till 1950 års riksdag om vad i rikets styrelsesig tilldragit;
Framställning / redogörelse 1950:Rber
BERÄTTELSE
till 1950 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Drottningholms slott den 4 januari 1950.
Året 1949 har karakteriserats av det förbättrade läget i fråga om folkförsörj
ningen.
Det har varit möjligt att upphäva regleringarna på de flesta områden.
Inom jordbruket har den animaliska produktionen stigit icke oväsentligt
jämfört med år 1948. Av konsumtionsregleringarna kvarstår vid årets slut
endast kafferansoneringen. Av hushållsbränslen äro koks och eldningsolja
I och II fortfarande ransonerade, medan tyngre eldningsoljor äro fria. Riklig
nederbörd under senhösten gjorde en tidigare planerad ransonering av
elkraften obehövlig.
Det främsta organisatoriska tecknet på övergången till normalare tider
är att kristidsstyrelserna upphört med 1949 års utgång.
Prisstoppet har upphävts för ett flertal varor, men nya problem ha framträtt
i samband med nedsättningen av den svenska kronans yttre värde.
Bland annat har det varit nödvändigt att bevilja subventioner för att hindra
en stegring av levnadskostnaderna.
Balansen på arbetsmarknaden har varit bättre än föregående år, och
rörligheten mellan arbetsplatserna har visat en fortsatt minskning.
På grund av investeringsbegränsningen var bostadsbyggandet under året
icke tillräckligt för att minska den kvardröjande bostadsbristen.
En nordisk konvention har antagits om ömsesidigt utgivande av ålderspension.
Sveriges medlemskap i Europarådet har trätt i kraft. I Geneve har
bland annat undertecknats Genéve-konventionen angående skydd för civilpersoner
i krigstid.
Utlänningarnas antal i Sverige var vid mitten av november 196 000 mot
180 000 samma tid föregående år. Illegalt anlände till Sverige intill den 5
november 2 009 utlänningar mot 3 490 under år 1948.
Arbetarskyddsstyrelsen trädde i verksamhet den 1 januari 1949.
1 Dihnng till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Kiksdngsberättelscn.
2
Riksdag sberättelsen.
Justitiedepartementet.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1949 har Bräkne och Listers domsaga
den 1 januari 1950 uppdelats i två domsagor, den ena benämnd Bräkne
och Karlshamns domsaga, omfattande Bräkne tingslag med Karlshamns stad,
samt den andra benämnd Listers och Sölvesborgs domsaga, omfattande
Listers tingslag med Sölvesborgs stad.
Vidare har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1949 en ny vattendomstol,
Mellanbygdens vattendomstol, den 1 juli 1949 inrättats genom utbrytande
av den tidigare s. k. B-avdelningen vid Norrbygdens vattendomstol.
Under år 1949 har omorganisation av fångvårdsstyrelsen verkställts, därvid
bland annat antalet byråer minskats från fyra till tre.
Omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende pågår.
Den för fångvårdsändamål bedrivna verksamheten å Svenska diakonissällskapet
tillhöriga egendomarna Viebäck och Lannaskede har upphört.
En ny fångkoloni har inrättats vid Älgberget i Leksands socken.
Utrikesdepartementet.
Kungl. Maj :t har den 18 mars 1949 utsett ombud för Sverige vid andra
delen av Förenta Nationernas generalförsamlings tredje ordinarie
möte, vilket öppnades i New York den 5 april och avslutades den 18 maj
1949.
Kungl. Maj :t har den 3 juni 1949 utsett ombud för Sverige vid Förenta
Nationernas generalförsamlings fjärde ordinarie möte, vilket öppnades i
New York den 20 september och avslutades den 10 december 1949.
En redogörelse för förhandlingarna vid Förenta Nationernas generalförsamlings
tredje ordinarie möte i Paris 1948 och New York 1949 har utgivits
av trycket genom utrikesdepartementets försorg. En motsvarande redogörelse
för förhandlingarna vid fjärde ordinarie mötet kommer likaledes att
utgivas genom departementets försorg.
Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete har under år 1949 sammanträtt på ministerplanet tre gånger,
nämligen den 17 februari, den 29 juni—den 1 juli och den 31 oktober—den 2
november. Sverige representerades av ministern för utrikes ärendena. För
de av rådet fattade besluten lämnas nedan en redogörelse, i den mån dessa
fått formen av överenskommelser. Den rådgivande ministergruppen har under
den del av år 1949 Sverige var medlem av gruppen sammanträtt en gång,
nämligen den 4—den 8 mars. Svensk representant var dåvarande statsrådet
E. J. Wigforss. Sverige, som den 16 april 1948 valts till medlem av exekutivkommittén,
utträdde ur denna kommitté vid mandattidens utgång den 16
april 1949.
Den 28 april 1949 bär Kungl. Maj :t uppdragit åt ministern för utrikes
ärendena att jämte sändebudet i London deltaga i konferens i London för
Utrikesdepartementet. 3
bildande av ett Europaråd samt bemyndigat dem att underteckna stadga
för rådet. Stadgan har undertecknats den 5 maj 1949. Efter riksdagens
medgivande har Kungl. Maj :t den 3 juni 1949 beslutat ratificera stadgan,
och Sveriges medlemskap i Europarådet har trätt i kraft den 3 augusti 1949.
Europarådets ministerkommitté har sammanträtt i Strasbourg den 8—13
augusti och i Paris den 3—5 november 1949. Europarådets rådgivande församlings
första ordinarie möte öppnades i Strasbourg den 10 augusti och
avslutades den 8 september 1949.
Den 16 december 1948 undertecknades i London ett protokoll med Storbritannien
angående varuutbytet och ett protokoll angående betalningarna.
Den 18 december 1948 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Norge rörande ömsesidigt tillgodoräknande av arbetslöshet sförsäkringsavgifter.
Den 20 december 1948 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark angående återbetalning av vissa under åren
1945 och 1946 lämnade svenska statskrediter. Överenskommelsen
trädde i kraft genom den 4 och 16 maj 1949 i Köpenhamn växlade
noter.
Den 27 december 1948 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
rörande varuutbytet.
Den 28 december 1948 växlades i Stockholm ministeriella noter med Ö st
e r r i k e rörande varuutbytet.
Den 30 december 1948 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande varuutbytet med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen.
Den 30 december 1948 beslöt Sverige ansluta sig till 1946 års konvention
för reglering av valfångsten. Anslutningsdokumentet överlämnades
i Washington den 28 januari 1949.
Den 4 januari 1949 undertecknades för Sveriges del i Montreal en konvention
angående internationellt erkännande av rättigheter
i luftfartyg.
Den 14 januari 1949 undertecknades d Berlin ett tilläggsprotokoll rörande
varuutbytet och ett specialprotokoll rörande betalningarna med
Förenta Staternas-Storbritanniens ockupationszoner i
Tyskland.
Den 19 januari 1949 växlades i Budapest skrivelser med Ungern rörande
finansiella frågor, varuutbytet in. in.
Den 24 januari 1949 växlades i Berlin skrivelser med den sovjetiska militäradministrationen
i Tyskland angående varuutbytet med ryska
ockupationszonen i Tyskland.
Den 28 januari 1949 undertecknades i Oslo en konvention med Norge
angående lax- och laxöringsfisket i Idefjorden och Svinesund.
Den 1 februari 1949 undertecknades i Prag ett protokoll med Tjeckoslovakien
angående varuutbytet och ett protokoll angående betalningarna.
4
Riksdagsberättelsen.
Den 2 februari 1949 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med Danmark
angående handeln med fisk.
Den 8 februari 1949 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med
Da n m a r k angående varuutbytet och en överenskommelse angående
betalningarna.
Den 11 februari 1949 växlades i Bryssel ministeriella noter rörande tilllägg
till handelsöverenskommelsen den 2 februari 1948
med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska unionen.
Den 14 februari 1949 undertecknades i Bryssel en betalningsöverenskommelse
med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
Den 12 och 15 februari 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Finland rörande varuutbytet.
Den 17 februari 1949 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar.
Den 28 februari 1949 undertecknades i Oslo en överenskommelse mellan
Norge, Sverige och Storbritannien rörande en gemensam väderlek
s station i Nordatlanten.
Den 3 mars 1949 undertecknades för Sveriges del en konvention angående
internationell kontroll av narkotika.
Den 3 mars 1949 undertecknades i Paris med Fr a n k r i k e ett varuutbytes
avtal och en b e t a 1 ni n gs u p p gö r e 1 s e.
Den 16 mars 1949 undertecknades i Frankfurt am Main ett protokoll med
franska militärregeringen i Tyskland rörande tillämpningen på den franska
ockupationszonen i Tyskland av överenskommelserna rörande
handel och betalningar med Förenta Staternas-Storbritanniens
sammanslagna ockupationszoner i Tyskland. .
Den 18 mars 1949 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med Finland
rörande varuutbytet samt växlades skrivelser rörande betalningarna.
,
Den 21 mars 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Grekland
rörande varuutbytet och betalningarna.
Den 22 mars 1949 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med Danmark
rörande varuutbytet.
Den 29 mars 1949 växlades i Frankfurt am Main skrivelser rörande v aruutbytet
med Frankrikes, Förenta Staternas och Storbritanniens
ockupationszoner i Tyskland.
Den 30 mars 1949 undertecknades i London ett avtal med Storbritannien
för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande inkomstskatter.
Den 1 april 1949 beslöt Sverige uppsäga 1937 års avtal angående reglering
av valfångst. Uppsägningsdokumentet överlämnades i London den 6
april 1949.
Den 2 april 1949 undertecknades i Moskva ett protokoll med De So -
Utrikesdepartementet. 5
cialistiska Rådsrepublikernas Union rörande varuutbytet.
Den 7 april 1949 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
rörande varuutbytet.
Den 8 april 1949 undertecknades i Paris ett tillägg till avtalet av den 24
december 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter.
Den 8 april 1949 undertecknades d Paris ett tillägg till avtalet av den 24
december 1936 med F rankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående handräckning beträffande
arvsskatt.
Den 11 april 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Finland
angående färjförbindelser över Muonio älv.
Den 11 april 1949 undertecknades för Sveriges del i Washington det internationella
veteavtalet av den 23 mars 1949. Konventionen
ratificerades av Kungl. Maj :t den 3 juni 1949. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Washington den 28 juni 1949.
Den 15 april 1949 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande förkortning av uppsägningstiden för handels- och betainingsöverenskom
melserna.
Den 26 april 1949 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med Danmark
rörande handeln med porslinsvaror.
Den 26 april 1949 undertecknadees i Helsingfors en 1 u f t f ar tsö verenskommelse
med Finland.
Den 29 april 1949 undertecknades i London en tilläggsöverenskommelse
till betalningsöverens kom in elsen den 6 mars 1945 med Storbritannien.
Den 4 maj 1949 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Polen
rörande den provisoriska regleringen av varuutbytet efter den 1 maj
1949.
Den 5 maj 1949 undertecknades för Sveriges del i London en stadga
för Europarådet. Stadgan ratificerades av Kungl. Maj:t den 3 juni
1949. Ratifikationsinstrumentet deponerades i London den 20 juli 1949.
Den 10 maj 1949 växlades i Rom ministeriella noter med Italien rörande
varuutbytet och betalningarna.
Den 14 maj 1949 undertecknades i Ankara ett protokoll med Turkiet
rörande betalningarna.
Den 20 maj 1949 beslöt Sverige uppsäga 1906 års konvention
angående förbud mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta
i industrien. Uppsägningsdokuinentet överlämnades i Bern den
21 november 1949.
Den 21 maj 1949 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 25 maj 1949 undertecknades i Berlin en betalningsöverens -
6
Riksdagsberättelsen.
kommelse med amerikanska, brittiska och franska ockupationszonerna
i Tyskland.
Den 13 juni 1949 undertecknades i Montevideo en betalningsöverenskommelse
med Uruguay.
Den 17 juni 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Danmark
rörande handeln med fisk.
Den 22 juni 1949 växlades i Stockholm skrivelser rörande varuutbytet med
amerikanska, brittiska och franska ockupationszonerna
i Tyskland.
Den 22 juni 1949 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Storbritannien
rörande varuutbytet och betalningarna.
Den 25 juni 1949 växlades i Dublin ministeriella noter med Irland rörande
handelsförbindelserna.
Den 27 juni 1949 växlades i Washington memoranda med Amerikas
Förenta Stater rörande handeln.
Den 30 juni 1949 växlades i Ottawa ministeriella noter med Canada
rörande upphävandet av passviseringstvånget.
Den 30 juni 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 30 juni 1949 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet.
Den 6 juli 1949 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
rörande ut växling av praktikanter.
Den 4 och 11 juli 1949 växlades i Canberra ministeriella noter med
Australien rörande handeln.
Den 15 juli 1949 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 19 juli 1949 undertecknades i Berlin en överenskommelse angående
varuutbytet och betalningsförbindelserna med den sovjetiska
ockupationszonen i Tyskland.
Den 4 augusti 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Grekland
rörande varuutbytet.
Den 27 augusti 1949 undertecknades för Sveriges del i Oslo en konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om ömsesidigt
utgivande av ålderspensioner. Konventionen ratificerades av Kungl.
Maj :t den 22 september 1949. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo
den 30 september 1949.
Den 7 september 1949 undertecknades i Paris en inom organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete träffad överenskommelse rörande i n t e reuropeiska
betalningar och kompensationer under 1949
—1950.
Den 9 september 1949 undertecknades i Warszawa ett protokoll med P o1
en angående provisorisk reglering av varuutbytet och betalningarna
under tiden den 1 augusti—den 30 september 1949.
Utrikesdepartementet.
7
Den 19 september 1949 undertecknades för Sveriges del i Geneve en konvention
angående vägtrafik.
Den 20 september 1949 växlades i Bogotå ministeriella noter angående Colombias
uppsägning av 1948 års handelsavtal.
Den 22 september 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Österrike rörande varuutbytet.
Den 30 september 1949 beslöt Sverige uppsäga 1907 års överenskommelse
om upprättande i Paris av en internationell byrå för hälsovård.
Den 30 september 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med N ederländerna
rörande varuutbytet.
Den 30 september 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Ungern rörande förlängning av 1948 års handelsprotokoll till
och med den 30 november 1949.
Den 4 oktober 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Finland
rörande varuutbytet.
Den 11 oktober 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande varuutbytet.
Den 18 oktober 1949 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Polen angående reglering av betalningarna.
Den 25 oktober 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter rörande
varuutbytet med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
Den 28 oktober 1949 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventioner angående
föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, angående
den offentliga arbetsförmedlingens organisation
samt angående arbetsinspektion inom industri och
handel, antagna av Internationella arbetsorganisationen 1947 och 1948.
Ratifikationsinstrumenten deponerades i Bern den 25 november 1949.
Den 28 oktober 1949 beslöt Kungl. Maj :t ratificera den år 1948 undertecknade
europeiska sjöradiokonventionen.
Den 31 oktober 1949 undertecknades i Teheran en överenskommelse med
Iran rörande kommersiell lufttrafik.
Den 1 november 1949 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll
med Danmark rörande varuutbytet.
Den 2 november 1949 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll till
handclsöverenskommelsen av den 1 juli 1948 med Spanien.
Den 3 november 1949 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Polen rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna.
Den 15 november 1949 undertecknades i Rom en handelsöverensk
o in in e 1 s e och en betalningsöverenskommelse med Italien.
Den 16 november 1949 undertecknades i Stockholm ett avtal med Polen
rörande ersättning för svenska fordringar i Polen.
Den 17 november 1949 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
8 Riksdagsberåttelsen.
med Finland rörande återbetalning av vissa till Finland lämnade svenska
krediter.
Den 18 november och den 2 december 1949 beslöt Kungl. Maj :t om Sveriges
anslutning till Förenta Nationernas livsmedels- och
jordbruksorganisation.
Den 18 november 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Italien rörande upphävandet av passviseringstvånget.
Den 23 november 1949 undertecknades i Bangkok ett luftfartsavtal
med Thailand.
Den 26 november 1949 växlades i Rom ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.
Den 26 november 1949 undertecknades i Frankfurt am Main ett protokoll
rörande varuutbytet samt ett protokoll rörande betalningarna
med Frankrike, Förenta Staternas och Storbritanniens
ockupationszoner i Tyskland.
Den 30 november 1949 undertecknades i Budapest ett protokoll med
Ungern rörande förlängning av handelsöverenskom in elsen
av den 26 juli 194 6.
Den 1 december 1949 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
År gentina rörande inrättande av en blandad k o m m i s så o n.
Den 8 december 1949 undertecknades för Sveriges del i Geneve Genevekonventionen
för förbättrande av de sårades och sjukas
öde vid stridskrafterna i fält; Geneve-konventionen
för förbättrande av de sårades, sjukas och skeppsbrutnas
öde vid stridskrafterna till sjöss; Genéve-konventionen
angående skydd för civilpersoner i krigstid.
Den 9 och den 16 december 1949 beslöt Kungl. Maj:t att för Sveriges vidkommande
godkänna gällande stadga för Förenta Nationernas
organisation för uppfostran, vetenskap och kultur
(Unesco).
Den 9 december 1949 växlades i Helsingfors ministeriella noter med
Finland rörande upphävandet av passviseringstvånget.
Den 12 december 1949 undertecknades i Kairo en överenskommelse med
Egypten rörande regelbunden lufttrafik mellan och bortom de båda
ländernas respektive territorier.
Den 14 december 1949 undertecknades i Oslo ett protokoll med Norge
rörande varuutbytet.
Den 14 december 1949 undertecknades i London ett protokoll med Storbritannien
rörande varuutbytet.
Den 17 december 1949 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet och betalningarna.
Den 17 december 1949 undertecknades i Oslo ett avtal med Norge för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å
kvarlåtenskap.
Den 17 december 1949 undertecknades i Oslo ett avtal med Norge angående
handräckning i s k4a tteärenden.
Socialdepartementet.
9
Den 19 december 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med N ederländerna
rörande handels- och betalningsförbindelserna.
Den 21 december 1949 undertecknades i Stockholm ett avtal med Finland
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet.
Försvarsdepartementet.
Verksamheten inom försvaret regleras av den år 1942 fastställda försvarsplanen
och de ändringar däri, som beslutats vid 1948 års riksdag efter
förslag i proposition nr 206.
Beställning har utlagts å de av 1948 års riksdag beslutade två modifierade
landskaps jagarna.
Inom flygvapnet fortgår beslutad förstärkning av jaktflyget.
Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre förband
har i stort sett genomförts vid infanteriet. Beslut ha meddelats om ändrad
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid ett trängregemente ävensom
beträffande den militära ledningssidan vid Stockholms, Karlskrona
och Göteborgs örlogsstationer. Undersökningar och försök på området ha
fortsatt inom samtliga försvarsgrenar.
Socialdepartementet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har under år 1949 karakteriserats
av en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft
än under föregående år. Alltjämt kvarstår dock inom flera branscher ett
underskott på yrkesutbildade arbetare. Särskilt stort är behovet av ytterligare
kvinnlig arbetskraft. Rörligheten har fortsatt att sjunka men är på
många arbetsplatser fortfarande stor. Arbetslösheten har enligt tillgängliga
siffror från fackförbunden legat på samma låga nivå som under föregående
år. Antalet hos de kommunala arbetslöshetsnämnderna hjälpsökande
arbetslösa har visat en obetydlig stegring.
Efterfrågan på arbetskraft till jordbruket har lättare kunnat tillgodoses
än under tidigare år. Även skogsbruket kunde under vintern 1948/49 tillgodose
sitt behov av arbetskraft bättre än tidigare. Under sommaren och
särskilt under hösten 1949 har en markant nedgång i sysselsättningen inom
skogsbruket inträffat i synnerhet i de nordligaste länen. Sysselsättningen
inom industrien har visat ytterligare någon stegring.
Inom socialstyrelsens verksamhetsområde har ny- och ombyggnad
av ålderdomshem och barnhem med hänsyn till begränsningen av byggnadsverksamheten
fortfarande endast kunnat ske i relativt liten omfattning.
Utbyggnaden av den halvöppna barnavården (daghem, barnträdgårdar
m. in.) har fortgått, ehuru utvecklingen även på detta område hindrats
av byggnadsrcgleringen. Verksamheten för beredande av vila och rekreation
10
Riksdagsberåttelsen.
åt mödrar och barn (avgiftsfria resor, semesterhem, barnkolonier m. m.) har
liksom den sociala hemhjälpsverksamheten ytterligare ökat i omfattning.
Vissa ungdomsvårdsskolor, som tidigare drivits av städerna Stockholm
och Göteborg, ha övertagits av staten. Ett antal inackorderingshem har
inrättats för villkorligt utskrivna elever vid ungdomsvårdsskolor.
Läget på bostadsmarknaden har under år 1949 kännetecknats
av den kvardröjande, i början av 1940-talet uppkomna bostadsbristen. Investeringsbegränsningen
har inneburit, att bostadsbyggandet under året
icke lämnat något bidrag till bristens avveckling. Även om det kommer att
visa sig, att läget på vissa orter något förbättrats, har man att räkna med
en försämring på andra orter. Underskottet på lägenheter utgör icke endast
ett hinder för den löpande hushållsbildningen utan innebär också, att redan
bildade hushåll, och däribland i betydande omfattning barnfamiljer,
måste tillgodose sitt bostadsbehov på ett otillfredsställande sätt.
Antalet anmälningar till riksförsäkringsanstalten om olycksfall
i arbete, som under år 1948 visat en markant minskning i jämförelse med
år 1947, har under år 1949 åter ökat. Den 31 oktober 1948 hade sålunda till
anstalten inkommit ca 137 000 olycksfallsanmälningar, medan motsvarande
siffra för samma tidpunkt år 1949 var ca 140 700.
På folkpensioneringens område beräknas ålderspensionärernas
antal öka från ca 585 000 vid utgången av år 1948 till ca 592 500 vid
utgången av år 1949. Antalet personer med invalidpension och sjukbidrag
uppskattas till ca 162 000 vid utgången av år 1949. Änkepension och hustrutillägg
beräknas vid samma tidpunkt utgå till ca 12 400 resp. 18 500 personer.
Den 1 januari 1949 trädde arbeta rsky ddsstyrelsen i verksamhet.
Kommunikationsdepartementet.
Antalet fasta postanstalter utgjorde vid 1949 års utgång 4 382. —
Den under 1948 beslutade höjningen av avgifterna i tidningsrör
e 1 s e n trädde i kraft med ingången av år 1949. Under året ha fastställts
vissa ändrade tilläggsavgifter för flygbefordran. -—- Källskatteuppbörden
verkställes genom postverket samt vissa penninginrättningar.
Postverket ombesörjer bokföring och redovisning till länsstyrelserna
av hela skatteuppbörden inom riket samt restbokföringen. Under uppbördsåret
1948—1949 verkställdes sammanlagt 23,2 miljoner skatteinbetalningar
å tillhopa 3,6 miljarder kronor. — Allmänna barnbidragen
utbetalas genom postverket. Under år 1949 har genom 3,8 miljoner barnbidragsanvisningar
utbetalts ett belopp av 433,4 miljoner kronor, varjämte direkt
till kommuner och barnavårdsnämnder girerats sammanlagt 2,5 miljoner
kronor. — Under året har införts ett särskilt slag av luftpostbrev, s. k. aerogram,
vilka befordras med luftpost till alla länder i världen utan att tillläggsavgift
för luftbefordringen erlägges. Aerogrammen få väga högst 2,5
gram.
Kommunikationsdepartementet.
11
Postsparbanken uppvisar för de tio första månaderna av år 1949
ett insättningsöverskott på 137,8 miljoner kronor mot 182,4 miljoner kronor
för samma period 1948.
Rikskablarna Stockholm—Västerås—Örebro (koaxialkabel) och
Sundsvall—Sprängsviken—Sollefteå ha under år 1949 färdigställts med undantag
för överdragsstationerna å förstnämnda sträcka. — Helautomatisk
drift har införts vid centralstationen i Kalmar. — I Stockholm har uppförandet
av en ny riksstation fortskridit så långt, att en första avdelning av
densamma kunnat tagas i bruk.
Förändring till halvautomatisk drift av rikstrafiken till Stockholm har fortsatt
och blivit genomförd från ett flertal stationer i landet. Förändring till
halvautomatisk drift av rikstrafiken till Göteborg har påbörjats och blivit
genomförd från ett flertal stationer. — Omläggningen av kortväga, manuellt
expedierad rikstrafik till helautomatisk koppling har påbörjats genom att
sådan koppling införts mellan Linköpings och Norrköpings områden. — I
samband med den påbörjade omläggningen av rikstrafiken till helautomatisk
koppling har ny taxa för telefonabonnemang på försök införts inom de automatiserade
delarna av Linköpings och Norrköpings centralstationsområden.
Antalet telefonstationer, d. v. s. central-, växel- och fristående
samtalsstationer, har under år 1949 ökats från 7 750 till omkring 7 840. •—
Antalet telefonapparater har under år 1949 ökats från 1 506 000 till omkring
1 596 000 eller med cirka 90 000. — Under år 1949 har upprättats telefonförbindelse
med Algeriet, Bolivia, Filippinerna, Franska Marocko, Gambia, Guldkusten,
Hongkong, Iran, Israel, Korea, Nigeria, Sierra Leone, Sydrhodesia,
Tanger och Tunis. — Direkta radiotelegrafförbindelser ha öppnats med Jugoslavien
och Libanon. — Direkt förbindelse för abonnenttelegrafi har öppnats
med Schweiz. — Direkt förbindelse för bildtelegrafi har öppnats med Belgien.
— Sundsvalls nya rundradiostation har under år 1949 tagits i bruk.
— En ny provisorisk kustradiostation har öppnats i Karlskrona. •—■ Antalet
radiolicenser har under år 1949 ökats från 2 025 000 till omkring 2 100 000
eller med cirka 75 000.
Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnvägar, vilka införlivats med statens järnvägar från och med
den 1 juli 1949. — Linjen Borås—Herrljunga öppnades för elektrisk
tågdrift den 1 juni 1949. Samma driftform har även införts på linjen
Herrljunga—Uddevalla från och med den 15 december 1949. — Nyanlagda
dubbelspår å linjesträckorna Sömmen—Tranås, Boxholm—Sömmen och
Älgarås—Slätte ha öppnats för trafik respektive den 1 september, den 28
november och den 1 december 1949.
Byggnadsarbetena för kraftstationerna vid Kilforsen i
Fjällsjöälven, Hölleforsen i Indalsälven och Hars prånget i Stora
Lule älv ha fortsatt under 1949. Vid Hölleforsen har första aggregatet tagits
i drift. I Västerås ångkraftverk har ett nytt maskinaggregat tagits
i drift. Regleringsarbetena i Ångermanälvens flodområde ha
12
Riksdagsberättelsen.
fullbordats i vad avser Tåsjön och ha i Vojmsjön fortskridit så långt, att
regleringsmagasinet partiellt tagits i bruk. För reglering av Borgasjön och
Ormsjön ha arbeten påbörjats. — Distributionsanläggningarna
ha ytterligare utbyggts och förstärkts. Arbetet med 380 kV ledningen Harsprånget—Midskog—Hallsberg
har pågått, och en ytterligare 380 kV ledning
Storfinnforsen—Enköping har påbörjats. Av ledningar för 200 kV ha färdigbyggts
Ånge—Finnslätten och Untra—Håsta. — Kraftförbrukningen
har fortsatt att stiga. Vattentillgången vid kraftverken var god
under första halvåret men försämrades under tredje kvartalet av år 1949.
Under fjärde kvartalet inträdde någon förbättring.
Av vägförvaltningarna under året nyanlagda och ombyggda vägar
uppgå till en sammanlagd längd av 320 km. Dessutom ha omkring 440 km
vägar försetts med asfalt- eller tjärbeläggning, 20 km med beläggning av smågatsten
samt 8 km med beläggning av cementbetong. Antalet under året färdigställda
broar med en spännvidd av minst 3 m uppgår till 200. — Utbyggnadsarbeten
ha under året bedrivits vid bl. a. följande flygplatser: Stockholm
—Bromma, Norrköping—Kungsängen och Malmö—Bulltofta. Arbetena med
anläggande av storflygplatsen vid Halmsjön ha fortsatts i begränsad omfattning.
— Fyra nya fiskehamnar ha under året slutförts.
Bland större byggnadsarbeten, som fullbordats under år 1949, må
nämnas anordnande av lokaler för Högsta domstolen i Gamla rådhuset, annexbyggnad
till Kanslihuset samt ämbetsbyggnad för försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar
å Ladugårdsgärde i Stockholm, vattentorn vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn, ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
in. fl. i Stockholm, tillbyggnad för postgirokontoret i Stockholm,
posthus i Johanneshov, Sala, Köping och Vilhelmina, post- och telegrafhus
i Tierp och Gävle (andra byggnadsetappen), telefonstationsbyggnader i Råsunda,
Kalmar, Västervik, Malmö, Göteborg (Kålltorp) och Falköping, tillbyggnad
till telegrafverkets verkstadskontor i Nynäshamn, telegrafverkstad
i Sundsvall (första byggnadsetappen), stationsbyggnad å Bromma flygplats
samt garagebyggnader å Norrköpings och Sundsvall/Härnösands flygplatser,
verkstadshangar å Torslanda flygplats, institutionsbyggnad för rättsmedicin
vid karolinska institutet i Solna, tillbyggnad till kvinnokliniken vid karolinska
sjukhuset i Solna, institutionsbyggnad för meteorologi och ombyggnad
av gamla seminariehuset vid universitetet i Uppsala, om- och tillbyggnadsarbeten
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Kalmar, Falun, Härnösand
och Luleå, om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i
Strängnäs, Landskrona, Härnösand och Haparanda, ombyggnadsarbeten vid
hantverksskolan för blinda kvinnor i Växjö, bostadshus vid veterinärmedicinska
anstalten och skogsförsöksanstalten i Stockholm, växthus vid skogsforskningsinstitutet
i Stockholm, om- och tillbyggnadsarbeten vid centrala
frökontrollanstalten å Bergshamra, institutionsbyggnad för mikrobiologi vid
lantbrukshögskolan i Uppsala, byggnad för svenska träforskningsinstitutet
(andra byggnadsetappen), lokaler för handels- och industrikommissionerna i
Finansdepartementet.
13
Svea livgardes f. d. kaserner i Stockholm, om- och tillbyggnad för länsstyrelsen
i Kalmar (första byggnadsetappen), provisorisk byggnad för länsstyrelsen
i Mariestad, inredningsarbeten i Örebro slott, personalbostadshus vid
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg och vårdpaviljong vid Furunäsets sjukhus
i Piteå.
Den svenska regelbundna lufttrafiken har under år 1949 i enlighet
med statsmakternas beslut sammanförts i ett företag, aktiebolaget Aerotransport.
Nämnda företag har i samarbete med Det Danske Luftfartselskab
och Det Norske Luftfartselskap bedrivit lufttrafik på flertalet europeiska
länder ävensom på Nord- och Sydamerika. Under den senaste tiden
har ett antal försöksflygningar inletts på Fjärran östern. Lufttrafiken har
varit av i stort sett samma omfattning som under senare hälften av år
1948.
Under de tre första kvartalen 1949 utgjorde antalet på- och avstigande
passagerare i regelbunden lufttrafik vid våra större trafikflygplatser i runt
tal 245 000. Motsvarande antal för de tre första kvartalen 1947 och 1948
utgjorde 260 000 respektive 223 000. Det bör uppmärksammas, att trafiken
under de fyra första månaderna 1948 var praktiskt taget nedlagd på grund
av arbetskonflikt vid aktiebolaget xierotransport.
1949 års medeltemperatur var i hela landet högre än den normala.
Södra Svealand och norra Götaland voro varmast med en temperatur,
som var 2° högre än normalt, under det att det lägsta överskottet förekom i
fjälltrakterna och västkustlandskapen med blott omkring 1°. Den höga årsmedeltemperaturen
hade i väsentlig grad sin grund i att vintertemperaturen
var osedvanligt hög. Detta gäller i synnerhet månaderna januari och
februari. Sommaren hade däremot i regel normal temperatur eller var något
kallare. — Årsnederbörden var för riket i dess helhet något större än normalt.
Beträffande snötäcket märkes, att detsamma nådde ovanlig mäktighet
i fjälltrakterna, men var ovanligt tunt i övriga delar av landet. -— Isförhållandena
vid rikets kuster och i de omgivande haven voro mycket lindriga.
Isläggningen började visserligen i de nordligaste farvattnen vid normal tid,
men utbredde sig sedan mycket långsamt. Islossningen skedde i allmänhet
ganska hastigt och var avslutad omkring den 20 maj eller 8 dagar före normal
tidpunkt. — Vattentillgången var under året i stort sett mindre god
men förbättrades mot årets slut. — Regleringsmagasinen fylldes väl genom
vårfloden men minskades därefter relativt mycket till oktober, varefter en
betydande återfyllnad ägde rum. — Istäcket på sjöar och floder var under
vintern 1948/49 i stort sett av normal tjocklek och vintertrafik och timrneravläggning
på isen kunde därför i allmänhet försiggå i normal omfattning.
Finansdepartementet.
En redogörelse för de förhållanden, som sammanhänga med den ekonomiska
utvecklingen, har lämnats vid anmälan av finansplanen i 1950 års
statsverksproposition, till vilken redogörelse torde få hänvisas.
14
Riksdagsberättelsen.
Ecklesiastikdepartementet.
Löneregleringar ha under år 1949 fastställts för prästerskapet i omkring
25 pastorat.
Tandläkarhögskolan i Malmö har invigts.
Medicinska högskolan i Göteborg har trätt i verksamhet.
En förtjänstmedalj har inrättats för personer, som nedlagt ett betydelsefullt
arbete på kulturminnesvårdens område.
En svensk Unesco-kommitté har tillsatts.
Högre allmänna läroverket statens normalskola har, med undantag för
flickskollinjen, blivit tillgängligt jämväl för manliga lärjungar.
En samrealskola har upprättats i Blackeberg i Stockholm.
Kungl. Maj :t har medgivit, att samrealskolan i Alingsås må förenas med
kommunalt real- och latingymnasium. Vid samrealskolorna i Bollnäs,
Katrineholm, Köping och Söderhamn ha inrättats kommunala latingymnasielinjer.
Vid samrealskolan i Lund har upprättats en femårig realskollinje.
Kommunala mellanskolorna i Båstad, Gnesta, Hjo, Nordmaling, Norrbärke,
Norrköping, Slite, Sollentuna och östhammar ha påbörjat successiv ombildning
till statliga samrealskolor. Vid praktiska mellanskolan i Malmö
har inrättats en teknisk linje.
Högre folkskolorna i Vansbro, Virserum och Ytterlännäs ha erkänts som
kommunala mellanskolor.
Ändrade bestämmelser ha meddelats beträffande intagning av elever vid
högre skolor.
Reducerade timplaner ha fastställts för realskolan.
Högre folkskolor ha erkänts i Junsele, Korpilombolo och Älvdalen.
Vid utgången av år 1949 har övergång till sjuårig skolkurs ägt rum i
rikets samtliga skoldistrikt utom två.
Medgivande att anordna folk- och småskolan med åtta obligatoriska klasser
har hitintills lämnats omkring 80 skoldistrikt.
Vidare har medgivande lämnats 23 skoldistrikt, varav 11 torde komma
att ingå i 2 blivande storkommuner, att anordna pedagogisk försöksverksamhet
med nioårig enhetsskola.
Jordbruksdepartementet.
Årets skörderesultat kan betecknas såsom något över medelmåttan för
höstsäd. Vårsädesslagen lämnade omkring medelmåttig skörd. För potatis
och foderrotfrukter blev skördeutfallet något under medelmåttigt, medan
sockerbetorna lämnade medelskörd. Oljeväxtodlingen, som under år 1949
nått sin hittills största omfattning, gav ett gott utbyte. Beträffande köksväxterna
har flertalet av såväl grönsaker som trädgårdsrotfrukter lämnat
tämligen tillfredsställande skörd. Fruktskörden kan betecknas såsom medel
-
Handel sd e parte m entet.
15
god beträffande äpplen och päron samt något under medelgod beträffande
plommon och något över medelgod beträffande körsbär. Trädgårdsbär ha
lämnat jämförelsevis tillfredsställande skörd.
Den animaliska produktionen har stigit ej oväsentligt i förhållande till
år 1948.
På västkusten har fisket i allmänhet givit ett förhållandevis gott fångstutbyte.
Även sillfisket i Nordsjön har lämnat ganska goda fångster, ehuru
deltagandet i detta fiske troligen varit något mindre än förra året. Efter
att flera år ha givit dåliga resultat har strömmingsfisket vid ostkusten i år
flerstädes lämnat någorlunda tillfredsställande fångster. Även lax-, torskoch
ålfiskena i Östersjön ha varit givande. Avsättningsförhållandena för
saltvattensfisk ha varit förhållandevis tillfredsställande och exporten av fisk
har trots svårigheter kunnat upprätthållas i ganska stor omfattning. — Sikfisket
har liksom under föregående år givit ovanligt hög avkastning. I övrigt
har fångstutbytet vad beträffar sötvattensfisk varit medelgott.
Under drivningssäsongen 1948/49 avverkades huvudsakligen gagnvirke.
Gynnsamma väderleksförhållanden och ökad tillgång på arbetskraft medförde
mer omfattande drivningar än närmast föregående år.
Sedan berättelsen till 1949 års riksdag avgavs, har för bildande av nya
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker eller för annat ändamål
inköp avslutats beträffande 798 hektar mark för en köpeskilling av 638 500
kronor. Dessutom har domänstyrelsen för en köpeskilling av 4 500 000 kronor
inköpt Asa säteri i Asa socken, Kronobergs län.
Handelsdepartementet.
På uppdrag av Kungl. Maj :t har kommerskollegium i samråd
med konjunkturinstitutet utfört en preliminär bearbetning av 1948 års produktionssiffror
för industrien. — Den 18 mars 1949 uppdrog Kungl. Maj :t
åt kollegium att i anslutning till nationalbudgetarbetet kvartalsvis under
1949 verkställa en undersökning rörande bruttoinkomster och kostnader i
utlandet vid utrikes sjöfart. Sådan undersökning har utförts för de två
första kvartalen och pågår beträffande tredje kvartalet 1949. ■— Den 2 september
1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt kollegium att verkställa en statistisk
undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar i egna anläggningar
under år 1949 samt planerade dylika investeringar under år 1950. Preliminärt
resultat av undersökningen föreligger. — Under 1949 ha i kartellregistret
införts och för registrering färdigberetts omkring 140 avtal, vilka avse
bl. a. följande varor: träskruv, byggnadssmide, kokkärl, stängselnät, trådspik,
taggtråd, stenredskap, yxor, rakblad, skidor, skidvalla, pälsar och pälsskinn,
fotoartiklar, begravningsartildar, tegel, skorstenar, stenkrossar, sågblad,
kalk, sprängämnen, koppar, aluminium, mässing, bly, zink in. fl. metaller,
linolja, glykos, slaktdjur samt slakteriprodukter. — Av Kungl. Maj:t
anbefalld utredning rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskin
-
16
Riksdagsberättelsen.
branschen har slutförts under året. ■—- Särskilda undersökningar ha pågått
dels om svenska järn- och balkgrossisters förenings u. p. a. verksamhet och
därmed sammanhängande förhållanden, dels om priser och kostnader och
därmed sammanhängande förhållanden inom värme- och sanitetsbranschen.
— En särskild undersökning beträffande handeln med planglas har påbörjats.
Under år 1949 har lotsstyrelsen påbörjat uppförandet av en bottenfast
fyr på Ölands södra grund. Arbetet med fyrbyggnadens färdigställande
fortgår och beräknas vara slutfört tidigast hösten 1950. Bland övriga
fyrarbeten må nämnas anordnandet av elva mindre ledfyrar, därav åtta agafyrar
och två elektriska fyrar i norra delen av Bottenviken samt en agafyr
på västkusten. Fyrarna Bjuröklubb, Bergudden och Åstholmsudde ha elektrifierats,
varjämte fyren Brämön med mistsignalstation anslutits till allmänt
elektriskt distributionsnät medelst kabel från fastlandet. Mistsignalapparaturen
vid fyrarna Rödkallen och Hallands Väderö har moderniserats.
Vid fyren Hanö har tillkommit en ny nautofonanläggning på öns södra sida.
Cirkulära radiofyrar ha anordnats vid Bjuröklubbs, Ölands norra uddes och
Sandhammarens fyrplatser. Nya lotsuppassningshus ha uppförts vid Falkenbergs
lotsplats och vid Falsterbokanalens södra uppassningsställe under Öresunds
södra lotsplats, varjämte uppassningshuset vid Falsterbokanalens
norra uppassningsställe om- och tillbyggts. Vid Dämmans fyrplats har båthamnen
förbättrats och fyrhuset restaurerats. Förbättring och modernisering
av bostadsbeståndet har ägt rum bl. a. vid Bjuröklubbs, Berguddens,
Lungö, Vens och Väderöbods fyrplatser. Fyrskeppet Östra Kvar ken har försetts
med radiotelefon. Fyrskeppet nr 24 Reserv, som förliste år 1948, har
under år 1949 bärgats, reparerats och upprustats. Ett antal nya lotsmotorkuttrar
och lotsmotorbåtar har anskaffats.
Sveriges geologiska undersökning har för det geologiska
kartverket nyrekognoscerat inom bladen Säter, Halmstad, Särö, Levene, Uppsala
och Laholm tillsammans 601 km2. — Jordartskarteringen inom Norrbottens
län har omfattat 3 900 km2. — En översiktlig jordartskarta i
1: 400 000 över södra och mellersta Sverige, utgörande ett sammandrag av
de geologiska kartbladen över denna landsdel, har under året utgivits. ■—
Malmletningsarbeten ha pågått inom Norrbottens och Västerbottens län.
Inom förstnämnda län ha därvid upptäckts några nya järnmalmsfyndigheter.
I Västerbottens län har bl. a. slutförts undersökning under jord å Rudtjebäckens
kisfyndighet, som befunnits innehålla mera koppar än tidigare
beräknats. -— Djupborrningar i Skåne ha pågått med ett borrhål vid Svedala,
som på cirka 1 500 meters djup nådde cenomansandstenen.
Patent- och registreringsverket har under tiden den 1 januari—den
31 oktober 1949 beviljat 2 877 patent ävensom registrerat 1 605
varumärken, 125 mönster och modeller samt 886 aktiebolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av 28 659 600 kronor.
Arbetet inom försäkringsinspektionen har under år 1949 i
stor utsträckning präglats av de anpassningsproblem som den nya lagen om
försäkringsrörelse aktualiserat.
Inrikesdepartementet. 17
Vid statens provningsanstalt utgjorde antalet betalade uppdrag
enligt utskrivna intyg under året cirka 10 000.
I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1949.
Inrikesdepartementet.
Inom medicinalväsendets område har personalorganisationen
ytterligare i viss mån utökats. Under år 1949 ha sålunda 19 nya ordinarie
provinsialläkardistrikt inrättats och antalet sådana distrikt uppgår
nu till 495. Vid lasarett och därmed jämförliga sjukvårdsanstalter har medgivits
inrättande av 10 överläkartjänster och 11 lasarettsläkartjänster, varjämte
en lasarettsläkartjänst inrättats i samband med en sjukstugas förändring
till lasarett.
Under år 1949 har ett nytt sinnessjukhus, Västra Ny sjukhus, börjat beläggas
med patienter.
Sådana epidemisjukhus, som skola finnas som centrala epidemivårdanstalter
i varje epidemidistrikt, ha inrättats i tre städer. Under året har landet
hemsökts av en betydande barnförlamningsepidemi (t. o. m. den 15 december
1 705 fall) samt en scharlakansfeberepidemi av stor omfattning
(t. o. m. den 15 december 21 943 fall). Dessa epidemier ha ställt synnerligen
stora krav på den slutna epidemivården.
För den öppna förlossningsvården ha nya planer fastställts, vilka innebära
en minskning av antalet statsbidragsberättigade distriktsbarnmorsketjänster
från 934 i början av år 1949 till 917 i början av år 1950.
Antalet distriktstandpolikliniker har under tiden januari—november
1949 ökats med 28 till 376 och antalet centraltandpolikliniker med 1 till 12.
I december 1949 funnos omkring 592 tjänstgörande distriktstandläkare.
Apoteksväsendet har tillförts 2 filialapotek och 5 läkemedeisförråd. Ett
självständigt apotek har förändrats till filialapotek.
Inom den organiserade nykterhetsvården ha under år
1949 20 allmänna och en enskild alkoholistanstalt varit i verksamhet. Hela
antalet vårdplatser på anstalterna uppgick den 1 november 1949 till 1 154,
därav 46 för kvinnor.
Efterfrågan på vårdplatser har under året icke varit så stor som under
1948. Sålunda ha under de tio första månaderna av år 1949 intagits tillhopa
1 160 personer mot 1 390 under motsvarande tid 1948. Den 1 november
1949 voro av 2 339 inskrivna personer 1 058 närvarande på anstalterna
mot 2 477 resp. 1 127 vid motsvarande tidpunkt år 1948. Trots denna något
lägre beläggning ha anstalterna under större delen av år 1949 varit fullbelagda,
delvis beroende på ombyggnads- och förbättringsarbeten vid några
anstalter. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
rtiksdagsbcrättclsen.
18 Riksdagsberättelsen.
För omhändertagande av alkoholister under fritiden ha liksom under 1948
två statsunderstödda inackorderingshem med sammanlagt 30 vårdplatser
varit i verksamhet.
De för stad gällande särskilda föreskrifterna rörande ordning, brandskydd
m. m. ha genom särskilda beslut helt eller delvis förklarats skola
gälla inom två köpingar och två municipalsamhällen samt inom vissa delar
av två andra kommuner.
Antalet utlänningar i Sverige uppgick i mitten av november månad
1949 till 196 000 (år 1948 vid motsvarande tid omkring 180 000), varav
127 000 av de nordiska nationaliteterna. Cirka 127 000 (122 000) personer
innehade antingen uppehålls- eller annat vistelsetillstånd, under det att återstoden
eller omkring 69 000 (58 000) utgjordes av sådana utlänningar, som
icke behöva tillstånd för inresa och vistelse i riket vid uppehåll kortare tid
än tre månader. Cirka 93 000 (88 000) voro arbetsanmälda. Av de ursprungligen
omkring 30 000 utlänningar, som 1945 genom Svenska röda korsets
eller UNRRA:s försorg fördes till Sverige, voro i november 1949 omkring
6 900 kvar i landet. Under tiden den 1 januari—den 5 november 1949 anlände
2 009 utlänningar illegalt till Sverige mot 3 490 år 1948 och 2 552 år
1947. Omkring 4 miljoner in- och utresor ha under tiden den 1 januari—
den 31 oktober 1949 av utlänningar företagits genom de svenska passkontrollerna.
För perioden den 1 januari—den 15 november 1948 var motsvarande
siffra cirka 3,i miljoner.
Civilförsvarets verksamhet under år 1949 har stabiliserats och i
icke ringa mån intensifierats. Sålunda har förstatligandet av den lokala
administrationen inom civilförsvarsområdena genomförts. Inskrivning och
registrering av personal inom allmänna civilförsvaret, omfattande cirka
450 000 personer, har till större delen slutförts. Cirka 115 000 i allmänna
och särskilda civilförsvaret inskrivna personer ha under året genomgått
obligatorisk civilförsvarsutbildning, omfattande första utbildning och repetitionsutbildning.
Utbyggnaden av civilförsvaret i tekniskt hänseende har
fortgått. Civilförsvar sstyrelsens allmänna planläggningsarbete har fortsatt
bland annat i form av utgivandet av ett flertal anvisningar rörande olika
grenar av civilförsvaret.
Folkhushållningsdepartementet.
Försörjningsläget har under år 1949, jämfört med föregående år, ytterligare
förbättrats, vilket haft till följd att ett flertal ransoneringar på mycket
betydelsefulla områden successivt kunnat hävas. Sålunda ha ransoneringarna
av matfett, kött samt socker och sirap upphävts
genom beslut den 24 mars, respektive den 18 juni och den 31 augusti
Folkhushållningsdepcirtementet. 19
1949. Vidare har huvudparten av övriga bestämmelser om beslag eller handelsreglering
inom livsmedelskommissionens område upphävts. Av konsumtionsregleringarna
kvarstår numera endast kafferansoneringen.
På handels- och industriområdet har, bland annat, beslag eller handelsreglering
upphävts i fråga om vissa hartser, kalcinerad soda, vissa växer,
paraffin och glycerin, vissa fiskredskap, vissa vita pigment, bilgummi och
gummiringar, fönster- och spegelglas, linolja samt vissa metaller och metallegeringar.
Vidare ha slopats kvarvarande ransoneringar av elektriska
kablar, ledningar och tråd samt vissa bestämmelser i fråga om beslag å och
reglering av handeln med virke ävensom förbud mot användning av vissa
slag av rör av smidbart järn eller stål vid tillverkning av vissa varor.
På bränsleförsörjningens område ha regleringarna beträffande torv,
ved, trä kol, råkol, stenkol (med undantag av antracitkol) och
stenkolsbriketter samt bensin upphävts. Av hushållsbränslen
äro koks och eldningsolja I och II fortfarande ransonerade, under det att
tyngre eldningsoljor äro fria. Då på grund av den under sensommaren rådande
ringa nederbörden risk uppstod för elförsörjningen, vidtogos åtgärder
för reglering av förbrukningen av elektrisk kraft. Tack vare den rikliga nederbörden
under senhösten har emellertid någon allmän ransonering av
elektrisk kraft icke blivit behövlig år 1949.
Till följd av de inträdda ransonerings- och regleringslättnaderna ha betydande
nedskärningar företagits inom krisförvaltningens organisation. K r i stidsstyrelserna
ha sålunda upphört med utgången av år 1949, och
kvarvarande arbetsuppgifter ha överflyttats på länsstyrelserna.
Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att i prisstabiliserande syfte uttaga prisutjämningsavgifter
vid export av varor, vilket bemyndigande av
1949 års riksdag förlängts till utgången av juni månad 1950, har liksom
förut tillämpats i fråga om vissa slag av trävaror. Prisutjämningsavgiften har
dock upphävts beträffande slipers, sparrar och bjälkar.
På priskontrollens område har prisstoppet upphävts i fråga om ett flertal
varor, t. ex. alla begagnade förnödenheter, choklad och karameller samt viss
damkonfektion. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som uppkommit i
samband med nedsättningen av den svenska kronans yttre värde — devalveringen
— har Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949 bemyndigat
de prisreglerande myndigheterna att intill utgången av år 1949 göra
avsteg från återanskaffningsprincipen, i den mån därigenom prishöjningar
på viktiga konsumtionsvaror kunna förhindras utan att vederbörande producenters
eller återförsäljares behöriga intressen åsidosättas.
Subvention av hud- och bomullsimporten har utgått under hela året 1949.
I anledning av devalveringen har härjämte subvention införts beträffande
koks för hushållsändamål, kaffe, havregryn, havremust, havremjöl samt ost.
20
Rilcsdagsberättelsen.
I Ju: 1
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan.
I. Kommittéer och sakkunniga.
Justitiedepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. 1943 års sekretessutredning (1947: I 21; 1948: I 11; 1949: I 7).
Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Beckman, K. E., redaktionschef;
Casparsson, K. R., pressombudsman;
Hagström, B. K. G., borgmästare;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellin, B. T. M., lagbyråchef.
Direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.
Den 15 december 1949 har utredningens ordförande anmält, att utredningsuppdraget
blivit slutfört.
2. Dissenterlagskommittén (1947: I 25; 1948: I 15; 1949: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för att
verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, f. d. hovrättsråd och divisionsordförande, ordförande;
Hedlund,
V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Ljunggren, G., biskop;
Mosesson, G. A., f..d. rektor, led. av II kamm.;
Westin, G., professor;
Bodin, N. A., kammarrättsråd (för skattefrågor).
Experter:
Josefson, P. L. R., docent;
Wihlborg, A., kyrkoherde (för kyrkobokföringsfrågor).
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 21
Sekreterare:
Eliaeson, Å. T., assessor.
Direktiven för kommittén, se 1944:1 Ju 26.
Kommittén har den 21 maj 1949 avgivit betänkande med förslag till religionsfrihetslag
m. m. (SOU 1949:20). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
(1947:1 26; 1948:1 16; 1949:1 12).
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 3 september 1943 för att inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande revision av varumärkes-
och firmalagstiftningen samt därmed sammanhängande spörsmål:
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Utredningsuppdraget har upphört i samband med att den 22 juni 1949 särskilda
sakkunniga tillkallats för att inom departementet verkställa utredning
rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad
därmed äger samband — jfr I Ju 31.
4. Utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar
(1947:130; 1948:1 19; 1949:1 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1945)
dels såsom utredningsman:
Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Johansson, K. A. A., direktör;
Köhler, N. G., advokat (fr. o. m. den 8 februari 1949 förordnad att, vid förhinder
för Johansson, i dennes ställe deltaga i överläggningarna);
Kilbom, K., redaktör, f. d. riksdagsman;
Nisell, S., ombudsman;
von Plomgren, C. P. G., advokat;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare.
Sekreterare:
Linden, G., jur. kand.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 Ju 30.
Med de sakkunniga höllos under tiden december 1948—april 1949 13 sammanträden.
Yttrande har avgivits över insynskommitténs den 19 februari 1949 avlämnade
betänkande med förslag angående förbättrad insyn i enskilda företags
ekonomiska förhållanden.
Utredningen avgav den 12 april 1949 betänkande med förslag till lag om
registrerade föreningar m. in. (SOU 1949: 17). Uppdraget är därmed slutfört.
I Ju: 4
22
Riksdags berättelsen.
I Jill 5 5. Processnämnden (1947: I 34; 1948: I 22; 1949: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1946 för
att leda den i anledning av rättegångsreformen erforderliga upplysningsoch
instruktionsverksamheten samt inom departementet tjänstgöra såsom
rådgivande organ vid det fortsatta arbetet med reformens genomförande (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1946):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Hemming-Sjöberg, A., advokat;
Laurin, J., president;
Leche, E. H., häradshövding;
Löthner, O. A., lagman, f. d. riksdagsman;
Persson, K. G., förste stadsfiskal;
Wiklund, H. O. E., advokat, sekreterare i Sveriges advokatsamfund;
Wilhelmsson, E. A., rådman, riksdagens militieombudsman.
Sekreterare:
Rappe, N. J., assessor.
Direktiven för nämnden, se 1947: I Ju 34.
Nämnden har den 26 och 27 mars 1949 i Umeå anordnat en föreläsningskurs
för domare, åklagare och advokater inom hovrättens för Övre Norrland
domkrets rörande tillämpningen av nya rättegångsbalken. I övrigt har
nämndens verksamhet huvudsakligen bestått i att besvara förfrågningar angående
rättegångsbalkens tillämpning.
Den 3 december 1949 har nämndens ordförande anmält, att nämndens
uppgifter numera slutförts.
6. 1946 års lufträttssakkunniga (1947: I 42; 1948: I 27; 1949: I 21).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 22 november 1946 att verkställa en förberedande
utredning rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens
område, som — vid sidan av de utav tredjemansskadekonventionen påkallade,
jfr I Ju 17 — må vara erforderliga:
Wikander, H. Qir., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.
Förordnad av Kungl. Maj:t den 11 april 1947 att biträda den sakkunnige:
Björklund, G. A., f. d. hovrättsråd.
Utredningsarbetet har anpassats efter det internationella lagstiftningsarbetet
på lufträttens område. Med anledning av att den internationella civila
luftfartsorganisationens (ICAO) juridiska kommitté på sitt aktuella arbetsprogram
år 1948 upptagit bärgningsrätten, har upprättats en promemoria
rörande en den 29 september 1938 i Bryssel avslutad konvention i ämnet,
varjämte den 13 april 1949 till departementschefen avgivits yttrande rörande
ifrågasatt revision av konventionen. Vid sammanträde med ICAO:s
juridiska kommitté i juni 1948, i vilket Björklund deltog, nedlades tillsvidare
arbetet i detta ämne.
Under år 1949 ha vidare underhandspromemorior utarbetats och yttrande
avgivits till departementschefen rörande vissa inom ICAO:s juridiska kom
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
23
mitté framlagda förslag till ändringar i 1929 års Warschaukonvention om
luftbefordran, vilka varit föremål för diskussion å förenämnda sammanträde
med lCAO:s juridiska kommitté.
De sakkunniga ha därjämte deltagit i nordiska lufträttsmöten i mars och
oktober 1949, därvid bland andra frågor luftfartygsbefälhavarens rättsliga
ställning varit föremål för överväganden i anslutning till ifrågasatt revision
av den nordiska offentligrättsliga luftfartslagstiftningen.
De sakkunniga, vilkas huvuduppgift att bearbeta förslag till konvention
om internationellt erkännande av rättigheter i luftfartyg slutförts under år
1948, ha den 10 november 1949 anmält att utredningen jämväl i övrigt vore
att anse såsom avslutad.
7. Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa fiskelägen i Bohuslän
(1948:I 29; 1949:I 23).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
verkställa utredning rörande äganderättsförhållandena inom de fiskelägen
i Bohuslän, där oklarhet i nämnda avseende förelåge, jämte därmed förknippade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1947):
Kock, C. A. B., häradshövding.
Utsedda att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med
honom:
Ahlberg, E. G. F., överlantmätare;
Hasslöf, O. P. H., intendent vid statens sjöhistoriska museum;
Johansson, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ågren, E. O. T., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 29.
Utredningsmannen har den 25 april 1949 avgivit promemoria angående
vissa äganderätts- och lagfartsfrågor beträffande fiskelägena i Bohuslän
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Decentraliseringsutredningen (1948: I 30; 1949: I 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1947 av statsrådet
Danielson för att utreda möjligheterna av en ytterligare decentralisering
inom statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1947):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Larsson, S., direktör i Landskommunernas förbund;
Lindell, I. A., justitieråd;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Åkesson, N. O., landssekreterare;
Åman, O. V., direktör i Tjänstemännens centralorganisation, led. av I kamm.
Ju: 8
24
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 8 Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef;
Sylwan, Å., länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Ju 30.
Utredningen har fortsatt översynen ur decentraliseringssynpunkt av den
civila statsförvaltningen och har under år 1949 avlämnat promemorior i
följande frågor.
22. Decentraliseringsfrågor inom kammarkollegiets verksamhetsområde;
23. Decentraliseringsfrågor på civilförsvarets och brandväsendets område;
24.
Statsbidrag till kommuner;
25. Decentraliseringsfrågor inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde;
26.
Decentraliseringsfrågor inom veterinärstyrelsens verksamhetsområde;
27. Decentralisering av ärenden om expropriationsrätt; samt
28. Decentraliseringsfrågor på länsstyrelsernas verksamhetsområden.
Infordrade utlåtanden ha avgivits, den 16 februari 1949 till Konungen över
socialvårdskommitténs förslag angående obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
och den 4 mars 1949 till riksdagens andra kammares tredje tillfälliga
utskott över en i kammaren väckt motion angående åtgärder för effektivisering
och förenkling av förvaltningsarbetet.
Den 7 september 1949 har utredningen avlämnat en sammanfattande redogörelse
för företagen översyn ur decentraliseringssynpunkt av den civila
statsförvaltningen. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
9. 1947 års insynskommitté (1948: I 31; 1949: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
inom justitiedepartementet verkställa utredning, huru en ur samhällelig
synpunkt önskvärd förbättrad insyn i företagens ekonomiska förhållanden
må kunna vinnas (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1947):
Nial, S. H., professor, ordförande;
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;
Kellgren, N., fil. kand.;
Näsgård, B., lantbrukare, led. av I kamm.;
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Thornander, T., direktör;
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;
Östlund, J., sekreterare.
Expert:
Karleby, O., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Hessler, S. H., e. hovrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Ju 31.
Kommittén har under december 1948 hållit ett sammanträde samt under
1949 ett sammanträde.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
25
Kommittén har den 19 februari 1949 avgivit betänkande angående förbätt- X Ju; 10
rad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden (SOU 1949: 8).
Kommittén har vidare den 21 februari 1949 avgivit infordrat yttrande
över skrivelse från konjunkturinstitutet med förslag till statistik över företagens
inkomstutbetalningar och vinster. Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning om provisorisk lagstiftning rörande avbetalnings- och för
skottsköp
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1949):
Norbeck, O., bankdirektör, ordförande;
Axelsson, O., ombudsman;
Nordström, T., e. o. hovrättsassessor;
Söderbom, Ester, fru;
Tunhammar, E., direktör.
Sekreterare:
Berglund, N., e. o. hovrättsassessor.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 14
januari 1949):
I den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren med den spänning som
framträtt mellan köpkraftig efterfrågan å ena sidan och varutillgång å den andra
bär sparandet med rätta tillmätts avgörande betydelse. Möjligheterna att uppnå
ekonomisk balans utan prisändringar äro sålunda bland annat beroende på inkomsttagarnas
förmåga och vilja att begränsa sin efterfrågan genom att spara av
löpande inkomster. Ju större omfattning det frivilliga sparandet bär desto mindre
blir såväl trycket på prisnivån som behovet av direkta konsumtions- eller investeringsbegränsande
ingripanden från samhällets sida. Såsom ett viktigt led i
strävandena att undvika alltför starka prisstegringar och nå ekonomisk stabilitet
ha statsmakterna genom folkrörelsernas sparkampanj och den i anslutning
härtill bedrivna upplysnings- och propagandaverksamheten sökt uppmuntra det
frivilliga sparandet.
Vid överväganden om vad som ytterligare kan göras för att begränsa efterfrågan
och lätta trycket på varumarknaden reser sig också spörsmålet om kredithandeln.
En minskning av kredithandeln skulle i en inflationsartad högkonjunktur
utlösa samma verkningar som ett ökat sparande. Frågan om kredithandelns och
särskilt avbetalningsköpens roll i konjunkturförloppet har tidigare uppmärksammats
ehuru från delvis annan utgångspunkt. Det kan sålunda erinras om
att kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i betänkande den 2 mars
1945 ägnat frågan om betydelsen av avbetalningshandelns omfattning såsom en
konjunkturdämpande faktor ett rätt ingående studium. Härvid hänvisas bland
annat till erfarenheter i Förenta Staterna där en under kriget skärpt kontroll av
avbetalningshandeln anses ha medfört en avsedd nedgång i denna handels omfattning.
Sedermera har kommerserådet Matz på offentligt uppdrag utfört vissa
utredningar rörande avbetalningshandelns omfattning i Sverige. De uppgifter som
för detta ändamål insamlats tyda närmast på att denna typ av handeln tenderar
att minska under stigande konjunktur. Inom sådana branscher där avbetalningshandeln
mera allmänt tillämpas syntes den emellertid, vilken tidpunkt som än
valdes, svara för en avsevärd del av omsättningen. I vissa fall uppgingo sålunda
26 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 10 avbetalningsköpen till betydligt över hälften av den totala omsättningen vid de
företag, som omfattades av undersökningen.
I samband med strävandena att uppmuntra sparandet och minska kreditgivningen
synes det därför i hög grad vara värt att undersöka om åtgärder kunna
vidtagas för att minska avbetalningshandelns omfattning. Härför talar enligt min
mening inte minst den omständigheten att detta system i stor utsträckning förekommer
just på sådana områden av varumarknaden där knappheten är särskilt
starkt framträdande, exempelvis i fråga om varaktiga konsumtionsvaror såsom
elektriska apparater, symaskiner m. in. Läget synes därför gynna ett uppskov med
inköpen av dessa varor. En minskning i avbetalningsköpen som medförde en nedgång
i den inhemska försäljningen skulle ju i nuvarande läge vara önskvärd också
ur den synpunkten att härigenom en ökning av den varumängd, som är tillgänglig
för export, kunde väntas bli följden. Nära till hands ligger också tanken
att man samtidigt med att man motverkade avbetalningshandeln uppmuntrade de
konsumentgrupper, som nu köpa på avbetalning, att i stället övergå till förskottsbetalningar
med slutbetalning före leverans. Enligt vad som upplysts bär ett
system av den sistnämnda typen med framgång tillämpats sedan någon tid tillbaka
vid försäljning av symaskiner i Norrland, och torde därför vara förtjänt
av att prövas i vidare omfattning.
Innan jag övergår till spörsmålet om vilka konkreta åtgärder som kunna ifrågakomma
i här nämnda syften vill jag erinra om att avbetalningshandeln för
närvarande är rättsligt reglerad genom lagstiftning den 11 juni 1915 med därefter
vidtagna ändringar. Denna lagstiftning, som utgår från att äganderättsförbehåll
medför rätt för säljaren att återta godset, innehåller regler som giva säljaren
rätt till handräckning. En översyn av denna lagstiftning som ursprungligen
tillkommit efter nordiskt samarbete pågår för närvarande inom de tre skandinaviska
länderna. På svensk sida tillsattes efter hemställan av chefen för justitiedepartementet
den 31 januari 1947 två sakkunniga att verkställa utredning och
avge förslag om sådana ändringar av lagen om avbetalningsköp, som kunde befinnas
lämpliga bland annat också med hänsyn till behovet att åstadkomma konjunkturbetingade
variationer i avbetalningshandelns omfattning. Nu pågående
utredningsarbete tar emellertid sikte på att åstadkomma sådana ändringar av mera
stadigvarande art i gällande lagstiftning som äro påkallade med hänsyn till normala
förhållanden och synes därför icke i och för sig utgöra hinder för att förbereda
provisoriska begränsningsåtgärder i nuvarande läge.
Som förut antytts torde man principiellt kunna särskilja två olika slag av
åtgärder, nämligen dels sådana som verka hindrande för köp på avbetalning, dels
sådana som uppmuntra inbetalningar i förskott. Dessa syften kunna förmodligen
nås på olika sätt bland annat genom överenskommelse med berörda firmor. I
båda fallen kan det emellertid också bli fråga om skärpningar av eller tillägg till
gällande lagstiftning. För att motverka avbetalningshandeln synes sålunda böra
övervägas om icke säljarnas återtagningsrätt skulle kunna i varje fall tillsvidare
sättas ur kraft för att därigenom minska firmornas benägenhet att sälja på avbetalning.
Måhända böra undantag från en skärpning av lagstiftningen göras för
avbetalningsköp av arbetsredskap, vilka äro nödvändiga för köparnas yrkesutövning.
Hit höra exempelvis symaskiner för sömmerskor. Hinder för avbetalningshandel
skulle ju i dessa och liknande fall annars kunna försvåra förvärvsmöjligheterna
för mindre bemedlade personer. För vilka fall skärpningen av
lagstiftningen ej skulle gälla bör naturligtvis klart angivas. Det är icke uteslutet
att utredningen i samband härmed kan finna lämpligt att undersöka om liknande
begränsningar böra vidtagas ifråga om annan kredithandel med konsumtionsvaror,
exempelvis sådan som sker med s. k. kontosystem.
Vidare bör prövas om icke lagstiftningsvägen eller på annat sätt en person,
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
27
som i överenskommen ordning fullgjort förskottsbetalningar för inköp av viss
vara, skall kunna givas rätt att före någon annan, sålunda även kontantbetalande,
erhålla denna vara. I tider av varuknapphet skulle ju en sådan rättsregel i hög
grad öka intresset för detta avbetalningssystem. Lämpligheten att införa rättsskydd
för köparen för de belopp, som inbetalas i förskott bör även undersökas i
detta sammanhang. Möjligen kunna föreskrifter om ränta å inbetalda medel också
ifrågakomma.
Vid utredningen bär vidare undersökas hur förskottsbetalningarna skola organiseras.
Om detta lämpligen bör ske centralt eller särskilt för varje företag är sålunda
ett viktigt spörsmål. Närliggande är slutligen frågan om firmorna skola äga
dispositionsrätt till inbetalda förskottsmedel eller om dessa medel böra på något
sätt tesaureras exempelvis genom insättning i riksbanken. Utredningen bör sålunda
utmynna i förslag om anordningar även i dessa hänseenden.
Det pågående arbetet med en revision av lagstiftningen rörande avbetalningshandeln
får som förut framhållits icke störas av den av mig nu förordade utredningen.
lag förutsätter givetvis att samråd sökes med de utredningsmän, som ha
förstnämnda uppdrag om hand. Erfarenheter av hittillsvarande och i det föregående
berörda försök med förskottsbetalningar torde jämväl förtjäna beaktande.
Det torde slutligen komma att visa sig lämpligt att på olika stadier av utredningsarbetet
söka kontakt med folkrörelsernas sparkampanj.
Utredningen har hållit 16 sammanträden, varjämte ordföranden och sekreteraren
samt en eller flera av ledamöterna deltagit i ett antal överläggningar
med representanter för handelns branscher och organisationer m. m.
Utredningen har den 18 augusti 1949 avgivit betänkande rörande avbetalnings-
och för skottsköp m. m. (SOU 1949: 38). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
11. Straffrättskommittén (1947: I 18; 1948: I 8; 1949: I 4).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den 11
oktober 1940, den 8 juni 1945, den 30 december 1947 och den 18 februari
1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937, den 11 oktober 1940 och
den 13 juli 1945):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Bergendal, R., professor;
Söder lund, E. G., hovrättsråd;
Wetter, F., professor emeritus.
Experter:
Petrén, B. A. S., t. f. utrikesråd (fr. o. m. den 19 februari 1949);
Kinnmark, F. G. Y., överläkare (fr. o. in. den 14 juni 1949).
Sekreterare:
Petrén, B. A. S., t. f. utrikesråd (t. o. in. den 31 januari 1949);
Rudholm, S. J. G., hovrättsfiskal (fr. o. in. den 14 februari 1949).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 11 18 61.
I Ju: il
28
Riksdagsberättelsen.
1 Jn: 11 Direktiven för kommittén, se 1946: I Ju 9 och 1949: I Ju 4.
För att deltaga i överläggningar med kommittén beträffande utredning
om straffbestämmelserna rörande brott mot person samt lagstiftning om de
särskilda brotten m. m. ha den 28 februari 1949, med stöd av bemyndigandet
den 11 oktober 1940, tillkallats:
Brandt, H. B. D., e. rådman;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Linder, E. H., fil. dr;
Lundgren, Valborg, advokat;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
För att deltaga i överläggningar med kommittén beträffande utredning
om viss omarbetning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § strafflagen om uppror
ha enligt bemyndiganden den 10 och den 24 september 1948 tillkallats:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;
Olsson C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Lindberg, Hugo, advokat;
Romanus, S. E., hovrättsråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Sölvén, A., advokat (fr. o. in. den 29 februari 1949).
Sammanträden med de för förstnämnda överläggningar tillkallade personerna
ha under år 1949 hållits den 22—24 mars, den 9, 10 och 12 maj
samt den 12—15 december 1949. Vid sammanträdena ha bl. a. behandlats
inom kommittén utarbetade, av förberedande motivutkast åtföljda förslag
till bestämmelser om dråp och misshandel, frihetsbrott, fridsbrott, ärekränkningsbrott,
sedlighetsbrott och brott mot familj. Vid sammanträdet i
december 1949 har därjämte behandlats frågan angående utförande av specialundersökningar
rörande sedlighetsförbrytare m. m. (se första lagutskottets
vid 1949 års riksdag utlåtande nr 29).
Gemensamma överläggningar med den norska straffelovkomiteen av 1947
samt representanter från danska och isländska justitieministerierna ha hållits
i Stockholm den 9—12 november 1949. Därvid ha bl. a. behandlats inom
vardera kommittén utarbetade lagutkast till bestämmelser om dråp och
misshandel samt inom straffrättskommittén utarbetade lagutkast till bestämmelser
om övriga brott mot person, varjämte frågan om ändring av
straffbestämmelserna mot uppror m. in. förberedande diskuterats.
Efter remiss ha under år 1949 avgivits yttranden, den 15 mars över en
i riksdagen väckt motion, nr 17 i andra kammaren, om skyndsam utredning
rörande åtgärder till skydd för barn och ungdom mot sexualförbrytare,
den 20 maj över det av 1948 års lösdriveriutredning avgivna förslaget om
lösdrivarlagens upphävande m. m. samt den 29 oktober över ett av särskilt
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
29
tillkallade utredningsmän den 12 juli 1949 avgivet förslag till, bl. a., ändrad J Ju* jo
lydelse av 10 kap. 14 § strafflagen. Ett inom Förenta Nationerna utarbetat
utkast till en konvention för undertryckande av människohandel och utnyttjande
av annans prosititution har varit föremål för överläggningar mellan
inrikesdepartementet och kommittén.
12. Strafflagberedningen (1947:1 19; 1948:1 9; 1949:1 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944 och den 21 januari 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari
1945):
Schlyter, K. J. D., f. d. president, f. d. riksdagsman, ordförande;
Bergendal, R., professor;
Eriksson, G. A., häradshövding;
Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm.;
Heuman, C. H. M., riksåklagare;
Strahl, I., professor;
Lassen, B. F. C., lagbyråchef (deltager fr. o. m. den 22 januari 1949 i stället
för Strahl i beredningens arbete, såvitt angår utredning om ändring i bestämmelserna
om registrering av brott och förseelser).
Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Agge, K. I., professor;
Eriksson, Torsten, byråchef;
Jonsson, G., leg. läkare;
Larsson, B., ombudsman;
Lindberg, Hugo, advokat;
Lindberg, Torgny, förste byråsekreterare;
Lundqvist, M., förste stadsfiskal;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Thurén, G. C. O., direktör för ungdomsanstalten å Skenäs.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1949 för att
såsom sakkunnig deltaga i beredningens överläggningar rörande ett remitterat
förslag om lösdrivarlagens upphävande m. m.:
Kinberg, O., professor.
Sekreterare:
Ersman, N. S., hovrättsfiskal;
Walberg, S. S., hovrättsfiskal (t. o. m. den 14 januari 1949).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 10 54 23 (sekreteraren).
Beredningen har jämväl under 1949 biträtts av förutv. Regierungsrat Dr
jur. Gerhard Simson, vilken bl. a. utarbetat redogörelser för svensk kriminalpolitik
för publicering på främmande spålc.
Direktiven för beredningen, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9 och 1945: I Ju 12.
30
Riksdcigsberättelsen.
I Ju: 12 Den 21 januari 1949 har vidare Kungl. Maj :t, med anledning av riksdagens
skrivelse den 26 juni 1948, nr 365, uppdragit åt beredningen att verkställa
utredning samt till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande ändring
i bestämmelserna om registrering av brott och förseelser, i syfte att
bereda individen skydd mot ett överdrivet registreringsväsende på detta
område.
Chefen för justitiedepartementet har den 14 oktober 1949 uppdragit åt
beredningen att verkställa de utredningar angående förebyggande av brott
och behandling av brottslingar om vilka begäran framställts eller må komma
att framställas av Förenta Nationerna eller av Internationella straffrättsoch
fångvårdskommissionen.
Under 1949 ha hållits 6 plenarsammanträden, den 12 januari (ledamöter
och sakkunniga), den 31 mars—den 4 april (ledamöter), den 11—12 maj
(ledamöter), den 10, 18 och 25 november (ledamöter och sakkunniga), alla
i Stockholm.
Den 24 och 25 mars 1949 har i Köpenhamn hållits en nordisk konferens
om registrering av brott och förseelser samt om förlust av medborgerliga
rättigheter som brottspåföljd m. in., med representanter för danska, finska
och norska justitiedepartementen. I konferensen ha såsom representanter
för beredningen deltagit ledamoten Lassen och sekreteraren Ersman.
Ledamoten Strahl har deltagit i andra internationella kongressen för socialt
skydd, vilken hållits i Liége den 3—den 8 oktober 1949.
Under året har en av de sakkunniga, Torsten Eriksson, som Förenta Nationernas
stipendiat studerat kriminalvård i Förenta Staterna. Beredningens
sekreterare Ersman har studerat kriminalvård i Schweiz, England (i samband
med kurs anordnad av British Council), Belgien och Frankrike (i samband
med konferens anordnad av Förenta Nationerna).
Beredningen har planlagt förslag till lag om vissa skyddsåtgärder mot
brott (skyddslag), som avses skola innefatta en revision av de lagar som
för närvarande gälla om villkorlig dom, om ungdomsfängelse samt om förvaring
och internering i säkerhetsanstalt. Ett utkast till den planerade
skyddslagens två första kapitel, »Om villkorlig dom» och »Om skyddstillsyn»,
jämte kommentar, har under sommaren 1949 utsänts för granskning
och yttrande till rikets skyddskonsulenter, vissa domare och åklagare m. fl.
Inom beredningen har under år 1949 vidare utarbetats utkast till ändringar
i sinnessjuklagen, avseende införande av ett nytt kapitel »Om domstols
beslut angående sinnessjukvård» jämte följdändringar därtill. Utkastet
har under våren varit på remiss till rikets rättspsykiatrer och ett antal
andra överläkare vid sinnessjukhusen.
En preliminär promemoria rörande ändring i bestämmelserna om registrering
av brott och förseelser har under året utarbetats.
En av beredningens sakkunniga, Torgny Lindberg, har biträtt med utarbetande
åt Förenta Nationerna av en promemoria om ungdomsbrottsligheten.
Beredningen har under år 1949 avgivit infordrade yttranden över sinnes -
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
31
sjukvårdsberedningens förslag om inrättande av lokala utskrivningsnämnder J Ju; 13
vid sinnessjukhusen, motioner om sinnesundersökning av sedlighetsförbrytare
in. m., utredningar och förslag i lösdriverifrågan samt fångvårdsstyrelsens
utredning om kriminalvård i frihet.
Under 1949 ha rapporter till 1950 års internationella straffrätts- och
fångvårdskongress i Haag avgivits av ledamöter och sakkunniga inom beredningen.
13. Auktorrättskommittén (1947: I 20; 1948: I 10; 1949: I 6).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Eberstein, G. A., professor emeritus;
dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen:
Hemming-Sj
Öberg, A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;
Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;
Ahlberg, A., fil. dr, rektor för Brunnsviks folkhögskola;
Grape, A., fil. dr, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophoneaktiebolaget
in. fl. företag;
Hugo, Y„ fil. kand., f. d. verkst. direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;
Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i akademien för de fria konsterna;
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör i Aktiebolaget Sveriges
litografiska tryckerier;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget Svensk
filmindustri;
von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.
Sekreterare:
Hedfeldt, N. E., lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
Under tiden den 27 september—den 8 oktober 1949 sammanträdde kommittén
i Köpenhamn med de övriga nordiska ländernas delegerade för en
gemensam nordisk auktorrättslagstiftning. Därvid justerades med ledning
av ytterligare infordrade uttalanden från sakkunniga och intresserepresentanter
tidigare utarbetade utkast till lag om upphovsmannarätt till litterära
och konstnärliga verk samt till lag om rätt till fotografisk bild. Kommittén
är nu sysselsatt med utarbetande av motiv.
32 Riksdagsberättelsen.
I Jill 14 14. Ungdomsvårdskommittén (1947: I 22; 1948: I 12; 1949: I 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning
jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det
offentliga nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan om
åtgärder för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):
Wangson, O. R., barnavårdsdirektör, ordförande;
Hässelberg, A., folkskolinspektör;
Ronner, G., instruktör i Arbetarnas bildningsförbund;
Råberg, E., major, verkst. direktör i Sveriges riksidrottsförbund;
Dahnberg, E., redaktör;
Elfving, G., chefredaktör;
Berggren, A., byråchef.
Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
Rosén, Göta M., byråchef;
Eriksson, G. T., byråchef;
Sehlstedt, O., chefredaktör;
Hartmann, J. L., fil. lic.;
Holmstedt, I., direktörsassistent;
Eliasson, L., sekreterare;
Jonsson, G., leg. läkare;
Inghe, G., socialläkare vid Stockholms stads fattigvård;
Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand., tillika sekreterare;
Sundström, E., redaktör;
Jansson, A., ordförande i Kommunistiska ungdomsförbundet.
Lokal: Vasagatan 23—25; tel. växel 22 55 00 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943:1 Ju 13.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 2 sammanträden.
Arbetet på kommitténs slutbetänkande pågår och beräknas bli slutfört under
år 1950.
15. Fastighetsbildningssakkunniga (1947:1 23; 1948:1 13; 1949:1 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):
Malmberg, H., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
33
Jonsson, L. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nordfelt, Hj., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Odencrants, J. O., häradshövding;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Den 25 maj 1946 med stöd av ovannämnda bemyndigande utsedda att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg, A. E., civiljägmästare;
Myrbeck, K. D., professor;
Nanneson, P. L., professor emeritus;
Wennerberg, S. G., byråchef;
Örborn, A., agronom.
Förordnad att biträda de sakkunniga:
Skogman, H., hovrättsassessor (avliden den 26 september 1949).
Biträde med vissa sekreterargöromål m. m.:
Magnusson, E., byråchef.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 71 52.
Direktiven för de sakkunniga, se 1940: Ju 29.
De sakkunniga ha under år 1949 hållit 5 sammanträden.
De sakkunniga, som under år 1949 koncentrerat sitt arbete på vissa partiella
reformer av jorddelningslagstiftningen, ha därutinnan i tre olika promemorior
föreslagit åtskilliga lagändringar. Den första promemorian, som
överlämnades till chefen för justitiedepartementet den 29 januari 1949, avsåg
länsstyrelsernas befattning med vissa avstyckningsärenden, länsstyrelsernas
befogenhet att meddela avstyckningsförbud samt fråga om behörighet
för överlantmätarna att i vissa fall fastställa gränsbestämning. Den
andra promemorian, som överlämnats den 31 oktober 1949, upptog under
tolv olika punkter förslag med syfte att förenkla förfarandet vid jorddelningsförrättningar
och att underlätta jordbrukets yttre rationalisering. Den
tredje promemorian, överlämnad den 23 november 1949, behandlade frågan
om bestämning av gräns mot allmänt vattenområde, vilken fråga aktualiserats
under förarbetena till en ny lag om rätt till fiske. Härutöver ha ytterligare
förslag till partiella lagändringar förberetts. Arbetet beräknas i denna
del bliva slutfört under år 1950, varefter de sakkunniga ha att fullfölja arbetet
på en helt ny fastighetsbildningslag.
De sakkunniga ha avgivit infordrade utlåtanden över två särskilda, av
lantmäteristyrelsen upprättade promemorior med förslag till vissa ändringar
i lagen om fastighetsbildning i stad in. in.
16. Ärvdabalkssakkunniga (1947: I 24; 1948: I 14; 1949: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
3 f!i han g till riksdagens protokoll I9.r>0. I samt.
Riksdagsbcriittelson.
Ju: 16
34
Riksdagsberåttelsen.
I Ju: 16 Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., justitieråd;
Edling, S. Å., statssekreterare (t. o. in. den 28 juli 1949);
Henkow, K. H., hovrättsråd (fr. o. m. den 29 juli 1949).
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 20.
För att deltaga i överläggningar med de sakkunniga vid utredning om
kodifiering av lagstiftningen om arv, testamente samt boutredning och arvskifte
ha den 29 juli 1949 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:
Berglind,
Ragnhild, fröken, inspektör i Stockholms barnavårdsnämnd;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;
Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Swartling, E. G., direktör i Stockholms stads rättshjälpsanstalt;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.
Under år 1949 har det tidigare påbörjade arbetet å utkast till ny ärvdaballc
fortsatt. Den 10 september höllo de sakkunniga sammanträde med de
för överläggningar särskilt tillkallade personerna.
17. 1945 års lufträttssakkunniga (1947: I 28; 1948: I 17; 1949: I 13).
Förordnade av Kungl. Maj :t dels den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,
vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933
avslutade internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser om skador, som genom luftfartyg tillskyndas
tredje man på jordytan, jämte tilläggsprotokoll till samma konvention, dels
ock den 24 september 1948 att verkställa den vidare utredning, som erfordras
beträffande frågan om Sveriges ratifikation av den i Geneve den 19 juni
1948 avslutade konventionen om internationellt erkännande av rättigheter i
luftfartyg:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;
Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding (för frågor om Romkonventionen
jämte tilläggsprotokoll);
Björklund, G. A., f. d. hovrättsråd, tillika sekreterare (t. o. m. den 18 november
1949);
Salén, A. T., revisionssekreterare (fr. o. in. den 1 november 1949).
Förordnade att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med
de sakkunniga:
Hall, M., försäkringsdirektör (för frågor om Romkonventionen jämte tillläggsprotokoll);
Ljungberg,
E. C. R., överdirektör (för frågor om Genévekonventionen).
Sekreterare:
Sidenbladh, K. J. E., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 21 november 1949).
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 35
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.
Arbetet inom den internationella luftfartsorganisationens (ICAO) juridiska
kommitté för revision av Romkonventionen med dess tilläggsprotokoll
har fortsatts under år 1949 men befinner sig ännu på ett förberedande
stadium. De sakkunniga ha den 9 april 1949 avgivit yttrande över en av
ICAO upprättad frågelista avseende konventionen och närbesläktade ämnen.
För detta ändamål har hållits ett sammanträde.
Vid ett annat sammanträde har frågan om det utav Genévekonventionen
påkallade lagstiftningsarbetet dryftats. Inom utredningen har därefter upprättats
ett preliminärt utkast till vissa bestämmelser om inteckning i luftfartyg,
vars principer diskuterades på ett i Helsingfors i oktober 1949 hållet
nordiskt lufträttsmöte.
Då utredningsarbetet i vissa delar äger nära samband med den internationella
lagstiftningen å lufträttens område, kan icke angivas när utredningen
beräknas vara avslutad.
18. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i mål rörande spioneri m. m. (1947: I 31; 1948: I 20; 1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Gynne, N. A. S., vice assessor.
Lokal: Rådhuset; tel. 22 20 60.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 32.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 2
sammanträden samt genomgått protokoll och andra handlingar i ett 40-tal
mål. På framställning av utredningen har Kungl. Maj :t genom beslut den 18
februari och den 10 juni 1949 hävt hemligstämpeln beträffande 27 mål, i
några fall dock med vissa begränsningar.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1950.
19. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1947: I 32; 1948: I 21;
1949: I 16).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;
Berggren, N. C. W., advokat;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., hovrättsråd;
Rusck, J. Å., generaldirektör;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
I Ju: l»
36
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 19 Sekreterare:
Bergsten, P. G., assessor (fr. o. in. den 9 januari 1949).
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8; tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 35.
Under år 1949 intill den 1 december ha hållits 6 sammanträden med samtliga
sakkunniga, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum inom en delegation
bland de sakkunniga. Promemorior jämte lagutkast ha utarbetats rörande
bygdekraft, fiskefrågor och vissa processuella spörsmål.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1950.
20. Markutredningen (1947:1 38; 1948:1 24; 1949:1 18).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 för
att inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen
av en rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1946):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Lindström, S., arkitekt;
Nordenstam, B. A., generaldirektör;
Palander, T. F., professor;
Åhrén, U., professor.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:
Ahlmark, S., advokat;
Bengtsson, O., ombudsman;
Beskow, G., professor;
Horney, N., redaktör;
Kaijser, F., sekreterare;
Larsson, O., f. d. borgarråd;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Rodhe, S. O., sekreterare;
Sundahi, P. E., professor;
Sundström, E. V., byråchef;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Wetterling, G. M., stadsarkitekt.
Biträdande sekreterare;
Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Ju 38.
Utredningsarbetet har vilat under år 1949.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
37
21. 1946 års flottningsutredning (1947:1 39; 1948:1 25; 1949:1 19). J Ju» gg
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1946)
dels såsom utredningsman:
Schirén, G. U., revisionssekreterare;
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Boberg, S., f. d. överjägmästare;
Englund, A., f. d. förbundsordförande, f. d. riksdagsman (avliden den 18
oktober 1949);
Hallenberg, E., ombudsman, f. d. auditör;
Hartzell, H., vattenrättsingenjör;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm.;
Holmström, N. A. H., flottningschef;
Lunell, F., disponent;
Wärn, E. G., disponent;
Kilander, E., ombudsman (fr. o. in. den 28 oktober 1949).
Sekreterare:
af Klintberg, L., e. o. hovrättsassessor (fr. o. in. den 8 september 1949).
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8; tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 39.
Utredningens arbete har under förra delen av år 1949 i huvudsak legat nere
beroende på att utredningsmannen anlitats för andra arbetsuppgifter. Sedan
utredningsarbetet under september 1949 återupptagits, ha 2 sammanträden,
vartdera om 2 dagar, hållits med de sakkunniga, därvid ett preliminärt
förslag till ny flottningslag behandlats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950.
22. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens område
(1947:1 40; 1948:1 26; 1949:1 20).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1946, den 27 februari
1948 och den 30 juni 1948:
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led av II kamm.;
Höjer, Signe, fru;
Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd;
Laurin, J., president.
Sekreterare:
Nordström, T., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 30.
Direktiven för de sakkunniga, se 1948: I Ju 26 och 1949: I Ju 20.
De sakkunniga ha tillsammans med de kommittéer, som i Danmark och
Norge tillsatts för revision av mcdborgarskapslagstiftningcn, utarbetat ett
betänkande med förslag till nya medborgarskapslagar för Danmark, Norge
38
Riksdag sberättelsen.
I Ju: 22 och Sverige, vilket betänkande avlämnats den 12 oktober 1949 (SOU 1949:
45).
Av de sakkunnigas uppdrag återstår att utreda frågan om ökad delaktighet
för danska, finländska, isländska och norska medborgare i rättigheter
och förmåner, som tillkomma svenska medborgare. Med hänsyn till att även
i denna del överläggningar erfordras med andra nordiska länder, kan det
icke bedömas, när uppdraget i sin helhet kan bli slutfört.
23. Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp
(1948:I 28; 1949:I 22).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1947 (sc
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1947)
dels såsom utredningsmän:
Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;
Schmidt, F. F., professor;
dels ock att, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med utredningsmännen
:
Franzén, E., disponent;
Hindemark, G., sekreterare;
Ivestedt, R„ sekreterare;
Lindblom, H., ombudsman;
Mellström, K. H. S., f. d. förste stadsfogde;
Sahlin, G., direktör;
Stolpe, H., förlagschef;
Winroth, Chr., förtroendeman.
Sekreterare:
Nordström, T., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 30.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 28.
Utredningen har under tiden januari—november 1949 hållit 11 sammanträden,
därav 3 med de särskilda sakkunniga. Därjämte ha utredningsmännen
deltagit i gemensamma nordiska överläggningar angående lagstiftningen
om avbetalningsköp den 24 februari—den 5 mars 1949 i Norge och den
20—den 24 september 1949 i Finland. Under året har tidigare upprättat
lagutkast bearbetats ytterligare, varjämte motiv utarbetats till vissa av de
föreslagna bestämmelserna.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1950.
24. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område
(1948: I 32; 1949:1 26).
Förordnade av Kungl. Maj :t den 26 september 1947 för att i samråd med
delegerade för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete
mellan länderna på lagstiftningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 oktober 1947):
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
39
Ekeberg, L. B., riksmarskalk; X Jm 26
Walin, A. G., justitieråd.
Sekreterare:
Edling, S. Å., statssekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för de delegerade, se 1948: I Ju 32.
Delegerade från de nordiska länderna ha den 2—den 4 maj 1949 hållit
möte i Helsingfors.
De svenska delegerade ha under år 1949 besvarat ett flertal förfrågningar
från de övriga nordiska länderna rörande den svenska lagstiftningens innehåll
i olika hänseenden m. m.
Avsikten är att delegerade för de nordiska länderna skola sammankomma
till nytt möte i Stockholm under år 1950.
25. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination
(1948: I 33; 1949:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som ha
samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december
1947):
Edling, S. Å., statssekreterare, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hellsten, S. E., komminister;
Nordlander, E. O. W., med. dr, bitr. klinikläkare;
Rosén, Göta M., byråchef.
Sekreterare:
Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 11 55 80 eller lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 33.
Utredningsarbetet har under 1949 fortsatt.
Det nordiska samarbetet i frågan har ännu icke i full omfattning kunnat
fullföljas. I de övriga länderna har utredningskommitté hittills tillsatts endast
i Danmark.
Frågan när uppdraget kan beräknas bli slutfört är beroende på, bland
annat, huru det nordiska samarbetet fortskrider.
26. Utredning rörande administrativa föreskrifter för tillämpning av straffbestämmelsen
om folkrättsbrott (1949: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämp
-
40 Riksdag sberättelsen.
I Jo: 26 ligen böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande
krig:
Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;
Gihl, K. S. T., professor;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Landqvist, A. D., kommendör.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De sakkunniga ha hållit 3 sammanträden. Utkast till kungörelse har upprättats.
27. Utredning om fördelning av kostnaderna för anordningar vid korsning
mellan järnväg och ägoväg.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 för
att verkställa av riksdagen i skrivelse den 17 april 1948, nr 116, begärd utredning
av frågan rörande fördelning av kostnaderna för anordningar vid
korsning mellan järnväg och ägoväg:
Bexelius, T. A., lagman.
Under år 1949 har hovrättsassessorn V. Körlof biträtt med sekreteraruppgifter.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.
Uppgifter ha införskaffats bl. a. från järnvägsstyrelsen och Svenska järnvägsföreningen
angående innehållet i koncessions- och expropriationshandlingar
m. m. samt från jordbrukets intresseorganisationer angående förevarande
spörsmåls betydelse ur lantbrukssynpunkt, varjämte undersökning
påbörjats angående rättsliga frågor som sammanhänga med utredningen.
Utredningen beräknas kunna avslutas i början av 1950.
28. 7040 års utlänning skommitté.
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa utredning om en revision av utlänningslagen och lagen om utlämning
av förbrytare (se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1949)
dels såsom medlemmar av kommittén:
Wieslander, I. L., president, ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
dels ock såsom sakkunniga att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Bruno, C. G., expeditionschef;
Casparsson, K. R., pressombudsman i Landsorganisationen;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
41
Curtman, C. W., överdirektör; I Ju: 28
Gärde, J. N., f. d. justitieråd;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Petrén, B. A. S., t. f. utrikesråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Wetterlundh, S. C. G., landssekreterare (fr. o. in. den 4 november 1949);
Winian, O., byråchef.
Sekreterare:
Björling, J. E., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 277 94.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
4 mars 1949):
Gällande lagstiftning om utlänningars vistelse i Sverige, utlänningslagen av den
15 juni 1945, har endast provisorisk giltighet; den gäller till och med den 30 juni
1950. Senast vid sistnämnda års riksdag måste således frågan om dess förlängning
eller ersättande med en ny lag upptagas till behandling. Det synes emellertid vara
skäl att i god tid dessförinnan utföra en grundlig översyn av denna lagstiftning.
Den har ända sedan 1927 varit provisorisk och blivit förlängd i perioder, växlande
från två till fem år. Då frågan om förlängning senast behandlades år 1947, uttalade
jag, att behov förelåge av en genomgripande revision av lagstiftningen i
syfte bl. a. att i mesta möjliga mån åstadkomma en förenkling och begränsning
av det däri stadgade kontrollsystemet (prop. nr 297 s. 16).
Det kan till en början ifrågasättas, om det är praktiskt att fortsätta denna serie
av tidsbegränsade lagar. Detta spörsmål har diskuterats vid ett par tillfällen då
frågan om förlängning varit uppe (se SOU 1936: 53 s. 61 ff samt prop. 269/37 s. 41).
Motivet för att förlänga lagen endast för viss tid har huvudsakligen varit känslan
av att det utrikespolitiska läget under det ifrågavarande skedet nästan ständigt
varit labilt och att därför de faktiska förutsättningarna för utlänningsfrågornas
bedömande alltid varit osäkra. I den förda diskussionen har därjämte ofta framhållits,
att man icke ville genom att göra lagen permanent överge förhoppningen
om en återgång till de tidigare, mera fria förhållandena på detta område. Häremot
har å andra sidan åberopats framförallt att de grundläggande principerna för lagstiftningen,
främst bestämmelserna om utlänningens rättsskydd i ärenden som
angå hans avlägsnande ur riket, ha den vikt och den permanens, att de böra ingå
i en ordinär lag utan tidsbegränsning.
Den nu berörda frågan om provisorisk eller permanent lag bör övervägas, då
detta lagstiftningsärende nu återupptages. Vilken väg som därvid än väljes, bör
den översyn av lagen, som här förordats, göras så grundlig som om fråga vore
om en permanent lagstiftning. Det kan knappast förnekas, att den hittills tillämpade
metoden att — med eller utan partiella ändringar — förlänga lagen för några
få år har haft nackdelen, att lagstiftaren varje gång betraktat den nya lagen i viss
mån som ett provisorium och att därför ändringarna begränsats till vissa vid tillfället
aktuella önskemål. Senast vid lagens förlängning 1947 förelågo en del förslag
om mera genomgripande ändringar, vilka emellertid ansågos böra vila till dess en
mera grundlig revision av lagen företoges. Efter så lång lid som mer än tjugo år,
under vilka många detaljändringar genomförts, bar det självfallet uppkommit
behov av en grundlig översyn av hela lagen både sakligt och formellt. Icke minst
i sistnämnda hänseende har under arbetet med de senast vidtagna lagändringarna
visat sig behov av en omarbetning i förkortande och förenklande syfte. Den nu tillämnade
revisionen bör därför vara obunden av den gällande textens uppställning
och utformning.
42
Riksdag sberättelsen.
I Ju: 2g I fråga om de sakliga problemen vid en reform av utlänningslagstiftningen skola
här endast beröras ett par huvudfrågor.
Spörsmålet om utlänningars vistelse i Sverige har efter det senaste världskriget
fått ett delvis annat innehåll och framför allt helt andra dimensioner än förr.
Antalet här vistande utlänningar rör sig nu om hundratusental, och vi måste räkna
med att det framdeles åtminstone tidvis kommer att hålla en sådan storleksordning.
Även klientelets sammansättning är annorlunda. På grund av omvälvande
förändringar särskilt i östersjöområdet ha vi för första gången i modern tid fått
ett immigrationsproblem av stora mått. Vi ha sålunda inom våra gränser åtskilliga
tiotusental personer, som icke kunna väntas återvända till sina hemländer och
som torde vilja skapa sig en framtid här. Därtill finnes ett starkt tryck utifrån av
sådana som ytterligare vilja invandra. Ett mycket stort inslag bland utlänningarna
i Sverige representeras vidare av medborgare i våra nordiska grannländer, vilka
för närvarande av olika skäl i större utsträckning än förr söka mer eller mindre
stadigvarande arbete i Sverige. Med så livliga folkströmningar följa emellertid
oundvikligt även socialt svårhanterliga element, som vålla komplikationer. Slutligen
är den i utlänningspolitiken alltid betydelsefulla säkerhetssynpunkten nu viktigare
än någonsin. Under tilltagande utrikespolitisk spänning fulländas metoderna för
spionage av olika slag, och under en så livlig utlänningstrafik som den nuvarande
kunna hitsända kunskapare lätt komma in i landet.
Det är uppenbart, att nu anförda omständigheter komplicera utlänningsproblemet
och göra det nödvändigt att differentiera formerna för uppsikt över här vistande
utlänningar. Tydligen erfordras helt olika metoder för att kontrollera så
skilda kategorier som det här är fråga om. Det har också visat sig, att vårt system
med tidsbegränsade uppehållstillstånd varit för tungrott med ett så skiftande och
talrikt klientel. Den centrala utlänningsmyndigheten har tidvis knappast hunnit
bemästra den därav föranledda arbetsbördan.
För att råda bot härpå har man i praxis övergått till allt längre tillståndstider,
t. ex. ett eller två år. Enligt gällande lag kan tillstånd beviljas ända till fem år utöver
lagens giltighetstid. Långa tillståndstider användas huvudsakligen i immigrationsfall
och liknande. Det är naturligtvis en ganska stor fördel för en utlänning att
få ett sådant tillstånd; om han arbetar på att skapa sig en fastare tillvaro i Sverige,
kan han då inrätta sig på längre sikt. Han är ganska säker på att få vistas här,
så länge han icke gör sig skyldig till brott eller liknande, som motiverar utvisning.
Å andra sidan avhända sig myndigheterna den särskilda anledning till kontroll och
den möjlighet att avbryta hans vistelse här, som uppkommer då det gällande
uppehållstillståndet utlöper; för att vägra förnyelse av tillståndet kriives icke så
graverande skäl som för utvisning, och proceduren är relativt enkel. Det bör
därför utredas, om en förlängning av tillståndstiderna eller en övergång till tillstånd
på obestämd tid bör kompletteras med möjlighet att återkalla tillstånd.
Under alla förhållanden måste reglerna utformas så att utlänningens rättsskyddsintresse
blir tillgodosett.
Möjligt är att man beträffande sådana utlänningar som -— utan att direkt motivera
utvisning — ge anledning till anmärkning skall såsom en varning kunna
övergå från tidsobestämt uppehållstillstånd till tidsbestämt sådant. Måhända kan
även ett självständigt varningsinstitut vara praktiskt. Ytterligare ett uppslag är
att för den stora massan utlänningar icke kräva något tillstånd alls men ha möjlighet
att — individuellt eller gruppvis — övergå till ett system med tillstånd.
Överhuvudtaget bör det finnas möjlighet att variera systemet efter omständigheterna,
såväl efter individuella förhållanden och nationaliteter som efter tidsläget.
En särställning intaga här vistande medborgare i andra nordiska länder. Det
bör övervägas, om särskilda lättnader eller speciella anordningar kunna genomföras
för deras del. Möjligen kan kontrollen av dem till viss del genomföras i
samarbete med myndigheter i hemlandet.
Kommittéer och .sakkunniga: Justitiedepartementet.
43
Samtidigt som en differentiering av förfarandet sålunda bör övervägas, är det J J||; ^8
skäl att undersöka möjligheterna till en förenkling av hela systemet. Utlänningslagen
innehåller ett invecklat komplex av åtgärder mot utlänningar, i allmänhet
syftande till att avlägsna dem ur landet. Det finnes sålunda för olika fall avvisning,
förpassning och utvisning — den sistnämnda av två slag — och dessutom skiljer
man i allmänhet även mellan själva beslutet om åtgärden och ett särskilt beslut
om verkställighet därav. Helst om, enligt vad förut sagts, till dessa institut skulle
fogas ännu ett, nämligen återkallelse av uppehållstillstånd, är det skäl att överväga,
om icke systemet kan förenklas.
Utom dessa redan nämnda former för en utlännings avlägsnande ur riket böra
uppmärksammas fattigvårdslagens bestämmelser om hemsändning av utländsk
understödstagare. I proposition nr 274 till 1947 års riksdag framlades förslag till
eu mindre ändring i dessa bestämmelser, men frågan om en mera genomgripande
omarbetning uppsköts i avvaktan på en revision av utlänningslagstiftningen i dess
helhet (s. 26). Denna specialfråga bör därför även upptagas i detta sammanhang.
Av särskilt intresse är därjämte förhållandet mellan å ena sidan de i utlänningslagen
reglerade formerna för avlägsnande ur riket och å andra sidan bestämmelserna
om utlämning av förbrytare. Om en utlänning flyr lht, emedan han
är efterlyst av polisen i hemlandet, kan det föreligga ett utlämningsfall, men om
— som ofta är händelsen — det därjämte brister något formellt, exempelvis att
han saknar pass, kan enligt gällande lag avvisning eller förpassning äga rum,
och då är proceduren mycket enklare. Reellt blir det dock samma sak, och det
är icke rimligt att de garantier som ansetts nödvändiga ur rättssäkerhetens synpunkt
kunna bli satta ur funktion på grund av en sådan formalitet som legitimationshandlingen.
Denna brist i lagstiftningen bör avhjälpas.
Det ur principiella och humanitära synpunkter allvarligaste problemet inom det
här föreliggande lagstiftningsområdet är utan gensägelse frågan om asylrätt beträffande
flyktingar, ett problem som beklagligtvis synes bli lika brännande för
framtiden som det var under det senaste stora kriget. Självfallet ha bestämmelser
därom varit upptagna i vår utlänningslagstiftning så länge den funnits till, men
de ha varit ofullständiga och därför ställts under debatt vid olika tillfällen, då
lagen blivit förlängd, senast år 1945 (prop. nr 259 s. 116 ff). Den lösning som då
uppnåddes avsåg icke att vara definitiv och i den nu förordade översynen av
utlänningslagstiftningen bör ingå en mera grundlig utredning av detta problem än
den som då ansågs möjlig att utföra. Huvudsynpunkten vid denna utredning bör
självfallet vara att skapa betryggande garantier för asylrättens utövning.
Den föreslagna översynen av utlänningslagen kommer att innefatta även frågan
om prövning av tillstånd för utlänning att taga arbetsanställning i Sverige. En
sakligt närliggande fråga är den om tillstånd för utlänning att här utöva näring.
Skillnaden mellan dessa båda fall kan i praktiken vara ringa, och likartade synpunkter
kunna läggas på båda slagen av tillstånd. Frågan om näringstillstånd ingår
i en inom handelsdepartementet pågående revision av näringslagstiftningen.
Även i den nu avsedda utredningen bör denna fråga upptagas, så att efter samråd
mellan dessa båda utredningar förslag kan framläggas rörande näringstillstånd för
utlänningar. Huruvida denna fråga bör behandlas inom näringslagstiftningens
eller utlänningslagstiftningens ram bör därvid närmare övervägas.
Såsom förut framhållits finns ett nära samband mellan å ena sidan utlänningslagen
och å andra sidan lagstiftningen om utlämning av förbrytare. Då förslag vid
1937 års riksdag framlades om förlängning av den då gällande utlänningslagen
samt om vissa ändringar däri, bl. a. innefattande viss revision av asylrättsbestämmelserna,
framhölls i motioner av herrar Löfgren och Undén, att detta ämne berörde
även lagen om utlämning av förbrytare, och att en revision därför borde äga
rum även av den senare lagen särskilt i syfte att asylrätten skulle få en vidsträcktare
räckvidd än tidigare och att jämväl i övrigt rättssäkerhetens krav skulle
44
Riksdagsberättelscn.
I Ju: 28 bli bättre tillgodosedda. Med bifall till motionerna begärde riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t sådan revision (första lagutskottets utlåtande nr 60, riksdagens
skrivelse nr 356). Denna av riksdagen begärda utredning bör komma till stånd i
anslutning till översynen av utlänningslagen. Utredningen bör bedrivas i samråd
med de personer, som från svensk sida deltaga i överläggningar inom Förenta
Nationerna om en kriminalisering på internationell grund av vissa brott mot humaniteten.
Kommittén, som sammanträtt 15 dagar, därav 3 dagar i plenum med de
sakkunniga, har den 17 oktober 1949 avgivit förslag till lag om fortsatt giltighet
av utlänningslagen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
29. Besvärssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949):
Herlitz, N., professor, led. av I kamm., ordförande;
Björkholm, S. H. H., regeringsråd;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Petrén, B. E. G., jur. dr, hovrättsfiskal.
Lokal: Riksdagshuset, första lagutskottet; tel. 22 46 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Danielson till statsrådsprotokollet den
4 mars 1949):
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 maj 1942 (nr 236) anhöll riksdagen om utredning
angående en mera enhetlig, fullständig och i övrigt ur rättssäkerhetens synpunkt
tillfredsställande lagstiftning angående förfarandet hos förvaltningsdomstolar
och hos övriga förvaltningsmyndigheter, då de avgöra frågor som angå
enskild rätt, samt om framläggande för riksdagen av de förslag, vilka av denna
utredning kunde föranledas.---
Den 15 juli 1944 förordnade Kungl. Maj:t professorn Nils Herlitz att såsom
sakkunnig inom justitiedepartementet verkställa en förberedande utredning angående
reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter i ärenden rörande
enskild rätt och därmed sammanhängande frågor. Den 8 oktober 1946 avlämnade
Herlitz betänkande i ämnet (SOU 1946: 69). -— ---
Enligt min mening bör den förberedande utredningen följas av en ny, till
konkreta förslag syftande undersökning. Då jag helt delar den i betänkandet hävdade
uppfattningen om angelägenheten av lagstiftning på förevarande område, kan
jag inskränka mig till att härutinnan åberopa vad som anföres i betänkandet.
Till den fortsatta utredningen hör icke blott frågan, hur förvaltningsförfarandet
skall bringas att bättre motsvara rättssäkerhetens krav, utan även ■—• på sätt
framhållits i betänkandet — spörsmålet, hur det skall göras smidigare och effektivare.
Utredningen är därför ett led i strävandena att rationalisera statsförvaltningen.
I likhet med Herlitz anser jag, att den första etappen i lagstiftningsarbetet bör
gälla besvärsinstitutet och därmed sammanhängande problem. Då såsom Herlitz
framhållit ett stort antal frågor äro gemensamma för besvärsinstitutet och för
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
45
valtningsförfarandet i övrigt, intar nämligen detta institut i viss män en nyckel- J J||j JO
ställning inom förvaltningssystemet. De regler, som fastställas för besvärsförfarandet,
kunna därför väntas få betydelse för både lagstiftning och praxis även på
andra områden.
Icke minst ur rationaliseringssynpunkt torde besvärsinstitutet vara ett givande
arbetsfält. Detta gäller bland annat frågorna om sättet och tiden för anförande
av besvär. Såsom i betänkandet framhålles torde böra övervägas, om icke den
ordning, som i nya rättegångsbalken är stadgad för anförande av besvär, bör
införas även inom förvaltningen. Besvären skulle alltså inlämnas till den myndighet,
vars beslut överklagas, och icke till besvärsinstansen. Den mottagande
myndigheten skulle därefter till besvärsinstansen överlämna besvärshandlingarna
jämte det utlåtande som myndigheten kunde finna erforderligt, varigenom en
snabbare behandling skulle kunna vinnas. Vad besvärstiderna beträffar bör eftersträvas
att få dem så enhetliga som möjligt. De nu nämnda frågorna äro givetvis
endast exempel på områden, där förenklingar äro tänkbara.---
Även om utredningen begränsas till besvärsinstitutet och vad därmed sammanhänger
kommer den uppenbarligen att ta ganska lång tid. Utredningsmännen böra
därför — i den mån de anse detta möjligt och lämpligt — framlägga sina förslag
efter hand. Icke minst angeläget är att sådana förslag, som ha betydelse ur rationaliseringssynpunkt,
framläggas snarast möjligt.
Vid uppdragets fullgörande böra utredningsmännen uppmärksamma riksdagens
skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 mars 1948 (nr 67) med begäran om utredning
angående fördelningen av kostnaderna i mål och ärenden, som avgöras av förvaltningsmyndighet.
De sakkunniga ha till och med utgången av november 1949 hållit 9 sammanträden,
varunder planläggningen av det omfattande lagstiftningsuppdraget
påbörjats. Arbetet med uppgörande av ett i möjligaste mån fullständigt
register över förefintliga besvärsbestämmelser har i det närmaste slutförts.
30. 19W års rationaliseringsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 april 1949 för att
verkställa utredning rörande effektivisering av rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj 1949):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör;
Swartling, A. E. V., generaldirektör;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Arvidsson, K. A. V., kanslichef hos riksdagens revisorer;
Cardelius, E., kanslichef i .statens sekrevision;
Dahlberg, G., kanslichef i statens organisationsnämnd.
Sekreterare:
Tändencrona, G., byråchef.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1533),
rikssamt. växel 23 02 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Danielson till statsrådsprotokollet den
22 april 1949):
46
Riksdag sberättelsen.
I Jn: 30 Personalen inom statsförvaltningen har på senare år ökat i snabbt tempo. Enligt
den statistik över antalet i statens tjänst anställda personer, som riksräkenskapsverket
upprättat per den 1 januari 1944, 1946 och 1948, bär antalet tjänstemän
inom allmänna civilförvaltningen sålunda vuxit under åren 1944 och 1945 med
6,2 procent samt under åren 1946 och 1947 med ytterligare 14,8 procent. Det finns
anledning förmoda, att antalet ökat även under 1948. Sedan början av 1930-talet
torde den statliga tjänstemannakåren ha ungefär fördubblats.
Personalökningen inom statsförvaltningen har i stort sett varit ofrånkomlig med
hänsyn bl. a. till reformarbetet på det sociala området och utvecklingen inom
kommunikationsväsendet. Emellertid är det givetvis ett allmänt intresse att statstjänstemannakåren
icke växer mer än som är oundgängligen nödvändigt. I nuvarande
statsfinansiella läge är det av stor vikt att administrationen icke drager
onödiga kostnader. Därjämte måste en annan synpunkt beaktas. Våra utsikter att
snabbt komma ur den ekonomiska krisen och i fortsättningen höja vår levnadsstandard
beror ytterst på möjligheterna att öka produktionen. En av de viktigaste åtgärderna
härför är att tillföra produktionen så stor del som möjligt av landets
arbetsföra befolkning. På grund av nativitetens nedgång under 1920- och 1930-talen håller emellertid en förändring på att inträda beträffande den produktivt
verksamma befolkningens relativa storlek. Den ständiga ökning av antalet personer
i de arbetsföra åldrarna, som sedan lång tid tillbaka ägt rum, kommer för en
tid framåt att upphöra, samtidigt som antalet personer i icke arbetsför ålder stiger.
I en tid med utpräglad knapphet på arbetskraft är det i hög grad angeläget, att
man inom den offentliga förvaltningen likaväl som inom det enskilda näringslivet
strängt hushållar med de tillgängliga personalresurserna.
Alla möjligheter till rationalisering bör därför beaktas. Betydelsen av åtgärder i
sådant syfte har också understrukits av årets riksdag. I anledning av äskandena
om anslag för nästa budgetår till statens organisationsnämnd jämte i ämnet väckta
motioner har riksdagen sålunda i skrivelse till Kungl. Maj :t framhållit bl. a., att
behovet av rationalisering gjorde sig starkt gällande inom den civila statsförvaltningens
olika områden. De senaste årens ansvällning av den statliga förvaltningsapparaten
hade accentuerat nödvändigheten att på alla områden, där detta vore
möjligt, förenkla och rationalisera arbetet för att nedbringa statsutgifterna och
personalbehovet. Särskilt under nu rådande ekonomiska förhållanden vore det
av vikt att rationaliseringsverksamlieten bedreves med all kraft. Riksdagen hade
kommit till den uppfattningen, att organisationsnämnden borde beredas ökade
möjligheter att göra en effektiv insats i rationaliseringsarbetet inom den civila
statsförvaltningen. Riksdagen förutsatte också, att Kungl. Maj :t ägnade uppmärksamhet
åt frågan vilka åtgärder som kunde vara påkallade för att åstadkomma ett
effektivt rationaliseringsarbete inom förvaltningen.
Starka skäl tala alltså för att frågan om den statliga rationaliseringsverksamhetens
organisation och arbetsmetoder nu göres till föremål för närmare övervägande.
Man torde därvid icke blott böra undersöka möjligheterna att intensifiera
det rationaliseringsarbete, som för närvarande bedrives, utan även upptaga spörsmålet,
huruvida nya vägar kan beträdas. Med hänsyn till den omfattning, den
ifrågasatta utredningen sålunda skulle få, synes den böra uppdragas åt särskilda
sakkunniga. Dessa böra överväga alla förhållanden, som kunna ha betydelse i detta
sammanhang. Jag vill emellertid här särskilt framhålla några synpunkter, som
enligt min mening förtjäna beaktande.
Ledningen av rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen måste självfallet
ankomma på Kungl. Maj:t. Därvid behöver Kungl. Maj:t emellertid biträde
av ett eller flera särskilda rationaliseringsorgan med speciell sakkunskap på området.
Statens organisationsnämnd är ett sådant organ. Även statens sakrevision bär
vissa rationaliseringsuppgifter.
Rationaliseringsarbetet har hittills i stort sett varit inriktat på förhållandena
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
47
inom de olika verken, betraktade vart och ett för sig. Inom en sådan verksamhet [ Ju: 30
som statsförvaltningen måste det emellertid vara av grundläggande betydelse att
man har överblick över hela fältet och att uppmärksamhet ägnas åt frågan, huruvida
organisationen i stort är den lämpligaste eller om icke ett bättre resultat
skulle kunna vinnas genom sådana organisationsändringar som överflyttande av
vissa arbetsuppgifter från ett centralt verk till ett annat eller decentralisering av
arbetsuppgifter till lokala organ, sammanslagning eller samordning av olika myndigheters
verksamhet o. s. v. Det gäller alltså här att se statsförvaltningen i fågelperspektiv
och att betrakta de olika statliga organen såsom delar av den totala
förvaltningsapparaten. Man måste överväga, om man inte genom en annan fördelning
av arbetsuppgifterna kan åstadkomma ett bättre resultat med samma
resurser eller samma resultat med mindre resurser. Frågan gäller i lika mån de
centrala verken i huvudstaden och de lokala i landsorten. Länsstyrelseutredningen
torde komma att aktualisera åtskilliga sådana problem. Självfallet är det inte
enbart den ekonomiska aspekten som är av betydelse.
Såsom exempel på allmänna problem, gällande reformarbetet i stort och på
längre sikt, kan nämnas frågorna, i vilken mån decentralisering från Kungl. Maj :t
och ämbetsverken till länsorgan och kommunala organ lämpligen bör ske, i vilken
mån den lokala statsförvaltningen i länen, som för närvarande är uppdelad på
många enheter, bör koncentreras till länsstyrelserna, i vilken mån dessa, t. ex.
beträffande vissa kamerala arbetsuppgifter, bör tjänstgöra som serviceorgan åt de
länsmyndigheter, vilka fortfarande anses böra vara fristående, o. s. v. Kommunindelningsreformen
kan väntas leda till en större funktionsduglighet i den kommunala
apparaten, vilket möjliggör en ökad decentralisering. Om lokalförvaltningen
förstärkes, uppkommer även spörsmålet, hur de centrala myndigheternas
organisation lämpligen skall anpassas till det nya läget. Vid lösningen av här berörda
och liknande frågor bör rationaliseringsorganen kunna lämna Kungl. Maj:t
sakkunnigt biträde.
När man talar om planläggning av statsförvaltningen i stort kan man inte underlåta
att särskilt beröra den verksamhet, som bedrives av kommittéer och utredningar.
Många kommittéer sysslar med organisatoriska frågor och ofta med dylika
frågor av mycket stort format. Vissa kommittéer (t. ex. länsstyrelseutredningen)
är direkt inriktade på organisationsspörsmål. Det är uppenbarligen svårt att ge varje
kommitté en sådan sammansättning, att den blir väl skickad att på egen hand
lösa alla i arbetet uppkommande organisatoriska problem. Det är därför viktigt
att behövlig sakkunskap på det organisatoriska området tillföres kommittén utifrån.
Särskilt då det gäller att bedöma hur de nydaningar, kommittén överväger
att föreslå, bäst skall infogas i eller anknytas till den befintliga förvaltningsapparaten
kräves god överblick. Kommittéerna bör därför etablera samarbete med
rationaliseringsorganen så snart det är fråga om större organisationsproblem.
Viktigt är att kontakt med rationaliseringsorganen tages redan på ett tidigt stadium
och sedan i mån av behov uppehälles under arbetets gång. Det räcker inte
att endast låta rationaliseringsorganen yttra sig över det färdiga kommittéförslaget.
För närvarande bedrives knappast någon mera systematiskt upplagd rationaliseringsverksamhet
av den typ, som här skisserats. Statsrevisorernas årliga granskning
har ju en mera stickprovsmässig karaktär. Att redan denna granskning kunnat
ge så goda resultat utgör emellertid ett gott belägg för att åtskilligt bör kunna
vinnas genom en permanent och systematisk översyn av statsförvaltningen i stort.
Rationaliseringsarbetet inom varje myndighets verksamhetsområde måste bl. a.
gå ut på att undanröja förefintliga brister i organisatoriskt hänseende. Enligt de
redogörelser för hittills vunna erfarenheter, som organisationsnämnden eller dess
tjänstemän i olika sammanhang lämnat, är de vanligaste bristerna, att ansvarsfördelningen
inom verket är olämpligt avvägd, alt vissa typer av arbeten skulle
48
Kiksdagsbcrättelsen.
I (flis 30 kunna utföras av mindre kvalificerad personal, att alltför omständliga och tidsödande
rutiner förekommer för behandling av enkla och mindre betydelsefulla
ärenden, att vissa slag av arbeten, som med fördel skulle kunna utföras centralt,
handhaves av skilda byråer eller underavdelningar var för sig, att diarieföring
och registrering sker enligt föråldrade metoder och i betydligt större utsträckning
än som är nödvändigt, att revisions-, gransknings- och kontrollarbeten göras alltför
noggrant i förhållande till vikten av vad som kontrolleras, att onödigt arbete och
dubbelarbete även i övrigt förekommer (exempelvis i form av rapporter, statistik
etc.), att för bokföring o. dyl. alltför litet användes maskiner och andra kontorstekniska
hjälpmedel, att blanketter är otidsenligt och opraktiskt utformade samt
att lokalerna ej utnyttjas på ett rationellt sätt. Vad ansvarsfördelningen beträffar
gäller frågan, hur högt upp beslutanderätten i olika ärenden bör ligga. Det är
med andra ord ett problem om decentralisering inom verket. En systematisk
undersökning torde ge vid handen, att beslutanderätten i åtskilliga fall ligger
onödigt högt upp.
I rationaliseringsverksamheten bör man emellertid icke begränsa sig endast till
organisationsfrågor. Även själva förvaltningsförfarandet bör granskas. Den instans
som beslutat en författning har icke sällan ganska små möjligheter att se hur
författningen utfaller i praktiken. Detta kan däremot de myndigheter göra, som
tillämpar författningen. Det är därför angeläget, att myndigheterna vaket och intresserat
följer utvecklingen och snarast möjligt ger Kungl. Maj :t del av sina erfarenheter
samt därvid också framställer de förslag till ändringar, som de finner
påkallade. En ledande princip bör vara att ett ärende icke skall handläggas vidlyftigare
än vad dess natur kräver.
Rationaliseringsverksamheten inom varje myndighets område måste i hög grad
ankomma på myndigheten själv. Det bör åligga varje chef som en tjänsteplikt att
tillvarataga alla möjligheter till förenklingar. Uttrycklig föreskrift härom torde
böra intagas i den allmänna verkstadga, som är under utarbetande och som är
avsedd att innehålla vissa för de olika verken gemensamma bestämmelser. Även
tjänstemännens medverkan är av stor betydelse. Tjänstemän i alla grader bör
därför instrueras och uppmuntras att delge sina överordnade synpunkter och uppslag
etc. Samarbetsnämnderna inom ämbetsverken kan bli av betydelse i detta sammanhang.
Frågan hur myndigheterna bäst skola kunna stimuleras till självverksamhet i
rationaliseringsarbetet är enligt min uppfattning en av de viktigaste i förevarande
sammanhang. De sakkunniga böra överväga olika åtgärder i sådant syfte. Jag vill
här erinra om det cirkulär, som den 6 juni 1947 utfärdades till statsmyndigheterna
och vari dessa anmodades att undersöka möjligheterna att förenkla förvaltningsförfarandet
utan att säkerheten eftersattes. Avsikten med detta cirkulär var att
stimulera myndigheterna till kritik och självverksamhet. Vidare vill jag erinra
om den promemoria angående möjligheten att förenkla kontorsarbetet hos myndigheterna,
som kanslichefen hos organisationsnämnden i samråd med nämndens
ordförande på mitt uppdrag utarbetat och som i början av december 1947 skickades
till ett stort antal myndigheter. Promemorian var avsedd att vara en hjälp till
självhjälp för myndigheterna att organisera det inre arbetet enkelt och effektivt.
Även då det gäller rationaliseringsarbetet inom varje myndighets verksamhetsområde
ha rationaliseringsorganen viktiga uppgifter att fylla. Sålunda kan de
ge råd och anvisningar till vederbörande verk och tjänstgöra som konsulterande
organ. Vidare lcan rationaliseringsorganen anordna utbildningsikurser i organisationsfrågor
för lämpliga tjänstemän i verken. Dessa kursdeltagare kan inom sina
verk aktualisera sådana frågor och bidraga till att erforderlig kontakt hålles mellan
verket och rationaliseringsorganen. Det ständiga rationaliseringsarbetet inom
verken bör fortgå jämsides med de systematiska organisationsundersökningar, som
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 49
organisationsnämnden gör inom olika förvaltningsgrenar. Iakttagelser, som gjorts J J|j. <jq
vid petitagranskningen eller vid den statliga revisionen, kan ge impulser till
sådana undersökningar.
Vad här anförts torde giva vid handen, att förutsättningen för ett effektivt rationaliseringsarbete
är, att en intim samverkan äger rum mellan Kungl. Maj :t,
ämbetsverken och de särskilda rationaliseringsorganen. En väsentlig del av arbetet
måste ligga hos dessa organ, vilka ha att kontinuerligt följa och påverka utvecklingen.
Utan tillräckligt starka sådana organ kommer rationaliseringsarbetet enligt
min uppfattning att sakna ryggrad.
De nu verksamma organen, organisationsnämnden och sakrevisionen, utför
båda ett förtjänstfullt arbete. Det av mig skisserade programmet skulle emellertid
innebära en icke oväsentlig utvidgning av arbetsuppgifterna. Med hänsyn härtill
torde de sakkunniga böra ägna stor uppmärksamhet åt frågan om eventuella förändringar
i de båda verkens — främst organisationsnämndens — nuvarande organisation.
I samband härmed torde även det inbördes förhållandet mellan organisationsnämnden
och sakrevisionen böra upptagas till behandling. Vidare torde de
sakkunniga böra överväga om det icke för ett mera allsidigt bedömande av de i
arbetet förekommande problemen skulle vara värdefullt att organisationsnämnden
såvitt juridisk sakkunskap och allmän förvaltningserfarenhet angår erhölle en viss
förstärkning. Jämväl personalbehovet i övrigt måste givetvis utredas. Därvid torde
böra beaktas vad organisationsnämnden •— vars arbetskrafter för närvarande
huvudsakligen utnyttjas för lösning av rationaliseringsproblem inom försvarsväsendet
— anfört i ett till riksdagens statsutskott nyligen avgivet yttrande, där det
bl. a. heter:
»Situationen kan i få ord sägas vara den, att nämnden i sin verksamhet inom den
civila statsförvaltningen uteslutande måst ägna sig åt sådana utredningar, som anbefallts
av Kungl. Maj:t eller begärts av myndigheter in. fl., och att nämnden ej
ens kunnat åtaga sig alla dessa. Någon möjlighet att själv dirigera sin verksamhet,
att taga initiativ till och engagera sig i större utredningar på områden, där behov
av rationalisering föreligger, bar nämnden följaktligen icke haft med hittillsvarande
personaltillgång. Nämnden vill även i detta sammanhang framhålla, att om
den organisation för rationaliseringsändamål, som i förhållande till sammanlagda
personalstyrkan nu finnes inom statsförvaltningen, jämföres med motsvarande
rationaliseringsorgan inom näringslivet, den är av mycket liten storleksordning.
Organisationsnämnden hyser den uppfattningen, att det inom den civila statsförvaltningen
finnes många och omfattande områden, där en effektivisering av
förvaltningen skulle kunna åstadkommas och vara av stor ekonomisk betydelse.
Ett av dessa är den av statsrevisorerna behandlade samordningen av vissa arbetsuppgifter
hos statliga och statsunderstödda förvaltningsorgan i residensstäderna.
En liknande samordning av förvaltningsapparaten och förenkling av verksamheten
kan säkerligen ske även på andra håll. Med hänsyn dels till de senare årens ansvällning
av den statliga förvaltningsapparaten, dels till nuvarande statsfinansiella
läge, är det självfallet ytterst angeläget, att alla möjligheter till besparingar
tillvaratagas. Med tanke på den effektivisering av arbetet och de besparingar, som
nämnden trots relativt blygsamma resurser dock hittills ernått genom sina undersökningar,
synes man ha anledning förmoda, att liknande undersökningar i större
skala skulle medföra betydande besparingar.»
Sammanfattningsvis vill jag föreslå, att åt de sakkunniga uppdrages att närmare
överväga samtliga förhållanden, som kan ha betydelse för frågan om effektivisering
av rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, samt att framlägga förslag
i ämnet.
Utredningen har intill den 1 december 1949 hållit 15 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1950.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
ltiksdugsbcriittclscn.
50
Riksdagsberättelsen.
31. Varumärkes- och firmautredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juni 1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., civilingenjör;
Hedfeldt, N. E., lagbyråchef;
Köhler, N. G., advokat;
Jacobsson, G., sekreterare;
Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),
67 97 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
10 juni 1949):
Enligt min mening bör arbetet på en allmän revision av lagstiftningen rörande
industriellt rättsskydd nu återupptagas. Såsom framgår av det föregående har grunden
till gällande lagstiftning lagts för ganska lång tid sedan. Med den snabba utvecklingen
på det industriella området ha de nuvarande lagreglerna, även med
beaktande av de tid efter annan vidtagna partiella reformerna, i stor utsträckning
kommit att framstå såsom föråldrade och i behov av komplettering. Angelägenheten
av en ny lagstiftning torde emellertid vara olika framträdande inom
skilda delar av detta vidsträckta rättsområde. Starkast synes reformbehovet vara
beträffande varumärkes- och firmalagstiftningen samt angränsande delar av lagstiftningen
mot illojal konkurrens. De många framställningar om revision av
rättsreglerna härom, som gjorts under senare år, visa att man inom näringslivet
har ett starkt intryck av det otillfredsställande i den nuvarande rättsliga regleringen
på detta område. I fråga om patentlagstiftningen ha däremot de mest påfallande
bristerna avhjälpts genom de år 1944 genomförda ändringarna i patentförordningen.
Med hänsyn härtill finner jag det ändamålsenligt att bedriva arbetet
på en revision av lagstiftningen rörande industriellt rättsskydd i etapper och att
därvid början göres med bestämmelserna om varumärken och firma samt andra
kännetecken. Jag förutsätter emellertid härvid, att en dylik uppdelning av reformarbetet
icke skall utesluta att frågor om sådana ändringar i patentlagstiftningen
och den därmed nära sammanhängande mönsterrätten, som framdeles kunna framstå
såsom särskilt trängande, må kunna upptagas till fristående behandling utan
hinder av att lagstiftningsarbetet inom området i övrigt ännu icke blivit slutfört.
Den av mig sålunda förordade utredningen om en ny lagstiftning rörande varumärke
och firma m. m. synes böra bedrivas förutsättningslöst. Några punkter,
där ändring i lagstiftningen särskilt ifrågasatts, må emellertid här nämnas.
Varumärkeslagen gäller endast egentliga varumärken, d. v. s. kännetecken
ägnade att anbringas på vara eller dess emballage. Annan varuutstyrsel, såsom varans
eller emballagets form eller färg, skyddas däremot icke i och för sig genom
lagen. En utsträckning av skyddet har föreslagits, antingen genom att införa ett
registreringssystem eller genom att skyddet helt bygges på användande. Även be
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 51
träffande egentliga varumärken har ifrågasatts att tillmäta användandet (inarbe- J J-jj. gj
tandet) större betydelse än i gällande varumärkeslag, där registreringen är det
primära.
Den nuvarande lagen anses möjliggöra registrering endast för näringsidkare,
som driva sådan verksamhet, att de ha behov av särskilt märke för att i den allmänna
handeln skilja sina varor från andras. Det har föreslagits atiti en eller annan form
möjliggöra för näringsidkare, som ej driva verksamhet med varor (t. ex. försäkringsbolag),
att erhålla märkesregistrering. Å andra sidan ha röster höjts för att
man skulle strängare än hittills vaka över att registreringssökande verkligen är
näringsidkare.
Sist angivna problem stå i samband med frågan, om sökanden, därest han
verkligen är näringsidkare, bör liksom för närvarande kunna få registrering för
varuslag, som sakna samband med den av honom bedrivna verksamheten, eller
om han bör vara begränsad till varuslag inom den egna branschen. En ändring
i sist antydd riktning har ifrågasatts. Med skärpa har påyrkats, att man i varje
fall skulle hos oss införa ett officiellt fastställt system, varigenom varuslagen uppdelas
i klasser, såsom i allmänhet är fallet i andra länder. I samband härmed
skulle man kunna uttaga högre avgift för registrering i mer än en varuklass, varigenom
nu rådande tendens till mycket vidlyftiga varuförteckningar skulle motverkas.
Här berörda spörsmål äro av stor praktisk betydelse för rättsskyddets administrering,
då de långa varuförteckningarna i hög grad försvåra registrering för
andra samt tynga registreringsmyndighetens arbete.
