Styrelsens för StiftelsenRiksbankens jubileumsfondberättelse över stiftelsensverksamhet under år 1974 (Framställning / redogörelse 1975:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSBANKENS

JUBILEUMSFOND

1975-02-25

1975:12

Styrelsens för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond
berättelse över stiftelsens
verksamhet under år 1974

1 Riksdagen 1975. 2 sam!. Nr 12

1975:12

Till Riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva berättelse
över fondens verksamhet och förvaltning under år 1974.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:
professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Krister Wickman (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsman Stig Alemyr
suppleant: riksdagsman Stig Gustafsson
riksdagsman Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsman Maj Britt Theorin
riksdagsman Lennart Pettersson
suppleant: riksdagsman Ingemar Leander
riksdagsman Rune Gustavsson
suppleant: riksdagsman Bertil Fiskesjö
riksdagsman Bertil af Ugglas
suppleant: riksdagsman Hans Nyhage
riksdagsman Ingemar Mundebo
suppleant: riksdagsman Ola Nyquist
professor Arne Engström
suppleant: professor Kai Siegbahn
professor Bengt Gustafsson
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Lennart Hjelm
suppleant: professor Torsten Hägerstrand

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit chef
för fondens kansli.

Styrelsen har under året sammanträtt tre gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i flertalet fall utlåtanden
inhämtats från särskilda sakkunniga. Sorn- förberedelse för styrelsens
beslut har inkommande ansökningar vidare behandlats i olika arbetsgrupper,
i vilka ingått dels företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga
utanför styrelsen. De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna
hade vid årets utgång följande sammansättning.

1975:12

Arbetsgrupp I: Hansson, Hägerstrand, Pettersson, af Ugglas samt professorerna
Gunnar Arpi, Sven-Erik Johansson, Lars Werin.

Arbetsgrupp 2: Bergqvist, Frankenhaeuser, Meijer, Nyquist samt professorerna
Carl-Gunnar Janson, Karl-Erik Wärneryd.

Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, S Gustafsson, Leander, Meijer, Mundebo.

Arbetsgrupp 4: Bergqvist, Engström, B Gustafsson, R Gustavsson, Hjelm,
Siegbahn, Theorin samt professor Erik Rudberg.

Arbetsgrupp 5: Alemyr, Lindberger, Nyhage, Wickman samt professor
Carl Ivar Ståhle.

Av under året tillgängliga medel har anslag beviljats med sammanlagt
19,4 milj. kr. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades under
år 1974 ett sammanlagt belopp av 19,2 milj. kr. Fondens styrelse har dessutom
vid sitt decembersammanträde beviljat anslag för tillsammans 320 000
kr. att utgå ur de under år 1975 disponibla medlen. Summan beviljade
men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 17,5 milj. kr.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de nya
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1974. Bilagan innehåller dessutom
vissa statistiska uppgifter rörande de under året behandlade ansökningarna.
Vidare redovisas i översiktlig form alla anslag som hittills beviljats av fonden.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och fondens
ställning per den 31 december åren 1973 och 1974 har redovisats såsom
bilaga 2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1974. Därav framgår bl. a. att till fonden under
år 1974 influtit räntor och andra intäkter till ett belopp av 19 780 145 kr.
4 öre. Då fondens i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått
till sammanlagt 938 319 kr. 16 öre, blev fondens nettointäkt detta år
18 841 825 kr. 88 öre.

Under året fick fonden ett kapitaltillskott då riksdagen i maj på förslag
av bankofullmäktige beslöt, att 100 milj. kr. av riksbankens vinst för 1973
skulle tillföras fonden. De därvid liksom de ursprungligen från riksbanken
övertagna obligationerna har upptagits till de bokföringsvärden, varmed de
överförts till fonden.

1 den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1974 har
intagits balansräkning och resultaträkning för Riksbankens jubileumsfond.
Dessa återges här tillsammans med specifikation av fondens omkostnader.

1975:12

per den 31	Balansräkning december 1973 och 1974
Tillgångar	1973	1974
Obligationer utfärdade av Svenska staten Hypoteksinrättningar Kommuner Industrier m. fl Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	126 402 250:-141 641 500>-20 130 750:-32 748 100:— 856 346:01 9 121:22 500:-	226 402 250:-141 554 500:-21 180 750:-31 684 850:-870 307:68 7 203:05 500:-
	Kr. 321 788 567:23	Kr. 421 700 360:73
Skulder
Kapitalkonto 282 708 420:96 Beviljade, ej utbetalda anslag 17 253 799:56 För pensionsavgifter m. m. reserverade medel 2 638 464:64 Disponibla medel 167 176:02 Ej utnyttjade anslag 229 001:32 Innehållen skatt Årets nettointäkt 18 791 704:73	382 708 420:96 17 467 682:95 2 356 593:42 28 513:58 281 160:94 16 163:— 18 841 825:88
	Kr. 321 788 567:23	Kr. 42i 700 360:73

Resultaträkning

Utgifter

Omkostnader 713 956:31 938 319:16

Fondens nettointäkt 18 791 704:73 18 841 825:88

Kr. 19 505 661:04 Kr. 19 780 145:04

Inkomster

Ränteintäkter netto 19496 737:58 19676094:40

Övriga intäkter 8 923:46 104 050:64

Kr. 19 505 661:04

Kr. 19 780 145:04

1975:12

Specifikation av omkostnader för år 1974

1. Arvoden till styrelsen (inkl. arbetsgrupper)

2. Lönekostnader

varav arbetsgivaravgifter m.m 28 800:--

3. Sjukvård

4. Reseersättningar

5. Lokalkostnader

6. Expenser

varav

inventarier 75 161:38

telefon 14 448:40

kopiering 23 336:64

kontorsmateriel 23 603:15

övriga expenser 7 869:34

7. Projektomkostnader

varav

arvoden till sakkunniga 147 694:20

konferenser 26 519:36

förvaltningsavgift 161 324:-

S:a

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas till riksdagens revisorer.

Stockholm den 25 februari 1975

HANS MEIJER
Krister Wickman Bertil af Ugglas

Stig Alemyr Ingemar Mundebo

Jan Bergqvist Arne Engström

Lennart Pettersson Bengt Gustafsson

Rune Gustavsson Lennart Hjelm

156 200:-244 335:23

640:75
11 230:76
45 955:95
144418:91

335 537:56

. 938 319:16

Nils-Eric Svensson

1975:12

Bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 1965-1974

I det följande presenteras under avsnitt A sammanfattningar av projektplanerna
för de nya forskningsprojekt som under 1974 beviljats anslag från
fonden. Under avsnitt B redovisas projekt som erhållit anslag tidigare år
eller beviljats fortsättningsanslag samt nya projekt som beviljats anslag från
fonden under 1974. Slutligen redovisas under avsnitt C vissa statistiska
uppgifter rörande verksamheten 1965-1974.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1974

Ekonomisk historia

Carl-Axel Nilsson:

Fabriksindustrins uppkomst i Sverige 1820-1870, dnr 73/96

Projektet avser att undersöka den svenska industrialiseringsprocessen under
perioden 1820-1870. Fabriken utgör en kärninstitution i den industriella
omvandlingsprocessen. Undersökningen är inriktad på fabriksindustrins
uppkomst och avser att fastställa processens kvalitativa karakteristika och
diskontinuitet med en tidigare produktionsstruktur under perioden före exportindustriernas
accelererade tillväxt; diskontinuitet i fråga om produktionens
tillväxttakt, organisatoriska former för produktionen, statens aktiva
påskyndande av processen och de nya sociala relationer genom vilka arbetskraften
knyts till produktionen. Tidigare svensk forskning har huvudsakligen
ägnats åt de svenska exportindustrierna. Detta projekt, som skall
behandla fabriksindustrins uppkomst i Sverige, kommer däremot att inriktas
på industrier för inhemsk varuförsörjning. Därvid kommer problem att behandlas
och material att bearbetas som tidigare i liten utsträckning varit
föremål för forskning.

Projektets inriktning möjliggör också jämförelser med samma typ av industrialiseringsförlopp
i andra länder. En empirisk forskning, inriktad på
förändringar inom fabriksenheten, kan även utgöra grundval för en vidare
analys av mer totala samhällsförändringar. Mot denna bakgrund har följande
forskningsämnen formulerats.

1. Textilindustrin

2. Företagarklassen

3. Arbetarklassens sociala rekrytering

4. Arbetarklassens sociala förhållanden (bl. a. kvinno- och barnarbetet)

5. Staten

6. Utrikeshandeln

1975:12

Rolf Adamson:

Det svenska agrarsamhällets strukturförändringar och anpassningsmekanismer
under folkökningsperioden på 1700- och 1800-talet, dnr 74/9

Debatten om agrarsektorns roll för utvecklingen i våra dagars u-länder
och om den s. k. nyfattigdomen i avancerade industriländer har varit av
vikt för utformningen av projektet.

Under perioden 1760-1870, alldeles speciellt 1820-1870, måste den agrara
sektorn i Sverige ta hand om en efter tidens mått stor folkökning. Då ökade
de ekonomiskt och socialt sämst ställda kategorierna på landsbygden mycket
kraftigt i antal men de bättre ställda ganska litet.

Projektet använder ett klart definierat fattigdomsbegrepp. Utifrån detta
analyseras fattigdomens utbredning i rummet, över tidsperioden och hos
berörda samhällslager. Viktiga förändringar i fråga om ägande, arrenderande
och arbetande av jord diskuteras. Anpassningsmekanismer inför den press
en kraftig folkökning innebar undersöks på individ-, grupp- och områdesnivå.

Utländska arbeten med agrar eller agrarhistorisk utgångspunkt har gett
en rad nya utgångspunkter för undersökningar som kan vara vida i synsättet
och användningarna, även när själva det genomgångna området är litet.
Den svenska forskningen på fältet har inte på långt när tagit ut full effekt
av det utomordentliga kamerala och ecklesiastika källmaterial som finns
bevarat i vårt land.

Projektet behandlar ett ämneskomplex som kan ge jämförelsepunkter av
klar betydelse för såväl utvecklingsforskning som moderna undersökningar
av nyfattigdomen i avancerade industriländer.

Företagsekonomi

Ingemund Hägg:

Uppföljning av investeringar, dnr 74/18

Projektet är en empirisk undersökning av effekterna av vissa uppföljningseller
granskningsrutiner i företag, närmare bestämt granskningar av de faktiskt
uppnådda konsekvenserna av investeringar i maskiner och anläggningar
jämfört med förväntade. Sådana granskningar görs när investeringen kommit
i gång och börjat avge sina tjänster. Man vet mycket litet om värdet av
de granskningsrutiner som tillämpas i praktiken i dag - t. ex. värdet för
planeringsprocesser i framtiden.

En vetenskaplig undersökning görs med vissa inslag av kvasiexperimentell
ansats av detta problem. För det har utvecklats en modell och ett antal
hypoteser om effekterna av investeringsgranskningar. Några investeringsprocesser
i några svenska företag studeras.

1975:12

Nationalekonomi

Håkan Lindhoff:

Programmet för utvecklingsforskning, dnr 74/35

Forskningsprojekt:

a) Pris- och lönesystem inom skilda utvecklingsstrategier

b) Massmobilisering, sysselsättning och participation: problem och metoder
i skilda utvecklingsstrategier

c) En jämförande studie av landsbygdsindustrialisering i Indien och Kina

d) Organisationsformer och företagsstruktur i skilda utvecklingsstrategier

Forskningsprogrammet kan genom sin kombination av representation från

de nationalekonomiska, företagsekonomiska, beteendevetenskapliga och
tekniska områdena ges en tvärvetenskaplig uppläggning och inriktning. 1
denna sammanfattning redovisas varje projekt delvis för sig, trots att programmet
genomförs som ett grupparbete.

Syfte

Programmet syftar till att på grundval av ett studium av Kinas utvecklingsplanering
och praktiska erfarenheter av framgångar och bakslag utvärdera
olika inslag i utvecklingsstrategi på en generellt tillämpbar nivå:

a) att genomföra en analys av problem kring pris- och lönesystemen i
teori och praktik för utvecklingsplanering mot bakgrund av en ingående
studie av prisernas och lönernas betydelse bl. a. som planeringsinstrument
i den kinesiska utvecklingsstrategin,

b) att med utgångspunkt från en inträngande analys av i Kina tillämpade
mål och metoder för folkliga rörelser och mobiliseringsansträngningar undersöka
genomförandet av och de historiska, sociala och politiska förutsättningarna
för det kinesiska mobiliseringssystemet (framför allt de s. k.
masskampanjerna) samt motsvarande förutsättningar för massmobilisering
inom ramen för andra utvecklingsstrategier,

c) att genomföra första hälften av en jämförande studie av landsbygdsindustrialiseringen
i Indien och Kina, något som inbegriper vidareutveckling
av projektledarens tidigare resultat från studier av de kinesiska erfarenheterna,
samt utveckling av en teoretisk referensram för en senare planerad
empirisk studie av motsvarande indiska erfarenheter av landsbygdsbaserad
småindustriutveckling,

d) att undersöka iakttagna konsekvenser av skilda organisationsformer
inkl. företagsstrukturer som praktiskt tillämpats i skilda utvecklingsstrategier.
Detta skall ske på grundval av en ingående analys av den successiva
omvandlingen av enheter för produktion och social organisation i Kina och
i syfte att teoretiskt utreda skilda organisationsformers betydelse för utvecklingsplanen
ngen.

1975:12

Uppläggning

Programmet är upplagt för att möjliggöra intimt samarbete mellan projektledarna
samtidigt som en specialisering på problemområden genomförs.
Metodiken är ungefär densamma i samtliga projekt. Med utgångspunkt i
ingående studier av den kinesiska utvecklingen skall jämförande material
från andra länder och utvecklingsstrategier analyseras. Efter empiriska jämförande
översikter skall de olika metoder som tillämpats analyseras i förhållande
till skilda utvecklingsstrategier och mål för social och ekonomisk
utveckling.

Resultatens användbarhet

Programmets samlade resultat på empirisk nivå kan bli en identifiering
av vilka förhållanden i den kinesiska utvecklingen som är specifika för
de givna sociala och historiska omständigheterna för detta land och därigenom
en möjlighet att avgöra vilka erfarenheter från Kina som är tilllämpbara
på andra länder. På teoretisk nivå kan en del av svaren ges beträffande
pris- och lönesystems, massmobiliseringars, småindustriers och
organisationsformers roll och betydelse i skilda utvecklingsstrategier. I vad
mån och på vad sätt kan olika metoder på dessa områden infogas i en
given utvecklingsstrategi och planering?

Göran Skogh, Ingemar Ståhl:

Rättsekonomisk forskning, dnr 74/42

Det finns många likheter i den juridiska och den nationalekonomiska
begreppsbildningen. En anledning till detta torde vara att den moderna juridiken
- lika väl som välfärdsteorin - härstammar från en gemensam utilaristisk
tradition. Sålunda är begrepp som avtal, kontrakt, byten, association
och koalition centrala begrepp inom juridiken, lika väl som inom välfärdsoch
spelteorin.

Välfärdsteorin har utvecklats för att lösa vissa marknadsteoretiska problem,
varför man oftast bortsett från juridiska problem, t. ex. i anslutning
till äganderättens fördelning eller vid upprätthållandet av uppgjorda avtal
och byten. Under senare år har man dock i allt större omfattning börjat
intressera sig för alla de problem som föreligger då marknader av en eller
annan orsak inte fungerar tillfredsställande, vilket bland annat medfört ett
ökat intresse för rättsteoretiska problem från ekonomers sida. Det finns
klara - om ännu relativt outvecklade - tendenser till ett närmande mot
rättsläran (jurisprudensen) inom den mikro-orienterade ekonomiska forskningen.

Avsikten med projektet är att utveckla dessa nya tendenser inom nationalekonomin
och knyta dem till jurisprudensen samt att bidraga till rätts -

1975:12

vetenskapen med hjälp av välfärdsekonomiska och spelteoretiska modeller.

Projektet har fått sitt namn ”Rättsekonomisk forskning” med anledning
av förhoppningen att arbetet skall bilda underlag för en ny tvärvetenskaplig
disciplin i analogi med rättssociologi. En förhoppning är också att forskningsresultaten
skall kunna utnyttjas för en förbättrad ekonomiutbildning
för jurister.

Erik Lundberg:

Symposium ang. problem kring inflation och anti-inflationspolitik, dnr 74170

Följande huvudområden bör sålunda behandlas:

1. Den ekonomiska, sociala och politiska bakgrunden till särskilt den
senaste tidens (sedan slutet av 1960-talet) accelerering av prisstegringstakten
i flertalet länder. Hit hör frågor om social och politisk oro, intressekonflikter
inom och mellan länder, hotande råvaru- och livsmedelsbrist. Det blir därvid
i viss utsträckning fråga om tvärvetenskapliga frågeställningar.

2. Olika typerav inflation kommer att behandlas, jämförelser göras mellan
socialiststaters ofta förekommande former av ”repressed inflation” och västländernas
öppna inflation. Komparativa studier av olika länders inflationserfarenheter
ger möjligheter att pröva teser om hur och när inflationen övergår
att bli ”galopperande”.

3. Analys av orsaker till inflation, inflationsteori, skall ingående behandlas.
Ett antal "papers” kommer att ägnas modern teori och hypotestestning.
Det gäller att jämföra förklaringsvärdet av förekommande modeller såsom
Phillips-relationer för lönebildningen, EFO-modeller för mer långsiktig
”strukturell” inflation, monetära förklaringar m. m. Även institutionellt inriktade
tolkningsförsök bör få sin plats, varvid företagens prissättningsmetoder
(monopol m. m.) och fackföreningarnas politik skall beaktas.

4. Diskussionen av teorifrågor ger ledning för behandling av inflationens
effekter på inkomstfördelning, resursallokering, sysselsättning, tillväxt, konjunkturell
stabilitet. Skador och eventuella fördelar av inflationen kommer
att belysas liksom hur och om dessa kan minimeras genom indexklausulsystem.
Det blir tillfälle till jämförelser i dessa hänseenden mellan socialistiska
och bland-kapitalistiska system.

5. Den ekonomiska politikens möjligheter att dämpa inflationen kommer
att prövas ingående och olika länders erfarenheter att jämföras. Det är inte
bara fråga om verkningar av penning- och finanspolitik utan också om erfarenheter
av och möjligheter för olika former av prisreglering och inkomstpolitik.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas inflationens internationella
karaktär och spridningsförlopp liksom därav betingade stabiliseringsmöjligheter
vid alternativa ordningar av det internationella valutasystemet -bl. a. med hänsyn till olika former av rörlighet hos växelkurserna.

