Styrelsens för StiftelsenRiksbankens jubileumsfondberättelse över stiftelsensverksamhet under år 1973 (Framställning / redogörelse 1974:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSBANKENS

JUBILEUMSFOND

1974-02-12

1974:12

Styrelsens för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond
berättelse över stiftelsens
verksamhet under år 1973

1 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 12

1974:12

Till

Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1973.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:
professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: f. d. riksantikvarien Sven Jansson
professor Lennart Hjelm

suppleant: professor Hans Meijer
professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson
generaldirektören Lennart Holm

suppleant: professor Ragnar Bentzel
riksbankschefen Krister Wickman (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf
riksdagsledamoten herr Jan Bergqvist

suppleant: riksdagsledamoten fru Maj Britt Theorin
riksdagsledamoten herr Erik Grebäck

suppleant: riksdagsledamoten herr Rune Gustavsson
riksdagsledamoten herr Ingemar Mundebo

suppleant: riksdagsledamoten herr Gunnar Richardson
riksdagsledamoten herr Lennart Pettersson

suppleant: riksdagsledamoten herr Ingemar Leander
riksdagsledamoten fröken Blenda Ljungberg

suppleant: riksdagsledamoten herr Ove Nordstrandh
riksdagsledamoten herr Stig Alemyr

suppleant: riksdagsledamoten landshövding Hans Hagnell
Filosofie licentiaten Östen Johansson har varit chef för fondens kansli
till den 1 september. Han efterträddes den 1 oktober av filosofie
doktorn, docenten Nils-Eric Svensson. Fondens sekreterare har varit
kanslirådet Carl-Erik Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt sex gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att flertalet
fall utlåtanden inhämtats från särskilda sakkunniga. Som förberedelse för
styrelsens beslut har inkommande ansökningar vidare behandlats i olika
arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare för fondens styrelse, dels
sakkunniga utanför styrelsen. Arbetsgrupperna hade vid årets utgång
följande sammansättning:

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från sty -

1974:12

reisen herrar Wickman, Bentzel, Eklöf, Holm, Grebäck, Hagnell och
Pettersson. Professorerna Gunnar Arpi, Sven Erik Johansson och Lars
Werin.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bergqvist och Richardson. Professor Karl-Erik Wärneryd.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bentzel, Leander, Mundebo och Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström,
Bengt Gustafsson, Rune Gustavsson och Hjelm samt fru Theorin.
Professor Erik Rudberg.

5. Humaniora: Från styrelsen herrar Segerstedt, Alemyr, Nordstrandh
och Jansson samt fröken Ljungberg. Professor Carl-Ivar Ståhle.

I fondstyrelsen har under år 1973 ansökningar till ett sammanlagt
belopp av 48,5 milj. kronor avgjorts. Av under året tillgängliga medel har
anslag beviljats med sammanlagt 19,5 milj. kronor. Av dessa och tidigare
beviljade anslagsmedel utbetalades under år 1973 ett sammanlagt belopp
av 18,4 milj. kronor. Fondens styrelse har dessutom vid sitt decembersammanträde
beviljat anslag för tillsammans 1,2 milj. kronor att utgå ur
de under år 1974 disponibla medlen. Summan beviljade men ännu inte
utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 17,3 milj. kronor. Vid ingången
av år 1974 står ett belopp av sammanlagt 21,8 milj. kronor till fondens
förfogande.

Fonden arrangerade den 9—10 januari 1973 ett symposium i
Stockholm om ”Pensionering och sysselsättning — aktivering av äldre”.
Under veckan 3—8 september 1973 anordnade fonden vidare ett
symposium i ekonometri, ”World meeting of project LINK”. I symposiet
deltog representanter för forskargrupper i 13 industriländer. Projekt
LINK är ett internationellt forskningsprojekt med syfte att närmare
utreda möjligheterna att samordnat studera ekonometriska modeller för
olika länders ekonomier.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de nya
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1973. Bilagan innehåller
dessutom vissa statistiska uppgifter rörande de under året behandlade
ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och
fondens ställning per den 31 december åren 1972 och 1973 har
redovisats såsom bilaga 2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om
bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1973. Därav framgår
bland annat att till fonden under år 1973 influtit räntor och andra
intäkter till ett belopp av 19 505 661 kronor 4 öre. Då fondens i det
följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt
713 956 kronor 31 öre, blev fondens nettointäkt detta år 18 791 704
kronor 73 öre.

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1973 har
intagits balansräkning och resultaträkning för Riksbankens jubileumsfond.
Dessa återges här tillsammans med specifikation av fondens
omkostnader.

1974:12

Balansräkning

per den 31 december 1972 och 1973

Tillgångar 1972 1973

Obligationer utfärdade av

Svenska staten 126 402 250:- 126 402 250:-

Hypoteksinrättningar 141 641 500:— 141 641 500: —

Kommuner 20 116 750:- 20 130 750:-

Industrier 32 818 100:- 32 748 100:-

Checkräkning i riksbanken 270 904:73 856 346:01

Postgiro 2 040:53 9 121:22

Kassa 500:— 500: —

Kr 321 252 045:26 Kr 321 788 567:23

Skulder

Kapitalkonto 282 708 420:96 282 708 420:96

Beviljade ej utbetalda anslag 16 230 060:42 17 253 799:56

Disponibla medel:

Ingående behåll -

ning	22 234 098:55	22 313 563:88
Avgår: Beviljade
anslag	19 168 963:39	19 507 923:22
Tillkommer: Årets
nettointäkt . . .	18 894 775:55	18 791 704:73
Ej förbrukade
anslag	. . 353 653:17	229 001:32

Utgående behållning 22 313 563:88 21 826 346:71

Kr 321 252 045:26 Kr 321 788 567:23

Resultaträkning

Utgifter

Omkostnader 590 162:11 713 956:31

Fondens nettointäkt 18 894 775:55 18 791 704:73

Kr 19 484 937:66 Kr 19 505 661:04

Inkomster

Ränteintäkter netto 19 480 547:88 19 496 737:58

Övriga intäkter 4 389:78 8 923:46

Kr 19 484 937:66 Kr 19 505 661:04

1 * Riksdagen 1974. 2 samt. Nr 12

1974:12

Specifikation av omkostnader för år 1973

Arvoden till styrelsen 117 460:25

Löner och arvoden inom kansliet 146 533:90

Arvoden till sakkunniga m. fl 119 440: —

Socialavgifter m. m 20 703:75

Resekostnader 11 154:25

Lokalkostnader 18 291:80

Kontorsmateriel, kopiering, telefon m. m 32 986:63

Inventarier 494:15

Konferenser 103 268:58

Bidrag till sekretariatkostnader för

”Interfoundation Study Group” 1315: —

Förvaltningsavgift med 1 % av till statliga

institutioner utbetalda anslag 142 308: —

Summa kronor 713 956:31

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgar -

na att överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.
Stockholm den 12 februari 1974

TORGNY SEGERSTEDT

Nils-Eric Svensson

/Carl-Erik Virdebrant

1974:12

Bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Nya program och projekt som beviljats anslag år 1973

I det följande presenteras genom sammanfattning av projektplanerna
de nya forskningsprogram och -projekt som under det förflutna året
startats med hjälp av anslag från Jubileumsfonden. Redogörelsen omfattar
däremot inte äldre projekt som bedrivits under året och som i
många fall även beviljats fortsättningsanslag.

Efter projektredogörelserna lämnas vidare vissa statistiska sammanställningar
av de under året behandlade ansökningarna och deras
fördelning mellan olika ämnesområden.

Ekonomisk historia

Docent Bo Gustafsson:

Orsakerna till den offentliga sektorns expansion under 1900-talet

Den offentliga sektorns expansion är kanske det mest slående draget i
1900-talets ekonomisk-politiska utveckling. Denna expansion är internationell,
den accelererar under perioder av krig, kris och omfattande
strukturförändringar av näringslivet, den griper över ett växande antal
samhälleliga aktiviteter och den har försiggått särskilt snabbt i Sverige. År
1980 beräknas sysselsättningen i den offentliga sektorn uppgå till drygt 1
miljon och därmed vara lika stor som industrisektorn.

Denna utveckling ställer en rad praktiska problem som mer och mer
rycker fram i centrum för den offentliga diskussionen. Den offentliga
sektorn antas ha en lägre produktivitetsutveckling än varusektorn och
därför implicerar den växande offentliga sektorn en relativt sjunkande
takt i realinkomstutvecklingen. Den växande sysselsättningen i den
offentliga sektorn leder möjligen också till ökad inflationsbenägenhet.
Vidare sker en förskjutning från pris- till skattefinansierad produktion,
vilket ökar skattetrycket och sätter marknadsmekanismerna ur funktion.
Även den sociala strukturen påverkas: de stats-, kommunal- och
landstingsanställda avlöser industriarbetarna som kvantitativt dominerande
klass. Slutligen sker en maktförskjutning, så att samhällets styrande
organ får ökad vikt och betydelse. Det är därför uppenbart, att hela
samhällsstrukturen påverkas av den offentliga sektorns expansion. Föreställningar
om att vi är på väg in i en ”ny-merkantilistisk” era dyker aven
upp i den vetenskapliga litteraturen.

Forskningen på detta område är — realtivt sett — outvecklad. Flera
olika sidor av den offentliga sektorns expansion har belysts. Men
fortfarande saknas inträngande och systematiska förklaringar av orsaker -

1974:12

na till den anmärkningsvärda utvecklingen. En rad olika ekonomiska,
politiska och ideologiska hypoteser har framförts. Men det rör sig i
allmänhet om partiella förklaringar. Det faktum att den offentliga
sektorns expansion är gemensam för de flesta länder och t. o. m. inleds
vid ungefär samma tid — början av 1900-talet — tyder på att orsakerna är
att söka i mycket grundläggande förändringar i det moderna samhället.

Projektet ”Orsakerna till den offentliga sektorns expansion under
1900-talet” kännetecknas främst av två målsättningar. För det första
koncentreras forskningsinsatserna på orsaksförklaringarna. Därvid utgår
projektet från vissa explicita hypoteser, som skall testas. För det andra
har projektet en bred ekonomisk och historisk ansats. Sålunda undersöks
inte endast orsakerna till de statliga och kommunala utgifternas
expansion utan också den statliga företagssektorns tillväxt, den statliga
planeringens utveckling, skattesystemets utformning och den organiserade
samverkan mellan stat och näringsliv.

I projektet, som är förlagt till ekonomisk-historiska institutionen i
Uppsala, samarbetar sex ekonomhistoriker och en nationalekonom.
Projektet skall utmynna i sex delundersökningar av de angivna sidorna av
den offentliga sektorns expansion. Projektledaren skall komplettera,
vidareutveckla och sammanfatta undersökningarna i en monografi.
Projektet skall genomföras under treårsperioden 1974—1976.

Nationalekonomi

Professor Assar Lindbeck:

Internationaliseringsprocessen och den nationella ekonomiska politiken

Den pågående ekonomiska internationaliseringsprocessen ändrar i
snabb takt — bland annat via den teknologiska utvecklingen, minskade
handelshinder och den ökade internationella rörligheten för arbetskraft
och kapital — förutsättningarna för en självständig ekonomisk politik i
enskilda länder. Processen leder å ena sidan till ökad effektivitet och höjd
levnadsstandard och å andra sidan till ett ökat utlandsberoende och
större anpassningsproblem vid förändringar i omvärlden. I båda dessa
avseenden påverkar internationaliseringsprocessen i grunden vår välfärd
och våra möjligheter att själva påverka denna med nationella ekonomiskpolitiska
medel. Detta gäller i särskilt hög grad små, öppna ekonomier
såsom den svenska. Projektet avser att klarlägga både innebörden i
internationaliseringsprocessen och verkningarna av denna process. Projektet
har indelats i tre olika avdelningar eller ”block”.

