Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse överfondens verksamhet och förvaltning under år 1976 (Framställning / redogörelse 1976/77:14)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1976/77:14

Redogörelse

1976/77:14

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1976

1977-02-10

Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1976.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen har under året varit:

professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Krister Wickman (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsledamot Stig Alemyr
suppleant: riksdagsledamot Stig Gustafsson
riksdagsledamot Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin
riksdagsledamot Lennart Pettersson
suppleant: riksdagsledamot Ingemar Leander
riksdagsledamot Bertil Fiskesjö (fr. o. m. 1976-12-08)
riksdagsledamot Rune Gustavsson (t. o. m. 1976-12-07)
suppleant: riksdagsledamot Anna Eliasson (fr. o. m. 1976-12-08)
suppleant: riksdagsledamot Bertil Fiskesjö (t. o. m. 1976-12-07)
riksdagsledamot Bertil af Ugglas
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage
riksdagsledamot Gunnar Richardson (fr. o. m. 1976-11-10)
riksdagsledamot Ingemar Mundebo (t. o. m. 1976-11-09)
suppleant: riksdagsledamot Ola Nyquist
professor Arne Engström
suppleant: professor Kai Siegbahn
professor Bengt Gustafsson
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Lennart Hjelm
suppleant: professor Torsten Hägerstrand

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Styrelsen har under året sammanträtt fem gånger. Ansökningar om forskningsanslag
har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av

1 Riksdagen 1976/77. 2 sami. Nr 14

Redog. 1976/77:14

särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare för fondens
styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen. De fem av styrelsen utsedda
arbetsgrupperna har under året haft följande sammansättning.

Arbetsgrupp 1: Hansson, Hägerstrand, Pettersson, af Ugglas samt professorerna
Gunnar Arpi, Sven-Erik Johansson, Lars Werin.

Arbetsgrupp 2: Bergqvist, Frankenhaeuser, Meijer, Nyquist samt professorerna
Carl-Gunnar Janson, Karl-Erik Wärneryd.

Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, S. Gustafsson, Leander, Meijer, Richardson, (Mundebo)
samt professor Leif Lewin.

Arbetsgrupp 4: Engström, B. Gustafsson, R. Gustavsson, Hjelm, Siegbahn,
Theorin samt professor Erik Rudberg.

Arbetsgrupp 5: Alemyr, Lindberger, Nyhage, Wickman samt professor Carl
Ivar Ståhle.

Under året har dessutom funnits två av styrelsen utsedda s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå
åtgärder i syfte att främja vetenskaplig forskning inom problemområden
som bedömts angelägna men hittills inte tillräckligt uppmärksammade.
Grupperna har haft följande benämning och sammansättning.

1. Människan och arbetslivet: professor Edmund Dahlström, docent Bertil
Gardell, fil. dr Gunn Johansson (sekr), verkstadsklubbsordförande Göran
Johansson, ombudsman Leif Kjellstrand, SIF-klubbsordförande Myril
Malmström, docent Töres Theorell, ombudsman John Östlund.

2. Människan och kommunikationsteknologin: docent Björn Fjaestad (fr. o. m.
1976-06-01, sekr), professor David Ingvar, ombudsman Erik Karlsson, utbildningschef
Lennart Larsson, tekn. dir. Torsten Larsson, docent Karl-Erik
Rosengren, teol.lic. Anne-Marie Thunberg, fil.kand. Lennart Weibull
(t. o. m. 1976-05-31, sekr), professor Karl-Erik Wärneryd.

Ordförande i båda områdesgrupperna har varit fondens direktör.

Av under året tillgängliga medel för forskningsanslag, 26,3 milj. kr., hade
5,6 milj. kr. disponerats genom beslut 1975. Under året beviljade fonden
153 anslag på tillsammans 24,8 milj. kr. 5,5 milj. kr. skall belasta 1977
års disponibla medel. Summan beviljade men ännu inte utbetalda anslag
utgjorde vid årets utgång 13,4 milj. kr.

Beviljade anslag disponeras enligt de särskilda villkor som finns angivna
i kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare
för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till

Redog. 1976/77:14

läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (1 96) finns redovisad i den
följande specifikationen av omkostnader för 1976 (punkt B 3).

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de nya
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1976. Bilagan innehåller dessutom
vissa statistiska uppgifter rörande de behandlade ansökningarna. I verksamhetsberättelsen
för år 1974 redovisades i översiktlig form alla anslag
som ditintills beviljats av fonden.

Förvaltningen av fondens medel - vad gäller de värdepapper vilkas avkastning
styrelsen disponerar - har handhafts av riksbanken. Fondens ställning
per den 31 december åren 1975 och 1976 har redovisats såsom bilaga
2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1976. Därav framgår bl. a. att till fonden under år 1976
influtit räntor och andra intäkter till ett belopp av kr. 27 775 073:60. Då
fondens omkostnader uppgått till sammanlagt kr. 1 443 003:80 blev fondens
nettointäkt (medel till forskningsanslag) detta år kr. 26 332 069:80.

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1976 har
intagits balansräkning och resultaträkning för Riksbankens jubileumsfond.
Dessa återges här tillsammans med specifikation av fondens omkostnader.
Av redovisningen framgår att 1976 års ränteinkomster är något högre än
föregående års. Skälet härtill är att några av fondens obligationer som förfallit
till inlösen har kunnat ersättas med andra med högre avkastning. Ökningen
av de tillgängliga medlen för forskningsanslag har dock under året varit
avsevärt mindre än kostnadsökningarna för projekten. Av de beviljade anslagen
har drygt 85 96 gått till arvoden (löner) till forskare och övrig personal.
Dessa arvoden utgår enligt de allmänna avtal som gäller inom det statliga
området. Kostnadsökningarna har alltså varit mycket betydande under året.
Även lönekostnadspålägg och förvaltningskostnader har ökat. Fondens reala
utdelningskapacitet har med andra ord kraftigt minskat. Denna försvagning
kommer att fortsätta. Återstående möjligheter till byten till obligationer med
högre avkastning kommer inte att medföra annat än endast obetydligt ökade
ränteinkomster under vissa år.

Enligt stadgarna skall fondens medel ”speciellt användas för att stödja
stora och långsiktiga forskningsprojekt”. För närvarande varar ett projekt

i genomsnitt ca 3,5 år med ett årsanslag på ca 165 tkr. Varje igångsatt

projekt kräver med nuvarande kostnadsutveckling nominellt allt större anslag
under den period det pågår. Utrymmet för nya projekt kommer därför
i motsvarande grad att minska. Ett kapitaltillskott till fonden, vilket skulle
medföra högre ränteinkomster, är därför ytterligt angeläget. Fondens framtida
utdelningskapacitet kommer annars att avta på ett för forskningen mycket
besvärande sätt. Mot den bakgrunden har styrelsen därför hemställt hos
riksbanksfullmäktige att fullmäktige skulle föreslå riksdagen att ytterligare
medel (av överskotten från riksbankens rörelse 1976) tillförs stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond. Vid sammanträde 1977-01-27 har fullmäktige emellertid
ej funnit skäl att bifalla framställningen.

1* Riksdagen 1976/77. 2 sami. Nr 14

Redog. 1976/77:14

per den 31	Balansräkning december 1975 och 1976
	1975	1976
Tillgångar Obligationer utfärdade av Svenska staten	226 402 250:-	226 402 250:-
Hypoteksinrättningar	139 793 375:-	139 793 375:-
Kommuner	23 170 750:-	23 170 750:-
Industrier m. fl.	31 764 800:-	31 644 800:-
Checkräkning i riksbanken	2 491 623:21	3 309 885:99
Postgiro	41 072:22	24 731:11
Kassa	500:-	500:-

Kr 423 664 370:43 Kr 424 346 292:10

Skulder

Kapitalkonto

Beviljade, ej utbetalda anslag
För pensionsavgifter m. m. reserverade
medel
Disponibla medel
Ej utnyttjade anslag
Innehållen skatt
Årets nettointäkt

382 708 420:96
13 752 885:62

382 708 420:96
13 366 256:23

2 165 549:03
1 272:40
168 956:12
16 402:-24 850 884:30

1 691 959:65
7 532:92
216 464:54
23 588:-26 332 069:80

Kr 423 664 370:43 Kr 424 346 292:10

Resultaträkning
per den 31 december 1975 och 1976

1975 1976

Utgifter

Omkostnader 1 104 198:90 1 443 003:80

Fondens nettointäkt 24 850 884:30 26 332 069:80

Kr 25 955 083:20 Kr 27 775 073:60

Inkomster

Ränteinkomster netto 25 913 212:30 27 749 296:23

Övriga intäkter 41 870:90 25 777:37

Kr 25 955 083:20 Kr 27 775 073:60

Redog. 1976/77:14

Specifikation av omkostnader för dr 1976

A. Förvaltningskostnader

1. Arvoden till styrelsen

(inkl. arbetsgrupper) 149 500:-

2. Lönekostnader 394 939:25

varav arbetsgivaravgifter m. m. 67 576:—

3. Sjukvård 1 654:45

4. Reseersättningar 13 030:40

5. Lokalkostnader 134 631:25

6. Expenser 178 911:09

varav inventarier 85 145 76

telefon 7 978:85

kopiering 43 098:25

kontorsmateriel 26 423:90

övriga expenser 16 264:33 872 666:44

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga

2. Konferenser

3. Förvaltningsavgifter

4. Områdesgrupper

161 800:-35 863:60
216 842:-155 831:76

570 337:36

Totalt kronor 1 443 003:80

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas till riksdagens revisorer.