I fråga om de i varumärkeslagen stadgade registreringshindren bryta sig
meningarna starkt, om nu tillämpade regler för att ordmärke utan figurkaraktär
skall anses registrerbart. I vårt land anses nog i större utsträckning än i allmänhet
utomlands ord vara oregistrerbara såsom angivande varas beskaffenhet, bestämmelse
eller ursprung, och detta bär kritiserats från vissa näringskretsar, kanske
särskilt vad gäller varumärken för läkemedel. Å andra sidan har just i fråga
om sådana märken från vissa medicinska och farmaceutiska kretsar yrkats på än
strängare praxis, varjämte från detta håll krävts lättare möjlighet till upphävande
av registrering, som med orätt beviljats. I varje fall torde en uppmjukning av registreringshindren
ha starka sympatier, såframt det gäller märken, som redan inarbetats
och därigenom visat sig dugliga som kännetecken för viss näringsidkare.
Såsom en brist i vår varumärkeslag bär framhållits, att där saknas föreskrift om
att registrering skall vägras för märke, som är ägnat alt verka vilseledande. Allmänheten
kan för närvarande vilseledas genom att ett märke anses kunna registreras,
även om det helt sammanfaller med tidigare för samma varuslag registrerat
märke, därest innehavaren av sistnämnda märke lämnar sitt medgivande. Om de
båda märkeshavarna ej driva rörelse i samband med varandra, kan detta vålla
olägenhet. Å andra sidan bär kritiserats den svenska varumärkeslagens rätt kategoriska
förbud mot överlåtelse av registrerat märke utan samband med rörelsen.
I vissa länder medgives numera fri överlåtelse, om ej allmänheten därigenom vilseledes.
Varumärkeslagen bereder visst skydd mot att någons firma användes som varumärke
av annan samt mot registrering av varumärke, som kolliderar med annans
firma. Vid sidan av reglerna härom finns den på ett flertal lagar uppdelade speciella
firmalagstiftningen. I fråga om denna har man särskilt påtalat den starka
splittringen på olika register. Aktiebolag registreras, liksom varumärken, centralt
hos patent- och registreringsverket. Ekonomiska föreningar registreras länsvis,
medan enskilda näringsidkares, handelsbolags, kommanditbolags och enkla bolags
firmor registreras i de särskilt för varje kommun förda handelsregistren. Det har
även kritiserats, att vid registrering av firma hänsyn ej tages till om liknande
firma tidigare intagits i annat firmaregister, liksom att firmaregistrering ej
heller anses kunna vägras därför att liknande varumärke tidigare registrerats.
52
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 31 Sådana konflikter hänvisas alltså för närvarande helt till behandling i efterhand
vid domstol.
Det har ansetts anmärkningsvärt, att gällande firmalagstiftning icke reglerar den
materiella firmarätten. Visserligen bär praxis i vissa fall skyddat firma oberoende
av registrering, men såsom en praktisk olägenhet har framhållits den rådande
ovissheten om hur långt detta skydd kan anses sträcka sig.
En allmän komplettering av skyddet för kännetecken har numera kommit till
stånd genom de år 1942 i lagen mot illojal konkurrens införda reglerna om illojal
användning av kännetecken. Där avses alla slag av kännetecken —• i lagtexten angivas
namn, firma, varumärke, utstyrsel samt annat kännetecken — och skyddet
gäller oberoende av registrering. Ur annan synpunkt är emellertid detta skydd
ganska begränsat till sin räckvidd, vilket sammanhänger med att man här, liksom
i övriga stadganden i lagen mot illojal konkurrens, inskränkt sig till att ingripa
mot förfaranden av den svårartade natur, att de anses böra straffbeläggas. Redan
under förarbetena till 1942 års lagändring framhölls å ena sidan, att genom denna
komme att införas ett skydd för kännetecken, grundat på helt andra principer än
varumärkes- och firmalagstiftningen, varigenom olägenheter kunde uppkomma,
samt å andra sidan, att skyddet genom sin starka begränsning icke beredde tillräckligt
omfattande möjligheter att ingripa mot illojala förfaranden. Därvid förordades
från vissa håll, att i Sverige liksom i flertalet andra länder skulle stadgas
en s. k. generalklausul, d. v. s. en allmän regel om förbud mot konkurrenshandlingar
i strid mot god affärssed. Denna betydelsefulla fråga torde nu böra upptagas
till förnyat övervägande. Såväl i detta som i övriga sammanhang måste
självfallet beaktas, att ur allmän synpunkt skadlig konkurrensbegränsning icke
får befrämjas utan i stället såvitt möjligt motverkas.
Det är angeläget, att det tillämnade utredningsarbetet bedrives i -samverkan med
övriga nordiska länder. Därigenom kan en allsidigare och grundligare belysning
av frågorna vinnas, och utsikter torde föreligga att i väsentligare delar uppnå
likformighet i fråga om den lagstiftning, som utredningen avser. Med de livliga
förbindelserna mellan de nordiska länderna skulle en -sådan gemensam lagstiftning
tydligen vara av praktiskt värde. Enligt vad jag inhämtat torde de danska, finska
och norska regeringarna vara villiga att genom särskilda representanter upptaga
gemensamma överläggningar med oss rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband. ----
Utredningen har under år 1949 hållit 6 sammanträden.
32. Utredning om erfarenheter från det praktiska rättslivet angående gifter
målsbalkens
tillämpning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att utarbeta
en sammanfattning av erfarenheter och synpunkter från det praktiska
rättslivet angående giftermålsbalkens tillämpning och behovet av ändringar
däri (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1949):
Beckman, Sigrid, advokat.
Lokal: Sveavägen 35—37; tel. 11 83 82, 11 83 85.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949);
Nu gällande giftermålsbalk trädde i kraft den 1 januari 1921 och har således
varit gällande inemot trettio år. Under senare tid ha gjorts flera framställningar
om ändringar i balken i skilda hänseenden, och till de lagstiftndngsuppgifter på
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 53
privaträttens område, som efter band torde visa sig erforderliga, hör även en över- J JJJ; 33
syn av vissa delar av denna lagstiftning. Innan en sådan utredning igångsättes på
detta stora och centrala rättsområde, vore det emellertid önskvärt att få närmare
kännedom om den nuvarande lagstiftningens praktiska verkningar i olika hänseenden.
Särskilt vore det av värde att få till stånd en inventering av de önskemål
om ändringar, som kunna ha framkommit vid lagstiftningens tillämpning, framförallt
bland de advokater, som i större utsträckning syssla med familjemål.----
Arbetet har påbörjats.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1950.
33. Utredning om anvisningar för bedrivandet av sinnesundersökningar.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
utarbeta förslag till anvisningar för det praktiska bedrivandet av sinnesundersökningar
i brottmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1949):
Kinberg, O., professor.
Sekreterare:
Lundquist, G., docent, överläkare.
Lokal: Långbro sjukhus, Älvsjö (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949):
Sedan ett par år tillbaka har arbetsbelastningen tidvis varit alltför stor på den
befintliga organisationen för sinnesundersökningar i brottmål, varigenom uppkommit
arbetsbalans och långa väntetider för dem som skola undersökas. Den
främsta orsaken till detta läge är en betydande brist på undersökningsläkare. Att
söka fylla denna brist är emellertid en åtgärd på lång sikt, i all synnerhet som
även den egentliga sinnessjukvården är i avsaknad av tillräckligt antal utbildade
psykiatrer. Den nu föreliggande situationen är dock så bekymmersam, att man
måste i möjligaste mån försöka mildra svårigheterna genom snabbt verkande åtgärder.
Vissa sådana ha redan genomförts och andra planeras.
En fråga av väsentlig betydelse i detta hänseende är den, om sinnesundersökningarna
i allmänhet skulle kunna rationaliseras och förkortas i syfte att spara
tid och arbete. Härom äro meningarna delade. Självfallet måste man alltid ställa
sådana krav på undersökningarna, att resultatet blir tillfredsställande ur rättssäkerhetens
synpunkt. Men eljest kunna olika rationaliseringsmöjligheter tänkas
föreligga. Sålunda är det möjligt, att en arbetsbesparing kunde vinnas genom att
tills vidare minska de krav, som ur vetenskaplig eller allmänt kriminalpolitisk synpunkt
böra ställas på undersökningarna. Även om man icke går så långt utan åtminstone
tills vidare räknar med att undersökningarna skola i huvudsak fylla
samma uppgifter som nu, är det emellertid av vikt att tillvarataga alla möjligheter
afl rationalisera undersökningstekniken och avfattningen av utlåtanden.
Det är skäl att ägna denna fråga uppmärksamhet även med hänsyn därtill, att
det brister i organisationen för utbildning av rättspsykiatrer. Den undervisning
i detta ämne, som ingår i den allmänna läkarutbildningen, är av naturliga skäl
föga omfattande. Den egentliga utbildningen för banan består i tjänstgöring vid
större sinnessjukavdelningar vid fångvården eller rättspsykiatriska avdelningar
vid sinnessjukhusen. Bl. a. för detta ändamål finnas inom organisationen inrättade
ett antal tjänster som andre läkare. Den förut omnämnda bristen på läkare inom
hela denna specialitet har emellertid föranlett, att dessa tjänster i stor utsträckning
äro vakanta, och utbildningsgången fungerar därför icke som den borde.
54
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 33 I detta läge framstår det som synnerligen angeläget, att man för arbetet med
sinnesundersökningarna får tillgodogöra sig tidigare erfarenheter inom området,
framförallt beträffande frågan hur undersökningsarbetet praktiskt skall läggas
upp och bedrivas. Bl. a. är det av betydelse att genom användning av biträdande
personal minska den del av arbetet, som faller på läkarna. Genom departementets
försorg har undersökts behovet av ytterligare personal av detta slag inom fångvården,
men samtidigt därmed böra givas anvisningar om bästa sättet att utnyttja
dessa möjligheter. — ■—• —
Utredningen har från samtliga rättspsykiatriska undersökningsstationer
anskaffat uppgifter om hur arbetet nu bedrives, hur stor kapaciteten är
och vilka önskemål som finnas. Dessa uppgifter hålla nu på att bearbetas.
En konferens har hållits med fyra tillkallade rättspsykiatrer.
34. 1949 års rättshjälpskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 för att verkställa utredning angående formerna för anordnandet
av utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1949):
Henkow, K. H., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Berggren, A., advokat, föreståndare för Örebro läns rättshjälpsanstalt;
Evers, G. T., kansliråd;
Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;
Hagströmer, P. J. G. S:son, t. f. revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Sondén, L., tillsynslärare.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 23 32 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949):
Under det att mindre bemedlades behov av hjälp att föra rättegång vid domstol
har tillgodosetts genom det i lag reglerade institutet fri rättegång, ha särskilda
anordningar vidtagits för att bereda mindre bemedlade utomprocessuell rättshjälp.
Detta har skett på -två olika vägar, nämligen dels genom inrättande av offentliga
rättshjälpsanstalter och dels med tillämpning av ett system, enligt vilket privatpraktiserande
advokater inom visst område åtaga sig att mot årlig ersättning av
allmänna medel tillhan-dagå rättshjälp. Gemensamt för båda -dessa sätt att meddela
fri rättshjälp är, att ansvar och kostnader för verksamheten -i första hand
regelmässigt åvila landsting eller stad, medan staten medverkar väsentligen gen-om
att under vissa villkor lämna bidrag till ko-stn-aderna.--■ -—
I anledning av -ett uttalande i statsrevisorernas berättelse 1948 och motioner
vid innevarande års riksdag har riksdagen -genom skrivelse -till Kungl. Maj:t (nr
2) hemställt om utredning angående formerna för anordnandet av utomprocessuell
rättshjälp m. m. Statsutskottet, v-ars utlåtande nr 68 därvid åberopats, h-a-de framhållit
att utskottet i princip hyste -den uppfattningen att möjlighet borde bibehållas
-att utnyttja den form för meddelande av fri utomprocessuell rättshjälp som i
va-rje särskilt fall v-ore lämpligast. Med hänsyn till vad i revisorernas berättelse och
i motionerna anförts vore -en närmare utredning rörande formerna för anordnandet
av sådan rättshjälp -påkallad. En dylik utredning borde inriktas på -att klar
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 55
lägga de förutsättningar, under vilka det ena eller andra systemet borde tillämpas, I Ju: 35
och under vilka former över huvud taget en effektiv rättshjälp kunde anordnas.
Skäl syntes tala för att båda systemen jämställdes i fråga om rätten till statsbidrag.
Utskottet vore icke berett att taga ställning till frågan, huruvida kostnaderna för
de offentliga rättshjälpsanstalterna borde helt övertagas av staten. Utredningen
borde emellertid vara förutsättningslös.
Att mindre bemedlade kunna få kostnadsfri hjälp i rättsliga angelägenheter
även då det icke är fråga om process vid domstol, är uppenbarligen en social
angelägenhet av stor vikt. De hittills vidtagna anordningarna i detta hänseende
kunna emellertid icke anses vara tillfyllestgörande. I flertalet län finns det över
huvud taget icke någon möjlighet att genom det allmännas försorg erhålla fri
utomprocessuell rättshjälp. Den främsta orsaken härtill är otvivelaktigt kostnadsfrågan.
Att anstaltssystemet icke blivit mera fullständigt utbyggt, torde sålunda
till stor del kunna förklaras med att en rättshjälpsanstalt skulle ådraga vederbörande
landsting eller kommun utgifter av kännbar storleksordning. Det i och för
sig mindre kostsamma systemet med anslag till privatpraktiserande advokater har
åter berättigat till statsbidrag endast i mera begränsad omfattning. Återhållsamheten
på denna punkt har givetvis sammanhängt med svårigheten att rätt värdesätta
ett nytt och oprövat system. Då det emellertid numera finns viss erfarenhet
som kan ligga till grund för ett bedömande av även detta systems effektivitet anser
jag, i överensstämmelse med den mening som riksdagen uttalat, att en utredning
bör komma till stånd angående den utomprocessuella rättshjälpen åt
mindre bemedlade.
I enlighet med det förut anförda bär utredningen syfta till en utbyggnad av
denna rättshjälp och för detta ändamål klarlägga det lämpligaste sättet för dess
meddelande. Därvid bör jämförelse göras mellan de olika metodernas fördelar och
nackdelar under skilda yttre betingelser såsom befolkningstäthet, avstånd mellan
bebyggelsecentra, förekomsten av praktiserande advokater m. m. Särskilt torde
kostnadsfrågan och lämpligheten av att på olika sätt variera ett statsbidrag böra
bli föremål för undersökning. De i statsutskottets utlåtande framförda synpunkterna
böra beaktas vid utredningen, som emellertid icke bör vara bunden av någon
förutbestämd målsättning i vidare män än att huvudsynpunkten bör vara att
tillförsäkra de mindre bemedlade en så tillfredsställande rättshjälp som förhållandena
medgiva.---
Kommittén har hållit ett sammanträde, den 22 september 1949. Uppdraget
beräknas kunna slutföras under år 1950.
35. Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföreskrifter i anledning
av ändringar i lagen om expropriation m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 september 1949):
Hedfeldt, N. E., lagbyråchef, ordförande;
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Bernhard, H. B., byråchef;
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Klackenberg, O. H., expeditionschef.
Experter:
Bolmstrand, A. G., lantbruksdirektör;
Uantz, H. V., förste byråingenjör.
56
Riksdagsberättelsen.
I Jn: 3- Sekreterare:
Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949):
I proposition nr 184 till årets riksdag rörande ändringar i lagen om expropriation
ha bl. a. föreslagits nya regler om värderingen av exproprierad egendom. I
motiveringen till förslaget i denna del anförde jag, att för tillämpningen i praktiken
av de föreslagna värderingsreglerna erfordrades att en detaljerad beskrivning
av den nya värderingsmetoden med tillhörande exempelsamling bleve utarbetad.
I stort sett syntes därvid, enligt min uppfattning, markutredningens förslag
i ämnet kunna godtagas, ehuru jämkningar och kompletteringar vore erforderliga
i enlighet med vad som i propositionen anförts. En dylik beskrivning
skulle bli till nytta för alla dem som sysslade med frågor om värdering av fastigheter,
främst de särskilda experter, som enligt förslaget skulle tillsättas i syfte
bl. a. att åstadkomma en fastare och jämnare värderingspraxis.
Vidare bär i propositionen föreslagits en ny organisation för handläggningen av
mål om expropriation, i huvudsak innebärande att dessa mål i första instans
skulle handläggas av särskilda domstolar, kallade expropriationsdomstolar. I motiveringen
härtill anförde jag följande:
Såsom ett ytterligare medel att tillgodose behovet av sakkunskap och likformighet
skulle kunna tänkas inrättande i någon form av ed centralt rådgivande
organ. Ett sådant organ skulle kunna på begäran av domstolarna avgiva yttranden
i värderingsfrågor, särskilt sådana av ekonomisk-teknisk art. Vidare kunde
det lämna expropriationsorganen råd i olika detaljspörsmål, upprätta exempelsamlingar,
etc. Även om jag är väl medveten om den nytta, ett sådant organ skulle
kunna åstadkomma, är jag dock icke beredd att för närvarande framlägga något
förslag därom. Det är min avsikt att med det snaraste föranstalta om erforderlig
utredning i detta hänseende. Om såsom jag förutsätter, ett förslag i ämnet kan
framläggas vid början av nästa års riksdag, skulle ett blivande organ kunna träda
i verksamhet redan innan handläggningen av expropriationsmål enligt den nya
ordningen på allvar kommit i gång.
Enligt det genom propositionen framlagda förslaget skulle lagändringarna träda
i kraft den 1 januari 1950.
Riksdagens behandling av propositionen bär uppskjutits till höstsessionen. Det
synes emellertid nödvändigt att redan nu, utan avvaktan på ärendets slutbehandling
i riksdagen, påbörja utarbetandet av de anvisningar som äro erforderliga vid
de föreslagna nya värderingsreglernas tillämpning. Arbetet härmed är nämligen
tidskrävande, och anvisningarna böra vara så förberedda inom Kungl. Maj:ts
kansli, att de snabbt kunna utfärdas, om propositionen i denna del antages oförändrad
eller med ändringar, som icke i högre grad rubba värderingsprinciperna.
Förslag till dylika anvisningar synes lämpligen böra utarbetas av en mindre
kommitté av sakkunniga. Dessas uppdrag torde även böra omfatta andra förberedelser
beträffande tillämpningsförfattningar, orgaoisationsförslag m. in., som de
föreslagna lagändringarna kunna ge anledning till. Då dessa spörsmål angå flera
departement, kan en sådan kommitté fungera som kontaktorgan mellan dem och
övriga av reformen berörda myndigheter i allt som avser expropriationsreformens
praktiska genomförande, en anordning som bör väsentligen underlätta handläggningen
av dessa frågor inom Rungl. Maj:ts kansli.
Som en naturlig fortsättning på nu nämnda arbetsuppgifter bör samma kommitté
även verkställa den i propositionen bebådade utredningen om ett centralt
Kommittéer och sakkimniffa: Justitiedepartementet. 57
rådgivande organ i frågor om markvärdering. Ett dylikt organ skulle få till huvud- | Jy; 3g
uppgift att fullfölja den rådgivande verksamhet, till vilken kommittén genom sina
tillämpningsanvisningar skulle lägga grunden.
I detta sammanhang bör kommittén även uppmärksamma en annan fråga, som
visserligen ligger utanför expropriationslagstiftningens område men som har ett
nära sakligt samband med frågan om inrättande av ett centralt organ för markvärdering,
nämligen handläggningen av ärenden om försäljning av statlig jord.
Enligt gällande ordning härför (se prop. 241/48 och 87/49) skall i dylika ärenden
bostadsstyrelsen alltid höras angående den ifrågasatta köpeskillingen för mark
avsedd för tätbebyggelse. Om vederbörande myndighet icke godtager styrelsens
förslag, hänskjutes ärendet till Kungl. Maj :ts avgörande. Skulle ett sådant centralorgan
för markvärdering, som nyss berörts, komma till stånd, finns det uppenbarligen
skäl som tala för att alla markvärderingsfrågor, som handläggas inom
centralförvaltningen, koncentreras till denna institution och att således även bostadsstyrelsens
nuvarande funktion beträffande kronans markförsäljningar överflyttas
dit. Detta bör närmare övervägas.
Utredningen har intill den 1 december 1949 hållit 3 sammanträden.
36. Kriminalstatistikutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 för att verkställa utredning av frågan om kriminalstatistikens
ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1949):
Heuman, C. H. M., riksåklagare, ordförande;
Groth, G. S., förste aktuarie;
Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;
Agge, K. I., professor (fr. o. m. den 10 september 1949);
von Hofsten, E. A. G., byråchef (fr. o. m. den 10 september 1949).
Sekreterare:
Rengby, S. F. N., kammarskrivare.
Lokal: Riksåklagarämbetet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949):
Vår nuvarande kriminalstatistik, som framlägges i den av statistiska centralbyrån
årligen publicerade redogörelsen »Brottsligheten», grundar sig på de från
domstolarna till det allmänna straffregistret lämnade straffuppgifterna. Vid sidan
härav verkställes inom fångvårdsstyrelsen viss statistisk bearbetning av det material
som ingår i det på fångvårdsstyrelsens sociala byrå förda centrala fångregistret.
Den publicerade kriminalstatistiken är i skilda hänseenden bristfällig. Bl. a.
saknas en fortlöpande sammanställning över återfall i brott, redovisade med utgångspunkt
från det första brottet. — —- —
Avsaknaden av en fortlöpande återfallsstatistik har medfört att vid flera tillfällen
vidlyftiga specialundersökningar måst verkställas.---
Även ur andra synpunkter än de nu nämnda bär det visat sig att kriminalstatistiken
icke lämnar tillräckliga upplysningar för att brottslighetens utveckling
i olika hänseenden skall kunna följas och särskilt för att det skall vara möjligt
att bedöma verkan av de reformer som vidtagits på strafflagstiftningens område.
Bland sådana reformer av större betydelse från det senaste årtiondet må, utöver
58
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 3g de nya bestämmelserna om villkorlig dom, framhållas huma ni seringen av straffverkställigheten,
utvidgningen av institutet villkorlig frigivning, införandet av bestämmelser
om eftergift av åtal samt omarbetandet av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser.
Arbetet med nya viktiga reformer, vilka beröra det straffrättsliga
reaktionssystemet, pågår. För att verkningarna av redan vidtagna lagstiftningsåtgärder
samt behovet och lämpligheten av nya reformer på hithörande område
skola kunna bedömas säkrare, är det uppenbarligen av stor betydelse att tillgång
finnes till en statistik, som uppbyggts för att tjäna ett sådant ändamål.
En viktig fråga som kräver närmare övervägande är, vilket primärmaterial som
härvid bör komma till användning och även i övrigt uppkomma åtskilliga praktiska
spörsmål vid genomförandet av en sådan förbättring av kriminalstatistiken.
Det torde därför vara nödvändigt att frågan, hur kriminalstatistiken bör vara anordnad,
underkastas en allsidig utredning. Vid denna utredning bör givetvis
ägnas uppmärksamhet åt det samband som råder mellan den egentliga kriminalstatistiken
och polisstatistiken. Erinras må att statistiska centralbyrån, statens
kriminaltekniska anstalt och statspolisintendenten den 1 februari 1949, efter erhållet
uppdrag, gemensamt avlämnat utredning och förslag angående polisstatistik
för riket. Förslaget har varit remitterat till berörda myndigheter och organisationer
och är för närvarande föremål för överväganden inom inrikes- och finansdepartementen.
Utredningen bör vidare beakta det intresse som föreligger av att kriminalstatistiken
erhåller en så vitt möjligt enhetlig utformning inom samtliga nordiska
länder.---Utredningen bör därför ske under erforderlig kontakt med övriga
nordiska länder.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1948 har chefen för finansdepartementet
tillkallat en sakkunnig för att verkställa utredning angående den
statliga statistikens omfattning. Den av mig nu förordade utredningen, som avser
statistikens närmare utformning inom ett särskilt område, torde icke innefatta
någon egentlig inskränkning i det uppdrag denne sakkunnige erhållit. Det synes
emellertid lämpligt, att utredningen rörande kriminalstatistiken sker i samråd
med nämnde sakkunnige.
Utredningen har under tiden juli—november 1949 hållit 9 sammanträden.
I första hand har utredningen ägnat sig åt förberedande undersökningar beträffande
vilka områden kriminalstatistiken ur kriminologisk synpunkt bör
omfatta. För närvarande undersöker utredningen frågorna om kriminalstatistikens
möjligheter att bidraga till de kriminologiska forskningarna angående
brottslighetens orsaker och om vilka faktorer som i detta syfte böra
och kunna registreras beträffande olika grupper av brottslingar.
Till utredningen har överlämnats det i direktiven nämnda förslaget till
polisstatistik och utredningen har, efter samråd med dels förslagets utarbetare,
dels 1948 års statistikutredning, i ett den 30 november 1949 till inrikesdepartementet
ingivet yttrande tillstyrkt genomförande fr. o. m. den
1 januari 1950 av förslaget med vissa, delvis av remissyttrandena föranledda,
ändringar.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under år 1950.
37. Utredning om ny sluten ungdomsfängelseanstalt.
Den 28 oktober 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt fångvårdsstyrelsen att med
biträde av sakkunniga utreda frågan om inrättande av ny sluten ungdomsanstalt
för manligt klientel.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
59
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande nämnda dag för att inom J Ju; 37
fångvårdsstyrelsen deltaga i utredningen (se Post- och Inrikes tidn. den 22
november 1949):
Birch-Lindgren, G. M., arkitekt, sakkunnig inom fångvårdsstyrelsen i bygg
nadsärenden;
Bunner,
T. Å. G., byråarkitekt;
Eriksson, G. T., byråchef, tillika sekreterare;
Henrikson, L. B., t. f. överläkare;
Nygren, Hildur K., e. o. undervisningsråd, led. av II kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
28 oktober 1949):
Genom lagen den 15 juni 1935 om ungdomsfängelse öppnades möjlighet att tilllämpa
en särskild form av frihetsstraff, ungdomsfängelse, på sådana ungdomar
som begått brott före fyllda 21 år men som dock vid domens meddelande fyllt
18 år. Orsaken till att en särskild strafform skapades för denna åldersgrupp var,
att de vanliga frihetsstraffen visat sig föga ägnade att tillrättaföra de unga brottslingar
som behövde fostran och yrkesutbildning. Bristerna i den tidigare behandlingen
av dessa brottslingar lågo såväl i frihetsstraffens legala konstruktion
som i anordningarna för straffverkställighet. I det senare hänseendet hade de sakkunniga
som utrett frågan framhållit att de fångvårdsanstalter som då användes
för unga fångar voro olämpliga för sitt ändamål. Denna uppfattning betonades
särskilt av första lagutskottet vid lagförslagets behandling i riksdagen. I avbidan
på anstaltsfrågans ordnande uppsköts därför lagens ikraftträdande.
Då lagen om ungdomsfängelse sedan sattes i kraft den 1 januari 1938, hade för
det manliga klientelet iordningställts en mottagningsavdelning på kronohäktet i
Nyköping och en nybyggd öppen ungdomsanstalt på Skenäs kungsgård vid Bråviken.
Det kvinnliga klientelet har alltid varit fåtaligt. De förhållandevis små
problem som föranledas av de kvinnliga ungdomsfångarnas vård torde icke
''behöva behandlas i detta sammanhang.
De båda nyss angivna ungdomsanstalterna fylla alltjämt sina ursprungliga
funktioner. Nyköpingsanstalten tjänstgör alltså som en sorterings- och genomgångsstation.
Den öppna anstalten på Skenäs har, efter en mera begränsad första utbyggnad,
utvidgats till den största kapacitet som lämpligen bör komma i fråga.
Vissa ofullständigheter i anstaltens resurser kvarstå ännu, men på det hela taget
äger denna anstalt med sina moderna bostads- och verkstadslokaler goda yttre
möjligheter att bereda de intagna den fostran och utbildning som avses med ungdomsfängelse.
Skenäsanstalten har dock icke ensam kunnat uppbära straffverkställigheten
på detta område.
Det visade sig kort tid efter ungdomsfängelselagens ikraftträdande att ytterligare
anstalter voro behövliga. Redan i augusti 1938 medgavs därför att ungdomsfängelse
tillsvidare finge verkställas även vid straffängelset i Uppsala. Denna
åtgärd föranledde anmärkning samma år av statsrevisorerna, vilka efter besök
på platsen påpekade anstaltens olämplighet såsom ungdomsanstalt och förklarade
sig förutsätta att den endast provisoriskt finge användas för detta ändamål.
Det har emellertid icke visat sig möjligt att avveckla denna anordning. Tvärtom
ha nya provisorier tillkommit. Under år 1940 nödgades Kungl. Maj:t medgiva att
ungdomsfängelse tillsvidare finge verkställas även vid kronohäktet i Ystad, som
alltjämt tjänar detta ändamål. Även andra provisoriska anordningar ha tidvis måst
tillgripas.
Den nu angivna utvecklingen av anstaltsorganisationen beror till en del på att
antalet lagöverträdare, som dömas till ungdomsfängelse, är större än vad som
från början beräknades. Härtill kommer att det befunnits nödvändigt att för verk
-
60
Riksdag sberättelsen.
I Ju: 37 ställande av ungdomsfängelse, vid sidan av den öppna vården, äga tillgång till
slutna anstalter. Domstolarna ha i rätt stor utsträckning visat benägenhet att till
ungdomsfängelse döma även personer med psykopatisk läggning eller med tydligt
framträdande utvecklingshämningar eller andra psykiska anomalier. Denna domstolspraxis,
som icke förutsågs vid lagens tillkomst, har sanktionerats av högsta
domstolen och har även blivit godkänd av statsmakterna. Den har emellertid
medfört att en stor del av ungdomsfängelseklientelet är mera svårbehandlat än
man från början förutsatte. Härtill torde även ha bidragit de för några år sedan
ändrade reglerna om villkorlig dom, vilka möjliggöra att de bättre elementen
komma i åtnjutande av kriminalvård i frihet även för grövre brott än tidigare
kunde ske. Psykopater och andra psykiskt belastade ungdomar äro ofta icke i
stånd att tillgodogöra sig den fostran som sker på en helt öppen anstalt och framkalla
därjämte i många fall svårigheter för behandlingen av övriga intagna på
sådana anstalter. De vålla ofta uppträden och rymma från anstalterna. Därför krävs
för dem en vård av mera sluten karaktär. Den gjorda utvidgningen av anstaltsorganisationen
har alltså varit påkallad för att möjliggöra en differentiering av
klientelet; det föreligger ett permanent behov av både öppna och slutna ungdomsanstalter.
Det är emellertid uppenbart otillfredsställande att gamla cellfängelser användas
för att fylla behovet av slutna ungdomsanstalter. Krigsårens och efterkrigstidens
extraordinära förhållanden ha här liksom på andra områden hindrat erforderliga
nybyggnader. Visserligen ha fängelserna i Uppsala och Ystad i görligaste
mån moderniserats och försetts med verkstadslokaler, men dessa gamla fängelser
äro så byggda, att de icke kunna försättas ens i ett någorlunda tillfredsställande
skick för det ändamål varom här är fråga. Härigenom förvanskas ungdomsfängelsets
idé såsom en särskild behandlingsform för unga brottslingar. Möjligheterna
att fostra dem till dugliga och laglydiga samhällsmedlemmar äventyras allvarligt.
Svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt behandla det svårhanterliga klientelet
ha också under de senaste åren avsevärt ökats. Trots att den ekonomiska
krisen ännu icke upphört, är det därför ej längre försvarligt att stanna vid de
provisoriska anordningarna. Jag finner det nödvändigt att nu vidtaga åtgärder
för att så snart som möjligt få till stånd fullgoda yttre betingelser för denna vårdform.
Inrättande av en modern sluten ungdomsanstalt är emellertid en ny och oprövad
uppgift, där många problem möta och där ett lyckligt resultat är av synnerligen
stor betydelse för vår kriminalvård. Det måste därför omsorgsfullt utredas,
hur en sådan anstalt bör vara inrättad för att på bästa sätt tjäna sitt ändamål.
Denna utredning bör utgå från att anstalten skall vara avsedd för sådant
manligt ungdomsfängelseklientel, som nu intages på de provisoriska ungdomsanstalterna
i Uppsala och Ystad. I främsta rummet bör anstalten tillgodose behovet
av lämpliga anordningar för dem som ha en psykopatisk läggning eller äro utpräglat
miljöskadade och därför ej kunna behandlas i den helt öppna vårdformen.
Anstalten bör emellertid icke avses för egentlig psykisk sjukhusvård; för
sådan vård böra vissa utrymmen vara disponibla i anslutning till fångvårdens
sinnessjukavdelningar.
Med beaktande av de synpunkter som betingas av klientelets ålder samt allmänna
fysiska och psykiska egenskaper bör det utredas, hur anstaltens förläggningsförhållanden
samt utrustning för teoretisk och praktisk yrkesutbildning, fritidssysselsättning,
gymnastik och idrott böra vara inrättade.
Såsom framgår av det föregående skall anstalten tillgodose behovet av sluten
vård inom ungdomsfängelseorganisationen. Det bör därför utredas, vilka anordningar
i fråga om anstaltens utformning och förläggningsförhållanden som äro
erforderliga, för att anstalten skall erbjuda fullt betryggande möjligheter att isolera
oroliga element och förhindra rymningar. Samtidigt måste emellertid beaktas
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
61
att ungdomsfängelsets uppgift är att, i all den utsträckning som är möjligt, fostra £ Ju; 37
de intagna till livsdugliga och laglydiga samhällsmedlemmar. De erforderliga säkerhetsanordningarna
böra därför icke utbyggas så, att de motverka denna ungdomsfängelsets
huvuduppgift. Även en sluten ungdomsanstalt bör mera ha karaktär av
skola än av fängelse.
De båda nu angivna synpunkterna på anstaltens utformning kunna givetvis i
vissa hänseenden komma i motsättning till varandra. En praktisk utväg att lösa
de problem som detta medför kan måhända ligga i en mer eller mindre långt
genomförd differentiering inom anstalten. De intagna skulle i så fall uppdelas
på flera mindre förläggningsbyggnader, som ej alla behöva ha samma grad av
slutenhet. Även ur flera andra synpunkter kan det vara lämpligt att särskilja de
intagna i mindre grupper. Härigenom skulle man nämligen få ökade möjligheter
att motverka olämpliga inflytelser och stora ligabildningar samt lättare åvägabringa
en differentiering i behandlingen. Möjligen kan det vid undersökningen av
dessa problem visa sig önskvärt att uppdela klientelet på två eller flera helt skilda
anstalter, som eventuellt också var för sig skulle kunna innehålla vissa differentieringsmöjligheter.
Oavsett om en eller flera anstalter föreslås, bör det undersökas, om utbyggnaden
lämpligen kan ske i etapper. Härvid bör emellertid beaktas att en begränsning
av den första utbyggnaden icke får gå ut över de lokaler som erfordras för
de intagnas behandling. Anstalten bör alltså från början vara försedd med fullt
moderna anordningar för yrkesutbildning och annan skolverksamhet samt därjämte
erbjuda tillräckliga möjligheter till gymnastik och fritidssysselsättning.
Starka skäl synas mig tala för att en sluten ungdomsanstalt av den typ som nu
avses skall stå under ledning av en psykiatriskt utbildad läkare och denne bör
givetvis till sin hjälp ha personal av olika slag som är kompetent för sin ömtåliga
uppgift. Vid utredningen bör, med utgångspunkt härifrån, planeras de lokaler
och anordningar som kunna vara erforderliga för tjänstemännens behov och
därvid även för den medicinska undersökning och behandling av klientelet som
kan vara påkallad.
Olika frågor som avse anstaltens belägenhet böra klarläggas, särskilt i vilken
del av landet den bör inrättas och hur den ur skilda synpunkter bör läggas i förhållande
till något större samhälle. Med utgångspunkt från utredningsresultatet
i dessa hänseenden bör lämplig förläggningsplats föreslås.
Vid utredningen bör förslag till anstalt upprättas och kostnadsberäknas. Om det
skulle visa sig lämpligare att, såsom nyss ifrågasatts, i stället för en större anstalt
upprätta två eller flera mindre, böra alternativa förslag utarbetas. Det bör undersökas,
om kostnaderna för anstalten kunna nedbringas genom användande av
''fabrikstillverkade standardhus för vissa byggnader, och även i övrigt bör vid
planerandet tillbörlig sparsamhet iakttagas, dock utan att anstaltens funktionsmöjligheter
eftersättas.
De erfarenheter som vunnits av liknande moderna ungdomsanstalter i utlandet
ävensom våra inhemska erfarenheter av nybyggda anläggningar inom andra
vårdformer och verksamhetsgrenar böra utnyttjas vid utredningen. Det bör också
övervägas, i vad mån de byggnader, där de intagna skola ha sina bostäder,
kunna befrias från anstalts- och korridorsystem och mera få prägel av vanliga
hem. — ---
Utredningen har hållit ett sammanträde, den 1 december 1949.
Arbetet beräknas bli slutfört under år 1950.
62
Riksdagsberåttelsen.
I U: 1
Utrikesdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning över Sveriges
utrikespolitik under det andra världskriget
(1947:I 5; 1948: I 3; 1949: I 3).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 augusti 1945:
Sjöborg, A. E. M., f. d. envoyé;
Bolin, A. S. R., professor.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1946:
Gihl, K. S. T., professor.
Direktiven för nämnden, se 1946: I U 4.
Kungl. Maj :t har den 25 november 1949 förordnat, att det nämnden meddelade
uppdraget skall upphöra.
2. Tgskmedelskommittén (1948: I 4; 1949: I 4).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1947 för
att utreda och framlägga förslag i frågan om den slutliga dispositionen av
de tyska tillgodohavanden, som finnas spärrade hos clearingnämnden eller
som kunna uppstå genom likvidation av här befintliga tillgångar:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm., ordförande;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, statssekreterare;
Lindahl, C. A. R., bankdirektör.
Sekreterare:
Skogsman, H., hovrättsassessor (avliden den 26 september 1949).
Direktiven för kommittén, se 1948: I U 4.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 28 februari 1949
hållit 4 sammanträden.
Kommittén har den 1 mars 1949 avlämnat ett i februari 1949 dagtecknat
betänkande med förslag rörande den slutliga dispositionen av tyska tillgodohavanden
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
3. Understödsnämnden för rysslandssvenskar (1947: 14;
1948:I 2; 1949:I 2).
Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.
Ordförande: Vakant.
Johnsson, B. E., statskommissarie, ställföreträdande ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.
63
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare; I Ul 5
Carlsund, A., ingenjör.
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden liar under år 1949 intill den 1 december hållit 40 sammanträden.
4. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och
sjöfartsärenden (1949: I 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Enzell, G., envoyé, ordförande (t. o. in. den 14 januari 1949);
Petrén, B. A. S., t. f. utrikesråd, ordförande (fr. o. in. den 1 februari 1949);
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef;
Gerentz, S. T., amanuens;
Forssblad, D., sjökapten;
Karlsson, G., redaktör;
Linderstam, B. Hj., ombudsman;
Tufvasson, K. E., sjökapten.
Sekreterare:
Högstedt, C. F., e. o. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementets rättsavdelning, Styrmansgatan 26; tel.
67 94 40.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1948—november 1949 hållit 4 sammanträden.
5. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt
samarbete (1949: I 6).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.
Sekreterare:
Stenström, C. J., byråchef.
64
Riksdagsberättelsen.
I U: 5 Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.
Direktiven för beredningen, se 1949: I U 6.
Beredningen har under år 1949 sammanträtt 8 gånger.
6. Rådgivande beredningen för frågor rörande den internationella
atomenergikontrollen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemjmdigande den 12 november 1948:
Sandlex-, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Svedberg, T., professor;
Bratt, B. A. E., byråchef, tillika sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.
Beredningen har till uppgift att gemensamt med representanter för Danmark
och Norge inkomma med yttranden angående de av Förenta Nationernas
atomenergikommission framlagda och väntade förslagen till internationell
kontroll av produktionen av atomenergi.
De tre skandinaviska beredningarna ha under året sammanträtt en gång.
7. Utrikesförvaltningens lönenämnd.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1948:
Kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, ordförande;
Statssekreteraren i finansdepartementet;
Chefen för utrikesdepartementets personalavdelning;
Ericson, G. H., f. d. generaldirektör;
Przybyszewski Westrup, Z. S., envoyé;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergenstråhle, C. A. V. R., byråchef.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.
Kommittén skall genom att företaga utredningar och framlägga förslag
biträda ministern för utrikes ärendena vid beredning av frågor, sammanhangande
med fastställandet av löneförmånerna till tjänstemän vid beskickningar
och konsulat.
Nämnden har under tiden december 1948—november 1949 hållit 11 sammanträden
och därvid ägnat sin uppmärksamhet huvudsakligen åt frågor
sammanhängande med fördelningen av de av riksdagen beviljade medlen
till prisutjämningstillägg åt diplomatisk och konsulär personal, attachéer
och pressattachéer.
8. Granskning av rapport om mordet på greve
Folke Bernadotte af Wisborg.
Förordnad av Kungl. Maj :t den 3 juni 1949 att granska en av Israels regering
avgiven rapport angående mordet på greve Folke Bernadotte af Wisborg
ävensom att verkställa den kompletterande utredning, vartill rappor
-
65
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.
ten må giva anledning från svensk sida (se Post- och Inrikes tidn. den 22 £ JJj 8
juni 1949):
Heuman, C. H. M., riksåklagare.
Sekreterare:
Lännergren, E. B., e. assessor.
Sedan från staten Israel den 15 november 1949 inkommit begärd kompletterande
utredning, beräknas uppdraget vara slutfört under första kvartalet
1950.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsbcruttelsen.
66
Riksdagsberåttelsen.
I Fö:i
Försvarsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap (1947: I 12;
1948:I 5; 1949:I 6).
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder, som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det då pågående kriget och rörande därunder
ur militär synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:
Thörnell, O. G., general.
Beträffande planen för arbetet, se 1945:1 Fö 26, 1946:1 Fö 14, 1947:1
Fö 12 och 1948: I Fö 5.
Utredningsmannen har den 6 juli 1949 till chefen för försvarsdepartementet
ingivit sammandrag av specialredogörelser från arméförvaltningens
intendenturavdelning och marinförvaltningen ävensom en särskild framställning
av iakttagelser och erfarenheter beträffande intendenturavdelningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Försvarets tjänsteförteckningsutredning
(1948:1 14; 1949:1 13).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1947 för
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande inplacering
i lönegrad m. m. av civil och civilmilitär personal inom försvaret:
Norberg, R. E., statskommissarie.
Sekreterare:
Cars, G. F. O., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 14.
Utredningen har den 18 juli 1949 avgivit en sammanfattande redogörelse
för utredningsarbetets bedrivande m. m. (stencilerad). Uppdraget är därmed
slutfört. 3
3. 19b8 års värnpliktskommitté (1949: I 19).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för
att biträda med utredning rörande värnpliktsutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Björk, N. A. H., överste;
67
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.; * J ^
Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;
Nilsson, F., förbundsordförande.
Experter:
Flach, A. E. B., överste;
af Klintberg, C. G. F., överste;
Löfgren, R. G. U., major;
Gårdman, J. K. E., kapten;
Ribbing, P., kapten;
Skånberg, N. B. H., kapten;
Löwenthal, G. D., kapten.
Sekreterare:
Beskow, S. H. T., byrådirektör;
Reuterswärd, G. W., överstelöjtnant;
Bong, N. H. M., kommendörkapten av 1. graden;
Personne, N. B. W., kapten.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 19.
Under tiden den 1 december 1948—den 15 augusti 1949 har kommittén
hållit 30 sammanträden.
Kommittén har avgivit delbetänkanden i vissa frågor, dels den 10 januari
1949 rörande skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen samt provisoriska
bestämmelser rörande beredskapsövning, och dels den 29 januari 1949
beträffande provisorisk reglering av första tjänstgöringen för armén tilldelade
värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka
uttagas för utbildning till värnpliktigt underbefäl (gruppchefer).
Den 15 augusti 1949 har kommittén avlämnat slutbetänkande med utredning
i vissa värnpliktsfrågor (SOU 1949: 46). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
4. Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten
(1947: I 10; 1948: I 4; 1949: I 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med
uppdrag att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av
från myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tillläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:
Wittrock, K. J. P., överingenjör, ordförande;
Cederwall, G. F. E., fil. lic. (t. o. m. den 16 maj 1949);
Suwe, E. G., stadsarkitekt, tillika sekreterare (t. o. m. den 25 september
1949).
68
Riksdagsberättelsen.
I Fö:
Nämnden har sedan den 1 december 1948 hållit 2 sammanträden och besvarat
en remiss angående framställning från myndighet rörande anvisande
av tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag för försvaret
samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.
5. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa
truppförband (1947:1 13; 1948:1 6; 1949:1 7).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.
Experter:
Axén, T. R., arkitekt;
Clason, P., arkitekt;
Groth, C. E. L., medicinalråd;
Löfström, F., arkitekt;
Molin, F., arkitekt;
Stade, K. Y., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Melén, O. F. R., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 27, 1946: I Fö 15 och 1948:
I Fö 6.
Under år 1949 har utredningen hållit omkring 5 sammanträden samt företagit
studiebesök vid sjukavdelningen vid Skånska kavalleriregementet i
Hälsingborg och garnisonssjukhuset i Skövde. Tidigare påbörjade förhandlingar
med representanter för Skaraborgs läns landsting och Skövde stad
angående överlåtelse å landstinget av nämnda garnisonssjukhus m. m. ha
under året fortsatt.
Utredningen har den 12 februari 1949 dels med hemställan om godkännande
överlämnat ett mellan utredningsmannen å Kungl. Maj :ts och kronans
vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott,
å andra sidan, villkorligt träffat avtal i fråga om vård av vissa patienter
å garnisonssjukhuset och lasarettet i Sollefteå, dels ock avgivit förslag
till ändring av garnisonssjukhuset till truppförbandssjukhus för Västernorrlands
regemente m. m.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1950.
6. 19i5 års elektronrörsutredning (1947:114; 1948:1 7; 1949:18).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1945 för att
inom departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet
av elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartejnentet.
69
Experter: [ pg. 8
Crafoord, C. G., överste;
Magnusson, E. D. E., överingenjör;
Schleimann-Jenssen, C. A., direktör.
Sekreterare:
Yngström, N. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 20 86 17.
Med hänsyn till att under år 1948 vissa åtgärder vidtagits för tillgodoseende
av försvarets behov av elektronrör har utredningsarbetet icke återupptagits
under år 1949.
7. Biltraktorutredningen (1947: I 16; 1948:1 8; 1949:1 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945
för att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och
släpmotorfordon av beskaffenhet att kunna utgöra såväl standardmotorfordon
inom försvaret som häster sättande fordon inom det svenska jordbruket
samt rörande i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk,
teknisk och administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december
1945):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överste;
Hackelius, A., godsägare;
Moberg, H. A:son, agronom.
Experter:
Hessner, H. O., civilingenjör;
Knochenhauer, G., förste byråingenjör.
Tekniskt biträde:
Sjögren, S. O. F., biträdande ingenjör.
Sekreterare:
Palme, E. R. C., jur. kand., direktör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 1 tr.; tel. 2161 03.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 Fö 25.
Utredningen har under år 1949 sammanträtt 4 dagar.
I ett den 30 november 1948 avgivet delbetänkande (SOU 1948:43) anmälde
utredningen sin avsikt att under en andra etapp av utredningen fullfölja
arbetet enligt riktlinjer, för vilka närmare redogörelser lämnades i
delbetänkandet.
Innan arbetet fortsättes, har utredningen önskat avvakta eventuellt ändrade
direktiv, bland annat i anledning av delbetänkandets remissbehandling.
8. Försvarets arkivkommitté (1947:1 19; 1948:1 10; 1949:1 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
70
Riksdagsberåttelsen.
[ Fö: 8 Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;
Andra, S. K., kapten;
Insulander, E. I., kapten;
Swedberg, B. B. H., kamrerare.
Expert:
Åberg, A. R. E., e. o. arkivarie.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., e. o. arkivarie.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 Fö 19.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 17
sammanträden och avlagt studiebesök hos olika militära myndigheter.
Kommittén har den 1 juni 1949 avgivit betänkande rörande gallring av
handlingar hos vissa av försvarets myndigheter (SOU 1949: 22).
9. 1946 års militära förvaltningsutredning (1947:1 20; 1948:1 11:
1949:I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för
att inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1946):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande (avliden den 5 oktober
1949);
Widell, G. A., statssekreterare, ordförande (fr. o. in. den 31 oktober 1949);
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant, verkst. direktör i Aktiebolaget Svenska
pressbyrån;
Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Generalsekreterare:
Olsson, E., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare;
Söderberg, G., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 21 februari 1949).
Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Fö 20.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit 11 sammanträden.
De under hösten 1947 påbörjade organisationsundersökningarna inom
armé-, marin- och flygförvaltningarna, försvarets civilförvaltning och krigsmaterielverket
ha fortsatts. För arméförvaltningen, försvarets civilförvaltning
och krigsmaterielverket beräknas nämnda undersökningar i stort sett
bli avslutade under år 1949 och för marin- och flygförvaltningarna under
våren 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
71
Utredningen har i anledning av remisser bland annat avgivit utlåtande J Fqj JJ
över vad riksdagens revisorer i sin berättelse anfört angående från sakanslag
bestridda personalkostnader inom försvaret.
Med anledning av riksdagens skrivelse den 18 maj 1949, nr 262, har
Kungl. Maj :t den 25 november 1949 uppdragit åt utredningen att vid fullgörandet
av det utredningen lämnade uppdraget överväga i statsutskottets
utlåtande nr 143 berörda spörsmål, såvitt avser försvarets titelredovisningssystem.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1950.
10. 1947 års pansarhinderutredning (1948:1 13; 1949:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946
för att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas
med avseende å befintliga pansarhinder på vägar:
Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm., ordförande;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;
Murray, C. G. U. M., överstelöjtnant.
Utredningen har icke sammanträtt under år 1949.
11. Försvarets skolutredning (1948: I 15; 1949: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1947):
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Bergdahl, C. E., ombudsman;
Göthberg, K. I., överste;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Ryd, S. H., redaktör.
Experter:
Terner, J. E., rektor;
Bjelfvenstam, N. E., studierektor, armén;
Pettersson, S. B. A., rektor;
Leander, S., studierektor, försvarsstaben;
Hultqvist, A. A., kapten;
Sandberg, E. O. O., adjunkt;
Ulne, J. O., byråchef (fr. o. m. den 22 mars 1949);
Helgesson, A. G., studierektor, marinen (fr. o. m. den 7 juli 1949).
Sekreterare:
Andersson, A. E., studierektor, flygvapnet.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 15.
Utredningen har under år 1949 hållit omkring 35 sammanträden samt
72
Riksdagsberåttelsen.
1 FÖJ 11 företagit 4 studieresor. I samband med dessa har kommittén hållit överläggningar.
Utredningsarbetet har avslutats beträffande arméns manskapsskolor, beträffande
frågan om en central ledning av den allmänbildande undervisningen
vid försvarets manskapsskolor samt beträffande försvarets läroverk.
Häri har utredningen avlämnat följande delbetänkanden:
I. Förslag angående den allmänbildande undervisningen vid arméns manskapsskolor.
II. Förslag angående central ledning av den allmänbildande undervisningen
vid försvarets manskapsskolor.
III. Förslag angående försvarets läroverks organisation.
Kommittén har under år 1949 efter remiss avgivit utlåtanden i fyra
ärenden.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under år 1950.
12. Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreglementet (1948: I 16;
1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppgift att inom departementet biträda med översyn av krigsavlöningsreglementet
med anledning av den från och med den 1 juli 1947 genomförda
löneregleringen för statens tjänstemän ävensom avgiva de förslag,
vilka av utredningen kunna föranledas:
Ericson, F. C. W., kansliråd, chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning;
Almroos,
A., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
De sakkunniga beräkna att kunna slutföra sitt arbete i början av år
1950.
13. Försvarets samarbetsutredning (1949: I 16).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 för att
biträda med utredning rörande formerna för samarbetet mellan militära
och civila organ på förläggningsorterna:
Brinck, G. F., överste.
Sekreterare:
Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör.
Lokal: Försvarsstaben; tel. 67 95 20.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 16.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 7
sammanträden.
Under år 1949 ha utsänts frågeformulär till samtliga förbandschefer och
andra militära myndigheter samt till ett flertal civila organisationer in. fl.
och stadsfullmäktige i samtliga städer, vari militära förband äro förlagda.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
73
Det inkomna materialet har bearbetats och utkast till de delar av betän- I Fö: 14
kandet, som skall redovisa nuläget, har slutförts.
överläggningar och samtal ha hållits med enskilda eller grupper av representanter
för civila och civilmilitära organ och organisationer.
De synpunkter på dessa frågor, som framkommit vid lokala kontaktkonferenser,
vissa upplysnings- och personalvårdskurser m. m., har utredningen
tillgodogjort sig.
Utredningen skall avvakta resultatet av de utredningar, som bedrivas av
kommittén för frivilligt försvarsarbete m. fl. och dessutom vissa under
våren 1950 planerade konferenser och kurser.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1950.
14. Befälsutredningen (1949: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen
vid armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 augusti 1948) :
Bredberg, A., generallöjtnant, ordförande;
Aråmark, J. G., kassör;
Bergdahl, C. E., ombudsman;
Edenman, R. H. L., fil. dr, led. av II kamm.;
Källner, C. G. A., överste;
Myhrman, B. O., major;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidson, E. S. Å., fil. dr;
Berg, B. G. A., major;
Berggren, G., f. d. överste;
Widegren, S. A., kapten.
Sekreterare:
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 17.
Den i proposition nr 206 till 1948 års riksdag omnämnda promemorian
över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret har
offentliggjorts (SOU 1949: 16).
Utredningen har under år 1949 intill den 30 november hållit 10 sammanträden
samt företagit 6 studieresor.
överläggningar ha ägt rum med 1948 års värnpliktskommitté, med representanter
för 1946 års skolkommission, arbetsmarknadsstyrelsen, 1949 års
försvarsutredning, inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
rörande behovet av arbetskraft inom statlig och kommunal verksamhet
m. fl. Härjämte har utredningen varit i kontakt med bl. a. represen
-
74
Riksdagsberättelsen.
I FÖ: 14 tanter för vissa personalorganisationer inom försvarets område, vissa ungdomsorganisationer
och näringslivet.
Under år 1949 ha vissa grundläggande utredningar påbörjats såsom i
fråga om tillgång och behov av befäl av olika kategorier inom krigsorganisationen,
utbildning av underbefäls- och befälsvärnpliktiga samt specialinstruktörer,
den avsedda skolreformens inflytande på befälsorganisationens
utformning, behov och tillgång av studenter för det militära yrket, fördelningen
av utbildningstiden för underbefäls- och befälsvärnpliktiga på årets
olika månader med hänsyn till arbetsmarknaden m. m., befälsorganisation
och befälsrekrytering inom vissa utländska arméer o. s. v.
15. Kommittén för frivilligt försvarsarbete (1949: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande vissa spörsmål beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna
ävensom avgiva de förslag, vilka av utredningen föranledas
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Ryman, F. S. A., generalmajor, ordförande;
Göthberg, K. I., överste (fr. o. m. den 1 november 1949 ordförande under tid
då Ryman är tjänstledig på grund av sjukdom);
Bjelle, E., direktör;
Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Lindbergson, K. A., statskommissarie.
Experter:
Holmberg, S., överstelöjtnant;
Tillseus, A. V., överstelöjtnant;
Tynelius, E. G. A., major;
Gårdman, J. K. E., kapten;
Rosengren, E. O., major;
Almgren, C. E. Å., kapten (fr. o. in. den 14 mars 1949).
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. 23 58 60 eller lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1772), rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fö 18.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 sammanträtt
26 gånger under tillhopa 36 dagar samt företagit en studieresa till Umeå,
Sollefteå och Härnösand.
Under nämnda tid har kommittén avgivit utlåtanden i anledning av fyra
remisser.
Uppdraget torde kunna avslutas under år 1950.
16. 1948 års örlogsbasutredning (1949:1 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande flyttning av Stockholms örlogsstation och ör
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
75
logsvarv till plats inom Stockholms skärgård (se Post- och Inrikes tidn. den J ^jj; i
3 augusti 1948):
Giron, M. E., konteramiral, ordförande;
Eriksson, J. E., ombudsman, led. av I kamm.;
Nielsen, H., direktör;
Norén, C. S., överstelöjtnant;
Persson, M. E., byråchef;
Wirström, J. G. E., kommendör (t. o. in. den 8 november 1949);
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;
Åström, T. R„ professor.
Experter:
Odqvist, G. B., konteramiral;
Lindquist, E. G. W., förste ingenjör;
Rosenberg, S. O., kommendörkapten av 1. graden;
Hall, P. E., kommendörkapten av 2. graden;
Engström, T. I:son, marindirektör av 2. graden.
Sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare
Biträdande sekreterare:
Kummel, L. S., t. f. byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. 22 15 60 eller lokailsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 20.
Utredningen har under år 1949 intill den 1 december hållit 7 sammanträden.
I anslutning till ett av sammanträdena har utredningen företagit studiebesök
vid vissa marina anläggningar i Stockholms skärgård.
Utredningsarbetet har under året huvudsakligen varit inriktat på att
dels klarlägga frågorna om platsvalet för en från Stockholm utflyttad örlogsbas,
om markbehovet för en sådan anläggning samt om vattenförsörjning
och kommunikationer till anläggningen, dels ock insamla och bearbeta material
för det fortsatta arbetet.
Utredningsarbetet kommer att fortsätta under år 1950.
17. Marinens underofficerssakkunniga (1949: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1948 för att
biträda med utredningar rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer
i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Bergelin, S. O., kommendörkapten av 1. graden;
Rydback, A. V. L., byråchef;
Sjöberg, K. G., flaggmaskinist (frågor rörande maskinbefälet);
Nyman, A. E. V., flaggradiomästare (frågor rörande underofficerskårerna
i övrigt).
76
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 17 Sekreterare:
Sjövall, K., förste revisor.
Lokal: Försvarsdepartementet.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 21.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 85
sammanträden och avlagt studiebesök vid marindistrikt, örlogsstationer
och kustartilleriförsvar m. m. samt ombord å flottans fartyg.
Utredningsarbetet har främst varit inriktat på en kartläggning av underofficerarnas
nuvarande arbetsuppgifter och ansvarsområden. Sedan i samband
härmed till principiell behandling upptagits frågan angående de faktorer,
som borde beaktas vid en värdesättning av de olika underofficersbetattningarna,
har en dylik värdesättning av samtliga befattningar inom de
marina underofficerskårerna påbörjats.
De sakkunniga beräknas sluttföra sitt arbete under år 1950.
18. 1949 års för svar sutredning.
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 22 april 1949 för att verkställa en allmän
omprövning av vårt försvarsväsen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj
1949):
Nothin, T. K. V., f. d. överståthållare, ordförande;
Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;
Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Generalsekreterare:
Widell, G. A., statssekreterare.
Sekreterare:
Widmark, G. F. S., assessor.
Biträdande sekreterare:
Högberg, C. R. G., e. o. förste byråsekreterare.
Experter:
Berg, B. G. A., major;
Berggren, K. G., generalmajor;
Berling, T. C. F„ kommendörkapten av 1. graden;
Beskow, S. H. T., byrådirektör;
Emanuel sson, C. G., kapten;
Göransson, C. T. E., major;
Hammarsjö, A. A., major;
Hansson, N. O., kapten;
Holmin, G. H., major;
Krokstedt, N. O. J., kommendörkapten av 2. graden;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Mohlin, A. H., major;
77
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Norén, C. S., överstelöjtnant; J ]7}j;
von Porat, S. A., t. f. byråchef;
Svennilson, S. I., professor;
Wärnsund, S. A., major.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1287
eller 1762), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv. Den 1 april 1949 anmälde chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Vougt, inför Kungl. Maj:t förslag till proposition (nr 197) angående
fortsatt förstärkning av flygvapnet. I samband därmed anförde statsministern
till statsrådsprotokollet följande.
Vid den modernisering och förnyelse av försvaret som nu pågår böra ansträngningarna
inriktas på ett sådant utnyttjande av teknikens medel att största möjliga
försvarsverkan kan uppnås inom ramen för våra begränsade ekonomiska resurser.
I enlighet med denna tankegång torde en sådan organisation av vårt försvar böna
eftersträvas att ett visst mått av beredskap — så långt detta över huvud taget är
möjligt i fredstid — beständigt är för handen samt att största möjliga stridsverkan
snabbt kan åstadkommas även mot plötsliga anfall från angripare med överlägsna
stridskrafter. Flygvapnet med sin höga beredskapsgrad och sin stora rörlighet kan
betraktas såsom vår första försvarslinje, i all synnerhet vid ett överraskande anfall
mot vårt land. Starka skäl kunna därför åberopas för eu fortsatt förstärkning
av flygvapnet. Ett väl utbyggt flygvapen är även i stånd att ge ökat skydd åt
hemorten samt förbättra arméns och marinens stridsduglighet.
Ofrånkomligt är emellertid .att en förstärkning av försvaret genom en modernisering,
som företrädesvis inriktas på den mest tekniskt betonade försvarsgrenen,
kräver höga kostnader. Den dyrbara materielen förslites snabbt och fordrar omsättning
i rask takt. Den nu föreslagna förstärkningen måste ses mot bakgrunden
av de stora kostnader — i runt tal 800 miljoner kronor — som Sveriges militära,
försvar nu drager. I detta sammanhang vill jag även erinra om att ett lands totala
försvar kräver avsevärda utgifter även för andra ändamål än de rent militära,
främst civilförsvaret. Vissa skäl kunna anföras för att en avvägning mellan det
militära försvaret och civilförsvaret göres i ett sammanhang beträffande såväl de
materiella som personella resursernas fördelning inom en för militära och civila
försvarsändamål gemensamt fastställd kostnadsram. Vid bedömandet av dessa frågor
bör hänsyn tagas även till sammanhanget mellan försvaret och landets produktionskraft.
Då jag ansluter mig till tanken om en utökning av flygvapnet, är
det från den utgångspunkten att de därav föranledda kostnadsökningarna skola
kunna motvägas genom utgiftsminskningar på andra punkter. Utan att föregripa
de överväganden som i annat sammanhang torde komma att äga rum beträffande
avvägningen mellan olika statsutgifter utgår jag ifrån att försvarets kostnader icke
böra få på längre sikt nämnvärt överskrida deras nuvarande andel av nationalinkomsten.
Den avvägning mellan olika stridsmedel och den omprövning av de med det
totala försvaret sammanhängande problemen i övrigt, som med hänsyn till vad
nyss sagts äro erforderliga, synas böra verkställas genom särskilda utredningsmän.
Då det är önskvärt att utredningsarbetet bodrives snabbt förutsätter jag att
detta arbete lägges på det principiella planet och att utredningsmännen — till
skillnad mot vad fallet var med 1945 års försvarskommitté — icke belastas med
uppgiften att utarbeta organisationsplaner eller utföra detaljplanering av annat
slag. Dylika uppgifter torde i mån av behov böra utföras i annan ordning. Det bör
dock ankomma på utredningsmännen att taga del av den förberedande utredning
beträffande arméns organisation, som med anledning av 1948 års riksdagsbeslut
78
Riksdagsberättelsen.
1 Fö: 18 på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställes av chefen för armén, samt fullfölja den sålunda
avsedda översynen.
I samband med utredningens tillsättande den 22 april 1949 anförde statsministern
vidare till statsrådsprotokollet följande.
Vid anmälan den 1 april 1949 inför Kungl. Maj:,t av förslag till proposition till
riksdagen angående fortsatt förstärkning av flygvapnet uttalade jag mig för tillsättande
av en utredning för en allmän omprövning av vårt försvarsväsen. Då
jag nu går att för Kungl. Maj :t framställa förslag om tillsättande av denna utredning,
vill jag förutskicka att några närmare direktiv för utredningen utöver de
till statsrådsprotokollet den 1 april 1949 anförda synpunkterna knappast torde
vara erforderliga. Emellertid vill jag bringa i erinran att åtskilliga enligt Kungl.
Maj:ts beslut tillkallade sakkunniga äro sysselsatta med utredningsarbete beträffande
olika försvarsproblem. Det torde icke utan etti föregripande av den nu ifrågasatta
utredningen låta sig göra att i förväg angiva huruvida och i vilken omfattning
dessa tidigare beslutade utredningsarbeten skola fullföljas. Lämpligen bör
det ankomma på den blivande försvarsutredningen att vid inventering av sina
arbetsuppgifter samråda med de olika sakkunnigutredningarna rörande arbetets
fortsatta utförande och dess eventuella samordnande. I den män anledning därtill
uppkommer lärer det vidare böra ankomma på den nya försvarsutredningen att
hos Kungl. Maj:t begära närmare direktiv i dessa hänseenden.
Utredningen har under tiden april—november 1949 hållit 36 sammanträden
samt företagit studiebesök vid olika förband och etablissement vid försvaret
samt vid ett par industriföretag. Därjämte har utredningen närvarit
vid ett av chefen för försvarsstaben anordnat krigsspel.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950.
19. Försvarets personalbehandlingsutredning.
• Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1949
för att verkställa utredning rörande den militärpsykologiska forskningsverksamheten
och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala verksamheten
inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1949):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Elmgren, J. K. G., professor;
Kempff, C. S. R., överste.
Sekreterare:
Hagvik, B. F., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Ämbetsbyggnaden å Gärdet; tel.
23 58 60 (ordföranden) och 23 34 05 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Vougt till statsrådsprotokollet den 22
september 1949):
Personalbehandlingsproblemen inom försvaret ha under senare år vunnit allt
större beaktande. Tillvaratagandet av den mänskliga faktorn på ett mera rationellt
sätt samt en sådan behandling av personalen som samtidigt skapar arbetstrivsel,
ökar utbildningseffektiviteten och stärker samhörighetskänslan mellan olika per
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
79
sonalkategorier ha visat sig vara uppgifter av största betydelse. Strävandena att ] J7(j; Jf)
ernå här antydda förbättringar ha under och efter kriget tagit sig olika uttryck.
De olika organ som för närvarande svara för här berörda verksamhet äro bl. a.
följande. Den psykologiska personalprövningsverksamheten är koncentrerad till
centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj. De pedagogiska arbetsuppgifterna
omhänderhas för marinen av dess militärpedagogiska detalj, vars arbetsresultat
kommit till användning även inom övriga försvarsgrenar, samt: i vissa delar
av försvarsstabens bildningsdetalj. Den sociala verksamheten i anslutning till personalbehandlingen
åvilar försvarsstabens socialdetalj och i viss utsträckning försvarets
socialbyrå.
Det har visat sig av behovet påkallat att söka samordna förenämnda verksamhetsgrenar
och att skapa organisatoriska förutsättningar för bättre och smidigare
arbetsformer för verksamheten i dess helhet. Under de förflutna åren ha erfarenheter
både i fråga om arbetsuppgifter och arbetsformer kunnat samlas, vilka kunna
motivera en översyn av hela detta verksamhetsfält. Redan den alltmer ökade betydelse
som numera inom försvaret tillmätes de psykologiska, pedagogiska och
sociala synpunkterna, och som en följd därav de ökade krav, som ställas på nyssnämnda
organ, peka i sådan riktning. Vidare förtjänar framhållas att de psykologiska,
pedagogiska och sociala uppgifternas fördelning på flera organ skapa
vissa svårigheter även vid truppförbanden, vid vilka personalbehandlingen skall
komma till praktiskt uttryck.---
För egen del framhöll jag vid anmälan i statsrådet av 1948 års försvarsproposition
(nr 206), att frågan om den militärpsykologiska verksamhetens arbetsuppgifter
och organisation samt dess samordning med den försvarsmedicinska forskningen
tarvade en närmare undersökning. En utredning på detta område bör nu
komma till stånd och i princip omfatta frågor av psykologisk, pedagogisk och
social natur, som äga samband med den militära personalbehandlingen. Innan
utredningens uppgifter närmare angivas, skola emellertid de nuvarande organens
arbetsuppgifter i korthet beröras.
Det ter sig naturligt att man i samband med en utredning rörande den militärpsykologiska
forskningens uppgifter och organisation också gör klart för sig på
vad sätt och på vilka områden resultaten av denna forskning kunna tillämpas.
Omvänt kan man svårligen göra en utredning om den pedagogiska och socialvårdande
verksamheten och dess organisation utan att samtidigt taga ställning
till frågan om utformningen av det organ, som huvudsakligen skall tillhandagå
denna verksamhet med metoder och utredningar. Det synes därför ofrånkomligt
att en utredning på ifrågavarande områden kommer att omfatta såväl den psykologiska
forskningens som den tillämpade pedagogiska och sociala verksamhetens
uppgifter och organisation inom försvaret. Vid utredningen bör uppmärksamhet
ägnas även åt frågan om det förberedelsearbete som kan vara erforderligt
för att i ett framtida krig kunna möta svårigheter i fråga om personalbehandling
i olika sammanhang.
I anslutning till undersökningen av forskningsverksamhetens uppgifter och organisation
bör beaktas denna verksamhets samband med angränsande vetenskapsgrenar,
bland annat med militärpsykiatrien, ett samband som jag haft anledning
att något beröra vid behandlingen av den försvarsmedicinska forskningen i propositionen
nr 206 till 1948 års riksdag.
Vid behandlingen av frågan om den tillämpande pedagogiska och sociala verksamheten
böra olika möjligheter prövas att samordna denna med den psykologiska
forskningsverksamheten, som i väsentliga stycken utgör grunden för den tillämpande
verksamheten. I detta sammanhang anmäler sig alltså spörsmålet i vad
mån utrymme framdeles kommer att finnas för marinens militärpedagog,i-ska detalj.
Även frågan, hur ett gemensamt organ bör infogas i försvarsorganisationen
80
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 19 och på vad sätt de militära myndigheternas möjligheter att utnyttja detsamma
böra säkerställas, måste uppmärksammas.
Det synes angeläget att vid utredningsarbetet uppmärksamma möjligheterna att
utvidga och stärka kontakterna med sådana civila vetenskapliga och praktiskt arbetande
institutioner samt intresseorganisationer, vilkas verksamhet är ägnat att
stödja och underlätta genomförandet av de uppgifter, som åvila försvarets myndigheter
på hithörande områden. Hänsyn bör härvid tagas till behovet av en fri
samverkan med den vetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor samt
med den pedagogiska och sociala verksamheten utom försvaret. Lämpligen borde
genom utredningen åstadkommas en inventering av de resurser, som finnas inom
civila verksamhetsområden och som med fördel torde kunna utnyttjas för att befordra
effektivitet och trivsel i militärtjänsten.
Vid bedömandet av här berörda spörsmål bör uppmärksamhet ägnas även åt
förhållandena på motsvarande områden inom andra länders försvarsorganisationer.
Utredningen har intill den 1 december 1949 hållit 10 sammanträden. I anslutning
till sammanträdena ha studiebesök gjorts vid vissa institutioner såväl
inom som utom försvaret och vid truppförband.
Utredningsarbetet har hittills i huvudsak omfattat insamlande och bearbetande
av material för det fortsatta arbetet.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
81
I S: 1
Socialdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Kommittén för partiellt arbetsföra (1947:1 24; 1948:1 18; 1949:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):
Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;
Cederström, Hj., ingenjör;
Hammarberg, S., redaktör i De lungsjukas riksförbund;
Hedkvist, C., sekreterare i De blindas förening;
Larsson, K., ordförande i Svenska träindustriarbetareförbundet;
Larsson, M., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Rehn, L. G., sekreterare i Landsorganisationen;
Riilcker, A., stadsdistriktsläkare;
Thorelli, H., överingenjör.
Experter:
Rergh, A., t. f. byrådirektör;
Ericson, F. C. W., kansliråd, chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning;
Ericsson,
G. A. R., t. f. förste byråinspektör;
Montell, J. E. O., expeditionschef;
Söderqvist, C., byrådirektör.
Sekreterare:
Ström, N., förste byråinspektör.
Biträdande sekreterare:
Sandrén, J., redaktör.
Direktiven för kommittén, se 1944: I S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 13 april 1949 hållit
8 plenisammanträden.
Utredningen har den 22 december 1948 avgivit sitt betänkande V med förslag
till särskilda åtgärder för partiellt arbetsföras sysselsättande in. in.
(SOU 1948: 54) samt den 13 april 1949 en översikt över kommitténs samtliga
förslag, benämnd Partiellt arbetsföras problem. Uppdraget är därmed
slutfört.
2. 1945 års skogshärbärgesutredning (1947:1 26; 1948:1 19; 1949:1 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1945 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående förbättran
<i
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsber&ttelsen.
82
Riksdagsberättelsen.
[ Si 2 de av skogsarbetarnas och dem närstående arbetargruppers bostadsförhållanden
på arbetsplatsen (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1945):
Wallner, K. O. G., byrådirektör, ordförande;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Sahlin, O., disponent.
Sekreterare:
Broström, S., förste byråinspektör;
Ahlbom, S. V., förste byråsekreterare (avliden den 24 juni 1949).
Direktiven för utredningen, se 1946: I S 33.
Utredningen har den 18 mars 1949 avgivit Utredning med förslag till lagstiftning
rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten
(SOU 1949: 19). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Byggnadssäsongutredningen (1947:1 29; 1948: I 20; 1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för utredning
angående överföring av viss del av den nuvarande byggnadsregleringen
att gälla även under normala tider (se Post- och Inrikes tidn. den
21 september 1945):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Björkman, V., ordförande i Svenska murareförbundet;
Gustafsson, D., byggmästare;
Holmén, F. H., direktör i Svenska byggnadsindustriförbundet;
Johansson, A. H., generaldirektör;
Olsson, I. S., ombudsman i Svenska riksbyggen.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1946: I S 38.
Utredningen har icke sammanträtt sedan i juni 1946. Kungl. Maj :t har
den 30 juni 1949, i samband med tillkallandet av 1949 års investeringskommitté
(jfr I S 32), återkallat utredningsuppdraget. 4
4. Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor
(1947:1 31; 1948:1 21; 1949:1 16).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1945):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Tunhammar, E., direktör i Sveriges industriförbund;
Gonäs, E., länsbostadsdirektör;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Södermark, S., advokat.
83
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Sekreterare:
Ekdahl, O. G., kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 S 40.
Under år 1949 ha de sakkunniga hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 19 oktober 1949 avgivit betänkande rörande hjälp
åt egnahemsägare och bostadsrättshavare som drabbats av arbetslöshet
(SOU 1949:49). Uppdraget är därmed slutfört.
5. Kommittén för social upplysning (1947: I 46; 1948: I 24; 1949: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning om dels inrättande av ett socialmuseum och
dels statsmakternas medverkan i syfte att främja tillkomsten av upplysningsfilmer
i sociala ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1946).
Ledamöter:
Myrdal, Alva, fru, ordförande;
Johansson, A. G., redaktör;
Äkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Munthe, G. L., direktör;
Skjöld, K. H., direktör;
Thedin, N. E., redaktör;
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Experter: 1
Behnberg, M. E. A., museilektor;
Roempke, S. O., intendent;
Wejke, G. W., byggnadsråd.
Sekreterare :
Skoglund, E., förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ekström, T. A., fil. kand. (t. o. m. den 27 februari 1949).
Direktiven för kommittén, se 1947: I S 46.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 17
sammanträden.
Den 2 juni 1949 har kommittén avlämnat sitt betänkande om social upplysning
(SOU 1949: 31).
Kommitténs egentliga utredningsuppdrag har därmed fullgjorts. Den provisoriska
verksamhet för framställning av upplysningsfilmer i sociala ämnen,
vilken blivit kommittén anförtrodd, har fortsatt efter betänkandets avlämnande.
Genom beslut den 21 december 1949 förordnade Kungl. Maj it,
att kommittén skulle upphöra med utgången av år 1949 samt att de med den
nämnda filmverksamheten förenade uppgifterna därefter skulle handhavas
av en ny kommitté, kallad kommittén för social upplysningsfilm.
84
Riksdagsberåttelsen.
S; 6 6. Sakkunniga för indexreglerade folkpensioner (1949:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Fagerholm, P. Hj., jur. lic., ombudsman, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., redaktör;
Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.;
Wahlbärj, J., borgarråd.
Expert:
Broberg, R. H. J., byråchef.
Sekreterare:
Holmquist, C. I. B., byrådirektör.
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I S 27.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—januari 1949 hållit 5 sammanträden.
De sakkunniga ha den 1 februari 1949 avgivit betänkande med förslag
till indexreglering av folkpensionerna (SOU 1949: 7). Uppdraget är därmed
slutfört.
7. 1948 års kommitté för utlandssvenskar och flgktingar (1949:1 32).
Tillkallade den 19 oktober 1948 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1948 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1948):
Hagelin, N. P., e. o. byråchef, ordförande och chef för statens utlänningskommission,
ordförande;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
l.arsson, K., ordförande i Svenska träindustriarbetareförbundet;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1949:1 S 32.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 21
sammanträden.
Den 22 februari 1949 avgav kommittén betänkande med förslag angående
den sociala omvårdnaden om utlandssvenskar och utlänningar (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
8. Socialvårdskommittén (1947:1 14; 1948:1 13; 1949:1 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):
Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
85
Bexelius, E. G., generaldirektör; I St 8
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., redaktör;
Höjer, K. J., generaldirektör;
Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wangson, O. R., barnavårdsdirektör.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid översyn av 1916 års lag om
försäkring för olycksfall i arbete har departementschefen den 21 maj 1947
tillkallat:
Berg, O., ombudsman i Svenska gjutareförbundet;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hedenström, C. H., direktör i Svenska lantbrukarnes olycksfallsförsäkringsbolag;
Hultman,
P. G., verkst. direktör i Pappersmasseförbundet;
Löfmark, E. B., försäkringsråd;
Palmer, I., överläkare;
Sölvén, K. O. A., advokat;
Tegendal, O. E., byråchef;
Östrand, D. O., f. d. generaldirektör.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid översyn av bestämmelserna
i 1927 års militärersättningsförordning tillkallade departementschefen den
10 januari 1948:
Hagvik, B. F., förste byråsekreterare;
Kolmodin, G. A., överste;
Källström, N. A., f. d. byråchef.
Den 1 augusti 1945 har departementschefen åt ledamoten Höjer uppdragit
att såsom sakkunnig beträffande de frågor, som stå i samband med en
omarbetning av 1918 års fattigvårdslag, för kommitténs räkning verkställa
utredning rörande nämnda frågor.
Den 6 maj 1949 har departementschefen uppdragit åt kammarrättsrådet
E. Stern att såsom sakkunnig biträda kommittén vid utarbetande av lagtext
till socialhjälpslag.
Den 18 oktober 1949 har departementschefen uppdragit åt e. o. byrådirektören
F. B. J. Broberg att såsom sakkunnig biträda kommittén vid utredning
om begravningshjälpsförsäkring.
Sekreterare:
Engström, E. M., förste byråsekreterare (frågor rörande den sociala olycksfallsförsäkringen)
;
Lundberg, E. A., förste byråsekreterare (frågor rörande den sociala olycksfallsförsäkringen)
;
örtegren, N., jur. kand. (frågor rörande socialhjälpslagen);
86
Riksdagsberättelsen.
I St 8 Melin> O. A., byråföreståndare hos Centralförbundet för socialt arbete (frågor
rörande socialhjälpslagen, fr. o. m. den 6 maj 1949).
Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.
Direktiven för kommittén, se 1939: S 19.
Kommittén har under år 1949 intill den 20 november hållit 30 plenisammanträden.
I övrigt har arbetet bedrivits inom delegationer.
På den sociala olycksfallsförsäkringens område har kommittén i januari
och februari 1949 avgivit betänkanden med förslag dels till ändrade bestämmelser
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
och dels till bestämmelser om tillägg av statsmedel åt vissa
ersättningstagare enligt olycksfallsförsäkringslagen m. m. (stencilerade).
Översynen av lagstiftningen på området har därefter fortgått och är avsedd
att slutföras under år 1950.
Arbetet med upprättande av förslag till socialhjälpslag, avsedd att ersätta
fattigvårdslagen, har fortsatts under året och beräknas bli avslutat
under första halvåret 1950.
Utredningen angående begravningshjälpsförsäkring beräknas bli färdigställd
i början av år 1950.
Med fullföljandet av de nämnda arbetsuppgifterna kommer kommitténs
arbete att vara slutfört.
Under år 1949 har kommittén liksom under tidigare år avgivit yttranden
i skilda sociala spörsmål.
9. 1938 års arbetarskyddskommitté (1947:1 15; 1948:1 14; 1949:1 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):
Nordin, J. V., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;
Fischer, Ida A. E., byrådirektör;
Hultman, P. G., verkst. direktör i Pappersmasseförbundet;
Löfvander, A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare;
Olovson, O. E., redaktör, f. d. riksdagsman;
Vahlberg, G. E., generaldirektör.
Experter:
Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;
André, L. B. H., byråchef;
Bergwall, G., bergmästare;
Blomqvist, G. G. T., försäkringsråd;
Christenson, A. C., förste byråsekreterare;
Fahlman, T., bergsingenjör;
Gabrielson, E. V., f. d. byråchef (avliden den 12 april 1949);
Hansen, F. H. R., major i väg- och vattenbyggnadskåren;
Karlsson, K. V., gruvarbetare, f. d. riksdagsman;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
87
Kvist, S., gruvarbetare; I Si 9
Sannund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Welin-Berger, J. A. E., f. d. yrkesinspektör;
östergren, T. R. S., krigsråd.
Experter beträffande arbetarskyddet ombord å fartyg:
Sjöholm, K. Hj., kommerseråd;
öbrink, J. H., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, ordförande i Sveriges redareförening;
Lindberg, C. A. E., ombudsman hos Svenska sjöfolksförbundets stockholmsavdelning,
led. av II kamm.
Expert beträffande arbetarskyddet inom byggnadsindustrien:
Lindqvist, R. H., tekn. dr, byggnadschef.
Teknisk sekreterare, tillika föredragande:
Starland, K. A. H., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Koch, C. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Kungsgatan 2; tel. 10 00 85 (ordföranden), 22 92 60 (sekreteraren)
och 22 36 00 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1939: S 20.
Kommittén har under år 1949 hållit endast expertsammanträden, vilka intill
den 1 december omfattat sammanlagt 14 dagar.
Kommittén har under året upptagit frågan om arbetarskyddet inom byggnadsindustrien
till ytterligare övervägande och i anslutning härtill överarbetat
sitt förslag till kungörelse med vissa föreskrifter för byggnadsarbete.
Kommittén har i detta sammanhang -—- enligt direktiven — jämväl förehaft
till prövning frågan om möjligheten att ratificera konventionen angående säkerhetsföreskrifter
i byggnadsindustrien (Geneve, 1937). Vidare ha, sedan
den nya arbetarskyddslagen med tillämpningsförfattningar utfärdats, kommitténs
förslag till kungörelser angående ångpannor och andra tryckkärl
samt angående hissar, lyftanordningar och lyftredskap granskats och överarbetats.
Kommitténs sekreterare har därjämte varit sysselsatt med att avfatta
motivering för dessa kungörelseförslag. Inom kommittén har vidare
verkställts utredning av frågan om organisation och förläggning av tillsynsmyndigheten
för arbetarskyddet ombord å fartyg.
För kommittén återstår att taga slutlig ställning till ovannämnda förslag
beträffande arbetarskyddet inom byggnadsindustrien samt till frågan om
ändring av vissa författningsbestämmelser rörande arbetarskyddet ombord
å fartyg ävensom till frågan om överflyttning av handläggningen av ärenden
rörande arbetarskyddet ombord å fartyg från kommerskollegium till
yrkesinspektionen. Kommittén har vidare att pröva den i andra lagutskottets
vid 1948 års riksdag utlåtande nr 62 — i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till arbetarskyddslag m. in. — berörda frågan
om en enhetlig reglering av arbetarskyddet vid lastning och lossning av fartyg
Kommitténs
arbete beräknas kunna slutföras under år 1950.
88
Riksdag sberättelsen.
I S: 10
10. Kommittén för estlandssvenskarna (1947: I 18; 1948:1 15;
1949: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1940
(.''.urman, J. S., f. d. riksantikvarie, ordförande;
Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.;
Östberg, L. F. P., advokat.
Sekreterare:
Ohlson, A. S., jur. kand.
Lokal: Tunnelgatan 23; tel. 11 35 00.
Direktiven för kommittén, se 1941: I S 26 och 1944:1 S 22.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 11 sammanträden.
Kommitténs huvudsakliga arbete har varit inriktat på att hjälpa de inflyttade
estlandssvenskarna att bli svenska medborgare. Under år 1949 ha
670 personer genom kommitténs förmedling erhållit svenskt medborgarskap.
Av de hos kommittén inregistrerade 7 920 i Sverige vistande estlandssvenskarna
sakna numera endast omkring 1 000 svenskt medborgarskap. Av
dessa torde omkring 250 icke kunna erhålla dylikt medborgarskap enligt
gällande bestämmelser.
Kommittén har hjälpt ett mindre antal från olika europeiska länder,
främst Tyskland, till Sverige nyanlända estlandssvenskar att erhålla för
dem lämpliga arbetsanställningar.
Från statens utlänningskommission har till kommittén överlämnats 95
ansökningar av f. d. estniska medborgare om tillstånd att få inresa till
Sverige med begäran om utredning och yttrande, huruvida vederbörande
varit att hänföra till den estlandssvenska folkgruppen.
Indrivningen av de olika slags lån, som estlandssvenskarna erhållit efter
sin ankomst till Sverige, har fortsatt.
Den av Rågöstiftelsen år 1940 påbörjade kolonisationsverksamheten har
fortgått i intimt samarbete med kommittén, varvid verksamheten främst
inriktats på att söka försälja de av stiftelsen ägda fiskelägenheterna till
vederbörande estlandssvenska arrendatorer.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete till den 30 juni 1950.
11. Statens flyktingsnämnd (1947:1 20; 1948:1 16; 1949:1 11).
Nämnden inrättades den 1 oktober 1941 jämlikt kungörelsen den 12 september
1941 (SFS nr 753) om statlig och statsunderstödd flyktingshjälp.
Instruktion för nämnden fastställdes den 26 september 1941. Ny kungörelse
om statlig och statsunderstödd flyktingshjälp m. m. utfärdades den
30 juni 1947 (SFS nr 550). Enligt denna skall nämnden handlägga ärenden
om bidrag till flyktingskommittéer samt sådana ärenden angående bistånd
i övrigt åt utlänningar, vilka icke ankomma på annan myndighet.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
89
Ledamöter: J £}.
Hagelin, N. P., e. o. byråchef, ordförande och chef för statens utlänningskommission,
ordförande;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet, vice ordförande;
Andersson,
Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Lindström, H., tryckerimästare;
Skogh, S. A., byråchef.
Ersättare:
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm. (för Wahlberg);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm. (för Ebon Andersson);
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm. (för Lindström);
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare (för Skogh).
Lokal: Lindhagensgatan 72—76; tel. 23 70 40 (växel).
Som nämndens kansli tjänstgör arbetsmarknadsstyrelsens utlänningsbyrå.
Nämnden har under år 1949 intill den 1 december hållit 5 sammanträden.
Under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1949 har genom nämnden utbetalats
understöd med tillhopa 213 004 kronor 86 öre. Härav ha 102 303
kronor 74 öre beviljats som bidrag åt flyktingskommittéer och 110 701 kronor
12 öre utgått som bidrag till enskilda flyktingar.
12. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1947:1 23; 1948:1 17;
1949:I 12).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
von Bergen, J. A., f. d. byrådirektör;
Björkman, V., ordförande i Svenska murareförbundet;
Eriksson, G., kassör i Landsorganisationen;
Grewin, J., ordförande i Svenska byggnadsarbetareförbundet;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ssemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Sjögren, K. E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Strandberg, E., andre ordförande i Svenska byggnadsarbetareförbundet;
Örborn, K. A., agronom.
Experter:
Wale, H., civilingenjör;
Boman, K. G., civilingenjör.
Sekreterare:
Junseus, H. A. G., e. o. byrådirektör;
Osterström, I. I:son, e. byråsekreterare.
Lokal: Arsenalsgatan 1; tel. 10 62 78.
90
Riksdagsberåttelsen.
J j§; 12 Direktiven för kommittén, se 1944: I S 40.
Kommittén har under 1949 hållit endast expertsammanträden.
Kommitténs arbete har under året huvudsakligen bestått i utarbetande
av slutbetänkandet, som kommer att framläggas i början av år 1950.
13. Synkravskommittén (1947: I 33; 1948:1 22; 1949:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande behovet av
särskilda fordringar på synförmågan för anställda inom vissa yrken i allmän
och enskild tjänst jämte därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 februari 1946):
Ploman, K. G., professor, ordförande;
Larsson, S. W., professor;
Lingman, J., generaldirektör;
Pelow, M. E., generaldirektör;
Strömberg, A. E., rektor;
Strömberg, O. A. E., t.f. arméöverläkare;
Svahn, O. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Ström, G. T. W., förste byråsekreterare.
Lokal: Riksförsäkringsanstalten; tel. 22 10 80.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 S 33.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 sammanträtt
20 dagar. Därjämte ha kommitténs ordförande och ledamöter jämte sekreteraren
avlagt studiebesök vid olika statliga institutioner samt haft överläggningar
med representanter för olika myndigheter och yrkesgrupper.
Yttrande har avgivits över kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande
V angående särskilda åtgärder för partiellt arbetsföras sysselsättande
m. m.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under januari månad 1950.
14. 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (1947: I 34;
1948:I 23; 1949:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande den halvöppna
barnavården och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1946):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Ahnsjö, S., docent, bitr. skolöverläkare;
Alvén, Hildur M., fru, f. d. riksdagsledamot;
Höjer, T. Signe E., fru;
Lindblom, Helena, barnhemsinspektris;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
91
Myrdal, Alva, fru; J g; 15
Nordenfelt, P., leg. läkare.
Experter:
Ahvå, Y., arkitekt;
Olsson, Gertrud, konsulent;
Pellijeff, A., sekreterare;
Paulsen, Gunvor, amanuens;
Westmar, Å., notarie;
östman, O., taxeringsrevisor.
Sekreterare:
Tegner, G„ pol.mag.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 S 34.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit 26 sammanträden in pleno, varjämte en arbetsdelegation haft ett flertal
sammanträden.
Kommitténs slutbetänkande har fördröjts bl. a. på grund av att kommittén
önskat avvakta resultaten av de på kommitténs initiativ igångsatta undersökningarna
om smittoriskerna på daghemmen. Vid 1949 års riksdagsbehandling
av bidragen till driften av anstalter för den halvöppna barnavården
ha dessutom önskemål uttalats om ytterligare belysning av vissa
problem särskilt beträffande daghemmen. Dessa önskemål ha tillgodosetts
genom kompletterande undersökningar, varjämte ytterligare material om
aktuella problem kring barntillsynen insamlats. Sedan detta inarbetats i
kommitténs utkast till betänkande, har detta slutjusterats under hösten
1949.
Kommittén har den 9 maj 1949 till Kungl. Maj :t avlämnat förslag om understöd
åt viss barnpsykologisk forskning samt den 25 november 1949 till
socialstyrelsen förslag om hälsovårdskort, ansökningsblanketter etc. inom
den halvöppna barnavården.
Kommitténs slutbetänkande kommer att avlämnas i början av år 1950.
15. Barackförsäljningsnämnden (1947: I 47; 1948: I 25; 1949: I 20).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Åsbrink, P. V., byråchef.
Sekreterare:
Widström, C.-F. A., tjänsteman.
Lokal: Centralpalatset; tel. 22 15 60 (sekreteraren).
Nämnden har under år 1949 hållit 23 sammanträden.
92
Riksdagsberättelsen.
1 S: 15 En i slutet av år 1948 påbörjad försäljning av cirka 300 baracker har
slutförts. Förberedelser för eventuell ytterligare försäljning pågå.
16. Beredningen för utländsk arbetskraft (1947: I 48; 1948: I 26; 1949: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 juli 1946 med uppdrag
att biträda vid handläggningen av frågor, som avse sysselsättande av
utländsk arbetskraft (se Post- och Inrikes tidn. den 12 augusti 1946):
Thunborg, T. F., statssekreterare, ordförande;
Kugelberg, W. B., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen (fr. o. m. den 15 augusti
1949);
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm. (t. o. m. den 15 augusti 1949);
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet, tel. 11 15 34 (ordföranden); Arbetsmarknadsstyrelsen,
tel. lokalsamt. växel 23 70 40, rikssamt. växel 23 70 60 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1947: I S 48.
Beredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 3
sammanträden.
17. Arbetstidsutredningen (1948:1 27; 1949: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Adamsson, H., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;
Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:
a) för frågor rörande sjukvårdsarbete in. m.:
Andersson, A. J., ordförande i Civilförvaltningens personalförbund;
Andersson, J. F. O., lasarettsläkare;
Andersson, T. A., f. d. ombudsman i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Bunne, E., byråchef hos Göteborgs sjukhusdirektion;
Liedholm, Anna, sjuksköterska;
Olvén, B. G. E., lasarettsdirektör;
93
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Staff, Astrid, sekreterare hos Svensk sjuksköterskeförening (fr. o. m. den 23 J g; 17
februari 1949);
b) för frågor rörande den yrkesmässiga trafiken:
Albinsson, Hj. N., direktör;
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i Biltrafikens arbetsgivareförbund;
Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;
Johansson, E. A., ombudsman vid Stockholms spårvägs- och busspersonals
sam organisation;
Lindhé, C., direktör i Svenska droskbilägareförbundet;
Lundquist, K. H., verkst. direktör i Svenska järnvägsföreningen;
Malm, A. J., lokförare;
Påhlsson, A. W., överinspektör i järnvägsstyrelsen;
c) för frågor rörande arbete, som bedrives av staten:
Henriksson, S. H., ombudsman i Statst jänar kar teilen, led. av II kamm.;
Lingman, J., generaldirektör;
d) för frågor rörande flottningsarbete:
Duus-Otterström, A., direktör i Föreningen Skogsarbeten (t. o. m. den 4 september
1949);
Enberg, I., ombudsman i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Lundén, P. J., flottningschef;
Stael von Holstein, K. O. J., flottningschef (fr. o. m. den 5 september 1949);
Winroth, Chr., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
e) för frågor rörande jordbruksarbete (tillkallade den 6 april 1949):
Jansson, N. E., sekreterare i Svenska lantarbetareförbundet;
Saemund, A. G., direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
f) för frågor rörande handeln (tillkallade den 6 april 1949):
Johansson, S. A., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet;
INordenskjöld, O. G., vice verkst. direktör i Handelns arbetsgivareorganisation;
g)
för frågor rörande sjöfarten (tillkallade den 6 april 1949):
Larsson, H., sekreterare i Sveriges redareförening;
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.
Huvudsekreterare:
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Cassel, L. D., f. d. länsnotarie.
Lokal: Begeringsgatan 50, 2 tr.; tel. 10 03 10.
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 27 och 1949: I S 22.
Departementschefen har till utredningen, för att tagas under övervägande
vid fullgörande av dess uppdrag, överlämnat en den 28 september 1949 dagtecknad
framställning från Svenska kommunalarbetareförbundet angående
undersökning av brandpersonalens arbetstids- och tjänstgöringsförhållanden.
Utredningen har under år 1949 intill den 1 december hållit 15 plenisam -
94
Riksdagsberåttelsen.
I St 17 manträden, varjämte dess delegationer hållit ett flertal sammanträden. Med
stöd av Kungl. Maj :ts medgivande den 27 maj 1949 har utredningen och dess
sekreterare företagit en resa till Norge för studium av verkningarna av en
allmän treveckorssemester m. in. Vidare har en resa företagits för studium
av arbetsförhållanden vid gjuterier. Olika ledamöter och experter samt utredningens
sekreterare ha härjämte företagit ett antal resor för att studera
arbetsförhållanden inom skilda delar av näringslivet.
Utredningen har under år 1949 förberett och igångsatt olika undersökningar
rörande verkningar och den lämpliga utformningen av en till tre
veckor förlängd allmän semester. Den har påbörjat en undersökning rörande
arbetstidsförhållandena inom drosktrafiken och planlagt olika undersökningar
rörande den spårbundna och övriga delar av den icke spårbundna
trafiken.
Utredningen har i december 1949 framlagt sitt betänkande del III med
förslag till laglig reglering av arbetstiden för flottningsarbetare (SOU 1949:
57).
Utredningen avser att under år 1950 i första hand slutföra undersökningarna
rörande treveckorssemestern och under hösten samma år framlägga
betänkande i denna fråga. Den avser att fortsätta med behandlingen av frågor
sammanhängande med en utvidgning av den allmänna arbetstidslagens
tillämpningsområde att omfatta småföretagare samt anställda hos staten,
vid sjukhus och inom järnvägsföretag. Jämväl frågan om förkortning av
arbetstiden för vissa kategorier arbetstagare såsom viss trafikpersonal, tvåskiftsarbetare
med dag- och nattskift samt nattarbetare kommer att upptagas
till behandling.
18. 19V7 års byggnadsmaterialutredning (1948: I 28; 1949: I 23).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill
denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1947):
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;
Olsson, I. S., ombudsman hos Svenska riksbyggen;
Persson, S. E., borgarråd;
Wihlborg, E., byggmästare;
Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.
Experter:
Dahlquist, G., intendent;
Holm, P., sekreterare;
Linderoth, H. G., ingenjör;
95
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Tengvik, N., civilingenjör; J g.
Wålstedt, B., civilekonom (t. o. in. den 31 juli 1949).
Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57 (Holm), 31 70 74 (Dahlquist) samt
11 49 53 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit ett sammanträde. Därjämte ha ett flertal sammanträden hållits av ett
inom utredningen tillsatt arbetsutskott.
På hemställan av utredningen har kommerskollegium beslutat att å sin
monopolutredningsbyrå låta verkställa en sådan undersökning angående priser
och kostnader samt därmed sammanhängande förhållanden inom värme-
och sanitetsbranschen, som avses i 6 § lagen den 29 juni 1946 om övervakning
av konkurrensbegränsning inom näringslivet.
Inom utredningen pågå expertundersökningar rörande ett flertal byggnadsmaterialbranscher.
Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj :t har civilekonomen Bert Lindström
under vistelse i Amerikas förenta stater verkställt en undersökning
rörande byggnadsmaterialdistributionens utformning och rationalisering i
detta land och däröver avgivit en rapport till utredningen.
19. Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden
(1948:I 29; 1949:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juli 1947:
von Hofsten, E. A. G., byråchef, ordförande;
Jonsson, E. V., länsbostadsdirektör, led. av II kamm.;
Pettersson, K., ordförande i Sveriges folkpensionärers riksorganisation.
Expert:
Hävermark, K. G. J:son, byråchef.
Sekreterare:
Wiberg, H. Elisabeth, t.f. aktuarie.
Lokal: Socialstyrelsen; tel. 22 12 00 och 20 96 88 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 29 och 1949: I S 24.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 2
sammanträden.
De sakkunnigas under år 1948 avgivna betänkande rörande folkpensionärernas
bostadsförhållanden har utkommit i tryck (SOU 1949: 12).
Den 30 mars 1949 avgåvo de sakkunniga till chefen för socialdepartementet
remissutlåtande över betänkande med förslag till indexreglering av
folkpensionerna.
Arbetet med den under år 1948 i samarbete med socialstyrelsen påbörjade
bil shåll sbud getundersökningen för folkpensionärer pågår. Den 30 no
-
96
Riksdagsberättelsen.
I S: 19 vember 1949 avgåvo de sakkunniga till socialdepartementet en promemoria
angående utarbetandet av en levnadskostnadsindex för folkpensionärer med
redogörelse för den härför grundläggande hushållsbudgetundersökningen år
1948. Undersökningen beräknas vara färdig sommaren 1950, varmed utredningsuppdraget
är slutfört.
20. 1948 års järnbruksutredning (1949: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1948 med
uppdrag att biträda med utredning rörande järnbruksindustriens arbetskraftsförsörjning
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1948):
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Hudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;
Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Åselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Odlöw, A. H., länsarbetsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Buregren, T., förste assistent.
Lokal: Länsarbetsnämnden, Örebro; tel. Arbetsförmedlingen.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 S 25.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 8
sammanträden.
Utredningen har under år 1949 avgivit skrivelser och promemorior angående
dels bostadsfrågorna på järnbruksorterna och dels behovet av s. k.
fritidsanordningar på järnbruksorterna (stencilerade).
Utredningen beräknas bliva slutförd i början av år 1950.
21. 1948 års förhandlingsråttskommitté (1949:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för utredning
av frågan om vidgad förhandlingsrätt för stats- och kommunalanställda
tjänstemän, som äro underkastade ämbetsmannaansvar (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 juli 1948):
Lingman, J., generaldirektör, ordförande;
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t.f. byråchef;
Anger, K. A. F., förste aktuarie;
Hallnäs, S., ombudsman;
Henriksson, S., ombudsman, led. av II kamm.;
Nordenskiöld, O., sekreterare;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30 mars 1949);
Törngren, C. E., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
97
Sekreterare: j £j. 22
Conradi, E. G. F., hovrättsassessor.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50; tel. 11 24 94.
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 26.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 20
sammanträden, därav ett i form av en konferens med representanter för
staten och kommunerna, å ena sidan, samt tjänstemannaorganisationerna,
å den andra. En delegation av kommittén har företagit en studieresa till
Norge.
22. Kommittén för utredning av partsrepresentation inom yrkesinspektionens
distrikt (1949: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juli 1948):
Thörnberg, E. B., kanslichef, ordförande;
Sjö, N. A., kassör, led. av I kamm.;
Hydén, S., direktörsassistent;
Collin, J. E., förbundssekreterare (fr. o. m. den 16 september 1949).
Sekreterare: ''V
Lerane, L. G., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. 10 17 29 (ordföranden) och lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1949:1 S 28.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 25 sammanträden.
Under år 1949 har kommittén bl. a. bearbetat inkomna svar i anledning av
en enkät till befattningshavarna inom yrkesinspektionens distrikt. Kommittén
har sedermera delgivit vissa myndigheter utdrag ur dessa svar och därigenom
berett myndigheterna tillfälle att framlägga sina synpunkter. Vidare
har kommittén anordnat särskilda överläggningar å stationeringsorterna
med befattningshavarna inom yrkesinspektionens I, II, III, V och VIII distrikt.
Kommittén har i vad avser nämnda distrikt haft konferenser även
med representanter för arbetsgivare och arbetstagare inom skilda näringsgrenar.
Sådana konferenser ha hållits i Linköping, Malmö, Göteborg, Stockholm
och Härnösand. Efter hänvändelse till arbetarskyddsstyrelsen har
kommittén dessutom beretts tillfälle att diskutera sina frågeställningar med
samtliga yrkesinspektörer å en av styrelsen anordnad konferens i Stockholm.
På begäran av Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har kommittén
haft vissa överläggningar med denna organisation.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt
Rik sdagsberättclsen.
98
Riksdagsberättelsen.
I Si 23 23. Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens pensionering
(1949: I 29).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Nordkvist, E., grosshandlare;
Thun, F. V., poslstationsföreståndare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Jacobi, N. A., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 23 70 40, rikssamt.
växel 23 70 60.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 S 29.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1949 hållit 18 sammanträden.
De sakkunniga ha utarbetat ett preliminärt förslag angående tjänstårsberäkning
för befattningshavare, som före den 1 januari 1948 varit anställda
hos statens arbetsmarknadskommission eller länsarbetsnämnderna,
samt statens övertagande av de pensionsförpliktelser, som åligga arbetsförmedlingsanstalternas
förutvarande huvudmän. Detta förslag överlämnades
den 11 juli 1949 till Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet
med hemställan, att dessa organisationer måtte låta sina förhandlingsorgan
(Landstingens centrala lönenämnd samt Städernas löne- och förhandlingsdelegation)
taga förslaget under övervägande och, om detsamma befunnes
kunna rekommenderas till antagande, översända det till de olika
huvudmännen för godkännande av grunderna för den blivande uppgörelsen.
I skrivelse den 15 november 1949 ha nämnda förbund meddelat, att de
funnit sig icke kunna rekommendera sina medlemmar att godkänna de
sakkunnigas förslag, och uttalat som sin önskan att vid muntliga förhandlingar
med de sakkunniga bli i tillfälle framföra sina synpunkter på frågan
i dess helhet. Sammanträden för sådana förhandlingar ha ägt rum den 7 och
den 8 december 1949.
De sakkunnigas uppdrag har på grund av anförda förhållanden icke kunnat
slutföras under år 1949 men torde kunna bli slutfört före utgången av
budgetåret 1949/50.
24. Änkepensioneringskommittén (1949: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för utredning
rörande änkepensioneringen samt stöd i andra former åt familjer
vid försörjarens frånfälle m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juli 1948):
Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm., ordförande;
Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, fru, led. av II kamm.;
99
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Sjö, N. A., kassör, led. av I kamm.;
Johansson, Helga M., förbundskassör, fröken.
Sekreterare:
Svensson, S. O., hovrättsassessor.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 11 76 93 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 30.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 11
sammanträden.
På begäran av kommittén har arbetsmarknadstyrelsen genom arbetsförmedlingarna
anordnat en undersökning angående anställningsmöjligheterna
för kvinnor, vilka på grund av äktenskap varit borta från förvärvslivet
eller vilkas inpassning i förvärvslivet försvåras på grund av ålder. Uppgifter
ha influtit rörande cirka 900 kvinnor.
Sedan Kungl. Maj :t på framställning av kommittén medgivit, att kommittén
finge genom socialstyrelsens försorg utföra en undersökning beträffande
nyblivna änkors ekonomiska förhållanden, har socialstyrelsen i sådant
syfte anordnat en enkät omfattande cirka 800 nyblivna änkor.
Resultatet av nu nämnda båda undersökningar väntas i bearbetat skick
föreligga i början av år 1950.
Under år 1949 har kommittén diskuterat utkast till ny eller reviderad
lagstiftning om änkepension, stöd åt ensamstående mödrar, barnbidrag
m. fl. ämnen, som höra till kommitténs utredningsuppdrag.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
25. Bostadskollektiva kommittén (1949: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september
1948):
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. borgarråd, led. av II kamm., ordförande ■
Arfwedsson, Ester, rektor;
Dyring, Rosa, fru;
Johnson, A., kommunalborgmästare;
Kypengren, S., ombudsman;
Sidenbladh, G., arkitekt;
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru.
Experter:
Dahlström, E„ fil. lic. (fr. o. in. den 1 september 1949);
Galfve, C., amanuens (fr. o. m. den 14 oktober 1949);’
Liljegren, K., civilingenjör (fr. o. m. den 15 september 1949);
Äsvärn, G., DSI (fr. o. in. den 14 oktober 1949).
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90, 30 77 83.
100
Rik sdag sb er ätt el sen.
I S: 25
Direktiven för kommittén, se 1949: I S 31.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 22 sammanträden,
varjämte en särskild arbetsdelegation haft ett flertal sammanträden.
Arbetet har under år 1949 till väsentlig del inriktats på insamling av
material i fråga om olika gemensamhetsanläggningar, varjämte åtskilliga
specialundersökningar igångsatts. För att studera olika bostadskollektiva
anordningars praktiska genomförande företog kommittén den 12—21 juni
en studieresa till Borås, Sjuhäradsbygden, Göteborg, Malmö, skånska landsbygden,
Köpenhamn samt Nässjö. I Köpenhamn hade kommittén överläggningar
med motsvarande danska kommitté, med vilken även i övrigt ett intimt
samarbete etablerats. Kommitténs ordförande har därjämte i samband
med vistelse i Förenta staterna som FN-delegat studerat olika amerikanska
bostadskollektiva anordningar.
Kommittén har företagit flera enkäter. Sålunda ha samtliga städer, köpingar
och municipalsamhällen tillfrågats rörande erfarenheter av gemensamhetsanläggningar
m. m. Ett representativt urval landsbygdskommuner
har även tillfrågats angående behovet av bostadskollektiva anordningar.
Andra enkäter ha riktats till hemkonsulenter och lanthushållsskolor, politiska,
ideella och religiösa ungdomsorganisationer, ett antal skoldistrikt, vissa
kvinnoorganisationer m. fl.
Kommittén har den 1 mars 1949 haft en allmän konferens rörande frågan
om samlingslokaler och ungdomsgårdar, varjämte olika konferenser anordnats
med företrädare för bl. a. restaurangnäringen om möjligheterna
att underlätta husmödrarnas matlagning.
Specialundersökningar ha igångsatts om samhälleliga åtgärder beträffande
den kemiska tvätten samt om kollektivhus för familjer med mera begränsade
inkomster. De socialpsykologiska problemen i samband med den
ökade efterfrågan på bostadskollektiva anordningar studeras av sociologisk
expertis.
Kommittén har den 6 oktober 1949 till Kungl. Maj :t överlämnat en framställning
om anslag till bostadsstyrelsen för fortsatta undersökningar om
de kollektiva tvätterierna.
26. t948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor (1949: I 33).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att verkställa utredning rörande särskilda grunder för bostadsförbättringsstöd
avseende bostäder på skogstorp, odlingslägenhet, kronotorp, kolonat eller
fjällägenhet, som upplåtits på kronomark i vissa län, eller på lägenhet,
som för renskötselns drivande innehaves av lapp, ävensom rörande utvidgat
stöd till såväl nybyggnad och därmed jämförlig ombyggnad som mindre
genomgripande förbättringsarbete avseende enfamiljs- och tvåfamilj shus i
vissa avlägset belägna trakter i de nordligaste delarna av landet (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 november 1948):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
101
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.; { 37
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Lokal: Birger Jarlsgatan 9; tel. 10 22 14.
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 33.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1949 hållit ett 15-tal sammanträden.
De sakkunniga ha i december 1949 framlagt betänkande angående åtgärder
för förbättring av bostadsförhållandena på vissa orter med särskilt höga
byggnadskostnader (stencilerat).
Beträffande förbättringsstöd för fjällägenheter och lapplägenheter in. in.
torde de sakkunniga komma att fullgöra uppdraget under loppet av år 1950.
27. Arbetsmarknadsstatistikkommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1949):
Uhnbom, I. T., byråchef, ordförande;
Björk, S. L., förste aktuarie;
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Engberg, I. R. F., civilingenjör;
Johansson, B. R., byrådirektör;
Rehn, L. G., sekreterare.
Experter:
Lundgren, I. A. O., aktuarie;
Aldestam, N. A., t. f. aktuarie.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 23 70 40, rikssamt.
växel 23 70 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 30
december 1948):
---Utredningen bör avse alla slag av offentlig statistik rörande sysselsätt
ningsförhållanden,
arbetslöshet och arbetsförmedling. I första hand bör undersökas,
i vad mån källmaterialet till sådana statistiska serier, som för närvarande
publiceras, kan mera effektivt utnyttjas i syfte att belysa arbetsmarknadens förhållanden;
förutom arbetsmarknadsstatistiken i trängre mening böra beaktas bl. a.
befolknings-, taxerings- och industristatistiken samt statistiken rörande olycksfallsförsäkringen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas sådana frågeställningar för
arbetsmarknadsstatistiken, som aktualiserats genom de senare årens höga sysselsättningsgrad,
såsom plats- och yrkesrörligheten på arbetsmarknaden. Det bör
undersökas, i vad mån andra statistiska metoder än de hittills tillämpade, t. ex.
stickprovsundersökningar, kunna befinnas ändamålsenliga. Vid utredningsarbetet
böra beaktas de synpunkter, som anföras i den av sjätte internationella socialstatistikerkonferensen
i Montreal 1947 antagna resolutionen angående sysselsättnings-,
arbetslöshets- och arbetskraftsstatistik.
Den av socialstyrelsen publicerade sysselsättningsstatistiken bygger i viss utsträckning
på samma primärmaterial som styrelsens lönestatistik. Socialstyrelsen
102
Riksdagsberättelsen.
I S: 2? lia-r den 30 juni 1947 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att i samråd med konjunkturinstitutet
och statistiska centralbyrån verkställda utredning rörande möjligheterna
att vid en utvidgning av lönestatistiken dels begränsa uppglftsinsamlingen till ett
representativt urval dels ock samordna företagens uppgiftslämnande för detta och
andra ändamål. Vid dryftandet av motsvarande problem för arbetsmarknadsstatistikens
vidkommande bör utredningen samråda med de nämnda ämbetsverken.
För att kunna följa förändringarna på arbetsmarknaden i dess helhet är det
av vikt att erhålla kännedom om de förändringar i sysselsättningen, som uppstå
genom nybildning och nedläggande av företag. Konjunkturinstitutet har i skrivelse
den 31 januari 1948 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en undersökning
rörande möjligheten att upplägga ett löpande företagsregister, som bl. a.
skulle utnyttjas för insamlande av olika slag av statistik. En dylik undersökning
bör ingå i utredningsuppdraget.
Vad beträffar statistiken rörande arbetslösheten bör utredningen särskilt uppmärksamma
möjligheterna till snabbare redovisning och till samordning av uppgifter
från fackföreningar, arbetslöshetskassor och arbetsförmedlingsanstalter.
Chefen för finansdepartementet har den 23 april 1948 tillkallat professor S. G. W.
Wahlund som utredningsman med uppdrag att verkställa utredning angående den
statliga statistikens omfattning och utformning. Utredningen bör samråda med
denne i frågor av gemensamt intresse.
Kommittén, som t. o. m. den 19 november 1949 hållit 7 sammanträden
in pleno, har under året verkställt förberedande undersökningar beträffande
statistiken rörande sysselsättning, arbetslöshet och arbetsförmedling samt
uppläggandet av ett centralt företagsregister.
28. 1949 års skolbyggnads kommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1949):
Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;
Rosén, N. G., generaldirektör;
Strokirk, E., civilingenjör;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Björklund, C. J., arkitekt.
Sekreterare:
Wejke, G. W., byggnadsråd.
Biträdande sekreterare:
Taube, B. L. A. B., byråsekreterare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 60, rikssamt. växel
54 06 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 14
januari 1949):
I det ekonomiska läge, som varit rådande under de senaste åren, har det icke
varit möjligt att tillfredsställa de byggnadsbehov, som framträtt på de flesta områden
för samhällets verksamhet. Det bär icke kunnat undvikas att den nedskärning
av byggnadsverksamheten, som vidtagits för att begränsa investeringarna,
fått kännbara verkningar för såväl socialvården som kulturlivet. På undervisningsväsendets
område ha reformarbetet, befolkningsutvecklingen och inflyttningen till
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
103
städer och tätorter medfört starkt stegrade krav på ny- och ombyggnader av J g- •>$
skolor och utbildningsanstalter av alla slag. Inom de snäva gränser, som med hänsyn
till nödvändigheten att begränsa materialåtgång och arbetskraftsanvändning
uppdragits för byggnadsverksamheten, bär det icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis
tillgodose dessa utrymmesbehov.--- —•
Under dessa förhållanden synes det ofrånkomligt att en långt driven sparsamhet
beträffande byggnadssätt och byggnadsstandard iakttages vid uppförandet av
skolbyggnader och inredning av undervisningslokaler. Redan nu gälla rörande
utrvmmesstandarden, uppföringssättet och utrustningen ifråga om skolbyggnader
för olika ändamål av centrala myndigheter utfärdade föreskrifter eller anvisningar.
Vad som framförallt i nuvarande tidsläge inger betänkligheter är emellertid att
de villkor, som av de centrala myndigheterna i detta sammanhang uppställts för
beviljande av statsbidrag till skolbyggnader, visserligen begränsar den statsunderstödda
delen av byggnadskostnaderna till vad som kan anses skäligt eller rimligt
under normala tider men icke utgör något effektivt hinder för ett dyrbart byggnadssätt.
Skolprojektets huvudman, kommunen eller i fråga om lantmanna- och
lanthushållsskolor, landstinget kan nämligen på egen bekostnad utföra vissa byggnadsarbeten
eller föranstalta om detaljer i inredning och utrustning utanför den
kostnadsram efter vilken statsbidrag beräknas. Enligt vad som uppgives från
olika håll bär det i icke så få fall förekommit att skolbyggnader uppförts, vilka på
grund av lokala önskemål kommit att draga en betydligt högre kostnad än vad de
centrala myndigheterna ansett erforderligt. Utrymmet inom byggnadsregleringens
ram för andra nödvändiga byggnadsarbeten för skolor och utbildningsanstalter har
härigenom i motsvarande grad reducerats.
En opartisk undersökning av rådande förhållanden i syfte att genom anvisningar
till berörda myndigheter och organ eller på annat sätt åstadkomma en
nedprutning av gängse utrymmes- och standardkrav vid uppförandet av skolbyggnader
och undervisningsanstalter, som byggas i kommunal eller icke statlig regi,
synes därför i hög grad påkallad. Denna undersökning synes lämpligen böra omfatta
samtliga typer av skolor, för vars uppförande eller verksamhet statsbidrag
utgår, sålunda icke endast folkskolor utan även folkhögskolor, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor, läroverk, yrkesskolor samt lantmanna- och lanthushållsskolor.
Att de möjligheter till uppförande av provisoriska byggnader för folkskolor,
som tillkommit vid 1948 års riksdag, böra uppmärksammas i detta sammanhang
är självklart. Härvid torde även böra undersökas om icke liknande anordningar
kunna införas även för skolor, som hittills ej inriktat sig på ett dylikt
byggnadssätt. Det synes vidare angeläget att även andra sätt prövas att lösa skolornas
lokalfrågor under en övergångstid än genom att uppföra provisoriska
byggnader. Tänkbart är ju att utrymmen för undervisning tillfälligtvis kunna
beredas i byggnader som på längre sikt avses för andra ändamål, utan att därför
mera omfattande ändringsarbeten behöva ifrågakomma.
Utredningen bör naturligtvis avse en granskning av de anvisningar och föreskrifter
som utfärdats av de centrala myndigheterna. Att en översyn av standarden
för nvuppförda folkskolebyggnader enligt vad som upplysts redan igångsatts inom
skolöverstyrelsen torde på åtminstone ett av hithörande områden komma att underlätta
en sådan granskning. Av särskild vikt synes vara att utredningen även
ingår på de lokala myndigheternas, kommunernas och landstingens, åtgöranden
i detta sammanhang, då onekligen ansvaret för byggnadssätt, utrymmesstandard
och utrustning i sista hand alltid åvilar skolans huvudman.
De sakkunniga ha under tiden januari—november 1949 hållit 17 sammanträden
samt till föredragande statsrådet i frågor om byggnadstillstånd av
-
104
Riksdagsberättelsen.
I St 28 givit dels en i februari 1949 dagtecknad skrivelse med förslag till viss beskärning
av lokalprogram vid planering av lokaler för folkskolan och dels
en i september 1949 dagtecknad skrivelse med tillhörande promemoria beträffande
allmänna synpunkter på den byggnadstekniska utformningen
m. in. av skolbyggnader.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under början av år 1950.
29. Allmänna siatsbidragsutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;
Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, S-, direktör i Landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Nyström, S. L. G., amanuens.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Danielson till statsrådsprotokollet den
4 mars 1949):
Med skrivelse den 24 januari 1949 bär decentraliseringsutredningen till mig överlämnat
en, såsom nummer 24 betecknad, promemoria angående statsbidrag till
kommuner. I promemorian bär utredningen uttalat, att statsbidragssystemets nuvarande
utformning syntes vara av den natur, att frågan om en omläggning i vissa
delar av systemet borde upptagas till övervägande, och har utredningen för
sin del förordat, att en särskild utredning verkställes rörande riktlinjerna för
en överarbetning av de skilda bestämmelserna på området. I anslutning därtill har
utredningen angivit vissa synpunkter å frågan om en omprövning av formerna
för statsbidragsprövningen, av vilka jag här vill återgiva följande. — ■—- —
Såsom framgår av denna redogörelse bär decentraliseringsutredningen uttalat,
att åtskilliga statsbidragsformer äro komplicerade och detaljrika och att administrationen
av den statliga bidragsverksamheten är mera betungande än nödvändigt
för såväl staten-bidragsgivaren som för de bidragstagande. Då jag är av samma
uppfattning som decentraliseringsutredningen härutinnan och då det är en
avsevärd del av statsutgifterna, som belöpa på statsbidragen, anser jag starka
skäl tala för att en översyn ur rationaliseringssynpunkt företages av de nu tilllämpade
statsbidragsbestämmelserna. — — —
Översynen bör i första hand avse de av decentraliseringsutredningen åsyftade
statsbidragen till kommuner, men utredningen bör vara oförhindrad att, då anledning
därtill föreligger, jämväl upptaga andra statsbidragsfrågor.
I likhet med decentraliseringsutredningen anser jag att arbetet bör bedrivas så,
att — sedan en inventering gjorts av förekommande statsbidragsbestämmelser —•
frågan om statsbidragssystemets utformning göres till föremål för allsidiga överväganden,
därvid en värdering bör ske mellan olika tillämpade former. Med ledning
av dessa överväganden, bör utredningen söka uppdraga allmänna riktlinjer
för statsbidragssystemets ändamålsenliga utformning för skilda slag av statsun
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
105
derstödd verksamhet. Däremot bör utredningen endast i den mån så anses er- J Jjjj
forderligt såsom exemplifikation företaga detaljerad överarbetning av gällande bestämmelser
om statsbidrag i de särskilda fallen.
Utredningen bör samråda med statliga och kommunala organ, vilka hava att taga
befattning med statsbidragsärenden, samt med de statliga kommittéer, som syssla
med statsbidragsfrågor av större betydelse. I den mån så finnes erforderligt torde
ytterligare direktiv få lämnas utredningen under arbetets gång.
Kommittén har intill den 1 december 1949 hållit 3 sammanträden.
Arbetet har hittills varit inriktat på vissa undersökningar av mer förberedande
karaktär, framför allt den i direktiven omförmälda inventeringen av
förekommande statsbidragsbestämmelser. Dessa undersökningar äro nu i
huvudsak slutförda. Utredningen ämnar fortsättningsvis i enlighet med en
uppgjord plan företaga en kartläggning av det administrativa arbete för staten
respektive kommunerna, som är förenat med ansökningar och rekvisitioner
m. in. av statsbidrag.
30. 1949 års statsbidragssakkunniga för ålderdomshem m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 maj 1949):
Gillström, A. K., led. av I kamm., ordförande;
Backman, R., kommunalkamrerare;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm.;
Pettersson, A. P., led. av II kamm.;
Svensson, A. E., ombudsman.
Experter:
Berggren, A., byråchef;
Elison, M. L., förste aktuarie.
Sekreterare:
Hammar, S., kanslisekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 28
april 1949):
I ett i juli 1946 avgivet betänkande (SOU 1946:52) framlade socialvårdskommittén
vissa förslag, vilka syftade till en reformering av ålderdomshemsvården.
Kommittén föreslog härjämte, att statsbidrag skulle utgå till anordnande av
ålderdomshem. — — —
En på socialvårdskommitténs betänkande grundad proposition avläts till riksdagen
den 18 april 1947 (nr 243). I egenskap av föredragande departementschef
tillstyrkte jag i huvudsak de av kommittén föreslagna riktlinjerna för ålderdomsbemsvårdens
ordnande. Vad angår frågan om statsbidrag till anordnande av ålderdomshem
anförde jag bl. a., att jag fann det skäligt att kommunerna erhålla statsbidrag
för nybyggnad samt om- eller tillbyggnad av ålderdomshem men att jag
icke var beredd att taga ställning till den närmare utformningen av bidragsbestämmelscrna.
---
106
Riksdagsberåttelsen.
I Si 30 Riksdagen godkände de i propositionen framlagda förslagen. Vad angår statsbidragsfrågan
framhöll riksdagen önskvärdheten av att grunderna för statens bidrag
fixerades snarast möjligt.
---- Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 ha utredningsmän
tillkallats för att företaga en allmän översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande
statsbidragsbestämmelser. Det skulle ur vissa synpunkter ha varit fördelaktigt
om ställningstagandet till frågan om statsbidragen till anordnande av ålderdomshem
kunnat anstå tills resultatet av denna översyn förelegat. Med hänsyn till
behovet för såväl staten som kommunerna att erhålla klarhet rörande fördelningen
av kostnaderna för anordnande av ålderdomshem anser jag emellertid nödvändigt,
att statsbidragsfrågan rörande ålderdomshemmen nu upptages till förnyat övervägande.
Socialvårdskommitténs förenämnda förslag kan enligt min mening icke utan vidare
läggas till grund för en proposition i ämnet utan statsbidragsfrågan bör göras
till föremål för ytterligare utredning genom särskilda sakkunniga.
Vid utredningen bör behovet av en samordning beträffande statsbidragen till ålderdomshem
och till pensionärshem samt möjligheterna härtill undersökas. Om så
finnes påkallat bör förslag till ändrade regler rörande statsbidrag till pensionärshem
framläggas.
I detta sammanhang torde även frågan om anordnande av pensionärslägenheter
i kommunala och allmännyttiga bostadsföretag finansierade med statliga tertiärlån
böra upptagas till prövning. Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 24 januari 1949
framlagt alternativa förslag till statsbidragsregler för dylika lägenheter. Vid prövningen
av lämplig statsbidragsform bör tillses att bidragets storlek så nära som
möjligt överensstämmer med storleken av statsbidrag till pensionärshem.
Vidare bör beaktas frågan huruvida det kan anses erforderligt att begränsa statsbidragsgivningen
beträffande ålderdomshemmen till att avse endast visst antal
vårdplatser i relation till folkmängden i kommunen. Det bör även övervägas huruvida
vissa utrymmen, exempelvis personalbostäder, böra undantagas från statsbidrag.
I samband med utredningen bör prövas huruvida allmänna föreskrifter, utöver
dem som angivits i propositionen, böra meddelas rörande ålderdomshemmens
standard. Jag vill erinra, att 1945 års vårdhemssakkunniga år 1947 avgivit förslag
rörande utformning av ålderdomshem m. m. (SOU 1947: 74), vilket förslag är
beroende av Kungl. Maj :ts prövning, samt att socialstyrelsen enligt lämnat bemyndigande
utlyst en arkitektpristävlan angående ålderdomshem.
Enligt kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 277) utgår f. n. statsbidrag till fattigvårdssamhällen
och kommunalförbund för uppförande eller inrättande m. m. av
särskilda ålderdomshem för lappar. I samband med utredningen bör övervägas om
särskilda bidragsvillkor alltjämt böra gälla för anordnande av ålderdomshem för
lappar.
Den 4 mars 1949 har Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen att utreda frågan
om särskilda ålderdomshem för dövstumma och andra lytesbelastade åldringar.
Om och efter vilka grunder statsbidrag till sådana hem skall utgå bör närmare
utredas. Härvid bör samråd äga rum med socialstyrelsen.
Slutligen bär frågan om för bidragsgivningen erforderlig ekonomisk granskning
och byggnadsteknisk kontroll av byggnadsarbetena liksom ordningen för statsbidragens
utbetalande uppmärksammas. I samband härmed bör undersökas om det
är lämpligt att genom bostadsstyrelsen eller annat organ bereda kommunerna tillgång
till expertis för förhandsbedömning av kostnaderna för ålderdomshem.
Vid utredningen bör samråd äga rum med förenämnda sakkunniga med uppdrag
att företaga en allmän översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser
samt med socialvårdskommittén som f. n. utreder frågan
om ny fattigvårdslagstiftndng.----
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
107
De sakkunniga ha hållit 7 sammanträden.
Arbetet beräknas bli slutfört under år 1950.
I S: 31
31. 19^9 års arbetskraftsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1949):
Nyström, P., statssekreterare, ordförande;
Johansson, B. R., byrådirektör;
Lundblad, H. R., undervisningsråd;
Magnusson, A. L., sekreterare;
Wadell, A. V., landstingsdirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., t. f. aktuarie;
Ohlson, S.-O., byråsekreterare.
Sekreterare:
Michanek, E., fil. kand.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 28
april 1949):
Bristen på arbetskraft inom vissa områden av näringslivet under senare år
har aktualiserat frågan om fördelningen av landets arbetskraftstillgångar. Denna
fråga bär ägnats uppmärksamhet i konjunkturinstitutets rapporter och även
behandlats i de nationalbudgetöversikter som framlagts. Utredningen rörande den
framtida utvecklingen av arbetskraftsförhållandena pågå enligt vad jag erfarit
sedan några år i industriens utredningsinstitut. Frågan om fördelningen av arbetskraftstillgångarna
rymmer för nationalproduktionen betydelsefulla avvägningsproblem
såsom den relativa omfattningen av olika näringsgrenar och omfattningen
av distributions- och serviceverksamhet inom näringslivet i förhållande till direkt
produktiv verksamhet. En viktig detalj i dessa avvägningsproblem är storleken av
den i den offentliga förvaltningen sysselsatta personalen.
I olika sammanhang har den fortskridande tillväxten under senare år av denna
personal uppmärksammats. Medan det förelegat möjligheter att fortlöpande följa
tillväxten av personalen inom den statliga förvaltningen ha säkra uppgifter om
utökningen av den kommunala förvaltningspersonalen saknats. För att kunna bedöma
den senare har Kungl. Maj:t den 12 november 1948 på min föredragning
■uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa undersökning rörande antalet kommunalt
anställda. Vid denna undersökning, som väntas bli utförd under den närmaste
tiden, ha uppgifter inhämtats rörande antalet anställda hos kommuner och
landsting under åren 1945, 1947 och 1948 ävensom de anställdas fördelning på
allmän förvaltning, ordningsväsende, undervisningsverksamhet, hälso- och sjukvård,
socialvård m. fl. områden.
Liksom inom vissa områden av näringslivet ha på senare år inom den offentliga
förvaltningen förelegat svårigheter att i erforderlig utsträckning rekrytera
personal. I förvaltningen ha svårigheterna främst framträtt i fråga om vissa kategorier
kvalificerad personal men ha även visat sig gälla personal utan särskild
yrkesutbildning. Inom åtskilliga förvaltningsområden kvarstå dessa svårigheter
.alltjämt.
108
Riksdagsberåttelsen.
[ Sl 81 Med hänsyn till nämnda omständigheter är det angeläget att bilda sig en uppfattning
om hur stor del av landets arbetskraftsresurser som under olika förutsättningar
kan beräknas bliva tagen i anspråk under de närmaste åren på skilda områden
av den offentliga verksamheten. Ökade förutsättningar härför torde i viss
män föreligga sedan socialstyrelsens nyssnämnda undersökning slutförts. För utförandet
av en sådan utredning böra särskilda sakkunniga tillkallas. De framtida
anspråken på arbetskraft inom här berörda områden kunna i väsentlig grad väntas
bliva beroende av såväl möjligheterna till expansion av redan befintlig verksamhet
som den framtida reformtakten och möjligheterna till arbetskraftsbesparande
investeringar. Under sådana omständigheter torde de sakkunniga i sitt arbete böra
räkna med flera möjligheter och sålunda söka fastställa såväl en undre som en
övre gräns för personalbehoven inom de olika områden som beröras av utredningen.
Utredningen bör avse såväl den statliga som den kommunala förvaltningen och
omfatta även de statliga och kommunala affärsdrivande verken samt de militära
personalbehoven. Arbetet bör bedrivas skyndsamt och med beaktande av den utredningsverksamhet,
som på här ifrågavarande område bedrives på skilda håll.
Det förutsättes att vederbörande myndigheter bistå de sakkunniga med de detaljundersökningar,
som kunna vara erforderliga.
Inom såväl offentlig som enskild verksamhet rekryteras den specialutbildade
personalen från de olika samhälleliga utbildningsanstalterna. Möjligheterna att bedöma
vilka anspråk på specialutbildad personal, som i framtiden komma att ställas
från det enskilda näringslivet, torde för närvarande vara små. Det föreligger därför
vissa svårigheter att bedöma i vilken utsträckning våra utbildningsanstalters
kapacitet är tillräcklig för att fylla behoven av personal inom vissa områden av
den offentliga verksamheten. De sakkunniga böra dock i sitt arbete uppmärksamma
även denna fråga.
