Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse överfondens verksamhet och förvaltning under år 1977 (Framställning / redogörelse 1977/78:14)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1977/78:14

Redogörelse

1977/78:14

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1977

1978-02-21

Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1977.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen har under året varit:

professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Carl-Henrik Nordlander (fr. o. m. 1977-04-01 vice ordförande) riksbankschefen

Krister Wickman (t. o. m. 1977-03-31 vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsledamot Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin
riksdagsledamot Karin Flodström (fr. o. m. 1977-04-01)
riksdagsledamot Lennart Pettersson (t. o. m. 1977-03-31)
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson (fr. o. m. 1977-04-01)
suppleant: riksdagsledamot Ingemar Leander (t. o. m. 1977-03-31)
riksdagsledamot Lars Gustafsson (fr. o. m. 1977-04-01)
riksdagsledamot Stig Alemyr (t. o. m. 1977-03-31)
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand (fr. o. m. 1977-04-01)
suppleant: riksdagsledamot Stig Gustafsson (t. o. m. 1977-03-31)
riksdagsledamot Bertil Fiskesjö
suppleant: riksdagsledamot Anna Eliasson
riksdagsledamot Gunnar Biörck (fr. o. m. 1977-10-26)
riksdagsledamot Bertil af Ugglas (avliden 1977-07-07)
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage
riksdagsledamot Linnea Hörlén (fr. o. m. 1977-04-01)
riksdagsledamot Gunnar Richardson (t. o. m. 1977-03-31)
suppleant: Torkel Lindahl (fr. o. m. 1977-04-01)
suppleant: Ola Nyquist (t. o. m. 1977-03-31)
professor Bengt Gustafsson
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Torsten Hägerstrand (fr. o. m. 1977-04-01)
professor Lennart Hjelm (t. o. m. 1977-03-31)

1 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 14

Redog. 1977/78:14

suppleant: professor Ingemar Ståhl (fr. o. m. 1977-04-01)
suppleant: professor Torsten Hägerstrand (t. o. m. 1977-03-31)
professor Kai Siegbahn (fr. o. m. 1977-04-01)
professor Arne Engström (t. o. m. 1977-03-31)
suppleant: professor Sten Henrysson (fr. o. m. 1977-04-01)
suppleant: professor Kai Siegbahn (t. o. m. 1977-03-31)

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare för
fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen. De fem av styrelsen
utsedda arbetsgrupperna har under året haft följande sammansättning.

Arbetsgrupp 1: Biörck, Hansson, Hägerstrand, Lindahl, Silfverstrand, Ståhl
samt professorerna Gunnar Arpi, Dick Ramström.

Arbetsgrupp 2: Bergqvist, Frankenhaeuser, Henrysson, Meijer, Nyhage samt
professorerna Carl-Gunnar Janson, Karl-Erik Wämeryd.

Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, Flodström, L. Gustafsson, Meijer, Nordlander samt
professor Leif Lewin.

Arbetsgrupp 4: B. Gustafsson, Siegbahn, Theorin samt professorerna Lars
Magnus Gunne, Bengt Rånby.

Arbetsgrupp 5: Eliasson, Hörlén, Jonsson, Lindberger samt professorerna
Bengt Sigurd och Gunnar Westin.

Under året har dessutom funnits två av styrelsen utsedda s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå
åtgärder i syfte att främja vetenskaplig forskning inom problemområden som
bedömts angelägna men hittills inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna
har haft följande benämning och sammansättning.

1. Människan och arbetslivet: professor Edmund Dahlström, professor Bertil
Gardell, fil. dr Gunn Johansson (sekr.), verkstadsklubbsordförande Göran
Johansson, ombudsman Leif Kjellstrand, SIF-klubbsordförande Myril
Malmström, docent Töres Theorell, ombudsman John Östlund

2. Människan och kommunikationsteknologin: ombudsman Björn Andersson
(fr. o. m. 1977-04-01), docent Björn Fjaestad (sekr.), professor David Ingvar,

Redog. 1977/78:14

ombudsman Erik Karlsson (t. o. m. 1977-03-31), utbildningschef Lennart
Larsson, tekn. dir. Torsten Larsson, docent Karl-Erik Rosengren, teol. lic.
Anne-Marie Thunberg, professor Karl-Erik Wärneryd.

Ordförande i båda områdesgrupperna har varit fondens direktör.

Av under året tillgängliga medel för forskningsanslag, 26,4 milj. kr., hade
5,5 milj. kr. disponerats genom beslut 1976. Under året beviljade fonden
anslag till ett sammanlagt belopp av 23,5 milj. kr., varav 143 projektanslag på
tillsammans 22,6 milj. kr. (tabell 1, s. 28) samt 0,9 milj. kr. för täckning av
automatiska lönekostnadsökningar och resor inom redan pågående projekt
och för planering av projekt inom området människan och kommunikationsteknologin.
2,5 milj. kr. skall belasta 1978 års disponibla medel. Summan
beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 15,9 milj.
kr.

Beviljade anslag disponeras enligt de särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (numera som regel 2 96) finns
redovisad i den följande specifikationen av omkostnader för 1977 (punkt
B 2).

Förvaltningen av fondens medel - vad gäller de värdepapper vilkas
avkastning styrelsen disponerar - har handhafts av riksbanken. Fondens
ställning per den 31 december åren 1976 och 1977 har redovisats såsom bilaga
2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1977. Därav framgår bl. a. att till fonden under år 1977
influtit räntor och andra intäkter till ett belopp av kr. 28 080 270:19. Då
fondens förvaltningskostnader och projektomkostnader uppgått till
sammanlagt kr. 1 703 562:58 kunde detta år kr. 26 376 707:61 disponeras för
anslag till forskningsprojekt (övriga forskningsmedel).

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1977 har
intagits balansräkning och resultaträkning för Riksbankens jubileumsfond.
Dessa återges här nedan tillsammans med en specifikation av fondens
omkostnader. 1 jämförelse med berättelsen över fondens verksamhet och
förvaltning under år 1976 (Redog. 1976/77:14) har vissa förändringar i årets
balansräkning vidtagits i vad gäller redovisningen av obligationsinnehavet
och kapitalkontot. I samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens
revisorers kansli har fondens obligationer upptagits till nominella
värden på tillgångssidan och som motpost på skuldsidan redovisas ett
obligationernas värderegleringskonto. Detta senare konto motsvarar
summan av kapitalkontot och skillnaden mellan obligationernas nominella
och tidigare bokförda värden. Det nya redovisningssättet bedöms bättre än

1* Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 14

Redog. 1977/78:14

det tidigare beskriva förändringar i värdet av fondens obligationsinnehav.

I ett särskilt avsnitt (s. 9) lämnas en redogörelse för nya projekt, till vilka
anslag beviljats under 1977. Vidare redovisas vissa statistiska uppgifter (s. 27)
rörande de behandlade ansökningarna. I verksamhetsberättelsen för år 1974
presenterades i översiktlig form alla de anslag som ditintills beviljats av
fonden.

Utrymmet för nya anslag har under året varit starkt begränsat (tabell 2, s.
28). Knappt 20 % av de beviljade forskningsanslagen har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de senaste åren har varit 31,5 % (1974), 27,5 %
(1975) och 18,6 % (1976).

Det minskade utrymmet för nya anslag sammanhänger bl. a. med de stora
kostnadsökningar som inträffat under senare år och som alltså belastat redan
pågående projekt. Ökade lönekostnader, ökade social- och förvaltningsavgifteretc.
har medfört fördyringar från ett år till ett annat på ofta 15-20 %. Av
de beviljade anslagen har ca 85 % gått till arvoden/löner till forskare och övrig
projektpersonal. Dessa arvoden utgår enligt de allmänna avtal som gäller
inom det statliga området. Merparten av den personal som avlönas med
anslag från fonden är assistent- och biträdespersonal. Löneökningarna för
dessa kategorier har varit betydligt större än de senaste årens genomsnittliga
kostnadsökningar. Beviljade fortsättningsanslag har endast kunnat räknas
upp med belopp svarande mot automatiska fördyringar. Utvidgningar av ett
projekt, vilket från forskningssynpunkt ofta kan vara mycket ändamålsenligt,
har inte kunnat medges.

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har reellt sett
minskat avsevärt under senare år (tabell 10, s. 31). Över hälften av under året
beviljade slutanslag (tabell 7, s. 30) har gällt projekt som pågått 3 år eller
kortare tid. Enligt stadgarna skall bl. a. fondens medel ”speciellt användas för
att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt”. De redovisade förhållandena
kan ses mot denna bakgrund.

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnas till fonden. Ett visst års
ränteinkomster tas i anspråk för utdelning av forskningsanslag under
nästföljande år. 1967-1974 var ränteinkomsterna ca 19,5 milj. kr. per år.
1975-1977 (efter ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen
våren 1974) har inkomsterna varit 25,9, 27,7 resp. 28,0 milj. kr. Kapacitetsökningen
1968-1978 svarar mot en genomsnittlig årlig ökning på 3,7 %.
(Förändringen under åren 1976-1978 motsvarar en genomsnittlig årlig
ökning på 4 96.) I relation till de kostnadsstegringarsom bl. a. redovisats här
ovan är det alldeles uppenbart att fondens reala utdelningskapacitet har
kraftigt minskat.

