Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse överfondens verksamhet och förvaltning under år 1980 (Framställning / redogörelse 1980/81:15)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse

1980/81:15

Redog. 1980/81:15

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1980

1981-02-19
Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1980.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen har varit:

professor Staffan Helmfrid (ordförande) fr. o. m. 1980-05-29
professor Hans Meijer (ordförande) t. o. m. 1980-05-28
suppleant: professor Inge Jonsson fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: professor Örjan Lindberger t. o. m. 1980-05-28
riksbankschefen Lars Wohlin (vice ordförande)
suppleant: avdelningsdirektör Thomas Franzén fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson t.o.m. 1980-05-28
riksdagsledamot Karin Flodström
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson
riksdagsledamot Lars Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand
riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson fr. o. m. 1980-05-29
riksdagsledamot Jan Bergqvist t. o. m. 1980-05-28
suppleant: riksdagsledamot Margot Wallström fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin t. o. m. 1980-05-28
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Mårten Werner fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage t. o. m. 1980-05-28
riksdagsledamot Einar Larsson fr. o. m. 1980-05-29
riksdagsledamot Bertil Fiskesjö t. o. m. 1980-05-28
suppleant: riksdagsledamot Ulla Ekelund fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: riksdagsledamot Anna Eliasson t. o. m. 1980-05-28
riksdagsledamot Linnea Hörlén
suppleant: riksdagsledamot Torkel Lindahl
professor Torsten Hägerstrand
suppleant: professor Ingemar Ståhl
professor David Magnusson fr. o. m. 1980-05-29
professor Bengt Gustafsson t. o. m. 1980-05-28
suppleant: professor David H. Ingvar fr. o. m. 1980-05-29
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser t. o. m. 1980-05-28
professor Kai Siegbahn
suppleant: professor Sten Henrysson
1 Riksdagen 1980/81. 2 sami. Nr 15

Redog. 1980/81:15

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Fondens uppgift

Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid
skall bl. a. gälla, att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov
icke är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel
speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall
uppmärksammas, att fonden skall söka främja kontakter med internationell
forskning.

I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar
framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.

Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.

Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i
första hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till
övriga resurser som finns för forskning i Sverige.

Arbetssätt

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats
av särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare
funnits bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper),
i vilka ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga
utanför styrelsen. De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid
årets slut följande sammansättning.

Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc): Biörck, Franzén, Hägerstrand,
Silfverstrand, Ståhl, Wohlin, samt professor Dick Ramström.

Arbetsgrupp 2 (beteendevetenskap etc): Henrysson, Lindahl, Magnusson,
Wallström, samt docent Karl Erik Rosengren.

Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc): Flodström, Gustafsson, Larsson samt
docent Gunnel Gustafsson och professor Leif Lewin.

Redog. 1980/81:15

Arbetsgrupp 4 <medicin, naturvetenskap, teknik etc): Ekelund, Ingvar,
Siegbahn, Sörenson samt professorerna Börje Cronholm, Marianne Frankenhaeuser
och Bengt Rånby.

Arbetsgrupp 5 (humaniora): Helmfrid, Hörlén, I. Jonsson, R. Jonsson,
Werner samt professorerna Bengt Sigurd och Gunnar Westin.

Under året har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift
har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att
främja vetenskaplig forskning inom problemområden som bedömts angelägna
men hittills inte tillräckligt uppmärksammats. Grupperna har haft
följande benämning och sammansättning.

1. Områdesgruppen för forskning om jämställdhet: professor Pär-Erik
Back, ekon.dr. Siv Gustafsson, forskningsassistent Anita Göransson, professor
Kjell Härnquist, docent Ann-Sofie Kälvemark (sekr.), docent Rita
Liljeström, utredn.sekr. Ingemar Lindberg, redaktör Ami Lönnroth, ombudsman
Myril Malmström.

2. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: ekon.dr. Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon.dr. Gunnar Du Rietz, docent Axel
Hadenius, utredn.sekr. Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor
Gustaf Lindencrona, civ.ek. Alf Lindqvist (sekr.), professor Sven-Olof
Lodin, professor David Magnusson, professor Karl-Erik Wärneryd, chefredaktör
docent Carl Johan Åberg.

3. Under senare delen av året har en grupp bestående av Cronholm,
Frankenhaeuser, Henrysson, Ingvar, Magnusson, Rosengren (ledamöter i
arbetsgrupperna 2 och 4) samt professor Gösta Carlsson och docent Ola
Arvidsson (sekr.) diskuterat fram olika initiativ för kunskapsutveckling
kring påverkansmetoder för förbättring av folkhälsan (alkohol, motion,
kost etc).

Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna. Byråsekreterarna
Nina Lindgren, Inger Nyhlén och Kerstin Stigmark har varit bitr.
sekreterare i grupperna 1, 3 resp. 2.

Ekonomi

Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1979 och 1980
redovisas i tabellform här nedan. Balansräkning och resultaträkning har
också redovisats såsom bilaga 2 till Sveriges riksbanks förvaltningsberättelse
för år 1980. Förvaltningen av de värdepapper, vilkas avkastning
styrelsen disponerar, har handhafts av riksbanken. I likhet med föregående
år har vi efter samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens
revisorers kansli tagit upp fondens obligationer till nominella värden på
tillgångssidan och som motpost på skuldsidan redovisas ett obligationers
värderegleringskonto. Detta senare konto motsvarar summan av kapitalkontot
och skillnaden mellan obligationernas nominella och tidigare bokförda
värden.

Redog. 1980/81:15

Beviljade forskninganslag

Av under året disponibla medel har fonden beviljat 212 forskningsanslag
på tillsammans 33,9 milj. kr. (tabell 1, s. 45) samt 1 milj. kr. för täckning av
automatiska lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt
för områdesgruppernas verksamhet. Projektomkostnadema i övrigt uppgick
till 1 milj. kr. Förvaltningskostnaderna, vilka specificeras nedan,
uppgick till 1, 5 milj. kr.

I ett särskilt avsnitt (s. 9) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1980. Vidare meddelas vissa statistiska
uppgifter (s. 44) rörande de behandlade ansökningarna. 1 verksamhetsberättelsen
för 1979 presenterades i översiktlig form och ämnesvis alla
de forskningsprojekt som ditintills beviljats anslag från fonden.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med vaije anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året
till läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (som regel 2%) finns
redovisad i specifikationen av projektomkostnader för 1980 (punkt B 2).

Drygt 21% av de beviljade forskningsanslagen 1980 har gått till nya
projekt. Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit
35,7%, 29,2% resp. 19,8% (tabell 9, s. 47). Det minskade utrymmet för
nya anslag sammanhänger med att kostnadsökningarna i pågående projekt
varit mycket stora under senare år, klart större än utvecklingen av konsumentprisindex.
Konkurrensen om medel för nya projekt har alltså blivit
hårdare.

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har också minskat
avsevärt i realvärde (tabell 11, s. 48). 1976 års genomsnittliga anslagsbelopp,
162 tkr., skulle motsvara ett belopp av 240 tkr. år 1980 om en
uppräkning görs efter konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på 1980
års anslag var 160 tkr.

Resursutvecklingen

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnas till fonden. Medlen utgörs av
en värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Ett
visst års ränteinkomster tas i anspråk för utdelning av forskningsanslag
under nästföljande år. 1968—1974 var ränteinkomsterna ca 19,5 milj. kr.
per år. 1975—1978 (efter ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av
riksdagen våren 1974) uppgick de till ca 28 milj. kr. per år. 1979 och 1980
har ränteinkomsterna varit ca 36 resp. 41 milj. kr. Ökningen 1979 sammanhänger
med det kapitaltillskott på 100 milj. kr. som beslutades av riksdagen

Redog. 1980/81:15

1978. Ökningen 1980 beror på att en post obligationer med låg avkastning
förfallit till inlösen. Obligationer med högre avkastning har därefter kunnat
köpas. Den fulla effekten av denna transaktion kommer att noteras
fr. o. m. 1981 då ränteinkomsterna beräknas bli ca 45 milj. kr. Några
motsvarande inkomstökningar under de därpå närmast följande åren kommer
inte att inträffa.

En viss kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren. 1
relation till de faktiska kostnadsstegringarna, som är avsevärt större för
forskningsprojekt än vad konsumentprisindex anger, är det emellertid
alldeles uppenbart att fondens reala utdelningskapacitet har minskat, vilket
också framhållits i de senaste årens verksamhetsberättelser. Detta
gäller oavsett om jämförelserna görs över fondens hela hittillsvarande
verksamhetsperiod eller om de görs mellan de tidpunkter då fonden fått
tillskott till sitt kapital.

De här ovan beskrivna förhållandena har givetvis mycket ingående
diskuterats inom fondens styrelse. Man har därvid varit ense om det
angelägna i att finna former för att fondens reala verksamhetskapacitet
skall kunna upprätthållas. De uppgifter som riksdagen fastställde för fonden
1964 är minst lika angelägna nu som då. Motsvarande synpunkter har
också anförts i ett antal motioner i riksdagen under senare år. Nuvarande
förhållanden - realt minskade resurser — gör det mycket svårt att planera
verksamheten för särskilt "stora och långsiktiga projekt" vilka speciellt
omnämns i stadgarna. I praktiken görs reala åtaganden för flera år framåt.

Med tillfredsställelse kan nu styrelsen notera att riksbanksfullmäktige i
juli 1980 beslutat om en utredning av fondens finansieringsformer i syfte att
dessa skall ge "en över tiden bättre anpassad tilldelning av anslagsresurser”.
Styrelsens förhoppning är att riksbanksfullmäktige och riksdag
skall kunna finna en lösning som innebär att fonden kan fortsätta sin
verksamhet på minst nuvarande reala kapacitetsnivå.

Uppföljning av verksamheten

Flertalet av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför enligt
styrelsens mening angeläget att resultat som tas fram blir bekantgjorda och
att de kan bli föremål för diskussion och kritisk granskning. Under året har
bl. a. ett antal sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats.

Arbetsmarknads-, social-, närings- och utbildningsutskotten hade i början
av juni 1980 tillfälle att med medverkande forskare m.fl. diskutera
innehållet i en skrift från ett symposium om "Arbetets värde och mening".

I mitten av augusti deltog företrädare för närings- och finansutskotten
m. fl. i en redovisning av projektet "En ny ekonomisk världsordning" (76/
62). Vad som därvid speciellt uppmärksammades var frågor om handeln
mellan u-länder och i-länder,
tl Riksdagen 1980181. 2 sami. Nr 15

Redog. 1980/81:15

Under våren 1980 anordnades symposier om ”Arbetets värde och mening”,
”Kommunikation - trots handikapp” och ”Jämställdhetsperspektiv
i forskningen” med deltagare från olika forskningsdiscipliner och samhällsområden.
Dokumentationen från dessa sammankomster (de särskilt
skrivna uppsatserna, diskussionsanteckningar samt förhands- och efterhandskommentarer)
har publicerats i fondens skriftserie (RJ 1980:1,
1980:5 resp. 1980:4).

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort s. k.
projektbesök vid ett antal forskningsinstitutioner, varvid ingående diskussioner
har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning.

Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden - utöver tidigare
nämnda symposier - haft livliga kontakter med företrädare för berörda
forskningsdiscipliner. Syftet har varit att stimulera till forskningsinsatser
och utvecklingsarbete inom de aktuella områdena. Grupperna för
jämställdhets- och skatteforskning har i fondens skriftserie publicerat sammanställningar
av fondstödd forskning (RJ 1980:2 resp. 1980:6).

För att möjliggöra bedömningar i ett något längre perspektiv har en
sammanställning av den arbetslivsforskning som fonden stött 1965-1977
publicerats (RJ 1980:3).

De åtgärder som beskrivits här ovan ingår som ett led i fondens strävan
att informera om sin verksamhet. Men tanken är också att göra det möjligt
även för utomstående att ta del av forskningens resultat, utgångspunkter
och förutsättningar samt att få underlag för bedömningar av de insatser
som gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde är
de sammankomster där riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för
ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Fonden haren unik ställning som kontaktorgan
mellan politiker och forskare.

Enligt styrelsens mening är fondens resurser — genom att de kan användas
oberoende av disciplin- och sektorsgränser — ett mycket viktigt nyskapande
komplement till de forskningsmedel som fördelas genom forskningsrådsorganisationen
och sektorsorganen.

Redog. 1980/81:15		7
Balansräkning
per den 31 december 1979 och 1980
	1979	1980
Tillgångar Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	684352000: — 19235494:20 101 369:49 500: —	684 352000: — 26151 350: — 3911:46 500: —
Summa kronor	703689363:69	710507761:46
Skulder Obligationers värderegleringskonto Beviljade, ej utbetalda anslag Innehållen skatt För pensionsavgifter m. m. reserverade medel Forskningsmedel för kommande år varav ej disponerade medel ej utnyttjade anslag disponibla medel	646675 395:% 20 369 714:97 41 537: — 1691959:65 34910756:11 (204 355:17) (153588:90) (34552812:04)	646332995:% 23298229:07 55534: — 1691959:65 39129042:78 (7956: 11) (144923:84) (38976162:83)
Summa kronor	703689363:69	710507 761:46
Resultaträkning
	1979	1980
Intäkter Räntor på obligationer Övriga räntor Övriga intäkter	35544021:60 1268756:26 51984:56	39889976:95 1 461002:37 115 288:35
Summa kronor	36864762:42	41466267:67
Kostnader Förvaltningskostnader Projektomkostnader	1248366:03 1 063 584:35	1483771:% 1006 332:88
Summa kronor	2311950:38	2490104:84
Disponibla forskningsmedel nästa år	34552812:04	38976 162:83

Redog. 1980/81:15

Specifikation av omkostnader för år 1980

A.	Förvaltningskostnader
1.	Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper	188868: —
2.	Lönekostnader kansli		549603:10
3.	Pensions- och sociala avgifter		417680: —
4.	Sjuk- hälso- personalvårds-
	o. utbildningskostnader		7582:93
5.	Reseersättningar		46087:90
6.	Lokalkostnader		148942:55
7.	Expenser		125007:48
	varav
	inventarier	1466:50
	telefon	18009:20
	kopiering	59767: —
	kontorsmateriel	23917:87
	övriga expenser	21846:91
B.	Projektomkostnader
1.	Arvoden till sakkunniga		182380: —
2.	Förvaltningsavgifter		578167:70
3.	Konferenser		240992:82
4.	Övrig information		4792:36

1483 771:96

1006332:88

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning.
Externrevision har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens
revisorer. Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet
med föreskrift i fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Staffan Helmfrid

Lars Wohlin
Karin Flodström
Lars Gustafsson
Lars-Ingvar Sörenson
Gunnar Biörck

Einar Larsson
Linnea Hörlén
Torsten Hägerstrand
David Magnusson
Kai Siegbahn

Nils-Eric Svensson

Redog. 1980/81:15

Riksbankens j ubileumsfond 1965—1980

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-43) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1980 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 44-48) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965—1980.

