktör (t. o. m. den 31 maj
1951); Eriksson, K.-E. G., tekn. dr (fr. o. m. den 1 juni 1951);
diverseavdelningen: Malmén, M. E., revisor;
exportavdelningen: Hultkrantz, G. V. T., förste tullkontrollör;

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.

271

kontroll- och besvärsavdelningen: Stiernstedt, S. W. O., andre kanslisekre- JJ J[j 2
terare.

Chefer för

kvoteringsbyrån: Palmstrand, T. E. Hj., tullöverkontrollör;
byrån för kombinationsaffärer: Orrö, S. E., kammarskrivare;
läderbyrån: Hallström, K. E., direktör;
skogsindustribyrån: Lundquist, L., direktör;
kanslibyrån: Edberg, J. W., byråsekreterare.

Sakkunniga:

Bristedt, G. E. E., direktör (fr. o. m. den 7 april 1951);

Nauckhoff, S. A. G., fil. dr (fr. o. m. den 7 april 1951);

Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör;

Sundfeldt, B., överingenjör.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars 1950 samt den 27 april och
den 22 juni 1951 förordnades herrar Eriksson, Geijer, Kollberg, Lemne och
Lindskog att, förutom kommissionens ordförande och vice ordförande, vara
ledamöter i kommissionens arbetsutskott under viss angiven tid.

Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. 23 80 20, rikssamt. 23 80 40.

2. Statens priskontrollnämnd (1949: II Fo 5; 1950: II Fo 4; 1951: II H 2).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282).

Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande och chef;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande (t. o. m.

den 30 september 1951);

Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande;

Bergstrand, A., direktör;

Cederwall, G. F. E„ fil. lic. (fr. o. m. den 1 september 1951);

Grundström, H., direktör;

Jönsson, N. O., led. av II kanun.;

Lind, A., redaktör;

Matts, A. G., direktör (t. o. in. den 20 maj 1951);

Rehn, L. G., fil. kand. (t. o. in. den 30 november 1951);

Rydbeck, G., överingenjör;

Severinson, G., direktör;

Stenberg, N., direktör (fr. o. m. den 16 juni 1951);

Svensson, H. G. I., ombudsman;

Svärd, H., ombudsman;

Thorsson, Inga, fru;
östlind, A. E., docent.

Ledamöter i nämndens råd:

Arrhenius-Beyer, Lilly, fru;

Andersson, Elsa, fru;

Browall, G., direktör;

272

Riksdagsberättelsen.

II H: 2 Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, C. Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;

Hallnäs, S., ombudsman;

Johansson, A., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;

Johansson, H., direktör;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., direktör;

Mårtensson, H., civilingenjör;

Nilsson, H., lantbrukare;

Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent;
öhman, Rodny, fru.

Kanslichef:

Nordqvist, B. R. B., byrådirektör.

Chef för sekretariatet:

von Delwig, R., byrådirektör (t. o. m. den 22 juni 1951);

Persson, S., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 september 1951).

Hos priskontrollnämnden finnas följande byråer:
järn- och metallbyrån; chef: Lundberg, H. F. N., byrådirektör;
textilbyrån; chef: Gillgren, L. E., byrådirektör;
läder- och skobyrån; chef: Gillgren, L. E., byrådirektör;
byrån för kemisk-tekniska produkter; chef: vakant; t. f. Lundberg, K.-A. O.;
livsmedelsbyrån; chef: Carbell, E. E. E., byråchef;
allmänna byrån; chef: Hellman, G. A., disponent;
prisövervakningsbyrån; chef: Spongenberg, O., disponent;
utrednings- och planläggningsbyrån; chef: Davidsson, D. E. W., pol mag.;
transportbyrån; chef: Mossberg, T. L., fil. kand.;
byrån för aktiv hushållning; chef: Diurson, Vera, fru;
konfektionsbyrån; chef: Alhvin, G. E., byrådirektör;

juridiska byrån; chef: Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef (tji.); t. f. Lundin,
R. F., hovrättsassessor.

statens upplysningsbyrå; chef: Walles, K. L., redaktör.

Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. 67 99 00, rikssamt.
67 99 20; Valhallavägen 117; tel. 67 63 76 (byrån för aktiv hushållning).

3. Statens bränslekommission (1949: II Fo 6; 1950: II Fo 5; 1951: II H 3).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 581).

Ledamöter:

Severin, E. J., ombudsman, f. d. riksdagsman, ordförande och chef;
Andersson, T. C., direktör (fr. o. m. den 26 maj 1951);

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet. 273

Bengtsson, J. E. Y., direktör;

Carlsson, C. A., lantbrukare;

Hedqvist, A. S., led. av II kamm. (fr. o. in. den 26 maj 1951).

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Ardeman, R., kamrerare (fr. o. m. den 26 maj 1951);

Bengtsson, O. F., ombudsman (t. o. m. den 19 januari 1951);

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., verkst. direktör i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Karlsson, K., direktör;

Larsson, G., ombudsman (fr. o. in. den 20 januari 1951);

Ljunggren, V., direktör;

Norgren, N. O., häradsdomare;

Nyström, P. E., f. d. ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfelt, R., direktör;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Kanslichef:

Carlon, C. S., revisionssekreterare.

Avdelningschefer:

för kolavdelningen: Ancrantz, N. O. F.;

för planläggningsavdelningen: Lundmark, N. A. J. (fr. o. m. den 29 september
1951).

Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt. 54 00 60, rikssamt. 54 00 80.

4. överrevisionen för krisförvaltningen (1949: II Fo 8;

1950: II Fo 7; 1951: II H 4).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 31 december 1943.

Samma dag utfärdad instruktion (SFS nr 946) har upphävts den 22 juni
1951 (SFS nr 515). Verksamheten avslutad den 27 september 1951.
Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Förste revisor:

Runesten, S.-O. J., t. f. revisor.

II H: 4

18 Bilxang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
Riks dags berätt elsen.

274

Riksdagsberättelsen.

Il H: 5 5. Statens krigsförsäkringsnämnd (1949: II Fo 2; 1950: II Fo 1;

1951: II H 5).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni 1948, dels ock uppdragit åt
tre personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli 1948 fortsätta
och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.

Likvidatorer äro:

Levinson, K. S., landshövding;

Henriques, E., advokat;

Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.

Avvecklingen beräknas bli avslutad i början av år 1952.

Inrikesdepartementet.

Statens utlänningskommission (1949:11 2; 1950, 1951:11 1).

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den
30 juni 1947 (SFS nr 549).

Ledamöter:

Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;

Wiman, O., byråchef, vice ordförande;

Casparsson, K. R., chefredaktör;

Curtman, C. W., överdirektör;

Holmbäck, E. E. V., professor, led. av I kamm.;

Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;

Höjer, T. Signe E., fru;

Leche, H. J., överstelöjtnant;

Petrén, B. A. S., utrikesråd;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.

Kommissionens kansli är organiserat på två byråer, passbyrån och kontrollbyrån,
samt en fristående kansliavdelning.

På passbgrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbgrån handhar den löpande, individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Kansliavdelningen slutligen behandlar ärenden
angående kommissionens personal, administration och ekonomi, besvarar
remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.

De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet.

275

Chefer:

för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef (tjänstledig); Stränge, B. M. G.,
t. f. byråchef;

för kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;

för kansliavdelningen: Stjernqvist, H. O., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. växel 23 31 20.

Stockholms slott den 4 januari 1952.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

II In: l

276

Riksdagsberättelsen.

Justitie -

1

2 1

3 1

4 1

5 I

6

7 1

Kommitténs benämning

Kommitténs
nummer i
berättelsen

t. o. m.
30/« 1950

1950

1951

1952

Arvoden

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

under 1951.1

Ungdomsvårdskommittén2............

14

9

1

245 159

1528

10 288

Utredning rörande offentliggörande av protokoll och

handlingar i mål rörande spioneri m. m.....

18

13

2

16 612

600

Utredning om fördelning av kostnaderna för annrd-

ningar vid korsniDg mellan järnväg och ägoväg13 .

3

1949 års utlänningskommitté7...........

28

in.

4

38 411

6 256

3 774

1949 års rättshjälpskommitté...........

34

25

6

17 316

6 448

Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföre-

skrifter i anledning av ändringar i lagen om expro-

priation m. m.10................

35

26

7

Strandutredningen10...............

32

8

1168

1878

Utredning rörande myndigheternas förhållande i den

s. k. Kejneaffåren..............

33

9

14 392

2 280

Partifinansieringssakkunniga...........

30

10

2 336

15 476

Summa kr.

317 498

33128

34296

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet

vid iugäugen av 1952.1

Straffrättskommittén...............

ii

6

11

403 021

10 985

1428

Strafflagberedningen...............

12

7

12

455 710

21064

19 559

Auktorrättskommittén..............

13

8

13

29 770

1000

1500

Pastighetshildningssakkunniga3..........

15

10

14

391 465

9 848

23 003

Arvdabalkssakknnniga..............

16

11

15

750

1000

1945 års lufträttssakkunniga8..........

17

12

16

55 511

12 800

2 286

Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen3 . .

19

14

17

50 277

2 452

1960

Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens

område ...................

24

17

20

11411

1700

Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi-

nation....................

25

18

21

7 549

5 724

2 280

1948 års folkrättshrottssakkunniga6........

26

19

22

4 024

2 488

8 625

Besvärssakkunniga...............

29

22

23

14 977

3 647

21831

Varumärkes- och firmautredningen0........

31

23

24

15 488

5 432

2 416

Kriminalstatistikutredningen...........

36

27

25

11571

2 944

1872

1950 års folkomröstnings- och valsättsutrcdning . .

28

26

1800

20 070

1951 års fångvårdsutredning...........

29

Hyresregleringskommittén............

30

488

1951 års rättegångskommitté...........

31

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

277

departementet.

1 8

1 9

1 i»

1 n

1 12

1 13

1 14

i 15

16

u

t g i

f t e

r

Vi 1950—so/e 1951

Vi—1“/it 1951

Beräknad

totalkostnad

Övriga

utgifter

(trycknings-

kostnader,

Ersättning för

Rese- och trakta-

t. o. m. ®*/ia

mistade avlönings-förmåner

mentsersätt-ningar m. m.

Summa

V erkställ-da utg.

Vi—sl/io

Beräkna-de utg.

Vn—S1/i*

1951 (s:a av
kol. 5, 13,
14 och 15)

Se kr.,

f »de

Sekr.,

hyror, skriv-

möter

experter

möter

experter

materialier

o. bitr.

o. bitr.

m. m.)

877

317

1500

14 510

2 067

1000

262 736

600

3100

20312

_

_

_

_

_

1900

1900

5 353

17 325

4 620

4 399

1000

42 727

23 644

10 800

115 582

20 767

2 S41

309

30 365

2 245

4 500

54 426

.

_

_

_

_

1960

1960

15 508

810

168

1000

20 532

17 308

37 840

18 644

311

_

3 000

38 627

17 234

_

55861

1001

2 939

1390

23142

8 277

8 500

39 919

27121

Öl 477

12 39S

6 583

6 500

170 503

75835

26 700

590 536

20 346

19178

402

612

52 951

17 735

8000

481 707

512

10 373

2 257

53 765

11315

7 780

528570

2 500

32 270

20 394

1770

330

1500

56 845

22 244

12 500

483054

1768

2 768

837

265

4 620

18 958

10 621

1 177

45 842

12 014

5 976

119 343

11239

15 651

485

66 413

1442

3142

800

15353

540

_

504

254

_

9 302

2 584

1 000

20 435

301

11414

5 293

4 500

25 231

—18 780''*

6 698

7 727

7 075

36 477

10 309

4 382

544

2 400

25 483

4 581

4 200

49 712

5 051

9 867

1 572

3 500

26 510

21 472

166

3160

46 668

16 512

9 800

72 980

614

614

1 420

2 100

4 134

3 450

254

4 192

11081

4 300

19 573

425

166

591

14 609

7 640

22 840

278

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Zonexpropriationsutredningen8..........

_

_

32

_

_

1951 års Roxtunantredning...........

33

Sakkunnig för utredning rörande instansordningen

34

i vattenmål m. m...............

Summa kr.

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

1451484

82S84

107 318

före ingången av 1951.1

Dissenterlagskommittén4.............

2

144 988

754

- i

1946 års flottningsntredning3...........

21

i

60 886

4 447

Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalnings-

23

42 766

1944

5 072

köp5.....................

2

Utredning om anvisningar för bedrivandet av sinnes-

32

nudersökningar7................

4

- |

Utredning om ny sluten nngdomsanstalt......

37

5

276

2 464

2 596

Summa kr.

248916

9 609

7 668

D. Under budgetåret 1950/51 bestridda kostna-der för sakkunniga biträden inom
departementet in. m.1

Ersättning till jnstitiekanslersämbetet till förstärk-ning av den i ämbetets avlöningsstat
upptagna anslagsposten till »Avlö-ningar till icke ordinarie personal» i
anledning av viss utredning i den s. k.

1

Kejneaffåren m. m.........

» > följande personer för biträde inom de-

partementet med vissa utredningsupp-drag:

jnstitierådet C. E. Hagbergb ....

professorn I. Strahl........

hovrättspresidenten I. Wieslander . .

generaldirektören K. J. Höjer ....

häradshövdingen G. Siljeström . . .

t. f. statssekreteraren K. Holmgren .

revisionssekreteraren C M. E. Wijnbladh

lagbvråchefen E. Hedfeldt.....

hovrättsrådet G. Thulin8......

> H. Henkow.....

» K. Hedström.....

överdirektören H. Göransson ....

t. f. lagbyråchefen S. Dennemark . .

teol. dr R. Josefson........

vattenrättsdomaren N. Yiklund . . .

* -

rådmannen F. Höijer.......

e. o. hovrättsassessorn A. Brunnberg .

» S. Cederbalk

» Sara Falk . . .

> B. Alexanderson

» G. Thyresson .

> 0. Petrén . . .

> H. F. RiDgdén .

> P. G. Bergsten .

byråchefen E. Anell........

» Å. von Zweigbergk . . .

» T. Eriksson......

““

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 279

8

9

10 |

U |

12

13

14

16

16

_

_

_

_

_

2 422

8 898

11320

1399

500

1899

2 823

6 400

9 223

41 792

89 657

33 022

8 500

348293

137 453

94434

2031 664

— 4614

708

146 496

4193

2139

5 595

16 374

77 260

2 876

1 464

45

2 342

13 743

56 509

1345

.1345

_

_

1345

661

434

5 439

11594

11870

7 069

4264

479

14 675

43 764

2 93480

5 984

_

12127

5 000

912

400

2104

_

_

_

_

1000

_

1 104

_

_

18 970

_

200

21793

6 988

1 280

9 825
207
200

903
1000
16 793
250

17 835
10 821
23 101

_

_

_

__

_

_

_

_

3 458

9 405
800
700
24 981

_

280

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

6

6

7

Ersättning till dr. jnris G. E. Simson......

_

_

_

tingssekreteraren G. Ohlsson ....

e. o. förste kanslisekreteraren E. Mag-

nander.............

_

assessorn S. von Otter1!......

statens skyddskonsulent F. Söderberg

assistenten G. Marnell.......

jnr. kand. L. E. 0. Groll.....

_

fil. kand. Ulla Larsson ....

Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet

tillkallade sakkunniga.............

Summa kr.

1

- 1 -

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

Kostnaderna bestridas, om ej annat angives, från andra huvudtitelns kommittéanslag.

» > från andra och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

> » > » > nionde » > > > >

> > » > > åttonde > > > » >

> > > > > tionde > > > » >

> »med två tredjedelar från andra och en tredjedel från ijärde huvudtitlarnas

> » från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera

» » > > > sjätte » > > » > >

> ha under tiden 1 juli 1950—28 februari 1951 bestritts från andra och tionde huvudfrån
tionde huvudtitelns kommitteanslag.

Kostnaderna bestridas från andra, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en

> ha under tiden intill den 30 juni 1951 bestritts från andra huvudtitelns kommittéanslag
med hälften från vartdera anslaget.

Kostnaderna bestridas från andra, sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med en
» > > » , sjätte och nionde > > > »

Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

281

8

9

10

11

12

13

14

16

16

_

_

_

12 600

10 753

3 702

2 959
749

5 429

_

_

_

_

_

__

_

10 408

8 945

36 939

290 625

vartdera anslaget.

» >

» >

> >

kommittéanslag,
anslaget.

>

titlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget samt under tiden 1 mars—30 juni 1951
tredjedel från vartdera anslaget.

anslag samt nnder tiden 1 jnli—31 oktober 1951 från andra och femte huvudtitlarnas kommitté -

tredjedel från vartdera anslaget.

282

Riksdag sberättelsen.

Utrikes -

1

2

3 1

4

6 1

6 I

7 1

Kommitténs

berättelsen

Kommitténs benämning

t. o. m.

Arvoden

1950

1951

1952

30/e 1950

Sekr.,

möter

experter
o. bitr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet

vid ingången av 1952.1

Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....

Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks-

3

2

1

43 438

2 844

2 400

och sj öfartsärenden..............

Rådgivande beredningen för frågor rörande den inter-

4

3

2

1918

424

48

nationella atomenergikontrollen.........

6

5

4

187

Summa kr.

45 543

3 268

2 448

D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1950/51 bestridda kostnader för sakkunniga bi-

träden inom departementet m. m.

Utrikesförvaltningens lönenämnd.........

Ersättning till följande personer för biträde inom nt-

6

rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag

m. m.:

jur. dr. S. Brttck...............

byråchefen C. A. V. R. Bcrgenstråhle......

expeditionschefen 0. H. Klackenberg......

byråchefen A. Y. L. Rydback ........

byråinspektören H. M. S. Hartler........

envoyén A. E. M. Sjöborg...........

aktuarien C. E. F. Öberg...........

jur. kand. T. Browaldh............

byråchefen B. M. G. Stränge..........

andre sekreteraren greve A. C. E. Lewenhanpt . .

kaptenen C. H. Nordenfelt..........

Summa kr.

1 Kostnaderna bestridas ay kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

283

departementet.

8

9

10

n

1 12

13

1 14

1 15

16

U t g

f t e

r

V» 1950—30/« 1951

Vv—0,/i

2 1951

Beräknad

Ersättning för

Rese- och trakta-

Övriga ut-gifter (tryck-

totalkostnad

mistade avlönings-

mentsersättningar

Verk-

Beräk-

t. o. m. 3,/ii
1951 (s:a av

ningskostna-

Snmma

ställda

nade ut-

kol. 5, 13, 14
och 15)

Leda-

möter

der, hyror,

utgifter

gifter

experter
o. bitr.

Leda-

möter

experter
o. bitr.

skrivmate-rialier m. m )

Vt—1“Vio

''/n—''Vh

396

359

5 999

1855

978

52 270

17

489

912

3 319

187

413

859

6488

1855

1890

55 776

3 937

_

_

3 500
400

1 683

_

-

_

_

_

_

_

_

1 689

_

895

_

1 500

1000

780

1942

200

1750

_

19269

284

Riksdagsberått elsen.

Försvars -

1

2

8

4

5

«

7

Kommitténs

nummer i

berättelsen

Kommitténs benämning

t. o. m.

Arvoden

1950

1951

1952

*°/e 1950

Sekr.,

möter

experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksam-

het under 1951.1

Utredning rörande översyn av krigsavlöningsregle-

mentet..................

12

10

1

6 073

3 352

1948 års örlogsbasntredning.........

16

13

2

19 178

3 408

2 852

Utredning rörande utbildning av värnpliktiga

gruppchefer...............

17

3

5 545

1340

504

Samma kr.

30 796

8100

3 356

B. Kommittéer som fortsätta sin verk-

samhet vid infången av 1952.1

Försvarsdepartementets granskningsnämnd för

byggnadsarbeten..............

4

3

4

12 367

144

25

Fortsatt utredning rörande sjnkhusfrågornas lö-

sande vid vissa truppförband........

5

4

5

13 917

Biltraktorutredningen2............

7

5

6

75 662

Försvarets arkivkommitté..........

8

6

7

31 936

1946 års militära förvaitningsutredning ....

9

7

8

245 691

5 532

25 965

1947 års pansarhinderutredning........

10

8

9

139

Försvarets skolutredning..........

11

9

10

78010

6 068

3 037

Försvarets samarbetsutredning ... 1 ... .

13

11

11

5 390

1504

2 024

Befälsutredningen..............

14

12

12

61422

10 288

5 208

Marinens underofficerssakkunniga.......

17

14

13

32 306

8 800

7 547

1949 års försvarsutredning..........

18

15

14

135 307

3 328

1948

Försvarets personalbehandlingsutredning ....

19

16

15

13 758

3 992

3 349

Sakkunniga för översyn av inskrivningsförord-

ningen m. m................

18

16

3 416

3552

1950 års utredning rörande försvarets forsknings-

anstalt..................

19

17

544

168

1951 års Järvafåltsutredning........

18

Summa kr.

705 905

43616

52 828

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

285

departementet.

8

in

ii

12 |

13

14

15

16

u

t g i

f t e r

Beräknad
totalkost-nad t. o. m.
31/n 1951

(s:a av kol.

5, 13, 14
och 15)

V» 1950-

so/e 1951

lh—S1/i2

1951

Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner

Rese- och trakta-mentsersättningar
m. m.

Övriga ut-

gifter
(tryck-nings kost-nader,hyror,
skrivmateria-lier in. m.)

Samma

Verk-

ställda

utg.

Vi—s,/io

Beräk-nade ntg.

Vu—

81/l2

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

4 081

2 231

9 664

15 737

116

7930

956

369

18 219

33850

11399

25 000

89 427

500

19 460

1033

3 709

1748

28 294

38 803

6000

78 642

4 697

27 390

1989

4 078

22198

71808

50202

31000

183 S06

16

185

100

12 652

_

34

34

_

_

13 951

8 287

8 287

83 949

31 936

315

4 041

921

142

10 763

47 679

7 916

6 000

307 286

350

1556

494

_

11 505

9 005

1 600

100 120

723

535

4 786

680

300

11156

15 231

7 736

3 163

2 475

44 101

17 212

2 400

125 135

1606

1864

3 255

1 427

3 550

28 049

2 614

1740

64 709

9 894

262

713

1765

17 910

156

* -

153 373

1 420

423

17 617

3 751

5 811

36 363

8 676

2 200

60 997

43

1043

8 054

3 040

4 000

15 094

_

_

712

_

_

712

1 0(X)

1 000

11691

81453

82113

10 733

a8 236

207 665

49 299

19 340

982209

286

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

C. Kommittéer som avslutat sin verksam-

het före ingången av 1951.1

j

Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . .

1

39 532

Kommittén för frivilligt försvarsarbete ....

15

2

50 749

3 024

4 640

Summa kr.

90 281

3 024

4640

|

D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1950/51 bestridda kostnader för sakkun-niga biträden inom departementet m. m.

Föredraganden av ärenden angående vapenfria

värnpliktiga m. m., revisionssekreteraren F. K.
I. öhman................

_

_

_

_

Visst propositionsarbete inom försvarsdeparte-

mentet..................

Skaderegleringsnämnden...........

Utredning angående marinens förvaltningsregle-

menten.................

Vissa andra utredningsuppdrag........

Summa kr.

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

8 Jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékoslnåder: Försvarsdepartementet.

287

8

9

11

12

13

14

15

16

5000

44 532

396

746

788

3416

9 936

22 946

73 695

396

746

788

3 416

9 936

22 946

5000

118227

23 946

1425

9000

_

_

_

z

180
82 692

-

117243

nionde huvudtitlarnas kommittéansiag med hälften från vartdera anslaget.

288

Riksdagsberättelsen.

Social -

1

2

3 1

4

5

6 1

7 1

Kommitténs

nummer i
berättelsen

Kommitténs benämning

t. o. m.

Arvoden

1950

1951

1952

*°/« 1950

Sekr.,

möter

experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

under 1951.1

Socialvårdskommittén..............

8

13

1

1 264 137

9 960

12 238

Barackförsäljningsnämnden............

15

14

2

8713

112

32

1948 ärs förhandlingsrättskommitté........

Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens

21

17

3

36 697

2120

2190

pensionering.................

Sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension

23

18

4

12 287

780

832

m. m.....................

26

5

9 954

1472

3 4<''0

1950 års arbetsförmedlingsutredning........

27

6

11699

4 468

4 080

1950 års folkpensionsrevision...........

31

7

4 348

1200

Snmma kr.

1343 487

23200

23972

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet

vid ingången av 1952.1

Arbetstidsutredningen..............

17

15

8

181 394

7100

7 398

i 1947 års byggnadsmaterialutredning........

18

16

9

100100

528

53 526

Änkepensioneiingskommittén...........

24

19

10

60 256

2168

4 280

Bostadskollektiva kommittén...........

1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättrings-

25

20

11

69 326

2168

32 198

frågor....................

26

21

12

8 200

704

232

Arbetsmarknadsstatistikkommittén.........

27

22

13

27 517

5800

728

Allmänna statsbidragsutredningen''2 ........

29

23

14

3 644

2 092

3 730

1949 års arbetskraftsutredning..........

31

24

15

13 768

1924

8 984

1949 års investeringskommitté..........

32

25

16

16 128

2 260

2 448

Ungdomsvårdsskoleutredningeu..........

29

18

3 976

2 544

Barnavårdskommittén..............

30

19

5 208

3184

1951 års bostadsutredning............

20

672

3 044

Summa kr.

480 333

34 600

122 296

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

före ingången av 1951.1

1938 års arbetarskyddskommitté.........

9

1

296 245

2 080

3 824

Statens flyktingsnämnd.............

11

2

7 778

224

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté.......

12

4

496

Kommittékostnader: Socialdepartementet,

289

departementet.

8

9

10

11

12 |

13 |

14 |

15

16

U t g i f t e

r

Vt 1950

—so/« 1951

''/t—s1/it 1951

Beräknad

totalkostnad

Övriga

utgifter

(trycknings-

kostnader,

Ersättning för
mistade avlönings-förmåner

Rese- och trakta-mentsersättningar
m. m.

Snmma

Verkställ-da utg.

Beräkna-de ntg.

t. o. m. 3l/i2
1951 (s:a av
kol. 5, 13,

14 och 15)

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. l''itr.

Leda-

möter

Sekr.,

hyror, skriv-

Vt—31/to

Vu—S1/l*

experter
o. bitr.

materialier
m. m.)

34 697

131

32 851

89 877

36140

1390 154

_

144

500

9 357

717

18 942

1574

213

25 756

16 085

7 200

85 738

48

49

426

14

37

2186

830

15 303

_

13 299

681

_

_

18 852

9 089

_

37 895

_

21913

3 754

3 015

9 000

46 230

4 675

3000

65 604

221

1000

6 769

15 6"7

11 150

33 526

795

88 900

6 787

3 242

42888

189 814

82 426

21850

1637 577

2 641

26 461

1687

809

14 640

60 736

16 415

6 900

265 445

_

_

i 1486

11300

66 840

5794

7 300

180 034

_

19 446

1684

27 578

10 038

4 000

101 872

293

984

866

27 200

63 709

12 360

8 700

154 095

_

_

_

202

__

1138

2 721

3 000

15 059

15 060

_

_

2 000

23 588

9 614

4 300

65 019

9132

_

600

15 554

3 607

600

23 405

_

14 851

952

296

20 862

47 869

4103

4 500

70 240

_

5 480

1864

3 000

15 052

2 064

3 000

36 244

76

10 277

3 649

1 184

2000

23 706

15 337

9 600

48 643

12 729

3UOO

24121

10 832

3 400

38353

3 716

21 450

13 000

38 166

18070

98 376

10820

4 843

84 602

373607

114335

68 300

1036 575

10 748

109

1635

18 396

314 641

7

_

231

8 009

1910

491

2 897

2 897

19 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml.
Riksdagsberätt elsen.

