Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2011
Framställning / redogörelse 2011/12:RJ1
Redogörelse till riksdagen 2011/12:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2011
Innehållsförteckning
| Förord............................................................................................................... | 2 |
| Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2011 .................. | 5 |
| Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning.......................................... | 5 |
| Beviljade forskningsanslag ........................................................................ | 7 |
| Områdesgrupper ....................................................................................... | 18 |
| Riktade satsningar .................................................................................... | 20 |
| Internationellt samarbete .......................................................................... | 27 |
| Samarbete med riksdagen......................................................................... | 30 |
| Rönnbergska donationerna ....................................................................... | 30 |
| Nils-Eric Svenssons fond ......................................................................... | 31 |
| Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader ................................... | 31 |
| Information, webbplats och årsbok .......................................................... | 32 |
| Uppföljning och utvärdering .................................................................... | 33 |
| Förvaltningsberättelse .................................................................................... | 35 |
| Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag............................... | 45 |
| Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) .................................................. | 48 |
| Resultaträkning (KSEK)..................................................................... | 50 |
| Kassaflödesanalys (KSEK) ................................................................ | 53 |
| Redovisnings- och värderingsprinciper.......................................................... | 55 |
| Värdering materiella anläggningstillgångar ............................................. | 55 |
| Värdering finansiella anläggningstillgångar............................................. | 55 |
| Värdering omsättningstillgångar .............................................................. | 56 |
| Värdering skulder..................................................................................... | 56 |
| Beviljade forskningsmedel ....................................................................... | 56 |
| Eget kapital .............................................................................................. | 56 |
| Noter (belopp i KSEK)................................................................................... | 58 |
| Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden | |
| (KSEK)......................................................................................... | 71 |
1
20 11/12 :R J1 FÖ R O R D
Förord
Årsberättelsen från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) innehåller två delar: en genomgång av RJ:s anslag till forskning och en redovisning för finansförvaltning och ekonomi. Bokslutet för 2011 visar att tillgångarnas marknadsvärde under året har gått ned med cirka 4 procent. Vi gör årligen ett så kallat stresstest för att mäta RJ:s finansiella styrka, och tack vare goda resultat under en följd av år kan RJ under 2012 behålla samma anslagsvolym som 2011. Dessutom innebär en del administrativa åtgärder att våra resurser kan utnyttjas effektivare än tidigare. Det är en styrka att RJ som fristående stiftelse förmår agera kontracykliskt i förhållande till finansmarknadens svängningar och inte automatiskt tvingas följa med i dem. Jag vill understryka att RJ enbart finansierar ansökningar som håller hög vetenskaplig kvalitet. Blir det, som under 2011, budgeterade medel över återgår dessa till stiftelsekapitalet.
Ledstjärnan – visionen – för RJ:s arbete är att RJ ska vara en ledande finansiär inom humaniora och samhällsvetenskap, en finansiär som utvecklar och förnyar forskningen. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Vi kan inte göra allt utan måste fokusera och använda ett begränsat antal stödformer. Vi följer vad som sker i omvärlden och tar hänsyn till utvecklingen i vårt beslutsfattande. Liksom hittills under sin snart 50-åriga historia ska RJ göra forskningsinsatser som är unika för stiftelsen. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas.
Sverige har höga ambitioner som kunskapsbaserat samhälle. Med tanke på prioriteringarna både i svensk och i europeisk forskningspolitik under det senaste decenniet är det viktigt att RJ fortsätter att agera för att stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens position. Utan humanisternas och samhällsvetarnas frågor – och utan deras resultat – blir det svårt att hantera globala utmaningar som fattigdom, korruption, ohälsa och konflikter. I en situation då bristerna i de politiska och finansiella systemen blir alltmer påträngande, framstår det som bisarrt att de forskningsområden som kan bidra med nytänkande och handlingsalternativ närmast systematiskt nedprioriteras i Sverige!
