Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse överfondens verksamhet och förvaltning under år 1978 (Framställning / redogörelse 1978/79:18)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1978/79:18

Redogörelse

1978/79:18

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1978

1979-02-19
Till Riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1978.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen har under året varit:

professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Carl-Henrik Nordlander (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsledamot Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin
riksdagsledamot Karin Flodström
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson
riksdagsledamot Lars Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand
riksdagsledamot Bertil Fiskesjö
suppleant: riksdagsledamot Anna Eliasson
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage
riksdagsledamot Linnea Hörlén
suppleant: riksdagsledamot Torkel Lindahl
professor Bengt Gustafsson
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Torsten Hägerstrand
suppleant: professor Ingemar Ståhl
professor Kai Siegbahn
suppleant: professor Sten Henrysson

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare för
fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen. De fem av styrelsen
utsedda arbetsgrupperna har under året haft följande sammansättning.

1 Riksdagen 1978/79. 2 sam/. Nr 18

Redog. 1978/79:18

Arbetsgrupp 1: Biörck, Hansson, Hägerstrand, Lindahl, Silfverstrand, Ståhl
samt professorna Gunnar Arpi, Dick Ramström.

Arbetsgrupp 2: Bergqvist, Frankenhaeuser, Henrysson, Meijer, Nyhage samt
professorerna Carl-Gunnar Jansson, Karl-Erik Wärneryd.

Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, Flodström, L. Gustafsson, Meijer, Nordlander samt
professor Leif Lewin.

Arbetsgrupp 4: B. Gustafsson, Siegbahn, Theorin samt professorerna Lars
Magnus Gunne, Bengt Rånby.

Arbetsgrupp 5: Eliasson, Hörlén, Jonsson, Lindberger samt professorerna
Bengt Sigurd och Gunnar Westin.

Under året har dessutom funnits två av styrelsen utsedda s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå
åtgärder i syfte att främja vetenskaplig forskning inom problemområden som
bedömts angelägna men hittills inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna
har haft följande benämning och sammansättning.

1. Människan och arbetslivet: professor Edmund Dahlström, professor Bertil
Gardell, fil. dr Gunn Johansson (sekr.), verkstadsklubbsordförande Göran
Johansson, ombudsman Leif Kjellstrand, SIF-klubbsordförande Myril
Malmström, docent Töres Theorell, ombudsman John Östlund.

2. Människan och kommunikationsteknologin: ombudsman Björn Andersson,
docent Björn Fjaestad (sekr.), professor David Ingvar, utbildningschef
Lennart Larsson, tekn.dir. Torsten Larsson, docent Karl-Erik Rosengren,
teol.dr Anne-Marie Thunberg, professor Karl-Erik Wärneryd.

Ordförande i båda områdesgrupperna har varit fondens direktör.

Av under året tillgängliga medel hade 2,5 milj. kr. disponerats genom
beslut 1977. Under året beviljade fonden 144 projektanslag på tillsammans 21
milj. kr. (tabell 1, s. 34) samt 0,2 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar och resor inom redan pågående projekt. Projektomkostnaderna
i övrigt uppgick till 0,9 milj. kr. och förvaltningskostnaderna till
1,4 milj. kr. Summan beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid
årets utgång 16,3 milj. kr.

Förvaltningen av fondens medel - vad gäller de värdepapper vilkas
avkastning styrelsen disponerar - har handhafts av riksbanken. Fondens
ställning per den 31 december åren 1977 och 1978 som redovisas här nedan
(balansräkning och resultaträkning) har återgetts såsom bilaga 2 till fullmäk -

Redog. 1978/79:18

tiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1978. Här redovisas därutöver en specifikation av fondens förvaltningskostnader
och projektomkostnader. I likhet med föregående år har vi
efter samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens revisorers
kansli tagit upp fondens obligationer till nominella värden på tillgångssidan
och som motpost på skuldsidan redovisas ett obligationers värderegleringskonto.
Detta senare konto motsvarar summan av kapitalkontot och skillnaden
mellan obligationernas nominella och tidigare bokförda värden.
Redovisningssättet bedöms bättre än det tidigare beskriva förändringar i
värdet av fondens obligationsinnehav.

I ett särskilt avsnitt (s. 8) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1978. Vidare redovisas vissa statistiska
uppgifter (s. 34) rörande behandlade ansökningar. I verksamhetsberättelsen
för år 1974 presenterades i översiktlig form alla de anslag som ditintills
beviljats av fonden.

Beviljade anslag disponeras enligt de särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade forvaltningsavgiften (numera som regel 2 %) finns
redovisad i specifikationen av projektomkostnader för 1978 (punkt B 2).

Närmare 30 % av de beviljade forskningsanslagen har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit 27,5 %,
18,6 % resp. 19,8 % (tabell 9, s. 36). Det ökade utrymmet för nya anslag
sammanhänger med att flera projekt fått slutanslag under året (tabell 3, s.
34).

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har i realvärde sett
minskat avsevärt under senare år (tabell 11, s. 37). Det beror på att fonden
totalt sett har fått minskade reala resurser. 1974 års genomsnittliga anslagsbelopp,
144 tkr., svarar sålunda mot ett belopp av 214 tkr. år 1978 om en
uppräkning görs efter prisutvecklingsindex. Över hälften av under året
beviljade slutanslag (tabell 7, s. 36) har gällt projekt som pågått 3 år eller
kortare tid. Enligt stadgarna skall bl. a. fondens medel "speciellt användas för
att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt".

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnas till fonden. Ett visst års
ränteinkomster tas i anspråk för utdelning av forskningsanslag under
nästföljande år. 1968-1974 var ränteinkomsterna ca 19,5 milj. kr. per år.
1975-1978 (efterett kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen
våren 1974) har inkomsterna varit ca 27,5 milj. kr. per år. Kapacitetsökningen
1968-1978 svarar mot en genomsnittlig årlig ökning på 3.5 %. I relation till de
faktiska kostnadsstegringarna är det alldeles uppenbart att fondens reala
utdelningskapacitet minskade kraftigt under perioden.

1* Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 18

Redog. 1978/79:18

Genom beslut av riksdagen våren 1978 (med anledning av motionerna
1977/78:886 och 1977/78:1753) tillfördes fonden ytterligare 100 milj. kr.
Avkastningen av detta kapitaltillskott (ca 9-10 milj. kr.) kommer med
hittillsvarande arbetsformer att kunna disponeras för forskningsanslag först
fr. o. m. 1980. Fondens genomsnittliga kapacitetsökning 1968-1980 kan
därmed beräknas till 5,4 %. 1 jämförelse med den allmänna prisutvecklingen
(och den faktiska inom forskningsområdet) kommer även de närmaste årens
reala kapacitetsminskning att bli avsevärd. Även en jämförelse mellan de år
då fonden fick kapitaltillskott visaren ogynnsam utveckling. Avkastningen
efter 1974 års kapitaltillskott blev 27,5 milj. kr. Ökningen efter 1978 års
tillskott kan beräknas till 9-10 milj. kr. Den genomsnittliga årliga kapacitetsökningen
blir därmed 7,3-8,1 %. Konsumentprisindex har under motsvarande
tid (1974-1978) ökat med i genomsnitt 10,4 % per år.

De rådande förhållandena har ingående diskuterats inom styrelsen. Man
har därvid funnit det angeläget att finna former för att fondens reala
utdelningskapacitet skall kunna upprätthållas. Att endast disponera över
nominellt lika utdelningsmöjligheter från ett år till ett annat gör det mycket
svårt för fonden att planera sin verksamhet på längre sikt och att på ett aktivt
och effektivt sätt enligt sina av riksdagen år 1964 fastställda stadgar verka som
forskningsstödjande organ. Det är styrelsens avsikt att hos riksbanksfullmäktige
aktualisera denna fråga. Det är också styrelsens förhoppning att
fullmäktige skall kunna föreslå riksdagen en lösning och att ytterligare medel
(av överskotten från riksbankens rörelse) kan tillföras fonden för dess
fortsatta verksamhet på nuvarande reala nivå.

Många av de forskningsprojekt som Riksbankens jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför enligt
styrelsens mening angeläget att resultat som tas fram blir bekantgjorda och att
de kan bli föremål för diskussion och kritisk granskning. Under året har bl. a.
ett antal sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats.
Utbildnings- och kulturutskotten hade i oktober 1978 tillfälle att med
medverkande forskare diskutera resultaten från ett antal projekt inom
utbildningsområdet. Utbildning och samhällets organisation och utveckling
(dnr 75/28), Läskunnighet och folkundervisning i Västernorrland 1750-1860
(dnr 72/63), Utveckling av arbetsteknik och undervisningsmetodik för
synskadade (dnr 74/124, 74/132), Idéer och realiteter i svensk skolpolitik
under 1940-talet (dnr 74/10) och Det högre utbildningsväsendet (dnr 74/
4).

I mars 1978 anordnades för i första hand riksdagens social- och utbildningsutskott
ett informationssymposium i syfte att redovisa kunskapsläget
inom området Smärta och akupunktur. Presentationerna och den därpå
följande diskussionen har publicerats i fondens skriftserie (RJ 1978:7).

Tillsammans med Ingenjörsvetenskapsakademien anordnade fonden i
april ett symposium kring Attityder till tekniken. Dokumentationen från
denna sammankomst har också publicerats (RJ 1978:6).

Redog. 1978/79:18

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort s. k.
projektbesök vid ett antal forskningsinstitutioner, varvid ingående diskussioner
har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning.
Områdesgrupperna har också på olika sätt inom sina områden haft livliga
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner. Resultaten av
gruppernas arbete har ofta publicerats eller avses bli publicerade för att kunna
bedömas även av utomstående och förhoppningsvis också stimulera till
forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella områdena. Under
1978 har fem rapporter från arbetet i gruppen Människan och kommunikationsteknologin
publicerats i fondens skriftserie. Vart leder tråden? (RJ
1978:1), Hot eller löfte? (RJ 1978:2), Dialog (RJ 1978:3), Tvåvägs kabel- TV
och telesammanträden (RJ 1978:4) och Tryck på knappen (RJ 1978:5).
Ytterligare två rapporter är färdiga för publicering i början av 1979. Gruppen
Människan och arbetslivet anordnade i oktober ett symposium kring
jämställdhetsforskning. Rapporten därifrån beräknas vara klar för publicering
i mars 1979.

Inom fonden pågår vidare arbete med att områdesvis samla in och ställa
samman resultatredovisningar och uppgifter om publikationer från projekt
som fått stöd från fonden och som nu slutförts. Meningen är att dessa
sammanställningar skall kunna publiceras i fondens skriftserie tillsammans
med någon utomstående forskares bedömning av värdet och betydelsen av
den bedrivna forskningen. Först nu har nämligen så många år gått sedan
fonden började sin verksamhet att ett utvärderande arbete är möjligt.

De åtgärder som beskrivits här ovan ingår som ett led i fondens strävan att
informera om sin verksamhet. Men tanken är också att göra det möjligt även
för utomstående att ta del av forskningens resultat, utgångspunkter och
förutsättningar samt att få underlag för bedömningar av de insatser som gjorts
och görs med tillgängliga forskningsmedel. Erfarenheterna från de nämnda
aktiviteterna är givetvis ännu ofullständiga. Enligt styrelsens mening tycks
de emellertid redan nu kunna tolkas så, att fondens resurser - genom att de
kan användas oberoende av disciplin- och sektorsgränser- utgör ett mycket
viktigt nyskapande komplement till de forskningsmedel som fördelas genom
forskningsrådsorganisationen och sektorsorganen och att fonden haren unik
ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.