Frågan om ett utbyggande av samhällets möjligheter till fortlöpande bedömning
av den väntade arbetsmarknadsutvecklingen och framtida arbetskrafts- och
utbildningsbehov för olika yrken och näringar etc. har aktualiserats bl. a. till följd
av befolkningsutvecklingen. I avvaktan på slutförandet av den här ifrågavarande
utredningen och de undersökningar som pågå inom industriens utredningsinstitut
torde detta spörsmål dock böra anstå tills vidare. Det synes nämligen vara angeläget
att erfarenheterna från de nyss nämnda utredningarna kunna nyttiggöras
vid planerandet av mera omfattande åtgärder på detta område. Härvid torde också
definitiv ställning böra tagas till det av studentsociala utredningen till ecklesiastikministern
överlämnade förslaget om prognosinstitut för intellektuella yrken.
Utredningen har 1949 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
32. 1949 års investeringskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Johansson, B., ombudsman;
Lundberg, E. F., professor;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Wallenberg, J., bankdirektör.
Expert:
Murray, C. A., byråchef.
Huvudsekreterare:
Winberg, A. H., förste kanslisekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
109
Sekreterare: ] 30
Lindberger, L., fil. lic.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00. rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 30
juni 1949):
Ett grundläggande villkor för samhällsekonomisk jämvikt och prisstabilitet är
att investeringsvolymen hålls inom de gränser som svarar mot sparandets omfattning,
det enskilda såväl som det offentliga. Belysande härför är icke minst utvecklingen
under de första efterkrigsåren då investeringarna undergick en stark
expansion samtidigt som spänningen mellan penningefterfrågan och varutillgång
tilltog. I de senaste årens ekonomiska politik, för vilken en av huvuduppgifterna
varit att återställa och bibehålla den samhällsekonomiska balansen, bär därför
ansträngningarna att begränsa investeringsverksamheten utgjort ett betydelsefullt
för att inte säga ofrånkomligt led. Erfarenheterna från 30-talet har visat att jämväl
i ett motsatt konjunkturläge behov föreligger för det allmänna att kunna påverka
investeringsvolymen och då närmast för att trygga sysselsättningen. Under de
första åren av nämnda decennium inträdde en minskning av realkapitalbildningen,
åtföljd av fallande priser och stigande arbetslöshet. I allmänhet synes också
principiell enighet råda därom att samhället även i framtiden så länge den fulla
sysselsättningen utgör ett av målen för den ekonomiska politiken bör förfoga
■över medel att öva inflytande över investeringarnas omfattning.
Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten har under senare år utgjort
det instrument, som staten i första hand använt för att begränsa investeringarna.
--—
Jag vill i detta sammanhang dröja något vid den kontrollerade byggnadsverksamhetens
omfattning i förhållande till samhällets totala investeringsvolym. Till
en början förtjänar då påpekas att ej ens all byggnadsverksamhet kunnat underkastas
tillståndstvång. Bland annat får underhålls- och reparationsarbeten utföras
utan hinder för byggnadsregleringen. Härtill kommer all övrig realkapitalbildning,
som huvudsakligen hänför sig till investeringar i verkstadsprodukter exempelvis
maskiner samt fartyg, fordon och krigsmateriel. Den tillståndsreglerande byggnadsoch
anläggningsverksamheten motsvarar i själva verket enligt de beräkningar, konjunkturinstitutet
företagit, mellan 30 och 40 procent av den totala investeringsvolymen.
Att sålunda endast en mindre del av investeringarna är föremål för direkt
kontroll genom byggnadsregleringen innebär naturligtvis inte att det allmänna ej
bär några medel i sin hand, varigenom omfattningen av den återstående delen kan
påverkas. Begränsningen av byggnadsverksamheten återverkar ju indirekt på andra
investeringar. Det förhåller sig vidare så, att samhället genom kredit- och räntepolitiken
och principiellt även genom skattepolitiken har avsevärda möjligheter
att göra sitt inflytande gällande över realkapitalbildningen i allmänhet. Som ett
led i stabiliseringssträvandena har också i nuvarande läge dessa möjligheter i
viss utsträckning utnyttjats. Överenskommelser har sålunda träffats med kreditinstitutionerna
om en restriktiv lånegivning. Samtidigt har genom riksbankens
försorg åtgärder vidtagits för att söka begränsa upplåningen genom obligationsemissioner.
Lagstiftningen om sterilisering av bolagsvinsterna torde i enlighet
med sitt syfte också ha medverkat till att dämpa investeringsbenägenheten över
huvud taget.
Jämte de nu nämnda åtgärderna har staten även andra medel till sitt förfogande
för att påverka investeringsutvecklingcn i önskad riktning. En icke oväsentlig
del av investeringarna hänför sig nämligen till den statliga sektorn och kan direkt
Ilo
Riksdag sberättelsen.
L S: 32 regleras till sin omfattning genom statsmakternas beslut. Några principiella svårigheter
att anpassa dessa investeringar i olika konjunkturlägen till lämplig storlek
kan inte föreligga. Vidare är omfattningen av viss annan investeringsverksamhet
så gott som helt beroende av statsbidrag eller statliga lån. Till denna kategori
hör exempelvis skolbyggnader och sociala inrättningar av olika slag. Inte heller
härvidlag möter några hinder för staten att reglera storleken av dessa investeringar
genom bidrags- och låneverksamheten. Ytterst blir omfattningen härav beroende
av budgetpolitiken, statsfinansiella och i sista hand samhällsekonomiska
överväganden. Slutligen är att märka att staten genom bostadskreditgivningen och
genom hyresregleringen bör kunna utöva ett avsevärt inflytande över bostadsbyggandets
omfattning. Detta gäller icke bara det kommunala bostadsbyggandet, som
för övrigt kommit att utgöra en allt större del av bostadsproduktionen, utan även
bostadsbyggande i enskild regi. Vad som nyss anförts beträffande den av statliga
lån och bidrag beroende investeringsverksamheten gäller sålunda i stort sett också
bostadsbyggandet. Det område av den nu reglerade byggnadsverksamheten som
inte samtidigt berörs eller kan beröras av statliga beslut i annan ordning är i
verkligheten förhållandevis litet. Det hänför sig i huvudsak till enskilda byggnadsinvesteringar
i industri, handel och jordbruk och torde på grundval av inom
konjunkturinstitutet företagna beräkningar kunna uppskattas till 20—25 procent
av den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten under år 1948 liksom också under
det senaste förkrigsåret. Bland annat med kreditpolitiska medel har staten
som förut antytts redan nu viss möjlighet att göra sitt inflytande gällande över
omfattningen härav och lika så över de investeringsområden, som nu indirekt påverkas
av byggnadsregleringen. Detta inflytande är dock begränsat bl. a. på grund
därav att industriens investeringar i väsentlig omfattning kunna äga rum genom
ianspråktagande av egna medel såsom fallet var under den första tiden efter
krigsslutet.
Det kan under dessa omständigheter starkt ifrågasättas om icke åtgärder av
nyssnämnda generella typ kombinerade med en målmedveten budgetpolitik skulle
vara tillfyllest för att samhället under mera normala förhållanden skall kunna
utöva den för en framgångsrik ekonomisk politik erforderliga kontrollen över
investeringsutvecklingen. I varje fall bör det ju vara av stort intresse att få närmare
klarlagt vilka konsekvenser för exempelvis ränte- och kreditpolitiken i allmänhet
liksom för budgetpolitiken ett slopande av den nuvarande byggnadsregleringen
skulle komma att medföra vid bibehållet samhällsinflytande över realkapitalbildningen.
Innan detta spörsmål närmare utretts synes det över huvud taget
icke möjligt att taga definitiv ställning till byggnadsregleringens fortsatta existens
Jag vill därför förorda att en utredning igångsättes för att utifrån nu angivna riktlinjer
undersöka möjligheterna att upprätthålla en effektiv och ur konjunkturutjämningssynpunkt
ändamålsenlig investeringspolitik utan detaljreglering av
byggnadsverksamheten. Denna utredning bör sålunda klargöra vilka krav, som
från dessa utgångspunkter i framtiden skulle behöva ställas på exempelvis kreditpolitiken
och budgetpolitiken. Det är vidare tänkbart att kompletterande åtgärder
av generell natur kan behöva vidtagas, vilka fordra ändringar i gällande lagstiftning
innebärande en viss beredskap med avseende på olika konjunkturlägen. Statens
rätt att övervaka den kommunala upplåningen kan möjligen behöva vidgas.
För att budgetpolitiken skall vara effektiv och verka tillräckligt snabbt såsom ett
instrument att länka investeringsutvecklingen i önskade banor kan Kungl. Maj:t
behöva erhålla bemyndigande att under ett budgetårs lopp vidtaga av läget påkallade
temporära ändringar i ursprungliga anslagsdispositioner måhända genom
att möjlighet regelmässigt skapas att spärra ej ianspråktagna anslag och reservationsmedel,
vilka äro av betydelse för investeringsverksamhetens omfattning. Det
är troligt att en investeringspolitik av denna typ kommer att medföra vissa organisatoriska
konsekvenser. En samordning mellan olika myndigheters arbete och
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 111
ett intimt samarbete med näringslivet kan visa sig önskvärt som förberedelser till
en aktiv konjunkturpolitik. Formerna för en dylik rådgivande verksamhet torde
därför böra övervägas.
Vid den nu förordade utredningen bör jämväl uppmärksammas att byggnadsregleringen
utom att ha möjliggjort den för stabiliseringen nödvändiga investeringsbegränsningen
haft vissa andra verkningar, vilka även på längre sikt måste
bedömas såsom synnerligen gynnsamma och värda att tillvaratagas i fortsättningen.
Detta gäller först och främst den utsträckning av byggnadssäsongen som
åstadkommits genom en jämnare fördelning av tillstånd och igångsättningar över
året. Härigenom har behovet av arbetskraft i byggnadsindustrien kunnat nedbringas
och byggnadsarbetare friställas för övergång till andra ur produktionsoch
exportsynpunkt viktiga områden av näringslivet. Dessutom har en jämnare
sysselsättning för de kvarvarande byggnadsarbetarna kunnat åstadkommas.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att dåvarande t. f. chefen för socialdepartementet,
statsrådet Danielson, den 31 augusti 1945 erhöll Kungl. Maj:ts bemyndigande
att låta utreda frågan om att överföra en viss del av byggnadstillståndslagstiftningen
att gälla även under normala tider för att därigenom tillvarata sistnämnda
goda följdverkningar av byggnadsregleringen. Den skärpning av hithörande
regleringsåtgärder, som sedermera blev nödvändig på grund av den ekonomiska
utvecklingen, gjorde emellertid detta spörsmål tillsvidare inaktuellt. Arbetet
inom den s. k. byggnadssäsongutredningen har därför varit nedlagt sedan mitten
av år 1946. Det synes mig emellertid lämpligt att denna fråga upptas till förnyat
övervägande i förevarande sammanhang. Härvid torde bl. a. böra undersökas om
inte bestämmelser kunna utfärdas som föreskriva skyldighet för företagare att för
varje byggnadsprojekt, som kräver anställda arbetare, hänvända sig till länsarbetsnämnden,
som skulle ha att ge anvisning om hur arbetskraften skall rekryteras och
äga befogenhet att inom en begränsad tidrymd fastställa tidpunkt för igångsättningen.
°
Även i andra hänseenden har byggnadstillståndsgivningen tillämpats på sådant
satt att gynnsamma följdverkningar erhållits. Under senare tid har sålunda genom
byggnadsregleringen i vissa fall lokaliseringen av enskilda industriföretag kunnat
påverkas på ett ur samhällets synpunkt lämpligt sätt. Hithörande frågor har emellertid
varit föremål för utredning i annan ordning genom den s. k. lokaliseringsutrednmgens
försorg. Enligt vad jag under hand inhämtat har detta utredningsarbete
fortskridit så långt att betänkande torde komma att föreligga inom de närmaste
månaderna. Jag förutsätter givetvis att den här av mig nu förordade utredningen
bedrives med beaktande av de resultat vartill lokaliseringsutredningen
Det fortjanar slutligen påpekas att byggnadsregleringen särskilt under de se
naste åren anvants för att påverka näringslivets utveckling i ytterligare ett betydelsefullt
avseende. Vid prövningen av ansökningar om byggnadstillstånd har sålunda
viktiga industrier och då framför allt exportföretag gynnats på bekostnad
av andra. Detta har galit bade i fråga om tillstånd för utbyggnad av industriföretagen
och fördelning av bostadsbyggandet mellan olika orter. Jag finner det anlaget
att det i detta sammanhang undersökes om man utan bindande förcskriftei
genom att det allmänna bedriver en rådgivande verksamhet även i fortsättninger
punktåVCr ta UtVeCklmg0n harvulla8 i lämplig riktning ur samhällsekonomisk syn
r,
rn!ef!,n!nSyi\tm inrlcbörden av förevarande frågor torde vid utredningsuppdrarelsen
1 S°randC Samråd bora ske med arbetsmarknadsstyrelsen och bostadssty
-
I S: 3
Utredningen har hållit 7 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
112
Riksdagsberättelsen.
I K: i
Kommunikationsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1949.
1. 1942 års järnvägskostnadsutredning (1947:1 15; 1948:1 5; 1949:1 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för
de kostnadskalkyler, på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 januari 1942):
Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm., ordförande;
Lundvik, V. G., f. d. landshövding;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Rapp, Y., civilingenjör;
Sjöberg, E. A., byrådirektör, tillika sekreterare;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Direktiven för utredningen, se 1943:1 K 8.
Utredningen har avlämnat ett den 13 december 1948 dagtecknat betänkande
(SOU 1949: 5) jämte bilagor (SOU 1949: 14). Uppdraget är därmed
slutfört.
2. 1944 års hamnutredning (1947: I 20; 1948: I 10; 1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. samma dag):
von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Dellborg, E., hamndirektör;
Edlund, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant;
Eneborg, H., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Enström, A., direktör;
Flink, A., disponent;
Sandström, B., direktör;
Sundin, T. W., tullpackhusförman;
Syhvan, E. C., fil. lic., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Edgren, A., civilingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1945: I K 15.
Utredningen har avlämnat ett den 6 maj 1949 dagtecknat betänkande
(SOU 1949: 2) jämte 2 bilagor, varav den ena i tryck (SOU 1949: 33). Uppdraget
är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
113
3. 190 års trafikförfattningssakkunniga (1947:1 22; 1948:1 12;
1949:I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;
Christensson, J., ombudsman;
Elliot, C. W., överstelöjtnant;
Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;
Hagardt, S. A. O., direktör;
Rimby, Hj., folkskollärare.
Experter:
von Segebaden, R., vägdirektör;
Lidvall, N., förste ingenjör.
Sekreterare:
Beskow, B. G., hovrättsråd.
Direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 K 19.
Under tiden från och med den 1 december 1948 till och med den 25 februari
1949 ha de sakkunniga sammanträtt in pleno 4 gånger, varjämte en
särskild delegation inom de sakkunniga haft 7 sammanträden.
De sakkunniga ha den 25 februari 1949 avgivit betänkande med förslag
till kungörelse angående vägmärken m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
4. Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och byggnadsplaneproblem
(1948:1 20; 1949:1 20).
Sedan Kungl. Maj :t den 1 november 1946 i anledning av riksdagens skrivelse
den 20 juni 1946, nr 397, uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta
allmänna anvisningar för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnadsplaneproblem samt medgivit, att byggnadsstyrelsen
finge vid anvisningarnas utarbetande anlita biträde av särskilda sakkunniga,
tillkallades den 23 april 1947 såsom sakkunniga:
Ahlberg, C.-F., stadsplanearkitekt;
Bjuke, C., kapten;
Hasslöf, O., intendent;
Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;
Ågren, T., byråchef.
Sedan de sakkunnigas arbete slutförts, har byggnadsstyrelsen utfärdat
allmänna anvisningar för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnadsplaneproblem.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsbcrut^clscn.
IK: 4
114
Riksdagsberättelsen.
I K: 5 5. Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga bestämmelser för
luftfarten (1948:1 21; 1949:1 21).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 29 november 1946:
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.
Sekreterare:
Nylén, T., t.f. byråsekreterare i luftfartsstyrelsen.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 K 21.
Den sakkunnige har under år 1949 slutfört uppsättandet av lagtext jämte
motiv till en ny luftfarlsförfattning.
Under år 1949 ha hållits ett flertal sammanträden för överläggningar med
representanter för praktisk luftfart.
Den sakkunnige har deltagit våren 1949 i ett i Lillehammer avhållet nordiskt
lufträttsmöte samt hösten 1949 i ett sådant möte i Helsingfors.
Genom skrivelser, dagtecknade den 18 och den 31 januari 1949, ha avlämnats
de två första delarna av den förberedande utredningens betänkande,
varefter den 26 augusti 1949 avlämnats utredningens betänkande i övrigt
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning angående utbyggnad av kommunikationsnätet i norra Värm
land
(1948:I 25; 1949: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 februari 1947):
Börjeson, B. B., överingenjör, ordförande;
Norling, H., landstingsdirektör;
Thorsell, K. A., t.f. byråchef.
Sekreterare:
Åhsberg, G. B. V., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 25.
Utredningen, som under år 1949 hållit 4 sammanträden, har den 22 juni
1949 avgivit betänkande med förslag till vissa åtgärder syftande till en förbättring
av kommunikationerna i norra Värmland (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
7. Utredning för behandling av vissa frågor rörande den enskilda väghåll
ningen
m. m. (1948: I 26; 1949: I 26).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 20 februari 1948:
Bexelius, T. A., lagman.
Sekreterare:
Canarp, C. S. T., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 26.
Utredningsmannen har den 14 mars 1949 avgivit förslag till utlåtande
angående det statliga stödet åt enskild väghållning (stencilerat). Förslaget
är för närvarande föremål för övervägande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 115
8. Sakkunnig för utarbetande av allmänna föreskrifter om garage I Jfo JJ
(1948: I 30; 1949: I 29).
Sedan Kungl. Maj :t den 20 juni 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till allmänna föreskrifter
om garage samt medgivit, att styrelsen vid föreskrifternas utarbetande
finge anlita biträde av särskild sakkunnig, har såsom sakkunnig tillkallats:
Josephson,
T., bitr. länsarkitekt.
Sakkunniguppdraget är numera slutfört.
9. 1948 års utredning angående järnvägskorsningar (1949: I 31).
Tillkallad utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23
april 1948:
Carlberg, B. C., överingenjör.
Expert:
Alm, J. E., professor emeritus.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., byråinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 31.
Utredningen har avlämnat ett den 25 februari 1949 dagtecknat betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
10. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m. (1947: I 14;
1948: I 4; 1949: I 9).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.
Ledamöter:
Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;
Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Direktiven för nämnden, se 1940: K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1949.
11. Elkraftutredningen av år 1943 (1947: I H 17; 1948: I 6; 1949: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 januari 1943):
116
Riksdagsberättelsen.
| J£; ij Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Malm, N. P., f. d. kommerseråd;
Persson, P. H. Y., direktör;
Svenson, J. F. D., lantbrukare, vice ordförande i livsmedelskommissionen;
Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Kanslichef:
Nilsson, G. H.. överdirektör.
Sekreterare:
Garle, B., länsnotarie.
Särskilda biträden:
Joachimsson, O., civilingenjör;
Hedefalk, B., ingenjör.
Lokal: Linnégatan 48 A; tel. 22 70 00.
Direktiven för utredningen, se 1944: I H 13.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 sammanträtt
18 dagar.
I den serie av länsredogörelser angående detalj distributörerna samt deras
råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft, vars publicering
påbörjades 1947, har under år 1949 utgivits redogörelser för Värmlands,
Uppsala, Södermanlands och Stockholms län samt Stockholms stad
(SOU 1949: 10, 29 och 42). Redogörelser för Örebro och Västmanlands län
beräknas föreligga i tryck under den närmaste tiden.
Landsbygdens system- och standardiseringsfrågor ha varit föremål för
fortsatt behandling inom samarbetskommittén för landsbygdsnätens standardisering.
Den helt övervägande delen av utredningens arbete bär bestått i utarbetande
av utkast till huvudbetänkande, därvid skilda alternativ avseende elkraftförsörj
ningens förstatligande, respektive rationalisering genom andra
åtgärder behandlats.
Särutredningar ha företagits i ett flertal inom uppdraget fallande specialfrågor,
bl. a. angående fördelningen av kostnaderna för sådana ändringar
av förbrukare tillhöriga elektriska installationer och apparater, som bli
nödvändiga i samband med omläggning av spänningen på distributionsnät.
Yttrande i denna fråga har i särskilt ärende avgivits till Kungl. Maj :t den
It oktober 1949.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
12. 1943 års järnvägskommitté (1947: I 16; 1948: I 7; 1949: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 117
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Sandström, K. H., överingenjör;
Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm.;
Söderling, E. G., direktör.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 april 1945:
Blomberg, A. M. R., distriktschef.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1339).
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 6 sammanträden
och företagit 2 studieresor.
Kommitténs arbete har varit inriktat på de smalspåriga järnvägarna i
västra Sverige och betänkande rörande dessa beräknas kunna avgivas i början
av år 1950.
13. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1947: I 17; 1948: I 8; 1949: I 13).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.
Sekreterare:
von Sydow, G., hovrättsassessor (t. o. m. den 13 januari 1949);
Lagergren, G. K. A., hovrättsassessor (den 14 januari—den 1 maj 1949);
Salomonson, C. S. R., t. f. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 3 maj 1949).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1944: I K 11.
Frågan om de krav, vilka böra ställas på beskaffenheten av det pappemballage,
som användes vid godstransporter å järnväg, har varit föremål
för förhandlingar inför utredningsmannen mellan representanter för berörda
myndigheter och organisationer. Förhandlingarna ha emellertid ajournerats,
sedan fabrikantorganisationerna erbjudit sig att jämte statens järnvägar
bekosta vissa prov, vilkas resultat kunna bidraga till frågans lösning.
Frågan om ett internationellt genomgångskonossement i kombinerad trafik
har med utgångspunkt från av utredningsmannen utarbetade promemorior
behandlats vid internationella konferenser i Mentonc, Paris och Amsterdam.
Utredningsarbetet pågår.
K: 13
118
Riksdagsberättelsen.
|j ]£• 14 14. Kraftledningsskadeersättningssakkunniga (1947:1 19; 1948:1 9;
1949:114).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Edén, J. A., jägmästare;
Hagberg, A. E., professor (för utarbetande av skogsnormerna);
Hagberth, N. E., domänintendent (för utarbetande av åkernormerna);
Hallmans, G., civil jägmästare (för utarbetande av skogsnormerna);
Pontén, S., rektor (för utarbetande av åkernormerna);
Streyffert, K. T., professor (för utarbetande av skogsnormerna).
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. 44 05 85.
Direktiven för utredningen, se 1945:1 K 13.
Under tiden november 1948—15 november 1949 ha hållits 7 sammanträden.
Sedan statens skogsforskningsinstitut i juli 1948 överlämnat ett antal produktionstabeller
jämte värdeberäkningar och dessa blivit föremål för granskning,
blev det i början av år 1949 klart att uppgifterna från institutet icke
vore tillfyllest för att därå grunda skogsnormerna. Dessa avses nu att grundas
på riksskogstaxeringens material. Oväntade svårigheter ha fördröjt utredningsarbetet,
som bedrivits i samarbete med vägmarksersättningssakkunniga.
Betänkande angående skogsnormerna beräknas kunna avlämnas nyåret
1950.
15. Vägmarksersättningssakkunniga (1947:1 24; 1948:1 14; 1949:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juli 1945):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Bexelius, T. A., lagman;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm.;
Håård, K. H., överinspektör;
Hagberth, N. E., domänintendent (för utarbetande av åkernormerna);
Pontén, S., rektor (för utarbetande av åkernormerna);
Hallmans, G., civiljägmästare (för utarbetande av skogsnormerna);
Streyffert, K. T., professor (för utarbetande av skogsnormerna).
Sekreterare:
önnesjö, K. E. A., sekreterare.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Direktiven för de sakkunniga, se 1946: I K 21.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 icke hållit
något sammanträde.
De sakkunniga, som upprätthålla intimt samarbete med kraftledningsskadeersättningssakkunniga,
avvakta resultatet av vissa utredningar och
119
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
försök av sistnämnda sakkunniga beträffande normer för ersättning av I K; 17
skog och skogsmark m. in. vid framdragande av elektriska kraftledningar.
De sakkunniga räkna med att kunna avgiva förslag till skogsnormer år
1950.
16. 19*5 års Gotlandskommitté (1947:1 28; 1948:1 18; 1949:1 18).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):
Malmkvist, E. V., byråchef, ordförande;
Pettersson, G., ombudsman, led. av I kamm.;
Svennberg, I., civilingenjör;
Wahlgren, Å., direktör.
Sekreterare:
Leijon, T., direktör.
Lokal: Nybrogatan 3; tel. 61 08 55.
Direktiven för utredningen, se 1946: I K 31.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 haft 2 sammanträden.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1950.
17. 19*6 års vatten- och avloppssakkunniga (1947: I 30; 1948: I 19;
1949:I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Bexelius, T. A., lagman;
Petrelius, B., byråchef.
Experter:
Körlof, A. H. V., hovrättsassessor;
Lantz, H. V., förste byråingenjör;
Riben, K. O., hovrättsråd;
Vallin, S. A., överinspektör;
Åberg, R. G. H., byråingenjör.
Sekreterare:
Smedman, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1338),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1947: I K 30.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 40
sammanträden och avse att under första halvåret 1950 avgiva betänkande
med förslag till utvidgad lagstiftning och ändrade statsbidragsregler in. in.
i fråga om vattenförsörjning och avlopp.
I K: 18
120 Riksdagsberättelsen.
18. 1947 års tågfärjekommitté (1948: I 22; 1949: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Böös, G. M. E„ kommerseråd;
Malmkvist, E., byråchef;
Schiitz, E., distriktschef.
Sekreterare:
Öster, M. N., e. o. aktuarie.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1338).
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 22.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå även under år 1950.
19. Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation (1948:1 23;
1949:I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att biträda med utredning rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 7 anars 1947):
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm., ordförande;
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Johansson, A. H., generaldirektör;
Quiding, H. A:son., byggnadsråd;
Sandblom, P. G., civilingenjör;
Åhrén, U. E., professor.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.;
Åmark, S. O. F., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. 30 77 90 samt lokalsamt.
växel 22 45 00 (ankn. 1253), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1948: I K 23.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
sammanträtt in pleno 7 dagar, varjämte ordföranden, vissa ledamöter och
sekreterarna haft överläggningar med myndigheter, kommittéer och experter.
Kommittén har under året fortsatt sina undersökningar om bebyggelseplaneringens
uppgifter och organisation och därvid särskilt behandlat förhållandet
till annan samhällsplanering och byggnadsväsendet. Byggnadsnämndernas
behov av sakkunniga biträden har närmare undersökts i samråd
med byggnadsstyrelsen och länsarkitekterna. Länsarkitekternas ställning
till länsstyrelserna har diskuterats efter kontakt med länsstyrelse^-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 121
redningen. Kommittén har även upptagit frågan om Iantmäteriorganisatio- J 21
nens medverkan i bebyggelseplaneringen efter samråd med lantmäteristyrelsen.
Kommittén har i samverkan med lokaliseringsutredningen och 1947 års
byggnadsstyrelseutredning under år 1949 fullföljt sina undersökningar om
planväsendets centrala ledning.
Kommittén har avgivit infordrat yttrande över fastighetsbildningssakkunnigas
betänkande den 29 januari 1949 med förslag till vissa ändringar i
jorddelningslagen m. m.
Betänkande beräknas kunna avlämnas efter årsskiftet 1949/50.
20. 1947 års utredning rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket
(1948:1 24; 1949:1 24).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1947):
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Grahn, E., ombudsman;
Hall, G. V., byråchef;
Hjort, K.-G. M., generaldirektör;
Mannerfelt, A. T. W. A., vägdirektör;
Mattsson, V. J., hemmansägare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Olsson, E. H., vägkamrerare;
Hjort, C. I. F., civilingenjör.
Sekreterare:
Tånneryd, S. A. S., t. f. byråchef.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 22 96 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 24.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 sammanträtt
21 dagar.
Utredningens arbete är i huvudsak slutfört och beräknas kunna redovisas
i ett betänkande omkring årsskiftet 1949/50.
21. 7947 års järnvägsutredning (1948:1 27; 1949:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1947):
Wijnbladh, T. O. R., generaldirektör, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
de Geer, J. G. G., friherre, bruksdisponent, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindahl, L. H., förste reparatör, led. av II kamm.;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I lcamm.
122
Riksdagsberättelsen.
I K: 21 Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. byrådirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1085).
Direktiven för utredningen, se 1948:1 K 27.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 sammanträtt 27 gånger. Utredningens arbetsutskott har sammanträtt
7 gånger.
Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts dels inom ett särskilt
arbetsutskott, dels genom tillkallade experter samt dels inom sekretariatet.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1949/50.
22. 7947 års byggnadsstyrelseutredning (1948:1 28; 1949:1 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1947):
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm., ordförande (avliden den
12 november 1949);
Giertz, L. M„ arkitekt;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Wirseen, Å., kansliråd;
Zetterberg, G. L., civilingenjör.
Sekreterare:
Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. 54 05 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 28.
Utredningen, som under år 1949 hållit sammanträden under sammanlagt
16 dagar, beräknar kunna avsluta sin verksamhet i början av år 1950.
23. 7948 års järnvågstaxekommitté (1949:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):
Sahlin, O. E., direktör, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Cedercrantz, B., direktör;
Degerstedt, C. Hj„ direktör;
Jacobsson, C. A., direktör;
Lindahl, E. R., professor;
Lindström, K. J. O., godsägare;
Ohlson, I., direktör.
Huvudsekreterare:
Sjöberg, E. A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, K. H., förste byråsekreterare;
Svensson, J. S., byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 123
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. 10 67 51 eller växel 22 60 00 (ankn. 1342). I Kt 26
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 30.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 6 sammanträden,
till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett antal
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekretariatet
och mellan kommittén samt järnvägsstyrelsen och statens järnvägars överrevisorer.
Kommittén har i skrivelse den 17 augusti 1949 till Kungl. Maj :t avgivit
förslag angående avskrivningsfrågan vid statens järnvägar. I skrivelsen konstaterades
att avskrivningarna vid statens järnvägar, såsom de hittills beräknats,
på grundval av objektens historiska anskaffningspriser vore otillräckliga
och att tungt vägande skäl talade för att avskrivningarna i stället
baserades på återanskaffningspriser (nupriser). Sistnämnda avskrivningsförfarande
kunde tillämpas inom ramen för statens järnvägars nuvarande
bokföringssystem. Taxekommittén framhöll, att för dess fortsatta arbete
vore det erforderligt, att kommittén erhöll direktiv beträffande det avskrivningsförfarande,
som skulle ligga till grund för statens järnvägars kostnader
och intäktsbehov samt föreslog, att nyssnämnda förfarande, i princip
grundat på återanskaffningspriser (nupriser), skulle godkännas såsom direktiv
för kommittén.
Kommittén har under år 1949 verkställt utredning om nu förekommande
nedsättningar i de ordinarie taxorna för gods- och personbefordring vid
statens järnvägar samt i samarbete med järnvägsstyrelsen påbörjat andra
undersökningar av trafikens struktur. Sedan 1942 års järnvägskostnadsutredning
framlagt betänkande med förslag till principer och metoder för
kostnadsberäkningar vid statens järnvägar, har taxekommittén hos järnvägsstyrelsen
anhållit om åtgärder från styrelsens sida för att utarbeta och
till kommitténs förfogande ställa vissa för taxearbetet behövliga prognoser,
kostnadsberäkningar och resultatredovisningar för person- och godstrafik.
24. Utredning angående reglering av rätten att hålla grindar över enskild
väg, till vilken statsbidrag utgår (1949:1 32).
Förordnad av Kungl. Maj:t den 9 juli 1948:
Bexelius, T. A., lagman.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 32.
Utredningsarbetet pågår.
25. 1948 års vinterväghållningsutredning (1949: I 33).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948:
Andersson, G. H., landshövding, ordförande;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.:
Bexelius, T. A., lagman;
124
Riksdagsberättelsen.
I K: 25 Hjort, K.-G. M., generaldirektör;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nylin, B. E., vägingenjör.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 22 96 60.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 33.
Utredningen har under tiden december 1948—mars 1949 avhållit 5 sammanträden
samt avgivit infordrade remissyttranden i fråga om väckta motioner,
nr 50 i första kammaren och nr 34 i andra kammaren, om utredning
rörande reglerna för enskild vägs överförande till allmänt underhåll.
I skrivelse den 19 april 1949 har anmälts, att utredningen beslutat uppskjuta
det fortsatta arbetet till senhösten 1949 med hänsyn till att vissa för
utredningen betydelsefulla utredningar icke kunnat genomföras på grund
av onormala snöförhållanden vintern 1948/49.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
26. 1948 års personalkommission vid statens järnvägar (1949: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 för
att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för
personal vid statens järnvägar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september
1948):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Alström, A. E., förste maskiningenjör, utsedd av järnvägsstyrelsen;
Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av Svenska järnvägsmannaförbundet;
Tillinger,
K. H. I., överinspektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;
Vilmont, S. B. E., e.o. förste byråsekreterare, utsedd av Statens järnvägars
befälsförbund.
Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Jonasson, S. S., bokhållare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1085 eller 1442).
Kommissionen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 sammanträtt 95 gånger.
Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts dels genom tillkallade
experter, dels inom sekretariatet. De verkställda specialundersökningarna
äro föremål för studium och överväganden inom utredningen.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1950/51.
27. Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen (1949: I 35).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december
1948:
Frisell, E. G., direktör, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 125
Eriksson, C. E., f. d. möbelhandlare, led. av I kamm.; I Kl 29
Malmkvist, E. V., byråchef;
Skantze, L. O., civilingenjör;
Streyffert, K. T., professor.
Sekreterare:
Åhrberg, H.-H. H., e.o. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 39.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 35.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 4
sammanträden, därav ett i förening med studieresa inom det av utredningen
berörda området.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
28. Busslinjeutredningen (1949:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;
Hulterström, A. N. O., länsassessor;
Lydén, G., direktör;
Nilsson, R., direktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsassessor (fr. o. m. den 14 mars 1949).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1259), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.
Utredningen har intill den 1 december 1949 hållit 5 sammanträden samt
företagit en studieresa. Mellan sammanträdena ha utredningsarbeten utförts,
förutom av sekreteraren, av vissa av ledamöterna.
29. 1949 års skärgårdstrafikkommission.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1949):
Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berglund, H. J., borgarråd;
Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Åsbrink, P. V., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1235), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 28
januari 1949):
Inom det område som omfattas av 1936 års s. k. regionplan för kommunerna
omkring Stockholm föreligga ett flertal spörsmål av gemensamt intresse för sta
-
126
Riksdagsberättelsen.
I K" *Cn’ Stockholms stad, förortskommunerna och Stockholms läns landsting. Den
fortgående utvecklingen i Stockholmsområdet och tillkomsten av den nya byggnadslagstiftningen
har aktualiserat frågan om upprättande av en ny och utvidgad
regionplan. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 januari 1949 skall en regionplan
upprättas, vilken skall omfatta jämväl bl. a. Stockholms stad och hela Stockholms
skärgård. Även inom det utvidgade området finnas problem av gemensamt intresse
för staten, staden, landstinget och de berörda kommunerna.
De spörsmål som här avses kunna allt efter sin art väntas bli upptagna till behandling
i olika sammanhang. Frågor om huvuddragen av markens användning
för kommunikationsändamål, tätbebyggelse och friluftsliv lära sålunda få upptagas
inom det regionplaneförbund, som skall bildas av kommuner och samhällen inom
regionplaneområdet. Frågor rörande trafikens närmare organisation höra däremot
icke direkt till regionplaneförbundets uppgifter.
Spörsmålet om trafikens ordnande nu och i framtiden hör — även bortsett från
planläggningen av trafiklederna — till de viktigaste av de gemensamma problem
som måste lösas inom Stockholmsområdet. Omfattande undersökningar härom ha
utförts eller pågå hos statliga och kommunala myndigheter samt inom kommittéer
och särskilda samarbetsorgan. Vid sammanträde inför överståthållaren den 13
september 1948 med representanter för järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms
län, Stockholms stad och dess förorter, trafikföretag m. fl. har framkommit,
att parterna önska låta de olika frågor, som sammanhänga med föroristrafiken,
göras till föremål för en särskild utredning. Parterna ha sedermera enats om
att tillsätta en kommitté för överläggningar angående de med förortstrafiken
sammanhängande frågorna. Frågan om skärgårdstrafiken ansågs beröra andra
spörsmål än den vanliga förortstrafiken, varför denna fråga icke skulle upptagas
till behandling av kommittén.
Även i fråga om skärgårdstrafiken föreligga problem av gemensamt intresse för
i första hand staten, staden, landstinget och skärgårdskommunerna. Dessa problem
ha tidigare varit föremål för utredning i flera omgångar och, sedan förslag i ämnet
i början av år 1948 framlagts av 1945 års skärgårdsutredning (SOU 1948: 10),
ha vissa riktlinjer för en lösning uppdragits i propositionen 1948:261 angående
vissa frågor rörande skärgårdstrafiken. Då hithörande frågor äro av den natur,
att en lösning ej lämpligen kan uppskjutas i avbidan på en organisation av Stockholmsområdets
trafik i dess helhet, anser jag, att de nu böra upptagas till särskild
behandling av en för de allmänna intressena gemensam förhandlingskommission.
De viktigaste frågorna äro följande.
Sjötrafiken i den södra och den norra delen av skärgården har i propositionen
1948:261 förutsatts skola i huvudsak baseras på passbåtar i anslutning till busslinjerna
på fastlandet. Så har redan skett i viss utsträckning. Passbåtstrafiken
mellan Muskö och Söderbv brygga å fastlandet upprättliålles sålunda av det bussföretag,
som innehar trafiktillstånd å linjen Stockholm—Söderby brygga. Passbåtstrafiken
Stavsnäs—Sandhamn upprätthålles i samtrafik med busstrafiken på
fastlandet, varvid i viss utsträckning bidrag utgått från bussföretaget. I norra
skärgården har landtrafikföretaget träffat överenskommelser med ett antal passbåtsförare
om samtrafik, varvid viss samtrafiksersättning lämnats. I fråga om
Ornö och Utö symes det vara mera oklart, vilket trafikföretag som lämpligen bör
upprätthålla sjötrafiken samt huruvida man för framtiden kan räkna med att
erforderlig samverkan kommer till stånd mellan land- och sjötrafikföretag.
Myndigheterna ha redan nu vissa möjligheter att med tillämpning av bestämmelserna
i 1940 års förordning om yrkesmässig automobiltrafik m. m. sörja för
att bussföretagen medverka till ett ändamålsenligt ordnande av land- och sjötrafiken.
Om en av 1945 års skärgårdsutredning förordad lagstiftning om tillfälligt
ordnande av skärgårdstrafiken genomföres, skulle dessa möjligheter förbättras.
Betydande svårigheter föreligga dock att enbart genom administrativa ingripanden
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 127
åstadkomma en ändamålsenlig ordning av dessa delvis komplicerade trafikfrågor, J
och jag anser därför önskvärt, att kommissionen upptar förhandlingar med vederbörande
trafikföretag i syfte att åstadkomma överenskommelser om att trygga
fortbeståndet av en mot föreliggande behov svarande trafik. Härvid böra de i propositionen
1948:261 angivna riktlinjerna i huvudsak följas.
Vad angår trafiken i det mellersta skärgårdsområdet bär skärgårdsutredningen
påpekat, att den övervägande delen av denna trafik omhänderhaves av Waxholms
Nya Ångfartygs Aktiebolag. Jämte detta bolag finnes för närvarande — sedan
Stockholm—Sandhamns Rederi Aktiebolags och Aktiebolaget Skärgårdsrederiets
rörelser övertagits av Vaxholmsbolaget — ett mindre rederiföretag, nämligen Ångfartygs
Aktiebolaget Blidösund. Om man till det mellersta trafikområdet jämväl
räknar skärgården innanför Vaxholm tillkomma ytterligare några rederiföretag.
Skärgårdsutredningen har förordat, att Vaxholms- och Blidösundsbolagens ifrågavarande
verksamhet övertages av ett företag, vilket bör ombesörja alla trafikuppgifter
av betydelse inom trafikområdet. Kommissionen bör upptaga förhandlingar
med nämnda bolag rörande villkoren och formerna för ett övertagande av majoritetsintresset
i dem. Huruvida förhandlingar böra upptagas jämväl med övriga i
detta trafikområde arbetande rederiföretag får bli beroende av särskild prövning
inom kommissionen.
Kommissionen bör vid övervägande av frågan, vilken trafikföretagare som bör
ombesörja viss trafik, beakta, att sjötrafiken i skärgårdsområdet i lämplig omfattning
får en enhetlig ledning och att samverkan kommer till stånd mellan det ifrågasatta
rederiföretaget i det mellersta skärgårdsområdet och fristående passbåtslinjer.
Vid de förhandlingar som hösten 1948 förts mellan länsstyrelsen i Stockholms
län, å ena, samt de i skärgårdstrafiken intresserade företagen, å andra sidan, har
framgått, att de i propositionen 1948:261 angivna omständigheter som utgöra skäl
för det allmänna att inträda såsom intressent i skärgårdstrafiken nu föreligga.
Skärgårdsutredningen utgick i sitt betänkande från att Stockholms stad och Stockholms
läns landsting borde ha det avgörande inflytandet i varje fall över trafiken
i det mellersta skärgårdsområdet. Enskilda intressenter borde enligt utredningen
beredas tillfälle till delägarskap. Vid remissbehandlingen av detta förslag
hävdades från ett flertal myndigheters sida, att även staten borde medverka vid
lösandet av trafikfrågorna. En slutlig lösning av dessa spörsmål torde ej kunna
nås, förrän klarhet skapats rörande formerna för en samordning av trafiken i
hela Stockholmsområdet. På sakens nuvarande ståndpunkt bör kommissionen därför
upptaga överläggningar, huru de allmänna intressena — i avbidan på en senare
definitiv reglering av de inbördes förhållandena — nu lämpligen böra samverka
för att till sig överflytta huvudinflytandet i den ifrågavarande sjötrafiken i
det mellersta skärgårdsområdet samt mellan sig fördela det ekonomiska ansvar
för trafiken, som de nuvarande enskilda intressenterna icke längre äro villiga att
bära.
För fullföljande av förhandlingsuppdraget kunna särskilda undersökningar behöva
företagas. För sådant ändamål böra experter kunna ställas till kommissionens
förfogande.
Kommissionen bör vara oförhindrad att, om så befinnes lämpligt, upptaga andra
med uppdraget sammanhängande spörsmål till behandling samt att om förhandlingsuppdraget
skulle behöva utvidgas göra framställning om erforderlig komplettering
av de för arbetet meddelade direktiven.
Kommittén har intill den 1 december 1949 hållit 12 sammanträden, varav
6 i samband med företagna resor inom skärgårdsområdet.
Arbetet pågår.
I K: 30
128 Riksdagsberättelsen.
30. Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949.
Ordförande, förordnad av Kungi. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning
av överståthållarämbetets skrivelse den 15 oktober 1948:
Nerell, Å. N. J., direktör.
Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Berg, G. A., landstingsman;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Helin, H. S., direktör;
Markelius, S. G., stadsplanedirektör;
Sandström, K. H., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.
Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Utredningen har enats om följande program för sitt arbete:
Verksamheten bör till en början inriktas på att studera den nuvarande trafiksituationen
i Stockholm, speciellt med avseende på infarterna till innerstaden och
ändstationerna för förortstrafiken. I samband härmed bör möjligheterna till snar
förbättring av de svaga punkterna undersökas.
En prognos skall upprättas för utvecklingen av förortstrafiken under de närmaste
åren, baserad på de nu förefintliga förutsättningarna om nybebyggelsen
inom Stor-Stockholm. Härvid bör även kontakt upprättas med de organ inom
statsförvaltningen, som har att verkställa fördelningen av byggnadskvoterna på de
olika kommunerna och meddela vederbörliga byggnadstillstånd.
Till grund för utredningens bedömning av den aktuella trafiksituationen skall
läggas särskilda redogörelser angående de olika trafikföretagen. Dessa redogörelser
skall i form av promemorior utarbetas i samråd med vederbörande trafikföretag
och kommuner och innehålla erforderliga data angående trafikföretagens
verksamhet och bebyggelsen inom respektive trafikområden.
För att erhålla en visserligen ungefärlig men önskvärd bild av hur förortstrafiken
nu ombesörjes till och från Stockholm bör vidare särskilda trafikundersökningar
företagas som komplettering till de i olika sammanhang under de senaste
åren genomförda trafikräkningarna. Ur resultatet av dessa undersökningar bör
bl. a. en viss ledning erhållas för utredningens bedömning av behovet av anslutningsmöjligheter
mellan förorts- och innerstadstrafiken ävensom av de olika trafikanordningarnas
utformning och kapacitet.
På längre sikt måste utredningens arbete ta sikte på att undersöka förortstrafikens
blivande omfattning inom olika trafikområden och söka dra upp riktlinjerna
för bebyggelsens lokalisering med hänsyn till möjligheterna och tidpunkterna
för erforderlig utbyggnad och utformning av trafiksystemen. Det blir också
nödvändigt att få till stånd en avvägning av de framtida trafikuppgifterna på olika
trafikmedel och att i anslutning härtill klarlägga principerna för, hur förortstrafiken
på närmare håll resp. till och från Stor-Stockholms ytterområden skall
ombesörjas.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 129
För en sådan bedömning av de framtida trafikuppgifterna är det nödvändigt T
att ingående granska de generalplaner, som upprättats under senare år eller f. n.
upprättas inom olika kommuner. Inte minst ur trafiksynpunkt torde en samordning
av dessa planer vara angelägen och det måste av utredningen noggrant bedömas
möjligheterna att genomföra generalplanerna i den föreslagna omfattningen
med hänsyn till trafiksynpunkterna. Frågan om anskaffande av kapital för i
generalplanen projekterade förortsbanor måste ägnas uppmärksamhet.
Då trafikfrågan numera kommit att framstå som det svåraste problemet med
avseende på den framtida bebyggelseutvecklingen i Stor-Stockholm, måste vidare
en tidplan upprättas för utbyggnaden av trafiksystemet i dess olika detaller‘
,nna tidplan måste baseras på ekonomiskt tänkbara förutsättningar —
både i avseende på anläggnings- och driftkostnader — och diskuteras med berörda
intressenter.
På grundval av framkomna förslag bör vidare utföras kostnadsberäkningar
och upprättas kostnadssamnianställningar för bedömning av bl. a det framtida
investeringsbehovet för nya eller förbättrade förbindelseleder, fasta anläggningar
av olika slag, rullande materiel m. m.
För bedömning av möjligheterna att genomföra en samordning av trafiken måste
också taxefragan agnas en ingående granskning, eftersom det utan samordning
av taxorna pa olika trafikmedel torde vara utsiktslöst att kunna åstadkomma den
eftersträvade, rationella utformningen av det framtida trafiksystemet. Till grund
för en diskussion av taxeproblemet bör utredningar företagas i fråga om förslag
tilltaxepisteringan syfte att möjliggöra en rationell fördelning av resenärerna
?å °h£.a traDkmede1. 1 * * * samband med överläggningarna angående taxesvstemet
nom Stor-Stockholm torde det därjämte bli ofrånkomligt att även behandla företagsekononnska
riktlinjer, bl. a. med avseende på den av statens järnvägar respektive
Stockholms spårvagar bedrivna förortstrafiken.
nan6 * * 9* aynCS T" Va.^ önskvärt att utredningen, efter att ha studerat trafikförhållandena
vid Stockholms infartsleder, genom föredrag eller i pressen lämnar
redogörelse för allmänheten över de rådande och väntade trafiksvårigheterna och
redovisar de förefintliga möjligheterna att på kort sikt underlätta trafiksituationen.
Inte minst med hansyn till planeringsarbeten i förortskommunerna torde en
sådan redogörelse vara nödvändig.
I enlighet med de ovan redovisade planerna har arbetet igångsatts med
undersökningar av den aktuella situationen för förortstrafiken och tillsam
mans
med Stockholms stads gatukontor och Stockholms spårvägar stude
ras
möjligheterna till trafikunderlättande åtgärder för denna trafik. Så
lunda
har utredningen deltagit i överläggningar angående utbyggnad av de
nordsydliga trafikförbindelserna över strömmarna. Därjämte har i samråd
med järnvägsstyrelsen och Stockholms stads stadsplanekontor igångsatts
utredning om en till tunnelbanesystemet ansluten förortsbana utefter stambanan
söderut för att avlasta lokaltrafiken på sträckan närmast Stockholm.
I anslutning härtill göres även en undersökning av den framtida fjärr- och
lokaltrafiken på järnvägarna som underlag för en utredning om utbyggnad
av centralstationen till större kapacitet och om behovet av ytterligare
spårutrymme på järnvägssträckan söder därom.
Inventeringar av de olika infartsledernas nuvarande trafikstruktur ha
vidare påbörjats med Saltsjöhanan och dess bussföretag. Härvid har framkommit
förslag till ny busstation vid Borgmästargatan för busstrafiken ut
9 Iiilumg till riksdagens protokoll 11)50. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
K: 3»
130
Riksdagsberåttelsen
I K: 30 mot Värmdö, vilket förslag torde ha utsikter att realiseras under år 1950.
Dessutom har förberedelsevis möjligheterna att utvidga Saltsjöbanans ändstation
vid Slussen undersökts, varigenom banans trafikkapacitet mot rimliga
kostnader torde kunna ökas väsentligt. Möjligheterna att få till stånd
en dubblering av den trånga Danviksbron undersöks samtidigt.
Vidare har granskningen av förefintliga generalplaner eller generalplaneförslag
för kommuner inom Stor-Stockholm igångsatts i samråd med generalplaneavdelningen
vid Stockholms stads stadsplanekontor och länsarkitekten
i Stockholms län.
Utredningen har under tiden april—oktober 1949 hållit 6 plenarsammanträden,
varjämte ett flertal förberedande sammanträden ägt rum mellan de
i de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen och
representanter för olika organ inom stats- och kommunalförvaltningarna.
31. 19h9 års trafiknykterhetsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juni 1949):
Lindell, I. A., justitieråd, ordförande;
Englund, E. W., aktuarie, led. av I kamm.;
Goldberg, L., laborator;
Krugel, R. F., landsfiskal, led. av I kamm.;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Nelker, H. G., aktuarie.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1350),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 27
maj 1949):
Det första svenska straffbudet mot s. k. rattfylleri upptogs på hemställan av
riksdagen i 1923 års motorfordonsförordning. Bestämmelsen har sedermera ändrats
och utvidgats vid flera tillfällen. Från och med år 1934 återfinnas hithörande
stadganden i den särskilda lagen om straff för vissa brott vid förande av motorfordon.
Lagstiftningen omarbetades väsentligt 1941 efter föregående utredning
genom särskilt tillkallad utredningsman.
Under förarbetena till de senast gjorda lagändringarna uttalades, att, då det
gällde att bekämpa den fara, som alkoholförtäring i samband med förande av
motorfordon innebär, det vore ändamålsenligt att successivt föra lagstiftningen
fram mot strängare regler och därigenom undan för undan vänja motorfordonsförarna
till allt större varsamhet i umgänget med rusdrycker. Lagstiftningens uppfostrande
syfte syntes på detta sätt bäst tillgodoses.
Frågan om en revision av lagstiftningen på detta område har sedermera uppmärksammats
bl. a. i riksdagen samt inom 1944 års trafikförfattningssakkunniga
och 1945 års trafiksäkerhetskommitté. Dessa utredningar tillsatte på sin tid en
särskild delegation för utredning om rattfylleri, vilken avgav ett yttrande med
förslag till åtgärder för bekämpande av rattfylleriet. I de remissutlåtanden, som
avgivits över utredningarnas betänkanden, ha ytterligare synpunkter framkommit.
Slutligen har för rattfylleridelegationens räkning utförts en särskild statistisk
utredning till belysande av olika sidor av rattfylleribrottet.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 131
Det material, som sålunda förebragts, har vid den fortsatta beredningen av J[ g» gj
.ärendet inom kommunikationsdepartementet visat sig otillräckligt för att läggas
till grund för en revision av lagstiftningen på de punkter, där behov av ändringar
anmälts. En särskild allsidig och förutsättningslös utredning av dessa frågor bör
därför komma till stånd. —---
I nuvarande lag om straff för vissa brott vid förande av motorfordon upptagas
två olika brottstyper. Till den ena •— för vilken straffskalan är fängelse
i högst ett år eller, där omständigheterna äro mildrande, lägst 25 dagsböter —
hänföres den, som »varit så påverkad av starka drycker, att det kan antagas, att
han icke på betryggande sätt kunnat föra fordonet». Därvid uppställes den presumtionen,
att förare, som haft en alkoholhalt i blodet av 1,5 °/00 eller däröver,
alltid skall anses ha varit påverkad som nyss sagts. Den andra brottstypen omfattar
förare, som — utan att det visats att han varit i lagens mening påverkad
— haft en blodalkoholhalt av 0,8 men ej 1,5 %0. Straffet för en sådan förare är
dagsböter, lägst 10, eller fängelse i högst 6 månader. En överträdelse av sistnämnda
stadgande har i viss mån betraktats endast som en förseelse mot god
ordning, varför bötesstraff upptagits först i strafflatituden.
Mot denna utformning av lagstiftningen har invänts, att den skulle inbjuda
till alkoholförtäring i mindre kvantiteter samt överlämna åt föraren att •— kanske
i redan alkoholpåverkat tillstånd — med ledning av bl. a. de 1941 införda
presumtionsreglerna avgöra när han bör avbryta sin alkoholförtäring eller avstå
från att föra motorfordon. I anslutning härtill har föreslagits, att alkoholförtäring
viss tid före och under förande av motorfordon skulle i princip förbjudas.
En dylik princip torde dock vara svår att tillämpa i det praktiska livet och den
torde därför svårligen kunna genomföras utan betydande modifikationer. Ett annat
förslag är att, om en förare gjort sig skyldig till straffbar vårdslöshet i trafiken
och det befinnes att han förtärt rusdrycker inom viss tid före brottets begående,
detta skall med vissa undantag anses som en försvårande omständighet
vid bestämmande av straff för brottet. En utvidgning av det straffbara området
inom rattfyllerilagstiftningen har tidigare ansetts möta hinder av folkpsykologisk
art med hänsyn till alkoholvanorna i vårt land. Det kan emellertid ifrågasättas
om ej uppfattningarna under senare år förändrats. Även med hänsyn till de nya
rön som vunnits beträffande sambandet mellan alkoholförtäring även i mindre omfattning
och trafikolyckorna finnes anledning att ompröva lagstiftningen ur trafiksäkerhetssynpunkt.
— -— .—
Mot tillämpningen av nuvarande lagstiftning har anmärkts, att straffmätningen
är alltför schematisk. Vidare synes frågan om bestraffningen av delaktighet i
rattfylleri ha blivit i alltför ringa grad uppmärksammad. Enligt min mening böra
rattfylleribrotten bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.
Det skulle säkerligen vara av värde om detta kunde närmare belysas så att domstolarna
erhålla bättre ledning vid bedömandet av svårhetsgraden hos rattfylleribrott
i olika situationer. Detta förutsätter, att man skaffar sig ökad kunskap om de
sociala, psykologiska och medicinska förutsättningarna för detta brott. Den ur laglydnadens
synpunkt särskilt viktiga frågan om bilförarnas och allmänhetens inställning
till spörsmålet om spritförtäring och bilkörning bör även beaktas. Samverkan
bör komma till stånd med den undersökningsverksamhet som bedrives
genom statens medicinska forskningsråds subkommitté för alkoholforskning. Frågan
om anordnande av en särskild statistisk undersökning torde framdeles få
upptagas till övervägande. Genom en undersökning av här antydda förhållanden
bör man även kunna få en bättre grund för bedömande av de övriga åtgärder,
som böra vidtagas för att göra motorförarna varsammare i umgänget med rusdrycker.
Bl od provsanalysen såsom bevismedel i rattfyllerimål har varit föremål för
kritik och det har bl. a. gjorts gällande, att en sänkning av gränsen för straff
-
132 Riksdagsberättelsen.
T lf* 31 bär alkoholpåverkan till lägre blodalkoholhalt än 0,s °/00 skulle vara förenad
med vissa risker ur rättssäkerhetssynpunkt. Från andra håll har framhållits att en
sänkning av gränsen till 0,5 %0 skulle kunna ske utan olägenhet ur nyssnämnda
synpunkt. Denna fråga bör prövas på grundval av den nyare forskningens rön.
Därvid bör övervägas i vad mån blodprovet bör kompletteras med en mera omfattande
klinisk undersökning samt om andra undersökningsmetoder kunna ersätta
blodprovet då det gäller att fastställa alkoholpåverkan. Sistnämnda spörsmål får
särskild aktualitet vid bedömande av körförmågan hos bilförare som är påverkad
av andra rusgivande medel än alkohol. I sammanhanget bör även behovet
och lämpligheten av att i lagen ha presumtionsregler omprövas.
I de förut nämnda utredningarna och remissyttrandena har även frågan om
införande av särskilt straff för förare av cykel, motorbåt in. in., vilken är påverkad
av starka drycker, diskuterats. Denna fråga bör upptagas till övervägande
i samband med revisionen av rattfyllerilagstiftningen.
Förutom de straffrättsliga reaktionerna mot rattfylleriet böra även andra åtgärder
med syfte att förebygga och motverka rattfylleriet övervägas i detta sammanhang.
Detta gäller bl. a. frågan om förutsättningarna för utfärdande och återkallande
av körkort samt utfärdande av nytt körkort för person som fått sitt
körkort återkallat. —--
Utredningen har under tiden maj—november 1949 hållit 3 sammanträden.
Härvid har en genomgång gjorts av det tillgängliga utredningsmaterialet,
varjämte överläggning skett beträffande behovet av kompletterande undersökningar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
32. Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):
Lundberg, A. S., statssekreterare, ordförande;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led av I kamm.;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1259), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1949):
På hemställan av 1945 års riksdag uppdrog Kungl. Maj:t den 6 juli åt norrlandskommittén
och järnvägsstyrelsen att gemensamt verkställa utredning rörande
ostkustbanans förlängning norrut till Umeå.
Oberoende härav framlade norrlandskommittén sedermera ett den 5 december
1946 dagtecknat betänkande angående vissa åtgärder till förbättrande av transportförhållandena
i Norrland (SOU 1946:84). I betänkandet föreslogs bl. a. inrättande
av stambillinjer dels å sträckan Härnösand—Örnsköldsvik—Umeå—
Kommittéer och sakkunniffa: Kommunikationsdepartementet. 133
Skellefteå—Luleå—Haparanda, i den mån icke järnväg kommer till stånd på den- J 32
na sträcka, dels på ytterligare 11 särskilt angivna sträckor. Statens järnvägar
skulle i sista hand bära ansvaret för trafiken på stambillinjerna. Härjämte föreslog
kommittén vissa nedsättningar av taxorna för transporter på såväl järnvägar
som stambillinjer. Efter remissbehandling har betänkandet i sistnämnda del
överlämnats till 1948 års järnvägstaxekommitté.
Den på 1945 års riksdags hemställan igångsatta undersökningen resulterade i
en av järnvägsstyrelsen den 23 januari 1947 avgiven järnvägsekonomisk utredning
rörande den ifrågasatta järnvägsanläggningen till Umeå samt ett utlåtande
samma dag av norrlandskommittén, vari kommittén förordade, att järnvägsanläggningen
tills vidare begränsades till en kustbana Örnsköldsvik—Umeå och
Örnsköldsvik—Köpmanholmen, samt hemställde, att järnvägsstyrelsen måtte erhålla
uppdrag att skyndsamt inkomma med förslag till anordnande av stambillinjer
på sträckorna Härnösand—Örnsköldsvik samt Umeå—Skellefteå—Luleå—
Haparanda.
Järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställde därefter
på uppdrag av Kungl. Maj:t en undersökning rörande möjligheterna att på ett
med järnvägstrafik i huvudsak likvärdigt sätt genom vägtransporter tillgodose
trafikbehovet inom samma område som den av norrlandskommittén förordade
järnvägen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som ansåg sig icke kunna tillstyrka
järnvägsförslaget, föreslog i sitt remissutlåtande i ärendet, att frågan om anordnande
av billinjetrafik ytterligare utreddes, varvid särskilt borde undersökas möjligheterna
att genom en successiv utbyggnad av statlig billinjetrafik åstadkomma
en lämplig avvägning mellan näringslivets aktuella behov av förbättrade förbindelser
och de krav, som från det allmännas sida kunde ställas på en skälig kostnad
för anordnandet och uppehållandet av ifrågavarande förbindelse. Järnvägsstyrelsen,
som förordade uppskov med det principiella ställningstagandet till
järnvägs- och hillinjealternativen i kustområdet Örnsköldsvik—Umeå samt till
norrlandskommitténs förslag om anordnande av stambillinjer på kuststräckan i övrigt,
framhöll, att anordnandet av en stambillinje längs norrlandskusten förutsatte
en omfattande inlösen av befintliga enskilda trafikföretag, varvid en rad
svårlösliga värderingsfrågor kunde uppkomma. Därjämte kunde fall tänkas, där
tillståndshavaren över huvud taget ej vore villig att överlåta sitt trafiktillstånd.
Sistnämnda frågor äro för närvarande föremål för utredning inom den enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1948 tillsatta busslinjeutredningen.
I sitt ifrågavarande utlåtande förklarade sig styrelsen emellertid beredd att -—
för såvitt tillstånd därtill erhölles — på vanligt sätt anordna den ytterligare linjetrafik
utmed Norrlandskusten, och alltså även på sträckan Köpmanholmen—Örnsköldsvik—Umeå,
som kunde befinnas av behovet påkallad. Styrelsen förklarade
sig vidare beredd att, när tillfälle erbjöde sig att till godtagbart pris förvärva
av enskilda företagare inom berörda område nu bedriven linje- och beställningstrafik,
träffa och för godkännande underställa Kungl. Maj:t avtal om sådana förvärv,
allt i syfte att till båtnad för trafikanterna samordna biltrafiken med järnvägstrafiken.
De alternativ till förbättring av Norrlandskustens transportförhållanden,
som skulle kunna ernås vid dylikt övertagande, samt däremot svarande ekonomiska
kalkyler kunde emellertid enligt järnvägsstyrelsens uppfattning icke
framläggas, förrän förutsättningarna vore närmare klarlagda.
Det norrländska trafikproblemet är såsom av det anförda framgår för närvarande
i olika sammanhang föremål för behandling. Taxefrflgorna utredas sålunda
av 1948 års järnvägstaxeutredning. Härjämte bar Kungl. Maj:t den 27 maj
1949 uppdragit åt järnvägsstyrelsen alt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma
med en förberedande utredning rörande de ekonomiska verkningarna för statens
järnvägar av de ifrågasatta taxeändringarna. Inom busslinjeutredningen undersökas
vilka åtgärder, som lämpligen böra komma i fråga i de fall svårigheter
134
Riksdag sb eråttelsen.
I2K: 32 uppkomma för bl. a. statens järnvägar att övertaga en trafikrörelse, varav för*
* värv kan vara befogat ur effektivitets- och rationaliseringssynpunkt eller eljest.
Slutligen är frågan om trafikproblemens lösning genom järnvägs- eller landsvägstrafik
i viss utsträckning alltjämt föremål för remissbehandling.
Av norrlandskommitténs utlåtande av den 23 januari 1947 samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
och järnvägsstyrelsens yttranden däröver framgår, att förslagen
om anordnande av järnväg och billinje i statlig regi utefter norrlandskusten
äro av central betydelse. Flera skäl tala för att förutsättningarna för
genomförande av dessa förslag göres till föremål för särskild utredning i vissa
avseenden jämsides med de undersökningar för vilka jag förut redogjort. Kommittén
har själv förordat, att järnvägsstyrelsen måtte erhålla uppdrag att inkomma
med förslag i billinjefrågan. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat
sig icke ha något att erinra mot en sådan utredning. Vidare framgår av järnvägsstyrelsens
yttrande, att styrelsen är beredd att genom anordnande av ytterligare
linjetrafik och förvärv av enskild linje- och beställningstrafik samordna biloch
järnvägstrafiken i kustlandet.
Oavsett vilka resultat som kunna framkomma vid förut berörda utredningar,
synes ståndpunkt nu böra tagas till frågan, huru den ifrågavarande trafiken i
det norrländska kustlandet i princip bör organiseras. Därvid bör prövas huruvida,
på sätt bl. a. norrlandskommittén och järnvägsstyrelsen förordat, detta bör
ske under statlig ledning.
En plan för ordnandet av trafiken bör upprättas. I planen bör angivas, om
och i vilken utsträckning en samordning av trafiken utefter norrlandskusten bör
komma till stånd — enbart kustlandet trafikeras av ett 30-tal lastbilsföretag,
därav ett dotterföretag till statens järnvägar, och ett 20-tal bussföretag. Vidare
bör undersökas om gemensamma terminalanordningar kunna användas för bil-,
buss- och järnvägstrafiken i området eller om sådana anordningar böra avse
endast visst eller vissa trafikslag.
Planen bör utformas med sikte på att tillvarataga möjligheterna till besparingar,
som kunna föranleda gynnsammare taxor, samt till en förbättrad service
åt trafikanterna.
Kommittén har intill den 1 december 1949 hållit 2 sammanträden samt
företagit en studieresa.
Utredningsarbetet pågår.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
135
I Fi:2
Finansdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. 1945 års bankkommitté (1947: I 33; 1948: I 26; 1949: I 23).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1945 (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 april 1945):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;
Anderson, I., fil. dr, chefredaktör, f. d. riksdagsman;
Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
de Geer, J. G. G., friherre, bruksdisponent;
Elof sson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Fredriksson, K., redaktör;
Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Hallnäs, S., ombudsman;
Lindahl, C., bankdirektör;
Rooth, I., f. d. riksbankschef;
Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wulff, K. E., bankinspektör;
Wärn, T., f. d. statssekreterare.
Huvudsekreterare:
Algott, S. A. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Westerlind, E., byråchef.
Direktiven för kommittén, se 1946: I Fi 34.
Kommittén har under tiden december 1948—mars 1949 hållit 7 sammanträden
om tillhopa 9 sammanträdesdagar.
Frånsett ett remissärende har kommitténs arbete helt ägnats åt utredningen
rörande inrättande av en statlig affärsbank. Denna utredning avslutades
med att ett betänkande i ämnet (SOU 1949: 13) den 4 mars 1949 överlämnades
till Konungen.
Kommitténs uppdrag har upphört i samband med tillkallandet av 1949 års
banklagssakkunniga (jfr I Fi 46).
2. 1945 års lönekommitté (1947:1 34; 1948: I 27; 1949:1 24).
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 med uppdrag att
verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare
vid den civila och militära statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala
skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1945):
Riksdagsberättelsen.
I Fil 2 Westling, P. W. N., landshövding, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;
Persson, S. E., borgarråd, f. d. riksdagsman;
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Huvudsekreterare:
Ericson, F. C. W., kansliråd, chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning.
Biträdande sekreterare:
Edgardh, C. H. H., t. f. andre kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 Fi 35.
Kommitténs uppdrag har upphört i samband med tillsättandet av 1949
års tjänsteförteckningskommitté (jfr I Fi 47).
3. Sambeskattningssakkunniga (1947: I 39; 1948: I 30; 1949:1 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
beskattningen av äkta makar (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni
1946):
Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;
Ahlberg, Iris, fru;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;
Gärde-Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Hermansson, C.-H., redaktör;
Larsson, Elsa, fru.
Statistiker:
östman, O., taxeringsrevisor.
Sekreterare:
Wasteson, Sven A. F., länsbokhållare av första klass.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Fi 39.
Under år 1949 ha de sakkunniga hållit 6 sammanträden om sammanlagt 8
sammanträdesdagar.
De sakkunniga ha den 2 september 1949 avgivit betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta makar (SOU 1949:
47). Uppdraget är därmed slutfört. 4
4. Trgcksakskommittén (1948: I 35; 1949: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1947):
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
137
Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm., ordförande; I Fj; g
Berger, O. A., kansliråd;
Ebe, E., organisationschef.
Experter:
Wellander, E. L., professor;
Kjell, T., redaktör;
Henkow, K. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Beskow, I. E., t. f. förste arkivarie.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 35.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 15
sammanträden.
Kommittén har den 28 december 1949 avlämnat dels en av professorn E.
Wellander avfattad promemoria rörande kommittésvenskan (stencilerad),
dels ock förslag till betänkande angående det svenska kommittétrycket.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande löneställningen för laboratoriebiträden och därmed
jämförlig personal i statens tjänst (1948: I 37; 1949: I 30).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 januari 1947):
Hultman, N. A., kamrerare.
Expert:
Rubarth, K. S., professor vid veterinärhögskolan.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 37.
Utredningsmannen har den 15 juni 1949 avgivit två promemorior med
förslag till reglering av löneställningen för dels teknisk biträdespersonal vid
statens centrala frökontrollanstalt, dels provberedare och med dem jämförlig
personal vid statens provningsanstalt. Uppdraget är därmed slutfört.
6. 7947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl. (1948:1 39;
1949:I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 april 1947) och den 29 oktober 1948:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman, ordförande;
Gustafson, M., sekreterare;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Jonsson, E. O., byråchef;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Cars, G^ F. O., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 39.
Utredningen, som under år 1949 sammanträtt 37 gånger, har den 23 sep -
138
Riksdagsberåttelsen.
IFi: 6 tember 1949 avgivit betänkande angående lönegradsplacering m. in. av eldar-,
reparatörs- och maskinistpersonal vid statsförvaltningens fasta maskinanläggningar
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning angående frågan om rätt för kommun att träffa särskilda anstalter
för taxeringsarbetet (1948:1 45; 1949:1 35).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 oktober 1947:
Whitefield, N. L. H., skattedirektör.
Sekreterare:
Norgren, C. A., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 45.
Utredningen har den 31 januari 1949 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1948 års revisionsutredning (1948:1 48; 1949:1 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1947 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning av frågan om riksdagens
revisorers samt statens sakrevisions granskningsrätt beträffande
aktiebolag, som helt eller delvis äges av staten (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 november 1947):
Marcus, M., fil. dr, tillika sekreterare;
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 48.
Utredningen, som under tiden december 1948—mars 1949 hållit 3 sammanträden,
har den 14 mars 1949 avgivit utredning i ämnet (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1947 års taxeringssakkunniga (1948:1 49; 1949:1 38).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1947):
Lundevall, F. A. I., regeringsråd, ordförande;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Wigert, A. G. A., landskamrerare.
Sekreterare:
Granlund, S. Å., assessor.
Direktiven för de sakkunniga, se 1948:1 Fi 49.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 13
plenarsammanträden, varjämte ett inom de sakkunniga utsett arbetsutskott
haft 7 sammanträden.
I skrivelse den 13 juni 1949 ha de sakkunniga hemställt, att chefen för
finansdepartementet måtte till övervägande upptaga frågan om utfärdande
av föreskrifter angående översändande till klagande i taxeringsmål av un
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
139
derrättelse om innehållet i avgivna förklaringar över besvären på sätt i I Fi; 12
skrivelsen närmare angivits.
De sakkunniga ha den 8 december 1949 avgivit betänkande med förslag
om inrättande av en riksskattenämnd, m. in. (SOU 1949: 62). Uppdraget
är därmed slutfört.
10. 1947 års skogstaxeringssakkunniga (1948:1 51; 1949:1 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1947):
Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;
Hagberg, A. E., civiljägmästare, professor;
Malmgård, M. G. F., bitr. jägmästare, sekreterare hos generaldirektören för
domänstyrelsen;
Sjöström, J. B. N., jägmästare, byråchef i domänstyrelsen.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., t. f. kammarrättsassessor.
Direktiven för de sakkunniga, se 1948: I Fi 51.
De sakkunniga ha intill den 23 november 1949 haft 36 sammanträden.
Dessutom har ett stort antal sammanträden ägt rum med särskilda delegationer.
Såsom expert beträffande vissa frågor har liksom under föregående
år efter vederbörligt tillstånd anlitats professorn i skogsekonomi vid skogshögskolan
K. T. Streyffert. Att biträda de sakkunniga ha under viss del
av året två jägmästare varit anställda.
De sakkunniga ha den 30 november 1949 överlämnat betänkande med förslag
till grunder för taxering av skogsmark och växande skog (SOU 1949:
60). Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sjömansskatteutredningen (1949:1 42).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1948 (se Postocli
Inrikes tidn. den 6 april 1948):
Gillner, B. V. F., landskamrerare, ordförande;
Karlsson, E. G. V., revisor hos Svenska sjöfolksförbundet;
Pettersson, B. T., direktör.
Sekreterare:
Wilkens, S. P. A., länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 42.
Utredningen, som under år 1949 hållit 12 sammanträden, har den 8 juni
1949 avgivit betänkande med förslag till lag om sjömansskatt (SOU 1949:
27). Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredningen rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän
(1949:I 43).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 april 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 april 1948):
Riksdagsberättelsen.
1: Fi 12 Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör (avliden den 5 oktober 1949).
Sekreterare:
Rydback, A. V. L., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ovegård, L. O., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 43.
Utredningsarbetet var i huvudsak avslutat vid utredningsmannens fråntälle.
Det då i det närmaste färdigställda betänkandet angående löneställningen
för byråchefer m. fl. högre tjänstemän inom statsförvaltningen (stencilerat)
överlämnades den 15 oktober 1949. Vidare har den 9 november 1949
överlämnats en promemoria (stencilerad) angående genomförandet av den
lönerevision, som föreslagits i betänkandet.
13. 19i9 års utskiftningsskattesakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1949):
Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, ordförande;
Fröberg, J., taxeringsintendent;
af Klercker, B., jur. dr.
Sekreterare:
Lundell, S., förste taxeringsrevisor.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
30 december 1948):
— — — Frågan om rätta innebörden av stadgandet att skatt icke skall utgå,
då fråga är om återbäring av tillskjutet belopp, har varit föremål för regeringsrättens
prövning i ett den 10 juni 1948 avgjort mål.-------- —--
Genom regeringsrättens förenämnda utslag, vilket tilldragit sig betydande intresse
inom därav berörda kretsar, har möjlighet öppnats för aktiebolagen att
— i anslutning till ändringar i bolagsordningen — med bibehållande av det ursprungliga
aktiekapitalet överföra vinstmedel till stora belopp till aktieägarna utan
att vinstmedlen beskattas i samband med överföringen. Varje bolag kan sålunda
successivt, i den mån besparade vinstmedel därtill förslå och aktiebolagslagens
konsolideringskrav icke därigenom trädas för nära, till aktieägarna överföra tillhopa
ett belopp, motsvarande det tillskjutna beloppet, och detta utan att det ursprungliga
aktiekapitalet minskas. Detta kan icke anses tillfredsställande.
I enlighet härmed förordar jag, att särskilda sakkunniga tillkallas för att överse
bestämmelserna om utskiftningsskatt. Det bör ankomma på de sakkunniga att
föreslå sådana ändringar i förordningen om utskiftningsskatt, att skattefri överföring
av besparade vinstmedel omöjliggöres i de fall, varom nu är fråga. Hur
gränsen närmare skall dragas mellan skattefria och skattepliktiga överföringar är
jag självfallet icke beredd att nu angiva utan får detta prövas vid översynen.
Därest de sakkunniga under arbetets gång skulle finna, att utskiftningsskatteförordningen
jämväl i andra avseenden bör kompletteras eller ändras i syfte att effektivisera
densamma, böra de framlägga förslag jämväl härutinnan. De sakkunniga
böra ävenledes överväga, huruvida skatteprocenten kan anses lämpligt avvägd
med hänsyn till de förändringar i fråga om den statliga beskattningen, som beslutades
av 1947 års riksdag.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 141
Genom den nya lagen om aktiebolag, vilken trädde i kraft den 1 januari 1948,
infördes särskilda bestämmelser om fusion av aktiebolag i syfte att underlätta en
koncentration av ekonomiska företag i större enheter. Emellertid motverkas strävandena
därutinnan av bestämmelserna om utskiftningsskatt. Detta uppmärksammades
bland annat vid tillkomsten av den nya lagen om försäkringsrörelse.
Jag torde sålunda få erinra om att första lagutskottet vid 1948 års riksdag i sitt
utlåtande nr 34 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om
försäkringsrörelse m. m. uttalade, att en uppmjukning av bestämmelserna om utskiftningsskatt
kunde anses motiverad med hänsyn till önskemålet att få till stånd
en reduktion av antalet företagsenheter på försäkringsväsendets område. Beträffande
försäkringsaktiebolagen löstes frågan på så sätt att Kungl. Maj:t erhöll bemyndigande
av riksdagen att efterskänka utskiftningsskatt vid fusion mellan försäkringsaktiebolag
och helägt dotterbolag. Den större frågan om frihet från utskiftningsskatt
vid fusion av aktiebolag över huvud taget bör nu upptagas till prövning
av de sakkunniga. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas frågan om fusion
av moderbolag och helägt dotterbolag.
De sakkunniga böra införskaffa upplysningar angående den omfattning i vilken
aktiebolag under tiden efter det regeringsrättens ifrågavarande utslag blev känt utnyttjat
möjligheten att på förut angivet sätt skattefritt överföra vinstmedel från
vederbörande bolag till aktieägarna. Skulle det visa sig att sådana transaktioner
förekommit i större skala bör övervägas huruvida icke — mot vad eljest i princip
bör gälla — de nya bestämmelserna rörande utskiftningsskatten böra erhålla
retroaktiv tillämpning lämpligen från den 1 januari 1949; eventuellt bör en dylik
anordning kompletteras med en särskild dispensrätt för Kungl. Maj :t. — — —
De sakkunniga ha under tiden januari—november 1949 hållit 20 sammanträden.
De sakkuniga ha den 30 november 1949 avlämnat betänkande med förslag
till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 27 juni 1927
(nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags
tillgångar m. m. (SOU 1949: 56). Uppdraget är därmed slutfört.
14. Utredning för översyn av förordningen angående bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
Brandel, G. V. E., landskamrerare.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
30 december 1948):
— — — Vid denna översyn bör eftersträvas att närmare anpassa lagstiftningen
på förevarande område efter nu rådande förhållanden. Beträffande bevillningsavgifterna
för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar torde
böra undersökas, huruvida icke dessa avgifter numera äro av så ringa betydelse,
att en avveckling av desamma lämpligen kan ske. Därest bevillningsavgifterna av
vissa handlande och handelsexpediter fortfarande anses böra uttagas — av de
föreliggande framställningarna hos Kungl. Maj:t i denna fråga framgår att skäl
kunna anföras både för och emot bibehållandet av dessa avgifter — torde en mera
effektiv kontroll över avgifterna böra genomföras. Vidare bör, under nyssnämnda
förutsättning, undersökas om avgifterna till sin storlek äro lämpligt avvägda. Vad
Fi: 14
142
Riksdagsberåttelsen.
I Fi: 14 slutligen angår bevillningsavgifterna för vissa offentliga föreställningar bör översynen
i främsta rummet avse dels i vad män höjning av avgifterna bör ske och
dels vilka ändringar som lämpligen l>öra vidtagas i fråga om sättet för inbetalning
av avgifterna och kontrollen över deras erläggande.---
Utredningsarbetet igångsattes i februari 1949. överläggningar ha ägt rum
med ett flertal myndigheter och organisationer, vilkas intressen beröras av
utredningen. Utredningsmannen har den 31 december 1949 avlämnat utredning
i ämnet (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
15. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1947:1 19; 1948:1 15; 1949: I 15).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Under år 1949 har vidare bearbetning skett av tidigare uppgjorda förslag
till avdelningar i det blivande betänkandet.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1950.
16. 19bl års lärarlönesakkunniga (1947:1 21; 1948:1 16; 1949:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Arvidsson, K. A. V., kanslichef;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Swartling, A. E. V., generaldirektör;
Tamm, K. G. L. H., jägmästare, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Ulne, J. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Öhman, G. B., byråchef;
Linnér, I. B. M., amanuens (fr. o. m. den 18 augusti 1949).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1379),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1942:1 Fi 25.
Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga genom beslut den
8 november 1946 att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om dels
reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa lärargrupper
vid statsunderstödda sinnesslöskolor och för lärare vid fristående arbetshem,
dels ock statsbidrag till avlöning åt sådana lärare, som komme
att omfattas av regleringsförslaget, genom beslut den 10 december 1948
att verkställa utredning om avlönings- och tjänstgöringsförhållandena för
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 143
arbetslärare vid läroanstalterna för blinda och dövstumma samt genom be- i pj; 17
slut den 3 juni 1949 att dels verkställa närmare utredning i den i proposition
nr 132 till 1949 års riksdag berörda frågan om rektorsbefattningarna
vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken
och dels upprätta och till finansdepartementet inkomma med förslag till
bestämmelser om ersättning till timlärare i stenografi och maskinskrivning
vid folkskoleseminariums övningsskola.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 50
sammanträden.
De sakkunniga ha under nämnda tid avgivit följande förslag och utlåtanden:
den
1 mars 1949 förslag till kyrkomusikerstadga samt till grundläggande
avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker (lönegradsplaceringar och kantorstillägg
m. m.) (stencilerat),
den 19 augusti 1949 remissutlåtande över 1946 års skolkommissions förslag
till lönebestämmelser för lärare vid centrala verkstadsskolor (stencilerat),
den 5 september 1949 om avvägning av hyresavdragen för de till grupp C
hänförliga tjänstebostäderna för folk- och småskollärare (stencilerat),
den 12 oktober 1949 betänkande med förslag till lönereglering m. m. för
lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter
(SOU 1949: 50),
den 22 oktober 1949 om lönegradsplaceringen för seminarielärare i trädgårdsskötsel
(stencilerat) samt
den 31 december 1949 förslag till avlöningsreglemente för övningslärare
jämte övergångsbestämmelser (stencilerat).
De sakkunniga räkna med att under första kvartalet 1950 framlägga förslag
till avlöningsförfattningar för kyrkomusiker samt avgiva utlåtande över
1946 års sinnesslövårdsutrednings betänkande om sinnesslövården.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1950.
17. Sakkunnig angående hyressättningen i staten tillhöriga fastigheter
(1947:1 22; 1948:1 17; 1949:1 17).
Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:
Löhr, B. A. H., kamrer.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. 54 05 60.
Enligt departementschefens beslut har verksamheten sedan april månad
1943 tills vidare varit inställd men återupptagits hösten 1946.
Den pågående undersökningen avser omprövning av gällande hyresbelopp
för tjänstebostäder hos de militära och civila myndigheterna, inklusive
de affärsdrivande verken och riksbanken.
Arbetet är beträffande de civila myndigheterna avslutat och för de militära
myndigheterna återstår endast upprättandet av nya grundpristabeller
144 Riksdagsberättelsen.
I Fi* 17 för orter> där tjänstebostäder förekomma. Därefter skall en redogörelse
innehållande tabeller med beräknade hyror upprättas.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1950.
18. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1947:1 Fo 2;
1948:I Fi 20; 1949:I Fi 18).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt
verka för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i
humanitärt avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Bjelle, E. A., direktör;
Cedergren, Elsa, fru;
Goude, S. N., ombudsman;
Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;
von Horn, K. R. L. R., kansliråd;
Levinson, Margit R., fru;
Nyström, E. G., professor;
Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Virgin, E., förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kuylenstierna, Brita, fröken.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 20 85 17.
Kommittén har under år 1949 sammanträtt in pleno 5 gånger,
över 50 hjälporganisationer är o registrerade hos kommittén. Kommittén
har liksom tidigare år vidtagit åtgärder för åstadkommande av samarbete
mellan dessa beträffande verksamheten såväl inom som utom Sverige.
Intimt samarbete har upprätthållits med Svenska Europahjälpen, Svenska
röda korset, Föreningen Rädda Barnen, Svenska institutet för kulturellt
utbyte med utlandet och Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete.
Kommitténs arbete har under år 1949 framförallt inriktats på
fullföljande av den under år 1947 igångsatta kulturella hjälpverksamheten.
Denna har utgått efter huvudsakligen tre linjer: studentbespisningar, hjälpsändningar
i form av studiematerial och medicinska instrument samt inbjudningar
av utländska vetenskapsmän och ungdomsledare från krigshärjade
länder.
Intill utgången av oktober månad 1949 har av anslaget till Bidrag till internationellt
återuppbyggnadsarbete disponerats sammanlagt 144 miljoner
kronor. Under året har förfogats över i runt tal 1 miljon kronor.
145
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Barnbespisningar under ledning av svensk personal äger fortfarande rum £ J?}; 19
i Österrike.
Kommittén har upprätthållit kontakt med andra internationella hjälporganisationer
samt med representanter för främmande beskickningar i
Stockholm.
Kommittén beräknar kunna slutföra sin verksamhet till utgången av budgetåret
1949/50.
19. 19H års allmänna skattekommitté (1947:1 28; 1948:1 22; 1949:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):
Sjödahl, H. L. E„ lektor, led. av I kamm., ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Hjohlman, E. V., revisionsintendent;
Lindahl, E., professor;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Strand, A. W., ordförande i Landsorganisationen, riksgäldsfullmäktig, led.
av I kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Lindquist, N. G., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 2, 3 tr.; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1535), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1945: I Fi 30.
Kommittén har under 1949 intill den 30 november sammanträtt 8 gånger,
varjämte ett inom kommittén för speciella utredningar utsett arbetsutskott
sammanträtt 32 gånger.
Kommittén har dels såsom del III av sitt betänkande avlämnat redogörelse
för kommitténs utredning och förslag angående beskattning av realisationsvinster
m. m. samt ackumulerade inkomster (SOU 1949: 9) och dels
avgivit infordrat utlåtande över socialvårdskommitténs betänkande XVI
angående arbetslöshetsförsäkring (SOU 1948: 39), i vad rör den föreslagna
socialförsäkringsavgiften.
Kommittén hav, sedan utredningsarbetet angående del III av kommitténs
betänkande slutförts, till behandling upptagit frågor rörande beskattning
av och avdragsrätt för periodiska understöd m. m. samt rörande beskattning
av utdelning å aktier och andelar i svenska aktiebolag och svenska ekonomiska
föreningar i vissa fall. Utredningsarbetet är i det närmaste slutfört
och kommittén bar för avsikt att under januari 1950 såsom del IV
av sitt betänkande avlämna redogörelse för kommitténs utredning och förslag
angående berörda frågor.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag i början av år 1950.
10 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
146 Riksdagsberättelsen.
I Fit 20 20. 1944 års pensionsutredning (1947:1 29; 1948:1 23; 1949:1 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juni 1944):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Björn, E. O. F., statskommissarie;
Dahlgren, I., direktör i Svenska landstingsförbundet;
Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt (avliden den 14 september
1949).
Expert:
Ivjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sollander, E. R., e. o. fiskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1945:1 Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 14
sammanträden.
Utredningen har med anledning av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade
uppdrag avgivit förslag den 7 mars 1949 angående provisorisk reglering av
pensionsförhållandena för befattningshavare vid statsunderstödda privatläroverk
och vissa övningslärare (stencilerat), den 27 juni 1949 angående
förbättring av pensionsvillkoren för f. d. reservbarnmorskor (stencilerat)
samt den 21 december 1949 angående definitiv reglering av pensionsförhållandena
för lärare vid de statsunderstödda privatläroverken (stencilerat).
Härjämte har utredningen den 25 januari 1949 avgivit utlåtande till
Kungl. Maj :t över 1946 års skolkommissions förslag till lönebestämmelser
för lärare vid centrala verkstadsskolor.
Av utredningens ursprungliga uppdrag återstår endast översyn av den
statliga pensionsverksamhetens organisation. Beträffande denna del av uppdraget
har utredningens arbete vilat i avvaktan på Kungl. Maj :ts och riksdagens
slutliga ställningstagande till de frågor om pensioneringen genom
statens pensionsanstalt av icke-statliga befattningshavare, varom utredningen
framlagt förslag i betänkande den 30 oktober 1948 (SOU 1948: 47).
21. 1944 års nykterhetskommitté (1947: I 31; 1948: I 24; 1949:1 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande;
Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm.;
Englund, E. V., aktuarie, led. av I kamm.;
Furuskog, K. J., rektor;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Hagbeig, E. R., chefredaktör, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamin.;
Larsson, Karin, fru;
Olsson, G. A., avdelningschef, led. av II kamm.;
Onsjö, J„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;
Svensson, Valborg, redaktör;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Åkerberg, O. IL, redaktör, led. av I kamm.;
Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, S. G., överdirektör;
Eklund, E„ avdelningschef;
Klackenberg, O. H„ expeditionschef;
Nitelius, H., hovrättsråd, lagbyråchef;
Sjögren, K. G. T., professor;
Wiklund, D., byråinspektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Elmér, Å. B. A., fil. mag.
Förordnade att biträda inom sekretariatet:
Nelker, H. G., t.f. aktuarie;
Ström, K. W., t.f. assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1388),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1945:1 Fi 39.
Kommittén har under år 1949 hållit 7 plenarsammanträden, omfattande
12 dagar. En betydande del av arbetet har utförts inom särskilda delegationer,
vilka tillsatts för beredning av särskilda frågor. En delegation, bestående
av ordföranden, ledamöterna Englund och Onsjö samt experterna Almgren,
Eklund, Nitelius och Wiklund, med uppgift att närmare utreda vissa problem
av organisatorisk och teknisk natur beträffande rusdrycksförsäljningens
och nykterhetsvårdens framtida organisation har sammanträtt 8 dagar,
varjämte subkommittéer inom denna delegation sammanträtt ett tiotal dagar.
En annan delegation, bestående av ledamöterna Furuskog och Sefve
samt experten Sjögren, för behandling av vissa frågor rörande nykterhetsundervisning
och nykterhetsupplysning har sammanträtt 7 dagar. Vidare
ha några ledamöter deltagit i en tredagars konferens i Helsingfors med representanter
för motsvarande utredningskommittéer i Danmark, Finland
och Norge.
Den 21 april 1949 har kommittén avgivit yttrande, med anledning av remiss,
över en framställning från Sveriges hotell- och restaurantförbund angående
vinstbegränsningen för rusdrycksutskänkningen in. in.
Den av docenten L. Goldberg på kommitténs uppdrag verkställda undersökningen
rörande verkningarna av olika slag av maltdrycker slutfördes
under hösten 1949. Redogörelsen föreligger i korrektur och beräknas kunna
publiceras i början av år 1950. Även redogörelsen för de större undersök
-
147
I Fi: 21
14.8 Riksdag sb e rättelsen.
I Fi* 21 nin§ar förande alkoholvanor, alkoholmissbrukets omfattning och restriktionssystemets
verkningar i olika avseenden, som kommittén verkställt i enlighet
med sina direktiv och med stöd av särskilt beslut av 1947 års riksdag,
är vid årsskiftet under slutredigering. Uppgifter rörande lagstiftning
och nykterhetsförhållanden i vissa främmande länder ha inhämtats och bearbetats
under året.
Kommittén har under år 1949 fattat beslut i flertalet huvudfrågor inom
rusdrycks- och maltdryckslagstiftningen. Kommittén är för närvarande sysselsatt
med att pröva olika detalj spörsmål i det stora lagstiftningskomplexet
samt med att definitivt utforma författningstexterna.
Arbetet beräknas kunna slutföras i mitten av år 1950.
22. 1945 års fastighetstaxeringssakkunniga (1947:1 32; 1948:1 25;
1949:1 22).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1944 och den 12
april 1946:
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör;
Höijer, E. J., överdirektör.
Lokal: Statistiska centralbyrån, Birger Jarlstorg 5; tel. 10 83 68.
Uppdraget innebär verkställande av sådan undersökning med avseende å
1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastighet å landsbygden
jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 10
sammanträden.
Sedan en första preliminär redogörelse avlämnats den 23 maj 1945 (stencilerad),
har utredningen på grundval av fastighetsprövningsnämndernas
protokoll samt fastighetstaxeringslängderna m. m. fullföljts och avslutats,
och en redogörelse har utarbetats. Tryckningen av den sistnämnda har avsevärt
försenats men kommer att vara avslutad i början av år 1950.
23. 1946 års upphandlingssakkunniga (1947:1 40; 1948:1 31; 1949:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli och den 26 september
1946):
Hammarskiöld, S. L., direktör, ordförande;
Antoni, N. F. G., byråchef;
Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Lindqvist, R., byggnadschef;
Palme, E. R. C., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
149
Biträdande sekreterare: I Fi: 25
Norrman, Å. S., e.o. förste byråsekreterare.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Centralpalatset, Stockholm 16; tel.
22 15 60 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1947:1 Fi 40.
Under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949 ha några plenarsammanträden
icke hållits. Förslag till författningstext har varit föremål
för granskning av ledamöterna, varjämte vissa av dessa haft olika sammanträden
och konferenser i Stockholm med myndigheter och branschorganisationer.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under våren 1950.
24. Likalönskommittén (1948:1 33; 1949:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1947):
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Almgren, Karin, kamrerare;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Larsson, B., förbundsordförande;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Olsson, N. G. T., kontrollör.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. 22 65 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 33.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 14
sammanträden.
I skrivelse den 21 november 1949 till delegationen för det internationella
socialpolitiska samarbetet har kommittén avgivit yttrande över internationella
arbetsbyråns rapport om lika lön till män och kvinnor för likvärdigt
arbete.
Kommittén har företagit undersökningar beträffande tidigare och nuvarande
lönesättning och arbetsuppgifter för befattningar, som före den 1
juli 1925 tillhörde särskild kvinnlig löneplan.
Kommittén avser att under sista halvåret 1950 framlägga ett betänkande,
vari bl. a. de principiella delarna av kommitténs uppdrag komma att behandlas.
25. 1947 års biträdesutredning (1948: I 34; 1949: I 28).
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
af Malmborg, N. M., kansliråd.
150
Riksdagsberäitelsen.
I Fi: 25 Sekreterare:
Cars, G. F. O., t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1949).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 34.
I anledning av promemorian den 22 september 1948 och däröver avgivna
remissyttranden ävensom i anslutning till vad i ärendet anförts i 1949 års
statsverksproposition har från flertalet verk och myndigheter införskaffats
ett omfattande utredningsmaterial angående biträdestjänsternas lönegradsplacering.
Bearbetningen av detta material har påbörjats. I samband härmed
har utredningsmannen företagit studiebesök vid verk och institutioner
i och utom Stockholm. På grund av att utredningsmannen helt tagits i anspråk
för andra uppdrag har utredningsarbetet emellertid i stort sett legat
nere under tiden maj—september 1949.
Sedan 1949 års tjänsteförteckningskommitté börjat sitt arbete, har frågan
om gränsdragningen mellan biträdesutredningens och tjänsteförteckningskommitténs
arbetsområden upptagits till övervägande. Samråd har ägt rum
mellan biträdesutredningen och 1948 års länsstyrelseutredning, i vad avser
den blivande biträdesorganisationen inom länsstyrelserna.
Biträdesutredningens arbete beräknas fortgå under år 1950.
26. 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden (1948:1 36;
1949:I 7).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1947):
Holmberg, A., fil. dr, bibliotekarie;
Öhman, G. B., byråchef.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1177), rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 36.
Utredningsarbetet har fortsatt jämväl under år 1949. Utredningsmännen
ha således icke såsom angivits i berättelsen till 1949 års riksdag avlämnat
utredning i december 1948. Utredningen beräknas komma att avlämnas i
januari 1950.
27. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen
(1948: I 41; 1949: I 32).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den SO juni 1947:
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 41.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
151
Utredningsmannen har under år 1949 medverkat vid genomförandet av J Fj; 29
viss rationalisering av utrikesförvaltningens kameralväsen, avseende främst
arbetsformerna vid utrikesdepartementets räkenskapsbyrå. I anslutning härtill
har utredningsmannen den 14 oktober 1949 avgivit särskild promemoria
med förslag till vissa omläggningar i statsdepartementens expeditionella
organisation (stencilerad).
28. Militära läkarlöneutredningen (1948: I 42; 1949: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1947):
Almgren, S. G., överdirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Ström, E. T. H., krigsråd;
Strömberg, O. A. E., t. f. arméöverläkare (fr. o. in. den 3 juni 1949).
Experter (fr. o. m. den 20 oktober 1949):
Jonsson, E. S., förste marinläkare;
Nyström, E. V., förste flygläkare;
Schneider, C. E., fältläkare;
Severin, G. H., förste marinläkare.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 42.
Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 3 juni 1949 uppdragit åt utredningen
att, med beaktande av vad i proposition nr 135 till 1949 års riksdag
angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
m. m. under punkt 7 anförts, vid fullgörandet av sitt uppdrag taga i
övervägande av 1944 års militärsjukvårdskommitté i betänkande (SOU
1947:5) framlagt förslag rörande reglering av arbetsförhållandena för militärläkare
ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning och
behandling samt intygsgivning.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 8 sammanträden.
Utredningen bar den 21 januari 1949, efter remiss, avgivit utlåtande över
1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande, del II (SOU 1947:5), i
vad avser anställningsform, löneställning m. in. för läkare och tandvårdsinspektör
vid försvarets sjukvårdsstyrelse.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1950.
29. Arbetsledareutredningen (1948: I 43; 1949: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):
Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;
152
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 29 Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Expert:
Berggren, N. H. E., e. o. byråingenjör.
Statistiker:
Agnell, Anna Lisa, aktuarie.
Sekreterare:
Lyberg, F., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarets fabriksstyrelse; tel. 22 36 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 43.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 sammanträtt 3 gånger.
Med användande av införskaffat statistiskt material har utredningen påbörjat
utarbetandet av förslag till grunder för klassificering av vissa arbetsledare
änster.
Uppdraget beräknas delvis bli slutfört under år 1950.
30. 1947 års lärarpensionssakkunniga (1948:1 46; 1949:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1947):
Kjellén, T. B., direktör, ordförande;
Jerdenius, K. E„ förste byråsekreterare;
Ulne, J. O., byråchef.
Sekreterare:
Kalén, O. H., t. f. förste aktuarie.
Lokal: Statens pensionsanstalt, Munkbron 17; tel. 23 27 30.
Direktiven för de sakkunniga, se 1948:1 Fi 46 och 1949:1 Fi 36.
Vidare har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 maj 1949 åt de sakkunniga
även uppdragits att, under beaktande av de förslag i fråga om kyrkomusikernas
avlönings- och anställningsförhållanden, som framlagts i proposition
nr 199 till 1949 års riksdag, verkställa utredning och avgiva förslag
angående tjänste- och familj epensionsbestämmelser för kyrkomusiker.
De sakkunniga ha under år 1949 intill utgången av november månad
hållit 16 sammanträden.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete i början av år 1950.
31. 19^8 års universitetslönekommitté (1949:1 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1948):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande (avliden den 5 oktober
1949);
Ekelöf, P. O., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
153
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamin, (avliden den 12 november J pj; 32
1949);
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Simonsson, N. V., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens lönenämnd; tel. 11 63 82.
Direktiven för kommittén, se 1949:1 Fi 40.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 september 1949
haft 26 sammanträden, varjämte ordföranden och vissa ledamöter haft särskilda
överläggningar.
Den 17 oktober 1949 har till chefen för finansdepartementet avgivits betänkande
angående lönereglering för vissa befattningshavare vid universiteten
och de statliga högskolorna: del I. Professorer in. fl. (stencilerat).
Därefter ha — delvis i anslutning till av Kungl. Maj:t den 3 juni 1949
meddelade beslut — förarbeten igångsatts för fullgörandet av återstoden
av kommitténs uppdrag, avseende löneställningen för biträdande lärare och
vissa andra befattningshavare.
Uppdraget torde kunna slutföras under år 1950.
32. 1948 års blankettkommitté (1949: I 41).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 februari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1948):
Dahlberg, G. W., kanslichef i statens organisationsnämnd, ordförande;
Lindholm, G. A., tryckeriintendent;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare;
Tångeberg, O. H., chef för ASEA:s blankettbyrå.
Sekreterare:
Kronvall, A. G. B., jägmästare.
Lokal: Västerlånggatan 14nI; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1732),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 41.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 20 sammanträden.
För att underlätta samarbetet mellan beställare och tillverkare av blanketter
har kommittén, efter bemyndigande av chefen för finansdepartementet,
tryckt och distribuerat anvisningar för blankettryck, främst till vägledning
för tryckerierna vid tillverkning av blanketter.
Med Kungl. Maj :ts bemyndigande har kommittén även under år 1949
anordnat en blanketteknisk kurs. I kursen dcltogo ett sextiotal statliga befattningshavare.
Flertalet av dessa befattningshavare fungera nu som kontaktmän
mellan kommittén och vederbörande verk och många av dem utföra
helt eller delvis blankettekniska arbetsuppgifter inom sina verk.
För att ytterligare underlätta ämbetsverkens självverksamhet på blankettområdet
har kommittén bedrivit en omfattande rådgivande verksamhet.
154
Riksdagsberåttelsen.
I Fi: 30 För närvarande är en handbok i blankettrevision under utarbetande inom
kommittén. Handboken beräknas kunna föreligga i manuskript i början av
år 1950.
Inom kommittén pågår även en undersökning i syfte att klarlägga, huru
tryckning, distribution och lagerhållning av de statliga blanketterna lämpligen
bör organiseras.
Kommittén har den 9 november 1949 avgivit en särskild promemoria angående
behovet av särskild expertis för blankettväsendet inom statsförvaltningen.
Uppdraget beräknas bli slutfört under budgetåret 1949/50.
33. 19b8 års statistikutredning (1949: I 44).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 april 1948):
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Jönhagen, S. B., fil. lic., förste aktuarie.
Biträdande sekreterare:
Karlander, S. W. V., fil. kand.;
Lindgren, H.-G., fil. kand. (t. o. m. den 7 augusti 1949).
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1661
och 1720), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 44.
Undersökning av statistikarbetet har pågått inom ett flertal ämbetsverk
och kommissioner. I betydande omfattning har granskningen resulterat i
underhandsöverenskommelser med vederbörande verk rörande omläggning
av arbetsförfarandet för ernående av effektivare statistik, respektive nedskärning
av onödig uppgiftslämning.
Resultaten av granskningsarbetet ha redovisats i rapporter till departementschefen
den 17 januari, den 18 juli och den 15 augusti 1949.
För att öka kännedomen om hålkortsmetodens användbarhet för statistikarbetet
och om modern stickprovsmetodik har statistikutredningen med
Kungl. Maj :ts bemyndigande under tiden den 25 april—den 20 maj 1949 anordnat
en fortbildningskurs i hålkortsteknik och samplingsteori för kvalificerade
statistiker i statsförvaltningen. I kursen deltogo 78 befattningshavare
från 28 ämbetsverk.
Utredningen har avlämnat förslag den 26 februari 1949 om jordbruksstatistikens
organisation och den 10 oktober 1949 om inrättande av dels en gemensam
maskincentral för hålkortsarbetet i vissa statistiska verk och dels
en tryckericentral för det statliga statistiska trycket.
Statistikutredningen har i avsevärd utsträckning fungerat som övervakande
och koordinerande organ för den officiella statistiken. Ett stort antal
remissutlåtanden i statistiska frågor ha avlämnats, varjämte utredningen
konsulterats av olika myndigheter i ärenden av statistisk natur.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 155
34. i9U8 års anställningsutrcdning (1949: I 45). I Fj; ;]g
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1948):
Lingman, J., generaldirektör, ordförande;
Gustafson, M., sekreterare;
Helidén, B., förtroendeman;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Persson, K., förbundsordförande;
Ström, E. T. H., krigsråd;
Wold, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ragnå, N., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50, 3 tr.; tel. 21 58 33.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 45.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 32
sammanträden. Efter vederbörligt tillstånd av Kungl. Maj :t ha olika studieresor
företagits för att inhämta närmare kännedom om förhållandena på
vissa arbetsplatser. En del av de frågor som sammanhänga med utredningsuppdraget
ha behandlats i promemorieform.
Utredningen beräknar att slutföra sitt arbete under år 1950.
35. 19i8 års pensionsålderskommitté (1949: I 46).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 juni 1948):
Bouveng, G. A. O. N., överdirektör, ordförande;
Ericsson, S. J. G., kansliråd;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Branting, J. E. M., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1351),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 46.
Under år 1949 intill utgången av november månad har kommittén hållit
8 sammanträden. Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen omfattat insamlande
och bearbetande av material för det fortsatta arbetet.
Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt arbete under år 1950.
36. Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid (1949: I 47).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Ericson, F. C. W., kansliråd, chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning; -
156
Riksdagsbcråttelsen.
I Fi: 36 Liljegren, Märta, ombudsman;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Nelgård, A., förbundsordförande;
Siedman, G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Dybner, N. O. E., förste kontrollör.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. 22 65 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 47.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 7
sammanträden.
Arbetstidsuppgifter in. in. för personalen inom postverket ha sammanställts
och bearbetats. Från ett stort antal verk ha införskaffats och sammanställts
preliminära upplysningar angående regelbunden förekomst inom
verken av a) arbete, som är helt eller delvis förlagt till sön- eller helgdagar,
till nattetid, till tidiga morgontimmar eller till sena eftermiddagstimmar, b)
s. k. beredskapstjänstgöring och c) tjänstefri tid (fritid) på annan ort än
stationeringsorten. En detaljbearbetning av det erhållna utredningsmaterialet
pågår.
Utredningen har till särskild behandling upptagit frågan om viss omfördelning
av arbetstiden med hänsyn till förekommande sön- och helgdagsarbete
och i anledning härav verkställt vissa specialundersökningar av arbetstidsförhållandena
vid ett antal tjänsteställen inom postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk och tullstaten.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1950.
37. 1948 års budgetutredning (1949: I 48).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 augusti 1948):
Murray, C. A., byråchef;
Renlund, R. G., byråchef.
Sekreterare:
Dahlberg, P. A., revisor (t. o. m. den 16 maj 1949);
Sommar, C. O., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 maj 1949).
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1719),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 48.
Utredningen har under år 1949 avgivit förberedande promemorior rörande
vissa speciella med de pågående undersökningarna sammanhängande frågor.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
38. 1948 års sparbankssakkunniga (1949:1 49).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 september 1948):
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
157
Rosander, K. E., borgmästare, ordförande; I J7j; 44)
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Forsberg, O. M. I., redaktör, led. av II kamm.;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lagerkvist, E. E., sparbanksinspektör;
Sahlin, O., direktör i Svenska sparbanksföreningen;
Westborg, E., direktör i Kronobergs läns sparbank.
Sekreterare:
Karleby, O., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 3 oktober 1949).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1334),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I Fi 49.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1950.
39. 1948 års utredning angående restitution i vissa fall av skatt för bensin
(1949:I 50).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 november och den 1 december 1948):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Palmi, S., byråchef i statens livsmedelskommission;
Rubbestad, A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Utbult, K. B., af färsföreståndare, led. av II kamm.;
Falk, K. H., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Rosenberg, K. G., hovrättsassessor.
Lokal: Valutakontoret; tel. 22 23 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 50.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 10
sammanträden om 16 sammanträdesdagar.
Utredningen har den 20 december 1949 avgivit betänkande med förslag
till restitution av skatt för bensin, använd i jordbrukets drift eller för yrkesmässigt
bedrivet fiske (stencilerat).
40. Lönekommittén för kust- och gränsbevakningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Andersson, H. B. W., ombudsman;
Holm, N. E., byråinspektör.
Sekreterare:
Grendin, K. V., revisor.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 11 21 37.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den 30
december 1948):
158
Riksdagsberclttelscn.
I Fi: 40 — --Under dessa omständigheter synes det mig lämpligt, att en allsidig ut
redning
nu kommer till stånd rörande löneställningen för kust- och gränsbevakningspersonalen.
Denna bör därvid avvägas med beaktande bl. a. av lönerna
för lokaltullförvaltningens personal och för anställningshavare inom andra med
kust- och gränsbevakningen jämförliga verksamhetsområden. Vidare bör utredningen
bedrivas med utgångspunkt från att personalen i huvudsak skall handhava
de arbetsuppgifter, som angivits i kust- och gränsbevakningsutredningens betänkande.
Vad angår den omständigheten att efterkrigsförhållandena inrymma en
del ovisshetsmoment för kust- och gränsbevakningens del, vilka kunna medföra
vanskligheter vid ett försök att nu företaga en grundlig omprövning med sikte på
att få fram bestående resultat, bör enligt min mening utredningen utgå från en
normalorganisation, avpassad efter genomsnittliga förhållanden och samtidigt
innefattande en nöjaktig beredskap för skärpta förhållanden. För verkställandet
av den förordade utredningen, vilken bör begränsas till den icke kammarskrivarutbildade
personalen, torde inom finansdepartementet böra tillkallas högst tre
sakkunniga.---
Utredningen, som antagit benämningen lönekommittén för kust- och gränsbevakningen,
har, med början den 28 februari 1949, intill den 17 november
sammanträtt 20 gånger.
Enligt medgivande av departementschefen har utredningen, åtföljd av sekreteraren,
i studiesyfte besökt tullposteringar inom Stockholms och Göteborgs
kustdistrikt ävensom Haparanda, Dalarna, Värmlands och Dalslands
samt Strömstads gränsdistrikt. Utredningen har även avlagt besök vid vissa
tullavdelningar vid centraltullkammaren i Stockholm.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1950.
41. Realkreditutredningen.
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1949):
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Eriksson, K., f. d. livförsäkringsdirektör;
Stenmarck, N. E. A., hypoteksdirektör.
Sekreterare:
Fredricsson, K. Å., aktuarie.
Lokal: Konungariket Sveriges stadshypotekskassa; tel. 23 14 85 (sekreteraren)
.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
21 januari 1949):
I sitt betänkande den 24 november 1947 med förslag till statlig kreditgarantigivning
berörde 1945 års bankkommitté bl. a. frågan om svenska bostadskreditkassans
fortsatta verksamhet. Kommittén erinrade om, att denna organisation
tillskapats för att tillgodose främst behovet av sekundärlån för hyresfastigheter.
Efter organisationens tillkomst hade den ur fastighetskreditsynpunkt mycket viktiga
omständigheten inträffat, att staten övertagit ansvaret för tertiärbelåningen av
så gott som hela den löpande produktionen av flerfamiljshus. Redan detta förhållande
syntes kommittén innebära en så väsentlig förändring i frågan om möjligheterna
att erhålla fastighetskredit, att något reellt behov av en särskild or
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
159
ganisation för sekundärbelåning av bostadsfastigheter inte längre förelåge. Härtill I Fi: 42
kom, att bottenlånegränsen under de senare åren förskjutits uppåt i sådan grad,
att utrymmet för bostadskreditorganisationens verksamhet starkt beskurits. Skulle
i samband med garantisystemets införande nämnda gräns förskjutas ytterligare
uppåt, komme verksamhetsområdet för kassan att hli än mindre och i själva verket
så ringa, att organisationen enligt kommitténs mening borde upplösas och
dess nuvarande låneportfölj överföras till stadshypoteksinstitutionen för avveckling.
Inom denna senare institutions ram borde i samband härmed skapas möjligheter
att i särskilda fall tillgodose uppkommande behov av hypotekskrediter i
sekundärläge.
I yttrandena över bankkommitténs förslag behandlades i allmänhet icke detta
spörsmål. I en del remissyttranden framhölls dock att frågan borde göras till
föremål för ytterligare utredning, innan något avgörande träffades.
I skrivelse den 1 december 1948 bär svenska bostadskreditkassan hemställt om
en höjning av grundfonden från 30 till 40 milj. kronor för att möjliggöra en
ökning av utlåningen med 100 milj. kronor. Detta aktualiserar det av bankkommittén
diskuterade spörsmålet. Det bör dock framhållas, att, såsom tidigare anförts,
kommittén vid sitt ståndpunktstagande utgick från att systemet med statlig kreditgaranti
skulle införas. Genom statsmakternas beslut föregående år bär kreditgarantisystemet
börjat tillämpas beträffande vissa jordbrukslån, medan frågan
om dess utvidgning att omfatta även finansiering av bostadsproduktionen ännu
icke slutbehandlats.
En rationalisering av fastighetskreditgivningen är, såsom bankkommittén betonat,
givetvis i hög grad önskvärd. Innan ståndpunkt kan tas till de tidigare nämnda
förslag, som kommittén framlagt, synes emellertid nödvändigt att företa ytterligare
undersökningar. Denna utredning bär vara förutsättningslös och behandla
inte endast de förslag, »om kommittén framställt, utan undersöka även andra
alternativ, som kunna finnas, för att åstadkomma den lämpligaste organisationen
av här ifrågavarande kreditgivning. Vid utredningen bör största vikt tillmätas
fördelarna för låntagarna av ett förenklat låneförfarande.--- —-
Utredningen har under tiden februari—november 1949 hållit 4 sammanträden,
vilka samtliga varit förlagda till månaderna maj—augusti.
42. 1949 års uppbördssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari och den 1
april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;
Alin, G. M. E:son, häradsskrivare;
Jarnerup, S. E., byråchef;
Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare;
Prydz, P., ekonomidirektör;
Sätterberg, E. A., ombudsman.
Experter:
Bäcklund, C., skatteuppbördsman;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Joscfson, K. E. T., uppbördsdirektör;
Lindvall, K. E., förste revisor;
Rydhagcn, N. B., förste stadsfogde.
160
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 4.0 Sekreterare:
Edström, K. S., taxeringsintendent.
Biträdande sereterare:
Morén, A. E., länsbokhållare av första klass.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsanit. växel 22 45 00, rikssaint.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till stadsrådsprotokollet den
25 februari 1949):
Det år 1945 beslutade nya uppbördssystemet innebar en genomgripande omläggning
av det tidigare uppbördsförfarandet. Med hänsyn bland annat till de
svårigheter, som förelågo att anpassa den omfattande uppbördsreformen till vårt
skattesystem, förutsattes redan från början att sedan systemet under några år
vunnit tillämpning i praktiken, en översyn därav skulle ske med ledning av de
erfarenheter, som vunnits under den gångna tiden.--• —
Den tilltänkta översynen av uppbördssystemet torde nu böra igångsättas. Vid
översynen — som bör verkställas av särskilda sakkunniga — bör med ledning
av hittills vunna erfarenheter undersökas vilka förbättringar av systemet, som
kunna vidtagas. Samtidigt bör eftersträvas att i görlig mån åstadkomma förenkling
av uppbördsförfarandet och uppbördsorganisationen.
I enlighet med det nyss anförda bör vid översynen prövas vilka åtgärder som
kunna vidtagas för att vinna närmare överensstämmelse mellan preliminär och
slutlig skatt; samtidigt bör eftersträvas att i största möjliga utsträckning göra förfarandet
oberoende av den skattskyldiges medverkan. Bland annat bör övervägas
att utsträcka skyldigheten att gälda preliminär A-skatt till att avse även andra
inkomstslag än som nu komma i fråga. Jag åsyftar härvid i första hand lön vid
kortare anställning än en vecka samt biinkomst av tjänst ävensom annan inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet än realisations- och lotterivinster. I fråga om
sammanlevande äkta makar bör vidare undersökas huruvida det är möjligt att
vid uttagande av preliminär A-skatt nå bättre överensstämmelse med den slutliga
skatten än för närvarande är fallet. För att komma fram till ett riktigare skatteuttag
enligt tabell bör vidare övervägas om det lämpligen låter sig göra att upprätta
ett än mer differentierat tabellmaterial än som nu står till förfogande.
Därest det befinnes möjligt att på sätt nyss sagts utsträcka skyldigheten att vidkännas
avdrag för preliminär skatt bär jämväl prövas, huruvida härav bör föranledas
ändring i nuvarande ordning för inbetalning av preliminärskatt till uppbördsmyndighet
och redovisning av skatt hos myndigheten.
Vissa av de anmärkningar, som under den gångna tiden riktats mot det nya
uppbördssystemet, beröra frågor som nära sammanhänga med de materiella beskattningsreglerna.
Jag avser härvid kommunalskattelagens bestämmelser om
grundavdrag och familjeavdrag. En ändrad utformning av lagbestämmelserna
härutinnan — som är påkallad jämväl ur andra synpunkter skulle skapa förutsättningar
för en förbättring i vissa hänseenden av uppbördssystemet. Den utredning,
som kräves för ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om ändring av
kommunalskattelagens ifrågavarande bestämmelser, synes emellertid icke lämpligen
böra uppdragas åt de sakkunniga för översyn av uppbördsförfarandet. Jag
avser därför att senare denna dag taga upp frågan om tillkallande av särskilda
sakkunniga för utredning av frågan om ändrade bestämmelser angående kommunala
ortsavdrag. Jag avser vidare att senare denna dag anmäla frågan om tillkallande
av sakkunniga jämväl för en översyn av folkbokföringsväsendet.
De sakkunniga för översyn av uppbördssystemet böra vid fullgörande av sitt
uppdrag, såvitt angår gemensamma frågor, samråda med förenämnda sakkunniga
för utredning av frågan om ändrade bestämmelser angående kommunala ortsav
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
161
drag samt därjämte med nyssnämnda sakkunniga för översyn av folkbokförings- I Fi: 43
väsendet. I frågor rörande uppbördssystemets organisation bör samråd sökas med
statens organisationsnämnd. I övrigt böra de sakkunniga i erforderlig utsträckning
överlägga med representanter för de myndigheter och sammanslutningar,
som beröras av ifrågasatta ändringar i uppbördssystemet.
Utredningsarbetet bör bedrivas så skyndsamt, att av utredningen föranledda
förslag kunna föreläggas 1950 års riksdag. —---
De sakkunniga ha under år 1949 intill utgången av november månad sammanträtt
in pleno 6 gånger, därvid även experterna närvarit. Vidare ha de
sakkunnigas arbetsutskott, bestående av ordföranden och ledamoten Jarnerup
jämte sekreteraren, sammanträtt ett tjugutal gånger. Bland de sakkunniga
och experterna ha därjämte två särskilda delegationer utsetts, vilka
jämväl hållit ett antal sammanträden.
Studieresor ha företagits den 20—22 juni till Göteborg samt den 10—14
oktober till Finland.
Infordrade yttranden från samtliga länsstyrelser m. fl. angående erfarenheterna
av det nya uppbördssystemet m. m. ha bearbetats, varjämte statistiska
undersökningar utförts. Vidare ha de sakkunniga avgivit yttranden
över dissenterlagskommitténs betänkande med förslag till religionsfrihetslag
m. m. samt över sjömansskatteutredningens betänkande med förslag till
lag om sjömansskatt m. m., varjämte de sakkunniga avlämnat förslag till
bestämmelser om särskilt anstånd med inbetalning av kvarstående skatt på
grund av 1949 års taxering.
De sakkunniga ha för avsikt att i början av år 1950 framlägga särskilt förslag
angående bl. a. löneavdrag för skatt å inkomst av korttidsanställningar
och bisysslor m. m.
De sakkunnigas arbete i övrigt beräknas bli slutfört under år 1950.
43. Ortsavdragskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm;
Kärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Velander, C. G., f. d. rådman, led. av I kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Statistisk expert:
Bredal-Bauer, J. F., t. f. förste aktuarie.
Sekreterare:
Åbjörnsson, C. V., assessor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 22 46 00.
11 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
162
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 4.3 Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
25 februari 1949):
Det är uppenbart att de år 1928 fastställda ortsavdragen numera äro än mindre
än tidigare ägnade att från kommunal beskattning fritaga dem, som sakna förmåga
att erlägga sådan skatt. Sålunda har icke ens den försämring av penningvärdet,
som ägt rum sedan år 1928, beaktats med avseende å ortsavdragen. Det
otillfredsställande med ortsavdrag av nu gällande storleksordning har framstått
särskilt tydligt efter genomförandet av uppbördsreformen. Skattskyldiga, som på
grund av inkomstens obetydliga storlek sakna förmåga att erlägga skatt, påföras
likväl taxering, och de lokala skattemyndigheterna tillställa dem likaledes debetsedlar
å preliminär skatt. Detta resulterar ofta i framställningar om nedsättning
av eller befrielse från löneavdrag, vilka ansökningar behandlas med utgångspunkt
från de av de lokala skattemyndigheterna tillämpade grunderna för bestämmande
av existensminimum. Resultatet blir en eftersläpning av skatt, debitering av
kvarstående skatt och förnyat beslut om nedsättning av eller befrielse från löneavdrag,
restföring och ett i allmänhet resultatlöst indrivningsförfarande. Ett vidlyftigt
men mången gång meningslöst administrativt förfarande måste sålunda
genomföras.
Det må i detta sammanhang även framhållas, att den nuvarande ordningen
leder till att kommunerna av statsverket uppbära kommunalskatt på grundval av
ett större skatteunderlag än som rätteligen borde komma i fråga. Skattskyldiga
med små inkomster bliva ju till följd av de låga kommunala ortsavdragen påförda
taxering enligt kommunalskattelagen och kommunerna uppbära av statsverket
den sålunda påförda skatten, ehuru det från början står klart att skatten icke kan
uttagas av de skattskyldiga.
Även på annat sätt har olägenheten av de nuvarande låga ortsavdragen kommit
till synes. Jag åsyftar 1948 års riksdags beslut om skattelindring för vissa folkpensionärer,
en åtgärd som kunde kritiseras ur principiella synpunkter men som
ansågs erforderlig för att icke folkpensioneringsreformen till en del skulle äventyras.
Slutligen må mera allmänt framhållas att det — icke minst ur taxeringstekniska
synpunkter — är önskvärt med större överensstämmelse än vad för närvarande
är fallet mellan reglerna för de kommunala och de statliga ortsavdragen.
Man har tidigare, då frågan om ändring av de kommunala ortsavdragen diskuterats,
utgått från att nämnda spörsmål lämpligen borde upptagas till prövning
i samband med bland annat frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen.
Sistnämnda fråga är emellertid av svårlöst natur och kan näppeligen bringas till
sin lösning inom den närmaste tiden. Frågan om de kommunala ortsavdragen är
å andra sidan av brådskande art. Vid sådant förhållande bör man enligt min mening
undersöka, huruvida det är möjligt att på förevarande område gå de partiella
reformernas väg och sålunda nu upptaga frågan om de kommunala ortsavdragen
till behandling särskilt för sig.
En förutsättning för att frågan om de kommunala ortsavdragen skall kunna
upptagas till separat behandling är uppenbarligen, att den ifrågasatta reformen
icke medför någon mera kännbar övervältring av skattebördan å fastighetsägarna
eller över huvud någon mera kännbar ökning av den kommunala utdebiteringen.
En reform efter dylika linjer synes icke heller utesluten. Reformen skulle innebära
att de kommunala familjeavdragen avskaffades, varigenom det kommunala
skatteunderlaget skulle öka. Slopandet av familjeavdragen skulle möjliggöras genom
att barnfamiljernas intressen i stället tillgodosåges genom att de statliga barnbidragen
höjdes i skälig män. Den vunna ökningen av skatteunderlaget skulle i
sin tur, i förening med en mindre höjning av den kommunala utdebiteringen,
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 163
möjliggöra en väsentlig höjning av de kommunala grundavdragen. — I detta sam- J fj;
manhang må framhållas, att den inkomstförbättring för jordbruket, som numera
vunnits, kan föranleda en annan uppfattning av garantibeskattningens skatteskärpande
effekt än den som tidigare hävdats. Vidare må anmärkas, att en lösning
av frågan efter de nyss antydda linjerna troligtvis förutsätter särskilda regler
om statligt bidrag till kommuner, där på grund av speciella förhållanden en omreglering
av ortsavdragen skulle medföra olämpliga konsekvenser.
Frågan huruvida en lösning av förevarande problem kan vinnas efter de linjer,
jag nu skisserat, kan självfallet icke slutgiltigt besvaras utan en närmare utredning.
Denna utredning bör anförtros åt särskilt tillkallade sakkunniga. Det bör
ankomma på de sakkunniga att i första hand pröva huruvida frågan över huvud
kan lösas enligt de angivna riktlinjerna och huru stora ortsavdrag som i så fall
kunna medgivas respektive huru stor ökning av barnbidragen som må anses påkallad;
vid utformningen av de eventuella nya reglerna för de kommunala ortsavdragen
bör självfallet eftersträvas, att i tekniskt hänseende vinna överensstämmelse
med motsvarande regler i 1947 års förordning om statlig inkomstskatt. Vidare
böra de sakkunniga pröva frågan om eventuella bidrag av statsmedel till
kommuner, där sådana bidrag utgöra en förutsättning för en omreglering av ortsavdragen.
De sakkunniga böra även undersöka, huruvida en omreglering av de
kommunala ortsavdragen bör medföra att de av 1948 års riksdag beslutade särskilda
bestämmelserna om skattelindring för folkpensionärer — vilka bestämmelser
i praktiken äro svårtillämpliga -— lämpligen kunna upphävas, eller om de i
modifierat skick alltjämt böra bibehållas.
Jag vill i anslutning till det redan sagda anmärka att, därest de kommunala
ortsavdragen ändras på förut antytt sätt, jag förutsätter att befrielse från löneavdrag
icke vidare skall medgivas efter schablonmässiga grunder utan allenast i
särskilda fall, då grundad anledning därtill finnes föreligga. — — —
Kommittén, som intill utgången av november månad 1949 hållit 16 sammanträden,
har verkställt statistiska undersökningar rörande verkningarna
av olika alternativ för ändrade kommunala ortsavdrag.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete i början av år 1950.
44. 1949 års folkbokföring ssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 februari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;
Dahlquist, S. M., kontraktsprost, kyrkobokföringsinspektör;
Lindblad, S. J. H., länsassessor;
Olsson, A. E., byråchef;
Åhström, G. O., häradsskrivare.
Experter:
Lindholm, G. A., tryckeriintendent (fr. o. m. den 1 december 1949);
Lindström, A. H., e. o. förste byråsekreterare;
Stern, E., kammarrättsråd;
Uhnbom, I. T., byråchef.
Sekreterare:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
164
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 44 Lokal: Storkyrkobrinken 2, 4 tr.; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1730), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
25 februari 1949):
Inledningsvis vill jag erinra om att folkbokföringsreformen sattes i tillämpning
redan innan fullständiga detaljföreskrifter hunnit utarbetas. Uppbördsreformen
förutsatte nämligen för sin tillämpning, att folkbokföringsreformen omedelbart genomfördes.
Detta medförde helt naturligt, att folkbokföringsförfattningarna blevo
behäftade med vissa ofullkomligheter. Jag förutsatte därför från början att, sedan
de nya bestämmelserna tillämpats någon tid, folkbokföringsväsendet skulle bli
föremål för en allsidig översyn. Denna översyn torde lämpligen böra påbörjas i
samband med att den redan beslutade översynen av uppbördsväsendet igångsätt
es.---
Det torde icke kunna bestridas, att folkbokföringsreformen medfört en större
ökning av arbetsbördan för de myndigheter, som handhava folkbokföringsväsendet,
än man från början räknat med. Kostnaderna för folkbokföringsarbetet äro
till följd härav betydande. Vid översynen bör därför helt allmänt eftersträvas att
söka åvägabringa förenklingar i arbetet. Samtidigt bör prövas vilka åtgärder som
kunna vidtagas i syfte att avlasta arbetsuppgifter från pastorsämbetena, därvid
i första hand ifrågakommer att i görlig mån överflytta aviseringsskyldigheten från
pastorsämbetena till länsbyråerna. Vid översynen bör även beaktas angelägenheten
av att undanröja dubbelarbete, i den män sådant enligt gällande bestämmelser
förekommer. — I detta sammanhang må anmärkas, att den detaljreglering av förfarandet,
som vid utarbetandet av folkbokföringsförordningen ansågs lämplig,
kommit att i viss mån framstå såsom hinderlig då det gällt att på ett praktiskt
och ändamålsenligt sätt komma till rätta med vissa organisatoriska och tekniska
frågor. Vid översynen bör därför övervägas, huruvida icke en del detaljfrågor
med fördel kunna utbrytas ur folkbokföringsförordningen för att i stället regleras
genom administrativ lagstiftning eller genom riksbyråns avgöranden.
Vissa bestämmelser i folkbokföringsförordningen ha ännu icke trätt i tillämpning.
Jag åsyftar härvid i första hand bestämmelserna angående medborgarkort
och främlingskort. Ikraftträdandet av dessa bestämmelser har flera gånger uppskjutits,
senast genom kungörelse den 14 januari 1949. Enligt nämnda kungörelse
skall den tid, inom vilken medborgarkort och främlingskort skola vara utfärdade,
utsträckas till den 1 juli 1950. Anledningen till uppskovsbesluten är bl. a. uppkommen
ovisshet om den användning korten lämpligen böra erhålla. Vid översynen
bör därför till förnyat övervägande upptagas frågan om medborgarkortens
och främlingskortens utformning och användningsområden.
Ej heller det i folkbokföringsförordningen omnämnda sökregistret hos riksbyrån
samt de särskilda nummerregistren hos länsbyråerna ha hittills blivit upplagda.
Jag torde i denna del få erinra om mitt uttalande i årets statsverksproposition,
enligt vilket med upprättandet av nämnda register syntes kunna anstå ytterligare
ett år. Uppskovet med upprättandet av de ifrågavarande registren sammanhänger
med att tvekan uppkommit huruvida värdet av registren är så stort,
att det kan anses tillräckligt motiverat att upplägga och föra desamma. Vid översynen
bör följaktligen jämväl denna fråga ånyo prövas.
Mantalsskrivningen är enligt folkbokföringsförordningen en gemensam arbetsuppgift
för länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena.
Den gångna tidens erfarenheter visa önskvärdheten av smidigare och effektivare
former för samarbetet mellan de olika myndigheterna. Jämväl denna fråga bör
ägnas uppmärksamhet vid översynen.
Den nu förordade översynen av folkbokföringsväsendet bör uppdragas åt särskilda
sakkunniga. De sakkunniga böra bedriva sitt arbete i nära samverkan med
165
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
de sakkunniga för översyn av gällande uppbördssystem. Det synes önskvärt att såda- I fj; 45
na frågor, som äro av betydelse jämväl för uppbördssystemet, prövas i första hand
så att icke slutförandet av översynen av uppbördssystemet fördröjes.---
Under tiden intill den 30 november 1949 ha de sakkunniga hållit 7 sammanträden
om tillhopa 16 sammanträdesdagar, varjämte en särskild delegation
hållit ett antal sammanträden.
De sakkunniga ha framlagt förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförordningen
ävensom vissa förslag till ändring av gällande bestämmelser
angående personplåtens text m. m. I samråd med statistiska centralbyrån
har utarbetats och för Kungl. Maj :t framlagts förslag till viss omläggning
av den officiella befolkningsstatistiken. Därjämte ha de sakkunniga avgivit
yttranden över dissenterlagskommitténs förslag till religionsfrihetslag m. m.
samt över ett av delegerade för Danmark, Norge och Sverige framlagt förslag
till nya medborgarskapslagar för nämnda länder.
Förhandlingar ha förts med vederbörande militära myndigheter i avsikt
att åstadkomma en rationell omläggning av folkbokföringsmyndigheternas
medverkan i samband med inskrivning och redovisning av värnpliktiga.
Till omedelbar behandling har frågan om medborgar- och främlingskortens
utformning och användningsområden upptagits.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1950.
45. 1949 års skatteutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 22 april och den 10
juni 1949 för att företaga en översyn av statsskatterna och deras verkningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1949):
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Hagberg, E. R„ chefredaktör, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lemne, M. H., statssekreterare;
Petrén, B. E. F., överingenjör, led. av I kamm.;
Rehn, L. G., sekreterare hos Landsorganisationen;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Söderlund, G., bankdirektör;
Åkerström, E. O., pappersmassearbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Wilkens, S. P. A., länsassessor.
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 14; tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 1712), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
22 april 1949):
Rörande de direktiv som böra läggas till grund för utredningens arbete, kan
jag hänvisa till den av riksdagens båda kamrar godkända motiveringen för hem
-
166
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 45 ställan om utredning. I fråga om motiveringen framfördes emellertid vid riksdagsbehandlingen
i någon mån skiljaktiga uppfattningar. Det för alla gemensamma
syftet med utredningen är tydligen att skapa större klarhet, än för närvarande
kan anses föreligga, om statsbeskattningens verkningar i olika avseenden. Det gäller
såväl skatternas avvägning med hänsyn till vad som kallas skattebetalarnas
bärkraft som det samlade skattetryckets och enskilda skatteformers inverkan på
näringslivet, på sparande, arbetsvilja och företagsamhet. Önskemålet att komma
fram till en lättnad i den nuvarande skattebelastningen är lika självklart som
nödvändigheten att väga delta önskemål mot vikten av de behov, som föranleda
att skatterna uttagas.