Det första blocket avser internationaliseringsprocessens drivkrafter,
innehåll och allmänna konsekvenser. Denna del av projektet kan också
ses som en sammanfattande och kompletterande analys av projektet som
helhet. Inslagen av ekonomisk-politisk analys torde bli särskilt utpräglade
i detta block samt i det tredje blocket. Ansvarig för denna del av
projektet är projektledaren Assar Lindbeck.

Det andra blocket behandlar näringspolitikens möjligheter i en

1974:12

internationaliserad ekonomi. Blocket består av tre delstudier. Den första
avser företagsamhetens internationalisering, bl. a. såsom detta tar sig
uttryck i de multinationella företagens verksamhet. Härvid blir det viktigt
att se samspelet mellan varuhandelns och den internationella företagsamhetens
utveckling. Ansvarig för denna delstudie är Nils Lundgren, som
avser att inträda i projektet den 1 juli 1974, då han beräknas ha avslutat
en delstudie kring likartade problem inom Koncentrationsutredningen.
Den andra delen av det näringspolitiska blocket avser teknologins
internationalisering, dvs. den snabba spridningen av teknisk know-how
mellan nationerna och de kanaler varigenom denna spridning sker, samt
konsekvenserna för den internationella konkurrensen av teknologispridningen.
Hans Söderström är ansvarig för denna delstudie. Den tredje
delstudien i det näringspolitiska blocket avser den internationalisering
som sker på tjänstesidan och för arbetskraften. En intressant utveckling
under senare år är just att även tjänstesektorn blivit alltmer internationell,
exempelvis inom konsultverksamhet, banksektor och turism,
samt att arbetskraften uppvisat en betydande rörlighet mellan länderna.
Ansvarig för detta delprojekt ''åt Per Wijkman.

Det tredje blocket behandlar stabiliseringspolitikens möjligheter i en
internationaliserad ekonomi. Den första delstudien här går ut på att
vidareutveckla makroteorin för en öppen ekonomi. Delprojektet innehåller
dels en allmän teoridel, koncentrerad på en makroanalys av en
öppen ekonomi, dels en del som avser vissa specialstudier för handelsströmmarna
(troligen särskilt importen), handelskrediterna och ”portfolio
management” för finansiella tillgångar. Ansvariga för denna del av
projektet är Lars Nyberg, Johan Myhrman och Staffan Viotti, som
kommer att samarbeta om denna stora del av projektet. Studien kommer
att belysa hur penning- och finanspolitikens villkor förändras i samband
med att en ekonomi internationaliseras.

En andra del av detta block behandlar betydelsen av alternativa
växelkurssystem för den ekonomiska politikens funktionssätt. Det är väl
känt att den ekonomiska politiken fungerar mycket olika vid fasta och
flytande växelkurser. Vari dessa skillnader består är emellertid inte
fullständigt klarlagt i litteraturen. Det är än mindre klarlagt hur den
ekonomiska politiken fungerar under de olika mellanformer mellan fasta
och flytande växelkurser - exempelvis block av i förhållande till varandra
flytande kurser, bredare band för växelkursfluktuationerna samt kombinationer
av flytande kurser för kapitalrörelser och fasta kurser för
valutaströmmar — vilka blivit allt vanligare under senare år. Det finns
också många andra intressanta typer av kombinationer och mellanformer
mellan fasta och flytande växelkurser. Ansvarig för denna del av
projektet är Sven Grassman.

De senaste årens erfarenheter inom ekonomisk politik i olika länder
belyser med önskvärd tydlighet vikten av detta projekt. Vi kan se hur de
enskilda länderna har betydande svårigheter att i dagens internationaliserade
värld värja sig mot både prisfluktuationer på världsmarknaden och
konsekvenserna i olika avseenden av den internationalisering av kredit -

1974.12

marknaden som skett på senare år. Vi ser också hur känsliga kapitalrörelserna
är inför förväntningar om växelkursförändringar och vilka komplikationer
detta skapat för det enskilda landets ekonomiska politik. Det är
viktigt både att klargöra de teoretiska mekanismer som här verkar och att
genom empiriska studier belysa storleksordningen av de olika faktorer
som är involverade i dessa mekanismer. Projektet kommer att ha både en
teoretisk och empirisk inriktning. Tanken är att problemen speciellt skall
belysas för ett relativt litet land med stor utrikeshandel. Detta betyder
att svenska förhållanden i första hand kommer att ligga till grund för den
empiriska analysen, men även empiriskt material för andra utvecklade
länder bör kunna utnyttjas för att belysa problemställningen.

Ekon. dr Lars Otterbeck, civilekonomerna Gunnar Hedlund och Ulla
Leffler:

Futures of Sweden in a Global Industrial System

Undersökningarna utgör den svenska delen av en serie framtidsinriktade
forskningsprojekt, vilka initierats av professor Howard V.
Perlmutter vid University of Pennsylvania. Projekt bedrivs för närvarande
parallellt i USA, Kanada och Sverige. Projekt i flera andra länder är
planerade. De behandlar relationer mellan företag, fackföreningar och
nationer i ett framväxande världsomspännande ekonomiskt-industriellt
system.

Företagen, speciellt de multinationella, har hittills varit ledande system
i framväxten av det världsomspännande ekonomiskt-industriella systemet.
Fackföreningar och nationer har spelat adaptiva eller reaktiva roller.
Frågan är om denna rollfördelning kommer att förbli gällande även under
den närmaste tioårsperioden och, om inte, hur förändringen kommer att
gestalta sig.

Det svenska projektet syftar till

— att identifiera konflikt- och samverkansområden mellan företag,
fackföreningar och nationella myndigheter under den närmaste
tioårsperioden

— att utröna vad de tre grupperna anser vara önskvärda respektive troliga
framtidsalternativ samt

— att analysera olikheter i dessa avseenden mellan Sverige och andra
industriländer och därvid identifiera, vilka Sveriges komparativa
fördelar kan vara i framtiden.

Ansatsen är systemteoretisk. Metoden är en serie intervjuer med
ledande befattningshavare i företag, fackföreningar och centrala politiska
instanser. Vid intervjuerna tillfrågas intervjupersonerna om sina
framtidsförväntningar och konfronteras dessutom med beskrivningar av
alternativa framtider.

Det omedelbara resultatet är kunskap om vilka framtider ledande
personer i de tre systemen tror på. Detta är viktig kunskap, då deras
uppfattning om framtiden påverkar deras agerande, genom vilket de
medverkar att skapa framtiden. Genom uppfyllande av övriga syften kan

1974:12

projektets resultat vara till nytta för organisationerna, när det gäller att
finna och genomföra en strategi, och för samhället i vidare mening genom
problemidentifiering.

Jubileumsfondens anslag skall användas för den tredje delen av det
svenska projektet: studium av centrala politiska instanser.

Kulturgeografi

Professor Olof Wärneryd:

Valfrihet och befolkningens rumsliga spridning - studier av ett
kommunplaneringsproblem

Två motriktade lokaliseringsprocesser kan iakttagas beträffande
befolkning och verksamheter. Under slutet av 1960-talet har främst intill
storstadsområdena men även på andra håll en spridning skett i
bosättningsmönstret, medan verksamheter inom främst servicesektorn
koncentrerats till kommunernas centralorter eller större tätorter.

Kommunindelningsreformen, som enligt riksdagsbeslut skall vara
genomförd vid årsskiftet 1973/74, innebär en minskning av antalet
kommuner i landet till ca 270. Varje kommun kommer att innehålla såväl
omfattande glesbygdsområden som en eller flera tätorter. Större krav
kommer att ställas på kommunplaneringen att göra sådana avvägningar
vid lokaliseringen av nya serviceverksamheter, att invånarna ges likvärdiga
valmöjligheter att tillgodose sitt servicebehov i kommunen.

Syftet med undersökningarna är att studera hur olika befolkningsgruppers
valmöjligheter förändras i samband med övergången till den nya
kommunindelningen. Frågeställningarna är:

1. Identifiering av åtkomlighetsbarriärernas förekomst och storlek.

2. Har åtkomligheten försämrats?

3. Om åtkomligheten försämrats, vilka åtgärder kan vidtagas för att
förbättra tillgängligheten?

För prövning av de båda första frågeställningarna studeras
förändringarna i bosättningsmönstret och verksamheternas lokaliseringsmönster.
Deras överensstämmelse mäts i tidsgeografiska termer. Den
tredje frågeställningen prövas genom att insamlade data anknyts till
rollspelet REGUS (regionsutvecklingsspel) och prövas på framspelade
kommunstrukturalternativ.

Sociologi och socialpolitik

Docent Ulf Hannertz

Plurala samhällen: en jämförande studie av kulturell sammansättning och
social integration i fyra utomeuropeiska nationer

Projektet är knutet till Socialantropologiska institutionen vid Stockholms
Universitet och startar sin verksamhet i januari 1974. Dess mål är
en systematisk jämförande analys av sådana samhällsstrukturer som

1974:12

omfattar kulturellt skilda befolkningssektioner, baserade t. ex. på etnisk
eller religiös tillhörighet, region eller försörjningsform. Till utgångspunkt
för denna analys tar projektet fördelningen av samhällets resurser mellan
befolkningssektionerna. Inom denna ram studeras bl. a. förändringar av
resursfördelningen över tid, sektionernas inre organisation och dennas
beroende av externa kontaktmönster samt ideologiska faktorer och
interaktionsförmer som uttrycker sektionernas inbördes förhållanden.

Eftersom den kulturellt enhetliga nationalstaten är en ovanligare
företeelse än man kanske från svensk horisont skulle vara benägen att tro,
är projektets allmänna problematik aktuell i många samhällen. Särskilt
under de senaste hundra åren har den västerländska kolonialismen och
nationella frigörelseprocesser skapat ett stort antal nya stater, där
folkgrupper med skilda identiteter och livsformer lever inom en
gemensam samhällsstruktur. Men även i Europas gamla nationer finns en
omfattande kulturell heterogenitet, och internationella omflyttningar av
bl. a. arbetskraft ger också tidigare homogena samhällen en ny sammansättning.
Projektet omfattar socialantropologiska intensivstudier i Nigeria,
Jernen, Indien och Malaysia, fyra länder som tillsammans ger en rik
karta av plurala samhällsformer. På grundval av dessa studier kommer den
mera generella analysen att utvecklas.

Docent Jan Trost:

Sammanboende ogifta och äktenskapsfrekvensen

Giftermålsintensiteten har under innevarande sekel stigit mycket
långsamt fram till mitten av sextiotalet, då den sjönk mycket markant.
Under den senaste sjuårsperioden har den sjunkit med ungefär 50
procent, olika i olika ålderskategorier, men i samtliga en mycket
markerad sänkning. Allt tyder på att sänkningen i giftermålsintensitet har
fått en motsvarighet i ökningen av antalet sammanboende ogifta.
Förekomsten av sammanboende ogifta är ingenting nytt för svenska
förhållanden — däremot den mycket stora omfattning som vi nu har.

Detta projekt avser att genom olika metoder samla in och analysera
data om giftermålsintensitet och sammanboende ogifta. De olika data
avses utgöras dels av granskning av befintlig officiell statistik över
giftermålsintensitet och över hushållsstruktur, dels av speciellt insamlade
data bland sammanboende ogifta och bland nygifta. Genom detta
förfarande kan man erhålla kännedom om varför många sammanbor utan
att gifta sig, och vilka skeenden som är orsak till att de som gifter sig gör
så. Vidare kommer en bearbetning av för andra syften redan insamlade
data, där uppgift om civilstånd finns tillgänglig, att göras.