Redog. 1978/79:18

Balansräkning
per den 31 december 1977 och 1978

1977 1978

Tillgångar

Obligationer 585 052 000:- 684 902 000:-

Checkräkning i riksbanken 6 264 913:59 9 577 928:74

Postgiro 5 317:60 6 881:44

Kassa 500:- 500:-

Summa kronor		591 322 731:19	694 487 310:18
Skulder Obligationers värderegleringskonto Beviljade, ej utbetalda anslag För pensionsavgifter m. m. reserverade medel Disponibla medel Ej utnyttjade anslag Innehållen skatt Årets nettointäkt	546 709 545:96 15 926 346:19 1 691 959:65 6 059:26 577 355:52 34 757:-26 376 707:61	646 675 395:96 16 264 816:40 1 691 959:65 3 234 147:24 537 426:65 31 533:-26 052 031:28
Summa kronor		591 322 731:19	694 487 310:18
Resultaträkning per den 31 december 1977 och 1978
Utgifter Förvaltningskostnader Projektom kostnader Övriga forskningsmedel		1977 1 040 094:94 663 467:64 26 376 707:61	1978 1 350 443:13 949 929:28 26 052 031:28
Summa kronor		28 080 270:19	28 352 403:69
Inkomster Räntor Övriga intäkter		28 062 369:35 17 900:84	28 333 408:79 18 994:90

Summa kronor

28 080 270:19

28 352 403:69

Redog. 1978/79:18

Specifikation av omkostnader för är 1978

A. Förvaltningskostnader

1.	Arvoden till styrelse o. arbetsgrup-	193 500:-
	per
2.	Lönekostnader kansli	509 166:65
3.	Pensions- och sociala avgifter	350 373:-
4.	Sjuk-, hälso- och personalvård o.	11 893:90
	utbildn. kostnader
5.	Reseersättningar	52 915:24
6.	Lokalkostnader	97 206:15
7.	Expenser	135 388:19

varav inventarier
telefon
kopiering
kontorsmateriel
övriga expenser

17 210:60
17 889:20
50 870:-25 070:85
24 347:54

1 350 443:13

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 112850:-

2. Förvaltningsavgifter 375 946:40

3. Konferenser 127 559:50

4. Områdesgrupper 323 167:14

5. Övrig information 10 406:24 949 929:28

Totalt kronor 2 300 372:41

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.
Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Stockholm den 19 februari 1979

Hans Meijer

Carl-Henrik Nordlander
Jan Bergqvist
Karin Flodström
Lars Gustafsson
Bertil Fiskesjö

Gunnar Biörck
Linnea Hörlén
Bengt Gustafsson
Torsten Hägerstrand
Kai Siegbahn

Nils-Eric Svensson

1** Riksdagen 1978/79. 2 samt. Nr 18

Redog. 1978/79:18

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 1965-1978

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 8-33) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1978 beviljats anslag
från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 33-37) vissa statistiska
uppgifter rörande verksamheten 1965-1978.

A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1978

Ekonomisk historia

Gunnar Fridlizius:

Mortalitet, fertilitet och ekonomisk utveckling - studier i den demografiska
övergången i Sverige 1750-1930, dnr 78/47

Projektets syfte är att ur olika aspekter undersöka sambandet mellan
ekonomisk utveckling och demografiska förändringar i Sverige under
perioden 1750-1930. Inom projektet finns tre delundersökningar. I den första
behandlas den trendmässiga nedgången i mortaiiteten vid slutet av 1700-talet
och början av 1800-talet och dess samband med de omvälvande ekonomiska
förändringarna vid denna tid. I synnerhet belyses skillnader i nivåer och
förändringsmönster i mortalitet mellan områden med olika ekonomisk och
social struktur och i olika sociala grupper med utgångspunkt från ett
stratifierat urval av församlingar och städer i södra Sverige. I den andra
delundersökningen undersöks på makroplanet och med en ansats i den
ekonomiska teorin för fertilitetsförändringar sambandet mellan de strukturella
förändringarna i ekonomin under perioden 1860-1930 och fertilitetsnedgången.
Vidare analyseras skillnader i nivåer och förändringsmönster i
fertilitet mellan områden med olika ekonomisk och social struktur och i olika
sociala grupper med utgångspunkt från samma stratifierade urval av
församlingar och städer som i delundersökning 1. I delundersökning 3
undersöks olika aspekter på de konjunkturella sambanden mellan befolkning
och ekonomi i Sverige under perioden 1750-1930 på riksnivå, på länsnivå
samt på församlingsnivå. Även här undersöks de konjunkturella sambanden
i områden med olika ekonomisk och social struktur med utgångspunkt från
samma stratifierade urval som i delundersökningarna 1 och 2.

Företagsekonomi

Klas Henrik Levinson:

Facklig problematik vid svenska multinationella koncerner. En studie av
förändrade relationer fackförening-företagsledning, dnr 78/65

En viktig utgångspunkt i detta forskningsprojekt är att multinationell
koncernbildning påverkar fackföreningars organisation och verksamhet på

Redog. 1978/79:18

ett sätt som skiljer sig från nationella koncerner. Att arbetslivseffekterna
skulle visa skiljaktigheter vid dessa olika former av företagande stöds av de
forskningsresultat som framkommit under senare år. Löntagarorganisationer
i Sverige liksom den internationella fackföreningsrörelsen har också
uppmärksammat, kritiserat och börjat vidta åtgärder för att komma till rätta
med vad som upplevs som negativa konsekvenser av företagandets internationalisering.
Landsorganisationen, TCO och några av de större fackförbunden
har hävdat att de svenska multinationella koncernernas starka
expansion av tillverkningsenheter utomlands försvagat den fackliga förhandlingsstyrkan,
minskat sysselsättningstryggheten och begränsat möligheterna
att förverkliga krav på insyn och medbestämmande.

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att beskriva och
analysera hur multinationell koncernbildning påverkar fackföreningars strategi
och verksamhet. En utgångspunkt tas därvid vid företagsinterna
egenskaper såsom beslutsfördelning mellan moder- och dotterföretag.
Utifrån olika företagsegenskaper beskrivs fackliga handlingsmöjligheter med
betoning på internationella fackliga samarbetsformer. Undersökningen
inriktas huvudsakligen på lokala löntagarorganisationer - avdelningar och
klubbar. Eftersom forskningen inom detta område är ofullständig och
splittrad ges undersökningen en explorativ inriktning. Den empiriska
metodik som utnyttjas utgör en kombination av dokumentanalys och
fallstudier vid tre svenska multinationella koncerner. Dessa kommer att
väljas ut i samarbete med berörda fackförbund i samband med en inledande
bredare intervjuundersökning. Projektarbetet, som påbörjats med en
förstudie under hösten 1977, kommer att pågå under drygt två år och
beräknas avslutas halvårsskiftet 1980.

Olof Arwidi:

Företagets finansiella planering: Kapitalstruktur och investeringar -företagets
handlande vid förändringar i den finansiella omvärlden, dnr 78/111

Förändringar i företagens finansiella omvärld, som t. ex. stark inflation,
knapp kapitalmarknad och en utökad statlig stimulanspolitik, har lett till att
företagets finansiella planering är av kritisk betydelse för dess verksamhet.
Utgångspunkterna för denna studie kan sammanfattas enligt följande:

a. Studier av finansiella flöden utifrån det enskilda företagets situation.

b. Identifiering och precisering av finansieringens funktioner för det enskilda
företaget.

c. Beskrivning av finansiering som en del av företagets totala planering.
Den använda metoden är djupstudier av ett mindre antal företags

finansiella utvecklingsförlopp. Metoden innebär såväl analys av finansiella
data som studier av den finansiella planeringens uppbyggnad och intervjuer
för att kartlägga de värderingar som påverkat den förda finansieringspoliti -

Redog. 1978/79:18

ken. Härvid beskrivs vilka förändringar i den finansiella omvärlden som
påverkat respektive foretag och beräkningar görs avseende de konsekvenser
dessa medfört. Undersökningen syftar också till att beskriva och utvärdera
hur olikheter i karakteristika, som t. ex. finansiell flexibilitet och förekomsten
av potentiella kapitalresurser, påverkat utvecklingen i de olika företagen och
söker besvara vad som kännetecknar en bra finansiell planering.

Undersökningen beräknas vara slutförd och avrapporterad 1980.

Nationalekonomi

Bengt Jönsson:

Köer och väntelistor inom sluten sjukvård - exemplifierat med studier av
gallstenssjukdomen, dnr 78/26

Målsättning: 1) Att så långt möjligt redovisa och förklara väntetidernas
variationer inom en kirurgklinik över tiden samt mellan olika kirurgiska
kliniker vid en och samma tidpunkt. 2) Att studera olika behandlingsprogram
(för gallstenssjukdomen) i avsikt att bestämma den optimala behandlingstidpunkten
samt vilka kostnader som förorsakas av att en patient får
vänta för länge på behandling. 3) Att studera den faktiska prioriteringen av
vilka patienter som erhåller vård och vad som bestämmer en patients plats på
väntelistan. 4) Att undersöka vilka kostnader och effekter som erhålles om
man på olika sätt försöker minska köerna och väntetiderna t. ex. genom tidig
hemsändning, polikliniska operationer och utbyggnad av vård- och operationskapaciteten.

Arbetsplan: Projektet inleds med en ganska intensiv datainsamlingsperiod,
dels retrospektivt när det gäller väntetidernas längd och patientprioriteringens
utseende, dels prospektivt avseende effekten av tidig eller sen
behandling av cholecystit och av polikliniska galloperationer. Insamlingen av
data tar ca 1 år i anspråk, varefter materialet analyseras, något som kräver
ytterligare 1/2-1 års arbete. Samtidigt med datainsamlingen kommer viss
metod- och teoriutveckling att ske bl. a. en integrering av medicinska
modeller över naturalförlopp och ekonomiska investeringsmodeller, något
som beräknas ta hela 2-årsperioden i anspråk.

Betydelse: Projektet kommer att klargöra viktiga frågor rörande vårdeffektivitet
och olika sociala samt ekonomiska följder av utvecklingen inom
sjukvården. Projektet kommer att ge ökad kunskap om väntetidernas
variationer och orsaker, om optimal behandlingstid för galltenssjukdomen,
om vilka prioriteringar som nu sker av de vårdsökande patienterna och om
hur väntetider och köer skall kunna förkortas. Allt detta har stor praktisk
betydelse i det dagliga sjukvårdsarbetet. Samtidigt väntas projektet ge
väsentliga vetenskapliga bidrag. Framför allt gäller detta den integrering av
medicin och ekonomi som nämnts ovan, men också när det gäller utveckling
av metoder för bedömning av eventuella vinster av tidig hemsändning
m. m.

Redog. 1978/79:18

Lars Jonung:

Arbetslösheten, löneutvecklingen och prisnivåförändringarna i Sverige under
1900-talet, dnr 78/36

Projektet syftar till att studera orsakerna till samt sambanden mellan
förändringar i prisnivån, löneutvecklingen och arbetslösheten i Sverige under
1900-talet genom att:

1. Konstruera och empiriskt skatta olika modeller över pris- och lönebildningen
och sysselsättningen i Sverige från 1910-talet till 1970-talet mot
bakgrund av de senaste årens internationella forskningsresultat.

2. Sammanställa och utveckla konsistenta tidsserier över de variabler, vilka
ingår i de ekonometriska modellerna över pris-löne-sysselsättningsbildningen.
I första hand konstrueras adekvata mått på arbetslösheten, den
nominella lönenivån, graden av fackföreningsanslutning, allmänhetens
prisförväntningar och efterfrågetrycket.

