till 1949 års riksdag om råd i rikets styrelsesig tilldragit;
Framställning / redogörelse 1949:Rber
BERÄTTELSE
till 1949 års riksdag om råd i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Drottningholms slott den S januari 1949.
Justitiedepartementet.
I samband med processreformens ikraftträdande den 1 januari 1948 ha
nya hovrätter trätt i funktion, för Västra Sverige i Göteborg och för Nedre
Norrland i Sundsvall, varjämte åklagarväsendet inordnats under ett chefsämbete,
riksåklagarämbetet.
Omorganisationen av fångvårdens anstaltsväsende har fortsatt. Under
år 1948 har inrättats en ny koloni vid Skåltjärn shyttan i stället för kolonien
Stöpsjön, som avvecklats.
Statens uppfostringsanstalt å Bona har nedlagts.
Utrikesdepartementet.
Kungl. Maj :t utsåg den 9 april 1948 ombud till Förenta Nationernas
generalförsamlings extra möte för behandling av Palestinafrågan, vilket
öppnades i New York den 16 april och avslutades den 14 maj 1948.
Kungl. Maj :t utsåg den 11 juni 1948 ombud till Förenta Nationernas generalförsamlings
tredje ordinarie möte, vilket öppnades i Paris den 21 september
och ajournerades den 12 december 1948.
En redogörelse för förhandlingarna vid Förenta Nationernas generalförsamlings
andra ordinarie möte i New York 1947 har utgivits av trycket genom
utrikesdepartementets försorg. En motsvarande redogörelse för förhandlingarna
under år 1948 kommer likaledes att utgivas genom departementets
försorg.
Den 19 januari 1948 meddelades franska utrikesministeriet
i Paris om Sveriges anslutning i egenskap av tillfällig medlem till den mellan
Frankrike, Italien, Nederländerna och den belgisk—luxemburgiska ekonomiska
unionen den 18 november 1947 i Paris upprättade multilaterala
kompensationsordningen på betalningsom rådet.
Den 20 januari 1948 undertecknades i Rom med Italien en h andel söverenskommelse
och ett specialprotokoll rörande vissa betalningar.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19/i9. 1 saml.
Riksdagsberättelsen.
2
Riksdagsberuttelsen.
Den 30 januari 1948 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med D anmark
rörande betalningarna.
Den 2 februari 1948 undertecknades i Bryssel en överenskommelse rörande
handelsutbytet med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen under år 1948.
Den 11 februari 1948 växlades i Washington memoranda med Amerikas
Förenta Stater rörande vissa modifikationer i överenskommelsen
den 24 juni 1947 rörande tillämpningen av handelsöve rensko mm
elsen den 25 maj 193 5.
Den 21 februari 1948 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Finland angående varuutbytet och betalningarna under
perioden den 1 februari 1948—den 31 januari 1949.
Den 8 mars 1948 undertecknades i Köpenhamn en konvention mellan
Sverige, Danmark och Norge om erkännande och verkställighet
av domar i brottmål. Konventionen ratificerades
av Kungl. Maj :t den 4 juni 1948. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Köpenhamn den 22 juli 1948.
Den 11 mars 1948 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Danmark angående varuutbytet under tiden den 1 februari 1948—
den 31 januari 1949.
Den 16 mars 1948 uppsades i Paris med ministeriell note det svenskfranska
betalnings a vtal et av den 26 juni 1945.
Den 16 mars 1948 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz angående
utbyte av praktikanter.
Den 18 mars 1948 undertecknades i Buenos Aires en luftfartsöverenskommelse
med Argentina.
Den 24 mars 1948 undertecknades för Sveriges del slutakten vid
Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råds konferens
i Ha va na för handels- och sysselsättningsfrågor.
Den 30 mars 1948 undertecknades för Sveriges del i Washington ett internationellt
veteavtal.
Den 30 mars 1948 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet under april månad 1948.
Den 10 april 1948 växlades i Stockholm ministeriella noter med Nederländerna
angående varuutbytet.
Den 2 och 10 april 1948 växlades i Baden-Baden noter med franska militärregeringen
i Tyskland rörande varuutbytet och betalningarna
med franska ockupationszonen i Tyskland.
Den 12 april 1948 undertecknades i Stockholm med Österrike en
varuutbytes överenskom mel se och en betalningsöverensk
o m in e 1 s e.
Den 15 april 1948 växlades i Prag ministeriella noter med Tjeckoslovakien
angående godkännande av ett protokoll rörande handels- och
betalning-sf örbin del serna.
U trikesd e partementet.
3
Den 16 april 1948 undertecknades för Sveriges del i Paris en konvention
angående europeiskt ekonomiskt samarbete. Konventionen
ratificerades av Kungl. Maj :t den 30 juni 1948. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 28 augusti 1948.
Den 10 och 16 april 1948 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
angående förlängning för tiden den 1 mars—den 30 juni 1948 av
modus-vivend i-överens k onnn elsen den 17 juli 1947.
Den 19 april 1948 undertecknades i Berlin ett protokoll med Förenta Staternas—Storbritanniens
militärregeringar i Tyskland rörande handel och
betalningar med Förenta Staternas — Storbritanniens
ockupationszoner i Tyskland.
Den 22 april 1948 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna
under tiden den 1 maj 1948—den 30 april 1949.
Den 23 april 1948 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del ratificera följ
ande av världs po stkongressen i Paris den 5 juli 1947
undertecknade överenskommelser, nämligen världspostkonventionen med
slutprotokoll, avtalet angående assurerade brev och askar med slutprotokoll,
avtalet angående postpaket med slutprotokoll, avtalet angående postanvisningar,
avtalet angående postgirorörelsen, avtalet angående postförskott, avtalet
angående inkasseringar samt avtalet angående abonnemang å tidningar
och andra periodiska skrifter. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris
den 12 juni 1948.
Den 23 och 26 april 1948 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
angående godkännande av den blandade svensk-franska kommissionens
protokoll av den 19 april 1948 rörande varuutbytet.
Den 29 april 1948 undertecknades i Oslo med Norge en varuutbytesöverenskommelse
och en betalningsöverenskommelse.
Den 29 april 1948 undertecknades i Oslo ett avtal med Norge om vissa
fiskerifrågor.
Den 30 april 1948 undertecknades i Bern med Schweiz en varuutbytesöverenskommelse
och en betalningsöverensko inni
e 1 s e.
Den 6 maj 1948 undertecknades i Karachi en luftf artsöverenskommelse
med Pakistan.
Den 21 maj 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Danm
ark rörande handeln med fisk.
Den 21 maj 1948 undertecknades i New Delhi ett luftfartsavtal
med Indien.
Den 21 maj 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 22 maj 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet under tiden den 15 april 1948—den
15 april 1949.
4 Riksdagsberättelsen.
Den 3 juni 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Belgien
rörande varuutbytet.
Den 4 juni 1948 växlades i Wellington ministeriella noter med Nya
Zeeland rörande upphävande av passviserin g stvånget.
Den 7 juni 1948 undertecknades i Ankara med Turkiet en handelsöverenskommelse
och en betalningsöverensko inni
e 1 s e.
Den 9 juni 1948 undertecknades för Sveriges del i New York ett av Förenta
Nationernas generalförsamling den 20 oktober 1947 godkänt protokoll
angående vissa ändringar av internationella konventionen
av den 30 september 1921 för undertryckande av handeln med
kvinnor och barn samt konventionen av den 11 oktober 1933
för undertryckande av handeln med myndiga k vinn or.
Den 10 juni 1948 undertecknades för Sveriges del i London en internationell
konvention för betryggande av säkerheten
för människoliv till sjöss och ett slutprotokoll.
Den 11 juni 1948 undertecknades i Rom ett protokoll med Italien rörande
varuutbytet och betalningarna.
Den 12 juni 1948 växlades i Washington memoranda med Amerikas
Förenta Stater rörande tillämpningen av handelsöverenskomm
e 1 s en av den 25 maj 1935.
Den 19 och 22 juni 1948 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
angående förlängning av det svens k- franska betalningsavtalet
av den 21 juni 1945.
Den 23 juni 1948 undertecknades i Berlin en överenskommelse med sovjetryska
militäradministrationen i Tyskland rörande handeln och betalningarna
med sovjetryska ockupationszonen i Tyskland.
Den 25 juni 1948 undertecknades i Athen med Grekland ett handelsavtal
och ett betalningsprotokoll.
Den 25 juni 1948 växlades i Baden-Baden noter med franska militärregeringen
i Tyskland rörande varuutbytet och betalningarna med
franska ockupationszonen i Tyskland.
Den 26 juni 1948 undertecknades för Sveriges del i Paris ett protokoll
angående fastställande av vissa ändringar i konventionen rörande
internationella utställningar av den 22 november 1928.
Den 30 juni 1948 växlades i Lissabon ministeriella noter med Portugal
rörande varuutbytet.
Den 1 juli 1948 undertecknades i Madrid med Spanien eu h a n d e Isöverenskommelse
och ett betalningsprotokoll.
Den 3 juli 1948 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Amerikas Förenta stater angående ekonomiskt samarbete.
Överenskommelsen ratificerades av Kungl. Maj :t den 21 juli 1948.
Ratifikationsinstrumentet överlämnades den 26 juli 1948.
Utrikesdepartementet. °
Den 15 juli 1948 undertecknades i Stockholm ett betalningsavtal
med Frankrike.
Den 21 juli 1948 undertecknades i London ett protokoll med Storbritannien
angående varuutbytet.
Den 14 och 22 juli 1948 växlades i Canberra ministeriella noter med
Australien rörande handeln.
Den 2 och 4 augusti 1948 undertecknades i Berlin en överenskommelse
med sovjetryska militäradministrationen i Tyskland
angående färjtrafik.e’n Trelleborg — Sassnitz m. m.
Den 14 augusti 1948 uppsades i Stockholm med ministeriell note det
svensk-belgiska betalningsavtalet av den 30 maj 1945.
Den 19 augusti 1948 undertecknades i Frankfurt-am-Main en överenskommelse
med Förenta Staternas-Storbritanniens ockupationszoner
i Tyskland rörande leveranser av järnmalm m. m.
Den 4 och 7 september 1948 växlades i Baden-Baden noter med franska
militärregeringen i Tyskland rörande godkännande av protokoll av den 6 augusti
1948 rörande varuutbytet och betalningarna med franska
ockupation szonen i Tyskland.
Den 24 september 1948 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del ratificera den
i Washington den 11 oktober 1947 avslutade konventionen om en meteorologisk
världsorganisation. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Washington den 10 november 1948.
Den 24 september 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Norge rörande varuutbytet.
Den 15 oktober 1948 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Ungern rörande varuutbytet under tiden den 1 oktober 1948—den
1 september 1949.
Den 16 oktober 1948 undertecknades i Paris en överenskommelse angående
intereuropeiska betalningar och kompensationer.
Den 16 oktober 1948 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Schweiz angående godkännande av den blandade svensk-schweiziska
kommissionens protokoll den 27 augusti 1948 rörande varuutbytet och
betalningarna.
Den 16 oktober 1948 undertecknades i Stockholm med Schweiz ett
avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet och ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Den 18 oktober 1948 växlades i Stockholm ministeriella noter med N ederländerna
rörande godkännande av den svensk -nederländska
blandade kommissionens protokoll av den 14 oktober
1948 rörande varuutbytet.
Den 26 oktober 1948 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
angående utsträckning av vise ringsfrihet för
svenska medborgare till vissa brittiska besittningar.
° Riksdagsberättelsen.
Den 30 oktober 1948 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 2 november 1948 undertecknades i Tokio ett protokoll med de allierade
makternas överbefälhavare i Japan rörande varuutbytet med
det ockuperade Japan.
Den 10 november 1948 undertecknades i Köpenhamn med Danmark
ett protokoll angående v a r u u t b y t et.
Den 12 november 1948 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del ratificera
konventionen om internationella fjärrförbindelser, avslutad
i Atlantic City den 2 oktober 1947.
Den 16 november 1948 undertecknades i Bogotå en h a n d e 1 s ö v eren
sko mmelse med C o 1 o in b i a.
Den 20 november 1948 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina beträffande befrielse från skatt å inkomst härrörande
från sjö- och luftfartstrafik.
Den 23 november 1948 undertecknades i Buenos Aires ett hande 1 soch
betalningsavtal med Argentina.
Den 26 november 1948 undertecknades i Kom ett protokoll med Italien
angående varuutbytet och betalningarna under tiden den 1
december 1948—den 30 september 1949.
Den 9 december 1948 undertecknades för Sveriges del i Förenta Nationernas
sekretariat, p. t. Paris, ett protokoll rörande ändring av internationella
konventionen angående ekonomisk statistik
av den 14 december 1928.
Den 18 december 1948 undertecknades i Stockholm med Norge ett protokoll
rörande handelsutbytet under 1949 samt växlades ministeriella noter
rörande förlängning av betalningsöverenskommelsen av
den 29 april 1948.
Försvarsdepartementet.
Verksamheten inom försvaret regleras av den år 1942 fastställda försvarsplanen
och de ändringar däri, som beslutats vid 1948 års riksdag efter förslag
i proposition nr 206.
Försök ha pågått särskilt inom armén med effektivisering av värnpliktsutbildning
inom den kortare utbildningstid, som provisoriskt fastställts för
utbildningsåret 1948/49.
Flottans fartygsbestånd har ökats med en jagare av landskapstyp, som
byggts vid Karlskrona örlogsvarv.
Inom flygvapnet har uppsättningen av en nattjaktflottilj och förstärkningen
av jaktflyget påbörjats.
Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre förband har
i stort sett genomförts vid infanteriet. Undersökningar och försök på detta
område ha fortsatt inom armén i övrigt och vid de andra försvarsgrenarna.
Socialdepartementet.
7
Socialdepartementet.
Läget på arbetsmarknaden har under år 1948 kännetecknats av
en fortsatt hög sysselsättning samt brist på arbetskraft — särskilt yrkesutbildad
sådan. Rörligheten har jämfört med närmast föregående år minskat under
årets senare hälft men har dock alltjämt varit stor. En viss avmattning
i stadsnäringarnas tillväxt synes ha ägt rum, och utflyttningen från jordbruket
förefaller att ha blivit något mindre. Den skärpta importbegränsningen
har ännu icke fått några större återverkningar på arbetsmarknaden. Under
år 1948 ha intill utgången av oktober månad vid samtliga offentliga arbetsförmedlingar
anmälts 1 232 573 lediga platser samt förmedlats 975 292
arbetsanställningar. Arbetslösheten har enligt tillgängliga siffror från fackförbunden
legat på samma låga nivå som under år 1947. Även antalet hos de
kommunala arbetslöshetsnämnderna hjälpsökande arbetslösa har liksom under
1947 varit lägre än under tidigare år.
Inom jordbruket har liksom tidigare knapphet på arbetskraft varit lådande,
men den förbättring i arbetskraftstillgången, som hörjade förmärkas
hösten 1947, har varit bestående, vilket bl. a. torde bero på minskad konkurrens
om arbetskraften från torvindustri, vedavverkning samt byggnadsoch
anläggningsverksamhet. Det stora behovet av tillfällig arbetskraft undei
vissa delar av året har i stort sett kunnat tillgodoses.
Sysselsättningen i skogsbruket företer någon uppgång, men stor brist på
arbetskraft råder alltjämt. Avtalsuppgörelserna ha år 1948 träffats tidigare
än vanligt, vilket kan bidraga till ett bättre utnyttjande av slcogsarbetskraften
under vintern än vad tidigare varit fallet.
Den tendens till minskning av sysselsättningen inom den egentliga industrien,
som enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik gjorde sig gällande
1947, efterträddes under år 1948 av en viss sysselsättningsstegring.
Behovet av arbetskraft är störst inom malmbrytning och metallindustri
samt inom textil- och beklädnadsindustri. De större företagen ha under
1948 bättre än under 1947 kunnat hävda sig i konkurrensen om arbetskraften.
En livlig nyetableringsverksamhet har liksom under föregående år varit
rådande.
Såsom en följd av investeringsbegränsningen har övergången till byggnadsarbete
från andra yrkesområden varit av mindre omfattning än tidigare
samtidigt som byggnadsarbetare i viss omfattning övergått till andra näringar.
Härigenom har byggnadsarbetarekåren totalt sett kommit att minska.
Antalet erkända arbetslöshetskassor har under året ökat med
1 till 37. Medlemmarnas antal har stigit från omkring 937 000 till omkring
en miljon.
Inom barnavården har som ny uppgift fr. o. m. den 1 januari 1948
tillkommit verksamheten med de allmänna barnbidi agen.
Ungefär 800 barnkolonier ha mottagit barn för sommarvistelse. De flesta
av dessa ha erhållit avgiftsfria resor för barn och personal till och från kolonien.
Cirka 550 kolonier ha ansökt om statligt driftbidrag. 56 feriebarnsorga
-
° Riksdagsberättelsen.
nisationer med sammanlagt 759 500 vårddagar ha ansökt om statligt driftbidrag
för barn placerade i enskilda hem under sommaren (år 1947 cirka
360 000 vårddagar).
Inom den halvöppna barnavården har statligt driftbidrag utgått till sammanlagt
326 daghem, barnträdgårdar och eftermiddagshem. Dessutom har
under sommaren 1948 utgått bidrag till 94 jordbruksdaghem.
Vad angår den sociala hemhjälpsverksam heten har statsbidrag
för år 1948 beviljats till avlönande av 2 214 heltidsanställda och 137
deltidsanställda hemvårdarinnor (år 1947 1 912 resp. 128). Under året ha
30 kompletteringskurser för hemvårdarinnor anordnats med sammanlagt
384 elever.
Verksamheten för beredande av vila och rekreation åt mödrar
och barn har vuxit i omfattning under år 1948. Statligt driftbidrag
med 2 kronor per gästdag har beviljats för 223 500 gästdagar vid semesterhem.
Kommunikationsdepartementet.
De fasta postanstalterna ha under år 1948 ökat i antal med 14
till 4 383. — Höjning av vissa postavgifter har under året vidtagits.
— Fr. o. m. den 1 januari 1947 verkställes uppbörd av skatt genom
postverket samt vissa penninginrättningar. Åt postverket har anförtrotts
bokföring och redovisning till länsstyrelserna av hela skatteuppbörden inom
riket samt att ombesörja restbokföringen. Under första uppbördsåret (mars
1947—januari 1948) verkställdes sammanlagt 21,4 miljoner skatteinbetalningar
å tillhopa 3,i miljarder kronor. — De med 1948 års ingång införda
barnbidragen utbetalas genom postverket. Under året ha genom 3,7
miljoner barnbidragsanvisningar utbetalats ett belopp av 422,3 miljoner kronor,
varjämte direkt till kommuner och barnavårdsnämnder girerats sammanlagt
2,2 miljoner kronor. — Röstning å vissa sjukvårdsinrättningar
genom där inrättade tillfälliga postanstalter har för första gången
förekommit vid 1948 års riksdagsmannaval.
Po stsparbank en uppvisar för de tio första månaderna under år
1948 ett insättningsöverskott på 182,4 miljoner kronor mot 117,5 miljoner
kronor för samma period 1947.
Läggning av följande riks kablar för t e 1 e f o n t r a f i k e n har
fullbordats under år 1948: Norrköping—Mjölby—Jönköping—Göteborg (koaxialkabel),
Norrköping—Mjölby, Göteborg—Borås och Grebbestad—Strömstad,
av vilka Norrköping—Mjölby och Grebbestad—Strömstad tagits i bruk.
— Helautomatisk drift har införts vid centralstationerna i Östersund, Skara
och Enköping. — Förändring till halvautomatisk drift av rikstrafiken till
Stockholm har fortsatt och blivit genomförd från ett flertal stationer i landet.
Antalet telefonstationer, central-, växel- och fristående
samtalsstationer, har under år 1948 ökats från 7 655 till omkring 7 730. _
Antalet telefonapparater har under år 1948 ökats från 1 425 544 till om -
Kommunikationsdepartementet.
9
kring 1 510 000 eller med omkring 85 000. — Under år 1948 har upprättats
telefonförbindelse med: Malta, Portugal och ryska ockupationszonen i Tyskland
samt med följande utomeuropeiska länder: Aruba, Australiska statsförbundet,
Ceylon, republiken Colombia, Ecuador, Egypten, Indien, Japan,
Kenya, Nederländska Indien, Nya Zeeland, Pakistan, Sydafrikanska unionen,
Sydvästafrika, Tanganyika och Uganda samt med brittiska och nederländska
fartyg på havet. — Direkt radiotelegrafförbindelse har under 1948
upprättats med Sofia, Wien, Istanbul samt med Shanghai. — Direkt bildtelegrafförbindelse
har upprättats med Buenos Aires och med Rom. — En
ny kustradiostation på västkusten har under år 1948 öppnats för trafik. Stationen
har ersatt de förutvarande kustradiostationerna i Nya Varvet och
Kungsbacka. — Antalet radiolicenser har under år 1948 ökats från 1 959 252
till omkring 2 025 000.
Den nya verkstaden i Sundsvall, som beräknas komma att sysselsätta
500—600 personer, har i slutet av år 1948 tagits i bruk. Vid årsskiftet sysselsattes
ett 70-tal personer.
Enligt statsmakternas beslut har från och med den 1 juli 1948 med statens
järnvägar införlivats dels de tidigare i trafikförvaltningen Göteborg—
Dalarne—Gävle ingående järnvägslinjerna med en sammanlagd längd av
1 336 km, dels det smalspåriga västgötanätet om 522 km, dels ock Gotlands
och Ljungbyholm—Karlslunda järnvägar.
Den 1 januari 1948 höjdes fraktavgifterna för godstransporter med genomsnittligt
cirka 10 % och från samma tidpunkt höjdes även priset å
månadsbiljetterna samt avgifterna för resgods, sovplatsbiljetter och snälltågstillägg.
Övriga biljettavgifter höjdes från och med den 1 februari 1948
med 20 %. Samtidigt utsträcktes giltighetstiden för tur- och returbiljetter
från 10 till 20 dagar.
Elektrisk tågdrift bär under år 1948 upptagits å linjen Lunds
central—Kävlinge den 1 februari samt å linjen Kävlinge—Landskrona—
Billeberga och Varberg—Borås den 16 december.
Tågfä rjeleden Trelleborg—Gdynia omlades den 20 februari 1948
till Trelleborg—Odra. Trafiken å tågfärjeleden Trelleborg—Sassnitz, som
varit inställd sedan den 27 september 1944, öppnades åter den 16 mars 1948.
Samtidigt nedlades tågfärjeleden Trelleborg—Warnemiinde.
Byggnadsarbetena för kraftstationerna vid Forsmoforsen
i Ångermanälven, Kilforsen i Fjällsjöälven, Höllef orsen i Indalsälven
och Harsprånget i Stora Lule älv ha fortsatt under 1948. Vid
Forsmoforsen togs första aggregatet i drift den 6 mars och det andra den
19 september 1948. I Porj us kraftstation sattes aggregat nr 9 i gång den
1 oktober 1948. Regleringsarbetena i Ångermanälvens flodområde
ha fullbordats i vad avser Storsjouten och Flåsjön och äro praktiskt
taget färdiga i Tåsjön. Arbeten pågå vid Vojmsjön. -— De elektriska
distributionsanläggnin garna ha ytterligare utbyggts och förstärkts.
Förarbetena äro numera avslutade för 380 kV ledningen Harsprång
-
Riksdagsberåttelsen.
et—Midskog—Hallsberg. Av ledningar för 200 kV ha färdigbyggts Stadsforsen
Hjälta, Hallsberg—Nässjö, Håsta—överby och Hallsberg—Trollhättan.
Kraftförbrukningen kännetecknades av stigande kraftbehov
men tvångsbegränsning genom ransonering fram till den 1 maj 1948.
Av vägf ör valtnin garna under året utförda nyanlagda och ombyggda
vägar uppgå till en sammanlagd längd av 120 km. Dessutom ha
750 km vägar försetts med asfalt- eller tjärbeläggning och 12 km med beläggning
av smågatsten. Antalet under året färdigställda broar med en
spännvidd av minst 3 m uppgår till 95. — Utbyggnadsarbeten ha under året
bedrivits vid bl. a. följande flygplatser: Stockholm—Bromma, Norrköping—
Kungsängen, Malmö Bulltofta och Göteborg—Torslanda. Arbetena med anläggande
av storflygplatsen vid Halmsjön ha fortsatts. — Sju nya fiskehamnar
ha under året slutförts.
Bland större byggnadsarbeten, som fullbordats under år 1948, må
nämnas anordnande av lokaler för Svea hovrätt i gamla kungshuset i Stockholm,
ombyggnadsarbeten för Göta hovrätt, nybyggnader för hovrätterna i
Göteborg och Sundsvall, posthus i Bromma, post- och telegrafhus i Gävle,
telefonstationsbyggnader i Enköping, Borgholm och Skara, rundradiostation
i Sundsvall, nybyggnader för farmakologiska och fysiologiska institutionerna
m. m. vid Karolinska institutet, nybyggnad för radiofysiska institutionen
vid Karolinska sjukhuset, om- och tillbyggnadsarbeten vid folkskoleseminarieina
i Uppsala, Linköping, Lund, Karlstad, Gävle och Umeå samt vid
småskoleseminarierna i Växjö, Skara och Lycksele, Skytteanska skolan i
Tärna, dövstumskolan i Härnösand, maskin- och redskapsprovningsanstalten
vid Ultuna samt veterinärinrättningen i Skara.
Den svenska reguljära flygtrafiken var till följd av arbetskonflikt
vid aktiebolaget Aerotransport till större delen nedlagd under de första månaderna
år 1948. Den interkontinentala trafiken på Nord- och Sydamerika
uppehölls dock. I slutet av april kunde trafiken i övrigt successivt återupptagas
och upprätthölls fram till hösten med ett flertal europeiska och utomeuropeiska
länder i ungefärligen samma omfattning som under motsvarande
hd år 1947. Det allmänna ekonomiska krisläget har emellertid medfört, att
civilflyget för närvarande kämpar med vissa svårigheter. Under de tre första
kvartalen 1948 utgjorde antalet på- och avstigande passagerare i reguljär
luftfart vid våra större trafikflygplatser sammanlagt omkring 223 000. Motsvarande
siffror för de tre första kvartalen 1946 och 1947 voro 226 000
respektive 260 000.
1948 års medeltemperatur var i stort sett normal. Enskilda månader
visade dock starka avvikelser. Januari var utpräglat kall i hela landet.
Apiil var en av de varmaste aprilmånader som förekommit. Sommaren och
hösten voro i stort sett normala. — Årsnederbörden var för riket som helhet
något större än normalt och särskilt i Norrland var snötäcket under vintern
ovanligt mäktigt. .Tuli utmärktes av talrika åskväder i större delen av
Ecklesiastikdepartementet.
11
landet och därmed en mycket ojämn nederbördsfindelning. — Isförhållandena
vid rikets kuster voro i stort sett något lindrigare än normalt. Strax
efter årsskiftet blevo isförhållandena till följd av en längre köldperiod starkt
försvårade vid Bottniska vikens kuster. Islossningen ägde i allmänhet rum
ungefär två veckor tidigare än normalt. — Vattentillgången var under året
i stort sett mindre god men förbättrades mot årets slut. Vintertrafiken och
avläggningen av virke på isarna under vintern 1947/48 försvårades genom
svaga isar och riklig förekomst av vatten på isen. — Den fasta väderleksstationen
på Nordatlanten, som skall drivas av Sverige,
Norge och England gemensamt och som är belägen å 66° nord, 2° ost,
trädde i början av juni i funktion, sedan det första av de två väderleksskepp,
Polarfront I och II, som skola sköta bevakningen vid stationen, levererats
från England. Polarfront II började sin tjänst i början av oktober.
De från väderlelcsskeppen utsända väderleksrapporterna ha visat sig vara
av synnerligt värde för väderleksförutsägelserna.
Meteorologiska och hydrologiska institutet har under året börjat offentliggöra
tredagarsprognoser, tills vidare begränsade till fredag—söndag.
Finansdepartementet.
En redogörelse för de förhållanden, som sammanhänga med den ekonomiska
utvecklingen, har lämnats vid anmälan av finansplanen i 1949 års
statsverksproposition, till vilken redogörelse torde få hänvisas.
Under år 1948 har inrättats en särskild nämnd, spärrkontonämnden, med
uppgift att handlägga ärenden enligt lagen den 23 april 1948 med särskilda
bestämmelser om dispositionen av aktiebolags vinstmedel (SFS nr 175).
Antalet i verksamhet varande bankaktiebolag utgjorde 22 vid utgången
av år 1948.
Ecklesiastikdepartementet.
Löneregleringar ha under år 1948 fastställts för prästerskapet i omkring
25 pastorat.
Ett statens samhällsvetenskapliga forskningsråd har inrättats.
En nämnd har tillsatts för utdelande av bidrag till tryckning av akademiska
avhandlingar.
Sydsvenska socialinstitutet har trätt i verksamhet.
En medicinsk högskola har upprättats i Göteborg.
Den dermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset har under året
öppnats.
Nybyggnaderna för karolinska institutets medicinska Nobelinstitut ha tagits
i bruk.
En samrealskola har upprättats i Brännkyrka.
LÅ Riksdagsberättelsen.
Kommunala mellanskolorna i Båstad, Gnesta, Hjo, Nordmaling, Norrbärke,
Noirköping, Slite, Sollentuna och Östhammar samt norra och södra kommunala
mellanskolorna i Stockholm ha påbörjat successiv ombildning till
statliga samrealslcolor.
Kungl. Maj :t har medgivit, att samrealskolorna i Bollnäs, Borlänge, Enköping,
Falköping, Nässjö, Solna, Tranås och Ängelholm må förenas med
kommunala realgymnasier samt att samrealskolan i Varberg må förenas
med kommunalt latingymnasium. Vid kommunala gymnasierna i Hedemora
och Karlskoga ha inrättats latingymnasielinjer.
Inbyggda handelslinjer ha anordnats vid samrealskolorna i Solna och
Kungalv, varjämte en teknisk linje inrättats vid praktiska mellanskolan i
Uddevalla.
Högre folkskolorna i Dorotea, Kisa och Ockelbo ha erkänts som kommunala
mellanskolor. Borås högre folkskola har anordnats som praktisk mellanskola
med en handelslinje, en teknisk linje och en huslig linje.
Högre folkskolor ha erkänts i Lövånger och Sorsele.
J ordbruksdepartementet.
Åiets skörderesultat synes kunna betecknas såsom något över medelmåttan
för såväl höstvete som höstråg. Samtliga vårsädesslag lämnade omkring
medelmåttig skörd. För potatis och foderrotfrukter blev skördeutfallet något
mer än medelmåttigt, medan sockerbetorna lämnade åtskilligt över medelskörd.
Beträffande köksväxterna har skörden av såväl grönsaker som
trädgårdsrotfrukter varit tillfredsställande. Fruktskörden torde kunna betecknas
såsom god i fråga om äpplen och medelmåttig beträffande päron,
plommon och körsbär. Trädgårdsbär ha lämnat tillfredsställande skörd.
Den animaliska produktionen har varit av ungefär samma omfattning
som under år 1947.
o På vas!kusten har fisket av bottenfiskar i Nordsjön givit ett mindre gott
fångstutbyte. Sillfisket i Nordsjön var däremot ganska gott. Övriga viktigare
fisken vid västkusten synas ha givit ungefär medelgod fångst. Strömmingsfisket
har även i år mestadels lämnat dåligt resultat. Lax-, torsk- och
ålfiskena vid ostkusten ha däremot givit förhållandevis gott fångstutbyte.
Avsattningsförhållandena för saltvattensfisk ha varit relativt tillfredsställande.
Vad angår sötvattensfisket har utbytet i allmänhet varit medelgott.
Dnvningssäsongen 1947/48 dominerades av gagnvirke savverkningarna.
Vedavverkningarna ha lidit av bristen på arbetskraft. Ny skogsvårdslag har
beslutats med giltighet från den 1 januari 1949.
Från och med den 1 juli 1948 har lantbruksstyrelsens befattning med
fiskeriärenden upphört och handläggningen av desamma tillagts en för ändamålet
inrattad fiskeristyrelse. Instruktion har fastställts den 26
november 1948.
Från och med den 1 juli 1948 ha egnahemsstyrelsen, egnahemsnämnderna,
jordbrukskommissionerna, torrläggningsnämnderna och de lokala jord
-
Handelsdepartementet. 13
nämnderna upphört och huvuddelen av nämnda organs verksamhet överförst
till den omorganiserade lantbruk sstyrelsen samt de
nyinrättade lantbruksnämnderna. Till de senare har jämväl överflyttats
den tidigare av hushållningssällskapen bedrivna verksamheten för
jordbrukets inre rationalisering. Huvuddelen av hushållningssällskapens och
egnahemsnämndernas utestående lån för jordbruksändamål har överförts
till riksbanken. Den statliga långivningen för sagda ändamål har från budgetårsskiftet
huvudsakligen ersatts med en statlig garantigivning för lån,
som tagas från enskilda kreditinrättningar. Egnahemsnämndernas verksamhet
till främjande av bostadsanskaffning och bostadsförbättring på landsbygden
har övertagits av de nyinrättade länsbostadsnämnderna.
Sedan berättelsen till 1948 års riksdag avgavs, har för bildande av nya
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker eller för annat ändamål inköp
avslutats eller beslut om inlösen meddelats beträffande 5 185 hektar
mark för en köpeskilling av 13 978 356 kronor.
Lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen ha erhållit ändrad
organisation från och med den 1 juli 1948. Ny lantmäteriinstruktion
har utfärdats den 30 juni 1948 (SFS nr 526).
Handelsdepartementet.
Efter uppdrag av Kungl. Maj :t har kommerskollegium i samråd
med konjunkturinstitutet verkställt en preliminär bearbetning av 1947
års produktionsuppgifter för industrien. — Den 23 juli 1948 har Kungl.
Maj :t uppdragit åt kollegium att verkställa en statistisk undersökning rörande
industriens kapitalinvesteringar i egna anläggningar under år 1948
samt planerade dylika investeringar under år 1949. — Under år 1948 har
i kartellregistret införts och för registrering färdigberetts omkring 150 avtal.
Utredningar för registrering av konkurrensbegränsande överenskommelser
ha nu skett inom elektricitets-, ur-, rör- och glasbranscherna. —
En pågående utredning rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen
beräknas vara slutförd i början av år 1949. -— Särskilda
undersökningar ha påbörjats dels om svenska järn- och balkgrossisters
förenings u. p. a. verksamhet och därmed sammanhängande förhållanden,
dels om priser och kostnader och därmed sammanhängande förhållanden
inom värme- och sanitetsbranschen.
Av de under år 1948 utförda fyr arbetena må nämnas uppförande
av nya fyrtorn för fyrarna Brämön och Hävringe övre samt tolv nya agafyrar,
därav tre i Öregrunds skärgård, två i Stockholms skärgård, tre i Mälaren
och fyra på västkusten. Enligt Kungl. Maj :ts beslut ha härjämte genom
lotsstyrelsens försorg anordnats tio fiskefyrar å olika delar av kusten.
Fyrarna Ölands södra udde, Vinga och Hållö ha elektrifierats. Vid fyrarna
Bjuröldubb, Svenska Högarna, Fårö och Vinga har mistsignalapparaturen
moderniserats, varjämte fyren Skallen utanför Marstrand försetts med nau
-
Riksdagsberättelsen.
lofon för mistsignalering. Cirkulära radiofyrar ha anordnats vid Hälsingborgs
och Hållö fyrplatser, och nya radiofyranläggningar ha installerats
på fyrskeppet Falsterborev och vid fyren Understen. Vid Härnö lotsupppassningsställe
under Härnösands lotsplats har båthamnen utvidgats och
förbättrats. Vid Arholma lotsplats har uppassningshuset om- och tillbyggts.
Restaurering och modernisering av bostadsbeståndet ha ägt rum bl. a. vid
Landsorts fyrplats. Lotsverkets tjänstefartyg Gävle har utrustats med en
radaranläggning. Livräddningsstationer, utrustade med motorlivbåtar, ha
anlagts vid Lilljungfrun samt vid Stocka å norrlandskusten. En med raketapparat
utrustad livräddningsstation har anlagts vid Hjortens udde i Vänern.
Sveriges geologiska undersökning har för det geologiska
kartverket över södra och mellersta Sverige i skalan 1: 50 000 nyrekognoscerat
525 km! inom bladen Säter, Halmstad, Onsala, Särö och Levene.
— Under jordartslcarteringen inom Norrbottens län ha 4 600 km3 rekognoscerats.
Av de agrogeologiska kartbladen över sydvästra Skåne ha kartbladen
Hardeberga och Lund färdigtryckts. -— Malmletningsarbeten ha pågått
inom Norrbottens och Västerbottens län. Det viktigaste under året i
huvudsak slutförda arbetet har bestått i borrningar från dagen på den i
Rävlidmyrefältet i Lycksele socken år 1947 nyupptäckta kopparmalmkroppen,
varigenom dennas utsträckning i huvudsak fastställts. Förberedande
gruvarbeten ha fortsatts på kisfyndigheten i Rudtjebäcken i Malå
socken. — Under sökandet efter salt och olja i Skåne har i ett borrhåll
vid Trelleborg påträffats den tidigare i borrhål vid Höllviken påvisade
översta saltvattenhorisonten (cenomansandstenen) med betydande vattenmängd
och något högre salthalt än i tidigare borrningar.
Patent- och registreringsverket har under tiden den 1 januari
den 31 oktober 1948 beviljat 2 699 patent ävensom registrerat 1 465
varumärken, 62 mönster och modeller samt 1 008 aktiebolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av 39 665 725 kronor.
Arbetet inom försök ringsinspektionen har under år 1948 i
stor utsträckning präglats av de anpassningsproblem som den nya försäkringslagen
aktualiserat.
Vid State ns provningsanstalt utgjorde antalet betalade uppdrag
enligt utskrivna intyg under året cirka 7 200.
I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av 1 o 11 e r i in e d e 1, som beviljats under år 1948.
Inrikesdepartementet.
Inom medicin alväsendets område har personalorganisationen
ytterligare i viss mån utökats. Under år 1948 ha sålunda inrättats 33
ordinarie provinsialläkardistrikt. Antalet distrikt uppgår alltså till 472. Vid
lasarett och därmed jämförliga sjukvårdsanstalter har vidare under år
1948 medgivits inrättande av 3 överläkartjänster och 13 lasarettsläkartjänster
samt 1 sanatorieläkartjänst.
Inrikesdepartementet. 15
För den öppna förlossningsvården ha nya planer fastställts, vilka innebära
en minskning av antalet statsbidragsberättigade distriktsbarnmorsketjänster
från 1 037 i slutet av år 1947 till 981 i början av år 1948 och 934 i
början av år 1949.
Antalet tandpolikliniker har under året ökats från 291 med 50 till 341.
I december 1948 funnos omkring 575 tjänstgörande distriktstandläkare.
Apoteksväsendet har tillförts 5 filialapotek och 11 läkemedelsförråd. Ett
självständigt apotek har förändrats till filialapotek. Jämlikt av Kungl.
Maj :t givet bemyndigande har medicinalstyrelsen under året utfärdat nya
bestämmelser angående apotekens öppethållande nattetid samt sön- och
helgdagar.
Inom den organiserade nykter hetsvår den ha under år
1948 en enskild och 20 allmänna alkoholistanstalter varit i verksamhet. Hela
antalet vårdplatser på anstalterna uppgick den 1 november 1948 till 1 148
(mot 1 112 vid årets början). Av dessa voro 46 avsedda för kvinnor.
Verksamheten på anstalterna har kännetecknats av ovanligt stor efterfrågan
på vårdplatser och högre beläggning än någonsin tidigare. Sålunda
ha under de tio första månaderna av år 1948 intagits tillhopa 1 390 personer
mot 1 030 under motsvarande tid 1947. Den 1 november 1948 voro
av 2 477 inskrivna personer 1 127 närvarande på anstalterna mot 2 052
resp. 893 vid motsvarande tidpunkt år 1947. Beläggningen har under större
delen av år 1948 varit så hög, att socialstyrelsen enligt uppgift endast med
svårighet kunnat utan dröjsmål bereda plats för de mest trängande vårdfallen
(huvudsakligen farliga alkoholmissbrukare).
Under året ha två statsunderstödda inackorderingshem för omhändertagande
av alkoholister under fritiden om tillhopa 30 platser varit i verksamhet.
De för stad gällande särskilda föreskrifterna rörande ordning,
brandskydd in. m. ha genom särskilda beslut helt eller delvis förklarats
skola gälla inom tre köpingar och tre municipalsamhällen samt inom
vissa delar av sex andra kommuner.
Totalantalet utlänningar i Sverige uppgick i mitten av november
månad 1948 till omkring 180 000 (år 1947 vid motsvarande tid omkring
144 000), varav 88 000 (70 000) voro arbetsanmälda. Något över 122 000
(112 000) personer innehade antingen uppehålls- eller annat vistelsetillstånd
under det att återstoden eller omkring 58 000 (32 000) utgjordes av sådana utlänningar,
som icke behöva tillstånd för inresa och vistelse i riket vid uppehåll
kortare tid än tre månader. Av de ursprungligen omkring 30 000 utlänningar,
som 1945 genom Svenska röda korsets eller UNRRA:s försorg
fördes till Sverige, voro i november 1948 omkring 7 500 kvar i landet. Antalet
balter härstädes uppgick vid samma tid till i runt tal 27 000 (oförändrat
mot i fjol). Omkring 13 100 finska barn finnas i riket. Under tiden
den 1 januari—den 7 november 1948 anlände 3 490 utlänningar illegalt till
1° Riksdagsberättelsen.
Sverige mot 2 552 år 1947 och 2 162 år 1946. Omkring 3 100 000 in- och
utresor ha under tiden den 1 januari—den 15 november 1948 av utlänningar
företagits genom passkontrollerna. För samma tid 1947 noterades
2 450 000 in- och utresor.
Folkhushållningsdepartementet.
Försörjningsläget har under år 1948 i viss mån förbättrats, beroende
framför allt på att skördeutfallet under året varit gynnsammare än under
år 1947. En följd av denna förbättring har varit att från och med den 2
oktober 1948 bröd- och mjöl ransoner ingen upphävts.
Brödspannmål, vartill i södra Sverige hänföres även korn, är dock alltjämt
under beslag och skyldigheten för jordbrukarna att inleverera denna spannmål
till handeln och kvarnarna kvarstår. Vidare gäller fortfarande förbudet
mot utfodring med brödspannmål.
På grund av den förbättrade vattentillgången år 1948 har någon allmän
ransonering av elektrisk kraft ej blivit behövlig.
Utfärdade bestämmelser om beslag eller handelsreglering ha u p phävts
beträffande te och kakaopulver samt cement för byggnadsändamål.
Beslaget å cement har ersatts med ett mellan statens industrikommission
och de svenska cementförsäljningsbolagen ingånget avtal, enligt
vilket försäljning av s. k. standardcement allenast får ske emot av industrikommissionen
utfärdat tillståndsbevis (inköpslicens).
Enligt kungörelse den 13 februari 1948 (SFS nr 50) lades från den 18
i samma månad beslag å bensin, lättbentyl och annat motorbränsle, vari
bensin ingår. Beslaget skedde i syfte att möjliggöra en ransonering av
nämnda varor. Den 19 mars 1948 utfärdades kungörelse angående reglering
av försäljningen och förbrukningen av flytande bränsle m. m. (SFS
nr 136). Denna kungörelse trädde enligt kungörelse den 23 april 1948
(SFS nr 188) i kraft den 29 april 1948 kl. 19 och därmed hade bensinl
ansoneringen satts i funktion. Samtidigt härmed meddelades
generellt körtillstånd för bensindrivna bilar, varjämte utfärdat förbud
mot bilkörning på sön- och helgdagar samt det s. k. rundflygningsförbudet
upphävdes.
I fråga om bränsleförsörjningen har kolimporten under år 1948 varit tillfredsställande,
medan koksimporten ännu icke lämnat full behovstäckning.
På grund av valutasvårigheterna har importen av brännolja måst inskränKas.
Vedförbrukningen har på grund av den goda tillgången på importbränslen
kunnat minskas.
Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att i prisstabiliserande syfte uttaga
prisutj ämningsavgifter vid export av varor, vilket bemyndigande
av 1948 års riksdag förlängts till utgången av juni månad 1949, har liksom
förut tillämpats i fråga om vissa slag av trävaror. Prisutjämningsavgiften
har dock upphävts beträffande lådämnen samt i monteringsfärdiga
trähus ingående trävaror. Liksom tidigare har i viss utsträckning pris
-
Folkhushållning sdepartementet.
17
utjämningsavgiften ersatts av motsvarande avsättning till stiftelsen trävaruindustriens
konjunkturutjämningsfond.
Prisutjämningsavgift liar enligt kungörelsen den 11 juni 1948 (SFS nr
293) föreskrivits jämväl beträffande pappersmassa av trä. Denna kungörelse
skulle icke äga tillämpning beträffande varuparti, för vilket jämlikt
av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse medel skulle avsättas i annan
ordning. Dylika överenskommelser om avsättning till konjunkturutjämningsfonden
ha träffats med det övervägande antalet tillverkare av pappersmassa,
varför kungörelsen erhållit en mycket begränsad tillämpning. Med
hänsyn till svårigheten att försälja massa till Amerikas förenta stater upphävdes
kungörelsen genom kungörelse den 10 september 1948 (SFS nr 634).
Samtidigt upphörde avsättningarna till konjunkturutjämningsfonden för
export av pappersmassa (kemisk och mekanisk).
Sedan i anslutning till mellan regeringen och olika organisationer förda
förhandlingar rörande den ekonomiska politiken förslag utarbetats till nya
direktiv för pris kontrollen, har Kungl. Maj :t den 21 juli 1948 utfärdat
dylika direktiv, vilka dock tillsvidare ha allenast provisorisk giltighet.
De under år 1947 utgående subventionerna för import av hudar och
bomull ha ägt bestånd under hela året 1948, i vad avser hudar. Under
första halvåret 1948 utgick icke sådan subvention för import av bomull,
men på grund av de prisstegringar som ägt rum å denna vara infördes
dylik subvention ånyo från och med den 1 juli 1948.
Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
18
R i k säd g sb e rättelsen.
1 Ju: i
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan.
I. Kommittéer och sakkunniga.
Justitiedepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Utredning rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjålparbetet
bland villkorligt dömda m. fl. (1946: I 28; 1947: I 29; 1948: I 18).
Sedan strafflagberedningen i sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande
angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. framhållit såsom
önskvärt, att frågan om en rationalisering av de enskilda skyddsföreningarnas
organisation gjordes till föremål för utredning, uppdrog Kungl.
Maj:t genom beslut den 2 februari 1945 åt fångvårdsstyrelsen att verkställa
utredning angående en rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
beträffande villkorligt dömda samt från fångvårdsanstalt frigivna
eller utskrivna ävensom med dem jämställda hjälpbehövande samt bemyndigade
därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda,
med skyddsarbete och annan social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom
annan expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens verkställande.
Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Johnsson, J. W., pastor, led. av II kamm.
Fångvårdsstyrelsen, som under år 1948 fortsatt utredningsarbetet i samråd
med de tillkallade sakkunniga, har den 31 december 1948 avlämnat betänkande
i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Bedömningsnämnden (1947: I 37; 1948: I 23).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 3 maj 1946 för att biträda med bedömning
av uppkommande frågor rörande tjänstemän, som befaras brista i lojalitet
mot samhället (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1946).
Ledamöter:
Lindhagen, A., president, ordförande;
Ahlmann, H. W :son, professor;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
19
Andrén, G., professor, led. av I kamm.; I Jill 3
Nerman, T., redaktör, led. av I kamm.;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1947: I Ju 37.
Kungl. Maj :t har den 3 december 1948 förordnat, att det nämnden meddelade
uppdraget skall upphöra.
3. Utredning om vissa frågor angående rättsskipningen i krig.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1948):
Regner, N. I., riksdagens militieombudsman, ordförande;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Strömberg, S. J. M., lagbyråchef.
Sekreterare:
Hainer, P. O., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid om att det i propositionen nr 216 till
1948 års riksdag rörande förslag till ny militär rättegångslag förutsatts, att
rättsskipningen i militära mål i fredstid skulle ankomma på de allmänna
domstolarna men att Kungl. Maj :t under krig skulle kunna förordna om
inrättande av krigsrätter för vissa förband. Förslaget upptoge däremot
icke någon motsvarighet till hittills gällande bestämmelser om rätt för militärbefälet
att på egen hand låta inrätta fältkrigsrätt vid avskuren avdelning
samt att i allvarliga lägen tillsätta ståndrätt.
Vidare anfördes följande.
Det är emellertid klart, att man även i framtiden måste räkna med att
vid krig större eller mindre styrkor kunna bli inneslutna av fienden eller
på annat sätt skilda från förbindelse med den domstol, varunder de lyda.
Därest en avdelning sålunda kommer att sakna tillgång till en domstol som
kan upptaga vid avdelningen förekommande brottmål, kan detta uppenbarligen
medföra betydande vådor för krigslydnaden och även andra olägenheter,
särskilt om förhållandet består under någon längre tid. Möjligheten
av att militärbefälet i ett sådant läge nödgas för lydnadens upprätthållande
anlita andra medel än domstolsvägen kan ej heller förbises. Det
lär därför vara erforderligt att för dylika fall bereda möjlighet att inrätta
särskild domstol vid avdelningen i fråga. Spörsmålet på vad sätt detta bör
ske, torde lämpligen böra göras till föremål för närmare utredning. Därvid’synes
också böra undersökas, om det föreligger behov av att jämväl
i andra extraordinära fall kunna inrätta särskild domstol för att möjliggöra
en snabbare handläggning än eljest. De olika problem, som uppkomma,
om det till följd av krigshändelserna blir omöjligt att överklaga krigs
-
20
Riksdag sberättelsen.
Jli: 3 domstolars avgöranden, böra också beaktas. .Särskilt bör övervägas, huruvida
och i vilken omfattning det kan befinnas nödvändigt av detta eller
andra skäl att medgiva omedelbar verkställighet av straffbeslut.
Utredningen har den 31 juli 1948 avgivit betänkande med förslag till lagar
om ändring i militära rättegångslagen och lagen om dödsstraff i vissa
fall då riket är i krig (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
4. Straffrättskommittén (1946: I 9; 1947: I 18; 1948: I 8).
Tillkallade jämlikt Kungi. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den
11 oktober 1940, den 8 juni 1945 och den 30 december 1947 (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 juli 1937, den 11 oktober 1940 och den 13 juli 1945):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wetter, F. G., professor;
Bergendal, R., professor;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Söderlund, E. G., hovrättsråd (fr. o. in. den 1 januari 1948).
Sekreterare:
Petrén, B. A. S., hovrättsassessor.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 10 54 85.
Beträffande kommitténs senaste uppdrag, se 1946: I Ju 9.
Åt kommittén har därjämte uppdragits
dels den 1 juli 1948 att verkställa av riksdagen genom skrivelse den 26
juni 1948, nr 379, begärd skyndsam utredning i vilken omfattning politisk
och militär underrättelseverksamhet, som utan att rikta sig mot Sverige bedrives
här i riket, bör bestraffas,
dels den 9 september 1948 att avgiva förslag i anledning av vissa inom
riksdagen framkomna önskemål om en mera detaljerad avfattning av strafflagens
bestämmelser om uppror (se första lagutskottets utlåtande nr 39 vid
1948 års riksdag s. 26—28).
För att deltaga i överläggningar med kommittén i anledning av sistnämnda
båda uppdrag ha enligt bemyndiganden den 10 och den 24 september
1948 tillkallats:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II lcamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lindberg, H., advokat;
Romanus, S. E., hovrättsråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Sammanträden med kommittén ha under år 1948 intill den 1 december
hållits den 7—10 januari, den 4 och 22 mars, den 19—21 april, den 4—-7
21
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
juni, den 6 samt den 27—29 september, den 11 och 21 oktober. Sammanträ- £ Ju;
desdagarna den 28 september samt den 11 och 21 oktober ha upptagits av
överläggningar med förenämnda, särskilt tillkallade sakkunniga.
Vid sammanträdena ha bland annat behandlats preliminära utkast till
bestämmelser om dråp och misshandel, frihet sbrott, fridsbrott och sedlighetsbrott.
Kommittén bar den 21 oktober 1948 avlämnat promemoria med förslag till
lag om ändrad lydelse av 8 kap. 7 § strafflagen (stencilerad). Uppdraget av
den 1 juli 1948 är därmed slutfört.
Frågan om ändring av straffbestämmelserna mot uppror har varit föremål
för vissa förberedande undersökningar och överläggningar.
Efter remiss ha under år 1948 avgivits yttranden, den 8 januari över det
av 1944 års tryckfrihetssakkunniga utarbetade förslaget till ny tryckfrihetsförordning
samt den 20 april över ett av justitiekansler sämbetet framställt
förslag om utvidgning av distriktsåklagares behörighet att pröva åtalsfrågor.
Kommitténs arbete under året har avsevärt hindrats därigenom att Soderlund
och Petrén i stor omfattning tagits i anspråk för andra uppgifter.
5. Strafflagberedningen (1946: I 11; 1947: I 19; 1948: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942 och den 15 december 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den
21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):
Schlyter, K. J. D., f. d. president, led. av I kamm., ordförande;
Bergendal, R., professor;
Eriksson, G. A., häradshövding;
Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm.;
Heuman, M., riksåklagare;
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Agge, I., professor (fr. o. m. den 1 februari 1948);
Eriksson, G. T., byråchef;
Gripmark, W., hovrättsråd (l. o. in. den 31 januari 1948);
Jonsson, G., leg. läkare;
Larsson, B., överkonstapel;
Lindberg, H., advokat;
Lindberg, T., förste byråsekreterare;
Lundqvist, M., förste stadsfiskal;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Thurén, G. C. O., direktör.
Sekreterare:
Asp, K. Å., t. f. assessor (t. o. in. den 30 september 1948);
Wahlberg, S. S., tingssekreterare (fr. o. in. den 8 september 1948);
Ersman, N. S., hovrättsfiskal (fr. o. in. den 1 januari 1949).
22
Riksdagsberättelsen.
I .Ju: 5 , Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 10 54 23 (sekreteraren).
Beredningen har under år 1948 biträtts av förutv. Regierungsrat Dr jur.
Gerhard Simson, som bland annat medverkat vid utarbetandet av redogörelser
för främmande rätt.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9 och 1945:
I Ju 12.
Under 1948 ha hållits 7 plenarsammanträden, den 16—17 januari, den
13—14 februari, den 12 april, den 13—14 maj, samtliga i Stockholm (ledamöter
och sakkunniga), den 17—18 juni i Stockholm (ledamöter), den
10—16 augusti i Torekov (ledamöter) samt den 30 september, den 1 oktober
och den 6—9 december i Stockholm (ledamöter).
Den 14—16 juni 1948 har i Stockholm hållits en nordisk konferens, främst
angående ungdomsbrottsligheten och den villkorliga domen, med representanter
för danska, finska, isländska och norska justitiedepartementen, i vilken
konferens beredningens ledamöter och vissa av dess sakkunniga deltagit.
Ledamöter i beredningen ha såsom representanter för Sverige deltagit
i en liknande konferens i Oslo den 28—30 oktober, därvid behandlingen av
den villkorliga domen fortsattes.
Beredningen har den 24 september 1948 avgivit promemoria med förslag
till lagstiftning om domstols rätt att nedsätta eller eftergiva påföljd för brott
samt om eftergift av åtal (SOU 1948: 40). Därefter har beredningen tagit
upp frågan om en reform av den villkorliga domen, i vilken fråga utkast till
ny lagstiftning jämte motiv beräknas föreligga i början av 1949.
Beredningen har under 1948 avgivit infordrade yttranden i vissa frågor
rörande straffregistrering, fångvård, alkoholistvård m. in.
År 1947 hade beredningen under titeln »Recent penal legislation in Sweden»
till trycket befordrat en översättning till engelska av 1945 års lag
om straffverkställighet jämte en inledning av professorn vid universitetet i
Philadelphia T. Sellin. Under 1948 har slutföras och till trycket befordrats
en huvudsakligen av ledamöter och sakkunniga inom beredningen utarbetad
redogörelse för gällande rätt i fråga om påföljder för brott och dess tillämpning.
Redogörelsen utges på nyåret 1949 under titeln »Om påföljder för
brott» såsom en del av »Kriminologisk Handbok».
6. Auktorrättskommittén (1946: I 12; 1947: I 20; 1948: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Eberstein, G., professor;
dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen
:
Hemming-Sjöberg, A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i filmförfattareföreningen för Sverige;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i för- J Ju:
eningen svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;
Ahlberg, A., fil. d:r, rektor för Brunnsviks folkhögskola;
Grape, A., fil d:r, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt skandinaviska grammophonaktiebolaget
in. fl. företag;
Hugo, Y., fil. kand., verlcst. direktör i aktiebolaget radiotjänst;
Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i akademien för de fria konsterna,
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör i aktiebolaget Sveriges
litografiska tryckerier;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för aktiebolaget svensk
filmindustri;
von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.
Sekreterare:
Hedfeldt, N. E., t. f. lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
Under tiden den 1—den 21 februari 1948 sammanträdde kommittén i
Oslo med de övriga nordiska ländernas delegerade för en gemensam nordisk
auktorrättslagstiftning. Därvid utarbetades med ledning av inkomna
yttranden från sakkunniga och intresserepresentanter ett reviderat utkast
till lag om upphovsmannarätt. Därjämte uppgjordes ett utkast till lag om
rätt till fotografisk bild. Ett nytt sammanträde med de nordiska ländernas
delegerade planeras att äga rum under första hälften av år 1949, varvid det
beräknas att delegerade skola kunna taga slutlig ställning till lagutkasten.
7. 19^3 års sekretessutredning (1946: I 13; 1947: I 21; 1948: I 11).
Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):
Gärde, J. N„ f. d. justitieråd, f. d. riksdagsman, ordförande;
Beckman, K. E., redaktionschef;
Casparsson, K. R., pressombudsman;
Hagström, B. K. G., borgmästare;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellin, B. T. M., hovrättsråd.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren)
.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.
Utredningsarbetet har på grund av andra arbetsuppgifter legat nere under
år 1948.
24 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 8 8. Ungdomsvårdskommittén (1946: I 15; 1947: I 22; 1948: 1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning
jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom
det offentliga nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan
om åtgärder för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):
Wangson, O. R., fattigvårdsdirelctör, ordförande;
Hässelberg, A., folkskolinspektör;
Ronner, G., redaktör;
Råberg, E., major, direktör i svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;
Dahnberg, E., redaktör;
Elfving, G., chefredaktör;
Berggren, A., byråchef.
Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
Rosén, Göta M., byråchef;
Eriksson, G. T., byråchef;
Sehlstedt, O., chefredaktör;
Hartmann, L., fil. lic.;
Holmstedt, I., direktörsassistent;
Eliasson, L., partisekreterare;
Jonsson, G., leg. läkare;
Inghe, G., socialläkare vid Stockholms stads fattigvård;
Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand., folkhögskollärarinna;
Sundström, E„ redaktör;
Jansson, A, ordförande i kommunistiska ungdomsförbundet.
Sekreterare:
von Hofsten, Birgitta, fru, D. S. I.
Fröken Kälvesten har jämväl under år 1948 biträtt med sekreterargöromål
i kommittén.
Lokal: Vasagatan 23—25; tel. Sociala nämnderna.
Beträffande direktiven för utredningen; se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13.
Utredningen har den 15 mars 1948 avgivit betänkande angående ungdomen
och arbetet (SOU 1948:21).
Kommitténs slutbetänkande återstår. Däri kommer att givas dels en sammanfattning
rörande de av kommittén framlagda förslagen och dels utförligare
redogörelser i vissa frågor, däribland sexualfrågan.
25
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
9. Fastighetsbitdningssakkunniga (1946:1 16; 1947:1 23; 1948:1 13). I Jli: 9
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):
Malmberg, H., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamin.,
Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nordfelt, Hj., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Odencrants, J. O., häradshövding;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Den 25 maj 1946 med stöd av ovannämnda bemyndigande utsedda att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg, A. E., civiljägmästare;
Myrbeck, K. D., professor;
Nanneson, P. L., professor emeritus;
Wennerberg, S. G., byråchef;
Örborn, A., agronom.
Biträde med vissa sekreterargöromål m. in.:
Magnusson, E., byråchef.
Att biträda de sakkunniga har den 30 april 1948 förordnats hovrättsassessorn
H. Skogman.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 71 52.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, so 1940: Ju 29.
De sakkunniga ha hållit sammanträden den 29 januari, den 11 och 12
mars samt den 28 september 1948.
Ledamoten Nordfelt har intill den 1 juni 1948 huvudsakligen tagits i anspråk
för särskild uppgift (skiftesväsendet i Kopparbergs lan). Därefter
har ett arbetsutskott, bestående av ordföranden, Nordfelt och Skogman kontinuerligt
bedrivit utredningsarbetet, vilket fortgår efter två linjer: dels arbete
å grundlinjerna för eu ny jorddelningslag, dels arbete å partiella reformer
av skifteslagstiftningen. I sistnämnda hänseende har arbetet avseti
omarbetning av bestämmelserna i 1 kap. 8 § jorddelningslagen till skydd
mot skadlig parcellering genom laga skifte av jordbruksfastigheter, frågan
om länsstyrelsernas befattning med vissa avstyckningsärenden in. in. samt
frågan om revision av ensittarlagen. För att erhålla material till beljsan e
av dessa frågor — vilka de sakkunniga räkna med att slutbehandla undei
år 1949 — ha cirkulärskrivelser tillställts samtliga länsstyrelser och overlantmätare.
De sakkunniga lia avgivit infordrade utlåtanden över betänkande med
förslag till ny lagstiftning om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet,
över promemoria med utkast till lag om ändring i vissa delar av
den s. k. dalalagen samt över betänkande med förslag till vissa ändringar i
expropriationslagstiftningen ävensom över justitiedepartementets promemoria
med förslag till lagstiftning om exploateringsavgift m. in.
Riksdagsberättelsen.
I Jli: 10 10. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1946: I 19; 1947: I 24;
1948: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya
ärvdabalken (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., justitieråd;
Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Ju 20.
Under år 1948 har arbetet å utkast till ärvdaballc fortsatt.
Den 15 och den 16 september 1948 ha de sakkunniga hållit överläggningar
med representanter från Danmark, Finland och Norge rörande lagstiftningen
om barn utom äktenskap m. m.
11. Dissenterlagskommittén (1946: I 22; 1947: I 25; 1948: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, ordförande;
Hedlund, Y. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Ljunggren, G., biskop;
Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamin.;
Westin, G., professor;
Bodin, N. A., kammarrättsråd (för skattefrågor).
Experter:
Josef son, P. L. R., docent;
Wihlborg, A., kyrkoherde (för kyrkobokföringsfrågor; fr. o. in. den 8 maj
1948).
Sekreterare:
Eliaeson, Å. T., assessor.
Ledamoten Bodin tjänstgör tillika såsom sekreterare för skattefrågor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. Kanslihuset 1658.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1944: I Ju 26.
Under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948 ha hållits 12
sammanträden, omfattande tillhopa 62 dagar.
Utredningsuppdraget beräknas vara i sin helhet slutfört före den 1 april
1949.
12. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
(1946: I 24; 1947:I 26; 1948:I 16).
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 3 september 1943 för att inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande revision av varu
-
27
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
märkes- och firmalagstiftningen samt därmed sammanhängande spörsmål: I Ju: 14
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Utredningsuppdraget beräknas komma att upphöra i samband med upptagande
av nordiskt samarbete för gemensam lagstiftning i ämnet.
13. 1945 års lufträttssakkunniga (1946: I 27; 1947: I 28; 1948: I 17).
Förordnade av Kungl. Maj :t dels den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,
vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933 avslutade
internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser om skador, som genom luftfartyg tillskyndas tredje
man på jordytan, jämte tilläggsprotokoll till samma konvention, dels ock
den 24 september 1948 att verkställa den vidare utredning som erfordras beträffande
frågan om Sveriges ratifikation av den i Geneve den 19 juni 1948
avslutade konventionen om internationellt erkännande av rättigheter i luftfartyg:
Ekeberg,
L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;
Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding (för frågor om Romkonventionen
jämte tilläggsprotokoll);
Björklund, G. A., hovrättsassessor, tillika sekreterare (fr. o. m. den 24 september
1948).
Förordnade att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med
de sakkunniga:
Hall, M„ försäkringsdirektör (för frågor om Romkonventionen jämte tillläggsprotokoll);
Ljungberg,
E. C. R., överdirektör (för frågor om Genévekonventionen).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.
Arbetet inom den internationella luftfartsorganisationens (ICAO) juridiska
kommitté för revision av Romkonventionen med dess tilläggsprotokoll
har fortsatts under år 1948 men befinner sig ännu på ett förberedande
stadium. De sakkunniga ha därför, såvitt gäller Romkonventionen, inskränkt
sitt arbete till igångsättandet av en utredning för att utröna i vilken omfattning
innehavare av svenska luftfartyg teckna försäkring mot tredjemansskada.
Därjämte har yttrande avgivits till luf tf artsstyrelsen över en av
ICAO:s församling i juni 1948 beslutad resolution avseende internationellt
erkännande av vissa försäkringar inom lufträttens område. För detta ändamål
har hållits ett sammanträde.
De sakkunniga ha vidare utarbetat en preliminär översättning av förenämnda
Genévekonvention ävensom en redogörelse för konventionens avvikelser
från ett tidigare framlagt utkast till konvention.
14. Utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar
(1946:1 30; 1947:1 30; 1948:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1945)
Riksdagsberättelsen.
I Jli: 14 dels såsom utredningsman:
Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;
dels ock att, pa kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Johansson, K. A. A., direktör;
Kilbom, K., redaktör, f. d. riksdagsman;
Nisell, S., ombudsman;
von Plomgren, C. P. G., advokat;
Stensgård, A. A. H„ direktör;
Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare.
Sekreterare:
Lindén, G., jur. kand.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 30.
Med de sakkunniga ha under 1948 intill den 1 december hållits 20 sammanträden.
Samråd har vid skilda tillfällen ägt rum med ordföranden och sekreteraren
i 1947 års insynskommitté.
Under tiden den 22—24 januari 1948 deltogo utredningsmannen samt Nisell,
Wijnbladh och Lindén i gemensamma överläggningar i Helsingfors
med en kommitté, som är sysselsatt med frågan om en revision av 1901 års
finska lag om andelsverksamhet. Därutöver har visst samråd skett med
ordföranden i nämnda kommitté, justitierådet Y. Hakulinen.
Under år 1948 ha tidigare upprättade lagutkast bearbetats ytterligare, varjämte
motiv utarbetats till vissa av lagbestämmelserna. Ett preliminärt,
fullständigt förslag till lagtext med bestämmelser om registrerade föreningar
föreligger i korrektur. För närvarande pågår arbete med utarbetande av
övergångsbestämmelser till lagförslaget.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1949.
15. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i mål rörande spioneri in. in. (1946: I 32; 1947: I 31; 1948: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Gynne, N. A. S., t. f. assessor (fr. o. m. den 18 maj 1948).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 11 47 60.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: 1 Ju 32.
De sakkunniga ha genomgått protokoll och inneliggande handlingar i
sammanlagt omkring 150 mål. I anledning av framställningar från de sakkunniga
har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni, den 23 juli, den 8 oktober
och den 12 november 1948 hävt hemligstämpeln beträffande samman
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
29
lagt 111 mål, i de flesta fall helt och hållet men i några fall med vissa be- J J||; 17
gränsningar.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1949.
16. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1946: I 35; 1947: I 32;
1948:I 21).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;
Berggren, N. C. W., advokat;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Rusck, J. Å., generaldirektör;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 35.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1949.
17. Processnämnden (1947: I 34; 1948: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1946 för
att leda den i anledning av rättegångsreformen erforderliga upplysningsoch
instruktionsverksamheten samt inom departementet tjänstgöra såsom
rådgivande organ vid det fortsatta arbetet med reformens genomförande (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1946):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, f. d. riksdagsman, ordförande;
Hemming-SjÖberg, A., advokat;
Laurin, J., president;
Leche, E. H., häradshövding;
Löthner, O. A., lagman, led. av I kamm.;
Persson, K. G., byråchef;
Wiklund, H. O. E., advokat, sekreterare i Sveriges advokatsamfund;
Wilhelmsson, E. A., rådman, riksdagens militieombudsman.
Sekreterare:
Rappe, N. J., assessor.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden); Rådhuset, Hälsingborg;
tel. 20 510 (sekreteraren).
Beträffande direktiven för nämndens verksamhet, se 1947: I Ju 34.
Nämnden har under 1948 intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
I december 1947 utsände nämnden ett tryckt meddelande till landets domare,
åklagare och advokater om tillämpningen vid underrätt av övergångsbestämmelserna
till nya rättegångsbalken. En formulärsamling för hovrät
-
30
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 17 terna har utgivits i februari 1948. Efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande
den 1 januari 1948 har nämndens verksamhet i övrigt huvudsakligen
bestått i att besvara förfrågningar angående rättegångsbalkens tillämpning.
18. Markutredningen (1947: I 38; 1948: I 24).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande (t. o. m. den 3 februari 1948);
Thomson, A. N., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 4 februari 1948);
Lindström, S., arkitekt;
Nordenstam, B. A., generaldirektör;
Palander, T. F., professor;
Åhrén, U„ professor.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:
Ahlmark, S., advokat;
Bengtsson, O., ombudsman;
Beskow, G., avdelningschef;
Horney, N., redaktör;
Kaijser, F., sekreterare;
Larsson, O., borgarråd;
Meidner, R., socialekonom;
Rodhe, S. O., sekreterare;
Sundahl, P. E., professor;
Sundström, E. V., byråchef;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetterhall, H. C. B., byråchef;
Wetterling, G. M., stadsarkitekt.
Biträdande sekreterare:
Leffler, S. B., andre kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 38.
Utredningen har den 16 januari 1948 avgivit betänkande med förslag till
vissa ändringar i expropriationslagstiftningen (SOU 1948: 4).
Utredningsai’betet fortsätter.
19. 1946 års flottningsutredning (1947: I 39; 1948: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1946)
dels såsom utredningsman:
Schirén, G. U., revisionssekreterare;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
31
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar [ Ju; 20
med honom:
Boberg, S., försäljningschef;
Englund, A., f. d. förbundsordförande, f. d. riksdagsman;
Hallenberg, E., auditör, ombudsman;
Hartzell, H., vattenrättsingenjör;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Holmström, A., flottningschef;
Lunell, F., disponent;
Wärn, G., disponent.
Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36; tel. 23 36 60.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 39.
I början av år 1948 höllos 2 sammanträden med de sakkunniga, varvid ett
preliminärt förslag till författningsbestämmelser om skogsägarinflytande
över flottningen behandlades. Därefter har utredningens arbete fr. o. in.
den 16 februari t. o. m. den 30 november av besparingsskäl legat nere. I
samband med två studieresor — den ena till Klarälvens, Dalälvens och Ljusnans
flottleder och den andra till Ljungans, Gimåns och Indalsälvens flottleder
— ha dock på ett flertal platser hållits sammanträden och överläggningar,
vid vilka skogsägare och andra flottningsintresserade framfört sina
synpunkter på frågor som omfattas av utredningsuppdraget.
Sedan utredningens arbete åter upptagits under december 1948, kan detsamma
beräknas bli slutfört under senare delen av år 1949.
20. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens område
(1947; I 40; 1948: I 26).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1946, den 27 februari
1948 och den 30 juni 1948 för att såsom sakkunniga deltaga i överläggningar
med representanter för övriga nordiska länder angående lagstiftningsfrågor
på medborgarskapsrättens område och inom justitiedepartementet
biträda med utarbetande av de förslag som därav föranledas.
Wahlbäck, J. M„ underståthållare, ordförande (fr. o. m. den 28 februari
1948);
Laurin, J., president (tillika ordförande t. o. m. den 27 februari 1948),
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd;
Höjer, Signe, fru (fr. o. in. den 1 juli 1948).
Sekreterare:
Nordström, T., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 maj 1948).
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1948: I Ju 26.
För att tagas i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag
ha till de sakkunniga överlämnats riksdagens skrivelser den 23 april
1947, nr 131, angående ökad delaktighet för danska, finländska, isländska
och norska medborgare i rättigheter och förmåner, som tillkomma svenska
32
Riksdagsberättelsen.
1 Ju: 20 medborgare, samt den 21 februari 1948, nr 48, i anledning av väckt motion
med förslag till lag om förvärvande av svenskt medborgarskap i vissa fall.
De sakkunniga ha under 1948 hållit ett sammanträde, nämligen den 6
november. En promemoria angående från svensk sida ifrågasatta ändringar
i medborgarskapslagstiftningen har i december tillställts de övriga nordiska
länderna. De sakkunniga beräkna, att arbetet såvitt angår frågan om ändringar
i nämnda lagstiftning kommer att avslutas under år 1949. Däremot
kan icke f. n. bedömas, när uppdraget i övrigt kan slutföras.
21. 1946 års lufträttssakkunniga (1947: I 42; 1948: I 27).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 22 november 1946 att verkställa en förberedande
utredning rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens
område, som — vid sidan av de utav tredjemansskadekonventionen
påkallade, jfr I Ju 13 — må vara erforderliga:
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.
Förordnad av Kungl. Maj :t den 11 april 1947 att biträda den sakkunnige:
Björklund, G. A., hovrättsassessor.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.
En av utredningens huvuduppgifter har varit att bearbeta föreliggande
förslag till konvention om inskrivning av äganderätt till och panträtt i
luftfartyg. I december 1947 utarbetades ett memorandum över ett förslag i
ämnet, som antagits vid ett möte i september 1947 med den civila luftfartsorganisationens
(ICAO) juridiska kommitté. Förslaget behandlades vid sammanträde
med ICAO:s församling i juni 1948 i Geneve. Därvid avslutades
den 19 juni 1948 en konvention om internationellt erkännande av rättigheter
i luftfartyg. I den svenska delegationen vid sammanträdet ingingo statssekreteraren
I. A. Lindell samt Björklund.
Genom avslutandet av nämnda konvention får utredningen i nyssberörda
del anses avslutad.
Utredningsarbetet i övrigt har anpassats efter det för närvarande synnex--ligen livliga internationella lagstiftningsai''betet på lufträttens område. Sålunda
har utarbetats en promemoria om fartygsbefälhavarens rättsliga ställning,
föranledd närmast av ett inom ICAO redigerat förslag till konvention
i detta ämne. Vidare har upprättats en promemoria angående vissa internationellt
framlagda förslag till ändringar i 1929 års Warschaukonvention
om luftbefordran.
Därjämte har påbörjats'' en utredning om bärgningsrätten. Närmaste anledning
därtill har varit, att ICAO:s juridiska kommitté upptagit detta ämne
å sitt arbetsprogram och tillsatt en underkommitté, av vilken Björklund
är ledamot.
Med hänsyn till utredningsai-betets nära samband med den internationella
lagstiftningen å lufträttens olika områden kan tidpunkten för utredningens
avslutande icke för närvarande angivas.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
83
22. Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp (1948: I 28). £ Ju; 03
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1947 för
att verkställa utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars
1947).
Utredningsmän:
Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;
Schmidt, F. F., professor.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:
Hindemark, G., sekreterare;
Ivestedt, R., sekreterare;
Lindblom, H., ombudsman;
Mellström, K. H. S., f. d. förste stadsfogde;
Sahlin, G., direktör;
Stolpe, H., förlagschef;
Winroth, C., förtroendeman;
Franzén, E., disponent (fr. o. in. den 9 oktober 1948).
Sekreterare:
von Sydow, G., hovrättsassessor (t. o. m. den 1 mars 1948);
Nordström, T., hovrättsassessor (fr. o. m. den 2 mars 1948).
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Reträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 28.
För att tagas i övervägande vid fullgörandet av uppdraget har den 4 maj
1948 till utredningen överlämnats en av Sveriges automobilhandlareförbund
gjord framställning om ändring i lagen den 30 juni 1916 angående ansvarighet
för skada i följd av automobiltrafik, såvitt angår motorfordon som
sålts på avbetalning.
Utredningen har under år 1948 hållit 9 sammanträden, därav 3 i närvaro
av de särskilt utsedda sakkunniga. Därjämte ha utredningsmännen deltagit
i gemensamma nordiska överläggningar angående lagstiftningen om avbetalningsköp
den 23—den 25 augusti 1948 i Köpenhamn och den 8—den 16
november 1948 i Stockholm.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1949.
23. Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa fiskelägen
i Bohuslän (1948:1 29).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
verkställa utredning rörande äganderättsförhållandena inom de fiskelägen i
Rohuslän, där oklarhet i nämnda avseende förelåge, jämte därmed förknippade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1947):
Kock, C. A. B., häradshövding.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml.
Riksdagsberättelsen.
34
Riksdagsberåttelsen.
I Jill 23 Utsedda att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med
honom:
Ahlberg, E. G. F., överlantmätare;
Hasslöf, O. P. H., intendent vid statens sjöhistoriska museum;
Johansson, C. E., lantbrukare, led av II kamm.;
Ågren, E. O. T., byråchef.
Lokal: Domsagokansliet, Stenungsund; tel. Stenungsund 167.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 29.
Under år 1948 ha undersökningar företagits beträffande äganderätten till
olika fastigheter i Mollösund, där äganderättsförhållandena äro särskilt
oklara.
De anvisningar för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas stadsplane-
och byggnadsproblem, som ankomma på en av byggnadsstyrelsen
handhavd utredning, ha ännu icke utfärdats. Tidpunkten för avslutande av
nu ifrågavarande utredningsuppdrag beror av frågan, när nämnda anvisningar
kunna föreligga.
24. Decentraliseringsutredningen (1948:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1947 av statsrådet
Danielson för att utreda möjligheterna av en ytterligare decentralicering
inom statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1947):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Larsson, S., direktör i landskommunernas förbund;
Lindell, I. A., statssekreterare;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Åkesson, N. O., landssekreterare;
Åman, O. V., direktör i tjänstemännens centralorganisation, led. av I kamm.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef;
Sylwan, Å., länsassessor;
Wallin, P. O. E., biträdande ombudsman (fr. o. m. den 23 mars 1948).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset 1533.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 30.
Utredningen har fortsatt den under föregående år påbörjade översynen ur
decentraliseringssynpunlct av den civila statsförvaltningen och har under år
1948 avlämnat promemorior i följande frågor.
10. Yrkesmässig automobiltrafik;
11. Vissa tillstånd till anordnande av lotterier;
12. Tillstånd till handel med preventivmedel;
13. Rätt till försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker; -
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
35
14. Återställande av försutten tid i vissa ärenden rörande statsbidrag J Ju* 25
m. in.;
15. Decentraliseringsfrågor inom fångvårdsstyrelsens verksamhetsområde;
16.
Rätt till tillverkning av eldfarliga oljor, in. in.;
17. Decentraliseringsfrågor inom socialstyrelsens verksamhetsområde;
18. Decentraliseringsfrågor inom socialförsäkringens område;
19. Vissa förordnanden enligt polislagen m. m.;
20. Tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse;
21. Decentraliseringsfrågor inom arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde.
Infordrade utlåtanden ha avgivits i följande ärenden: promemoria med
förslag angående utlänningsärendenas handläggning; betänkande om den
allmänna bostadspolitikens organisation m. m.; betänkande med förslag till
lag om nykterhetsvård m. m. samt motion i andra kammaren, nr 12, vid 1948
års riksdag angående ändring av bestämmelserna i brandstadgan om fastställande
av brandordningar för städerna m. m.
Under tiden den 1 december 1947 till och med den 30 november 1948 ha
hållits 19 sammanträden.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
25. 1947 års insijnskommitté (1948: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning, huru en ur samhällelig synpunkt önskvärd förbättrad
insyn i företagens ekonomiska förhållanden må kunna vinnas (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 juni 1947):
Nial, S. IT, professor, ordförande;
Andersson, G. L., pappersarbetare, led. av II kamm.;
Kellgren, N„ fil. kand.;
Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;
Odholm, A., direktör (avliden den 6 november 1948);
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Thornander, T., direktör (fr. o. in. den 18 november 1948);
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;
Östlund, J., sekreterare.
Expert:
Karleby, O., byråchef.
Sekreterare:
Hessler, S. H., e. hovrättsfiskal.
Lokal: Ulrikagatan 5, Stockholm; tel. 62 60 46.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 31.
Kommittén har under år 1948 intill den 1 december hållit 5 sammanträden.
Samråd har ägt rum dels med konjunkturinstitutet angående uppläggandet
av en förbättrad ekonomisk statistik, dels ock med utredningen för över
-
36
Riksdagsberättelsen.
1 Ju: 25 syn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar angående redovisningsbestämmelser
för ekonomiska föreningar.
Kommitténs uppdrag beräknas bliva slutfört under första halvåret 1949.
26. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område
(1948: I 32).
Förordnade av Kungl. Maj :t den 26 september 1947 för att i samråd med
delegerade för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete
mellan länderna på lagstiftningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 oktober 1947):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk;
Walin, A. G., justitieråd.
Sekreterare:
Edling, S. Å., lagbyråchef (fr. o. m. den 1 januari 1948).
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de delegerades uppdrag, se 1948: I Ju 32.
Delegerade från de nordiska länderna ha den 30 och den 31 januari 1948
hållit möte i Köpenhamn, varvid frågan om ämnen lämpade för gemensamt
lagstiftningsarbete ingående diskuterades.
De svenska delegerade ha under år 1948 besvarat ett flertal förfrågningar
från de övriga nordiska länderna rörande den svenska lagstiftningens innehåll
i olika hänseenden m. in. Vidare ha de svenska delegerade föreslagit
inledande av samarbete på vissa rättsområden, bland annat angående lagstiftningen
om varumärken och firma.
Avsikten är att delegerade för de nordiska länderna skola sammankomma
till nytt möte under år 1949.
27. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination
(1948: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som ha
samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13
december 1947):
Edling, S. Å., lagbyråchef, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hellsten, S. E., komminister;
Nordlander, E. O. W., med. d:r, bitr. klinikläkare vid Karolinska sjukhuset;
Rosén, Göta M., byråchef.
Sekreterare:
Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 33.
Frågan om samverkan med Danmark, Finland, Island och Norge på ifrågavarande
lagstiftningsområde har behandlats av de delegerade för nor
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
37
diskt lagsamarbete, därvid visat sig att intresse för en sådan samverkan J "|J; 2,
finnes i samtliga dessa länder. Samarbetet har inletts genom internordiska
överläggningar i Stockholm i december 1948.
I övrigt ha till och med utgången av år 1948 hållits 4 sammanträden.
Frågan när uppdraget kan beräknas bli slutfört är beroende på, bland
annat, huru det nordiska samarbetet fortskrider.
28. Utredning rörande administrativa föreskrifter för tillämpning av
straffbestämmelsen om folkrättsbrott.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande
krig:
Wetter, F. G., professor, ordförande;
Gihl, K. S. T., professor;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Landqvist, A. D„ kommendör.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Utrikesdepartementet.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Sakkunniga för förberedande av svenskt yttrande över konventions förslag
av Förenta Nationernas informationsfrihetskonferens i Geneve.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 maj 1948:
Engzell, G., envoyé, ordförande;
Harrie, I. O., chefredaktör;
Kjellin, B. T. M., hovrättsråd;
Sandberg, G. A., amanuens.
De sakkunniga hava den 29 juni 1948 avgivit betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
2. Under stödsnämnden för rysslandssvenskar (1946: I 1; 1947: I 4;
1948: I 2).
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.
Ledamöter:
Engzell, G., envoyé, ordförande;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Riksdagsberättelsen.
1 XJt 2 Johnsson, B. E., statskommissarie;
Carlsund, A., ingenjör.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.
Nämnden har under år 1948 intill den 1 december hållit 38 sammanträden.
3. Redaktionsnåmnden för utgivandet av en framställning över Sveriges
utrikespolitik under det andra världskriget (1946: I 4; 1947: I 5; 1948: I 3).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 augusti 1945:
Sjöborg, A. E. M., f. d. envoyé;
Bolin, A. S. R., professor.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1946:
Gihl, K. S. T., professor.
Lokal: Utrikesdepartementet.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1946: 1 U 4.
Under år 1948 har en aktsamling utkommit av trycket, nämligen Frågor
i samband med norska regeringens vistelse utanför Norge 1940—1943.
4. Tyskmedelskommittén (1948:1 4).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1947 för
att utreda och framlägga förslag i frågan om den slutliga dispositionen av
de tyska tillgodohavanden, som finnas spärrade hos clearingnämnden eller
som kunna uppstå genom likvidation av här befintliga tillgångar:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm., ordförande;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, statssekreterare;
Lindahl, C. A. R., bankdirektör.
Sekreterare:
Skogman, H., hovrättsassessor.
Lokal: Rosenbad 2T; tel. 11 71 52.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948: I U 4.
Kommittén har den 31 december 1947 till departementschefen överlämnat
förslag om utbetalning med förtur åt vissa kategorier av fordringsägare på
Tyskland.
Vidare har kommittén den 2 juni 1948, efter remiss avgivit yttrande
över två framställningar till Konungen, den ena av H. C. Röcker angående
kvittning av skuld mot fordran på Tyskland och den andra av civilförsvarsstyrelsen
om ersättning för kostnader för omhändertagna tyska båtar.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november
1948 hållit 20 sammanträden.
Kommitténs arbete väntas vara slutfört på nyåret 1949.
5. Ltrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Engzell, G„ envoyé, ordförande;
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.
39
Brusewitz, S. I., direktör; I Ut 6
Svensson, J. U., ordförande i svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A., ordförande i svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef;
Gerentz, S. T., amanuens;
Forsblad, D., sjökapten;
Karlsson, G., redaktör;
Linderstam, B., ombudsman;
Tufvasson, K., sjökapten.
Sekreterare:
Högstedt, C. F., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementets rättsavdelning, Styrmansgatan 26, Stockholm;
tel. 67 94 40.
Nämnden har att till ministern för utrikes ärendena avgiva yttranden
över till densamma från utrikesdepartementet hänskjutna frågor, vilka
hava samband med utrikesförvaltningens handläggning av konsulära sjöfolks-
och sjöfartsärenden ävensom eljest inkomma med de förslag eller
önskemål på detta område, vilka nämnden anser sig böra framställa.
Nämnden har under 1948 hållit ett sammanträde.
6. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1948 för
att möjliggöra rådplägning med representanter för näringslivet i frågor rörande
det europeiska återuppbyggnadsprogrammet och övriga problem, vilka
behandlas av Paris-organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Danielsen, N., bruksdisponent;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Strand, A. W., rikgäldsfullmäktig, ordförande i landsorganisationen, led.
av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.
Sekreterare:
Stenström, C. J., byråchef.
Beredningen har hållit ett sammanträde.
40
Riksdag sberättelsen.
I Fö: l
Försvarsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. 1046 års militära fastighetsutredning (1947: I 18; 1948: I 9).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1946 för att
inom departementet biträda med utredning angående redovisning å försvarets
fastighetsfond och beräkning av underhållskostnader för sådana militära
anläggningar, som böra underhållas enligt andra normer än de för
byggnader gällande:
Murray, C. A., byråchef.
Experter:
von Bergen, J. A., byrådirektör;
Jondal, B. E., civilingenjör;
Hasselvall, K. M., ingenjör.
Sekreterare:
von Horn, R. C. F. B., andre kanslisekreterare.
Utredningen har den 2 februari 1948 överlämnat två promemorior rörande
redovisning och underhåll av dels befästningar och bergrum, dels
övnings- och skjutfält samt flygfält (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Översyn av gällande bestämmelser om arbetstid m. m. för försvarets
civila icke-ordinarie personal (1947: I 21; 1948: I 12).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att inom departementet biträda med översyn av gällande bestämmelser om
arbetstid m. in. för försvarets civila icke-ordinarie personal samt till departementschefen
avgiva förslag till enhetliga bestämmelser i ämnet:
Nordin, J. V., generaldirektör.
Expert:
Rune, I. F., ledamot av arbetsrådet.
Sekreterare:
Hallin, G. E., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 30 april 1948 avgivit förslag till arbetstidsbestämmelser
för försvarets civila icke-ordinarie personal.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande försvarsstabens s. k. C-byrå.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947
för att verkställa utredning rörande vissa förhållanden rörande försvarsstabens
numera avvecklade s. k. C-byrå:
Tammelin, N. E., rådman, ordförande;
Lindström, E. G. J., landsfogde.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
41
Sekreterare: I Fö: 4
Skarvall, K.-E., jur. kanel.
Utredningsarbetet, som pågått under tiden från och med den 21 januari
till och med den 30 juni 1948, har föranletts av vissa i pressen framförda
påståenden och misstankar om missförhållanden vid C-byrån och har huvudsakligen
omfattat förhör med olika personer, till antalet omkring sjuttio,
rörande de påstådda missförhållandena.
Utredningen har den 1 juli 1948 till chefen för försvarsdepartementet avgivit
en hemligstämplad redogörelse angående resultatet av utredningen
jämte förhörsprotokoll.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Fortifikationsförvaltningens organisationsnämnd.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1947
för att förbereda genomförandet av beslutad omorganisation av den centrala
fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret:
Stridsberg, E. R„ f. d. generaldirektör, ordförande;
Carlquist, N. J. E., generalmajor;
Dahl, C. E. H„ byråingenjör.
Sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Morin, S.-E., e. o. byråsekreterare.
Nämndens uppgift har varit att —- med beaktande av vad enligt statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 februari 1947, fogat vid
propositionen nr 142 till 1947 års riksdag, och i riksdagens skrivelse den 3
juni 1947, nr 199, anförts samt efter överläggningar i erforderlig omfattning
med vederbörande personalorganisationer — skyndsamt dels utarbeta
och, efter berörda myndigheters hörande, till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till instruktion för det beslutade nya ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen,
och till de författningsändringar, som syntes erforderliga
i samband med instruktionens utfärdande, dels undersöka, huruvida
och i vilka fall befattningar vid det nya ämbetsverket borde tillsättas utan
föregående kungörelseförfarande och — i den mån sådant icke åvilade
utnämnde chefen för fortifikationsförvaltningen — till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag rörande tillsättandet av sådana befattningar, dels utarbeta
och till Kungl. Maj:t inkomma med detaljerade förslag rörande den
överflyttning av förefintlig personal mellan olika förvaltningsmyndigheter,
vilken erfordrades vid omorganisationens genomförande, dels ock avgiva
de förslag i övrigt, som kunde befinnas påkallade i anledning av omorganisationen.
Nämnden, som hållit 34 sammanträden, har i ett 30-tal skrivelser till
Kungl. Maj :t eller chefen för försvarsdepartementet framlagt de förslag,
som befunnits påkallade för fullgörande av nämndens uppgifter.
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 4: Den 29 juni 1948 har nämnden anmält, att nämnden slutfört sitt upp
drag.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.]
5. Försvarsdepartementets granskningsnåmnd för byggnadsarbeten (1946:
I 11; 1947: I 10; 1948: I 4).
Tillkallade enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med
uppdrag att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av
från myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:
Wittrock, K. J. P„ överingenjör, ordförande;
Cederwall, G. F. E„ fil. lic.;
Suwe, E. G., byråingenjör, tillika sekreterare.
Nämnden har sedan den 1 december 1947 hållit 4 sammanträden och besvarat
4 remisser angående framställningar från myndigheter rörande anvisande
av tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag
eller markförvärv för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga
utredningar.
Dessutom har nämnden utfört besiktning vid marinens värnplikts- och
underofficersskola vid Berga.
Nämndens uppdrag beräknas komma att kvarstå under den tid, som åtgår
för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena.
6. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap (1946: I 14; 1947: I 12;
1948: I 5).
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder, som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det då pågående kriget och rörande därunder
ur militär synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:
Thörnell, O. G., general.
Officer till förfogande:
Schildt, G., major (t. o. m. den 31 december 1947).
Beträffande planen för arbetet se 1945: I Fö 26, 1946: I Fö 14, 1947:1
Fö 12 och 1948: I Fö 5.
Arbetet med den översiktliga kronologiska sammanfattningen av händelseförloppet
— huvudredogörelsen — har fortsatt.
Under år 1948 har färdigställts sammandrag av vissa av de i 1947 års
arbetsberättelse omförmälda specialredogörelserna. Vidare har utarbetats
sammandrag av en specialredogörelse från arméförvaltningens intendentur
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartemientet.
43
avdelning. Motsvarande redogörelse från marinförvaltningen är under ar- I fö: S
bete och torde bliva färdig under den närmaste tiden.
Uppdraget kommer därmed att vara slutfört.
7. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband
(1946: I 15; 1947: I 13; 1948: I 6).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :t bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de
sjukhusfrågor vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.
Experter:
Axén, T. R., arkitekt;
Clason, P., arkitekt;
Groth, C. E. L., förste byråläkare;
Löfström, F., arkitekt;
Molin, F., arkitekt;
Stade, K. Y., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Melén, O. F. R., e. o. förste kanslisekreterare.
Reträffande omfattningen av utredningens uppdrag, se 1945: I Fö 27,
1946: I Fö 15 och 1948: I Fö 6.
Utredningen har under år 1948 hållit omkring 5 sammanträden.
Förhandlingar ha under året ägt rum med representanter för Jönköpings
läns landsting samt Skaraborgs läns landsting och Skövde stad angående
beredande av sjukhusvård (A-sjukvård) för den militära personalen tillhörande
garnisonerna i Eksjö, respektive Skövde m. m. Beträffande förstnämnda
landsting ha förhandlingarna slutförts och resulterat i ett mellan
utredningsmannen, å ena, samt landstingets förvaltningsutskott, å andra
sidan, villkorligt träffat avtal om vård av vissa patienter å garnisonssjukhuset
och lasarettet i Eksjö. Avtalet kommer att underställas Kungl. Maj :t
för godkännande.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under början av år
1949.
8. 1945 års elektronrörsutredning (1946: I 19; 1947: I 14; 1948: I 7).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1945 för att
inom departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet
av elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:
Ödeen, S. A. E., generaldirektör.
Experter:
Crafoord, C. G., överste;
Magnusson, E. D. E„ överingenjör;
Schleimann-Jenssen, C. A., direktör.
44
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 8 Sekreterare:
Asplund, O., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset 1760.
Inom den svenska elektronrörsindustrien har under slutet av år 1948 förändringar
inträffat, som föranlett utredningsmannen att upptaga förhandlingar
med vederbörande industriföretag för att om möjligt söka förhindra,
att för vår elektronrör sförsörjning skadliga följder uppstå. Som följd av det
forändrade läget torde utredningsarbetet därför komma att återupptagas.
9. Biltraktorutredningen (1946:1 25; 1947:1 16; 1948:1 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och släpmotorfordon
av beskaffenhet att kunna utgöra såväl standardmotorfordon
inom försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket
samt rörande i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk,
teknisk och administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december
1945):
Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överstelöjtnant;
Hackelius, A., godsägare;
Moberg, H. A:son, agronom.
Experter:
Hessner, H. O., civilingenjör;
Hjelm, L., agr. d:r;
Juréen, T., byråchef;
Knochenhauer, G., förste byråingenjör;
Nordenskjöld, D., kapten;
Norin, P., civilingenjör;
Torell, H. O., kapten.
Tekniskt biträde:
Sjögren, S. O. F., biträdande ingenjör.
Sekreterare:
Palme, E. R. C., byråchef.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset 1760.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.
Utredningen har under 1948 sammanträtt 8 dagar.
Utredningen har den 30 november 1948 avgivit ett delbetänkande, vari
redovisas resultaten av utredningens hittillsvarande arbete (SOU 1948: 43).
Under förutsättning att erforderliga medel ställas till förfogande avser
utredningen att under en andra etapp fullfölja arbetet enligt riktlinjer, för
vilka närmare redogörelse lämnats i nyssnämnda delbetänkande.
45
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartemientet.
10. Försvarets arkivkommitté (1947: I 19; 1948: I 10). J J1}); n
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;
Andrae, S. K., kapten;
Insulander, E. I., kapten;
Swedberg, B. B. H., kamrerare.
Expert:
Äberg, A. R. E., förste amanuens.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., e. o. arkivarie.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. 67 08 05.
Beträffande direktiven för kommitténs arbete, se 1947: I Fö 19.
Kommittén har under år 1948 hållit omkring 15 sammanträden och avlagt
studiebesök hos olika militära myndigheter. Kommitténs betänkande
har i det närmaste färdigställts.
Kommittén avser att avge betänkandet i början av år 1949.
11. 1946 års militära förvaltningsutredning (1947: I 20; 1948: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1946):
Stridsberg, E. R„ f. d. generaldirektör, ordförande;
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant;
Hagberg, K. H„ redaktör, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Generalsekreterare:
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant (t. o. in. den 30 september 1948);
Olsson, E., civilingenjör (fr. o. in. den 1 oktober 1948).
Biträdande sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Fö 20.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november
1948 hållit 6 sammanträden.
Utredningens arbete har främst varit inriktat på organisationsundersökningar
inom armé-, marin- och flygförvaltningarna, försvarets civilförvaltning
och krigsmaterielverket. Undersökningarna bedrivas med personal,
som ställts till förfogande av statens organisationsnämnd. För de organ
inom nämnda förvaltningar, som handlägga frågor beträffande vapen och
ammunition, teleteknisk materiel, verkstadsdrift, materielregister och förrådskontroll
samt vissa delar av expeditionstjänsten, äro undersökning
-
46
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 11 arna i stort sett avslutade. Förslag, grundade på organisationsundersökningarna,
beräknas kunna framläggas under år 1949.
Utredningen har i anledning av remisser, bland annat, avgivit utlåtande
över betänkande med förslag angående försvarets organisation, avgivet av
1945 års försvarskommitté, samt över ett av överbefälhavaren ingivet förslag
till omorganisation av den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret. Detta senare utlåtande utmynnar i ett
förslag till försök med en ny organisation av den regionala förvaltningen.
Försöken avsågos skola utföras av fortifikationsförvaltningen och statens
organisationsnämnd i samråd med utredningen. 1948 års riksdag har på
Kungl. Maj :ts förslag upptagit vissa e. o. befattningar för den personal, som
erfordras för försökens genomförande.
12. 1947 års pansarhinderutredning (1948: I 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946 för
att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas med
avseende å befintliga pansarhinder på vägar:
Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm., ordförande;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;
Murray, C. G. U. M., överstelöjtnant.
Utredningen har efter avgivet partiellt betänkande icke sammanträtt under
år 1948.
13. Försvarets tjänsteförteckningsutredning (1948:1 14).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1947 för
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande inplacering
i lönegrad m. m. av civil och civilmilitär personal inom försvaret:
Norberg, R. E., stadskommissarie.
Sekreterare:
Cars, G. F. O., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal och tel.: Statskontoret.
Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fö 14.
Utredningen har under år 1948 till chefen för försvarsdepartementet ingivit
förslag till lönegradsplacering m. m. för av utredningsuppdraget berörd,
tidigare lönegradsplacerad personal inom försvarsförvaltningen med
avlöning från sakanslag. Utredningen, vars egentliga uppdrag därmed slutförts,
har anmodats att i en särskild redogörelse sammanfatta de under utredningsarbetets
fullgörande vunna erfarenheterna.
14. Försvarets skolutredning (1948: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1947):
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Bergendahl, C. E., ombudsman;
Göthberg, K. I., överste;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Ryd, S. H. redaktör.
Experter:
Terner, J. E. rektor;
Bjelfvenstam, N. E., studierektor, armén;
Pettersson, S. B. A., studierektor, marinen;
Leander, S., studierektor, försvarsstaben;
Hultqvist, A. A., kapten;
Sandberg, E. O. O., adjunkt, försvarets läroverk (fr. o. m. den 9 januari
1948).
Sekreterare:
Andersson, A. E., studierektor, flygvapnet.
Lokal: Riksdagshuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 15.
Utredningen har under år 1948 hållit omkring 50 sammanträden samt
företagit 8 studieresor. I samband med dessa har utredningen hållit överläggningar.
Utredningsarbetet har under år 1948 omfattat principiell utredning
rörande försvarets läroverk och försvarets stamskolor. Utredningen har avgivit
utlåtande i fyra till densamma remitterade ärenden.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1949.
47
I Fö: 15
15. Utredning rörande översyn av lcrigsavlöningsreglementet (1948:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppgift att inom departementet biträda med översyn av krigsavlöningsreglementet
med anledning av den från och med den 1 juli 1947
genomförda löneregleringen för statens tjänstemän ävensom avgiva de förslag,
vilka av utredningen kunna föranledas:
Ericson, F. C. W., kansliråd, chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning;
Almroos,
A., e. o. byråsekreterare.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Med hänsyn till sambandet mellan freds- och krigsavlöningsbestämmelserna
har arbetet måst i huvudsak uppskjutas till tiden efter utfärdandet
av 1948 års statens allmänna avlöningsreglemente och tilläggsbestämmelserna
till sagda reglemente.
De sakkunniga beräkna kunna avgiva förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
och tillämpningsbestämmelser till detsamma i början av år
1949.
48
Riksdagsberättelsen.
1 Fö: 16 16. Försvarets samarbetsutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 för att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande formerna för
samarbetet mellan militära och civila organ på förläggningsorterna:
Brinck, G. F., överste.
Sekreterare:
Rosenblad, U. E., socialvårdsdirektör.
De för utredningen meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde inledningsvis, att åtskilliga av arméns
truppförband sedan gammalt hade en god förankring i den kringliggande
bygden. Så vore särskilt förhållandet med infanteriregementena, vilka i huvudsak
rekryterade sina värnpliktiga lokalt. På senare tid hade åtgärder på
många håll vidtagits i syfte att fördjupa kontakten mellan truppförbanden
och det civila samhällslivet på förläggningsorterna. Åtgärderna hade varit
av olika slag, exempelvis s. k. regementsdagar med tillfälle för de värnpliktigas
anhöriga att besöka förbandet, försvarsutställningar, kontaktkonferenser
in. in.
Utvecklingen på detta område borde icke inordnas efter några snäva,
generellt bestämda riktlinjer utan borde liksom nu i huvudsak anpassas
efter förhållandena på de olika förläggningsorterna. Däremot syntes det
böra övervägas, huruvida icke en fastare organisatorisk form borde skapas
för att intensifiera samarbetet mellan de militära organen och det civila
samhällslivet. Sannolikt kunde en för detta ändamål organiserad samarbetsnämnd
med representanter för såväl militära som civila intressen inspirera
till nya åtgärder av betydelse för att stärka samhörigheten mellan
truppförband och bygd. Som regel borde till varje truppförband knytas en
dylik nämnd. På garnisonsorter med flera förband kunde dock gemensamma
nämnder ifrågasättas.
Sammansättningen av nämnderna bleve i viss mån beroende av vilka åtgärder,
som i första hand komme i fråga på detta område. Av särskild betydelse
vore härvid sådana åtgärder, som vore av betydelse för trivseln inom
kasernetablissementen. Genom lämpligt samarbete med målsmän för det
civila syntes väsentliga förbättringar stå att vinna. De militära intressena
borde företrädas av befäl vid truppförbanden, i första hand truppförbandscheferna.
Även personalvårdsassistenterna borde ingå i nämnderna.
Utredningen har påbörjat undersökningar av de former, som för närvarande
gälla beträffande samarbetet mellan förband och civila organ på garnisonsorterna,
genom utsändande av frågeformulär till förbandschefer och
representanter för civila organ. Sedan inkomna uppgifter bearbetats, är avsikten
att på vissa garnisonsorter anordna överläggningar mellan representanter
för militära och civila organ.
Utredningens arbete beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1949.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
49
17. Befälsutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen
vid armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Bredberg, A., generalmajor, ordförande;
Aråmark, J. G., kassör;
Bergdahl, C. E„ ombudsman;
Edenman, R. H. L., fil. d:r, led av II kamm.;
Källner, C. G. A., överste;
Myhrman, B. O., major;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidson, E. S. Å., rektor;
Berg, B. G. A., kapten;
Berggren, G., överste;
Widegren, S. A., kapten.
Sekreterare:
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75 (växel).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
hänvisade därvid till Kungl. Maj :ts proposition nr 206 till 1948
års riksdag angående vissa frågor rörande försvarets organisation (s. 177
181). I propositionen hade bland annat framlagts resultatet av en inom föisvarsdepartementet
verkställd preliminär utredning beträffande frågan om
befälsrekyteringen och befälsorganisationen vid armén. Den preliminära utredningen
hade utmynnat i ett skisserat förslag till befälsorganisation vid ett
infanteriregemente, uppgjort under förutsättning att den nuvarande
tärinstitutionen ersattes med en värnpliktsorganisation samt att officeisoch
underofficerskårerna sammanfördes till en enda befälskår. Depaitement
schef en anförde vidare i huvudsak följande.
Utredningen borde närmast ha till syfte att framlägga ett fullständigt föislag
till befälsfrågans lösning vid armén, i första hand beträffande infanteriet.
Frågan om att utsträcka utredningen till försvaret i övrigt syntes sedermera
få tagas under övervägande.
Vad särskilt anginge underbefälsrekryteringen, hade tillkomsten av beställningar
för långtjänstunderbefäl och tekniker i större utsträckning ävensom
den år 1947 gjorda regleringen av manskapslönerna givetvis icke varit
utan betydelse för rekryteringens utfall men hade visat sig icke tillräckliga
för att man skulle kunna komma till rätta med svårigheterna. Med detta
problem sammanflätades emellertid åtskilliga andra, som framträtt under
de år, utbildningslinjen genom försvarets läroverk varit organiserad. Det
4 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml.
Riksdagsberiittelsen.
Fö: i?
50
Riksdagsberättelsen.
1 FÖ: 17 förefölle sålunda tydligt, att rekryteringen från stamanställningens grund
med möjlighet för en del aspiranter att bli officerare kunde leda till att underofficerskåren
finge en försämrad rekrytering. De som hade de erforderliga
förutsättningarna, fortsatte till officerare, medan de, som ej lyckades därmed,
ansåge det ej tillräckligt lockande att stanna som underofficerare och
lämnade därför militärtjänsten. Utbildningslinjen från stamanställning genom
försvarets läroverk medförde vidare lätt en alltför stark isolering, som
bleve till förfång för försvarets befattningshavare själva och motverkade en
önskvärd kontakt med den icke-militära miljön. Volontärinstitutionen hade
även andra påtagliga brister.
Det skisserade befälssvstemct förutsatte, att värnpliktiga i ökad omfattning
toges i anspråk för fredsutbildningen. Vad beträffade rekryteringen av
värnpliktigt befäl för krigsorganisationen, hade det hittills trots ökningen
av premierna till värnpliktigt befäl befunnits omöjligt att säkerställa densamma
på frivillighetens väg. Om besparingar kunde åstadkommas genom
en avveckling eller en mera betydande begränsning av den dyrbara volontärinstitutionen,
borde medel kunna frigöras, som möjliggjorde en så avsevärd
höjning av premierna till befälsutbildade värnpliktiga, att tvångsuttagningen
av dem kunde ersättas med ett frivilligt system eller i varje fall att en väsentligt
ökad frivillig uttagning komme till stånd.
De tankar, på vilka den preliminära utredningen byggde, vore enligt departementschefens
mening av så stort intresse, att de borde mera ingående
belysas. Vid utarbetandet av ett förslag på sådan grundval borde som en utgångspunkt
tjäna, att det värnpliktiga befälet uttoges till det antal, som erfordrades
för att täcka dels behovet i såväl fred som krig av gruppchefer,
dels befälsbehovet i plutonchefs- eller motsvarande befattningar i krigsorganisationen.
Sättet att anordna utbildningen borde utredas och detaljerade
utbildningsplaner utarbetas. Systemet förutsatte, att befäl stjänstgöring fullgjordes
under den tid, som erfordrades för att tillgodose befälsbehovet vid
utbildning av värnpliktiga i allmänhet. Om utvecklingen ledde till en större
specialisering av truppinstruktörerna, påverkades sannolikt behovet av utbildningsbefäl
i fred och därmed möjligheterna att tillämpa ett system av
angiven art. Även frågan, vilka åtgärder som lämpligen borde vidtagas för
att bereda de till befälstjänst uttagna värnpliktiga trivsel under deras tjänstgöring
samt för att hos de värnpliktiga åstadkomma en mera positiv inställning
till befälsuttagning och befälstjänst under fredsutbildning, borde upptagas
till prövning.
Det fast anställda befälet skulle enhetligt rekryteras ur de värnpliktigas
led i så måtto, att all militärutbildning skulle påbörjas genom deltagande i
de värnpliktigas första tjänstgöring. Med avseende på officersrekryteringen
skulle anordningen medföra eu breddning av basen för densamma. Detta
syntes så mycket mera betydelsefullt som direktrekryteringen till officersbanan
för närvarande vore otillräcklig. Utredningen borde även avse gången
av utbildningen till fast anställt befäl, frågan om och med vilket belopp särskild
avlöning borde utgå under sådan utbildning, lämpligheten av att vidga
51
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
de till befälsutbildning uttagna värnpliktigas möjligheter att erhålla värn- I pjj; 18
pliktslån samt den fortsatta befälsutbildningens anordnande.
Det borde ankomma på utredningsmännen att klargöra de följdverkningar,
en omläggning av befäl sorganisationen i avsedd riktning medförde, och
avgiva därpå grundade förslag till ändringar i organisationen. Slutligen borde
övergångsplaner utarbetas.
I den allmänna diskussionen angående befälsorganisationen hade som ett
alternativ framförts tanken att genom mer eller mindre långt gående reformer
på grundval av det nuvarande systemet med skilda kårer söka åstadkomma
en mera tillfredsställande ordning. Även för sådant fall syntes rekryteringen
kunna ske värnpliktsvägen. I anslutning härtill hade även den
tanken framförts, att officerskåren skulle rekrytera regementsofficers- och
högre befattningar. Underofficerskåren skulle handha utbildningsarbetet
och bestrida befattningar t. o. m. kompanichef. För egen del hade departementschefen
funnit skäligt, att även ett sådant alternativ närmare undersöktes
liksom andra uppslag, som vore ägnade att allsidigt belysa förevarande
frågekomplex.
Vissa av de berörda frågorna måste ses i nära samband med en del av de
spörsmål rörande värnpliktsutbildningen över huvud taget och beträffande
arméns krigsorganisation, vilkas klarläggande skulle utredas i annan ordning.
Departementschefen förutsatte därför, att berörda utredningar komme
att i erforderlig utsträckning bedrivas under ömsesidigt samarbete. Vid utredningen
rörande befälsorganisationen borde därjämte samråd äga rum med
arbetsmarknadsstyrelsen och med vederbörande personalorganisationer.
De förslag, som komme att framläggas, borde vara åtföljda av jämförande
kostnadsberäkningar. Det syntes ändamålsenligt, att utredningen bedreves i
etapper.
De ytterligare anvisningar för utredningens bedrivande, som framdeles
kunde finnas erforderliga, borde lämnas av departementschefen. Denne borde
fortlöpande hållas underrättad om utredningsarbetets gång.
Utredningen har intill den 30 november 1948 hållit 5 sammanträden. Utredningens
ordförande, dess expert Berg och dess sekreterare ha företagit
en studieresa till Älvsborgs infanteriregemente i Borås.
18. Kommittén för frivilligt försvarsarbete.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande vissa spörsmål beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna
ävensom avgiva de förslag, vilka av utredningen föranledas
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Ryman, F. S. A., generalmajor, ordförande;
Bjelle, E., direktör;
Göthberg, K. I., överste;
Lindberg, C. A. E„ ombudsman, led. av II kamm.;
Lindbergson, K. A., statskommissarie.
52
Riksdagsberåttelsen.
I FÖ: 18 Experter:
Holmberg, S., major;
Tillaeus, A. V., major;
Tynelius, E. G. A., major;
Gårdman, J. K. E., kapten;
Rosengren, O. E., major.
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., e. o. byråsekreterare.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningsarbetet framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Efter en redogörelse för vad 1945 års försvarskommitté anfört i sitt den 25
november 1947 avgivna betänkande med förslag angående försvarets organisation
(SOU 1947: 72 och 73) rörande de frivilliga försvarsorganisationernas
uppgifter och ställning återgav departementschefen vad han yttrat beträffande
de frivilliga försvarsorganisationerna vid anmälan av proposition
nr 206 till 1948 års riksdag, vari försvarskommitténs förslag upptogs till
behandling. Vid anmälan av nyssnämnda proposition utgick departementschefen
i likhet med försvarskommittén från att de uppgifter, som för närvarande
åvilade de frivilliga försvarsorganisationerna, i princip borde kvarstå
oförändrade. Med hänsyn till det sammanhang, som rådde mellan försvarskommitténs
förslag i vad avser det frivilliga försvarsarbetet och värnpliktsfrågorna,
mötte det svårigheter att överblicka det problemkomplex,
som stode i samband med de frivilliga försvarsrörelserna.
Till det sagda komme, framhöll departementschefen vidare, att utöver
vad nyss anförts åtskilliga för det frivilliga försvarsarbetet väsentliga spörsmål
vore i behov av ytterligare utredning. Försvarskommittén hade i sådant
avseende pekat på frågorna om möjligheterna att i ökad utsträckning stimulera
det värnpliktiga befälet till repetitionsutbildning, utformandet av
»den långa vägen» för förvärv av kompetens såsom värnpliktig officer, befälsutbildningens
tillgodoräknande i merithänseende, reglerna för ersättning
under frivillig tjänstgöring och frivillig utbildning av sammanhängande natur,
premier för frivillig befälsutbildning, behovet av kvinnliga bilförare
och möjligheterna att tillgodose detta behov, omfattningen av den för sådan
personal erforderliga utbildningen, det frivilliga försvarsarbetets samordning,
ledning och ekonomi, uppdelningen av arbetsuppgifterna på de olika
organisationerna, möjligheten att tillgodose deras lokalbehov i samband med
ändringar i försvarets fredsorganisation, översyn av bestämmelserna om utlåning
av automatvapen m. m. Även enligt departementschefens mening borde
dessa frågor underkastas särskild utredning.
Departementschefen anförde vidare, att av de frivilliga organisationerna
en del hade rent militär karaktär, såsom centralförbundet för befälsutbildning,
och närmast betjänade det militära försvaret. Andra åter, såsom
svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, avsåge
att fylla uppgifter inom såväl det militära försvaret som civilförsvaret. Nå
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 53
gon klar gränsdragning mellan de olika försvarsrörelsernas verksamhet vore I FÖ! 19
nu i vissa fall svår att göra. Det syntes därför angeläget, att frågan om organisationernas
målsättning närmare utreddes liksom ock spörsmålet, hur
deras lokala och regionala organisation lämpligen borde ordnas för att mest
gagna det samlade riksförsvaret. Jämväl frågan om att inrätta en enhetlig
ledning för organisationerna utan att rubba deras karaktär av frivilligrörelser
borde prövas. Särskild uppmärksamhet syntes böra ägnas möjligheterna
att ernå önskvärd enhetlighet i fråga om grunderna för personalens
krigsanvändning och utbildning samt beträffande ekonomiska förmåner
och tjänsteklassplacering, instruktörsarvoden m. in. Det syntes även erforderligt
ompröva de olika frågor, som sammanhänga med instruktörsbehovet
för den frivilliga utbildningsverksamheten och dess tillgodoseende. I samtliga
ovannämnda hänseenden kunde utredningen självfallet icke begränsas till
de frivilligorganisationer eller delar av dessa, som mera direkt tjänade endast
arméns intressen, utan borde avse alla sådana organisationer som rekryterade
eller utbildade personal för riksförsvarets olika delar.
I förevarande sammanhang syntes även frågan om reservpersonals deltagande
i frivillig utbildningsverksamhet böra upptagas. Vid utredningsarbetet
borde kontakt sökas med hemvärnets och civilförvarets ledning. Med
hänsyn till den förut berörda anknytningen mellan det frivilliga försvarsarbetet
och värnpliktsfrågorna förutsatte departementschefen vidare, att
samarbete etablerades mellan nu ifrågavarande utredning och 1948 års värnpliktskommitté.
Kommittén har intill den 30 november 1948 hållit 11 sammanträden och
företagit 3 studieresor samt avgivit utlåtande i anledning av en remiss.
Utredningsarbetet har hittills omfattat insamlande och bearbetande av
visst material för det fortsatta arbetet.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1949.
19. 1948 års värnpliktskommitté.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning rörande värnpliktsutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Björk, N. A. H., överste;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;
Nilsson, F„ förbundsordförande.
Experter:
Flach, A. E. B., överstelöjtnant;
Löfgren, R. G. U., major;
Gårdman, J. K. E., kapten;
54
Riksdag sberättelsen.
I FÖ: 19 Skånberg, N. B. II., kapten;
Löwenthal, G. D., kapten.
Sekreterare:
Beskow, S. H. T., byrådirektör;
Reuterswärd, G. W., major;
Bong, N. H. M., kommendörkapten av 2. graden;
Personne, N. B. W., kapten.
Lokal (tillsvidare): Arméstaben, Östermalmsgatan 87; tel. Militär staberna.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Inledningsvis
erinrade departementschefen om de utredningar och överväganden,
som under senare år förekommit på hithörande område, samt lämnade en
kortfattad redogörelse angående innebörden av 1948 års riksdagsbeslut beträffande
värnpliktsutbildningen. I anslutning härtill anförde departementschefen
bland annat följande.
Värnpliktsutbildningens främsta ändamål vore att på lämpligaste sätt
förbeteda de värnpliktiga för deras avsedda användning inom krigsorganisationen.
Detta borde vara en utgångspunkt för utbildningens anordnande i
fred och för övningstidens uppdelning på grundläggande utbildning och repetition.