De rådande förhållandena har givetvis mycket ingående diskuterats inom
styrelsen. Man har därvid funnit det angeläget att snarast finna former för att
fondens reala utdelningskapacitet skall kunna upprätthållas. Att endast
disponera över nominellt lika utdelningsmöjligheter från ett år till ett annat

Redos. 1977/78:14

gör det mycket svårt för fonden att planera sin verksamhet på längre sikt och
att på ett aktivt och effektivt sätt verka som forskningsstödjande organ. Ett
kapitaltillskott till fonden vore den enklaste lösningen på de uppkomna
problemen. I slutet av år 1976 hemställde styrelsen hos riksbanksfullmäktige
att fullmäktige skulle föreslå riksdagen att ytterligare medel (av överskotten
från riksbankens rörelse 1976) skulle tillföras fonden. Vid sammanträde
1977-01-27 kunde fullmäktige emellertid ej finna skäl att bifalla framställningen.

Många av de forskningsprojekt som Riksbankens jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför enligt
styrelsens mening angeläget att resultat som tas fram blir bekantgjorda och att
de kan bli föremål för diskussion och kritisk granskning. Under året har bl. a.
ett antal sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats.
Till dessa sammankomster har inviterats närmast berörda riksdagsutskott
samt företrädare för departement och organisationer som bedömts ha
speciellt intresse för projektet i fråga. Utbildnings-, jordbruks- och näringsutskotten
hade i mars 1977 tillfälle att med medverkande forskare diskutera
resultaten från projektet ”Kris och krispolitik i Norden under mellankrigstiden”
(dnr 72/71). De delproblem som behandlades gällde ”Krisen och
jordbruksnäringen”, ”Rationaliseringsrörelsen inom industrin” och ”Den
socialdemokratiska idéutvecklingen”. I oktober presenterades projektet
”Politik som rationellt handlande” (dnr 75/90) för bl. a. konstitutions- och
utbildningsutskotten. I november diskuterades resultaten från projektet
”Kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet - en analys av utvecklingen
inom svenska industriföretag” (dnr 72/77). Deltagare vid detta tillfälle var
företrädare för finans-, skatte- och näringsutskotten samt för berörda
departement.

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har under året gjort s. k. projektbesök
vid ett antal forskningsinstitutioner, varvid ingående diskussioner har
kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning. Områdesgrupperna
har bl. a. anordnat ett antal mindre symposier inom sina områden med
företrädare för olika forskningsdiscipliner. Resultaten avses bli publicerade
för att kunna bedömas även av utomstående och förhoppningsvis också
stimulera till forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella
områdena. Intill utgången av 1977 har tre rapporter publicerats i fondens
skriftserie rörande arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling (RJ
1977:1), kommunikationsteknologi och perception (RJ 1977:2) samt om
telekommunikationernas samhällsroll (RJ 1977:3). Ytterligare fyra rapporter
är färdiga för publicering i början av 1978. Inom fonden pågår vidare ett arbete
med att områdesvis samla in och ställa samman resultatredovisningar och
uppgifter om publikationer från projekt som fått stöd från fonden och som nu
slutförts. Meningen är att dessa sammanställningar skall kunna publiceras i
fondens skriftserie tillsammans med någon utomstående forskares bedömning
av värdet och betydelsen av den bedrivna forskningen. Först nu har

Redog. 1977/78:14

nämligen så många år gått sedan fonden började sin verksamhet att ett
utvärderande arbete är möjligt.

De åtgärder som beskrivits härovan ingår som ett led i fondens strävan att
informera om sin verksamhet och att göra det möjligt även för utomstående
att (ä underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Styrelsen har vid flera tillfällen diskuterat olika
sätt att följa och värdera den verksamhet som bedrivs med anslag från
fonden. Erfarenheterna från de nämnda aktiviteterna, som nu pågått i mer än
två år, är givetvis ännu ofullständiga. De tycks emellertid redan nu kunna
tolkas så att fondens verksamhet är mycket uppskattad, att fondens resurser -genom att de kan användas oberoende av disciplin- och sektorsgränser -utgör ett mycket viktigt nyskapande komplement till de forskningsmedel
som fördelas genom forskningsrådsorganisationen och sektorsorganen och
att fonden har en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker och
forskare. Motioner till årets riksdag (1977/78:886 och 1753) ger uttryck åt
samma bedömning.

Balansräkning
per den 31 december 1976 och 1977

1976 1977

Tillgångar

Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	585 182 000:-* 3 309 885:99 24 731:11 500:-	585 052 000:-6 264 913:59 5 317:60 500:-
Summa kronor	588 517 117:10	591 322 731:19
Skulder
Obligationers värderegleringskonto	546 879 245:96*	546 709 545:96
Beviljade, ej utbetalda anslag För pensionsavgifter m. m.	13 366 256:23	15 926 346:19
reserverade medel	1 691 959:65	1 691 959:65
Disponibla medel	7 532:92	6 059:26
Ej utnyttjade anslag	216 464:54	577 355:52
Innehållen skatt	23 588:-	34 757:-
Årets nettointäkt	26 332 069:80	26 376 707:61

Summa kronor 588 517 117:10 591 322 731:19

* För erhållande av jämförelse med 1977 års värden har 1976 års balansräkning
omarbetats (se redogörelse i förvaltningsberättelsen).

Redog. 1977/78:14

Resultaträkning
per den 31 december 1976 och 1977

1976 1977

Utgifter

Förvaltningskostnader 872 666:44 1 040 094:94

Projektomkostnader 570 337:36 663 467:64

Övriga forskningsmedel 26 332 069:80 26 376 707:61

Summa kronor 27 775 073:60 28 080 270:19

Inkomster

Räntor 27 749 296:23 28 062 369:35

Övriga intäkter 25 777:37 17 900:84

Summa kronor 27 775 073:60 28 080 270:19

Specifikation av omkostnader för dr 1977

A. Förvaltningskostnader

1. Arvoden till styrelse

o. arbetsgrupper 189 000:-

2. Lönekostnader kansli 448 791:70

3. Pensions-och sociala avgifter 134 887:55

4. Sjuk-, hälso- och personalvård 3 135:63

5. Reseersättningar 39 608:35

6. Lokalkostnader 97 905:15

7. Expenser 126 766:56

varav inventarier 35 783:63

telefon 10 740:30

kopiering 41 332:—

kontorsmateriel 19 978:80

övriga expenser 18 931:83 1 040 094:94

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 99 000:-

2. Förvaltningsavgifter 302 612:—

3. Konferenser 59 320:15

4. Områdesgrupper 184 243:86

5. Övrig information 18 291:63 663 467:64

Totalt kronor

1 703 562:58

Redog. 1977/78:14

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelsen
för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Stockholm den 21 februari 1978

Hans Meijer

Carl-Henrik Nordlander
Jan Bergqvist
Karin Flodström
Lars Gustafsson
BertiI Fiskesjö

Gunnar Biörck
Linnea Hörlén

Bengt Gustafsson
Torsten Hägerstrand
Kai Siegbahn

Nils-Eric Svensson

Redog. 1977/78:14

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 1965-1977

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-27) sammanfattningar av
projektplanerna förde nya forskningsprojekt som under 1977 beviljats anslag
från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 27-31) vissa statistiska
uppgifter rörande verksamheten 1965-1977.

A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1977
Företagsekonomi

Sven-Erik Johansson:

Finansiell planering - en simuleringsansats i varvsföretag, dnr 76/150

Syfte

1. Att vidareutveckla metoder för analys av finansiella utvecklingsförlopp
på total nivå för företaget i termer av kapitaltillväxt, kapitalstruktur,
räntabilitet, finansiell handlingsberedskap och risk.

2. Att genom tillämpning av utvecklade metoder på de svenska varvsföretagen
analysera denna branschs möjligheter att påverka sin finansiella
utveckling och risksituation.

Betydelse

1. Projektet ger möjlighet att knyta samman resultaten från avslutade och
pågående projekt inom EFI:s forskningsprogram ”Kapitaltillväxt, kapitalstruktur
och räntabilitet” samt ”Finansiell planering” till en metod för
finansiell planering på högsta nivå i företaget samt att

2. jämföra det angreppssätt som utvecklats vid EFI med alternativa
existerande metoder inom finansieringsteorin och därigenom bidraga till
finansieringsteorins utveckling.

3. Varvsindustrins aktuella krissituation har delvis och temporärt lösts
genom statliga stödåtgärder. Den osäkra framtidsbilden medför dock att den
finansiella planeringen kommer att stå i centrum för debatten åtskilliga år
framöver.

Genomförande

Avgränsning av begreppet finansiell planering samt genomgång av teori
och empiri. Empirisk studie av målfunktionen för den finansiella planeringen.
Kartläggning av varvsföretagens finansiella struktur och särdrag.
Motivering av simuleringsansats. Kartläggning av existerande simuleringsansatser
inom finansiell planering. Konstruktion av datorstödd simuleringsmodell
för varvsföretag. Analys av varvsföretagets möjligheter att påverka
den finansiella utvecklingen och risksituationen. Vilka effekter får inflation,
valutakursförändringar, ordertagningsstrategi, investeringars bindningstid,
kreditgivningspolitik? Slutsatserna relateras till existerande finansieringsteori.