Nuets och framtidens öppenhet innebär att Sverige behöver en forskningspolitik som utifrån en helhetssyn för samman olika vetenskapliga specialiteter. Forskare från olika vetenskapliga fält måste ha möjlighet att på likartade villkor undersöka naturfenomen, sociala processer, kulturella tolkningar, etiska normer och tänkesätt både integrerat och ur skilda vetenskapliga perspektiv. De resultat och värden som samhällsvetare och humanister frambringar har också strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska.
Humaniora och samhällsvetenskap framstår dock som mindre integrerade i internationell forskning än naturvetenskap och medicin. Det är uppenbart att
4
FÖ R O R D 20 11/12 :R J1
denna forskning skulle kunna få större internationellt genomslag om studierna blev mera komparativa och resultaten mera generaliserbara. Att främja internationella kontakter är en av RJ:s grundläggande uppgifter som anges i våra stadgar. Vi gör det redan, och vi är givetvis redo att ta nya initiativ för att möjliggöra samarbeten mellan forskare från flera stater, eller rent av världsdelar.
RJ följer upp och utvärderar beviljade anslag. Från vår sida finns ett inslag av kontroll men ännu mer en önskan att se hur forskningen framskrider. En svaghet med utvärderingar av forskning är att det kan dröja länge innan effekterna av ett anslag ses. Givetvis tas resultaten för det mesta omedelbart emot av kolleger och påverkar den inomvetenskapliga diskussionen och kunskapstillväxten. Att vikten och värdet omtolkas med tiden ligger i sakens natur. Riktigt intressant, men svårast, är det att visa på de långsiktiga, djupgående effekterna. Olof Peterssons nya bok Statsvetaren om Jörgen Westerståhl, professor vid Göteborgs universitet mellan 1952 och 1982, ger oss dock intressanta möjligheter att se nyttan i olika tidsperspektiv. Boken är för övrigt mycket läs- och tänkvärd, förebildlig som biografi om en intellektuell. Westerståhl deltog lika aktivt i uppbyggnaden av forskning om opinionsbildning, medier, väljare och kommuner som i samhällsdebatten.
Westerståhl ledde ett av de allra första – och faktiskt också ett av de allra största genom åren – forskningsprogram som RJ har beviljat medel till. Temat 1965 var ”kommunal självstyrelse – kommunal indelning”. Forskarna i kommunalforskningsgruppen ställdes på ett sätt som inga andra svenska samhällsforskare före dem inför gemensamma, strategiska avgöranden i fråga om forskningsproblem, metoder och teorier. Detta ledde till ett helt nytt behov av intensivt samarbete mellan de statsvetenskapliga institutionerna. Forskningsresultatens potential och relevans var hög; det visade sig direkt, inomvetenskapligt såväl som samhälleligt. De spreds till beslutsfattare och användes i den politiska debatten, till exempel diskussionen om framtiden för den lokala demokratin i samband med de då aktuella kommunsammanslagningarna. Andra rön visade att de politiska partierna höll på att mista karaktären av medlemspartier. Med ett ännu längre tidsperspektiv framträder nyttan och effekterna även på andra sätt. Samordningen av seminarieuppsatser och av avhandlingsämnen bidrog till att åstadkomma mycket stimulerande vetenskapliga miljöer. Dessa attraherade många unga forskare, och i nästa steg fungerade kommunalforskningsprogrammet ”som en rekryteringsmaskin till chefspositioner i det svenska samhället”. Och går vi vidare så har vi än i dag användning av resultaten från forskningsprogrammet genom att det ökade insikterna om hur det demokratiska samhället kan möta folkstyrelsens praktiska problem.
Det finns goda skäl att på liknande sätt som i fråga om kommunalforskningens nytta återkomma till de långsiktiga, djupgående effekterna av all annan forskning som RJ finansierar. I det sammanhanget finns det givetvis all anledning att också beakta betydelsen av att undervisningen vid universitet
3
20 11/12 :R J1 FÖ R O R D
och högskolor bygger på en solid vetenskaplig grund. Utbildningen är förmodligen ett av de bästa sätten att sprida forskningens resultat.