290

Riksdag sberättelsen.

1

2 i

8

4

5

6

7

Synkravskommittén3 ..............

13

5

_

66 350

1048

_

1946 års kommitté för den halvöppna barnavården .

14

6

127 499

1372

8 409

Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas

95 842

80

bostadsförhållanden..............

19

8

300

1948 års järnbruksutredning...........

20

9

36 245

Kommittén för utredning av partsrepresentation inom

yrkesinspektionens distrikt...........

22

10

8376

676

1088

1949 års skolbyggnadskommitté4.........

28

11

1720

4511

1949 års statsbidragssakkunniga för ålderdomshem

m. m.....................

30

12

10028

Summa kr.

648363

7 420

18408

D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1950/51 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. in.

Rågöstiftelsen..................

2 200

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar . . .

175

Utrikesdepartementets understödsnämnd......

812

1184

Utredningar rörande

frågan om utbildning av föreståndare vid barnhem

in. m....................

saneringsplaner m. m..............

496

vissa arbetsmarknadsfrågor inom skogsbruket m. m.

K. L. Beckmans boktryckeri...........

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut:

den 8 dec. 1950 för besvärssakknnniga.....

den 8 dec. 1950 för 1944 års rationaliseringsut-

redning ..................

deu 8 dec. 1950 för decentraliseringsutredniDgen .

den 16 mars 1951 för 1948 års länsstyrelseutred-

ning....................

Socialdepartementets expensmedel.........

Ersättning till följande personer:

6 258

hovrättsassessorn L. M. Granqvist.......

byrådirektören N. T. Ström..........

248

landshövdingen P. Nyström...........

.-

56

Summa kr.

1

8045

3384

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Kostnaderna bestridas jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 4 mars 1949 från femte, åttonde ni 3

> > >>>>>8 februari 1946 från femte, sjätte och

4 » » >»>>»14 januari 1949 från åttonde huvud -

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

291

8

9

10

il

12

13

14

16

16

_

388

303

_

7 620

9 359

75 709

168

9 949

32 392

169 840

380

_

_

96 222

1077

1077

37 322

507

2 271

_

_

10 647

739

6 970

6 970

1228

1228

11 256

7

13 046

303

109

13 465

52 758

32 392

733 513

2 200

2 200

37

500

712

712

37

2 033

-_

2 033

__

_

716

_

716

716

683

617

1796

1796

30

30

30

188

188

188

2410

2 410

2 410

2 353

2 353

_

_

2 353

4 207

4 207

4 207

_

20 000

20000

_

_

20000

1846

1846

1846

14 628

_

_

_

20 886

_

_

20886

1814

2 062

2 062

305

361

361

17 125

1712

30

31504

61800

61800

onde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel frän ettvart av anslagen,
och tionde hnvndtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från ettvart av anslagen,
titelns kommittéanslag.

292

Riksdagsberättelsen.

Kom munikations -

1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7 1

Kommitténs

nummer i
berättelsen

Kommitténs benämning

1950

1951

1952

t. o. m.
3% 1950

Arvoden

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1951.1

Vägmarksersättningssakkunniga..........

15

9

1

25 305

1945 års Gotlandskommitté...........

16

10

2

47 245

1860

12 472

1946 års vatten- och avloppssakknnniga......

17

11

3

230 496

11520

12 968

1949 års skärgårdstraflku ommission........

29

20

5

5793

1072

1944

Utredning angående organisationen och personalbe-hovet inom väg-och vatten byggnadsstyrelsens kansli-

25

672

504

och kameralbyråer..............

6

Samma kr.

808 839

15124

27 888

6. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1952.1

Elkraftntredningen av år 1943 .........

11

6

8

451 249

3 884

74 739

1943 års järnvägskommitté3...........

12

7

9

171 113

2 024

621

1917 års byggnadsstyrelsentredning........

22

13

11

22 689

2160

1948 års järnvägstaxekommitté3.........

23

14

12

29 895

5 036

8 604

1948 års vinterväghållningsutredning.......

25

16

14

4 235

752

988

1948 års personalkommission vid statens järnvägar3 .

26

17

15

64 356

10 902

6 435

Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen3 . . .

27

18

16

8 260

2 520

27 006

Bnsslinjentredningen ..............

28

19

17

35 874

1592

2 320

Stor-Stockholms trafikutredning av år 19494 ....

30

21

18

17 983

15000

1949 års trafiknykterhetsutredning........

31

22

19

41559

4 264

11630

Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik3

32

23

20

9 577

296

2 442

Utredning om översyn av gällande regler för beräkning
av ersättning till vissa icke fast statsanställda arki-

tekter .............. ......

24

21

632

840

Utredning angående revision av tillämpningskungörel-

26

22

800

sen till luftfartsförordningen..........

Televisionsutredningen3.............

23

1951 års byggnadsutredning...........

24

Summa kr.

856 790

47 702

137 785

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.1

Kraftledningsskadeersättningssakkunniga3.....

14

1

37 371

5141

275

Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation .

19

2

35 898

2 432

880

1947 års utredning rörande decentralisering inom

48 637

276

1 142

väg- och vattenbyggnadsverket.........

20

3

Summa kr.

121906

7 849

2 297

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

293

departementet.

1 8

1 9

1 io

1 n

12

1 13

14

15

16

U t

g i 1

ter

1/i 1950—3°/, 1951

*/v—8,/ia 1951

Beräknad
totalkostnad
t. o. m. sl/i2

Ersättning för

Rese- och trakta-

Övriga

utgifter

(trycknings-

kostnader,

mistade avlönings-förmåner

m en tsersät tn i n gar
m. m.

Summa

Verkställ-da ntg.
V*-81/!»

Beräknade

ntg.

1/n—81/is

1951 (s:a av
kol. 5, 13,

14 och 15)

Sekr.,

Sekr.,

hyror, skriv-

möter

experter

möter

experter

materialier

o. bitr.

o. bitr.

m. m.)

134

134

4 000

29 439

2 233

136

2 422

19 123

18 704

85072

19 722

54 929

4 005

3 412

3 500

110056

53109

393 661

80

3 096

2515

800

12204

362

425

1963

5134

_

7 097

20084

54 929

6 877

3 548

5922

134372

79462

4800

527 473

2 266

4154

122

1054

86 219

28 905

20 800

587 173

278

784

2000

5 707

711

700

178 231

258

2 418

5000

30107

1020

328

14 9tS8

6196

4 000

55 079

831

787

3 358

1313

800

9 706

7118

7 979

7 514

1 5:(8

3 798

45 284

109 640

207

84

977

151

30 945

8100

6 000

53 305

220

8 361

2 345

486

15 324

1869

3000

56 067

15 000

5 000

2 500

40 483

100

451

3 000

19 445

4 295

2000

67 299

36

2 774

12 351

1472

1220

3 500

6192

_

_

_

800

480

350

1630

17

17

46

3 600

3 663

6 800

2 500

9 300

9604

16 805

16326

5145

10384

243 751

64935

54 750

1220226

688

6104

43 475

266

7 574

11152

— 3223

46 728

3 459

4 877

53 514

954

11 038

22183

- 322°

143 717

294

Riksdagsberåttelsen.

1

2

8

4

6

6

7

D. Av kommittéanslaget ander budgetåret 1950/
1951 bestridda kostnader för sakkunnigt biträ-de inom departementet m. m.

Ombnd vid förhandlingar rörande viss gemensam nor-disk lagstiftning...............

1824

1184

Utredning rörande normer för den sanitära bedömningen
av bullerstörningar1 * * 4 5.............

_

_

_

_

_

_

Besvärssakknnniga......•........

1949 års rationaliseringsntredning........

Summa kr.

-

1824

1184

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives.

* » »av fjärde och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

* » > med andra medel än kommittéanslaget.

4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides av kommittéanslaget.

5 Utfores som minnsbelopp på grnnd av återleverering.

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet. 295

8

9

10

il

12

18

U

15

16

617

347

500

4 472

3195

7 667

_

_

_

_

4 500

4 500

2 737

_

7 237

2 410

2 410

2 410

2 353

2 353

2353

617

347

9 768

13 735

5 932

19667

vartdera anslaget.

296

Riksdagsberättelsen.

Finans

1

! 2

1 s

1 4

5

6

7

Kommitténs benämning

Kommitténs
nummer i
berättelsen

t. o. m.
Sö/e 1950

1950

1951

1952

Arv

Leda-

möter

oden

Sekr.,
experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

under 1951.

1944 års allmänna skattekommitté........

19

14

1

208 941

2 984

1888

1946 års upphandlingssakkunniga.........

23

16

2

38583

5 824

2 312

1948 års blauKettkommitté............

32

18

3

30 561

2 304

1784

1949 års folkbokföringssakkunniga........

44

24

4

32 228

3 024

2 664

1949 års skattentredning.............

45

25

5

34 885

6 624

4 760

1949 års banklagssakknnniga...........

46

26

6

9 418

2 848

2 536

Utredning om vidgad rätt att vid taxering erhålla

avdrag för utländska skatter..........

48

27

7

11598

7 068

1496

Skattelindringsutredningen . . •.........

50

28

8

4196

3 412

2 088

1950 års filmutredning*.............

31

9

4 096

6175

Utredning av frågan om fastställande av definitioner

på metriska enheter m. ro............

32

10

360

1950 års långtidsutredning............

33

11

4128

4 544

Utredning angående införande av en särskild inves-

teringsavgift.................

12

Summa kr.

370 410

42 672

30 247

B. Kommittéer »om fortsätta sin verksamhet

vid ingången av 1952.

Svenska kommittén för internationell hiälpverksam-

het.....................

18

13

14

9 415

76

700

1944 års nykterhetskommitté3..........

21

15

15

516 041

1948 års statistikutredning............

33

19

17

89 610

2 920

12 068

1948 års budgetutredning............

37

20

18

43 215

1421

1948 års sparbankssakkunniga..........

38

21

19

2 295

1 100

1750

Realkreditutredningen..............

41

22

20

200

1688

1949 års uppbördssakkunniga...........

42

23

21

73171

3 648

9 296

1950 års skattelagssakkunniga..........

29

22

6 714

4 032

1950 års budgeträttskommitté4 . . . • .

30

23

5104

4 784

Kommunlåneutredningen.............

25

572

248

1951 års penningvärdeundersökning........

26

Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings-

väsendet ................

27

Utredning om konjunkturvinstbeskattning.....

29

Summa kr.

| 740 661

20 561 |

28846

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

297

departementet.

1 «

1 9

i io

1 n

| 12

13

t i*

15

16

U t

g i f

ter

Vt 1960—n!» 1951

Vt—»V it 1951

Beräknad

Ersättning för

Rese- och trakta-

Övriga

utgifter

(trycknings-

kostnader,

totalkostnad
t. o. m. "Va

mistade avlönings-förmåner

mentsersättningar
m. m.

Snmma

Verkställ-da utg.
‘/»-"/io

Beräknade

ntg.

Va—8Vh

1951 (a:a av
kol. 5, 13,

Sekr.,

Sekr.,

hyror, skriv-

14 och 15)

möter

experter
o. bitr.

möter

experter
o. bitr.

materialier
m. m.)

8 267

301

4 886

18 327

2 001

229 269

289

1505

37

500

10 466

2 096

51145

8136

590

— 2291

12 585

_

43146

4 924

12 720

1847

747

25 926

1153

_

59 307

16 533

2 752

5 014

6 000

41683

23 280

16 000

115 848

875

183

6 442

688

2000

18548

5 576

2 994

17 134

_

_

28 732

2 500

8 000

536

220

12 952

5261

629

4127

20 288

20 288

226

_

586

_

1320

1906

19 201

88

1059

500

29 520

9 798

39 318

2 500

2 500

5 799

75 988

7938

7040

21278

190 957

39 552

22 040

622 959

53

829

10 244

84 387

12 994

8 000

621 422

18 924

900

34 812

7 905

4 030

136 357

2 378

3 799

47 014

598

1095

4 543

6712

3 000

16 550

300

1 988

9612

650

12 450

1124

25 263

3326

3 578

6 064

52 298

13 047

16 000

154 516

23932

3 000

30 964

3 739

5 000

46 417

11074

199

1000

22 161

1568

1000

24 729

- ''

500

1320

5883

7 203

14 947

16 000

30947

4 072

3 680

7 752

4000

4000

89106

44187

4673 |

8578 |

11 764 |

237 101

80 479

61860

1119 601

298

Riksdagsberätteisen.

1

2

3

4

1 5

1 6

7

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.

Trycksakskommittén..............

4

11746

1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbi-träden ...................

26

2

_

5 372

720

_

1948 års utredning rörande restitution i vissa fall av
skatt för bensiu1 * 3 * 5...............

39

5

__

19 398

_

_

Lönekommittén för gräns- och kustbevakningen . .

40

6

11543

832

208

Ortsavdragskommittén..............

43

7

63007

528

64

1950 års dissenterskatteutredning.........

9

6 635

2 328

1528

1950 års besparingsutredning..........

10

1900

5 353

1950 års Bogesundskommitté6..........

11

472

500

Summa kr.

D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1950/51 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. m.

Finansdepartementets expensmedel........

117 701

6 780

7653

Statens tobaksnämnd..............

5 736

6100

Statsdepartementens organisationsavdelning ....

Jägmästaren M. Malmgård............

336

P. A. Norstedt & Söner.............

Byråchefen E. E:son Thulin...........

1200

Häradshövdingen H. Nitelius...........

90

Byråchefen G. T. Hedborg............

1438

F. d. kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg......

828

Professorn N. Berlitz7..............

21472

E. o. byråsekreteraren S. A. Lindström......

12 229

Kammarrättsrådet N. G. Lindqnist........

512

T. f. kammarrättsfiskalen B. Villard........

456

Regeringsrådet S. E. Jarnerup..........

432

Taxeringsintendenten A. E. M. Johansson.....

Förste kanslisekreteraren E. Skoglund.......

300

Byråchefen C. Y. Åbjörnsson...........

Revisionssekreteraren A. F. Ribbing........

T. f. kammarrättsfiskalen E. G. Ekland......

Fil. lic. G. Arvidsson..........• ...

Agronomen C. E. Odhner............

Bankinspektören K. E. Wulff . . • . . •.....

F. d. landskamreraren C. Bergstedt........

Förste revisorn K. E. Lindvall.........

Ersättning till taxeringsintendenten E. Anneli m. fl.
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 . .

_

_

_

_

_

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december
1950 för besvärssakkunniga..........

_

_

_

_

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december
1950 för 1949 års rationaliseringsutredning . . .

_

_

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december
1950 för decentraliseringsutredningen......

_

Summa kr.

23557

27 572

1 Utföres som minnsbelopp på grnnd av återleverering.

a Kostnaderna bestridas från sjnnde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

3 Kostnaderna bestridas av andra medel än från kommittéanslag, såvitt avser tiden fr. o. m.

* Kostnaderna bestridas från andra och sjnnde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

6 Kostnaderna bestridas från sjunde och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

6 Kostnaderna bestridas från sjätte och sjuode huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

7 Kostnaderna bestridas med fem sjättedelar från andra huvudtitelns och en sjättedel från sjunde

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

299

8

1 9

10

11

12

13

14

15

16

_

3197

3197

14 943

720

6 092

— 3911

— 3911

_

_

19 007

— 7341

306

11849

403

995

64 002

502

7364

730

188

1484

14 124

20 759

9 832

1555

18 640

18 640

70

1042

1042

502

17196

1203

188

5111

38 633

156 334

4000

4 000

4000

899

253

9000

21988

4 849

26 837

4 712

4 712

417

753

753

8 297

8 297

8 297

1200

250

1450

90

90

1438

1438

828

144

972

21472

3 872

25 344

12 229

12 229

3192

3 704

500

4 204

2 564

3 020

3 020

1736

2168

2168

5 087

5 087

1675

1975

1975

898

898

5 689

5 689

4 380

4 380

500

500

300

300

600

600

8000

8 000

300

300

10 584

10 584

2 410

2 410

2 410

2 353

2 353

2 353

4 207

4 207 |

4 207

9167 |

-1

899 |

253 |

30 684

92 132 |

50665

_ |

142 797

vartdera anslaget.

den 1 juli 1946; kostnaderna kunna icke specificeras enligt kol. 6—12.

vartdera anslaget.

vartdera anslaget.

vartdera anslaget.

hnvndtitelns kommittéanslag.

300

Riksdagsberättelsen.

Ecklesiastik -

1

2

8

4

5 I

6 1

7 1

Kom mitténs

nummer i
berättelsen

Kommitténs benämning

1950

1951

1952

t. o. m.
so/« 1950

Arvoden

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Å. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1951.1

Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga
stadier....................

44

13

1

1800

1940 års arkivsakknnniga............

9

15

2

293061

6 772

2 512

1945 års universitetsberedning..........

14

17

3

325066

2 872

11645

Kollektutredningen...............

17

19

4

13 688

4 452

Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av ut-bildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster
m. ......................

20

21

5

53 307

8 388

4 550

Utredning ang. upprättande av ett arkeologiskt mu-seum i Stockholm...............

22

23

6

14 844

_

_

1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms
högskolas framtida ställning..........

26

25

7

15379

_

_

1947 års sakkunniga angående den prekliniska tand-läkarutbildningens ordnande ..........

29

27

8

3 943

5 712

_

Skolöverstyrelsesakkunniga............

45

39

9

23 145

2 416

7 568

1949 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteks-filmning...................

46

40

10

4 658

400

1392

1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga . . .

47

41

11

1000

996

3 024

Utredning ang. anställnings- och avlöningsförhållan-den m. m. för vissa lärare vid skolor i försöksdi-strikt ...................

47

12

1280

92 8

Summa kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid Ingången av 1952.1

Chalmerska byggnadskommittén8.........

8

14

13

748 091

33288

33419

Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté8

12

16

14

Handelsutbildningskommittén...........

15

18

15

236 820

4 272

6176

1945 års lärobokskommitté............

18

20

16

42 809

536

960

1946 års skolkommission.............

21

22

17

967 759

3 704

75051

Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna3 . .

25

24

18

1947 års musikutredning.............

27

26

19

86 716

4 648

3 048

Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av
församlingsindelningen i Stockholm.......

30

28

20

7 782

736

332

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,

301

departementet.

1 8

1 9

10

H

12

13

15

16

U

t g i f

ter

7» 1950-

-"/• 1951

V»-*Vu 1951

Beräknad

Ersättning för

Rese- och trakta-

Övriga

totalkostnad
t. o. m. “7is
1951 (s:a av
kol. 5, 13,
14 och 15)

mistade avlönings-förmåner

mentsersätt-ningar m. m.

utgifter

(trycknings-

Summa

Verk-

ställda

Beräk-

nade

Leda-

möter

Sekr.,
expertei
o. bitr.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

hyror, skriv-materialier
m. m.)

utg.

7»-31/io

utg.

7h—**/«

275

97

2172

2172

14 226

779

702

24 991

2 364

4 500

324 916

1254

4 926

1052

1985

23 734

9176

357 976

1000

5 452

19140

243

9 270

321

1000

23 772

7 247

3 000

87 326

8 410

23 254

150

15 529

1852

_

500

8 064

2 556

_

14 563

2 730

14 627

1372

3195

2 230

34 138

19 882

77 165

58

_

1 850

1260

_

7 768

518

233

361

1000

6132

3165

10 297

295

2 503

_

_

2 503

4227

38 641

9 541

5585

8107

132 808

45 650

16060

942609

224

24 756

2190

2 537

16 288

56 443

15 430

8 000

316 693

184

805

1 500

3 985

2 290

1 500

50584

3 381

80 854

4 626

21033

38 366

227 015

98 531

45 000

1338305

2 398

6 874

4171

1000

22139

11403

3 500

123 758

13

1081

100

8 963

302

Riksdapsberåttelsen.

1 1

2 1

3 1

4 1

5

6

7

1948 års konstutredning.............

32

29

21

24 289

3 652

1376

1948 års tekniska skolutredning.........

33

30

22

40 807

784

2 904

Bokutredningen.................

34

31

23

43 620

2 984

2 680

1948 års läkarntbildningskommitté........

35

32

24

43535

8 435

3 269

Sakkunniga för utredning av de juridiska och stats-

vetenskapliga examina m. m...........

36

33

25

94 968

14 768

6 272

1949 års iilmkommitté.....''........

37

34

26

18 219

2120

4 800

Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och

Malmö stad rörande visst samarbete mellan dessa

städer och vederbörande tandläkarhögskolor . . .

39

35

27

6 498

1136

80

Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar-

högskolorna i Stockholm och Malmö.......

40

36

28

438

1176

1949 års Nääsutredning.............

41

37

29

2 025

Utredning rörande riksheraldikerämbetet......

43

38

30

256

Läroverkens krisutredning............

48

42

31

14 402

3152

3096

1950 års prästvalskommitté4...........

43

32

1792

Pastoraisindelningssakkunniga4..........

44

33

2 049

7628

5 600

1950 års lärarutredning..........

45

34

192

1 992

Utredning om vidgat tillträde till högre studier . . .

46

35

2000

2 072

1951 års tandläkarkommitté...........

36

1 472

204

1951 års skolstyrelsentredning..........

37

Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga" ....

38

1951 års kyrkomöteskommitté5 ........

39

Utredning om utnyttjande av de nya vetenskapliga

rönen på audiologiens och audiometriens område i

vården av döva barn .............

40

Summa kr.

1632 992

65187

119912

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

före ingången av 1951.1

1945 års folkskolesakknnniga...........

13

3

120 293

2 016

216

Sakkunnig för utredning rörande organisation av

lärariuneutbildningeu på det husliga området m. m.

16

4

142 791

1224

1768

1945 ars dövstumntredning ...........

19

5

44 967

336

264

1946 års prästlönekommitté’...........

23

6

98 618

5360

4 432

Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behö-

righet till kyrkliga ämbeten och tjänster8 ....

24

7

28 345

1248

2 960

Utredning om ändrade bestämmelser beträffande präst-

möte m. m..................

31

9

2117

128

Utredning rörande ökning av antalet medicine stude-

rande vid universitetet i Uppsala........

12

255

1440

Farmaceututbildningssakkunniga.........

52 071

Summa kr.

4S9 457

11 752

9640

1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1950/

51 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-

den inom departementet in. m.

Kyrkliga fastighetsutredningen9..........

5 840

Sakkunniga för beredning av ärenden av kyrkligt-

ekonomisk natur10...............

Översyn av det ecklesiastiska arrendeväsendet11 . .

5580

Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska

skolväsendets utveckling............

2 792

19 089

Garantilånenämnden...............

4132

5 200

Justitiekanslersämbetet.............

1667

Kommitté kostnader: Ecklesiastikdepartementet,

303

8

9

10

11

12

18

14

16

16

198

5 456

4 955

1125

200

16 962

4 091

1200

46 542

250

11 661

1320

78

16 997

3 653

2 200

63 657

9 978

2000

17 642

9 604

4 700

75566

3178

163

12 216

444

5832

33 537

14 733

14000

105805

7 096

24 464

12 209

1155

6 649

72 613

20 675

14 300

202 556

1488

~

294

43

8 745

5 878

1800

34 642

498

300

2 014

8 512

500

1676

_

_

2114

450

2 475

272

528

4 715

15 511

352

780

2000

29 606

7 935

8000

59 943

888

1762

328

1500

6 270

5 871

1500

13 641

3521

18817

3 919

4000

43 485

23 4*6

11 500

8o 520

153

600

2 937

5 222

3 700

11859

792

11798

2 387

357

500

19 906

3 839

64 40

30185

660

500

2 836

7 746

3 000

13582

9 103

6 000

15 103

2 202

3000

5 202

~

112

1800

1912

_

5175

5 175

28 313

210 332

52 530

27 837

81 778

585 889

251804

147 137

2617 822

820

307

—1696

3190

123 483

823

211

10 594

14 620

_

_

157 411

600

—525

_

45 042

4 822

1409

11 641

27 664

126 282

41

43

366

4 751

9 409

37 754

2 310

2 438

4555

47

1487

_

_

1742

—1606

—1606

51911

4 863

1686

2 082

211

29 014

59248

-525

548180

10119

15 959

_

_

_

_

12 180

3 381

21 141

_

_

21 881

393

153

655

32 000

42 533

_

_

_

1667

304

Riksdagsberåttelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december

1950 för besvärssakkunnniga..........

Kostnader enligt Kungl. Majrts beslut den 8 decem-

ber 1950 för 1949 års rationaliseringsutredning . .

Teaterrådet...................

2 212

3000

Fil. dr R. H. L. Edenman............

3 830

f. d. Kanslirådet F. W. E. Sandberg.......

2 250

Summa kr.

1

22 728

32869

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén och
fört sina egentliga utredningsuppdrag och numera bandhava verkställighetsuppgifter.

3 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kost 4

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyr 5

Enligt Kungl. Mai:ts beslut den 2o juni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur

6 Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.

I Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 mars 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur

8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur

9 Kostnaderna bestridas intill ett belopp av 8000 kronor från kyrkofonden.

10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott nr

II Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 november 1949 skola kostnaderna gäldas medelst förskott

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

305

8

9

10

il

12

13

14

15

16

_

_

_

2 410

2 410

2 353

2 353

_

1500

6 712

_

_

3 830

_

_

2 250

10512

12833

655

8381

38 263

120 736

tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slut nadsuppgifter,

enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.

kofonden.

kyrkofonden.

kyrkofonden.

kyrkofonden.

kyrkofonden,
ur kyrkofonden.

20 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
KiksdugsberätteUen.

306

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks -

1

2

3

4

6

6

7 1

Kommitténs

berättelsen

Kommitténs benämning

1950

1951

1952

t. o. m.
30/«1950

Arvoden

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1951.1

Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden

inom Västerbottens och Norrbottens län.....

19

5

1

14 977

6 550

Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit ....

10

8

2

897 097

2 920

2 403

Naturskyddsutredningen.............

18

13

3

77 109

4 828

240

1949 års ägofredsntredning............

27

19

4

27 236

8 628

15 952

1949 års växtskyddsutredning..........

28

20

5

3352

1640

2 376

1949 års försöksgårdskommitté..........

29

21

6

33 746

248

320

Utredning om fortsatt stöd åt lin- och hampodlingen

m. m....................

32

24

7

2 928

8 972

12 314

Utredning om skydd för pollenöverförande insekter
mot faran av vissa bekämpningsmedel mot skade-

33

insekter och ogräs ..............

25

8

3 855

1824

1352

Producentbidragsutredningen...........

34

26

9

192

3 040

1630

Fiskebåtsförsäkringsutredning..........

28

10

1000

924

1950 års hushållningssällskapsutredning......

30

11

1000

2 328

2192

1950 års frökontrollutredning...........

32

12

816

1728

1950 års lantbruksförsökskommitté........

34

13

1048

1568

Summa kr.

1062 492

43 766

42075

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1952.1

Elektrifieringsberedningen...........

12

9

14

215409

4 400

2 880

Kommittén för maskinell täckdikning.......

14

10

15

7 863

1946 års tryckeriutredning............

15

11

16

Utredning rörande indragning av ströängar å kro-nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens

12

län, m. m...................

16

17

Utredning rörande frågan om samhällsintressets be-varande i samband med exploatering av Fjärås

14

18

4 309

Bräcka................. . .

20

1948 års kronolägenhetsutredning.........

22

15

19

17 535

864

Potatisindustriutredningen2............

23

16

20

15811

1928

2 264

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

307

departementet.

8

9

10

11

12

13 |

14

15 |

16

U

t g i

f t e r

Vi 1950-

-*°/6 1951

Vi-81/

it 1951

Beräknad

totalkost-

Övriga ut-

Ersättning för mis-

Rese- och trakta-

nåd t. o. m.

tade avlönings-

mentsersättningar

gifter (tryck-

Verk-

ställda

31 In 1951

förmåner

m.

m.

ningskostna-

Beräk-

(s:a av kol.

der, hyror,

Samma

nade utg.