Redog. 1977/78:14

Dick Ramström:

Ett stålverks uppgång och fall - en studie i det naturliga experimen tets form aven
”planeringschocks” regionalekonomiska förutsättningar och konsekvenser, dnr
77/14

De planer på förverkligandet av Stålverk 80 som framstått som säkra tills
beslutet om uppskjutande kom har på olika sätt påverkat företag och
myndigheter i Norrbotten (BD) i deras planering och åtgärder. Den kraftiga
”planeringschock” som härigenom uppstått är beroende av bl. a. de olika
organens kopplingar till detta tänkta expansionscentrum, deras avstånd till
detta samt av den planering de tidigare företagit. Den aktuella forskningsgruppen
har tidigare bedrivit studier av förväntningar och planer beträffande
spridningseffekterna av denna satsning inom BD, och nu erbjuder sig ett
ovanligt tillfälle att genom att följa upp dessa tidigare studier undersöka hur
dessa organs förväntningar, attityder, planer och beteende har förändrats
genom denna utveckling. Genom intervjuer, studier av statistik m. m. börén
uppfattning om styrkan av dessa förändringar kunna uppnås, som antas bli
olika på kortare och på längre sikt. Dessa studier görs mot en organisationsteoretisk
bakgrund, där man särskilt inriktar sig på planeringsförloppets
betydelse för denna ”planeringschock” och på skillnaderna härvidlag mellan
familjeföretaget med stark lokal förankring, som torde ha mindre känslighet
härvidlag, och ”kosmopolitiska”, avståndskopplade företagsenheter med
hög sådan känslighet. Studien görs i två etapper där man i den senare söker ta
fasta på de mer långsiktiga effekterna och också tar vara på de teoretiska och
empiriska erfarenheterna från den första etappen. Dessa studier kan vara av
stor betydelse för samhällsplaneringen inför liknande satsningar, när det
gäller att söka beakta effekterna härav för berörda företag och myndigheter.

Bengt Stymne:

Strategier för medbestämmande - en studie av hur medbestämmandet kan
utnyttjas av företag och fackföreningar, dnr 77/40

Bl. a. på grund av den nya arbetsrättslagstiftningen befinner sig företag och
fackföreningar i en väsentligt förändrad situation. I detta delvis nya läge
tvingas de inblandade att välja väg för sitt handlande. I projektet avser man
studera hur dessa strategier kan väljas så att företagen och fackföreningarna
kommer att fungera bättre.

För närvarande kan hos både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
två huvudstrategier urskiljas:

1. Organisera för medbestämmande, dvs. bygga upp särskilda förhandlingsorgan,
utarbeta förhandlingsordningar och tillsätta särskilda befattningshavare
att bevaka medbestämmandeaspekter.

Redog. 1977/78:14

2. Arbeta med direkt deltagande, nämligen försöka få dem som är närmast
berörda av ett problem att angripa och lösa detta med uppammande av det
stöd och de resurser som de kan få från olika håll.

Den grundläggande hypotesen i denna studie är att ensidigt förlitande till
strategi 1 leder till dåligt fungerande foretag och fackföreningar. Byråkrati och
tidsutdräkter kan kväva handlingsviljan. Medbestämmandet kan bli en fråga
för jurister och andra experter. Denna inkapsling av medbestämmandefrågorna
kan leda till resignation bland medlemmar och personal med olika slag
av sociala och psykologiska störningar som följd. Om huvudvikten läggs vid
strategi 2 finns möjligheter till mobilisering av ett stort antal personer så att de
börjar intressera sig för problemen på arbetsplatsen och för fackets angelägenheter.

Metodiken, för att pröva hypotesen och få en närmare belysning av olika
strategier för medbestämmande, har två komponenter. Den ena består av
lägesbestämningar 1976 och 1979-1980. Dessa skall belysa vilka problem som
finns vid de olika tidpunkterna och lämna underlag för effektmätningar.
Lägesbestämningarna sker parallellt i Finland, och 1976 i 11 andra länder.
Den andra komponenten består i att handlandet i ca 6 företag intensivstuderas
under i första hand 1977 för att i 3 företag utröna förutsättningar för och
tillvägagångssättet vid en tillämpning av strategi 2 och i 3 företag utröna
anledningarna till och konsekvenserna av en tillämpning av strategi 1.

Lars-Gunnar Mattsson:

Svenska producentvaruforetag i internationell konkurrens, dnr 77/103

Svensk industri, särskilt inom producentvarubranscher, är i hög grad
beroende av utländska marknader. Det enskilda företaget ingår som en del av
internationaliserade industriella system inom vilka relationerna mellan
företag såväl vertikalt (mellan säljare och köpare) som horisontellt (mellan
företag i samma eller varandra kompletterande branscher) ofta är långvariga
och relativt fasta. Den mikro-ekonomiska, teoretiska referensram inom
vilken industrins internationella konkurrenskraft brukar analyseras tar dock
inte hänsyn till långsiktig utveckling av kund-leverantörsrelationer eller till
relationer mellan samarbetande företag som ingår i olika branscher. Man är i
stället mest inriktad på produktionsanläggningars storlek, produktivitet, och
produktionsfaktorkostnader.

Såväl när det gäller övergripande offentliga och privata organs industripolitiska
åtgärder som när det gäller de enskilda företagens organisations-,
planerings- och utvecklingsproblem är det viktigt att den bakomliggande
referensramen verkligen tar hänsyn till väsentliga karaktäristika hos de
internationella marknadsrelationerna. Denna studie avser just att beskriva
och analysera företagsrelationers utveckling inom internationella industriella
system.

1** Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 14

Redog. 1977/78:14

Kulturgeografi

Gunnar Arpi:

Konsumentorganisationer och konsumentintressen, dnr 77727

Inom det svenska samhället finns en naturlig och allmänt accepterad
tudelning utifrån begreppen löntagare - arbetsgivare. En lika naturlig
tudelning kan begreppsparet konsument - producent anses vara. I många fall,
exempelvis serviceplanering, är en tillämpning utifrån relationen konsument-producent
att föredra.

Inom konsument- och varudistributionspolitiska områden är vi beroende
av en samverkan mellan producent- och konsumentintressen.

För producenter finns goda förutsättningar att tillhöra ett flertal intresseorganisationer
(fackliga eller näringspolitiska) inom eget verksamhetsområde.
Producenters intressen anses vara relativt identiska oberoende av egen
verksamhetsinriktning.

För konsumenter är förutsättningarna att tillhöra någon intresseorganisation
relativt begränsade och delvis beroende av vilken innebörd som läggs i
begreppet intresseorganisation.

Avsikten med denna studie är att beskriva konsumenters möjligheter att
inom konsumentföreningar och med hjälp av kommunal konsumentverksamhet
utöva inflytande över i första hand butiksstrukturen.

Genom att studera etableringsärenden är avsikten att registrera hur
konsumenters intressen hittills beaktats och behandlats. Utvärderingen skall
ligga till grund för en diskussion av alternativa möjligheter för konsumentinflytande.

Konsumentkooperationens ekonomiska målsättning kommer även att
analyseras och bilda underlag för en utvärdering av konsumenternas
inköpskostnad vid skilda butiksstrukturer.

Per Holm:

Planeringsdemokrati i kommuner, dnr 77/61

Projektets syften är följande:

1. Att utvärdera avslutade och under projektets varaktighet aktuella
planeringsdemokratiförsök med tanke på bl. a. förutsättningar, förberedelser,
konkret uppläggning, partiernas roll, reella effekter etc.

2. Att utvärdera en del utländska försök, främst i Norden, med planeringsdemokrati
initierade av kommunerna, fullmäktigepartierna (el. motsv.)
samt andra i samma avseenden som ovan beskrivits.

3. Att diskutera förutsättningarna för att ”lyckas” med skilda former av
planeringsdemokratiförsök. Teori-praktikförhållandet analyseras mot bakgrund
av befintlig litteratur och praktiska försök.

Redog. 1977/78:14

4. Att särskilt diskutera de skilda politiska partiernas roll vid dylika
projekt.

5. Att diskutera olika alternativa uppläggningar av framtida planeringsdemokratiförsök
med angivande av förutsättningar, möjligheter samt för- och
nackdelar för olika parter av resp. uppläggning. Formerna för planeringens
bedrivande, konkretisering, metodinriktning och organisation görs till
föremål för speciell analys.

Eftersom de svenska försöken med planeringsdemokrati (i första hand)
antingen inte utvärderats alls eller också relativt ytligt, speciellt med tanke på
förutsättningarna för att göra projekten "lyckade”, och dessutom inte
systematiskt jämförts med varandra i skilda avseenden, kan en jämförande
och noggrann utvärdering bidra till att utvecklade former av planeringsdemokrati
igångsätts av fler kommuner. Det senare är ett av önskemålen som
den statliga utredningen om den kommunala demokratin ger uttryck åt.
Intervjuer och litteraturstudier är de huvudsakliga undersökningsmetoderna.
Ev. kommer en referensgrupp från berörda kommuner att engageras.