A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1980

EKONOMISK HISTORIA

Bo Gustafsson
Dnr: 80/131

Industrialisering och beskattning i Sverige 1860—1914

Syftet med föreliggande projekt är att studera skattesystemets utveckling
i ett långsiktigt perspektiv. Under transformationsperioden 1860-1914, då det industriella systemet uppstår, förändras skattesystemet ur
många intressanta synvinklar. Det nuvarande skattesystemets grunddrag
kan urskiljas i en stegvis framväxt. Projektets målsättning är att göra en
detaljerad kartläggning av skattesystemets både kvantitativa och kvalitativa
förändring. Denna detaljerade kunskap kommer också att relateras till
den mer övergripande kunskapen om skattesystemets struktur under den
närmast föregående samt den efterföljande perioden. Vid analysen av
orsakerna till skattesystemets förändringar undersöks förklaringsvärdet av
bl. a. följande faktorer: förändringar i utgiftsstrukturen, produktionssättet,
sektorsförskjutningar i ekonomin, de inhemska och utländska marknadernas
omfattning och penningekonomins utveckling.

Undersökningen är av betydelse för den ökade vetenskapliga insikten
om vårt nuvarande skattesystem och förutsättningarna för dess framtida
utveckling. Inträngande skattehistoriska kunskaper för längre sammanhängande
perioder ökar också kunskapen om det nuvarande skattesystemets
ursprung och sambandet mellan strukturförändringar och skattesystemets
utveckling.

Beträffande kunskapsläget på ifrågavarande område, så föreligger ingen
samlad historisk undersökning för perioden i sin helhet. De äldre arbeten
som finns att tillgå behandlar inte heller utvecklingen utifrån fullt jämförbara
teoretiska utgångspunkter. Någon samlad statistisk bild över skattesystemet,
totalt sett, saknas för perioden 1860—1914.

Redog. 1980/81:15

FÖRETAGSEKONOMI
Rolf A. Lundin
Dnr: 80/9

Företagsekonomi — ämnets idéhistoria och metodpraxis

Företagsekonomi som undervisnings- och forskningsämne i den svenska
universitetsvärlden har nu, trots sin relativa ungdom, ganska många år på
nacken. De synsätt och metoder som präglat undervisning och forskning i
ämnet har under årens lopp förändrats och utvecklats i rask takt. Det finns
därför behov att nu systematiskt söka klarlägga ämnets historiska rötter
och utveckling över tiden.

Detta projekt, som utgör en del av en nationell satsning på området,
närmar sig problemet på två sätt. Dels är avsikten att spegla ämnets
utveckling ur de seniora ämnesföreträdarnas synvinkel, dels ämnar vi
analysera metodfrågomas behandling i framlagda avhandlingar med tonvikt
på utvecklingstendenser, modeströmningar, etc.

Karl Erik Gustafsson
Dnr: 80/78

Spridning av varuinformation från databaser inom handeln till
konsumenter

För sin köpplanering har konsumenter behov av lättillgänglig och överskådlig
information om varor och tjänster. Det är dock med existerande
informationssystem inte alltid lätt att få denna överblick och planeringen
anses — även av dem som är intresserade därav — som besvärlig och
tidskrävande. Statsmakterna har under flera decennier sökt åstadkomma
en ur konsumentsynvinkel effektiv varuinformation men har av kostnadsskäl
tvingats att dra ner på sina ambitioner.

Inom handeln håller stora databaser på att byggas upp för en automatiserad
styrning av varuflödet. Tekniker har samtidigt utvecklats vilka möjliggör
överföring av information från sådana databaser till konsumenter.
Nya möjligheter till förbättrad varuinformationsspridning kan därmed ha
öppnats.

Projektets syfte är att värdera de nya informationsbärarna - teledata
och text-tv - från mottagarsynpunkt. Deras effektivitet skall bedömas
med avseende på tillgänglighet, kvalitet och relevans i förhållande till
existerande informationsbärare, främst dagspress som idag är den viktigaste
kanalen för varuinformation. Möjligheterna att kombinera nya och traditionella
medier skall också bedömas. En viktig fråga är därvid om dagstidningen,
som når ca 85% av rikets hushåll, kan vara förmedlare mellan
butiksdatorer och informationssökande hushåll. Finns det tekniska och
ekonomiska förutsättningar för sådana biandsystem?

Redog. 1980/81:15

I projektet ingår också att bedöma de nya massmediernas marknadsmässiga
förutsättningar - i separata eller kombinerade system. Avgörande i
det sammanhanget är inte bara kostnaderna för utrustning och drift utan
hanterbarheten från konsumentsynpunkt.

För att lösa uppgifterna krävs studier av konsumenters informationsbehov
och informationssökning, utveckling av principlösningar för olika
informationssystem, laboratorieexperiment om informationssökning samt
— i en andra fas - fältexperiment.

Karl-Olof Hammarkvist
Dnr: 80/114

Detaljhandelns datorisering — konsekvenser för människan i butiken
1 den förstudie som gjorts framkommer ett klart behov av svensk forskning
som allsidigt belyser konsekvenserna av detaljhandelns datorisering.
Från USA och Danmark kommer motstridiga uppgifter om butiksdatorernas/datakassomas
snävt ekonomiska lönsamhet samtidigt som butiksdatoriseringens
konsekvenser för butiksanställda, konsumenter och leverantörer
i stort sett är outredda. Förstudien har mötts av ett mycket stort
intresse vars syfte skall vara att beskriva och analysera hur människan i
butiken - butiksledare, butiksanställda, konsumenter och säljare - påverkas
av införandet av butiksdatorer. Projektets teoretiska bas är diffusionsteorin,
som behandlar hur innovationer sprids i sociala system, men även
organisationsteori, systemanalys och distributionsekonomiska teoribildningar
kommer att användas. Den metod som skall användas bygger på
intervjuer med de ovan nämnda parterna dels i butiker som datoriseras,
dels i likartade butiker som ej datoriseras. Intervjuerna skall äga rum före
och efter datoriseringen.

Jan Billgren
Dnr: 80/135

Skattesystemets och inflationens effekter på de svenska hushållens val av
placeringsobjekt.

Projektets syften
Huvudsyfte

Att studera hushållens benägenhet att p. g. a. skatte- och inflationsskäl
göra alternativa placeringar i stället för traditionellt bank-, obligations- och
aktiesparande.

Delsyften med förstudien

1. Genom en mindre intervjuundersökning studera hur ”experthushåll”
gjort sina alternativa placeringar.

Redog. 1980/81:15

2. Genom en mindre intervjuundersökning studera attityder till samt motiv
och benägenhet för sparande och alternativa placeringar hos några
olika hushållsgrupper, såsom låginkomsttagare, småbarnsfamiljer, pensionärer,
villaägare m.fl.

3. Kartlägga konsthandeln, frimärkshandeln och diamanthandeln med avseende
på prisbildning samt användning av olika konkurrensmedel.

Projektets betydelse

Projektet innebär att ett antal svenska hushålls placeringar i antikviteter,
konst, frimärken, smycken, mynt, investeringsdiamanter, böcker, medaljer,
vapen, båtar, fastigheter etc. kartläggs och att analys genomförs
bl. a. med avseende på skattesystemets och inflationens effekter på val av
placeringsobjekt.

Projektets genomförande

1. Förstudie (9 mån.) - litteraturstudier, intervjuer med experter, intervjuer
med ett antal konsumenter, etc.

2. Huvudstudie (ca 2 år) — empiriska undersökningar av konsumenter,
detaljister, etc.

NATIONALEKONOMI

Karl G. Jungenfelt
Dnr: 79/61

Fördelningseffekter på marknaden för egnahem och bostadsrätter

1960- och 70-talens värdestegringar på småhus och bostadsrätter har
resulterat i betydande förmögenhetsomfördelningar. Det är omstritt vilka
som varit de viktigaste orsakerna till denna utveckling. Att undersöka
detta är en angelägen forskningsuppgift särskilt för att avgöra huruvida
utvecklingen är tillfällig eller varaktig. Detta är uppgiften för delprojekt 1.
Där ska utvecklas teoretiska modeller som belyser prisutveckling på såväl
kort som lång sikt. Speciell vikt ska läggas vid faktorer som lånevillkor,
inflation och skatteregler samt vid samspelet mellan egnahemsmarknaden
och hyresmarknaden. Vilka faktorer som haft störst betydelse för den
historiska prisutvecklingen ska undersökas empiriskt med regressionsanalys.
Oavsett huruvida värdestegringarna kommer att fortsätta eller inte
torde det vara väsentligt att minska det skattemässiga gynnandet av
boende i egnahem i förhållande till boende i hyreshus. Övergångsproblemen
i samband med ändringar av skatte- och finansieringsregler har rönt
förhållandevis liten uppmärksamhet i litteraturen. Att undersöka dessa och
diskutera tänkbara kompensationssystem från fördelningssynpunkt är
uppgifter för delprojekt 2. Huvuddelen av ali nyproduktion av småhus
försäljs via olika småhusköer till produktionskostnad, vilken understiger

Redog. 1980/81:15

marknadspriset med avsevärda belopp. Delprojekt 3 ska undersöka fördelningseffekterna
av detta system.

Charles Stuart
Dnr: 79/71

Skattesystemets ekonomiska konsekvenser

Ekonomer har sedan länge intresserat sig för skatternas effekter på
effektivitet, inkomstfördelningen och tillväxten i ekonomin. Det har dock
saknats praktiskt tillämpbara metoder för att beräkna effekterna av olika
skatter med hänsyn till bl. a. konsumenternas och producenternas direkta
och indirekta anpassning till dessa skatter. En ny metod för utvärdering av
skattesystemets effekter har emellertid nyligen utvecklats av utländska
forskare. Denna metod innebär att man numeriskt beräknar hur olika
skatter påverkar priser och kvantiteter för olika varor, tjänster och produktionsfaktorer.
Därigenom kan man också beräkna hur skatter påverkar
den totala produktionen samt fördelningen av inkomsterna i ekonomin.

Syftet med detta projekt är att konstruera motsvarande modell för den
svenska ekonomin samt att använda denna modell för att undersöka effekterna
av olika skatter. Inom detta projekt avser vi att undersöka i vilken
utsträckning utvecklingen av beskattningen av kapital och arbete kan
förklara den avsevärt lägre tillväxttakten som noterats i Sverige under 70-talet jämfört med tidigare perioder och, vilket är mera intressant, jämfört
med andra industrialiserade marknadsekonomier. Denna fråga är givetvis
av högsta betydelse för den ekonomiska politiken i Sverige samt för många
liknande länder som genomgår en liknande utveckling av skattesystemet
med en 5—10 års eftersläpning. Vi avser också undersöka effekterna på
total produktion och inkomstfördelning från olika typer av ändringar i
skattesystemet, som t. ex. en partiell eller total övergång från inkomstskatter
och arbetsgivareavgifter till en utgiftsskatt av Lodins modell, produktionsskatter
eller en högre moms. Dessa frågor har stor aktualitet från den
pågående skattedebatten i Sverige, samtidigt som debatten utmärks av stor
brist på kunskap inom dessa områden.

Siv Gustafsson
Dnr: 80/43

Ekonometriska studier av arbetsmarknadens struktur och funktionssätt
med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män

Studien omfattar tre delprojekt. Det första delprojektet avser en analys
av bestämningsfaktorer för arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet i ett
t2 Riksdagen 1980181. 2 sami. Nr 15

Redog. 1980/81:15

livscykelperspektiv. Beror t. ex. sannolikheten för att drabbas av arbetslöshet
på anställningstidens längd? Är sannolikheten för att återinträda i
arbetskraften mindre efter 10 års förvärvsfrånvaro än efter 1 år?

Det andra delprojektet avser en analys av bestämningsfaktorer för
yrkesval och befordran. Hur ser utbytesförhållandet mellan investering i
form av skolutbildning och i form av ”on the job training” ut vid befordran
till högre befattningar? Skiljer sig detta mellan kvinnor och män och beror
det i så fall på skillnader inom samma yrke eller på att kvinnodominerade
yrken skiljer sig ofördelaktigt även om man konstanthåller utbildning och
antalet yrkesår?

Det tredje delprojektet avser en analys av frågor av typen: Hur påverkas
valet mellan yrkesarbete, fritid och egenarbete av ekonomiska incitament
såsom egen lön, makens lön, inkomst av annat än förvärvsarbete, antalet
barn och deras ålder? Hur påverkar skattesystemet tidsanvändningen?
Vad har särbeskattningsreformen haft för effekter?

Projektledaren har tidigare använt individmaterial från ATP-statistiken
och SAF—PTK-sektorns lönestatistik i analyser av förvärvsfrånvarons
kostnader och kvinnornas försöijningssituation. Dessa båda material samt
data från de båda levnadsnivåundersökningama avser bilda underlaget för
de ekonometriska analyserna.