Stockholm den 10 februari 1977

Hans Meijer

Krister Wickman
Stig Alemyr
Jan Bergqvist
Lennart Pettersson
Bertil Fiskesjö

Bertil af Ugglas
Gunnar Richardson
Arne Engström
Bengt Gustafsson
Lennart Hjelm

Nils-Eric Svensson

Redog. 1976/77:14

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 1965-1976

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 6-27) sammanfattningar
av projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1976 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 27-30) vissa statistiska
uppgifter rörande verksamheten 1965-1976.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1976

Företagsekonomi

Lars Wohlin:

Inflationen, företagets kapitalvärde och tillväxt, dnr 76/54

Projektet syftar till att teoretiskt och empiriskt analysera inflationens betydelse
för företagens kapitalvärde och tillväxtbetingelser. Utredningen koncentreras
till tre olika aspekter av inflationens verkan. Det gäller för det
första den vanliga hypotesen att framtida prisstegringar inte förutses korrekt
och inte heller anteciperas då låneavtal ingås. Ett andra och näraliggande
problem gäller frågan om inflationen förändrar företagets beroende av extern
finansiering. Som en tredje aspekt undersöks skattesystemets verkan i en
inflationsprocess.

Nämnda problem kommer att analytiskt integreras i teoretiska modeller
för företagets kapitalvärde. Vidare studeras hur den för företaget optimala
investeringspolitiken vad gäller investeringsvolymens utveckling över tiden,
fördelning mellan olika kapitalföremål och projekt med olika risk påverkas
av varierande inflationsförväntningar. En central del av undersökningen
gäller inflationens inverkan på företagets kapitalkostnad vid nyinvesteringar.
Förhoppningen är att få fram mer realistiska formuleringar av kapitalkostnadsbegreppet
och skapa en fastare teoretisk grund för konstruktion av empiriska
investeringsfunktioner.

Redog. 1976/77:14

Nationalekonomi

Karl G. Jungenfelt:

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt, realkapitalbildning och naturresurser, dnr
76/52

En utvecklad, industriell ekonomi är starkt beroende av naturresursbaserade
råvaror. I tillväxtprocessen demonstreras detta av den - i varje fall
hitintills - ständigt växande användningen. Detta samband framställs ofta
i debatten som ensriktat: tillväxten är beroende av ökad utvinning. Självklart
är detta en betydelsefull aspekt på förutsättningarna för ekonomisk utveckling
i framtiden.

Ekonomisk tillväxt betyder emellertid också ökad kapitalanvändning, nya
teknologier och höjd konsumtionsstandard (inkl. miljö). Alla dessa förändringar
medför att utnyttjandet av naturresurser starkt ändrar karaktär och
inriktning. Till en del styrs dessa tendenser från tillväxtsidan, men till en
del är de uppenbarligen initierade av resursernas relativa knapphet. Man
kan här anföra flera studier som påvisar betydelsen av interaktionen mellan
tillväxt och utvinningen av naturresurser. Det karaktäristiska för denna omvandlingsprocess
är att den uppvisar en påtaglig diversifiering. Dess verkningar
berör utvinning och förädling av råvaran likaväl som användning
av den slutliga produkten. Ekonomins produktsammansättning förändras
och därmed användningen av övriga resurser såsom arbetskraft, kapital och
miljö.

Föreliggande projekt avser belysa hur detta samspel fungerar i den svenska
ekonomin. Tillväxten kommer inte enbart att studeras i aggregerade termer,
utan intresset fokuseras snarast mot de strukturella förändringarna. För en
enskild ekonomi är dessa sannolikt av större intresse än den globala råvaruproblematiken
vid en tidshorisont av 20-25 år. Energi och skogsråvaror
har primärt bedömts vara mest betydelsefulla. Båda utnyttjas dessutom i
samband med mycket kapitalintensiva produktionsprocesser, vilket gör dem
starkt beroende av ekonomisk tillväxt. Analysen kommer emellertid att
läggas upp så att alternativa naturresurser kan inkluderas i ett senare skede.

Assar Lindbeck:

En ny ekonomisk världsordning, dnr 76/62

Projektet syftar till att allsidigt analysera olika förslag tili reformer av
det internationella ekonomiska systemet (”En ny ekonomisk världsordning”).
Dessa förslag har framförts i syfte (a) att åstadkomma jämnare global
inkomst- och maktfördelning; (b) att förbättra effektiviteten i den internationella
arbetsfördelningen såväl mellan utvecklade och underutvecklade
länder som mellan plan- och marknadsekonomier; (c) att förhindra störningar

Redog. 1976/77:14

av den ekonomiska balansen och förbättra världshushållets möjligheter att
uppnå ekonomisk stabilitet.

Projektet har för det första en principiell betydelse genom att det i vissa
fundamentala frågor förskjuter tyngdpunkten från studiet av enskilda länders
ekonomiska problem till undersökningar av hur internationella ekonomiska
institutioner och spelregler bör förändras för att säkerställa en funktionsduglig
världsekonomi omfattande olika ekonomiska system och länder på
olika utvecklingsnivå. Det har för det andra en praktisk politisk betydelse
genom att aktuella förslag för det internationella ekonomiska systemet med
starkt politiskt stöd i FN granskas vetenskapligt, och att forskning därmed
kommer in i bilden på ett tidigt stadium när det gäller några av 70- och
80-talens viktigaste ekonomiska och politiska problem.

Gemensam ansats för genomförandet av delprojekten är att utifrån modern
teoribildning och med stark empirisk-institutionell inriktning söka analysera
alternativa regelsystem och mekanismer för samarbete inom och mellan
marknadsekonomier och centralplanerade ekonomier samt mellan rika och
fattiga länder i världshushållet.

Ann-Charlotte Ståhlberg:

Effekterna av ATP, dnr 76/65

I ett flertal industrialiserade länder har man under efterkrigstiden infört
relativt likartade socialförsäkringssystem. Inte i något fall har man relaterat
en individs inbetalningar till samme individs förmåner, vilket gör att dessa
system endast slumpmässigt kan bli fördelningsmässigt neutrala.

Vårt ATP-system har varit förebild för liknande pensionsförsäkringar i
andra länder och detta är särskilt olyckligt eftersom ATP ger inkomstomfördelningar
som helt strider mot övrig fördelningspolitik. ATP gynnar vissa
grupper i samhället på bekostnad av andra. De inkomstöverföringar systemet
ger går från lägre inkomsttagare till högre. Vidare finns det inte heller kartlagt
i vilken mån kostnaderna vältras över på kommande generationer. Med tanke
på systemets stora omfattning är det förvånansvärt att ingen övrig forskning
bedrivs kring systemets samhällsekonomiska effekter. I etapp 1 klargör vi
hur transfereringarna ser ut inom en generation genom att jämföra ATPsystemet
som det nu ser ut med ett hypotetiskt perfekt försäkringssystem.
På vilket sätt avviker ATP från ett renodlat premiereservsystem som svarar
mot en perfekt försäkring med inbyggd värdebeständighet? ATP-systemet
är utformat så att antalet år på arbetsmarknaden och livslöneprofilens utseende
har stor betydelse för om en individ gynnas eller missgynnas av
systemet. Med utgångspunkt från ATP:s regelsystem och fiktiva livslönekurvor
gör vi individuella lönsamhetskalkyler. Avviker ATP-systemet från
ett perfekt försäkringssystem kan skillnaden förklaras av att premien också
innehåller en beskattning eller transferering. Våra resultat hitintills visar

Redog.1976/77:14

att dessa inte är konsistenta med fördelningspolitiken inom andra områden.
I etapp 2 gör vi en genomgång av åtgärder, som eliminerar de icke önskvärda
effekterna på inkomstfördelningen. Etapp 3 skall klargöra hur fördelningen
ser ut mellan generationer. Är det så att varje generation betalar för sina
förmåner eller vältras kostnaderna helt eller delvis över på kommande generationer?
I projektet skall ingå att jämföra en generations avgiftsinbetalningar
med dess pensionsförmåner under olika antaganden vad gäller
inkomstutveckling, arbetsmarknadsbeteende och realränta. Detta kommer
att leda fram till rekommendationer om hur kostnaderna skall fördelas mellan
generationer för att svara mot en önskad fördelning.

Peter Svedberg:

The International Grain Markets; Instability, Adjustment Incidence, and Optimal
Reserves, dnr 76/82

Bakgrunden till projektet är att världens spannmålsreserver är i det närmaste
uttömda och kan förväntas förbli otillräckliga under de närmaste
5-6 åren. Avsaknaden av reserver innebär att skördevariationerna i världen
kommer att medföra avsevärda prisfluktuationer på de internationella spannmålsmarknaderna.
1 inflationsbekämpande syfte har i-länderna under senare
år infört åtgärder som stabiliserar hemmamarknadspriserna på spannmål
och därmed den egna konsumtionen av spannmålsbaserade livsmedel. Följden
blir än större prisfluktuationer på världsmarknaden samtidigt som anpassningsbördan
under dåliga skördeår vältras över på de u-länder som inte
har råd med liknande prisstabliserande subventionssystem.