Särskilt i vad gällde flottan och flygvapnet måste dock även andra
synpunkter göra sig gällande. För flottans vidkommande måste hänsyn tagas
jämväl till behovet av kontinuerlig bemanning av de rustade fartygen
och för flygvapnets del till behovet av arbetskraft för materielens betryggande
skötsel och vård.
Det kunde icke utan vidare anses klart, att värnpliktsutbildningen för
närvarande — så långt det med hänsyn till andra befogade krav vore möjligt
— tillrättalagts på bästa sätt med tanke på de värnpliktigas användning
i krigsorganisationen. Då emellertid viss förberedande utredning rörande frågan
om arméns framtida krigsorganisation vore planerad att igångsättas
samtidigt med ifrågavarande utredning, syntes tidpunkten för en mera djupgående
undersökning av nu senast berörda värnpliktsfrågor ännu ej vara
inne. Anledning kunde dock föreligga att med utgångspunkt från nuvarande
organisation överse gällande regler för de värnpliktigas utnyttjande.
I detta sammahang borde även civilförsvarets personalbehov uppmärksammas.
—-För den händelse anbefalld utredning rörande användande i civilförsvaret
av rörliga kolonner skulle leda till att sådana kolonner komme till
användning, kunde det ifrågasättas, om icke för dem måste avses värnpliktig
personal.
Vid anmälan av proposition nr 207 till 1948 års riksdag fästes uppmärksamheten
på vissa med värnpliktsutbildningen sammanhängande spörsmål,
vilka borde göras till föremål för ytterligare utredning. Dessa spörsmål ägde
alltjämt sin aktualitet. Även åtskilliga andra värnpliktsfrågor påkallade en
närmare undersökning. Utgångspunkten härvidlag borde —• där ej särskilda
omständigheter kunde anses föranleda en längre tjänstgöringstid — vara en
sammanlagd tjänstgöringstid av 12 månader.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Målsättningen för utbildningen med därav följande konsekvenser beträf- 1 Jfö: 18''
fande utbildningens omfattning och bedrivande hörde till de frågor, som de
militära myndigheterna borde ägna noggrann uppmärksamhet. I förevarande
sammanhang krävde emellertid vissa därmed sammanhängande specialfrågor
närmare belysning, nämligen sådana frågor som lämpligaste formerna
för uttagning av värnpliktiga till befälsutbildning samt lämpligheten och
möjligheten att vid olika truppslag fördela utbildningstiden på olika sätt.
För arméns vidkommande borde ett av arméchefen diskuterat alternativ,
innebärande 8 månaders tjänstgöring under första året och den återstående
månaden av första tjänstgöringen jämte en repetitionsövning under tredje
året, ytterligare övervägas i samband med andra tänkbara förslag till lämplig
förläggning eller fördelning av värnpliktstjänstgöringen. Sättet för utbildningens
anordnande och inpassning under året borde prövas med beaktande
av jordbrukets och andra näringsgrenars behov av arbetskraft samt
den studerande ungdomens befogade önskemål. Vid de redan verkställda
utredningarna hade förslag väckts att med tanke på jordbrukets behov anordna
ett två månaders uppehåll under sommaren. — Det syntes kunna
starkt ifrågasättas, om vinsten med ett så långt uppehåll motsvarade de
därmed förenade olägenheterna. Hithörande spörsmål borde emellertid uppmärksammas.
Vid övervägandena rörande värnpliktsutbildningen, i vad avser
kavalleriet och det hästanspända artilleriet, borde frågan om hästvården
ägnas särskild uppmärksamhet. Frågan om utbildningen av värnpliktigt
befäl samt specialister borde ytterligare utredas och i anslutning därtill göras
en översyn av gällande bestämmelser om premier. Andra frågor, som i förevarande
sammanhang krävde uppmärksamhet, vore behovet av centrala skolor
för vissa kategorier värnpliktiga och dessa skolors lämpliga anordnande,
möjligheterna att tillgodose behoven av ekonomivärnpliktiga och tjänstgöringens
utformning för dessa, repetitions- och efterutbildningsövningarnas
antal och längd samt deras lämpligaste anordnande i övrigt med hänsyn till
ändamålet med desamma, möjligheterna att ordna repetitionsövningar krigsförbandsvis
ävensom lämpligheten av att genom anordnande av kursverksamhet
eller på annat sätt nå fram till ett i viss mån smidigare system för
repetitions- och efterutbildningsövningars fullgörande.
Vad flottan anginge borde praktiska erfarenheter av det nya utbildningssystemet
beaktas, varjämte behovet av omskolning i samband med värnpliktigas
överförande till armén och möjligheterna att bereda utrymme
för sådan omskolning borde övervägas. Frågan om den obligatoriska befälsutbildningen
vid marinen borde ägnas uppmärksamhet i samband med
motsvarande spörsmål för armén.
I fråga om flygvapnet borde närmare utredas den lämpligaste avvägningen
mellan övningstidens längd och värnpliktskontingentens storlek i
syfte att, med beaktande av det samlade riksförsvarets effektivitet, tillgodose
behovet av arbetskraft för att ge flygmaterielen en ur såväl krigsberedskaps-
som övnings- och flygsäkerhetssynpunkt betryggande skötsel och
vård. Vidare borde undersökas, i vad män och om inom värnpliktstjänst
-
56
Riksdag sberättelsen.
I FÖ: 19 göringen vid flygvapnet kunde inrymmas viss sådan utbildning, att beliovet
av omskolning för krigsplacering minskades, samt huruvida, oavsett
möjligheterna härvidlag, repetitions- och efterutbildningsövningar erfordrades,
eventuellt för att möjliggöra övningar i större förband och med
luftbevakningen. Ytterligare utredning borde verkställas rörande vidareutbildningen
av värnpliktigt befäl för luftbevakningsorganisationen.
Vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen måste
kuppberedskapen ägnas särskild uppmärksamhet. En anordning efter mönster
av hemvärnets beredskap syntes härvid förtjäna undersökas, bestående
däri att i en ort eller dess närhet boende värnpliktiga, som redan fullgjort
militärtjänstgöring, i ett kritiskt läge med bibehållande av sin civila
verksamhet i en viss turordning finge ligga i beredskap. Härvid borde utredas,
dels huru dessa värnpliktiga kunna sammanföras till förband med
erforderlig utrustning, dels huru detta system inverkar på en samtidig organisation
av fält- och lokalförsvarsförbanden.
Under omprövning borde även tagas frågan, huruvida nu gällande lagbestämmelser
rörande beredskapsövning kunde vara i behov av överarbetning.
Såsom i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag (s. 494) förutsatts,
borde i samband med övriga värnplikt sfrågor utredas även om och i vad
män värnpliktiga i större utsträckning än för närvarande skulle kunna
placeras till tjänstgöring vid försvarets forskningsanstalt. Så borde även
ske med vissa i skrivelse den 5 maj 1947 från försvarets sjukvårdsförvaltning
med tillhörande handlingar närmare berörda spörsmål om befälstillgång
och förläggningsutrymmen för de värnpliktiga tandläkarnas till sommaren
förlagda militära utbildning.
Försvarskommittén framlade i sitt betänkande förslag om övergång till
inskrivning det kalenderår vederbörande fyller 19 år och värnpliktsutbildningens
påbörjande ett år tidigare än nu. Då detta förslag vunnit allmän
anslutning, syntes frågan om dess genomförande främst bli beroende på
de merkostnader, som uppstå under de år då övergången till den lägre åldern
för tjänstgöringens påbörjande genomföres. Det syntes dock böra förutsättas,
att denna övergång — med hänsyn till vikten av att bibehålla
krigsorganisationens styrka och för att icke fjärde huvudtitelns belastning
skulle bli alltför ojämn — komme att ske under den tid, då årskullarna
av värnpliktiga företedde en starkt sjunkande kurva.
Värnpliktskommittén har intill den 1 december 1948 hållit 4 sammanträden
samt företagit en studieresa.
Utredningsarbetet har hittills omfattat sådana ämnen, vilka synts böra
bli föremål för beslut redan vid 1949 års början. Som en första etapp i utredningen
härutinnan har värnpliktskommittén den 19 november 1948
framlagt förslag rörande följande tre frågor:
1) Övergång till inskrivning av värnpliktiga det år vederbörande fyller
19 år och värnpliktstjänstgöringens påbörjande under följande år.
2) Förlängd värnpliktstjänstgöring för flottan tilldelade värnpliktiga,
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
57
vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister | {.''(j
med certifikat.
3) Provisorisk reglering av värnpliktsutbildningen vid kavalleriet och
det hästanspända artilleriet för värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K
av åldersklass 1949) samt hästtjänstens ordnande vid berörda förband under
uppehållet mellan utryckande och inryckande åldersklass våren 1949.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1949.
20. 1948 års örlogsbasutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande flyttning av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv
till plats inom Stockholms skärgård (se Post- och Inrikes tidn. den
3 augusti 1948):
Giron, M. E., konteramiral, ordförande;
Eriksson, J. E., ombudsman, led. av I kamin.;
Nielsen, H., direktör;
Norén, C. G., överstelöjtnant;
Persson, M. E., byråchef;
Wirström, J. G. E., kommendör;
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;
Åström, T. R., professor.
Expert:
Odqvist, G. B., konteramiral.
Sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset eller 22 15 60 (sekreteraren).
De för utredningen meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen erinrade till en början därom, att frågan om
flyttning av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv från huvudstaden underkastats
ett stort antal olika utredningar. På senare tid hade spörsmålet
upptagits bland annat av 1945 års markkommission och 1945 års försvarskommitté
samt varit föremål för behandling vid anmälan av propositionen
nr 206 till 1948 års riksdag, varvid konstaterats, att örlogsbasens nuvarande
förläggning otvivelaktigt vore förenad med nackdelar ur såväl militär
som civil synpunkt. Departementschefen anförde därefter bland annat följande.
Den tekniska utvecklingen under och efter det senaste världskriget hade
medfört, att frågan om stationens och framför allt varvets förläggning och
anordnande kommit i ett delvis nytt läge. Kravet på tillfredsställande skydd
för basanläggningar och inneliggande fartyg mot flyganfall och mot fjärrverkande
vapen framstode sålunda såsom alltmer betydelsefullt med hänsyn
bland annat till landets militärgeografiska läge och den utveckling, som de
58
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 20 nämnda anfallsmedlen undergått. Den modernisering och utbyggnad av flottans
basorganisation, om vilken riksdagen i princip fattat beslut, syftade
också främst till ökat utnyttjande av bombsäkra anläggningar för skydd av
fartyg, verkstäder och förråd. Det vore av särskild betydelse, att dessa förhållanden
noggrant beaktades vid den kommande utredningen. Tidigare utredningar,
vilka i huvudsak räknat med anläggningar ovan jord, finge numera
anses i stort sett inaktuella.
Det syntes icke uteslutet, att vissa delar av örlogsvarvets nuvarande anläggningar
i Stockholm kunde komma att visa sig erforderliga även efter
eu utflyttning av varvet i övrigt. Sålunda kunde det, ej minst av ekonomiska
skäl, vara nödvändigt att även i framtiden disponera dockorna på Beckholmen,
varvid ett ökat samarbete med civil varvs- och annan industri torde bli
aktuellt. I den mån utredningsmännen koinme att beröra frågan om användningen
av områden, som vid en förflyttning av örlogsbasen komme att
frigöras, borde vissa av markkommissionen framförda synpunkter beaktas.
Åt de ekonomiska synpunkterna måste vid utredningen ägnas ingående
uppmärksamhet. Det vore sålunda angeläget, att varvets och stationens nya
anläggningar icke gåves större omfattning än som oundgängligen erfordrades
utan att de krav, som ur militär synpunkt måste uppställas, träddes för
nära. I detta sammanhang vore möjligheterna till samverkan med den civila
industrien även i andra fall än det nyssnämnda av intresse, liksom även
eventuellt förefintliga möjligheter till en överflyttning av vissa arbetsuppgifter
i fred från Stockholm till Karlskrona örlogsvarv. Givetvis borde kostnadsberäkningar
verkställas för nyanläggningar och flyttning av station och
varv, men även driftskalkyler för det utflyttade varvet borde uppgöras.
Oavsett vilken ståndpunkt utredningsmännen kunde komma att intaga
till frågan om den framtida förläggningen av Stockholms örlogsstation och
örlogsvarv, borde ett alternativ utarbetas, avseende en förläggning av utflyttade
delar i anslutning till redan förefintliga anläggningar vid Hårsfjärden.
Utredningen bär intill den 1 december 1948 hållit 9 sammanträden. I anslutning
till sammanträdena ha studiebesök företagits dels vid Stockholms
örlogsstation och örlogsvarv, dels vid de marina anläggningarna i trakten
av Hårsfjärden och dels vid vissa större, i berg insprängda verkstäder.
Utredningsarbetet beräknas icke kunna bliva slutfört under år 1949.
21. Marinens underofficers sakkunnig a.
Tillkallade enligt Knngl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1948 för att
biträda med utredningar rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer
ävensom avgiva de förslag, vilka av utredningen föranledas
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Bergelin, S. O., kommendörkapten av 2. graden;
Rydback, A. V. L., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
59
Sjöberg, K. G., flaggmaskinist (frågor rörande maskinbefälet); £ FÖ: 21
Nyman, A. E. V., flaggstyrman (frågor rörande underofficerskårerna i öv.
rigt).
Sekreterare:
Sjövall, K., förste revisor.
Lokal: Försvarsdepartementet.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 30 juni 1948 vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande. Departementschefen anförde därvid i huvudsak följande.
1945 års försvarskommitté hade vid behandlingen av frågor rörande flottans
personal erinrat, att befordringsförhållandena för flottans underofficerare
vore mindre gynnsamma än för underofficerare vid andra försvarsgrenar,
samt föreslagit vissa åtgärder i syfte att åstadkomma större enhetlighet
i detta avseende. I yttranden över kommitténs betänkande hade framhållits,
att ytterligare sådana åtgärder utöver de av försvarskommittén föreslagna
vore erforderliga. Från några håll hade uttalats, att dessa synpunkter
i allt väsentligt gällde även kustartilleriet.
I en framställning, som i sammandrag återgivits å s. 362 i proposition nr
206 till 1948 års riksdag, angående vissa frågor rörande försvarets organisation,
hade hemställts, bland annat, att maskinbefälsorganisationen vid
marinen måtte särskilt utredas. I yttrande över framställningen hade chefen
för marinen bland annat framhållit betydelsen av att åtgärder snarast
vidtoges för att bereda personalen sådana anställnings- och arbetsvillkor,
att de marina myndigheterna bättre än nu kunde hävda sig i konkurrensen
om den kvalificerade arbetskraften.
Vid anmälan av nämnda proposition framhöll departementschefen bland
annat, att en utredning borde komma till stånd rörande underofficerarnas
arbetsuppgifter, ansvarsområden, tjänsteställning, anställningsvillkor m. m.
Vid utredningen, som borde avse imarinens underofficerskårer i deras helhet,
borde bland annat allmänna riktlinjer för förvaltares placering och befordran
tagas under övervägande, varjämte borde undersökas, huruvida och
i vilken omfattning det kunde visa sig möjligt att ersätta underofficerare i
mindre kvalificerade befattningar med långtjänstunderbefäl.
Till vad sålunda anförts hade riksdagen i huvudsak anslutit sig. Med
hänsyn till föreliggande brist på maskinbefäl vid marinen samt till att ifrågavarande
personalgrupps arbetsuppgifter delvis vore av annan art än de
som ålåge flertalet övriga underofficerare vid marinen, borde maskinbefälsorganisationen
göras till föremål för särskild utredning.
I anslutning till vad i det föregående anförts borde enligt departementschefens
mening igångsättas utredningar rörande dels maskinbefälsorganisationen,
dels övriga underofficerskategorier vid (marinen.
Vid utredningarna måste hänsyn tagas — förutom till kravet på en ur
militär synpunkt fullgod organisation -— jämväl till de ekonomiska konsekvenserna.
Detaljerade kostnadsberäkningar för de förslag, till vilka utredningarna
komme att leda, borde sålunda uppgöras.
w Riksdagsberättelsen.
I JFÖ: 21 Vid utredningsarbetet borde i mån av behov samråd äga rum med statens
organisationsnämnd (försvarets centrala organisationskommitté). Kontakt
borde även hållas med de sakkunniga, som chefen för ecklesiastikdepartementet
den 26 juni 1948 bemyndigats tillkalla för utredning rörande
utbildningen vid högre tekniska läroverk och andra tekniska läroanstalter.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1948 hållit 6 sammanträden.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1949.
. Socialdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Sakkunniga angående bostadspolitikens organisation (1948:1 30).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande den allmänna bostadspolitikens
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 26 augusti 1947):
Andersson, M., kommunaldirektör, ordförande;
Montell, J. E. O., expeditionschef;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Törngren, C. E., direktör i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Gustavsson, J. W., byråchef.
Beträffande direktiven, se 1948:1 S 30.
De sakkunniga ha efter den 30 november 1947 hållit 11 sammanträden
och avgåvo den 22 januari 1948 betänkande om den allmänna bostadspolitikens
organisation (stencilerat)-Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1947 års utredning för byggnadsfrågor (1948: I 31).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 med
uppdrag att förbereda en samordning av den tekniska och ekonomiska
byggnadsforskningsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november
1947):
Johansson, A. H., generaldirektör, ordförande;
Bergvall, L., arkitekt;
Eriksson, J. A., tekn. d:r;
Johansson, Knut, sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet
(fr. o. in. den 11 mars 1948);
Nessen, N., direktör;
Olsson, I. S., sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet (t. o. in.
den 10 mars 1948);
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
61
Strokirk, E., civilingenjör (fr. o. m. den 28 maj 1948); 1 St 3
Wallander S., arkitekt;
Örborn, K. A., agronom.
Experter:
Jacobsson, Mej se, civilingenjör;
Lindqvist, R. H., tekn. d:r (fr. o. in. den 28 maj 1948);
Sekreterare;
Källenius, S., jur. kand.;
Tengvik, N„ civilingenjör;
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I S 31.
Utredningen har under tiden den 17 oktober 1947—den 30 november 1948
hållit 23 plenisammanträden. Representanter för utredningen ha under
1948 företagit studiebesök vid Statens Byggeforskningsinstitut i Köpenhamn
och vid Statens Tekniska Forskningsanstalt i Helsingfors.
Därjämte har utredningen avgivit utlåtanden i ett antal till utredningen
remitterade ärenden.
På initiativ av Förenta Nationernas Ekonomiska Kommission har utredningen
verkställt vissa undersökningar åt utskottet, sedermera kommittén
för bostadsfrågor (Housing Subcommittee within the Economic Commission
of Europé). Dessa undersökningar ha omfattat dels den nuvarande situationen
beträffande byggnadsmaterial i Europa och de åtgärder, som i skilda
länder vidtagits för att övervinna materialbristen, dels träsituationen i Sverige
och vidtagna åtgärder för att begränsa den inhemska förbrukningen
och därmed möjliggöra ökad export.
Utredningen har den 15 december 1948 avgivit betänkande (stencilerat)
med förslag om inrättande av ett statens byggnadsinstitut.
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
3. 7.947 års bostadsförbätiringsutredning (1948:1 32).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 november 1947
för att inom departementet biträda med utredning rörande nya grunder för
lån och bidrag till mindre genomgripande bostadsförbättringsarbeten (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1947):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Niklasson, O. S., lantbrukare;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef;
Pehrsson, S. G. amanuens.
Beträffande direktiven, se 1948: I S 32.
Utredningen har hållit 15 sammanträden och avgav den 1 mars 1948 betänkande
med förslag beträffande nya grunder för lån och bidrag till
mindre genomgripande bostadsförbättringsarbeten (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
62 Riksdagsberättelscn.
I St 1 4. 194-7 års arbetslöshetssakkunniga (1948:1 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 november 1947 för
att verkställa översyn av tillämpade regler för anordnande av beredskapsarbeten
in. in. (Se Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1947):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Larsson, M., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Nyström, E., ombudsman i svenska sågverksindustriarbetareförbimdet.
Sekreterare:
Andreen, N., e. o. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Liljeblad, A G., e. o. byråsekreterare.
Beträffande direktiven för de sakkunniga, se 1948: I S 33.
De sakkunniga, som under år 1948 hållit 10 sammanträden, ha den 17
mars 1948 avgivit betänkande och förslag rörande regler för anordnande
av beredskapsarbeten, arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet samt
vissa anslagsfrågor (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av statsbidragsgrundcrna
för pensionärshem (1948: I 34).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947
med uppdrag att verkställa översyn av statsbidragsgrunderna för pensionärshem
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1947):
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Wahlbärj, J. S., borgarråd.
Sekreterare:
Ernström, C. W., notarie.
Beträffande direktiven för de sakkunniga, se 1948: I S 34.
De sakkunniga, som under år 1948 hållit 10 sammanträden, ha den 26
februari 1948 avgivit ett betänkande med utredning och förslag rörande
hyressättningen och statsbidragsgrunderna för pensionärshem (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunnig för översyn av personalorganisationen vid centraldepån för
blindas arbeten och dess filialdepå (1948: 1 35).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december
1947 för att såsom sakkunnig verkställa översyn av personalorganisationen
vid centraldepån för blindas arbeten och dess filialdepå:
Britth, L. G., förste byråsekreterare.
Utredningsmannen har den 16 februari 1948 överlämnat betänkande i
ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
63
7. Sakkunniga för utredning rörande avgiftsfria resor för barn och hus- J 7
mödrar m. fl.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande avgiftsfria resor för
barn och husmödrar in. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm., ordförande;
Anderson, G. I., f. d. kontorist, led. av I kamm.;
Ohlon, S. .T. E., rektor, led. av I kamm.;
Ericsson, Hildur, fru, led. av II kamm.;
Eckerberg, Per, e. byråchef.
Sekreterare:
Michanek, Ernst, fil. kand.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde bland annat följande.
Vid behandlingen inom riksdagen av Kungl. Maj :ts förslag om fria resor
för barn och bidrag till husmoderssemester företogs en höjning av anslagsposten
till husmodersstipendier från föreslagna 600 000 kronor till 800 000
kronor. Riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj :t skulle överväga möjligheterna
att åstadkomma en mot denna utgiftsstegring svarande besparing under
anslaget till fria resor för barn. Den åtgärd, som låge närmast till hands
vore att begränsa den väglängd, för vilken resan är avgiftsfri. Jämväl borde
övervägas en sänkning av den högsta ålder, nu tio år, vid vilken barn anses
vara i behov av vårdare under resan.
Dessa överväganden borde föregås av en utredning genom särskilda sakkunniga.
Då det numera förelåge vissa erfarenheter av verksamheten med
avgiftsfria resor, syntes även i övrigt en viss översyn av gällande bestämmelser
och organisation vara motiverad.
Enligt kungörelsen den 31 maj 1046, SFS nr 234, vore det vid senaste
taxering upptagna beskattningsbara beloppet och den vid senaste taxering
upptagna skattepliktiga förmögenheten avgörande för huruvida fri resa
enligt kungörelsen finge åtnjutas. Genom den omläggning av den statliga
beskattningen, som skett genom förordningarna den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, kunde anknytning icke längre
ske till angivna värden. Det avgörande borde i stället vara storleken av den
till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten och den enligt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt beskattningsbara förmögenheten.
Dessa normer hade emellertid en annan saklig innebörd än motsvarande
normer i de äldre skatteförfattningarna. Härutinnan torde endast framhållas,
att barnavdragen bortfallit. De i 1946 års kungörelse upptagna inkomst-
och förmögenhetsgränserna syntes därför icke kunna bibehållas
oförändrade. En jämkning av dessa gränser vore även påkallad av de förändringar,
som den allmänna inkomstnivån undergått efter kungörelsens
tillkomst. De sakkunniga borde alltså ompröva hela frågan vilken inkomstoch
förmögenhetsgräns, som skall gälla i förevarande fall.
64 Riksdagsberättelsen.
I Si 7 Socialstyrelsen vore tillsynsmyndighet över de avgiftsfria resorna. I denna
sin egenskap utövade styrelsen en viss kontroll över verksamheten och
ägde utfärda ytterligare föreskrifter med avseende å tillämpningen av gällande
kungörelser. De sakkunniga borde även, med beaktande av de erfarenheter
som socialstyrelsen i sin egenskap av tillsynsmyndighet förvärvat
på här ifrågavarande område, upptaga till prövning möjligheterna att
åstadkomma en förenkling av såväl organisationen som den erforderliga
kontrollapparaten.
De sakkunniga ha hållit 6 sammanträden.
Den 30 november 1948 ha de sakkunniga framlagt betänkande om de
avgiftsfria resorna för barn och husmödrar in. fl. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
8. Socialvårds kommittén (1946:1 16; 1947:1 14; 1948:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):
Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;
Bexelius, E. G., generaldirektör;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 13 november
1948);
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., redaktör;
Höjer, K. J., generaldirektör;
Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm. (t. o. m. den 12 november
1948);
Wallén, O. A., lantbrukare;
Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör.
Sakkunniga vid verkställande av en kommittén anförtrodd utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941
samt den 12 februari 1948:
Jerneman, T. G., byråchef;
Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Berg, O., ombudsman i svenska gjutareförbundet.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid översyn av 1916 års lag om
försäkring för olycksfall i arbete har departementschefen den 21 maj 1947
tillkallat:
Berg, O., ombudsman i svenska gjutareförbundet;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
65
Hedenström, C. H., direktör i svenska lantbrukarnes olycksfallsförsäkrings- J £}• g
bolag;
Hultman, P. G., verkst. direktör i pappersmasseförbundet;
Löfmark, E. B., försäkringsråd;
Palmer, I., överläkare;
Sölvén, K. O. A., advokat;
Tegendal, O. E., byråchef;
Östrand, D. O., f. d. generaldirektör.
Av departementschefen den 10 jan. 1948 tillkallade sakkunniga att biträda
kommittén vid översynen av bestämmelserna i 1827 års militärersättningsf
örordning:
Hagvik, B. F., förste byråsekreterare;
Kolmodin, G. A., överste;
Källström, N. A., byråchef.
Den 1 augusti 1945 har departementschefen åt ledamoten K. J. Höjer
uppdragit att såsom sakkunnig beträffande de frågor, som stå i samband
med en omarbetning av 1918 års fattigvårdslag, för kommitténs räkning
verkställa utredning rörande nämnda frågor.
Sekreterare:
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);
Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare (frågor rörande den sociala
olycksfallsförsäkringen);
Örtegren, N., jur. kand. (frågor rörande fattigvårdslagen).
Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.
Kommittén har under år 1948 intill den 17 november hållit 14 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit 27 sammnträden.
Arbetet med förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring har under
året avslutats och förslag i ämnet avlämnades till Kungl. Maj :t den 27 oktober
(SOU 1948: 39).
Utredningsarbetet på den sociala olycksfallsförsäkringens område har
fortsatt under år 1948. På grund av arbetets omfattning kan fullständigt förslag
i frågan icke avlämnas förrän under 1949. Förslag om förhöjning av
sjukpenning och livräntor har avlämnats i början av år 1948. Förslaget lädes
till grund för Kungl. Maj :ts proposition nr 235 till 1948 års riksdag.
Sedan riksdagen bifallit propositionen, ha nya ersättningsbestämmelser utfärdats,
vilka trätt i kraft den 1 januari 1949.
Arbetet med en ny militärersättningsförordning har fortskridit så långt,
att kommittén beräknas kunna avlämna förslag i ärendet i början av år
1949.
Arbetet med upprättande av förslag till en ny socialhjälpslag, vilken skall
ersätta den nuvarande fattigvårdslagen, har fortsatts under år 1948, och
kommittén beräknar att förslag i ämnet skall kunna avlämnas under år 1949.
Under år 1948 har kommittén avgivit yttranden i skilda sociala spörsmål.
S> Bihang till riksdagens protokoll 19A9. 1 samt.
RiksdagsberätteLsen.
66
Riksdagsberättelsen.
I S. 9 9 ig38 års arbetarskyddskommitté (1946:1 17; 1947:1 15; 1848:1 14).
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):
Nordin, J. V., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;
Fischer, Ida A. E., byrådirektör;
Odholm, C. G. A., direktör i svenska arbetsgivareföreningen (avliden den 6
november 1948);
Hultman, P. G., verkst. direktör i pappersmasseförbundet;
Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Yllner, G. A. T., förste provinsialläkare;
Olovson, O. E„ redaktör, f. d. riksdagsman;
Vahlberg, G. E., generaldirektör.
Experter:
Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;
André, L. B. H., yrkesinspektör;
Bergwall, G., bergmästare;
Blomqvist, G. G. T., e. o. försäkringsråd;
Christenson, A. K., e. o. förste byråsekreterare;
Fahlman, T., bergsingenjör;
Gabrielson, E. V., f. d. byråchef;
Hansen, F. H. R., major i väg- och vattenbyggnadskåren;
Karlsson, K. V., gruvarbetare, f. d. riksdagsman;
Kvist, S., gruvarbetare;
Saeinund, A. G., verkst. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;
Welin-Berger, J. A. E., yrkesinspektör;
Östergren, T. R. S., krigsråd.
Experter beträffande arbetarskyddet ombord å fartyg:
Sjöholm, K. Hj., kommerseråd;
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, ordförande i Sveriges redareförening;
Lindberg, C. A. E., ombudsman bos svenska sjöfolksförbundets stockholmsavdelning,
led. av II kamm.
Expert beträffande arbetarskyddet inom byggnadsindustrien;
Lindqvist, R. H., byggnadschef, tekn. d:r.
Teknisk sekreterare, tillika föredragande:
Starland, K. A. H., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Koch, C. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel. 10 29 34 (ordföranden) samt
11 29 33 och 22 36 00 (sekreteraren resp. bitr. sekreteraren).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.
Kommittén har under år 1948 hållit endast expertsammanträden, vilka
intill den 1 december omfattat sammanlagt 12 dagar.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
67
Kommitténs arbete har under året väsentligen bestått i fortsatt genom- f j§.
gång av sjöfartssäkerhetsföreskrifterna samt upprättande av författningsförslag
och motivering i ämnet. Vidare har ett inom kommittén utarbetat förslag
till kungörelse med vissa skyddsföreskrifter för byggnadsverksamhet
upptagits till ytterligare granskning och överarbetning. Utöver slutförandet
av dessa arbetsuppgifter och avfattande av motivering för tillhörande författningsförslag
återstår för kommittén att taga slutlig ställning till frågan
om lämpligheten av att överflytta handläggningen av ärenden rörande arbetarskyddet
ombord å fartyg från kommerskollegium till yrkesinspektionen.
Arbetet beräknas kunna slutföras under första hälften av år 1949.
10. Kommittén för estlandssvenskarna (1946: I 22; 1947: I 18; 1948: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1940:
Curman, J. E., f. d. riksantikvarie, ordförande;
Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.;
Östberg, L. F. P., advokat.
Sekreterare:
Ohlson, S., jur. kand.
Lokal: Tunnelgatan 23; tel. 11 35 00, 11 57 21.
Angående kommitténs uppdrag, se 1941: I S 26 och 1944: I S 22.
Kommittén har under tiden den 1 januari—den 1 december 1948 hållit
24 sammanträden.
I kommitténs förteckning över estlandssvenskar i Sverige finnas upptagna
cirka 7 650 personer (år 1947 cirka 7 500). Av dessa ha under år 1948 inga
nya anlänt direkt från Estland, däremot har ett mindre antal anlänt från
olika europeiska länder, främst Tyskland. Samtliga dessa nyanlända personer
ha av kommittén förhjälpts till för dem lämpliga arbetsanställningar.
Beträffande de åldringar, som äro utplacerade å ålderdomshem, har kommittén
sökt medverka till att, där så varit möjligt, deras anhöriga skulle taga
vård om dem.
Kommitténs huvudsakliga arbete har varit inriktat på att hjälpa estlandssvenskarna
att bliva svenska medborgare. Under året ha sålunda 590 personer
erhållit svenskt medborgarskap.
Den av Rågöstiftelsen år 1940 påbörjade kolonisationsverksamheten har
fortsatt i intimt samarbete med kommittén. Utbetalandet av redan beviljade
studielån för att möjliggöra fullbordandet av påbörjade studier har ägt
rum. Indrivningen av de kontanta lån, som estlandssvenskarna vid sin ankomst
till Sverige erhållit genom kommittén för inköp av nödvändiga kläder
och bohagsutrustning, har fortsatts. Likaså har indrivningen av est1
andssvenskarnas skulder för in natura erhållen bohagsutrustning fortsatts.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under år 1949.
11. Statens flyktings nämnd (1946: I 24; 1947: I 20; 1948: I 16).
Nämnden inrättades den .l oktober 1941 jämlikt kungörelsen den 12 september
1941 (SFS nr 753) om statlig och statsunderstödd flyktingshjälp.
68
Riksdagsberättelsen.
I S: ll Instruktion för nämnden fastställdes den 26 september 1941. Ny kungörelse
om statlig och statsunderstödd flyktingshj älp utfärdades den 30 juni
1947 (SFS nr 550). Enligt denna skall nämnden handlägga ärenden om bidrag
av statsmedel till flyktingskommittéer samt sådana ärenden angående
bistånd i övrigt åt flyktingar, vilka icke ankomma på annan myndighet.
Ledamöter:
Hagalin, N. P., e. o. byråchef, ordförande och chef för statens utlänningskommission,
ordförande;
Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska socialvårdsförbundet, vice ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Lindström, H., tryckerimästare;
Skogh, S. A., byråchef.
Ersättare:
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm. (för Wahlberg);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm. (för Andersson);
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm. (för Lindström);
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare (för Skogh).
Lokal: Brunkebergstorg 14; tel. 23 52 80 (växel).
Som nämndens kansli har fr. o. m. den 1 januari 1948 arbetsmarknadsstyrelsens
utlänningsbyrå tjänstgjort.
Nämnden har under år 1948 sammanträtt 7 gånger.
Under tiden den 1 januari—den 30 september 1948 ha genom nämnden
utbetalats understöd med tillhopa 1 231 062 kronor 75 öre. Härav ha 363 230
kronor 98 öre beviljats som bidrag åt flyktingskommittéer och 867 831 kronor
77 öre utgått som bidrag till enskilda flyktingar.
12. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1946: I 30; 1947: I 23;
1948: I 17).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943
med uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
von Bergen, J. A., f. d. byrådirektör:
Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;
Eriksson, G., kassör i landsorganisationen;
Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Saemund, A. G., verkst. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;
Sjögren, K. E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Strandberg, E., ombudsman i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Örborn, K. A., agronom.
Utredningsavdelning:
Wale, H., civilingenjör (avdelningens chef t. o. m. den 30 juni 1948, därefter
tillkallad såsom expert);
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
69
Boman, K. G., civilingenjör (t. o. m. den 30 april 1948, därefter tillkallad f j§; 13
såsom expert);
Bengtsson, K., ingenjör (assistent t. o. ni. den 11 mars 1948);
Bryntse, I. (assistent t. o. m. den 31 januari 1948);
Carlsson, A. C., ingenjör (assistent t. o. m. den 30 juni 1948);
Fastli, E. L. ( assistent t. o. m. den 30 juni 1948);
Hermansson, T., ingenjör (assistent t. o. m. den 31 maj 1948);
Johansson, H. (assistent);
Lindgren, B. E., ingenjör (assistent t. o. in. den 30 juni 1948);
Lööf, E., ingenjör (assistent t. o. m. den 18 oktober 1948);
Marmstål, F. (assistent)
Sekreterare:
Junaeus, H. A. G., e. o. byrådirektör,
Österström, I. I:son, e. byråsekreterare.
Lokal: Narvavägen 32; tel. 62 43 40.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 40.
Under år 1948 intill den 1 december ha 7 sammanträden hållits med kommittén.
Dessutom ha flera mindre sammanträden och konferenser ägt rum.
De av kommittén bedrivna arbetsstudierna avslutades i och med utgången
av juni månad 1948.
Under året har kommittén i sex olika småskrifter framlagt vissa resultat
av sin verksamhet.
Utredningsuppdraget i dess helhet beräknas bliva slutfört i början av år
1949.
13. Kommittén för partiellt arbetsföra (1946: I 31; 1947: I 24; 1948: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):
Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;
Cederström. Hj, ingenjör;
Hammarberg, S., ombudsman i de lungsjukas riksförbund;
Hedkvist, C., sekreterare i de blindas förening;
Larsson, K., sekreterare i svenska träindustriarbetareförbundet;
Larsson, M., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Rehn, L. G., sekreterare i landsorganisationen;
Rulcker, A., stadsdistriktsläkare;
Thorelli, H., överingenjör.
Experter:
Bergh, A., t. f. byrådirektör;
Ericson, Folke C. W., kansliråd, avdelningschef;
Ericsson, G. A. Roland, t. f. förste byråinspektör;
Montell, J. E. O., expeditionschef;
Söderqvist, C., byrådirektör.
70
Riksdagsberättelsen.
I Si 13 Sekreterare:
Ström, N„ förste byråinspektör.
Biträdande sekreterare:
Johnson, A. Arne G., aktuarie (t. o. in. den 29 februari 1948);
Sandrén, J., redaktör.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 31 70 74.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 42.
Under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948 bär kommittén
hållit 22 plenisammanträden, varjämte särskilda delegationer hållit
ett antal sammanträden.
Kommittén har den 9 februari 1948 avlämnat sitt betänkande IV med förslag
angående partiellt arbetsföras anställning i allmän tjänst (SOU 1948:
11) samt den 3 maj 1948 ett betänkande angående industrihem eller omskolnings-
och träningsanstalter för från fängelser, vissa sjukhus och anstalter
utskrivna eller permitterade personer (stencilerat). Kommittén har
därjämte i skrivelser och yttranden till chefen för socialdepartementet gjort
framställningar om vissa åtgärder för de partiellt arbetsföra.
Ett betänkande angående de partiellt arbetsföras sysselsättande över huvud
taget är under utarbetande. Detta, som är kommitténs slutbetänkande,
beräknas kunna framläggas i början av år 1949.
Eu översikt över kommitténs samtliga förslag skall utarbetas och utgivas
som separattryck.
Kommitténs uppdrag beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1949.
14. 1.945 års skogshärbärgesutredning (1946:133; 1947:1 26; 1948:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1945 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående förbättrande
av skogsarbetarnas och dem närstående arbetargruppers bostadsförhållanden
på arbetsplatserna (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari
1945):
Wallner, K. O. G., byrådirektör, ordförande;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Sahlin, O., disponent.
Sekreterare:
Broström, S., forstmästare;
Ahlbom, S. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Kungsgatan 55; tel. 11 78 30.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I S 33.
Under tiden januari—november 1948 har utredningen hållit 2 sammanträden.
Under år 1948 har utredningen slutfört bearbetningen av tidigare införskaffat
undersökningsmaterial beträffande arbetarantal, bostadsförhållanden
in. m. vid allmänna och enskilda flottleder i Nordsverige. Vidare ha
sammanställts genom medicinalstyrelsen erhållna uppgifter från förste pro
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
71
vinsialläkare och centraldispensärer angående förekomsten av tuberkulos I j§; 16
och andra sjukdomar av allvarligare art bland skogsarbetarna samt i vad
mån dessa sjukdomar anses vara föranledda av förläggningsförhållandena
på arbetsplatserna. Utredningen har vidare utarbetat slutgiltigt förslag till
ny lagstiftning rörande bostadsförhållandena på arbetsplatserna i skogarna
samt motivering till detsamma. Andra delen av utredningens betänkande,
som innehåller utredning med förslag till lag om tillfälliga bostäder m. m.
vid skogs- och flottnings- in. fl. arbeten, beräknas kunna avlämnas i början
av år 1949.
Under hösten 1948 har utredningen företagit en studieresa till vissa större
trävarubolag i Norrland och Värmland för studium av åtgärder för arbetstagarnas
inkvartering — storförläggningar, skogsarbetarhotell m. m. —
samt beträffande skogs- och flottningsarbetarnas familjebostäder, vilka under
det senaste året vidtagits eller planerats av större arbetsgivare inom
skogshanteringen.
15. Bi/ggnadssäsongutredningen (1946:138; 1947:129; 1948:1 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för
utredning angående överföring av viss del av den nuvarande byggnadsregleringen
att gälla även under normala tider (se Post- och Inrikes tidn. den
21 september 1945):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;
Gustafsson, D., byggmästare;
Holmén, F. H., direktör i svenska byggnadsindustriförbundet;
Johansson, A. H., generaldirektör;
Olsson, I. S., sekreterare i svenska byggnadsträarbetareförbundet.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 23 52 80.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I S 38.
Med hänsyn till inflationsriskerna m. m. samt den alltjämt betydande
bristen på arbetskraft och byggnadsmaterial har det varit nödvändigt att
tills vidare bibehålla och jämväl skärpa regleringen av byggnadsverksamheten.
Utredningen, som funnit det önskvärt att i möjligaste mån anknyta
sitt förslag till den vid regleringens upphörande rådande arbetskraftssituaiionen,
har icke sammanträtt sedan i juni 1946.
16. Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor
(1946: I 40; 1947: I 31; 1948: I 21).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att verkställa utredning rörande vissa frågor angående försäljning av egnahem
och bostadsrättslägenheter i samband med innehavarens avflyttning
72
Riksdagsberättelsen.
I Si 16 till annan ort i arbetsmarknadsreglerande syfte ävensom angående betalning
av förfallande annuiteter och räntor å bostadslån vid inkomstbortfall
till följd av arbetslöshet och arbetskonflikt (se Post- och Inrikes tidn. den
11 december 1945):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Tunhammar, E., direktör i Sveriges industriförbund;
Gonäs, E., ombudsman i svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Södermark, S., advokat.
Sekreterare:
Ekdahl, O. G., kansliråd.
Lokal och tel.: Kanslihuset (sekreteraren).
Under år 1948 ha de sakkunniga hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet, som vilat sedan slutet av år 1947, har återupptagits
hösten 1948.
Arbetet beräknas i sin helhet komma att avslutas under första halvåret
1949.
17. Sy nkr av skommittén (1947: I 33; 1948: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande behovet av
särskilda fordringar på synförmågan för anställda inom vissa yrken i allmän
och enskild tjänst jämte därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 februari 1946):
Ploman, Iv. G., professor, ordförande;
Larsson, Sven W., professor;
Lingman, J., generaldirektör;
Pelow, M. E., generaldirektör;
Strömberg. A. E., rektor;
Strömberg, O. A. E., fältläkare;
Svahn, O. E., t. f. professor.
Sekreterare:
Ström, G. T. W., förste byråsekreterare.
Lokal: Riksförsäkringsanstalten; tel. 22 10 80 (sekreteraren).
Beträffande direktiven för kommittén, se 1947: IS 33.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—30 november 1948 hållit
10 sammanträden om sammanlagt 25 dagar. Därjämte hava ordföranden
och vissa ledamöter jämte sekreteraren deltagit i ett tiotal förberedande
överläggningar. Studiebesök vid vissa industrier ha företagits och överläggningar
ha ägt rum med representanter för olika myndigheter. I anledning
av remisser ha särskilda yttranden avgivits i två ärenden.
Kommittén har i huvudsak slutfört erforderligt utredningsarbete och förslag
rörande synkravsbestämmelser för civilflygare, viss järnvägspersonal,
73
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
sjöfolk, motorfordonsförare, post- och telegrafpersonal in. m. föreligga. År- I S: 19
bete-pågår med utformning av kommitténs betänkande.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1949.
18. 19i6 års kommitté för den halvöppna barnavården (1947: I 34;
1948:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande den halvöppna
barnavården och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1946):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Ahnsjö, S., docent, bitr. skolöverläkare;
Alvén, Hildur M., fru, f. d. riksdagsman;
Höjer, T. Signe E., fru;
Lindblom, Helena, t. f. barnstuguinspektris;
Myrdal, Alva, fru;
Nordenfelt, P., leg. läkare.
Experter:
Alwå, Y., arkitekt;
Olsson, Gertrud, konsulent;
Pellijeff, A., amanuens;
Paulsen, Gunvor, amanuens;
Romberg, W., aktuarie;
Westmar, Å., notarie;
Östman, O., taxeringsrevisor.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947:1 S 34.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
hållit 9 sammanträden in pleno, varjämte en arbetsdelegation haft ett flertal
sammanträden. Utkastet till kommitténs betänkande har under året varit
föremål för diskussioner. Med hänsyn till krisläget samt osannolikheten av
att kommitténs långtidsprogram för utbyggnaden av smäbarnsinstitutionerna
skall kunna genomföras i nuvarande statsfinansiella läge, bär kommittén
den 12 november 1948 framlagt förslag om provisoriska åtgärder för den
halvöppna barnavården och förskoleseminarierna under budgetåret 1949/
50.
Kommitténs slutbetänkande väntas föreligga våren 1949.
19. Kommittén för social upplysning (1947: I 46; 1948:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning om dels inrättande av ett socialmuseum och
dels statsmakternas medverkan i syfte att främja tillkomsten av upplysningsfilmer
i sociala ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1946).
74
Riksdag sberättelsen.
I Si 1!) Ledamöter:
Myrdal, Alva, fru, ordförande;
Johansson, A. G., redaktör;
Äkerman-Johansson, Brita, fru, fil. lic.;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Munthe, G. L., direktör;
Skjöld, K. H., direktör;
Thedin, N. E., redaktör;
Thörnberg, E. B., kanslichef;
Experter:
Rehnberg, M. E. A., museilektor;
Roempke, S. O., intendent;
Wejke, G. W., byggnadsråd.
Sekreterare:
Skoglund, E., förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ekström, T. A., fil. kand.
Lokal: Socialdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 46.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
sammanträtt under tillhopa 23 dagar, varjämte överläggningar hållits med
experter och representanter för skilda intresseområden.
Den provisoriska verksamhet för framställning av upplysningsfilmer i sociala
ämnen, vilken blivit kommittén anförtrodd, har fortsatt. Under verksamhetens
fortgång ha tre filmer färdigställts, en om mödravården, en om
de partiellt arbetsföra och en om bostadspolitiken. De båda förstnämnda
visas som förspel på biograferna. Filmerna om mödravården och om bostadspolitiken
distribueras vidare för visning i annan ordning än vid ordinarie
biograf föreställningar. Sistnämnda slag av distribution avses även för
filmen om de partiellt arbetsföra. En film med socialt landsbygdsmotiv är
under förarbete och andra filmer planeras. Förslag om den provisoriska
filmverksamhetens fortsatta bedrivande har avgivits den 29 november 1948.
Jämsides med filmverksamheten bär det allmänna utredningsarbetet bedrivits.
Kommitténs slutbetänkande kommer att framläggas i början av år 1949.
20. Barackförsåljningsnämnden (1947:1 47; 1948:1 25).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Larnstedt, A. O. G., t. f. förste byråsekreterare;
Åsbrink, P. V., byråchef.
Sekreterare:
Widström, C.-F. A.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 75
Lokal: Centralpalatset 1 tr.: tel. 22 15 60 (sekreteraren). X j§J 21
Nämnden liar under år 1948 hållit 7 sammanträden.
Den under år 1947 påbörjade försäljningen av cirka 700 baracker har
under året slutförts. Därjämte har nämnden den 13 april 1948, efter av
statsrådet Vougt under hand erhållet uppdrag, avgivit förslag till nya riktlinjer
till den under år 1948—1949 planerade försäljningen. Förberedelser
för sistnämnda försäljning pågår.
21. Beredningen för utländsk arbetskraft (1947: I 48; 1948: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 juli 1946 med uppdrag
att biträda vid handläggningen av frågor, som avse sysselsättande av
utländsk arbetskraft (se Post- och Inrikes tidn. den 12 augusti 1946):
Thunborg, T. F., statssekreterare, ordförande;
Kugelberg, W. B., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm.;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal och tel.: Kanslihuset (ordföranden) och arbetsmarknadsstyrelsen
(sekreteraren).
Beträffande direktiven för beredningen, se 1947: I S 48.
Den rekrytering av italiensk, ungersk och sudettysk arbetskraft, vilken
på förslag av beredningen verkställts genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg,
har nu slutförts. Sålunda avslutade styrelsens förmedlingsbyrå i Budapest
sin verksamhet den 8 januari 1948. Genom byråns försorg hade sammanlagt
1 074 ungrare — djurskötare med familjemedlemmar samt ett
mindre antal skogsarbetare — överförts, varav 735 personer arbetsplacerats.
Sedermera har en familj återvänt till hemlandet.
Arbetsmarknadsstyrelsens förmedlingsbyrå i Turin upphörde den 16
augusti 1948. Byrån hade då överfört 1 403 italienare, varav 1 161 arbetsplacerats.
Cirka 150 italienare ha senare återvänt till hemlandet.
Rekryteringen av sudettysk arbetskraft i Österrike verkställdes ursprungligen
genom två byråer, den ena i den brittiska sektorn av Wien avseende
hela den brittiska ockupationszonen av Österrike, den andra i Linz, avseende
den amerikanska zonen. Den förstnämnda byrån nedlades den 8 maj
1948, och verksamheten sköttes därefter för båda zonerna gemensamt av
Linz-byrån. Den 18 november 1948 avslutade även denna byrå sin verksamhet.
Sammanlagt ha 1 818 sudettyskar överförts till Sverige, av vilka
cirka 1 250 arbetsplacerats och 360 utgöras av barn under 16 år.
Beredningen har under året hållit ett sammanträde, varvid ett förslag
från vissa gruvföretag i Mellansverige om överföring av 450 tyska gruvarbetare
(underjordsarbetare) tillstyrktes av beredningen.
76
Riksdagsberättelsen.
I 8: 22 22. Arbetstidsutredningen (1948: I 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Adamsson, BL, ombudsman i svenska industritjänstemannaförbundet (fr. o.
m. den 28 april 1948);
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;
Rudenstam, G. N., direktör i järnbruksförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet.
Experter:
a) beträffande frågor rörande treskiftsarbete:
Björk, L. S., förste aktuarie hos socialstyrelsen;
Lindberger, L., assistent vid konjunkturinstitutet;
b) beträffande frågor rörande sjukvårdsarbete m. in.:
Andersson, A. J., ordförande i civilförvaltningens personalförbund;
Andersson, J. F. O., lasarettsläkare;
Andersson, T. A., f. d. ombudsman i svenska kommunalarbetareförbundet;
Bunne, E., byråchef hos Göteborgs sjukhusdirektion;
Liedholm, Anna, sjuksköterska;
Olvén, B. G. E., lasarettsdirektör;
c) beträffande frågor rörande den yrkesmässiga trafiken:
Albinsson, Hj. N„ direktör (fr. o. m. den 21 februari 1948);
Christensson, J., ombudsman i svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i biltrafikens arbetsgivareförbund;
Engholm, B., direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet (t. o. m. den
20 februari 1948);
Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;
Johansson, E. A., ombudsman vid Stockholms spärvägs- och busspersonals
samorganisation;
Lindhé, C., direktör i svenska droskbilägareförbundet;
Lundquist, K. H., verkst. direktör i svenska järnvägsföreningen;
Malm, A. J., lokförare;
Påhlsson, A. W., överinspektör;
d) beträffande frågor rörande arbete, som bedrives av staten:
Henriksson, S., ombudsman i statstjänarkartellen, led. av II kamm.;
Lingman, J., generaldirektör;
e) beträffande frågor rörande flottningsarbete:
Duus-Otterström, A., direktör i föreningen skogsarbeten;
Enberg, I., ombudsman i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Lundén, P., flottningschef;
Winroth, Ch„ ordförande i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
77
Huvudsekreterare: t 8: 2
Conradi, E. G. F., hovrättsassessor (t. o. m. den 14 december 1948);
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 december 1948).
Biträdande sekreterare:
Cassel, L. D., jur. kand.
Lokal: Stockholms läns västra domsagas kansli, Kungsgatan 35; tel.
11 61 05.
Beträffande direktiven för utredningen, såvitt gäller översyn av arbetstidslagstiftningen,
se 1948:1 S 27.
Utx^edningens uppdrag har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 19 mars 1948
utvidgats till att avse även frågan om en utökning av den lagstadgade semestertidens
längd. Beträffande det utvidgade utredningsuppdraget framgå direktiven
av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 19
mars 1948 (se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1948). Departementschefen
anförde därvid bland annat.
I och för sig torde delade meningar icke råda om önskvärdheten av att
tillförsäkra arbetstagarna i gemen en utökad semester. Liksom beträffande
det likartade spörsmålet om en förkortning av normalarbetstiden talar härför
särskilt den omständigheten, att den fortgående rationaliseringen inom
näringslivet i fysiskt och psykiskt hänseende gör arbetet mera påfrestande
och innebär en fara för en snabbare förslitning av den mänskliga organismen.
Ökad vilotid, vare sig sådan åvägabringas genom utökad semester eller
förkortad arbetstid, bör, från denna synpunkt sett, leda till ett bättre utnyttjande
av den mänskliga arbetskraften och därmed till en stegring av
produktionen. Man torde vara berättigad antaga, att en förlängd semester
skall på grund av ökad effektivitet och större arbetsförmåga tämligen snart
leda till en produktionsstegring, som till fullo kompenserar den arbetstidsminskning
semesterns förlängning innebär. Självfallet måste dock varje försök
att uppskatta omfattningen av den produktionsökning under övriga delar
av året, som kan väntas bli följden av förlängd semester, möta betydande
svårigheter. En ökad semester torde även få betraktas som ett rimligt
uttryck för arbetstagarnas andel i det tekniska och ekonomiska framåtskridandet.
Frågan om en utökad semester bör därför nu göras till föremål
för en undersökning och förslag i ämnet utarbetas.
Spörsmålet om en generell utökning av semestertidens längd sammanhänger
nära med frågan om normalarbetstidens längd. I direktiven för 1947
års arbetstidsutredning har uttalats, att en generell förkortning av normalarbetsdagen
icke nu läte sig genomföra. Kommittén borde därför inrikta sitt
utredningsarbete främst på frågan om en förkortning av arbetstiden för
vissa yrken. I fråga om de grupper av arbetstagare, som åsyftas, bl. a. skiftarbetarna,
är emellertid också frågan om förlängd semester aktuell. Över
huvud taget består eit sådant samband mellan semester- och arbetstidsfrågorna,
att de såvitt möjligt böra upptagas till bedömande i ett sammanhang.
Med hänsyn härtill finner jag det angeläget, att samtidigt med den pågående
utredningen om en reviderad arbetstidslagstiftning frågan om en allmän
‘k Riksdag sberättelsen.
I S: 22 utökning av semestertiden upptages till övervägande. Från såväl arbetsdagar-
som arbetsgivarsynpunkt måste det vara en fördel att dessa båda
problemkomplex bli föremål för samtidigt bedömande. Härvid är särskilt
att märka, att en smidigare form för tillgodoseende av skilda intressen synes
kunna vinnas, om de båda problemen samordnas. Som ett exempel härå
kan anföras, att det i vissa fall kan befinnas ändamålsenligare att utbyta
en del av den förlängda semestertiden mot en förkortad arbetsvecka under
sommarmånaderna eller att öppna möjligheter för att ordna semesterns förläggande
så att motsvarande resultat uppnås. Erinras må jämväl, att riksdagen
i skrivelse den 23 maj 1947 (nr 247) hemställt om utredning beträffande
frågan om ökad ledighet för arbetstagare, som äro sysselsatta med
arbeten, där silikosfara föreligger, samt att riksdagen därvid antytt att den
ökade ledigheten kunde beredas årligen i form av ökad semester eller kortare
arbetstid per dag eller vecka.
Med hänsyn till det anförda vill jag förorda, att åt arbetstidsulredningen
uppdrages att jämväl verkställa utredning av frågan om en allmän utökning
av semestertidens längd. Lämpligt synes därvid vara att utredningsuppdraget
i denna del anförtros en särskild delegation inom utredningen.
Vid utredningsuppdraget bör beaktas, att redan i samband med 1940 års
ändringar i semesterlagstiftningen önskemål framfördes från skilda håll om
förlängd semester för även andra arbetstagargrupper än de, som avses med
nämnda lagstiftning. Ytterligare kan nämnas, att svenska dykareföreningen
i skrivelse till Kung!. Maj :t den 8 mars 1947 hemställt om förlängd semester
för dykare och kasunarbetare. Såsom framgår av vad jag tidigare anfört
bör emellertid utredningen verkställa en översyn av frågan om utökad
semester över hela linjen.
Knngl. Maj :t har till utredningen, för att tagas under övervägande vid
fullgörande av utredningsuppdraget, överlämnat riksdagens skrivelse den
12 juni 1948, nr 303, vari riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville till
1949 års riksdag framlägga förslag till sådan ändring av lagen den 29 juni
1946 om förlängd semester för vissa arbetstagare med särskilt pressande
eller hälsofarligt arbete, att lagen bleve tillämplig även på det arbete irnder
jord i tunnel och det gruvarbete i dagbrott, som i svårighetsgrad vore likställt
med gruvarbete under jord.
Utredningen har under år 1948 hållit 21 plenisammanträden samt företagit
åtskilliga studieresor inom landet, varjämte särskilda delegationer hållit
ett antal sammanträden och företagit studieresor.
Utredningen har i december 1948 framlagt sitt betänkande del IT med förslag
om dels förkortning av arbetstiden för treskiftsarbetare och dels förlängning
av semestern för arbetare under jord i tunnel och bergsrum (SOU
1948:51).
Under 1949 avser utredningen i första hand att till behandling upptaga
spörsmål om förlängning av den lagstadgade semestern, begränsning av
övertidsarbetet samt småföretagens inlemmande under arbetstidslagstift
-
79
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
ningen. Det påbörjade utredningsarbetet om reglering av arbetstiden för | jSjj 24
flottningsarbetare skall därjämte om möjligt fullföljas.
23. 1947 års byggnadsmaterialutredning (1948:1 28).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill
denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni
1947):
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;
Olsson, I. S., ombudsman hos svenska riksbvggen;
Persson, S. E., borgarråd;
Wihlborg, E., byggmästare;
Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.
Experter:
Dahlquist, G., intendent;
Holm, P., sekreterare;
Linderoth, H. G., ingenjör;
Tengvik, N., civilingenjör;
Wålstedt, B., civilekonom.
Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57 samt 11 49 53 (sekreteraren).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november
1948 hållit 4 sammanträden. Därjämte ha överläggningar ägt rum mellan
ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren.
På hemställan av utredningen har kommerskollegium beslutat verkställa
sådan undersökning angående priser och kostnader samt därmed sammanhängande
förhållanden inom värme- och sanitetsbranschen, som avses i 6 §
lagen den 29 juni 1946 om övervakning av konkurrensbegränsning inom
näringslivet.
I utredningens egen regi ha igångsatts expertundersökningar rörande ett
flertal byggnadsmaterialbranscher.
24. Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden
(1948:I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1947 för att
verkställa utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och
bostadskostnader.
von Hofsten, E. A. G., byråchef, ordförande;
Riksdagsberättelsen.
£ S: 24: Jonsson, E. W., fabriksarbetare, led. av II kamm.;
Pettersson, K., ordförande i Sveriges tolkpensionärers riksorganisation.
Expert:
Hävermark, K. G. J:son, t. f. byråchef (fr. o. m. den 13 april 1948).
Sekreterare:
Wiberg, H. Elisabeth, t. f. alctuarie.
Lokal: Socialstyrelsen, Folkungagatan 43; tel. 22 12 00 och 20 96 88 (sekreteraren).
Beträffande direktiven för de sakkunniga, se 1948: I S 29.
Den 26 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt de sakkunniga att i samarbete
med socialstyrelsen jämväl verkställa en hushållsbudgetundersökning beträffande
folkpensionärer samt på grundval av denna undersökning utarbeta
ett levnadskostnadsindex för folkpensionärer. (Se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juli 1948.)
De sakkunniga, som under år 1948 intill den 1 december ha hållit 3 sammanträden,
överlämnade den 24 september ett betänkande rörande folkpensionärernas
bostadsförhållanden och bostadskostnader (stencilerat). Däri
redogöres bl. a. för eu av de sakkunniga verkställd statistisk undersökning.
Betänkandet kommer att utgivas i tryck under början av år 1949. Den
första delen av de sakkunnigas uppdrag är därmed slutförd.
En hushållsbudgetundersökning för folkpensionärer pågår f. n. i socialstyrelsens
regi. Preliminära resultat torde kunna föreligga i början av år
1949, och hela undersökningen beräknas vara slutförd under sommaren
1949.
25. 1948 års järnbruksutredning.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1948 med
uppdrag att biträda med utredning rörande järnbruksindustriens arbetskraftsför
sörj ning (se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1948);
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Rudenstam, G. N., direktör i järnbruksförbundet;
Westerlund, O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet;
Wilhelmsson, E. E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet;
Åselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Odlöw, A. H., länsarbetsdirektör.
Kansli: tel. Örebro 195 05.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid bl. a. följande.
Målsättningen för utredningen bör vara att komma fram med förslag till
sådana förbättringar, att järnbruken få lättare att draga till sig arbetskraft
och bruken sålunda kunna bättre bemannas än vad nu är fallet. Järnbruksarbetarna
är en kår, som varit stolt över sina yrkestraditioner och som i
regel varit fast knuten till sina företag. Det gäller att tillse att dessa värden
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
81
— i en tid då ökade chanser till utkomst givas på andra områden — bevaras J £}
därigenom att förhållandena vid järnbruken göras så tillfredsställande som
möjligt.
I detta sammanhang torde erinras om att de av Marshallplanen berörda
ländernas europeiska arbetskraftskonferens, som sammanträdde i Rom den
24 januari—den 4 februari 1948 och i vilken Sverige deltog, i sin rapport
riktade regeringarnas uppmärksamhet på arbetskraftsbristen i nyckelindustrierna
och rekommenderade dem att inom de ekonomiska möjligheternas
ram vidtaga åtgärder för en fullständigare bemanning av dessa för den europeiska
återuppbyggnaden så betydelsefulla områden av näringslivet. Det
anbefalldes att giva dessa industrier en prioritetsställning dels genom att
höja deras plats i löneskalan —i den mån regeringarna kunde påverka lönepolitiken
--och dels genom att förbättra bostadsförhållandena och utveckla
yrkesutbildningen.
Utredningen bör till övervägande upptaga samtliga de omständigheter, som
påverka arbetskraftsläget vid järnindustrien.
Egentliga lönefrågor böra dock icke upptagas till behandling av utredningen,
däremot bör denna vara oförhindrad att till bedömande upptaga frågan
i vad män lönenivån vid järnbruken kan antagas påverka rekryteringssvårigheterna
och vilken betydelse lönenivåns läge har i förhållande till andra
faktorer, som inverka på rekryteringen av arbetskraft.
Utredningen bör vidare uppmärksamma behovet av en tillfredsställande
rekrytering av yngre arbetskraft samt överväga de åtgärder, som kunna
ifrågakomma för lösandet av detta problem.----------
Utredningen bär studera, huruvida arbetstids- och semesterfrågorna kunna
anses spela någon roll för arbetskraftsförsörjningen. Härvid är emellertid
att märka att arbetstidsutredningen, som tillsatts i februari 1947, bar att
ägna uppmärksamhet åt arbetstidsförhållandena för skiftarbetare och vissa
andra arbetstagare med särskilt ansträngande arbete. Därjämte skola dessa
sakkunniga till prövning upptaga frågan, huruvida icke en förkortning av
arbetstiden inom vissa yrken skulle kunna vara ägnad att underlätta rekryteringen
av arbetskraft till dessa. Åt dessa sakkunniga bär jämväl uppdragits
att till prövning upptaga frågan om generell förlängning av den lagstadgade
semestern. Arbetstids- och semesterfrågorna böra sålunda undantagas från
den nu ifrågavarande utredningens egentliga arbetsområde, men utredningen
bör hålla nära kontakt med arbetstidsutredningen, så att eventuella förslag
bli samordnade samt prövade från utredningarnas gemensamma utgångspunkter.
Tidigare undersökningar ha ådagalagt att utrustningen i fråga om personallokaler
och anordningar för''den personliga hygienen inte är tillfredsställande
vid åtskilliga järnbruk, även om åtskilliga förbättringar utförts under
senare tid. Utredningen bör i samråd med arbetsmarknadens parter företaga
en genomgång av aktuella planer på anläggningar av denna art, pröva angelägenheten
därav och framlägga en plan för byggenas genomförande.
6 Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
Riksdagsberättelsen.
I S: 25 Utredningen bör vidare bilda sig en uppfattning, i vad mån en förbättring
av bostadsförhållandena på bruksorterna kan underlätta rekryteringen av
arbetskraft till bruken. Redan nu inta järnbruksorterna i viss mån en förmånsställning
vid tilldelningen av byggnadstillstånd. På ett antal järnbruksorter
torde emellertid -trots detta bostadsbristen utgöra ett verksamt hinder
för rekryteringen av arbetskraft. I kontakt med statens byggnadslånebyrå
och lokala organ bör utredningen därför framlägga förslag om höjd byggnadskvot
för sådana järnbruksorter, där det befinnes vara särskilt angeläget att
utöka bostadsbeståndet. Utredningen bör emellertid icke begränsa sin uppmärksamhet
till de aktuella byggnadsplanerna. Den bör även undersöka i
vilken utsträckning tillkomsten av nya bostäder och särskilt byggande i
kommunal regi eller genom bostadsrättsföreningar in. in. förhindras eller
försvåras genom lokala förhållanden såsom brist på tomtmark, vatten- och.
avloppsfrågor och slutligen i vad män förekomsten av ett betydande bestånd
äldre omoderna lägenheter bidragit till bostadsvanor, som motverkar produktionen
av moderna bostäder därigenom att kostnaderna för dessa te sig alltför
höga. I samråd med statens byggnadslånebyrå bör utredningen ta initiativ
till överläggningar med representanter för sådana bruksorter, där det kan
befinnas angeläget att främja en aktiv bostadspolitik. I sammanhang med
bostadsfrågan bör uppmärksamhet även ägnas åt bruksorternas behov av
ändamålsenliga lokaler för fritidssysselsättning, d. v. s. sammanträdeslokaler,
kaféer, matserveringar, biografer, badhus och sportanläggningar. Utredningen
bör pröva, huruvida även med nuvarande inskränkningar i byggnadsverksamheten
ett tillgodoseende av här berörda lokalbehov är motiverat.
Utredningen bör till en början inrikta sig på sådana uppgifter, där förslag
till praktiska lösningar kunna framläggas utan större tidsutdräkt. Den bör
utgå från den förutsättningen, att en upprustning av järnindustrien och
järnindustriorterna i syfte att genom tillfredsställande rekrytering av arbetskraft
åstadkomma förutsättningar för en ökad produktion är en nationell
angelägenhet av brådskande natur. Den bör finna angeläget att under arbetets
gång upprätthålla kontakt med järnindustrien och med arbetstagarorganisationerna.
Utredningen har under år 1948 sammanträtt 7 gånger, därvid besök avlagts
på ett antal järnbruk för att på ort och ställe taga del av förhållandena.
Under verksamhetsåret har utredningen låtit införskaffa statistiskt material,
belysande förhållandena på järnbruksorterna i olika avseenden, samt överlagt
med olika statliga myndigheter rörande åtgärder -av skilda slag, som
kunna vara ägnade att underlätta järnbrukens möjligheter att erhålla arbetskraft.
Utredningen bär i skrivelse till departementschefen den 1 oktober 1948
föreslagit vissa åtgärder för en ökad bostadsproduktion på järnbruksorterna
under 1948.
Vidare har utredningen i en promemoria till departementschefen den 26
november 1948 avlämnat vissa förslag beträffande dels bostadsbyggandet å
järnbruksorterna 1949, dels ombyggnads- och förbättringsarbeten avseende
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
83
det äldre bostadsbeståndet och dels anläggandet av vatten och avlopp i järn- £ 9g
brukssamhällena.
Utredningen kommer närmast att till övervägande upptaga bl. a. frågorna
om åtgärder för skapande av större möjligheter till fritidssysselsättning å
järnbruksorterna samt åtgärder för att möjliggöra en tillfredsställande rekrytering
av yngre arbetskraft.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under våren 1949.
26. Sakkunniga för utredning av frågan om vidgad förhandlingsrätt för
stats- och kommunalanställda tjänstemän, som äro underkastade ämbets
mannaansvar.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 juli 1948):
Lingman, J., generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm. (t. o. m. den 14
december 1948);
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Anger, K. A. F., förste aktuarie;
Hallnäs, S., ombudsman;
Henriksson, S., ombudsman, led. av II kamm.;
Nordenskiöld, O., sekreterare;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Törngren, C. E., direktör.
Sekreterare:
Conradi, E. G. F., hovrättsassessor.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50, 3 tr.
I direktiven för utredningen vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bl. a.
Det intresse, som frågan om en vidgad förhandlingsrätt för tjänstemän
med ämbetsansvar tilldragit sig, sammanhänger givetvis med den utveckling
organisationsväsendet på tjänstemannaområdet undergått. Under de
senaste åren har det i åtskilliga fall hänt, att mellan statliga eller kommunala
myndigheter, å ena, samt tjänstemannaorganisationer, å andra sidan,
i uppkomna intressefrågor förts förhandlingar i former, som stå nära den
förhandlingsordning, som regleras av 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt.
De resultat, vartill förhandlingarna lett, ha accepterats av de
beslutande organen på sådant sätt, att de i viss mån blivit jämförliga med
kollektivavtal. Vad sålunda förekommit utgör uppenbarligen i och för sig
ett skäl att undersöka, huruvida icke det är möjligt att åvägabringa en mera
reguljär ordning i detta avseende. Det synes därför vara påkallat, att en
utredning genom särskilda sakkunniga företages rörande de olika spörsmål
som sammanhänga med förhandlingar i anställningsfrågor mellan staten
och kommunerna å ena sidan samt tjänstemännen å den andra.
Utredningen måste sålunda avse bl. a. tjänstemännens rätt att erhålla begärt
entledigande och deras rätt att vidtaga stridsåtgärd i form av arbetsnedläggelse.
Likaledes synes i sistnämnda sammanhang utredningen böra
84
Riksdagsberättelsen.
I S: 26 taga ståndpunkt till frågan om tjänstemännens ställning vid arbetskonflikter,
därom särskild utredning tidigare skett (SOU 1939: 19). Sambandet med
frågan om den för tjänstemännen gällande s. k. oavsättlighetsprincipen bör
uppenbarligen beaktas, även om det torde få övervägas att göra denna fråga
till föremål för särskild utredning. Jag förmenar sålunda, att utredningen
bör taga ställning till de här berörda problemen, i den mån dessa sammanhänga
med spörsmålen om förhandlingar och om slutande av kollektiva
överenskommelser.
Under tiden intill den 1 december 1948 har ett sammanträde hållits.
27. Sakkunniga för indexreglerade folkpensioner.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juni 1948 för utredning
av frågan om införande av ett indexreglerat dyrtidstillägg till folkpensionerna
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Bexeiius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Fagerholm, P. Hj„ ombudsman, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., redaktör;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.;
Wahlbärj, J. S., borgarråd.
Expert:
Broberg, R. H. J., byråchef.
Sekreterare:
Holmquist, C. I. B., byrådirektör.
Lokal: Socialstyrelsen; tel. 22 12 00 (ordföranden) och 22 11 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Möllers anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha framhållit, att det förslag om dyrtidstillägg åt folkpensionärerna som
förelagts 1948 års riksdag avsåge endast kalenderåret 1948, yttrade statsrådet
bland annat följande.
De sakkunniga böra utarbeta förslag om ett indexreglerat dyrtidstillägg till
folkpensionerna. Tillägget bör medföra kompensation för den levnadskostnadsökning,
som inträffat efter statsmakternas beslut om folkpensioneringsreformen,
och hänföra sig till en särskild indexserie, avseende folkpensionärernas
levnadskostnad.----
I princip bör det indexreglerade dyrtidstillägget ge full kompensation för
den av prisrörelserna betingade levnadskostnadsökningen. Denna regel bör
emellertid icke innebära, att en ökning av levnadskostnadsindex med allenast
en eller annan enhet bör föranleda höjning av tillägget. En alltför nära
anknytning till förändringarna i indextalet torde nämligen medföra alltför
stora administrativa olägenheter.
Även i övrigt böra de sakkunniga vid konstruktionen av dyrtidstillägget
beakta att detta, utan att därför rimliga differentieringskrav åsidosättas, ur
85
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
administrativa synpunkter blir så praktiskt och ändamålsenligt som möj- | og
ligt. De sakkunniga böra vara oförhindrade att undersöka huruvida en omläggning
av utbetalningssystemet för folkpensionerna i decentraliserande
riktning kan ge ökade förutsättningar för en snabb anpassning av dyrtidstillägget
till förändringar i prisnivån. Det är nämligen angeläget, att då en
sådan indexstegring inträtt, som anses böra medföra förhöjning av dyrtidstillägget,
tidsutdräkten mellan indexstegringen och utbetalningen blir så
liten som möjligt.
Statsrådet anförde därjämte att de sakkunniga, om utbetalningen av ett
indexreglerat dyrtidstillägg befunnes icke kunna begynna i rimlig tid under
kalenderåret 1949, tillika borde framlägga förslag om en fortsatt provisorisk
reglering intill dess det indexreglerade tillägget kunde träda i funktion.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1948 hållit 10 sammanträden.
Uppdraget beräknas vara slutfört under januari månad 1949.
28. Kommittén för utredning av partsreprcsentation inom yrkesinspektionens
distrikt.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning av frågan om partsrepresentation inom yrkesinspektionens
distrikt (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juli 1948):
Thörnberg, E. B., kanslichef, ordförande;
Sjö, N. A., kassör, led. av I kamm.;
Odholm, C. G. A., direktör (avliden den 6 november 1948);
Hydén, S., direktörsassistent (fr. o. in. den 25 november 1948).
Sekreterare:
Lemne, L. G., amanuens.
Lokal och tel.: 10 17 29 (ordföranden) och Kanslihuset (sekreteraren).
Direktiven för kommittén framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid bland annat.
I propositionen nr 184 till 1948 års riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag
om inrättande av en särskild arbetarskyddsstyrelse samt om viss omorganisation
och förstärkning av yrkesinspektionen. Enligt förslaget skulle i
yrkesinspektionens chefsmyndighet, arbetarskyddsstyrelsen, ingå representanter
för arbetsmarknadens partsorganisationer även vid behandling av viktigare
arbetarskyddsärenden. Beträffande den lokala organisationen föreslogs
däremot icke någon principiell ändring i nuvax-ande organisation. Yrkesinspektören
skulle sålunda fortfarande vara ensam ansvarig för tillsynstjänsten
i allmänhet inom distriktet.
Med anledning av propositionen yrkades i de likalydande motionerna nr
284 i första kammaren och nr 454 i andra kammaren, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att förslag om inrättande av allmänna
styrelser för yrkesinspektionens distrikt, vari arbetsmarknadens parter
skulle beredas representation, snarast måtte föreläggas riksdagen.
00 Riksdagsberättelsen.
1 Si 28 Statsutskottet, som tillstyrkte den i propositionen föreslagna partsrepresentationen
i arbetarskyddsstyrelsen, anförde i sitt utlåtande nr 148 beträffande
nämnda motioner, att utskottet funne de skäl som anförts till
stod for desamma värda beaktande. Det syntes dock utskottet kunna ifrågasättas,
om icke distriktsstyrelserna borde inskränkas till att omfatta endast
representanter för parterna på arbetsmarknaden. Dylika representanter
borde kunna medverka till att yrkesinspektionen i distrikten finge ökad
effektivitet. De skulle måhända icke kunna fungera som styrelse i vedertagen
mening utan snarare som ett rådgivande organ, med vilka yrkesinspektören
i distriktet kunde överlägga angående större frågor och i ärenden
av principiell innebörd. Det kunde antagas, att ett dylikt »råd» även
skulle medföra viss avlastning i arbetsbördan för centralmyndigheten. Arbetsuppgifterna
för partsrepresentanterna i distrikten borde bestämmas i
anslutning till den nya lag om arbetarskydd, som förbereddes. Icke minst
med hänsyn till sistnämnda omständighet vore det enligt utskottets mening
motiverat att utredning nu verkställdes angående ändamålsenligheten av
pal tsrepresentanter i yrkesinspektionens distrikt. Vid den sålunda förordade
utredningen borde beaktas angelägenheten av att dylika organ i distrikten
icke borde medföra nämnvärd ökning av administrationen.
Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen.
Jag delar för min del utskottets mening rörande värdet av ett samarbete
mellan tillsynsorganen på arbetarskyddets område samt arbetsmarknadens
partsorganisationer, och finner av skäl som utskottet anfört motiverat att
en utiedning verkställes angående ändamålsenligheten av en partsrepresentation
i yrkesinspektionens distrikt.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit 2 sammanträden.
Kommitténs arbete torde kunna avslutas under år 1949.
29. Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemånnens pensionering.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för
att verkställa utredning av vissa pensionsfrågor för arbetsförmedlingstjänstemän
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Curtman, C. M., överdirektör, ordförande;
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Nordkvist, E., grosshandlare;
Thun, F. W„ poststationsföreståndare, led. av I kamm.
De för de sakkunniga meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade bland annat följande.
I samband med den offentliga arbetsförmedlingens förstatligande har
fråga uppkommit om de hos länsarbetsnämnderna anställda tjänstemännens
rätt att i pensionshänseende få som tjänstår tillgodoräkna sig sin tidigare
anställning inom arbetsförmedlingen samt om statens övertagande av de
pensionsförpliktelser, som åligga arbetsförmedlingsanstalternas förutvaran
-
87
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
de huvudmän eller de pensionsinrättningar, hos vilka dessa berett sina be- J S» 39
fattningshavare pensionsrätt.---
Vid arbetsförmedlingens provisoriska förstatligande i maj 1940 förutsattes,
att denna omorganisation icke skulle medföra någon ändring i de vid
denna tidpunkt anställda tjänstemännens ställning som landstings- eller
kommunalanställda befattningshavare. De tjänstemän, som då innehade
med pensionsrätt förbunden befattning, ha sålunda bibehållit denna pensionsrätt
och i de fall, då de under provisoriet uppnått pensionsåldern, pensionerats
enligt de bestämmelser, som varit gällande för landstingets eller
kommunens befattningshavare. Anstalternas förutvarande huvudmän ha såväl
före som under provisoriet erhållit statsbidrag för de kostnader denna
pensionering medfört enligt de grunder, som angivits i 1934 års arbetsförmedlingslag
eller — i fråga om tiden efter det provisoriska förstatligandet
—- enligt särskilt beslut av 1941 års riksdag.
De sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation framlade vissa
förslag till regler angående rätt för de tjänstemän, vilka såsom landstingseller
kommunalanställda varit pensionsberättigade, att få tillgodoräkna sig
intjänta tjänstår i statliga pensionsberättigade befattningar. De sakkunniga
föreslogo vidare, att de förutvarande huvudmännens pensionsförpliktelser
gentemot såväl redan pensionerade tjänstemän som sådana, vilka övergingo
till den nya organisationen, skulle helt övertagas av staten. De sakkunniga
utgingo härvid ifrån att vederbörande befattningshavare till statsverket
skulle överlåta den pensionsrätt de förvärvat genom anställning hos kommun
eller landsting.
Frågan ansågs emellertid vid remissbehandlingen böra bli föremål för
ytterligare utredning och i propositionen nr 239 till 1947 års riksdag anförde
föredragande statsrådet beträffande pensionsfrågan (s. 262), att han
avsåge att föreslå Kungl. Maj :t att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag
att upptaga förhandlingar med de äldre huvudmännen om övertagande
av deras pensionsförpliktelser gentemot såväl ännu icke pensionerade
tjänstemän som den redan pensionerade personalen. Kostnaderna för de
sistnämndas pensioner borde, tills denna utredning verkställts och därpå
grundade förslag prövats, liksom tidigare bestridas av de tidigare huvudmännen
med bidrag av statsmedel.
Sedan den offentliga arbetsförmedlingen numera blivit slutligt förstatligad
och de pensionsberättigande befattningarna tillsatta, bör den nyss nämnda
utredningen komma till stånd. Den bör ske genom särskilda sakkunniga
i enlighet med riktlinjer, som förordats i nämnda proposition. De sakkunniga
böra sålunda för fullgörande av sitt uppdrag upptaga förhandlingar
med de tidigare huvudmännen och träffa överenskommelser med dessa rörande
sättet och villkoren för att staten skall övertaga pensioneringsskyldigheten
för från dessa huvudmäns till statens tjänst överförda befattningshavare
hos arbetsförmedlingen. I samband härmed bör jämväl övervägas,
huruvida staten bör övertaga pensionsförpliktelserna för tjänstemän, som
pensionerats redan före det definitiva förstatligandet av arbetsförmedling
-
öö Riksdagsberättelsen.
I N. 29 en- Med de förutvarande huvudmännen träffade överenskommelser böra
göras beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.
Det synes vidare lämpligt, att de sakkunniga i samband med fullgörandet
av sitt uppdrag beträffande pensioneringens ordnande för arbetsförmedlingens
personal även överväga och avgiva förslag rörande den utsträckning,
i vilken den pensionsberättigade personalen vid arbetsmarknadsstyrelsen
bör medgivas att såsom tjänstår tillgodoräkna tid, varunder vederbörande
kan b a innehaft anställning hos arbetslöshetskommissionen och
arbetsmarknadskommissionen eller eljest hos statlig myndighet in. in.
De sakkunnigas uppgift beräknas kunna slutföras under första halvåret
1949.
30. Änkepensioneringskommittén.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för
utredning rörande änkepensioneringen samt stöd i andra former åt familjer
vid försörjarens frånfälle ni. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juli
1948):
Nordgren, Olivia L., fru, led. av IT kamm., ordförande;
Boman, Märta Iv., fru, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm,;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, fru, led. av II kamm.;
Sjö, N. A., kassör, led. av I kamm.;
Johansson, Helga M., förbundskassör, fröken.
Sekreterare (fr. o. in. den 19 oktober 1948):
Svensson, S. O., t. f. revisionssekreterare.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat.
I proposition nr 288 till 1947 års riksdag uttalades, att det föreslagna änkebidraget
liksom änkepensioneringen enligt folkpensionslagen borde bli
föremål för översyn i samband med ett mera fullständigt klarläggande av
vilka stödformer som vore lämpliga i sådana fall, då en familjs ekonomiska
läge helt förändrades genom försörjarens frånfälle. Ehuru de ifrågavarande
lagstiftningarna trätt i kraft först med innevarande års ingång, är det
uppenbart att en översyn av detta slag erfordras och jag förordar därför
att en dylik redan nu kommer till stånd. Den bör avse även----frågan
om beloppet av det särskilda barnbidraget till änkors och invaliders m. fl.
barn liksom spörsmålet, huruvida inkomstprövningen för erhållande av
detta bidrag må kunna slopas. —---
I första hand vid denna utredningen står införande av en form för bidragtill
familjen under den närmaste tiden efter försörjarens frånfälle. Det
andra spörsmålet gäller omskolningsbidrag till änka, som är i behov därav
och som kan utnyttja det för återinträde i förvärvslivet. Huruvida i andra
fall — liksom då en omskolningsverksamhet misslyckas — en änkepensionering
bör träda in oberoende av änkans ålder, bör även undersökas.
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
89
Sambandet med andra stödformer bör här beaktas. Även bör hänsyn tagas { £jj 31
till eventuell omskolning för ett senare stadium, när barnen blivit vuxna.
Departementschefen uttalade vidare bl. a., att även vissa andra problem,
beträffande vilka riksdagen i skrivelser till Kungl. Maj :t begärt utredning,
syntes böra beaktas vid utredningen.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit ett sammanträde för
principdiskussioner och beslut om riktlinjer för utredningen.
31. Bostadskollektiva kommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 sept. 1948):
Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, fil. d:r, led. av II kamm., ordförande;
Arfwedsson, Ester, rektor;
Dyring, Rosa, fru;
Johnson, A., kommunalborgmästare;
Kypengren, S., ombudsman;
Sidenbladh, G., arkitekt;
Åkerman-Johansson, Rrita, fil. lic., fru.
Expert:
Egerö, E., civilingenjör.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90, 30 77 83.
Direktiven för kommittén framgå av statsrådet Möllers anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat.
Vid utformning av nya bostadsområden har under senare år frågan om
kollektiva anordningar av olika slag ägnats stor uppmärksamhet. Man kan
tänka närmast på sådana lokaler för gemensamma ändamål, som tjäna som
komplement till bostäderna och syfta till att underlätta hushållsarbetet
och barneftersynen, ge bättre förutsättningar för föreningsliv och sällskaplig
samvaro, för fritidssysselsättningar för olika åldersgrupper inom ett
område o. s. v. I de s. k. kollektivhusen ha dylika kollektiva anordningar
knutits till en enda bostadsfastighet eller ett enda fastighetskomplex. På
initiativ av kommuner och allmännyttiga bostadsföretag, bostadskooperativa
organisationer, industriföretag och större enskilda bygginadsföretag
ha under de senaste åren i ett betydande antal fall nya bostadsområden
planerats och bebyggts med iakttagande i högre eller lägre grad av de mångskiftande
gemensamma behoven av praktisk och kulturell service för de
inom området boende familjerna. Utvecklingen har därigenom alltmera
kommit att gå i riktning mot att planera större grannskapsområden med
gemensamhetsanläggningar, varigenom ekonomiska fördelar vinnas jämfört
med särskilda kollektivhus. --- •—
Riksdagsberättelsen.
I S: 31 1 ett svar på en interpellation vid 1947 års riksdag av fru Västberg rö
rande
behovet av kollektiva anordningar, främst i kollektivhusets form,
meddelade jag min avsikt att, sedan kommittén för hem- och familjefrågor
framlagt sitt betänkande, tillsätta en utredning om nu ifrågavarande förhållanden.
Jag anförde därvid bl. a., att den erforderliga utredningen
borde omfatta icke enbart kollektivhusen i mera begränsad mening utan
hela det område av stadsplanemässiga, ekonomiska och organisatoriska problem,
som föreligga i fråga om bostadsbebyggelsens utformning med hänsyn
till hushållsarbetets organisation, varvid uppmärksamhet borde ägnas åt
möjligheten att samordna föreslagna och redan befintliga verksamhetsformer
till underlättande av mödrarnas och hemmens arbete.
Den sålunda förordade utredningen synes nu böra komma till stånd. Utredningen
bör verkställas av särskilda sakkunniga.
Utredningen bör först och främst bilda sig en uppfattning om vilka
olika slag av gemensamhetsanläggningar, som böra komma ifråga i olika
bebyggelsetyper. En dylik orientering kan bygga dels på de erfarenheter,
som redan vunnits, dels på redan föreliggande undersökningar. Nya bostadsområden,
uppförda under senare år, ha i vissa fall utrustats med
mångsidiga kollektiva bostadskomplement. I samband härmed, liksom också
i samband med generalplanearbetet på vissa orter, ha utredningar angående
behovet av gemensamhetsanläggningar och den lämpliga utformningen
av sådana verkställts. Särskilda intervjuundersökningar ha utförts
bl. a. av byggnadslånebyrån i samarbete med ett stort antal kommuner rörande
familjernas önskemål i fråga om gemensamhetsanläggningar för
barneftersyn o. s. v. och av arbetsmarknadskommisionen, varvid syftet
främst varit att utröna i vilken grad tillgången på kvinnlig arbetskraft på
den öppna arbetsmarknaden kunde påverkas av anordningar ägnade att
underlätta hemarbete och barneftersyn. Tillsammantaget torde det material,
som redan föreligger, spritt på olika håll, ge ett omfattande utredningsunderlag,
som lämpligen kan kompletteras genom efterundersökningar
av hur i gång varande anläggningar visat sig fungera i praktiken.
Utredningen bör i första hand ägna uppmärksamhet åt sådana gemensamhetsanläggningar
inom ett grannskapsområde, som direkt komplettera
bostäderna och underlätta familjernas dagliga liv, såsom hemhjälpscentraler,
daghem och lekskolor, fritidslokaler för ungdom och mindre samlingslokaler.
Som en annan grupp av gemensamhetsanläggningar kan räknas sådan
teknisk fastighetsutrustning, som lämpligen kan utformas att betjäna
större bostadsgrupper, såsom gemensamma tvättcentraler och panncentraler,
kylanläggningar och gemensamma förvaringsutrymmen.
Det är emellertid icke möjligt eller lämpligt att draga en skarp gräns
mellan dylika bostadskomplement eller kollektiv fastighetsutrustning och
andra gemensamhetsanläggningar för det ena eller andra speciella syftet,
som kunna betjäna större eller mindre områden.
Utredningen bör avse olika bebyggelsetyper, såväl hög- som lågbebyggelse
och olika samhällstyper, större och mindre stadssamhällen och egentlig
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
91
landsbygd, varvid speciella behov, sammanhängande med näringsstruktur J gj; 31
och befolkningssammansättning, böra beaktas.
Beträffande äldre bostadsområden gäller som regel, alt behovet av gemensamhetsanläggningar
av skilda slag är mycket stort, vilket sammanhänger
med att lägenhetsutrustningen inom dessa områden genomgående
är otillfredsställande. En mera genomgripande sanering av områdena torde
kunna genomföras först så småningom. Utredningen bör fördenskull särskilt
uppmärksamma frågan, hur äldre bostadsområden — oavsett huruvida
dessa kunna förväntas inom en nära framtid bli föremål för genomgripande
sanering eller icke — skola kunna utrustas med erforderliga gemensamhetsanläggningar.
Vissa slag av gemensamhetsanläggningar ha undersökts i framlagda eller
pågående utredningar eller äro föremål för offentlig låne- och bidragsverksamhet.
Detta gäller exempelvis samlingslokaler i föreningslivets tjänst,
beträffande vilka låne- och bidragsverksamheten handhas av nämnden för
samlingslokaler, tvättanläggningar, för vilka viss bidragsverksamhet skötes
av egnahemsstyrelsen (efter 1 juli bostadsstyrelsen) och som varit föremål
för utredning inom 1941 års befolkningsutredning, fritidslokaler för ungdom,
som ägnats uppmärksamhet av ungdomsvårdskommittén, samt daghem
och lekskolor, som behandlats av 1941 års befolkningsutredning och
som är under utredning av en särskild kommitté för den halvöppna barnavården
och för vilka socialstyrelsen handhar bidragsverksamhet. Inom skoliiommissionen
torde frågor om inplanering av lokaler för vissa gemensamma
ändamål i skolbyggnader ägnas uppmärksamhet. En inom inrikesdepartementet
planerad utredning rörande folkbad tangerar också detta område.
Det synes uppenbart, såsom påpekats från flera håll, att en samordning
av dessa spridda verksamhetsgrenar och en sammansyn under den gemensamma
aspekten av rationell planering av bostadsområden och hela
samhällen är önskvärd. Därvid bör kommittén utnyttja det material, som
föreligger i redan framlagda utredningar, och samråda med de organ, som
handha pågående utredningar eller verksamhet av betydelse i sammanhanget.
Med ledning av tillgängligt eller särskilt för ändamålet införskaffat material
rörande anläggningskostnader, finansieringsvillkor, driftkostnader
och driftresultat i gemensamhetsanläggningar av olika slag bör utredningen
söka bedöma de allmänna ekonomiska förutsättningarna för dylika anläggningar.
Utredningen synes dock icke böra ägna sig åt den närmaste
planeringen av gemensamhetsanläggningar eller centra för gemensamhetsanläggningar.
Däremot bör utredningen överväga huruvida behov föreligger
av att till bostadsstyrelsen eller annat statligt organ knyta en permanent
rådgivande verksamhet för planläggning av dylika anläggningar.
Utredningen bör till behandling upptaga frågan om de lämpliga formerna
för förvaltning av gemensamhetsanläggningar, varvid särskilt förhållandena
mellan enskild fastighetsförvaltning, förvaltning genom särskilt
Riksdagsberuttelsen.
I S: 31 för ändamålet bildade föreningar e. dyl. samt förvaltning av kommunala
organ böra utredas. Frågor rörande tillsynen genom statliga eller kommunala
organ för användningen av offentliga låne- eller bidragsmedel böra
jämväl beaktas.
Slutligen bör utredningen utreda de lämpliga formerna för finansieringen
av gemensamhetsan läggningar och deras drift och särskilt undersöka,
huruvida modifikationer i eller kompletteringar till gällande eller föreslagna
författningar rörande lån och bidrag för bostadsändamål eller för sådana
speciella ändamål, som äro av betydelse i ifrågavarande sammanhang,
kunna vara motiverade av hänsyn till önskemålet att befordra tillkomsten
av gemensamhetsanläggningar och av en rationell samplanering
av sådana anläggningar.
Kommittén har under tiden t. o. in. den 30 november 1948 sammanträtt
3 gånger. En genomgång av det vidlyftiga arbetsmaterial, som måste ligga
till grund för kommitténs bedömande, har påbörjats jämte inventeringar
av de utredningar och det forskningsresultat, som hittills framkommit i
vårt land och utlandet rörande kollektiva anordningar. En enquéte till landets
kommuner angående omfattningen och önskemålen i fråga om bostadskollektiva
anordningar har förberetts inom kommitténs sekretariat.
Då kommittén i sitt arbete måste fästa stor vikt vid att på ort och ställe
taga del av anläggningar och erfarenheter rörande de bostadskollektiva anordningarna,
ha studiebesök till en början skett vid en del av Stockholms
nyare bostadskollektiva anläggningar.
32. 1948 års kommitté för utlandssvenskar och flyktingar.
lillkallade den 19 oktober 1948 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1948 för att verkställa utredning rörande organisationen av hjälpverksamheten
för utlandssvenskar in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den
19 oktober 1948):
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission och
i statens flyktingsnämnd, ordförande;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
Larsson, K., ordförande i svenska träindustriarbetareförbundet;
Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska socialvårdsförbundet.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Utlänningskommissionen, Birger Jarls torg 5; tel. 23 31 20.
Direktiven för utrdningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 30 juni 1948. Departementschefen anförde därvid
bland annat följande.
De särskilda former för hjälp åt flyktingar, som skapades under krigsåren,
och den särskilda administration, som upprättades för handhavande
av dessa hjälpformer, ha sedan en tid varit stadda under avveckling. Härvid
har den linjen följts, att — sedan mera normala förhållanden inträtt
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
_ samhällets ordinarie hjälpformer i första hand borde anlitas, i den mån I J§; 32
kvarvarande flyktingar fortfarande behövde stöd. Den hjälpverksamhet,
som tidigare bedrevs av statens utlänningskommission, har sålunda helt
upphört. Statens flyktingsnämnds verksamhet har starkt begränsats till
sin omfattning. Det ankommer numera i princip på de kommunala socialvårdsorganen
att bispringa hjälpbehövande flyktingar. Av praktiska skål
har emellertid viss del av hjälpverksamheten överförts på arbetsmarknadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen och socialstyrelsen. Vidare handhar utlandssvenskarnas
förening för statens räkning en relativt betydande bidragsverksamhet,
avseende svenska medborgare och svenskfödda utländska medborgare.
En likartad verksamhet beträffande estlandssvenskar bedrives vidare
av kommittén för esf]andssvenskarna och Rågöstiftelsen.
Riktlinjerna för avvecklingen ha framlagts i propositionen nr 270 till
1947 års riksdag.
1948 års riksdag har anhållit om utredning av frågan om överförande
snarast möjligt av den av utlandssvenskarnas förening bedrivna understödsverksamheten
till annat organ. Riksdagen har vidare förutsatt, att de
skäl, som tala för upphörande av statens flyktingsnämnds verksamhet,
skola komma under beaktande i samband med nämnda utredning.
Det synes önskvärt, att den tidigare inledda avvecklingen av de särskilda
anordningar, som vidtagits för det sociala omhändertagandet av flyktingar
och därmed jämställda kategorier, fullföljes. Den av riksdagen begärda
utredningen rörande avveckling av den av utlandssvenskarnas förening
bedrivna understödsverksamheten bör därför komma till stånd. Utredningen
torde dock böra vara förutsättningslös. Såsom riksdagen ansett
bör i samband härmed frågan om statens flyktingsnämnds fortsatta bestånd
upptagas till prövning. Även frågan om bibehållande av särskilda
organ för angelägenheter avseende estlandssvenskarna bör behandlas i detta
sammanhang. Såvitt angår flyktingsnämnden bör undersökas, huruvida
de arbetsuppgifter, som fortfarande åvila nämnden, lämpligen böra överflyttas
till kommunala organ eller till permanenta statliga myndigheter.
Å andra sidan bör övervägas, huruvida behovet av en elastisk organisation
för den fortsatta avvecklingen samt beredskapshänsyn böra föranleda att
flyktingsnämnden bibehålies ytterligare någon tid. Härvid kan tänkas, att
nämnden, eventuellt med ändrad sammansättning, övertar även sådan verksamhet
beträffande utlandssvenskar och estlandssvenskar, som anses böra
fortfara.
I den mån förutsättningar härför befinnas föreligga bör också upptagas
frågan om avveckling av sådan särskild flyktingsverksamhet, som handhaves
av arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen och socialstyrelsen.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1949.
y4 Riksdag sberättelsen.
I Si 33 33. 194-8 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor.
Tillkallade jämlikt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948
för att verkställa utredning rörande särskilda grunder för bostadsförbättringsstöd
avseende bostäder på skogstorp, odlingslägenhet, kronotorp, kolonat
eller fjällagenhet, som upplåtits på kronomark i vissa län, eller på lägenhet,
som för renskötselns drivande innehaves av lapp, ävensom rörande
utvidgat stöd till såväl nybyggnad och därmed jämförlig ombyggnad
s°m mindre genomgripande förbättringsarbete avseende enfamiljs- och tvåfamiljshus
i vissa avlägset belägna trakter i de nordligaste delarna av landet
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1948):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Ericsson, Y. A. R„ byråchef.
Lokal: Riddargatan 12; tel. 61 53 99.
Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Efter att ha erinrat om, bl. a., att flera författningar jämsides gälla i fråga
om bidragsgivning till bostäderna åt lappar och till bostäderna å vissa kronolägenheter,
anförde departementschefen följande.
En dylik ordning kan icke sägas vara rationell. Det bör därför övervägas,
huruvida icke stöd till bostadsbyggande på sagda lägenheter borde utgå endast
enligt kungörelsen om egnahemslån och förbättringslån, sedan bestämmelserna
i denna för ändamålet modifierats. Beträffande vissa av här ifrågavarade
typer av lägenheter torde det emellertid befinnas lämpligt att
särskilda stödformer alltjämt stå till buds. Under sådana förhållanden synas
dylika lägenheter icke böra omfattas av det allmänna bostadsförbättringsstödet.
För att underlätta ett ställningstagande till denna fråga bör bl. a.
undersökas, huruvida kravet på inteckningssäkerhet vid utlämnande av
förbättringslån skall kunna eftergivas och i så fall på vilka villkor. Denna
fråga ar visserligen av betydelse för varje innehavare av bostad på ofri
grund. Men i här förevarande sammanhang är den av särskilt stor betydelse,
då samtliga lägenheter innehavas utan äganderätt.
Enligt vad egnahemsstyrelsen meddelat, har det före den 1 juli 1948
utgående förbättringsstödet, särskilt när det gäller vissa avlägset belägna
traktei i de nordligaste delarna av landet —- speciellt Karesuando kommun
— varit alldeles för snävt begränsat, för att befolkningen i dessa trakter
skulle kunna komma i åtnjutande av godtagbara bostäder. Sagda förhållande
beror dels på väsentligt högre byggnadskostnader än annorstädes
på grund av de dryga frakterna, dels på denna befolknings allmänt svaga
ekonomiska ställning och stora försörjningsbörda. I sistnämnda hänseende
torde de allmänna barnbidragen ha medfört en betydande lättnad. Emellertid
kvarstå säkert alltjämt stora svårigheter för ifrågavarande befolkningsgrupp
att komma i åtnjutande av godtagbara bostäder. Det synes tvek
-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
95
samt, huruvida detta låter sig göra ens med hjälp av de nya egnahemslåne- J X: 2
och förbättringslånebestämmelserna. Jämväl denna fråga bör därför göras
till föremål för ytterligare utredning, varvid behovet av stöd till såväl
nybyggnad och därmed jämförlig ombyggnad som mindre genomgripande
förbättringsarbete bör prövas.
Kommunikationsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. 1944- års trafikutredning (1946: I 15; 1947: I 21; 1948: I 11).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1944):
Rausing, A. R., direktör, ordförande.;
Grill, C. L. C. C., konsul, direktör;
Huss, E., direktör;
Olsson, O. L„ ombudsman;
Palander, T. F., professor;
Simonsson, Y. A., direktör;
Sylwan, E. C., fil. lic., sekreterare.
Sekreterare:
Lindahl, B. G., sekreterare.
Utredningen har avlämnat ett den 27 november 1947 dagtecknat betänkande
med förslag rörande vissa frågor avseende det inrikes trafikväsendet
(SOU 1947: 85).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1945 års markkommission (1946: I 20; 1947: I 23; 1948: I 13).
Av Kungl. Maj :t den 26 januari 1945 förordnad ordförande (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 februari 1945):
Nothin, T. K. V., överståthållare.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande nämnda dag såsom
statens representanter:
Heiding, G. A., godsägare, led av I kamm.;
Leo, H. V., generaldirektör;
Malmberg, O. H., f. d. generaldirektör;
Ward, K. S. V., redaktör, led av II kamm.
Utsedda av Stockholms stadskollegium såsom
representanter för Stockholms stad:
Berglund, H. J., borgarråd;
Göranson, K. H., borgarrråd;
Höglund, C. Z. K., borgarråd;
96
Riksdagsberättelsen.
I Kl 2 Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, led. av II kamm.;
Persson, S. E., borgarråd;
Sekreterare:
Joachimsson, N., häradshövding.
Beträffande kommissionens arbetsuppgifter, se 1946:1 K 20. Kommissionen
har den 24 maj 1948 avlämnat ytterligare tre avtalsförslag.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1945 års skär går dsutredning (1946: I 22; 1947: I 25; 1948:1 15).
Tillkallade på grund av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Nyländer, O. E., landshövding, ordförande;
Böös, C. C., marindirektör;
Engelstedt, E. C. L., statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör;
Martin, K. A. M. J., disponent;
Södergren, J. R. A., vägdirektör;
Thorburn, B., direktör.
Sekreterare:
Winberg, A. H., e. o. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, S. G. L., andre kanslisekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 K 22.
Utredningen har avlämnat ett den 3 februari 1948 dagtecknat betänkande
angående skärgårdstrafiken in. m. (SOU 1948: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1945 års trafiksäkerhetskommitté (1946: I 23; 1947: I 26; 1948:1 16).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1945):
Ekblom, O., landshövding, ordförande;
Bennich, L., försäkringsdirektör;
Bång, O. G. M., rådman;
Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör;
Hagardt, S. A. O., generalsekreterare;
Helgesson, H. I. R„ förbundsordförande;
Holmstedt, E. W. A., rektor;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;
Rimby, Hj., folkskollärare;
Wallenberg, G. O., civilingenjör;
Ygberg, N. H., leg. läkare.
Sekreterare:
Cassel, L. D., jur. kand.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
97
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946:1 K 23.
Kommittén har den 26 januari 1948 avlämnat betänkande med förslag
till åtgärder för höjande av trafiksäkerheten (SOU 1948: 20).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 19W års SJ-bostadsutredning (1946: I 28; 1947:1 27; 1948:1 17).
Tillkallade av järnvägsstyrelsen den 16 november 1945 med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 12
juli 1945):
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;
Johansson, K. A., trafikbiträde;
Jonson, B., arkitekt;
Poring, A. A., förste baningenjör;
Strokirk, E., civilingenjör.
Sekreterare:
Genborg, H. I., e. o. byråassistent.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 K 28.
Utredningen har den 30 juni 1948 avlämnat förslag rörande förbättring
av statens järnvägars bostadsbestånd (SOU 1948:35).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Biltrafiknämndsutredningen (1948:129).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1947):
Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent, ordförande;
Berglund, H., kansliråd;
Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Salomonson, C. S. R., t. f. andre kanslisekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948:1 K 29.
Utredningen har den 26 januari 1948 avlämnat betänkande med förslag
till omorganisation av statens biltrafiknämnd (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunniga för utarbetande av nga normalförslag till bgggnadsordningar
(1948: 131).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 augusti 1947
att biträda byggnadsstyrelsen vid utarbetande av nya normalförslag till
byggnadsordningar:
Holm, J., överförmyndare;
Stoltz, C.-A., stadsarkitekt;
7 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
yö Riksdagsberättelsen.
I K: 7 Wetterling, G., stadsarkitekt;
Wretling, K., stadsarkitekt.
Sekreterare:
Lang, S., förste byråsekreterare.
Uppdraget är slutfört.
8. Utredningen rörande tjänstgöringstiden för personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpfartyg (1948: 132).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947:
Johnsson, B. E. statskommissarie, ordförande;
Christiansson, S., ombudsman;
Påhlsson, A. W., överinspektör.
Sekreterare:
Hallgren, R. E., förste trafikinspektör.
Utredningen jämte dess sekreterare har företagit en resa för studium av
tjänstgöringsförhållandena å tågfärjeleden Malmö—Köpenhamn och en för
studium av förhållandena å tågfärjeleden Trelleborg—Odra Port, varvid
förhandlingar fördes och sammanträden höllos den 27 och 28 februari 1948
samt den 12 och 13 mars 1948.
Under året ha 10 sammanträden hållits.
Utredningens uppdrag har slutförts den 2 november 1948, då utredningsmännen
avgivit sitt yttrande (stencilerat).
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
9. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkom
mande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m.
(1946: I 7; 1947: I 14; 1948: I 4).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.
Ledamöter:
Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;
Bolinder, N. L., generaldirektör;
Westman, K.-A., lantbrukare (avliden den 18 oktober 1948).
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1948.
10. 1942 års järnvägskostnadsutredning (1946: 1 8; 1947: I 15; 1948: I 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för
de kostnadskalkyler, på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 januari 1942):
Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm., ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
99
Lundvik, V. G., landshövding; I Kl 11
Malmkvist, E. V., byråchef;
Rapp, Y., civilingenjör;
Sjöberg, E. A., byrådirektör, tillika sekreterare;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1342.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I K 8.
Utredningen har under 1948 intill den 1 december sammanträtt 13 dagar.
Utredningen har under år 1948 färdigställt sitt betänkande, vilket beräknas
kunna avlämnas vid årsskiftet 1948/49.
11. Elkraftutredningen av år 1943 (1946: I H 11; 1947: I H 17; 1948: I 6).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 januari 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Malm, N. P., f. d. kommerseråd;
Persson, P. H. Y., civilingenjör, belysningschef i Örebro;
Svenson, D„ lantbrukare, vice ordförande i livsmedelskommissionen;
Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Kanslichef:
Nilsson, G., överdirektör.
Sekreterare:
Carle, B., länsnotarie.
Särskilda biträden:
Meiton, S., civilingenjör (t. o. m. den 16 juli 1948);
Joachimsson, O., civilingenjör (fr. o. m. den 1 september 1948);
Hedefalk, B., ingenjör;
Lindqvist, J., ingenjör (t. o. m. den 30 september 1948);
Törnqvist, G. B., ingenjör (t. o. m. den 30 september 1948).
Lokal: Linnégatan 48 A; tel. Vattenfall.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 13.
Utredningen har under 1948 sammanträtt 18 gånger.
I den serie av länsredogörelser angående detalj distributörerna samt deras
råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft, vars publicering
påbörjades 1947, har under år 1948 utgivits redogörelser för Jönköpings,
Kronobergs, Skaraborgs och Östergötlands län (SOU 1948: 6, 15
och 25). Redogörelsen för Värmlands län beräknas föreligga i tryck under
den närmaste tiden.
Landsbygdselektrifieringens system- och standardiseringsfrågor äro före -
100
Riksdagsberättelsen.
I K: 11 mål för fortsatt bearbetning inom samarbetskommittén för landsbygdsnätens
standardisering.
Elkraftutredningens huvudsakliga arbete under år 1948 har bestått i utarbetande
av slutbetänkandet, därvid företrädesvis avhandlats de frågor,
som beröra nu förekommande bristfälligheter på kraftförsörjningens område
ävensom närmaste framtidsmål.
Av den mångfald tekniska, ekonomiska och allmänpolitiska problem,
som inrymmas i utredningsuppdraget, har en del visat sig erfordra mera
ingående och tidskrävande behandling än från början kunnat förutses. Till
de centrala utredningsfrågorna, vilka särskilt angå omfånget av och formerna
för de åtgärder som påkallas för åstadkommande av större planmässighet
i elkraftförsörjningen, har utredningen ännu icke kunnat fatta slutlig
ståndpunkt. Det är under sådana förhållanden för närvarande svårt att
överblicka om utredningsuppdraget kan slutföras inom loppet av år 1949.
12. 1943 års jårnvågskommitté (1946: I 10; 1947: I 16; 1948: I 7).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Palander, T. F., professor (t. o. m. den 3 september 1948);
Sandström, K. H., överingenjör;
Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm.;
Söderling, E. G., direktör.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 april 1945:
Blomberg, A. M. R., distriktschef.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1339.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommitténs betänkande rörande de smalspåriga järnvägarna i östra
Småland och Östergötland lämnade i början av år 1948 trycket (SOU
1948:9).
Kommittén har under år 1948 varit i huvudsak sysselsatt med undersökningar
om de smalspåriga järnvägarna i västra Sverige.
13. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1946: I 11; 1947: I 17; 1948: I 8).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
101
Sekreterare: I Kl 15
von Sydow, G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 juni 1948).
Angående direktiven för utredningsarbetet, se 1944: I K 11.
Hovrättsassessorn G. R. Fredrikson, vilken sedan den 1 april 1948 handlägger
vissa ärenden i kommunikationsdepartementet, har biträtt utredningsmannen
med vissa undersökningar.
Arbetet har under 1948 huvudsakligen varit inriktat på frågan angående
internationellt genomgångskonossement. Såväl utredningsmannen som sekreteraren
har deltagit i konferenser i in- och utlandet i denna fråga.
Utredningsarbetet pågår.
14. Kraftledningsskadeersättningssakkunniga, (1946: I 14; 1947: I 19;
1948: I 9).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj.ds bemyndigande den 14 januari 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Edén, J. A., jägmästare;
Hagberg, A. E., jägmästare;
Hagberth, N. E., domänintendent;
Hallmans, G., civil jägmästare (fr. o. m. den 18 december 1948);
Herlitz, N. A., direktör (t. o. m. den 25 juni 1948);
Pontén, S., rektor;
Streyffert, K. T., professor.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 13.
De sakkunniga ha under år 1948 sammanträtt under 6 dagar.
De sakkunniga ha den 9 mars 1948 avgivit infordrat yttrande i anledning
av erinringar, som framställts mot betänkandet angående åkernormer den
27 juni 1947. Med anledning av stegring av lantarbetarlönen och en mindre
justering av kapitaliseringsräntan har omräkning av ersättningsbeloppen
skett. Nytt exemplar av betänkandet med ändringar och tillägg har uppgjorts
och avgivits den 7 oktober 1948 (stencilerat). Därmed är de sakkunnigas
uppdrag i fråga om åkernormerna fullgjort.
Ledamoten Streyffert har i maj 1948 tillhandahållit de sakkunniga en av
honom verkställd principutredning angående skogsnormerna.
I juli 1948 har statens skogsforskningsinstitut överlämnat 10 produktionstabeller
jämte värdeberäkningar.
Utredningsarbetet angående skogsnormerna har bedrivits i nära samarbete
med vägmarksersättningssakkunniga. Betänkandet beräknas kunna
avlämnas omkring årsskiftet 1948/49.
15. 7944 års hamnutredning (1946: I 15; 1947: I 20; 1948: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. samma dag):
102 Riksdag sberättelsen
I K: 15 von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Dellborg, E., hamndirektör (fr. o. in. den 21 februari 1948);
Dieden, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant (t. o. m. den 18 februari
1948);
Edlund, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant (fr. o. m. den 21 februari
1948);
Eneborg, H., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Enström, A., direktör;
Flink, A., disponent;
Sandström, B., direktör;
Sundin, T. W., tullpackhusförman;
Syhvan, E. C., fil. lic., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Edgren, A., civilingenjör.
Lokal: Rålambshovsgatan 3; tel. 22 96 60.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1945: I K 15.
Utredningen har under år 1948 verkställt undersökningar angående hamnkapaciteten
och dess utnyttjande, angående hamntaxepolitiken samt rörande
vissa frågor sammanhängande med uppgörandet av en generalplan för hamnbyggnadsverksamheten,
däribland utförandet av en hamninventering, undersökning
av föreliggande byggnadsprojekt m. m. Utredningen har vidare verkställt
undersökningar beträffande investeringsbehovet i nyanläggningar inom
handelshamnarna fram till omkring år 1960 samt har på begäran av 1945
års Gotlandskommitté utrett vissa frågor i samband med utbyggande, trafik
och ekonomi för Visby hamn samt de allmänna lanthamnarna på Gotland.
Utredningen har slutligen avgivit yttrande angående ifrågasatt statsbidrag
för nybyggnadsarbeten i Enköpings hamn.
Utredningen har haft 10 sammanträdesdagar under 1948.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört i början av år 1949.
16. 19H års trafikförfattningssakkunniga (1946: I 18; 1947: I 22;
1948: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;
Christensson, J., ombudsman;
Elliot, C. W., överstelöjtnant;
Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;
Hagardt, S. A. O., generalsekreterare;
Rapp, F., droskägare (t. o. m. den 5 oktober 1948);
Rimby, Hj., folkskollärare.
Sekreterare:
Beskow, B. G., hovrättsråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.
103
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 19.
Under tiden från och med den 1 december 1947 till och med den 30 november
1948 ha de sakkunniga sammanträtt 24 dagar. Mellan de sakkunnigas
sammanträden ha utredningsarbeten utförts, förutom av sekreteraren,
av vissa av ledamöterna.
De sakkunniga ha den 15 maj 1948 avgivit betänkande med förslag till
vägtrafikförordning m. m. (SOU 1948: 34).
Av de sakkunnigas utredningsuppdrag återstår översyn av gällande bestämmelser
om vägmärken m. m. De sakkunniga, som upprättat preliminära
författningsutkast på området, avse att under närmaste tiden slutföra sitt
arbete.
17. Vågmarksersåttningssakkunniga (1946: I 21; 1947: I 24; 1948: I 14).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Bexelius, T. A., lagman;
Hagberth, N. E., domänintendent;
Hallmans, G., civiljägmästare (fr. o. m. den 18 december 1948);
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Herlitz, N. A., direktör (t. o. m. den 25 juni 1948);
Håård, K. H., överinspektör;
Pontén, S., rektor;
Streyffert, K. T., professor.
Expert:
Nanneson, L., f. d. professor.
Sekreterare:
Önnesjö, K. E. A., revisor.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I K 21.
De sakkunniga ha under 1948 sammanträtt under sammanlagt 13 dagar.
De sakkunniga ha den 9 mars 1948 avgivit betänkande angående grunder
för ersättning för upplåtelse av vägmark m. in. (stencilerat). I betänkandet
avhandlas ersättning för åker och därmed jämförlig mark samt för mark för
byggnadsändamål ävensom ersättning för de flesta slag av intrång, vägområdets
omfattning m. m.
Utredningsarbetet, som bedrivits under intimt samarbete med kraftledningsskadeersättningssakkunniga,
har under året varit inriktat på framläggande
av förslag till grunder för ersättning för skogsmark samt en del intrång
i sådan mark. Betänkande rörande dessa frågor beräknas kunna avlämnas
omkring årsskiftet 1948/49.
Av de sakkunnigas utredningsuppdrag återstår därefter endast frågan om
ersättning för försvårad brukning av åkrar, belägna invid väg. De sakkunniga
avse att beträffande denna fråga avvakta vissa inom fältarronderingskommittén
pågående undersökningar.
104
I S: 18
Riksdagsberättelsen.
18. 1945 års Goilandskommitté (1946: I 31; 1947: I 28; 1948: I 18).
““ ts,“ aT K“"g''- Maj^ bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945);
Malmkvist, E. V., byråchef, ordförande;
Pettersson, G., socialvårdsassistent;
Svennberg, I., civilingenjör;
Wahlgren, Å„ direktör.
Sekreterare:
Leijon, T., direktör.
Lokal: Brahegatan 24; tel. 61 08 12.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 31.
Kommittén har under 1948 sammanträtt 6 gånger.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1949.
19. 1946 års vatten- och avloppssakkunniga (1947: I 30; 1948: I 19).
1 Jfw alpdet mei TStÖd, 3V KUngL Maj:ts bemyndigande den 1 november
194b (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.-Bexelius, T. A., lagman;
Petrelius, B., byråchef;
Sundström, E. V., byråchef (avliden den 12 februari 1948).
Experter:
Riben, K. O., hovrättsråd;
Åberg, R. G. H., byråingenjör.
Sekreterare:
Smedman, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 1338.
Beträffande direktiven för de sakkunniga, se 1947: I K 30.
®.e sakkunniga ha under tiden den 1 december 1947—30 november 1948
hållit 48 sammanträden samt företagit resor, under vilka fortsatta överläggningar
ägt rum med lansstyrelser samt representanter för städer, landskommuner,
köpingar och municipalsamhällen.
De sakkunniga räkna med att avgiva ett betänkande under senare delen
av år 1949.
20. Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och byggnads
planeproblem
(1948: I 20).
Sedan Kungl. Maj :t den 1 november 1946 i anledning av riksdagens skrivelse
den 20 juni 1946, nr 397, uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta
allmänna anvisningar för behandlingen av de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnadsplaneproblem samt medgivit, att byggnadsstyrelsen
finge vid anvisningarnas utarbetande anlita biträde av särskilda sakkunniga,
tillkallades den 23 april 1947 såsom sakkunniga:
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
105
Ahlberg, C.-F., stadsplanearkitekt; I K: 22
Bjuke, C., kapten;
Hasslöf, O., intendent;
Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;
Ågren, T., byråchef.
Utredningsarbetet pågår.
21. Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga bestämmelser för
luftfarten (1948: I 21).
Förordnad av Kungl. Maj:t den 29 november 1946:
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.
Sekreterare:
Nylén, T., t.f. byråsekreterare i luftfartsstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I K 21.
Den sakkunnige, som under år 1948 haft att fullgöra även tvenne utredningsuppdrag
inom justitiedepartementet rörande den privata lufträtten,
har under januari—april, juli samt september och oktober varit huvudsakligen
sysselsatt med nu ifrågavarande uppdrag.
Åtskilliga promemorior i ämnet ha utarbetats och sammanställningar
gjorts rörande konventioner, författningstexter och litteratur. Därjämte har
en preliminär lagtext uppsatts jämte motiv till de flesta partierna av en ny
Imf tf artsförfattning.
Under året ha hållits omkring 35 sammanträden, vissa av dem för överläggning
med representanter för praktisk luftfart.
Inbjudning till samarbete mellan de nordiska länderna har gjorts av Norge,
därvid ett första nordiskt möte våren 1949 ifrågasatts. Redan i direktiven
för utredningen har betonats önskvärdheten av nordiskt samarbete på
området.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under första delen av år 1949.
22. 1947 års tågfärjekommitté (1948: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
verkställande av utredning av frågan om en permanent tågfärjetrafik mellan
Sverige och Polen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Schutz, E., distriktschef.
Sekreterare:
öster, M. N., e. o. aktuarie.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1338.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I K 22.
iUÖ Riksdagsberättelsen.
I K: 22 Utredningarbetet har under år 1948 kunnat bedrivas i endast ringa omfattning.
Uppdraget beräknas pågå även under år 1949.
23. Kommittén för stadsplanevåsendets omorganisation (1948: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att biträda med utredning rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1947):
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm., ordförande;
Aurén, N. E. J„ kansliråd;
Johansson, A. H., generaldirektör;
Quiding, H. A:son, byggnadsråd;
Sandblom, P. G., civilingenjör (fr. o. m. den 21 februari 1948);
Åhrén, U., professor.
Sekreterare:
Tegner, G., pol.mag.;
Åmark, S. O. F., andre kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 1253 och 30 77 90.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1948 I K 23.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 1 december 1948
sammantiätt under 26 dagar, varjämte ordföranden, vissa ledamöter och
sekreterarna haft överläggningar med representanter för ämbetsverk, andra
myndigheter, kommittéer och personalsammanslutningar.
Under år 1948 har kommittén behandlat bebyggelseplaneringens arbetsuppgifter
samt fullföljt undersökningen rörande planorganisationen i länen
och planväsendets centrala ledning. Därjämte har kommittén upptagit frågan
om organisationen av planarbetet inom kommunerna och undersökt
hur behovet av planfackmän skulle kunna tillgodoses.
o Med anledning av remiss har kommittén den 20 februari 1948 avgivit utlåtande
över betänkande om den allmänna bostadspolitikens organisation,
ävensom över bostadssociala utredningens slutbetänkande del II, i vad det
rorde organisationen av låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål.
Kommittén avser att avlämna sitt betänkande under första hälften av
år 1949.
24. 7947 års utredning rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket
(1948: I 24).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari
1947 (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1947):
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Grahn, E., ombudsman;
Hall, G. V., byråchef;
Hjort, K.-G. M., överdirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
107
Mannerfelt, A. T. W. A., vägdirektör; I Kl 26
Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Olsson, E. H., vägkamrerare;
Hjort, C. I. F., civilingenjör.
Sekreterare:
Tånneryd, S. A. S., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 23 70 40 för lokalsamtal och 23 70 60
för rikssamtal.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I K 24.
Utredningen har den 23 februari 1948 avgivit betänkande rörande vägnämndernas
och länsvägnämndernas arbetsuppgifter m. m. (SOU 1948: 18).
Därjämte har utredningen till riksdagens jordbruksutskott avgivit infordrade
yttranden över vissa vid 1948 ars riksdag väckta motioner, nämligen
i första kammaren nr 193 och i andra kammaren nr 192 angående utiecming
av det statliga vägväsendets organisation samt i andra kammaren nr 378
om ändrad lydelse av 21 § lagen om vägnämnder och länsvägnämnder.
Utredningen har under tiden den 1 jaunari—den 1 december 1948 hållit
22 sammanträden och därjämte för överläggning närvarit vid ett sammanträde
med länsstyrelseutredningen.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första hälften av år 1949.
25. Utredning angående utbyggnad av kommunikationsnätet i norra Värm
land
(1948: I 25).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 februari 1947):
Börjeson, B. B., överingenjör, ordförande;
Norling, H., landstingsdirektör;
Thorsell, K. A., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Åhsberg, G. B. V., byrådirektör.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. Posten 135.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I K 25.
Utredningen har under år 1948 haft 7 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under ar 1949.
26. Utredning för behandling av vissa frågor rörande den enskilda väg
hållningen
m. m. (1948: I 26).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 23 maj 1947:
Sundström, E. V., byråchef (avliden den 12 februari 1948).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 20 februari 1948:
Bexelius, T. A., lagman.
Sekreterare:
Canarp, C., t. f. förste byråsekreterare.
iUÖ Riksdagsberättelsen.
I K: 26 Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 23 70 40 för lokalsamtal och
23 70 60 för rikssamtal.
Beträffande utredningsuppdraget, se 1948: I K 26.
Utredningsmannen beräknar att inom den närmaste tiden framlägga utlåtande
angående frågan om formerna för det statliga stödet åt enskild
väghållning.
27. 7947 års järnvägsutredning (1948: I 27).
lillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1947):
Wijnbladh, T. O. R., generaldirektör, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
de Geer, J. G. G., friherre, bruksdisponent;
Hesselboin, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindahl, L. H., reparatör, led. av II kamm.;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ulf, B. L„ e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1085.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I K 27.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
sammanträtt 20 gånger. Utredningens arbetsutskott har sammanträtt 11
gånger.
Den 21 februari 1948 har utredningen avgivit del I av sitt betänkande,
avseende den centrala ledningen (SOU 1948:13).
Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts dels inom ett särskilt
arbetsutskott, dels genom tillkallade experter, dels ock inom sekretariatet.
De verkställda specialundersökningarna äro föremål för studium
och överväganden inom utredningen.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1949.
28. 1947 års byggnadsstyrelseutredning (1948:1 28).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1947):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande (t. o. in. den 6 oktober 1948);
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm., ordförande (fr. o. m. den
7 oktober 1948);
Giertz, L. M., arkitekt;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Wirseen, Å., kansliråd;
Zetterberg, G. L., civilingenjör.
Sekreterare:
Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
109
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I K 28. I K: 30
Utredningen, som under år 1948 hållit sammanträden under sammanlagt
29 dagar, beräknar kunna avsluta sin verksamhet i början av år 1949.
29. Sakkunnig för utarbetande av allmänna föreskrifter om garage
(1948: I 30).
Sedan Kungl. Maj :t den 20 juni 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till allmänna föreskrifter
om garage samt medgivit, att styrelsen vid föreskrifternas utarbetande
finge anlita biträde av särskilt sakkunnig, har såsom sakkunnig tillkallats:
Josephson,
T., bitr. länsarkitekt.
Under år 1948 har ett preliminärt förslag utarbetats, vilket diskuterats
med berörda myndigheter och organisationer.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1949.
30. 1948 års järnvägstaxekommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):
Sahlin, O. E., direktör, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Cedercrantz, B., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Jacobsson, C. A., direktör;
Lindahl, E. R., professor;
Lindström, K. J. O., godsägare;
Ohlson, I„ direktör.
Huvudsekreterare:
Sjöberg, E. A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, K. H., förste byråsekreterare;
Svensson, J. S., byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1342.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av nämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat följande.
Statens järnvägars ekonomiska läge har sedan år 1946 förändrats. Statsbanornas
utgifter ha trots vidtagna rationaliseringsåtgärder avsevärt stegrats,
och för budgetåret 1947/48 beräknades ett driftunderskott av 30 miljoner
kronor. På framställning av järnvägsstyrelsen medgav därför Kungl.
Maj :t genom beslut den 5 december 1947 vissa taxehöjningar vid statens
järnvägar. Dessa beräknades ge en inkomstökning på 75 miljoner kronor
årligen och syntes åtminstone under de närmaste åren förhindra, att ett
driftunderskott uppkom och även medgiva en viss förräntning av statsbanekapitalet.
Förhållandena kunde emellertid snart nog ändras så, att det
kunde bli nödvändigt, att överväga ytterligare taxehöjningar.
Riksdagsberättelsen.
I K: 30 Med erinran om de kommittéutredningar, som vid slutet av 1930-talet
gjorts rörande ändringar i den år 1929 fastställda taxan för statens järnvägar,
hänvisade departementschefen till att den kommitté, som tillkallats
för att utreda statens järnvägars självkostnadsberäkningar, snart väntades
avgiva förslag i ämnet, varför tiden nu vore inne för en allmän revision
genom särskilda sakkunniga av såväl gods- som persontaxorna.
Det hade vid olika tillfällen uttalats, att statens järnvägar skulle i egenskap
av affärsföretag och i konkurrens med andra på transportmarknaden
arbetande företag förränta det bokförda statsbanekapitalet. Departementschefen
anslöt sig till denna princip, och de sakkunniga borde sålunda utarbeta
sådana taxeförslag, som kunde väntas medgiva skälig förräntning
av sagda kapital. Därvid borde även uppmärksammas om avskrivningarna
stode i tillfredsställande förhållande till kapitalkostnaderna. I samband med
undersökningen om ändringar i taxorna borde även frågan om ändrad
godsindelning övervägas.
Vid utformningen av nya järnvägstaxor borde konkurrensförhållandena
mellan järnvägarna och andra grenar av samfärdseln beaktas och prövas, i
vad mån förändringar i taxesystemets uppbyggnad till följd härav vore erforderliga.
Under beaktande av järnvägstaxornas betydelse för trafikfördelningen
mellan olika transportmedel och därmed för transportapparatens
utformning på längre sikt borde de sakkunniga vid utarbetandet av
sina förslag eftersträva en god allmän transporthushållning.
Under hänvisning till Norrlandskommitténs förslag av den 5 december
1946 om olika åtgärder med syfte att förbilliga transporterna inom Norrland
och mellan Norrland och övriga Sverige ville departementschefen
uppdraga åt de sakkunniga att jämväl utreda, i vad mån Norrlandskommitténs
förslag kunde vara järnvägsekonomiskt berättigade och i vad mån
järnvägsekonomiskt icke berättigade nedsättningar av taxorna nu belastade
statsbanorna. För egen del anslöt sig departementschefen till den principiella
uppfattningen, att kostnaden för järnvägsekonomiskt ej motiverade
nedsättningar av taxorna icke borde belasta statens järnvägar.
Kommittén har under år 1948 intill november månads utgång hållit 7
sammanträden och företagit en studieresa. Arbetet har varit inriktat på att
ledamöterna skulle med olika experter inom järnvägsstyrelsen, som kallats
till sammanträdena, få förberedelsevis överlägga om sådana tekniska
och ekonomiska järnvägsfrågor, som äro av betydelse vid bedömandet av
de spörsmål, som kommittén skall utreda. Persontaxans nuvarande uppbyggnad
och befintliga nedsättningar av biljettpriset ha därjämte studerats.
På begäran av kommittén och för dess räkning har järnvägsstyrelsen igångsatt
särskilda utredningar rörande trafikens struktur, taxenedsättningarnas
omfattning m. m. Sedan 1942 års järnvägskostnadsutredning avlämnat
sitt betänkande med förslag angående principer och metoder för kostnadsberäkningarna
vid statens järnvägar, vilket enligt uppgift beräknas
komma att ske i början av år 1949, har taxekommittén för avsikt att igång
-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. Hl
sätta de olika praktiska kostnadsberäkningar för person- och godstrafik, X Kl 31
som erfordras såsom grundval för taxearbetet.
31. 19b8 års utredning angående järnvägskorsningar.
Tillkallad utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april
1948:
Carlberg, B. C., överingenjör.
Expert:
Alm, J. E., professor.
Sekreterare:
Rudén, A. N., förste byråsekreterare (t. o. m. den 23 augusti 1948);
Björnson, L.-E., byråinspektör (fr. o. in. den 24 augusti 1948).
Lokal: Ekonomisk Företagsledning AB, Karlavägen 67; tel. 60 53 70 och
60 98 70.
Enligt ovannämnda bemyndigande uppdrogs åt utredningsmannen att -—
efter samråd med järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
svenska järnvägsföreningen ävensom i erforderlig utsträckning med sådana
enskilda organisationer, som företräda vägtrafik- och trafiksäkerhetsintressena
—- verkställa utredning rörande de konstruktionstyper för säkerhetsanordningar
vid plankorsningar mellan järnväg och väg, vilka med beaktande
av kraven på såväl ändamålsenlighet som ekonomiskt rimliga anskaffnings-
och driftskostnader böra komma i fråga vid uppsättande i vidgad
omfattning av dylika anordningar. Utredningen skulle vidare avse möjligheterna
att genom standardisering och tillverkning i större skala av dylika
anordningar samt genom rationalisering av arbetet med monteringen av anordningarna
nedbringa kostnaderna för desamma ävensom omfatta en kostnadskalkyl
för det anläggningsprogram, som utredningsmannen funne böra
genomföras inom de närmaste åren. Slutligen skulle utredning ock verkställas
rörande de åtgärder i övrigt, som borde vidtagas för höjande av trafiksäkerheten
vid järnvägskorsningarna.
Utredningen har bedrivits i nära kontakt med järnvägsstyrelsen samt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen. Vissa förberedande undersökningar ha slutförts,
bl. a. en inventering av de järnvägskorsningar, som för närvarande
sakna säkerhetsanordningar. Jämsides härmed har pågått och pågår alltjämt
ett fortlöpande arbete med anordningarnas konstruktion och utformning.
Ett antal studiebesök ha företagits.
Förutom genom underhandssamråd har kontakt knutits med förenämnda
myndigheter samt representanter för trafikintresset genom särskilda konferenser.
Utredningen skall enligt direktiven vara slutförd i sådan tid, att därpå grundade
förslag kunna föreläggas 1949 års riksdag.
112
Riksdagsberättelsen.
I K: 32 32. Utredning angående reglering av rätten att hålla grindar över enskild
väg, till vilken statsbidrag utgår.
Förordnad av Kungl. Maj :t den 9 juli 1948:
Bexelius, T. A., lagman.
Utredningen har tillkommit efter hemställan av 1948 års riksdag i skrivelse
den 25 juni, nr 350.
Utredningsarbetet har påbörjats.
33. Utredning angående statens övertagande av vinterväghållningen å vissa
enskilda vägar.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948:
Andersson, G. H., landshövding, ordförande;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;
Bexelius, T. A., lagman;
Hjort, K.-G. M„ överdirektör;
Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nylin, B. E., vägingenjör.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 52 08 80.
Utredningen har tillkommit efter hemställan av 1948 års riksdag i skrivelse
den 2 juli, nr 426.
34. 1948 års personalkommission vid statens järnvägar.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1948):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Alström, A. E., förste maskiningenjör, utsedd av järnvägsstyrelsen;
Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av svenska järnvägsmannaförbundet;
Oredsson,
H. E., överdirektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;
Vilmont, S. B. E., byråsekreterare, utsedd av statens järnvägars befälsförbund.
Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Jonasson, S., bokhållare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1085.
Kommissionen har att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och
löneställning för personal vid statens järnvägar. Direktiven för undersökningen
framgå av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Kommissionen har intill den 1 december 1948 sammanträtt 3 gånger.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. H3
35. Utredning angående en järnvägsförbindelse mellan Ljusdal och norska X K: 36
gränsen.
Tillkallade med stöd av Ivungl. Maj ds bemyndigande den 3 december
1948:
Frisell, E. G., direktör, ordförande;
Eriksson, C. E., f. d. möbelhandlare, led. av I kamm;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Skantze, L. O., civilingenjör;
Streyffert, K. T., professor.
Sekreterare:
Åhrberg, H.-H. H., e.o. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 39.
Utredningen har tillsatts med anledning av hemställan av 1948 års riksdag
i skrivelse den 3 juli, nr 434.
36. Utredning rörande vissa frågor beträffande den yrkesmässiga biltrafiken.
Tillkallade med stöd av Ivungl. Maj ds bemyndigande den 10 december
1948 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;
Hulterström, A. N. O., länsassessor;
Lydén, G., omnibusägare;
Nilsson, R., direktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Efter att ha anmält riksdagens skrivelse den 21 juni 1948, nr 338, i anledning
av väckt motion om viss reglerande lagstiftning beträffande bil- och
busslinjer samt en av stadsfullmäktige i Luleå gjord framställning om
sådan ändring i gällande författning, att linjetrafik med buss kan exproprieras
av kommun, anförde departementschefen bl. a. följande.
Den i riksdagens skrivelse berörda frågan om förhindrande av prisjobberi
vid överlåtelse av landets bil- och busslinjer har tidigare behandlats i förarbetena
till gällande förordning om yrkesmässig automobiltrafik in. in.
samt i en senare verkställd specialutredning rörande tillstånd för juridiska
personer att utöva yrkesmässig automobiltrafik. Detta spörsmål har icke
blivit i tillräcklig grad beaktat i förordningen om yrkesmässig automobiltrafik
m. in. De bestämmelser, som i förordningen meddelats i fråga om
beviljande, överlåtelse och återkallelse av trafiktillstånd, taxekontroll, uppgiftsskyldighet
in. in., ha icke heller i tillämpningen varit effektiva, då det
gällt att förebygga att övernormala vinster uppkomma framförallt inom
busstrafiken samt att, då i anledning härav överpriser betalas vid överlåtelse
av trafikrörelse, förhindra att dessa övervältras på trafikanterna. Dessa
olägenheter ha, såsom i rikdagsskrivelsen påpekats, i sin tur försvårat ett
8 Bihang till riksdagens protokoll 19A9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
114
Riksdagsberättelsen.
I K: 36 tillfredsställande ordnande av busstrafiken på vissa platser, bl. a. då en
sammanslagning av olika privata trafikföretag ansetts lämplig eller då kommunal
eller statlig drift av trafiken ansetts erforderlig för att lösa föreliggande
trafikproblem.
Det frågekomplex, som sålunda utgör bakgrunden till de förut omnämnda
ti omställningarna, är av den omfattning, att jag icke nu är beredd att upptaga
det till slutlig prövning. En specialutredning bör först verkställas rörande
vissa frågor som äro grundläggande för ärendets fortsatta behandling.
Denna utredning synes böra begränsas till att avse busstrafiken, vilken ur
här angivna, synpunkter främst är av intresse. Jag förordar, att för ändamålet
särskilda utredningsmän tillkallas. För utredningsarbetet torde följande
allmänna riktlinjer böra uppdragas.
Grunden till uppkomsten av överpriser vid överlåtelse av busstrafikföretag
torde, såsom redan antytts, ofta vara att söka i svårigheterna att rätt
avväga taxorna. Fn förutsättning för en förbättring härvidlag är, att bussföretagens
bokföring upplägges så att erforderlig insyn i trafikrörelsens ekonomi
kan erhållas och att i övrigt erforderliga ekonomiska och statistiska
uppgifter över rörelsen tillhandahållas. I 31 § förordningen om yrkesmässig
automobiltrafik in. in. finnas visserligen bestämmelser om skyldighet för
utövare av yrkesmässig trafik att föra transporthandlingar och driftstatistik,
men dessa uppgifter torde ej vara tillräckliga för bedömande av taxefrågorna.
Det synes därför angeläget, att en översyn verkställes rörande uppgiftsskyldighetens
lämpliga omfattning med hänsyn till här berörda förhållanden
och att därvid överväges bl. a. att för biltrafikföretag föreskriva bokföringsskyldighet
av likartad beskaffenhet som den som gäller för enskilda järnvägar.
För att undvika att uppgiftsskyldigheten blir betungande för företagarna
bor undersökas, i vad mån lämnande av vissa uppgifter kan begränsas
till företag med större trafikrörelse eller företag som drivas av juridisk
person. Vid fastställande av uppgiftsskyldigheten bör även eu sådan samordning
eftersträvas att samma uppgifter kunna begagnas jämväl för andra
andamal, for vilka uppgifter och deklarationer eljest måste avgivas i annan
ordning.
En rätt bedömning av företagens ekonomiska förhållanden och taxesättningen
i olika slags trafik förutsätter vidare, att myndigheterna vid behandlingen
av taxeärenden ha tillgång till erforderlig sakkunskap och att i
övrigt företagarnas och trafikanternas delvis motstridande intressen bli allsidigt
och objektivt prövade. Utredningsmännen böra överväga om och i
vad mån åtgärder i sådant syfte kunna vara erforderliga.
Jämlikt 18 § 1 mom. förordningen om yrkesmässig automobiltrafik in. in.
har den tillståndsgivande myndigheten att pröva framställningar om överlåtelse
av trafiktillstånd. Avseende skall därvid fästas å bl. a. villkoren för
överlåtelsen. Denna prövning torde i främsta rummet syfta till att kontrollera
skäligheten av den ersättning som, utöver värdet av de i rörelsen
använda realtillgångarna, kan komma att erläggas för rörelsen såsom sådan.
Dylik ersättning kan tänkas utgå till tillståndsliavaren exempelvis i fall då
115
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
denne genom energi och omtanke skaffat sig en kundkrets, som är bunden I K; 36
till hans rörelse. Detta torde framför allt vara förhållandet inom den yrkesmässiga
lastbilstrafiken, där särskilda problem, vilka icke här skola närmare
beröras, uppkommit av denna anledning. För busstrafikens del är
trafikunderlaget väsentligen bestämt genom trafikområdets avgränsning i
trafiktillståndet och den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen
inom området, men ett visst utrymme finnes även för en good-willskapande
insats från företagarens sida.
I praktiken har det dock ofta visat sig, att vid överlåtelse av trafiktillstånd,
utöver skälig ersättning till företagaren, betydande belopp erlagts för
själva tillståndet. Läget torde i sådana fall vara det att den nye tillståndshavaren
ansett sig ha möjlighet att, med den faktiska monopolställning han
genom trafiktillståndet erhåller, på trafikrörelsen erhålla så stort överskott
att detta är tillräckligt för att, utöver normal företagarvinst, lämna tillgång
till avskrivning och förräntning av den sålunda erlagda ersättningen för
trafiktillståndet. En närmare analys bör företagas rörande den ekonomiska
och juridiska karaktären av de värden, för vilka ersättning begäres och i
viss utsträckning betalats vid överlåtelse av trafiktillstånd. Underlag fölen
sådan analys torde kunna erhållas genom undersökning av överlåtelser
som kommit under myndigheternas prövning eller eljest äro kända. Härvid
är att märka, att överlåtelser godkänts även i fall då betalning erlagts
jämväl för trafiktillståndet såsom sådant. Utredningsmännen böra söka
självständigt bedöma, vilka värden som med hänsyn till tillståndshavarnas
och trafikanternas delvis motsatta intressen böra vinna godkännande vid
överlåtelser av trafiktillstånd. Den avvägning varom här är fråga kan i
praktiken ofta vara svår och utredningsmännen böra därför överväga, huruvida
i framtiden behov kan föreligga att hänskjuta ersättningsfrågor till ett
opartiskt organ för yttrande eller avgörande.
En effektiv kontroll av villkoren vid överlåtelse av trafiktillstånd förutsätter,
att myndigheternas beslut icke kringgås genom betalning »under
bordet». Även detta spörsmål bör beaktas av utredningsmännen.
Då trafiktillstånd meddelats för juridisk person innehas tillståndet medelbart
av delägarna eller medlemmarna av den juridiska personen. Det faktiska
innehavet kan i sådana fall ändras genom överlåtelse av andelsrätter.
Enligt gällande författningar saknas i sådana fall möjlighet att kontrollera
villkoren för överlåtelsen och förhindra att överpriser erläggas. I princip
bör dock i detta avseende skillnad ej göras mellan fysiska och juridiska
personer. Frågan om kontroll av villkoren vid överlåtelser av andelsrätter
torde emellertid för sin lösning kräva åtgärder av delvis annan art än i
fråga om direkta överlåtelser av trafiktillstånd. Denna fråga bör upptagas till
särskild behandling av utredningsmännen. I samband härmed bör även
frågan om godkännande av särskild föreståndare för biltrafikrörelse, som
bedrives av juridisk person, upptagas till förnyat övervägande.
I riksdagens skrivelse och i framställningen från stadsfullmäktige i Luleå
har framhållits, att det ur effektivitets- och rationaliseringssynpunkt eller
lib R i k s dag sb c rättelsen.
I K: 36 eljest kan vara ett allmänt intresse att en trafikrörelse övertages av statens
järnvägar eller av en kommun. Svårigheter kunna emellertid uppkomma,
därest överenskommelse om villkoren för en överlåtelse ej kan vinnas eller
tillståndshavaren överhuvudtaget ej är villig att överlåta sitt trafiktillstånd.
Om de av mig i det föregående angivna särskilda spörsmålen kunna klarläggas,
torde svårigheterna att lösa uppkommande tvistefrågor rörande villkoren
för en överlåtelse kunna bortfalla eller åtminstone avsevärt minskas.
Däremot kvarstå svårigheterna, om tillståndshavaren ej är villig överlåta
sin rörelse oavsett att skälig ersättning lämnas. I vissa fall kan läget vara
sådant, att bestämmelserna om återkallelse av trafiktillstånd jämlikt 19 §
av gällande förordning äro tillämpliga. Det synes önskvärt, att en närmare
undersökning verkställes rörande förutsättningarna för användningen av
detta stadgande i dylika fall. Enligt 12 § samma förordning äger en förutvarande
tillståndsinnehavare visst företräde vid beviljande av nya trafiktillstånd,
som beröra hans trafikområde. Detta hindrar emellertid ej att ett
nytt tillstånd kan beviljas annan om så befinnes lämpligt. Förutsättningarna
för tillämpningen av detta stadgande i fall, då behov av trafik i statlig eller
kommunal regi befinnes föreligga, böra närmare utredas.
Anledningen till framkomna önskemål om kommunalisering av busstrafiken
i ett samhälle torde ej sällan vara, att behov föreligger att samordna
trafiken med planläggningen av bebyggelsen och utvecklingen av
samhället. Härvid kunna konflikter uppkomma, då det gäller att öppna
trafik på linjer, som åtminstone under en övergångstid ej äro privatekonomiskt
lönande, eller att höja standarden i fråga om turtäthet och bekvämlighet
till en ur de lokala myndigheternas synpunkt önskvärd nivå. I sådana
fall kan frågan om en kommunalisering av trafiken aktualiseras. Motsvaiande
gäller i fråga om vissa busslinjer, som föreslagits skola övertagas av
statens järnvägar, bl. a. delar av det av norrlandskommittén föreslagna
stambillinjenätet i Norrland. Utredningsmännen torde böra överväga på vad
sätt ett övertagande från det allmännas sida av trafiken i här angivna
och liknande fall lämpligen kan ske.
Finansdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den statliga
statistiken (1946: I 24; 1947: I 25; 1948: I 18).
Tillkallad genom Ivungl. Maj ds beslut den 17 december 1943:
Höijer, E. J., överdirektör.
Angående den sakkunniges uppdrag, se 1945: I Fi 25.
Genom beslut den 23 april 1948 bär den sakkunnige på därom gjord framställning
entledigats från ifrågavarande uppdrag (jfr I Fi 44).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
117
2. 79-14 års skattesakkunniga (1946: I 25; 1947: I 26; 1948: I 19). 1 Fj; 4
Tillkallade av chefen för finansdepartementet den 23 december 1943 och
den 12 september 1947:
Bergstedt, C. J., f. d. landskamrerare;
Östman, O., taxeringsrevisor, tillika sekreterare.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 37.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 16 sammnträden.
De sakkunniga ha den 15 juni 1948 avgivit betänkande med förslag angående
avdrag för flyttningskostnader vid inkomstbeskattningen samt rörande
skattskyldighet för icke erkända arbetslöshetskassor och andra sociala
hjälpfonder (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 7944 års personalutredning (1946: I 26; 1947: I 27; 1948: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
inom departementet biträda med utredning rörande anställningsförhållandena
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 april 1944):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Broström, Jane, kontor sskrivare;
Carlsson, A., f. d. kansliråd;
Ekelöf, P. O., professor;
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman;
Höijer, E. J., överdirektör;
Johansson, Helga, förbundskassör;
Styrud, S. G., byrådirektör;
Woxén, R., professor.
Sekreterare:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 21 juni 1948
sammanträtt in pleno 4 gånger, varjämte en särskild sektion inom utredningen
haft 3 sammanträden.
Den 8 april 1948 har, i anledning av remiss, avgivits utlåtande över en
framställning angående befordringsgången för viss biträdespersonal vid universiteten
och karolinska institutet.
Den 21 juni 1948 har avgivits utredning och förslag angående befordringsgång
för rekryteringspersonal med högre skoglig utbildning (stencil).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Kust- och qränsbevakninqsutredninqen (1946: I 37; 1947: I 35;
1948: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1945 för
att verkställa utredning angående arbetsuppgifterna för tullverkets kustoch
gränsbevakning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 december 1945):
118
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 4 Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;
Andersson, H. B. W., ombudsman;
Beskow, C. A., kommendörkapten;
Lindberg, P. H., byråchef.
Sekreterare:
Malmberg, S. L., kammarskrivare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946:1 Fi 37.
Utredningen, som under år 1948 sammanträtt 35 gånger, har den 22 april
1948 avgivit betänkande med utredning angående arbetsuppgifterna för tullverkets
kust- och gränsbevakning (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göteborg (1947: I 37;
1948: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan
om folkbokföringens ordnande i Stockholm och Göteborg (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 februari 1946):
Höijer, E. J., överdirektör, ordförande;
Elsin, P.-E., vice stadsjurist;
Jungen, E. B., överlärare, ordförande i Göteborgs stadsfullmäktige;
Kollberg, G. N., direktör, f. d. mantalsintendent, led. av II kamm.;
Meijer, P. O. B., kronokamrerare;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde, f. d. riksdagsman;
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergqvist, J. E. A., mantalskommissarie.
Av chefen för finansdepartementet förordnade experter:
Cullberg, C. O. D., prost, kyrkoherde;
Larsson, K. L., hovrättsråd;
Linnander, K. G., assessor.
Angående direktiven för utredningen, se 1947: I Fi 37.
Den 16 januari 1948 avlämnade de sakkunniga ett den 16 december 1947
dagtecknat betänkande med förslag till kungörelse angående folkbokföringen
i Göteborg.
De sakkunniga ha under år 1948 sammanträtt en gång, den 10 februari.
Därvid slutbehandlades frågan om utväxling av uppgifter beträffande flyttningar
till och från Stockholm jämte övrig aviseringsverksamhet mellan
Stockholms stads mantalsverk och länsbyråer in. fl. myndigheter samt dessutom
två till de sakkunniga av Stockholms domkapitel överlämnade framställningar
angående ifrågasatta ändringar i vissa kyrkobokföringsformulär.
Den 18 februari 1948 överlämnade de sakkunniga en den 10 samma månad
dagtecknad skrivelse angående den av de sakkunniga sistnämnda dag slutbehandlade
frågan tillika med yttrande över nyssberörda två framställningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
119
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
6. 1946 års spritutredning (1947: I 43; 1948: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1946
för att verkställa utredning rörande spritfabrikationens avsättningsförhållanden
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1946):
Schvvartz, S. G., direktör, ordförande;
Almgren, S. G., överdirektör;
Lindholm, P. S., led. av II kamm.;
Marcus, M., fil. d:r, tillika sekreterare;
von Schwerin, W., byråchef;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Som experter ha enligt vederbörligt bemyndigande anlitats professorn
G. Torstensson och statsagronomen F. Jarl, båda vid lantbrukshögskolan.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I Fi 43.
Utredningen har under januari 1948 hållit sammanlagt ett tiotal sammanträden.
Utredningen har den 30 januari 1948 avlämnat betänkande angaende den
svenska spritfabrikationen och dess avsättningsförhållanden (SOU 1948. 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1947 års löneutredning avseende vissa hiblioteksbiträden (1948: I 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 med
uppdrag att biträda med utredning rörande löneställningen för biträdespeisonalen
vid de statliga vetenskapliga specialbiblioteken (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 januari 1947):
Holmberg, A., fil. d:r, bibliotekarie;
Öhman, G. B., t. f. byråchef.
Utredningsmännen — som under år 1948 besökt ett 25-tal bibliotek
ha den 29 december 1948 avlämnat utredning i ämnet (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för justerare av
mått och vikt (1948: I Fi 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 april 1947):
Klackenberg, O. H„ expeditionschef;
Swensson, B. O. T., myntdirektör.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., t. f. andre kanslisekreterare.
Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1948: I Fi 40.
Utredningsmännen ha under år 1948 sammanträtt 16 dagar.
I skrivelse den 10 mars 1948 ha utredningsmännen gjort framställning i
fråga om pensioner åt förutvarande justerare m. fl. och om understöd åt
vissa efterlevande till förutvarande justerare, vilken framställning legat till
grund för propositionen nr 228 till 1948 ars xåksdag.
I Fi: s
120
Rilcsdagsberättelsen.
I Fil 8 1 samråd med utredningsmännen har mynt- och justeringsverket den 21
september 1948 framlagt förslag till ny justeringstaxa m. m.
Med skrivelse den 4 december 1948 ha utredningsmännen — i anslutning
till det förslag till omorganisation av justeringsväsendet, som av dem
framlagts i skrivelse den 31 december 1947 och legat till grund för propositionen
i ämnet till 1948 års riksdag, nr 190, — ingivit förslag till ny instruktion
för statens justerare av mått och vikt, in. in.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1947 års malmkommuiiutredning (1948: I 44).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1947):
Andersson, G. H., landshövding, ordförande;
Carlsson, V., advokat;
Gårde, H. E. R., direktör;
Hage, E. A., led. av I kamm.;
karleby, O., t. f. byråchef, tillika sekreterare (fr. o. in. den 15 september
1948);
Malmkvist, E. V., byråchef.
Angående direktiven för utredningsarbetet, se 1948: I Fi 44.
Utredningen har under 1948 sammanträtt 12 dagar, varjämte utredningen
under en vecka i april månad företagit en resa till Norrbottens län för studier
och överläggningar med de lokala myndigheterna.
Utredningen har i skrivelse till chefen för finansdepartementet den 30
april 1948 hemställt om revision av gällande avtal mellan Norge och Sverige
rörande grunderna för fördelning i beskattningshänseende av LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolags inkomster.
Utredningen har den 9 december 1948 avgivit betänkande med utredning
i ämnet, innefattande förslag till vissa stödåtgärder åt malmkommunerna
och Norrbottens läns landsting (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Klassificeringsutredningen (1948:1 47).
lillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947
med uppdrag att granska utfallet av den allmänna klassificeringen av tjänstebostäderna
för folkskolans lärare (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober
1947):
Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande;
Falla, G., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Tamm, C. G. L. H., jägmästare;
Öhman, G. B., t. f. byråchef.
Utredningen företog under tiden den 15 november 1947—den 10 april
1948 granskningsresor inom 17 inspektionsområden. Därvid besökte utredningen
tillhopa 390 tjänstebostäder. Dessutom granskades syneprotokollen
beträffande ungefär 400 bostäder, som icke besöktes.
121
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Utredningen har den 29 april 1948 avlämnat en redogörelse för den verk- J ]?j; J3
ställda granskningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1917 års konsumtionsskatteberedning (1948: I 50).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1947);
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Henriksson, N. T., direktör, f. d. riksdagsman;
Nitelius, H. V., hovrättsråd, byråchef, tillika sekreterare;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sjödahl, H. L. E„ lektor, led. av I kamm.;
öhman, L. G., sekreterare, led. av I kamm.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1948: I Fi 50.
De sakkunniga, som under tiden december 1947—mars 1948 hållit 11
sammanträden, ha i skrivelser till chefen för finansdepartementet den 20
december 1947 och den 18 mars 1948 framlagt förslag till skärpningar på
den indirekta beskattningens område.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Vattenfallstaxeringssakkunniga (1948:1 52).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 194/
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1947):
Ljungberg, F. O., kammarrättsråd, ordförande;
Hartzell, H„ vattenrättsingenjör;
Smedberg, M. A. R„ överstelöjtnant i väg- och vattenbyggnadskåren.
Experter:
Björne, F. H., taxeringsintendent;
Hässler, Ch., civilingenjör;
Helleberg, N., byråchef i vattenfallsstyrelsen, civilingenjör.
Sekreterare:
Fredelius, B., B., adjungerad ledamot i kammarrätten.
Angående utredningsuppdraget, se 1948: I Fi 52.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 73 sammanträden, däri inräknade
sammanträden i vilka deltagit, förutom ordföranden, allenast en av de
sakkunniga eller en av experterna.
De sakkunniga ha den 30 november 1948 överlämnat betänkande med
förslag till ändrade bestämmelser angående taxering av vattenfallsfastighet
(SOU 1948: 50).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredning rörande avlöningsstaternas uppställning in. m.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 194S
med uppdrag att verkställa utredning rörande avlöningsstaternas uppställ
-
122
Riksdagsberättelsen.
I; Fi 13 ning och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
2 juni 1948):
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör, ordförande;
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman;
Lindholm, P. S., led. av II kamm.;
Murray, C. A., byråchef;
Norberg, R. E., statskommissarie.
Sekreterare:
Sommar, C. O., amanuens.
Utredningens arbete fortgick under tiden den 8 juni—den 15 december
1948, varvid sammanlagt 12 sammanträden höllos. Sistnämnda dag avlämnade
utredningen utlåtande med förslag till omläggning av avlöningsstaternas
uppställning in. in. fstencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Utredning angående gällande lagstiftning om skattebegränsning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juli 1948 med uppdrag
att verkställa av riksdagen begärd utredning om översyn av gällande
lagstiftning om skattebegränsning, i syfte att möjliggöra den s. k. 80 %-spärrens
tillämpning redan i fråga om den preliminära skatten, samt till Kungl.
Maj:t inkomma med de förslag vartill utredningen kunde giva anledning:
Åkesson, A. O., assessor;
Östlund, S. V., uppbördskommissarie.
Utredningsmännen, som sammanträtt ett tiotal gånger, ha den 4 december
1948 överlämnat betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
15. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1946: I 12; 1947: I 19; 1948:1 15).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Under år 1948 ha tidigare uppgjorda förslag till avdelningar i det blivande
betänkandet bearbetats och kompletterats.
Återstående arbete beräknas kunna avslutas inom en nära framtid.
16. 19il års lärarlönesakkunniga (1946: I 17; 1947: I 21; 1948: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):
Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande;
Arvidsson, K. A. V., byråchef;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
123
Swartling, A. E. V., generaldirektör; I Fl: 17
Tamm, K. G. L. H., jägmästare.
Sekreterare:
Ulne, J. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Öhman, G. B., t. f. byråchef.
Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 25.
Under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948 ha de sakkunniga
hållit 19 sammanträden.
De sakkunniga ha med skrivelse den 25 november 1948 överlämnat utredning
och förslag angående arvodesreglering för ämneslärare vid fortsättnings-
och ersättningsskolan.
De sakkunniga räkna med att under första kvartalet 1949 fiamlägga förslag
till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för
dels vissa lärare vid statsunderstödda sinnesslöskolor och fristående arbetshem
samt statsbidrag till avlöning åt sådana lärare,
dels ock lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.
Genom beslut den 19 mars 1948 har Ivungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga
att verkställa översyn av 1942 års kyrkomusikerutrednings förslag
till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna och därvid överarbeta
de framlagda författningsförslagen med särskild hänsyn till den ar 1947 genomförda
löneregleringen för .statliga m. fl. befattningshavare. De sakkunniga
räkna med att kunna slutföra även detta uppdrag under forsta kvartalet
år 1949. o °m,ia
I övrigt beräknas de sakkunnigas arbete fortgå under ar 1949.
17 Sakkunnig angående hgressättningen i staten tillhöriga fastigheter
(1946: I 18; 1947: I 22; 1948: I 17).
Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:
Löhr, B. A. H., kamrer.
Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.
Enligt departementschefens beslut har verksamheten sedan april månad
1943 tills vidare varit inställd men återupptagits hösten 1946.
Den pågående undersökningen avser omprövning av gällande hyresbelopp
för tjänstebostäder hos de militära och civila myndigheterna, inklusive de
affärsdrivande verken och riksbanken.
Arbetet är beträffande de civila myndigheterna avslutat och för de militära
myndigheterna återstår endast upprättandet av nya grundpristabeller
för de orter, där tjänstebostäder förekomma. Därefter skall en redogörelse
innehållande tabeller med beräknade hyror upprättas.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1949.
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 18 18- Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1946: I Fo 3;
1947: I Fo 2; 1948: I Fi 20).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i män av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp
åt av kriget beiöida länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Bernadotte af Wisborg, F., greve (avliden den 17 september 1948);
Bjelle, E. A., direktör;
Cedergren, Elsa, fru;
Goude, S. N., ombudsman;
Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;
von Horn, K. R. L. R., kansliråd;
Levinson, Margit, fru;
Myrdal, Alva, fru (t. o. in. den 8 september 1948);
Nyström, E. G., professor;
Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Virgin, E., t. f. förste kanslisekreterare.
Tjänsteman å kansliet:
Kuylenstierna, Brita, fröken.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 20 85 17.
Kommittén har under år 1948 sammanträtt in pleno 8 gånger.
Över 50 hjälporganisationer äro registrerade hos kommittén. Kommittén
har liksom tidigare år vidtagit åtgärder för åstadkommande av samarbete
mellan dessa beträffande verksamheten såväl inom som utom Sverige. Intimt
samarbete har upprätthållits med svenska Europahjälpen, Svenska Röda
Korset och Föreningen Rädda Barnen. Kommitténs arbete har under år
1948 framförallt inriktats på fullföljande av den under år 1947 igångsatta
kulturella hjälpverksamheten. Denna har utgått efter huvudsakligen tre
linjer: studentbespisningar, hjälpsändningar i form av studiematerial och
medicinska instrument samt inbjudningar av utländska vetenskapsmän och
ungdomsledare från krigshärjade länder.
Intill utgången av oktober månad 1948 har av anslaget till Bidrag till
internationellt återuppbyggnadsarbete disponerats sammanlagt omkring 143
miljoner kronor. Under året har förfogats över i runt tal 8 miljoner kronor.
Barnbespisningar under ledning av svensk personal äga fortfarande rum
i Ungern, Österrike och Tyskland.
Kommittén har upprätthållit kontakt med andra internationella hjälporganisationer
samt med representanter för främmande makters beskickningar
i Stockholm.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
125
Slutförande av kommitténs arbete blir beroende av hur länge svensk stat- J[ fjj 19
lig internationell hjälpverksamhet eller åtgärder för samordnande och stöd
åt enskild sådan verksamhet anses påkallad.
19. 19-H års allmänna skattekommitté (1946: 1 26; 1947: I 28; 1948: 1 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):
Sandström, K. G. A., f. d. skattedirektör, ordförande (t. o. in. den 9 januari
1948);
Norrman, S., t. f. president i kammarrätten, ordförande (fr. o. m. den 10 januari
t. o. in. den 24 maj 1948);
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande (fr. o. in. den 25 maj
1948);
Browaldh, K. E., bankdiretör;
Hjolman, E. V., revisionsintendent (fr. o. in. den 10 januari 1948);
Lindahl, E., professor;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd (fr. o. m. den 10 januari 1948);
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.
Expert:
Prawitz, H. A., byråchef.
Sekreterare:
Lindquist, N. G., assessor.
Förordnad den 14 maj 1947 att vara ledamot av kommittén med uppgift
att deltaga i behandlingen av frågor angående beskattningen av försäkringsanstalter
och försäkringstagare:
Hemberg, G. W., direktör, f. d. revisionssekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 2, III tr.; tel. Kanslihuset 1535.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1945: I Fi 30.
Kommittén har under år 1948 intill den 30 november sammanträtt 7
gånger, varjämte ett inom kommittén för speciella utredningar utsett arbetsutskott
sammanträtt 38 gånger. 7 av arbetsutskottets sammanträden ha med
vederbörligt tillstånd ägt rum i Strömstad under tiden den 4—11 augusti
1948.
Kommittén har dels såsom del II av sitt betänkande avlämnat redogörelse
för kommitténs utredning och förslag till ändrade bestämmelser angående
beskattning av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare in. m. (SOU
1948: 22) och dels den 1 oktober 1948 avgivit infordrat yttrande över en
av Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken gjord framställning om efterskänkande
av vissa skatter.
Kommittén har vidare 1 ill behandling upptagit frågor röraqde beskattning
av realisationsvinster ävensom rörande beskattning av vissa engångsinkomster.
Därjämte har vidtagits förberedande undersökningar beträffande
bl. a. frågan om beskattning av och avdragsrätt för periodiska understöd.
126
Riksdagsberättelsen.
1 Fi: 19 Kommittén ämnar i början av år 1949 såsom del III av sitt betänkande avlämna
redogörelse för kommitténs utredning och förslag till ändrade bestämmelser
angående beskattning av realisationsvinster, in. in.
20. 19H års pensionsutredning (1946: I 28; 1947: I 29; 1948: I 23).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1933
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1944):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Björn, E. O. F., statskommissarie;
Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;
Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt.
Expert:
Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sollander, E. R., e. o. fiskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I Fi 31.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december liaft 47 sammanträden.
Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med inom utredningen
tillsatta arbetsutskott.
Den 6 februari 1948 har utredningen avgivit utlåtande, med anledning av
remiss, rörande omreglering i pensionshänseende av befattningen såsom
rektor vid Råby skolhem och yrkesskola.
Den 30 september 1948 har utredningen avgivit utlåtande över ett av
1946 års alkoholistvårdsutredning avgivet betänkande (SOU 1948: 23).
Den 18 november 1948 har utredningen överlämnat ett den 30 oktober
1948 dagtecknat betänkande (SOU 1948: 47) med förslag angående pensionering
genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare.
I detta betänkande bär behandlats dels frågan om avgränsning av statens
pensionsanstalts pensionsverksamhet, dels de allmänna riktlinjer efter
vilka pensioneringen av de till pensionsanstalten anslutna befattningshavarna
synts böra ordnas, dels ock frågan om pensioneringens finansiering och
vad därmed sammanhänger.
Av det ursprungliga utredningsuppdraget återstår härefter huvudsakligen
verkställande av översyn i organisatoriskt hänseende av den statliga pensionsverksamheten.
Härjämte har utredningen, jämlikt av Kungl. Maj :t meddelade beslut, att
utarbeta förslag angående pensionsreglering för befattningshavare vid de
statsunderstödda privatläroverken samt att avgiva utlåtande angående 1946
års skolkommissions förslag till lönebestämmelser för lärare vid centrala
verkstadsskolor.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1949.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
127
21. 7.944 års nykterhetskommitté (1946:1 32; 1947:1 31; 1948:124).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 såsom
sakkunniga för utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida
innehåll och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande;
Bergvall, J. H., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Englund, E. V., aktuarie, led. av I kamm.;
Furuskog, K. J„ rektor;
Hagberg, E. R., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Larsson, Karin, fru;
Olsson, G. A., avdelningschef, led. av II kamm.;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sefve, S. I., rektor;
Svensson, Valborg, redaktör;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.;
Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.;
Experter:
Almgren, S., överdirektör;
Eklund, E., avdelningschef;
Klackenberg, O. H., expeditionschef;
Nitelius, H., hovrättsråd;
Wiklund, D., byråinspektör.
Sekre terare:
Elmér, Å. B. A., fil. mag.
Förordnade att biträda inom sekretariatet:
Nelker, H. G., t. f. aktuarie;
Ström, K. W., t. f. assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 1388.
Beträffande direktiven för kommitténs utredningsuppdrag, se 1945:1 Fi 39.
Kommittén har under år 1948 hållit 7 plenarsammanträden, omfattande
14 dagar, varav efter särskilt tillstånd 5 dagar i en följd i Rättvik. Därjämte
har ett inom kommittén utsett arbetsutskott, bestående av ordföranden
samt herrar Bergvall, Englund, Furuskog, Hagberg och Olsson, sammanträtt
6 dagar. Vidare ha några ledamöter deltagit i en tvådagars konferens
i Oslo med representanter för motsvarande utredningskommittéer i Danmark
och Norge.
En delegation, bestående av ordföranden, ledamöterna Englund och Onsjö
samt experterna Almgren, Eklund, Nitelius och Wiklund, för lösande av
vissa tekniska problem beträffande rusdrycksförsäljningen m. m. har tillsatts
under hösten.
Kommittén har under år 1948 avgivit infordrat yttrande angående 1946
års alkoholistvård sutrednings betänkande med förslag till nykterhetsvård
m. in.
I Fi: 21
128
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 21 Kommitténs undersökningar (se 1948:IFi24) ha under året i stort sett
avslutats. Ett 25-tal promemorior i olika ämnen ha utarbetats.
I övrigt har kommittén huvudsakligen behandlat rusdryckslagstiftningen
och därvid fattat preliminära principbeslut. Även beträffande maltdryckslagstiftningens
huvudprinciper ha preliminära beslut fattats. På grundval
av dessa pågår nu utarbetande av detaljerade förslag till nya förordningar.
Jämsides härmed pågår arbetet i den ovan nämnda delegationen.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1949.
22. Sakkunniga för undersökning rörande taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering (1946: I 9; 1947: I 32; 1948: I 25).
Tillkallade genom beslut den 30 december 1944 och den 12 april 1945:
Lindeberg, E. F. L., landshövding;
Höijer, E. J., överdirektör.
Lokal: Statistiska centralbyrån; tel. 10 83 68.
Uppdraget innebär verkställande av sådan undersökning med avseende
å 1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastighet å
landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.
Sedan en första, preliminär redogörelse avlämnats den 23 maj 1945, fullföljes
utredningen på grundval av fastighetsprövningsnämndernas protokoll
samt fastighetstaxeringslängderna m. m.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1949.
23. 1945 års bankkommitté (1946:134; 1947:133; 1948:126).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1945 (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 april 1945):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;
Anderson, I., fil. d:r, chefredaktör, f. d. riksdagsman;
Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
De Geer, J. G. G., friheri-e, disponent;
Elof sson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Fredriksson, K., redaktör;
Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Hallnäs, S., ombudsman;
Lindahl, C., bankdirektör;
Rooth, I., f. d. riksbankschef;
Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wulff, K., bankinspektör;
Wärn, T., f. d. statssekreterare.
Huvudsekreterare:
Algott, S. A., byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
129
Biträdande sekreterare: I Fi: 24
Westerlind, E„ sekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, Sturegatan 16; tel. 62 43 12.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Fi 34.
Kommittén har hållit 6 sammanträden om tillhopa 8 sammanträdesdagar.
Frånsett ett antal remissärenden har kommitténs verksamhet helt varit
inriktad på fortsatt utredning rörande inrättandet av en statlig affärsbank.
Ett betänkande härom kommer att avlämnas i början av 1949. Kommittén
kommer härefter att till behandling upptaga frågor om vissa ändringar i
lagen om bankrörelse. Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1949.
24. t9A5 års lönekommitté (1946:1 35; 1947:1 34; 1948:1 27).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1945 med uppdrag
att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare
vid den civila och militära statsförvaltningen och det statsunderstödda
kommunala skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1945):
Westling, P. W. N., landshövding, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Mårtensson, J. W., led av II kamm.;
Nilsson, G. V., stadsbibliotekare, led. av II kamm.;
Persson, S. E., borggarråd, f. d. riksdagsman;
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Huvudsekreterare:
Ericson, F. C. W., chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdeldelning.
Att biträda med inom kommitténs sekretariat förekommande arbetsuppgifter
har chefen för finansdepartementet förordnat amanuensen i departementet
C. H. H. Edgardh.
Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset 1333 (huvudsekreterare)
och 1374 (kansliet).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Fi 35.
Under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948 ha, förutom
sammanträden med en inom kommittén tillsatt särskild delegation för frågornas
förberedande handläggning, plenisammanträden hållits sammanlagt
3 dagar.
Kommitténs sekretariat bär under delar av året tagits i anspråk för
uppgifter i samband med slutförandet av den allmänna löneregleringen.
Kommittén har den 18 februari 1948 överlämnat förslag rörande sjötilllägg
m. m. (stencilerat), om vilket förslag enighet uppnåtts vid förhandlingar
mellan kommittén samt statstjänstemännens riksförbund och tjänstemännens
centralorganisation.
Såsom experter ha vid utarbetandet av nämnda förslag medverkat kom
9
Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt.
Iiiksdagsberättelsen.
130 Riksdagsberättelsen.
I Fi: 24 mendörkaptenen av 1. graden vid flottan T. C. F. Berling, revisionskommissarien
i försvarets civilförvaltning G. R. V. Nordensvärd och e. o. byråsekreteraren
i försvarets civilförvaltning A. Almroos.
För närvarande pågår utredning av frågan om en revision av bestämmelserna
rörande särskilda förmåner under flygtjänstgöring.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1949.
25. Sambeskattningssakkunniga (1947:1 39; 1948:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
beskattningen av äkta makar (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni
1946):
Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;
Ahlberg, Iris, fru;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;
Gärde-Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Hermansson, C.-H., redaktör;
Larsson, Elsa, fru.
Statistiker:
Östman, O., taxeringsrevisor.
Sekreterare:
Wasteson, Sven A. F., länsbokhållare av första klass.
Lokal: Stallgatan 3; tel. 11 23 36.
Angående direktiven för utredningen, se 1947: I Fi 39.
De sakkunniga, som under år 1948 intill den 1 december hållit 5 sammanträden
om sammanlagt 9 sammanträdesdagar, ha under året utfört statistiska
undersökningar rörande olika alternativ för äkta makars beskattning.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1949.
26. 194-6 års upphandlingssakkunniga (1947:1 40; 1948:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli och den 26 september
1946):
Hammarskiöld, S. L., f. d. hovrättsråd, ordförande;
Antoni, N. F. G., byråchef;
Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Lindqvist, R., byggnadschef;
Palme, E. R. C., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Norrman, Å. S., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: bitr. sekreteraren: Fortifikationsförvaltningen, Centralpalatset,
Stockholm 16; tel. 22 15 60.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
131
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947:1 Fi 40. I 28
Under tiden den 1 december 1947—den 1 december 1948 ha hållits 12 sammanträden.
De sakkunniga beräknas kunna slutföra sitt uppdrag under år 1949.
27. Likalönskommittén (1948: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1947 för
att biträda med utredning angående lilcalönsprincipens genomförande i
statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1947):
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Almgren, Karin, kontorist;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Ekendahl, Sigrid, H. E., ombudsman, f. d. riksdagsman;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Jönsson, G., förtroendeman (avliden den 31 augusti 1948);
Nilson, Hj. R„ hemmansägare, led. av II kamm.;
Larsson, B., förbundsordförande (fr. o. m. den 21 oktober 1948).
Sekreterare:
Olsson, N. G. T., förste postassistent.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. Posten.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948:1 Fi 33.
Kommittén har t. o. m. den 1 december 1948 hållit 4 sammanträden in
pleno, varjämte ett särskilt arbetsutskott sammanträtt ett flertal gånger.
Kommittén har under år 1948 ägnat sitt huvudsakliga arbete åt bottenlöneproblemet,
varvid främst arbetsuppgifter och löneställning för biträdespersonal
behandlats och överläggningar hållits med 1947 års biträdesutredning.
På framställning av kommittén har Kungl. Maj :t den 10 september 1948
uppdragit åt socialstyrelsen att i samråd med likalönskommittén verkställa
utredning rörande sjukledigheterna för manliga och kvinnliga befattningshavare
inom statsförvaltningen. Resultatet av utredningen beräknas föreligga
under senare delen av år 1949.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1950.
28. 1947 års biträdesutredning (1948:1 34).
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Carlsson, A., f. d. kansliråd (t. o. m. den 30 september 1948);
af Malmborg, N. M., kansliråd (fr. o. m. den 1 oktober 1948).
Sekreterare:
Cars, G. F. O., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 7 september 1948).
Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.
Angående utredningsmannens uppdrag, se 1948: I Fi 34.
Såsom resultat av utredningsarbetet har biträdesutredningen under år
1948 avgivit dels den 11 mars promemoria med förslag angående löneställ
-
132
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 2g ning för kontoristpersonal vid statens järnvägar (se proposition nr 239
till 1948 års riksdag och riksdagens skrivelse nr 298), dels den 19 april
promemoria angående lönegradsplacering för kanslister vid utrikesdepartementet,
dels ock den 22 september promemoria angående villkor och förutsättningar
för anställande av biträden i vissa lönegrader inom den civila
statsförvaltningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1949.
29. Trycksakskommittén (1948: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1947):
Ståhl, D. E. (Manne), redaktör, led. av II kamm.;
Berger, O. A., kansliråd;
Ebe, E., organisationschef.
Experter:
Wellander, E. L., professor;
Kjell, T., redaktör.
Sekreterare:
Beskow, I. E., t. f. förste arkivarie.
Lokal: Riksdagshuset: adress och tel. Utrikesdepartementet (sekreteraren).
Angående kommitténs uppdrag, se 1948: I Fi 35.
Kommittén har under år 1948 sammanträtt 10 gånger, varjämte de tillkallade
experterna självständigt arbetat. Den har dessutom sammanträtt
tillsammans med utredningsmannen angående den statliga statistikens omfattning
och utformning, professor Sten Wahlund, och med kommittén för
social upplysning.
Till kommitténs prövning har i december 1948 hänskjutits riksdagens
skrivelse den 2 juni 1948, nr 247, angående en granskning ur språklig synpunkt
av därtill särskild kvalificerad person av större lagförslag, som utarbetas
av kommittéer.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras i början av år 1949.
30. Utredning rörande löneställningen för laboratoriebiträden och därmed
jämförlig personal i statens tjänst (1948: I 37).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 med
uppdrag att biträda med utredning beträffande löneställningen för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal i statens tjänst (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 januari 1947):
Elfving, K. I., t. f. byråchef (t. o. m. den 18 juli 1948);
Hultman, N. A., kamrerare (fr. o. m. den 19 juli 1948).
Den 19 juni 1947 förordnad att såsom expert biträda vid utredningen:
Rubarth, K. S., professor vid veterinärhögskolan.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
133
Sekreterare: I Fii 82
Hultman, N. A. (t. o. m. den 18 juli 1948).
Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 37.
Efter att ha legat nere sedan ingången av juli månad 1947 återupptogs utredningsarbetet
från och med den 19 januari 1948 och har därefter bedrivits
utan uppehåll.
Utredningsmannen har den 11 oktober 1948 avgivit utredning med förslag
till reglering av löneställningen för laboratoriebiträden och vissa andra biträden.
Förslag till reglering av löneställningen för vissa med laboratoriebiträden
jämförbara tjänstemannagrupper, såsom frökontrollbiträden, provberedare
m. fl., kommer att framläggas senare.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under första kvartalet
1949.
31. 1947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl. (1948: I 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 april 1947 (se Postocb
Inrikes tidn. den 15 april 1947) och den 29 oktober 1948:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman, ordförande;
Jonsson, E. O., byråchef;
af Malmborg, N. M., kansliråd;
Gustafson, M., sekreterare (fr. o. m. den 9 november 1948);
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 9 november
1948).
Sekreterare:
Cars, G. F. O., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset (sekreteraren).
Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 39.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december sammanträtt 16
gånger.
Med skrivelse den 29 juni 1948 har byggnadsstyrelsen till löneutredningen
avlämnat förslag till klassificering av statsförvaltningens fasta maskinanläggningar,
vilket utredningsuppdrag byggnadsstyrelsen anmodats ombesörja
jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 11 juli 1947.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
32. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen
(1948:I 41).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947:
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset.
Utredningsmannen har att genom organisationsundersökningar utröna
134
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 32 möjligheterna till förenkling och rationalisering av kontorsarbete och därmed
jämförligt arbete vid statsdepartementen.
Utredningsmannen har den 27 februari och den 18 oktober 1948 avgivit
särskilda promemorior med förslag till vissa omläggningar i statsdepartementens
expeditionella organisation.
Utredningsmannen har biträtt vid inrättandet av statsdepartementens organisationsavdelning.
Avdelningen, som övertagit funktionen såsom vicevärd
för kanslihuset och kanslihusannexet samt handläggningen av vissa andra
för departementen gemensamma frågor, började sin verksamhet den 1 juli
1948.
Utredningsmannen har vidare biträtt vid organiserandet av statsdepartementens
kassakontor och statsdepartementens budcentral. Kassakontoret som
ombesörjer de kamerala göromålen för åtta av statsdepartementen, nämligen
justitie-, social-, kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, handels-, inrikesoch
folkhushållningsdepartementen, trädde i funktion den 1 juli 1948. Budcentralen,
som utför huvuddelen av budsändningsarbetet från och till i kanslihuset
och kanslihusannexet belägna departement, ävensom budsändningen
mellan dessa departement, började sin verksamhet den 1 september 1948.
Under år 1949 kommer utredningsmannen att biträda inom utrikesdepartementet
vid genomförandet av vissa kamerala rationaliseringsåtgärder.
33. Militära låkarlöneutredningen (1948: I 42).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 med
uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 september 1947):
Almgren, S. G., överdirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II ltamm.;
Ström, E. T. H., krigsråd.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. 23 64 60.
Beträffande direktiven för utredningens uppdrag, se 1948:1 Fi 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 1 juni 1948 hållit
3 sammanträden. I samband härmed ha överläggningar ägt rum med delegerade
för de personalsammanslutningar, som företräda av utredningen berörda
befattningshavare.
Utredningen har den 26 februari 1948 avgivit förslag angående uppflyttning
i lönegrader av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar,
vilket förslag på sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 209 till 1948
års riksdag (jfr statsutslc. uti. nr 161, riksdagens skrivelse nr 370) föranledde
beslut om lönegradsuppflyttning av de ifrågavarande beställningarna.
Utredningens arbete vilar i avvaktan på att militärsjukvårdskommitténs
betänkande blivit av statsmakterna slutligt prövat.
135
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
34. Arbetsledareutredningen (1948: I 43). I Fic 36
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 med
uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för arbetsledande och därmed jämförlig personal i statens tjänst (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):
Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lyberg, F., andre kanslisekreterare.
Lokal: Försvarets fabriksstyrelse; tel. 22 36 60.
Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 43.
Genom beslut den 8 juni 1948 förordnade chefen för finansdepartementet
aktuarien i medicinalstyrelsen Anna Lisa Agnell att biträda utredningen
med statistiska utredningar m. m.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
sammanträtt 4 gånger.
Utredningen har under år 1948 bland annat införskaffat och bearbetat
statistiskt material rörande ifrågavande personalkategori.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1949.
35. Utredning angående frågan om rätt för kommun att träffa särskilda anstalter
för taxeringsarbetet (1948: I 45).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 oktober 1947 för att
verkställa utredning angående frågan om rätt för kommun att träffa särskilda
anstalter för taxeringsarbetet:
Whitefield, N. L. H., skattedirektör.
Sekreterare:
Norgren, C. A. assessor.
Lokal: överståthållarämbetet, skatteavdelningen, Slottsbacken 6, Stockholm;
tel. 22 25 20.
Utredningsmannen har utarbetat förslag, upptagande de olika avdelningar,
vilka äro avsedda att ingå i det blivande betänkandet.
Återstående arbete beräknas kunna slutföras under början av år 1949.
36. 1947 års lärarpensionssakkunniga (1948: I 46).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1947 med
uppdrag att inom departementet, under beaktande av 1941 års lärarlönesakkunnigas
betänkande den 23 januari 1947 med förslag till lönereglering
för övningslärare (SOU 1947: 15), verkställa utredning rörande ändrade
tjänste- och familjepensionsbestämmelser för övningslärare, som i omförmälda
betänkande avses (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1947):
Kjellén, T. B., direktör, ordförande;
ldb Riksdagsberättelsen.
I Fi: 36 Jerdenius, Iv. E„ förste byråsekreterare;
Ulne, J. O., byråchef.
Sekreterare:
Kalén, O. H., t. f. förste aktuarie.
Lokal: Statens pensionsanstalt, Malmtorgsgatan 5; tel. 23 27 30.
Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 21 november 1947 har åt de sakkunniga
även uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga
om de bestämmelser i tjänste- och familjepensionshänseende, som må befinnas
påkallade i anledning av de i Kungl. Maj :ts cirkulär den 30 juni 1947,
nr 542, meddelade anvisningarna om deltidsarbete i statens tjänst.
De sakkunniga ha under år 1948 intill utgången av november månad hållit
8 sammanträden. Utredningsarbetet har i huvudsak avsett behandling av
alternativa förslag till pensionssystem för övningslärare. Därjämte har påbörjats
en översyn av gällande tjänste- och familjepensionsbestämmelser,
såvitt avser deltidsarbete i statens tjänst.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1949.
37. 1948 års revisionsutredning (1948: I 48).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1947 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning av frågan om riksdagens
revisorers samt statens sakrevisions granskningsrätt beträffande aktiebolag,
som helt eller delvis ägas av staten.
Marcus, M., fil. d:r, tillika sekreterare;
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.
Sekreterarens adress: Engelbrektsgatan 10; tel. 11 68 04.
Utredningsarbetet igångsattes i januari 1948, då vissa uppgifter infordrades
från samtliga de av undersökningen berörda företagen. Sedan dessa influtit,
har ett utkast till betänkande varit under arbete och väntas bli
färdigt vid årsskiftet.
Det slutliga betänkandet torde kunna överlämnas under första halvåret
1949.
38. 1947 års taxeringssakkunniga (1948: I 49).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1947):
Lundevall, F. A. I., regeringsråd, ordförande;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Wigert, A. G. A., landskamrerare.
Sekreterare:
Granlund, S. Å„ assessor (tel. 60 41 38).
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholm.
Beträffande direktiven för utredningsuppdraget, se 1948: 1 Fi 49.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 147
De sakkunniga ha under tiden intill utgången av november 1948 samman- J Fl; 40
trätt in pleno 10 gånger.
De sakkunnigas arbetsutskott -— bestående av ordföranden samt ledamöterna
Wigert och Sivert — ävensom de sakkunnigas sekreterare ha med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande under augusti månad 1948 företagit
studieresor till Oslo och Köpenhamn.
De sakkunnigas arbete beräknas bliva slutfört under första hälften av år
1949.
39. 1947 års skogstaxeringssakkunniga (T948: I 51).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1947):
Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;
Hagberg, A. E., civil jägmästare, för söksledare vid statens skogsforskningsinstitut;
Malmgård,
M. G. F., bitr. jägmästare, sekreterare hos generaldirektören för
domänstyrelsen;
Sjöström, I. B. N., jägmästare, byråchef i domänstyrelsen.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 11 66 94.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1948: I Fi 51.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1948 haft 67 sammanträden, varjämte
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekreteraren
ägt rum. Såsom expert beträffande vissa frågor har efter vederbörligt
tillstånd anlitats professorn i skogsekonomi vid skogshögskolan K. T. Streyffert.
Att biträda de sakkunniga ha två jägmästare varit anställda. Enligt
särskilt förordnande ha de sakkunniga låtit verkställa provtaxering av vissa
kommuner enligt den nya metoden för taxering av skogsfastigheter. Sålunda
ha samtliga sakkunniga och sekreteraren företagit resor till Klintehamn
och Jokkmokk för verkställande av provtaxeringar av Hejde och Jokkmokks
kommuner. Därjämte ha intill den 1 december 1948 provtaxeringar
företagits av 7 kommuner i olika delar av riket, därvid en av de sakkunniga
och sekreteraren närvarit. Provtaxering av ytterligare 5 kommuner
har verkställts.
De sakkunnigas arbete beräknas vara slutfört i början av år 1949.
40. 1948 års universitetslönekommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 för
att verkställa utredning rörande anställnings- och avlöningsförhållandena
för professorer och vissa andra befattningshavare vid universiteten och de
statliga högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1948):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;
Ekelöf, P. O., professor;
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 40 Larsson, S. B., led. av I kamm.;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Simonsson, N. V., extra föredragande.
Lokal: Finansdepartementet; tel. kanslihuset (huvudsekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen
framhöll därvid inledningsvis, att universitetslärarna avlönades
enligt ett äldre lönesystem och att tre olika sakkunnigkommittéer vid
skilda tillfällen förordat deras inordnande under det för allmänna civilförvaltningen
gällande lönesystemet men att detta hittills icke skett. Sedan
numera ny lönereglering trätt i kraft för befattningshavare inom statsförvaltningen
vore professors- och de övriga lärarbefattningarna vid universiteten
och karolinska institutet (samt medicinska högskolan i Göteborg)
praktiskt taget de enda civila statstjänster, för vilka det alltsedan år 1919
successivt avvecklade s. k. oreglerade lönesystemet alltjämt vore gällande.
Tiden syntes nu vara inne att till slutlig omprövning upptaga frågan om
en nyreglering av lönerna för här avsedda befattningshavare. En dylik nyreglering
borde ske under beaktande av å ena sidan de erfarenheter, som
vunnits i samband med de allmänna löneregleringarna, å andra sidan de
särskilda tjänstgörings- och arbetsförhållanden, som rådde i fråga om de
akademiska lärarna. Vid ett inordnande av befattningshavarna under statens
allmänna avlöningsreglemente borde frågan om lönegradsplaceringen
upptagas till prövning under beaktande av olika faktorer, bland annat vad
som anförts i ett tidigare sakkunnigbetänkande och i remissyttrandena däröver.
Enligt nu gällande avlöningsgrunder förelåge en skillnad i lönesättningen
för universitetslärarna å ena sidan och jämförliga befattningshavare vid de
statliga fackhögskolorna å den andra. Det syntes böra undersökas, i vad
mån en dylik skillnad fortfarande borde upprätthållas. Med hänsyn härtill
borde även fackhögskolorna omfattas av utredningen.
Även frågan om avlöningsförhållandena på tidigare stadier av den akademiska
banan än vid ordinarie anställning borde upptagas till prövning.
Vid en nyreglering av lönerna för ifrågavarande befattningshavargrupper
kunde särbestämmelser i olika hänseenden bli erforderliga. Förslag härutinnan
borde framläggas.
Utredningen har under år 1948 intill utgången av november månad haft
25 sammanträden, varjämte enskilda ledamöter av kommittén haft särskilda
överläggningar.
I samband med utredningsarbetet ha resor företagits till Uppsala och
Lund för studiebesök samt överläggningar med av uppdraget berörda personalkategorier.
Den 2 november 1948 har kommittén till Kungl. Maj :t avgivit förslag
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
angående höjning av det till vissa befattningshavare vid universiteten och J Fitél
de medicinska högskolorna utgående provisoriska lönetillägget.
Utredningsuppdraget torde kunna slutföras under år 1949.
41. 1948 års blankettkommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 13 februari 1948 för
att utreda frågan om rationalisering i tekniskt avseende av statsförvaltningens
blankettväsende jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1948):
Dahlberg, G. W., kanslichef i statens organisationsnämnd, ordförande;
Lindholm, G. A., tryckeriintendent;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare;
Tångeberg, O. H., chef för ASEA:s blankettbyrå.
Sekreterare:
Kronvall, A. G. B., jägmästare.
Lokal: Birger Jarlsgatan 15v; tel. 23 Öl 10.
Enligt givna direktiv skola utredningsmännen verkställa en inventering
och klassificering av det statliga blankettbeståndet. På grundval av resultatet
av denna undersökning skall förslag framläggas till normer och anvisningar
för en rationell teknisk utformning av de blanketter, som anvandas
inom statsförvaltningen. Vidare skola åtgärder föreslås för att bringa dessa
normer och anvisningar till praktisk tillämpning inom statsförvaltningen
samt därutöver undersökas, hur tryckning, distribution och lagerhållning
av de statliga blanketterna lämpligast bör organiseras.
Komittén har intill den 1 december hållit 18 sammanträden.
Efter bemyndigande av chefen för finansdepartementet har kommittén
tryckt och distribuerat en arbetspromemoria avseende de grundläggande
blankettekniska normerna m. m.
För att öka möjligheterna för myndigheterna att mera självständigt bedriva
ett blankettekniskt revisionsarbete, har kommittén med Kungl. Maj :ts
bemydigande under tiden den 21 oktober—den 4 november 1948 anordnat
en blanketteknisk kurs för befattningshavare inom statsförvaltningen. I
kursen deltogo 47 befattningshavare från 22 ämbetsverk. Avsikten med
denna kurs var att kursdeltagarna skola tjänstgöra som kontaktmän mellan
ämbetsverken och kommittén samt i erforderliga fall medverka i omarbetningen
av vederbörande myndighets blanketter.
Kommittén utövar för närvarande en omfattande rådgivande verksamhet
för befattningshavare inom statsförvaltningen, vilka arbeta med blanketttekniska
frågor.
Kan en omarbetning i erforderliga fall av blankettbeståndet i vederbörande
ämbetsverks egen regi snabbt komma i gång och framdeles bedrivas
utan kommitténs stöd, bör kommitténs eget inventeringsarbete kunna upphöra
och utredningsuppdragen i övrigt slutföras under år 1949.
140
Riksdagsberåttelsen.
I Fi: 42 42. Sjömansskatteutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1948 för att
utreda frågan om ändring av gällande bestämmelser angående beskattning
och uppbörd av skatt för sjömän (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april
1948): v
Gillner, B. V. F., landskamrerare, ordförande;
Karlsson, E. G. V., revisor hos svenska sjöfolksförbundet;
Petterson, B. T., direktör.
Sekreterare:
Wilkens, S. P. A., länsassessor.
Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Göteborg.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bl. a. följande.
I samband med tillkomsten av 1945 års uppbördsförordning hade de särskilda
frågor, som sammanhänga med sjömännens beskattning och utskyldsbetalning,
varit under diskussion men dock i huvudsak icke föranlett andra
bestämmelser för dem än för övriga skattskyldiga. I enlighet med bevillningsutskottets
betänkande i anledning av propositionen till 1945 års riksdag
rörande uppbördsförordningen hade emellertid riksdagen hos Kungl.
Maj .t anhållit om vidare utredning och förslag om ändrade regler i förevarande
hänseende.
Även om vissa skäl kunde tala för att låta frågan om ändring av beskattnings-
och uppbördsreglerna för sjömän anstå till dess efter 1948 års taxering
avräkning av preliminär skatt mot slutlig skatt ägt rum och ytterligare
praktisk erfarenhet salunda vunnits av det nya uppbördssystemet, borde
dock den av riksdagen begärda utredningen nu igångsättas. Därvid borde
undersökas, huruvida förutsättningar funnes att beträffande alla de sjömän,
vilka i huvudsak icke hade annan inkomst än av anställning ombord
å fartyg, beräkna ortsavdrag efter samma ortsgrupp samt uttaga kommunalskatt
efter en enhetlig utdebitering. Om så vore fallet, kunde uttagandet
genom löneavdrag av skatt a inkomst av anställning å fartyg verkställas efter
relativt enkla normer. En differentiering av skatteuttaget behövde nämligen
då ske endast med hänsyn till skattskyldigs civilstånd och barnantal.
Härvid borde undersökas huruvida skatt borde uttagas enligt tabell, vilken
liksom de nuvarande skattetabellerna — för olika inkomstbelopp samt
skilda civilstånd och barnantal visade skatten i kronor, eller om skatten
borde utgå efter vissa procentsatser, olika för skilda inkomstlägen samt
civilstånd och barnantal.
Vid utredningen borde jämväl frågan om värderingen av sjömännens
naturaförmåner ägnas uppmärksamhet. En värdering efter mera enhetliga
normer än för närvarande borde eftersträvas.
Vidare borde prövas om den genom löneavdrag uttagna skatten kunde
göras definitiv. Detta skulle innebära, att den skattskyldige icke behövde
avlämna självdeklaration för inkomst av anställning å fartyg samt ej heller
141
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
taxering av sådan inkomst skulle ske. Då det emellertid torde vara ofrån- f Jfj; 43
komligt, att den genom löneavdrag innehållna skatten beräknades efter i
viss mån schematiska grunder, kunde skatten i åtskilliga fall komma att
uttagas med högre belopp än som rätteligen skulle ske, om skatten vid taxering
efter inkomstårets utgång bestämts i förhållande till hela inkomsten
under nämnda år. I följd härav borde övervägas att medgiva sjöman rätt,
att om han så funne erforderligt inom viss tid efter inkomstårets utgång
avgiva deklaration för att efter taxering få den skatt fastställd, som han
rätteligen haft att erlägga, och därefter i förekommande fall få för mycket
erlagd skatt återbetald.
Viktigt vore att avgränsningen av de grupper av skattskyldiga, å vilka bestämmelserna
skulle äga tillämpning, skedde på lämpligt sätt. I samband
härmed borde jämväl undersökas om och i vad mån ändring av gällande
föreskrifter rörande registrering av sjömännen vid sjömanshusen påkallades
ur förevarande synpunkter.
Enligt nu gällande bestämmelser torde skatt icke kunna uttagas av utländska
sjömän, som tjänstgjorde å svenska fartyg i utrikes fart. Att avdrag
för skatt gjordes å lön, som å dylika fartyg utbetalades till de svenska
sjömännen men icke å lön till de utländska sjömännen, föranledde lätt iriitation
hos den svenska besättningen. Detta vore så mycket mer förståeligt
som de utländska sjömännen icke sällan torde undgå att erlägga skatt för
inkomsten i sitt hemland och salunda bleve helt skattefria för desamma.
Därför borde övervägas om och i vilken utsträckning med hänsyn till gällande
dubbelbeskattningsavtal och i övrigt rådande förhållanden skatt borde
innehållas även för de ifrågavarande utländska sjömännen.
Utredningsmännen ha intill den 29 november 1948 hållit 8 sammanträden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
43. Utredningen rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 april 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 april 1948):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Rydback, A. V. L., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ovegård, L. O., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens lönenämnd; tel. 11 63 81.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelande av ovannämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat följande.
Utredningen bör avse att klarlägga, huruvida den nuvarande normala lönenivån
för byråchefs- och rådsgraden kan anses riktigt avvägd såväl i och
för sig som med hänsyn till löneställningen för tjänstemän i närmast under
Riksdagsberättelsen.
I E: 43 lönegrad 33 liggande lönegrader. Därest en allmän löneförbättring för byråchefer
och med dem i lönehänseende jämställda tjänstemän finnes påkallad,
bör förslag härom framläggas. I samband härmed bör övervägas, huruvida
och i vad mån tillräckligt fasta hallpunkter för en differentiering i viss utsträckning
av ifrågavarande tjänster kunna anses föreligga. Med hänsyn till
att löneställningen för byråchefs- och jämförliga befattningar äger ett nära
samband med löneställningen för högre tjänster, bör utredningen i princip
avse samtliga tjänster från och med den normala byråchefsgraden och uppåt.
I utredningen bör sålunda även ingå frågan om löneställningen för verkschefer
och jämförliga befattningshavare. Utredningen bör taga sikte på såväl
den civila som den militära statsförvaltningen.
Utredningsarbetet, som fortgått sedan början av maj 1948, beräknas kunna
slutföras under första hälften av år 1949.
44. 19 h8 års statistikutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 med uppdrag
att verkställa utredning angående den statliga statistikens omfattning
och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1948):
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Jönhagen, S. B., fil. lic., förste aktuarie.
Biträdande sekreterare:
Karlander, S. W. V., fil. kand. (fr. o. m. den 1 juni 1948);
Lindgren, H.-G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1948).
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 1661 (sekreteraren) och 1720
(biträdande sekreterarna).
De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om utredningens tillsättande. Departementschefen erinrade
därvid först om att den statliga statistikens organisation och omfattning
varit föremål för ett flertal utredningar under de senaste årtiondena.
Då statistiken för att fylla sina uppgifter bör anpassas efter de växlande
krav som i olika situationer måste ställas på den och då man samtidigt alltid
bör eftersträva en rationalisering med tillgodogörande av den statistiska
forskningens resultat, torde en kontinuerlig undersökningsverksamhet på
detta område också vara erforderlig. Efter att ha erinrat om vissa nu pågående
utredningar för att utvidga, förbättra och rationalisera statistiken
på olika områden och om vad riksdagens revisorer anfört beträffande den
officiella statistiken i sin den 15 december 1947 avgivna berättelse anförde
departementschefen därefter bland annat följande.
Undersökningen bör ha det dubbla syftet att åstadkomma en ur det allmännas
synpunkt önskvärd förbättring och modernisering av statistiken
samt att för uppgiftslämnare av skilda kategorier skapa lättnader i olika
hänseenden.
Utredningen torde böra bedrivas etappvis, med en successiv redovisning
143
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
av utredningsresultaten. Partiella reformer böra sålunda genomföras allt- J Fi; 4f>
efter som utredningen fortskrider. Givetvis bör utredningsmannen kunna
behandla även andra frågor, som ha samband med den offentliga statistiken,
än de i det föregående berörda.
Sedan en fullständig inventering sålunda gjorts av den officiella statistiken,
torde utredningen böra behandla frågan om inrättande av ett särskilt,
rådgivande organ för kontinuerlig granskning av statistiken.
Utredningsarbetet har påbörjats och granskning av statistikarbetet inom
de centrala ämbetsverken och kriskommissionerna pågår. En första rapport
med redovisning av vissa preliminära utredningsresultat har avlämnats till
departementschefen den 16 september 1948.
45. 1948 års anställningsutredning.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande avgränsningen mellan löneplansreglerad
tjänstemannaanställning och kollektivavtalsanställning (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 maj 1948):
Lingman, J., generaldirektör, ordförande;
Gustavsson, M., sekreterare;
Helidén, B., förtroendeman;
Lindbergsson, K. A., statskommissarie;
Persson, K., förbundsordförande;
Ström, E. T. H., krigsråd;
Wold, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ragnå, N., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50, III tr.; tel. 21 58 33.
I direktiven för utredningen vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat.
Huvuddelen av den inom statsförvaltningen anställda personalen utgöres
av tjänstemän, vilkas anställnings- och avlöningsförhållanden normalt regleras
i de statliga avlöningsförfattningarna. Dessutom finnes hos åtskilliga
myndigheter, särskilt inom försvaret och vid affärsverken, personal, vars
arbetsvillkor regleras genom kollektivavtal, som ingås mellan berörda myndigheter
och personalorganisationer. Några vid statsförvaltningen i dess helhet
tillämpliga normer rörande valet mellan dessa båda anställningsformer
ha aldrig meddelats, vilket lett till att inom skilda förvaltningsområden —
stundom inom ett och samma område — befattningshavare med ensartade
eller likartade arbetsåligganden vunnit anställning i vissa fall såsom tjänstemän
och i andra fall åter anställts enligt kollektivavtal.
Avsaknaden av enhetliga riktlinjer rörande tillämpningen i olika fall av
de nu ifrågavarande båda anställningsformerna har haft till följd vissa olägenheter,
främst i form av relativa variationer från tid till annan i löneinkomst
och övriga med anställningen förenade förmåner för arbetstagargrup
-
144
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 45 per, vilka kunna anses vara jämställda med avseende å ansvarsställning
och arbetsuppgifter. Såsom tjänsteförteckningssaklcunniga antytt och såsom
även framhållits från personalhåll, skulle dessa olägenheter kunna undvikas
genom enhetliga anställningsvillkor för personal med likartade arbetsförhållanden.
I syfte att åstadkomma en dylik enhetlighet synes en utredning
böra komma till stånd rörande gränsdragningen mellan löneplansreglerad
tjänstemannaanställning och kollektivavtalsanställning.
Utredningen har under tiden den 16 juni till den 30 november 1048 hållit
9 sammanträden.
Utredningens hittillsvarande arbete har bestått dels i att fastställa frågeformulär,
som tillställts vissa verk och myndigheter och vari uppgifter begäres
om anställningsform, arbetsuppgifter etc. för vissa grupper av de anställda,
dels i försök till klarläggande av vissa frågor av principiell betydelse
för utredningens fortsatta arbete.
Närmaste arbetsuppgifter bestå i dels en detalj granskning av bl. a. kommunikationsverkens
avlöningsstater och vid dessa verk förekommande anställningsformer,
dels en bearbetning av de frågeformulär som utsänts till
cirka 150 olika verk och myndigheter. Med utgångspunkt från detta arbete
beräknas vissa principer kunna fastställas för de olika anställningsformernas
användning och därefter återstår att utarbeta de detaljerade förslag, som
eventuellt kan bli följden av en tillämping av dessa principer.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under år 1950.
46. 1948 års pensionsålderskommitté.
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948 med
uppdrag att verkställa utredning i fråga om pensionsåldern för anställningshavare
i statens tjänst m. fl. ävensom därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni 1948):
Bouveng, G. A. O. N., överdirektör, ordförande;
Ericsson, S. J. G., kansliråd;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Branting, J. E. M., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset 1351.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande i
samband med Kungl. Maj :ts beslut om utredningens igångsättande.
Departementschefen anförde därvid i huvudsak att vid utredningen borde
—- bl. a. i anslutning till av riksdagens år 1946 församlade revisorer gjorda
uttalanden rörande utnyttjande av äldre arbetskraft inom förvaltningen —-övervägas, huruvida ändring borde komma till stånd av gällande bestämmelser
om pensionsålder för anställningshavare i statens tjänst och om anstånd
med avsked efter pensionsålderns inträde ävensom av hittills tillämpade
grunder för beräkning av ersättning åt befattningshavare, som efter
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
145
inträdd pensionsålder toges i anspråk för arbete i statens tjänst. Vid över- j ^
vägandena syntes — med kravet på effektivitet i förvaltningen såsom grundläggande
synpunkt — böra eftersträvas, att bestämmelserna rörande tid
för avgång bleve så avfattade, att vid tillämpning av desamma möjlighet
funnes till den anpassning efter inträdande växlingar i avseende å behov av
och tillgång på arbetskraft, som kunde anses lämplig. Utredningsmännen
borde även ägna uppmärksamhet åt frågan, huruvida skäl förelåge för
jämkningar av föreskrifterna rörande befogenhet för Kungl. Maj :t att i vissa
fall föreskriva avgångsskyldighet för äldre befattningshavare ävensom att
bevilja förtidspension. Därest så funnes påkallat, borde förslag även framläggas
om jämkningar i föreskrifterna rörande det antal tjänstår, som erfordras
för erhållande av hel pension. Utredningen borde även omfatta frågan
om pensionsålder och därmed sammanhängande spörsmål för försvarsväsendets
personal.
Intill november månads utgång ha utredningsmännen sammanträtt den
27 oktober 1948, därvid arbetet planlagts och påbörjats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1949.
47. Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid för
befattningshavare i statens tjänst och därmed sammanhängande frågor:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Ericson, F. C. W., kansliråd;
Liljegren, Märta, ombudsman (fr. o. m. den 23 september 1948);
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Nelgård, A., ombudsman;
Siedman, G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Dybner, N. O. E., kontrollör.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. Poslen.
Beträffande de frågor, som borde behandlas av utredningen, hänvisades i
samband med förenämnda bemyndigande till vad 1945 års lönekommitté
anfört i betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente
in. in. (SOU 1947: 23, s. 11—12).
Utredningen har under år 1948 hållit 2 sammanträden.
Från postverket ha införskaffats detaljerade uppgifter beträffande arbetstider
m. in. för postpersonalen. Den statistiska bearbetningen av dessa
uppgifter pågå.
De sakkunniga beräknas kunna slutföra uppdraget under år 1950.
10 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
146
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 48 48. Utredning angående gällande budgeträtt och nuvarande budgetpraxis.
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 augusti 1948):
Murray, C. A., byråchef;
Renlund, R. G., byråchef.
Sekreterare:
Dahlberg, P. A., revisor.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. Kanslihuset 1719.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha erinrat därom att riksdagen i skrivelse den 16 juni 1943, nr
322, anhållit, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning angående
dels revision av grundlagarnas bestämmelse om beskattning, statsreglering
och därmed sammanhängande ämnen, dels särskild lagstiftning i anslutning
till nämnda bestämmelser, anförde departementschefen bland annat
följande.
Innan den av riksdagen begärda utredningen kommer till stånd, torde
det vara nödvändigt att verkställa vissa undersökningar av teknisk natur
angående gällande budgeträtt och nuvarande budgetpraxis. För ifrågavarande
utredning torde nämligen vara av betydelse att en såvitt möjligt uttömmande
och samlad översikt i dessa ämnen finnes tillgänglig. Inom finansdepartementet
ha utförts förberedande utredningar rörande utarbetandet
av en sådan översikt. Härvid har bland annat befunnits lämpligt att låta
en del av de erforderliga undersökningarna utföras inom de av frågorna
berörda ämbetsverken. Emellertid torde det också vara nödvändigt att tillkalla
särskilda utredningsmän med uppgift dels att närmare klarlägga hur
ifrågavarande undersökningar lämpligen böra bedrivas och vilka arbetsuppgifter
som böra tilldelas berörda ämbetsverk, dels att handhava vissa
speciella undersökningar, dels ock att samordna de sålunda på olika håll
bedrivna undersökningarna samt svara för att resultaten härav framläggas
i ett sammanhang och bliva systematiskt redovisade.
Undersökningarna ha påbörjats och beräknas fortgå under år 1949.
49. 1948 års sparbankssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning rörande
sparbankernas organisation och verksamhet och att därvid även beakta de
förslag till ändringar i sparbankslagen, som tidigare framförts från riksdagens
sida och från annat håll (se Post- och Inrikes tidn. den 16 september
1948):
Rosander, K. E., borgmästare, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Forsberg, O. M. I., redaktör, led av II kamm.;
Johnsson, J. H„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
14?
Lagerkvist, E. E„ sparbanksinspektör; 1 Fi
Sahlin, O., direktör i svenska sparbanksföreningen;
Westborg, E„ direktör i Kronobergs läns sparbank.
De sakkunniga ha under år 1948 sammanträtt den 1 december för att
avgiva infordrat utlåtande över en av sparbanksinspektionen gjord framställning
angående viss ändring i sparbankslagens inlåningsbestämmelser
i syfte att underlätta kollektivt sparande genom s. k. sparklubbar. Utlåtande
i ärendet har avgivits den 2 i samma månad.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1949.
50. Utredning angående frågan om rätt till restitution av skatt för bensin,
som användes vid jordbrukets drift eller för yrkesmässigt bedrivet
fiske m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 november och den 1 december 1948):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Palmi, S. E. V., byråchef i livsmedelskommissionen;
Rubbestad, A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;
Falk, K. H., lantbrukare, led. av I kamm.
Lokal och tel.: Livsmedelskommissionen (Artillerigatan 42).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha framhållit att utredningen borde vara allsidig och förutsättningslös
anförde departementschefen därvid bland annat följande.
Vid utredningen bör i första hand prövas, huruvida med hänsyn till samtliga
på frågan inverkande omständigheter jordbrukarna respektive de yrkesmässigt
verksamma fiskarna bör lämnas kompensation för de genom
bensinbeskattningen uppkommande merkostnaderna i form av skatterestitution
eller huruvida dessa näringsgrenar lämpligen böra erhålla kompensation
i annan form. Vid utredningen bör särskilt prövas, huruvida en eventuell
restitution bör avse allenast tilläggsskatten — som, ehuru den är av
tillfällig natur, likväl kan antagas komma att utgå även för tid efter den 31
mars 1949 — eller huruvida restitutionen bör avse även den ordinarie bensinskatten.
Vidare bör prövas, om restitutionsförfarandet bör avse endast
det egentliga jordbruket eller avse även trädgårdsskötsel.
En betydelsefull fråga, som utredningen har att taga ställning till, är
spörsmålet om sättet för kontrollens anordnande. Det torde ligga i sakens
natur att en väsentlig förutsättning för att ett restitutionsförfarande över
huvud taget skall kunna godtagas är att ett sådant system utfinnes, som
utan tillskapandet av en omfattande administrativ apparat likväl i erforderlig
grad eliminerar riskerna för missbruk av restitutionsrätten. Erfarenheterna
av den danska och norska lagstiftningen på förevarande område torde
därvid i viss mån kunna bliva vägledande.
I detta sammanhang torde vidare böra nämnas, att i olika framställningar
till Kungl. Maj :t föreslagits restitution i viss omfattning av skatten för ben
-
148 R iksd ags b er ät t elsen.
I Fi: 50 sin’ som användes inom försvarsväsendet eller inom den civila flygtrafiken.
Jämväl dessa frågor böra behandlas i samband med övriga restitutionsspörsmål.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Ecklesiastikdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1948.
1. 1944 års tandlåkarutbildningssakkunniga (1946: I 16; 1947: I 17;
1948:I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 februari och den
6 oktober 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor:
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
von Hofsten, S. E. C. landstingsdirektör;
Kjellgren, B. S. T., övertandläkare;
Lindbär g, K. E., stadskamrerare;
Nordlander, O., generalfältläkare;
Petrén, T. E. A., professor;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Strömbeck, J. P., professor;
Westin, G. E. N., professor;
Wikblad, Å. H., tandläkare.
Sekreterare:
Romberg, N. W. A., kanslichef; tel. 11 02 15.
Biträdande sekreterare :
Romberg, Karin, byråsekreterare; tel. 22 24 00.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 26.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 2 sammanträden in pleno, varjämte
utredningsarbetet bedrivits av särskilda ^kommittéer.
De sakkunniga Engströmer, von Hofsten, Pålsson, Strömbeck och Westin
samt sekreteraren ha den 12 februari 1948 i Malmö hållit överläggningar med
i epi esentanter för byggnadsstyrelsen samt lärarkollegiet vid och utrustningskommittén
för tandläkarhögskolan i Malmö angående möjligheterna
att för undervisning läsåret 1948/49 taga tandläkarhögskolan i anspråk enligt
uppgjorda planer.
De sakkunniga ha under år 1948 avgivit förslag eller yttranden i följande
frågor, nämligen: den 19 januari angående tandsköterskeutbildningen vid
tandläkarhögskolan i Stockholm; den 24 februari angående lön åt tandsköterskeelever
under praklikanttjänstgöring; den 5 mars angående undervisningen
m. in. vid tandläkarhögskolan i Malmö; den 19 juni angående
149
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
för söksutbildning av tandhygienister samt utlåtande över betänkande an- I El 3
gående ett rikssjukhus i Norrland.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 juni 1948 ha de sakkunniga hemställt
om befrielse från återstående arbetsuppgifter och att de sakkunnigas uppdrag
finge anses slutfört.
Då avsikten är, att de återstående arbetsuppgifterna skola fullföljas i annan
ordning, får de sakkunnigas uppdrag därmed anses vara slutfört.
2. 1944 års folkbildning sutredning (1946:1 21; 1947:1 22; 1948:1 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 oktober och den
15 december 1944 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande grunderna för statens understödjande av det fria
och frivilliga bildningsarbetet in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20
oktober 1944):
Andersson, C. I., fil. d:r, ordförande;
Bolin, E. I., fil. d:r;
Hirdman, G. G., riksstudieledare;
Nilsson, B. A., egnahemsdirektör, led. av I kamm.;
Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;
Sjöstrand, Helga, fru;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;
Åberg, T. G., rektor.
Expert med sekreteraråligganden:
Wirgin, N. A. C., rådman.
Sekreterare:
Ternblad, H. L„ folkhögskollärare.
Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I E 31.
Utredningen har under år 1948 sammanträtt 14 dagar. Utredningen har
den 30 juni 1948 avgivit betänkande del II. Estetiskt folkbildningsarbete
(SOU 1948: 30).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Farmaceatutbildningssakkunniga (1946:1 26; 1947:1 26; 1948:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen
av den farmaceutiska utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1945).
Nordström, J. H. M., kansliråd, ordförande;
Källström, E. J. E., apotekare;
Lönngren, D. R., byråapotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E„ professor, rektor för farmaceutiska institutet;
Wilund, A. O., medicinalråd.
Experter:
Liljestrand, G., professor;
150
Rik sdag sb e rättelserx.
I E: 3 Matérn, E. B. E„ fil. lic.;
Thörn, N. J., laborator.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 E 26.
De sakkunniga ha den 4 november 1948 avlämnat betänkande rörande
organisationen av den farmaceutiska undervisningen och därmed sammanhängande
frågor (SOU 1948:46).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunnig för utredning rörande utarrendering av ecklesiastika lörieboställen
m. m. (1947: I 50; 1948: I 39).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i fråga
om de ändringar av gällande bestämmelser rörande utarrendering av ecklesiastika
löneboställen, som erfordras för att bringa dessa bestämmelser i
närmare överensstämmelse med den s. k. sociala arrendelagstiftningen:
Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare.
Sekreterare:
Bäck, G. H. H., förste kanslisekreterare.
Den sakkunnige har den 4 februari 1948 avgivit utredning och förslag
angående dispositionen av vissa läroverkslärarboställen (stencilerat), varmed
utredningsuppdraget slutförts.
5. Studentsociala utredningen (1947: I 51; 1948: I 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1946 för
att verkställa utredning angående frågan om universitets- och högskolestudenternas
ekonomiska och sociala förhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1946):
Edenman, K. H. I.,, fil. d:r, led. av II kamm., ordförande;
Dahlström, H. A., med. kand.;
Eckerberg, P. A., e. byråchef;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Kjellman, L. F., fil. lic.;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Nilson, Hj. R„ hemmansägare, led. av II kamm.;
Norman, N. G., e. o. adjunkt;
Witting, N. O., pol. mag.
Sekreterare:
Forsström, E. G. A., amanuens.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 51.
Under år 1948 har utredningen sammanträtt 9 gånger in pleno om sammanlagt
24 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet bedrivits på delegationer
och av enskilda ledamöter.
De sakkunniga ha den 5 november 1948 avlämnat sitt betänkande och
förslag angående studentsociala stödåtgärder (SOU 1948:42), varmed utredningsarbetet
fullgjorts.
151
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
6. Matematikmaskinutredningen (1948:142).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1947 for att
verkställa utredning angående åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov
av matematiska maskiner (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari
1947):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Waller, I., professor;
Velander, F. E. H., professor;
Zeilon, N. O., professor.
Experter:
Lagerman, A. H. S., kommendörkapten av l:a graden;
Berggren, G. A., aktuarie;
Gustafson, T. V., professor (fr. o. m. den 24 mars 1948).
Sekreterare i
af Sandeberg, G. G. W. D., e. o. andre kanslisekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 42.
Utredningen har under år 1948 hållit omkring 4 sammantraden
Utredningen har den 2 juni 1948 avgivit betänkande med förslag angående
genomförande av beslutad anskaffning av matematikmaskinutrustning
m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1947 års sakkunniga för utredning rörande Göteborgs hogskolas framtida
ställning (1948; I 44).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Goteborgs hogsko as
framtida ställning och med uppdrag tillika att å statens vägnar »PP^gf^-handlingar med Göteborgs stad och högskolan rörande statens, Göteborgs
stads och högskolans framtida inbördes förhållanden i ekonomisk och organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den juni
Jacobsson, M. F., landshövding, ordf Öl ande,
Dillner, H. J., kansliråd;
Gunnarsson, G. O. I., professor;
Larsson, S. B., led. av I kamm.
Sekreterare:
Johansson, J. V., förste bibliotekarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Göteborg.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 44.
De sakkunniga ha den 19 januari 1948 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående Göteborgs högskolas framtida ställning (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
152
Riksdagsberättelsen.
I E: 8 8. Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göteborg (1948:1 46).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för fortsatt
beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola i Göteborg
med uppdrag särskilt att förbereda och detaljplanera inrättandet av
en dyhk högskola i syfte att högskolan må kunna börja sin verksamhet om
möjligt redan höstterminen 1948 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1947):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Frankenberg, J. E. K., inspektör;
Odin, M. O., professor;
Topelius, G. Z., kansliråd;
Weibull, C. H. J., professor.
Sekreterare:
Ström, G. H., byråchef.
Kommittén har den 9 januari 1948 avgivit betänkande med utredning och
förslag rörande medicinsk högskola i Göteborg (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949,
9. Chalmerska byggnadskommittén (1946: I 7; 1947: I 13; 1948: I 12).
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri in. in. vid Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.
Byggnadskommitténs sammansättning under år 1948:
Larsson, E. G., direktör, ordförande;
Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;
Ilultin, S., professor, kassaförvaltare;
Hössjer, G. rektor, professor;
Friberger, E. G., länsarkitekt;
ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:
Granholm, J. H., professor;
Huggert, E. W„ gatuchef;
ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:
Karlson, K. G., professor;
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Dahr, K„ professor;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rydbeck, O. E. H., professor;
ledamot av kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:
Nordström, H. F., överdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
153
Sekreterare: 1 E: o
Nordwall, K. E., kamrer.
Kommitténs arkitekter:
Wernstedt, C. M., professor;
Mattson, W., arkitekt.
Därjämte arbetar sedan år 1944 en särskild sektion för textilteknik, sedan
år 1946 för om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan
en sektion för silikatkemi samt sedan år 1948 en särskild sektion
för fysik, alla med samma ledamöter som i huvudkommittén.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(kamrer Nordwall); arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 13 34 34
(prof. Wernstedt).
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
hållit 11 sammanträden.
De byggnadsföretag, som under året bearbetats av byggnadskommittén,
äro i huvudsak tillbyggnad till fysikinstitutionen, nybyggnad för avdelningen
för maskinteknik, nybyggnad för avdelningen för elektroteknik, nybyggnad
för institutionen för silikatkemi samt nybyggnad för bibliotek.
Det har visat sig, att det tomtområde, över vilket Chalmers tekniska högskola
nu förfogar, icke är tillräckligt för beredande av plats för alla de nybyggnader
som planeras. Genom byggnadskommittén och högskolan ha
därför förts underhandlingar med Göteborgs stad rörande övertagande av
ytterligare mark, nämligen dels den idrottsanläggning (Gibraltarvallen),
som begränsar högskolans område mot öster, dels ett område i Kallebäck,
d. v. s. utanför stadens nuvarande bebyggelse. Som motprestation för övertagande
av Gibraltarvallen har kommittén föreslagit att staten bygger en
liknande idrottsanläggning på annan plats. Kostnaderna för en sådan ha
uppskattats till 460 000 kronor.
Nybyggnaden för elektroteknik: Nybyggnaden för elektroteknik omfattar,
sådan den utformats på nu föreliggande ritningar, en del innehållande ritoch
föreläsningssalar jämte institutioner i vissa svagströmstekniska läroämnen,
en del innehållande institutionerna för elektroteknik och teleteknik,
samt en del för starkströmslaboratorier och högspänningshall.
Byggnadstillstånd har hittills lämnats endast för den institutionen för
elektronik tillhöriga sändarestationen, vilken sedan något år tillbaka är
färdig och tagen i bruk. Ritningarna för övriga delar av nybyggnadskomplexet
äro i huvudsak färdiga. Arbetet med att i alla detaljer planera laboratoriernas
utformning pågår. Kommittén har här anlitat civilingenjör A.
Lidholm som expert. Konferenser ha vidare hållits med ASEA i Västerås
och Ludvika.
Nybyggnaden för fysik: Byggnadsarbetena, som sattes igång i februari
1946, äro nu slutförda, så när som på en del inrednings- och kompletteringsarbeten.
Besiktning av arbetena ägde rum i januari 1948.
I byggnaderna inrymda laboratorier och verkstadslokaler togos i bruk
i februari 1948. Föreläsningssalen var färdig i oktober sagda år.
154 Riksdagsberättelsen.
I E: 9 Av utrustningen återstår ännu en hel del att komplettera. Förseningar
ha uppkommit till följd av bristen på materiel. För ändamålet har begärts
ett anslag å 65 000 kronor utöver tidigare beviljade 314 000 kronor.
Nybyggnaden för maskinteknik: Det planerade nybyggnadskomplexet för
avdelningen för maskinteknik omfattar en del, innehållande rit- och föreläsningssalar,
en del, innehållande laboratorier, samt en del för högskolans
samtliga byggnader å Gibraltarområdet gemensam värme- och kraftcentral.
Byggnadstillstånd bär beviljats för värme- och kraftcentralen och för
ritsal sbyggnad en.
Kraftcentralen påbörjades hösten 1947 och är, vad byggnadsarbetena beträffar,
snart färdig. När det gällt att förse denna anläggning med utrustning
för alstring och distribution av värme och kraft har kommittén mötts
av stora svårigheter och förseningar ha på grund av brist på materiel varit
oundvikliga. Från början hade man räknat med att kunna taga i bruk centralen
för värmealstring i början av år 1948. Nu kan man med relativt stor
säkerhet säga, att anläggningen kan tagas i bruk hösten 1949.
Såsom sakkunniga i frågor rörande centralens utrustning med ångpannor,
turbiner m. in. ha anlitats professor O. Hammar och civilingenjör D.
Lorentzon.
Ritningarna för den del av detta byggnadskomplex, som innehåller laboratorierna,
äro utformade i princip och arbetet med att planera dessa i detalj
pågår. För detta arbete bär engagerats civilingenjör T. Hemberg.
Byggnadstillstånd för ritsalsbyggnaden lämnades i oktober månad.
Nybyggnaden för silikatkemi: Byggnadsarbetena äro här i huvudsak slutförda
och besiktning har ägt rum. Byggnaden har tagits i bruk. Byggnadens
utrustning är ännu icke fullbordad.
Nybyggnaden för kärnkemi: För uppförande av nybyggnad för kärnkemiskt
laboratorium har genom atomkommittén ställts till förfogande ett
anslag å 179 000 kronor. Sedan byggnadstillstånd erhållits, igångsattes arbetena
i april 1948.
Arbetena ha nu fortskridit så långt, att inflyttningen kunnat påbörjas.
Nybyggnaden för bibliotek: För uppförande av ny biblioteksbyggnad har
avsatts ett första anslag å 300 000 kronor. Byggnadstillstånd bär icke erhållits.
För att studera moderna biblioteksanläggningar och biblioteksorganisationer
ha kommitténs arkitekt professor M. Wernstedt och överbibliotekarie
E. Hemlin på uppdrag av kommittén företagit studieresor till bl. a.
Schweiz, England och Holland. Ritningarna för bibliotekshuset äro i huvuddrag
färdiga och i händelse av byggnadstillstånd kunna entreprenadhandlingar
snabbt färdigställas.
Nybyggnad för svenska textilforskningsinstitutet: Byggnaden är helt färdig.
Under år 1948 ha endast smärre ändringsarbeten företagits.
Reparationsarbeten i institutionsbyggnaden för kemi: De tre stora elevlaboratorierna
i denna byggnad ha fått helt nya och förbättrade anordningar
för ventilation. Nya dragskåp ha inmonterats. I institutionen för
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 155
organisk kemi ha två rum försetts med fullständig laboratorieutrustning. 1 E: 10
Arbetena äro ännu icke helt avslutade.
10. WiO års arkivsakkunniga (1946: I 8; 1947: I 14; 1948: I 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 9 februari 1940 och
den 3 oktober 1947 att biträda med utredning och avgiva förslag angående
gallring av statsmyndigheternas arkivalier in. in.:
Ivnös, B. A. O., f. d. statssekreterare, ordförande;
Andersson, C. I., fil. d:r;
Arvidsson, K. A. V., byråchef;
Hedar, F. S., arkivråd;
Stat, N. O. B., förste arkivarie vid Stockholms stadsarkiv.
Sekreterare:
Holm, N. F., arkivarie.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset 1225 (ordf.).
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19 och 1948: I E 13.
De sakkunniga ha under 1948 hållit 23 plenisammanträden. Mellan sammanträdena
har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter. Jämlikt bemyndigande av
ecklesiastikministern ha de sakkunniga under viss tid förlagt sin verksamhet
till Kloten för genomgång av domänstyrelsens därvarande arkivdepå.
Överläggningar och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter
för olika förvaltningsområden.
De sakkunniga ha under år 1948 avgivit följande framställningar och
utlåtanden: den 12 mars angående bevarande av 1938 års fastighetsdeklarationer;
den 12 mars angående gallring i sundhetsinspektörernas arkiv;
den 12 mars angående arkivaliefotografering; den 12 mars angående gallring
i 1916 års folkhushållningskommissions arkiv; den 10 april angående gallring
i studielånenämndens arkiv; den 1 juni angående gallring i kammarrättens
och prövningsnämndernas arkiv; den T juli angående gallring i 1917 års
bränslekommissions arkiv; den 28 augusti angående viss gallring i pensionsstyrelsens
arkiv samt den 14 september angående viss gallring i statens
bakteriologiska anstalts arkiv.
Sedan de sakkunniga slutjusterat sitt förslag om gallring i domänstyrelsens
arkiv, ämna de till behandling upptaga generaltullstyrelsens arkiv och
därefter arbetsmarknadsstyrelsens arkiv. Sedermera ha de sakkunniga för
avsikt att undersöka möjligheterna till en revidering av äldre gallringsföreskrifter
gällande mera omfattande ämbetsverks arkiv, och särskilt då söka
åstadkomma effektiv gallring av de skrymmande verifikationsserierna. Slutligen
ämna de sakkunniga framlägga förslag till omarbetning av 1909 års allmänna
gallringskungörelse.
10b Riksdagsberåttelsen.
I E: 11 n- Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen (1946: I 14; 1947: I 16-
1948: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 för att inom departementet biträda med utredning
och avgiva förslag rörande förbättrade betingelser för den andliga vården
å sjukvårdsinrättningar jämte därmed sammanhängande frågor:
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor;
Hillbom, Karin, sjuksköterska;
Skoglund, H. L., kammarråd;
Ysander, D. T., biskop.
Sekreterare:
Åberg, E. V. R., tf. förste advokatfiskal (tel. 23 45 60).
Lokal: Kammarkollegiet.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I E 28.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 6 sammanträden.
De sakkunniga ha under år 1948 inhämtat ytterligare material. På grundval
av materialet ha de sakkunniga fortsatt utarbetandet av sitt koncept till
betänkande. Betänkandet är färdigställt i huvudsakliga delar. Sedan vissa
ytterligare kompletteringar skett, kan arbetet slutföras.
Pa grund av lemiss ha de sakkunniga den 15 november 1948 avgivit utlåtande
över 1946 års kommittés för sjuksköterskeutbildningen betänkande I.
De sakkunniga beräkna att kunna färdigställa och avlämna sitt betänkande
under första hälften av år 1949.
12. Pi isnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av
Uppsala domkyrka (1946: I 17; 1947: I 18; 1948 I: 17).
Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande
lestauiering av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag
skulle anordnas:
Bagge, G., professor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Anderberg A, H.. domprost;
Boéthius, Gerda, professor;
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie;
Eidem, E., ärkebiskop;
Hedqvist, P. G., f. d. professor;
Leo, H. V., generaldirektör;
Lundberg, E. J., professor;
Noreen, Ä., intendent;
Thiis, H., domkyrkoarkitekt;
Zimdahl, H., arkitekt.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
157
Sekreterare: I El 14
Tengelin, Ä. E., byrådirektör.
Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1945: I E 27.
Sedan prisnämnden den 20 februari 1947 avslutat bedömningen av de inkomna
tävlingsförslagen och anmodat byggnadsstyrelsen att ombesörja återstående
med tävlingen förbundna åtgärder, har prisnämnden, i avvaktan på
Kungl. Maj :ts beslut i fråga om föreslagen omtävling mellan författarna till
vissa av nämnden angivna förslag, icke hållit några sammanträden eller i
övrigt vidtagit några åtgärder.
Sedan Kungl. Maj :t den 22 oktober 1948 förordnat, att omtävling skall
äga rum samt uppdragit åt nämnden att anordna sådan tävling samt att
granska de nya tävlingsförslagen, kommer nämndens arbete att återupptagas.
13. 1944 års lönekommitté för privatläroverken (1946: I 18; 1947: I 19;
1948: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för
att inom departementet biträda med utredning i fråga om löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944) :
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Aurivillius, Monica L., ämneslärare;
Lundh, H. T., rektor;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 92 79.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I E 28 och 1946: I E 18.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
sammanträtt in pleno 38 dagar, varjämte enskilda medlemmar och sekreteraren
haft särskilda överläggningar.
Kommittén har den 16 juni 1948 avgivit betänkande med utredning och
förslag angående lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda privatläroverken
in. in. (stencilerat).
Av kommitténs arbetsuppgifter återstår utredningsuppdrag beträffande
de statsunderstödda enskilda handarbets- och skolköksseminarierna. Kommittén
räknar med att kunna slutföra nämnda uppdrag under år 1949.
14. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1946: I 20;
1947: I 21; 1948: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944 för fortsatt
beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm:
Kreiiger, H., professor emeritus, ordförande;
158
Riksdag sberättelsen.
1 E: 14 Woxén, R., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm, vice ordförande;
Alexanderson,
K. E., revisionssekreterare, t.f. byråchef;
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Larsson, S. B., led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor.
Arkitekter:
Ahrbom, N. O., professor;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., intendent.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. 23 65 20 (växel) till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Beträffande kommitténs uppdrag se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Ivungl. Maj:t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande särskilda experter ha under år 1948 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorerna L. Malm och H. Edenholm i frågor rörande ny värme- och
kraftcentral för högskolan, professorn E. Lundberg i frågor rörande parkoch
trädgårdsanläggningar, Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor
rörande uppvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman
Jacobson och Widmark i statistiska konstruktionsfrågor.
På kommitténs arkitektkontor voro vid 1948 års början anställda nio
arkitekter och ingenjörer, en kartriterska samt ett skrivbiträde. Antalet arkitekter
och ingenjörer minskades under året till sju.
Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar voro under större delen av året fyra ingenjörer och ritare anställda.
Antalet nedbringades under senare delen av året till tre.
Under år 1948 har kommittén sammanträtt 6 gånger.
Under året ha arbetena med sprängning, terrassering, planering samt anläggning
av utvändiga ledningar inbegripet vattenledning från högreservoaren
i Lilljansskogen till högskolans huvudvattenledning i huvudsak avslutats.
Vissa planeringsarbeten återstå emellertid liksom även större delen av
anläggning av fördelningssystem för högspänd elektrisk ström.
Nybyggnaderna dels för de båda lägre årskurserna med hörsalar och laboratorium
för institutionen för läran om maskinelement I samt utrymme
för cykelparkering, dels för laboratorium för fysik med hörsal ha under
året färdigställts och kunnat tagas i bruk.
Vissa ombyggnadsarbeten inom den del av högskolans huvudbyggnad, där
avdelningen för bergsvetenskap är inrymd, ha färdigställts.
Sedan byggnadstillstånd erhållits ha under hösten påbörjats dels vissa
ombyggnadsarbeten inom den del av högskolan, där institutionen för fysik
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
159
tidigare haft sina lokaler, dels uppförandet av nybyggnader för kemisk ap- l JE: 15
parathall samt kemiskt laboratorium. Dessa arbeten beräknas kunna slutföras
under år 1949.
Kommittén har framlagt äskanden om anvisande av dels investeringsanslag
för de om- och nybyggnader, som enligt generalplan avses skola utföras
under budgetåret 1949/50, dels anslag för inredning och utrustning av nya
lokaler för nämnda budgetår.
15. Nationatmuseiutredningen (1946: I 22; 1947: I 23; 1948: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställda utredning rörande frågan om beredande av ändamålsenliga
lokaler för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna om lokalbehovet för samlingarna
av konsthantverksprodukter och modern konst (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1944):
Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;
Gauffin, A. W. R., f. d. överintendent;
Gustafson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Markelius, S. G., stadsplanedirektör;
Wettergren, K. E. W. F., överintendent och chef för nationalmuseum;
Althin, T. K. W., museiintendent;
Olson, H., direktör;
Romdahl, A. L., professor emeritus;
Sköld, J. A. J. O., f. d. professor.
Uppdraget åt Althin och Olson avser medverkan vid behandlingen av frågan
om lokaler för lconsthantverkssamlingarna samt uppdraget åt Romdahl
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan om lokaler för samlingarna
av modern konst.
Sekreterare:
von Malmborg, B. F., e. o. intendent.
Lokal: Nationalmusei sessionssal; tel. 10 51 10.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 32.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 16 augusti 1946 ställt medel till de
sakkunnigas förfogande för anlitande av dels arkitekten P. O. Olsson för
att biträda med utredning beträffande utbyggnad av nationalmuseum för
beredande av utrymme åt samlingar av äldre konst och äldre konsthantverk,
dels ock arkitekten S. I. Lind för att biträda med utredning beträffande
förslag till nytt museum för nutida konst och museum för nutida konsthantverk.
Utredningen bär under år 1948 hållit 6 sammanträden in pleno. Dessutom
ha sammanträden hållits med ett inom utredningen tillsatt utskott
samt mellan presidiet och olika medlemmar av utredningen.
Utredningens betänkande föreligger till största delen i manuskript. Utredningen
beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under våren 1949.
160
Flik sdcig sberättelsen.
I Et 15 16- års folkskolesakkunniga (1946: I 23; 1947: I 24; 1948: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bejnyndiganden den 1 december 1944 och
den 20 december 1946 för utredning rörande förhållandet mellan staten och
skoldistrikten och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 december 1944):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Granér, P. E., f. d. folkskolinspektör;
Haage, E. H. folkskolinspektör;
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led av II kamm.;
Lund, B. A., kyrkoherde;
Wikström, Ruth Ingeborg Charlotta, småskollärarinna.
Experter:
Ahlberg, G. A., överlärare;
•\rvidsson,
Sjöberg, S. H. C. H., t.f. kansliråd.
Huvudsekreterare:
Wedlund, K. E., folkskollärare.
Biträdande sekreterare:
Gottlieb, J. V. G., amanuens.
Lokal: Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening, Vasagatan
10; tel. 10 99 83; Ecklesiastikdepartementet: tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I E 33, 1946: I E 23 och
1947: I E 24.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 8 sammanträden om sammanlagt
10 sammanträdesdagar. Därjämte ha ordföranden och sekreterarna samt
enskilda ledamöter sammanträtt ett flertal gånger. Vidare ha de sakkunniga
den 29 januari 1948 haft överläggningar med statens folkskolinspektörer
i samband med att dessa varit samlade till inspektörsmöte i Stockholm.