Det teoretiska angreppssättet avses bli flerfaldigt. Dels skall den s. k.
”developmental approach” användas, dels teori för makeval och tillfredsställelse
med person som man sammanbor med.

Ur vetenskaplig synvinkel är ett studium av förändringarna i giftermålsintensiteten
och orsakerna till uppkomsten av sammanboende ogifta
av synnerligen stort intresse. Ur praktisk synpunkt är också ett studium

1974:12

av denna förändrade företeelse också av synnerligen stor betydelse;
familjerådgivare, advokater, psykiater m. fl. saknar samlad kunskap om
vad som egentligen har hänt samt hur och varför det har hänt,
samhällsplanerare på såväl central som regional nivå befinner sig i samma
principiella situation.

Professor Edmund Dahlström och civilekonom Olle Hammarström:

Effektiviteten i demokratiska arbetsorganisationer - en studie av de
anställdas insatser och utbyte i några löntagarägda företag

Förändring av arbetslivet i demokratiserande riktning, innebärande
ökad kontroll och inflytande för de anställda över beslut på alla nivåer i
företagen, är en av huvudfrågorna för svenskt arbetsliv under 1970-talet.
Rubricerade projekt avser att belysa förändringar i företagens effektivitet
och de anställdas utbyte och insatser, när de anställda får kontroll över
det företag där de arbetar. Studien kommer att baseras på undersökningar
av 5-6 företag, som efter att ha ägts på traditionellt sätt tagits
över av de anställda. Dessa företag har hittills inte varit föremål för några
mer omfattande vetenskapliga studier.

Undersökningen kommer dels att belysa förändringar i företagens
målstruktur efter det att de anställda tagit över, dels förändringar i
graden av måluppfyllnad. Förutom teknisk-ekonomiska beskrivningar
kommer beslutsprocessen och de anställdas attityder och relationer att
belysas. Studien kommer att läggas till grund för generella antaganden
om vad som händer i företag när de anställda får ökat inflytande.

Undersökningen skall genomföras med hjälp av intervjuer och genomgång
av skriftligt material inom och utom undersökningsföretagen.
Förutom de anställda i företagen skall kunder, leverantörer, bankförbindelser,
kommunala instanser och andra av företagets externa kontakter
intervjuas.

Statskunskap

Professor Nils Stjernquist:

Den statliga regionala förvaltningen och dess omgivning

1 samhällsdebatten har under senare år alltmer diskuterats den
regionala förvaltningens roll i det politiska och administrativa systemet.
Detta har fått sitt främsta uttryck inom två områden, nämligen
regionalpolitiken och debatten om länsdemokratin.

Inom förvaltningsforskningen har man främst studerat den centrala
förvaltningen och under senare år även den kommunala. Däremot är den
svenska statliga regionala förvaltningen på det hela taget ett outforskat
område, och någon vetenskaplig undersökning från modern tid föreligger
knappast.

Tre generella politiska och administrativa problem bildar utgångspunkt
för uppläggningen av forskningsprojektet den statliga regionala
förvaltningen och dess omgivning.

1** Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 12

1974:12

Det första är decentraliseringsproblemet. Den övergripande frågeställningen
gäller vilken grad av decentralisering som räder i den statliga
regionala förvaltningen.

Det andra avser planeringen. Hur ser planeringssystemen ut? Hur
fungerar samarbetet mellan olika organ på regional nivå? Hur fungerar
samarbetet mellan de olika förvaltningsnivåerna central, regional och
lokal?

Det tredje gäller problemen kring demokratin, nämligen vilken grad av
medborgarinflytande som finns i den statliga regionala förvaltningen och
dess beslutsfattande.

Den statliga regionala förvaltningen ses som ett delsystem under det
nationella politiska och administrativa systemet. För att möjliggöra en
jämförande beskrivning och en förklaring av de faktiska systematiska
variationerna i den statliga regionala förvaltningen ingår i princip samtliga
länsstyrelser med länsnämnder i undersökningen.

För att erhålla svaren på de ställda frågorna kring decentralisering,
planering och medborgarinflytande i den statliga regionala förvaltningen
har forskningsprojektet delats upp på tre delprojekt.

Delprojekt 1. Länsstyrelsens omorganisation och dess konsekvenser

Detta delprojekt syftar till att i systemanalytiska termer beskriva och
analysera beslutssystemet och beslutsprocessen i den nya länsstyrelsen
utifrån begreppen decentralisering och medborgarinflytande. Undersökningen,
som har en komparativ och explorativ ansats, omfattar
samtliga 24 län, för att söka finna systematiska förklaringar till de i
länsstyrelseorganisationen rådande strukturella och funktionella skillnaderna.

Delprojekt 2. Samhällsplaneringen på regional nivå

Detta delprojekt avser beskriva planeringssystemet för den regionalpolitiska
planeringen i Sverige och förklara de systematiska variationerna
i planeringens beslutsprocess och innehåll mellan de olika länen.

Undersökningen omfattar utarbetandet av de regionalpolitiska programmen,
kallade länsprogram 70 och länsprogram 74, i 23 av de 24
länen, med en koncentration på den förstnämnda planeringsomgången.

Delprojekt 3. Relationen kommuner—länsförvaltning

I detta delprojekt skall de för forskningsprojektet övergripande
frågeställningarna om ”decentralisering”, ”planering” och ”medborgarinflytande”
studeras utifrån relationen kommuner-länsförvaltning. Decentraliseringsproblemet
i denna undersökning gäller framför allt kommunernas
handlingsfrihet i förhållande till länsförvaltningen. Medborgarinflytandet
berör främst kravet på inflytande i planeringsprocessen.

Redaktör Sigurd Klockare:

Revolutionär och reformistisk politik 1929-1939. Från Ådalen till
Saltsjöbaden

Ådalshändelserna 1931 och Saltsjöbadsavtalet 1938 betecknar två
händelser, som inramar en period i vår politiska historia under vilken

1974:12

sociala motsättningar och aktiviteter vid sidan av folkrepresentationen
försvann och ersattes av ett politiskt och ekonomiskt fred stillstånd.

Vilka internationella och inhemska inflytanden ledde till ådalshändelserna?
Vilken roll spelade ekonomiska och psykologiska faktorer? I
vilken grad påverkades uppladdningen till konflikt av Kommunistiska
internationalens och Röda fackföreningsinternationalens strategi?

Världskrisen och konjunkturnedgången 1929-1934 medförde stor
arbetslöshet i synnerhet inom den norrländska skogsindustrin. Under
vintern 1929—30 inskränktes driften vid ett flertal industrier och
skogsindustrin drabbades hårt.

Ungdom som ”inträtt i arbetsför ålder” fick under flera år ingen
annan sysselsättning än tillfälliga nödhjälpsarbeten. De miste sin tro på en
framtid i det nuvarande samhället och anslöt sig till den av Röda
fackföreningsinternationalen initierade Arbetslösas förening.

En lönesänkning accepterades så småningom av det LO-anslutna
Sågverksindustriarbetareförbundet utan konflikter, medan ett flertal
strejker utbröt inom Pappersindustriarbetareförbundet där de s. k.
Kilbomskommunisterna hade ett starkt inflytande. Men även Sillénarna
lyckades organisera strejker (Svartvik, Kramfors, Ulfvik).

I slutet av 1929 uppdelades de svenska kommunisterna i två
fraktioner, sedan de som stod under Kilboms ledning uteslutits ur
Kommunistiska internationalen. I början av samma år hade det ännu inte
splittrade kommunistiska partiet anordnat en facklig landskonferens och
deklarerat sin anslutning till Röda fackföreningsinternationalens riktlinjer
i kampen för arbetarklassens intressen.

1930 hölls Röda fackföreningsinternationalens femte kongress i
Moskva. Riktlinjer drogs upp för den fackliga kampen som hade ett
revolutionärt syfte och mot de reformistiska fackföreningsledarna.

Det var arbetsgivarkrav på lönesänkningar som blev den indirekta
orsaken till tragedin i Ådalen 1931, då fem personer dödades och många
sårades av utkommenderad militär.

Ådalshändelserna hade ett samband med andra kommunistiskt inspirerade
strejker och kravaller som inträffade i början av 30-talet. Den 20
april 1931 i Halmstad, under pingst i Byske, den 5 juli 1932 i Klemensnäs
utanför Skellefteå och kort därefter i Luleå, Munksund och Söderhamn
samt i mars 1933 i Göteborgs hamn.

Vid 1932 års andrakammarval fick socialdemokraterna 104 mandat
och bildade regering som avlöstes av en koalition med bondeförbundet
som 1933 medförde en krisuppgörelse som bifölls av 1933 års riksdag. En
konjunkturpolitik inleddes som fått Wigforss’ signatur. Den innebar att
allmännyttiga arbeten skulle sättas in vid krissvackor.

I byggandet av folkhemmet hade man behov av arbetsfred för att
uppnå största möjliga produktion, vars avkastning man ville dela och
transferera. Hotet om statsingripanden vid större konflikter var fortfarande
latent och LO och SAF inledde förhandlingar i Saltsjöbaden. På
LO-håll noterade man att för en del företagare föresvävade nazistiska och
fascistiska förebilder.

1974:12

Saltsjöbadsavtalet var en beredskapsprodukt i ett världsläge där den
reformistiska arbetarrörelsen i Sverige hotades att undermineras av den
kommunistiska världsrörelsen (Stalin) och delar av den politiska högern
visade ett påtagligt intresse för nazismen (Hitler). Hur återverkade denna
beredskapsattityd i kampen mot kommunisterna på de ideologiska
värderingarna inom socialdemokratin och fackföreningsrörelsen? Inför
hotet från kommunism och nazism slöts borgfred mellan arbetare och
arbetsgivare för att den dittills vunna samhällsformen skulle överleva. Det
tidsbundna samförståndet avsatte en atmosfär som kallades ”saltsjöbadsanda”.
Hur återverkade kampen mot kommunisternas testuggeri på den
socialdemokratiska ideologin? Slog pendeln till höger, så att man
förlorade intresset för socialistiska värderingar?

Mot bakgrunden av ovanstående redogörelse vill jag kartlägga de
revolutionära politiska riktningarnas inflytande och geografiska utbredning,
deras inflytande inom konfliktdrabbade fackförbund och graden av
hörsamhet för den av Kommunistiska internationalen och Röda fackföreningsinternationalen
formulerade taktiken och strategin.

Hur organiserades försvaret av den etablerade fackföreningsrörelsen av
LO och dess fackförbund? Vilken roll spelade anarkosyndikalismen
(SAC) i dessa konflikter?

Forskning om forskning

Docent Stevan Dedijer och fil. kand. Anders Granberg:

En studie av den tvärvetenskapliga samhällsforskningens villkor i det
svenska universitetssystemet

Projektet har sin utgångspunkt i följande allmänna frågeställning:
Vilka är de faktorer som motverkar eller befrämjar utvecklingen av en
tvärvetenskaplig samhällsforskning inom det svenska universitetssystemet?
Tonvikten ligger här på sociala faktorer i vid mening, innefattande
dels de ämnesrelaterade värderingar, attityder och åsikter som omfattas
av forskare och administratörer inom en viss disciplin, dels sådana
strukturella och organisatoriska faktorer som karriärsystemets utformning,
principerna för bedömning av forskningsmeriter, institutionernas
utbildningsfunktioner, formerna för forskningens finansiering, etc. Den
grundläggande målsättningen är således att söka identifiera och analysera
dylika faktorer och att klarlägga samspelet mellan olika faktorer i deras
inverkan på utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning.