1975:12

Kulturgeografi

David Hannerberg:

Agrara samhällsmodeller. Förindustriella europeiska geometriska och kamerala
måttsmodeller, bebyggelsens utveckling och samhällsorganisationens rumsliga
mönster, dnr 1417

Projektet Agrara samhällsmodeller har som förutsättning redan under 1940-talet påbörjade undersökningar om de metrologiska elementen i det förindustriella
samhället, vilka efter hand breddades och fördjupades särskilt
inom projektet Administrativa rumsliga system (dnr 94). Lokalundersökningar
inom olika delar av vårt land har med utnyttjande av ett brett material,
i fält, i kamerala källor och i lantmäterikartor, gett grund för sammanfattande
över hela landet i princip likartade men i detaljerna varierande modeller.
I mitt under tryckning varande slutarbete inom projektet Administrativa
rumsliga system, som ingående behandlar gård, by och samhällsorganisation
i Kumlabygden i Närke, har vid utformningen av modellerna inarbetats
resultaten från andra delar av landet. Modellerna utgör där led i analysen
av byar och bygrupper och avser de geometriska och kamerala måtten, bebyggelsens
utveckling och samhällsorganisationens rumsliga mönster.

Under arbetets slutskede har vid överläggningar inom arbetsgruppen framstått
som önskvärt, att de metrologiska modeiler, som rymmes under beteckningen
Agrara samhällsmodeller, tages ut ur de lokala svenska sammanhangen
och ges en internationellt användbar form. Bakom denna tanke
ligger egna erfarenheter från arbeten på engelskt material och från Nils Sahlgrens
undersökningar av de matematiska principerna i svenska och utländska
äldre spannmålsmått, erfarenheter som visar, att likartade grundläggande
principer var vida spridda inom den västerländska agrara kulturkretsen. Med
ur internationell synpunkt lämpliga begrepp och beteckningar kan de allmänna
modellerna bilda ett internationellt metrologiskt ”språk”, som gör
det möjligt att lättare uppfatta de gemensamma idéerna i de många nationella
och lokala ”dialekterna”.

Uppgiften är alltså inte att skapa ytterligare en metrologisk handbok med
listor över olika grupper av mått. Syftet är i stället att framställa agrarsamhällets
grundläggande mått, längdmått, åkermått och spannmålsmått,
som likartade och trots olikheter i yttre form på motsvarande nivåer ekvivalenta
geometriska måttsystem samt att visa, hur de kamerala taxeringsmåtten
byggdes upp på de geometriska måtten och hur med dem som grund
skapades abstrakta metrologiska modeller med enheter som ”åttingar”, ”tolfter”,
”hundraden”, vilka trots ett drag av teoretisk overklighet dock fungerade
som länge bestående ramar för en konkret och varierande verklighet.

Med en något varierad formulering är projektets syfte att med den erfarenhet
som nu finns samlad inom arbetsgruppen skapa modeller, som
binder samman de lokala agrara samhällsmönstren med varandra, visar deras

1975:12

inslag av idéer från Främre Orientens gamla agrara kulturer och från greker
och romare och följer deras utveckling från dunkelt skymtande ättesamhällen
till genom rika källor dokumenterade medeltida samhällssystem.

Sociologi

Ulf Himmelstrand, Lars Owe Hedman:

Informationsstrategier. Analys och utvärdering av försök med spridning av ulandsinformation
genom multimedia, dnr 73/87

Svenska folkets intresse för och kunskap om s. k. u-Iänder och till detta
område närliggande frågor är, enligt flera undersökningar, låg.

Försök till förklaring av detta förhållande kan bl. a. ta sin utgångspunkt
i informationsspridandet omkring dessa frågor och själva informationsprocessen,
dvs. egenskaper hos budskapet, kanalen, mottagarna, etc., men även
genom hänvisning till kommunikationssituationen och den sociala struktur
i vilken informationsspridningen sker och informationsmottagaren befinner
sig.

En samrådsgrupp bestående av representanter för Folkbildningsförbundet,
Sveriges Radio, SIDA, Riksutställningar, Rikskonserter och Riksteatern har
presenterat en modell, relevant för informationsspridning om s. k. u-länder.
Denna modell ligger till grund för de informationsaktiviteter som under
hösten 1974 ägt rum genom ett flertal olika media. Samtliga aktiviteter
behandlar, ur olika aspekter, ett enda land, Tanzania. Projektet går under
beteckningen ”Karibu-projektet”. Den övergripande målsättningen för projektet
är att mottagarna skall ges kunskaper och möjligheter till inlevelse
i u-länders situation.

”Karibu-projektets” modell för informationsspridning bygger på antaganden
om att informationsmottagande underlättas och den övergripande målsättningen
för informationsverksamheten bättre uppnås om informationsspridningen
sker stegvis, dvs. först presenteras ett material vars avsikt är
att väcka uppmärksamhet och intresse, ett senare material för att sprida
kunskap, osv. De olika informationsaktiviteterna i projektet har följaktligen
utformats olika för olika stadier i vilka mottagarna kan tänkas befinna sig.
Detta ger ett unikt tillfälle till forskning om sekvenser, presentationssätt
och övergångssannolikheter samt möjlighet att studera och analysera effekterna
av en mängd informationsaktiviteter, översända i olika kanaler,
som samtliga bygger på en gemensam informationsstrategi. Dessutom kan
andra informationsstrategiers förutsättningar och möjligheter undersökas i
samband med detta projekt.

Den övergripande målsättningen för detta projekt är inte bara att studera
förutsättningarna för och möjligheterna till förbättrad u-landsinformation
utan även till forskningens fromma att teoretiskt och empiriskt belysa de
processer och sociala strukturer som inbegrips eller tas i anspråk vid al -

1975:12

ternativa informationsstrategier.

Någon slutgiltig ansats eller metod för undersökningen presenteras inte.
Igångsättningsarbetet har till syfte att i detalj planera forskningsprojektets
inriktning samt dokumentera tidigare erfarenhet från liknande undersökningar.

Förberedande diskussioner om samarbete har förts med Publik- och Programforskningsavdelningen
vid Sveriges Radio (SR/PUB).

Några tänkbara delprojekt eller inriktningar av undersökningen kan vara
att studera och analysera förutsättningarna för informationskampanjer av
ovannämnda slag,
att studera och analysera innehåll och förutsättningar för alternativa informationsstrategier,

att studera övergångar och övergångssannolikheter,
att studera kritiska händelser i informationsprocessen,
att studera mottagarnas informationsbehov.

De metoder som kan komma till användning under projektet är enkätundersökning,
intervjuer, panelstudier, -innehållsanalyser samt experiment.

Bengt Rundblad:

Storarbetsplatser - en studie i permanent tillfällighet, dnr 73/89

Storarbetsplatser, dvs. uppbyggandet av anläggningar av typ oljeraffinaderier,
kraftverk, stålverk e. d., har tilldragit sig allt större intresse under
senare tid. Under anläggningarnas korta uppbyggnadstid arbetar och lever
ett stort antal arbetare av olika yrkeskategorier tillfälligt vid arbetsplatserna.
Efter avslutat jobb flyttar de oftast till liknande arbetsplatser. Syftet med
det här presenterade projektet är att beskriva de konsekvenser karaktären
av tillfällighet hos arbetsplatserna får för de berörda arbetarna, då särskilt
i fråga om fritidsaktiviteter, bostadsförhållanden och relationer till familjen,
vidare hur rekryteringen sker, vilka faktorer som gör att arbetarna börjar
vid en sådan arbetsplats och senare fortsätter till liknande arbetsplatser.
Datainsamlingen kommer att ske genom strukturerade och ostrukturerade
intervjuer med vid storarbetsplatser sysselsatta arbetare.

Projektet har stor betydelse för arbetssociologin, men fyller också viktiga
luckor i den allmänna kunskapen om dagens arbetsmarknad. I och med
att storarbetsplatserna ökar i antal och storlek blir denna kunskap alltmera
viktig.

Ulf Himmelstrand:

Samhällsstruktur, predikament och social förändring, dnr 74/117

Den levnadsnivåundersökning, som leddes av Sten Johansson och hans
medhjälpare och som nu upprepas i en andra omgång, samt den komparativa
nordiska undersökning om levnadsförhållanden, som letts av Erik Allardt,

1975:12

utgör oundgängliga utgångspunkter för den här planerade studien. 1 koncentrat
kan denna studie karaktäriseras med hänvisning till följande frågeställningar:
Vad är orsaken till förekomsten av vissa särskilda ogynnsamma
eller gynnsamma levnadsnivåprofiler? Hur upplever människor subjektivt
de predikament som de i kraft av en ogynnsam levnadsnivåprofil
sitter fast i och hur utvecklas de individuella och kollektiva resurser, som
behövs för att man skall kunna framgångsrikt bli kvitt sina predikament?
Vad spelar organisationerna för roll som utvecklare av kollektiva resurser
och medvetande om predikament? Hur betraktar beslutsfattare och informatörer
inom den s. k. offentliga sektom och näringslivet dessa problem?
De flesta om också inte alla beslut som gäller den berörda resursutvecklingen
fattas ju inom den offentliga sektorn och näringslivet. Med dessa fem frågeställningar
och en därtill avpassad begrepps- och metodutveckling borde
det vara möjligt att dra samman redan tillgängligt material och vissa kompletterande
nya data till något som liknar en helhetsbild av det svenska
samhället - en bild, som inte är sektoriell och statisk utan sammanhålles
av en genomtänkt makrosociologisk förändringsmodell. Inte minst med tanke
på det nyväckta intresset för framtidsforskning i Sverige är det av vikt
att arbetet på en eller alternativt flera sådana modeller med rejäl empirisk
förankring påbörjas snarast. Det är på denna punkt av intresse att notera
att sociologiska institutionen vid Uppsala universitet under senare år genom
en rad projekt avseende arbetsmiljö och arbetsorganisation, utbildningspolitik
och utbildningsorganisation, vårdmiljö och vårdorganisation, statsförvaltning
och förvaltningsdemokrati samt rådsdemokratins historia och teori
orienterat sig i en makrosociologisk riktning som gör institutionen till en
mycket stimulerande forskningsmiljö för det projekt, som här söks anslag
för.

Ulla Bondeson:

Det allmänna rättsmedvetandet, dnr 74/125

Rättssociologin, såsom vetenskapen om relationen mellan lagen, dess institutioner
och samhället, bör bidraga till att utveckla bättre teorier inom
rättsvetenskapen och till att skapa en empirisk grund för kriminalpolitiska
reformer. Frågor rörande människors accepterande av de rättsliga reglerna
får betraktas som centrala inom rättssociologin. Legitimitetsproblematiken
har tidigare behandlats inom rättsfilosofin, och medan en del av dess företrädare
definitoriskt tog lagarnas giltighet för given, har den ifrågasatts
av andra, men juristerna har i allmänhet inte bidragit med beskrivningar
av hur lagarna de facto uppfattas av olika grupper. Ett demokratiskt samhälle,
snabba tekniska, ekonomiska och sociala förändringar med åtföljande nya
lagar och de empiriska samhällsvetenskapernas framväxt har aktualiserat
dessa problemställningar samt ställt krav på faktisk kunskap om de rättsliga
reglernas legitimitet och effekter.

1975:12

En pionjärundersökning av det allmänna rättsmedvetandet utfördes av
Segerstedt så tidigt som 1949. Under de gångna 25 åren har emellertid knappast
någon ny systematisk forskning tillkommit och Sverige får i dag betraktas
som efterblivet på detta forskningsområde. Inom International Sociological
Association har the Committee of Research on Sociology of Law
initierat en rad forskningsprojekt angående allmänhetens inställning till brott
och straff, och internationellt förefaller denna forskning för närvarande vara
livaktig. Jag har även blivit ombedd att bidraga till ett pågående komparativt
projekt angående de sociala reaktionerna på brott.

Kutchinsky, som sammanfattat studierna rörande ”the general sense of
justiee”, framhåller att forskningen på detta område befinner sig på ett explorativt,
pre-hypotetiskt stadium. Han menar vidare att tillgängliga empiriska
studier tyder på att det allmänna rättsmedvetandet uppvisar påfallande
uniformitet vid en jämförelse mellan olika grupper. Denna konklusion
överensstämmer emellertid inte med de resultat jag själv kommit fram till
vid jämförelser mellan olika anstaltsgrupper och representativa grupper ur
normalbefolkningen, intervjuade av SIFO. De flesta studier som hittills
utförts har dock baserats på små samspel och ofta använt bristfällig metodologi.

Det allmänna rättsmedvetandet är ett relativt diffust rättsfilosofiskt begrepp,
som omfattar både kunskap om och attityder till de rättsliga reglerna
och som vidare tycks implicera att det föreligger ett rättsmedvetande som
är allmänt. Syftet med detta forskningsprojekt är för det första att beskriva
rättsmedvetandet i dess olika dimensioner och för det andra att undersöka
om det faktiskt är allmänt eller om det snarare är specifikt för olika sociala
grupper. Om rättsmedvetandet icke är uniformt, uppstår frågan vilka sociologiska
och psykologiska faktorer som påverkar utformningen av detta
medvetande i dess olika beståndsdelar.

Mina hypoteser är att det finns klara skillnader i människors kunskap
om och attityder till de rättsliga reglerna och att dessa skillnader kan förklaras
med hjälp av demografiska faktorer som ort, ålder och kön, sociostrukturella
faktorer som yrke, inkomst och förmögenhet, sociokulturella faktorer som
utbildning, politisk och religiös tillhörighet samt personlighetsmässiga faktorer
som rigiditet, punitivitet och auktoritär inställning.

I ett första undersökningsskede bör explorativa studier genomföras för
att förbättra såväl teori som metod inom detta föga utvecklade och samtidigt
svårbemästrade forskningsområde. Vissa enkätmaterial har redan insamlats
gällande självrapporterade brott, kunskap om straffbestämmelser och attityder
till dessa för motsvarande brott. Avsikten har varit att testa den
allmänpreventiva teorin att korrekt kunskap om straffen eller tron på höga
straff verkar brottsavhållande. Nya pilot-studier bör utföras med andra frågeställningar,
på andra populationer och helst med varierade metoder. I
ett andra undersökningsskede bör systematiska data insamlas via standardiserade
intervjuer med representativa urval av befolkningen.

1975:12

Undersökningarom det allmänna rättsmedvetandet belyser problem kring
allmänpreventionen och kriminaliseringsstrukturen och måste anses ha såväl
stor vetenskaplig som praktisk betydelse. Detta framgår bl. a. av att brottsförebyggande
rådet tillsatt en arbetsgrupp för kriminalpolitiska frågor med
direktiv att "överväga om det finns anledning att se över de värderingar,
på vilka vår straffrätt grundas”.

Statistik

Ingvar Holmberg, Åke E. Andersson:

Integrerade demografiska prognoser, dnr 74/14

Projektet avser uppbyggandet av ett genereht prognossystem för integrerade
befolkningsprognoser. Detta system syftar både till att ge framtida
folkmängder efter kön, ålder, regional fördelning och till beräkningar av
sådana subpopulationer som t. ex. arbetskraft, skolbarnsbefolkning, hushåll
/familjer, äldre etc.

Under de senaste åren har mängden av befolkningsstatistisk information
ökat mycket snabbt. Samtidigt måste man konstatera att metodutvecklingen
på prognosområdet, med några få undantag, inte alls följt med i denna
takt. De metoder som i dag används för framställningen av t. ex. demografiska
prognoser är i stort sett oförändrade sedan de första gången presenterades
under 1900-talets första decennier.

Detta leder till svagheter främst i två avseenden: dels ger de hittills använda
metoderna inte sådana resultat som svarar mot dagens behov, dels
utnyttjas inte det tillgängliga datamaterialet på ett optimalt sätt. Man kan
dessutom konstatera att de försök som gjorts för att förbättra de regionala
prognosmodellerna närmast pekat på hur viktigt det är att man här bygger
på en realistisk ekonomisk modell.

Det alltmer komplexa samhällsmaskineriet kräver ständigt förbättrade planeringsmetoder.
För att möta dessa krav är en förbättring av metoderna
för demografiska prognoser ett viktigt led. Existerande och under utveckling
varande befolkningsregister i kombination med simuleringsteknik måste få
utgöra grunden i arbetet på ett system för integrerade prognoser där både
demografiska och ekonomiska faktorer ingår.

Herman Wold:

Kaasalmodeller i läginformativa stituationer, dnr 74/77

This research project aims at the continued development and exploitation
of the possibilities offered by the NIPALS (Nonlinear Iterative Partial Least
Squares) methodology in multivariate analysis, especially causal flows (path
models) with latent variables. Interest is to be directed mainly to a generalized

2 Riksdagen 1975. 2 sand. Nr 12

1975:12

model specification so as to be able to more simply handle and interpret
a wider array of models from economics and the behavioral Sciences. Specifically,
work is to be devoted to more complicated models with several
latent variables. The work includes the application of the NIPALS methodology
to the testing of path models with three or more latent variables
using (1) economic data collected by Irma Ädelman and Cynthia Morris,
and (2) social, school and scholastic achievement data collected by the International
Association for the Evaluation of Educational Achievement
(IEA) in Stockholm.

Tore Dalenius:

Personintegritet vid statistiska undersökningar, dnr 74/96

Forskningsprojektet ”Personintegritet vid statistiska undersökningar” rör
konflikten mellan samhällets behov av statistik och medborgarens krav på
skydd mot intrång i privatlivet.

Denna konflikt har i hög grad accentuerats av utvecklingen av datorer
med en tidigare okänd kapacitet. Det är i dag tekniskt möjligt att basera
den officiella statistikproduktionen i ett land på en stor, nationell databank.
Den tekniska utvecklingen har också gjort det möjligt att "samköra" två
eller flera register och därmed öka den mängd av uppgifter ("data”) om
de objekt, som finns i dessa register. Denna möjlighet föreligger givetvis
även på andra områden än statistikproduktionen.

Forskningsprojektet syftar till utveckling av teori och metodik för förfaranden,
som gör det möjligt att så planera och genomföra statistiska undersökningar,
att en som önskvärd bedömd balans ernås mellan strävandena
efter å ena sidan teknisk effektivitet och å andra sidan skydd mot intrång
i privatlivet. De förfaranden, som det är fråga om, avser följande tre faser
av en statistisk undersökning:

(1) Insamlingen av data

(2) Lagringen av insamlade data

(3) Publiceringen av undersökningsresultaten.

De förfaranden, som skall utarbetas för fas (2), kan förväntas att finna
tillämpningar (förutom i samband med statistiska undersökningar) för utformning
av register i vid mening (t. ex. patientregister inom sjukvården).

Statskunskap

Bo Bjurulf:

Remissväsendet i den politiska beslutsprocessen, dnr 74/2
Huvudobjekt

Projektets huvudobjekt är att följa skilda sakfrågors utveckling från ut -

1975:12

redningens rekommendation till riksdagens beslut. Undersökningen är begränsad
till de sakfrågor där remissorgan har tagit ställning.

Tre delprojekt föreslås:

Delprojekt 1

Arbetsmarknadsremisser i den politiska beslutsprocessen

Projektet avser att studera utredningens, propositionens och riksdagens
ställningstaganden till de huvudfrågor där i första hand LO och SAF tagit
ställning.

Delprojekt 2

Medicinska remisser i den politiska beslutsprocessen

Projektet baserar analysen på de frågor som är behandlade i remisserna
från de medicinska remissorganen. Avsikten är att studera vilka indicier
till beslutskriterier som kan skönjas i regeringens resp. riksdagens behandling
av dessa frågor. Detta projekt avses genomföras på tvärvetenskaplig basis
i samarbete med Socialmedicinska institutionen vid Linköpings högskola
(enligt muntlig överenskommelse med professor Per BjurulO Delprojekt

Universitets- och högskoleremisser i den politiska beslutsprocessen

Projektet omfattar de frågor där de högre utbildningsanstalterna i egenskap
av remissorgan sökt påverka den fortsatta beslutsprocessen.