Ann-Charlotte Ståhlberg
Dnr: 80/130

En kartläggning och analys av (det utvidgade) socialförsäkringssystemet

Projektets syfte är att analysera verkningarna av socialförsäkringarna på
inkomstfördelning och resursallokering. Den traditionella beskrivningen
av hur socialpolitiken inverkar på inkomstfördelningen ger troligen inte en
rättvisande bild. Det ser ut som om transfereringarna vore störst till
personer med låga inkomster. I den nuvarande inkomststatistiken ges de
sociala trygghetsreformema nämligen inte något värde förrän försäkringar
m.m. utfaller. Men individerna efterfrågar och åtnjuter ett skydd från
försäkringen även under den tid inget inkomstbortfall i försäkringens mening
inträffar. Låt oss göra tankeexperimentet att individen tecknar en
försäkring, motsvarande den offentliga sjukpenningförsäkringen, i ett privat
försäkringsbolag. Nuvärdet av de förväntade försäkringsförmånerna är
detsamma som premien han då skulle behöva betala. Man kan därför tala
om en dold inkomstförmån av motsvarande storlek i det fall sjukförsäkringen
är offentlig och den ”inkomstförmånen” är olika stor för olika
löntagare. En jämförelse av olika individers inkomst, när socialförsäkringarna
ingår i inkomsten på det här skisserade viset ger inte samma resultat,
som när endast de faktiska försäkringsutfallen tillåts ingå i inkomsten. Den
här metodiken har använts för att bestämma ATP-systemets effekter på

Redog. 1980/81:15

inkomstfördelningen och den metoden bör i princip kunna tillämpas även
på övriga socialförsäkringar, så länge det enbart är frågan om kontantersättningsdelen.
Vad beträffar socialförsäkringarnas naturaförmåner, som
sjukvård och arbetsmarknadsutbildning, skall i projektet ingå att utarbeta
en teori för hur dessa bör ingå i inkomsten.

I projektets första steg ingår att fastställa på vad sätt de olika socialförsäkringarna
skall ingå i inkomsten. I ett andra steg analyseras verkningarna
av socialförsäkringarna på inkomstfördelning och resursallokering.
För att fastställa hur inkomstfördelningen påverkas räcker det inte med att
ta reda på hur individen direkt berörs av socialförsäkringarna, utan man
måste också beakta socialförsäkringarnas eventuella indirekta effekter.
Hur påverkas t. ex. lönebildningen, individernas arbetsutbud, utbildning,
yrkesval etc?

Karl G. Jungenfelt
Dnr: 80/132

Skattesystem och samhällsekonomi

Forskningsprogrammet har huvudsakligen två syften: att öka kunskaperna
om det nuvarande skattesystemets betydelse för ekonomisk aktivitet
och ekonomisk utveckling samt att belysa i vilken grad icke önskvärda
verkningar kan undvikas vid mer eller mindre genomgripande reformer på
området. Ambitionen är att ge en så god totalbild som möjligt på dessa
punkter. Analysen kommer följaktligen att inkludera alla skatter och (socialförsäkrings-)
avgifter av betydenhet. Även de ekonomiska problemområdena
kommer att uppvisa stor variation: effektivitet, utvecklingshämningar,
effekter på inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt mer allmänna
välfärdsaspekter kan anges som exempel på viktiga frågor. Ansatsen
skall dessutom ge sammanfattande mått på de direkta och indirekta
verkningarna av skatterna.

Den nationalekonomiska jämviktsteorin utgör en naturlig utgångspunkt
för denna typ av analys. Skatterna inkluderas där som en del av det
ekonomiska regelsystemet. Genom att individerna anpassar arbetsutbud,
sparande och konsumtion till regelsystemet kan utformningen av detta
påvisas ha effekter på marknaderna för varor och produktionsresurser.
Företagens agerande på samma marknader är också bestämt av skatterna,
varför verkningarna på utvecklingen kan formuleras entydigt. Den ekonomiska
teorin på detta område har expanderat starkt under 1970-talet. Det
finns följaktligen ett betydande antal väl etablerade teorem om avvägningsproblem
på skattepolitikens område som kan tillämpas på svenska förhållanden.
För detta ändamål måste ett antal empiriskt preciserade modeller
utvecklas. Avsikten är att använda dessa modeller för att belysa skattesystemets
betydelse för utvecklingen under 70-talet i Sverige samt ange vilka

Redog. 1980/81:15

alternativ detta ger för framtiden. Inom gruppen finns flerårig erfarenhet
av arbete med såväl empiriska jämviktsmodeller av det slag som diskuterats
ovan, som företagsekonomiska räntabilitets- och finansieringsproblem.

Utöver denna traditionellt orienterade national- och företagsekonomiska
ansats avser gruppen att även söka belysa den ekonomiska politikens mer
allmänna villkor inom detta område.

Göran Normann
Dnr: 80/196

Beskattningens roll i inflationsprocessen

Skatternas roll i inflationsprocessen har på senare tid blivit alltmer
kontroversiell. Fram till mitten av 70-talet vägleddes den ekonomiska
politiken i hög grad av uppfattningen att man i skatterna hade ett instrument
med vars hjälp inflationen kunde kontrolleras vid växande offentlig
sektor.

Redan före 1970 framfördes reservationer mot detta synsätt. I skenet av
vad som hänt senare har denna kritik vuxit i styrka. En argumentationslinje
betonar att skatter kan ha inflationsdrivande effekter från kostnadssidan.
Man brukar tala om tax-push inflation. En utgångspunkt för detta
synsätt är hypotesen att förändringar i real inkomst efter skatt eller real
disponibel inkomst utgör bas för hushållens och deras organisationers
agerande. De inflationsdrivande effekterna kan uppstå t. ex. via anpassningar
i arbetsutbudet eller via kompensationskrav i löneförhandlingar.

En annan typ av kritik framförs av de s. k. monetaristerna. Denna skola
lägger liten vikt vid tax-push argumentet. I stället betonas förändringar i
penningmängden i försöken att förklara inflationen.

Syftet med detta projekt är att mot bakgrund av 70-talets erfarenheter
analysera skatternas roll i inflationsprocessen. Arbetet skall ges en empirisk
inriktning. Alternativa inflationsmodeller kommer att analyseras med
statistiska metoder. Modellerna formuleras så att skattepolitiska variabler
ingår. I möjligaste mån skall effekterna av personlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter
och mervärdesskatt analyseras var för sig.

En förstudie till projektet, som görs på uppdrag av ekonomidepartementet,
färdigställs under 1980.

Redog. 1980/81:15

Karl Gustaf Löfgren
Dnr: 80/198

Bestämningsfaktorer för hushållens utbud av arbetskraft — en ekonometrisk
studie av svensk arbetsmarknad

Projektet utgör en fortsättning på ett projekt med syfte att kartlägga
framför allt ekonomiska faktorers inverkan på hushållens utbud av arbetskraft.
Stor vikt läggs härvid på studiet av skattesystemets verkningar på
arbetskraftsutbudet. Internationellt sett finns en stor såväl teoretisk som
empirisk litteratur på området. Däremot saknas i stort sett liknande studier
för svenska förhållanden. Mot bakgrund av det ökade intresset för skattesystemets
effekter och förändringar i detta måste faktaunderlag tillföras.
Arbetet under den första delen av projektet har bestått av en genomgång
av teori och empiri inom området samt estimation på tvärsnittsdata av
utbudsfunktioner, där individens arbetstid förklaras med variabler som
bruttotimlön, kapitalinkomst samt vissa demografiska variabler.

Det fortsatta arbetet inriktas på tre huvudområden. För det första måste
de hittills estimerade modellerna på flera sätt utvecklas: Hänsyn måste
mera explicit tas till skatte- och bidragssystemet genom att de ekonomiska
förklaringsvariablerna räknas netto. Vidare skall prövas en teoretiskt mera
tilltalande ansats som består i att använda tvärsnittsdata från olika år med
olika skatteskalor. Dessutom kommer arbetskraftsdeltagandets bestämningsfaktorer
att analyseras. För det andra kommer den ovan nämnda
partiella analysen att vidgas till en allmän-jämviktsanalys, som inte endast
belyser de direkta effekterna av förändringar i de ekonomiska bestämningsfaktorerna,
utan även återverkningarna i stort via det ekonomiska
systemet. För det tredje kommer en studie att göras av arbetskraftsutbudets
storlek inom den ”dolda ekonomin”. Eftersom detta utbud definitionsmässigt
ej är registrerat måste indirekta mätmetoder utvecklas, t. ex.
efter amerikanska förebilder.

Projektet, som delfinansieras av arbetsmarknadsdepartementet via
EFA, påböijades den I juli 1978. Den andra etappen påbörjades den 1 juli
1980 och beräknas avslutas i juni 1982.

Delrapporter från första etappen: ”Utbudet av arbetskraft — ekonomisk
teori och empiri”, ”On the Determinants of Labor Supply in Sweden” och
”A Note on the General Equilibrium Effects of Taxes on Labor Supply in
Sweden”.

Redog. 1980/81:15

KULTURGEOGRAFI

Torsten Malmberg
Dnr: 80/162

RYTM OCH REVIR — relationerna mellan periodiska och territoriella
fenomen hos människan

Detta tvärvetenskapliga projekt innebär forskning kring de nästan helt
okända relationerna mellan periodiska och territoriella fenomen hos människan.
Utgångspunkter är biorytmiken - vars moderna studium inleddes
just i Sverige för cirka femtio år sedan - och revirhävdandet - som
utanför zoologien började undersökas här i landet genom RJ-projektet
”Människans revir” 1978—1980. Man urskiljer särskilt livsrytmer, årsrytmer
och dygnsrytmer och har funnit att mycket skiftande fysiologiska
och psykologiska förlopp kännetecknas av periodisk variation, till stor del
med genetisk bakgrund. Arbeten av t. ex. MacLean (1973) har fastslagit att
revircentra finns på tre olika nivåer inom centrala nervsystemet: hjärnstammen,
limbiska systemet (där också rytmcentra har påträffats) och
högra storhjärnhalvan. Att territorialiteten kan variera rytmiskt har redan
påvisats genom människors hävdande av olikstora revir under skilda stadier
av livscykeln. Studier sammanfattade av Deutsch (1977) gör det troligt,
att social interaktion har rytmiska mönster och att individens möjligheter
till samvaro med andra väsentligen beror på synkronisering av
rytmer, varvid det spatiala arrangemanget är av största betydelse. Jämförande
rums- och tidsstudier av beteendet hos mentalt friska och sjuka från
skilda miljöer och kategorier kan väntas ge teoretiskt och praktiskt värdefulla
resultat inom projektets samtliga tre huvudsektioner som omfattar
studiet av a. Livs- och generationsrytmer, b. Årstids- och dygnsrytmer och
c. Interaktionsrytmer.

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Hans L. Zetterberg
Dnr: 78/169

Värderingarnas roll i arbetslivets nya villkor

Denna studie syftar till att klarlägga de värderingar och värderingskonflikter
som politiker och allmänhet står inför i valet av alternativ på
sysselsättningens och arbetslivets områden. Vi vill skilja de tekniska
aspekterna av arbetslivets organisation och sysselsättningens främjande
från de värderingar som ligger bakom dem och koncentrera oss på de
senare. Frågeställningar om sysselsättningen har tidigare angripits utifrån
värderingspreferenser som ibland varit oklara och ibland föga representa -

Redog. 1980/81:15

tiva och nästan alltid utan en helhetsbild av den arbetande. 1 intervjuer
kommer vi att ställa dels politiker, experter och representanter för intressegrupper,
dels allmänheten inför viktiga och svåra värderingsval som
gäller:

- medlen att skapa sysselsättning inkl. problemen kring ungdomsarbetslöshet
och deltidssysselsättning

- arbetshandikapp inkl. pensionering och försörjning i olika former av
skyddad verksamhet

- arbete kontra andra livsroller inkl. kvinnors och mäns roller i arbete, i
familj och på fritid, arbetsplatsernas isolering från familj, politik och
annat samhällsliv

- arbetsinnehåll och meningsfullhet i arbetsuppgifter

- invandrare - arbetsuppgifter och situation i det svenska samhället.
Parallella projekt utförs i USA, Japan, Västtyskland och Frankrike.

Per-Gunnar Svensson

Dnr: 80/32

Stöd och hinder för aktivering av äldre patienter -fyra olika diagnosgrupper Bakgrund Den

nuvarande åldersutvecklingen medför ett växande antal äldre inom
akutsjukvården. Faktorer i sjukvården som har passiviserande och funktionsberövande
effekter på den äldre kan öka vårdtider och öka antalet
äldre som blir institutionsberoende.

Målsättningi syfte

- Studium av faktorer i vården som interagerar med patienters personlighet
och socialmedicinska situation. Förhållanden som har betydelse för
i vilken utsträckning äldre (^65 år) patienter återfår ursprunglig funktionsnivå.
Detta görs för fyra olika diagnosgrupper på kirurgklinik.
Aktuella huvuddiagnoser är: Höftfraktur, ulcus, diverticulit samt cholepathi.

- Studium av inställningen till den äldre patienten hos personalen på 5
kirurgavdelningar med olika inriktning.

- Studium av personalens beteende vid fysisk kontakt med patienter eller
dennes närmaste omgivning.

Arbetsplan

Pågående verksamhet 79/80

- Studium av äldre höftfrakturpatienter vid kirurgisk eftervårdsavdelning
genom observation och intervju. Även registerdata analyseras. Personalens
inställning belyses genom enkät.

Verksamhet som ansökan avser 80/83

- Pågående studier följs upp i syfte att påverka förhållanden i vården, som
visat sig ha hämmande effekt på patienternas aktivitet. Förändringarna
utvärderas.

Redog. 1980/81:15

— Under målsättningen nämnda fyra patientgrupper (ca 300 ipp) följs från
vårdtillfället (80/81) och två år framåt (81/82 och 82/83) genom upprepade
intervjuer och insamling av registerdata. Observation av patientpersonal
interaktion på 5 vårdavdelningar göres och en personalenkät
omfattande samma avdelningar (ca 150 ipp) genomföres 80/81.
Betydelse

Ökad kunskap om den äldre patientens situation på en kirurgisk vårdavdelning
och vilka faktorer i vårdprocessen som har en stödjande resp.
hindrande effekt på dennes funktionsförmåga.

Resultaten avses ge underlag för förändring av vårdarbetet och vårdorganisationen
i syfte att åstadkomma ökad/bättre anpassad aktivering av
patienterna. Allt i syfte att snabbast möjligt återge den äldre patienten
optimal hälsa och funktionsförmåga.

Resultaten avses vidareförmedias till vårdutbildningarna för att därigenom
erhålla spridningseffekter.