Projektet bygger delvis på sammanställning och analys av befintligt
material rörande det svenska universitetsväsendet; den empiriska stommen
utgörs emellertid av en ingående studie av de relevanta förhållandena
vid Lunds universitet. Denna studie har lagts upp som en tvåstegsundersökning:
(1) Den första delundersökningen består i en intensiv och
kvalitativ fallstudie av två samhällsvetenskapliga institutioner; (2) Den
andra delundersökningen, som kan betecknas som mera extensiv och
kvantitativ, är riktad mot en population bestående av samtliga aktiva
samhällsforskare verksamma inom universitetet.

1974:12

Projektet kan därmed betraktas som ett empiriskt bidrag till kartläggningen
av ett tämligen orört problemområde av såväl forskningssociologiskt
som forsknings- och utbildningspolitiskt intresse.

Psykologi/pedagogik

Universitetslektor Rune Flinck:

Tvåvägskommunikationen i korrespondensundervisning

Distansundervisning har under senare år fått en ny aktualitet framför
allt inom vuxenutbildning. Den efterfrågan på återkommande utbildning
som i allt högre grad reses kommer sannolikt att utnyttja distansundervisning,
dvs. olika former av undervisning där lärare och elev icke
befinner sig på samma plats och har kontakt öga mot öga. Undervisningsformen
har gamla anor, men genom de tekniska framstegen har
hjälpmedel tillkommit, som gör det lättare att överbrygga ”distansen”.
Olika systemlösningar finns. Som exempel kan nämnas Open University i
England och TELEKOLLEG i Tyskland.

I de fall där man systematiserat distansundervisningen på detta sätt,
bygges kurserna upp kring en korrespondenskurs. Denna är utan
jämförelse den viktigaste komponenten i systemet. Denna kompletteras
sedan med olika möjligheter för stimulering, aktivering, kontroll.

Forskning inom korrespondensundervisning har hittills huvudsakligen
koncentrerats på studiet av elever — bakgrundsdata, drop-outs o. d. —
mindre kring metoden. I det forskningsprojekt, som nu genomföres, sker
en koncentration på en väsentlig del av metodsidan, nämligen tvåvägskommunikationen
mellan elev och lärare.

I forskningsuppgiften genomföres tre experimentserier, som försöker
ge svar på följande frågor:

1. Vilken omfattning och utformning av brevkontakten (med hjälp av
insändningsuppgifter) mellan lärare och elev är den mest effektiva både
ur inlärnings- och attitydaspekt?

2. Ger möjlighet till telefonkontakt mellan elev och lärare bättre
effektivitet för inlärning och attityd till undervisning?

3. Hur påverkas utbildningens resultat av att eleverna har möjlighet
till kompletterande lärarledd undervisning?

Experimenten kommer att genomföras i samarbete med EHSC (the
European Home Study Council) i Europa, där korrespondensskolor
beredvilligt ställt sig till förfogande. Parallellt med dessa experimentserier
kommer en teoretisk, systematisk analys av korrespondensundervisningsmetoden
att genomföras i ett försök att förankra metoden i undervisnings-
och inlärningsteori.

Fil. kand. Barbro Nilsson:

Livstillfredsställelse hos äldre kvinnor och dess bakgrund

Ett uttryck för ett framgångsrikt positivt åldrande är att man upplever
livstillfredsställelse. Med utgångspunkt från tidigare forskning definieras

1974:12

begreppet, och frågor konstrueras för att täcka detsamma. Vid intervjuer
får respondenter ta ställning till dessa frågor och därefter bildas ett
summationsindex som skall ge uttryck för respektive individs livstillfredsställelse.

1 valideringssyfte får individerna också skatta sin livstillfredsställelse
på skalor. Man samlar även in data från olika livsområden, som enligt
tidigare forskning skall vara betydelsefulla för känslan av livstillfredsställelse.
Genomgående görs försök att förutom objektiva mått få fram
subjektiva upplevelsemått på de olika livsområdena. Valideringen görs
med hjälp av sambandsberäkningar både mot de mer objektiva måtten
och de subjektiva upplevelsemåtten.

Individerna får dessutom själva uppge vad man anser vara viktigt för
en känsla av livstillfredsställelse för att man skall vara säker på att man
täckt av de mest relevanta livsområdena eller aspekter därav.

Data samlas in genom intervjuer. Målgruppen är 70-åriga kvinnor
boende i Stockholm.

Bitr. professor Göte Hanson:

Studier av finskspråkiga elevers språkliga och sociala utveckling vid
modersmålsfokuserad undervisning i årskurserna 1-3

Ett barn som i åldern 6—7 år placeras i en miljö där barnets
modersmål måste kompletteras med ett andra språk riskerar att bli
dubbelt halvspråkigt, om det ej får tillfälle att befästa sin modersmålskunskap
med läsning och skrivning av modersmålet, innan det övergår till
att lära sig det andra språket.

Detta år 1972 väl dokumenterade faktum utgjorde motiv för
skolmyndigheten i Södertälje kommun att fr. o. m. hösten erbjuda finska
invandrare att få placera sina barn i två klasser, i vilka undervisningen de
tre första årskurserna sker på och i finska språket med successiv övergång
till undervisning på och i svenska språket.

Under hösten 1973 och fortfarande utföres mätningar rörande de
finsktalande elevernas familje-, skol- och kamratsituation, deras kognitiva,
perceptuella, personlighetsmässiga och språkliga status, vartill vissa
enkäter och intervjuer, föräldrarnas, lärarnas och kamraternas attityder
till eleverna kartlägges.

Mätningar av ovan nämnt slag upprepas med bestämda intervall under
fem år, med intensivstudierna förlagda till de tre första åren.

Under tredje årskursen beräknas eleverna kunna övergå till att lära sig
läsa och skriva svenska, sedan tal- och hörselträning ägt rum under
vårterminen i andra årskursen.

Övrig medicin

Professor Rolf Luft och docent Erol Cerasi:

Studier över sockersjukans uppkomstmekanism

Våra tidigare arbeten på området har lett fram till uppfattningen, att
en ärvd defekt vid sockersjuka utgöres av en oförmåga att producera

1974:12

adekvata mängder insulin när blodsockerhalten stiger. Denna defekt
skulle i den insulinproducerande cellen vara lokaliserad till den receptormekanism
som registrerar blodsockerhalten. Defekten skulle vara gemensam
för alla stadier av sockersjuka, från fasen med normal glykostolerans
till den latenta och sedermera manifesta fasen av sjukdomen. De två
senare faserna av sjukdomen skulle kunna utlösas hos anlagsbärarna på en
rad olika sätt (övervikt, oförmåga hos levern att kompensera för den
relativa insulinbristen etc.). Vi utreder för närvarande mer ingående
defekten i de insulinproducerande cellerna och leverns roll för utlösningen
av diabetes hos anlagsbärarna. Det är möjligt att dessa studier skall
kunna leda fram till nya medel för effektiv bekämpning av sockersjukan.

Vår forskning angriper också problemet med hjärt-kärlsjukdomar vid
sockersjuka. Dessa är av samma slag som hos icke-diabetiker och kan
sammanfattas under rubriken ”åderförkalkning och hjärtinfarkt”. De är
emellertid betydligt vanligare hos diabetiker, uppträder redan i yngre
åldersgrupper och har ett snabbare förlopp. Det har framkommit bevis
för att dessa kärlsjukdomar är vanliga även hos personer med den latenta
formen av sjukdomen. Vi har själva funnit tecken på att kärlsjukdomar
skulle vara vanliga redan hos anlagsbärarna till sockersjuka, och en del av
vår forskning ägnas denna aspekt av diabetessjukdomen. Detta måste
betecknas som ett viktigt angrepp på åderförkalkningssjukdomen i hela
dess vidd mot bakgrunden av att anlagsbärarna till diabetes enligt våra
undersökningar utgör cirka 20 % av befolkningen.

Naturvetenskap

Professor Bert Bolin och docent Paul Crutzen:

Studier av stratosfär-kemiska processer samt överljudsflygets inverkan på
ozonskiktet och den därav orsakade ökningen av biologiskt skadlig
ultraviolett strålning vid jordytan

Flygplan, som kommer att flyga i överljudsfart, har utvecklats i
Sovjetunionen och gemensamt i England och Frankrike. Dessa plan
kommer att flyga huvudsakligen i stratosfären på höjder omkring 18 km,
dvs. nära de nivåer 20—30 km, där ozongasen mest förekommer. Denna
gas, som består av tre syreatomer och som bildas av solens ultravioletta
strålning i stratosfären, är trots sin ringa mängd den enda beståndsdelen i
jordatmosfären, som effektivt förmår absorbera den för den levande
materien så skadliga ultravioletta strålningen med våglängder mellan 200
och 300 nm (1 nm = 10—^ m). Det är välkänt från laboratorieförsök att
det finns fotokemiska processer, som leder till en ozonminskning i vissa
system om man tillför kväveoxider till dessa. Kväveoxider uppträder
också naturligt i stratosfären, och det är sannolikt att de medverkar till
att reducera totalmängden ozon till avsevärt lägre värden än som annars
skulle vara fallet. Eftersom kväveoxider bildas i överljudsplanens jetmotorer
i stratosfären, reser sig frågan i vilken grad eventuell framtida
mänsklig verksamhet kan påverka halten av kväveoxider i stratosfären

1974:12

och därmed orsaka en minskning i den totala mängden av skyddande
ozon, vilket skulle kunna innebära risker för biosfären. Det är bl. a.
denna fara, som har lett till att överljudsprojektet t. v. har lagts ner i
USA. Ett stort forskningsprogram har igångsatts, framför allt i USA, för
att utreda denna fråga. Resultaten av detta forskningsprogram kommer
att sammanfattas i slutet av 1974 i en rapport, som skall bilda ett av
underlagen när det amerikanska parlamentet skall rösta om ett eventuellt
återupptagande av överljudsprojektet.

Det av Riksbankens Jubileumsfond stödda projektet syftar till att ge
svar på frågan i vilken grad det atmosfäriska ozonskiktet kommer att
påverkas av eventuellt framtida överljudsflyg. 1 detta studium kommer
hänsyn att tas till de detaljerade fotokemiska processer, som pågår i
stratosfären, medan de meteorologiska processerna kommer att approximeras
på ungefär samma sätt som förut vid studier av transporten av
radioaktiva ämnen som producerades vid kämexplosioner. Ett preliminärt
svar kan vara färdigt till sommaren 1974, och därmed kompletterar
projektet effektivt de i USA pågående forskningsprojekten.

Docent Siwert Nilsson m. fl.:

Aerobiologisk forskning i Sverige

Projektet består av följande 10 delprojekt med anknytning till
allergologi, entomologi, meteorologi, mikrobiologi, palynologi och växtpatologi.

1. Korrelationsanalytiska studier av sambandet mellan pollenhalt och
meteorologiska data i Stockholmsområdet

Meteorologiska faktorer spelar en överordnad roll i alla aerobiologiska
sammanhang. Vid utvärderingar och tolkningar av insamlingsresultat
måste därför meteorologiska data alltid noggrant beaktas. Under sommarhalvåren
1972 och 1973 har kontinuerlig insamling av pollen och sporer
med hjälp av volymetrisk insamlingsapparatur pågått i Stockholmstrakten.
Meteorologiska data (vind, temperatur, molnighet, fuktighet,
nederbörd, solstrålning m. m.) finns i form av timobservationer på
Bromma flygplats. Med hjälp av stegvis regression skall dygnsvärden av
pollenhalt korreleras till meteorologiska variabler.