I detta hänseende yttrar bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande:
»Den översyn av nu rådande skattesystem, som utskottet vill förorda,
kan sålunda inte undgå att i viss mån vidgas till att omfatta också överväganden
om ramen för statliga utgifter. Det är sannolikt att på detta sätt riskerna för skiljaktiga
meningar bli större, än om utredningen strängt begränsas till skattefrågan.
Men då det praktiska syftet med utredningen uppenbarligen är att undersöka
möjligheterna till ett lägre samlat skattetryck och hur en rimlig fördelning av
detta skattetryck skall ha så litet ogynnsamma verkningar som möjligt på produktionen,
synes det totala omfånget av skatteintäkterna och därmed av statsutgifterna
inte kunna lämnas åsido. Några begränsningar i utredningens frihet att
här uttala önskemål eller framställa krav anser sig utskottet icke böra förorda
i annan mån än att en minskning av det samlade skattetrycket icke får sökas
genom en sänkning av den uppnådda sociala standarden. En avvägning mellan
den rimliga höjden för statsutgifterna och en rimlig höjd hos det samlade skattetrycket
måste sålunda utgöra förutsättningen för de ytterligare avvägningar, som
en utredning om skattefrågan innebär.» Vad utskottet här åsyftar är tydligen inte
någon prognos eller långtidsplan för statsutgifternas utveckling. Såsom i en av
de till utskottets utlåtande fogade reservationerna uttalas, bli »statens möjligheter
att tillgodose nya sociala och kulturella ändamål beroende av den ökning av de
produktiva insatserna, som kan åstadkommas, och den av utskottet förordade
översynen av skattesystemet skall bl. a. ha till uppgift att söka åstadkomma sådana
lättnader i beskattningen att den produktiva utvecklingen därigenom främjas».
Däremot synes det ofrånkomligt, att de förslag till avvägning av beskattningen som
utredningen framlägger otvetydigt hänföras till en viss utgiftssumma eller till
olika antagna utgiftssummor. Någon möjlighet föreligger annars inte till rättvisande
jämförelser mellan olika förslag att fördela den samlade skattebördan. På
denna punkt är det angeläget att alla anledningar till oklarhet och missförstånd
undanröjas. Då det i reservationer till bevillningsutskottets utlåtande anföres, att
själva beskattningens höjd och utformning är en faktor, som kan påverka produktionen
och därmed skatteunderlag och statsinkomster, och att t. ex. en skattesänkning
därför inte behöver leda till minskade inkomster, är detta utan tvivel
riktigt. Men härvid torde det vara nödvändigt att överväga huruvida de möjliga
verkningarna kunna beräknas inträda någorlunda omedelbart eller först på längre
sikt. Frågan om budgetens balansering får nämligen här tagas i betraktande. En
konsumtionsskatt kan ha nått en sådan höjd, att en sänkning omedelbart leder
till en konsumtionsökning, varigenom sänkningen blir helt eller delvis kompenserad.
Effekten av sådana skattesänkningar som syfta till produktionsökning genom
att stimulera sparande, arbetsvilja och företagsamhet kunna inte beräknas inträda
lika omedelbart. Kravet på att budgeten skall vara balanserad, där inte särskilda
omständigheter motivera avvikelse i ena eller andra riktningen, bör alltså rimligtvis
bilda utgångspunkten, då omfattningen av de nödvändiga statsinkomsterna
överväges. Skulle en underbalansering av budgeten vara förutsättningen för en
föreslagen höjd hos hela beskattningen, bör detta av utredningen klart angivas.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
167
I detta sammanhang har utredningen också att ta ståndpunkt till frågan om av- J pj; 44}
vecklingen av de extraordinära konsumtionsskatter, som av 1948 års riksdag beslutades
såsom led i åtgärderna till skydd för penningvärdet. Vad utskottet härutinnan
uttalat ger mig ingen anledning till erinran liksom jag kan ansluta mig
till vad det anfört i fråga om en avvägning mellan de olika formerna av direkt
beskattning av inkomst och förmögenhet.
En fråga som icke beröres i utskottsutlåtande och riksdagsskrivelse, men som
utredningen måste ägna uppmärksamhet, är det samband som råder mellan nu
åsyftade översyn av den statliga beskattningen och den redan igångsatta undersökningen
om höjning av ortsavdragen vid den kommunala beskattningen. En lättnad
i kommunalskatten för huvudmassan av mindre inkomsttagare har ansetts
mera trängande än övriga skattefrågor. I direktiven för denna undersökning har
förutsatts att behov kunde yppas av statliga bidrag till kommunerna för att i vissa
fall underlätta en höjning av avdragen, varjämte en ökning av statsutgifterna för
barnbidrag tagits i sikte såsom ersättning för barnavdragens slopande också vid
den kommunala beskattningen. Vid avvägningen av den statliga beskattningen är
det sålunda nödvändigt att hänsyn tages till de förslag som kunna framläggas rörande
kommunalskatten. Det torde emellertid visa sig att ytterligare anledning till
kontakt mellan de båda utredningarna kommer att föreligga. I direktiven för den
kommunala skatteutredmingen uttalas att arbetet om möjligt bär slutföras så
snabbt att förslag i ärendet kan föreläggas för 1950 års riksdag. Då en önskvärd
höjning av de kommunala ortsavdragen icke gärna kan bli möjlig utan att den
kommunala utdebiteringen höjes, skulle detta medföra höjning av kommunalskatten
för inkomsttagare över en viss inkomstnivå. Detta lär kunna undvikas endast
genom statliga åtgärder. En utväg vore direkta bidrag av statsmedel. En annan
utväg för att undvika höjning av den samlade skattebördan är att samtidigt med
en höjning av de kommunala ortsavdragen genomföra en revision av den statliga
inkomstskatteskalan som toge hänsyn till den höjda kommunalskatten. Detta
förutsätter emellertid antingen att arbetet med översyn av det statliga skattesystemet
skulle vara slutfört redan i början av nästa år eller också att frågan om provisoriska
jämkningar i skalorna för den statliga inkomstskatten tages upp till särskild
behandling för att eventuellt kunna föreläggas 1950 års riksdag. Det torde
få bli den nya utredningens sak att i samarbete med kommittén för kommunalskatten
överväga de nu nämnda frågorna.
Vad beträffar utredningens uppgifter i övrigt, är det uppenbarligen önskvärt
att arbetet bedrives med all den skyndsamhet, som ärendets vikt och de för frågornas
bedömande erforderliga undersökningarna medgiver. Det gemensamma intresset
av att skapa ökad klarhet i de omstridda skatteproblemen synes mig utgöra
en borgen för att intet onödigt dröjsmål med slutförande av utredningen behöver
befaras. —--
Utredningen har intill den 10 november 1949 hållit 20 sammanträden.
Utredningen har den 10 december 1949 avgivit en promemoria rörande frågan
om avveckling av de år 1948 beslutade extraordinära konsumtionsskatterna
(stencilerad).
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1950.
46. 1949 års banklagssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 22 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 juni 1949):
168
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 46 Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;
Wulff, K. E., bankinspektör.
Sekreterare:
Algott, S. A., byråchef.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, Sturegatan 16; tel. 62 43 12.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
22 april 1949):
Den genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars 1945 tillkallade 1945 års bankkommitté
erhöll i uppdrag att verkställa utredning rörande dels riksbankens uppgifter
och organisation, dels tryggandet av ur samhällssynpunkt tillfredsställande
förhållanden på kreditväsendets område, dels ock formerna för uppnående av enhetlighet
i den offentliga finanspolitiken. — — —
Kommittén har till fullgörande av uppdraget hittills avgivit två betänkanden,
nämligen dels betänkande med förslag till omläggning av den statliga kreditgivningen
för bostads- och jordbruksändamål till en statlig kreditgarantigivndng (SOU
1947:86), och dels betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank
(SOU 1949:13). Enligt vad jag inhämtat har kommittén för avsikt att härefter
behandla frågan om en revision av 1911 års lag om bankrörelse. — — —
I likhet med bankkommittén anser jag att en revision av 1911 års banklag nu
bör verkställas. Detta utredningsarbetes karaktär motiverar dock icke en kommitté
av en sådan storleksordning som 1945 års bankkommitté, vilken består av
14 ledamöter. Med hänsyn härtill förordar jag, att särskilda sakkunniga tillkallas
med uppdrag att verkställa ifrågavarande revision av banklagen.
Denna revision bör i främsta rummet avse en omarbetning av banklagen i
syfte att i den mån så finnes lämpligt anpassa densamma efter bestämmelserna
•i nya aktiebolagslagen. Vid revisionen böra vidare behandlas bl. a. de särskilda
frågor, som f. n. regleras genom provisoriska författningar. Jag avser härmed närmast
frågan om bankaktiebolagens inlåningsrält samt spörsmålet om bankaktiebolagens
kassareserver. Jämväl frågorna om rätt för bankaktiebolagen att utlämna
bundna lån och om en utvidgning av deras rätt att utlämna s. k. blancokrediter
torde böra tagas under övervägande i samband med revisionen av banklagen.
— — —
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 ha särskilda sakkunniga
tillkallats med uppdrag att verkställa utredning angående sparbankernas organisation
och verksamhet. Jag förutsätter att — i den omfattning så kan befinnas
erforderligt — samråd kommer att äga rum mellan nämnda utredning och de sakkunniga,
vilka enligt min mening nu böra tillkallas.---
De sakkunniga ha intill utgången av november 1949 hållit 5 sammanträden
om tillhopa 6 sammanträdesdagar. Härvid ha banklagens aktiebolagsrättsliga
delar varit föremål för genomgång och utkast till ny lag i dessa
delar är under utarbetande.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1950.
47. 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1949 för utredning
rörande lönegradsplacering för statstjänstemän och sådana icke
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
169
statliga befattningshavare, för vilka det statliga lönesystemet tillämpas, I Fj; 4.7
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1949):
Fahlander, V. J. M., generaltulldirektör, ordförande;
Andrée, T. E„ landstingsman, led. av I kamm. ;
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Ström, E. T. H., krigsråd.
Experter:
Norberg, R. E., statskommissarie;
Wallius, A. V., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Rudhe, R. S., byråsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (huvudsekreteraren),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Wigforss till statsrådsprotokollet den
13 maj 1949):
Den 1 juli 1947 har för samtliga i det föregående berörda personalgrupper
genomförts en ny allmän lönereglering, närmast grundad på förslag framlagda
av 1945 års lönekommitté efter förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer.
Löneregleringen innefattar resultatet av en omprövning av löneplanerna
med lönebeloppen, lönegradskonstruktionen, reglerna för löneklassplacering
samt, med undantag för vissa lönetillägg, biförmåner utöver den egentliga lönen.
Vad angår de olika befattningarnas inplacering på löneskalan ansågs vid tillsättandet
av 1945 års lönekommitté ej påkallat, att den nya löneregleringen omfattade
en allmän saklig omprövning av lönegradsplaceringarna. Under tiden därefter
har emellertid i olika sammanhang funnits anledning uppmärksamma, att
behov föreligger jämväl av en översyn av lönegradsplaceringarna. Vissa specialutredningar
angående löneavvägningen för särskilda personalgrupper ha visserligen
igångsatts. Frågor angående omprövning av lönegradsplaceringen ha emellertid
efter hand uppkommit i sådan omfattning, att det alltmera framstått som
motiverat att föranstalta om en allmän tjänsteförteckningsrevision. Tiden synes nu
vara inne att igångsätta arbetet på en dylik revision.
Tjänsteförteckningsrevisionen bör i princip omfatta de tjänster —• statliga och
icke-statliga ■— som berörts av den under åren 1947 och 1948 genomförda allmänna
löneregleringen. Den bör sålunda omfatta både ordinarie och icke-ordinarie
tjänster. Beträffande tjänsteförteckningsrevisionens omfattning uppkommer
emellertid vidare frågan om förhållandet mellan å ena sidan den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
och å andra sidan löneutredningar med mera speciell inriktning;
bland dessa senare finnas även sådana som beröra hela statsförvaltningen,
exempelvis likalönskommittén. Såvitt nu kan bedömas, torde i allmänhet
övervägande skäl tala för att redan igångsatta utredningsuppdrag slutföras i enlighet
med tidigare givna direktiv, varvid emellertid bör förutsättas ett nära
samarbete mellan organen för ifrågavarande speciella utredningsuppdrag och för
den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen; det kan också ifrågakomma att av
.särskilda utredningsorgan utarbetade förslag överlämnas till organet för den allmänna
tjänsteförteckningsrevisionen för fortsatt beredning. Självfallet bör man
i möjligaste mån undvika att under den tid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
fortgår göra ytterligare frågor angående ändrad lönegradsplacering
till föremål för utredning genom speciella organ.
170
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 47 Vad härefter angår frågan om den närmare innebörden av en tjänsteförteckningsrevision
i nuvarande läge bör till en början beaktas, att det allmänna löneläget
för statstjänstemännen och de övriga personalgrupper, för vilka det statliga
lönesystemet tillämpas, får anses ha blivit i det väsentliga fastställt genom den
senaste allmänna löneregleringen. Den sedan tidigare löneutredningar kvarstående,
ur rekryteringssynpunkt betydelsefulla frågan, huruvida den nuvarande
normala löneställningen för tjänstemän i byråchefs- och rådsgraden samt löneställningen
för verkschefer m. fl. kunna anses riktigt avvägda i och för sig och
i förhållande till löneställningen för tjänstemän i närmast under lönegrad 33 liggande
lönegrader, har emellertid i enlighet med Ivungl. Maj:ts beslut den 16 april
1948 gjorts till föremål för närmare utredning. Även resultatet av denna utredning,
vilket kan väntas föreligga under den närmaste framtiden, bör beaktas vid
en blivande tjänsteförteckningsrevision. Denna bör följaktligen hålla sig inom
ramen för det allmänna löneläge, som fastställts genom löneregleringen eller som
för byråchefer in. fl. kan bliva fastställt på grundval av berörda utredning.
I övrigt synes det knappast lämpligt att nu genom bestämda direktiv binda
arbetet på tjänsteförteckningsrevisionen. Här må allenast göras vissa påpekanden.
I olika sammanhang har gjorts gällande, att jämväl efter löneregleringens genomförande
löneställningen för vissa grupper av statsanställd eller därmed jämförlig
personal mera avsevärt skiljer sig från den, som tillämpas för motsvarande
personal på den allmänna arbetsmarknaden. Sådana avvikelser kunna bero på
att löneutvecklingen för särskilda grupper av privatanställd personal icke överensstämmer
med den, som förelegat för dylika personalgrupper i allmänhet. I den
mån de här avsedda ojämnheterna icke äro föranledda av konjunkturmässiga förhållanden,
kan anledning finnas att till övervägande upptaga frågan om lönegradsjämkning
i syfte att ernå en närmare anpassning av lönerna i det statliga lönesystemet
till marknadsnivån. Det bör emellertid understrykas, att man vid en
rättvisande jämförelse mellan lönenivåerna för statsanställd och annan personal
icke kan begränsa sig till den kontanta lönen, utan att jämförelsen bör avse samtliga
på grund av anställningen utgående förmåner, samt att vid en jämförelse
mellan statliga löner och löner på den allmänna arbetsmarknaden en viss försiktighet
är påkallad även med hänsyn till att lönesättningen är vida mera differentierad
och individualiserad inom den enskilda verksamheten än inom den
statliga.
En annan fråga, som i detta sammanhang påkallar uppmärksamhet, avser den
inbördes lönerelationen mellan stats- och kommunalanställd personal med ungefärligen
likartade arbetsuppgifter. Särskilt där verksamhet, vilken materiellt sett
kan betrakas som statlig, till större eller mindre del handhaves av landsting
eller primärkommuner, ligger det nära till hands att eftersträva möjligast
enhetliga lönesättning för jämförlig personal inom statlig och kommunal verksamhet.
Det bör vara en uppgift för tjänsteförteckningsrevisionen att i samråd
med Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas
förbund upptaga angivna spörsmål till närmare granskning. Därvid bör
undersökas i vad mån en sammanjämkning av den statliga och kommunala lönesättningen
kan ernås i förevarande sammanhang, för statsverkets del inom den
ram för tjänsteförteckningsrevisionen, som i det föregående angivits. I samband
därmed bör lämpligen övervägas spörsmålet om placering i löneklass och avdragsgrupp
m. m. för den, som övergår från anställning hos en av dessa huvudmän
till anställning hos annan huvudman.
Det ligger emellertid i öppen dag, att möjligheterna att i förevarande sammanhang
grunda lönegradsplaceringen på jämförelser mellan statsanställd och annan
personal äro begränsade och att man väsentligen är hänvisad att verkställa en
omprövning av de här avsedda tjänstemännens inbördes löneställning. I detta
hänseende synes arbetet närmast få inriktas på en bedömning av frågan vilka
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
171
jämkningar i lönegradsplaceringcn, som kunna anses motiverade med hänsyn till J pj; 4.7
arbetsuppgifterna eller för att ernå lämpliga befordringsförhållanden. Vid utredningen
böra bl. a. uppmärksammas frågorna om den utsträckning, i vilken reglerad
befordringsgång bör tillämpas, om befordringsgångarnas lämpliga anordnande
och om de allmänna bestämmelser, som böra gälla i anslutning till reglerad befordringsgång.
I skilda sammanhang har anledning funnits att uppmärksamma, att den s. k.
sneddningsregeln för löneklassplacering vid befordran i vissa fall medför ojämnheter
befattningshavarna emellan. Vid behandlingen år 1948 av frågan om nytt
avlöningsreglemente framfördes tanken på en radikal omläggning av bestämmelserna
om löneklassplacering. Detta spörsmål befanns emellertid på sådant sätt
sammanhänga med lönebeloppens avvägning, lönegradernas konstruktion och
tjänsternas lönegradsplacering, att det knappast borde komma under prövning
annat än i samband med en ny allmän lönereglering. I enlighet härmed bör
tjänsteförteckningsrevisionen bedrivas med utgångspunkt från nuvarande löneklassplaceringsregler.
Med beaktande härav bör, för att ojämnheter av nu antydd
art såvitt möjligt skola elimineras, i allmänhet undvikas att för tjänster inom
samma befordringsgång —• reglerad eller allenast faktisk befordringsgång —
använda intill varandra liggande lönegrader.
Även om den förordade utredningen i stort sett bör äga karaktären av en
tjänsteförteckningsrevision och sålunda bedrivas från den utgångspunkten att
det statliga lönesystemet skall bibehålla den utformning som givits detsamma vid
den senaste löneregleringen, synes det påkallat att i detta sammanhang därjämte
upptaga vissa andra lönespörsmål, vilka ha sådant samband med en allmän tjänsteförteckningsrevision,
att ett samtidigt ställningstagande till dem och till frågorna
om lönegradsplacering framstår såsom önskvärt.
Vad angår lönegradernas konstruktion tillämpades för den militära personalen
intill den senaste löneregleringen särskilda löneplaner upptagande andra lönebelopp
än som gällde för civil personal, och lönegraderna hade därvid erhållit eu
speciell konstruktion. Genom den senaste allmänna löneregleringen gjordes samma
löneplaner tillämpliga på civil och militär personal. Då emellertid ett allmänt
inordnande av de militära beställningshavarna under lönegrader med samma
konstruktion som de för annan personal tillämpliga lönegraderna ansågs
kunna ifrågakomma endast i samband med en tjänsteförteckningsrevision, tillskapades
vid löneregleringen för vissa militära beställningar speciallönegrader
uppbyggda på annat sätt än med fyra löneklasser med ordningsnummer omedelbart
efter varandra. Därvid uttalades att det, om framdeles fråga uppkomme om
ändrad löneställning för militär personal, förtjänade övervägas, om ej konstruktionen
av de militära lönegraderna borde anpassas efter de civila lönegradernas
konstruktion. Frågan härom bör närmare prövas vid tjänsteförteckningsrevisionen.
Såsom förut nämnts omfattade den senaste allmänna löneregleringen jämväl frågor
om biförmåner utöver den egentliga lönen. 1945 års lönekommitté uttalade
emellertid, att det i fråga om vissa arvoden, lönetillägg och särskilda ersättningar
icke varit möjligt att inom den begränsade tid, som stått till buds, verkställa
så ingående undersökningar, som erfordrades såsom underlag för bedömandet
om jämkningar vore motiverade, och det förutsattes, att en allmän översyn av
dessa tilläggsförmåner senare skulle komma till stånd under medverkan av vederbörande
myndigheter och personalorganisationer. Sedermera har, efter förslag av
1945 års lönekommitté, verkställts en revision av grunderna för sjötillägg åt de
beställningshavare vid försvaret, vilka fullgöra sjötjänstgöring. Det fortsatta utredningsarbetet
bär givit intrycket att de återstående frågorna i stor utsträckning
äga sådant samband med frågan om en lämplig lönegradsplacering, att de med
fördel böra behandlas i samband med den allmänna tjänsteförtcckningsrevisio
-
172 Riksdagsberåttelsen.
I Fil 47 nen- Vid denna bör bl. a. fortsatt uppmärksamhet ägnas frågan om evalvering
i lön enligt löneplan av förmåner, som nu utgå vid sidan av lönen. Även spörsmålet
om förmåner vid flygtjänstgöring, vilket vid den allmänna löneregleringen
löstes provisoriskt, bör ingå under utredningsuppdraget. Med utgångspunkt härifrån
bör 1945 års lönekommittés uppdrag numera anses slutfört.
Såsom ett led i tidigare tjänsteförteckningsrevisioner ha jämväl ingått överväganden
rörande lämpliga anställningsformer och tjänstebenämningar. Detta synes
böra bliva fallet även i fråga om den nu förordade tjänsteförteckningsrevisionen.
Beträffande anställningsformerna träder i förgrunden frågan om en för
de olika förvaltningsområdena någorlunda likformig gränsdragning mellan de ordinarie
och de icke-ordinarie anställningsformernas användning. Även frågorna
om eventuellt inordnande av den ordinarie anställningsformen under reglerad
befordringsgång samt om enhetlig tillämpning av fullmakts- och konstitutorialformerna
böra tillhöra utredningsuppdraget. Vad härefter beträffar tjänstebenämningarna
synes uppmärksamhet bl. a. böra ägnas frågan, i vad mån karakteristiska
benämningar för likartade tjänster inom olika lönelägen möjligen kunna utfinnas
utan att detta behöver medföra ett återinförande av de numera i princip avskaffade
klassbeteckningarna.
För verkställandet av den av mig förordade utredningen torde inom finansdepartementet
böra tillkallas högst sju utredningsmän. Utredningsorganet bör
fungera dels som utredningskommitté i vanlig mening och dels som delegation
för löneförhandlingar under ordförandens ledning med representanter för de av
utredningen berörda personalgrupperna. Vad angår formen för förhandlingarna
synes man böra räkna med att dessa jämväl i större eller mindre utsträckning
skola kunna föras av ordföranden under medverkan i erforderlig omfattning av
ledamöter inom kommittén. Samråd bör vidare kunna äga rum mellan utredningen
och representanter för myndigheter och institutioner. Liksom vid tidigare löneutredningar
bör det få ankomma på chefen för finansdepartementet att meddela
de närmare föreskrifter om formen för ifrågavarande förhandlingar och samråd,
som kunna visa sig erforderliga.---
Kommittén har intill utgången av november 1949 haft 7 sammanträden,
varjämte ordföranden och huvudsekreteraren haft särskilda sammankomster.
överläggningar i procedurfrågan ha ägt rum med tjänstemännens huvudorganisationer.
Utredningsarbetet har i avvaktan på färdigställandet av
erforderligt utredningsmaterial till en början inriktats på vissa speciella frågor,
exempelvis biförmåner utöver lön.
Arbetet beräknas fortgå under år 1950.
48. Utredning om vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag för utländska
skatter.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1949):
Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;
Ekenberg, O. J., kammarrättsråd;
Ohlin, P. H., ekonomidirektör.
Sekreterare:
Villard, B., t.f. kammarrättsfiskal.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 173
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1729), J Fj; 49
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Hall till statsrådsprotokollet den 7 oktober
1949):
Enligt 20 § kommunalskattelagen skola vid beräkning av inkomst från särskild
förvärvskälla från samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret härflutna intäkter
i penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag
må därvid icke ske för allmänna skatter.---Speciella skatter eller avgifter
till det allmänna få däremot avdragas vid inkomstberäkningen. — — — Någon
uttrycklig bestämmelse i nu ifrågavarande avseende rörande skatter, vilka utomlands
påförts den som är här i riket skattskyldig, finnes icke i kommunalskattelagen.
— — —
Innevarande års riksdag bär i skrivelse nr 58 ■— under åberopande av bevillningsutskottets
av riksdagen godkända betänkande nr 9 i anledning av väckta
motioner om utvidgad avdragsrätt för utländska skatter — anhållit att Kungl.
Maj:t ville, med beaktande av vad i nämnda betänkande anförts, låta verkställa
utredning av berörda fråga samt för nästkommande års riksdag framlägga de förslag,
som därav föranleddes.---—-
Utredningen bör ske under beaktande av vad bevillningsutskottet anfört i sitt
betänkande i ämnet. Särskilt bör beaktas angelägenheten av att de eventuella
nya avdragsreglerna utformas så, att desamma icke kunna minska främmande
staters intresse av att med Sverige ingå avtal för undvikande av dubbelbeskattning
eller medföra ett försämrat förhandlingsläge för vårt land vid blivande avtalsförhandlingar
med andra stater. Därest de eventuella nya reglerna icke utformas
under tillbörligt beaktande av de närmare synpunkterna, skulle reglerna nämligen
— samtidigt som de medförde individuella fördelar för vissa skattskyldiga i vårt
land — kunna verka till skada för andra svenska skattskyldiga ävensom för de
svenska fiskaliska intressena.
Vid utredningen böra noggrant beaktas de synpunkter på hithörande spörsmål,
som anlagts i de främmande länder vilka i detta sammanhang äro av särskilt intresse,
ävensom den utformning av lagstiftningen i dessa länder som därav föranletts.
—
De sakkunniga ha den 5 november 1949 hållit konstituerande sammanträde.
Utredningsarbetet har hittills omfattat insamlande och bearbetande av
visst material för det fortsatta arbetet.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under år 1950.
49. Utredning angående översgn av allmänna resereglementet m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1949):
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;
Almroos, A., byråsekreterare;
Stenström, J. A., byrådirektör.
Lokal: Statens lönenämnd, Västra Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
18 november 1949):
174
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 49 Behov har visat sig föreligga av en allmän översyn av bestämmelserna, rörande
ersättning vid resa, tjänstgöringstraktamente, ersättning för flyttningskostnad, omplaceringstraktamente,
representationsbidnag samt representationspenningar, vilka
bestämmelser lämnats i stort sett oberörda av den under åren 1947 och 1948 genomförda
löneregleringen för statstjänstemannen.---
Vissa framställningar föreligga om ändring av gällande bestämmelser angående
ersättning för resekostnader av olika slag. Oavsett detta synes en allmän överarbetning
av resereglementet och därtill anslutande, av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter
böra koinma till stånd i syfte att, i den mån så låter sig göra, undanröja
de svårigheter, som dessa bestämmelser medfört i tillämpningen. Även frågan
om fastställande av enhetliga riktlinjer för ersättande av kostnader för resor till
och från arbetsplats, belägen utanför samhälles egentliga bostadsområde, bör upptagas
till ytterligare övervägande i detta sammanhang. Angivna spörsmål har varit
föremål för utredning av statens sakrevision, som med skrivelse den 9 februari
1948 överlämnat en promemoria i ämnet till Kungl. Maj:t.
Föreskrifterna om resetraktamente vid förrättning i statens ärenden och om
tjänstgöringstraktamente äro — såsom i viss mån framgår av det redan anförda —
så utformade, att ersättningens storlek i allmänhet blir densamma, vilken av
nämnda ersättningsformer som än väljes. Det må även erinras, att enligt tilläggsbestämmelserna
till allmänna resereglementet den i reglementet stadgade traktamentsersättningen
skall •— där förrättning föranleder vistelse å en och samma ort
utöver 15 dygn -— minskas efter samma grunder, som för motsvarande fall gälla
beträffande tjänstgöringstraktamente. Under vissa omständigheter blir dock ersättningens
storlek olika, allteftersom fråga är om förrättning i statens ärenden
(traktamente enligt resereglementet) eller tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten
(tjänstgöringstraktamente). Med hänsyn härtill måste i det särskilda
fallet klarläggas, om den ena eller andra traktamentsformen skall tillämpas. Ofta
möta emellertid svårigheter att avgöra om förrättning eller tjänstgöring skall anses
föreligga. Vidare kunna resa och tjänstgöring utom stationeringsorten förekomma
på samma dag, varför särskilda bestämmelser erfordras om, huru det skall
förfaras vid ett sammanträffande av de båda traktamentsformerna. Det bär ifrågasatts,
huruvida icke bestämmelserna om ersättning vid resa, förrättning eller tjänstgöring
utom stationeringsorten skulle kunna förenklas, därest härför endast avsåges
en traktamentsform. Detta uppslag synes vara förtjänt av närmare övervägande.
Därest det inom vissa förvaltningsområden anses angeläget att bibehålla nu tilllämpat
system att fördela ifrågavarande kostnader på olika anslagsposter, synes
detta önskemål kunna tillgodoses genom särskilda föreskrifter för förvaltningsområdena
i fråga.
Utöver vad som framgår av det nu anförda böra bestämmelserna om traktamente
i resereglementet m. fl. författningar samt om tjänstgöringstraktamente i
statens allmänna avlöningsreglemente med tilläggsbestämmelser underkastas en
genomgripande överarbetning. Härvid bör bland annat beaktas vad riksräkenskapsverket
anfört och föreslagit i utlåtande den 18 december 1946 angående tilllämpningen
av 17 § 1 mom. resereglementet ävensom vad de över utlåtandet hörda
myndigheterna och personalorganisationerna yttrat.
Vid översynen av allmänna resereglementet och tilläggsbestämmelserna till statens
allmänna avlöningsreglemente, i vad avser tjänstgöringstraktamente, bör vidare
övervägas, om icke till underlättande av tillämpningen av angivna föreskrifter
särskilda anvisningar borde fogas till desamma. Att behov föreligger av dylika
anvisningar har bl. a. framgått därav, att en underhandsförfrågan från finansdepartementet
till åtskilliga statliga myndigheter om tillämpningen av nu gällande
föreskrifter givit vid handen, att ganska stora meningsskiljaktigheter om tillämpningen
föreligga.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 175
I den män ändringar befinnas erforderliga i fråga om allmänna resereglemen- J 4.9
tet och därtill anslutande föreskrifter bör beaktas, om och i vad mån dessa ändringar
böra föranleda ändringar i kommittékungörelsen. I övrigt torde frågor om
ändring av kommittékungörelsen icke böra upptagas i detta sammanhang.
Det har i olika sammanhang uttalats tvekan, huruvida de begränsningar i rätten
till traktamente, som besparingsreglementena innefatta, iiro sakligt grundade.
Vidare ha framförts yrkanden, som avsett ändring av dylika reglementen. Bortsett
härifrån föreligger ett behov av att verkställa översyn av samtliga besparingsreglementen
— i fråga om såväl resetraktamenten som tjänstgöringstraktamenten
— i syfte att åstadkomma större enhetlighet beträffande traktamentsbelopp, bestämmelsernas
allmänna utformning m. m., dock med beaktande av de speciella
förhållanden, som råda inom de olika förvaltningsområden, för vilka besparingsreglementen
gälla. Vid denna översyn bör även undersökas, om besparingsreglementen
böra införas på förvaltningsområden, där sådana reglementen icke nu
förekomma, ävensom om anledning föreligger att upphäva några nu gällande reglementen.
Beträffande personal vid försvaret finnas i kungl. brev den 30 juni 1948
särskilda bestämmelser meddelade angående ersättning vid resa, fri resa och resekostnadsersättning
i samband med semester, tjänstgöringstraktamente m. m. Även
dessa bestämmelser böra överarbetas i förevarande sammanhang.
--— Då frågan om mässpenningarna nyligen varit föremål för en ingående
undersökning av statens sakrevision och de bestämmelser, som tillkommit efter
sagda undersökning, endast varit i kraft sedan den 1 juli 1948, torde något omedelbart
behov av att upptaga dessa bestämmelser till omprövning icke föreligga.
Hinder bör emellertid icke möta att i samband med utredningen angående tjänstgöringstraktamentet
upptaga frågor om eventuella följdändringar i bestämmelserna
angående mässpenningar.
I skilda sammanhang har framkommit, att bestämmelserna angående flyttningsersättning
och omplaceringstraktamente tolkats på olika sätt av myndigheterna
och att därigenom uppkommit ojämnheter i tillämpningen. Mot bestämmelsernas
sakliga innehåll ha vidare riktats anmärkningar, vilka åtminstone delvis torde ha
fog för sig. Med hänsyn till angivna omständigheter synas kungörelserna angående
flyttningsersättning och omplaceringstraktamente böra göras till föremål
för en allmän översyn.
För bedömande av tjänstemans rätt till olika former av traktamenten är det
av betydelse att veta vad som är hans stationeringsort samt — vid omplacering
■— vid vilken tidpunkt omstationering skall anses ha ägt rum. Sagda tidpunkt
är även av betydelse för vederbörandes rätt till flyttningsersättning. En undersökning
beträffande de i det föregående omförmälda ersättningarna bör därför
även innefatta en granskning av gällande bestämmelser om stationeringsort, omstationering
o. d.
1945 års lönekommitté berörde i sitt betänkande med förslag till statens allmänna
avlöningsreglemente frågan om representationsbidragen och förklarade sig
icke kunna förorda, att representationsbidrag med genom avlöningsbestämmelserna
fastställda belopp tillerkändes andra befattningshavare än dem, till vilka sådana
bidrag redan utginge. Lönekommittén ville i samband därmed uttala, att den
hyste den uppfattningen, att om bidrag till representationskostnader ansåges böra
utgå i andra fall, detta icke borde ske genom att tjänsteman såsom avlöningsförmån
tillerkändes visst representationsbidrag utan genom att möjlighet bereddes
honom att erhålla bidrag till täckande av de verkliga representationskostnaderna.
Detta förslag synes nu böra upptagas till närmare övervägande.
En utredning torde sålunda böra komma till stånd beträffande här berörda
spörsmål. Utredningen bör i första band avse en teknisk överarbetning av gällande
bestämmelser, men även en omprövning av deras sakliga innehåll bör
176
Riksdagsberåttelsen.
Fit 49 företagas, i den män så befinnes påkallat. Vad särskilt angår bidrag till täckande
av representationskostnader torde i nu förevarande sammanhang endast böra
undersökas, huru ifrågavarande problem tekniskt sett bör lösas. Därest allmänna
bestämmelser visa sig erforderliga, böra förslag till sådana bestämmelser utarbetas.
Frågan i vad mån innehavare av olika tjänster böra komma i åtnjutande av
bidrag till täckande av representationskostnader torde däremot få upptagas i ett
senare sammanhang.
För verkställandet av förenämnda utredning torde inom finansdepartementet
böra tillkallas högst tre sakkunniga. Resultatet av de sakkunnigas arbete synes,
i den mån så finnes lämpligen kunna ske, böra avlämnas successivt. Det torde
härvid få i huvudsak ankomma på de sakkunniga att bestämma, i vilken ordning
de olika spörsmålen skola av dem upptagas till behandling. Mest angeläget synes
emellertid vara, att den s. k. omplaceringskungörelsen göres till föremål för översyn.
Även frågan om generella riktlinjer för medgivande av ersättning för resor
mellan bostads- och tjänstgöringsplats torde påkalla en lösning snarast möjligt.
Utredningsarbetet har påbörjats.
50. Utredning angående grunderna för skatteutjämningsunderstöd åt synnerligt
skattetyngda kommuner m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1949):
Klackenberg, O. H., expeditionschef, ordförande;
Järdler, S., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., e. o. andre kansliskreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1344),
rikssamt. växel 23 62 00.
Åt utredningsmännen har uppdragits att i samråd med ortsavdragskommittén
göra en översyn av grunderna för skatteutjämningsunderstöd åt
synnerligt skattetyngda kommuner samt utarbeta förslag till bestämmelser
om övergångsbidrag i samband med kommunindelningsreformen. Utredningsarbetet
har påbörjats.
51. Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade
tjänstemän, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
von Dardel, G. F. N., f. d. ambassadör, ordförande;
Kleen, E. W. E„ förste sekreterare;
von Rosen, G.-F. H. G., överste;
Rydback, A. V. L., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
9 december 1949):
--— Såsom utrikesförvaltningens lönenämnd föreslagit, synas särskilda utredningsmän
böra tillkallas för att verkställa en allmän översyn av gällande av
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 177
löningsbestämmelser för utomlands tjänstgörande personal. Denna översyn bör J gg
avse icke blott de föreskrifter, som i statens allmänna avlöningsreglemente och
kungörelsen med tilläggsbestämmelser till reglementet meddelats för utomlands
stationerad personal, utan även de allmänna föreskrifter, som i övrigt gälla för
sagda personal, exempelvis kungörelsen angående ersättning för flyttnings- och
resekostnader åt diplomatiska och konsulära tjänstemän. Det må framhållas, att
utredningen bör omfatta även sådan utomlands stationerad personal, som tillhör
andra delar av statsförvaltningen än utrikesförvaltningen.
Beträffande traktamentsförmåner m. m. åt tjänstemän, som vistas utomlands
för särskilt uppdrag eller eljest för tjänstgöring under sådana förhållanden att
tjänstemannen bibehåller sin stationeringsort inom riket, meddelas beslut av
Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Även frågan om ersättningens avvägande vid
sådan tjänstgöring torde böra ägnas uppmärksamhet i förevarande sammanhang.
Därest utredningsmännen skulle finna det möjligt att uppdraga generella riktlinjer
för avvägandet av ersättningen vid här avsedd tjänstgöring utomlands, bör
förslag härom framläggas.
Utredningen bör bedrivas i samråd med utrikesförvaltningens lönenämnd. — —
52. Utredning angående företagsdemokrati m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
Lingman, J., generaldirektör.
Sekreterare:
Samuelsson, K. G., byrådirektör.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50, 3 tr.; tel. 21 58 33.
Utredningsmannen har erhållit i uppdrag att inom finansdepartementet
biträda med handläggning av frågor rörande företagsdemokrati inom statsförvaltningen.
12 Bihang till riksdagens protokoll 11)50. 1 samt.
ItiksdaKsberättelsen.
178
Riksdagsberättelsen.
I E: l
Ecklesiastikdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen (1947: I 16; 1948: I 15;
1949: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1943):
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor;
Hillbom, Karin, sjuksköterska;
Skoglund, H. L., kammarråd;
Ysander, D. T., biskop.
Sekreterare:
Åberg, E. V. R., t.f. förste advokatfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1944: I E 28.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 3
sammanträden.
De sakkunniga ha den 7 mars 1949 efter remiss avgivit utlåtande till riksdagens
andra kammares första tillfälliga utskott över en inom kammaren
väckt motion (nr 289) angående den personlighetsvårdande verksamheten
i sociala anstalter och fångvårdsanstalter.
De sakkunniga ha den 31 oktober 1949 avgivit betänkande med förslag till
ordnande av den andliga vården vid sjukhusen (SOU 1949: 53). Uppdraget
är därmed slutfört.
2. Nationalmuseiutredningen (1947: I 23; 1948: I 21; 1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställa utredning rörande frågan om beredande av ändamålsenliga
lokaler för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna om lokalbehovet för samlingarna
av konsthantverksprodukter och modern konst (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1944):
Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;
Gauffin, A. W. R., f. d. överintendent;
Gustafson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Markelius, S. G., stadsplanedirektör;
Wettergren, K. E. W. F., överintendent och chef för nationalmuseum;
179
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Althin, T. K. W., museiintendent;
Olson, H., direktör;
Romdahl, A. L., professor emeritus;
Sköld, J. A. J. O., f. d. professor.
Uppdraget åt Althin och Olson har avsett medverkan vid behandlingen av
frågan om lokaler för konsthantverkssamlingarna samt uppdraget åt Romdahl
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan om lokaler för samlingarna
av modern konst.
Sekreterare:
von Malmborg, B. F., e. o. intendent.
Direktiven för utredningen, se 1945: I E 32.
Utredningen har under liden december 1948—november 1949 hållit 15
sammanträden.
Utredningen har den 13 juli 1949 avgivit betänkande angående statens
konstsamlingars organisation och lokalbehov (SOU 1949: 39). Uppdraget är
därmed slutfört.
3. Atomkommittén (1946: I 39; 1947: I 36; 1948: I 30; 1949: I 23).
Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 föreskrivit, bl. a., att bestämmelserna
i 8 10 §§ kommittékungörelsen icke vidare skola äga tillämpning på atom
kommittén,
varför redogörelse i denna berättelse icke vidare lämnas för
kommitténs verksamhet.
4. Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. (1947: I 39; 1948: I 33;
1949: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1946):
Green, E., ombudsman, ordförande;
Johansson, B. R., byrådirektör;
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.
Experter:
Svenonius, K.-H. E., e. o. byråsekreterare;
Virdesten, S. G., e. o. byråsekreterare.
Sekreterare:
Gårdstedt, H. B., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1947: I E 39.
Kommittén har under tiden december 1948—juni 1949 hållit 10 sammanträden.
Kommittén har den 27 juni 1949 avgivit betänkande med synpunkter och
förslag rörande yrkesutbildning för varubud m. fl. (SOU 1949: 32). Uppdraget
är därmed slutfört.
180
Riksdagsberättelsen.
5. Domkyrkosakkunniga av år 19^6 (1947: I 44; 1948: I 36; 1949: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 april 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 maj 1946):
Berglöf, L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Edling, N. G. S., f. d. häradshövding;
Enochsson, E. A., domprost (avliden den 18 december 1949);
Grönquist, E. A., domkyrkokamrerare;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Skoglund, H. L., kammarråd.
Sekreterare:
Häggqvist, L., kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1947: I E 44.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit sammanträden
under sex dagar.
De sakkunniga ha den 15 november 1949 avgivit betänkande angående
domkyrkornas förvaltning och ekonomi (SOU 1949: 63). Uppdraget är därmed
slutfört.
6. Folkbibliotekssakkunniga (1947: I 52; 1948: I 41; 1949: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 december 1946):
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led av II kamm., ordförande;
Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent;
Larson, C. L., överlärare.
Sekreterare:
Möhlenbrock, S., stadsbibliotekarie.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 E 52.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—juli 1949 hållit 15 sammanträden.
De sakkunniga ha den 11 juli 1949 avgivit betänkande: Folk- och skolbibliotek
(SOU 1949:28). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande ökning av antalet medicine studerande vid universitetet
i Lund.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
utreda förutsättningarna och kostnaderna för en ökning av antalet medicine
studerande vid universitetet i Lund:
Glimstedt, E. G., professor, ordförande;
Genell, S., professor;
Wejke, G. W., byggnadsråd.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 181
De sakkunniga ha hållit 10 sammanträden.
De sakkunniga ha den 7 december 1949 avlämnat utredning rörande förutsättningarna
och kostnaderna för en ökning av antalet medicine studerande
vid universitetet i Lund. Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
8. Chalmerska byggnadskommittén (1947: I 13; 1948: I 12; 1949: I 9).
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggen m. m. vid dåvarande Chalmers tekniska
institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid högskolan, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes av Kungl. Maj:t den 18 november
1938.
Byggnadskommitténs sammansättning under år 1949:
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;
Hultin, S., professor, kassaförvaltare;
Hössjer, K. G. N., rektor, professor;
Friberger, E. G., länsarkitekt;
ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:
Karlson, K. G., professor;
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Dahr, K., professor;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rydbeck, O. E. H., professor;
ledamot i kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanslalt:
Nordström, H. F., överdirektör.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., kamrer.
Kommitténs arkitekt:
Wernstedt, C. M., professor.
Därjämte arbetar kommittén med en sektion för textilteknik för uppförande
av byggnad för svenska textilforskningsinstitutet, en sektion för silikatkemi
för om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan
samt en sektion för fysik för tillbyggnad av högskolans fysikinstitution,
alla med samma ledamöter som huvudkommittén.
182
Riksdag sberättelsen.
1 Et 8 Lokal: Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 18 74 40 (arkitektkontor, prof.
Wernstedt); Chalmers tekniska högskolas kamrerarkontor, Storgatan 43,
Göteborg; tel. 1163 19 (kamrer Nordwall).
Kommittén har under år 1949 anlitat följande sakkunniga: professor O.
Hammar för värme- och kraftcentralen, W. Fagerströms Ingenjörsbyrå för
värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar, Mellersta och N7orra
Sveriges ångpanneförening för elektriska anläggningar, civilingenjör Th.
Hemberg för maskinlaboratoriet samt civilingenjörerna A. Lidholm och S.
Tomner för de elektriska laboratorierna.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit 9 sammanträden.
De med Göteborgs stad förda underhandlingarna rörande övertagande av
ytterligare markområde för högskolans utbyggnad har resulterat i att staden
förklarat sig villig överlåta till högskolan den idrottsanläggning (Gibraltarvallen),
som nu begränsar högskolans område mot öster, under förutsättning
att staten bekostar anläggandet av annan liknande idrottsanläggning
för en beräknad kostnad av 460 000 kronor.
De byggnadsföretag som under året främst bearbetats av kommittén äro
nybyggnad för avdelningen för maskinteknik, nybyggnad för avdelningen
för elektroteknik, tillbyggnad till statens skeppsprovningsanstalt och fysikinstitutionen
och nybyggnad för institutionen för silikatkemi.
Nybyggnaden för maskinteknik: Den i det planerade byggnadskomplexet
ingående värme- och kraftcentralen är i det närmaste färdig. Sedan början
av denna bränslesäsong levererar den värme till högskolans samtliga byggnader
å Nya Chalmers samt till statens skeppsprovningsanstalt och svenska
textilforskningsinstitutet. Även leveranserna av elektrisk energi har kommit
igång. Ännu återstå dock en del kompletteringsarbeten. Även ritsalsbyggnaden,
för vilken byggnadstillstånd erhölls i oktober 1948, är snart
färdig. Inflyttningen beräknas kunna äga rum på nyåret 1950. Byggnadstillstånd
har ännu icke erhållits för maskinlaboratoriebyggnaden.
Nybyggnaden för elektroteknik: Det planerade byggnadskomplexet omfattar
en del, innehållande i huvudsak institutionerna för elektroteknik och
teleteknik I, en del innehållande övriga svagströmstekniska institutioner,
föreläsnings- och ritsalar in. in. och en del innehållande starkströmstekniska
laboratorier samt högspänningshall. Sedan byggnadstillstånd erhållits
för de teletekniska institutionerna, ha arbetena med denna byggnadsdels
uppförande nyligen satts igång.
Om- och tillbyggnadsarbetena för statens skeppsprovningsanstalt äro i det
närmaste färdiga. En del inrednings- och kompletteringsarbeten återstå
dock ännu.
I nybyggnaderna för silikatkemi, fysik, kärnkemi och textilforskning ha
under året företagits en del kompletterande arbeten.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
383
9. 1940 års arkivsakkunniga (1947: I 14; 1948: I 13; 1949: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 februari 1940 och
den 3 oktober 1947 att biträda med utredning och avgiva förslag angående
gallring av statsmyndigheternas arkivalier m. m.:
Knös, B. A. O., f. d. statssekreterare, ordförande;
Andersson, C. I., riksarkivarie;
Arvidsson, K. A. V., kanslichef;
Hedar, F. S., arkivråd;
Staf, N. O. B., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holm, N. F., arkivarie.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1225 ordföranden), rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1941: I E 19 och 1948: I E 13.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 30
plenisammanträden. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits
av ordföranden och sekreteraren, delvis tillsammans med olika ledamöter.
Sekreteraren har genomgått länsarbetsnämndens i Borås arkiv. Överläggningar
och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter
för olika förvaltningsområden.
De sakkunniga ha under 1949 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 18 januari angående gallring i domänstyrelsens arkiv och
angående ytterligare gallring i statens bränslekommissions arkiv; den 28
mars angående gallring i generaltullstyrelsens arkiv; den 12 april angående
gallring i statskontorets arkiv; den 6 juli angående gallring i Stockholms
stads kristidsnämnds arkiv; den 3 september angående ytterligare
gallring i statens industrikommissions arkiv; den 16 november angående
gallring i arbetsmarknadsstyrelsens arkiv, angående gallring i länsarbetsnämndernas
arkiv och angående gallring i värnpliktslånenämndernas arkiv.
Sedan de sakkunniga avgivit förslag rörande gallring av vissa ännu ej
behandlade arkiv, såsom kammarrättens, utlänningskommissionens m. fl.,
ämna de undersöka möjligheterna att revidera äldre gallringsföreskrifter
gällande mera omfattande ämbetsverks arkiv och särskilt söka åstadkomma
effektiv gallring av de skrymmande verifikationsserierna. Slutligen ämna
de sakkunniga framlägga förslag till omarbetning av 1909 års allmänna
gallringskungörelse.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1950. 10
10. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av
Uppsala domkyrka (1947: I 18; 1948: I 17; 1949: I 12).
Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande
E: 10
184
Riksdag sberättelsen.
I El 10 restaurering av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag
skulle anordnas:
Bagge, G., professor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Anderberg, A. H., domprost;
Boéthius, Gerda, professor;
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie;
Eidem, E., ärkebiskop;
Hedqvist, P. G., f. d. professor;
Leo, H. V., generaldirektör;
Lundberg, E. J., professor;
Noreen, Ä., intendent;
Thiis, H„ domkyrkoarkitekt;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare:
Tengelin, Å. E., byrådirektör.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. 54 05 60, rikssamt. 54 06 60.
Direktiven, se 1945: I E 27.
Den 20 februari 1947 avslutade prisnämnden bedömningen av de inkomna
tävlingsförslagen, varvid nämnden förordade omtävling mellan vissa förslag.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 har
nämnden anordnat en sådan omtävling. Bedömningen av de därvid inlämnade
förslagen pågår.
Nämnden har under tiden december 1948—november 1949 hållit 2 sammanträden.
Nämnden beräknar slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950.
11. 19H års lönekommitté för privatläroverken (1947: I 19; 1948: I 18;
1949:I 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 augusti 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944):
Pauli, I. H. E„ lektor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Aurivillius, Monica L., ämneslärare;
Lundh, H. T., rektor;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 92 79.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 28 och 1946: I E 18.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 6 sammanträden,
varjämte enskilda medlemmar och sekreteraren haft särskilda
överläggningar i frågor beträffande lönereglering m. m. för lärarpersonalen
vid de statsunderstödda enskilda handarbets- och skolköksseminarierna.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
185
12. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1947: I 21; J JjJ; jg
1948: I 19; 1949: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Kreiiger, H., professor emeritus, ordförande;
Woxén, R., professor, rektor, vice ordförande;
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor.
Arkitekter:
Ahrbom, N. O., professor;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., intendent.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande särskilda experter ha under år 1949 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorn L. V. L. Malm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral för
högskolan, professorn E. J. Lundberg i frågor rörande park- och trädgårdsanläggningar,
Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor rörande
uppvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman Jacobson och
Widmark i statistiska konstruktionsfrågor. Dessutom ha olika vid högskolan
anställda lärare såsom experter anlitats i frågor rörande utrustning av nya
laboratorier.
På kommitténs arkitektkontor voro under året anställda sju arkitekter
och ingenjörer, en kartriterska samt ett skrivbiträde.
Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar voro under året fyra ingenjörer och ritare anställda.
Under tiden december 1948—november 1949 har kommittén sammanträtt
3 gånger.
Nybyggnaderna för de båda lägre årskurserna m. in. samt för laboratorium
för fysik m. in. överlämnades vid en högtidlighet den 30 maj 1949
till högskolan.
Under året ha vissa ombyggnadsarbeten inom den del av högskolans huvudbyggnad
där institutionen för fysik tidigare haft sina lokaler slutförts,
och lokalerna ha kunnat tagas i bruk av vissa institutioner, tillhörande avdelningen
för elektroteknik.
Nybyggnaderna för kemisk apparathall och kemiskt laboratorium ha i
huvudsak färdigställts och beräknas kunna tagas i bruk med ingången av
vårterminen 1950.
186
Riksdagsberättelsen.
i El 12 Sedan partiellt byggnadstillstånd erhållits för ombyggnad av gamla kemiska
laboratoriet, har detta arbete påbörjats. De delar, som beröra hörsalarna
i denna byggnad, äro redan färdigställda och ha kunnat tagas i bruk
vid början av höstterminen 1949.
I samband med nämnda ny- och ombyggnader ha vissa arbeten för planering
och utvändiga ledningar utförts.
Då byggnadstillstånd för vissa byggnader beviljats först i slutet av 1949,
har kommittén nödgats ändra planerna i stor utsträckning. Numera planerar
kommittén sålunda för 1950 fortsatt ombyggnad av gamla kemiska
laboratoriet, ombyggnad av vissa delar av huvudbyggnaden, där avdelningen
för bergsvetenskap har sina lokaler, vissa delar av högskolans maskinlaboratoriebyggnad
samt den byggnad, där institutionerna för livsmedelskemi
och jäsningslära äro inrymda. Därjämte planerar kommittén påbörjandet
av nybyggnad för värme- och kraftcentral samt nybyggnad för starkströmstekniska
institutioner.
1 ‘3.1945 års folkskolesakkunniga (1947: I 24; 1948: I 22; 1949: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1944, den
20 december 1946 och den 8 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 16
december 1944 och den 12 april 1949):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Granér, P. E., f. d. folkskolinspektör;
Haage, E. H., folkskolinspektör;
Hedlund, Anna, överlärare (fr. o. m. den 8 april 1949);
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Lund, B. A., kyrkoherde;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm. (fr. o. in. den 8 april 1949);
Wedlund, K. E., överlärare (fr. o. in. den 8 april 1949), tillika huvudsekreterare;
Widén,
A., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 8 april 1949);
Wikström, Ruth I. C., småskollärarinna.
Experter:
Ahlberg, G. A., överlärare;
Arvidsson, K. A. V., kanslichef;
Sjöberg, S. H. C. H., jur. dr, t. f. kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Gottlieb, J. V. C., t. f. andre kanslisekreterare (t. o. m. den 3 januari 1949);
Cederstrand, O., e. o. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 4 januari 1949).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1945:1 E 33, 1947:1 E 24 samt statsrådet
Weijnes anförande till statsrådsprotokollet den 8 april 1949:
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
187
Den i slutet av 1930-talet begynnande nativitetsstegringen bär medfört en avse- J jjjj |<j
vård ökning av antalet skolpliktiga barn. Denna ökning kommer att fortgå under
den närmaste åttaårsperioden och kan beräknas nå toppen läsåret 1956/57. Sålunda
beräknas antalet barn i folkskolan detta läsår komma att uppgå till nära
800 000 eller omkring 220 000 flera än läsåret 1948/49.
Den starka stegringen av antalet barn i folkskoleåldern medför komplikationer
främst i två avseenden, nämligen i fråga om tillgången till lärare och tillgången
till skollokaler.---
Även med en avsevärt ökad skolbyggnadsverksamhet skulle det emellertid ej
bli möjligt att under den närmaste tiden tillgodose behovet av skollokaler genom
nybyggnader i sådan omfattning, att andra åtgärder kunna undvikas. I många skoldistrikt
ha provisoriska åtgärder för bemästrande av lokalsvårigheterna redan
vidtagits, såsom förhyrning av lokaler, duplicering, användande av specialrum
som klassrum och liknande anordningar. Det synes emellertid vara av synnerlig
vikt, att i möjligaste mån effektiva men också från skolsynpunkt ändamålsenliga
anordningar åstadkommas. En viss enhetlighet bör därvid jämväl eftersträvas.
Detta skulle kunna vinnas bland annat därigenom, att anvisningar lämnades skoldistrikten
rörande åtgärder, vilka lämpligen kunde och borde vidtagas, samt i
vilken omfattning detta rimligen borde kunna ske. Härför kräves dock en närmare
utredning angående de problem, som redan nu föreligga och som väntas uppkomma
på grund av det under de närmaste åren avsevärt ökade antalet skolpliktiga
barn. En dylik utredning bör därför komma till stånd.
Beträffande utredningsarbetet må följande allmänna riktlinjer angivas. I den
omfattning, som kan anses erforderlig, böra uppgifter inhämtas rörande folkskolans
nuvarande lokalförhållanden samt beträffande inom respektive skoldistrikt
vidtagna åtgärder för att avhjälpa de på grund av lokalbristen uppkomna svårigheterna.
Det är vidare av vikt att få kännedom om det ökade lokalbehov, som på
grund av stigande barnantal väntas uppkomma under de närmaste åren.
På grundval av sålunda erhållna uppgifter och vad under utredningen i övrigt
framkommer bör övervägas, vilka åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för att
åstadkomma en sådan lösning av föreliggande frågor, att undervisningen trots lokalbristen
skall kunna bedrivas under i möjligaste mån tillfredsställande förhållanden.
Härvid bör dock beaktas, att anordningar, som kunna anses mera påtagligt
inverka menligt på skolans undervisande och fostrande verksamhet, icke böra
ifrågakomma.
Bland åtgärder, som synas böra bli föremål för närmare överväganden, må
nämnas: någon ökning av antalet lärjungar i klassavdelningarna, där så kan ske,
och anordnande av duplicering i något ökad omfattning i den mån förhållandena
så påkalla och medgiva.
Det behöver ej särskilt framhållas, att nu antydda och liknande åtgärder kommer
att medföra olägenheter av olika slag. De kunna diirför endast godtagas som
provisoriska, av förhållandena framtvingade anordningar, avsedda att tillämpas
under viss bestämd tid. Det är emellertid likväl angeläget, att i samband med utredningen
om dylika åtgärder jämväl undersökes, vad som kan åtgöras för att
minska olägenheterna. I detta syfte synes särskilt böra övervägas exempelvis följande
åtgärder: någon minskning av antalet undervisningstimmar per vecka, ökade
möjligheter att införa förstärkningsanordningar, timlärartjänstgöring och skolskjutsanordningar,
uppdelning av klassavdelningar in. m. I samband med frågan
om duplicering synes böra undersökas, huru förekomsten av specialsalar inverkar
i fråga om möjligheterna att anordna duplicering.
1 övrigt böra till prövning upptagas under utredningsarbetets gång framkommande
uppslag, avseende såväl åtgärder, vilka till följd av lokalbrist lämpligen böra
vidtagas, som anordningar för att motverka den standardsänkning, som eljest under
ogynnsamma lokalförhållanden kunde befaras uppkomma.
188
Riksdagsbercittelsen.
I 13 Vid utredningen böra även uppmärksammas de problem, som kunna uppkomma,
därest den nuvarande knappheten i fråga om lärare vid folkskoleväsendet
skulle skärpas och framtvinga åtgärder av skolorganisatorisk art.
Vid framläggandet av förslag om åtgärder, varom här är fråga, bör tillika angivas
den tid, under vilken de bestämmelser, som i anledning av nämnda förslag
kunna komma att utfärdas, böra tillämpas.
Om så befinnes lämpligt, må resultaten av utredningsarbetet och därav föranledda
förslag successivt framläggas.
Utredningen bör lämpligen anförtros åt 1945 års folkskolesakkunniga. — -— —
Utredningen bör, i den mån så erfordras, ske i samråd med skolöverstyrelsen.
I den omfattning och på det sätt, som kan befinnas erforderligt och lämpligt, må
efter bestämmande av chefen för ecklesiastikdepartementet överläggningar äga
rum med av utredningsarbetet berörda skolstyrelser och kommunala skolledare
samt statens folkskolinspektörer.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 7
sammanträden om sammanlagt 11 sammanträdesdagar. Därjämte ha ordföranden
och sekreterarna samt enskilda ledamöter sammanträtt ett flertal
gånger. Vidare ha de sakkunniga haft överläggningar den 10 april 1949 med
statens folkskolinspektörer i samband med att dessa varit samlade till inspektörsmöte
i Stockholm och den 19 oktober 1949 med representanter för
ett 60-tal skoldistrikt i Medborgarhuset i Stockholm.
De sakkunniga ha dels den 10 juni 1949 avgivit betänkande med förslag
angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa
statsbidrag till folkskoleväsendet (SOU 1949:40), och dels den 19 oktober
1949 i anledning av verkställd utredning till chefen för ecklesiastikdepartementet
ingivit framställning om höjd byggnadskvot för folkskolebyggnader
m. m. Därjämte ha de sakkunniga, efter remiss, avgivit utlåtanden över framställningar
av skolöverstyrelsen om ändring av § 32 mom. 2 folkskolestadgan
och om vissa ändringar i kungörelsen den 21 november 1930 (nr 421), av
E. Trettondal-Ericson om åtgärder för tryggande av de extra ordinarie folkskollärarnas
anställningsförhållanden samt av svenska lantarbetarförbundet
om ändring av § 50 mom. 1 folkskolestadgan.
Pågående utredningsarbete avser dels undersökning — i samarbete med
skolöverstyrelsen — rörande förekomsten av skolor och läraravdelningar
inom folkskoleväsendet med så ringa lärjungeantal, att indragning av lärartjänster
bör övervägas, dels ock fortsatt utredning angående av folkskolans
lokal- och lärarbrist påkallade provisoriska åtgärder. Sistberörda utredning
torde, såvitt möjligt, komma att slutföras under första halvåret 1950. Arbetet
med övriga utredningsuppgifter torde komma att fortsätta. 14
14. 1945 års universitetsberedning (1947:1 27; 1948:1 24; 1949:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 juni 1945 och den
15 november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
189
Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande; LE; 14
Löfstedt, H. E. H., professor emeritus, vice ordförande (t. o. m. den 14 januari
1949);
Agge, K. I., professor;
Aspelin, G., professor;
Blix, F. G., professor;
Gunnarsson, G. O. I., professor;
Hadding, A. R., professor;
Hult, W. P. A., professor;
Höjer, T. A. M., docent;
Kjöllerström, S. G., professor;
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;
Pauli, I. H. E., lektor, f. d. riksdagsman;
Rodhe, C. O. W., laborator;
Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wistrand, K. K., direktör, led. av I kamm.;
Wolontis, S., med. lic. (t. o. m. den 26 november 1949);
Wallén, C. C., fil. dr (fr. o. m. den 27 november 1949).
Experter:
Agrell, I. P. S., laborator;
Bjerre, K. B., rektor;
Burström, H. G., professor;
Carlsson, N. G., lektor;
Edlén, B., professor;
Fredga, A., professor;
Fägersten, K. A. N., lektor;
Hanström, B., professor;
Häggquist, C. O., akademisekreterare;
Hörner, N. G., laborator;
Kärre, K., undervisningsråd;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Lindroth, A. Hj. L., professor;
Lundblad, H. R„ undervisningsråd;
Melin, J. B. E., professor;
Nyholm, K.-G., docent;
Pehrson, G. T., professor;
Pleijel, H. A., professor;
Quensel, C.-E., professor;
Runnström, J. A. M., professor;
Sandberg, E. O. O., adjunkt;
Stålfclt, M. G., professor;
Örtengren, P. I., akademisekreterare.
Huvudsekreterare:
Lönnroth, N. E. M., professor.
190
Riksdagsberättelsen.
1 £: u Biträdande sekreterare:
Bruno, C. A., andre kanslisekreterare;
östergren, B., fil. mag.
Lokal: Riksdagshuset, utrikesutskottet; tel. 11 39 68 eller 11 84 99.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 28.
Beredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 6 sammanträden
in pleno om sammanlagt 22 dagar. Mellan sammanträdena har
arbetet bedrivits på delegationer och av enskilda ledamöter.
Beredningen har avgivit dels den 5 november 1949 en av pol. mag. S. Moberg
och professorn C.-E. Quensel utarbetad statistisk undersökning av 1930,
1937 och 1943 års studentårgångar rörande studenternas sociala ursprung,
betyg i studentexamen, vidare utbildning, yrkesval m. m. (SOU 1949: 48),
dels ock den 24 november 1949 betänkande rörande examina och undervisning
samt universitetsstatistiken (SOU 1949:54).
Som arbetsuppgifter återstå vissa frågor angående publikationer, institutioner,
resestipendier, exkursionsanslag och det akademiska befordringsväsendet.
Beredningens arbete beräknas vara helt slutfört under år 1950.
15. Handelsutbildningskommittén (1947: I 28; 1948: I 25; 1949: I 18).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23
januari 1948:
Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;
Alfort, A. M., direktör;
Andersson, G. O., rektor;
Elldin, H., rektor;
Hedvall, J. G., rektor;
Jönsson, A., ombudsman;
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;
Rosenberg, G. D., direktör;
Wiklund, H. W., rektor.
Experter:
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Holmstrand, F. M., rektor;
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1949);
Åstrand, B. I., ämneslärare.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 23 52 80.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.
191
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 3 ple- I J): 16
narsammanträden, varjämte kommitténs sektion 1 sammanträtt 9 gånger,
sektion 2 11 gånger och sektion 3 7 gånger.
Kommittén har under 1949 i det närmaste slutfört sitt arbete, i vad det
gäller handelsgymnasierna, och avser att i början av 1950 framlägga ett
betänkande rörande omorganisation av handelsgymnasierna. Större delen av
betänkandet föreligger i korrektur.
Arbetet med ett andra betänkande, som förutom vissa pedagogiska frågor
kommer att behandla den lägre handelsundervisningen, har fördröjts, då
slutlig ställning icke kan tagas av kommittén till åtskilliga spörsmål förrän
1946 års skolkommission, närmast dess yrkesutbildningsdelegation, framlagt
förslag rörande den lägre yrkesundervisningens ordnande.
Kommittén torde kunna slutföra sitt arbete tidigast i slutet av 1950.
16. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området in. m. (1947:1 30; 1948:1 26; 1949:1 19).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 31 juli 1945 (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):
Osvald, Ingrid M., byråchef, led av I kamm.
Särskilda sakkunniga för överläggningar och samråd (ämnesrepresentanter)
:
Virgin, Ebba E. S., konsulent;
Davidsson, Greta, konsulent;
Smedberg, Anna-Lisa M., konsulent;
Norup, Ruth B:son, rektor;
Wiklund, Signild, vävlärarinna;
Jonzon, Ester L., hemkonsulent;
Lundberg, Bertha J., konsulent;
Brodén, Märta, hemslöjdskonsulent;
Carlson, Ann-Beat, vävlärarinna.
Sekreterare:
Sjöberg, O. T. E. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 31.
Under tiden december 1948—november 1949 ha överläggningar ägt rum
åtskilliga gånger med vissa av ämnesrepresentanterna.
Utredningen har vidare överlagt med olika seminarier, skolor, vissa kommunala
myndigheter, representanter för kårsammanslulningar, statliga
myndigheter, kommittéer m. fl.
Under år 1949 ha huvudsakligen frågor behandlats rörande seminarieutbildningen
och fortbildningen samt byggnadsarbeten för de tänkta seminarierna
och vissa kostnadsberäkningar. Detta arbete håller på att slutföras.
Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete och avgiva betänkande
under de närmaste månaderna.
192
Riksdagsberättelsen.
17. Kollektutredningen (1947: I 32; 1948: I 27; 1949: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):
Cullberg, J. O., biskop, ordförande;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde, led. av I kamm.
Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål, för
vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskomrnitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills använts
:
Ljunggren, Å. V., fil. stud.
Sekreterare:
Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie.
Lokal: Västerås domkapitel; tel. Västerås 302 64.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 35 och 1947:1 E 32.
Utredningen har i huvudsak slutfört sitt arbete. Granskningen av de ändamål,
för vilka de s. k. rikskollekterna använts, är emellertid ännu icke slutförd.
18 *
18. 7945 års lärobokskommitté1 (1947: I 34; 1948: I 28; 1949: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring
av läroböcker in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i Målsmännens riksförbund;
Rönn-Christiansson, Solveig A. O., fru, f. d. riksdagsledamot;
Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;
Wikström, N. K., redaktör.
Sekreterare:
Colleen, P. T., jur. kand.
Lokal: Kungsgatan 56; tel. 10 07 55 och 20 08 85.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 E 37.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 5 sammanträden
in pleno. Dessutom ha ett antal sammanträden hållits med utskott
inom kommittén. Ett sammanträde har hållits med ordföranden och
sekreteraren i statens läroboksnämnd, varjämte överläggningar ägt rum
med ordföranden i bokutredningskommittén.
Kommittén har utarbetat utkast till betänkande rörande distributionen av
läroböcker, vilket kommer att publiceras i samband med blivande betänkande
rörande produktionen av läroböcker.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1950.
193
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
19. 1945 års dövstumutredning (1947:1 35; 1948:1 29; 1949:1 22). [ J]; Of)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
dövstumskolväsendet och därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 oktober 1945):
Wagnsson, R., landshövding, ordförande;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.
Expert:
Rendahl, A. T., rektor.
Sekreterare:
Malm, N. T. B., rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 60 50 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 38.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 icke hållit
något plenarsammanträde.
I avvaktan på ställningstagande till utredningens den 28 november 1947
avgivna betänkande har utredningens verksamhet i huvudsak legat nere. Utredningar
och förslag rörande återstående arbetsuppgifter ha dock utarbetats.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under januari månad 1950. 20
20. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m. (1947:1 37; 1948:1 31; 1949:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):
Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;
Abrahamson, E. L., professor (t. o. m. den 14 januari 1949);
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Blomquist, K. S., överlärare;
Christensen, H. E., professor;
Fischer, Ingrid, gymnastikdirektör;
Holmdahl, D. E., professor;
Råberg, E., major;
Thorson, G. A., förste gymnastikkonsulent.
Experter:
Amylong, Tora, gymnastikdirektör (fr. o. m. den 23 maj 1949);
Lindau, G. H., gymnastikdirektör (fr. o. m. den 23 maj 1949);
Sandberg, G. T. B., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Näsmark, K.-E. J., rektor (t. o. m. den 15 juni 1949);
Högberg, J. P., gymnastikdirektör (fr. o. in. den 16 juni 1949).
Lokal: Gymnastiska centralinstitutet; tel. 11 51 35.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 40.
13 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsberättelson.
194
Riksdagsberättelsen.
I E* 20 De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 9
plenarsammanträden och 25 sammanträden med 2—4 ledamöter och sekreteraren.
De sakkunniga ha den 3 februari 1949 avgivit utlåtande om antalet gymnastiklimmar
i den av seminariedelegationen inom 1946 års skolkommission
föreslagna timplanen för folkskoleseminarierna.
Utkast till kombinerade tjänster i läsämnen-gymnastik och 1-årig gymnastiklärarlinje
för folkskollärare har under året utarbetats.
De sakkunnigas övriga utredningsuppdrag beräknas bli slutförda omkring
den 1 juli 1950.
21. 1946 års skolkommission (1947: I 38; 1948: I 32; 1949: I 25).
Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
in. m. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 januari 1946).
Ledamöter:
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande;
Diiring, H. I., professor, vice ordförande;
von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;
Färm, H. G. E. A., organisationssekreterare;
de Laval, Märta, redaktör;
Myrdal, Alva, fru;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Olsson, K. M. G., redaktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna M., lärarinna, led. av I kamm.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Arvidson, E. S. Ä., lektor.
Lokal: Hantverkargatan 26; tel. växel 52 83 70, 52 85 30, 52 88 70.
Direktiven för kommissionen, se 1947:1 E 38.
Till kommissionens förfogande för överläggningar och samråd har stått
ett expertråd (se 1947: I E 38; 1948: I E 32; 1949: I E 25). Under 1949 har
departementschefen till nya ledamöter av expertrådet kallat byråchefen K.
A. Anneli, byråchefen O. A. Arnegren, seminarielärarinnan Gerda Brunskog,
lektorn L. W. G. Ekman, rektorn A. L. Funke, lektorn E. I. Carita
Hassler-Göransson, rektorn K. G. E. Juter, undervisningsrådet K. G. E.
Källquist, adjunkten E. B. Linder, professorn K. G. Ljunggren, fil. lic. H.
L. Lundh, andre kanslisekreteraren F. Lyberg, rektorn E. S. Nilsson, adjunkten
E. H. Nordell, småskollärarinnan Ann-Lis Nordfelt, undervisningsrådet
Y. Norinder, jägmästaren S. I. K. Sjöstedt, småskollärarinnan Ingeborg
Sondén och lektorn W. R. S. Tham. Disponenten Chr. F. C. Hj. von
Sydow har entledigats från uppdraget att vara expert.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 195
Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på delegatio- J J)
ner. Av dessa ha delegationen för anpassning av kursplanerna för försöken
med treårig realskola, folkskoleseminariedelegationen, gymnasiedelegationen
och lärarutbildningsdelegationen slutfört sitt arbete. Av de övriga delegationerna
ha under år 1949 skolpsykologiska delegationen, delegationen
rörande skolväsendets lokala ledning och film- och radiodelegationen tills
vidare nedlagt sin verksamhet. Under året ha kuvsplanedelegationen, yrkesutbildningsdelegationen,
skolbyggnadsdelegationen, småskoleseminariedelegationen
och folkhögskoledelegationen varit i verksamhet. Dessutom har
eu ny delegation, lärarhögskoledelegationen, tillsatts med uppgift att avge
förslag till utformning av den första lärarhögskolan i överensstämmelse
med skolkommissionens principbetänkande.
Under år 1949 ha följande förändringar i delegationernas sammansättning
vidtagits: till nya ledamöter av kursplanedelegationen ha utsetts Diiring
och Ekman; till ledamöter av lärarhögskoledelegationen ha utsetts
Källquist (tillika ordförande), Arvidson (tillika sekreterare), Brunskog,
Hassler-Göransson, Hillman, Linder, Ljunggren, Lundh, Nordell, Norinder,
Sedström, Sefve, Sondén, Tham, Wallentheim och Wigforss.
Kommissionen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 14
sammanträden. Dessutom ha delegationerna under denna tid hållit sammanlagt
45 sammanträden, sammanträden med subkommittéer ej medräknade.
Kommissionen, som den 4 juni 1948 avlämnade betänkande med förslag
till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling (SOU 1948: 27), avvaktar
liksdagens beslut angaende det framtida skolväsendets utformning
för att därefter i full utsträckning återupptaga sitt arbete. Under år 1949
bär kommissionen förberett försöksverksamhet med nioårig enhetsskola
och avlämnat förslag till urval av kommuner för sådan försöksverksamhet.
\ idare har förslag till s. k. huvudmoment och timplaner för denna verksamhet
avgivits i den mån det gäller klasserna 1—6. En kurs för lärare,
som skall deltaga i försöksverksamheten, anordnades av kommissionen på
Gripsholms folkhögskola den 17 juni—den 14 juli under ledning av kommissionens
sekreterare Arvidson och med deltagande av 30 folkskollärare
och 30 småskollärare; statsanslag till denna kurs hade utgått med 30 000
kronor. Den av kommissionen föreslagna försöksverksamheten har läsåret
1949—50 påbörjats i 13 kommuner, däribland Olands och Vifolka blivande
slorkommuner, samt vid Björkhagens folkskola i Stockholm, en verksamhet
som i avvaktan på riksdagsbeslut i frågan tills vidare har enbart pedagogisk
karaktär. För denna verksamhet har inom kommissionens kursplanedelegation
ett stort antal studieplaner utarbetats. Arbetet med studieplaner
fortsättes, likaså förberedes förslag till s. k. huvudmoment och timplaner
för klasserna 7—9.
I oktober 1949 avgavs en inom yrkesutbildningsdelegationen utförd utredning
om privata skolor för yrkesutbildning med förslag till bestämmelser
om tillsyn. Samma delegation har utfört förberedande undersökningar
196
Riksdagsberättelsen.
I El 21 beträffande möjligheterna till prognostisk bedömning av bl. a. utbildningsbehovet
för olika yrken och näringar samt har börjat utarbeta förslag till
bestämmelser om statsbidrag till kommunala skolor för yrkesutbildning.
Delegationen ämnar snarast uppta till behandling förenklingar i yrkesutbildningens
administration, yrkesutbildningens nuvarande organisation
samt yrkesutbildningen i företag och skolans och näringslivets uppgifter
ifråga om yrkesutbildningen m. fl. därmed sammanhängande frågor.
Utredningsarbetet beträffande den svenska folkhögskolans ställning och
uppgifter liksom beträffande praktiska gymnasier och gymnasier för vuxna
fortsätter.
22. Utredning angående upprättande av ett arkeologiskt museum i Stockholm
(1947:1 42; 1948:1 34; 1949:1 27).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1946 för
att inom departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation
av i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från medelhavsländerna
och främre Orienten samt i samband därmed beakta den av de sakkunniga
berörda frågan, huruvida inom en och samma museiinstitution lämpligen
böra inrymmas, förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar
av övervägande arkeologisk karaktär:
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.
Expert:
Tesch, N., arkitekt.
Sekreterare:
Westholm, D. A., docent.
Lokal: Haga, Stockholm 6; tel. 27 24 32 (den sakkunniges bostad) eller
vitterhetsakademien; tel. 67 66 97.
Utredningen rörande cypernsamlingarna, egyptiska museet och samlingarna
från Iran samt övriga samlingar från medelhavsländerna och främre
Orienten är numera slutförd och ritningsförslag till lokaler för dessa samlingar
äro utarbetade och kostnadsberäknade.
Det återstår att slutföra utredning av möjligheten att med nyssnämnda
samlingar sammanföra de ostasiatiska samlingarna jämte vissa inom nationalmuseum
och statens etnografiska museum befintliga, huvudsakligen kinesiska,
föremålsgrupper från äldre tid samt att upprätta ritningsförslag till
lokaler för dessa.
Den sakkunnige beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under första hälften
av 1950. 23
23. 19A6 års prästlönekommitté (1947: I 43; 1948: I 35; 1949: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1946):
197
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, Å. B. H., kyrkoherde;
Helander, D. A. V., professor;
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wohlin, T. H„ kammarråd.
Experter:
Hörjel, N. J., e. o. länsbokhållare;
Kalén, O. H., t.f. förste aktuarie.
Sekreterare:
Brolin, N.-E., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Bohman, H. Å„ e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1949).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 E 43.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 9 sammanträden.
Dessutom ha sammanträden hållits mellan enstaka ledamöter
av kommittén, sekreterarna och experterna.
Kommittén har den 11 februari 1949 avgivit utlåtande med förslag angående
provisorisk avlönings- och pensionsförbättring för prästerna m. m. för
tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1950.
Inom kommittén äro under utarbetande utkast — delvis med motiv — till
erforderlig författningsreglering för genomförandet av en prästlönereform i
anslutning till det av kommittén härför framlagda förslaget.
Kommitténs återstående utredningsarbete beräknas bli slutfört under senare
hälften av år 1950. 24
24. Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet till kyrkliga
ämbeten och tjänster (1947: I 45; 1948: I 37; 1949: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):
Bohlin, T. B., biskop, ordförande;
Bredberg, E. Greta M., fru;
Göransson, H. P„ överdirektör, led. av I kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Hartman, C. O., komminister;
Helander, D. A. V., professor;
Junker, Eva Gunilla (Eva-Gun) E., teol. och fil. kand.;
Leijon, Märta K., författarinna;
Lemark, O. W. M., komminister;
Lutteman, Ester, teol. och fil. kand.;
Schculz, Elsa H., församlingsdiakonissa;
Sjöberg, E. K. T., lektor;
198
Riksdagsberåttelsen.
I El 24 Ström, T. V., kyrkoherde emeritus;
Svedberg, Ellen S. A., fru, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellberg, G. S. E., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1947: I E 45.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 icke hållit
något plenarsammanträde. Däremot ha beredningsdelegerade inom kommittén
sammanträtt ett flertal gånger.
Huvudbetänkandet föreligger i koncept. Sedan av vissa ledamöter avgivna
reservationer mot betänkandet blivit färdigredigerade, kan arbetet slutföras.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första hälften av år
1950.
25. Kommittén för utrustning av tandläkarhögskolan i Malmö samt tandtekniker-
och tandsköterskeskolor m. m. (1947: I 49; 1948: I 38; 1949: I 31).
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål. Den 26 juli 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
att jämväl handha anskaffningen av erforderlig utrustning för tandtekniker-
och tandsköterskeskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den
16 januari 1948 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt kommittén att i samråd
med 1944 års utredning rörande tandläkarutbildningen vidtaga de åtgärder,
som kunde befinnas erforderliga i syfte att tillgodose behovet av bostäder
och provisoriska lokaler åt personal vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Av Kungl. Maj :t den 20 september 1946 förordnade ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm., ordförande;
Asker, N. E. P., sjukhusdirektör;
Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T., tandläkare;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Westin, G. E. N., professor.
Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot:
Lindqvist,
R. H., tekn. dr, byggnadschef.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Malmö; tel. 72 720.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 10 plenarsammanträden.
Beträffande anskaffandet av bostäder åt personal har detta i det stora
hela lyckats.
Arbetet har nu framskridit så långt, att högskolan kan taga sina lokaler
helt i bruk.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete omkring den 1 februari 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
199
26.
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas framtida
ställning (1948: I 43; 1949: I 33).
I E: 27
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas
framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad och högskolan rörande statens, Stockholms
stads och högskolans framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Dillner, H. J., kansliråd;
Hadding, A. R., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.
Experter:
Wieselgren, O. H., riksbibliotekarie;
Willers, U. E. W., bibliotekarie.
Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 43.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 10
sammanträden.
Arbetet har i huvudsak avsett förhandlingar rörande Stockholms högskolas
lokalförhållanden samt utredning av högskolans biblioteksfråga. I
samband härmed ha de sakkunniga medverkat till bildandet av en Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd.
De sakkunniga ha den 30 augusti 1949 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande nybyggnad för Stockholms högskolas humanistiska bibliotek
in. in. (stencilerat).
Uppdraget beräknas vara slutfört under första hälften av år 1950. 27 *
27. 19b7 års musikutredning (1948: I 45; 1949: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):
Lindbom, T. L., fil. dr, ordförande;
Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;
Hären, Y., folkskollärare;
Lundén, L., kapellmästare;
Rabe, J. J., programchef;
Ralf, E. Chr., professor;
Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
200
Riksdag sberättelsen.
I E: 27 Sekreterare:
Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare.
Lokal: Malmskillnadsgatan 33; tel. 10 3171 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 29 sammanträden,
varjämte överläggningar mellan ordföranden och enskilda ledamöter
samt sekreteraren ägt rum.
Vidare har utredningen haft överläggningar med representanter för åtskilliga
myndigheter och kårorganisationer.
Resor ha företagits såväl inom som utom riket för studier av konsertväsende,
militärmusik och amatörmusik.
Utredningen har den 14 oktober 1949 avlämnat promemoria rörande statliga
tonsättarstipendier (stencilerad).
28. 1947 års skoldisciplinutredning (1948: I 47; 1949: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att biträda med utredning och avgiva förslag rörande disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1947):
Liander, M. N., folkskolinspektör, ordförande;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Spångberg, Nina Hildur Viktoria, folkskollärarinna;
Åstrand, R. S., rektor.
Sekreterare:
Dahlström, B., folkskollärare (tel. Göteborg 15 18 34).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 47 och 1949: I E 35.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 7
sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950. 29
29. 1947 års sakkunniga angående den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (1948:1 48; 1949:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1947):
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., rektor;
Strömbeck, J. P., professor;
Westin, G. E. N., professor;
Romberg, N. W. A., kanslichef, tillika sekreterare (tel. 51 38 10).
Lokal: Tandläkarhögslcolan i Stockholm; tel. 10 30 92.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 48.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 201
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit ett J 31
sammanträde in pleno, varjämte utredningsarbetet bedrivits av en särskild
delegation.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första halvåret 1950.
30. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm (1948:I 49; 1949:I 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas kunna
ifrågasättas, samt att därefter till Kungl. Maj :t avgiva yttrande och förslag
i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1947):
Hassler, N. H. Å., professor, ordförande;
Johansson, E. G., förbundskassör;
Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., t. f. advokatfiskal (tel. 23 45 60).
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 49.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit 7
sammanträden. Därjämte ha hållits överläggningar med kyrkoråden i skilda
stockholmsförsamlingar.
De sakkunniga ha den 28 juni 1949 avlämnat promemoria med förslag
angående indelningen av Matteus, S:t Görans och Bromma församlingar
(stencilerad).
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under år 1950.
31. Utredning om ändrade bestämmelser beträffande prästmöte m. m.
(1948:I 50; 1949:I 38).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag dels om översyn av gällande
bestämmelser beträffande prästmöte, dels ock om utredning i syfte att i
kap. 25 kyrkolagen måtte införas bestämmelser om stiftsråd och stiftsmöte
samt att i 2 § lagen den 30 juni 1930 om församlingsstyrelse bland kyrkliga
angelägenheter måtte upptagas bidrag till stiftsråd och stiftsmöte samt
andra för stiftet gemensamma kyrkliga ändamål (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 november 1947):
Ljungberg, H. D., docent.
Lokal: Fredrikshovsgatan 3 A; tel. 61 99 54.
Utredningsarbetet är avslutat beträffande prästmöte samt pågår beträffande
stiftsmöte och stiftsråd.
Utredningen beräknas vara avslutad våren 1950.
202 Riksdagsberättelsen.
J J). 32 32. 1948 års konstutredning (1949:1 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Lind, A., redaktör;
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, fil. lic.;
Norlén, A., överlärare;
Sjögren, N. A. G., f. d. professor;
Strömbom, S. G. M., professor;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Expert:
Davidsson, Greta, slöjdkonsulent.
Sekreterare:
Lindhagen, N., amanuens.
Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 51 06 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 39.
De sakkunniga ha under tiden december 1948—november 1949 hållit sammanträden
26 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av enskilda
ledamöter samt sekreteraren ägt rum.
På grund av remiss ha de sakkunniga den 4 november 1949 avgivit utlåtanden
över 1944 års folkbildningsutrednings betänkande, del II, samt över
föreningens Konst i skolan och Folkrörelsernas konstfrämjandes anslagsäskanden
för budgetåret 1950/51.
33. 1948 års tekniska skolutredning (1949:1 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och
den 27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande;
Ericsson, Å. H., ingenjör (fr. o. m. den 27 maj 1949);
Eriksson, G. E., kassör (t. o. m. den 22 november 1949);
Hellman, O. A., överingenjör;
Josephson, K. O., byråchef;
Karlbom, T. O., studierektor (fr. o. m. den 23 november 1949);
Lien, M., lektor;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kainm. (avliden den 12 november
1949);
Nordhult, A., rektor;
Rosenberg, N. R. W., fabrikör, led. av I kamm.;
Sandberg, K. E. E., ingenjör;
Westman, J. O., ingenjör.
Sekreterare:
Källström, P.-E., amanuens.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
203
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00. \ 35
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 40.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 16
sammanträden, varav 6 i samband med studieresor till vissa tekniska läroanstalter.
Under år 1949 har utredningen huvudsakligen behandlat frågan om inrättandet
av en statligt kontrollerad teknisk privatistexamen samt påbörjat
undersökningen av de högre tekniska läroverkens studiemål m. m.
34. Bokutredningen (1949:1 41).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att ge större spridning åt god
litteratur samt rörande författarnas ställning och villkor (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 augusti 1948):
Edenman, R. H. L., fil. dr, led. av II kamm., ordförande;
Bonnier, K., bokförläggare;
Englund, C.-E., författare;
Hallbeck, O. A., studiesekreterare;
Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;
Josephson, G. A., bokhandlare;
Larsson, Maj G., fru;
Svensson, G. A., redaktör.
Sekreterare:
Forsström, E. G. A., amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1202 ordföranden eller 1214 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 41.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 sammanträtt
under 12 dagar. Sekreteraren har företagit en resa till Danmark för
överläggningar med företrädare för Dansk forfatterfond m. fl.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1950.
35. 19b8 års läkarutbildningskommitté (1949: I 42).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1948):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;
Larsson, S. W., professor;
Malmros, H., professor;
Nosslin, B., med. kand.;
Rexed, B. A., prosektor;
Sjögren, K. G. T., professor;
Waldenström, J., professor;
Wulff, H. B., professor (fr. o. in. den 9 april 1949).
204
Riksdagsberättelsen.
I E: 35 Experter:
Bergman, R. K., medicinalråd;
Bergsten, Elisabeth, kurator;
Fischer, G. A. V., professor;
Forssman, S. P. M., professor;
Höjer, J. A., generaldirektör;
Inghe, P. G., socialläkare;
Lundquist, G. A. R„ överläkare.
Sekreterare:
Gottlieb, J. V. C., t. f. andre kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Bruhn-Möller, Å. W., amanuens (fr. o. m. den 1 juni 1949).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 42.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 9 sammanträden
om sammanlagt 15 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av ett särskilt arbetsutskott och av enskilda ledamöter.
Överläggningar ha ägt rum såväl med företrädare för olika ämnesgrupper
vid de medicinska fakulteterna som med representanter för vissa andra pågående
utredningar.
Kommitténs arbete under år 1949 har i första hand varit inriktat på frågorna
om urvalet av inträdessökande till de medicinska studierna samt studieplanens
utformning.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under hösten 1950.
36. Utredning om de juridiska och statsvetenskapliga examina m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 3 januari och den 8
april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1949):
Bergendal, R. S. D., professor, ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat;
Ekelöf, P. O., professor;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;
Langendorf, K. B. I., jur. kand. och pol. mag.;
Lindstedt, G. F., lagman;
Ljungman, K. S. B., professor;
Löwegren, G. H., pol. mag.;
Montell, J. E. O., expeditionschef (fr. o. in. den 16 maj 1949);
Palander, T. F., professor;
Persson, K. G., förste stadsfiskal;
Tottie, A. V. R., kansliråd (t. o. m. den 15 maj 1949);
Wickman, Å. G., direktör;
Wåhlstrand, R. A., docent, rektor.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
205
Experter: X E: 36
Enequist, Gerd M., professor;
Kristensson, F., professor;
Quensel, C.-E., professor;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Witting, N.-O., e. o. byråinspektör (fr. o. in. den 18 januari 1949);
Karlen, G. H., t. f. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 19 april t o. in.
den 15 maj 1949);
Girell, B. H., t. f. andre kanslisekreterare (fr. o. in. den 16 maj 1949).
Biträdande sekreterare:
Bruun, O. M. G., hovrättsfiskal (fr. o. in. den 4 juli 1949).
Lokal: Hantverkargatan 7; tel. 52 11 44.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 3
januari 1949):
Under senare år har från olika håll framställts önskemål om reformering av
det juridiska undervisnings- och examensväsendet. En översyn av juristutbildningen
är motiverad även med hänsyn till den långa tid som förflutit sedan de
grundläggande bestämmelserna därom tillkommo. Den nuvarande examensordningen
tillkom i huvudsak år 1904, och den har sedermera ändrats endast i mindre
betydelsefulla avseenden. De viktigaste ändringarna gjordes år 1935 i samband
med inrättandet av statsvetenskaplig examen, då nu gällande stadga angående
juridiska examina utfärdades. —--
Det bör övervägas, om särskilda fordringar, exempelvis kvalificerade betyg i
vissa ämnen, böra uppställas för att de, som avlagt studentexamen eller på annat
sätt förvärvat motsvarande kunskaper, skola erhålla tillträde till juridiska studier.
Vidare böra de sakkunniga taga ställning till vilken eller vilka linjer på gymnasiet,
som skola godtagas, och i samband därmed kravet på latinkunskaper. En
översyn av det nuvarande dispensförfarandet för vinnande av inträde vid universitet
och högskolor i och för bedrivande av juridiska eller statsvetenskapliga studier
synes även motiverad. Någon form av kvantitativ begränsning av tillströmningen
till de juridiska fakulteterna (»numerus clausus») torde däremot icke vara lämplig.
Anordningar för »utgallring» på ett tidigt stadium av dem, som befinnas olämpliga
för juridiska studier, böra däremot övervägas. Lösningen av sistnämnda fråga
torde också inverka på spörsmålet om formerna för tentamina eller andra prövningar.
Omfattningen av läro- och examensstoffet bör granskas med syfte att såvitt möjligt
begränsa och koncentrera detsamma. Detta kan möjligen ske på det sätt, att
kraven på inlärande och behärskande av lagars och författningars detaljer minskas,
medan större vikt lägges vid en levande kännedom om vår rättsordnings huvudlinjer.
Det bör övervägas, huruvida examensämnenas antal lämpligen kan minskas
genom sammanslagning av vissa inbördes närstående bland de nuvarande ämnena.
När det gäller lärostoffets omfattning bör en vägledande synpunkt vara,
att universitetsstudierna till juris kandidatexamen skola göra de examinerade juristerna
i så hög grad som möjligt skickade för praktisk juridisk verksamhet. Denna
synpunkt får emellertid icke undanskymma det generella kravet, att undervisningen
måste bibehålla en vetenskaplig karaktär. Juris kandidatexamens betydelse som
grund för vetenskaplig utbildning måste därför också beaktas.
För att vinna en önskvärd specialisering av de juridiska studierna bar i den
offentliga debatten förslag väckts om en uppdelning av juris kandidatexamen i
skilda studielinjer, närmast en »domarlinje» och eu »förvaltningslinje». Förslå
-
206
Riksdagsbc råttet sen.
I E* 36 8et bör prövas men synes vara förenat med vissa nackdelar och skulle bland annat
medföra en icke önskvärd begränsning av examenskompetensen. Däremot torde
en specialisering inom juris kandidatexamen antingen på de privaträttsliga eller
offentligrättsliga ämnena erbjuda vissa fördelar. En sådan specialisering torde
kunna vinnas på olika sätt, t. ex. genom överkurser i vissa ämnen eller krav på
högre betyg. Övervägas bör dessutom huruvida vissa ämnen kunna vara frivilliga,
såsom för närvarande är fallet med alternativt nationalekonomi eller romersk rätt.
Examen som sådan torde dock böra grunda allmän kompetens. Frågan om efterprövning
efter avlagd tentamen eller examen bör även utredas. De sakkunniga
böra emellertid vara oförhindrade att söka en lösning av bär nämnda utbildningsfrågor
även efter andra linjer.
I samband med spörsmålet om en specialisering av de juridiska studierna på
vissa huvudämnen bör förhållandet till den nuvarande statsvetenslcaplig-juridiska
examen ingående dryftas. Förhållandet till de nuvarande politices magisterexamina
torde också böra uppmärksammas, när det gäller att finna former för att giva de
juris studerande större insikter i sociala, ekonomiska och samhälleliga frågor över
huvud taget. I detta sammanhang böra de sakkunniga även pröva ett uppslag som
framkommit om att inrätta en grundläggande samhällsvetenskaplig examen gemensam
för jur. kand.- och pol. mag.-examina.
Då de sakkunniga för juristutbildningen icke kunna undgå att även upptaga
frågor rörande de statsvetenskapliga examina till behandling, synes det mig lämpligt
att utvidga de sakkunnigas uppdrag till att omfatta även den samhällsvetenskapliga
utbildningen. Utredningsarbetet i vad avser de samhällsvetenskapliga studierna
torde emellertid i stort sett kunna inskränkas till en omprövning av de förslag
rörande statsvetenskapliga examina m. m., som socialutbildningssakkunniga
avlämnade år 1946. Med hänsyn till de mycket väsentliga erinringar mot sakkunnigförslaget,
som framkommo vid ärendets remissbehandling, har jag nämligen
funnit, att en överarbetning av socialutbildningssakkunnigas betänkande i vad
avser de statsvetenskapliga utbildningslinjerna är nödvändig, innan dessa frågor
kunna bringas till en lösning.
I fråga om den juridiska utbildningen torde vidare den nuvarande praktiska kursen
böra underkastas en noggrann omprövning, eftersom den anses för närvarande
icke vara anordnad på ett tillfredsställande sätt. Ganska allmänt kräves, att
den utvidgas och rationaliseras eller att den såvitt möjligt ersättes med praktisk
tjänstgöring. Domarutredningens förslag, att den praktiska undervisningen skall
sammanföras med undervisningen i övrigt i den utsträckning detta är möjligt, bör
givetvis prövas i detta sammanhang. Vid sidan av en praktisk kurs eller tjänstgöring
kan ifrågakomma, att undervisning vid fakulteterna av utanför desamma stående
praktiskt verksamma jurister, särskilt över vissa specialfrågor, inordnas såsom
ett fast led i studiegången.
I fråga om formen för de akademiska lärarnas undervisning bör särskilt tillses,
att största möjliga utrymme beredes för seminarieövningar och annan undervisning,
som kräver en självständig insats av de studerande. Undervisningens egenskap
att vara obligatorisk eller frivillig torde likaledes böra närmare bestämmas.
Frågan om åtgärder för åstadkommande av läroböcker är av stor vikt och bör av
de sakkunniga upptagas till prövning. Det bör också övervägas, huruvida andra åtgärder
kunna vidtagas för undervisningens främjande.
I det föregående bär avsetts den allmänna juridiska ämbetsexamen, för närvarande
benämnd juris kandidatexamen. Beträffande den högsta examen, juris licentiatexamen,
bör undersökas, om ändrade bestämmelser äro påkallade, möjligen av
den innebörd att denna examen erhåller en mera självständig ställning och betydelse
i förhållandet till doktorsgraden än nu är fallet. De sakkunniga böra slutligen
taga ställning till frågan om särskilda anslag till juridisk forskning, enär denna för
närvarande icke kan erhålla anslag vare sig från nu existerande forskningsråd eller
från statliga fonder.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 207
Utredningen bör uppmärksamma de erfarenheter, som gjorts i utlandet och * J Jj]j 37
synnerhet i övriga nordiska länder. Särskilt bör kontakt sökas med en i Danmark
pågående utredning om motsvarande spörsmål.
Såsom jag förut framhållit, böra de juridiska och de statsvetenskapliga examina
bliva föremål för gemensam utredning. Härför talar även nödvändigheten av en
förutsättningslös undersökning angående behovet av arbetskraft med olika slag av
rätts- och samhällsvetenskaplig utbildning inom skilda områden. I samband därmed
böra de sakkunniga även verkställa en översyn av kompetensfordringarna för
tjänster inom statsförvaltningen.
I övrigt böra de sakkunniga äga att ingå även på andra, här ej särskilt berörda
frågor, som finnas vara av betydelse för deras arbete. I den mån de sakkunniga
anse lämpligt, synes utredningen kunna arbeta på två sektioner, varav en
för de juridiska och en för de statsvetenskapliga examina.
De sakkunniga ha under tiden februari—november 1949 hållit 5 sammanträden
om sammanlagt 14 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena har
arbetet bedrivits av delegationer och enskilda ledamöter.
De sakkunniga ha bl. a. låtit utföra en statistisk undersökning rörande de
juris studerandes studietid, studieresultat, val av yrke in. m., genom skriftliga
och muntliga enquéter införskaffat uppgifter om vissa departements,
ämbetsverks, organisationers och sammanslutningars synpunkter på den juridiska
och statsvetenskapliga utbildningen samt delvis vid av ledamöter
företagna resor insamlat uppgifter om de juridiska och statsvetenskapliga
studierna i de nordiska grannländerna, vissa europeiska länder samt Förenta
Staterna. Förberedande utkast till examina och studieplaner ha uppgjorts
och diskuterats.
De sakkunniga ha den 12 november 1949 avgivit promemoria om inrättande
av ett rättsvetenskapligt forskningsråd (SOU 1949: 52).
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1950.
37. Sakkunniga för översyn av filmgranskningsverksamheten m. m.
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1949 för att
verkställa översyn av filmgranskningsverksamheten samt utredning av frågan
om för barn lämpad film (se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari
1949):
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm., ordförande;
Dymling, C. A., direktör;
Klackenberg, G. S., t. f. direktör;
Landberg, J. G., rektor;
Rynncl, H. E., överlärare;
Wigforss, Eva, fru;
von Zweigbergk, Eva, fil. kand.
Sekreterare:
Arvidsson, Ingrid, fil. kand.
Lokal: Riksdagen; tel. 40 18 30 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 3
januari 1949):
208
Riksdagsberättelsen.
1 E: 3?
Den svenska filmcensuren liar under senare år vid flera tillfällen stått under
diskussion. Bland annat har gjorts gällande, att bestämmelserna för filmgranskning
äro föråldrade och otidsenliga. —- —• -—
Chefen för statens biografbyrå framhöll redan i december 1946 i en skrivelse
till Kungl. Maj:t, att det skulle vara värdefullt, om en förutsättningslös omprövning
av granskningsverksamheten komme till stånd---Jag erinrar även om
de synpunkter och förslag i frågan om ungdomen och filmen, som framförts i ungdomsvårdskommitténs
betänkande om ungdomen och nöjeslivet (SOU 1945:22).
Därest de sakkunniga finna skäl för att en förhandsgranskning av film fortfarande
skall ske i en eller annan form, böra de pröva ett av statens biografbyrå i
tidigare nämnda skrivelse framlagt förslag om att en filmkontroll i möjligaste
mån borde äga rum under allmän insyn och i viss samverkan med representativa
förespråkare för samhällets kulturella och sociala strävanden. En fastare förankring
av denna granskningsverksamhet i samhällslivet synes kunna ske bland annat
genom inrättandet av ett granskningsråd i en eller annan form. Ett sådant råd
skulle kunna bestå av representanter för olika kulturintressen, för folkrörelserna
samt för hem- och föräldraintressena.
I likhet med biografbyrån anser jag, att även principerna för uttagandet av
granskningsavgifter böra omprövas.
En utredning av frågan om filmförevisningar för barn synes även i hög grad
motiverad. De sakkunniga böra i samband därmed beakta hela problemet om barn
och film och särskilt uppmärksamma ungdomsvårdskommitténs synpunkter och
förslag beträffande detta spörsmål. Företagna undersökningar visa, att frekvensen
av barnens biografbesök är mycket hög och att detta även gäller barn i förskoleåldern.
De särskilda matinéprogrammen för barn äro emellertid ofta olämpligt
sammansatta, och även övriga s. k. barntillåtna filmer torde alltför ofta bjuda de
unga en andlig kost, som måste betecknas som otillfredsställande. Särskilda betänkligheter
inger det ensidiga urvalet av vissa slags äventyrs- och lustspelsfilmer
med deras ofta förljugna verklighetssyn. Många av dessa filmer torde påverka den
känsliga minderåriga filmpubliken i ogynnsam riktning, utan att man därför kan
beteckna filmerna såsom direkt skadliga för barn. Att en film av biografbyrån
förklarats barntillåten betyder nämligen icke, att filmen i fråga är positivt lämplig
för barn utan endast att den icke ansetts kunna menligt påverka barnens andliga
hälsa. I samband med frågan om nya granskningsbestämmelser för barntillåten
film böra de sakkunniga även diskutera lämpligheten av den nuvarande åldersgränsen
för barnförbjudna filmer.
Frågan om barn och film måste ses även ur produktionssynpunkt. Det rent
olämpliga i barnfilmer kan visserligen beskäras med hjälp av censuren, men det
gäller också att försöka skapa bättre barnfilm. Behovet därav är synnerligen stort.
Enligt en undersökning av statens biografbyrå år 1946 visade det sig, att årligen
endast omkring 2 procent av totalantalet granskade spelfilmer av granskningsmännen
kunde vitsordas och anbefallas såsom uppenbarligen utformade för att
tillgodose just barnens behov av god underhållning. Den stora massan av barntillåtna
filmer hade däremot enligt biografbyrån producerats med sikte på att i
första hand ge de vuxna utbyte av biografbesöket.
Bristen på lämpliga barnfilmer torde i första hand bero på de stora ekonomiska
risker, som äro förbundna med framställningen av speciell barnfilm. Då emellertid
den pedagogiska och kulturella betydelsen av goda barnfilmer är obestridlig, synes
ett statligt stöd i någon form i syfte att stimulera produktionen av sådana filmer
böra övervägas. Att staten själv skulle uppträda som producent av barnfilm
torde däremot icke vara att tillråda. De sakkunniga böra i stället i första hand
söka finna en lösning av detta spörsmål efter linjer, som anvisats i filmutredningens
år 1942 avgivna betänkande (SOU 1942:36). Statens bidrag kan möjligen även
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 209
lämnas i form av belöningar eller premier för utmärkta prestationer, inär det gäller I E: 39
framställning av barnfilm.
De sakkunniga böra även undersöka, i vilken utsträckning filmer inspelade för
andra ändamål — dokumentärfilmer, upplysnings- och skolfilmer m. fl. — kunna
utnyttjas vid filmföreställningar för barn. Möjligheten av en ökad import av speciella
barnfilmer bör även utredas. I synnerhet skulle en nordisk utbytesverksamhet
på detta område vara värdefull. Vissa möjligheter borde dessutom finnas
för ett nordiskt samarbete i fråga om produktionen av barnfilm.
I övrigt böra de sakkunniga äga att ingå även på andra, här ej särskilt berörda
frågor rörande produktion av barnfilm och filmgranskningsverksamhet över huvud
taget. Vid fullgörandet av sitt uppdrag böra de sakkunniga taga del av de erfarenheter,
som kommittén för social upplysning vunnit beträffande produktion av
kortare, sociala upplysningsfilmer.
De sakkunniga ha under tiden januari—november 1949 hållit 19 sammanträden.
De sakkunniga ha under verksamhetsåret ordnat visning av ett 30-tal filmer,
delvis censurförbjudna, som underlag för diskussion. Studieresor för
kommitténs räkning ha företagits av fru von Zweigbergk till den internationella
barnfilmveckan i Bath, England, i maj samt av dr Klackenberg och
fru Arvidsson till filmologikongressen i Venedig i augusti. Därjämte har fru
von Zweigbergk under vistelse i Danmark för annat uppdrag inhämtat upplysning
och arbetsmaterial för kommittén.
38. Utredning om upprättande av ett institut i Lund för utbildning av
sjukgymnaster.
Tillkallad enligt Kungl. Majrtis bemyndigande den 21 januari 1949 för att
biträda med utredning rörande upprättande av ett statligt eller statsunderstött
institut i Lund för utbildning av sjukgymnaster:
Wiberg, G., professor.
Utredningen beräknas vara slutförd under år 1950.
39. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad
rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande
tandläkarhög skolor.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den
29 december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingarna med Malmö stad);
Johansson, O. F., intendent, tillika sekreterare;
Selhnan, S. P. H„ professor (fr. o. in. den 29 december 1949; endast för
förhandlingar med Malmö stad);
Westin, G. E. N., professor.
Lokaler: Patent- och registreringsverket; tel. 07 97 00; Tandläkarhögskolan
i Stockholm; tel. 23 36 50.
14 Mhang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
210
Riksdagsberättelsen.
I E: 39 Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den It
februari 1949):
1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha i skrivelse den 19 juni 1948 framhållit,
att deras utredningsuppdrag numera i huvudsak fullgjorts. Återstående arbetsuppgifter
vore av sådan natur, att de kunde utföras bättre i annan ordning,
varför de sakkunniga anhöllo att bliva befriade från dessa uppgifter.
Tandläkarutbildningssakkunniga syfta i sin nyssnämnda skrivelse på bl. a. följande
två uppdrag, nämligen
1 :o att förhandla med Stockholms stad dels angående samordnande av tandläkarhögskolans
i Stockholm patientvårdande verksamhet med stadens folktandvård
och dels rörande samarbete med kommunala sjukhus för tandläkarstuderandenas
utbildning i vissa medicinskt-kliniska ämnen (allmän kirurgi, invärtes medicin samt
öron-, näs- och halssjukdomar) samt
2:o att förhandla med Malmö stad angående samarbete med Malmö allmänna
sjukhus för tandläkarstuderandenas utbildning i nyssnämnda ämnen.
Beträffande fullföljandet av förhandlingarna med Stockholms stad, vilka förberedelsevis
redan inletts av tandläkarutbildningssakkunniga, föreslå dessa, att
förhandlingarnas slutförande anförtros åt en särskild förhandlingsdelegation. Jag
anser för egen del ett sådant tillvägagångssätt lämpligt och förordar, att staten
vid de fortsatta förhandlingarna representeras av tre inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga. Även de med Malmö stad erforderliga förhandlingarna
torde böra anförtros denna förhandlingsdelegation, som därvid bör förstärkas
med en med tandläkarhögskolans i Malmö speciella förhållanden förtrogen sakkunnig.
De sakkunniga böra vara oförhindrade att, om anledning därtill skulle uppstå,
vid förhandlingarna upptaga även andra frågor än de förutnämnda, i den män de
avse sambandet mellan en tandläkarhögskola och vederbörande stad.
Kommittén har intill den 15 november 1949 hållit 17 sammanträden. Vid
två av dessa sammanträden ha förhandlingar ägt rum med Stockholms stads
delegerade. Förhandlingarna med Malmö stad ha ännu icke börjat.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1950.
40. Utredning om författningsbestämmelser för tandlåkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1949 för att
i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:
Nordström, J. H. M., kansliråd.
Lokal: Universitetskanslersexpeditionen; tel. 10 84 89.
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 11 februari 1949):
I sitt den 20 januari 1947 avgivna betänkande om tandläkarutbildningens ordnande
m. m. del III: Tandläkarinstitutens organisation m. m. (SOU 1947:9) hava
1944 års tandläkarutbildningssakkunniga, bland annat, framlagt utredning och
förslag angående examensordning vid tandläkarhögskolorna samt angående docentinstitutionens
införande vid dessa.---
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 211
Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla en £ Ej 4J
sakkunnig för att i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser;
skolande därvid iakttagas dels att docentinstitutionen införes
vid tandläkarhögskolorna, dels ock att examensordning uppgöres i huvudsaklig
överensstämmelse med 1944 års tandläkarutbildningssakkunnigas ovannämnda förslag,
dock under iakttagande att benämningen tandläkarexamen bibehålies, att
odontologie licentiatexamen tills vidare icke inrättas, samt att för vinnande av
odontologie doktorsgrad fordras att hava avlagt tandläkarexamen samt hava författat,
utgivit och vid tandläkarhögskola offentligen försvarat en avhandling i
ämne, som ingår i odontologie kandidatexamen eller tandläkarexamen, vilken avhandling
blivit till både innehåll och försvar godkänd av vederbörande tandläkarhögskolas
lärarkollegium.
Överläggningar ha ägt rum med vederbörande rektorer.
Förslag till stadgar för tandläkarhögskolorna har utarbetats men har, i
avbidan på beslut om definitivt ordnande av den s. k. prekliniska undervisningen,
icke kunnat slutgranskas.
Arbetet med uppgörande av förslag till särskild odontologisk examensstadga
pågår.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1950.
41. 19b9 års Nääsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att utreda
August Abrahamsons stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1949):
Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;
Arvas, C. G. B., byråchef;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Falck, K. R., undervisningsråd;
Karlbom, K. A., revisor;
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sönnerlind, A. E., amanuens.
Lokal: Värtavägen 8; tel. 60 98 74 (ordföranden).
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 27
maj 1949):
August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning har enligt testamentsbes
tämmelser na till ändamål »att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor,
som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt
för användandet därvid av den pedagogiska slöjden; skolande stiftelsens verksamhet
alltid, i den män därtill anslagna medel förslå, utövas i enlighet med
tidens krav».---
Stiftelsens tillgångar utgöras i huvudsak av jordbruks- och skog,segendomen
Nääs i Skallsjö socken,--—
Enligt testamentsbestämmelserna skall läroanstalten å Nääs i all framtid upprätthållas.
—
212
Riksdagsberättelsen.
I E: 41
Det anförda torde ge vid handen, att stiftelsens ekonomi är i behov av en genomgripande
sanering. För den utveckling, som lett fram till stiftelsens nuvarande
läge, kan dess ledning icke lastas. Läroanstaltens byggnadsbestånd synes till största
delen aldrig ha kunnat betraktas såsom fullgott. Numera torde flertalet av dessa
byggnader kunna betecknas såsom uttjänta, och det måste anses oekonomiskt att
på dem lägga ned ytterligare underhålls- och reparationskostnader. Stiftelsen står
därför inför nödvändigheten att förnya större delen av läroanstaltens byggnader.
Beträffande de byggnader, som äro uppförda av mera beständigt material än trä,
i första hand slottsbyggnaden, krävas omfattande reparations- och moderneringsarbeten.
Stiftelsen saknar emellertid egna medel att bekosta dessa omfattande
byggnadsåtgärder, varför frågan om en statlig kapitalinvestering är aktuell. Även
bortsett härifrån synes stiftelsens ekonomi numera icke vara tillräckligt bärkraftig
för att medge en önskvärd intensifiering och modernisering av utbildningsverksamheten,
varför stödåtgärder från det allmännas sida även i detta avseende
böra övervägas.
Det torde böra uppdragas åt särskilda sakkunniga att på grundval av en ingående
översyn av stiftelsens ekonomiska tillstånd och behov uppgöra förslag till
ifrågavarande läroanstalts fortsatta verksamhet. Vid planläggningsarbetet böra de
sakkunniga utgå ifrån, att det av ekonomiska skäl torde vara ändamålsenligast att
läroanstaltens verksamhet utvidgas till att avse icke endast sommarmånaderna utan
större eller mindre del av det egentliga läsåret. Att utreda och pröva denna sistnämnda
fråga blir en av utredningens huvuduppgifter. Vid bedömandet av detta
spörsmål böra de sakkunniga utgå ifrån att den nya verksamhet, som stiftelsen bör
upptaga på sitt program, icke bör inkräkta på den undervisningsverksamhet, som
enligt testamentsföreskrifterna skall bedrivas under sommaren, utan tvärtom så
nära som möjligt ansluta sig till denna. Om möjligt bör den nya verksamheten
därför ligga inom ramen för den offentliga lärarutbildningen. De sakkunniga böra
därför upptaga nära samarbete med de sakkunnigkommittéer och andra, som
syssla med lärarutbildningsfrågor. Det bör dock vara de sakkunniga obetaget att
pröva även andra uppslag beträffande nya verksamhetsområden. De sakkunniga
böra även utreda, huruvida och i vad män verksamheten under sommarmånaderna
bör omläggas eller intensifieras samt uppgöra förslag i detta avseende.
På grundval av det resultat, vartill de sakkunniga komma beträffande stiftelsens
fortsatta verksamhet, böra de uppgöra förslag till erforderliga byggnadsarbeten
samt till organisatoriska och ekonomiska åtgärder för att sätta stiftelsen i stånd
att på ett rationellt sätt fullgöra sina uppgifter.
Med hänsyn till att lärarutbildningsfrågorna till stor del befinna sig på utredningsstadiet
och även till det nuvarande läget på byggnadsmarknaden bora de
sakkunniga icke inrikta sig på en snabb lösning av alla aktuella frågor betra -fande Abrahamsonska stiftelsen. Skulle vissa spörsmål, exempelvis av ekonomisk
art, kräva skyndsamma beslut, kunna dock provisoriska åtgärder övervagas. De
sakkunniga böra därför vara oförhindrade att inkomma med förslag därtill.
De sakkunniga ha hittills haft ett sammanträde, varjämte de företagit en
resa till Nääs, där de besiktigat stiftelsens egendomar.
42. Svenska Unescokommittén.
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 27 maj 1949 för att dels utreda frågan om
organisation och arbetsuppgifter för ett blivande svenskt Unescorad, dels, intill
dess ett dylikt råd kommit till stånd, fullgöra de åligganden som jämlikt
Unescos stadga ankomma på nationella samarbetsorgan samt de uppgifter
i övrigt, som av Kungl. Maj :t må komma att bestämmas, dels ock vidtaga
213
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
erforderliga åtgärder för att frågan om nedsättning av Sveriges avgift för I Ek 44
medlemskap i Unesco må i vederbörlig ordning komma under omprövning
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1949):
During, H. I., professor, ordförande;
Goude, S. N., ombudsman, vice ordförande;
Uegerman, A., rektor;
Edenman, R. H. L., fil. dr, led. av II kamm.;
Granberg, G. K. L., verkst. direktör;
Gärde-Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Hästad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Jödahl, O. E., byråchef;
Lindberg, G. A., rektor;
Lindblad, B., professor;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Thedin, N. E., redaktör;
Wikström, Ruth I. C., småskollärarinna;
Äman, O. V., led. av I kamm.
Sekreterare:
Eriksson, C. E. R., fil. kand.
Lokal: Vasagatan 52 tel. 20 58 23.
Kommittén har under tiden j uli—november 1949 hållit 4 sammanträden
samt beräknas framlägga betänkande angående organisation och arbetsuppgifter
för ett blivande svenskt Unescoråd under innevarande budgetår. Redogörelse
över vidtagna åtgärder för omprövning av frågan om nedsättning av
Sveriges avgift för medlemskap i Unesco har avgivits under november 1949.
Kommittén beräknar slutföra sitt uppdrag under budgetåret 1950/51.
43. Utredning rörande riksheraldikerämbetet.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att verkställa
av riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, begärd översyn av
riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering:
Ehrensvärd, A., greve, kansliråd.
Sekreterare:
Bruhn-Möller, Å. W., amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1218), rikssamt. växel 23 62 00.
Under september—november 1949 ha vissa uppgifter från riksheraldikerämbetet
infordrats och bearbetats.
Utredningen beräknas vara slutförd under första delen av år 1950.
44. Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga studier.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1949 för all
verkställa en översyn av nu gällande bestämmelser rörande stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier:
Edenman, R. H. L., fil. dr, led. av II kamm.
214
Riksdag sberättelsen.
I E* 44 Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1218), rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har funnit sig böra avvakta resultatet av en av Sveriges förenade
studentkårer verkställd enkätundersökning beträffande dem som bedriva
högre vetenskapliga studier.
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1950.
45. Skolöverstyrelsesakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 juli 1949):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, G. W., kanslichef;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.
Experter:
Flinck, H. L., folkskolinspektör;
Karnell, B., undervisningsråd;
Sjöstedt, C.-E., undervisningsråd.
Huvudsekreterare:
Ulne, J. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Haglund, Ågot B., amanuens.
Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. 22 24 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 18
juni 1949):
Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 29 maj 1936 sakkunniga för att inom departementet biträda
med utredning och avgiva förslag angående skolöverstyrelsens organisation. De
sakkunniga, som avgåvo sitt betänkande den 13 juni 1938, funno det nödvändigt,
att överstyrelsen erhölle förbättrade möjligheter och förutsättningar att lösa sina
administrativa och pedagogiska uppgifter. —---
Ifrågavarande förslag ha icke lett till någon sammanfattande omprövning från
statsmakternas sida av verkets organisation och personalbehov. Flera av förslagen
ha dock successivt genomförts efter framställning från överstyrelsen. — — —
Trots de personalförstärkningar och organisatoriska förenklingar, som sålunda
under de senaste åren skett, kvarstår behovet av en allmän översyn av överstyrelsens
verksamhet och organisation.---Såsom jag tidigare i andra samman
hang
anfört finner jag bl. a. av dessa skäl en översyn av skolöverstyrelsens organisation
behövlig och föreslår, att denna utredning nu igångsättes med anlitande
av särskilt tillkallade sakkunniga.
Utredningen måste i främsta rummet ta sikte på att sätta verket i stånd att utöva
den pedagogiska rådgivning, inspektion och överledning inom skolväsendet,
som bör vara en av överstyrelsens viktigaste uppgifter under nuvarande förhållanden
och som inför en reformering av skolväsendet får ökad betydelse. Försöksverksamhet
bör i framtiden utgöra ett viktigt inslag i överstyrelsens arbete, och
verket måste beredas möjligheter att här göra en insats. Med denna verksamhet
kan naturligt förenas överstyrelsens pedagogiskt rådgivande och inspekterande
arbete. Även andra viktiga arbetsuppgifter böra i detta sammanhang beaktas.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
215
ökat intresse måste sålunda ägnas frågan om användning av tekniska lijälpme- J J]
del i skolans tjänst (film, radio etc.). För denna verksamhet saknar överstyrelsen
nu särskild expertis. Skulle det befinnas önskvärt att realisera det av förutnämnda
sakkunniga framförda förslaget om inrättande av ämneskonsulenter
med uppgift att stimulera utvecklingsarbetet inom de särskilda läroämnena, kan
det visa sig lämpligt att samordna dessa konsulenters arbete med överstyrelsens
rådgivande och inspekterande verksamhet. Vid prövningen av denna fråga böra de
erfarenheter, som vinnas vid de nu inom överstyrelsen pågående försöken på området,
kunna tjäna till vägledning. På sistone har överstyrelsen inriktat sig på
att få till stånd läroböcker inom ämnen och skolformer, där läroböcker saknas eller
där de läroböcker, som finnas, icke kunna anses tillfredsställande. Denna viktiga
pedagogiska uppgift måste även i fortsättningen uppmärksammas.
I detta sammanhang bör erinras att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1947:97 angående anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden (skrivelse
nr 138) framhållit, att det pågående utredningsarbetet på skolväsendets område
och den förestående omprövningen av skolöverstyrelsens organisation måhända
kunde komma att framdeles föranleda ett förnyat övervägande av frågan om
läroboksgranskningens lämpliga anordnande. Denna fråga bör givetvis i detta
sammanhang uppmärksammas.
Vid genomförandet av de partiella förbättringar av överstyrelsens organisation,
som hittills vidtagits, har —• synes det mig — för ringa uppmärksamhet ägnats
åt angelägenheten av att rent organisatoriskt bereda garantier för att överstyrelsens
administrativa bestyr icke undantränga de pedagogiska. Vid en omorganisation
av överstyrelsen bör övervägas, om icke säkerhet härför skulle kunna vinnas
genom att de pedagogiska arbetsuppgifterna sammanföras till en eller flera särskilda
avdelningar av verket med uppgift att ägna sig endast åt frågor av sådan
art. Andra lösningar äro måhända tänkbara och böra väljas, om de tillgodose
önskemålet att utvecklingsarbete i tillräcklig grad präglar överstyrelsens fortsatta
verksamhet.
Det kan icke undvikas, att administrativa göromål måste även framdeles utgöra
en viktig och mycket stor del av överstyrelsens arbetsuppgifter. Jag utgår emellertid
från att utredningen kommer att undersöka möjligheterna att minska överstyrelsens
belastning med sådana göromål. På förslag av överstyrelsen ha, som
redan antytts, vidtagits åtskilliga åtgärder i syfte att decentralisera beslutanderätten
i vissa ärenden och därigenom förenkla behandlingen av dessa. Ytterligare
några liknande förslag från överstyrelsens sida äro beroende på Kungl. Maj ds
prövning. På utredningen bör ankomma att undersöka möjligheterna att vidta ytterligare
åtgärder i samma riktning. Härvid bör uppmärksammas att därest folkskoleväsendet
utrustas med särskilda mellaninstanser, dessa torde kunna övertaga
beslutanderätten i en serie ärenden, som nu ankomma på högre myndighet.
Det är angeläget, att de pedagogiska fackmännen inom överstyrelsen icke tagas
i anspråk för uppgifter, som med större fördel kunna handläggas av administrativa
befattningshavare. Å andra sidan äro många av de administrativa ärenden, som
ankomma på överstyrelsen, av sådan art, att vid bedömningen måste anläggas
även pedagogiska synpunkter. Fn uppgift för utredningen blir att överväga i vad
mån åtgärder kunna vidtagas för att tillgodose berörda önskemål, vars realiserande
i stor utsträckning är beroende av möjligheterna att inom verket anställa
kvalificerade administrativa befattningshavare.
1936 års sakkunniga föreslogo, att en särskild kameral byrå skulle inrättas i
överstyrelsen med uppgift att uträkna och utbetala avlöningar till statsanställda
lärare m. m. och utbetala statsbidrag till det icke-statliga undervisningsväsendet.
Till byrån skulle med andra ord centraliseras uppgifter, som nu ankomma
på bl. a. rektorsexpeditioner och länsstyrelser. För egen del ställer jag mig i
216
Riksdag sberättelsen.
I E: 45 viss mån tveksam inför detta förslag, vars genomförande skulle betunga verket
med nya löpande administrativa och kamerala uppgifter och motverka strävandena
att ge verket ökad möjlighet till positivt utvecklingsarbete. Emellertid har
riksdagen vid ett par tillfällen uttalat sympatier för tanken. I sin skrivelse
1945:212 (punkten 12) har riksdagen även anhållit, att Rungl. Maj :t ville efter
erforderlig utredning taga under övervägande åtgärder i syfte att åstadkomma
en rationalisering på detta ounråde. De sakkunniga böra därför upptaga även
denna fråga till prövning.
De frågor, som i det föregående berörts, rikta uppmärksamheten på skolöverstyrelsens
huvudindelning. Verket är nu — frånsett specialavdelningar — indelat
i tre avdelningar, en administrativ samt en läroverks- och en folkskoleavdelning,
samtliga med en avdelningschef i spetsen. Redan den hittillsvarande utvecklingen
har givit vid handen, att denna indelning icke längre är ändamålsenlig.
Inom folkskolan ha inrättats utbildningslinjer, som avslutas med realexamen.
Folkskolan har även i andra hänseenden börjat skjuta upp i läroverksstadiet.
Det är att förutse, att denna utveckling, oavsett huruvida en skolreform
i anslutning till skolkommissionens nyligen framlagda förslag kommer till stånd
eller icke, kommer att fortgå. Även på andra områden pågår en utveckling, som
är på väg att utsudda gränserna mellan läroverks- och folkskoleavdelningarna.
Antalet för avdelningarna gemensamma frågor ökas i samma mån som det statliga
bidragssystemet och de skolsociala åtgärderna utvidgas. Jag vill erinra om
statsbidragen till skolbyggnader av olika slag, som framtvinga en enhetlig behandling
av skilda byggnadsfrågor, och centraliseringen av skolväsendet, som nödvändiggör,
att läroverkens byggnadsfrågor måste ses i sitt samband med folkskolans
och tvärtom. Även om ett nära samband mellan överstyrelsens olika avdelningar
äger rum, synes det icke ändamålsenligt, att dessa byggnadsfrågor handläggas
inom olika avdelningar av ämbetsverket. Den skolhygieniska verksamheten,
skolmåltiderna och vissa tjänstetillsättningsfrågor erbjuda exempel på andra
spörsmål av samma natur.
Vid utredningen rörande överstyrelsens organisation bör därför övervägas i vad
mån det kan vara behövligt och lämpligt att i fortsättningen inom verket bibehålla
för särskilda skolstadier avsedda avdelningar och i vad män det kan
vara möjligt att till enhetlig handläggning för flertalet skolstadier och skolformer
sammanföra vissa grupper av ärenden, även andra än sådana som i det
föregående särskilt angivits. Det kan även ifrågasättas, om icke en organisation, innefattande
ett flertal mindre, självständigt arbetande avdelningar skulle vara
att föredraga framför den nuvarande indelningen i tunga enheter. Dessa frågor,
som äro av mycket stor betydelse för verkets inre arbete, böra vid utredningen
noga skärskådas.
Vid utredningen bör uppmärksammas vikten av en god rekrytering till verkets
olika befattningar. Personalens anställningsvillkor bör från denna utgångspunkt
övervägas. Utredningsmännen böra i detta sammanhang beakta önskemålet av att
de pedagogiska fackmännen inom verket stå i levande kontakt med skolarbete.
Av väsentlig vikt är att skolöverstyrelsens organisation lägges till rätta så,
att den lätt kan fullgöra de nya uppgifter som vid en reformering av skolväsendet
i anslutning till föreliggande förslag komma att åvila verket. Vid utredningen bör
vidare eftersträvas att nuvarande kostnadsram för överstyrelsen om möjligt icke
överskrides; jag bortser härvid från kostnaderna för en eventuellt kameral avdelning.
—
De sakkunniga ha intill den 20 november 1949 hållit 4 sammanträden.
Arbetet har till en början koncentrerats till insamlandet av statistiska uppgifter
angående arbetsförhållandena inom skolöverstyrelsen. Vidare ha övei -
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
217
styrelsens personal, lärarorganisationerna, rektorerna vid samtliga under I Et 46
överstyrelsens inseende ställda läroanstalter samt folkskolinspektörerna inbjudits
att framföra önskemål och förslag rörande överstyrelsens verksamhet.
Svar ha nu inkommit och äro föremål för bearbetning.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under hösten 1950.
46. 19 W års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteksfilmning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 juli 1949):
Boéthius, S. B., f. d. riksarkivarie, ordförande;
Andersson, C. I., riksarkivarie;
Bäckström, K. G. H., professor;
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie.
Sekreterare:
Jägerskiöld, O., arkivarie.
Lokal: Riksarkivet; tel. 10 73 56.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 30
juni 1949):
Inom biblioteks- och arkivkretsar har uppmärksamheten under senare år med
stigande intresse riktats mot de möjligheter, som numera erbjuda sig att genom
s. k. mikrofilmning på fotografisk väg mångfaldiga och för framtiden bevara bibliotekens
och arkivens samlingar. Mikrofilmningen innebär i korthet, att man i
stark förminskning fotograferar den handling, som man önskar kopiera. Den negativa
fotokopia, som därvid erhålles, kopieras i önskat antal positiva kopior, vilka
i särskilda läsapparater ge fullt tydliga och läsbara bilder av den fotograferade
handlingen.---
Som av det sagda framgår, torde man i utlandet ha haft goda erfarenheter av
mikrofilmningens användbarhet både i arkiv- och biblioteksarbetet. Med hänsyn
härtill och till angelägenheten av att de problem, som i det föregående berörts,
vinna sin lösning, synes det böra övervägas, huruvida icke detta förfaringssätt
bör komma till användning i ökad utsträckning i vårt land. Innan en systematisk
mikrofilmning påbörjas, bär emellertid en noggrann undersökning företagas
av vilka fördelar och nackdelar, som kunna vara förbundna därmed, och
om erforderliga förutsättningar av teknisk, ekonomisk och annan art kunna anses
föreligga. Denna undersökning synes lämpligen böra anförtros åt särskilda sakkunniga,
bland vilka böra finnas såväl företrädare för biblioteks- och arkivsynpunkter
som teknisk expertis.
Av de sakkunniga, som sålunda torde böra tillkallas, bör i fråga om de tekniska
förutsättningarna undersökas bl. a. vilken eller eventuellt vilka typer av kamera
och läsapparat, som kunna komma till användning. Samma frågeställning gäller
beträffande filmen. Vad särskilt kamerakonstruktionen och filmens format och
beskaffenhet beträffar må observeras, att dessa frågor böra bedömas under hänsynstagande
till beskaffenheten av det material, som skall fotograferas. I fråga om
filmen bör även iakttagas, att noggrannast möjliga uppgifter skaffas såväl om
hållbarheten av den negativa filmen som om hållbarheten och slitstyrkan av de
positiva kopiorna. Detta är nämligen frågor av avgörande betydelse för bedömandet
av mikrofilmningens praktiska användbarhet.
218
Riksdagsberåttelsen.
I Et 46 En omsorgsfull prövning bör ägnas frågan om i vilken omfattning det kan
vara önskvärt och lämpligt att — om de tekniska förutsättningarna föreligga —
mikrofilma bibliotekens och arkivens samlingar. I nära samband därmed står
spörsmålet om i vilken utsträckning det filmade originalmaterialet efter filmningen
kan utgallras.
Hur långt i detalj de sakkunniga böra gå vid prövningen av sistnämnda frågor
synes svårt att nu precisera. Någon detaljgranskning av bestånden i de offentliga
biblioteken och arkiven torde i detta sammanhang icke kunna ifrågakomma ens
om man begränsar en sådan granskning till att avse endast kungl. biblioteket och
universitetsbiblioteken respektive riksarkivet samt lands- och länsarkiven. Däremot
synas vissa allmänna riktlinjer böra uppdragas, då det eljest knappast torde
låta sig göra att över huvud taget bedöma lämpligheten av en mikrofilmning.
Dessa allmänna riktlinjer böra framdeles tjäna till ledning, då det gäller att uppgöra
detaljerade planer. För bibliotekens del synes det i första hand komma i
fråga att filma de dagliga tidningarna. Vid sidan av dessa torde det emellertid i
vissa fall även finnas annat material där en filmning åtminstone kan ifrågasättas.
Vad arkiven beträffar torde bland annat de erfarenheter av arkivfilmning, som
gjorts i Danmark, kunna tjäna till ledning vid bedömning av omfattningen av
en eventuell mikrofilmning.