RJ:s möjlighet att nå framgång är i hög grad beroende av alla de människor som medverkar i arbetet: beredningsgrupperna, sakkunniga, finanskommittén, områdesgrupperna, medarbetarna och styrelsen. Ert omdöme och engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete. Till er alla går min tacksamhet för ett gott samarbete under 2011!
Göran Blomqvist
Vd
4
2011 /12: RJ1
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2011
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning, är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Däremot har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ofta större svårigheter än dessa kolleger att formulera hur deras bidrag till samhället ser ut.
RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen en bred erfarenhet. RJ kan sägas fungera som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer. Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt, inklusive att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2011. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning
RJ finansierar i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, men också juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.
5
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, liksom till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå en internationellt framträdande ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastrukturella projekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper. Forskningssystemet är betjänt av tematiska, proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer, dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva (den så kallade bottom up-principen), dels göra sådana riktade insatser som kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms i en första omgång av en särskild panel med enbart utländska ledamöter, som gör det första urvalet. I andra omgången granskas dessa utvalda ansökningar av externa, internationella sakkunniga, varefter en panel genomför en hearing med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att inge en längre, mer utvecklad ansökan, vilken sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Dessas utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten används, förutom utlåtanden av sakkunniga, även hearing med sökande.
Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor, ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med av RJ:s styrelse fastställda riktlinjer. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutredovisning och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt lämnas ekonomisk slutrapport in.
RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer. Kansliet har under 2011 bland annat inbjudit ledningarna för Wallenbergstiftelserna respektive HS-rådet
6
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
inom VR, liksom expertis på forskningsetisk prövning av ansökningar och på de så kallade strategiska och excellenta forskningssatsningarna. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av sina anslag; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag, är det viktigt att få kunskap om effekterna av RJ:s insatser för svensk forskning.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2011 per donation (belopp tkr)
| Jubileumsdonationen | 134 030 |
| Kulturvetenskapliga donationen | 197 925 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade | |
| sjukdomar | 600 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga | |
| barnaåren | 200 |
| Summa | 332 755 |
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat cirka 333 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Trycknings- och översättningsbidrag för forskning som finansieras av RJ finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering med open access. Ansökningar till de förstnämnda ändamålen behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Med översättningsanslagen till RJ- forskare vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att delta i den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2011 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
| Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) | 120 302 |
| Samarbete med riksdagen | 450 |
| Riktade insatser | 0 |
| Nils-Eric Svenssons fond | 400 |
| Arvode till sakkunniga | 791 |