3. Mot bakgrund av resultaten från de empiriska modellerna, granska olika
förklaringar rörande prisutvecklingen, lönebildningen och sysselsättningen
som framförts dels av svenska ekonomer, dels i den internationella
forskningen. Denna granskning gäller bl. a. de hypoteser som svenska
ekonomer som Davidson, Wicksell, Hansen och Rehn framfört rörande
arbetslösheten, inflationen och den ekonomiska politiken, samt olika
hypoteser om bl. a. prisförväntningsbildningen och om socialförsäkringssystemets
effekter på arbetskraftsutbudet.

Resultaten av forskningsprojektet, inklusive de tidsserier som konstruerats,
presenteras på engelska i en slutrapport.

Hans Engman:

Om industrins internationalisering och den internationella inflationen med
speciell tonvikt pä utvecklingen i Sverige, dnr 78/116

Studien avser att kartlägga den strukturella förändringen i industriländernas
ekonomier och särskilt i Sveriges ekonomi under efterkrigstiden med
avseende på den primära, sekundära och tertiära sektorn samt utvecklingen
och omfattningen av industrins utlandsengagemang. Härvid skall söka
besvaras vilka verkningar som utvecklingen medfört och kan förväntas få på
den internationella arbetsfördelningen, sysselsättningen och inkomstbildningen,
nationernas inbördes konkurrensförhållanden och ekonomiskpolitiska
möjligheter.

Industrins internationalisering under efterkrigstiden och särskilt under 60-och 70-talen har som viktiga förutsättningar haft en successiv avveckling av
hindren för varornas och kapitalets internationella rörlighet liksom successivt
ökade möjligheter till internationell finansiering. Vi kommer att behandla
verkningarna och konsekvenserna av efterkrigstidens liberaliseringspolitik

Redog. 1978/79:18

liksom framväxten av omfattande internationella finansieringsmöjligheter
för internationella företag.

Angivna frågeställningar har stor aktualitet och är av grundläggande
betydelse. Studien avser att fylla luckor i den nuvarande kunskapen om
internationaliseringsprocessen. Särskild tonvikt skall ges åt att söka utröna
liberaliseringspolitikens contra en protektionistisk politiks effekter på framför
allt miljöproblemen och sysselsättningen i i- och u-länder.

En viktig del av studien kommer att utgöras av de förväntningar och
konklusioner som kan dras om den framtida utvecklingen. Denna del syftar
till att ge underlag för slutsatser om den politik som Sverige bör föra med
utgångspunkt från väsentliga värden för samhället och de enskilda människornas
levnadsförhållanden.

Leif Melin:

Strukturomvandlingen i Motala - en studie av inflytande och lokal samhällsplanering,
dnr 78/154

Strukturomvandlingsprocessen pågår: Motala, som är en industriort, har
dominerats av de tre stora företagen Motala Verkstad, Electrolux och Luxor.
Motala Verkstad har sedan 1964 minskat antalet anställda med drygt 2 000.
Sysselsättningsnedgången tecknaren del av den akuta arbetsmarknadskrisen
i Motala. På Electrolux har automatiseringen och därmed arbetets sociala och
psykiska utarmning drivits långt. Luxors ensidiga produktionsinriktning i
radio- och tv-branschen är riskfylld i en hårdnande marknadssituation.

Projektet, som vuxit fram i en dialog mellan forskare och politiker,
fackföreningsfolk och myndigheter i Motala, syftar till att:

- fördjupa förståelsen för strukturomvandlingsprocesser och därigenom
tillföra kunskaper som ökar möjligheterna för människorna i kommunen att
påverka strukturomvandlingen

- öka kunskapen om handlingsutrymmet för den lokala samhällsorganisationen
och att identifiera krav på förändring av samhällsorganisationen

- pröva nya former för forskningsarbete och för spridning av forskningsresultat.

Projektet skall genomföras i fem delprojekt:

1. Näringslivsstrukturens förändring och kommunal näringspolitik

2. Kommunens koncernberoende - lokala konsekvenser av centralt beslutsfattande
inom koncerner med företagsenheter i Motala

3. Alternativ produktion, en strategi för meningsfull sysselsättning?

4. Småföretagens fortlevnad och expansion - hinder och möjligheter

5. Samhällsorganisation för kommunal sysselsättningsplanering

De fem delprojekten är avsedda att drivas parallellt. Den övergripande
ansatsen är att driva en tvärvetenskaplig processuell studie i nära kontakt
med de referensgrupper, som anges för projektet. Studiens resultat kommer

Redog. 1978/79:18

därvid att kontinuerligt delges representanterna för människorna i Motala.
Betydelsen ligger i att utveckla en helhetsförståelse för en central samhällsprocess
och i att därmed ge människorna möjligheter att aktivt påverka
samhällsutvecklingen.

Sören Blomquist:

Val av skattebas i en modell för optimal beskattning, dnr 7779

I alla de industrialiserade västerländska länderna utgör årlig inkomst,
definierad i stort sett som löneinkomst plus kapitalinkomst, skattebasen för
den personliga beskattningen. Man kan ifrågasätta om detta är den bästa
möjliga skattebasen. Alternativa skattebaser kan t. ex. vara konsumtion, eller
en skattebas där inkomstbegreppet utvidgats till att även inkludera värdet av
fritid. Man skulle även kunna tänka sig att överge kalenderåret som
tidsmässig beräkningsenhet. De kriterier som oftast nämns då man skall
rangordna skattebaser är jämlikhetsaspekter (hur påverkas fördelning av
välfärd av vårt val av skattebas) och effektivitetshänsyn (hur påverkas vår
totala produktion av vårt val av skattebas).

I denna studie används en ansats som i den teoretiska litteraturen kallas
”optimal taxation”, för att utvärdera dels jämlikhetsaspekter, dels effektivitetsaspekter
av olika val av skattebaser och skattesatser. Bland de skattebaser
som analyseras ingår även ett inkomstbegrepp där värdet av fritid är
inkluderat. Från rättvisesynpunkt kan det anses otillfredsställande att två
personer som har lika stor löneinkomst men den ena endast behövt arbeta säg
1 500 timmar och den andra säg 2 500 timmar skall drabbas av lika stor skatt.
Man kan anta att i många fall den person som arbetat 1 500 timmar i och för
sig kunnat arbeta fler timmar men valt att köpa fritid för en del av sin
potentiella inkomst. Konsumtion av en viss vara (här fritid) är avdragsgill till
100 % gentemot den potentiella inkomsten. Även skattesystem där individen
tillåts fördela sin beskattningsbara inkomst över flera år för att undvika
vissa effekter av en progressiv skatt skall studeras.

Kulturgeografi

Anne Buttimer:

Autobiographical reflection on geographic thought and practice, dnr 78/35

Det allmänna syftet med detta forskningsprogram är en del av det
vidsträcktare målet att nå fram till förbättrat tankeutbyte mellan vetenskap
och filosofi och mellan teoretisk och tillämpad kunskap. I dag är funktionell
specialisering och fragmentering av kunskap mer och mer återspeglad i
fragmenterade livsformer och miljöer. Det antagandet göres, att strävandena
att förbättra livs- och miljökvalitet skulle kunna understödjas genom försök
att finna samlande principer inom forskningen.

Redog. 1978/79:18

Geografin erbjuder en mikrokosm, som återspeglar det större problemet.
Traditionellt har ämnet eftersträvat integrativa grepp, men under de senaste
decennierna har det splittrats upp genom funktionell specialisering. Att följa
disciplinens historia borde kunna ge värdefulla nycklar till förståelsen av hur
fragmentering och integration kommer till stånd.

En historieskrivning ”utifrån” skulle emellertid inte kunna gripa sammanvävningen
av sociologiska, ideologiska och andra inflytelser. Det kan endast
en skrivning ”inifrån” göra. Strategin i detta projekt är att söka aktivera
nätverk (lokala, regionala och internationella) av äldre forskare, som
gemensamt kritiskt reflekterar över sin livserfarenhet inom akademisk och
tillämpad forskning och därmed blottlägger hittills okända sidor hos disciplinens
idéhistoria.

Torvald Gerger:

Informationssystemet Människa - Landskap, dnr 78/68

Projektets huvudmål är att med utgångspunkt i en av försöksförsamlingarna
för Demografisk Databas Umeå-Haparanda bygga upp ett informationssystem,
som gör det möjligt att beskriva befolkningen, dess omgivning och
levnadsvillkor under en lång tidsperiod. Vidare skall systemets möjligheter
prövas med hjälp av några konkreta forskningsuppgifter.

Projektets betydelse kan sammanfattas:

1. Det individrelaterade informationssystemet ger möjlighet att öka vår
förståelse av samhällsutvecklingen genom att demografiska och yrkesmässiga
uppgifter om människor sammankopplas med information om
landskapet. Med hjälp av informationssystemet återskapas den mänskliga
ekologin för en lång tidsperiod. Vi kan applicera en helhetssyn på
människan och hennes omvärld. Forskningsuppgifterna har valts med
tanke på att testa de datagrupper som, enskilda och i kombinationer, ingår i
systemet.

2. Informationssystemet ger planeringsunderlag för kulturminnesvården
genom att hela kulturmiljöer kan återskapas.

3. Informationssystemet tar till vara och sammankopplar de unika källserier
som svensk folkbokföring och svenskt lantmäteriväsen skapat.

4. Projektet utvecklar våra erfarenheter av bearbetningar av större databaser
med de kopplings- och sökproblem som uppstår. Inom projektet skall
analys- och illustrationstekniker fortlöpande utvecklas.

Projektet skall genomföras med hjälp av datainsamling från arkiv,
fältstudier och intervjuer. Data ADB-anpassas, bearbetas och integreras till
ett fungerande informationssystem.

Redog. 1978/79:18

Erik Bylund:

Rörlighet och Anpassning - analys av begrepp och gemensamma teorifragment
för individens och samhällets val av utbildning, yrke och bosättning, dnr 78/
74

Resurstillväxt och långsiktig välfärd påverkas av vår vilja att byta jobb, att
flytta till orter med lediga befattningar och att utbilda eller omskola oss till
expansiva yrken. Dessa former av rörlighet och anpassning berörs av en rad
endast delvis utforskade målkonflikter. Mot ökade kvarboendemöjligheter
står exempelvis önskemål om ökad resurstillväxt, större yrkesspecialisering,
decentraliserad bosättning etc.

Vi syftar till att utveckla och integrera kunskaper om olika samhällsförändringars
betydelse för rörlighet och anpassning inom de tre politikområdena: -

regionalpolitik

- arbetsmarknadspolitik

- utbildningspolitik

En mer samordnad filosofi och ett mer samordnat synsätt inom områdena
kräver mer gedigen kunskap om både faktiska förhållanden och om de
orsaksmässiga sambanden.

Problem som kategoriseras under olika sektorsanknutna namn kan
exempelvis på ett mer fundamentalt plan visa sig vara av samma ursprung. I
forskningsprogrammet tillämpas samma begrepp och grundläggande föreställningar
inom de tre områdena. Erfarenheter från flera vetenskapsområden
används. Humaniora och samhällsvetenskap krävs för begreppsanalyser.
Samhällsvetenskap och metodvetenskap krävs för den kvantitativa preciseringen
av synsättet. Forskningsprogrammets genomförande prövas fortlöpande
av både en tvärvetenskapligt sammansatt referensgrupp och av
experter från de tre samhällssektorerna.

Erik Bylund:

Välfärd och regional utveckling - en studie i Norrbottens län, dnr 78/78

Projektet syftar i första hand till att kartlägga samband mellan attityder, år
1967, hos studerande och personer i omskolning i Norrbottens län och deras
flyttningar under perioden fram till 1978-01-01. En sällan prövad metod har
använts: Intervjupersoner tvingades att ta ställning till ett fall med begränsade
resurser, vilket har förutsatts ge en bättre bild av bakomliggande
värderingar än mer konventionella metoder för detta ändamål. Metodens
värde som prognosinstrument skall nu undersökas. De intervjuades flyttningar
skall ställas mot deras uttalade attityder och på ett urval av
populationerna skall dagens attityder och värderingar undersökas för att
registrera förändringar över tiden. Arbetet är en uppföljning av Norrbottens
länsutredning BD 80.