Genom att göra korrelationsanalyser på ett begränsat antal pollentyper
kan man få ett klart begrepp om vilka meteorologiska variabler som
påverkat den aktuella pollen- och sporsituationen. Efter hand kan det bli
möjligt att utfärda varningar för höga halter av allergiframkallande pollen
och sporer.

Delprojektledare: B. Bringfelt, SMHI, Stockholm

2. Insamling av biologiska partiklar på olika höjder med hjälp av flygplan

Provtagningsprogrammet omfattar insamling av partiklar av biologiskt
ursprung på olika nivåer upp till 2 000 m höjd. Avsikten med denna

1974:12

provtagning är att få ett fastare grepp om transporten av dessa substanser
och utgör nu ett viktigt komplement till de mätningar som planeras ske
vid marken. Dessa mätningar avses kombineras med studier av de
transporterade luftföroreningarna, varför en mycket omfattande meteorologisk
information som görs för ett annat projekt blir tillgänglig vid
utvärdering av transporten av biologiska partiklar.

Konstruktion av en lämplig typ av insamlare kommer att ske i
samarbete med Försvarets Forskningsanstalt och de insamlade proverna
analyseras vid Statens växtskyddsanstalt, Skogshögskolan och Palynologiska
laboratoriet.

Delprojektledare: L. Granat, Meteorologiska Institutionen, Stockholms
Universitet, Stockholm

3. Pollen- och sporspridning

Fortlöpande studier av den dagliga och årliga pollen- och sportransporten
inom och mellan olika områden (vegetationstyper m. m.) har såväl
praktiskt som teoretiskt intresse. Luftflorans mängd och sammansättning,
variation och periodicitet, vertikala fördelning m. m. är exempel
på aerobiologiska problemställningar, som kräver kontinuerlig insamlingsverksamhet
under längre tidsperioder. Pollensäsongens början och längd
(fenologi) varierar från år till år beroende på förekommande klimatfluktuationer
m. m.

Spridningen av pollen och övriga biotiska och abiotiska partiklar har
nära samband med rådande väderleksförhållanden. För att rätt kunna
förstå dessa samband bör erhållna pollen- och spordata korreleras med
olika meteorologiska parametrar, och aerobiologiska spridningsmodeller
successivt uppbyggas. Sådana modeller kan användas i förvarnande syfte
t. ex. som regelbundet återkommande pollenrapporter m. m.

Pollennederbörden i naturen varierar åtskilligt år från år. Pollennedfallet
har samband med en rad olika faktorer såsom typen av vegetation,
ett områdes topografi, meteorologi och hydrologi samt miljöförändringar
skapade genom ingrepp från människans sida.

För Stockholmsområdets del planeras en specialundersökning av det
aktuella pollennedfallet med hjälp av s. k. Tauberfällor placerade på ytan
av sjöar och kringliggande vegetation och speciella samlare på sjöbotten.
Syftet med undersökningen är att försöka fastställa:

1. Sambandet mellan regional och lokal pollendeposition.

2. Relationen mellan pollendeposition och nederbörd.

3. Reflotation (återspridning) och vattenströmmars inverkan på polleninnehåll
i sjöbottnars ytskikt.

Studier av recent pollennedfall i olika typer av vegetation under olika
väderleksbetingelser bidrar till ökad förståelse och tolkning av tidigare
vegetationshistoria.

Delprojektledare: S. Nilsson och J. Praglowski, Palynologiska laboratoriet,
Stockholm

1974:12

4. Studier av fjärriransport av växtpatogena svampars sporer

Starka indicier pekar på att växtpatogena svampars sporer med
luftströmmar kan föras från till exempel Sydeuropa till Sverige och här
skapa epifytier. För att närmare studera nedfallet av svampsporer, som
transporterats längre sträckor, planeras kontinuerlig insamling av sporer
med Burkardfällor på ostkusten. I dessa fångster avräknas antalet
identifierbara växtpatogener av olika arter, främst vissa sotarter, rostarter
och mjöldaggarter. Genom att korrelera erhållna spordata med rådande
meteorologiska förhållanden (vind, trajektorier m. m.) på marknivå och
på olika höjder kan sporernas väg och ursprung spåras.

Delprojektledare: B. Leijerstam, Statens Växtskyddsanstalt, Solna

5. Spridning av patogena svampsporer (rötsvampar) inom och mellan
olika skogsområden

Rötsvamparnas sporer sprids till allra största delen med vinden. Det är
bl. a. därför från skoglig synpunkt av intresse att känna till vilka sporer
som finns i luften. Flera av dessa är svåra att identifiera rent morfologiskt
och måste för bestämning odlas på lämpligt substrat. Test med olika
odlingssubstrat för framodling av sporer pågår på Skogshögskolan (och
utomlands).

Det är många faktorer som påverkar sporhalten i luften: blåst, regn,
snötäckets tjocklek m. m. Även det geografiska läget (olika höjd över
marken) och skogstyper (barr-, löv- och blandskog) ger anledning till
olikheter i sporsammansättningen och spormängden. En grundlig kännedom
om dessa faktorers betydelse för sporspridningen och sporpopulationens
sammansättning och mängd skulle vara av stort värde för
skogsbruket.

Vidare är själva sportransporten från och till olika skogsområden av
intresse, liksom kännedom om sporhalten i luften i närheten av
brädgårdar, massavedsupplag, flisstackar etc., där bl. a. några från
ekologisk synpunkt och skadesynpunkt speciellt intressanta svampar
(t. ex. Ceratocystis) förekommer.

Delprojektledare: A. Käärik och H. Lundström, Skogshögskolan,
Stockholm

6. Allergisjukdomar i relation till luftens halt av pollen och sporer

Allergiska sjukdomar är vanliga och förekommer i minst 10% av en
genomsnittspopulation. Allergiska sjukdomssymptom såsom astma, allergisk
snuva och bindhinnekatarr utlöses ofta av en överkänslighet för vissa
pollensorter (framför allt lövträds- och gräspollen i vårt land) samt
sporer.

Avsikten med de planerade undersökningarna är att kontinuerligt
insamla pollen och sporer med hjälp av volymetrisk mätapparatur, där
såväl dygnsvariationer som timliga variationer av luftens pollenhalt kan
analyseras.

1974:12

Analys av luftens halt av pollen och sporer har under flera år varit
rutin på flera platser i England. Med kännedom om relationen mellan
väderlekstyp och pollen- (spor-) förekomst har man kunnat ge daglig
information i BBC om den aktuella pollen- och sporsituationen, vilket
varit till stor hjälp för de allergisjuka. I Sverige har dock endast få
systematiska studier av detta slag förekommit.

Med hänsyn till de hittills vunna erfarenheterna av pollenräkningens
betydelse för bedömning av kliniska tillstånd vore det synnerligen viktigt
att fortsätta de påbörjade insamlingarna och analyserna under följande
pollensäsonger. Detta kommer bl. a. att ge en möjlighet att studera
pollenallergiernas uppkomst och variationerna hos en grupp barn, som
kommer att följas noggrant med dels symptomscoring, dels analys av
graden av överkänslighet med provokationstest och specifika reaginer i
blodet. Även terapins inverkan kommer att värderas. Barnen till denna
studie kommer att hämtas från Allergipolikliniken vid Karolinska
Sjukhuset, Barnkliniken.

På allergologikliniken för vuxna har man även stor hjälp av insamlade
pollendata för diagnostik samt för värdering av behandlingsresultat.
Därutöver avses en speciell studie av sporallergier vilket kräver analyser av
luftens sporhalt över hela året. Sporer av mögelsvampar och storsvampar
(basidsvampar), förekommande i skogstrakter, framkallar astmabesvär
enligt engelska undersökningar. Fortsatta undersökningar över eventuellt
samband mellan sporhalt och frekvens av allergisymptom planeras.

Kontinuerlig utprovning av selektiva odlingssubstrat kommer även att
skapa bättre möjligheter för framställning av allergenextrakt av sporer,
vilket möjliggör förbättring av diagnostiken.

Delprojektledare: I. Engström och S. Wiholm, Karolinska Sjukhuset,
Stockholm

7. Om sambandet mellan några luftburna allergener (pollen, Qvalster)
samt vissa mikroorganismer (bakterier, svampar). En svepelektronmikroskopisk
studie

Mikroorganismer kan odlas från björkpollen och från timotejpollen.
Om dylika mikroorganismer odlas i ett substrat, bildas i substratet
allergena faktorer, som delvis liknar allergener i vattenextrakt från
respektive pollen från vilket mikroorganismen odlats. Detta bevisas av att
t. ex. en patient, som är björkpollenkänslig, får besvär vid kontakt med
icke endast björkpollen (t. ex. vid indroppning av ett extrakt i ögat och
näsan) utan också vid indroppning av det odlingsmedium i vilket
mikroorganismen från björkpollen odlats. Detta förhållande har betydelse
bl. a. ur den synpunkten att behandlingsextrakt kan erhållas genom
odling av vissa mikroorganismer från t. ex. björkpollen i stället för att
göra extrakt på björkpollen självt, vilket är en fördel bl. a. på grund av att
obegränsade mängder av extraktet kan framställas genom odling av en
viss mikroorganism vid önskad tidpunkt.

För att närmare studera relationerna mellan pollen, kvalster och olika

1974:12

mikroorganismer används svepelektronmikroskopi.

Delprojektledare: H. Colldahl, S:t Görans Sjukhus, Stockholm, och L.
Nilsson, Karolinska Institutet, Stockholm

8. Studier av luftburna bakterier

Många grundläggande områden inom bakteriologisk aerobiologi är till
stora delar outforskade, t. ex. vad beträffar antal och orsak till
variationer i antal luftburna bakterier i olika geografiska miljöer. Även
måttliga insatser inom detta område kommer att bidraga till svar på
grundläggande frågor, av intresse bl. a. ur ekologisk, hygienisk, växtpatologisk
och försvarssynpunkt.

Vid Försvarets Forskningsanstalt har apparatur och metodik för
uppsamling av bakterier i luft framtagits och prövats. Härvid har erhållits
värdefulla erfarenheter om skilda faktorer som påverkar luftburna
bakterier samt om lufttransport av bakterier. De utförda studierna har
dock varit av lokal natur och ej så intensiva att mer generella slutsatser
kan dragas. Med utgångspunkt från de erhållna erfarenheterna möjliggöres
nu dock en serie försök för att belysa dels bakteriehalten i luft i
olika geografiska miljöer, dels meteorologiska faktorers (luftfuktighet,
temperatur, strålning, vindriktning och vindhastighet) inverkan på den
normala bakteriefloran i luft. Det planeras att under första försöksåret
inköpa två provtagningsutrustningar för intermittent automatisk uppsamling
av luftburna bakterier under ett dygn. Bakterierna uppsamlas
härvid på en näringsagaryta som efter ett dygn manuellt ersätts med en
ny, varefter den exponerade skickas för utvärdering. Genom att placera
två dylika utrustningar vid olika försöksstationer kan variationen i luftens
bakteriehalt kontinuerligt bestämmas i två olika geografiska miljöer,
t. ex. vid kusten och i inlandet. För att kunna korrelera luftens halt av
bakterier till då rådande meteorologiska betingelser skall de två försöksstationerna
väljas så att möjlighet till registrering av de ovan nämnda
meteorologiska faktorerna finns.

Förutom dessa två fasta provtagningsutrustningar kommer periodvis
ytterligare en att användas för kompletterande metodikstudier samt
periodvisa intensivstudier.