Forskningsmetod

Den metodiska huvudinriktningen är en kvantitativ analys av remissmaterial
från långa tidsperioder. Denna kvantitativa analys kommer emellertid
att kompletteras med en kvalitativ undersökning, baserad främst på
systematiska intervjuer av beslutsfattare på skilda nivåer, avseende deras
attityder, beslut och rolluppfattningar.

Totalprojektet

Projekten skall ses dels som tre självständiga projekt, dels som delar
i ett totalprojekt. Detta totala forskningsprojekt syftar till att erhålla fördjupad
förståelse av skilda remissorgans möjlighet att påverka den politiska beslutsprocessen
i olika typer av frågor.

Olof Ruin:

Det högre utbildningsväsendet: Politiska och administrativa aspekter, dnr 74/4

Ansökan om anslag avser planering av ett större statsvetenskapligt forskningsprojekt
med de statsvetenskapliga institutionerna i landet som med -

1975:12

verkande och med inriktning på problem rörande det högre utbildningsväsendet.

Organisationen av högre utbildning och forskning har i vårt land under
senare år varit föremål förökad uppmärksamhet från samhällsvetenskaperna,
vilket delvis får ses som en naturlig konsekvens av områdets kraftiga expansion
och dess allt större vikt i ett totalt samhällsekonomiskt och samhällspolitiskt
perspektiv. Självklart har därvid de pedagogiska disciplinerna
spelat en framträdande roll, men också exempelvis de ekonomiska vetenskaperna
har i ökad grad intresserat sig för forskningen och utbildningen.

Givetvis har också statskunskapen sysslat med hithörande problem. Så
har t. ex. tillkomsten av universitetsfilialerna studerats liksom tillkomsten
av 1964 års studiemedelsbeslut. Smärre studier av FNYS-verksamheten kan
också nämnas. I stort sett måste emellertid sägas att området blivit föremål
för relativt ringa uppmärksamhet från detta håll. Detta beror inte på att
väsentliga uppgifter saknas. Tvärtom, genom den snabba utvecklingen och
det flitiga experimenterandet lämpar sig denna sektor av samhällslivet ovanligt
väl för en statsvetenskaplig ansats.

Bland de frågeställningar som rimligen förtjänar att tas i beaktande och
bli föremål för närmare precisering i detta planeringsarbete kan nämnas
följande. Vilka olika mål- och medelhierarkier avtecknar sig i utbildningspolitiken?
Hurudan är inflytandefördelningen mellan instanser och aktörer
vid utformningen av utbildningspolitiken? I vad mån har det inom utbildningssystemet
förekommit processer av typ centralisering/decentralisering,
byråkratisering, lekmannaförstärkning? Vilka samband finns det inom
utbildningsväsendet mellan organisationsformer och verksamhetens innehåll? Jörgen

Westerståhl:

En månads intensiv-bevakning av Sveriges Radios repseklive BBC.s och !TN:s
utbud av nyheter och nyhetskommentarer, materialets bearbetande samt analys
och slutsatser, dnr 74/24

Syftet är: att definiera nämnda etermedias skiljaktigheter i fråga om principerna
för urval, redigering och presentation, att svara på frågan i vilken
mån den världsbild, som etermedia i England ger allmänheten, skiljer sig
från den svenska, att belysa olikheter i ton och teknik i resp. länders debatt
i politiska och sociala frågor i den mån de avspeglas i etermedia.

Elias Berg:

Maktprojektet, dnr 74/58

Att maktproblematiken är både samhälleligt och vetenskapligt relevant
menar vi vara en relativt okontroversiell fråga. Dess vetenskapliga relevans
framgår t. ex. av:

1975:12

1. den debatt som under senare år förts i vetenskapliga tidskrifter och
publikationer,

2. att tidigare projekt inom och utom Sverige behandlat problematiken
helt eller delvis, eller åtminstone delvis förutsatt att den är löst,

3. att många väsentliga samhällsvetenskapliga, statsvetenskapliga problem,
studier och undersökningar forsin egen relevans förutsätter att maktproblematiken
på ett någorlunda tillfredsställande sätt lösts.

Dess samhälleliga relevans framgår t. ex. av:

1. Att stora delar av demokratiproblematiken kan reduceras till en fråga
om makt (demokratisk kontroll, företagsdemokrati, medinflytande etc.).

2. Att vi, i den mån vi önskar att samhällelig planering sker och kommer
att ske under demokratisk kontroll, måste skapa förutsättningar för möjligheten
att konstruera instrument, med vilkas hjälp vi åtminstone i någon
mån kan avgöra återverkningarna från ett planerat område på den samhälleliga
maktfördelningen.

3. Att det redan i Sverige genomförts projekt som på ansvarigt håll bedömts
som samhälleligt relevanta, t. ex. kommunalforskningsprojektet, koncentrationsutredningen,
men som till stora delar förutsätter att problemen
kring maktfrågorna lösts.

Projektets huvudsyfte är att försöka lägga grunden till en allmän teori
om makt. Detta är emellertid inte möjligt förrän projektets delmål är uppnådda.
Dessa är:

1. Att med hjälp av det i projektbeskrivningen utvecklade teoretiska schemat: a)

skaffa sig en systematisk översikt över det relevanta problemområdet,

b) systematisera och klassificera de redan befintliga ansatserna till maktteorier.

2. Att med hjälp av analys av genomförda empiriska undersökningar:

a) få en översikt över forskningsområdet,

b) få en allmän referens för analysen av den teoretiska litteraturen,

c) få indikatorer på möjliga motexempel mot olika maktteorier,

d) få, vad man kan kalla, en löpande referens för att tentativt testa egna

utkast och hypoteser.

Eftersom det område maktproblematiken täcker är både omfångsrikt och
teoretiskt komplicerat, kommer projektet att kräva relativt stora arbetsinsatser.
Ett projekt av denna typ har inte genomförts tidigare, vare sig i
Sverige eller utomlands.

Björn Molin, Jörgen Westerståhl:

Det statliga utredningsväsendet i Sverige, dnr 74/60

Avsikten med projektet är att göra en grundlig kartläggning av utredningsväsendet
i Sverige.

1975:12

Hans Meijer:

Beslutsprocessen inom socialdemokratin 1955-1960, dnr 74/102

Åren 1955-1960 var en period i Sveriges moderna utveckling då ett flertal
för medborgarna betydelsefulla beslut fattades i de politiska organen. Tjänstepensioneringen
var endast ett. Mellan de politiska partierna rådde ett
labilt balansläge. Det ledde till för svensk politik ovanliga händelser - bl. a.
regeringsförhandlingar, partiöverenskommelser, kabinettsfrågor, riksdagsupplösning
och folkomröstning. Det internationella läget utsatte inte Sverige
för något onormalt yttre tvång.

Mot denna bakgrund - för samhällsutvecklingen betydelsefulla beslut
fattas i de politiska organen under ett inre labilt maktläge men utan något
onormalt yttre tvång - borde det vara av intresse att studera den svenska
demokratins funktionssätt. I ett flertal moderna undersökningar har olika
drag i den politiska utvecklingen under dessa år redan tidigare studerats.
Ingen av dessa undersökningar har emellertid som ett huvudsyfte tagit att
analysera beslutsprocessen inom de centrala politiska organen.

En undersökning av detta är av värde då det kan ge belysning åt den
representativa demokratins funktionssätt. En praktiskt motiverad avgränsning
är att inrikta undersökningen till att i första hand behandla socialdemokratins
funktion i beslutsprocessen under dessa år.

Pedagogik

Kerstin Fällström:

Det rörelsehindrade barnet och dess familj, dnr 73/58

Med träning menas i detta sammanhang en medveten, mer eller mindre
systematisk påverkan och stimulering inom de olika variablerna motorik,
perception, kognition, emotion, språk och socialt beteende.

Målgrupper för projektet är: 1) det rörelsehindrade barnet (0,8-7 år) och
2) dess familj.

Syftet är att pröva träningsmodeller för rh-barn inom ovan nämnda variabelområden
och 2) att pröva modeller för målinriktad information till

och utbildning av familjen.

Värderingar på vilka projektet vilar är bl. a. normaliseringsprinc
i p e n - rh-barnet är ett barn för vilket vissa komplikationer har tillstött,
som måste kompenseras för att ge rh-barnet samma möjlighet till utveckling
som andra barn - och helhetssyn - barnet fungerar som en organisk
helhet, varför det är omöjligt att isolera ett funktionsområde från ett annat
eller att visa intresse bara för de direkta komplikationerna utan att samtidigt
ta hänsyn till och bearbeta de indirekta.

Projektet är uppdelat på tre moment:

Moment 1: Teo re t i s k översikt och modeller för tidig

1975:12

träning av rh-barn samt information till och utbildning
av dess familj.

På grundval av studiebesök vid institutioner för rh-barn, intervjuer med
institutionspersonal och föräldrar samt litteraturgenomgång ges en teoretisk
översikt av det rörelsehindrade barnets och dess familjs situation. Till detta
hör en nedbrytning av de variabler som beskriver barnet och familjens totala
situation. Genom att knyta samman teori och praktik presenteras sedan
modeller för träning, information och utbildning. Momentet avslutas med
riktlinjer för hur dessa modeller skall kunna tillämpas.

Moment 2: Individuell programplanering och genomförandet
av tränings-, informations- och utbildningsprogram.

Momentet inleds med en fortsatt nedbrytning av ovan nämnda variabler,
vilket utmynnar i en praktisk, konkret plan. Utifrån denna läggs individuella
träningsprogram upp för varje enskilt barn (totalt 16 stycken: 8 med diagnosen
cerebral pares och 8 med spina bifida, aila under 1 1/2-2 år). På
samma sätt läggs informations- och utbildningsprogram upp med sikte på
barnets familj. Momentet avslutas med att dessa program genomförs under
en ettårsperiod.

Moment 3: Utvärdering och uppföljning av genomförda
program.

Avsikten med det tredje momentet är att försöka mäta och utvärdera
effekter av genomförda program. Härvid kommer intresse att visas såväl
individ- som gruppeffekter och såväl direkta som indirekta effekter (t. ex.
attitydförändringar bland institutionspersonal). I detta moment ingår också
att sammanställa och dokumentera hela det genomförda arbetet med ”Det
rörelsehindrade barnet och dess familj".

Ulf P. Lundgren:

Model Analysis of Pedagogical Processes, dnr 73/75

Det planerade projektet har två huvudsyften. Det primära syftet är att
utveckla och formalisera en teori över relationer mellan för undervisningen
begränsande faktorer (som läroplan, elevsammansättning, klasstorlek, disponibel
tid) och undervisningsprocessens gestaltning samt utfall. 1 detta
syfte innesluts en analys av den teoretiska modellen i relation till kvalitativ
utbildningsplanering och didaktisk processanalys. Denna senare analys ingår
som en del i ett projekt initierat av Europeiska kulturfonden - Plan Europé
2000 - och genomförs i samarbete med dr. Kurt Aregger, Kiel Universität,
prof. Urban Dahllöf, Universitetskanslersämbetet, och prof. Karl Frey, Kiel
Universität.

Det sekundära syftet för projektet är att genom nya data och tidigare
insamlade data pröva den teoretiska modellen. Utifrån teorins struktur måste

1975:12

ganska stora krav ställas på att data insamlas i varierande pedagogiska miljöer.
Ett samarbete har inletts med fyra andra forskargrupper - University
of Missouri, USA, under ledning av prof. Bruce J. Biddle och prof. Thomas
Good; University of Birmingham, England, under ledning av prof. Philip
Taylor; Massey University, Nya Zeeland, under ledning av prof. Ray S.
Adams; James Cook University, Australien, under ledning av prof. Edward
Scott. Detta samarbete kommer att innebära att data insamlas utifrån samma
teoretiska perspektiv, vilket möjliggör utbyte av data för komparativa jämförelser.

Kurt Gestrelius:

Vuxenutbildning som kunskapsområde och tillämpnings/alt, dnr 73/85

De flesta kunskapsområden har också ett tillämpningsområde. Själva kunskapsområdet
har att göra med områdets innehåll, avgränsning och utveckling.
Tillämpningsfältet anger på vilket sätt kunskapsområdets innehåll nyttiggörs
och kan således vara knutet till utvecklingen av olika yrkesroller
eller befattningar. När denna uppdelning i kunskaps- och tillämpningsområden
utförts är det möjligt att påvisa samband mellan dessa och föreslå
vägar för hur båda sidorna skall kunna utvecklas. Resonemanget förutsätter
kännedom både om innehållet i kunskapsområdet och dettas underavdelningar
och om de verksamhetsfält där kunskaperna nyttiggörs.

Vuxenutbildning kan således delas upp i ett kunskapsområde och ett
tillämpningsfält. Grundläggande för resonemanget är antagandet att vuxenutbildning
bildar ett separat kunskaps- eller studieområde. Vuxenutbildningen
synes nu ha utvecklats så långt att man kan säga att den
alltmer engagerar personal som yrkesmässigt på hel- eller deltid handhar
uppgifter inom området. En uppdelning av de professionellt verksamma
inom vuxenutbildningen i grupper kan utgöra en utgångspunkt för ett studium
av befattningshavarnas utbildningsbehov inom vuxenutbildningens
kunskapsområde.

Det här skisserade projektet har fyra huvudsyften: för det första att avgränsa
och beskriva vuxenutbildning som kunskaps- eller studieområde,
för det andra att kartlägga och beskriva de arbetsuppgifter som vuxenutbildningens
olika befattningshavare ställs inför, för det tredje att med hjälp
av systematisk utbildningsplanering arbeta fram ett material som blir direkt
användbart vid utbildning av vuxenutbildningens befattningshavare samt
för det fjärde att utveckla metoder och organisationsformer för en kontinuerlig
informationsutväxling mellan kunskapsområde och tillämpningsfält
och i samband därmed ta fram exempel på arbetsmönster för systematisk
utbildningsplanering.

1975:12

Gunnar Richardson:

Idéer och realiteter i svensk skolpolitik under 1940-talet, dnr 74/10
Sammanfattning av projektet:

Syftemålet med undersökningen kan kortfattat sammanfattas på följande
sätt:

1. att kartlägga, analysera och skildra de pedagogiska strömningar som
var aktuella under 1940-talet med beaktande av de impulser som kom utifrån; 2.

att undersöka på vilket sätt förändringar i samhället skapade förutsättningar
för och incitament till en reformering av det rådande skolsystemet
(skolan som beroende variabel);

3. att undersöka i vilken utsträckning och med vilka avsikter skolpolitiken
syftade till förändringar i samhället (skolan som oberoende variabel).

Torsten Husén:

Svenskt utbildningsväsende i internationellt perspektiv, dnr 74/91

Projektet syftar, som framgått av ovanstående, till att initiera och genomföra
fördjupade studier av tvärvetenskaplig karaktär av svenskt utbildningsväsende
i internationell belysning med användning av IEA-projektets databank.
Därvid tjänar projektet inte enbart som ett hjälpmedel för nedan
berörd forskning utan avses även vara ett instrument vid forskarutbildning
inom olika samhällsvetenskapliga discipliner.

De båda ovan angivna, övergripande syftena, initiering av projekt och
forskarträning, uppnås genom att:

1. avgränsade delprojekt genomförs (se nedan);

2. forskare i olika discipliner stimuleras att använda IEA-materialet, t. ex.
vid undervisningsmetodiska och utbildningsekonomiska studier;

3. metodstudier i statistik, ävensom övriga forskningsmetodiska studier,
t. ex. skalteknik och testutveckling, genomförs; och

4. doktorander i statistik, ekonomi, statsvetenskap, pedagogik, psykologi
och sociologi ges möjligheter till tvärvetenskaplig användning av IEA-projektets
databank.

Verksamheten kommer sålunda i viss utsträckning att vara inriktad mot
att ge service till forskare, som vill utnyttja databanken. Institutionen för
internationell pedagogik har via IEA för en femårsperiod från Spencer
Foundation erhållit fyra årliga stipendier för yngre forskare, vilka önskar
utnyttja IEA-data. Förutsättningen för framgångsrikt användande av IEA:s
databank är att även dessa forskare kan erhålla viss service. Ovan nämnda
stipendier har visat sig ha hög attraktivitet. Erfarenheterna från det första
fullständiga året av detta program är utomordentligt positiva, då framstående
forskare i hård internationell konkurrens erhållit stipendierna. De har kunnat

1975:12

tillföra institutionen värdefull erfarenhet och har varit en stimulans för forskarstuderande
inom närliggande discipliner (Bulcock, 1974; Bulcock, Fagerlind
& Emanuelsson, 1974; Finn & Mattsson, 1974).

Sven Öhman:

Språkligt beteende: produktion och perception av tal, dnr 74/116

Den debatt om språkets roll i samhällsmeknismerna och i den enskilde
individens liv, som har förts under den senaste tiden, utpekar förmågan
att uttrycka sig språkligt och förmågan att förstå språkligt uttryckta innehåll
som problem av utomordentlig betydelse för samhället. Projektet ”Språkligt
beteende: produktion och perception av tal” syftar till att kartlägga det beteende,
som utmärker talandet och lyssnandet till tal. Projektet vill söka
svar på frågor som: Hur går talaren till väga för att ta steget från innehåll
till uttryck, och hur går lyssnaren till väga för att ta det omvända steget?
Vilka är de mentala och motoriska operationer, som möjliggör beteendet
i fråga? Vilken är den inre strukturen och den yttre organisationen hos
operationerna? Den revolution, som lingvistiken genomgått sedan Chomskys
transformationsgrammatik framträdde under 1960-talet, antyder att
svaren på dessa frågor kan ge öppningar mot några av psykologins djupaste
frågeställningar. Mera närliggande resultat av direkt betydelse för undervisningen
i modersmålet, främmande språk, dövpedagogiken, logopedin och
den mot språkbehandling orienterade datateknologin kan förutses med säkerhet.
Projektet avses att genomföras vid institutionen för lingvistik i Uppsala
med modern experimentell utrustning, bl. a. en mindre datoranläggning,
och med internationellt erkänd expertis på området.

Karl-Georg Ahlström:

Arbetsmiljö för synskadade. Utveckling av kognitiv ergonomi som arbetsutformningsteknik,
dnr 74/124

Arbetsmarknaden för synskadade har under det senaste årtiondet kontinuerligt
försämrats. De hantverksyrken som förr utgjorde synskadades
främsta sysselsättningsområde har trängts ut från arbetsmarknaden till följd
av rationalisering och teknisk utveckling. Den produktionstekniska utformningen
av arbetsuppgifter ställer ofta sådana krav på den anställdes förmåga
att själv tillgodogöra sig och bearbeta information att synskadades förmåga
i dessa avseenden ej är tillräckliga. De försök som gjorts att komma till rätta
med problemet genom ekonomiska bidrag för arbetsbiträden och subventioner
av lönen för synskadade har inte visat sig verkningsfulla. De resurser
som avsatts för särskilda arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassning för
synskadade arbetare har knappast alls utnyttjats; man saknar teknik och
kunskaper för att utnyttja resurserna.