Syftet med projektet är trefaldigt. En första etapp syftar till att utreda
i vilken grad otillräckliga reserver och i-ländernas interna stabiliseringssystem
kan förväntas destabilisera spannmålspriserna på världsmarknaden under
olika antaganden om bl. a. efterfrågeelasticiteterna i olika länder, de
förväntade variationerna i produktionen och de konjunkturellt betingade
variationerna i efterfrågan. Etapp två blir att utreda olika konsekvenser av
den förväntade ökade instabiliteten på världens spannmålsmarknader varvid
u-ländernas försörjningssituation kommer att ägnas speciellt intresse. Den
sista etappen består i att utveckla en modell för beräkningar av den ”optimala
spannmålsreserven” i världen under olika förutsättningar.

Lars Lundqvist:

Modellstudier av samband mellan regional utveckling, sysselsättning och energianvändning,
dnr 76/100

Projektet har två huvudsyften. För det första är avsikten att pröva samstämmigheten
mellan mål inom den ekonomiska politiken, regionalpolitiken,
sysselsättningspolitiken och energipolitiken. Ett antal målkombina -

Redog. 1976/77:14

tioner undersöks med avseende på realiserbarhet i ett regionalekonomiskt
perspektiv. För det andra skall målkonflikter och handlingsutrymme analyseras
närmare. Inverkan av Förändrade målsättningar i en viss planeringsdimension
studeras i termer av sin effekt på konsumtionsutrymme
och handlingsutrymme i övriga måldimensioner. Projektet avses bidra med
forskningsresultat inför 1978 års energipolitiska och sysselsättningspolitiska
beslutsomgång. Genom sin inriktning på regional systemkunskap kan projektet
även ses som en komplettering till den forskning som bedrivs inom
ERU:s pågående etapp och som ett metodbidrag när det gäller avstämning
av nationella och regionala planeringsmål.

Inom projektet formuleras en matematisk modell för den regionalekonomiska
utvecklingen. Den byggs upp kring ett antal regionala försörjningsbalanser
som sammankopplas via inrikes leveransströmmar och persontransporter.
Regionala och nationella mått på konsumtionsutrymme, sysselsättning
och energianvändning kan omväxlande användas för att bilda den
övergripande samhällspolitiska målsättningen eller för att fastlägga restriktioner
på de regionala utvecklingsförloppen i form av ramar eller nivåer.
På nationell nivå skall modellen medge hänsyn till betalningsbalansrestriktioner.

Stanley Noval:

Alkoholpolitik och alkoholkonsumtion i Sverige, 1956-1975:

En ekonometrisk analys, dnr 76/137

Projektets syfte är att, med hjälp av ekonometriska modeller och metoder,
utvärdera hur hittillsvarande alkoholpolitik har påverkat alkoholkonsumtionens
storlek och inriktning under perioden 1956-1975 samt söka belysa
effekterna av de alkoholpolitiska åtgärder som nu övervägs. Studien avser:

1) Att mäta effekterna av förändringar i pris, disponibel inkomst, konjunktur
och alkoholpolitiska åtgärder på totalkonsumtionen samt dess struktur.

2) Att förklara hur totalkonsumtion fördelar sig mellan olika dryckestyper
samt utvärdera effekten av den s. k. ”övergångspolitiken”; dvs. strävandena
att inrikta konsumtionen mot svagare drycker.

3) Att söka isolera ”alkoholisternas” segment av den totala marknaden
och undersöka om deras beteende systematiskt avviker från den måttlige
konsumentens.

4) Att analysera och avgöra om mellanölet orsakade en ökning av alkoholkonsumtionen
under sextiotalet eller om det förhindrade en ännu kraftigare
förbrukning av starksprit och vin.

5) Att belysa framtida effekter på såväl konsumtion som skatteintäkter
av nu föreslagna förändringar avseende prissättning på sprit och vindrycker.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt den potentiella konflikt

Redog. 1976/77:14

som finns inbyggd i huvudmålen för svensk alkoholpolitik, att begränsa
total konsumtion resp. att inrikta konsumtionen mot svagare drycker.

Projektet kommer att genomföras med hjälp av avancerad ekonometrisk
metodik, baserad på konsumentekonomisk teori samt tvärvetenskapliga studier
inom alkoholområdet.

Lars Werin:

Skaller, lagstiftning och resursanvändning, dnr 76/149

Skatter och offentliga utgifter svarar i Sverige numera mot vardera över
hälften av bruttonationalprodukten, och har därmed starka effekter på hushållens
och företagens dispositioner, indirekt på hela ekonomins utvecklingsmönster.
En omfattande ekonomisk lagstiftning utövar liknande påverkan.
Dessa förhållanden är ofta påpekade, men samtidigt är det uppenbart
att de inte beaktats av den ekonomiska forskningen i proportion till sin
vikt. Även om flera delområden blivit väl kartlagda inte minst genom forskningsinsatser
under de senaste åren, kvarstår en mångfald problem av stor
betydelse såväl ekonomisk-politiskt som för vidareutvecklingen av den allmänna
kunskapen om vårt ekonomiska system. Syftet med projektet är
att bidra till fortsatt kartläggning. Det projekt som nu beviljats anslag är:

Beskattningens effekter på mönstret av produktion och utrikeshandel. En
översikt av skillnader i effektiv beskattning av olika verksamheter, åtföljd
av konstruktion av enkel totalmodell för Sverige varigenom skatteeffekter
kan följas genom ekonomin.

Kulturgeografi

Olof Wärneryd:

Förtroendemannainflytande och kommunplanering, dnr 76/83

Intresset för intimare samarbete mellan kommunala myndigheter och universitetsinstitutioner
har ökat kraftigt under senare år. För de kulturgeografiska
inst. har detta främst gällt diskussioner kring spridning av forskningsresultat
rörande den fysiska samhällsutbyggnaden. Målgruppen på den
kommunala sidan har i huvudsak varit administratörer medan de förtroendevalda
av skilda skäl varit svårare att få kontakt med. I samband med
prövning av tidigare utvecklat planeringsspel för en kommuns utveckling
har möjligheter öppnats för närmare kontakt med de förtroendevalda i en
politikergrupp i en medelstor kommun. De goda erfarenheter som kommit
ut av detta samarbete pekar på två väsentliga förhållanden inom här berört
område.

För det första synes speltekniken lämpa sig väl för spridning av forsk -

1** Riksdagen 1976/77. 2 sam!. Nr 14

Redog. 1976/77:14

ningsresultat och gynna en obunden diskussion kring aktuella problem.
För det andra förefaller undervisningsformen passa in i den utbildning, som
bedrivs inom de politiska partierna. Detta inte minst för att nå dels kunskapsöverföring
från mer erfarna till mindre erfarna förtroendevalda, dels
en inpassning och avstämning av de sektors-, förvaltnings- eller nämndbundna
besluten i en totalbild av kommunens utveckling.

Syftet med föreliggande projekt är att utveckla en kommunikations- och
kontaktmodell belysande de förhandlings- och underhandsvägar ett problem
behandlas på och belysande de framtagna beslutsalternativen i förhållande
till centrala regionala och inomkommunala beslut. Detta skall göras för
två olika kommuner, varvid det första steget består i uppbyggandet av vad
vi vill kalla ett ”kommunutvecklingslaboratorium”. I detta laboratorium
skall all tillgänglig information om kommunen finnas. I nästa steg insättes
deltagarna, förtroendevalda, administratörer och medborgare i ett rollspel,
vilket syftar till att överbrygga kommunikationssvårigheter, belysa och lösa
uppkomna problem m. m. Det förtjänar påpekas att de förtroendevalda som
tidigare konfronterats med det nämnda planeringsspelet uttryckte starka
önskemål om en vidareutveckling av undervisningsformen som sådan och
fortsatta kontakter. Vi ser därför de tidigare erfarenheterna som en avstamp
för ett nytt forsknings- och utvecklingsarbete inom hittills oprövade områden.

Sociologi

Åke Daun:

Arbete och fritid. En studie av fabriksarbetets och fritidens sociala och kulturella
betydelse, dnr 76/19

Studien är en empirisk undersökning av hur tidsdisponeringen och verksamheterna
på arbetsplatsen och i hemmiljön inverkar på varandra för de
kollektivanställda på två fabriker i stockholmstrakten. Avsikten är att klarlägga
vilken betydelse det har att leva och verka i minst två skilda miljöer,
arbetets och boendets. Arbetet kommer att beskrivas som en social verksamhet
i fabriksmiljön och dess samspel med andra livsområden i det moderna
samhället kommer att studeras.

Några av de problem som skall behandlas särskilt rör de gränser den
fysiska miljön på fabriken sätter upp för samvaron mellan de anställda,
skillnaderna mellan arbetsmiljön och boendemiljön med avseende på socialt
liv och kultur samt den betydelse erfarenheterna från arbetslivet har i hemmiljön
och omvänt.

. Projektet avser att ge ett kunskapsunderlag med tillämpbarhet inom såväl
arbetslivet som boende- och fritidssektorn.

Redog. 1976/77:14

Bengt Rundblad:

Livsformer i en region, dnr 76/21

Projektet anknyter till en forskningstradition vid Sociologiska Institutionen
vid Göteborgs Universitet med inriktning på lokala samhällsstudier
och samhällsplanering, till välfärdsforskning samt till ERU:s och NordREFO:s
forskningsprogram. Det syftar till att beskriva livsformer och levnadsvillkor
i olika lokala miljöer inom en region (Boråsregionen) och för olika
grupper av individer och hushåll i dessa miljöer, att förklara och förstå
de processer som har genererat de olika lokala livsformerna och levnadsvillkoren
inom regionen samt att beskriva i vilken utsträckning olika lokala
miljöer i form av ekonomisk och social struktur samt kulturell och fysisk
miljö utgör resurser och villkor för individer och hushåll. Ett ytterligare
syfte är vidareutveckling av metoder för att studera projektets frågeställningar.
De metoder som kommer att användas är följande: historiska studier,
utnyttjande av offentlig och privat statistik, genomgång av tidigare gjorda
studier, intervjuer och enkäter samt deltagande observation i de skilda lokala
miljöerna. Projektet väntas pågå i tre år och omfatta följande faser: förberedelsefas,
materialinsamlingsfas, analys- och rapporteringsfas samt sammanfattnings-
och komparationsfas.