| Ersättning till adjungerade | 3 090 |
| Konferenser, information | 2 884 |
| Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet | 2 253 |
| Områdesgruppen för tvärkulturella, regionala och transnationella studier | 1 105 |
| Områdesgruppen för forskning om förmodernitet | 2 405 |
| Områdesgruppen för teknisk utveckling och institutionell förändring i det | |
| tidiga 2000-talet | 350 |
| Summa | 134 030 |
7
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2011 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
| Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7) | 23 150 |
| Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 58 300 |
| Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 80 800 |
| Forskningsinitiering | 12 896 |
| Internationellt samarbete | 17 956 |
| Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 3 931 |
| Arvode till sakkunniga | 892 |
| Summa | 197 925 |
Program
Program är Riksbankens Jubileumsfonds stödform för stora forskningsuppgifter som kräver insatser upp till åtta år av en större forskargrupp. År 2011 kom 22 ansökningar om programmedel in, vilket var i nivå med föregående år. Beredningsgruppen beslutade att föra 7 av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja docent Ingela Bergman 27,6 miljoner kronor till programmet ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien”, förlagt till Silvermuseet i Arjeplog, samt bevilja professor Fredrik Ullén 29,2 miljoner kronor till programmet ”Den musicerande människan – kultur och arv i samspel”, förlagt till Karolinska Institutet. År 2011 utlystes medel till program för sjunde gången och totalt har nu 16 forskargrupper beviljats programstöd. Några av dem har framgångsrikt sökt och fått ytterligare finansiering, bland annat från EU:s 7:e ramprogram, och de har uppenbarligen potentialen att utvecklas ytterligare som framstående forskningsmiljöer.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2011 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
| ÄMNE | ANTAL | KVIN | MÄN | SÖKT | ANTAL | BEVILJAT |
| NOR | BELOPP | BEVILJADE | BELOPP | |||
| arkeologi | 1 | 1 | 19 271 | 1 | 27 600 | |
| ekonomisk historia | 1 | 1 | 17 133 | |||
| filosofi | 2 | 1 | 1 | 66 548 | ||
| företagsekonomi | 1 | 1 | 15 081 | |||
| klassiska | ||||||
| språk/antikens kultur | 1 | 1 | 27 800 | |||
| konst/estetiska | ||||||
| ämnen | 1 | 1 | 26 755 | |||
| lingvistik | 1 | 1 | 20 493 | |||
| medicin | 2 | 1 | 6 945 | 1 | 29 200 | |
| musikvetenskap | 1 | 1 | 23 375 | |||
| nationalekonomi | 1 | 1 | 25 477 | |||
| pedagogik | 2 | 1 | 1 | 44 858 |
8
ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 20 11/1 2:R J1
| ÄMNE | ANTAL | KVIN | MÄN | SÖKT | ANTAL | BEVILJAT |
| NOR | BELOPP | BEVILJADE | BELOPP | |||
| religionsvetenskap | 1 | 1 | 55 395 | |||
| sociologi | 4 | 1 | 3 | 55 764 | ||
| statsvetenskap | 3 | 1 | 2 | 76 450 | ||
| Summa | 22 | 10 | 12 | 511 345 | 2 | 56 800 |
| Övrigt | 1 | 1 500 | 1 | 1 500 | ||
| Summa | 1 | 1 500 | 1 | 1 500 | ||
| Summa total | 23 | 512 845 | 3 | 58 300 |
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp; de senare utgör mellan 20 och 25 procent av de beviljade anslagen. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Med varje anslag följer ett bidrag till kostnader för publicering med open access, liksom till andra kostnader för konferensresor, inköp av utrustning, litteratur och liknande. Avsikten är att den som får ett RJ-anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, och beviljandekvoten är endast 5,9 procent trots att en del av budgeterade medel för program i stället togs i anspråk för projekt. Under 2011 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:
Projektanslag 2011 (belopp kr)
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP | |||
| Docent Roger Anders- | Heliga Birgittas uppen- | Historiska institution- | |
| son | barelser på fornsvenska. | en, Stockholms | |
| En modern utgåva av | universitet | ||
| bok 1 | 2 197 000 | ||
| Forskarassistent Mar- | Bekämpa barn- och | Institutionen för | |
| tina Björkman Nyqvist | mödradödlighet genom | nationalekonomi, | |
| att experimentera med | Handelshögskolan i | ||
| system för att leverera | Stockholm | ||
| grundläggande sjuk- | |||
| vård. Bevis från rando- | |||
| miserade kontrollstudier | |||