Erik Bylund:

Kulturutbudets och kulturkonsumtionens regionala variationer (KUR V), dnr 77/
69

KURV syftar till att i ett första steg inventera och kartlägga medelsfördelningen
till den utbudsorienterade kulturella verksamheten samt att korologiskt
regionalgeografiskt analysera utbudets resursmässiga storlek och
lokalisering mot bakgrund av befolkningens fördelning, täthet och sammansättning.

KURV syftar i senare steg till att analysera konsumenternas beteende mot
bakgrund av belagda behov och anspråk och slutligen göra en konsistensanalys
av hur kulturutbudet och kulturefterfrågan harmonierar (disharmonierar),
bl. a. mot bakgrunden av individernas tidsbudgetsituation.

Projekten fyller uppgiften att dels ge information om den nuvarande
kulturverksamheten mot bakgrund av den nya kulturpolitiken och att dels
utgöra en grund för bedömning och uppföljning av den fortsatta utvecklingen.
Behovet av en analys av de lokala kulturinsatserna bedöms som
mycket stort, eftersom dessa utgör en grundval för hela samhällets kulturpolitiska
insatser. Detta betonas ytterligare av att kulturpolitiken ses som en
del av lokaliseringspolitiken och att den har allt större betydelse för
individernas och samhällets välfärd.

Redog. 1977/78:14

Torsten Malmberg:

Människans revir, dnr 771129

”Människans revir” är ett tvärvetenskapligt projekt för utforskandet av de
beteendeberoende, mer eller mindre exklusiva områden, som vi omger oss
med. Fenomenet förutsätts ha både medfödda och inlärda komponenter.
Vilken av dessa som har störst betydelse skall projektet försöka ge svar på,
andra frågor gäller om reviret kan ge adekvat stimulans till nervsystemet, kan
motsvara kraven på identitet, integritet och säkerhet och varför det inte som
hos djur reglerar populationen. Utan tvivel blir revirstudierna allt viktigare i
en värld med växande befolkning, ökad urbanisering och starkare trängsel.
Särskild relevans tycks reviren ha hos barn, åldringar, förflyttade och
inspärrade men även på offentliga platser, där de motverkar vandalism och
brott, och i arbetslivet, där de befrämjar effektivitet och trivsel. Forskningsgrenen,
som inleddes med Edward T. Halls bok ”The Silent Language” 1959,
har hittills knappast existerat i vårt land och obetydligt i det övriga Europa,
men mer i USA. Projektet ”Människans revir” omfattar åren 1978-1980.
Målet är att forskningen kring människans revir 1980 skall vara väl etablerad i
Sverige och att arbetet skall ha gett resultat av betydelse för individ och
samhälle.

Sociologi

Ulf Himmelstrand:

Massmedierna och nationell utveckling:

Ideologi, organisation, innehåll och exponering, dnr 77/64

Syftet är att försöka kartlägga massmediernas roll i mobiliseringen av
allmänheten i de underutvecklade länderna mot olika nationella utvecklingsmål.
Tidigare forskning på området har framför allt koncentrerat sig på
eventuella samband mellan massmedieutvecklingen och samhällets utveckling
i övrigt, främst den ekonomiska utvecklingen. De i samhället rådande
ideologiska och organisatoriska förutsättningarna för masskommunikation
och massmediernas utbud har ägnats mindre uppmärksamhet. Avsikten här
är att studera sambandet mellan massmedieideologi, massmedieorganisation
och massmedieinnehåll, å ena sidan, och politisk, ekonomisk, social och
kulturell utveckling, å andra sidan, i ett antal utvalda u-länder. Några
konkreta frågeställningar är: vilken roll tillmäter den politiska eliten massmedierna
när det gäller mobiliseringsaspekten, i vilken utsträckning tillåter
systemet ”kommunikation underifrån”, hur ser samhällets informationsflöden
ut, vilka samband finns mellan organisationsstrukturens utveckling i
ett samhälle och graden av öppenhet i kommunikationssystemet. Förutom
dessa frågor, som ställs i det första delprojektet, kommer man att studera
massmediernas roll i utbildningssammanhang i u-länder och då främst ur

Redog. 1977/78:14

mobiliseringssynpunkt. Data insamlat genom personliga intervjuer och
genom innehållsanalytiska studier kommer att ligga till grund för undersökningen.

Bengt G. Rundblad:

Effekterna av lagen om anställningsskydd, dnr 77773

Lagen om anställningsskydd, som trädde i kraft den 1 juli 1974, syftar
främst till att ge ökad anställningstrygghet åt äldre arbetstagare och
arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Lagen är dock utformad så att den
ökade anställningstryggheten omfattar alla arbetstagare på den svenska
arbetsmarknaden.

Även om detta är målsättningen med lagen, vet vi inte utan ett ingående
studium av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt efter införandet av
lagen om denna målsättning kunnat realiseras. Det är också möjligt att lagen
haft och har en rad konsekvenser som inte varit avsedda av lagstiftarna.
Kartläggningen av arten och omfattningen av dessa icke avsedda konsekvenser
fordrar också ett ingående studium. Ökade kunskaper behövs på
följande områden:

Allmänt

a) de direkta effekterna av lagen om anställningsskydd

b) lagens samspel med andra reformer

Förändringar i den lokala arbetsmarknadens funktionssätt
Arbetsgivarstrategier för anställningar och avskedanden
De anställdas strategier beträffande arbetsbyten

Insamling av tillgängligt material, forskningsrapporter, utredningar och
officiell statistik samt intervjuer med representanter för olika parter på den
lokala arbetsmarknaden planeras ge underlag för beskrivning och analyser av
den lokala arbetsmarknadens funktionssätt. Intensivstudier av ett antal
arbetsplatser, kartläggning av organisationsstrukturens förändringar, av
omplaceringar och anställningar, intervjuer med arbetsgivare och anställda
skall utgöra grunden för kunskaper om utvecklandet av arbetsgivarstrategier.
En panelstudie, intervjuer med anställda vid flera tillfallen planeras för att få
kunskap om de anställdas strategier beträffande arbetsbyten.

Statskunskap

Olof Ruin:

Riksdagens och regeringens arbetsformer och relationer, dnr 77137

Projektets syfte är att studera riksdagens och regeringens arbetsformer och
relationer. Vår direkta kunskap om dessa centrala statsorgan är överraskande

Redog. 1977/78:14

mager. Organens arbetsformer och relationer har förändrats under senare tid
som en följd av olika händelser. En ny författning har börjat tillämpas;
organisationsförändringar har vidtagits; det parlamentariska läget har
genomgått markanta förändringar under den gångna tioårsperioden; ett klart
rollbyte har skett i svensk parlamentarism för första gången på 40 år.

Detta forskningsprogram omfattar fyra delprojekt: A) Författningsreformens
framväxt, B) Riksdagens arbetsformer. C) Kanslihusets arbetsformer
inklusive regeringsskiftet 1976 samt D) Relationerna riksdag-regering
1969-1979. Den konkreta kunskap om arbetsformer och relationer som detta
forskningsprogram är avsett att producera bedöms ha ett värde i sig.
Informationsbehovet på detta område är stort. Därtill kan denna nya kunskap
komma att utnyttjas vid framtida reformer av riksdagens och regeringens
arbetsformer.

Gunnar Myrdal:

ECE History 1947-1977, dnr 77/140

The aim with the project is to present systematically ali pertinent facts
which determined the conditions and influenced the results of ECE activity,
such as attitudes of, and policies persued by participating Governments

- in ECE itself, as part of the United Nations Organization, and

- outside of UNO but in Europe.

Application of ”cooperation versus confrontation” policies by Governments
of countries with different political, economic and social systems in
respect of ECE’s work on practical problems of

- intra-european, especially East/West, trade

- technological cooperation

- long-term projections and plänning

- environment, energy, transport etc.

Political problems of a delicate nature hearing upon ECE work.

Work of the ECE Secretariat and its relative successes or failures in

- serving efficiently intergovemmental meetings

- taking initiatives in order to help Governments to formulate generally
acceptable and realistic programmes of work, and to agree on optimal
Solutions to common problems

- initiating practicies designed to rationalize and facilitate the process of
intergovemmental cooperation and consensus seeking

- preserving the high level of its professional qualifications and maintaining
its independence and integrity, etc.

Other relevant factors, such as

- ECE’s cooperation with specialized agencies as well as with other
intergovemmental and non-governmental organizations,

- problems of coordination of policies at the national and international
level, etc.

Redog. 1977/78:14

Sidney Verba:

Equality and the politicalsystem: A comparative internationalstudy of leadership
attitudes, dnr 77/141

The aim of this project is to study the attitudes of organization and political
leaders in various advanced industrial societies towards one of the most
important political issues in modern society: equality.

Equality is one of the oldest issues in politics. The proclamation of a belief
in some sort of equality lies at the heart of diverse political writings -stretching from classical theorists to modern revolutionaries. Yet the
essential ambiguity of the issue has never been settled. Indeed, today the
issue of equality profoundly shapes our most fundamental political debates. It
is not an over-simplification to suggest that the advanced industrial countries
of Europé and North America havé witnessed an ”equality revolution” över
the last two decades. Unquestionably, the greatest single force changing and
expanding the röle of central governments today is the push for equality.

The intention now is to extend the project, using similar but not identical
mail questionnaires, to Sweden, Germany, Canada, Japan, England and
France.