Bengt Abrahamsson:

Medbestämmandereformens genomförande och effekter, dnr 76/116

Syfte:

1. att studera lagens motiv och mål samt precisera dessa i förväntade
effekter;

2. att granska och klargöra de teoretiska föreställningar om samhälle,
demokrati, arbete och kapital på vilka lagen vilar;

3. att empiriskt studera lagens effekter, dvs. på vilka sätt och i vilken
mån de anställdas inflytande och medbestämmande konkret förverkligas.

Betydelse: att ge berörda parter; arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer,
riksdagen, politiska organisationer, myndigheter och andra vetenskapligt
dokumenterade uppgifter om medbestämmandereformens
genomförande och effekter.

Genomförande: Avsikten är dels att genomföra teoretiska studier: 1. analys
av medbestämmandelagens mål och motiv; 2. bestämning av centrala
begrepp, dels också planera för empiriska studier av reformens genomförande
på ett antal arbetsplatser.

Redog.1976/77:14

Bengt Rundblad:

Anläggarna och de fackliga frågorna, dnr 76/122

Anläggare benämner vi de arbetare, som deltar i uppbyggnaden av stora
industrianläggningar som t. ex. oljeraffinaderier och kärnkraftverk. P. g. a.
sitt arbete flyttar anläggarna runt till dessa s. k. storarbetsplatser och bor
därvid i barackbyar på arbetsorten. De kan därför besöka hem och familj
bara över helgerna - om avståndet till hemorten är mycket långt kan det
gå ännu längre tid mellan besöken där.

Bortavaron medför starka sociala påfrestningar och det är därför synnerligen
betydelsefullt för anläggarna att kunna påverka sin situation på arbetsorten.
Den främsta kanalen för sådant inflytande är den fackliga verksamheten,
eftersom de fackliga frågorna vid storarbetsplatser inte bara omfattar
förhållanden i direkt samband med arbetet utan även bostäder, service,
fritid m. m.

Projektet syftar till att genom en kartläggning och analys av de fackliga
frågorna och den fackliga verksamheten på storarbetsplatser finna praktiska
vägar att utöka anläggarnas inflytande över sina villkor. Undersökningen
genomförs genom intervjuer med anläggare och fackliga förtroendemän i
samband med att en forskare bor och arbetar på storarbetsplatser.

Statskunskap

Lars-Göran Stenelo

Internationell opinionsbildning: Kritik som utrikespolitiskt medel, dnr 76/22

Sveriges och andra småstaters förväntningar på internationella organisationer
som FN och på nedrustningskonferenser har inte infriats. Den svenska
regeringen är bl. a. oroad av och motståndare till supermakternas, USA
och Sovjetunionen, dominerande politiska och ekonomiska inflytande. Man
är också kritisk mot delar av dessa staters utrikespolitik.

Sverige har i denna situation modifierat sin utrikespolitiska attityd och
sina utrikespolitiska medel. Sålunda har den svenska regeringen bl. a. framfört
explicit kritik mot supermakterna för att därmed försöka förändra deras
beteende. Undersökningens huvudsyfte är att granska betingelserna för denna
politik och framför allt effekterna av dessa aktiviteter. Det är särskilt
de opinionsbildande processer, som denna kritik initierar, som står i förgrunden
för projektet. Undersökningen kommer att dels koncentreras till
mottagarsidans officiella reaktioner, dels till andra opinionsbildande eliters
reaktioner. Studien kommer att få en jämförande inriktning. Bland frågeställningarna
kan nämnas: Vilka är de avgörande villkoren för att mottagarna
skall låta sig påverkas av kritik? Vilken typ av kritik är mest verkningsfull?
Hur verkar kritiken i olika politiska system? 1 vilken utsträckning förvanskas
kritiken av mottagarna? Hur varierar mottagarnas reaktioner i olika politiska

Redog.1976/77:14

situationer. Förändras mottagarnas uppfattning om Sveriges neutralitetspolitik? Undersökningens

teoretiska och metodiska utgångspunkter kommer bl. a.
att hämtas från innehållsanalytiska arbeten, kommunikationsforskning, inflytandestudier
och komparativ utrikespolitik.

Ingemar Dörfer:

Århundradets vapenaffär: Samspelet mellan regeringar och flygtillverkare i Västeuropa
1970-1975, dnr 76/35

Boken ARMS DEAL OF THE CENTURY: THE PRIMACY OF HIGH
POLITICS analyserar århundradets vapenaffär, försäljningen av 320 amerikanska
General Dynamics F 16 jaktflygplan till Norge, Danmark, Belgien
och Nederländerna i konkurrens med svenska Viggen och franska Mirage
Fl. Studien penetrerar det komplicerade spelet mellan de sju regeringar
och fyra flygtillverkare som ledde fram till beslutet i juni 1975.

I boken testas nya hypoteser inom tre allt viktigare områden av internationell
politik.

1. Relationerna försvarspolitik - ekonomisk politik inom säkerhetspolitiken.

2. Rustningsbegränsning och vapenanskaffningsprocessen.

3. Nya förklaringsgrunder till staters internationella beteende (beslut som
resultat av förhandlingar mellan intresserade och mäktiga intressen i respektive
huvudstäder).

Studien väntas belysa frågor av praktiskt intresse som

- små staters möjlighet till oberoende när de för sin säkerhet och konkurrenskraft
är beroende av dyrbar avancerad teknologi

- de multinationella företagens roll i beslut av denna art

- gränserna för den svenska handlingsfriheten i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Undersökningen vilar främst på intensivintervjuer med beslutsfattare i
de skilda länderna.

Sören Holmberg:

Svensk energipolitik, dnr 76/40

Svensk energipolitik - före och efter oljekrisen 1973/74. En studie av samhälleligt
beslutsfattande under radikalt förändrade politiska och opinionsmässiga
förutsättningar.

Forskningsplan

Undersökning 1. En översiktlig studie av svensk energipolitik under efterkrigstiden
som bakgrund till 1970-talets utveckling.

Redog. 1976/77:14

Undersökning 2. Innehållsanalys av den politiska debatten kring energifrågorna
åren 1973-1976 som underlag och komplettering till analysen av
beslutsprocessen.

Undersökning 3. En studie av statsmakternas (riksdag och regering), partiernas
och intresseorganisationernas beslutsfattande i energifrågor åren
1973-1976.

Undersökning 4. Intervjuundersökning med ett väljarurval vid valet 1976
- inställning till energifrågor, effekten av opinionsbildningen, energifrågornas
inflytande på väljarbeteendet.

Thore Hammarland:

Sven-Ola Lindeberg:

Den kommunala mark- och bostadspolitiken, dnr 76/145

Projektet ”Den kommunala mark- och bostadspolitiken” syftar till att
kartlägga och analysera kommunernas insatser i mark- och bostadssammanhang.
Undersökningsperioden omfattar tiden 1966-1975. Inom denna
något vida rubricering kommer forskningen att riktas mot följande centrala
områden: 1) prissättningen på bostadsmarknaden, 2) värdestegringen på mark
och bostäder, 3) social segregation i boendet samt 4) boendedemokratin.
En sammanhållande teoretisk ram skall styra studiet av dessa problem,
en ram där en av huvudhypoteserna är att kommunala beslutsfattare agerar
inom ett utrymme som är (sannolikt) snävt begränsat av faktorer, vilka
ligger utanför kommunalpolitikernas influenssfär.

Projektet utgår från ett urval bland kommuner som baseras på en uppsättning
sådana begränsande faktorer att analysen kommer att avse 5 å
6 kommuner med i stort liknande handlingsbetingande utgångspunkter.
Projektet kommer genom detta förfarande att kunna genomföra komparativa
analyser, något som torde ha såväl ett inomvetenskapligt, interdisciplinärt
som ett samhällsrelevant värde. Den avsedda forskningen baseras på modern
statsvetenskaplig, ekonomisk och sociologisk teori.

Pedagogik/psykologi

Gunnar Jansson:

Förflyttningshjälpmedel för synskadade, dnr 75/116

Projektets allmänna syfte är att studera samfunktionen mellan synskadade
fotgängare och hjälpmedel avsedda att underlätta deras självständiga förflyttning.
Resultaten från projektet bör kunna användas vid modifikationer
av existerande förflyttningshjälpmedel och vid nykonstruktioner för att fl
fram hjälpmedel som är maximalt anpassade till människans sätt att fungera.
Projektet har under det första året bestått i huvudsak av tre delprojekt:
(1) den långa vita käppen, (2) den svenska laserkäppen, (3) ”ultraljudglas -

Redog. 1976/77:14

ögon”. För det andra året planeras en viss utvidgning beträffande antalet
undersökta hjälpmedel, främst för att möjliggöra en jämförelse mellan de
tidigare studerade och de nytillkomna hjälpmedlen. Vanligen studeras hjälpmedlen
i standardiserade situationer, främst beträffande möjligheterna att
med deras hjälp upptäcka och lokalisera föremål och öppningar mellan föremål.
Den svenska laserkäppen utvärderas delvis också med en annan metodik
som innebär fri användning i vardagliga situationer. Projektet diskuteras
i en referensgrupp med representanter förbi. a. Handikappinstitutet,
och det bedrivs i samverkan med andra forskargrupper i Sverige, England
och USA. Projektet beräknas i huvudsak vara avslutat inom en tvåårsperiod.