5, 13, 14

..im

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

skrivmate-rialier
m. m.)

utg.

VfJl/io

Vn-”/i*

och 15)

651

350

7 551

2 200

7 600

32 328

1246

40 095

46 664

943 761

244

721

626

4 694

11353

88 462

3 349

368

6 954

967

3 500

39 718

4 830

71784

2 380

102

6 498

786

9 720

20 356

543

497

1 608

35 354

7 425

4 013

4 064

36 788

39 716

1386

442

380

5 384

_

_

9 239

2162

1743

1500

10 075

2 584

12851

174

1098

2 047

4145

4 520

2 814

800

9134

5 245

1901

1193

1000

11883

5 640

17 523

7 463

2 669

279

1500

14 527

12 728

9 200

36 455

3 349

15482

27 793

8119

57 083

197 667

33 629

27 320

1321108

25 674

183

1096

2152

36 385

12 399

6 958

271 151

4 896

4 896

1000

13 759

152

152

300

4 761

221

500

1 585

400

2000

21 520

1 101

1847

308

7 448

2 349

3 000

28 608

308

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Småbruksutredningen..............

25

17

21

58 368

3 400

5105

1949 års jaktutredning.............

26

18

22

22114

4 292

1800

1949 års jorderosionskommitté..........

30

22

23

15 896

4 040

2920

Skogsstatistikutredningen............

31

23

24

4 579

1848

1440

Utredning angående utbyggnaden av den centrala
forskningsinstitutionen för norrländska jordbruks-

frågor m. m..................

35

27

25

1000

1280

3160

Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsme-dels- och jordbruksorganisation (Svenska FA O-kom-

mittén)3...................

29

26

1950 års sågverksskoleutredning.........

31

27

1000

1684

500

1950 års jordbrukskassentredning.........

33

28

1152

1120

1951 års fiskbandelsutredning..........

29

120

1951 års hästavelsutredning...........

30

Utredning rörande det ekonomiska resultatet av ro-

relsen vid Alnarps mejeri m. m.........

31

Utredning rörande frågan om behovet av åtgärder för
att förbättra avsättningsförhållandena inom träd-

gårdsnäringen m. m..............

32

Utredning rörande frågan om åtgärder för förstärk-

ning av ofullständiga jordbruk med skog m. m. . .

33

Summa kr.

363 8.84

24 888

21309

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.1

Utredning rörande ladugårdskontroll........

16 831

Försöksgårdsutredningen för Bogesund.......

9 376

Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver-

kan på jordbrukets arbetskostnader m. m.....

17

4

43 419

Utredning rörande avhorning av tjurkalvar.....

21

6

1217

568

480

1948 års utredning om torrläggningsverksamhetens orga-

nisation...................

24

7

6 547

1 624

1 112

Summa kr.

]

D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1950/

77 390

2192

1592

51 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet in. m.

Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet:

t. f. revisionssekreteraren 0. Hegrelius.....

88

t. f. förste aktuarien S. G. Y. Andersson ....

2192

assessorn U. T. Norén.............

81

e. o. hovrättsassessorn P.-E. Furst.......

1638

Ersättning till följande personer för utförande av vissa
utredningsuppdrag:

sekreteraren A. Hellstrand...........

200

överdirektören G. A. Bouveng.........

240

överlantmätaren E. V. Larsson.........

216

fil. dr S. J. Sjögren..............

250

Utredning rörande den s. k. koncessionsrenskötseln i

vissa delar av Norrbottens län.........

Fiskeristyrelsen.................

1380

_

Fiskeristyrelsen.................

Domänstyrelsen.................

Skogsstyrelsen.................

Fältarronderingskommittén............

Statens reproduktionsanstalt...........

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

309

8

9

10

11

12

18 !

U

15

16

10017

2 745

2 392

23 659

5136

650

87 813

1079

4 906

1470

571

5105

19 223

2 200

43 537

6 690

5 281

727

4 500

24 158

217

1500

41771

17

3 305

480

1000

9 364

1306

553

6 299

1654

3132

12 085

124

2 495

541

5344

2000

8344

1224

500

3 996

1288

1300

6584

485

318

233

2 500

3 656

2 088

7 000

12 744

2 839

3000

5 839

350

350

1203

48873

17 259

6 421

20153

140106

29200

35040

568230

25 000

25 000

41831

—1234

Tf

CO

fM

rH

1

9 253

_

_

_

11088

11088

—1 2704

_

53 237

750

452

—293 4

1957

3174

2 607

1537

1516

8 396

14 943

2607

2 287

452

37 188

46 318

—1 270

122 438

11499

_

_

88
13 691

3 280

_

88
16 971

650

731

731

14 412

16 050

7 590

23 640

_

__

_

_

_

200

200

240

240

291

507

507

250

250

_

_

_

921

921

_

_

921

1380

1380

430

430

—15004

—15004

-1500

5 967

5 967

5 967

13 084

13 084

_

13 084

—4 0004

—4 0004

—4 000

310

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt . .
Kostnader enligt Kungl. Majrts beslut den 8 decem-

ber 1950 för besvärssakkunniga........

Kostnader enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 decem-

~

ber 1950 för 1949 års rationaliseringsutredning . .

Kostnader enligt Kungl. Majrts beslut den 8 decem-ber 1950 för decentraliseringsutredningen ....
Kostnader enligt Kungl. Majrts beslut den 16 mars

1951 för 1948 års länsstyrelseutredning.....

Biltraktorutredningen..............

4144

Summa kr.

10 013

416

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den män ej annat angives i följande noter.
s » > från sjunde och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

8 » > nionde huvudtitelns anslag till Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO.

4 Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

311

8

9

10

11

12

13

14

16

16

_

_

_

657

657

657

2 410

2 410

-

2 410

2 353

2 353

2 353

2103

2103

2 103

_

_

10 000

10 000

_

_

10 000

4144

4144

26561

5 967

291

26 028

69 276

10 870

430

80576

vartdera anslaget.

312

Riksdag sberått elsen.

Handels -

1

2

3

[ 4

6

6

7

Kommitténs

nummer i

berättelsen

Kommitténs benämning

t. o. m.

Arvoden

1950

1951

1952

so/« 1950

Sekr.,

möter

experter

o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet

under 1951.1

1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-

gående explosiva varor.....

12

12

1

33 769

1945 års skoutredning ....

14

13

2

104 788

7 412

936

Nyetableringssakkunniga.....

18

16

3

125 600

10 288

8 501

Utredning angående näringslivets lokalisering

23

19

4

39 714

3 060

2 904

Turistutredningen......

33

27

5

19 501

1144

888

1949 års tullförhandlingskommitté . . .

37

29

6

14 881

3168

2 528

Utredning rörande frågan om fortsatta dj upborrningar

efter salt och olja i Skåne m. m......

39

9

900

Förhandlingsdelegation för överläggningar rörande den

prisreglerande verksamhetens fortsatta bedrivande .

10

_

2 740

304

Utredning rörande möjligheterna till begränsning av

lotterimedelsbidragen till Kungl. dramatiska teatern

11

144

Summa kr.

338 253

28 856

16061

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet

vid ingången av 1952.1

1945 års försäkringsutredning......

15

14

12

244 041

1946 års sjömanskommitté........

16

15

13

101062

3 060

4 992

1946 års glasindustrikommitté......

19

17

14

52 525

4120

Näringsrättsutredningen........

20

18

15

57117

5 744

Flygforskningskommittén3........

24

20

16

84 364

15 600

9 852

1947 års fiskindustrikommitté......

25

21

17

43 287

2068

11173

1948 års lotskommitté4......

28

23

19

50 210

4 228

3 444

1948 års utredning om en statens kulturfond5 .

29

24

20

3 813

896

88

Utredning för småföretagens lokalfrågor ....

30

25

21

21487

552

1 416

Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhand-

lingar...........

32

26

22

12 725

3 256

2 744

Utredning rörande organisationen av statistik, som

utarbetas inom vissa krisorgan.......

Fo 3

28

23

8 934°

_

_

Södra Sveriges skogsindustriutredning......

32

25

5 645

1832

19 536

1950 års geologiutredning.........

34

26

496

840

Utredning om revision av allmänna förfogandelagen

35

27

720

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

313

departementet.

1 8

I 9

1 10

1 11

12

13

14

15

16

U t g

i f t

e r

Vt 1950—80/e 1951

Vt—81/» 1951

Beräknad

Ersättning för
mistade avlönings-förmåner

Rese- och trakta-mentsersättningar
m. m.

Övriga

utgifter
(trycknings-kostnader,
byror, skriv-materialier
m. m.)

Summa

Verkställ-

Beräkna-de ntg.

Vll-31/l2

totalkostnad
t. o. m. »l/u
1951 (s:a av
kol. 5, 13,

Leda-

möter

Sekr.,

experter
o. bitr.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Vt-"1/!»

14 och 15)

2 754

31 932
77

11292

3 441

5 735
1874

53

2 238
77
574

1000

3 000
15 400
2100
1400

15 543
61694
23 392

4 706
18 441

5 619
16 585

7 041
— 122

12 900
55000

1900

33 769
138850
258 879
63106
33 148
33 310

580

1480

1480

3 044

3 044

144

1060

_

1204

2 754

43 301

11 683

2&S9

22 900

128 444

30 293

69S00

566 790

803

21919

13 286

9 607
44

14 658

4 398

1 258

260

1478

389

505

53

373

124

856

500

2 500
300

5 360

856
23 365

5 475
27 663
25 452
14 374
39 594
1284

7 841

7 865
1288
10072
1836
5141
8513

4000

2 500
450

2 900
12 200

244 897
136 292
59 288
97 352
112 102
65 702
110 517
5097
29 328

566

6 566

19 291

1 1 1

10 047

2 393

5 467
22

516

6

2000

39 398

3 757

7 158
1495

5 500
1700

8 934

57 701

6 952

720

7 860

7000

15580

314

Riksdaosberåttelsen.

1

2 1

3 1

4

5

6

7

Utredning rörande vissa administrativa organisations-

38

30

frågor på sjöfartens område..........

1951 års oljeutredning..............

31

Bränsleutredningen 1951.............

32

4 373

240

Summa kr.

6S5210

42 825

58 445

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.1

1948 års tnllförhandlingskommitté ........

8

50 244

496

Pensionsntredningen...............

21

4

104 960

6 356

5700

1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor . . .

22

5

23 511

1947 års elbranschkommitté...........

26

6

82 674

200

Krisförvaltningens effektiviseringskommitté.....

31

7

20 994

3 048

Gravorganisationskommittén...........

35

10

27 287

Samma kr.

809 670

9 404

6 396

D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1950/51 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. m.1

Andel i kostnaderna för 1949 års rationaliserings-

utredning..................

Andel i kostnaderna för besvärssakkunniga ....

Ersättning för biträde vid utarbetandet av en allmän
översikt av kristidspolitiken och kristidshushåll-

ningen under och efter andra världskriget ....

Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium för
rådplägning rörande transport av farligt gods å

84

fartyg................; • • •

Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium vid
utredning av frågan om fortsatt utarrendering av
kronans jordägarandelar i vissa utmål i Norrbottens

län m. ....................

Ersättning till statens trafikkommissions likvidatorer

1 076

Ersättning till ledamöter av statens krigsskadenämd

1500

Hovrättsassessorn A. 0. R. Brunnberg.......

f. d. Statssekreteraren och expeditionschefen E. C. E.

Engelstedt.........•........

f. d. Regeringsrådet H. D. Fransén........

Sekreteraren B. H. Gejrot............

Hovrättsrådet K. S. H. Hedström1........

Kammarherren K. von Horn...........

Förste expeditionsvakten o R. Johansson.......

Kammarrättsfiskalen S. A. H. Jonason.......

Hovrättsassessorn A. Lindstedt..........

Redaktören Ulla Lindström...........

Civilekonomen T. Lnndh.............

““

Hovrättsfiskalen C. Lundgren...........

Sekreteraren L. G. Lundin............

''

| Direktören L. Landquist.............

| Kaptenen C. H. Nordenfelt............

f. d. Justitierådet A. E. F. Sandström . . . . • .

Expeditionschefen S. Y. Söderlund........

Förste aktuarien L. E. H:eon Torén........

Byråchefen, fil. dr C. G. Widell.........

Byråchefen G. H. Wiedesheim-Paul........

f. d. Generaldirektören S. A. E. Ödeen......

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

315

8

9

10

11

12

18

14

15

16

821

821

5167

2000

7 988

27

27

512

3 400

3 939

1592

1000

7 205

9 602

5 000

21807

36008

38341

14120

1577

13082

204398

66509

46 650

1002 767

2 032

2 528

52772

7 436

13 768

33 260

_

138 220

— 1042

— 1042

23 407

1172

1372

84 046

— 292

3 019

24013

— 3802

— 3802

26 907

10 640

12 933

39 695

349 365

2 353

2 353

2 410

2 410

5 490

5 490

544

628

980

1564

2 544

100

1 176

1500

638

13 679

4 950

8 509

_

_

_

_

_

_

15 573

_

_

5 709
360

_

883
20 202
8931
150

6 341
13 206
4144

440

3000

8 062

_

z

200

27122

20 700

- 1

3 600

316

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Förste kanslisekreteraren K. E. A Onnesjö.....

Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet
tillkallade sakkunniga.............

_

_

_

__

__

_

Statsdepartementens kassakontor.........

Summa kr.

2660

1 Kostnaderna bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den män ej annat framgår av

8 TJtföres som minusbelopp på grund av återleverering.

3 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde

4 Kostnaderna ha t. o. m. den 30 juni 1950 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1947
samt bestridas fr. o. m. den 1 juli 1950 jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 22 december 1950 från

5 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 från åttonde och tionde

6 Kostnaderna ha bestritts från dåvarande tolfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

7 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 oktober 1950 från andra och tionde

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

317

8

9

10

11

12

18

14

16

16

~

17 713

_

.

23082

_

3 700

980

5490

2108

4 863

226 995

noterna 3—7.

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

bestritts från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslavet
tionde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget 8

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

318

Riksdagsberättelsen.

Inrikes -

Kommitténs benämning

Kommitténs
nr i berät-telsen

t. o. m.
33/ö
1950

Arvoden

1950

1951

1952

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

16

16

1

29 711

768

1520

21

20

2

14 228

1680

2 818

22

21

3

5736

1520

984

24

23

4

9182

960

664

25

24

5

2 848

1 016

3168

28

6

1536

728

33

7

; —

1680

1400

34

„8

696

9

61 705

9 856

11282

10

1856

320

5

10

12

667 812

3 852

8880

8

12

14

145 298

5 700

5 632

9

13

15

195248

6 936

5 860

12

14

16

74 134

1432

12 002

13

15

17

19 342

2 772

17

17

18

47 861

3 472

7 884

19

18

19

26 760

2 072

1456

20

19

20

33 763

5 856

2 784

23

22

21

5 799

4 296

4040

26

25

22

12 834

4 384

2104

27

26

23

_

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1951.1

Sakkunniga för fria sjukhusvården........

1948 års sinnesslövårdssakkunniga........

SOS-ntredningen2................

1949 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens utbildning
.................. •

Kommissionen för förhandlingar rörande akademiska

sjukhuset i Uppsala3.............

Tillsynskommittén ............. • •

Utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation

m. ................... • • •

Sakkunnig för översyn av 1932 års ersättningsknn görelse

m. ............... ■ • •

Utredning av frågan om formen för ersättning för
vissa patologiska undersökningar........

Summa kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1951.1

Kommissionen för förhandlingar angående Karolinska

sjukhusets utbyggande m. ..........

Statens sjukhusutredning av år 1943 .....

1946 års kommunallagskommitté...... .

1946 års läkemedelsutredning4........

1947 års psykopatvårdsutredning6 ......

Kommittén för dövhetens bekämpande.....

Statens folkbadsutredning6 . . ........

1948 års polisutbildningskommitté......

1948 års hälsovårdsstadgekommitté......

Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring
Sakkunniga för översyn av ordningssladgan för rikets

städer m. .................

män plats

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet

319

departementet.

1 8

1 9

1 10

1 n

12

13

1 11

15

16

u

t g i

f t e

r

''h 1950—3% 1951

''h—S1/i! 1951

Beräknad

Ersättning för

Eese- och trakta-

Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-der, hyror,
skrivmateria-lier m. m.)

totalkostnad

mistade avlönings-förmåner

mentsersättni ngar
m. m.

Summa

Verkställ-

Beräk-

31/i2 1951
(s:a av kol.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

da utg.
''/l "JlO

nade utg.

*/ll-—31/l2

5, 13, 14 och
15)

7 833

1473

1000

12 594

4 285

46 590

675

212

5 385

_

19 613

955

3 459

6 393

15 588

1174

2 326

2 066

7190

4 877

680

21857

20

1400

5 604

—1087

8 344

2 059

1321

183

1000

6 827

6 827

5 640

2 241

237

878

12 076

12 076

3 297

269

4 262

4 262

850

850

6530

15 799

9 020

632

4 278

57 397

15447

1 45S

136 007

314

1000

3176

952

612

4 740

7z4

11516

908

13 243

39 437

32 520

7 500

747 269

285

43 490

1284

375

3 000

59 766

20 762

10 500

236 326

338

21588

6 964

2 500

44181

26 419

5000

270848

2 146

4 579

521

2 300

22 980

9 213

5 500

111827

7 894

1 332

1500

13 498

32 840

1004

181

15 600

28141

1 600

2100

79 702

361

9 576

890

830

1000

16 185

5 928

48 873

1 125

11 621

5124

977

1350

28 837

5 361

5 000

72 961

1 030

5 098

2 555

350 ;

1 500

18 869

2 487

600

27 755

12125

2 372

20 985

14 042

2 500

50361

-

115

115

115

320

Riksdagsberättelsen.

i

2

3

4

5

6

7

1950 års abortutredning.............

27

24

2 053

1688

2 720

Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser

25

om tidningen Polisunderrättelser m. m......

29

1504

536

1950 års utredning aDgående malmfåltspolisen . . .

31

27

Sakkunnig angående krigssjnkvården m. m.....

32

28

4 656

16 339

Kvacksalveriutredningen.............

35

29

Kommittén för utredning om det psykologiska för-

svaret.....................

36

30

2 392

1908

Donationsj ordsutredningen............

31

240

Sakkunniga rörande viss beredskapsplanering . . .

32

3 600

Sakkunniga för översyn av statens instituts för folk-

hälsan arbetsuppgifter och organisation m. m. . .

33

1951 års sinnesslövårdsutredning.........

34

1951 års vanförevårdsutredning..........

35

Sakkunniga för utredning angående radiofysiska in-1 stitutionens vid karolinska sjukhuset verksamhet

och organisation m. m.............

36

Summa kr

1230 904

53108

76065

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.

1946 års folktandvårdssakkunniga ........

49 745

1946 års sinnesslövårdsutredning.........

34 186

1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen . .

7

1

108 058

2 436

3 232

1947 års landsfiskalsutredning..........

10

2

13 742

7 824

4 280

Statens sjukvårdsberedning............

11

3

77 841

475

1948 års skyddsrumsutredning..........

14

4

59 332

216

16 168

1948 års länsstyrelseutredning..........

15

5

89 597

2 956

2 346

1948 års polisutredning.............

18

6

102 477

4 240

7 616

Kommissionen för förhandlingar med Malmö stad
rörande nytt avtal om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i

1008

392

Malmö3...................

-

7

1221

Summa kr.

536199

18680

34 509

D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1950/
51 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. in.

Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .

—1 500

Överläggningar rörande viss beredskapslagstiftning .

1948 års blankettkommitté............

Decentraliseringsutredningen...........

Rationaliseringsutredningen............

Besvärssakkunniga...............

Justitiekanslersämbetet.............

3 333

Ersättning till följande personer för visst biträde inom
departementet:

professor em. E. Henschen...........

docenten G. Bendz ..............

docenten Hj. Sjövall.............

borgmästaren B. Hagström...........

e. o. bitr. landsfogden L. Hiort.........

borgmästaren Å. von Schultz .........

häradshövdingen J. Tersmeden.........

jur. dr Å. Larsson.............

15 653

*-

e. o. hovrättsassessorn L. E. Björkman.....

21 295

länsnotarien Å. A. Lindberg......• . . .

656

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.

321

8

9

10

11

12

13

14

15

16

4 516

1867

219

5000

16010

11781

7100

36 944

500

2 540

_

2 540

152

492

1303

1000

2 947

68

_

3015

19 231

1185

6 287

5000

52 698

20 277

10000

82 975

300

300

312

612

8 610

522

1900

15 332

11886

6 500

33 718

305

337

300

1182

4000

5182

499

2 349

1592

8 040

14 756

9 600

32 396

_

500

500

2127

3 500

5 627

3 200

3 200

__

_

500

500

83 021

117 500

40265

16672

58 585

395219

180 491

84212

1890826

—321’

-321

49 424

—1007

—100

34 086

7 496

947

1000

15111

_

_

123 169

1567

3199

2 780

954

5100

25 704

—1227

39 324

8 330

8 805

24 600

111 246

5 461

21 845

_

81117

4 068

869

119

—8 7517

1607

_

_

91 204

1303

25512

3 066

120

5 500

47 357

13 089

162 923

71

41

861

156

400

2 929

67

4 217

2 941

40 316

8 523

1349

16 619

122 937

37 634

696 770

—15007

2 257

757

264

264

4 500

4 500

4 500

12 621

12 621

12 621

2 353

2 353

2 353

2410

2 410

_

2 410

3 333

3 333

_

_

_

4 000

_

4000

200

200

1500

1500

26

26

26

114

114

133

133

133

154

154

154

15 653

6112

21765

21 295

7 516

28 811

J 516

159

2 331

2 331

21 Itihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
It i ksd agB b er ä 11 el»e n.

322

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

laboratorn G. Vahlne............

_

_

_

landssekreteraren A. Sylwan..........

1008

byråchefen K. E. Uhlin............

länsbokhållaren S. V. Svensson.........

krigsrådet U. Brunskog............

464

amanuens S. Östergren............

624

byrådirektören E. Cronmark..........

Summa kr.

40909

624

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

2 Kostnaderna ha jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 8 juni 1949 bestritts med hälften från elfte

8 Kostnaderna ha bestritts från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

4 Kostnaderna t. o. m. BO juni 1947 ha bestritts från femte huvudtitelns kommittéanslag.

6 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1949 ha kostnaderna — räknat fr. o. m. 1 januari

6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 med en tredjedel från

7 UtfBres som minuBbelopp på grund av återleverering.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.

323

8

9

10

11

12

13

14

16

16

_

_

450

450

2 264

2 714

952

255

2 215

176

2 391

2175

_

2175

3 746

3 746

464

_

464

624

624

2 993

2 993

2468

1177

21884

67 062

33 317

100379

huvudtitelns kommittéanslag och med hälften från telegrafverkets driftmedel,
vartdera anslaget.

1950 — bestritts från elfte huvudtitelns kommittéanslag,
åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitelns kommittéanslag.

324

Riksdagsberättelsen.

Civil

I 2 [ 3 | 4 |

Kommitténs benämning

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1951.1

Militära läkarlöneutredningen2..........

1948 åra anställningentredniug2..........

1950 års dyrortssakkunniga...........

Samma kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1952.1

1941 års lärarlönesakkunniga3........

Sakkunnig angående hyressättningen i staten tillhöriga
fastigheter.............

Likalöns kommittén2............

1947 års biträd esutredmng2.........

Arbetsledareutredningen2...........

1948 års pensionsålderskommitté*.......

Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid2

1949 års tjänsteförteckningskommitté2.....

1949 års reseersättningskommitté2.....

Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands

stationerade tjänstemän m. m.4......

Utredning om anställnings- och avlöningsförhållai
för vissa ansvarsmän vid statens fasta värmeanläggningar
...............

1951 års pensionsutredning ........

Sakkunniga för översyn av löneställningen för

chefstjänstemän.............

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1951.*

Utredning angående företagsdemokrati m. m.2

Kommitténs
nummer i
berättelsen

lorna

t. o. m.

Arvoden

1950

1951

1952

30/« 1950

Leda-

möter

Sekr.,
experter
o. bitr.

Fi 28

8

1

4 965

2 824

2128

Fi 34

10

2

25115

6 596

2 448

16

3

6 016

2 612

30 080

15436

7188

Fi 16

4

4

214 498

6 876

3 800

Fi 17

5

5

_

Fi 24

6

6

46 728

3 560

2 496

Fi 25

7

7

36 451

1 763

2 256

Fi 29

9

8

9 427

1200

Fi 35

11

9

10 624

6 912

2 824

Fi 36

12

10

37 034

4 860

2 576

Fi 47

13

11

26 413

8 523

6 937

Fi 49

14

12

100

4 496

5 280

Fi 51

15

13

4 512

3179

17

14

15

16

381 275

41502

30 548

Fi 5S

Fi 8

1088

_

208

2

2 060

1208

Kommittékostnader: Civildepartementet,

325

departementet.

1 8

1 9

1 io

1 n

1 12

t 13

14

15

16

U t

g i t

ter

lh 1950—S0/6 1951

''I,-’1/,, 1951

Beräknad

totalkostnad

Övriga

utgifter

(trycknings-

kostnader,

Ersättning för

Rese- och trakta-

t. o. m. al/i*

mistade avlö-ningsförmåner

menteersätt-ningar m. m.

Samma

Verkställ-da ntg.
V7-8,/io

Beräkna-de ntg.

Vn—81/n

1951 (s:a av
kol. 5, 13,
14 och 15)

Sekr.,

Sekr.,
experter
o. bitr.

hyror, skriv-

möter

experter
o. bitr.

möter

materialier
m. m.)

1234

6186

3 812

14 963

196

197

170

9 607

1584

4000

40 306

9 588

9 286

27502

4 314

31 816

196

10 822

197

170

9286

43 295

9 710

4000

87 085

1119

400

12 195

4 812

3500

235 005

90

11506

733

102

3000

21487

9 743

3000

80 958

9 502

10 688

332

292

24 833

10 458

7 655

79 397

1658

417

3 275

26

4000

16 728

1533

686

5 000

16 955

1424

3 250

32 253

14 272

163

5000

26 871

6 872

12 000

82 777

12 094

23 325

1805

197

6000

58 881

26 994

16 000

128 288

13 865

500

24 141

5 303

6 680

36 224

1763

518

1683

1000

12 655

5000

17 655

_

__

_

_

150

150

1032

1182

469

2 878

3 347

500

500

4 203

2 500

7 203

24 982

76 518

5 835

1008

21550

201 943

71 386

66 463

721 017

_

_

_

_

341

549

_

_

1 637

525

3 793

3 793

326

Riksdagsberättelsen.

1

2

3

4

5

6

7

Utredning angående anställnings- och avlöningsför-hållanden för amanuenser och assistenter vid uni-

versitet och högskolor, m. m...........

3

552

Summa kr.

1088

2612

1416

D. Under budgetåret 1950/51 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom
departementet m. in.1

Civildepartementet, expensmedel för sakkunniga . .

Statens befordringsnämnd2 * 4............

1 256

936

Dyrortsnämnden2................

2 531

1825

700

Statens bostadsnämnd*..............

- •

5 437

4 960

Statens och kommunernas samarbetsnämnd i löne-

frågor...................

1360

Utredningar rörande vissa löne- och pensionsfrågor i
anslutning till 1948 års nniversitetslönekommittés

förslag om lönereglering för professorer m. fl.® . .

e. o. Byråsekreteraron A. Almroos........

648

t. f. Förste aktuarien K. G. Berglund.......