Bengt G. Rundblad
Dnr: 80/49

Sorti med garanti. En studie av samspelet mellan samhälle, företag, fack
och övertaliga i samband med ett personalpolitiskt projekt

Projektet har sin bakgrund i det forskningsarbete som bedrivits under
flera år vid varven i Göteborg. I studiet av sammanläggningen av Eriksberg
och Götaverken inriktades ett delprojekt på tillvägagångssättet i bemanningen
av det sammanslagna storvarvet. Varvskrisen har fått till följd att
man i riksdagen beslutat att personalen i den statliga varvskoncernens
bolag i Göteborg skall reduceras med cirka 2300 man. Dessa skall under
två år åtnjuta en sysselsättningsgaranti som bolagen i Göteborg beslutat
förlägga till ett nybildat bolag Projekt 80 AB. Under våren 1980 tar regering
och riksdag ställning till den av SVAB utförda utredningen om den svenska
varvsindustrins framtida struktur. Detta ger Projekt 80 ett stort ”modellvärde”
inför framtida personalpolitiska ställningstaganden.

Syftet med forskningsprojektet är att studera konsekvenserna av *P-80.
Ett speciellt intresse kommer att ägnas samspelet mellan olika aktörer och
intressen som finns i och kring *P-80. De övertaliga individernas syn på
resultatet och effekterna av *P-80 kommer att dokumenteras. Även kommunala
och regionala myndigheters insatser kommer att studeras. En
ekonomisk utvärdering av *P-80 kommer att göras i samarbete med ekonomer.

Projektets betydelse är dels kopplad till tidigare forsknings teoretiska
och praktiska kunskapsutvecklingsbehov, dels till det från företag och fack
uttalade önskemålet om en uppföljning av effekterna av *P-80. Tillämpningen
av den senaste tidens arbetsrättslagstiftning. LAS och MBL, tillhör
den helhetsbild i vilken *P-80 ingår.

* Projekt 80

Redog. 1980/81:15

Projektet kommer att utföras med hjälp av intervjuer och dokument.
Uppföljningen kommer att ske i nära samarbete med ledningen för *P-80
och de fackliga organisationerna.

En förstudie finansieras under våren av EFA i Arbetsmarknadsdepartementet.

Per Sjöstrand

Dnr: 80/83

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten — Möjligheter och begränsningar

Projektet syftar till att studera åtgärdernas effekt på samhälls-, organisations-
och individnivå, att analysera åtgärderna och deras organisation som
exempel på lösningar av samhällsproblem mot perspektiv av andra svenska
och utländska lösningar samt att analysera förutsättningar för alternativa
problemlösningar.

Projektet behandlar ett av vår tids stora samhällsproblem och försöker
utifrån ett teoretiskt perspektiv kritiskt analysera samhällets åtgärder mot
detta, med avsikt att finna eventuella alternativa lösningar.

Projektet kommer att bygga främst på material insamlat genom en serie
intervjustudier. Merparten av studierna kommer att ske i göteborgsregionen
men med vissa kompletteringar på andra orter med stort ungdomsarbetslöshetsproblem.
Visst material finns redan nu insamlat genom den
utvärdering som gjorts av Göteborgs ”ungdomsgaranti”. Utöver intervjustudier
kommer bearbetningar att göras av befintligt material såsom statistiska
framställningar, utvärderingsrapporter etc. Vissa internationella jämförelser
kommer också att ske.

STATSKUNSKAP
Sten Berglund
Dnr: 78/113

Politiska partier — Regional spridning, Regional balans

Projektet Politiska partier — Regional spridning, Regional balans syftar
till att kartlägga och förklara svensk partiregionalism från 1911 och framåt.
Det sönderfaller i två huvudfaser. Först upprättas ett rikstäckande politiskt-socioekonomiskt
kommundataarkiv för samtliga parlamentsval mellan
1911 och 1976. Arkivet läggs upp med tanke på framtida användare och
replierar på den vid folkrörelseprojektet i Uppsala (B. Öhngren) framtagna
geokoden, som medger anpassning till tidigare ekologundersökningar (L.
Lewin och G. Gustafsson). Arkivet bygger delvis på data från andra
forskningsprojekt, men förutsätter också komplettering med uppgifter ur
offentlig statistik. Arkivuppbyggnadsfasen, som finansierats av HSFR,
t3 Riksdagen 1980181. 2 sami. Nr 15

Redog. 1980/81:15

avslutas i maj/juni 1980 i och med att arkivet överlämnas för uppläggning
på datafil. Det är för kringkostnader i samband med uppläggningen av det
omfattande arkivmaterialet motsvarande ca 80000 hålkort, som tilläggsanslag
äskas från HFSR.

Den därpå följande analysfasen (förläggs till 800701—820630; medel äskas
från Riksbankens Jubileumsfond) sönderfaller i sin tur i två huvuddelar.
Arkivet utnyttjas först för en unik kartläggning av partiernas långsiktiga
styrkeutveckling med kontroll för effekterna av social klass. Därefter
vidtar en likaså unik undersökning av orsaksförhållandena bakom de
regionala variationerna i partistyrka. Riksdagspartierna jämte KDS analyseras
därvid i sina resp. (i) styrkefästen, (ii) svaghetspunkter samt (iii)
instabila områden. Här ingår endast ett urval av de 28 valkretsarna; och
som orsaker till de regionala variationerna i partistyrka införs här för första
gången i svensk statskunskap faktorer som lokal organisationsmiljö och
partiorganisatorisk aktivitet.

Joseph Board
Dnr: 80/4

The Swedish Referendum on Nuclear Energy: A Study of Constitutional
Forms and Political Party Behavior

On March 23, 1980, the Swedish electorate will go to the polis in a
consultative referendum to pronounce its opinion on the future of nuclear
energy in Sweden. The occasion is without any real parallel elsewhere, in
that it entails nothing less thån an entire nation registering its opinion on
one of the most significant and complicated issues of our era. The main
emphasis of this proposed study, however, is not directed to the content of
the debate över nuclear energy. Instead, it is our purpose to use the
referendum as a case study of the interaction between the formal-Iegal
institutions of constitutional procedure and party-political behavior when
confronted with an issue of such novelty and complexity.

Olof Petersson
Dnr: 80/105

Ung i politiken. Det politiska medvetandets framväxt hos 1980-talets unga

Statsvetenskaplig forskning har visat att det pågår viktiga förändringar
inom väljarkåren. Väljarna har blivit mer rörliga, gamla röstningstraditioner
och lojalitetsband försvagas. Flera av dessa nya drag i väljarkåren är
särskilt märkbara bland de unga. Men kunskapen om de nya väljargenerationerna
är mycket ofullständig. Detta projekt vill därför beskriva och
förklara hur politiska åsikter, föreställningar och värderingar växer fram
hos dagens ungdom.

Redog. 1980/81:15

Projektet anknyter till teorier om politisk socialisation och utformas så
att resultaten skall kunna jämföras med socialisationsundersökningar i
andra länder. I projektet uppmärksammas inte minst skolans roll som
politisk fostrare.

I undersökningen analyseras olika tänkbara källor till påverkan på ungdomarnas
politiska uppfattningar. Datamaterialet består av ett statistiskt
urval om cirka 1 000 elever på gymnasiets årskurs två. Dessutom intervjuas
dessa elevers föräldrar, kamrater och lärare.

Kjell Lundmark
Dnr: 80/118

Implementering av närings- och regionalpolitiska program. En interorganisationsstudie
av företag—förvaltning i en blandekonomi

Det planerade projektet avser att empiriskt upparbeta den administrativa
aspekten av programområden av närings- och regionalpolitisk! snitt.
Projektet tar sin utgångspunkt i behovet att blanda ett förvaltningsperspektiv
med ett företagsperspektiv, varvid det är de reella beslutsprocesserna
som skall studeras. Offentliga myndigheters resp. privata företags handlande
inom närings- och regionalpolitiken har uppmärksammats i olika
studier. Därvid har betydelsen av och den metodologiska möjligheten av
en broslagning mellan dessa båda aspekter allt medvetnare kunnat formuleras.
Den administrativa aspekten av offentliga program har alltmer börjat
träda i förgrunden inom forskningen. Huvudsyftet med projektet är att
beskriva och klassificera de organisations- och beslutsformer (implementationsstrukturer)
som används för att med offentliga resurser stödja utvecklingen
av små och medelstora företag samt hur olika stödåtgärder integreras
i företagens beslutsprocesser. Ett andra syfte med projektet är att
urskilja de organisations- och beslutsformer (implementationsstrukturer)
som med bättre resultat än andra kombinerar närings- och regionalpolitiska
programpaket. Projektets tredje syfte rör den problematik som är förknippad
med att styra den sysselsättningsskapande verkan av närings- och
regionalpolitiska programpaket för att utjämna mellan- och inomregionala
skillnader i sysselsättning. Projektets betydelse består i att så praxisnära
som möjligt beskriva, utvärdera och generalisera i termer av styrning
samspelet mellan offentliga myndigheters och privata företags faktiska
handlande inom det närings- och regionalpolitiska området.

Redog. 1980/81:15

Axel Hadenius
Dnr:80/133

Den svenska skattebetalaren

Syftet med projektet är att studera de svenska skattebetalarnas inställning
till sina skatter. Problem rörande betalningsviljan står i centrum för
intresset. Arbetet sker i form av två undersökningar. Den ena (I) ägnas åt
de mer övergripande fmansieringspolitiska spörsmålen. Frågor rörande
förutsättningarna för olika slag av skatteprotest ges här stor uppmärksamhet.
Den andra undersökningen (II) behandlar de problem som har med
skatteundandragande och skatterevision att göra. I båda fallen ligger tonvikten
vid skattebetalarnas attityder, främst till gällande beskattnings- och
revisionsformer men också till vissa alternativa lösningar. I någon mån
skall även det faktiska beteendet studeras.

Det primära materialet utgörs av intervjuer med ett representativt urval
av Sveriges skattebetalare. Till en del skall projektet följa upp en liknande
studie av Joachim Vogel, som bygger på data från 1968. Härigenom blir det
möjligt att studera de förändringar av attityder och beteende som skett
mellan undersökningstillfällena. 1 utvärderande syfte intervjuas vidare ett
urval politiska beslutsfattare samt - i undersökning II - tjänstemän inom
skatteadministrationen. I undersökning II görs dessutom en idéanalys av
ståndpunkter och argument i den aktuella debatten om skatteundandragande.

Nancy Duff Campbell
Marcia D. Greenberger
Margaret A. Kohn
Carol Oppenheimer

Center for Law & Social Policy

Dnr: 80/151

Women’s Rights and Employment Projects Center for Law and Social
Policy on Swedish Employment Quota Program

Arne Helldén
Dnr: 80/170

Socialism och arbete. En studie i den svenska socialdemokratins idéer om
arbetet (från 1880-talet till 1933)

”Arbetet” tycks inte längre inta en självklar position i våra föreställningar.
Positiva, negativa och tvetydiga attityder till arbetet blandas. Det
ställer hela frågan om industrisamhällets idéer om arbetet i en ny och

Redog. 1980/81:15

överraskande belysning. Industrisamhället ifrågasätts. Frågor om arbetets
”värde” och ”mening” tränger sig nästan dramatiskt på. Och det är frågor
av filosofisk natur som kräver en idéhistorisk bakgrund. Det finns emellertid
mycket lite idéhistorisk forskning kring ”arbetet” ( om man bortser
från mer teologiska undersökningar). I Sverige finns det knappast alls, men
även internationellt sett är det svårt att finna förebilder och forskningstraditioner
på området.

Den vidare ramen för mina studier är industrisamhällets idéer om arbetet.
Den speciella studien gäller ”socialism och arbete”, speglad i den
svenska socialdemokratins idéutveckling. Avsaknaden av forskningstraditioner
på dessa områden medför att forskningen får karaktären av pionjärarbete.
— Mot bakgrund av en överblick av 1800-talets idéer om arbetet
avser man att först fixera idéläget vid socialdemokratins framträdande och
därpå konfrontera de socialdemokratiska idéerna med de konventionella
föreställningarna. Idéutvecklingen inom partiet preciseras under det angivna
tidsskedet. Den hypotes som skall prövas är att industrisamhällets
ambivalens till arbetet även utmärker den socialistiska idékretsen.

Jörgen Westerståhl
Dnr: 80/183

Etermediers bild av samhället

Mot bakgrund av etermediernas enorma betydelse, den intensiva debatten
om mediernas samhällsbevakning och projektledarens mångåriga erfarenheter
av undersökningar rörande objektivitetsproblemen i etermediernas
nyhetsförmedling påbörjas ett stort samlat studium av de svenska
etermediernas samhällsbild. Undersökningen skall täcka hela TV:s och en
stor del av ljudradions samhällsbevakning under en tidsperiod av ett halvt
år (vid behov med någon förlängning för att t. ex. täcka hela avtalsrörelsen).
Undersökningen genomföres i två etapper. 1 den första kartlägges
vilken bild medierna förmedlar av samtliga huvudaktörer i svenskt samhällsliv
liksom av främmande länder. Undersökningen skall vara heltäckande,
främst anknyta till opartiskhetsfrågeställningen i radiolagens termer,
och begränsas till etermediernas innehåll. Den andra etappen gäller främst
frågan om sakligheten i rapporteringen, urvalet av nyheter och infallsvinklar.
Här blir det nödvändigt att begränsa studien till några centrala områden
- arbetsmarknad, näringsliv och ett par offentliga sektorer - samt
göra jämförelser med bl. a. samhällsstatistik av olika slag, facktidskrifter
och expertbedömning, partifargad debatt, ideologisk debatt samt uppfattningar
och synsätt på medborgamivå. På detta vis bör det bli möjligt att
närma sig frågan om varför samhällsbilden i etermedier ser ut sådan den
gör.

Redog. 1980/81:15

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI
Inga Wernersson
Dnr: 79/167

Utvärdering av försöket "Jämställd skola”

I grundskolans målsättning utsäges klart att skolan skall verka för jämställdhet
mellan könen, både inom och utom skolans väggar. Man kan i en
rad avseenden konstatera svårigheter att uppnå detta mål. Brister i lärarnas
utbildning och i tillgången på undervisningsmaterial och metoder, men
också sådant som skolans personalsammansättning är hinder härvidlag.