De sakkunniga böra även undersöka de praktiska och organisatoriska frågor,
som sammanhänga med mikrofilmningen. Därvid bör bland annat övervägas om
man bör fortsätta på den väg, som man redan i viss mån slagit in på, nämligen
att själva fotograferingen verkställes av ett enskilt företag. Likaså bör frågan om
lämpligaste förvaringsplats för filmnegativen uppmärksammas icke minst i de
fall, då positiva kopior kunna komma att fördelas på flera håll i landet, såsom kan
bil fallet exempelvis i fråga om tidningar, kyrkoböcker m. m. Sättet för förvaring,
märkning och katalogisering såväl av de negativa som de positiva kopiorna bör
även utredas liksom också frågan om handhavandet av filmerna i det dagliga arbetet
å arkiv och bibliotek.
Av vikt är vidare, att de ekonomiska förutsättningarna noga undersökas. Enligt
vissa kostnadsberäkningar, som tidigare utförts i vårt land, skulle nämligen
mikrofilmningen ställa sig alltför dyrbar för att vara praktiskt användbar. De
sakkunnigas undersökningar i denna del böra gälla icke blott engångskostnaderna
för anskaffandet av kameror och läsapparater och de löpande kostnaderna för
själva fotograferingen utan även vilka möjligheter, som i nuvarande läge finnas att
anskaffa erforderlig apparatur m. m. I den mån så låter sig göra böra de sakkunniga
även beräkna de besparingar, som kunna uppkomma genom mikrofilmningen
exempelvis till följd av minskat utrymmesbehov, minskade bindningskostnader
o. d.
I det föregående har endast den egentliga s. k. mikrofilmningen berörts. Andra,
närbesläktade fotograferingsmetoder torde emellertid även ha prövats på sina
håll. I Förenta staterna synes sålunda mikrofotograifering direkt på papper
(»mikrokort») få ett allt vidsträcktare användningsområde. De sakkunniga böra
ingå även på dylika metoder och söka bedöma deras praktiska användbarhet och
framtidsmöjligheter.
De sakkunniga ha under tiden juli—november 1949 hållit 3 sammanträden
för allmän orientering. Grundläggande för det fortsatta arbetet blir en teknisk
utredning, som anförtrotts åt professor Bäckström.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
219
47. Utredning rörande universitetskanslersämbetet. j JJ. ^
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 november 1949):
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
Ehrensvärd, A., greve, kansliråd;
Larsson, S. B., f.d. föreståndare, led. av I kamm.
Experter:
Rektorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska mediko
kirurgiska
institutet, tandläkarhögskolan i Stockholm samt Stockholms
och Göteborgs högskolor;
Topelius, G. Z„ kanslerssekreterare, kansliråd;
Östergren, B., fil. mag. (representant för Sveriges förenade studentkårer).
Sekreterare:
Karlström, H. Å., amanuens.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 30
september 1949):
Sedan några år bär den högskoleorganisation, som står under överinseende av
kanslern för rikets universitet, blivit i betydlig grad utvidgad och i vissa delar
nyorganiserad. Jag erinrar om den betydande upprustning som genomförts beträffande
universiteten, karolinska institutet och tandläkarhögskolan i Stockholm. Vidare
om de två nya högskolor som tillkommit, nämligen tandläkarhögskolan i
Malmö och medicinska högskolan i Göteborg. Upprustningen av Stockholms och
Göteborgs högskolor liar inletts. Flera kommittéförslag, berörande den akademiska
undervisningen och organisationen, ligga under Kungl. Maj :ts prövning och
andra väntas snart föreligga.
Den genomgripande utveckling, som sålunda inletts men ännu icke nått slutskedet,
har av naturliga skäl aktualiserat frågan om kanslersämbetets organisation
och åligganden.---
De sakkunniga böra såsom grundval för sin omprövning av kanslersämbetets personalorganisation
detaljerat utreda frågan, i vilken utsträckning beslutanderätten
kan hänskjutas till vederbörande universitet och högskolor. En sådan decentralisering
torde i sin tur förutsätta, att universitetens och högskolornas administrativa
organisation rationaliseras i anslutning till det förslag härutinnan, som
framlagts av universitetsberedningen. Såsom jag vid anmälan av denna fråga i
propositionen nr 168 till 1949 års riksdag anförde, torde det böra ankomma på
kanslern att framlägga förslag till de bestämmelser i sistnämnda avseende, som
böra meddelas av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter, att kanslern därvid i den utsträckning
omständigheterna påkalla samråder med de sakkunniga.
Vid sin prövning av kanslersämbetets organisation och åligganden böra de sakkunniga
även ingå på frågan om behovet av eu organiserad samverkan mellan landets
samtliga högskolor för behandling av gemensamma eller likartade problem och
föreslå de åtgärder som må befinnas påkallade.
De sakkunniga böra även — med beaktande av den utveckling av universitetsoch
högskoleorganisationen, som de senaste åren ägt rum, men under fasthållande
vid nu gällande allmänna grunder för kanslersämbetets ställning i förhållande
till denna —• vidtaga en översyn av gällande bestämmelser om val av kansler.
I övrigt torde några specificerade utredningsdirektiv icke vara påkallade, vilket
givetvis icke bör hindra de sakkunniga att ingå på andra frågor än de av mig
särskilt angivna, i den mån så befinnes lämpligt.
Utredningen bör ske i nära samråd med representanter för de universitet och
högskolor, som stå under överstyrelse av kanslern. Kontakt bör även hållas med
en eller flera representanter för Sveriges förenade studentkårer.
220
Riksdagsberättelsen.
I Et 48 48'' Sakkunniga för utredning rörande vissa krisproblem vid de högre
skolorna.
Tillkallade enligt Kung!. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1949):
Kärre, K., undervisningsråd, ordförande;
Ekman, E. V., rektor;
Herrström, N. G., e.o. läroverksadjunkt;
Lindberg, G. A., rektor;
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 22 november
1949).
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 28
oktober 1949):
Den i slutet av 1930-talet begynnande nativitetsstegringen har medfört en avsevärd
ökning av antalet skolpliktiga barn. Denna ökning — som kommer att fortgå
under den närmaste åttaårsperioden och kan beräknas nå toppen läsåret 1956/57
— ställer rent kvantitativt sett ökade krav på vårt skolväsen. Nativitetsstegringen
medför automatiskt behov av ökat antal klassavdelningar. Detta gäller såväl folkskolan
som de högre skolorna, ehuru behoven framkomma något senare vid de
sistnämnda. Barnantalet vid de högre skolorna har emellertid under det sista decenniet
utvisat en ytterligare ökning, utöver den som betingas av nativitetsstegringen.
Orsaken härtill har varit dels den förbättrade ekonomiska genomsnittsstandarden
inom breda lager av våld folk, dels ock den utvidgade stipehdieringen från
statens sida, vilken öppnat möjlighet till fortsatta studier för barn, som eljest av
ekonomiska skäl skulle ha varit nödsakade att avstå därifrån.
Den pågående stegringen av barnantalet i skolorna medför komplikationer främst
i två avseenden, nämligen i fråga om tillgången på lärare och i fråga om tillgången
på skollokaler. För folkskolans del synes problemet om tillgång till erforderligt antal
lärare kunna bemästras någorlunda, medan bristen på skollokaler blivit ett akut
och brännande spörsmål. Även för de högre skolornas del — varmed jag i främsta
rummet åsyftar de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna —- är
bristen på lokaler starkt framträdande, men för dessa skolor är dock det allvarligaste
problemet för närvarande den utpräglade bristen på lärare. De redan föreliggande
och de väntade svårigheterna vid folkskolan föranledde Kungl. Maj:t att
den 8 april innevarande år på min hemställan uppdraga åt 1945 års folkskolesakkunniga
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande av folkskolans läraroch
lokalbrist påkallade åtgärder. Den svåra lärarbristen och de förefintliga lokalsvårigheterna
vid de högre skolorna motivera en motsvarande utredning för dessa
skolors del. — — —
Enligt utförda prognoser skulle vid oförändrad läroverksorganisation omkring
3 000 nya lärare vara behövliga under sexårsperioden 1948—53, d. v. s. ett årsbehov
av i medeltal ungefär 500 lärare. Senast verkställda beräkningar giva emellertid
vid handen, att årstillskottet för närvarande icke torde uppgå till fullt 150.
Enligt av skolöverstyrelsen införskaffade uppgifter förelåg hösten 1947 och hösten
1948 vid de högre skolorna en lärarbrist, som vid förstnämnda tillfälle motsvarade
ungefär 197 heltidstjänster och vid sistnämnda tillfälle motsvarade ungefär 264
heltidstjänster. Då det totala tillskottet är så litet som nyss angivits, kommer bristsituationen
att förvärras oroväckande snabbt, därest ej snabbverkande motåtgärder
kunna insättas. Den utredning i anledning av rådande krissituation, som
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 221
nu bör igångsättas, bör således i första hand framlägga förslag till sådana åtgärder, J ^
som äro ägnade att snabbt förbättra den akuta krisen och därför måste rekommenderas
i nuvarande läge, även om de kanske icke böra behållas framgent. Utgångspunkten
för utredningsarbetet bör vara, att läroverken skola tillåtas expandera i
tillbörlig mån med hänsyn dels till den inträdda nativitetsökningen och dels till
föräldrarnas berättigade önskan att plats i läroverken må kunna beredas de barn,
som kunna förväntas ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen där. Vilka
åtgärder av det ena eller andra slaget, som böra bliva föremål för undersökning
och förslag, torde icke lämpligen kunna av mig specificeras. Jag vill blott påpeka
några spörsmål, som enligt min mening böra utredas. Självfallet bör frågan om
provisorisk anställning av folkskollärare såsom lärare vid högre skolor uppmärksammas.
När luckorna i läroverkslärarkåren nu måste utfyllas med lärare utan
stadgade examensmeriter, bör det tillses, att sådana lärare i första hand anställas
vid större läroverk och att de placeras för tjänstgöring på det lägre, med folkskolans
högre klasser jämförliga skolstadiet. Det bör ankomma på utredningen att
framlägga förslag till åtgärder för att åstadkomma en sådan fördelning av lärarna.
Vidare bör undersökas, vilka löneförmåner och vilken tjänsteställning som bör
givas ifrågavarande lärare i syfte att behålla dem vid läroverken under den akuta
krisen, samt vilka åtgärder som böra vidtagas för att underlätta dessa lärares
framtida återgång till tidigare tjänstgöringsområden, exempelvis folkskolan, eller
övergång till annan tjänst. Slutligen vill jag framhålla, att utredningen synes
böra överväga frågan, i vad mån det nuvarande provåret kan avkortas till en termin
och i samband därmed en mera systematiskt organiserad fortbildning under
ferietid kan införas till komplettering av provåret. I övrigt torde några direktiv
för utredningen rörande problemet om lärarbristens avhjälpande icke vara påkallade.
Beträffande svårigheterna i fråga om tillgången på skollokaler är att märka, att
dessa svårigheter till mycket stor del bero på de restriktioner, som de senaste åren
tillämpats och alltjämt tillämpas vid beviljandet av byggnadstillstånd för skolbyggnader.
Den mest effektiva åtgärden för avhjälpande av lokalbristen, nämligen
en avsevärd ökad skolbyggnadsverksamhet, är därför i nuvarande läge möjlig att
genomföra endast i begränsad omfattning. Andra utvägar måste prövas och försökas.
För utredningens arbete i detta hänseende torde i huvudsak böra gälla samma
allmänna anvisningar, som jag givit beträffande den förut omförmälda utredningen
rörande motsvarande krisproblem vid folkskolan.
Vid framläggandet av förslag om åtgärder, varom här är fråga, bör tillika angivas
den tid, under vilken de bestämmelser, som i anledning av nämnda förslag
kunna komma att utfärdas, böra tillämpas.
Om så befinnes lämpligt, må resultaten av utredningsarbetet och därav föranledda
förslag successivt framläggas.
Den utredning, som sålunda bör verkställas rörande vissa krisproblem vid de
högre skolorna, torde böra anförtros åt särskilda sakkunniga. Med hänsyn till
utredningsarbetets art och önskvärdheten av att olika intressen bliva allsidigt
representerade synes antalet sakkunniga icke böra begränsas alltför snävt.
Utredningen bör, i den mån så erfordras, ske i samråd med skolöverstyrelsen.
Lämpligt samråd bör ock efter de sakkunnigas bedömande ske med universitetsberedningen,
1945 års folkskolesakkunniga samt 1940 års skolkommission, framför
allt dess delegation beträffande frågan om en framtida lärarhögskola.-----
De sakkunniga ha under november 1949 hållit 2 sammanträden.
222
Riksdagsberättelsen.
1 Jo: i
Jordbruksdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. (1947: I 20;
1948: I 27; 1949: I 14).
Tillkallad enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 januari 1944 att enligt
föredragande statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och
avgiva förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna m. m.:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 27.
Utredningsmannen har avgivit yttranden i ett flertal frågor. Det senast
avgivna yttrandet avsåg ärende angående ändring av vissa bestämmelser i
1928 års renbeteslag.
Utredningsarbetet har avslutats den 15 juni 1949.
2. Utredning rörande yrkesutbildning inom jordbruket och skogshanteringen
(1947:I 25; 1948: I 29; 1949:I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 7 december 1945
samt den 14 februari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1945):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Arnegren, O. A. P:son, byråchef;
Eklund, B. E. H., förvaltare;
Held, G., ombudsman;
Mattsson-Mårn, L. H., professor;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Winroth, Ch., förbundsordförande.
Sekreterare:
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 29 och 1948: I Jo 29.
Under år 1949 ha de sakkunniga sammanträtt in pleno under 7 dagar,
varjämte särskild delegation för yrkesundervisningen inom jordbrukets
område sammanträtt under 4 dagar.
De sakkunniga ha den 14 november 1949 avgivit betänkande angående
vissa särskilda utbildningskurser inom jordbrukets område (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 223
3. 19b7 års allmänning sutredning (1948: I 38; 1949: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juli 1947)
dels såsom utredningsman:
Fallenius, B. A., landshövding;
dels ock såsom sakkunniga:
Andersson, S., ordförande i Älvdalens besparingsskog;
Berglund, H., forstmästare;
Ekman, S., jägmästare;
Johansson, E., hemmansägare;
Wigelius, A., jägmästare.
Sekreterare:
Bäcker, E. Å., t. f. assessor.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Jo 38.
Utredningen har under år 1949 utfört vissa undersökningar rörande verkan
av ifrågasatta ändringar i beskattningen av gemensamhetsskogar samt
hållit ett sammanträde. Skrivelse i ärendet har avlåtits till chefen för jordbruksdepartementet.
Utredningens arbete är därmed slutfört.
4. Utredning rörande gemensam styrelse för veterinärhögskolan och statens
veterinärmedicinska anstalt, m. m. (1949: I 24).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1947 att verkställa
utredning angående möjligheterna att åstadkomma gemensam styrelse för
veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt samt i samband
därmed undersöka huruvida nämnda institutioners administration i övrigt
kan samordnas:
Bouveng, G. A. O. N., överdirektör.
Sekreterare:
Jobson, K. R. G., sekreterare.
Utredningsmannen bär den 31 augusti 1949 avlämnat betänkande med utredning
och förslag rörande gemensam styrelse m. m. för veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
5. Fisker iutbildning skommittén (1949: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1948 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av fiskeritjänstemäns
och fiskares yrkesutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1948):
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Andersson, A. K. H., fiskare;
Sjögren, S. J., fil. dr, fiskeriintendent;
Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;
I Jo: 5
224
Riksdagsberättelsen.
[ Jot 5 Zettergren, K. W., fiskerikonsulent.
Expert för lönefrågor:
Lane, S. J. K., byråchef.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., aktuarie.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Jo 25.
Kommittén har den 17 oktober 1949 avgivit betänkande med förslag angående
fiskeritjänstemäns och fiskares yrkesutbildning m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Lantungdomskommittén (1949: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen av klubbverksamhet
på lanthushållningens område för ungdom (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 juli 1948):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Agerberg, N., sekreterare hos hushållningssällskapet i Jämtlands län;
Eliasson, L., sekreterare;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jonsson, E., lantbrukare, ordförande i Jordbrukareungdomens förbund.
Experter:
Norberg, R. E., statskommissarie;
Nordlund, Greta, rektor, föreståndare för Stora Segerstads lanthushållsskola.
Sekreterare:
Kämpe, Y., redaktör.
Kommittén har under år 1949 sammanträtt 20 dagar, därav 6 dagar i
Varberg.
Kommittén har den 23 november 1949 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande frivillig, förberedande yrkesutbildning för lantungdom
(s. k. klubbverksamhet). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande organisationen av den prisreglerande verksamheten på
jordbrukets område m. m. (1949: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juli 1948):
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande i statens livsmedelskommission,
ordförande;
Norberg, R. E., statskommissarie;
Cronmark, J. E. H., byråchef.
Expert:
Lindman, K. S. S., förste aktuarie.
Sekreterare:
Ekström, P. E., sekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 225
Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 29.
Utredningen har den 5 februari 1949 avgivit betänkande med förslag till
organisation för statens jordbruksnämnd (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
8. 1949 års jordbruksnämndsutredning.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande 27 maj 1949 för att verkställa
översyn av ett av särskilda sakkunniga den 5 februari 1949 avgivet
betänkande med förslag till organisationen av statens jordbruksnämnd (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juli 1949):
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Ekström, B. S. G., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ekström, P. E., sekreterare.
Direktiven för utredningen framgå av chefens för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sträng, anförande till statsrådsprotokollet den 27 maj 1949
vid meddelandet av förenäinnda bemyndigande.
Departementschefen erinrade härvid till en början om vad som i proposition
nr 75 till 1947 års riksdag anförts angående organiserandet av en särskild myndighet,
kallad statens jordbruksnämnd, vilken borde bildas genom en omorganisation
av statens livsmedelskommission och vilken bl. a. skulle omhänderha den
prisreglerande verksamheten på jordbrukets område. Vidare påminde departementschefen
om att särskilda sakkunniga den 5 februari 1949 avgivit betänkande
med förslag till organisationen av statens jordbruksnämnd, över vilket ett flertal
myndigheter och organisationer efter remiss avgivit yttranden. Departementschefen
anförde vidare följande. -—- — -—-
I betraktande av de maktpåliggande och svårbemästrade arbetsuppgifter, som
komma att åvila jordbruksnämnden, är det av största vikt, att nämnden skall få
en sådan organisation, att den på ett tillfredsställande sätt kan fullgöra dessa uppgifter.
Samtidigt är det lika angeläget, att organisationen ej skall bliva onödigt
stor och kostsam ävensom att eu lämplig avgränsning skall erhållas i fråga om
nämndens arbetsuppgifter. Med hänsyn till den kritik, som ur dessa synpunkter
från skilda håll riktats mot de sakkunnigas betänkande, anser jag, såsom jag i
annat sammanhang tidigare angivit, det önskvärt att betänkandet skall överses
innan på detsamma grundade förslag föreläggas riksdagen. — — -—
Utgångspunkten för denna översyn bör vara innehållet av 1947 års riksdags
beslut i fråga om jordbruksnämndens organisationsform och arbetsuppgifter. På
sådana områden, där sagda beslut innebar ett definitivt ställningstagande eller
där sådant ställningstagande senare skett, bör sålunda någon omprövning av beslutet
icke ifrågasättas. I enlighet härmed böra utredningsmännen exempelvis utgå
från att den prisreglerande verksamheten på fiskets område — såsom förutsatts
i 1948 års riksdags beslut angående inrättande av en särskild fiskeristyrelse
— skall omhänderhavas av jordbruksnämnden. Likaså bör den ståndpunkt, som
1947 års riksdag intog i fråga om utformningen av den prisreglerande verksam
15
Iiihang till riksdagens protokoll 19.r>0. 1 sand.
Biksdagsberttttelseu.
Jo: 8
226
Riksdagsberåttelsen.
I Jo: § heten på jordbrukets område, vara vägledande vid bedömandet av behovet av
personal för detta ändamål. Hänsyn bör dock givetvis tagas till de förändringar
i det internationella läget, som därefter skett.
För en prövning av jordbruksnämndens personalbehov är det av stor betydelse,
vilket organ som skall upprätta de inkomst- och kostnadskalkyler, vilka avses
skola läggas till grund för statsmakternas avvägning av priserna på jordbrukets
produkter, ävensom i vad mån jordbruksnämnden skall ombesörja därför erforderliga
statistiska utredningar och eventuellt även svara för annan jordbruksstatistik.
Med anledning av vad som anförts härom i vissa remissyttranden över de
sakkunnigas betänkande må här erinras om att båda dessa frågor berördes i propositionen
nr 75 till 1947 års riksdag. Rörande den förra frågan uttalade dåvarande
departementschefen, att det icke syntes honom böra komma i fråga, att
detta arbete skulle omhänderhavas av jordbrukets fackliga och ekonomiska organisationer.
Däremot vore det givetvis angeläget, att arbetet skulle ske på ett fullständigt
objektivt sätt samt att jordbruket skulle beredas tillfälle att deltaga däri
och att granska de föreliggande utredningsresultaten. Vad vidare angår behovet
av personal för jordbruksstatistiskt arbete uttalade dåvarande departementschefen
i propositionen, att han funne det nödvändigt, att jordbruksnämnden skulle utrustas
med sådana resurser, att den kunde utföra de statistiska utredningar, som
erfordrades i dess löpande verksamhet med handhavande av jordbruksregleringen.
Förhållandet mellan dessa utredningar och den allmänna jordbruksstatistiken
borde emellertid ytterligare övervägas.
Mot dessa uttalanden gjorde riksdagen icke någon erinran.
I anslutning till de nyss återgivna uttalandena angående organisationen av arbetet
med upprättande av inkomst- och kostnadskalkylerna för jordbruket synes
det nu icke böra ifrågasättas att, såsom hävdats i vissa remissyttranden, detta
arbete skulle helt eller huvudsakligen ombesörjas av jordbrukets ekonomiska organisationer.
Utredningsmännen böra i stället vid bedömningen av jordbruksnämndens
personalbehov utgå från att det med sagda kalkyler förenade utredningsarbetet
bör åvila jordbruksnämnden. Upprättandet och granskningen av kalkylerna
bör i övrigt bedrivas på huvudsakligen samma sätt som för närvarande.
Detta gäller såväl de totalkalkyler, vilka nu upprättas, som de planerade tvpjord♦
brukskalkvlerna.
Vad vidare angår omfattningen av det statistiska arbete, som bör ombesörias
av jordbruksnämnden, torde slutlig ställning ej böra tagas till denna fråga, förrän
resultatet av 1948 års statistikutrednings arbete föreligger. I avbidan härpå torde
på denna punkt någon ändring i nuvarande förhållanden icke böra ifrågasättas
vid översynen. Härvid bortses givetvis från sådana ändringar, som eventuellt
kunna vidtagas i besparingssyfte utan att någon egentlig förskjutning sker i det
nuvarande förhållandet mellan livsmedelskommissionen och statistiska centralbyrån.
I fråga om jordbruksnämndens arbetsuppgifter må till slut endast erinras om
att 1947 års riksdagsbeslut rörande utformningen av de prisreglerande åtgärderna
på jordbrukets område bland annat innebar, att statsmakterna skulle medverka
till en centralisering av exporten och importen av vissa viktiga produktslag. Det
bör ankomma på jordbruksnämnden att avgöra de tvister, som till följd av en
dylik centralisering kunna uppkomma mellan stridiga intressen, ävensom att i övrigt
medverka till att de organ, som bildas för att handhava exporten och importen,
bedriva sin verksamhet i överensstämmelse med nyssnämnda riksdagsbeslut.
Jordbruksnämnden bör även — liksom nu livsmedelskommissionen — medverka
vid lösande av sådana intressekonflikter, som i övrigt kunna uppstå vid tillämpningen
av de prisreglerande åtgärderna och därtill knutna villkorsbestämmelser.
---
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 227
Utredningen har intill den 15 november 1949 hållit 8 sammanträden. Verk- J Jo* jo
samheten har huvudsakligen omfattat genomgång av utredningsmaterialet
och fastställande av riktlinjer för organisationsarbetet.
Utredningen har den 20 december 1949 avgivit betänkande med översyn
av tidigare avgivet förslag till organisation för statens jordbruksnämnd.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
9. Statens sockernämnd (1947: I 10; 1948: I 19; 1949: I 9).
Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (SFS nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (SFS nr 710), den 28 juni
1946 (SFS nr 515) och den 24 september 1948 (SFS nr 638).
Ledamöter:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
Backman, H. R., lagman.
Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:
Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.
Sekreterare:
Jacobsson, G., jur. kand.
Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel. 710 97.
Nämnden har under år 1949 intill den 1 december sammanträtt 8 dagar.
Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet. Nämnden har bedrivit viss
upplysningsverksamhet beträffande betarbetarlöner. Vidare har nämnden
haft att handlägga vissa ärenden rörande lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor. 10
10. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1947: I 11; 1948: I 20;
1949:I 10).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
utsedd av fullmäktige i riksgäld skontoret:
Magnusson, Iv. H., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman;
utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
Allstrin, L. B., bankdirektör;
228
Riksdagsberättelsen.
utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:
Björkman, Th., direktör.
Suppleanter resp.:
Berger, O. A., kansliråd;
Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Strand, A. W„ riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Stjernberg, S. T., direktör;
Cederström, A., friherre, godsägare.
Lokal: Näckströmsgatan 1; tel. 20 03 20.
Kansligöromålen hos nämnden handhavas enligt Kungl. Maj :ts medgivande
av Sveriges allmänna hypoteksbank.
Nämnden har under år 1949 sammanträtt 8 gånger.
Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med
tidigare tillämpade riktlinjer.
Under 1949 ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 397 550 kronor för bestridande
av lån till ett antal av 103 stycken.
För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha
vissa resor företagits av nämndens ledamöter. 11
11. Statens linnämnd (1947: I 14; 1948: I 22; 1949: I 11).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (SFS nr 448).
Ledamöter:
Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, N., lantbrukare;
Paues, E. W., direktör; ^
Sundelin, H., major;
Svensson, D., lantbrukare;
Åkerman, E. Å., professor.
Sekreterare:
Heidendahl, N. M., agronom.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 6159 87.
Under år 1949 har nämnden hållit 6 sammanträden.
Linnämnden har följt utvecklingen av spånadsväxtodlingen och föreslagit
åtgärder till förbättrande av densamma. Vidare ha undersökningar företagits
av lin- och hampberedningsverken för att konstatera, att verksamheten
därstädes bedrives på mest ändamålsenliga sätt. Efter förhandlingar
mellan nämnden och representanter för linne- och hampindustrien har överenskommelse
träffats om avsättning av svensk spånadsväxtfiber.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 229
12. Elektrifieringsberedningen (1947:1 15; 1948:1 23; 1949:1 12). I JO! 13
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943, den 9 mars och den 26 oktober 1945 samt den 28 januari 1949:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;
Helleberg, N., byråchef, vice ordförande;
Granström, E. A., byråchef;
Upmark, E. G. J., generaldirektör (t. o. m. den 31 januari 1949);
Blomqvist, E. A. E., civilingenjör (fr. o. m. den 1 februari 1949).
Sekreterare:
Lund, R. N., byråingenjör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.
Direktiven för beredningen, se 1942:1 Jo 32 och 1949:1 Jo 12.
Under tiden den 21 november 1948—den 25 november 1949 har beredningen
hållit 25 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
436 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande
förhållanden. 12 ärenden ha bordlagts på grund av höga specifika anläggningskostnader.
13. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1947: I 17;
1948: 1 25; 1949: I 13).
Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj :t bland annat förordnat, att
de arbetsuppgifter, som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle, sedan denna
avslutat den inom utredningen pågående undersökningen rörande skogsbrukets
transporter på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr
1943: I Jo 16).
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 24 november 1944 och
den 4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning
av vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande
frågor
dels såsom särskild utredningsman:
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;
dels såsom särskilda sakkunniga:
Boberg, S., försäljningschef;
Edström, Th. G. F., direktör;
Englund, A., ombudsman;
Hellström, A., disponent;
Herlitz, N. A., direktör;
Jonsson, L. J., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Magnusson, M., disponent;
Nordquist, M., jägmästare;
Strömbäck, C., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Winbladh, A. Th., jägmästare.
230
Riksdag sberättelsen.
I JO! 13 Av skogsstyrelsen tillkallade att såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:
Ahnlund, B., disponent;
Bäcklund, O., jägmästare;
Djurberg, G., disponent;
Nordquist, M., jägmästare;
Alund, H., forstmästare.
Lokal: Skogsstyrelsen; tel. 23 36 60.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 17 (jfr 1942: I Jo 12).
Den fortsatta utredningen under år 1949 har omfattat det avsnitt, som
avser åstadkommande av enhetliga föreskrifter för mätning av sågtimmer
av barrträd.
Yttranden över ett av experterna hösten 1948 avlämnat förslag till sådana
föreskrifter föranledde smärre jämkningar i förslaget, vilket därefter behandlades
vid överläggningar med av förslaget berörda parter den 28 april
1949. Yttrandena och nämnda överläggningar föranledde skogsstyrelsen att
den 3 maj 1949 fastställa nya regler för volymmätning av sågtimmer av
barrträd för området från och med Ljusnans virkesmätningsförenings verksamhetsområde
och norrut. Regler för bestämning av sågtimrets kvalitet
utfärdades däremot icke i avvaktan på vissa kompletterande utredningar
avseende kvalitetsbestämningen som virkesmätningsrådet erbjudit sig utföra
och bekosta. Skogsstyrelsen har beaktat detta åtagande och avser att tills
vidare avvakta resultaten av detta utredningsarbete. 14 *
14. Kommittén för maskinell täckdikning (1947: I 21; 1948: I 28;
1949: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):
Berglund, N. H., professor, ordförande;
Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent;
Moberg, H. A:son, direktör.
Sekreterare:
Larsen, R. H., agronom (t. o. m. den 11 april 1949);
Persson, P. E. S., laborator (fr. o. m. den 12 april 1949).
Lokal: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 7; tel. 25 080.
Såsom experter ha anlitats agronomen E. Y. Andersson, civilingenjören
N. R. M. Weibull och jordbrukskonsulenten A. Norrgård.
Kommittén har under år 1949 hållit 11 sammanträden. Dessutom ha överläggningar
hållits inom kommittén och med tekniska experter.
Resultaten från föregående års försök med en stor täckdikningsmaskin ha
bearbetats liksom även de uppgifter, som insamlats beträffande övriga täckdikningsmaskiner
inom landet. Dessa senare ha studerats i arbete vid resor,
som kommitténs ledamöter företagit.
Kommittén beräknar kunna avgiva betänkande i början av år 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
231
15. 19M års tryckeriutredning (1947: I 28; 1948: I 31; 1949: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):
Sverne, E. V., generaldirektör; ordförande;
Hernlund, C. A. V., överdirektör;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Murray, C. A., byråchef;
Sandberg, A. G. N., f. d. byråchef;
Thunborg, T. F., statssekreterare.
Att såsom expert biträda de sakkunniga med vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:
Lindholm, G. A., tryckeriintendent.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., t. f. advokatfiskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.
Sedan utredningen i skrivelse den 9 januari 1948 underställt chefen för
jordbruksdepartementet frågan om utredningsuppdragets fullföljande, har
departementschefen den 28 juni 1949 dels föreskrivit, att utredningsarbetet
beträffande reproduktionsanstaltens framtida organisation skall omhänderhavas
av en delegation inom utredningen, bestående av ordföranden samt
Thunborg och Murray, ävensom att detta arbete tills vidare endast skall avse
frågan om de förändringar i personalens anställnings- och avlöningsförhållanden,
som kunna anses påkallade, därest anstalten bibehålies vid i huvudsak
nuvarande arbetsuppgifter, dels uppdragit åt Hernlund att med generalstabens
litografiska anstalt upptaga förhandlingar om ändringar i gällande
avtalsvillkor angående tryckningen av de officiella kartorna för att söka för
statsverket uppnå bättre ekonomiskt utbyte än för närvarande av kartförsäljningen,
dels ock föreskrivit, att arbetet med övriga åt utredningen uppdragna
uppgifter skall anstå tills vidare.
Nyssnämnda delegation har hållit 4 sammanträden. Den 21 november
1949 har delegationen avgivit promemoria med utredning och förslag rörande
statens reproduktionsanstalt (stencilerad). 16 *
16. Utredning rörande indragning av ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län, m. m. (1947: I 29; 1948: I 32; 1949: I 18).
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län m. m.:
Berglöf, L„ f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. It 46 99.
232
Riksdag sberättelsen.
I Jo: IG Uppdraget står i visst samband med pågående utredning angående vissa
fiskerättsliga frågor inom lappmarkerna. I anslutning till sistnämnda utredning
har arbete utförts jämväl för nu ifrågavarande uppdrag.
Uppdraget väntas bli slutfört i början av år 1950.
17. Utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. (1947:1 34; 1948:1 33; 1949:1 19).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 att
verkställa utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på
jordbrukets arbetskostnader jämte de spörsmål, som äga samband därmed:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, A., sekreterare;
Cederwall, G. F. E., fil. lic. (t. o. m. den 25 maj 1949);
Meidner, R. A., fil. kand.;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Experter vid vissa undersökningar:
Holmström, S. J. R., agron. lic.;
Lemne, L., fil. dr;
Svärdström, K. F., professor.
Sekreterare:
Olsson, K. H., byråchef.
Biträdande sekreterare;
Swedborg, E. H., aktuarie.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
De sakkunniga ha under år 1949 intill den 1 december hållit 13 sammanträden.
De av de sakkunniga med anlitande av experter utförda undersökningarna
ha avsett jordbrukets kostnader för maskiner och redskap, ekonomibyggnader
och grundförbättringar ävensom jordbrukets arbetskostnader,
räntekostnader och elkostnader samt vidare jordbrukets inkomster av fältmässiga
köksväxtodlingar. Undersökningsresultaten ha kommit till användning
vid upprättandet av jordbrukets inkomst- och kostnadskalkyler.
Uppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1950. 18 *
18. Naturskgddsutredningen (1947:1 39; 1948:1 35; 1949:1 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;
Florin, C. R., professor;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindström, S. A., arkitekt;
Nilsson, G. H., överdirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
233
Westman, K. J. A., överingenjör. 1 Jo; 20
Sekreterare:
Spens, E. V., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Jo 39.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 11
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950.
19. Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker (1947:1 40; 1948:1 36; 1949:1 21).
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrekt sgatan 13; tel. 11 46 99.
Under år 1949 har bland annat inhämtats vissa statistiska och andra
upplysningar från myndigheter. Härjämte bär arbetet å det blivande betänkandet
fortsatts.
Utredningen kommer att avslutas i början av år 1950. 20 *
20. Utredning rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploateringen av Fjärås Bräcka (1948:1 39; 1949:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):
Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;
Lindström, S. A., arkitekt.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Jo 39.
Sedan innehavaren av Gåsevadholms fideikommiss i tvist med Aktiebolaget
Fjäråssand hänskjutit till skiljedom yrkandet att köpeavtalet den 9 november
1946 angående bolagets förvärv av det fideikommisset tillhörande
området av Fjärås Bräcka måtte förklaras förverkat, ha skiljemännen i
dom den 13 juni 1949 ogillat detta yrkande samt förpliktat fideikommissinnehavaren
att ersätta bolaget dess kostnader å tvisten ävensom arvodena
till skiljemännen.
Den 1 juli 1949 har staten övertagit samtliga aktier i bolaget. I samband
därmed ha utredningsmännen inträtt i bolagets styrelse i de dittillsvarande
styrelseledamöternas ställe.
Avstyckning har skett av det av bolaget enligt avtalet den 9 november
1946 förvärvade området.
234 Riksdagsberåttelsen.
I Jo: 20 Under 1948 igångsatta markundersökningar av Fjärås Bräcka ha fortsatt
under år 1949 och beräknas bli avslutade omkring årsskiftet.
Sedan markundersökningarna ävensom pågående arkeologiska undersökningar
slutförts, ha utredningsmännen att taga ställning till frågan om den
framtida vården och förvaltningen av det avstyckade området samt möjligheten
med hänsyn till naturskyddsintressena av Bräckans exploatering
genom grusuttag.
Utredningen beräknas pågå även under år 1950.
21. Utredning rörande avhorning av tjurkalvar (1949:1 27).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande avhorning av tjurkalvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1948):
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Johansson, A., förbundsordförande;
Lagerlöf, N., professor;
Schale, S. H., kapten;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hessel, N. O., sekreterare.
Lokal: Blekinge läns hushållningssällskap, Karlskrona; tel. 1143.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Jo 27.
Kommittén har under år 1949 intill den 1 december hållit 2 sammanträden.
Kommittén bär under året slutfört en undersökning rörande omfattningen
av de olyckor, som förorsakas genom stängning av nötkreatur. Undersökningar
ha vidare verkställts beträffande olika metoder för avhorning
av kalvar.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1950. 22
22. 1948 års kronolägenhetsutredning (1949:1 28).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som
skola gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1948):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Alm, M. F., f. d. byråchef;
Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;
Olsson, Albin, kronotorpare.
Expert, tillika sekreterare:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Lokal: Birger Jarlsgatan 9; tel. 10 22 14.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Jo 28.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 235
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 haft 14 J Jqj 23
sammanträdesdagar.
Utredningen har i skrivelse den 17 februari 1949 föreslagit, att en undersökning
skall komma till stånd rörande förutsättningarna för gemensam
ladugårdsdrift för vissa kronolägenheter i Meselefors. Kungl. Maj :t har sedermera
uppdragit åt lantbruksstyrelsen att verkställa den begärda undersökningen.
Utredningen har för avsikt att, sedan denna utförts, taga ståndpunkt
till om förutsättningar finnas för det gemensamma företaget och
huru detta bör utformas m. in.
Utredningens uppdrag i övrigt har slutförts genom att utredningen den
14 oktober 1949 avlämnat betänkande angående upplåtelsevillkoren för
kronotorp in. fl. lägenheter (stencilerat).
23. Potatisindustriutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1948):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Brahmer, H. T., överingenjör;
Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Magnusson, R. A. H., landssekreterare;
Sjö, N. A., kassör, led. av I kamm.;
Virgin, G. I., godsägare, kapten;
Wintzell, T., överingenjör.
Sekreterare:
Asplund, K. T., e. förste byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium; tel. 22 36 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
november 1948):
Att en betydande produktion av fabrikspotatis uppehälles är otvivelaktigt av
stort värde ur det allmännas synpunkt särskilt med hänsyn till att en dylik odling
erbjuder en reserv i fråga om försörjningen med potatis för direkt konsumtion.
Förefintligheten av en sådan reserv bär ju även visat sig vara av utomordentlig
betydelse vid flera tillfällen under de senaste åren. I vissa delar av landet är
vidare de naturliga produktionsförutsättningarna för jordbruket sådana att jordbruksdriften
till stor del måste baseras på odling av fabrikspotatis. Det är under
dessa förhållanden naturligt, att statsmakterna vidtagit särskilda regleringsåtgärder
till skydd för denna odling och de till den anknutna stärkelse- och bränneriindustrierna.
Genom att ett dylikt skvdd lämnas ökas dock även det allmännas intresse av
att befintliga rationaliseringsmöjligheter inom stärkelse- och bränneriindustrierna
tillvaratagas i rimlig utsträckning. Av vad jordbrukskommittén och spritutredningen
anfört framgår emellertid, att förhållandena inom dessa industrier nu ej kunna
anses tillfredsställande ur rationaliseringssynpunkt. Jag finner det under sådana
förhållanden angeläget, att genom statens försorg en utredning igångsättes rörande
möjligheterna till fortsatt rationalisering inom sagda industrier. Härvid böra bland
236
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 23 annat uppmärksammas resultaten av de undersökningar som verkställts genom
jordbrukskommitténs försorg ävensom erfarenheterna från vissa nyligen gjorda
försök att kombinera tillverkning av potatismjöl och tillverkning av potatisbrännvin.
Utredningen bör framför allt syfta till att med beaktande av samtliga på frågan
inverkande faktorer av såväl ekonomisk som annan art framlägga ett konkret
program för den driftskoncentration som synes nödvändig inom dessa näringsgrenar.
Vid uppgörandet av detta program bör utredningen, i anslutning till de
allmänna riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken som fastställts av 1947
års riksdag, utgå från att skydd bör lämnas en produktion av potatismjöl, som
är så stor att den täcker hela eller i vart fall den övervägande delen av den inhemska
konsumtionen av varan. Vad angår tillverkningen av potatisbrännvin må
erinras om att spritutredningen föreslagit vissa jämkningar i nu gällande normer
för bestämmande av storleken av den produktion, som skall åtnjuta avsättningsskydd.
Spritutredningens förslag är, enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet,
för närvarande under remissbehandling. Därest förslaget föranleder
ändring i nu gällande normer, torde utredningen vid utarbetandet av dess
rationaliseringsprogram för bränneriindustrin böra taga hänsyn därtill.
Utredningen bör vidare framlägga förslag rörande de åtgärder, som från statens
sida böra vidtagas för att främja genomförandet av den planerade rationaliseringen.
I anslutning härtill bör även övervägas i vad mån ändringar i nu gällande
former för stödet åt odlingen av stärkelsepotatis och tillverkningen av potatismjöl
äro påkallade för genomförande av rationaliseringen eller eljest.---
Utredningen har intill den 1 december 1949 sammanträtt under 13 dagar,
delvis i samband med resor i och för studiebesök vid stärkelsefabriker och
brännerier i Blekinge, Kristianstads och Skaraborgs län och överläggningar
med styrelserna för Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. samt
Sveriges bränneriidkares förening ävensom representanter för stärkelsefabrikerna
och brännerierna.
En inom utredningen tillsatt delegation har i samråd med särskilda experter
organiserat ett omfattande kalkyleringsarbete, avseende de ekonomiska
betingelserna för olika alternativ av driftskoncentration.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1950. 24
24. 1948 års utredning om torrläggningsverksamhetens organisation.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1948):
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm., ordförande;
Hägglund, J. M., byråchef;
Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent.
Lokal: Riksdagshuset.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
november 1948):
I sitt betänkande angående organisationen av verksamheten för jordbrukets yttre
och inre rationalisering (SOU 1948: 2) erinrade 1947 års centrala lantbrukskommitté
om att det beslut, som 1947 års riksdag fattat angående riktlinjerna för den
framtida jordbrukspolitiken, bland annat innebar att det statliga stödet åt torr
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
237
1 ä gg n i n g s verksam liete n i fortsättningen skulle lämnas enligt i huvudsak samma
grunder som dittills. Kommittén föreslog ej heller någon ändring därvidlag. Den
uttalade emellertid att gällande regler för utlämnande av lån ur statens avdikningslånefond
i allmänhet vore onödigt invecklade, jämfört med de regler, som
föreslagits för rationaliseringslån i allmänhet. Stora fördelar ur administrativ
synpunkt skulle säkerligen vinnas, om besluten i låne- och bidragsfrågor beträffande
torrläggningsföretag kunde decentraliseras till lantbruksnämnderna. Detta
spörsmål borde göras till föremål för särskild utredning snarast möjligt. Därvid
borde även utredas, om icke lån ur statens avdikningslånefond skulle kunna utbytas
mot lån i enskild kreditinrättning, beviljat mot statlig garanti. Det syntes
vidare knappast finnas något skäl att ställa större krav på säkerheten för avdikningslån
än på säkerheten för lån i samband med yttre rationalisering eller för
finansiering av fastighetsförvärv.
Med anledning av dessa kommitténs uttalanden erinrade dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, i propositionen nr 149 till 1948 års
riksdag om att det i de vid 1947 års riksdag fattade besluten om organisationen
av rationaliseringsverksamheten förutsatts, att lantbruksnämnderna skulle givas
vidsträckt beslutanderätt även i ärenden av större betydelse. I överensstämmelse
härmed borde det enligt hans uppfattning i betydande utsträckning kunna uppdragas
åt lantbruksnämnderna att fatta beslut i nu ifrågavarande låne- och bidragsärenden.
Det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga
föreskrifter därvidlag. Även möjligheterna att i övrigt förenkla det administrativa
förfarandet i dessa ärenden borde övervägas. Departementschefen förklarade sig
slutligen ha för avsikt att lios Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att tillkalla
särskilda utredningsmän för behandling av dessa frågor.
Till vad dåvarande departementschefen sålunda uttalat kan jag helt ansluta mig.
Tidpunkten att igångsätta den ifrågasatta utredningen synes nu vara inne, sedan
lantbruksnämnderna och lantbruksstyrelsen varit i verksamhet någon tid. Utredningen
bör ej beröra grunderna för utlämnande av lån och bidrag. Sådan erfarenhet
angående verkningarna av systemet med statlig kreditgaranti för lån till rationaliseringsåtgärder
torde vidare ännu ej ha vunnits, att man nu bör upptaga
frågan om att beträffande lån till torrläggningsföretag övergå till denna stödform.
Utredningen bör alltså utgå från att det statliga stödet till torrläggningsverksamheten
skall lämnas i form av lån och bidrag enligt samma grunder som nu gälla.
Med denna utgångspunkt bör utredningen emellertid undersöka samtliga möjligheter
att genom decentralisaiion och på annat sätt förenkla det administrativa förfarandet
i samband med låne- ooh bidragsgivningen.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 5 sammanträden
om tillhopa 8 sammanträdesdagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1950. 25
25. Simåbruksutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 för
att verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full
lönsamhet genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1948):
Orborn, K. A., agronom, ordförande;
Andersson, Iv. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ha:ggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;
I Jo: 25
238 Riksdaysberättelsen.
I Jo: 25 Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamin.;
Olsson, H., byråchef;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ossmark, J. O. L., byråsekreterare (fr. o. in. den 4 februari t. o. in. den 9
maj 1949);
Högström, E. A., kamrerare (fr. o. m. den 20 maj 1949).
Lokal: Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, Kyrkogatan
2, Lund; tel. 14 690.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
november 1948):
Utredningen bör till en början avse att närmare klargöra de förutsättningar
i frågan om storlek, driftsinriktning och utformningen av de fasta anläggningarna
under vilka befintliga småbruk kunna bedömas ha möjlighet att uppnå full
lönsamhet. Eftersom möjligheterna att lösa småbrukens problem genom övergång
till speciell produktionsinriktning ju ytterst äro beroende av det avsättningsutrymme
som finnes för produkterna, bör jämväl denna sida av frågan uppmärksammas.
I betraktande av svårigheten att bedöma den framtida konsumtionsutveckiingen
på detta område samt av att en omläggning av småbrukens drift till vissa
specialodlingar måste beräknas komma att gå förhållandevis sakta, synes det här
ej nödvändigt att söka uppställa några mera preciserade långtidsprognoser. Utredningsarbetet
på detta område bör i stället i första hand inriktas på att söka
i stort belysa de avsättningsmöjligheter, som finnas eller kunna antagas komma
att föreligga. Utredningen bör emellertid även syfta till att, i den män så är
möjligt, giva ledning för det bedömande av avsättningsmöjligheterna i viss trakt,
som måste ske i regionalplaneringsarbetet och då beslut skall fattas om individuella
rationaliseringsåtgärder. — ■—■ —
De vid 1949 års riksdag väckta motionerna, i första kammaren nr 48,
174 och 175 samt i andra kammaren nr 46, 207 och 225, angående åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område ha överlämnats till utredningen
för att tagas under övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag —
jfr I Jo 34.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 9 sammanträden
under sammanlagt 21 dagar. I en del av sammanträdena ha representanter
för lantbruksnämnder och hushållningssällskap i olika län
deltagit.
Utredningen har företagit en studieresa till Danmark den 2 augusti 1949.
Utredningen har den 25 januari 1949, efter remiss, avgivit utlåtande över
betänkande med förslag rörande artificiell inseminationsverksamhet bland
nötkreatur, betänkande med förslag rörande yrkesutbildning inom jordbruk
och skogshantering samt betänkande med förslag rörande mjölkboskapskontroll.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
239
26. 1949 års jaktutredning. I Jot 26
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949)
dels såsom utredningsman:
Kling, E. H., expeditionschef;
dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
och i övrigt biträda vid utredningen:
Grill, C. L. C. C:son, direktör;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Rhedin, C. W. E., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen framgå av chefens för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sträng, anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1949
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen framhöll därvid inledningsvis, att numera överdirektören
G. A. Bouveng såsom utredningsman beträffande vissa jakträttsfrågor ävensom
polismästaren S. Bäckman i särskilda skrivelser gjort framställningar i fråga om
införande av obligatorisk ansvarighetsförsäkring för jägare. Vidare erinrade departementschefen,
att riksdagen på hemställan av jordbruksutskottet dels i skrivelse
den 19 juni 1947 (nr 363) anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om
utredning rörande sättet för anordnandet av en obligatorisk ansvarighetsförsäkring
för jägare samt för riksdagen framlägga de förslag i ämnet, som därav
kunde föranledas, dels ock i skrivelse den 11 maj 1946 (nr 225) hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utarbetande och framläggande för riksdagen
av förslag till lag om sådan ändring av jaktlagen, att den, som innehade jakträtt
å mark, belägen intill ett till järnväg, spårväg eller kanalverk hörande område,
skulle få rätt att jaga å sådant område, därest han erhållit tillstånd därtill av
anläggningens ägare. Departementschefen framhöll ytterligare, att svenska jägareförbundet
och jägarnas riksförbund i särskilda ansökningar hemställt om översyn
i vissa hänseenden av jaktlagens och jaktstadgans bestämmelser samt att i ett
av numera landssekreteraren M. Stiernström den 25 november 1944 avgivet betänkande
med förslag till rationalisering av vissa arbetsuppgifter å landsfiskalskontoren
till behandling upptagits frågan om förenkling av jaktstadgans bestämmelser
om märkning av kött och skinn samt om utfärdande av jaktkort och jaktpass.
Efter eu redogörelse för bland annat det utlåtande, vari jordbruksutskottet
hemställt om utredning rörande obligatorisk ansvarighetsförsäkring för jägare,
anförde departementschefen följande.
Vad först angår den utredning, som begärts i riksdagens skrivelse den 19 juni
1947, torde någon meningsskiljaktighet icke råda om det önskvärda i att de, som
tillfogas skada genom vådaskott vid jakt, skola kunna utfå dem tillkommande
skadestånd oberoende av den skadevållandes ekonomiska ställning. Det är emellertid
icke möjligt att utan närmare utredning taga ställning till frågan, huruvida
statsmakterna böra vidtaga särskilda åtgärder för att tillgodose detta''önskemål.
240
Riksdag sberättelsen.
I Jo: og Jag vill därför förorda, att sagda problem göres till föremål för en förutsättningslös
utredning. Denna bör i första hand avse spörsmålet, huruvida en obligatorisk
ansvarighetsförsäkring för jägare bör införas och, därest denna fråga besvaras
jakande, utformningen av denna försäkring. Bland annat torde i så fall böra prövas,
huruvida verksamheten kan ombesörjas av riksförsäkringsanstalten. Skulle
en obligatorisk ansvarighetsförsäkring ej anses böra införas, bör det övervägas,
om andra åtgärder böra vidtagas för att åtminstone i ömmande fall för de skadelidande
mildra de ekonomiska verkningarna av sådana olyckor som här avses.
Under det nu nämnda utredningsarbetet kan det uppenbarligen bliva nödvändigt
att ingå på vissa frågor, som behandlas i jaktlagen och därmed sammanhängande
författningar. Såsom berörts i jordbruksutskottets nyss återgivna utlåtande
torde exempelvis, om man vill införa en obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare och uttaga försäkringspremien i samband med jaktvårdsavgiften, jaktlagen
böra ändras så att jordägare blir skyldig erlägga jaktvårdsavgift även vid jakt
å egen mark.
Även bortsett från vad som kan föranledas av önskemål att bereda ersättning
för olyckor till följd av vådaskott vid jakt synes anledning föreligga att nu beakta
frågan om jaktvårdsavgiftens storlek. Bland annat må i detta hänseende erinras
om den inverkan den blivande ändringen av kommunindelningen kommer att få
på omfattningen av det område, där jakt må utövas mot erläggande av nu gällande
minimiavgift.
Det synes emellertid önskvärt, att utredningsmannen skall upptaga även vissa
andra problem rörande utformningen av jaktförfattningarna än sådana, som direkt
sammanhänga med frågorna om ersättning för skada genom vådaskott vid jakt
och om jaktvårdsavgiftens storlek.
Jag finner det visserligen icke påkallat, att man, såsom jägarnas riksförbund
synes ha avsett, nu skulle företaga någon allmän omprövning av de grunder, på
vilka gällande jaktlag är uppbyggd. I betraktande av att jaktlagens bestämmelser
om jaktvårdsområden närmast utgöra ett försök att på väsentligen nya vägar främja
jaktvården och intresset för denna torde det emellertid vara lämpligt att man,
sedan bestämmelser nu hunnit tillämpas under viss tid, överser desamma. Utredningsmannen
torde sålunda böra söka få en uppfattning om vilka verkningar de
hittills bildade jaktvårdsområdena haft för främjande av jaktvården, samt överväga,
huruvida några ändringar i bestämmelserna kunna anses påkallade med hänsyn
till de vunna erfarenheterna. Härvid bör dock fasthållas vid den redan i nu gällande
lag intagna ståndpunkten, att jaktvårdsområden böra bildas endast i den mån
de uppbäras av en övervägande majoritet av de jordägare, vilka med sin mark
skulle ingå däri.
Även den i riksdagens skrivelse den 11 maj 1946 berörda frågan om rätt till jakt
å område hörande till järnväg, spårväg eller kanalverk bör upptagas av utredningsmannen.
Det synes vidare önskvärt, att utredningen får omfatta frågan om möjligheterna
att förenkla det administrativa förfarandet i jakträtts- och jaktvårdsärenden. I
första rummet böra härvid uppmärksammas de problem, som sammanhänga med
bestämmelserna om utfärdande av jaktkort och jaktpass samt om märkning av
kött och skinn av dödade djur.
Utredningsmannen bör även i övrigt äga upptaga sådana spörsmål rörande jakträtt
och jaktvård, som kunna uppkomma under hans arbete och som ej beröra
grunderna för den nuvarande jaktlagstiftningen.
I fråga om ansvarighetsförsäkring torde nödigt samråd böra ske med den utredningsman
som av Kungl. Maj:t den 10 januari 1947 förordnats att, i samråd
med de representanter för övriga nordiska länder som kunna komma att utses,
verkställa en förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens
område.
241 .
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
Utredningen har under år 1949 intill den 1 december hållit 3 sammanträ- [ Jq. 07
den.
Den 21 november 1949 har utredningen överlämnat en promemoria (stencilerad)
angående jakträtten kring vissa mindre öar och holmar med därvid
fogat utkast till lag om ändring i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt
till jakt.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
27. 1949 års ågofredsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 mars och den 21
december 1949 för utredning rörande revision av lagen om ägofred (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 mars 1949):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Alm, M. F., byråchef;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, E. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andrén, T. S., skogsvårdschef;
Braunstein, Å. G. V., häradshövding (fr. o. m. den 1 januari 1950);
Ericsson, Y. A. R., byråchef;
Pålsson, P. O., lantbrukare, led. av I kamm.;
Åström, H., ombudsman.
Sekreterare:
Nilsson, O. F., fil. lic.
Lokal: Birger Jarlsgatan 9"; tel. 10 22 14 (byråchefen Ericsson) och
10 22 74 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 18
mars 1949):
Ur såväl skogsbrukets som jordbrukets synpunkt är det av vikt att skogsarbetet
så långt möjligt avvecklas och ersättes med rationellt ordnade kulturbeten. För
skogsbruket är sålunda ett fredande av föryngringsytorna mot bete av stor betydelse
för skogsåterväxten och därmed för möjligheten att i fortsättningen trygga
skogsindustriernas råvarubehov; och vad jordbruket angår medför eu övergång
till kultur bete i regel en avsevärd förbättring av resultatet av animalieproduktio
uen
och därmed av jordbrukets lönsamhet. —---Ett av huvudsyftena med lagen
av den 2 juni 1933 om ägofred, vilken lag reglerar rätten till bete å ohägnad skogsmark,
var sålunda att öppna vägen för en viss avveckling av det gemensamma
skogsbetet genom införande av möjlighet till s. k. betesreglering. De förhoppningar,
som i detta hänseende knötos till ägofredslagen ha emellertid endast i ringa män
infriats. Betesreglering har nämligen i praktiken kommit till stånd blott i mycket
begränsad omfattning, bland annat säkerligen beroende på att bestämmelserna om
sådan regler,ing ansetts alltför komplicerade och svåröverskådliga.---■
De bestämmelser, som nu gälla angående bidrag till anläggande av kulturbeten,
ha nyligen översetts. Någon ytterligare omprövning av dem synes ej för närvarande
påkallad. Med hänsyn till de erfarenheter som vunnits rörande tillämpningen
av den nu gällande ägofredslagen och till den förskjutning i skogsarbetets betydelse,
som ägt rum och kan väntas komma att fortsätta, synes det däremot önsk
10
Ilihamj till riksdagens protokoll l!).r>0. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
242
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 27 värt, att frågan om en revision av lagen i syfte främst att finna en lämplig lösning
av de med skogsbetet sammanhängande frågorna nu skall utredas.
Utredningen, vilken bör bedrivas i nära samarbete med fastighetsbildningssakkunniga,
synes lämpligen böra ske genom särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga.
Under år 1949 har utredningen hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1950.
28. 19k9 års växtskyddsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 mars 1949 för att
verkställa översyn av organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 april 1949):
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Lanke, B. T., sekreterare;
Osvald, K. H., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ekström, P. E., sekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av chefens för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sträng, anförande till statsrådsprotokollet den 24 mars 1949 vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde — efter att inledningsvis ha erinrat dels om två
av lantbruksstyrelsen och växtskyddsanstaltens styrelse respektive av anstaltsstyrelsen
i augusti 1947 avlämnade utredningar rörande behovet av filialer till växtskyddsanstalten
och om organisationen och utredningen vid anstaltens huvudinstitution,
dels om vissa på senare tid verkställda smärre utbyggnader av organisationen
och dels om innehållet i motionerna nr 54 och 103 i första kammaren samt
nr 79 och 102 i andra kammaren vid 1947 års riksdag, nr 231 i första kammaren
vid 1948 års riksdag samt nr 227 i första kammaren och nr 288 i andra kammaren
vid 1949 års riksdag — följande.
Med hänsyn till att växtsjukdomar och angrepp av skadeinsekter årligen vålla
stora ekonomiska förluster är det av vikt, att den statliga växtskyddsorganisationen
erhåller ökad effektivitet. Sedan beslut numera fattats rörande organisationen av
forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område, synes hinder ej heller
föreligga, att jämväl frågan om organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten
upptages till mera definitiv prövning. Såsom utgångspunkt torde
härvid kunna tagas de av lantbruksstyrelsen och växtskyddsanstaltens styrelse
verkställda utredningarna. Dessa torde emellertid böra överarbetas bland annat
med hänsyn till nyssnämnda beslut.
Vid en dylik överarbetning torde i främsta rummet två spörsmål böra beaktas.
Det ena gäller området för den forsknings- och försöksverksamhet, som bör bedrivas
av växtskyddsanstalten, samt möjligheterna att här anordna samarbete med
andra organ, främst lantbrukshögskolan och statens lamtbruksförsök. Det andra
avser möjligheten att förbättra upplysningsverksamheten bland odlarna i form av
råd och anvisningar rörande åtgärder till förebyggande och bekämpande av växtsjukdomar
och insektshärjningar.
Vad det senare problemet angår böra erfarenheterna av det redan i viss utsträckning
tillämpade filialsystemet beaktas. Skulle dessa erfarenheter vara goda,
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 243
bör en viss utbyggnad av filialsystemet kunna övervägas. Av kostnadsskäl torde J[ JO! 29
man emellertid icke böra räkna med att dylika filialer skola kunna inrättas i sådan
omfattning, att man på detta sätt helt kan tillgodose odlarnas behov av råd
och upplysningar. Av samma skäl torde det ej heller vara möjligt att lösa detta
problem genom att tillsätta särskilda växtskyddskonsulenter. Däremot synes en
tänkbar lösning vara att, vid sidan av den upplysnings- och rådgivningsverksamhet
som kan bedrivas av växtskyddsanstalten och eventuella filialer, anknytning
även sökes till hushållningssällskapen. Dessas befattningshavare lämna i viss utsträckning
redan nu råd och upplysningar på detta fält. Deras möjligheter att
göra en värdefull insats på detta område skulle emellertid sannolikt ökas väsentligt,
därest de genom efterutbildning i form av på lämpligt sätt anordnade kurser
erhölle fördjupade insikter i växtskyddets aktuella problem. Givet är att en på
dylikt sätt anordnad upplysnings- och rådgivningsverksamhet ej kan ersätta det
arbete på sagda område, som bedrives av växtskyddsanstalten. Den -bör emellertid
kunna avlasta en avsevärd del av anstaltens arbetsbörda, särskilt vad gäller enklare
ärenden, och på så sätt giva anstaltens personal ökad möjlighet att ägna sig åt
forsknings- och försöksverksamhet samt åt mera allvarliga eller komplicerade fall.
Även till de statliga försöksgårdarna synes en liknande anknytning kunna tänkas.
Utredningen bör emellertid ej begränsas till de frågor, som nu nämnts, utan
bör avse en allmän översyn av organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten.
Utredningen har intill den 15 november 1949 hållit 4 sammanträden. Arbetet
har hittills huvudsakligen varit inriktat på sammanställande av utredningsmaterialet
och diskussion av principer för organisationsarbetets uppläggning.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1950. 29
29. 1949 års försöksgårdskommitté.
Den 11 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök att utreda frågan om den fortsatta utbyggnaden av
försöksgårdsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 18 februari 1949).
Den 26 mars 1949 uppdrog styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök åt en kommitté att verkställa berörda utredning. I anslutning
därtill meddelade Kungl. Maj :t den 13 maj 1949 bestämmelser om kommittén.
Kommitténs sammansättning:
Gustafsson, Y. H„ professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen,
ordförande;
Brofalk, G. H., lantbrukare;
Hovgård, T. A., direktör;
Jonsson, N. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Nilsson-Leissner, G., professor, föreståndare för statens centrala frökontrollanstalt.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att såsom sakkunniga biträda vid utredningen:
Carlsson, C. G. E., förvaltare;
244
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 29 Vieweg, O. K. H., direktör;
örborn, K. A., agronom, ledamot av statens forskningskommittc för lantmannabyggnader.
Sekreterare:
Eliasson, N. G. I., agron. stud.
Lokal: överinspektörens kansli, Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
Uppsala 7; tel. 25 155 och 25 137.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 11
februari 1949):
Systemet med statliga försöksgårdar inom olika jordbruksområden har efter
hand utvecklats. För närvarande finnas åtta dylika försöksgårdar,--— —
Härjämte föreligga emellertid åtskilliga förslag till utbyggnad av försöksgårdsverksamheten.
Sålunda har lantbrukshögskolan vid olika tillfällen framlagt förslag
om inrättande av fyra nya försöksgårdar, nämligen en på Gotland, en i
Kalmar län, en i Östergötlands län samt en i Sunne socken av Värmlands län.
Norrlandskommittén har föreslagit inrättande av en försöksgård eller ett fast
försöksfält i Gävleborgs län samt av en central forsknings- och försöksstation vid
Röbäcksdalen i Västerbottens län. Särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade
sakkunniga ha den 19 november 1948 förordat, att en försöksgård skall
inrättas å Bogesund i Stockholms län. Slutligen har 1945 års jordbruksförsöksutredning
föreslagit, att den av Institutet för husdjursförädling ägda egendomen
Wiad i Stockholms län skall övertagas av staten och användas bland annat för
försöksändamål.
Genom beslut av 1946 och 1947 års riksdagar har förvärvats den mark, som
föreslagits skola användas till försöksgårdarna på Gotland och i Kalmar län, utan
att likväl därmed ställning tagits till frågan om inrättande av dessa försöksgårdar.
I två propositioner den 28 januari till årets riksdag har vidare föreslagits, att
principbeslut skall fattas om inrättande av en försöksgård i Sunne samt av den
av Norrlandskommittén föreslagna forsknings- och försökscentralen vid Röbäcksdalen.
Frågan om tidpunkten för förverkligandet av dessa planer har emellertid lämnats
öppen. Slutligen har i sistnämnda proposition även förordats, att Wiads
egendom från och med den 1 januari 1950 skall övertagas av staten och drivas
såsom försöksgård. I övrigt ha de förut omförmälda förslagen hittills icke föranlett
någon åtgärd.
Såsom jag framhållit i propositionen angående inrättande av en försöksgård
i Sunne är det, för att den vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på
jordbrukets område skall kunna fältmässigt fullfölja sina undersökningar och rön,
önskvärt att statliga försöksgårdar inrättas i sådant antal, att åtminstone de viktigare
av vårt lands jordbruksområden bliva företrädda med egna försöksgårdar.
Dylika gårdar kunna vidare vara av stort värde för jordbruksnäringens utveckling
därigenom att de kunna tjänstgöra som demonstrationsobjekt och som förmedlare,
när det gäller att föra ut vunna forsknings- och försöksresultat i praktisk användning.
Förslaget om att inrätta en försöksgård å Bogesund syftar till att skapa en försöksgård
av annan typ än de övriga nu befintliga eller planerade. Verksamheten
vid denna försöksgård skulle nämligen i första hand inriktas på att belysa sambandet
mellan ekonomibyggnadernas utformning och animalieproduktionen. Behovet
av en försöksgård för detta ändamål synes obestridligt. Däremot är jag icke
för närvarande beredd att taga definitiv ställning till frågan, var denna försöksgård
bör ligga. Den föreslagna förläggningen till Bogesund erbjuder onekligen fördelar
ur vissa synpunkter. Å andra sidan måste den dåliga arronderingen av de
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 245
ägor, som avsetts skola ingå i försöksgården, ävensom det dåliga skick, vari jor- £ Jq« 09
den över huvud taget befinner sig, betraktas som en nackdel. För ett ståndpunktstagande
i förläggningsfrågan är det av vikt, att en grundlig utredning sker rörande
den lämpligaste produktionsinriktningen och det sannolika utbytet av jordbruksdriften.
Vid de sakkunnigas betänkande ha även fogats vissa undersökningar och
kalkyler härom. Med hänsyn till frågans betydelse synes det emellertid önskvärt
att dessa undersökningar och kalkyler ytterligare granskas, innan definitiv ställning
tages till förslaget. Skulle en förläggning till Bogesund härvid av ekonomiska
skäl befinnas vara mindre lämplig, bör man söka finna en annan förläggningsplats.
I åtskilliga yttranden över ifrågavarande projekt har — jämte det behovet av en
försöksgård av nu nämnd typ vitsordats — framhållits, att ett förverkligande av
detsamma icke borde få medföra ytterligare uppskov av utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten
i övrigt.
Det torde även vara uppenbart att det, även om alla de föreliggande försöksgårdsprojekten
i och för sig skulle vara väl motiverade, icke är möjligt att realisera
dem på en gång. Utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten måste i stället ske
successivt i den mån det allmänna ekonomiska läget och situationen på byggnadsmarknaden
det medgiva. Under sådana förhållanden är det givetvis angeläget
att de försöksgårdar, vilka ur olika synpunkter kunna anses vara mest betydelsefulla,
skola inrättas i första hand. För den fortsatta behandlingen av de föreliggande
planerna på nya försöksgårdar synes det därför vara nödvändigt, att
en gemensam bedömning sker av de olika projekten med hänsyn till den ordning,
i vilken de böra förverkligas. Med hänsyn till den speciella karaktär av försöksgård
som ifrågasatts i Bogesundsprojektet bör detta avsnitt av utredningsarbetet
behandlas som ett specialfall.
Den gemensamma bedömningen synes i första hand böra företagas av lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök.
Uppgiften innebär i realiteten utarbetande av en plan för den fortsatta utbyggnaden
av försöksgårdsverksamheten. Beträffande utgångspunkterna härvid må
framhållas, att planeringen i princip bör avse endast den utbyggnad, som motsvaras
av redan framlagda förslag. I uppgiften bör alltså ej ingå att utarbeta förslag
till den ytterligare utbyggnad, som eventuellt kan vara önskvärd. Skulle under
arbetet framföras något nytt projekt vilket anses så betydelsefullt, att det bör
utföras före ett eller flera av de nu föreliggande, bör hinder dock ej föreligga att
i planen upptaga jämväl ett sådant projekt. I de fall, där i propositioner till årets
riksdag föreslagits, att principbeslut skall fattas om inrättande av försöksgårdar å
vissa platser, bör vidare givetvis, därest propositionerna bifallas av riksdagen,
frågan om förläggningen av dessa försöksgårdar icke upptagas på nytt. I övrigt
bör däremot, såsom redan framhållits i fråga om Bogesundsprojektet, hinder ej
föreligga att överväga andra förläggningsplatser än de redan föreslagna.
Beträffande planeringsarbetet må vidare framhållas, att detaljerade kostnadsberäkningar
ej böra företagas utan att dessa beräkningar böra inskränkas till vad
som kan erfordras för en bedömning av företagens lämplighet i och för sig och
av den ordning, i vilken de böra utföras. Behandlingen av förslaget om inrättande
av eu försöksgård å Bogesund bör dock, såsom redan nämnts, omfatta även en
granskning av föreliggande undersökningar rörande den lämpligaste produktionsinriktningen
å den planerade försöksgården och det sannolika utbytet av jordbruksdriften
å denna.----------
Kommittén har intill den 20 november 1940 hållit 8 sammanträden om
tillhopa It) sammanträdesdagar och därjämte företagit resor till befintliga
och planerade försöksgårdar.
246
Riksdagsberättelsen.
1 Jo: 30 30. 19W års jorderosionskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 juni 1949):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Netzén, G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Petersson, S. G., försöksgårdsföreståndare;
Elofsson, G. S., lantbrukare, led av I kamm.;
Bergström, L. B. V., länsjägmästare;
Björklund, C. M., jordbrukskonsulent.
Sekreterare:
Wixell, N. F., direktör.
Lokal: Drottninggatan 25; tel. 23 78 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 27
maj 1949):
De åtgärder, som år 1947 beslötos av statsmakterna för att förebygga sand- och
jordflykt, synas icke lia haft önskvärd effekt. Varken den hittills bedrivna upplysningsverksamheten
eller låne- och bidragsverksamheten ha i någon nämnvärd
grad lett till anläggande av skyddsskogar eller skyddshäckar eller till sådana omläggningar
av jordbruksdriften som varit påkallade för sagda ändamål. Orsakerna
härtill äro flera. Knappheten på medel bär medfört att upplysningsarbetet icke
kunnat bedrivas i erforderlig omfattning. Viss tveksamhet synes vidare alltjämt
råda beträffande det lämpligaste sättet för anläggande av skyddshäckar. Utformningen
av bestämmelserna om lån och bidrag bär i vissa avseenden hindrat en
allmän anslutning till behövliga planteringsföretag. Där intresse funnits för dylika
företag, bär detta vidare stundom hämmats av att plantmaterial ej stått till förfogande
i tillräcklig omfattning. Det kan slutligen ifrågasättas, om ej den nuvarande
uppdelningen av verksamheten på flera olika organ är mindre ändamålsenlig.
Det synes under nu angivna förhållanden böra övervägas, vilka åtgärder det allmänna
lämpligen kan vidtaga för att intensifiera verksamheten på ifrågavarande
område. Härvid torde till en början böra upptagas frågan om den lokala organisationen
av verksamheten. Ett bättre resultat torde kunna ernås, därest det i varje
län, där fara föreligger för mer omfattande sand- och jordflykt, finnes ett enda
organ, som har att svara för samtliga grenar av verksamheten. Härmed avses givetvis
ej inrättande av nya lokalorgan med egna befattningshavare. En tänkbar
lösning synes emellertid vara, att inom varje län tillsättes en särskild lokal kommitté
eller samarbetsdelegation, bestående av bland andra representanter för hushållningssällskapet,
skogsvårdsstyrelsen och lantbruksnämnden. Detta organ skall
då ha att i första hand leda och svara för arbetet till förebyggande av sand- och
jordflykt inom dess område. Organet bör, som nyss nämnts, ej ha några egna befattningshavare
utan bör erhålla nödigt biträde av de befintliga länsorganen. Skulle
den nu angivna lösningen befinnas ändamålsenlig, bör det emellertid övervägas i
vilken utsträckning och på vad sätt det ifrågasatta nya organet bör få medel till
sitt förfogande för upplysningsverksamheten liksom för låne- och bidragsverksamheten.
I sistnämnda hänseende bör särskilt prövas, huruvida organet självt bör
äga bevilja lån och bidrag eller om beslutanderätten här liksom för närvarande
bör ankomma på skogsvårdsstyrelsen, respektive lantbruksnämnden. Liknande problem
kunna uppkomma i fråga om den centrala organisationen och böra även
uppmärksammas.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 247
De nuvarande låne- och bidragsreglerna torde väl, särskilt om den av riksda- I Jo: 31
gen nu föreslagna utvidgningen av bidragsmöjligheterna komma till stånd, i stort
sett få anses tillfredsställande. Det torde emellertid vara anledning att överväga,
om ej statens ekonomiska insats för upplysningsverksamheten bör ökas. Vidare
torde det vara nödvändigt, att åtgärder vidtagas för att snabbt få fram erforderligt
plantmaterial. Frågan om behovet av särskilt statligt stöd härför bör undersökas.
Plantering av skyddsskog eller skyddshäckar är i regel till gagn ej blott för den
fastighet, å vilken planteringen sker, utan även för närliggande brukningsdelar.
Utsikterna att få till stånd önskvärda planteringar skulle säkerligen avsevärt ökas,
därest en form kunde skapas, enligt vilken de fastigheter, som ha påtaglig nytta
av planteringen, kunna åläggas att deltaga i kostnaden för företaget. Trots de
svårigheter, som det otvivelaktigt erbjuder att finna en lämplig lösning av denna
fråga, bör densamma därför uppmärksammas under utredningsarbetet.
Det bör slutligen övervägas, huruvida ej i samband med en intensifiering av
verksamheten möjligheterna för det allmänna att tvångsvis genomföra särskilt
angelägna planteringsföretag böra vidgas utöver den rätt till expropriation av flygsandfält,
som för närvarande finnes. Besvaras denna fråga jakande, bör även
prövas, på vad sätt det allmännas ingripanden böra ske. Beträffande de olika möjligheter,
som här kunna komma ifråga, må till en början hänvisas till det förfaringssätt,
som stadgas i skogsvårdslagen för genomförande av vissa skogsförbättrande
åtgärder. Även en utvidgning av expropriationsrätten synes kunna komma
i fråga. Beträffande sistnämnda medel bör dock beaktas, att det, då fråga är om
plantering av skyddshäckar, i allmänhet icke torde vara lämpligt att expropriera
själva marken utan att expropriation i dylikt fall endast torde böra avse nyttjanderätt
till marken.
Utredningsarbetet bör emellertid ej begränsas till de spörsmål som nu angivits
utan bör avse en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vinna bättre
resultat av verksamheten för bekämpande av sand- och jordflykt.---
Kommittén har under år 1949 intill den 1 december hållit 4 sammanträden
om tillhopa sex sammanträdesdagar samt företagit en studieresa till
Danmark.
Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen varit inriktat på insamling av
för uppdragets fullföljande erforderligt material samt undersökning och bearbetning
av de för utredningen grundläggande frågorna. Kommittén har
ansett sig med förtur böra behandla frågan om igångsättande av produktion
av plantor lämpade för läplantering och har i skrivelse den 1 november 1949
till chefen för jordbruksdepartementet framlagt förslag i ärendet.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under senare hälften av år 1950.
31. Skogsstatistikutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående utformningen av den skogliga
statistiken (se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):
Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;
Näslund, H. N. Ii., professor och föreståndare för statens skogsforskningsinstitut;
Sten,
H., redaktör, led. av I kamm.;
248
Riksdagsberättelsen.
I JO! 31 Strindlund, G., överdirektör;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssaint.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 22
september 1949):
Den ordning, som nu råder på den skogliga statistikens område, är behäftad med
åtskilliga brister. Som en av de allvarligaste av dessa torde böra betecknas avsaknaden
av en tillförlitlig årlig avverkningsstatistik. Även den ekonomiska och
sociala statistiken på skogsbrukets område -torde behöva utvidgas. Det synes slutligen
obestridligt att den uppdelning av den skogliga statistiken på flera olika
myndigheter som nu råder måste leda till ett visst dubbelarbete och att någon koncentration
bär bör eftersträvas.
I motion nr 64 i första kammaren vid 1947 års riksdag hemställdes om utredning
och förslag rörande erforderliga åtgärder på den skogliga statistikens område.
---Riksdagen beslöt i överensstämmelse med jordbruksutskottets hemställan.
Av skäl som jag nyss anfört anser även jag, -att frågan om den -rationella utformningen
av d-en skogliga statistiken bör utredas. Med hänsyn till karaktären av detta
utredningsarbete synes -det lämpligt att -detsamma utbrytes ur det större problemkomplex,
som 1948 års -statistikutredning bär att behandla, och uppdrages åt
särskilda sakkunniga. Självfallet bör -d-ock ett nära samarbete uppehållas med
nyssnämnda utredning liksom även med -den sakkunnige, som den 18 juni 1949
tillkallats av chefen för folkhushållningsdepartem-entet för att inom konjunkturinstitutet
verkställa utredning och a-vgiva förslag rörande organisationen av den
statistik, som för närvarande utarbetas inom bränslekommissionen och vissa andra
kristidsorgan.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
32. Utredning om fortsatt stöd åt lin- och hampodlingen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1949):
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Ahlsten, K. J., led. av II kamm.;
Kullgren, E., direktör;
Nilson, H. R., led. av II kamm.;
Näsström, E. E., led. av I kamm.;
von Schwerin, W. C. P. B., kanslichef;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Sekreterare:
Ekström, P. E., sekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 22
september 1949):
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 249
Den svenska odlingen och beredningen av lin och hampa bär under de se- I Jo: 33
naste åren erhållit ett betydande stöd av det allmänna. Detta stöd har otvivelaktigt
varit erforderligt, eftersom det här gällt att snabbt utvidga en odling, som sedan
en lång följd av år haft ytterst ringa omfattning i vårt land ävensom att praktiskt
taget från grunden bygga upp en inhemsk beredningsindustri. Den odling och
beredning av lin och hampa, som sålunda kommit till stånd, har även gjort det
möjligt att på ett någorlunda tillfredsställande sätt täcka det inhemska behovet av
ifrågavarande spånadsmaterial trots de importsvårigheter, som rått under det senaste
världskriget och tiden därefter.
Den prisgaranti, som hittills lämnats odlare av lin och hampa, utlöper senast
år 1950. Vid flera av beredningsverken har vidare det ekonomiska resultatet av
driften blivit sådant att de icke alls eller blott i mycket begränsad utsträckning
kunnat fullgöra sin amorteringsskyldighet beträffande de lån de erhållit från hemslöjdslånefonden.
Det kan därför förutses att dessa verk, då tiden för prisgarantien
till odlarna utlöper, komma att ha en skuldbörda, som är så stor, att det är synnerligen
tvivelaktigt, om de kunna fortsätta sin verksamhet utan statligt stöd i en
eller annan form. Jag finner det under dessa förhållanden påkallat, att en utredning
nu skall igångsättas rörande frågan om den önskvärda omfattningen av
den fortsatta odlingen och beredningen av lin och hampa här i landet ävensom
beträffande frågan, huruvida särskilt statligt stöd bör lämnas denna odling och
beredning samt, därest sistnämnda fråga besvaras jakande, rörande formerna för
detta stöd.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1950.
33. Utredning om skydd för pollenöverförande insekter mot faran av vissa
bekämpningsmedel mot skadeinsekter och ogräs.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):
Åkerman, Å., professor, ordförande;
Hammar, C., folkskollärare;
Nilsson, Hj„ rektor;
Torssell, R., professor.
Sekreterare:
Sjöborg, N. E., sekreterare.
Lokal: Lantbruksakademien, Mäster Samuelsgatan 47; tel. 10 09 14.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 22
september 1949):
Enligt giftstadgan den 26 november 1943 få växter, vilka beflygas av bin och
humlor, under blomningen icke behandlas med vissa arsenikhaltiga preparat.
Förbudet har meddelats för att skydda de pollenöverförande insekterna vid bekämpning
av skadeinsekter å kulturväxter m. m.
Sveriges biodlares riksförbund har i skrivelse den 28 februari 1949 till Kungl.
Maj:t hemställt, att ytterligare åtgärder måtte vidtagas i samma syfte. Sålunda har
bland annat föreslagits, att det i giftstadgan meddelade förbudet skulle utsträckas
till att avse all besprutning, bepudring och dylikt av sådana växter, som nyss
nämnts, under deras blomningstid. Som skäl för en dylik utvidgning har åberopats,
att man under de senaste åren i stor utsträckning börjat använda åtskilliga nya
bekämpningsmedel, vilka icke innehölle arsenik och därför ej fölle under sist
-
250
Riksdagsberättelsen.
I JOI 3;jnämnda förbud men vilkas giftverkan på insekter vore större än arsenikpreparatens.
Detta hade i ett flertal fall medfört, att bisamhällen skadats vid bekämpningen
av skadeinsekter, ökad upplysningsverksamhet rörande binas betydelse
för befruktningen av kulturväxterna ävensom om innehållet av gällande bestämmelser
om besprutning och bepudring mot skadeinsekter och ogräs har vidare
ansetts påkallad. I skrivelsen har även uttalats att biodlare, som fått sina bisamhällen
skadade vid bepudring av större områden, borde erhålla ersättning härför
av allmänna medel. — —- —
För egen del anser jag i likhet med remissinstanserna frågan om de åtgärder,
som lämpligen kunna vidtagas för att skydda de pollenöverförande insekterna
mot de faror, som användningen av de nya bekämpningsmedlen innebär, så betydelsefull,
att en utredning av densamma är motiverad. Utredningen bör även
avse det i förbundets skrivelse berörda ersättningsspörsmålet.
Utredningen har hållit ett sammanträde. Tjänstemän vid statens växtskyddsanstalt
skola igångsätta vissa specialutredningar åt de sakkunniga.
34. Utredning för översyn av bestämmelserna om producent- och kontantbidrag
för mjölk till vissa mindre jordbruk.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1949):
Malmfors, N., generaldirektör, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Haeggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;
Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Jönsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 2
december 1949):
Det beslut angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken, som fattades
vid 1947 års riksdag, omfattade även frågan om särskilt stöd åt vissa innehavare
av mindre jordbruk. I detta avseende innebar beslutet avsevärda ändringar
i de dittills gällande reglerna om producentbidrag för mjölk. — — -—
Såsom framgår av vad jag anfört har den utformning, som producent- och kontantreglerna
erhölle vid 1947 års riksdag, i åtskilliga avseenden utsatts för kritik.
Det är även klart, att det är ytterst svårt att konstruera ett bidrag av ifrågavarande
slag på ett i allo tillfredsställande sätt.
Någon anledning att nu ompröva de principiella grunder för det särskilda stödet
åt innehavare av mindre jordbruk, vilka antogos av 1947 års riksdag, föreligger
dock enligt min uppfattning icke. Bland annat bör det sålunda ej ifrågasättas att
ändra stödets karaktär av en övergångsanordning i avbidan på genomförandet av
den erforderliga rationaliseringen. Däremot är det tydligen angeläget, att man i
den mån så är möjligt skall avhjälpa de brister, som kunna finnas i bidragssystemet.
En allvarlig brist är enligt min uppfattning det förhållandet, att bidrag i ett
mycket stort antal fall utgår till personer, vilka icke med hänsyn till beskaffenheten
av deras brukningsdelar eller till deras inkomstställning kunna anses vara
i behov av det tillskott till förbättrande av brukningsdelens lönsamhet, som ifrågavarande
stöd är avsett att ge. Det stod givetvis från början klart, att ett slopande
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 251
av den i propositionen nr 75/1947 föreslagna behovsprövningen skulle få till följd } Jo; 35
en betydande och ur sakliga synpunkter omotiverad utvidgning av kretsen av de
bidragsberättigade. Detta underströks även bland annat i särskilda utskottets
utlåtande. Man torde dock knappast ha räknat med att utvidgningen skulle bliva
så omfattande, som nu faktiskt visat sig ha blivit fallet. Det synes mig därför
befogat att man — trots att en behovsprövning otvivelaktigt är förenad med stora
svårigheter — ånyo skall överväga möjligheterna att genom någon form av en
sådan prövning åtminstone i huvudsak begränsa det särskilda stödet till de brukare,
för vilka det egentligen är avsett.
Även ur andra synpunkter förefaller det önskvärt, att en översyn av de nuvarande
bidragsbestämmelserna skall komma till stånd. Mot dessa har bland annat
riktats den anmärkningen, att de skulle vara ägnade att åstadkomma en snedvridning
av produktionen på så sätt att de i vissa fall skulle leda till i och för sig
omotiverade minskningar respektive ökningar av mjölkproduktionen. Då bidragsbestämmelserna
nu tillämpats över ett år, bör det vara möjligt att konstatera, huruvida
den faktiska produktionsutvecklingen givit något belägg för riktigheten av
denna anmärkning. I samband härmed bör även kunna prövas, huruvida ur andra
synpunkter någon ändring av bidragsskalan eller eljest någon ändring av bidragsbestämmelserna
kan anses påkallad.
Av de skäl som nu anförts, anser jag det alltså påkallat, att en översyn skall ske
av de av 1947 års riksdag beslutade bestämmelserna om producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk. Översynen bör ha till syfte att
klargöra huruvida — med utgångspunkt från de av riksdagen anlagda principiella
synpunkterna i fråga om stödets uppgift och utformning — några ändringar i
bidragsbestämmelserna kunna anses påkallade. Vid översynen bör jämväl beaktas,
att de förslag, som eventuellt kunna framläggas, icke böra leda till någon ökning
av den totala kostnaden för bidragen. Även den nuvarande maximeringen av bidragsbeloppen
bör tjäna som norm vid utarbetandet av eventuella förslag till justeringar
av bidragsskalan.
En översyn av det slag, som nu angivits, ingår i det utredningsuppdrag, som
lämnats småbruksutredningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1949. Enligt
vad jag inhämtat har utredningen emellertid på grund av annat arbete ännu ej
börjat behandla de frågor, som detta uppdrag avser. Med hänsyn härtill och till
att småbruksutredningen har åtskilliga andra omfattande problem under behandling,
finner jag det lämpligast att den nu föreslagna översynen utbrytes från småbruksutredningens
arbete och uppdrages åt särskilda sakkunniga.
35. Utredning angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska jordbruksfrågor m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1949) :
Lindeberg, E. F. L. generaldirektör, ordförande;
Gustafsson, Y., överinspektör för försöksväsendet, professor;
Sjögren, E., direktör i Sveriges lantbruksförbund.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 2
december 1949):
I skrivelse nr 279 hemställde 1940 års riksdag hos Kungl. Maj:t om utredning
angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran. Med anledning
härav tillsattes den s. k. norrlandskommittén, som därefter avgivit clt flertal bo
-
252
Riksdag sberättelsen.
[ JO: 35tänkanden i ämnet. Under sitt arbete fann kommittén bl. a. en viktig förutsättning
för utvecklingen av jordbruksnäringen i Norrland vara, att forsknings- och
försöksverksamheten på jordbrukets område bleve utbyggd med speciellt hänsynstagande
till de problem, varmed det norrländska jordbruket arbetade.
Med denna utgångspunkt framlade kommittén i ett den 4 februari 1946 avgivet
betänkande (SOU 1946: 16) förslag om att en försöksgård och en central forskningsinstitution
för norrländska jordbruksfrågor skulle inrättas vid Röbäcksdalen
utanför Umeå.-----
På grundval av utredningen och de däröver avgivna yttrandena framlade Kungl.
Maj:t på hemställan av mig i proposition (nr 41) till riksdagen den 28 januari 1949
förslag, att principbeslut skulle fattas om att en försöksgård skulle inrättas vid Röbäcksdalen
och att viss forskningsverksamhet på jordbrukets område skulle förläggas
till samma plats. I propositionen framhöll jag — i anslutning till vad som
uttalats i ett flertal yttranden — att jag icke på alla punkter delade kommitténs
uppfattning om hur verksamheten borde organiseras utan ansåge att frågan, på
vad sätt försöksgården och filialerna skulle samarbeta med varandra och med
riksinstitutionerna, borde ytterligare övervägas. I utlåtande nr 46 över propositionen
förklarade sig jordbruksutskottet dela Kungl. Maj:ts uppfattning, att en
ny försöksgård ävensom en särskild forskningsinstitution med speciell inriktning
på norrländska jordbruksfrågor borde inrättas och förläggas till Röbäcksdalen,
samt hemställde om bifall till propositionen. Riksdagen beslöt i överensstämmelse
med utskottets hemställan.
Det är enligt min mening önskvärt, att det sålunda fattade principbeslutet skall
sättas i verket snarast möjligt. Innan detta kan ske måste mellertid en konkret
plan utarbetas beträffande omfattningen och organisationen av ifrågavarande
forsknings- och försöksverksamhet. Att märka är nämligen, att statsmakterna ännu
icke tagit ställning till frågan om den utsträckning, i vilken dylik verksamhet bör
bedrivas vid Röbäcksdalen, och än mindre till spörsmålen hur det där bedrivna
arbetet bör organiseras samt vilka personella och materiella resurser, som böra
beräknas för arbetet. Norrlandskommittén bär visserligen behandlat dessa problem
i sitt förut omnämnda betänkande. Det synes emellertid lämpligt, att kommitténs
förslag skola omprövas med beaktande av, bland annat, vad som anförts
i yttrandena över betänkandet ävensom vad i övrigt förekommit efter det kommitténs
förslag framlades. Detta arbete synes lämpligen böra uppdragas åt särskilda
inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga.
Den första uppgiften för de sakkuniga bör givetvis vara att närmare undersöka,
vilka olika slag av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område som
böra förläggas till Röbäcksdalen. De sakkunniga böra härvid överväga i vad mån
forsknings- och försöksverksamhet, som hittills ej bedrivits i Norrland, nu bör
upptagas och förläggas till Röbäcksdalen. Samtidigt måste emellertid också undersökas,
huruvida någon eller några av de till Norrland redan förlagda institutionerna
av ifrågavarande slag lämpligen bör flyttas dit. Då en särskild utredning
nu pågår rörande utbyggnaden av den statliga försöksgårdsverksamheten, böra de
sakkunniga dock ej ingå i prövning av frågan om förflyttning eller nedläggning av
någon av de nu befintliga försöksgårdarna i Norrland.
En av förutsättningarna för att den nu i princip beslutade forsknings- och försöksverksamheten
skall giva avsett resultat torde vara, att densamma får en
ändamålsenlig organisation. Det gäller bär att finna en organisationsform, vilken
icke blott innebär en lämplig anknytning till vederbörande riksinstitutioner, utan
även möjliggör ett intimt samarbete mellan de olika grenarna av den till Röbäcksdalen
förlagda verksamheten ävensom en nära kontakt med det norrländska jordbruket.
Jag har redan i propositionen nr 41/1949 angivit att jag icke på alla
punkter delar norrlandskommitténs uppfattning om hur denna fråga borde lösas.
Detta spörsmål bör därför prövas av de sakkunniga.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
253
Vad till slut gäller bedömningen av de personella och materiella resurser, somj Jo; 35
kunna erfordras för verksamheten, vill jag endast framhålla vikten av att kostnaderna
ej skola bliva högre än som är oundgängligen nödvändigt för att verksamheten
skall kunna bedrivas med framgång.
Även om stor återhållsamhet iakttages vid planeringen av ifrågavarande verksamhet,
torde ett realiserande av planerna, särskilt med avseende å behovet av
byggnader, komma att kräva betydande investeringar. De sakkunniga böra därför
överväga möjligheten av att igångsätta verksamheten i etapper samt framlägga förslag
beträffande det sätt, på vilket en dylik successiv utbyggnad bör ske.
Den utredning, som nu angivits, kommer givetvis att beröra problem, som
även behandlas i andra sammanhang. Det har redan framhållits, att så blir fallet
med planeringen av utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten. Det kan vidare
erinras om att frågan om organisationen av växtskyddsanstaltens verksamhet är
föremål för särskild utredning och att därvid även spörsmålet om en utökning
av antalet filialer till anstalten torde komma att behandlas. De sakkunniga böra
uppehålla nära kontakt med det arbete som bedrives i dessa utredningar.
Vad angår försöksgården vid Röbäcksdalen vill jag erinra om att 1949 års försöksgårdskommitté,
såsom nyss nämnts, är sysselsatt med att utarbeta en plan för
utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten. Enligt vad som inhämtats har kommittén
emellertid icke för avsikt att därvid framlägga förslag rörande den närmare
utformningen av nämnda försöksgård och dess verksamhet. Detta spörsmål bör
därför upptagas till behandling i förevarande sammanhang. I samband härmed
torde dook överläggningar böra äga rum med kommittén. —----
254
Riksdagsberättelsen.
1 II: l
Handelsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. 1945 års gruvutredning (1947: I 23; 1948: I 12; 1949: I 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att verkställa utredning rörande frågan om ett särskilt statligt organ för
tillvaratagande av statens gruvintressen m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 november 1945):
Sterner, R., statssekreterare, ordförande;
Mattsson, E., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Geijer, P. A., överdirektör, professor;
Abenius, H., direktör;
Lindahl, A., advokat;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lövgren, O. W., landshövding.
Sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor.
Direktiven för utredningen, se 1946: I H 21.
I avvaktan på viss utredning angående svenska gruvaktiebolag med tyska
intressenter har gruvutredningens arbete under år 1949 legat nere.
Sedan jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 augusti 1949 särskilda
utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och avgiva förslag om
ett statligt aktiebolag för övertagande av de tidigare tyskägda gruvorna samt
om ett centralorgan i aktiebolagsform för de statliga intressena på gruvdriftens
och närstående områden — jfr I H 35 — har genom beslut den 29»
augusti 1949 det åt gruvutredningen lämnade utredningsuppdraget återkallats.
2. 1946 års stenindustriutredning (1947: I 24; 1948: I 13; 1949: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 januari 1946 för att
verkställa utredning rörande rationalisering av gat- och kantstensindustrierna
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Hjort, K. G. M., generaldirektör, ordförande;
Andreen, N., byrådirektör;
Mattsson, S. A., civilingenjör;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm. (avliden den 12 november
1949);
Karlsson, O. W., förtroendeman;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
255
Sekreterare: I H: 4
Hall, G. V., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Mannberg, G., ingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 24.
Utredningen har från och med december 1948 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 22 september 1949 avgivit betänkande med förslag
till vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien (SOU
1949: 44). Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1946 års utredning angående kvalitetsforskning och konsumentupplgs~
ning (1947: I 31; 1948: I 17; 1949: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning huru en intensifierad forsknings- och upplysningsverksamhet
avseende förhållandet mellan konsumtionsvarornas pris och kvalitet
lämpligen borde organiseras (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1946):
Goude, S. N., ombudsman, ordförande;
Appelquist, Elsa, fröken, journalist;
Bergström, Greta, fru, lanthushållslärarinna;
Edstam, H., direktör;
Hernelius, A., direktör;
Lundberg, C. G., direktör;
Silow, Signe, fru.
Experter:
Karleby, O., förste kanslisekreterare;
Willny, H., handelslärare.
Sekreterare:
Björk, Marianne, fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 31.
Utredningen har från och med december 1948 hållit 7 plenarsammanträden
med inalles 10 sammanträdesdagar.
Utredningen har den 19 maj 1949 avgivit betänkande rörande kvalitetsforskning
och konsumentupplysning (SOU 1949: 18). Uppdraget är därmed
slutfört.
4. Kinne-Klevautredningen (1947: I 32; 1948: I 18; 1949: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning av frågan, huru anläggningarna och naturtillgångarna
vid Ivinne-Kleva på bästa sätt skola utnyttjas (se Post- och Inrikes tidn. den
8 juli 1946):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Strokirk, E., civilingenjör;
Wohlin, E., byggnadsingenjör;
Osvald, G., direktör;
256
Riksdag sb erätt elsen.
I H: 4 Gejrot, C., direktör;
Mohlne, G., förbundsordförande;
Gustafsson, G., ordförande i Svenska fabriksarbetareförbundets avdelning
nr 93 i Kvarntorp.
Sekreterare:
Thuresson, E. O., e. o. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 32.
Utredningen har den 15 februari 1949 avgivit utlåtande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Kvarntorpsutredningen 1948 (1949: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 februari 1948 med
uppdrag att utreda frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida
verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1948):
Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.;
Petrén, B. E. F., överingenjör, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm.;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamin.
Expert:
Norén, B., disponent.
Sekreterare:
Thuresson, E. O., e. o. förste kanslisekreterare.
Utredningen har den 19 februari 1949 avgivit utlåtande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Tyskgruvekommittén (1949:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 med uppdrag
att avgiva förslag till de anbud, som det allmänna kan böra avgiva å
vissa svenska gruvföretag, i vilka finnas dominerande tyska intressen, samt
i samband härmed verkställa viss utredning (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juni 1948):
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Fridholm, G., avdelningskassör;
Palme, R., direktör;
Rybeck, E., auktoriserad revisor.
Sekreterare:
Millqvist, T., byråchef.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 31.
Kommittén har under tiden december 1948—januari 1949 hållit 11 sammanträden.
Kommittén har den 29 januari 1949 avgivit betänkande (stencilerat).
Åt kommittéledamöterna Ödeen och Rybeck har genom Kungl. Maj :ts beslut
den 25 februari och den 10 juni 1949 uppdragits att upprätta förslag
till och för statens räkning avgiva anbud på de av utredningen omfattade
257
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
tyskägda gruvorna. Sådant anbud har avgivits den 15 juni 1949 (jfr I J J£: 8
H 35).
Kommitténs uppdrag är slutfört.
7. Utredningen rörande riktlinjerna för undantagsmedgivanden jämlikt
101 § 2 mom. aktiebolagslagen (1949: I 33).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juli 1948 att verkställa
utredning rörande riktlinjerna för de undantagsmedgivanden, som
jämlikt 101 § 2 mom. aktiebolagslagen kunna befinnas påkallade med avseende
å aktiebolags skyldighet att i balansräkning giva detaljerade uppgifter
rörande innehavda aktier i andra bolag:
Ekengren, H. K. A., bankdirektör.
Utredningsmannen har i skrivelse den 16 mars 1949 till chefen för handelsdepartementet
framlagt resultatet av verkställd utredning (stencilerad).
Uppdraget har därmed slutförts.
8. 1948 års tullförhandlingskommitté (1949: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september och den
1 oktober 1948 för att förbereda Sveriges deltagande i de planerade tullförhandlingarna
i Geneve med början i april 1949 (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 november 1948):
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör, ordförande;
Berg, G. T., direktör;
Bergenstråhle, G., direktör;
Frisell, E. G., direktör;
von Horn, K. R. L. R., f. d. kansliråd;
Johansson, K. A. A., direktör;
Landberg, B. C. E., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lundgren, T., konsul;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Rehn, L. G., fil. kand.;
Ronge, K., direktör;
Settergren, G. C. A., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Vinell, K. T., handelsråd.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 35.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 34
sammanträden.
De förut påbörjade utredningarna rörande svenska önskemål om tullmedgivanden
i utlandet ha fullföljts.-På grundval av dessa utredningar har
kommittén utarbetat samt till chefen för handelsdepartementet successivt
överlämnat listor över dylika önskemål.
17 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsberfittelsen.
258
Riksdag sberättelsen.
I H: 8 För att få ledning vid fullgörande av sin andra huvuduppgift, nämligen
att taga ställning till de av främmande länder framlagda kraven på svenska
tullmedgivanden, har kommittén inhämtat yttranden från berörda näringsorganisationer.
Vidare ha direkta överläggningar ägt rum med representanter
för olika branscher inom näringslivet. Resultaten av kommitténs ställningstagande
till de främmande ländernas krav ha redovisats i särskilda
till departementschefen överlämnade promemorior.
Kommittén har i skrivelse till departementschefen den 7 november 1949
avgivit en sammanfattande redogörelse för sin verksamhet. Kommitténs
uppdrag är därmed slutfört.
9. Utredning rörande en begränsning av för Kungl. teatern erforderliga
lotterimedelsbidrag (1949: I 39).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 att
verkställa utredning rörande möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning
av de bidrag av lotterimedel som erfordras för Kungl. teaterns
drift ävensom rörande därmed sammanhängande frågor med avseende å
operaverksamheten:
Löwbeer, N. T., generaldirektör.
Utredningsmannen har avgivit ett den 25 november 1949 dagtecknat betänkande
(stencilerat). Härmed är uppdraget slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950
10. Exportkreditnämnden (1947: I 14; 1948: I 7; 1949: I 8).
Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (SFS nr 214), vilken senast
genom kungörelsen den 2 april 1948 (SFS nr 157) erhållit fortsatt
giltighet till och med den 30 juni 1951.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1949.
a) Ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Böök, K. E., riksbankschef, vice ordförande;
Petri, B. A. W., direktör;
Lilja, C. B., bankdirektör;
Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Forsman,
K. H. G., verkst. direktör i Svenska lantmännens riksförbund;
Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i Aktiebolaget Industrikredit.
b) Suppleanter:
de Besche, H. W. A., handelsråd;
Holmgren, H. K. H., t. f. statssekreterare;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 259
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening; I gj
Holmberg, G. A., verkst. direktör i Sveriges slakteriförbund.
Under år 1949 ha tjänstgjort såsom verkställande direktör ledamoten i
nämnden B. R. Frick och som sekreterare revisorn i Sveriges riksbank Å. G.
V. Zander. I nämndens kansli ha därutöver varit anställda 7 personer.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 58 30.
Nämnden har i regel sammanträtt minst två gånger i månaden.
Beträffande den av 1948 års riksdag förutsatta årliga redovisningen över
användningen av de av nämnden omhänderhavda medlen (statsutskottets
uti. nr 31) hänvisas till följande redogörelse.
Exportkreditnämndens verksamhet under budgetåret 1948/49 m. ni
Utfärdade garantiförbindelser.
| Kreditbelopp | Därav garan-terade belopp |
Per l/7 1948 gällande........................ Härtill komma: | 38 530 580: 75 | 28 396 314: 73 |
under budgetåret utfärdade och utökade garan- |
|
|
tier................................... | 141 803 485:19 | 81 806 703: 64 |
| 180334 065: 94 | 110203 018:37 |
Härifrån avgå: |
|
|
under budgetåret nedskrivna garantier även- |
|
|
som utgångna och nedbetalade garantier .. | 24 900 804: 67 | 19 350 352: 45 |
Per 30lt 1949 gällande...................... | 155433 261:27 | 90 852 665: 92 |
Beviljade ansökningar, för vilka garantiförbindelser vid resp. budgetårs utgång
ännu icke blivit utfärdade.
| Kreditbelopp | — ■ 1 Därav garanterade belopp | ||
Per 7,1948 bevilj ade |
| 60 510 392:08 101 633 757:66 |
| 20 355 986: 74 76 665 158: 66 |
|
|
| ||
Härifrån avgå: | 20 317: | 162144149: 74 | 11 136: 90 81 806 703: 64 | 97 021 145: 40 |
b) under budgetåret | 141803 485: 19 | 141823 802:19 | 81 817 840: 54 | |
| ||||
Per s0/6 1949 be-viljade .......... |
| 20 320 347: 55 |
| 15 203 304: 86 |
260
Riksdagsberåttelsen.
I H: 10
Under nämndens hittillsvarande verksamhet hava garantier utfärdats för
krediter å tillhopa Kr. 942 792 927: 96 — med kreditbelopp jämställes härmed
i fråga om garantier för fabrikationsrisk det högsta anmälda förlustriskbeloppet
— varav det av staten garanterade beloppet uppgått till Kr.
601 758 425: 34.
Det sålunda av staten övertagna betalningsansvaret har fördelat sig på
följande slag av garantier:
garantier i samband med inbetalningar till Kronen-Sonderkonto
II under svensk-tyska kreditavtalet av december
1941 ..............................................
Kronor
81 049 353: 78
andra specialgarantier i samband med leveranser till Tyskand
.............................................. 163 584 787:69
garantier för andelar i finska skattkammarväxlar jämlikt
svensk-finska betalningsöverenskommelser ............ 64 461 235:63
garantier för fabrikationsrisk.......................... 20 312 723: 78
garantier enligt 1947 års svensk-polska handelsavtal .... 71 526 926:54
garantier av andra slag................................ 200 823 397: 92
Kronor 601 758 425: 34
Under budgetåret 1948/49 hava garantier utställts för försäljningar till
följande länder: Holland, Polen, Portugal, Turkiet, Bolivia, Brasilien, Chile,
Colombia, Costa Rica, Guatemala, Paraguay, Peru, Salvador, Uruguay och
Venezuela.
De vid budgetårets utgång utelöpande garantierna fördela sig på nedanstående
länder:
Kreditbelopp Garantibelopp
Kronor Kronor
Finland ...........5............. 4 124 330:87 2 448 790:29
Holland ..............*■........... 281 481:70 211 111:28
Polen .......................... 147 728 268:01 85 807 451:23
Sovjetunionen .................... 1 900 000:— 1 425 000:-
Turkiet .......................... 33 048:— 19 828:80
Sydamerikanska stater ............ 1 366 132:69 940 484:32
Kronor 155 433 261: 27 90 852 665:92
Under budgetåret har nämnden, på grund av utebliven likvid för garanterade
finska skattkammarväxlar, i skadeersättningar utbetalat Kr.
689 727:26. Samtidigt har för dispositionsrätt över ogaranterad del av
finska skattkammarväxlar av garantitagare till nämnden inbetalats Kr.
573 427:35. Det under året utbetalade nettobeloppet har alltså uppgått till
Kr. 116 299:91. För ifrågavarande utbetalningar liksom för tidigare gjorda
utbetalningar å Kr. 53 307 909:58 för samma ändamål har nämnden erhållit
ersättning från riksgäldskontoret, som härför disponerat det å till
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 261
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under Fonden för kredit- J H; JO
givning till utlandet anvisade investeringsanslaget till Reglering av vissa
exportkreditgarantiåtaganden. Det kan förväntas, att ytterligare i runt tal
2,4 miljoner kronor komma att tagas i anspråk för skadeersättningar under
garantier för finska skattkammarväxlar.
Under nämndens hittillsvarande verksamhet hava de utbetalade ersättningarna
i anledning av skadefall varit av följande omfattning:
Antal skade- fall | Garantiland | Utbetalade ersättningar Kr. | Åter influtna Kr. | Netto- utbetalning Kr. | Därav definitiv Kr. |
1 | Estland....... | 391: 87 | 391: 87 |
|
|
13 633 | Finland....... | 53 424 209: 49 | 53 424 209: 49 | — | — |
2 | Frankrike..... | 4 315: 58 | 1 750: 79 | 2 564: 79 | 2 564: 79 |
1 | Island........ | 854: 33 | 854: 33 | — | — |
1 | Jugoslavien.... | 815: 76 | — | 815: 76 | — |
1 | Lettland...... | 13 156 753: 65 | 7 250 000: — | 5 906 753: 65 | 5 906 753: 65 |
26 | Polen......... | 1 404 039: 86 | 16 649: 12 | 1 387 390: 74 | 322: 79 |
10 | Rumänien..... | 71 071: 47 | 63 643: 46 | 7 428: 01 | 7 428: 01 |
4 | Sovjetunionen | 1 210 467: 64 |
| 1 210 467: 64 | 1 210 467: 64 |
2 | Spanien....... | 489: 53 | 445: 88 | 43: 65 | — |
61 | Turkiet....... | 447 667: 55 | 437 103: 23 | 10 564: 32 | 10 564: 32 |
1 | Algeriet....... | 571: 95 | — | 571: 95 | — |
1 | Palestina...... | 1 690: 59 | 1 690: 59 | — | — |
1 | Brittiska Indien | 3 157: 79 | 3 157: 79 | — | — |
1 | Brasilien...... | 1 695: 16 | 1 695: 16 | — | — |
2 | Colombia...... | 2 339: 70 | 2 339: 70 | — | — |
1 | Peru.......... | 1 236: 92 | — | 1 236: 92 | 1 236: 92 |
13 749 |
| 69 731 768: 84| 61 203 931: 4l|8 527 837: 43|7 139 338: 12 |
Skillnaden mellan de netto utbetalade ersättningarna, Kr. 8 527 837: 43
och den definitiva förlusten, Kr. 7 139 338: 12, d. v. s. Kr. 1 388 499: 31 motsvaras
av på nämnden överlåtna fordringar, vilka nämnden äger att för egen
räkning söka indriva, i ett antal fall med ränta å nämndens utlägg.
Nämndens inkomster och utgifter under budgetåret samt tillgångar och
skulder per den "% 1949 framgå av nedanstående vinst- och förlusträkning
samt balansräkning. Såsom tillgång hava därvid icke upptagits fordringar,
vilka överlåtits på nämnden i samband med verkställda skaderegleringar.
Det redovisade överskottet representerar reserv för de förpliktelser som
nämnden iklätt sig.
262
Riksdagsberättelsen.
I H: 10
Vinst- och Förlusträkning.
Inkomster. Kronor
Premier..................... 3 185 177: 65
Räntor...................... 83 203: 08
Skadeåterbäring.............. 1 750: 79
Utanordnade medel från
riksgäldskontoret:
för verkställda inbetalningar
för
finska garantier 689 727: 26
förskott å utbetalningar
...... 360 790: 51 j 050 517: 77
4 320 649: 29
Utgifter. Kronor
Omkostnader................ 89 813: 97
Skadeersättningar,
finska.......... 689 727: 26
Reserv för skadeersättningar
...... 360 790: 51 i 050 517. 77
Årets överskott.............. 3 180 317: 55
4 320 649: 29
Balansräkning.
Aktiva. Kronor
Postgiro 1.................. 29 142:98
Postgiro III (konto för finska utbetalningar)
....... 360 790: 51
Riksbanken I............... 40 139: 02
Riksbanken II............... 1 484: —
Exportkreditfonden........... 9 083 203: 08
9 514 759: 59
Passiva. Kronor
Förskott från Riksgäldskontoret 360 790: 51
Innehållen källskatt.......... 1 484: —
Behållning................... 9 152 485: 08
9 514 759: 59
11. Clearingnämnden (1947: I 15; 1948: I 8; 1949: I 9).
Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (SFS nr 464), den 28
juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (SFS nr 381), den 9 september 1940 om fullgörande av
betalningsskyldighet i förhållande till De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union (SFS nr 811) och den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till de till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
anslutna republikerna Litauen, Lettland och Estland (SFS nr 375) ankommer
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad
på en av Kungl. Maj :t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).
Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj :t den 28
augusti 1934 (SFS nr 465).
Clearingnämndens sammansättning under år 1949.
a) Ledamöter:
Sandström, E., f. d. justitieråd, ordförande;
Magnusson, H., vice riksbankschef;
Brusewitz, S., verkst. direktör i firma Nordström & Thulin;
Sauber, K., f. d. generalkonsul;
Wallberg, F., vice verkst. direktör i Aktiebolaget Svenska handelsbanken;
263
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Douglas,
C. L., greve, byråchef,
b) Suppleanter:
Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i Aktiebolaget Industrikredit;
Böök,
K. E., riksbankschef;
Larsson, L., verkst. direktör i Aktiebolaget The Swedish Trading Co.;
Utterström, C., verkst. direktör i Lantmännens mjölkförsäljningsförening
u. p. a. (MC);
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening.
Jämlikt beslut av clearingnämnden utgöres nämndens arbetsutskott av
följande ledamöter: ordföranden samt herrar Magnusson, Brusewitz och
Douglas. Utskottet har under 1949 intill den 14 november 1949 hållit 10
sammanträden.
Verkst. direktör:
Eberstein C. H., jur. kand. (t. o. m. den 31 december 1949);
von Rosen, F. W. F. C.-G., greve, jur. kand. (fr. o. m. den 1 januari 1950).
Sekreterare: von Rosen, F. W. F. C.-G., greve, jur. kand. (t. o. m. den 31
december 1949).
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel. 22 52 20.
12. 19A2 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva
varor (1946:1 10; 1947: I 16; 1948:1 1).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1942
för utredning av frågan om revision av förordningen angående explosiva
varor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):
Nauckhoff, S. A. G., fil. dr, ordförande;
Anderson, J., järnhandlare;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Westrell, C. F., f. d. sprängämnesinspektör;
Nordzell, C. O. J., major.
Sekreterare:
Nilsson, S. J., landssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Persson, S., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Sprängämnesinspektionen; tel. 21 24 00.
Direktiven för utredningen, se 1943: I H 15.
De sakkunniga ha icke, såsom angavs i 1948 års riksdagsberättelse,
slutfört sitt uppdrag. Sedan de den 17 november 1947 framlagt ett betänkande
med förslag till ny förordning angående explosiva varor (SOU 1948: 8),
ha de sakkunniga fortsatt utredningsarbetet i vad avser vissa för försvaret
avsedda bestämmelser rörande explosiva varor. Förslag till bestämmelser
i detta ämne beräknas kunna framläggas omkring årsskiftet 1949/50.
264
Riksdag sberättelsen.
I H: 13
13. Handelspolitiska rådet (1947: I 20; 1948: I 9; 1949: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945.
a) Ledamöter:
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Sachs, R., direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Kollberg, G., direktör, för Inköpscentralernas aktiebolag, led. av II kamm.;
Frisell, G., direktör, för Jernkontoret;
Johansson, A., direktör, för Kooperativa förbundet;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, för Landsorganisationen, led. av I
kamm.;
Vahlberg, G., generaldirektör;
Gullander, Å., agronom, för Riksförbundet Landsbygdens folk;
Schwartz, S., direktör, för Svenska arbetsgivareföreningen;
Browaldh, E., bankdirektör, för Svenska bankföreningen;
Lundgren, T., konsul, för Svenska cellulosaföreningen;
Landberg, E., direktör, för Svenska pappersbruksföreningen;
Ekman, J. L., direktör, för Svenska trävaruexportföreningen;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening;
Vinell,
K. T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening;
Wetterlind, Å., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Danielsen, N. disponent, för Sveriges industriförbund;
Sjögren, E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Carlsson, G., generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Nordenskiöld, O., sekreterare, för Tjänstemännens centralorganisation;
Borgström, G., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Florenius, G. A., direktör, för Svenska handelsagenters förening;
von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet;
Persson, O. A., handelsträdgårdsmästare, för Frukt- och trädgårdsodlarnas
samarbetsnämnd;
Modig, J.-O., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
(t. o. m. den 31 oktober 1949);
Rosenquist, B., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
(fr. o. m. den 1 november 1949);
Rogberg, N., direktör, för Sjöassuradörernas förening.
b) Suppleanter:
Stiernstedt, G., friherre, direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Liwendahl, J. R., direktör, för Inköpscentralernas aktiebolag;
Degerstedt, Hj., direktör, för Kooperativa förbundet;
Adiels, Hj., ordförande i Svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
Landsorganisationen;
Wilhelmsson, E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet,
för Landsorganisationen;
Nilsson, N. E., agronom, för Riksförbundet Landsbygdens folk:
Kugelberg, B., direktör, för Svenska arbetsgivareföreningen:
265
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Wallenberg, M., bankdirektör, för Svenska bankföreningen; J JJ; 15
Kördel, E., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Settergren, G., direktör, för Sveriges industriförbund;
Stensgård, A. H., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Johnson, Axel Ax:son, generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Lindfors, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet, för Tjänstemännens
centralorganisation;
Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Henriksson, T., direktör, för Sjöassuradörernas förening.
Sekreterare:
Gyllenhaal, C. G., amanuens.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riksamt. växel 23 62 00.
Direktiven, se 1946:1 H 16.
Handelspolitiska rådet har under år 1949 icke hållit något sammanträde.
14. 1945 års skoutredning (1947:1 21; 1948:1 10; 1949:1 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt skooch
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 oktober 1945):
Frendin, T., arkitekt, ordförande;
Allard, H., annonschef, led. av II kamm.;
Bahrke, W., direktör;
Byhlén, G., direktör;
Hansson, G., sekreterare i Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet;
Lantz, S., ombudsman i De förenade förbunden;
Älmeby, H., direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Sakkunnig:
Sandström, C., jur. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 42 73.
Direktiven för utredningen, se 1946: I H 18.
Under år 1949 har utredningen haft 7 sammanträdesdagar.
De statistiska och organisatoriska utredningarna avseende skoindustrien,
skohandeln och garveriindustrien ha under år 1949 färdigställts, varjämte
genomgång av i anslutning härtill utarbetade förslag i vissa delar slutförts.
Det åt särskilda tillkallade experter lämnade uppdraget att utföra en internationell
jämförelse rörande produktiviteten vid tillverkning av läderskodon
har slutförts och resultatet överlämnats till utredningen i form av
en specialrapport.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
15. 1945 års försäkringsutredning (1947:1 22; 1948:1 11; 1949:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om en rationalisering
och eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 november 1945):
266 Riksdagsberättelsen.
I H: 15 Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm.;
Holmberg, N. G., redaktör, f. d. riksdagsman;
Kristensson, G. F. N., järnhandlare, led. av II kamm.;
Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Prawitz, H. A., byråchef;
Brundin, G. G., byråchef.
Sekreterare:
Appeltofft, O. H., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor (t. o. in. den 31 juli 1949).
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4 B; tel. 10 28 43 (sekreteraren) och 10 28 44.
Direktiven för utredningen, se 1946: I H 19.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1949 avgivit dels ett principbetänkande rörande
försäkringsväsendet (SOU 1949: 25) och dels ett betänkande med
förslag till ny lag om trafikförsäkring in. m. (SOU 1949: 26).
Av utredningsuppdraget återstå spörsmål rörande den obligatoriska försäkringen
för olycksfall i arbete. Med hänsyn till att nämnda spörsmål beröra
arbetsmarknadens parter har utredningen hemställt, att representanter
för dessa måtte tillkallas såsom ledamöter av utredningen.
Utredningsarbetet torde komma att pågå under år 1950.
16. 1946 års sjömanskommitté (1947:1 25; 1948:1 14; 1949:1 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):
Lindberg, A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;
Blomgren, E. J., förbundsombudsman;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Forssblad, D., sjökapten;
Reuterskiöld, H. F., direktör;
Svensson, J„ förbundsordförande, led. av II kamm.;
Söre, A., förbundsordförande;
Åkesson, N. H., sjökapten.
Experter:
von Hartmansdorff, A., byråchef;
Jerneman, T. G., byråchef (fr. o. m. den 10 oktober 1949);
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Sölvén, A., advokat;
Tegendal, O. E., byråchef (fr. o. m. den 10 oktober 1949);
Öbrink, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Leissner, T. Å., amanuens;
Malm, S. E. H., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 10 oktober 1949).
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarlstorg 5; tel. 22 36 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1947:1 H 25.
Sammanträden ha under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 hållits med kommittén i dess helhet under 2 dagar samt med kommitténs
delegationer under 14 dagar.
Kommittén har den 28 september 1949 avgivit betänkande angående sjöfolkets
arbetslöshet i utländsk hamn (SOU 1949:51).
Kommittén har uppdragit åt en särskild delegation att verkställa utredning
rörande sjöfolkets sjukförsäkring och därmed sammanhängande
spörsmål.
Sedan kommerskollegium utfört en jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21
oktober 1949 anbefalld statistisk utredning rörande den svenska handelsflottans
bemanning år 1949 avser kommittén att upptaga bemanningsfrågan
till behandling.
Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1950.
267
I U: i;
17. Handelspolitiska beredningen (1947:1 29; 1948:1 15; 1949:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 april 1946 och den
19 september 1947 för att utgöra en beredning med uppgift att under departementschefens
ordförandeskap förbereda ett ståndpunktstagande från statsmakternas
sida rörande den långsiktiga planeringen av vår handelspolitik
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1946):
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Sahlin, S. E. G., envoyé, ställföreträdande ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Carlsson, G. F., generalkonsul;
Danielsen, N„ disponent;
Ekman, J. L„ direktör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Modig, J.-O., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Wallenberg, M., bankdirektör;
Wetterlind, Å. J„ direktör;
268
Riksdag sb er ätt elsen.
1 Hl 17 Vinell, K. T., handelsråd.
Direktiven för beredningen, se 1947: I H 29.
Beredningen har icke sammanträtt under året.
18. Nyetableringssakkunniga (1947:1 30; 1948:1 16; 1949:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 juni 1946 och den
28 januari 1949 för att inom handelsdepartementet verkställa utredning i
fråga om behovet av att undanröja enskild nyetableringskontroll inom näringslivet
och vissa olämpliga konkurrensmetoder såsom bojkott, exklusivavtal
och prisdifferentiering ävensom behovet av lagstiftning för att motverka
ur samhällelig synpunkt skadliga kartellavtal m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1946 och den 19 november 1948):
Sterner, R. M. E., statssekreterare, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Wahlberg, G., handlande;
Söderberg, K., direktör (fr. o. m. den 28 januari 1949).
Särskilda sakkunniga:
Gillberg, K. E., direktör;
Utterström, C. O., direktör;
Modig, J.-O., direktör;
af Trolle, U., ekon. lic. (fr. o. m. den 5 november 1949).
Sekreterare:
Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Eketorp, B. S., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 46 35, 20 87 92.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 30 och 1949: I H 17.
De sakkunniga ha under år 1949 intill den 20 november sammanträtt 22
gånger, i samband varmed 11 konferenser hållits med företrädare för näringslivet
samt statens priskontrollnämnd, kommerskollegii monopolutredningsbyrå
jämte vissa andra statliga och kommunala myndigheter och verk.
Av konferenserna ha 9 avsett konkurrensbegränsningar berörande följande
varor: cement, gjutgods, glödlampor, järnbroar, margarin, planglas, skodon
(konferensen rörande skodon avhölls gemensamt med företrädare för 1945
års skoutredning), träbearbetningsmaskiner samt ur; en konferens har avsett
konkurrensförhållandena inom rörinstallationsbranschen samt en konferens
verkningarna av bruttoprissystemet.
Förslag till blivande betänkande har delvis utarbetats, varjämte ett antal
bilagor till detsamma uppsatts i korrektur.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första hälften av år
1950.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
269
19. 1946 års glasindustrikommitté (1947: I 33; 1948: I 19; 1949: I 20). J 20
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1946 för
att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala, ekonomiska och
tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., advokat, ordförande;
Hemberg, P. J., direktör;
östlund, G., disponent;
Flyboo, T., ombudsman;
Persson, F., ombudsman, led. av II kamm.;
Ljungmark, G., avdelningsordförande;
Åfors, E., direktör.
Särskild sakkunnig:
Scheutz, C. I., diplomingenjör.
Experter:
Strömberg, E., civilingenjör;
Bengtsson, R., ombudsman (fr. o. in. den 9 januari 1949).
Sekreterare:
Reuterskiöld, D., civilekonom.
Assistent:
Pärl, B., jur. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 2 tr.; tel. 20 46 05.
Direktiven för utredningen, se 1947: I H 33.
Undersökningarna angående småglasindustriens struktur, ekonomi, produktion,
sysselsättningsförhållanden, distribution av glas, export- och hemmamarknadsförhållanden,
löneläge och sociala förhållanden samt glasvarufabrikernas
struktur och utveckling under åren 1915—1946 ha fortsatts.
Kommittéarbetet beräknas kunna avslutas under år 1950.
20. Näringsrättsutredningen (1947: I 36; 1948: I 22; 1949: I 21).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Matz, K. S., kommerseråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 21 09 64.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 H 36.
Under år 1949 ha tre promemorior angående tolkningen av gällande näringsfrihetsförordning
färdigställts, nämligen angående begreppet »näring»
enligt näringsfrihetsförordningen, om lokala begränsningar i rätten att idka
näring (publicerad i Svensk Juristtidning 1949 s. 94) samt angående torghandel,
gårdfarihandel och realisation. Ett omfattande material har införskaffats
från länsstyrelserna angående kringföringshandel på landsbygden
med bil samt angående gällande torghandelsstadgor. Detta material har
gjorts till föremål för en undersökning. Förslag har upprättats till ersättande
av de nuvarande närings- och handclsregistren med ett efter moderna
270
Riksdagsberätt elsen.
I H: 20 principer upplagt näringsregister, avsett att tjäna som underlag för ett blivande
centralt företagarregister.
Utredningen kommer att fortsätta under år 1950.
21. Pensionsutredningen (1948:1 23; 1949: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av en pensionering
för anställda i privat tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 29
januari 1947):
Åkesson, O. A., generaldirektör, ordförande;
Ahlberg, E., ombudsman;
Brodén, E. H., direktör;
Jansson, N. E., förste sekreterare;
Lindell, K., kassör;
Nordholm, G., direktör;
Nyberg, J. S., skräddarmästare;
Setréus, M., kassör;
Saemund, A. G., direktör.
Experter:
Ljungqvist, Hildegard, sekreterare;
Lindblad, S. J. H., länsassessor;
Philip, K., professor (fr. o. m. den 2 juli 1949).
Sekreterare:
Erici, B. H., förste byråinspektör;
Torén, L. E., förste aktuarie (fr. o. m. den 25 februari 1949).
Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel. 60 88 94.
Direktiven för utredningen, se 1948: I H 23.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 27
sammanträden. Av dessa ha 5 varit koncentrerade till en sammanhängande
period i Saltsjöbaden i början av november månad.
Inom utredningen ha verkställts undersökningar rörande olika spörsmål,
som sammanhänga med utredningsuppdraget. Arbetet med förslag till lösning
av pensioneringsfrågan efter olika linjer och härför erforderliga överväganden
pågå. Samtidigt fortsättes arbetet med en mera detaljerad kartläggning
av de nuvarande frivilliga pensioneringsanordningarna med avseende
på såväl verksamhetens omfattning som utformning.
Ordföranden har under februari 1949 företagit en resa till Schweiz bl. a.
för att för utredningens räkning studera den i Schweiz från ingången av år
1948 införda obligatoriska ålders- och efterlevnadsförsäkringen.
Utredningen har den 19 april 1949 avgivit yttrande över av särskilda sakkunniga
framlagt förslag till indexreglering av folkpensionerna.
Utredningen beräknar kunna avgiva principbetänkande under första halvåret
1950. v
271
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
22. 7947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor (1948: I 24; 1949: I 23). j JJj 23
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att efter samråd med handelspolitiska beredningen framlägga förslag rörande
vår handelspolitik på längre sikt samt vårt deltagande i ett blivande internationellt
samarbete i fråga om handel och sysselsättning (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 februari 1947):
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;
Linderot, S. H. L:son, f. d. riksdagsman;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;
Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
Skantze, L. O. H., civilingenjör, f. d. riksdagsman.
Expert:
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Sekreterare:
von Horn, K. R. L. R., f. d. kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen; tel. 10 78 17 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för de kommitterade, se 1948: I H 24.
De kommitterade ha icke sammanträtt under året.
23. Utredning angående näringslivets lokalisering (1948: I Fi 38;
1949:I H 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 med
uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1947):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kempe, G. A., ombudsman, f. d. riksdagsman;
Liedberg, C. G., godsägare;
Lundberg, A. S., statssekreterare;
Malmfors, A. E., generaldirektör;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Tunhammar, E., direktör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åberg, K., direktör.
Experter:
Ericsson, Y. A. R., byråchef;
Kahlin, T., sekreterare;
Malmberg, Å., e. länsbostadsdirektör;
272
Riksdagsberåttelsen.
I lij 23 Meidner, R. A., fil. kand.;
Modig, J.-O., direktör;
Svennilson, S. I., professor.
Sekreterare:
Holm, P., pol. mag.
Biträdande sekreterare:
Åmark, S., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 6 juli 1949).
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 38.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit 15 sammanträden, varvid olika avsnitt av det betänkande utredningen
har under utarbetande varit föremål för diskussioner och justeringar.
Arbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1950.
24. Flygforskningskommittén (1948:1 25; 1949:1 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):
Fransén, H. D., regeringsråd, ordförande;
Ljungberg, E. C. R., överdirektör;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;
Woxén, R., professor;
Söderberg, N. O. F., generalmajor.
Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patentverket; tel. 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948:1 H 25.
Kommittén har under tiden den 1 november 1948—den 31 oktober 1949
sammanträtt 12 gånger.
Kommittén har den 19 februari 1949 avgivit betänkande med förslag till
ny vindtunnelanläggning för överljudhastighet (stencilerat).
Härefter har arbetet i huvudsak varit inriktat på fortsatt utredning av
den föreslagna vindtunnelns konstruktion. Utredningen angående utrustning
för flygmotorforskning har nu fortskridit så långt, att resultatet beräknas
kunna framläggas inom den närmaste tiden.
Utredningsarbetet torde komma att fortsätta under år 1950.
25. 19M års fiskindustrikommitté (1948:1 26; 1949:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 13 juni och den 21
november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering av
produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):
Runnström, S., fil. dr, ordförande;
273
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Wehlin, S., direktör;
Corneliusson, S., ombudsman;
Luckey, E., disponent;
Pettersson, K., ombudsman;
Eklöv, G., ordförande i Svenska fabriksarbetareförbundets avdelning nr 135
i Göteborg;
Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;
Myrgren, H., ordförande i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund.
Expert:
Borgström, G. A., fil. dr, föreståndare för institutet för konserveringsforskning
(fr. o. m. den 20 juli 1949).
Sekreterare:
Sjögren, S. J., fil. dr;
Thuresson, E. O., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riksamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1948:1 H 26.
Kommittén har under tiden december 1948—november 1949 hållit 3 sammanträden.
Kommittén har medverkat vid utarbetandet av bestämmelser
för kvalitetskontroll av vissa fiskvaror, avsedda för export. Ordföranden
har med styrelsen för den under medverkan av kommittén bildade Svenska
konservfabrikernas exportförening u. p. a. överlagt om vissa andra åtgärder
för att främja exporten av fiskkonserver. Sekreteraren Thuresson har
i samband med resa till London och Grimsby bedrivit studier av engelsk
fiskindustri. I anledning av remiss har kommittén avgivit yttrande över det
av 1946 års utredning angaende kvalitetsforskning och konsumentupplysning
avgivna betänkandet.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1950.
26. 1947 års elbranschkommitté (1948:1 27; 1949:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 för att
verkställa undersökning och avgiva förslag i frågan om elbranschens utbyggnad,
konkurrens- och strukturförhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 augusti 1947):
Svennilson, I., professor, ordförande;
Eckerström, L. E., ombudsman;
Ericson, H., direktör;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm.;
Hesselbom, K., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindström, J., direktör;
Nilsson, A. H., direktör (avliden den 28 oktober 1949);
Thelander, L., Tfa., överingenjör;
Westling, O., ombudsman.
18 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdngsberättelsen.
274
Riksdagsberåttelsen.
I H; 26 Sekreterare:
von Heijne, B., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.
Direktiven för utredningen, se 1948: I H 27.
Under tiden december 1948—15 november 1949 har kommittén hållit 6
sammanträden om sammanlagt 9 dagar.
Utredningsarbetet har avslutats och en stor del av kommitténs betänkande
har uppsatts i korrektur.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1950.
27. Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt
samarbete (1949:1 28).
Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947 att vara ombud för
Sverige vid överläggningar rörande nordiskt ekonomiskt samarbete:
von Horn, K. R. L. R., f. d. kansliråd;
Svennilson, S. I., professor.
Sakkunnig:
Frisk, L., civilekonom, jur. kand. (fr. o. in. den 7 december 1949).
Sekreterare:
Frisk, L., civilekonom, jur. kand. (t. o. in. den 6 december 1949);
Lord, S.-Hj., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 7 december 1949).
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riksamt. växel 23 62 00.
Instruktion för utskottet, se 1949: I H 28.
Ombuden ha under år 1949 deltagit i 7 sammanträden med utskottet.
Därutöver ha sammanträden hållits mellan medlemmarna i en av utskottet
tillsatt särskild redaktionskommitté, vilken haft till uppgift att utarbeta ett
förslag till preliminär rapport till regeringarna angående utskottets verksamhet.
Rapporten beräknas bliva färdigställd omkring årsskiftet 1949/50.
För undvikande av svårigheter vid utformningen av en framtida gemensam
nordisk tulltaxa har ett nära samarbete förekommit mellan de danska,
norska och svenska förhandlingsdelegationerna vid de under sommaren
1949 förda internationella tullförhandlingarna i Annecy.
Arbetet på en gemensam nordisk tullnomenklatur har försenats genom
tullförhandlingarna i Annecy men man beräknar att under våren 1950
kunna framlägga ett utkast, som skall kunna läggas till grund för eventuella
slutliga förhandlingar.