1*** Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 18

Redog. 1978/79:18

Projektet har vidare ett utomordentligt värde för planering av samhällsliv
och boende i ett län som Norrbotten, där många personer under de närmaste
åren kan bli tvingade att byta arbete och bostadsort. Studien bör kunna ge
värdefull information inför statsmakternas ställningstagande till den framtida
regionalpolitiken.

Gunnar Törnqvist:

Människor i administrativa verksamheter. Studier av människor i administrativa
roller; deras reaktioner på arbetssituationer i administrativa händelseförlopp,
dnr 78/112

Projektets syfte är att studera människors reaktioner och upplevelser i
anslutning till olika arbetssituationer inom administrativa verksamheter.
Med arbetssituationer menas såväl arbetsuppgifternas karaktär som de
villkor och förutsättningar under vilka de genomförs. Förutom att studera
människors upplevelser och reaktioner i dessa avseenden är avsikten även att
få en klar bild av hur arbetssituationerna faktiskt varierar mellan olika roller
och befattningar inom administrativa verksamheter av olika slag. Avsikten är
vidare att belysa sambanden mellan olika arbetssituationer och
administrativa organisationers sätt att fungera som besluts- och informationssystem
i ett modernt samhälle. Projektet omfattar en rad undersökningar
inom industri, service och offentlig förvaltning.

Undersökningarna kan karakteriseras som intensivstudier med mycket
nära samarbete mellan forskare och de personer som deltar i undersökningen.
Arbetssituationerna observeras i sitt sammanhang, dvs. i direkt anslutning
till de händelseförlopp som olika befattningshavare deltar i.

Forskningsresultaten förväntas kunna bidra med en del generella drag för
denna nationellt och internationellt mycket outforskade del av arbetslivet.
Framför allt förväntas emellertid resultaten i form av insikt och metod kunna
komma till användning för att identifiera problem och lösa dem på företagets
och de enskilda människornas mera praktiska nivåer.

Forskningsarbetet avses börja budgetåret 1978/79, sträcka sig över tre
etapper, och vara avslutat budgetåret 1980/81.

Anne Buttimer:

Återblick på rationalisering och planering, dnr 78/161

Uppföljning och återblickande värdering är en försummad gren av
forskning och samhällsverksamhet. Följande program avser ett försök att
utforma uppföljning så att den på sikt kan få en fast plats i utvecklingsprocessen.
Fluvudämnet är det ömsesidiga sambandet i utvecklingsförlopp
mellan teori och praktisk tillämpning, särskilt teknisk-vetenskaplig rationalisering
och planering, sedd i förhållande till värden av icke kvantifierbar

Redog. 1978/79:18

natur. Tyngdpunkten läggs vid två föga förstådda problem. Ny metodik
införs.

Uppföljning innebär här inte efterkontroll av prognoser eller granskning av
planuppfyllande. Saken gäller reflekterande bedömningar tvärs över
samhällssektorer och med tonvikt på mänskliga livsförhållanden. Empirisk
konkretion söks inom två fält: regional utveckling och utveckling i tredje
världen. Tidsperspektivet är i huvudsak perioden efter andra världskriget.

De båda ovan nämnda generella problemen är dels ”samtidighetsrelationernas
och konvergensernas” roll i utveckling, dels villkoren för personlig
kreativitet - ett omistligt element i utveckling.

Kärnan i metodiken utgörs av självbiografiskt ordnade data och reflexioner
över dessa. Ett antal forskare och praktiker (svenska och utländska) inom
skilda discipliner och sektorer ombeds granska sina egna erfarenheter, sedda
som ”termometrar” på utveckling. Tillbakablicken görs med hjälp av en för
ändamålet tillrättalagd ”arbetsbok”, som skall medföra en grundläggande
likformighet utan att binda uttrycksfriheten så som frågeformulär vanligen
gör.

Till stöd för det självbiografiska arbetet och analysen av detta planeras ett
fortgående internatioinellt seminarium med hjälp av video-tape, detta för att
inskränka PM-skrivande och undvika stora och korta konferenser. God tid
till eftertanke mellan repliker antas ha ett egenvärde.

Sociologi

Sven Windahl:

Mediapanel, dnr 78/54

Dagens svenska samhälle kan utan tvekan karakteriseras som ett massmediesamhälle.
Näst arbete och sömn är det massmediekonsumtion svensken
ägnar mest tid åt. Bland högkonsumenterna intar barn och ungdom en
framträdande plats. Deras uppfattning om sig själva, om samhället och dess
internationella omgivning präglas till stor del av massmedierna. Trots en inte
obetydlig forskning på området vet vi emellertid inte mycket om hur detta går
till, bl. a. därför att en så stor del av forskningen kring barn och massmedier
haft karaktären av isolerade, mer eller mindre tillfälliga, tvärsnittsundersökningar.
I motsats härtill är forskningsprogrammet Mediapanel en longitudinell
undersökning, baserad på ett decennielångt, internationellt uppmärksammat
forskningsarbete av en väl sammanhållen forskargrupp inom den
s. k. användningstraditionen, som arbetar i nära ömsesidig kontakt med
ledande massmediaforskare i flera länder. I ledningen för programmet ingår
även docent Karl Erik Rosengren, Lund.

Forskningsprogrammet grundar sig på två paneler av förskole- och
grundskolebarn, födda åren 1961-69, samt deras föräldrar. Genom upprepade
intervjuer och enkäter kartlägges familjens socioekonomiska status, dess

Redog. 1978/79:18

fritids- och TV-vanor, normer och attityder, barnens sociala relationer, deras
självbild, yrkesplaner, samhällsuppfattning och världsbild. Genom paneltekniken
kan en säkrare uppfattning erhållas om det komplicerade samspelet
mellan dessa variabelgrupper och massmediernas, särskilt TV:s, roll i detta
samspel. Huvudpanelen utfrågas vid tre tillfällen: 75/76, 78/79, 80/81.
Tillstånd till panelförfarandet har erhållits från Datainspektionen.

Resultaten från forskningsprogrammet Mediapanel bör kunna bli av
betydelse för den vetenskapliga förståelsen av samspelet mellan tre viktiga
socialisationsagenter: föräldrar, kamrater, massmedier. De kommer därmed
även att bli av betydelse för samhällets mediapolitik med avseende på det
viktiga området barn och TV.

Jan Trost:

Tvärnationell undersökning av skilsmässor oell separationer, dnr 78/131

Skilsmässor utgör stora familjeförändringar som inte bara har betydelse för
de enskilda familjemedlemmarna utan även för samhället i stort. Skilsmässofrekvensen
har ökat starkt under senare tid. 1956 hade vi i Sverige 5,8
skilsmässor per 1000 bestående äktenskap (beräknat på dem där mannen var
20-59 år), 1966 var motsvarande värde 6,5 och 1976 var det 14,8. Även bland
samboende utan äktenskap förekommer upplösningar/separationer. Tendenserna
är desamma i t. ex. Danmark och Finland.

Syftet med projektet är att studera skilsmässoprocessen och dess efterspel -att beskriva och analysera de ekonomiska, sociala och emotionella förändringar
som en skilsmässa innebär och hur familjer och ders medlemmar
hanterar förändringarna. Analysen sker på såväl individnivå, familjenivå
som samhällsnivå och därvid ägnas särskild uppmärksamhet åt samspelet
mellan å ena sidan individ- och familjeförhållanden och å andra sidan
övergripande samhällsförhållanden. Den jämförande analysen görs på tre
nivåer: ljjämförelse mellan geografiska områden inom landet, 2)jämförelse
mellan relativt lika länder, 3)jämförelse mellan merolika länder. Material och
metoder utgörs av sekundäranalys av statistik och registerdata, vidareanalys
av tidigare gjorda undesökningar, ''''in-depth"-intervjuer med urval av
personer under skilsmässa och postenkät eller omnibusdatainsamling.

Gunnela Westlander:

En utbildningssatsning av kvinnliga fabriksarbetare inom Volvo Bergslagsverken.
En beteendevetenskaplig studie om ökad jämställdhet mellan män och kvinnor,
dnr 78/194

Projektets syfte är att utvärdera en ansats för ökad jämställdhet i form av en
utbildningssatsning av kvinnliga LO-anställda inom ett verkstadsföretag
(Volvo Bergslagsverken). Utvärdering skall ske utifrån fem perspektiv som

Redog. 1978/79:18

tillsammans skall ge en helhetsbild av ”effekterna” av utbildningssatsning på
anställda och företag. De utvalda specialutbildade kvinnliga LO-anställda
intensivstuderas. De refuserade sökandena jämförs med de uttagna med
avseende på sin psykosociala anpassning i arbetet under perioden efter
uttagning för utbildningen. En ytligare analys görs av samtliga kvinnliga
arbetstagare på företaget med avseende på deras inställning till jämställdhetsansatsen.
De manliga arbetstagarna, arbetsledare och manliga kolleger,
ägnas en attitydstudie. Slutligen undersöks vilka återverkningar jämställdhetsansatsen
har på organisationens olika delar och funktioner.

Intensivintervjuer, strukturerade intervjuer och enkäter användes som
data-insamlingsmetoder. Tre tidpunkter för uppföljning av utbildningssatsningen
är planerade under loppet av en två-årsperiod.

Projektet summeras i en slutrapport 1981.

Socialantropologi

Lisbeth Sachs:

Turkar i Svensk Förort: en invandrargrupps möte med tre svenska institutioner -förskola, skola, hälso- och sjukvård, dnr 78/24

Projektet ”Turkar i Svensk Förort” har till syfte att beskriva och analysera
vad som sker i mötet mellan den turkiska invandrargruppen från Kuluområdet
och det svenska storsamhället såsom det manifesterar sig i
förskolan, skolan, hälso- och sjukvården. Dessa tre institutioner kommer att
undersökas i tre separata delstudier. Vi anser det nödvändigt att bygga upp en
kompetens i såväl den turkiska invandrargruppen som den svenska kulturen
som den uttrycks inom de berörda institutionerna. Ett socialantropologiskt
arbetssätt vilket huvudsakligen består av deltagande observation kommer att
användas. Eftersom alla delprojekten kommer att gälla aspekter av samma
invandrargrupps situation blir det möjligt att tillvarata lagarbetets fördelar.
Delprojekten kan tillföra varandra data genom en medvetenhet om varandras
problematik, så att en delvis gemensam databank kan upprättas.

Inom invandrarforskningen har man hittills undersökt invandrares
anpassning och främlingskap med individen som metodisk och analytisk
enhet. Vi ser människan i första hand här som deltagare i ett sammanhängande
fält av sociala relationer och som medlem i en kulturbärande grupp.
Uppbyggande av kulturkompetens inom de berörda kulturgrupperna kan ses
som en långsiktig investering inom ett väsentligt fält och gör fortsatta
forskningsinsatser möjliga. Hittills finns inga basdata inom detta område.

Projektet syftar långsiktigt till att skapa en förståelse för kontaktsituationernas
karakteristiska drag som kan läggas till grund för praktiska problemlösningar
inom förskolans, skolans, sjuk- och hälsovårdens områden.

Redog. 1978/79:18

Statistik

K. G. Jöreskog:

Forskning om Utvärderingsmetoder (FORUM) (Evaluation Research)

Projektets syfte är att behandla metodologiska problem förknippade med
utvärderingsstudier. Utvärdering innebär att man med hjälp av statistisktvetenskapliga
metoder och data objektivt försöker bedöma effekten av olika
samhälleliga förändringar t. ex. lagändringar, social-, sjukvårds- eller skolreformer,
nya undervisningsmetoder eller medicinska behandlingsmetoder.
Följande statistiska problemområden kommer bl. a. att studeras: Icke
slumpmässiga urval, icke randomiserade grupper, mätfel i variabler, total
effekt, bortfall, skalproblem och designproblem.