I syfte att utveckla modeller för och kunskap om hur man skall arbeta för
att få skolans vardag att präglas av jämställdhet mellan könen har Jämställdhetskommittén,
i samarbete med Härryda kommun, initierat pilotprojektet
”Jämställd skola”.

I samband med denna försöksverksamhet skall en tämligen omfattande
utvärdering ske. Syftet med denna utvärdering är att beskriva och analysera
händelseförloppet i försöksverksamheten, att bedöma effekten av och
meningsfullheten i olika åtgärder och försök samt att dokumentera och
beskriva försökets bakgrund och inramning.

Såväl försöksverksamheten som utvärderingen planeras starta hösten
-79 i några lågstadieklasser för att successivt utvidgas och efter nio år
omfatta klasser från alla årskurser i grundskolan.

Utvärderingen skall innehålla dels breda studier av försöket som helhet,
dels mindre specialundersökningar av enskilda åtgärder. Eftersom försökets
syfte är att pröva många olika vägar kommer en rad olika undersökningsmetoder
att bli aktuella i utvärderingen. Intervju-, observations- och
enkätundersökningar av elever, lärare och andra inblandade grupper planeras.

Lars-Göran Nilsson
Dnr: 79/193

Teledata och text-tv i ett människa-maskinperspektiv

Syftet med föreliggande projekt är att utifrån en psykologisk synvinkel
kartlägga möjligheter och begränsningar hos de nya medierna teledata och
text-tv. Med psykologiska aspekter avses i första hand de som gäller
förståelse och bearbetning av sådan information som presenteras i dessa
båda medier. Sådana aspekter är fundamentala om man som i detta fall
skall kunna ta till vara den teknologiska utveckling som tillkomsten av
dessa nya medier innebär. Om människan inte kan förstå och utnyttja den
information som presenteras, så blir de teknologiska landvinningarna, hur
eleganta de än må vara, av ignorerbar betydelse. Under de två första

Redog. 1980/81:15

projektåren kommer olika interaktioner mellan människan och maskinen
(teledata och text-tv) att kartläggas medan det tredje projektåret kommer
att ägnas åt att utveckla ett utbildningsprogram för människor som skall
använda dessa två medier. Dessa utbildningsaspekter är mycket viktiga för
att undvika den uppenbara risken som finns att dessa två medier skulle
komma att användas enbart av högutbildade. De erfarenheter som kommer
att göras utifrån detta projekt, torde bli absolut nödvändiga att ta i beaktande
av politiker och beslutande organ innan man bestämmer om teledata
och text-tv skall införas på en allmän bas i Sverige och hur medieanvändningen
i så fall skall utformas.

Torsten Husén
Dnr: 80/11

Skolsystemets förändringar i relation till forskning, planering och politik
inom utbildningsområdet 1945—75: En jämförande studie av fyra länder

Projektet syftar att deskriptivt och analytiskt studera samspelet mellan å
ena sidan utbildningsforskning och å den andra utbildningsplanering och
utbildningspolitik vid genomförandet av skolreformer i Sverige, USA,
England och Tyska förbundsrepubliken under perioden 1945-75. Intressanta
frågeställningar i detta samspel är bl. a. följande. Hur sker initiering
av utbildningsforskning? Vilka kontakter förekommer mellan forskare,
administratörer och politiker under projektets genomförande? Hur begagnas
forskningsresultaten av myndigheter och politiker vid planering och
genomförande av skolreformer? Hur fungerar idégivningen vad gäller uppslag
till forskning respektive reformer? Vilka problem har forskarna i ett
system av uppdragsforskning? Material för projektet erhålles bl. a. medelst
ingående intervjuer med nyckelpersoner bland forskare, politiker och administratörer
i de angivna länderna. Dessutom avses en skriftlig enkät
genomföras med ytterligare 50-75 personer i varje land. Genom att själv
ha varit en av ”aktörerna” vad gäller skolreformerna i Sverige har den
sökande en viss erfarenhetsfond att utnyttja till belysning av det aktuella
problemområdet.

Projektet avses genomföras under 3 år med början 1 juli 1980. Första
året kommer, förutom genomgång av källmaterial och litteratur, att omfatta
intervjuer i Sverige och USA samt utsändande av enkäten. Under år 2
kommer intervjuer i Tyskland och England att äga rum samt bearbetning
av intervju- och enkätmaterial. Under år 3 kommer slutlig bearbetning och
rapportering att ske i form av en monografi.

Redog. 1980/81:15

Per Södersten
Dnr: 80/85

Beteendemässiga, hormonella och nevrala aspekter på post partum infertilitet Hos

den ammande kvinnan är de mekanismer som ansvarar för ägglossning
satta ur spel och hon är därför infertil under en tid efter förlossningen.
Det är barnet som vidmakthåller denna infertilitet genom att stimulera
bröstvårtan i samband med amningssessionerna, ett förhållande som
erbjuder tillfälle till att studera hur yttre miljöfaktorer påverkar den nevroendokrina
axel (innefattande hjärna, hypofys och äggstock) som ansvarar
för ägglossning. — I föreliggande projekt avser vi i en djurmodell, och
med hjälp av beteendevetenskaplig, endokrinologisk och nevrobiologisk
metodik, studera hur och under vilka betingelser barnet så fundamentalt
kan påverka sin mors fortplantningsprocesser. Först kommer vi att söka
relatera hormonella förlopp hos den digivande modern till det beteendesamspel
som pågår mellan henne och avkomman. Därefter skall vi experimentellt
förändra denna interaktions karaktär genom att dels förändra
avkommans stimuluskaraktäristika och/eller beteende, dels moderns varseblivande
av dessa, och därvid studera hur detta påverkar hennes hormonella
profil och ägglossningsmekanismer.

Anne-Sofie Rosén
Dnr: 80/92

Alternativa världsåskådningar i dagens Sverige — en tvärvetenskaplig
studie

Under 70-talet har ett antal grupper med en alternativ livssyn etablerat
sig på många håll, bl. a. i Sverige. Samhällsforskare och sociologer uppfattar
de i dag talrika altemativgruppema som en del av den s. k. motkultur
som under de senaste 15 åren framträtt i det industrialiserade västerlandet
som reaktion på samhällsutvecklingen. En del av dessa grupper företräder
för väst främmande traditioner med starka inslag av orientaliska, främst
indiska, föreställningar. Dessa grupper har i regel dock grundats i västvärlden
och därifrån nått Sverige. Det har antagits, att ideologiska element hos
de religiösa och kvasireligiösa altemativgruppema gör det möjligt att se
dem som bärare av den s. k. alternativa världsåskådningen som enligt
samhällshistoriker av och till har brutit igenom inom vår kulturkrets till
följd av uppkommen obalans inom ett samhällssystem under dess historiska
utveckling. Det aktuella uppdykandet av denna åskådning ses som ett
uttryck för strukturella motsättningar uppkomna under sekulariseringen av
samhällena i väst.

Redog. 1980/81:15

Projektet avser att med ett tvärvetenskapligt arbetssätt belysa dessa
grupper och andra motkulturella företeelser i Sverige och att studera en
eventuell spridningseffekt från dem i inställningar och värderingar inom
samhället. Frågeställningarna inom projektet formuleras utifrån olika perspektiv
på dessa samhällsfenomen - religionshistoriska, sociologiska och
psykologiska.

Mona Eliasson
Dnr: 80/112

Kvinnor i klimakteriet — sociala, personlighetsmässiga och endokrina
faktorer

Undersökningen syftar till att ge en bild av det normala klimakteriets
psykologiska förändringar och deras förlopp, samt kvinnors anpassning till
detta. De biologiskt betingade förändringarna differentieras från dem som
är bundna till åldern och således likartade för kvinnor och män. 1 första
hand är det sambanden med sociala och personliga, attitydmässiga (attityd
till klimakteriets förändringar och könsrollsattityd) samt endokrina faktorer
som kommer att utredas och studeras. Kunskap om de psykologiska
aspekterna av det normala klimakteriet saknas, men är nödvändig för val
av adekvat terapi vid problem och för förebyggande åtgärder.

Kvinnor i klimakterieåldern (ca 45—55 år) kontaktas via folkbokföringsregister
och får skatta sina förhållanden och upplevelser på olika
skattningsskalor och psykologiska test. Det är främst förekomsten av
psykosomatiska reaktioner och depression som är av intresse. Dessa reaktioners
beroende av bakgrunds- och orsaksfaktorer, såsom socioekonomiska
variabler, attityder och endokrina aspekter kommer att bestämmas
främst genom statistiska analyser av jämförelser mellan olika grupper,
bl. a. män, kvinnor med annan kulturell bakgrund. Dessutom kommer
vissa utvalda grupper att testas med psykologiska test och genomgå hormonanalyser.

JURIDIK

Nils Mattsson
Dnr: 80/2

Skatteutgifter (tax expenditures)

Ett normativt skattesystem skall fastställas och ligga till grund för en
kartläggning av sådana avvikelser i reglerna, som särskilt gynnar speciella
grupper och aktiviteter, s. k. skatteutgifter (tax. expenditures). Skatteutgifterna
är reellt ett alternativ för statsmakterna till bidrag, subsidier, lån

Redog. 1980/81:15

eller borgensåtaganden. - En kartläggning av skatteutgifterna kommer att
underlätta arbetet på att förenkla skattesystemet, eftersom skattereglernas
karaktär framstår klarare. Från skattepolitisk synpunkt är kartläggningen
viktig, eftersom lagstiftande myndigheter får mer komplett underlag för
sina beslut. Budgetpolitiskt är undersökningen betydelsefull eftersom olika
alternativ till stödåtgärder jämförs; även regler, vilkas reella funktion inte
tidigare betraktats som stödåtgärder. Undersökningen skall i sin första del
vara ett led i ett internationellt projekt, i vilket ungefär fem länder (bl. a.
USA, Storbritannien, Kanada och Holland) kommer att delta. Senare
delen skall vara en finslipning av det svenska materialet. En liknande
svensk undersökning har aldrig gjorts. Undersökningen beräknas pågå i
fyra år med början den 1 januari 1981.

Ulf Drugge
Dnr: 80/12

Brottslighet och lokalsamhälle

Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om lokalsamhällets
förmedlande och modifierande funktion såsom länk mellan storsamhället
och individen. Inom ramen för detta övergripande syfte kommer brottslighetens
omfattning och karaktär att studeras som en central indikator på
sociala, ekonomiska och relationella problem, men också som produkten
av ett samspel mellan individ och kontrollsystem. Som underlag för detta
projekt utgör två kommuner, Vilhelmina i Västerbottens län och Arvidsjaur
i Norrbottens län, som socio-ekonomiskt. demografiskt och geografiskt
är likartade men som uppvisar stora skillnader beträffande brottsligheten.
Problemet blir följaktligen att försöka förklara hur denna skillnad i
brottslighet har uppkommit.

Projektet kommer att läggas upp dels som en komparativ undersökning
omfattande bl. a. teoretiska och empiriska studier av den formella och
informella kontrollen i Arvidsjaur och Vilhelmina kommuner, dels som en
longitudinell studie av förhållandena i Arvidsjaur före och efter etableringen
av det s. k. fredsförbandet (K 4). De två ansatser som vanligtvis använts
inom kriminologin, övergripande analyser på samhällsnivå eller deskriptiva
analyser av brott/brottsling på individnivå, måste i detta projekt kompletteras
med analyser på ”mellannivå”där man har möjlighet att studera
hur ovannämnda förmedlande mekanismer mellan samhällsnivå och individnivå
påvekar brottslighetens omfattning och karaktär.

Redog. 1980/81:15

Sture Bergström
Dnr: 80/16

Beskattning av ogiltiga transaktioner

Beskattningen av ogiltiga transaktioner är en praktiskt viktig fråga, som
inte har behandlats i någon större utsträckning i svensk rätt. De ekonomiska
och skatterättsliga effekterna av ogiltiga förfaranden är därför både
oklara och osäkra för de inblandade såväl ur civilrättslig som ur skatterättslig
synvinkel.

I undersökningen skall de civilrättsliga, skatterättsliga och de ekonomiska
konsekvenserna av ogiltiga transaktioner klarläggas ur inkomst- och
förmögenhetsskatterättslig synvinkel. Ett annat viktigt syfte med undersökningen
är att diskutera hur beskattningen av icke gällande transaktioner
borde vara utformad. Man föreslog 1975 att ogiltiga transaktioner skulle
beskattas enligt sina ekonomiska verkningar, men detta förslag leder sannolikt
inte till lagstiftning, eftersom konsekvenserna av den föreslagna
regeln inte anses vara utredda i tillräckligt stor utsträckning. Denna undersökning
skulle kunna fylla ett sådant behov.

MEDICIN

Rolf Blomstrand
Dnr: 79/226

Studier av biologiska och biokemiska mekanismer vid metanolförgiftning.
Metaboliska och toxiska effekter av metanol hos apa.

Det kan med stor sannolikhet antagas, att metanol inom den närmaste 5-årsperioden kommer att få en mycket vidsträckt användning i Sveige. Ett
stort antal pesoner kan då komma att utsättas för metanolexposition genom
t. ex. inhalation, absorption genom huden och oavsiktligt eller avsiktligt
oralt intag av metanol. Det är viktigt att fördjupa vår kunskap om
metanolens metabolism och toxicitet för att rätt bedöma riskerna vid
handha vandet.

Det har först under senare år klarlagts att endast vissa aparter kan
utveckla en metanolförgiftning motsvarande den hos människa. En stor del
av den forskning som utförts över metanolomsättning hos andra djurarter
är således inte helt adekvat.

Tidigare studier av ADH-systemets roll vid alkoholoxidation har visat
att dess förmåga att förskjuta NAD/NADH-kvoten kan ge långtgående
konsekvenser på den intermediära omsättningen. Då metanol metaboliseras
via samma enzymsystem som etanol hos människa, har man anledning
att befara samma typ av effekter vid metanolexposition.