Frågan om jordbrukets särställning inom en eventuell nordisk tullunion
har upptagits till behandling och är för närvarande föremål för överväganden
inom lantbrukets organisationer i de skilda länderna.
Kontakt har även tagits med olika industriorganisationer för att söka få
till stånd ett nordiskt ekonomiskt samarbete på det industriella området.
Utskottet har vidare behandlat frågan om en samordning av patentväsendet
i Norden och tillställt utrikesministrarna en skrivelse, vari förordas
tillsättande av en gemensam nordisk sakkunnigkommitté.
Ombudens verksamhet beräknas icke kunna avslutas under år 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
275
28. 1948 års lotskommitté (1949: I 29). I Hl 29
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande $Jen 30 december 1947 för
att utreda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till det statliga lotsoch
fyrväsendet, utformningen av lotstaxesystemet, lotspersonalens avlöningsförhållanden
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1948):
Edman, J. R., överdirektör, ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;
Schaffer, T., byråchef;
Tamm, S., kapten.
Sekreterare:
Winberg, O. B., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Källenius, Carin, jur. kand. (fr. o. in. den 15 september 1949).
Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 10 78 97 och 10 99 81.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 29.
Kommittén har under tiden januari—18 november 1949 hållit 8 sammanträden
samt företagit studieresa under 6 dagar, varjämte en särskild arbetsdelegation
sammanträtt ett flertal gånger.
Kommittén har under 1949 ägnat sitt huvudsakliga arbete åt lotspersonalens
avlönings- och arbetstidsförhållanden. Införskaffade uppgifter från rikets
samtliga lotsplatser angående tidsåtgången för lotspersonalens olika
arbetsuppgifter, omfattande tiden den 1 april 1948—den 31 mars 1949, ha
bearbetats. Därjämte ha insamlats och sammanställts uppgifter rörande
bl. a. lotspersonalens inkomstförhållanden å de olika lotsplatserna.
Kommitténs arbete beräknas komma att fortsätta under 1950.
29. 1948 års utredning om en statens kulturfond (1949: I 32).
"tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågorna om de ändamål,
till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten, böra utgå,
samt formerna för medlens fördelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juli 1948):
Dahlman, J. A. G., t. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen, ordförande;
Elmgren,
B. F., led. av I kanim.;
Persson, Ivar, led. av I kamm.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riksamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949:I H 32.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 6
sammanträden. En större undersökning av lotterimedlens fördelning under
276 Riksdag sberättelsen.
I H: 29 tidsperioden 1940—1948 har verkställts. Vidare ha överläggningar ägt rum
med representanter för olika områden av kulturlivet ävensom med kommitterade,
verksamma inom utredningar där likartade spörsmål äro under behandling.
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1950.
30. Utredningen för småföretagens lokalfrågor (1949: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 med
uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av såväl enskilda
som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom industri
och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948):
Stattin, J. R., landshövding, ordförande;
Isberg, N., bokbindarmästare;
Lindgren, E., konsulent;
Ljungqvist, N., direktör;
Petersson, O., byråsekreterare.
Sekreterare:
Hulterström, A. N. O., länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Carlström, L. B., byråsekreterare (fr. o. m. den 24 februari 1949).
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50; tel. 21 58 36.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 H 34.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1949 hållit 5 sammanträden.
Med vederbörligt tillstånd har utredningen dels företagit en enquéte rörande
hantverkets och småindustriens lokalbehov, avseende företag med
högst femtio sysselsatta, i vissa städer och andra tätorter, dels ock åt en
expert anförtrott en förberedande undersökning angående byggnadslagstiftningens
inverkan på möjligheterna för småföretagen att modernisera eller
genom nybyggnader ersätta det verkstadsbestand, varöver de nu förfoga.
Utredningen har vidare igångsatt en undersökning för utrönande av, huruvida
och i vilken omfattning systemet med kollektiva verkstadsanläggningar
vunnit insteg i vissa främmande länder.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år 1950.
31. Krisförvaltningens effektiviseringskommitté (1949:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1948 att
utreda frågor om samarbetet mellan handels- och försörj ningskommissionerna
ävensom krisförvaltningens arbetsförhållanden i allmänhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 oktober 1948):
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., ordförande;
Qvistgaard, J. H., generaldirektör;
Lindencrona, A., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
277
Sekreterare: 1 H: 32
Petri, C. W., civilekonom (fr. o. m. den 1 januari 1949).
Lokal: Linnégatan 87; tel. 61 04 36.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 36.
Kommittén har under tiden november 1948—november 1949 hållit 6 sammanträden.
Kommitténs verksamhet har huvudsakligen varit inriktad på
handels- och industrikommissionernas organisation. På förslag av kommittén
har en rad arbetstekniska förenklingar vid handläggning och statistikföring
av importärenden genomförts. Samtliga licensgivande myndigheters
utrikeshandelsstatistik har samordnats i anslutning till det hollerithsystem,
som sedan den 1 januari 1949 tillämpats av handelskommissionen.
Kommittén har i december månad 1949 framlagt ett förslag om sammanslagning
av handelskommissionen och industrikommissionen.
Kommittén beräknas komma att slutföra sitt arbete under år 1950.
32. Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhandlingar (1949: I 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att effektivisera förberedelserna
till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar jämte därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november
1948):
Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Böök, K. E., riksbankschef;
Croneborg, A., utrikesråd;
Domellöf, R., direktör;
Jacobsson, C. A., direktör;
Lundgren, T., direktör, konsul;
Mott, H., direktör;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetter, E., konteramiral, f. d., riksdagsman;
Wetterlind, Å., direktör.
Experter:
Grafström, E. O. H., direktör;
Hartvig, Å., kansliråd (fr. o. m. den 15 oktober 1949).
Sekreterare:
von Wachenfeldt, G., byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarlstorg 5; tel. 22 36 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 37.
I skrivelse den 10 september 1949 har utrikesministern uppdragit åt -utredningen
att till behandling upptaga jämväl frågan om en effektivisering
av utrikesförvaltningens organisation, i vad avsåge handläggningen av kom
-
278
Riksdagsberättelsen.
I H: 30 mersiella och handelspolitiska spörsmål, ävensom att däröver avgiva yttrande.
Under tiden december 1948—november 1949 har utredningen hållit 12
sammanträden.
Utredningen har avgivit en den 1 november 1949 dagtecknad framställning
angående ett första avsnitt av utredningsuppdraget, omfattande dels de
nuvarande handelspolitiska arbetsformerna, dels ock vissa frågor angående
den handelspolitiska administrationen, i huvudsak avseende en förstärkning
av utrikesförvaltningen (SOU 1949: 57).
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1950.
33. Turistutredningen (1949: I 38).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1948 att
utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska betydelse för
landet jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 november 1948):
Engelstedt, E. C. E., statssekreterare, ordförande;
Elfving, G., chefredaktör;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Munthe, G. L., direktör;
Ohlson, I., direktör.
Sekreterare:
Wickberg, A. W., försäljningschef.
Experter:
Sjöholm, B. E., byråchef (fr. o. in. den 19 april 1949);
Wannfors, E., byrådirektör (fr. o. m. den 22 september 1949);
Axelsson, A., riksbrandinspektör (fr. o. in. den 22 september 1949);
Rudbeck, O., friherre, hotelldirektör (fr. o. m. den 22 september 1949).
Lokal: Aktiebolaget Aerotransport; tel. 28 90 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 38.
Utredningen har under tiden december 1948—november 1949 hållit 25
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1950.
34. Sakkunniga för samråd vid utredning rörande utländsk försäkringsanstalts
rätt att driva försäkringsrörelse i Sverige.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juli 1949 för att
såsom sakkunniga stå till handelsdepartementets förfogande för samråd vid
utredning för översyn av 1903 års lag om utländsk försäkringsanstalts rätt
att driva försäkringsrörelse här i riket.
Grenholm, Å., fil. dr;
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman;
Wollert, A. R., byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
279
De sakkunniga ha biträtt vid utredning, som under 1949 inom departe- J J[; 35
mentet pågått rörande nämnda lagstiftningsfråga.
Utredningen beräknas bliva slutförd under 1950.
35. Gruvorganisationskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 augusti 1949 att
verkställa utredning och avgiva förslag om ett statligt aktiebolag för övertagande
av de tidigare tyskägda gruvorna samt om ett centralorgan i aktiebolagsform
för de statliga intressena på gruvdriftens och närstående områden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 augusti 1949):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bengtson, E. J., direktör;
Mattson, E., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Rvbeck, E., auktoriserad revisor.
Sekreterare:
Asplund, E. O. I., byråsekreterare.
Experter:
Palme, R., direktör (fr. o. in. den 24 oktober 1949);
Frendin, T., arkitekt (fr. o. m. den 24 oktober 1949);
Lindström, E., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 24 oktober 1949);
Murray, C. A., byråchef (fr. o. m. den 9 december 1949);
Norberg, R. E., statskommissarie (fr. o. m. den 9 december 1949);
Landegren, C. A. V., förste byråingenjör (fr. o. m. den 9 december 1949).
Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 216103 (ordföranden) och 20 86 17
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kock till statsrådsprotokollet den 4 augusti
1949):
Sedan tyskgruvekommittén den 29 januari 1949 avlämnat sitt betänkande innehållande
dels en värdering av de tidigare tyskägda gravtillgångarna och dels förslag
till riktlinjer för gruvdriftens organisation, därest gruvorna skulle övertagas
av staten, har efter särskilt uppdrag kommittéordföranden Ödeen och kommittéledamoten
Rybeck uppgjort förslag till anbud från statens sida på ifrågavarande
gruvegendom. Kungl. Maj:t liar därefter den 10 juni 1949 uppdragit åt Ödeen och
Rybeck att avgiva anbpd enligt riktlinjerna i nämnda förslag och dylikt anbud
bär avgivits den 15 juni 1949.
Efter nu verkställd prövning av de inkomma anbuden är det min avsikt att sedermera
föreslå Kungl. Maj :t att avgiva proposition till riksdagen angående förvärv
av gruvorna för statens räkning. Dessförinnan synas emellertid formerna för
gruvornas administration, drift och finansiering böra närmare utredas. I Kungl.
Maj:ts beslut den 21 maj 1948, som låg till grund för tyskgruvekommitténs tillsättande,
angavs att gruvorna i händelse av statsövertagande borde drivas i aktiebolagsform.
Tyskgruvekommittén utgick i sitt betänkande från att de borde drivas
i ett enda företag samt uppdrog vissa riktlinjer för ett sådant bolags organisation
och finansiering. Dessa principer torde böra ligga till grand för den fortsatta utredningen,
som bör resultera i ett detaljerat förslag till ett statligt gruvbolag utan
dock att i organisatoriska, drifttekniska eller driftekonomiska frågor binda en
kommande bolagsledning i vidare mån än vad som är sedvanligt.
280
Riksdagsbercittelsen.
1 Hl 35 Emellertid sammanhänger frågan om de nu ifrågavarande gruvtillgångarnas förvaltning
och drift i viss mån med den vid olika tillfällen av tidigare utredningar
på området berörda frågan om förvaltningen av statens samtliga gruvtillgångar
och tillvaratagandet av andra det allmännas intressen på gruvområdet. Tyskgruvekommittén
påvisade i sitt betänkande, att därest staten förvärvar den tidigare
tyskägda gruvegendomen, det statliga intresset i form av hel eller delvis
äganderätt skulle komma att beröra huvudparten av landets samlade järnmalmstillgångar.
Dessutom har staten genom statsgruvefält, genom tidigare förvärvade
intressen i vissa fyndigheter och genom efter 1938 års gruvlag bevakade kronoandelar
ej obetydliga intressen jämväl i andra malmtillgångar än järnmalm. Därjämte
äger staten vissa icke-metalliska mineraltillgångar.
Såsom i direktiven till 1945 års gruvutredning framhölls, finnes för handhavandet
av dessa omfattande statsintressen ej någon fast och enhetlig organisation.
Förvaltningen av olika delar av den statliga gruvegendomen ankommer sålunda
på finansdepartementet, handelsdepartementet, kommerskollegium, Konungens befallningshavande
i andra län än Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands samt
de statliga bolagen Mertainens gruvaktiebolag och Ruotivaare aktiebolag. Därjämte
ha bergmästarna i sina distrikt att närmast taga initiativ till förvärv av kronoandelar
varjämte Sveriges geologiska undersökning vid särskilda tillfällen bemyndigats
verkställa inmutning. Därest staten förvärvar jämväl de nu ifrågavarande
gruvtillgångarna, tillkommer ytterligare ett organ för förvaltningen.
En så splittrad handläggning av ekonomiska och tekniska ärenden inom samma
förvaltningsområde synes göra det svårt att rationellt tillvarataga statens ekonomiska
intressen och att ur nationalekonomisk och försörj ningssynpunkt planmässigt
utnyttja dessa naturtillgångar. Redan Departemental- och Ivommerskollegiekommittéerna
1913 föreslogo inrättande av en statens gruvkommission, som
bland annat skulle förvalta statsägda gruvtillgångar, föreslå förvärv eller försäljning
av gruvtillgångar, handlägga frågor rörande deras utnyttjande och, där gruvdrift
för statens räkning igångsattes, handhava överledningen av denna. 1938 års
gruvsakkunniga uttalade, att det borde eftersträvas att åtminstone alla utmålslagda
fyndigheter, som helt eller delvis tillhörde kronan, förvaltades av en och
samma centrala myndighet och föreslogo att en statens gruvstyrelse inrättades.
Varken 1913 eller 1938 års sakkunnigas förslag ledde emellertid till åtgärd.
I direktiven till 1945 års gruvutredning framhöll dåvarande handelsministern
önskvärdheten av ett gemensamt organ och ansåg att särskild uppmärksamhet
därvid borde ägnas åt aktiebolagsformen. Till denna uppfattning anslöt sig tyskgruvekommittéri,
men då de statliga gruvintressena omfattade eller skulle komma
att omfatta dels helt statsägda gruvbolag, dels bolag med statligt hälften- eller
minoritetsintresse och dels enbart jordägare- eller inmutareandelar, förordade
kommittén att de olika bolagen finge bestå och att centralorganet konstruerades
som ett holdingbolag. Kommittén ifrågasatte även, om ej annan närstående statlig
verksamhet med fördel borde sammanföras med gruvintressena på liknande sätt
som inom vissa enskilda koncerner, där gruvor, järnbruk och annan industri ingå
i samma större enhet. Frågan om inrättande av ett centralorgan i aktiebolagsform
för förvaltning av statens intressen i gruvföretag och närstående verksamhet ansåg
därför kommittén snarast böra göras till föremål för utredning.
Vad kommittén sålunda anfört torde i huvudsak vara riktigt och den förordade
utredningen synes för den skull böra komma till stånd. Förutsättningarna för en
dylik utredning ha emellertid, bland annat genom det ifrågasatta förvärvet av
de tidigare tyskägda gruvorna samt genom tyskgruvekommitténs utredning och
förslag, delvis förändrats sedan 1945 års gruvutredning tillkallades och frågan
sammanhänger såsom nämnts med utredningen om de tidigare tyskägda gruvornas
förvaltning. Det synes lämpligast att nu återkalla det åt 1945 års gruvutred
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 281
ning lämnade uppdraget och åt särskilda sakkunniga uppdraga båda de nyss an- J JJ; 36
givna utredningarna. Under utredningsarbetet bör överläggningar äga rum med
kommerskollegium, domänstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning i fråga
om samarbetet mellan dessa ämbetsverk och det nya organet.
Då det är angeläget att frågan om de tidigare tyskägda gruvornas framtid snarast
möjligt avgöres, bör utredningsarbetet bedrivas med sådan skyndsamhet, att
på utredningsresultatet efter vederbörlig remissbehandling grundad proposition
kan föreläggas 1950 års lagtima riksdag.
Första delen av kommitténs betänkande, avseende statsförvärvet av tyskgruvorna
har avlämnats den 21 november 1949 (stencilerad).
Kommittén har under tiden september—november 1949 hållit 16 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under januari månad 1950.
36. Kommitté för svenskt deltagande i Marshallorganisationens varumässa
i Chicago den 7—19 augusti 1950.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 för
att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i en internationell varumässa
i Chicago den 7—19 augusti 1950:
Modig, E., envoyé, ordförande;
Hedlund, L., direktör;
Johansson, A., direktör;
Johansson, Helga, förbundskassör;
Jonsson, A., generalkonsul;
von Kantzow, H., disponent;
Larsson, K., förbundsordförande;
Ljung, E., disponent;
Ljungberger, B., direktör;
Lundberg, B., förste kanslisekreterare;
Nordenson, H., direktör;
Norlander, H., direktör;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.;
Petri, B. A. W., direktör;
von Rosen, H., greve, direktör;
Sachs, R., direktör;
Sahlin, G., direktör;
Ståhle, N., envoyé;
Thunborg, T. F., statssekreterare;
Wickman, K., kommerseråd;
Widell, C. G., fil. dr;
von Zweigbergk, Eva, fil. kand.
Inom kommittén har utsetts ett arbetsutskott bestående av herrar Modig,
Larsson, Ljungberger, Petri, von Rosen och Sachs med herr Lundberg som
suppleant.
282
Riksdagsberättelsen.
I Ht 36 Ur direktiven (anförande av statsrådet Ericsson till stadsrådsprotokollet
den 9 december 1949) må anföras följande:
Inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) i Paris väcktes
under våren 1949 ett förslag, att de till Organisationen anslutna länderna skulle
genom en gemensam utställning i Amerikas förenta stater dels visa resultatet av
det hittillsvarande arbetet inom Organisationen, dels försöka nå en vidgad kontakt
med den amerikanska industrien och handeln och därmed förbättra möjligheterna
för export till den amerikanska marknaden. Förslaget har därefter ytterligare
bearbetats inom OEEC. Det europeiska deltagandet skall avse en internationell
varumässa i Chicago den 7—19 augusti 1950. För att organisera det europeiska
deltagandet skall inrättas en särskild kommitté inom OEEC, benämnd »The European
Trade Fair Board», med representanter för de utställiiingskommittéer, vilka
förutsättas skola finnas i de olika medlemsstaterna.
För att leda förberedelserna å svensk sida och för att samordna den svenska
insatsen i mässan bör tillsättas en särskild kommitté. Denna bör representera
olika intressen inom näringslivet, varjämte berörda förvaltningsorgan böra vara
företrädda.
37. 19i9 års tullförhandlingskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 för
att förbereda Sveriges deltagande i planerade tullförhandlingar under år
1950:
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör, ordförande;
Berg, G. T., direktör;
Bergenstråhle, G., direktör;
Frisell, E. G., direktör;
von Horn, K. B. L. R., f. d. kansliråd;
Johansson, K. A. A., direktör;
Landberg, B. C. E., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lundgren, T., konsul;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Rehn, L. G., fil. kand.;
Ronge, K., direktör;
Settergren, G. C. A., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Widell, C. G., fil. dr;
Vinell, K. T., handelsråd.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S„ byråinspektör.
Enligt direktiven för kommittén (anförande av statsrådet Ericsson till
statsrådsprotokollet den 2 december 1949) bliva de planerade tullförhandlingarna
av samma slag som de förhandlingar under år 1949, vilka förberetts
av 1948 års tullförhandlingskommitté — se I H 8.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
283
I In
Inrikesdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Polisutrustningskommittén.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 16 maj 1947 för att verkställa översyn av
gällande polisutrustningsreglemente och inkomma med förslag till de ändringar
i reglementet, vartill översynen kunde giva anledning:
Ros, A. K. E., polismästare;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Lindell, N. M. A., ombudsman hos Svenska polisförbundet.
Sekreterare:
Blom, K. A. W., polisassessor.
Kommittén, som under år 1949 sammanträtt tillhopa 15 dagar, bär den
12 juli 1949 avgivit förslag till polisutrustningsreglemente in. m. Uppdraget
är därmed slutfört.
2. 19i8 års livsmedelssakkunniga (1949:1 In 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 februari och den
12 mars 1948 för att inom departementet biträda med utredning angående
förslag till livsmedelsstadga och därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1948):
Abramson, E. L., professor, ordförande;
Andersson, Rosa, fru, journalist;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Fitger, N. F. P., fil. dr, direktör;
Jerlov, E. S., chefsveterinär;
Lund, D. G. M., agronom, direktörsassistent.
Expert:
Thomée, K. E. G., professor (för frågor rörande mjölk och mjölkprodukter).
Sekreterare:
Göransson, E. W. Z., hovrättsråd, lagbyråchef.
De sakkunniga, som under år 1949 sammanträtt tillhopa 12 dagar, ha
den 26 september 1949 avgivit betänkande med förslag till livsmedelsstadga
in. in. (SOU 1949: 43). Uppdraget är därmed slutfört.
284
Riksdag sberättelsen.
I Illt 3 3. Sakkunniga för utredning rörande statens rättskemiska laboratoriums
framtida arbetsuppgifter in. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att
biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1949, nr 267, begärd utredning
rörande statens rättskemiska laboratoriums framtida arbetsuppgifter,
möjligheterna att företaga inskränkningar och ändrad disposition av
föreliggande förslag till nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska
laboratorier m. m.:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;
Ringertz, N. O. E., docent, överläkare;
Wejke, G. W., byggnadsråd.
Experter (fr. o. in. den 5 oktober 1949):
Ahlgren, J. G., professor;
Lindau, A. V., professor;
Rydin, C. H., professor, föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium;
Wolff, E., professor, föreståndare för statens rättskemiska laboratorium.
Sekreterare:
Roempke, S. O., intendent (fr. o. m. den 23 augusti 1949).
De sakkunniga, som under år 1949 hållit 10 sammanträden, ha den 29
december 1949 avgivit betänkande angående statens rättskemiska laboratoriums
framtida arbetsuppgifter m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
4. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1948: I In 10;
1949: I In 10).
Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.
5. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1947:1 S 21; 1948:1 In 11;
1949: I In 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni
1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
Goldkuhl, A. E., docent, överläkare;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, husmoder;
Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Assarsson, S., t. f. byrådirektör;
Blom, S. D., e. o. byråchef;
Böckert, Signe, första föreståndarinna;
Dagberg, E. O., överläkare, för frågor rörande statistik, budgetuppställningar
och blankettformulär för sinnessjukhusen;
Jönsson, R. W., överingenjör;
Köhler, S., avdelningschef, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar ;-
Lagerström, N„ aktuarie, för frågor rörande kontorsorganisationen vid
kroppss j ukhusen;
Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för den slutna sjukvårdens allmänna
planläggning och sjukhusens utformning;
Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande utspisning vid sjukhus;
Soop,
E., förste aktuarie, för statistisk bearbetning av insamlat material
från utredningens arbetsstudier m. m.
Sekreterare:
Edsberg, H., assessor, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens tvättavdelningar;
Montan,
K., byråföreståndare.
Biträdande sekreterare:
\
Wictorson, K. E., amanuens.
Lokal: Hamngatan 14, tel. 11 15 95; Jutas Backe 1, tel. 21 38 73.
Direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.
Utredningsarbetet har liksom tidigare till vissa delar skett genom delegationer.
Plenarsammanträden ha hållits sammanlagt 27 dagar under år 1949.
De olika delegationerna ha dessutom sammanträtt 27 dagar under samma
tid.
Den tidigare igångsatta försöksverksamheten vid Lidköpings lasarett har
avslutats under år 1949, varjämte arbetsstudiematerialet kompletterats.
Utredningen har under år 1949 samarbetat med statens institut för folkhälsan
angående behandlingen av smittvätt vid sjukhusens tvätterier och
med statens organisationsnämnd rörande kroppssjukhusens kontorsorganisation.
Därjämte har utredningen samrått med medicinalstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen
angående behandlingen av smittvätt vid sjukhusens
tvätterier, med representanter för överstyrelsen för yrkesutbildning rörande
utbildningen av tvättföreståndare och övrig tvättpersonal samt med ett
285
I In
286
Riksdagsberättelsen.
I In: 5 flertal representanter för praktiskt arbetande sjukvårdspersonal angående
rationalisering av arbetet på kroppssjukhusens vårdavdelningar. Vidare har
utredningen haft överläggningar med arbetstidsulredningen.
Under år 1949 har utredningen rörande statistik, budgetuppställningar
och blanketter m. in. vid sinnessjukhusen slutförts. Betänkande med utredning
angående tvättverksamheten vid sjukhus och möjligheterna att rationalisera
densamma samt redogörelse för inom utredningen utförda arbetsstudier
ha under året i huvudsak färdigställts och äro under tryckning. Utredningen
har vidare avgivit yttrande över ett antal till utredningen remitterade
betänkanden.
Utredningen avser att under år 1950 avgiva — förutom nämnda betänkande
angående sjukhusens tvättverksamhet och redogörelse för arbetsstudier
— betänkande rörande kontors- och expeditionsverksamhet vid kroppssjukhusen
samt betänkande rörande sjukhuskökens drift, utformning och
utrustning. Utarbetande av utredningens huvudbetänkande angående rationalisering
av driften vid kroppssjukhusen, dessas utformning m. m. kommer
att fortsätttas under år 1950. Jämsides härmed ämnar utredningen fullgöra
sitt av riksdagen erhållna uppdrag att utreda frågan angående ledningen
vid sjukhusen.
6. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1947: I E 15;
1948:I E 14; 1949:I In 12).
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj :t en kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med en dermato-venereologisk
och en pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
1946 utvidgade Kungl. Maj :t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt kommittén att uppgöra föslag till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område. Slutligen har Kungl. Maj:t genom beslut den 2 september
1949 anbefallt kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan
för centrallaboratorierna vid sjukhuset.
Av Kungl. Maj :t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949 tillkallade ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Andréé, T. E., led. av I kamm. (fr. o. m. den 18 juni 1949);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Hellerström, S. C. A., professor (för den dermato-venereologiska kliniken);
Hellström, J. G. L., professor;
Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken);
Lichtenstein, A., professor (för den pediatriska kliniken);
Malmgren, B. R., professor (fr. o. m. den 30 september 1949; för centrallaboratorierna)
;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
287
Nordström, A., byggnadsingenjör (avliden den 23 april 1949); I In; 7
Odin, M. O., professor (fr. o. in. den 18 juni 1949);
Sjögren, N. T., byråchef (fr. o. m. den 30 september 1949);
Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);
Öman, I., f. d. borgarråd.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., andre kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1944:1 E 24.
Kommittén har under år 1949 hållit 14 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 7 sammanträden.
Uppförandet av den pediatriska kliniken har fortskridit så långt att byggnaden
är färdigmurad och står under tak.
Förslag till dispositionsplan för sjukhusområdet har avgivits den 7 september
1949.
7. 19M års kommitté för sjuksköterskeutbildningen (1947: I S 32;
1948:I In 13; 1949:I In 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1945 för
utredning angående sjuksköterskeutbildningen och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;
Becker, Anna M. K., fru;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Dillner, N. Elisabet, föreståndarinna för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola;
Johnsson,
B. E., statskommissarie;
Schubert, O. O., docent, överläkare;
Thomson, H. E. (Lisa), föreståndarinna för S:t Eriks sjuksköterskeskola.
Experter:
Andrell, B. Maria K., byråinspektör;
Hedestrand, Edla M., fru.
För speciella områden av sjuksköterskeutbildningen ha därjämte ytterligare
ett antal experter tillkallats.
Sekreterare:
Nyström, Psyclie N. M. V., amanuens.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.
Direktiven för kommittén, se 1947: I S 32.
Under år 1949 intill den 9 november har kommittén sammanträtt in pleno
19 gånger.
Kommittén har den 10 november 1949 avlämnat betänkande angående
högre utbildning av sjuksköterskor m. in. II (stcncilerat).
288
Riksdag sberättelsen.
I In:
Kommittén beräknar att under år 1950 avlämna slutbetänkande angående
utbildningen av specialsköterskor.
8. 1946 års kommunallagskommitté (1947:1 S 37; 1948:1 In 14;
1949: I In 14).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Holmberg, J. H., redaktör, led. av II kamm.;
Larsson, S., förbundsdirektör;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, led. av II kamm.;
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Expert:
Sjöberg, S. H. C. H., jur. dr, t. f. kansliråd (för spörsmål rörande det kommunala
besvärsinstitutet m. m.; fr. o. m. den 18 februari 1949).
Sekreterare:
Sanne, S. D. H., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ekblom, S. G., hovrättsråd (fr. o. m. den 21 november 1949).
Lokal: Rosenbad 2V; tel. 20 76 00 el. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1947: I S 37.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
sammanträtt 28 dagar. En delegation inom kommittén har under samma
tid sammanträtt ytterligare 3 dagar.
Kommittén har den 3 juni 1949 avgivit betänkande, del II, med förslag
till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare av kommunala förtroendeuppdrag
(SOU 1949:24). I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 oktober
1949 har kommittén hemställt om vidtagande av vissa åtgärder i och
för jordbruksstämmans avveckling. Kommittén har därjämte i anledning
av remisser avgivit flera utlåtanden.
Arbetet med översynen av kommunallagstiftningen beräknas pågå även
under år 1950.
9. 1946 års läkemedelsutredning (1947: I S 42; 1948: I In 17; 1949: I In 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
289
Ahlgren, J. G., professor; I In; JO
Andersson, B. E. W., apotekare;
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gunnars, E., direktör;
Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare.
Experter:
Marcus, M., fil. dr;
Björling, C. O., professor, föreståndare för kemiska avdelningen vid statens
farmacevtiska laboratorium;
Hemming, E. R., apotekare;
Rydin, C. H., professor, föreståndare för statens farmacevtiska laboratorium
(fr. o. m. den 15 december 1949).
Sekreterare:
Rooth, J. H., byråchef, kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Sidenvall, J. G., aktuarie (fr. o. in. den 15 augusti 1949).
Lokal: Stallgatan 3; tel. 20 22 84.
Direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948 — den 30 november
1949 hållit 10 plenarsammanträden om sammanlagt 31 dagar. Ett arbetsutskott
inom utredningen har under verksamhetsåret hållit ett stort antal
sammanträden.
Den i föregående berättelse omnämnda statistiska bearbetningen av vissa
recept har under året fullföljts och avslutats.
Utredningen har låtit verkställa försäkringstekniska beräkningar m. m.
för utrönande av kostnaderna för en pensionering av apotekens farmacevtiska
personal vid ett eventuellt förstatligande av apoteksväsendet i riket.
Under år 1949 har utredningen till Kungl. Maj :t avgivit förslag till viss
ändring av 1 § specialitetskungörelsen och utlåtanden i två till utredningen
remitterade ärenden. I övrigt har utredningen huvudsakligen ägnat sig åt
utarbetandet av principbetänkandet med förslag till omorganisation av apoteksväsendet
i riket in. in. Utredningen beräknar kunna framlägga detta
betänkande under första halvåret 1950. Även övriga delar av utredningsuppdraget
beräknas kunna slutföras under år 1950.
10. 1947 års landsfiskalsutredning (1948: I In 21; 1949: I In 16).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947
för att biträda med utredning rörande landsfiskalsorganisationen (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 juni 1947):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;
Stiernström, M. B. O., landssekreterare;
Tottic, A. V. R., kansliråd, chef för landsstatsavdelningen i inrikesdepartementet.
1!) Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsberättelscn.
290
Riksdagsberättelsen.
I In: 10 Expert:
Wadenius, S. R., landsfiskal.
Sekreterare:
Åraark, S. O. F., t. f. e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I In 21.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1948—den 30 november
1949 sammanträtt in pleno 5 gångar, varjämte ordföranden, vissa ledamöter
och sekreteraren haft överläggningar med vissa experter.
Den 3 december 1948 avgav utredningen förslag till provisorisk löneförbättring
för landsfiskaler och kontorister med polismans förordnande
(icke tryckt).
Inom utredningen har bearbetning verkställts av länsstyrelsernas under
föregående år infordrade förslag till ny indelning av länen i landsfiskalsdistrikt.
Resultatet av denna bearbetning har den 12 mars 1949 överlämnats
till departementschefen.
I anslutning till de beslut Kungl. Maj :t under år 1949 fattat om ny kommunindelning
i vissa län har utredningen erhållit i uppdrag att framlägga
förslag till därav föranledd ändring i länens indelning i landsfiskalsdistrikt.
Denna uppgift har påbörjats. En statistisk undersökning av arbetsbördan
på landsfiskalskontoren har förberetts.
Statens organisationsnämnd har erhållit i uppdrag att biträda utredningen
med verkställande av organisationsundersökningar vid vissa landsfiskalskontor.
Nämnden har undersökt förhållandena vid vissa kontor i Östergötlands
län.
Utredningen har även behandlat vissa utbildningsfrågor rörande landsfiskalseleverna
och konstaplarna.
Utredningen, vars verksamhet under senare delen av år 1949 i huvudsak
legat nere i avvaktan på polisutredningens ståndpunktstagande till polisorganisationens
huvudlinjer, beräknar avsluta sitt arbete under år 1950.
11. Statens sinnessjnkvårdsberedning (1948: I In 22; 1949: I In 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni 1947 samt
den 30 januari och den 4 februari 1948 för att såsom särskild beredning
inom inrikesdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av frågorna om
sinnessjukvårdens effektivisering och utbyggande (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 juni 1947):
Rjörkquist, E. G. A., överdirektör, med uppdrag att, i den mån departementschefen
icke själv deltager i beredningens arbete, leda detsamma;
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamin.;
Rjörck, P. B. T., medicinalråd;
Goldkuhl, A. E., överläkare;
Lundquist, G. A. R., överläkare;
291
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.; J Jjj. jg
Snygg. J- G. E., förste uppsyningsman;
Wejke, G. W., byggnadsråd;
White, J. G., överläkare.
Experter:
Lundquist, J. Hj. A., med. dr, föredragande hos medicinalstyrelsen i ärenden
rörande tuberkulosvård;
Mårdh, G. A., e. o. byråingenjör.
Sekreterare:
Munthe, R. E. L., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2 (vice ordföranden) och Riksdagens
revisorer; tel 11 21 75 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1948: I In 22.
Beredningen har under år 1949 sammanträtt 7 dagar, varjämte 5 sammanträden
hållits av delegerade för vissa frågor.
Beredningen har under året avgivit förslag angående tuberkulosvården
vid sinnessjukhusen. Övriga kvarstående frågor, främst rörande byggnadsbeståndet
vid sinnessjukhusen, specialistutbildningen av psykiatrer, den
öppna psykiska vården, huvudmannaskapet för vården av lättskötta sinnessjuka
samt den centrala ledningen för sinnessjukvården, ha i huvudsak
slutbehandlats och förslag i dessa ämnen avses komma att framläggas i början
av år 1950.
Beredningen har jämväl avgivit utlåtanden i vissa byggnadsärenden.
12. 1947 års psykopatvårdsutredning (1948:1 In 23; 1949:1 In 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 med uppdrag
att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
samt därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juli 1947):
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Enmark, A., ombudsman i Statens sjukhuspersonals förbund;
Frey, T., överläkare;
Gripmark, W., borgmästare;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Kjellin, A. Hj., överläkare.
Expert:
Ahlberg, C. A. H., arkitekt (t. o. in. den 31 december 1949).
Sekreterare:
Höjer, I., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 68.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 In 23.
Utredningen har under 1949 intill den 1 december hållit sammanträden
tillhopa 12 dagar.
292 Riksdagsberättelsen.
Under året har utredningen avgivit utlåtanden över vissa till utredningen
remitterade betänkanden.
Utredningens överläggningar rörande anstaltsorganisationen för psykopatvården
ha i huvudsak kunnat slutföras under året. Utredningsuppdraget
i dess helhet torde kunna beräknas bli slutfört under första halvåret 1950.
13. Kommittén för dövhetens bekämpande (1948:1 In 25; 1949:1 In 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1947
för att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):
Holmgren, G., professor, ordförande;
Holmgren, L. K. A., docent;
Malm, N. T. B., rektor, tillika sekreterare;
Ramberg, J., docent;
Wagnsson, R., landshövding.
Expert:
Fant, G., civilingenjör.
Lokal: Hantverkargatan 3; tel. 60 50 50 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1948:1 In 25.
Kommittén har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
hållit 13 sammanträden.
Flertalet av de i direktiven berörda frågorna ha ingående behandlats. I
samverkan med Stockholms stads hörapparatkommitté har hörapparatproblemet
gjorts till föremål för utredning, överläggningar ha förekommit med
representanter för såväl den kliniska som den teoretiska forskningen på
området. Uppgifter ha inhämtats beträffande organisationen av verksamheten
i kampen mot dövheten i utlandet. Planerna för en ifrågasatt institution
ha skisserats.
Kommittén har avgivit utlåtanden i tre till kommittén remitterade ärenden.
Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under år 1950.
14. 19b8 års skyddsrumsutredning (1949:1 In 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande skyddsrumsfrågan (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1948):
Thapper, G. F., led. av II kamm., ordförande;
Berglund, H. J., borgarråd;
Bjuggren, B. G., överste;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.
Experter:
Benner, S. G., fil. dr, laborator vid radiofysiska institutionen;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
293
Bergman, S. G. A., docent, chef för fortifikationsförvaltningens befästnings- J Jjj; 15
byrås forsknings- och försökssektion;
Forslind, E„ civilingenjör, chef för fysikaliska avdelningen vid cement- och
betonginstitutet;
Genberg, G., major;
Lidström, E. J. A., överste;
Ljunggren, G. A., professor, avdelningschef vid försvarets forskningsanstalt;
Strokirk, C. G. E„ civilingenjör.
Sekreterare:
Terstad, I. G. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. 23 23 30.
Direktiven för utredningen, se 1949: I In 21.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 15 november
1949 hållit 23 sammanträden, överläggningar angående lokala förutsättningar
för att anordna skyddsrum ha ägt rum i ett antal orter med vederbörande
kommunala myndigheter. Undersökningar ha pågått rörande bland
annat de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för inrättandet av anläggningar
i berg, användbara såsom skyddsrum.
Utredningens arbete beräknas vara slutfört i början av år 1950.
15. 1948 års länsstyrelseutredning (1949:1 In 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 mars och den 30
juni 1948 med uppdrag att inom departementet biträda med utredning om
länsstyrelsernas organisation och ställning inom den lokala förvaltningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1948):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Bergquist, Th. E. N., landshövding;
Jarnerup, S. E., byråchef;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Tottie, A. V. R., kansliråd, avdelningschef i inrikesdepartementet.
Experter:
Edström, Kj. S., taxeringsintendent (fr. o. m. den 8 april 1949);
Åkesson, N. O. landssekreterare.
Sekreterare:
Sylwan, Ä. H:son, länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. A. G., e. o. länsbokhållare;
Brolinsson, E., e. o. länsnotarie;
Lundborg, E. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Stallgatan 3; tel. 21 67 42.
Direktiven för utredningen, se 1949 I In 22.
Under år 1949 intill den 1 december har utredningen hållit 25 sammanträden.
Utredningen har vidare i studiesyfte besökt vissa länsstyrelser samt
294
R iksdagsberät t elsen.
I In: 15 haft överläggningar med andra kommittéer och representanter för olika centrala
ämbetsverk. Det inledda samarbetet med statens organisationsnämnd
har fortsatts.
På utredningens initiativ och sedan Kungl. Maj :t meddelat erforderliga
särskilda föreskrifter har sedan den 1 januari 1949 vid fem länsstyrelser
försöksvis tillämpats en organisation med indelning av envar av länsstyrelsens
avdelningar, landskansli och landskontor, i ett antal sektioner. Utredningen
har utarbetat en promemoria, innehållande de riktlinjer efter
vilka försöksverksamheten syntes böra bedrivas.
Utredningen har avgivit infordrade yttranden i ett antal ärenden.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1950.
16. Sakkunniga för fria sjukhusvården (1949: I In 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948 för att
biträda med utredning angående den närmare utformningen av den av
statsmakterna i princip beslutade fria sjukhusvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1948):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Andersson, K. Hj., kontorschef, ordförande i Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation;
Björkquist,
E. G. A., överdirektör;
Bucht, S. F. V.» förste kanslisekreterare;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Restad, E. H., landstingsdirektör.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., byråsekreterare.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 23.
De sakkunniga ha under år 1949 sammanträtt 15 dagar.
Under året ha de sakkunniga i huvudsak slutfört utredningsuppdraget och
beräkna att kunna avlämna sitt betänkande under första kvartalet 1950.
17. Statens folkbadsutredning (1949: I In 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):
Lindén, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm., ordförande;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av. II kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, led. av II kamm.;
Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.
Experter för bastutekniska frågor (fr. o. m. den 21 januari 1949):
Blomkvist, E. V., byggnadsingenjör; j
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
295
Eriksson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.; I In: 18
Gate, B., arkitekt;
Nycander, S. H., civilingenjör.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Såsom statistisk expert har utredningen under år 1949 tillkallat sekreteraren
A. Pellijeff.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83.
Direktiven för utredningen, se 1949: I In 24.
Utredningen har under tiden den 1 december 1948—den 30 november 1949
haft 18 sammanträden in pleno, varjämte de bastutekniska experterna haft
ett flertal överläggningar.
En omfattande statistisk kartläggning av bad- och simförhållandena i landets
samtliga kommuner har verkställts under våren 1949. Materialet har
bearbetats och kommer att publiceras våren 1950. Vid undersökningen framkomna
detalj resultat skola överlämnas till de regionala och kommunala
planeringsorganen för att snarast möjligt kunna komma till praktisk användning.
Utredningens arbete har under 1949 till väsentlig del inriktats på de tekniska
problem, som äro förbundna med byggande och drift av mindre bastur,
närmast för landsbygdens behov. Ingående undersökningar om de tekniska
konstruktionsproblemen beträffande bastur samt prövning av de i marknaden
förekommande olika bastuugnarnas för- och nackdelar ha igångsatts.
Dessa undersökningar beräknas avslutade våren 1950, varefter utredningen
har för avsikt att framlägga resultaten samt förslag till typritningar och
byggbeskrivningar för mindre bastur.
Problemen kring simundervisningen ha varit föremål för fortsatta överläggningar.
Utredningen har den 22 april 1949 hållit en allmän konferens
om simundervisningens problem med deltagande av representanter från lärarorganisationerna.
Frågan om bastubadens hälsosamhet har aktualiserats under hösten 1949.
Utredningen har den 19 oktober hållit en större konferens kring temat: Är
bastubadet hälsosamt? Dessutom har utredningen den 9 november haft en
överläggning om bastubaden med framstående vetenskapsmän.
Utredningen har till Kungl. Maj :t den 9 november 1949 avlämnat förslag
om anslag till statens institut för folkhälsan i och för undersökningar om
vattenföroreningar samt badvattnens beskaffenhet och lämplighet.
Utredningens arbetsuppgifter torde icke kunna slutföras under år 1950.
18. 1948 års polisutredning (1949: I In 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande polisväsendets organisation och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1948):
Rosander, K. E., borgmästare, ordförande;
296
Riksdagsberättelsen.
I In: 18 Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamin.;
Mannerskantz, A. F„ godsägare, led. av I kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Stiernström, M. B. O., landssekreterare;
Svärd, H., ombudsman;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Expert och sekreterare:
Åseskog, S., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Lundwall, J., biträdande landsfogde (fr. o. in. den 10 januari 1949).
Expert vid behandling av statsbidragsfrågor samt frågor av löne- och
pensionsrättslig natur:
Öhman, G. B., byråchef (fr. o. in. den 31 januari 1949).
Experter vid behandling av frågor angående erforderliga åtgärder för
effektivisering av ordnings- och kriminalpolisverksamheten, tillkallade den
13 oktober 1949:
Berglund, S. G., stadsfiskal;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Fontell, E., polismästare;
Holmberg, P. E., polismästare;
Lundqvist, C. M., förste stadsfiskal;
Luning, N. G. A., polismästare;
Ros, A. K. E., polismästare;
Zetterquist, A. F., polisintendent.
Lokal: Hantverkargatan 3; tel. 51 99 50.
Direktiven för utredningen, se 1949: I In 25.
Utredningen har under år 1949 intill den 1 december hållit sammanträden
20 dagar. Dessutom ha ordföranden och vissa ledamöter jämte sekreterare
och experter deltagit i ett antal förberedande sammanträden. Ledamöterna
Stiernström och Thulin jämte sekreteraren Åseskog ha under mars
månad företagit en resa i Norrbottens län för studium av vissa särartade
organisationsspörsmål i detta län. Ordföranden, ledamoten Thulin jämte
sekreteraren Åseskog ha vidare under september månad företagit en resa
till Danmark för studium av den danska polisorganisationen.
Utredningen har under året behandlat grundlinjerna för olika organisationsformer
av polisväsendet och utarbetat detalj förslag.
Utredningen har till Kungl. Maj :t avgivit utlåtanden i ett antal till utredningen
remitterade ärenden.
Utredningens återstående arbetsuppgifter utgöras av slutligt utarbetande
av organisationsförslag för polisväsendet samt betänkandets färdigställande.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1950.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
297
1 In: ii>
19. 1948 års polisutbildning skommitté (1949: I In 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för
att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande antagning och utbildning
av polispersonal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1948):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Kyling, F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Lindell, N. M. A., ombudsman hos Svenska polisförbundet;
Norman, N., fil. lic., läroverksadjunkt.
Experter, tillkallade den 1 december 1949:
Björklund, E. G. G. W., polisintendent;
Dahlberg, A., polismästare;
Eriksson, H., polismästare;
Fontell, E., polismästare;
Höfde, H., landsfogde;
Liining, N., polismästare;
Ros, A. K. E., polismästare;
Wadenius, S., landsfiskal;
Wassberg, A. B. F., landsfiskal;
Westerberg, L. B., landsfiskal.
Sekreterare:
Liljedahl, G. E., jur. kand., lärare vid statens polisskola.
Lokal: Statens polisskola; tel. Polisen 98 eller 21 62 85 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1949: I In 26.
Kommittén har under år 1949 intill den 1 december sammanträtt nio
gånger. Dessutom har vid ett tillfälle överläggning hållits med representanter
för 1948 års polisutredning. Under tiden den 20—23 augusti har kommittén
företagit en studieresa till Köpenhamn och i samband därmed även
haft överläggningar med polismästaren i Malmö. Samarbete med motsvarande
kommittéer i Danmark och Norge har etablerats.
Inom kommittén har hittills behandlats huvudfrågorna rörande polisens
rekrytering och utbildning. Ett särskilt rekryteringssystem har skisserats.
Beträffande utbildningen ha vissa organisations- och undervisningsplaner
utarbetats.
Förutom åtskilliga detalj spörsmål, hänförliga till redan behandlade delar
av utredningsuppdraget, återstår för kommittén huvudsakligen att behandla
ordningen för uttagning av elever till olika kurser, frågan om möjligheterna
att lätta den ekonomiska börda, som utbildningen nu medför
för den enskilde polismannen, samt slutligen personalfrågor.
Kommittén beräknar slutföra sitt uppdrag i mitten av år 1950. Kommitténs
arbete beror dock i viss mån av de resultat, vartill 1948 års polisutredning
kan komma.
298 Riksdcigsberättelsen.
I In: 20 20. 19A8 års hälsovårdsstadgekommitté (1949: I In 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för
att inom departementet biträda med utredning angående översyn av hälsovårdsstadgan
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 november 1948):
Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;
Bergman, R. K., medicinalråd;
Eriksson, E. F. V., lantarbetare, led. av II kamm.;
Jansson, W., hälsovårdskonsulent;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sandqvist, T. G. R., förste provinsialläkare;
Wohlin, E., byggnadsingenjör.
Expert:
Blom, O. T., veterinärråd (fr. o. m. den 10 november 1949).
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 37.
Direktiven för kommittén, se 1949:1 In 27.
Kommittén har under år 1949 hållit 5 sammanträden.
Kommittén har från landets förste provinsialläkare och med dem jämställda
stadsläkare införskaffat uppgifter om deras erfarenheter av den nuvarande
hälsovårdsstadgans tillämpning och deras synpunkter på hithörande
problem. Vidare har kommittén införskaffat uppgifter om gällande
lokala hälsovårdsföreskrifter av olika slag. Tillika har inhämtats upplysning
om förhållandena på detta område i vissa andra länder. Inkommet
material har bearbetats.
Enligt direktiven har kommittén i första hand behandlat frågan om
den allmänna uppläggningen av en reviderad hälsovårdsförfattning ävensom
— med tanke på en önskvärd effektivisering av hälsovårdsnämnderna
—- spörsmålet om hälsovårdsnämndernas organisation. Särskild uppmärksamhet
har härvid ägnats tätortsproblemet samt frågan om en utjämning
av den skillnad som nu råder mellan bestämmelserna för städerna och bestämmelserna
för landsbygden. Härjämte har kommittén till behandling
upptagit frågan om hälsovårdspersonalens utbildning och inpassning i organisationen.
Närmast har kommittén för avsikt att granska hälsovårdsstadgans bostadsbestämmelser.
Efter remiss bär kommittén avgivit yttrande över förslag till livsmedelsstadga
m. m.
Utredningsarbetet torde kunna slutföras under år 1950.
21. 19b8 års sinnesslövårdssakkunniga (1949: I In 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att inom departementet biträda med utredning angående frågan om an
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
299
staltsorganisationen för vården av svårskötta bildbara minderåriga sinnes-1 In; 22
slöa m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1948):
Eckerberg, P. A., e. byråchef, ordförande;
Bolin, L. A., rektor;
Jungner, Ragnhild S., inspektör för sinnesslöundervisningen;
Sjövall, T. S., leg. läkare.
Experter:
Englund, K. G. Å., t. f. byrådirektör;
Schmid-Wallinsson, Daga, e. o. byråinspektör (fr. o. m. den 17 december
1948);
Uulas, L., arkitekt.
Sekreterare:
Pellijeff, F. Hj. A., sekreterare.
Lokal: Svenska Tobaksmonopolet, Rosenlundsgatan 36; tel 44 04 60 (190).
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 28.
De sakkunniga ha under tiden den 1 januari 1949—den 30 november 1949
hållit 12 sammanträden, varjämte överläggningar mellan ordföranden, enskilda
ledamöter och sekreteraren ägt rum. Under våren har verkställts en
inventering vid samtliga sinnesslöskolor samt vissa ungdomsvårdsskolor,
epileptikeranstalter och psykopathem rörande förekomsten av barn med sådana
psykiska defekter som beröras av utredningsuppdraget. Med ledning
av de härvid erhållna resultaten har platsbehovet inom ifrågavarande vårdgren
kunnat bedömas, varjämte klientelets sammansättning och psykiska
beskaffenhet kunnat i viss utsträckning klarläggas.
Frågorna om anstalternas utformning och anstaltsorganisationen i övrigt
ha ingående diskuterats. De sakkunniga ha i samband härmed haft överläggningar
med viss barnpsykiatrisk expertis.
De sakkunniga ha företagit resor till vissa enskilda sinnesslöanstalter,
som kunna tänkas ingå i den nya anstaltsorganisationen, och ha vidare trätt
i kontakt med de kommunala myndigheterna på de orter, som kunna tänkas
bli förläggningsorter för erforderliga nya anstalter.
Vissa av arkitekten Uulas utarbetade principskisser till anstalter för här
ifrågavarande klientel ha preliminärt diskuterats.
Utkast till betänkande bär utarbetats och betänkandet har i väsentliga
delar slutjusterats.
De sakkunnigas arbete beräknas vara slutfört i början av år 1950.
22. Utredning om förbättrade möjligheter för allmänheten att komma i förbindelse
med samhällets hjälporgan (SOS-utredningen).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juni 1949).
Sterky, H. K. A., generaldirektör, ordförande;
Axelsson, C. A. ö., riksbrandinspektör;
Falk, G. A., civilförsvarsdirektör;
300
Riksdagsberiiltelsen.
I In: 22 Jansson, C. E., landstingsdirektör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Wranne, N. H., förste provinsialläkare.
Sekreterare:
Malis, P. G., törste byråsekreterare.
Lokal: Telegrafstyrelsen; tel. 23 60 40.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
20 maj 1949):
Vid tillkallande av läkare, barnmorska, ambulans, polis, brandkår eller andra
samhällets hjälporgan är det ofta nödvändigt för allmänheten att snabbt kunna
komma i förbindelse med sådan funktionär eller myndighet, som kan lämna den
sökta hjälpen. Begäran om bistånd framföres därför ofta per telefon. I de större
tätorterna kan man därvid i allmänhet använda sig av namnanrop, t. ex. i fråga
om jourhavande läkare, polis och brandkår. I mindre tätorter och på landsbygden
kunna telefonisterna vid telefonstationerna i stor utsträckning lämna upplysning
om närmaste läkare, ambulans, brandkår o. dyl.
Den förmedlande verksamhet, som telegrafverket hittills bedrivit på detta område,
har varit synnerligen värdefull. Det torde sålunda numera bland allmänheten
på landsbygden anses vara självfallet, att man i en nödsituation skall kunna genom
förfrågan hos telefonstationen erhålla upplysning om och komma i förbindelse
med närmaste hjälporgan.
Genom automatiseringen ersättes emellertid på det stora flertalet stationer den
mänskliga arbetskraften med teknisk utrustning, vilket medför att telegrafverket
icke på samma sätt som tidigare kan stå allmänheten till tjänst med lämnande av
upplysningar m. m.
I samband med en mera genomförd automatisering komma vidare namnanropen
att försvinna, med undantag tills vidare för ett begränsat antal s. k. sociala namnanrop.
Automatiseringen kommer därjämte att medföra, att ofta mycket vidsträckta
områden, omfattande ett flertal kommuner med skilda samhälleliga hjälporgan,
sammanföras under en och samma telefonstation. Detta i och för sig medför en
avsevärd förbättring av framkomstmöjligheterna på telefon. Ett tillgodogörande av
dessa möjligheter förutsätter emellertid, att den hjälpsökande äger kännedom om,
hur hjälpverksamheten lokalt är organiserad samt om telefonnumret till vederbörligt
hjälporgan. Det har visat sig, att allmänheten har stora svårigheter att
komma tillrätta härmed.
De förhållanden, som i angivna hänseenden komma att vara förenade med den
fortgående automatiseringen av telefonväsendet, ha redan tidigare uppmärksammats.
Frågan berördes sålunda av 1944 års telefonkommitté, vilken hade till uppdrag
att undersöka möjligheterna till samt avgiva förslag om förbättring av landsbygdens
telefonförhållanden. I ett den 31 december 1945 avlämnat betänkande förordade
kommittén, att vid vissa stationer inom det automatiserade nätet skulle inrättas
manuella avdelningar med uppgift att lämna allmänheten upplysningar angående
funktionärer och myndigheter, vilkas hjälp söktes, eller koppla samtalen
till dessa.
Chefen för telegrafverket, som med mig upptagit förevarande spörsmål, har framhållit,
att ordnandet av en samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst (SOStjänst)
med utnyttjande av telefonförbindelserna ovillkorligen påkallade uppmärksamhet
i samband med den fortgående automatiseringen av telefonväsendet. Hithörande
spörsmål vore av den natur, att de icke kunde tillfredsställande lösas vid
telegrafverkets egen planering. Om icke möjligheterna att anpassa telefonstationerna
efter de behov, som hänför sig till SOS-tjänsten, skulle försittas, måste därför
de frågor, som sammanhängde med denna anpassning, snarast klarläggas.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 301
Vad chefen för telegrafverket sålunda anfört har övertygat mig om att dessa frå- 1 In: 23
gor nu böra bli föremål för närmare utredning.
Vid utredningen bör undersökas, hur man genom att utnyttja telefonförbindelserna
bör ordna samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst inom orter med automatiserat
telefonväsen. Därvid bör givetvis utredas på vilka områden samhällets
medverkan kan anses påkallad. Vidare bör prövas, hur långt denna medverkan
bör sträcka sig i varje särskilt fall. Sålunda bör utredas, huruvida SOS-tjänsten
bör inskränkas till att lämna upplysningar och verkställa uppkoppling av telefonsamtal
eller om den även bör effektuera beställningar, t. ex. tillkalla läkare, beordra
utryckning av ambulans eller brandkår etc. I fråga om verksamhetens organisation
möter bl. a. frågan om hur den geografiska indelningen i verksamhetsområden
skall genomföras. Vidare bör övervägas, huruvida automatiskt system
eller manuell betjäning bör komma till användning för verksamheten. Förslag rörande
personalorganisation och tekniska anordningar böra utarbetas. Såsom en allmän
riktpunkt för undersökningarna bör fasthållas, att organisationsformen bör
vara sådan, att allmänheten lätt kan göra sig förtrogen med SOS-tjänsten. Förhållandet
till civilförsvaret och möjligheterna för en samverkan med detta bör utredas.
Vid prövningen av ifrågakommande alternativa lösningar bör hänsyn tagas bl. a.
till de anläggnings- och driftkostnader, som uppkomma i de olika fallen. Samtliga
förordade alternativ böra därför kostnadsberäknas. Därjämte bör fastställas på
vad sätt kostnaderna skola bestridas.
Därest anledning skulle finnas föreligga att i vissa fall giva verksamheten en
annan utformning än som generellt bör ifrågakomma, böra utarbetade förslag härom
framläggas.
Slutligen bör prövas, huruvida särskilda åtgärder äro erforderliga för att den
föreslagna uppbyggnaden av SOS-tjänsten skall kunna genomföras i samband med
den fortsatta automatiseringen.---
Utredningen har hållit 5 sammanträden. Dessutom ha vissa av ledamöterna,
som erhållit särskilda uppdrag av utredningen, sammanträtt vid
skilda tillfällen. Utredningen har slutligen företagit studiebesök vid vissa
av telegrafverkets telefonstationer i Stockholm och på mälaröarna i Stockholms
närhet.
Utredningens hittillsvarande arbete har i huvudsak avsett att klarläglägga
de grundläggande betingelserna för den ifrågasatta SOS-organisationen.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1950.
23. Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande organisation och ledning av skyddsåtgärder
vid en bakteriologisk krigföring (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1949):
Hainilton, C. F. H., landshövding, ordförande;
Hedström, H. V., t. f. professor;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Olin, G. C. O., professor;
Rundberg, G. A., professor;
Schmidt, T. A., överste;
302
Riksdcigsberättelsen.
I In: >>3 Sundelin, Å., generaldirektör;
Tottie, M. P. V., med. lic.
Expert:
Ericsson, H. M., laborator (fr. o. m. den 19 oktober 1949).
Sekreterare:
Ljungstedt, N. V., förste revisor (fr. o. m. den 19 oktober 1949).
Lokal: Statens sakrevision; tel. 23 53 40 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
18 juni 1949):
Det andra världskriget kännetecknades av en oerhörd utveckling på det vapentekniska
området. Denna utveckling möjliggjordes till väsentlig del genom en exploatering
för krigsändamål av nya vetenskapliga uppfinningar och innebar icke
blott en fullkomning av tidigare använda utan även tillkomsten av förut okända
stridsmedel. Utvecklingen kulminerade i insättandet under krigets slutskede av
atombomben. Det kan hållas för sannolikt, att vid sidan av detta fruktansvärda
förstörelsevapen även vissa andra bekämpningsmetoder av mer eller mindre ny
karaktär förbereddes av de krigförande.
I diskussionen om hur ett framtida krig kan komma att gestalta sig räknar man
numera även med möjligheten av bakteriologisk krigföring, d. v. s. användning
av organismer eller gifter, som kunna förorsaka sjukdomar på människor, djur
eller växter, ävensom i samma syfte av kemiska preparat mot växter. Sådana stridsmedel
kunna antingen ge upphov till epidemiska sjukdomar eller också verka
som direkt skadande gifter.
Det är känt, att ett omfattande forskningsarbete beträffande bakteriologisk
krigföring utförts i olika länder. Även om resultaten av detta arbete av naturliga
skäl hållas hemliga, får likväl av publicerade uttalanden i bl. a. facktidskrifter
anses framgå, att såväl teoretiska som praktiska förutsättningar för ett bakteriekrig
äro för handen. Sålunda har t. ex. uppgivits, att åtskilliga sjukdomar, som
angripa människor, djur och växter, skulle med framgång kunna användas i en
sådan krigföring. Vidare har framhållits, att flertalet smittämnen kunna framställas
i stor skala samt att de kunna lagras. Här avsedda stridsmedel äro med
hänsyn till sin beräknade effekt föga kostnadskrävande. Därtill kommer, att en
angripare kan nå sitt mål utan åstadkommande av den materiella förstörelse,
som användande av exempelvis bomber medför. Å andra sidan har invänts, att
användandet av bakteriologiska stridsmedel skulle medföra risker för den angripande
vid ockupation av angripet område och att spridning av epidemiska sjukdomar
skulle kunna ske till det egna landet.
Skyddsmöjligheterna mot ett angrepp med bakteriologiska stridsmedel försvåras
framförallt måhända på grund av den tid, som kan antagas förflyta från det smittoämne
överföres till dess sjukdomar utbryta och kunna diagnosticeras. Vid ett
avsiktligt framkallande av höginfektiösa sjukdomar i stor skala ställes härigenom
försvararen inför problem av väsentligt större omfattning än de, som äro förbundna
med utbrott av epidemier eller epizootier på naturlig väg. Svårigheterna
att i tid upptäcka och ingripa mot ett bakteriologiskt angrepp torde vara särskilt
stora vid ett av de överföringssätt, som ansetts komma i fråga vid denna form
av krigföring, nämligen genom sabotage. Sabotagemetoden ger även möjlighet till
vad man kallat en anonym krigföring.---
De frågor, som sammanhänga med skyddet mot en eventuell bakteriologisk krigföring
i framtiden spänner över ett stort område av samhällsverksamheten. Med
hänsyn härtill torde det icke vara en framkomlig väg att uppdraga det fortsatta
utredningsarbetet åt någon av de myndigheter, vars verksamhetsområde
kan anses vara berört av detta problemkomplex.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 303
De närmast aktuella utredningsuppgifterna innefatta till en början en genom-J[ Jjj. 24
gång av hela området för att erhålla en överblick över de risker, som kunna anses
föreligga för att bakteriologiska stridsmedel kunna komma till användning. Vidare
torde böra angivas arten och beskaffenheten av det forskningsarbete, som kan
anses nödvändigt för att vinna erforderlig kännedom om den bakteriologiska
krigföringens natur och om de skyddsmedel, som kunna komma till användning.
Härjämte böra övervägas vilka organisatoriska åtgärder, som kunna behöva
vidtagas såväl ur beredskapssynpunkt som under krig för att hindra eller begränsa
verkningarna av en bakteriologisk krigföring. Slutligen bör ståndpunkt tagas
till hur ledningen i fred och under krig av forskningsarbete och skyddsåtgärder
lämpligen bör vara organiserad.
Utredningen av dessa spörsmål torde böra uppdragas åt särskilt tillkallade sakkunniga.
— — ■—- Samarbete bör av de sakkunniga upptagas med vederbörande
civila och militära myndigheter.
Det bör vara de sakkunniga obetaget, att framlägga förslag om vidtagandet av
de tillfälliga anordningar, som kunna finnas lämpliga i avvaktan på utredningsuppdragets
slutförande.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1949 hållit 8 sammanträden, varvid
organisatoriska frågor i samband med bakteriologisk krigföring behandlats.
De sakkunniga ha av länsstyrelseutredningens sekreterare orienterats
om utredningens intentioner beträffande länsstyrelsernas krigsorganisation.
Större utredningsuppdrag ha givits vissa av de sakkunniga samt
den tillkallade experten.
Utredningsarbetet kommer att pågå även under år 1950.
24. I9b9 års kommitté för sinnessjukvårds personalens utbildning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1949 för att
biträda med utredning angående sinnessjukvårdspersonalens utbildning (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juni 1949):
Karlsson, O. G., led. av I kamm., ordförande;
Almqvist, Margareta, pol. mag.;
Blomqvist, P. I. R., överläkare;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman.
Sekreterare:
Braunerhielm, G. E. G:son, e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. (sekreteraren) 22 67 00 (växel).
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
13 maj 1949):
Mellan kroppssjukvården och sinnessjukvården föreligger f. n. en markant
skillnad i fråga om sjukvårdspersonalens utbildning. Den allmänna sjuksköterskeutbildningen
överstiger regelmässigt tre år, varav omkring fem månader omfattar
teoretiska kurser och återstoden praktisk utbildning på olika sjukhusavdelningar.
Sinnessjukvårdspersonalens utbildning däremot begränsar sig till praktiska och
teoretiska kurser av endast några få timmars varaktighet. För behörighet till ordinarie
och extra ordinarie tjänster såsom skötare eller sköterska uppställes därjämte
krav på viss tids praktisk tjänstgöring.
Utbildnings- och befordringsgången för sinnessjukvårdspersonalen ter sig på i
304
Riksdagsberättelsen.
L 111* 24 huvudsak följande sätt. För att antagas som elev eller vikarie skall den sökande lia
genomgått folkskola. Några andra förkunskaper fordras icke. Efter antagningen
följer tjänstgöring på sinnessjukhus med genomgång av en s. k. praktisk kurs om
15 timmar ocli en lägre teoretisk kurs om 30 timmar. Efter tva års tjänstgöring
vinnes behörighet som e. o. skötare eller sköterska. Efter ytterligare två års tjänstgöring
på sinnessjukhus kan vederbörande — utan någon i kursform meddelad
vtterligare teoretisk eller praktisk utbildning — erhålla ordinarie befattning såsom
skötare eller sköterska. För behörighet till befattningar som överskötare eller översköterska
uppställes enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser krav på genomgång
av s. k. högre teoretisk kurs, f. n. ca 50 timmar. Samma gäller de fr. o. in. den
1 juli 1947 inrättade befattningarna som förste skötare (första sköterska). Kompetens
som översköterska eller första sköterska erhålles även efter genomgång av sjuksköterskeskola
jämte avkortad högre teoretisk kurs och ett års tjänstgöring på
sinnessjukhus. I syfte att tillgodose behovet av lasarettsutbildad personal har på
senare år rekryteringen av översköterskebefattningar skett huvudsakligen enligt
sistnämnda alternativ och högre teoretiska kurser för kvinnliga befattningshavare
ha därför anordnats i mycket begränsad omfattning, då särskilda skäl förelegat.
Sålunda anordnades i samband med inrättandet av förste skötersketjänsterna högre
kurser för kvinnliga deltagare vid praktiskt taget samtliga sinnessjukhus. Därjämte
ha, då bristen på sjuksköterskor på sistone gjort det omöjligt att besätta översköterske-
och första sköterskebefattningar med i kroppssjukvård utbildad personal,
under innevarande år vid 8 sjukhus ånyo anordnats högre kurser för ca 120
kvinnliga deltagare.
Frågan om en förbättring av sinnessjukvårdspersonalens utbildning har länge
stått på dagordningen. Framställningar i detta syfte ha gjorts såväl av medicinalstyrelsen
som från läkar- och personalhåll. Dessa krav ha främst motiverats med
att de förbättrade behandlingsmetoder, som numera förekomma inom psykiatrien,
ställa ökade krav även på vårdpersonalen. Därtill kommer att den ökade insikten
om sambandet mellan somatisk och psykisk sjukvård gör det angeläget att utbildningen
av de personalkategorier, som verka inom de båda vårdgrenarna, blir i
görligaste mån likvärdig.
Kungl. Maj :t gav den 24 september 1943 medicinalstyrelsen i uppdrag att i samråd
med statens sjukhuspersonals förbund och svenska sinnessjukhusens förmansförening
verkställa utredning rörande möjligheterna att bereda sjukvårdspersonalen
vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka förbättrad utbildning
samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Senare
bereddes även svensk sjuksköterskeförening tillfälle att deltaga i utredningsarbetet.
I .skrivelse, som ingavs i januari 1948, har medicinalstyrelsen redovisat sitt uppdrag.
Av skrivelsen framgår att väsentliga meningsskiljaktigheter om utbildningens
anordnande visat sig föreligga mellan medicinalstyrelsen och personalförbundet.
Då de olika uppfattningarna icke kunnat sammanjämkas har medicinalstyrelsen vid
sidan av sitt eget förslag redovisat jämväl personalförbundets. Av yttranden, som
bifogats skrivelsen, framgår, att förmansföreningen i princip ställt sig på personalförbundets
ståndpunkt, under det alt sjuksköterskeföreningen i huvudsak funnit sig
kunna acceptera medicinalstyrelsens förslag.
Gemensamt för medicinalstyrelsens och personalförbundets förslag är att sinness
j uk vår dsp er so nal e n framdeles skulle meddelas viss teoretisk och praktisk utbildning
även i kroppssjukvård. Olikheterna hänföra sig i huvudsak till omfattningen
av denna utbildning samt till befordringsgångens anknytning till densamma.
Medicinalstyrelsens förslag innebär i fråga om utbildningen i kroppssjukvård
att all personal skulle före befordran till e. o. befattning som skötare eller sköterska
fullgöra två års tjänstgöring, varav sex månaders tjänstgöring på kroppssjukhus
med en avslutande teoretisk kurs på samma sjukhus om en månad. För behörighet
som ordinarie skötare eller sköterska skulle krävas ytterligare ett och ett
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 305
halvt års tjänstgöring på sinnessjukhus, varför sålunda dylik behörighet skulle ] T|..
uppnås efter tre och ett halvt år mot f. n. fyra år. För att kunna befordras till förmansbefattning
föreslås genomgång av sjuksköterskeskola (motsvarande för manliga
befattningshavare) under ett och ett halvt år, varvid nu gällande inträdesfordringar
vid sjuksköterskeskolor skulle upprätthållas. Härigenom skulle på detta stadium
en viss kategoriklyvning uppstå, även om enligt förslaget åtgärder skulle
vidtagas för att underlätta för skötare och sköterskor att förskaffa sig förkunskaper
för inträde i sådan skola. För beredande av utbildningsplatser anses två statliga
skolor böra anordnas, i första hand en för manliga elever. Genomgång av sådan
utbildning som nu sagts skulle skapa behörighet som förste skötare (första sköterska)
och därjämte vanlig sjuksköterskekompetens (motsvarande). Genom sistnämnda
bestämmelse och då behörighet som första sköterska skulle kunna erhållas
även efter genomgång av oavkortad sjuksköterskeutbildning med specialutbildning
i sinnessjukvård, komme enligt medicinalstyrelsens förslag möjlighet att föreligga
till övergång från sinnessjukvård till kroppssjukvård och vice versa. För behörighet
som överskötare (översköterska) anses böra krävas genomgång av särskild
kurs om två och en halv månad.
Personalförbundets förslag bygger i väsentliga delar på nu gällande ordning med
fyra års tjänstgöring före befordran till ordinarie tjänst som skötare eller sköterska.
Under senare hälften av denna tid skulle emellertid inläggas ett års tjänstgöring
i kroppssjukvård omfattande även viss teoretisk utbildning. Densamma skulle
komma samtliga lämpliga befattningshavare inom befordringsgången till del. För
behörighet som förste skötare (första sköterska) skulle icke erfordras ytterligare
utbildning utöver vad nu sagts. Befordran till överskötare (översköterska) skulle
enligt personalförbundets förslag förutsätta genomgång av en högre teoretisk kurs
av i huvudsak samma slag som nu anordnas.
I motiveringen för resp. förslag anföres från medicinalstyrelsens sida •— utöver
de allmänna synpunkter, som enligt det föregående ansetts tala för en reformerad
utbildning inom sinnessjukvården — att den lasarettsutbildning, som påkallas med
hänsyn till bl. a. de nyare behandlingsformerna, för de överordnade befattningshavarnas
del måste vara av det kvalificerade slag, som styrelsen föreslagit, men att
denna utbildning däremot icke kunde tillgodoses genom personalförbundets förslag.
Bakom medicinalstyrelsens förslag ligger även en strävan att i fråga om utbildningen
bringa sinnessjukvården och dess sjukvårdspersonal i paritet med kroppssjukvården.
Personalförbundet anser å sin sida väsentliga skillnader föreligga mellan de
båda vårdformerna och ställer sig avvisande till tanken på den kategoriklyvning,
som enligt förbundets mening skulle följa vid ett genomförande av medicinalstyrelsens
förslag om genomgång av viss tids utbildning i sjuksköterskeskola och därmed
följande kravet på särskilda förkunskaper för de överordnade befattningshavarna.
Beträffande omfattningen av utbildningen i sinnessjukvård är skillnaden
mellan de båda förslagen mindre betydande.
De starkt divergerande ståndpunkter, som kommit till uttryck i de av mig refererade
förslagen, tala enligt min mening för att hela frågan om en reformering av
sinnessjukvårdspersonalens utbildning bör underkastas en förnyad utredning av
särskilda sakkunniga. Denna bör taga sikte på att komma fram till en lösning som
så långt möjligt tillgodoser såväl de på medicinska synpunkter grundade kraven
på en tillräckligt kvalificerad utbildning som personalens naturliga önskemål om
ett icke alltför stelt utformat utbildnings- och befordringssystem.
Till den av medicinalstyrelsen framförda tanken på en enhetlig kompetens för
kropps- och sinnessjukvårdens överordnade personal ställer jag mig för egen del
tveksam. Med den likartade löneställningen för översköterskor inom de båda vårdgrenarna
torde nämligen eu sådan ordning kunna befaras medföra, att sinnessjukvårdens
redan hårt ansträngda personalläge skulle ytterligare förvärras ge
20
Ilihang till riks<liigens protokoll 1UÖO. I so ml.
Ttiksdagsberiittelsen.
306
Riksdagsberättelsen.
I In: 24 nom en övergång av personal i de högre graderna från sinnessjukvården till
kroppssjukvården. Bristen på ungdom med den för inträde i sjuksköterskeskolor
erforderliga förutbildningen — realexamen eller motsvarande — ger även anledning
till tvekan om lämpligheten att uppställa sådana generella examensmeriter som
befordringskrav.
Beträffande personalförbundets förslag, vilket bl. a. innebär att sinnessjukvårdspersonalen
under de två första åren efter antagandet skulle erhålla en utbildning,
som blott obetydligt höjer sig över den nuvarande, torde å andra sidan kunna sägas
att detsamma icke motsvarar nutida krav.
Det här föreliggande frågekomplexet inrymmer även andra moment, som knappast
kunna sägas ha blivit tillräckligt belysta genom den tidigare utredningen i
ärendet. Det gäller bl. a. möjligheten att på kroppssjukhus mottaga sinnessjukvårdspersonal
särskilt manlig sådan för utbildning på ett ur undervisningssynpunkt
givande sätt. Likaså torde man kunna ifrågasätta i vilken omfattning utbildningen
i psykologi och psykiatri bör ske på kroppssjukhus. Ett annat spörsmål
avser sinnessjukhusens möjligheter att under längre tidsperioder avvara personal,
som för utbildning överflyttas till kroppssjukhus eller särskilda undervisningsanstalter.
Av nu anförda skäl bör övervägas, om icke utredningsarbetet i första hand bör
inriktas på att åstadkomma en försöksverksamhet, exempelvis i den formen att
försöksutbildning anordnas på en eller annan ort med tillgång till såväl kroppssom
sinnessjukhus.
Med ledning av de erfarenheter, som kunna vinnas från en dylik försöksutbildning,
torde vidare böra undersökas, huruvida det icke är mest ändamålsenligt att
även på längre sikt koncentrera utbildningen till vissa orter med goda möjligheter
till såväl teoretisk som praktisk utbildning i kropps- och sinnessjukvård. Jag
förutsätter nämligen att det kan bli erforderligt, att för utbildningen äga tillgång
till instruktionssköterskor eller liknande befattningshavare med särskild undervisningskompetens
som icke beräknas stå till förfogande om utbildningen splittras
på ett allt för stort antal sjukhus.
De sakkunniga böra söka samråd med .statens sinnessjukvårdsberedning och 1946
års kommitté för sjuksköterskeutbildningen.
Kommittén har under år 1949 hållit 4 sammanträden.
Kommitténs arbete har huvudsakligen varit inriktat på insamling och
bearbetning av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning
och bearbetning av de för utredningen grundläggande frågorna.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1950.
25. Kommissionen för förhandlingar rörande akademiska sjukhuset
i Uppsala.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att,
bland annat, upptaga frågan om principerna för fördelningen av driftkostnaderna
vid akademiska sjukhuset i Uppsala sådana dessa principer kommit
till uttryck i det mellan Uppsala universitet och Uppsala läns landsting
träffade kontraktet angående sjukvården å sagda sjukhus:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Berg, S. F., professor;
Larsson, E. Å., jur. dr.
307
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
Sekreterare:
Funk, G. E., sjukhusintendent.
Lokal: Patentverket; tel. 67 97 00.
1 In: -26
Direktiv (statsrådet Mossberg i departementschefsskrivelse den 18 juni
1949):
Det ankommer på kommissionen att upptaga den under senare år vid ett flertal
tillfällen berörda frågan om principerna för fördelningen av driftkostnaderna vid
sjukhuset, sådana dessa principer kommit till uttryck i det mellan Uppsala universitet
och landstinget träffade kontraktet angående sjukvården å akademiska sjukhuset.
I samband därmed bör kommissionen upptaga spörsmålet om fördelningen
mellan staten och landstinget av kostnaderna för den vid sjukhuset anställda läkarpersonalen
ur synpunkten av densammas utnyttjande i undervisningens resp. sjukvårdens
tjänst. Kommissionen bör vidare utreda frågan om statsmakternas och de
akademiska myndigheternas befogenheter med avseende å sjukhusets förvaltning,
varvid kommissionen bör undersöka förutsättningarna för ett utvidgande av Kungl.
Maj:ts och riksdagens inflytande på förvaltningen. I detta sammanhang torde även
böra övervägas, huruvida icke särskilda anslag till avlöningar och omkostnader
böra upptagas å riksstaten, liksom förhållandet nu är beträffande karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Jag vill slutligen framhålla, att kommissionen är
oförhindrad att upptaga även andra frågor, som sammanhänga med akademiska
sjukhusets framtida ställning.----
Kommissionen har under år 1949 intill den 16 november hållit 8 sammanträden.
Kommissionen har verkställt ekonomiska utredningar m. m. Förhandlingar
med representanter för Uppsala läns landsting ha upptagits den 28
oktober 1949.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1950.
26. Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets städer m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 för
att biträda med utredning angående översyn av ordningsstadgan för rikets
städer och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 oktober 1949):
Regner, N. I., justitieråd, ordförande;
Eliasson, L., sekreterare;
Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;
Pettersson, A. G., ombudsman, led. av I kamm.;
Wennström, G. E., borgarråd, förste förbundsordförande.
Sekreterare:
Jacobson, S. B. S., e. o. hovrättsassessor.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
22 september 1949):
De allmänna ordningsföreskrifter, som gälla för tätorterna i hela riket, innefattas
i ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868. I första hand avser visserligen
denna stadga endast städerna. Enligt dess § 30 skall emellertid vad i stad
-
308 Riksdagsberåttelsen.
I T11! 26 §an är föreskrivet om stad även gälla för köping, hamn, fiskeläge och annat ställe
med större sammanträngd befolkning, då länsstyrelsen förordnar härom efter beslut,
som skall underställas Kungl. Maj:t. Länsstyrelsen kan även i sådan ordning
föreskriva, att stadgans bestämmelser om offentliga tillställningar skola gälla visst
område invid eller i närheten av stad.
Ordningsstadgan består av två från varandra klart avskilda delar. Den ena
delen omfattar de materiella ordningsföreskrifterna i stadgan; den andra upptager
bestämmelser av övervägande formell natur. Bland de sistnämnda må här nämnas
§ 20, som innehåller regler om sättet för åvägabringande av lokala ordningsföreskrifter.
Den härigenom givna möjligheten att komplettera ordningsstadgan har
allmänt utnyttjats.---
Behovet av en översyn av ordningsstadgan föranledde Kungl. Maj:t att den It
november 1938 uppdraga åt lansdhövdingen A. Lidén att utreda frågan. Sedan
utredningsarbetet vilat 1939—1943 upptogs det åter sistnämnda år. Samtidigt förordnades
ytterligare en sakkunnig och uppdraget utvidgades att omfatta frågan
om ordningsstadgan för rikets städer lämpligen borde utbytas emot en författning,
vari ordningsföreskrifter meddelades för riket i dess helhet. Den 8 november 1944
framlade de sakkunniga — ordningsstadgeutredningen — sitt betänkande med
förslag till allmän ordningsstadga m. m. (SOU 1944: 48). —--
Ordningsstadgeutredningens förslag remitterades till ett stort antal myndigheter
och organisationer. Härvid vitsordades allmänt behovet av en ny ordningsstadga.
Det föreliggande förslaget utsattes däremot för kraftig kritik såväl ur mera allmänna
synpunkter som beträffande de särskilda stadgandena.
De anmärkningar, som sålunda i olika hänseenden riktades mot ordningsstadgeutredningens
förslag och av vilka endast ett fåtal av de mera väsentliga berörts
här, kunna icke frånkännas visst berättigande. Särskilt gäller detta kritiken mot
stadgans omfattning och allmänna utformning samt mot utredningens behandling
av frågan om offentliga tillställningar.
Vad den förstnämnda frågan angår torde visserligen befolkningens ökade rörlighet
och kommunikationsväsendets utveckling lia medfört ett större behov av en
enhetlig reglering av ordningsangelägenheterna än tidigare. Men denna synpunkt
syns icke böra drivas så långt som utredningen tänkt sig. Storstädernas ordningsp
rob lem påkallar på många punkter en annan och mera ingående reglering än
motsvarande fråga i de små samhällena. Överhuvud får kravet på enhetlighet icke
föranleda att i riksstadgan från lokala stadgor upptagas föreskrifter som icke
kunna anses omfattade av en allmän folkmening. Sådana bestämmelser skulle innebära
ett obefogat tvång på befolkningen i de orter, där de icke ansetts nödvändiga.
Härtill kommer att då regleringen av detaljfrågor på detta område av ålder
ansetts tillhöra kommunernas verksamhetssfär så böra kommunerna icke utan
särskilda skäl berövas beslutanderätten i dessa frågor. Flera föreskrifter, som upptagits
i utredningens förslag till allmän ordningsstadga, synas vara av angivna
speciella karaktär. Som exempel kunna nämnas de stadganden, som förbjuda förtäring
av pilsnerdricka på allmän plats och nedskräpning av sådan plats eller
reglera köbildning och användning av grammofon och högtalare inomhus för öppet
fönster ävensom vissa av bestämmelserna om hundar. I den mån föreskrifter
av angiven art kunna anses erforderliga, höra de enligt min mening hemma i
lokala stadgor.
Beträffande de offentliga tillställningarna har ordningsstadgeutredningen funnit
att den formella karaktären av de bestämmelser, som reglera församlingsrätten,
icke borde ändras. Utredningen bär emellertid föreslagit införande i ordningsstadgan
av regler om befogenhet för polischefen att i förväg infordra upplysningar
om tillställningens ändamål och beskaffenhet samt under vissa förutsättningar
förbjuda densamma. Vidare har förordats en icke oväsentlig utvidgning av
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 309
bestämmelsernas tillämplighetsområde. Detta har, delvis med fog, kritiserats, var- I In: 2*
vid även ifrågasatts om vissa av de föreslagna stadgandena stode i god överensstämmelse
med församlingsfrihetens grunder. Då man härvid från olika håll rest
kravet på församlingsrättens reglering i lag, har man anknutit till önskemål som
förut prövats av statsmakterna dock utan att föranleda förslag till riksdagen eller
begäran från riksdagen om sådant förslag. Församlingsrätten d. v. s. rätten för
svenska medborgare att komma samman till överläggning om allmänt eller enskilt
ärende synes emellertid utgöra ett så väsentligt element i en demokratisk samhällsordning
att dess huvudgrunder böra fastslås i lag.
Den förut omförmälda, i strafflagstiftningen upptagna bestämmelsen om förbud
mot upplösning av vissa sammankomster kan på grund av sin begränsade
räckvidd icke anses till fyllest härutinnan. Jag kan därför ansluta mig till de myndigheter
och organisationer, som förordat en fastare reglering av dessa spörsmål.
Ordningsstadgeutredningens förslag måste sålunda anses bristfälligt på betydelsefulla
punkter. Bristerna torde icke kunna avhjälpas utan ytterligare utredning.
Jag vill därför förorda, att ordningsstadgeutredningens förslag överses av särskilda
sakkunniga, vilka därvid även böra ompröva frågan om den författningsmässiga
regleringen av församlingsrätten.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag må vidare, utöver vad som framgår av det
anförda, följande framhållas. I fråga om stadgans omfattning bör en begränsning
i förhållande till ordningsstadgeutredningens förslag eftersträvas. Riktpunkten bör
vara att nya generella föreskrifter upptagas i stadgan endast om detta bestämt
påkallas av hänsyn till den allmänna ordningens inressen. Då stadgan skall avse
såväl storstäderna som tätorterna på landsbygden böra bestämmelser, som uteslutande
ha betydelse för de största samhällena, om möjligt undvikas. För att tillgodose
kravet på viss enhetlighet även i fråga om detaljföreskrifter kan det ifrågasättas
att normalstadgor upprättas eventuellt en för ett större och en för ett
mindre samhälle. Finner utredningen att sådana normalstadgor kunna vara av värde,
bör förslag utarbetas. — Det synes lämpligt att, på sätt utredningen förordat,
den nya stadgan utbygges med en särskild avdelning med föreskrifter för den
egentliga landsbygden. Härvid bör emellertid bemärkas att behovet av allmänna
föreskrifter här är tämligen begränsat. Huruvida de av utredningen i en inledande
avdelning upptagna allmänna bestämmelserna böra bibehållas bör noga övervägas
med beaktande av den mot dessa bestämmelser riktade kritiken från remissinstanserna.
överhuvud torde åtskilliga synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen
av ordningsstadgeutredningens förslag, vara av värde för de sakkunnigas
arbete.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas avgränsningen mot andra författningar. Vad
härvid angår trafikförfattningarna bör beaktas 1944 års trafikförfattningssakkunnigas
förslag till vägtrafikförordning in. m. (SOU 1948: 34) samt den lagstiftning,
detta förslag kan föranleda. I fråga om byggnadslagstiftningen ha härmed sammanhängande
spörsmål kommit i ett i viss mån annat läge genom tillkomsten av
en ny byggnadsstadga 1947. Gränsdragningen mot denna stadga torde därför ånyo
granskas med hänsyn jämväl till innehållet i de byggnadsordningar, som grunda
sig på den nya byggnadsstadgan. Beträffande bestämmelser av hälsovårdskaraktär
t. ex. föreskrifter om renhållning och om störande buller bör samråd ske med
1948 års hälsovårdsstadgekommitté. Såväl i gällande ordningsstadga som i utredningens
förslag finnas upptagna bestämmelser av näringsrättslig betydelse bl. a.
föreskrifter om tillståndstvång för viss försäljning. Vid översynen av dessa bestämmelser
böra de sakkunniga samråda med näringsrättsutredningen. Även i
andra hänseenden bör ett samarbete ske med pågående utredningar på angränsande
områden t. ex. i fråga om det av utredningen föreslagna förbudet mot viss
affischering, nedskräpning m. m. med naturskyddsutredningen och beträffande
310
Riksdag sberättelsen.
I In: •>(; stadganden om nöjestillställningar och förtäring av alkoholhaltiga drycker med
1944 års nykterhetskommitté.
Av vad jag förut anfört framgår, att den förfatiningsmässiga regleringen av församlingsrätten
och därmed sammanhängande spörsmål bör stå i förgrunden vid
översynen av ordningsstadgan. De sakkunniga böra emellertid icke taga upp frågan
om införande av grundlagsskydd för församlingsfriheten. Denna fråga, som
behandlats i ett av en särskild kommitté framlagt betänkande med förslag till ändrad
lydelse av 16 g regeringsformen (SOU 1941: 20), torde få prövas i annan ordning.
Den lagstiftning till församlingsfrihetens skydd, som skall övervägas av de
sakkunniga, bör utformas så, att endast de grundläggande reglerna upptagas i lagen,
medan detaljbestämmelserna bibehållas i ordningsstadgan. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas frågan om sammankomsterna på landsbygden och de sakkunniga
böra noggrant överväga om det, såsom utredningen förordat, är erforderligt
att införa anmälningstvång för samtliga tillställningar utomhus.
Frågor om tillställningar av ren nöjeskaraktär (allmänna folknöjen), idrottstävlingar
och andra tillställningar, som icke åsyfta överläggning om allmänt eller enskilt
ärende, böra alltjämt regleras i ordningsstadgan. Härvid böra de sakkunniga
eftersträva en lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset ur ordningens och
sedlighetens synpunkt att nöjeslivet hålles inom rimliga gränser och att god ordning
och nykterhet upprätthålles samt å andra sidan vikten av att icke medborgarnas
disposition av sin fritid till men för den allmänna trivseln kringgärdas av
onödiga restriktioner. Jag vill även i anslutning till vad i denna del anförts av
riksdagen i skrivelse den 1 juni 1938, nr 364, understryka vikten av att bestämmelserna
avfattas så att den lojala föreningsverksamheten icke äventyras eller försvåras.
Vissa beaktansvärda synpunkter på hithörande frågor ha framkommit vid
remissbehandlingen av ordningsstadgeutredningens förslag samt berörts i ungdomsvårdskommitténs
betänkande om ungdomen och nöjeslivet (SOU 1945:22).
Vad särskilt idrottstävlingar angå böra de sakkunniga undersöka, om icke ordningssynpunkterna
kunna tillgodoses genom ett enkelt anmälningsförfarande samt
huruvida möjligen vissa tillställningar av denna art rentav kunna helt undantagas
även från anmälningstvånget. I den mån det anses erforderligt att kräva tillstånd
bör sådant — såsom även utredningen funnit — ofta kunna beviljas för
längre tidsperioder t. ex. för hel säsong. De sakkunniga böra till förnyad prövning
taga upp den tidigare mycket diskuterade frågan om tivolitillställningarna. Jag
vill på denna punkt dock redan nu framhålla, att ordn ingsstadgeutred ningen synes
mig ha anfört starka skäl för att icke införa en central prövning i någon form av
de olika företagens lämplighet. I detta sammanhang må vidare framhållas, åt t då
tillståndsgivningen i fråga om offentliga tillställningar handhaves av ett stort antal
lokala myndigheter, det är av vikt, att klara och otvetydiga bestämningar av de
olika kategorierna tillställningar komma till stånd, så att nuvarande tolkningssvårigheter
undvikas. Lämpligt torde vara att, där så kan ske, anknyta till terminologien
i nöjesskatteförordningen, beträffande vilken en viss praxis utbildat sig.
En speciell fråga, som berett vissa svårigheter i tillämpningen och som därför
bör särskilt uppmärksammas av de sakkunniga, utgör ordningshållningen vid de
offentliga tillställningarna. Utredningen har i sitt förslag till stadga endast upplagit
en allmän föreskrift härom och ansett att hithörande spörsmål bl. a. om ordningsvakter
och ersättning till dem skulle behandlas i de allmänna direktiven om
stadgans tillämpning. Flera remissmyndigheter ha emellertid anmält avvikande
mening på denna punkt och innevarande år har poliskammaren i Göteborg begärt
utredning i saken. De sakkunniga böra därför överväga, om ej ordningsstadgan
lämpligen bör kompletteras med uttryckliga bestämmelser om ansvaret för ordningshållningen
vid offentliga tillställningar. Härvid bör dock tillses att arrangörer
av tillställningar av övervägande ideell karaktär icke betungas med stora kostnader
för polisbevakning.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 311
Kommunerna bör tillerkännas ett visst inflytande på tillståndsgivningen i fråga J ]p
om allmänna folknöjen. Införande av kommunalt veto bör emellertid icke komma
i fråga och den beslutande myndigheten bör, såvitt möjligt, icke i varje ärende
betungas med ett omständligt remissförfarande. En tänkbar lösning, som anvisats
av några länsstyrelser i yttranden över ordningsstadgeutredningens förslag, vore
att vederbörande myndighet exempelvis en gång om året inhämtade yttrande från
vissa kommunala organ rörande de principer, efter vilka tillståndsgivningen bör
ske. Det väsentliga synes emellertid här icke vara själva formerna utan att helt
allmänt en god kontakt i hithörande frågor upprätthålles mellan de beslutande
myndigheterna och kommunerna, varvid samråd i förekommande fall även bör
ske med barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd.
Det nu anförda bör i tillämpliga delar gälla även för andra områden av ordningsstadgan,
där samråd mellan den beslutande myndigheten och kommunala organ
kan anses påkallat. Frågan i vilken utsträckning sådant samråd bör ske sammanhänger
emellertid med det större spörsmålet om vilka myndigheter, som böra
anförtros att meddela särskilda föreskrifter, lämna tillstånd och mottaga anmälningar
i ordniingsfrågor. Detta spörsmål liar ingående diskuterats såväl av ordningsstadgeutredningen
som vid remissbehandlingen av dess förslag, därvid meningsskiljaktigheterna
emellertid framför allt hänföra sig till de mindre magistratsstäderna
och till städerna under landsrätt. Vägande skäl lia anförts såväl för att
i dessa orter i största utsträckning överlämna avgörandet till polisorganen som
för att i högre grad än utredningen tänkt sig låta beslutanderätten tillkomma
magistrater och kommunalborgmästare. Jag vill icke i detta sammanhang taga
ställning till denna fråga utan överlämnar åt de sakkunniga att fritt pröva de olika
skälen och söka komma fram till den ur allmänna synpunkter lämpligaste lösningen.
Emellertid må framhållas, att riksdagen i skrivelse dem 22 juni 1943, nr
351, hemställt om utredning av frågan, huruvida de av magistratens funktioner
som avses i lagen om kommunalstyrelse i stad kunna upphävas eller överflyttas å
andra organ. Med hänvisning härtill uttalade jag i direktiven för kommunallagskommittén,
att det syntes angeläget att i samband med en allmän utredning rörande
den kommunala lagstiftningen jämväl undersöktes, i vad mån det angivna önskemålet
läte sig realisera. I anslutning till detta uppdrag framhöll svenska stadsförbundets
styrelse i underdånig skrivelse den 29 juni 1946, att den funne utredningens
inriktning alltför begränsad samt uttalade bl. a., att enligt styrelsens mening
giltiga skäl numera jämväl förelågc för avveckling eller åtminstone beskär -ning av magistratens befattning med de uppgifter, som avses i ordningsstadgan
för rikets städer. Med hänsyn till vad stadsförbundet sålunda anfört, synes i varje
fall någon utvidgning av magistratens befogenheter icke böra komma i fråga. De
sakkunniga böra i denna del samråda med kommunallagskommittén.
Slutligen vill jag understryka vikten av att ordningsstadgans bestämmelser göras
så enkla och entydiga som möjligt.
Utredningsarbetet har påbörjats.
27. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats.
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål samt framlägga de förslag till författningsbestämmelser som utredningen
föranleder:
Göransson, E. W. Z., hovrättsråd, lagbyråchef.
I In: 27
312 Riksdagsberättelsen.
Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Den sakkunnige har från drätselkamrarna i rikets städer inhämtat uppgifter
angående förekomsten av dylika avgifter samt grunderna för deras
beräknande.
Utredningen beräknas kunna slutföras under första halvåret 1950.
Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 313
I Fo: 2
Folkhushållningsdepartementet.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1949.
1. Sakkunniga för översyn av allmänna förfogandelagen m. m. (1949:1 2).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
biträda med en allmän översyn av allmänna förfogandelagen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1948):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Karleby, O., förste kanslisekreterare;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Severin, E. J., ombudsman, f. d. riksdagsman;
Sölvén, K. O. A., advokat.
Sekreterare:
Digman, H. M., revisionssekreterare.
Kommittén har avgivit ett den 8 januari 1949 dagtecknat betänkande
med förslag till vissa ändringar i förfogandelagen m. m. (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1950.
2. Förhandlingsdelegation för direktiv för priskontrollen (1949: I 3).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 och den 17 december
1948 för överläggningar rörande definitiva riktlinjer för priskontrollen
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december ,1948):
Hagander, J. O., överståthållare, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Gustavsson, S., ombudsman;
Jacobsson, C. A., direktör (fr. o. m. den 20 maj 1949);
Josephson, W., direktör;
Karleby, O., förste kanslisekreterare;
Karlmann, K., målarmästare;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Schwartz, S. G., direktör (t. o. in. den 19 maj 1949; ledig den 27 januari—
den 10 mars 1949);
314 Riksdag sberåttelsen.
I Fo:2 Söderberg, K., direktör (fr. o. m. den 27 januari t. o. m. den 10 mars 1949);
Älmeby, H. V. B., direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Sekreterare:
Göransson, E. W. Z., hovrättsråd, lagbyråchef.
Experter:
Bohman, B. G., direktör (fr. o. m. den 26 januari 1949);
Henriksson, A., civilekonom (fr. o. m. den 15 februari 1949);
Rybeck, E., auktoriserad revisor (för särskilt uppdrag);
Ivestedt, R., sekreterare (för särskilt uppdrag).
Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för delegationen, se 1949: I Fo 3.
Delegationen har under 1949 intill november månads utgång hållit 11
sammanträden, nämligen den 24 januari, den 15 februari, den 2, 12 och
23 mars, den 7 och 23 maj, den 15 juni, den 30 september samt den 12 och
29 oktober.
Delegationen har under året avgivit följande utlåtanden till Kungl. Maj :t,
nämligen
1) den 15 juni 1949 angående upphävande av prisstoppet å beställningsarbeten;
2)
den 12 oktober 1949 angående bemyndigande för statens priskontrollnämnd
att meddela beslut om sänkning av stoppris;
3) den 29 oktober 1949 med förslag till grunder för lönsamhgtsberäkningar.
Med hänsyn till de under hösten 1949 upptagna, ännu ej avslutade förhandlingarna
mellan arbetsmarknadens parter i anslutning till spörsmål rörande
löne- och prisstopp har delegationens arbete under den senaste delen
av året vilat i avbidan å slutligt resultat av dessa förhandlingar.
Delegationens arbete beräknas kunna vara avslutat under första delen av
år 1950.
3. Utredning rörande organisationen av statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan.
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för
att inom konjunkturinstitutet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av den statistik, som för närvarande utarbetas inom
statens industrikommission, statens bränslekommission, statens trafikkommission
och statens priskontrollnämnd (se Post- och Inrikes tidn. den 15
juli 1949):
Erikssson, B. A., byråchef;
Biträde åt utredningsmannen:
Ehlesjö, L.-E., aktuarie.
Lokal: Statens industrikommission, Linnégatan 87; tel. 23 80 20.
Kommittéer och sakkunniga: Folkliushållningsdepartementet. 315
Direktiv (anförande av statsrådet Koch till statsrådsprotokollet den 10 J {''q; 3
juni 1949):
De statliga kriskommissionerna ha för sin verksamhet organiserat en mycket
omfattande ekonomisk statistik. Sålunda inhämta kommissionerna fortlöpande
uppgifter angående bland annat lagerhållning, tillverkning, förbrukning, försäljning
och leveranser av olika varor, varjämte för priskontrollen en ingående prisstatistik
upplagts. Denna statistik synes delvis vara av stort värde icke blott för
de regleringsuppgifter, som den närmast avser att tjäna, utan även för bedömandet
av den allmänna ekonomiska utvecklingen. De upplysningar, som kunnat erhållas
på denna väg, ha sålunda givit bättre möjligheter att konstatera förskjutningar
i det ekonomiska läget. Vidare ha genom denna statistik värdefulla data
kommit att stå till förfogande för de under senare år företagna nationalbudgetberäkningarna
och de ekonomiska prognoser som i detta sammanhang utarbetas.
Uppgifterna ha även varit av värde för den ekonomiska försvarsberedskapen.
En successiv avveckling av återstående krisregleringar är nu i gång på ett flertal
områden, vilket innebär risker för ett automatiskt bortfall av värdefullt statistiskt
material. Det torde därför vara anledning att företaga en översyn av kommissionernas
statistik i syfte att utröna, i vilken omfattning och till vilka delar
denna statistik bör bibehållas.
Direktiven för den statistikutredning, som tillkallats av chefen för finansdepartementet
den 23 april 1948 med uppdrag att verkställa utredning angående den
statliga statistikens omfattning och utformning, torde inbegripa en granskning av
även kriskommissionernas statistik ur bland annat här ifrågavarande synpunkter.
Med tanke på den ingående realprövning för olika behov, som bör ske vid översyn
av kommissionernas statistik, synes det emellertid lämpligt, att arbetet härmed
uppdrages åt en särskild utredning. Även uppgiftens brådskande art torde
motivera att denna specialfråga utbrytes ur det större problemkomplex, som 1948
års statistikutredning har att behandla. Självfallet böra dock dessa utredningar
ske under nära samarbete mellan de båda utredningsorganen.
Den här ifrågasatta utredningen bör avse den statistik, som för närvarande utarbetas
inom industrikommissionen, priskontrollnämnden, bränslekommissionen
och trafikkommissionen. Utredningen bör som redan antytts främst överväga till
vilka delar och i vilken omfattning denna statistik bör bibehållas, sedan dessa
kommissioner avvecklats. Därvid bör i första hand uppmärksammas, hur denna
statistik överhuvud taget kan komplettera andra tillgängliga statistiska serier och
anpassas efter de krav, som i olika lägen kunna ställas på den offentliga ekonomiska
statistiken. Därvid bör särskilt beaktas, att erforderligt material erhålles
för de årliga beräkningarna av en nationalbudget. Särskild hänsyn bör också
tagas till de speciella informationsbehov, som göra sig gällande för de nu aktuella
ekonomiska samordningsproblemen. Vidare bör beaktas behovet av fortlöpande
statistisk information för den ekonomiska försvarsberedskapen samt för rapporteringen
till de internationella organisationer för ekonomiskt samarbete, av
vilka Sverige är medlem.
Stor vikt bör läggas vid att de delar av ifrågavarande kommissioners statistik,
som kunna befinnas nödvändiga att bibehålla, anordnas på ett sådant sätt, att
uppgiftslämnarna icke i onödan belastas. Det torde sålunda i de flesta fall icke
vara erforderligt, att inhämta så detaljerade uppgifter, som för närvarande sker.
Kapporteringen bör vidare icke ske oftare än vad som iir strängt nödvändigt för
de syften, som denna .statistik i fortsättningen är avsedd att tjäna. Även i fråga
om rapporteringens tekniska anordnande bör alla möjligheter övervägas att genom
rationaliseringar underlätta uppgiftslämnarnas arbete och att vinna arbetsoch
kostnadsbesparingar vid bearbetningen.
Frågan om vilken myndighet, som för framtiden bör omhänderha ifrågavaran -
316 Riksdagsberättelsen.
I Fo: 3 de kommissioners statistik, torde få lösas d ett större sammanhang, varför ett slutgiltigt
förslag härom bör övervägas av 1948 års statistikutredning. Den nu ifrågasatta
utredningen bör emellertid framlägga förslag om vilken myndighet, som i
varje fall temporärt bör övertaga denna statistik. Vissa skäl tala för att låta kommerskollegium
handha förevarande statistik, eftersom detta verk för närvarande
utarbetar en stor del av den ekonomiska statistiken. Med hänsyn till att den här
ifrågavarande statistiken i stor utsträckning faller utanför verkets administrativa
ämbetsområde och huvudsakligen kommer att användas av andra statliga organ,
bör det emellertid övervägas, om icke densamma under en övergångstid kan förläggas
till någon annan institution, exempelvis konjunkturinstitutet, ehuru detta
icke är avsett att handha uppgifter av ifrågavarande slag.
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.
317
II U: l
II. De centrala krisorganen.
Utrikesdepartementet.
1. Flyktkapitalbyrån (1947: II 2; 1948: II 1; 1949: II 1).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889) samt
den 8 november 1946 (SFS nr 700).
Styrelse:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Barck-Holst, U. G. L., byråchef;
Böök, K. E., riksbankschef;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, t.f. statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör.
Vid förfall för ordförande utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.
Suppleanter:
Dennemark, S., hovrättsassessor;
Hammarskiöld, T. L., bankdirektör;
Petri, C. J. L., förste sekreterare.
Kanslichef:
Wallmark, L. J., e. o. hovrättsassessor (t. o. in. den 11 oktober 1949);
Jonason, S. Ä. H., förste amanuens (fr. o. m. den 12 oktober 1949).
Förste sekreterare:
Jonason, S. Å. H., se ovan (t. o. m. den 11 oktober 1949).
Sakkunnig:
Wallmark, L. J., se ovan (fr. o. m. den 12 oktober 1949).
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 21 24 61, 21 24 63, 21 24 65, 21 24 67.
Under år 1949 har byråns medverkan i 3 fall påkallats för återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i ockuperade
länder.
Byrån har under året fortsatt sin verksamhet med likvidering av tysk
egendom och kontroll över japansk egendom. Hittills ha de tyska intressena
avvecklats i omkring 85 bolag och de äro under avveckling i ett 40-tal andra bolag. Lagen den 14 december 1945 om administration av vissa
bolag m. m. har kommit till användning i 63 fall. Efter kvarstadsförordnande
ha hittills under byråns verksamhetstid sysslomän tillsatts för förvalt
-
318
Riksdagsberättelsen.
II U: l ning av tysk egendom i omkring 780 fall. Intill utgången av oktober 1949
har å clearingnämndens konto Sverige-Tyskland hos Sveriges Riksbank
insatts ett vid likvidering av tysk egendom erhållet belopp å omkring
187 500 000 kronor, så att behållningen nu uppgår till omkring 291 500 000
kronor. Därtill kommer ett belopp å omkring 44 300 000 kronor, avseende
avbetalningsfordringar på grund av försäljning av tyskägd egendom och å
spärrade bankräkningar innestående tillgodohavanden, som ännu ej inlevererats
till clearingkontot. Sedan lagen den 10 juli 1947 om dödande av
vissa utanför Sverige befintliga handlingar tillkommit, har i 44 fall framställning
gjorts om dödande av tyskägda aktier i svenska bolag.
Avvecklingen av tysk egendom beräknas till största delen bliva slutförd
under löpande budgetår. Åtskilliga arbetsuppgifter, hänförliga till avvecklingen,
komma emellertid jämväl därefter att kvarstå. Flyktkapitalbyrån
beräknar, att byråns verksamhet kommer att fortsätta även under budgetåret
1950—1951.
2. Restitutionsnämnden (1947: II 3; 1948: II 2; 1949: II 2).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat;
Edling, S. Å., statssekreterare.
Sekreterare:
Larsson, T. S., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovslagargatan 2.
Nämnden har under 1949 hållit 17 sammanträden.
Finansdep artem entet.
1. Valutakontoret (1947, 1948 och 1949:11 1).
Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen, med vice riksbankschefen som personlig suppleant, samt
ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl.
Maj :t.
Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är
styrelsens ordförande.
Den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 10 december
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.
319
1948, den 14 januari och den 4 augusti 1949 av Kungl. Maj :t förordnade Jj[ Jf
ledamöter av valutakontorets styrelse:
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm. (fr. o. m. den 4 augusti
1949);
Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m. den 3 augusti 1949);
Lange, N. G., statssekreterare (fr. o. m. den 14 januari 1949);
Lemne, M. H., statssekreterare;
Lundgren, Th., konsul;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör;
Wetter, S. A. J. F., advokat (fr. o. m. den 14 januari 1949);
Wetterlind, Å., direktör.
Handelsdepartementet.
Statens handelskommission (1947:11 Fo 5; 1948 och 1949:11 H).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad
samma dag (SFS nr 805). Instruktionen har ändrats genom Kungl. Maj:ts
beslut den 12 december 1947.
Ledamöter:
Modig, E., envoyé, ordförande;
Vinell, K. T., handelsråd, vice ordförande;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande (fr. o. in.
den 20 maj 1949);
Degerstedt, Hj., direktör;
Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Kördel, E. R., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Magnusson, H., vice riksbankschef;
Geijer, A., förbundsordförande;
Kull, I., direktör;
Kastrup, S., direktör.
Direktör:
de Besche, H. W. A., handelsråd (t. o. m. den 15 april 1949);
Grafström, E. O. H., byråchef (fr. o. m. den 16 april 1949).
Avdelningschefer för
utredningsavdelningen: Grafström, E., byråchef (t. o. m. den 15 april 1949);
von Oelreich, C.-E., byråchef (fr. o. m. den 1 juni 1949);
licensavdelningen: Millqvist, T. R., byråchef;
administrativa avdelningen: Anneli, E., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1949);
Edberg, J. W., byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1949).
Chefer för
importlicensbyrån: Palmstrand, T., byråchef;
exportlicensbyrån: Hultkrantz, G., byråchef;
32Ö
Riksdagsberättelsen.
II H kombinätionslicensbyrån: Orrö, S.-O., byrådirektör (t. f. avdelningschef
fr. o. m. den 1 juli 1949);
kontroll- och besvärsbyrån: Blomquist, O., byråchef (t. o. in. den 30 september
1949);
Stiernstedt, S., kanslisekreterare (t. f. avdelningschef fr. o. m. den
1 oktober 1949);
kanslibyrån: Lindgren, W., byråchef;
juridiska byrån: Weidenhaijn, I., revisionssekreterare;
sektionen för pressinformation: Crampelle, A., redaktör;
maskinimportsektionen: Pyk, H„ direktör.
Lokal: Linnégatan 87; tel. 22 86 60.
Genom beslut den 16 december 1949 har Kungl. Maj :t förordnat, att statens
handelskommission och statens industrikommission från och med den
1 januari 1950 skola sammanslås till en kommission, benämnd statens handels-
och industrikommission.
Inrikesdepartementet.
Statens utlänningskommission (1947: II S 3; 1948 och 1949: II In 2).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den
30 juni 1947 (SFS nr 549).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Gasparsson, K. R., pressombudsman;
Curtman, C. W., överdirektör;
Engzell, G., envoyé (t. o. m. den 21 januari 1949);
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Höjer, T. Signe E., fru;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Petrén, B. A. S., t. f. utrikesråd (fr. o. m. den 22 januari 1949);
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på två byråer, passbyrån och kontrollbyrån,
samt en fristående kansliavdelning.
På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Inom byrån finns en efterforskningsavdelning,
vars uppgift är att förhjälpa »displaced persons» att komma i förbindelse
med sina anhöriga. Kansliavdelningen slutligen behandlar ärenden
angående kommissionens personal, administration och ekonomi, besvarar
321
De centrala krisorganen: Folkhushållning sdepartementet.
remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningssta- JJ JPqj o
tistiken.
Chefer:
för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef (tjänstledig);
Stränge, B. M. G., t.f. byråchef;
» kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;
» kansliavdelningen: Stjernqvist, H. O., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. 23 31 20 (växel).
Folkhushållningsdepartementet.
1. Statens krigsförsäkringsnämnd (1947, 1948 och 1949: II 2).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni 1948, dels ock uppdragit åt tre
personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli 1948 fortsätta
och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.
Likvidatorer äro:
Levinson, K. S., landshövding;
Henriques, E., advokat;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.
Avvecklingen beräknas vara avslutad vid utgången av budgetåret 1949/50.
2. Statens industrikommission (1947, 1948 och 1949: II 3).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 787; ändringar se SFS 1940 nr 582). Genom beslut den 16
december 1949 har Kungl. Maj :t förordnat, att industrikommissionen skall
sammanslås med statens handelskommission vid ingången av 1950.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1948 har direktiven för
industrikommissionens verksamhet i så måtto utvidgats, att kommissionen
bemyndigats att vid handhavandet av sina arbetsuppgifter beakta den trängande
nödvändigheten av en väsentlig ökning av exporten, även om detta
under en övergångstid kunde medföra viss varuknapphet inom landet.
Ledamöter:
Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör, ordförande och chef;
Tunhammar, E., direktör; vice ordförande och chefens ställföreträdare (fr.
o. m. den 18 februari 1949);
Form, H. S., förbundssekreterare;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Pyk, H., direktör;
Settergren, G. C. A., direktör;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Westerlund, O., förbundsordförande.
21 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsber&ttelsen.
322
Riksdagsberättelsen.
II Fo: 2 Ledamöter i kommissionens råd:
Ehrnberg, G. Th., direktör;
Engkvist, O. Th., byggmästare;
Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Hérnod, T. R., direktör;
Johansson, K. A. A., verkst. direktör i Kooperativa förbundet;
Johansson, I. S., lantbrukare;
Lilliehöök, Eleonor M., fru;
Lindskog, H., ingenjör;
Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;
Westerberg, S. A:son, direktör;
Avdelningschefer:
för järnavdelningen: Anelius, H., direktör; biträdande avdelningschef: Larson,
S., bergsingenjör;
» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, f. d. direktör (t. o. m. den 30
september 1949); Pyk, H., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1949);
biträdande avdelningschef: Lundqvist, N., civilingenjör (fr. o. m.
den 1 oktober 1949);
» kemiska avdelningen: Huss, S., ingenjör;
» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör (t. o. m. den 31 juli 1949);
Gibson, G., direktör (fr. o. m. den 1 augusti 1949);
» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;
» byggnadsavdelningen: Larson, R. C., major;
» metallavdelningen: Frenne, N. G. H., direktör.
Kanslichef:
Myrland, T. S., häradshövding.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 23 80 20, rikssamt. växel
23 80 40.
Genom beslut den 16 december 1949 har Kungl. Maj:t förordnat, att statens
handelskommission och statens industrikommission från och med den
1 januari 1950 skola sammanslås till en kommission benämnd statens handels-
och industrikommission.
3. Statens livsmedelskommission (1947, 1948 och 1949:11 3).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 788; ändringar se SFS 1944 nr 29, 1946 nr 565 och 1947
nr 4).
Ledamöter:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande och chef;
Svenson, J. F. D., lantbrukare, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Carlsson, G., lantbrukare;
Nordgren, Olivia, fru, pensionssakkunnig, led. av II kamm.;
Olsson, O. W., köpman.
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 323
Ledamöter i kommissionens råd:
Abramson, E. L., professor;
Alvén, Hildur M., fru, f. d. riksdagsledamot;
Andersson, A., ordförande i Småbrukarnas riksförbund, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, f. d. riksdagsman;
Blomkvist, B., lantbrukare;
Borg, Y., direktör;
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Börjesson, A., disponent;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
Ekström, B. S. G., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Enderstein, P. E., sekreterare;
Erlansson, A., landstingsman;
Falk, K. H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Flytström, A. Th., sekreterare;
Jansson, Linnea, fru;
Johansson, A., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;
Johansson, J. H., hemmansägare, led. av II ltamm.;
Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman;
Lindberger, A., redaktör;
Lindström, K. J. O., direktör;
Meidner, R. A., fil. kand. (t. o. m. den 31 december 1949);
Myrgren, H„ ordförande i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund;
Möller, K., direktör;
Neumuller, Margareta, fru, husmoder vid Karolinska sjukhuset;
Norenberg, C. W., f. d. vicekonsul;
Norup, B. S. B:son, lantbrukare, led av II kamm. (fr. o. m. den 10 septemberg
1949);
Olin, G., direktör;
Pehrsson-Bramstorp, A., hemmansägare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 9
september 1949);
Persson, K. O. E., förbundsordförande;
Ringborg, H. G., förvaltare;
Själander, E. A., lantbrukare;
Svenson, Gärda, fru, led. av I lcamm.;
Utbult, K. B., ordförande i Svenska västkustfiskarnas centralförbund, led.
av II kamm.;
Wiklund, Gertrud, fru.
Avdelningschefer:
för avdelningen för animaliska produkter: Lund, D. G. M., agronom (t. o.
in. den 31 maj 1949); t. f. avdelningschef: Hulting, K. R. G., e. o.
byrådirektör (fr. o. in. den 1 juni 1949);
* avdelningen för vegetabiliska produkter: t. f. avdelningschef: Hagander.
J. IL, agronom;
* konsumtionsavdelningen: Hulting, K. R. G., e. o. byrådirektör.
II Fo: 3
Riksdagsberåttelsen.
II Fo* 3 Sektionschefer:
för juridiska sektionen: Ribbing, A. F., e. o. hovrättsassessor, t. f. revisionssekreterare
\
» sektionen för administrativa ärenden: Tolstoy, N., greve, e. o. andre
kanslisekreterare (tji. fr. o. m. den 1 maj 1949); t. f. sektionschef.
Ströberg, S. G., sekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1949);
» sektionen för kristidsstyrelserna m. m.: t. f. sektionschef: Nordström,
B G L sekreterare j
» sektionen för utrikes- och licensärenden: Widell, C. G., e. o. byråchef
(t. o. m. den 30 april 1949); Tolstoy, N., greve, e. o. andre kanslisekreterare
(fr. o. m. den 1 maj 1949).
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
4. Statens priskontrollnämnd (1947:11 6; 1948 och 1949:11 5).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282).
Älmeby, H. V. B., direktör, ordförande;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande;
Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, fru, kassör;
Bergstrand, A., direktör;
Grundström, H., direktör (fr. o. m. den 1 november 1949);
Jönsson, N. O., led. av II kamm.;
Lind, A., redaktör;
Matts, A. G., direktör;
Meidner, R. A., fil. kand. (t. o. m. den 31 december 1949);
Modig, J.-O., direktör (t. o. m. den 31 oktober 1949);
Ohlin, P. H., ekonomidirektör (t. o. m. den 15 juni 1949);
Rydbeck, G., överingenjör (fr. o. m. den 16 juni 1949);
Severinson, G., direktör;
Svensson, H. G. I., ombudsman;
Svärd, H., ombudsman;
Östlind, A. E., docent.
Ledamöter i nämndens råd:
Andersson, Elsa, fru;
Browall, G., direktör;
Collin, Karin, fröken;
Degerstedt, Hj., direktör;
Engberg, N. F., direktör;
Engel, G. A. G., disponent (t. o. m. den 27 maj 1949);
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;
Flood, Hulda, fru, led. av I kamm.;
Hallnäs, S., ombudsman;
Johansson, A., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;
Johansson, H., direktör;
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartcmentet. 325
de Laval, Märta, fru (t. o. m. den 31 december 1949);
Lindberger, A., redaktör;
Lindqvist, J. L., direktör;
Mårtensson, H., civilingenjör;
Nilsson, H., lantbrukare;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Söderberg, E., direktör;
Throne-Holst, H., disponent;
öhman, Rodny, fru.
Kanslichef:
Dahlin, E. H., hovrättsråd.
Biträdande kanslichef:
Nordqvist, B. R. B., e. o. byrådirektör.
Hos priskontrollnämnden finnas följande byråer:
järn- och metallbyrån; chef: Nyström, S. L.;
bränsle- och trävarubyrån; chef: Bseckström, Th., jägmästare;
textilbyrån; chef: Gillgrefi, L. E., e. o. byrådirektör;
läder- och skobyrån; chef: Gillgren, L. E., e. o. byrådirektör;
byrån för kemisk-tekniska produkter; chef: Vakant; Nilsson, C. A., ingenjör
(t. o. m. den 3 september 1949);
livsmedelsbyrån; chef: Carbell, E. E. E., e. o. byråchef;
allmänna byrån; chef: Hellman, A., disponent;
importhandelsbyrån; chef: Lundberg, H. F. N., e. o. byrådirektör;
prisövervakningsbyrån; chef: Spongenberg, O., disponent;
utrednings- och planläggningsbyrån; chef: Vakant;
transportbyrån; chef: Mossberg, T. L., fil. kand.;
byrån för aktiv hushållning; chef: Diurson, Vera, fru;
konfektionsbyrån; chef: Alhvin, G. E., e. o. byrådirektör;
juridiska byrån; chef: Wiedesheim-Paul, G. H., e. o. byrådirektör.
Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. 67 99 00; Valhallavägen 117 (byrån
för aktiv hushållning).
5. Statens bränslekommission (1947:11 7; 1948 och 1949:11 6).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 581).
Ledamöter:
Severin, E. J., ombudsman, f. d. riksdagsman, ordförande och chef (fr. o. m.
den 1 januari 1949);
Lindberg, K. A., f. d. förste ordförande i Landsorganisationen, vice ordförande
och chefens ställföreträdare (t. o. m. den 31 maj 1949);
Bengtsson, Y., direktör;
Carlsson, C. A., lantbrukare;
Kjellström, P.-O., civilingenjör, avdelningschef (fr. o. m. den 1 januari 1949):
Nilsson, G. H. överdirektör;
Olhainmar, G. F. N., försäljningschef (t. o. in. den 31 december 1949).
Il Fo: 5
326
Riksdagsberättelsen.
II Fo: 5 Ledamöter i kommissionens råd:
Alm, M. F., byråchef;
Bengtsson, O. F., ombudsman;
Berg, N. R., ryttmästare;
Byström, C., verkst. direktör i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Englund, A., f. d. ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet
(t. o. m. den 18 oktober 1949);
Gålsman, Ester, fru;
Hain, R. J. F., direktör;
Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;
Hultman, G., f. d. överingenjör;
Karlsson, K., direktör;
Ljunggren, V., direktör;
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Norgren, N. O., häradsdomare;
Nyström, P. E., f. d. ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson,
Erica, fru;
Schager, N., jägmästare;
Sundfelt, R., direktör;
Tigerschiöld, K. M., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Wesslén, G., skogschef (t. o. m. den 31 jaunari 1949);
Wibom, T., major;
Östberg, Amanda, fru.
Kanslichef:
Carlon, C. S., t. f. revisionssekreterare.
Avdelningschefer:
för planläggningsavdelningen: Kjellström, P.-O., civilingenjör;
» vedavdelningen: Lindberg, K. L. A., jägmästare (t. o. m. den 28 februari
1949);
» kolavdelningen: Wallin, J. V. (t. o. m. den 31 oktober 1949); Ancrantz,
N. O. F. (fr. o. m. den 1 november 1949).
Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt. 54 00 60, rikssamt. 54 00 80.
6. Statens trafikkommission (1947:11 8; 1948 och 1949:11 7).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 747; ändringar se SFS 1944 nr 21).
Ledamöter:
Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef;
Trolle, C. R., f. d. byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Eriksson, C. A., åkeriägare;
Hård af Segerstad, F. A. B., major;
Hägglöf, K., direktör;
De centrala krisorganen: Folkhusliållningsdepartementet.
327
Nerell, Å. N. J., direktör; II Fo: 7
Ståhle, A. N. O. K., envoyé;
Ledamöter i kommissionens råd:
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, C., verkst. direktör i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Corneliusson, S., ombudsman;
Dieden, G., civilingenjör;
Ekman, J. L. direktör;
Gillberg, K. E., verkst. direktör i Kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters
förening;
Hallgren, H. fabrikör;
Hammarskiöld, A. P., civilingenjör;
Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;
Hérnod, T. R., direktör;
Hoogland, H., direktör;
Högberg, P. E., direktör;
Johansson, B., ombudsman;
Liedholm, G., direktör;
Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Lindskog, H., ingenjör;
Lindström, K. J. O., direktör;
Lundqvist, Hj., direktör;
Norenberg, C. W., f. d. vicekonsul;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.;
Osvald, G. S., direktör;
Persson, E., direktör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Waller, P., skeppsredare;
Westerberg, P. O., direktör;
Wijkander, R. T., direktör.
Kanslichef:
Dillén, B. O., e. o. länsnotarie.
Sektionschefer:
för sektionen för ärenden rörande sjöfarten och hamnarna: Wsern, B., direktör
(t. o. m. den 31 december 1949);
» sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:
Trolle, C. R., f. d. byråchef;
» personbiltrafiksektionen: Trolle, C. R., f. d. byråchef.
Lokaler: Smålandsgatan 14; tel. 22 50 20; Drottninggatan 10; tel. 10 42 51,
10 43 51, 10 45 15.
7. överrevisionen för krisförvaltningen (1947:11 9; 1948 och 1949:11 8).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 31 december 1943.
Instruktion utfärdad samma dag (SFS nr 946; ändringar se SFS 1944
nr 241).
328
Riksdagsberättelsen.
II FO! 7 Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;
Björklund, S. A. E., hovrättsråd (t. o. m. den 31 december 1949);
Hagström, S. A. H., auktoriserad revisor (t. o. m. den 31 december 1949);
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Byråchef:
Cronmark, J. E. H., revisionskommissarie.
Lokal: Storgatan 19; tel. 60 83 06, 60 83 46.
Drottningholms slott den 4 januari 1950.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Lotterimedel.
329
Bilaga A.
Under år 1949 beviljade bidrag av lotterimedel.
Ändamål | Beslu-tets dag | B | e 1 o p p | |
Adakgrnvans folketshusförening............. | Ve |
|
| 20 000:- |
Akademiska föreningen i Land............. | 21/l» |
|
| 30 000: - |
Arbetarnas bildningsförbund............... | 26/2 |
|
| 12 000: - |
Arbetarnas bildningsförbunds västmanlandsdistrikts studiebem | 14/i |
|
| 15000:- |
Berg, B., författare, Märserum.............. | 14/i | 20000 | — |
|
> > » .............. | 28/io | 20000 | — | 40000:- |
Djurgårdens hembygdsförening.............. | Ve |
|
| 3 000: — |
Dramatiska teatern (gästspel).............. | Vi | 25000 | — |
|
> > (för 1948—49)............ | »8/4 | 143000 | — |
|
> , ( > 1949 50) ............ | 18/6 | 330000 | — |
|
> > (elevskolan)............. | 18/e | 50000 | — |
|
> > ................... | 8/7 | 18 921 | 88 |
|
> > (för 1949 50)............ | 21/l2 | 430 000 | — | 996 921:88 |
Folkets parkers centralorganisation............ | 4/s | 350 000 | — |
|
> > > ............ | S5/ll | 50 000 | — | 400 000: — |
Folkliga musiklivets befrämjande, Föreningen för..... | wle |
|
| 100 000: — |
Folkrörelsernas konstfrämjande.............. | 14/i | 10000 | - |
|
> > ............. | 21/l2 | 15 000 | — | 25 000: — |
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning...... | Ve | 10 000 | — |
|
> » > » > ...... | Ve | 30 000 | — | 40000: — |
Gävleborgs läns orkesterförening............. | 24/a | 18 900 | — |
|
1 > > ............. | 18/6 | 133 000 | — | 151 900: - |
Göteborgs lyriska teater................. | 28 h | 93 000 | — |
|
> > > ................. | 1B/e | 250 000 | — |
|
> » > ................. | 2I/i» | 250000 | — | 593 000:- |
Göteborgs orkesterförening................ | 24/3 | 30 000 | — |
|
> » ................ | 1Ve | 165 000 | — | 195000:- |
Göteborgs stadsteater.................. | »8/4 | 76 000 | — |
|
> » .................. | 1Ve | 168 000 | — |
|
> > .................. | 1Ve | 17 500 | — |
|
> > .................. | 21/i» | 168 000 | — | 429 500:- |
Hälsingborgs stadsteater................ | 28/4 | 22 000 | — |
|
330
Riksdag sberättelsen.
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Hälsingborgs stadsteater................ | 18/e | 50000: — |
|
» > ................ | 81/u | 50 000: — | 122 000: — |
Jära folkhögskola, Jönköping.............. | 3/‘ |
| 100000:- |
Jordbrnkarenngdomens förband............. | ,4A |
| 15 000: — |
Konsertföreningen i Stockholm............. | **A> | 26 500:- |
|
> > > ............. | 19/e | 198000: — |
|
> > > ............. | 18/9 | 10 000: — | 234 500: - |
Konst i skolan, Föreningen............... | */• |
| 25 000: — |
Malmö konserthus................... | !4/s | 17 800:- |
|
> > ................... | > | 121 000: — | 138 800: — |
Malmö stadsteater................... | 28/l | 142 000: — |
|
> > ................... | 18/e | 267 000: — |
|
> > ................... | 81/i» | 267 000: — | 676 000: — |
Milles’ Lidingöhem, Stiftelsen.............. | “/» |
| 630000: — |
Musikaliska akademien................. | */• | 10 000:- |
|
» > ................. | 18/0 | 6500:- | 16 500: — |
Nordiska museet................... | 81/u |
| 50000: — |
Nordiska konstförbundets svenska sektion......... | ,8/6 |
| 20 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening........... | 84/s | 16 500: — |
|
> y y ........... | 18/» | 116 000: - | 132 500: — |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern........... | 88/4 | 27000: — |
|
> * > ........... | “/e | 77 000: — |
|
> > y ........... | 81/h | 97 000: — | 201000: — |
Norrköpings orkesterförening.............. | 84/s | 19 000: — |
|
y y .............. | 18/« | 128 000: — | 147 000: — |
Operan (för 1948—49)................. | 88/4 | 324 000: — |
|
» (> 1949-50)................. | 18/6 | 1000 000: — |
|
y .............. ......... | 8/7 | 40 238:55 |
|
> (för 1949—50)................. | S‘/l3 | 942 000: — | 2 306 238:55 |
Riksantikvarieämbetet................. | S/6 |
| 10 000: — |
Riksförbundet för bildande konst ............ | *l/l2 |
| 100000:- |
Riksteatern ...................... | 18/6 | 281000: — |
|
1 ...................... | 8 */l2 | 281 000: — | 562 000: — |
Ruinspelen i Visby, Föreningen............. | 18/6 |
| 4 000: — |
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, Sällska- |
|
|
|
pet Kyrkosångens vänner m. fl............. | 8l/''l» |
| 4 000: — |
Steneby hemslöjdsförening u. p. a............. | a/« |
| 26 000:- |
Stockholms arbetaresångförening............. | 88/ 4 |
| 10 000: — |
Svenska dramatikers studio............... | 18/6 |
| 7 500:- |
Svenska eldbegängelseföreningen............. | 14/l |
| 5000: — |
Svensk kulturhistoria, Föreningen för......... | 86/s |
| 25 000: — |
Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet......... | 18/e |
| 4 000: — |
Lotterimedel.
331
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Sveriges fiolbyggareförbund............... | 8/« |
| 3 000:- |
Sveriges körförbund.................. | *Vn |
| 15 000: — |
Sveriges orkesterföreningars riksförbund.......... | 18/» |
| 120000: — |
Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i |
|
|
|
landsorten)................ | 84/s | 10000:- |
|
> (till d:o) ................. | 18/e | 100000:- |
|
> (för visst revisionsuppdrag)......... | S1/n | 500: — | 110 500:- |
Östergötlands fornminnes- och museiförening....... | 8/e |
| 5000: — |
Summa kronor 8 876 860: 43
332
Riksdagsberättelsen.
Justitie -
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. 0. m. |
| |||
1948 | 1949 | 1950 | Arve Leda- möter | den Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
Dissenterlagskommittén2............. | 15 | 11 | 2 | 90 981 | 7 852 | 3 756 |
Utredning för översyn av lagstiftningen om ekono- |
|
|
|
|
|
|
miska föreningar3 .............. | 19 | 14 | 4 | 71114 | 2 865 | 4 666 |
Processnämnden................. | 22 | 17 | 5 | 42 859 | 60 | 8 |
Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa |
|
|
|
|
|
|
fiskelägen i Bohuslän4............. | 29 | 23 | 7 | 498 | — | — |
Decentraliseringsutredningen........... | 30 | 24 | 8 | 26 229 | 3 600 | 7 520 |
1947 års insynskommitté5............ | 31 | 25 | 9 | 10 378 | 2 224 | 8483 |
Utredning om provisorisk lagstiftning rörande avbe- |
|
|
|
|
|
|
talnings- och förskottsköp6........... | — | — | 10 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 242 0Ö9 | 16 601 | 24433 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
Straffrättskommittén............... | 8 | 4 | 11 | 315 149 | 9 758 | 726 |
Strafflagberedningen............... | 9 | 5 | 12 | 349 211 | 18 262 | 20 833 |
Auktorrättskommittén.............. | 10 | 6 | 13 | 24 781 | — | — |
Ungdomsvårdskommittén7............ | 12 | 8 | 14 | 224 815 | — | — |
Fastighetsbildningssakkunniga8.......... | 13 | 9 | 15 | 284 324 | 9 055 | 2 448 |
Lufträttssakkunniga (1945 års och 1946 års)4 . . . | {27 | !13 121 | in t 6 | 3186 | 2 800 | 5 033 |
Utredning rörande offentliggörande av hemligstämp- |
|
|
|
|
|
|
lade protokoll och handlingar i mål om spioneri |
|
|
|
|
|
|
m. ...................... | 20 | 15 | 18 | 8 424 | 7 388 | — |
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen8 . . | 21 | 16 | 19 | 27 807 | 832 | — |
1946 års flottningsutredning8........... | 25 | 19 | 21 | 22 407 | 1822 | — |
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgar- |
|
|
|
|
|
|
skapsrättens område.............. | 26 | 20 | 22 | 1732 | 1000 | 732 |
Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalnings- |
|
|
|
|
|
|
köp6..................... | 28 | 22 | 23 | 4 511 | 3 200 | 1 458 |
Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
|
|
|
|
|
|
område ................... | 32 | 26 | 24 | 4 301 | 4 550 | — |
Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi- |
|
|
|
|
|
|
nation.................... | 33 | 27 | 25 | 320 | 2184 | 800 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet,
333
Bilaga B.
departementet.