360

e. o. Förste byråsekreteraren J. E. M. Branting . .

328

Byråchefen J. T. A. Broomé...........

312

e. o. Byråchefen G. F. 0. Cars..........

Förste byråsekreteraren N. P. E. Isoz.......

300

e. o. Förste byråsekreteraren L. 0. Ovegård ....

Förste byråsekreteraren I. M. Sjönell.......

t. t. Förste byråsekreteraren R. I. T:son Wetterblad .

Summa kr.

9224

11029

700

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.

2 Utgifterna enligt kolumn 5 ha bestritts från sjnnde huvudtitelns kommittéanslag.

* , > »»>» >> och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag

titlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

4 Kostnaderna bestridas från tredje, fjärde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjes
> > » åttonde, nionde > > > > > > >

Kommittékostnader: Civildepartementet.

327

8

9

10

11

12

13

14

15

16

621

52

1225

1 225

621

52

S66

5567

6655

4 000

4000

2 530

6 530

936

480

2 672

22

2 547

300

292

5 670

4 960

2 000

1000

13 397

1000

2 360

2 360

_

2 749

2000

4 749

1663

2311

2 769

5 080

3 058

3 418

3 418

1797

2125

2125

312

499

811

157

157

157

_

300

300

300

300

150

150

-

300

300

6518

179

5000

23426

12 077

3292

48019

med hälften från vartdera anslaget samt kostnaderna i övrigt från åttonde och tolfte huvuddel
från vartdera anslaget.

328

Riksdagsberättelsen.

Betänkande in. in. utkomna från trycket under år 1951.

Statens offentliga utredningar 1951

Kronologisk förteckning

1. Statligt stöd åt svensk filmproduktion. Beckman. 1
73 s. Fi.

2. Försvarets personaltjänst. 1. Kihlström. 166 s. Fö.

3. Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning
vid statens järnvägar. Victor Petterson. 139
s. K.

4. Antagningen av medicine studerande m. fl. Kihlström.
123 s. E.

5. Förslag till naturskyddslag m. m. Haeggström. 212
s. Jo.

6. Näringslivets lokalisering. Appelbeig, Uppsala. 245 i
s. H.

7. Principer för dyrortsgrupperingen. Kihlström. 116 s.
C.

8. Betänkande angående polis- och åklagarväsendets
organisation. Norstedt. 304 s. I.

9. 1945 års universitetsberedning. 6. Den vetenskapliga
publiceringsverksamheten, personal-, institutionsoch
stipendiefrågor m. m., det akademiska befordringsväsendet.
Svenska Trvckeriaktiebolaget. 332 s.
E.

10. Sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och fastlandet.
Victor Petterson. 171 s., 3 pl. K.

11. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10.
Tiden juli 1948 — juni 1950 jämte sakregister till delarna
1—10. Av K. Åmark. Idun. 338 s. H.

12. Promemoria med förslag till allmän verksstadga. Katalog
och Tidskriftstryck. 68 s. Ju.

13. 1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande
angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende.
Marcus. 79 s. Fi.

14. Landsbygdselektrifieringens utbredning år 1950.
Idun. 47 s. K.

15. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor
och barntillsyn. Victor Petterson. 636 s., 5 pl. S. |

16. Filmcensuren. Betänkande 1. Beckman. 95 s. K. |

17. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande i
6. Redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjuk- i
husens vårdavdelningar m. m. Beckman. 233 s. I. |

18. Betänkande med förslag till förordning angående j
upphandling och arbeten för statens behov m. m. I
Norstedt. 77 s. Fi.

19. SOS. Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. j
Gummesson. 89 s., 1 pl. I.

20. Betänkande med förslag till ny ägofredslagstiftning.
Beckman. 143 s. Jo.

21. Kejnekommissionens utredning. Norstedt. 323 s. Ju.

22. Förslag till sjömanslag m. in. Marcus. 106 s. B.

23. Socialvårdskommitténs betänkande. 18. Utredning
och förslag angående begravningshjälpsförsäkring.
Falu Nya Boktryckeri, Falun. 43 s. S.

24. Betänkande med förslag rörande utformningen av
åtgärder för ökad skattefinansiering av kommunala
investeringar. Beckman. 55 s. Fi.

25. Socialvårdskommitténs betänkande. 19. Utredning
och förslag angående yrkesskadeförsäkringslag m. m.
Kihlström. 55*, 443 s. S.

26. Vatten- och avloppsfrågan. Beckman. XIV, 597 s. K.

27. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till
lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.
Dell. Idun. 722 s. H.

28. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till
lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.
Del 2 Bilagor. Idun 549 s. H.

29. Skolöverstyrelsens organisation. Victor Petterson.
358 s.E.

30. Ekonomiskt långtidsprogram 1951-1955. Marcus. 200

s. Fi.

31. Den utomprocessuella rättshjälpen åt mindre bemedlade.
Norstedt. 116 s. Ju.

32. Bränsle och kraft. Orientering rörande Sveriges
energiförsörjning. Av K.-G. Ljungdahl. Gummesson.
73 s. H.

33. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen.
2. Högre utbildning av sjuksköterskor in. m. 3. Specialutbildning
av sjuksköterskor.Kihlström. 67 + 51 s.

34. Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet
i riket in. m. Katalog och Tidskriftstryck.
XVI, 679 s. I.

35. Den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Produktion,
distribution och prissättning av jord- och
stenindustriens material. Av N. Tengvik. Sydsvenska
Dagbladet, Malmö. 284 s. S.

36. Arkiv- och biblioteksfilmning. Appelberg, Uppsala.
114 s. E.

37. Universitetskanslersämbetets uppgifter och organisation
in. in. Falu Nya Boktryckeri, Falun. 116 s. E.

38. Skor. Beckman. 347 s. H.

39. Betänkande angående producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk.
Beckman. 120 s. Jo.

40. Förslag till lagstiftning om förbud mot bebyggelse
in. m. inom vissa strandområden. Kihlström. 149 s.,
4 kartor. Ju.

41. Ungdomen möter samhället. Ungdomsvårdskommitténs
slutbetänkande. Beckman. 221 s. Ju.

I 42. Betänkande med förslag till utlänningslag m. m.

Sydsvenska Dagbladet, Malmö. VII, 305 s. Ju.
j 43. 1944 års nykterhetskommitté. 1. Statistiska undersökningar
kring alkoholfrågan. Appelberg, Uppsala.
348 s. Fi.

44. 1944 års nykterhetskommitté. 2. Verkan på den
mänskliga organismen av maltdrycker med olika
alkoholhalt. Av L. Goldberg. Appelberg, Uppsala.
32*, 134 s. Fi.

45. 1950 års folkpensionsrevision. Avdragsregler och
bostadstillägg m. m. Victor Petterson. 16-1 s. S.

46. Betänkande med förslag angående flyttning av
Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård.
Katalog och Tidskriftstryck. 102 s., 2 kartor. Fö.

47. Anstalts vårdades rätt till folkpension m. in. Falu
Nya Boktryckeri, Falun. 154 s. S.

48. Betänkande angående skol- och yrkeshem för barn
med komplicerad utvecklingshämning. Katalog och
Tidskriftstryck. 144 s. I.

49. Turisttrafiken från utlandet. Norstedt. 235 s. H.

50. Den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande.
Appelberg, Uppsala. 64 s. E.

51. 1949 års skatteutredning. Betänkande angående den
statliga direkta beskattningen. Beckman. 400 s. Fi.

52. Betänkande med förslog till lag om fördelning i
vissa fall av kostnader för anordningar i korsning av
järnväg och väg m. in. Sydsvenska Dagbladet, Malmö.
72 s. Ju.

53. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 7
angående patient-, personal-, förråds- och medelsrevisningen
vid lasarett. Kihlström. 64 s. I.

54. Stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt.
Katalog och Tidskriftstryck. 198 s. S.

55. Betänkande med utredning och förslag angående
sammanförande och organisation av i Stockholm befintliga
arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna,
Främre Orienten och Östasien. Av S. Curman.
Gummesson. 50 s., 14 pl. E.

56. Om offentlig redovisning av den politiska propagandans
finansiering. Berlingska Boktryckeriet. Lund.
83 s. Ju.

57. Betänkande rörande gruppchefsutbildningen och därmed
sammanhängande värnpliktsfrågor. Kihlström.
178 s., 2 bil. Fö.

58. Det proportionella valsättet vid val till riksdagens
andra kammare. 1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings
betänkande. 1. Gernandt. 136 s Ju.

59. Omorganisation av Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet
in. in. Gummesson. 177 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. — ecklesiastikdepartementet, Jo. — jordbruksdepartementet.

Betänkanden in. in. utkomna från trycket under år 1951.

329

Statens offentliga utredningar 1951

Systematisk förteckning

(Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Förslag till naturskyddslag m. m. [5]

Betänkande med förslag till ny ägofredslagstiftning. [20]
Förslag till sjömanslag m. m. [22]

Förslag till lagstiftning om förbud mot bebyggelse m. m.

inom vissa strandområden. [40]

Betänkande med förslag till utlänningslag m. m. [42]
Betänkande med förslag till lag om fördelning i vissa fall
av kostnader för anordningar i korsning av järnväg
och väg m. m. [52]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Principer för dyrortsgrupperingen. [7]

Promemoria med förslag till allmän verksstadga. [12]
Betänkande med förslag till förordning angående upphandling
och arbeten för statens behov m. m. [18]
Stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt. [54]
Om offentlig redovisning av den politiska propagandans
finansiering. [56]

Det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra
kammare. 1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings
betänkande. 1. [58]

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen.

1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande angående
studiekostnaders behandling i beskattningshänseende.
[13]

Betänkande med förslag rörande utformningen av åtgärder
för ökad skattefinansiering av kommunala investeringar.
[24]

1949 års skatteutredning. Betänkande angående den statliga
direkta beskattningen. [51]

Politi.

Betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation.
[8]

SOS. Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. [19]
Kejnekommissionens utredning. [21]

Den utomprocessuella rättshjälpen åt mindre bemedlade.
[31]

1944 års nykterhetskommitté. 1. Statistiska undersökningar
kring alkoholfrågan. [43] 2. Verkan på den
mänskliga organismen av maltdrycker med olika
alkoholhalt. [44]

Nationalekonomi och socialpolitik.
Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd
av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden
juli 1948—juni 1950 jämte sakregister till delarna
1—10. [11]

Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och
barntillsyn. [15]

Social vårdskommitténs betänkande. 18. Utredning och
förslag angående begravningshjälpsförsäkring. [23] 19. j
Utredning och förslag angående yrkesskadeförsäkringslag
in. m. [25]

Ekonomiskt långtidsprogram 1951—1955. [30]

Ungdomen möter samhället. Ungdomsvårdskommitténs !
slutbetänkande. [41]

1950 års folkpensionsrevision. Avdragsregler och bo- I
stadstillägg. [45]

Anstaltsvårdades rätt till folkpension m. m. [47]

Hälso- och sjukvård.

Vatten och avlopps frågan. [26]

Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet
i riket in. in. [34]

Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 6.
Redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens
vårdavdelningar m. m. [17] Betänkande 7 angående
patient-, personal-, förråds- och nicdelsrcdovisningen
vid lasarett. (53]

Den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande. [50i

Allmänt näringsväsen.

Näringslivets lokalisering. [6]

Landsbygdselektrifieringens utbredning år 1950. [14]
Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till lag
om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.
Del 1. [27] Del 2. Bilagor. [28]

Bränsle och kraft. Orientering rörande Sveriges energiförsörjning.
[32]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Betänkande angående producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk. [39]

Vatten väsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Produktion,
distribution och prissättning av jord- och stenindustriens
material. [35]

Skor. [38]

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen.

Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid
statens järnvägar. [3]

Sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och fastlandet. [10]
Turisttrafiken från utlandet. [49]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.

Andlig odling i övrigt.

Statligt stöd åt svensk filmproduktion. [1]

Antagningen av medicine studerande m. fl. [4]

1945 års unlversitetsberedniog. 6. Den vetenskapliga
publiceringsverksamheten, personal-, institutions- och
stipendiefrågor m. m., det akademiska befordringsväsendet.
[9]

Filmcensuren. Betänkande 1. [16]

Skolöverstyrelsens organisation. [29]

1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen. 2.
Högre utbildning av sjuksköterskor m. m. 3. Specialutbildning
av sjuksköterskor. [33]

Arkiv- och biblioteksfilmning. [36]

Universitetskanslersämbetets uppgifter och organisation
m. m. [37]

Betänkande angående skol- och yrkeshem för barn med
komplicerad utvecklingshämning. [48]

Betänkande med utredning och förslag angående sammanförande
och organisation av i Stockholm befintliga
arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna, Främre
Orienten och Östasien. [55]

Omorganisation av Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet
m. m. [59]

Förs vars väsen.

Försvarets personaltjänst. 1. [2]

Betänkande med förslag angående flyttning av Stockholms
örlogsbas till Stockholms södra skärgård. [46]

Betänkande rörande gruppchefsutbildningen och därmed
sammanhängande värnpliktsfrågor. [57]

Utrikes ärenden. Internationell rätt

330

Riksdagsberåttelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

A.

Abramson, E. L............. I Jo 26, In 33

Adamsson, H.................... IS 8

Adiels, A. Hj.............. I H 25; II H 1

Agge, K. 1............... 1 Ju 12, 25, E 3

Agnell-Radhe, Anna-Lisa......... I C 8

Agri, F. O...................... I K 12

Ahlberg, A...................... I Ju 13

Ahlberg, C. F.................... I Fö 18

Ahlberg, G. A................... I E 54

Ahlberg, K. E. N................ I H 33

Ahlberg, T. V. A................. I E 19

Ahlgren, J. G.................... I In 15

Ahlkvist, K. E. (I)____ I Ju 8, Jo 20, H 12

Ahlmark, S.................... I Ju 18, 32

Ahlsten, C. J. (II)............... I Jo 7

Ahnsjö, S. O. R.................. I E 21

Ahrbom, N. O................... I E 14

Ahrnborg, B. S............. I E 25; II U 2

Albinsson, Hj. N................. IS 8

Aldén, T........................ I In 24

Aldestam, N. A........... I S 13, 15, C 11

Alexanderson, K. E...... I Ju 1, S 3, E 14

Alfort, A. M..................... I E 15

Algott, S. A..................... I Fi 6

Alhvin, G. E.................... II H 2

Alin, G. M. E:son................ I Fi 21

Allard, K. A. H. (II).....I E 5, H 2, In 18

Allstrin, L. B.................... I Jo 2

Alm, M. F.............. I Jo 4, 19; II H 3

Almgren, Karin................. IC 6

Almgren, S. G................ I Fi 15, C 1

Almlöf, E. V.................... I Jo 15

Almqvist, Margareta......... I E 35, In 4

Almroos, A................... I Fö 1, C 12

Alström, A. E................... I K 15

Aminoff, S. G................... I U 5

Amylong, Tora.................. IE 5

Ancrantz, N. O. F............... II H 3

Anderberg, H. E................. I Ju 32

Anderson, J..................... I H 1

Andersson, A. E................. I Fö 10

Anderssson, A. G. B. (I).......... I Fi 19

Andersson, C. A................. I K 18

Andersson, C. I.................. I E 2, 10

Andersson, C. O. H. (II).......... I In 38

Andersson, D. E......... IS 14, E 12, C 4

Andersson, Ebon M. I............ I C 6

Andersson, Elsa................. II H 2

Andersson, E. G. (I)............. I Ju 6

Andersson, E. O. (II)............ I Jo 4

Andersson, E. Y................. I Jo 15

Andersson, G. H............. I Ju 10, K 14

Andersson, G. I. (II).......... I Fi 9, H 27

Andersson, G. L................. I H 6

Andersson, G. L. (II)............ I In 33

Andersson, G. O................. I E 15

Andersson, J. A. (II) ... I Ju 8, 14, Jo 5, 33

Andersson, J. F. O............... IS 8

Andersson, Jones Erik (I)........ I E 4

Andersson, Karl A. (II).......... IS 7

Andersson, K. A. M. (II) I E 33, Jo 2, 4, 9, 21

Andersson, K. H. (I)............ I K 14, 20

Andersson, K. Hj................ I In 1

Andersson, K. J. B. (II).......... I Ju 17

Andersson, L. E. (I)............. I E 33

Andersson, O. (II)............... I Fö 14

Andersson, S. G. Y. . I Jo 10, 22, 24, 26, 27

Andersson, T. A................. IS 8

Andersson, T. C................. II H 3

Andrée, T. E. (I) ... I E 18, 24, In 13, C 11

Andrén, G. (I).................. I E 3

Andrén, T. S.................... I Jo 4

Anger, K. A. F.................. IS 3

Anneli, E. H.................... I Fi 12

Antby, S. O. (II)................ I Jo 33

Antoni, N. F. G................. I Fi 2

Antoni, N. R. E................. I In 37

Apelqvist, S........ I Jo 10

Ardeman, R..................... II H 3

Arlwedsson, Ester............... I S 11

Arfvidson, A. I.................. I E 33

Arnéus, O. M. T............. I Ju 33, In 34

Arnstedt, N. J. C................ IS 7

Arrhenius-Beyer, Lilly........... II H 2

Arvas, G. G. B.................. I E 29

Arvidson, E. S. Å............ I Fö 12, E 17

Arvidsson, G................. IS 20, Fi 26

Arvidsson, Ingrid................ I E 26

Arvidsson, K. A. V............. I E 2, C 4

Aråmark, J. G................... I Fö 12

Asker, N. E. P.................. I E 18

Aspelin, G...................... I E 3

Asplund, K. T................... I Jo 20

Aste, J. G....................... I C 8

Atterberg, K.................... I Ju 13

Aulin, Å. L:son................. IS 6

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen,

Personregister,

331

Aurén, N. E. J............... I Ju 7, K 24

Axelsson, A..................... IS 8

Axelsson, C. A. ö.......... I H 5, 31, In 3

Axén, T. R...................... I Fö 5

B.

Backman, R.................... IS 5

Bagge, A. J. F................... I K 10

Bahrke, W...................... I H 2

Barck-Holst, U. G. L............. II U 2

Barckman, K. G................. I H 14

Beckman, N. A. T............... I Ju 11

Beckman, Sigrid................ I Ju 5, 21

Beljbom, G..................... I In 12

Belfrage, L. A. L................ I H 22

Bendz, O. G. M.................. I Jo 26

Bengtson, E. J.................. I H 26

Bengtson, T. (I)................. I Ju 9

Bengtsson, J. E. Y............... II H 3

Bengtsson, L. I. O............... I E 19

Bengtsson, O.................... I Ju 18

Bengtsson, O. F................. II H 3

Bengtsson, R.................... I H 14

Bentzel, R...................... I Fi 26

Berg, B. G. A................... I Fö 12

Berg, G. A...................... I K 18

Berg, G. T...................... I H 6

Berg, J. G...................... I Ju 32

Berg, N. R................ I Ju 14; II H 3

Berg, N. T...................... I E 31

Berg, O. E...................... I S 1, 21

Berg, S. F...................... I In 5

Bergdahl, C. E................. I Fö 10, 12

Bergelin, S. O................... I Fö 13

Bergendal, R. S. D....... I Ju 11, 12, E 25

Berger, T....................... I K 4, 12

Berggren, A..................... I Ju 1

Berggren, A..................... I Ju 6

Berggren, B. E. L................ I Jo 14

Berggren, E. W.................. I H 13

Berggren, G..................... I Fö 12

Berggren, N. C. W............... I Ju 17

Berggren, N. H. E............... I C 8

Berggren, S. N. W............... I Fö 6

Bergh, K. R. (I)................. I K 20

Bergh, N. A. G.................. I Fö 8

Berglind, Ragnhild.............. I Ju 15

Berglund, H.................... I K 22

Berglund, N. H................ I Jo 15, 30

Berglund, H. J.................. I K 5, 18

Berglund, K. G.................. I C 3

Berglöf, L................ I Fi 13, Jo 1, 17

Bergman, R. K.............. I E 24, In 20

Bergman, S..................... I H 31

Bergquist, E. Y.................. I Fö 2

Bergquist, Th. E. N.......... I Ju 29, In 7

Bergsten, Elisabeth.............. I E 24

Bergsten, P. G................... I Ju 17

Bergstrand, A................... II H 2

Bergstrand, K. J................. I E 8

Bergstrand, K. J. H............ I In 10, 29

Bergström, I.................... I Ju 17

Bergström, K. A. E. (II)......... I Ju 2 i

Bergström, L. B. V.............. I Jo 23

Bergström, S. G................. I E 13

Bergvall, J. (I).................. I Ju 26

Berndt, H...................... I H 18

Berndtsson, P. G................ I E 13

Bernhard, B..................... II U 3

Bernhard, H. B.................. I Ju 7, 32

Beskow, B. G................... II U 3

Beskow, G...................... I Ju 18

Bexelius, E. G............. I S 1, 5, 17, 19

Bexelius, T. A....... I Ju 3, K 1, 3, 13, 14

Bildt, K. F. C................... I In 28

Billberg, A. A.................... I H 31

Birke, G. E. (II)...... I S 1, In 13, 26, C 1

Bj eif venstam, N. E.............. I Fö 10

Bjelle, E. A..................... I Fi 14

Bjergestam, Hj.................. I Fö 13

Bjerling, O...................... I Jo 29

Bjerner, B...................... IS 8

Björck, K. A. W................. IG 16

Björck, P. B. T............. I In 16, 26, 37

Björinder, K. E. H............... I E 35

Björk, S. L...................... IS 13

Björne, F. H.................... I Fi 22

Björkholm, S. H. H......... I Ju 23, In 29

Björklund, A.................... I H 6

Björklund, C. M................. I Jo 23

Björklund, G. A................. I Ju 16

Björkman, C. N. G............... IS 17

Björkman, L.-E. H............... I In 6, 29

Björkman, Th................... I Jo 2, 28

Björkman-Carlsson, Sara......... IS 19

Björkman-Goldschmidt, Elsa...... II U 3

Björkquist, E. G. A......... I S 5, In 1, 12

Björlin, E. G. A................. I K 18

Björling, A. H. I................. I Ju 4

Björling, K. J. E................. I In 21

Björn, E. O. F................... I C 15

Bladh, E. H..................... I Fi 5

Blix, F. G....................... I E 3, 24

Blom, O. T...................... I In 20

Blomberg, A. M. R............... I K 9

Blomberg, D. Ingeborg........... I E 31

Blomberg, H.................... I H 28

Blomberg, R. A.................. IS 18

Blomdahl, P.-G.................. I Ju 31

Blomkvist, E. V................. I In 18

Blomquist, K. S................. I E 5

Blomqvist, E. A. E.............. I Jo 14

Blomqvist, P. I. R............... I In 4

Boalt, H. G. R.................. IS 18

Bodestam, G. S. V........... I E 31, 35, 37

Boethius, S. B................... I E 10

Bohlinder, E. J. E............ I S 13, E 15

Bohman, H. Å.............. I E 32, In 31

Bolander, G..................... I H 6

Bolin, L. A................... I S 18, In 2

Bolinder, N. L................... I K 5, 7

Boman, K. E. R. (II)........ I K 20, In 18

Boman, Märta K. (II)........... I S 10, 18

Bonnier, K...................... I E 23

Bonow, K. D. M................. I H 3, 27

Borelius, A. J. T................. I E 38

Borelius, C. O. G................ I Fi 10

Borgquist, F.................... I Fö 3

Borgström, G. A................. I H 17

Borgström, N. O. G. J............ I H 3, 27

332

Riksdagsberåttelsen.

Borrman, M. Kristina O.......... I E 21

Bosaus, \V. B................... I E 24

Bouveng, G. A. O. N............. I C 9

Brahmer, H. T.................. I Jo 20

Brandberg, K. G................. I Fö 3

Brandt, H. B. D................. I Ju 11

Branting, J. E. M................ I C 9

Bratt, B. A. E................... 1 U 4

Braunerhielm, G. E. G:son........ I In 4

Braunstein, Å. G. V.............. I Jo 4

Bredberg, A..................... I Fö 12

Brinck, G. F.................... 1 Fö 11

Bristedt, G. E. E................ II H 1

Broberg, F. B. J................. IS 1

Broberg, R. H. J............... I S 1, 5, 7

Brodén, E. H............. I Ju 4, H 12, 33

Brodin, H. W. G................. I Ju 31

Brofalk, G. H................... I Jo 6

Brolin, N.-E................ I E 32, 33, 39

Broomé, J. R. B................. I Fö 7

Browaldh, K. E................ I U 3, Fi 1

Browall, G...................... II H 2

Bruhn-Möller, Å. W.............. I E 24, 30

Brundin, G. G................... I H 12

Brunnberg, A. O. R.............. I Ju 8

Bruno, C. A..................... I E 3

Bruno, C. G..................... I Ju 4

Brusewitz, S. I.................. I U 2

Bruzelius, F. M. S................ I Jo 30

Bruggeman, K. G................ II U 3

Brådhe, P. S. S.................. I E 38

Bucht, S. F. V................... I In 1

Bunne, E....................... IS 8

af Burén, H..................... I Fö 3

Bursell, A....................... IS 19

Byléhn, G....................... I H 2

Byström, C..................... II H 3

Bäcklund, C..................... I Fi 21

Bäckström, K. G. H.............. I E 10

Böök, K. E..................... I H 22

Böös, G. M. E................ I K 4, H 13

C.

Cagnell, S. C.................... I Fö 13

Canarp, C....................... IS 15

Carbell, E. E. E........... I Jo 29; II H 2

Cardelius, E. C. F................ I K 6, 21

Carle, B........................ I K 8

Carlesjö, G. I. A................. I In 31

Carlon, C. S..................... II H 3

Carlsson, C. A................... II H 3

Carlsson, C. G. E................ I Jo 6

Carlsson, G. R................... I Fi 4

Carlström, L. B.................. I H 21

Carlsund, A..................... I U 1

Carpeland, I. B. T............... I Fö 18

\jdo||/dI ööUH) tv • II, • •••••••• A ij U A A Aiå

Cassel, L. D. (I) I Ju 8, U 5, S 8, 20, K 19

Cavallin, T. S. G................. I Fö 12

Cederbalk, B. S.................. I Ju 31

Cedercrantz, B................ I K 12, H 6

Cedergren, Elsa................. I Fi 14

Cederström, A................... I Jo 2

Cederwall, G. F. E............... II H 2

Christensson, J...........

....... I

S

8

Christiansson, K. G. S.....

....... I

K

15

Clason, P................

....... I

5

Clémentz, C. G. R. A......

....... I

Ju

31

Collin, Karin............

....... II

H

2

Conradi, E. G. F..........

....... I

S

3

Corin, G. E. M............

....... I

u

1

Corneliusson, S...........

. . . I Jo 26,

H

17

Crabo, S. G..............

....... I Fi

i 5,

29

Crafoord, C..............

....... I

In

13

Croneborg, A.............

....... I

H

22

Cullberg, J. O............

....... I

E

4

Curman, J. S.............

....... I

E

6

Curtman, C. W. .. I Ju 4,

Fö 13, S 4;

II

In

D,

Dahl, D...............

E

14

Dahl, G................

......... I

Ju

24

Dahlbeck, N...........

......... I Jo 3,

18

Dahlberg, A. F. V.......

......... I

In

32

Dahlberg, G. W.........

....... I Fi 3, E

: 9

Dahlén, O..............

......... I

s

15

Dahlerus, B. H.........

......... II

H

1

Dahlgren, R. B.........

......... I

Fi

22

Dahlgren, I. J. G.......

In

1

Dahlin, E. H...........

......... II

H

2

Dahlman, J. A. G.......

......... I

H

20

Dahlquist, G...........

......... I

S

9

Dahlquist, S. M.........

......... I

Fi

4

Dahlström, E...........