The inclusion of Sweden in this international project is crucial and the
Swedish data obtained will be an important reference point in this comparative
study.

Psykologi/Pedagogik

Bengt-Erik Andersson:

Familjestöd och utveckling - en longitudinell, ekologisk studie av familjer med
barn i förskole- och lågstadieåren, dnr 77/12

Huvudsyftet är att undersöka olika familjestödssystems möjligheter att
öka föräldrars förutsättningar att utvecklas i sina olika roller, sedda mot
bakgrund av hindrande faktorer i samhället, och möjligheter att skapa
förutsättningar för utveckling av barns förmåga att fungera i olika sociala
situationer. Dvs. att göra en analys av den verklighet som omger föräldrar och
andra vårdare av barn i termer av hur denna verklighet påverkar vuxnas och
barns gemensamma aktiviteter och härigenom är av betydelse för barnets
sociala utveckling.

Utvecklingsforskningen har hittills i liten utsträckning studerat barn och
vuxna i deras naturliga livsmiljöer. En ekologisk utvecklingsforskning
saknas, som studerar samspelet mellan individen och den miljö hon lever i. I
USA börjar alltmer intresset för sådana forskningsansatser vakna, men det
krävs annorlunda arbetssätt och metoder härtill. Projektet kommeratt ge rika
erfarenheter av ett ekologiskt arbetssätt, samt ett underlag för fortsatt

Redog. 1977/78:14

samhällelig reformverksamhet.

Projektet är tvärnationellt. Fem länder deltar: Sverige, Israel, Storbritannien,
Västtyskland och USA; alla med skilda familjestödssystern. I varje
land följs ett antal familjer med barn i 3-4-årsåldern under en femårsperiod.
Omkring 8 bostadsområden i storstäder med minst 12 familjer per område
väljs ut. Familjerna studeras varje år med en serie intervjuer och observationer,
som nykonstruerats för ändamålet.

David Magnusson:

Individuell utveckling och miljö: Ett långsiktigt studium av individers livssituation
mot bakgrund av deras utveckling i samspel med den psykologiska, sociala och
fysiska miljön, dnr 77/131

Projektets övergripande syfte är att studera hur individegenskaper och
psykologiska, sociala och fysiska miljöbetingelser - var för sig och i samspel
med varandra - bestämmer en individs utveckling och hennes livssituation
som vuxen.

Kunskap av det slag som projektet beräknas ge är av fundamental
betydelse för utformningen av den psykologiska, sociala och fysiska miljö i
vilken barnen växer upp. Kunskap av detta slag behövs för att göra
diskussionen om hur uppfostran och utbildning i hem och skola bör se ut
mera saklig och därigenom mera fruktbar. Den bidrar också till ett bättre
underlag för utformningen av den fysiska miljön i skolan, hemmen,
arbetslivet och på fritiden. Kunskaper om i vilken utsträckning beteenden i
tidig ålder är signaler om en senare allvarlig störning kan vara av värde som
underlag för diskussionen av hur sådana beteenden skall mötas och
eventuellt förebyggas.

I ett teoretiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv är kunskaper om
egenskapers och beteendemönsters stabilitet och samspel av centralt
intresse.

Gunnela Westlander:

Ansatser tilljämställdhet inom arbetsorganisationer - utarbetande av undersökningsmodeller,
dnr 77/136

De ansatser till jämställdhet mellan män och kvinnor som uttryckts i
förordningar, avtal och handlingslinjer från de fackliga organisationerna,
motiverar till forskningsinsatser på olika plan för att ge underlag för och
befrämja jämställdhetsarbetet. Tidigare forskning har gett en rik kunskap om
mäns och kvinnors arbetsbetingelser. Kunskapen är dock relativt ringa om
hur arbetssituationen är påverkad av företagets värderingar om jämställdhet
mellan könen på arbetsplatsen. Projektet syftar till att belysa hur jämställd -

Redog. 1977/78:14

hetsaspekterna beaktas och kan drivas inom företagen. Avsikten är att skaffa
fram en kunskapsgrund av nytta för jämställdhetsarbetet. Denna studie, som
är en första fas av projektet, bör resultera i ett förslag till kriterier användbara
för att mäta jämställdhet, samt förslag och utprövningav undersökningsmodeller
för de områden där man tänkt sig att jämställdhet först och främst
måste beaktas: anställnings- och rekryteringspolitik, internutbildning,
befordran och utvecklingsplanering, arbetsinnehåll samt rätten till föräldraledighet.
Avrapportering av projektet planeras ske i en form som gör det
möjligt även för andra personer att ta arbetet som utgångspunkt för att
kartlägga jämställdhetsansatser.

Juridik

Gunnar Bramstång:

Den enskilde och socialrätten, dnr 7117

Projektet innebär att med gängse juridiska metoder närmare undersöka de
problem, som är förenade med samhällets och de enskilda människornas
anpassning till förändrade sociala situationer. En bred inventering av
gällande socialrättslig lagstiftning, dess idémässiga förutsättningar och dess
tillämpning skall företagas. Undersökningen av rättstillämpningen skall
omfatta även opublicerade avgöranden. Projektet ligger väl i linje med den
forskning som med entusiasm bedrivs vid Max Planck Institutet i Munchen.

Medicin

Carl-Magnus Ideström:

En jämförande studie av alkoholberoende och friska kontrollpersoner ur
medicinska, psykologiska och sociala aspekter, dnr 77174

Alkoholsjukdomarna drabbar en mycket stor del av befolkningen men har
hittills ej vare sig beträffande behandlingsinsatser eller forskning fått den
uppmärksamhet de förtjänar. På vårdsidan kan dock på senare tid skönjas en
ökad aktivitet. Bl. a. stöder socialdepartementet en försöksverksamhet vid
Karolinska sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar. Inom ramen för försöksverksamheten
skall integrerade medicinska och sociala vårdmodeller
utvecklas och utvärderas. Utredningsverksamheten har organiserats så att
den kan utnyttjas som bas för den totala forskningsaktiviteten, den innefattar
nämligen en databank med uppgifter om de alkoholsjuka människor som
vårdas på kliniken.

Syftet med föreliggande projekt är att utveckla datortomografisk teknik
samt med hjälp av denna teknik undersöka en grupp av sjukhusvårdade
alkoholberoende patienter för att fastställa utbredning och frekvens av
morfologiska förändringar samt att belysa eventuella samband med kliniska,

Redog. 1977/78:14

biokemiska och psykometriska hjärnskadetecken. Det övergripande forskningsmålet
är att med medicinska, psykologiska och sociala metoder
tvärvetenskapligt studera tänkbara orsaker till alkoholsjukdomens uppkomst,
följa förloppet genom åren och genom statistisk analys evaluera olika
prognostiska faktorer. För jämförelse med ”friska” personer krävs en
motsvarande undersökning av en ur allmänna befolkningen utvald grupp.
Arbetet utföres av en grupp forskare i samarbete men där var och en samtidigt
är ansvarig för sin del.

Björn Stenkvist:

Datoriserad bildbehandling och kvantitativ mikroskopi med tillämpningar
speciellt inom cytologin, dnr 77/112

Cancerceller skiljer sig från normala celler bl. a. genom att cancercellernas
kärnor är större (innehåller mera DNA) och absorberar mera ljus i mikroskopet
än normala celler. Dessutom kännetecknas cancercellkärnan av en
mera oregelbunden inre struktur och en oregelbunden yttre form när den
jämföres med den normala cellkärnan. Dessa särdrag har i ett århundrade
utnyttjats vid diagnostik av cancer, som sker genom mänsklig granskning i
mikroskop.

Förhållandet att cancercellkärnor skiljer sig till sitt utseende från normala
cellkärnor ligger till grund också för gynekologisk hälsokontroll, där man
genom att analysera ett cellprov taget från ytan av livmoderhalsen kan avgöra
om en kvinna har ett cancerförstadium eller ej.

Ett annat intressant förhållande är att de cancerceller, som bygger upp vissa
typer av bröstcancer klart skiljer sig från andra typer av cancerceller som ingår
i andra typer av bröstcancer. Studier talar för att detta förhållande återspeglar
en biologisk skillnad hos tumörerna, som består i att de bröstcancrar som
innehåller en viss sorts celler är betydligt mer elakartade än de som uppbygges
av en annan sort. Detta förhållande är av stor principiell betydelse.

En av svårigheterna vid cancerdiagnostik är att uppnå en så perfekt
repeterbarhet som möjligt i analyserna. Vid mänsklig granskning kommer
alltid faktorer som trötthet och observationsförmåga in i bilden. Vissa särdrag
hos cancerceller har det mänskliga ögat svårt att uppfatta.

Först genom datateknikens utveckling det senaste decenniet har den
räknekapacitet blivit tillgänglig, som fordras för att med hjälp av fotometer
och mikroskop kunna räkna ut särdrag hos celler och att matematiskt kunna
uttrycka skillnader mellan olika grupper av celler. Härigenom uppnås en
mera objektiv diagnostik och möjlighet föreligger att kunna automatisera
vissa massanalyser (gynekologisk hälsokontroll). Vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala har utvecklats ett avancerat system för sådana beräkningar och
steget tas nu till praktiska kliniska försök. Projektet är utpräglat tvärvetenskapligt,
genom att naturvetenskap, medicin och teknik mycket intimt
blandas.