1975:12

Syftet med detta projekt är att utveckla lämpliga tekniker för arbetsutformning
för synskadade. Speciell uppmärksamhet ägnas de för synskadade
kritiska kommunikationsaspekterna.

Projektet avses resultera i:

a. tekniker baserade på kognitiv psykolgi och informationsteori för arbetsanalyser,

b. förslag till förändringar i normal job-design, inkl. nödvändiga hjälpmedel,
som krävs för att olika arbetsuppgifter skall kunna utföras av synskadade,

c. spridning av resultaten i populariserad form till anpassningslärare, arbetsgivare,
tekniska utbildningsanstalter och handikapporganisationer.

Projektet tar sammanlagt tre år. Den första projektfasen koncentreras på
teori- och teknikutveckling, den andra på tillämpningsförsök och den tredje
på informationsspridning.

Janos Mårtony:

Talfel och talträning med gravt hörselskadade och döva, dnr 74/131

De gravt hörselskadades och de dövas tal har trots ökade tekniska möjligheter
ej förbättrats tillräckligt under de senaste decennierna. Projektets
mål är att öka effektiviteten av talträningen hos denna grupp av barn för
att förbättra deras talproduktion och därmed deras sociala möjligheter till
normal oral kommunikation.

Projektet omfattar:

1. studier av talfel, 2. analys av talfelens orsaker, 3. revidering av pedagogiska
metoder för talträning, 4. förslag till konstruktion av nya tekniska
hjälpmedel, 5. utprovning av reviderade och nya pedagogiska metoder,

6. uppföljning av resultaten.

Nils Trowald:

Forskning och utvecklingsarbete kring undervisningsmetodik för synskadade, dnr
74/132

Sedan 1966 har vid Lärarhögskolan i Uppsala pågått ett större forskningsprojekt
kring de synskadades situation (projektet PUSS, pedagogiska undersökningar
kring de synskadades studiesituation). Projektet avslutas 1975.
PUSS har under sina sex år dels gjort en betydande insats för de synskadade,
dels rönt stor internationell uppmärksamhet. Lärarhögskolan har erhållit
löfte om vissa medel för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete kring

1975:12

undervisningsmetodik för synskadade, men dessa medel är så kraftigt nerprutade
att projektet svårligen kan genomföras. Denna ansökan utgörs därför
av en ansökan om ”tilläggsmedel” för att kunna genomföra forskning kring
tre nyckelområden.

1. Förskolan. Att genom analys av det synskadade förskolebarnets situation
optimera förutsättningarna för barnets anpassning och inlärning i
den kommande skolan.

2. Förflyitningsieknik. Att genom utvärdering och metodiskt utvecklingsarbete
skapa förutsättningar för en effektivare undervisning i förflyttningsteknik.

3. Läsmedia. Att genom undersökningar och metodiskt utvecklingsarbete
kring speciellt läsmedia optimera synskadades läsmöjligheter.

Juridik

Folke Schmidt m. fl.:

Discrimination and Employmenl Law: A Comparalive Study, dnr 74/81

Under tiden efter andra världskriget har vi i vårt land blivit alltmer medvetna
om att man inom förvärvslivet skjuter ät sidan och missgynnar personer
på grunder som strider mot de demokratiska värderingarna.
Diskrimineringen kan bero på ras eller kön. Den kan också vara riktad
mot främlingar. I flera länder är frågan om medlemskap i fackförening eller
inte föremål för intensiv debatt. Ämnet berör centrala rättsliga problem.

I andra länder har man rika erfarenheter grundade på omfattande lagstiftning
och praxis och det är skäl att tro att frågor kring diskriminering kommer
att bli alltmer betydelsefulla i vårt land. Det saknas jämförande
rättsvetenskapliga undersökningar inom detta område. Den sökande arbetar
sedan 1966 i en grupp om sex arbetsrättsliga forskare. Avsikten är att producera
en bok som behandlar de problem som här nämnts.

Yash Ghai:

Impact of Economic Plänning on the Law in Africa, dnr 74/93

Most countries in Africa make some efforts to direct and control the
development of their economies, and formulate three- or five-year plans.
Yet the legal systems of these countries are based on the French civil code
or the English common law (with substantial sectors of customary law)
which traditionally developed in response to private enterprise. As a result
the efforts at control and direction of economy havé posed a number of
legal issues and problems, and has shifted the focus of a large number
of economic decisions from private enterpreneurs to govemment administratörs.
The proposed study seeks to understand the impact of plänning

1975:12

through an examination of the following topics:

1. Impact on the legislative process

2. Law and administrative discretion

3. Law and ideology

4. Law and Public Corporation

5. Impact on the legal profession

The countries selected for study provide a combination of civil and common
law traditions, as well as different ideologies of development, so that
it is possible to test a number of hypotheses.

Medicin

Ragnar Rylander:

Effekter av samhällsbuller, dnr 74117

I projektet avses att i laboratoriemiljö studera betydelsen av olika fysikaliska
parametrar i samhällsbuller, i första hand expositionsfrekvens och
bullernivå, för uppträdande av exponeringseffekter i olika miljöer.

Ett bullerlaboratorium skall konstrueras vilket medger simulering av olika
bullermiljöer t. ex. överflygande flygplan, passerande trafik eller buller från
byggnadsarbetsplatser.

Laboratoriet utföres så att det kan fungera för studier av kontorsmiljö,
sovmiljö samt hemmiljö.

Genom att studera reaktioner och den subjektiva värderingen av olika
bullersituationer hos försökspersoner skall i första hand prövas validiteten
av vissa nya principer för hur buller inverkar på människan. Förmågan
att diskriminera mellan olika antal exponeringar skall prövas och sambandet
mellan bullernivå och uppträdande av effekt skall utvärderas. Vidare skall
effekten av olika ”blandade” bullermiljöer som t. ex. flyg och trafik eller
trafik och stationära bullerkällor belysas. I vidare utvecklingsarbete finns
också möjlighet att pröva olika typer av industribullermiljöer.

Börje Cronholm:

Affektiva sjukdomstillstånd - en multifaktoriell analys av depressionssjukdomar
och tvångsneuroser m. m. ur psykosociala, biologiska och farmakologiska aspekter,
dnr 74/110

Projektet avser en kartläggning av psykologiska, sociala och biokemiska
faktorers betydelse vid depressiva tillstånd. Under de senaste tio åren har
en snabb utveckling skett framför allt inom den biokemiskt orienterade
depressionsforskningen och den farmakologiska depressionsbehandlingen.
En forskargrupp har med stöd av Riksbanksfonden utvecklat tekniker för
att öka den farmakologiska behandlingens effektivitet (dosering av medlen

1975:12

på grundval av plasmakoncentrationsbestämningar). Man har också utvecklat
förbättrade biokemiska analysmetoder för nedbrytningsprodukter (5-HIAA, HMPG, HVA) till de transmittorsubstanser(serotonin, noradrenalin,
dopamin) vilkas funktioner antas vara störda vid vissa depressiva tillstånd.

Med hjälp av dessa metoder har nya hypoteser om depressionernas biokemiska
korrelat kunnat formuleras. Det är vår avsikt att pröva dessa hypoteser
och också att försöka sätta in de biokem iska fynden i ett psykologiskt
och socialt sammanhang - en typ av forskning som veterligen ännu ej
tillämpats inom depressionsområdet. Man avser dessutom att undersöka
hur den farmakologiska depressionsbehandlingen kan ytterligare förbättras.

Projektet omfattar sju delprojekt som delvis griper in i varandra. Psykopatologiska
och psykosociala variabler (mätta med delvis nykonstruerade
skattningsskalor och inventorier) och psykodymaniska variabler (skattade
på grundval av Rorschachundersökning) skall relateras till biokemiska variabler
med hjälp av statistiska multivariatanalyser. Undersökningen som
planeras omfatta olika typer av depressiva tillstånd görs i syfte att öka förståelsen
för depressionernas uppkomstmekanismer och förbättra klassifikationen
av dem, vilket i sin tur bildar grundval för val av lämplig behandlingsform.
Som referensmaterial används data från friska försökspersoner,
inkluderande en grupp tvillingar (i avsikt att studera ev. heritabilitet).

Vissa effekter av långtidsbehandling med tricykliska antidepressiva läkemedel
skall undersökas. Effekterna av antidepressiva medel med olikartad
effekt på serotonin- resp. noradrenalinneuron skall prövas och jämföras.
Vidare skall effekten av antidepressiva medel prövas vid svåra tvångsneuroser
- en mycket invalidiserande sjukdom som av vissa forskare uppfattas
som besläktad med depressionerna. Betydelsen av sänkta halter av aminosyran
tryptofan (som i centrala nervsystemet omvandlas till neurotransmittorn
serotonin) för psykopatologiska symtom efter tarmoperationer för
extrem övervikt kommer att undersökas.

Alf Nachemson:

Konstruktion av ett generellt databassystem för retro- och prospektiv bearbetning
av skoliospatienter, dnr 74/136

Orsaken till idiopatisk skolios är okänd. Troligen samverkar ett flertal
faktorer så att en ryggradskrök uppstår och förvärras. Resultatet av behandlingen
är likaledes beroende av ett stort antal olika faktorer, till vilka hänsyn
måste tagas inför behandlingen av varje individuell patient. Den stora mängden
information om varje patient är möjlig att ackumulera och använda
endast med hjälp av datasystem. Ett sådant system möjliggör inte endast
optimal behandling av varje patient, utan också härledning av de faktorer
vilka orsakar skolios. Förutom genetiska faktorer kan följande vara av betydelse
för ryggradskrökens etiologi: Barnets allra tidigaste tillväxtmönster

1975:12

och motoriska utveckling, sjukdomar under de forsta levnadsåren, premorbid
längd och viktökning, ryggens konfiguration med kyfos eller lordos. Med
statistiska metoder baserade på vårt mycket stora hastigt växande patientmaterial
skall ovannämnda faktorer studeras med avseende på betydelsen
för skoliosens uppkomst. Databaserad information kommer också att effektivare
möjliggöra en bedömning av den enskilda patientens behandling
och prognos.

Naturvetenskap

Sten Gatenbeck:

Myko toxinforskning, dnr 74/1

Över hela världen har reducerade skördar och sjukdomsfall i djurbesättningar
iakttagits som följd av förgiftningar av svamptoxiner. Först under
1960-talet har man insett omfånget av detta problem och försökt att systematiskt
fastställa arten av de toxiner som mögelsvamparna utsöndrar.
Ett stort antal mykotoxiner är starkt cancerogena och har visat sig förekomma
i både foder- och livsmedel av vegetabiliskt ursprung. Man har
även uppmärksammat att infekterat fodermedel kan tillföra människan toxiner
via animala livsmedel. Sådana fall har iakttagits i Norden. Även i Sverige
finns det anledning att befara förekomsten av mykotoxiner i foder- och
livsmedel.

Projektet vill utveckla metoder för analys av mykotoxiner samt kartlägga
förekomsten av dem i vårt samhälle. Dessutom vill man utveckla metoder
att via organismernas egna metaboliska kontrollsystem eliminera deras produktion
av mykotoxiner.

Rolf Å. Larsson, Clas Florgård:

Registrering av vegetationsforändringar med fjärranalys. Metodutveckling, dnr
74/5

Att bevara partier med befintlig vegetation inom exploateringsområden
tillmäts numera en allt större såväl miljömässig som ekonomisk betydelse.
Kännedom om hur olika vegetations- och marktyper klarar anpassningen
till den nya miljön är emellertid ofullständig. Ämnesområdet är ännu så
länge tämligen outforskat.

På Järvafältet i Stockholms norra förorter bedrivs f. n. en bred tvärvetenskaplig
forskning med syfte att klarlägga samband mellan exploateringen,
de boendes slitage, förändringar i vegetationens ståndortsfaktorer och förändringar
i vegetationen. Projektet benämns ”Naturmark som resurs i bebyggelseplanering”.
Medverkande i projektet är landskapsarkitektkontoret
Söderblom & Palm AB, Spånga, växtbiologiska institutionen. Uppsala, avd.

1975:12

för marklära, Lantbrukshögskolan, inst. för kulturteknik, KTH, klimatgruppen,
Statens inst. för byggnadsforskning och avd. för miljövård, Lantbrukshögskolan,
i samarbete med Stockholms hälsovårdsnämnd. Projektet utförs
som en detaljerad undersökning av förändringarna i 28 fasta provytor. Dessutom
beskrivs grovt förändringarna i området i sin helhet. Grundläggande
för projektet är att samma parametrar undersöks under en lång följd av
år (ca 15). För varje år sammanställs och systematiseras insamlade data
i en arbetshandling. Genom den både djupa och breda forskningen blir
denna mycket omfattande (200-300 sidor/år).

En viktig del av arbetet är årlig fotografering från fasta fotopunkter, dels
av vegetationen i och invid provytorna, dels vyer av större partier. Vid
detta fotoarbete har möjligheten diskuterats att använda olika typer av film
och att använda flygbildteknik. Filmtyperna ger information, som kompletterar
varandra.

Om fotografering görs med bestämda intervall under en följd av år kan
vegetationens successiva förändring p. g. a. exploateringen studeras. För Järvafältet
finns registreringar av en mängd parametrar, som förväntas ändras
vid bebyggandet. Här finns alltså unika möjligheter att utveckla och testa
en fjärranalysmetod för studier av förändringarna. Om metoden visar sig
användbar kan det nu omfattande fältarbetet minskas avsevärt vid framtida
undersökningar av liknande slag. Flygbildtekniken ger möjlighet till extrapolering
av resultat från ett fåtal provytor inom ett exploateringsområde.

Mål

Att utveckla en fjärranalysmetod för registrering av förändringar i vegetationen
och dess ståndortsfaktorer.

Att pröva analysmetoden i samband med pågående forskning om verkningarna
av bebyggelseexploatering på Järvafältet.

Att tillföra ytterligare information till pågående forskning på Järvafältet.

Ulf Renborg m. fl.:

Konsekvenser av kontraktion inom vissa näringar, dnr 74/41
Allmän bakgrund

Det nuvarande läget i vissa delar av landet präglas av hög instabilitet.
Den kraftiga nettoutflyttningen från stora delar av framför allt skogslänen,
förorsakad av kontraktionen inom jord- och skogsbruket, har resulterat dels
i en uttunning av bebyggelsestrukturen, dels i en deformering av åldersstrukturen.

En fortgående negativ utveckling inom jord- och skogsbruket skulle få
till följd att flera tröskelvärden för olika samhällsfunktioner underskrids
och grundläggande förutsättningar för regionernas funktionsduglighet försvinner.

1975:12

Syfte

Avsikten med projektet är att ange metoder och planeringsformer för
att uppnå regionala strukturer inom vilka balanserade övergångar av produktionsfaktorer
(människor och kapital) kan ske mellan sektorer och regioner
och riskerna för allvarliga störningar därmed minimeras.

De erfarenheter som kan dras från kontraktionen inom de areella näringarna
kan sedan ligga till grund för en modell för hur man i förväg
skall kunna förutse konsekvenserna av kontraktion även inom andra näringar/branscher
och därmed i god tid kunna vidtaga åtgärder för att undvika
allvarliga störningar.

Delprojekt

I det totala projektet ingår fyra delprojekt enligt följande:

Delprojekt I, Regionala konsekvenser av kontraktion inom jordbrukssektorn,
avser att studera flexibiliteten i de i jordbrukssektorn ingående resursvolymerna
och deras användning för att få en uppfattning om det framtida
spelrummet för reaktioner på olika åtgärder på kort och lång sikt. I
detalj - på individnivå - studeras utvecklingen inom jordbrukssektorn för
att spåra avgörande händelser och strategiska brytpunkter som förklarar utvecklingsförloppet.
Dessa händelser är sannolikt till stor del att hänföra
till generationsskiftena. Därefter görs en bedömning av det troliga och möjliga
spelrummet för resurs- och produktionsförändringarna inom en viss
given framtid. Olika alternativ konstrueras, vilka bedöms utifrån olika kriterier,
exempelvis i alternativvärden, arbetsproduktivitet eller energiproduktivitet.

Delprojekt II, Skogsbrukets betydelse för sysselsättning och inkomst, avser
att på företagsnivå analysera skogsbrukets aktuella och potentiella sysselsättningsskapande
effekt under olika förutsättningar med avseende på produktionsinriktning
och arbetsteknik. Syftet är att analysen skall byggas ut
till en sektorsanalys med hjälp av en aggregerad modell. Skogssektorns oenhetliga
struktur motiverar en uppdelning på delsektorer, t. ex. storskogsbruk
och skogsbruk i kombination med jordbruk. För delsektorerna definieras
ett antal relevanta typföretag samt alternativa produktionstekniker. Skillnader
i kostnader och dagsverksåtgång studeras. Syftet med sektorsanalysen
är att visa hur skogsbrukets samlade resultat med avseende på sysselsättning,
inkomst osv. påverkas av resultaten hos de enskilda företagen.

Delprojekt III, Svsselsättningsgenerering, avser att för en region kvantitativt
bestämma relationen en ursprunglig sysselsättningsförändring i en
sektor och den totala sysselsättningsförändringen i regionen, dvs. sysselsättningsmultiplikatorn.
Multiplikatorns storlek mäter alltså graden av lokal
förankring hos olika sektorer. En hypotes är att denna lokala förankring
är betydligt större för lantbrukssektorer än för industriföretag. Följaktligen
torde alla förändringar som sker i de förra ha mycket större konsekvenser

3 Riksdagen 1975. 2 sand. Nr 12

1975:12

för den lokala ekonomin. Intersektoriella analyser (input-output-studier) på
regional basis har tidigare genomförts av bl. a. ERU. Dessa studier omfattade
emellertid endast industriföretag. Avsikten i detta fall är att lägga tonvikten
på lantbrukssektorer och deras betydelse för sysselsättningsgenerering. Som
analysmetod kommer ”From-to”-metoden att användas. Denna metod har
flera av ”input-output”-metodens fördelar men är mindre datakrävande.

Delprojekt IV, Floden, restriktioner och tröskelvärden - en modell för balanserade
förändringar i regional sysselsättning - och ortsstruktur, avser att behandla
de rumsliga aspekterna av olika utvecklingsalternativ inom de areella
näringarna. Målet är att ange en sorts nätverksplan som tidsmässigt avstämmer
effekterna av sektorsvis företagen rationalisering mot en tillväxt
av näringslivet som såväl sektor- som ytmässigt fördelar sig på ett önskvärt
sätt. En sådan nätverksplan kan sedan utvecklas till en generell modell
för balanserad regional utveckling vid kontraktion inom vissa näringar.

Lennart Axel Bergström:

Informationssystem för trädgårdsvetenskap och landskapsplanering, dnr 74/67

Grafisk analys och presentation i färg av olika datamängder sker i dag
helt manuellt, vilket är mycket tids- och resurskrävande med stora kostnader.
En väsentligt snabbare teknik, som färgbildskrivaren innebär, kan
här testas med stor noggrannhet som underlag för fortsatt utveckling av
tekniska hjälpmedel för trädgårdsvetenskap och landskapsplanering.