Stig Berg:

Psykologisk funktion hos 70- och 75-åringar. En populationsstudie, dnr 76/15

Sedan 1971/72 pågåren tvärvetenskaplig populationsstudie vid Vasa sjukhus,
Göteborg (H 70). Den omfattar ett systematiskt slumpmässigt urval
av 1 148 personer som var 70 år 1971/72. I en uppföljning 1976/77 studeras
de överlevande, nu 75 år, och samtidigt görs ett nytt urval av 70-åringar.
Huvudsyftet med H 70 är att ge en bild av sociala och medicinska förhållanden
i populationen, skaffa grundläggande fakta för planering av åldringsvården
och samla in kunskaper om den normala åldrandeprocessen.

Syftet med detta delprojekt är att ge kunskaper om 70- och 75-åringars
psykologiska funktion, särskilt vad gäller intelligens, minne, personlighet,
sociala relationer samt upplevelse av åldrandet. Genom att projektet är en
del av en tvärvetenskaplig undersökning kommer den psykologiska funktionen
att relateras till medicinska och sociala data. Projektet har betydelse
för den grundläggande förståelsen av den psykologiska funktionen under
den tidiga delen av ålderdomen.

Ference Marton:

Omvärldsuppfattning hos vuxna, dnr 76/11

Utgångspunkten för projektet är att människor handlar i enlighet med
sin uppfattning av verkligheten och att denna uppfattning kan vara av olika
beskaffenhet hos olika människor. Av detta följer att ju bättre en människa
förstår sin omvärld desto mer kommer hennes ställningstagande att ge uttryck
för hennes vilja. Svårigheter att förstå omvärlden utgör kanske det
allvarligaste problemet när det gäller förhållandet mellan den omvärld av
information som omger samhällsmedborgaren och hans förmåga att handskas
med denna omvärld.

Grundidén bakom projektet är att inlärning och tänkande bör beskrivas
i termer av sitt innehåll. Syftet är att studera hur vuxna uppfattar vissa
grundläggande företeelser i sin omvärld, vilka skillnader i begreppsliga för -

Redog. 1976/77:14

utsättningar som skillnaderna i uppfattning av företeelserna i fråga är förbundna
med samt hur man kan befrämja en djupare förståelse av dessa
företeelser. De frågor som kommer att studeras har på ett eller annat sätt
att göra med hur människor uppfattar flödet (kretsloppet) av makt, pengar
och information i samhället.

Förväntningarna på utbytet av projektet hänger samman med att man
genom att bättre förstå hur människor uppfattar vissa företeelser i sin omvärld
hoppas kunna hjälpa dem att bättre förstå dessa företeelser.

Carl-Otto Jonsson:

Individ i grupp. Teori- och metodutveckling för studier pä individplanet av gruppprocesser,
dnr 76/38

Gemensamt arbete i grupp är i vårt samhälle en vanlig företeelse, och
en fortsatt spridning av denna verksamhetsform är mycket sannolik. Särskilt
viktigt är att grupparbete inom många områden tenderar att bli obligatoriskt
samtidigt som kunskaperna om de problem som kan uppstå vid gemensamt
arbete i grupp är små. - Projektet utgår från antagandet att verksamhet
i grupp kan innebära problem för många människor. Närvaron av andra,
kravet på samordning och det emotionella klimatet i grupp påverkar individen
på ett sätt som ibland blir övermäktigt. - Projektets övergripande
mål är att studera förhållanden som påverkar individens insatser och känslomässiga
reaktioner i olika typer av arbetsgrupper.

Frågeställningar är: Hur skall man beskriva och förklara sambandet mellan
individuella reaktioner och grupp-processer? Hur skall man kunna analysera
dessa samband empiriskt? Vilken bild kommer man fram till för förhållandet
mellan individ och grupp?

Projektet begränsas till arbetsgrupper med maximalt ca tio medlemmar.
En första empirisk studie omfattade två arbetsgrupper av psykologistuderande,
men i fortsättningen planeras studier av grupper i arbetslivet och
i grundskolan.

Sigvard Rubenowitz:

Mernber''s Participation in Industrial Organizations, dnr 76/47

Olika former av medinflytande för anställda i arbetsorganisationer har
sedan slutet av 1940-talet introducerats i den industrialiserade världen. Några
av dessa medinflytandeformer har i huvudsak tillkommit av politiska och/eller
fackliga orsaker, medan andra medinflytandeformer har förespråkats av
organisationsteoretiker och arbetspsykologiskt inriktade forskare. Målen för
ökat medinflytande har varit ökad arbetstillfredsställelse och ökad produktivitet.
Dessa mål har man sökt uppnå främst genom att ändra de teknologiska
produktionsformerna så, att större möjlighet till självstyrning av

Redog. 1976/77:14

arbetet ges, vidare genom att söka reducera de negativa, individualpsykologiska
effekterna av hierarkiska strukturer, genom att skapa en effektivare
ledning och samordning av organisationer och arbetsenheter samt genom
att sprida kontrollen inom organisationerna och arbetsenheterna till flera
individer eller grupper representerande olika intressen. Sedan 1974 arbetar
en grupp forskare från Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Israel,
Västtyskland och Sverige på att i ett gemensamt forskningsprojekt av
empirisk natur kartlägga effekterna av olika former för medinflytande. Speciellt
kommer att studeras effekter av medinflytande i beslutsprocessen på
tre olika nivåer: eget inflytande, arbetsgruppens inflytande och inflytande
via det representativa systemet. Forskningsprojektet avser härvidlag att belysa
eventuella effektvariationer inom respektive länder såväl som mellan
länderna.

Medicin

Arvid Wretlind:

Sambandet mellan kost, nutritionsstatus och alkoholkonsumtion hos alkohol -skadade och hos personer med måttliga alkoholvanor, dnr 75/137

Alkoholskadorna utgör ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige. Alkoholism
ingår som väsentlig komponent i en rad sjukdomstillstånd, där
näringsrubbningar som följd av alkoholens metaboliska verkan utgör ett
viktigt element. Medan den måttlige alkoholförtäraren täcker 2-6 % av sitt
kalori-intag med alkoholkalorier, uppgår denna andel till 20-40 % hos alkoholister,
med deletär inverkan på en rad funktioner.

Föreliggande undersökning är av tvärvetenskaplig karaktär och utföres
gemensamt av institutionerna för alkoholforskning och för näringslära. Den
avser att studera fenomen av stort intresse för samhället och den enskilde
och syftar till att fylla en viktig lucka i våra kunskaper om kostens betydelse,
enkannerligen vilken roll alkohol spelar för uppkomsten av näringsrubbningar
och organskador hos alkoholskadade, ett område där studier av detta
slag inte tidigare gjorts.

Undersökningen har både praktisk och teoretisk betydelse. Den ger underlag
för tidigdiagnostik av alkoholskada, för nutritionell profylax och klinisk
rehabilitering, den torde bidraga till att särskilja ett "tolerabelt”, ”oskadligt”
alkoholbruk från ett som ger långtidsskador och på vilka näringsämnen
som främst är i farozonen och ge underlag för långtidsprognos. Viktigt
är även att studien ger vidgade kunskaper om "normalbefolkningen”, uppgifter
som hittills saknats. Teoretiskt ger studierna ökade kunskaper om
de verkningsmekanismer som ligger till grund för uppkomsten av näringsrubbningar
och långtidsskador och därmed ökade möjligheter till effektiv
profylax och longitudinella studier.

Redog. 1976/77:14

Naturvetenskap

Eric Fabricius:

Visuell och akustisk kommunikation hos djur, dnr 76/5

De akustiska och visuella kommunikationssystemen hos några arter fåglar
och fiskar undersöks med avseende på systemens anpassning till arternas
sociala organisation och ekologi. Ett huvudsyfte är att studera den biologiska
funktionen av de olika signalhandlingar och beteenden ett djur visar upp.
Genom jämförande undersökningar försöker vi analysera t. ex. varför vissa
fågelarter har en enkel, monotont upprepad sång med små variationsmöjligheter
och lågt informationsinnehåll medan andra arter har informationsrik
och varierande sång. Vidare undersöker vi samspelen mellan akustiska och
visuella signalhandlingar i fåglars kommunikation i olika situationer och
sambanden mellan direkta kamphandlingar och beteenden med kommunikativ
funktion hos fiskar.

Lars-Åke Appelqvist:

Studier av fetlsyradesaturaser hos oljeväxtfrön under utveckling, dnr 76/33

Det svenska folkhushållet är långt ifrån självförsörjande beträffande produktion
av vegetabil olja. De enda oljeväxter som är högproducerande i
vårt klimat är raps och rybs. Genom växtförädling framställda rapssorter
utan erukasyra (en fettsyra som har ogynnsamma effekter vid tillförsel till
försöksdjur) innehåller endast ca 25 % linolsyra (en fleromättad fettsyra,
vars andel i folkkosten borde öka enligt officiella rekommendationer). Sådana
nya rapssorter har, liksom de gamla, ca 10 % linolensyra i fettet som därmed
blir mera härskningsbenäget och mindre användbart i livsmedel. Vid s. k.
härdning av fettet, varigenom linolensyran avlägsnas, uppstår i viss utsträckning
"onaturliga” fettsyror vilkas värde i livsmedel är under debatt.