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
| U | t g i | f t e r |
|
|
|
| |
| Vt 1948—90/e 1949 |
|
| V»_*Vi. 1949 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| i.i_l L».l_ — J |
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
|
|
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de ntg. | t. o. m. sl/u 14 och 15) | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| Vt-s1/io | Vn—Sl/n | |
915 | 17 047 | 4 419 | 1353 | 2 000 | 37 342 | 14 205 |
| 142 528 |
15 585 |
|
| _ | 15 | 23 131 | 17 594 | — | 111839 |
345 | 47 | 440 | 116 | — | 1016 |
| — | 43 875 |
|
|
| _ | _ | _ | 1200 | _ | 1698 |
| 17 760 | 1788 | 118 | — | 30 786 | 6 743 | — | 63 758 |
— |
|
| — | 4 647 | 15 354 | — | — | 25 732 |
_ | 5 345 | — | 1193 | 500 | 7 038 | 10 049 | — | 17 087 |
16 845 | 40199 | 6647 | 2 780 | 7162 | 114 667 | 49 791 |
| 406 517 |
18 768 | 10 721 | 101 | 1370 |
| 41 444 | 18 574 | 7 300 | 382 467 |
1 257 |
| 4 753 | 2 492 | 1299 | 48 896 | 17 208 | 10 000 | 425 315 |
|
|
| _ | — | _ | 4 589 | — | 29 370 |
| 1095 | _ | _ | 8 782 | 9 877 | 2 800 | 1800 | 239 292 |
18 768 | 14 464 | 1673 | 309 | 3 000 | 49 717 | 14 290 | 8 400 | 356 731 |
— | 4 304 | — | — | — | 12137 | 7 893 | 7 600 | 30 816 |
|
|
|
|
| 7 388 | 800 |
| 16 612 |
|
| _ | _ | _ | 832 | 6 724 | 3 300 | 38 663 |
5178 | — | 4 546 | — | — | 11546 | 5 462 | 7 000 | 46 415 |
282 | 5 584 | 425 | 124 | — | 8147 | 10 999 | — | 20 878 |
— | 11168 | 3 923 | 985 | — | 20 734 | 3 771 | 6 000 | 35 016 |
— | — | — | — | 10 | 4 560 | 600 | — | 9 461 |
57 | _ | 1632 | — | — | 4 673 | 840 | 400 | 6 233 |
334
Riksdagsberättelsen.
1 | 1 2 | 1 3 | 4 | 1 5 | 6 | 7 |
Utredning rörande administrativa föreskrifter för till-lämpning av straffbestämmelsen om folkrättsbrott . |
| 28 | 26 |
| 1350 |
|
1949 års utlänningskommitté9........... | — | — | 28 | — | 304 | 56 |
Besvärssakkunniga............... | — | — | 29 | — | — | — |
1949 års rationaliseringsntredning......... | — | — | 30 | — | — | — |
Varumärkes- och firmautredningen6........ | — | — | 31 | — | — | — |
1949 års rättsbjälpskommitté........... | — | — | 34 | — | — | — |
Sakkunniga för utarbetandet av tillämpningsföreskrif-ter i anledning av föreslagna ändringar i lagen om |
|
| 35 |
|
|
|
Utredning om kriminalstatistikens ordnande .... | — | — | 36 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Utredning rörande rationalisering av det frivilliga | 18 | 1 |
| 1270968 | 62 505 5 976 | 32086 |
Utredning om vissa frågor angående rättskipningen | _ | 3 | — | — | 1040 | 680 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1948/49 bestridda kostna-der för sakkunniga biträden inom Utredning av statistiska centralbyrån rörande brotts-lighetens utveckling 1913—1947 ........ |
|
|
|
| 7 016 | 680 |
Ersättning till statssekreteraren S. Edling för över-läggningar i Danmark rörande lagstift-niugen om förmynderskap för barn i |
|
|
|
|
|
|
> > revisionssekreteraren G. U. Schirén för överläggningar med Finland och utred-ning rörande flottningen i Torne och |
|
|
|
|
|
|
» » t. f utrikesrådet S. Petrén för delta- gande i konferens i Bryssel för revision |
|
|
|
|
|
|
> > följande personer för biträde inom departementet med vissa utrednings-uppdrag m. m.: justitierådet I. Lindell....... |
|
|
|
|
|
|
häradshövdingen G. Carlesjö .... | — | — | — | — | — | — |
revisionssekreteraren C. M. E. Wijn-bladh .... |
| _ |
|
|
|
|
> H. Digman . . | — | — | — | — | — | — |
professorn I. Strahl........ |
| — | — | — | — | — |
> I. Agge........ | — | — | — | — | — | — |
hovrättsrådet K. Hedström..... | — | — | — | — | — | — |
» K. 0. Riben..... | — | — | — | — | — | — |
» H. Henkow..... | — | — | — | — | — | _ |
f. d. hovrättsrådet A. Björklund . . . | — | — | — | — | — | — |
lagbyråchefen B. T. H Kjellin . . . | — | — | — | — | — | — |
hovrättsassessorn S. Dennemark . . . | — | — | — | — | — | — |
> G von Sydow . . | — | — | — | — | — | — |
» B. Alexanderson | — | — | — | — | — | — |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
335
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| 101 |
|
| 1451 |
|
| 1451 |
620 | 4 646 | 768 | 766 | 500 | 7 660 | 10 244 | 3 700 | 21604 |
— | — | — | — | — | — | 2 928 | 2 900 | 5 828 |
— | — | 84 | — | — | 84 | 4 684 | 4 000 | 8 768 |
— | — | — | — | — | — | 3170 | 3 500 | 6 670 |
| ~ | ~ |
|
|
| 2 612 | 3 400 | 6 012 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 1753 | 2 500 | 4 253 |
— | — | — | — | — | — | 2 535 | 5 000 | 7 535 |
44930 | 51982 | 18 000 | 6046 | 13 591 | 229 146 | 122476 | 76 S00 | 1699390 |
|
|
|
|
| 5 976 |
|
| 5 976 |
— | — | — | — | — | 1720 | — | — | 1 720 |
|
|
|
|
| 7 696 |
|
| 7 696 |
— |
| — |
|
| 4 690 | — |
| — |
— | — | — | — | — | 342 | _ | — | — |
— | — |
|
| — | 11814 | — | — | — |
— | — |
|
| — | 3 000 | — | — | — |
|
| _ | __ |
| 1086 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 264 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 5 604 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 11 323 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 11712 450 6 171 | — | — | — |
— | _ | — | — | _ | _ | _ | z | |
— | — | — | — | — | 3 597 | — | — | — |
| — | ~ | — |
| 20 350 3 347 | — | — | — |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | |
— | — | — | — | — | 18 943 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 644 | -- | — | _ |
| — | — | — | — | 9 289 | — | — | — |
336
Riksdag sberåttelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Ersättning till hovrättsassessorn K. "W. Modigh . . | _ |
| — | — | — | — |
rådmannen F. Höijer....... | — | — | — | — | — | — |
byråchefen T. Eriksson...... | — | — | — | — | — | — |
sekreteraren S. Holm....... | — | — | — | — | — | — |
dr jur. M. Rippner........ Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet |
| ~ |
|
|
|
|
tillkallade sakkunniga............. | — | — | — | — |
| — |
Summa kr. | — | — | — | — |
| — |
u
12
Kostnaderna bestridas, om ej annat angives, från andra huvudtitelns kommittéanslag.
från andra och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
, nionde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en
och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
, femte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en
och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> femte » > » * »
> nionde > » > > >
» elfte > » > » »
, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
och fjärde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
femte och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
337
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
_ | ___ | _ | _ | _ | 1272 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 478 | — | _ |
|
— | — | — | — | — | 9 440 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 150 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 5 500 |
| — | — |
— | — | — | — | — | 31803 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 176 790 | — | _ | — |
vaije.
tredjedel från varje,
varje.
tredjedel från vaije.
vaije.
tredjedel från varje,
varje.
tredjedel från varje.
22 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Itiksdagsbcrättclsen.
338
Rik sdag sberöttelsen.
Utrikes -
1 1 | 2 I | 3 1 | 4 1 | 3 1 | 6 1 | 7 1 |
1 1 | Kon | nmitténs |
| |||
Kommitténs benämning | ber | t. o. m. |
| |||
i 1948 | 1949 | 1950 | Arvoden 1 | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.'' |
|
|
|
|
|
|
Red aktionen ämnden för utgivandet av en framställning |
|
|
|
|
|
|
över Sveriges utrikespolitik under det andra världs- |
|
|
|
|
|
|
kriget.................... | 3 | 3 | 1 | 58 950 | 344 | — |
Tyskmedelskommittén.............. | 4 | 4 | 2 | 24 573 | — | 168 |
Snmma kr. |
|
|
| 835*23 | 344 | 168 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.'' |
|
|
|
|
|
|
Underetödsnämnden för rysslandssvenskar..... | 2 | 2 | 3 | 34 315 | 1912 | 2400 |
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- |
|
|
|
|
|
|
och sjöfartsärenden.............. | — | — | 4 | — | 124 | 400 |
Utrikesförvaltningens lönenämnd......... | — | — | 7 | — | 344 | 104 |
Granskning av rapport om mordet på greve Folke |
|
|
|
|
|
|
Bernadotte af Wisborg............ | — | — | 8 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 34315 | 2380 | 2904 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1949.'' |
|
|
|
|
|
|
Sakkunniga för förberedande av svenskt yttrande över |
|
|
|
|
|
|
konventionsförslag av Förenta Nationernas infor- |
|
|
|
|
|
|
mationsfrihetskonferens i Genéve........ | — | 1 | — | — | 920 | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 920 | — |
D. Av kommittéanslaget nnder budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1948/49 bestridda ko-tnäder för sakkunniga bi- |
|
|
|
|
|
|
träden inom departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Ersättning till följande personer för biträde inom ut- |
|
|
|
|
|
|
rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
m. m.: |
|
|
|
|
|
|
beskickningsrådet H. A. M. N. Bagge...... | — | — | — | — | — | — |
byråchefen C. A. V. R. Bcrgenstråhle...... | — | — | — | — | — | — |
förste kanslisekreteraren E. E. A. Magnander . . | — | — | — | — | — | — |
förste aktnarien C. E. F. Öberg........ | — | — | — | — | — | — |
ekonomen E. G. Nilsson............ | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| — | — | — |
Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Vtrikesdepartem entet.
339
departementet.
1 8 | 1 9 | 1 10 | 1 n | I 12 | I 13 | 1 14 | 15 | 16 |
D t g | i f t e r |
|
|
|
| Beräknad | ||
7» 1948—1“/» 1949 | V»—M/i» 1949 | |||||||
Ersättning för | Reae- och trakta-mentsersättningar | Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- | Summa | Verk- ställda utgifter Vt—1»Vio | Beräk-nade ut-gifter >/n—a,,i2 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | der, hyror, | ||||
|
| 1546 | . |
| 1890 |
|
| 60840 |
— | 1047 | — | — | 1000 | 2 215 | 9040 | — | 35 828 |
— | 1047 | 1540 | — | 1000 | 4105 | 9040 | — | 96668 |
— | — | 513 | — | 271 | 5 096 | 1 063 | 559 | 41033 |
— | — | 266 | : - | -4- | 790 | 200 | 100 | 1090 |
| ~ | 868 | — | — | 1316 | 616 | 296 | 2 228 |
— | — | — | — | — | - i | 2 213 | 3 616 | 5 829 |
|
| 1647 |
| 271 | 7202 | 4092 | 4571 | 50180 |
|
|
|
|
| 920 |
|
| 920 |
|
|
|
|
| 920 |
|
| 920 |
|
|
|
|
| 600 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 500 | _ | _ |
|
— | - '' | — | — | — | 2 784 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 1000 | — | _ |
|
— | “ 1 | — | — | — | 4 113 | — | — | — |
— | -1 | — | — | — | 8007 | — | — | — |
340
Riksdag sberåttelsen.
Försvars -
1 | 2 i | 3 1 | 4 | 6 t | 6 1 | 7 t |
Kommitténs benämning i | Kommitténs | t. o. m. |
| |||
1948 | 1949 | 1950 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksam- |
|
|
|
|
|
|
het under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . . | 5 | 6 | 1 | 35 704 | — | 1932 |
Försvarets tjänsteförteckningsntredning .... | 14 | 13 | 2 | 5 105 | 2 224 | 1448 |
1948 års värnpliktskommitté......... | — | 19 | 3 | — | 3 452 | 4 040 |
^Summa kr. |
|
|
| 40809 | 5670 | 7420 |
i v, B. Kommittéer som fortsätta sin verk- |
|
|
|
|
|
|
samhet vid infången av 1950.1 i. |
|
|
|
|
|
|
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för | 4 | 5 | 4 | 11385 | 342 | 329 |
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö- |
|
|
|
|
|
|
sande vid vissa truppförband........ | 6 | 7 | 5 | 11 479 | — | 900 |
1945 års elektronrörsntredning ....... | 7 | 8 | 6 | 78 | I - | — |
Biltraktorutredningen* 8 ..... | 8 | 9 | 7 | 40 860 | 1308 | 4 031 |
Försvarets arkivkommitté.......... | 10 | 10 | 8 | 17 383 | 5 720 | 2 282 |
1946 års militära förvaltningsutredning .... | 11 | 11 | 9 | 82 149 | 2 628 | 81 479 |
1947 års pansarhinderutredning . . ...... Försvarets skolutredning........... | 13 15 | 12 14 | 10 11 | 139 | 8 480 | 5261 |
Utredning rörande översyn av krigsavlönmgsreg- | 16 | 15 | 12 | 3 287 | , 1472 | — |
Försvarets samarbetsutredning ......... | — | 16 | 13 | — | 882 | 312 |
Befälsutredningen.............. | — | 17 | 14 | — | 5 616 | 3 930 |
Kommittén för frivilligt försvarsarbete .... | — | 18 | 15 | — | 5 240 | 8 784 |
1948 års örlogsbasutredning . . . ..... | — | 20 | 16 | — | 2 352 | 903 |
Marinens nnderofficerssakkunniga......• | — | 21 | 17 |
| 4 928 | 1 486 |
1949 års försvarsntredning.......... | — | — | 18 | — | 2 436 | 3 182 |
Försvarets personalbehandlingsutredning .... | — | — | 19 | — | — |
|
Summa kr. |
|
|
| 201193 | 41354 | 112879 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksam- |
|
|
|
|
|
|
het före ingången av 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
Översyn av gällande bestämmelser om arbetstid |
|
|
|
|
|
|
m m. för försvarets civila icke-nrdinarie personal | 12 | 2 | — | 1 877 | 2 000 | 4 200 |
Utredning rörande försvarsstabens s. k. C-byrå. . | — | 3 | — | 22051 | 352 | 1875 |
Fortifikationsförvaltningens .orgauisationsnämnd . | — | 4 | — | 5 444 | 2 176 | 1 583 |
Summa kr. | | | | 29 372 | | 4 528 | 7658 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
8 Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
341
departem entet.
1 8 | » | 10 | il | 12 | | 13 | 14 | | 15 | 16 |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
|
| Beräknad |
| 7» 1948- | -87« 1949 |
|
|
| V7-S1/lS | 1949 | |
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga ut- gifter | Summa | Verk- ställda ntg. V»—M/io | Beräk-nade utg. Vn- sl/l2 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | |||||
|
|
|
|
| 1932 | 1500 |
| 39136 |
— | — | — | — | — | 3 672 | 520 | — | 9 297 |
— | — | 243 | 262 | — | 7 997 | 9 836 | — | 17 833 |
" |
| 243 | 262 | — | 13 601 | 11856 | — | 66266 |
58 | 82 | 17 | 14 | 38 | 880 |
| 300 | 12 565 |
— | - | 18 | 152 | 859 | 1929 | 509 | — | 13 917 |
10 304 | 12 563 | 685 | 508 | 2125 | 31524 | 2 746 | 400 | /O 75 530 |
— | 101 | 589 | 418 | — | 9 110 | 5 443 | — | 31936 |
— | 1292 | — | — | 212 | 85 611 | 31148 | 12 500 | 211 408 |
922 | 7 031 | 3 795 | 3 766 | 920 | 30 175 | 7 449 | 1700 | 73757 |
1314 | — | — | _ | _ | 2 786 | _ | 2 000 | 8 073 |
— | — | 456 | — | — | 1 600 | 1635 | 1400 | 4 635 |
— | 3 357 | 1926 | 1035 | 479 | 16 343 | 12 330 | 3 000 | 31 673 |
792 | 3 806 | 2 171 | 2 229 | 1 715 | 24 737 | 4 606 | 7 200 | 36 543 |
940 | 1532 | 1493 | 434 | — | 7 654 | 4 615 | 1200 | 13 469 |
1 603 | 468 | 4597 | 1 626 | — | 14 708 | 9 750 | 2 500 | 26 958 |
— | 6 748 | 1728 | — | — | 14 094 | 32 285 | 20300 | 66 679 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 400 | 2 400 |
15933 | 30 980 | 17 475 | 10182 | 6348 | 241151 | 112 516 | 54 900 | (»00 760 i |
|
|
|
| 799 | 6 999 |
|
| 8 876 |
2 201 | — | — | — | 62 | 4 490 | — | — | 26 541 |
| — | — | — | 212 | 3 971 | — | — | 9415 |
2 201 | — |
| — | 1073 | 15 460 | — | — | 44 832 '' |
nionde huvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
342
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret Föredraganden av ärenden angående vapenfria, |
|
|
|
|
|
|
försvarets organisation........... Utredning rörande viss min- och sprängmateriel |
|
| ~ | ~ | “ |
|
vid armén................ | — | — | — | — | — | — |
Skaderegleringsnämnden........... Utredning angående marinens förvaltningsregle- | — | — |
| — | — | - |
menten................. |
| — | — | — | — | — |
Yissa andra utredningsuppdrag........ |
| — | — | — | — | — |
Summa kr. | 1 |
| — | — | — |
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
343
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | — |
| — | — | 9 892 3149 6 932 7 331 | — | — | — |
_ | _ | _ | _ | _ | 11770 | _ |
| _ |
| — | — |
| — | 39 586 | — | — | — |
— | — | — | — |
| 77 660 | — | — | — |
344
Riksdaqsberåttelsen.
Social -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 ! |
Kommitténs benämning | Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1948 | 1949 | 1950 | Ar\ Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som av sin tat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
Kommittén fBr partiellt arbetsföra........ | 18 | 13 | 1 | 236 349 | 7 038 | 8 098 |
1945 års skogshärbärgesutrednmg......... | 19 | 14 | 2 | 71 532 | 2180 | 2 256 |
Byggnadssäsongntred ningen............ | 20 | 15 | 3 | 5 549 | — | — |
Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmark- |
|
|
|
|
|
|
nadsfrågor.................. | 21 | 16 | 4 | 9 847 | 356 | 1024 |
Kommittén för social upplysning2......... | 24 | 19 | 5 | 52 177 | 3 712 | 3 968 |
Sakknnniga för indexreglerade folkpensioner .... | — | 27 | 6 | — | 2 364 | 2178 |
1948 års kommitté för utlandssvenskar och flyk- |
|
|
|
|
|
|
tingar.................... | — | 32 | 7 | — | 3 296 | 1048 |
Summa kr. |
|
|
| 375 454 | 18946 | 18 572 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
Socialvårdskommittén.............. | 13 | 8 | 8 | 1 072 473 | 16 020 | 10 723 |
1938 års arbetarskyddskommitté......... | 14 | 9 | 9 | 265 825 | — | 2 240 |
Statens flyktingsnämnd............. | 16 | 11 | 11 | 6 782 | 528 | — |
Synkravskommittéu3.............. | 22 | 17 | 13 | 33 683 | 2 808 | 2 872 |
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården . | 23 | 18 | 14 | 81 470 | 6 748 | 13 292 |
Barackförsäljningsnämnden............ | 25 | 20 | 15 | 4 404 | 1 21b | 624 |
Arbetstidsutredningen.............. | 27 | 22 | 17 | 52 238 | 7 7t>8 | 13 966 |
1947 års byggnadsmaterialutredning........ | 28 | 23 | 18 | 4 700 | 464 | 30 360 |
Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas |
|
|
|
|
|
|
bostadsförhållanden.............. | 29 | 24 | 19 | 12 835 | 2 208 | 904 |
1948 års järnbruksutredning........... | — | 25 | 20 | — | 1 172 | 2 784 |
1948 års förhandlingsrättskommitté........ | — | 26 | 21 | — | 3 928 | 1008 |
Kommittén för utredning av partsrepresentation inom |
|
|
|
|
|
|
yrkesinspektionens distrikt.......... | — | 28 | 22 | — | 640 | 440 |
Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens |
|
|
|
|
|
|
pensionering................. | — | 29 | 23 | — | — | 960 |
Ankepensioneiingskommittén........... | — | 30 | 24 | — | 784 | 1496 |
Bostads kollektiva kommittén........... | — | 31 | 25 | — | 388 | 6 714 |
1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättrings- |
|
|
|
|
|
|
frågor .................... | — | 33 | 26 | — | 384 | 232 |
Arbetsmarknadsstatistikkommittén......... | _ | — | 27 | — | 1 632 | 176 |
1949 års skolbyggnadskommitté4......... | — | — | 28 | — | — | — |
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
345
departementet.
8 | 9 | 10 1 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |
tf t g | f t e | r |
|
|
|
| Beräknad 14 och 15) | |
Vi 1948—80/e 1949 | ‘/i—“Via 1949 | |||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga | Summa | Verkställ-da ntg. | Beräkna-de ntg. Vn—S1A*2 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | |||||
3 009 | 7 404 3 938 17 305 5174 | 2 616 246 2 081 74 | 1561 409 53 | 16 303 3 600 2 873 | 43 021 1626 12 520 | 5 756 5 901 1199 | 300 | 285126 12 672 12520 |
3 009 | 40241 | 6309 | 2023 | 27 238 | 116 344 | 30937 | 300 | 523035 |
107 | 32 854 | 77 |
| 40087 | 99 869 | 37 301 | 14 606 | 1 224 249 |
— | 192 | — | 514 | 1 600 | 4 546 | 2 396 | 6 000 | 278 767 |
— | — | — | _ | — | 528 | 329 | 72 | 7711 |
1208 | 9 450 | 4 926 | — | — | 21 265 | 8 257 | — | 63 205 |
2 254 | — | — | 819 | 4 500 | 27 613 | 8 546 | 5 500 | 123 129 |
— | — | 79 | 241 | — | 2 160 | 1 101 | 400 | 8065 |
5 578 | 12153 | 4 897 | 5 237 | 11143 | 60 684 | 20 426 | 6 500 | 139 848 |
— | — | — | 976 |
| 31800 | 16 876 | 700 | 54 076 |
— | 667 | 548 | _ | 53 004 | 57 332 | _ | _ | 70167 |
— | 12 438 | 3 810 | 1558 | 4 500 | 26 263 | 2163 | 250 | 28 676 |
— | 7 670 | 62 | — | 2 000 | 14 669 | 7 803 | 4 400 | 26 872 |
— | — | 44 | — | 500 | 1 624 | 3 883 | 500 | 6 007 |
_ | 5 972 | 463 | _ | _ | 7 396 | 3 761 | 400 | 11557 |
— | 8 880 | — | — | 2 300 | 13 460 | 7 818 | 3 500 | 24 778 |
196 | — | 1359 | 133 | 5 000 | 13 790 | 20 935 | 3 664 | 38 389 |
_ | 1 564 | 294 | 1090 | 500 | 4 064 | 1 525 | 2 000 | 7 589 |
— | — | — | — | 1000 | 2 808 | 7180 | 6 000 | 15 988 |
| — | 570 | 151 | 1000 | 1 721 | 136 | 77 | 1934 |
346
Riksdagsberåttelsen.
1 | 2 | 3 | i | 5 | 6 | 7 |
Allmänna statsbidragsutredningen5........ | __ |
| 29 |
|
| 200 |
1949 års statsbidragssakkanniga för ålderdomshem |
|
| 30 |
|
|
|
1949 års arbetskraftsutredning.......... |
|
| 31 | — | — | — |
1949 års investeringskommitté.......... | — | — | 32 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat siu verksamhet Utredningen för hem- och familjefrågor...... | 11 |
|
| 1534410 19 492 | 46 628 192 | 88991 |
Sakkunniga angående bostadspolitikens organisation . | 30 | 1 | — | 18 451 | — | — |
1947 års utredning för byggnadsfrågor....... | 31 | 2 | — | 12 060 | 4 976 | 7 862 |
1947 års bostadsförbättringsutrednmg....... | 32 | 3 | — | 4 347 | — | — |
Sakkunniga för utredning rörande avgiftsfria resor för | — | 7 | — | _ | 848 | 616 |
Summa kr. I). Av kommittéansiaget under budgetåret Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden. . |
|
|
| 54350 | 6016 — 2 3006 | 8 478 |
Ersättning till följande personer för visst biträde in-om departementet: aktuarien C.-W. Ankarcrona.......... |
|
|
|
| 350 |
|
ombudsmannen 0. Bengtsson.......... | — | — | — | — | 350 | — |
pol. mag. G. Tegner.............. | — | — | — | — | 1125 | — |
direktören E. Wahlberg............ | — | — | — | — | 350 | — |
l:e aktuarien L. Björk............. | — | — | — | — | 700 | — |
länsbostadsdirektören J. E. Grefelt . ...... | — | — | — | — | 350 | -- |
sekreteraren S. Källenius........... | — | — | — | — | 400 | — |
e. byråchefen P. Eckerberg........... | — | — | — | — | — | 6 250 |
byrådirektören H. Starland........... | — | — | — | — | 2 704 | — |
sekreteraren E. Michanek............ | — | — | — | — | 14 400 | — |
ombudsmannen S. S. G. Lindström....... | — | — | — | — | 64 | — |
ombudsmannen E. 0. Wiklund......... | — | — | — | — | 909 | — |
e. o. hovrättsassessorn G. Engström....... | — | — | _ |
| 12 757 | — |
borgmästaren L. G. Olsson........... | — | — | — | _ | 104 | — |
förste byråsekreteraren K.-O. A. Wahlström . . . | — | — | — |
| 248 | — |
Summa kr. | 1 |
|
| -1 | 32511 | 6250 |
1 Kostnaderna bestridas frän kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 från femte och åttonde
> » »»>»>8 februari 1946 från femte, sjätte och
> » » > »»>14 januari 1949 från åttonde huvud
*
» » » » > » 4 mars 1949 från femte, åttonde, ni
*
Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
347
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 16 | 16 |
— | — | — | — | 600 | 800 | 600 | 200 | 1600 |
— | _ | 257 | — | _ | 257 | 4 407 | _ | 4 664 |
— | — | — | — | — | — | 1680 | 1600 | 3 280 |
— | — | — | — | — | — | 5077 | 17(0 | 6 777 |
9 843 | 91840 | 17 386 | 10 719 | 127 734 | 92 649 | 162200 | 58 069 | 2147 328 |
|
| 777 |
|
| 969 |
|
| 20 461 |
_ | — | 674 | — | — II9 | 662 | — | — | 19113 |
— | — | 184 | 1037 | - 3576 | 13 703 | _ | — | 25 763 |
| — | — | — | - 13° | — 13° | — |
| 4 334 |
— | — |
| - | 792 | 2 256 | — | — | 2 256 |
|
| 1635 | " | 411 | 17 577 |
|
| 71927 |
— | — | — | — | — | — 2 3006 350 350 1125 350 700 350 400 6 250 | — | — | — |
— | — | — | : | — | { | — | — | |
17 472 | — | — | — | — | 20176 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 14 400 | — | — | z |
— | — | 1709 | — | — | 909 | — | — | z |
848 | — | 509 | — | — | 1461 | — | — | — |
1234 | — | - | — | — | 1482 | — |
| — |
19554 | - | 2218 | _ | - | 60 534 | - | — | — |
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
tionde huvudtitlarnas kommittéauslag med en tredjedel från ettvart av anslagen.
titelns kommittéanslag.
onde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel från ettvart av anslagen.
348
Riksdagsberåttelsen.
Kommunikations -
1 | 2 | s | 4 | 6 | 6 | 7 1 |
Kommitténs benämning . i | Kommitténs | t. o. m. |
| |||
1948 | 1949 | 1950 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
| 1944 års bamnutredning2............. | 10 | 15 | 2 | 198 025 | 5 872 | 14 022 |
1944 års trafik förfat.tningssakkunniga....... | 12 | 16 | 3 | 113 359 | 5568 | 2 222 |
Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stads- |
|
|
|
|
|
|
plane- och byggnadsplaneproblem........ | 20 | 20 | 4 | 2 634 | 672 | — |
Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga |
|
|
|
|
|
|
bestämmelser för luftfarten .......... | 21 | 21 | 5 | 10 798 | 6 800 | 1085 |
Utredning angående utbyggnad av kommunikations- |
|
|
|
|
|
|
nätet i norra Värmland............ | 25 | 25 | 6 | 4 552 | 824 | 2 438 |
1948 års utredning angående järnvägskorsningar . . | — | 31 | 9 | — | 15125 | 42 025 |
Summa kr. |
|
|
| 329 368 | 34 861 | 61 792 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
Elkraftutredningen av år 1943 ......... | 6 | 11 | 11 | 301 449 | 3 228 | 62 797 |
1943 års järnvägskommitté3........... | 7 | 12 | 12 | 154 683 | 2 028 | 1934 |
Kraftledningsskadeersättningssakkunniga3..... | 9 | 14 | 14 | 33 409 | 1184 | — |
Vägmarksersättningssakkunniga.......... | 14 | 17 | 15 | 19 680 | — | — |
1945 års Gotlandskommitté........... | 18 | 16 | 16 | 15 304 | 888 | 7 604 |
1946 års vatten- och avloppssakkunniga...... | 19 | 19 | 17 | 62140 | 6 048 | 8 354 |
Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation . | 23 | 23 | 19 | 15 145 | 2 900 | 3 648 |
1947 års utredning rörande decentralisering inom |
|
|
|
|
|
|
väg- och vattenbyggnadsverket......... | 24 | 24 | 20 | 24 946 | 4136 | 3 084 |
1947 års järnvägsutreduing 3........... | 27 | 27 | 21 | 19144 | 3028 | 1628 |
1947 års byggnadsstyrelseutredning........ | 28 | 28 | 22 | 7 373 | 3172 | 2 880 |
1948 års järnvägstaxekommitté3......... | — | 30 | 23 | 3 279 | 4 592 | 8 347 |
1948 års vinterväghållningsntredning....... | — | 33 | 25 | — | 264 | 696 |
1948 års personalkommission vid statens järnvägar3 . | — | 34 | 26 | — | 5 976 | 2 658 |
Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen3 . . . | — | 35 | 27 | — | — | 432 |
Busslinjentredningen ............. | — | 36 | 28 | . - | — | — |
1949 års skärgårdstrafikkommission........ | — | — | 29 | — | — | 488 |
Stor-Stockbolms trafikutredning av år 19494 . | _ | — | 30 | — | — | — |
1949 års trafiknvkterbetsutredning........ | — | — | 31 | — | — | — |
Kommittén för ntredning om norrlandsknstens biltrafik8 | — | — | 32 | — | — | — |
Somma kr. | | |
| 656652 | 37 444 | 104550 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
349
departementet.
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| U t | g i f | ter |
|
|
|
|
| V? 1948 | —so/„ 1949 |
|
| lli—3l/i2 1949 | Beräknad | ||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- |
|
|
| t. o. m. 81/i2 | |||
mistade avlönings-förmåner | mentsersättni n gar | Summa | Verkställ-da utg. | Beräknade utg. | 1949 (s:a av 14 och 15) | |||
Leda- möter | Sekr., | T eda | Sekr., | hyror, skriv- |
| V*-81/!» | Va—sl/i2 | |
experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
| |
12 314 | 11528 | 5 757 |
| 28 000 | 77 494 | 37 468 |
| 312 987 |
422 | 14 728 | 1737 | 1150 | 8169 | 33 997 | 2 687 | — | 150043 |
116 | — | 348 | — | — | 1137 | — | — | 3 771 |
— | 3 342 | 487 | — | 500 | 12 215 | 4 534 | — | 27 547 |
_ | 2 960 | 320 | _ | 750 | 7 292 | 1405 | _ | 13 249 |
— | 4 938 | — | 156 | 16 819 | 79 063 | — | — | 79 063 |
12 852 | 37 496 | 8649 | 1306 | 54238 | 211198 | 46 094 | " | 586 000 |
1954 |
| 5 540 |
| 2 379 | 75 899 | 31 572 | 4 500 | 413 420 |
— | 4 248 | 542 | 480 | 18 | 9 250 | 2 952 | 2 000 | 168 885 |
_ | — | 1704 | — | 324 | 3212 | — | 1500 | 38 121 |
_ | — | 227 | — | 1500 | 1727 | 4 875 | 900 | 27 182 |
_ | — | 195 | 257 | 9 000 | 17 944 | 4 974 | 5 000 | 43 222 |
— | 40 004 | 4 371 | 530 | 3 000 | 62 308 | 21 694 | 19 000 | 165 142 |
— | — | 1185 | 60 | 4 400 | 12 194 | 2 434 | 2 650 | 32 423 |
_ | 1561 | 3 033 | 816 | 500 | 13130 | 6 170 | 3100 | 47 346 |
4 858 | 4 537 | 7 822 | 2 671 | — | 24 633 | 11547 | 9000 | 64 324 |
169 | — | 2 622 | 122 | 2 500 | 11 456 | 2 660 | 1 000 | 22 489 |
_ | — | 917 | 90 | 83 | 14 029 | 2 208 | 3 000 | 22 516 |
_ | — | 406 | — | 1000 | 2 366 | — | 500 | 2 866 |
2412 | 1089 | 3 272 | 885 | — | 16 294 | 19 105 | 3 700 | 39 099 |
| _ | _ | — | — | 432 | 2 285 | 137 | 2 854 |
27 | 5 229 | 813 | 645 | 1000 | 7 715 | 5 685 | 3 700 | 17100 |
| _ | 280 | — | — | 768 | 2 688 | 700 | 4156 |
_ | _ | _ | — | — | — | 7 983 | 3 750 | 11733 |
_ | _ | _ | — | — | — | — | 4 500 | 4 500 |
— | — | — | — | — | — | 2 371 | 1 500 | 3 871 |
i) 411 | 56668 | 32 92» | 6 556 | 25 764 | 273 357 | 181203 | 70137 | 1131249 |
350
Riksdagsberåttelsen.
_ _ 1 | 2 | S | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1944 års traflkntredning1 * * 4 5..... | 11 | 1 |
| 165 037 |
|
|
1945 års trafiksäkerhetskommitté .... | 16 | 4 | — | 180986 | — | 1250 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under bndgetåret 1948/ Byggnadsstyrelsen .... |
|
|
| 346023 _ | - | 1250 - |
Summa kr. |
|
|
|
|
| - |
1 Kostnaderna bestridaa av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
> »av sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > med andra medel än kommittéanslaget.
4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides av kommittéanslaget.
5 Kostnaderna bestridas av sjätte och sjunde hnvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från
i
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet. 351
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | is | 14 | | 15 | 16 |
80 |
|
|
|
| 80 |
|
| 165117 |
— | — | — | 100 | 2 467 | 3 818 | — | — | 184 804 |
80 | — | _ | 100 | 2467 | 3 898 | — | — | 349921 |
|
|
|
|
| 3 695 |
|
| 3 695 |
— | — | — | — | — | 3695 | — | — | 3695 |
vartdera anslaget.
vartdera anslaget.
352
Riksdagsberättelsen.
Finans -
1 | 1 2 | 3 | 1 4 | 6 | * | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1948 | 1949 | 1950 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949. |
|
|
|
|
|
|
1945 åis bankkommitté............. | 96 | 23 | 1 | 52 930 | 4 456 | 4 016 |
1945 års lönekommitté............. | 27 | 1 | 2 | 264 351 | 680 | 5 916 |
Sambeskattningssakknnniga........... | SO | 25 | 3 | 7 929 | 4 648 | 9 464 |
Trycksakskommittén.............. | 35 | 29 | 4 | 1225 | 780 | 1420 |
Utredning rörande löneställningen för laboratori ebiträ- |
|
|
|
|
|
|
den och därmed jämförlig personal i statens tjänst | 37 | 30 | 5 | 20 481 | 2 080 | 680 |
1947 års lönentredning, avseende maskinistpersonal,m. fl. | 39 | 31 | 6 | 2 283 | 2 548 | 936 |
Utredning angående frågan om rätt för kommun att |
|
|
|
|
|
|
träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet . . . | 45 | 35 | 7 | 1700 | 1500 | 1920 |
1948 års revisionsntredning........... | 48 | 37 | 8 | — | 1756 |
|
1947 års taxeringssakkunniga........... | 49 | 38 | 9 | 10 022 | 4120 | 2 680 |
1947 års skogstaxeringssakkunniga........ | 51 | 39 | 10 | 9 574 | 8 456 | 14 433 |
Sjömansskattentred ningen............ | — | 42 | 11 | — | 3 304 | 2 648 |
Utredningen rörande löneställningen för byråchefer |
|
|
|
|
|
|
m. fl. högre tjänstemän............ | — | 43 | 12 | 873 | 2 016 | 2 792 |
1949 års utskiftningsskattesakkunniga....... | — | — | 13 | — | — |
|
Utredning för översyn av förordningen angående be- |
|
|
|
|
|
|
villningsavgifter för särskilda förmåner och rättig- |
|
|
|
|
|
|
heter.................... | — | — | 14 | — | 1200 | — |
Summa kr. |
|
|
| 371368 | 37 544 | 46 905 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950. |
|
|
|
|
|
|
Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga |
|
|
|
|
|
|
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom . | 15 | 15 | 15 | 1709 | _ | _ |
1941 års lärarlönesakkunniga1.......... | 16 | 16 | 16 | 162 153 | 7 664 | 4 528 |
Sakkunnig angående hyressättningen i staten till- |
|
|
|
|
|
|
hö riga fastigheter............... | 17 | 17 | 17 | 7 483 | _ | _ |
Svenska kommittén för internationell hjälpverksam- |
|
|
|
|
|
|
het..................... | 20 | 18 | 18 | — | 528 | 3 500 |
1944 års allmänna skattekommitté........ | 22 | 19 | 19 | 153 637 | 8 472 | 2 920 |
1944 års pensionsutrednmg............ | 23 | 20 | 20 | 63 737 | 7 844 | 4 888 |
1944 års nykterhetskommitté2.......... | 24 | 21 | 21 | 338 626 |
|
|
1945 års fastighetstaxeringssakkunniga...... | 25 | 22 | 22 | 3 50(1 | _ | _ |
1946 års upphandlingssakkunniga......... | 31 | 26 | 23 | 22 376 | 3 840 | 1904 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
353
departementet.
1 « | 9 | 10 | H | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| U t | g i t | ter |
|
|
|
|
lh 1948—so/« 1949 | 1h—*Vn 1949 | Beräknad | ||||||
|
|
|
| Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
|
|
| totalkostnaa |
Ersättning för | Rese- och trakta- |
|
|
| t. o. m. S1/u | |||
mistade avlönings-förmåner | mentsersättningar | Samma | Verkställ-da ntg. | Beräknade ntg. Vn-81/» | 1949 (s:a av 14 och 15) | |||
| Sekr., |
| Sekr., | hyror, skriv- | ||||
möter | experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
|
|
| 1767 | 107 | 2 000 | 12 345 | 1 2855 |
| 63990 |
— | 7 263 | — | — | 1500 | 15 359 | 5616 | — | 279 149 |
— | 26 120 | 2 060 | 3 018 | 3000 | 48 309 | 14 076 | 4 000 | 74 314 |
— | 400 | — | — | — | 2 600 | 200 | 3 000 | 7 025 |
10 307 | 903 | — | 84 | 1000 | 15 054 | 1278 | _ | 36 813 |
— | — | 700 | 142 | — | 4 326 | 2 454 | — | 9 063 |
— | 86 | — | — | — | 3506 | _ |
| 5 206 |
— | — | — | — | — | 1756 | — | — | 1 756 |
239 | 14 652 | 1944 | 438 | — | 24073 | 6 364 | 7 500 | 47 959 |
— | 6 878 | — | 189 | 2 000 | 31 956 | 3 998 | 9 000 | 54 528 |
— | 10 793 | — | 123 | 6 000 | 22 867 | 7 013 | — | 29 880 |
— | 2 914 | — | — | 500 | 8 222 | 1661 | 2100 | 12856 |
1782 |
| — | — | — | 1782 | 915 | 6 100 | 8 797 |
7 081 | — | — | — | _ | 8 281 | 8 065 | 4 028 | 20 374 |
19 409 | 70009 | 6 471 | 4101 | 16000 | 200436 | 44178 | 85 728 | 651 710 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1709 |
— | 2 720 | 326 | 152 | 4 500 | 19 890 | 6 491 | 5 800 | 194 334 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 7 483 |
— | — | 209 | — | — | 4 237 | 700 | 1700 | 6 637 |
1313 | 17 256 | 2 583 | 421 | 5 340 | 38 305 | 8 031 | 4 500 | 204 473 |
873 | 10 206 | — | — | 8 358 | 32 169 | 1 522 | 2 000 | 99 428 |
— | — | — | — | — | 108 803 | 15 832 | 10 000 | 473 261 |
— | — | — | — | — | — | — | 200 | 3 700 |
— | — | 2 552 | 120 | 1000 | 9416 | 360 | 900 | 33 052 |
23 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Hiksdagsberiittelscn.
354
Riksdag sb eråttelsen.
1 | 2 1 | 3 | 4 | 5 1 | 6 | 7 i | |
Likalönskommittén............... | 33 | 27 | 24 | 2 079 | 880 | 2 504 |
1947 års biträdesntredning............ | 34 | 28 | 25 | 10 877 | 3 900 | 80 | |
1947 års utredning avseende vissa biblioteksbiträden | 36 | 7 | 26 | 3 232 | 776 | — |
Militära läkarlöneutredningen ........... | 42 | 33 | 28 | 1172 | 136 | 96 |
Aröetsledareutredningen ............ | 43 | 34 | 29 | 1787 | 304 | 3 716 |
1947 års iärarpensionssakkunniga......... | 46 | 36 | 30 | 2 176 | 1 248 | 1 696 |
1948 års uuiversitetslönekommitté ........ | — | 40 | 31 | 5 041 | 4 662 | 1492 |
1948 års blanKettkommitté............ | — | 41 | 32 | 9 403 | 2 624 | 2 920 |
1948 års statistikutredning............ | — | 44 | 33 | 3 970 | 2 552 | 15 724 |
1948 års anställningsntredning ... •...... | — | 45 | 34 | — | 4 732 | 2192 |
1948 års pensionsålderskommitté......... | — | 46 | 35 | — | 2 096 | 1400 |
Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid | — | 47 | 36 | — | — | 1464 |
1948 års bndgetntredning............ | — | 48 | 37 | — | 2 432 | 1072 |
1948 års utredning rörande restitution av skatt för |
|
|
|
|
|
|
bensiu använd i jordbrukets drift eller för yrkes- |
|
|
|
|
|
|
mässigt bedrivet fiske m. m.3 ......... | — | 50 | 39 | — | 1136 | 805 |
Lönekommittén för kust- och gränsbevakningen . . | — | — | 40 | — | 512 | 384 |
1949 års nppbördssakknnniga........... | — | — | 42 | — | — | 608 |
Ortsavdragskomnjittén.............. | — | — | 43 | — | — | 456 |
1949 års folkbokföriugssakkunniga........ | — | — | 44 | — | 560 | 440 |
1949 års skatteutredning............. | — | — | 45 | — | — | — |
1949 års banklagssakkunniga........... | — | — | 46 | — | — | — |
! 1949 års tjänsteförteckningskommitté....... | — | — | 47 | — | — | — |
Utredning om vidgad rätt att vid taxering erhålla |
|
|
|
|
|
|
avdrag för utländska skatter.......... | — | — | 4b | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 792958 | 5689S | 54 789 |
| C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1949. |
|
|
|
|
|
|
1 1944 års skattesakkunniga............ | 19 | 2 | — | 196 164 | 192 | _ I |
1944 års personalntreduing............ | 21 | 3 | — | 115 671 | 936 | — |
1946 års spritntredniug............. | 32 | 6 | — | 13133 | — | — |
Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena |
|
|
|
|
|
|
för jnsterare av mått och vikt......... | 40 | 8 | — | 4 204 | 752 | 808 |
Klassificeringsntredningen4............ | 47 | 10 | — | 10 875 | — | — |
V attenfallstaxeringssak kunniga.......... |
| 12 | — | 11055 | 3 304 | 912 |
1947 års malmkommnnutredning......... | 44 | 9 | — | 5 726 | 860 | 920 |
Utredning rörande avlöningsstaternas uppställning |
|
|
|
|
|
|
m. m..................... | — | 13 | — | — | 1192 | 560 |
Summa kr. |
|
|
| 356 828 | 7 236 | 3200 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
1948/49 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
|
|
biträden inom departementet m. in. |
|
|
|
|
|
|
Statens bostadsnämnd.............. | — | — | — | — | 4 982 | — |
j tobaksnämnd.............. | — | — | — | — | 5 832 | 4 800 |
Investeringsrådet................ | — | — | — | — | — | 100 |
Dyrortsnämnden................. | — | — | — | — | 850 | — |
Statens befordringsnämnd............ | — | — | — | — | 1 472 | — |
Assessorn G. T. Hedborg............ | — | — | — | — | 17 130 | — |
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg......... | — | — | — | — | 760 | — |
Kammarrättsrådet H. Sterner........... | — | — | — | — | 1 no | — |
Byråchefen H. A. Pravitz............ | — | — | — | — | 1 416 | — |
Förste amanuensen Å. G. T. Lundberg...... | — | — | — | — | 448 | — |
Förste byråsekreteraren N. P. E. Isoz....... | — | — | — | — | 784 | — |
Statens skogsforskningsinstitut.......... | — | — | — | — | — | — |
Statskommissarien K. A. Lindbergson....... | — | — | — | — | 200 | — |
Byrådirektören L. Rydback............ | — | — | — | — | 1500 | — |
Krigsrådet E. T. H. Ström............ | — | — | — | — | 1 500 | — |
Byråchefen S. G. Wold............. | — | — | — | — | 1500 | — |
Byråchefen J. 0. Ulne.............. | — | — | — | — | 500 | — |
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
355
8 | 1 9 | 1 10 | 1 n | 12 | 1 13 | 14 | 15 | 16 |
_ | 5157 | _ | _ | 8 500 | 17 041 | 5 829 | 5000 | 29 949 |
10 423 | — | 507 | 55 | 2 500 | 17 465 | 1245 | 2 000 | 31587 |
— | — | — | — | — | 776 | 304 | — | 4 312 |
— | — | — | — | — | 232 | — | 500 | 1904 |
— | — | — | — | 2 500 | 6 520 | — | 1000 | 9 307 |
— | 864 | — | — | — | 3 808 | 1240 | 3 500 | 10 724 |
4 467 | 2 978 | 646 | — | 2 987 | 17 232 | 9 483 | 1000 | 32 756 |
— | 16 299 | 977 | — | 11834 | 34 654 | 10 548 | 4 000 | 58 605 |
— | 151U0 | — | — | 18 500 | 51876 | 11365 | 5 628 | 72 839 |
742 | — | 3 355 | 426 | 1000 | 12 447 | 3 491 | 2100 | 18 038 |
— | — | — | — | 1000 | 4 496 | 1944 | 2100 | 8540 |
— | 4 979 | — | — | 500 | 6 943 | 10 298 | 2 800 | 20 041 |
15 143 | 1696 | — | — | — | 20 343 | 7 988 | 3 800 | 32 131 |
_ | 4 570 | 909 | 686 | 1000 | 9106 | 2130 | 3000 | 14 236 |
205 | 243 | 2 253 | 458 | — | 4 055 | 3 600 | 2 660 | 10315 |
— | 3046 | 771 | 562 | 3 247 | 8 234 | 21 781 | 11500 | 41 515 |
— | 1292 | 73 | — | 10O00 | 11821 | 23 792 | 11000 | 46 613 |
— | 1723 | 365 | — | 2 000 | 5 088 | 9 409 | 8000 | 22 497 |
— | — | — | — | — | — | 11 727 | 10 200 | 21 927 |
— | — | — | — | — | — | 3 784 | 2 800 | 6 584 |
— | — | — | — | — | — | 4 789 | 6 200 | 10 989 |
— | — | — | — | — | — |
| 2 500 | 2 500 |
33166 1 | 88129 | 15526 | 2880 | 84 766 | 444 957 | 177 683 | 116388 | 1531986 |
|
|
|
| -106 | 182 |
|
| 196 346 |
— | — | 63 | — | -9216 | 78 | — | — | 115 749 |
— | — | — | — | -2026 | — 2025 |
| — | 12 931 |
— | — | — | — | -2936 | 1267 | _ | _ | 5 471 |
— | — | — | — | — 895 | — 89“ | — | — | 10 786 |
5 833 | 3 560 | — | — | 3 834 | 17 444 | — 225 | — | 28 477 |
— | — | 1559 | — | 1173 | 4 513 | — | — | 10 239 |
257 | — | — | — | — | 2 009 | — | — | 2 009 |
6 090 | 3560 | 1622 | — | 3492 | 25202 | 225 | — | 382008 |
|
|
|
|
| 4 982 | 2000 |
| 6 982 |
— | 1031 | 1271 | 303 | 9 000 | 22 237 | 7 626 | — | 29 863 |
— | — | — | — | — | 100 | — | — | 100 |
— | — | 34 | — | 126 | 1010 | 1240 | — | 2 250 |
— | — | — | — | — | 1 472 | 776 | — | 2 248 |
— | — | — | — | — | 17 130 | 5 752 | — | 22 882 |
6 270 | — | — | — | — | 7 030 | 1057 | — | 8 087 |
5 751 | — | — | — | — | 6 861 | — | — | 61-61 |
9 943 | — | — | — | — | 11 359 | 2 632 | — | 13 991 |
1568 | — | — | — | — | 2 016 | — | — | 2016 |
4 619 | — | — | — | — | 5 403 | — | — | 5 403 |
— | — | — | — | 2 500 | 2 500 | — | — | 2 500 |
— | — | — | — | — | 200 | — | — | 200 |
— | — | — | — | — | 1500 | — | — | 1 500 |
— | — | — | — | — | 1500 | — | — | 1500 |
— | — | — | — | — | 1500 | — | — | 1 500 |
— | — | — | — |
| 500 | — | — | 500 |
356
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Skattedirektören K. G. A. Sandström...... | _ | _ | — | — | 2 000 | — |
Länsassessom S. I. H. Lindblad och häradsskrivaren | — | — | — | — | 1040 | — |
Statsdepartementens organisationsavdelning .... | — | — | — | — | — | — |
Förste byråsekreteraren B. Kull......... | — | — | — | — | — |
|
Byråchefen G. Palm............. . | — | — | — | — | — |
|
Summa kr. |
|
|
| — | 43024 | 4900 |
1 Kostnaderna bestridas jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 13 jnni 1941 från sjunde och åttonde
* > »av andra medel än från kommittéanslag, såvitt avser tiden f. o. m. den
3 Kostnaderna bestridas jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 12 november 1948 från sjunde och nionde
* > > » > >>»17 oktober 1947 > > > >
5 Utfäres som minnsbelopp på grand av återleverering.
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
357
8 | 9 | 10 | it | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
— | — | — | — | — | 2 000 | — | — | 2000 |
— | — | — | — | — | 1040 | _ | _ | 1040 |
— | — | — | — | — | — | 3 000 | — | 3 000 |
— | — | — | — | — | — | 192 | — | 192 |
— | — | — | — | — | — | 2 000 | — | 2 000 |
28151 | 1031 | 1305 | 303 | 11 626 | 90340 | 26275 | — | 116615 |
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
1 juli 1946; kostnaderna kunna icke specificeras enligt kol. 6—12.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
358
Riksdagsberättelsen.
Ecklesiastik -
1 | 2 1 | 3 1 | 4 | 5 1 | 6 | 7 1 |
Kommitténs benämning | Kom mitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1948 | 1949 | 1950 | Arvoden | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.'' |
|
|
|
|
|
|
Sakkunniga för andliga värden vid sjukhusen . . . | 15 | 11 | 1 | 51308 | 2 968 | 2 920 |
Nationalmuseiutreduingen............ | 21 | 15 | 2 | 69 462 | 2 528 | 9 600 |
Atomkommittén*................ | 30 | 23 | 3 | 50 401 | — | — |
Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. . . | 33 | 26 | 4 | 2 654 | 720 | 2 080 |
Domkvrkosakkunniga av år 1946 ......... | 36 | 29 | 5 | '' 28 964 | 7 592 | 760 |
Folkbibliotekssakkunniga............. | 41 | 32 | 6 | 20110 | 4 472 | 3112 |
Utredning rörande ökning av antalet medicine stu- |
|
|
|
|
|
|
derande vid universitetet i Lund........ | — | — | 7 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 222 899 | 18 280 | 18472 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
1940 års arkivsakkunniga............ | 13 | 10 | 9 | 244 998 | 5 560 | 2 704 |
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till |
|
|
|
|
|
|
restaurering av Uppsala domkyrka....... | 17 | 12 | 10 | 15 500 | — | — |
1944 års lönekommitté för privatläroverken .... | 18 | 13 | 11 | 56 390 | 1304 | 1400 |
1945 års folkskolesakkunniga........... | 22 | 16 | 13 | 67 645 | 3 728 | 4 304 |
1945 års universitetsberedning.......... | 24 | 17 | 14 | 198428 | 8 920 | 20 616 |
Handelsutbildningskommittén........... | 25 | 18 | 15 | 84 360 | 5 840 | 11008 |
Sakkunnig för utredning rörande organisationen av |
|
|
|
|
|
|
lärarinneutbildningen på det husliga området m. m. | 26 | 19 | 16 | 112 158 | 240 | 3 672 |
Kollektutredningen............... | 27 | 20 | 17 | 10 370 | 888 | 864 |
1945 års lärobokskommitté............ | 28 | 21 | 18 | 32 932 | 48 | 7 453 |
1945 års dövstnmntredning ........... | 29 | 22 | 19 | 42 553 | 64 | 320 |
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av ut- |
|
|
|
|
|
|
bildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster |
|
|
|
|
|
|
m. in..................... | 31 | 24 | 20 | 13 435 | 3 232 | 5 188 |
1946 års skolkommission............. | 32 | 25 | 21 | 522 786 | 8 708 | 57 432 |
Utredning ang. upprättande av ett arkeologiskt mu- |
|
|
|
|
|
|
seum i Stockholm............... | 34 | 27 | 22 | 13 344 | — | — |
1946 års prästlönekommitté3........... | 35 | 28 | 23 | 23 328 | 4 832 | 6 232 |
Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behö- |
|
|
|
|
|
|
righet till kyrkliga ämbeten och tjänster 4 . . . . | 37 | 30 | 24 | 10339 | 1448 | 1887 |
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms |
|
|
|
|
|
|
högskolas framtida ställning.......... | 43 | 33 | 26 | 5 425 | 2 080 | 2 280 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
359
departementet.
1 8 | 1 9 | 1 10 | 1 11 | 1 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| u | t g i f | ter |
|
|
|
|
|
| */7 1948 | -*°/e 1949 |
|
|
| V»—M/w 1949 | Beräknad | |
Ersättning fSr | Rese- och trakta- | Övriga |
|
|
| totalkostnad | ||
mistade avlönings-förmåner | mentsersätt-ningar m. m. | utgifter | Summa | Verk- ställda | Beräk- nade | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | ntg. V7-81/10 | ntg. Vn—81/i* | 14 och 15) | ||
2 444 |
| 341 |
|
| 8 673 | 2 004 | 800 | 62 785 |
— | — | 580 | — | 10 695 | 23 403 | 22 948 | — | 115 813 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 50 401 |
— | 423 | — | — | — | 3 223 | 2 432 | — | 8 309 |
12 490 | — | 3502 | 372 | 1000 | 25 716 | 1084 | 3 200 | 58 964 |
1787 | 2 550 | 1064 | 2 222 | — | 15 207 | 5 259 | — | 40 576 |
— | — | — | — | — | — | 825 | 700 | 1 525 |
16 721 | 2 973 | 5487 | 2 594 | 11695 | 76222 | 84552 | 4 700 | 838378 |
156 | 14 625 | 785 | 184 | — | 24 014 | 7 249 | 4 000 | 280 261 |
838 | 2913 | 261 | — | 1000 | 7716 | 4 474 | 5 000 | 15 500 |
— | 8 365 | 473 | — | 4 681 | 21551 | 7 665 | 2 000 | 98 861 |
3128 | 816 | 9 622 | 7 647 | 10 473 | 61222 | 17 689 | 4 500 | 281 839 |
5153 | 39 039 | 6 993 | 2 638 | 9 000 | 79 671 | 26 102 | 12 000 | 202 133 |
1438 | 556 | _ | 766 | 2000 | 8 672 | 4 874 | 6 000 | 131 704 |
78 | — | 258 | 210 | 1000 | 3 298 | — | — | 13 668 |
59 | — | 270 | — | — | 7 830 | 55 | 800 | 41617 |
— | 1112 | 363 | 141 | — | 2 000 | 104 | 400 | 45 057 |
325 | 10115 | 811 | 35 | 1000 | 20 706 | 5 492 | 3 000 | 42 633 |
— | 69 915 | 6 290 | 25 058 | 71119 | 238 522 | 68 763 | 33 000 | 863 071 |
_ | _ | _ | _ | 1500 | 1500 | _ | _ | 14 844 |
99 | 11482 | 3 817 | 3 314 | 14 603 | 44 379 | 10 835 | 9 000 | 87 542 |
— | 74 | 1029 | — | — | 4 438 | — | 1200 | 15 977 |
— | — | — | — | — | 4 360 | 4 227 | 250 | 14 262 |
360
Riksdansberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 |
1947 års musikutredning............. | 45 | 34 | 27 | 31801 | 6 728 | 2 668 |
1947 års skoldisciplinntredning.......... 1947 års sakkunniga angående den prekliniska tand- | 47 | 35 | 28 | 5118 | 680 | 2 696 |
läkarutbildningens ordnande.......... Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av | 48 | 36 | 29 | 1691 | 1360 | — |
församlingsindelningen i Stockholm....... Sakkunnig för utredning om ändrade bestämmelser | 49 | 37 | 30 | 4 197 | — | 960 |
beträffande prästmöte m. m........... | 50 | 38 | 31 | 949 | 464 | _ |
1948 års konstutredning............. | — | 39 | 32 | — | 1632 | 1144 |
1948 års tekniska skolutredning......... | — | 40 | 33 | — | 1412 | 2 184 |
Bokutredningen................. | — | 41 | 34 | — | 2 948 | 1 816 |
1948 års läkarutbildningskommitté........ Utredning om de juridiska och statsvetenskapliga | — | 42 | 35 | — | 2 948 | 1590 |
examina m. m. ................ | — | — | 36 | — | 96 | 1200 |
Sakkuuniga för översyn av filmgranskningsverksam- heten m m.................. Utredning om upprättande av ett institut i Lund för | — | — | 37 | — | 1996 | 1771 |
utbildning av sjukgvmnaster.......... Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och |
| — | 38 | — | — | — |
Malmö stad rörande visst samarbete mellan dessa | _ | _ | 39 | _ | 416 | _ |
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar- |
|
|
|
|
|
|
högskolorna i Stockholm och Malmö....... | — | — | 40 | — | — | — |
1949 års Nääsutredning............. | — | — | 41 | — | — | — |
Utredning rörande riksheraldikerämbetet...... Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga | — | — | 43 |
| — | — |
studier.................... | — | — | 44 | — | — | — |
Skolöverstyrelsesakkunniga............ 1949 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteks- | — | — | 45 | — | — | — |
filmning................... | — | — | 46 | — | — | — |
Utredning rörande universitetskanslersämbetet . . . |
| ~~~ | 47 |
|
| — |
vid de högre skolorna............. | — | — | 48 |
| — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1497 747 | 67 572 | 141389 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
1944 års tandläkarntbildningssakkunniga..... | 16 | 1 | — | 181447 | 2 276 | 480 |
1944 års folkbildningsutredning.......... | 20 | 2 | — | 90 039 | 204 | 72 |
Farmaceututbildningssakkunniga......... | 23 | 3 | — | 41809 | 4 284 | 216 |
1945 års akademikerutredning.......... 1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare |
|
| “ |
|
|
|
och lantbruksiugenjörer6............ | 6 | — | — | 32 831 | 480 | — |
Studentsociala utredningen............ | 40 | 5 | — | 31 641 | 3 472 | 1 184 |
Matematikmaskinutredningen ’.......... Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göte- | 42 | 6 |
| 15 582 | 664 | 3 612 |
borg..................... | 46 | 8 | — | 18 371 | — | 40 |
Summa kr. |
|
|
| 411 720 | 11380 | 5604 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1948/ |
|
|
|
|
|
|
den inom departementet in. m. |
|
|
|
|
|
|
Garantilånenämnden............... | — | — | — | — | 3 880 | 4800 |
Undervisningsrådet H. It. Lundblad........ | — | — | — | — | 496 | — |
Professorn S. Kjöllerström............ | — | — | — | — | 1000 | — |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,
361
8 | 9 | in | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
7 387 | 6 083 | 6 453 | 329 | 2 000 | 31 648 | 6 200 | 3000 | 72 649 |
1371 | 403 | 2 052 | 906 | 6 200 | 14 308 | 3 774 | — | 23 200 |
— | — | 892 | — | — | 2 252 | — | — | 3 943 |
— | — | — | — | 35 | 995 | 2 590 | 1200 | 8982 |
_ | _ | _ | _ | _ | 464 | 80 | 150 | 1643 |
259 | 3191 | 2106 | — | 500 | 8 832 | 8 062 | 250 | 17 144 |
362 | 6 831 | 2 639 | — | 1000 | 14 428 | 5119 | 12 500 | 32 047 |
— | 5 445 | 580 | — | 15 800 | 26589 | 4 912 | 2 500 | 34 001 |
703 | — | 3 259 | — | 1000 | 9 500 | 8 953 | 4000 | 22 453 |
371 | 5040 | 1825 | 648 | 3 402 | 12 582 | 28 226 | 14 250 | 55 058 |
— | — | 3017 | — | 500 | 7 284 | 1778 | 1550 | 10 612 |
_ | _ | _ | _ |
| 416 | 240 | 1000 | 1656 |
_ | _ | __ | _ | _ | _ | _ | 549 | 549 |
— | — | — | _ | _ | — | — | 1500 | 1500 |
— | — | — | — | — | — | — | 400 | 400 |
— |
| — | — | — | — | 6 900 | 5 093 | 11993 |
— | — | — | — | — | — | — | 4 600 | 4 600 |
21 727 | 186005 | 53 795 | 41 876 | 146 813 | 659177 | 234 363 | 133 692 | 2524979 |
|
| 828 | 159 | —225 | 3 721 |
|
| 185 168 |
— | _ | 477 | 67 | 5 151 | 5 971 | — | — | 96 010 |
— | _ | — | — | 5 921 | 10 421 | — | — | 52 230 |
— | — |
| — | 144 | 144 | — | — | 144 |
_ | _ | 36 | _ | -2736 | 243 | _ | — | 33 074 |
— | 3379 | 4 052 | 452 | 8 831 | 21370 | — | — | 53011 |
— | — | 586 | 188 | 862 | 5 912 | — | — | 21 494 |
— | 397 | — | — | —2145 | 223 | — | — | 18 594 |
| 3 776 | 5979 | 866 | 20 400 | 48005 |
|
| 459 725 |
175 |
| 2 040 |
| 26 500 | 37 395 |
|
|
|
3178 | — | — | — | — | 3 674 | — | — | — |
— | — | — | — | 577 | 1577 | — | — | — |
362
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Sekreteraren S. T. A. Rydberg.......... | _ | _ | _ | _ | 1300 |
|
E. o. läusbokhållaren N. J. Höijel........ | — | — | — | — | 1000 | — |
Teaterrådet................... | — | — | — | — | 1484 | 4500 |
Fil. dr R. H. L. Edenman............ | — | — | — | — | 13 800 | — |
Pil. lic. R. Lundström ............. | — | — | — | — | — | — |
f. d. Kanslirådet F. W. E. Sandberg....... | — | — | — |
| 4113 | — |
Sekreteraren C. E. R. Eriksson.......... | — | — | — |
| 3 520 | — |
Summa kr. |
|
| 30593 | 9300 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i ien män ej annat angives i följande noter.
2 Pr. o. m. budgetåret 1948/49 bestridas kostnaderna från reservationsanslaget till atomenergi8
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 mars 1916 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
5 Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.
6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Majtts beslut den 18 juni 1946 från åttonde och nionde
> > > » > > » 31 januari 1947 från fjärde, åttonde och
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
363
8 | 9 | 10 | it | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| — | — | — | — | 1300 | — | — | — |
_ | _ | _ | _ | 5 000 | __ | _ | — | |
— | — | — | — | — | 13800 | — | — | — |
— | — | 1564 | — | — | 1564 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 4113 | — | — | — |
— | — | 1140 | — | — | 4 660 | — | — | — |
8353 | — | 4 744 | — | 32077 | 80 067 | — | — | — |
forskning.
kyrkofonden.
kyrkofonden.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften fråu vartdera anslaget,
nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel frän varje anslag.
364
Riksdagsberättelsen.
Jordbruks
J | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 1 |
Kommitténs benämning | Kommitténs |
| ||||
t. o. m. |
| |||||
1948 | 1949 | 1950 | Arvoden | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. | 27 | 14 | 1 | 36 649 | 6 300 | — |
Utredning rörande yrkesutbildning inom jordbruket |
|
|
|
|
|
|
och skogshanteringen............ | 29 | 16 | 2 | 40 385 | 2 572 | 1512 |
Utredning om ny lagstiftning ang. häradsallmänningar |
|
|
|
|
|
|
och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna m. m. | 38 | 22 | 3 | 4 079 | 3 520 | 1088 |
Utredning rörande gemensam styrelse för veterinär- |
|
|
|
|
|
|
högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt | — | 24 | 4 | — | — | — |
Fiskeriutbildningskommittén........... | — | 25 | 5 | — | 656 | 840 |
Lantungdomskommittén ............ | — | 26 | 6 | — | 1744 | 2 648 |
Utredning rörande organisationen av den prisreglerande |
|
|
|
|
|
|
verksamheten på jordbrukets område m. m. . . . | — | 29 | 7 | — | 2 224 | 2 200 |
1949 års jordbruksnämndsutredning........ | — | — | 8 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 81113 | 17 016 | 8 288 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
Statens sockernämnd2.............. | 19 | 9 | 9 | 52 649 | 7 550 | 31770 |
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit2 .... | 20 | 10 | 10 | 66 289 | 3 380 | 6 845 |
Statens linnämnd3................ | 22 | 11 | 11 | 43 618 | 4 200 | 6 504 |
Elektrifleringsberedningen2............ | 23 | 12 | 12 | 29 218 | 4140 | 2 980 |
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . . | 25 | 13 | 13 | 56 | — | — |
Kommittén för maskinell täckdikning....... | 28 | 15 | 14 | 750 | — | — |
1946 års tryckeriutredning............ | 31 | 17 | 15 | 5 794 | — | — |
Utredning rörande indragning av ströängar å kro- |
|
|
|
|
|
|
nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens |
|
|
|
|
|
|
län, m. m................... | 32 | 18 | 16 | 4 720 | — | — |
Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver- |
|
|
|
|
|
|
kan på jordbrukets arbetskostnader m. m..... | 33 | 19 | 17 | 11359 | 2 692 | 2 000 |
Naturskyddsutredningen............. | 35 | 20 | 18 | 30 537 | 2 732 | — |
Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden |
|
|
|
|
|
|
inom Västerbottens och Norrbottens län..... | 36 | 21 | 19 | 6 577 | 600 | — |
Utredning rörande frågan om samhällsintressets be- |
|
|
|
|
|
|
varande i samband med exploatering av Fjärås |
|
|
|
|
|
|
Bräcka................... | 39 | 23 | 20 | 1630 | 1664 | — |
Utredning rörande avhorning av tjurkalvar..... | — | 27 | 21 | — | — | — |
1948 års kronolägenhetsutredning......... | — | 28 | 22 | — | 2 848 | 440 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet,
365
departementet.
1 8 | 1 9 | 1 10 | 11 | 12 | ! 13 | 14 | 15 | 16 |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
|
|
|
| V» 1948- | -so/e 1949 |
|
|
| >/j—*Vu 1949 | Beräknad | |
|
|
|
|
|
|
|
| totalkost- |
|
|
|
| Övriga nt- |
|
|
| |
Ersättning för mis- | Rese- och trakta- |
|
|
| nåd t. o. m. | |||
tade avlönings- | mentsersättningar | gifter (tryck- |
|
| Beräk- | »V» 1949 | ||
förmåner | m. | m. | ningskostna- |
| ställda | (s:a av kol. | ||
|
|
|
| der, hyror, | Summa | nade utg. | 5, 13, 14 | |
|
|
|
| utg. V7-81/l0 | ||||
I | Leda-möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | skrivmate-rialier |
| Vu-S1/» | och 15) | |
_ |
| 1078 |
|
| 7 378 | 300 |
| 44 327 |
— | 970 | 1724 | 98 | 7 234 | 14110 | 991 | 500 | 55986 |
_ | 7136 | 7 491 | 1440 | 1600 | 22 276 | — | 1500 | 27 855 |
| _ | _ | _ | _ | _ | 1487 | _ | 1487 |
_ | — | 1878 | 380 | 1000 | 4 753 | 1732 | 1330 | 7 815 |
| 12 032 | 5532 | 2 417 | 3 000 | 27 373 | 13146 | 4 500 | 45 019 |
49 | _ | _ | _ | 2 914 | 7 387 | _ | _ | 7 387 |
| — | — |
|
| — | 1000 | 3000 | 4 000 |
49 | 20138 | 17 703 | 4 335 | 15 748 | 83 277 | 18656 | 10 830 | 193876 |
|
| 1569 | 10 501 | 4 376 | 53 714 | 18 463 | 3100 | 127 926 |
— | — | 295 | — | 40 872 | 51 392 | 2 046 | 7 200 | 126 927 |
— | — | 2 395 | 8190 | 31300 | 48 431 | 7 248 | 7 000 | 106 297 |
— | 21 995 | — | 1028 | 1899 | 32 041 | 10 946 | 5 906 | 78 in 3 750 |
_ | _ | _ | _ | _ | ___ | _ | 3 000 | |
~ |
|
|
|
|
| 639 | 1200 | 7 633 |
|
|
|
| 15 000 | 19 692 | 806 | 1000 | 4 720 32 857 |
417 | 16 497 | 1019 | 170 | — | 20 835 | 6 699 | 4 000 | 62 071 |
— | — | — | — | — | 600 | 2 600 | 1200 | 10 977 |
561 |
| 300 |
|
| 2 525 | 154 | _ | 4 309 |
— | _ | — | — | 1000 | 1 000 | — | 1500 | 2 500 |
— | 2 867 | 1747 | — | 2000 | 9 903 | 2 607 | 2 000 | 14 510 |
366
Riksdagsberåttelsen.
1 | 2 | 8 | 4 | & | 6 | 7 |
Potatisindustriutredningen4............ |
|
| 23 |
| 968 | 1048 |
1948 års utredning om understöd till torrläggningsföretag | — | — | 24 | — | — | 280 |
Småbruksutredningen.............. | — | — | 25 | — | 640 | 776 |
1949 års jaktutredning............. | — | — | 26 | — | 656 | — |
1949 års ägofredsutredning............ | — | — | 27 | — | 472 | — |
1949 års växtskydd sutredning.......... | — | — | 28 | — | — | — |
1949 års försöksgårdskommitté.......... | — | — | 29 | — | — | 700 |
1949 års jorderosionskommitté.......... | — | — | 30 | — | — | — |
Skogsstatistikutredningen............ | — | — | 31 | — | — | — |
Utredning om skydd för pollenöverförande insekter |
|
| 33 |
|
|
|
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Utredning rörande organisationen av forsknings- och | 3 |
|
| 258 197 37 360 | 32 542 | 53343 |
1946 års köttbesiktningskommitté......... | 6 | — | — | 46 302 | — | — |
Utredning rörande ladugårdskontroll m. m...... | 34 | 5 | — | — | 2 988 | 1392 |
1946 års trädgårdsundorvisningskommitté...... | 13 | — | — | 66 835 | — | 59 |
1947 års Dalautredning............. | 17 | — | — | 17 210 | — | — |
Försöksgårdsutredningen för Bogesund....... | — | 8 | — | — | 920 | 2092 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1948/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet: arkitekten W. Granlund............ |
|
|
| 167 707 | 3 908 | 3 543 1225 |
stvrelsen för lantbrukshögskolan........ | — | — | — | — | — | — |
statskommissarien E. Norberg......... | — | — | — | — | 200 | — |
Iduns Tryckeri AB.............. | — | — | — | — | — | — |
lantbruksstyrelsen............... | — | — | — | — | — | — |
fältarronderingskommittén........... | — | — | — | — | — | — |
Gernandts boktryckeri............• | — | — | — | — | — | — |
fil. d:r C. Th. W. Hammarlund......... | — | — | — | — | — | — |
överlantmätaren E. V. Larsson......... | — | — | — | — | 1360 | — |
agronomen C.-E. Odhner............ | — | — | — | — | 4 950 | — |
e. o. assessorn E. G. Stangenberg........ | — | — | — | — | 540 | — |
t. f. assessorn Å. Bäcker............ | — | — | — | — | — | — |
revisionssekreteraren C. G. Thulin....... | — | — | — | — | 2 920 | — |
t. f. förste aktuarien S. G. V. Andersson .... | — | — | — | — | 3160 | — |
t. f. revisionssekreteraren 0. Hegrelius...... | — | — | — | — | 8/2 | — |
redaktören Y. Kämpe............. | — | — | — | — | 472 | — |
byråchefen Y. A. R. Ericsson......... | — | — | — | — | 700 | — |
fil. d:r S. J. Sjögren.............. | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 15174 | 1225 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
* > > > andra medel än kommittéanslaget.
* > » delvis av andra medel än kommittéanslaget.
4 » » jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 12 november 1948 från sjunde och nionde
5 Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
367
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 18 | 14 | 16 | 16 |
| 318 | 3 526 | 181 | 1000 | 7 042 | 2 555 | 3 000 | 12 597 |
— | — | — | — | 800 | 1080 | 749 | 800 | 2 629 |
— | 2 054 | 999 | 693 | 3 000 | 8 162 | 24 420 | 3 000 | 35 582 |
— | — | — | — | 1 000 | 1656 | 5 754 | 1000 | 8410 |
782 | — | 604 | — | 2 000 | 3 858 | 4 736 | 2500 | 11094 |
— | — | — | — | — | — | 2 000 | — | 2 O<*0 |
— | — | 198 | 120 | — | 1018 | 9 005 | 5 500 | 15523 |
— | — | — | — | — | — | 6 016 | 5 000 | 11016 |
|
| ~ |
|
| — | — | 290 | 290 |
— | — | — | — | — | — | _ | 1000 | 1000 |
1760 | 43 731 | 12652 | 20 883 | 104247 | 262949 | 107 443 | 59196 | 682 785 ! |
|
|
|
| 328 | 328 |
|
| 1 37 688 |
500 | — | — | — | — | 500 | — | — | 46 802 |
1374 | — | 5138 | 2 515 | 3 424 | 16 831 | — | — | 16 831 |
— | — | — | — | 1 415 | 1474 | — | — | 68 309 |
— | — | — | — | —1295 | —1296 | — | — | 17081 |
257 | — | 2 564 | 835 | 1500 | 8 168 | 1 208 | — | 9 376 |
2131 |
| 7 702 | 3 350 | 6538 | 27172 | 1208 |
| 196087 |
|
|
|
|
| 1225 |
|
|
|
— | — | — | — | 7 600 | 7 600 | — | _ | _ |
— | — | — | — | — | 200 | — | _ | _ |
— | — | — | — | 634 | 634 | — | — | _ |
— | — | — | — | 30 | 30 | — | — | — |
— | — | — | — | — | — | 1000 | — | — |
— | — | — | — | — | — | 1236 | — | — |
8 256 | — | 9165 | — | — | 17 421 | 688 | _ | _ |
— | — | 269 | — | — | 1 629 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 4 950 | _ | _ | _ |
4188 | — | — | — | — | 4 728 | — | _ | _ |
1480 | — | — | — | — | 1 480 | _ | _ | _ |
18 876 | — | 36 | — | 349 | 22 181 | 1801 | _ | _ |
14 664 | — | 107 | — | — | 17 931 | 5 496 | — | _ |
4 954 | — | — | — | — | 5 826 | 3280 | _ | _ |
2 831 | — | 142 | — | — | 3 445 | _ | _ | __ |
3128 | — | — | — | — | 3 828 | 7 656 | — | — |
— | — | — | — | — | — | 750 | — | — |
58377 | — | »71» | — | 8613 | 93108 | 21 907 | — | — |
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
363
Riksdagsberåttelsen.
Handels -
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 1 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. |
| |||
1948 | 1949 | 1950 | Arv< Leda- möter | )den Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1949.1 |
|
|
|
|
|
|
1946 års stenindustriutredning.......... | 13 | 14 | 2 | 14 731 | — | 3 520 |
1946 års utredning angående kvalitetsforskning och |
|
|
|
|
|
|
konsumentupplysning............. | 17 | 18 | 3 | 35 086 | 3100 | 9 772 |
Kinne-Klevautreduingen............. | 18 | 19 | 4 | 8585 | 1224 | 296 |
Kvarn torpsutredningen 1948 .......... | — | 30 | 5 | 1358 | 4 096 | 5090 |
Tyskgruvekommittén.............. | — | 31 | 6 | — | 1872 | 1 4ö8 |
1948 års tullförhandlingskommitté........ | — | 35 | 8 | — | — | 6 424 |
Utredning rörande en begränsning av förKungl. teatern |
|
|
|
|
|
|
erforderliga lotterimedelsbidrag......... | — | 39 | 9 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 59 760 | 10292 | 26 590 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
| i |
vid ingången av 1950.1 |
|
|
|
|
|
|
1942 års sakkunniga för revision av förordningen an- |
|
|
|
|
|
|
gående explosiva varor............. | 1 | — | 12 | 26 982 | 748 | 240 |
1915 års skoutredning.............. | 10 | 11 | 14 | 76 713 | 2 996 | 8 248 |
1945 års försäkringsutredning........... | 11 | 12 | 15 | 149 260 | 3 794 | 8 837 |
1946 års sjömanskommitté............ | 14 | 15 | 16 | 65416 | 2 740 | 3 620 |
Nyetableringssakkunniga............. | 16 | 17 | 18 | 46 992 | 4 516 | 4 927 |
1946 års glasindustrikommitté......... | 19 | 20 | 19 | 25 370 | 1 183 | 15561 |
Näringsrättsutredningen............. | 22 | 21 | 20 | 7 597 | 5 808 | — |
Pensionsutredningen............... | 23 | 22 | 21 | 26 174 | 12 020 | 4828 |
1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor . . . | 24 | 23 | 22 | 16115 | 408 | 976 |
Utredning angående näringslivets lokalisering . . . | Fi38 | 24 | 23 | — | 4 748 | 4712 |
Flygforskningskommittén 8............ | 25 | 25 | 24 | 24 156 | 14 776 | 15 784 |
1947 års fiskindustrikommitté.......... | 2G | 26 | 25 | 19 793 | 1784 | 11100 |
1947 års elbranschkommitté........... | 27 | 27 | 26 | 19 253 | 5 372 | 3186 |
1948 års lotskommitté4............. | — | 29 | 28 | 470 | 1980 | 2112 |
1948 års utredning om en statens kulturfond5 . . . | — | 32 | 29 | — | — | — |
Utredningen för småföretagens lokalfrågor..... | — | 34 | 30 | — | 1232 | 1192 |
Krisförvaltningens effektiviseringskommitté6 .... | — | 36 | 31 | — | 4 050 | — |
Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhand- |
|
|
|
|
|
|
lingar.................... | — | 37 | 32 | — | 704 | — |
Turistutredningen................ | — | 38 | 33 | — | 1608 | 756 |
Gruvorganisationskommitten........... | — | — | 35 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 504291 | 70 467 | 86079 |
Kommitté kostnader: Handelsdepartementet.
369
departementet.
1 8 | 9 | 1 10 | 1 ll | 12 | 13 | 1 14 | 1 15 | 16 |
U t g | i f t | e r |
|
|
|
|
| |
| V» 1948—80/« 1949 |
|
| Vt—81 | In 1949 | Beräknad | ||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga utgifter |
|
|
| |||
mistade avlönings-förmåner | mentsersättningar | Samma | Verkställ-da ntg. | Beräkna-de ntg. | 1949 (s:a av 14 och 15) | |||
| Sekr., | Loda | Sekr., |
| Vt-*Vm | |||
möter | experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
|
| 622 | 2 770 | 982 | 1000 | 8 894 | 7 900 |
| 31525 |
_ | _ | 1880 | 144 | 10 360 | 25 256 | 3 512 | __ | 63 854 |
— | — | 516 | — | - 742 | 1962 | — | _ | 10 547 |
— | — | 736 | 1 182 | 25 981 | 37 085 | - 42 | 912 | 39 351 |
24 422 | 21 | 2163 | 1075 | 3 000 | 34041 | — | — | 34 041 |
— | 25 319 | 380 | — | 8 935 | 41058 | — | 9 200 | 50258 |
— | — | — | — | — | — | 800 | — | 800 |
24422 | 25962 | 8445 | 3383 | 49202 | 148296 | 12208 | 10112 | 230 876 |
|
|
|
| 5 799 | 6 787 |
|
| 33 769 |
1166 | 1500 | 2 727 | 342 | 2 000 | 18 979 | 2 964 | 2 000 | 100 656 |
150 | 47 400 | 3 201 | 1 272 | 3 000 | 67 654 | 18 626 | 4 200 | 239 740 |
925 | 1594 | 4 390 | 567 | 1000 | 14 836 | 3 247 | 4 000 | 87 499 |
— | 16 752 | 3 058 | 232 | 3 000 | 32 485 | 17 598 | 7 900 | 104 975 |
— | — | 542 | 649 | 2 000 | 19 935 | 2 800 | 1500 | 49 605 |
20 449 | — | — | — | 500 | 26 757 | 7 940 | 3 700 | 45 994 |
— | 7000 | — | — | 2 000 | 25 848 | 14 823 | 14 000 | 80 845 |
— | 4 512 | — | — | 1500 | 7 396 | — | — | 23 511 |
— | 776 | 869 | 1120 | 8 000 | 20 225 | 9 101 | — | 29 326 |
— | 1604 | — | — | 1000 | 33 164 | 10224 | 5 250 | 72 794 |
— | — | 1636 | 1867 | 1000 | 17 387 | 3412 | 1200 | 41 792 |
— | 10 460 | 2 080 | 254 | 8 540 | 29 892 | 15 532 | 4 500 | 69 177 |
1533 | 4 884 | 2 837 | 410 | 6 000 | 19 756 | 5 831 | 4 675 | 30 732 |
— | — | — | — | 800 | 800 | 1173 | 1500 | 3 473 |
— | 200 | 2 916 | 403 | 1000 | 6 943 | 3 862 | 2 200 | 13 005 |
— | — | — | — | 2 500 | 6 550 | 4 400 | 3000 | 13 950 |
_ | — | — | — | 500 | 1 204 | _ |
| 1204 |
— | — | — | — | 1600 | 3 964 | 4 258 | 5 300 | 13 522 |
— | — | — | — | — | — | 4 771 | 5 300 | 10 071 |
24223 | 96682 | | 24 256 | 7116 | 51 789 | 360 562 | 180 562 | 70225 | 1065 640 |
24 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sitml.
Iliksdngsberttttclsen.
370
Riksdag sberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 1 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom | 20 | 1 | _ | 1008 | 1112 | 240 |
1946 års oljeledningsutredning.......... | 21 | 2 | — | 15 736 | 20 574 | — |
1947 års handelshögskoleutredning........ | — | 4 |
| 5103 |
| 127 |
Utredning rörande fartygsinspektörernas löneställnmg | — | 6 | — | — | 344 | |
TTtrednimr med anledning av skrivelse från Organisa- |
|
|
|
| 3040 | 3 004 |
tion for European Economic Cooperation (O.E.E.U.)'' Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret | — | 7 | — | — | ||
|
|
| 21847 | 25070 | 3371 | |
1948''49 bestridda kostnader för sakkunniga |
|
|
|
|
| 1 |
I Hovrättsrådet 0. H. Appeltofft.......... | — | — | — | — | — | - 1 |
Revisionssekreteraren G. H. Bogren........ |
|
|
|
|
|
|
E o. assessorn A. 0. R. Brunnberg........ | — | — | — | — |
|
|
1 Kommerserådet G. M. E. Böös.......... | — | — | — |
|
|
|
Civilekonomen V. Carlsson............ | — | — | — |
|
|
|
Bankdirektören Hj. Ekengren........... | — |
|
|
|
|
|
1 E. o. andre kanslisekreteraren B. Eketorp..... | — |
|
|
|
|
|
E. o. tjänstemannen L. Eriksson......... | — |
|
|
|
|
|
Sekreteraren L. Frisk.............. | — |
|
|
|
|
|
i Taxeringsintendenten B. H. Hjelmaeus....... | — |
|
|
|
|
|
Kanslirådet K. von Horn............. | — |
|
|
|
|
|
1 Hovrättsrådet B. Lindskog............ | — | — |
|
|
|
|
T. f. kanslibiträdet Greta Lindström8....... | — |
| — |
|
|
|
Redaktören Ulla Lindström........... | — | — | — | — | — |
|
E. o. förste kanslisekreteraren S.-Hj. Lord..... | — | — | — | — | — | i |
Advokaten T. Philipson............. | — | — | — |
|
|
|
Förste byråsekreteraren G. Terstad........ | — |
|
|
|
|
|
Hovrättsassessorn G. Thyresson.......... |
|
|
|
|
|
|
Generaldirektören E. G. J. Upmark med biträden . | — | ! — | — | — | — |
|
Professorn E. Veländer............. | — | — | — |
|
|
|
Fil. dr C. G. Widell............... | — | — | — |
|
|
|
Revisorn K.-E. A. Önnesjö............ | — | — | — | — |
|
|
Ombudsmannen A. Ostlund............ | — | — | j - |
|
|
|
Ersättning till vissa sakkunniga åt kommerskollegium | — | — | — | — | — |
|
Statsdepartementens organisationsavdelning..... | — | — | _ |
|
|
|
Statsdepartementens kassakontor......... | — |
|
|
|
|
|
Renskrivningskostnader m. m. för inom departemen- |
|
|
|
|
|
|
tet tillkallade sakkunniga........... | — | — | 1 - |
|
|
|
Summa kr. | — | | - | | - | — | — | - i |
1 Kostnaderna bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den män ej annat framgår av
3 DtfSres som minusbelopp på grnnd av återleverering. , .. .
3 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde
, , > » > > 30 dec. 1947 > sjunde > >
5 , , > , > > > 30 juni 1948 > åttonde > >
e „ , > > > i > 15 oktober 1948 från tionde huvud
,
» , > > > 3 december 1948, den 11 februari och
. , > > j > 15 oktober 1948 med fyra femtedelar
utgifter.
Kommittékostnader: Handelsdepartementet,
371
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| 196 |
| 2C87 | 3 635 |
|
| 4 643 |
— | — | — | — | 606 | 21180 | — | — | 36 916 |
— | — | * - | — | — 2982 | — 2982 | — | — | 4 805 |
261 | — | — | — | — | 732 | — | — | 732 |
- 1 3722 | - | — | — | 942 | 5 614 | 448 | _ | 6 062 |
— 1111 |
| 196 |
| 8837 | 30 863 | 448 | — | 53158 |
|
|
| _ |
| 12 282 |
|
|
|
— | — | — |
|
| 837 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 12 962 |
| _ |
|
— | — | — | — | — | 1200 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 300 | _ | . . _ |
|
— | — | — |
| -- | 400 | _ | _ |
|
— | — | — |
| — | 7 700 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 150 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 400 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 1700 | _ | _ |
|
| — | — | — | — | 11879 | _ | _ |
|
| — | — | — | — | 600 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 258 | — | _ |
|
— | — | — | — |
| 7 000 | _ | •_ |
|
— | — | — | — |
| 4 871 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 200 | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | 250 | — | _ |
|
— | — | — | — | — | 300 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 12195 | _ | _ |
|
| — | — | — | — | 480 | _ | ''_ |
|
| — | — | — | — | 7 294 | — | _ |
|
| — | — | — | — | 1819 | — | _ |
|
| — | — | — | — | 357 | _ | __ |
|
| — | — | — | — | 350 | — | _ |
|
| — | — | — | — | 3 000 | _ | _ |
|
| — | — | — |
| 4 516 | — | — | — |
— |
| — | — | — | 26 725 | — | — | — |
— | 120025
noterna 3—8.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
• • I » » t
titelns kommittéa nslag och tolfte huvudtitelns anslag till extra utgifter med hälften från vartdera anslaget
den ii j ull 1949 från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget
från tionde huvudtitelns kommittéanslag och en femtedel från tolfte huvudtitelns anslag till extra
372
Riksdagsberättelsen.
Inrike s -
Kommitténs benämning
2 1 | 3 1 | t 1 | 6 1 | 6 1 | 7 1 |
|
|
|
| ||
Jiommittens |
|
|
| ||
nr | berät- |
|
|
| |
telsen |
|
|
|
| |
|
|
| t. o. m. s% | Arvoden | |
|
|
|
|
| |
1948 | |||||
|
|
|
| Sekr., | |
1948 | 1949 | 1950 |
|
| |
|
|
|
| möter | experter |
— | 20 | 1 2 | 1825 | 6 540 | 1840 |
— | — | 3 | — | — | — |
|
|
| 1825 | 6540 | 1840 |
11 | 11 | 5 | 516 825 | 5 268 | 15502 |
13 | 13 | 7 | 77 355 | 3 832 | 4 908 |
14 | 14 | 8 | 64 903 | 6 584 | 4 238 |
17 | 15 | 9 | 70 319 | 4 376 | 3 056 |
21 | 16 | 10 | 4 459 | 1688 | 1672 |
22 | 17 | 11 | 21187 | 4 240 | 4 472 |
23 | 18 | 12 | 12 784 | 2 988 | 31203 |
25 | 19 | 13 | 4 710 | 3 352 | — |
| 21 | 14 | — | 1660 | 7184 |
_ | 22 | 15 | 1245 | 5 924 | 3 440 |
_ | 23 | 16 | — | 2 288 | 1624 |
_ | 24 | 17 | — | 716 | 3 300 |
_ | 25 | 18 | — | 672 | 3 080 |
_ | 26 | 19 | — | 288 | 208 |
___ | 27 | 20 | — | 2 632 | 1656 |
— | 28 | 21 | — | 2184 | 2 830 |
|
| 22 | __ | _ | — |
— | — | 23 | — | — | — |
| — | 24 | — | — | — |
| — | 25 | — | - | — |
| | 773 787 | | 48692 | | 88373 |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1949.1
Polisutrustningskommittén.....-......
1948 års livs medelssakkunniga ..........
Sakkunniga för utredning rörande statens rättskemiska
laboratoriums framtida arbetsuppgifter m. m.
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1950.2
Statens sjukhusutredning av år 1943*.....■ •
1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen3 . .
1946 års kommunallagskommitté3.........
1946 års läkemedelsutredning3..........
1947 års landsfiskalsutredning..........
Statens sinnessjuk vårdsberedning.........
1947 års psykopatvårdsutredning4.........
Kommittén för dövhetens bekämpande.......
1948 års skyddsrnmsutredning..........
1948 års länsstyrelseutredning..........
Sakkunniga för fria Bjnkhusvården........
Statens folkbadsutredning5 . ...........
1948 års polisutredning . . ...........
1948 års polisutbildningskommitté........
1948 års hälsovårdsstadgekommitté........
1948 års sinnesslövårdssakkunniga........
Utredning om förbättrade möjligheter för allmänheten
att komma i förbindelse med samhällets hjälp
organ (SOS-utredningen)6..........
Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring . .
1949 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens ut
bildning.................
Kommissionen för förhandlingar rörande akademisk,
sjukhuset i Uppsala7............
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.
373
departementet.
1 « | J 9 | 10 |
| t 12 | 13 | 1 14 | 1 15 | 16 |
| u | t- g i | f t e | r |
|
|
|
|
| lh 1948—s% 1949 |
|
| Vv—sl/»2 1949 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- |
|
|
| t. o. m. | ||
mistade avlönings- | mentsersättni ngar |
|
|
| 31/is 1949 | |||
förmåner | m. | m. |
| Verkställ- | Beräk- | (s:a av kol. | ||
|
|
|
| Summa | da utg. | nade utg. Vll-S1/l2 | 5, 13, 14 och | |
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | der, hyror, | ||||
möter | möter | experter | lier m. m.) |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 3 300 |
| 3 300 |
1826 | 1760 | 5037 | 548 | 500 | 18 051 | 6 361 | — | 26 237 |
— | — | — | — | — | — | — | 3 000 | 3 000 |
1826 | 1760 | 5037 | 548 | 500 | 18 051 | 9661 | 3000 | 32537 |
1153 | 16 276 | 14 866 | 1592 | 20 848 | 75505 | 31 847 | 12 000 | 636 177 |
28 | 7 678 | 677 | 176 | 3 094 | 20 393 | 1809 | 6 000 | 105 557 |
619 | 22 595 | 982 | 119 | 2 000 | 37 137 | 14 402 | 8500 | 124 942 |
— | 18 516 | 5 591 | 1734 | 46 500 | 79 773 | 11516 | 6 000 | 167 608 |
424 | 377 | 885 | 143 | — | 5189 | — | 200 | 9 848 |
1390 | 9 059 | 9 049 | 1523 | 4 000 | 33 733 | 6 745 | 11000 | 72 665 |
1922 | — | 5532 | — | 3 000 | 44 645 | 8 901 | 6 000 | 72 330 |
5148 | — | 700 | 360 | 1500 | 11060 | — | 500 | 16 270 |
906 | 10 046 | 1738 | 1411 | 1054 | 23 999 | 15187 | 4 000 | 43186 |
— | 17 128 | 7 360 | 2 246 | 3 000 | 39 098 | 22 638 | 5 500 | 68 481 |
— | 4 036 | — | — | 1500 | 9 448 | 6 832 | 2 720 | 19 000 |
— | — | 471 | — | 8 500 | 12 987 | 15 008 | 1200 | 29195 |
1609 | 18 741 | 3 338 | 499 | 8 500 | 36 439 | 28132 | 13 400 | 77 971 |
— | 2 694 | 264 | — | 500 | 3 954 | 6 216 | — | 10170 |
78 | 3189 | 1108 | — | 2 000 | 10 663 | 3 348 | 5 000 | 19 011 |
— | — | 756 | 33 | 1000 | 6 803 | 3 087 | 1700 | 11590 |
| _ | _ | _ | _ | _ | 1608 | 1018 | 2 626 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 000 | 2 000 |
— | — | — | — | — | — | 1856 | 800 | 2 656 |
— | — | — | — | — | - | | 208 | 2 000 | 2 208 |
13 277 | 130 335 | 53317 | 9 836 | KM! 991! | 450826 | 179 840 | 89538 | 1493491 |
374
Riksdagsberättelsen.
L | 2 ! | 3 | i | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning8 9..... | 3 |
|
| 41 269 |
|
|
1943 års sockersjukutredning3 4 * 6 7.......... | 12 | i | — | 59 132 | 1172 | 800 |
1946 års folktandvårdssakkunniga3........ | 15 | 2 | — | 35 428 | 1120 | 1344 |
Ortoped- och vanförevårdssakkunniga3....... | 16 | 3 | — | 57 037 | 1176 | 3 944 |
1916 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjuk-vården3 ................... | 18 | 4 | _ | 52 554 | 3 568 | 1368 |
1946 års sinnesslövårdsutredning3......... | 19 | 5 | — | 12 083 | 1300 | 7 448 |
Sakkunniga för utarbetande av anvisningar till ny | — | 8 | _ | — | 552 | 1744 |
1948 års lösdriveriutredning........... | — | 9 | — | — | 1 632 | |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1948/ Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . |
|
|
| 257 503 | 10 520 5 044 | 16648 |
Ersättning till följande personer för visst biträde inom f. d. underståthållaren E. Hallgren....... |
|
|
|
| 1500 |
|
överläkaren H. Knöös............. | — | — | — | — | 500 | — |
föreståndaren A. Olsson............ | — | — | — | — | 200 | — |
byggmästaren S. Astedt............ | — | — | — | — | 3 540 | — |
assessorn A. Hamacher............ | — | — | — | — | 480 | — |
professorn G. Dahlberg............ |
| — | — | — | 1000 | — |
förste byråsekreterareu K. E. Jerdenius..... | — | — | — | — | 500 | — |
landssekreteraren H. Stiernström........ | — | — | — | — | 330 | — |
lagbyråchefen S. 0. af Geijerstam....... | — | — | — | — | 8 395 | — |
taxeringsintendenten Kj. Edström........ | — | — | — | — | 480 | — |
byråchefen E. Sjöholm............. | — | — | — | — | 1 008 | — |
överläraren B. F. Elmgren........... | — | — | — | — | 320 | — |
polismästare N. Liining............ | — | — | — | — | 136 | — |
jur. dr. A. Larsson.............. | — | — | — | — | 9 550 | — |
länsassessorn 0. F. L. Lorichs......... | — | — | — | — | 360 | — |
e. o. hovrättsassessorn L. E. Björkman..... | — | — | — | — | 2 460 | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 35 803 | — |
1 Kostnaderna bestridas ay kommittéanslaget.
2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives.
3 Kostnaderna t. o. m. 3l,/e 1947 ha bestritts från femte huvudtitelns kommittéanslag.
4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.
6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 med */s från åttonde och
6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1949 med Va från elfte hnvud
7
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1949 från åttonde och elfte
8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1946 och den 30 maj 1947 ha kostnaderna bestritts från
vartdera anslaget.
9 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommitiékostnader: Inrikesdepartementet.
375
8 | 9 | 10 | n | 12 | is | 14 | 15 | 16 |
|
| 475 |
|
| 475 |
|
| 41 744 |
— | — | 151 | — | 4 240 | 6 363 | — | — | 65 495 |
3 852 | 907 | 1344 | — | 3 811 | 12 378 | — | — | 47 806 |
460 | 1929 | 1253 | 300 | 6 347 | 15 409 | — | — | 72 446 |
769 | 3 498 | 2 570 | _ | 6 408 | 18181 | - 89 | _ | 70 727 |
— | — | 185 | — | 12 840 | 21 773 | 330 | — | 34 186 |
_ | _ | 484 | _ | _ | 1036 | _ | _ | 1036 |
331 | 9 440 | 1346 | 1063 | 10 531 | 26 087 | — | — | 26 087 |
5412 | 15 774 | 7808 | 1363 | 44177 | 101702 | 322 | - | 359 527 |
— | — | 107 | — | 84 | 5 235 | 1500 | — | - |
— | - | — | — | — | 1500 500 | — | — | I |
— |
| — | - |
| 200 3 540 |
|
| _ i i |
— | — | — | — | 447 | 1447 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 330 8 395 | — | — | — |
906 | — | 994 | — | — | 2 380 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1008 | 336 | — | — |
788 | _ | 885 | _ | 37 | OöLf 1846 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 9 550 | 4 476 | — | — |
187 | — | 233 | — | — | 780 | — | — | — |
— | — | 329 | — | — | 2 789 | 6 950 | — | — |
1881 |
| 2 548 | — | 568 | 40 800 | 13 262 |
| — |
a/s från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
titelns kommittéanslag och med Va från telegrafverkets driftmedel,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
åttonde och elfte (före den 1 juli 1947 femte) huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
376
Riksdagsberåttelsen.
Folkhushållnings -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 1 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
Kommitténs benämning | 1948 | 1949 | 1950 | t. o m. | Arvoden | |
|
|
| Leda- möter | Sekr., | ||
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet Sakkunniga för översyn av allmänna förfogandelagen |
| 2 | 1 |
| 2 860 | 1224 |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet Förhandlingsdelegation för direktiv för priskontrollen |
| 3 | 2 | 2 750 | 2860 | 1224 |
Utredning rörande organisationen av statistik, som | _ | _ | 3 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före Utredning för översyn av formerna för den statliga | 1 | 1 |
| 2 750 | 500 | 295 |
Snmma kr. D. Under budgetåret 1949/50 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom Direktören Y. Bengtsson............. |
|
|
|
| 500 | 295 |
E. o. Förste kanslisekreteraren S.-Hj. Lord..... | — | — | — | — | — | — |
Kontorsbiträdet Greta Lindström......... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| — | — | — |
Samtliga kostnader för kommittéer och sakkunniga bestridas av tolfte huvudtitelns anslag till
Kommittékostnader: Folkhushållningsdepartementet.
377
departementet.
8 | 9 | 10 | U | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
| U t | g i f | ter |
|
|
|
|
Vi 1948—s% 1949 | Vi—1»Vis 1949 | Beräknad to Lulkua tuad | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. | t. o. m. sl/n 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| Vi-31/™ | Vn-sVii | |
| 7 646 | 155 |
| 1050 | 12 935 |
|
| 12 935 |
— | 7646 | 155 | — | 1050 | 12935 | — | — | 12 935 |
|
|
|
|
| 2 750 | 750 | 6 597 | 12 847 |
_ | — | — | — | — | — | 720 | 2 247 | 2 967 |
— | — | — | — | — | 2 750 | 1470 | 8844 | 15814 |
|
| - |
|
| 795 |
|
| 795 |
— | — | — |
| — | 795 | — | — | 795 i |
|
|
|
|
| 2 250 |
|
| 2 250 |
— | — | — | — | — | 6 940 | 730 | 350 | 8 020 |
_ | — | - | — | — | 1075 | — | — | 1075 1 |
— | — | — | — | — | 10265 | 730 | 350 | 11345 |
extra utgifter.
378
Riksdagsberättelsen.
Bilaga C.
Betänkanden in. in. utkomna från trycket under år 1949.
Statens offentliga utredningar 1949
Kronologisk förteckning
1. Norrländskommitténs principbetänkande. Första delen.
Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. Jo.
2. Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen.
Särskilda utredningar. Idun. 194 8. Jo.
3. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje delen.
Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idnn.
163 s. Jo.
4. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande
in. m. Alarcus. 213 s., bil. 1 73 s., bil. 2 106 s. I.
5. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid
statens järnvägar. Beckman. 122 s. K.
6. Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning
angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus.
140 s. Jo.
7. Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna.
Beckman. 80 s. S.
8. Betänkande angående förbättrad insyn i enskilda
företags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 s. Jii.
9. 1944 års allmänna skattekommitté. 3. Betänkande
angående beskattning av realisationsvinster, m. m.
samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. Fi.
10. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 17. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s. K.
11. Betänkande om sinnesslövården. Katalog och Tidskriftstrvck.
248 s., 1 karta. I.
12. Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden
och bostadskostnader. Idun. 94 s. S.
13. 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag
om inrättande av en statlig affärsbank. Beckman.
83 s. Fi.
14. Bilagor till 1942 års järnvägskostnadsutrednings betänkande.
Produktions- och kostnadsstrukturen vid
statens järnvägar. Promemorior utarbetade av Arne
Sjöberg. Beckman. 269 s. K.
15. P. M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet.
I anslutning till OEEC:s interimsrapport.
Beckman. 23 s. II.
16. Promemoria över preliminär utredning rörande befålsrekryteringen
inom försvaret. Beckman. 7 5 s. Fö.
17. Betänkande med förslag till lag om registrerade
föreningar m. m. Idun. 277 s. Ju.
18. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. Kihlström.
265 s., 16 pl. H.
19. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2.
Utredning med förslag till lagstiftning rörande tillfälliga
bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl.
arbeten. Idun. 188 8., 26 pl. S.
20. Dissenterlag8kommittén. Betänkande med förslag
till religionsfrihetslag in. m. Marcus. xlviii, 390 s. Ju.
21. Svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 318 s. K.
22. Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa
av försvarets myndigheter. Ha)ggström. 232 s. Fö.
23. Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning om
gräns mot allmänt vattenområde. Norsiedt. 28 s. Ju.
24. Korninunallagskommitténs betänkande 2 mod förslag
till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare
av kommunala förtroendeuppdrag. Idun. 82
8. I.
25. 1945 års försäkringsutredning. 1. Principbetänkande
rörande försäkringsväsendet. Norstedt. 220 s. II.
26. 1945 års försäkringsutredning. 2. Betänkande med
förslag till lag om trafikförsäkring m. m. Norstedt. 160
s. II.
27. Betänkande med förslag till lag om sjömansskatt
in. m. Katalog och Tidskriftst ryck. 237 s. Fi.
28. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag
avgivet av folkbibliotekssakkunniga. Gummesson.
175 s. E.
29. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:3—4. Redogörelse
för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av
elektrisk kraft. Uppsala län och Södermanlands län.
Beckman. 57 a K.
30. Statsmakterna och folkhushållningen under den
till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen.
Del 9. Tiden juli 1947—juni 1948. Redogörelse utarbetad
på offentligt uppdrag av Karl Åmark. Idun.
382 8. Fo.
31. Social upplysning. Idun. xvr, 175, 89* 8. S.
32. Yrkesutbildning för varubud m. fl. Norstedt. 66 s. E.
33. En generalplan för rikets farleder och hamnar. Tillhör
som bilaga 2 det av 1944 års hamnutredning den
6 maj 1949 avgivna betänkandet SOU 1949:21 om
svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 242 s. K.
34. Betänkande med förslag angående ändrade grunder
för fördelning och uttagande av kostnad för byggande
och underhåll av skogsvägar. Gernandt. 66 s. Jo.
35. Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 års
skolutrednings betänkanden och 1946 års s kol kommissions
principbetänkande jämte sammanfattning
av avgivna yttranden. Haegg^tröm. 404 s. E.
36. Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbudget.
Marcus. 67 s. Fo.
37. Klientelet på arbetshemmen. En socialpsykologisk
utredning om försumliga försörjare och störande understödstagare.
neckman. 206 8. S.
38. Betänkande rörande avbetalnings- och förskottsköp
m. m. Gummesson. 67 s. Ju.
39. Betänkande angående statens konstsamlingars organisation
och lokalbehov. Marcus. 231 s. E.
40. Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions-
och granskningsförfarande beträffande vissa
statsbidrag till folkskoleväsendet. Katalog och Tidskriftstryck.
98 8. E.
41. Betänkande och förslag angående studiehjälpverksamheten
vid de allmänna läroverken m fl. statliga
och statsunderstödda läroanstalter. Beckman. 103 s.
E.
42. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 1—2. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Stockholms stad och Stockholms län. Beckman.
38 8 K.
43. Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m.
Beckman. 365 s. I.
44. Betänkande med förslag till vissa åtgärder till rationalisering
av gat- och kantstensindustrien. Beckman.
102s. II.
45. Betänkande med förslag till nya medborgarskapslagar
för Danmark, Norge och Sverige. Marcus. 85
s. Ju.
46. Betänkande med utredning i vissa värnpliktsfrågor.
Katalog och Tidskriftstryck. 293 s. Eu.
47. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
rörande beskattningen av åkta makar. Idun. 332 s. Fi.
48. 1945 års universitetsberedning. 4. Studenternas sociala
ursprung, betyg i studentexamen, vidare utbildning,
yrkesval m. m. Idun. 319 s. E.
49. Betänkande rörande hjälp åt egnahemsägare och
bostadsrättshavare som drabbats av arbetslöshet.
Beckman. 101 s. S.
50. Betänkande med förslag till lönereglering m. m. för
lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor
och lantbruksundervisningsanstalter. KihlstrÖm. 303
s. Fi.
Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1949.
379
51. Sjöfolkets arbetslöshet 1 utländsk hamn. Idun. 57 s. II.
52. Om inrättande av ett rättsvetenskapligt forskningsråd.
P. M. utarbetad av inom Kungl. ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga. Idun. 26 s. E.
53. Betänkande med förslag till ordnande av den andliga
vården vid sjukhusen. Idun. 234 8. E.
54. 1945 års universitetsberedning. 5. Examina och
undervisning, universitetsstatistiken. Beckman. 387
8. E.
55. Utredning beträffande privata skolor för yrkesutbildning
med förslag till bestämmelser om tillsyn.
Heeggström. 103 s. E.
56. Betänkande med förslag till förordning om ändring
i vissa delar av Kungl. Maj:ts förordning den 27
juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av
aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar
m. m. Marcus. 87 s. Ei.
57. Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna
m. m. 1. Katalog och Tidskriftstryck. 87 8.,
2 kartor. H.
58. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 3. Flottningsarbetare.
Marcus. 71 s. S.
59. Frivillig, förberedande yrkesutbildning för lantungdom.
Katalog och Tidskriftstryck. 117 s. Jo.
60. Betänkande med förslag till grunder för taxering av
skogsmark och växande skog. Idun. 252 s Ei.
61. Betänkande angående statens järnvägars organisation.
Del 2. Lokalförvaltningen och biltrafiken m. m.
Katalog och Tidskriftstryck. 96 s. K.
62. 1947 års taxeringssakkunniga. Betänkande medförslag
om inrättande av en riksskattenämnd m. m.
Beckman. 155 8. Ei.
63. Betänkande med förslag angående domkyrkornas
förvaltning och ekonomi. Marcus. 216 s. E.
64. Statliga betongbestämmelser. Del 1. Materialdelen.
Norstedt, vi, 72 s. K.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet.
Jo. = jordbruksdepartementet.
Statens offentliga utredningar 1949
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande
m. m. [4]
Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning
ang. skyddsarbetets organisation m. m. [6]
Betänkande ang. förbättrad insyn i enskilda företags
ekonomiska förhållanden. [8]
Betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar
m. m. [171
Betänkande med förslag till lag om sjömansskatt m. m.
[27]
Betänkande med förslag till nya medborgarskapslagar
för Danmark, Norge och Sverige. [45]
Betänkande med förslag till grunder för taxering av
skogsmark och växande skog. [60]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Kommunalförvaltning.
Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag
till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare
av kommunala förtroendeuppdrag. [241
Statens och kommunernas finansväsen.
1944 års allmänna skattokommitté. 3. Betänkande antr.
beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade
inkomster. [9]
Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
rörande beskattningen av äkta makar. [47]
Betänkande med förslag till lönereglering in. in. för lärarpersonalen
vid statsunderstödda folkhögskolor och
lantbruksundervisningsanstalter. [50 ]
1947 års taxeringssakunniga. Betänkande med förslag
om inrättande av en riksskattenämnd in. in. [62J
Folitl.
Nationalekonomi och socialpolitik.
Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna.
[7]
Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden
och bostadskostnader. [12]
P. M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet.
I anslutning till OEEC:s interimsrapport. [15]
1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning
med förslag till lagstiftning rörande tillfälliga
bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten.
[19]
Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 9.
Tiden juli 1947—juni 1948. [30]
Social upplysning. [31]
Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbudget. [36]
Klientelet på arbetshemmen. En socialpsykologisk utredning
om försumliga försörjare och störande underst
ödst.agare. [37]
Betänkande rörande hjälp åt egnahemsägare och bostadsrättshavare
som drabbats av arbetslöshet. [49]
Sjöfolkets arbetslöshet i utländsk hamn. [51]
Arbetstidsutredningens betänkande. Del 3. Flottningsarbetare.
[58]
Hälso- och sjukvård.
Betänkande om sinnesslövården. [11]
Allmänt näringsväsen.
Elkraftutredningens redogörelse nr 2:17. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands
län. [101 2:3—4. Uppsala län och Södermanlands
län. [29] 2: 1—2. Stockholms stad och Stockholms
län. [42]
Betänkande mod förslog till livsmedolsstadga m. in. [43]
Betänkande med förslag till vissa åtgärder till rationalisering
av gat- och kantstensindustrien. [44]
380
Riksdag sb erätt elsen.
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen.
Norrländska utvecklingslinjer. [1] Andra delen. Särskilda
utredningar. [2] Tredje delen. Utlåtanden och
förslag i vissa frågor. [3]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning om
gräns mot allmänt vattenområde. [23]
Industri.
Handel och sjöfart.
K vali tetsf orekning och konsumentupplysning. [181
Betänkande rörande avbetalnings- och förskottsköp
m. m. [38]
Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna
m. m. 1. [57]
Kommunikationsväsen.
Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid
statens järnvägar. [5] Bilagor. Produktions- och
ko8tnadsstrukturen vid statens järnvägar. [14]
Svensk hamnbyggnadspolitik. [21]. En generalplan för
rikets farleder och hamnar. [33]
Betänkande med förslag angående ändrade grunder för
fördelning och uttagande av kostnad för byggande och
underhåll av skogsvägar. [34]
Betänkande ang. statens järnvägars organisation. Del 2.
Lokalförvaltningen och biltrafiken m. m. [61]
Statliga betongbestämmelser. Del. 1. Materialdelen. [64]
Bank*, kredit- och penningväsen.
1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om
inrättande av en statlig affärsbank. [13]
Betänkande med förslag till förordning om ändring i
vissa delar av Kung]. Majrts förordning den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
och solidariska bankbolags tillgångar m. m. [56]
Försäkringsväsen.
1945 års försäkringsutredning. 1. Principbetänkande
rörande försäkringsväsendet. [25] 2. Betänkande med
förslag till lag om trafikförsäkring m. m. [26]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt.
Dis8enterlagskommittén. Betänkande med förslag till
religionsfrihetslag m. m. [20]
Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet
av folkbibliotekssakkunniga. [28]
Yrkesutbildning för varubud m. fl. [32]
Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 års skolutrednings
betänkanden och 1946 års skolkommissions
principbetänkande jämte sammanfattning av avgivna
yttranden. [35]
Betänkande angående statens konstsamlingars organisation
och lokalbehov. [39]
Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitionsoch
granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag
till folkskoleväsendet. [40]
Betänkande och förslag angående studiehjälpverksaraheten
vid de allmänna läroverken m. fl. statliga och
statsunderstödda läroanstalter. [41]
1945 års universitetsberedning. 4. Studenternas sociala
ursprung, betyg i studentexamen, vidare utbildning,
yrkesval m. m. [48]. 5. Examina och undervisning,
universitetsstatistiken. [54]
Om inrättande av ett rättsvetenskap!^ forskningsråd.
[52]
Betänkande med förslag till ordnande av den andliga
vården vid sjukhusen. [53]
Utredning beträffande privata skolor för yrkesutbildning
med förslag till bestämmelser om tillsyn. [55]
Frivillig, förberedande yrkesutbildning för lantungdom.
[59]
Betänkande med förslag ang. domkyrkornas förvaltning
och ekonomi. [63]
Försvarsväsen.
Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen
inom försvaret. [16]
Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av
försvarets myndigheter. [22
Betänkande med utredning i vissa värnplikts frågor. [46]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Personregister.
381
Personregister
till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*
A.
Abenius, H.........
Abrahamson, E. L. ..
Abramson, E. L.....
Adamsson, H.......
Adiels, Hj..........
Agerberg, N........
Agge, K. I.........
Agnell, Anna Lisa ...
Agrell, I. P. S......
Ahlberg, A..........
Ahlberg, C. A. H.....
Ahlberg, C.-F.......
Ahlberg, E...........
Ahlberg, E. G. F. ...
Ahlberg, G. A.......
Ahlberg, Iris.........
Ahlberg, T. V. A. ...
Ahlbom, S. V........
Ahlgren, J. G.......
Ahlkvist, K. E. (I) ..
Ahlmark, S..........
Ahlsten, K. J. (II) ..
Ahnlund, B..........
Ahnsjö, S............
Ahrnbom, N. O......
Ahrnborg, B. S......
AJbinsson, Hj. N.....
Aldestam, N. A......
Alexanderson, K. E. ..
Alfort, A. M.........
Algott, S. A.........
Alhvin, G. E.........
Alin, G. M...........
Allard, K. Å. H. (II)
Alling, K. G.........
Allstrin, L. B........
Alm, J. E...........
Alm, M. F...........
Almgren, C. E. Å. .. .
Almgren, Karin......
Almgren, S. G.......
Almlöf, E. V.........
Almqvist, Margareta ..
Almroos, A..........
Alström, A. E.......
Althin, T. K. W.....
Alvén, Hildur M.....
Alwå, Y............
............ I H 1
............ I E 20
... I In 2; II Fo 3
............ IS 17
............ I H 13
............ I Jo 6
.. I Ju 12, 36, E 14
............ I Fi 29
............ I E 14
............ I Ju 13
............ I In 12
............ I K 4
............ I H 21
............ I Ju 7
............ I E 13
... I Fi 3; II Fo 4
............ I E 27
............ IS 2
........... I In 3, 9
............ I H 15
............ I Ju 20
............ I Jo 32
............ I Jo 13
............ IS 14
............ I E 12
.. I E 36; II U 2
............ IS 17
..........I S 27, 31
I Ju 18, S 21, E 12
........... I E 15
......... I Fi 1, 46
........... II Fo 4
........... I Fi 42
I E 20, H 14, In 17
........... IS 9
........... I Jo 10
........... I K 9
I Jo 22, 27; II Fo 5
........... I Fö 15
........... I Fi 24
......... I Fi 21, 28
........ I Jo 14, 24
........... I In 24
..... I Fö 12, Fl 49
........... I K 26
........... IE 2
. . I S 14; II Fo 3
........... IS 14
Amylong, Tora.................. I E 20
Ancrantz, N. O. F............... II Fo 5
Anderberg, A. H................. I E 10
Anderberg, H. R. (I)........... I Fi 9, 43
Anderson, I...................... I Fi 1
Anderson, J...................... I H 12
Andersson, A. (I)................ II Fo 3
Andersson, A.................... I Jo 17
Andersson, Arvid................ I Jo 5
Andersson, A. E................. I Fö 11
Andersson, A. G. B. (I).......... I Fi 38
Andersson, A. J.................. IS 17
Andersson, B. E. W.............. I In 9
Andersson, C. I................ I E 9, 46
Andersson, D. E...... I S 29, Fi 16, E 13
Andersson, Ebon M. I. (I) I S 11, Fi 3, 20, 24
Andersson, Elsa.................. II Fo 4
Andersson, E. G. (I)............. I Ju 34
Andersson, E. O. (II)............. 1 Jo 27
Andersson, E. Y................. I Jo 14
Andersson, G. H................. I K 25
Andersson, G. L. (II)........ I Ju 9, S 9
Andersson, G. O................. I E 15
Andersson, H. B. W.............. I Fi 40
Andersson, J. A. (II) I Ju 15, K 17, Jo 28; II Fi 1
Andersson, J. Elon (I)...... 1 Fö 3, In 11
Andersson, J. F. O............... IS 17
Andersson, Jones E. (I)....... I E 13, 17
Andersson, K. A. G.............. I In 15
Andersson, K. A. M. (II) I Fi 43, Jo 8, 10, 24,
27, 34; II Fo 3
Andersson, K. H. (I)..... I K 25, 32, H 2
Andersson, K. Hj................ I In 16
Andersson, K. J. B. (II)......... I Ju 19
Andersson, O. (II)......... I Fö 18, Fi 1
Andersson, Rosa................. I In 2
Andersson, S..................... I Jo 3
Andersson, S. G. V............. I Jo 5, 31
Andersson, T. A.................. IS 17
Andrae, S. K.................... I Fö 8
André, L. B. H.................. IS 9
Andrée, T. E. (I) I Fi 47, E 25, 35, In 6
Andreen, N...................... I H 2
Andrell, B. Maria K.............. I In 7
Andrén, G. (I)................... I E 14
Andrén, T. S.................... I Jo 27
Anelius, H....................... II Fo 2
Anger, K. A. F.................. IS 21
Anneli, E........................ II H
Anneli, K. A. K................. I E 21
Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
382
Riksdagsberåttelsen
Antoni, N. F. G. . . | ............. I | Fi | 23 | Berggren, K. G........ | ......... I | Fö | 18 |
Appelquist, Elsa . . . | ............. I | H | 3 | Berggren, N. C. AV..... | ......... I | Ju | 19 |
Appeltofft, O. H. . . | ............. I | H | 15 | Berggren, N. H. E..... | ......... I | Fi | 29 |
Arfwedsson, Ester .. | ............. I | S | 25 | Berggren, S. N. AV..... | ......... I | Fö | 7 |
Arnegren, C. A..... | ............. I | Jo | 2 | Bergh, A.............. | ......... I | S | 1 |
Arnegren, 0. A. . . . | ............. I | E | 21 | Bergh, K. R. (I)....... | ---- I K 32, In 8 | ||
Arvas, C. G. B..... | ............. I | E | 41 | Bergh, N. A. G........ | ......... I | Fö | 9 |
Arvidson, E. S. Å. . | ....... I Fö 14 | E | 21 | Berglind, Ragnhild..... | ......... I | Ju | 16 |
Arvidsson, Ingrid . . | ............. I | E | 37 | Berglund, H........... | ......... I | Jo | 3 |
Arvidsson, K. A. Ar. | I Ju 30, Fi 16, E | 9, | 13 | Berglund, H. J......... | I K 29, 30, | In | 14 |
Aråmark, J. G..... | ............. I | Fö | 14 | Berglund, N........... | ......... I | Ju | 10 |
Asker, N. E. P. . . . | ............. I | E | 25 | Berglund, N. H........ | ......... I | Jo | 14 |
Aspelin, G......... | ............. I | E | 14 | Berglund, S. G......... | ......... I | In | 18 |
Asplund, E. 0. I. .. | ............. I | H | 35 | Berglöf, L........ I Fi | 15, E 5, Jo 1 | 6, | 19 |
Asplund, K. T..... | ............. I | Jo | 23 | Bergman, R. K........ | ..... I E 35, | In | 20 |
Assarsson, S....... | ............. I | In | 5 | Bergman, S. G. A...... | ......... I | In | 14 |
Aste, J. G......... | ............. I | Fi | 29 | Bergquist, Th. E. N. . . . | . I Ju 8, 30, | In | 15 |
Atterberg, K....... | ............. I | Ju | 13 | Bergsten, Elisabeth..... | .......... I | E | 35 |
Aurén, N. E. J. . . . |
| K | 19 | Bergsten, G............ | ......... I | E | 1 |
Aurivillius, Monica . | ............. I | E | 11 | Bergsten, P. G......... | ......... I | Ju | 19 |
Axelsson, A........ | ............. I | H | 33 | Bergstrand, A.......... | ......... II | Fo | 4 |
Axelsson, C. A. Ö. . | ............. I | In | 22 | Bergstrand, K. J. H. ... | ......... I | E | 29 |
Axelsson, O........ | ............. I | Ju | 10 | Bergström, Greta...... | .......... I | H | 3 |
Axén, T. R........ | ............. I | Fö | 5 | Bergström, K. A. E. (II) | ... I Ju 18, | In | 18 |
B.
Backman, H. R.................. I Jo 9
Backman, R..................... IS 30
Backström, Th................... II Fo 4
Bager, E. B. E.................. I E 1
Bagge, A. J. F................... I K 13
Bagge, G........................ I E 10
Bahrke, AV....................... I H 14
Barck-Holst, U. G. L............. II U 1
Barckman, K. G................. I H 19
Beck-Friis, C. S.................. II Fo 3
Beckman, K. E.................. I Ju 1
Beckman, N. A. T............... I Ju 11
Beckman, Sigrid.............. I Ju 25, 32
Bengtsson, E. J.................. I H 35
Bengtsson, L. I. O............... I E 27
Bengtsson, O. F......... I Ju 20; II Fo 5
Bengtsson, R.................... I H 19
Bengtsson, Y.................... II Fo 5
Benner, S. G..................... I In 14
Berg, B. G. A................ I Fö 14, 18
Berg, G. A...................... I K 30
Berg, G. T.................... I H 8, 37
Berg, N. R............. I Ju 15; II Fo 5
Berg, O......................... IS 8
Berg, S. F....................... I In 25
Bergdahl, C. E................ I Fö 11, 14
Bergelin, S. O.................... I Fö 17
von Bergen, J. A................ IS 12
Bergendal, R............ I Ju 11, 12, E 36
Bergenstråhle, C. A. V. R......... I U 7
Bergenstråhle, G............... I H 8, 37
Berger, O. A....... I K 21, 26, Fi 4, Jo 10
Berger, T................... I K 2, 18, 23
Berger, Å. B. H................. I E 23
Berggren, A................ I Ju 14, S 30
Berggren, A...................... I Ju 34
Berggren, B. E. L................ I Jo 12
Berggren, G...................... I Fö 14
Bergström, L. B. V.............. I Jo 30
Bergvall, J. H. (I)............... I Fi 21
Bergwall, G................... I S 9, H 6
Berling, T. C. F.................. I Fö 18
Bernhard, H. B.................. I Ju 35
de Besche, H. \V. A..........I H 10; II H
Beskow, B. G.................... I K 3
Beskow, G....................... I Ju 20
Beskow, I. E.................... I Fi 4
Beskow, S. H. T.............. I Fö 3, 18
Bexelius, E. G.................. I S 6, 8
Bexelius, T. A. I Ju 27, K 7, 15, 17, 24, 25
Birch-Lindgren, G. M............. I Ju 37
Birke, G. E. (II) I S 8, 11, Fi 2, 28, In 3, 6
Biörklund, E. G. G. W........... I In 19
Bjelfvenstam, N. E............... I Fö 11
Bjelle, E. A............... I Fö 15, Fi 18
Bjerre, K. B..................... I E 14
Bjuggren, B. G.................. I In 14
Bjuke, C........................ I K 4
Björck, K. A. W................. I In 6
Björck, Marianne................ IH 3
Björck, P. B. T............... I In 11, 12
Björk, K. A. AV.................. I H 10
Björk, N. A. H.................. I Fö 3
Björk, S. L...................... IS 27
Björkholm, S. H. H.............. I Ju 29
Björklund, C. J.................. IS 28
Björklund, C. M.................. I Jo 30
Björklund, G. A................ I Ju 6, 17
Björklund, S. A. E............... II Fo 7
Björkman, Th.................... I Jo 10
Björkman, V.................... I S 3, 12
Björkquist, E. G. A......... I In 5, 11, 16
Björlin, E. G. A................. I K 30
Björling, C. O.................... I In 9
Björling, J. E.................... I Ju 28
Björn, E. O. F................... I Fi 20
Björnson, L.-E................... IK 9
Bladh, E. H. (II)...............I Fi 3, 45
Blix, F. G....................... I E 14
Blom, K. A. AV.................. I In 1
Blom, O. T...................... I In 20
Personregister.
383
Blom, S. D...................... I In 5
Blomberg, A. M. R............... I K 12
Blomberg, D. Ingeborg......... I E 11, 48
Blomgren, E. J.................. I H 16
Blomkvist, B.................... II Fo 3
Blomkvist, E. A. E.............. I Jo 12
Blomquist, K. S.................. I E 20
Blomquist, O.................... II H
Blomqvist, E. V................. I In 17
Blomqvist, G. G. T............... IS 9
Blomqvist, P. I. R............... I In 24
Boberg, S.................. I Ju 21, Jo 13
Bodin, N. A..................... I Ju 2
Boethius, Gerda.................. I E 10
Boethius, S. B................... I E 46
Bohlin, T. B..................... I E 24
Bohlinder, E. J. E.......... 1 S 27, E 15
Bohman, B. G................... I Fo 2
Bohman, H. Å................... I E 23
Bolin, A. S. R................... I U 1
Bolin, L. A...................... I In 21
Bolinder, N. L.................I K 10, 29
Bolmstrand, A. G................ I Ju 35
Boman, K. E. R. (II)....... I K 32, In 17
Boman, K. G.................... IS 12
Boman, Märta K. (II)............ IS 24
Bong, N. H. M.................. I Fö 3
Bonnier, K...................... I E 34
Bonow, K. D. M....... I Jo 8, H 18, Fo 2
Borg, Y......................... II Fo 3
Borgström, G.................... I H 13
Borgström, G. A................. I H 25
Borgström, N. O. G. J. I H 18, In 2, Fo 2;
II Fo 3, 6
Bouveng, G. A. O. N.........I Fi 35, Jo 4
Brahmer, H. T................... I Jo 23
Brandel, G. V. E................. I Fi 14
Brandt, H. B. D................. I Ju 11
Branting, J. E. M.............. . . I Fi 35
Bratt, B. A. E................... I U 6
Braunerhielm, G. E............... I In 24
Braunstein, Å. G. V.............. I Jo 27
Bredal-Bauer, J. F............... I Fi 43
Bredberg, A..................... I Fö 14
Bredberg, E. Greta M............ I E 24
Brinck, G. F..................... I Fö 13
Broberg, F. B. J................. IS 8
Broberg, R. H. J................ I S 6, 8
Brodén, E. H...............I Ju 28, H 21
Brodén, Märta................... I E 16
Brofalk, G. H.................... I Jo 29
Brolin, N.-E..................... I E 23
Brolinson, E.................... I In 15
Broomé, J. R. B................. I Fö 8
Broström, S...................... IS 2
Browaldh, K. E. I U 5, Fi 1, 19, H 13, 17
Browall, G....................... II Fo 4
Bruhn-Möller, Å. \V........... I E 35, 43
Brundin, G. G................... I H 15
Bruno, C. A..................... I E 14
Bruno, C. G..................... I Ju 28
Brunskog, Gerda................. I E 21
Brusewitz, S. I.............. I U 4, H 11
Bruun, O. M. G.................. I E 36
Bucht, S. F. V................... I In 16
Bunne, E........................ I S 17
Bunner, T. Å. G................. I Ju 37
Burström, H. G..... |
| ...... I E | 14 |
Byléhn, G.......... |
| ...... I H | 14 |
Byström, C......... |
| ---- II Fo 5 | , 6 |
Bäcker, E. Å....... |
|
| 3 |
Bäcklund, C........ |
| ...... I Fi | 42 |
Bäcklund, 0........ |
|
| 13 |
Bäckström, K. G. H, |
| ...... I E | 46 |
Böckert, Signe...... |
| ...... I In | 5 |
Börjeson, B. B...... |
| ...... I K | 6 |
Börjesson, A........ |
|
| 3 |
Böök, K. E........ | I H 10, | , 11, 32; II U 1 | |
Böös, G. M. E...... | ..... I C. | K 18; II H | 16 |
Canarp, C. S. T..... |
| ...... I K | 7 |
Carbell, E. E. E. . . . |
| ...... II Fo | 4 |
Cardelius, E........ |
| ...... I Ju | 30 |
Carlberg, B. C...... |
| ...... I K | 9 |
Carlborn, C. Hj..... | ..... I | Jo 9; II Fo | 3 |
Carle, B............ |
| ...... I K | 11 |
Carlon, C. S........ |
| ...... II Fo | 5 |
Carlsen, C. G....... |
| ...... I Jo | 3 |
Carlson, Ann-Beat .. |
| ...... I E | 16 |
Carlsson, C. A...... |
| ...... II Fo | 5 |
Carlsson, C. G. E. . . |
| ...... I Jo | 29 |
Carlsson, G......... |
| ...... II Fo | 3 |
Carlsson, G. F...... |
| . . . I H 13, | 17 |
Carlsson, N. G...... |
| ...... I E | 14 |
Carlström, L. B..... |
| ...... I H | 30 |
Carlsund, A......... |
| ...... I U | 3 |
Cars, G. F. 0...... | ...... I | Fö 2, Fi 6, | 25 |
Casparsson, K. R. ... | ....... I Ju 1, 28; II | In | |
Cassel, L. D........ |
| ...... IS | 17 |
Cedercrantz, B...... |
| ...... I K | 23 |
Cedergren, Elsa..... |
| ...... I Fi | 18 |
Cederstrand, 0...... |
| ...... I E | 13 |
Cederström, A....... |
| ...... I Jo | 10 |
Cederström, Hj...... |
| ...... IS | 1 |
Cederwall, G. F. E. . |
| I Fö 4, Jo | 17 |
Christenson, H. E. . . |
| ...... I E | 18 |
Christensen, A. C. ... |
| ...... IS | 9 |
Christensson, J...... |
| . . I S 17, K 3 | |
Christiansson, K. G. | S...... | ...... I K | 26 |
Christoffersson, O. ... |
| ...... I Jo | 9 |
Clason, P........... |
|
| 5 |
Colleen, P. T....... |
| ...... I E | 18 |
Collin, J. E......... |
| ...... IS | 22 |
Collin, Karin....... |
| ...... II Fo | 4 |
Conradi, E. G. F. .. . |
| ...... IS | 21 |
Corin, G. E. M..... |
| ...... I U | 3 |
Corneliusson, S..... | ..... I | H 25; II Fo | 6 |
Crafoord, C. G..... |
| . . . I Fö 6, In 6 | |
Crampelle, A....... |
| ...... II H |
|
Croneborg, A. H. F. |
| ...... I H | 32 |
Cronmark, J. E. II. . | ..... I | Jo 7; II Fo | 7 |
Cullberg, J. O....... |
| ...... I E | 17 |
Curman, J. S....... | ...... I | S 10, E 10, | 22 |
Curtman, C. W. I Ju 28, Fö 17, S 23; II In D. |
| ||
Dagberg, E. O...... |
| ...... I In | 5 |
Dahl, D............ |
| ...... I E | 12 |
Dahl, G............ |
|
| 31 |
384
Riksdagsberättelsen.