Politiker, tjänstemän och allmänhet engagerade både i den centrala, regionala
och kommunala planeringen av mark och naturresurser är de parter
som avses kunna använda resultaten.

Resultaten bör förmedlas direkt i en försöksverksamhet till berörda parter,
utnyttjade dataprogram installeras vid universitetens datacentraler i Göteborg,
Lund, Stockholm och Uppsala.

För närvarande finns ingen liknande utrustning för färgredovisning tillgänglig
ens internationellt sett.

Ett flertal tillämpningsstudier kan omedelbart starta inom lantbrukshögskolans
intresseområde tillsammans med olika myndigheter och forskningsprojekt.

Inom Malmöhus län finns flera andra utmärkta studier av luftföroreningsutsläpp
och vattenföroreningar vars data bör kunna användas för att
vidareutveckla ett ekologiskt inriktat informationssystem med färgbildskrivaren.

Länsstyrelsen bedriver dessutom en regelrätt försöksverksamhet med nya
kontrollsystem av luft-, vatten- och markföroreningar i samband med sitt
löpande arbete (Fransson m. fl.).

Vid avdelningen för landskapsplanering finns ett projekt om friytornas
funktion i urbant präglade områden (Englesson, Johnson). Detta projekt

1975:12

som stöds av skogs- och jordbruksforskningsrådet ger goda möjligheter
att utveckla ett ekologiskt inriktat informationssystem.

Försök med olika landskapsanalyser som planeringsunderlag bedrivs vid
avdelningen (Johnson, Widerström) tillsammans med ekologisk botanik
(Malmer, Borg) och skogshögskolan (Björkhem), med stöd från naturvårdsverket.

Kommunalt inriktade studier bör kunna genomföras i Skåne (Lunds kommun
m. fl.)och i Göteborgsområdet t. ex. Lygnerområdet (Nord m. fl.). Även
inom planerade och pågående trädgårdsvetenskapliga projekt bör systemet
kunna prövas (Kristoffersen m. fl.).

En god möjlighet för landskapsplanering till internationell samverkan och
erfarenhetsutbyte finns inom projektet med forskare från Tyskland (Kiemstedt
m. fl.).

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning:

Gemensam utredning, syftande till samordnad satsning på effektivaste möjliga mykotoxinforskning,
dnr 74/69

Fyra ansökningar rörande mykotoxinforskning har inkommit till statens
råd för skogs- och jordbruksforskning, vilka har behandlats vid jordbrukssektionernas
vårsammanträde den 25 april 1974. Efter ingående diskussion
av mykotoxinproblemet, vilket även gett anledning till två motioner (nr
505 och 840) i riksdagen våren 1974, enades ledamöterna om att hela frågan
borde underkastas en opartisk granskning och kartläggning att läggas till
grund för effektivaste möjliga insats av fortsatta forskningsresurser.

Humaniora

Sverker Ek:

Svensk dramatik 1900-1975, dnr 73/77

Det framlagda projektet syftar till att kartlägga det bestånd av svensk
taldramatik från perioden 1900-1975 som finns tillgängligt i offentliga och
privata samlingar i Sverige och Finland samt att ge en allsidig analys av
detta material. Projektet uppdelas i tre varandra kompletterande delprojekt,
nedan kallade A, B, C.

Delprojekt A syftar till en fullständig inventering av otryckt svensk taldramatik.
Resultatet kommer att presenteras i en bibliografi, successivt publicerad
i avsnitt på ca 75-100 sidor, som till sist ackumuleras i tre sammanfattande
register. Dessutom planeras en metodisk kartläggning av de
i svenska och finska arkiv förekommande bild- och klippsamlingar som
rör drama och teater.

Delprojekt B avser att inom det av projekt A framtagna materialet och

1975:12

tidigare bibliograferat tryckt material urskilja lätt kvantifierbara fakta, vilka
efter innehållsanalys kan ange tendenser inom repertoaren vid olika teatrar
och under olika tidsperioder. Ifall en första pilotundersökning av ett delmaterial
visar sig ge hållbara resultat, bör arbetet utföras på hela materialet
som en monografisk studie.

Delprojekt C kompletterar det närmast föregående genom en rad punktanalyser
av enskilda teaterföreställningar. Dessa undersökningar publiceras
separat som kortare monografiska studier tillsammans med en textkritisk
edition av dramat i fråga.

Projektets teoretiska värde får anses ligga däri, att delprojekt B och C
utgör teatersociologiskt och semiologiskt inriktade studier inom svensk dramaforskning.
Projektet kan dessutom sägas ha två praktiska funktioner. För
det första bör den inom delprojekt A genomförda förteckningen, bortsett
från dess bibliografiska egenvärde, kunna bli ett nödvändigt instrument
för framtida dramaforskning. Det är att märka att en stor del av 1900-talets
dramatik - inte blott översättningar utan även originalpjäser - ligger okänd
och obearbetad i företrädesvis teatrarnas arkiv. För det andra bör delprojekt
B och C kunna ge ökade kunskaper om vissa centrala tendenser inom modernt
svenskt teaterliv. Därutöver bör dessa bägge varandra kompletterande
undersökningar kunna tillföra den aktuella kulturdebatten ökad information
om den närmast föregående tidens synsätt och värderingar och därmed vidga
perspektivet, inte bara på drama och teater utan också på samhällsföreteelser
som nått sin sceniska artikulering.

Brita Malmer:

Sveriges mynthistoria, avsnittet Sturetiden, dnr 74/11

För såväl den numismatiska forskningen som angränsande vetenskapsgrenar
har bristen på en modern svensk mynthistoria länge varit besvärande.
1942 utsåg Vitterhetsakademien en kommitté med uppgift att
undersöka förutsättningarna för åstadkommandet av en svensk mynthistoria.
1953 publicerades en av tio planerade volymer varefter arbetet i stort
sett legat nere främst på grund av bristande tillgång på kompetent arbetskraft.

Anledningen till ett återupptagande av projektet är den vid myntkabinettet
pågående bearbetningen av ett av de största myntfynd som någonsin påträffats
i Sverige, 16 000 mynt från Sturetiden, funna i Västerås 1972. Genom
detta fynd har källmaterialet till en av de mest dynamiska perioderna i
svensk penninghistoria mångdubblats.

Projektet Sturetidens mynthistoria, som ingår i det större projektet Sveriges
mynthistoria, avser det samlade monetära materialet från perioden,
ca 18 000 mynt. Projektets målsättning är dubbel:

1. En uttömmande presentation av källmaterialet.

2. En på såväl numismatiskt som skriftligt källmaterial baserad penning -

1975:12

historisk översikt av perioden med hänsynstagande även till den internationella
penningvärdesproblematiken.

Trots ett jämförelsevis rikligt skriftligt källmaterial har Sturetidens penningväsende
till stor del varit höljt i dunkel, främst på grund av de kvantitativt
starkt dominerande anonyma präglingarna. Ett av den moderna numismatikens
främsta hjälpmedel för att datera anonyma myntserier är den
jämförande stampforskningen, en metod som utvecklats bl. a. just vid myntkabinettet.
Undersökningen av Västeråsfyndet har lagts upp som en jämförande
studie över de 32 000 stampavtrycken. Viktiga preliminära resultat
har redan uppnåtts. Systematiseringen av det väldiga materialet innebär
helt nya möjligheter att penetrera penningsväsendets betydelse för den ekonomiska
utvecklingen under Sturetiden. Stampundersökningen måste emellertid
fullföljas samt kombineras med undersökning av övriga objektivt registrerbara
element såsom vikt, silverhalt, inskriftsvarianter m. m. En omfattande
statistisk bearbetning är nödvändig. Det är angeläget att även det
skriftliga materialet, kursuppgifter, myntförordningar, uppgifter om priser
och löner m. m. infogas i undersökningen.

Roland Nordlund:

Strukturförändringar i det svenska agrarsamhället under 1500-, 1600- och 1700-talen, dnr 74/63:1

Syfte

Projektet ämnar studera utvecklingen av det svenska agrarsamhället under
1500-1700-talen. Utvecklingen inom några väsentliga sektorer av detta samhälle
kommer att undersökas, såsom befolkning, bebyggelse, jordägo- och
jordbesittningsförhållanden, social struktur, skatter och pålagor, produktion
och konsumtion. Undersökningarna syftar ytterst till att klarlägga sambanden
mellan utvecklingen inom agrarsamhällets olika sektorer och förklara förändringarnas
mekanism.

A vgränsningar

1. Tid

Valet av undersökningsperiod är främst betingat av målsättningen att
undersöka det svenska agrarsamhället i förvandling. Den valda tidsperioden
fyller två viktiga krav för denna målsättning. För det första är den tillräckligt
lång för att bestående och djupgående förändringar skall kunna observeras
och analyseras. För det andra lämpar sig 1500-1700-talen som undersökningsperiod
väl därför att den är en ekonomisk och social övergångstid.

1975:12

2. Rum

Valet av undersökningsområde(n) kan vid närvarande tidpunkt ännu inte
ske med säkerhet. Det säger sig självt att forskningar med den uppläggning
som skisserats ovan - lång undersökningsperiod och flera huvudsektorer
inom agrarsamhället - endast kan genomföras på små undersökningsområden.
Det har bedömts som realistiskt att starta med 3-4 områden av sockenstorlek;
punktundersökningar kommer med all sannolikhet att behövas
på lägre och högre nivåer (by och härad). Undersökningsområdena kommer
att väljas med tanke på att de representerar agrarsamhällen med olika socioekonomiska
strukturer.

Sten Carlsson m. fl.:

Industrialiseringen, familjen och individen. Sundsvallsdistriktet 1850-1930, dnr
74/129

Projektet avser att undersöka det industriella genombrottets betydelse
för den enskilda människan och för familjen i 1800-talets samhälle. Undersökningarna
kommer främst att inriktas på demografiska och socialhistoriska
problemställningar, såsom arbetsvandring, inflyttning, assimilation,
social mobilitet samt problem rörande familjen och familjebildningen. Även
områdets migrationsmönster kommer att ägnas ett ingående studium. En
förutsättning för projektet är att den demografiska databasen i Haparanda
beslutat genomföra en insamling av material rörande Sundsvallsdistriktet.
Detta torde bli databasens första stora regionala satsning. Samtidigt har från
databasens sida uttryckts önskemål om att på detta sätt få det insamlade
materialet prövat av på området erfarna forskare. Sundsvallsdistriktet
genomgick under senare delen av 1800-talet en industrialisering av genomgripande
karaktär för såväl samhälle som individ. Sågverksindustrin kom
att dominera och området hade relativt sett landets största befolkningstillväxt
beroende på inflyttning och stort födelseöverskott. Inflyttningen ägde rum
från skilda delar av Sverige och Norge men även från Östersjöstaterna och
Nordamerika.

Övrigt

Martin Fehrm:

Tryckningsbidrag/or Forskning och Framsteg, dnr 74/61

Forskning och Framsteg har under 1974 ytterligare ökat sin prenumerationsstock
och möts med allt större intresse av läsekrets och massmedia.
Antalet prenumeranter har sedan årsskiftet ökat med ca 2 100 till 11 400
i oktober 1974. Utvecklingen har skett trots att prenumerationspriset under
1974 höjdes från 40 till 45 kr.

1975:12

Kungl, vetenskapsakademien:

Produktstöd för utgivning av AMB/O, dnr 74/118

AMBIO:s första nummer gavs ut i mars 1972 med insikten att miljöfrågorna
kräver kommunikation och information såväl över de vetenskapliga
fackgränserna som mellan forskare och samhälle och över de nationella
gränserna. Tidskriften gjordes därför tvärvetenskaplig och engelskspråkig.
Målsättning: att föra ut information till forskare, lärare och studerande, till
politiker och beslutsfattare inom förvaltningen och industrin och till allmänheten.
Tidskriften skall i första hand koncentrera sig på svensk och
nordisk miljöforskning men står också öppen för internationella bidrag. Att
få ökade resurser för bättre belysning av samhälleliga och sociala aspekter
på miljöfrågorna är huvudorsaken till denna ansökan.

1975:12

B. Avslutade och pågående projekt 1965-1974

Projektansvarig

Artur Attman
Oscar Bjurling
Karl-Gustaf Hildebrand

Sven Ulric Palme

Ekonomisk historia

Dnr Projekt

1965

11-A Det svenska välståndets
utveckling 1925-1960

1971

71/11 Sammanställning, urval och

förberedande bearbetning
av källmaterialet rörande
Kreugerkoncernen intill år 1932

1972

72/54 Studier om Kreugerkoncernen Sven Ulric Palme

1973

73/63 Orsakerna till den offentliga Bo Gustafsson

sektorns expansion under
1900-talet

1974

73/96 Fabriksindustrins uppkomst Carl-Axel Nilsson

i Sverige 1820-1870

74/9 Det svenska agrarsamhällets Rolf Adamson

strukturförändringar och
anpassningsmekanismer under
folkökningsperioden på 1700-och 1800-talen

Ort

Göteborg, Lund
Uppsala

Stockholm

Uppsala

Lund

Stockholm

Period

1966-71

1971

1973-75

1974-75

Företagsekonomi

1966

1967

104

117

120

Nordisk industriell
integration

Integrerad kalkylering av
sjötransporter

Sune Carlsson

Thomas Thorburn
m. fl.

Några företagsekonomiska problem Bertil Näslund
i samband med ekonomisk tillväxt

Statliga styrmekanismer visavi
kommunernas investeringar

Studier av prissättningsprocesser -

Ernst Jonsson

Jan Odhnoff

Uppsala

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

1966-73

1966-69

1967-73
1967-70
1967-68

1975:12

Dnr Projekt Projektansvarig

67/34 A Organizational Structure and Bengt Stymne

Organizational Strain

B Innovationer i svenska per- Eric Rhenman

sonalavdelningar
C Flexibiliteten hos produktions- Eric Rhenman

system för ett flertal systematiska
och stokastiska variationer

67/53 Beslutsmodeller och lönsam- Nils-Erik Norén

hetskriterier vid gruvdrift
och malmbehandling

67/42 Administrativ rationalisering IVA

1968

68/18

68/19

Praktiska tillämpningar av
Bayesiansk beslutsteori
på ekonomiska problem

Kommunala kostnadsfunktioner

Karl-Axel Stael
von Holstein

Sune Tjernström

68/33 Studium av några företagsekonomiska
problem rörande
industriforskningens ekonomi

68/20 Studium av informations- och
transaktionsbeteende på aktiemarknaden 68/21

Utveckling inom företag i
skilda miljöer 1957-1967

Bertil Näslund

Ulf Lundman

Rolf Back
Hans Dahlborg
Lars Otterbeck

1969

69/37

69/33

69/34

69/35

1970

70/8

1971

70/81

Dryckesförpackningar ur samhällelig
ekonomisk synpunkt,
och möjligheterna att styra
dessas utveckling

Processanalyser inom
marknadsföringsområdet

Data- modell- lösningsmetod Mål

och målformuleringar
för statliga myndigheter

Heuristisk programmering -en lösningsmetod för stora
och komplicerade företagsekonomiska
problem

Kreditpolitikens verkningar på
kreditgivningen mellan företag

Jens Lindberg
Lars Ohrell

Bengt Brodin
Jan Valdelin

Jan-Erik Österlund

Alfred Bretschneider

Göran Bergendahl

Erling Petterssohn

Ort

Stiftelsen företagsadministrativ
forskn.
Stockholm
Stockholm

Stockholm

EFI

Stockholm

IVA

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

Period

1967-68

1967-69

1968-71

1968-70

1968-69

1968-71

1969-73

1969-72

1969-70

1969-72

1970-73

1971-75

1975:12		42
Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
1972
72/1	Kontaktsystem inom samt mellan näringsliv och förvaltning	Bertil Thorngren	EF1 Stockholm	1972-73
72/43	Organisationsstruktur och företagets tillväxt	Richard Normann	SIAR Lund	1972-73
11/11	Kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet	Sven-Erik Johansson	EF1 Stockholm	1973-75
1974
74/18	Uppföljning av investeringar	Ingemund Hägg	Uppsala	1974-75
Nationalekonomi
1965
8	Utvidgning och generalisering av en vid Gbgs univ. utarbetad prognos- och planeringsmodell för regional- och kommunal-ekonomisk utveckling	Åke E. Andersson	Göteborg	1966
12-A	Realkapitalundersökningen	Ingvar Svennilson	Stockholm	1966-68
1967
138	Resursfördelningen vid mark-nadsimperfektioner	Peter Bohm	Stockholm	1967-72
132	Cost-benefit-analyser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder	Harald Niklasson	Lund	1967-75
67/28:A Den regionala resursför-delningsproblematiken	Ragnar Bentzel	Uppsala	1967-70
67/51	Statlig arbetsmarknad 1945-1967 med särskilt avseende på löne-förhållanden och löneutveckling	C. G. Lindell	Stockholm	1968-69
1968
68/20	Studium av informations- och transaktionsbeteende på aktiemarknaden	Ulf Lundman	EFI Stockholm	1968-69
1969
68/39	Naturresurser miljö och samhälle	Erik Dahmén	EFI Stockholm	1969-73
68/47	Studier i allokeringsteori	Jan Herin Louis Taylor	Stockholm	1969-72
68/71	Spridning av ny teknik inom industrin	Lars Nabseth	Industrins utr. inst. Stockholm	1969-71
68/81	Immigrationens ekonomiska effekter för Sverige	Eskil Wadensjö	Lund	1969-71

1975:12

Dnr

69/55

69/13

68/88

69/30

69/41

1970
69/108

69/107

1971
71/16

71/20

1972
72/60

1973
73/31

73/72

1974
74/35

74/42

Projekt

Lokal lönebildning

An Analysis of Development
Effects of International
Assistance, with Special
Reference to Swedish Bilateral
Aid Programs

Planering och ekonomisk
politik: en studie av faktorer
i den Indiska landsbygdens
utveckling

Studier i Ceylons utvecklingsplanering The

Development of Traditional
Dwellings in Tanzania

Projektansvarig

Horst Hart
Casten von Otter

Marian Radetzki

Tarlok Singh

Birger Möller
Rune Karlsson

Ort

Göteborg

Stockholm

lnst. för int. ekonomi
Stockholm

Göteborg

Lund

Budgetundersökningen Lars Werin Stockholm

Symposium i Stockholm 1969 Erich Jacoby Stockholm

om Sydasiens utvecklingsproblem

Transportekonomisk forskning Peter Bohm Stockholm

Guy Arvidsson

Ekonometrisk modell för Sverige Erik Ruist Stockholm

Ekonomisk tillväxt i Sverige,
Japan och Turkiet: en jämförande
studie av framgång
och misslyckande