De grundläggande metodologiska problemen vid utvärderingsstudier är av
utomordentligt stor betydelse. Goda metodkunskaper är en förutsättning för
att effektivt kunna insamla och analysera data så att man på ett riktigt sätt kan
bedöma effekten av en viss förändring. Utan riktiga lösningar av metodproblemen
finns det risk att utvärderingen kan leda till felaktiga resultat och
slutsatser och som en konsekvens härav att felaktiga eller olämpliga beslut
fattas. För närvarande är det sällan som data insamlas och analyseras enligt
objektiva vetenskapliga regler och används som underlag för politiska beslut.
Speciellt i USA har man emellertid insett nödvändigheten av att utvärderingar
genomförs objektivt. Aktualiteten av metodforskningen illustreras av
ett stort internationellt flöde av nya artiklar och böcker.

Vad gäller genomförandet av projektet avser vi att först göra en systematisk
genomgång av den omfattande aktuella litteraturen och ta kontakt med andra
forskare och utredare både inom och utom Sverige. Vissa områden kommer
därefter att prioriteras och för dessa kommer vi att utveckla nya allmängiltiga
metoder och datorprogram. Vi avser också att informera andra forskare och
utredare om befintliga metoder samt våra forskningsresultat. Projektet
planeras som ett treårsprojekt och kommer att avslutas vid utgången av
1981.

Statskunskap

Agne Gustafsson:

Planeringsarbete för ett forskningsprojekt rörande demokratin och det moderna
organisationsväsendet, dnr 78/44

Planeringsarbete rörande ett forskningsprojekt rörande demokratin och det
moderna organisationsväsendet, mot bakgrunden av statsmakternas strävan
att fördjupa och bredda demokratin i samhället. Projektet avses inriktas på
analys av de principproblem som möter i försöken att förena den representativa
demokratins krav med önskemålen om nya medinflytandeformer för
personalen i offentlig förvaltning, företrädesvis den kommunala.

Redog. 1978/79:18

Forskningsprojektet avses få betydelse för statsmakternas fortsatta
agerande i demokratiseringsfrågorna samt för samhällsdebatten.

Steven Koblik:

Continnity and Changé: Tliree Swedish General Elections: 1973, 1976 and 1979,
dnr 78/122

Sweden’s political reputation as a stahle, social democratic dominated
society was shaken by the events of the mid-seventies. Almost simultaneously
the country experienced the collapse of Social Democratic govemance
after 44 years and the beginning of its most serious economic crisis of the
postwar period. The once tranquil political arena, former scene of the ”politics
of compromise” or ”Harpsund democracy”. Is now filled with bitter debate
on such fundamental issues as energy policy, employé ownership of industry,
and general recovery policy. Compromise which was so basic to the successes
of the past seems difficult to achieve and there hangs a pall of mistrust, doubt
and fear över both the political scene and the country as a whole. The image of
Sweden as a model of efficiency and problem solving is in jeopardy.

The purpose to follow the 79 election is to complete the work begun in 73.
Obviously, Sweden has been looked upon as some form of model State that
had avoided the major political problems of Western democracies. The
danger of using one or two elections as examples of a larger process is that the
conclusions might havé been biased by the specific circumstances of the
chosen examples. The three elections will provide a diversity of examples and
occur within highly contrasting conditions. The study would be able to
analyze both the issues of the place of the election process in Swedish politics
and the political changes that havé occurred within the last six years.

This study is intended to complement work being done by Swedish social
scientists on the general elections. No attempt will be made to duplicate the
quantitative research of the Bureau of Central Statistics election behavior
studies. Nor will there be detailed content analysis of campaign literature or
the media. What this study should contribute is a more deliberately
comparative approach an access to some restricted sources and a concern for
synthetical analysis.

Psykologi/Pedagogik

Göran Patriksson/Lars-Eric Uneståhl:

Spänningsreglerande tekniker och deras tillämpning, dnr 78/97

Syfte: Utpröva och utvärdera spänningsreglerande tekniker för människor i
olika åldrar, i skola, arbetsliv och under fritid. Målsättningen är att komma
fram till enkla program som kan tillämpas i olika vardagssituationer.

Redog. 1978/79:18

Betydelse: Att bidraga till ökad kroppsuppfattning och ökat allmänt
välbefinnande samt mindre stress och mindre psykiska påfrestningar i
vardagslivet. Projektet kommer att kunna bidraga med viktiga kunskaper om
förebyggande åtgärder inom det mentala området, s. k. mental profylax och
mental friskvård. Vidare skapas underlag för bedömning av olika spänningsreglerande
teknikers användningsområden.

Genomförande: För spänningsreglerande tekniker finns inga objektiva
mätmetoder med hög validitet utan de huvudsakliga mätinstrumenten
hämtas från upplevelse- och prestationssidan. En del av arbetet inom
projektet kommer därför att ligga på metodutveckling.

Undersökningen omfattar skolklasser från gymnasieskolan och studenter
vid Högskolan samt motionsidrottare. Samtliga grupper får genomgå ett
träningsprogram, vars effekter mäts med upplevelse- och ängsiighetstest
före, under och efter försöket. Dessutom kommer i en specialundersökning
de fysiologiska effekterna (muskeltonus, hjärtfrekvens, blodtryck m. m.) att
mätas.

Ann Frodi/Michael Lamb:

Infant Social Development in Traditional and Non-traditional Families, dnr 78/
117

The aim of the project is to determine what sorts of relationships infants
form with their fathers and mothers under the variety of ehild care
arrangementsthat are now possible in Sweden. We wish toseeajwhetherthe
relationships differ in quality, extern and character depending on how the
parents divide responsibility for care of the infant and b) what effect this has
on the developing personality and social style of the ehild. We believe the
study to be important because there is a widespread agreement about the
long-term impact of infant experienceson later personality development, and
because we currently know little about the implications for the next
generation of recent revolutionary societal changes. Currently, Sweden is one
of the few countries in the world where this study can be conducted.

Previous research indicates that the roles assumed by mothers and fathers
in traditional families facilitate the acquisition of gender identity by young
infants, and thus play an important röle in early personality development. In
the proposed research, we wish to determine whether the process is affected
by major changes in the parents’ relative caretaking roles, and what the
consequences of this are.

The study involves about 60 families who will be interviewed before the
infant’s birth and then observed interacting with the baby more thån a dozen
times before s/he is 18 months old.

Redog. 1978/79:18

Dan Olweus:

Uppväxtförhållanden och problembeteenden hos tonårspojkar, dnr 78/148

Syftet med projektet är att söka fastställa den relativa betydelsen av olika
faktorer i en pojkes uppväxtmiljö (främst familjen) och familjens socioekonomiska
status för utvecklingen av olika problembeteenden (aggressivitet,
hackkycklingbeteende etc.) i tonåren. Det är också ett mål att söka klarlägga
de mekanismer varigenom de verksamma faktorerna gör sig gällande. För
analys av dessa och besläktade frågeställningar används två normalgrupper
av pojkar (nj = 76 och nj =52) i Solna (åk 6 och åk 9) och två specialgrupper
av 14+16=30 översittare och 13+12=25 hackkycklingar. En mängd data om
pojkarna och deras uppväxtförhållanden har insamlats via kamratskattningar,
frågeformulär etc. och omfattande intervjuer med föräldrarna.
Bakgrunden för undersökningen är att det finns mycket få goda vetenskapliga
undersökningar - i Sverige såvitt bekant ingen - om dessa frågeställningar.
Resultaten kan väntas bli av stor både vetenskaplig och praktisk betydelse.
Som en speciell metod för analys av data kommer stiganalys (path analysis)
att användas vid sidan av mer konventionella statistiska tekniker. Resultaten
kan förväntas bli till avsevärd nytta för planeringen av svenska samhälleliga
insatser för att förebygga uppkomsten av felutveckling av olika slag samt kan
också ge resultat av värde för utformningen av åtgärder mot mobbning i
skolmiljön.

Torsten Husen/Ingemar Fägerlind:

Mahnöundersökningen, dnr 78/157

Projektets övergripande syfte är att med hjälp av longitudinella data för tre
generationer studera sambanden mellan sociala bakgrundsvariabler, utbildningsvariabler
och yrkeskarriärer inom och mellan generationer.

Studien kommer bl. a. att belysa

1. vuxenutbildningens roll för yrkeskarriärer fram till 50-årsåldern

2. det sociala arvets betydelse för skolprestationer, skolaspirationer och
skolattityder, varvid data används från tre generationer

3. hur stor del av variansen i intelligenskvot som kan förklaras av miljöförhållanden.

För att belysa dessa frågeställningar planeras en uppföljning av malmömaterialet
fram till 1979.

Lars-Göran Nilsson:

Åldrande och minne, dnr 77/88

Utifrån relativt okänsliga och omoderna metoder och en inaktuell
minnesteoretisk begreppsapparat har man postulerat att de vanligen påvisade

Redog. 1978/79:18

minnesstörningarna för äldre i jämförelse med yngre människor kan hänföras
till framplockningsfasen och inte till själva inkodningen eller förvärvandet av
information. Speciellt allvarliga anmärkningar har riktats mot det förfarande
som använts i tidigare undersökningar för att kontrollera hereditära,
ekonomiska, utbildningsmässiga och andra miljöfaktorer. Dessa faktorer är
mycket kritiska i undersökningar där man söker jämföra intellektuella
färdigheter hos äldre och yngre människor. Syftet med detta projekt är att
granska åldringsproblematiken vad beträffar minnets funktion med modernare
och bättre mättekniker och ett adekvat kontrollförfarande. Projektets
specifika frågeställningar har även formulerats utifrån en modernare
begreppsram än den som använts i tidigare forskning på området. Detta gör
det således möjligt att ta tillvara de landvinningar man på senare år gjort inom
minnesforskningen. Under det andra och tredje projektåret kommer effekten
av medicinska, fysiologiska och farmakologiska faktorer att undersökas med
avseende på åldrande och minne. Förutom det teoretiska intresse den
planerade experimentserien har, kommer den i sin förlängning även att ha en
rent tillämpad betydelse för gamla människors anpassning till sin situation.

Medicin

Birger Blombäck:

Blodkoagulationens biokemi: Trombocyter, Faktor VIII och Jibrinogener, dnr
78/5

Blodets koagulation är en biologisk process som börjar genom att vissa
blodceller, de s. k. trombocyterna, häftar vid ett skadat ställe i ett blodkärl. I
det efterföljande förloppet frigörs från trombocyterna substansersom initierar
koagulationen vilken består i att ett äggviteämne, fibrinogen, som är lösligt i
blod, omvandlas till en olöslig polymer s. k. fibrinkoagel som täpper till
kärlskadan och således stoppar vidare blodförlust. Rubbningar i koagulationsprocessen
kan å ena sidan medföra en minskad koagulationsförmåga
såsom man ser vid blödarsjuka eller kan leda till en ökad koagulation med
trombos, s. k. blodpropp, som följd. Våra forskningsprojekt avser att ge ökad
kunskap om den biologiska kontrollen av koagulationsprocessen i hälsa och
sjukdom.

Projektet avseende trombocyternas funktion vill klargöra de strukturer på
trombocyternas yta som är nödvändiga för att trombocyter skall känna igen
ett skadat kärlparti och fästa sig vid detsamma samt klargöra mekanismerna
för frigörandet av de olika substanser som initierar det efterföljande
koagulationsförloppet. Denna kunskap är viktig för att förstå sjukliga
processerft. ex. arteriosklerotiska artärsjukdomar i hjärta och andra kärl), där
vidhäftning av trombocyter till skadade blodkärl och deras aktivering leder
till proppbildning.