Delprojektledare: Å. Bovallius, FOA 1, Sundbyberg

9. Identifiering och dokumentation av luftburna organismer med hjälp
av elektronmikroskopi

I många fall är det ytterligt svårt eller t. o. m. omöjligt att med
ljusmikroskopets hjälp identifiera insamlade biologiska partiklar med
säkerhet. Detta gäller bl. a. många svampsporer, där man måste nöja sig
med att föra dessa till taxonomiska storgrupper eller på annat sätt placera
dem i artificiella grupper. Svepelektronmikroskopet öppnar här helt nya
möjligheter tack vare den större djupskärpan och den högre förstoringsgraden
jämfört med ljusmikroskopet. En lämplig metodik för svepelek -

1974:12

tronmikroskopi av insamlade biologiska partiklar är under utarbetande.

En ”fotografisk referenssamling” bör systematiskt uppbyggas och det
erhållna bildmaterialet användas för illustration av aerobiologisk bestämningslitteratur
(regionala atlaser). Behovet av sammanfattande bestämningslitteratur
är mycket stort, och det är angeläget att pollen- och
sporatlaser successivt utges i samverkan med de institutioner som
förfogar över välbestämt material.

Delprojektledare: L. Nilsson, Karolinska Institutet, Stockholm

10. Spridning av insekter

Vid upprepade tillfällen har Sverige drabbats av invasion av skadeinsekter.
Av särskilt intresse är bladlössen, som på grund av sin litenhet
passivt kan spridas över stora avstånd. De är växtskadegörare i dubbel
bemärkelse. De skadar sina värdväxter nämligen inte enbart genom att
suga i sig växtsaften, utan samtidigt sprider de också mycket ofta farliga
virussjukdomar. I England följer man bladlusspridningen sedan ett tiotal
år tillbaka med hjälp av ett nät av i utsatta lägen monterade sugfällor.
Resultaten används sedan för prognosarbete beträffande de förväntade
angreppen på kulturväxter och för råd och anvisningar till odlarna. Även i
Holland och Danmark finns fällor för samma ändamål. Fällorna i Sverige
kommer således att komplettera ett etablerat internationellt system, som
kommer att ge data om bladlusspridningen i en stor del av nordvästra och
norra Europa. Därigenom bör goda förutsättningar erhållas för att
bladlusangreppen i exempelvis utsädespotatisodlingar upptäcks i tid. För
närvarande ställs odlarna och de kontrollerande myndigheterna ofta inför
ett fullbordat faktum, dvs. angreppen upptäcks så sent att virusspridningen
har hunnit för långt för att bekämpning av bladlössen skulle
kunna motiveras. Vid sidan av bladlöss kommer även andra djurgrupper
att analyseras om de uppträder i större frekvenser.

Delprojektledare: S. Wiktelius, Lantbrukshögskolan, Ultuna, Uppsala

Humaniora

Professor Claes-Christian Elert och professor Sigurd Fries:

Stadsmål i övre Norrland

Den 1 oktober 1973 startade forskningsprojektet Stadsmål i övre
Norrland, som ingår i projektet Svenska språket i nutidens samhälle.

Forskningsprojektet — i dagligt tal kallat Nordsvenska — avser att
undersöka det talade språket i sex tätorter i övre Norrland, tre orter längs
kusten: Umeå, Skellefteå och Luleå, samt tre inlandsorter: Lycksele,
Arvidsjaur och Gällivare. Det är skolungdomars och deras föräldrars språk
som kommer att undersökas. Till skillnad från liknande projekt kommer
alltså Stadsmål i övre Norrland icke att särskilt uppmärksamma det språk
som talas av den äldsta generationen, inom vilken många har flyttat in till
tätorten från omgivande landsbygd och därför ofta har ett mera
dialektfargat språk. Det är med andra ord den för tätorten karaktäristiska
riksspråksvarianten som skall studeras.

1974:12

Undersökningsmaterialet samlas in genom bandinspelningar, i någon
mån även med hjälp av frågelistor. Det bearbetas sedan på så vis att
karaktäristiska drag i ljudlära, formlära, ordbildning, syntax och ordförråd
excerperas och detaljstuderas. Förekommande varianter undersöks
med avseende dels på frekvens och dels på förekomst hos olika kategorier
av informanter och inom olika talspråksstilar. Den fonetiska analysen
skall bl. a. leda till en närmare beskrivning av de egenskaper inom t. ex.
vokalernas uttal och satsintonationen som karaktäriserar det norrländska
talspråket.

Slutligen ingår även en attitydundersökning. Den består av ett studium
dels av ortsbornas, dels av andra svenskars inställning till talspråksvarianterna
i de undersökta tätorterna.

Projektet förväntas ge ökad kunskap om övre Norrlands språkliga
särart och om den betydelse som folkomflyttningar, massmedier och den
ökade samfärdseln har för utformningen av det nuvarande talspråket.
Undersökningens resultat, inte minst attitydundersökningens, bör få
betydelse för skolundervisningen, bl. a. för den inställning som intas till
regionala språkvarianter i talet.

Styresmannen för Nordiska museet, fil. lic. Harald Hvarfner:

Migrationen mellan Finland och Sverige

Projektet, som påbörjades 1973, bygger på ett tvärvetenskapligt
samarbete, som inleddes vid ett symposium, anordnat av Kulturfonden
för Sverige och Finland 1967.

Några av de viktigaste frågeställningarna är i vilken utsträckning, som
s. k. push- and pull-faktorer inverkar vid utvandringsbeslut, hur man skall
isolera och mäta olika typer av sådana faktorer, t. ex. kulturarvet, hur
selektionen av utvandrare sker i förhållande till avgivarlandets hela
population, hur informationen om mottagarlandet sker och vilken effekt
denna har på både utvandrare och den som stannar kvar i hemlandet,
vilka mönster som kan urskiljas och om det föreligger skillnader mellan
första och andra generationens invandrare. Motsvarande synpunkter läggs
också på återinvandringen.

Frågorna skulle ha blivit bäst belysta, om flera forskningsgrenar hade
kunnat beredas tillfälle att delta i projektet. Från början planerades
nämligen följande forskningsområden bli representerade: kulturgeografi,
etnologi, migrationshistoria, sociologi, lingvistik och pedagogik, det
sistnämnda dock genom anknytning till redan aktuella projekt. Sedermera
har medel endast anvisats de kulturgeografiska och etnologiska
delprojekten.

Arbetet sker under ett kontinuerligt och intensivt samarbete mellan
finländska och svenska kulturgeografer och etnologer.

Det kulturgeografiska arbetet omfattar försök att arbeta fram interaktionsmodeller,
som kan förklara utflyttningen från Finland och valet
av inflyttningsområde i Sverige liksom återinvandringen. En förutsättning
härför är, att det nu är möjligt att konnektera utflyttningsregion i

1974:12

Finland med inflyttningsregion i Sverige. Nära anslutning härtill har ett
studium av de finländska invandrarnas flyttningsvägar i Sverige, där man
även räknar med intensivstudium av ett urval av flyttarna.

Det kulturgeografiska arbetet bygger visserligen på individuppgifter,
men bearbetning och redovisning sker på regional nivå, en generalisering
som är nödvändig med tanke på materialets omfattning och användbarhet
i planeringssammanhang.

Kulturgeografer och etnologer kommer att mötas i vissa delar av
projektet, där individen mera står i direkt centrum. Intensivundersökningen
kommer således att göras i både Sverige och Finland i orter, som
utvalts på grundval av indikatorer från de tidigare mera översiktliga
arbetena.

Huvudsyftet för det etnologiska delprojektet är de etniska processer
som utlöses, då invandrare i minoritetsställning konfronteras med
värdlandets kultur inom ett lokalsamhälle liksom deras reaktion, då
kontakten återknyts med den egna kulturen efter en tid i annan miljö. En
rad av de problem, som invandrarmiljön erbjuder, beskrivs generellt som
”sociala”. Avsikten är här också att belysa deras kulturella bakgrund och
etniska orsakssammanhang.

I det etnologiska delprojektet kommer också material från det
kulturgeografiska arbetet att kunna återanvändas genom att tillföras en
etniskt betingad dimension.

Projektet har tidsplanerats för 1973 — 1975. Projektledare för den
kulturgeografiska delen är professorn Erik Bylund och docenten Nils
Häggström. Vid kulturgeografiska institutionen i Umeå arbetar för
närvarande även fil. dr Lars-Erik Borgegård därmed. Projektledare för den
etnologiska delen är professorn Asko Vilkuna, Jyväskylä, och styresmannen
Harald Hvarfner, Nordiska museet. Inom Nordiska museet
medverkar bl. a. avdelningen för kulturhistoriska undersökningar under
ledning av docenten Göran Rosander.

Docent Bengt Jonsson och fil. lic. Margareta Jersild:

Lokala och regionala djupundersökningar av den folkliga visans och den
instrumentala folkmusikens miljö, gestalt och funk tion i Sverige

En systematiskt bedriven inspelningsverksamhet beträffande den
folkliga visan och den instrumentala folkmusiken har först anmärkningsvärt
sent kommit till stånd i Sverige. Visserligen gjorde AB Radiotjänst/
Sveriges Radio AB sedan slutet av 1940-talet en viktig insats på
inspelningsområdet, men dels avtog intensiteten i densamma successivt
under 1960-talet, dels gjordes naturligtvis inspelningarna med direkt
tanke på programverksamheten under det att en större aktivitet i rent
vetenskapligt, kulturdokumenterande syfte inte kunde sägas vara radioföretagets
angelägenhet. Efter förberedelser sedan mitten av 1960-talet
startades därför 1968 en kontinuerlig inspelningsverksamhet i regi av
dåvarande Samarbetsnämnden för svensk folkmusik och med Svenskt
visarkiv (SVA) som basinstitution. Påföljande år övergick finansieringen

1974:12

av arbetet till SVA:s budget, och sedan SVA 1970 blev en statlig
centralinstitution för vis- och folkmusikforskning har inspelning blivit en
av arkivets fasta arbetsuppgifter.

Med hänsyn till att inspelningsarbetet kommit så sent i gång, måste
SVA använda sina dessvärre mycket begränsade resurser på att få så
mycket relevant material som möjligt från så många håll i landet som
möjligt. Denna strävan utesluter under överskådlig tid möjligheterna till
verkligen djupgående undersökningar inom någon speciell ort eller region.
Det är mot denna bakgrund projektet ”Lokala och regionala djupundersökningar
av den folkliga visans och den instrumentala folkmusikens
gestalt, funktion och miljö i Sverige” upplagts.

Projektet är i princip fristående men bedrivs med viss anknytning till
SVA (som håller med lokal och erforderlig apparatur, ger viss annan
service och som genom vederbörande redovisningscentral svarar för
medelsförvaltningen) och Dalarnas museum i Falun (som likaledes
tillhandahåller lokal och viss service). Efter att ursprungligen ha planerats
till att ha en tämligen betydande omfattning och avse ett antal orter och
mindre regioner, valda så att mycket skilda kulturmiljöer kunde ha blivit
företrädda (till en kostnad av drygt 400 000 kr.), har projektet i samråd
med jubileumsfonden koncentrerats till orter och regioner i Dalarna,
varjämte i jämförelsesyfte vissa företeelser i norra Halland under en
kortare tidsperiod görs till föremål för undersökning. Kostnaden härför
är beräknad till 100 000 kr. Arbetet i fältet bedrivs av två särskilt
engagerade medarbetare, en för Hallandsdelen (1 december 1973—31
mars 1974) och en för Daladelen (1 januari 1974-31 mars 1975), de tolv
första månaderna stationerad i Falun); båda är fil. kand. med folklivsforskning
och musikvetenskap i sina examina och har långvarig erfarenhet
av inspelningsarbete.