Redog. 1977/78:14

Naturvetenskap

Per Ragnarson:

Samband mellan offentlig kritik och säkerhetsteknisk utveckling under kärnkraftdebatten
i USA och Europa 1965-1975.

En studie av den offentliga debatten som instrument för teknikbedömning, dnr
76/55

Kärnkraften blev det första naturvetenskapliga och tekniska område som
föranledde en genomgripande samhällsdebatt i ett sammanhang som
medförde avsevärda förändringar i gängse värderingsmönster.

Debatten kulminerade för Sveriges del i en politisk konfrontation under
1973-1974 med fokusering på säkerhets- och miljöfrågor. Tidigare gick den
politiska debatten om kärnkraften inte nämnvärt utanför innebörden av en
aktningsvärd ekonomisk satsning. De första tecknen på en kommande
allvarlig debatt med möjligheter att påverka tekniska beslut kom 1965 och
studien kan därför överblicka en 10-årsperiod av stegrad intensitet i kritik och
debatt, samtidigt som en betydande vetenskaplig och teknisk utveckling ägt
rum.

Studien avser att undersöka debattens utveckling genom åren och, med
relatering till vetenskaplig och teknisk kunskap vid olika tidpunkter, söka
exempel på ändringar i vetenskaplig och teknisk tillämpning som kan ha
initierats eller påskyndats av debatten. Samtidigt skall beaktas de förbättringar
som kunde väntas under en teknisk utvecklings normala förlopp på
basis av den specialiserade fackdebatten. Omfattande litteraturundersökningar
och intervjuer ingår i projektet liksom genomgångar av beslut hos
olika berörda parter. Undersökningarna berör såväl USA som Europa.
Studien begränsas till kärnkraftverken inkl. bränsleförvaring. Frågor inom
kärnkraftens yttre bränslecykel (uranbrytning och definitiv avfallsförvaring)
behandlas endast ytligt.

Bengt Forkman:

Byggande aven källa med kontinuerligt flöde av elektroner med analysutrustning
för precisionsmätningar inom kärnfysik i energiområdet 10-100MeV, dnr 76/
126

Elektronkällan som presenteras består av en lineär elektronaccelerator som
injektor, en race-track mikrotron på 100 MeV som accelerator och en
pulssträckare för att göra källans flöde kontinuerligt. Källan karakteriseras av
flera fördelaktiga egenskaper. Den levererar en hög ström av elektroner (I)
1013e''/s), vars slutenergi är skarp och väldefinierad (E0 — 100 MeV,4E —
0.1 96). Strömmen är i det närmaste kontinuerlig. Slutligen är källan
anmärkningsvärt billig. För forskning tillkommer mät- och kringutrustning

Redog. 1977/78:14

för kärnfysikaliska experiment.

Tiden för utveckling och färdigställande av strålkällan jämte mätstationer
uppskattas till 4,5 år.

Avsikten med elektronkällan är att bestråla atomkärnor med fotoner eller
elektroner av skarp och väldefinierad energi, och att mäta den spridda
strålningen samt de från kärnan utgående partiklarnas energi- och vinkelfördelningar.
Om detta skall kunna genomföras med precision krävs att den
ingående strålningen av fotoner eller elektroner är kontinuerlig och ej pulsad.
Den fysikaliska kunskap, som härvid kan erhållas, är av avgörande betydelse
för förståelsen av kärnans vibrationsegenskaper och energitillstånd. Liksom
varje elastisk kropp kan atomkärnan bringas att självsvänga. Dessa resonanser
bestäms av kärnans materialkonstanter och kärnkrafternas egenskaper.
Forskningen bör därför leda till djupa kunskaper om kärnans fundamentala
egenskaper.

Teknik

Jan Gauffin:

Tekniska hjälpmedel för diagnos av tal- och röstrubbningar, dnr 77/108
Syfte:

Vissa inom talforskningen redan utarbetade metoder för akustisk röstanalys
görs kliniskt användbara genom att analysutrustning utvecklas.
Metoderna skall endast obetydligt eller inte alls interferera med patientens
normala talsituation. De skall ge kvantitativa mått på perceptuellt viktiga
röstegenskaper.

Laboratoriemodeller har framställts och projektet avser främst det tekniska
arbetet med att optimera apparaterna och framställa fungerande prototyper
som motsvarar behov vid foniatriska kliniker.

Humaniora

Gunnar T. Westin:

Teknologi och effektivitetsidéer i samhällsomvandlingen 1920-1970, dnr 77/
13

Under projektgruppens arbete inom det av RJ stödda projektet ”Kris och
krispolitik” har i den svenska samhällsomvandlingen urskilts genomgående
tendenser, som haft djupgående inverkan på många sidor av den efterkrigstida
utvecklingen. De skulle kunna karakteriseras som variationer på den
strävan till faktiskt, objektivt, rationellt tänkande, som bredde ut sig i spåren
av de naturvetenskapliga och tekniska framstegen. Den tekniska rationali -

Redog. 1977/78:14

teten och den maskinmässiga effektiviteten, vars termer formulerades och
fick fäste inom industrin under mellankrigstiden, spreds under andra
världskriget och de följande decennierna och blev en styrande norm på allt
fler områden. Dessa tankegångar gav upphov till en mall för mänskligt
handlande - en ”homo tecnologicus” - som har satt en djup prägel på de
politiska och kulturella, lika väl som på de ekonomiska och industriella
områdena. Avsikten här är att välja ut några undersökningsområden -strukturrationaliseringen inom industrin, jordbrukets rationalisering från
1947 års beslut, kommunreformerna och effektiviseringen av den statliga
förvaltningen, som kulminerade i programbudgeteringens krav på målsättningsanalys
och utvärdering. På dessa områden kan man spåra inbrottet av de
teknologiskt färgade rationaliseringsidéerna, varvid utbildning och idéspridning
kommer i centrum, och följa dem fram till de beslutsmotiveringar, i
vilka de spelat en roll. Därtill skall de motinstanser undersökas som dessa
idéer väckte i de olika frågorna, dvs. hur de mänskliga intressena avvägdes
mot det maskinmässigt effektiva draget i samhällets rationaliseringsprocess.

Hansegård/Elert:

Samisk ljudlära, dnr 77/15

Projektets syfte är att på grundval av aktuellt och speciellt anpassat inspelat
material,som insamlats bland samisktalande befolkning i Sverige,genomföra
en närmare beskrivning av uttalet och dess variationer i olika dialekter.
Därvid skall fonetiska instrument för talanalys och perceptuella test med
användning av syntetiskt tal äga rum.

Projektets vetenskapliga betydelse ligger i att vissa problem, som spelat stor
roll i debatten utan att enighet har kunnat nås, kommer att belysas av en
analys med moderna fonetiska metoder. De kommer därmed rimligen att
komma närmare sin lösning. I vissa fall är en exaktare beskrivning av de
nutida samedialekternas ljudlära en förutsättning för språkhistoriska och
dialektgeografiska problem.

En ljudbeskrivning av detta språkmaterial är också en åtgärd som särskilt
när den ägnas nu existenshotade samedialekter (t. ex. sydsamiskan) räddar
kunskap som annars kommer att gå förlorad.

Gun Widmark:

Könsroller i språk, dnr 77/52

Intresset för könsbetingad variation i språk och språkbruk är f. n. enormt.
Liksom man inom språksociologisk forskning på senare år visat att språkliga
skillnader mellan olika sociala strata om inte bär skulden till så dock är ett
mycket påtagligt symptom på ojämlikhet i samhället så ligger det nära till

Redog. 1977/78:14

hands att i förmenta språkskillnader mellan könen se orsaker till och/eller
resultat av bristande jämlikhet mellan män och kvinnor. Såsom ett åtkomligt,
lätt kvantifierbart och nästan uteslutande kulturavhängigt beteende är
språket en synnerligen tacksam indikator på skillnader i socialisation och
rolluppfattning. Detta ger en del av förklaringen till den strida ström av
småartiklar om kvinnors språk och liknande som på sistone mött i både fackoch
populärpress. Däremot har det åtminstone i Norden ännu inte lett till att
ett enda större forskningsföretag startats med just inriktning på könsskillnader
i språket.

Klaus Misgeld:

Kontakter mellan den svenska och den mellaneuropeiska arbetarrörelsen efter
andra världskriget, anslutande till de genom den politiska exilen etablerade
relationerna till Sverige, dnr 77lii

Svensk arbetarrörelse har under de senaste årtiondena alltmer öppnat sig
för ett internationellt engagemang. Så har det ingalunda alltid varit under
efterkrigstiden. Emellertid befann sig under kriget flera representanter för
bl. a. den tyska och österrikiska arbetarrörelsen, vilka under tiden efter kriget
kom att inta ledande positioner i sina hemländers politik, som flyktingar i
Sverige. Detta projekts mål är att med denna utgångspunkt för perioden
1945-1960 undersöka en del av förhistorien till den nuvarande internationella
aktiviteten. Tidigare forskningar angående samarbetet mellan svensk arbetarrörelse
och internationell socialistisk exil leder fram till följande frågor:

(1) Har kontakterna som etablerades mellan svensk arbetarrörelse och den
mellaneuropeiska exilen bidragit till att vidga den förstnämndes internationella
aktivitet efter kriget, och på vilket sätt?