Besim Ustunel

Stockholm

Internationaliseringsprocessen Assar Lindbeck

och den nationella ekonomiska

politiken

Futures of Sweden in a global Lars Otterbeck

industrial system

Stockholm

EFI

Stockholm

Programmet för utvecklingsforskning Rättsekonomisk

forskning

Håkan Lindhoff

Göran Skogh
Ingemar Ståhl

EFI

Stockholm

Lund

Period

1969-70

1969-72

1969

1969-70

1970-75

1970

1971-74
1971-76

1973-74

1974-75

1974

1975
1974-75

1975:12

Kulturgeografi
Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
1966
54	Storstadsregionens och stads-bydgsregionens rumsliga struk-tur och tillväxtproblem	Staffan Helmfrid	Stockholm	1967-69
74	Urbaniseringsprocessen	Torsten Hägerstrand Sven Godlund Olof Wärneryd	Lund, Göteborg	1966-72
94	Forskningsprojektet admini-strativa, rumsliga system (FARS)	David Hannerberg	Stockholm	1966-74
96	Lokaliseringsförändringar inom industri och handel	Lennart Bäck	Uppsala	1970-74
108	Den medelstora stadsbygds-regionen	Ragnar Bergling	Uppsala	1966-68
1967
136	Individens val av alternativa serviceutbud	Orvar Westelius	Näringslivets Planinst. Stockholm	1967-69
67/28:B	Den regionala resursfÖrdel-ningsproblematiken	Gunnar Törnqvist	Lund	1967-73
133	Urbaniseringsprocessen, del-projektet Arealbudget	Lennart Améen	Lund	1967-71
148	Europas städer och landsbygd	W. William-Olsson	Handelshögskolan Stockholm	1967-73
151	Glesbygdens serviceproblem	Erik Bylund Georg Karlsson	Umeå Umeå	1967-72
1968 68/40:2	Näringsgeografisk studie i samband med nedläggningen av fem arbetsställen vid Billeruds AB	Gunnar Arpi Sune Berger	Uppsala	1968-72
1969
69/2	Utvecklingslinjer beträffande nordisk transportförsörjning	Sven Godlund	Göteborg	1969
1970
94 a	Agrar kulturlandskapsmiljö	Sven-Olof Lindquist	Stockholm	1970-73
94 b	Administrativa och meteoro-logiska system pi Öland	Sölve Göransson	Uppsala	1970-71
70/7	Utvecklingsproblem på landsbygden i Tanzania	Claes-Fredrik Claesson Karl-Gösta Widstrand	Uppsala	1970
1973
73/76	Valfrihet och befolkningens rumsliga spridning - studier av ett kommunplaneringsproblem	Olof Wärneryd	Lund	1974-75

1975:12

Dnr Projekt Projektansvarig Ort

1974

74/7 Agrara samhällsmodeller. David Hannerberg Stockholm

Förindustriella, europeiska
geometriska och kamerala
måttsmodeller; bebyggelsens
utveckling och samhällsorganisationens
rumsliga mönster

Sociologi och socialpolitik

1965
16

13-A

1966
18

1967
141

Arbetares attityder till arbete
och arbetsförhållanden i olika
teknologiska miljöer

Sexualvanor och attityder till
sexualitet

Stockholmsungdomars framtidsutsikter
(Metropolit)

Om'' möjligheterna att förändra
besvärsrelationerna genom
attitydförändringar

Anställdas val och byte av
arbetsplats

Struktur och processer i svensk
fack forén i ngsröreise

151 Glesbygdens serviceproblem

67/14 Hushållsstruktur och bostadsform
i östafrikansk stad

131 Kvinnliga forskare i Sverige

Bertil Gardell

Joachim Israel
Georg Karlsson

Carl-Gunnar Janson
Erland Jonsson

Magnus Hedberg

Walter Korpi

Erik Bylund
Georg Karlsson

Dick Urban Vestbro
Bertil Nordbeck

67/60 Social och politisk förändring Ulf Himmelstrand

i afrikanska stater med särskild Albert Imohoisen

hänsyn till impulser för utveckling
"nedifrån"

68/28 Pressforskning Ivar Hallvig

68/15 Information i massmedia - dess Kjell Nowak
användning och effekter Dan Lundberg

Stockholm

Uppsala

Stockholm

PA-rådet

Stockholm

Umeå

Lund

Uppsala

Svenska tidnings utgivareför.

Stockholm

EFI

Stockholm

Period

1974-75

1969-71

1966

1966-75

1966-69

1966-70

1967-75
1967-72
1967-70
1967-68

1967-72

1968

1968-73

1975:12

Dnr

1968

68/34

68/61
68/17 A

68/10

68/91

69/19

69/61

69/60

69/39

1970

69/81

69/90

70/6

69/62

69/82

70/22

69/118

1971

Projekt

Projektansvarig

Uppbyggande av sociologiskt
dataarkiv

Studier av företagsnämnder

Märstaundersökningen. En
studie av social och kulturell
förändring

Cross-national research on
family functioning and
disorganization

Programmet för sociologisk
trendanalys

Social rörlighet i Sverige

Samverkan på arbetsplatsen

Sociologisk och socialpsykologisk
alkoholforskning

Central dokumentation av
masskommunikationsforskning

Sveriges

Sociologförbund

Edmund Dahlström
Birger Lindskog

Ludwig L. Geismar

Gösta Carlsson

Robert Eriksson
Edmund Dahlström
Jan Trost

Olof Hultén

Arbetsengagemang genom ökat
inflytande på det egna arbetet;
experiment med arbetsutformning
och arbetsorganisation

Undersökning av samspelet
mellan människa, arbetsplats
och arbetsuppgift

Invandrarnas och de etniska
och religiösa minoriteternas
sociala och psykologiska
problem i Sverige

Äktenskaplig anpassning

Ungdom och politik

Etermediakonsumtionens omfattning
och inriktning

Vetenskapsteoretiska förutsättningar
för sociologi
och socialpsykologi

Reine Hansson

Ulf Åberg

Arne Trankell

Jan Trost
Olof Frändén
Björn Höijer

Joachim Israel

Ort

Stockholm

Göteborg

Uppsala

The State University
of New Yersey

Lund

Stockholm

Göteborg

Uppsala

Tidn.utg.föreningen
PUB, SR
Stockholm

PA-rådet

Stockholm

KTH

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Köpenhamn

Period

1968-69

1968-74

1969-71

1969-72

1969-74

1969-71

1969-74

1969-71

1969-72

1970-72

1970-75

1969-74

1970-73
1970-75

1970-71

71/77 Samhällsstruktur och social Erik Allardt

förändring i de nordiska
länderna

Helsingfors

1972

1975:12

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
71/21	Social och politisk förändring i Latinamerika - fallet Colombia	Ulf Himmelstrand Orlando Fals Borda	Uppsala Colombia
68/17B	Attman: ett datorbaserat socio-cybernetiskt utredningssystem	Hans J. Holstein Ulf Himmelstrand	Uppsala
71/13	"Benefits” och "Costs” i samband med arbetskraftens geografiska rörlighet	Georg Karlsson Walter Korpi	Umeå Stockholm
1972
72/4A	Experiment med en samrådspro-cess för utveckling av arbets-ledningsfunktionen i företaget	Göran Ekvall	P A-rådet Stockholm
72/4C	Organisationsutveckling för ökat medinflytande i tjänstemanna-företag	Bengt Stymne	EFI Stockholm
72/40	Utslagningen på arbetsmarknaden	Hans Berglind	Stockholm
72/57	Undersökning av ”kreativitets-reserven” bland industriarbetare	Göran Ekvall	PA-rådet Stockholm
1973
73/20	Plurala samhällen - en jäm-förande studie i kulturell sammansättning och social integration i fyra utomeuropeiska nationer	Ulf Hannerz	Stockholm
73/66	Sammanboende ogifta och äktenskapsfrekvensen	Jan Trost	Uppsala
73/70	Effektiviteten i demokratiska arbetsorganisationer - en studie av de anställdas insatser och utbyte i några löntagarägda företag	Edmund Dahlström	Göteborg
/974
73/87	Informationsstrategier. Analys och utvärdering av försök med spridning av u-landsinformation genom multimedia	Ulf Himmelstrand Lars-Owe Hedman	Uppsala
73/89	Storarbetsplatser - en studie i permanent tillfällighet	Bengt Rundblad	Göteborg
74/117	Samhällsstruktur, predikament och social förändring	Ulf Himmelstrand	Uppsala
74/125	Det allmänna rättsmedvetandet	Ulla Bondeson	Lund

Period

1971-75

1972-74
1972-76

1972-74

1972-75

1973

1974-75

1975-76
1975

1975:12

Statistik

Dnr Projekt

1966

38 Ickelineära kunskapsmodeller

(NIPALS)

95 Optimala estimations- och

planeringsförfaranden vid
upprepade stickprovsundersökningar 1967 118

Fel i undersökningar

67/15 Demografiska kohortstudier

1968

68/14 Systemanalys med sannolikhetsteori
och grafteoretiska
metoder

68/29 Studier av stickprovsteo rier

vid ändliga populationer
med speciell inriktning
på upprepade stickprovsundersökningar 68/30

Studier av optimala stick provsplaner

vid ändliga
populationer med speciell
inriktning på utnyttjande
av hjälpinformation

1971

70/51 Sveriges befolkning
1750-1970

71/78 Statistiska undersökningar

över svensk nativitet och
nutrialitet

1974

74/14 Integrerade demografiska

prognoser

74/77 Kausalmodeller i låginfor mativa

situationer

74/96 Personintegritet vid sta tistiska

undersökningar

Projektansvarig Ort Period

Herman Wold Uppsala 1966-73

Gunnar Kulldorff Umeå 1966-75

Tore Dalenius Stockholm 1967-73

Carl-Erik Quensel Lund 1967-68

Ove Frank Stockholm 1968-71

Lennart Gustafsson Umeå 1968-70

Jan Nordlander Umeå 1968-70

Erland Hofsten Stockholm 1971-72

Hjalmar Sjövall Stockholm 1971-73

Ingvar Holmberg Göteborg 1974-75

Åke E. Andersson

Herman Wold Göteborg *975

Tore Dalenius Stockholm 1975

1975:12

Statskunskap
Projekt

Dnr

1965

Kommunal indelning -kommunal självstyrelse

1966

22-A Demografiska modeller

90 Ideologier och värderingar
i svenska skolböcker

1967

143/4 Central European Project

67/52 Den svenska valmanskåren
1866-1968

67/31

1968
68/27

68/22

68/46

1969
69/53
69/22

1970
70/3

70/44

70/46

Det nutida svenska partiväsendets
struktur och
funktionssätt

Innehåll och struktur
hos massmedia

Svensk flygindustri
1945-1965

Dag Hammarskjöld som
generalsekreterare

Representationsundersökningen

Internationella normer
och krig

Diskussionen om begreppen
framsteg och historisk nödvändighet
i marxismen omkring
sekelskiftet

Förvaltningen och dess
omgivning

Mikrofilmning av tjeckoslovakiska
tidningar

70/61 Svenska och norska attityder
till Förenta staterna

Projektansvarig Ort

Jörgen Westerståhl Göteborg

1971

71/23

Integration, suveränitet,
neutralitet

Hannes Hyrenius
Herbert Tingsten

Karl Birnbaum
Leif Lewin
Olof Ruin

Jörgen Westerståhl
Stig Hadenius

Ingemar Dörfer
Brian Urquart

Bo Särlvik
Kjell Goldmann

M. Orlanski

T. Anton
Andreas Ådahl
Peter Grothe

Krister Wahlbäck

Göteborg

Stockholm

Utrikespol.inst.

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Göteborg
Stockholm
New York

Göteborg

Utr.pol.inst.

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Period

1965-75

1966-73

1966-67

1967-69
1966-67

1968-72

1968-71

1969-72

1969-70

1970-73

1970-72

1970

1970-71

1971-75

4 Riksdagen 1975. 2 sami. Nr 12

1975:12

Dnr Projekt

1972

71/96

72/6

72/15

72/16

Kamp utan vapen. Fallstudier
av icke-militära
kampformer under 1900-talet

En studie för Pacem in
maribus om avrustning
i världshaven

Demokratin i fackföreningsrörelsen Politisk

resocialisation
av invandrare

72/51 Världsbildsundersökningen

1973

73/2

73/34

1974

74/2

74/4

74/24

74/58

74/60

74/102

Den statliga regionala
förvaltningen och dess
omgivning

Revolutionär och reformistisk
politik 1929-39.
Från Ådalen till Saltsjöbaden -

Remissväsendet i den politiska
beslutsprocessen

Det högre utbildningsväsendet En

månads intensivbevakning
av Sveriges Radios resp.

BBC:s och !TN:s utbud av
nyheter och nyhetskommentarer Maktprojektet Det

statliga utredningsväsendet
i Sverige

Beslutsprocessen inom
socialdemokratin 1955-60

Projektansvarig
Olof Kleberg

Indar Jit
Rickye

Leif Lewin

Tomas Hammar

Jörgen Westerståhl
Stig Hadenius

Nils Stjernquist

Sigurd Klockare

Ort

Uppsala

Bo Bjurulf
Olof Ruin
Jörgen Westerståhl

Elias Berg

Björn Molin
Jörgen Westerståhl

Hans Meijer

International
Peace Academy,
New York

Uppsala

Stockholm

Göteborg

Lund

Gruppen för
samhällsstudier,
Socialdemokraterna

Stockholm

Lund

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Göteborg

Linköping

Forskning om forskning
1965

4/1 Forskningspolitiska Stevan Dedijers Lund

programmet

Period

1972-75

1972

1973-75
1972-75

1972-75

1973-75

1974-75

1975

1974-75

1975

1966-70

1975:12

Dnr Projekt

Projektansvarig

Ort

196 6
14

1969
69/38

1970
70/102

1973

73/25

Forskn i ngsprocessens
sociologi

Forskningen och forskningens
psykologi

Strategiska val i den framtida
forskningspolitiken

En studie av den tvärvetenskapliga
samhällsforskningens
villkor i det
svenska universitetssystemet -

Gunnar Boalt

Bertil Nordbeck

Ingmar Ståhl

Stevan Dedijer

Stockholm

Lund

Psykologi/Pedagogik
1966

103

1967

128

130

149

152

Självinstruerande metoder
för träning i talperception Fysisk

arbetsförmåga,
subjektiv ansträngning
och psykisk prestation

Personalpsykologiska och
personaladministrativa
återverkningar av långt
driven kontorsautomation

Optimering av och fältundersökning
med experimentell
personlighetsdiagnostisk
metod (DMtestet) Komparativa

mål- och processanalyser
av skolsystem
(kompass-proj.)

Personlighet och skolanpassning -

Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan
Uppsala

Gunnar Borg

Sigvard

Rubenowitz

Ulf Kragh

Urban Dahllöf

Ingrid Gottfries
Sven Marke

Psykotekn. inst.
Solna

Göteborg

Lund

Göteborg

S:t Lars sjukhus
Lund

Socialhögskolan

Lund

Period

1966-74

1969-73

1970-71
1973-74

1966-70

1966-74

1967-68
1967-73

1967-72

1967-68

1975:12

Dnr

154

67/1

67/66

67/69

67/58

1968
67/90

67/76

67/85

67/92

68/7

68/41

1969
68/50

68/80

68/77

Projekt

Undersökningar av relationen
mellan å ena sidan
avstånd i tid och rum å
andra sidan graden av
emotionellt engagemang

Effekter av monotoni och
isolering på psykologiska
och biokemiska funktioner

Datamaskinreglerad processforskning
inom psykologi Temporala

aspekter på
sensoriska processer,
särskilt adaptation inom
skilda sinnesområden

Undersökning av svenskt
u-hjälpstänkande

Projektansvarig Ort

Gösta Ekman Stockholm

Marianne

Frankenhaeuser

Gösta Ekman

Stig Lindholm

Stockholm

Gunnar Johansson Uppsala

Stockholm

Cross-national study of
educational achievement
in six subject areas as
related to social economic
and pedagogical factors
(IEA)

Perceptuell utveckling
och inre aktiveringsmekanismer
hos fisk

Kriminologisk differentiell
forskning

Psykologiska aktiveringsproblem
inom åldringsvården Psykologiska

testmetoders
tillämpbarhet inom skilda
samhällsområden

Fortsatt inlärningsforskning -

Torsten Husén
Douglas Pidgeon

Gunnar Goude

Daisy Schalling

Sigvard

Rubenowitz

Lars Kebbon

Mats Björkman

Lärarhögskolan

Stockholm

Göteborg

Skand.testförl.

Stockholm

Umeå

Den nervösa och hormo- Knut Larsson Göteborg

nella kontrollen av det
sexuella beteendet

Klinisk inferens: studier David Magnusson Stockholm

rörande problem vid

personbedömning

En undersökning av men- Gunnela Westlander PA-rådet

talhälso-relevanta mil- Stockholm

jöfaktorer i yrkesarbete
och andra livsområden -

Period

1967-68

1968-72
1967-74
1967-70

1967-69

1969-73

1968-70

1968-71

1968-69

1968-71

1968-73

1969-74
1969-72
1969-74

1975:12

Dnr Projekt

69/27 Utveckling och prövning

av generell modell för urval
och klassificering av
personal

68/85 Etologiska principer

för mänskligt massbeteende
i relation till befolkningstillväxt 69/8

Frihet och jämlikhet som

pedagogiska grundbegrepp
inom västerländsk
demokrati sedan slutet
av 1700-talet

69/51 Samverkan, självständig het;

psykisk agilitet: några
aspekter på framtidsberedskap
som utbildningsmål 1970 69/63

"Educational Research”
within "Plan Europé
2000"

69/54 Psykiatri och samhälle.