De sakkunniga ha dels den 16 juni 1948 överlämnat betänkande och förslag
angående nya mellaninstanser för folkskoleväsendet (SOU 1948: 28),
dels den 1 september 1948 ingivit en av de sakkunniga verkställd utredning
angående folkskolinspektörernas löne- och tjänsteställning. Därjämte ha
de sakkunniga, i anledning av remisser, avgivit utlåtande dels över en av
kommunallagskommittén avgiven promemoria angående vissa av kommunindelningsreformen
aktualiserade ändringar i den kommunala lagstiftningen,
dels ock över decentraliseringsutredningens promemoria nr 14 angående
återställande av försutten tid i vissa ärenden rörande statsbidrag m. m.
De sakkunniga äro sysselsatta med utredning av vissa spörsmål i fråga
om statsbidragen till folkskoleväsendet och ha därvid ägnat särskild uppmärksamhet
åt rekvisitionsförfarandet i syfte att söka åstadkomma en förenkling
av detta. Nu nämnda arbete beräknas vara slutfört under första
halvåret 1949.
161
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
17. 1945 års universitetsberedning (1946: I 28; 1947: I 27; 1948: 1 24). I Ej 18
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 juni 1945 och den
15 november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande;
Löfstedt, H. E. H., professor emeritus, vice ordförande;
Agge, K. I., professor;
Aspelin, G., professor;
Blix, F. G., professor;
Gunnarsson, G. O. I., professor;
Hadding, A. It., professor;
Hult, W. P. A., professor;
Höjer, T. A. M., docent;
Kjöllerström, S. G., professor;
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;
Rodhe, C. O. W., docent;
Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wistrand, K. Iv., direktör, led. av I kamm.;
Wolontis, S., med. lic.
Huvudsekreterare:
Lönnroth, N. E. M„ professor.
Biträdande sekreterare:
Bruno, C. A., e. o. andre kanslisekreterare;
Östergren, B., fil. mag. (fr. o. m. den 1 februari 1948).
Lokal: Utrikesutskottets lokal i riksdagshuset; tel. 11 39 68 eller 11 84 99.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1946: I E 28.
Under år 1948 har beredningen hållit 5 sammanträden in pleno om sammanlagt
22 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet bedrivits på delegationer
och av enskilda ledamöter.
Beredningen avser att under våren 1949 avgiva ett betänkande rörande
filosofiska examina, kristendomslärarutbildningen, akademiska befordringsväsendet
och universitetsstatistiken.
Därefter återstå som arbetsuppgifter vissa frågor angående publikationer,
institutioner, resestipendier och exkursionsanslag.
Beredningens arbete beräknas vara i huvudsak slutfört under ar 1949.
18. Handelsutbildningskommittén (1946: I 29; 1947: I 28; 1948: I 25).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 13
januari 1948.
Törnqvist, Iv. G. G., professor, ordförande;
Alfort, A.-M., direktör (fr. o. m. den 23 januari 1948);
11 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
162
Riksdagsberåttelsen.
1 El 18 Andersson, G. O., rektor;
Elldin, H., rektor;
Hedvall, J. G., rektor (fr. o. in. den 1 februari 1948);
Jönsson, A., ombudsman (fr. o. m. den 1 februari 1948);
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman ;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor, lektor;
Rosenberg, G. D., direktör;
Wetterlind, Å. J., direktör (t. o. in. den 22 januari 1948);
Wiklund, H. W., rektor.
Experter:
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Hedvall, J. G., rektor (t. o. in. den 31 januari 1948);
Holmstrand, F. M., rektor (fr. o. in. den 15 oktober 1948).
Sekreterare:
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 23 52 80.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.
Under 1948 intill den 1 december har kommitténs sektion 1 sammanträtt
17 gånger, sektion 2 7 gånger och sektion 3 7 gånger.
Kommittén har under år 1948 bl. a. behandlat frågor rörande tim- och
undervisningsplaner för handelsgymnasierna, handelsgymnasielärarnas
kompetens och löneställning, inrättandet av ytterligare handelsgymnasier,
undervisningsplaner för vissa lägre handelsutbildningsanstalter samt korrespondensundervisningen.
Arbetet har icke kunnat bedrivas med önskvärd skyndsamhet, då det på
en del betydelsefulla punkter varit nödvändigt att avvakta förslagen i 1946
års skolkommissions principbetänkande.
Kommittén avser att under 1949 framlägga betänkande rörande omorganisationen
av handelsgymnasierna.
19. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området m. m. (1946: I 31; 1947: I 30; 1948: I 26).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området och
därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):
Osvald, Ingrid M., byråchef, led. av I kamm.
Särskilda sakkunniga för överläggningar och samråd (ämnesrepresentanter)
:
Virgin, Ebba, konsulent;
Davidsson, Greta, konsulent;
Kommittéer och sakkumiiga: Ecklesiastikdepartementet.
163
Smedberg, Anna-Lisa, konsulent; I E; 20
Norup, Ruth, rektor;
Wiklund, Signild, -vävlärarinna;
Jonzon, Ester, hemkonsulent;
Lundberg, Bertha, konsulent;
Brodén, Märta, hemslöjdskonsulent;
Carlson, Ann-Beat, ■vävlärarinna.
Sekreterare:
Sjöberg, O. T. E. V., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 93 00.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 31.
Sammanträden med samtliga ämnesrepresentanter ha intill den 1 december
1948 hållits sammanlagt 9 dagar. Dessutom ha sammanträden hållits
med vissa av ämnesrepresentanterna.
Överläggningar ha ägt rum med representanter för 1946 års skolkommission,
statens sjukhusutredning av år 1943, kårsamman slutningar inom det
husliga arbetets område, vissa kommunala myndigheter, olika seminarier
m. fl. Härjämte har utredningen varit i kontakt med bl. a. representanter
för överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen.
Under år 1948 ha huvudsakligen behandlats frågor rörande seminarieeleverna,
lärarpersonalen, påbyggnadsutbildning, högre huslig utbildning samt
yrkeskurser i anslutning till seminarierna.
Vissa delar av betänkandet föreligga i korrektur.
Det återstående arbetet avser huvudsakligen vissa frågor rörande påbyggnadsutbildning,
högre huslig utbildning, byggnadsarbeten och kostnadsberäkningar.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under första hälften
av år 1949. ’
20. Kollektutredningen (1946: 1 35; 1947:1 32; 1948:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 oktober 1945 för att
inom departementet verkställa den av riksdagen i skrivelse den 19 maj 1945,
nr 235, begärda utredningen angående ändrade bestämmelser för det kyrkliga
kollektväsendet i syfte att rimligen tillgodose den enskilda församlingens
rätt och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):
Cullberg, J. O., biskop, ordförande;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde, led. av I kamm.;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.
Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål,
för vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills
använts:
Ljunggren, Å. V., fil. stud.
ib* Riksdagsberåttelsen.
I Et 20 Tillkallad den 29 oktober 1946 att såsom särskild expert biträda de sakkunniga
vid utredning av frågan om de rättsliga grunderna för den inskränkning
i fråga om församlingarnas självstyrelse, som senare tiders förfogande
över kollelcträtten i allt större utsträckning kommit att innebäraSundberg,
H. G. F., professor.
Sekreterare:
Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie (tel. Västerås 302 64).
Lokal: Diakonistyrelsens sessionsrum.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 35 och 1947: I E 32.
Utredningen har den 15 juni 1948 avgivit betänkande med förslag till förordning
angående kollekter (SOU 1948:38). Utredningens arbete är därmed
i huvudsak slutfört.
Av utredningens uppdrag återstår granskningen av de ändamål, för vilka
kollekterna till lutherska världkonventet och evangeliska utskottet använts.
21. 1945 års lärobokskommitté (1946: I 37; 1947: I 34; 1948: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättringav
läroböcker m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande (t. o. m. den 10 december 1948);
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 11
december 1948);
Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i målsmännens riksförbund;
Rönn-Christiansson, Solveig A. O., fru, f. d. riksdagsman;
Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;
Wikström, N. K., redaktör.
Sekreterare:
Colleen, P. T., jur. kand.
Biträdande sekreterare:
Sundfeldt, S. A., fil. kand.
Lokal: Statens läroboksnämnd, Vasagatan 52; tel. 20 55 04; sekr. Colleens
adr. Kungsgatan 48; tel. 10 07 55.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 37.
Kommittén har under år 1948 hållit 5 sammanträden in pleno. Dessutom
ha ett antal sammanträden hållits med utskott inom kommittén, varjämte
överläggningar ägt rum med representanter för svenska bokförläggareföreningen
och svenska bokhandlareföreningen samt andra representanter för
bokförläggare och bokhandlare.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1949.
22. 1945 års dövstumutredning (1946: I 38; 1947:1 35; 1948: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
dövstumskolväsendet och därmed sammanhängande frågor:
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
165
Wagnsson, R., landshövding, ordförande; I E: 23
Larsson, S. B., led. av I kamm.;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Malm, N. T. B., fil. lic., dövstumlärare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. sekr. Bärby 36.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I E 38.
Under år 1948 ha inga plenarsammanträden hållits, men ordföranden och
sekreteraren ha haft ett antal överläggningar.
I avvaktan på remissyttranden över utredningens den 28 november 1947
avgivna betänkande har utredningens verksamhet i huvudsak legat nere.
Vissa förberedande utredningar och förslag rörande återstående uppgifter
ha dock utarbetats.
De återstående arbetsuppgifterna beräknas vara slutförda under första
halvåret 1949.
23. Atomkommittén (1946:1 39; 1947:1 36; 1948:1 30).
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 november 194o
och den 9 augusti 1946 för att inom departementet biträda med utredning
rörande planläggningen av forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1945):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Björkeson, G. A. G., överdirektör;
Gustafson, T. V., professor;
Kalling, B. M. S., greve, f. d. professor;
Liljeblad, K. R., direktör;
Schjånberg, C. E. B., professor;
Schmidt, T. A., överste;
Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik;
Stelling, P. O., professor.
Sterky, H. K. A., generaldirektör;
Svedberg, T., professor;
Waller, I., professor.
Expert;
Edlén, B., professor.
Sekreterare:
Funke, G. W., lektor (adr. Thaliavägen 53, Nockeby; tel. 25 23 15).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I E 39.
Kommittén har under tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 hållit 4 sammanträden,
varjämte 4 sammanträden hållits med arbetsutskottet.
Kommittén har den 27 februari 1948 till Ivungl. Maj :t avgivit förslag till
omläggning av formerna för kontroll och redovisning av medel, beviljade
166
Riksdag sberättelsen.
1 E: 23 ur atomenergianslaget. Kungl. Maj:t har den 4 juni 1948 meddelat bestämmelser
i enlighet med kommitténs förslag.
Kommittén har under året beviljat åtskilliga anslag till vetenskaplig
forskning.
De mera industriellt betonade delarna av kommitténs verksamhet handhavas
numera av A.B. Atomenergi.
24. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m. (1946:1 40; 1947: I 37; 1948: 131).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
omorganisation av utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):
Larsson, O, E„ f. d. borgarråd, ordförande;
Abrahamson, E. L., professor;
Allard, K. A. H„ annonschef, led. av II kamm.;
Blomquist, K. S., överlärare;
Christensen, H. E., professor;
Fischer, Ingrid, gymnastiklärare;
Holmdahl, D. E„ professor;
Råberg, E., major;
Thorson, G. A., förste gymnastikkonsulent.
Expert:
Sandberg, G. T. B., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 mars 1948).
Sekreterare:
Sandberg, G. T. B., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 16 mars 1948);
Näsmark, K.-E. J., lektor (fr. o. in. den 17 mars 1948).
Lokal: Gymnastiska centralinstitutet; tel. 115135.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 40.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 5 plenarsammanträden och 20
sammanträden med 2—4 ledamöter och sekreteraren.
De sakkunniga ha den 10 maj 1948 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående sjukgymnastutbildningens förläggning (stencilerat).
De sakkunnigas övriga utredningsuppdrag beräknas bli slutförda under
loppet av år 1949.
25. 19A6 års skolkommission (1947:138; 1948:132).
Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
m. m. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 januari 1946).
Sammansättning:
Ledamöter:
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
167
Diiring, H. I., professor, vice ordförande;
von Friesen, O. B., leg. läkare, led av II kamm.;
Farm, H. G. E. A., förbundssekreterare;
de Lavai, Märta, redaktör;
Myrdal, Alva, studierektor;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led av I kamm.;
Olsson, K. M. G., redaktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna M., lärarinna, led av I kamin.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led av II kannn.
Sekreterare:
Arvidson, E. S. Å., rektor.
Lokal: Fredsgatan 2; tel. växel 10 22 01, 10 22 03, 10 3-0_.
Beträffande direktiven för kommissionen, se 1947: I E 38.
Till kommissionens förfogande för överläggningar och samrad bär statt
ett expertråd (se 1948; IE 32). Under 1948 har departementschefen till nya
ledamöter av expertrådet kallat folkskolläraren T. L. Casserberg, docenten
J. Gästrin, småskollärarinnorna Brita Odencrants och Ester Salmmen, fol
skollärarinnan Anna Maria Roman, byråcheferna C. G. B. Arvas och k. J.
Ram stedi, rektorn G. I. Larsson, sektionschefen Gurli Hultengren, kanslichefen
B. Beskow, ingenjören G. T. Willén, överläraren C. L Larson tolks -läraren N. H. Nilsson, läroverksadjunkten E. O. O. Sandberg, lektorn • •
Sondelius, direktören G. G. Nilsson, direktören E. E. Forssell samt byråchefen
T, G. Jerneman. „ ,
Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete pa delegationer
tillsatta under åren 1946 och 1947. De för specialfrågor tillsatta delegationerna
äro lärarutbildningsdelegationen, skolbyggnadsdelegatwnen, delegationen
rörande skolväsendets lokala ledning, film- och radiodelegationen,
kursplanedelegalionen, skolpsykologiska delegationen, delegationen för
anpassning av kursplanerna för försöken med treårig realskola, folkhogskoledelegationen,
yrkesutbildningsdelegationen, småskoleseminariedelegalionen,
folkskoleseminariedelegationen samt gymnasiedelegationen• Rörande
sammansättningen av nämnda delegationer, se 1947:IE38 och 1948. IE 3 .
Under år 1948 ha följande förändringar av de tillsatta delegationernas
sammansättning vidtagits: till ny ledamot av kursplanedelegalionen har
utsetts Casserberg (fr. o. in. den 12 februari 1948); till nya ledamot^ av
yrkesutbildningsdelegationen ha utsetts G. G. Nilsson (fr. o. in. den 10 maj
1948) och Forssell (fr. o. m. den 3 augusti 1948) medan Åsbnnk (fr. o. in.
den 1 januari 1948) och K. S. Andersson (fr. o. in. den 10 maj 1948) entledigats
från ledamotskap i delegationen.
Yrkesutbildningsdelegationens sekreterare Forssell lämnade sitt uppdrag
den 31 juli 1948 och till ny sekreterare i delegationen har förordnats Arvas
fr. o. m. den 1 september 1948.
I E: 25
100 Riksdagsberättelsen.
25 Skolkommissionen har den 4 juni 1948 avgivit betänkande med förslag
till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling (SOU 1948: 27).
Av kommissionens delegationer har lärarutbildningsdelegationen, skolbyggnad
sdelegationen, delegationen rörande skolväsendets lokala ledning,
film- och radiodelegationen, skolpsykologiska delegationen samt gymnasiedelegationen
tills vidare nedlagt sitt arbete, medan kursplanedelegationen,
lolkhogskoledelegationen och yrkesutbildningsdelegationen fortsätta sitt arbete
med vissa uppgifter, som äro oberoende av riksdagens ställning till förslagen
i principbetänkandet. Småskoleseminariedelegationen och folkskoleseminariedelegationen
ha slutfört sina särskilda uppdrag.
Kommissionen bär under år 1948 till den 1 december hållit 39 sammanträden.
Därjämte ha delegationerna under året hållit sammanlagt 126 sammanträden
och kommissionens presidium och sekretariat sammanträtt ett
stort antal gånger.
Kommissionen har vid sidan av utarbetandet av principbetänkandet upptagit
andra frågor till behandling, i vissa fall efter föregående beredning
inom dess delegationer, och däröver avlåtit framställningar. Märkas bör
framställningar angående omläggning av utbildningen vid folkskoleseminariernas
studentlinje (den 19 maj 1948), angående omläggning av utbildningen
vid småskoleseminarierna (den 19 maj 1948), angående omläggning
av utbildningen vid folkskoleseminariernas fyraåriga linje samt med förslag
till lönebestämmelser för lärare vid centrala verkstadsskolor (den 10
november 1948).
Kommissionen och dess i verksamhet varande delegationer fortsätta nu
med vissa arbetsuppgifter, som inte beröras av riksdagens ställningstagande
till det avlämnade principbetänkandet. BI. a. förberedes frågan om försöksverksamhet
med nioårig enhetsskola i ett antal kommuner. Likaså är
en ändring av grunderna för statsbidrag till kommunala anstalten för yrkesundervisning
under övervägande samt undersökningar rörande möjligheterna
till prognostisk bedömning av arbetsmarknadsutvecklingen, arbetskrafts-
och utbildningsbehov för olika yrken och näringar i syfte att förstärka
grundvalen för en ändamålsenlig inriktning av yrkesutbildningsverksamheten
(den s. k. prognosutredningen) ävensom en undersökning
av den privata kursverksamheten på yrkesutbildningens område.
Utredningsarbetet beträffande den svenska folkhögskolans ställning och
uppgifter fortsätter.
26. Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. (1947: I 39; 1948: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
yrkesutbildning för varubud m. fl. yrkesutövare med likartad anställning
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1946):
Green, E. ombudsman, ordförande;
Johansson, B. R„ byrådirektör;
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
169
Experter: I "k
Svenonius, K.-H. E., e. o. byråsekreterare;
Virdesten, S. G., e. o. byråsekreterare.
Sekreterare;
Gårdstedt, H. B., förste byråsekreterare.
Lokal och tel.: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 39.
De sakkunniga ha under år 1948 intill den 1 december hållit 8 sammanträden.
De sakkunnigas betänkande, som föreligger i korrektur, torde komma
att avlämnas i början av år 1949.
27. 1946 urs museisakkunnige (1947: I 42; 1948: I 34).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1946 för
att inom departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation
av i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från medelhavsländerna
och främre Orienten samt i samband därmed beakta den av de
sakkunniga berörda frågan, huruvida inom en och samma inuseiinstitution
lämpligen böra inrymmas, förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar
av övervägande arkeologisk karaktär:
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Westholm, D. A., docent.
Såsom expert bär anlitats arkitekten N. Tesch.
Den sakkunnige har under år 1948 av sjukdom hindrats att slutföra sitt
arbete.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1949.
28. 1.946 års prästlönekommitté (1947: I 43; 1948: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag till revision
av bestämmelserna om prästerskapets avlöning och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, Å. B. H., kyrkoherde;
Helander, D. A. V., professor;
Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wohlin, T. H., kammarråd.
Experter:
Hörjel, N. J., e.o. länsbokhållare;
Kalén, O. H„ t.f. förste aktuarie (fr. o. m. den 26 april 1948).
170
Riksdag sberättelsen.
28 Sekreterare:
Brolin, N.-E., kansliråd.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947: I E 43.
Genom särskilt bemyndigande den 6 september 1948 har kommittén erhållit
tillstånd att för viss utredning anlita t.f. byråchefen K. G. Hävermark.
Kommittén har under år 1948 hållit 35 sammanträden. Dessutom ha
sammanträden hållits mellan enstaka ledamöter av kommittén, sekreteraren
och experterna.
På grund av särskilda uppdrag har kommittén avgivit utlåtanden med
förslag: den 13 februari 1948 angående provisorisk avlönings- och pensionsförbättring
för prästerna m. in. för tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949,
den 28 februari angående provisoriskt representationsbidrag åt biskoparna
för tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949 samt den 23 april angående
förskott åt präster för vissa resekostnader.
Kommittén bär den 9 oktober 1948 avgivit betänkande, del I, med förslag
till nya grunder för avlöningen av präster, m. m. (SOU 1948: 44).
Kommitténs utredningsarbete, vilket kommer att härefter närmast omfatta
uppgörandet av erforderliga författningsförslag, beräknas kunna bliva
slutfört under år 1949.
29. Domkijrkosakkunniga av år 1946 (1947:1 44; 1948: I 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 april 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande ordnande
av de äldre domkyrkornas ekonomi och förvaltning (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 maj 1946):
Berglöf, L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Edling, N. G. S., f. d. häradshövding;
Enochsson, E. A., domprost;
Grönquist, E. A., kamrerare;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Skoglund, H. L., kammarråd.
Sekreterare:
Häggqvist, L., kansliråd (tel. Kanslihuset).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
De sakkunniga ha under år 1948 haft sammanträden under tiden den
1—den 11 oktober, i samband varmed en resa företogs till Linköping, Växjö,
Kalmar, Lund, Karlstad och Skara för överläggningar med representanter
för vederbörande domkyrkostyrelser och domkyrkoförsamlingar. Ytterligare
en sammankomst har ägt rum.
Under året ha färdigställts specialutredningar rörande återstående, ej
förut behandlade domkyrkorna i Växjö, Kalmar, Göteborg, Karlstad, Härnösand
och Visby. Vidare ha utarbetats preliminära förslag i samtliga de frågor
uppdraget omfattar. Dessa förslag äro föremål för ytterligare bearbetning.
171
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
De sakkunniga beräkna att kunna slutföra sitt uppdrag i början av år £ E: 31
1949.
30. Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet till kgrkliga
ämbeten och tjänster (1947:1 45; 1948:1 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och tjänster samt avgiva de förslag, vartill utredningen
må föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):
Bohlin, T. B., biskop, -ordförande;
Bredberg, Greta, fru;
Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm.,
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Hartman, C. O., komminister;
Helander, D. A. V., professor;
Junker, Eva-Gun, teol. och fil. kand.;
Leijon, Märta, författarinna;
Lemark, O. W. M., komminister;
Lutteman, Ester, teol. och fil. kand.;
Scheutz, Elsa, församlingsdiakonissa;
Sjöberg, E. K. T., lektor;
Ström, T. V., kyrkoherde emeritus;
Svedberg, Ellen, fru, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellberg, G. S. E., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 45.
De sakkunniga ha under år 1948 sammanträtt 11 dagar.
Promemorior ha utarbetats inom kommittén i olika ämnen såsom rörande
behovet av ökad kvinnlig insats i kyrkans arbete, rörande frågan om kvinnliga
präster i vissa andra länder, rörande kvinnas behörighet till befattningar
inom frikyrkorörelsen in. fl. Därjämte har den allmänna motiveringen
till de sakkunnigas blivande betänkande färdigställts.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1949.
31. Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö (1947: I 49;
1948:I 38).
Genom beslut den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild
kommitté för att handhava frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i
Malmö och därmed sammanhängande spörsmål.
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 förordnade ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm., ordförande;
Asker, N. E. P., sjukhusdirektör, tillika sekreterare t. o. in. den 13 februari
1948;
Riksdagsberättelsen.
I El 31 Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare fr. o. in. den 14 februari 1948;
Lönnerblad, T., tandläkare;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Westin, G. E. N., professor.
Av byggnadsstyrelsen enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot:
Lindqvist,
R. H., byggnadschef.
Lokal: Sjukhusdirektionens i Malmö konferensrum, Allmänna sjukhuset,
Malmö; tel. namnanrop: »Allmänna sjukhuset».
Beträffande kommitténs ursprungliga uppdrag, se 1947:1 E 49.
Kungl. Maj:t har den 16 januari 1948 uppdragit åt kommittén att i samråd
med 1944 års utredning rörande tandläkarutbildningen vidtaga de åtgärder,
som kunde befinnas erforderliga i syfte att tillgodose behovet av
bostäder och provisoriska lokaler åt personal vid tandläkarhögskolan.
Från och med den 1 december 1947 till och med den 30 november 1948
har kommittén hållit 14 plenarsammanträden samt dessutom flera sammanträden
med subkommittéer.
Beträffande anskaffande av bostäder åt personalen har detta i det stora
hela hittills lyckats.
Arbetet har framskridit så långt, att högskolan beräknas kunna taga sina
lokaler helt i anspråk hösten 1949, med undantag möjligen för vissa djurlaboratorier
och avdelningen för internmedicin.
Kommittén beräknas kunna avsluta sitt arbete under budgetåret 1949/50.
32. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för statsunderstöd till
folkbiblioteksväsendet (1947: I 52; 1948: I 41).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 december 1946):
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;
Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent;
Larson, C. L., överlärare.
Sekreterare:
Möhlenbroek, S., stadsbibliotekarie (tel. Norrköping 273 61).
Lokal: Riksdagshuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I E 52.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit 38 sammanträden.
I särskilt yttrande den 3 augusti 1948 ha folkbibliotekssakkunniga före
slagit upprättande av landsbibliotek i Växjö och Västerås. De sakkunniga
ha även avgivit yttrande över 1944 års folkbildningsutrednings betänkande
angående det estetiska folkbildningsarbetet. På av sakkunniga avgivet förslag
har styrelsen för svenska nationalföreningen mot tuberkulos den 27
maj 1948 beslutat låta upprätta ett centralbibliotek för biblioteksverksamheten
vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
De sakkunniga beräkna att kunna slutföra sitt uppdrag under år 1949.
173
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
33. 1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas J ]]; 34
framtida ställning (1948: I 43).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas
framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad och högskolan rörande statens, Stockholms
stads och högskolans framtida inbördes föi’hållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Dillner, H. J., kansliråd;
Hadding, A. R., professor;
Larsson, S. B., led. av I kamm.
Experter:
Dahlberg, P. A., revisor (fr. o. m. den 24 januari 1948 t. o. in. den 31 maj
1948);
Lund, J. L., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 maj 1948 t. o. m. den
30 juni 1948);
Murray, C. A., byråchef (fr. o. in. den 24 januari 1948 t. o. in. den 31 maj
1948);
Wieselgren, O. H., riksbibliotekarie (fr. o. in. den 14 februari 1948);
Willers, U. E. W., bibliotekarie (fr. o. in. den 14 februari 1948).
Sekreterare:
Berglund, K. H. F., byrådirektör (t. o. in. den 12 september 1948);
Uggla, C. A., t.f. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 13 september 1948).
Lokal och tel.: Patent- och registreringsverket.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 43.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 17 sammanträden.
Förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms högskola ledde den
12 januari 1948 till avtal mellan staten, staden och högskolan, vilket avtal
sedermera godkänts av riksdagen den 17 juni 1948 och av Stockholms
stadsfullmäktige den 22 mars 1948. Rörande avtalets närmare innehåll
hänvisas till proposition nr 219 till 1948 års riksdag.
Utredningsarbetet har härefter avsett uppställningen av högskolans inkomst-
och utgiftsstat, vissa löneteknislca spörsmål samt frågor rörande
högskolans bibliotek, varjämte arbete bedrives med uppgörande av nya
grundstadgar för högskolan.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1949.
34. 1947 års musikutredning (1948: I 45).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
biträda med utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):
Lindbom, T. L., fil. d:r, ordförande;
Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;
Härén, Y., folkskollärare;
174
Riksdag sberättelsen.
I Et 34 Lundén, L., kapellmästare;
Rabe, J. J., programchef;
Ralf, E. Chr., professor, direktör för musikhögskolan;
Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare (adr. Malmskillnadsgatan 33; tel.
10 31 71).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.
Utredningen har under år 1948 intill den 30 november hållit 24 sammanträden,
varjämte överläggningar mellan ordföranden och enskilda ledamöter
samt sekreteraren ägt rum.
Vidare har utredningen haft överläggningar med representanter för olika
myndigheter och kårorganisationer.
Studiebesök ha företagits i skolor m. in.
Den 31 mars 1948 har utredningen avlämnat ett stencilerat delbetänkande
angående musiken i enhetsskola, gymnasium och lärarhögskola (seminarium).
Därefter har utredningen huvudsakligen varit sysselsatt med musiken i
folkbildningsarbetet och därmed förknippade frågor.
Till de sakkunniga hava överlämnats ett antal skrivelser från myndigheter
och enskilda sammanslutningar.
35. 1947 års skoldisciplinutredning (1948: I 47).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att biträda med utredning och avgiva förslag rörande disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1947):
Liander, M. N., folkskolinspektör, ordförande;
Lindahl, A. R. A., lektor;
Spångberg, Nina Hildur Viktoria, folkskollärarinna;
Åstrand, R. S., rektor (fr. o. m. den 13 februari 1948).
Sekreterare:
Dahlström, B., folkskollärare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 47.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 13 februari 1948 uppdragit åt utredningen
att jämväl upptaga frågan om lärjungars förvisning från högre skolor.
Uppdraget föranleddes av en framställning från skolöverstyrelsen, i
vilken ifrågasattes lämpligheten av att relegerad ungdom i skolpliktsåldern
övergår till folkskolorna.
Utredningen har intill den 1 december 1948 sammanträtt 20 dagar.
Utredningens huvudsakliga arbete har hittills bestått i en undersökning
medelst ett omfattande frågeformulär bland lärare vid folk- och srnåsko
-
175
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
lor. Huvudundersökningen föregicks av en provundersökning som förlä- J Er 37
des till två överlärardistrikt i Göteborg och var avslutad i februari 1948.
På grundv^al av det erhållna materialet utarbetades en blankett, som jämte
cirkulärskrivelse tillställdes cirka 8 000 lärare i för ändamålet utvalda inspektionsområden.
De inkomna svaren bearbetas f. n. av utredningen. Ett
mindre frågeformulär har nyligen tillställts statens folkskoleinspektörer.
Dessutom har frågan om relegering av lärjungar från högre skolor utretts.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag före den 1 september
1949.
36. Sakkunniga för utredning rörande den prekliniska tandläkarutbild
ningens
ordnande (1948: I 48).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag rörande den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november
1947):
Engströmer, T., t.f. universitetskansler, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., rektor;
Strömbeck, J. P. professor;
Westin, G. E. N., professor;
Romberg, N. W. A., kanslichef, tillika sekreterare; tel. 11 02 15.
Lokal: Tandläkarhögskolan, Stockholm; tel. 10 30 92.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I E 48.
De sakkunniga ha under år 1948 hållit 4 sammanträden in pleno, varjämte
utredningsarbetet bedrivits av en särskild delegation.
De sakkunniga Strömbeck, Westin och Romberg ha den 16 juni 1948 i
Lund hållit överläggningar med representanter för medicinska fakulteten
vid universitetet i Lund angående möjligheterna att för fortsatt preklinisk
tandläkarutbildning utnyttja lokaler m. m. på de teoretiska institutionerna
vid universitetet i Lund.
37. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av församlings
indelningen
i Stockholm (1948: I 49).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas kunna
ifrågasättas, samt att därefter till Kungl. Maj :t avgiva yttrande och förslag
i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- oeh Inrikes tidn.
den 2 december 1947):
Hassler, N. H. Ä„ professor, ordförande;
Johansson, E. G., förbundskassör;
Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.
176
Riksdagsberättelsen.
I E: 37 Sekreterare:
Edling, N. P. J., kanslichef (tel. 10 55 91).
De sakkunniga ha under år 1948 intill den 20 november hållit 8 sammanträden.
Därjämte ha för överläggning rörande till utredningsuppdraget
hörande frågor hållits 5 sammanträden med kyrkoråden i skilda stockholmsförsamlingar.
För att studera cityförsamlingarnas problem ha de sakkunniga besökt
Köpenhamn och Malmö samt Oslo.
Förslag angående indelningen av Storkyrkoförsamlingen samt Klara och
Jakobs församlingar har avlämnats den 26 juni 1948.
De sakkunnigas uppdrag beräknas vara slutfört under år 1949.
38. Sakkunnig för utredning om ändrade bestämmelser beträffande
prästmöte m. m. (1948: I 50).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag dels om översyn av gällande
bestämmelser beträffande prästmöte, dels ock om utredning i syfte att i
kap. 25 kyrkolagen måtte införas bestämmelser om statsråd och stiftsmöte
samt att i 2 § lagen den 30 juni 1930 om församlingsstyrelse bland kyrkliga
angelägenheter måtte upptagas bidrag till stiftsråd och stiftsmöte samt
andra för stiftet gemensamma kyrkliga ändamål (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 november 1947):
Ljungberg, H. D., docent.
Lokal: Fredrikshovsgatan 3 A; tel. 61 99 54.
Den sakkunnige har under år 1948 hållit överläggningar med biskopen E.
Rodhe och med biskopsmötet. Förfrågningar ha utsänts till samtliga domkapitel
angående vissa ekonomiska och organisatoriska frågor i samband
med präst- och stiftsmöten. Svar ha inkommit från samtliga domkapitel.
Det inkomna materialet har bearbetats.
Utredningen beräknas vara avslutad under våren 1949.
39. 1948 års konstutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Lind, A., redaktör;
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, fil. lic.;
Norlén, A., överlärare;
Sjögren, N. A. G., f. d. professor;
Strömbom, S. G. M., professor;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindhagen, N., amanuens (fr. o. in. den 9 september 1948).
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
177
Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 51 06 (sekr. ). i E: 39
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
framhöll departementschefen, att intresset för bildande konst
varit i stigande i vårt land under det senaste decenniet och att ett djupare
behov av konsten som livsvärde börjat göra sig gällande i allt bredare befolkningslager.
Därefter anförde departementschefen i huvudsak följande.
För att ytterligare främja den konstbiidande verksamheten torde det vara
nödvändigt att få en överblick över och en kartläggning av nutida svenskt
konstliv i dess helhet. Det synes därför påkallat att särskilda sakkunniga
tillkallas för att verkställa denna utredning och föreslå de åtgärder, statsmakterna
böra vidtaga för att främja svenskt konstliv över huvud taget och
konstbildningsverksamhet i synnerhet. Den vägledande synpunkten för de
sakkunniga bör vara önskvärdheten att finna former och vägar för att såvitt
möjligt göra konsten till en kulturell och social tillgång för alla samhällsskikt
och alla delar av vårt land. Konstbildningsverksamhet torde därvid
vara det viktigaste medlet, och det bör därför åvila de sakkunniga att
framlägga ett program för hur ett utökat konstbildningsarbete bör utföras
och genomföras.
Konstbildningsverksamheten i skolan bör därvid särskilt uppmärksammas.
De möjligheter som här erbjuda sig torde i främsta rummet vara lokalernas
utrustande med konstverk, museibesök och besök på utställningar
samt ett allmänt uppövande av konstförståelsen och smakfostran i samband
med undervisningen i t. ex. teckning och historia. Konstundervisning i skolan
synes i första hand böra avse en fördjupad estetisk fostran och i andra
hand en rent konsthistorisk. De sakkunniga torde i vad avser konstundervisning
i skolan böra samråda med 1946 års skolkommission. Vidare torde
frågan om de pedagogiska krafternas utbildning, kompetens och anställningsförhållanden
böra utredas i hela dess vidd. Särskild vikt torde böra
läggas vid utbildandet av föredragshållare och cirkelledare. Radions möjligheter,
både inom skolradioprogrammens och de vanliga serietypernas ram,
att i ökad utsträckning medverka i konstbildningsarbetet bör undersökas,
varvid speciella arrangemang med illustrationsmöjligheter torde bli nödvändiga.
När det gäller konstuppfostran för vuxna, böra de sakkunniga undersöka
möjligheterna att vidga den verksamhet, som nu bedrives av nationalmuseum
och riksförbundet för bildande konst genom vandringsutställningar
samt genom utlånings- och depositionsverksamhet. Formerna för ett eventuellt
statligt stöd åt övriga konstfrämjande organisationer böra även övervägas.
Utredningen bör särskilt uppmärksamma konstbildningsarbetets organisationsproblem
och föreslå sådana åtgärder, som främja en naturlig
samverkan mellan de skilda konstbildningsorganen samt mellan dessa och
folkrörelserna, kommunerna, industriella och kommersiella enheter etc.
Tillgången på lämpliga lokaler är en förutsättning för ett aktivt konstbiidningsarbete.
Ett intimt samarbete mellan folkrörelserna och de konst
12
Bihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
178
Riksdagsberättelsen.
I E: 39 främjande organisationerna torde därför bli nödvändigt för att under nuvarande
förhållanden över huvud taget kunna lösa lokalfrågan. Sett på längre
sikt synes konstens lokalfråga ute i bygderna kunna lösas i ett större
sammanhang, nämligen genom skapandet av särskilda kommunala kulturoch
fritidscentra innehållande föreläsningssalar, fritids- och hobbylokaler,
bibliotek, expeditionsutrymmen in. m. De sakkunniga böra emellertid vara
oförhindrade att redan nu söka precisera de önskemål, som man ur konstbildningssynpunkt
bör ställa på sådana gemensamma lokaler för kulturoch
fritidsverksamhet.
En speciell fråga, som de sakkunniga böra utreda, är det under senare år
diskuterade spörsmålet om konst på arbetsplatsen. I samarbete med industrier
och fackföreningar torde konstbildningsorganisationerna här komma
att få nya tacksamma uppgifter.
De sakkunniga böra på nytt taga ställning till frågan om principerna för
statens stöd till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, varvid de
sakkunniga även böra uppmärksamma frågan om stöd till andra offentliga
byggnader än statliga och i synnerhet till skolor.
De sakkunniga torde icke behöva upptaga de aktiva konstnärernas villkor
och arbetsförhållanden till behandling, eftersom ett ökat konstintresse
och ökade avsättningsmöjligheter torde vara den rätta metoden att erbjuda
konstens utövare bältre villkor. Ej heller synes den verksamhet, som bedrives
av konstakademien och konsthögskolan, i detta sammanhang böra bli
föremål för utredning.
En utredning angående nutida svenskt konstliv och konstbildningsverksamhet
kan icke förbigå den livligt diskuterade frågan om tillverkningen
och försäljningen inom landet av värdelösa s. k. konstalster samt importen
av sådana produkter. De sakkunniga böra i första hand pröva de av konstrådet
skisserade förslagen att begränsa tillverkningen inom landet och importen
av värdelösa s. k. konstalster. Särskilt bör frågan om en lagstiftning
i ämnet med den särskilda varubeskattningen som förebild övervägas. Utredning
i denna fråga bör bedrivas i samråd med statens konstråd. I samband
med frågan om den dåliga konsten, »Hötorgskonsten», böra de sakkunniga
även utreda spörsmålet om färgreproduktionernas användning i
konstpropagandan samt föreslå åtgärder för att på försäljningsmarknaden
hålla gränsen klar mellan originalkonst och reproduktion.
De sakkunniga böra, med hänsyn till nuvarande ekonomiska förhållanden,
bedriva sitt arbete på lång sikt.----
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 30 oktober 1948 till chefen för ecklesiastikdepartementet
ingivit en promemoria angående principerna för statens stöd
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.
40. 1948 års tekniska skolutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
179
tekniska utbildningen vid högre tekniska läroverk och andra tekniska läro- I Et 40
anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948);
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande:
Eriksson, G. E., kassör;
Hellman, O. A., överingenjör;
Josephson, K. O., byråchef;
Lien, M., lektor;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Nordhult, A., rektor;
Rosenberg, N. R. W„ fabrikör, led. av I kamm.;
Sandberg, K. E. E., ingenjör;
Westman, J. O., ingenjör.
Sekreterare:
Källström, P.-E., amanuens (fr. o. in. den 1 oktober 1948).
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
I anförande till statsrådsportokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
framhöll departementschefen, att sedan 1940 års sakkunniga för
den högre tekniska undervisningen år 1943 framlagt sitt förslag, en omfattande
omorganisation av den tekniska högskoleundervisningen genomförts,
att inom 1946 års skolkommission tillsatts en delegation för utredning av
frågan om den lägre yrkesutbildningens ställning i skolsystemet och framtida
utformning samt att behovet av en allmän översyn av de stadier av
den tekniska utbildningen, som ligger mellan högskoleutbildningen och den
lägre yrkesutbildningen i olika sammanhang understrukits. Härefter anförde
departementschefen bland annat:
I fråga om de högre tekniska läroverken böra de sakkunniga undersöka
tillgången och den väntade efterfrågan på teknisk personal med ingenjörsexamen
från sådana läroverk och med ledning därav för så lång tid framåt
som möjligt söka bedöma den erforderliga utbildningskapaciteten vid dessa
läroanstalter. De sakkunniga böra även föreslå de förändringar i de tekniska
läroverkens yttre organisation, som må befinnas påkallade, exempelvis
ökning av läroverkens antal, ändrad proportion mellan olika utbildningslinjer
o. s. v. En fråga, som utredningen i detta sammanhang får taga ställning
till, gäller den lämpligaste storleken för en läroanstalt av detta slag.
Olika uppfattningar ha härvid gjort sig gällande.
Utbildningen vid de tekniska läroverken regleras alltjämt i huvudsak genom
stadgan den 6 juni 1919 (nr 365) för tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier. Även om däri sedermera vidtagits vissa ändringar, är det naturligt,
att teknikens snabba utveckling och den sociala omgestaltningen
under de senaste decennierna motivera en ingående granskning av ifrågavarande
utbildnings omfattning och utformning m. m. Flera problem
som under senare år ställts under debatt, böra därvid övervägas. Jag vill
här endast nämna frågorna om utbildningens mål och innehåll, studietidens
längd, elevernas arbetsbörda, den praktiska utbildningens'' omfattning och
om den bör förläggas före, under eller efter de teoretiska studierna m. m.
loO Riksdagsberättelsen.
I E: 40 Enligt 1919 års stadga skulle de tekniska gymnasierna — i motsats till de
tekniska fackskolorna — icke differentieras skilda fack utan ge en allmän
teknisk och merkantil utbildning. Efter hand har emellertid undervisningen
vid gymnasierna differentierats på liknande sätt som vid fackskolorna.
Denna differentiering har under senare år drivits längre än tidigare.
Sålunda ha exempelvis vissa elektrotekniska fackskole- och gymnasielinjer
i sin tur uppdelats i speciallinjer för starkströms- och svagströmsteknik. Det
har ifrågasatts, om denna långtgående uppdelning i speciallinjer vid de tekniska
gymnasierna, där betingelserna för en differentiering äro andra än
vid fackskolorna, är lämplig och önskvärd. Det synes angeläget, att detta
spörsmål studeras ingående. Därvid bör prövas, huruvida icke den fördjupade
insikt i vissa speciella områden, som kan vara behövlig, skulle i större
utsträckning än som för närvarande sker kunna tillgodoses genom fortbildningskurser.
Enligt gällande bestämmelser äga ingenjörer, som utexaminerats från de
tekniska gymnasierna, tillträde till de tekniska högskolorna men i fråga om
övriga universitet och högskolor endast till de mateinatisk-naturvetenskapliga
fakulteterna. Med hänsyn till svårigheterna för ungdomen att redan efter
realexamen träffa rätt yrkesval synes det böra undersökas, om icke avgångsexamen
från tekniskt gymnasium skulle kunna i princip jämställas med
studentexamen i fråga om rätt till inträde vid universitet och fackhögskolor.
En viktig fråga gäller lärarrekryteringen vid de högre tekniska läroverken.
Under senare år har det visat sig allt svårare att förvärva goda iärarkrafter
till dessa läroanstalter, särskilt i de tekniska ämnena. Till en del
torde detta bero på den hårda konkurrensen om dugliga tekniker från industriens
sida. Utredningen bör uppmärksamma även detta spörsmål.
Inom vår industri finnes en kategori anställda, till vilkas utbildning det
allmänna hittills blott i ringa grad medverkat. Jag syftar på de ritare, verkmästare,
tekniska biträden, Iaboratoriebiträden m. fl., vilka med en gemensam
benämning bruka kallas tekniker. Dessa intaga en mellanställning mellan
ingenjörerna, utexaminerade från de högre tekniska läroverken, och yrkesarbetarna.
Behovet av tekniker, vilket vuxit avsevärt under senare år i
samband med den fortgående industrialiseringen, arbetets ökade mekanisering
och specialisering m. in., tillgodoses för närvarande endast till en mindre
del genom skolor under statligt inseende. Den skolutbildning, som står
ungdomen till buds, tillhandahålles i främsta rummet av privata tekniska
anstalter (»tekniska institut») och korrespondensinstitut. Utbildningen vid
de olika anstalterna är mycket skiftande beträffande undervisningsmetoder
och studiemål m. in. Det bör vidare erinras om, att utbildningen vid de privata
tekniska läroanstalterna i regel är förenad med avsevärda kostnader.
Det är en allvarlig brist i vårt statliga eller statsunderstödda tekniska undervisningsväsen,
att det icke är i stånd att i väsentligt större utsträckning
meddela utbildning för ifrågavarande stora och viktiga yrkesgrupper. Det
är angeläget att nu pröva förutsättningarna för en större insats på detta om
-
181
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
råde från det allmännas sida. Det bör ankomma på de sakkunniga att ut- j I''; 40
reda denna fråga. Skulle del visa sig, att eu statlig eller statsunderstödd
teknikerutbildning bör komma till stånd, bör utredningen även framlägga
förslag om hur utbildningen bör organiseras. Det bör därvid undersökas i
vad mån denna utbildning lämpligen kan anknytas till redan befintliga skolor,
såsom högre tekniska läroverk, lärlings- och yrkesskolor m. fl. eller samarbete
eljest ernås för att lokaler och utrustning skola kunna utnyttjas pa
ändamålsenligt sätt.
Under senare år har från olika håll framförts krav på inrättandet av en
statligt kontrollerad teknisk privatistexamen. Denna skulle stå öppen för personer,
som på annat sätt än vid högre tekniska läroverk erhållit teknisk utbildning.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har funnit lämpligt att frågan om en
privatistexamen i enlighet med fordringarna för ingenjörsexamen vid tekniskt
gymnasium upptages till övervägande. Med hänsyn till den stora omfattning,
som den tekniska utbildningen vid kommunala och privata läroanstalter
har och den varierande målsättningen för denna utbildning torde
det ligga lika mycket i vederbörande anstalters och studerandes som i statens
intresse, att möjligheter skapas att få resultatet av denna utbildning
prövat i en officiell examen. Med hänsyn till den nyssnämnda olikartade
målsättningen för utbildningen vid skilda anstalter anser jag emellertid det
böra undersökas, om icke behov föreligger, förutom av den av överstyrelsen
ifrågasatta privatistexamen med kompetens enligt ingenjörsexamen vid tekniskt
gymnasium, jämväl av eu privatistexamen med lägre eller mera begränsad
kompetens. Därest utredningen skulle finna en teknikerutbildning
i större skala böra komma till stånd genom det allmännas försorg, synes det
böra undersökas, om en privatistexamen i enlighet med examensfordringarna
för nämnda utbildning skulle ha eu uppgift att fylla.
En teknisk privatistexamen av ena eller andra slaget torde av naturliga
skäl möta väsentligt större praktiska svårigheter än privatistexamen vid
de allmänna läroverken. Vid utredningen bör därför bland annat klarläggas,
inom vilka fack en sådan examen skall kunna avläggas, vilka praktikkrav,
som böra ställas på privatisterna, hur lång tid prövningen i olika ämnen
kan komma att taga för att en betryggande kontroll skall erhållas, hur
stora kostnader denna examen kan komma att draga och hur dessa kostnader
böra fördelas mellan examinanderna och det allmänna samt huruvida
och i så fall i vilken omfattning preparandkurser i laborationer och
konstruktionsarbete böra anordnas.
Utredningen bör givetvis även omfatta de ekonomiska sidorna av utbildningsfrågorna.
Noggranna kostnadsberäkningar böra således uppgöras och
organisationsproblemen bedömas med vederbörligt beaktande av kostnadssynpunkter.
Vid prövning av frågor rörande statsbidrag till kommunal eller
enskild undervisning bör största möjliga enkelhet eftersträvas beträffande
bidragssystemets konstruktion in. in. Utredningen bör vara oförhind
-
Riksdagsberättelsen.
I E: 40 ra(l att, om så befinnes lämpligt, successivt framlägga avgränsade förslag.
Utieuningen har intill den 20 november 1948 hållit 2 sammanträden, varvid
överläggningar rörande utredningsarbetets bedrivande ägt rum.
41. Bokutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att ge större spridning åt god
litteratur samt rörande författarnas ställning och villkor (se Post- och Inrikes
tidn. den SO augusti 1948):
Edenman, R. H. L„ fil. d:r, led. av II kamm., ordförande;
Bonnier, K., bokförläggare;
Englund, C.-E., författare;
Halloeck, O. A., studiesekreterare;
Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;
Josephson, G. A., bokhandlare;
Larsson, Maj G., fru;
Svensson, G. A., redaktör.
Sekreterare:
Forsström, E. G. A., amanuens (fr. o. in. den 16 oktober 1948).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset 1202 (ordf) eller
1214 (sekr.)
I anföiandet till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
yttrade departementschefen bland annat följande.
En kulturell upprustning, som syftar till att höja vårt folks bildningsstandard
och ge de andliga värdena en framskjuten plats, kan icke förbigå
litteiaturens centrala roll i kulturlivet. Boken är fortfarande den främsta
kulturspridaren men den når tyvärr endast begränsade skikt av vårt folk.
För många människor i små ekonomiska omständigheter torde värdefullare
litteratur redan på grund av kostnaderna vara oöverkomlig. Bokkonsumtionen
synes därför i mycket vara en prisfråga, och att det finns ett
icke täckt behov av böcker visas av framgången för de billiga bokserierna
och bokhandelns läsecirklar.
Nu nämnda förhållanden ha på sista tiden varit föremål för stor uppmärksamhet.
Den livliga diskussion, som förts om dessa spörsmål, har befäst
intrycket av att nuvarande förhållanden icke äro tillfredsställande men,
å andra sidan, att åtgärder för en bättre ordning skulle kunna vidtagas
med utsikter till framgång. En utredning synes därför böra företagas av
frugan om vad som i detta hänseende lämpligen kan göras från det allmännas
sida. Utredningsuppdraget torde böra uppdragas åt särskilda sakkunniga.
De sakkunnigas huvuduppgift blir således att utreda, vilka åtgärder som
Irån det allmännas sida bör vidtagas för att såsom ett led i den eftersträ
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
183
vade kulturella upprustningen göra värdefull litteratur tillgänglig för alla | El 11
svenska hem.
Då bokpriset härvid är en avgörande faktor, få de sakkunniga i första
hand studera de förhållanden, som påverka prisbildningen, och föreslå åtgärder,
ägnade att sänka priserna på sådan litteratur, som förtjänar spridas
till en större, mindre köpkraftig allmänhet. Härvid är att märka, att de
nuvarande höga bokpriserna i mycket torde vara en följd av att svensk litteratur
i regel går ut i små upplagor.----Erfarenheten bär emellertid
visat, att man med mera rationella former för bokdistribution kan nå
helt andra resultat. Den s. k. kommissionsbokhandeln har visserligen sina
fördelar, framför allt när det gäller att göra nyutkommen litteratur tillgänglig
i stor sortering. Men såsom bokhandeln i stort bedrives, når den
endast vissa befolkningsskikt och torde därför icke kunna betecknas som
en ur kulturell synpunkt effektiv bokdistribution. Den synes icke heller ha
befrämjat en låg prissättning på böcker. De sakkunniga böra särskilt undersöka
huruvida de initiativ, som folkrörelserna och vissa förlag tagit i
fråga om bokspridningen, kunna ytterligare utvecklas och i vilka former
de eventuellt kunna stödjas av det allmänna.----
En utredning av här antydd art aktualiserar även frågan om författarnas
ställning till bokförlagen, enär författarnas ekonomiska villkor i hög
grad äro beroende av förhållandena inom bokproduktionen och bokhandeln.
----Alla åtgärder för att främja en ökad bokkonsumtion komma
därför även författarna till godo. Däremot torde ett direkt statligt ingripande
icke vara att förorda, när det gäller förhållandet mellan förläggare
och författare. I detla hänseende må erinras om den överenskommelse, som
i fjol träffades mellan bokförläggarna och författarna i denna fråga. En
sådan principiell uppfattning utesluter emellertid icke, att statsmakterna
av kulturpolitiska skäl böra stödja framför allt litterärt betydande författare,
som ha svårt att nå en bredare publik eller att av olika skäl få en förläggare.
Lämpliga former för ett sådant eventuellt stöd böra därför övervägas
av de sakkunniga.
Något vid sidan av här behandlade spörsmål, men av den största betydelse
för författarnas ekonomiska ställning, är den av Sveriges författareförening
på nytt aktualiserade frågan om ersättning till författare vid biblioteksutlåning
av deras skönlitterära verk. Även Minerva, förening för Sveriges
vetenskapliga och populärvetenskapliga författare, har till Kungl.
Maj :t gjort en framställning av liknande innebörd. De förslag, som de nämnda
organisationerna framställt, böra uppmärksammas av de sakkunniga.
Denna fråga är emellertid även föremål för prövning inom auktorrättskommittén.
De sakkunniga böra därför i denna fråga samråda med nämnda
kommitté.
I detta sammanhang erinras om att riksdagen i skrivelse den 28 juni
1947, nr 456, anhållit om en allsidig och förutsättningslös utredning av förhållandena
inom bokförlagsverksamheten och bokdistributionen i landet.
Syftet med den av riksdagen begärda utredningen torde komma att tillgo -
184
Riksdag sberiittelsen.
i E: 41 doses, därest den nu förordade utredningen kommer till stånd. En särskild
utredning av den mera speciella karaktär, som riksdagen begärt synes därför
icke behövlig. De sakkunniga böra givetvis vid fullgörandet av sitt uppdrag
uppmärksamma vad som anförts i de av riksdagen åberopade motionerna
och utlåtandena.
Under år 1948 har utredningen sammanträtt 2 gånger och vissa förberedande
arbetsuppgifter ha anförtrotts en delegation inom utredningen. Förhandlingar
ha upptagits med Sveriges författareförenings styrelse angående
en enquéte bland de svenska författarna rörande bl. a. deras ekonomiska
förhållanden. Under år 1949 kommer utredningen att undersöka bokkonsumtionen
inom skilda samhällsgrupper och upptaga till behandling sådana
förhållanden, som påverka prisbildningen inom bokproduktionen, samt
behandla bokdistributionen i dess nuvarande gestaltning. Vidare avser utredningen
att utreda formerna för ett eventuellt statligt stöd till författarna.
42. Sakkunniga för översyn av läkarutbildningen och därmed sammanhängande
frågor.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
översyn av läkarutbildningen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1948):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;
Larsson, S W., professor;
Malmros, H., lasarettsläkare;
Nosslin, B., med. kand.;
Rexed, B. A., prosektor;
Sjögren, K. G. T., professor;
Waldenström, J., professor.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
erinrade departementschefen, att de år 1938 tillkallade sakkunniga
för utredning av frågan om läkarutbildningens reformering — läkarutbildningssaklcunniga
— under åren 1941—1945 avgivit fyra betänkanden.
Av dessa hade betänkandet med förslag om fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare föranlett slutligt beslut från statsmakternas sida,
medan förslagen i övrigt i huvudsak ännu vore beroende på Kungl. Maj :ts
prövning. Läkarutbildningssakkunnigas förslag hade emellertid utsatts för
stark kritik från sakkunnigt håll och krav på överarbetning av förslagen
hade framförts. De mest vägande yrkandena i denna riktning hade framförts
av karolinska institutets lärarkollegium, medicinska fakulteten i Lund,
kanslern för rikets universitet, medicinalstyrelsen, svenska läkarsällskapet
och Sveriges läkarförbund. Efter att ha redogjort närmare för de kritiska
synpunkter, som kommit till uttryck i de med anledning av förslagen infordrade
utlåtandena, anförde departementschefen följande.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
185
Läkarutbildningssakkunnigas förslag har framkallat en stark fackman- g 4.3
naopinion till förmån för en betydligt mera genomgripande omformning av
den svenska läkarutbildningen än de sakkunniga velat ifrågasätta. Även
om meningarna i detta avseende äro delade, synas likväl kraven på en ny
översyn av läkarutbildningen vara tungt vägande. Jag förordar, att särskilda
sakkunniga tillkallas för detta ändamål.
Det är givetvis icke lämpligt eller ens möjligt att ge några bindande direktiv
för den nya översynen av läkarutbildningens organisation. De spörsmål,
som i remissyttrandena berörts eller eljest äro aktuella, böra således
utredas och prövas förutsättningslöst.
Några av de väsentligaste problem, som komma att möta de sakkunniga,
ha avhandlats i de, på grund av remiss, avgivna utlåtandena. Först och
främst böra de sakkunniga således upptaga till prövning frågan om målsättningen
för examensstudierna och de därmed sammanhängande spörsmålen
om studietidens längd och utbildningen efter licentiatexamen. Dessa
frågor stå i sin tur i intimt samband med själva det medicinska examensväsendet.
De sakkunniga böra således taga jämväl sistnämnda spörsmål
under omprövning.
Av central betydelse för läkarutbildningen äro även frågorna om undervisningens
allmänna uppläggning och om undervisningsformerna. Det bär
riktats kritik mot vad man kallat den nuvarande studieplanens »additionssystem»,
d. v. s. att specialkunskaper staplas på specialkunskaper i från
varandra fristående, slutna enheter utan beaktande av inbördes sammanhang.
De medicinska studierna kunna härigenom icke ge den önskvärda
helhetsbilden. De sakkunniga böra pröva hållbarheten i denna kritik och,
om den befinnes riktig, söka finna botemedlen. Vad undervisningsformerna
beträffar, synes den relativa samstämmigheten i de framkomna meningsyttringarna
ge stöd för antagandet, att en tämligen genomgripande modernisering
är på sin plats.
Frågan om lämpliga former för urvalet bland sökandena till de medicinska
studierna är ett annat betydelsefullt problem. Av vikt synes vara, att de
s. 1c. konkurrenskompletteringarna snarast möjligt bringas att upphöra. I
samband med urvalsmetoden böra även frågorna om åstadkommande av
en effektiv utgallring av för medicinska studier mindre lämpade samt om
ett eventuellt införande av en premedicinsk kurs upptagas till prövning.
En noggrann prövning bör även ägnas frågan om en reglering av utbildningen
efter licentiatexamen. Läkarutbildningssakkunnigas förslag i denna
del bär mötts med kritik, särskilt från huvudmännen för sjukvården och
från Sveriges läkarförbund. Från huvudmännens sida göres gällande, att
förslaget i alltför ringa grad tar hänsyn till sjukvårdens behov. Läkarförbundet
ifrågasätter, huruvida en reglering som den ifrågasatta alls är erforderlig.
För egen del har jag den uppfattningen, att reglerande ingripanden
i detta avseende icke böra vidtagas utan tvingande skäl.
I samband med översynen av läkarutbildningen torde vidare till behandling
böra upptagas den sedan länge aktuella frågan, hur man lämpligen bör
186
Riksdag sberättelsen.
L E: 42 ordna den akademiska undervisningen och forskningen inom ämnet hygien
med de därtill gränsande socialmedicinska ämnesområdena. Olika förslag
till lösning av denna fråga ha tid efter annan framkommit utan att hittills
ha lell till något resultat. Senast har frågan berörts av de medicinska
högskolornas organisationskommitté i dess år 1946 avgivna betänkande,
del I. Enär mycket delade meningar råder, hur dessa stora, sinsemellan
sammanhängande ämnesområden, vilka bruka sammanfattas under begreppet
preventiv eller profylaktisk medicin, böra begränsas och representeras
vid våra medicinska högskolor, har organisationskommittén icke ansett sig
kunna för egen del taga ställning till detta spörsmål utan förordat ytterligare
utredning. En sådan bör nu enligt min mening komma till stånd.
Måhända kan det befinnas lämpligt att denna inom ramen för utredningsmännens
allmänna uppdrag anförtros åt en särskild delegation, i vilken
speciell expertis på området kan beredas plats —- en arbetsmetod, som kan
komma att finnas praktisk även för andra speciella frågor.
Ett annat ämnesområde, som bör ägnas särskild uppmärksamhet av utredningsmännen.
är psykiatrien. I eu till mig ställd skrivelse har statens
sinnessjukvårdsberedning framhållit angelägenheten av att vid den medicinska
utbildningen större vikt fästes vid undervisning rörande de nervösa
och psykiska sjukdomstillstånden. Enligt uppgift skulle omkring hälften av
alla de patienter, som konsultera läkaren, lida av sådana sjukdomstillstånd.
Starka skäl synas därför tala för att undervisningen i psykiatri — medicinsk
psykologi däri inbegripen — väsentligt förstärkes. I denna fråga bör samråd
sökas med sinnessjukvårdsberedningen.
Någon djupgående analys av läkarbehovet synes icke erforderlig i samband
med utredningen rörande läkarutbildningen. Utredningsmännen torde
kunna utgå ifrån, att behovet av läkare för överskådlig tid framåt kommer
att vara så stort, att de medicinska högskolornas hela utbildningskapacitet
kommer att behöva tagas i anspråk, i varje fall under det närmast följande
decenniet.
Åt de sakkunniga, som nu böra tillkallas för översyn av den medicinska
utbildningen, torde även böra uppdragas att närmare utreda frågan om inrättande
av ett permanent organ för ordnad samverkan mellan, å ena sidan,
medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför undervisningssjukhusen
och, å andra sidan, de medicinska högskolorna i egenskap av centra
för medicinsk undervisning och forskning. Tanken på att tillskapa ett
sådant organ framfördes av medicinalstyrelseutredningen i dess år 1946 avgivna
betänkande angående den centrala organisationen av det civila medicinal-
och veterinärväsendet. Syftet med denna samverkan skulle enligt utredningen
närmast vara, att sjukvårdens målsmän skulle få tillfälle att fortlöpande
belysa de aktuella behoven beträffande undervisningens planläggning
och utformning, som utvecklingen på hälso- och sjukvårdens område
för med sig. Jag föreställer mig, att värdefulla impulser och synpunkter
genom ett sådant kontaktorgans förmedling även skulle komma den praktiska
sjukvården tillgodo. Tillskapandet av ett dylikt kontaktorgan har även
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 187
rekommenderats av statsutskottet vid 1948 års riksdag i samband med be- I Jo: i
handlingen av frågan om överflyttning av den centrala handläggningen av
ärenden rörande undervisningssjukhusen från ecklesiastik- till inrikesdepartementet
(se utlåtande nr 147).
Riksdagen godkände statsutskottets uttalande. Med hänsyn till att riksdagen
förklarat sig önska en snar lösning av spörsmålet om tillskapandet av
det ifrågasatta samarbetsorganet torde de sakkunniga böra avge separat yttrande
härom snarast möjligt. Även i andra fall kan det kanske befinnas
lämpligt att avgiva särskilda förslag, exempelvis i fråga om avskaffande av
de förut berörda s. k. konkurrenskompletteringarna eller beträffande den
preventiva medicinens representerande vid de medicinska högskolorna.
Till slut må framhållas, att den nya översynen av läkarutbildningen bör
kunna ske på relativt begränsad tid, eftersom ett stort och värdefullt material
redan finnes samlat.---
Det är önskvärt, att utredningsmännen taga kontakt med motsvarande utredningsorgan
i övriga nordiska länder, där en läkarutbildningsreform är
aktuell. En viss likformighet i fråga om den medicinska utbildningen i de
nordiska länderna ter sig nämligen såsom eftersträvansvärd.----
Jordbruksdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Lyckebyåutredningen (1946:1 9; 1947:1 12; 1948:1 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Herbe, G. H.. lantbruksdirektör;
Larsson, L. G. E., lantbruksdirektör.
Förordnande att såsom adjungerade ledamöter av utredningen deltaga vid
behandlingen av frågor rörande utarbetande av fasti ghetsbildningsplaner
inom Lyckebyområdet:
Arnberg, K. G. T., överlantmätare;
Edstam, B. F. O., överlantmätare.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., e. o. länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. Namnanrop Länsstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: I Jo 29.
Under tiden den 21 november 1947—den 31 augusti 1948 har utredningen
hållit 9 sammanträden.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 augusti 1948 har Lyckebyåutredningens
verksamhet från och med den 1 september 1948 överflyttats å lantbruksnämnderna
i Kalmar läns södra område och i Blekinge län.
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 2 2. 19i2 års jordbrukskommitté (1946:1 16; 1947:1 16; 1948:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och
den 12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1942):
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Blomkvist, B., lantbrukare;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Ekström, B., lantbrukare;
Eriksson, G., ombudsman;
Fallenius, B. A., landshövding;
Fredgardh, F., lantbrukare;
Gullander, Å., lantbrukare;
Gustafsson, E. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Johansson, A. L., förbundsordförande;
Johansson, R., landshövding;
Johansson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lange, N. G., statssekreterare;
Larsson, K., sekreterare;
Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman;
Lundberg, E. F., professor;
Norrman, E., sekreterare;
Ringborg, H. G., lantbrukare;
Sahlin, G., direktör;
Själander, E., lantbrukare;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Svennilson, S. I., professor;
Svensson, W„ agronom, led. av II kamm.;
Söderström, O. A. V., hovrättsråd;
Wehtje, E. .1., direktör, led. av I kamm.;
Ytterborn, G. R., överdirektör.
Sekreterare :
Nordlander, C. H., t. f. statssekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. Kanslihuset (sekr.).
Angående jordbrukskommitténs uppdrag, se 1943: I Jo 30.
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 25 oktober 1946 har arbetet med
kommitténs återstående utredningsuppgifter — frågorna om utformningen
av det statliga stödet åt odlingen av fabrikspotatis och om åtgärder till
stödjande av ullproduktionen — omhänderhafts av en delegation inom
kommittén, bestående av kommitténs ordförande och vice ordförande samt
ledamöterna av kommittén direktören A. H. Stensgård och ordföranden i
statens livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström. Delegationen
har under tiden den 20 november 1947—den 21 oktober 1948 sammanträtt
två gånger.
189
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
Delegationen har den 15 april 1948 avgivit förslag till åtgärder för stödjande
av ullproduktionen och den 21 oktober 1948 avlåtit skrivelse till Kungl.
Maj:t angående frågan om utformningen av stödet åt odlingen av fabrikspotatis.
I sistnämnda skrivelse har kommittén bland annat hemställt, att
det måtte uppdragas åt särskilda sakkunniga att, med utgångspunkt från
vissa genom kommitténs försorg verkställda utredningar, ytterligare överväga
sagda fråga, ävensom framhållit att, därest denna hemställan bifölles,
kommitténs arbete torde få anses slutfört.
Genom beslut den 12 novemher 1948, har Kungl. Maj :t förordnat, att
kommitténs arbete skall upphöra.
3. Norrlandskommittén (1946:1 19; 1947:1 19; 1948:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 december 1943
och den 18 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1944):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;
Strindlund, G., överdirektör, vice ordförande;
Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Collin, Karin, fröken;
Degerstedt, Hj., direktör;
Enström, A., direktör;
Fjällström, H., lantbrukare;
Granström, E. A., byråchef;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Holmbäck, M. B., direktör;
Johansson, A., disponent;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Kempe, F. O. E., fil. d:r;
Lövgren, O. V., landshövding, i. d. riksdagsman,
Mäler, K. M„ redaktör;
Nyström, P. E., förbundsordförande;
Pålsson, P. O., landstingsman, led av I kamm.;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Svennilson, S. I., professor;
Tilländer, T., länsjägmästare;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;
Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;
Westerlund, P. O., kronojägare;
Wigren, G., landstingsdirektör;
Åman, Aggan, fru.
Sekreterare och kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Biträdande sekreterare;
Höjet, I., byråsekreterare (t. o. in. den 31 augusti 1948),
Åkerberg, P. E. H„ docent (t. o. in. den 31 augusti 1948).
Jo: 3
i
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 3 Angående kommitténs uppdrag, se 1945: I Jo 25 och 1946: I Jo 19
Sammanträden ha under år 1948 intill den 1 december hållits med komnntten
i dess helhet under 4 dagar samt med arbetsutskott, sektioner eller
delegationer under omkring 10 dagar.
Kommittén har avlåtit följande utlåtanden eller betänkanden til! Kungl
Maj - t eller departementschef, nämligen den 24 januari 1948 angående utnyttjande
av skolungdom för skogsodling och bärplockning, den 12 februari
angående befrämjande av kommunskogsverksamhet i Norrland, den 17
februari angående norrländska kostförhållanden, samma dag angående närmgshalten
hos vissa i Norrland producerade födoämnen, den 28 februari
angående de norrländska betesfrågorna, samma dag angående täckdikningen
i Norrland, den 14 juni angående skogstillgångarna och skogsindustriernas
råvaruförsörjning i övre och mellersta Norrland in. in. (SOU 1948: 32), den
16 juni angående vissa frågor berörande renskötseln i Norrbottens län, den
7 juni angående isbrytningens ordnande längs norrlandskusten in. in. (SOU
1948: 31), den 19 juni angående frihet från skatt i samband med ägoutbyte,
den 16 november angående anslag till landsantikvariernas verksamhet Härjämte
har kommittén avgivit andra utlåtanden över olika till kommittén remitterade
betänkanden och i andra ärenden.
Principbetänkande angående den statliga norrlandspolitiken hax- färdigställts
och kommer att avlämnas under januari 1949. Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.
4. 1946 års sakkunniga för utarbetande av bestämmelser in. in. för
fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering
(1947:1 26; 1948: I 30).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1946 för
att utarbeta program och vidtaga i övrigt erforderliga anordningar för igångsättande
av fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Myrbeck, K. D., professor;
Lange, N. G., statssekreterare.
Sekreterare:
Lundgren, J. B., byråchef.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1947: I Jo 26.
Under mars och april månatl 1948 ha de sakkunniga i samarbete med
lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen anordnat kortare,
huvudsakligen på praktiska frågor inriktade kurser dels i Stockholm
för lantmäteristatens mätningstekniker och lantbruksingenjörsorganisationens
assistenter, dels i Växjö, Örebro och Umeå för hushållningssällskapens
jordbruksinstruktörer och skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare.
I kurserna deltogo sammanlagt 550 tjänstemän.
De sakkunnigas uppdrag har därmed slutförts.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet. i»1
5. Utredning rörande ladugårdskontroll m. in. (1947: 1 36; 1948: I 34). I Jord!
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande kontrollföreningsverksamheten
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1946):
Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman, ordförande;
Bengtsson, B. N., kontrollassistent;
Borg, A. W., länsveterinär;
Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lagerlöf, N. P„ professor;
Ryde, B. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Rodhe, S. O., sekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I Jo 36.
Under år 1948 intill den 14 november har utredningen hållit 9 sammanträden
om tillhopa 20 sammanträdesdagar.
Utredningen har avgivit ett den 6 juli 1948 dagtecknat betänkande med
förslag angående artificiell inseminationsverksamhet bland nötkreatur (SOU
1948:36). Utredningen har haft överläggningar med olika sakkunniga rörande
mjölkboskap skontrollens ordnande. Betänkande med förslag rörande
sagda kontroll har färdigställts i december 1948.
Utredningen har därmed slutfört sitt uppdrag.
6. 1M7 års centrala lantbrukskommitté jämte de under denna verksamma
lokala lantbrukskommittéerna (1948: I 37).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 juni 1947:
a) såsom central utredningskommitté:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., disponent, led. av II kamm.;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
Norberg, R. E., statskommissarie;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Berg, S. G. G:son, lantbruksdirektör;
Sekreterare:
Lundgren, J. B., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahl strand, S. G. E„ lantmätare.
Lindström, S. S. G., byråsekreterare.
Experter:
Granström, E. A., byråchef;
Ekström, P. E., sekreterare;
Hagman, J. V., jordbrukskonsulent;
Haegermark, F. H., jordbrukskonsulent;
Adolfsson, T., lantbruksdirektör;
E" Riksdagsberättelsen.
I JO! (j Sjölund, E. O., lantbruksdirektör;
Byberger, L. M. L., byråchef;
Stjernberg, S. T., direktör;
Träpja, S. J. T., lantbruksdirektör;
Hessel, N. O., förste byråagronom;
Junaeus, H. G. A., byrådirektör;
Åkesson, N. O. T., byråchef;
Sköld, E. T., lantbruksdirektör;
Stensgård, W. T. M., lantbruksdirektör;
Norrgård, A., lantbruksdirektör;
Wieslander, M., lantbruksdirektör;
Ericsson, O., lantbruksdirektör;
Nilsson, T. K., lantbruksdirektör;
Herbe, G. H., lantbruksdirektör;
Berg, S. O., lantbruksdirektör;
Larsson, L. G. E., lantbruksdirektör;
Carlsson, N„ lantbruksdirektör;
Ohlsson, W., lantbruksdirektör;
Persson, K. A., lantbruksdirektör;
Heljegård, S. G., lantbruksdirektör;
Dahlström, J. E., lantbruksdirektör;
Ekelund, S. F., lantbruksdirektör;
Zingmark, A. V., lantbruksdirektör;
Hultgren, N. I., lantbruksdirektör;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Ståhlberg, IL, lantbruksdirektör;
Berg, S. G. G:son, lantbruksdirektör;
Wessén, E. V. A., lantbruksdirektör;
Dannborg, N. J., lantbruksdirektör;
Werner, K. I., lantbruksdirektör.
b) såsom lokala utredningskommittéer inom varje hushållningssällskaps
område:
Stockholms stads och läns hushållningssällskaps område:
Levinson, K. S., landshövding, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Carlsson, K. M., sekreterare;
Lundgren, J. B., byråchef.
Uppsala läns hushållningssällskaps område:
Kjellman, G. IL, landshövding, ordförande;
Elmroth, A. E., landstingsman;
Nystedt, S. H. L., sekreterare;
Stensgård, W. T. M., lantbruksdirektör.
Södermanlands läns hushållningssällskaps område:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
193
Andersson, K. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.; I Jo: 6
Norlin, H., landstingsman;
Träpja, S. J. T., lantbruksdirektör.
Östergötlands läns hushållningssällskaps område:
Hamilton af Hageby, C. F. H., landshövding, ordförande;
Hedborg, H., godsägare;
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm.;
Bjernhed, J. T., lantbrukskonsulent (t. o. m. den 14 april 1948);
Gustafson, R. K. G., lantbrukskonsulent (fr. o. in. den 15 april 1948).
Jönköpings läns hushållningssällskaps område:
Ekblom, O., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av It kamm.;
Berg, N. R., godsägare;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör.
Kronobergs läns hushållningssällskaps område:
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande:
Ericsson, O., lantbruksdirektör;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.
Kalmar läns norra hushållningssällskaps område:
Arnberg, K. G. T., överlantmätare, ordförande;
Wa gnsson, R., landshövding;
Björk, E., stationskarl;
Gustafsson, H., lantbruksdirektöy;
Westberg, B., sekreterare.
Kalmar läns södra hushållningssällskaps område:
Arnberg, K. G. T., överlantmätare, ordförande;
Wagnsson, R., landshövding;
Herbe, G. H., lantbruksdirektör;
Karlsson, G., nämndeman;
Tornegård, O. S., lantbrukare.
Gotlands läns hushållningssällskaps område:
Nyländer, O. E., landshövding, ordförande;
Arvidsson, B., landstingsman;
Ljunggren, B. J. O., sekreterare;
Olofsson, A. G., sekreterare.
Blekinge läns hushållningssällskaps område:
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande (fr. o. in. den 1 januari 1948);
Andersson, O., lantarbetare;
Larsson, L. G. E., lantbruksdirektör;
Thomasson, O., lantbrukare.
13 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
194
Riksdagsbe rättelsen.
I Jo: 6 Kristianstads läns hushållningssällskaps område:
Svantesson, N., överlantmätare, ordförande;
Westling, P. W. N., landshövding;
Andreasson, K. E., landstingsman;
Carlsson, N., lantbruksdirektör;
Jönsson, N., lantbrukare.
Malmöhus läns hushållningssällskaps område:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Lanke, B. T., sekreterare;
Ohlsson, W., lantbruksdirektör;
Ohlsson, J., kommunalnämndsordförande.
Hallands läns hushållningssällskaps område:
Johansson, R., landshövding, ordförande;
Klinker, K., godsägare;
Månsson, N. C., sekreterare;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps område:
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Karlsson, K. G., lokalredaktör, led. av 1 kamm.;
Rodhe, S. O., sekreterare;
Spetz, G., lantbrukare.
Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps område:
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande;
Dahlström, J. E., lantbruksdirektör;
Faust, C. W., sekreterare; *
Svensson, K. O., lantbrukare.
Älvsborgs låns södra hushållningssällskaps område:
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande;
Lundgren, R., lantbrukare;
Persson, K., kommunalnämndsordförande;
Persson, K. A., lantbruksdirektör.
Skaraborgs låns hushållningssällskaps område:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Andersson, A. S., lantbrukare;
Enderstein, P. E., sekreterare;
Heljegård, S. G., lantbruksdirektör.
Värmlands läns hushållningssällskaps område:
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Nordström, H. E., byggnadsarbetare, f. d. riksdagsman;
Tobé, E. I., överlantmätare;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.
Örebro låns hushållningssällskaps område:
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
195
Hultgren, N. J., sekreterare;
Jansson, A., landstingsman;
Ståhlberg, H., lantbruksdirektör.
Västmanlands läns hushållningssällskaps område:
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;
Nilsson, T. K., lantbruksdirektör;
Westerdahl, R. H. L., godsägare;
Widner, G. V., f. verkstadsarbetare, led. av I kamm.
Kopparbergs läns hushållningssällskaps område:
Andersson, G. H., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Augustinsson, K. R., sekreterare;
Ericsson, E., småbrukare, led. av II kamm.;
Eriksson, E. H., agronom, rektor för lantmannaskolan vid Yassbo.
Gävleborgs läns hushållningssällskaps område:
Sandler, R. J., landshövding, led. av I kanun., ordförande;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Sjölund, E. O., lantbruksdirektör;
Söderhjelm, S. F. B., sekreterare.
Västernorrlands låns hushållningssällskaps område:
Stattin, J. R., landshövding, ordförande;
Berg, S. G. G:son, lantbruksdirektör;
Norén, E. W., jordbrukare, led. av II kamm.;
Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.
Jämtlands låns hushållningssällskaps område:
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;
Agerberg, N., sekreterare;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamin;.
Pålsson, P. O., häradsdomare.
Västerbottens läns hushållningssällskaps område:
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Dannborg, N. J., lantbruksdirektör;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.
Norrbottens läns hushållningssällskaps område:
Lövgren, O. W., landshövding, ordförande;
Hellgren, R., lantbrukare;
Sander, T. A. O., bitr. överlantmätare;
Sundberg, H., hemmansägare, led. av I. kamm.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1948:1 Jo 37.
Centrala lantbrukskommittén bär den 19 december 1947 avgivit betänkande
med utredning och förslag rörande organisationen av verksamheten
för jordbrukets yttre och inre rationalisering (SOU 1948: 2).
i Jo: G
196
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 6 Kommittén har under tiden 21 november 1947—25 november 1948 sammanträtt
10 gånger under sammanlagt 19 dagar samt därjämte enligt särskilt
bemyndigande företagit studieresa till Schweiz. Härutöver ha hållits
ett stort antal sammanträden i delegationer. Jämlikt departementschefens
bemyndigande anordnades den 22 maj 1948 en konferens i Stockholm, i vilken
deltogo, förutom centrala lantbrukskommitténs ledamöter, två representanter
för var och en av de lokala lantbrukskommittéerna.
Samråd har fortlöpande ägt rum med centrala ämbetsverk, andra sakkunnigutredningar,
personalsammanslutningar m. in.
Kommittén har, på gfund av remiss, avgivit utlåtanden den 12 januari
1948 angående sociala'' jordbrukskreditutredningens betänkande med förslag
till ordnandet av den sociala jordbrukskreditutredningen (SOU 1947:
82), den 12 januari 1948 angående utredning av den 17 december 1947 rörande
räntebestämmelser för statens utlåningsfonder, den 16 januari 1948
angående 1945 års bankkommittés betänkande med förslag till en statlig
kreditgarantigivning (SOU 1947:86), den 16 januari 1948 angående betänkande
rörande inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet samt
den 26 mars 1948 angående framställning från fältarronderingskommittén
rörande viss medelsanvisning.
Vidare har kommittén til! riksdagens andra lagutskott avgivit yttrande
rörande de inom riksdagen väckta och till utskottet hänvisade motionerna
nr 219 och nr 213 i andra kammaren rörande vissa med arrendelagstiftningen
sammanhängande frågor.
Statskontoret har i samråd med centrala lantbrukskommittén avgivit
förslag angående redovisningen av vissa vid den allmänna uppbörden inflytande
skatter och avgifter.
Kommittén har vidare biträtt jordbruksdepartementet vid utarbetandet
av instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna, kungörelse
angående statligt stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering m. in.,
lantbruksnämndstaxa, lantbruksingenjörstaxa in. fl. författningar och bestämmelser
rörande verksamheten inom statens lantbruksorganisation.
Slutligen har kommittén upprättat förslag angående kontorsorganisationen
inom lantbruksnämnderna, verkställt upphandling av möbler, instrument
och kontorsutrustning för nämnderna samt — i samarbete med lantbruksstyrelsekommittén
1948 — företagit förberedande åtgärder för tillsättande
av befattningar hos nämnderna in. in. I viss utsträckning har även
kommittén biträtt statens byggnadslånebyrå vid anskaffande av lokaler för
länsbostadsnämnderna.
Utredningsuppdraget är härmed slutfört.
7. Utredning rörande ordningen inom renskötseln i Jämtlands län.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 april 1948):
dels såsom utredningsman:
Fallenius, B. A., landshövding;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
197
dels ock såsom sakkunniga att biträda vid utredningen:
Johansson, L., lappman;
Malmström, K. E., lappfogde;
Rubbestad, A. L., led. av II kamm.
Experter:
Gardham, N. W., lappfogde;
Åhrén, A. G., ordningsman.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S„ e. o. länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelande av förenämnda bemyndigande. Efter att ha erinrat om vissa
bestämmelser i renbeteslagen och vad som i ett den 31 januari 1944 avgivet
betänkande med förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmän
i lappbyar (SOU 1944:6) anförts, yttrade därvid departementschefen.
Klagomål ha vid upprepade tillfällen under senare tid framförts beträffande
ordningen inom renskötseln i Jämtlands län. Det synes förekomma,
att renarna från de olika lappbyarna sammanblandas till stora och svårhanterliga
hjordar, vilket medför risk för renarnas förvildning och ökad skadegörelse
på de bofastas ägor. Det blir även svårt att få till stånd renskiljningar.
För den som vill sköta sina renar väl, blir det under dessa förhållanden
ofta omöjligt att i god ordning övervaka renarna, märka kalvarna
och i övrigt bevaka sina rättigheter. I vissa byar synes ordningen inom renskötseln
delvis vara stadd i upplösning. En utredning torde därför böra
komma till stånd rörande de åtgärder, som påkallas från det allmännas sida,
för att en bättre ordning inom renskötseln i Jämtlands län skall kunna
åvägabringas. — I viss omfattning synas de påtalade förhållandena sammanhänga
med övergången från intensiv till extensiv renvård. Ett allmänt
återförande av renskötseln till den äldre metoden torde vara otänkbart. Det
bör emellertid övervägas vilka åtgärder som stå till buds för att förhindra
eller i allt fall minska de olägenheter, som förorsakats av den extensiva
renskötseln. Därvid torde frågan om den lämpligaste storleken av lappbyarna
och deras betesområden böra upptagas till behandling. Vidare böra
beaktas möjligheterna att åstadkomma en uppdelning av lappbys område
i särskilda betesland att användas av viss eller vissa grupper av byns lappar.
Likaså torde böra undersökas, i vad mån åtgärder erfordras, för att
lappar, som önska helt eller delvis begagna sig av den intensiva renskötselmetoden,
skola kunna erhålla möjlighet därtill. För upprätthållande av
god ordning inom renskötseln och för undvikande av skadegörelse genom
renar är bevakningen av renarna av stor betydelse. Under utredningen bör
därför närmare undersökas, hur bevakningen lämpligen kan anordnas, för
att den skall bliva betryggande. Även frågan om en rättvisare fördelning
mellan lapparna av ansvaret för bevakningen synes böra utredas. De antydda
vägarna för åstadkommande av bättre ordning inom renskötseln böra
under utredningsarbetet närmare övervägas. Därunder bör emellertid jäm
-
I Jo
198 Riksdag sberättelsen.
I <J(X 1 ''''äl undersökas vilka andra möjligheter kunna finnas för lösningen av förevarande
problem.
Utredningen har under år 1948 hållit 7 sammanträden. Under tiden den
5—den 9 juli 1948 har utredningen därjämte företagit en studieresa i lappbyarna
i södra delen av Jämtlands län samt därvid hållit sammanträde med
lapparna i dessa byar. De till utredningsarbetet knutna lappfogdarna ha därjämte
verkställt en närmare undersökning av förhållandena i samtliga lappbyar
i Jämtlands län.
Utredningen har avlämnat betänkande med förslag till åtgärder rörande
renskötseln i Jämtlands län (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Försöksgårdsutredningen för Bogesund.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj.ds bemyndigande den 30 juni 1948 för
utredning rörande utnyttjande av huvudgården vid Bogesunds egendom i
jordbruksförsöksverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1948):
Gustafsson, Y. H,, professor vid lantbrukshögskolan och statens lantbruks
försök,
överinspektör för lantbrukets försöksväsen, ordförande;
Holmström, K. E., byråchef i domänstyrelsen;
Olsson, N., professor vid lantbrukshögskolan och statens lantbruk sförsök;
Örborn, A., agronom, statens forskningskommitté för lantmannabyggnader.
Sekreterare:
Renborg, U., agr. stud. (fr. o. in. den 10 sept. 1948).
Som experter för utredning av vissa specialfrågor har utredningen anlitat:
Ekström, G., fil. d:r, statsgeolog, Sveriges geologiska undersökning;
Hjelm, L., agr. d:r, statens forskningskommitté för lantmannabyggnader.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens yttrande till
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 30 juni 1948.
Inledningsvis hänvisade departementschefen till propositionen nr 128 till
1948 års riksdag angående inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom,
där det bl. a. framhållits att huvudgården vid egendomen syntes kunna
lämpa sig till försöksgård. I propositionen hade departementschefen vidare
uttalat, att denna fråga liksom spörsmålet om den framtida förvaltningen
av en sådan försöksgård borde göras till föremål för utredning inom
den närmaste framtiden. Vid denna utredning syntes sålunda sättet och
formerna för ifrågavarande egendoms utnyttjande i försöksverksamheten
böra närmare övervägas. Departementschefen ville i detta sammanhang erinra
om det i propositionen uttalade önskemålet, att statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader borde beredas ökade möjligheter att bedriva
kontinuerligt försöks- och forskningsarbete. Härjämte syntes emellertid även
det sedan länge aktuella behovet för statens husdjursförsök att erhålla tillfälle
att igångsätta försök på mjölkproduktionens och utfodringens område
i hög grad förtjäna uppmärksammas. Några större svårigheter att samtidigt
tillgodose husdj ursförsökens och forskningskommitténs önskemål borde
199
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
knappast föreligga. Tvärtom syntes dessa önskemål med fördel kunna för- I
enas. Det låge onekligen nära till hands att i detta sammanhang peka på
betydelsen för mjölkproduktion och foderförsörjning av ekonomibyggnadernas
beskaffenhet och utrustning. Självfallet påverkades också såval arbetsförbrukning
som lönsamhet av det sätt, varpå erforderliga gårdsby?,''gnader
planerats och uppförts. Under dessa omständigheter syntes det sålunda vara
förenat med vissa fördelar att få till stånd en försöksgard, som samtidig c
kunde disponeras för byggnadsforskning och husdjurstörsök. De närmare
formerna för eu dylik kombinerad försöksverksamhet borde ankomma på
förevarande utredning att undersöka.
Departementschefen berörde i fortsättningen frågan om egendomens
skötsel och framhöll, att den antingen kunde drivas i domänstyrelsens egen
regi och underställas styrelsen tör Stockholms läns lantbruksskola eller också
hänföras till försök sväsende l och på samma sätt som övriga statliga försöksgårdar
ställas under styrelsens för lantbrukshögskolan förvaltning. Avslutningsvis
framhöll departementschefen, att starka skäl talade för det senare
alternativet, sedan försöksväsendet omorganiserats efter beslut vid
1948 års riksdag.
Utredningen har hållit 6 sammanträden på tillsammans 8 sammanträdesdagar.
Dessutom har utredningen företagit en resa på 1 dag i Skåne för att
taga del av de undersökningar rörande jordbrukets ekonomibyggnader, som
därstädes bedrivas av statens forskningskommitté för lantmannabyggnader.
Utredningen avlämnade den 19 november 1948 betänkande med förslag
till inrättande av eu lantbruksf örsök sgård å Bogesundsområdet.
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
ii. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
9. Statens sockernämnd (1940:1 7; 1947:1 10; 1948:1 19).
Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (SFS nr 377 ), ändrad den 30 augusti 1941 (SFS nr 710), den 28 juni
1946 (SFS nr 515) och den 24 september 1948 (SFS nr 038).
Ledamöter:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
Backman, H. R„ lagman.
Extra ledamöter vid behandling av frågorna rörande betarbetarlöner:
Chi-istoffersson, O., agronom (t. o. in. den 30 september 1948);
Lovén, P., landstingsman (t. o. in. den 30 september 1948).
Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet;
Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.
Föredragande för frågor angående betarbetarlöner in. in.:
Jacobsson, G., jur. kand.
Jo: 9
-''-1” Riksdagsberuttelsen.
I Jo: 9 Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel. 710 97.
Nämnden har under år 1948 sammanträtt 5 dagar.
Jämlikt sin instruktion liar nämnden utövat fortlöpande kontroll över
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet. Nämnden har bedrivit viss
upplysningsverksamhet beträffande betarbetarlöner. Nämnden bär uppburit
den avgift, som betodlarna enligt till nämnden avgiven förbindelse hafl
att erlägga, och efter av Kungl. Maj:t lämnade föreskrifter fördelat influtna
avgiftsmedel. Vidare bär nämnden haft att handlägga inkomna ansökningar
om bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor. Slutligen har nämnden, jämlikt erhållet uppdrag,
gått i författning om att utreda frågan om ett enhetligt detaljhandelspris
på socker. Betänkande i frågan har avgivits den 28 oktober 1948, varigenom
nämnda uppdrag ansetts vara slutfört.
10. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1946: I 8; 1947: I 11;
1948: I 20).
lillsatt av Kungl. Maj :t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:
Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman;
utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hyopteksbank:
Allstrin, L. B., bankdirektör;
utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:
Waller, T., revisor.
Suppleanter resp.:
Berger, O. A., kansliråd;
Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Strand, A. W„ riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Stjernberg, S. T., direktör;
Cederström, A., friherre, godsägare.
Lokal: Näckströmsgatan 1; tel. 20 03 20.
Kansligöromålen hos nämnden handhavas enligt Kungl. Maj :ts medgivande
numera av Sveriges allmänna hypotelcsbank.
Nämnden har under år 1948 sammanträtt 10 gånger.
Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med
tidigare tillämpade riktlinjer. Genom cirkulärskrivelser till låneföremedlarna
har nämnden lämnat fortlöpande anvisningar beträffande verksamhetens
bedrivande, i den män sådana visat sig erforderliga.
Under 1948 ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvi -
201
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
sitioner till dessa utanordnats sammanlagt 863 570 kronor för bestridande I Jo: 12
av beviljade lån till ett antal av 221 stycken.
För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha
vissa resor företagits av nämndens ledamöter.
11. Statens linnämnd (1946:1 13; 1947:1 14; 1948:1 22).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (SFS nr 448).
Ledamöter:
Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, N., lantbrukare;
Paues, E. W., direktör;
Sundelin, H., major;
Svensson, D., lantbrukare;
Åkerman, E. Å., professor.
Sekreterare:
Heidendahl, N. M., agronom.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 61 59 87.
Under år 1948 har nämnden hållit 8 sammanträden.
Linnämnden har följt utvecklingen av spånadsväxtodlingen och föreslagit
åtgärder till förbättrande av densamma. Vidare ha undersökningar företagits
av lin- och hampberedningsverken för att konstatera, att verksamheten
därstädes bedrives på mest ändamålsenliga sätt. Efter förhandlingar mellan
nämnden och representanter för linne- och hampindustrierna har överenskommelse
träffats om avsättning av svensk spånadsväxtfiber.
12. Elektrifieringsberedningen (1946: I 14; 1947: I lo; 1948:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943 samt den 9 mars och den 26 oktober 1945:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande,
Helleberg, N., byråchef; vice ordförande;
Granström, E. A., byråchef;
Upmark, E. G. J., civilingenjör.
Sekreterare;
Lund, R. N„ byråingenjör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.
Angående de sakkunnigas uppdrag intill den 15 januari 1948, se 1.142.
Enlmt Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1947 aligger det elektrifieringsberedningen
att t. v. från och med den 15 januari 1948 prova och avgöra
ansökningar angående statsbidrag från nionde huvudtitelns reservationsanslag
till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering samt föranstalta
om erforderliga utredningar. Beredningen äger därvid till provning upptaga
jämväl fråga om att ändra av Kungl. Maj :t eller beredningen faststall
-
202
Riksdagsberättelscn.
I Jo: 12 da villkor för åtnjutande och lyftande av beviljat bidrag. I uppdraget innefattas
emellertid icke ärenden angående framställningar av länsstyrelserna
om medel till undersökningar rörande elektrifiering av länens landsbygd
in. in. eller ansökningar avseeende statsbidrag åt elektriska länsföreningar
till deras allmänna verksamhet. Enligt samma beslut Iiade grunder
för bidragstilldelningen fastställts att tillämpas intill den 1 juli 1948. Enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 17 juni 1948 skola samma grunder tillämpas
t. v. under budgetåret 1948/49.
_ Under tiden den 21 november 1947—21 november 1948 har beredningen
nallit 23 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtande i 290 ärenden
rörande ciektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande förhållanden.
32 ärenden ha bordlagts på grund av höga specifika anläggningskostnader.
* ö
13. Utredning rörande skogs va r dslags t tf in ingen in. m. (1948: I 17;
1947: I 17; 1948: I 25).
Genom beslut den 5 juni 1942 bär Kungl. Maj :t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. in. Samtidigt bär Kungl. Maj:t förordnat, att de arbetsuppgifter,
som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle sedan denna avslutat''1 den inom
utredningen pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter
på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943:1 Jo 16).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 november 1944 och den
4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning
av vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande
frågor
dels såsom särskild utredningsman:
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;
dels såsom särskilda sakkunniga:
Boberg, S„ försäljningschef;
Edström, Th. G. F„ direktör;
Englund, A., ombudsman;
Hellström, A., disponent;
Herlitz, N. A., direktör;
Jonsson, L. ,T„ skogsarbetare, led. av II kamm.;
Magnusson, M., disponent;
Nordquist, M., jägmästare;
Strömbäck, C., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Winbladh, A. Th., jägmästare.
Av skogsstyrelsen tillkallade alt såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:
Ahnlund, Ih, disponent;
Bäcklund, O., jägmästare;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
203
Djurberg, G., disponent; I JO! 15
Nordquist, M., jägmästare;
Ålund, H„ forstmästare.
Lokal: Skogsstyrelsen; tel. 23 36 60.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 17.
Den fortsatta utredningen under år 1948 har omfattat de avsnitt, som
avser åstadkommande av enhetliga föreskrifter för mätning av massaved i
fast mått och sågtimmer av barrträd.
Utredningsarbetet för åstadkommande av enhetliga mätningsregler löi
massaved i fast mått har under år 1948 avslutats. Sådana regler ha den 25
september 1948 fastställts av skogstyrelsen att gälla från och med den lo
maj 1949. Utredningen påvisade bland annat angelägenheten av en overarbetning
av mätningsinstruktionen för massaved i travat mått. Etter en
specialundersökning genom styrelsens försorg kunde ny sådan instruktion
utfärdas, att gälla från och med den 15 oktober 1948.
Förslag till mätningsregler för sågtimmer av barrträd har numera avgivits
av de av skogsstyrelsen förordnade experterna i virkesmätningsfrågor.
Yttranden över förslaget ha infordrats till den 1 februari 1949.
14. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. (1946: I JO,
1947: I 20; 1948: I 27).
Tillkallad enligt beslut av Kungl. Maj :t den 28 januari 1944 att enligt
föredragande statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och
avgiva förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna m. m..
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Angående utredningsmannens uppdrag, se 1945: I Jo 27.
Utredningsmannen har under år 1948 avgivit ett stort antal utlåtanden,
delvis av avsevärd omfattning, i ärenden som överlämnats till honom. Tilllika
ha yttranden m. in. i särskilda lappväsendet berörande frågor efter därom
gjord framställning lämnats olika myndigheter och enskilda. Till vidare
behandling föreligga några från jordbruksdepartementet översända
ärenden.
Arbetet för uppdraget har under år 1948 pågått i 11 månader.
15. Kommittén för maskinell täckdikning (1946: T 23: 1947: I 21;
1948: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):
Berglund, N. H. ingenjör, ordförande:
Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent;
Moberg, H. A:son, direktör.
204
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 15 Experter:
Weibull, N. R. M., civilingenjör;
Andersson, E. Y., agronom;
Norrgård, A., jordbrukskonsulent.
Sekreterare:
Larsen, H. R., agronom.
Lokal: Jordbrukstekniska institutet; tel. Uppsala 250 80.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 32.
Kommittén har under år 1948 hållit ett sammanträde. De under föregående
år påbörjade försöken i stor skala med en amerikansk täckdikmngsmaskin
ha under året fortsatt. Även Övriga täckdikningsmaskiner
mom landet ha studerats i arbete.
På kommitténs uppdrag ha direktör H. A:son Moberg, lantbrukskonsulent
E. Almlof och civilingenjör S. Persson företagit en studieresa till England.
Bearbetningen av de erhållna försöksresultaten har påbörjats och kommer
att fortsätta under vintern 1948/49.
Kommittén beräknar att kunna avgiva sitt betänkande i mitten av år
1949.
16. Utredning rörande yrkesutbildning inom jordbruket och skogshanteringen
(1946: I 29; 1947: I 25; 1948: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 7 december 1945
samt den 14 februari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1945):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Arnegren, O. A. P:son, byråchef;
Eklundh, B. E. H., förvaltare;
Held, G., ombudsman;
Mattsson-Mårn, L. H., docent;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Winroth, Ch., förbundsordförande.
Sekreterare:
Söderqvist, C. G. F„ byrådirektör.
Lokal: Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 29 och 1948: I Jo 29.
Under år 1948 intill den 1 december ha de sakkunniga sammanträtt in
pleno under 16 dagar. Särskilda delegationer för yrkesundervisningen inom
jordbrukets och skogsbrukets områden ha under samma tid sammanträtt
4 dagar.
De sakkunniga ha den 12 november 1948 avgivit betänkande angående
yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering, varmed det ursprungliga
utredningsuppdraget slutförts.
Kvarstående uppdrag (se 1948: I Jo 29) beräkna de sakkunniga kunna
slutföra under första halvåret 1949.
205
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
17. 1946 års tryckeriutredning (1947: I 28; 1948: I 31). I Jo: 19
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Hernlund, C. A. V., överdirektör;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Murray, G. A., byråchef;
Sandberg, A. G. N„ f. d. byråchef;
Thunborg, T. F., statssekreterare;
Att såsom expert biträda de sakkunniga med vissa utredningsuppdrag
har tillkallats:
Lindholm, G. A., tryckeriintendent.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., kanslichef.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60 (sekr. 10 55 91).
Under år 1947 har utredningen hållit fyra sammanträden.
I skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 9 januari 1948
har utredningen redovisat resultatet av dittills utfört arbete och på anförda
skäl ifrågasatt, om ej med utredningsuppdragets fullföljande tillsvidare
borde anstå. Utredningens arbete har därefter vilat.
18. Utredning rörande indragning av ströängar ä kronomark ovan odhngs
gränsen
inom Norrbottens län, in. in. (1947: I 29; 1948: I 32).
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län in. in.:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 1146 99.
Utredningsmannen har under år 1948 fortsatt tidigare påbörjat arbete på
det blivande betänkandet. Underhandlingar ha i visst fall avslutats rörande
överlåtelse till lappmarksallmänning av kronans därå belägna ströängar.
Utredningsarbetet kommer att slutföras under år 1949.
19. Utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbru
kets
arbetskostnader m. in. (1947: I 34; 1948: I 33).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1946 att
verkställa utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader jämte de spörsmål, som äga samband därmed:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, A., sekreterare;
Cederwall, G. F. E., fil. lic.;
206
Pdksdagsberättelsen.
I Jo: 19 Meiclner, R„ fil. kand.;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Experter vid vissa undersökningar:
Svärdström, K. F., docent;
Holmström, S. J. R., agron. Itc.;
Lemne, L., fil. d:r.
Sekreterare:
Olsson, K. H., t. f. expeditionschef.
Biträdande sekreterare:
Swedborg, E. H., aktuarie.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. Livsmedelskommissionen.
De sakkunniga ha under år 1948 intill den 1 december hållit 25 sammanträden.
De av de sakkunniga med anlitande av experter hittills utförda undersökningarna
ha avsett jordbrukets kostnader för maskiner och redskap,
ekonomibyggnader och grundförbättringar ävensom arbetskostnaderna samt
jordbrukets inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar. Undersökningsresultaten
ha utnyttjats vid uppgörandet av jordbrukets inkomst- och kostnadskalkyl
för år 1948/49.
De pågående utredningsarbetena gälla kostnaderna för el-kraft samt
räntekostnaderna.
De sakkunniga beräkna att ha slutfört sitt utredningsuppdrag i början
av år 1949.
20. Naturskijddsutredningen (1947: I 39; 1948: I 35).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946
för att verkställa utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. d:r, sekreterare i svenska naturskyddsföreningen;
Florin, C. R., professor;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindström, S. A., arkitekt;
Nilsson, G. H., överdirektör;
Westman, K. J. A., byråchef.
Sekreterare:
Spens, E. W., greve, hovrättsassessor.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. Livsmedelskommissionen (sekreteraren).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 39.
I anledning av remisser har utredningen avgivit yttrande över motionen
angående Tännforsens och andra större vattenfalls avsättande såsom nationalparker.
Utredningen, vars arbete under år 1948 huvudsakligen i besparingssyfte
pågått endast omkring 6 månader, har därunder sammanträtt 6 dagar.
Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under år 1949.
207
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
21. Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden inom Västerbottens I »IOI 23
och Norrbottens län (1947: I 40; 1948: I 36).
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker (jfr 1948: I Jo 2):
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Arbetet å betänkande i ämnet har under år 1948 fullföljts och väntas
bliva avslutat under år 1949.
22. Utredning om ny lagstiftning angående häradsallmänningar och allmån
ningsskogar
i Norrland och Dalarna m. in. (1948:1 38).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1947)
dels såsom utredningsman:
Fallenius, B. A., landshövding;
dels ock såsom sakkunniga afl med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:
Andersson, S„ ordförande i Älvdalens besparingsskog;
Berglund, H., forstmästare;
Carlsen, C. G., läns jägmästare;
Ekman, S., jägmästare;
Johansson, E., hemmansägare;
Wigelius, A., jägmästare.
Sekreterare:
Bäcker, E. Å., t. f. assessor.
Lokal: Drottninggatan 89; tel. 30 02 43.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I Jo 38.
Under år 1948 intill den 15 november ha utredningsmannen och de sakkunniga
hållit 4 sammanträden om tillhopa 5 sammanträdesdagar.
Utredningen har företagit resor i Norrland och Dalarna för överläggningar
med delägarna i allmänningsskogarna därstädes, varjämte överläggningar
hållits i Stockholm med Sveriges häradsallmänningsförbund.
Utredningen har den 28 oktober 1948 avgivit stencilerat betänkande med
förslag till ny lagstiftning angående häradsallmänningar och allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna. Frågan om beskattningen av häradsallmänningarna
och allmänningsskogarna har däremot icke kunnat upptagas till
prövning utan har uppskjutits till dess verkningarna av den nya skattelagstiftningen
kommit till synes vid 1949 års taxeringar.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
23. Utredning rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploatering av Fjärås Bräcka (1948:139).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):
208
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 03 Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. d:r;
Lindström, S. A., arkitekt.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland; tei. Sundsvall 572 50.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948; I Jo 39.
Den 13 maj 1948 avgav utredningen betänkande med förslag angående
förvärv till kronan av det Gåsevadholms fideikommiss tillhörande området
av Fjärås Bräcka, som av fideikommisset enligt köpekontrakt den 9 november
1946 sålts till Aktiebolaget Fjäråssand.
1 huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag framlade Kungl.
Maj :t i proposition nr 280 till 1948 års riksdag förslag därom, att riksdagen
skulle medgiva att staten förvärvade aktierna i bolaget samt anvisa för detta
ändamål erforderliga belopp, fördelade på två anslag.
Vid ärendets föredragning i statsrådet vid anmälan av nämnda proposition
anförde chefen för jordbruksdepartementet, att han förväntade, att utredningen,
sedan förevarande del av dess uppdrag nu slutförts, verkställde
närmare utredning angående spörsmålet, huruvida med hänsyn till naturskvddsintressena
en viss exploatering av Fjärås Bräcka vore möjlig, samt, om
så skulle vara fallet, hur eu lämplig avgränsning kunde ske mellan skyddsområden
och exploateringsområden. Denna utredning borde avse hräckan i dess
helhet och bland annat innefatta överenskommelse med järnvägsstyrelsen
och vägförvaltningen om dessa myndigheters grusuttag ur åsen.
Riksdagen biföll propositionen. 1 sitt av riksdagen godkända utlåtande i
äiendet uttalade jordbruksutskottet (uti. nr 67) att det ena av de anvisade
anslagen, vilket avsåg ett belopp av 250 000 kronor, torde få disponeras även
för undersökningar av grusförekomsten i bräckan och möjligheten att utvinna
grus utan äventyrande av naturskyddssynpunkterna in. in.
Efter framställning av utredningen i skrivelse den 7 september 1948 bemyndigade
Kungl. Maj:t den 8 oktober 1948 utredningen att för en kostnad
av högst 50 000 kronor låta verkställa vissa markundersökningar av
Fjäias Bräcka i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat
förslag. Utredningen bär med anledning härav låtit igångsätta sådana undersökningar.
Arbetet står under ledning av fil. d:r C.-G. Wenner.
Sedan Kungl. Maj:t med anledning av framställning från utredningen den
25 oktober 1948 medgivit, att undersökningarna finge omfatta jämväl undersökningar
av arkeologisk art, har utredningen överenskommit med riksantikvarieämbetet,
att sistnämnda undersökningar skulle utföras genom ämbetets
försorg, jämsides med de geologiska, för en kostnad av högst 5 000
kronor.
Utredningen har under år 1948 haft 17 sammanträdesdagar, därav 2 i
Fjärås.
Utredningens arbete torde kunna avslutas tidigast hösten 1949.
209
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
24. Utredning rörande gemensam styrelse för veterinärhögskolan och statens l Jo! 25
veterinärmedicinska anstalt in. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 december 1947 att verkställa
utredning angående möjligheterna att åstadkomma gemensam styrelse
för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt samt i
samband därmed undersöka huruvida nämnda institutioners administration
i övrigt kan samordnas:
Bouveng, G. A. O. N., överdirektör.
Sekreterare:
Jobson, K. R. G., sekreterare.
I Kungl. Maj :ts beslut har erinrats om vissa uttalanden, som i 1946 års högskoleutrednings
betänkande med förslag angående utbyggnad av lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947:67) gjorts rörande ordnandet
av undervisningen inom vissa delar av veterinärmedicinen genom ett intimare
samarbete mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första hälften av ar 1949.
25. Fiskeriutbildningskommittén
Tillkallade enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av fiskeritjänstemäns
och fiskares yrkesutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj
1948):
Skoglund, Gösta T., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Andersson, Arvid, fiskare;
Sjögren, S. J., fil. d:r;
Utbult, K. Birger, affärsföreståndare, led. av II kamm.;
Zettergren, W., fiskerilconsulent.
Expert för lönefrågor:
Lane, Sören, förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. Kanslihuset 1567.
Direktiven för utredningen framgå av föredragande statsrådets anförande
till statsrådsprotokollet vid utverkande av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha erinrat om de förslag; som avgivits av lantbruksstyrelsen den
20 mars 1946 angående länsfiskeritjänstemännens utbildning och den 18
januari 1947 angående fiskets yrkesutbildningsfrågor, anförde föredragande
statsrådet bland annat följande.
Med tanke på såväl de i vissa remissyttranden framställda erimingarna
mot lantbruksstyrelsens förslag som andra omständigheter torde ytterligare
utredning vara erforderlig för ett slutligt ställningstagande till förevarande
frågor.
14 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
210
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 25 Det torde sålunda vara önskvärt att få till stånd en närmare prövning av
både fiskarenas och fiskeritjänstemännens yrkesutbildning med beaktande
av hur motsvarande utbildning på andra näringsområden är ordnad. I samband
härmed synes det även angeläget att så långt det låter sig göra redan
nu söka samordna organisationen av utbildningen på förevarande yrkesområde
med de reformer av de allmänna undervisningsanstalterna, yrkesskolorna
och folkhögskolorna, som äro under utarbetande inom skolkommissionen.
Vidare synes en samordning av å ena sidan yrkesutbildningen för fiskare
och å andra sidan utbildningen av fiskeritjänstemän böra övervägas. I detta
avseende torde särskilt böra beaktas möjligheterna att bereda personer från
den yrkesutövande fiskarbefolkningen nya vägar att erhålla kompetens till
tjänster, där de genom sin yrkeserfarenhet i förening med erhållen praktisk
och teoretisk skolning kunna göra insatser inom fiskerinäringens område.
Det torde härvid böra erinras om att i 1948 års statsverksproposition
liksom även i propositionen till 1948 års riksdag, nr 49, angående inrättande
av en fiskeristyrelse m. m. frågan om länsfiskeritjänstemännens lönereglering
lämnats öppen. För ett slutligt ställningstagande till denna fråga
torde därför en utredning böra ske om de krav, som kunna ställas på dessa
tjänstemän i utbildningshänseende. Utredningen synes därför böra upptaga
sistnämnda fråga och bland annat från denna utgångspunkt överväga
fiskeritjänstemännens lönefråga.
Såsom framgått av remissyttrandena torde det även vara motiverat att
genom en ytterligare utredning överväga olika alternativ med erforderliga
kostnadsberäkningar för den lämpliga förläggningen av här berörda undervisningsanstalter.
Spörsmålet om i vilken utsträckning denna verksamhet
bör drivas av staten eller andra huvudmän torde också tarva förnyat övervägande.
I detta samband bör också uppmärksammas lämpligheten av att
inordna den av svenska lax- och laxöringsföreningen drivna utbildningsverksamheten
i den statliga eller statsunderstödda fiskeriundervisningen.
Såväl i fråga om undervisningsplaner som i fråga om undervisningsanstalternas
förläggning bör utredningen beakta fiskerinäringens betydelse i
olika landsdelar och tillse, att en lämplig avvägning sker mellan å ena sidan
havs- och kustfiskets och andra sidan insjöfiskets intressen och behov.
Kommittén har under år 1948 intill den 1 december hållit 2 sammanträden
om tillhopa 3 sammanträdesdagar. Kommittén har vidare besökt fiskeriskolorna
i Aneboda och Håstad samt undersöknings- och försöksanstalten
å Drottningholm.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
26. Lantungdomskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1948):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
211
Agerberg, N., sekreterare hos hushållningssällskapet i Jämtlands län; I Jo; 26
Eliasson, L., förbundssekreterare;
Gustafsson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jonsson, E., lantbrukare, ordförande i jordbrukareungdomens förbund.
Sekreterare:
Kämpe, Y., redaktör.
Lokal: Sveriges lantbruksförbund, Klara Östra Kyrkogata 12, Stockholm;
tel. Lantbruksförbundet eller 15 43 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Utredningen bör i första hand avse frågan om organisationen för den
statsunderstödda klubbverksamheten bland jordbrukarungdom. Härvid bör
undersökas, hur en lämplig avvägning kan ske mellan hushållningssällskapens
och enskilda sammanslutningars uppgifter på ifrågavarande område,
samt huruvida såsom hittills jordbrukareungdomens förbund bör utgöra
det föreningsorganisatoriska underlaget för verksamheten eller statsunderstöd
för detta ändamål även bör kunna utgå till andra sammanslutningar.
Vid övervägandet av de föreningsorganisatoriska spörsmålen bör utredningen
beakta, under vilka förhållanden verksamheten kan giva det bästa
utbytet för deltagarna och lättast bliva tillgänglig för landsbygdsungdom
inom olika samhällsgrupper. Både som fritidssysselsättning och som en
form av yrkesutbildning synes nämligen klubbverksamheten ha en stor
uppgift att fylla även bland annan ungdom än den, som tillhör de självständiga
jordbrukar grupperna. Särskilt torde lantarbetarhemmens ungdom
böra beredas tillfälle att deltaga i verksamheten.
Då å ena sidan klubbverksamhetens ledarpersonal i icke obetydlig utsträckning
utgöres av lärare vid lantbrukets undervisningsanstalter och å
andra sidan den i verksamheten deltagande ungdomen ofta söker fortsatt
utbildning vid jordbruksskolor av olika slag, torde möjligheterna att anknyta
klubbverksamheten till den egentliga yrkesundervisningen inom jordbruket
böra prövas. I detta sammanhang bör utredningen uppmärksamma
de förslag i ämnet, vilka torde komma att framläggas av de sakkunniga för
yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering. Även lämpligheten att
samordna klubbverksamheten med den yrkesbetonade undervisning, som
redan nu kan förekomma i folkskolan eller som planeras av skolkommissionen,
torde förtjäna att beaktas.
Över huvud taget torde i detta sammanhang anledning finnas att utöver
de rent organisatoriska spörsmålen även behandla frågan om, hur den
övervägande praktiskt inriktade klubbverksamheten bäst kan utbyggas med
teoretiska studier. Härvid torde jämväl en förening av klubbverksamhet med
studiecirkelarbete kunna tänkas, särskilt i fråga om ungdomar i något högre
ålder.
Såsom förut nämnts har i lantbruksstyrelsens utredning angående hushållningssällskapens
omorganisation förutsatts, att ungdomsverksamheten
212
Riksdagsberättelsen.
I JO: 26 i lanthushållning skulle avse åldrarna 12—16 år. Bland annat med tanke
på en samordning av den praktiska verksamheten med teoretiska studier
kan utredningen få skäl att överväga, om icke särskilt den övre åldersgränsen
satts för lågt.
Klubbverksamhetens fortsatta bedrivande och utveckling torde i allt större
omfattning bliva beroende av statsunderstöd. Utredningen bör därför pröva
efter vilka grunder statsbidrag bör utgå för undervisnings- och upplysningsverksamhet
av ifrågavarande slag. I samband därmed bör utredningen vidare
framlägga förslag om behovet av tjänstemän och annan personal av
olika kategorier för verksamhetens ledning och övervakning samt undersöka
hur denna personal lämpligen kan rekryteras och vilken anställningsform,
som bör ifrågakomma för olika uppgifter.
Kommittén har t. o. m. den 30 november 1948 haft 20 sammanträdesdagar.
Därjämte har kommittén eller ledamöter av kommittén jämte sekreteraren
företagit studieresor till Finland och inom riket i Norrbottens, Upplands,
Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands län.
Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under år 1949.
27. Utredning rörande avhorning av tjurkalvar.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande avhorning av tjurkalvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1948):
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Johansson, A., förbundsordförande;
Lagerlöf, N. P., professor;
Schale, S. H., kapten;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hessel, N. O., förste byråagronom.
Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel. 23 46 20.
Direktiven för utredningsarbetet framgå av dåvarande chefens för jordbruksdepartementet
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha erinrat om att ett stort antal allvarliga olyckor årligen
inträffa genom stängning av nötkreatur, anförde departementschefen bland
annat följande.
Det synes angeläget, att åtgärder vidtagas för att minska denna olycksfallsrisk.
För detta ändamål torde man i första hand böra söka att mera
allmänt få till stånd avhorning av tjurkalvar. Framställning om åtgärder
i detta syfte ha även gjorts i en den 25 oktober 1945 dagtecknad skrivelse
från riksförbundet landsbygdens folk.
I en promemoria i ärendet, vilken utarbetats inom jordbruksdepartementet
sedan yttranden inhämtats över nyssnämnda skrivelse, ha två olika sätt
att vinna det angivna syftet ansetts böra övervägas. Det ena är att göra avhorning
av tjurkalvar obligatorisk och det andra är att föreskriva, att endast
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 213
tjur som avhornats eller tillhör kullig ras skall få införas i riksstambok. J Joj 28
Några utformade förslag ha emellertid ej framlagts i promemorian och i de
remissyttranden, som avgivits över densamma, ha mycket delade meningar
i frågan uttalats.
Det synes under dessa förhållanden önskvärt, att en särskild utredning
sker rörande de åtgärder, som från statsmakternas sida lämpligen böra vidtagas
för att få till stånd en mera allmän avhorning av tjurkalvar.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit ett sammanträde. Kommittén
har under året påbörjat en undersökning rörande omfattningen av
de olyckor, som förorsakats genom stängning av nötkreatur. Undersökningar
ha vidare upptagits rörande olika metoder för avhorning av kalvar.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1949.
28. 1948 års kronolågenhetsutredning.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 juli 1948):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Alm, M. F., byråchef;
Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;
Olsson, Albin, kronotorpare.
Expert, tillika sekreterare:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Lokal: Riddargatan 12; tel. 61 53 99.
Departementschefen har i anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet
av förenämnda bemyndigande, angivit följande direktiv för utredningen.