Arbetet består dels av fältundersökningar (inspelning), dels av i vidaste
mening arkivaliska forskningar. Inspelningarna skiljer sig från SVA:s
löpande inspelningsverksamhet genom den geografiska koncentrationen,
genom en strävan till fullständighet för berörda orter, genom att ännu
större vikt läggs på de musik inspelningarna åtföljande intervjuerna och
genom att också personer som inte själva är eller varit egentliga
traditionsbärare på vis- och folkmusikområdet men som ändå kan berätta
om traditionerna intervjuas. För Daladelen tillkommer den väsentliga
faktor, som utgörs av möjligheten till fortlöpande s. k. deltagande
observation. Ett riktmärke för LRD är att de folkmusikaliska traditionerna
insätts i sitt sociala, etnologiska och kulturgeografiska sammanhang.

Professor Gunnar Brandell:

Strindbergssymposium hösten 1973

Tillsammans med Stockholms universitet, Svenska Akademien och
Svenska Institutet har Strindbergssällskapet i september anordnat ett fyra
dagars symposium i det nya Strindbergsmuseet (”Blå tornet”) över ämnet
”Strindberg and modern theatre”. Bakgrunden är Strindbergs växande

1974:12

internationella betydelse, som markeras av framgångsrika insceneringar
snart sagt i varje säsong i de stora teaterstäderna och en mängd radio- och
TV-program i olika länder.

Symposiet som hade samlat ett 15-tal deltagare från 10 länder ägde
rum dels i det nyinrättade Strindbergsmuseet, Drottninggatan 85 (”Blå
tornet”), dels vid Stockholms universitet. Programmet som omfattade 11
föredrag med efterföljande diskussioner följdes i Strindbergsmuseet av ett
50-tal medlemmar av Strindbergssällskapet samt av en intresserad
allmänhet vid framträdandet på Stockholms universitet. Stockholms
kommun och Stockholms universitet hade inbjudit de utländska gästerna
till mottagningar. Särskilt uppskattade var de teaterföreställningar med
Strindbergsprogram som gavs av Dramatiska teatern respektive Stockholms
stadsteater, liksom den avslutande utflykten till Kymendö,
Strindbergs Hemsö. Många av deltagarna har i brev till Strindbergssällskapet
uttalat sin tacksamhet över arrangementen och intygat, att
symposiet har givit dem nya synpunkter på Strindberg och hans roll som
det moderna dramats förnyare.

Docent Lars Furuland och docent Vivi Edström:

Barn- och ungdomslitteratur i Sverige

För att få till stånd forskningsinsatser på ett område som länge
åsidosatts inom den litteraturvetenskapliga forskningen, har institutionerna
för litteraturvetenskap i Stockholm och Uppsala etablerat samarbete i
ett projekt om barn- och ungdomslitteratur i Sverige. Projektet planeras
bli treårigt och inleder sin verksamhet i början av 1974 med docenterna
Vivi Edström, Stockholm, och Lars Furuland, Uppsala, som ledare.

Det centrala undersökningsfältet kan anges som barnkulturens litterära
system i Sverige fr. o. m. 1945. Projektet planerar arbeten som gäller
såväl den samlade barnboksutgivningen och bokmarknaden som enskilda
författarskap och frågor kring barnlitteraturen som konstart. De sistnämnda
undersökningarna avser huvudsakligen den aktuella ”storhetstiden”
i svensk barnlitteratur, från omkring 1945, då svenska barnböcker
kommit att bli alltmer internationellt uppmärksammade. Studier av
motiv och struktur, av relationen text—bild samt av barnbokskritik och
barnboksprogram planeras ingå i projektet. Vidare skall forskningsöversikter
samt uppsatser som diskuterar metodiska och teoretiska problem
publiceras antingen i enskilda arbeten eller i en forskningsbulletin från
projektet.

Professor Erik Bylund, museidirektör Per Lundström och professor
Gustaf Utterström:

Tvärsnittsanaly tiska kontak tstudier av Norrlands handel och sjöfart

Sedan en lång tid tillbaka har en omfattande historisk forskning
bedrivits med Norrland som regional enhet. Forskningen har emellertid i

1974:12

huvudsak varit inriktad på de areellt produktiva näringarna och det
industriella samhällets framväxt och utveckling. Däremot har de maritima
näringarna som inkluderar såväl sjöfart, handel som fiske inte i tillräcklig
grad uppmärksammats av forskningen.

Sjöfartsnäringen bör ses i ett systemanalytiskt perspektiv. Norrland
och dess olika delar utgör fungerande enheter i ett regionalt uppbyggt
system, där Stockholm varit en viktig nod, mot vilken kontakter under
lång tid centrerats. På grund av sjöförbindelsernas stora betydelse i äldre
tider kom hamnar och fiskelägen att utgöra viktiga noder i det regionala
kontaktsystem, som spontant utbildades. Över tiden har emellertid
noders och regioners betydelse förändrats. Sett i det historiska tidsperspektivet
har sjöfartsnäringen utgjort ett villkor för utveckling och
framåtskridande genom de kontakter som etablerades mellan regioner
och människor.

De projekt som presenteras i det följande utgör exempel på
tvärsnittsanalyser av sjöfartsnäringen vid 1300-, 1400-talen och 1700-,
1800-talen. När det gäller den förra tidsperioden, svarar statens sjöhistoriska
museum för undersökningarnas genomförande, medan den senare
tidsperioden, i initialskedet, handhas av Geografiska institutionen i Umeå
i samarbete med Ekonomisk-historiska institutionen därstädes.

Medeltidsarkeologisht delprojekt (Per Lundström):

Sjöhistoriska museets projekt ger, av preliminär undersökning att
döma, unika möjligheter att för en tidsperiod, där skriftliga källor saknas,
på arkeologisk väg belysa en kustorts, S:t Olofs hamn, funktion i ett
regionalt system. De problemställningar som de arkeologiska fynden kan
kasta ljus över är bl. a.

a) handelsvägar och handelskontakter i medeltidens Norrland,

b) S:t Olofs-hamnens bebyggelsestruktur ur etnologisk synpunkt,

c) de samhällsaktiviteter som döljer sig bakom ortsnamnet S:t Olofs
hamn,

d) S:t Olofs-hamnen i det norrländska fjärrfisket.

S:t Olofs hamn på Drakön är den första lokalen av detta slag, som
påträffats i Norrland. Den kan bedömas bli en grund för kommande
undersökningar på liknande platser i Norrland. Det är med andra ord ett
pionjärarbete som utförs. Draköprojektet har även betydelse ur kvartärgeologisk
synpunkt. En ”likare” för nivåbestämning av landhöjningen vid
Norrlandskusten kan bl. a. bli resultatet av de kvartärgeologiska undersökningarna,
som planeras ingå i projektet.

Kulturgeografiskt delprojekt (Erik Bylund):

Den övergripande målsättningen för detta delprojekt är att studera
Övre Norrlands kontakter med omvärlden och de förändringar i dessa som
har skett under nämnda tidsperiod. I den mån det är möjligt, kommer det
bottniska handelstvångets inverkan på kontaktmönstret att behandlas. Av

1974:12

praktiska skäl sker en koncentration av forskningsarbetet till de
kontakter som Övre Norrland har haft med Stockholm och andra sidan
Bottenviken, alltså finska Österbotten.

De tvärvetenskapliga kontakterna för detta delprojekts genomförande
är av utomordentlig betydelse.

Ekonomisk-historiskt delprojekt (Gustaf Utterström):

Det ekonomisk-historiska projektet avser att belysa och analysera
sjöfartens utveckling ur ekonomiska aspekter, framför allt transportbehov,
organisation, varvsrörelse, rederiverksamhet, befäl och bemanning
och det utländska tonnagets roll i förhållande till det inhemska.

Perioden som undersöks är 1830—1880. Den kan karaktäriseras som
segelsjöfartens stora tid. I de norrländska städerna bedrivs ett för tiden
omfattande skeppsbyggeri. Undersökningen skall belysa dels efterfrågan
på sjötransportmedel dels tillgången. Både i fråga om tillgång och
efterfrågan undersöks lastkapacitet, destinationsort och fartygstyper.
Skeppsbyggeriet och rederiverksamheten och dess eventuella integration
med sågverksrörelsen skall också beröras, likaså fartygens befäl och
bemanning.

Professor Lars Bergström:

En innehållsanalytisk studie av argumentationsmetoder och värderingstyper
i annonsreklam

Undersökningens två huvudproblem är: a) vilka argumentationsmetoder
används i annonser? och b) vilka normer och värderingar
framförs i annonser.

Undersökningen av reklambudskap från argumentationssynpunkt syftar
till att ge underlag för slutsatser om reklamens saklighet, om i vilken
utsträckning annonsbudskapen är informativa och om reklamens förenlighet
med ett självständigt konsumentbeteende och sjävständiga ställningstaganden
till de sociala normer och värderingar som hävdas i reklamen.

Undersökningen av reklambudskap med avseende på det normativa
och värderingsmässiga innehållet syftar till att ge en uppfattning om
graden av enhetlighet hos värderingarna, ge en bild av vilka typer av
värderingar som dominerar och fastställa vad för slags företeelser det är
som värderas eller som värderas högre än andra.

Ett tredje syfte med projektet är att använda vissa filosofisk-semantiska
idéer för att utarbeta och pröva en innehållsanalytisk metod att
tolka texter.

Redaktör Torsten Jungstedt:

Svensk filmografi. En sammanställning av grunddata om den svenska filmen

Sedan 1896 har man i Sverige tillverkat något under 1 700 spelfilmer
och ett stort antal kortfilmer. Denna film ägnas nu stor uppmärksamhet

1974:12

och spelar en allt större roll för t. ex. modern nutidshistoria, för
samhällsvetenskaperna och för alla de filmforskare som nu finns på våra
universitet. 1970 inrättades en filmprofessur vid Stockholms Universitet.
Ca 300 studenter läser filmvetenskap i Stockholm, 55 på trebetygsnivå
och 16 studenter har nått doktorandnivå. Liknande förhållanden finns på
andra ställen i landet fast i mindre skala.

Som en följd härav har filmforskningen intensifierats och en stor del
av denna ägnas självfallet den svenska filmen. Denna forskning har blivit
starkt lidande på grund av bristen på sammanställning av grunddata för
den svenska filmen. Vid sidan av detta finns det ekonomiska aspekter.
Film som på biograferna för länge sedan förbrukats i den biljettbetalande
allmänhetens ögon spelar en allt större roll på filmklubbar och TV. Det
finns därför en mycket viktig ekonomisk aspekt på allt detta material,
även de allra äldsta filmerna, och det är därför viktigt att utreda var
rätten till alla dessa filmer hamnat.

Således: Vilka personer gjorde dessa filmer, vilka medverkade framför
kameran, vad innehöll filmerna, vem ägde och vem äger dem och vilka
konstnärliga, historiska och sociala aspekter kan man lägga på de separata
bitarna i det svenska filmpusslet?

Den svenska filmografi som nu kan utarbetas på Filminstitutet
försöker att samla tillgängliga fakta om de svenska filmerna, vilket
kompliceras av att man kan räkna med att minst en tredjedel av filmerna
inte längre existerar.

Samlandet sker dels genom att man söker få fram filmerna i original
och betrakta dem, samla tillgängliga presskommentarer, granska stillbilder
och förefintliga manus, jaga upp det reklammaterial som filmerna
kan ha efterlämnat, etc. Eftersom det första decenniet som forskarteamet
på Svenska Filminstitutet ägnar sig åt är 1930-talet och detta sammanfaller
med ljudfilmens genombrott i Sverige, så är musiken i den svenska
filmen på 30-talet mycket viktig. Som expert på denna detalj anlitar vi
Fritz Gustaf Sundelöf som redan gjort detta grundarbete för STIM, där
han tjänstgjort under en längre tid.