(2) Kan, som ofta påstås,en del av de tidigare exilantemas politiska insats
”efter exilen” sammankopplas med erfarenheter från och kontakter till
Sverige? Det återstår att bevisa påståendet och att undersöka, inom vilka
konkreta områden tysk/österrikisk socialdemokrati och fackföreningsrörelse
i anslutning till exilen påverkats av och samarbetat med Sverige.

Avsikten är att vinna större kunskap om, vilka politiska idéer och
målsättningar som sammanknyter den mellaneuropeiska arbetarrörelsen
med den svenska och att på detta sätt öppna en väg till vidare forskning kring
relationerna mellan Sverige och Mellaneuropa. För efterkrigstiden centrala
politiska spörsmål kommer att behandlas. Betydande och tidigare inte använt
material kommer att vara tillgängligt. Slutligen kan forskningen om den
politiska exilen under kriget på detta sätt utmynna i sin naturliga avslutning.

Redog. 1977/78:14

Sven Tägil:

Etnisk och Social Konflikt, dnr 77/41

Etnisk och Social Konflikt är en sammanfattande titel för ett stort
samhälleligt problemkomplex som fått en ökad aktualitet över praktiskt taget
hela jorden i dag. En försvinnande liten del av nu existerande stater är etniskt
homogena. En stor del av de multietniskt uppbyggda staterna lider av interna
problem skapade av etniskt betingade motsättningar. I några fall har detta
förhållande utvecklats till svåra inbördes konflikter som hotat hela samhällets
existens (t. ex. Nordirland, Libanon). I andra fall är motsättningarna
latenta och kan förväntas bli artikulerade först i samband med yttre tryck
(t. ex. Skottland, Belgien, Macedonien).

Trots den snabbt växande betydelsen av etno-nationella konflikter har
forskningen hittills ägnat problematiken ett otillräckligt intresse. Konfliktforskningen
har främst varit inriktad på att förklara konflikter rörande sociala
objekt och ägnat mindre arbete åt etniska (kulturella) konflikter. Projektet
avser att ägna just kopplingen mellan begreppsparen ”etnisk" och "social”
sitt huvudintresse. Detta kommer att göras med en övergripande arbetsmetod
som hämtar sina beståndsdelar från historia (den genetiska approachen),
sociologi (speciellt grupp- och organisationssociologi) och konfliktforskning
(konfliktteori). Teoretiskt och metodiskt är detta gränsområde
mellan traditionella vetenskaper av stor betydelse. Till detta kommer att
undersökningarna tar upp ett ur mänsklig och samhällelig synvinkel ytterst
centralt och angeläget tema till behandling.

Kurt Aspelin:

Svensk mellankrigslitteratur i nytt ljus - strukturalistiska, semiotiska och
marxistiska analyser av ett antal centrala arbeten ur 1920- och 30-talens
diktning, dnr 77/57

1970-talet har för svensk litteraturvetenskap bl. a. inneburit, att nya försök
att beskriva den litterära texten presenterats. De har gjort anspråk på att vara
såväl mera exakta som mer djupgående i analysen av diktverken än de
traditionella metoderna. De är inspirerade av semiotik och strukturalism och
finns i både marxistisk och icke-marxistisk tappning.

Genom att så få demonstrationer av dessa teorier i praktiskt arbete
föreligger har presentationen emellertid haft ett något skolastiskt drag.
Behovet av praktiska tillämpningar har blivit allt starkare; om det är både
kritiker och försvarare av de nya "modellerna" ense.

Projektgruppen vill pröva de nya beskrivningssystemens funktionsduglighet.
De kommer att användas på ett antal centrala svenska mellankrigstexter
av såväl lyriskt som episkt slag. Resultatet av detta arbete kommer att visa i
vad mån och på vilket sätt dessa metoder utökar kunskapen om dessa
diktverk och deras förutsättningar.

Redog. 1977/78:14

Stig Kanger:

Modeller för rättvisa, dnr 77/63

Projektets syfte är att vidareutveckla och tillämpa logiska och beslutsteoretiska
modeller för rättighet och rättvisa. Projektet är särskilt inriktat på
explikation av två problemkomplex

Social rättvisa

Rättvisa fördelningar.

Social rättvisa uppfattas som ett optimalt förverkligande av väsentliga
rättighetsregler. Rättvisa fördelningar uppfattas som analoga med mätning
där fördelningen av mätetalen på ett "rättvisande” sätt skall motsvara
förhållanden i verkligheten.

Projektet är uppdelat i sex delstudier, nämligen typer av inflytande,
vidareutveckling av rättslägeteorin, binära valfunktioner, strukturering av
attribut, distributiv rättvisa samt de mänskliga rättigheterna.

Delprojektens uppgift är att komplettera redan existerande forskningsresultat
och att fullfölja och ge en syntes av forskningen inom projektets
område.

Sten Malmström:

Begriplighet i verksamhetsberättelser, dnr 77/126

Man avser att undersöka hur de anställda förstår information (med olika
utformning) som gäller företagets ekonomi och ekonomiska frågor i allmänhet.
Utgångspunkten blir företagens årsberättelser, vari innefattas även
motsvarande rapporter från statliga och kommunala arbetsplatser. Även
årsberättelser från olika organisationer, bl. a. fackliga kommer att ingå i
undersökningen. Man vill också studera ekonomiska rapporter av annan typ
som riktar sig till de anställda. Ur detta material vill den sökande - med hjälp
av lärare vid kurser i ekonomi - ta fram vanliga ord/termer, konstruktioner
och fraser, samt även olika typer av siffersammanställningar, diagram och
annan presentation av ekonomiska data.

Man vill undersöka hur begriplig denna information är i sin nuvarande
form och om man kan öka begripligheten, genom att välja andra uttryckssätt
(resp. form av tabell, diagram osv.) eller genom förklaringar i olika form.
Därvid kommer olika varianter av uttryck i den ekonomiska informationen
att empiriskt prövas.

Redog. 1977/78:14

Stellan Arvidson:

Säkrandet av den fortsatta utgivningen av Thomas Thorilds samlade skrifter i
Svenska vitterhetssamfundets edition, dnr 77/139

Syftet är att säkra den fortsatta utgivningen av Thomas Thorilds samlade
skrifter i Svenska vitterhetssamfundets serie av klassiska svenska författare,
ett arbete som till sin karaktär är kvalificerad och invecklad nyforskning.

Verket skall omfatta sex band text och sex band kommentar. Av de sex
textbanden föreligger fem färdiga. Det sjätte bandet beräknas utkomma
under 1978. De sex kommentarbanden beräknas kunna färdigställas under
den närmaste femårsperioden.

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1977

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1977 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1977 (tabell 9).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1977 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 10) och löptid (tabell
7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden endast ungefärlig.
Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest centralt.
I stort sett ger tabellerna dock en rättvisande bild av inriktningen av fondens
verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under
beteckningen samhällsvetenskap har fått 61,2 96 av anslagsbeioppet under
1977. För hela perioden 1965-1977 är motsvarande andel 53,9 96. De olika
ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen
härtill kan vara att något stort projekt inom ett ämne tillkommit eller slutförts
och är sålunda inte uttryck för någon ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.

Redog. 1977/78:14

Under 1977 beviljades helt eller delvis 143 ansökningar av 280 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till 22,6 milj. kr. medan de avslagna ansökningarna
avsåg ett belopp på 23,3 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1977 är 33 nya och 110 fortsättningsanslag varav
56 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 19,8 % och fortsättningsanslagens var 80,2 96.

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1977
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag av sökt belopp	i % per ämnesområde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	78	13 861,7	137	22 398,7	61,9	61,2
1.1	Ekonomisk historia	3	643	5	1010	63,7	2,8
1.2	Företagsekonomi	6	545	17	2 467	22,1	2,4
1.3	Nationalekonomi	7	1 319	10	1 605	82,2	5,8
1.4	Kulturgeografi	10	1480	14	2 289	64,7	6,6
1.5	Sociologi/soc.pol.	13	2 598	28	5 125	50,7	11,5
1.6	Statistik	3	842	3	842	100,0	3,7
1.7	Statskunskap	18	3 381	24	3 820	88,5	15,0
1.8	Forskning om forskning	1	30	2	68	44,1	0,1
1.9	Informationsbehandl ing	1	300	2	655	45,8	1,3
1.10	Pedagogik	5	903	12	1 690	53,4	4,0
1.11	Psykologi	10	1 343,7	17	2 218,7	60,6	5,9
1.12	Juridik/Kriminologi	1	67	2	117	57,3	0,3
1.13	Socialantropologi	1	410	2	492	83,3	1,8
2.	MEDICIN	6	1 523	34	6 338	24,0	6,7
3.	NATURVETENSKAP	8	940,9	30	6 318,9	4,9	4,2
4.	TEKNIK	1	70	3	458	15,3	0,3
5.	HUMANIORA	48	6 151	71	10167	60,5	27,2
6.	ÖVRIGT	1	40	5	252	15,8	0,2
	Summa	143	22 586,6	280	45 932,6	49,2	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1977
(Belopp i tusental kronor)