Enligt kungörelsen den 17 juni 1943 (SFS nr 532; ändr. se SFS nr 653/
1945) angående upplåtelse av kronotorp kan innehavare av kolonat, skogstorp,
odlingslägenhet eller kronotorp med äldre kontrakt få lägenheten upplåten
efter de förmånligare nya bestämmelserna, om lägenhetsinnehavaren
sä önskar och domänstyrelsen ej finner hinder möta däremot. Från kronolägenhetsinnehavarnas
sida synes man vilja göra gällande, att detta stadgande
borde tillämpas så, att som regel varje lägenhetsinnehavare med äldre
kontrakt borde få upplåtelsen ändrad i enlighet med 1943 års bestämmelser,
om han skulle önska detta. Denna syn på frågan torde icke utan vidare
kunna godtagas. Den omfattning, vari de äldre lägenheternas uppehållande
bör stödjas genom övergång till förmånligare kontrakt, torde nämligen såväl
i lägenhetsinnehavarnas eget intresse som ur det allmännas synpunkt
få övervägas med beaktande av utvecklingen inom skogsbruket och jordbruket.
Å ena sidan får sålunda hänsyn tagas till lägenhetsinnehavarnas
möjligheter att erhålla skogsarbete på ett icke alltför stort avstånd från
hemmet, och å andra sidan torde kronolägenheternas rationaliseringsbehov
2J-4 Riksdagsberättelsen.
I JO! 28 ur jordbruk ssynpunkt behöva beaktas i många fall, då det är fråga om en
kronolägenhet bör upprätthållas i fortsättningen eller icke. Det svnes dock
önskvärt att få till stånd en utredning om möjligheterna att uppdraga närmare
riktlinjer för tillämpningen av bestämmelserna om övergång från
äldre till nyare upplåtelsevillkor. I samband med denna utredning torde
möjligen även anledning finnas att ånyo pröva nuvarande upplåtelsevillkor
med avseende på lägenhetsinnehavarnas arbetsskyldighet i kronoparkerna.
Bland annat med hänsyn till de rationaliseringssynpunkter, som i det fölegående
lagts pa frågan om upplåtelser av kronolägenheter, synes det vidare
vara anledning att i detta sammanhang göra en översyn av villkoren
för ersättning från kronan vid avträde av sådan lägenhet. Utredningen av
frågan under vilka förhållanden och efter vilka grunder kronan bör lämna
ersättning, då innehavare av kronolägenhet önskar avträda lägenheten, bör
i första hand avse spörsmålet hur olika kategorier av kronolägenhetsinnehavare
kunna beredas lika möjligheter att erhålla ersättning för nedlagt
arbete. Vidare har utredningen att taga ställning till frågan hur sådan ersättning
bör beräknas. Härvid gäller särskilt att tillse att här berörda kategorier
kunna tillgodogöra sig jordbruks- och bostadsbidrag på lika förmånliga
villkor som ägare och arrendatorer av fastigheter i enskild ägo. Vid bedömandet
av dessa frågor torde även sociala skälighetshänsyn böra beaktas,
detta icke minst med tanke på det pionjärarbete som många, särskilt av de
äldre innehavarna av sådana lägenheter nedlagt för kolonisationen av landets
norra delar.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december hållit 5 sammanträden.
Utiedningen har ansett sig med förtur böra behandla frågan om åtgärder
för istandsättande av sadana kronolägenheter, varå 1943 års kungörelse ej
blir tillämplig. Förslag i detta ämne avlämnades under december 1948.
Beträffande övriga delar av utredningsuppdraget har utredningen endast
haft vissa förberedande överläggningar.
29. Utredning rörande organisationen av den prisreglerande verksamheten
på jordbrukets område m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juli 1948).
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande i statens livsmedelskommission,
ordförande;
Norberg, R. E., statskommissarie;
Cronmark, J. E. H., byråchef.
Expert:
Lindman, K. S. S., förste aktuarie.
Sekreterare:
Ekström, P. E., sekreterare.
215
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
Lokal: Ordföranden och sekreteraren: Statens livsmedelskommission, £ Jo: 29
Artillerigatan 42, Stockholm 5; tel. namnanrop: Livsmedelskommissionen.
Direktiven för utredningen framgå av nuvarande departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Till en början redogjorde
departementschefen därvid för vissa i proposition nr 75 till 1947
års riksdag angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken behandlade
principspörsmål rörande organisationen av den prisreglerande
verksamheten på jordbrukets område. Av redogörelsen framgick bland annat,
att i propositionen uttalats, att den prisreglerande verksamheten på
jordbrukets område borde handhavas av ett särskilt organ, kallat statens
jordbruksnämnd, samt att jordbruksnämnden borde bildas genom en omorganisation
av statens livsmedelskommission vid den tid, då kommissionen
helt eller åtminstone i huvudsak avvecklat sin av krisförhållandena föranledda
regleringsverksamhet i fråga om livsmedelsförsörjningen.
Departementschefen erinrade därefter dels om att vad i propositionen anförts
rörande organisationen av den prisreglerande verksamheten på jordbrukets
område lämnats utan erinran av riksdagen och dels om det av
1948 års riksdag fattade beslutet av innebörd, att den prisreglerande verksamheten
på fiskets område skall omhänderhavas av det organ som handhar
motsvarande verksamhet på jordbrukets område.
Departementschefen anförde slutligen bland annat följande.
Av kända anledningar har det ännu icke varit möjligt att i någon större
omfattning avveckla livsmedelskommissionens av krisförhållandena föranledda
regleringsverksamhet, och det är ej heller möjligt att med säkerhet
förutse, när denna avveckling kan ske. Det är emellertid av flera skäl önskvärt
att den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område utan alltför
stort dröjsmål skall erhålla den fastare organisation, som avsågs med
det av 1947 års riksdag fattade principbeslutet. Det må i detta hänseende
allenast erinras om att den av statsmakterna beslutade organisationen för
rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område kommer att träda i
kraft den 1 juli 1948 och att det med hänsyn till det nära samband, som
i ett flertal viktiga frågor föreligger mellan sagda verksamhet och den prisreglerande
verksamheten, är önskvärt, att även organet för sistnämnda verksamhet
skall erhålla den avsedda utformningen.
Under sådana förhållanden synes det befogat att till övervägande upptaga
frågan, om ej den av 1947 års riksdag i princip beslutade organisationen
av den prisreglerande verksamheten bör genomföras, oaktat de av krisförhållandena
föranledda arbetsuppgifterna för livsmedelskommissionen
ännu ej kunnat avvecklas. För bedömandet härav erfordras emellertid en
närmare utredning.
Utredningen bör i första hand avse frågan om den lämpliga tidpunkten
för genomförandet av sagda organisation. Skulle fördelarna med att utan
ytterligare dröjsmål genomföra organisationen befinnas överväga de nackdelar,
som kunna vara förknippade härmed, bör, med utgångspunkt från
de allmänna riktlinjer som godkänts av riksdagen, ett mera preciserat för
-
216
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 29 »lag utarbetas rörande jordbruksnämndens organisation. Utredningen bör sålunda
i dylikt fall avse att närmare klargöra jordbruksnämndens arbetsuppgifter,
befogenheter och personalbehov under normala förhållanden, ävensom
innefatta förslag rörande den erforderliga personalens omfattning, sammansättning
och anställningsförhållanden. Vad personalen angår bör det givetvis
förutsättas att jordbruksnämnden, så länge de av krisförhållandena
föranledda extraordinära arbetsuppgifterna kvarstå, bör till sitt förfogande
ha extra personal i erforderlig omfattning för bestridande av dessa arbetsuppgifter.
Utredningen bör även beakta de problem, som i övrigt kunna
uppkomma vid ett genomförande av organisationen, innan sagda extraordinära
verksamhet avvecklats.
De sakkunniga ha intill den 20 november 1948 sammanträtt 9 gånger.
Utredningsarbetet har huvudsakligen varit inriktat på insamling och bearbetning
av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning
och bearbetning av de för utredningen grundläggande frågorna.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1949.
Handelsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1948.
1. Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln (1947:
I 34; 1948: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946
för att verkställa utredning rörande en för efterkrigsförhållandena lämpad
organisation av den statliga eller statsunderstödda verksamheten för främjande
av svensk export och import samt därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Petri, B., expeditionschef, ordförande;
Croneborg, A. H. F, utrikesråd;
Fredlund, G., direktör;
Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;
Kördel, E., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t.f. kommerseråd;
Mörck, H., direktör;
Sjöman, E. advokat;
Wetter, E., konteramiral, f. d. riksdagsman;
Vinell, K. T., handelsråd.
Sekreterare:
Stenberg, H., t.f. assessor.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 34.
Utredningen har den 20 maj 1948 avgivit betänkande rörande vissa utrikeshandelsfrämjande
åtgärder (SOU 1948: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
217
2. 1946 års oljeledningsutredning (1947: I 35; 1948: I 21). 1 H; 4
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning rörande de ekonomiska och tekniska förutsättningarna
för byggandet av en oljeledning från västkusten till hamn vid Östersjön
eller Mälaren och därmed förknippade spörsmål samt att utforma de
förslag, till vilka denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 november 1946):
Kock, Karin, statsråd.
Sakkunniga:
Lindahl, H. advokat;
Bergh, G., överstelöjtnant;
Lindquist, E., major;
Dellborg, E., hamndirektör;
af Klintberg, R., f. d. assessor, tillika sekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 35.
Utredningen har den 10 april 1948 avgivit betänkande rörande de ekonomiska
och tekniska förutsättningarna för byggandet av en oljeledning
från Västkusten till hamn vid Östersjön eller Mälaren (icke tryckt).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1947 års sjömanspensionsutredning (1948: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juli 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1947):
Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman, ordförande;
Baeckström, K. F., ombudsman vid sjömanshuset i Göteborg;
Johansson, B., ombudsman i Sveriges segelfartygsförening;
Lindberg, C. A. E., ombudsman i svenska sjöfolksförbundet, led. av II
kamm.;
Reuterskiöld, H. F., direktör i Sveriges redareförening.
Sekreterare:
Tofft, K., direktör i handelsflottans pensionsanstalt.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1948: I H 28.
Utredningen har den 17 januari 1948 avgivit betänkande angående förbättrad
pensionering för sjömän (icke tryckt).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 194-7 års handelshögskoleutredning.
Förordnad av Kungl. Maj :t den 29 augusti 1947 att biträda vid handläggningen
av frågor rörande handelshögskolornas organisation och arbetsuppgifter:
Dahlman,
J. A. G., justitieråd.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.
21° Riksdagsberättelsen.
I H: 4 Utredningsmannen har den 15 juni 1948 avgivit betänkande i ämnet (icke
tryckt).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Export- och importberedningen (1948: I 29).
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 september 1947 för att utarbeta förslag
till riktlinjer för den fortsatta exporten och importen:
Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, vice ordförande;
Böök, K. E., riksbankschef;
Lundberg, E. F., professor;
Magnusson, H. T., vice riksbankschef;
Ståhle, A. N. O. K., f. d. envoyé, direktör.
Beredningen har den 11 december 1947 överlämnat en promemoria i
ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande fartygsinspektörernas lönesiällning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juli 1948 att utreda
fartygsinspektörernas löneställning:
Kull, B., förste byråsekreterare.
Utredningsmannen har den 12 november 1948 avgivit betänkande i ämnet
(icke tryckt).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning med anledning av skrivelse från Organisation för European
Economic Cooperation (O. E. E. C.).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 augusti 1948 att
verkställa sådan utredning som erfordrades i anledning av skrivelse den 3
augusti 1948 från Organisation for European Economic Cooperation (O. E.
E. C.):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Lundberg, A. S., statssekreterare;
Cederwall, G., fil. lic.
Utredningen har den 2 oktober 1948 avgivit en promemoria, benämnd
Svenskt långtidsprogram 1947—1952/53 (SOU 1948: 45).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
8. Exportkreditnämnden (1946: I 5; 1947: I 14; 1948: I 7).
Nämnden tillsattes av Kungl. Maj :t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (SFS nr 214), vilken senast
219
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
genom kungörelsen den 2 april 1948 (SFS nr 157) erhållit fortsatt giltighet I
till och med den 30 juni 1951.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1948.
a) ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Böök, K. E., riksbankschef, vice ordförande;
Petri, B. A. W., expeditionschef;
Lilja, C. B., bankdirektör;
Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Forsman,
K. H. G., verkst. direktör i svenska lantmännens riksförbund;
Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i aktiebolaget industr
ilcredit;
b) suppleanter:
de Besche, H. W. A., direktör i statens handelskommission;
Holmgren, H. K. H., t. f. statssekreterare;
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg,
G. A., verkst. direktör i Sveriges slakteriförbund.
Under år 1948 ha tjänstgjort såsom verkställande direktör ledamoten i
nämnden B. R. Frick och som sekreterare förste kammarskrivaren i Sveriges
riksbank Ä. G. V. Zander. I nämndens kansli ha därutöver varit
anställda 6 personer.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 58 30.
Nämnden har i regel sammanträtt minst två gånger i månaden.
Beträffande den av 1948 års riksdag begärda årliga redovisningen över
användningen av de av nämnden omhänderhavda medlen (statsutskottets
uti. nr 31) hänvisas till följande redogörelse.
Exportkreditnämndens verksamhet under budgetåret 1947/48 m. m.
Utfärdade garantiförbindelser.
Kreditbelopp. | Därav garan-terade belopp |
19 036 616: 92 | 11 422 089: 69 |
43 677 441: Öl | 32 937 091: 09 |
62 714 057: 93 | 44 359 180: 78 |
24 183 477: 18 | 15 962 866: 05 |
38 530 580: 75 | 28 396 314: 73 |
Per 7, 1947 gällande........................
Härtill komma:
under budgetåret utfärdade och utökade garantier
....................................
Härifrån avgå:
under budgetåret nedskrivna garantier ävensom
utgångna och nedbetalade garantier ..
Per 30/« 1948 gällande.......................
Riksdagsberättelsen.
I Hl 8 Beviljade ansökningar, för vilka garantiförbindelser vid respektive budgetårs
utgång ännu icke blivit utfärdade.
| Kreditbelopp | Därav garanterade belopp | ||
Per J/71947 bevilj ade |
| 5 388 437: 96 103603 809: 02 |
| 3 609 726: 67 52 955 101: 22 |
|
|
| ||
Härifrån avgå: | 4 804 413: 89 43 677 441: 01 | 108992 246: 98 | 3 271 750: 06 32 937 091:09 | 56 564 827: 89 |
b) under budgetåret | 48 481 854: 90 | 36 208 841: 15 | ||
| ||||
Per 30/6 1948 be-viljade .......... |
| 60 510 392: 08 |
| 20 355 986: 74 |
Under nämndens hi tillsvarande verksamhet ha garantier utfärdats för
krediter å tillhopa Kr. 800 989 442:77, varav det av staten garanterade beloppet
uppgått till Kr. 519 951 721: 70.
Det sålunda av staten övertagna betalningsansvaret har fördelat sig på
följande slag av gaiantier:
garantier i samband med inbetalningar till Kronen-Sonderkonto
II under svensk-tyska kreditavtalet av
december 1941 .................................. kronor 81 049 353: 78
andra specialgarantier i samband med leveranser till
Tyskland........................................ » 163 584 787: 69
garantier för andelar i finska skattkammarväxlar jämlikt
svensk-finska betalningsöverenskommelser.......... » 60 611 973:52
garantier för fabrikationsrisk........................ » 12 365 362: 50
garantier enligt 1947 års svensk-polska handelsavtal... » 23 430 984: 72
garantier av andra slag............................ »> 178 909 259: 49
Kronor 519 951 721: 70.
Under budgetåret 1947/48 ha garantier utställts för försäljningar till följande
länder: Holland, Polen, Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia,
Costa Bica, Cuba, Guatemala, Paraguay, Peru, Salvador och Uruguay.
De vid budgetårets utgång utelöpande garantierna fördela sig på nedanstående
länder:
Kreditbelopp Garantibelopp
Finland....................kronor 5 202 176: 04 kronor 3 165 422: 38
Holland.................... » 250 000: — » 187 500: —
Polen...................... » 29 921 237:81 » 22 815 928:50
Sovjetunionen.............. » 1 900 000: — » 1 425 000: —
Sydamerikanska stater...... » 1 257 166:90 » 802 463:85
Kronor 38 530 580: 75 Kronor 28 396 314: 73.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 221
Under budgetåret har nämnden, på grund av utebliven likvid för garantera- J J{; §
de finska skattkammarväxlar, i skadeersättningar utbetalat Kr. 4 872 703: 89.
För ifrågavarande utbetalningar liksom för tidigare gjorda utbetalningar å
Kr. 48 435 205: 69 för samma ändamål har nämnden erhållit ersättning från
riksgäldskontoret, som härför disponerat det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 under Fonden för kreditgivning till utlandet anvisade
investeringsanslaget till Reglering av vissa exportkreditgarantiåtaganden.
Det kan förväntas, att ytterligare i runt tal 3,2 miljoner kronor komma
att tagas i anspråk för skadeersättningar under garantier för finska skattkammarväxlar.
Under nämndens hittillsvarande verksamhet ha de utbetalade ersättningarna
i anledning av skadefall varit av följande omfattning:
Antal skade- fall | Garantiland | Utbetalade ersättningar Kr. | Åter influtna Kr. | Netto- utbetalning Kr. | Därav definitiv Kr. |
1 | Estland....... | 391: 87 | 391:87 | . | _ |
12 868 | Finland....... | 53 307 909: 58 | 53 307 909: 58 | — | „ - |
2 | Frankrike..... | 4 315: 58 | — | 4 315: 58 | 2 564: 79 |
1 | Island........ | 854: 33 | 854: 33 | — | — |
1 | Jugoslavien.... | 815: 76 | -— | 815:76 | ■— |
1 | Lettland...... | 13 156 753: 65 | 7 250 000: — | 5 906 753: 65 | 5 906 753: 65 |
26 | Polen......... | 1 404 039: 86 | 16 649: 12 | 1 387 390: 74 | 322: 79 |
10 | Rumänien..... | 71 071: 47 | 63 643: 46 | 7 428: 01 | 7 428: 01 |
4 | Sovj etunionen | 1 210 467: 64 |
| 1 210 467: 64 | 1 210 467: 64 |
2 | Spanien....... | 489: 53 | 445: 88 | 43: 65 | — |
61 | Turkiet....... | 447 667: 55 | 437 103: 23 | 10 564: 32 | 10 564: 32 |
1 | Algeriet....... | 571: 95 | — | 571: 95 | — |
1 | Palestina...... | 1 690: 59 | 1 690: 59 | — | — |
1 | Brittiska Indien | 3 157: 79 | 3 157: 79 | — | — |
1 | Brasilien...... | 1 695: 16 | 1 695: 16 | — | — |
2 | Colombia...... | 2 339: 70 | 2 339: 70 | — | — |
1 | Peru.......... | 1 236: 92 | — | 1 236: 92 | 1 236: 92 |
12 984 |
| 69 615 468: 93 | 61 085 880: 71 | 8 529 588:22(7 139 338: 12 |
Skillnaden mellan de netto utbetalade ersättningarna, Kr. 8 529 588:22,
och den definitiva förlusten, Kr. 7 139 338: 12, d. v. s. Kr. 1 390 250: 10 motsvaras
av på nämnden överlåtna fordringar, vilka nämnden äger att för
egen räkning söka indriva; i ett antal fall med ränta å nämndens utlägg.
Nämndens inkomster och utgifter under budgetåret samt tillgångar och
skulder per den 8% 1948 framgå av nedanstående vinst- och förlusträkning
samt balansräkning. Såsom tillgång ha därvid icke upptagits fordringar,
Rilcsdagsberättelsen.
i H: 8 vilka överlåtits på nämnden i samband med verkställda skaderegleringar.
Det redovisade överskottet representerar reserv för de förpliktelser som
nämnden iklätt sig.
Vinst- och Förlusträkning.
Inkomster. Kr.
Premier..................... 1 528 705: 81
Räntor...................... 42 625: 29
Utanordnade medel från
Riksgäldskontoret:
för verkställda inbetalningar
för
finska garantier 4 8"2 703: 89
förskott å utbetalningar.
..... 477 090:^12 5349794:34
6 921 125: 41
Utgifter. Kr.
Omkostnader................ 98 446: 87
Skadeersättningar,
finska.......... 4 872 703: 89
Reserv för skadeersättningar
...... 477 090: 42 5 349 794. 34
Årets överskott.............. 4 472 884: 23
6 921 125: 41
Balansräkningar.
Aktiva. Kr.
Postgiro I.................. 44 216: 02
t> III (konto för finska utbetalningar)
....... 477 090: 42
Riksbanken I............... 181 433: 12
» II ............... 1 285:—
Exportkreditfonden........... 5 746 518: 39
6 450 542: 95
Passiva. Kr.
Förskott från Riksgäldskontoret 477 090: 42
Innehållen källskatt.......... 1 285: —-
Behållning................... 5 972 167: 53
6 450 542: 95
9. Clearingnämnden (1946:16; 1947:115; 1948:18).
Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (SFS nr 464), den 28
juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (SFS nr 381), den 9 september 1940 om fullgörande av
betalningsskyldighet i förhållande till De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union (SFS nr 811) och den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till de till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
anslutna republikerna Lituaen, Lettland och Estland (SFS nr 375) ankommer
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad
på en av Kungl. Maj :t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).
Insti-uktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 28
augusti 1934 (SFS nr 465).
Clearingnämndens sammansättning under år 1948.
a) ledamöter:
Engzell, G., envoyé, ordförande;
Magnusson, H., vice riksbankschef;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
223
Brusewitz, S. I., direktör i firma Nordström & Thulin; I H: 10
Sauber, K., generalkonsul, verkst. direktör i aktiebolaget Rylander & Asplund;
Wallberg,
F., vice verkst. direktör i aktiebolaget svenska handelsbanken;
Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Douglas,
C. L., byråchef (fr. o. m. den 26 november 1948);
b) suppleanter:
Frick, B. R., verkst. direktör i exportkreditnämnden och i aktiebolaget
industrikredit;
Böök, K. E., riksbankschef;
Larsson, L, verkst. direktör i aktiebolaget The Swedish Trading Co;
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Utterström, C., direktör.
Jämlikt beslut av clearingnämnden utgöres nämndens arbetsutskott av
följande ledamöter: ordföranden samt herrar Magnusson, Brusewitz och
Douglas. Arbetsutskottet har intill den 5 december 1948 hållit 19 sammanträden.
Verkst. direktör: Jur. kand. C. H. Eberstein.
Sekreterare: Jur kand. greve F. W. F. C.-G. B. R. E. von Rosen.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. Clearingnämnden.
10. Handelspolitiska rådet (1946:1 16; 1947:1 20; 1948:19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945.
a) Ledamöter:
Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, led. av I kamm., ordförande
(t. o. m. den 24 september 1948);
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm., ordförande (fr. o. m. den 25
september 1948);
Sachs, R., direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Kollberg, G., direktör, för inköpscentralernas aktiebolag, led. av II kamm.;
Frisell, G., direktör, för jernkontoret;
Johansson, A., direktör, för kooperativa förbundet;
Strand, A., ordförande, för landsorganisationen i Sverige, led. av I kamm.;
Vahlberg, G., generaldirektör;
Gullander, Å., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;
Schwartz, S., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;
Browaldh, E., bankdirektör, för svenska bankföreningen;
Lundgren, T., konsul, för svenska cellulosaföreningen;
Landberg, E., direktör, för svenska pappersbruksföreningen;
Ekman/j. L., direktör, för svenska trävaruexportföreningen;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening;
Vinell,
K. T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening;
Riksdagsberättelsen.
1 H: 10 Wetterlind, Å., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Danielsen, N., disponent, för Sveriges industriförbund;
Sjögren, E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Carlsson, G., generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Nordenskiöld, O., sekreterare, för tjänstemännens centralorganisation;
Borgström, G., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Florenius, G. A., direktör, för svenska handelsagenters förening;
von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet;
Persson, O. A., handelsträdgårdsmästare, för frukt- och trädgårdsodlarnas
samarbetsnämnd;
Modig, J.-O., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation;
Rogberg, N., direktör, för sjöassuradörernas förening,
b) Suppleanter:
Stiernstedt, G., friherre, direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Liwendahl, J. R., direktör, för inköpscentralernas aktiebolag;
Degerstedt, Hj., direktör, för kooperativa förbundet;
Adiels, Hj., ordförande i svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;
Wilhelmsson, E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet,
för landsorganisationen i Sverige;
Nilsson, N. E., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;
Kugelberg, B., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;
Wallenberg, M., bankdirektör, för svenska bankföreningen;
Kördel, E., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Settergren, G., direktör, för Sveriges industriförbund;
Stensgård, A. H., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Johnson, Axel Axrson, generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Lindfors, R., ombudsman i handelstjänstemannaförbundet, för tjänstemännens
centralorganisation;
Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Henriksson, T., direktör, för sjöassuradörernas förening.
Sekreterare:
Gyllenhaal, C. G., amanuens.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Beträffande rådets uppdrag, se 1946: IH 16.
Handelspolitiska rådet har under år 1948 hållit 3 sammanträden.
11. 19t5 års skoutredning (1946:1 18; 1947:1 21; 1948:1 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
verkställa utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt sko- och
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 oktober 1945):
Frendin, T., arkitekt, ordförande;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
225
Bahrke, W., direktör; I Ht 12
Byléhn, G., direktör;
Hansson, G., sekreterare i svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet;
Lantz, S., ombudsman i de förenade förbunden;
Älmeby, H., direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Experter:
Kristensson, R., professor (fr. o. m. den 6 februari 1948);
Heyman, G., disponent (fr. o. in. den 6 februari 1948);
länder, M., verkmästare (fr. o. in. den 6 februari 1948);
Sandström, C., jur. kand. (fr. o. m. den 1 augusti 1948).
Sekreterare:
Sandström, C., jur. kand. (t. o. m. den 31 juli 1948).
Assistent:
Pärl, B., jur. kand. (t. o. m. den 30 september 1948).
Lokal: Regeringsgatan 50"; tel. 20 42 73.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 18.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december sammanträtt 5
gånger under tillhopa 12 dagar.
Till utredningen har överlämnats en av industriens utredningsinstitut
verkställd strukturanalys av skoindustrien, som överarbetats av utredningen.
Huvuddelen av olika delundersökningar inom sekretariatet, avseende skoindustrien,
skodetalj- och skogrosshandeln, har under året avslutats. Likaså
har en statistisk bearbetning rörande garveriindustriens produktionsförhållanden
utförts.
Åt en särskild expertdelegation har uppdragits att utföra vissa jämförande
undersökningar rörande skotyper från Sverige, Storbritannien, Tjeckoslovakien
och Amerikas förenta stater.
Utredningen beräknas kunna avslutas under år 1949.
12. 1945 års försäkringsutredning (1946: I 19; 1947: I 22; 1948: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om en rationalisering och
eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 3 november 1945):
Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm.;
Holmberg, N. G., redaktör;
Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;
^Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Prawitz, H. A., byråchef;
Brundin, G. G., byråchef.
15 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
226
Riksdagsberättelsen.
I H: 12 Sekreterare:
Appeltofft, O. H., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor.
Lokal: Luntmakargatan 29, Stockholm; tel. 10 28 43 (sekr.) och 10 28 44
(bitr. sekr.).
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 19.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
hållit 21 sammanträden.
Utredningens arbete under 1948 har huvudsakligen avsett de grundläggande
principerna för försäkringsväsendets framtida gestaltning. Härjämte
har utredningen besvarat tre remisser.
Utredningen beräknar att kunna framlägga betänkande under första kvartalet
1949.
13. 1945 års gruvutredning (1946: I 21; 1947: I 23; 1948: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att verkställa utredning rörande frågan om ett särskilt statligt organ för
tillvaratagande av statens gruvintressen m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 november 1945):
Sterner, R., statssekreterare, ordförande;
Mattsson, E., ordförande i svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Geijer, P. A., överdirektör, professor;
Abenius, H., direktör;
Lindahl, A., advokat;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lövgren, O. W., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 21.
I avvaktan på viss utredning angående svenska gruvaktiebolag med tyska
intressenter har gruvutredningens arbete under år 1948 legat nere.
14. 1946 års stenindustriutredning (1947: I 24; 1948: I 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 januari 1946 för att
verkställa utredning rörande rationalisering av gat- och kantstensindustrierna
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Hjort, K. G. M., överdirektör, ordförande;
Andreen, N., byrådirektör;
Mattsson, S. A., civilingenjör;
Andersson, K. H„ stenhuggare, led. av I kamm.;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Karlsson, O. W., förtroendeman;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
227
Sekreterare: I Hus
Hall, G. V., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Mannberg, G., ingenjör.
Lokal och tel.: Kanslihuset (sekr.)
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 24.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december sammanträtt 12
dagar.
Ett första betänkande med förslag till åtgärder till stöd för gat- och kantsten
sindustrien beräknas kunna avgivas i början av år 1949.
15. 1946 års sjömanskommitté (1947: I 25; 1948: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkéts levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):
Lindberg, A., f. d. ordförande i landsorganisationen i Sverige, ordf-örande;
Blomgren, E. J., förbundsombudsman;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Forssblad, D., sjökapten (fr. o. m. den 22 oktober 1948);
Reuterskiöld, H. F., direktör;
Strömberg, Å., sjökapten (t. o. m. den 11 november 1948);
Åkesson, N. H., sjökapten (fr. o. m. den 12 november 1948);
Svensson, J., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Söre, A., förbundsordförande.
Experter:
von Hartmansdorff, A., byråchef (fr. o. m. den 10 november 1948);
Sölvén, A., advokat;
Öbrink, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Leissner, T. Å., amanuens (fr. o. in. den 10 november 1948).
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00 (sekr.)
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947:1 H 25.
Sammanträden ha under tiden den 1 december 1947 — den 30 november
1948 hållits med kommittén i dess helhet under 20 dagar samt med
kommitténs delegation under 4 dagar.
Kommittén har avlåtit följande utlåtanden eller betänkanden till departementschefen,
nämligen den 17 december 1947 yttrande angående inom handelsdepartementet
upprättad PM rörande finansieringen av de årliga kostnaderna
för välfärdsanordningarna för sjöfolk i hamn, den 2 februari 1948
betänkande innefattande dels yttrande över den av internationella arbetskonferensen
i Seattle 1946 antagna konventionen (nr 76) angående hyror,
228
Riksdag sb er ätt elsen.
I H: 15 arbetstid och bemanning å fartyg, dels förslag till ny sjöarbetstidslag (SOU
1948: 16) samt den 12 november 1948 PM angående revision av sjömanslagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen och kommittén ha anförtrott en förberedande
utredning angående åtgärder för motverkande av arbetslöshet bland svenskt
sjöfolk vid vistelse i utländsk hamn m. m. till en särskild delegation, i vilken
ingå — från kommittén — ordföranden Lindberg, ledamoten Forssblad
samt sekreteraren Gerentz.
Hos kommerskollegium bär kommittén anhållit, att vissa statistiska utredningar
måtte företagas rörande den svenska handelsflottans bemanning
m. m.
16. Handelspolitiska beredningen (1947: I 29; 1948: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 april 1946 och
den 19 september 1947 för att utgöra en beredning med uppgift att under
departementschefens ordförandeskap förbereda ett ståndpunktstagande från
statsmakternas sida rörande den långsiktiga planeringen av vår handelspolitik
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1946):
Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, led. av I kamm., ordförande
(t. o. m. den 24 september 1948);
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kanun., ordförande (fr. o. in. den 25
september 1948);
Sahlin, S., envoyé, ställföreträdande ordförande;
Browaldh, E., bankdirektör;
Carlsson, G., generalkonsul;
Danielsen, N., disponent;
Ekman, J. L., direktör;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre;
Johansson, A., direktör;
Modig, J.-O., direktör;
Sjögren, E., direktör;
Vahlberg, G., generaldirektör;
Wallenberg, M., bankdirektör;
W etterlind, Å., direktör;
Vinell, K. T., handelsråd.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1947: I H 29.
Beredningen har under år 1948 hållit 3 sammanträden tillsammans med
1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor.
I anslutning till sitt tidigare arbete rörande frågan om den blivande internationella
handelsorganisationen ha beredningen och kommitterade, efter
remiss, den 19 oktober 1948 avgivit gemensamt yttrande (icke tryckt) över
den vid handels- och sysselsättningskonferensen i Havana utarbetade stadgan
för denna organisation.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
229
17. Nyetableringssakkunniga (1947: I 30; 1948: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om behovet att undanröja
enskild nyetableringskontroll inom näringslivet och vissa olämpliga konkurrensmetoder,
såsom bojkott, exklusivavtal och prisdifferentiering (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1946):
Sterner, R., statssekreterare, ordförande;
Bonow, M., organisationschef (t. o. m. den 4 april 1948 samt fr. o. m. den
5 oktober 1948);
Borgström, G., direktör;
Kördel, E., direktör;
Norrman, E., andre ordförande i landsorganisationen i Sverige;
Wahlberg, G., handlande;
Wingård, E., revisionschef (fr. o. m. den 5 april t. o. m. den 4 oktober 1948,
vid förfall för Bonow på grund av dennes deltagande såsom svenskt ombud
vid internationell konferens i Havana under tiden t. o. m. den 4
april 1948).
Särskilda sakkunniga:
Gillberg, K. E., direktör;
Utterström, C., direktör;
Modig, J.-O., direktör.
Sekreterare:
Martenius, Ä. B. A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Eketorp, B., e. o. andre kanslisekreterare;
Hjelmaeus, H., pol. mag., civilekonom (t. o. m. den 30 september 1948).
Lokal: Regeringsgatan 50”; tel. 20 46 35, 20 87 92.
Beträffande utredningens ursprungliga uppdrag, se 1947: I H 30. Enligt
föredragandens, statsrådet Kocks anförande till statsrådsprotokollet den 12
november 1948 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1948) skola de
sakkunniga jämväl överväga ett av kooperativa förbundet framlagt förslag
av innebörd, att om part i kartellavtal bryter mot i avtalet intagen konkurrensbegränsande
bestämmelse, annan part i avtalet icke bör vara berättigad
att mot förstnämnda part föra talan om påföljd i form av skadestånd ellei
böter. Statsrådet Kock anförde därvid bland annat följande.
Otvivelaktigt möter det betänkligheter, att allmänna organ genom utdömande
eller uttagande av vite och skadestånd kunna medverka till vidmakthållande
av ur allmän synpunkt olämpliga kartellöverenskommelser. Det
bör emellertid beaktas, att icke alla kartellavtal, som införts i kartellregistret
eller äro av beskaffenhet att böra införas i detta, medföra ur samhällelig
synpunkt skadliga verkningar. En lagstiftning på detta område
skulle därför få begränsas till sådana fall, där kartellsamarbetet framstår
såsom övervägande skadligt. När ett visst kartellavtal eller vissa bestämmelser
i ett kartellavtal synas ha övervägande samhällsskadliga verkningar,
230 Riksdagsberättelsen.
1 H* 17 uppstår frågan, om icke avtalet eller de olämpliga bestämmelserna i detsamma
böra kunna förklaras helt ogiltiga — och detta möjligen även i andra
fall än när krav ställts på skadestånd eller vite. De sakkunniga böra likväl
pröva även andra alternativ. Om de komma till den uppfattningen att en
lagstiftning i detta ämne är av behovet påkallad, böra de även utforma förslag
om hur en tillfredsställande bedömning av avtalens verkningar ur samhälleliga
synpunkter skall åstadkommas.
De sakkunniga ha under år 1948 intill den 20 november sammanträtt 12
gånger, i samband varmed 6 konferenser hållits med företrädare för slakterioch
charkuteribranschen, färg- och kemikaliebranschen, järnhandeln, bokhandeln,
tidningsdistributionen samt annonsbyråväsendet.
Promemorior ha utarbetats angående speceri- och livsmedelsbranschen,
kött- och charkuteribranschen, färg- och kemikaliebranschen med parfymhandeln,
textilbranschen, bokhandeln, elektriska installationsbranschen,
biografbranschen, järnhandeln, tidningsdistributionen, annonsbyråväsendet
samt frisöryrket. Utkast till lagstiftning om skydd i vissa fall mot skadlig
konkurrensbegränsning har utarbetats och diskuterats. I samband härmed
ha promemorior upprättatas angående norsk och dansk trust- och kartelllagstiftning
jämte näringsrätt samt undersökningar utförts angående lagstiftningen
i andra främmande länder inom berörda områden.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under år 1949.
18. 1946 års utredning angående kvalitetsforskning och konsumentupplysning
(1947:I 31; 1948:I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1946):
Goude, N., ombudsman, ordförande;
Appelquist, Elsa, fröken, journalist;
Bergström, Greta, fru, lanthushållslärarinna;
Edstam, H., direktör;
Hernelius, A., direktör;
Lundberg, C. G., direktör;
Silow, Signe, fru.
Experter:
Karleby, O., t. f. byråchef;
Willny, H., chef för kooperativa förbundets kvalitetsupplysningsavdelning.
Sekreterare:
Björk, Marianne, fru, fil. kand.
Lokal: Regeringsgatan 50"; tel. 20 46 05.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947: I H 31.
Utredningen har under tiden den 1 januari—den 1 november 1948 sammanträtt
in pleno 7 gånger. Vid ett sammanträde den 27 januari utsågos två
delegationer inom utredningen för utarbetande av organisationsplaner beträffande
dels varumärkning, dels ock en allmän konsumentupplysnings
-
231
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
verksamhet. Dessa delegationer ha sammanträtt 6 gånger, varvid överlägg- I H: 20
ningar förekommit med representanter för Sveriges standardiseringskomtnission
och hemmens forskningsinstitut.
Den 27 januari 1948 har utredningen till handelsdepartementet avgivit
förslag till kungörelse angående registrering av växtskyddsmedel.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1949.
19. Kinne—Klevautredningen (1947:1 32; 1948:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning av frågan, huru anläggningarna och naturtillgångarna
vid Kinne—Kleva på bästa sätt skola utnyttjas (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 juli 1946):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Strokirk, E„ civilingenjör;
Wohlin, E., byggnadsingenjör;
Osvald, G., direktör;
Gejrot, C., direktör;
Mohlne, G., förbundssekreterare;
Gustafsson, G., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundets
avdelning nr 94 i Kinne—Kleva.
Sekreterare:
Thuresson, E. O., andre kanslisekreterare.
Lokal och tel. Kanslihuset.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947:1 H 32.
I enlighet med Kungl. Maj :ts genom beslut den 19 september 1947 gjorda
hemställan till styrelsen för Svenska skitferolj eaktiebolaget har huvudparten
av utredningsarbetet under år 1948 utförts genom bolagets försorg. Preliminära
resultat av det inom bolaget utförda utredningsarbetet ha överlämnats
till utredningen för granskning och överarbetning. I skrivelse till
departementschefen den 20 september 1948 bär utredningen anmält det
Ungefärliga kapitalbehovet för de nyanläggningar vid Kinne—Kleva, som
torde komma att innefattas i utredningens blivande förslag.
Utredningen bär under år 1948 intill utgången av november månad hållit
4 sammanträden samt sammanträtt under december månad under sammanlagt
3 dagar. Utredningen har under året företagit en resa till Laxå bruk för
studier av mineralulltillverkning.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1948.
20. 1946 års glasindustrikommitté (1947:1 33; 1948:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1946 för
att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala, ekonomiska och
tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., direktör, ordförande;
Hemberg, P. J-, direktör;
östlund, G., disponent;
232
Riksdagsberättelsen.
I H: 20 Flyboo, T., ombudsman;
Persson, F., ombudsman, led. av II kamm.;
Ljungmark, G., avdelningsordförande;
Åfors, E., direktör.
Särskild sakkunnig:
Scheutz, C. I., diplomingenjör.
Experter:
Bengtsson, R., ordförande i småglasbruksarbetarnas samorganisation
(fr. o. m. den 9 januari 1948);
Strömberg, E., civilingenjör (fr. o. m. den 9 januari 1948);
Barckman, K. G., direktör (fr. o. m. den 13 april 1948);
Lundqvist, O., civilingenjör (fr. o. m. den 13 april 1948);
Olsson, O. W., direktör (fr. o. m. den 13 april 1948);
Sundin, R., försäljningschef (fr. o. m. den 13 april 1948).
Sekreterare:
Reuterskiöld, D., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Färdig, K.-G., civilekonom (t. o. m. den 30 november 1948).
Assistent:
Pärl, B., jur. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1948).
Lokal: Regeringsgatan 50”; tel. 21 09 64.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1947:1 H 33.
Under år 1948 har kommittén hållit 6 sammanträden.
De under år 1948 utförda undersökningarna ha omfattat bland annat produktiviteten
inom småglasindustrien, kostnader vid glasbruk tillhörande
olika delbranscher och företagsstorlekar, tullar på glas i Sverige och utlandet,
konsumtionsberäkningar, möjligheten att smälta glas på elektrisk väg,
glasindustriens ekonomiska utveckling, glasvarufabrikernas struktur, distributionen
av glas samt möjligheterna till förbättring av metodiken vid framställning
av hushålls- och prydnadsglas.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
21. Nåringsrättsutredningen (1947: I 36; 1948: I 22).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Elliot, K. E., president (t. o. m. den 12 januari 1948);
Matz, K. S., kommerseråd (fr. o. m. den 9 februari 1948).
Sekreterare:
Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor (t. o. m. den 12 januari 1948).
Lokal: Vasagatan 52ni; tel. 21 Öl 55.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1947:1 H 36.
Utredningsmannen har huvudsakligen sysslat med bearbetning av tidigare
införskaffat material. Vidare bär en undersökning gjorts angående
hittillsvarande rättspraxis i avseende å näringsfrihetsförordningens tilllämpning.
Sammanfattande promemorior härom ha upprättats. Från läns
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
233
styrelserna ha införskaffats uppgifter rörande beviljade tillstånd till gård- I H* 23
farihandel och realisation samt angående vissa lokala bestämmelser rörande
torghandel in. m. En promemoria har upprättats rörande reformering av
handelsregistret i syfte att låta detta tjäna såsom underlag för ett blivande
företagarregister. Därjämte har en utredning angående fiskhandelns organisation
verkställts.
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1949.
22. Pensionsutredningen (1948: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av en pensionering
för anställda i privat tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari
1947):
Åkesson, O. A., generaldirektör, ordförande;
Ahlberg, E., ombudsman;
Brodén, E., direktör;
Jansson, E., sekreterare;
Lindell, K., kassör;
Nordholm, G., direktör;
Nyberg, J. S., skräddarmästare;
Setréus, M., kassör;
Saemund, G., direktör.
Experter:
Hultman, Th., t.f. assessor (t. o. m. den 2 september 1948);
Ljungqvist, Hildegard, sekreterare (fr. o. in. den 15 september 1948);
Lindblad, S. J. H., länsassessor (fr. o. m. den 12 oktober 1948).
Sekreterare:
Erici, B., förste byråinspektör.
Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel. 60 88 94.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1948: I H 23.
Utredningen har under år 1948 intill den 15 november hållit 24 sammanträden.
Under året har slutförts en kartläggning av den frivilliga tjänstepensioneringens
omfattning inom landet och de pensioneringsanordningar, som kommit
till användning. Under hösten har till de företagare, vilka uppgivit att
pensionsfrågan på ett eller annat sätt ordnats för de anställda, utsänts ett
mera utförligt frågeformulär angående pensionsförmåner, pensionskostnader
m. m. Dessa uppgifter komma inom den närmaste tiden att bearbetas.
Utredningen beräknar att framlägga ett principbetänkande vid slutet av
år 1949.
23. 1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor (1948: I 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för att
efter samråd med handelspolitiska beredningen framlägga förslag rörande
Riksdagsberättelsen.
1 Hl 23 vår handelspolitik på längre sikt samt vårt deltagande i ett blivande internationellt
samarbete i fråga om handel och sysselsättning (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 februari 1947):
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Ljungdahl, V. S., egnahemsdirektör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 6 iuni
1948); J
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm. (fr. o. m. den 7 juni 1948);
Linderot, S. H. L:son, redaktör, led. av I kamm.;
Strand, A. W., ordförande i landsorganisationen i Sverige, led. av I kamm.;
Kristensson, G. F. N„ köpman, led. av II kamm.;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
Skantze, L. O. H., civilingenjör, f. d. riksdagsman.
Expert:
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Sekreterare:
von Horn, K., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen, tel. 10 78 17 (bitr. sekr.)
Beträffande kommitterades uppdrag, se 1948: I H 24.
Kommitterade ha under år 1948 hållit 3 sammanträden tillsammans med
handelspolitiska beredningen.
I anslutning till sitt tidigare arbete rörande frågan om den blivande internationella
handel sorganisationen ha kommitterade och beredningen, efter
remiss, den 19 oktober 1948 avgivit gemensamt yttrande (icke tryckt) över
den vid handels- och sysselsättningskonferensen i Havana utarbetade stadgan
för denna organisation.
24. Utredning angående näringslivets lokalisering (1948: I Fi 38).
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 med
uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1947):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kempe, G. A., ombudsman, f. d. riksdagsman;
Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman;
Lundberg, A. S., statssekreterare;
Malmfors, A. E„ generaldirektör;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Tunhammar, E., direktör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åberg, K., direktör.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
235
Experter:
Ericsson, Y. A. R., byråchef;
Kahlin, T., sekreterare;
Meidner, R., fil. kand.;
Modig, J.-O., direktör;
Svennilson, S. I., professor;
Malmberg, Ä„ e. länsbostadsdirektör (fr. o. m. den 1 november 1948).
Sekreterare:
Holm, P., aktuarie.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 38.
Utredningen har under år 1948 intill den 1 december hållit 15 sammanträden.
.
Ett utkast till betänkande har under hösten varit föremal for diskussion
inom utredningen. Betänkandet beräknas föreligga under första halvåret
1949
Under året har utredningen bland annat låtit företaga en särskild undersökning
rörande statskommunala åtgärder i städer och köpingar i syfte att
tillföra kommunen nya industriföretag resp. hindra flyttning av redan befintlig
industri till annan ort.
I H: 25
25. Flygforskningskommittén (1948: I 25).
Tillkallade enligt Kurigl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):
Fransen, H. D., regeringsråd, ordförande;
Ljungberg, E. C. R., överdirektör (fr. o. m. den 30 juni 1948);
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;
Woxén, R., professor;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef (t. o. in. den 29 juni 1948);
Söderberg, N. O. F., generalmajor (fr. o. m. den 30 juni 1948).
Sekreterare:
Uggla, C. A., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal och tel.: Kanslihuset (ordf.); Patentverket (sekr.).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948: I H 25.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947 den 31 oktober 1948
sammanträtt 15 gånger.
Kommittén har den 10 maj 1948 avgivit betänkande med riktlinjer för den
flygtekniska forskningens ordnande m. in. samt med förslag rörande det
fortsatta utredningsarbetets bedrivande (icke tryckt).
Härefter har arbetet i huvudsak varit inriktat på förberedande konstruktionsarbete
och kostnadsberäkningar, avseende bland annat vindtunnlar.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört den 30 juni 1949.
I H: 26
Riksdagsberättelsen.
26. 19h7 års fiskindustrikommitté (1948: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 13 juni och den 21
november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering av
produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):
Runnström, S., fil. d:r, ordförande;
Wehlin, S., direktör;
Corneliusson, S., ombudsman;
Luckey, E„ disponent;
Pettersson, K., ombudsman;
Eklöv, G., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning
nr 135 i Göteborg;
Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;
Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarenas centralförbund.
Sekreterare:
Sjögren, S. J., fil. d:r;
Thuresson, E. O., andre kanslisekreterare.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948: I H 26.
Kommittén har under år 1948 intill utgången av november månad sammanträtt
8 gånger. Ordföranden och en sekreterare har för deltagande i en
nordisk konferens över frågor beträffande djupfrysning samt för studier
på fiskets och fiskindustriens område företagit en resa till Oslo och Stavanger.
Med vederbörligt tillstånd har kommittén igångsatt en statistisk undersökning
av sillfisket på Fladenground under år 1948. Kommittén har
vidare företagit en enquéte rörande konsumentsynpunkter på de svenska
fiskkonserverna. Med vissa företag inom branschen har hållits en överläggning
beträffande möjligheterna att bilda en exportförening för fiskindustrien
med bland annat kvalitetskontroll av exportkonserver på sitt arbetsprogram.
Sistnämnda överläggning har resulterat i att en organisationskommitté tillsatts,
varjämte arbetet med att sammanställa kvalitetsnormer för exportvaror
påbörjats.
Kommittén har i en till chefen för jordbruksdepartementet ingiven skrivelse
hemställt, att vissa medel måtte anvisas för budgetåret 1948/49 till
kontroll över beredning och inläggning av fisk.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1949.
27. i9M års elbranschkommitté (1948: I 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 för att
verkställa undersökning och avgiva förslag i frågan om elbranschens utbyggnad,
konkurrens- och strukturförhållanden (se Post- och Inrikes tidnden
28 augusti 1947):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Eckerström, L. E., ombudsman;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
237
Ericson, H., direktör; I H: 28
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Hesselbom, K., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindström, J., direktör;
Nilsson, A. H. direktör;
Thelander, L. Th., överingenjör;
Westling, O., ombudsman.
Sekreterare:
von Heijne, B., assessor.
Assistent:
Garås, P., pol. mag. (t. o. m. den 30 juni 1948).
Lokal: Regeringsgatan 5011; tel. 20 36 93.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948: I H 27.
Under tiden januari—15 november 1948 har kommittén hållit 8 sammanträden.
Studiebesök ha avlagts vid Aseas verkstäder i Västerås och Ludvika,
hos Elektromekano, Hälsingborg, och AB Iföverken, Bromölla, samt vid kabelverk
i Stockholm och Sundbyberg. I samband med studiebesöken ha ingående
konferenser hållits med företrädare för respektive industriföretag.
Vidare har tillfälle beretts kommittén att studera förhållanden, som beröra
statens järnvägars ledningsnät och försörjning med elkraft.
Statistiska undersökningar ha utarbetats i anslutning till handels- och
industristatistiken. Med ledning av infordrade uppgifter från företagare
inom elbranschen har en inventering av den inhemska eltekniska produktionen
företagits och statistiskt bearbetats.
Promemorior ha utarbetats, som bland annat belysa konkurrensförhållanden
inom vissa mera betydelsefulla avsnitt av den elektriska produktionen.
En första del av kommitténs betänkande, avhandlande kapacitets- och
konkurrensfrågor, beräknas bliva färdigställd under första halvåret 1949.
28. Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt
samarbete.
Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947 att vara ombud för
Sverige vid överläggningar rörande nordiskt ekonomiskt samarbete:
Von Horn, K., kansliråd;
Svennilson, S. I., professor.
Sakkunnig:
Nordqvist, S. F. V., byråchef (fr. o. m. den 28 maj 1948).
Sekreterare:
Frisk, L., civilekonom, jur. kand.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Vid ett möte i Oslo den 23—24 februari 1948 mellan Sveriges, Norges,
Danmarks och Islands utrikesministrar och handelsministrar fastställdes
instruktion för ett gemensamt utskott för nordiskt ekonomiskt samarbete,
i vilket ombuden äro medlemmar. Instruktionen var av följande innehåll.
238
Riksdagsberättelsen.
I H: 28 Det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt samarbete skall som
ett bidrag till den allmänna ekonomiska återuppbyggnaden efter kriget upptaga
de frågor, som äro av gemensamt intresse för de nordiska ländernas
ekonomi. Utskottet skall i främsta rummet undersöka möjligheterna dels att
införa gemensamma nordiska tullsatser såsom en förutsättning för det fortsatta
arbetet på en nordisk tullunion, dels att nedsätta tullsatserna och begränsa
de kvantitativa handelsrestriktionerna mellan de nordiska länderna,
dels att utvidga arbetsfördelningen och specialiseringen mellan de nordiska
länderna i samarbete med enskilda näringsgrenar samt närings- och fackliga
organisationer, varvid även bör undersökas möjligheterna att främja ny
produktion till komplettering av dessa länders näringsliv, dels ock att utbygga
redan förekommande handelspolitiskt samarbete utåt.
Ombuden ha under år 1948 deltagit i 3 sammanträden med det gemensamma
utskottet för nordiskt ekonomiskt samarbete. Särskilda sakkunniga
ha tillkallats för att upprätta ett förslag till en gemensam nordisk tullnomenklatur.
De sakkunnigas arbete väntas bliva slutfört under år 1949.
Ombuden ha även påbörjat en granskning av nu gällande tullsatser i syfte
att undersöka möjligheterna att införa en gemensam nordisk tulltaxa. I övrigt
har det gemensamma utskottet tagit initiativ till en nära kontakt mellan
de nordiska länderna vid uppgörandet av de till Organisation för European
Economic Cooperation (O. E. E. C.) avgivna långtidsprogrammen samt vid
arbetet på en europeisk tullunion.
Ombudens verksamhet beräknas icke kunna avslutas under år 1949.
29. 1948 års lotskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1947 med
uppdrag att utreda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till det statliga
lots- och fyrväsendet, utformningen av lotstaxesystemet, lotspersonalens
avlöningsförhållanden m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1948):
Edman, J. R., överdirektör, ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Mårtensson, J. W., led. av II kamin.;
Schaffer, T., byråchef;
Tamm, S., kapten.
Sekreterare:
Winberg, O. B., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Vasagatan 52, Stockholm; tel. 10 78 97.
Direktiven för kommittén framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 30 december 1947. Efter att ha erinrat om gällande
bestämmelser i fråga om sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet
samt i fråga om lotspersonalens avlöningsförmåner anförde departementschefen
bland annat följande.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 239
Kostnaderna för lots- och fyrväsendet ha på grund av inträdd prissteg- 1 H; 29
ring och lönereglering m. in. stigit högst avsevärt efter det att gällande
grunder för lotspenningarna samt fyr- och båkavgiften fastställdes. Utgifterna
torde numera kunna beräknas till över 12 miljoner kronor för år,
under det att motsvarande kostnader under åren närmast före senaste
världskrig uppgingo till omkring 7,5 miljoner kronor. På grund härav och
då grunderna för lotspenningarna samt fyr- och båkavgiften icke undergått
någon ändring sedan förkrigsåren, har en betydande förskjutning till
statens nackdel inträffat i fråga om fördelningen mellan staten och sjöfarten
av kostnaderna för lots- och fyrväsendet.
Utformningen av lotstaxesystemet —- däri inbegripet lotsledsförteckningen
— och systemet för lotspersonalens avlöning äro även i åtskilliga avseenden
föråldrade.
Nu angivna förhållanden tala för en översyn av de stadganden, som reglera
storleken av och formen för sjöfartens bidrag till lots- och fyrväsendet,
ävensom av gällande avlöningssystem för lotspersonalen. Behovet av
en dylik översyn har även uppmärksammats dels av riksdagens år 1946
församlade revisorer och dels av 1945 års lönekommitté.
I sin den 15 december 1946 avgivna berättelse förordade sålunda riksdagens
revisorer, att en av dem föreslagen allmän revision av det statliga
taxeväsendet måtte omfatta även frågan om storleken av sjöfartens bidrag
till lotsväsendet ävensom att såväl gällande lotstaxesystem som lotspersonalens
avlöningsförhållanden måtte överses. ---- — I skrivelse den 5 juli
1947, nr 329, i anledning av riksdagens revisorers förenämnda berättelse
anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning av de av
revisorerna i nu förevarande del avsedda spörsmålen.
1945 års lönekommitté har i sitt betänkande med förslag till statens allmänna
avlöningsreglemente m. in. (SOU 1947:23) anfört, att kommittén
funnit, att en allmän översyn borde verkställas rörande lotspersonalens avlöningsförhållanden.
Vid anmälan inför Kungl. Maj :t den 9 maj 1947
av lönekommitténs nyssberörda betänkande (proposition nr 281 till 1947
års riksdag) anförde chefen för finansdepartementet, att behandlingen av
frågan om lotspersonalens avlöningsförhållanden syntes i sinom tid böra
anförtros åt särskilda sakkunniga.
De berörda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till lots- och fyrväsendet
samt om lotspersonalens avlöningsförhållanden och utformningen av
lotstaxesystemet böra nu utredas.---Frågan om lotslottssystemets bibe
hållande
bör ägnas särskild uppmärksamhet. Väl torde på grund av de speciella
förhållanden, under vilka lotspersonalen har att fullgöra sitt arbete, övervägande
skäl få anses tala för att ett system med särskild ersättning för utfört
lotsningsarbete bibehålies, icke minst i syfte att säkerställa en fullgod betjäning
av sjöfarten. Undersökas bör emellertid, huruvida lämpligen dylik ersättning
kan beredas personalen i annan form än såsom andel i de avgifter,
staten uttager av sjöfarten som bidrag till lotsväsendet. Vidare bör vid ut
-
240
Riksdagsberättelsen.
I H: 29 redningen särskilt övervägas, huruvida icke de med lotslottssystemet sammanhängande,
betydande inkomstvariationer, som nu finnas mellan olika
lotsplatser, i viss mån kunna utjämnas. Tillika böra avlöningsbestämmelserna
utformas så, att inkomstvariationerna på grund av konjunktur- och
säsongväxlingar bli mindre än de nu äro. I den mån så påkallas, bör utredningen
även ingå på frågan om eventuell reglering av arbetstidsförhållandena
för lotspersonalen.
Ändrade grunder för avlöningssystemet för lotspersonalen kunna komma
att öva inflytande på lotsverkets organisation och personalbehov. Jämväl
denna sida av problemet bör ägnas uppmärksamhet.
Lotstaxesystemet behöver ses över med hänsyn till de ändrade förhållanden
i första hand på sjöfartens område, som inträtt sedan det för ett halvsekel
sedan erhöll sin i huvudsak alltjämt gällande utformning. Möjligheten
att förenkla systemet genom att minska antalet taxor bör därvid övervägas.
Även frågan om storleken av fyr- och båkavgiften bör utredas. Därest vid
överläggningarna rörande storleken av och formen för å ena sidan lotsavgifterna
och å andra sidan fyr- och båkavgiften skäl skulle yppa sig för
samordning i någon form av dessa båda slag av sjöfartsavgifter, torde även
frågan härom böra övervägas.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit 2 sammanträden samt
företagit studieresa under 9 dagar.
Utredningsarbetet har i första hand inriktats huvudsakligen på lotspersonalens
avlöningsförhållanden.
30. Kvarntorpsutrcdningen 1948.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 februari 1948 med
uppdrag att utreda frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida
verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1948):
Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.;
Petrén, B. E. F., överingenjör, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Expert:
Norén, B., disponent (fr. o. m. den 8 juli 1948).
Sekreterare;
Thuresson, E. O., andre kanslisekreterare.
Lokal och tel: Kanslihuset.
Utredningen har intill utgången av november 1948 sammanträtt 8 gånger.
I utredningsarbetet har anlitats Mellersta och Norra Sveriges ångpanneförening.
D :r ing. A. Sundgrén, Helsingfors, har för utredningens räkning upp''
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
241
rättat en promemoria angående användningen av s. k. gasol i utlandet. Ut- I JJ; 31
redningsarbetet har med vederbörligt medgivande i erforderlig utsträckning
förlagts till Örebro och Närkes-Kvarntorp.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under februari 1949.
31. Tijskgruvekommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 med uppdrag
att avgiva förslag till de anbud, som det allmänna kan böra avgiva å
vissa svenska gruvföretag, i vilka finnas dominerande tyska intressen, samt
i samband härmed verkställa viss utredning (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juni 1948):
Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;
Fridholm, G., avdelningskassör;
Rybeck, E. I., auktoriserad revisor;
Palme, E. R. C., e. o. byråchef.
Expert:
Bergwall, G., bergmästare.
Sekreterare:
Millqvist, T. R., byråchef.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för kommittén framgå av statsrådet Kocks anförande till statsrådsprotokollet
den 21 maj 1948. Statsrådet anförde därvid bland annat
följande.
Bland de svenska företag, vari dominerande tyska intressen finnas, intaga
vissa mellansvenska gruvbolag en betydande plats. Till dessa höra Hörkens
gruvaktiebolag, Stora Långviks grufveaktiebolag, Grufaktiebolaget Lelcomberg,
Håksbergs nya grufaktiebolag, Aktiebolaget Stollbergs grufvor och
anrikningsverk samt Aktiebolaget nya Noragrufvorna. Samtliga bolag befinna
sig jämlikt beslut av restitutionsnämnden under administration.----
Då förslag på sin tid framlades rörande den lagstiftning, med stöd varav
de berörda bolagen satts under administration, uttalades i proposition, att
det kunde tänkas att tyskdominerade företag eller deras tillgångar vore av
den art, att det allmänna borde i en eller annan form övertaga desamma.
Härvidlag torde man icke minst ha haft i åtanke sådana naturtillgångar som
de gruvor, vilka utgöra de ifrågavarande bolagens huvudsakliga egendom.
När nu dessa gruvföretag skola utbjudas, bör ställning tagas till frågan,
huruvida det ur allmänna synpunkter är önskvärt, att de överföras i statUg
ägo.
För att förbereda en lösning av denna fråga torde böra uppdragas åt särskilda
sakkunniga att vid förhandlingar om gruvornas försäljning företräda
staten såsom köpare och på grundval av det material, som ställes till spekulanternas
förfogande av utredningsmännen, avge förslag om det bud, som
staten enligt affärsmässiga grunder kan giva för företagen i fråga eller
för vissa bland dem. De sakkunniga böra utgå ifrån att gruvorna, för den
1(S Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt.
Riksdagsberättelseu.
242
Riksdagsberättelsen.
IH: 31 händelse staten förvärvar dem, komma att drivas av ett affärsmässigt organiserat
statligt bolag samt böra avge förslag om hur ett sådant bolag lämpligen
bör finansieras och konstrueras. De böra slutligen utarbeta förslag
om bur driften i stort sett skall inriktas, särskilt med hänsyn till fördelningen
mellan export- och hemmamarknadsproduktion, för att dels bli ekonomiskt
bärkraftig och dels tillgodose den svenska järnhanteringens intressen.
—
Kommittén bar intill den 1 december 1948 hållit 4 sammanträden, vart
och ett om en dag. Besök ha gjorts vid samtliga mera betydande gruvfyndigheter,
som omfattas av utredningsuppdraget, med undantag av SmålandsTaberg.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1949.
32. 1948 års utredning om en statens kulturfond.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juli 1948):
Dahlman, J. A. G., justitieråd, ordförande;
Ehngren, B. F., led. av I kamm.;
Persson, I., led. av I kamm.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.
Lokal och tel. Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 30 juni 1948, varvid denne anförde bland annat
följande.
Behållningen av penninglotterirörelsen fördelas enligt grunder, som fastställas
av riksdagen, mellan allmänna budgeten och en under statskontorets
förvaltning ställd diversemedelsfond, benämnd lotterimedelsfonden. Från
denna fond bestridas, enligt Kungl. Maj :ts bestämmande, bidrag till vissa
kulturella ändamål m. in.
I de likalydande motionerna nr 185 i första kammaren och nr 297 i andra
kammaren till 1947 års riksdag ifrågasattes, om icke lotterimedelsfonden
borde omvandlas till en statens kulturfond, som skulle tillföras lotterimedel
i ökad omfattning samt nöjesskattemedel. — — —
I skrivelse den 20 maj 1947, nr 10, punkt 76, anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj :t ville låta verkställa utredning av frågan om inrättande av en statens
kulturfond.
Den av riksdagen föreslagna utredningen bör nu verkställas.
Utredningen bör avse frågan om de ändamål, till vilka lotterimedel, som
icke skola tillföras allmänna budgeten, böra utgå, samt frågan huruvida
medlen böra fördelas i andra former än hittills skett. Skulle det befinnas
lämpligt, att medlen tillföras en statens kulturfond för att därifrån utdelas,
böra allmänna riktlinjer uppdragas för fondens användning och ett detaljerat
förslag framläggas rörande dess administration.--—
Utredningen har intill den 10 november 1948 hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas pågå under år 1949.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. Hd
33. Utredningen rörande riktlinjerna för undantagsmedgivanden jämlikt t H: 34
101 § 2 mom. aktiebolagslagen.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juli 1948 att verkställa
utredning rörande riktlinjerna för de undantagsmedgivanden, som
jämlikt 101 § 2 mom. aktiebolagslagen kunna befinnas påkallade med avseende
å aktiebolags skyldighet att i balansräkning giva detaljerade uppgifter
rörande innehavda aktier i andra bolag:
Ekengren, H. K. A., bankdirektör.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första kvartalet 1949.
34. Utredningen för småföretagens lokalfrågor.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 att
utreda frågan om anskaffning av lämpliga verkstadslokaler åt småföretagare
inom industri och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september
1948):
Stattin, J. R., landshövding, ordförande;
Isberg, N., bokbindarmästare;
Lindgren, E., konsulent;
Ljungqvist, N., direktör;
Pettersson, O., byråsekreterare.
Sekreterare:
Hulterström, A. N. O., länsassessor.
Lokal och tel. Länsstyrelsen, Härnösand.
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Kocks anförande till
statsrådsprotokollet den 26 augusti 1948. Statsrådet anförde därvid bland
annat följande.
Det verkstadsbestånd, som företagare inom småindustri och hantverk förfoga
över, torde till väsentlig del behöva moderniseras eller ersättas genom
nybyggnader.---
Många verkstadslokaler ha hittills varit inrymda i gårdshus. På grund
av bebyggelsens allmänna utveckling försvinna emellertid dessa hus alltmer.
----Särskilt kännbart kan detta bli för småföretagare, som på grund
av sin verksamhet behöva arbeta i städernas centrala delar, där de mest
saneringsmogna kvarteren vanligen äro belägna.
Frågan om hantverkets och småindustriens lokalförhållanden är sålunda
av flera skäl både betydelsefull och trängande. Med hänsyn till det akuta
behovet att begränsa investeringarna låter del sig tyvärr svårligen göra
att inom den närmaste framtiden företaga mera omfattande åtgärder för
dess lösning. Då emellertid problemet i flera avseenden är av komplicerad
natur, är det angeläget att omedelbart påbörja en planering, som kan göra
det möjligt att, i den mån som investeringsutrymmet i framtiden ökas, successivt
vidtaga alltmer verksammma åtgärder.
244
Rilcsdagsberåttelsen.
I Hl 34 Utredningen bör givetvis beakta de av småföretagsutredningen i dess betänkande
(SOU 1946: 40) framlagda förslagen ävensom de synpunkter som
framkommit vid remissbehandlingen av desamma.
Utredningen bör vid sitt arbete förutsätta, att staten kommer att medverka
till en utbyggnad av en mera allmän regionalt eller länsvis organiserad
konsultationsservice för småindustri och hantverk, vare sig detta sker i
form av företagsnämnder enligt småföretagsutredningens förslag eller efter
något avvikande grunder. Denna rådgivningsservice synes även böra medverka
i eu utvidgad allmän kreditgivning till förmån för småföretagare. Jag
är emellertid icke beredd att för närvarande taga ställning till spörsmålet,
hur dessa organ i detalj skola vara organiserade eller huruvida ifrågavarande
organ även skola direkt bevilja krediter på det sätt som småföretagsutredningen
föreslagit. Klarhet i denna senare fråga kan först vinnas, sedan
1945 års bankkommitté framlagt sitt betänkande. Med denna kommitté bär
utredningen söka samråda liksom även med utredningen angående näringslivets
lokalisering.
Åtgärderna böra avse främjande av anskaffning och modernisering av både
enskilda och kollektiva verkstadsanläggningar.-----Småföretagsutred
ningens
förslag om att kollektiva verkstadshus i lämplig omfattning skola
intagas i investeringsreserven bör övervägas. Utredningen skall i denna fråga
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen.
Så långt framåt man nu kan se, torde flertalet hantverks- och småindustriföretag
komma att bedrivas i enskilda lokaler inrymda i privata fastigheter.
I den mån kredithjälp erfordras för att tillgodose detta lokalbehov,
torde densamma böra samordnas med den kredit, som lämnas till småföretagarna
för andra behov. I detta såväl som i föregående fall böra vissa krav
på verkstädernas beskaffenhet vara förenade med långivningen. Det bör
givetvis även beaktas, att bär ifrågavarande investeringsverksamhet får en
sådan inriktning, som kan väntas vara lönande och gagnrik.
En viktig regel bör vara, att kreditgivningen icke skall inbegripa någon
subvention i egentlig mening. Endast när det gäller beredskapsarbeten vid
mera omfattande arbetslöshet eller stöd åt utsanerade företag kan det komma
i fråga att göra avsteg från denna huvudregel. Resultatet av statens åtgärder
på detta område måste bli ett verksamt stöd åt småindustri och hantverk
— men ett stöd som icke ger de företagare, som utöva sin verksamhet
i verkstäder tillkomna med statlig hjälp, eu genom subvention betingad oberättigad
förmånsställning framför konkurrenterna.----
Utredningen har hållit sitt första sammanträde i december 1948.
35. 1948 års tullförhandUngskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september och den
1 oktober 1948 för att förbereda Sveriges deltagande i de planerade tullförhandlingarna
i Geneve med början i april 1949 (se Post- och Inrikes tidnden
29 september 1948):
245
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Fahlander, V., generaltulldirektör, ordförande; 1 H: 35
Berg, G., direktör;
Bergenstråhle, G., direktör;
Frisell, G., direktör;
von Horn, K., kansliråd;
Johansson, A., direktör;
Landberg, E., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lindskog, B., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lundgren, T., konsul;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Rehn, G., fil. kand.;
Ronge, K., direktör;
Settergren, G., direktör;
Sjögren, E., direktör;
Vinell, T., handelsråd.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen; tel. 10 78 17 (sekr.).
Direktiven för kommittén framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 24 september 1948. I detta anförande berördes inledningsvis
de senaste årens arbete för bildande av en internationell handelsorganisation
med främsta uppgift att verka för en fri och multilateral
handel. Enligt den stadga för eu sådan organisation, som utarbetats vid en
konferens i Havana under tiden november 1947—mars 1948, skulle det bland
annat åligga medlemsstaterna att inleda och genomföra förhandlingar, syftande
till en väsentlig nedsättning av den allmänna tullnivån. Tjugutre länder
som före Havana-konferensen deltagit i förberedelsearbetet på att bilda
den internationella organisationen hade emellertid, utan att avvakta stadgans
ikraftträdande, sommaren och hösten 1947 genomfört förhandlingar i överensstämmelse
med innehållet i stadgan. Resultatet hade blivit ett allmänt
tull- och handelsavtal, kallat General Agreement on Tariffs and Trade
(GATT). De till detta avtal anslutna länderna hade vid ett möte i Geneve —
i syfte att vinna ökad anslutning till avtalet — beslutat inbjuda ytterligare
ett antal länder att deltaga i tullförhandlingar. Bland de inbjudna länderna
befunne sig Sverige, och svenska regeringen hade förklarat sig i princip
intresserad av en anslutning till avtalet. De planerade tullförhandlingarna
skulle taga sin början i Geneve den It april 1949. En plan och tidtabell hade
Utarbetats för vissa förberedande arbeten, innebärande bland annat utväxung
av önskelistor vid bestämda tidpunkter. Efter den sålunda lämnade redogörelsen
anförde departementschefen bland annat följande.
För att utföra det förberedelsearbete som erfordras från svensk sida böra
sakkunniga tillkallas. Dessa böra representera bland annat den statliga förvaltningen
och de centrala organisationerna på näringslivets område. De sakkunniga
böra i överensstämmelse med vad som i det föregående anförts ha
-^o Riksdcigsberättelsen.
I H: 35 till uppgift dels att utarbeta listor över svenska önskemål om tullmedgivanden
i olika främmande länder, dels att taga ställning till av motparterna
framlagda krav på svenska tullmedgivanden.
Kommittén har intill den 1 december 1948 hållit 2 sammanträden.
I enlighet med den uppgjorda planen har kommitténs arbete hittills varit
inriktat på utredningar rörande svenska önskemål om tullmedgivanden i utlandet.
T. ill grund för dessa utredningar ha legat dels från exportörer genom
deras organisationer inhämtade önskemål, dels inom kommitténs sekretariat
företagna undersökningar av främmande länders importstatistik. Som ett
första resultat av sitt arbete har kommittén den 30 oktober 1948 till statsrådet
och chefen för handelsdepartementet överlämnat en preliminär lista
över svenska önskemål om tullmedgivanden i Amerikas förenta stater.
Uppdraget beräknas vara slutfört före tullförhandlingarnas början den
11 april 1949.
36. Kris förvaltningens effektiviseringskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1948 att utreda
frågan om samarbetet mellan handelskommissionen och försörjningskommissionerna
ävensom krisförvaltningens arbetsförhållanden i allmänhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1948):
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., ordförande;
Qvistgaard, J. H., marinöverdirektör;
Lindencrona, A., direktör.
Lokal: Ica, Mästersamuelsgatan 18; tel. 11 00 81.
Direktiven framgå av statsrådet Ericssons anförande till statsrådsprotokollet
den 15 oktober 1948. Efter att inledningsvis ha framhållit att handelskommissionens
samarbete med övriga delar av den centrala krisförvaltningen
f. n. lede av en viss tyngd och omständlighet, anförde statsrådet
Ericsson bland annat följande.
Med hänsyn till betydelsen av de vidlyftiga arbetsuppgifter, som åvila
kommissionerna, är det självfallet av största vikt, att samarbetet dem emellan
löper så lätt som möjligt. Då nu två av de viktigaste kommissionerna,
handelskommissionen och industrikommissionen, skola överflytta till samma
fastighet och sålunda de lokala förutsättningarna för samarbetet bliva
gynnsammare än förut, synes tillfället lämpligt att utreda arbetsförhållandena
inom krisförvaltningen, speciellt i vad angår samarbetet mellan handelskommissionen
och industrikommissionen.
Av de spörsmål, som vid en sadan utredning i första hand böra övervägas,
vill jag nämna önskemålet om en samordning av besläktade arbetsuppgifter
inom handelskommissionen och industrikommissionen.-----
Därvid torde även möjligheterna att helt eller delvis sammanföra de båda
kommissionernas utredande och administrativa organ böra komma under
bedömande.---Fråga har även uppkommit, huruvida icke en organi
satorisk
samordning av de olika kommissionernas utredande organ, speciellt
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 247
såvitt angår utrikeshandeln, skulle vara ändamålsenlig. I varje fall synes J J{. 37
det böra undersökas, om icke sådana anstalter kunna träffas, att det material,
som erfordras för Kungl. Maj :ts bedömande av handelsavtalsfrågorna,
kan göras snabbare tillgängligt än för närvarande.
Medan handelskommissionens statistik uteslutande hänför sig till utrikeshandelns
område, avser industrikommissionens statistik både nämnda
område och förhållanden, som hänföra sig till det inhemska försörjningsläget
för olika varuslag. Utredningen bör undersöka möjligheterna att sammanföra
dessa olika statistikserier och att basera dem på det hollerithsystem,
som handelskommissionen avser att tillämpa från och med den 1
januari 1949. I detta sammanhang bör jämväl övervägas, huruvida ej, för
att handelskommissionens statistik skall bli till avsedd nytta, i denna bör
inarbetas även valutakontorets nuvarande statistik rörande betalningsrörelserna
med utlandet. Det kan jämväl ifrågasättas, om icke för att handelskommissionens
statistik skall kunna redovisa tendenser i utrikeshandeln i
dess helhet, livsmedelskommissionens och bränslekommissionens statistik
rörande deras licensgivning bör samordnas med handelskommissionens statistik.
Uppmärksamhet bör i detta sammanhang även ägnas den statistik i
närliggande ämnen, som föres hos riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Utöver de ärenden, som nu berörts och som i första hand torde kräva
undersökning, föreligga med avseende å samarbetet mellan handelskommissionen
och försörjningskommissionerna samt rörande krisförvaltningens
arbetsförhållanden i övrigt även andra problem som påkalla uppmärksamhet.
Som exempel härpå må anföras frågorna om gemensamma direktiv för
licensgivningen samt om priskontrollnämndens befattning med licensärendena.
Det torde emellertid icke vara anledning att härvidlag uppdraga särskilda
riktlinjer för utredningsarbetet. I stället bör det ankomma på utredningsmännen
att med ledning av de iakttagelser, de under arbetets gång
göra, efter eget omdöme gripa sig an med de problem som möta. Under arbetets
gång böra utredningsmännen samråda med ordförandena i respektive
krisorgan samt i övrigt med de myndigheter som närmast beröras av
deras arbete och förslag. Vad särskilt angår handelskommissionen böra de
jämväl taga kännedom om det arbete för förenkling och förbättring av licensgivningssystemet,
som bedrives av vissa av handelskommissionen i mars
1948 tillkallade sakkunniga.
Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet. Utredningsmännen
böra successivt framlägga de förslag, vartill deras arbete giver anledning.
Utredningen har under år 1948 hållit 2 sammanträden.
37. Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhandlingar.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att effektivisera förberedel
-
248
Riksdagsberättelsen.
I H: 37 serna till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar jämte därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november
1948):
Gjores, A., t. d. statsråd, generaldirektör, led. av I kamm., ordförande:
Böök, K. E., riksbankschef;
Croneborg, A., utrikesråd;
Domellöf, R„ direktör;
Jacobsson, C. A., direktör;
Lundgren, T., direktör, konsul;
Mott, H., direktör;
Persson, R. V., led. av II kamm.;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetter, E., konteramiral, f. d. riksdagsman;
Wetterlind, Å., direktör.
Expert:
Grafström, E., byråchef.
Sekreterare:
von Wachenleldt, G., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, tel. 22 36 00 (ordf och
sekr.).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 29 oktober 1948. Efter att ha erinrat om formerna
för beredning av handelstraktatärenden före och under kriget antörde
departementschefen bland annat följande.
, k”g,elS Slut har liksom under kriget det för reglering av våra han
delsförbindelser
erforderliga utredningsarbetet huvudsakligen åvilat handelskommissionen.
Formerna för beredning av handelstraktatärenden äro
or narvarande i stort sett följande. På uppdrag av chefen för handelsdepartementet
anhåller chefen för utrikesdepartmentets handelsavdelning, att
landelskommissionen i samråd med berörda försörjningsmyndigheter och
organisationer inom näringslivet måtte verkställa utredning i visst ärende.
Handel skommissionen anhåller i sin tur om yttrande från industrikommissionen,
livsmedelskommissionen, bränslekommissionen, priskontrollnämnden
m fl. myndigheter ävensom från intresserade näringsorganisationer och
enskilda företag, såsom exportföreningen, grossistförbundet, kooperativa
förbundet och jernkontoret. Sedan yttrandena inkommit och utredningsmaterialet
bearbetats inom handelskommissionen, överlämnas materialet till
chefen för handelsdepartementet i form av sammanställningar jämte yttrande
från kommissionen, inom vilken jämväl bland annat export- och
importintressena, jordbruket och hemmaindustrien äro företrädda Vid beredning
inför chefen för handelsdepartementet i närvaro av representanter
för utrikesdepartementet, riksbanken och andra statliga myndigheter och
i förekommande fall enskilda organisationer föredrages handelskommissionens
yttrande, varefter eventuella instruktioner till förhandlarna utfärdas.
I anledning av en vid 1948 års riksdag väckt motion, nr 179 i andra kam -
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
249
maren, har riksdagen i skrivelse den 10 mars 1948, nr 49, under åberopan- t M: 37
de av vad som anförts i utrikesutskottets utlåtande nr 5, anhållit, att Kungl.
Maj :t ville låta verkställa skyndsam utredning angående åtgärder ägnade
att effektivisera förberedelsen till och förandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar.
Den sålunda föreslagna utredningen bör nu verkställas.
Förhållandena i de länder, med vilka vi ha handelsförbindelser, förete en
mycket olika grad av normalisering och återhämtning. Vidare förekomma
ofta starka och hastiga förskjutningar beträffande olika varors angelägenhetsgrad
såväl ur svensk som ur andra länders synpunkt. Såvitt nu kan bedömas,
torde dessa förhållanden komma att i allt väsentligt bestå under de
närmaste åren. Förberedelserna för handelsavtalsförhandlingar synas därför
alltjämt icke böra skiljas från det organ — handelskommissionen —
som till huvudsaklig del handhar export- och importkontrollen och som i
själva sin verksamhet har möjlighet att fortlöpande registrera förändringar
såväl ur handelspolitiska som ur för sörjningsmässiga synpunkter. Även om
förberedelsearbetet således för närvarande icke synes böra flyttas från handelskommissionen,
torde dock en effektivisering av detsamma vara möjlig.
Utredningens uppgift bör därför i första hand vara att undersöka möjligheterna
att inom ramen för den nuvarande organisationen rationalisera och
effektivisera det handelspolitiska planläggningsarbetet. Med hänsyn till arbetets
svårighetsgrad och stora betydelse bör särskild uppmärksamhet ägnas
frågan, huruvida tillräcklig och kunnig personal står till kommissionens
förfogande. Vidare bör övervägas i vilken utsträckning andra statliga organ
och myndigheter samt representanter för näringslivet böra medverka i förberedelsearbetet.
Utredningen bör även ha sin uppmärksamhet riktad på
frågan, huruvida tillförlitligare uppgifter från exportindustrien angående
beräknade exportmöjligheter kunna erhållas.
För att ett ur svensk synpunkt förmånligt resultat skall kunna uppnås
vid en handelsförhandling är givetvis icke endast förberedelsearbetet utan
även det sätt, varpå själva förhandlingen föres, av stor betydelse. Även
om allmänna bestämmelser rörande förhandlingsförfarandet icke torde böra
uppställas, böra dock under utredningsarbetet olika förhandlingsmetoder
bliva föremål för prövning. Vidare synes utredningen böra överväga, huruvida
förhandlarna skola deltaga i eller följa utredningsarbetet och hur kontakten
mellan förhandlarna och utredningsorganen lämpligen bör vara ordnad
under den tid förhandlingarna pågå. Delvis beroende på den i ekonomiskt
avseende oklara efterkrigssituation, som Europa och världen i övrigt
alltjämt befinna sig i, röra vi oss för närvarande med många och olika
avtalstyper. Från svensk sida är det på längre sikt ett önskemål att komma
tillbaka till en sådan avtalsform, som var gängse före kriget. Det är emellertid
uppenbart, att den allmänna handelspolitiska utvecklingen i världen
blir bestämmande för möjligheterna till en sådan återgång. En svensk utredning
av dessa problem torde därför böra för närvarande begränsas till
att lämna en översikt och analys av de olika avtalstyperna.
Riksdagsberättelsen.
I H: 37 Av riksdagens skrivelse nr 49 synes framgå att riksdagen i första hand
tänkt sig, att den föreslagna utredningen skulle omfatta övergångsskedet
fram till dess mera normala förhållanden inträtt. Emellertid blir det så småningom
nödvändigt att taga ståndpunkt även till frågan, hur detta arbete
bör organiseras, när de nuvarande krisorganen avvecklats. Ehuru man i
nuvarande läge icke kan bedöma, när en sådan avveckling kan ske, och
det för närvarande icke heller går att överblicka de handelspolitiska utvecklingstendenserna,
är det enligt min uppfattning angeläget att utredningen
ägnar uppmärksamhet jämväl åt frågan, hur en mera fast organisation
av framför allt det handelspolitiska utredningsarbetet på längre sikt
bör ordnas.
Utredningen har hållit sitt första sammanträde i december 1948.
38. Turistutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1948 att
utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska betydelse för
landet jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 november 1948):
Engelstedt, E., statssekreterare, ordförande;
Elfving, G., chefredaktör;
Månsson, K. G., bankokommissarie;
Munthe, G. L., direktör;
Ohlson, Ivan, direktör.
Sekreterare:
Wickberg, A. W., försäljningschef.
Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel. Kanslihuset.
.Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 5 november 1948. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
I en till handelsdepartementet inkommen skrivelse bär svenska turisttrafikförbundet
hemställt, att en kommitté måtte tillsättas med uppgift att allsidigt
utreda de frågor, som äro förbundna med den utländska turisttrafiken
på Sverige, samt framlägga förslag till deras lösning. Enligt förbundets
mening skulle en dylik utredning bland annat avse turistinkomsternas ekonomiska
betydelse för landet, möjligheterna att öka kapaciteten hos de
svenska transportmedel, som föra utländska turister till Sverige, undersökning
av hotellbeståndet samt tanken på en hotellagstiftning.
Det må nämnas att särskilda sakkunniga i ett den 2 oktober 1948 avlämnat
utlåtande, kallat Svenskt långtidsprogram 1947—1952/53, upptagit
spörsmålet om turistinkomsterna och därvid uttalat, att en viss begränsad
ökning av turistinkomsterna enligt deras mening vore möjlig att uppnå
medelst olika anordningar såsom ökning av flygtrafikkapaciteten, utvidgning
av hotellbeståndet samt företräde på vissa hotell åt utländska turister.
251
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
---Då emellertid förutsättningarna för den utländska turisttrafiken ef- J JJ. 39
ter världskrigets slut i många hänseenden äro andra än tidigare och denna
trafik dessutom måste anses mycket betydelsefull även ur det allmännas
synpunkt, synes det motiverat att, som svenska turisttrafilcförbundet hemställt,
en statlig utredning av hithörande spörsmål kommer till stånd. Jag
vin framhålla, att det icke blott är den utländska turisttrafikens betydelse
för landet ur valutasynpunkt som härvidlag gör en översyn önskvärd utan
även de nya problem som sammanhänga med den resande publikens ändrade
sammansättning — de utländska resenärerna komma ju numera i vid
utsträckning från andra befolkningslager än tidigare.---— De inkomster
i främmande valuta, som tillföras landet genom utländska turister, redovisas
av valutakontoret. Det har emellertid visat sig, att de av valutakontoret
konstaterade inkomsterna av ifrågavarande slag icke äro så höga som
som man rätteligen kunnat vänta. Anledning härtill synes vara, att en del
av turisternas utgifter i Sverige bestridas pa vägar som undandiaga sig valutamyndigheternas
insyn. Även om det härvidlag icke alltid behöver vai a
fråga om illojala förehavanden, framstår det som ett viktigt intresse att
fastställa turisttrafikens verkliga ekonomiska betydelse och att tillse att
ifrågavarande medel även valutatekniskt komma landet till godo. Svenska
turisttrafikförbundet har i sin framställning även berört möjligheterna att
öka kapaciteten av de svenska transportmedel, som stå de utländska turisterna
— särskilt de från Amerikas förenta stater —- till buds för resan till
vårt land, samt att utvidga och förbättra hotellbeståndet. Även om av lätt
insedda skäl några direkta insatser från det allmännas sida knappast kunna
ifrågkomma för detta syfte, är det otvivelaktigt motiverat att uppmärksamhet
ägnas även dessa spörsmål. Med avseende på hotellförhållandena bör det
ankomma på utredningsmännen att företaga en översyn av gällande hotellstadga
samt föreslå de ändringar och tillägg som kunna finnas påkallade.
Det framstår däremot som ovisst, huruvida förhållandena i vårt land äro
sådana att här bör införas en mera detaljerad hotellagstiftning av den art,
som förekommer i vissa mera utpräglade turistländer än Sverige.
Utredningen har hållit ett sammanträde.
39. Utredning rörande en begränsning av för Kungl. teatern erforderliga
lotterimedelsbidrag.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 att
verkställa utredning rörande möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning
av de bidrag av lotterimedel som erfordras för Kungl. teaterns
drift ävensom rörande därmed sammanhängande frågor med avseende a
operaverksamheten:
Löwbeer, N. T., generaldirektör.
252
Riksdagsberättelsen.
I In: l
Inrikesdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet, under 1948.
1. 7.913 års sockersjukutredning (1946: I S 28; 1947: I S 22; 1948: I In 12).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943, nr 223, begärd utredning
rörande åtgärder för att förbättra förhållandena för de sockersjuka:
Sanden,
J. E., redaktör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Byttner, J. T., medicinalråd;
Möllerström, J. V. S., med. d:r, docent;
Restad, E. H., landstingsdirektör;
Wistrand, A. D. H., byråchef.
Expert:
Cramér, C. H., professor.
Sekreterare:
Möller, Barbro G., f. Störtebecker, amanuens, fru.
Utredningen, som under år 1948 hållit ett sammanträde, har den 13 maj
1948 avgivit betänkande angående sockersjukvården i riket (SOU 1948:
33).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 7946 års folktandvårdssakkunniga (1947: I S 38; 1948: I In 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 april 1946 och
den 17 januari 1947 för att verkställa utredning angående översyn av folktandvårdsorganisationen
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1946):
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande;
Beriing, E. B., målarmästare, led. av I kamm.;
Beijbom, G. O. L., landstingsdirektör;
Christer son, B., tandvårdsinspektör;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Osvald, O., chefstandläkare.
Experter:
Englund, Å., t. f. byrådirektör;
Holrner, U., tandvårdsinspektör;
Oldmark, I., leg. tandläkare.
Sekreterare:
Linde, A. T., förste byråsekreterare.
De sakkunniga, som under år 1948 sammanträtt tillhopa 17 dagar, ha
den 2o oktober 1948 avgivit förslag till ändring av 3 och 4 §§ i kungörelsen
om taxa för folktandvård och den 3 december 1948 avgivit betänkande
med förslag till vissa ändringar i folktandvårdsorganisationen in. in. (SOU
1948:53).
Uppdraget är därmed slutfört.
253
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
3. Ortoped- och vanförevårdssakkunniga (1947: IS 39; 1948: I In 16). I 111! 5
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av ortoped- och vanförevårdens organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1946) :
Johansson, S. C., professor, ordförande;
Bergenfeldt, E. M., lasarettsläkare;
Brännberg, C. M., sjukkassedirektör;
von Rosen, E. S., överläkare, docent;
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör;
Thott, A., major.
Sekreterare:
Montan, K., byråföreståndare.
De sakkunniga, som under år 1948 hållit 5 sammanträden, ha den 11 oktober
1948 avlämnat betänkande med utredning och förslag rörande ortoped-
och vanförevårdens organisation (SOU 1948:41).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården (1947: IS 43;
1948: I In 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 juni 1946 för att
verkställa översyn av grunderna och villkoren för statens bidrag till hälsooch
sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946):
Wahlbäck, J. M„ underståthållare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Hansson, N. H., sjukhusdirektör;
Viklund, Iv. G., landstingsdirektör, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Radhe, S. A., borgarrådssekreterare.
De sakkunniga, som under år 1948 hållit 21 sammanträden och avgivit
utlåtanden över ett antal till de sakkunniga remitterade förslag, ha den 8
november 1948 avlämnat betänkande angående statsbidragssystemet för den
slutna kroppssjukvården (SOU 1948:48).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
5. 1946 års sinnesslövårdsutredning (1947: IS 45; 1948:1 In 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning i fråga om organisationen och finansieringen av den
sinnesslövård, som icke regleras genom 1944 års lag om undervisning och
vård av bildbara sinnesslöa (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946) :
Björklund, L. A., f. d. reparatör, led. av II kamm., ordförande;
Anneli, Anna-Lisa, l:ste läkare vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala;
Haage, E. H., folkskolinspektör.
254
Riksdag sberättelsen.
I In: 5 Sekreterare:
Eckerberg, P. A., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Englund, Å., t. f. byrådirektör.
Utredningen, som under år 1948 hållit 20 sammanträden, har den 22 december
1948 avgivit betänkande angående sinnesslövårdens omorganisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1946 års alkoholistvårdsutredning (1947: IS 50; 1948:1 In 20).
Tillkallade enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 27 september 1946 för
utredning rörande aikoholistvården (se Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober
1946):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Edlund, K. E. V., förste provinsialläkare;
Hedvall, J. J., byråföreståndare;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Lundquist, G. A. R., överinspektör för sinnessjukvården;
Sundberg, N. E. L., direktör;
Wieslander, I. L., hovrättspresident;
Öhman, H. G., praktiserande läkare.
Experter:
Gynne, N. A. S., t. f. assessor, för utarbetande av vissa lagförslag;
Åmark, C. E., förste underläkare, för viss socialpsykiatrisk undersökning.
Sekreterare:
Wiklund, S. A. D., t. f. byråinspektör, led. av II kamm.
Utredningen, som under år 1948 haft 2 sammanträden, har den 14 februari
1948 avgivit betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård m. m.
(SOU 1948:23).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunnig för utredning beträffande organisationen för utlännings frågornas
handläggning (1948:1 In 24).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947 för
att verkställa en allsidig utredning beträffande organisationen för utlänningsfrågornas
handläggning:
Hagelin, N. P„ e. o. byråchef, ordförande i statens utlänningskommission
och i statens flyktingnämnd.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Rosqvist, T. E., c. o. byråsekreterare.
Den sakkunnige har den 28 januari 1948 överlämnat en promemoria med
förslag angående utlänningsärendenas handläggning (sfencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
255
8. Sakkunniga för utarbetande av anvisningar till mj allmän polis- I In: 11
instruktion.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1948 med
uppdrag att inom departementet biträda med utarbetande av vissa anvisningar
i anslutning till ny allmän polisinstruktion:
Sjöholm, B. E., byråchef, ordförande;
Pjelner, H., byrådirektör;
Rydberg, H., poliskommissarie.
Sahlin, M., redaktör.
De sakkunniga, som hållit 7 sammanträden, ha den 2 juni 1948 avlämnat
förslag till anvisningar till en ny allmän polisinstruktion.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 19i8 års lösdriveriutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1948 för att
inom departementet fullfölja tidigare påbörjad utredning rörande reformering
av lösdriverilagstiftningen:
Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E„ ombudsman, f. d. riksdagsman;
Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Petrén, G. O. E., e. o. hovrättsassessor.
Utredningen, som under år 1948 hållit 7 sammanträden, har den 18 december
1948 avgivit utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande
in. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
10. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1947: I S 17; 1948: I In 10).
Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 december 1939 skall utredningen vila
tills vidare.
11. Statens sjukhusutredning av år 19i3 (1946: I S 27; 1947: I S 21; 1948:
I In 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 maj 1943 och den
27 juni 1947 för att biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna
att — utan försämring av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa
driftkostnaderna vid sådana sjukhus, för vilkas drift .staten, landstingen eller
städerna utanför landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den
18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, överläkare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Goldkuhl, A. E., docent, överläkare;
•jJb Riksdagsberättelsen.
I 111. 11 Hti^ård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamin.;
Hakenian, Elin, husmoder;
Hansson, N. H„ sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Ström, G., byråchef (t. o. in. den 11 oktober 1948).
Experter:
Assarsson, S., t. f. byrådirektör, för frågor rörande arbetsstudier och patientarbetet
inom sinnessjuk- och sinnesslövården;
Blom, S. D., e. o. byråchef, för vissa med sinnessjukvårdens rationalisering
sammanhängande frågor;
Böckert, Signe, första föreståndarinna, och
Dagberg, E. O., överläkare, för frågor rörande revision av inom sinnessjukvården
använda blankettformulär in. in.;
Jönsson, R. W., överingenjör, och
Kohler, S„ avdelningschef, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar;
''Lagerström, N., aktuarie, för frågor rörande kontorsorganisationen vid
kroppssjukhusen (fr. o. m. den 30 juli 1948);
Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för den slutna sjukvårdens allmänna
planläggning och sjukhusens utformning (fr. o .in. den 4 februari 1948);
Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande utspisning vid sjukhus;
S°op, E-> forste aktuarie, för statistisk bearbetning av insamlat material från
utredningens arbetsstudier m. m. (fr. o. m. den 15 augusti 1948) •
Sekreterare:
Soop, E., förste aktuarie (t. o. in. den 14 augusti 1948, jfr ovan);
Montan, K., byråföreståndare (fr. o. m. den 15 augusti 1948).
Biträdande sekreterare:
Wictorson, K.-E., amanuens.
Lokal: Hamngatan 14, tel. 11 15 95; Jutas backe 1, tel. 21 38 73.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I S 3G.
Utredningsarbetet har liksom tidigare till vissa delar skett genom delegationer.
Plenisammanträden ha hållits sammanlagt 29 dagar under år 1948. De
olika delegationerna ha dessutom sammanträtt cirka 32 dagar under samma
tid.
Under år 1948 har arbetsstudiematerialet kompletterats genom arbetsstudier
i köket vid lasarettet i Eskilstuna. Försöksverksamhet vid lasarettet i
Östersund har under året avslutats, medan verksamheten vid lasarettet i
Lidköping fortsätter och beräknas bliva avslutad under början av år 1949.
Efter hemställan från utredningen bär statens organisationsnämnd studerat
kontorsorganisationen vid ett flertal sjukhus.
Under år 1948 har utredningen avlämnat betänkande, del IV, med synpunkter
och förslag rörande sinnessjukvården (SOU 1948: 37). Utredningen
257
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
har vidare avgivit yttranden över ett flertal till utredningen remitterade be- I In: 1
tänkanden.
Utredningen avser att under år 1949 avlämna betänkande!! rörande planering
dels av kök och dels av tvättinrättningar vid sjukhusen samt PM om
statistik, budgetuppställningar och blankettformulär in. in. för sinnessjukhusen.
12. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1946: T E
13; 1947: I E 15; 1948: I E 14).
Genom beslut den 24 september 1943 och den 10 januari 1947 tillsatte
Kungl. Maj :t en kommitté för karolinska sjukhusets utbyggande med en
dermato-venereologi.sk
samt en klinik för tuberkulos och thoraxkirurgi.
Av Kungl. Maj :t den 24 september 1943 tillkallade ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Bohinansson, G., professor (t. o. in. den 24 september 1948);
Hellerström, S. C. A., professor (för den dermato-venereologiska kliniken);
Hellström, J. G. L., professor;
Lichtenstein, A., professor (för den pediatriska kliniken);
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Öman, I., f. d. borgarråd.
Av Kungl. Maj :t den 10 januari 1947 tillkallade ledamöter:
Cr af oord, C., professor (för den thoraxkirurgi ska kliniken);
Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken),
Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken).
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H„ andre kanslisekreterare (tel. Kanslihuset).
Lokal: Karolinska sjukhuset.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: 1 E 24.
Kommittén har under år 1948 hållit 5 sammanträden in pleno. Därjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 15 sammanträden.
Den pediatriska kliniken är under uppförande.
Förslag till den reumatologiska kliniken samt kliniken för tuberkulos och
thoraxkirurgi ha avgivits den 2 februari resp. den 2 mars 1948.
13. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen (1947: I S 32; 1948:
I In 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 21 december 1945 för
utredning angående sjuksköterskeutbildningen och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;
Becker, Anna, fru;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
17 Bihang till riksdagens protokoll 19AS. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
258
Riksdag sberättelsen.
I In: 13 Dillner, Elisabet, föreståndarinna för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola;
Johnsson,
B. E., statskommissarie;
Schuberth, O. O., docent, överläkare;
Thomson, Lisa, föreståndarinna för S:t Eriks sjuksköterskeskola.
Experter:
Andrell, Maria, byråinspektör;
Hedestrand, Edla, t. f. biträdande byråinspektör (fr. o. in. den 12 mars 1948);
Ljunggren, Margit, föreståndarinna för Birgitta sjuksköterskeskola;
Myrgård, A. M„ förste provinsialläkare (fr. o. m. -den 25 november 1948);
Nilstein, A., aktuarie;
Wernstedt, S. L. M. A., föredragande i regeringsrätten.
För speciella områden av sjuksköterskeutbildningen ha därjämte ytterligare
ett antal experter tillkallats.
Sekreterare:
Herlitz, N. E., amanuens (t. o. m. den 31 mars 1948);
Nyström, Psyche, amanuens (fr. o. in. den 1 april 1948).
Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1947: I S 32.
Under år 1948 intill den 12 november har kommittén sammanträtt in pleno
23 gånger.
Kommittén har den 16 mars 1948 avlämnat betänkande angående utbildning
av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal I (SOU 1948: 17).
Kommittén beräknar att i början av år 1949 avlämna betänkande rörande
förslag till utbildning för sjuksköterskor med administrativa och undervisande
uppgifter, kursplan för den planerade distriktssköterskeskolan i Göteborg
samt förslag angående inrättande av ett distrikt för den praktiska utbildningen
av blivande distriktssköterskor ävensom under loppet av samma
år betänkande rörande förslag till anordnande av utbildning för vissa specialsköterskor.
14. 19i6 års kommunallagskommitté (1947: I S 37; 1948: I In 14).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Holmberg, ,1. H., redaktör, led. av II kamm.;
Larsson, S., förbundsdirektör;
Larsson, Y. G. R., fil. d:r, led. av II kamm.;
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
Sekreterare:
Ekblom, S. G., hovrättsassessor ( t. o. m. den 15 maj 1948);
Sanne, S. D. H„ hovrättsassessor (fr. o. in. den 16 maj 1948).
Lokal: Rosenbad 2; tel. Kanslihuset 1656.
Angående kommitténs uppdrag, se 1947: I S 37.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
sammanträtt 16 dagar.
Kommittén har avlämnat dels den 10 januari 1948 en promemoria med
förslag angående vissa av kommunindelningsreformen aktualiserade ändringar
i den kommunala lagstiftningen, dels ock den 1 t november 1948 en
promemoria med förslag till ändringar i landstingslagen (båda stencilerade).
Det fortsatta arbetet med översynen av kommunallagstiftningen beräknas
pågå under år 1949.
259
I In: 15
15. 1946 års låkemedelsutredning (1947: I S 42; 1948: I In 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):
Lindberg, E. H„ landshövding, ordförande;
Ahlgren, J. G., professor;
Andersson, B. E. W., apotekare;
Edberg, R. F., chefredaktör, led av II kamm.;
Gunnars, E., direktör;
Ljungdahl, M. J. J., professor, överläkare.
Experter:
Björling, C. O., professor och föreståndare för kemiska avdelningen vid statens
farmaeevtiska laboratorium (fr. o. m. den 24 januari 1948);
Hemming, E. R., apotekare (fr. o. in. den 18 september 1948);
Marcus, M., fil. d:r;
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, för prövning av nuvarande apoteksprivilegiernas
rättsliga natur in. in. (t. o. in. den 29 maj 1948).
Sekreterare:
Rooth, J. H., byråchef, kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Wikholm, N. V., civilekonom (t. o. m. den 31 maj 1948).
Lokal: Stallgatan 3; tel. 20 22 84.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1947: I S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1947—den 30 november
1948 hållit 6 plenarsammanträden. Ett arbetsutskott inom utredningen har
under verksamhetsåret hållit ett stort antal sammanträden. Ordföranden
och tre av ledamöterna samt sekreteraren ha på inbjudan av den danska
apotekskommissionen företagit en resa till Köpenhamn i och för överläggningar
med kommissionen.
260 Rilcsdagsberättelsen.
I In: 15 Under år 1948 har utredningen, jämlikt erhållet medgivande, påbörjat en
statistisk bearbetning ur vissa synpunkter av cirka 30 000 från ett antal
av rikets apotek infordrade recept på expedierade läkemedel.
Under maj och juni 1948 har experten professor Björling för utredningens
räkning företagit en studieresa till England.
Utredningen avser att under första halvåret 1949 framlägga ett principbetänkande
med förslag till omorganisation av apoteksväsendet i riket, m. in.
Övriga delar av utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under senare
delen av år 1949.
16. 19^7 års
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för
att biträda med utredning rörande landsfiSbalsorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 juni 1947) :
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;
Stiernström, M. B. O., land ssekreterare;
Tottie, A. V. R., kansliråd, avdelningschef i inrikesdepartementet.
Expert:
, Wadenius, S. R., landsfiskal (fr. o. in. den 22 september 1948).
Sekreterare:
Åmark, S. O. F., andre kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 1253.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I In 21.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1947—den 1 december
1948 sammanträtt 12 gånger samt företagit studieresor under 5 dagar.
Utredningen har från länsstyrelserna inhämtat material för att bedöma
verkningarna av kommunindelningsreformen på rikets indelning i landsfiskalsdistrikt
samt pröva möjligheterna till en ökning av distriktens storlek
i vissa fall. Verkningarna av den nya rättegångsordningen och uppbördsreformen
ha studerats vid besök på ett stort antal landsfiskalskontor.
Fortsatta överläggningar ha hållits med berörda personalsammanslutningar.
Utredningen har den 5 november 1948 avgivit förslag angående omläggning
av distriktsåklagarkursen vid Stockholms högskola samt den 15 november
1948 förslag angående polismyndighetens befattning med anmälningar
om olycksfall i arbete. Med anledning av remiss liar utredningen avgivit
utlåtanden den 5 november 1948 angående förstärkning av landsfiskalsorganisationen
inom Solna stad samt angående uppflyttning i lönegrad
av stadsfiskalstjänsten i Boden.
Den 3 december 1948 har utredningen avgivit redogörelse för hittills bedrivna
undersökningar och återstående arbetsuppgifter samt yttrande i
väckt fråga om provisorisk löneförbättring för landsfiskaler och kontorister
med polismans förordnande.
Utredningens arbete kommer att pågå även under år 1949.
261
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet,
yt 17. Statens sinnessjukvårdsberedning (1948: I In 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni 1947 och
den 30 januari 1948 för att såsom särskild beredning inom inrikesdepartementet
biträda vid fortsatt handläggning av frågorna om sinnessjukvårdens
effektivisering och utbyggande (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1947).
Bj örkquist, E. G. A., överdirektör, med uppdrag att, i den mån departementschefen
icke själv deltager i beredningens arbete, leda detsamma,
Andersson, J. Elon, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Goldkuhl, A. E., docent, överläkare;
Lundquist, G. A. R., överinspektör för sinnessjuk vården;
Mäler, K. M., redaktör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 3 februari 1948);
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 4 februari
1948);
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman (fr. o. in. den 30 januari 1948);
Wejke, G. W., byggnadsråd;
White, J. G., överläkare.
Experter:
Lundquist, J. Hj. A., med. d:r, föredragande hos medicinalstyrelsen i ärenden
rörande tuberkulosvård (fr. o. m. den 18 februari 1948);
Mårdh, G. A., e. o. byråingenjör (fr. o. in. den 19 februari 1948);
Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef (fr. o. in. den 8 oktober
1948).
Sekreterare:
Munthe, R. E. L., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2 (vice ordf.) och Statens lönenämnd,
V. Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82 (sekreteraren).
Beträffande beredningens uppdrag, se 1948: I In 22.
Genom beslut den 30 december 1947 har Kungl. Maj :t uppdragit åt beredningen
att — i anledning av riksdagens skrivelse den 20 maj 1947, nr
219 _ verkställa ytterligare utredning rörande inrättande av lokala ut
skrivningsnämnder
vid sinnessjukhusen samt inkomma med det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Beredningen har under år 1948 sammanträtt 11 dagar. Besök ha avlagts
vid 7 statliga sinnessjukhus och vid ett antal landstingsvårdhem för lättskötta
sinnessjuka. Två av beredningens ledamöter ha under tre veckor
företagit studieresa i Schweiz.
Beredningen har under året avgivit förslag dels angående anslag till stipendier
för psykiatriska studier utomlands, dels angående inrättande av
lokala utskrivningsnämnder vid sinnessjukhusen, dels ock angående avlöningsförhållandena
för läkarna vid statens sinnessjukhus.
Frågorna rörande tuberkulossjukvården inom sinnessjukvården, vården
av lättskötta sinnessjuka och specialistutbildning för sinnessjukvårdsläkare
ha i huvudsak slutbehandlats. En genomgång av byggnadsbeståndet vid statens
sinnessjukhus har fortgått under hela året. Det fortsatta arbetet^ med
behandlingen av byggnad sfrågorna samt frågorna om den öppna vården
och sinnessjukvårdens ledning beräknas pågå under år 1949.
I In: 17
262
Riksdagsberättelsen.
1 In: 18 18. 1947 års psi/kopatvårdsutredning (1948: I In 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1947 med uppdrag
att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
samt därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juli 1947):
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Enmark, A., ombudsman i statens sjukhuspersonals förbund;
Frey, T., överläkare;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Kjellin, A. Hj., överläkare;
Gripmark, W„ hovrättsråd (tillika sekreterare t. o. m. den 31 januari 1948).
Expert:
Ahlberg, C. A. H„ arkitekt (fr. o. in. den 9 juni 1948).
Sekreterare:
Höjer, I., e. o. byråsekreterare (fr. o. in. den 1 februari 1948).
Lokal: Socialdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1948: I In 23.
Utredningen har år 1948 hållit 6 sammanträden. Härvid ha flertalet av de
frågor rörande anstalternas utformning och anstaltsorganisationen i övrigt
som berörts i direktiven ingående diskuterats. Överslagsberäkningar rörande
kostnader in. m. ha verkställts. De av den nya vårdorganisationen påkallade
lagstiftningsfrågorna ha varit föremål för preliminära överläggningar.
Vissa av utredningens expert arkitekten Hakon Ahlberg upprättade principskisser
och förslag till anstalter för vård av psykopater ha diskuterats
inom utredningen.
Ledamoten av utredningen medicinalrådet Björck har företagit resor för
att undersöka lämpligheten i olika hänseenden av platser som ifrågasatts
som förläggningsorter för anstalterna. I anslutning härtill har utredningen
trätt i kontakt med drätselkammaren i vissa städer.
Utredningen har den 5 oktober 1948 avgivit utlåtande över av kommittén
för partiellt arbetsföra avgivet betänkande angående industrihem in. in.
Utredningens arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1949.
19. Kommittén för dövhetens bekämpande (1948: I In 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 26 september 1947
för att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):
Holmgren, G., professor, ordförande;
Holmgren, L. K. A., docent;
Malm, N. T. B., fil. lic., dövstumlärare, tillika sekreterare;
Ramberg, J„ docent;
Wagnsson, R„ landshövding, f. d. riksdagsman.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
263
Experter:
Hegardt, Margit, fru, biträdande sekreterare i Hörselfrämjandet (fr. o. m.
den 1 mars 1948);
Peyser, A., Dr. Med. (fr. o. in. den 7 april 1948).
Lokal: Hantverkargatan 3; tel. 51 81 28 eller Bärby 36 (sekr.).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1948: I In 25.
Kommittén har under tiden den 1 december 1947—den 30 november 1948
hållit 27 sammanträden.
I anledning av remisser har kommittén avgivit ett flertal utlåtanden.
Framställningar ha av kommittén gjorts, dels angående medel för inköp
av två stycken Békésy-audiometrar, dels angående inrättande av en personlig
professur i fysiologisk akustik för den ungerske forskaren, professor G.
von Békésy.
Kommitténs verksamhet har under året främst omfattat insamling och
bearbetning av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt andra
förberedande åtgärder, överläggningar ha förekommit med ett flertal svenska
och utländska experter. Samarbete har inletts med Stockholms stads horapparatkommitté.
Arbetet med uppgörande av förslag pågår.
Kommitténs arbete avses komma att slutföras under år 1949.
I In: so
20. 19t8 års livsmedelssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 februari och den
12 mars 1948 för att inom departementet biträda med utredning angående
förslag till livsmedelsstadga och därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1948):
Abramson, E. L., professor, ordförande;
Andersson, Rosa, fru, journalist;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Fitger, N. F. P., fil. d:r, civilingenjör;
Jerlov, E. S., chefsveterinär;
Lund, D. G. M., agronom, avdelningschef i livmedelskommissionen.
Expert:
Thomée, K. E. G., professor (för frågor rörande mjölk och mjölkprodukter).
Sekreterare:
Göransson, E. W. Z„ byråchef.
Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel. Kanslihuset.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
erinrade departementschefen om tidigare förslag i ämnet, särskilt
livsmedelslagstiftningssakkunnigas år 1941 framlagda betänkande med
förslag till livsmedelsstadga in. in., samt framhöll därefter.
Livsmedelslagstiftningssakkunnigas förslag framlades vid en tidpunkt,
då stor brist rådde på olika livsmedel och då handeln i följd härav blivit
Riksdagsbercittelsen.
I 111! 20 föremål för krisregleringar av olika slag. Framför allt med hänsyn härtill
har hittills icke ansetts lämpligt att genomföra de sakkunnigas förslag.
Efter krigsslutet har varutillgången visserligen ökat i åtskilliga hänseenden,
men många kristidsregleringar på detta område kvarstå alltjämt. Från
åtskilliga håll inom näringslivet har emellertid framhållits betydelsen av att
vårt land inom en nära framtid erhåller en tidsenlig livsmedelslagstiftning.
Jag delar denna uppfattning och anser, att ett förslag härom så "snart som
möjligt bör föreläggas riksdagen. Vissa av de i livsmedelssakkunnigas förslag
upptagna bestämmelserna äro emellertid redan föråldrade. Nya frågor
ha tillkommit, som böra övervägas i detta sammanhang. Förslaget i sin
helhet bör därför göras till föremål för en översyn, som lämpligen bör verkställas
av särskilda sakkunniga. Dessa böra bedriva sitt utredningsarbete
i samråd med representanter på inom förevarande område verksamma
myndigheter och organisationer, med 1946 års utredning angående kvalitetsforskning
och konsumentupplysning samt med 1947 års fiskindustrikommitté.
I förslaget bör angivas, i vad mån bestämmelserna kunna tilllämpas
även under rådande krisförhållanden eller om med deras ikraftträdande
bör anstå, tills normalare förhållanden återinträda. Det är av
vikt att reglerna göras så enkla och entydiga som möjligt. De sakkunniga
böra bedriva sitt arbete så skyndsamt, att förslag i ämnet kan föreläggas
1949 års riksdag.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1948 sammanträtt under tillhopa
37 dagar och därvid haft överläggningar dels med representanter för
de övriga nordiska länderna, dels ock med representanter för olika myndigheter
och sammanslutningar inom landet.
De sakkunniga beräkna kunna avsluta sitt arbete under januari månad
1949.
21. 1948 års skyddsrumsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 februari 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande skyddsrumsfrågan (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1948):
Thapper, G. F., led. av II kamm., ordförande;
Berglund, H. J., borgarråd;
Bjuggren, B. G., överste och chef för flygkrigshögskolan;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.
Experter:
Benner, S. G., fil. d:r, laborator vid radiofysiska institutionen;
Bergman, S. G. A., civilingenjör, chef för fortifilcationsförvaltningens befästningsbyrås
forskningssektion;
Forslind, E., civilingenjör, chef för fysikaliska avdelningen vid cement- och
betonginstitutet;
Genberg, G., byråchef;
Lidström, E. J. A., överstelöjtnant (fr. o. in. den 14 maj 1948);
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 265
Ljunggren, G. A., professor, avdelningschef vid försvarets forskningsan- | Jjj. oj
stalt;
Strokirk, C. G. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Grönlund, C.-E., t. f. byråchef (t. o. in. den 21 augusti 1948);
Terstad, I. G. A., e.o. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 22 augusti 1948).
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. 23 23 30.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen framhöll därvid inledningsvis, att för civilbefolkningens
skyddande mot verkningarna av det moderna luftkriget, anordnandet
av skyddsrum ansetts utgöra en av de viktigaste åtgärderna. Under det
andra världskriget hade även byggande av skyddsrum skett i eu förhållandevis
betydande omfattning. Efter att därefter ha redogjort för gällande
allmänna riktlinjer för byggande av skyddsrum och 1945 års civilförsvarsutrednings
förslag i frågan anförde departementschefen bland annat.
Under den fortsatta beredningen av civilförsvarsutredningens förslag har
jag funnit, att ett slutligt ståndpunktstagande till skyddsrum^rågan svårligen
kan ske på grundval av det av utredningen förebragta materialet. Nya
omständigheter, som böra ägnas ingående studier och överväganden, ha tillkommit
sedan den tid civilförsvarsutredningen avslutade sitt arbete. Detta
gäller särskilt nya rön i fråga om de skadeverkningar, som uppstå till följd
av den radioaktiva bestrålningens inverkan på den mänskliga organismen
liksom i fråga om de nya bombvapnens materiella effekt. Det är ett primärt
villkor att få utrönt, om en framtida krigföring, så långt den nu kan
förutses, kan komma att ställa oss inför nya konstruktionsproblem för att
skyddsrummen skola kunna ge människorna största möjliga skydd inom
ramen för vad ekonomiskt och beträffande material kan åstadkommas. En
annan omständighet är den skärpta bristen på vissa för sltyddsrumsbyggandet
nödvändiga material, som påkallar tillbörligt hänsynstagande vid
bedömandet av frågan om skyddsrummens konstruktion och lokalisering.
Särskild vikt bör läggas vid frågan, huruvida nuvarande källarskyddsrum
i större eller mindre utsträckning kunna och böra ersättas med friliggande
anläggningar i berg eller eljest i s. k. fullträff säkert utförande.
Civilförsvarsutredningen har i sitt betänkande skisserat olika alternativ för
utbyggnad av sådana anläggningar.---
Frågan om anordnande av friliggande fullträffsäkra anläggningar är
emellertid icke endast av ekonomisk natur. Innan man kan ta ställning
till i vilken omfattning skyddsrum av denna typ kan komma till stånd,
måste man äga kännedom om de lokala förutsättningarna härför på ifrågakommande
orter.
Av stor betydelse är slutligen frågan i vilken utsträckning skyddsrum
i fredstid kunna användas för andra ändamål.
Därest de sakkunniga finna, att friliggande anläggningar böra komma
Riksdagsberättelsen.
I In: 21 till utföiande i större eller mindre omfattning, bör förslag framläggas angående
organisationen av planläggnings- och byggnadsarbetet samt kostnaderna
härför och hur dessa rimligen böra fördelas mellan staten och
kommunerna. Behovet av författningsmässiga regleringar bör tillika uppmärksammas.
Vid fullgörandet av sitt uppdrag böra de sakkunniga i erforderlig utsträckning
söka samarbete med försvarets forskningsanstalt och civilförsvarsstyrelsen
och annan expertis på hithörande områden. Det är även angeläget
att utröna hur långt utvecklingen nått i utlandet.
Utredningen bör bedrivas med all möjlig skyndsamhet.
Utredningen har intill den 1 december 1948 hållit 10 sammanträden för
principdiskussioner och behandling av expertutredningar, verkställda av
inom utredningen tillsatta arbetsutskott. De sakkunniga jämte sekreterare
och experter ha i studiesyfte besökt ett antal orter inom riket, varjämte
ordföranden, en sakkunnig och sekreteraren företagit en studieresa till
Danmark, Tyskland och Schweiz.
Utredningens arbete beräknas vara slutfört i början av år 1949.