En teoretisk studie av
social struktur och
social kontroll

69/63 A Studier av generationsmotsättningar
(STUGprojektet) 69/29

Barns personlighetsut veckling

relaterad till
föräldrarnas personlighet,
attityder och beteenden 69/72

Förståndsfunktioner hos

utvecklingshämmade

1971

71/35 Beslutsfattande och

arbetssvårighet

71/24 Opinionspåverkan och två vägs

samhällskommunikation
på individnivå

70/83 Svenskans syntax hos

hörselskadade barn.
Pedagogiska implikationer 71/45

Psykologiska undersök ningar

av mental retardation:
abilitetsstruktur
och social anpassning

5 Riksdagen 1975. 2 sami. Nr 12

Projektansvarig Ort Period

Bertil Mårdberg PA-rådet 1969-74

Stockholm

Ulla Olin New York 1969-71

Wilhelm Sjöstrand Uppsala 1969-74

Åke Bjerstedt Lärarhögskolan 1969-75

Malmö

Eve Malmqvist

Linköping

1970-72

Kaj Håkansson

Uppsala

1970-71

Bengt-Erik

Andersson

Ingrid KlackenbergLarsson -

Göteborg

Stockholm

1970-75

1970-74

Gunnar Kylén

Stiftelsen ALA
Stockholm

1970-75

Anders Herbert
Åke Edfelt

Stockholm

1972-74

1972

K.-G. Ahlström

Lärarhögskolan

Uppsala

1971-72

Lars Kebbon

Uppsala

1971-75

1975:12

Dnr

1972
72/63

72/89

1973
72/92

72/101

73/3

1974
73/58

73/75

73/85

74/10

74/91

74/116

74/124

74/131

74/132

Projekt Projektansvarig Ort

Läskunnighet och folk- Egil Johansson Umeå

undervisning i Västernorrland
1750-1860 enligt
kyrkans förhörslängder
och parallella källor

Utbildningsteknologi och Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan

skolbyggnader Nils-Eric Svensson Uppsala

Tvåvägskommunikationen
i korrespondensundervisning Livstillfredsställelse

hos äldre kvinnor och
dess bakgrund

Studier av finskspråkiga
elevers språkliga och
sociala utveckling vid
modersmålsfocuserad undervisning
i årskurserna
1-3

Rune Flinck

Barbro Nilsson

Göte Hansson

Lund

Stockholm

Det rörelsehindrade barnet
och dess familj

Model Analysis of Pedagog
ical Processes

Vuxenutbildning som
kunskapsområde och
tillämpningsfält

Idéer och realiteter
i svensk skolpolitik
under 1940-talet

Svenskt utbildningsväsende
i internationellt
perspektiv

Språkligt beteende:
produktion och perception
av tal

Arbetsmiljö för synskadade.
Utveckling av
kognitiv ergonomi som
arbetsutformningsteknik Talfel

och talträning
med gravt hörselskadade
och döva

Forskning och utvecklingsarbete
kring undervisningsmetodik
för
synskadade

Kerstin Fällström
Ulf P. Lundgren
Kurt Gestrelius

Gunnar Richardson

Torsten Husén

Sven Öhman

Göteborg

Lärarhögskolan

Malmö

Karlstad/

Göteborg

Stockholm

Uppsala

Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan
Uppsala

Janos Mårtony

Nils Trowald

KTH

Stockholm

Lärarhögskolan

Uppsala

Period

1973-75

1973-74

1973-75

1973-74

1973-75

1974/75

1974-75
1974-75

1974-75

1975

1975:12

Juridik/Kriminologi

Dnr Projekt

1967

126 Rätten till arbetstagar nas

uppfinningar i
Sverige och USA

67/13 Konfliktlösning genom
skiljedom

67/18 Urval och utbildning
av tillsynspersonal
inom kriminalvården

67/26 Genomförande av ett
rättssociologiskt och
kriminologiskt behandlingsforskningsprogram 67/35

Utlänningars brottslighet 67/26

A Den rättsliga beslutsprocessen
- två empiriska
infallsvinklar

1968

68/35 Kausalitetsfrågor inom
juridiken, särskilt
skadeståndsrätten, från
rättsvetenskaplig och
filosofisk synpunkt

1970

70/19 ADB-tekniken ur
immaterialrättslig
synpunkt

70/40 Bevisvärdering inför
domstol

1971

70/77 Utlänningen på arbetsmarknaden 1974 74/81

Discrimination and
Employment Law: A
Comparative Study

74/93 Impact of Economic
Plänning on the Law
in Africa

Projektansvarig Ort Period

Fredrik Neumeyer Stockholm 1967-72

Per-Olof Bolding Lund 1967-74

Bertil Sundin Stockholm 1967-69

Bengt Börjeson Socialhögskolan 1967-70

Stockholm

Knut Sveri Stockholm 1967-73

Agneta Charpentier Stockholm 1967-69

Ingemar Hedenius Uppsala 1969-75

Jan Hellner Stockholm

Peter Seipel Stockholm 1970-72

Per-Olof Ekelöf Lund 1970-75

Joachim Nelhans Stockholm 1971-74

Folke Schmidt Stockholm 1975-76

Yash Ghai Uppsala 1975

1975:12

Medicin

Dnr Projekt
1966

3-A/2

1967

101

150

134

Socialmedicinsk undersökning
av venereaklientelet
i Stockholm
samt sociala
förhållanden och
sexualvanor bland veneriskt
smittade och
vanlig ungdom i Stockholm Mätning

av arbetslivets
stress

Socialvårdsforskning
i Solna. (Utvecklingsbidrag) Zigenarundersökningen Kontrollmaterial

till
socialmedicinska studier
av venereapatienter
m. m.

Initiativprogram för
alkoholforskning

Utarbetande och prövning
av en riskgruppskontroll
för tidig
diagnos av handikapp
hos barn med direkt
övergång till ett dynamiskt
habiliteringsregister Klimatfysiologiska frågor -

Nutritionsundersökning bland
barn i Norrland

Psykiskt utvecklingshämmade
ungdomars yrkes- och samhällsanpassning Kliniska

och experimentella
studier av narkomani

Forskning rörande metoder för
provning och egenskapsdeklaration
av tekniska hjälpmedel åt
handikappade.

Projektansvarig
Gunnar Inghe

Lennart Levi
Gunnar Inghe

John Takman
Gunnar Inghe

Carl Henry Alström
Ernst Båråny

Petter Karlberg

Ove Wilson m. fl.

Stig Sjölin
Gösta Samuelson

Rikard Palmér

Lars-M. Gunne

Birger Roos
Lennart Angervo

Ort

Stockholm

Karolinska sjukhuset
Stockholm

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Stockholm
Biokemiska centr.
Uppsala

Barnsjukhuset

Göteborg

Lund

Lasarettet, Umeå
Akadem. sjukhuset
Uppsala

Lärarhögskolan

Uppsala

Ulleråkers sjukhus
Uppsala

Svenska centralkommittén
f. rehabilitering.
Stockholm

Period

1966-71

1966-68

1966

1966-67

1966-73

1966-71

1966-67

1967-70

1967-74

1967-75

1967-68

1975:12

Medicin

Dnr Projekt Projektansvarig

67/29 Studier över immunologiska Jerzy Einhorn

reaktioner efter lokal bestrålning
av Burkittstumörer och
av kemiskt framkallade postnatala
carcinom

67/12 Epidemiologiska studier av hjärt-, Sven Erik Lindell
kärl- och lungsjukdomar i Malmö Gunnar Lindgren
med kliniskt-fysiologiska, social- Nils H. Sternby
medicinska och patologiskt-anatomiska
undersökningsmetoder

1968

67/78 Alkoholisthustrur
67/80 Jordbrukets socialmedicin

Robert Olin
Maj-Britt Inghe

Gunnar Lindgren

67/50 Efterundersökning av barn och
ungdomar som gjort självmordsförsök 67/99

En epidemiologisk och socialpsykologisk
undersökning av
narkotikabruk bland studenter
vid Stockholms universitet

67/54 Framställning av proteinkoncentrat
för humankonsumtion från
oljefrön

67/55 Inrättande av en klinisk-metabolisk
enhet vid barnmedicinska
kliniken å Akademiska sjukhuset
i Uppsala jämte inledande verksamhet
med metaboliska balansstudier
på barn under en treårsperiod 68/11

Fullföljande av undersökning
över gastrointestinala hormoner,
närmast sekretin och
cholecistokininpancreozymin

67/95 Effekten av alkohol på människans
hjärnbark mätt med
isotopteknik och EEG

68/40:1 En medicinsk studie i samband
med driftsnedläggning inom
Billeruds AB

Ulf Otto

Magnus Kihlbom
Nils Olov Näs

Gunnar Ågren
Sten-Åke Lidén

Leif Hambraeus

Erik Jorpes
Viktor Mutt

David Ingvar

Irma Åstrand
Anders Englund

Ort

Karolinska sjukhuset
Stockholm

lnst. för socialmedicin
Lund

Malmö allm. sjukhus

Stockholm

lnst. f. socialmedicin
Lund

Centrallasarettet

Kristianstad

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Lund

Arbetsmedicinska inst.
Stockholm

Period

1967-70

1968-69
1968-74
1968-70

1968

1968-75

1968-73

1968-70

1968-69

1968-71

1975:12

Dnr

68/38

68/4

1969

68/90

69/16

69/49

68/56

68/51

69/75

68/53

68/59

68/67

69/5

69/18

Projekt

Kvinnors totala graviditetsvolym
i relation till födda
och omhändertagna barn

Specifik proteinsyntes i
hjärnan vid inlärning

Projektansvarig
Elisabet Sjövall

Holger Hydén

Ort

Göteborg

Depressioner och depressionsbehandling
- kliniska, farmakologiska
och biokemiska
aspekter

Behovet av social och medicinsk
rehabilitering i Stockholms läns
landstingsområde. (REBUS)

Analys av vårdartjänst
för svårt rörelsehindrade

Ergonomisk systemanalys av
uppkomstmekanismer för olycksfall
med speciell hänsyn till
skogsbrukets problem

Diagnostik och terapi vid
narkomani

Narkotikakonsumtion
bland Stockholmsungdom

Utnyttjande av digital laboratoriedatamaskin
för ökning och
intensifiering av den toxikologiska
forskningskapaciteten

En genetisk-demografisk och
blodgruppsserologisk undersökning
av populationsstrukturen i
norra Sverige

En långsiktig studie av fysiologiska
och biokemiska vävnadsförändringar
vid skallskador och
andra former av hjärnskador

Försök att förhindra hjärtinfarkt Studier

av alkohols effekter på
steroidhormon- och fettomsättning -

Börje Cronholm

Gunnar Inghe

Sven Forssman
Ulf Sundberg

Arne Bergsman
Lars-Göran Allgén

Bengt Herulf
Bo Holmstedt

Lars Beckman
Bertil Cedergren

Bo K. Siesjö

Lars Werkö
Jan Sjövall

Stockholm

Sven-Olof Brängård Göteborg

Skogshögsk.

Arb.med.inst.

Stockholm

Umeå

Lund

Göteborg

Stockholm

Period

1968-73

1968-70

1969-74

1969-72

1969-70

1969-74

1969-70

1969-76

1969-74

1969-75

1969-70

1975:12

Dnr

1970

69/120

70/10

69/57

69/89

69/117

70/56

69/87

69/105

1971

71/2

71/26

Projekt

Projektansvarig

Ort

Inga-Marie Nilsson Lund

Onödiga självmord Jan-Otto Ottosson

Undersökning av flygbuller- Ragnar Rylander

störningar samt effekter hos
människa efter exponering för
ljudbangar

Studier av diagnostiska och
terapeutiska problem rörande
blodproppssjukdomen (Tromboembolism) Studier

över hämning resp. Rolf Blomstrand

acceleration av alkoholoxidationen
hos människa samt
effekten härav på den intermediära
omsättningen

Förekomst och utbredning av Gunnel Huldt

parasitära, virala och bakteriella
smittämnen i vissa befolkningsgrupper
på nordkalotten

Aminosyraanalyser på neuropsyko- Gunnar Brante
kemiskt intressanta material

Umeå

lnst. f. folkhälsan
Stockholm

Utrustning och drift av gaskromatografi-masspektrometrilaboratorium
för forskning rörande
1) essentiella fettsyror
och prostaglandiner med särskild
hänsyn till näringsfysiologiska
aspekter på hjärt- och kärlsjukdomar,
2) reproduktionsfysiologiska
studier av prostaglandiner
- utveckling av nya barnbegränsningsmetoder,
3) amfetaminmissbrukets
klinik och farmakodynamik Utnyttjande

av gaskromatografmasspektrometer
- datasystem
för forskning kring läkemedel
och läkemedels verkan

Bengt Samuelsson
Marc Bygdeman
Erik Änggård

Stockholm

SBL Stockholm,
Göteborg

Lund

Stockholm

Göran Schill

Uppsala

En studie av de psykiska sjuk- Erik Olof Hagnell Lund

domarnas förekomst i en förut
undersökt befolkning med särskild
hänsyn till sociala förhållanden
och förändringar

Studier över effekterna av Torbjörn Malmfors Arb.med.inst.

industriella lösningsmedel Bo Holmberg Stockholm

på cellulära funktioner

Period

1970-73

1970-71

1970-74

1970-76

1970-71

1970-72

1970-73

1972-75

1971

1975:12

Dnr

1972

72/69

71/88

72/46

1973

72/90

Projekt

Invandrarbarn - en prospektiv
socialmedicinsk undersökning Patienter

som söker pediatrisk
öppen vård. En undersökning av
kliniska och sociala bakgrundsförhållanden
hos patienter med
psykiatrisk problematik och en
jämförelsegrupp

Screening av blod från 300 000
individer för att finna 200 fall
med alfa-antitrypsinbrist

Undersökningar över effekten på
moder, foster och barn av epiduralanestesi
samt kombinationen
paracervikalblockad + pudendusblockad
som förlossningsanestesi -

Studier över sockersjukans
uppkomstmekanism

Projektansvarig

Göran Aurelius

Ragnar Jonsell

Ort

Stockholm

Umeå

Carl-Bertil Laurell

Lars-Eric Bratteby

Lund

Uppsala

Rolf Luft

Stockholm

1974

74/17 Effekter av samhällsbuller Ragnar Rylander Göteborg

74/110 Affektiva sjukdomstillstånd - en Börje Cronholm Kl

multifaktoriell analys av Stockholm

depressionssjukdomar och tvångs neuroser

m. m. ur psykosociala,

biologiska och farmakologiska

aspekter

74/136 Konstruktion av ett generellt Alf Nachemson Göteborg

datasystem för retro- och prospektiv
bearbetning av skoliospatienter -

Naturvetenskap

1965

27-A Cellfysiologiska och genetiska Bengt Kihlman Lantbrukshögskolan

effekter av biocider på kulturer Gösta Zetterberg Uppsala

av växt- och humanceller

Period

1972-74

1973

1972-75

1973-75

1974-75
1975

1975

1966-68

1975:12

Dnr Projekt

1966

57
80

1967
67/6

67/7

67/43

67/39

Den primära proteinproduktionen Bidrag

tili basutrustning för
elektrosynkrotronen i Lund

Masspektrometrisk analysstation
för studier av ämnen
som förorenar vår natur

Strukturundersökningar av enzymer
och enzymföreningar för
belysande av deras roll i de
biologiska oxidationsprocesserna

Byggande av undersökningsfartyg
för vattenforskning

Magnetisk inneslutning av het
joniserad gas

Studium av den mänskliga aktivitetens
inflytande på bottensedimentens
kemiska sammansättning
och på sedimentationen
i Göteborgs skärgård

Inventering av möjligheterna för
utvinning av proteinkoncentrat
för human konsumtion ur frön
från tvåhjärt-bladiga kulturväxter
kombinerad med studier
av för näringsvärdet begränsade
toxikologiska faktorer

Studium av vätebindningar i
biologiska modellföreningar

Projektansvarig

Hans Burström
Guy von Dardel
Gunnar Widmark

Peder Kierkegaard

Statens naturvårdsverk -

Bo Lehnert

Eric Olausson

Gösta Ehrenswärd
Erik Åkerberg
Arne Hagberg

Ivar Olovsson

Ort

Lund

Stockholm

Statens naturvårdsverk
Stockholm

KTH

Stockholm

Maringeologiska lab.
Göteborg

Sveriges Utsädesför.
Svalöv

Lunds universitet

Uppsala

1968

67/41

67/62

67/87

67/86

Studier av struktur och funktion
av komplexa lipider av
den typ som förekommer i
biologiska membraner

Strukturundersökningar av biologiska
makromolekyler

Jorderosion i Tanzanias
och Kenyas torrområden

Restaurering av sjöar med
kulturbetingad hypolimnisk
syrgasdeficit

Sixten Abrahamsson

Lennart Philipson

Anders Rapp

Olaf Meyer
Sven Björk

Kristallografiska

gruppen

Göteborg

Uppsala

Atlas Copco AB

Stockholm

Lund

Period

1966-73

1966-68

1966-69

1967-69

1967

1967-75

1967-74

1967-70

1968-70

1968-72

1970-73

1968-72

1968-70

6 Riksdagen 1975. 2 sami. Nr 12

1975:12

Dnr

68/1

68/12

1969
68/6

1970
67/48
70/24

70/32

69/116

69/12

70/4

1971
70/38

71/9

71/18

1972
70/80

71/71

72/42

Projekt

Bördighetsstudier

Automatisering av kemiska
precisionsmätningar och tilllämpning
på jämvikter i
havsvatten

Projektansvarig
Sven L. Jansson

Georg Biedermann

Ort

Lantbrukshögskolan

Uppsala

KTH

Stockholm

Sjöars hydrologi

Malin Falkenmark

Svenska IHD-kommittén
Stockholm

Naturvetenskaplig musikforskning Johan Sundberg

Utförande av absoluta spännings- Nils Hast
mätningar i berggrunden i Alperna
för klargörande av mekanismen
i den pågående tertiära bergskedjebildningen Hybridisering

mellan olika Tage Eriksson

arter av högre växter via pro toplastfusioner Celldifferentieringsmekanis-

Antonio Lima

men studerad på molekylär nivå de Faria

Apparatur för katalysforskning Sten T. Lundin

Datoranslutning av ESCA-instru- Kai Siegbahn
ment

KTH Stockholm

Rock Stress
Measurement AB
Stockholm

Uppsala

Lund

Uppsala

Anskaffning av kontroll- och
styrenhet för utveckling av förfarande
att rena industriella
avfallslösningar från metaller
och syror

Inköp av fartygsutrustning för
maringeologisk forskning

Terrester ekosystemanalys (IBP
Tundra Biom unders.)

Jan Rydberg

Ivar Hessland

Mats Sonesson

Bengt Lundholm

CTH

Göteborg

Stockholm

Lantbrukshögskolan

Uppsala

Lund

Energiflödet i Österjöns Lars Sillén Stockholm

ekosystem

Upprustning av synkrocyklotron- Helge Tyrén Uppsala

anläggningen vid Gustaf Werners

institut

Oljeväxternas biokemi, delpro- Lars-Åke Appelqvist Veterinärhögskolan

jektet kontrollen av limpidbio- Stockholm

syntesen, främst linol-, lino len-

och erukasyrabiosyntesen

hos Brassica och närbesläktade

arter

Period

1968-72

1968-71

1969-72

1970-75
1970-71

1970-75

1970-74

1970-72

1970

1971

1971-74

1971-75

1972

1972-73

1972-75

1975:12

Dnr

72/64

1973

72/98

73/1

1974

74/1

74/5

74/41

74/67

74/69

Teknik

1967

155

67/11

1971

70/66

Projekt

Utrednings-, forsknings- och
analysarbeten avseende kvaliteten
hos produkter från
svenskt oljeväxtfrö

Projektansvarig
Gösta Andersson

Ort

Sveriges Utsädes förening Svalöv -

Studier av stratosfarkemiska Bert Bolin Stockholm

processer samt överljudsflygets Paul Creutzen

inverkan på ozonskiktet och den
därav orsakade ökningen av biologiskt
skadlig ultraviolett
strålning vid jordytan

Aerobiologisk forskning Siwert Nilsson Stockholm

i Sverige

Mykotoxinforskning

Registrering av vegetationsförändringar
med fjärranalys

Regionala konsekvenser av kontraktion
inom vissa näringar

Sten Gatenbeck

Rolf Å. Larsson
Clas Florgård

Ulf Renborg m. fl.