Redog. 1978/79:18

Projektet avseende isolering och karaktärisering av Faktor VIII (antihemofilifaktorn)
har som mål att förstå blödarsjukdomens biokemiska orsakssammanhang,
vilket är förutsättningen för att kunna ge effektiv hjälp vid
denna invalidiserande sjukdom. I projektet ingår utarbetandet av metoder för
framställning av koagulationsfaktorn i ren form och i högt utbyte. Med
nuvarande framställningsmetoder är blodförsörjningen i landet ej till fyllest
för att framställa de mängder Faktor VIII som är önskvärt.

Arbetet över fibrinogenets struktur syftar inte bara till att förstå den
kemiska strukturen av strukturelementet i blodkoaglet utan även till att på
den molekulära nivån identifiera de strukturer som deltar i koaglets bildning.
Med kännedom om dessa har man mycket bättre förutsättningar att styra
fibrinbildningen i sådana sjukliga tillstånd där ökad koagulation föreligger.

S. G. O. Johansson:

Allergisjukdomar och miljö. Orsaker, diagnostik och behandling, dnr 78/41

Antikroppsmedierade allergiska sjukdomar orsakas av att äggviteämnen,
s. k. allergen, i miljön, hos därtill disponerade individer ger upphov till IgEantikroppar.
Dessa ger vid kontakt med sitt motsvarande allergen upphov till
överkänslighetsreaktioner med ögon- och näsbesvär, astma, eksem, magtarmbesvär
och feberreaktioner som typiska sjukdomssymptom. Man
uppskattar att ca 20 % av befolkningen någon gång söker läkare för allergiska
besvär. Inom vissa industrier är allergi ett viktigt arbetsmiljöproblem.

Avsikten med detta projekt är att försöka klarlägga de antikroppsförmedlade
allergiska sjukdomarnas mekanismer för att möjliggöra förbättrad
diagnostik och behandling.

Delprojekt inom följande frågekomplex skall bearbetas.

1. Varför blir bara vissa personer allergiska mot allmänt förekommande
allergen som pollen, damm och baslivsmedel?

2. Hur sker den allergiska reaktionen på cellnivå?

3. IgE orsakar allergi, men vad är IgE:s nyttiga funktion? Skyddar IgEantikroppar
mot infektioner, antigen-antikroppskomplex och tumörväxt? 4.

Förekommer allergena ämnen i arbetsmiljön och ger de upphov till
yrkesallergi?

5. Hur skall man bättre kunna förebygga och behandla allergi?

Per-Anders Rydelius:

Barn till alkoholiserade jader - en uppföljning efter 15 dr i en prospektiv studie,
dnr 78/59

Projektet avser att ge kunskap om långtidseffekter på den psykiska och
somatiska sjukligheten resp. den sociala anpassningen för barn uppvuxna
med alkoholiserade fäder.

Redog. 1978/79:18

Ur vetenskaplig synpunkt har barn ur alkoholistmiljöer aktualiserats under
1970-talet praktiskt taget över hela världen, speciellt sedan barnläkare noterat
missbildningarom modern missbrukat alkohol under graviditeten. Artiklar
rörande dessa barns situation har skrivits såväl i östländer, i Europa som i
USA. I en översiktsartikel i den amerikanska tidskriften Arn J of Psychiatry
1977 där förff kritiskt granskat den aktuella litteraturen betonas bristen på
kunskap om långtidseffekter.

I Sverige gjordes 1958 en barnpsykiatrisk undersökning av barn uppvuxna
med alkoholiserade fäder. I denna undersökning som finns redovisad i
monografin "Children of Alcoholic Fathers” utgiven av Ingvar Nylander
1960, framkom att alkoholistbarn oftare än kontrollbarn hade psykisk
insufficiens, samt kroppsliga symtom som huvudvärk, magbesvär, trötthet
etc. Utöver detta visade alkoholistbarnen oftare anpassningssvårigheter i
skolan, med bl. a. sämre koncentrationsförmåga.

I den nuvarande undersökningen kartlägges dessa barns situation som
unga vuxna genom insamling av registerdata rörande den sociala anpassningen,
den psykiska resp. kroppsliga sjukligheten samt kliniskt användbara
data för att fastställa ev. prognostiskt ogynnsamma faktorer sökes.

Ulf Söderberg:

Inflytande av lidit; miljöstimulering på mental utvecklingsstörning, dnr 78/159

Syftet med projektet är att experimentellt pröva några aspekter av den
övergripande frågan om mental utvecklingsstörning kan mildras av miljöstimulering.
De delfrågor som skall angripas studeras på experimentdjur. Vi
har tidigare visat att råttor, som vid några dagars ålder får en stor dos
sköldkörtelhormon, uppvisar bestående störningar av beteendet och inlärningsförmågan.
Djur som växer upp i stimulusrik miljö får betydligt mindre
skadorän de, som lever i en utarmad eller normal laboratoriemiljö. Liknande
resultat har uppnåtts i USA i försök där nyfödda råttor berövats sin
sköldkörtel. Den motsvarighet till kretinismen hos människa, som då uppstår
i form av minskad inlärningsförmåga och försämrade minnesfunktioner blev
ej så uttalad eller kunde t. o. m. förhindras genom att djuren fick växa upp i en
starkt berikad miljö.

De nya försöken avser en detaljstudie av de utvecklingsrubbningar som
uppstår vid de båda ovan nämnda formerna av hormonskada och de aspekter
av miljöberikningen som är effektiva i lindrandet av skadeverkningarna.
Väldefinierade fysiologiska tillstånd kommer att upprätthållas och kontrolleras
genom mätningar, och försök kommer att göras att variera uppfödningsbetingelserna
så att verkan av miljöberikningen kan uppdelas i effekter
förmedlade via sinnesorgan, via motorisk träningsmöjlighet och via social
kontakt.

Redog. 1978/79:18

Den planerade forskningen bygger på den moderna uppfattningen att
nervsystemet haren långt större möjlighet till föränderlighet (plasticitet)som
svar på miljöstimulering än vad man tidigare trodde. Ökad kunskap härom
har betydelse för förståelsen av och behandlandet av en rad sjukdomstillstånd
alltifrån skador utlösta av undernäring och hormonrubbningar till mekaniska
skador vid förlossningar och olycksfall.

Birgitta Sjöquist:

Studier av interaktionen mellan alkohol och biogena aminer, dnr 78/184

Projektet vill belysa alkoholberoendets verkningsmekanism på det neurokemiska
planet. Syftet är att pröva en i forskningslitteraturen föreslagen
hypotes att acetaldehyd som bildas vid alkoholförbränning i kroppen kan
kondensera med biogena aminer till föreningar(alkaloider)som har släktskap
med morfin. Man har bl. a. spekulerat i att dessa föreningar skulle kunna vara
involverade i alkoholens beroendeframkallande effekt. I djurexperimentella
studier har sådana alkaloider injicerats direkt i hjärnan. Råttor som fritt fått
välja mellan vatten och alkohol har föredragit alkohol framför vatten till
skillnad från kontrollråttor. Dessa föreningar har även visat sig ha en rad
farmakologiska effekter. De ger ökad lipolys, relaxerar bronker och sänker
blodtrycket. Problemet är att man inte lyckats entydigt mäta produktion av
dessa substanser efter enbart alkoholintag.

Vår målsättning är

att syntetisera interna standarder för identifiering och kvantitering av
troliga kondensationsprodukter,
att i djurexperimenten modell (råtta) undersöka metabolismen av dessa
föreningar,

att utveckla känslig och selektiv gaskromatografisk-masspektrometrisk
analysmetodik att mäta dessa föreningar eller lämpliga metaboliter,
att i djurexperiment studera bildningen av dessa föreningar under akut och
kronisk alkoholtillförsel,
att i samarbete med alkoholkliniken, Karolinska sjukhuset, undersöka den
eventuella förekomsten av dessa alkaloider i urin och cerebrospinalvätska hos
alkoholberoende patienter.

Projektets betydelse är huvudsakligen inomvetenskaplig. Ökad kunskap
om alkoholens verkningsmekanismer utgör en grundval för framtida
åtgärder för prevention och behandling.

Redog. 1978/79:18

Naturvetenskap

Rutger Rosenberg:

Kravspecifikation för ekologisk optimering av musselodlingar, dnr 78/30

Målsättningen med detta tvärvetenskapliga projekt är, att via ekologiska
studier av musselsamhällets successiva strukturella uppbyggnad i relation till
strömmar, närsalter och födotillgång (växtplankton) bedöma lämplig storlek
och lokalisering av framtida odlingar. Studier med målet att på naturlig väg
reducera inslaget av konkurrerande arter i odlingarna pågår. I detta sammanhang
undersöks reglermekanismerna för mussellarvernas fastsättning under
olika tider i relation till strömstyrka och djup. Sedimentationen av avfallsämnen
från odlingen är betydande (omkring 1 kg kol per m2 och år) och dess
spridning och mineralisering kartläggs. Avfallets miljöeffekter studeras
genom kontinuerlig analys av bcttenfauna. Närsalternas begränsande roll för
ständig tillgäng på föda åt blåmusslorna genom växtplankton studeras, dels i
naturlig miljö, och dels experimentellt under inverkan av avfallsprodukter
från musslorna.

Ingmar Bergström:

Försök att påvisa materiens minsta beståndsdelar - kvarkorna - i hårt bundna
exotiska tillstånd, dnr 78/101

Projektet avser genomförandet av en serie experiment över antiprotoniska
system. Dessa skall utföras vid den internationella forskningsanläggningen
CERN i Genéve.

Det mest intressanta experimentet i denna serie är: ”Search for strongly
bound States of the pp, pd and p (NN...) systems” (här betyder p protonen, p
antiprotonen, d den tunga vätekärnan benämnd deutronen och NN.. .
betecknar en godtycklig kärna). Förslag till experimentet har inlämnats till
CERN av den s. k. Basel-Karlsruhe-Stockholm-Strassbourg-Tessalonikikollaborationen,
där Stockholm representeras av Forskningsinstitutet för
atomfysik.

Experimentet avser att säkerställa de evidenser som nyligen erhållits av
nämnda grupp beträffande hårt bundna tillstånd i tvåpartikelsystemet
proton-antiproton. Vidare önskar kollaborationen utsträcka dessa mätningar
till sådana hårt bundna system som kan tänkas uppstå när antiprotonen
kolliderar med lätta atomkärnor såsom deutronen (d), samt helium-3 och
helium-4.

Preliminära resultat som erhållits och publicerats sommaren 1977 har rönt
stor internationell uppmärksamhet. De är så anmärkningsvärda, att mätningarna
måste upprepas under mera gynnsamma betingelser dvs. med lägre
bakgrundsstrålning för att observationen skall anses som helt säkerställd.
Detta kräver en stor satsning på unika detektorer och snabb elektronik.

Redog. 1978/79:18

Mätningarna förväntas kasta nytt ljus över kvarkarnas beteende. Som bekant
antas dessa ännu inte i fritt tillstånd påvisade partiklar vara materiens minsta
beståndsdelar. Protonen och antiprotonen kan betraktas som påsar innehållande
vardera tre olika slags kvarkar. Vid små avstånd mellan proton och
antiproton förväntas en kvärk och en antikvark av dess sex kvarkar förintas
och kvar blir ett system bestående av två elektriska dipoler, den ena med
kvarkar av ett visst slag, den andra med antikvarkar av samma slag. Ett
sådant system har teoretiskt förutsagts vara osedvanligt stabilt.