Följande aspekter kommer att studeras på apa:

Redog. 1980/81:15

A. ADH-systemets roll vid metanoloxidation.

1. Interaktion mellan metanol och 4-metylpyrazol.

2. ADH-systemets roll vid olika grader av metanolbelastning.

B. Effekten av metanol och dess metaboliter på den intermediära omsättningen.

1. Effekter på membran, ATP-syntes och olika mitokondriefunktioner.

2. Effekter på vitamin A-omsättningen och androgena steroider.

C. Studier av alkoholdehydrogenas från apa.

Hans Bergman
Dnr: 80/6

Tidiga psykologiska förhållanden vid alkoholism

Vår kunskap om tidiga psykologiska förhållanden av betydelse för utvecklingen
mot alkoholism är fortfarande bristfällig och nästan uteslutande
grundad på resultaten i delvis föråldrade utländska undersökningar. Kunskapen
i fråga om kvinnlig alkoholism är i det närmaste obefintlig härvidlag.
Bristen på kunskap torde delvis bero på många svårbemästrade metodproblem.
Eftersom alkoholism är resultatet av ett komplicerat samspel
mellan människan och hennes miljö, torde effektiva forskningsinsatser
kräva tvärvetenskapliga angreppssätt. Föreliggande forskningsprogram
avser att i ett brett upplagt samarbetsprojekt korrelera uppgifter som
tidigare insamlats om barn och ungdom till uppgifter om alkohol- och
drogvanor och därmed sammanhängande medicinska, psykologiska och
sociala förhållanden i vuxen ålder, som insamlas vid bl. a. en personlig
uppföljning av deltagarna. Härigenom erbjudes unika möjligheter att belysa
tänkbara tidiga orsaksfaktorer i utvecklingen mot alkoholism. Bland
sådana tidiga faktorer kan nämnas personlighetsegenskaper, intressen,
normer, sociala relationer och föräldrakontakt. 1 det första skedet av
forskningsprogrammet inriktas aktiviteten i första hand på Örebroprojektet.
Deltagarna i detta undersöktes 1965 då de var 10 år gamla. Uppgifter
från sociala register, från en postenkät och från en individuell undersökning
på Karolinska sjukhuset av ett slumpmässigt urval av 250 deltagare
kommer att ställas i relation till dessa tidiga uppgifter. Särskilda riskgrupper
kommer också att studeras. I nästa fas av programmet planeras även
en uppföljning av deltagarna i en annan mer kliniskt inriktad svensk studie
av pojkar att genomföras.

Redog. 1980/81:15

Birgitta Wock-Helgodt
Dnr: 80/24

Utvärdering av effekten av gruppsykoterapi som komplement till neurolep tikabehandling

av schizofrena patienter i öppen vård

Syfte

1. Kan man mäta den ev. effekten av gruppsykoterapi för patienter med
schizofren symtomatologi?

2. Går det med psykologiska mätmetoder att urskilja vilka av patienterna
som bäst kan tillgodogöra sig gruppsykoterapibehandling?

3. Vilket eller vilka av de prövade utvärderingsinstrumenten är mest
användbart?

Betydelse

1 % av befolkningen drabbas av insjuknande i schizofren symtomatologi.
Av dessa behöver ca 2/3 långvarig öppenvårdsbehandling för att undvika
återinsjuknande. Det finns inget samband mellan symtomatologi i akut
insjukningsfas och prognos i efterförloppet. Den nu gängse behandlingen
med enbart neuroleptikaförskrivning upplevs som otillfredsställande av
såväl patienter, anhöriga som ansvariga inom sjukvården. Tidigare undersökningar
av gruppsykoterapi med schizofrena patienter i öppen vård har
visat att en del, men ej alla patienter, har nytta av behandlingen. Fortsatt
forskning på området är därför av stor vikt.

Genomförande

Före och efter 2 års gruppterapi har patienterna och deras matchade
kontroller undersökts med 2 projektiva test Rorschach och DMT (Defense
Mechanism Test), en standardiserad skattningsskala KAS (Katz and Lyerly)
strukturerad intervju av patienten och närmaste anhörig, en obunden
bandinspelad intervju och en självskattningsskala. Samtliga utvärderingsinstrument
behandlas med dubbel-blindmetodik. Forskningsmaterialet är
helt insamlat men erforderliga medel till dubbel-blindutvärderingen och
statistisk behandling av materialet saknas.

Berndt Kjessler
Dnr: 80/45

Förlossningsrädsla — förekomst, orsaker och betydelse för individ och

samhälle

Betydelse

Förlossningsrädsla är vanligt i slutet av graviditeten och hittills föga
utrett.

Rädslan rymmer ofta många aspekter och är ofta mer än en rädsla bara

Redog. 1980/81:15

för smärta. Löften om smärtlindring är därför inte alltid tillräcklig hjälp.
För att kunna erbjuda adekvat hjälp måste först innehållet i och orsakerna
till förlossningsrädsla utforskas.

Tidigare studier har visat att krisbearbetning under graviditeten har stor
betydelse både för förlossningsförloppet och kvinnans förmåga att efteråt
knyta an till barnet utan att störas av egna problem.

Syften

1) Att definiera förlossningsrädsla och två metoder att mäta och gradera
dem, samt testa metodernas överensstämmelse.

2) Att fastställa förekomsten av förlossningsrädsla hos gravida kvinnor i
Sverige.

3) Att kartlägga faktorerna bakom förlossningsrädsla.

4) Att följa hur förlossningen och den första anpassningen till föräldrarollen
blir hos en grupp kvinnor med förlossningsrädsla jämfört med en
grupp utan sådan rädsla.

Lars-Göran Öst
Dnr: 80/66

Biofeedbackför självkontroll vid psykofysiologiska störningar

Med hjälp av biofeedback har man kunnat uppnå ”viljemässig” kontroll
av en hel rad olika autonoma kroppsfunktioner och man har också med
goda resultat applicerat metodiken vid behandling av olika psykofysiologiska
(psykosomatiska) störningar. Föreliggande forskningsprojekt avser
att studera biofeedbackbehandling av spänningshuvudvärk och migrän,
två mycket vanliga och handikappande problem. Projektet har två huvudsyften.
För det första att tillämpa resultat som nåtts i tidigare forskning för
att effektivisera inlärningen av självkontroll och för det andra att utvärdera
den kliniska effekten av olika varianter av biofeedback respektive avslappningsträning
vid migrän. Parallellt med detta kommer vissa mera teoretiska
frågor att undersökas, t. ex. vad gäller orsaksmekanismer för de båda
störningarna. Projektet kommer att ge kunskap som är av stor betydelse
för den kliniska tillämpningen av biofeedback och därigenom om användbarheten
och värdet av en sådan icke-farmakologisk behandling av psykofysiologiska
störningar.

Redog. 1980/81:15

Alvar Svanborg

Dnr: 80/128 B

Äldre i samhället — förr, nu och i framtiden. Det tvärvetenskapliga interventionsprogrammet
för äldre

Pensionärsundersökningen SOU, 1977, visade att inom den slutna långvården
i landet var vårdkonsumtionen hos man och kvinna lika fram till 75-årsåldern. I åldersintervallet 75-80 konsumerar kvinnorna avsevärt mer
sluten långvård än männen, vilket även är mer än vad befolkningsandelen
kvinnor anger i detta åldersstrata.

Med stigande ålder reduceras skelettets mineralhalter. Härvid minskar
skelettets motståndskraft vid trauma och ett relativt oskyldigt olyckstillbud
kan resultera i en betydande skelettskada. Undersökningar av skelettets
mineralhalt t. ex. i samband med hälsoundersökningar av 70- och 75-åringar har visat att kvinnor har väsentligt lägre mineralhalt än män och
hos bägge könen finns en betydande variation i skelettets mineralmängd.
Man finner att bland de grupper som uppvisar låga värden förekommer en
högre frekvens av frakturer. Detta är i och för sig välkänt, nämligen att
frakturfrekvensen ökar när skelettets mineralhalt minskar men man saknar
större normalmaterial i de högre åldrarna, vilket nu H 70 kan erbjuda. I den
planerade studien av frakturer i och nära lårbenshalsen kommer mätningar
att utföras av skelettets mineralhalt, framför allt i hälbenet (calcaneus).
Tidigare undersökningar har visat att just detta ben har relativt stor känslighet
för inaktivitet och att detta då kan fungera som ett uttryck också för
nedre extremitetens aktivitet eller inaktivitet. Förutom skelettet spelar i
rörelseapparaten också muskulaturen en ofta avgörande roll för den äldre
individens förmåga att klara sig. Studier från H 70 har visat att muskulaturen
(knästräckarmuskeln, musculus quadriceps femoris) uppvisar stor
variation i sin styrka.

Minskningen av kvinnans mineralhalt i skelettet har nära relation till
minskningen av kvinnligt könshormon östrogen efter menopausen. Benskörhet
— osteoporos - kan anses vara ett bra mått på biologiskt åldrande.

Bearbetningar av socialhygieniska data från 70- och 75-årsstudierna
visar att social isolering har stor betydelse för hälsoupplevande och vårdkonsumtion.
Social isolering är självfallet vanligare bland ensamboende
äldre människor och de flesta ensamma äldre är änkor. Studierna från H 70
har visat att änkor oftare medicinerar med tranquillizers och har en mindre
fysisk aktivitet än gifta kvinnor. Bearbetning av demografiska data från
centrala register och H 70/75 visar även att det finns en påtaglig skillnad i
överlevnad hos olika civilstånd, vilket lett till samarbete mellan medlemmar
från H 70-studien och Statistiska Centralbyrån om att vidare utforska
tidsvariabeln för mortaliteten hos änkor. Flera svenska studier har visat att
män med ett alkoholberoende livsmönster oftare har en låg benmineralhalt
i skelettet. Man vet även från ett flertal studier att män med denna typ av

Redog. 1980/81:15

livsföring utgör en högriskgrupp för olyckor. Tidigare yrkesverksamhet
och fysisk aktivitet är viktiga variabler som skall penetreras.

Margareta Eriksson
Dnr: 80/180

Akupunkturteknikens utvecklingsmöjligheter i det svenska samhället

Den smärtlindrande effekten av klassisk nålakupunktur har dokumenterats
vetenskapligt. Övriga påstådda akupunktureffekter är dåligt undersökta.
I vissa västländer har ”skolmedicinens” företrädare accepterat
metoden — i Sverige tillåter Socialstyrelsen ej leg. läkare att praktisera
akupunktur trots en stark allmän opinion för alternativa behandlingsformer.

Avsikten med denna förstudie är att en neurofysiolog och en anestesiolog,
båda med specialkunskaper om smärta och smärtbehandling, under 3
månaders vistelse i Shanghai tillägnar sig fördjupade praktiska och teoretiska
akupunktur-kunskaper samt klinisk erfarenhet från akupunkturbehandling
av kroniska sjukdomstillstånd.

Härefter kan de undersökningar detaljplaneras, som avser att klarlägga
akupunkturmetodens utvecklingsmöjligheter och användbarhet för svenska
förhållanden.

NATURVETENSKAP

Erik Karlsson
Dnr: 80/7

Internationellt samarbete inom metallfysiken

Projektet gäller inrättandet av en tjänst för att följa de internationella
framstegen när det gäller renframställning och dopning av prover för
metallfysikaliska undersökningar — samt att utföra vissa sådana undersökningar.

Unika tillfällen till detta har öppnats genom det nära samarbete med
några av Tysklands och Frankrikes ledande metallurgilaboratorier när det
gäller den s. k. pSR-metoden (CERN). Kunskaperna om störelement i
metaller skall i första hand utnyttjas vid hemmainstitutionen i Uppsala, där
speciella metoder har utvecklats för mätning av lokala elektriska och
magnetiska egenskaper omkring främmande atomer i olika omgivningar. I
andra hand torde detta kunnande även spridas inom en större krets av
specialister och sålunda - inom ett längre perspektiv - komma svensk
forskning och utveckling inom metallområdet tillgodo.

Redog. 1980/81:15

Sven-Erik Karlsson
Dnr: 80/70

Tillämpning av elektronspektroskopiska metoder inom de forensiska vetenskaperna,
i första hand avseende elektriska smältskador

En av de viktigaste frågeställningarna inom den tekniska-fysikaliska
delen av den forensiska vetenskapen är frågan om en brand orsakats av en
elektrisk kortslutning (primär skada) eller om kortslutningen har orsakats
som en följd av branden (sekundär skada).

I båda fallen kommer någon reaktion på den elektriska ledningens yta att
äga rum, t. ex. i form av oxidbildning. P.g. a. olika yttre betingelser vid
den primära respektive sekundära skadan kan man dock förvänta sig olika
oxidationsmekanismer i de båda fallen. Försök att påvisa dessa olikheter
har gjorts i bl. a. Västtyskland med röntgenanalys men inga entydiga
resultat har erhållits. 1 dag har man därför ingen tillförlitlig metod för
dylika undersökningar utan man är ofta utlämnad till mer eller mindre
kvalificerade gissningar eller måste lämna frågan obesvarad.

Man tror dock att elektronspektroskopi kan bidraga till att påvisa skillnader
i oxidationsmekanismen i de båda fallen. Denna metodik är unik i
detta fall i och med att den kan ge information om ämnessammansättningen
av de 1—5 yttersta atomlagren hos ett givet preparat. Preliminära
undersökningar som har inletts har givit positiva resultat. Om metoden kan
ge de svar man söker kommer den sannolikt att kunna bli ett mycket
värdefullt verktyg vid kriminaltekniska undersökningar av brandorsaker.
Ur samhällelig synpunkt är detta ett angeläget område enär ofta stora
personliga eller samhälleliga ansvarsfrågor står på spel.

HUMANIORA

Carl-Henric Grenholm
Dnr: 77/29

Arbetslivets etik. Analys av ideologiska konflikter i svensk arbetslivsdehatt

Målsättningen för projektet är att blottlägga sådana ideologiska konflikter,
som föreligger i senare års svensk arbetslivsdebatt. Därvid analyseras
ståndpunkter och argument som särskilt arbetsmarknadens organisationer
framfört i debatten om ekonomisk demokrati, löntagarfonder, rättvis
lön och arbetets mening samt kartläggs vari oenigheten består mellan
skilda aktörer i synnerhet vad gäller grundläggande värderingsfrågor och
ideologiska frågor. Projektet ger därmed också underlag till normativa
förslag till förändringar av förhållanden i arbetslivet.