Mot denna bakgrund avser vi studera regleringen i det omogna oljeväxtfröet
av de enzym (desaturaser) som syntetiserar linolsyra ur oljesyra och
linolensyra ur linolsyra. Vi avser i detta projekt framför allt jämföra desaturaser
ur mognande rapsfrö med dem ur mognande sojabönor, eftersom
de fettbildande cellerna hos sojabönor har en ultrastruktur som liknar dem
hos rapsfröet och det inte med nuvarande kunskap inom genetik, cellfysiologi
och biokemi synes föreligga anledning anta att rapsfröet inte skulle kunna
syntetisera "sojaolja” med ca 50 % linolsyra.

Vi skall vidare studera olika vägar för biosyntes av linolensyra samt deras
subcellulära lokalisation. Om det finns två oberoende vägar för linolensyrasyntes
i växtcellerna finns det sannolikt även möjlighet att genom "genetisk
manipulering” framställa rapsolja med mycket låga linolensyrahalter.

Redog. 1976/77:14

Humaniora

Folke Nordström:

"Studier i Härnösands bebyggelsehistoria 1585-1970"

(Norrländska städer och kulturmiljöer, projekt I), dnr 76/4

Målsättningen är att med utgångspunkt från bevarat källmaterial och tidigare
forskning ge en uttömmande bebyggelsehistorisk beskrivning av staden
Härnösands utveckling från grundandet 1585 fram till 1970. I första
hand kommer stadsplanerna och stadens utveckling som helhetsstruktur
att studeras. I andra hand behandlas de olika bebyggelsekategorier av vilka
staden är sammansatt med hänsyn till deras specifika problem. Detta kan
inte ske utan att materialet ställs i relation till den samtidiga sociala, ekonomiska
och kulturella utvecklingen. Också det allmänna stadshistoriska
perspektivet måste ges en framträdande plats.

Projektet ingår i det vid avdelningen för konstvetenskap nyligen startade
forskningsprogrammet ”Norrländska städer och kulturmiljöer”. Dess syfte
sammanfaller delvis med målsättningen för ramprogrammet, vilket är att
utarbeta bebyggelsehistoriska översikter för de kulturhistoriskt intressantare
norrländska städerna. Sådana översikter som f. n. saknas i de flesta fall
skulle utöver de rent vetenskapliga målen kunna tillgodose ett antal konkret
föreliggande behov i samhället:

a) vidga faktaunderlaget för planering och saneringsverksamhet i kommunerna,

b) tillgodose kulturhistoriska intressen hos allmänheten i kommunerna,

c) ge underlag för komprimerade handböcker för turister.

Bo Bennich-Björkman:

Populärfiktion i Sverige 1830-1970 - medier, produktion, spridning, struktur
och funktioner, dnr 76/29

Projektet syftar till att analysera populärfiktionens roll i det svenska samhället
1830-1970. Med populärfiktion avses ett enkelt, ofta schablonartat
berättarstoff som når en bred publik genom skiftande medier - t. ex. detektivromaner,
kärleksnoveller, folklustspel, västernfilmer. En huvudmålsättning
är att följa olika genrer eller berättelsetyper i flera medier och utforska
det samspel som förekommer både i produktions- och konsumtionsledet.

Värdet av detta slags forskning sammanhänger med populärfiktionens
betydelse i dagens samhälle. Det rör sig om företeelser som i ett invecklat
växelspel både formar och uttrycker breda folklagers fantasi- och känsloliv.
1 olika sammanhang - i statlig kulturpolitik, inom skolväsende och folkbibliotek
etc. - har behovet av kunskap om populärkulturen allt starkare
gjort sig gällande.

Redog. 1976/77:14

Den historiska dimensionen är en nödvändig förutsättning för analysen
av modern populärfiktion - åtskilliga genrer och berättarformer leder sitt
ursprung till 1800-talet. Projektet syftar inte till att ge en heltäckande bild
utan koncentreras till ingående studier av två perioder. Två delprojekt inriktas
på 1800-talets litteratur och teater, två på efterkrigstidens film och
litteratur. Inom varje delprojekt undersöks produktionen av populärfiktion,
distributionsvägarna och i möjligaste mån även konsumtionsledet. I nära
samarbete mellan delprojekten analyseras form och innehåll och dessa aspekters
samband med marknadsvillkoren och publikstrukturen.

Bengt Nordberg:

Stad och omland: Urbaniseringen speglad i språket, dnr 76/31 B

Urbaniseringen speglad i språket är ett delprojekt i det större tvärvetenskapliga
forskningsprojektet Stad och omland. I detta senare medverkar
förutom språksociologer även historiker och etnologer. I den språksociologiska
delen av projektet är avsikten dels att söka mäta den betydelse
urbaniseringen haft och fortfarande har för talspråkets utveckling i vårt land,
dels att utifrån den språkliga anpassning som kan konstateras hos enskilda
flyttare försöka dra slutsatser om deras sociala anpassning över huvud taget.

Bengt Sigurd:

Döms åtbördssprdk, dnr 76/32
Projektets syfte

att göra en inventering av teckenförrådet i det svenska åtbördsspråket,
att analysera och beskriva tecknens struktur,

att på grundval av teckenanalysen konstruera ett skriftsystem för åtbördsspråket
(att användas bl. a. i teckenlexika),
att undersöka satsbildningsreglerna och mimikens roll för språket,
att beskriva användningen av handalfabetet med särskild vikt vid vilka
reduktioner som görs vid bokstavering.

Projektets betydelse

Åtbördsspråket är det naturliga kommunikationssättet för döva. Åtbördsspråket
har inte i nämnvärd utsträckning använts inom dövundervisningen;
det har förekommit att döva barn förbjudits att kommunicera med varandra
med åtbördsspråket. Orsaken har varit pedagogernas uppfattning att åtbördsspråket
verkar hämmande på barnens möjligheter att lära sig den talade
och skrivna svenskan. - Litteraturen om åtbördsspråket är ytterst torftig.
Någon språkvetenskapi ig undersökning av åtbördsspråket har inte företagits,
och kunskaperna om språket är helt obetydliga.

Redog. 1976/77:14

Eva Gårding:

Optimering av svenskt uttal, dnr 76/46

Projektet syftar till att förbättra uttalsundervisningen i svenska.

1 ett brytningsarkiv ämnar vi samla material som visar talad svenska,
typisk för några aktuella invandrargrupper. Genom att på konstgjord väg
med avancerad teknik efterlikna olika ingredienser i sådant tal kan vi med
test undersöka hur svenska lyssnare värderar och förstår olika former av
främmande brytning. Detta kan inte ske utan att man kartlägger och sorterar
uttalsfel med hänsyn till vad man vet om skillnader och likheter mellan
svenska och de främmande språken.

Undersökningen skall visa vilka faktorer i svenskt uttal som läraren bör
satsa på för att få ett optimalt resultat i en undervisningssituation med
begränsade resurser i fråga om tid, elevmaterial och lärarinsatser. Resultaten
väntas också bidra till att förbättra läromedel, tekniska hjälpmedel och lärarutbildning.
Dessutom kommer de att få betydelse för undervisningen
i modersmålet särskilt för språkligt handikappade, och för undervisningen
i främmande språk. Vi ämnar publicera våra resultat i pedagogiskt slagkraftig
form och föra ut dem vid studiedagar till olika kategorier av lärare.

För en invandrare i Sverige är ett bristfälligt uttal ett svårt handikapp.
Det finns ett stort behov av nya effektiva metoder i uttalsundervisningen
baserade på tillförlitliga undersökningar.

Carl-Axel Gemzell:

Stormakterna och Sverige, dnr 76/71

Projektets målsättning är att belysa de ömsesidiga relationerna mellan
stormakterna och Sverige 1905-45. Dessa har behandlats i tidigare forskning.
Under de allra senaste åren har emellertid materialbasen genomgripande
förändrats. Synen på och sättet att analysera internationella relationer har
också utvecklats. Detta motiverar en förnyad behandling av ämnet. Syftet
är att med hjälp av historisk-genetisk metod nå fram till en fördjupad förståelse
för de mekanismer som bestämmer relationerna mellan stormakterna
och Sverige. 1 anslutning till de teoriansatser som föreligger i nyare utländsk
forskning riktas uppmärksamheten på viktiga faser i industrialiseringsprocessen,
särskilt på fundamentala utvecklingskriser och i detta sammanhang
på rustningarnas betydelse för kriser och krisstabilisering.

Projektet skall utmynna i sex undersökningar. Fyra uppgifter behandlar
relationerna mellan stormakterna och Sverige under olika tidsavsnitt. En
femte uppgift ägnas en specialstudie av stormakternas rustningar samt deras
internationella förgreningar och konsekvenser med särskild hänsyn till Sverige.
I en sjätte undersökning granskas den svenska utrikesförvaltningens
utveckling med tonvikt vid hur ett tidigt krisartat stadium av industrialiseringen
påverkat utrikesförvaltningens struktur. Projektledaren skall i en

Redog. 1976/77:14

avslutande framställning sammanfattande analysera och syntetisera resultaten
av undersökningarna.