Torgny Unestam:

Initialskedet i mykorrhizans etablering på barrträdsroten, fysiologi och ultrastruktur,
dnr 78/177

Forskning med skogsträdrotens ”osynliga”, men helt avgörande samarbete,
mykorrhiza, med jordsvampar är kraftigt försummad. Mykorrhizans
tillväxtbefrämjande och skyddande effekt påverkas av moderna skogsbruksmetoder,
sur nederbörd, m. m.

Vi ämnar fortsätta prof. E. Melins kända mykorrhiza-arbete, främst
beträffande det fysiologiskt okända skede, då svampen attraheras av och
fäster sig på rotytan, penetrerar in i roten utan att roten reagerar negativt samt
etablerar sig som en starkt anpassad ”del” av rotsystemet. Vi vill skapa
modellsystem i vilka negativa effekter av yttre faktorer lätt kan påvisas.

I omfattande förstadier utarbetade vi den metodik som skall användas:
Odling av granplantor i glasrör, där den sterila roten fullt synligt får möta sin
svamppartner och varifrån prov lätt kan tas för elektronmikroskopiska (EM)
studier. En i Norrland vanlig, gul (lätt synlig) mykorrhizasvamp renodlades
och visade sig mycket lämpad som modellsvamp. EM-metodik utarbetades.
Korttidsodling av rot + svamp direkt under mikroskop (mikrokultur) skall
även tillämpas liksom odling av gran + svamp i naturliknande rotmiljö i
växthus.

Vi bör därvid inom 3 år (79-81) kunna lära känna etableringens alla faser
både fysiologiskt och strukturellt. Vi bör också få veta hur detta avgörande
skede i mykorrhizabildningen påverkas av störningar (näring, gifter, pH, ljus,
m. m.) både i de lättstuderade rörkulturerna och i mera naturlig rotmiljö.
Behovet av en sådan lättarbetad modell har visat sig synnerligen stort,
vetenskapligt såväl som praktiskt. Arbetet bygger upp den nödvändiga
forskningspotential som mykorrhizan fordrar i framtiden i vårt skogrika
land.

Redog. 1978/79:18

Einar Lindholm:

En ny kvanlumteorelisk metod, benämnd HAMM. för beräkning av molekylers
egenskaper för användning inom kemi, biologi, ekologi, medicin, farmakologi
och särskilt solstrålningens växelverkan med molekyler, dnr 78/186

Vi själva och allt omkring oss består av molekyler, och molekylernas
egenskaper beror på elektronernas rörelser. Elektronerna lyder kvantmekanikens
lagar, och kemi och biologi kan härigenom behandlas matematiskt i
”kvantkemien”. Denna är ett etablerat forskningsområde, men för några år
sedan upptäckte vi, att problemen kan behandlas på ett helt nytt sätt.

Under fem års arbete har den nya metoden, HAM/3, utvecklats till ett
datorprogram som möjliggör beräkningar även på mycket stora molekyler
och med mycket korta beräkningstider. Inte endast elektronernas energier
kan beräknas utan även molekylens växelverkan med ljus och bildningen av
en negativ jon genom anlagring av en elektron. I kvantmekaniken anges att
dessa egenskaper är mera fundamentala än andra egenskaper. Man kan därför
hoppas att den nya beräkningsmetoden skall kunna användas i många
tillämpningar.

Utanför KTH har HAM/3 börjat användas vid 9 laboratorier i USA,
Australien m. fl. för kemiska problem, även inom biologi, medicin m. m.

Projektet syftar till att förbättra och utvidga HAM/3 till HAMM, så att
metoden skall kunna användas för organiska molekyler även innehållande
svavel- och kloratomer. Genom en förbättring av den teoretiska ramen samt
genom användning av bättre experimentella data bör noggrannheten vid
beräkningarna kunna förbättras till att motsvara behovet inom organisk
kemi.

Humaniora

Inger Rosengren:

Fackspråklig kommunikation (FAK) - en undersökning av tyskt fackspråk som
kommunikationsmedel mellan tyska och svenska tekniker och ekonomer, dnr 78/
56

Det påpekas allt oftare att det existerar en kommunikationsbarriär mellan
fackmän och lekmän. Mindre ofta diskuteras kommunikationsproblematiken
inom den internationella fackspråkliga kommunikationen. På
senare tid har emellertid olika fackmän inom industrin i den offentliga
debatten betonat de negativa effekterna av kommunikativa hinder på den
internationella marknaden.

Projektet FAK:s syfte är dels att kartlägga den fackspråkliga kommunikationen
mellan tyska och svenska tekniker och ekonomer med utgångspunkt i
de texter som läses av de svenska mottagarna, dels att experimentellt
undersöka vilka språkliga svårigheter dessa texter bereder sina svenska
läsare.

Redog. 1978/79:18

Den empiriska fackspråksforskningen har hittills i regel inte utgått från
själva kommunikationsprocessen utan undersökt enstaka företeelser i facktexter.
Projektet FAK utgår i sin undersökning från uppfattningen att
fackspråk meningsfullt kan analyseras, beskrivas och förklaras endast om
man inbegriper hela den fackspråkliga kommunikationsprocessen, omfattande
sändaren och mottagaren, innehållet i meddelandet och de faktorer
som påverkar sändaren vid utformningen av en facktext.

Projektets resultat kommer att få betydelse både teoretiskt och praktiskt: praktiskt

genom att bidra till en bättre förståelse av vad fackspråklig
kommunikation är, samt till en bättre fackspråksundervisning;

teoretiskt genom att bidra till en utveckling av textteorin i allmänhet och
fackspråksforskningen i synnerhet men också genom att stimulera de
tvärvetenskapliga relationerna mellan språkvetenskaplig och samhällsvetenskaplig
kommunikationsforskning. Ytterst avser projektet att bidra till en
bättre fackspråklig kommunikation mellan Sverige och omvärlden.

Margareta Westman:

Språket i medbestämmandelagen (del I: Den språkliga utformningsprocessen;
de12: Begriplighet), dnr 78/66

Syftet med projektet är att undersöka språket i en central författningstext:
medbestämmandelagen, och att finna sådana språkliga faktorer som kan öka
begripligheten i lagtexten. Ytterst siktar projektet till att presentera förslag till
mer begripliga omformuleringar av lagtexten och till att ge generella språkliga
råd för författningstext.

Problemen med texters begriplighet har studerats åtskilligt, av psykologer
och av språkvetare, i Sverige och utomlands. I detta projekt ses textens
begriplighet som en funktion av dess syfte och läsarens uppfattning i givna
situationer. Ett grundläggande led i projektarbetet är därför att utarbeta
metoder för att pröva begripligheten.

För att finna sådana språkliga faktorer som ökar den sortens funktionella
begriplighet krävs en djupgående textanalys. Men lagtext tillkommer genom
en etablerad process. Därför kräver analysen av lagtexten en kartläggning av
utformningsprocessen och av de språkliga ändringar som skett med avseende
på ordformer, syntax, ordval och textbyggnad. För att värdera dessa
ändringar krävs en metod att utreda hur pragmatiska och funktionella
faktorer har påverkat texten i olika steg. Att utarbeta en sådan metod blir
ytterligare ett grundläggande led i projektet, eftersom ingen metod finns
dokumenterad; ansatser har gjorts i Danmark och Tyskland.

Redog. 1978/79:18

Aleksander Loit:

Den agrara omvandlingens betydelse för industrialismens uppkomst, dnr 78/
119

Bidrag till symposium.

Sune Zachrisson:

ANLAGGARNA - ett etnologiskt forskningsprojekt rörande de anställdas
arbetsförhållanden och livsvillkor vid svenska anläggningsarbeten genom tiderna,
dnr 78/179

Projektet är inriktat på en kulturhistorisk dokumentation och analys av en
yrkeskår - anläggarna. Målet är att samla in material rörande anläggare och
anläggningsverksamhet i Sverige främst under 1900-talet samt att bedriva
forskning. Denna syftar dels till en översiktlig helhetsbild av branschen och
dess många personalkategorier, dels till en djupare förståelse av anläggarnas
villkor vid några utvalda arbetsplatser. - Anläggaryrket har inte tidigare varit
föremål för vetenskaplig, kulturhistorisk forskning. Nordiska museet vill
genom projektet fortsätta sin kartläggning av svenskt yrkesliv och socialt liv
och foijer härvid de metoder som utarbetats vid tidigare undersökningar:
människan ställs i centrum för intresset och förmedlar själv genom bl. a.
intervjuer och skrivna levnadsberättelser sina erfarenheter från yrkeslivet. -En viktig del av projektet utgörs således av materialinsamling. Huvudparten
härav har redan ägt rum, bl. a. i specialstudier av ett antal anläggningsarbetsplatser.
Studierna visar oss hur anläggare arbetat och levat under olika
tidsskeden och vid olika typer av byggen: kraftverk, broar, vägar etc.

Nils-Göran Sundin:

Interpretations/örskningsprojektet (IFP), dnr 78/185

Arbetet utgör ett förberedande skede av ett större forskningsprojekt om
musikalisk interpretation (musikvetenskap och musikpedagogik). Första året
omfattar probleminventering och detaljförberedelser för igångsättande av
prioriterade delprojekt samt upprättande av kontaktnät med en rad artister,
forskare, pedagoger och berörda institutioner. Ett huvudsyfte är att utveckla
en begreppsapparat för beskrivning av musikalisk interpretation och därmed
skapa förutsättningar dels för att i undervisningssammanhang (allmän
kulturpedagogik och fackpedagogik) bättre kunna tala och skriva om
musikutföranden, dels för att (t. ex. vid antagning till musikskolor, musik,
kritik, stipendieutdelning) säkrare kunna bedöma den konstnärliga prestationen.
Lyssnarens reaktion (konstupplevelsen) står i samband med komponenter
i interpretationen. Vilka dessa är, hur de samspelar och hur de förhåller
sig till musikverket, är också projektets studieobjekt. En central kulturpeda -

Redog. 1978/79:18

gogisk följdfråga som projektet vill besvara är: Hur bör en lyssnarpedagogik
utformas då den skall syfta till att göra konstverket tillgängligt och
uppfattbart. Det gäller alltså inte enbart att beskriva konstverkets vägar till
förståelse (genom interpretation) utan också att öppna nya sådana - således
att öppna kanaler för konstförståelse.

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1978

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1978 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1978 (tabell 12).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1978 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid (tabell
7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under
beteckningen samhällsvetenskap har fått 51 % av anslagsbeloppet under
1978. För hela perioden 1965-1978 är motsvarande andel 53,7 %. De olika
ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen
härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne tillkommit eller
slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon ändring i fondens
anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.

Under 1978 beviljades helt eller delvis 144 ansökningar av 324 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till 21 milj. kr. medan de avslagna ansökningarna
avsåg ett belopp på 29 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1978 är 46 nya och 98 fortsättningsanslag varav 34
getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade beloppet
var 29,2 % och fortsättningsanslagens sålunda 70,8 %.