......... I

S

11

Dahnberg, E...........

Ju

1

Dahr, K...............

......... I

E

13

Damström, K. A. (I)... .

......... I

S

7

Danielson, B. G. E......

......... I

Fi

15

Danielsson, Å..........

H

25

von Dardel, G. F. N.....

......... I

C

13

Davidsson, D. E. W.....

......... II

H

2

Davidsson, Greta.......

......... I

E

21

Degerstedt, C. Hj.......

. I K 12; II H 1

, 2

von Delwig, R..........

......... II

H

2

Dennemark, S..........

......... II

U

1

Detlofsson, N. R........

......... I

Fi

9

Dickson, J. I. A........

......... I

In

18

Didner, G..............

......... I

Jo

28

Digman, H. M..........

......... I

Ju

11

Dillén, B. O............

......... I

K

16

Dillner, H. J...........

......... I

E

7

Diurson, Vera..........

H

2

Djurberg, L. G. H......

......... I

C

11

Domellöf, R............

......... I

H

22

DUring, H. I...........

......... I

E

17

Dybner, N. O. E........

......... I

C

10

Dyfverman, G. H.......

......... I

Fi

9

Dymling, C. A..........

......... I

E

26

Dyring, Rosa..........

S

11

Eberstein, G. A. ..

E.

.....I Ju 13,

24

Eckerberg, E. L. . .

..... I E

21

Eckerberg, P. A. . ,

..... I In

2

Edberg, J. W.....

..... II H

1

Personregister.

333

Edberg, R. F. (II). .. I Ju 4, 19, U 5, In 15
Edenman, R. H. L. (II).... I Fö 12, E 1, 23

Edgren, E. G.................... I Fi 9

Edlén, B........................ I Fi 10

Edling, N. P. J.............. I E 20, Jo 16

Edling, S. Ä........... I Ju 20, 21; II U 2

Edman, J. R................... I H 19, 30

Edstrand, K.-I.................. I Fi 25

Edström, G..................... I H 25

Edström, K. S................... I Fi 21

Egertz, D. Å.................... I C 12

Ehnbom, C. J. G.............. I Fi 2, E 18

Ehnbom, E. B. A................ I Fi 21

Ehrenberg, B. G................. I In 28

Ehrensvärd, A................... I E 11, 30

Ekblad, S. M.................... I Fö 15

Ekblom, S. G.................... I In 14

Ekbom, C. A. H................. I In 13

Ekdahl, O. G.................... I Ju 7

Ekeberg, L. B____I Ju 11,13,15,16, 20, Fi 14

Ekelöf, J. A. A. S................ I E 13

Ekelöf, P. O..................... I E 25

Ekendahl, Sigrid H. E........... I S 7, C 6

Ekenberg, O. J.................. I Fi 7

Ekengren, H. K. A............... I Fi 28

Eketorp, B. S................... I H 3

Eklind, U. C.................... I Fö 13

Eklund, E...................... I Fi 15

Eklund, E. G............... I Ju 23, H 25

Eklund, S....................... I In 36

Eklöv, G........................ I H 17

Ekman, E. V.................... I E 31

Ekström, P. E............. I Jo 5, 7, H 27

Elfving, G.................... I Ju 1, H 5

Elfving, K. I................. I H 26, C 11

Elfwing, Y. M................... I Jo 11

Eliasson, B. G. O................ I K 18

Eliasson, L.............. I Ju 1, 10, In 22

Eliasson, L. (I).................. I E 17

Eliasson, N. G. I................. I Jo 6

Elison, M....................... IS 20

Elldin, H....................... I E 15

Ellhammar, G. L................I Fö 13, 16

Elliot, K. E..................... I Jo 3, 18

Elmén, Brita D. (II)....... I S 17, 18, In 6

Elmér, Å. B. A.................. I Fi 15

Elmgren, B. F. (I).. . I E 16, H 20, In 6, 19

Elmgren, J. K. G................ I Fö 15

Elmstedt, E..................... IS 8

Elof sson, G. S. (I)...............I Jo 20, 23

Elshult, A. G. A................. I H 18

Elwing, B. G. O................. I K 18

Enequist, Gerd M................ I E 25

Engberg, I. R. F................. IS 13

Engberg, N. F................... II H 2

Engelstedt, E. C. E............ I H 5, 9, 31

Engfors, B. G. O............ I Fi 6; II H 4

Englund, C.-E................... I E 23

Englund, E. W. (I)........... I K 19, Fi 15

Englund, K. G. Å................ I In 2

Engqvist, C. O.................. I Ju 26

Engström, E. M................. IS 1

Engström, G. T.................. IS 18

Engström, T. I:son.............. I Fö 2

Engströmer, T................... I E 8, 11

Enhörning, H. A................. I In 19

Enmark, A. A................ I S 8, In 16

Ericson, F. C. W........

.. I Fö 1, C 10,

15

Ericson, J. E. (I)........

..... I E 4, 15,

29

Ericsson, B. C. A........

........ I C

13

Ericsson, C. E...........

........ I H

30

Ericsson, H. M..........

........ I In

21

Ericsson, S. J. G.........

........ I C

9

Ericsson, Y. A. R. I S 12,

Jo 4, 19, H 4; II H 1

Ericsson, Å. H..........

........ I E

22

Eriksson, B. A.........

I H 23, 25; II H 1

Eriksson, C. E. (I).......

......... I K

16

Eriksson, E.............

......... I Jo

32

Eriksson, E. F. V. (II).. . .

........ I In

20

Eriksson, G. A. V........

......... I Ju

31

Eriksson, G. T..........

. I Ju 1, 12, 25,

29

Eriksson, J. B...........

......... IS

1

Eriksson, J. E. (I).......

......... I Fö

2

Eriksson, K............

.. . I Fi 20; II U 1

Eriksson, K.-E. G.......

.. I E 35; II H

1

Eriksson, Nancy (II).....

.. I Ju 15; II H 2

Eriksson, N. E..........

5

Eriksson, N. G..........

......... I K

15

Eriksson, Ragnar........

......... I H

25

Eriksson, S. G. E........

......... I In

18

Ersman, S..............

......... I Ju

12

Erup, Ellen B...........

......... IS

8

Eskilsson, C. E. (I)......

......... IS

7

Esping, E. B............

......... I K

23

von Euler, R............

......... IS

11

Evers, G. T.............

......... I Ju

6

E.VCIÖ, U. ...................... X ou u

Ewerlöf, Elsa (II)................ IS 19

F.

Fahlander, V. M. J.......... I H 6, 8, C 11

Falck, K. R..................... I E 29

Falk, G. A...................... I In 3

Falk, S. S. T.................... I Ju 28

Fallenius, B. A. I Jo 4, 9, 12, 13, 20, 32, 33

Fant, C. G. N................... I E 40

Fant, G......................... I Fi 25

Fast, J. E. G. (II) ... I Ju 10, Fö 5, In 14, 38

Faxelius, A..................... I Fi 23

Ferlenius, G. R.................. I Jo 32

Fernholm, T.................... I Fi 26

Finnmark, T. L.................. I U 3

Fischer, G. A. V................. I E 24

Fischer, Ingrid.................. IE 5

Fischerström, C.................. I In 18

Fitger, N. F. P.................. I H 6

Flinck, H. L.................... I E 9, 37

Flodin, H....................... I Ju 13

Florin, G. R..................... I Jo 3

Flyboo, T....................... I H 14

Folkard von Scherling, F. A. J. I Ju 16; II U 2
Folke, N. E. H................... I Fö 12

Form, H. S...............

....... II

H

1

Fors, S. R...............

....... I E

18,

36

Forsberg, O. M. I. (II) ....

....... I

Fi

19

Forslund, E. B...........

....... I

S

21

Forslund, .1. A. (I)........

....... I

K

9

Forssblad, D..............

... . I U 2,

H

13

Forssell, E. G. B..........

....... I

Ju

29

Forssman, S. P. M........

. . . I E 24,

In

33

334

Riksdagsberättelsen.

Forsström, E. G. A.......

........ I

E

23

Fransén, H. D...........

. . . I H 16,

28,

32

Franzén, R..............

........ I

H

25

Franzon, F. L. (I)........

...... ISS

i, Fi 5

Fredberger, A. R........

........ I

E

38

Fredricsson, K. Å........

........ I

Fi

20

Fredriksson, L...........

........ I

S

20

Frendin, T..............

........ I

H

2

Frey, T. S:son...........

........ I

In

16

Friberger, E. G..........

........ I

E

13

von Friesen, 0. B. (II) . . .

........I E

17,

37

Friman, I.A............

........ I

In

28

Frisell, E. G.............

..... I K 16, H 6

Frisk, L................

........ I

H

18

Frithiofson, K...........

........ I

Ju

10

Funk, G. E.............

........ I

In

5

Furuskog, K. J..........

........ I

Fi

15

Furst, P.-E.............

........ I

Jo

28

Fältheim, Å. A..........

........ I

E

12

Farm, H. G. E. A........

........ I

E

17

G.

Gadd, K. I. S...............

I

Jo

12

Galfve, C. H................

1

S

11

Garsten, B..................

I

S

8

Gate, B.....................

I

In

18

Geijer, K. A...............

I H

29; II H 1

Geijer, P. A.................

I

H

26

Gemzell, Chr................

I K 7

, 9

Gerentz, S. T...............

.. I

U 2,

H

13

Gerhard, I..................

I

Jo

29

Gezelius, L. E. B............

, , , ,

I Ju 6,

11

Gibson, G. A................

. II

H

1

Gierow, K. R................

I

H

11

Giertz, L. M.................

I

K

11

Gihl, K. S. T................

I

Ju

22

Gillberg, K. E...............

I

H

3

Gillgren, L. E...............

II

H

2

Gillström, A. K. (I)..........

I

18

Girell, B. H.................

I

E

25

Giron, M. E.................

I

2

Gjöres, A...................

I H

8,

22

Glas, E. L. B................

I

In

25

Glimstedt, E. G.............

I E

8,

27

Godenius, N. R..............

I

In

36

Goldberg, L.................

I

K

19

Gottfarb, R.................

II

U

3

Gottlieb, J. V. C.............

I

E

24

Goude, S. N.................

I

Fi

10

Grafström, E. 0. Hj. . I H 8,

22,

29; II H 1

Granger, T. A. A.............

II

U

3

Granholm, J. H.............

I

Fi

10

Granlund, S. Å..............

I

Fi

22

Granqvist, L. M.............

I

S

7

Granström, E. A.............

I Jo

11,

14

Grape, A....................

I

Ju

13

Grenholm, Rut..............

I

E

17

Grill, C. L. C. C..............

, , , ,

I

Jo

22

Gripmark, W................

I

In

16

Groth, G. E. L...............

I

5

Groth, G. S.................

I

Ju

25

Grundström, H..............

, II

H

2

Gränebo, C. P. V. (I).........

I

14

Grönlund, C.-E..............

I

C

11

Gunnarsson, C. O. I..........

---- I

E

3

Gustafson, K. Hj. (II)........

____ I

Jo

3

Gustafson, M................

____ I

C

2

Gustafson, Sven (II)..........

____ I

S

21

Gustafsson, F. E. (II).........

____ I

E

32

Gustafsson, G. I. F...........

I

Jo

30

Gustafsson, I. A. S...........

____ I

E

19

Gustafsson, Y. H............

I Jo 6,

13,

25

Gustavsson, G. H............

____ I

S

8

Gustavsson, J. W............

____ I

S

9

Gyllenram, K. Å. G..........

____ I

3

Gynne, N. A. S..............

____ I

Ju

2

Gålsman, Ester..............

____ II

H

3

Gårdö, K. G.................

____ I

In

1

Gärde, J. N.................

. I Ju 4

9,

27

Gardin, P. F................

____ I

16

Göransson, E. W. Z..........

____ 1

In

23

Göransson, H. P. (I)..........

I Ju 12

E

32

H.

Hackelius, A..............

....... I Fö

6

Hadding, A. R...........

....... I E 3

. 7

Hadding, C. F............

....... I In

30

Haeggblom, E. E. (II).....

....... I Jo 9,

21

Haeggström, S. M. Å.......

....... I In

35

Hagberg, A. E............

. . I Ju 14, H

25

Hagberg, E. R. (II).......

____ I Fi 5, 9,

15

Hagberg. K. H. (II).......

....... I Fö

8

Hagbergh, C. E............

....... I Fi

6

Hagberth, N. E...........

....... I K

1

Hagelberg, J. Y...........

....... I In

25

Hagelin, N. P.............

....... I Ju

4

Haglund, Ågot B.........

....... I E

9

Hagströmer, P. J. G........

....... I Ju

6

Hagård, B................

....... IS

21

Hagård, S. A. A. (II).......

I S 1, In 12,

38

Hahr, H. A. A............

....... I K

23

Hain, R. J. F............

....... II H

3

Hakeman, Elin............

....... I In

12

Hall, D. E................

....... I Fi

20

Hall, G. V................

....... I H

30

Hall, M...................

....... I Ju

16

Hall, P. E................

....... I Fö

2

Hallagård, G. A. (I)........

....... I Jo

2

Hallbeck, O. A...........

....... I E

23

Hallberg, S. E.............

....... I H

32

Halidén, B. E.............

....... I C

2

Hallén, E. G..............

....... I Fi

10

Hallgren, E. S.............

....... I In

32

Hallmans, G..............

....... I K

1

Hallnäs, S................

... I S 3; II H 2

Hallström, G..............

....... I Jo

32

Hallström, K. E...........

....... II H

1

Hamilton, C. F. H.........

....... I In

21

Hammar, C...............

....... I Jo

8

Hammar, O. G............

....... I E

13

Hammar, S..............

....... IS

6

Hammarskiöld, S. L........

....... I Fi

2

Hammarskiöld, T. L......

....... IIU

1

Hammarskjöld, B. G. H. . ..

....... I In

27

Hansen, B...............

....... I Fi

26

Hansén, P.-A. G...........

....... I Ju

14

Hansson, G...............

....... I H

2

Hansson, G. H............

....... I E

13

Personregister.

335

Hansson, N. G. (II)......

I

Ju

8

Hesselgren, 0. G. G. ...

....... I S 8, In

15

Hansson, N. H..........

I In

12,

21

, C

11

Hessle, Chr. W........

29

Hansson, S. F. (II).......

I

Jo

13

Hessler, J. T. H.......

.......... IS

8

Hassler, N. H. Å.........

I

E

20

Heuman, C. H. M......

..........I Ju 12, 25

Hassler, 0. L. I..........

I

E

32

Heyman, G...........

.......... I H

2

Harrie, I. 0.............

I

Ju

9

Heyman, H...........

.......... I E

13

Hartler, H. M. S.........

I

H

6

Hillbo, A. O...........

.......... I C

1

Hartmann, J. L.........

... I

Ju

1,

S 1, 7

Hjalmarson, J. H. (II)..

.......... I Fö

14

Hartvlg, P. Å...........

. I

H

22,

30

Hjelm, V.............

.......... IS

8

von Hartmansdorff, A. H.

I U 2,

H 13;

II U 4

Hjern, B. K. L........

.......... I Ju

32

Hartzell, G..............

I

2

Hjolman, E. V........

1

Hasslow, J. S............

II

U

3

Hjort, K. G. M........

.......... I K

14

Heckscher, G. E....... I

Ju 12

, s

15

E

35

Hjulström, F..........

.......... I Jo

23

Hedar, F. S.............

I

E

2

Hjärre, A.............

26

Hedefalk, B.............

I

K

8

von Hofsten, E. A. G. ..

. I Ju 25, E 25,

: 3

Hedén, T...............

I

S

20

von Hofsten, S. E. C. . .

......... I In 12,

35

Hedenström, C. H.......

I

S

1

Holgersson, S..........

.......... I H

25

Hedfeldt, N. E..........

. . . I

Ju

7,

13,

24

Holm, N. F...........

.......... I E

2

Hedfors, N. H...........

I

In

26

Holm, P..............

......... I S 9, H 4

Hedin, A. G.............

I

H

17

Holmberg, B..........

.......... I In

26

Hedin, S. E. R..........

. .

I

K

6

Holmberg, C..........

.......... I Ju

12

Hedlund, G. (II).........

I

Ju

12

Holmberg, J. H. (II). . .

.......... I In

14

Hedlund, L.............

I

H

7

Holmberg, N. G.......

.......... I H

12

Hedlund, V. V. (II)......

I Ju

12,

31,

In

16

Holmberg, S..........

.......... I H

31

Hedqvist, A. S. (II)......

II

H

3

Holmbäck, A. E. V. (I)

.......... I Ju 4,

11

Hedström, H. V.........

I

In

21

Holmdahl, D. E.......

.......... I E

5

Hedström, K. S. H.......

I

H

31

Holmgren, F. J. D.....

.......... I Fi

14

Hedvall, J. G............

I

E

15

Holmgren, G..........

.......... I In

17

Hegrelius, A. 0. R.......

.....

I

Jo

22

Holmgren, H. K. H. ...

.... I H 22; II U 1

von Heidenstam, R. M. .. .

I U 3,

H

29

Holmgren, L. K. A.....

...... I E 40, In

17

Heijne, O...............

I

H

25

Holmquist, B. G.......

.......... I In

25

Heinertz, N. 0..........

I

In

18

Holmquist, C. I. B.....

.......... IS

5

von Heland, K. E. H. (I).

I

8

Holmstedt, I..........

.......... I Ju

1

Helde, M...............

I

In

36

Holmstrand, M. F......

.......... I E

15

Helgesson, A. G.........

I

10

Holmvall, H. J. P......

.......... I E

38

Helgesson, R............

II

H

3

Holst, C. G............

.......... II U

3

Helin, M. S.............

I

K

18

von Horn, K. R. L. R. .

I Fi 14, H 6, 18,

22

Helleberg, N............

I

Jo

14

von Horn, R. C. F. B. ..

.......... I Fö

18

Hellman, G. A...........

II

H

2

Horney, N............

.......... I Ju

18

Hellman, G. G...........

I

Fö 13

Hovander, H. J. E.....

.......... II U

3

Hellman, 0. A...........

I

E

22

Hovgård, T. Å........

.......... I Jo 6,

12

Hellstedt, E. S..........

II

U

3

Hugo, Y..............

.......... I Ju

13

Hellsten, S. E...........

I

Ju

21

Hult, N. E. J..........

.......... I Jo

26

Hellstenius, G...........

I

Ju

32

Hult, W. P. A.........

.......... I E

3

Hellström, B. M.........

I

E

14

Hultan, I. H..........

.......... IS

18

Hellström, J. G. L.......

I

In

13

Hulthén, E. V.........

10

Hellström, K. H.........

I

K

12

Hulterström, A. N. 0. ..

...... I K 17, H

21

Hemberg, P. J...........

I

H

14

Hultgren, G. A. E......

......... I E 33,

39

Hcmmar, A.............

I

H

14

Hultin, S.............

.......... I E

13

Hemming, E. R..........

I

In

15

Hultkrantz, G. V. T. .. .

.......... II H

1

Hemming-Sjöberg, A.....

I

Ju

13

Hultman, G...........

.......... II H

3

Henkow, K. G. I.........

I

K

13

Hultman, N. A........

.......... I C

11

Henkow, K. H...........

. . . I

Ju

6,

15,

22

Hultman, P. G........

.......... IS

1

Henriksson, C. T.........

I

Ju

30

Hultquist, A. A........

.......... I Fö

10

Henriksson, E. V........

I

K

11

Hultström, L..........

.......... I S 6,

21

Henriksson, N. T........

I

Jo

10

Humble, E. M. S.......

.......... IS

14

Henriksson, S. H. (II) IJull,S3

8,

Fi 5, In 21

Husén, T.............

.......... I Fö

15

Henriques, E............

II

H

5

Huss, K. S............

.......... II H

1

Herlitz, C. G............

I

In

38

Hydén, S. O...........

.......... IS

7

Herlitz, N. (I) I Ju 9, 23,

Fi 23,

E

39,

H

27

Hylander, I...........

.......... I E

33

Hermansson, J. A. (I)... .

I

H

12

Håkansson, H.........

.......... I H

20

Hernelius, A............

I

In

30

Håkansson, H. E. V. ...

.......... I E

1

Hernlund, C. A. V.......

I

Jo

16

Håstad, E. (II)........

.......... I Ju

26

Herrlin, S. G. S...........

I

Ju

9

Håård, C. F. Ö........

......... I K

12

Herrström, N. G.........

I

E

31

Häckner, K. J. Y. (II) ..

..... I Ju 27, In

22

Hessel, N. O.............

I

Jo

32

Hägglöf, S. I..........

......... I H

28

I lessclbom, K. E. (I)......

I

8

Hiiggmark, C. L. A.....

......... I In

20

336

Riksdagsberättelsen.

Häller, L....................... I Jo 29

Härén, Y....................... I E 19

Härnqvist, K.................... I Fö 15

Hässelberg, A................... I Ju 1

Högberg, J. P................... I E 5

Högman, C. F. O................ I K 12

Högstedt, C.-F.................. II U 4

Högström, E. A................. I Jo 21

Höijer, G....................... I Fö 2, 8

Höjer, I........................ I In 16

Höjer, J. A..................... I E 24

Höjer, K. J................... I S 1, C 3

Höjer, Signe.................... I Ju 19

Höjer, T. A. M.................. I E 3

Hörjel, N. J.................... I E 32, 39

Hössjer, K. G. N................. I E 13

I.

Inghe, G.............. I Ju 1, E 24, In 24

Insulander, E. I................. I Fö 7

Isberg, N....................... I H 21

Isoz, N. P. E.................... I C 9

J.

Johnsson, B. E. ... I U 1, S 3,14, C 6, 11, 12

Johnsson, J. H. (II).......... I Fi 19, E 37

Johnsson, N. O.................. IS 18

Johnsson, P. A. (II).............. IK 9

Jonason, S. Å. H................ II U 1

Jonasson, S. S................... I K 15

Jonsson, C...................... I In 30

Jonsson, C. A. D. (II).... I Fi 5, Jo 22, H 1

Jonsson, G..................... I Ju 1, 12

Jonsson, E. S.................... I C 1

Jonsson, J. N. (I)............. I Jo 6, 9, 13

Jonsson, J. S. (II)................ I Jo 21

Jonsson, L. A. D. (II)............ I Ju 14

Jonzon, S. G. B................ I Jo 33

Josefson, K. E. T................ I Fi 21

Josephson, G. A................. I E 23

Josephson, K. O................. I E 22

Josephson, W................... I H 10

Jungner, Ragnhild S............. I In 2

Juréen, L. J. F.............. I Fi 11, Jo 26

Jägerskiöld, O................... I E 10

Järdler, S....................... I Fi 8, 15

Järtelius, G. E................... I Ju 30

Jönhagen, S. B.................. I Fi 17

Jönsson, L. I.................... I H 27

Jönsson, N. O. (II) ... I Ju 17, Jo 9, 21; II H 2
Jörnstedt, K. A. W.............. I H 14

Jacobi, N. A.................... IS 4

Jacobson, S. B. S................ I In 22

Jacobson, U. R. (II).............. I Jo 19

Jacobsson, B. M................. I H 16

Jacobsson, C. A................ I H 10, 22

Jacobsson, E. E. (II)............. I H 27

Jacobsson, G.................... I Ju 24

Janander, S. T.................. I H 17

Jander, M....................... I H 2

Jansson, A...................... I Ju 1

Jansson, B. I. (II)......... I Fö 9, 10, S 12

Jansson, C. E................... I In 3

Jansson, E. T................... I C

Jansson, N. E............. I S 8, Jo 26, 32

Jansson, W..................... I In 20

Jamerup, S. E................... I Fi 21

Jerdenius, K. E. . . . I S 4, Fi 2, E 10, C 15

Jerneman, T. G....... IS 21, H 13; II U 4

Joachimsson, O.................. I K 8

Joge, S. F....................... I H 29

Johannesson, E. G. V. (I) . . IS 20, K 24, E 23
Johannisson, T. G.

6

I E 35

Johansson, A............... IS 20; II H 2

Johansson, B.................... IS 16

Johansson, B. R................ IS 13, 15

Johansson, C.-E................. I E 37

Johansson, E. A................. IS 8

Johansson, E. G................. I E 20

Johansson, Elsa A, (II)........ I Ju 30, S 8

Johansson, F. L. H.............. I Jo 26

Johansson, H.............. I In 24; II H 2

Johansson, Helga................ IH 7

Johansson, K. A. A.......... I U 3, H 6, 7

Johansson, K. V................. I In 3

Johansson, N. Ivar (II) I S 6, Jo 28, H 12, C 15

Johansson, O. F................. 1 E 27

Johansson, P. A. (II)......... I Jo 20, H 4

Johansson, S. A................. IS 8

Johnson, A...................... I S 11

K.

Kahlin, T............

Kaijser, F............

von Kantzow, H......

Karlbom, K. A.......

Karlbom, T. O.......

Karleby, O...........

Karlman, K. O. S.....

Karlsson, G..........

Karlsson, K..........

Karlsson, K. G. (I)....
Karlsson, K. Gustaf (I)
Karlsson, O. G. (I)... .

Karlström, H. Å......

Karnell, B...........

Kastengren, G. C.-A. ..

Kastrup, S. O........

Kellberg, E. M.......

Kempe, G. A.........

Kempff, C. S. R......

Kihlgren, R. W.......

Kihlman, K. H.......

Kinberg, O...........

Kinnmark, F. G. Y. ...

Kjellén, T. B.........

Kjellin, A. Hj........

Kjellin, B. T. M......

Kjellman, G. H.......

Kjellson, K. B. N.....

Kjellström, S. Å......

Kjöllerström, S. G. . . .

Kleman, C. F.........

Klackenberg, G. S.

I H 4
I Ju 18
I H 7
I E 29
I E 22
I Fi 19
I H 10
I U 2
. . . II H 3
I E 36
. .. I S 6, 20
I Ju 27, In 4
I E 11
I E 9
I H 18
. . . II H 1
I Ju 27
I H 4
I Fö 15
I Ju 19
. . I E 18, 36
I Ju 12
. I Ju 11, 29
I C 15
I In 16
I Ju 27, E 2
I E 38
. . . II U 2

. . . IS 7

I E 3
I Ju 17
I E 26

Klackenberg, O. H. I Ju 7, Fi 8, 15, 25, C 13

Kleberg, J. V. B. T.............. I E 3, 10

Kleen, E. W. E.................. I C 13

af Klintberg, C. G. F............. I Fö 16

Personregister.

337

Klum, A...............

Knutsson, G. F. ........

Knös, B. A. O..........

Kock-Lindberg, Karin . .

ICollberg, B............

Kollberg, G. N. (II).....

von Konow, U..........

Kretlger, H.............

Kristenson, A. V........

Kristensson, F..........

Kristensson, G. F. N. (II)

Kristensson, R.........

Kronvall, A. G. B.......

Kull, B................

Kull, J. I..............

Kullgren, E............

Kumblad, J. V.........

Kummel, L. S..........

Kuylenstierna, Brita ....
Kuylenstierna, C. W. U. .

Kyling, F. (II)..........

Kyling, K. F. F. (II). ...

Kypengren, S..........

Källner, G. G. A........

Källquist, K. G. E......

Källström, P.-E........

Kälvesten, Anna-Lisa ...

Kärre, K..............

Kärrlander, E. H. (II)...

Köhler, N. G...........

Kördel, E. R...........

Körlof, A. H. V.........

I

E

37

I

S

17

I

E

2

I

H

18

I

Jo

13

II

H

1

I

Ju

13

I

E

14

I

In

13

I

E

25

24,

H

12

I

H

2

I

Fi

3

[ In

9,

37

II

H

1

I

Jo

7

I

H

12

I

2

I

Fi

14

I

Fi

7

I

In

19

I

E

29

I

S

11

I

12

E 12, t

i 4

I

E

22

I

Ju

1

I

E

31

I

Fi

5

I

Ju

24

I H 3; II H 1
I Ju 3, K 3, 14

Ii.