Typ av ansökan Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %

	Antal	Belopp	Antal Belopp	av sökt belopp	per anslagstyp
Fortsättningsanslag	110	18 119,6	121 19 036,6	95,2	80,2
Nya anslag	33	4 467	159 26 896	16,6	19,8
Summa	143	22 586,6	280 45 932,6	49,2	100,0

Redog. 1977/78:14

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag 1977

Fortsättnings- anslag	Antal	Belopp	Nya anslag	Antal Belopp
Slutanslag	56	9 916	Planeringsanslag	8 595
Övriga anslag	44	7 733	Övriga anslag	25 3 872
Publ. garantier	10	470,6
Summa	110	18119,6		33 4 467

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1977 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag av sökt belopp	i % per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	59	10 870,7	64	11 217,7	96,9	60,0
Medicin	4	1 123	4	1 123	100,0	6,2
Naturvetenskap	6	580,9	11	1 144,9	50,7	3,2
Humaniora	40	5 505	41	5511	99,9	30,4
Teknik	-	-	-	-	-	-
Övrigt	1	40	1	40	100,0	0,2
Summa	110	18 119,6	121	19 036,6	95,2	100,0

Tabell 5. Nya anslag 1977 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt belopp per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	19	2 821	78	11 915	23,7	63,2
Medicin	2	400	28	4 789	8,4	9,0
Naturvetenskap	2	360	17	4 890	7,4	8,1
Humaniora	9	816	31	4 826	16,9	18,3
Teknik	1	70	2	264	26,5	1,6
Övrigt	-	-	3	212	-	-
Summa	33	4 467	159	26 896	16,6	100,0

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1977 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp i tkr	Samhällsvet	Medicin	Naturvet	Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
- 100	19	_	4	1	22	2	48	33,6
101 - 300	49	5	4	-	25	-	83	58,0
301 -	9	1	-	-	2	-	12	8,4
Summa	77	6	8	1	49	2	143	100,0

Redog. 1977/78:14 30

Tabell 7. Antal beviljade slutanslag 1977 fördelade efter utsträckning i tid och fakultetsområde

Längd antal år	Samhällsvet	Medicin	Naturvet	Humaniora	Övrigt	Totalt	96
- 2	2	_	—	1	_	3	5,4
2-3	20	1	-	5	-	26	46,4
4-5	11	-	-	4	-	15	26,8
6-7	2	-	-	2	-	4	7,1
8 -	1	-	3	4	-	8	14,3
Summa	36	1	3	16	-	56	100,0

Tabell 8. Beviljade anslag 1977 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt	Antal	Belopp	96
Göteborgs universitet	15	2 648	11,7
Linköpings universitet	-	-	-
Lunds universitet	24	3 461	15,3
Stockholms universitet	31	5 084	22,5
Umeå universitet	12	1 739	7,7
Uppsala universitet	27	5 818,9	25,8
Sveriges lantbruksuniversitet	1	93	0,4
Karolinska institutet	2	282	1,3
KTH	8	1 000	4,4
Handelshögskolan Stockholm	4	596	2,6
Museer	2	385	1,7
Vissa statliga inst.	3	272	1,2
Enskilda forskare	1	50	0,2
Övrigt	13	1 156,7	5,1
Summa	143	22 586,6	100,0

Tabell 8a. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag

Ar 96

1974 31,5

1975 27,5

1976 18,6

1977 19,8

Tabell 8b. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (96)
År	Nya ansökningar	Fortsättnings-	Totalt
		anslag
1975	25,4	74,9	48,8
1976	13,7	9U	44,4
1977	16,6	95 2	49,2

Redog. 1977/78:14

Tabell 9. Anslag 1965-1977
(Belopp i tusental kronor)

	Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i 96 per ämnesom-råde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	826	126 251,7	53,9
1.1	Ekonomisk historia	42	5 810	2,5
1.2	Företagsekonomi	61	6 650	2,8
1.3	Nationalekonomi	85	14 255	6,1
1.4	Kulturgeografi	80	13 390	5,7
1.5	Sociologi/socialpolitik/
	socialantropologi	151	22 570	9,6
1.6	Statistik	44	6 369	2,7
1.7	Statskunskap	134	23 000	9,8
1.8	Forskning om forskning	19	1 610	0,7
1.9	Informationsbehandling	14	5 283	2,3
1.10	Psykologi/pedagogik	165	24 639,7	10,5
1.11	Juridik/kriminologi	31	2 674	1,1
2.	MEDICIN	133	27 312	11,7
3.	NATURVETENSKAP	116	29 171,9	12,5
4.	TEKNIK	7	1 460	0,6
5.	HUMANIORA	265	44 082	18,8
6.	ÖVRIGT	34	5 748	2,5
	Summa	1 381	234 025,6	100,0

Tabell 10. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)

År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt
1974	121	157	144
1975	126	171	156
1976	119	177	162
1977	135	165	158
1965-74	-	-	175
-75	-	-	172
-76	-	-	171
-77	-	-	169

Redog. 1977/78:14

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1977 9

Företagsekonomi

Finansiell planering - en simuleringsansats i varvsföretag

Sven-Erik Johansson Stockholm 9

Ett stålverks uppgång och fall - en studie i det naturliga experimentets
form av en ”planeringschocks” regionalekonomiska förutsättningar
och konsekvenser

Dick Ramström Uppsala 10

Strategier för medbestämmande. En studie av hur medbestämmandet
kan utnyttjas av företag och fackföreningar

Bengt Stymne Stockholm 10

Svenska producentvaruföretag i internationell konkurrens
Lars-Gunnar Mattsson Uppsala 11

Kulturgeografi

Konsumentorganisationer och konsumentintressen

Gunnar Arpi Uppsala 12

Planeringsdemokrati i kommuner

Per Holm Stockholm 12

Kulturutbudets och kulturkonsumtionens regionala variationer
(KURV)

Erik Bylund Umeå 13

Människans revir

Torsten Malmberg Lund 14

Sociologi

Massmedierna och nationell utveckling: Ideologi, organisation,
innehåll och exponering

Ulf Himmelstrand Uppsala 14

Effekterna av lagen om anställningsskydd

Bengt G. Rundblad Göteborg 15

Statskunskap

Riksdagens och regeringens arbetsformer och relationer

Olof Ruin Stockholm 15

ECE History 1947-1977

Gunnar Myrdal Stockholm 16

Equality and the political system: A comparative international
study of readership attitudes

Sidney Verba Harvard 17

Redog. 1977/78:14

Psykologi/Pedagogik

Familjestöd och utveckling - en longitudinell, ekologisk studie av
familjer med barn i förskole- och lågstadieåren

Bengt-Erik Andersson Stockholm 17

Individuell utveckling och miljö: Ett långsiktigt studium av
individers livssituation mot bakgrund av deras utveckling i
samspel med den psykologiska, sociala och fysiska miljön

David Magnusson Stockholm 18

Ansatser till jämställdhet inom arbetsorganisationer - utarbetande
av undersökningsmodeller

Gunnela Westlander Stockholm 18

Juridik

Den enskilde och socialrätten

Gunnar Bramstång Lund 19

Medicin

En jämförande studie av alkoholberoende och friska kontrollpersoner
ur medicinska, psykologiska och sociala aspekter

Carl-Magnus Ideström Stockholm 19

Datoriserad bildbehandling och kvantitativ mikroskopi med
tillämpningar speciellt inom cytologin

Björn Stenkvist Uppsala 20

Naturvetenskap

Samband mellan offentlig kritik och säkerhetsteknisk utveckling
under kärnkraftdebatten i USA och Europa 1965-1975. En studie
av den offentliga debatten som instrument för teknikbedömning

Per Ragnarson Lund 21

Byggande av en källa med kontinuerligt flöde av elektroner med
analysutrustning för precisionsmätningar inom kärnfysik i energiområdet
10-100 MeV

Bengt Forkman Lund 21

Teknik

Tekniska hjälpmedel för diagnos av tal- och röstrubbningar

Jan Gauffin Stockholm 22

Humaniora

Teknologi och effektivitetsidéer i samhällsomvandlingen
1920-1970

Gunnar T. Westin Stockholm 22

Samisk ljudlära

Hansegård/Elert Umeå 23

Redog. 1977/78:14

Könsroller i språk

Gun Widmark Uppsala 23

Kontakter mellan den svenska och den mellaneuropeiska arbetarrörelsen
efter andra världskriget, anslutande till de genom den
politiska exilen etablerade relationerna till Sverige

Klaus Misgeld Uppsala 24

Etnisk och social konflikt

Sven Tägil Lund 25

Svensk mellankrigslitteratur i nytt ljus - strukturalistiska, semiotiska
och marxistiska analyser av ett antal centrala arbeten ur 1920-och 30-talens diktning

Kurt Aspelin Göteborg 25

Modeller för rättvisa

Stig Kanger Uppsala 26

Begriplighet i verksamhetsberättelser

Sten Malmström Stockholm 26

Säkrandet av den fortsatta utgivningen av Thomas Thorilds

samlade skrifter i Svenska vitterhetssamfundets edition

Stellan Arvidson Stockholm 27

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1977

GOTAB 57651 Stockholm 1978

7v-v. ,:: <Pm'' •l>;/;::.;:''rt
:'' i ;a, : i v .. •

y*vz