Redog. 1978/79:18

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1978
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag	Ansökningar	Beviljade anslag i 96
	Antal	Belopp	Antal	Belopp	av sökt belopp per ämnesområde
1. SAMHÄLLSVETENSKAP	76	10 707	155	21 517	49,8	51,0
1.1 Ekonomisk historia	6	663	8	884	75,1	3,2
1.2 Företagsekonomi	7	741	17	1 889	39,2	3,5
1.3 Nationalekonomi	8	1 265	12	1 802	70,2	6,0
1.4 Kulturgeografi	14	1 570	26	2 467	63,6	7,5
1.5 Sociologi/Soc. pol.	14	2 489	37	6 839	36,4	11,8
1.6 Statistik	2	367	4	679	54,1	1,7
1.7 Statskunskap	14	2 082	20	2 901	71,8	9,9
1.8 Forskning om forskn.	-	-	1	124	-	-
1.9 Informationsbehandl.	-	-	3	355	-	-
1.10 Pedagogik	6	756	12	1 795	42,1	3,6
1.11 Psykologi	3	559	10	1 210	46,2	2,7
1.12 Juridik/Kriminologi	1	15	3	288	5,0	0,1
1.13 Socialantropologi	1	200	2	284	70,4	1,0
2. MEDICIN	13	2 377	39	6 630	35,9	11,3
3. NATURVETENSKAP	9	1 334	36	6 297	21,2	6,4
4. TEKNIK	-	-	7	2 393	-	-
5. HUMANIORA	43	5 756	81	11 739	49,0	27,4
6. ÖVRIGT	3	820	6	1 091	75,2	3,9
Summa	144	20 994	324	49 667	42,3	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1978 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag	Ansökningar	Beviljade anslag	i %
	Antal	Belopp	Antal Belopp	av sökt belopp	per anslagstyp
Fortsättningsanslag	98	14 866	105 15 677	94,8	70,8
Nya anslag	46	6 128	219 33 990	18,0	29,2
Summa	144	20 994	324 49 667	42,3	100,0

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag 1978
(Belopp i tusental kronor)

Fortsättnings- anslag	Antal	Belopp	Nya anslag	Antal	Belopp
Slutanslag	34	3 911	Planeringsan- slag	10	595
Övriga anslag	50	10442	Engångsanslag	5	595
Publ. garantier	14	513	Övriga anslag	31	4 938
Summa	98	14 866		46	6 128

Redog. 1978/79:18

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1978 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde	Beviljade anslag	Ansökningar	Beviljade anslag	i %
	Antal	Belopp	Antal	Belopp	av sökt belopp	per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	48	7000	50	7 422	94,3	47,1
Medicin	8	1 740	9	1 760	98,9	11,7
Naturvetenskap	5	641	5	641	100,0	4,3
Teknik	-	-	-	-	-	-
Humaniora	34	4 665	38	5 034	92,3	31,4
Övrigt	3	820	3	820	100,0	5,5
Summa	98	14 866	105	15 677	94,8	100,0

Tabell 5. Nya anslag 1978 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag	Ansökningar	Beviljade anslag	i %
	Antal	Belopp	Antal	Belopp	av sökt belopp	per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	28	3 707	107	14211	26.1	60,5
Medicin	5	637	30	4 870	13,1	10,4
Naturvetenskap	4	693	31	5 656	12,3	11,3
Teknik	-	-	7	2 393	-	-
Humaniora	9	1 091	43	6 705	16,3	17,8
Övrigt	-	-	1	155
Summa	46	6128	219	33 990	18.0	100,0

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1978 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp i tusental kr.	Samhällsvet.	Medicin	Naturvet. Teknik Humaniora	Övrigt	Totalt
- 100	34	2	2-17	2	57
101 - 300	36	9	7 - 24	-	76
301 -	6	2	2	1	11
Summa	76	13	9 43	3	144

Redog. 1978/79:18

Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag 1978 fördelade efter utsträckning i tid och fakultetsområde -

Längd antal år	Samhällsvet.	Medicin Naturvet. Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
- 2	4	1	2	2	_	9	23,1
2-3	6	-	1	4	-	11	28,2
4-5	10	-	-	6	-	16	41,0
6 - 7	2	-	-	-	-	2	5,1
8 -	1	-	-	-	-	1	2,6
Summa	23	1	3	12	-	39	100,0

Tabell 8. Beviljade anslag 1978 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	15	2 253	10,7
Linköpings universitet	2	195	0,9
Lunds universitet	32	4 067	19,4
Stockholms universitet	25	3 864	18,4
Umeå universitet	8	739	3,5
Uppsala universitet	25	4 639	22,1
Sveriges lantbruksuniversitet	1	117	0,5
Karolinska institutet	6	877	4,2
KTH	5	395	1,9
Handelshögskolan i Stockholm	2	169	0,8
Museer	3	560	2,7
Musikhögskolan	1	70	0,3
Vissa statliga institutioner	4	520	2,5
Högskolan för lärarutbildning	1	180	0,9
Högskolan i Växjö	1	242	1,1
Högskolan i Örebro	1	310	1,5
Utländska läroanstalter	2	312	1,5
Övrigt	10	1485	7,1
Summa	144	20 994	100,0

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag
Ar	%
1974	31,5
1975	27,5
1976	18,6
1977	19,8
1978	29,2

Redog. 1978/79:18

Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (c\>)

Ar	Nya ansökningar	Fortsättnings- anslag	Totalt
1975	25,4	74,9	48,8
1976	13,7	91,3	44,4
1977	16,6	95,2	49,2
1978	18,0	94,8	42,3

Tabell 11 (Belopp i	. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek tusental kronor)
År	Nya anslag	Fortsättnings-	Totalt
		anslag
1974	121	157	144
1975	126	171	156
1976	119	177	162
1977	135	165	158
1978	133	152	146
1965-74			175
-75			172
-76			171
-77			169
-78			167

Tabell 12. Anslag 1965-1978 (Belopp i tusental kronor)
Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Beviljat belopp
	Antal	Belopp	i % per ämnes-
			område

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	902	136 958	53,7
1.1	Ekonomisk historia	48	6 473	2,5
1.2	Företagsekonomi	68	7 392	2,9
1.3	Nationalekonomi	93	15 520	6,1
1.4	Kulturgeografi	94	14 960	5,9
1.5	Sociologi/socialpolitik/
	socialantropologi	166	25 259	9,9
1.6	Statistik	46	6 736	2,6
1.7	Statskunskap	148	25 082	9,8
1.8	Forskning om forskning	19	1 610	0,6
1.9	Informationsbehandling	14	5 283	2,1
1.10	Psykologi/pedagogik	174	25 954	10,2
1.11	Juridik/kriminologi	32	2 689	1.1
2.	MEDICIN	146	29 689	11,6
3.	NATURVETENSKAP	125	30 505	12.0
4.	TEKNIK	7	1 460	0,6
5.	HUMANIORA	308	49 838	19,5
6.	ÖVRIGT	37	6 568	2,6

Summa

1 525

255 020

100,0

Redog. 1978/79:18

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1978 8

Ekonomisk historia

Mortalitet, fertilitet och ekonomisk utveckling - studier i den demografiska
övergången i Sverige 1750-1930

Gunnar Fridlizius Lund 8

Företagsekonomi

Facklig problematik vid svenska multinationella koncerner. En studie
av förändrade relationer fackförening-företagsledning

Klas Henrik Levinson Uppsala 8

Företagets finansiella planering

Olof Arwidi Lund 9

Nationalekonomi

Köer och väntelistor inom sluten sjukvård -exemplifierat med studier
av gallstenssjukdomen

Bengt Jönsson Lund 10

Arbetslösheten, löneutvecklingen och prisnivåförändringarna i Sverige
under 1900-talet

Lars Jonung Lund 11

Om industrins internationalisering och den internationella inflationen
med speciell tonvikt på utvecklingen i Sverige

Hans Engman Stockholm 11

Strukturomvandlingen i Motala - en studie av inflytande och lokal
samhällsplanering

Leif Melin Linköping 12

Val av skattebas i en modell för optimal beskattning

Sören Blomquist Stockholm 13

Kulturgeografi

Autobiological refiection on geographic thought and practice

Anne Buttimer Lund 13

Informationssystemet människa-landskap

Torvald Gerger Stockholm 14

Rörlighet och anpassning - analys av begrepp och gemensamma
teorifragment för individens och samhällets val av utbildning, yrke och
bosättning

Erik Bylund Umeå 15

Redog. 1978/79:18

Välfärd och regional utveckling - en studie i Norrbottens län

Erik Bylund Umeå 15

Människor i administrativa verksamheter. Studier av människor i
administrativa roller; deras reaktioner på arbetssituationer i
administrativa händelseförlopp

Gunnar Törnqvist Lund 16

Återblick på rationalisering och planering

Anne Buttimer Lund 16

Sociologi/ socialantropologi

Mediapanel

Sven Windahl Lund 17

Tvärnationell undersökning av skilsmässor och separationer

Jan Trost Uppsala 18

En utbildningssatsning av kvinnliga fabriksarbetare inom VolvoBergslagsverken.
En beteendevetenskaplig studie om ökad jämställdhet
mellan män och kvinnor

Gunnela Westlander Stockholm 18

Turkar i svensk förort: en invandrargrupps möte med tre svenska

institutioner - förskola, skola, hälso- och sjukvård

Lisbeth Sachs Stockholm 19

Statistik

Forskning om utvärderingsmetoder (FORUM)

K. G. Jöreskog Uppsala 20

Statskunskap

Planeringsarbete för ett forskningsprojekt rörande demokratin och det
modema organisationsväsendet

Agne Gustafsson Lund 20

Continuity and Changé: Three Swedish General Elections: 1973,1976
and 1979

Steven Koblik Sverige och Pomona College, Californien,

USA 21

Psykologi/pedagogik

Spänningsreglerande tekniker och deras tillämpning
Göran Patriksson/

Lars-Eric Uneståhl 1 Mölndal 21

Infant Social Development in Traditional and Non-traditional Families Ann

Frodi/

Michael Lamb University of Michigan

Ann Arbor, USA 22

Redog. 1978/79:18

Uppväxtförhållanden och problembeteenden hos tonårspojkar

Dan Olweus Bergen, Norge 23

Mal möundersökningen
Torsten Husén/

Ingemar Fagerlind Stockholm 23

Åldrande och minne

Lars-Göran Nilsson Uppsala 23

Medicin

Blodkoagulationens biokemi: Trombocyter, Faktor VIII och fibrinogener Birger

Blombäck Stockholm 24

Allergisjukdomar och miljö. Orsaker, diagnostik och behandling

S. G. O. Johansson Uppsala 25

Barn till alkoholiserade fäder-en uppföljning efter 15 år i en prospektiv
studie

Per-Anders Rydelius Stockholm 25

Inflytandet av tidig miljöstimulering på mental utvecklingsstörning

Ulf Söderberg Uppsala 26

Studier av interaktionen mellan alkohol och biogena aminer
Birgitta Sjöquist Stockholm 27

Naturvetenskap

Kravspecifikation för ekologisk optimering av musselodlingar

Rutger Rosenberg Göteborg 28

Försök att påvisa materiens minsta beståndsdelar - kvarkarna - i hårt
bundna exotiska tillstånd

Ingmar Bergström Stockholm 28

Initialskedet i mykorrhizansetablering på barrträdsroten, fysiologi och
ultrastruktur

Torgny Unestam Uppsala 29

En kvantumteoretisk metod, benämnd HAMM, för beräkning av
molekylers egenskaper för användning inom kemi, biologi, ekologi,
medicin, farmakologi och särskilt solstrålningens växelverkan med
molekyler

Einar Lindholm Stockholm 30

Humaniora

Fackspråklig kommunikation (FAK) - en undersökning av tyskt
fackspråk som kommunikationsmedel mellan tyska och svenska
tekniker och ekonomer

Inger Rosengren Lund 30

Språket i medbestämmandelagen

Margareta Westman Stockholm 31

Redog. 1978/79:18

Den agrara omvandlingens betydelse för industrialismens uppkomst Aleksander

Loit Uppsala 32

ANLÄGGARNA - ett etnologiskt forskningsprojekt rörande de

anställdas arbetsförhållanden och livsvillkor vid svenska anläggningsarbeten
genom tiderna

Sune Zachrisson Stockholm 32

Interpretationsforskningsprojektet (IFP)

Nils-Göran Sundin Stockholm 32

B. Statistiska uppgifter 1965-1978 33

1 skriftserien har under året utkommit:

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden
RJ 1978:5 Tryck på knappen!

RJ 1978:6 Attityder till tekniken
RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

GOTAB 61586 Slockholm 1979