Lagby, E. Anna-Lisa .

............ I

S

10

Lagergren, B. G. M. ..

............ I

Fi

19

Lagerkvist, E. E.....

Fi

19

Lagerwall, Eva......

........... I

In

24

Landberg, B. C. E. . .

........... I

H

6

Landberg, J. G......

........... I

E

26

Landquist, A. D.....

........... I

Ju

22

Lange, N. G.........

. I Jo 24, 26; II Fi 1

Langendorf, K. B. I. .

........... I

E

25

Langton, B. A. B. ...

........... I

In

33

Lanke, B. T.........

........... I

Jo

5

Lantz, H. V.........

.......... I Ju

7, K 3

Lantz, S............

........... I

H

2

Lamstedt, A. O. G. . .

........... I

S

2

Larson, B. G........

........... I

Ju

21

Larson, E. G........

........... I

E

13

Larsson, B..........

........ I Ju 12, C 6

Larsson, E. Å.......

........... I

In

5

Larsson, G..........

........... II

H

3

Larsson, G. I........

........... I

E

15

Larsson, G. K. V. (II).

........ I S 10,

Jo

21

Larsson, H..........

........... I

S

8

Larsson, K...........

........... I

H

7

Larsson, Karin.......

........... I

Fi

15

Larsson, Maj G.......

........... I

E

23

Larsson, N. A. (II). . .

....... I E 36,

In

15

Larsson, O...........

........ I Ju 18, t

5

Larsson, S......... I

S 14, 19, H 31,

In

14

Larsson, S. B........

........ I E 7,

ii,

14

Larsson, S. W........

........... I

E

24

Larsson, T. S.................... II U 2

Larsson, Y. G. R. (II)----I S 15, K 18, In 14

Larsson, Å...................... i s 15

Lassen, B............... I Ju 12, 31, H 33

Laurin, J...................... I Ju 19, 31

de Laval, Märta................. I E 17

Lawski, S. J. K. W.............. II U 3

Leander, S...................... I Fö 10

Leche, H. J........... I Ju 4, Jo 16; II In

Leffler, J. O..................... I H 6

Leffler, S. B.................... I Ju 7, 18

Leijon, T....................... I K 2

Leissner, T. Å.............. I H 13; II U 4

Lembke, C. B. M................ I Ju 10

Lemne, M. H.............. I Fi 28; II H 1

Leo, H. V................... I K 7, 11, 24

Leuf, N. B...................... I H 6

Levin, H. S. (II)............... I Jo 10, 29

Levinson, K. S.................. II H 5

Levinson, Margit R.............. I Fi 14

Lidholm, A..................... I E 13

Lidström, E. J. A................ I Fö 18

Liedberg, C. G............... I Jo 30, H 4

Liedholm, Anna................. IS 8

Lien, M......................... 1E 22

Liljedahl, G. E.................. I In 19

Liljedahl, N. A.................. I Fö 15

Liljegren, Märta................. IG 10

Lillieros, J. M................... I C 7

Lind, A............. I E 21, H 10; II H 2

Lind af Hageby, E. A. L. B....... I Fö 13

Lindahl, Annie.................. I E 21

Lindahl, E. R............. I K 12, Fi 1, 28

Lindau, G. H.................... I E 5

Lindberg, A..................... IH 13

Lindberg, G. (II)................. IS 21

Lindberg, G.-H.................. I Fö 10

Lindberg, E..................... I Ju 13

Lindberg, E. G.................. I Ju 33

Lindberg, E. H.................. I In 15

Lindberg, H............. I Ju 11, 12, S 19

Lindberg, K. A.................. I Ju 9

Lindberg, T................... I Ju 12, 25

Lindberger, A................... II H 2

Lindberger, L............ I S 16, Fi 11, 26

Lindbergson, K. A.......... I H 19, C 2, 8

Lindblad, C. W.................. I E 15

Lindblad, S. J. H................ I Fi 4

Lindblom, A. A. F............... I E 38

Lindblom, E. A.................. I C 10

Lindblom, Edith M.............. I E 15

Lindbom, T. L.................. I E 19

Lindeberg, E. F. L. ... I S 12, K 3, 8, Jo 19, 25

Lindegren, K................... I S 18, 19

Lindell, I.A................ I K 19, In 29

Lindell, K. J.................... IH 33

Lindell, M...................... I In 19

Linden, K. G.................... I Fö 16

Lindén, L. V. (I)................ I In 18

Lindencrona, A.................. II U 1

Lindencrona, G............... I S 14; II In

Lindencrona, P. A. H............ I Fö 12

Linder, E. Hj................... I Ju 11

Linder, N. E. Y................. I Ju 30

Linderoth, H. G................. IS 9

Linderstam, B. Hj............. I U 2; II U 4

Lindforss, K. B. R............ I S 21, E 15

22 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
Riksdag^berättelsen.

338

Riksdagsberåttelsen.

Lindgren, E............

Lindgren-Fridell, Marita

Lindh, S...............

Lindhagen, N..........

Lindhé, C..............

Lindholm, G. A.........

Lindholm, P. S. (II)

Lindman, A. G.........

Lindquist, E. G. W.

Lindquist, N. G.........

Lindqvist, J. L........

Lindqvist, R. H........

Lindroth, A............

Lindskog, B. V........

Lindskog, C............

Lindstedt, A..........

Lindstedt, G. F........

Lindström, A. H.......

Lindström, A. H. I.....

Lindström, E..........

Lindström, H. B. (II)...
Lindström, K. J. O. ...

Lindström, S. A........

Lindström, Ulla G. (I). .

Lindvall, K. E.........

Lingman, J...........

Linnér, I. B. M........

Ljung, E..............

Ljungberg, E. C. R.....

Ljungberg, S. H.......

Ljungdahl, K.-G.......

Ljungdahl, M. J. J.....

Ljunggren, V..........

Ljunggren, Å. V.......

Ljungman, K. S. B.....

Ljungmark, G.........

Ljungqvist, G. N......

Ljungqvist, N.........

Ljungstedt, N. V......

Lodenius, V. G. (I).....

Lord, S.-Hj...........

Luckey, E............

Ludvigsson, B.........

Lund, R. N...........

Lundahl, E...........

Lundberg, A. S..... I

Lundberg, B..........

Lundberg, E. A........

Lundberg, E. F.......

Lundberg, E. J........

Lundberg, H. F. N.....

Lundberg, J. I. (II)

Lundberg, K.-A. O.....

Lundberg, N. R. W.

Lundblad, H. R.......

Lundén, L............

Lundell, S............

Lundgren, I. A. O. .....

Lundgren, J. B........

Lundgren, Th.........

Lundgren, Valborg ....

Lundh, H. T..........

Lundh, J. L...........

Lundin, R. F..........

Lundmark, N. A. J. . . .
Lundquist, G. A. R.
Lundquist, L..........

I H

21

Lundquist, 0. R........

........ I

E

22

I E

21

Lundqvist, K. H........

........ I

S

8

I Fi

11

Lundqvist, M...........

....... I Ju

11,

12

I E

21

Lundqvist, N. L........

......... I

H

18

I S

8

Lundqvist, 0...........

......... I

H

14

4, Jo

16

Lundström, H. E.......

......... I

Ju

14

23, C

16

Lundwall, J............

......... I

In

27

I Ju

32

Lundvik, V. G..........

..... I E 20,

H

26

I Fö

2

Lutteman, S. E.........

____ I Ju 31,

In

24

Fi 1,

29

Lyberg, F..............

......... I

C

8

II H

2

Lydén, G. .............

......... I

K

17

2, E

18

Lännergren, E. B.......

......... I

Ju

9

I In

18

Löfgren, G.............

E

14

I H 1

, 2

Löfmark, E. B..........

......... I

S

1

I Jo

29

Löfqvist, Thyra (II).....

......... I

H

33

I H

13

Löfström, B. A.........

H

1

I E

25

Löfström, F............

......... I

5

I Fi

4

Löhr, B. A. H..........

......... I

C

5

I Ju

4

Lönnerblad, T. H.......

........ I E

18,

36

I K

14

Lönnroth, N. E. M......

......... I

E

3

I Jo

30

Löwbeer, H............

......... I

E

33

I K

12

Löwbeer, N. T. . . . I E 27,

36, H 11, 24, In 5,

10

Jo 3,

18

Löwegren, G. H........

......... I

E

25

... I Ju 1, 24

I Fi 21

I S 3

.... I C 4

I H 7

I Ju 16, H 16

____ I E 29

.... I H 32

. .. I In 12, 15
.... II H 3
4
25
14
12
21
21

.......... I E

.......... I E

.......... I H

.......... I H

.......... I H

.......... I In

.......... I Ju 15

.......... I H 18

.......... I H

.......... I E

.......... I Jo 14

.......... I In 18

K 20, Fi 11, H 4, 18
.......... I H 7

17

13

I S

I S

I S 1
16, Fi 26

I E 14
II H 2
I S 17
II H 2
I Fö 15
15, E 34

........ I E 19

........ I Fi 12

........ IS 13

........ I Ju 14

I H 6, 22; II Fi 1
... I Ju 11, In 24

........ I E 38

........ I C 16

........ II H 2

........ II H 3

24, In 26

II H 1

I E

M.

Magnander, E. E. A............. I Fi 3, 16

Magnuson, M.................... I

Magnusson, A. L................. I

Magnusson, E................... I

Magnusson, K. H................ I Jo

Magnusson, N. H.............

Magnusson, R. A. H...........

Malis, P. G...................

Malm, A. J...................

Malm, L. V. L................

Malm, N. P..................... I K

Malm, N. T. B...............

Malm, S. E. H...............

Malmberg, H................

Malmberg, P. G..............

af Malmborg, N. M...........

Malmberg, Å.................... I H

Malmén, M. E................... II H

Malmeström, E. A. C.........

Malmfors, N. A. E........ I

Malmgren, B. R................. I In 13

Malmkvist, E. V............ I K 2, 4, J>, 16

Malmros, H..................... I

Mannerfelt, C. E. A.......... I Jo 2, 13, 20

Mannerskantz, A. F. (I) I Ju

Marcus, M..................

Markelius, S. G.................. I K

Martenius, Å. B. A...............

Mathlein, R. F.................. I

Matts, A. G..................... II H

Mattsson, E..................... I H

Mattsson, E. H.................. I K

Mattsson, J. G. A................ I E

Matz, K. S..................... I H 15, 31

Maunsbach, A. B................ I ~

Mehr, H. L..................

Meidner, R. A. . . I Ju 18, S 13, Fi 11, H 4
Melén, O. F. R........ I Ju 33, Fö 5, H 26

I Fi

3,

16

I

S

9

I

S

15

I

Ju

14

I

Jo

2

I

H

26

I

Jo

20

I

In

3

I

S

8

I

E

14

I

K

8

I

In

17

I

H

13

I

Ju

14

I

E

37

I C

, 7,

11

I

H

4

11

H

1

I

E

32

, 8; II H 1

I

In

13

2, 4,

, 9,

16

I

E

24

o 2,

13,

20

Fö 9.

, H

26

I

In

15

I

K

18

I

H

3

I

In

21

II

H

2

I

H

31

I

K

23

I

E

16

I H

15,

31

I

E

36

I

S

19

Personregister.

339

Melin, D. E.........

In

6

Mellander, C. W.....

U

3

Mellbourn, G. L. A. ..

....... I

E

31

von Mentzer, C. W. R.

L. ..

....... I

12

Metelius, B. E.......

.... I Fi 26.

2 3

Michanek, E.........

.... I S 15, Fi 5

Moberg, H. A:son . . .

.. I

Fö 6, K 8,

Jo

15

Modig, E...........

H

7

Modig, J.-O.........

I Ju 10,

4 J

, 4

Mogård, J. A. B. (I) .

...... I

E

4

Molander, M. E......

12,

26

Molin, F............

5

Montell, J. E. O.....

. . I E 25,

In

28

Morén, A. E.........

Fi

21

Mossberg, E.........

...... I

In

30

Mossberg, T. L......

...... II

H

2

Mott, H.............

H

22

Munthe, G. L.........

H

5

Murray, C. A...... I

S 16

Fi 18, 23,

Jo

16

Murray, C. G. U. M. . .

...... I

9

Myhrman, B. O.......

12

Myrbeek, K. D.......

Ju

14

Myrdal, Alva........

E

17

Myrgren, H..........

. . I Jo 29,

H

17

Månsson, K. G.......

. . I

S 16, Fi 20

, H

5

Månsson, N. C........

Jo

13

Mårdh, G. A.........

In

26

Mårtensson, H........

H

2

Mårtensson, J. W. (II).

...... I

H

19

N.

Nannesson, P. L................. I Ju 14

Nauckhoff, S. A. G.......I H 1, 9; II H 1

Nelander, J. E................... I K 6

Nelgård, A....................... I C 10

Nelker, H. G................ I K 19, Fi 15

Nerell, Å. N. J.................. I K 18

Netzén, G. (II).............. I Jo 23, In 29

Nevrell, B. A................ I Fi 23, E 24

Neymark, N. G. E............... I E 35

Nielsen, H...................... I Fö 2

Nilson, Hj. R. (II) I S 12, 18, Jo 7, G 6, 11

Nilsson, C. O. (II)................ IS 8

Nilsson, D. E.................... I H 19

Nilsson, G. E.............. I E 17, I In 20

Nilsson, G. H................. I K 8, Jo 3

Nilsson, G. V. (II)........... I K 17, E 39

Nilssön, H...................... II H 2

Nilsson, Hj...................... I Jo 8

Nilsson, N. R.................... I Jo 26

Nilsson, O. F................... I Jo 4, 33

Nilsson, R...................... I K 17

Nilsson, S. J.................... I H 1

Nilsson, Y...................... I H 31

Nilstein, A. H................... I H 10

Nilzon, K. I. (I)................. I Jo 30

Nitelius, H. V................... I Fi 24

Norberg, R. E............... I In 27, C 13

Nord, C. H.................. I Fö 12, S 15

Nordenfalk, J................... I Ju 13

Nordenskiöld, O................. IS 3

Nordenskjöld, C. E. T. A......... I E 35

Nordenskjöld, O. G.............. IS 8

Nordénson, H. (I)................ IH 7

Nordenson, J................ I Fi 11, H 18

Nordenstam, B. A............... I ju 8, 18

Nordfeldt, Hj................... J ju 14

Nordfelt, H. K. A................ i h 10

Nordfors, G..................... I In 34

Nordgren, Olivia (II)............. I S 1, 10

Nordholm, O. G................. i h 33

Nordhult, A.................... I E 22, 35

Nordkvist, E.................. I S 4, C 15

Nordlander, C. H........... I Jo 11, 26, 31

Nordlander, E. O. V.............. I Ju 21

Nordlund, Elsa-Brita........... I Ju 11, 12

Nordqvist, B. R. B............... II H 2

Nordqvist, S. F. V............ I H 6, 8, 18

Nordström, A. C. G:son.......... I C 16

Nordström, H. F................. I E 13

Nordström, J. H. M......... I E 27, 28, 36

Nordström, T................... I Ju 19

Nordvall, K. E.................. i e 13

Nordzell, C. O. J................. I H 1

Norén, C. S..................... I Fö 2

Norgren, N. O................... II H 3

Norinder, T. R.................. I c 16

Norinder, Y. H. D............... i E 9

Norlander, H.................... i h 7

Norlén, A....................... I E 21

Norman, E...................... I Ju 16

Norman, N...................... I jn 19

Norrgård, A..................... I Jo 15

Norrman, E................ I H 3; II H 2

Norrman, Å. S.................. I Fi 2

Norup, B. S. B. (II).............. ih 7

Nosslin, B....................... 1 e 24

Nothin, T. K. V................. I Fö 14

Nyberg, E...................... IH 27

Nycander, S. H.................. I In 18

Nygren, Hildur K. (II)........... I E 40

Nylén, T........................ I k 22

Nylin, B. E..................... I K 14

Nyman, A. E. W................ I Fö 13

Nyman, N. R. I................. I S 19

Nyström, E. G.................. I Fi 14 :

Nyström, E. V.................. 1 c 1

Nyström, H. G.................. I K 23

Nyström, P. E................... II H 3

Nyström, P. I................... I S 15, 18 •

Nyström, S. L. G................ IS 14

Näsgård, B. (I).................. I H

Näslund, G................. I Jo 27, H 25

Näslund, H. M. E.............. I Jo 24, 26

Näslund, P. J. (I)........... I Ju 14, Jo 22

Näsström, E. E. (I)... I E 14, 17, Jo 7, H 4

Näverfelt, A. S.................. I s 3

Nääs, O. B...................... I Jo 23

33:

O.

Odelberg, A. A..........

In

12

Odencrants, .1. O.........

Ju

14

Odevall, B..............

u

2

Odin, M. O..............

I

In

13

Odqvlst, G. B...........

2

von Oelreich, C.-E.......

H

1

Ohlin, P. H.............

Fi

7

Ohlon, S. .1. E. (I)........

..... I E 3,

26.

31

Ohlson, I................

[ 5

Ohlson, S.-O............

S

15

Ohlsson, L. G............... I Ju 12, In 16

340

Riksdagsberåttelsen.

Ohlsson, P. T.................... I Fi 11

Ohring, N. S.................... I In 31

Oldmark, I...................... I E 36

Olhammar, G. F. N...... I Jo 26, H 25, 32

Olin, G. C. 0.................... 1 In. 21

Olofsson, S...................... I Fö 12

Olofsson, Å. W. (II).............. IS 10

Olson, Hj....................... IS 9

Olsson, A....................... I Jo 19

Olsson, Anders (II)......... I S 3, 5, K 23

Olsson, A. E.................... I Fi 4

Olsson, G. P. (II)........... I Ju 11, In 12

Olsson, E....................... I Fö 8

Olsson, Erica................... II H 3

Olsson, G. A. (II)........... I S 9, Fi 5, 15

Olsson, G. H.................... I H 13

Olsson, I. S..................... IS 9

Olsson, K. H................... I Jo 9, 21

Olsson, K. J. (I)................. I Ju 26

Olsson, K. M. G................. I E 17

Olsson, N. G. T.................. I C 6

Olsson, O. W................ I Jo 29, H 14

Olsson, S. S..................... I E 15

Olvén, B. G. E.................. IS 8

Onsjö, J. (II).................... I Fi 15

Oredsson, H. E.................. I C 11

Oredsson, S. M.................. I Fi 23

Orrö, S. E...................... II H 1

Osvald-Jacobsson, Ingrid M....... I Jo 26

Osvald, K. H. (I)............. I Jo 5, In 21

von Otter, S. F.................. I Fi 4, 27

Ovegård, L. O................... I C 14

P.

Palander, T. F.............. I Ju 18, E 25

Palme, E. R. C............... I Fö 6, Fi 2

Palmer, I....................... IS 1

Palmstrand, T. E. Hj............. II H 1

Pauli, I. H. E................... I E 3

Pellijeff, A................ IS 11, In 2, 18

Pehrsson, N. F.................. I Ju 4

Pehrsson, W. I.................. II U

Persson, F. J. H. (II). I S 1, 12, K 11, H 14

Persson, F. L.................... I Ju 32

Persson, I. (I)....... I K 17, E 9, 17, H 20

Persson, K...................... I C 2

Persson, K. G................... I E 25

Persson, M. E................... I Fö 2

I Jo 15
8

Persson, P. E. S.....

Persson, P. H. Y................. I K

Persson, R. V. (II)..... I Ju 8, Jo 33, H 22

Persson, S.................. I H 1; II H 2

Persson, S. E.................... IS 9

Petersson, O. H. E.............. I H 21, 25

Petersson, S. G. W............... I Jo 23

Petrelius, B..................... I K 24

Petrén, B. A. S. . . I Ju 4, 11, U 1, 2; II In

Petrén, B. E. F. (I)........... I Fi 5, H 32

Petrén, B. E. G.................. I Ju 23

Petri, B. A. W................... I H 7, 34

Pettersson, A. G. (I) ............ I In 22

Pettersson, A. P. (II) I S 1, 20, K 24; II H 4

Pettersson, E. G. A.............. I Ju 29

Pettersson, G. (I)................ I K

Pettersson, J. W. (II)............ I In 14

Pettersson, K.............

Pettersson, S. B. A.........

Plym Forshell, W. N.......

Pontén, S.................

Poppius, H................

von Porat, S. A............

Prawitz, H. A.............

Prydz, P..................

Pyk, H. T................

Påhlsson, A. W............

Pålsson, F................

Pålsson, P. O. (I) .........

..... I H 17

..... I Fö 10

..... I Jo 26

..... I K 1

..... I E 24

..... I Fö 12

..... I H 12

..... I Fi 21

..... II H 1

..... IS 8

..... I E 18

I U 5, Jo 4, 33

Q.

Quennerstedt, N. H.............. I K 1

Quensel, C.-E.................... I E 25

Quensel, N. J. E................. I Fi 28

Qvistgaard, J. H........... I H 32; II H 1

B.

Rabe, J. J...........

........... I

E

19

Ragnå, N. E. A.......

........... I

C

2

Rahm, A. H. B......

.......... I In

21,

38

Ralf, E. Chr.........

........... I

E

19

Ramberg, J.........

........... I

In

17

Rapp, B. T.........

10

Regner, N. U........

........... I

In

22

Rehn, L. G. ... I S 13,

Fi 5, 26, H 6,10;

II H 2

Reiland, L. A. G.....

........... I

H

24

Renlund, R. G.......

.......... I Fi

18,

23

Rengby, S. F. N.....

........... I

Ju

25

Renström, K.-E.....

............ I

c

15

Restad, E. H........

............ I

In

i

Reuterskiöld, D......

............ I

H

14

Reuterskiöld, H. F. ..

............ I

H

13

Rexed, B. A.........

........... I E

24,

35

Rhedin, C. W. E.....

.......... I Jo

22,

30

Riben, K. O.........

..... I Ju 17, 34, K 3

Ribohn, E..........

............ 1

Jo

29

Rickard, A. B. O................ I K 5

Ringdén, H. Fr............

...... I Ju 30

Rising, E. K. A............

...... I In

15

Robertsson, N. I. H........

8

Rodhe, C. O. W...........

....... I E

3

Rodhe, K.................

....... I E

35

Rodhe, S. O...............

....... I Ju

18

Rogberg, N. O. L..........

....... II H

5

Romanus, S. E............

....... I Ju

11

Romberg, N. W. A.........

....... I E

8

Ronge, K................

....... I H

6

Ronner, G...............

1

Roos, K. G. B............

..... I In 29,

33

Rooth, J. H..............

....... I In

15

Rosén, A................

....... IS

20

Rosén, Göta M............

I Ju 1, 21, S

19

von Rosen, G. F. H. G.....

... I In 30, C

13

von Rosen, H............

....... I H

7

Rosén, N. G. K. G.........

.... I E 9, H

16

Rosenberg, G. D..........

....... I E

15

Rosenberg, K. G..........

....... I Fi

20

Rosenberg, N. R. W. (I) ...

22

Rosenberg, S. O..........

....... I Fö

2

Personregister.

341

Rosenblad, U. S............... I Fö 11, 15

Rosengren, O. A................. I In 8

Rosenlund, T. A................. I K 23

Rosenqvist, K................... I Jo 32

Rosenqvist, N. H. S.............. I In 21

Rubbestad, A. L. (II)............ IS 6

Rudbeck, O..................... I H 5

Rudberg, E. G................... I Fi 10

Rudenstam, G. N................ IS 8

Rudhe, R. S..................... I C 11

Rudholm, S. J. G................ I Ju 11

Rudstedt, K. G.................. I Ju 29

Rundberg, G. A................. I In 21

Rune, I. F...................... IS 8

Runemark, P. S................. I Fi 23

Runesten, S.-O. J................ II H 4

Runnström, S................... I H 17

Ryd, S. H...................... I Fö 10

Rydback, A. V. L........ I Fö 13, C 13, 16

Rydbeck, G..................... II H 2

Rydbeck, O. E. H............... I E 13

Rydhagen, N. B................. I Fi 21

Rydin, C. H..................... I In 15

Rylander, A. O. E. (II)........... I Fi 4

Rynnel, H. E.................... I E 26

Råberg, E.................... I Ju 1, E 5

Råby, K. G..................... I In 10

Rönn, Solveig A. O.............. I E 16

S.

Sachs, R........................ I H 7, 10

Saemund, A. G.................. IS 8

Sahlgren, C. E................... I H 30

Sahlin, G. J..................... I H 29

Sahlin, O. E............. I K 12, Fi 19, 28

Sahlin, S. E. G................. I U 3, H 7

Salomonson, C. S. R.............. I K 10

Samuelson, K. G................. I C 2, 11

Samuelson, S. J. E............... I K 18

Samuelsson, G. Y................ I In 20

Samuelsson, Ingrid.............. I H 17

Samuelsson, K. G................ IS 8

Sandberg, A. G. N............... I Jo 16

Sandberg, E. O. O............... I Fö 10

Sandberg, G. T. B............... I E 5

Sandberg, K. E. E............... I E 22

Sandberg, O. E. (II).............. I Fi 5

Sandberg-Norrlander, Alva....... I E 19

Sandler, R. J.................... I U 4

Sandqvist, T. G. R............... I In 20

Sandström, A. E. F.............. II U 1, 3

Sandström, C.................... I H 2

Sandström, K. H................ I K 9, 18

Sandström, Ragnhild M. A. (II) I S 10, In 29

Sanne, S. D. H.................. I In 14

Santesson, P. V.................. II U 2

Schaffer, T...................... I H 19

Schager, N...................... II H 3

Schalling, E. H.................. I E 33

von Schéele, C. G. F.............. I Fö 17

Schein, H....................... I In 18

Scheutz, C. I.................... I H 14

Schlyter, K..................... I Ju 12

Schlyter, R. O. O................ I E 22

Schmidt, F. F................... I E 35

Schmidt, T. A................... I In 21

Schneider, C. E.................. I c 1

Schunnesson, P. H............... I Ju 10

von Schwerin, W. C. P. B......... I Jo 7

Schiltz, E....................... I K 4

Schärman, O.................... I C 15

Sefve, S. I................... I Fi 15, E 16

Segerstedt, O. A. (II)............. I K 19

Segerstedt, T.................... IE 25

Segrell, T. R.................... I In 28

Sehlstedt, O. A. (II). I Ju 1, 10, K 23, E 31

Sellman, S. P. H................. IE 27

von Seth, T. G. A. (II)........... I Jo 33

Settergren, G. C. A....... I H 6, 24; II H 1

Severin, E. J....... I H 22, 25, 32; II H 3

Severin, F. F. (II)............ I Fi 6, In 30

Severin, G. H................... I C 1

Severinson, G................... II H 2

Sidenbladh, G................... I S 11

Sidenbladh, K. J. E.......... I Ju 16, K 22

Siden vall, J. G.................. I In 15

Siedman, G. H.................. I C 10

Siegbahn, K. M. F............... I Fi 10

Sievert, R....................... I In 36

Silfverberg, K. J. A.............. I C 9

Siljeström, G....................I Ju 12, 13

Silfverskiöld, T. C. A............. II U 3

Simonsson, N. V................. I C 12

Sivert, E. D..................... I Fi 1

Sjunnesson, N................... I In 12

Sjö, N. A.................... I S 10, Jo 20

Sjöberg, E. A.................... I K 12

Sjöberg, K. G................... I Fö 13

Sjöborg, N. E................... I Jo 8

Sjödahl, H. L. E. (I)..... I S 7, Fi 1, In 14

Sjödén, O. B.................... IS 18

Sjödin, I. V..................... I Fö 12

Sjögren, E...................... I Jo 25

Sjögren, K. G. T................. I E 24

Sjögren, K. E........... I H 6, 27; II H 1

Sjögren, N. A. G................. I E 21

Sjögren, N. T.................... I In 13

Sjögren, S. J.................... I H 17

Sjöholm, B. E................... I H 5

Sjöholm, Stina.................. I In 4

Sjöstedt, C.-E................... IE 9

Sjöstrand, Helga (II).......... I Ju 9, S 19

Sjöström-Bengtsson, Anna (I). . I S 19, E 17

Sjövall, K....................... I Fö 13

Sjövall, T. S..................... I In 2

Skantze, L. O................... I K 16

Skantze, L.-O. H................ I E 22

Skiöld, E. R..................... I Fi 8

Skogh, S. A..................... II U 4

Skoglund, E.................. I S 17, Fi 9

Skoglund, G. T. (II) .. I Ju 17, 26, K 20, Jo 10,

In 34

Sköldin, P. A. (II)............... I Jo 22

Smedman, G................. I K 3, H 19

Sohlman, S...................... I H 29

Sommar, C. O................... I Ju 33

Sondén, L....................... I Ju 6

Soop, E......................... I In 12

Spens, E. V..................... I Jo 3

Spongenbcrg, O.................. II H 2

342

Riksdagsberättelsen.