I projektet ingår fyra delundersökningar, nämligen Värdekonflikter i
debatten om medbestämmande och ekonomisk demokrati. Debatten om

Redog. 1980/81:15

löntagarfonder, Rättvis lön och Arbetets mening. Ståndpunkter och argument,
särskilt sådana som LO, TCO, SACO och SAF anfört, tolkas och
analyseras. Argumentens hållbarhet diskuteras samtidigt som det klargörs
vilka olika värderingar, människouppfattningar och samhällsuppfattningar
de förutsätter.

I motsats till tidigare arbetslivsforskning, som främst haft sociologisk,
socialpsykologisk eller ekonomisk inriktning, används i detta projekt således
en moralfilosofisk metod för argumentationsanalys och inriktas undersökningen
på de etiska och ideologiska övertygelser som förutsätts i arbetslivsdebatten.
Projektet kan härigenom bidra till en fördjupad diskussion
och medvetenhet om de egna och motpartens ideologiska utgångspunkter
inom arbetslivsorganisationer och samhälle i övrigt.

Lubomir Duroviö
Dnr: 79/119

Hemspråksutvecklingen hos serbokroatisktalande barn i Sverige i åldern
4-18 år

Uppläggningen av hemspråksundervisningen och utbildningen av hemspråkslärare
i serbokroatiska bygger idag enbart på empiri och gissningar.
Åtskillig forskning bedrives rörande svenskans utveckling hos invandrare,
medan det däremot knappast existerar någon undersökning om hur hemspråket
tar form och utvecklas i de specifika språkliga och sociala förhållanden
som Sverige erbjuder sina språkliga minoriteter. Inte heller i något
annat land har jämförbar lingvistisk forskning i dessa frågor ägt rum.
Projektet avses omfatta:

- insamling av ett representativt material inom fonologi. morfologi, syntax
och ordförråd i hemspråket hos ett antal serbokroatisktalande barn
inom var och en av åldersklasserna 4-18 år, dvs. från förskolan till och
med gymnasiet (tvärsnittsundersökning)

— systematisk uppföljning av utvecklingen i hemspråket hos en utvald
grupp barn under en följd av år (längdsnittsundersökning)

- insamling hos samtliga undersökta barn av sociala bakgrundsdata som
underlag för fastställande av sociala och andra faktorers inverkan på
språkutvecklingen

- maskinell lagring av det insamlade materialet i en databas tillgänglig för
framtida forskningar såväl på det lingvistiska området som från exempelvis
beteendevetenskapliga infallsvinklar

— genomförande av lingvistisk forskning med utgångspunkt i den insamlade
korpusen

— tillgängliggörande av materialet för pedagogisk forskning och praktisk
tillämpning

Redog. 1980/81:15

Per Sörbom
Dnr: 80/14

Hur många gånger uppfanns hjulet? Studier kring teoribildningen om
kulturspridning och kulturpåverkan

Projektet syftar till att med en idéhistorisk utgångspunkt försöka klarlägga
hur de teorier om kulturspridning och kulturpåverkan som haft, och har,
en så stor betydelse uppkommit och använts och vilken roll de spelar inom
några kulturvetenskaper idag. Det är således inte meningen att med inomvetenskapliga
kriterier försöka besvara den i projekttiteln ställda frågan,
utan att utreda hur de ursprungligen antropologiska/etnografiska teorier
om hur uppfinningar, idéer och föreställningar har spritts från en kultur till
en annan har tagits upp av andra vetenskaper och hur de tillämpats där.
Projektets första del är en idéhistorisk genomgång och analys av den
litteratur där kulturspridning och kulturpåverkan diskuteras. Därefter tas
exempel från olika historiska vetenskaper där spridningsidéerna använts,
och dessa prövas mot de teorier och modeller som beskrivits och renodlats
i projektets första del.

Rolf Torstendahl
Dnr: 80/55

Byråkratisering inom offentlig förvaltning och näringsliv i Sverige efter
1870

Projektets syfte är att undersöka byråkratiseringens funktion och effekter.
Det tar därvid sin utgångspunkt i byråkratin som förvaltningssystem
och den byråkratiska funktionen som styrfunktion. Med den utgångspunkten
kommer tonvikten att läggas vid tre aspekter på byråkratin och byråkratiseringsprocessen:
maktfrågor, lojalitetsfrågor och karriärfrågor.

Maktfrågorna har två sidor: 1) det byråkratiska styrförhållandets karaktär
och 2) förändringar i byråkratins makt. Lojalitetsfrågorna har likaledes
två sidor: 1) byråkraternas sätt att lösa konflikter mellan olika organisationer
(framför allt konflikter som berör privatindustriella företags aktionsmöjligheter)
och 2) byråkraternas sätt att lösa konflikter som rör deras
egna intressen (lojalitet mot stat eller företag eller intressegruppslojalitet).
Genom studier av karriärer och karriärmönster vill vi belysa graden av
avskildhet eller samhörighet mellan olika byråkratier och graden av den
hierarkiska strukturens genomslag i beslutsfattande och karriärer. Sådana
studier har relevans för både maktproblematiken och lojalitetsproblematiken.

Forskningsprogrammet följer en tre-fas-plan där projektet utvecklas från
1) strategiskt utvalda, kronologiskt avgränsade fallstudier till 2) analyser

Redog. 1980/81:15

av utvecklingsprocesser och avslutas med 3) komparativa studier och
teoretiska diskussionsbidrag.

Som en väsentlig drivkraft bakom detta forskningsprojekt finns övertygelsen
att byråkratins roll i nutiden till fullo kan förstås endast mot bakgrund
av utvecklingen under de senaste hundra åren. Historiska och komparativa
perspektiv ger en omistlig möjlighet att bestämma vilka alternativa
utvecklingsmöjligheter som funnits och finns.

Gruppen för svensk jazzhistoria
Dnr: 80/87

Populärmusik och populärmusiker i Sverige under åren ca 1920—ca 1950

Projektets syfte är att dokumentera utvecklingen av svensk populär- och
jazzmusik under perioden 1920—1950.

Birgitta Odén
Dnr: 80/128 C

Äldre i samhället — förr, nu och i framtiden. De äldre i ett samhälle i
förändring

Sedan 1977 har vissa prospektiva studier och inledande forskningar
bedrivits vid Historiska institutionen i Lund avseende den historisk-etnologiska
delen av ett tvärvetenskapligt projekt med titeln De äldre i samhället
— förr, nu och i framtiden. De olika delprojekten har under den senaste
terminen nått så långt, att ett fortsatt arbete med ett vidgat empiriskt
datamaterial framstår som både önskvärt och meningsfullt. Bland delprojekten
prioriteras Lars Olssons Industrialiseringen och de äldre arbetarna,
vilket är konnekterat med Lars Tornstams och Gunhild Hammarströms
sociologiska projekt.

Stellan Dahlgren
Dnr: 80/148

Inventering av problem och forskningsläge i svensk skattehistoria

För närvarande saknas en samlad bild av den svenska skattehistoriska
forskningen. Projektet syftar till att ge en sådan översikt, vilken samtidigt
skall ha en probleminriktad och problemgenererande karaktär. Den skall
utgå från ett helhetsperspektiv på skattesystemets utveckling och innefatta
en diskussion av hur dess funktioner och roll i samhällets utveckling skall
bedömas ur teoretiska synpunkter. Stor uppmärksamhet skall fästas vid
skattesystemets samband med den sociala strukturen och de sociala för -

Redog. 1980/81:15

ändringarna, men även vid frågor om orsakerna till skatternas utformning,
deras funktion i samhället och konsekvenser för den socioekonomiska
strukturen. De slutsatser, som i forskningen dragits om statens roll i
sammanhanget och om skatternas roll i statsfinanserna under skilda perioder,
skall givetvis också diskuteras.

Den exposé, som projektet skall resultera i, bör kunna spela en roll för
den fortsatta skattehistoriska forskningen i Sverige, framför allt med hänsyn
till dess problemgenererande karaktär, men även ha intresse för den
pågående diskussionen om det aktuella skattesystemet, eftersom en historisk
analys måste föras in i detta sammanhang. Probleminventeringen
väntas också spela en viktig roll i samband med ett planerat större skattehistoriskt
projekt.

Magnus Ljung
Dnr: 80/154
Engelskan i Sverige

Under senare år har engelskan kommit att få en allt starkare ställning i
Sverige, en utveckling som inte bara har språkliga utan även sociala
konsekvenser då viss information förutsätter kunskaper i engelska. EIS
syftar till att undersöka hur utbrett bruket och förståelsen av engelska är i
Sverige och söker besvara frågor som i hur hög grad olika kategorier av
svenskar har kontakt med engelska i någon form, i vilken utsträckning
engelskan påverkat svenskan och hur väl skolans språkundervisning förbereder
eleverna för den engelska de senare möter, frågor om vilka litet är
känt. Teoretiskt anknyter EIS till den språksociologiska forskning som
intresserar sig för hur valet av uttrycksmedel påverkas av faktorer som
ålder, yrke, kön hos talare/skrivare och lyssnare/läsare och andra faktorer
i kommunikationssituationen som t. ex. ämne, tid och plats. Men EIS
belyser även andra frågeställningar som genom vilka kanaler språkpåverkan
äger rum och på vilka områden i mottagarspråket denna påverkan är
mest kännbar. Större delen av arbetet kommer att bestå i intervjuer med
ett antal systematiskt utvalda försökspersoner spridda över hela landet.
Syftet med intervjuerna är att klargöra hur intensiv den tillfrågades kontakt
med engelskan är och vilka former den tar sig.

Erik Gamby
Dnr: 80/173

Edgar Bauers agentrapporter

Projektet syftar till att analysera innehållet i de agentrapporter om de
utländska flyktingorganisationerna i England som den tyske journalisten

Redog. 1980/81:15

Edgar Bauer 1852-61 skrev på uppdrag av danska polisen, och som
nyligen påträffats av sökanden. De 142 rapporterna om tillsammans 2 100
sidor ger en enastående inblick i det politiska organisationsarbete som
bedrevs i mitten av 1800-talet och som hade till mål att störta de auktoritära
regimerna i praktiskt taget hela Europa. Rapporternas betydelse ligger
inte minst i omständigheten att källorna till kunskap om de revolutionära
rörelserna under 1850-talet är ytterst bristfälliga. Genom att Bauer i rapporterna
utförligt behandlar såväl tyska som franska, polska, ryska, italienska
och ungerska organisationer och deras förbindelser sinsemellan
och med hemliga motståndsgrupper i hemländerna blir rapporterna av
största internationella intresse.

Bearbetningen av rapporterna har till uppgift att kontrollera innehållet i
dem, att sätta in uppgifterna i deras tidsmässiga sammanhang samt att
genom kommentarer och noter klarlägga de krafter som drev på utvecklingen
mot demokrati och ett modernt samhällssystem.

ÖVRIGT
Lars Ingelstam

Dnr: 80/122

Kvinnokultur — manskultur — teknikkultur. Ett projekt inom området
Jämställdhetsforskning

Utifrån olika erfarenheter representerar kvinnor och män olika förhållningssätt
till en rad grundläggande frågor i samhället. Utvecklingen av
industrisamhället har snarast inneburit en förstärkning av skillnaderna.
Medan huvudsakligen män är en del av den högindustriella, teknologiska
kulturen är kvinnors erfarenheter till största delen förankrade i privatlivet
och i yrken som till 90% domineras av kvinnor. De två världarna är på
många sätt väsensskilda. Kvinnor känner idag ofta ett främlingskap inför
fundamentala samhällsfrågor, t. ex. teknik och ekonomi. Omvänt har kvinnors
kunskaper om t. ex. människors reproduktion och sociala samlevnad
inte trängt in i mäns beslutfattande. Projektet ”kvinnokultur - manskultur
— teknikkultur” skulle vara en del i sökandet av ett tvärspråk mellan de
två kulturerna, så att de blir mer begripliga för varandra, och ett gränsöverskridande
mer möjligt. I ett inledande skede kartläggs kvinnoforskningen
och kvinnokultursbegreppet främst i Norden och de idéer som är
relevanta för projektet samlas ihop. Parallellt sker en inläsning av forskning
på andra områden, som kan vara användbar i sammanhanget. Därefter
tas tre exempel upp till närmare granskning: ett typiskt kvinnoområde,
t. ex. städning, ett manligt/teknologiskt, t. ex. civilflyg, och ett där högteknologin
går in i kvinnokulturen, t. ex. datasymaskinen. De underliggande
synsätten och värderingarna inom respektive område blottläggs och därefter
överförs den ena kulturens synsätt på den andra kulturens område.

Redog. 1980/81:15

Syftet är dubbelt: dels att göra skillnaderna tydliga, dels att göra mäns
kultur och teknik mindre skrämmande och främmande för kvinnor, kvinnors
tänkesätt och värderingar mer begripliga för män. En viktig del av
projektet är att tankegångarna förs ut på ett pedagogiskt sätt så att de blir
användbara som verktyg för människor, t. ex. i form av temanummer,
seminarier, utställningar för att slutligen kanske sammanfattas i en bok för
studiesyfte.

Dnr: 80/205

Bidrag till "The Scandinavian Journal of Economics"

Redog. 1980/81:15

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1980

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1980 (tabell I), dels för hela den tid under
vilken fonden varit verksam, 1965- 1980, (tabell 12).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1980 (tabellerna 2—3) samt hur fortsättningsanslag och nya
anslag fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4—5). Uppgifter
om de beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande)
lämnas också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11)
och löptid (tabell 7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap (tabell I) har fått 57% av anslagsbeloppet
under 1980. För hela perioden 1965-1980 (tabell 12) är motsvarande andel
53 %. De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från
år. Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett
ämne tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för
någon ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig endast uttryck i att en stor del
av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. ni. ges
hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för
den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ
och samhälle.

Under 1980 beviljades helt eller delvis 212 ansökningar av 403 ingivna.
De beviljade anslagen uppgick till i det närmaste 34 milj. kr. medan de
avslagna ansökningarna avsåg ett belopp på drygt 51 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1980 är 54 nya och 158 fortsättningsanslag
varav 35 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 21,6% och fortsättningsanslagens sålunda 78.4%. Endast
14,1 % av de sökta beloppen för nya anslag 1980 kunde beviljas.