22. 1948 års länsstyrelse!!!redning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 mars och den 30
juni 1948 med uppdrag att inom departementet biträda med utredning om
länsstyrelsernas organisation och ställning inom den lokala förvaltningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1948):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Bergquist, Th. E. N., landshövding, f. d. riksdagsman;
Jarnerup, S. E„ byråchef (fr. o. in. den 30 juni 1948);
Norup, B. S. B:son, lantbrukare, led. av II kamm.;
Näsström, E. E„ fattigvårdsordförande, led. av I kannn.;
Tottie, A. V. R., kansliråd, avdelningschef i inrikesdepartementet.
Expert;
Åkesson, N. O., landssekreterare (fr. o. m. den 1 november 1948).
Sekreterare :
Sylwan, Å. H:son, länsassessor (fr. o. in. den 18 maj 1948).
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. A. G., e. o. länsbokhållare (fr. o. in. den 1 november 1948);
Brolinsson, E„ e. o. Jänsnotarie (fr. o. in. den 1 november 1948);
Lundborg, E. G., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 november
1948).
Lokal: Stallgatan 3; tel. 21 67 42.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förstnämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid inledningsvis om att den 1 januari 1938
genomförts åtskilliga förändringar i fråga om länsstyrelsernas arbetsför
-
267
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
mer och personalförhållanden samt förklarade att den ordning, som då till-1 In
kom, redan måste anses vara otidsenlig. Sedan departementschefen härefter
redogjort för huvuddragen av den utveckling, som lett till otidsenligheten
samt för de mest framträdande bristerna i den nuvarande organisationen,
anförde departementschefen vidare i huvudsak följande.
I detta sammanhang bör uppmärksammas en fortgående tendens att skapa
särskilda länsorgan vid sidan av länsstyrelserna för fullgörande av viktiga
administrativa uppgifter. Så har skett bl. a. inom vägväsendet, lör vilket
tillskapats under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen stående vägförvaltningar.
Vidare må nämnas länsarbetsnämnderna, som sortera under arbetsmarknadsstyrelsen,
länsnykterhetsnämnderna och mödrahjälpsnämnderna, vilka
inordnats under socialstyrelsen, och de nya lantbruksnämnderna, som skola
lyda under lantbruksstyrelsen. För närvarande föreligger ett kommittéförslag
om inrättande av särskilda länsbostadsnämnder, som skola underställas
en bostadsstyrelse.
Fortsätter denna utveckling — socialvårdskommittén föreslog på sin tid
inrättande av länssocialnämnder, till vilka vissa socialvårdsärenden skulle
överflyttas från länsstyrelserna — föreligger fara, att länsstyrelsernas centrala
ställning i länen försvagas, att länsstyrelserna komma att syssla med
ärenden, som visserligen i och för sig äro viktiga men ej ha någon väsentlig
betydelse för länens utveckling och att de för länen verkligt centrala problemen
handhavas av andra organ.
Genom den personalunion, som ofta förekommer genom landshövdingarnas
ordförandeskap i en del av dessa sidoordnade länsorgan, och genom
den auktoritativa ställning som landshövdingen intager, torde i allmänhet
en relativt tillfredsställande samordning mellan de olika organen kunna
komma till stånd. Denna är emellertid knuten till landshövdingen personligen,
icke till länsstyrelsen, vilket är en organisatorisk svaghet. På grund
av den mängd av skiftande uppgifter, som ankomma på landshövdingen, torde
han ofta ha svårt att närmare följa arbetet inom de olika organen. Med
nuvarande ordning har han i dessa ställföreträdare, som stå utan kontakt
med länsstyrelsen och utan samordnande möjligheter med övriga organ.
Om man skall söka avbryta den antydda utvecklingen och stärka länsstyrelsernas
ställning och göra dem till den myndighet i länen, till vilken
de speciella länsförvaltningarna i stort sett anknytas, uppstå åtskilliga
problem. Man måste se till att länsstyrelserna bliva rustade att ombesörja
de nya uppgifterna. Vill man anknyta några av de nu självständiga lokala
organen till länsstyrelsen, måste man taga ställning till hur denna anknytning
skall ske, hur samarbetet med de centrala specialmyndigheterna
skall ordnas, etc. Man torde också komma in på frågan om medverkan inom
länsstyrelsen av ett lekmannaelement, kanske i form av särskilda råd eller
nämnder men kanske också genom att lekmän sitta med och besluta i vissa
ärendesgrupper i länsstyrelserna. En tämligen grundlig omstöpning av den
nuvarande länsstyrelseorganisationen skulle bli följden.
Ett stärkande av länsstyrelsernas ställning i länen skulle sannolikt un -
268
Rilcsdagsberättelsen.
I In: 22 derlätta strävandena att decentralisera ärenden till dem från Kungl. Maj:t
och de centrala organen i Stockholm.
Vid utredningsarbetet bör jämväl beaktas frågan om s. k. länsstyrelseexperternas
ställning. Med länsstyrelseexperter menas bl. a. länsarkitekt,
vägdirektör, distriktsingenjör för vatten och avlopp, överlantmätare, förste
provinsialläkare, länsveterinär, länsbrandinspektör, fattigvårds- och barnavårdskonsulent
och landsfogde. Av dessa är vägdirektören tillika föredragande
vid länsstyrelsen. Frågan är, huruvida och i vilken utsträckning även
de övriga skola inpassas i länsstyrelseorganisationen samt den ställning de
skola erhålla inom densamma.
Avdelningschefernas ställning inom länsstyrelsen bör omprövas. Det bör
övervägas, om dessa böra även utanför länsstyrelsen vara ställföreträdare
för landshövdingen. Härvid böra särskilt uppmärksammas de funktioner,
som skola fullgöras av landskansliets chef.
I fråga om länsstyrelsens inre organisation bör undersökas lämpligheten
av att genomföra eu uppdelning av länsstyrelsen på sektioner med eu sektionschef,
som i första hand är ansvarig för de på sektionen ankommande
aibetsuppgifterna. Det är ock tänkbart, att smärre jämkningar i ärendesfördelningen
mellan huvudavdelningarna kunna vara lämpliga.
Vid utredningsarbetet bör jämväl organisationen av länsstyrelsernas försvarsavdelningar
bliva föremål för prövning liksom ock länsstyrelsernas beredskaps-
och krigsorganisation överhuvud.
Personal- och rekryteringsfrågorna böra ägnas stor uppmärksamhet. Eftersträvas
bör, att länsstyrelserna förses med tjänstemän i tillräckligt antal
och med nödiga kvalifikationer för de skiftande arbetsuppgifterna och att
rimliga befordringsmöjligheter ordnas för olika kategorier befattningshavare.
Landskanslisternas och landskontoristernas ställning bör omprövas
med hänsyn till att en sektionsindelning på sätt och vis undanrycker en del
av gi unden för deras nuvarande ställning. Det kan också diskuteras att, i
större utsträckning än hittills skett, överflytta kvalificerade arbetsuppgifter
till befattningshavare i landskanslist- och landskontoristkarriären, samtidigt
som dessa i viss omfattning beredas en högre tjänsteställning än för
näi vai ande. Överhuvud bör eftersträvas att i görligaste mån differentiera
göromålen mellan olika slag av tjänstemän efter graden av deras kvalifikationer.
Utredningen bör även upptaga frågan om kompetensvillkoren beträffande
teoretiska och praktiska kunskaper för innehavare av högre tjänst vid länsstyrelsen.
I den män speciella arbetsuppgifter tillföras länsstyrelserna, torde
också krav uppstå, att man låter dessa uppgifter handhavas av för ändamålet
särskilt utbildade personer. Även om man för innehavare av högre
tjänst bör kräva viss examen, bör särskilt beaktas de speciella fordringar
på insikter i sociala frågor, som i varje fall måste ställas på de tjänstemän,
som hava att handlägga socialvårdsärendena inom länsstyrelsen. Enbart
juridiska kunskaper synas icke här vara tillräckliga.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 269
Intill den 1 december 1948 har utredningen hållit 16 sammanträden, där- I In: 23
vid i huvudsak förekommit överläggningar med representanter för vissa
centrala verk, andra utredningar och kommittéer samt ett antal länsstyrelser.
Utredningen och vissa ledamöter av densamma har också i studiesyfte
besökt några länsstyrelser. Utredningen har utverkat uppdrag för statens
organisationsnämnd att biträda utredningen med verkställande av organisationsundersökningar
vid tre länsstyrelser, som nämnden i samråd med utredningen
bestämmer.
Utredningen har avgivit infordrade utlåtanden över ^förslag till lag om
nykterhetsvård in. m. samt över ett förslag till ny instruktion för statens
fattigvårds- och barnavårdskonsulenter m. in.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1949.
23. Sakkunniga för fria sjukhusvården.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 4 juni 1948 för att biträda
med utredning angående den närmare utformningen av den av statsmakterna
i princip beslutade fria sjukhusvården (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1948):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Anderson, K. Hj., kontorschef, ordförande i svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation;
Björkquist,
E. G. A., överdirektör;
Bucht, S. F. V., förste kanslisekreterare;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Restad, E. H., landstingsdirektör.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., byråsekreterare.
Lokal och tel.: Överståthållarämbetet.
Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat.
Den av 1946 års riksdag antagna lagen om allmän sjukförsäkring innehåller
— i motsats till nu gällande sjukkasselagstiftning — icke några regler
om ersättning för de försäkrades utgifter för sjukhusvård. Denna fråga
skall enligt statsmakternas beslut i stället lösas så, att vården på allmän
sal eller avdelning på de statliga sjukhusen göres avgiftsfri samt att övriga
sjukhushuvudmän åläggas att lämna fri vård på allmän sal eller avdelning
samtidigt med att staten lämnar huvudmännen en, schematiskt beräknad,
gottgörelse för uteblivna patientavgifter. Det har därvid förutsatts, att de
närmare detaljerna för frågans lösning senare i särskild ordning skulle underställas
riksdagens prövning. Genom propositionen nr 312 till 1946 års
riksdag, vari förslaget till lag om allmän sjukförsäkring förelädes riksdagen,
bereddes dock riksdagen tillfälle att avgiva yttrande angående huvudgrunderna
för tillhandahållandet av sjukhusvården. I sin skrivelse nr 559
ZtU Riksdagsberättelsen.
I 111! 2?) 1 anledning av propositionen anmälde riksdagen, att den i princip kunnat
godtaga de huvudgrunder härför, som angivits i propositionen.
Det principförslag till lösning av frågan om den fria sjukhusvården, som
framlades i nyssnämnda proposition, byggde på vissa preliminära förslag,
vilka framlagts i en promemoria i ämnet, som upprättats inom socialdepartementet
av eu särskilt tillkallad sakkunnig och varit föremål för sedvanlig
remissbehandling.
Det synes icke möjligt att här redovisa alla de olika frågor, som böra
underkastas ytterligare prövning. Det torde vara tillfyllest att rikta uppmärksamheten
på vissa mera väsentliga spörsmål, medan det i övrigt bör
få ankomma på de sakkunniga att upptaga hela frågekomplexet och överväga
de ur skilda synpunkter mest ändamålsenliga lösningarna av olika
uppkommande spörsmål.
Å de sakkunniga bör ankomma att taga under övervägande, för vilka olika
kategorier av anstalter fri vård bör genomföras. Detta övervägande kommer
av naturliga skäl att främst inrikta sig på de slag av anstalter, som
nämnts i den hittills förda diskussionen, men bör ej begränsa sig härtill
utan omfatta även andra anstalter, såsom anstalter för sinnesslöa och fallandesjuka
samt för psykopatiska och nervösa barn.
Ett annat spörsmål, som bör ytterligare övervägas, är frågan om vilka bestämmelser,
som böra meddelas för att förhindra att vissa sjukhus — i
fram sta rummet storstädernas specialavdelningar — komma att bliva överbelastade
eller obehörigt utnyttjade vid införandet av den fria sjukhusvården.
Jämväl i piomemorian framlagda förslag om inaximering av avgifterna
tor vård på enskilda och halvenskilda rum böra ytterligare övervägas.
Vad angår sättet för beräknandet av gottgörelsen till huvudmännen för
de uteblivna patientavgifterna ha i promemorian framlagts preliminära för
-
För egen del anser jag, att betydande fördelar av olika slag skulle vara
att vinna, om den statliga gottgörelsen kunde bestämmas till ett och samma
belopp för alla slag av sjukhus, eller i varje fall för alla sådana, som
drivas av landsting eller kommun. De sakkunniga torde därför böra närmare
undersöka möjligheterna att gå fram på denna väg. I samband härmed
bör också ytterligare övervägas, efter vilka grunder den statliga gottgörelsen
bör beräknas.
I promemorian har vidare ifrågasatts, huruvida icke — i syfte att nedbringa
vårdavgifterna vid vissa enskilda sjukhus och sjukhem, vilka f. nicke
åtnjuta statsbidrag och alltså icke innefattas under begreppet allmänt
sjukhus, sådant detta i det föregående definierats — särskilt statsbidrag
skulle kunna tillerkännas dessa sjukhus och sjukhem med samma belopp»
271
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
som konune att fastställas för gottgörelsen till kommunala inrättningar av £ Jn; 04
motsvarande slag. Det torde böra ankomma på de sakkunniga att närmare
undersöka, huruvida en sådan statsbidragsgivning lämpligen bör införas,
och, därest de skulle finna så böra ske, framlägga förslag om de villkor, som
böra fästas vid ett dylikt statsbidrag.
Jag vill härjämte erinra om att det av socialvårdskommittén i november
1945 avgivna förslaget till lag om folkpensionering innehöll vissa bestämmelser
om rätten till folkpension vid vistelse på allmän sjulcvårdsanstalt. I
den av 1946 års riksdag antagna folkpensioneringslagen^återfinnas emellertid
icke några bestämmelser härom. Anledningen härtill är, att frågan, i
vad mån folkpension skulle utgå med reducerat belopp i hithörande fall,
vid lagens tillkomst ansågs böra anstå i avbidan på ståndpunktstagandet
till spörsmålet om statens övertagande av kostnaderna för vården på allmän
sal vid sjukhus. Sedan principbeslut nu fattats härom, bör i samband
med den närmare utformningen av regleima härför även spörsmålet om rätten
till folkpension vid vistelse på sjukvårdsanstalt upptagas och lösas. I
samband härmed bör även undersökas, i vad mån längre tids vistelse på
sjukvårdsanstalt bör inverka på vissa andra sociala förmåner, såsom allmänna
barnbidrag, särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl.
barn samt bidragsförskott. I dessa hänseenden böra de sakkunniga samråda
med pensionsstyrelsen och socialstyrelsen.
Införandet av fri sjukhusvård medför vidare, att bestämmelserna i 40—
42 §§ lagen om fattigvården ävensom härtill anslutande bestämmelser i barnavårdslagen
måste omarbetas. Det bör ankomma på de sakkunniga att
framlägga förslag till erforderliga ändringar av nämnda författningsrum.
De sakkunniga böra jämväl i övrigt utarbeta fullständiga förslag till de lagar
och andra författningar, som erfordras för genomförandet av den fria
sjukhusvården.
Åtskilliga avtal mellan staten och andra sjukvårdshuvudmän innehålla
regler rörande huvudmännens rätt att uttaga patientavgifter.
I den mån införandet av den fria sjukhusvården får återverkningar i fråga
om dessa avtal, böra förslag till härav påkallade åtgärder framläggas av
de sakkunniga.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1948 hållit ett sammanträde, varvid
i huvudsak behandlats den i direktiven omförmälda promemorian samt
däröver avgivna remissyttranden.
De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under år 1949.
24. Statens folkbadsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):
Linden, L. V., kommunalborgmästade, led. av I kamm., ordförande;
272
Riksdagsberåttelsen.
I In: 24 Ail ar d, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
'' Boman, K. E. R„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, ied. av II kamm.;
Svenson, Gärda, S., fru, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83.
Direktiven lör utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter
att inledningsvis ha framhållit att frågan om åstadkommande av bättre badmöjligheter
ur allmänhygienisk synpunkt vore av den största vikt anförde
departementschefen bland annat.
For att få till stånd ett tillräckligt antal för allmänheten avsedda badanläggningar
av olika slag — hit räknar jag då även s. k. gårdsbastur — torde
säl skilda åtgärder från samhällets sida vara nödvändiga. Det är denna del
av spörsmålet, jag i fortsättningen avser att uppehålla mig vid.
De hittillsvarande statliga åtgärderna på detta område ha varit av relativt
ringa omfattning. Stora delar av det svenska folket kunna ännu icke
komma i åtnjutande av den hälsofaktor, som regelbundna bad innebär. Även
om man i flertalet städer och större samhällen redan kunnat tillgodose behovet
av allmänna badinrättningar finnes det dock åtskilliga tätorter, däribland
även städer, som helt sakna sådana anordningar. Där dylika finnas
motsvara de ofta icke de krav, som nu för tiden måste ställas på en badanläggning.
På landsbygden äro möjligheterna att erhålla varmbad alltjämt
mycket begränsade.
Aven vissa andra med frågan om tillgången till allmänna badanläggningar
sammanhangande spörsmål påkalla uppmärksamhet. Hit hör i första hand
iragan om möjligheterna att förbättra simkunnigheten och bl. a. därigenom
minska drunkningsolyckorna. Det förtjänar framhållas, att enligt en prelininär
otliciell statistik omkring 3 miljoner personer över 6 år icke kunna
simma. Genom drunkningsolyclcor förolyckades under femårsperioden 1941
1945 cirka 2 200 personer.
Möjligheterna att uppföra nya badanläggningar begränsas f. n. av den
knappa tillgången på material och arbetskraft. Det är icke minst med hänsyn
härtill av vikt, att de anläggningar, som trots detta kunna komma till
utförande, bli sa ändamålsenliga som möjligt. Därtill kommer behovet av
en planläggning på längre sikt av de projekt, som kunna aktualiseras vid
en tidpunkt då en begränsning av byggnadsverksamheten icke längre läggei
hinder i vägen för deras utförande. I samband härmed böra vissa andra
med folkbadsfrågan sammanhängande spörsmål upptagas till behandling.
En utredning av hithörande spörsmål bör enligt min uppfattning pröva
möjligheterna att genom statliga stöd främja kommuners och enskilda sammanslutningars
intresse för att i första hand skapa bättre badmöjligheter på
landsbygden och mindre tätorter, som icke själva ha tillräckliga ekonomiska
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 273
resurser för att realisera ett sådant program. De olika vägar, som stå till J Ju; 24
buds för erhållande av bidrag av statsmedel för uppförandet av bad och
bastuanläggningar, böra bli föremål för översyn och samordning liksom frågan,
vilket organ inom statsförvaltningen som lämpligast bör handhava
dessa ärenden. Även frågan om i vilka former upplysnings- och propogandaverksamheten
på detta område lämpligast bör bedrivas bör ägnas uppmärksamhet.
Resultatet av strävandena att öka simkunnigheten särskilt bland skolungdomen
är på ett avgörande sätt beroende av möjligheterna att anordna
skolbad. Frågan om anordnandet av skolbad synes dock som regel icke böra
lösas för sig utan i samband med de övriga åtgärder på detta område, som
efter en närmare utredning kunna anses erforderliga för en lösning av badfrågan
i dess helhet.
Särskild uppmärksamhet synes böra ägnas de rent tekniska frågorna beträffande
badanläggningarna. Garantier måste skapas för att dessa bli så
ändamålsenliga som möjliga. I fråga om större badhusanläggningar bör man
kunna förutsätta, att de tekniska problemen i allmänhet tillbörligen beaktas
av konstruktörerna utan några anvisningar från det organ, som kan
komma att företräda det allmännas intressen i dessa frågor. Däremot torde
en sådan rådgivande verksamhet kunna bli av värde i fråga om mindre anläggningar,
uppförda på platser, där man icke har tillgång till erforderlig
teknisk expertis. Sålunda har från olika håll framförts önskemål om att få
fram billiga gårdsbastur för landsbygdens behov. De senaste åren ha ett flertal
firmor börjat tillverka olika monteringsfärdiga bastur, om vilkas värde
mycket skiljaktiga meningar kommit till uttryck. Det synes mig önskvärt,
att dessa olika typer bliva föremål för en sakkunnig, teknisk och ekonomisk
granskning syftande bl. a. till en standardisering av de olika i handeln
förekommande typerna samt uppställande av vissa tekniska minimikrav.
Utredningen bör även omfatta bl. a. frågorna om samhällets stöd för anordnande
av allmänna friluftsbad. Möjligheterna för barnen att under sommaren
bli i tillfälle att utnyttja dessa friluftsbad, bl. a. genom anordnande
av badresor och liknande åtgärder, bör därvid särskilt beaktas.
På vilket sätt en intensifierad undervisning i simkunnighet avseende såväl
barn som vuxna skall kunna komina till stånd liksom frågan om utbildning
av instruktörer bör prövas med beaktande av de tidigare omnämnda
framställningarna i frågan.
De sakkunniga böra vara oförhindrade att fullgöra sitt arbete i etapper.
I den män så finnes kunna ske, böra de sakkunniga i första hand upptaga
frågan om åtgärder för att förebygga drunkningsolyckor, särskilt genom en
intensifierad simundervisning för skolbarnen, och framlägga förslag härom.
Genom beslut denna dag har chefen för socialdepartementet bemyndigats
att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning om till bostadsområdena
knutna gemensamhetsanläggningar. Ett samarbete mellan dessa sakkunniga
och den nu förordade kommittén bör komma till stånd, så att statsbidrags
]s
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
^‘4 Riksdag sb erätt elsen.
I In: 24 regler och organisation i fråga om badanläggningarna smidigt anknyta sig
till vad som kommer att föreslås beträffande gemensamhetsanläggningarna.
Utredningen har under tiden den 1 juli—den 30 november 1948 sammanträtt
7 gånger. En allmän badkonferens kring utredningens arbetsuppgifter
har anordnats med ett stort antal deltagare från ämbetsverk och organisationer.
Utredningen har som sin första arbetsuppgift sett att genom en inventering
av det rikhaltiga arbetsmaterial, som redan finns hos organisationer
och enskilda, bilda sig en uppfattning om hur det bör vara möjligt
att utan alltför vidlyftiga undersökningar snart komma till resultat på
skilda punkter inom det vidlyftiga problemkomplex, som förelagts utredningen.
En rundfråga till landets kommuner angående omfattningen och
önskemålen i fråga om bad och simanordningar har förberetts. I samarbete
med medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan förbereds dessutom
en allsidig utredning om de medicinska problemen kring bad- och
simfrågorna, t. ex. olika badformers inverkan, vattenföroreningarna, drunkningsdödens
problem etc. De tekniska problemen kring gårdsbasturna och
de monteringsfärdiga bastutyperna ha varit föremål för överläggningar mellan
utredningen och olika experter. Utredningen har för avsikt att i första
hand komma med förslag i denna fråga, närmast för att tillgodose landsbygdens
behov av bastuanläggningar.
Utredningen har den 22 oktober 1948 avgivit yttrande över två framställningar
från simfräm jandet om anslag för budgetåret 1949/50.
25. 1948 års polisutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande polisväsendets organisation och
framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli
1948):
Rosander, K. E., borgmästare, ordförande;
Bergström, K. A. E., redaktör, led. av II kamm.;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Stiernström, M. B. O., landssekreterare;
Svärd, H., ombudsman;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Expert och sekreterare:
Åseskog, S., revisionssekreterare.
Lokal: Hantverkargatan 3; tel. 51 99 50.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter
att ha redogjort för grunddragen i det svenska polisväsendets organisation
samt innebörden av 1939 års polisutrednings betänkanden (SOU 1944: 53
275
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
och 54) ävensom bristerna hos den nuvarande polisorganisationen anförde I In: 25
departementschefen bland annat.
Med hänsyn till polisväsendets betydelse för den allmänna ordningen och
säkerheten är det angeläget, att rådande brister avhjälpas. Härför fordras
en allmän översyn av hela polisväsendet. Jag anser mig därför böra förorda,
att en förnyad utredning kommer till stånd. Med hänsyn till sambandet
mellan polis- och åklagarorganisationen bör utredningen omfatta även åklagarväsendet,
såvitt detsamma kan komma att beröras av en ändrad polisorganisation.
Vid utredningen bör förutsättningslöst prövas på vad sätt erforderlig effektivitet
skall kunna nås med minsta möjliga kostnader och personal. Ur
denna synpunkt bör vid utredningen övervägas, huruvida polisväsendet bör
— såsom fallet är t. ex. i Danmark -— förstatligas eller om polisväsendet
fortfarande bör vara en huvudsakligen kommunal angelägenhet.
Om utredningen skulle ge till resultat, att polisväsendet helt eller delvis
bör övertagas av staten, bör vid utredningsarbetet eftersträvas, att det lokala
inflytandet fortfarande får möjlighet att göra sig gällande i erforderlig
utsträckning. Då länsstyrelserna f. n. ha och även vid ett förstatligande
av polisväsendet alltjämt torde böra bibehålla ansvaret för den allmänna
ordningens och säkerhetens upprätthållande i länen, bör utredningen i första
hand utgå från att ledningen av polisväsendet i länen skall utövas av länsstyrelserna.
Utredningen bör härvid beakta frågan, om särskilda åtgärder
äro behövliga för att länsstyrelserna på ett rationellt sätt skola kunna fullgöra
sina polisiära åligganden. I samband härmed bör undersökas, huruvida
de på landsfogdarna ankommande överåklagar- och polisuppgifterna i vissa
län böra uppdelas på olika befattningshavare eller om denna verksamhet
bör sammanföras för flera län. I dessa frågor bör samråd sökas med 1948
års länsstyrelseutredning. Med hänsyn till den ställning, länsstyrelserna
sålunda skulle intaga inom ett förstatligat polisväsen, böra åt en central
instans anförtros endast vissa begränsade arbetsuppgifter. Dessa torde i
första hand böra avse rådgivning samt samordning och inspektion av polisväsendet
i dess helhet. Därjämte bör statens kriminaltekniska anstalts
uppgifter och ställning upptagas till prövning. Övervägas bör sålunda, huruvida
icke anstaltens åligganden att föra vissa centrala register och att utgiva
tidningen Polisunderrättelser böra överflyttas till den centrala polisinstansen,
åt vilken jämväl skulle kunna anförtros att upprätthålla kontakten
med utländska polismyndigheter. Om denna ordning genomföres,
skulle anstalten fungera väsentligen såsom en i förhållande till polisväsendet
i övrigt självständig institution för kriminaltekniska undersökningar
och vetenskaplig forskning inom kriminalteknikens område. Den centrala
instansens personalorganisation bör göras så liten som möjligt.
Om polisväsendet förstatligas, synes det naturligt, att staten i full utsträckning
övertager den personal samt de lokaler och den övriga utrustning,
varöver kommunerna förfoga vid övergången. Utredningen behöver
därför icke utarbeta någon detaljerad plan för den statliga organisationen.
276 Riksdagsberättelsen.
I In: 25 Anpassningen av de personella och materiella resurserna till ett statligt polisväsendes
uppgifter bör i stället, under samarbete mellan länsstyrelserna
och det centrala polisorganet, ske successivt efter reformens ikraftträdande
i den mån behov av ändringar göra sig gällande. Frågorna om polispersonalens
rekrytering och utbildning har jag för avsikt att upptaga till särskild
behandling.
Jag förutsätter vidare, att kommunerna för den händelse polisväsendet
förstatligas under en viss övergångstid skola bidraga till kostnaderna. Förslag
härom bör framläggas av utredningen.
Skulle utredningen förorda ett bibehållande av den kommunala organisationsformen,
bör statens bidrag till kostnaderna för polisväsendet upptagas
till allsidig prövning. Härvid kan ifrågakomma att avväga statsbidraget på
sådant sätt, att även vissa städer och köpingar bleve hidragsberättigade.
Jämväl de spörsmål, som sammanhänga med frågan om en vidgad skyldighet
för kommunerna att ställa polispersonal till förfogande för tjänstgöring
utanför det egna distriktet böra bli föremål för övervägande. Det bör vidare
undersökas, huruvida icke större och mera enhetliga polisdistrikt kunna
åstadkommas genom att staten förbehåller sig större befogenheter vid fastställande
av distriktsindelningen än som nu tillkomma länsstyrelserna. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas frågan om förening av stad eller köping
med kringliggande landsbygd till ett polisdistrikt, därvid viss ordning bör
fastställas beträffande de grunder, efter vilka de i distriktet ingående kommunerna
skola deltaga i distriktets kostnader för polisväsendet. Vissa fördelar
torde även kunna vinnas genom en utbyggnad av statspolisorganisationen.
Ojämnheterna i personalens löne- och pensioneringsvillkor skulle
kunna avlägsnas genom utfärdande av ett för hela riket gällande löne- och
pemsionsreglemente.
Utredningen har under år 1948 hållit 2 sammanträden. En delegation av
utredningen har i enlighet med Kungl. Maj :ts medgivande företagit en studieresa
på tio dagar till Finland. I övrigt har utredningsarbetet företrädesvis
fortgått inom sekretariatet med införskaffande och bearbetning av uppgiftsmaterial.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1949.
26. 19b8 års polisutbildning skommitté.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948
för att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande antagning och
utbildning av polispersonal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november
1948):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Ivyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Lindell, M., ombudsman;
Norman, N., fil. lic., lärare vid statens polisskola.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
277
Sekreterare: 1 In: 26
Liljedahl, G. E., notarie, lärare vid statens polisskola.
Lokal: Polisskolan; tel. Polisen 98.
Direktiven för kommittéarbetet framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha redogjort för gällande ordning för antagning och utbildning
av polispersonal samt häremot riktad kritik anförde departementschefen
bland annat.
Vid övervägandet av frågan om polispersonalens rekrytering och utbildning,
måste polismannens förhållande till det samhälle, vars tjänare han är,
utgöra utgångspunkten. Polistjänsten i ett demokratiskt land utgör ett viktigt
led i spörsmålet om hur ordning och reda samt trygghet i samhället skall
förenas med största möjliga mått av frihet och oberoende för de enskilda
individerna. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan allmänhet och
polis är en nödvändig förutsättning för att den polisiära verksamheten skall
kunna utövas på ett tillfredsställande sätt. Ur denna synpunkt är det av
betydelse, att polispersonalens rekrytering sker ur olika yrken och samhällsgrupper.
Rekryteringen bör vidare ske på sådant sätt, att garanti så
långt möjligt erhålles för att de, som vinna inträde vid polisen, gjort sig
kända för medborgarsinne och för solidaritet med de grundläggande principer,
som bära upp vårt svenska samhälle.
Som allmän regel vid antagningen bör vidare gälla, att det allmänna medborgerliga
inflytandet skall få göra sig gällande redan i den första rekryteringsomgången.
En tänkbar lösning synes vara att inrätta ett mindre antal
rekryteringsområden med särskilda rekryteringsnämnder, sammansatta av
representanter för kommunerna, polischeferna och polispersonalen samt statens
polisskola. Det bör vara möjligt att på detta sätt ernå på samma gång
enhetliga grunder för antagning av polismän och ett ökat medborgerligt inflytande
på polispersonalens rekrytering. Vid rekryteringen bör man eftersträva
att bland de sökande utvälj a dem, som med hänsyn till begåvning och
karaktärsläggning kunna anses bäst lämpade för polismannabanan.
Den, som antagits till inträde på polisbanan, bör omedelbart erhålla en viss
grundläggande utbildning. Ändamålet med denna bör i första hand vara att
utveckla och fördjupa aspiranternas kännedom om och solidaritet med vårt
demokratiska samhällsskick genom att ge dem en överblick över hur samhället
fungerar samt polisens ställning och uppgifter inom detsamma. Huvudämnet
bör därför vara medborgarkunskap och särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt socialvården. En grundläggande kurs i praktisk psykologi bör ingå
i denna första undervisning. Grundläggande utbildning i polistjänst bör självfallet
också meddelas.
Olika utvägar för den organisatoriska utformningen av denna förberedande
poliskurs böra närmare övervägas. Sålunda bör undersökas om denna
hör äga rum i form av särskilda kurser vid polisskola eller också anknytas
till folkhögskola eller till de socialpolitiska instituten. Synnerligen viktigt är
att man redan på denna kurs söker bilda sig en uppfattning om elevernas
278
Riksdagsberättelsen.
I In: og lämplighet för polisbanan inte endast ur begåvningssynpunkt utan även med
hänsynstagande till sinnelag och karaktär.
Efter genomgången förberedande kurs böra de godkända eleverna utplaceras
för tjänstgöring i vissa polisdistrikt under ledning av särskilt instruktionsbefäl,
som närmare kan pröva aspiranternas lämplighet för praktiska
polisuppgifter. Därefter bör polisaspiranten genomgå polisskolans konstapelsklass,
varefter han skall kunna vinna anställning som extra polisman.
Ej blott rekryteringen och den grundläggande utbildningen utan även polispersonalens
fortbildning bör göras till föremål för utredning. Härvid bör
särskilt beaktas de förändringar, som omläggningen av den första polisutbildningen
kan medföra för undervisningen vid och organisationen av polisskolorna.
Behovet av särskilda specialkurser, exempelvis i främmande språk
och inom olika grenar av kriminaltekniken, bör uppmärksammas liksom
möjligheterna att komplettera den teoretiska undervisningen i sociala ämnen
med besök vid olika sociala institutioner.
Utredningen bör även undersöka förutsättningarna för en gemensam utbildning
på konstapelslinjen av den manliga och kvinnliga polispersonalen,
varigenom den särskilda kursverksamheten för polissystrar skulle bli överflödig.
Vidare bör övervägas, huruvida möjligheter till särskild utbildning till de
relativt fåtaliga polischefsbefattningar, som ej äro förenade med åklagaruppgifter,
och därmed jämställda sysslor, bör och kan beredas polismän utan
akademiska examina.
Vid översynen av polisskolornas organisation bör undersökas, huruvida
den f. n. i huvudsak till Stockholm koncentrerade skolverksamheten bör bibehållas
eller en decentralisation, åtminstone på de första stadierna, är påkallad,
liksom även lämpligheten av att efter bland annat danskt mönster
införa ett system med internatskolor.
Elevernas ekonomiska förhållanden under utbildningstiden, bl. a. löneförmånerna
under provtjänstgöringen, böra övervägas och förslag utarbetas
med syfte att i görligaste mån lätta den ekonomiska börda, som utbildningen
nu medför för den enskilde polismannen.
Ett nära samråd bör äga rum med de särskilda sakkunniga, som tillsatts
för att utreda frågan om polisväsendets organisation, och förslagen rörande
polispersonalens rekrytering och utbildning böra anpassas till det förslag,
som nämnda sakkunniga komma att framlägga. Vidare bör resultatet av
pågående utredningar i andra länder om polisens rekrytering och utbildning
liksom där vunna erfarenheter på detta område beaktas.
Kommittén bär under år 1948 hållit ett sammanträde.
27. Sakkunniga för översyn av hälsovårdsstadgan.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948
för att inom departementet biträda med utredning angående översyn av
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
279
hälsovårdsstadgan och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och J Jut 27
Inrikes tidn. den 27 november 1948):
Samuelsson, G. Y„ hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;
Bergman, R. K., medicinalråd;
Eriksson, E. F. V., lantarbetare, led. av II kamm.;
Jansson, W., hälsovårdsassistent;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sandqvist, T. G. R., förste provinsialläkare;
Wohlin, E., byggnadsingenjör.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Efter att ha redogjort för grunddragen i gällande hälsovårdsstadga samt
erinrat om av 1948 års riksdag i skrivelse nr 195 begärd allsidig översyn av
densamma ävensom om tidigare framställningar och förslag i ämnet anförde
departementschefen bland annat följande.
Med hänsyn bl. a. till de förbättrade kommunikationerna och den sociala
utjämning, som efter hand skett mellan stad och land, är det naturligt att
bland de särskilda problem inom hälsovårdsstadgans tillämpningsområde,
som ansetts påkalla omprövning, i första hand märkes frågan om fullständigare
och skärpta bestämmelser i hälsovårdshänseende för landsbygden,
främst inom landsbygdsområden med tätare bebyggelse. — -—- —
Vidare har påyrkats en översyn av gällande bestämmelser om hälsovårdsnämndernas
befattning med byggnadstekniska frågor i syfte att få till stånd
ett enhetligare prövningsförfarande hos de lokala hälsovårdsmyndigheterna
i fråga om planering och utförande av byggnader samt vatten, avlopps- och
gasledningar inom byggnader, ävensom utförande och inredning av livsmedelsbutiker,
m. m. I avsikt att underlätta en önskvärd standardisering
av olika sanitära utrustningsdetaljer har föreslagits tillskapande av ett
centralt granskningsorgan med rätt att med bindande verkan godkänna
förekommande fabrikat.
Förutom de spörsmål avseende hälsovården, som berörts i det föregående,
ha på olika sätt aktualiserats dels frågor om ändrade bestämmelser rörande
bl. a. vatten och is för husbehov, födoämnen och dryckesvaror samt
fabriker och näringar, dels ock spörsmål rörande bl. a. hygienisk kontroll
vid anläggning och drift av allmänna bad, särskilt friluftsbad, hälsovårdsnämnds
sammansättning och uppgifter, gränsdragningen mellan arbetarskyddslagens
och hälsovårdsstadgans tillämpningsområden samt hälsovårdsinspektörernas
arbete och utbildning samt deras rätta inpassning i organisationen.
Vad sålunda förekommit finner jag utgöra tillräckligt motiv för att hela
hälsovårdsstadgan blir föremål för omprövning av särskilda sakkunniga.
Riksdag sberättelsen.
I In. 27 Detta synes särskilt angeläget, eftersom den nya kommunindelningen om
några år står inför sitt genomförande. Genom den förändrade kommunindelningen
toide nämligen vinnas andra ekonomiska och administrativa möjligheter
än tidigare att lösa landsbygdens hälsovårdsproblem.
Den förordade utredningen bör ha karaktär av en allmän översyn av
hälsovårdsstadgans bestämmelser. Särskild uppmärksamhet bör emellertid
ägnas åt de hälsovårdsfrågor, som berörts i det föregående och bland
dem synes i första hand böra prövas frågan, i vad mån och på vad sätt de
olika bestämmelserna rörande landsbygden behöva ändras i syfte att där
åstadkomma bättre hälsovårdsförhållanden. Främst gäller detta de tätare
bebyggda delarna av landsbygden. Ett annat problem som träder i förgrunden
avser tillämpningen av hälsovårdsstadgans bostadsbestämmelser och
av de byggnadstekniska bestämmelserna överhuvudtaget samt kommunernas
tillämpningsföreskrifter till desamma. I samband härmed bör prövas
huruvida ej reglerna i förevarande hänseende böra överflyttas till byggnadsstadgan
eller kunna inrymmas bland byggnadsstyrelsens anvisning till
denna. Frågan om en aktivisering av hälsovårdsnämnderna och om en förbättrad
tillsyn över hälsovårdsstadgans efterlevnad bör också särskilt uppmärksammas.
Utredningen bör dock icke begränsas till de här särskilt omnämnda
spörsmålen. Med beaktande av den allmänna utvecklingen och vunna
erfaienheter böra även övriga hithörande frågor prövas. Angeläget är
också att med hänsyn till författningens karaktär, dess regler bli enkla
och entydiga. Utredningen bör därför också innefatta en formell översyn.
Beträffande direktiven i övrigt för utredningen bör endast framhållas,
att hälsovårdsstadgans livsmedelsbestämmelser varit föremål för prövning
i ett den 4 juli 1941 (SOU 1941:22) avlämnat sakkunnigbetänkande, vari
föreslogs att bestämmelserna i hälsovårdsstadgan om vatten och is för husbehov
samt om födoämnen och dryckesvaror skulle utbrytas ur hälsovårdsstadgan
och i stället inarbetas i en särskild livsmedelsstadga. Nämnda betänkande
omprövas f. n. av särskilda sakkunniga. Dessa sakkunniga torde
komma att slutföra sitt uppdrag under år 1948 genom framläggande av ett
förslag till livsmedelsstadga. Det resultat som därvid framkommer bör beaktas
vid översynen av hälsovårdsstadgan.
Den utredning, varom nu är fråga, bör i övrigt ske i samråd med offentliga
och enskilda organ och utredningar, som syssla med hithörande problem.
Olika myndigheter och tjänstemän, som arbeta med hälsovården, böra
vid behov höras.---De sakkunniga böra bedriva sitt arbete så att den
nya stadgan kan börja tillämpas samtidigt med att kommunindelningen
genomföres.
De sakkunniga ha i december 1948 hållit ett konstituerande sammanträde.
28. 1948 års sinnesslövårdssakkunniga.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1948
för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning angående frå
-
281
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
gan om anstaltsorganisationen för vården av svårskötta bildbara minder- I In: 28
åriga sinnesslöa m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1948):
Eckerberg, P. A., e. byråchef, ordförande;
Bolin, L. A., rektor;
Jungner, Ragnhild S., inspektör för sinnesslöundervisningen;
Sjövall, T. S., inspektör för sinnesslövården.
Experter:
Uulas, L., arkitekt;
Englund, A., t. f. byrådirektör.
Sekreterare:
Pellijeff, F. Hj. A., amanuens.
Lokal: Svenska tobaksmonopolet, Rosenlundsgatan 36; tel. 44 04 60.
Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Efter att ha redogjort för den nuvarande organisationen vid
de statliga anstalterna för svårskötta bildbara minderåriga sinnesslöa i Salbohed
och Vänersborg anförde statsrådet bland annat.
På de sakkunniga bör ankomma att taga under omprövning, på vilket
sätt vården av detta klientel ur pedagogiska och medicinska synpunkter
lämpligen bör ordnas. För att erhålla en uppfattning om det erforderliga
anstaltsutrymmet torde det bli erforderligt, att de sakkunniga verkställa
närmare beräkningar rörande klientelets numerär. Med utgångspunkt från
dessa beräkningar böra de sakkunniga framlägga förslag rörande det erforderliga
anstaltsutrymmet. Därvid bör särskilt undersökas vilken ställning
den nuvarande Salbohedsanstalten bör intaga inom organisationen.
Enighet synes råda om att den nuvarande anordningen vid anstalten med
skolhem och arbetshem i samma byggnadskomplex är ur olika synpunkter
synnerligen olycklig. Till frågan, huruvida erforderliga nya skolhemsbyggnader
böra uppföras i Salbohed och på betryggande avstånd från arbetshemmet
eller om skolhemmet, såsom ifragasatts i utredningen av ar 1947,
bör flyttas till annan plats, är jag icke nu beredd att taga ställning. Det bör
ankomma på de sakkunniga att närmare överväga detta spörsmål. Erfarenheterna
från ungdomsvårdsskoleorganisationen, där förhållandena äro i viss
män likartade, torde kunna tjäna de sakkunniga till ledning för bedömande
av detta spörsmål och av differentieringsfrågan över huvud.
Den diskussion, som på senare tid förts rörande organisationen för vården
av de svårskötta bildbara minderåriga sinnesslöa, har endast rört sig
om det manliga klientelet. Frågorna om vården av motsvarande kvinnliga
klientel äro emellertid i princip likartade. Det synes mig därför lämpligt,
att de sakkunniga även undersöka, huruvida vården av sistnämnda klientel
är rationellt ordnad eller om även på detta område särskilda åtgärder äro
av behovet påkallade. Jag vill i detta sammanhang erinra om att fråga tidigare
väckts om uppförande av ett arbetshem vid Vänersborgsanstalten.
Medel för detta ändamål funnos uppförda på beredskapsstat för budgetåret
1939/40.
Riksdagsberåttelsen.
I In: 28 I samband med utredningen av organisationsfrågan torde de sakkunniga
även böra taga ställning till spörsmålet om vilken myndighet som med
hänsyn till de olika vårduppgifterna lämpligen bör öva tillsynen över dessa
anstalter.
För att kunna bilda mig en på egna iakttagelser grundad mening om
förhållandena på Salbohedsanstalten gjorde jag för några dagar sedan ett
besök där. Jag styrktes därvid i den uppfattning om skolhemsbyggnadens
olämplighet för sitt nuvarande ändamål, som jag erhållit efter att ha tagit
del av handlingarna i ärendet. Jag konstaterade, att hemmet präglas av en
utomordentlig torftighet samt att dess standard i fråga om inredning och
utrustning på intet sätt svarar mot de krav, som man har rätt att ställa på
en anstalt av detta slag. Jag inser givetvis, att de föreliggande lokalförhållandena
starkt begränsa möjligheterna att åstadkomma en sådan miljö,
som i och för sig vore önskvärd. Det oaktat synes det mig vara nödvändigt
att i avvaktan på resultatet av utredningen om anstaltsorganisationen
och realiserandet av framkommande förslag — vidtaga åtgärder för att
med största skyndsamhet åstadkomma bättre förhållanden vid anstalten.
Ansträngningarna böra därvid framför allt inriktas på att skapa en mera
hemliknande miljö och att överhuvud åstadkomma större trevnad för eleverna.
Härför kräves i olika avseenden en materiell upprustning av anstalten.
De sakkunniga böra därför i första hand utreda, vad som erfordras
härför, samt framlägga förslag inom sådan tid, att förslaget — om förhållandena
så medgiva — kan föreläggas 1949 års riksdag. I samband härmed
böra de sakkunniga jämväl undersöka, huruvida motsvarande åtgärder äro
påkallade i fråga om Vänersborgsanstalten.
De sakkunniga, som under år 1948 hållit 6 sammanträden, ha i december
1948 avgivit förslag till provisoriska förbättringar beträffande anstalterna
i Salbohed och Vänersborg.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1949.
Folkhushållningsdepartementet.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1948.
1. Utredning för översyn av formerna för den statliga upplysningsverksamheten
rörande folkhushållningsfrågor m. m.
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 26 augusti 1948 för att såsom
utredningsman biträda med översyn av formerna för den statliga upplysningsverksamheten
rörande folkhushållningsfrågor in. in. (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 september 1948):
Severin, F. F., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lord, S.-Hj., sekreterare.
283
Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet.
Utredningsmannen har den 20 november 1948 avgivit betänkande (sten- Ilo
cilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1949.
2. Sakkunniga för översyn av allmänna förfogandelagen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 jum 1948 för att
biträda med en allmän översyn av allmänna förfogandelagen in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juni 1948):
Malmfors, N. A. E„ generaldirektör, ordförande;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led av II kamm.;
Karleby, O., t. f. byråchef ;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Severin, E. J., ombudsman;
Sölvén, K. O. A., advokat.
Sekreterare:
Digman, H. M., revisionssekreterare.
Lokal: Birger Jarlsgatan 9; tel. 23 10 30.
Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat följande.
Ett smidigt handhavande av regleringsverksamheten låter sig icke genomföra
med mindre den beslutande instansen äger befogenhet att utan tidsutdräkt
och omständliga förfaranden vidtaga erforderliga åtgärder. Allmänna
förfogandelagen giver Kungl. Maj :t dylik befogenhet. En lag av detta slag
är alltså erforderlig, så länge nuvarande läge består. —- —
Emellertid bör man icke bortse från, att de aktuella förhållanden avsevärt
skilja sig från dem, under vilka lagen från början avsågs skola galla. Lagens
bestämmelser torde med hänsyn härtill icke på alla punkter fylla^ de krav,
som rimligen i nuvarande läge böra ställas på en lagstiftning av ifrågavarande
slag. Vissa av de fullmakter, som Kungl. Maj :i genom lagen erhållit, äro
kanske icke längre erforderliga, medan på andra punkter Kungl. Maj :t möjligen
bör erhålla vidsträcktare befogenheter. Formerna för Kungl. Maj :ts
befogenheter äro måhända ej längre alltid de lämpligaste. Jag vill i detta
sammanhang särskilt understryka användandet av beslag å viss vara. Detta
rättsinstitut "utgör i de flesta fall grunden för ransoneringarna av olika varor.
I vissa fall ha emellertid ransoneringar och regleringar införts utan att
sådant beslag legat till grund. Vidtagandet av sådana åtgärder utan beslagsförfarande
grundar sig därpå att, då Kungl. Maj :t otvivelaktigt ägt att jämlikt
allmänna förfogandelagen lägga varorna under beslag, Kungl. Maj .t ansetts
befogad tillgripa den mindre långt gående åtgärden att enbart genomföra
en handelsreglering. Kungl. Maj :ts befogenheter i dessa hänseenden
äro dock icke otvetydiga.
“ö4 Riksdagsberättelsen.
I FÖ.* 2 Av 1111 anförda skäl anser jag —--att behov av en översyn av allmänna
förfogandelagens bestämmelser föreligger. Utgångspunkten för denna översyn
bör vara, att Kungl. Maj:t erhåller erforderlig handlingsfrihet, avpassad
för olika förhållanden. Därvid bör övervägas, om det är nödvändigt, att bestämmelserna
sammanföras i en författning, eller om särskilda författningar,
gällande under olika noggrant angivna förutsättningar, kunna anses
bättre svara mot kravet på att Kungl. Maj :ts befogenheter skola vara
tydhgt bestämda och avgränsade. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas
åt frågan om de nuvarande formerna för Kungl. Maj rts ingripanden, i synnerhet
beslagsförfarandet, äro tillfredsställande och om icke andra mera
smidiga åtgärder kunna ersätta det nuvarande systemet.
Denna översyn bör bedrivas med sådan skyndsamhet, att pro
position
i ämnet kan föreläggas 1949 års riksdag.
Översynen bör omfatta även allmänna förfogandeförordningens bestämmelser.
De sakkunniga ha hittills hållit 10 sammanträden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i januari månad 1949.
3. Förhandlingsdelegation för direktiv för priskontrollen.
1 lllkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 10 och den 17 december
1948 för överläggningar rörande definitiva riktlinjer för priskontrollen
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1948):
Hagander, J. O., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen, ordförande''
Bonow, K. D. M„ fil. lic.;
Borgström, N. O. G. J„ direktör;
Gustavsson, S., ombudsman;
Josephson, W., direktör;
Karleby, O., t.f. byråchef;
Karlmann, K., målarmästare;
Meidner, R., fil. kand.;
Norrman, E., andre ordförande i landsorganisationen;
Schwartz, S., direktör;
Älmeby, H„ direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Sekreterare:
Göransson, E. W. Z., byråchef.
Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel. Kanslihuset.
Direktiven för förhandlingsdelegationens arbete framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av bemyndigandet den 10 december
1948. Därvid anfördes bland annat följande.
Frågan om att ersätta redan utfärdade provisoriska riktlinjer för priskontrollen
med mera definitiva grunder för den prisreglerande verksamheten
i riket syntes böra upptagas till prövning. De spörsmål, som vore förknippade
därmed, torde kräva ingående överläggningar mellan representanter för
industri, hantverk, handel, löntagare och priskontrollnämnden. Vid ifråga
-
Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 28o
varande överläggningar borde utgångspunkten vara samma målsättning, som
låge till grund för de provisoriska direktiven, nämligen att stabilitet i prisnivån
skall upprätthållas. Pågående strävanden till inkomststabilisering förutsatte
ovillkorligen, att levnadskostnaderna i allt väsentligt icke stegrades.
Vid överläggningarna borde med utgående från ett studium av de
metoder, som för närvarande tillämpades vid priskontrollen, och en analys
av verkningarna av de provisoriska direktiven undersökas, hur den angivna
målsättningen skulle kunna förenas med önskemålet att säkerställa angelägen
produktion. Bland annat borde härvid uppmärksamhet ägnas åt frågor
berörande behovet av en ny prisstoppsdag, normerna för lönsamhetsbedömningen,
handelsmarginalernas bestämmande samt prissättningsreglerna för
beställningsarbeten. överläggningarna borde emellertid icke begränsas till
behandlingen av nyss angivna problem utan omfatta hela fältet av frågor,
som sammanhängde med metoderna för prisregleringen.
Ifrågavarande överläggningar torde böra ske inom en förhandlingsdelegation
under ledning av en opartisk ordförande. Resultatet av överläggningarna
torde böra framläggas i en redogörelse, innefattande såväl de förslag,
om vilka enighet vunnits, som övriga under överläggningarna framkomna
förslag, vilka ledamot i delegationen vill åberopa som sin ståndpunkt.
Fo: s
286
Riksdagsberättelsen.
II U: l
II. De centrala krisorganen.
Utrikesdepartementet.
1. Flyktkapitalbyrån (1946:112; 1947:11 2; 1948:11 1).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889) samt
den 8 november 1946 (SFS nr 700).
Styrelse:
Sandström, A. E. F„ f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Barck-Holst, U. G. L., byråchef;
Böök, K. E., envoyé;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör.
Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.
Suppleanter:
Dennemark, S., hovrättsassessor;
Hammarskiöld, T. L., bankokommissarie;
Ärnfast, F. H., förste sekreterare (t. o. in. den 30 september 1948);
Petri, C. J. L. förste sekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1948);
Kanslichef:
Karnell, E. A. G., byråchef (t. o. m. den 30 november 1948);
Wallmark, L. J., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 december 1948).
Förste sekreterare:
Bergius, E. V., byrådirektör;
Jonason, S. Å. H., förste amanuens;
Wallmark, L. J., se ovan (t. o. m. den 13 juni 1948).
Förste revisor:
Millqvist, T. R., e. o. förste byråinspektör (t. o. in. den 14 november 1948).
Lokal: Hovslagaregatan 2; tel. 21 24 61, 21 24 63, 21 24 65, 21 24 67.
Under år 1948 har byråns medverkan i 8 fall påkallats för återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i ockuperade
länder.
Byrån har under året fortsatt sin verksamhet med likvidering av tysk
egendom och kontroll över japansk egendom. Hittills ha de tyska intressena
avvecklats i 76 bolag och de äro under avveckling i ett 50-tal andra bolagLagen
den 14 december 1945 om administration av vissa bolag m. m. har
De centrala krisorganen: Finansdepartementet.
287
tillämpats i 60 fall. Efter kvarstadsförordnanden ha hittills under byråns JJ pj; j
verksamhetstid sysslomän tillsatts för förvaltning av tysk egendom i omkring
600 fall. Intill utgången av oktober 1948 bär å clearingnämndens konto
Sverige—Tyskland hos Sveriges Riksbank insatts ett vid likvidering av tysk
egendom erhållet belopp å omkring 149 600 000 kronor, så att behållningen nu
uppgår till omkring 253 600 000 kronor. Därtill kommer ett belopp å omkring
40 000 000 kronor, avseende avbetalningsfordringar på grund av försäljning
av tyskägd egendom och å spärrade bankräkningar innestående tillgodohavanden,
som ännu ej inlevererats till clearingkontöt. Sedan lagen den
10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar tillkommit,
har i 37 fall framställning gjorts om dödande av tyskägda aktier
i svenska bolag.
2. Restitutionsnämnden (1946: II 3; 1947: II 3; 1948: II 2).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 890).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat; ''
Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.
Sekreterare:
Ericsson, K. A., hovrättsassessor.
Lokal: Hovslagaregatan 2, Stockholm.
Nämnden har 1948 hållit 21 sammanträden.
Finansdepartementet.
1. Valutakontoret (1946, 1947 och 1948: II 1).
Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen, med vice riksbankschefen som personlig suppleant, samt
ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl.
Maj :t.
Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.
Den 25 februari 1940, den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april
1947 och den 10 december 1948 av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter av
valutakontorets styrelse:
Böök, K. E., riksbankschef (t. o. m. den 9 december 1948);
Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
“öö Riksdagsbcrättelsen.
II Fl» 1 Hammarskjöld, D. H. A. C., envoyé (t. o. m. den 9 december 1948);
Lemne, M. H„ statssekreterare (fr. o. in. den 10 december 1948);''
Lundgren, Th., konsul;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör;
Wetterlind, Å., direktör.
2. Centrala omsättningsskattenämndcn (1946, 1947 och 1948:112).
Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj :ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):
Hagander, J. O., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande;
Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;
Lindqvist, J. L., direktör;
Törnqvist, G., professor;
Wingård, E., revisionschef.
Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendent T. H. F. Hjohlman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
lör Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.
3. Krigskonjunkturskatterådet (1946/1947 och 1948: II 3).
Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 december 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och
den 31 december 1945:
Norrman, S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;
Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Söderlund, G., direktör.
Till suppleant för Söderlund har Kungl. Maj :t den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.
Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.
Rådets verksamhet har numera upphört.
4. Centrala krigskonjunkturskattenämnden (1946, 1947 och 1948: II 4).
Den i 21 § förordningen den 9 maj 1947 (nr 201) om krigskonjunkturskatt
for år 1947 omförmälda centrala krigskonjunkturskattenämnden har
enligt Kungl. Maj :ts förordnande den 30 maj 1947 erhållit följande sammansättning:
Norrman,
S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;
Wulff, K. E., bankinspektör, vice ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Brunes, L. M., kamrerare;
289
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.
Eklund, J., direktör;
Jelf, O., auktoriserad revisor;
Persson, E. A. H., direktör;
Petterson, B. T., direktör;
Stensgård, A. H., direktör;
Strindlund, G., överdirektör.
Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj :t utsett för
Wulff byråchefen S. E. Jarnerup, för Browahldh direktören H. Ohlin, för
Brunes ordföranden i landsorganisationen A. W. Strand, för Eklund direktören
O. Baeckman, för Jelf auktoriserade revisorn E. Rybeck, för Persson
professor emeritus P. L. Nanneson, för Petterson direktören B. Ljungberger,
för Stensgård led. av II kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund
länsjägmästaren A. E. Nyblom.
Nämndens verksamhet har numera upphört.
Handelsdepartementet.
Statens han de Is k om in i s s i o n (1946 och 1947: II Fo 5; 1948: II H).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad
samma dag (SFS nr 805). Instruktionen har ändrats genom Kungl. Maj :ts
beslut den 12 december 1947.
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande (t. o. in. den 14 april 1948);
Modig, E., envoyé, ordförande (fr. o. in. den 1 juni 1948);
Vinell, K. T., handelsråd, vice ordförande (fr. o. in. den 9 januari 1948);
Degerstedt, Hj., direktör;
Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Kördel, E. R., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Sjögren, K. E., direktör;
Magnusson, H., vice riksbankschef;
Geijer, A., förbundsordförande (fr. o. m. den 9 januari 1948);
Kull, I., direktör (fr. o. m. den 9 januari 1948);
Kastrup, S., direktör (fr. o. m. den 9 januari 1948).
Direktör:
de Besche, H. W. A., förste sekreterare.
Avdelningschefer (fr. o. m. den 26 november 1948) för
utredningsavdelningen: Grafström, E., byråchef;
licensavdelningen: Millqvist, T. R., b3''råchef;
administrativa avdelningen: Anneli, E., byråchef.
Sakkunnig, tillika chef för juridiska byrån: Weidenhaijn, I., revisionssekreterare
(fr. o. m. den 1 februari 1948);
19 Bihang till riksdagens protokoll 191:9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
290
Riksdag sberättelsen.
II II Chefer för
importlicensbyrån: Palmstrand, T., byråchef (fr. o. m. den 6 februari
1948);
exportlicensbyrån: Hultkrantz, G., byråchef (fr. o. m. den 26 november
1948);
sektionen för kombinationslicenser: Olsgård, N.;
kontroll- och besvärsbyrån: Blomquist, O., byråchef (fr. o. m. den 16 april
1948);
kanslibyrån: Lingren, W., byråchef (fr. o, m. den 26 november 1948);
sektionen för pressinformation: Crampelle, A., redaktör (fr. o. m. den 12 januari
1948).
Chef för niaskinimportsektionen: Pyk, H., direktör.
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel. 22 35 00.
Inrikesdepartementet.
1. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1946: II S 2; 1947: II S 2;
1948: II In 1).
Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 17 januari 1941.
Ledamöter:
Fast, J. E. G., led. av II kamm., ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Natt och Dag, B. H., överste;
Svensson, S. E., apotekare;
Telenius, S. F., civilingenjör;
Welander, L. A. E., apotekare.
Verkställande tjänsteman:
Blom, S. D., e. o. byråchef.
Sekreterare:
Gerdrup, F. G., förste byråsekreterare.
Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.
Nämnden har under år 1948 intill den 1 juli sammanträtt 10 gånger. Arbetsutskottet
för handläggning av allmänna ärenden har i regel sammanträtt
en gång varje vecka.
Nämnden har verkställt utredningar beträffande skilda slag av läkemedel
och sjukvårdsmateriel i syfte att säkra landets försörjning därmed i händelse
av krig eller andra utomordentliga förhållanden. I samband därmed ha
vissa utrustningslistor för beredskapssjukhusen reviderats. Vidare har förteckningen
över för läkemedelsförsörjningen oundgängliga läkemedel vård
föremål för fortlöpande översyn.
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet.
291
Efter framställning av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap [J In; 2
har nämnden verkställt utredning angående ur beredskapssynpunkt förefintliga
brister beträffande läkemedel och sjukvårdsmateriel samt möjligheterna
att genom inhemsk produktion, import eller annorledes täcka dessa
brister. Utredningen har avsett såväl de civila som de militära behoven.
Nämndens upphandlingsverksamhet för svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet har slutförts.
På uppdrag av statens handelskommission har nämnden verkställt utredningar
och till kommissionen avgivit förslag i fråga om varuutbytet beträffande
läkemedel och sjukvårdsmateriel med ett flertal länder. Till handelskommissionen
och andra vederbörande myndigheter ha avgivits yttranden
i import- och exportlicensfrågor rörande nämnda varor.
Materielnämnden har verkställt kompletterande utredning till sitt den 9
oktober 1945 till Kungl. Maj :t överlämnade förslag rörande beredskapen
på den civila sjukvårdens område och avgav i skrivelse den 19 januari 1948
ytterligare förslag i ämnet. I huvudsaklig överensstämmelse med nämnda
förslag beslutades (jfr propositionen nr 119 till 1948 års riksdag och riksdagens
skrivelse nr 355), att den av materielnämnden bedrivna verksamheten
skulle fr. o. in. den 1 juli 1948 övertagas av sjukvårdsberedskapsnämnden.
2. Statens utlänningskommission (1946: II S 3; 1947: II S 3; 1948: II In 2).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den
30 juni 1947 (SFS nr 549).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Casparsson, K. R., pressombudsman;
Curtman, C. W., överdirektör;
Engzell, G., envoyé;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 februari 1948);
Höjer, T. Signe E., fru;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Lundh, H. T., rektor (t. o. m. den 31 januari 1948);
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på två byråer, passbyrån och kontrollbyrån,
samt en fristående kansliavdelning.
På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Inom byrån finns en efterforskningsavdelning,
vars uppgift är att förhjälpa »displaced persons» att komma i för
-
Riksdagsherättelsen.
It In: 2 bindelse med sina anhöriga. Kansliavdelningen slutligen behandlar ärenden
angående kommissionens personal, administration och ekonomi, besvarar
remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer:
för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef (tjänstledig);
Stränge, B. M. G., t.f. byråchef;
» kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;
» kansliavdelningen: Stjernqvist, H. O., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. 23 31 20 (växel).
Folkliushållmng-sdepartem entet.
1. Statens reservförrådsnämnd (1946, 1947 och 1948:11 1).
Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (SFS nr 754).
Ledamöter:
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;
Holmberg, G. A., direktör;
Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r;
Wehtje, W., direktör.
Verkst. direktör:
Kindgren, R.
Vice verkst. direktör och sekreterare:
Lamberth, C. L., byrådirektör.
Enligt Ivungl. Maj :ts beslut den 26 juni 1948 upphörde reservförrådsnämnden
med utgången av juni månad 1948. Dess arbetsuppgifter övertogos den 1
juli 1948 av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1946, 1947 och 1948:112).
Tillsatt av Ivungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring in. m. Den 12 juni 1942 meddelat förordnande jämlikt 1 §
nämnda lag upphörde att gälla med utgången av år 1946. Kungörelse härom
utfärdad den 13 december 1946 (nr 752).
Ledamöter:
Levinson, K. S., landshövding, ordförande;
Östrand, D. O., f. d. generaldirektör, vice ordförande;
Ekman, J. L., direktör;
Henriques, E„ advokat, tillika sekreterare;
Högberg, P. E., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
De centrala krisorganen: Folkhushållning sdepartementet.
293
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör;
Ståhle, A. N. O. K., envoyé;
Åhmansson, N. C. E., direktör.
Genom beslut den 11 juni 1948 har Kungi. Maj :t dels föreskrivit att krigsförsäkringsnämndens
verksamhet skulle upphöra med utgången av juni 1948,
dels ock uppdragit åt Levinson, Henriques och Rogberg att, under Levinsons
ledning, i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli 1948 fortsätta
och avsluta avvecklingen av nämndens då kvarvarande rörelse samt därefter
till Kungl. Maj :t inkomma med slutredovisning.
3. Statens industrikommission (1946, 1947 och 1948: II 3).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 787; ändringar se SFS 1940 nr 582).
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1948 har direktiven för statens
industrikommissions verksamhet i så måtto utvidgats, att kommissionen
bemyndigats att vid handhavandet av sina arbetsuppgifter beakta den
trängande nödvändigheten av en väsentlig ökning av exporten, även om detta
under en övergångstid kunde medföra viss varuknapphet inom landet.
Ledamöter:
Sohlman, S. R:son, direktör, ordförande och chef (t. o. in. den 14 november
1948);
Qvistgaard, J. H., marinöverdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(den 1 juli—den 14 november 1948), ordförande och chef (fr. o. m.
den 15 november 1948);
Carlborg, P. A. H., kommersråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. in. den 30 juni 1948);
Form, H. S., förbundssekreterare;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, tf. kommerseråd;
Pyk, H., direktör (fr. o. in. den 15 november 1948);
Settergren, G. C. A., direktör;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Tunhammar, E., direktör (fr. o. m. den 3 april 1948) ;
Vahlberg, G. E., generaldirektör (t. o. in. den 6 augusti 1948);
Westerlund, O., förbundsordförande (fr. o. m. den 9 oktober 1948).
Ledamöter i kommissionens råd:
Ehrnberg, G. Th„ direktör;
Engkvist, O. Th., byggmästare;
Falk, E., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Hérnod, T. R., direktör;
Johansson, K. A. A., verkst. direktör i kooperativa förbundet;
Johansson, I. S., lantbrukare;
Lilliehöök, Eleonor M., fru;
Lindskog, H., ingenjör;
Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
II Eo: 3
Riksdagsberåttelsen.
II Fo: 3 Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;
Westerberg, S. A:son, direktör.
Avdelningschefer:
lör jäi navdelningen: Diedrichs, A. L., f. d. direktör (t. o. m. dep 30 september
1948); Anelius, H., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1948); biträdande
avdelningschef. Larson, S., bergsingenjör (fr. o. in. den 1 oktober
1948);
» verkstadsavdelningen: Leire, G. J;son, f. d. direktör;
» kemiska avdelningen: Löfström, B., direktör (t. o. m. den 31 juli 1948);
Huss, S., ingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1948);
» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;
» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;
» byggnadsavdelningen: Larson, R. C., major;
» metallavdelningen: Frenne, N. G. H„ direktör (fr. o. m. den 1 maj 1948);
Kanslichef:
Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand. (t. o. m. den 27 februari 1948); Myrland,
T. S., revisionssekreterare (fr. o. m. den 28 februari 1948).
Lokal: Sveavägen 44—48, Kungsgatan 36, Hantverkargatan 3 och Storkyrkobrinken
7; tel. lokalsamtal 23 80 20, rikssamtal 23 80 40.
4. Statens livsmedelskommission (1946, 1947 och 1948: II 4).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 788; ändringar se SFS 1944 nr 29, 1946 nr 565 och 1947
nr 4).
Ledamöter:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande och chef;
Svenson, J. D., lantbrukare, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. in. den 24 april 1948);
Bonow, K. D. M., fil. lic.;
Carlsson, G., lantbrukare;
Nordgren, Olivia, fru, pensionssakkunnig, led. av II kamm.;
Olsson, O. W., köpman.
Ledamöter i kommissionens råd:
Abramson, E. L., professor;
Alvén, Hildur H., fru, f. d. riksdagsman;
Andersson, A., ordförande i småbrukarnas riksförbund, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare;
Björnsson, J. E„ f. d. lektor, led. av I kamm. (t. o. m. den 9 april 1948);
Blomkvist, B., lantbrukare;
Borg, Y„ ombudsman (fr. o. m. den 10 april 1948);
Borgström, N. O. G. J., verkst. dir. i Sveriges köpmannaförbund;
Börjesson, A., disponent;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.
295
Ekström, B. S. G., hemmansägare, f. d. riksdagsman; II J^ot 4
Enderstein, P. E., sekreterare;
Erlanson, A., landstingsman;
Falk, K. H., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 10 april 1948);
Flytström, A. Th., sekreterare;
Jansson, Linnea, fru;
Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetarförbundet;
Johansson, J. H„ hemmansägare, led. av IT kamm.;
Liedberg, C. G., godsägare, f. d. riksdagsman;
Lindberger, A., redaktör;
Lindström, Iv. J. O., direktör;
Meidner, R., fil. kand.;
Molander, H., f. d. förbundsordförande (t. o. m. den 15 oktober 1948);
Myrgren, H„ ordförande i svenska ostkustfiskarnas centralförbund;
Möller, K., direktör;
Neumuller, Margareta, fru, husmoder vid Karolinska sjukhuset;
Norenberg, C. W., konsul;
Olin, G., direktör;
Osvald, Ingrid M„ t. f. byråchef, led. av I kamm. (t. o. in. den 9 april 1948);
Pehrsson-Bramstorp, A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Persson, K. O. E., förbundsordförande (fr. o. in. den 16 oktober 1948);
Ringborg, H. G., förvaltare;
Själander, E. A., lantbrukare;
Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;
Utbult, K. B., ordförande i svenska västkustfiskarnas centralförbund, led.
av II kamm.;
Wiklund, Gertrud, fru.
Avdelningschefer:
för avdelningen för animaliska produkter: Lund, D. G. M., agronom;
» avdelningen för vegetabiliska produkter: t. f. avdelningschef: Hagander,
J. agronom;
» konsumtionsavdelningen: Hulting, K. R. G., e. o. byrådirektör.
Sektionschefer:
för juridiska sektionen: Larsson, K. L., hovrättsråd (t. o. in. den 31 december
1948); Ribbing, A. F., t. f. revisionssekreterare, e. o. hovrättsassessor
(fr. o. in. den 1 januari 1949);
» sektionen för administrativa ärenden: Tolstoy, N., greve, e. o. andre
kanslisekreterare;
» sektionen för kristidsstyrelserna in. m.: t. f. sektionschef: Nordström,
B. G. L., sekreterare;
» sektionen för utrikes- och licensärenden: Widell, C. G., e. o. byråchef.
Kungl. Maj :t har genom beslut dels den 11 juni 1948 förordnat avdelningschefen
i kooperativa förbundet Carl Lindskog, Stockholm, samt direktörerna
Bengt Lundegard, Göteborg, och Harald Mörck, Västerås, till ledamöter
av ett inom livsmedelskommissionen inrättat handelsråd för vissa
296
Riksdag sberättelsen.
II Fo:
4 partihandelsfrågor, med rätt för kommissionen att sätta annan lämplig person
i Lundegards ställe, då rådet skall behandla frågor, som beröra andra
varor an kolonialvaror samt då rådet skall behandla ärenden som beröra
jordbruket som extra ledamot inkalla en representant för jordbrukets organisationer,
dels ock den 30 juni 1948 överflyttat å livsmedelskommissionen
vissa uppgifter, som tidigare tillkommit lantbruksstyrelsen (SFS 1948
nr 530).
Lokal. Artillerigatan 42; tel. Livsmedelskommissionen.
5. Statens priskontrollnämnd (1946 och 1947: II 6; 1948: II 5).
Tillsatt av Ivungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282).
Älmeby, H. V. B., direktör, ordförande;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande;
Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande (fr. o. in. den 15 juni 1948);
Ahlberg, Iris, fru, kassör;
Bergstrand, A., direktör (fr. o. in. den 15 juni 1948);
Jönsson, N. O., led. av II kamm.;
Lind, A., redaktör;
Lundberg, E. F„ professor (t. o. in. den 31 augusti 1948);
Matts, A. G., direktör;
Meidner, B., fil. kand. (fr. o. in. den 15 juni 1948);
Modig, J.-O., direktör (fr. o. in. den 15 juni 1948);
Ohlin, P. H., ekonomidirektör;
Severinson, G., revisor( fr. o. m. den 15 juni 1948);
Svensson, H. G. I., ombudsman;
Svärd, H., ombudsman (fr. o. in. den 15 juni 1948);
Östlind, A. E., docent (fr. o. in. den 15 november 1948).
Ledamöter i nämndens råd:
Andersson, Elsa, fru;
Browall, G., direktör;
Collin, Karin, fröken;
Degerstedt, Hj., direktör;
Engberg, N. F., direktör;
Engel, G. A. G., disponent;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;
Ernmark, A.G., direktör (t. o. in. den 17 september 1948);
Flood, Hulda, fru, led. av I kamm.;
Hallnäs, S., ombudsman;
Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetareförbundet;
Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;
Lindberger, A., redaktör;
Lindqvist, J. L., direktör;
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 29?
Mårtensson, H., civilingenjör;
Nilsson, H., lantbrukare;
Nordström, A., byggnadsingenjör (t. o. in. den It juni 1948);
Norrman, E., andre ordförande i landsorganisationen (fr. o. in. den 22 oktober
1948);
Söderberg, E., direktör;
Throne-Holst, H., disponent;
Vahlberg, G. E., generaldirektör (t. o. in. den 22 oktober 1948);
Öhman, Rodny, fru.
Kanslichef:
Dahlin, E. H„ hovrättsråd.
Bitr. kanslichef:
Nordqvist, B. R. B., e. o. byrådirektör (fr. o. in. den 1 januari 194J).
Från och med den 15 juni 1948 finnas bos priskontrollnämnden lo.jande
byråer, motsvarande tidigare sektioner:
järn- och metallbyrån (sektionen för ärenden rörande järn- och metadprodukter).
Chef: Wålstedt, B., civilekonom (t. o. m. den 31 augusti 1.148),
Nyström, S. L., sekreterare (fr. o. in. den 1 december 1948);
bränsle- och trävarubyrån (sektionen för ärenden rörande bränslen och
trävaror). Chef: Baeckström, Th., jägmästare;
textilbyrån (del av sektionen för ärenden rörande textilprodukter). Chet.
Nordqvist, B. R. B., e. o. byrådirektör (t. o. in. den 31 december 1948), Gi
oren, L. E., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1949);
konfektionsbyrån (del av sektionen för ärenden rörande textilprodukter).
Chef: Alhvin, G. E., e. o. byrådirektör;
läder- och skobyrån (sektionen för ärenden rörande lader och skor). Chet.
Gillgren, L. E., e. o. byrådirektör;
byrån för kemisk-tekniska produkter (sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska
produkter). Chef: Hellman, A., disponent (t. o in. den 30 november
1948), Nilson, C. A., ingenjör (fr. o. in. den 1 december 1J48);
livsmedel sbyrån (sektionen för ärenden rörande livsmedel). Chef: Carbell,
E. E. E., e. o. byråchef;
allmänna byrån (allmänna sektionen). Chef: Hellman, A., disponent,
importhandelsbyrån (sektionen för ärenden rörande importhandeln).
Chef: Lundberg, H. F. N., kammarskrivare;
prisövervakningsbyrån (sektionen för ärenden rörande prisövervakning).
Chef: Spongenberg, O., disponent;
utrednings- och planläggningsbyrån (sektionen för utredningar och planläggning).
Chef: Karleby, O., t. f. byråchef (t. o. in. den 30 september 1948);
transportbyrån (sektionen för ärenden rörande transporter). Chef: Mossberg,
T. L., fil. kand.;
byrån för aktiv hushållning (sektionen för aktiv hushållning). Chef:
Diurson, Vera, fru;
juridiska byrån (motsvarande sektion har saknats). Chef: WiedesheimPaul,
G. H., e. o. byrådirektör.
Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. 67 99 00.
Il Fo: 5
298
Riksdagsberättelsen.
II Fo: 6
6. Statens bränslekommission (1946 och 1947: II 7; 1948: II 6)
d»™SFS nr mT "“** *“ “ *»«• I"*™*»» »W** -u,.
Ledamöter:
UbeTl948) G‘ J” dvilingenjör’ ordförande och chef (t. o. m. den 31 decem
Lindberg,
K. A. f. d. förste ordförande i landsorganisationen, nzce ord/örande
och c/ie/ens ställföreträdare (fr. o. in. den 4 januari 1948) •
engtsson, Y„ direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1948)-Carlsson, C. A., lantbrukare;
Lagergren, A. R., direktör (t. o. in. den 31 oktober 1948) •
Nilsson, G. H., överdirektör;
Olhammar, G. F. N„ byrådirektör (fr. o. m. den 4 januari 194-8) *
Severin, E. J„ ombudsman, f. d. riksdagsman.
Ledamöter i kommissionens råd:
Alm, M. F., byråchef;
Andersson, G. K. H„ direktör (t. o. in. den 24 oktober 1948) •
Bengtsson, O. F., ombudsman;
Bengtsson, Y„ direktör (t. o. in. den 30 september 1948) •
Berg, N. R., ryttmästare;
Byström, C., verkst. direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Ät Eiter ‘ ""k'' Sl“SS- °Ch «“‘l"i-S»rbet,r.t»rb„„det;
Hain, R. J. F„ direktör;
Helgesson, R„ ordförande i svenska transportarbetareförbundetHultman,
G., f. d. överingenjör;
Johansson, R„ landshövding (t. o. in. den 29 oktober 1948) •
Karlsson, K., direktör;
Ljunggren, V., direktör;
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Norgren, N. O., hemmansägare;
Nyström, P. E„ ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundetOlsson,
Erica, fru;
Schager, N„ jägmästare;
Sundfelt, R„ direktör;
ligerschiöld, K. M., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Wiboin, T., major;
Östberg, Amanda, fru.
Kanslichef:
Carlon, C. S„ t. f. revisionssekreterare (fr. o. in. den 4 januari 1948).
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.
Avdelningschefer:
för planläggningsavdelningen: Ivjellström, P. O., civilingenjöi,
» vedavdelningen: Lindberg, K. L. A., jägmästare;
» kolavdelningen: Wallin, J. V.
Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel. Bränslekommissionen.
299
II Fo: 7
7. Statens trafikkommission (1946 och 1947:11 8; 1948:11 7).
Tillsatt av Ivungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 747; ändringar se SFS 1944 nr 21).
Ledamöter:
Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef ;
Trolle, C. R., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, G. K. H., direktör (t. o. in. den 24 oktober 1948);
Eriksson, C. A., åkeriägare;
Hård af Segerstad, F. A. B., major;
Hsegglöf, K., direktör (fr. o. m. den 18 december 1948);
Nerell, Å. N. J., direktör;
Ståhle, A. N. O. K., envoyé.
Ledamöter i kommissionens råd:
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, C., verkst. direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Corneliusson, S., ombudsman;
Dieden, G., civilingenjör;
Ekman, J. L., direktör;
Gillberg, K. E., verkst. direktör i kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters torening;
Hallgren,
H., fabrikör;
Hammarskiöld, A. P., civilingenjör;
Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;
Hérnod, T. R., direktör;
Hoogland, H., direktör;
Högberg, P. E., direktör;
Johansson, B., ombudsman;
Liedholm, G., direktör (fr. o. in. den 3 april 1948;;
Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Lindmark, G., direktör (t. o. m. den 2 april 1948);
Lindskog, H., ingenjör;
Lindström, K. J. O., direktör;
Lundqvist, Hj., direktör;
Norenberg, C. W., vicekonsul;
Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;
Osvald, G. S., f. d. hamndirektör;
Persson, E., direktör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
300
Riksdagsbercittelsen.
II Fo: 7 Waller, P., skeppsredare;
Westerberg, P. O., direktör;
Wijkander, R. T., direktör.
Kanslichef:
Dillén, B. O., e. o. länsnotarie.
Sektionschefer:
for sektionen for ärenden rörande sjöfarten och hamnarna: Waern B
direktör;
* sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:
Prolle, C. R., byråchef;
» personalbiltrafiksektionen: Trolle, C. R„ byråchef.
Lokaler: Sveavägen 44; tel. Trafikkommissionen.
Jakobsgatan 24; tel. It 68 72, 11 59 18.
Drottninggatan 10; tel. 10 42 51, 10 43 51, 10 45 15.
8. Överrevisionen för krisförvaltningen (1946 och 1947:11 9; 1948:11 8).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 31 december 1943.
Ristruktion utfärdad samma dag (SFS nr 946; ändringar se SFS 1944
in ^41).
Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;
Björklund, S. A. E., hovrättsråd;
Hagström, S. A. H., auktoriserad revisor;
Pettersson, A. P„ lantbrukare, led .av II kamm.;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Byråchef:
Cronmark, J. E. H., revisionskommissarie.
Lokal: Storgatan 19; tel. 60 83 06, 60 83 46.
Drottningholms slott den 3 januari 1949.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Lotterimedel.
301
Bilaga A.
Under år 1948 beviljade bidrag av lotterimedel.
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Akademiska föreningen i Lund............. | 27/9 |
| 30 000: — |
Borgholm, Kyrkorådet i................. | uh |
| 25 000: — |
Bromma, Högre allmänna läroverket i.......... | 24/o |
| 2 500: - |
Bunge, Kulturhistoriska mnseet i, Föreningen....... | 14/r. |
| 50 000: — |
Dramatiska teatern................... |
| 128 000: — |
|
> » ................... | ■Ve | 182 500: — |
|
> » (elevskolan)............. | ■Ve | 50 000: — |
|
> > ................... | 8 | 15 379: 63 |
|
, > ................... | “/it | 150 700: — |
|
> > ................... | S0/l2 | 182 500: — | 709 079: 63 |
Folkhögskolan Vilan, Garantiföreningen för........ | 14 5 |
| 40 000: — |
! Folkrörelsernas konstfrämjande.............. | 14/5 |
| 25 000: — |
1 Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning...... | ■Ve | 66 750: — |
|
T> > » » > ...... | u/e | 10 000: — |
|
> > 2> » > ...... | ■Ve | 30 000: — | 106 750: — |
| Gärds härads hembygdsförening............. | 14/e |
| 15 000: — |
i Gävleborgs läns orkesterförening............. | 23/i | 9 100: — |
|
> > > ............. | 17/6 | 90 000: — |
|
............. | ■7/i2 | 14 000: — |
|
> > » ............. | 30/l2 | 5 000: — | 118 100: — |
Göteborgs lyriska teater................. | 30/4 | 83 000: — |
|
| ■Ve | 165 000: — |
|
> D > ................. | 26/u | 73 500: — |
|
| S0/l2 | 165 000: — | 486 500: — |
Göteborgs orkesterförening................ | s3/l | 15 800:— |
|
| 17 / 6 | 52 225: — |
|
| ■v» | 23 000: — |
|
| 3° | 52 225: — | 143 250: — |
Göteborgs stadsteater.................. | 30/i | 79 000: — |
|
> > .................. | i;/e | 87 500: — |
|
| S6/n | 83 800: — |
|
| ="/12 | 87 500: - | 337 800: — |
302
Riksdag sberättelsen.
Ändamål | Beslu-tets da | Belopp | |
Hembygdsvård, Samfundet för ... . | 14/s |
| 20 000: — |
Höstsol, Stiftelsen, Gustaf Fredriksons ålderdomshem . . . . | 14/s |
| 65 000: — |
Hälsingborgs stadsteater..... | S0/4 | 17 000: |
|
> X> ... | 17/o | 27 500: |
|
> » .... | 28/ll | 23 000: |
|
> > | S0/l2'' | 27 500: | ~ 95 000: — |
Jära folkhögskola, Jönköping . . . | 44/5 |
| 70 000: — |
Kalmar konstförening....... | “/» |
| 35 000: — |
Knislinge planterings- och försköningsförening . . . | 14/5 |
| 12 000: — |
Konsortföreningen i Stockholm . . . | 23/4 | 23 300: - |
|
» > } | "/« | 70 000: - |
|
> > J | ”/» | 10 000:- |
|
> > > | 17/12 | 25 000: - | - |
» » » ..... | S0/12 | 75 000: - | “ 203 300: — |
Konst i skolan, Föreningen .... | 12/s | 15 000: - |
|
> > > > | 28/5 | 25 000: - | 40 000: — |
Konstutställningen i Oslo, hösten 1948 . . . | 3,/» |
| 24 000: — |
Kronobergs regementes soldathem, Stiftelsen . . | 14/6 |
| 75 000: - |
Landskrona museiförening .... | ,4/5 | j | 25 000: — |
Malmö konserthus, Stiftelsen .... | ,S/4 | 17 800: - |
|
> > » .... |
| 40 000: - |
|
» > > ....... | 17/h | 13 200: - |
|
> » J ...... | S%2 | 35 000: - | 106 000: — |
Malmö stadsteater........ | SO/4 | 155 000: - |
|
» » ..... | ”/« | 120 000:- |
|
> > ...... | 26/n | 137 000: - |
|
* ...... | S0/12 | 120 000: — | 532 000: — |
Musikaliska akademien .... | "/O |
| 6 500: — |
Nordiska konstförbundets svenska sektion . | 2,/5 |
| 20 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening . . | 2S/4 | 11400: — |
|
» » » | 17/e | 83 000: — |
|
> J > | I7/12 | 14 000: — | 108 400: — |
Norra Södermanlands folkhögskola n. p. a., Föreningen | ,4/« |
| 100 000:- |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern .... | 17/s | 50000: — |
|
> » > | 26/n | 27 000: — |
|
9 » > ... | 8%2 | 50 000: - | 127 000: — |
Norrköpings orkesterförening..... | 25/4 | 9 000: — |
|
* » .... | I7/e | 90 000: — |
|
» » .... | 17 /l 2 | 14 000: — | 113 000: — |
Operan......... | 00/4 | 334 000: — |
|
* ........................1 | 17/o | 550 000: — |
|
) ..... | 20/s | 37 526: 35 |
|
Lotterimedel.
303
Ändamål | Beslu-ets dag | Belopp kronor | |
Operan (för spelåret 1947—48) ............. | 1 10/» i | 300 000: — | ■ |
> (för d:o ) ............. | "/U 1 | 100 000: — | i |
> ........................ | 28/u | 315 000: — | l |
» ........................ | 30/l2 | 800 000: — | 2 466 526:35: |
t Ordenshusens riksförening................ | l4/5 | '' | 25 000:—; |
Orphei Drängar, Sångsällskapet............. | 4/e |
| 19 500: — | |
1 Pionjärjuhileet i U. S. A., Svenska kommittén för..... | *''/r. |
| 91800: — |
Riksantikvarieämbetet................. | 14/r, | 10 000: — |
|
■» ................. | “/• | 8 000:- | 18 000:- |
! Riksförbundet för bildande konst ............ | S0/l2 |
| 100 000: — |
Riksteatern...................... | > | 251 000: — |
|
> ...................... | S0/l2 | 251 000: — | 502 000: - |
j Ruinspelen i Visby, Föreningen............. | ”/• |
| 4 000: — |
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbnnd, Sällska-pet Kyrkosångens vänner och Sveriges allmänna organist- | 30/l2 |
| 4 000: — |
och kantorsförening.................. |
| ||
| Stockholms högskolas styrelse.............. | U/5 |
| 25 000: — |
Svenska dramatikers studio............... | ”/• | 8000: — | 1 ! |
> » > j, ............... | 4% | 9 000: - | 17 000: — |
| Svenska institutet................... | 4/« |
| 1 500: — |
Svenska konstnärinnor, Föreningen......v...... | 2ih |
| 3 000: — |
Svenska kyrkans sjömans vårdsstyrelse.......... |
|
| 20 000: — |
Svenska Sofiaförsamlingen i Paris, Kyrkorådet i...... | Uh |
| 30 000: — |
Svenska sångarförbundet................ | S0/l2 |
| 10 000: — |
j Svenska ungdomsringen för bygdekultur......... | 14/5 |
| 5 000: — |
Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet......... | “/• |
| 8 000: — |
Sveriges körförbund.................. | 30/l2 |
| 15 000: - |
Sveriges orkesterföreningars riksförbund.......... | "/• | 60 000: — |
|
> > > .......... | S0/l2 | 60 000:- | 120000: — |
Sveriges schackförbund................. | 1C/9 |
| 15 000: - |
Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i |
|
| 50 000: — |
landsorten)..................... | ”/• |
| |
Vetenskapsakademien.................. | U/5 | 8 000: - |
|
» .................. | M/» | 15 000: - | 23 000: — |
Västerbottens läns hembygdsförening........... | 14/5 |
| 45 000: — |
Västergötlands fornminnesförening............ | 14/5 |
| 45 000: — |
1 Westfaliska freden, Kommittén för minnesutställning över . . | r’/s |
| 20 000: — |
Östhammars godtemplares friluftsgård Gammelhus u. p. a., | 14/5 |
| 5 000: — |
Summa kronor 7 554 505: 98
304
Ii i k sd a q sb c rätt e Isen.
Justitie -
Kommitténs benämning
under 1948.1
Bedömningsnämnden2.....
Utredning om vissa frågor angåe
i krig8...........
Ii.
Summa kr.
Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1949.1
Straffrättskommittén..........
Strafflagberedningen..........
Auktorrättskommittén.........
1943 års sekretessutredning......
Ungdomsvårdskommittén4.......
Fastighetsbildningssakkunniga5.....
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken
Dissenterlagskommittén6 ......
j Lufträttssakkunniga (1945 års och 1946 års)7
I Utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska
föreningar8 ...........
| Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade
protokoll och handlingar i mål om spioneri
m. m.................
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen8 .'' .''
j Processnämndeu..........
I Markutredningen9..........
1946 års flottningsutredning6...........
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgar
skapsrättens
område..........
j Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp10
.............
Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa
fiskelägen i Bohuslän7..........
I Decentraliseringsutredningen11
| 1947 års insynskommitté12.......
1 2 | [ 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs |
| ||||
| 1 | ||||
194'' | 1194 | 8 1941 | t. o. m. | An Leda- möter | roden Sekr., |
37 | 23 | 2 | 22 220 | 2 700 | 2 368 |
— | — | 1 3 | — | — | _ |
|
|
| 22 220 | 2 700 | 2 308 |
18 | 8 | 4 | 285 443 | 5 203 | 1041 |
19 | 9 | 5 | 294 685 | 20 768 | 19 700 |
! 20 | 10 | 6 | 20 610 | 1000 |
|
21 | 11 | 7 | 24 637 | 200 | 990 |
22 | 12 | 8 | 217 773 | 256 | 5 902 |
23 | 13 | 9 | 264 989 | 4 744 | 248 |
24 | 14 | 10 | 12 401 | 520 |
|
25 | 15 | 11 | 40 708 | 10 476 | 5 377 j |
128 | (17 | 113 |
|
|
|
142 | \27 | \21 |
| 2 000 | [ |
30 | 19 | 14 | 41 199 | 3 418 | 10 000 |
31 | 20 | 15 | 8 214 |
| 210 |
32 | 21 | 16 | 22 415 | 2 366 |
|
34 | 22 | 17 | 21 270 | 1109 | 3190 |
| 24 | 18 | 25 909 | 7 516 | 3 340 |
39 | 25 | 19 | 11157 | 1688 |
|
40 | 26 | 20 | 1732 | — | — |
~ | 28 | 22 |
| — | 244 |
— | 29 | 23 | _ | 16 | _ | |
— | 30 | 24 | — | 5 772 | 2 574 [ |
— | 31 | 25 | — | 1072 | | 9 128 I |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
305
Bilaga B.
departementet.
8 1 | 9 i | 10 | | 11 I | 12 I | 13 | | 14 , I | 15 [ | 16 |
| u | g > f | ter |
|
|
|
|
|
‘/i 1947—so/6 1948 | Vi—S1/i2 1948 | Beräknad | ||||||
Ersättning för | Re9e- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. Va—81/h | t. o. m. 31/i* 14 och 15) | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., experter | byror, skriv-materialier |
| Vi—31/10 | ||
|
|
|
|
| 5 068 |
|
| 27 288 |
| _ | __ | — | — | — | 1720 | — | 1720 |
— | — | — | — |
| 5 068 | 1720 |
| 29008 |
12 294 4 025 12 9 943 1044 | 11063 3 700 1438 23 975 | 106 7 411 2 049 2 503 6 683 1186 | 861 1123 231 459 1719 | 1760 1000 | 29 706 4 939 7 043 3186 | 13 432 8 783 16 649 17 954 3 612 | 4 000 1000 8 500 3 300 1300 | 332 581 24 781 29 576 14 007 8 099 |
16 498 | — | — | — | — | 29 916 | 9 354 | 5000 | 85 469 |
2 931 7 032 | 11 331 2 020 | 95 2 640 3 843 2 531 | 1198 | 5 573 | 210 | 7 388 256 5175 | 4 000 800 4000 | 19 812 |
| _ | — | — | — | — | — | 2 000 | 3 732 |
_ | 2 792 | 975 | — | 500 | 4 511 | 7 820 | 4 500 | 16 831 |
83 | — | 203 1898 178 | 195 97 | _ | 498 | 10 832 | 5 000 | 498 |
20 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
306
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område13......... Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi- |
| 32 | 26 | — | 3.000 |
|
nation........... | - | 33 | 27 | — | 320 | — |
Summa kr. |
|
|
| 1 298142 | 71444 | 61 943 |
I C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1948.1 |
|
|
|
|
|
|
Utredning angående internordisk lagstiftning om verk- |
|
|
|
|
|
|
ställighet av straifdomar m. m..... | 17 | __ | _ | 1 602 |
|
|
1944 års tryckfrihetssakkunniga....... | 27 | 1 | — | 31 312 | 3 276 | 990 |
Utredning rörande revision av riksdagens arbetsformer | 41 | 5 | — | 9 678 | 4 224 | 9 413 |
vattenkraft7....... | _ | 7 | _ | 1 905 | 11 592 |
|
Fartygsersättningsnämnden...... | — |
| — | 23 600 | 4 550 | 421 |
Summa kr. | 1 |
|
| 68097 | 23642 | 10824 |
D. Åt kommittéanslaget under budgetåret 1947/
48 bestridda kostnader för sakkuuuiga biträden
inom departementet m. in.1
Ersättning till presidenten H. Elliot m. fl. f8r fullgörande
av vissa uppgifter vid inrättande
av hovrätten för Västra Sverige .
» > häradshövdingen G. Siljeström för bi
träde
med revision av domsagostadgan
m. m...............
> » häradshövdingen G. Carlesjö för utred
ning
om delning av Södra Roslags och
Södertörns domsagor m. m......
» » revisionssekreteraren G. Schirén för
överläggningar med Finland och utredning
rörande flottningen i Torne och
Mnonio älvar14..........
> > byråchefen M. Stiernström för utarbe
tande
av ändringar i instruktionerna
för åklagare16...........
> > tullfiskalen H. Alexandersson för ut
arbetande
av förslag till ny förordning
om straff för olovlig varnutförsel m. m.1&
> > amanuensen K.-E. Skarvall för utar
betande
av p. m. ang. auditörsinstitutionen
efter revisionen av det militära
rättegångsväsendet........
> » följande personer för biträde inom
justitiedepartementet med vissa utredningsuppdrag
m. m.:
presidenten K. Elliot ....
» C. Romberg . . .
f. d. justitierådet N. Gärde . .
statssekreteraren K. Holmgren
lagmannen T. A. Bexelius7
häradshövdingen N. G. O. Fröding
revisionssekreteraren I. Strahl
’ G. Schirén
hovrättsrådet E. Söderlund . .
» H. Henkow . .
> B. Kjellin . . .
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
307
8 | 9 | 10 | n 1 | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| 875 | 425 | _ | 4 301 | — | — | 4 301 |
_ | _ | _ | — | — | 320 | — | 600 | 920 |
| 82 725 | 56 320 | 33869 | 8 007 | 8 834 | 323142 | 125306 | 55 600 | 1 797 190 |
|
|
|
| 448 | 448 | 1 |
| 2 050 |
557 | 3 700 | 3 488 | — | 6 951 | 18 962 | — | — | 50 274 |
678 | 2 670 | 4 338 | 1980 | 2 652 | 32 954 | — |
| 42 632 |
|
| 3128 | _ | 2 749 | 17 469 | — | — | 19 374 |
_ | -- |
| — | — | 4 971 | — | — | 28 571 |
1235 | 6370 | 10 953 | 1980 | 19 800 | 74 804 |
|
| 142901 |
|
|
|
|
| 5 406 |
|
| _ |
— | — | — | — | — | 143 | — | — | — |
| — | — | — | — | 2 000 | — | — | — |
— | — |
| — | — | 4 347 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 300 | — | — | — |
1 | — | — | — | — | 700 | — | — | — |
1 _ | — | — | — | — | 500 |
| — | — |
|
|
|
|
| 325 | _ | _ | _ |
|
| _ | — | — | 5 168 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 4 721 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 1219 | — | — | — |
|
|
| — | — | 11094 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 200 | — | — | — |
|
| _ | — | _ | 23 742 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 2 692 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 1 770 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 20 694 | — | — | — |
_ | — | I — | i — | — | 11 212 | — | — | 1 - |
308
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Ersättning till hovrättsassessorn G. Fredrikson7 . |
|
|
|
|
|
|
» S. Petrén..... | — | — | _ |
|
|
|
» S. Denneinark . . | — | — | __ | _ |
|
|
1 G. von Sydow . . | — | — | — | _ | _ |
|
* A. Björklund . . | — | — | _ | _ |
|
|
adjungerade ledamoten P. G. Bergsten | — | — | _ | _ |
|
|
borgmästaren Å. von Schultz . . . . | _ | _ | _ |
|
|
|
rådmannen F. Höijer . . | _ | _ | _ |
|
|
|
hovrättsfiskalen Holmberg m. fl. | — | _ |
| _ |
|
|
d:r jur. M. Kippner...... | _ | _ |
|
|
|
|
Renskrivmngskostnader m. m. för inom departementet | _ | — | _ | _ | _ |
|
Summa kr | — | — | — | — |
| — |
2
3
4
6
G
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
> andra, fjärde o. femte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel
> > och fjärde > , > hälften
’ > i femte
» * * > nionde
* » åttonde
’ » > sjätte
7 » , nionde o. tionde » » > en tredjedel
* » , femte o. sjätte » » > , >
> »och tionde » » » hälften
» » t. v. från andra huvudtitelns kommittéanslag men skola slutligen fördelas
. Kungl. Maj:t särskilt för viss tid förordnar.
Kostnaderna bestridas från andra, femte o. tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel
* » » huvudtitelns kommittéanslag med 942 kronor 13 öre och från
’ * * i femte o. nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel
’ » > » och elfte » > , hälften
* ’ » » > sjunde > » > ,
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
309
8 | 9 | 10 | U | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
|
|
|
| 4 818 | _ | _ | — |
| _ | _ | _ | — | 7 800 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 14 583 | — | — | — |
. | _ | _ | — | — | 10 347 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 5 280 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 100 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 6 996 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 8 614 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 900 | 7— | — | — |
— | — | — | — | — | 6 500 | — | — | — |
_ | _ | _ | — | — | 21008 | — | — | — |
— | — |
| — | — | 183180 | — | — | — |
från vart och ett anslag.
> vartdera anslaget.
> j > .
» > > .
> > >
* > » .
» vart och ett anslag.
> > > > > .
> vartdera anslaget.
mellan kommittéanslagen för de departement, vilka närmast berörtB av utredningens arbete, enligt vad
frän vart och ett anslag.
tredje huvudtitelns kommittéanslag med 358 kronor 47 öre.
från vart och ett anslag.
> vartdera anslaget.
310
Riksdagsberättelsen.
Utrikes
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
| ||||
|
|
| ||||
Kommitténs benämning | 1947 | 1948 | 1949 | t. o. m. | Arvoden | |
| Leda- möter | Sekr., | ||||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet Unders tödsnäm nden för rysslandssvenskar . Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning Tyskmedelskommittén....... | 4 5 | 2 3 4 | G* CO Th | 27 924 32 208 1972 | 3 034 14 398 | 2 400 500 3 300 |
Summa kr. |
|
|
| 62104 | 17 432 | 6 200 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet . | 6 | 1 | — | 1032 | 3 824 | — |
Summa kr. |
|
|
| 1032 | 3 824 | — |
B. Av kommittéanslaget under budgetåret Ersättning till följande personer för utförande av vissa C. E. F. Öberg......... |
|
|
|
|
|
|
Summa kr. |
|
| — | _ | _ |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.
311
departementet.
8 1 | 9 I | 10 | | il | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
TJ | t g i | f t e | r |
|
|
|
|
|
| Vt 1947 | —30/e 1948 |
|
| V7-81/l | 1948 | Beräknad | |
j Ersättning för | Rese- och trakta-ments ersättningar | Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- | Summa | Verk- ställda | Beräk-nade ut- | totalkostnad | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | der, hyror, | utgifter | gifter Vn-s,/i2 | ||
|
| 522 | _ | 435 | 6 391 | 1 995 | 800 | 37110 |
2108 |
| 9 736 | _ | _ | 26 742 | — | — | 58 950 |
_ | 18 456 | — | — | 845 | 22 601 | 1000 | — | 25 573 |
2108 | 18 456 | 10 258 | — | 1280 | 55 734 | 2995 | 800 | 121633 |
1 _ |
|
|
| 461 | 4 285 |
| _ | 5 317 |
— | — |
|
| 461 | 4 285 |
|
| 5317 |
|
|
|
|
| 2 000 |
|
| 2 000 |
— | _ | | - | — | i | 2 000 | | — | | — | 2000 |
312
Riksdagsberåttelsen.
Försvars -
1 | 2 | 1 3 | 1 i | 5 | ! 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
|
|
| ||
|
|
|
| |||
Kommitténs benämning | 1947 | 194f | 194t | t. o. m. | Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksam-het under 1948.1 |
|
|
|
|
|
|
1946 års militära fastighetsntredning .... | 18 | 9 | 1 | 4 997 | 480 | 1280 |
Översyn av gällande bestämmelser om arbetstid |
|
|
|
| ||
m. m. för försvarets civila icke-ordinarie personal | 21 | 12 | 2 | _ |
| 960 |
Utredning rörande försvarsstabens s. k. C-byrå . | — | _ | 3 | __ | 2 472 | 5 000 |
Fortifikationsförvaltningens organisationsnämnd . | — | — | 4 | — |
| 968 |
Summa kr. |
|
|
| 4997 | 2 952 | 8 208 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-samhet vid ingången av 1949.1 Försvarsdepartementets granskningsnämnd för |
|
|
|
|
|
|
byggnadsarbeten.............. | 10 | 4 | 5 | 10 778 | 408 | 150 |
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . . | 12 | 5 | 6 | 23 830 |
| 9 474 |
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö- |
|
|
|
|
| |
sande vid vissa truppförband........ | 13 | 6 | 7 | 11313 |
|
|
1945 års elektronrörsutredning ....... | 14 | 7 | 8 | 78 |
|
|
Biltraktorutredningen2.......... | 16 | 8 | 9 | 25 089 | 952 | 7 490 |
Försvarets arkivkommitté...... | 19 | 10 | 10 | 8 691 | 4 584 | 2 702 |
1946 års militära förvaltningsutredning .... | 20 | 11 | 11 | 9 468 | 5 564 | 65 959 |
1947 års pansarhinderutredning..... | — | 13 | 12 | 139 |
| |
Försvarets tjänsteförteckningsutredning . . | — | 14 | 13 | 183 | 2 688 | 1 872 |
Försvarets skolutredning...... | — | 15 | 14 |
| 8 428 | 7 782 |
Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreg- |
|
|
|
| ||
lementet.......... | — | 16 | 15 | — | 728 |
|
Försvarets samarbetsutredning..... | — | — | 16 | _ |
|
|
Befälsutredningen........ | — | — | 17 | _ | _ |
|
Kommittén för frivilligt försvarsarbete | — | — | 18 | _ |
|
|
1948 års värnpliktskommitté .... | — | — | 19 | _ | . |
|
1948 års örlogsbasutredning..... | — | — | 20 | _ | _ |
|
Marinens underofficerssakkunniga . . . | — | — | 21 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 89 569 | 23 352 | 95429 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 194S.1 |
|
|
|
|
|
|
1945 års försvarskommitté..... | 15 | 2 | _ | 147 910 | 19 320 | 30 321 |
1946 års militära domänutredning3...... | 17 | 3 | — | 8140 | 600 |
|
Summa kr. |
|
|
| 156050 | | 19 920 | 30 321 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
* Jändikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
» » » > > 15 mars 1946 » > > > , ,
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
313
departementet.
T
10
11
12
13
14
15
16
U t g
f t e
V? 1947—1s%s 1948
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner | |
Leda- möter | Sekr., |
13028 | 917 4 476 |
Rese- och traktamentsersättningar
m. m.
Sekr.,
experter
o. bitr.
Leda möter -
Övriga ut
gifter
(tryckningskostnader,
hyror,
skrivmaterialier
m. m.)
Summa
V?-3I/l2 | 1948 |
Verk- | Beräk- |
ställda | nade utg. |
utg. | Vh— |
Vt-s,/io | S1/l2 |
4 999 | — |
4 490 | — |
3 971 | — |
Beräknad
totalkostnad
t. o. in.
8l/i* 1948
(s:a av kol.
5, 13, 14
och 15)
1393
13
171
145
1931
1877
22 051
5 444
6 928
6 876
26 541
9 415
13 028
1358
38
221
2 719
2 559
5 393
1393
13
4 021
141
1025
870
712
274
7 314
1080
656
105
7165
316 31 303
49
2 400
166
779
13 460
607
11874
166
15 771
8 692
72 681
4 922
34 433
3 287
49 760
280 | 1 096 | 12 761 |
360 | — | 36 064 |
859 | 325 | 12 663 |
| — | 78 |
888 | 7 867 | 67 615 |
179 | 2 360 | 22 922 |
852 | 14 247 | 124 248 |
_ | — | 139 |
480 | 1 326 | 7 911 |
611 | 2 368 | 47 412 |
| 2 269 | 5 556 |
— | 300 | 300 |
970 | 2 622 | 3 592 |
744 | 7 189 | 7 933 |
— | 2 500 | 2 500 |
233 | 3156 | 3 389 |
— | I 2 667 | 2 667 |
6 895 | 5187 | 9170 | 9006 | 3394 | 152 433 | 65 456 | 50 292 | 357 750 |
— | 20 461 | 3 878 | 445 | 66 915 | 141 340 | — | — | 289 250 8 740 |
_ | 20461 | 3878 | 445 | 66915 | 141940 | — | — | 297 990 |
nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
314
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 1 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret Föredraganden av ärenden angående vapenfria, svarets organisation..... Utredning rörande viss min- och sprängmateriel vid armén...... Skaderegleringsnämnden . . . | — | — | — | — |
| _ |
Utredning ang. marinens förvaltningsreglementen | — | _ | _ |
|
|
|
Vissa andra utredningsuppdrag........ | — | — | — | — | — | — |
Samma kr. |
|
|
| — |
| — |
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
315
8 i | 9 | 10 | U | 12 | | 13 1 | 14 ! | 15 | | 16 |
|
|
|
|
| 4 200 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 16 512 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 3 379 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 5 930 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 24 300 | — | — | — |
|
| — | — | — | 38 742 | — | — | — |
— | ~ | — | i | — | 93 063 | - | — | — |
316
Riksdag sberättelsen.
Social -
Kommitténs benämning
1 2 | 1 3 | 1 ^ | 1 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs |
| ||||
|
| ||||
194 | 7194S | 1941 | t. o. m. | Ai Leda- möter | •voden Sekr., |
| 30 | 1 |
| 3 056 | 2 692 |
— | 31 | 2 | — | 2120 | 4 376 |
— | 32 | 3 | — | 1040 | 896 |
| 33 | 4 | — | 1360 | 1520 |
— | 34 | 5 | — | 1008 | 800 |
— | 35 | 6 | — | 150 | — |
— | — | 7 | — |
| — |
|
|
| — | 8 734 | 10 284 |
14 | 13 | 8 | 992 740 | 20924 | 6 956 |
15 | 14 | 9 | 260148 | — | 2 084 |
18 | 15 | 10 | — |
|
|
20 | 16 | 11 | 4 950 | 1 480 | _ |
23 | 17 | 12 | _ |
|
|
24 | 18 | 13 | 166 868 | 3 776 | 17 377 |
26 | 19 | 14 | 40 901 | 3 044 | 2 656 |
29 | 20 | 15 | 5 549 | — |
|
31 | 21 | 16 | 8 219 | 1144 | 184 |
33 | 22 | 17 | 11933 | 4 672 | 3116 |
34 | 23 | 18 | 45 645 | 5 360 | 17 646 |
46 | 24 | 19 | 14108 | 4192 | 5 768 |
47 | 25 | 20 | 1803 | 1120 | 488 |
48 | 26 | 21 | — | _ |
|
— | 27 | 22 | 6 793 | 7 280 | 16 781 |
— | 28 | 23 | — | 548 | 152 |
— | 29 | 24 | _ | 1 764 | 2 096 |
— |
| 25 | — | — |
|
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1948.
Sakkunniga angående bostadspolitikens organisation
1947 års utredning för byggnadsfrågor.......
1947 års bostadsförbättringsutredning.......
1947 års arbetslöshetssakknnniga.........
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av
statsbidragsgrunderna för pensionärshem.....
Sakkunnig för översyn av personalorganisationen vid
centraldepån för blindas arbeten och dess filialdepå
.................
Sakkunniga för utredning rörande avgiftsfria resor för
barn och husmödrar m. fl...........
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid infången av 1949.
Socialvårdskommittén...........
1938 års arbetarskyddskommitté.........
Kommittén för estlandssvenskarna1........
Statens flyktingsnämnd..........
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté2.......
Kommittén för partiellt arbetsföra........
1945 års skogshärbärgesutredning.........
Byggnadssäsongutredningen............
Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor
...............
Synkravskommittén3 ..............
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården
Kommittén för social upplysning''*
Barackförsäljningsnämnden...........
Beredningen för utländsk arbetskraft1...... [
Arbetstidsutredningen...........
1947 års byggnadsmaterialutredning........
Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas
bostadsförhållanden............
1948 års järnbruksutredning..........
Kommittékostnader: Socialdepartementet
317
departementet.
8 1 | 9 1 | 10 | | n 1 | 12 | | ''13 | | 14 | | 15 | | 16 |
u | t g i | f t e | r |
|
|
|
|
|
| Vr 1947 | _30/6 1948 |
|
| l/v—SI/l2 1948 | Beräknad 14 och 15) | ||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. V«—51/« | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| Vt—sl/ to | ||
1831 | 7 669 1480 | 703 564 306 1038 | — | 2 500 5 000 625 1322 | 18 451 4 347 5 240 | 221 6 993 | 3 000 | 18 672 22 053 4 347 5 240 |
— | — | — | — | 321 | 2129 | — | — | 2129 |
| _ | _ | _ | 75 | 225 | — | — | 225 |
| _ | _ | — | — | — | — | 792 | 792 |
1831 | 9149 | 2 611 | — | 9 843 | 42 452 | 7 214 | 3 792 | 53 458 |
365 | 31 448 | 310 | 1494 | 20000 600 | 80 003 5 677 | 32 960 | 8 906 | 1114 609 |
z | — | 352 | — | — | 1832 | 296 | 96 | 7174 |
5181 | 22 978 | 4116 3 024 | 5 455 | 15 777 | 69 481 | 17 720 6 926 | 6 400 | 260 469 5 549 |
! 1006 3 490 | 2 479 25429 | 300 8 307 | 170 | 2 000 5 000 | 1628 | 5429 | 7 800 6 500 | 9 847 4 700 |
6 670 | 225 | 6 304 | 3 988 | 4195 4 000 | 45 445 | 20 379 | 12 700 | 85 317 5 212 |
| 1520 | 354 | — | 7100 | 12 835 | 14 734 | 900 | 27 569 6 367 |
318
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Sakkunniga för utredning av frågan om vidgad för-handlingsrätt för stats- och kommunalanställda tjäns- |
|
|
|
|
|
|
temän, som äro underkastade ämbetsmannaansvar . | — | — | 26 | — | — | _ |
Sakkunniga för indexreglerade folkpensioner .... | — | — | 27 | — | — | — |
Kommittén för utredning av partsrepresentation inom |
|
|
|
|
|
|
yrkesinspektionens distrikt........... | — | — | 28 | — | — | — |
Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens |
|
|
|
|
|
|
pensionering................. | — | — | 29 | — | — | — |
Ankepensioneringskommittén........... | — | — | 30 | — | - | — |
Bostadskollektiva kommittén........... | — | — | 31 | — | — | — |
1948 års kommitté för utlandssvenskar och flyk- |
|
|
|
|
|
|
tingar.................... | — | — | 32 | — | — | — |
1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättrings- |
|
|
|
|
|
|
frågor.................... | — | — | 33 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1559657 | 55 304 | 75 304 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande |
|
|
|
|
|
|
sammansättning......•......... | 5 | — | — | 16 020 | — | — |
Sakkunniga med uppdrag att i Amerikas förenta stater |
|
|
|
|
|
|
det..................... | 8 | — | — | — | — | — |
Bostadssociala utredningen............ | 13 | i | — | 306 230 | 1 292 | 2 600 |
1944 års kommitté för kommunal samverkan .... | 16 | 2 | — | 53 135 | — | 1 200 |
1941 års befolkningsntredning.......... | 19 | 3 | — | 657 588 | — | 663 |
1945 års civilförsvarsutredning.......... | 30 | 5 | — | 37 551 | — | — |
Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknads- |
|
|
|
|
|
|
organ .................... | 36 | 7 | — | 14 355 | — | — |
Polisinstruktionsutredningen6........... | 41 | 8 | — | 25 852 | 1560 | 328 |
Sakkunnig för utredning rörande en central polisinspek- | 52 |
|
|
|
|
|
tion och därmed sammanhängande frågor6 .... | 9 | — | 5 904 | 159 | — | |
Utredningen för hem- och familj efrågor...... | — | 11 | — | 1681 | 864 | 3 836 |
Summa kr. |
|
|
| 1118316 | 3 875 | 8 627 |
I). Av kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden | — | — | — | — | — 1 2005 | — |
Ersättning till följande personer för visst biträde in-om departementet: |
|
|
|
|
|
|
fil. lic. Gr. Arvidsson.............. | — | — | — | — | 350 | — |
amanuensen R. Koessler............ | — | — | — | — | 75 | — |
förste aktuarien E. Lind............ | — | — | — | — | 500 | — |
byråchefen R. Broberg............. | — | — | — | — | 100 | — |
byråchefen J. Ostlind............. | — | — | — | — | 400 | — |
aktuarien C. W. Ankarcrona.......... | — | — | — | — | — | — |
ombudsmannen 0. Bengtsson.......... | — | — | — | — | — | — |
pol. mag. G. Tegner.............. | — | — | — | — | — | — |
e. o. hovrättsassessorn T. Nordström....... | — | — | — | — | 15 220 | — |
e. byråchefen P. Eckerberg........... | — | — | — | — | 14 355 | — |
e. o. förste byråsekreteraren E. M. Engström . . . | — | — | — | — | 248 | — |
kanslirådet 0. Gr. Ekdahl........... | — | — | — | — | 320 | — |
byrådirektören H. Starland........... | - '' | — | — | — | 2 928 | — |
generaldirektören A. JohanBson......... | — | — | — | — | 3 600 | — |
redaktören E. Michanek............ | — | — | — | — | 6 827 | — |
Kommittékostnader: Socialdepartementet,
319
8 1 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | | 15 [ | 16 |
| — | — | — | — | — | 5 686 | — | 5686 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
1 1 1 | — | — | — | — | , — | E | 300 2 400 | 300 2 400 |
— | — | — | — | — | — | — | 4 000 | 4 000 |
| _ | _ | — | — | — | — | — | — |
17 246 | 93 731 | 25161 | 15246 | 68 476 | 350 477 | 135 356 | 56 402 | 2101892 |
| _ | — | — | — 7826 | — 7826 | — | — | 15 238 |
— | — | 33 400 17 | — | 22 777 4 693 | 33 400 5 893 6 370 | — | — | 33 400 59 028 43 921 |
150 | 3 062 | 266 | — | 3 471 2 812 | 3 471 | — | — | 17 826 34 030 |
— |
| 218 70 | — | 13 041 | 377 | 969 | — | 6 281 20 461 |
150 3 062 33971
1176
17 220
18 714
52277
101961
969
1200" | — 15005 | — |
350 | _ | _ |
75 | — | — |
500 | — | — |
100 | — | — |
400 | — | — |
— | 350 | — |
_ | 350 | — |
— | 1125 | — |
15 220 | — | — |
14 355 | 5 000 | — |
1424 | — | — |
320 | — |
|
20148 | 6 592 |
|
22 314 | — | 1 — |
6 827 | 4 800 | 1 — |
1221216
320
Riksdagsberåttelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
byråsekreteraren S. S. G. Lindström...... |
|
|
|
| 496 |
|
e. länsbostadsdirektören J. E. Grefelt .... | — | _ | _ | _ | 2 782 |
|
ombudsmannen E. 0. Wiklund..... | — | _ | _ | _ | 3 000 |
|
e. o. hovrättsassessorn G. Engström....... | — | — | — | — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| — | 50001 | — |
1 Kostnaderna bestridas av andra medel än från kommittéanslaget.
* Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 22 februari 1946 bestridas kostnaderna fr. o. m. den 1 februari
* * > > > 8 februari 1946 > > från femte, sjätte och
* y 5 * >28 juni 1946 > > från femte och åttonde
Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
6 Kostnaderna efter den 1 juli 1947 ha bestritts från inrikesdepartementets kommittéanBlag.
Kommittékostnader: Socialdepartementet:
321
8 | 9 | 10 | | 1 1 | 12 | 13 | 14 | 15 | | 16 |
1465 |
|
|
|
| 1961 | 56 |
| _ |
_ | — | — | — | - 1 | 2 782 | — |
| — |
_ | _ | _ | — | - | | 3 000 | 909 | — | — |
— |
| — | | — | — | — | 956 | — 1 | — |
38 575 | — | ~! - | — | 88576 | 18 038 | —! |
1946 från särskilt anslag.