Göran Malmqvist:

Mao Zedongs skrifter: översättning och analyser, dnr 76/118

Kinas nutidshistoria - från opiumkriget och fram till våra dagar - är
utan tvivel av den största betydelse inte endast för det kinesiska folket
utan även för världen i övrigt. Den av en grupp japanska forskare under
ledning av professor Takeuchi Minoru nyligen genomförda redigeringen
av en samlad utgåva av Mao Zedongs skrifter på originalspråket (för perioden
1917-1949) har varit epokgörande inom detta forskningsområde. Denna utgåva
har givit forskare utanför Kina en fast grundval för studiet av en
av de viktigaste etapperna i det moderna Kinas framväxt, den omdaning
av det kinesiska samhället som har ägt rum från Fjärdemajrörelsen 1919
och fram till befrielsekrigets slut.

Detta projekt syftar till att genomföra en fullständig översättning, försedd
med noter och kommentarer, av professor Takeuchis samlingsverk. Ett framgångsrikt
genomförande av projektet skulle innebära att ett historiskt material
av unik betydelse inte endast för förståelsen av Kinas utveckling utan
också för studiet av de sociala omvälvningar och nationella befrielserörelser
som i så hög grad präglat skeendet i tredje världen efter andra världskrigets
slut skulle bli tillgängligt för såväl sinologisk som samhällsvetenskaplig och
humanistisk forskning.

Arbetarrörelsens arkiv:

Omkatalogisering av det äldre biblioteket vid Arbetarrörelsens arkiv, dnr 76/127

Biblioteket vid Arbetarrörelsens arkiv består av ca 100 000 böcker och
broschyrer om omkring 3000 periodicatitlar. Av dessa är hälften svensk
litteratur, ofta av unikt värde. Mycket av materialet måste betraktas som
tryckt källmaterial för forskning i arbetarrörelsens agitationshistoria och organisationssträvanden.
Några bibliografier eller hjälpmedel om det material
som publicerats under årens lopp och som nu förvaras på arkivet finns
ej. Biblioteksmaterialets tillgänglighet beror därför helt på uppställningen
av själva materialet och katalogsystemets uppbyggnad.

Det katalogsystem arkivet har från 1967 enligt moderna forskningsbiblioteksprinciper
låter nyttjaren söka litteratur genom följande alternativ:
l:a, och 2:a och 3:e författare, l:a och 2:a utgivare, boktitel, institution
eller organisation, serienamn samt ett antal söktermer som har karaktären
av ämnesord eller slagord. Dessutom framgår numera bokens alla titlar,
sidoantalet, förlagsnamn samt förekomsten av illustrationer, omfattande
bibliografier m. m.

Redog. 1976/77:14

Den gamla alfabetiska katalogen som dokumenterar all litteratur som
katalogiserats 1902-1966, är däremot väldigt torftig dels i vad gäller sökmöjligheter,
dels i vad gäller den bibliografiska beskrivningen. Sökning är
bara möjlig genom l:a författaren (vid anonymkatalogisering genom huvudtiteln)
och kortet anger bara författarna, huvudtiteln, utgivningsort och
-år. Katalogen är skriven på långlappar (ofta handskrivna) och befinner sig
i mycket dåligt skick. Både lapparna och lådorna - som inte längre finns
i marknaden - är oerhört nedslitna.

Projektet avser överföring av den gamla alfabetiska katalogen till den
nya kombinerad med gallring: ca 3 000 titlar ur de gamla samlingarna uppskattas
som gallringsbara. Projektet skulle ge institutionen ett enhetligt uppbyggt
bibliotek med alla det moderna katalogiseringssystemets ingångar även
i samlingarna, som katalogiserats före 1967, och dessutom lyfta fram i dag
helt dolda titlar och författarnamn.

Jan Ling:

Samhällsinriktad musikvetenskap II, dnr 76/154

”Samhällsinriktad musikvetenskap II” innebär en ny fas i den musiksociologiska
forskningen vid Musikvetenskapliga Institutionen i Göteborg.
Genom att betrakta musik som ett budskap som sänds från musikskapare
till lyssnare skall vi studera sambandet mellan musikens yttre samhälleliga
former och musikens inre uppbyggnad. Vi antar att det för människor i
olika musikmiljöer finns olika normer och uppfattningar som är betydelsefulla
vid beskrivning av musikens budskap och att det utifrån dessa går
att vidareutveckla en musikanalys. På så sätt kan man få nödvändig kunskap
för både individen och den samhälleliga kulturplaneringen till en medveten
användning av musik.

Forskningen skall innehålla dels en metodinriktad teoretisk del, dels en
tillämpad del som utföres tillsammans med olika intressegrupper i samhället.

Under en period på 1 1/2 år kommer följande 4 delområden att undersökas
speciellt:

1. Dansmusiken i Skaraborg, där intervjuer och musikanalys skall ge en
bild av musikens roll i upplevelsen av dansmiljön.

2. Musik och arbetsmiljö, där förhållandet mellan buller/bullerskador och
musikupplevelse skall studeras utifrån hypoteser om olika lyssnarattityder
i en undersökning vid Lidköpings mekaniska verkstad.

3. Musikamatörism i frikyrkan, där musikens betydelse i samband med
religiösa och sociala upplevelser skall studeras i den blomstrande amatörverksamheten
i Götene pingstförsamling.

4. Musiklivet i Hjo, där vi skall följa musiklivets förändringar under Rikskonserters
punktinsats i ett kommunprojekt.

Redog. 1976/77:14

Klas Böök:

A. Krigshandelsavialei Sverige-Sovjel

B. Miljardkreditavtalet 1946 Sverige-Sovjet, dnr 76/155 A+B
Anslag till framställning och tryckning av två böcker.

Övrigt

Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning (SALFO):

Kulturlandskapets/den byggda miljöns utveckling, dnr 76/67

Forskningsprojektet är en större kunskapsöversikt över kulturlandskapets/
den byggda miljöns utveckling. Syftet är att inventera, sammanställa
och kritiskt granska kunskap inom detta mellanvetenskapliga forskningsfält.
På detta sätt skall bl. a. väsentliga kunskapsluckor kartläggas. Därvid ges
en uppfattning om var kommande forskningsinsatser är särskilt angelägna.
Översikten skall således ses mer som ett ted i forskningsplanering än som
ett traditionellt forskningsprojekt. Kunskapsöversikten skall avrapporteras
i bokform, både i en längre svensk och i en kortare engelsk version.

Kunskapsöversiktens huvudsyfte är att söka bestämma de huvudsakliga
forändringsfaktorerna för den byggda miljön och det övriga kulturlandskapets
utveckling. Översikten kan struktureras i tre självständiga delar. De
är i prioriteringsordning: 1. Att göra en historisk översikt samt en framåtsyftande
bedömning av forändringsfaktorerna. 2. Att ange frihetsgraderna
i kulturlandskapets framtida utvecklingar samt möjligheterna till styrning.

3. Att precisera några alternativa framtida fysiska strukturer. Deras konsekvenser
i olika avseenden skall bedömas.

Ron E. Case:

The Future of Science and Technology and their Changing Relation to Man,
Nature and Society, dnr 76/167

The book will embody the following point of view: Science as an institution
in society is growing exponentially with a doubling period of about fifteen
years. No other social institution in history has grown so fast and with
such consequences for the human race. Science is a necessary condition
for all the crises we face today. Yet the vast majority of people, among
these many scientists themselves, know little or nothing about science. What
is needed is, firstly, a populär understanding of the essential nature of Sciences,
both social and natural, and their products. In order to preserve the
basic values of a democratic civilization it is imperative that people be able
to form an opinion in matters scientific. This is an immense task but not,

I think, an impossible one. Secondly, we need to develope a coherent relation

Redog. 1976/77:14

between the Sciences and the humanities. A culture divided against itself
can hardly hope to mobilize what is vital and Creative in the human spirit
in one part of the world and unite with the rest of the planet in the solving
of our urgent problems.

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1976

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1976 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1976 (tabell 7).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1976 (tabell 2) samt hur de nystartade projektens anslag fördelar
sig mellan olika fakultetsområden (tabell 3). Uppgifter om de beviljade anslagens
fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas också (tabell
4) liksom deras storlek (tabell 5) och löptid (tabell 6).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning är av mångvetenskaplig
karaktär, är fördelningen på ämnesområden endast ungefärlig.
Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest centralt.
I stort sett ger tabellerna dock en rättvisande bild av inriktningen av fondens
verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap har fått 58,2 96 av anslagsbeloppet under
1976. För hela perioden 1965-1976 är motsvarande andel 53,1 96. De olika
ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen
härtill kan vara att något stort projekt inom ett ämne tillkommit eller slutförts
och är sålunda inte uttryck för någon ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden
som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av
de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m.
ges hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans
för den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ
och samhälle.

Under 1976 beviljades helt eller delvis 153 ansökningar av 336 ingivna.
De beviljade anslagen uppgick till 24,8 milj. kr. medan de avslagna ansökningarna
avsåg ett belopp på 31 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1976 har 39 avsett nya projekt och 114 fortsättningsanslag
varav 43 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av
det totalt beviljade beloppet var 18,6 96 och fortsättningsanslagens var
81,4 96.