Tidsplan: Verket kommer att omfatta svenska filmer under perioden
1896—1977, uppdelat på följande vis i åtta volymer:

1974: 1930—1939 (en volym)

1975: 1940-1949, 1950-1959 (två volymer)

1976: 1960-1969, 1920-1929 (två volymer)

1977: 1896-1919, 1970-1977 plus index 1896-1977 (tre volymer).

1974:12

Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1973

I följande två tabeller redovisas en statistisk översikt över anslagens
fördelning mellan ämnesområden, dels för år 1973, dels för hela den tid
under vilken Jubileumsfonden varit verksam, 1965-1973. Genom att
många projekt, särskilt de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig
karaktär, kan en exakt fördelning av anslagen inte åstadkommas.
Sådana projekt har i sin helhet förts till det ämnesområde som har
bedömts vara mest centralt för projektet. Den fördelning av anslagen,
som redovisas i tabellerna, är därför behäftad med vissa felmarginaler. 1
stort sett torde den emellertid ge en ungefärlig uppfattning om
inriktningen av fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning i betydande grad
koncentrerats på samhällsforskning i vid mening. De ämnen, som
sammanförts under beteckningen samhällsvetenskap, har fått drygt 39 %
av anslagsbeloppet under 1973. Detta är en mindre andel än för hela
perioden 1965 — 1973. Förändringen är emellertid inte större än att den
kan förklaras av tillfälliga förskjutningar. De olika ämnenas procentuella
andelar förändras ofta starkt år från år. Anledningen är oftast att något
stort projekt tillkommit eller slutförts inom ett ämne och är inte uttryck
för någon ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de akademiska
discipliner som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid
fördelningen av de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora
och medicin m. m. ges högre prioritet åt sådan forskning som bedöms
vara av speciell relevans för den tekniska, ekonomiska och sociala
utvecklingens effekter på individer och samhälle.

Under 1973 beviljades helt eller delvis 109 ansökningar av 197
ingivna. De beviljade anslagen uppgick till 19,1 milj. kronor, medan de
helt avslagna ansökningarna avsåg ett belopp om 24,4 milj. kronor.
Summan av dessa två belopp är emellertid, som framgår av tabellen för
1973, väsentligt mindre än det totala belopp som sammanlagt begärts i
ingivna ansökningar. Detta beror på att de beviljade ansökningarna i
många fall avsett väsentligt högre sökt belopp än som beviljats. Det
sammanlagt beviljade beloppet utgjorde drygt 39 % av vad som begärts i
ingivna ansökningar.

Av de beviljade ansökningarna har 26 avsett nya projekt. De beviljade
anslagens andel av det totalt sökta beloppet är, när det gäller nya projekt,
knappt 12%, dvs. betydligt lägre än för samtliga anslag De nystartade
projektens anslag fördelar sig mellan ämnesområden på följande sätt:

Antal

nya projekt

Samhällsvetenskap
Socialmedicin/psykiatri
Övrig medicin
Naturvetenskap
Humaniora

52,0

8,9

8,7

30,4

Summa

100,0

1974:12

Påfallande är här — i jämförelse med tidigare år — den stora andelen
för humaniora. Den förklaras främst av att stora anslag beviljats för
projekt rörande bl. a. film, barn- och ungdomslitteratur samt finska
invandrare. Den procentuella fördelningen kan förändras mycket starkt
år från år genom att några enstaka projekt får större anslag än vanligt.

Utöver de i tabellerna redovisade anslagen har under året beviljats
särskilda reseanslag med 122 829 kronor. Dessa anslag har beviljats till
pågående projekt för resor som bedömts väsentliga för genomförandet av
projekten.

Ansökningar behandlade av Riksbankens Jubileumsfond
7/10 1965-31/12 1973

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % av totalt be-viljat belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal Belopp
1. Samhällsvetenskap	482	70 726	49,1	259	58 610	741	129 336
1. 1 Ekonomisk historia	30	3 381	2,3	14	5 148	44	8 529
1. 2 Företagsekonomi	39	4 382	3,0	39	7 436	78	11 818
1. 3 Nationalekonomi	50	8 718	6,0	26	4 579	76	13 297
1. 4 Kulturgeografi	51	9 242	6,4	20	5 386	71	14 628
1. S Sociologi och socialpolitik	90	12 509	8,7	63	13 171	153	25 680
1. 6 Statistik	29	3 577	2,5	10	3 820	39	7 397
1. 7 Statskunskap	63	11 314	7,8	26	2 639	89	13 953
1. 8 Forskning om forskning	16	1 509	1,0	3	373	19	1 882
1. 9 Psykologi/pedagogik	91	13 935	9,7	52	15 753	143	29 688
1.10 Juridik/kriminologi	23	2 159	1,5	6	305	29	2 464
2. Socialmedicin/psykiatri	44	7 026	4,9	25	6 115	69	13 141
3. övrig medicin	58	12 815	8,9	43	17 645	101	30 460
4. Naturvetenskap	71	22 204	15,4	81	79 773	152	101 977
5. Teknik	6	1 390	1,0	21	12 615	27	14 005
6. Humaniora	115	21 335	14,8	81	27 542	196	48 877
7. Informationsbehandling	11	4 436	3,1	8	4 138	19	8 574
8. Övrigt	16	4 235	2,9	34	7 045	50	11 280
Summa	803	144 167	100,1	552	213 483	1 355	357 650

Statistisk sammanställning 1973

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % av totalt be-viljat belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal	Belopp	Totalt sökt belopp	Beviljat belopp i% av sökt belopp
1. Samhällsvetenskap	57	7 492	39,3	44	9 897	101	17 389	18 449	40,6
1. 1 Ekonomisk historia	2	324	1,7	2	334	4	658	659	49,2
1. 2 Företagsekonomi	2	363	1,9	5	1 230	7	1 593	1 627	22,3
1. 3 Nationalekonomi	7	1 499	7,9	2	634	9	2 132	2 208	67,9
1. 4 Kulturgeografi	3	108	0,6	2	770	5	878	880	12,3
1. 5 Sociologi och socialpolitik	16	2 141	11,2	16	3 395	32	5 535	6 121	35,0
1. 6 Statistik	3	183	1,0	1	48	4	231	330	55,5
1. 7 Statskunskap	8	850	4,5	7	1 241	15	2 091	2 138	39,8
1. 8 Forskning om forskning	1	60	0,3	-	-	1	60	60	100,0
1. 9 Psykologi/pedagogik	13	1 829	9,6	6	2 117	19	3 946	4 158	44,0
1.10 Juridik/kriminologi	2	135	0,7	3	129	5	264	267	50,6
2. Socialmedicin/psykiatri	3	618	3,2	4	558	7	1 176	1 224	50,5
3. Övrig medicin	11	3 079	16,1	7	4 720	18	7 799	9 150	33,7
4. Naturvetenskap	12	2 869	15,0	14	2 936	26	5 805	7 627	37,6
5. Teknik	-	-	-	-	-	-	-	-	-
6. Humaniora	22	3 886	20,4	14	4 530	36	8 417	9 009	43,1
7. Informationsbehandling	1	600	3,1	2	1 521	3	2 121	2 201	27,3
8. Övrigt	3	541	2,8	3	212	6	753	855	63,3
Summa	109	19 085	100,0	88	24 375	197	43 459	48 515	39,3

Anm. Utöver dessa anslag har äldre anslag påförts medel för socialavgifter och löneökningar.

1974:12

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ekonomisk historia

Docent Bo Gustafsson, Uppsala universitet: Orsakerna till den
offentliga sektorns expansion under 1900-talet 7

Nationalekonomi

Professor Assar Lindbeck, Institutet för internationell ekonomi
vid Stockholms universitet: Internationaliseringsprocessen och

den nationella ekonomiska politiken 8

Ekon. dr Lars Otterbeck och civilekonomerna Gunnar Hedlund
och Ulla Leffler, Handelshögskolan i Stockholm: Futures of
Sweden in a global industrial system 10

Kulturgeografi

Professor Olof Wärneryd, Göteborgs universitet: Valfrihet och
befolkningens rumsliga spridning — studier av ett kommunplaneringsproblem
11

Sociologi och socialpolitik

Docent Ulf Hannerz, Stockholms universitet: Plurala samhällen:
en jämförande studie av kulturell sammansättning och social

integration i fyra utomeuropeiska nationer 11

Docent Jan Trost, Uppsala universitet: Sammanboende ogifta och

äktenskapsfrekvensen 12

Professor Edmund Dahlström och civilekonom Olle Hammarström,
Göteborgs universitet: Effektiviteten i demokratiska arbetsorganisationer
— en studie av de anställdas insatser och utbyte
i några löntagarägda företag 13

Statskunskap

Professor Nils Stjernquist, Lunds universitet: Den statliga regionala
förvaltningen och dess omgivning 13

Redaktör Sigurd Klockare, Gruppen för samhällsstudier, Socialdemokraterna,
Stockholm: Revolutionär och reformistisk politik
1929—1939. Från Ådalen till Saltsjöbaden 14

Forskning om forskning

Docent Stevan Dedijer och fil. kand. Anders Granberg, Lunds
universitet: En studie av den tvärvetenskapliga samhällsforskningens
villkor i det svenska universitetssystemet 16

Psykologi/pedagogik

Universitetslektor Rune Flinck, Lunds universitet: Tvåvägskommunikationen
i korrespondensundervisning 17

1974:12

Fil. kand. Barbro Nilsson, Stockholms universitet: Livstillfreds ställelse

hos äldre kvinnor och dess bakgrund 17

Bitr. professor Göte Hanson, Stockholms universitet: Studier av
finskspråkiga elevers språkliga och sociala utveckling vid modersmålsfokuserad
undervisning i årskurserna 1—3 18

Övrig medicin

Professor Rolf Luft och docent Erol Cerasi, Karolinska sjukhuset:

Studier över sockersjukans uppkomstmekanism 18

Naturvetenskap

Professor Bert Bolin och docent Paul Crutzen, Stockholms
universitet: Studier av stratosfär-kemiska processer samt överIjudsflygets
inverkan på ozonskiktet och den därav orsakade
ökningen av biologiskt skadlig ultraviolett strålning vid jordytan . 19

Docent Siwert Nilsson m. fl., Wallenberglaboratoriet, Stockholms
universitet: Aerobiologisk forskning i Sverige 20

Humaniora

Professor Claes-Christian Elert och professor Sigurd Fries, Umeå

universitet: Stadsmål i övre Norrland 25

Styresmannen, fil. lic. Harald Hvarfner, Nordiska museet: Migra tionen

mellan Finland och Sverige 26

Docent Bengt Jonsson och fil. lic. Margareta Jersild, Svenskt
Visarkiv, Stockholm: Lokala och regionala djupundersökningar av
den folkliga visans och den instrumentala folkmusikens miljö,

gestalt och funktion i Sverige 27

Professor Gunnar Brandell, ordförande i Strindbergssällskapet:

Strindbergssymposium hösten 1973 . . . . 28

Docent Lars Furuland och docent Vivi Edström, Uppsala och

Stockholms universitet: Barn- och ungdomslitteratur i Sverige . . 29

Museidirektör Per Lundström, Statens sjöhistoriska museum, och
professorerna Erik Bylund och Gustaf Utterström, Umeå universitet:
Tvärsnittsanalytiska kontaktstudier av Norrlands handel och

sjöfart 29

Professor Lars Bergström, Stockholms universitet: En innehållsanalytisk
studie av argumentationsmetoder och värderingstyper i

annonsreklam 31

Redaktör Torsten Jungstedt, Svenska filminstitutet: En sammanställning
av grunddata om den svenska filmen 31

GOTAB 74 7134 S Stockholm 1974