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vart och ett anslag,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget. 21
21 Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt.
Riksdagsberättelseii.
322
Riksdafjsberättelsen.
Kommunikations -
1 | 2 | 3, | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. | — | |||
1947 | 1948 | 1949 | Arv Leda- möter | oden Sekr., | ||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet | 1 |
|
|
|
|
|
under ISMS.1 |
|
|
|
|
|
|
1944 års trafikutredning2............. | 21 | 11 | 1 | 129 612 | 11228 | 4 048 |
1945 års skärgårdsutredning........... | 25 | 15 | 3 | 39 835 | 3 208 | 10 522 |
1945 års trafiksäkerhetskommitté......... | 26 | 16 | 4 | 99 103 | 10 348 | 25 718 |
1946 års SJ-bostadsutredning3.......... | 27 | 17 | 5 | 49 505 | 6 500 | 37 008 |
Biltrafiknämndsutredningen........... | — | 29 | 6 | — | 1640 | 1232 |
Sakkunniga för utarbetande av nya normalförslag till |
|
|
|
|
|
|
byggnadsordningar.............. | — | 31 | 7 | — | 1432 | 680 |
Utredningen rörande tjänstgöringstiden för personal |
|
|
|
|
|
|
å statens järnvägars tågfärjor och hjälpfartyg3 . . | — | 32 | 8 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 318055 | 34356 | 79208 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1949.4 |
|
|
|
|
|
|
1942 års järnvägskostnadsutredning3........ | 15 | 5 | 10 | 84 076 | 3 064 | 2 464 |
Elkraftutredningen av år 1943 ......... | H 17 | 6 | 11 | 212 228 | 2 984 | 68 892 |
1943 års järnvägskommitté3........... | 16 | 7 | 12 | 127 959 | 4 264 | 2 256 |
Utredning rörande revision av gällande regler om järn- |
|
|
|
|
|
|
vägars ansvar för skada å gods m. m.3..... | 17 | 8 | 13 | 5 797 | 1 500 | 1480 |
Kraftledningsskadeersättningssakkunniga3..... | 19 | 9 | 14 | 30308 | 928 | 170 |
1944 års hamnutredning5............. | 20 | 10 | 15 | 144 448 | 4 876 | 10 709 |
1944 års trafikförfat.tningssakkunniga....... | 22 | 12 | 16 | 86 427 | 2 704 | 1262 |
Vägmarksersättningssakkunniga.......... | 24 | 14 | 17 | 11 319 | 1020 | 1832 |
1945 års Gotlandskommitté........... | 28 | 18 | 18 | 7 400 | 576 | 5 782 |
1946 års vatten- och avloppssakkunniga...... | 30 | 19 | 19 | 14 725 | 5 080 | 5 912 |
Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stads- |
|
|
|
|
|
|
plane- och byggnadsplaneproblem........ | — | 20 | 20 | — | 112 | — |
Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga |
|
|
|
|
|
|
bestämmelser för luftfarten .......... | — | 21 | 21 | — | 8 400 | 1 358 |
Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation . | — | 23 | 23 | 2 008 | 3 208 | 5 088 |
1947 års utredning rörande decentralisering inom |
|
|
|
|
|
|
väg- och vattenbyggnadsverket......... | — | 24 | 24 | 2 283 | 5 624 | 3 780 |
Utredning angående utbyggnad av kommunikations- |
|
|
|
|
|
|
i nätet i norra Värmland............ | — | 25 | 25 | 189 | 224 | 832 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
323
departementet.
8 1 |
| 10 1 | u 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 16 | | 16 |
|
| u t | g i f | i e r |
|
| [ |
|
| Vr 1947- | -30/. 1948 |
|
| 1/,—31 | /« 1948 | Beräknad | |
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad 14 och 15) | |
Ersättning för | Hese- och trakta-mentsersättni n gar | Övriga utgifter (trycknings- |
| V erkställ- | Beräknade | |||
förmåner | m. | m. | kostnader, | Summa | da utg. | utg. | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv- |
| 1/7—31/io | */ii—3‘/)ä | |
experter | experter | materialier |
|
|
|
| ||
180 | 5 250 | 3 483 | 745 | 10 490 | 35 425 | 80 |
| 165 117 |
762 | 3 702 | 4 774 | 715 | 16 433 | 40116 | — | — | 79 951 |
672 | 17 383 | 3 523 | 2 235 | 22 003 | 81 883 | 1925 | — | 182 911 |
| 1573 | 517 | 604 | 46 202 | 4 286 | — | 99 993 | |
138 | — | 619 |
| 526 | 4 156 | — | — | 4 156 |
54 | — | 4 079 | — | — | 6 246 | 195 | — | 6 441 |
_ | _ | — | — | — | 1323 | 1875 | — | 3198 |
1806 | 26 335 | 18051 | 4 212 | 50 056 | 215351 | 8 361 |
| 541 767 |
2 620 |
| 501 |
| 127 | 8 776 | 2 226 | 1500 | 96 578 |
996 |
| 4 037 | _ | 12 314 | 89 221 | 22 232 | 18 000 | 341681 |
| 12 764 | 1242 | 798 | 5 400 | 26 724 | 3194 | 2000 | 159 877 |
|
|
|
| _ | 2 980 | 16 290 | 3000 | 28 067 |
|
| 244 | _ | 2 067 | 3 409 | 2101 | 1 000 | 36 818 : |
6 460 | 21115 | 5 090 | 825 | 4 500 | 53 577 | 29 848 | 14 044 | 241917 |
1 833 | 15 532 | 3136 | 1965 | 500 | 26 932 | 17 992 | 4 900 | 136 251 |
| 2 154 | 1 556 | 26 | 1772 | 8 361 | 1727 | 1000 | 22 407 |
| 387 | 716 | 442 |
| 7 904 | 3 847 | 5 000 | 24 151 |
— | 27 201 | 4 201 | 3020 | 2 000 | 47 415 | 20 745 | 10 000 | 92 885 |
903 | — | 1618 | — | — | 2 634 | — | — | 2 634 |
| 540 |
| _ | 500 | 10 798 | 4 950 | 3937 | 19 685 |
— | 325 | 2 705 | 311 | 1500 | 13137 | 5 401 | 4 500 | 25046 |
j 975 | 1609 | 7 353 | 2 204 | 1 117 | 22 663 | — | 3 970 | 28 916 |
i - | 2 200 | 572 | 534 | — | 4 363 | 1500 | 4 970 | 11022 |
324
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1947 års järn vägsutredning 3........... |
| 27 | 27 |
| 5,260 | 4150 |
1947 åra byggnadsstyrelseutredning........ | — | 28 | 28 | — | 2 220 | 1 696 |
1948 års järnvägstaxekommitté3......... | — | — | 30 | — | 1836 | 1120 |
1948 års utredning angående järnvägskorsningar . . | — | — | 31 | — | — | — |
1948 års personalkommission vid statens järnvägar3 . | — | — | 34 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
| 729 107 | 53 880 | 118 783 1 |
före infången uv 1948.3 |
|
|
|
|
|
|
1944 års fiskehamnsutredning........... | 18 | 1 | — | 34 222 | 2 858 | 1080 |
1947 års luftfartsutredning............ |
| 3 |
|
| 1828 | 1629 |
Summa kr. |
|
|
| 34222 | 4086 | 2 709 |
1). Av kominittéanslagct under budgetåret 1917/ |
|
|
|
|
|
|
Byggnadsstyrelsen................ | — | — | — | — | — | _ 1 |
T. f. byrådirektören B. Gårdstedt......... | - 1 | — | — I | — | — | _ 1 |
Summa kr. | 1 |
|
| — | — | — |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives. Kommissionen nnder 2
> »av sjätte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» med andra medel än kommittéanslaget.
» »av kommittéanslaget i den mån ej annat angives. — Sakkunniguppdragen
> » av sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» »av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
325
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 16 | 16 |
4 309 |
| 2 931 | 914 | 1579 | 19144 | 8190 | 3000 | 30 334 |
|
| 3 457 | _ | — | 7 373 | 2 982 | 2 600 | 12 955 |
|
| 323 | _ | — | 3 279 | 2 978 | 2 000 | 8 257 |
|
|
| _ | — | 13 679 | 15 100 | 28 779 | |
— | — | — | — | — | — | 1566 | — | 1566 |
18093 | 83 827 | 39 682 | 11039 | 33 376 | 358690 | 161448 | 100521 | 1349826 |
|
| 1 146 |
| 9 563 | 14 648 |
|
| 48 870 |
1 776 | 5 443 | 9 585 | 2 798 | 1 140 | 24 501 | — |
| 24 501 |
1776 | 5 443 | 10 731 | 2 798 | 10 703 | 39149 |
| — | 73 371 |
|
|
|
|
| 613 |
|
| 613 |
- | — | in | — | — | in | — | — | in |
_ | — | in | — | — | 724 | — | — | 724 |
i berättelsen har utelämnats här.
vartdera anslaget.
under 9, 92, 26, 29, 32, 33, 35 och 36 i berättelsen har här utelämnats,
vartdera anslaget.
326
Riksdagsberättelsen.
Fin ans
1 | ; 2 | 1 3 | ! 4 | 5 | « | I 7 ! |
| i Kommitténs |
|
|
| ||
| nummer i | — | — | — | ||
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
| ef O B | Arvoden | |
| 1947 | 1948 | 1949 | s0/a 1947 |
|
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
1 A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
| 1 |
|
|
|
|
j under 1948. |
|
|
|
|
|
|
i Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationali- |
|
|
|
|
|
|
] sering av den statliga statistiken........ | 25 | 18 | 1 | — | — | — |
j 1944 års skattesakkunniga............ | 26 | 19 | 2 | 170 970 | 2 550 | 1904 |
1944 års personalutredning............ | 27 | 21 | 3 | 91506 | 6168 | 2 044 . |
j Kust- och gränsbevakningsutredningen....... | 35 | 28 | 4 | 22 813 | 4 008 | 1888 |
] Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göte- |
|
|
|
|
|
|
j borg2 .................... | 37 | 29 | 5 | 11524 | 2 900 | 5192 |
j 1946 års spritutredning............. | 43 | 32 | 6 | — | 4 632 | 1000 |
j 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträ- |
|
|
|
|
|
|
I den..................... | — | 36 | 7 | 648 | 2 584 | — |
i Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena |
|
|
|
|
|
|
för justerare av mått och vikt......... | — | 40 | 8 | — | 1224 | 1920 |
i 1947 års malmkommnnutredning......... | — | 44 | 9 | — | 604 | 440 |
Klassiflceringsntredningen4............ | — | 47 | 10 | — | 3 348 | 275 |
j 1947 års konsumtionsskatteberedDing....... | — | 50 | 11 | — | 1984 | 500 |
Vattenfallstaxeringssakkunniga.......... | — | 52 | 12 | — | 2 708 | 1 394 |
Utredning rörande avlöningsstaternas uppställning |
|
|
|
|
|
|
m. m.................. | — | — | 13 | — | — | — |
Utredning angående gällande lagstiftning om skatte- |
|
|
|
|
|
|
begränsning................ . | — |
| 14 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 297 461 | 32 710 | 16 557 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingången av 1949. |
|
|
|
|
|
|
Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga |
|
|
|
|
|
|
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom . | 19 | 15 | 15 | 1709 | — | — |
1941 års lärarlönesakkunniga1.......... | 21 | 16 | 16 | 142 701 | 2 060 | 4 286 |
Sakkunnig angående hyressättningeu i staten till- |
|
|
|
|
|
|
höriga fastigheter............... | 22 | 17 | 17 | 6 547 | — | — |
! Svenska kommittén för internationell hiälpverksam- |
|
|
|
|
|
|
i het6..................... | Fo 2 | 20 | 18 | 76 519 | 884 | 700 |
1944 års allmänna skattekommitté........ | 28 | 22 | 19 | 98 870 | 5 801 | 4 880 |
1944 års pensionsutredning............ | 29 | 23 | 20 | 32 990 | 4 860 | 4 710 |
1944 års nykterhetskommitté5.......... | 31 | 24 | 21 | 180 283 | — | — |
1945 års bankkommitté............. | 33 | 26 | 23 | 33 757 | 5 370 | 6 464 |
1945 års lönekommitté............. | 34 | 27 | 24 | 188 453 | 9 032 | 19 780 |
Sambeskattningssakkunniga........... | 39 | 30 | 25 | 5 251 | 868 | 296 |
1946 års upphandlingssakkunniga......... | 40 | 31 | 26 | 9 934 | 4 424 | 728 |
Likalönskommittén............... |
| 33 | 27 | — | 1072 | 680 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
327
departementet.
8 1 | 9 i | 10 ! | U | | 12 | | 13 ! | 14 | | 15 | 16 |
|
| Utgift | e r |
|
|
|
| |
>/i 1947—-“/a 1948 | V?—3l/is 1948 | Beräknad 14 och 15) | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräknade utg. i/u—“/l* | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | lyror, skriv-materialier |
| Vi—31/io | ||
_ 1 5 982 | 10 758 7 727 6 788 | 3 023 2 978 | 374 | 4 000 | 25 194 | 10’ 78 | 192 | 196 346 38 019 |
34 328 | 97 | 1037 1342 | 336 | 457 | 9 551 | — | — | 21075 13133 |
. _ | _ | — | — | — | 2 584 | 424 | 128 | 3 784 |
2 012 2 578 | 2 369 3 876 | 560 1484 4 874 | 329 166 | 500 500 200 131 500 | 4 204 5 726 3847 11056 | 1028 89’ 10236 | 1 600 | 5804 8 554 10 786 3 847 |
_ |
| _ | _ | — | — | 297 | 1700 | 1997 |
| _ | _ | _ | — | — | - | 200 | 200 |
12 184 | 31615 | 15928 | 1205 | 15 343 | 125542 | 11964 | 5 620 | 440 587 1 |
z | — | — | 70 | 13 036 | 19 452 | j 5 480 | 3 200 | 1709 i |
936 | — | — | — | — | 936 | — | — | 7 483 |
2 314 1750 4 235 | 32 160 27 483 | 271 594 802 | 600 | 4 000 6 538 1000 300 | 5 855 | 1969 2 657 3 208 | 700 600 | 85 043 |
328
Riksdagsberättelsen.
__ 1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | I 5 | 6 | 7 |
1947 års bit.rädesutredning........ | _ | 34 | 28 | 3 019 | 7 800 |
|
Trycksakskommittén...... | i - | 35 | 29 | 460 | 120 | |
Utredning rörande löneställningen för laboratori ebiträ- |
|
|
|
| ||
den och därmed jämförlig personal i statens tjänst | 1 - | 37 | 30 | 7 427 | 848 | 1552 |
1947 års lönentredning, avseende maskinistpersonalm. fl. | — | 39 | 31 | 168 | 736 | 368 |
Sakkunnig angående frågor berörande organisationen |
|
|
| |||
sekreteraren E. Magn an der)...... | _ | 41 | 32 | _ |
|
|
Militära läkarlönentredningcn...... | | - | 42 | 33 | __ | 592 | 4«0 |
Arbetsledareutredningen....... | — | 43 | 34 | __ | 304 | 440 |
Utredning angående frågan om rätt för kommun att |
|
|
|
| ||
träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet . . . | — | 45 | 35 | _ |
| 1 200 |
1947 års lärarpensionssakknnniga......... | — | 46 | 36 | _ | 720 | 456 |
1948 års revisionsutredning...... | _ | — | 37 |
|
|
|
1947 års taxéringssakknnniga....... | — | 49 | 38 | _ |
| 1312 |
1947 års skogs taxéringssakknnniga........ | — | 51 | 39 | _ | 1 304 | 3 686 |
1948 års universitetslönekommitié ...... | _ | _ | 40 |
| 54S | |
1948 års blanKettkommitté...... | _ | _ | 41 |
| 72 | 864 |
Sjöinansskattentredningen...... | _ | — | 42 |
|
| |
Utredningen rörande löneställningen för byråchefer |
|
|
|
|
| |
m. fl. högre tjänstemän....... | _ | _ | 43 |
|
| 200 |
1948 års statistikntredning...... | _ | _ | 44 | _ | 400 | 400 |
1948 års anställningsntredning .... | — | — | 45 |
|
| |
1948 års pensionsålderskommitté..... | _ | _ | 46 |
|
|
|
Utredning rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid . | _ | _ | 47 |
|
|
|
Utredning angående gällande budgeträtt och nnva- |
|
|
|
|
| |
rande budgetpraxis......... |
|
| 48 |
|
|
|
1948 års sparbankssakknnniga..... | — | — | 49 | _ |
|
|
Utredning ang. frågan om rätt till restitution av skatt |
|
|
|
|
|
|
för bensin, som användes vid jordbrukets drift | — | __ | 50 | _ | _ |
|
Summa kr. |
|
|
| 787 4528 | 48155 | 53602 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och eko- |
|
|
|
|
|
|
nomipersonal....... | 10 | _ | — | 39 852 | 190 |
|
1946 års pensionssakknnniga . . | 18 | — | — | 16 674 | 444 | 944 |
1943 års järnvägspensionsutredning..... | 23 | 2 | — | 9819 | 1572 | 120 |
Timlärarlönesakknnniga3 .... | 42 | 8 | — | 2 891 | 448 |
|
Utredning av frågan om tillvaratagande såsom pap- |
|
|
|
| ||
persavjfall av äldre deklarationsmaterial..... | — | 10 | _ | 238 | 408 |
|
Sakkunnigutredning angående räntan å lån från statens |
|
|
| |||
utlåningsfonder....... | — | 12 | _ | _ | 480 | 976 |
Kommittén för tillämpningsföreskrifter till förord- |
|
|
| |||
ningen om kvarlåtenskapsskatt..... | — | 13 | — | _ | 1472 | 448 |
Utredning om ny lagstiftning om dispositionen över |
|
|
|
| ||
aktiebolagens vinstmedel .... | — | 14 | — | — | 5 068 | 1813 |
Summa kr. |
|
| ! | (i9474 | 10 082 1 | 4 301 |
I). Av kommittéanslaget under budgetåret | 1 |
|
|
|
|
|
Statens bostadsnämnd .... | _ |
| _ |
| 5 104 |
|
> tobaksnämnd....... | — | _ | _ | _ | 7 572 | 5 400 |
> befordringsnämnd...... Byråchefen E. E. Thulin samt förste byråsekreteraren | — | _ | _ |
| 624 |
|
|
|
|
|
| ||
N. P. E. Isoz......... | _ | ___ | _ | 4 451 |
| 280 |
Eartygsersättningsnämnden........ | _ | _ | _ | 1 350 | 60 | |
Dyrortsnämnden......... | — | — | — |
| 3 650 | 3 050 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
329
8 1 | 9 | 10 | 11 1 | 12 | 13 ! | 14 | 15 | 16 |
_ | |
| 58 |
|
| 7 858 | 6 089 | 3 800 | 20 766 |
— 1 | 71 | 74 | — | 500 | 1225 | 1020 | 1000 | 3 245 |
3 574 | 7 080 | _ | _ | _ | 13 054 | 5 696 | 900 | 27 077 |
|
| — | 12 | 1000 | 2116 | 880 | 650 | 3 814 |
|
|
|
|
|
| _ j |
|
|
— |
| — | — | 100 | 1172 | — | _ | 1172 |
|
| 43 |
| 1000 | 1787 | _ | 3 500 | 5 287 |
| _ |
| _ | 500 | 1700 | 1000 | 3 500 | 6 200 |
_ | _ ! | _ | _ | 1000 | 2176 | 1528 | 2 000 | 5 704 |
|
| _ | _ | _ | — | — | 2 000 | 2 000 |
_ | 6 710 | _ | — | 2 000 | 10 022 | 6 757 | 3 500 | 20 279 |
_ | 2 584 | _ | — | 2 000 | 9 574 | 10 589 | 9172 | 29 335 |
2 886 |
| 542 | 65 | 1000 I | 5 041 | 6 998 | 1400 | 13 439 |
| 4 803 | 165 | — | 3 500 | 9 404 | 12 863 | — | 22 267 |
— |
|
| — | — | — | 11719 | — | 11719 |
| 674 |
| _ | _ | 874 | 2158 | 400 | 3 432 |
_ | 1171 | _ | — | 2 000 | 3 971 | 14 664 | 8 400 | 27 035 |
|
| _ | _ | _ | — | 2144 | 1300 | 3 444 |
|
| _ | _ | _ | _ | — | 1300 | 1300 |
| — | — | — | — | — | 500 | 900 | 1 400 |
|
| _ | — | _ | _ | 2 678 | 4100 | 6 778 |
! |
|
|
| _ |
| _ | 300 | 300 |
| 15 796 | 103194 | 5637 | 747 | 66 873 | 452 847 | 203 072 | 84 222 | 1527 269 1 |
| 178 |
|
|
|
| 368 |
|
| 40 220 |
| 709 | _ | _ | 8107 | 1287 | — | — | 17 961 |
1 _ |
| 340 | _ | — | 2 032 | — | — | 11851 |
— | — |
| — | 754 | 1202 | -- | — | 4 093 |
| — | — | — | 56 | 464 | — | — | 702 | |
513 | — | — | — | — | 1969 |
| — | 1969 |
5 604 | — | 799 | - | 383 | 8 706 | — | — | 8 706 |
1 - | 2 792 | 3195 | — | 2 901 | 15 769 | — | — | 15 769 |
6295 i | 3501 | 4 334 | — | 3 284 | 31 797 | — |
| 101271 1 |
|
|
|
|
| 5 104 | 2 000 | _ | 7104 |
| _ | 745 | 69 | 9 000 | 22 786 | 4 000 | — | 26 786 |
465 | — |
| — | 1000 | 2 089 | 744 |
| 2 833 |
|
|
| _ |
| 280 | — | — | 4 731 |
| _ | _ | — | _ | 60 | — | — | 1410 |
1359 | — | 1 702 | — | 388 | 10149 | — | — | 10149 |
330
Riksdag sberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kontrollundersökning rörande representativiteten hos |
|
|
| 2 408 |
|
|
Länsassessorn S. I. H Lindblad och häradskrivaren | _ | _ | _ | _ | _ | _ |
T. f. byråchefen E. E:son Thulin......... | — | — | — | — | 450 | — |
Fil. mag. H. Sehlin............... | — | — | — | — | 1000 | — |
Förste byråsekreteraren K. E. Jerdenius...... | — | — | — | — | 500 | — |
Byrådirektören L. Rydback............ | — | — | — | — | 300 | — |
Professorn F. Schmidt.............. | — | — | — | — | — | — |
Förste taxeringsrevisorn E. II. Anneli....... | — | — | — | — | 250 | — |
Kammarrättsrådet 0. Ekenberg.......... | — | — | — | — | 104 | — |
Statskommissarien K. A. Lindbergson....... | — | — | — | — | 832 | — |
Bankofullmäktigen D. E. Hall.......... | — | — | — | — | 1400 | — |
Dr. W. König................. | — | — | — | — | 300 | — |
Handelsdepartementet.......■...... | — | — | — | — | 5 302 | — |
Statens skogsforskningsinstitut.......... | — | — | — | — | — | — |
Krigsrådet E. T. II. Ström............ | — | — | — | — | — | — |
Bvråchefen S. G. Wold............. | — | — | — | — | — | — |
Byråchefen J. 0. Ulne.............. | — | — | — | — | — | — |
Finansdepartementets skatteberedning....... | — | — | — | — | — | 240 |
Byråchefen A. E. Olsson............. | — | — | — | — | 7 354 | — |
Extra föredraganden i kammarrätten K. W. Ström . . | — | — | — | — | 1333 | — |
Förste byråsekreteraren E. Magnander....... | — | — | — | — | 1800 | — |
Assessorn G. T. Hedborg............. | — | — | — | — | 11 934 | — |
Assessorn G. A. Björklund............ | — | — | — | — | 3 008 | — |
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg ........ | — | — | — | — | 448 | — |
Kammarrättsrådet H. Sterner........... | — | — |
| — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 8209 | 53 325 | 8970 |
1 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ta beslut den 13 jnni 1941 från sjnnde och åttonde
> > > > »»>8 februari 1946 » » > >
» » > > >>»23 november 1946 > fjärde > sjnnde
4 > > » > »>>17 oktober 1947 > sjunde > åttonde
> »av andra medel än från kommittéanBlag, såvitt avser tiden f. o. m. den
6 Kostnaderna för kommittén, vilka intill den 19 september 1947 utgått från folkhushållningsde
7
TJtfa res som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
331
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | | 14 | 15 | | 16 |
698 z 1805 4 327 | 1368 i - | 644 __ “ z | — | T 50 333 3 500 | 77 500 1333 500 300 644 250 802 832 1400 300 5 302 1608 9159 2 510 4 775 | 1040 1500 200 2 500 5 626 2 098 | — | 2 401 1040 500 1333 500 1800 644 250 802 1032 1400 300 5 302 2 500 500 1608 9159 2 510 3 008 6 873 |
23259 | I 1368 | | 3091 | 69 | | 14264 | 104346 | 24 477 | ! | 137 032 |
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
. > , > » > >
> r
t juli 1946; kostnaderna kunna icke specificeras enligt kol. 6—13
partementets anslag till extra utgifter, ha till nämnda dag uppgått
till sammanlagt 77 305 kronor.
332
Riksdag sb erätt elsen.
Ecklesiastik -
Kommitténs benämning
A. Kommittéer som ar sill tat sin rerksamhet
under 1948.* 1
1944 års tandläkarutbildningssakkunniga.....
1944 års folkbildningsutredning..........
Farmaceututbildningssakkunniga.........
Sakkunnig för utredning rörande utarrendering av
I ecklesiastika löneboställen m. m. 2.......
| Studentsociala utredningen............
| Matematikmaskinutredningen3 ..........
j 1947 års sakkunniga för utredning rörande Göteborgs
högskolas framtida ställning..........
Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göteborg
...................
Sumina kr.
I?. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet
vid ingången av 1949.1
Chalmerska byggnadskommittén 4.........
I 1940 års arkivsakkunniga............
Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen . . .
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till
! restaurering av Uppsala domkyrka.......
1944 års lönekommitté för privatläroverken ....
| Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté*
Nationalmnseiutredningen............
i 1945 års folkskolesakkunniga...........
1945 års universitetsberedning..........
Handelsutbildningskommittén...........
Sakkunnig för utredning rörande organisationen av
lärarinneutbildningen på det husliga området m. m.
Kollektutredningen...............
1945 års lärobokskommitté............
1945 års dövstumutredning ...........
Atomkommittén...........
2 | 1 3 | i 4 | I 6 | 1 6 | 7 |
Kommitténs |
| ||||
| 1 | ||||
1947 | 1948 |
| t. o. m. | Arvoden | |
|
| | Leda-j möter | Sekr., | ||
17 | 16 | 1 | 163 254 | 4 336 | 3 320 |
22 | 20 | 2 | 62 057 | 7176 | 2 712 |
26 | 23 | 3 | 27 224 | 9 328 | 720 |
50 | 39 | 4 | 2 572 | 920 | 472 |
51 | 40 | 5 | 10 156 | 5 840 | 3 248 |
— | 42 | 6 | 6 994 | 1432 | 912 |
| 44 | 7 | — | 1 292 | 1200 |
| 46 | 8 | — | 2 432 | 4120 |
|
|
| 272 257 | 32 75(5 | 16 704 | |
13 | 12 | 9 |
|
| i 1 |
14 | 13 | 10 | 205 898 | 4 908 | 2 736 |
16 | 15 | 11 | 35151 | 5176 | 3 072 |
18 | 17 | 12 | 2 000 | 13 500 | _ |
19 | 18 | 13 | 32 475 | 2 720 | 3 624 |
21 | 19 | 14 | — | — | _ |
23 | 21 | 15 | 42 852 | 6 440 | 9 050 |
24 | 22 | 16 | 45 609 | 4 276 | 3 816 |
27 | 24 | 17 | 122 472 | 9 088 | 18 892 |
28 | 25 | 18 | 35 132 | 6 476 | 10 171 |
30 | 26 | 19 | 71153 | 4 840 | 11 572 ! |
32 | 27 | 20 j | 6 049 | — | 3 750 ! |
34 | 28 | 21 | 21135 | 700 | 7 563 |
35 | 29 | 22 | 25 672 | 2 516 ! | 1712; |
36 : | 30 | 23 ! | 22 860 | 4 584 I | 3140 1 |
t
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
333
departementet.
8 | 9 ! | 10 1 | 11 I | 12 ! | 13 1 | it I | 15 | 16 |
| u | g i f | ter |
|
|
|
|
|
| >/7 1947- | -s°/e 1948 |
|
|
| Vt—31/i | 1948 | Beräknad totalkostnad |
--------- | —---—— |
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | | Rese- och trakta- | Övriga |
|
|
| t. o. m. 31/i2 | ||
1 mistade avlönings- j | mentsersätt- | utgifter |
| Verk- | Beräk- | 1948 (s:a av | ||
förmåner | ningar | m. m. | (trycknings- | Summa | ställda | nade | kol. 5, 13, | |
i |
|
| kostnader, | utg. | 14 och 15) | |||
|
|
|
| utg. | ||||
1 Leda-| möter |
| Leda- | | Sekr., | hyror, skriv- |
| */»—®Vio | Vn-31/i2 |
|
experter | experter | materialier |
|
| ||||
: 4143 2 227 : | 6 434 | 4 448 5 991 2 514 | 696 2 941 | 1250 500 | 18193 | 3 344 | 200 2 700 | 184 791 i |
429 478 | 170 9 052 171 | 648 1367 5 416 | 657 | 562 1500 | 3 200 8 588 | 9 718 4 438 | 2 300 | 5 772 |
_ | 2 812 | 1693 | no | 1541 | 8 648 | — | — | 8 648 |
1 | 4 795 | 2 226 | 298 | 4 500 | 18 371 | 437 | — | 18 808 |
i 9300 i | 23 434 | 24303 | 4 702 | 0 853 | 121052 | 20485 | 5 200 | 418994 |
1 17 712 7 806 | 12 744 | 103 | _ | 1000 | 39 100 | 7 538 2 958 | 3 500 | 256 036 |
|
|
|
|
| 13 500 | — | — | 15 500 |
8 484 | 7 579 | 508 | — | 1000 | 23915 | 2 436 | 1700 | 60 526 |
— | — | 216 1194 9 217 | 975 | 9 928 | 26 610 | 3 200 | 1500 | 74162 |
1939 1990 6 578 | 8 652 | 159 | 2 000 | 22 036 | 7 699 | 4 300 | i 9 644 | |
3 991 | 15 069 | 171 192 1638 1 5 498 | 1534 | 4 000 | 41005 4 321 | 5 777 | 1000 | 118 935 |
77 |
|
| 3 287 | 11797 | 2 600 | 1000 | 36 532 | |
OO 773 | 1839 | 1723 1 397 | 6 679 | 16 881 | 983 | 1 = | 43 536 1 54 556 |
334
Riksdaasberättelsen.
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 1 6 | I « | I 7 |
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av |
|
|
|
|
|
|
utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster |
|
|
|
|
|
|
m. in..................... | 37 | 31 | 24 | 6 296 | 2 276 | 1264 |
1946 års skolkommission............. |
| 32 | 25 | 248 690 | 17 816 | 66 516 |
Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. . . | 39 | 33 | 26 | 1590 | 416 | 648 |
1946 års museisakkunnige............ | 42 | 34 | 27 | 13 344 |
|
|
1946 års prästlönekommitté 6........... | 43 | 35 | 28 | 6 397 | 3 304 | i 5 072 |
Domkyrkosakkunniga av år 1946 ......... | 44 | 36 | 29 | 11 992 | 3 280 | 560 |
Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behö- |
|
|
|
|
| |
righet till kyrkliga ämbeten och tjänster 6 . . | 45 | 37 | 30 | 2147 | 4120 | 2536 |
Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö'' | 49 | 38 | 31 | — |
| |
Sakkunniga för utredning rörande grunderna för stats- |
|
|
|
|
|
|
understöd till folkbibliotek9väsendet....... | 52 | 41 | 32 | 7 712 | 320 | 2 528 |
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms |
|
|
|
| ||
högskolas framtida ställning.......... | — | 43 | 33 | — | 3 080 | 1 136 |
1947 års musikutredning........... | — | 45 | 34 | _ | 9 792 | 2 360 |
1947 års skoldisciplinutredning.......... | — | 47 | 35 | — | 312 | 1984 |
Sakkunniga för utredning rörande den prekliniska |
|
|
|
|
| |
tandläkarutbildningens ordnande....... | — | 48 | 36 | — | 1008 | . |
Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av |
|
|
|
|
| |
församlingsindelningen i Stockholm....... | — | 49 | 37 | — | 736 | 928 |
Sakkunnig för utredning om ändrade bestämmelser |
|
|
|
|
| |
beträffande prästmöte m. m........... | — | 50 | 38 | — | 456 | _ |
1948 års konstutredning.......... | — | — | 39 | — | _ | |
1948 års tekniska skolutredning......... | — | — | 40 | — | _ |
|
Bokutredningen........... | — | — | 41 | — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| 966 626 | 112140 | 164 630 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
före ingången av 1948.1 |
|
|
|
|
|
|
Sakkunnig för utredning rörande reglering av försam- |
|
|
|
|
|
|
lingsindelningen i Göteborg.......... | — | — | — | 4 070 | — | — |
Församlingssakkunniga för Göteborg....... | — | — | — | 7000 | — | — |
1945 års akademikerutredning.......... | — | — | — | — | — | — |
1940 års skolutredning............. | 1 | — | — | 1 102 804 | 2 544 | 3 318 |
Helgdagssakkunniga............... | 8 | — | — | 10435 | — | — |
Naturvetenskapliga forskningskommittén...... | 20 | 1 | — | 70 573 | 1034 | 760 |
Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av |
|
|
|
|
|
|
den tvångsvisa anslutningen till de tyska försam- |
|
|
|
|
|
|
lingarna i Stockholm och Göteborg m. m..... | 29 | 3 | — | 10 346 | 440 | — |
De medicinska högskolornas organisationskommitté . | 33 | 5 | — | 34 899 | 3 264 | 1440 |
1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare |
|
|
|
|
|
|
och lantbruksingenjörer9............ | 40 | 6 | — | 20 201 | 2 986 | 1704 |
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av |
|
|
|
|
|
|
arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna |
|
|
|
|
|
|
läroverken m. fl. läroanstalter......... | — | 11 | — | — | 2 752 | 856 |
Summa kr. |
|
|
| 1260 328 | 13 020 | 8078 |
D. Av kommittéanslaget nnder budgetåret 1947/ |
|
|
|
|
|
|
48 bestridda kostnader för sakkunniga bitrii- |
|
|
|
|
|
|
den inom departementet in. in. |
|
|
|
|
|
|
Garantilånenämnden............... | — | — | — | 19 419 | 3 944 | 5 272 |
Professorn J. A. A. S. Ekelöf10.......... | — | — | — | — | 1000 |
|
Professorn J. A. A. S. Ekelöf.......... | — | — | — | — | — | _ |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . | | — | — | — | — | - 10008 | — |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
335
8 | 9 1 | in | 11 1 | 12 1 | 13 | 7 139 | u | 6 303 | 15 | 3 000 | 16 22 738 |
3 577 4 304 | 88 607 | 12 724 | 25 629 | 58 500 | 274 096 | 87 373 2 024 | 20 000 | 630159 5 378 |
— |
|
|
|
|
| _ | — | 13 344 |
8 901 | 3 800 2 279 | 4 041 | 1020 64 | 6 091 | 23 328 16 972 | 18 755 25 823 | 3 000 5 000 | 51 480 59 787 |
794 | 229 | 2 660 | — | — | 10 339 | 1981 | 700 | 15167 |
525 | 3 864 | 769 | 2 492 | 1900 | 12 398 | 9 260 | 2000 | 31370 |
|
| 709 |
| 500 | 5 425 | 1144 | 2 000 | 8 569 |
6 233 | 5 655 | 5 677 | 584 324 | 1500 1000 | 31801 5118 | 4 728 7 762 | 3 500 | 40 029 12 880 |
_ | _ | 433 | — | 250 | 1691 | 892 | — | 2 583 |
J | 96 | 1678 | 259 | 500 | 4197 | 355 | 900 | 5 452 |
280 | — | 213 | — | — | 949 | 152 1007 | 100 | 120L 1007 |
— |
|
|
|
|
| 2 007 | 4 700 | 6 707 |
1'' |
| _ | — | — | — |
| 2 250 | 2 250 |
74206 | 178933 | 74 655 | 49026 | 113 975 | 762 564 | 251435 | 81850 | 2 062 475 |
|
|
|
| - 38868 | — 3 8868 |
|
| 184 |
|
|
|
| - 3 1868 | -31868 | — | — | 3 814 |
308 | 894 | 515 222 | — | 1735 31235 1625 293 | 1735 3 203 | — | — | 1 735 12 060 73 776 |
76 84 | 554 | 1793 | 22 | 2 009 2 903 | 2 525 | — | — | 12 871 44 958 |
— | 2 658 | 311 | — | 4 971 | 12 630 | 243 | — | 33074 |
3 459 | 1 133 | 224 | _ | 1703 | 10 127 | — | — | 10127 |
3 927 | 5 239 | 3065 | 22 ■ | j 39402 | 72 752 | 243 | . | 1333 323 |
87 |
| 1402 | '' | 19 500 | 30 205 | 13 804 |
| 63 428 |
| — | 1802 s - | — | 236 | 1802 76-1 | 3 _ | = | 1802 764 |
336
Rilcsdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
| ||
Teaterrådet....... Statens konstråd........... Byråchefen P. V. Åsbrink .... Pil. d:r R. H. L. Edenraan..... Fil. lic. R. Lundström ............. f. d. Kanslirådet F. W. E. Sandberg . . Summa kr. | II il I I | 1 1 1 1 II | 1 1 1 1 1 i | 1 1 1 1 1 1 | 1412 1396 6 900 6 750 5 709 | 2 700 2 800 |
| | | 19419 | 39911 | 10 772 |
2 ,beSvrnd!S a,V k°m>™tteanslaget i den män eJ anliat “givea i följande noter.
3 5 1 gt jKnngl; ^faJ;ts beslut den 26 Junl 1948 skola kostnaderna gäldas av medel från kyrko*
kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1947 från fjärde, åttonde
slntfhVt s,“nan Ta ,,bestridasaV a raa medelv än koramit‘éaDslaget. Chalmerska byggnadskommittén
1s f a ®g''“J*‘ga utredningsuppdrag och numera handhava verkställighetsuppgifter,
s Enllgt Km®1- Maj:ts beslut den 1 mars 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
, v \ , ’ , x ’ 5 * 28 juni 1946 » >■ > , ,
8 kostnaderna best.rldas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kostnadsLlttores
säsom mmusbelopp på grund av återleverering.
I0 Ko8taadema bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1946 från åttonde och nionde
* * > > 6 juni 1947 > fjärde, åttonde och
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
337
10
11
12
S7
3 204
1500
1972
23 208
13
5 612
6168
6 900
13 800
6 750
5 709
14
3 520
4 600
1 863
77182 ! 23 787
15
16
9 132
6 168
6 900
18 400
6 750
7 572
120 388
luuueu. # , , .
och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vart och ett anslag.
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de
kyrkofonden.
uppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med eu tredjedel från vart och ett anslag.
22 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sam!.
Riksdagsberättelsen.
338
Riksdag sberättelsen.
Jordbruks -
1 | I 2 | i 3 | ! 4 | 6 | 1 6 | 1 7 |
| Kommitténs |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| berättelsen |
|
|
| ||
Kommitténs benämning |
|
|
|
| | Arvoden | |
| 1947 | 1948 | 194E | j 8%1947 |
|
|
|
| j Leda-1 möter | | j Sekr., j 1 experter J | |||
|
|
| ||||
| I |
| ||||
|
|
| ||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
under 1948.'' |
|
|
|
|
|
|
Lyckebyåutredningen 2........... | 12 | 21 | 1 | 30 686 | 1 171 | 19 134 |
1942 års jordbrukskoinmitté2........... | 16 | 24 | 2 | 530 361 |
| a »o |
Norrlandskommittén3........... 1946 års sakkunniga för utarbetande av bestämmel- | 19 | 26 | 3 | 532 181 | 11 675 | 40 773 |
ser m. m. för fortbildningskurser rörande jordbru-kets rationalisering.......... | 26 | 30 | 4 |
|
|
|
Utredning rörande ladugårdskoDtroll m. m...... 1947 års centrala lantbrukskommitté jämte de under | 36 | 34 | 5 | 8 369 | 2 904 | 3 168 | |
denna verksamma lokala lantbrukskommittéerna2 . | — | 37 | 6 | — | — | — |
lands län............. | — | _ | 7 |
|
|
|
Försöksgårdsutredningen för Bogesnnd .... | — | — | 8 | — | — | _ i |
Summa kr. |
|
|
| 1101597 | 15 750 | 63 395 j |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
vid ingång-en av lid!).1 |
|
|
|
|
|
|
Statens sockernämnd2........... Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit2 .... | 10 11 | 19 20 | 9 10 | 338 439 | 8 200 3 260 | 32 655 24 075 |
Statens linnämnd3........ | 14 | 22 | 11 | 279 790 | 4 200 | 9 096 |
Elektriiieringsberedningen2......... | 15 | 23 | 12 | 119 890 | 2 983 | 3180 |
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen in. m. . . | 17 | 25 | 13 | 27 346 | ||
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna in. in. | 20 | 27 | 14 | 30 822 | 4 600 |
|
Kommittén för maskinell täckdikning .... | 21 | 28 | 15 | 3 724 | — | |
| ||||||
och skogshanteringen........... | 25 | 29 | 16 | 24 773 | 1 948 | 1 432 |
1946 års tryckeriutredning.......... Utredning rörande indragning av ströängar å kro- t | 28 | 31 | 17 | 9 415 | 1256 | 3 038 |
nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens j | 29 | 32 | 18 | 700 | 732 | 352 ! |
Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver- |
|
|
| |||
kan på jordbrukets arbetskostnader m. m. . . . | 34 | 33 | 19 | 4 355 | 2 484 | 3 520 |
Naturskyddsutredningen........... Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden | 39 | 35 | 20 | 10 964 | 2 476 |
|
inom Västerbottens och Norrbottens län..... Utredning om ny lagstiftning ang. häradsallmänningar | 40 | 36 | 21 | 2 002 | 2100 | 184 |
och allmänniugsskogar i Norrland och Dalarna m. in. | — | 38 | 22 | — | 372 | 250 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
339
departementet.
8" i | 3 1 | 10 1 | ii ! | 12 | 13 | | 14 | | 15 | | 16 |
u | t g i | f t e r |
|
|
|
|
| i |
| Vt 1947— | 80 g 1948 |
|
|
| Vt-81/! | 1948 | Beräknad |
Ersättning för mis-tade avlönings-förmåner | Rese- ock trakta-mentsersättningar | Övriga nt-dfter (tryck-ningskostna- | Samma | Verk- ställda ntg. ‘/t—al/io | Beräk-nade ntg. | lad t. o. m. 5, 13, 14 | ||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | skrivmate-rialier | 7n-3I/i2 | och 15) | ||
_ i | • 96 | 19 929 | 3 992 2 073 | 1841 2 112 | 273 46 882 | 26 411 | '' 3 917 28 932 | 118 000 | 61014 i |
■ -! | — | 4 432 | 739 | 11000 | 23 347 | 9 211 | 500 1 500 | 500 |
|
|
| _ | — | — | — | 3 000 | 3 000 |
'' . | — |
| — | — | _ | 2 527 | 4 000 4 000 | 4 000 6 527 |
1200 | 19929 | 10497 | 4 692 | 58155 | 173 618 | 44 587 | 101 346 | 1 481148 |
| 21 155 | 2 017 3 268 227 309 | 8 397 5 710 441 | 1380 5 632 1000 | 52 649 | 19 756 4 077 | 7 600 600 500 | 418 444 |
| 8 710 | 2 375 | 147 | 1000 1 500 | 15 612 | . 5 382 | 7 700 | 53 467 |
| 1986 | 672 | 478 | 500 | 4 720 | — | — | 5 420 |
> 1124 | 11546 | 3 329 | 1099 | 1000 | 7 004 | 4 596 | 13 500 | 24 859 |
| 1027 | 785 | 478 | — | 4 574 |
| 600 | 7176 |
| 1238 | — | 2 219 | — | — | i 4 079 | 11164 | 7 000 | 22 243 |
3-10
Riksdag sberättelsen.
1 | 2 | 1 S | 1 1 | 1 5 | 6 |
|
Utredning rörande frågan om samhällsintressets be- |
|
|
|
|
|
|
varande i samband med exploatering av Fjärås |
|
|
|
|
|
|
Bräcka................... | — | 39 | 23 | — | 136 | _ |
Utredning rörande gemensam styrelse för veterinär-högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt |
|
|
|
|
|
|
m. m..................... | — | — | 24 |
| _ |
|
Fiskeriutbildningskommittén........... | — | — | 25 | _ | _ |
|
Lantungdomskommittén............. | — | — | 26 | _ | _ | - ! |
Utredning rörande avhorning av tjurkalvar..... | — |
| ; 2~ |
| __ | _ i |
1948 års kronolägenhetsutredniBg......... | i — | — | 28 | — | — | _ |
Utredning rörande organisationen av den prisreglerande |
| 1 |
|
|
|
|
verksamheten på jordbrukets område m. in. . . . | — |
| 29 | _ | — | — 1 |
Samma kr. |
|
| i | 1 592 827 | 84 803 | 77 782 1 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
1945 åra lantmäteriutredning........... | 6 | _ | _ | 38 047 |
|
|
1946 års kommitté för planläggning av täckdiknings- |
|
|
|
|
|
|
försök.................... | 8 | — | — | 5 598 | _ | _ |
Epizootisak kunniga............... | 13 | 1 | — | 48 574 | 96 | 1 080 |
FiskerättskommiUén ... .......... | 18 | 2 | — | 175 24 L | 4124 | 1 716 |
Utredning rörande organisationen av forsknings- och |
|
|
|
|
| |
näringens område............... | 22 | 3 | _ | 28 214 | 1 704 | 3 888 |
1945 års jordbruksförsöksutredning........ | 23 | 4 | — | 74 013 | 2 936 | 2 400 |
1945 års iiskerintredning............. | 24 | 5 | — | 52 715 |
| |
1946 års köttbesiktningskommitté......... | 27 | 6 | — | 27 220 | 2 628 | 1 142 |
Utredning rörande fiskredskapsförsäkring...... | 30 | 7 | — | 1932 | 1464 | 1448 |
Bogesunasutredningen ............. | 31 | 8 | __ | 1592 | 848 | 1440 |
Utredning rörande planering av jordbruket och skogs- |
|
|
|
|
| |
bruket, i Nedertorneå kommun......... | 32 | 9 | — | 27 193 | 184 | 246 |
1946 års kommitté för jordbrukets maskinhållniug . | 33 | 10 | — | 21 845 | 2 660 | 4 222 |
1946 års lantbruksmötesutredning......... | 35 | 11 | — | 13 260 | 1 092 | 188 |
1946 års trädgårdsundervisningskommitté...... | 38 | 13 | — | 27 086 | 4 856 | 9 610 |
Sociala jordbrukskreditutredningen........ | — | 15 | — | 1729 | 7176 | 1652 |
1947 års lantmäterikommitté........... | — | 16 | — | 2 256 | 864 | 1 752 |
1947 års Balautredning............. | — | 17 | — | 1 727 | 3 424 |
|
Utredning rörande frågan om förlängning av lagen den |
|
|
|
|
|
|
att förvärva jordbruksfastighet......... | — | 18 | — |
| 4 448 | 600 |
Summa kr. |
|
|
| 548 242 | 38 504 | 313S4 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1947/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet : |
|
|
|
|
|
|
byråchefen C. S. Lindström.......... | — | ''- | — | — | 350 | _ |
häradshövdingen A. Gr. V. Braunsteiu...... | — | — | — | — | 1 842 | _ |
t. f. assessorn Gr. Ingvar Agren......... | — | — | — | — | 300 | _ |
revisionssekreteraren G. H. Bogren....... | — | — | — | — | 1160 |
|
agronomen Clas-Erik Odhner.......... | — | — | — | — | 4 950 | _ |
e. o. assessorn E. G. Stangenberg........ | — | — | — | — | 1800 | _ |
t. f. assessorn Ake Bäcker........... | — | — | — |
| 1 386 |
|
revisionssekreteraren C. G. Thulin...... | _ | ‘- | _ | — | 1 944 |
|
t. f. förste aktuarien S. Gr. V. Andersson .... | — | _ | — | _ | 968 |
|
lantmätaren A. S. Bysjö............ | — | — | — | — | 224 | — |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
341
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | | 13 | | 14 ! | 15 | 16 |
143 | — | 1351 | — |
| 1 630 | 1460 | 200 | 3 290 |
— | — | — | — | — | — | — | 1 455 | 1 455 |
|
|
| _ | _ | _ | 9 775 | 6 000 | 15 775 |
|
|
|
| _ | _ | — | 1000 | 1000 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 000 | 2 000 |
_ | _ | — | — | — | — | — | 500 | 500 |
2 505 | 44 424 | 17 828 | 49 295 | 34 757 | 261 394 | 91271 | 76 446 | 2021938 |
|
|
|
| —354 | —354 |
|
| 38 012 |
|
|
|
| —413* | —4134 | — | — | 5 185 |
| _ | 862 | _ | —737* | 1 301 | — | — | 49 875 |
5 471 | 5 956 | 1327 | — | 12 734 | 31 328 | — | ~~ | 206 569 |
|
| 600 |
| 2 954 | 9146 | 328 | — | 37 688 |
_ | 7116 | 4 801 | 873 | 6 398 | 24 524 | — | — | 98 537 |
_ |
|
| _ | 6 853 | 6 853 | — | — | 59 568 |
2 219 | 4 715 | 7 155 | 998 | 225 | 19 082 | 450 | — | 46 753 |
89 |
| 785 | — | 4 347 | 8133 | •- | — | 10 065 |
| 2131 | 1 685 | 384 | 153 | 6 641 | — | — | 8 233 |
| 83 |
|
| 3 493 | 4 006 |
| — | 31199 |
1 • _ | 6 388 | 4 592 | 997 | 5122 | 23 981 | — | — | 45 826 |
| 277 | 1349 | _ | —2424 | 2 664 | — | — | 15 924 |
| 8 449 | 6 909 | 1604 | 8 321 | 39 749 | 1 474 | — | 68 309 |
10126 | 4 708 | 7 723 | 675 | 2 836 | 34 896 | — | — | 36 6^5 |
720 | 7 506 | 1736 | 264 | 1860 | 14 702 | — | — | 16 958 |
9132 |
| 1927 | — | 1000 | 15 483 | —1291 |
| 17 081 |
7 703 |
| 1 207 | _ | 1 660 | 15 618 | — | — | 15 618 |
35 400 | 47 329 | 42 658 | 5 705 | 5(> 520 | 257 659 | 2123 | '' | S08 024 |
|
|
|
| i | 350 | | |
|
|
5 409 | _ | 270 | — | — | 7 521 |
| — | — |
5 052 | — | — |
| — | 5 352 |
| — |
|
8 592 | — | — |
| — | 9 752 |
|
|
|
| _ | — |
| — | 4 950 | — |
| — |
13 809 | — | 1939 | — | — | 17 548 | — | — | — |
10 048 | — | 2 200 | — | — | 13 634 | — |
| — |
12 659 | — | — | — | 150 | 14 753 |
|
| — |
4 512 | — | — | — | — | 5 480 | — | — | — |
! _ | — | — | — | — | 224 | i | 1 — | — |
342
Riksdagsberättelsen.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Ersättning till följande personer för utförande av vissa avdelningsföreståndaren C. Th. ~W. Hammarlund . |
|
|
|
| 1 _ 1 |
e. o. byräsekreteraren Ragnar Hjorth...... | — |
|
| — | 1 104 — |
överlantmätaren E. V. Larsson......... | — |
|
| — | _ i _ |
Samma kr. |
|
|
| 1 - 1 | 16028 — | |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
'' > > > andra medel än kommittéanslaget.
» > delvis av andra medel än kommittéanslaget.
< Utföres såsom minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
343
8 | 9 | 10 1 | 11 | i 2 | i 3 ! | 14 | | 15 | 16 |
8 256 | 1 1 i | 1 79 632 | — | 1 I I | 8 335 1104 | 1 1 I | — |
|
68 337 | — | 5120 | | — | 150 | 89635 | __ | - | — |
Riksdagsberättelsen.
344
Hantiels -
| 1 | 1 '' 2 | 1 3 | 1 4 | 6 | B ! 7 |
|
| Kommitténs |
| |||
|
| berättelsen |
|
| ||
| Kommitténs benämning | 1947 | 1948 | 1949 | t. o. m. 3 Ve 1947 | | Arvoden |
|
|
|
|
| Leda- 1 ®ekr;’ ] Dl. fl. 1 |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1S48.1
Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom
utrikeshandeln............
1946 års oljeledningsutredning..........
1947 års sjömanspensionsutredning . . ......
1947 års handelshögskoleutredning........
Export- och importberedningen..........
Utredning rörande fartygsinspektörernas löneställning
Utredning med anledning av skrivelse från Organisation
for Earopean Economic Cooperation (O.E.E.C.)41
|j< Summa kr.
) B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1949.3
i Exportkreditnämnden............
Clearingnämnden............
1945 års skoutredning...........
1945 års försäkringsutredning...........
1945 års gruvutredning............
1946 års stenindustriutredning..........
1946 års sjömanskommitté............
Nyetableringssakkunniga............
1946 års utredning angående kvalitetsforskning och
konsumentupplysning.............
Kinne-Klevautredningen...........
1946 års glasindustrikommitté........
Näringsrättsntredningen.............
Pensionsu tred ningen............
1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor .
Utredning angående näringslivets lokalisering4 .
Elygforskningskommittén5.........
1947 års fiskindustrikommitté..........
1947 års elbranschkommitté.........]
Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt
samarbete.....
34
35
20
21
— 28
1 29
4 818
384
648
1284
1456
624
1600
3112
1 792
1 000
| 1 7 |
| 1 | — |
1 |
| 4 818 | 3 772 | 8128 |
7 | 8 | 1 071 448 | 10 624 | 66 081 |
8 | i 9 | 13 225 357 | 9 556 | 335 655 ! |
10 | 1 11 | 42 913 | 4 324 | 16 418 ! |
11 | 12 | 84 466 | 3172 | 8 022 j |
12 | 13 | 8 059 | — |
|
13 | 14 | 3 053 | _ | 3 776 j |
14 | 15 | 34 189 | 4 652 | 3 598 i |
16 | 17 | 21402 | 2 060 | 2 728 |
17 | 18 | 11466 | 3132 | 11 523 |
18 | 19 | 7 504 | 388 | 240 |
19 | 20 | 10 479 | 628 | 10 458 |
22 | 21 | — | 1 728 | _ |
23 | 22 | 6 968 | 11 760 | 2 048 |
24 | 23 | 3 636 | 1 752 | 2 664 |
Fi38 | 24 | 966 | 3 888 | 12 240 |
25 | 25 | 3 920 | 7 472 | 11 420 |
26 | 26 | — | 2 388 | 11 766 |
27 | 27 | — | 3 732 | 7 920 |
— | 28 | — 1 |
| _ 1 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet.
345
departementet.
| 8 | 9 | 10 | 11 j 12 j 13
Utgifter
14 j 15 j ~16
1/t 1947—9,’/e 1948 | Vt—31/u 1948 | Beräknad | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersättningar | Övriga utgifter | Summa | Verkställ-da utg. Vv-31/10 | Beräkna-de utg. Vu—S1/i2 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | |||||
|
|
|
|
| 1008 | 3 634 |
| 4 642 |
— | 2611 | 1 059 | — | 5 000 | 10 918 | 21 180 | — | 36 916 |
_ | — | 2 449 | — | 4 862 | 11707 | — | — | 11 707 |
_ | 373 | 267 | 214 | 1000 | 5102 | —2988 | — | 4 804 |
_ | — |
| — | — | 1000 | — | — | 1000 |
— | — | — | — |
| — | 731 | — | 731 |
__ | — | — |
| _ | — | 7116 | — | 7 116 |
— | 2 984 | 3 775 | 214 | 10 862 | 29 735 | 32 363 |
| 66 916 |
|
|
| 3 564 | 18 176 | 98 445 | 33 870 | 18 000 | 1 221 763 |
_ | _ | _ | 9 800 | 115 514 | 470 525 | 126 821 | no ooo | 13 932 703 |
4 293 | — | 2 286 | 579 | 5 900 | 33 800 | 8 776 | 4 000 | 89 489 |
325 | 46 406 | 1869 | — | 5 000 | 64 794 | 30 777 | 12 600 | 192 637 |
| — | _ | _ | — | — | — | — | 8 059 |
179 | — | 7 097 | 625 | — | 11677 | 2 190 | 1400 | 18 320 |
3 014 | 4172 | 8 690 | 1222 | 5 878 | 31 326 | 4 454 | 5 000 | 74 869 |
— | 16 752 | 1996 | 53 | 2 000 | 25 589 | 7 950 | 5 400 | 60 341 |
| 1014 | 2 251 |
| 5 700 | 23 620 | 5 088 | 3 500 | 43 674 |
|
| 390 | 62 |
| 1 080 | 96 | 400 | 9 080 |
| _ | 2 324 | 1481 | _ | 14 891 | 12 685 | 5 980 | 44 035 |
5 869 | _ |
| — | _ | 7 597 | 10 009 | 3 700 | 21 306 |
| 3 398 | _ | — | 2 000 | 19 206 | 8 829 | 4 500 | 39 503 |
_ | 1794 | 2 619 | 1649 | 2 000 | 12 478 | 6 488 | 1 000 | 23 602 |
__ |
| 1871 | 205 | 5 000 | 23 204 | 13 656 | — | 37 826 |
_ | 1344 |
|
| — | 20 236 | 4 520 | 4 500 | 33176 |
__ |
| 2 717 | 1421 | 1 500 | 19 792 | 7 212 | 5 300 | 32 304 |
153 | 1517 | 1263 | 166 | 4 500 | 19 251 | 10152 | 3 800 | 33 203 |
— | — | — | — | — | — | 4169 | 4 384 | 8 553 |
346
Riksdagsberättelsen.
1 | j 2 | I 3 | 1 * | 1 5 | ! <> | -j—j—1 |
1948 års lotskommitté6............. |
|
| 29 |
| !_ |
|
Kvarntorpsutredningen 1948 .......... |
| — | 30 |
| _ | 608 |
Tyskgruvekommittén.............. | j — | — | 31 | __ |
|
|
1948 års utredning om en statens kulturfond7 . . . | — | — | 33 |
|
|
|
Utredningen för småföretagens lokalfrågor..... | | — | — | 34 | _ | i _ |
|
1948 åra tullförhandlingskommitté........ | ! — | — | 35 |
| — | — |
Summa kr C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-gående explosiva varor............. | 16 | 1 |
| 14585826 21 167 | j 71247 272 | j507105 1 488 |
1943 års sjöbefålssakkunniga: Nautiska utredningen............. | 18 | 2 |
| 40 344 |
|
|
Maskintekniska utredningen.......... | — | — | _ | 34 583 | _ | _ |
1946 års stuveriutredning............ | 27 | 5 | — | 32 746 | _ |
|
1946 års möbelutredning............. | 28 | 6 | — | 36 889 | 3 216 | 1468 |
Summa kr. I). Av komniittéanslaget under budgetåret 1947/ Hovrättsrådet 0. H. Appeltofft.......... |
|
|
| 105 729 | 3 488 10 824 | 2056 |
Fil. lic. N. A. G. Arvidsson........... | — | — | — | _ | 6 060 |
|
Revisionssekreteraren G. 11. Bogren........ | — | — | — | _ | 136 |
|
Fil. lic. S. Bohm............... | — | — | _ | _ | 10 350 |
|
Förste byråingenj öreu C. K. Blomstedt.....1 F. d. byråsekreteraren (1. G. Danielsson.....> |
|
|
|
| 1443 | 2 072 |
Styrelseledamöter i Statens hantverksinstitut . . . j | _ |
|
|
| 11 600 |
|
Regeringsrådet H. D. Fransen.......... | — | — | — | _ | 536 |
|
Amanuensen S. T. Gerentz............ | — | — | — | _ | 176 |
|
Taxeringsintendenten B. H. Hjelmaeus....... | — | — | — | _ | 10 200 | _ |
Kanslirådet K. von Horn............. | — | — | — | _ | 1 370 |
|
Fil. mag. R. Höglund.............. | — | — | — | __ | 2 400 |
|
Förste byråingenjören A. Lindström...... | — | — | — | _ | 465 |
|
Redaktören Ulla Lindström........... | — | — | — | _ | 5 063 |
|
Jur. kand. C. G. Ljunggren........... | — | — | — | _ | 1 233 |
|
E. o. byråchefen R. Palme .......... | — | — | — | — |
| 200 |
T. f. assessorn H. Stenberg........... | — | — | — | — | 15 425 |
|
T. f. förste kanslisekreteraren E. Torstenson Söder-quist.................. |
|
|
|
| 11 500 |
|
Byrådirektören P. G. Wennersten........ | — | — | — | _ | 1 no |
|
T. f. förste kanslisekreteraren L. W. Yogel..... | — | — | — | _ | 664 |
|
Generaldirektören S. Ödeen............ | — | _ | _ |
| 400 |
|
Justitiedepartementet.......... |
| — | — | _ | —5 4038 |
|
Finansdepartementet............. |
| — | — | _ | —5 3018 | _ |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departemen- 1 | i | — | — | _1 | 34 577 | _ |
Summa kr. J |
| | | 1 |
| 114 828 | | 2 272 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
2 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj-.ts beslut den 3 december 1948 från anslaget till avmittéanslag
med en tredjedel från ett vart av nämnda anslag.
3 Kostnaderna bestridas med undantag för de under nr 8, 9 och 28 angivna nämnderna och
4 Kostnaderna för tiden intill den 29 oktober 1948 ha bestritts från sjunde huvudtitelns kom
6
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde
* » 1 1 1 i i 30 dec. 1947 » sjnnde > j>
* * 1 2 3 4 5 '' » 1 > » 30 juni 1948 > åttonde > »
8 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Handelsdepartementet.
347
8 | 9 | 10 | n ! | 12 1 | “ ~ 13 ! | 14 | | 15 | | 1(5 |
| | ?70 |
| 200 | 470 | 7 045 | 300 | 7 815 |
|
| 2rif) | 500 | 1 358 | 1 875 | 1900 | 5 133 |
|
|
|
|
| 9 007 | 1950 | 10 957 |
1 |
|
|
| _ | — | 600 | 600 |
_ | |
|
|
| _ | — | 1667 | 1 667 |
_ j _ | — | — | — | — | 2 376 | 15 800 | 18176 |
13 833 i ''76 397 | 35 643 | 21 077 | 173 SOS | 899 239 | 318045 | 215 0S1 | 15 96$ 791 |
294 1748 | O O ce | 1122 | 500 | 5 814 | 7 072 | — | 34 053 |
|
|
| 2 806 | 2 806 | — | — | 43 150 |
|
|
| 2 806 | 2 806 | — | — | 37 389 |
|
|
| 3 766 | 3 766 | — | — | 36 512 |
85 | 716 | 208 | 10 858 | 16 552 | -- | — | 53 441 |
294 1 1833 | 1106 | 1880 | 26 736 | 31 744 | 7 072 |
| 204 545 |
5 011
122
1020
5 347
3166
2 088
293
156
637
389
416
223
223
10 824
6 353
992
10 350
8 526
12 237
536
298
10 589
1786
2 400
465
5 063
1233
1443
15 425
11500
6 457
3 830
2 711
—5 4038
—5 3018
34 577
_ I
10 723 | 6031 | 2114 | 223
136191
löningar till statsråden utan departement m. m. samt från sjunde och tionde huvuvdtitlarnas komombuden
från kommittéanslaget.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
348
Riksdagsberättelsen.
Inrikes''
1 | ! 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 6 | 1 7 1 |
Kommitténs benämning | Kommit 1947 1948 | téns rät- n ! 1949 | ! t. o. m. j so/s 1947 1 | År Leda- möter | roden Sekr., | |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
1943 års sockersjukutredning2.......... | S 22 | 12 | i | 43 563 | 2 792 | 2 720 |
1946 års folktandvårdssakkunniga2........ | S 38 | 15 | 2 | 13 857 | 2 776 | 4 553 |
Ortoped- och vanförevårdssakknnniga2....... | S 39 | 16 | 3 | 24 923 | 2 752 | 2 960 |
1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjuk- |
|
|
|
|
| |
vården2 ................... | S 43 | 18 | 4 | 24 537 | 4 696 | 2 240 |
1946 års sinnesslövårdsutredning2......... | S 45 | 19 | 5 | 4 423 | 232 | 5 451 |
1946 års aikoholistvårdsutredning2......... | S 50 | 20 | 6 | 28 967 | 5 552 | 7121 |
Sakkunnig för utredning beträffande organisationen |
|
|
|
| ||
för utlänningsfrågornas handläggning...... | — | 24 | 7 | — | 992 | 2 080 ! |
Sakkunniga för utarbetande av anvisningar till ny |
|
|
|
|
| [ |
allmän polisinstrnktion............ | — | — | 8 |
| _ | _ |
1948 års lösdriveriutredning........... | — | — | 9 |
| — | — |
Summa kr. |
|
|
| 140 270 | 19 792 | 27125 |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Statens sjukhusutredning av år 19432 ....... | S 21 | 11 | 11 | 434 492 | 5 736 | 14 343 |
Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbvg- |
|
|
|
| ||
gande4.............. | E 15 | E 14 | 12 | __ | _ | _ |
1946 års kommitté för sjnksköterskeutbildningen2 . . | S 32 | 13 | 13 | 39 251 | 7 920 | 6 664 |
1946 års kommunallagskommitté2........ | S 37 | 14 | 14 | 27 856 | 6 746 | 368 |
1946 års läkemedelsutreduing2......... | S 42 | 17 | 15 | SO 212 | 3 348 | 9 730 |
1947 års landsfiskalsutredning......... | — | 21 | 16 |
| 1023 | 720 |
Statens sinnessjukvårdsberednmg........ | — | 22 | 17 | — | 2 368 | 1816 |
1947 års psykopatvårdsntredning5........ | — | 23 | 18 | _ | 1 360 |
|
Kommittén för dövhetens bekämpande....... | — | 25 | 19 | _ | 1368 |
|
1948 års livsmedelssakkunniga....... | — | _ | 20 | __ |
|
|
194S års skyddsrumsutredning .... | — | _ | 21 | _ | _ |
|
1948 års länsstvrelseutredning...... | — | — | 22 | _ | _ |
|
Sakkunniga för fria sjukhusvården...... | — | — | 23 |
|
|
|
Statens foikbadsutredning6........ | — | — | 24 | _ | _ |
|
1948 års polisutredning....... | — | — | 25 | _ | _ |
|
1948 års polisutbildningskommitté....... | — | — | 26 | _ | _ |
|
Sakkunniga för översyn av hälsovårdsstadgan | — | — | 27 | _ | _ |
|
1948 års sinnesslövårdssakkunniga...... | — | — | 28 | | — | — [ | — |
Summa kr. | I |
| l | 531811 | 29 869 | | 33 641 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.
349
departementet.
8 1 | 9 ! | 10 | it | | 12 | | 1a | 14 | 15 1 | 10 |
| u | t g i | f t e r |
|
|
| I |
|
| Vt 1947—so/e 1948 |
|
| Vt—31/i ä 1943 | Beräknad | |||
|
|
|
|
|
|
|
| totalkostnad 31/i2 1948 |
Ersättning för 1 | Rese- och trakta-mentsersättni ngar | Övriga ut-gifter (tryck- |
| Verkställ- | Beräk- | |||
|
|
|
| ningskostna- | Summa | da utg. | nade utg. Vll-:sl/l2 | 5, ro, 14 och 15) |
| Sekr, |
| Sekr., | der, hyror, | ||||
möter | experter | möter | experter | lier m. m.) |
|
|
|
|
173 | 9135 | 489 |
| 260 | 15 569 | 4 835 | 2100 | 66 067 |
1 375 | 5 760 | 3 608 | — | 3 500 | 21572 | 1 231 | 3 100 | 39 760 |
635 | 9 508 | 9 644 | 1616 | 5 000 | 32 115 | 10 063 | — | 67 101 |
| 14 084 | 4 832 | 165 | 2 000 | 28 017 | 8122 | 3 000 | 63 676 |
_ | 323 | 154 | 1 500 | 7 660 | 7 404 | 1 500 | 20 987 | |
2 577 | 15 506 | 7 832 | 777 | 16 307 | 55 672 | — | — | 84 639 |
1969 | 1238 | — | — | — | 6 279 | — | — | 6 279 |
|
|
|
| _ | _ | 1036 | _ | 1036 |
— | — | — | — | — | — | 9 097 | 14 025 | 23 122 |
6 729 | 55231 | 2(5 728 | 2 712 | 28 567 | 166 884 | 41 788 | 23 725 | 372 667 |
3 920 | 18 863 | 14 470 | 5 205 | 19 796 | 82 333 | 27 127 | 8 000 | 551952 |
469 | 10 739 | 2 240 | — | 10 073 | 38105 | 8 340 | 6 000 | 91 696 |
471 | 18 641 | 1932 | — | 8 889 | 37 047 | 11004 | 5 500 | 81 407 |
828 | 18 074 | 5 919 | 209 | 2 000 | 40108 | 28 543 | 15 000 | 113 863 |
398 | 67 | 1064 | 188 | 1000 | 4 460 | 836 | 1000 | 6 296 |
6 760 | 2 560 | 5 056 | 927 | 1700 | 21187 | 13 549 | 2 350 | 37 086 |
4 885 | 4 200 | 2 227 | — | 112 | 12 784 | 4 940 | 8 050 | 25 774 |
|
| 1842 | — | 1500 | 4 710 | 4 275 | 1 500 | 10 485 |
| _ | 1 028 | 297 | 500 | 1825 | 14 317 | 5 000 | 21142 |
|
|
|
|
| — | 5 022 | 250 | 5 272 |
_ | 588 | 657 | _ | _ | 1245 | 13 000 | 3 500 | 17 745 |
|
|
| _ |
| — | 3 004 | 2 500 | 5 504 |
|
|
| _ | _ | — | 2 227 | 4 400 | 6 627 |
|
|
| _ | _ | — | — | 6 500 | 6 500 |
| _ |
| _ | _ | — | — | 100 | 100 |
_ | _ | _ | __ | _ | — | — | 700 | 700 |
— | — | — | — | — | — | — | 200 | 200 |
17 731 | 73 732 | 36 435 | 6 826 | 45 570 | 243 804 | 136184 | 70 550 | 982 349 |
350
Riksdag sb er ätt elsen.
1 | i 2 | 1 3 | 4 | ! 5 | t 6 |
|
! C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet | Parlamentariska undersökningskommissionen angående |
|
|
|
|
|
|
flvktingärenden och säkerhetstjänst1 2....... | S 25 | i | — | 412 316 | 3 504 | 6 220 |
i 1945 års vårdhemssakkuImiga2,7.......... | S 28 | 2 | — | 1 820 | 3 816 | 10 046 |
1 1946 års hjälp- och särklassiärarutredning8..... | S 40 | 3 | — | 25 073 | 2 432 | 1294 |
i Kommittén för kommunal upplysningsverksamhet2 . . | S 44 | 4 | — | 8 878 | 2 328 | 3 048 |
Utredning rörande viss utländsk propaganda under |
|
|
|
|
|
|
krigsåren2 * ....... .......... | S 49 | 5 | — | 20 323 | 400 | 390 |
Utredning rörande polismännens utbildningskostnader |
|
|
|
|
|
|
m. in.2 6 7.................... |
| 6 | — | 3518 | 684 | 936 |
i Utredning rörande åtgärder för beredande av ökat |
|
|
|
|
|
|
skydd åt trafikchanfförer under yrkesutövning . . | — | 7 | — | — | 906 | — |
1947 års butikstängningssakkumiiga9....... | — | S 12 |
| — | 4 976 | 1352 |
Utredning angående personalorganisationen vid statens |
|
|
|
|
|
|
uppfostringsanstalter för sinnesslöa....... | — | 8 | — | — | 800 | — |
| Utredning rörande frågan om lokaler för statens rätts- |
|
|
|
|
|
|
läkarstation i Stockholm............ | — | 9 | 1 - | — | 840 | 552 |
Summa kr. 1 |
|
|
| 471 928 | 20 686 | 23 838 |
1 1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1947/ ; 48 bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
|
|
|
|
|
|
i Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . | _ | _ | _ | _ | 1500 |
|
Ersättning till följande personer för visst biträde inom |
|
|
|
|
|
|
kanslidirektören S. Waller .... | — | — | — | — | 2 000 | _ |
förste taxeringsintendenten S. Holdo...... | — | — | — | — | 1 000 | _ |
assessorn G. Boéthins............. | — | — | — | — | 1 500 | _ |
generaldirektören E. Bexelius.......... | — | — | — | — | 500 | -__ |
professorn G. Dahlberg............ | — | — | — | — | — | — |
byråchefen E. Anneli............ | — | — | — | — | 150 | — |
förste kanslisekreteraren S. Bucht....... | — | — | — | — | 250 | _ |
stadsnotarien L. B. Elgh............ | — | — | — | — | 3C0 | — |
f. d. landskamreraren C. J. Bergstedt...... | — | — | — | — | 2 500 | — |
e. o. aktnarien T. Lindberg.......... | — | — | — | — | 2 516 | _ |
förste kanslisekreteraren S. E. Holmqvist .... | — | — | — | — | 5 058 | — |
byråchefen S. 0. af Geijerstam......... | — | — | — | — | 15 845 | — |
assessorn S. "VVidmark............. | — | — | — | — | — | _ |
taxeringsintendenten K. Edström........j | — | — | — | — | 1 600 | _ |
assessorn 8. 0. Svensson ........... | — | — | — | — | 6 288 | _ |
byråchefen E. Sjöholm............. | — | — | — | — | 2 376 | _ |
t. f. byråchefen I. Muller...........| | — | — | — | - 1 | 784 | _ |
t. f. byråchefen C.-E. Grönlnnd.........j | — | — | — | — | 4 489 | _ |
överläraren B. F. Elmgren...........i | — | — | — | — | 400 | _ |
landsfogden E. Lindström........... | — | — | — | — | 488 | — |
Samma kr. 1 | | | [ |
| - | | 49 544 | — |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
2 Kostnaderna t. o. m. so/e 1947 ha bestritts från femte huvudtitelns keimnittéanslag.
3 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
* Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Redovisas utan kostnadsuppgifter,
° Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.
6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 med ,/s från åttonde och
7 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 januari 1948 ha kostnaderna — räknat fr. o. m. den 1
anslaget.
8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1946 och den 30 maj 1947 ha kostnaderna bestritts från
dera anslaget.
9 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari 1948 ha de sakkunniga överförts från social- till
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.
351
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 ! | 14 | 15 | 16 i ---! |
107 | 15 406 | 1027 |
| 12 612 | 38 876 |
|
| i 451192 |
206 |
| 153 | _ | 3 109 | 17 330 | — | — | 19 150 |
2 845 | 3152 | 2 933 | 420 | 3 120 | 16 196 | 475 | — | 41 744 |
2 035 |
| 1941 | 549 | 3 289 | 13190 | — | — | 22 068 1 |
— | — | — | — | 2 823 | 3 613 | — | - | 23 936 |
— | 2 934 | — | — | 429 | 4 983 | — | — | 8 501 |
|
|
| _ | 70 | 976 | — | — | 976 |
— | 1 369 | 736 | — | 4 263 | 12 696 | — | — | 12 696 |
— | — | — | — | 426 | 1226 | — | — | 1 226 |
_ | 1 431 | — | — | 225 | 3 018 | — | — | 3 048 |
5193 | 24 292 | 6 790 | 969 | SO sos | 112134 | 475 |
| 584537 ! |
464 | _ | — | — | 236 | 2 200 |
| — | — |
|
|
|
|
| 2 000 | __ | — | — |
|
| _ | _ | — | 1000 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 1500 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 500 | — | — | — |
|
| _ | _ | 644 | 644 | — | — | — |
|
| _ | _ | 45 | 195 | — | — | — |
|
| _ | _ | 150 | 400 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 300 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 2 500 | — | — | — |
5 912 | _ | — | — | 996 | 9 424 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 5 058 | — | — | — |
|
| __ | _ | — | 15 845 | — | — | — |
1292 | _ | — | — | — | 1292 | — | — | — |
|
| 2 328 |
| — | 3 928 | — | — | — |
|
|
| _ | — | 6 288 | — | — | — |
15 319 | _ | — | — | — | 17 695 | — | — | — |
3 462 |
| — | — | — | 4 246 | — | — | - 1 |
|
| _ | — | — | 4 489 | — | — | -- |
|
| _ | — | — | 400 | — | — | — |
2 652 | — | 823 | — | — | 3 963 | — | — | — |
29101 | — | 3151 | — | 2 071 | 83 867 |
| — | - |
enär kommittén slutfört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handhar verkställighetsuppgifter.
Vä från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
uli 1947 — bestritts från femte och elfte huvudtitlarnas kommitteanslag med hälften från vartdera
åttonde och elfte (före den 1 juli 1947 femte) huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartinrikesdepartementet.
352
Riksdagsberättelsen.
Folkliushållnings -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | « 1 | 7 i |
| Kommitténs |
| ||||
| berättelsen |
|
| |||
Kommitténs benämning | 1947 | 1948 | 1949 | t. o. in. | 1 Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Utredning för översyn av formerna för den statliga |
|
| 1 | - |
|
|
Summa kr. |
|
|
| — | — |
|
B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet |
|
|
|
|
|
|
Sakkunniga för översyn av allmänna förfogandelagen | _ | _ | 2 | _ |
|
|
Summa kr. |
|
|
| — | — |
|
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet föro |
|
|
|
|
|
|
1947 års pappersransoneringssakknnniga...... | — | 2 | — | - | 1 072 | 1 056 |
Summa kr. |
|
|
|
| 1072 | 1 05<> |
I). Av kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
|
|
Direktören Y. Bengtsson......... | — | _ | — | — | — | — |
Tillf, biträdet Greta Lindström.......... | — | — | — | -- | _ |
|
Sekreteraren S.-Hj. Lord........... | __ | — | — | — | _ | _ |
Byråchefen E. Sundström............ | — | — |
|
| — |
|
Summa kr. |
|
|
| — | — | _ |
Kommittékostnader: Folkhushållningsdepartementet.
353
departementet.
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | | 14 ! | 15 | 16 |
|
| u t | g i f | ter |
|
|
|
|
V» 1947—so/6 1948 | */7—S1/12 1948 | Beräknad 14 och 15) | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentBersätt-ningar m. m. | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, | Summa | Verkställ-da utg. | Beräkna-de utg. | |||
1 Leda-möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materialier |
| l/7—81/10 | ||
1 |
|
|
|
|
|
| 795 | 795 |
— | — | - | — | — | — | — | 795 | 795 |
|
|
|
|
|
| 5 320 | 6 260 | 11580 |
— |
| — |
| — | — | 5820 | 6 260 | 11580 |
|
| 221 |
|
| 2 349 |
| i ''. | 2 349 |
— | — | — | — | — | 2 349 | — | -- | 2 349 |
|
|
|
|
| 3 000 | 2 250 |
| 5 250 |
| _ | — | — | — | 1355 | 871 | 68 | 2 494 |
| _ | — | — | — | 15 600 | 4 529 | 800 | 20929 |
| _ | — |
| — | 11580 | — | — | 11580 |
— | | _ | — | — | — | | 31535 | | 7650 | 868 | 40 253 |
<J3 Bihang till riksdagens protokoll i9?/9. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
354
Riksdag sberättelsen.
Bilaga C.
Statens offentliga utredningar 1948
Kronologisk förteckning
1. Betänkande med förslag rörande organisation och
avlöningsförhållanden m. m. vid lantmäteristyrelsen
och länslantmäterikontoren. Idun. 120 s. Jo.
2. Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen
av verksamheten för jordbrukets yttre
och inre rationalisering. Idun. 220 s. Jo.
3. Betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning.
Norstedt. 148 s. 1.
4. Markutredningen. 1. Betänkande med förslag till
vissu ändringar i expropriationslagstiftningen. Marcus.
169 8. Ju.
5. Trädgårdsundervisningen. Norstedt. 200 s. Jo.
6. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:6—7. Redogörelse
för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Jönköpings län och Kronobergs län. Beckman.
75 s. K.
7. Parlamentariska undersökningskommissionen angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst. 3. Betänkande
angående säkerhetstjänstens verksamhet.
Norstedt. 490 s., 1 pl. 1.
8. Betänkande med förslag till ny Kungl. Majrts förordning
angående explosiva varor m. m. Norstedt.
233 s. II.
9. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga, järnvägar.
Del 3. Smalspåriga järnvägar i Östra Småland
och Östergötland. Idun. 243 s. K.
10. Betänkande angående skärgårdstrafiken m. in.
V. Petterson. 424 s. K.
11. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande.
4. Förslag angående partiellt arbetsföras anställning
i allmän tjänst. Katalog och Tidskriftstryck.
132 s. S.
12. Statens trädgårdsförsök. Norstedt. 75 8. Jo.
13. Betänkande angående statens järnvägars organisation.
Del 1. Den centrala ledningen. Katalog och
Tidskriftstryck. 55 s. K.
14. Den öppna läkarvården i riket. Idun. 411 s. I.
15. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:16. Redogörelse
för detaijdisfributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft.
Skaraborgs län. Beckman. 48 s. K.
16. Förslag till sjöarbetstidslag. Hfeggström. 101 s. II.
17. Betänkande angående utbildning av sjuksköterskor
och annan sjukvårdspersonal. 1. Kihlström. 228 s. 1.
18. Betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas
arbetsuppgifter m. m. Beckman. 56 s. K.
19. Den svenska spritfabrikationen och dess avsättningsförhållanden.
Marcus. 95 s. Fi.
20. Betänkande med förslag till åtgärder för höjande av
trafiksäkerheten. Kihlström. 413 s. K.
21. Ungdomen och arbetet. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande. Del 6. Idun. 317 s. Ju.
22. 1914 års allmänna skattekornmitté. 2. Betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning
av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare
m. in. Marcus. 227 s. Fi.
23. Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård
m. ra. Marcus. 335 s., 6 pl. I.
24. Bilagor till medicinalstyrelsens utredning om den
öppna läkarvården i riket. Idun. 393 s. I.
25. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:5. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Östergötlands län. Beckman. 42 s. K.
26. Statsmakterna och folkhushållningen under den
till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen.
Del 8. Tiden juli 1940—juni 1947. Av K. Åmark.
Idun. 394 s. Ko.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten
bokstäverna till det departement, under vilket utredn
Jo. -- jordbruksdepartementet.
27. 1946 ars skolkommissions betänkande med förslag
till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling.
Hteggström. xvj, 561 s. K.
28. Betänkande och förslag angående nya mellaninstanser
för folkskoleväsendet. Katalog och Tidskriftstryck.
129 8. K.
29. Betänkande rörande vissa utrikeshandelsfrämjande
åtgärder. Marcus. 96 s. II.
30. Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Del 2. Estetiskt folkbildningsarbete.
Beckman. 200 s. E.
31. Betänkande med förslag angående isbrytningens
ordnande längs Norrlandskusten in. in. Idun. 100 s.,
| 1 karta. H.
| 32. Utredning rörande skogstillgångarna och skogsindustriernas
råvaruförsörjning i övre och mellersta
Norrland in. m. Kihlström. 202 s. Jo.
| 33. 1943 års sockcrspikutrednings betänkande angående
sockersjukvården i riket. Idun. 191 s. 1.
34. Betänkande med förslag till vägtrafikförordning m.
m. Marcus. 328 s. K.
35. Förslag rörande förbättring av statens järnvägars
bostadsbestånd. V. Petterson. 99 s. K.
36. Betänkande med förslag angående artificiell insemina
tionsverksamhet bland nötkreatur. Katalog och
Tidskriftstryck. 118 s. Jo.
37. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 4.
Synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården.
Beckman. 195 e. I.
38. Betänkande med förslag till förordning angående
kollokter. Beckman. 51 s. E.
39. Socialvårdskommitténs betänkande. 16. Utredning
och förslag angående lag om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Beckman. 532 s. s.
40. Strafflagberedningens promemoria med förslag till
higstiftning om domstols rätt att nedsätta eller eftergiva
påföljd för brott samt om eftergift av åtal.
Marcus. 43 8. Ju.
41. Betänkande med utredning och förslag rörande ortoped-
och va nf öre vårdens organisation. Katalog och
i Tidskriftstryck. 192 s. I.
! 42. Betänkande och förslag angående studentsociala
j stödåtgärder. Katalog och Tidskriftstryck. 292 s. E
I 43. Biltraktorn. Fn undersökning rörande ett för jord|
bruket och försvaret gemensamt drag-, last- och
personfordon. Del 1. Idun. 156 8., 4 pl. Fö.
44. Betänkande med förslag till nya grunder för avlöningen
av präster, m. in. Del 1. Idun. 252 s. E.
! 45. Svenskt långtidsprogram 1947—1952/53. Beckman.
I 51 s. H.
46. Utredning och förslag rörande organisationen av
(lön farmaceutiska undervisningen och därmed sammanhängande
frågor. Gummesson. 250 s. E.
47. Betänkande med förslag angående pensionering genom
statens pensionsanstnlt av vissa icke-statliga
befattningshavare. Marcus. vij, 336 s. Fi.
48. Betänkande angående statsbidragssystemet för den
slutna kroppssjukvården. Norstedt. 198 s. I.
49. ^Betänkande med förslag angående yrkesutbildning
inom jordbruk och skogshantering.Beckman.224 s. Jo.
50. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
angående taxering av vatlcnfallsfastigliet. Norstedt.
130 s. Fi.
51. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 2. Treskiftsarbetare
och tunnela rbet i re. Marcus. 201 s. S.
52. Betänkande med förslag angående mjölkboskapskontroll.
Katalog och Tidskriftstryck. 149 s. Jo,
53. Betänkande med förslag angående folktandvårdens
organisation in. m. Marcus. 149 s. I.
54. Kommitténs för partiellt arbetsföra belänkande. 5.
Särskilda åtgärder för partiellt arbetsföras syselsättande
m. in. Katalog och Tidskriftstryck. 393 s. S.
Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsengen
avgivits, t. ex. K. — ecklesiastikdepartementet
-
Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 19b8.
355
Statens offentliga utredningar 1948
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klaminer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning.
[3]
Markutredningen. 1. Betänkande med förelag till vissa
ändringar i expropriationslagstiftningen. [4]
Strafflagberedningens promemoria med förslag till lagstiftning
om domstols rätt att nedsätta eller eftergiva
påföljd för brott samt om eftergift av åtal. [40]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Kommunalförvaltning.
Statens och kommunernas finansväsen.
1944 års allmänna skattekommitté. 2. Betänkande med
förslag till ändrade bestämmelser ang. beskattning av
livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare m. m.
[ 221
Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser ang.
taxering av vattenfallsfastighet, [50]
Politi.
Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden
och säkerhetstjänst. 3. Betänkande ang.
säkerhetstjänstens verksamhet. [7]
Nationalekonomi och socialpolitik.
Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 4.
Förslag ang. partiellt arbetsföras anställning i allmän
tjänst. [11] 5. Särskilda åtgärder för partiellt
arbetsföras sysselsättande m. m. [54]
Förslag till sjöarbetstidslag. [16J A . .
Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård
in. in. [23]
Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del
8. Tiden juli 1946—juni 1947. [26]
Socialvårdskommitténs betänkande. 16. Utredning och
förslag ang. lag om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
[391
Svenskt långtidsprogram 1947—1952/53. [451
Arbetstids utredningens betänkande. Del 2. Treskiftsarbetare
och tunnelarbetare. [51]
Hälso- och sjukvård.
Den öppna läkarvården i riket. [14] Bilagor. [24]
1943 års sockersjukutrednings betänkande ang. sockersjukvården
i riket. [33] ,
Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 4.
Synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården.l37]
Betänkande med uti edning och förslag rörande ortopedoch
vanförevårdens organisation. [41]
Betänkande ang. statsbidragssystemet för den slutna
kroppssjukvården. [48]
Betänkande med förslag ang- folktandvårdens organisation
m. m. [53]
Allmiint näringsväsen.
Elkraftutredningens redogörelse nr 2:6—7. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraf (kostnader
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Jönköpings
län och Kronobergs län. [6] 2:16. Skaraborgs
län. [15] 2:5. Östergötlands län. [251
Den svenska epritfabrikationen och dess avsättningsförhållanden.
[19]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Betänkande med förslag rörande organisation och avlöningsförhållanden
m. m. vid lantmäteristyrelsen
och länslantmäterikontoren. [1]
Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen
av verksamheten för jordbrukets yttre
och inre rationalisering. [2] . .
Betänkande med förslag ang. artificiell inseminationsverksamhet
bland nötkreatur. [361
Betänkande med förslag ang. mjölkboskapskontroll.
[52]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Utredning rörande skogstillgångarna och skogsindustriernas
råvaruförsörjning i övre och mellersta Norrland
m. m. [32]
Industri.
Handel och sjöfart.
Betänkande med förslag till ny Kungl. Maj:ts förordning
ang. explosiva varor m. m. [8]
Betänkande rörande vissa utrikeshandelsfrämjande åtgärder.
[29]
Betänkande med förslag ang. isbrytningens ordnande
längs Norrlandskusten m. in. [31]
Komiiiunfkationsväsen.
Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar.
Del 3. Smalspåriga järnvägar i östra Småland och
Östergötland. [9]
Betänkande ang. skärgårdstrafiken m. m. [10]
Betänkande ang. statens järnvägars organisation. Del
1. Den centrala ledningen. [13]
Betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas
arbetsuppgifter m. m. [18]
Betänkande med förslag till åtgärder för böjande av
trafiksäkerheten. [20]
Betänkande med förslag till vägtrafikförordning m. m.
[34]
Förslag rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd.
[35]
Bank-, kredit- och penningväsen.
Försäkrings väsen.
Betänkande med förslog ang. pensionering genom statens
pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare.
[47]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt.
Trädgårdsundervisningen. [5]
Statens trädgårdsförsök. [12]
Betänkande ang. utbildning av sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal. 1. [17]
Ungdomen och arbetet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande.
Del 6. 121]
1946 års skolkommissions betänkande med förslag till
riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling.
[27]
Betänkande och förslag ang. nya mellaninstanser för
folkskoleväsendet. [28]
Betänkaniie och förslag ang. det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Del 2. Estetiskt folkbildningsarbete.
[30]
Betänkande med förslag till förordning ang. kollekter. [38]
Betänkande och förslag ang. studentsociala stödåtgärder.
[42]
Betänkande med förslag till nya grunder för avlöningen
av präster, m. m. Del 1. [441
Utredning och förslag rörande organisationen av den
farmaceutisk a undervisningen och därmed sammanhängande
frågor. [46]
Betänkande med förslag ang. yrkesutbildning i nom jordbruk
och skogshantering, [49]
Försvarsväsen.
Biltraktorn. En undersökning rörande ett för jordbruket
och försvaret gemensamt drag-, last- och peisonfordon.
Del 1. [43]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
356
Riksdag sberättelsen.
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*
Abenius, H...................... I H 13
Abrahamson, E. L................ 1 E 24
Abramson, E. L......... I In 20; II Fo 4
Adamsson, II.................... IS 22
Adieis, Hj ...................... I H 10
Adolfsson, T..................... I Jo 6
Agerberg, N..................... I Jo 8, 26
Agge, K. I.................. I Ju 5, E 17
Agnell, Anna Lisa................ I Fi 34
Ahlberg, A....................... I Ju 6
Ahlberg, G. A. H................. I In 18
Ahlberg, G.-F.................... I K 20
Ahlberg, E....................... I H 22
Ahlberg, E. G. F................. I Ju 23
Ahlberg, G. A.................... I E 16
Ahlberg, Iris............ I Fi 25; II Fo 5
Ahlberg, T. V. A................. I E 34
Ahlbom, S. V.................... 1 S 14
Ahlgren, J. G.................... I In 15
Ahlkvist, K. E. (1)............... I H 12
Ahlman, H. W:son............... I Ju 2
Ahlmark, S...................... I Ju 18
Ahnlund, B...................... I Jo 13
Ahnsjö, S........................ IS 18
Ahrbom, N. O................... I E 14
Ahrnborg, B. S.................. II U 2
Albinsson, Hj. N................. IS 22
Alexanderson, K. E. .. I Ju 15, S 26, E 14
Alfort, A.-M..................... IE 18
Alfvén, H. O. G................. I E 23
Algott, S. A..................... I Fi 23
Alhvin, G. F..................... II Fo 5
Allard, K. Å. H. (II).. I E 24, H 11, In 24
Alling, K. G..................... IS 9
Allstrin, L. B.................... I Jo 10
Alm, J. E....................... I K 31
Alm, M. F.............. I Jo 28; II Fo 6
Almgren, Karin.................. I Fi 27
Almgren, S. G.............. I Fi 6, 21, 33
Almlöf, E. V..................... I Jo 15
Almroos, A...................... I Fö 15
Alström, A. E................... I K 34
Althin, T. K. W................. I E 15
Alvén, Hildur M........ I S 18; II Fo 4
Alwå, Y......................... IS 18
Anderberg, A. H................. I E 12
Anderberg, H. R. (I)............. I Fi 38
Anderson, G. I. (I)............... IS 7
Anderson, I..................... I Fi 23
Anderson, K. Hj................. I In 23
Andersson, Andersson, Andersson, Andersson, Andersson, | A.......... Arvid...... A. E....... A. G. B. (I) | I Jo 19; II Fo ......... I Fi | 4 25 14 49 O'') |
Andersson, | A. S........ |
| 6 |
Andersson, | B. E. W..... |
| 15 |
Andersson, | C. I......... |
| 10 |
Andersson, | C. O. H..... |
| 2 |
Andersson, | 1). E........ | . . I Fi 10, 16, E | 16 |
Andersson, | Ebon M. I. (I) I S 11, Fi 20, 25. | 27 | |
Andersson, | Elsa......... | ......... II Fo | 5 |
Andersson, | E. Y........ |
| 15 |
Andersson, | G. H........ | I K 33, Fi 9, Jo | 6 |
Andersson, | G. K. H..... | ........ II Fo 6, 7 | |
Andersson, | G. L. (II) . . |
| i 9 |
Andersson, | G. O....... |
| IS |
Andersson, | H. B. W..... |
| 4 |
Andersson, | J. A. (II) ... . | I Ju 9, K 19, Jo | 6 |
Andersson, | J. Elon (I) I | Fö 19, S 26, In 2, | 17 |
Andersson, | Jones E. (1) . | ........ I E 16, | 20 |
Andersson, | J. F. O...... | ......... IS | 22 |
Andersson, | K. A. G..... | ......... I In | 22 |
Andersson, | K. A. M. (II) I Jo 2, 6,10; II Fo | 4 | |
Andersson, | K. 11. (I) .... | ---- 1 K 33, H | 14 |
Andersson, | K. J. B. (II) | ......... I Ju | 16 |
Andersson, | K. O. H. (II) | ......... I Jo | 6 |
Andersson, | K. S......... |
| 25 |
Andersson, | L. E. (I) . . .. | ......I S 5, Jo | 3 |
Andersson, | M........... | ......... IS | 1 |
Andersson, | O. (II)....... |
| 6 |
Andersson, | Rosa........ | ......... I In | 20 |
Andersson, |
|
| 22 |
Andersson, | S. G. V...... |
| 25 |
Andersson, | T. A........ | ......... IS | 22 |
Andrae, S. | K........... |
| 10 |
André, L. B. H......... |
| 9 | |
Andreasson | K. E....... |
| 6 |
Andrée, T. | E. (I)....... | ...... I E 31, | 42 |
Andreen, N |
|
| 14 |
Andrell, Maria.......... | ......... I In | 13 | |
Andrén, G. d).......... | ---- I Ju 2, E | 17 | |
Anelius, H. |
|
| 3 |
Anger, K. A. F......... |
| 26 | |
Anneli, Anna-Lisa....... | ......... I In | 5 | |
Anneli, E. . |
|
|
|
Antoni, N. | F. G........ |
| 26 |
Appelquist, | Elsa........ |
| 18 |
Appeltofft, | O. It........ | . ........ 1 H | 12 |
Arfwedsson, | Ester....... | ......... IS | 31 |
Arnberg, K | G. T....... | ......... I Jo 1 | 6 |
Arnegren, C. A. P:son .. . | ......... I Jo | 16 |
* Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister.
357
Arvidson, E. S. Å........... X Fö 17, E 25
Arvidsson, B..................... I Jo 6
Arvidsson, K. A. V...... I Fi 16, E 10, 16
Arwas, C. G. B.................. I E 25
Aråmark, J. G................... I Fö 17
Asker, N. E. P.................. I E 31
Asp, K. Å....................... I Ju 5
Aspelin, G....................... I E 17
Asplund, O...................... I Fö 8
Assarsson, S..................... I In 11
Aste, J. G....................... 1 Fi 34
Atterberg, K..................... I Ju 6
Augustinsson, K. R............... I Jo 6
Aurén, N. E. J.................. I K 23
Aurivillius, Monica............... 1 E 13
Axén, T. R...................... I Fö 7
B.
Backman, H. R.................. I Jo 9
Baeckman, O.................... II Fi 4
Baeckström, K. F................ I H 3
Baeckström, Th.................. II Fo 5
Bager, E. B. E......... I E 11; II In 1
Bagge, A. J. F................... I K 13
Bagge, G................. I E 12
Bahrke, W....................... I H 11
Barck-Holst, U. G. L............. II U 1
Barckman, K. G................. I H 20
Beck-Friis, G. S.................. II Fo 4
Becker, Anna.................... I In 13
Beckman, K. E.................. I Ju 7
Beckman, N. A. T............... I Ju 4
Beckman, Sigrid................. I Ju 27
Beijbom, G. O. L................ I In 2
Bengtsson, B. N................. I Jo 5
Bengtsson, K.................... IS 12
Bengtsson, L. I. O............... I E 34
Bengtsson, O..................... I Ju 18
Bengtsson, O. F.................. Il Fo 6
Bengtsson, R.................... I H 20
Bengtsson, Y.................... II Fo 6
Benner, S. G......... I In 21
Bennich, L...................... I K 4
Berg, B. G. A.................... I Fö 17
Berg, G......................... I H 35
Berg, N. R......... I Ju 9, Jo 6; II Fo 6
Berg, O......................... IS 8
Berg, S. G. G:son................ I Jo 6
Berg, S. O....................... I Jo 6
Bergdahl, C. E................... I Fö 17
Bergelin, S. O.................... I Fö 21
von Bergen, J. A............ I Fö 1, S 12
Bergendahl, C. E................. I Fö 14
Bergendal, R..................... I Ju 4, 5
Bergenfeldt, E. M................ I In 3
Bergenstråhle, G................. I H 35
Berger, O. A...... I K 27, 34, Fi 29, Jo 10
Berger, T................... I K 15, 22, 30
Berger, Å. B. H................. I E 28
Berggren, A...................... I Ju 8
Berggren, B. E. L................ I Jo 12
Berggren, G...................... I Fö 17
Berggren, G. A................... I E 6
Berggren, N. C. W............... I Ju 16
Berggren, S. N. \V............... I Fö 9
Bergh, A........................ IS 13
Bergh, G........................ I H 2
Bergh, K. R. (I)................. I In 14
Bergh, N. A. G.................. I Fö 11
Bergius E. V.................... II U 1
Berglund, FI..................I K 6, Jo 22
Berglund, H. J.............. I K 2, In 21
Berglund, K. H. F............... I E 33
Berglund, N. H.................. I Jo 15
Berglöf, h.........I Fi 15, E 29, Jo 14,18, 21
Bergman, R. K.................. I In 27
Bergman, S. G. A................ I In 21
Bergquist, Th. E. N. . I Ju 24, Jo 6, In 6, 9, 22
Bergqvist, J. E. A............... I Fi 5
Bergstedt, C. J................... I Fi 2
Bergsten, G...................... I E 11
Bergstrand, A.................... II Fo 5
Bergstrand, K. J. H.............. I E 36
Bergström, Greta................ I H 18
Bergström, K. A. E. (II) .... 1 Ju 15, In 25
Bergvall, J. H. (I)............... I Fi 21
Bergvall, L...................... IS
Bergwall, G.
I S 9, H 31
Berling, E. B. (I)................ I In 2
Bernadotte al Wisborg, F. ....... I Fi 18
de Besche, H. W. A....... I H 8; II H
Beskow, B....................... I E 25
Beskow, B. G.................... I K 16
Beskow, C. A.................... I Fi 4
Beskow, G....................... I Ju 18
Beskow, I. E.................... I Fi 29
Beskow, S. H. T................. I Fö 19
Bexelius, E. G................... I S 8, 27
Bexelius, T. A........I K 17, 19, 26, 32, 33
Birke, G. E. (II). I S 8, 11, Fi 24, 33, In 12
Bjelfvenstam, N. E. .. ............ I Fö 14
Bjelle, E...................I Fö 18, Fi 18
Bjernhed, J. T................... I Jo
Bjuggren, B. G.................. I In 21
6
K. A. | \V....... | ..... I H 8, In | 12 |
P. B. | T........ |
| 18 |
K |
| .......... I Jo | 6 |
L. S. . |
|
| 22 |
Björk, Marianne ................ IH 18
1 Fö 19
G............... I E 23
Björk, N. A. IT
Björkeson, G. A
Björklund, G. A............... I Ju 13, 21
Björklund, L. A. (II)............. I In 5
Björklund, S. A. E..........
II Fo 8
Björkman, V.................. I S 12, 15
Björkquist, E. G. A.
I In 4, 11, 17, 23
Björling, C. O.................... I In 15
Björn, E. O. F.
I Fi 20
Björne, F. H.................... I Fi 12
Björnsson, J. E.................. II Fo 4
Bjömsson, L.-E.................. I K 31
Bladh, E. II. (II) ................ I Fi 25
Blix, F. G.......................I E 8, 17
Blom, S. D.............. I In 11; II In 1
Blomberg, A. M. R............... I K .12
Blomberg, Ingeborg.............. I E 13
Blomgren, E. J.................. I H 15
Blomkvist, B........... I Jo 2; II Fo 4
Blomquist, K. S.................. I E 24
Blomquist, O.................... II H
Blomqvist, G. G. T............... IS 9
358
Riksdagsberättelsen
Boberg, S................. I Ju 19, Jo 13
Bodin, N. A..................... 1 Ju 11
Boethius, Gerda.................. J E 12
Bohlin, T. B..................... I E 30
Bohlinder, E. J. K............... I E 18
Bohmansson, G.................. I In 12
Bolin, A. S. R................... I U 3
Bolin, E. I...................... IE 2
Bolin, L. A...................... I In 28
Bolinder, N. L................... I K 9
Boman, K. E. R. (II)............ I in 24
Boman, K. G.................... IS 12
Boman, Märta K. (II)............ I s 30
Bong, N. H. M.................. I Fö 19
Bonnier, K...................... i e 41
Bonow, K. D. M. I Jo 2, H 17, Fo 3; II Fo 4
Borg, A. W...................... I Jo 5
Borg, Y......................... II Fo 4
Borgström, G.................. I H 10, 17
Borgström, N. O. G. J. I In 20, Fo 3; II Fo 4, 7
Bouveng, G. A. O. N........ I Fi 46, Jo 24
Branting, J. E. M................ I Fi 46
Bredberg, A..................... I Fö 17
Bredberg, Greta.................. I E 30
Brinck, G. F..................... I Fö 16
Britth, L. G..................... IS 6
Broberg, R. H. J................ I S 8, 27
Brodén, E....................... I H 22
Brodén, E. H.................... IS 8
Brodén, Märta................... I E 19
Brolin, N.-E..................... I E 28
Brolinsson, E.................... I in 22
Broomé, J. R. B................. I Fö 10
Broström, Jane.................. I Fi 3
Broström, S...................... IS 14
Browaldh, K. E. I U 6, Fi 19, 23, H 10, 16;
II Fi 4
Browall, G....................... II Fo 5
Brundin, G. G................... I H 12
Brunes, L. M.................... II Fi 4
Bruno, G. A..................... I E 17
Brusewitz, S. I............. I U 5, H 9
Bryntse, I....................... IS 12
Brännberg, C. M................. i in 3
Bucht, S. F. V................... I In 23
Bunne, E........................ IS 22
Byberger, L. M. L. .............. I Jo 6
Byléhn, G....................... I H 11
Byström, G.................... II Fo 6, 7
Byttner, J. T.................... I In 1
Bång, O. G. M................... I K 4
Bäck, G. H. H................... I E 4
Bäcker, E. Å.................... I Jo 22
Bäcklund, O..................... I Jo 13
Böckert, Signe................... I in 11
Börjeson, B. B................... I K 25
Börjesson, A..................... II Fo
Böök, K. E.....I H 5, 8, 9, 37; II U 1, Fi
Böös, G. G...................... I K
Böös, G. M. E............. I K 22, H 15
C.
Garlborg, P. A. H................ II Fo 3
Garlborn, G. Hj........... I Jo 9; II Fo 4
Carie, B......................... I K 11
Carlon, G. S..................... II Fo 6
Carlquist, N. J. E................ I Fö 4
Garlsen, G. G.................... I Jo 22
Carlson, Ann-Beat................ IE 19
Carlsson, A.................... I Fi 3, 28
Carlsson, A. G................... i s 12
Carlsson, G. A................... II Fo 6
Carlsson, G........... I H 10, 16; II Fo 4
Carlsson, K. M................... I Jo 6
Carlsson, N...................... i Jo 6
Carlsson, V...................... I Fi 9
Carlsund, A...................... I u 2
Cars, G. F. O........... I Fö 13, Fi 28, 31
Casparsson, K. R........ I Ju 7; II In 2
Gassel, L. D................ I S 22, K 4
Gasserberg, T. L................. IE 25
Cedercrantz, B................... I K 30
Cedergren, Elsa.................. I Fi 18
Cederström, A.................... i Jo 10
Gederström, Hj................... I s 13
Cederwall, G. F. E. ... I Fö 5, Jo 19, H 7
Cervin, N. H. •................... II Fi 2
Ghristensen, H. E................ I E 24
Ghristenson, A. K................ IS 9
Ghristensson, J............. I S 22, K 16
Ghristerson, B.................... I In 2
Christiansson, K. G. S......... I K 8, 34
Christoffersson, O................. I Jo 9
Clason, P........................ I Fö 7
Colleen, P. T.................... i E 21
Gollin, Karin.............I Jo 3; II Fo 5
Gonradi, E. G. F.............. I S 22, 26
Corin, G. E. M................... I u 2
Corneliusson, S............I H 26; II Fo 7
Crafoord, C...................... i in 12
Grafoord, C. G................... I Fö 8
Cramér, C. H.................... I In 1
Crampelle, A..................... II H
Groneborg, A. H. F........... I H 1, 37
Gronmark, J. E. H...... I Jo 29; II Fo 8
Cullberg, G. O. D................ i Fi 5
Cullberg, J. O.................... IE 20
Curman, J. E.................... I s 10
Gurman, J. S.................. I E 12, 27
Curtman, C. W.....I Fö 21, S 29; II In 2
D.
| Jo | 13 | Dahl, G. E. H.......... |
|
|
| In | 11 | Dahl, D.............. |
| 1 1 |
| K | 25 | Dahlbeck, N........... |
| 23 |
| Fo | 4 | Dahlberg, C. W......... | ......... 1 Fi | 41 |
VI, | Fi | 1 | Dahlberg, P. A.......... | ---- I Fi 48, E | 33 |
| K | 3 | Dahlgren, I............. |
| 20 |
22, | H | 15 | Dajlgren, I. J. G........ | .... I In 4, 13, | 23 |
|
|
| Dahlin, E. H........... | ......... II Fo | 5 |
|
|
| Dahlman, ,J. A. G....... | ...... I H 4, | 32 |
|
|
| Dahlquist, G............ |
| 23 |
|
|
| Dahlstrand, S. G. E..... | ......... I Jo | 6 |
| K | 26 | Dahlström, B........... | T K | 3^ |
| Fo | 5 | Dahlström, H. A........ | T K | 5 |
| K | 31 | Dahlström, J. E......... |
| 6 |
Personregister.
359
Dahnberg, E..................... X Ju 8
Dahr, K......................... I E 9
Danielsen, N.............. I U 6, H 10, 16
Danielson, B. G. E............... I Fi 21
Dannborg, N. J.................. I Jo 6
Davidsson, Greta................ ■ I E 19
Degerstedt, G. H............ I K 30, In 20
Degerstedt, Hj. I Jo 3, 9, H 10; IX H, bo 4, 5
Dellborg, E............... I K
Dieden, G......
Diedrichs, A. L.
Digman, H. M. .
Dillén, B. O. . ..
Dillner, Elisabet
Dillner, H. J. ...
Diurson, Vera . .
Douglas, C. L.
Duus-Otterströ
Dybner, N. O.
Dyring, Rosa .
I K
E.
Ebe, E.
Eckerberg, P. A..... I S 7, E
15, | H | 2 |
. II | U | 1 |
. I | In | 24 |
; 11 | Fo | 7 |
| Fo | 3 |
. 1 | Fo | 2 |
. 11 | Fo | 7 |
. 1 | In | 13 |
1 E | 7, | 33 |
| Fo | 5 |
. 1 | Jo | 13 |
| H | 37 |
. I | H | 9 |
. I | S | 22 |
. I | Fi | 47 |
. I | S | 31 |
. I | E | 25 |
I | Fi | 29 |
. I | H | 9 |
. I | Ju | 6 |
. I | E | 39 |
5, In 5, | 28 | |
. I | H | 27 |
15
14
14
Eklund, E....................... I Fi 21
Eklund, E. P. G................. I Fi 39
Eklund, J....................... II Fi 4
Eklundh, B. E. H................ I Jo 16
Eklöv, G........................ I H 26
Ekman, J. L.... I H 10, 16; II Fo 2, 7
Ekman, S....................... I Jo 22
Ekström, B...................... I Jo 2
Ekström, B. S. G. (I)............ II Fo 4
Ekström, G...................... I Jo 8
Ekström, P. E,................ I Jo 6, 29
Ekström, T. A................... IS I9
Elf vin g, G.................. I Ju 8, FI 38
Elfving, K. I.................... I Fi 30
Eliaeson, T...................... I Ju
Eliasson, L................. 1 Ju 8, Jo
Elldin, H........................ IF
Elliot, C. \V..................... I K
Elliot, K. E............ I Jo 20, 23,
Elmér, Å. B
Elmgren, B
15
23
29
17
2
15
6
29
1
18
13
31
31
3
12
4
6
14
12
16
18
6
H
11
26
18
16
21
Elmstedt, E
Elofsson, G.
Elsin, P. E.
Enberg, I
Edberg, R. F. (II)..........I Ju 20, In
Edén, J. A...................... I K
Edenholm, H.................... I E
Edenman, R. H. L. (II) I Fö 17, E 5, 41
Edgardh, C. H. H................ I Fi 24
Edgren, A....................... I K
Edlén, B........................ I E
Edling, N. G. S. ................. I E
Edling, N. P. J...............I E 37, Jo
Edling, S. A. ... I Ju 10, 26, 27; II U
Edlund, G....................... I E
Edlund, K. E. V................. I In
Edman, J. R.................... I H
Edstam, B. F. O................. I Jo
Edstam, H...................... I H
Edström, Th. G. F............... I Jo
Egerö, E........................ I s
Ehnbom, C. J. G.......... I Fi 26, E
Ehmberg, G. Th................. II Fo
Eidem, E........................ I E
Ekberg, K. G.................... IK
Ekblom, O.................. I K 4, Jo
Ekblom, S. G.................... I In
Ekbom, G. A. H................. I In
Ekdahl, O. G....................IS 1,
Ekeberg, L. B. ... I Ju 4, 6,10,13, 26, Fi
Ekelund, S. F.................... I Jo
Ekelöf, J. A. A. S............... I E 6, 9
Ekelöf, P. O................... I Fi 3, 40
Ekendahl, Sigrid............I Fi 27, In 9
Ekengren, H. K. A............... I FI 33
Eketorp, B...................... I H 17
Eklund, C. A. R................. I Ju 22
Eneborg, H
Engberg, N.
Engel, G. A.
Engelstedt, :
Engfors, B.
Engholm, B.
Engkvist, O
Englund, A,
Englund, E.
Englund, Å
S. A.................. | I Fi | 21 |
F. (I) I S 18, E 21, II 32, In | 26 | |
E................... | I Jo | 6 |
| I S | 22 |
| I Fi | 23 |
| I Fi | 5 |
| I S | 22 |
P. E.......... I Jo 6; | II Fo | 4 |
| I K | 15 |
. F................... | II Fo | 5 |
.. G.................. | II Fo | 5 |
E. G. L.......... I K | 3, H | 38 |
G. O................. | II Fo | 8 |
| I S | 22 |
1. Th.................. | II Fo | 3 |
..... I Ju 19, Jo 13; | II Fo | 6 |
-E.................... | I E | 41 |
. V. (I)............... | I Fi | 21 |
................. I In | i 2, 5, | 28 |
3. M.................. | I S | 8 |
, T................ I | E 1, | 36 |
... I U 1, 2, 5, H 9; | II In | 2 |
H. A................. | I In | 26 |
18
29
3
22
Engströmer,
Engzell,
Enhörning, H.
Enmark, Ä...................... I In
Enochsson, E. A................. I E
Enström, A............... I K 15, Jo
Erici, B......................... I H
Ericson, F. G. W. I Fö 15, S 13, Fi 24, 47
Ericson, H....................... I H 27
Ericson, J. E. (I)........... I E 5, 18, 20
Ericsson, E. (II)................. I Jo
Ericsson, G. A. R................ IS
Ericsson, Hildur (II)............. IS
Ericsson, J. A. (II)........... I H 10,
Ericsson, K. A.....
Ericsson, O .......
Ericsson, S. J. G. ..
Ericsson, Y. A. R. I S 33, Jo 3,
Eriksson, C. A................... Il Fo
Eriksson, C. E. (I)............... I K
Eriksson, E. F. V. (II)........... I In
Eriksson, E. G. E____ I Ju 1, Fi 3, 13, 31
Eriksson, E. IT................... I Jo 6
Eriksson, G............ IS 12, E 40, Jo 2
Eriksson, G. A................... I Ju 5
Eriksson, G. T................ I Ju 5, 8
Eriksson, J. A................... IS 2
Eriksson, J. B................... IS 8
II U
I Jo
I Fi
28, H
6
13
7
16
2
6
46
24
7
35
27
360
Riksdag sberättelsen.
Eriksson, J. E. (I)............... I Fö 20
Eriksson, K...................... II U 1
Eriksson, Nancy (II)............. II Fo 5
Erlanson, A...................... II Fo 4
Ernmark, A. G................... II Fo 5
Ernström, G. W.................. IS 5
Ersman, N. S.................... I Ju 5
Ewerlöf, K. G. (I)............... I Fö 19
F.
Fagerholm, P. Hj. (II)........... IS 27
Fahlander, V. M. J........ I Fi 13, H 35
Fahlman, T...................... I S 9
Falk, E......................... II Fo 3
Falk, K. H. (I)......... I Fi 50; II Fo 4
Falla, G......................... I Fi 10
Fallenius, B. A............ I Jo 2, 6, 7, 22
Fast, J. E. G. (II) .. I Fö 7, In 14; II In 1
Fasth, E. L..................... IS 12
Faust, C. W..................... I Jo 6
Fischer, Ida . E.................. IS 9
Fischer, Ingrid................... I E 24
Fitger, N. F. P.................. I In 20
Fjelner, H....................... I In 8
Fjällström, H.................... I Jo 3
Flach, A. E. B................... I Fö 19
Flink, A......................... I K 15
Flodin, H........................ I Ju 6
Flood, Hulda (I)................. II Fo 5
Florenius, G. A.................. I H 10
Florin, C. R..................... I Jo 20
Flyboo, T....................... I H 20
Flytström, A. Th................. II Fo 4
Folkard von Scherling, F. A. J. 1 Ju 13; II tf 2
Form, H. S...................... II Fo 3
Forsberg, O. M. I. (II)........... I Fi 49
Forsblad, D...............I U 5, S 9, H 15
Forslind, E...................... I In 21
Forslund, J. A................... I K 12
Forsman, K. H. G............... I H 8
Forsselius, E. J. E............. I K 6, 16
Forssell, E. E.................... I E 25
Forsström, E. G A............. I E 5, 41
Frankenberg, J. E. K............ I E 8
Fransén, H. D................... I H 25
Franzén, E...................... I Ju 22
Franzon, F. L. (I).......... I S 23, H 27
Fredelius, B. B.................. I Fi 12
Fredgardh, F.................... I Jo 2
Fredlund, G..................... I H 1
Fredrik son, G R................. I K 13
Fredriksson, K................... I Fi 23
Frendin, T....................... I H 11
Frenne, N. G. H................. IT Fo 3
Frey, T......................... I In 18
Friberger, E. G.................. I E 9
Frick, B. R...................... I H 8, 9
Fridholm, G..................... I H 31
von Friesen, O. B. (II)........... I E 25
Frisell, E. G............. I K 35; II Fo 7
Frise 11, G..................... I H 10, 35
Frisk, L......................... IH 28
Funke, G. W.................... I E 23
Furuskog, K. J.................. I Fi 21
Färdig, K. G.................... I FI 20
Färm, H. G. E. A............... I E 25 l
G.