Staaf, Astrid.............

I

S

8

Stade, K. Y..............

I

5

Stat, N. 0. B.............

I

E

2

Starrin-Reindahl, Svea . . . .

I

S

10

Stattin, J. R.............

I

H

22

Stéen, P. L...............

I

H

33

Steenberg, K. J. E........

I

Fi

14

Stehn, Maja R............

I

S

18

Sten, H. (I).............

I

Jo

24

Stenbeck, F.............

I

In

30

Stenberg, N.............

II

H

2

Stenberg, O. A. E........

I

H

32

Stensgård, A. A. H.......

I Jo

7,

26

Stenström, J. A..........

I

C

12

Sterky, H. K. A.........

I

In

3

Stern, E................

I

Fi

4

Sterner, R. M. E.........

I

H

3

Stiernstedt, S. W. O......

II

H

1

Stjernberg, S. T.........

I

Jo

2

Stjernqvist, H. 0........

11

In

Stoltz, A. W............

I K

17,

20

Strahl, I................

I

Ju

12

Strand, A. W. (I).........

I U 3,

Fi 1

Jo 2

Strand, T...............

I

K

8

Strandell, G. H. F.......

I

Fi

19

Strandman, 0...........

I

E

21

Stränge, B. M. G.........

II

In

Strevffert, K. T..........

I K

i,

16

Strindlund, G...........

I

Jo

24

Strokirk, C. G. E........

I

Ju

33

Ström, E. T. H..........

..... i

C 1,

2,

11

Ström, K. V.............

I

Fi

15

Ström, N...............

I

S

6

Strömbeck, J. P.........

I

E

8

Strömberg, E............

I

H

14

Strömberg, O. A. E.......

..... i

In 28, C 1

Strömbom, S. G. M......

I

E

21

Strömgren, B. J.........

I

H

19

Ståhl, M. D. E. (II)......

. . . I Ju 30,

14

Ståhle, N...............

I

H

7

Sundahl, P. E...........

. . I Ju

18,

E

14

Sundberg, G. G..........

I

In

36

Sundelin, G. V. (I).......

..... I

E 34

, c

16

Sundelin, Å.............

I

In

21

Sundeil, 0. E............

I

In

30

''Sundfeldt, B............

. . I H

25;

[I H 1

Sundfelt, R.............

II

H

3

Sundiri, R...............

I

H

14

Sundström, E...........

I

Ju

1

Sundström, N. W. (II) .. .

. I S 2, E 19,

H

10

Sunnerfelt, B. G.........

I

E

4

Swanstein, S. N. S.......

I

Jo

12

Swartling, A. E. V.......

......

C 4

, 6,

10

Swartling, E. G..........

I

Ju

15

Svartz-Malmberg, Nanna

T

In

13

Swedberg, B. B. H.......

I

7

Svedberg, T.............

I

U

4

Swedborg, E. H.........

____ I Jo 9,

29,

31

Swedenborg, J. E........

1

E

14

Svedendahl, A...........

1

Jo

29

Svennberg, T............

1

K

2

Svennilson, S. I..........

1

H

4

Svenson, Å.............

II

U

3

Svensson, B. 0. T.......

.......

I

Fi

10

Svensson, G. A.........

1

E

23

Svensson, G. L. (II).....

I

E

3

Svensson, G. S..........

1

Fo

13

Svensson, H. G. I......

II

H

2

Svensson, J. (II).......

I

H

13

Svensson, J. F. D......

I

K

8

Svensson, J. S.........

I K

9,

12

Svensson, J. U. (II)....

I U 2,

S

8; II U

4

Svensson, N. A........

I

Jo

26

Swensson, O. Å. I......

I

S

8

Svensson, P. G. A. (II).

..... i

12,

H

27

Svensson, Valborg.....

I

Fi

15

Svensson, \V. (II)......

... I Fi

15

Jo

9,

21

Svensson, S. O.........

I

S

10

Svensson, S. P.........

I C

9,

15

Svärdström, K. F......

I

Jo

26

von Sydow, Chr.......

..... I

Ju

18,

H

22

Sylwan, N. E..........

I

K

8

Sylwan, A. H:son......

I

In

7

Svärd, H.............

II

H

2

Sällfors, C. T..........

I

8

Sätterberg, E. A.......

I

Fi

21

Sävborg, A. T. D......

I

E

27

Söderberg, E..........

II

H

2

Söderberg, G..........

I

8

Söderberg, K..........

I H

3,

10

Söderberg, K. L.......

I

E

34

Söderberg, N. O. F.....

1

H

16

Söderbäck, N..........

I

E

9

Söderlund, G..........

I

Fi

5

Söderlund, S. Y........

I

H

27

Söderman, F..........

I

C

15

Södermark, S. F......

____ I

Fi 20; II U 3

Söderqvist, B. O. A. . ..

I

In

34

Söderqvist, C. G. F.....

I

Jo

7

Söderqvist, G..........

I

H

31

Söderström, C.........

II

U

3

Söderström, 0. A. V. . .

I Jo 7

H

27

Sölvén, A.............

11,

SI

H

13

Sönnerlind, A. S.......

I E

29,

37

Söre, A. G. P.........

I

U 2

H

13

T.

Tamm, K. G. L. H. ..

I

C

4

Tamm, S...........

I

H

19

Tammelin, P. A. V. . .

I Ju

29,

33

Tandberg, J. G......

1

Fi

10

Tegendal, O. E......

1

H

13

Tegner, G...........

.. I S 11.

E 16,

In

18

Tengvik, N..........

I

S

9

Terner, J. E.........

I

10

Tesch, N............

I

E

6

Tham, K. G. K. M. . .

I

In

38

Thapper, G. F. (II)...

......... I

Fö 14, (

i 8

Thideby, A. H. S. . . .

I

H

6

Thomson, A. N......

. . . I Ju 18

, S 16, H 4

Thornander, T. V. ...

I

Jo

27

Thornell, Stina......

I

S

20

Thorson, G. A.......

1

E

5

Thorsson, Inga......

...... I In

24; II H 2

Throne-Holst, H.....

II

H

2

Thufvason, K. E.....

I

U

2

Thulin, G. Å. L.....

I Ju 4, 11,

H 1;

II

In

Thun, F. V. (I)......

.... I S 4,

K 5,

In

14

Thunborg, T. F......

....... I Jo 16,

I H 7

Personregister.

343

Thunell, B...................... I H 25

Thunholm, L.-E................. IS 20

Thurén, G...................... I Ju 12

Thuresson, E. O................. I H 17

Thyresson, G.................... I Ju 22

Thörnberg, E. B................. IS 17

Tidefelt, S...................... I E 17

Tigerschiöld, K. M............... II H 3

Tjällgren, O. L. (I).............., I K 14, 20

Topelius, G. Z................... I E 11

Torssell, B. R. M................ I Jo 8

Torstensson, T. A. G. . ........... I Jo 23

Tottie, A. V. R.................. I In 7

Tottie, M. P. V.................. I In 21

al Trolle, U..................... I H 3

Tunhammar, E. W.......... I H 4; II H 1

Tågmark, A. E.................. IS 18

Tångeberg, O. H................. I Fi 3

Täckholm, Th................... IS 8

Törnbom, O..................... I Fö 11

Törngren, C. E.................. IS 3

Törnqvist, K. G. G............... I E 15

U.

Uggla, C. A............ I Ju 24, E 7, H 16

Uhnbom, I. T................. I S 13, Fi 4

Uhrbom, A. V................... I Ju 31

Ulf, B. L....................... I K 15

Ullman, C.-E.................... I E 19

Ulne, J. O........... I Fö 10, E 9, 31, C 4

Upmark, E. G. J................. I K 8

Utbult, K. B. (II)................ I Jo 10

Utterström, C. O................. I H 3

Utterström, G................... I Fi 15

Uulas, L........ I In 2

V.

Vahlberg, G. E.................. I H 4

Vallin, S. A..................... I K 3

Verner-Carlsson, S............... IS 9

Vessberg, G. O.................. I E 6

Vieweg, O. K. H................. I Jo 6

Vigelsbo, S. J. (II)............... I H 4

Vilhelmsson, E. E................ IS 8

Villard, B....................... I Fi 7

Vilmont, S. B. E................. I K 15

Vinberg, E. T................... I Ju 9

Vinell, K. T................ I H 6; II H 1

Virgin, E....................... I Fi 14

Virgin, G. I..................... I Jo 20

W.

von Wachenfeldt, G.............. I H 22

Wadén, I. P. J.................. I Fö 7

Wadell, A. V.................... IS 15

Wadström, A.................... I In 1

Wagnsson, R.................... I In 17

Wahlberg, E. C. A............... I Ju 15

Wahlberg, G.................... I H 3

Wahlbäck, J. M..... I Ju 20, 30, S 14, In 1

Wahlgren, Å.............•....... I K 2

Wahlstedt, G. V. R......... I K 18; II H 3

Wahlund, S. (II)................. I Ju 26

Wahlund, S. G. W. (I). I Fi 17, E 17, Jo 24

Waldenström, J................. I E 24

Waldenström, M. E.............. I Fl 14

Walin, A. G................ I Ju 15, 17, 20

Wallberg, C. E. F................ II Fi 1

Wallén, C. A. C.................. I E 3

Wallenberg, J.............. IS 16, Fi 28

Wallentheim, A. (II) I Ju 26, S 18, E 17, 21, 37

Waller, I....................... I Fi 10

Walles, K. L................ II H 2

Wangson, O. R................ I Ju 1, S 1

Wannfors, E. G.................. I H 5

Wannheden, N. H. E............... I K 8

Wanre, H....................... I E 17

Ward, K. S. V. (II). . ............ II H 4

Wedén, S. (II)................... IS 20

Wedenberg, E................... I E 40

Wedlund, K. E.................. I E 12

Wehlin, S....................... I H 17

Weibull, N. R. M................ I Jo 15

Weijne, J. J. E................... IE 17

Wejke, G. W............. I E 38, In 13, 26

Wellner, H...................... I H 25

Wennerberg, S. G................ I Ju 14

Wennersten, P. G.......... I Fi 11; II H 1

Wennerström, E........... I Fö 13

Wennmark, J. T. D........... I Jo 22

Wennström, G. E................ I In 22

Werner, D. R. E............ I H 32

Werner, O. E. (I)....... I Ju 11, Fi 1, E 19

Wernstedt, C. M................. I E 13

Wessblad, K. A.................. I H 7

Wessman, C. G.................. II U 3

Wesström, E. A............. I Fö 18, Jo 27

Westberg, N.................... I In 18

Westborg, E.................... I Fi 19

Wester, H. G.................... IS 18

Westerlind, E. A................. I Fi 11

Westholm, D. A................. I E 6

Westin, G. E. N.......... I E 8, 18, 27, 36

Westling, E. A.................. I K 4

Westman, E. G.................. I Ju 32

Westman, J. O.................. I E 22

Westman, K. J. A............... I Jo 3

Westrell, C. F................... I H 1

Wetter, F. G.................. I Ju 11, 22

Wetter, S. A. J. F............... II Fi 1

Wetter, S. E. P..................I H 22, 30

Wetterblad, T. V................ I Fi 10

Wetterhall, H. C. B...... I Ju 14, 18, Jo 33

Wetterlind, Å. J...... I U 3, H 22; II Fi 1

Wetterling, G. M................. I Ju 18

Wetterlund, S. C. G.............. I Ju 4

Wibom, T....................... II H 3

Wickberg, A. W................. IH 5

Wickberg, Y. T.................. I H 6, 18

Wickman, K.................... I H 7

Wickman, A. G.................. I E 25

Wictorson, K.-E................. I In 12

Widegren, B. G.................. I Ju 26

Widegren, S. A.................. I Fö 12

Widell, C. G..................... I H 6, 7

344

Riksdagsberåttelsen

Widell, G. A.......... I Fö 8, 14, 17, H 30

Widmark, G. F. S................ I Fö 14

Wikström, C.-F. A............... IS 2

Wiedesheim-Paul, G. H. .. I H 10, 20, 28, 34;

'' von Zweigbergk, Eva.......... I E 26, H 7

von Zweigbergk, Å. C........ I Ju 24, H 24

II H 2

Wieselgren, O. H................ I E 7

Wieslander, I. L.............. I Ju 4, C 16

Wigert, A. G. A................. I Fi 21

Wigforss, Eva................... I E 26

Wigforss, F. J. M................ I E 17

Wihlborg, E..................... IS 9

Wihlborg, H. H............. I K 21, In 33

Wijk, E........................ I H 7

Wikander, H. Chr................ I Ju 16

Wiklund, D. (II)................. I Fi 15

Wiklund, H. W.................. I E 15

Wikström, C.................... I Jo 22

Wikström, N. K................. I E 16

Wilkens, S. P. A................. I Fi 5

von Willebrand, B. M............ I H 26

Willers, U. E. W................. I E 7

Wiman, H...................... I Ju 30

Wiman, O................... I Ju 4; II In

Winberg, A. H.................. IS 16

Winberg, O. B................... I H 19

Wingård, E. G................... I H 10

Winroth, C. E. E................ I Jo 26

Wintzell, T...................... I Jo 20

Wirseen, A...................... I K 11

Wistrand, K. K:son (I). . I Fö 4, E 3, In 10

Wistrand, T. H. W............... II U 3

Wittberg, G. I................... I E 22

Witting, N. O................... I E 25

Wittrock, K. J. P................ I Fö 4

Wixell, N. F.................... I Jo 23

Wohlin, E...................... I In 20

Wold, S. G...................... I C 2

Woxén, R............... I E 13, 35, H 16

Wranne, N. H................... I In 3

Wretblad, K. A. G............... I Fö 15

Wulff, H. B..................... I E 24

Wulff, K. E..................... I Fi 6

Wåhlstrand, R. A................ I E 25

Wäm, T. G..................... I Ju 33

Y.

Ytterborn, G. R.

I Jo 23, 26

Z.

Zachrisson, B.

, ,

.................

i

E

22

Zachrisson, S.

J.

G...............

i

Jo

11

Zetterberg, G.

L.

................

i

K

11

Zetterberg, K.

Å

H..............

i

E

20

Zetterlund, S.

G.

................

i

E

37

Zickerman, S.

O.

G...............

i

K

8

Zotterman, J.

A.

................

i

Fi

20

Å.

Åberg, A. R. E.................. I Fö 7

Aberg, K....................... I H 4

Aberg, R. G. H.................. I K 3

Åfors, E........................ I H 14

Ahman, F. Hj. (II)............... I Ju 8

Ahrberg, H. H. H................ I K 16

Ahrén, U....................... I Ju 18

Ahström, G. O.................. I Fi 4

Åkerberg, E..................... I Jo 25

Åkerman, B. W................. IS 9

Åkerman, E. Å.................. I Jo 8

Åkerman-Johansson, Brita....... IS 11

Åkerstedt, B. E. V............... I Fi 21

Åkerström, E. G. (II)............. I Fi 5

Åkesson, N. H................ I U 2, H 13

Åkesson, N. O........ I Ju 23, E 37, In 14

Åkesson, O. A................... I H 33

Åman, O. V. (I)................. I H 12

Amark, S....................... I H 4

Åqvist, E. G. (II)................ IS 6

Asbrink, P. V................... IS 2

Åseskog, S...................... I In 27

Åstrand, B. I.................... I E 15

Aström, H...................... I Jo 4

Åström, T. R.................... I Fö 2

Åsvärn, G...................... I S 11

Ä.

Älmeby, H. V. B........ I H 2, 10; II H 2

Ö.

Öberg, Märta (II)................ I Fi 15

Öbrink, J. H................. I U 2, H 13

ödeen, S. A. E.................. I Fö 6

öhlin, E........................ I Ju 26

öhman, G. B................. I In 34, C 4

öhman, Rodny................. II H 2

öman, I........................ I In 13

Önnesjö, K. E. A................ I K 1

örbom, K. A.........I Ju 14, Jo 6, 21, 26

örne, A. E...................... I In 10

Östberg, Amanda................ II H 3

Öster, M. N..................... I K 4

östergren, B.................... I E 3, 11

Österholm, L. E................. I H 30

Österlind, G. B.................. I Ju 22

Östlind, A. E.................... II H 2

Östlund, G...................... I H 14

östrand, O...................... I S 1

Sakregister.

345

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

Aborlulredning: 1950 års......... I In: 24

Abrahamsons stiftelse. Se Nääsutredning.

Administrativa organisationsfrågor.

Se Sjöfart.

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Se
Sjukhus.

Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för nyttjande
av till allmänt begagnande

upplåten allmän plats......... I In: 23

Alnarps mejeri: utredn. rör....... I Jo: 31

Anstaltsvårdad. Se Folkpension.
Anställningsutredning: 1948 års ... I C: 2

Ansvarsmän. Se Värmeanläggningar.
Arbetsförmedlingstjänsiemännens pensionering.
Se Pensionsutredning.
Arbetsförmedlingsulredning: 1950 års IS: 6

Arbetskraftsutredning: 1949 års.... I S: 15

Arbetsledareutredningen........... I C: 8

Arbetslöshetsförsäkringen: 1951 års

utredn. om................... I S: 21

Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Arbetskraftsutredning.

Arbetsmarknadsstatistikkommillén . . IS: 13

Arbetstidsreglering: arbetstidsutred -

ningen....................... IS: 8

— utredn. rör. arbete på s. k. obekväm
arbetstid............... I C: 10

Arkeologiskt museum i Stockholm:

utredn. ang. upprättande av ... I E: 6

Arkitekter: utredn. om översyn av
gällande regler för beräkning av
ersättning till vissa icke fast stats -

anställda arkitekter........... I K: 21

Arkivkommilté: försvarets........ I Fö: 7

Arkiv- och biblioteksfilmning: 1949

års sakk. rör.................. I E: 10

Arkivsakkunniga: 1940 års....... I E: 2

Artificiell insemination: sakk. för

lagstiftning rör................ I Ju: 21

Atomenergi: rådgivande beredningen
för frågor rör. den internationella
atomenergikontrollen..... I U: 4

Audiologi och audiometri: utredn. av
frågan om utnyttjande av de nya
vetenskapliga rönen på audiologiens
och audiometriens område

i vården av döva barn........ I E: 40

Auktorrätlskommitlén............. I Ju: 13

Avel. Se Jlästavelsulredning.

Avgifter till kommun för nyttjande av
allmän plats. Se Allmän plats.

Avlopp. Se Vatten- och avloppssakkunniga.

Avlöningsreglemente. Se Krigsavlöning
sreglementet.

Avsättningsförhållanden. Se Trädgårdsnäringen.

B.

Bad. Se Folkbadsutredning.

Bakteriologisk krigföring: sakk. rör. I In: 21
Banklagssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 6

Barackförsåljningsnämnden....... IS: 2

Barn. Se Audiologi och audiometri.

Barnavårdskommittén............. IS: 19

Barnfilm. Se Filmcensur.

Befälsutredningen................ I Fö: 12

Bekämpningsmedel. Se Insekter.
Beredskapsplanering: sakk. för viss I In: 32
Besvärssakkunniga............... I Ju: 23

Bibliotek. Se Arkiv- och biblioleks -

filmning.

Bidrag: producent- och kontantbidrag
för mjölk. Se Mjölk.

Biltrafik. Se Trafik.

Biliraktorutredningen............. I Fö: 6

Biträdesutredning: 1947 års....... I C: 7

Blankettkommitté: 1948 års....... I Fi: 3

Bokutredningen.................. I E: 23

Bostadsförbättring: 1948 års sakk. för
vissa bostadsförbättringsfrågor .. IS: 12

Bostadshus: 1947 års byggnadsma terialutredn.

.................. IS: 9

— bostadskollektiva kommittén... IS: 11

-— bostadsutredning: 1951 års .... IS: 20

Bostadskreditkassan. Se Bealkredilutredningen.

Bränslekommission: statens....... II H: 3

Bränsleutredningen 1951.......... I H: 32

Budgetutredning: 1948 års........ I Fi: 18

Budgeträttskommitté: 1950 års..... I Fi: 23

Busslinjeulredningen............. I K: 17

Byggnadsarbeten: försvarsdepartementets
granskningsnämnd för.. I Fö: 4

Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
Högskolan.

Byggnadsmaterialutredning: 1947 års IS: 9

Byggnadsreglering: 1949 års investeringskommitté.
............... IS: 10

346

Riksdagsberåttelsen.

Byggnadsstyrelsen: 1947 års byggnadsstyrelseutredning
.......... I K: 11

Byggnadsutredning: 1951 års...... 1 K: 24

Båt. Se Fiskebåtsförsäkringsutredningen.

Censur. Se Filmcensur.

Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 13

Chefstjänstemän: sakk. för översyn
av löneställningen för vissa chefstjänstemän
................... I C: 16

Chicago. Se Varumässa i Chicago.

Clearingkassor: utredn. om den slutliga
dispositionen av överskottsmedlen
i vissa................ I H: 34

D.

Decentralisering. Se bl. a. Byggnadsstyrelsen
och Näringslivets lokalisering.

Definition. Se Metriska enheter.

Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen. I Fi: 16
Djupborrningar: utredn. rör. frågan
om fortsatta djupborrningar efter

salt och olja i Skåne m. m..... I H: 9

Dollarexportrådet................ I H: 29

Donation: donationsjordsutredning en.

.......................... I In: 31

-— utredn. rör. användningen av

vissa donationsmedel.......... I In: 37

Dramatiska teatern. Se Kungl. dramatiska
teatern.

Dyrortssakkunniga: 1950 års...... I C: 3

Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
.................... I In: 17

— utredn. av frågan om utnyttjande
av de nya vetenskapliga rönen
på audiologiens och audiometriens

område i vården av döva barn. I E: 40

E.

Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.

Elektrifieringsberedningen......... I Jo: 14

Elkraftutredningen av år 1943..... I K: 8

Enskild järnväg. Se Statsinlösen av
järnväg.

Enskild våg: utredn. ang. reglering
av rätten att hålla grindar över
enskild väg, till vilken statsbidrag
utgår........................ I K: 13

— 1948 års vinterväghållningsut redning.

..................... I K: 14

Erosion. Se Jorderosionskommitté.
Ersåttningskungörelsen: sakk. för

översyn av 1932 års ersättnings kungörelse

m. m.............. I In: 8

Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör. europeiskt
ekonomiskt samarbete ... I U: 3

Examina: utredn. om de juridiska
och statsvetenskapliga examina

m. m......................... I E: 25

Expeditionstjänst. Se Departementen.
Exploatering. Se Fjärds Bräcka.

Explosiva varor: 1942 års sakk. för

revision av förordningen ang. ... I H: 1

Exportrådet. Se Dollarexportrådet.
Expropriation: sakk. för utarbe tande

av vissa tillämpningsföreskrifter
i anledning av ändringar
i lagen om expropriation m. m. . . I Ju: 7

Se även Markutredningen.

F.

FAO-kommittén: svenska kommittén
för F. N:s livsmedels-och jordbruksorganisation
(Svenska FAO kommittén).

................., I Jo: 26

Fasta vårmeanläggningar. Se Värmeanläggningar.

Fast egendom. Se Kronojord.

Fastighetsbildningssakkunniga..... I Ju: 14

Film. Se Social upplysningsfilm.

Filmcensur: 1949 års filmkommitté I E: 26

Filmning. Se Arkiv- och biblioteksfilmning.

Filmutredning: 1950 års . . . ...... I Fi: 9

Firma. Se Varumärkes- och firmautredningen.

Fiskebåtsförsäkringsutredningen .... I Jo: 10
Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och

Norrbottens län............... I Jo: 1

Fiskhandelsulredping: 1951 års.... I Jo: 29

Fiskindustrikommitté: 1947 års---- I H: 17

Fjärås Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploateringen av

Fjärås Bräcka................ I Jo: 18

Flygforskningskommittén.......... I H: 16

Flyktkapitalbyrän................ II U: 1

F. N. Se FAO-kommittén.

Folkbadsutredning: statens........ I In: 18

Folkbakföringssakkunniga: 1949 års I Fi: 4

— utredn. av vissa frågor rör. folk bokföringsväsendet.

........... I Fi: 27

Folkhälsan: Se Statens institut för
folkhälsan.

Folkomröstnings- och valsåttsutred ning:

1950 års................ I Ju: 26

Folkpension: sakk. för anstaltsvår dades

rätt till ............... IS: 5

— 1950 års folkpensionsrevision .. IS: 7

Se även Änkepensioneringskommittén.

Folkrätlsbrotlssakkunniga: 1948 års. I Ju: 22

Forskningsanstalt: 1950 års utredn.

rör. försvarets................ I Fö: 17

Forskningsinstitution. Se Jordbruksforskning.

Friare samfärdsel: svenska gruppen
av nordiska parlamentariska kommittén
för.................... I U: 5

Sakregister.

347

Fria sjukhusvården. Se Sjukhus.
Frökontrollutredning: 1950 års .... I Jo: 12

Fångvårdsutredning: 1951 års..... I Ju: 29

Förfogandelagen: utredn. om revision
av allm. förfogandelageii

m. m......................... I H: 27

Förhandlingsdelegation. Se Prisreglerande
verksamhet.

Förhandlingsrätt: 1948 års förhand lingsrättskommitté.

........... IS: 3

Förmyndarkonlrollen i Stockholm:
utredn. av frågan om omorganisation
av förmyndarkontrollen i
Stockholm samt om domstols

skyldighet att verkställa inspek -

tion hos överförmyndaren.....i I Ju: 28

Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm.... I E: 20

Försvarets arkivkommitté......... I Fö: 7

Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsutredning.

Försvarets forskningsanstalt: 1950 års

utredn. rör.................... I Fö: 17

Försvarets personalbehandlingsutred ning.

........................ I Fö: 15

Försvarets samarbetsulredning..... I Fö: 11

Försvarets skolutredning.......... I Fö: 10

Försvarsdepartementets gransknings nåmnd

för byggnadsarbeten..... I Fö: 4

Försvarsutrcdning: 1949 års...... I Fö: 14

Försäkringsutredning: 1945 års .... I H: 12

Försöksdistrikt. Se Lärare vid skolor
i försöksdistrikt.

Försöksgårdskommitté: 1949 års ... I Jo: 6

Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.

Förvaltningsutredning: 1946 års militära
......................... I Fö: 8

G.

Geologiutredning: 1950 års........ I H: 26

Giftermålsbalken: utredn. om erfarenheter
från det praktiska rättslivet
ang. giftermålsbalkens till lämpning.