Redog. 1976/77:14 28

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1976

(Belopp i tusental kronor)

	Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag av sökt belopp	i 96 per ämnesområde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	85	14 427	161	25 892	55,7	58,2
1.1	Ekonomisk historia	3	703	5	1 257	55,9	2,8
1.2	Företagsekonomi	4	427	15	2 241	19,1	1,7
1.3	Nationalekonomi	10	1 397	22	2918	47,9	5,6
1.4	Kulturgeografi	8	1 102	14	1 947	56,6	4,4
1.5	Sociologi/soc.pol.	13	1 793	25	3 380	53,0	7,2
1.6	Statistik	4	857	6	1 107	77,4	3,5
1.7	Statskunskap	21	4 324	31	5 352	80,8	17,5
1.8	Forskning om forskning	1	25	1	25	100,0	0,1
1.9	Informationsbehandling	1	282	1	282	100,0	1.1
1.10 Pedagogik	10	1 784	19	3 330	53,6	7,2
1.11	Psykologi	9	1 248	21	3 568	35,0	5,1
1.12	Juridik/Kriminologi	-	-	-	-	-	-
1.13 Socialantropologi	1	485	1	485	100,0	2,0
2.	MEDICIN	8	1 940	39	7 977	24,3	7,8
3.	NATURVETENSKAP	13	1 855	34	5 908	31,4	7,5
4.	TEKNIK	-	-	-	-	-	-
5.	HUMANIORA	42	5 665	92	13 995	40,5	22,8
6.	Övrigt	5	914	10	2 081	44,6	3,7
	Summa	153	24 801	336	55 853	44,4	100,0

Tabell 2. Forsättningsanslag/nya anslag 1976 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag	Ansökningar	Beviljade anslag i	96
	Antal Belopp	Antal Belopp	av sökt belopp	per anslagstyp
Fortsättningsanslag	114 20 178	132 22 103	91,3	81,4
Nya anslag	39 4 623	204 33 750	13,7	18,6
Summa	153 24 801	336 55 853	44,4	100.0

Redog. 1976/77:14

Tabell 3. Nya anslag 1976
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i av sökt belopp	% per fakultetsområde
Samhällsvetenskap	24	2 899	98	14 784	19,6	62,7
Medicin	1	190	31	5 957	3,2	4,1
Naturvetenskap	2	180	21	3 979	4,5	3,9
Humaniora	9	1 145	47	8 047	14,2	24,8
Övrigt	3	209	7	983	21,3	4,5
Summa	39	4 623	204	33 750	13,7	100,0

Tabell 4. Beviljade anslag 1976 fördelade efter läroanstalter (motsvarande). (Belopp i tusental kronor)
Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	21	3 532	14.2
Linköpings universitet	1	120	0,5
Lunds universitet	23	3 261	13,1
Stockholms universitet	33	5 051	20,4
Umeå universitet	10	1 926	7,8
Uppsala universitet	24	4 627	18,7
Karolinska institutet	3	675	2,7
KTH	6	1 118	4,5
Handelshögskolan Sthlm	3	544	2,2
Lärarhögskolorna	2	334	1,3
Jordbrukets högskolor	3	331	1,3
Skogshögskolan	1	112	0,5
Veterinärhögskolan	1	80	0,3
Museer	2	362	1,5
Vissa statl. inst.	4	632	2,5
Enskilda forskare	2	95	0,4
Övrigt	14	2 001	8,1
Summa	153	24 801	100,0
Tabell 5. Beviljade anslag 1976 fördelade efter anslagsbelopp och fakul-tetsområde.

Anslagsbelopp i tkr	Medicin	Humaniora	Samhällsvet.	Naturvet.	Övrigt	Totalt	%
-100	2	16	28	4	3	53	34,6
101-300	2	24	51	8	1	86	56,2
301-	4	2	6	1	1	14	9,2
Summa	8	42	85	13	5	153	100,0

Redog. 1976/77:14

Tabell 6. Beviljade anslag 1976 fördelade efter utsträckning i tid och fakultetsområde.

Längd antal år	Medicin	Humaniora	Samhällsvet.	Naturvet. Övrigt	Totalt	%
-2	2	14	14	3	4	37	24,2
2-3	3	11	52	8	-	74	48,4
4-5	1	13	13	I	1	29	19,0
6-7	-	3	4	-	-	7	4,6
8-	2	1	2	1	-	6	3,8
Summa	8	42	85	13	5	153	100,0

Tabell 7. Anslag 1965-1976

(Belopp i tusental kronor)

	Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % per ämnesområde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	747	112 390	53,1
1.1	Ekonomisk historia	39	5 167	2,4
1.2	Företagsekonomi	55	6 106	3,0
1.3	Nationalekonomi	78	12 936	6,1
1.4	Kulturgeografi	70	11 910	5,6
1.5	Sociologi/socialpolitik/
	socialantropologi	137	19 562	9,3
1.6	Statistik	41	5 527	2,6
1.7	Statskunskap	116	19619	9,3
1.8	Forskning om forskning	18	1 580	0,7
1.9	Informationsbehandling	13	4 983	2,3
1.10 Psykologi/pedagogik	150	22 393	10,6
1.11	Juridik/kriminologi	30	2 607	1,2
2.	MEDICIN	127	25 789	12,2
3.	NATURVETENSKAP	108	28 231	13,4
4.	TEKNIK	6	I 390	0,7
5.	HUMANIORA	217	37 931	17,9
6.	Övrigt	33	5 708	2,7
	Summa	1 238	211 439	100,0

Redog. 1976/77:14

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1976 6

Företagsekonomi

Inflationen, företagets kapitalvärde och tillväxt

Lars Wohlin Stockholm 6

Nationalekonomi

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt, realkapitalbildning och naturresurser,
dnr 76/52

Karl G. Jungenfelt Stockholm 7

En ny ekonomisk världsordning

Assar Lindbeck Stockholm 7

Effekterna av ATP

Ann:Charlotte Ståhlberg Lund 8

The International Grain Markets; Instability,

Adjustment Incidence, and Optimal Reserves

Peter Svedberg Stockholm 9

Modellstudier av samband mellan regional utveckling, sysselsättning
och energianvändning

Lars Lundqvist Stockholm 9

Alkoholpolitik och alkoholkonsumtion i Sverige 1956-1975:

En ekonometrisk analys

Stanley Noval Stockholm 10

Skatter, lagstiftning och resursanvändning

Lars Werin Stockholm 11

Kulturgeografi

Förtroendemannainflytande och kommunplanering

Olof Wärneryd Lund 11

Sociologi

Arbete och fritid. En studie av fabriksarbetets och fritidens sociala
och kulturella betydelse

Åke Daun Stockholm 12

Livsformer i en region

Bengt Rundblad Göteborg 13

Medbestämmandereformens genomförande och effekter

Bengt Abrahamsson Uppsala 13

Anläggarna och de fackliga frågorna

Bengt Rundblad Göteborg 14

Redog. 1976/77:14

Statskunskap

Internationell opinionsbildning: Kritik som utrikespolitiskt medel

Lars-Göran Stenelo Lund 14

Århundradets vapenaffär: Samspelet mellan regeringar och flygtillverkare
i Västeuropa 1970-1975

Ingemar Dörfer Uppsala 15

Svensk energipolitik

Sören Holmberg Göteborg 15

Den kommunala mark- och bostadspolitiken

Thore Hammarland Örebro 16

Sven-Ola Lindeberg Örebro 16

Pedagogik/Psykologi

Förflyttningshjälpmedel för synskadade

Gunnar Jansson Uppsala 16

Psykologisk funktion hos 70- och 75-åringar
En populationsstudie

Stig Berg Jönköping 17

Omvärldsuppfattning hos vuxna

Ference Marton Göteborg 17

Individ i grupp. Teori- och metodutveckling för studier på individplanet
av grupp-processer

Carl-Otto Jonsson Stockholm 18

Member’s Participation in Industrial Organizations

Sigvard Rubenowitz Göteborg 18

Medicin

Sambandet mellan kost, nutritionsstatus och alkoholkonsumtion
hos alkoholskadade och hos personer med måttliga alkoholvanor
Arvid Wretlind Stockholm 19

Naturvetenskap

Visuell och akustisk kommunikation hos djur

Eric Fabricius Stockholm 20

Studier av fettsyradesaturaser hos oljeväxtfrön under utveckling
Lars-Åke Appelqvist Stockholm 20

Humaniora

”Studier i Härnösands bebyggelsehistoria 1585-1970”

(Norrländska städer och kulturmiljöer, projekt 1)

Folke Nordström Umeå 21

Populärfiktion i Sverige 1830-1970 - medier, produktion, spridning,
struktur och funktioner

Bo Bennich-Björkman Uppsala 21

Redog. 1976/77:14

Stad och omland: Urbaniseringen speglad i språket

Bengt Nordberg Uppsala 22

Dövas åtbördsspråk

Bengt Sigurd Stockholm 22

Optimering av svenskt uttal

Eva Gårding Lund 23

Stormakterna och Sverige

Carl-Axel Gemzell Lund 23

Mao Zedongs skrifter: Översättning och analyser

Göran Malmqvist Stockholm 24

Omkatalogisering av det äldre biblioteket vid Arbetarrörelsens arkiv Arbetarrörelsens

arkiv Stockholm 24

Samhällsinriktad musikvetenskap II

Jan Ling Göteborg 25

A. Krigshandelsavtalet Sverige-Sovjet

B. Miljardkreditavtalet 1946 Sverige-Sovjet

Klas Böök Stockholm 26

Övrigt

Kulturlandskapets/den byggda miljöns utveckling
Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning (SALFO)

Stockholm 26

The Future of Science and Technology and their Changing Relation
to Man, Nature and Society

Ron E. Case Stockholm 26

B. Statistiska uppgifter 1965-1976

GOTAB 53336 Stockholm 1977