Redog. 1980/81:15

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1980

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt belopp per ämnesområde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	112	19165	228	49947	38,4	56,6
1.1	Ekonomisk historia	12	1360	18	3506	38,8	4,1
1.2	Företagsekonomi	15	2468	36	7463	33,1	7,3
1.3	Nationalekonomi	18	3130	36	6840	45,8	9,2
1.4	Kulturgeografi	8	1274	20	3 266	39,0	3,8
1.5	Sociologi/Soc. pol.	15	2893	40	10782	26,8	8,5
1.6	Statistik	1	355	3	1 lil	32,0	1,0
1.7	Statskunskap	15	3 168	20	5 758	55,0	9,4
1.8	Forskning om forskn.	—	—	1	329	-	—
1.9	Informationsbehandl.	-	-	-	-	-	-
1.10 Pedagogik	11	2129	22	4332	49,1	6,3
1.11	Psykologi	12	1 798	19	3444	52,2	5,3
1.12 Juridik/Kriminologi	4	330	12	2626	12,7	1,0
1.13 Socialantropologi	1	260	1	490	53,1	0.7
2.	MEDICIN	15	2499	37	9933	25,2	7,4
3.	NATURVETENSKAP	11	1843	29	6402	28.8	5,4
4.	TEKNIK	2	346	3	1305	26,5	1,0
5.	HUMANIORA	66	9415	%	16395	57,4	27,8
6.	ÖVRIGT	6	584	10	1306	44,7	1.8
	Summa	212	33852	403	85 288	39,7	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1980 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt belopp per anslagstyp
Fortsättningsanslag Nya anslag	158 26550 54 7302	169 33 449 234 51 839	79,4 14,1	78,4 21,6
Summa	212 33852	403 85 288	39,7	100,0

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag
Fortsältningsanslag	Antal Belopp	Nya anslag	Antal	Belopp
Slutanslag	35 7295	Planeringsanslag	9	620
Publiceringsgarantier	13 461	Engångsanslag	4	267
Övriga anslag	110 18 794	Övriga anslag	41	6415
Summa	158 26550		54	7302

Redog. 1980/81:15

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1980 fördelade efter fakultetsområde

(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt belopp per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	77	14215	81	18795	75,6	53,5
Medicin	8	1 736	8	1863	93,2	6,5
Naturvetenskap	10	1598	11	1666	95,9	6.1
Teknik	2	346	2	403	85,9	1,3
Humaniora	57	8307	63	10347	80,3	31.3
Övrigt	4	348	4	375	92,8	1,3
Summa	158	26550	169	33449	79,4	100.0

Tabell 5. Nya anslag 1980 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt belopp per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	34	4950	146	31 152	15,9	67.8
Medicin	7	763	29	8070	9,5	10.4
Naturvetenskap	2	245	19	4736	5,2	3.4
Teknik	—	—	1	902	—	—
Humaniora	9	1 108	33	6048	18,3	15,2
Övrigt	2	236	6	931	25.3	3,2
Summa	54	7302	234	51839	14,1	100.0

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1980 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp

i tkr	Samhälls vet.	Medicin	Naturvet. Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-100	29	5	3	28	4	69	32,5
101-300	65	8	8 2	36	2	121	57.1
301 —	16	2	— —	4	—	22	10,4
Summa	110	15	11 2	68	6	212	100,0

Tabell 7. Antal beviljade slut-fakultetsområde	och engångsanslag 1980 fördelade efter utsträckning i	i tid och
Längd antal år	Samhällsvet.	Medicin Naturvet. Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-2	5	1	1	2		9	23.1
2-3	9	4	- -	3	-	16	41.0
4-5	2	-	1	5	-	8	20,5
6-7	1	-	- -	3	-	4	10,3
8-	1	—	— —	1	—	2	5,1
Summa	18	5	2	14	-	39	100,0

Redog. 1980/81:15

Tabell 8. Beviljade anslag 1980 fördelade efter läroanstalter

(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	28	4932	14,6
Linköpings universitet	10	1440	4,3
Lunds universitet	32	5 325	15,7
Stockholms universitet	37	6822	20,2
Umeå universitet	28	3760	11,1
Uppsala universitet	42	6568	19,4
Sveriges lantbruksuniversitet	1	195	0,6
Karolinska institutet	5	721	2,1
KTH	1	173	0,5
Handelshögskolan i Stockholm	7	1332	3,9
Museer	2	188	0,5
Musikhögskolan	1	204	0,6
Vissa statliga institutioner	8	1 115	3,3
Högskolan för lärarutbildning	-	-	-
Högskolan i Karlstad	1	50	0,1
Högskolan i yäxjö	-	-	-
Högskolan i Örebro	—	-	—
Utländska läroanstalter	1	320	0,9
Övrigt	8	707	2,2
Summa	212	33 852	100,0

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag
År %

1976	18,6
1977	19,8
1978	29,2
1979	35,7
1980	21,6

Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)
År	Nya ansökningar	Fortsättningsanslag	Totalt
1976	12,6	75,7	39,3
1977	13,1	77,1	39,1
1978	15,9	76,2	36,2
1979	17,7	84,7	36,0
1980	14,1	79,4	39,7

Redog. 1980/81:15 48

Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)

År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt
1976	119	177	162
1977	135	165	158
1978	133	152	146
1979	136	187	165
1980	135	168	160
1965 -74			175
-75			172
-76			171
-77			169
-78			167
-79			167
-80			166

Tabell 12. Anslag 1965-1980
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat belopp

Antal Belopp i % per ämnesområde

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	1098	170171	53,5
1.1	Ekonomisk historia	70	8992	2,8
1.2	Företagsekonomi	89	10990	3,5
1.3	Nationalekonomi	121	20188	6,3
1.4	Kulturgeografi	113	17676	5,6
1.5	Sociologi/socialpolitik/ socialantropologi	196	30922	9,7
1.6	Statistik	48	7420	2,3
1.7	Statskunskap	176	31 135	9,8
1.8	Forskning om forskning	19	1610	0,5
1.9	Informationsbehandling	15	5498	1,7
1.10	Pedagogik/psykologi	212	32450	10,2
1.11	J u ridi k/kriminologi	39	3290	l.l
2.	MEDICIN	177	35078	ILO
3.	NATURVETENSKAP	147	33 508	10,5
4.	TEKNIK	12	22%	0,7
5.	HUMANIORA	432	67906	21,4
6.	ÖVRIGT	49	9332	2.9

Summa

1915

318291

100,0

Redog. 1980/81:15

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1980 9

EKONOMISK HISTORIA

Industrialisering och beskattning i Sverige 1860-1914

80/131 Bo Gustafsson Uppsala 9

FÖRETAGSEKONOMI

Företagsekonomi - ämnets idéhistoria och metodpraxis

80/9 Rolf A. Lundin Umeå 10

Spridning av varuinformation från databaser inom handeln till konsumenter 80/78

Karl Erik Gustafsson Göteborg 10

Detaljhandelns datorisering - konsekvenser för människor i butiken
80/114 Karl-Olof Hammarkvist Marknadstekniskt centrum

Stockholm 11

Skattesystemets och inflationens effekter på de svenska hushållens
val av placeringsobjekt

80/135 Jan Billgren Lund 11

NATIONALEKONOMI

Fördelningseffekter på marknaden för egnahem och bostadsrätter

79/61 Karl G. Jungenfelt EFI, Stockholm 12

Skattesystemets ekonomiska konsekvenser

79/71 Charles Stuart Lund 13

Ekonometriska studier av arbetsmarknadens struktur och funktionssätt
med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män
80/43 Siv Gustafsson Industriens Utredningsinst.

Stockholm 13

En kartläggning och analys av (det utvidgade) socialförsäkringssystemet 80/130

Ann-Charlotte Ståhlberg Lund 14

Skattesystem och samhällsekonomi

80/132 Karl G. Jungenfelt EFI, Stockholm 15

Beskattningens roll i inflationsprocessen

80/196 Göran Normann Industriens Utredningsinst.

Stockholm 16

Bestämningsfaktorer för hushållens utbud av arbetskraft — en ekonometrisk
studie av svensk arbetsmarknad

80/198 Karl Gustaf Löfgren Umeå 17

Redog. 1980/81:15

KULTURGEOGRAFI

Rytm och revir - relationerna mellan periodiska och territoriella
fenomen hos människan

80/162 Torsten Malmberg Lund 18

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Värderingarnas roll i arbetslivets nya villkor

78/169 Hans L. Zetterberg Umeå 18

Stöd och hinder för aktivering av äldre patienter - fyra olika diagnosgrupper 80/32

Per-Gunnar Svensson Linköping 19

Sorti med garanti. En studie av samspelet mellan samhälle, företag,
fack och övertaliga i samband med ett personalpolitiskt projekt

80/49 Bengt G. Rundblad Göteborg 20

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten - Möjligheter och begränsningar 80/83

Per Sjöstrand Göteborg 21

STATSKUNSKAP

Politiska partier - regional spridning, regional balans

78/113 Sten Berglund Umeå 21

The Swedish Referendum on Nuclear Energy: A study of Constitutional
Forms and Political Party Behavior

80/4 Joseph Board Umeå 22

Ung i politiken. Det politiska medvetandets framväxt hos 1980-talets
unga

80/105 Olof Petersson Uppsala 22

Implementering av närings- och regionalpolitiska program. En interorganisationsstudie
av företag - förvaltning i en blandekonomi

80/118 Kjell Lundmark Umeå 23

Den svenska skattebetalaren

80/133 Axel Hadenius Uppsala 24

Women’s Rights and Employment Projects: Swedish Employment
Quota Program

80/151 Center for Law and Social

Policy, Washington 24

Socialism och arbete. En studie i den svenska socialdemokratins idéer
om arbetet (från 1880-talet till 1933)

80/170 Arne Helldén Linköping 24

Etermediers bild av samhället

80/183 Jörgen Westerståhl Göteborg 25

Redog. 1980/81:15

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI

Utvärdering av försöket ”Jämställd skola”

79/167 Inga Wernersson Göteborg 26

Teledata och text-tv i ett människa-maskinperspektiv

79/193 Lars-Göran Nilsson Umeå 26

Skolsystemets förändringar i relation till forskning, planering och
politik inom utbildningsområdet 1945-75: En jämförande studie av
fyra länder

80/11 Torsten Husén Stockholm 27

Beteendemässiga, hormonella och nevrala aspekter på post partum
infertilitet

80/85 Per Södersten Göteborg 28

Alternativa världsåskådningar i dagens Sverige - en tvärvetenskaplig
studie

80/92 Anne-Sofie Rosén Stockholm 28

Kvinnor i klimakteriet - sociala, personlighetsmässiga och endokrina
faktorer

80/112 Mona Eliasson Uppsala 29

JURIDIK

Skatteutgifter (tax expenditures)

80/2 Nils Mattsson Uppsala 29

Brottslighet och lokalsamhälle

80/12 Ulf Drugge Umeå 30

Beskattning av ogiltiga transaktioner

80/16 Sture Bergström Uppsala 31

MEDICIN

Studier av biologiska och biokemiska mekanismer vid metanolförgiftning.
Metaboliska och toxiska effekter av metanol hos apa

79/226 Rolf Blomstrand Kl, Stockholm 31

Tidiga psykologiska förhållanden vid alkoholism

80/6 Hans Bergman Kl, Stockholm 32

Utvärdering av effekten av gruppsykoterapi som komplement till
neuroleptikabehandling av schizofrena patienter i öppen vård

80/24 Birgitta Wode-Helgodt Kl, Stockholm 33

Förlossningsrädsla — förekomst, orsaker och betydelse för individ
och samhälle

80/45 Berndt Kjessler Linköping 33

Biofeedback för självkontroll vid psykofysiologiska störningar

80/66 Lars-Göran Öst Uppsala 34

Äldre i samhället — förr, nu och i framtiden. Det tvärvetenskapliga
interventionsprogrammet för äldre

Redog. 1980/81:15

80/128 B Alvar Svanborg Göteborg 35

Akupunkturteknikens utvecklingsmöjligheter i det svenska samhället
80/180 Margareta Eriksson Lund 36

NATURVETENSKAP

Internationellt samarbete inom metallfysiken

80/7 Erik Karlsson Uppsala 36

Tillämpning av elektronspektroskopiska metoder inom de forensiska

vetenskaperna, i första hand avseende elektriska smältskador

80/70 Sven-Erik Karlsson Linköping 37

HUMANIORA

Arbetslivets etik. Analys av ideologiska konflikter i svensk arbetslivsdebatt 77/29

Carl-Henric Grenholm Uppsala 37

Hemspråksutvecklingen hos serbokroatisktalande barn i Sverige i
åldern 4-18 år

79/119 Lubomir Durovié Lund 38

Hur många gånger uppfanns hjulet? Studier kring teoribildningen om
kulturspridning och kulturpåverkan

80/14 Per Sörbom Uppsala 39

Byråkratisering inom offentlig förvaltning och näringsliv i Sverige
efter 1870

80/55 Rolf Torstendahl Stockholm 39

Populärmusik och populärmusiker i Sverige under åren ca 1920-ca
1950

80/87 Gruppen för svensk jazz- Svenskt visarkiv, Stockhistoria
holm 40

Äldre i samhället - förr, nu och i framtiden. De äldre i ett samhälle i
förändring

80/128 C Birgitta Odén Lund 40

Inventering av problem och forskningsläge i svensk skattehistoria

80/148 Stellan Dahlgren Uppsala 40

Engelskan i Sverige

80/154 Magnus Ljung Stockholm 41

Edgar Bauers agentrapporter

80/173 Erik Gamby Uppsala 41

ÖVRIGT

Kvinnokultur - Manskultur - Teknikkultur. Ett projekt inom området
Jämställdhetsforskning

80/122 Lars Ingelstam Linköping 42

Bidrag till ”The Scandinavian Journal of Economics”

80/205 Stockholm 43

Redog. 1980/81:15

B. Statistiska uppgifter 1965—1980

I skriftserien har hittills utkommit:

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfardsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 I kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981