.................... I Ju: 5

Giftstadgan. Se Insekter.

Glasindustrikommitté: 1946 års .... I H: 14

Gods. Se Järnväg.

Gotlandskommitté: 1945 års....... I K: 2

Granskningsnämnd. Se Byggnadsarbeten.

Grind. Se Enskild väg.

Gruppchefer: utredn. rör. utbildning

av värnpliktiga gruppchefer .... I Fö: 3

Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbildningen
av gymnastiklärare och
sjukgymnaster m. in........... I E: 5

H.

Ilampodling. Se Lin- och hampodling.
Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges

handelsavtalsförhandlingar..... I fl: 22

Handelskommission: statens han -

dels- och industrikommission ... II H: 1

Se även Krisförvaltningen.
Handelsutbildningskommittén...... I E: 15

Hantverk. Se Småföretagare inom industri
och hantverk.

Hemligstämplade protokoll. Se Spionerimål.

Hjälporgan: utredn. om förbättrade
möjligheter för allmänheten att
komma i förbindelse med. samhällets
hjälporgan (SOS-utredningen) I In: 3

Hjälpverksamhet. Se Internationell

hjälpverksamhet.

Hushållningssällskap: 1950 års hus hållningssällskapsutredning.

.... I Jo: 11

Hyra: sakk. ang. hyressättningen i

staten tillhöriga fastigheter..... I C: 5

Hyresregleringskommittén . . ....... I Ju: 30

Hälsovårdsstadgan: 1948 års hälsovårdsstadgekommitté
I In: 20

Håstavelsutrcdning: 1951 års...... I Jo: 30

Högre studier: utredn. om vidgat

tillträde till högre studier...... I E: 35

— utredn. rör. stipendier för högre

vetenskapliga studier ......... I E: 1

I.

Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.

Immateriella rättigheter. Se Auklorrältskommittén.

Import: utredn. rör. bl. a. avskaffandet
av kvantitativa restriktioner
för import till Sverige... I H: 8

Industriell representation. Se Representation
i utlandet.

Industrikommission: statens handels-
och industrikommission ... II H: 1

Se även Krisförvaltningen.

Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.

Insekter: utredn. om skydd för pollenöverförande
insekter mot faran
av vissa bekämpningsmedel mot

skadeinsekter och ogräs........ I Jo: 8

Insemination: sakk. för lagstiftning

rör. artificiell insemination..... I Ju: 21

Inskrivningsförordningen: sakk. för

översyn av................... I Fö: 16

Inspektion. Se Förmyndarkonlrollen
i Stockholm.

Instansordningen i vattenmål: sakk.

för utredn. rör................ I Ju: 34

Internationell atomenergikontroll. Se
Atomenergi.

Internationell hjälpverksamhet:

svenska kommittén för........ I Fi: 14

Investeringsavgift: utredn. ang. införande
av en särskild.......... I Fi: 12

Investeringskommitté: 1949 års .... IS: 16

J.

Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: -22

Jordbruk. Se Ofullständiga jordbruk.
Jordbruksforskning: utredn. ang. ut

348

Riksdagsberättelsen.

byggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska

jordbruksfrågor m. m..........

Jordbrukskasseutredning: 1950 års .
Jordbrukskredit: lånenämnden för

sekundär.....................

Jorddelningslagstiflning. Se Fastighetsbildningssakkunniga.

Jorderosionskommilté: 1949 års____

Juridisk examen. Se Examina.
Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall

skall lämna...................

Järnväg: 1943 års järn vägskommitté
— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för

skada å gods m. m............

Se även Järnvägsförbindelse,
Järnvägskorsning, Statens järnvägar
och Statsinlösen av järnväg.
Järnvägsförbindelse: j ärnvägsutredningen
Ljusdal—norska gränsen .
Järnvägskorsning: utredn. om fördelning
av kostnaderna för anordningar
vid korsning mellan järnväg
och ägoväg ...............

Järnvägstaxekommitté: 1948 års . . .
Järnvägsutredning. Se Järnvägsförbindelse.

Järvafältsutredning: 1951 års.....

K.

Kameralt arbete. Se Departementen.
Kansli- och kameralbyråer. Se Vägoch
vattenbyggnadsslyrelsen.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande ...................

—- kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
m. m..................

Kejneaffären: utredn. rör. myndigheternas
förhållande i den s. k. .
Kollektivavtalsanställning. Se Anställningsutredning.

Kollektutredningen...............

Kommunallagskommilté: 1946 års..
Kommunalskattefrågor. Se Skalteutjämningsunderstöd.

Kommunlåneutredningen..........

Kommuns rätt att utlaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.

Konjunkturreglering. Se Investeringskommitté.

Konjunklurvinstbeskattning: utredn.

om..........................

Konstutredning: 1948 års.........

Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets

nämnd för....................

Kontantbidrag för mjölk. Se Mjölk.
Korsning. Se Järnvägskorsning.
Kredit. Se Realkreditulredningen och
Jordbrukskredit.

I Jo: 2

I K:

I Ju:

I Ju:

I E:

I Fi:

I Fi:
I E:

I U:

gisk krigföring................

1

In:

21

25

Krigsavlöningsreglementet: utredn.

28

rör. översyn av...............

I

Fö:

1

Krigsförsäkringsnämnd: statens . . .

II

H:

5

2

Krigsorganisation: utredn. ang. läns-

styrelsernas...................

I

In:

7

Krigssjukvärden: sakk. ang.......

I

In:

28

23

Kriminalstatistikutredningen.......

I

Ju:

25

Krisförvaltningen: överrevisionen för

II

H:

4

Se även Statistik.

Krisutredning: läroverkens.......

Kronojord: utredn. av frågan om den

I

E:

31

27

rättsliga vården och förvaltningen

9

av kronans fasta egendom.....

I

Fi:

13

Se även Ströängar.

Kronolägenhelsutredning: 1948 års..

I

Jo:

19

10

Kulturfond. Se Statens kulturfond.

K ungt. dramatiska teatern: utredn.

rör. möjligheterna till begräns-ning av lotterimedelsbidragen till

I

H:

11

Kvacksalveriutredningen..........

I

In:

29

16

Kvantitativa restriktioner. Se Import.
Kyrkomöteskommitté: 1951 års ....

I

E:

39

3

12

L.

18

Lantbruksförsökskommitté: 1950 års
Lappmark. Se Fisket i Lapplands

I

Jo:

13

fjälltrakter.

Likalönskommittén...............

I

C:

6

Likvidationsnämnden.............

Lin- och hampodling: utredn. om

II

U:

3

fortsatt stöd åt lin- och hampod-lingen m. m..................

I

Jo:

7

Litterära och musikaliska verk. Se
A uktorrätlskommittén.

Livsmedels- och jordbruksorganisa-

13

tion. Se FAO-kommittén.

Ljusdal. Se Järnvägsförbindelse.
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom

10

industri och hantverk.

Lokalisering. Se Näringslivets lokali-

9

sering.

Lotskommitté: 1948 års...........

Lotterimedelsbidrag. Se Kungl. dra-

I

H:

19

4

matiska teatern.

14

Luftfärtsförordningen: utredn. ang.

revision av tillämpningskungörel-sen till.......................

I

K:

22

25

Lufträttssakkunniga: 1945 års.....

Lån. Se Bostadsförbättring och Kom-

I

Ju:

16

munlåneutredningen.

Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.
Långtidsutredning: 1950 års......

I

Fi:

11

Läkarlöneutredningen: militära ....
Läkarutbildning: 1948 års läkarut-

I

C:

1

29

bildningskommitté.............

I

E:

24

21

Läkemedelsutredning: 1946 års ....
Länsstyrelsernas krigsorganisation:

I

In:

15

utredn. ang...................

I

In:

7

3

Lärare vid skolor i försöksdistrikt:

utredn. ang. anställnings- och av-löningsförhållanden m. m. för

vissa.........................

I

E:

12

Lärarlönesakkunniga: 1941 års ....

I

C:

4

Sakregister.

349

Lär ar utred ning: 1950 års......... I E: 34

Lårobokskommitté: 1945 års....... I E: 16

Läroverk. Se Krisutredning.

Lön: likalönskommittén.......... I C: 6

— utredn. rör. avlöningsförmånerna
för utomlands stationerade tjänstemän,
m. m................. IG: 13

-— sakk. för översyn av löneställningen
för vissa chefstjänstemän
......................... I C: 16

fn Se även bl. a. Arbetsledarutredningen,
Krigsavlöningsreglemenlet,

Lärarlönesakkunniga, Militära läkarlöneutredningen,
Personalutredning,
Tjänsteförteckning, Universitet
och Utrikesförvaltningen.

M.

Malmfältspolisen: 1950 års utredn.

ang.......................... I In: 27

Malmö. Se Tandläkarhögskolor.
Markutredningen................ I Ju: 17

Marinens underofficerssakkunniga.. I Fö: 13

Maskinell täckdikning. Se Täckdikning.

Marshallorganisationen. Se Varumässa
i Chicago.

Medborgarskap: sakk. för nordiskt
samarbete på medborgarskaps -

rättens område............... I Ju: 18

Mejeri. Se Alnarps mejeri.

Metriska enheter: utredn. av frågan
om fastställande av definitioner

på metriska enheter m. m..... I Fi: 10

Militär jörvallningsulredning. Se Förvalt
n ings utredn ing.

Militära läkarlöneutredningen..... I C: 1

Mjölk: producentbidragsutredning en.

.......................... I Jo: 9

Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö: 6

— 1951 års utredn. rör. beskattningen
av motorfordonstrafiken . I Fi: 24
Museum. Se Arkeologiskt museum i
Stockholm.

Musikaliska verk. Se Auktorrättskommitlén.

Musikutredning: 1947 års........ I E: 19

N.

Naturskyddsutredningen.......... I Jo: 3

Nordiska parlamentariska gruppen.

Se Friare samfärdsel.

Nordiskt samarbete: delegerade för
nordiskt samarbete på lagstiftningens
område............... I Ju: 19

-— ombud i det gemensamma utskottet
för nordiskt ekonomiskt

samarbete.................... I H: 18

Se även bl. a. Auklorrältskommittén,
Friare samfärdsel, Insemi -

nation, Lufträttssakkunniga, Medborgarskap,
Patentgemenskap, Sfö -

manskommitlé, Straff lagberedningen,
Straffrättskommittén samt Varumärkes-
och firmalagsliflningen.

Norrbottens län. Se Ströängar och
Fisket i I.applands fjälltrakter.

Norrlandskustens biltrafik. Se Trafik.

Norrländska jordbruksfrågor. Se

Jordbruksforskning.

Norska gränsen. Se Järnvägsförbindelse.

Nyetableringssakkunniga.......... I H: 3

Nykterhetskommitté: 1944 års..... I Fi: 15

Näringsrältsutredningen........... I H: 15

Näringslivets lokalisering: utredn.

ang.......................... I H: 4

Nååsutredning: 1949 års......... I E: 29

O.

Obekväm arbetstid. Se Arbetstidsreglering.

OEEC. Se Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete.

Offentlig handling. Se Spionerimål.

Ofullständiga jordbruk: utredn. rör.
frågan om behovet av åtgärder
för förstärkning av ofullständiga

jordbruk med skog m. m...... I Jo: 33

Ogräs. Se Insekter.

Oljeutredning: 1951 års.......... I H: 31

Omplaceringstraktamente. Se Reseersättning
skommitté.

Ordningsstadgan: sakk. för översyn
av ordningsstadgan för rikets städer
m. m..................... I In: 22

Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete.

P.

Pansarhinderutredning: 1947 års . . I Fö: 9

Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete.

Partifinansieringssakkunniga...... I Ju: 27

Pastoratsindelningssakkunniga..... I E: 33

Patentgemenskap: delegerade för

Sverige i kommittén för förberedande
utredning av möjligheterna
till nordisk patentgemenskap ... I H: 24
Patologiska undersökningar: utredn.

om formen för ersättning för vissa I In: 9

Penningvärdeundersökning: 1951 års I Fi: 26
Pensionsulredning: sakk. rör. arbetsförmedlingstjänstemännens
pen -

sionering ..................... IS: 4

— 1948 års pensionsålderskommitté I C: 9

— sakk. för anstaltsvårdades rätt

till folkpension................ IS: 5

-—■ 1950 års folkpensionsrevision .. IS: 7

— änkepensionerlngskommittén ... IS: 10

— 1951 års pensionsutredning .... I C: 15

— utredn. för utarbetande av slut ligt

förslag till allmän pensionsförsäkring
.................... I H: 33

Personalbehandtingsulredning: försvarets
....................... I Fö: 15

350

Riksdagsberättelsen.

Personalkommission: 1948 års personalkommission
vid statens järnvägar
........................ I K: 15

Personalulredning: 1947 års biträ desutredning.

................. 1 C: 7

Se vidare bl. a. Arbetstidsreglering.

Polisunderrättelser: sakk. för översyn
av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser

m. m......................... I In: 25

Polisulbildningskommitté: 1948 års . I In: 19

Polalisindustriulredningen......... I Jo: 20

Preklinisk tandläkarutbildning. Se
Tandläkare.

Priskontrollnämnd: statens....... II H: 2

Prisreglerande verksamhet: förhandlingsdelegation
för överläggningar
rör. den prisreglerande verksamhetens
fortsatta bedrivande .... I H: 10

Producent- och kontantbidrag för
mjölk. Se Mjölk.

Professorslöner. Se Universitet.

Prästvalskommitté: 1950 års...... I E: 32

Psykopatvårdsutredning: 1947 års.. I In: 16
Psykologiska försvaret: kommittén

för utredn. om det............ I In: 30

R.

Radiofysiska institutionen. Se Sträl -

skyddskommittén.

Realkredilutredningen............ I Fi: 20

Representation i utlandet: utredn. om
Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation i

utlandet....................... I H: 28

Reproduklionsanstalt. Se Tryckeriutredning.

Reseersättningskommilté: 1949 års . . I C: 12

Restitutionsnämnden............. II U: 2

Revision. Se Förfogandelagen, Järnväg,
Krisförvaltningen, Luftfartsförordningen
samt Varumärkesoch
firmalagstifthingen.

Riksbanken. Se Sedelutgivningsrätt.
Riksheraldikeråmbetet: utredn. rör. . I E: 30

Roxlunaulredning: 1951 års....... I Ju: 33

Rysslandssvenskar. Se Understödsnåmnden
för Rysslandssvenskarna.

Rättegångskotnmitté: 1951 års..... I Ju: 31

Rätlshjälpskommitté: 1949 års .... I Ju: 6

Röbäcksdaleh. Se Jordbruksforskning.

S.

Salt och olja. Se Djupborrningar.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt

samarbete, Försvarets samarbetsutredning,
Nordiskt samarbete och
T andläkarhögskolor.

Sedelulgivningsrätt: utredn. om regleringen
av riksbankens sedelutgivningsrätt
på längre sikt..... I Fi: 28

Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för...................... I Jo: 2

Sinnessjukvård: 1947 års psykopatvårdsutredning
................ I In: 16

— 1949 års kommitté för sinnes sjukvårdspersonalens

utbildning . I In: 4

— statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande m. m...... I In: 26

Sinnesslöa: 1948 års sinnesslövårds sakkunniga.

.................. I In: 2

— 1951 års sinnesslövårdsutredning I In: 34

Sjukgymnaster. Se Gymnastiklärare.

Sjukhus: statens sjukhusutredn. av

år 1943 ...................... I In: 12

— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå gornas

lösande vid vissa arméns
truppförband................. I Fö: 5

— sakk. för fria sjukhusvården. . . I In: 1

— kommissionen för förhandlingar

rör. akademiska sjukhuset i Uppsala
.......................... I In: 5

— kommissionen för förhandlingar

rör. karolinska sjukhusets utbyggande
m. m.................. I In: 10

— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande .... I In: 13

-— sakk. för översyn av sjukhuslagstiftningen
.................... I In: 38

Sjöfart: utredn. rör. vissa administrativa
organisationsfrågor på

sjöfartens område............. I H: 30

Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.

Sjömanskommitté: 1946 års....... I H: 13

Skada å gods. Se Järnväg.

Skadeinsekter. Se Insekter.

Skatt. Se Taxering, Motorfordon och
Konjunkturv instbeskattn ing.

Skattekommitlé: 1944 års allmänna I Fi: 1

Skattelagssakkunniga: 1950 års.... I Fi: 22

Skatteutjåmningsunderslöd: utredn.
ang. grunderna för skatteutjämningsunderstöd
åt synnerligt skat tetyngda

kommuner m. m..... I Fi: 8

Skatleutredning: 1949 års......... I Fi: 5

Skog. Se Ofullständiga jordbruk.
Skogsindustriutredning: södra Sveriges
......................... I H: 25

Skogsstatislikulredningen.......... I Jo: 24

Skoindustri. Se Skoutredning.

Skolkommission: 1946 års........ I E: 17

Skolor. Se Högre skolor.

Skolstyrelseulredning: 1951 års .... I E: 37

Skolutredning: försvarets......... I Fö: 10

— 1948 års tekniska............ I E: 22

Skolöverstyrelsesakkunniga........ I E: 9

Skoutredning: 1945 års........... I H: 2

Skärgärdstrafik: 1949 års skärgårds trafikkommission.

............. I K: 5

Skåne. Se Djupborrningar.

Slöjdlärarutbildning. Se Nääsutredning.

Småbruksuiredningen............. I Jo: 21

Småföretagare inom industri och hantverk:
utredn. för småföretagens

lokalfrågor.................... I H: 21

Social upplysningsjilm: kommittén

för........................... IS: 17

Sakregister.

351

Sociatvårdskommittén ,............ IS: 1

SOS-utredningen................. I In: 3

Sparbankssakkunniga: 1948 års ... I Fi: 19

Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande
spioneri m. m.............. I Ju: 2

Stadsläkarutredning: 1939 års..... I In: 11

Statens bränslekommission........ II H: 3

Statens fasta värmeanläggningar: utredn.
om anställnings- och avlöningsförhållandena
för vissa ansvarsmän
vid statens fasta värmeanläggningar
.................. I C: 14

Statens folkbadsutredning. Se Folkbadsutredning.

Statens handels- och industrikommission
.......................... II H: 1

Se även Krisförvaltningen.
Statens institut för folkhälsan: sakk.
för översyn av statens instituts
för folkhälsan arbetsuppgifter och

organisation m. m............. I In: 33

Statens järnvägar: 1947 års tågfärje kommitté.

.................... IK: 4

— 1948 års personalkommission vid

statens järnvägar............. I K: 15

Statens krigsförsäkringsnämnd..... II H: 5

Statens kulturfond: 1948 års utredn.

om en statens kulturfond...... I H: 20

Statens priskontrollnåmnd......... II H: 2

Statens reproduktionsanstalt. Se Tryckeriutredning.

Statens sjukhusutredning. Se Sjukhus.

Statens utlänningskommission..... II In: 1

Statistik: arbetsmarknadsstatistik kommittén

................... IS: 13

—- 1948 års statistikutredning .... I Fi: 18

— kriminalstatistikutredningen ... I Ju: 24

— skogsstatistikutredningen...... I Jo: 24

— utredn. rör. organisationen av

statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan.................. I H: 23

Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukhus.

Statsanställda arkitekter. Se Arkitekter.

Statsbidrag: allmänna statsbidrags -

utredningen................... I S: 14

-— utredn. ang. reglering av rätten
att hålla grindar över enskild väg,
till vilken statsbidrag utgår .... I K: 13

Statsdepartementen: sakk. ang. frågor
berörande organisation av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen
....................... I Fi: 16

Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo mens

värde in. m............. I K: 7

Statsvetenskaplig examen. Se Examina.

Stipendier: utredn. rör. stipendier

för högre vetenskapliga studier .IF: 1

Stockholms högskola: 1947 års sakk.
för utredn. rör. Stockholms högskolas
framtida ställning....... I E: 7

Stor-Stockholm. Se Trafik.

Strafflagberedningen.............. I Ju: 11

Straf/rättskommiitén.............. I Ju: 10

Strandutredningen............... I Ju: 8

Strålskyddskommittén: 1951 års utredn.
ang. radiofysiska institutionens
och strålskyddskontrol lens

organisation.............. I In: 36

Ströängar: utredn. rör. indragning
av ströängar å kronomark ovan
odlingsgränsen inom Norrbottens
län, m. m.................... I Jo: 17

Studier. Se Högre studier och Examina.

Städer. Se Ordningsstadgan.

Svenska FAO-kommittén. Se FAOkommittén.

Svenska gruppen. Se Friare samfärdsel.

Sågverksskoleutredning: 1950 års. . . I Jo: 27

T.

Tandläkare: sakk. för utredn. rör.
den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande............. I E: 8

— 1951 års tandläkarkommitté ... I E: 36

Tandläkarhögskolor: utrustnings kommittén

för tandläkarhögsko lorna.

............. I E: 18

— sakk. för förhandlingar med

Stockholms stad och Malmö stad
rör. visst samarbete mellan dessa
städer och vederbörande tandläkarhögskolor
................ I E: 27

— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö....... I E: 28

Tandlåkarinstitut. Se Tandläkarhögskolor.

Tandläkarkommitté; 1951 års..... I E: 36

Tandsköterskeskolor. Se Tandlä karhögskolor.

Tandteknikerskolor. Se Tandläkarhögskolor.

Taxering: utredn. om vidgad rätt
att vid taxering erhålla avdrag

för utländska skatter.......... I Fi: 7

Teater. Se K ungt. dramatiska teatern.

Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
..................... I E: 14

Tekniska skolor: 1948 års tekniska

skolutredning................. I E: 22

Tekniskt-vetenskaplig representation.

Se Representation i utlandet.

Televisionsutredningen............ I K: 23

Tiltsynskommittén............... I In: 6

Tillämpningsföreskrifter. Se Expropriation.

Tiltämpningskungörelse. Se J.uftfarlsförordn
ingen.

Tjänsteförteckning: 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
......... I C: 11

352

Riksdagsberåttelsen.

Trafik: busslinjeutredningen......

-— 1949 års skärgårdstrafikkommission.
.........................

— Stor-Stockholms trafikutredning

av år 1949 ...................

— 1949 års trafiknykterhetsutred ning.

........................

— utredn. om norrlandskustens biltrafik
........................

Se även Järnväg.

Traklor. Se Biltraktorutredningen.

Tredjemansskadesakkunniga. Se
Luflrättssakkunniga.

Truppförband. Se Sjukhus.

Tryckeriutredning: 1946 års......

Tryckfrihetsmål. Se Juryn i tryckfrihetsmål.

Trädgårdsnäringen: utredn. rör. frågan
om behovet av åtgärder för
att förbättra avsättningsförhållandena
inom.................

Tullförhandlingskommilté: 1949 års.

Turistutredningen................

Tågfärjor: 1947 års tågfärjekommitté.
.......................

Täckdikning: kommittén för maskinell
..........................

U.

Underofficerssakkunniga: marinens.

Understöds nämnd: understödsnämnden
för Rysslandssvenskarna ...

— utrikesdepartementets understödsnämnd.
..................

Undervisning. Se bl. a. Examina,
Gymnastiklärare, Handelsutbildningskommitlén,
Läkarutbildning,
Nääsutredning, Polisutbildningskommitté,
Sinnessjukvård, S kolkommission,
Skolutredning, Tandläkare
och Universitet.

Ungdomsvårdskommittén..........

Uhgdomsvårdsskoleutredningen.....

Universitet: 1945 års universitets beredning.

...................

Se även Examina.

Universiteiskanslersämbelet: 1949 års
universitetskanslersämbetssakkunniga.
.....................

Uppbördssakkunniga: 1949 års ....

Upphandlingssakkunniga: 1946 års.

Upplysningsfilm. Se Social upplysningsfilm.

Uppsala. Se Sjukhus och Uppsala
domkyrka.

Uppsala domkyrka: Uppsala domkyrkas
restaureringssakkunniga..

Utbildning. Se Undervisning.

Utländska skatter. Se Taxering.

Utlänningskommission: statens ....

Utlänningskommitté: 1949 års.....

Utomlands stationerade tjänstemän.
Se Lön.

Utomprocessuell rättshjälp. Se Eåttshjälpskommilté.

Utrikesdepartementets understödsnämnd.
......................

I K:

17

I K:

5

I K:

18

I K:

19

I K:

20

I Jo:

16

I Jo:

32

I H:

6

I H:

5

I K:

4

I Jo:

15

I Fö:

13

I U:

1

II: U

4

I Ju:

1

I S:

18

I E:

3

I E:

11

I Fi:

21

I Fi:

2

Utrustningskommitté. Se Tandläkarhögskolor.

V.

Valsätt. Se Folkomröstnings- och valsättsutredning.

Valutakontoret................... II Fi: 1

Vanföra: 1951 års vanförevårdsut redning.

..................... I In: 35

Vara. Se Explosiva varor.

Varumärkes- och firmautredningen .. I Ju: 23
Varumässa i Chicago: kommittén för
svenskt deltagande i Marshallorganisationens
varumässa i Chicago
den 7—19 augusti 1950 ... I H: 7

Vatten- och avloppssakkunniga: 1946

års.......................... I K: 3

Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i...................... I Ju: 16

Vattenmål: sakk. för utredn. rör. instansordningen
i.............. I Ju: 34

Vinterväghållningsutredning. Se Enskild
väg.

Väg. Se Enskild väg och Järnvägskorsning.

Vägmarksersättningssakkunniga .... I K: 1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: utredn.
ang. organisationen och per -

sonalbehovet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kansli- och
kameralbyråer................ I K: 6

Vågrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.

Vägspärrar. Se Pansarhinderulredning.

Värmeanläggningar: utredn. om anställnings-
och avlöningsförhållanden
för vissa ansvarsmän vid statens
fasta värmeanläggningar... I C: 14

Värnpliktig. Se Gruppchefer.

Västerbottens län. Se Fisket i Lapplands
fjälltrakter.

Växlskyddsutredning: 1949 års .... I Jo: 5

Y.

Yrkesmässig biltrafik. Se Trafik.

Z.

Zonexpropriationsutredningen...... I Ju: 32

Å.

Ålderdomshem. Se Statsbidrag.

I E: 38

II In: 1

I Ju: 4

Ä.

Ågofredsutredning: 1949 års .
Ägovåg. Se Järnvägskorsning.
Änkepensioneringskommittén .
Årvdabalkssakkunniga......

I Jo: 4

I S: 10

I Ju: 14

Ö.

II U: 4

Örlogsbasutredning: 1948 års......

överrevisionen för krisförvaltningen,
överskottsmedel. Se Clearingkassor.

I Fö:
II H:

2

4

Innehållsförteckning.

Allmänna borättelsen.

Sid

Bil. A. överenskommelse med främmande makter m. m. under tiden december
1950—november 1951............. 2''

Bil. B. Redogörelse för de av exportkreditnämnden omhänderhavda medlen 8
Bil. C. Under år 1951 beviljade bidrag av lotterimedel....... 9

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju)................ jg

Utrikesdepartementet (U)......... _ 55

Försvarsdepartementet (Fö)................ 57

Socialdepartementet (S)................ gg

Kommunikationsdepartementet (K)..... gg

Finansdepartementet (Fi)................ jgg

Ecklesiastikdepartementet (E)............... 2 gg

Jordbruksdepartementet (Jo).................. jgg

Handelsdepartementet (H)................ jgg

Inrikesdepartementet (In)................. 222

Civildepartementet (C)................ 254

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet................. 2gg

Finansdepartementet................... 269

Handelsdepartementet................. 270

Inrikesdepartementet................. 274

Uppgift a kostnader för kommittéer och sakkunniga.........276

Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1951 ....... 328

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 330

Sakregister » » » „ o,.

28 Pihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt.
IU ks d ags b erätt e Iaea.

Tillbaka till dokumentetTill toppen