Dahlbeck, N...................I Jo 18,
Dahlberg, A..............
Dahlberg, G..............
Dahlberg, G. W...........
Dahlberg, P. A............
Dahlgren, I......................_ } Fi
Dahlgren, I. J. G.........
Dahlin, E. H.................... IX Fo
Dahlman, J. A. G.........
Dahlquist, G..............
Dahlquist, S. M...........
Dahlström, B.................... I
Dahlström, E.............
Dahnberg, E..............
Dahr, K........................: I
Danielsen, N..............
Danielson, B. G. E............... I Fi
von Dardel, G. F. N........
Davidsson, Greta............
Degerman, A..................... I E
Degerstedt, C. H................. I
Degerstedt, Hj. I Jo 9, H 13, ''
Dellborg, E...............
Dennemark, S.................... II U
Dickson, J. I. A. (II)............ I
Dieden, G....................... II Fo
Digman, H. M................... I Fo
Dillén, B. O..................... II Fo
Dillner, H. J.................. I
Dillner, N. Elisabet.......
Diurson, Vera................... II Fo
Djurberg, G...............
Domellöf, C...............
Douglas, G. L.................... I H
Duus-Otterström, A........
Diiring, H. I..............
Dybner, N. O. E..........
Dymling, C. A................... I
Dyring, Rosa.............
E.
Ebe, E...................
Eberstein, C. H...........
Eberstein, G. A...........
Eckerberg, E. L...........
Eckerberg, P. A.................. I In
Eckerström, L. E................ I H
Edberg, J. W.................... II H
Edberg, R. F. (II)...... I Ju 22, 28, It
Edén, J. A...................... I K
Edenman, R. H. L. (II) I Fö 14, E 34, 42,
Edgardh, C. H. H................ I Fi
Edgren, A....................... I K
Edlén, B.................
Edling, N. G. S..............
Edling, N. P. J...........
Edling, S. Å...... I Ju 16
Edlund, G....................... I K
Edman, J. R.................... I H
Edsberg, H...................... I In
Edstam, H...................... I H
Edström, K. S................... I Fi
Edström, Kj. S.................. I In
Edström, Tn. G. F............... I Jo
Ehlesjö, L.-E.................... I Fo
Ehnbom, C. J. G............ I Fi 23, E 25
. I | Jo | 18, | 20 |
| I | In | 19 |
| I | Ju | 30 |
: Fi | 32 | , E | 45 |
| I | Fi | 37 |
| I | Fi | 20 |
. I | : In 7, | 16 | |
| II | Fo | 4 |
| I | H | 29 |
| I | S | 18 |
| I | Fi | 44 |
| I | E | 28 |
| 1 | S | 25 |
| I | Ju | 14 |
| I | E | 8 |
I | H | 13, | 17 |
| I | Fi | 21 |
| I | Fi | 51 |
I | E | 16, | 32 |
| I | E | 42 |
| I | K | 23 |
; ii | h,: | Fo ; | 1,4 |
| i | K | 2 |
| ii | U | 1 |
| i | In | 17 |
| ii | Fo | 6 |
| i | Fo | 1 |
| ii | Fo | 6 |
i | E | 21, | 42 |
| I | In | 7 |
| II | Fo | 4 |
| I | Jo | 13 |
| 1 | H | 32 |
| I | H | 11 |
| I | S | 17 |
i | E | 21, | 42 |
... | I | Fi | 36 |
| I | E | 37 |
| I | S | 25 |
| I | Fi | 4 |
| I | H | 11 |
i . | Ju | 13, | 31 |
| I | E | 32 |
| I | In | 9 |
| I | H | 26 |
| II | H |
|
22, | 28 | , In 9 | |
| I | K | 14 |
E : | 34, | 42, | 44 |
| I | Fi | 2 |
| I | K | 2 |
| I | E | 14 |
| I | E | 5 |
É | 30, | Jo | 15 |
, 25; II U 2 | |||
| I | K | 2 |
| I | H | 28 |
| I | In | 5 |
| I | H | 3 |
| I | Fi | 42 |
| I | In | 15 |
| I | Jo | 13 |
| I | Fo | 3 |
Fi | 23. | , E | 25 |
Ehnbom, E. B. A................ I Fi 42
Ehrensvärd, A................ I E 43, 47
Ehrnberg, G. Th................. II Fo 2
Eidem, E........................ I E 10
Ekblom, S. G.................... I In 8
Ekbom, C. A. H................. I In 6
Ekdahl, O. G................ I Ju 35, S 4
Ekeberg, L. B. I Ju 11,13,16, 17,24, Fi 18
Ekelöf, J. A. A. S............... I E 8
Ekelöf, P. O................ I Fi 31, E 36
Ekenberg, O. J.................. I Fi 48
Ekendahl, Sigrid H. E............ I Fi 24
Ekengren, H. K. Å............... I H 7
Eketorp, B...................... I H 18
Eklund, C. A. R................. I Ju 23
Eklund, E....................... I Fi 21
Eklund, E. P. G................. I Fi 10
Eklundh, B. E. H................ I Jo 2
Eklöv, G........................ I H 25
Ekman, E. V.................... I E 48
Ekman, J. L......... I H 13, 17; II Fo 6
Ekman, L. W. G................. I E 21
Ekman, S....................... I Jo 3
Ekström, B. S. G....... I Jo 8; II Fo 3
Ekström, P. E........... I Jo 7, 8, 28, 32
Ekström, T. A................... IS 5
Elfving, G................. I Ju 14, H 33
Eliseson, Å. T.................... I Ju 2
Eliasson, L.......... I Ju 14, Jo 6, In 26
Eliasson, N. G. I................. I Jo 29
Eliasson, N. J. L................. I K 30
Elison, M. L..................... IS 30
Elldin, H........................ I E 15
Elliot, C. W..................... I K 3
EUiot, K. E.................. I Jo 18, 20
Elmér, Å. B. A.................. I Fi 21
Elmgren, B. F. (I) IS 14, E 18, H 29, In 19
Elmgren, J. K. G................ I Fö 19
Elmstedt, E..................... IS 17
Elofsson, G. (I).......... I Fi 1, Jo 23, 30
Elwing, B. G. O................. I K 30
Emanuelsson, C. G............... I Fö 18
Enberg, I........................ IS 17
Enderstein, P. E................. II Fo 3
Eneborg, H...................... I K 2
Enequist, Gerd M................ I E 36
Engberg, I. R. F................. IS 27
Engberg, N. F................... II Fo 4
Engel, G. A. G.................. II Fo 4
Engelstedt, E. C. E.............. I H 33
Engfors, B. G. O........ I Fi 46; II Fo 7
Engkvist, O. Th.................. II Fo 2
Englund, A....... I Ju 21, Jo 13; II Fo 5
Englund, C.-E.................... I E 34
Englund, E. W. (I) ....... I K 31, Fi 21
Englund, K. G. A................ I In 21
Engström, E. M.................. IS 8
Engström, T..................... I Fö 16
Engströmer, T................ I E 29, 47
Engzell, G.............. I U 4; II In
Enhörning, H. A.............. I In 18, 19
Enmark, A...................... I In 12
Enochsson, E. A................. I E 5
Enström, A...................... I K 2
Erici, B. H...................... I H 21
Ericson, F. C. W. ... I Fö 12, S 1, Fi 2, 36
Ericson, G. H.................... I U 7
Personregister.
385
Ericson, H....................... I H 26
Ericson, J. E. (I).......... I E 15, 17, 41
Ericsson, G. A. R................ IS 1
Ericsson, H. M................... I in 23
Ericsson, J. A. (II)........... I H 13, 17
Ericsson, S. J. G................. I Fi 35
Ericsson, Y. A. R----IS 26, Jo 22, 27, H 23
Ericsson, Å. H................... I E 33
Eriksson, B. A................... I Fo 3
Eriksson, C. A................... II Fo 6
Eriksson, C. E. (I)............... I K 27
Eriksson, C. E. R................ I E 42
Eriksson, E. F. V. (II)........... I In 20
Eriksson, E. G. E............ I Fi 6, In 3
Eriksson, G...................... IS 12
Eriksson, G. A................... I Ju 12
Eriksson, G. E................... I E 33
Eriksson, G. T.............I Ju 12, 14, 37
Eriksson, H...................... I In 19
Eriksson, J. B................... IS 8
Eriksson, J. E. (I)............... I Fö 16
Eriksson, K............. I Fi 41; II U 1
Eriksson, Nancy (II)____ I Ju 16; II Fo 4
Eriksson, S. G. E. (II)........... I
Erlanson, A...................... II
In 17
Fo 3
Ersman, N. S.................... I Ju 12
Evers, G. T...................... I Ju 34
Ewerlöf, K. G. (I)............... I Fö 3
F.
Fagerholm, P. Hj. (II)........... IS 6
Fahlander, V. J. M....... I Fi 47, H 8, 37
Fahltnan, T...................... IS 9
Falck, K. R..................... I E 41
Falk, E......................... II Fo 2
Falk, G. A...................... I In 22
Falk, K. H. (I)......... I Fi 39; II Fo 3
Fallenius, B. A................. I Jo 3, 27
Fant, G......................... I In 13
Fast, J. E. G. (II)........... I Fö 5, In 8
Fischer, G. A. V................. I E 35
Fischer, Ida A. E................ IS 9
Fischer, Ingrid................... I E 20
Fitger, N. F. P.................. I In 2
Flach, A. E. B................... I Fö 3
Flinck, H. L..................... I E 45
Flink, A......................... I K 2
Flodin, H........................ I Ju 13
Flood, Hulda.................... II Fo 4
Florin, G. R..................... I Jo 18
Florenius, G. A.................. I H 13
Flyboo, T....................... I H 19
Flytström, A. Th................ II Fo 3
Folkard von Scherling, F. A. J. I Ju 17; II U 2
Fontell, E.....................I In 18, 19
Form, H. S...................... II Fo 2
Forsberg, O. M. I. (II)........... I Fi 38
Forslind, E...................... I In 14
Forslund, J. A. (I)............... I K 12
Forsman, K. H. G............... I H 10
Forssblad, D............ I U 4, S 9, H 16
F^orsselius, E. J. E............... I K 3
Forssman, S. P. M............... I E 35
Forsström, E. G. A............... I E 34
Fransén, H. D................... I H 24
Franzén, E...................... I Ju 23
Franzon, F. L. (I) . . . IS 18, Fi 45, H 26
Fredga, A....................... I E 14
Fredricsson, K. Å................ I Fi 41
Fredriksson, K................... i Fi 1
Frendin, T.................... I H 14, 35
Frenne, N. G. H................. II Fo 2
Frey, G. E...................... I In 12
Friberger, E. G.................. I E 8
Frick, B. R.................... I H 10, 11
Fridholm, G..................... i h 6
von Friesen, O. B. (II)........... i E 21
Frisell, E. G----I K 27, H 8,13, 37; II Fo 6
Frisk, L......................... I H 27
Fröberg, J....................... I Fi 13
Funk, G. E...................... I In 25
Funke, A. L..................... ie 21
Furuskog, K. J.................. I Fi 21
Fägersten, K. A. N............... i E 14
Färm, H. G. E. A............... I E 2
G.
Gabrielson, E. V................. I s 9
Galfve, C........................ 1 s 25
Gate, B......................... I In 17
Gauffin, A. "W. R................ I E 2
de Geer, J. G. G. (I)......... I K 21, Fi 1
Geijer, A........................ II H
Geijer, P. A..................... IH 1
Gejrot, C........................ i h 4
Gemzell, C.................... I K 10, 12
Genberg, G...................... I In 14
Genell, S........................ i E 7
Gerentz, S. T............... I U 4, H 16
Gezelius, L. E. B............. I Ju 11, 34
Gibson, G....................... II Fo 2
Giertz, L. M..................... i k 22
Gihl, K. S. T................I Ju 26, U 1
Gillberg, K. E.......... I H 18; II Fo 6
Gillgren, L. E.................... II Fo 4
Gillner, B. V. F.................. i Fi 11
Gillström, A. K. (I)......... I S 30, In 18
Girell, B. H..................... IE 36
Giron, M. E..................... I Fö 16
Gjöres, A. (I).................... IH 32
Glimstedt, E. G................ I E 7, 39
Goldberg, L...................... IK 31
Goldkuhl, A. E................ I In 5, 11
Gonäs, E........................ is 4
Gottlieb, J. V. C............... i E 13, 35
Goude, S. N........... I Fi 18, E 42, H 3
Grabe, A. G................... I H 1, 15
Grafström, E............ I H 32; II H
Grahn, E........................ I K 20
Granberg, G. K. L............... I E 42
Granér, P. E..................... i E 13
Granlund, S. Å.................. I Fi 9
Granström, E. A................. I Jo 12
Grape, A........................ I Ju 13
Green, E........................ i
Grendin, K. V................... I
Grenholm, Å..................... i
Grewin, E....................... i
Grill, C. L. C. C................. I
lUhang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
4
40
34
12
26
386
Riksdagsberättelsen.
Gripmark, \V.................... I In 12
Groth, C. E. L................... I Fö 5
Groth, G. S...................... I Ju 36
Grundström, H................... II Fo 4
Gränebo, C. P. V. (I) . .. I Fö 18; II H
Grönquist, E. A.................. IF 5
Gullander, Å..................... I H 13
Gunnars, E...................... I In 9
Gunnarsson, G. O. I.............. I E 14
Gustafson, K. Hj............... I Jo 6, 18
| ...... IS | 3 |
| ...... I H | 4 |
- H. (II)..... | ...... I E | 2 |
| ...... I Fo | 2 |
''. H........... | ____ I Jo 6, | 18 |
r. w.......... | ...... IS | 18 |
G............ | ...... I H | 13 |
. s............ | I Ju | 18 |
er............ | ....... II Fo | 5 |
K. E......... | ..... I Fö 3, | 15 |
Gårdstedt, H. B.................. IF 4
Gårdö, K. G..................... I In 16
Gärde, J. N................ I Ju 1, 5, 28
Gärde-Widemar, Ingrid (II) I Fi 3, I E 42
Göransson, C. T. E............... I Fö 18
Göransson, E. W. Z.......I In 2, 27, Fo 2
Göransson, H. P. (I) . . .. I Ju 12, I E 24
Göthberg, K. I................ I Fö 11, 15
H.
Haage, H..................... I F 13
Hackelius, A..................... I Fö 7
Hadding, A. R................. IF 14, 26
Haeggblom, E. E. (I)......... I Jo 25, 34
Hafström, A. G.................. IS 10
Hagander, J. H.................. II Fo 3
Hagander, J. O.................. I Fo 2
Hagardt, S. A. O................ I K 3
Hagberg, A. E....... I Ju 15, K 14, Fi 10
Hagberg, E. R. (II)........... I Fi 21, 45
Hagberg, K. H. (II).........•••• I Fo 9
Hagbergh, G. E............. I Ju 4, Fi 46
Hagberth, N. E................ I K 14, 15
Hagelin, N. P...... I Jn 28, S 7, 11; II In
Haglund, Ågot B................. I E 45
Hagström, B. K. G............... I Jn 1
Hagström, S. A. H............... II ?°
Hagströmer, P. J. G...........1 Ju
Hagvik, B. F................ I F° l9’S °
Hagård, S. A. A. (II)...... I S 8, 11,, In 5
Hain, R. J. F................... H Fo 5
Hakeman, Elin.............••••• J ■"L ^
Hall, D. (II)......... 1 Fl i 5 20 H 2
Hall, G. V.................. 1 K. 20, H 2
Hallagård, G. A. (I).............. J i°
Hallbeck, O. A................... IF 34
Hallén, H. M. (II)............... IF 24
Hallenberg, E.................... I "
Hallgren, ...................... 11 Fo 6
Hallmans, G.................•; J F 14, 15
Hallnäs, S.......... IS 21, Fi 1; II Fo 4
Hallström, K. E................. II Fo 2
Hamilton, C. F. H............... I In 23
Hammar, C...................... I Jo 33
Hammar, O...................... I E 8
Hammar, S...................... IS 30
Hammarberg, S.................. IS 1
Hammarsjö, A. A................ I Fö 18
Hammarskiöld, A. P.............. II Fo 6
Hammarskiöld, S. L.............. I Fi 23
Hammarskiöld, T. L.............. II U 1
Hammarskjöld, B. G. Hj.......... I Jo 8
Hansen, F. H. R................. IS 9
Hansson, G...................... I H 14
Hansson, N. H................... I In 5
Hansson, N. O................... I Fö 18
Hanström, B..................... I E 14
Hartler, H. M. S............ I H 8, 22, 37
Hartman, C. O................... I E 24
Hartmann, J. L............ I Ju 14, S 6, 8
Hartmansdorff, A. H......... I U 4, H 16
Hartvig, Å...................... I H 32
Hartzell, H. ... .................. I Ju 21
, Hassler, N. H. Å................. I E 30
Hassler-Göransson, E. I. Carita .... I E 21
Hasslöf, O. P. H............. I Ju 7, K 4
Hedar, F. S..................... I E 9
Hedefalk, B...................... I K 11
Hedenström, C. H................ IS 8
Hedestrand, Edla, M............. I In 7
Hedfeldt, N. E............. I Ju 13, 31, 35
Hedkvist, C...................... IS 1
Hedlund, Anna.................. I E 13
Hedlund, G. (II) I Ju 21, K 15, H 5, 26
Hedlund, L...................... I H 36
Hedlund, V. V. (II) .... I Ju 2, E 1, In 12
Hedqvist, P. G................... I E 10
Hedström, H. V.................. I In 23
Hedvall, J. G.................... I E 15
Heidendahl, N. M................ I Jo H
von Heidenstam, R. M.....I U 5, H 13, 17
von Heijne, B................... I H 26
von Heland, K. E. H. (I) . .. I Fö 9, H 22
Helander, D. A. V............. I E 23, 24
Held, G......................... I Jo 2
Helgesson, A. G.................. I Fö 11
Helgesson, R................... II Fo 5, 6
Helin, H. S..................... I K 30
Helidén, B....................... I Fi 34
Helleberg, N..................... I Jo 12
Hellerström, S. C. A.............. I In 6
Hellman, A...................... II Fo 4
Hellman, O. A................... I E 33
Hellsten, S. E.................... I Jn 25
Hellström, A..................... I Jo 13
Hellström, B. M.................. I E 12
Hellström, J. G. L............_• • • I In
Hellström, K. H................. I K
Hemberg, P. J................... I U
Hemberg, T...................... I E
Hemmar, A...................... I H
Hemming, E. R.................. I In
Hemming-Sjöberg, A............ I Ju 5, 13
Henkow, K. H.........I Ju 16, 26, 34, Fi 4
Henriksson, A.................... I Fo 2
Henriksson, E. V................. I K 22
Henriksson, L. B................. I Jn 37
Henriksson, S. H. (II) I Ju 11, U 7, S 17, 21»
Fi 6, In 23
6
23
19
8
19
9
Personregister,
387
5
40
9
Henriksson, T.................... I H 13
Henriques, E..................... II Fo 1
Herlitz, N. (I)................. I Ju 8, 29
Herlitz, N. A.................... I Jo 13
Hermansson, C.-H................ I Fi 3
Hermansson, J. A. (I).......I Jo 24, H 15
Hernelius, A..................... I H 3
Hernlund, C. A. V............... I Jo 15
Hérnod, T. R.................. II Fo 2, 6
Herrström, N. G................. I E 48
Hessel, N. O..................... X Jo
Hesselbom, K. E. (I) ... 1 Fö 9, K 21, H
Hesselgren, O. G. G.............. IS
Hessler, J. T. H................. IS
Hessler, S. H.................... I Ju
Hessner, H. O................... I Fö
Heuman, C. H. M......... I Ju 12, 36, U 8
Heyman, G....................... I H 14
Hillbo, A. O..................... I Fi 28
Hillbom, Karin.................. IE 1
Hindemark, G.................... 1 Ju 23
Hjalmarson, J. H. (II)....... I Fö 18, S 7
Hjelm, V........................ IS 17
Hjelmqvist, B. O................. I E 6
Hjohlman, E. V.................. I Fi 19
Hjort, C. I. F................... I K 20
Hjort, K. G. M......... I K 20, 25, H 2
von Hofsten, E. A. G. I Ju 36, S 19, E 36
von Hofsten, S. E. G............. I In
Holm, N. E..................... I Fi
Holm, N. F...................... I g
Holm, P..........
Holmberg, A..................... j Fi
Holmberg, G. A.................. I H
Holmberg, N. G.................. I H
Holmberg, P. E.................. I
Holmberg, J. H. (II)............. I
Holmberg, S..................... I
Holmbäck, Å. E. V. (I) I Ju 11, 28, U 2,*E
Fo 1; II In
Holmdohl, D. E.. .
Holmén, F. H................... I
Holmgren, F. J. D.
Holmgren, G.......
Holmgren, H. K. H.
Holmgren, L. K. A.........''____'' i
Holmin, G. H.................... I
Holmquist, C. I. B.............. IS 6
Holmstedt, I..................... I Ju 14
Holmstrand, F. M................ I E 15
Holmström, N. A. FI............. I Ju 21
Holmström, S. J. R.............. I Jo 17
Hoogland, H..................... II Fo 6
von Horn, K. R. L. R. . . I Fi 18, H 8, 22, 27, 37
Horney, N....................... I Ju 20
Hovgård, T. Ä................... I Jo 29
Hugo, y......................... I Ju 13
Hult, W. P. A................... I E 14
Plulterström, A. N. O.......I K 28, H
Plultin, S........................ i e
Hulting, K. R. G................ II Fo
Hultkrantz, G.................... II H
Hultman, G...................... II Fo
Hultman, N. A.................. I Fi
Hultman, P. G................... 1 s 8,
Hultqvist, A. A.................. I Fö ll
Humble, E. A. S................. IS 29
I S 18, | H | 23 |
| Fi | 26 |
| H | 10 |
| H | 15 |
| In | 8 |
| In | 8 |
| Fö | 15 |
I E
S
........... I Fi
........... I In
I U 2, H 10; II U
20
3
18
13
1
In 13
Fö 18
S ........................ H Fo 2
Hård af Segerstad, F. A. B....... II Fo 6
Håstad, E. W. <II) I Ju 1, E 42, Fo 1: II In
Håård, K. H.................... i K 15
Häckner, K. J. Y. <II).........iI In 26
Hägglund, J. M.................. I Jo 24
Hägglöf, K...................... II Fo 6
Häggmark, C. L. A............... I In ">0
Häggquist, C. O.................. ie 14
Häggqvist, L..................... i E 5
Härén, Y........................ j j? 27
Hässelberg, A...........I Ju 14
Hävermark, K. G........ 1 s 10
Höfde, h..................nni9
Högberg, C. R. G................ I Fö 18
Högberg, J. P................... I e 20
Högberg, P. E................... ii Fo 6
Högstedt, C. F................... m 4
Högström, E. A.................. I Jo 25
Höxjer, E. J..................... I Fi 22
Höijer, rG...................... I Fö 9, 16
Hojer, I......................... I In 12
Höjer, J. A..................I E 35, In 7
Höjer, K. J...................... 1 S 8
Höjer, Signe........I Ju 22, S 14; II In
Höjer, T. A. M............... jg 14
Hörjel, N. J..................." I E 23
Hörner, N. G..................... 1 g 44
Hössjer, K. G. N..............!!. I E 8
I.
Inghe, G................... I Ju 14, E 35
Insulander, E. I......... j pö 3
Isberg M.............! " !IH 30
Isoz, N. P. E............. i Fi 20, E 15
Ivestedt, R............... I Ju 23, Fo 2
J.
Jacobi, N. A..................... j 5 23
Jacobson, S. B. S.............’ ” 1 in 26
Jacobsson, C. A. ... I K 23, H 32, Fo 2
Jacobsson, G.............. 1 ju 31, Jo 9
Jacobsson, U. R. (II)............ I Jo 22
Jander, M.................... ] ’ j n
Jansson, A..................... ’ j ju
Jansson, B. I. (II) . I Fö 10, 11, S 26, K 20
Jansson, C. E.................... 1 jn 22
Jansson, Linnea.................. II Fo 3
Jansson, N. E.............. I S 17, H 21
Jansson, W...................... j jn 20
Jarnerup, S. E.........'' ''i Fi 42, In 15
Jerdenius, K. E........ I S 23, Fi 23, 30
Jeriov, E. S..................... 1 i„ 2
Jerneman, T. O.................. in 4g
Joachimsson, 0.................. 1 i< 44
Jobson, K. R. G................ [ 4 j0 4
Johannesson, E. G. V. (I).......1 1 e 34
Johansson, A.............!.. . n Fo 3, 4
Johansson, A.................... I Jo 20
Johansson, A. G............... [ [ 15 5
388
Riksdagsberättelsen.
Johansson, A. H.......... I S 3, K 19
Johansson, B.................... IS 32
Johansson, B.................... II Fo 6
Johansson, B. R.........IS 27, 31, E 4
Johansson, C. E. (II)............. I Ju 7
Johansson, E.................... I Jo 3
Johansson, E. A................. IS 17
Johansson, E. G................. I E SO
Johansson, Elsa A. (II)........... IS 17
Johansson, H.................... II Fo 4
Johansson, Helga M......... IS 24, H 36
Johansson, I. S.................. II Fo 2
Johansson, J. H.................. II Fo 3
Johansson, K. A. A. I Ju 4, U 5, H 8, 13, 17,
36, 37; II Fo 2
Johansson, N. I. (II) .. I Fö 3, S 28, H 15
Johansson, O. F.................. I E 39
Johansson, S. A.................. IS 17
Johnson, A...................... I S 25
Johnson, A. Ax:son............ I H 13, 36
Johnsson, B. E. I Ju 8, 30, U 3, S 21, 29,
Fi 24, 49, In 7
Johnsson, J. H. (II)............. I Fi 38
Johnsson, P. A. (II).. I K 12, J9 23, H 23
Jonason, S. Å. H................ II U 1
Jonasson, S...................... I E 26
Jonsson, A....................... I H 36
Jonsson, C. A. D. (II) I Fi 2, 9, 45, Jo 26, H 12
Jonsson, E....................... I Jo 6
Jonsson, E. O.................... I Fi 6
Jonsson, E. S.................... I Fi 28
Jonsson, E. V. (II).............. IS 19
Jonsson, G.................... I Ju 12, 14
Jonsson, J. N. (I)............. I Jo 29, 34
Jonsson, J. S. (II)............... I Jo 25
Jonsson, L. A. D. (II)........... I Ju 15
Jonsson, L. J. (II)............... I Jo 13
Jonsson, P. C.................. I Fi 1, 46
Jonzon, Ester L.................. I E 16
Josefson, K. E. T................ I Fi 42
Joselson, P. L. R................ I Ju 2
Josephson, G. A.................. I E 34
Josephson, K. O................. I E 33
Josephson, T..................... I E 8
Josephson, W.................... I Fo 2
Junseus, H. A. G................. IS 12
Jungner, Ragnhild S.............. I lu 21
Junker, Eva-Gun E.............. I E 24
Juter, K. G. E................... I E 21
Jägerskiöld, O.................... I E 46
Järdler, S........................ I Fi 50
Jödahl, O. E..................... 1 E. 42
Jönhagen, S. B.................. I Fi 33
Jönsson, A....................... I E 15
Jönsson, N. O. (II) I Ju 19, Jo 25, 34;
II Fo 4
Jönsson, R. W................... I In 5
K.
Kaijser, F....................... I Ju 20
Kahlin, T........................ I H 23
Kalén, O. H................ I Fi 30, E 23
von Kantzow, H................. I H 36
Karlander, S. W. V.............. I Fi 33
Karlbom, K. A.................. I E 41
Karlbom, T. O................... I E 33
Karleby, O. . . I Ju 9, Fi 38, H 3, Fo 1, 2
Karlén, G. H.................... I E 36
Karlmann, K.................... I Fo 2
Karlson, K. G................... I E 8
Karlsson, E. G. V................ I Fi 11
Karlsson, G...................... I U 4
Karlsson, K...................... II Fo 5
Karlsson, K. G. (I).............. I In 3
Karlsson, K. V.................... IS 9
Karlsson, O. G. (I)............... I In 24
Karlsson, O. W.................. I H 2
Karlström, H. Å................. I E 47
Karnell, B....................... I E 45
Kastrup, S....................... II H
Kellgren, N...................... I Ju 9
Kempe, G. A..................... I H 23
Kempff, C. S. R................. I Fö 19
Kihlgren, R. W.................. I Ju 22
Kilander, E...................... I Ju 21
Kilbom, K....................... I Ju 4
Kinberg, O................... I Ju 12, 33
Kinnmark, F. G. Y.............. I Ju 11
Kjell, T......................... I Fi 4
Kjellberg, G. S. E................ I E 24
Kjellén, T. B................. I Fi 20, 30
Kjellin, A. Hj.................... I In 12
Kjellin, B. T. M................. I Ju 1
Kjellman, G. H.................. IS 1
Kjellson, K. B. N................ II U 2
Kjellström, P.-O.................. II Fo 5
Kjöllerström, S. G................ I E 14
Klackenberg, G. S................ I E 37
Klackenberg, O. H..... I Ju 35, Fi 21, 50
Kleberg, J. V. B. T.............. I E 46
Kleen, E. W. E.................. I Fi 51
Kleman, C. F.................... I • u 19
af Klercker, B................... I Fi 13
Kling, E. H..................... I Jo 26
af Klintberg, C. G. F............. I Fö 3
af Klintberg, L.................. I Ju 21
Knochenhauer, G................. I Fö 7
Knös, B. A. O................... I E 9
Koch, C. O...................... IS 9
Kock, C. A. B................... I Ju 7
Kollberg, G. N. (II)........... I H 13, 31
Kolmodin, G. A.................. IS 8
von Konow, U................... I Ju 13
Krampell, A..................... II H
Kreuger, H...................... I E 12
Kristenson, A. V................. I In 6
Kristensson, F.................... I E 36
Kristensson, G. F. N. (II) .. II H 15, 22
Kristensson, R................... I H 14
Krokstedt, N. O. J............... I Fö 18
Kronvall, A. G. B................ I Fi 32
Krilgel, R. F. (I)................ I K 31
Kugelberg, B.................... I H 13
Kugelberg, W. B................. I S 16
Kull, I.......................... II H
Kullgren, E...................... I Jo 32
Kummel, L. S................... I Fö 16
Kuylenstierna, Brita.............. I Fi 18
Kuylenstierna, C. W. U....... I Fi 10, 48
Kvist, S......................... IS 9
Kyling, F. (II).................. I In 19
Personregister,
389
Kyling, K. F. F. (II)......... I E 13, 41
Kypengren, S.................... IS 25
Källenius, Carin.................. I H 27
Källner, C. G. A................. I Fö 14
Källquist, K. G. E. . I Fö 11, Fi 16, E 21
Källström, N. A.................. IS 8
Källström, P.-E.................. I E 33
Kälvesten, Anna-Lisa............. I Ju 14
Kämpe, Y....................... I Jo 6
Kärre, K.................... I E 14, 48
Kärrlander, E. H. (II)........... I Fi 43
Köhler, N. G................. I Ju 4, 31
Köhler, S........................ I In 5
Kördel, E. R....... I H 13, 18; II H
Körloff, A. H. V................. I K 17
L.
Lagergren, G. K. A.............. I K 13
Lagerkvist, E. E................. I Fi 38
Lagerlöf, N. P................... I Jo 20
Lagerström, N................... I In 5
Landberg, J. G.................. I E 37
Landberg, B. C. E......... I FI 8, 13, 37
Landegren, C. A. V.............. I H 35
Landqvist, A. D................. I Ju 26
Lane, S......................... I Jo 5
Lange, N. G.............I Jo 31; II Fi 1
Langendorf, K. B. I.............. I E 36
Lanke, B. T..................... I Jo 28
Lantz, H. V.............. I Ju 35, K 17
Lantz, S......................... I H 14
Larnstedt, A. O. G............... IS 15
Larsen, H. R.................... I Jo 14
Larson, B. G.................... I Ju 25
Larson, C. L..................... I E 6
Larson, E. G.................... I E 8
Larsson, B................. I Ju 12, Fi 24
Larsson, Elsa.................... I Fi 3
Larsson, E. A.................... I In 25
Larsson, G. I.................... I E 15
Larsson, G. K. V. (II) I S 24, Jo 25, In 18
Larsson, H...................... I S 17
Larsson, K................ I S 1, 7, H 36
Larsson, Karin................... I Fi 21
Larsson, L....................... I FI 11
Larsson, M...................... IS 1
Larsson, Maj G.................. I E 34
Larsson, N....................... I Jo 11
Larsson, O....................... I Ju 20
Larsson, O. E.................. I E 2, 20
Larsson, R. C.................... II Fo 2
Larsson, S. . .. I Ju 8, S 29, In 8; II Fo 2
Larsson, S. B. (I) I Fi 31, E 12, 19, 26, 47
Larsson, S. W............. I S 13, E 35
Larsson, T. S.................... II U 2
Larsson, Y. G. R. (II)...... I S 25, In 8
Lassen, B. F. C.................. I Ju 12
Laurin, J...................... I Ju 5, 22
de Laval, Märta..........I E 21; II Fo 4
Leander, S....................... I Fö 11
Leche, É. H..................... I Ju 5
Leche, H. J.......I Ju 28, Jo 15; II In
Leffler, J. O................... I H 8, 37
L ef fl er, S. B.................. I Ju 20, 35
Leijon, Märta K................. I E 24
Leijon, T........................ I K 16
Leire, G. J:son.................. II Fo 2
Leissner, T. Å................... I H 16
Lemark, O. W. M................ I H 24
Lemne, L........................ I Jo 17
Lemne, L. G..................... I S 22
Lemne, M. H.............I Fi 45: II Fi 1
Leo, H. V............ I S 28, K 10, E 10
Le vinson, K. S................... II Fo 1
Levinson, Margit R............... I Fi 18
Liander, M. N................... I E 28
Lichtenstein, A................... I In 6
Lidholm, A...................... I E 8
Lidström, E. J. A................ I In 14
Lidvall, N....................... I K 3
Liedberg, C. G............I H 23; II Fo 3
Liedholm, Anna.................. I S 17
Liedholm, G..................... II Fo 6
Lien, M......................... I E 33
Lilja, C. B....................... I H 10
Liljedahl, G. E................... I In 19
Liljegren, K..................... IS 25
Liljegren, Märta................. I Fi 36
Lilliehöök, Eleonor M............. II Fo 2
Lind, A.................. E 32; II Fo 4
Lindahl, A....................... I H 1
Lindahl, A. R. A................. I E 28
Lindahl, C....................... I Fi 1
Lindahl, C. A. R................. I U 2
Lindahl, E....................... I Fi 19
Lindahl, E. R.................... I, K 23
Lindahl, L. H. (II).............. I K 21
Lindahl, P. E. E. A.............. I E 14
Lindau, A. V.................... I In 3
Lindau, G. H.................... I E 20
Lindberg, A...................... I H 16
Lindberg, C. A. E. (II) I Fö 15, S 9; II Fo 6
Lindberg, E...................... I Ju 13
Lindberg, E. H............. I Jo 2, In 9
Lindberg, E. T. G............. I Ju 12, 36
Lindberg, G. A............... I E 42, 48
Lindberg, Hugo.............. I Ju 11, 12
Lindberg, K. A.................. II Fo 5
Lindberg, K. L. A............... II Fo 5
Lindberger, A.................. II Fo 3, 4
Lindberger L.................... IS 32
Lindbergson, K. A. I Fö 15, Fi 29, 34, H 28
Lindblad, B...................... I E 42
Lindblad, C. W............. I S 3, E= 15
Lindblad, S. J. FI............I Fi 44, H 21
Lindblom, E. A. (I)............ I Fi 2, 36
Lindblom, Edith M............... I E 15
Lindblom, H..................... I Ju 23
Lindblom, Helena................ I S 14
Lindblom, T. L................. . I E 27
Lindeberg, E. F. L. I S 4, 12, 26, K 11, 17,
Fi 22, Jo 22, 35
Lindell, I. A................. I Ju 8, K 31
LindeH, I<....................... I H 21
Lindell, N. M. A............... I In 1, 19
Linden, G....................... I Ju 4
Lindén, L. V. (I)................ I In 17
Lindencrona, A..... I Ju 30, H 31; II U 1
Lindencrona, G........... I Ju 8, 30, S 29
Lindencrona, S................... II In
Linder, E. B..................... I E 21
Linder, E. H.................... I Ju 11
390
Riksdagsberättelsen
...... I Fi | 32, 44, Jo 15 |
(II)........ | ..... I Fö 3 |
S........... | ..... I Jo 7 |
. w......... | ..... I Fö 16 |
| ..... I Fi 19 |
| ..... II Fo 4 |
| ..... I Fi 23 |
| I S 9, E 25 |
L........... | ..... I E 14 |
. I H 1, 8, 37; | II H, Fo 2, 4 |
Linderot, S. H, (I)............... I H 22 I
Linderoth, H. G.................. I S 18
Linderstam, B................... I U 4
Lindfors, R...................... I H 13
Lindforss, K. B. R............... I E 15
Lindgren, E...................... I H 30
Lindgren-Fridell, Marita.......... I E 32
Lindgren, H.-G................... I Fi 33
Lindhagen, N.................... I E 32
Lindhé, C........................ IS 17
Lindqvist, J.
Lindskog, H................. II Fo 2, 6
Lindstedt, G. F.................. I E 36
Lindstedt, S..................... I Fi 20
Lindström, A. H................. I Fi 44
Lindström, E.................... I H 35
Lindström, H.................... I S 11
Lindström, J..................... I H 26
Lindström, K. J. O.......I K 23; II Fo 3, 6
Lindström, S..................... I Ju 20
Lindström, S. A............... I Jo 18, 20
Lindström, Ulla G. (I)........ I Ju 14, 31
Lindvall, K. E................... I Fi 42
Lingman, J....... IS 13, 17, 21, Fi 34, 52
Lindgren, W..................... II H
Linnér, I. B. M.................. I Fi 16
Liwendahl, J. R.................. I H 13
Ljung, E........................ I H 36
Ljungberg, E. C. R........ I Ju 17, H 24
Ljungberg, H. D................. I E 30
Ljungberg, M. S. (II) I K 22, Fi 31, E 33, H 2
Ljungberger, B. G......... I H 10, 11, 36
Ljungdahl, M. J. J............. I In 5, 9
Ljungren, A. A.................. I Jo 9
Ljunggren, G.................... I Ju 2
Ljunggren, G. A................. I In 14
Ljunggren, K. G................. I E 21
Ljunggren, V.................... II Fo 5
Ljunggren, Å. V................. I E 17
Ljungman, K. S. B............... I E 36
Ljungmark, G.................... I H 19
Ljungqvist, G. N.......... I H 15, 30, 34
Ljungqvist, N.................... I H 30
Ljungstedt, N. V................. I In 23
Lodenius, V. G. (I>.............. I Ju 16
Lord, S.-Hj...................... I H 27
Luckey, E....................... I H 25
Lund, B. A...................... I E 13
Lund, D. G. M ...........I In 2; II Fo 3
Lund, R. N...................... I Jo 12
Lundberg, A. S............ I K 32, H 23
Lundberg, B..................... I H 36
Lundberg, Bertha J.............. I E 16
Lundberg, C. G.................. I H 3
Lundberg, E. A.................. IS 8
Lundberg, E. F.................. IS 32
Lundberg, E. J.............. I E 10, 12
Lundberg, H. F. N .............. II Fo 4
Lundberg, J. I. (II).............. IS 5
Lundberg, N. R. W........... I Fö 18, 19
Lundberg, S. A.................. I K 32
Lundblad, H. R........... I S 31, E 14
Lundborg, E. G.................. I In 15
Lundell, S....................... I Fi 13
Lunden, L....................... I E 27
Lundén, P. J.................... IS 17
Lundevall, F. A. I............... I Fi 9
Lundgren, I. A. O................ IS 27
Lundgren, T........... I H 8, 13, 32, 37
Lundgren, Th.................... II Fi 1
Lundgren, Valborg............... I Ju 11
Lundh, H. L..................... I E 21
Lundh, H. T..................... I E 11
Lundquist, G.................... I Ju 33
Lundquist, G. A. R......... I E 35, In 11
Lundquist, J. Hj. A.............. I In 11
Lundquist, K. H................. IS 17
Lundquist, O. R................. I E 33
Lundqvist, C. M................. I In 18
Lundqvist, Hj.................... II Fo 6
Lundqvist, M.................... I Ju 12
Lundqvist, N.................... II Fo 2
Lundqvist, O.................... I H 19
Lundqvist, R. (I).......I K 21, FI 5, In 14
Lundvik, V. G............ I K 1, E 41
Lundwall, J...................... I In 18
Lunell, F........................ I Ju 21
Lutteman, Ester................. I E 24
Lutteman, S. E.................. I Fi 3
Liining, N.....................I In 18, 19
Lyberg, F................. I Fi 29, E 21
Lydén, G........................ I K 28
Lännergren, E. B................ I U 8
Löfgren, G....................... I E 12
Löfgren, R. G. U................ I Fö 3
Löfgren, T. E.................... I K 3
Löfmark, E. B................... IS 8
Löfstedt, H. E. H................ I E 14
Löfström, F...................... I Fö 5
Löfvander, A.................... IS 9
Löhr, B. A. H................... I Fi 17
Lönnerblad, T.................... I E 25
Lönnroth, N. E. M............... I E 14
Löthner, O. A................... I Ju 5
Lövgren, O. \V................... IH 1
Löwbeer, N. T...... I E 26, 39, H 9, In 25
Löwegren, G. H.................. I E 36
Löwenthal, G. D................. I Fö 3
M.
Magnander, E. E. A..........
Magnusson, A. L.............
Magnusson, E................
Magnusson, E. D. E..........
Magnusson, H...............
Magnusson, K. H............
Magnusson, M................
Magnusson, R. A. H..........
Malis, P. G..................
Malm, A. J..................
Malm, C. E. H...............
Malm, C. G. O...............
.....I Fi 27, 32
...... IS 31
...... I Ju 15
...... I Fö 6
I H 11; II H
...... I Jo 10
...... I Jo 13
I Fi 39, Jo 23
...... I In 22
...... IS 17
...... I H 16
...... I H 5
Personregister.
391
Malm, L. V. L..................... I E 12
Malm, N. P........................ I K 11
Malm, N. T. B................ I E 19, In 13
Malmberg, H....................... I Ju 15
Malmberg, Å....................... I H 23
von Malmborg, B. F................ I E 2
af Malmborg, N. M.. . I Fi 6, 25, 31, 47, E 11
Malmborg, O. J. N. (II)............ I E 19
Malmkvist, E. Y........I K 1, 12, 16, 18, 27
Malmfors, N. A. E. . I Jo 34, H 23, Fo 1; II H
Malmgren, B. R.................... I In 6
Malmgård, M. G. F................. I Fi 10
Malmros, H........................ I E 35
Mannberg, G....................... I H 2
Mannerfelt, A. T. W. A............. I K 20
Mannerfelt, C. E. A. . . I Jo 6, 9, 10, 23, H 4
Manneskantz, A. F. (I)...... I Fö 10, In 18
Marcus, M.................... I Fi 8, In 9
Markelius, S. G................I K 30, E 2
Martenius, Å. B. A................. I H 18
Matts, A. G....................... II Fo 4
Mattsson, E........................I H 1, 35
Mattsson, J. G. A.................. I E 18
Mattsson, S. A..................... I H 2
Mattsson, V. J..................... I K 20
Mattsson-Mårn, L. H............... I Jo 2
Matz, K. S........................ I H 20
Meidner, R. A. I Ju 20, Jo 17, I H 23, Fo 2;
II Fo 3,4
Melén, O. F. R.................... I Fö 5
Melin, J. B. E..................... I E 14
Melin, O. A........................ IS 8
Mellström, K. H. S................. I Ju 23
Michanek, E....................... IS 31
Millqvist, T. R.................. I H 6; II H
Moberg, H................... I Fö 7, Jo 14
Moberg, S......................... I E 14
Modig, E....................... IH 36; II H
Modig, J.-O. .. I H 13, 17, 18, 23; II Fo 4
Mogård, J. A. B. (I)............... I E 17
Mohlne, G......................... I H 4
Mohlin, A. H...................... I Fö 18
Molander, M. E.................... I In 5
Molin, F........................... I Fö 5
Montan, K......................... I In 5
Montell, J. E. O.............. I S 1, E 36
Morén, A. E....................... I Fi 42
Mosesson, G. A. (II)............... I Ju 2
Mossberg, T. L..................... II Fo 4
Mott, H........................... I H 32
Munthe, G. L................. I S 5, H 33
Munthe, R. E. L................... I In 11
Murray, C. A. ..IS 32, Fi 37, Jo 15, H 35
Murray, C. G. U. M................ I Fö 10
Myhrman, B. O.................... I Fö 14
Myrbeck, K. D..................... I Ju 15
Myrdal, Alva................ I S 5, 14, E 21
Myrgren, H.................I H 25; II Fo 3
Myrland, T. S...................... Il Fo 2
Myrray, C. A...................... IS 32
Månsson, K. G................ I S 32, H 33
Mårdh, G. A....................... I In 11
Mårtensson, H..................... II Fo 4
Mårtensson, J. W. (II) I I< 19, Fi 2, E 23, H 28,
In 10
Möhlenbrock, S..................... I E 6
Möller, K.......................... II Fo 3
N.
Nanneson, P. L.................... I Ju 15
Nauckhoff, S. A. G................. I H 12
Nelgård, A......................... I Fi 36
Nelker, H. G............... I K 31, Fi 21
Nerell, Å. N. J.............I K 30; II Fo 6
Netzén, G......................... I Jo 30
Neumiiller, Margareta.............. II Fo 3
Nevrell, B. A................. I Fi 40, E 35
Nial, S. H......................... I Ju 9
Nielsen, H......................... I Fö 16
Nilson, Hj. R. (II) I Ju 8, S 12, Fi 24, 47,
Jo 32
Nilsson, A. H...................... I H 26
Nilsson, C. A...................... II Fo 4
Nilsson, C. O. (II)................. IS 17
Nilsson, E. S...................... I E 21
Nilsson, F......................... I Fö 3
Nilsson, G. E............... I E 21, In 20
Nilsson, G. H..... I K 11, Jo 18; II Fo 5
Nilsson, G. V. (II)...... I K 28, Fi 2, E 6
Nilsson, H......................... II Fo 4
Nilsson, Hj........................ I Jo 33
Nilsson, Joh. (I)................... I Jo 11
Nilsson, N. E...................... I H 13
Nilsson, O. F...................... I Jo 27
Nilsson, R......................... I K 28
Nilsson, S. J....................... I H 12
Nilsson-Leissner, G................. I Jo 29
Nisell, S........................... I Ju 4
Nitelius, H........................ I Fi 21
Nörbeck, O........................ I Ju 10
Norberg, R. E......I Fö 2, Fi 47, Jo 6, 7, H 35
Nord, C. H........................ I Fö 14
Nordell, E. H...................... I E 21
Nordenfalk, J...................... I Ju 13
Nordenfelt, P...................... IS 14
Nordenskiöld, O............... I S 21, H 13
Nordenskjöld, H. J................. I Ju 2
Nordenskjöld, O. G................. IS 17
Nordenson, H...................... I H 36
Nordenstam, B. A.................. I Ju 20
Nordfelt, Ann-Lis.................. I E 21
Nordfelt, Hj....................... I Ju 15
Nordgren, Olivia L. (II) I S 8, 24; II Fo 3
Nordholm, G....................... I H 21
Nordhult, A....................... I E 33
Nordin, J. V....................... IS 9
Nordkvist, E....................... IS 23
Nordlander, E. O. W................ I Ju 25
Nordlund, Elsa-Brita............ I Ju 11, 12
Nordlund, Greta................... I Jo 6
Nordquist, M...................... I Jo 13
Nordqvist, B. R. B................. II Fo 4
Nordqvist, S. F. V.......... I H 8, 22, 27, 37
Nordström, A............... I In 6; II Fo 5
Nordström, B. G. L................ II Fo 3
Nordström, H. F................... I E 8
Nordström, J. H. M................ I E 40
Nordström, T................. I Ju 10, 22, 23
Nordwall, K. E.................... I E 8
Nordzell, C. O. J................... I H 12
Noreen, Ä......................... I E 10
Norén, B.......................... I H 5
Norén, C. S..................... I Fö 16, 18
Norenberg, C. W................. II Fo 3, 6
392
Riksdagsbcrättelsen.
Norgren, C. A................
Norgren, N. O...............
Norinder, Y..................
Norlander, H................
Norlén, A....................
Norling, H...................
Norman, N..................
Norrgärd, A.................
Norrman, E. I S 16, H 18,
Norrman, Å. S...............
Norup, B. S. (II) I Jo 8, 21
Norup, Ruth . . .
Nosslin, B......
Nothin, T. K. V.
Nyberg, J. S. ...
Nycander, S. H.
Nygren, Hildur (II)
Nyholm, K. G. .
Nylén, T.......
Nylin, B. E.....
Nyman, A. E. V
Nyström, E. G. .
Nyström, E. V. .
Nyström, P.....
Nyström, P. E. .
Nyström, Psyche
Nyström, S. L. .
Nyström, S. L. G
Näsgård, B. (I) ..
Näslund, H. N. E
Näslund, P. J. (I)
Näsmark, K.-E. J.
Näsström E. E. (I)
7
5
21
36
32
6
...... I Fi
...... II Fo
...... I E
...... I H
...... I E
...... I K
...... I In 19
...... I Jo 14
Fo 2; II Fo 4
...... I Fi 23
H 36, In 15;
II Fo 3, 6
I | E | 16 |
I | E | 35 |
I | Fö | 18 |
I | H | 21 |
I | In | 17 |
I | Ju | 37 |
I | E | 14 |
I | K | 5 |
I | K | 25 |
I | Fö | 17 |
I | Fi | 18 |
I | Fi | 28 |
I | S | 31 |
II Fo 2 | , 5 | |
I | In | 7 |
II | Fo | 4 |
I | S | 29 |
I | Ju | 9 |
I | Jo | 31 |
I Ju 15, Jo 26
...... I E 20
I E 21, Jo 32, H 23, In 15
O.
Odelberg, A. A.......... | ........... I | In | 5 |
Odencrants, J. 0........ | ........... I | Ju | 15 |
Odin, M. 0............. | ........... I | In | 6 |
Odlöw, A. H............ | ........... I | s | 20 |
Odqvist, G. B........... | ........... I | Fö | 16 |
von Oelreich, C.-E....... | ........... II | H |
|
Ohlin, B. G. (II)........ | ........... I | K | 1 |
Ohlin, P. H............. | .... I Fi48; II | Fo | 4 |
Ohlon, S. J. E. (I) ..... | ...... I E 14, | 37, | 48 |
Ohlson, A. S............ | ........... I | S | 10 |
Ohlson, I............... | .... I K 23, | H | 33 |
Ohlson, S.-O............ | ........... I | S | 31 |
Ohlsson, L. G........... | ........... I | In | 12 |
Oldhammar, G. F. N. ... | ........... II | Fo | 5 |
Olin, C. G. 0........... | ........... I | In | 23 |
Olin, G................. | ........... II | Fo | 3 |
Olovson, 0. E.......... | ........... I | S | 9 |
Olson, H............... | ........... I | E | 2 |
Olson, Hj............... | ........... I | S | 18 |
Olsson, A............... | ........... I | Jo | 22 |
Olsson, Anders (II)...... | ........ I S | 21, | 30 |
Olsson, A. E............ | ........... I | Fi | 44 |
Olsson, C. P. (II)....... | ..... I Ju 11, | In | 5 |
Olsson, E............... |
| Fö | 9 |
Olsson, E. H............ | ........... I | K | 20 |
Olsson, Erica........... | ........... II | Fo | 5 |
Olsson, G. A. (II)....... | I S 18, Fi 21, | 45 | |
Olsson, Gertrud......... |
| S | 14 |
Olsson, H................ |
| Jo | 25 |
Olsson, I. S.............. |
| 3, | 18 |
Olsson, K. G. M......... | .......... I | E | 21 |
Olsson, K. H............ | .......... I | Jo | 17 |
Olsson, K. J. (I)......... | ....... I S | 16, | 20 |
Olsson, N. G. T.......... | .......... I | Fi | 24 |
Olsson, O. \V............ | ... I H 19; 11 | Fo | 3 |
Olsson, S. S............. | .......... I | E | 15 |
Olvén, B. G. E.......... | .......... I | S | 17 |
Onsjö, J. (II)............ | . .. . I Fi 21. | Fo | 1 |
Oredsson, H. E.......... | .......... I | Fi | 47 |
Orrö, S.-O............... | .......... II | H |
|
Ossmark, J. O. L........ | .......... I | Jo | 25 |
Osvald, G............... | .......... I | H | 4 |
Osvald, G. S............. | .......... 11 | Fo | 6 |
Osvald, Ingrid M. (I)..... | .......... I | E | 16 |
Osvald, K. H............ | .......... I | Jo | 28 |
von Otter, S. F.......... | .......... I | Fi | 44 |
Ovegård, L. O........... | .......... I | Fi | 12 |
P.
Palme, É. R. C..... | I Fö 7, Fi 23, H 6, | 35 |
Palmer, I............ | .............. IS | 8 |
Palmi, S............. Palmstrand, T....... | .............. I Fi .............. II H | 39 |
Palmquist, L. P. O. .. | .............. I Jo | 13 |
Pauli, I. H. E. (I) ... | .......... I EU, | 14 |
Paulsen, Gunvor..... | .............. IS | 14 |
Paues, E. W......... | ...... I Jo 11; II Fo | 2 |
Pehrson, G. T........ | .............. I E | 14 |
Pehrsson-Bramstorp, A | .............. II Fo | 3 |
Pellijelf, A........... | ...... I S 14, In 17, | 21 |
Pelow, M. E......... | .............. IS | 13 |
Persson, E........... | .............. II Fo | 6 |
Persson, F. (II)...... | .............. I H | 19 |
Persson, F. J. H. (II)..... I S 4, 8, 26, K 22
Persson, I. (I) I K 28, E 21, 45, Jo 2, H 29
Persson, K................ | ......... I | Fi | 34 |
Persson, K. G............. | . . I Ju 5, I | E | 36 |
Persson, K. O. E.......... | ......... II | Fo | 3 |
Persson, M. E............ | ........ I | Fö | 16 |
Persson, N. (II).......... | ........ I | Fi | 43 |
Persson, O. A............ | ........ I | H | 13 |
Persson, P. E. S......... | ........ I | Jo | 14 |
Persson, P. H. Y......... | ........ I | K | 11 |
Persson, R. V. (I)........ | ...... I H | 22, | 32 |
Persson, S............... | ........ I | H | 12 |
Persson, S. E............ | . . . I S 18, | Fi | 2 |
Personne, N. B. W....... | ........ I | Fö | 3 |
Petersson, S. G. \V....... | ........ I | Jo | 30 |
Petrelius, B.............. |
| K | 17 |
Petrén, B. A. S. . I Ju 11, | 28, U 4; II | In |
|
Petrén, B. E. F. (I)...... | ... I Fi 45, | H | 5 |
Petrén, B. E. G.......... | ........ I | Ju | 29 |
Petri, B. A. W........... | ..... I H | 10, | 36 |
Petri, C. J. L............ |
| u | 1 |
Petri, C. W.............. | ........ I | H | 21 |
Pettersson, A. G. (I)..... | ........ I | In | 26 |
Pettersson, A. P......... | ........ 11 | Fo | 7 |
Pettersson, A. P. (II) .... | ........ IS | i 8, | 30 |
Pettersson, B. T......... | ........ I | Fi | 11 |
Pettersson, G. (I)........ | ........ I | K | 16 |
Pettersson, J. W. (II) .... | ........ I | In | 8 |
Personregister.
393
Pettersson, K............... IS | 19, | H | 25 | Rooth, J. H........... |
| In | 9 |
Pettersson, K. G. (II)............ | I | Ju | 9 | Ros, A. K. E.......... |
| 18, | 19 |
Pettersson, 0.................... | I | H | 30 | Rosander, K. E........ |
| In | 18 |
Pettersson, S. B. A............... | I | Fö | 11 | von Rosen, F. W. F. C.-G. B. R. E. I | H | 11 | |
Philip, K........................ | I | H | 21 | von Rosen, G.-F. H. G. | ......... I | Fi | 51 |
Pleijel, H. A..................... | I | E | 14 | von Rosen, H.......... | ......... I | H | 36 |
Ploman, K. G.................... | I | S | 13 | Rosén, Göta M......... | ...... I Ju | 14, | 25 |
von Plomgren, C. P. G........... | I | Ju | 4 | Rosén, N. G. K. G..... | I S 28, E 45, | H | 24 |
Pontén, S..................... I | I< | 14, | 15 | Rosenberg, G. D....... | ......... I | E | 15 |
von Porat, S. A.................. | I | Fö | 18 | Rosenberg, K. G....... | ......... I | Fi | 39 |
Pravitz, H. A.................... | I | H | 15 | Rosenberg, N. R. W. (I) | ......... I | E | 33 |
Prydz, P........................ | I | Fi | 42 | Rosenberg, S. O........ | ......... I | Fö | 16 |
Przybyszewskl Westrup, Z. S...... | I | U | 7 | Rosenblad, U. S........ | ......... I | Fö | 13 |
Pyk, H..................... II | H, | Fo | 2 | Rosengren, E. O....... | ......... I | Fö 15 | |
Påhlsson, A. W.................. | I | S | 17 | Rosenquist, B.......... | ......... I | H | 13 |
Pälsson, F....................... | I | E | 25 | Rubarth, K. S......... | ......... I | Fi | 5 |
Pålsson, P. 0. (I)................ | I | Jo | 27 | Rubbestad, A. (II)..... | ... I Fi 39, | E | 23 |
Pärl, B.......................... | I | H | 19 | Rudbeck, O............ | ......... I | H | 33 |
|
|
|
| Rudenstam, G. N...... | ....... IS | 17, | 20 |
|
|
|
| Rudhe, R. S........... | ......... I | Fi | 47 |
|
|
|
| Rudholm, S. J. G...... | ......... I | Ju | 11 |
Q. |
|
|
| Rundberg, G. A........ | ......... I | In | 23 |
|
|
|
| Runnström, J. A. M. ... | ......... I | E | 14 |
Quennerstedt, N. H............ I | K | 14, | 15 | Runnström, S.......... | ......... I | H | 25 |
Quensel, C.-É.................. I | E | 14, | 36 | Rusck, J. Å........... | ......... I | Ju | 19 |
Quiding, H. A................... | I | IC | 19 | Ryd, S. H............. | ......... I | Fö | 11 |
Quistgaard, J. H......... I H 31; | II | Fo | 2 | Rydback, A. V. L...... | I Fö 17, Fi | 12, | 51 |
|
|
|
| Rybeck, E............. | . I H 6, 35, | Fo | 2 |
|
|
|
| Rydbeck, G............ | ......... II | Fo | 4 |
|
|
|
| Rydbeck, O. E. H..... | ......... I | E | 8 |
R. |
|
|
| Rydhagen, N. B....... | ......... I | Fi | 42 |
|
|
|
| Rydin, C. H........... | I In 3 | 9 | |
Rabe, J. J....................... | I | E | 27 | Rylander, A. O. E. (II) . | ......... I | Fi | 44 |
Ragnå, N........................ | I | Fi | 34 | Riilcker, A.............. | ......... I | S | 1 |
Ralf, E. Chr..................... | I | E | 27 | Rynnei, H. E.......... | ......... 1 | E | 37 |
Ramberg, J...................... | I | In | 13 | Ryman, F. S. A....... | ......... I | Fö | 15 |
Rapp, Y......................... | I | K | 1 | Råberg, E.............. | .. I Ju 14, | E | 20 |
Rappe, N. J..................... | I | Ju | 5 | Rönn-Christiansson, Solveig A. O... I | E | 18 | |
Regner, N. I..................... | I | In | 26 |
|
|
|
|
Rehn, L. G.......I S 1, 27, Fi 45, | II | 8, | 37 |
|
|
|
|
Rehnberg, M. E. A............... | I | S | 5 |
|
|
|
|
Rendahl, A. T................... | I | E | 19 | S. |
|
|
|
Rengby, S. F. N................. | I | Ju | 36 |
|
|
|
|
Renlund, R. G................... | I | Fi | 37 | Sachs, R................ | ...... I H | 13, | 36 |
Restad, E. H.................... | I | In | 16 | Saimund, A. G.......... | I S 9, 12, 17, | H | 21 |
Reuterskiöld, D.................. | I | H | 19 | Sahlin, G............... | ......... I | Ju | 23 |
Reuterskiöld, H. F............... | I | H | 16 | Sahlin, 0............... | ... 1 S 2, | Fi | 38 |
Reuterswärd, G. W............... | I | Fö | 3 | Sahlin, O. E............ | ......... I | IC | 23 |
Rexed, B. A..................... | I | E | 35 | Sahlin, S. E. G......... | I U 5, H 17, | 22, 36 | |
Rhedin, C. W. E................. | I | Jo | 26 | Salén, A. T............. | ......... I | Ju | 17 |
Ribbing, A. F.................... | II | Fo | 3 | Salomonson, C. S. R. ... | ......... I | K | 13 |
Ribbing, P....................... | I | Fö | 3 | Samuelson, S. J. E...... | ......... I | K | 30 |
Riben, K. O.............. I Ju | 19, | K | 17 | Samuelsson, G. Y....... | ......... I | In | 20 |
Rimby, H....................... | I | K | 3 | Samuelsson, Ingrid...... | ......... I | H | 25 |
Ringborg, II. G.................. | 11 | Fo | 3 | Samuelsson, K. G....... | ......... I | Fi | 52 |
Ringertz, N. O. E................ | I | In | 3 | Sandberg, A. G. N...... | ......... I | Jo | 15 |
Rodhe, G. O. W................. | I | E | 14 | Sandberg, E. O. 0...... | . . . I Fö 11, | E | 14 |
Rodhe, S. O..................... | I | Ju | 20 | Sandberg, G. T. B...... | ......... I | E | 20 |
Roempke, S. 0............. I S | 5, | In | 3 | Sandberg, K. E......... | ......... I | E | 33 |
Rogberg, N...................... | I | H | 13 | Sandberg, O. E. (II) . . .. | ......... I | Fi | 45 |
Rogberg, N. O. L................ | II | Fo | 1 | Sandberg-Norrland, Alva | ......... I | E | 27 |
Romanus, S. E................... | I | Ju | 11 | Sandblom, P. G......... | ......... 1 | K | 19 |
Romberg, N. W. A............... | I | E | 29 | Sandler, R. .1. (I)....... | ......... 1 | 1J | 6 |
Romdahl, A. L................... | I | E | 2 | Sandrén, J.............. | ......... I | s | 1 |
| ] \ | 8, | 37 |
| ......... 1 | In | 20 |
Ronner, G....................... | I | Ju | 14 | Sandström, A. E. P..... | ......... It | U | 1 |
Rooth, I......................... | I | Fi | 1 | Sandström, B........... | ......... 1 | K | 2 |
394
Riksdagsberättelsen.
Sandström, C.................... I H 14
Sandström, E.................... I H 11
Sandström, K. H.............. I K 12, 30
Sandström, Ragnhild M. A. (II) ... IS 24
Sanne, S. D. H.................. I In 8
Santesson, P. V.................. II U 2
Sauber, K....................... I H 11
Schaffer, T...................... I H 28
Schager, N....................... II Fo 5
Schale, S. H..................... I Jo 20
Scheutz, C. I.................... I H 19
Scheutz, Elsa H.................. I E 24
Schirén, G. U.................... I Ju 21
Schleimann-Jenssen, C. A......... I Fö 6
Schlyter, K. J. D................ I Ju 12
Schmid-Wallinsson, Daga......... I In 21
Schmidt, F. F................... I Ju 23
Schmidt, T. A................... I In 23
Schneider, C. E.................. I Fi 28
Scliubert, O. O................... I In 7
von Schwerin, W. C. P. A........ I Jo 32
Schroff, R....................... I H 13
----- 2
Scbiitz, E..... |
|
|
| ...... I | K | 18 |
Sefve, S. I. ... |
|
|
| I Fi 21, | E | 18 |
von Segebaden, | R |
|
| ...... I | K | 3 |
Segerstedt, T. . |
|
|
| I K 31, | E | 36 |
Sehlstedt, O. . . |
|
|
| ..... I | Ju | 14 |
Sehlstedt, O. A | . (II) ■ |
| I E 13, | 48 | ||
Sellman, S. P. | H. |
|
| ..... I | E | 39 |
Settergren, G. C. A. .. | I H 8, | 13, 37; II | Fo | 2 | ||
Setréus, M. . . . |
|
|
| ...... I | H | 21 |
Severin, E. J. |
|
| . . I | Fo 1; II | Fo | 5 |
Severin, F. (II) |
|
|
|
| Fi | 1 |
Severin, G. H. |
|
|
| ...... I | Fi | 28 |
Severinson, G. |
|
|
| ...... II | Fo | 4 |
Sidenbladh, G. |
|
|
|
| S | 25 |
Sidenbladh, K. | J. | E. . |
| ...... I | Ju | 17 |
Sidenvall, J. G |
|
|
|
| In | 9 |
Siedman, G. H |
|
|
| ...... I | Fi | 36 |
Silfverberg, K. | J. | A. . |
| ...... I | Fi | 35 |
Siljeström, G. . |
|
|
| ...... I | Ju | 13 |
Silow, Signe .. |
|
|
| ...... I | H | 3 |
Simonsson, N. | V. |
|
| ...... I | Fi | 31 |
Simson, G. . . . |
|
|
| ...... I | Ju | 12 |
Sivert, E. D. . |
|
|
| ____ IF | 9, | 19 |
Sjunnesson, N. |
|
|
| ...... I | In | 5 |
Själander, E. i) | L. . |
|
| ...... II | Fo | 3 |
Sjö, N. A. (I) |
|
|
| S 22, 24, | Jo | 23 |
Sjöberg, E. A. |
|
|
| .... I K | 1, | 23 |
Sjöberg, E. K. | T. |
|
| ...... I | E | 24 |
Sjöberg, K. G. |
|
|
|
| Fö | 17 |
Sjöberg, O. T. | E. | V. . |
| ...... I | E | 16 |
Sjöberg, S. H. | C. | II. . |
| . I E 11 | , In 8 | |
Sjöborg, A. E. | M. |
|
|
| U | 1 |
Sjöborg, N. E. |
|
|
| ...... I | Jo | 33 |
Sjödahl, H. L. | E. | (D- | ... I | Fi 19, 43 | In 8 | |
Sjögren, K. E. | I | S 12 | Jo 35 | , H 8, 13, | 17, | 37; |
|
|
|
| II | H | |
Sjögren, K. G. | T. |
|
| . I Fi 21 | E | 35 |
Sjögren, N. A. | G. |
|
|
| E | 32 |
Sjögren, N. T. |
|
|
|
| In | 6 |
Sjögren, S. J. . |
|
|
| . I Jo 5 | H | 25 |
Sjögren, S. O. | F. |
|
| ...... I | Fö | 7 |
Sjöholm, B. E. |
|
|
| ...... I | H | 33 |
Sjöholm, K. Hj.................. IS 9
Sjöstedt, C.-E.................... I E 45
Sjöstedt, S. I. K................. I E 21
Sjöström, J. B. N................ I Fi 10
Sjöström-Bengtsson, Anna M. (I) .. I E 21
Sjövall, K....................... I Fö 17
Sjövall, T. S..................... I In 21
Skantze, L. O............. I K 27, H 22
Skiöld, E. R..................... I Fi 50
Skjöld, K. H.................... IS 5
Skogh, S. A..................... IS 11
Skoglund, E..................... IS 5
Skoglund, G. T. (II) I Ju 19, K 32, H 2, Jo 5,
In 11
Skoglund, H. L.................. I E 1, 5
Skogman, H................I Ju 15, U 2
Skånberg, N. B. H............... I Fö 3
Sköld, J. A. J. O................ I E 2
Sköldin, P. A. (II)............... I Jo 26
Smedberg, Anna-Lisa M........... I E 16
Smedman, G..................... I K 17
Snygg, J. G. E............... I In 11, 24
von Sneidern, A.................. I K 2
Sollander, E. R.................. I Fi 20
Sommar, C.-O.................... I Fi 37
Sondén, Ingeborg................ I E 21
Sondén, L....................... I Ju 34
Soop, E......................... I In 5
Spens, E. W..................... I Jo 18
Spongenberg, O.................. II Fo 4
Spångberg, Nina H............... I E 28
Stade, K. Y..................... I Fö 5
Stacl von Flolstein, K. O. J....... IS 17
Stat, N. O. B.................... I E 9
Staff, Astrid..................... IS 17
Starland, K. A. H................ IS 9
Stattin, J. R..................... I H 30
Sten, H. (I)..................... I Jo 31
Steen, S. O...................... I E 8
Steenberg, K. J. E............... I Fi 18
Sten, H. (I)..................... IS 2
Stenmarck, N. E. A.............. I Fi 41
Stensgård, A. A. H____I Ju 4, Jo 17, 32, H 13
Stenström, C. J.................. I U 5
Stenström, J. A.................. I Fi 49
Sterky, H. K. A................. I In 22
Stem, E..................... I S 8, Fi 44
Sterner, R.......................I H 1, 18
Stiernqvist, H. O................. II In
Stiernstedt, G.................... I H 13
Stiemsetdt, L. J. T.............. I Fö 15
Stiernstedt, S.................... II H
Stiernström, M. B. O.......... I In 10, 18
Stjernberg, S. T.................. I Jo 10
Stolpe, H........................ I Ju 23
Stoltz, A. W................... I K 28, 32
Strahl, I......................... I Ju 12
Strand, A. W. (I) I U 5, Fi 19, Jo 10, H 13, 22
Strandberg, E.................... I S 12
Stränge, B. M. G................. II In
Streylfert, K. T............ I K 14, 15, 27
Stridsberg, E. R......... I Fö 9, Fi 12, 31
Strindlund, G.................... I Jo 31
Strokirk, E........... IS 28, H 4, In 14
Ströberg, S. G................... II Fo 3
Ström, E. T. H............ I Fi 28, 34, 47
Ström, G. T. W.................. IS 13
Ström, K. W.................... I Fi 21
Ström, N........................ IS 1
Personregister.
395
Ström, T. V............... | ...... I | E | 24 | Söderbom, Ester . .. | ............. I | Ju | 10 |
StrömbeGk, J. P............ | ...... I | E | 29 | Söderling, E. G. . . . |
| K | 12 |
Strömberg, A. E........... | ...... I | S | 13 | Söderlund, E. G. ... | ............. I | Ju | 11 |
Strömberg, E.............. | ...... I | H | 19 | Söderlund, G....... | ............. I | Fi | 45 |
Strömberg, O. A. E........ | . I S 13, | Fi | 28 | Södermark, S...... |
| S | 4 |
Strömbom, S. G. M........ | ...... I | D | 32 | Söderqvist, C. G. F. | ..... I S 1, E 4 | , Jo 2 | |
Strömbäck, C.............. | ...... I | Jo | 13 | Söderström, 0. A. V. | I Jo 7, 17, 32; II | Fo | 3 |
Ståhl, M. D. E. (II) I Fö | 18, Fi 4, | E | 42 | Sölvén, A........ I | Ju 11, S 8, FI 16 | Fo 1 | |
Ståhle, A. N. O. K......... | ...... II | Fo | 6 | Sönnerlind, A. E. .. |
| E | 41 |
Ståhle, N.................. | ...... I | H | 36 | Söre, A............ | ......... I U 4, | H | 16 |
Stålfelt, M. G.............. | ...... I | E | 14 |
|
|
|
|
Sundberg, C. G. (I)........ | ...... I | K | 12 |
|
|
|
|
Sundahl, P. E............. | . I Ju 20 | E | 12 |
|
|
|
|
Sundelin, H................ | ...... I | Jo | 11 |
|
|
|
|
Sundelin, Å................ | ...... I | In | 23 |
| T. |
|
|
Sundfeldt, B............... | ...... II | Fo | 2 |
|
|
|
|
Sundfelt, R................ | ...... II | Fo | 5 | Tamm, K. G. L. H. | ............. I | Fi | 16 |
Sundin, R................. | ...... I | H | 19 | Tamm, S.......... |
| H | 28 |
Sundin, T. W.............. | ...... I | K | 2 | Taube, B. L. A. B. | ............. I | S | 28 |
Sundström, E.............. | ...... I | Ju | 14 | Tegendal, 0. E..... |
| H | 16 |
Sundström, E. V........... | ...... I | Ju | 20 | Tegnér, G........ | I S 14, 25, K 19, | In | 17 |
Sundström, N. W. (II)..... | . I S 15 | E | 27 | Tengelin, Å. E..... | ............. I | E | 10 |
Sunnerfelt, B. G........... | ...... I | E | 17 | Tengvik, N........ | ............. I | S | 18 |
Suwe, E. G................ | ...... I | Fö | 4 | Terner, J. E....... |
| Fö | 11 |
Svahn, 0. E............... | ...... I | S | 13 | Terstad, I. G. A. . . | ............. I | In | 14 |
Swartling, A. E. V. I Ju 30, | Fi 2, 16, | 24, | 36 | Tesch, N.......... |
| E | 22 |
Swartling, E. G............ | ...... I | Ju | 16 | Tham, W. R. S. .. . | ............. I | E | 21 |
Svartz-Malmberg, Nanna ... . | ...... I | In | 6 | Thapper, G. F. (II) | . I Fö 18, Fi 29, | In | 14 |
Svedberg, Ellen S. A. (II) .. | ...... I | E | 24 | Thedin, N. E...... | ........ I S 5 | E | 42 |
Svedberg, T................ | ...... I | U | 6 | Thelander, L. Th . . | ............. I | H | 26 |
Svennberg, I............... | ...... I | K | 16 | Thiis, H........... |
| E | 10 |
Svennilson, S. I..... I Fö 18, H 23, | 26, | 27 | Thomée, K. E. G. . | I | In | 2 | |
Svenonius, K.-H. E......... | ...... I | E | 4 | Thomson, A. N. I Ju 20, S 3, 32, H 23, | In 15 | ||
Svenson, Gärda (I)...... I | In 17; II | Fo | 3 | Thomson, H. E. (Lisa)........... I | In | 7 | |
Svenson, H. G. I........... | ...... II | Fo | 3 | Thorelli, H........ | ............. I | s | 1 |
Svenson, J. F. D........I | K 11; II | Fo | 3 | Thornander, T..... | ............. I | Ju | 9 |
Svensson, A. E............. | ...... I | S | 30 | Thorsell, K. A..... |
| K | 6 |
Svensson, D............... | I K 11, | Jo | 11 | Thorson, G. A..... | ............. I | E | 20 |
Svensson, G. A............. | ...... I | E | 34 | Throne-Holst, H. ... | ............. II | Fo | 4 |
Svensson, G. H. (II)....... | ...... I | E | 14 | Thulin, G. Ä. L. I Ju 11, 28, H 12, In | 1, | 18, | |
Svensson, G. L. (II>........ | ...... I | Jo | 20 |
| 22; | II | In |
Svensson, J. (II)........... | ...... I | H | 16 | Thun, F. V. (I) ... . | I S 6, 23, K 29 | , In 8 | |
Svensson, J U. (II)........ | . . 1 U 4 | , s | 17 | Thunborg, T. F. ... | . I S 16, Jo 15, | H | 36 |
Svensson, J. S............. | ... I K | 12, | 23 | Thurén, G. C. O. . . | ............. I | Ju | 12 |
Svensson, P. G. A. (II)..... | ...... I | Fö | 14 | Thuresson, E. O. ... | ......... I H 4, | 5, | 25 |
Svensson, S. 0............. | ...... I | S | 24 | Thörnberg, E. B. . . | ............ IS | 5, | 22 |
Svensson, S. P. (II)........ | ...... I | Fi | 35 | Thörnell, Ö. G..... | ............. I | Fö | 1 |
Svensson, Valborg.......... | ...... I | Fi | 21 | Tigerschiöld, K. M. | ............. II | Fo | 5 |
Svensson, W. (II)....... I | Fi 21, Jo | 25, | 34 | Tillaeus, A. V...... | .............. I | Fö | 15 |
Sverne, E, V............... | I Fi 20, | Jo | 15 | Tillinger, K. H. I. . |
| I< | 26 |
Swedberg, B. B. H......... | ...... I | Fö | 8 | Tjällgren, O. I,. (I) | .......... I K | 25, | 32 |
Swedborg, E. H............ | ...... I | Jo | 17 | Tolstoy, N......... | .............. II | Fo | 3 |
Swedenborg, J. E.......... | ...... I | E | 12 | Tomner, S......... | ............. I | E | 8 |
Svärd, H............... I | In 18; II | Fo | 4 | Topelius, G. Z..... | .............. I | E | 47 |
Svärdströni, K. F.......... | ...... I | Jo | 17 |
| I | H | 21 |
von Sydow, Chr......... I | Ju 20, H | 13, | 32 | Torssell, R......... | .............. I | Jo | 33 |
von Sydow, Chr. T. C. Hj. . | ...... I | E | 21 | Tottie, A. V. R. . .. | ____ I E 36, In | 10, | 15 |
von Sydow, G............. | ...... I | K | 13 | Tottie, M. P. Y. . . . | .............. I | In | 23 |
Sylvan, N. E.............. | ...... I | K | ii | Trolle, C. R....... | .............. I | Fo | 6 |
Sylwan, E. C.............. |
| K | 2 | av Trolle, U....... | .............. I | H | 18 |
Sylwan, A................. | . I Ju 8, | In | 15 | Tufvasson, K...... | .............. I | U | 4 |
Sällfors, C. T.............. | . . I Fö | >. K 1 | Tunhammar, E. I Ju 10, S 4, H 23, II | Fo | 2 | ||
Sätterberg, E. A........... | ...... I | Fi | 42 | Tynelius, E. G. A. . | .............. I | Fö | 15 |
Söderberg, E............... |
| Fo | 4 | Tängebcrg, O. H. . . | .............. I | Fi | 32 |
Söderberg, G............... | ...... 1 | Fö | 9 | Tånneryd, S. A. S. . |
| K | 20 |
Söderberg, K............... | . I II 18 | Fo 2 | Törngren, C. E..... | .............. 1 | S | 21 | |
Söderberg, N. O. F......... | ...... 1 | H | 24 | Törnqvist, K. G. G. | .............. I | E | 15 |
396
Riksdag sberättelsen,
U.
Uggla, C. A............IJu 31, E 26, H 24
Uhnbom, I. T............. I S 27, Fi 44
Ulf, B. L..................... I K 21, 26
Ulne, J. O..........I Fö 11, Fi 16, 30, E 45
Upmark, E. G. J........... I K 11, Jo 12
Utbult, K. B. (II) I K 4, Fi 39, Jo 5: II Fo 3
Utterström, C............. I H 11, 18, 24
Uulas, L......................... I In 21
V.
Vahlberg, G. E........I S 9, 16, H 13, 17, 23
Vallin, S. A...................... I K 17
Velander, C. G. (I)............... I Fi 43
Vieweg, O. K. H................. I Jo 29
Vigelsbo, S. J.................... I H 23
Vilhelmsson, E. E................I S 17, 20
Villard, B....................... I Fi 48
Vilmont, S. B. E................. I K 26
Vinell, K. T. I H 8,10,11,13,17, 37; II H
Virdesten, S. G.................. I E 4
Virgin, E........................ I Fi 18
Virgin, Ebba E. S................ I E 16
Virgin, G. I...................... I Jo 23
W.
von Wachenfeldt, G.............. I H 32
Wadell, A. V.................... IS 31
Wadén, I. P. J.................. I Fö 8
Wadenius, S. R............. I In 10, 19
Waern, B........................ II Fo 6
Wagnsson, R.............. I E 19, In 13
Wahlberg, E. C. A........ I Ju 16, S 7, 11
Wahlberg, G..................... I H 18
Wahlbäck, J. M..... I Ju 22, S 29, In 16
Wahlbärj, J...................... IS 6
Wahlgren, Å..................... I K 16
Wahlstedt, G. V. R. . . . I K 30; II F9, 5, 6
Wahlström, K.-O. A........... I S 7, 11, 16
Wahlund, S. G. W. (I) .. I S 6, Fi 33, Jo 31
Walberg, S. S.................... I Ju 12
Waldenström, J.................. I E 33
Waldenström, M. E............... I Fi 18
Wale, H......................... IS 12
Walin, A. G............... I Ju 16, 19, 24
Wallén, C. G..................... I E 14
Wallberg, C. E. F................ II Fi 1
Wallberg, F...................... I H 11
Wallenberg, J.................... IS 32
Wallenberg, M................ I H 13, 17
Wallentheim, A. V. (II) . . I S 11, E 21, 32
Waller, P........................ II Fo 6
Wallin, J. V..................... II Fo 5
Wallius, A. V.................... I Fi 47
Wallmark, L. J.................. II U 1
Wallner, K. O. G................ IS 2
Wangson, O. R............ I Ju 14, S 8
Wannfors, E..................... I H 33
Ward, K. S. V. (II). I Ju 30, H 5; II Fo 7
Wassberg, A. B. F............... I In 19
Wasteson, S. A. F................ I Fi 3
Wedlund, I<. E.................. I E 13
Wehlin, S........................ I H 25
Weibull, N. R. M................ I Jo 14
Weidenhaijn, I................... II H
Weijne, J. J. E.................. I E 21
Wejke, G. W.........I S 5, 28, E 7, In 3, 11
Welin-Berger, J. A. E............ IS O
Wellander, E. L.................. I Fi 4
Wennerberg, S. G................ I Ju 15
Wennmark, J. T. D.............. I Jo 26
Wennström, G. E................ I In 26
Werner, O. E. (I) .. I Ju 11, Fi 19, 43, E 27
Wernstedt, C. M................. I E 3
Wesslén, G...............I Jo 13, II Fo 5
Westborg, E..................... I Fi 38
Westerberg, L. B................. I In III
Westerberg, P. O................. II Fo 6
Westerberg, S.................... II Fo 2
Westerlind, E.................... I Fi 1
Westerlund, O........... I S 20; II Fo 2:
Westholm, D. A.................. I E 22
Westin, G....................... I Ju 2
Westin, G. E. N........... I E 25, 29, 39-
Westling, E. A...... I K 18, E 23, In 10>
Westling, O...................... I H 26
Westling, P. W. N............... I Fi 2
Westman, J. O................... I E 33
Westman, K. J. A............... I Jo 18
Westmar, Å..................... IS 14
Westrell, C. G................... I H 12
Wethje, E. J.................... II Fo 2
Wetter, E....................... I H 32
Wetter, F.................... I Ju 11, 26
Wetter, S. A. J. F............... II Fi 1
Wettergren, K. E. W. F.......... I E 2
Wetterhall, H. C. B.......... I Ju 15, 20
Wetterlind, Å. J. I U 5, H 13, 17, 32; II Fi 1
Wetterling, G. M................. I Ju 20
Wetterlindh, S. C. G............. I Ju 28
White, J. F...................... I In 11
Whitefield, N. L. H.............. I Fi 7
Wiberg, G....................... I E 38
Wiberg, H. Elisabeth............. IS 19
Wibom, T....................... II Fo 5
Wickberg, A. W.................. I H 33
Wickman, K..................... I H 36
Wickman, Å. G.................. I E 36
Wictorson, K. E................. I In 5
Widegren, S. A.................. I Fö 14
Widell, C. G........ I H 36, 37; II Fo 3
Widell, G. A................... I Fö 9, 18
Widén, A. (II)................... I E 13
Widmark, G. F. S................ I Fö 18
Widström, C.-F. A............... IS 15
Wiedesheim-Paul, G. H. . . I H 29; II Fo 4
Wieselgren, O. H................. I E 26
Wieslander, I. L................. I Ju 28
Wigelius, A...................... I Jo 3
Wigert, A. G. A............... I Fi 9, 42
Wigforss, Eva................... I E 37
Wigforss, F...................... I E 21
Wihlberg, E..................... IS 18
Wihlborg, A..................... I Ju 2
Wijkander, R. T................. II Fo 6
Wijnbladh, C. M. E........ I Ju 4, Fi 13
Wijnbladh, T. O. R.............. I K 21
Wikander, H. Chr...... I Ju 6, 17, K 5
Wiklund, D. (II)................. I Fi 21
Wiklund, Gertrud................ II Fo 3
Wiklund, H. O. E................ I Ju 5
Wiklund, H. W.................. I E 15
Personregister.
397
Wiklund, Signild....... | ......... I | E | 16 | Åberg, R. G. H. ... | .............. I | K | 17 |
Wikström, C........... | ......... I | Jo | 26 | Åbjörnsson, C. V. .. | .............. I | Fi | 43 |
Wikström, N. K....... | ......... I | E | 18 | Åfors, E........... | .............. I | H | 19 |
Wikström, Ruth I. C. . . | ...... I E | 13, | 42 | Ågren, E. O. T. . . . | .............. I | Ju | 7 |
| ......... I | H | 13 |
| .............. I | K | 4 |
Wilhelmsson, E. A..... | ......... I | Ju | 5 | Åhrberg, H. H. H. | .............. I | K | 27 |
Wilkens, S. P. A....... | ...... I Fi | ii, | 45 | Åhrén, U. E....... | ...... I Ju 20, | K | 19 |
Willers, U. E. W....... | ......... I | E | 26 | Åhsberg, G. B. V. . | .............. I | Iv | 6 |
Willny, H............. | ......... I | H | 3 | Åhström, G. O..... | .............. I | Fi | 44 |
Wiman, O............. | . I Ju 28; II | In |
| Åkerberg, O. H. (I) | .............. I | Fi | 21 |
Winberg, A. H......... | ......... I | s | 32 | Åkerman, B. W. .. . | .............. I | S | 18 |
Winberg, O. B......... | ......... I | H | 28 | Åkerman, E. Å. . . . | ........... I Jo | 11, | 33 |
Winbladh, A. Th....... | ......... I | Jo | 13 | Åkerman-Johansson, | Brita........ I S 5, | 25 | |
Winroth, C............ | ......... I | Jo | 2 | Åkerstedt, B. E. V. | .............. I | Fi | 42 |
Winroth, Chr.......... | ____I Ju 23, | S | 17 | Åkerström, E. O. (II)............ I | Fi | 45 | |
Wintzell, T............ | ......... I | Jo | 23 | Åkesson, N. H..... | ........ I U 4, | H | 16 |
Wirseen, Å............ | ......... I | K | 22 | Åkesson, N. O..... |
| 15 | |
Wirström, J. G. E..... | ......... I | Fö | 16 | Åkesson, O. A..... | .............. I | H | 21 |
Wistrand, K. (I) I Ju 9, | Fö 16, Fi 8, | E | 14 | Ålund, H.......... | .............. I | Jo | 13 |
Witting, N. 0.......... | ......... I | E | 36 | Åman, E. V. R. . .. | .............. I | E | 1 |
Wittrock, K. J. P...... | ......... I | Fö | 4 | Åman, O. V. (I) . . . | . . . I Ju 8, E 42, | H | 15 |
Wixell, N. F........... | ......... I | Jo | 30 | Åmark, S. O. F. .. . | . . . I K 19, H 23, | In | 10 |
Wohlin, E............. | ... I H 4, | In | 20 | Åsbrink, P. V...... | ....... I S 15, | K | 29 |
Wohlin, T. H.......... | ......... I | E | 23 | Åselius, K. Hj..... | ........... I S | 16, | 20 |
Wold, S. G............ | ......... I | Fi | 34 | Åseskog, S......... | .............. I | In | 18 |
Wolff, E............... | ......... I | In | 3 | Åstrand, B. I...... | .............. I | E | 15 |
Wollert, A. R.......... | ......... I | H | 34 | Åstrand, R. S...... | .............. I | E | 28 |
Wolontis, S............ | ......... I | E | 14 | Åström, H......... | .............. I | Jo | 27 |
Woxén, R............. | ... I E 12, | H | 24 | Åström, T. R...... | .............. I | Fö | 16 |
Wranne, N. H......... | ......... I | In | 22 | Åsvärn, G......... | .............. I | S | 25 |
Wulff, H. B........... | ......... I | E | 35 |
|
|
|
|
Wulff, K. E........... | ....... I Fi | 1, | 46 |
|
|
|
|
Wåhlstedt, B........... | ......... I | S | 18 |
|
|
|
|
Wåhlstrand, R. A...... | ......... I | E | 36 |
| Ä. |
|
|
Wärn, E. G............ | ......... I | Ju | 21 |
|
|
|
|
Wärn, T............... | ......... I | Fi | 1 | Älmeby, H....... | I H 14, I Fo 2; II | Fo | 4 |
Wärnsund, S. A......... | ......... I | Fö 18 |
|
|
|
| |
Y. Yllner, C. A. T......... | ......... I | S | 9 | Öberg, Märta (II) .. | Ö. .............. I | Fi | 21 |
Yngström, N. G......... | ......... I | Fö | 6 | öbrink, J. H...... | ..... I U 4, S 9, | H | 16 |
Ysander, D. T.......... | ......... I | E | 1 | Ödeen, S. A. E. . . . | ____ I Fö 6, 7, H | 6, | 35 |
Ytterborn, G. R......... | ......... I | Jo | 30 | Öhman, G. B...... | ..... I Fi 16, 26, | In | 18 |
|
|
|
| Öhman, Rodny .... | .............. II | Fo | 4 |
z |
|
|
| Öman, I........... | .............. I | In | 6 |
|
|
|
| Önnesjö, K. E. A. . | I | IC | 15 |
Zander, Å. G. V........ | ......... I | H | 10 | Örborn, K. A...... | .. I Ju 15, S 12, Jo | 26, | 29 |
Zetterberg, G. L........ | ......... I | K | 22 | örtegren, N........ | .............. I | S | 8 |
Zetterberg, K. Å. H..... | ......... I | E | 30 | Örtengren, P. I. . .. | .............. I | E | 14 |
Zettergren, W........... | ......... I | Jo | 5 | Östberg, Amanda . . | ............. II | Fo | 5 |
Zetlerquist, A. F........ | ......... I | In | 18 | Östberg, L. F. P. . . | .............. I | S | 10 |
Zickerman, S. O. G...... | ......... I | K | 11 | Öster, M. N....... | .............. I | IC | 18 |
Zimdahl, H............. | ...... I E | 10, | 12 | östergren, B....... | .......... I E | 14, | 47 |
von Zweigbergk, Eva .... | ... I E 37, | H | 36 | östergren, T. R. S. | ............. I | S | 9 |
von Zweigbergk, Å. C. . . | ....... I Ju | 3, | 31 | Österström, I...... | ............. 1 | S | 12 |
|
|
|
| Östlind, A. E...... | ............. II | Fo | 4 |
1 |
|
|
| Östlund, G........ | .............. I | H | 19 |
|
|
|
| östlund, J......... | ............. I | Ju | 9 |
Åberg, A. R. E......... | ......... I | Fö | 8 | östman, O......... | ....... I S 14, | Fi | 3 |
Åberg, K............... | ......... I | H | 23 | östrand, D. O..... | ............. I | S | 8 |
398
Riksdagsberåttelsen.
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.
A.
Abrahamsons stiftelse. Se Nääsutredning.
Aga. Se Kroppsaga.
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Se
Sjukhus.
Aktiebolags vinstmedel. Se Utskiftningsskattesakkunniga.
Allmänna handlingar: sakk. för utredn.
rör. tillämpningen av 1937
års lagstiftning om allmänna
handlingars offentlighet (1943 års
sekretessutredning)............ I Ju: 1
Allmänningsskogar. Se Häradsallmänningar.
Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för nyttjande
av till allmänt begagnande
upplåten allmän plats......... I In: 27
Anställningsulredning: 1948 års ... I Fi: 34
Arbetarskgddskommitté: 1938 års . . IS: 9
Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
Arbetsförmedlingstjånstemånnens pensionering.
Se Pensionsutredning.
Arbetskraftsutredning: 1949 års.... IS: 31
Arbelsledareutredningen:.......... I Fi: 29
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. ArbetskrafIsutredning,
Egnahem och
Utländsk arbetskraft.
Arbetsmarknadsstatistikkommittén .. IS: 27
A rbetsti dsreglering: arb etstidsutred
ningen.
...................... IS: 17
— utredn. rör. arbete på s. k. obekväm
arbetstid............... I Fi: 36
Arkeologiskt museum i Stockholm:
utredn. ang. upprättande av ... I E: 22
Arkivkommitté: försvarets........ I Fö: 8
Arkiv- och biblioteksfilmning: 1949
års sakk. rör.................. I E: 46
Arkivsakkunniga: 1940 års....... I E: 9
Artificiell insemination: sakk. för
lagstiftning rör............... I Ju: 25
Atomenergi: atomkommittén...... I E: 3
— rådgivande beredningen för frå
gor
rör. den internationella atomenergikontrollen
............... IU: 6
Auktorrältskommitlén............. I Ju: 13
Avbetalningsköp: utredn. om ny lagstiftning
rör................... I Ju: 23
— utredn. om provisorisk lagstift
ning
rörande avbetalnings- och
förskottsköp m. m............. I Ju: 10
Avdikningslän. Se Torrläggningsverksamheten.
Avgifter till kommun för nyttjande av
allmän plats. Se Allmän plats.
Avhorning. Se Tjurkalvar.
Avlopp. Se Vatten- och avloppssakkunniga.
B.
Bad. Se Folkbadsulredning.
Bakteriologisk krigföring• sakk. rör. I In: 23
Banlckommitté: 1945 års.......... I Fi: 1
Banklagssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 46
Barackförsäljningsnämnden....... IS: 15
Barnavård: 1946 års kommitté för
den halvöppna barnavården .... IS: 14
Barnfilm. Se Filmcensur.
Befälsutredningen................ I Fö: 14
Bensinskatt: utredn. ang. frågan om
rätt till restitution av skatt för
bensin, som användes vid jordbrukets
drift eller för yrkesmässigt
bedrivet fiske m. m....... I Fi: 39
Bernadotte: granskning av rapport
av Israels regering om mordet på
greve Folke Bernadotte af Wis
borg.
........................ It'': 8
Beskattning av äkta makar. Se Sambeskattningssakkunniga.
Besvärssakkunniga............... I Ju: 29
Bevillningsavgifter: utredn. för översyn
av förordningen ang. bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter......... I Fi: 14
Bibliotek. Se Arkiv- och biblioteksfilmning
och Folkbibliotekssakkunniga.
Biblioteksbiträden: 1947 års löneutredning
avseende vissa biblioteks
-
biträden ...................... I Fi: 26
Bidrag: producent- och kontantbidrag
för mjölk. Se Mjölk.
Biltrafik. Se Trafik.
Billraktorutredningen............. I Fö: 7
Bilrädespersonal. Se Laboratoriebitråden
och Personalutredning.
Blankettkommitté: 1948 års....... I Fi: 32
Bohuslän. Se Fiskelägen.
Bokutredningen.................. I E: 34
Bostadsförbättring: 1948 års sakk. för
vissa bostadsförbättringsfrågor .IS: 26
Bostadshus: 1947 års byggnadsmaterialutredn.
.................. IS: 18
Sakregister.
399
Bostadshus: bostadskollektiva kommittén
........................ IS: 25
Se även Egnahem.
Bostadskreditkassan. Se Realkreditutredningen.
Bränslekommission: statens....... II Fo: 5
Budget: utredn. ang. gällande budgeträtt
och nuvarande budgetpraxis
........................ I Fi: 37
Busslinjeutredningen............. I K: 28
Byggnadsarbeten: försvarsdepartementets
granskningsnämnd för. . I Fö: 4
Byggnadsmaterialutredning: 1947 års I S: 18
Byggnadssludier. Se Jordbrukets
byggnadssludiekommitté.
Byggnadsstyrelsen: 1947 års bygg -
nadsstyrelseutredning ........... I K: 22
Byggnadsreglering: byggnadssäsong
utredningen.
.................. IS: 3
— 1949 års investeringskommitté .IS: 32
By råchef slöner: utredn. rör. löneställningen
för byråchefer m. fl. högre
tjänstemän................... I Fi: 12
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 8
Chicago. Se Varumassa i Chicago.
Clearingnämnden................ I H: 11
D.
Decentraliseringsutredningen ...... I Ju: 8
Se vidare bl. a. Byggnadsstyrelsen,
Näringslivets lokalisering, Statens
järnvägar: 1947 års järnvägsutredning,
Torrläggningsverksamhetcn
samt Väg- och vallenbyggnadsverket.
Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen . I Fi: 27
Dissenterlagskommiltén........... I Ju: 2
Domkyrkosakkunniga av år 1946 . . 1 E: 5
Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
.................... I In: 13
Dövslumutredning: 1945 års...... I E: 19
E.
Egnahem: sakk. ang. vissa egnahems-
och arbetsmarknadsfrågor IS: 4
Ekonomiska föreningar: utredn. för
översyn av lagstiftningen om... I Ju: 4
Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.
Elbranschkommilté: 1947 års...... I H: 26
Elektrifieringsberedningen......... I Jo: 12
Elektronrörsutredning: 1945 års ... I Fö: 6
Elkraflulredningen av år 1943..... I K: 11
Enskild väg: utredn. ang. reglering
av rätten att hålla grindar över
enskild väg, till vilken statsbidrag
utgår........................ I K: 24
— 1948 års vinterväghållningsut
redning.
..................... I K: 25
Estlandssvenskarna: kommittén för I S: 10
Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör. europeiskt
ekonomiskt samarbete ... I U: 5
Se även Varumässa i Chicago.
Examina: utredn. om de juridiska
och statsvetenskapliga examina
m. m......................... I E: 36
Explosiva varor: 1942 års sakk. för
revision av förordningen ang. explosiva
varor................. I H: 12
Exportkreditnämnden............. I FI: 10
Expropriation: sakk. för utarbetande
av vissa tillämpningsföreskrifter
i anledning av ändringar
i lagen om expropriation m. m. . I Ju: 35
Se även Markutredningen.
F.
Fastighetsbildningssakkunniga..... I Ju: 15
Fastighetstaxeringssakkunniga: 1945
års.......................... I Fi: 22
Filmcensur: sakk. för översyn av
filmgranskningsverksamheten
m. m......................... I E: 37
Filmning. Se Arkiv- och biblioteksfilmning.
Firma. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.
Fiskelägen: utredn. rörande äganderättsförhållandena
inom vissa fis
-
kelägen i Bohuslän............ I Ju: 7
— sakk. för de bohusländska fiskelägenas
stadsplane- och byggnads
planeproblem.
................ I K: 4
Fiskeriutbildningskommittén....... I Jo: 5
Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och
Norrbottens län............... I Jo: 19
Fiskindustrikommitté: 1947 års____ III: 25
Fjärås Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploatering av
Fjärås Bräcka................ I Jo: 20
Flottningsutredning: 1946 års..... 1 Ju: 21
Flygforskningskommittén.......... I H: 24
Flyktingar: 1948 års kommitté för
utlandssvenskar och flyktingar. .IS: 7
Flyktingsnämnd: statens......... IS: 11
Flyktkapitalbyrån................ II U: 1
Folkbadsulredning: statens........ I In: 17
Folkbibliotekssakkunniga ......... I E: 6
Folkbokföringssakkunniga: 1949 års 1 Fi: 44
Folkpensioner: sakk. för indexregle
rade
folkpensioner............. IS: 6
Se även Änkepensioneringskommittén.
Folkpensionärernas bostadsförhållanden:
sakk. för utredn. rör...... IS: 19
Folkrättsbrott: utredn. rör. administrativa
föreskrifter för tillämpning
av straffbestämmelsen om folkrättsbrott
.................... I Ju: 26
Folkskolesakkunniga: 1945 års .... I E: 13
Se även Skoldisciplinutredning.
Fria sjukhusvården. Se Sjukhus.
400
Riksdagsberätt elsen.
Frivilligt försvarsarbete: kommittén
för........................... I Fö:
Föreningar. Se bl. a. Ekonomiska föreningar.
Företagsdemokrati: utredn. ang. företagsdemokrati
inom statsförvaltningen
....................... I Fi:
Förfogandelagen: sakk. för översyn
av allmänna förfogandelagen m.m. I Fo:
Förhandlingsrätt: 1948 års förhandlingsrättskommitté.
........... IS:
Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm ... I E:
Förskottsköp. Se Avbetalningsköp.
Försvaret. Se Frivilligt försvarsarbete.
Försvarets arkivkommitté......... I Fö:
Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsutredning.
Försvarets personalbehandlingsutred
ning.
........................ I Fö:
Försvarets samarbelsutredning..... I Fö:
Försvarets tjänsteförteckningsutred
ning.
........................ I Fö:
Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveriges
......................... I Fö:
Försvarsdepartementets gransknings
nämnd
för byggnadsarbeten..... I Fö:
Försvarsutredning: 1949 års...... I Fö:
Försäkringsanstalt. Se Utländsk försäkringsanslalt.
Försäkringsutredning: 1945 års.... I H:
Försöksgårdskommitlé: 1949 års .... I Jo:
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
Förvaltningsutredning: 1946 års militära
......................... I Fö:
G.
Garage: sakk. för utarbetande av allmänna
föreskrifter om garage .. I K:
Giftermålsbalken: utredn. om erfarenheter
från det praktiska rättslivet
ang. giftermålsbalkens tilllämpning.
.................... I Ju:
Giftstadgan. Se Insekter.
Glasindustrikommiité: 1946 års____ I H:
Gotlandskommitté: 1945 års....... I K:
Gruvorganisationskommittén....... I H:
Gruvutredning: 1945 års.......... I H:
Gränsbevakning. Se Kust- och gränsbevakningen.
Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbild
-
ningen av gymnastiklärare och
sjukgymnaster m. fl........... I E:
H.
Hamnutredning: 1944 års........ I K:
Hampodling. Se Lin- och hampodling.
Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges
handelsavtalsförhandlingar..... I H:
Handelskommission: statens...... II H
Se även Krisförvaltningen.
Handelspolitiska beredningen...... I H: 17
Handelspolitiska rådet............ I H: 13
Handelsulbildningskommittén...... I E: 15
Hjälporgan: utredn. om förbättrade
möjligheter för allmänheten att
komma i förbindelse med samhällets
hjälporgan (SOS-utredningen) I In: 22
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hushållslärarinnor: sakk. för utredn.
rör. organisation av lärarinneutbildningen
på det husliga området
m. m......................... I E: 16
Hyra: sakk. ang. hyressättningen i
staten tillhöriga fastigheter .... I Fi: 17
Hälsovårdsstadgan: 1948 års hälso
vårdsstadgekommitté.
......... I In: 20
Häradsallmänningar: 1947 års all
männingsutredning.
........... 1 Jo: 3
Högre skolor: sakk. för utredn. rör.
vissa krisproblem vid de högre
skolorna...................... I E: 48
I.
Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.
Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.
Tndustrikommission: statens...... II Fo: 2
Se även Krisförvaltningen.
Insekter: utredn. om skydd för pollenöverförande
insekter mot faran
av vissa bekämpningsmedel mot
skadeinsekter och ogräs........ I Jo: 33
Insemination: sakk. för lagstiftning
rör. artificiell insemination..... I Ju: 25
Insyn i företag: utredn. om ökad insyn
i enskilda företags ekonomiska
förhållanden (1947 års insyns
kommitté).
................... I Ju: 9
Internationell hjälpverksamhet:
svenska kommittén för........ I Fi: 18
1 nvesteringskommitté: 1949 års .... IS: 32
Israels regering. Se Bernadotte.
J.
Jaklutredning: 1949 års.......... I Jo: 26
Jordbrukarungdom. Se Lanlungdomskommittén.
Jordbrukets arbetskostnader: utredn.
rör. frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbets
-
kostnader m. m............... I Jo: 17
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté. I S: 12
Jordbruksforskning: utredn. ang. utbyggnaden
av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska
jordbruksfrågor m. m.......... I Jo: 35
Jordbrukskredit: lånenämnden för
sekundär..................... I Jo: 10
Jordbruksnämnd: utredn. rör. organisationen
av den prisreglerande
verksamheten på jordbrukets område
m. m.................... I Jo: 7
— 1949 års jordbruksnämndsutred
ning.
........................ I Jo: 8
15
52
1
21
30
8
19
13
2
1
4
18
15
29
9
8
32
19
16
35
1
20
2
32
Sakregister.
401
Jordbruksundervisning: utredn. rör.
yrkesutbildningen inom jordbruket
och skogshanteringen...... I Jo: 2
Jorddelningslagstiftning. Se Fastighetsbildningssakkunniga.
Jorderosionskommitté: 1949 års.... I Jo: 30
Juridisk examen. Se Examina.
Järnbruksutredning: 1948 års..... IS: 20
Järnväg: 1943 års järn vägskommitté JK: 12
— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m............ I K: 13
Se även Järnvägskorsning, Statens
järnvägar och Statsinlösen av
järnväg.
Järnvägsförbindelse: järnvägsutredningen
Ljusdal—norska gränsen . I K: 27
Järnvägskorsning: utredn. om fördelning
av kostnaderna för anordningar
vid korsning mellan järnväg
och ägoväg............... I Ju: 27
— 1948 års utredn. ang. järnvägskorsningar
.................... I K: 9
Järnvägskoslnadsutredning: 1942 års I K: 1
Järnvägstaxekommitté: 1948 års . . . I K: 23
K.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande................... I In: 6
Kinne-Klevautredningen.......... 1 H: 4
Kolleklivavtalsanställning. Se Anställningsutredning.
Kollektutredningen............... I E: 17
Iiommunallagskommitté: 1946 års.. I In: 8
Kommunalskattefrågor. Se Ortsav -
dragskommittén och Skatleutjämningsunderstöd.
Kommunikationer: utredn. ang. utbyggnad
av kommunikationsnätet
i norra Värmland.......... I K: 6
Kommuns rätt alt uttaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.
Konjunkturreglering. Se Inveslerings -
kommitté.
Konstutredning: 1948 års......... I E: 32
Konsulära sjöfolks- och sjöfarlsärenden:
utrikesdepartementets
nämnd för ................... I U: 4
Korsning. Se Järnvägskorsning.
Kraftlednings-skadeersättnings-sak
kunniga.
..................... JK: 14
Krigföring: sakk. rör. bakteriologisk
krigföring ............... I In: 23
Krigsavlöningsreglementet: utredn.
rör. översyn av............... I Fö: 12
Krigsförsäkringsnämnd: statens ... II: Fo: 1
Kriminalstalistikutredningcn....... I Ju: 36
Krisförvaltningen: överrevisionen för
krisförvaltningen.............. II Fo: 7
— krisförvaltningens effektivise
ringskommitté.
............... I H: 31
Se även Statistik.
Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom..... I Fi: 15
Se även Slröängar.
Kronolägenhetsutredning: 1948 års . I Jo: 22
Kroppsaga: sakk. rör. disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan
in. m. (1947 års skoldisciplinut
-
redning)...................... IH: 28
Kulturfond. Se Statens kulturfond.
Kungl. teatern. Se Lotterimedel.
Kust- och gränsbevakningen: löne
kommittén
för................ I Fi: 40
Iivalitetsforskning och konsumentupplysning:
1946 års utredn. ang.. . I H: 3
Kvarntorpsutredningen 1948....... I H: 5
Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten
och tjänster: sakk. för utredn.
av frågan om................. I E: 24
L.
Laboratoriebiträden: utredn. rör.
löneställningen för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal
i statens tjänst.......... I Fi: 5
Landsfiskalsutredning: 1947 års ... I In: 10
Lantungdomskommittén........... I Jo: 6
Lappar: utredn. av vissa frågor betr.
lapparna m. m................ I Jo: 1
Linnämnd: statens.............. I Jo: 11
Lin- och hampodling: utredn. om
fortsatt stöd åt lin- och hampod
lingen
m. m.................. I Jo: 32
Litterära och musikaliska verk. Se
A uktorrättskommittén.
Livsmedelskommission: statens .... II Fo: 3
Livsmedelssakkunniga: 1948 års ... I In: 2
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Lotskommitté: 1948 års........... IH: 28
Lotterimedel: utredn. rör. eu begränsning
av för Kungl. teatern erforderliga
lotterimedelsbidrag..... I H 9
Se även Statens kulturfond.
Lufträltssakkunniga: 1945 års (rör.
tredjemansskada m. m.)....... I Ju: 17
— 1946 års ("rör. nya privaträttsliga
bestämmelser på lufträttens område
i övrigt)................. I Ju: 6
— förberedande utredning rör. nya
offentligrättsliga bestämmelser för
luftfarten..................... i K: 5
Lån. Se Bostadsförbättring och Torrläggningsverksamheten.
Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.
Läkarutbildning: 1948 års läkarut
bildningskommitté.
............ 1 E: 35
Läkemedelsutredning: 1946 års .... I In: 9
Länsstyrelseutredning: 1948 års.... I In: 15
Lärarlönesakkunniga: 1941 års.... I Fi: 16
Lärarpensionssakkunniga: 1947 års. I Fi: 30
Lärobokskommilté; 1945 års....... I E: 18
Läroverk. Se Ilögrc skolor och Privatläroverk.
Lön: 1945 års lönekommitté..... I Fi: 2
— likalönskommittén............ I Fi: 24
2<i Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml.
Kiksilngsberttttclscn.
402
Riksdagsberättelsen.
Lön: lönekommittén för kust- och
gränsbevakningen............. I Fi:
— utredn. rör. avlöningsförmånerna
för utomlands stationerade tjänstemän,
m. m................. I Fi:
Se även bl. a. Arbetsledareutredningen,
Biblioteksbilräden, Byråchef
slöner, Krigsavlöningsregle
-
mentet, Laboratoriebitråden, Landsfiskalsutredning,
Lärarlönesakkunniga,
Maskinistpersonal, Militära
läkarlöneutredningen, Personalutredning,
Privatläroverk, Prästlönekommitté,
Tjänsteförteckning, Universitet
och Utrikesförvaltningen.
M.
Markutredningen................ 1 Ju:
Marshallorganisationen. Se Varumassa
i Chicago.
Maskinistpersonal: 1947 års löneutredning
avseende maskinistpersonal
m. fl..................... I Fi:
Medborgarskap: sakk. för nordiskt
samarbete på medborgarskapsrättens
område............... I Ju:
Militära läkarlöneutredningen..... I Fi:
Mjölk: utredn. för översyn av bestämmelserna
om producent- och
kontantbidrag för mjölk till vissa
mindre jordbruk.............. I Jo:
Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) 1 Fö:
Museisakkunnige: 1946 års (ang.
upprättande av ett arkeologiskt
museum i Stockholm)......... 1 E:
Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.
Musikutredning: 1947 års........ 1 E:
N.
Nationalmuseiutredningen.........
Naturskyddsutredningen..........
Nordiskt samarbete: delegerade för
nordiskt samarbete på lagstiftningens
område...............
— ombud i det gemensamma utskottet
för nordiskt ekonomiskt
samarbete....................
Se även Auktorrättskommittén,
Avbetalningsköp, Ekonomiska föreningar,
Insemination, Luftråttssakkunniga,
Medborgarskap, Sjömanskommitté,
Strafflagberedningen,
Straffrättskommittén samt
Varumärkes- och firmalagstiftningen.
Norrlandskuslens biltrafik. Se Trafik.
Norrländska jordbruksfrågor. Se
Jordbruksforskning.
Nya rättegångsbalken. Se Processnämnden.
Nyetableringssakkunniga..........
Nykterhetskommitté: 1944 års..... | I Fi: | 21 |
N åringsråttsutredningen........... | I H: | 20 |
Näringslivets lokalisering: utredn. |
|
|
ang.......................... | 1 H: | 23 |
Nääsutredning: 1949 års......... | I E: | 41 |
Nötkreatur. Se Tjurkalvar.
O.
OEEC. Se Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete.
Offentlig handling. Se Allmänna
handlingar och Spionerimål.
Operan. Se Lotterimedel.
Ordningsstadgan: sakk. för översyn
av ordningsstadgan för rikets stä
-
der m. m..................... I In: 26
Oftjanisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete
och Varumässa i Chicago.
Ortsavdragskommittén............. I Fi: 43
P.
Pansarhinderutredning: 1947 års . . I Fö: 10
Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete
och Varumässa i Chicago.
Partiellt arbetsföra: kommittén för .IS: 1
Pensionsutredning: 1944 års...... I Fi: 20
— 1947 års lärarpensionssakkunniga I Fi: 30
— pensionsutredningen (rör. privat -
anställda).................... III: 21
— sakk. rör. arbetsförmedlingstjän
stemännens
pensionering....... IS: 23
— 1948 års pensionsålderskommitté I Fi: 35
Personalbehandlingsutredning: försvarets
....................... I Fö: 19
Personalutredning: utredn. ang. anställningsförhållandena
för viss
biträdespersonal i statens tjänst
(1947 års biträdesutredning) .... I Fi: 25
— 1947 års löneutredning avseende
maskinistpersonal m. fl........ I F''i: 6
Se vidare bl. a. Arbetstidsreglering.
Polisutbildningskommitté: 1948 års . I In: 19
Polisutredning: 1948 års......... I In: 18
Polisutrustningskommittén ........ I In: 1
Potatisindustriutredningen......... I Jo: 23
Priskontroll: förhandlingsdelegation
för direktiv för priskontrollen .. I Fo: 2
Priskonlrollnämnd: statens....... II Fo: 4
Prisreglering. Se Jordbruksnämnd.
Privatanställdas pensionering: utredn.
rör..................... I H: 21
Privatläroverk: 1944 års lönekom
mitté
för privatläroverken..... I E: 11
Processnämnden................. I Ju: 5
Producent- och kontantbidrag för
mjölk. Se Mjölk.
Professorslöner. Se Universitet.
Prästerliga befattningar: sakk. för utredn.
av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten
och tjänster.................. I E: 24
40
51
20
6
22
28
34
7
22
27
2
18
24
27
18
Sakregister.
403
Prästlunekommitté: 1946 års......
Prästmöte: utredn. om ändrade bestämmelser
betr. prästmöte m. m.
Psykopatvårdsutredning: 1947 års. .
R.
Rapport om mordet på greve Folke
Bernadotte af Wisborg. Se Bernadotte.
Rationalisering inom statsförvaltningen:
1949 års rationaliserings
utredning.
....................
Se även Besvärssakkunniga,
Statsbidrag: allmänna statsbi
dragsutredningen
och Torrläggningsverksamheten.
Realkreditutredningen.............
Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommittén.
Resereglementet: utredn. ang. översyn
av allmänna resereglementet
in. m.........................
Restitulionsnämnden..............
Revisionsutredning: 1948 års......
Riksdagsrevisorerna: utredn. ang.
riksdagens revisorers och statens
sakrevisorers granskningsrätt beträffande
statskontrollerade aktiebolag
(1948 års revisionsutredning)
.........................
Riksheraldikerämbetet: utredn. rör.
Rysslandssvenskar. Se U nderstödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågösvenskorna. Se Estlandssvenskarna.
Rättegångsbalken. Se Processnämnden.
Rätthjälpskommitté: 1949 års .....
Rättskemiska laboratoriet: utredn.
rör. statens rättskemiska laboratoriums
framtida arbetsuppgifter
m. m.........................
Röbäcksdalen. Se Jordbruksforskning.
S.
Sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Försvarets samarbetsutredning
och Nordiskt samarbete.
Sambeskattningssakkunniga.......
Sekretessutredning: 1943 års......
Sekundär jordbrukskredit: lånenämnden
för ......................
Sinnessfukvård: statens sinnessjukvårdsberedning.
...............
— 1947 års psykopatvårdsutredning
— 1949 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens
utbildning.
Sinnesslöa: 1948 års sinnesslövårdssakkunniga.
..................
Sinnesundersökningar i brottmål: utredn.
om anvisningar för bedrivandet
av sinnesundersökningar i
brottmål.....................
f E: | 23 | Sjukgymnaster: utredn. om upprät- |
|
|
|
| tande av ett institut i Lund för |
|
|
I E: | 31 | utbildning av sjukgymnaster . . . | I E: | 38 |
I In: | 12 | Se även Gymnastiklärare. |
|
|
|
| Sjukhus: statens sjukhusutredn. av |
|
|
|
| år 1943 ...................... | 1 In: | 5 |
|
| — sakk. för andliga vården vid sjuk-husen ........................ — fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå- | I E: | 1 |
|
| gornas lösande vid vissa arméns | I Fö: | 5 |
I Ju: | 30 | -—• sakk. för fria sjukhusvården . . | I In: | 16 |
rör. akademiska sjukhuset i Upp-sala .......................... | I In: | 25 | ||
|
| |||
|
| Sjuksköterskor: 1946 års kommitté |
|
|
|
| för sjuksköterskeutbildningen ... | I In: | 7 |
I Fi: | 41 | Sjömanskommitté: 1946 års....... | I H: | 16 |
Sjömansskaiteutredningen......... Skatt. Se Bensinskatt, Bevillningsav- | I Fi: | 11 | ||
|
| |||
|
| gifter, Ortsavdragskommittén, Taxe-ring, Sjömansskatteutredningen och |
|
|
I Fi: I Fi: | 49 2 8 | Utskiftningsskattesakkunniga. | I Fi: | 19 |
ang. grunderna för skatteutjäm-ningsunderstöd åt synnerligt skat-tetyngda kommuner m. m...... | I Fi: | 50 | ||
|
| |||
|
| Skalteutredning: 1949 års......... Skifferolja. Se Kvarnlorpsutredningen | I Fi: | 45 |
I Fi: | 8 | 1948. |
|
|
I E: | 43 | Skogshantering. Se Jordbruksunder-visning. Skogshärbärgesulredning: 1945 års . | I S: | 2 |
|
| Skogsstatistikulredninqen.......... | I Jo: | 31 |
|
| Skogstaxeringssakkunniga: 1947 års | I Fi: | 10 |
I Ju: | 34 | skogsvårdslagstiftningen m. m... | I Jo: | 13 |
Se även Häradsallmänningar. |
|
| ||
|
| Skoindustri. Se Skoutredning. | I S: | 28 |
I In: |
| Skoldisciplinutredning: 1947 års... | I E: | 28 |
| Skolkommission: 1946 års........ Skolkökslärarinnor. Se Hushållslära- | 1 E: | 21 | |
| ||||
|
| rinnor. |
|
|
|
| Skolor. Se Folkskolesakkunniga och Skolutredning: försvarets......... | I F’ö: | 11 |
|
| — 1948 års tekniska............ | I E: | 33 |
|
| Skolöverstyrelsesakkunniga........ | 1 E: | 45 |
I Fi: I Ju: | 3 1 | Skoutredning: 1945 års........... | 1 H: | 14 |
Skyddsrumsutredning: 1948 års.... | I In: | 14 | ||
I Jo: | 10 | trafikkommission.............. Slöjdlärarulbildning. Se Nääsutred- | I K: | 29 |
I In: | 11 | ning. |
|
|
I In: | 12 | Smäbruksutredningen............. Småföretagare inom industri och hant- | I Jo: | 25 |
I In: | 24 | verk: utredn. för småföretagens | I It: | 30 |
I In: | 21 | Social upplysning: kommittén för . . | I S: | 5 |
|
| Socialvårdskommillén............. | 1 S: | 8 |
|
| Sockernämnd: statens............ | 1 Jo: | 9 |
|
| SOS-utredningen................. | I In: | 22 |
I Ju: | 33 | Sparbankssakkunniga: 1948 års . . . | I Fi: | 38 |
404
Riksdagsberättelsen.
Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande
spioneri m. m.................
Sladsläkarulredning: 1939 års.....
Stadsplanfväsendet: kommittén för
stadsplaneväsendets omorganisation
..........................
Statens bränslekommission........
Statens jlyktingsnämnd...........
Statens handelskommission........
Se även Krisförvaltningen.
Statens industrikommission........
Se även Krisförvaltningen.
Statens järnvägar: 1942 års järnvägskostnadsutredning.
............
— 1947 års j ämvägsutredning ... .
— 1947 års tågfärjekommitté ....
— 1948 års personalkommission vid
statens järnvägar.............
Statens krigsförsäkringsnämnd.....
Statens kulturfond: 1948 års utredn.
om en statens kulturfond......
Statens linnämnd................
Statens livsmedelskommission......
Statens priskontrollnämnd.........
Statens reproduktionsanslalt. Se Tryckeriutredning.
Statens rättskemiska laboratorium:
utredn. rör. statens rättskemiska
laboratoriums framtida arbetsuppgifter
m. m................
Statens sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.
Statens trafikkommission.........
Statens utlänningskommission.....
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Se Veterinärhögskolan.
Statistik: arbetsmarknadsstatistikkommittén
...................
— 1948 års statistikutredning ....
— kriminalstatistikutredningen . . .
-— skogsstatistikutredningen......
— utredn. rör. organisationen av
statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan ....................
Statsbidrag: allmänna statsbidrags
utredningen.
..................
-— 1949 års statsbidragssakkunniga
för ålderdomshem.............
Slalsdepartementen: sakk. ang. frågor
berörande organisation av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdeparte
menten.
......................
Statsförvaltningen. Se Företagsdemokrati
och Rationalisering.
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo
mens
värde m. m.............
Statsvetenskaplig examen. Se Examina.
Sleninduslriutredning: 1946 års . . .
Stipendier: utredn. rör. stipendier
för högre vetenskapliga studier ..
I | Ju: | 18 |
1 | In: | 4 |
I | K: | 19 |
II | Fo: | 5 |
I | S: | 11 |
II | H |
|
11 | Fo: | 2 |
I K: | 1 |
I K: | 21 |
I K: | 18 |
I K: | 26 |
II Fo: | 1 |
I H: | 29 |
I Jo: | 11 |
II Fo: | 3 |
II Fo: | 4 |
I In: | 3 |
II Fo: | 6 |
II In |
|
I S: | 27 |
I Fi: | 33 |
I Ju: | 36 |
I Jo: | 31 |
I Fo: | 3 |
I S: | 29 |
I S: | 30 |
I Fi: 27
I K: 10
I H: 2
I E: 44
Stockholms högskola: 1947 års sakk.
för utredn. rör. Stockholms högskolas
framtida ställning.......
Strafflagberedningen..............
Slraffrättskommittén..............
Ströängar: utredn. rör. indragning av
ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens
län, m. m....................
Städer. Se Ordningsstadgan.
Svenska Unescokommittén........
Synkravskommittén...............
T.
Tandläkare: sakk. för utredn. rör.
den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande .............
Tandläkarhögskolor: kommittén för
utrustning av tandläkarhögskolan
i Malmö samt tandtekniker- och
och tandsköterskeskolor m. m. ..
— sakk. för förhandlingar med
Stockholms stad och Malmö stad
rör. visst samarbete mellan dessa
städer och vederbörande tandläkarhögskolor
................
-— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö.......
Tandläkarinslitut. Se Tandläkarhögskolor.
Tandsköterskeskolor. Se Tandläkarhögskolor.
Tandteknikerskolor. Se Tandläkarhögskolor.
Taxering: sakk. för undersökning
rör. taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering
(1945 års fastighetstaxeringssakkunniga).
..........
— sakk. för överarbetning av för
slag
till ändrade grunder för taxering
av skogsmark och växande
skog (1947 års skogstaxeringssakkunniga).
....................
— utredn. ang. rätt för kommun att
träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet.
..................
— utredn. rör. inrättande av ett
centralt administrativt organ för
likformighet vid taxeringen m. m.
(1947 års taxeringssakkunniga) .
— utredn. om vidgad rätt att vid
taxering erhålla avdrag för utländska
skatter...............
Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
.....................
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning.................
Tjurkalvar: utredn. rör. avhorning
av tjurkalvar.................
Tjänsteförteckning: försvarets tjänsteförteckningsutredning.
......
•— 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
.......................
I E: 26
1 Ju: 12
1 Ju: 11
1 Jo: 16
1 E: 42
I S: 13
I E: 29
I E: 25
1 E: 39
I E: 40
I Fi: 22
I Fi: 10
1 Fi: 7
I Fi: 9
I Fi: 48
I E: 12
T E: 33
I Jo: 21
I Fö: 2
I Fi: 47
Sakregister.
405
Torrläggningsverksamheten: 1948 års
utredn. om torrläggningsverksam
hetens
organisation............ I Jo: 24
Trafik: busslinjeutredningen...... 1 K: 28
■— 1949 års skärgårdstrafikkom
mission.
...................... I K: 29
— Stor-Stockholms trafikutredning
av år 1949 ................... I K: 30
— utredn. om norrlandskustens biltrafik
........................ I K: 32
Se även Järnväg.
Trafikförfattningssakkunniga: 1944
års .......................... 1 K: 3
Trafikkommission: statens........ It Fo: 6
Trafikngkterhetsutredning: 1949 års I K: 31
Tredjemansskadesakkunniga. Se Lufträltssakkunniga:
1945 års.
Tryckeriutredning: 1946 års...... I Jo: 15
Trycksakskommittén.............. I Fi: 4
Tullförhandlingskommitté: 1948 års. 1 H: 8
— 1949 års ................... I H: 37
Turistutredningen................ I H: 33
Tyskgruvekommittén.............. 1 H: 6
Tyskmedelskommittén............. I U: 2
Tågfärjor: 1947 års tågfärjekom
mitté.
....................... I K: 18
Täckdikning: kommittén för maskinell
....................... I Jo: 14
U.
Underofficcrssakkunniga: marinens. I Fö: 17
Understödsnåmnden för Rysslandssvenskar.
..................... IU: 3
Undervisning. Se bl. a. Dövstumutredning,
Examina, Folkskolesakkunniga,
Handelsutbildningskommittén,
Hushållslärarinnor, Jordbruksunderoisning,
Läkarutbildning,
Polisulbildningskommitté,
Sinnessjukvård, Sjukgymnaster,
Sjuksköterskor, Skolkommission,
Skolutredning, Tandläkare, Universitet,
Varubud och Värnpliklskommitté.
Unescokommitién: svenska........ 1 K: 42
Ungdomsfängelseanstalt: utredn. om
ny sluten ungdomsfängelseanstalt I Ju: 37
Ungdomsvårdskommittén.......... I Ju: 14
Universitet: 1945 års universitetsberedning.
................... 1 E: 14
— 1948 års universitetslönekom
mitté.
....................... I Fi: 31
— utredn. rör. ökning av antalet
medicine studerande vid universitetet
i Lund ............... I E: 7
Se även Examina.
Universiletskanslersämbctel: utredn.
rör........................... I E: 47
U ppbördssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 42
Upphandlingssakkunniga: 1946 års. I Fi: 23
Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till
restaurering av............... I E: 10
Utbildning. Se Undervisning.
Utlandssvenskar: 1948 års kommitté
för utlandssvenskar och flyktingar IS: 7
Utländsk arbetskraft: beredningen
för........................... IS: 16
Utländsk försäkringsanstalt: utredn.
rör. utländsk försäkringsanstalts
rätt att driva försäkringsrörelse i
Sverige....................... I H: 34
Utländska skatter. Se Taxering.
Utlänningskommission: statens. ... II In
Utlänningskommitté: 1949 års..... I Ju: 28
Utomlands stationerade tjänstemän.
Se Lön.
U tomprocessuell rättshjälp. Se
Rättshjälpskommitté.
Utrikeshandeln: 1947 års kommitterade
för utrikeshandelsfrågor ... I H: 22
Utrikespolitik: redaktionsnämnden
för utgivandet av en framställning
över Sveriges utrikespolitik under
det andra världskriget......... IU: 1
Utrikesförvaltningen: utrikesförvaltningens
lönenämnd............ IU: 7
Ulskiflningsskattesakkunniga: 1949
års.......................... I Fi: 13
V.
Valulakontoret................... Il Fi
Varubud: kommittén för yrkesutbildning
åt varubud m. fl....... I E: 4
Varumärkes- och firmalagstiftningen:
förberedande utredn. rör. revision
av........................... I Ju: 3
— utredn. rör. revision av....... I Ju: 31
Varumåssa i Chicago: kommitté för
svenskt deltagande i Marshallorganisationens
varumässa i Chicago
den 7—19 augusti 1950 .... I H: 36
Vatten- och avloppssakkunniga: 1946
års.......................... I K: 17
Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i ...................... I Ju: 19
Veterinärhögskolan: utredn. rör. gemensam
styrelse för veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska
anstalt m. m........... I Jo: 4
Vinstmedel. Se Utskiftningsskallesakkunniga.
Väg. Se Enskild väg och Järnvägskorsning.
Väghållningen: utredn. för vissa frågor
rör. den enskilda väghåll
-
ningen m. m.................. JK: 7
Vägmarksersältningssakkunniga .... I I<: 15
Väg- och vattenbyggnadsverket: 1947
års utredn. rör. decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket
....................... I K: 20
Vågrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.
Vägspärrar. Se Pansarhinder.
Värnpliktskommilté: 1948 års..... 1 Fö: 3
Växlskyddsutredning: 1949 års .... I Jo: 28
Y.
Yrkesinspektionen: kommittén för
utredn. av partsrepresentation
inom yrkesinspektionens distrikt I S: 22
406
Riksdagsberättelsen.
Yrkesmässig biltrafik. Se Trafik.
Yrkesutbildning. Se J ordbruksundervisning.
Å.
Ålderdomshem. Se Statsbidrag.
Ä.
Ägofredsutredning: 1949 års...... I Jo: 27
Ägoväg. Se Järnvägskorsning.
Änkepensioneringskommittén...... IS: 24
Årvdabalkssakkunniga............ I Ju: 16
Ö.
Örlogsbasutredning: 1948 års...... I Fö: 16
överrevisionen för krisförvaltningen. II Fo: 7
Innehållsförteckning.
Allmänna berättelsen.
Sid.
Justitiedepartementet...................... 2
Utrikesdepartementet...................... 2
Försvarsdepartementet..................... 9
Socialdepartementet...................... 9
Kommunikationsdepartementet.................. 10
Finansdepartementet...................... 13
Ecklesiastikdepartementet.................... 14
Jordbruksdepartementet..................... 14
Handelsdepartementet..................... 15
Inrikesdepartementet...................... 17
Folkhushållningsdepartementet.................. 18
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.
J. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju).................... 20
Utrikesdepartementet (U)............... 62
Försvarsdepartementet (Fö)................... 66
Socialdepartementet (S)..................... 81
Kommunikationsdepartementet (K)..... 112
Finansdepartementet (Fi)....................135
Ecklesiastikdepartementet (E)..................178
Jordbruksdepartementet (Jo)...................222
Handelsdepartementet (H)....................254
Inrikesdepartementet (In)....................283
Folkhushållningsdepartementet (Fo)................313
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet......................317
Finansdepartementet......................318
Handelsdepartementet.....................319
Inrikesdepartementet......................320
Folkhushållningsdepartementet..................321
Bil. A. Lotterimedel......................329
Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....332
Bil. C. Betänksnden m. m., utkomna från trycket under år 1949 . . . 378
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 381
Sakregister > » » » » > » . . 398