Informationssystem för träd- Lennart Axel

gårdsvetenskap och landskaps- Bergström

planering (Miljödataprojektet)

Gemensam utredning syftande till Statens råd
samordnad satsning på effekti- för skogs- och

vaste möjliga mykotoxinforskning jordbruksforskning

KTH

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Uppsala

Lund

Umeå

Uppsala

Statens råd
för skogs- och
jordbruksforskning
Stockholm

Vällingby and Farsta from
Idea to Reality. The Suburban
Development Process in a large
Swedish City

Materialforskning med högvoltselektronmikroskop -

David Pass

Roland Kiessling

KTH

Stockholm

KTH

Stockholm

Teknikspridningen i Kina

Jon Sigurdson

IVA

Stockholm

Period

1973

1973-74

1973-75

1974-75

1974
1974-75

1974-75

1974

1967-69

1971-73

1975:12

Humaniora

Projekt

Dnr

1966

23/1

Projektansvarig

Datamaskinell undersökning av Sture Allén
tidningsprosa

23/2 Talspråkssyntax

26
60

70 Svensk litteratursociologi

Bengt Loman

Stig Ekman
Gunnar T. Westin

Sverige under andra världskriget
(SUAV)

Maskinell igenkänning av språk- Hans Karlgren
liga strukturer

Lars Furuland

1967

135

67/19

67/4

67/20

127

67/37

Undersökningar av dramats ursprungliga
form: riten

Central utlåning av tidningsfilm Sverige

och Amerika efter 1860.
Utvandring, återinvandring, politisk
och social debatt

Vetenskapsmännens och teknikernas
roll i den industriella
revolutionen i Sverige

Livsåskådningar i det moderna
samhället

Inkomster, förmögenhetsfördelning,
beskattning. Plan
för provundersökning

67/45 Norrlands tidiga bebyggelse

67/48

1968

67/83

Musik-akustiska undersökningar
av sångrösten och vissa blåsinstrument -

Roll och lära i tillägnelse
av religiös tradition

Birgit Åkesson
Sune Lindqvist
Sten Carlsson

Rolf Torstendahl

Anders Jeffner
Hans Hof

Stellan Dahlgren
Rune Hedman
Sune Åkerman

Evert Baudou

Margareta Biörnstad
Johan Sundberg

Berndt Gustafsson
Hjalmar Sundén

67/44 The Survival of Ethiopian Sven Rubenson

Independence

67/46 Struktur och förändring i det Wilhelm Holmqvist

svenska samhället under det
första årtusendet av vår tideräkning
särskilt med hänsyn till
förhållandena i Mellansverige

Ort Period

Göteborg 1966-75

Lund 1966-72

Stockholm 1966-75

Stockholm 1966-73

Uppsala 1967-69

Stockholm 1968-71

Kungl. bibi. 1967

Stockholm

Uppsala 1968-74

Uppsala 1969-75

Uppsala 1967-69

Uppsala 1967

Riksantikvarie- 1967-75

ämbetet

Stockholm

KTH 1968-75

Stockholm

Stockholm 1968-69

Lund 1968-72

Riksantikvarieämbetet 1969-74
Stockholm

1975:12

Dnr

68/44

68/9

1969
69/31

68/75

69/52

68/66

69/95

1970
70/2

70/20

70/33

70/45

1971
71/59

71/17

70/60

Projekt Projektansvarig Ort

Bearbetning av arkeologiskt Porphyrios Dikaos Stockholm

material från Cypern

Samband mellan form, upplevelse Ingvar Holm Lund

och påverkan inom de föreställande
konstarterna

Kyrkosamfunden och social
miljö, en regional undersökning
1862-1968

Stats- och nationsgränser som
konfliktskapande/konfliktavledande
faktorer

Utarbetande av en edition
Karl Wilhelm Scheeles
korrespondens

Ragnar Norrman

Sven Tägil

Uno Boklund

Uppsala

Lund

KVA

Stockholm

En undersökning av vissa med Magnus Mörner Stockholm

nyttjanderätt till jordlotter
avlönade lantarbetargrupper i
Latinamerika

Eketorps borg; bebyggelseutveck- Mårten Stenberger Uppsala

ling och näringsliv i ett befäst Riksantikvarieämbetet

organiserat bondesamhälle före

den tidigaste urbaniseringen i

Sverige (Eketorpsundersökningen)

Fotogrammetrisk dokumentering
av byggnader och byggnadsmiljöer
av kulturhistoriskt
värde i Sverige

Samhällsinriktad musikvetenskap

Filmdokumentation av historiska
stildanser

Fullbordande av engelsk-svensk
fackordbok

Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet

Jan Ling
Mary Skeaping

Ingvar Gullberg

Göteborg

Operan

Stockholm

Exportför eningen -

Kvinnorna i industrialismens Gunnar Qvist Göteborg

samhälle

Stenåldersboplatser Bua- Lily Kaelas Göteborg

Vestergård i Göteborg Bengt Hubendick

K. Gösta Eriksson

Kritisk inventering av äldre Per Göran Råberg Stockholm

och nyare arkitekturteorier
i syfte att fastställa deras
användbarhet för en modern
estetisk miljöforskning

Period

1968-69

1968-73

1969-75
1969-74

1969-74

1970

1970-75

1970-72

1970-74

1970

1970-72

1972-75

1971

1971-73

1975:12

Dnr	Projekt	Projektansvarig
70/30	Forskning i vår tids musik med särskild inriktning på en förnyelse av undervisnings-metoder och läromedel	Bo Wallner
71/5	Kontrastiv syntax	Karl-Hampus Dahlste
1972
71/55	Kulturvård och samhällsbildning	Sverker Jansson
71/58	Projektet Acqua Rossa	Carl Eric Östenberg
72/52	Analys och bearbetning av arkeo-logiskt material från det medel-tida Lund	Anders W. Mårtensst
72/71	Kris och krispolitik i Norden under mellankrigstiden (KR1SP)	Gunnar T. Westin Jarl Torbacke
72/28	Intresseorganisationer och internationalism	Bernt Schiller
71/69	En logisk-historisk analys av marxismens grundtankar	Anders Wedberg
1973
72/45	Stadsmål i övre Norrland	Claes-Christian Elert Sigurd Fries
72/106	Migrationen mellan Sverige och Finland	Harald Hvarfner Göran Rosander
73/8	Lokala och regionala djup-undersökningar av den folk-liga visans och den instru-mentala folkmusikens miljö, gestalt och funktion i Sverige	Bengt Jonsson Margareta Jersild
73/10	Strindberg-symposium 1973	Strindbergs- sällskapet
73/12	Barn- och ungdomslitteratur i Sverige	Lars Furuland Vivi Edström
73/24	Tvärsnittsanalytiska kontaktstudier av Norrlands handel och sjöfart	Per Lundström Erik Bylund Gustaf Utterström
73/57	En innehållsanalytisk stu-die av argumentationsmeto-der och värderingstyper i annonsreklam	Lars Bergström
73/79	Svensk Filmografi	Torsten Jungstedt Jörn Donner
1974
73/77	Svensk dramatik	Sverker Ek
74/11	Sveriges mynthistoria, av-	Brita Malmer

snittet Sturetiden

Ort Period

Musik.akad. 1971-72

Stockholm

Umeå 1972-75

Riksantikvarieämbetet 1972-73

Stockholm

Svenska institutet 1972-73

Rom

Kulturhistoriska museet 1972-73
Lund

Stockholm
Göteborg
Stockholm

Umeå

Nord.Museet
Stockholm

Svenskt visarkiv
Stockholm

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Statens Sjöhist.
museum Stockholm
Umeå

Stockholm 1974

Svenska Filminst. 1974-75

Stockholm

Umeå 1974-75

Myntkabinettet 1974-75

Stockholm

1973-75

1972-74

1973-75
1973-76
1973-75

1973

1973-75

1975:12

Dnr Projekt Projektansvarig Ort

74/63 Strukturförändringar i det Roland Nordlund Uppsala

svenska agrarsamhället under
1500-, 1600- och 1700-talen

74/129 Industrialiseringen, familjen Sten Carlsson Uppsala

och individen. Sundsvallsdistriktet
1850-1930

Informationsbehandling

1966

lil Talkommunikation människa- Gunnar Fant KTH

maskin, förutsättningar med Stockholm

avseende på tal och hörsel

Övrigt

1966

1967
139

Bidrag för anordnande av
internationella symposier

Utbyggnad av internationell
kontaktverksamhet

Ölands stora Alvar. Undersökningar
av kulturhistoria
och naturhistoria

1968

68/37 Framtidsforskning

Nobelstiftelsen

IVA

Nobelstiftelsen

Stockholm

IVA

Stockholm

Lars-König Königsson Kvartärgeolog. inst.

Uppsala

IVA

Stockholm

1969

68/82

1971

71/39

Central utlåning av filmkopior
av FN-material

Sammanställande av svenskestnisk
ordbok

Dag Hammarskjöldbiblioteket -

Herbert Lagman

Dag Hammarskjöld biblioteket Uppsala -

Uppsala

1972

72/10

International Federation
of Institutes for Advanced
Studies - IFIAS

Nils K. Ståhle
Sam Nilsson

IFIAS

Period

1975

1967-75

1966-67

1967-70

1967-75

1968

1969

1971-72

1972

1975:12

Dnr

1974

74/61

74/118

74/70

74/160

74/166

Projekt

Tryckningsbidrag till tidskriften
Forskning och Framsteg

Produktstöd för utgivning av
AMBIO

Symposium ang. problem kring
inflation och antiinflationspolitik Flexible

Exchange Rates
and Stabilization Policy

Experiences of the use of
Social Science

Projektansvarig Ort Period

Martin Fehrm Stockholm 1974-75

KVA KVA 1975

Stockholm

Erik Lundberg Stockholm 1974

Assar Lindbeck Stockholm 1975

Erik Lundberg

ERU Stockholm 1975

1975:12

C. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1974

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1974, dels för hela den tid under vilken jubileumsfonden
varit verksam, 1965-1974. Genom att många projekt, särskilt
de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig karaktär är givetvis
fördelningen på ämnesområden endast ungefärlig. Projekten har i sin helhet
förts till det ämnesområde som har bedömts vara mest centralt för projektet.
1 stort sett ger tabellerna emellertid en tämligen rättvisande bild av inriktningen
av fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning i betydande grad
koncentrerats på samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts
under beteckningen samhällsvetenskap har fått 53 96 av anslagsbeloppet
under år 1974. De olika ämnenas procentuella andelar förändras ofta
år från år. Anledningen är oftast att något stort projekt tillkommit eller
slutförts inom ett ämne och är inte uttryck för någon ändring i fondens
anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de akademiska discipliner
som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen
av de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin
m. m. ges hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell
relevans för den tekniska, ekonomsika och sociala utvecklingens effekter
på individ och samhälle. Under år 1974 beviljades helt eller delvis 126 ansökningar
av 263 ingivna. De beviljade anslagen uppgick till 18,1 milj. kr.*,
medan de helt avslagna ansökningarna avsåg ett belopp om 15,3 milj. kr.

Av de beviljade ansökningarna har 47 avsett nya projekt. De beviljade
anslagens andel av det totalt sökta beloppet är när det gäller nya projekt
knappt 15 96, dvs. betydligt lägre än för samtliga anslag.

De nystartade projektens anslag fördelar sig mellan ämnesområden enligt
tabell 2.

* Detta belopp avser de av styrelsen beviljade anslagen under året. Bokfört belopp
för beviljade anslag uppgick till 19,4 milj. kr. Denna skillnad förklaras av att bokfört
belopp även omfattar reseanslag samt vissa anslagstillägg för underskott som uppstått
till följd av automatiska lönekostnadsökningar. Vidare beslutade styrelsen i december
1973 om att anslag på 1,2 milj. kr. skulle beviljas ur 1974 års anslagsmedel vilka
således bokförts 1974 men ingick i statistiken för 1973.

1975:12

Tabell 1. Statistisk sammanställning 1974
(Belopp i tusental kronor)

	Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % av totalt beviljat belopp
1.	Samhällsvetenskap	76	9,606	53,0
1.1	Ekonomisk historia	3	491	2,7
1.2	Företagsekonomi	5	435	2,4
1.3	Nationalekonomi	8	1,308	7,2
1.4	Kulturgeografi	3	209	12
1.5	Sociologi/socialpolitik	16	2,482	13,7
1.6	Statistik	4	455	2,5
1.7	Statskunskap	13	1,337	7,4
1.8	Forskning om forskning	-	-	-
1.9	Psykologi/pedagogik	18	2,466	13,6
1.10	Juridik/kriminologi	6	423	2,3
2.	Medicin	9	1,895	10,5
3.	Naturvetenskap	10	1,625	8,9
4.	Teknik	-	-	-
5.	Humaniora	25	4,739	26,1
6.	Informationsbehandling	-	-	-
7.	Övrigt	6	265	1,5
	Summa	126	18,130	100,0

1975:12

Tabell 2. Nya anslag 1974

Antal nya Anslags projekt

belopp %

Samhällsvetenskap	31	66,7
Medicin	3	11,9
Naturvetenskap	5	10,2
Humaniora	4	8,2
Övrigt	4	3,0
Summa	47	100,0

Totalt beviljat belopp för nya projekt: 5,7 milj. kr.

1975:12

Tabell 3. Anslag 1965-1974

(Belopp i tusental kronor)

	Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % av totalt beviljat belopp
1.	Samhällsvetenskap	558	80,332	49,5
1.1	Ekonomisk historia	33	3,872	2,4
1.2	Företagsekonomi	44	4,817	3,0
1.3	Nationalekonomi	58	10,026	6,2
1.4	Kulturgeografi	54	9,451	5,8
1.5	Sociologi/socialpolitik	106	14,991	9,2
1.6	Statistik	33	4,032	2,5
1.7	Statskunskap	76	12,651	7,8
1.8	Forskning om forskning	16	1,509	0,9
1.9	Psykologi/pedagogik	109	16,401	10,1
1.10	Juridik/kriminologi	29	2,582	1,6
2.	Medicin	lil	21,736	13,4
3.	Naturvetenskap	81	23,829	14,7
4.	Teknik	6	1,390	0,9
5.	Humaniora	140	26,074	16,1
6.	Informationsbehandling	11	4,436	2,7
7.	Övrigt	22	4,500	2,8
	Summa	929	162,297	100,0

1975:12

Innehållsförteckning

A. Nya projekt 1974

Ekonomisk historia

Fabriksindustrins uppkomst i Sverige 1820-1870.

Carl-Axel Nilsson Lund 7

Det svenska agrarsamhällets strukturförändringar och anpassningsmekanismer
under folkökningsperioden på 1700- och 1800-talet.

Rolf Adamson Stockholm 8

Företagsekonomi
Uppföljning av investeringar.

Ingemund Hägg Uppsala 8

Nationalekonomi

Programmet för utvecklingsforskning.

Håkan Lindhoff Stockholm, EFI 9

Rättsekonomisk forskning.

Göran Skogh

Ingemar Ståhl Lund 10

Symposium ang. problem kring inflation och anti-inflationspolitik
Erik Lundberg Stockholm 11

Kulturgeografi

Agrara samhällsmodeller. Förindustriella,europeiska geometriska och
kamerala måttsmodeller; bebyggelsens utveckling och samhällsorganisationens
rumsliga mönster.

David Hannerberg Stockholm 12

Sociologi och socialpolitik

Informationsstrategier. Analys och utvärdering av försök med spridning
av u-landsinformation genom multimedia.

Ulf Himmelstrand

Lars Owe Hedman Uppsala 13

Storarbetsplatser - en studie i permanent tillfällighet.

Bengt Rundblad Göteborg 14

Samhällsstruktur, predikament och social förändring.

Ulf Himmelstrand Uppsala 14

Det allmänna rättsmedvetandet.

Ulla Bondeson Lund 15

Statistik

Integrerade demografiska prognoser.

Ingvar Holmberg

Åke E. Andersson Göteborg 17

1975:12

Kausalmodeller i låginformativa situationer.

Herman Wold Göteborg 17

Personintegritet vid statistiska undersökningar.

Tore Dalenius Stockholm 18

Statskunskap

Remissväsendet i den politiska beslutsprocessen.

Bo Bjurulf Lund 18

Det högre utbildningsväsendet.

Olof Ruin Stockholm 19

En månads intensivbevakning av Sveriges Radios respektive BBC:s
och lTN:s utbud av nyheter och nyhetskommentarer, materialets bearbetande
samt analys och slutsatser.

Jörgen Westerståhl Göteborg 20

Maktprojektet.

Elias Berg Stockholm 20

Det statliga utredningsväsendet i Sverige.

Björn Molin

Jörgen Westerståhl Göteborg 21

Beslutsprocessen inom socialdemokratin 1955-1960.

Hans Meijer Linköping 22

Pedagogik

Det rörelsehindrade barnet och dess familj.

Kerstin Fällström Göteborg 22

Model Analysis of Pedagogical Processes.

Ulf P. Lundgren Göteborg 23

Vuxenutbildning som kunskapsområde och tillämpningsfält.

Kurt Gestrelius Malmö, Lärarhögskolan 24

Idéer och realiteter i svensk skolpolitik under 1940-talet.

Gunnar Richardson Karlstad/Göteborg 25

Svenskt utbildningsväsende i internationellt perspektiv.

Torsten Husén Stockholm 25

Språkligt beteende: produktion och perception av tal.

Sven Öhman Uppsala 26

Arbetsmiljö för synskadade. Utveckling av kognitiv ergonomi som
arbetsutformningsteknik.

Karl-Georg Ahlström Uppsala, Lärarhögskolan 26

Talfel och talträning med gravt hörselskadade och döva.

Janos Märtony Stockholm, KTH 27

Forskning och utvecklingsarbete kring undervisningsmetodik för synskadade.

Nils Trowald Uppsala, Lärarhögskolan 27

1975:12

Juridik

Discrimination and Employment Law: A Comparative Study.

Folke Schmidt Stockholm 28

Impact of Econontic Plänning on the Law in Africa.

Yash Ghai Uppsala 28

Medicin

Effekter av samhällsbuller.

Ragnar Rylander Göteborg 29

Affektiva sjukdomstillstånd - en multifaktoriell analys av depressionssjukdomaroch
tvångsneuroser m. m. ur psykosociala, biologiska
och farmakologiska aspekter.

Börje Cronholm Stockholm, Kl 29

Konstruktion av ett generellt databassystem för retro- och prospektiv
bearbetning av skoliospatienter.

Alf Nachemson Göteborg 30

Naturvetenskap

Mykotoxinforskning.

Sten Gatenbeck Stockholm, KTH 31

Registrering av vegetationsförändringar med fjärranalys.

Rolf Å. Larsson

Clas Florgård Uppsala 31

Regionala konsekvenser av kontraktion inom vissa näringar.

Ulf Renborg m. fl. Stockholm, Uppsala, Lund, Umeå 32

Informationssystem för trädgårdsvetenskap och landskapsplanering.
(Miljödataprojektet)

Lennart Axel Bergström Uppsala 34

Gemensam utredning syftande till samordnad satsning på effektivaste
möjliga mykotoxinforskning.

Statens råd för skogs och

jordbruksforskning Stockholm 35

Humaniora
Svensk dramatik.

Sverker Ek Umeå 35

Sveriges mynthistoria, avsnittet Sturetiden

Brita Malmer Stockholm, Myntkabinettet 36

Strukturförändringar i det svenska agrarsamhället under 1500-, 1600-och 1700-talen.

Roland Nordlund Uppsala 37

Industrialiseringen, familjen och individen. Sundsvallsdistriktet
1850-1930.

Sten Carlsson m. fl. Uppsala 38

1975:12

Övrigt

Tryckningsbidrag till Forskning och Framsteg.

Martin Fehrm Stockholm 38

Produktstöd för utgivning av AMBIO.

Kungl, vetenskapsakademien
Stockholm 39

B. Samtliga projekt 1965-1974 40

C. Statistiska uppgifter 1965-1974 69

GOTAB 75 9066 S Slockholm 1975