Gabrielson, E. V................. IS 9
Gardham, N. W.................. I Jo 7
Garås, P......................... i H 27
Gauffin, A. W. R................ I E 15
de Geer, J. G. G........... I K 27, Fi 23
Geijer, A........................ Il H
Geijer, P. A..................... I H 13
Gejrot, G........................ IH 19
Gemzell, Chr.....................I K 9, 12
Genberg, G...................... I In 21
Genborg, H. I................... I K 5
Gerdrup, F. G................... II In 1
Gerentz, S. T............... I U 5, H 15
Gezelius, L. E. B................ I Ju 4
Giertz, L. M..................... I K 28
Gihl, K. S. T............. I Ju 28, U 3
Gillberg, K. E........... I H 17; II Fo 7
Gillgren, L. E.................... II Fo 5
Giilner, B. V. F.................. I Fi 42
Gillström, A. K. (I)......... I S 5, In 25
Giron, M. E..................... I Fö 20
Gjöres, A. (I)......... I H 5, 10, 16, 37
Goldkuhl, A. E............... I In 11, 17
Gonäs, E........................ IS 16
Gottlieb, J. V. G................. I E 16
Goude, N........................ I H 18
Goude, S. N..................... I Fl 18
Grabe, A. G................. I H 12, 13
Grafström, E............ I H 37; II H
Grahn, E........................ I K 24
Granér, P. E..................... I E 16
Granholm, J. H.................. I E 9
Granlund, S. Å............... I Fi 38
Granström, E. A............ I Jo 3, 6, 12
Grape, A........................ I Ju 6
Green, E........................ I E 26
Grewin, J........................ I S 12
Grill, G. L. G. C................ I K 1
Gripmark, W............... I Ju 5, In 18
Groth, C. E. L................... I Fö 7
Gränebo, O. P. V. (I)............ II H
Grönlund, G.-E................... I In 21
Grönquist, E. A.................. I E 29
Gullander, Å............... I Jo 2, H 10
Gunnars, E...................... I In 15
Gunnarsson, G. O. I............ I E 7, 17
Gustafson, K. H. (II)............ I E 16
Gustafson, K. Hj.....I Jo 6,20, 26; II Fl 4
Gustafson, R. K. G.............. I Jo 6
Gustafson, T. V............... I E 6, 23
Gustafsson, D.................... IS 15
Gustafsson, E. A................. I Jo 2
Gustafsson, G.................... I H 19
Gustafsson, H.................... I Jo 6
Gustafsson, Y. H................. I Jo 8
Gustavsson, J. W............. I S 1, 3, 23
Gustavsson, M............... Fi 31, 45
Gustavsson, S.................... I Fo 3
Gyllenhaal, C. G................. I H 10
Gynne, N. A. S............. I Ju 15, In 6
Gvnnerstedt, T. V. K............. I E 4
Gårde, H. E. R.................. I FI 9
Gårdman, J. K. E............. I Fö 18, 19
Gårdstedt, H. B.................. I E 26
Gårdö, K. G..................... I In 23
Personregister.
361
Gärde, A. B.............. I K 5; II Fo 1
Gärde, J. N................. I J,u-J
Gärde-Widemar,
Ingrid (II)........ 1 Fii 25
Gästrin, J....................... J J; 2“
Göranson, K. H.................. 1 jy "
Göransson, E. W. Z......... I In 20, to 3
Göransson, H. P. (I)........ I Ju 5, E 30
Göthberg, K. I............... I Fö 14, 18
H.
Haage, E. H................ IF 16, In 5
Haddlng, A. R................ I E_ 17, 33
Haegermark, F. H................ '' ^ "
Halström, A. G. G:son........... IS 10
Hagander, J...................• • E Fo 4
Hagander, J. O.......... I Fo 3; II Fl 2
Hagardt, S. A. O.............. 1 Y" jJ.’''in
Hagberg, A. E...... I Ju 9, K 14, Fl 39
Hagberg, E. R. (II).............. * 5} 21
Hagberg, K. H. (II)............. f
Hagbergh, C. E................. • 1 Ju ^
Hagberth, N. E............... I Kil 17
Hage, E. A. (I).................. I Fi 9
Hagelin, N. P. I S 11, 32, In 7; II In 2
Hagman, J. V................... I -1° ®
Hagström, B. K. G............... I Jo \
Hagström, S. A. H............... II Fo 8
Hagvik, B. F.................... I S 8
Hagård, S. A, A. (II) • • * I S 5, 8, 11, In 11
Hain, R. J. F................... II Fo 6
Hainer, P. 0..................... 1 "
Hakeman, Elin.................. I In 11
Hall, D. (II)............ I Fi 23; II Fi 1
Hall, M......................... 1 JTU H
Hall, G. V................. I K 24, H 14
Hallagård, G. A. (I)............. I *1° I®
Hallbeck, O. A................... I E 41
Hallén, H. M. (II)............... I E 30
Hallenberg, E.......... I Ju 19
Hallgren, H................. II Fo 7
Hallgren, R. E................... I K »
Hallnäs, S........ • • IS 26, Fi 23; II Fo 5
Hallström, K. E...............• • H Fo 3
Hamilton al Hageby, C. F. H..... I Jo o
Hammar, O...................... I E 9
Hammarberg, ................... I S 13
Hammarskiöld, A. P..............
Hammarskiöld, S. L.............. I F* 26
Hammarskiöld, T. L. .............** u 1
Hammarskjöld, B. G. Hj......... J 2» ?
Hammarskjöld, D. H. A. C....... H Fi 1
Hansen, F. H. .................. J ^ ,
Hansson, G...................... t ,
Hansson, N. H................. I In 4, 11
Harrie, I. O..................... I u *
Hartler, H. M. S............... I H 23, 35
Hartman, G. O................... I E 30
Hartmann, J. L................ I S 8, 27
Hartmann, L.................... I Ju 8
von Hartmansdorff, A............ I H 15
von Hartmansdorff, A. H......... I G 5
Hartzell, H................. I Ju 19, Fi 12
Hasselvall, K. M................. I Fö 1
Hassler, N. H. Å................. I E 37
Hasslöf, O....................... I K 20
Hasslöf, O. P. H................. I Ju 23
Hedar, F. S..................... I E 10
Hedborg, H...................... I Jo 6
Hedefalk, B...................... I K H
Hedelius, F. E. O................ II Fi 3
Hedenström, C. H................ IS 8
Hedestrand, Edla................ I In 13
Hedfeldt, N. E................... I Ju ®
Hedkvist, G...................... IS 13
Hedlund, G. (II) .... I Ju 19, K 17, H 27, 30
Hedlund, V. V. (II) I Ju 1, 3, 11, E 11, Jo 3,
In 18
Hedqvist, P. G................... I E 12
Hedvall, J. G.................... I E 18
Hedvall, J. J.................... I In 6
Hegardt, Margit................. I In 19
Heidendabl, N. M................ I Jo 11
von Heidenstam, R............. I H 10, 16
von Heidenstam, R. M. .......... • U 6-
Heiding, G. A. (I)................ t K 2, 6
von Heijne, B.................. • I H 27
von Heland, K. E. H- (I) I Fö 11, H 23
Helander, D. A. V............. I E 28, 30
Held, G......................... I Jo 16
Helgesson, H. I. R............... I K 4
Helgesson, R....................II Fo 6, 7
Heljegård, S. G.................. I Jo 6
Helidén, B....................... I Fi 45
Helleberg, N.............. • • I Fi 12, Jo 12
Hellerström, S. G. A.............. I In 12
Hellgren, R...................... I J° j*
Hellman, A...................... II Fo 5
Hellman, O. A................... I E 40
Hellgren, R...................... I Jo 6
Hellstedt, E. F................... II Fi 2
Hellsten, S. E.................... I Ju 27
Hellström, A. .................... I Jo 13
Hellström, B. M.................. I E 14
Hellström, J. G. L............... I In 12
Hellström, K. H................. I K SO
Hemberg, G. W.................. I Fi 19
Hemberg, P. J................... I H 20
Hemberg, T...................... I E 9
Hemlin, E....................... I E 9
Hemmar, A...................... I H 20
Hemming, E. R.................. 1 In 15
Hemming-Sjöberg, A............ I Ju 6, 17
Henkow, K. H................... I 28
Henriksson, E. V................. I R 28
Henriksson, N. T................. I Fi 11
Henriksson, S. H. (II)... I S 22, 26, Fi 31
Henriksson, T.................... IH 10
Henriques, E..................... nTFo, t
Herbe, G. H.................... 1 TJoT 1’ ®
Herlitz, N. A.......... I K 14, 17, Jo 13
Herlitz, N. E.................... I In 13
Hermansson, C.-H................ „ 7-
Hermansson, J. A. (I)....... I Jo 6, H 12.
Hermansson, T................... J
Hernelius, A..................... J “ J®
Hernlund, G. A. V................. L.j0o
Hernod, T. R.................. H F° 3 7
Hessel, N. O................... ^ *1
362
Riksdagsberätt elsen
Hesselbom, K. E. (I)..... | .. I I< 27, | FI | 27 |
Hesselgren, O. G. G...... | ........ I | S | 22 |
Hessler, J. T. H......... |
| 8, | 22 |
Hessler, S. FI............ |
| Ju | 25 |
Hessner, H. O........... | ........ I | Fö | 9 |
Heuman, M.............. | ........ I | Ju | 5 |
Heyman, G.............. |
| FI | 11 |
Hillbo, A. O............. |
| Fi | 33 |
Hillbom, Karin........... |
| E | 11 |
Hindemark, G............. | ........ I | Ju | 22 |
Hirdman, G. G............ | ........ I | E | 2 |
Hjalmarson, J. H. (II) . . . . | ........ I | S | 32 |
Hjelm, I................. | . . . I Fö 9, | Jo | 8 |
Hejlm, V................. | ........ I | S | 22 |
Hjelmaeus, H............ | ........ I | FI | 17 |
Hjelmqvist, B. O......... | ........ I | E | 32 |
Hjolman, E. V........... |
| Fi | 19 |
Hjolman, T. H. F........ | ........ II | Fi | 2 |
Hjort, C. I. F........... |
| Iv | 24 |
Hjort, K. G. M........ I | K 24, 33, | FI | 14 |
von Hofsten, Birgitta . . .. | ........ I | Ju | 8 |
■von Hofsten, E. A. G..... | ........ I | s | 24 |
von Hofsten, S. E. G..... | . . . . I E 1, | In | 11 |
Holm, J................. | ........ I | Iv | 7 |
Holm, N. F.............. | ........ I | E | 10 |
Holm, P................. |
| H | 24 |
Holmberg, A............. |
| Fi | 7 |
Holmberg, G. A.......... | . I H 8; II | Fo | 1 |
Holmberg, J. H.......... | ........ I | In | 14 |
Holmberg, N. G.......... | ........ I | FI | 12 |
Holmberg, S............. |
| Fö | 18 |
Holmbäck, M. B......... |
| Jo | 3 |
Holmbäck, Å. E. V. (I) I | Ju 4, U 4, | E | 29, |
| Fo 2; II In 2 | ||
Holmdahl, D. E.......... |
| E | 24 |
Holmen, F. H........... |
| S | 15 |
Holmer, U............... |
| In | 2 |
Holmgren, F. J. D....... | ........ I | Fi | 18 |
Holmgren, G............. |
| In | 19 |
Holmgren, H. K. H. I U | 4, H 8; II | u | 1 |
Holmgren, L. K. A....... |
| In | 19 |
Holmquist, C. I. B....... | ........ I | S | 27 |
Flolmstedt, E. W. A...... | ........ I | Iv | 4 |
Holmstedt, I............. |
| 8 | |
Holmstrand, F. M........ | ........ I | E | 18 |
Holmström, A............ | ........ I Ju | 19 | |
Holmström, K. E........ | ........ I Jo | 8 | |
Holmström, S. J. R...... | ........ I Jo | 19 | |
Hoogland, FI............. | ........ II | Fo | 7 |
von Horn, K............ |
| 28, | 35 |
von Horn, K. R. L. R. . . | ........ I | Fi | 18 |
von Hom, R. C. F. B. ... | ........ I Fö | 1 | |
Horney, N............... | ........ I | Ju | 18 |
Huggert, E. W........... |
| E | 9 |
Hugo, Y................. |
| Ju | 6 |
Hult, W. P. A........... | ........ I | E | 17 |
Hultengren, Gurli........ |
| E | 25 |
Hulterström, A. N. O..... | ____I K 36, | FI | 34 |
Hultgren, N. I........... |
| 6 | |
Hultin, S............... |
|
| 9 |
Hulting, K. R. G........ | ........ II Fo | 4 | |
Hultkrantz, G............ | ........ II | H |
|
Hultman, G.............. |
| Fo | 6 |
Hultman, N. A.......... |
| Fi | 30 |
Hultman, P. G.................. I S 8, 9
Hultman, Th..................... I II 22
Hultqvlst, A. A.................. I Fö 14
Huss, E......................... I K 1
Huss, S......................... II Fo 3
Hydén, S........................ IS 28
Hård af Segerstad, F. A. B....... II Fo 7
Håstad, E. W. (II) I Ju 7, K 4, Fo 2; II In 2
Håård, K. H.................... IK 17
Hägglöf, K...................... II Fo 7
Häggmark, C. L, A............... I In 27
Häggqvist, L..................... IE 29
Ilärén, Y........................ IE 34
Hässelberg, A.................... I Ju 8
Hässler, Ch...................... i Fi 12
Hävermark, K. G. J:son ...... I S 24, E 28
Högberg, P. E................. II Fo 2, 7
Höglund, G. Z. K................ I K 2
Högstedt, C. F................... i U 5
Höijer, E. J............... I Fi 1, 3, 5, 22
Höljer, G....................I Fö 4, 11, 20
Höjer, I................... I Jo 3, In 18
Höjer, J. A...................... I In 13
Höjer, K. J...................... 1 s 8
Höjer, T. A. M.................. IE 17
Höjer, Signe.........I Ju 20, S 18; II In 2
Hörjcl, N. J..................... I E 28
Hössjer, G....................... IE 9
I.
Inghe, G........................ I Ju 8
Insulander, E. I.................. I Fö 10
Isberg, N........................ IH 34
Isoz, N. P. E.................... I Fi 20
Ivestedt, R...................... I Ju 22
J.
Jacobson, U. R. (II)............. I Jo 28
Jacobsson, G. A............ I K 30, H 37
Jacobsson, G..................... I Jo 9
Jacobsson, M.................... i s 2
Jacobsson, M. F. I Ju 18, E 7, 8, 23, Jo 6
Jander, M....................... j h 11
Jansson, A................. I Ju 8, Jo 6
Jansson, B. I. (II). I Fö 12, 14, S 33, K 24
Jansson, E....................... I H 22
Jansson, Linnea.................. II Fo 4
Jansson, W...................... I In 27
Jarl, F.......................... I Fi 6
Jarnerup, S. E.......... I In 22; II Fi 4
Jelf, O.......................... ii Fi 4
Jerdenius, K. E......... I S 29, Fi 26, 36
Jerlov, E. S..................... I In 20
Jerneman, T. G............. 1 S 8, E 25
Joachimsson, N.................. I K 2
Joachimsson, O.................. I K 11
Jobson, K. R. G................. I Jo 24
Johannesson, E. G. V. (I)........ I E 41
Johansson, A.................. II Fo 4, 5
Johansson, A. ..
Johansson, A. . .
Johansson, A- ■ .
Johansson, A. G.
Johansson, A. H,
Johansson, A. L.
........ I Jo 3
........ I Jo 27
.. I H 10, 16, 35
........ IS 19
I S 2, 15, K 23
........ I Jo 2
Personregister.
363
I H | 3 |
II Fo | 7 |
I E | 26 |
I Ju | 23 |
I Jo | 22 |
I S | 22 |
I S | 22 |
I E | 37 |
I S | 12 |
JO, Fi | 3 |
II Fo | 5 |
II Fo | 3 |
II Fo | 4 |
I E | 7 |
I S | 2 |
I K | 5 |
II Fo | 3 |
I Jo | 7 |
12
6
3
31
13
10
Johansson, B. . —
Johansson, B.................... J'',0
Johansson, B. R................. 4 F
Johansson, C. E. (II)............. 4
Johansson, E.................... 4
Johansson, E. A................. *
Johansson, Elsa A. (II)........... *
Johansson, E. G................. I
Johansson, H. ..........J »
Johansson, Helga M......... IS JO, ri
Johansson, ..................... 44 t,0
Johansson, I. S............•••••; 44
Johansson, J. H. (II).....440 2; 44 F°
Johansson, J. V.................. 4 F
Johansson, Knut................. IS
Johansson, K. A.............. • ■ • 4 "
Johansson, K. A. A.. I Ju 14, U 6; II Fc
Johansson, L..............•.•••••• 4 “?
Johansson, N. I. (II). . I Fö 19, Jo o, H
Johansson, R.......... I Jo 2, 6; ll Fo
Johansson, S. G.................. 4 4n
Johnson, A...................... IS
Johnson, A. Arne G.............. IS
Johnson, A. Ax:son ......... ... • • I H
Johnsson, B. E. I Ju 24, U 2, S 26, K 8, Fi 27,
In 13
Johnsson, J. H. (II).............. 4 F*
Johnsson, J. W. (II).........J ‘
Johnsson, P. A. (II)......... I K 12, H 24
Jonason, S. Å. H................ 44 F 4
Jonasson, ....................... 4
Jondal, B. E..................... 4 Fo 4
Jonsson,^C. Å. D. (II).. I Ju 9, Fi 24, 38
Jonsson, E....................... 4 1°. 2?
Jonsson, E. 0.................... 4 1 f.
Jonsson, E. W. (II).............. * ^ 2
Jonsson, G.................... • I ***> *
Jonsson, J. N. (I)...........I Jo 3, 6, In
Jonsson, J. S. (II)............... 4 4o ”
Jonsson, L. J. (II)................ I Jo 13
Jonsson, P. G......... I Fi 23, E 21, Jo 6
Jonzon, Ester.................... 4 F 1»
Josefson, P. L. R................ 4 4u 44
Josephson, G. A.................. 4 F 44
Josephson, K. O................. I E 40
Josephson, T..................... 4 F 29
Josephson, W...............y • • ■ 4 4!° |
Junaeus, H. A. G.......... I S 12, Jo 6
Jungen, E. B.................... J f1 ®
Jungner, Ragnhild S.............. 4 4n 2®
Junker, Eva-Gun................ 4 “..
Jönhagen, S. B.................. 4 F ^
6
6
1
9
14
3
1
Jönsson, A.
4» ..... t -p; 97
Jönsson, G....................... 4 V
Jönsson, ................. V '' T„9 r
Jönsson,
N. O. (II) .......4 Ju 46’ 4o 2> 61
II no o
........ I In 11
Jönsson, R. \V.
Kalling, B. M. S................. 4 ^3
Karlander, S. W. V.........y ■ • • 4 Fi 44
Karleby, O. I Ju 25, Fi 9, H 18, Fo 2, 3,
II Fo 5
Karlmann, K.................... 4 F° 3
Karlson, K. G................... 4
Karlsson, E. G. V............I I*1 4?
Karlsson, G................. 4 44 “> 40
Karlsson, K..................; • y 44
Karlsson, K. G. (I)......... I Jo b, H
Karlsson, K. V................... 4
Karlsson, O. W.................. 4 F
Karlsson, S. G. L................ 4 tS
Karnell, E. A. G................. 44 44
Kastrup ........................ 44 y __
Kellgren, N..................... 4 4u 2a
Kempe, F. O. E................. 4 4o J.
Kempe, G. A.................... I y ~
Kihlgren, R. W. Wtson........... 4 4u ^9
Kilbom, K....................... T 4u 14
Kindgren, ...................... Hr f? 99
Kjell, T......................... 4 Fi
Kjellberg, G. S. E..............y 4 4‘.
Kjellén, T. B................. 1 Fl 2?’ 3,
Kjell gren, B. S. T................ IF 4
Kjellin, A. Hj..................y 4 4" 4°
Kjellin, B. T. M............ I Ju 7, U i
Kjellman, G. H............ I 3 13, Jo b
Kjellman, L. F................... 4 f „
Kjellson, K. B. N................ 44 44 4
Kjellström, P. O................. 44 Fo
Kjöllerström, S. G...............• 4. '' 4''
Klackenberg, O. H............. 4 y1 44
Kleman, G. F.................... 4 y
Klinker, K....................... 4 °
af Klintberg, R.................. 4 44 4
Knochenhauer, G................. 4 40 „
Knös, B. A. O................... IF 4"
Koch, C. 0...................... 4 STn ®
Kock, Karin..................... * “
Kollberg, G. N. (II)..... I Fi 5, H 10, 36
Kolmodin, G. A.................. IS 8
von Konow, U. .................. I Ju «
Kreiigcr, H...................... 4 42 44
Kristenson, A. V................. 4 4n 4“
Kristensson, G. F. N. (II)...... I H 12, 23
Kristensson, R................... 4 44 44
Kronvall, A. G. B................ I Fi 41
Kugelberg, W. B............ IS 21, H 10
Kull, B.......................... 4 44 6
Kull, 1.......................... 44 H
Kuylenstierna, Brita.............. 1 r J
Kuylenstierna, G. W. U........... 4 pi 39
Kvist, S......................... 4 ^
Kyling, K. F. F. (II)...... i E 16, In 26
Kypengren, S...................
Källenius, S.....................
Källner, C. G. A................
Källquist, K. G. E....... I Fö
Källström, E. J. E.
K.
............................... ! Ju 18
E 28
Kaijser, F
Kalén, O. H................ I Fi 36,
Källström, N. A.................. 4
Källström, P.-E.
I S 31
IS 2
I Fö 17
14, Fi 16
I E 3
8-40
I E
Kälvesten, Anna-Lisa............. j 411 *
Kämpe, Y....................... 4 40 2°
Köhler, ......................... 4 4n 44
Kördel, E. R. .. . I H 1, 10, 17; II H, Fo 2
364
Riksdagsberättelsen.
L.
Lagergren, A. R.................. II Fo 6
Lagerkvist, E. E................. i Fi 49
Lagerlöf, N. P................. I Jo 5, 27
Lagerman, A. H. S............... I E 6
Lagerström, N................... I jn n
Lamberth, C. L.................. II Fo 1
Landberg, E................... I H 10, 35
Landqvist, A. D................. 1 Ju 28
Lane, S......................... I Jo 25
Lang, S......................... I K 7
Lange, N. G..................... I Jo 2, 4
Lanke, B. T..................... 1 jo 6
Lantz, S......................... I II n
Larnstedt, A. O. G............... I S 20
Larsen, H. R.................... I j0 15
Larson, B. G................... 1 ju o, 27
Larson, C. L.................... I E 25! 32
Larson, R. C..................... II Fo 3
Larson, S........................ II Fo 3
Larsson, A. E.................... I Jo 6
Larsson, B....................... I Ju 5
Larsson, B....................... I Fi 27
Larsson, E. G.................... I E 9
Larsson, Elsa.................... I Fi 25
Larsson, G. I.................. I E 18, 25
Larsson, G. K. V. (II)...... I S 30, In 25
Larsson, I....................... IS g
Larsson, I<...................... I Jo 2
Larsson, K................... 1 s 13, 32
Larsson, Karin.................... I Fi 21
Larsson, K. L............ I Fi 5; II Fo 4
Larsson, L....................... I H 9
Larsson, L. G. E................ I Jo 1, 6
Larsson, M.................... I s 4, 13
Larsson, Maj.................... I E 41
Larsson, N....................... I jo n
Larsson, O....................... I Ju 18
Larsson, O. E................. I E 15, 24
Larsson, S....................... 1 Ju 24
Larsson, S....................... I in 14
Larsson, S. B. (I) .. I Fi 40, E 7, 14, 22, 33
Larsson, S. W............. I s 17, E 42
Larsson, Y. G. R. (11) . . . I S 31, K 2, In 14
Laurin, J..................... I Ju 17, 20
de Laval, Märta..........1 E 25; II Fo 5
Leander, S....................... I Fö 14
Leche, E. FI..................... I Ju 17
Leche, H. J........1 Ju 3, Jo 17; II In 2
Leffler, J. O..................... I H 35
Leffler, S. B..................... I Ju 18
Leijon, Märta.................... 1 E 30
Lcijon, T........................ I K 18
Leire, G. J:son.................. II Fo 3
Leissner, T. Å................... I H 15
Lemark, O. W. M........... 1 E 30
Lemne, L........................ I Jo 19
Lemne, L. G..................... IS 28
Lemne, M. H.................... II Fi 1
Leo, H. V................ I K 2, 9, E 12
Levinson, K. S............ i Jo 6; II Fo 2
Levinson, Margit ................ 1 pi 18
Liander, M. N................... I E 35
Lichtenstein, A................... I In 12
Lidholm, A...................... I E 9
Lidström, E. J. A................ I In 21
Liedberg, C. G. . . I Jo 2, 5, H 24; II Fo 4
Liedholm, Anna.................. 1 s 22
Liedholm, G..................... II Fo 7
Lien, M......................... ie 40
Lilja, C. B....................... 1 h 8
Liljeblad, A. G................... I s 4
Liljeblad, K. R.................. ie 23
Liljedahl, G. E................... I In 26
Liljegren, Märta................. I Fi 47
Liljestrand, G.................... 1 pi 3
Lilliehöök, Eleonor M............. II Fo 3
Lind, A................ I E 39; II Fo 5
Lind, S. 1....................... 1 e 15
Lindahl, A....................... 1 h 13
Lindahl, A. R. A................. I E 35
Lindahl, B. G.................... 1 K 1
Lindahl, G....................... 1 Fi 23
Lindahl, C. A. R................. I O 4
Lindahl, E. R........... I K 30, Fi 19
Lindahl, H...................... m 2
Lindahl, L. H. (II)............... I K 27
Lindberg, A...................... IH 15
Lindberg, C. A. E. (II) 1 Fö 18, S 9, H 3;
II Fo 7
Lindberg, E...................... I Ju 6
Lindberg, E. IJ.....IK 28, Jo 6, 16, In 15
Lindberg, E T. G................ I in 9
Lindberg, H................... I Ju 4, 5
Lindberg, K. A.................. II Fo 6
Lindberg, K. L. A............... II Fo 6
Lindberg, P. FI.................. 1 Fi 4
Lindberg, T...................... I Jn 5
Lindberger, A................. II Fo 4, 5
Lindberger, L.................... ( $ 22
Lindbergson, K. A. 1 Fö 18, Fi 34, 45, H 29
Lindblad, C. W........... I S 15, E 18
Lindblad, S. J. H................ I H 22
Lindblom, Edith (I).............. 1 E 18
Lindblom, E. A............... I Fi 24, 47
Lindblom, H..................... I Ju 22
Lindblom, Helena................ IS 18
Lindbom, T. L................... 1 K 34
Lindbärg, K. E.................. I E 1
Linde, A. T...................... 1 in 2
Lindeberg, E. F. L. I S 12, 16, 33, K 11, 19,
Fi 22, Jo 1, 28
Lindell, I. A.................. I Ju 21, 24
Lindell, K....................... 1 h 22
Lindell, M ...................... I In 26
Lindén, G........................ I Ju 14
Lindén, L. V. (I)................ I In 24
Lindencrona, A........I K 3, H 36; II U 1
Lindencrona, G........... I Ju 24; II In 2
Linderot, S. H. L:son (I)......... I H 23
Linderoth, H. G.................. 1 s 23
Linderstam, B................... [ y 5
Lindfors, R...................... 1 h 10
Lindforss, K. B. R............... ie 18
Lindgren, B. E................... 1 s 12
Lindgren, E...................... IH 34
Lindgren, H. G.................. I Fi 44
Lindgren-Fridell, Marita.......... I li 39
Lindhagen, A.................... I Ju 2
Lindhagen, N.................... I E 39
Lindhé, C........................ I s 22
Lindholm, G. A.............I Fi 41, Jo 17
Lindholm, P. S. (II)---- I Fö 19, Fi 6, 13
Personregister.
365
Lindquist, E..................... JK 2
Lindquist, N. G.................. I Fl 19
Lindqvist, A. A.................. I H 3
Lindqvist, J...................... I F i*
Lindqvist, J. L............. Il Fi 2, Fo 5
Lindqvist, R. H. ... I S 2, 9, Fi 26, E 31
Lindman, K. SS................ 1 Jo 29
Lindmark, G..................... H F? Z
Lindskog, B................... 1 * F1 3
Lindskog, B. V. 1 H 1,; 13, 35; II H, Fo 3, 5
Lindstedt, S..................... I F* 20
Lindström, E. G. J............... X Fö 3
Lindström, H.................... IS 11
Lindström, J..................... I H 27
Lindström, K. J. O......I K 30; II Fo 4, 7
Lindström, S..................... I Ju 18
Lindström, S. A............... I Jo 20, 23
Lindström, S. S. G............... I Jo 6
Lindström, Ulla G. (I)........... ,1 J^1 ?
Lingman, J........... IS 17, 22, 26, Fl 45
Lingren, W...................... II H
Linnander, K. G...........IF* “
Linnér, S. N..................... I Fi 4
Liwendahl, J. R.................. I H JO
Ljungberg, E. C. R.......... I Jo 13, II 25
Ljungberg, F. O.................. I 12
Ljungberg, H. D................. 1 E 38
Ljungberg, M. S. (II) I Iv 28, Fi 40, E 40,
XX 14
Ljungberger, B................... II Fi 4
Liungberger, B. G............... I H 8, 9
Ljungdahl, M. J. J............ I InT 1ll’ ^
Ljungdahl, V. S.................. I H 23
Ljunggren, A. A................. J JT° ^
Ljunggren, B. J. O............... I *Jo o
Ljunggren, G.................... 1 ii
Ljunggren, G. A. v............... I In 21
Ljunggren, Margit................ I In 13
Ljunggren, Å. V................. IL 20
Ljungmark, G.................... 1 R 40
Ljungqvist, G. N. ................ IH 12
Ljungqvist, Hildegard............ In 22
Ljungqvist, N.................... I H 34
Lord, S.-Hj...................... I F° J
Lorentzon, ..................... * u y
Lovén, ......................... * ®
Luckey, ........................ I H 26
Lund, B. A................•••••* \
Lund, D. G. M......... I In 20; II Fo 4
Lund, J. L...................... I E 33
Lund, R. N..................... J
Lundberg, A. S................ I H 7, 24
Lundberg, Bertha................ I E 19
Lundberg, G. G.................. I H 13
Lundberg, E. F.......I Jo 2, H 5; II Fo 5
Lundberg, E. J............... I E 12, 14
Lundberg, H. F. N............... II Fo 5
Lundberg, J. I. (II).............. IS 19
Lundborg, E. G.................. I In 22
Lundegard, B.................... II Fo 4
Lundén, L....................... I E 34
Lundén, P....................... IS 22
Lundevall, F. A. I...............T IFi 38
Lundgren, J. B................. I Jo 4, 6
Lundgren, R. .................... I Jo
Lundgren, T.............. I H 10, 35, 37
Lundgren, Th.................... H Fi 1
Lundh, II. T............ I E 13; II In 2
Lundquist, G. A. R........... I In 6, 17
Lundquist, J. Hj. A.............. I In 17
Lundquist, K. H................. IS 22
Lundquist, O. R................. I E 40
Lundqvist, Hj.................... II Fo 7
Lundqvist, M.................... I Ju 5
Lundqvist, O.................... I H 20
Lundqvist, R. (I) I S 7, K 27, H 30, In 21
Lundvik, V. G............. I K 10, Jo 6
Lunell, F..................... I Ju 19
Lutteman, Ester................. I E 30
Lutteman, S. E................. I Fi 25
Lyberg, F....................... I Fl 34
Lydén, G........................ 1 K 36
Lölgren, G....................... I E 14
Löfgren, R. G. U................ I Fö 19
Lölgren, T. E............... I K 16, Jo 6
Löfmark, E. B................... IS 8
Löfstedt, H. E. H................ I E 17
Löfström, B..................... II F® 3
Löfström, F...................... I Fö 7
Löfvander, A.................... IS 9
Löhr, B. A. H................... I Fi 17
Lönnerblad, T.................... I E 31
Lönngren, D. R.................. I E 3
Lönnroth, N. E. M............. I ti 5, 17
Löthner, O. A. (I)............... I Ju 17
Lövgren, O. \Y............ I Jo 3, 6, H 13
Löwbeer, N. T............. I E 33, H 39
Löwenthal, G. D................. I Fö 19
Lööf, E......................... IS 12
M.
Magnander, E. E. A............ 1 Fi 32, 41
Magnusson, E.................... I Ju 9
Magnusson, E. D. E.............. I Fö 8
Magnusson, H. T.........I H 5, 9; II H
Magnusson, K. H................ I J° 10
Magnusson, M.................... I Jo 13
Magnusson, R. A. H.............. I Fi 50
Malm, A. ....................... IS 22
Malm, G. G. O................... Jj 30
Malm, ..........................
Malm, N. P....................■ • J “ t*
Malm, N. T. B.............. I E 22, In 19
Malmberg, H..................... I Ju 9
Malmberg, O. H.................. I R 2
Malmberg, S. L.................. I Fi 4
Malmberg, A..................... in 24
af Malmborg, N. M. I Fi 3, 28, 31, 40, E 13
von Malmborg, B. F.............. I E 15
Malmborg, O. J. N. y II).......... IF! 22
Malmfors, N. A. E. I Jo 3, H 5, 24, Fo 2;
II H
Malmgård, M. G. F............... I Fi 39
Malmkvist, E. V. I K 10, 12, 18, 22, 35, Fi 9
Malmros, H...................... I E 42
Malmström, K. E................ I Jo 7
Mannberg. G..................... I H 14
Mannerfelt, A. T. \V. A........... I K 24
Mannerfelt, G. E. A. I Jo 6, 9, 10, 26, H 19
366
Riksdagsberåttelsen
Mannerskantz, A. F. (I) . . | . I Fö 12, In | 25 | Nelgård, A.............. |
|
| 47 | |
Marcus, M............ I | Fi | 6, 37, In | 15 | Nelker, H. G........... |
| . . . I Fi | 21 |
Markelius, S. G........... |
| ... I E | 15 | Nerell, Å. N. J......... |
| . . . II Fo | 7 |
Marinstål, F.............. |
| ... IS | 12 | Nerman, T. (I)......... |
|
| 2 |
Martenius, Å. B. A........ |
| I PI 17, | 21 | Nessen, N.............. |
|
| 2 |
Martin, K. A. M. J....... |
| ... I K | 3 | Neumiiller, Margareta . . . |
| . . . II Fo | 4 |
Matérn, E. B. E.......... |
| ... I E | 3 | Nevrell, B. A........... |
| ... I E | 42 |
Matts, A. G.............. |
| ... II Fo | 5 | Nial, S. H.............. |
|
| 25 |
Mattson-Mårn, L. H....... |
| ... I Jo | 16 | Nielsen, H.............. |
| ... I Fö | 20 |
Mattson, W............... |
| ... I E | 9 | Niklasson, 0. S......... |
|
| 3 |
Mattsson, E............... |
| ... in | 13 | Nilson, Hj. R. (II) I Ju | 24, S | 1, 12, Fi 24, | |
Mattsson, J. G. A......... |
| ... I Ii | 21 |
|
| E | 5 |
Mattsson, S. A............ |
| ... I PI | 14 | Nilsson, A. H........... |
|
| 27 |
Mattsson, V. J. (II)....... |
| ... I K | 24 | Nilsson, B. A. (I)....... |
| . . . I E | 2 |
Matz, K. S............... |
| ... I PI | 21 | Nilsson, G. A........... |
| . . . II Fo | 5 |
Maunsbach, A. B.......... |
| ... I In | 2 | Nilsson, G. O. (II)...... | . . . I | S 22, K | 4 |
Meidner, R. I Ju 18, Jo 19, H 24, Fo 3; II Fo 4, 5 | Nilsson, F.............. |
|
| 19 | |||
Meijer, P. 0. B........... |
| ... I Fi | 5 | Nilsson, G.............. |
| . . . I K | 11 |
Meiton, S................. |
| ... I K | 11 | Nilsson, G. E........... | . . I | E 25, In | 27 |
Melén, 0. F. R........... |
| ... I Fö | 7 | Nilsson, G. G........... |
| . . . I E | 25 |
Mellström, K. H. S........ |
| ... I Ju | 22 | Nilsson, G. IP........... | I Jo | 20; Il Fo | 6 |
Michanek, E.............. |
| ... IS | 7 | Nilsson, G. V. (II) ... I | K 36, | Fi 24, E | 32 |
Millqvist, T. R..... I H 31; II U 1, II |
| Nilsson, H.............. |
|
| 5 | ||
Moberg, H. A:son......... | I | Fö 9, Jo | 15 | Nilsson, Hj. R.......... |
|
| 27 |
Modig, E................. |
| ... II PI |
| Nilsson, Joh. (I)........ |
| . . . I Jo | 11 |
Modig, J.-O.....I H 10, 16 | 17, | 24; II Fo | 5 | Nilsson, N. E........... |
| . . . I H | 10 |
Mogård, J. A. B......... | I | Fi 5, E | 20 | Nilsson, N. H........... |
| . . . I E | 25 |
Mohlne, G................ |
| . . . I H | 19 | Nilsson, R.............. |
| . . . I K | 36 |
Molander, H.............. |
| . . . II Fo | 4 | Nilsson, T. K........... |
| . . . I Jo | 6 |
Molander, M. E........... |
| ... I In | 11 | Nilstein, A.............. |
|
| 13 |
Molin, F.................. |
| ... I Fö | 7 | Nisell, S................ |
|
| 14 |
Montan, K................ |
| . I In 3, | 11 | Nitelius, H. V.......... |
| I Fi 11. | 21 |
Montell, J. E. O.......... |
| . I S 1, | 13 | Norberg, R. E.......... | ... I Fö 13, Fi | 13 | |
Morin, S.-E............... |
|
| 4 | Norberg, R. E. I........ |
| I Jo 6, | 29 |
Mosesson, G. A. (II)...... |
| ... I Ju | 11 | Nord, G. H............. |
| .. . I Fö | 17 |
Mossberg, T. L............ |
| . . . II Fo | 5 | Nordenfalk, J........... |
|
| 6 |
Mott, H.................. |
| . . . I H | 37 | Nordenskiöld, 0......... | . . I | S 26, H | 10 |
Munthe, G. L............. | I | S 19, H | 38 | Nordenskjöld, D......... |
| ... I Fö | 9 |
Munthe, R. E. L.......... |
| ... I In | 17 | Nordenfelt, P........... |
|
| 18 |
Murray, C. A. . . IFöl,Fil3, 48 | , K 33, Jo | 17 | Nordenstam, B. A....... |
| I Ju | 18 | |
Murray, C. G. U. M....... |
| .. . 1 Fö | 12 | Nordfelt, Hj............ |
|
| 9 |
Myhrman, B. 0........... |
| .. . I Fö | 17 | Nordgren, Olivia L. (II) . | I S 8, 30; II Fo | 4 | |
Myrbeck, K. D............ | I | Ju 9, Jo | 4 | Nordholm, G............ |
|
| 22 |
Myrdal, Ålva.......IS 18, | 19, | Fi 18, E | 25 | Nordhult, A............ |
|
| 40 |
Myrgren, H............. I | PI | 26; II Fo | 4 | Nordin, J. V............ | . . . I | Fö 2, S | 9 |
Myrgård, A. M............ |
| ... I In | 13 | Nordkvist, E............ |
| . . IS | 29 |
Myrland, T. S............. |
| . . . II Fo | 3 | Nordlander, G. PI........ |
| . . I Jo | 2 |
Månsson, K. G............ |
| ... I H | 38 | Nordlander, E. O. W. . . . |
| . . I Ju | 27 |
Månsson, N. G............ |
| . . . I Jo | 6 | Nordlander, 0........... |
| . . I E | 1 |
Mårdh, G. A.............. |
| . . . I In | 17 | Nordlund, Elsa-Brita .... |
| . . I Ju | 5 |
Månsson, N. C............ |
| . . . I Jo | 6 | Nordström, A.......... | In 12 | ; II Fo 5 | 6 |
Mårtensson, H............ |
| . . . II Fo | 5 | Nordström, B. G. L...... |
| . . 11 Fo | 4 |
Mårtensson, J. W. (II) I K | 23, | Fi 24, E | 28, | Nordström, H. E......... |
| . . I Jo | 6 |
|
| H 29, In | 16 | Nordström, H. F......... |
| . . I E | 9 |
Mäler, K. M.............. | I | Jo 3, In | 17 | Nordström, J. H. M...... |
| . . 1 E | 3 |
Möhlenbrock, S............ |
| ... I E | 32 | Nordström, T............ |
| I Ju 20, | 22 |
Möller, Barbro, G......... |
| . . . I In | 1 | ‘Nordquist, M............ |
|
| 13 |
Möller, K................. |
| .. . 11 Fo | 4 | Nordqvist, B. R. B....... |
| . . II Fo | 5 |
Möllerström, J. V. S....... |
| . . . I In | 1 | Nordqvist, S. F. V....... | . I H 23, 28, | 35 | |
Mörck, H............... I | H | 1; Il Fo | 4 | Nordwall, K. E.......... |
| .. I E | 9 |
|
|
|
| Norén, B................ |
|
| 30 |
N. |
|
|
| Norén, G. G............. |
| . . I Fö | 20 |
|
|
|
| Norén, PI. W. (II)....... |
| . . I Jo | & |
Nanneson, L............... |
| . . I K | 17 | Norenberg, G. W......... |
| II Fo 4 | 7 |
|
| 9; II Fi | 4 |
|
| I E | 12 |
Natt och Dag, B. PI........ |
| . .'' II In | i | Norgren, G. A............ |
| . . I Fi | 35 |
Nauckhoff, S. A. G......... |
| . . II Fo | i | Norgren, N. 0........... |
| . . It Fo | (> |
Personregister.
367
Norin, P......................... \ Fö
Norlén, A........................ J Y
Norlin, ......................... J “?
Norling, H....................... 1 *>
Norman, ....................... I
Norman, N. G................... 1 " _
Norrgård, A.................. I t? -A’ k
Norrman, E.....I Jo 2, H 17, Fo 3; II Fo 5
Norrman, S............. I Fi 19; II Fi 3, 4
9
39
6
25
26
5
Norrman, Å. S.....
Norup, B. S. B:son
Fi 26
(IT) I Jo 27, In 22,
II Fo 7
Norup, Ruth.................... I E 19
Nosslin, B....................... I E 42
Nothin, T. K. V.................. I K 2
Nyberg, J. S..................... I H 22
Nyblom, A. E..................- II Fi 4
Nyländer, O. E............. I K 3, Jo 6
Nylin, B. E..................... 1 K. “f
Nyman, A. E. V................. I Fö 21
Nystedt, S. H. L................. I
Nyström, ......................
Nyström, E. G..................
Nyström, P. E...........I Jo 3;
Jo 6
1 S 4
. I Fi 18
II Fo 3, 6
Nyström, Psyche................. I In 13
Nyström, S. L................... Ii ?° os
Näsgård, B. (I).................. J
Näslund, P. J. (I)................ I Ju "
Näsmark, K.-E. J................ I E 24
Näsström, E. E. (I).....I E 25, H 24, In
O.
Odelberg, A. A................... I Ip
Odencrants, Brita................ I E
Odencrants, J. O................. I Ju
Odholm, A....................... 1 -Ij1
Odholm, G. G. A.............. 1 S
Odin, M. O...................... ?
11
25
9
25
9, 28
E 8
Olsson, I. S................ I S 2, 15, 23
Olsson, K. H.................... I Jo 19
Olsson, K. J. (I)........ IS 21, 25, Jo 6
Olsson, K. M. G................. I E 25
Olsson, N........................ I Jo 8
Olsson, N. G. T........... I Fi 27
Olsson, P. O..................... I F 15
Olsson, O. L..................... I K 1
Olsson, O. W........... I H 20; II Fo 4
Olsson, S. S..................... I E 18
Olvén, B. G. E.................. IS 22
Onsjö, J. (II)............. I Fi 21, Fo 2.
Oredsson, H. E.................. I K 34
Osvald, Ingrid, M. (I) .... I E 19; II Fo 4
Osvald, G....................... 1 H 19
Osvald, G. S..................... II Fo 7
Osvald, O....................... I In 2
Ovegård, L. O................... I Fi 43
Palander, T. F.......... I Ju 18, K 1, 12
Palme, E. R. C.........I Fö 9, Fi 26, H 31
Palmer, I........................ IS 8
Palmi, S. E. V................... I Fi 50
Pauli, I. H. E. (I)............ I E 13, 17
Palmquist, L. P. O............... I Jo 13
Palmstrand, T................... II H
Paues, E. \V............ I Jo 11; II Fo 3
Paulsen, Gunvor................. IS 18
Pehrsson-Bramstorp, A............ II Fo 4
Pehrsson, S. G................... IS 3
Pellijeff, A.................. IS 18, In 28
Pelow, M. E..................... 1 S IV
Personne, N. B. W............... I Fö 19
I
I
I K
4, Fo
7, E
30, H
I S
S 25
Fö 20
10
5
Odlöw, A. ......................
Odqvist, G. B....................
Ohlin, B. G. (II)...........••• • ••
Ohlin, P. ............... n Fi
Ohlon, S. J. E. (I)......... I S
Ohlson, I.................. I E
Ohlson, .........................
Ohlsson, C. E....................
Ohlsson, ........................
Ohlsson, L. G....................
Ohlsson, .......................
Oldmark, I......................
Olhammar, G. F. N..............
Olin, G.......................... II Fo
Olofsson, A. G................... I J°
Olovson, O. .................... IS
II H
I E
I S
I Jo
4, In
I
II Fo 6
Olsgård, N.
Olson, H....................
Olson, Hj....................
Olsson, A....................
Olsson, C. P. (II)..........I
Olsson, E.
Ju
Persson,
Persson,
Persson,
Persson,
E....................... II Fo
E. A. H................. II Fi
F. (II).................. I II
F. J. H. (II) I S 3, 5, 8, 16, 33, K
7
4
20
28
32
6
6
Persson,
Persson,
Persson,
Persson,
Persson,
Persson,
Persson,
15
23
28
11
Fö 11
Olsson, E. FI..................... I K 24
Olsson, Erica.................... II Fo 6
Olsson, G. A. (II)........ I S 23, Fi 11, 21
Olsson, Gertrud.................. IS 18
Persson, I. (I) I K 36, E 25, Jo 16, H
Persson, K................. I Fi 45, Jo
Persson, K. A.................... I Jo
K. G.................... I Ju 17
K. O. E................. II Fo 4
M. E.................... I Fö 20
O. A.................... I H 10
P. H. Y................. I K 11
R. V. (Il)...... I Jo 6, H 23, 37
......... S. E......... I S 23, K 2, Fi 24
Petrelius, B...................... I K 19''
Petrén, B. A. S.................. } *
Petrén, B. E. F. (I).............. H 30
Petrén, G. O. E.................. 1 In 9
Petrén, T. E. A.................. 1 E 1
Petri, B......................... * ** 1> f
Petri, C. J. L................^ *
Petterson, B. T........ I Fi 42; II Fi 4
Pettersson, A. P................. II Fo 8
Pettersson, G.................... I K 18
Pettersson, J. W. (II)............ I In 14
Pettersson, K.............. I S 24, H 26
Pettersson, K. G. (II)............ I Ju 25
Pettersson, O.................... I H 34
Pettersson, S. B. A............... 1 Fö 14
Peyser, A........................ 1 In 19
ploman, K. G.................... IS 17
368
Riksdagsberättelsen.
von Plomgren, C. P. G. . . | ......... I | Ju | 14 |
Pontén, S................ | ..... I K | 14, | 17 |
Poring, A. A............. | ......... I | K | 5 |
Prawitz, H. A........... | . . I Fi 19, | H | 12 |
Pyk, H.................. | ..... 11 H, | Fo | 3 |
Påhlsson, A. W.......... | ..... I S 22, | K | 8 |
Pålsson, F............... | ...... I E | ■ 1, | 31 |
Pålsson, P. O. (I)........ | ....... I Jo 3 | > 6 | |
Pärl, B.................. | ...... I H | 11, | 20 |
Q. | |||
Quennerstedt, N. H...... | ...... I K | 14, | 17 |
Quiding, H. A........... |
| K | 23 |
Qvistgaard, j. h......... | I H 36; II | Fo | 3 |
R. | |||
Rabe, J. J............... | ......... I | E | 34 |
Radhe, S. A............. | ......... I | In | 4 |
Ragnå, N................ | ........ I Fi | 45 | |
Ralf, E. C............... | ........ 1 | E | 34 |
Ramberg, J.............. | ........ I | In | 19 |
Ramstedt, K. J.......... | ........ I | E | 25 |
Rapp, F................. | ........ I | K | 16 |
Rapp, Y................. | ........ I | K | 10 |
Rappe, N. J............. |
| Ju | 17 |
Rausing, A. R........... | ........ I | K | 1 |
Regner, N. I............. | ........ I | Ju | 3 |
Rehn, G................. | ........ I | FI | 35 |
Rehn, L. G.............. | ........ 1 | S | 13 |
Rehnberg, M. E. A....... | ........ I | s | 19 |
Renborg, U.............. | ........ I | Jo | 8 |
Renlund, R. G........... | ........ I | Fi | 48 |
Restad, E. H............ | ...... I In | 1, | 23 |
Reuterskiöld, B. H. C. . . . | ........ II | Fo | 3 |
Reuterskiöld, D.......... | ........ I | H | 20 |
Reuterskiöld, H. F....... | ...... I H | 3, | 15 |
Reuterswärd, G. W....... | ........ I | Fö | 19 |
Rexed, B. A............. | ........ I | E | 42 |
Riben, K. O............. | .. I Ju 16, | K | 19 |
Ribbing, A. F........... | ........ II | Fo | 4 |
Rimby, Hj............... | ...... I K | 4, | 16 |
Ringborg, H. G......... | I Jo 2; II | Fo | 4 |
Rodhe, C. O. W......... |
| E | 17 |
Rodhe, S. O............. | . . I Ju 18, Jo 5 | . 6 | |
Roempke, S. O........... | ........ I | S | 19 |
Rogberg, N.............. |
| H | 10 |
Rogberg, N. O. L........ | ........ II | Fo | 2 |
Roman, Anna-Maria...... | ........ I | E | 25 |
Romanus, S. E........... | ........ I | Ju | 4 |
Romberg, Karin......... | ........ I | E | 1 |
Romberg, N. W. A....... | ..... I E | 1, | 36 |
Romberg, W............. | ........ I | S | 18 |
Romdahl, A. L........... | ........ I | E | 15 |
Ronge, K................ | ........ I | H | 35 |
Ronner, G............... | ........ I | Ju | 8 |
Rooth, I................. | ........ I | Fi | 23 |
Rooth, J. H............. | ........ I | In | 15 |
Rosander, K. E.......... | . . I Fi 49, | In | 25 |
von Rosen, E. S......... | ........ I | In | 3 |
von Rosen, F. W. S. G. . . | ........ 1 | H | 9 |
Rosén, Göta M........... |
| 8, | 27 |
Rosén, N. G. K. G....... | . . . I E 6, | FI | 25 |
Rosenberg, G. D......... | ........ I | E | 18 |
Rosenberg, N. R. W. (I) . | ........ I | E | 40 |
Rosenblad, U. E................. 1 Fö 16
Rosengren, O. li................. I Fö 18
Rosqvist, T. E................... I In 7
Rubarth, K. S.................. I Fi 30
Rubbestad, A. L. (11) . . I Fi 50, E 28, Jo 7
Rudén A. N..................... I K 31
Rudenstam, G. N............. I S 22, 25
Rune, I. F...................... I Fö 2
Runnström, S.................... 1 H 26
Rusck, J. Å..................... I Ju 16
Rybeck, E....................... II Fi 4
Rybeck, E. I.................... I H 31
Ryd, S. FI........................ I Fö 14
Rydback, A. V. L.......... 1 Fö 21, Fi 43
Rydbeck, O. E. H............... I E 9
Rydberg, H...................... I In 8
Ryde, B. H...................... I Jo 5
Ryiander, A. O. E. (II)....... I K 6, Fi 5
Riilcker, A...................... IS 13
Ryman, F. S, A................. I Fö 18
Råberg, E.................. I Ju 8, E 24
Rönn-Christiansson, Solveig....... I E 21
S.
Sachs, R........................ I H 10
Saemund, A. G............... 1 S 9, 12
Saemund, G..................... I H 22
Sahlin, G...................I Ju 22, Jo 2
Sahlin, M........................ I In 8
Sahlin, O.................. I S 14, Fi 49
Sahlin, O. E..................... I K 30
Sahlin, S. E. G........... I U 6, H 16, 23
Salminen, Ester.................. I E 25
Salomonson, C. S. R.............. 1 K 6
Samuelsson, Ingrid............... I H 26
Samuelsson, G. Y............ I In 17, 27
Sandberg, A. G. N............... I Jo 17
Sandberg, E. O. O........ I Fö 14, E 25
Sandberg, G. A.................. I U 1
Sandberg, G. T. B............... I E 24
Sandberg, K. E. E............... I E 40
Sandberg, O. E. (II)____ I Fi 11, Jo 3, 6
Sandberg-Norrlander, Alva........ I E 34
Sandblom, P. G.................. I K 23
åt Sandeberg, G. G. W. D........ I E 6
Sandén, J. E.................... I In 1
Sander, T. A. O.................. I Jo 6
Sandler, R. J. (I)................ I Jo 6
Sandqvist, T. G. R............... I In 27
Sandrén, J....................... I S 13
Sandström, A. E. F..... I In 15; Il U 1
Sandström, B.................... I K 15
Sandström, G.................... I H 11
Sandström, K G. A.............. I Fi 19
Sandström, K. H................. I K 12
Sandström, Ragnhild M. A. (II).,. IS 30
Sanne, S. D. H.................. I In 14
Santesson, P. V.................. II U 2
Sauber, K....................... I H 9
Schaffer, T...................... I H 29
Schager, N....................... II Fo 6
Schale, S. H..................... I Jo 27
Scheutz, C. I.................... I H 20
Scheutz, Elsa.................... I E 30
Schildt, G....................... I Fö 6
Personregister.
369
Schjånberg, C. E. B.............. I E
Schleimann-Jenssen, G. A......... I Fö
Schlyter, K. J. D. (I) ............ I Jn
Schmidt, F. F.
Schmidt, T. A
Schroff, K....................... 1 H
Schuberth, O. O.................. I In
Schwartz, S. G..........I Fi 6, H 10, Fo
von Schwerin, W.
Schiltz, E.......
Sefve, S. I......
Segerstedt, T..................... I Ju
Sehlstedt, O..................... iu
Settergren, G. C. A. .
Settergren, G.......
Setréus, M..........
Severin, E. J........... I Fo 2; II Fo
Severin, F. F. (II)......... I Fi 23, Fo
Severinson, G.................... II Fo
Sidenbladh, G.................... IS
Siedman, G. H
Siegbahn, K. IV
Silfverberg, K.
Siljeström, G..................... J J*
Silow, Signe
Simonsson, I
Simonsson,
Simson, G....................... I Ju •’
Sivert, E. D........ I Fi 19, 38; II Fi 3
Sjunnesson, N.................... I In 11
Sjäiander, E............ I Jo 2; II Fo 4
Sjö, N. A. (I)................ I S 28, 30
Sjöberg, E. A................. I K 10, 30
Sjöberg, E. K. T................. I E 30
Sjöberg, K. G.................... I Fö 21
Sjöberg, O. T. E. V.............. I E 19
Sjöberg, S. H. G. H.............. I E 16
Sjöborg, A. E. M................. I U 3
Sjödahl, H. L. E. (1) .... I Fi 11, 19, In 14
Sjögren, E............... I H 10, 16, 35
Sjögren, K, E....... IS 12, Jo 2; II H
| I | Ju | 19 |
| I | E | 23 |
| I | Fö | 8 |
| I | Ju | 5 |
| I | Ju | 22 |
| I | E | 23 |
| 1 | H | 10 |
| I | In | 13 |
H | 10, | Fo | 3 |
| I | Fi | 6 |
| 1 | K | 22 |
21 | , E | 2, | 21 |
| I | Ju | 2 |
| I | Ju | 8 |
| II | Fo | 3 |
I | FI | 10, | 35 |
| I | H | 22 |
2; | II | Fo | 6 |
Fi | 23, | Fo | 1 |
| II | Fo | 5 |
| I | S | 31 |
| I | Fi | 47 |
| I | E | 23 |
| I | Fi | 46 |
| T | Ju | 6 |
| I | H | 18 |
| I | Fi | 40 |
| I | K | 1 |
I E 42
I E 39
25, H 26
I Fö 9
8
I In
Sjögren, K. G. T................
Sjögren, N. A. G................
Sjögren, S. J............. I -Jo
Sjögren, S. O. F................
Sjöholm, B. E..................
Sjöholm, K. Hj................ • ■ IS 9
Sjölund, E. O.................... I Jo "
Sjöman, E....................... I H I
Sjöstrand, Helga................. I E 2
Sjöström, I. B. N................ 1 Fi 39
Sjöström-Bengtsson, Anna (1)..... I E 25
Sjövall, K....................... I Fö 21
Sjövall, T. S..................... I In 28
Skantze, L. O............. I E 35, H 23
Skarvall, K.-E................... I Fö 3
Skiöld, E. R..................... I Fi 8
Skjöld, K. H.................... IS 19
Skogh, S. A..................... IS 11
Skoglund, E..................... IS 19
Skoglund, G. T. (II) I Ju 16, Jo 25, H 14,
In 17
Skoglund, FI. L............... I E 11, 29
Skoglund, J. M. (II)............. IS 8
Skogman, FI............... I Ju 9, U 4
Skånberg, N. B. H............... I Fö 19
24 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt
RiksdagsberiitteLsen.
Sköld, E. T...................... I Jo 6
Sköld, .1. A. J. O................ I E 15
Smedberg, Anna-Lisa............. I E 19
Smedberg, M. A. R............... I Fi 12
Smedman, G..................... I K 19
von Sneidern, A.................. I K 15
Snygg, J. G. E.................. I In 17
Sohlman, S. R:son............... II Fo 3
Sollander, K. R.................. I Fi 20
Sommar, G. O................... I Fi 13
Sondelius, U. N.................. I E 25
Soop, E......................... I In 11
Spens, E. \V..................... I Jo 20
Spetz, G......................... I Jo 6
Spongenberg, O.................. II Fo 5
Spångberg, Nina Hildur Viktoria .. I E 35
Stade, K. Y..................... I Fö 7
Stat, N. O. B.................... I E 10
Starland, K. A. H................ IS 9
Stattin, J. R............... I Jo 6, II 34
Steen, S. O...................... I E 9
Steenberg, K. J. E............... I Fi 18
Stelling, P. O.................... I E 23
Sten, H. (I)........... I S 8, 14, Jo 3
Stenberg, H...................... I H 1
Stensgård, A. A. H...... I Ju 14, Jo 2, 19
Stensgård, A. FI......... I H 10; II Fi 4
Stensgård, W. T. M.............. I Jo 6
Stenström, C. J.................. 1 U 6
Sterky, H. K. A................. I E 23
Sterner, R.................... I H 13, 17
Stiernstedt, G.................... I H 10
Stiernstedt, L. J. T.............. 1 Fö 18
Stiernström, M. B. O.......... I In 16, 25
Stjernberg, S. T................ I Jo 6, 10
Stjernqvist, H. O................ II In 2
Stolpe, H........................ I Ju 22
Stoltz, C.-A...................... I K 7
Strahl, I......................... I J“ 5
Strand, A. W. (I) I U 6, Fi 19, Jo 10, H 10, 23;
II Fi 4
Strandberg, E.................... IS 12
Stränge, B. M. G................. II In 2
Streylfert, K. T............ I K 14, 17, 35
Stridsberg, E. R.....I Fö 4, 11, Fi 40, 43
Strindlund, G........... I Jo 3; II Fi 4
Strokirk, C. G. E. I S 2, K 5, H 19, In 21
Ström, E. T. H............... I Fi 33, 45
Ström, G. H............... I E 8, In 11
Ström, G. T. W.................. IS 17
Ström, K. \V.................... I Fi 21
Ström, N........................ IS 13
Ström, T. V..................... 1 E 30
Strömbeck, J. P............... I E 1, 36
Strömberg, A. E................. IS 17
Strömberg, E.................... 1 H 20
Strömberg, O. A. E.............. IS 17
Strömberg, S. J. M............... I Ju 3
Strömberg, Å.................... I H 15
Strömbom, S. G. M.............. 1 E 39
Strömbäck, C.................... 1 Jo 13
Styrud, S. G..................... I Fi 3
Ståhl, D E...................... I Fi 29
Ståhlberg, H..................... I Jo 6
Ståhle, A. N. O. K..... I H 5; II Fo 2, 7
Sundahl, P. E............ I Ju 18, E 14
Sundberg, C. G. (I) .............. I K 12
370
Riksdag sberättelsen.
Sundberg, H. (I)........... |
|
| I | Jo | 6 |
| T. |
|
|
|
Sundberg, H. G. F......... |
|
| I | E | 20 |
|
|
|
|
|
Sundberg, N. E. L......... |
|
| I | In | 6 | Tamm, G. G. L. H. |
| ....... I Fi | 10, | 16 |
Sundeiin, II................ |
|
| I | Jo | 11 | Tamm, S.......... |
| .......... I | H | 29 |
Sundfeldt, B............... |
|
| II | Fo | 3 | Tammelin, N. E. ... |
| .......... I | Fö | 3 |
Sundfeldt, R............... |
|
| II | Fo | 6 | Tegendal, O. E..... |
| .......... I | S | 8 |
Sundfeldt, S.-A............. |
|
| I | E | 21 | Tegner, G......... | I S | 18, 31, K 23, | In | 24 |
Sundin, R................. |
|
| I | H | 20 | Telenius, S. F...... |
| .......... II | In | 1 |
Sundin, T. W.............. |
|
| I | K | 15 | Tengelin, Å. E..... |
| .......... I | E | 12 |
Sundström, E.............. |
|
| I | Ju | 8 | Tengvik, N........ |
| ........ I S | 2, | 23 |
Sundström, E. V........ I | Ju | 18, | K | 19, | 26 | Ternblad, H. L. . . , |
| .......... I | E | 2 |
Sundström, N. W. (II)..... | I | S | 20, | E | 34 | Terner, J. E....... |
| .......... I | Fö | 14 |
Sunnerfelt, B. G........... |
|
| I | E | 20 | Terstad, I. G. A. . . |
| .......... 1 | In | 21 |
Suwe, E. G................ |
|
| 1 | Fö | 5 | Tesch, N.......... |
| .......... I | E | 27 |
Svahn, O. E............... |
|
| I | s | 17 | Thapper, G. F. (II) |
| . . . I Fi 34, | In | 21 |
Svartz-Malmberg, Nanna ... . |
|
| I | In | 12 | Thedin, N. E...... |
| .......... I | S | 19 |
Svantesson, N.............. |
|
| I | Jo | 6 | Thelander, L. Th. .. |
| .......... I | H | 27 |
Svedberg, A. L. (I)........ |
|
| I | Jo | 6 | Thiis, H........... |
| .......... I | E | 12 |
Svedberg, Ellen (II)........ |
|
| I | E | 30 | Thomasson, O...... |
| .......... I | Jo | 6 |
Svedberg, T................ |
|
| I | F. | 23 | Thomée, K. E. G. . |
| .......... I | In | 20 |
Svennberg, I............... |
|
| 1 | K | 18 | Thomson, A. N. I Ju | 18, | S 4, 15, Jo 6, | H | 24, |
Svennilson, S. 1. . . I Jo 2, 3 | , H 7, | 24, | 27, | 28 |
|
|
| In | 22 | |
Svenonius, K.-H. E......... |
|
| 1 | E | 26 | Thomson, Lisa..... |
| .......... I | In | 13 |
Svenson, Gärda S. (I) . . . I | In | 24 | II | Fo | 4 | Thorburn, B....... |
| .......... I | K | 3 |
Svenson, J. D.............. |
|
| II | Fo | 4 | Thorelli, H........ |
| .......... I | S | 13 |
Svensson, D.............. | I | K | 11, | Jo | 11 | Thornander, T..... |
| .......... I | Ju | 25 |
Svensson, G. A............. |
|
| I | E | 41 | Thorsell, K. A..... |
| .......... I | K | 25 |
Svensson, G. Hj. (11) ...... | I | É | 17, | Jo | 6 | Thorson, G. A..... |
| .......... I | E | 24 |
Svensson, G. L. (Ii)........ |
|
| 1 | Jo | 27 | Thott, A.......... |
| .......... I | In | 3 |
Svensson, J. (II)........... |
|
| I | H | 15 | Throne-Holst, FI. . . |
| .......... II | Fo | 5 |
Svensson, J. S............. |
| I | K | 12, | 30 | Thulin, G. Å. L. ... | I Ju 4, In 25: II | In | 2 | |
Svensson, J. U. (II)........ |
|
| I | U | 5 | Thun, F. \V. (I) . . . |
| . . I S 27, 29, | In | 14 |
Svensson, H. G. I.......... |
|
| II | Fo | 5 | Thunborg, T. F. . . . |
| . . I S 21, | Jo | 17 |
Svensson, K. 0............ |
|
| I | Jo | 6 | Thurén, G. G. O. . . |
| .......... I | Ju | 5 |
Svensson, P. G. A. (Il)..... |
|
| I | Fö | 17 | Thuresson, E. O- ... |
| ..... I H 19, | 26, | 30 |
Svensson, S. E............. |
|
| II | In | 1 | Thöm, N. J....... |
| .......... I | E | 3 |
Svensson, S. 0............. |
|
| I | S | 30 | Thörnberg, E. B. . . |
| ....... IS | 19, | 28 |
Svensson, S. P. (II)........ |
|
| l | Fi | 46 | Thörnell, O. G..... |
| .......... I | Fö | 6 |
Svensson, Valborg.......... |
|
| I | Fi | 21 | Tigersehiöld, K. M. | • . . | .......... 11 | Fo | 6 |
Svensson, W. (II).......... | I | Fi | 21, | Jo | 2 | Tillaeus, A. V...... |
| .......... I Fö | 18 | |
Sverne, E. V.............. | I | Fi | 20, | Jo | 17 | Tilländer, T........ |
| .......... I | Jo | 3 |
Svärd, H............... I | In | 25 | II | Fo | 5 | Tjällgren, O. L. (I) |
| ----I K 33, Jo 3 | , 6 | |
Svärdström, K. F.......... |
|
| I | Jo | 19 | Tobé, E. I......... |
| .......... I | Jo | 6 |
Swanstein, S. N. S......... |
|
| I Jo 1 | , 7 | Tofft, K........... |
| .......... I | II | 3 | |
Swartling, A. E. V. .. . I Fi 16, | 24, | 27, | 47 | Tolstoy, N......... |
| .......... II | Fo | 4 | ||
Swedberg, B. B. H......... |
|
| I | Fö | 10 | Topelius, G. Z..... |
| .......... I | E | 8 |
Swedborg, E. H........... |
|
| I | Jo | 19 | Tottie, A. V. R. . . . |
| ....... I In | 16, | 22 |
Swedenborg, J. E......... |
|
| I | E | 14 | Torell, H. O....... |
| .......... I | Fö | 9 |
Swensson, B. 0. T........ |
|
| I | Fi | 8 | Tornegård, O. S. .. . |
| .......... I | Jo | 6 |
von Sydow, Chr....... I Ju | 18, | H | 10, | 37 | Torstensson, G..... |
| .......... 1 | Fi | 6 | |
von Sydow, G............ | i | Ju | 22, | K | 13 | Trolle, C. R....... |
| .......... II | Fo | 7 |
Sylwan, E. C............. |
|
| I K | 1, | 15 | Träpja, S. J. T. . . . |
| .......... I | Jo | 6 |
Sylwan, N. E............. |
|
| I | K | 11 | Tufvasson, K...... |
| .......... I | U | 5 |
Sylwan, Å............... | I | Ju | 24, | In | 22 | Tunhammar, E. ... | I S | 16, H 24; II | Fo | 3 |
Sällfors, C. T............. | I | Fö | 11, | K | 10 | Tynelius, E. G. A. . |
| .......... I | Fö | 18 |
Söderberg, E.............. |
|
| II | Fo | 5 | Tångeberg, O. H. .. |
| .......... I | Fi | 41 |
Söderberg, N. O. F........ |
|
| I | H | 25 | Tånnervd, S. A. S. . |
| .......... I | K | 24 |
Södergren, J. R. A........ |
|
| I | K | 3 | Törngren, C. E..... |
| ........ I 8 | 1, | 26 |
Söderhjelm, S. F. B........ |
|
| T | Jo | 6 | TÖrnqvist, G....... |
| .......... Il | Fi | 2 |
Söderling, E. G........... |
|
| 1 | K | 12 | Törnqvist, G. B. . . . |
| .......... I | K | 11 |
Söderiund, E, G........... |
|
| I | Ju | 4 | TÖrnqvist, K. G. G. |
| .......... I | E | 18 |
Söderlund, G.............. |
|
| II | Fi | 3 |
|
|
|
| |
Södermark, S.............. |
|
| I | S | 16 |
| u. |
|
|
|
Söderqvist, C. G. F. I S 13, E 26 | Jo 16, | In | 3 |
|
|
|
| |||
Söderström, 0. A. V. I Jo 2, 4 | 19 | , 29: II | Fo | 4 | Uggla, C. A........ |
| ____ I E 33, | H | 25 | |
Sölvén, K. O. A..... IS | 8, | H | 15, | Fo | 2 | Ulf, B. L.......... |
| ....... I I< | 27, | 34 |
Söre, A.................... | I | U | 5, | FI | 15 | Ulne, J. O......... |
| ....... 1 Fi | 16, | 36 |
Personregister.
371
Upmark, E. G. J.. I K 11, Jo 12; I) Fo 6
Utbult, K. B. (II) I K 20, Fi 50, Jo 25; II Fo 4
Utterström, C.................. I H 9, 17
Uulas, L......................... I In 28
V.
Vahlberg, G. E..... I S 9, 21, FI 10, 16, 24;
II Fo 3, 5
Velander, C. G. (I)............... I Jo 3
Velander, F. E. H................ I E 6
Vigelsbo, S. J. (II)............... I FI 24
Viklund, K. G................... I In 4
Vilhelmsson, E. E............. I S 22, 25
Vilmont, S. B. E................. 1 K 34
Vinell, K. T. 1 H 1, 8, 9, 10, 16, 35; II H
Virdesten, S.*G.................. I E 26
Virgin, Ebba.................... 1 E 19
W.
von Wachenfeldt, G............... I H 37
Wadén, I. P. J.................. I Fö 10
Wadenius, S. R.................. I In 16
Waern, B........................ 11 Fo 7
Wagnsson, R........ I E 22, Jo 6, In 19
Wahlberg, E. C. A............ I S 11, 32
Wahlberg, G..................... I H 17
Wahlberg, S. S................... I Ju 5
Wahlbäck, J. M..........I Ju 20, In 4, 23
Wahlbärj, J. S................. I S 5, 27
Wahlgren, Å..................... I Iv 18
Wahlstedt, G. V. R........I Fi 6; II Fo 6, 7
Wahlström, K. O................. I In 7
Wahlström, K.-O. A........ I S 11, 21, 32
Wahlund, S. G. W. (I) .... I S 27, Fi 44
Waldenström, J.................. I E 42
Waldenström, M. E............... I Fi 18
Wale, H......................... IS 12
Walin, A. G............... I Ju 10, 16, 26
Wallander, S..................... IS 2
Wallberg, C. E. F................ II Fi 1
Wallberg, F...................... I H 9
Wallén, O. A.................... IS 8
Wallenberg, G. O................. I K 4
Wallenberg, M................ I H 10, 16
Wallentheim, A. V. (II) ..IS 11, E 2, 25, 39
Waller, I...................... I E 6, 23
Waller, P........................ II Fo 7
Waller, T........................ I Jo 10
Wallin, J. V..................... II Fo 6
Wallin, P. O. E.................. I Ju 24
Wallmark, L. J.................. II U 1
Wallner, K. O. G................ IS 14
Wangson, O. R............. I Ju 8, S 8
Ward, K. S. V..... I K 2, H 30; II Fo 8
Wasteson, S. A. F............... I Fi 25
Wedlund, K. E.................. I E 16
Wehlin, S........................ I FI 26
Wehtje, E. J. (I)........ I Jo 2; II Fo 3
Wehtje, W....................... II Fo 1
Weibull, G. FI. J................. I E 8
Weibull, N. R. M................ I Jo 15
Weidenhaijn, I................... II H
Weijne, J. J. E.................. I E 25
Weike, G. W............. I S 19, In E
Welin-Berger, J. A. E............ IS 9
Welander, L. A. E............... II In 1
Wellander, E. L.................. I Fi 29
Wennerberg, S. G................ I Ju 9
Werner, K. I.................... I Jo 6
Werner, O. E. (Il) I Ju 4, Fi 19, E 34, Jo 6
Wernstedt, G. M................. I FI 9
Wernstedt, S. L. M. A............ 1 In 13
Wessén, E. V. A................. I Jo 6
Wesslén, G............. 1 Jo 13; II Fo 6
Westberg, B..................... I Jo 6
Westborg, E.....................■ I Fi 49
Westerberg, P. O................. II Fo 7
Westerberg, S. A:son............. II Fo 3
Westerdahl, R. H. L............. I Jo 6
Westerlind, E.................... I Fi 23
Westerlund, O.......... I S 25; II Fo 3
Westerlund, P. O................. I Jo 3
Westholm, D. A.................. I E 27
Westin, G. E. N...... I Ju 11, E 1, 31, 36
Westling, E. A. . . I K 22, Fi 3, E 28, Jo 6,
In 16
Westling, 0...................... 1 H 27
Westling, P. W. N........ I Fi 24, Jo 6
Westman, J. 0................... 1 E 40
Westman, K.-A.................. I K 9
Westman, K. J. A............... I Jo 20
Westmar, Å..................... 1 S 18
Wetter, E.................... I H 1, 37
Wetter, F. G.................. I Ju 4, 28
Wettergren, K. E. W. F.......... I E 15
Wetterhall, H. G. B........I Ju 9, 18 Jo 6
Wetterlind, Å. J. . . I U 6, E 18, H 10, 16, 37;
Wetterling, G. M......
White, J. G..........
Whitefield, N. L. H. ..
Wiberg, H. Elisabeth ..
Wibom, T............
Wickberg, A. W.......
Wictorson, K.-E.......
Widegren, S. A.......
Widell, G. G..........
Widner, G. V. (I).....
"Widström, C.-F. A. ...
Wiedesheim-Paul, G. H.
Wieselgren, O. FI......
Wieslander, I. L......
Wieslander, M.........
Wigelius, A..........
Wigert, A. G. A......
Wigren, G............
Wihlborg, A..........
Wihlborg, E..........
Wijkander, R. T......
Wijnbladh, G. M. E. . .
Wijnbladh, T. O. R. . .
Wikander, H. Chr.....
Wikblad, Å. IJ........
Wikholm, N. V.......
Wiklund, A. O........
Wiklund, D...........
Wiklund, Gertrud.....
Wiklund, H. O. E.....
Wiklund, H. W.......
Wiklund, S. A. D. (II)
Wiklund, Signild......
Wikström, N. K......
II F''i 1
I Ju 18, K 7
..... I In 17
..... I Fi 35
..... IS 24
..... II Ko 6
..... I H 38
..... I In 11
..... I Fö 17
..... II Fo 4
..... I Jo 6
......... IS 20
I H 4, 32; II Fo 5
......... 1 E 33
......... I In 6
......... I Jo 6
......... I Jo 22
I Fi 38; II Fi 2
......... I Jo 3
......... I Ju 11
......... IS 23
......... II Fo 7
......... I Ju 14
......... I K 27
I Ju 13, 21, K 21
......... I E 1
......... I In 15
......... I E 3
......... 1 Fi 21
......... II Fo 4
......... I Ju 17
......... I E 18
......... I In 6
......... I E 19
......... I E 21
372
Riksdagsberättelsen.
Wikström, Ruth Ingeborg Charlotta I E 16
Wilhelmsson, E............. IS 25, El 10
Wilhelmsson, E. A............... I Ju 17
Wilkens, S. P. A................. 1 Fi 42
Willén, G. T..................... I E 25
Willers, U. E. W................. I E 33
Willny, H....................... I H 18
Wilund, A. O..................... I E 3
Wiman, O....................... Il In 2
Winberg, A. H................... I K 3
Winberg, O. B................... I H 29
Winbladh, A. Th................. I Jo 13
Wingård, E...............I H 17; II Fi 2
Winroth, C.......... I Ju 22, S 22, Jo 16
Wirgin, E....................... I Fi 18
Wirgin, N. A. C.................. I E 2
Wirseen, Å...................... I K 28
Wirström, J. G. E .............. I Fö 20
Wistrand, A. D. H............... I In 1
Wistrand, K. K:son (I) I Ju 25, Fö 20,
Fi 37, E 17
Witting, N. 0.................... 1 E 5
Wittrock, K. J. P................ I Fö 5
Wohlin, E................. I H 19, in 27
Wohlin, T. H.................... I E 28
Wold, S. G...................... I Fi 45
Wolontis, S...................... I E 17
Woxén, R........... I Fi 3, E 14, H 25
Wretling, K...................... I K 7
Wulff, K. E............ I Fi 23; II Fi 4
Wålstedt, B............. I S 23; II Fo 5
Wärn, G......................... I Ju 19
Wärn, T ........................ I Fi 23
Y.
Ygberg, N. H.................... I K 4
Yllner, C. A. T.................. IS 9
Ysander, D. T................... I E 11
Ytterborn, G. R........... I S 3, Jo 2, 6
Z.
Zander, A. G. V.....
Zeilon, N. O.........
Zetterberg, G. L.....
Zetterberg, K. Å. H.
Zettergren, W........
Zickerman, S. O. G. .
Zimdahl, El..........
Zingmark, A. V......
von Zweigbergk, Å. G
Å.
Åberg, A. R. E.................. I Fö 10
Åberg, E. V. R.................. I E 11
Åberg, K........................ I H 24
Åberg, R. G. H.................. I K 19
Åberg, T. G..................... I E 2
Åfors, E................. |
|
|
| I | H | 20 |
Ågren, E. 0. T.......... |
| I | Ju | 23, | K | 20 |
Åhmansson, N. C. E..... |
|
|
| II | Fo | 2 |
Åhrberg, EI.-H. H........ |
|
|
| I | K | 35 |
Åhrén, A. G............. |
|
|
| I | Jo | 7 |
Åhrén, U................ |
| I | Ju | 18, | K | 23 |
Åhsberg, G. B. V........ |
|
|
| I | K | 25 |
Åkerberg, O. El. (I)....... |
|
|
| I | Fi | 21 |
Åkerberg, P. E. H....... |
|
|
| 1 | Jo | 3 |
Åkerman, B. W.......... |
|
|
| I | S | 23 |
Åkerman, E. Å.......... |
|
|
| I | Jo | 11 |
Åkerman-Johansson, Brita |
|
| . I | S | 19, | 31 |
Åkerström, E. O. (II) . . . . |
|
|
| I | K | 6 |
Åkesson, A. O........... |
|
|
| I | Fi | 14 |
Åkesson, N. H........... |
| I | U | 5, | H | 15 |
Åkesson, N. O........... | . I | Ju 24, | In | 14, | 22 | |
Åkesson, N. O. T........ |
|
| *" | I | Jo | 6 |
Åkesson, O. A........... |
|
|
| I | H | 22 |
Ålund, H................ |
|
|
| I | Jo | 13 |
Åman, A................ |
|
|
| I | Jo | 3 |
Åman, O. V. (I)......... |
| I | Ju | 24, | El | 12 |
Åmark, G. E............. |
|
|
| I | In | 6 |
Åmark, S. O. F......... |
| I | IC | 23, | In | 16 |
Åsbrink, P. V........... |
| I | s | 20, | E | 25 |
Åselius, K. Elj.......... Åseskog, S.............. |
|
| . I | S | 21, | 25 |
|
|
| I | In | 25 | |
Åstrand, R. S........... |
|
|
| I | E | 35 |
Äström, T. R........... |
|
|
| I | Fö | 20 |
Ä. Älmeby, H........ I H | 11. | , Fo 3: | ; II | Fo | 5 | |
Ärnfast, F. H........... |
|
|
| II | U | 1 |
Ö.
Öberg, Märta (II). . . . |
|
| I | Fi | 21 |
Öbrink, J. H....... | ..... I U 5, S | 9, | El | 15 | |
Ödeen, S. A. E..... | ..... I | Fö 8, | 9, | H | 31 |
öhman, G. B....... |
| I Fi | 7, | 10, | 16 |
öhman, H. G....... |
|
| 1 | In | 6 |
Öhman, L. G. (I) . . |
|
| I | Fi | 11 |
Öhman, Rodnv..... |
|
| II | Fo | 5 |
öman, I............ Önnesjö, K. E. A. .. |
|
| I | In | 12 |
|
| I | K | 17 | |
örborn, A.......... | . . I Ju 9 | , S 2, | 12, | Jo | 8 |
örtegren, N......... |
|
| I | S | 8 |
Östberg, Amanda . . . |
|
| II | Fo | 6 |
Östberg, L. F. P. . . . |
|
| I | S | 10 |
Öster, M. N........ |
|
| I | K | 22 |
Östergren, B........ |
|
| I | E | 17 |
Östergren, T. R. S. . |
|
| I | S | 9 |
Österström, I. I:son . |
|
| I | S | 12 |
östlind, A. E....... |
|
| II | Fo | 5 |
östlund, G......... |
|
| I | El | 20 |
Östlund, S. V....... |
|
| I | Fi | 14 |
östlund, J.......... |
|
| I | Ju | 25 |
östman, O.......... | ..... I | S 18, | Fi | 2, | 25 |
östrand, D. O....... | ..... I | S 8; | II | Fo | 2 |
..... I H 8
..... I E 6
..... I K 28
..... I E 37
..... I Jo 25
..... I K 11
. . I E 12, 14
..... I Jo 6
I Ju 12, H 25
Sakregister.
373
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.
A.
Aga. Se Kroppsaga.
Aktiebolag. Se Vinstmedel.
Alkoholistvårdsutredning: 1946 års . I In: 6
Allmänna handlingar: sakk. för utredn.
rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning om allmänna handlingars
offentlighet (1943 års sekretessutredning)
.................. I Ju: ?
Allmänningsskogar. Se Iläradsallmänningar.
Anslällningsutredning: 1948 års .... I Fi: 45
Apotekare. Se Farmaceututbildningssakkunniga.
Arbelarskyddskommitté: 1938 års . . . IS: 9
Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
A rbetsförmedlingstiänslemännens pensionering.
Se Pensionsutredning.
Arbetsledareutredningen:........... 1 Fi: 34
Arbetslöshetssakkunniga: 1947 års... IS: 4
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Egnahem
och Utländsk arbetskraft.
Arbelstidsreglering: översyn av gällande
bestämmelser om arbetstid
m. m. för försvarets civila icke
-
ordinarie personal.............. I Fö: 2
— arbetstidsutredningen.......... IS: 22
— utredn. rör arbete på s. k. obekväm
arbetstid................ 1 Fi: 47
Se även Tåg färjor.
Arkivkommitlé: försvarets......... I Fö: 10
Arkivsakkunniga: 1940 års ....... . I E; 10
Arrende. Se Ecklesiastika lönebostållen.
Atomkommittén:.................. I E: 23
A uklorrättskommiltén.............. I Ju: 6
Avbetalningsköp: utredn. om ny lagstiftning
rör.................... 1 Ju: 22
Avgiftsfria resor: sakk. för utredn.
rör. avgiftsfria resor för barn och
husmödrar m. fl................ IS: 7
Avlopp. Se Vattenförsörjning och avlopp.
Avlöningsstat: utredn. rör. avlönings
staternas
uppställning m. m..... I Fi: 13
B.
Bad. Se Folkbadsutredning.
Bankkommitté: 1945 års ..!........ I Fi: 23
Barackförsäljningsnämnden........ IS: 20
Barnavård: 1946 års kommitté för
den halvöppna barnavården..... IS: 18
Bedömningsnämnden.............. I Ju: 2
Befälsutredningen................. I Fö: 17
Bensinskatt: utredn. ang. frågan om
rätt till restitution av skatt för
bensin, som användes vid jordbrukets
drift eller för yrkesmässigt
bedrivet fiske m. m........
Beredskapsarbeten. Se Arbetslöshetssakkunniga.
Beskattning av åkta makar. Se Sam
beskattningssakkunniga.
Bibliotek: sakk. för utredn. rör. grunderna
för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet
..............
Biblioteksbitråden: 1947 års löneutredning
avseende vissa biblioteks
biträden
.......................
Biltrafiknämndsutredningen:.......
Billraktorutredningen..............
Biträdespersonal: Se Biblioteksbitråden.
Laboratoriebiträden och Personalutredning.
Blankettkommitlé: 1948 års........
Blinda: sakk. för översyn av personalorganisationen
vid centraldepån
för blindas arbeten och dess filialdepå
..........................
Bogesund: försöksgårdsutredningen
för Bogesund..................
Bohuslän. Se Fiskelägen.
Bokutredningen...................
Boskapsskötsel: utredn. rör. ladu
gårdskontroll
m. ..............
Bostadsförbättring: 1947 års bostads
förbättringsut.
redning...........
— 1948 års sakk. för vissa bostads
förbättringsfrågor.
..........
Bostadshus: sakk. ang. bostadspolitikens
organisation..............
_ 1947 års utredn. för byggnadsfrågor
.........................
_ 1947 års bvggnadsmaterialutredn.
_ bostadskoilektiva kommittén . . .
Se även Egnahem och Statens
Järnvågar.
Bränslekommission: statens........
Budget: utredn. ang. gällande budgeträtt
och nuvarande budgetpraxis
.........................
Byggnadsarbeten: försvarsdeparte
mentets
granskningsnämnd för. . .
Byggnadsfrågor: 1947 års utredn. för
Byggnadsmaterialutredning: 1947 års
Byggnadsordningar: sakk. för utarbetande
av nya normalförslag till
i byggnadsordningar.............
I Fi: 50
I E: 32
I Fi: 7
I K: 6
I Fö: 9
I Fi: 41
I S: 6
I Jo: 8
I E: 41
I Jo: 5
I S: 3
I S: 33
I S: 1
I S: 2
I S: 23
I S: 31
II Fo: 6
I Fi: 48
I Fö: 5
I S: 2
I S: 23
I Iv: 7
374
Riksdagsberätt elsen.
Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.
Byggnadsstyrelsen: 1947 års byggnadsstyrelseutredning
........... I K: 28
Byggnadssäsongutredningen........ IS: 15
Byråchef slöner: utredn. rör. löneställningen
för byråchefer m. fl. högre
tjänstemän.................... I Fi: 43
C.
Centrala krigskonjunkturskaltenämn
den.
..........................II Fi: 4
Centrala lanlbrukskommittén. Se Lantbrukskommittéer.
Centrala omsällningsskatlenämnden II Fi: 2
Chalmerska byggnadskommittén..... I E: 9
Civil personal vid försvaret. Se Arbetslidsreglering.
Clearingnämnden................. I H: 9
D.
Decenlraliseringsulredningen:....... I Ju: 24
Se vidare bl. a. Byggnadsstyrelsen,
Näringslivets lokalisering, Statens
järnvägar: 1947 års järnvägsutredning
samt Väg- och vattenbyggnadsverket.
Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst m. m.
inom statsdepartementen........ I Fi: 32
Disscnlcrlagskommiltén............ I Ju: 11
Domkyrkosakkunniga av år 1946 ... I E: 29
Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
..................... I In: 19
Dövslumutredning: 1945 års ....... I E: 22
E.
Ecklesiastika lönebostälten: sakk. för
utredn. rör. utarrendering av ecklesiastika
löneboställen m. m. . . . I E: 4
Egnahem: sakk. ang. vissa egnahems
och
arbetsmarknadsfrågor....... IS: 16
Ekonomiska föreningar: utredn. för
översyn av lagstiftningen om____ I Ju: 14
Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.
Elbranschkommilté: 1947 års....... I H: 27
Elektrifieringsberedningen.......... I Jo: 12
Elektronrörsutredning: 1945 års .... I Fö: 8
Elkraftutredningen av år 1943 ..... I K: 11
Enskild väg: utredn. ang. reglering
av rätten att hålla grindar över
enskild väg, till vilken statsbidrag
utgår......................... i K: 32
-— utredn. ang. statens övertagande
av vinterväghållningen å vissa enskilda
vägar................... I K: 33
Estlandssvenskarna: kommittén för .IS: 10
Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör. europeiskt
ekonomiskt samarbete .... I U: 6
— utredn. med aniedn. av skrivelse
från Organisation for European
Economic Cooperation (O. E. E. C.) I H: 7
Exportkreditnämnden.............. I H: 8
Export- och importberedningen:..... I H: 5
F.
Farmaceututbildningssakkunniga .... I E: 3
Fartygs inspektörernas löneställning:
utredn. rör..................... 1 H: 6
FasUghetslnldningssakkunniga...... I Ju: 9
Fastighetsutredning: 1946 års militära I Fö: 1
Firma. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.
Fiskelägen: utredn. rörande äganderättsförhållandena
inom vissa fiske
-
lägen i Bohuslän............... I Ju: 23
— sakk. för de bohuslänska fiskelägenas
stadsplane- och byggnads
planeproblem.
................. I K: 20
Fiskeriutbildningskommittén........ I Jo: 25
Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och
Norrbottens län................ I Jo: 21
Fiskindustrikommillé: 1947 års..... I H: 26
Fjäräs Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploatering av
Fjärås Bräcka................. I Jo: 23
Flotlningslagstiftningen: utredn. för
översyn av.................... I Ju: 19
Flygforskningskommittén........... I H: 25
Flyktingar: 1948 års kommitté för
utlandssvenskar och flyktingar. ..IS: 32
Flyktingsnämnd: statens.......... IS: 11
Flyktkapilalbyrån.................II U: 1
Folkbadsutredning: statens......... I In: 24
Folkbibliotek. Se Bibliotek.
Folkbildningsutredning: 1944 års ... I E: 2
Folkbokföringen i Stockholm och Göteborg:
sakk. för................. I Fi: 5
Folkhushållning: utredn. för översyn
av formerna för den statliga upplysningsverksamheten
rör. folkhus
liållningsfrågor
m. m............ I Fo: 1
Folkpensioner: sakk. för indexregle
rade
folkpensioner.............. IS: 27
Se även Änkepensioneringskommittén.
Folkpensionärernas bostadsförhållanden:
sakk. för utredn. rör....... IS: 24
Folkrättsbrott: utredn. rör. administrativa
föreskrifter för tillämpning
av straffbestämmelsen om folkrättsbrott
..................... I Ju: 28
Folkskolesakkunniga: 1945 års..... I E: 16
Se även Skoldisciptinulredning.
Folkskollärares tjänstebostäder. Se
Klassificeringsutredningen.
Folktandvården: sakk. för översyn av
folktandvårdsorganisationen..... I In: 2
Forlifikationsförvallningens organisa
lionsnämnd.
................... I Fö: 4
Fria sjukhusvården. Se Sjukhus.
Frivilligt försvarsarbete: kommittén
för............................ I Fö: 18
Sakregister.
375
Fångvård: utredn. rör. rationalisering
av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
bland villkorligt dömda
m. fl.......................... I Ju:
Föreningar. Se bl. a. Ekonomiska föreningar.
Förenta Nationerna. Se Informationsfrihet.
Förfogandelagen: sakk. för översyn
av allmänna förfogandelagen m. m. I Fo:
Förhandlingsrätt: sakk. för utredn. av
frågan om vidgad förhandlingsrätt
för stats- och kominmunalanställda
tjänstemän, som äro underkastade
ämbetsmannaansvar............ IS:
Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm............ I E:
Försvaret. Se Frivilligt försvarsarbete.
Försvarets arkivkommitté.......... I Fö:
Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsutredning.
Försvarets samarbetsutredning...... I Fö:
Försvarets tjänsteförteckningsutredning I Fö:
Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveriges
.......................... I Fö:
Försvarsdepartementets gransknings
nämnd
för byggnadsarbeten: ..... I Fö:
Försvarsstaben: utredn. rör. försvarsstabens
s. k. C-byrå............ I Fö:
Försäkringsutredning: 1945 års..... I H:
Försöksgårdsutredningen för Bogesund I Jo:
Förvaltningsutredning: 1946 års mili:
tära.......................... I Fö:
G.
Garage: sakk. för utarbetande av allmänna
föreskrifter om garage ... I K:
Glasindustrikommitté: 1946 års..... I H:
Gotlandskommitté: 1945 års........ I K:
Gruvutredning: 1945 års . ......... I H:
Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbildningen
av gymnastiklärare och
sjukgymnaster m. fl. ........... I E:
Göteborgs högskola: 1947 års sakk. för
utredn. rör. Göteborgs högskolas
framtida ställning.............. I E:
H.
Hamnutredning: 1944 års......... I K:
Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges
handelsavtalsförhandlingar...... I H:
Handelshögskoleutredning: 1947 års . I H:
Handelskamrar. Se Utrikeshandeln.
Handelskommission: statens.......II H
Se även Krisförvaltningen.
Handelspolitiska beredningen....... I H:
Handelspolitiska rådet............. I H:
Handelsutbildningskommittén....... I E:
H jälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hushållslärarinnor: sakk. för utredn.
rör. organisation av lärarinneutbildningen
på det husliga området
m. m.......................... I E:
Hyra: sakk. ang. hyressättningen i
staten tillhöriga fastigheter..... I Fi: 17
Hälsovård. Se Sjukvård.
Hälsovårdsstadgan: sakk. för översyn
av hälsovårdsstadgan........... I In: 27
Iläradsallmänningar: utredn. om ny
lagstiftning ang. häradsallmänningar
och allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna m. m..... I Jo: 22
I.
Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.
Immateriella rättigheter. Se Auktorråttskommittén.
Indirekt beskattning: utredn. rör.
skärpning av den indirekta beskatt
-
ningen ........................ I Fi: 11
Industrikommission: statens.......II Fo: 3
Informationsfrihet: sakk. för förberedande
av svenskt yttrande över
konventionsförslag av Förenta Nationernas
informationsfrihetskon
ferens
i Genéve................ IU: 1
Insemination: sakk. rör. artificiell insemination
.................... I Ju: 27
Insyn i företag: utredn. om ökad insyn
i enskilda företags ekonomiska förhållanden
(1947 års insynskom
mitté).
........................ I Ju: 25
Internationell hjälpverksamhet: svenska
kommittén för.............. I Fi: 18
J.
Jordbrukarungdom. Se Lantungdomskommittén.
Jordbrukets arbetskostnader: utredn.
rör. frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m................ I Jo: 19
Jordbrukets byggnadsstudiekommitlé.. IS: 12
Jordbrukskommitté: 1942 års....... I Jo: 2
Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
........................ I Jo: 10
Jordbruksnämnd. Se Prisreglering.
Jordbrukspolitiken. Se Prisreglering.
Jordbruksundervisning: utredn. rör.
yrkesutbildningen inom jordbruket
och skogshanteringen........... I Jo: 16
_ 1946 års sakk. för utarbetande av
bestämmelser m. m. för fortbildningskurser
rör. jordbrukets rationalisering
...................... I Jo: 4
Jorddelningslagstiftning. Se Fastighetsbildningssakkunniga.
Justerare av mått och vikt: utredn. om
anställnings- och avlöningsförhållandena
för.................... I Fi: 8
Järnbruksutredning: 1948 års...... IS: 25
Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 12
— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för skada
å gods m. m................... I K: 13
— 1948 års utredning ang. järnvägskorsningar
..................... I K: 31
Se även Statens järnvägar och
Statsinlösen av järnväg.
1
2
26
37
10
16
13
6
5
3
12
8
11
29
20
18
13
24
7
15
37
4
16
10
18
19
376
Riksdag sberätt elsen.
Järnvägsförbindelse: utredn. ang. en
järnvägsförbindelse mellan Ljusdal
och norska gränsen............. 1 K; 35
Järnvägskostnadsutredning: 1942 års I K: 10
Järnvägstaxekommitté: 1948 års ... . I K: 30
K.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta ut
-
byggande ...................... I in; 12
Kinne-KIevautredningen ........... I H: 18
Klassificeringsulredningen.......... I Fi: 47
Kollektivavtalsanslällning. Se Anslällningsutredning.
Kollektutredningen................ I E: 27
Kommunallagskommitté: 1946 års... I In: 14
Kommunalskattefrågor. Se Skattesakkunniga.
Kommunikationer: utredn. ang. utbyggnad
av kommunikationsnätet
i norra Värmland........... I K: 25
Konstutredning: 1948 års.......... I E: 39
Konsumtionsskatteberedning: 1947 års I Fi: 11
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets nämnd
för konsulära sjöfolks- och sjöfarts
-
ärenden....................... I U: 5
Kontrollföreningar inom jordbruket.
Se Ladugårdskontroll.
Kraftlednings-skadeersätlnings-sak
kunniga.
...................... I K: 14
Krigsavlöningsreglemenlel: utredn.
rör. översyn av................ I Fö: 15
Krigsförsäkringsnämnd: statens .... II Fo: 2
Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
..........................II Fi: 4
Krigskonjunkturskatterådet.........II Fi: 3
Krisförvaltningen: överrevisionen för II Fo: 8
■— krisförvaltningens effektiviserings
kommitté.
..................... I H: 36
Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom...... I Fi: 15
Se även Ströängar.
Kronolägenhetsutredning: 1948 års .. I Jo: 28
Kroppsaga: sakk. rör. disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan
m. m......................... I E: 35
Kulturfond. Se Statens kulturfond.
Kungl. teatern. Se Lotterimedel.
Kust- och gränsbevakningsutredningen I Fi: 4
Kvalitetsforskning och konsumentupp -
lysning: 1946 års utredn. ang.... I JH: 18
Kvarntorpsutredningen 1948........ I H: 30
Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten
och tjänster: sakk. för utredn. av
frågan om..................... I E: 30
L.
Laboraloriebiträden: utredn. rör. löne -
ställningen för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal i
statens tjänst ................. I Fi: 30
Ladugårdskontroll: utredn. rör. ladugårdskontroll
m. m............. I Jo: 5
Landsfiskalsutredning: 1947 års ... . I In: 21
Lantbrukskommittéer: 1947 års centrala
lantbrukskommitté jämte de
under denna verksamma lokala
lantbrukskommittéerna......... I Jo: 6
Lantungdomskommittén............ I Jo: 26
Lappar: utredn. av vissa frågor betr.
lapparna m. m................. 1 j0; 14
Linnämnd: statens............... 1 Jo: 11
Litterära och musikaliska verk. Se
A uktorrättskommi ttén.
Livsmedelskommission: statens.....II Fo: 4
Livsmedelssakkunniga: 1948 års ... . I In: 20
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Lotskommitté: 1948 års............ 1 H: 29
Lotterimedel: utredn. rör. en begränsning
av för Kungl. teatern erforderliga
lotterimedelsbidrag...... IH 39
Se även Statens kulturfond.
Lufträtissakkunniga: 1945 års (rör.
tredjemansskada m. m.)........ I Ju: 13
— 1946 års (rör. nya privaträttsliga
bestämmelser på lufträttens område
i övrigt).................. 1 ju: 21
— förberedande utredning rör. nya
offentligrättsliga bestämmelser för
luftfarten...................... JK: 21
Lyckebyäutredningen .............. I Jo: 1
Län. Se Bostadsförbättring.
Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.
Långtidsprogram. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete.
Läkarutbildning: sakk. för översyn av
läkarutbildningen och därmed sam
-
manhängande frågor............ I E: 42
Läkemedelsutredning: 1946 års..... I In: 15
Länsstyrelseutredning: 1948 års____ I In: 22
Lärarlönesakkunniga: 1941 års..... I Fi: 16
Lärarpensionssakkunniga: 1947 års . I Fi: 36
Lårobokskommitté: 1945 års........ I E: 21
Läroverk. Se lJrivatläroverk.
Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.
Lönelcommitté: 1945 års........... I Fi: 24
— likalönskommittén............. I Fi: 27
Löneutredning. Se bl. a. Arbetsledareutredningen,
Biblioteksbilräden, Byrächefslöner,
Fartygsinspektörernas
lönestållning, Försvarets tjänsteförteckningsutredning,
Justerare av
mått och vikt, Krigsavlöningsreglementet,
Laboratoriebiträden, Landsfiskalsutredning,
Lärarlönesakkunniga,
Lönekommitté, Maskinistpersonal,
Militära läkarlöneutredningen,
Personalutredning, Privatläroverk,
Prästlönekommillé och
U niversitetslönekommitté.
Lösdriveriutredning: 1948 års...... I In: 9
M.
Malmkommunutredning: 1947 års .. I Fi: 9
Markkommission: 1945 års........ I K: 2
Markutredningen................. I Ju: 18
Sakregister.
377
Maskinistpersonal: 1947 års löneutredning
avseende maskinistpersonal
m. fl...................... I Fi: 31
Matematikmaskinutredningen....... I E: 6
Medborgarskap: sakk. rör. nordiskt
samarbete på medborgarskaps
rättens
område................ I Ju: 20
Medicinalstyrelsens materielnämnd. . II In: 1
Medicinska högskolorna: organisa
tionskommittén
för medicinsk högskola
i Göteborg............... I E: 8
Militära läkarlöneutredningen...... I Fi: 33
Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö: 9
Museisakkunnige: 1946 års........ I E: 27
Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.
Musikutredning: 1947 års......... I E: 34
N.
Nationalmuseiutredningen.......... I E: 15
Naturskydd: utredn. rör. lagstiftning
ang. naturskyddet m. in........ I Jo: 20
Nordiskt samarbete: delegerade för
nordiskt samarbete på lagstiftningens
område................ I Ju: 26
.— ombud i det gemensamma utskottet
för nordiskt ekonomiskt
samarbete..................... I H: 28
Se även Auktorrältskommittén,
Avbetalningsköp, Insemination,
Medborgarskap och Sjömanskommitté.
Norrbottens läns landsting. Se Malmkommunutredning.
Norrlandskommittén............... I Jo: 3
Nya rättegångsbalken. Se Processnämnden.
Nyetableringssakkunniga........... I H: 17
Nykterhetskommitté: 1944 års...... I Fi: 21
Näringsrättsutredningen............ I H: 21
Näringslivets lokalisering: utredn.
ang........................... IH: 24
Nötkreatur. Se Tfurkalvar.
O.
Offentlig handling. Se Allmänna handlingar
och Spionerimål.
Oljeledningsutredning: 1946 års .... I H: 2
Omsättningsskaltenämnden: centrala II Fi: 2
Operan. Se Lotterimedel.
Organisation for European Economic
Cooperation. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete.
Ortoped- och vanförevärdssakkunniga. I In: 3
P.
Pansarhinderutredning: 1947 års ... I Fö: 12
Parisorganisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete.
Partiellt arbetsföra: kommittén för. .IS: 13
Pensionsutredning: 1944 års....... I Fi: 20
— 1947 års lärarpensionssakkunniga I Fi: 36
■— pensionsutredningen (rör. privat
anställda).
..................... I H: 22
— sakk. rör. arbetsförmedlingstjän
stemännens
pensionering........ 1 S: 29
— 1948 års pensionsålderskommitté 1 Fi: 46
Se även Sjömanspensionsutredning.
Pensionärshem: sakk. för översyn av
statsbidragsgrunderna för pensio
-
närshem ....................... IS: 5
Personalutredning: 1944 års....... I Fi: 3
— utredn. ang. anställningsförhållandena
för viss biträdespersonal i
statens tjänst (1947 års biträdes
utredning).
.................... I Fi: 28
-— 1947 års löneutredning avseende
maskinistpersonal m. fl......... I Fi: 31
Se vidare bl. a. Arbetslidsreglerring.
Polisinstruktion: sakk. för utarbetande
av anvisningar till ny allmän
polisinstruktion................ I In: 8
Polisutbildningskommitté: 1948 års.. I In: 26
Polisutredning: 1948 års.......... I In: 25
Priskontroll: förhandlingsdelegation
för direktiv för priskontrollen ... 1 Fo: 3
Priskontrollnämnd: statens........II Fo: 5
Prisreglering: utredn. rör. organisationen
av den prisreglerande verksamheten
på jordbrukets område
m. m.......................... I Jo: 29
Privatanstålldas pensionering: utredn.
rör....................''........ IH: 22
Privatläroverk: 1944 års lönekommit
té
för privatläroverken......... I E: 13
Processnämnden.................. I Ju: 17
Professorslöner. Se Universitetslönekommitté.
Prästerliga befattningar: sakk. för utredn.
av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och
tjänster....................... I E: 30
Prästlönekommitté: 1946 års....... I E: 28
Prästmöte: sakk. för utredn. om ändrade
bestämmelser betr. prästmöte
m. m.......................... I E: 38
Psykopatvårdsutredning: 1947 års... I In: 18
It.
Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommiltén.
Renskötsel: utredn. rör. ordningen
inom renskötseln i Jämtlands län . I Jo: 7
Reservförrädsnämnd: statens.......II Fo: 1
Resor. Se Avgiftsfria resor.
Restitutionsnämnden..............II U: 2
Revisionsulredning: 1948 års....... I Fi: 37
Riksdagsrevisorerna: utredn. ang.
riksdagens revisorers och statens
sakrevisorers granskningsrätt beträffande
statskontrollerade aktiebolag
......................... I Fi: 37
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågösvenskarna. Se Estlandssvenskarna.
378
Riksdagsberättelsen.
Rättsskipningen i krig: utredn. om
vissa frågor ang. rättsskipningen i
krig...........................
S.
Sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Försvarets samarbetsutredning
och Nordiskt samarbete.
Sambeskaltningssakkunniga........
Sekrelessutredning: 1943 års.......
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn
den
för.......................
Sinnessjukvärd: statens sinnessjukvårdsberedning.
................
— 1947 års psykopatvårdsutredning
Sinnesslöa: 194(i års sinnesslövårds
utredn.
........................
-—• 1948 års sinnesslövårdssakkun
niga.
.........................
Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 .......................
— sakk. för andliga vården vid siuk
husen.
........................
— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå
gornas
lösande vid vissa arméns
truppförband..................
— sakk. för fria sjukhusvården....
Sjuksköterskor: 1946 års kommitté
för sjuksköterskeutbildningen ....
Sjukvård: 1946 års statsbidragssakk.
för hälso- och sjukvården.......
Sjömanskommitté: 1946 års........
Sjömanspensionsulredning: 1947 års.
S jömansskalteutredningen..........
Skatt: utredn. betr. vissa malmkommunerna
och Norrbottens läns
landsting berörande skatteproblem,
vilka sammanhänga med statens
ekonomiska verksamhet därstädes
.........................
Se även Bensinskatt, Indirekt beskattning
och Sjömansskatteutredningen.
Skattebegränsning: utredn. ang. gällande
lagstiftning om skattebegränsning
......................
Skattekommitté: 1944 års allmänna. .
Skattesakkunniga: 1944 års........
Skifferolja. Se Kvarntorpsutredningen
1948.
Skogshärbärgesutredning: 1945 års . ..
Skogstaxeringssakkunniga: 1947 års .
Skogsvårdslagslijtningen: utredn. rör.
skogsvårdslagstiftningen m. m. . .
Se även Häradsallmänningar.
Skoindustri. Se Skoutredning.
Skoldisciplinutredning: 1947 års....
Skolkommission: 1946 års.........
Skolkökslårarinnor. Se Hushållslärarinnor.
Skolutredning: försvarets..........
— 1948 års tekniska.............
Skoutredning: 1945 års...........
Skyddsrumsutredning: 1948 års.....
I Ju:
I Fi:
I Ju:
I Jo: 10
X In:
I In:
I In:
I In:
I In:
I E:
I Fö:
I In:
I Fi:
I Fi:
I Fi:
I S:
I Fi:
17
18
5
28
11
11
I In: 13
I In:
I H:
I H:
I Fi:
I Fi:
14
19
2
14
39
I Jo: 13
I E: 35
I Fi:
I Ju.
I Fi:
I In:
19
8
9
1
49
15
6
10
I K: 23
Skärgårdsutredning: 1945 års ...... I K:
Småföretagare inom industri och hantverk:
utredn. för småföretagens
lokalfrågor.....................
Social upplysning: kommittén för. . I S:
Socialvärdskommittén.............. IS:
Sockernämnd: statens............. I Jo:
Sockersjukutredning: 1943 års...... I In:
Sparbankssakkunniga: 1948 års ....
Spionerimät: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande
spioneri m. m..................
Spritutredning: 1946 års..........
Stadsläkarutredning: 1939 års......
Stadsptaneväsendel: kommittén för
stadsplaneväsendets omorganisation
...........................
Statens bränslekommission.........II Fo: 6
Statens flyktingsnämnd............ IS: 11
Statens handelskommission.........II H
Se även Krisförvaltningen.
Statens industrikommission........II Fo: 3
Statens järnvägar: 1942 års järnvägs
kostnadsutredning.
............. I I<: 10
— 1946 års SJ-bostadsutredning ... I K: 5
-— 1947 års järnvägsutredning..... I K: 27
— 1947 års tågfärjekommitté...... I K: 22
— utredn. rör. tjänstgöringstiden för
personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpfartyg........ I K:
— 1948 års personalkommission vid
statens järnvägar.............. I K:
Statens krigsförsäkringsnämnd......II Fo:
Statens kulturfond: 1948 års utredn.
om en statens kulturfond....... I H: 32
Statens livsmedelskommission.......II Fo: 4
Statens priskontrollnämnd..........Il Fo: 5
Statens reproduklionsanslalt. Se Tryckeriutredning.
Statens reservförrädsnämnd.........II Fo: 1
Statens sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.
Statens trafikkommission..........II Fo: 7
Statens ullänningskommission......II In: 2
Statens veterinärmedicinska anstalt. Se
Veterinärhögskolan.
Statistik: sakk. för fortsatt utredn.
ang. rationalisering av den statliga.
........................... I Fi: 1
— 1948 års statistikutredning..... I Fi:
Statsdepartementen: sakk. ang. frågor
berörande organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen..
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo
-
8
34
2
44
I Fi: 32
I E: | 25 | mens värde m. m.............. | I K: 9 |
|
| Stenindustriutredning: 1946 års .... | I H: 14 |
|
| Stockholms högskola: 1947 års sakk. |
|
I Fö: | 14 | för utredn. rör. Stockholms hög- |
|
I E: | 40 | skolas framtida ställning........ | I E: 33 |
I H: | 11 | Strafflagberedningen............... | I Ju: 5 |
I In: | 21 1 | Slrajfrältskommittén............... | I Ju: 4 |
Sakregister.
379
Ströängar: utredn. rör. indragning av
ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län,
m. ...........................
Studentsociala utredningen.........
Ståndrätter. Se Rättsskipningen i krig.
Synkravskommittén................
T.
Tandläkare: 1944 års tandläkarutbildningssakk.
..................
— sakk. för utredn. rör. den prekli
niska
tandläkarutbildningens ordnande
.........................
Tandläkarinstitut: kommittén för utrustning
av tandläkarinstitutet i
Malmö........................
Tandvård. Se Folktandvården.
Taxering: sakk. för undersökning
rör. taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering
...................
— sakk. för överarbetning av förslag
till ändrade grunder för taxering av
skogsmark och växande skog ....
— sakk. för utredn. rör. revision av
gällande bestämmelser om värdering
av vattenfall med tillhörande
byggnader m. m...............
_ utredn. ang. rätt för kommun att
träffa särskilda anstalter för taxeringsarbetet.
...................
_ utredn. rör. inrättande av ett centralt
administrativt organ för likformighet
vid taxeringen m. in. .
Taxeringssakkunniga: 1947 års.....
Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommit
-
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning..................
Tjurkalvar: utredn. rör. avhorning av
tjurkalvar.....................
Tjänstebostäder för folkskolans lärare.
Se Klassificeringsutredningen.
Tjänsteförteckning: försvarets tjänste
förteckningsutredning.
..........
Trafikförfattningssakkunniga: 1944
års...........................
Trafikkommission: statens.........
Trafiksäkerhetskommitté: 1945 års ..
Se även Järnväg.
Trafikuiredning: 1944 års .........
Se även Yrkesmässig biltrafik.
Tredjemunsskadesakkunniga. Se Luflrättssakkunniga:
1945 års.
Tryckeriulredning: 1946 års.......
Trycksakskommitlén...............
Tullförhandlingskommillé• 1948 års .
Tullverket: kust- och gränsbevak
ningsutredningen.
..............
Turistutredningen.................
Tyskgruvekommittén...............
Tyskmedelskommitlén..............
Tågfårjor: 1947 års tågfärjekommitté
— utredn. rör. tjänstgöringstiden för
I Jo: 18
I E: 5
I S: 17
I E: 1
I E: 36
I E: 31
I Fi: 22
I Fi: 39
I Fi: 12
I Fi: 35
I Fi: 38
I Fi: 38
I E: 14
IE: 40
I Jo: 27
IFö: 13
XK: 16
II Fo: 7
I K: 4
I K: 1
I Jo: 17
I Fi: 29
I H: 35
I Fi: 4
IH: 38
IH: 31
I U: 4
I K: 22
personalen å statens järnvägars
tågfärjor och hjälpfartyg........ I K: 8
Täckdikning: kommittén för maskinell
........................... I Jo: 15
U.
Underofficerssakkunniga: marinens.. IFö: 21
Understödsnämnden för Rysslands
svcnskar.
...................... I U: 2
Undervisning. Se bl. a. Folkbildningsutredning,
Folkskolesakkunniga,
Handelsutbildningskommittén, Jordbruksundervisning,
Läkarutbildning,
Sjuksköterskor, Skolkommission,
Skolutredning, Studentsociala utred
-
ningen, Tandläkare och Yarubud.
Ungdomsvårdskommittén........... I Ju: 8
Universitetsberedning: 1945 års..... I E: 17
Universitelslönekommillé: 1948 års.. I Fi: 40
Upphandlingssakkunniga: 1946 års . I Fi: 26
Upplysningsverksamhet. Se Folkhushållning.
Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till
restaurering av................ I E: 12
Utlandssvenskar: 1948 års kommitté
för utlandssvenskar och flyktingar I S: 32
Utländsk arbetskraft: beredningen för I S: 21
Utlänningsfrågor: sakk. betr. organisationen
för utlänningsfrågornas
handläggning.................. I In: 7
Utlänningskommission: statens.....II In: 2
Utrikeshandeln: utredn. rör. vissa organisationsfrågor
inom utrikeshandeln
.......................... IH: 1
— 1947 års kommitterade för utrikes
handelsfrågor.
................. IH: 23
Utrikespolitik: redaktionsnämnden
för utgivandet av en framställning
över Sveriges utrikespolitik under
det andra världskriget.......... I U: 3
V.
Valutakontoret....................II Fi: 1
Vanföra. Se Orloped- och vanförevärdssakkunniga.
Varubud: kommittén för yrkesutbildning
åt varubud m. fl.......... I E: 26
Varumärkes- och firmalagstiftningen:
utredn. rör. revision av......... I Ju: 12
Vattenfallstaxeringssakkunniga...... I Fi: 12
Vatten- och avloppssakkunniga ■ 1946
års........................... I K: 19
Vattenkraft: sakk. för utredn. rör.
revision av gällande bestämmelser
om värdering av vattenfall och tillhörande
byggnader m. m....... I Fi: 12
Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i....................... I Ju: 16
Veterinärhögskolan: utredn. rör. gemensam
styrelse för veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska
anstalt m. m............ I Jo: 24
Väg. Se Enskild väg.
Väghållningen: utredn. för vissa frågor
rör. den enskilda väghållningen
m. ........................... I K: 26
380
Riksdagsberättelsen.
Vägmarksersättningssakkunniga..... I K: 17
Väg- och vattenbyggnadsverket: 1947
års utredn. rör. decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket
........................ I K: 24
Vågrätt. Se Vägmarksersätlningssakkunniga.
Värnpliktskommitté: 1948 års...... I Fö: 19
Yrkesmässig biltrafik: utredn. rör.
vissa frågor beträffande den yrkes
-
mässiga biltrafiken............. I K: 36
Ä.
Änkepensioneringskommillén....... IS: 30
Ärvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 9
Y.
Yrkesinspektionen: kommittén för utredn.
av partsrepresentation inom
yrkesinspektionens distrikt...... IS: 28
Ö.
Örlogsbasulredning: 1948 års....... I Fö: 20
överrevisionen för krisförvaltningen II Fo: 8
Innehållsförteckning.
Allmänna berättelsen.
Sid.
Justitiedepartementet...................... 1
Utrikesdepartementet...................... 1
Försvarsdepartementet..................... 6
Socialdepartementet...................... 7
Kommunikationsdepartementet.................. 8
Finansdepartementet...................... 11
Ecklesiastikdepartementet.................... 11
Jordbruksdepartementet..................... 12
Handelsdepartementet..................... 13
Inrikesdepartementet...................... 11
Folkhushållningsdepartementet.................. 16
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju).................... 18
Utrikesdepartementet (U).................... 37
Försvarsdepartementet (Fö)................... 10
Socialdepartementet (S)..................... 60
Kommunikationsdepartementet (K)..... 95
Finansdepartementet (Fi)....................116
Ecklesiastikdepartementet (E)..................148
Jordbruksdepartementet (Jo)...................187
Handelsdepartementet (H)....................216
Inrikesdepartementet (In)....................252
Folkhushållningsdepartementet (Fo)................282
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet......................286
Finansdepartementet......................287
Handelsdepartementet.....................289
Inrikesdepartementet......................290
Folkhushållningsdepartementet..................292
Bil. A. Lotterimedel......................801
Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....301
Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1947 ... 351
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 356
Sakregister t> » s> » > » » ..373