| i Nigeria och Uganda | 2 796 000 | ||
| Docent Paula Blomqvist | Den tredje sektorn i | Statsvetenskapliga | |
| svensk äldreomsorg – | institutionen, Uppsala | ||
| varför så liten? | universitet | 3 212 000 | |
| Docent Tobias Dahl- | Geniets patologi. Synen | Institutionen för | |
| kvist | på geni och vansinne i | litteraturvetenskap | |
| medicin och veten- | och idéhistoria, | ||
| skap1850–1930 | Stockholms universi- | ||
| tet | 2 106 000 |
9
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP | |||
| Docent Christofer | Kriminella nätverk och | Institutet för Fram- | |
| Edling | kriminell organisering – | tidsstudier | |
| En nätverksansats | 2 646 000 | ||
| Docent Samuel Edquist | Vad bevaras i arkiven? | Institutionen för | |
| Informationsvärdering, | ABM, Uppsala | ||
| gallring och bevarande i | universitet | ||
| svenska arkiv 1980– | |||
| 2010 | 1 368 000 | ||
| Docent Ann-Marie | Medialisering av euro- | Linnéuniversitetet | |
| Ekengren | peisk utrikespolitik – en | Växjö | |
| jämförelse i tid och rum | 2 575 000 | ||
| Fil.dr Erik Eliasson | Problem i den medel- | Svenska Institutet i | |
| platonska kompati- | Rom | ||
| bilismen | 1 789 000 | ||
| Professor Sven Erlander | Utgivningen av Tage | Matematiska institut- | |
| Erlanders dagböcker | ionen, Linköpings | ||
| universitet | 592 000 | ||
| Dr Martin Fredriksson | Piratkopieringens | Institutionen för | |
| ideologi. En studie av | studier av samhälls- | ||
| piratkopiering, upp- | utveckling och kultur | ||
| hovsrätt och modernitet | (Isak), Linköpings | ||
| i Sverige, USA och | universitet | ||
| Australien | 2 244 000 | ||
| Professor Hillevi | Vetenskapens pris. | Institutionen för | |
| Ganetz | Samspelet mellan | etnologi, religionshi- | |
| vetenskap och medier i | storia och genusve- | ||
| den tv-sända Nobelban- | tenskap, Stockholms | ||
| ketten | universitet | 1 506 000 | |
| Fil.dr Ingrid Gustin | Spår av människor och | Arkeologiska institut- | |
| möten under vikingatid. | ionen, Lunds univer- | ||
| Föremål från finska | sitet | ||
| fastlandet påträffade i | |||
| Mälarområdet | 2 043 000 | ||
| Patrik Hadenius | Utgivningsstöd till | Forskning & Fram- | |
| Forskning & Framsteg | steg | 220 000 | |
| Fil.dr Sven-Donald | Jägarsamhälle i för- | Senter for samiske | |
| Hedman | vandling. Härdboplat- | studier, Universitetet | |
| ser, rennäringar och | i Tromsø | ||
| samiska samhällen | |||
| 800–1300 e.Kr. | 2 610 000 | ||
| Docent Johan Hegardt | Olov Janse – arkeolog | Statens historiska | |
| och museiman mellan | museum | ||
| Indokina och kalla | |||
| kriget | 3 279 000 | ||
| Professor Claes-Fredrik | Prövningar av värde. | Tema Teknik och | |
| Helgesson | Om värderingspraktiken | social förändring, | |
| vid utformningen av | Linköpings universi- | ||
| medicinska experiment | tet | 3 455 000 | |
| Professor Barbara | Är välfärdsregimer av | Sociologiska institut- | |
| Hobson | betydelse? Migration | ionen, Stockholms | |
| och omsorg/hushålls- | universitet | ||
| arbete i två institution- | |||
| ella kontexter, Sverige | |||
| och Spanien | 3 645 000 |
10
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 | ||||
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT | ||
| BELOPP | |||||
| Professor Mikael Hol- | Ledarskapssamhällen – | Företagsekonomiska | |||
| mqvist | en studie av Djursholm | institutionen, Stock- | |||
| holms universitet | 1 990 000 | ||||
| Fil.dr David Jansson | Bilen och folkhemmet. | Kulturgeografiska | |||
| Bilismens och mobilite- | institutionen, Uppsala | ||||
| tens roll i skapandet av | universitet | ||||
| det moderna Sverige | 1 977 000 | ||||
| Fil.dr Birgitta Johans- | Känsla och frigörelse – | Institutionen för | |||
| son | sentimentala och melo- | litteratur, idéhistoria | |||
| dramatiska inslag i | och religion, Göte- | ||||
| kvinnors äktenskaps- | borgs universitet | ||||
| dramatik i det moderna | |||||
| genombrottet | 2 192 000 | ||||
| Fil.dr Sofia Johansson | Music use in the online | Institutionen för | |||
| media age. A qualita- | kultur och kommuni- | ||||
| tive study of music | kation, Södertörns | ||||
| cultures among young | högskola | ||||
| people in Moscow and | |||||
| Stockholm | 5 211 000 | ||||
| Docent Alexandra Kent | Harmoni genom histo- | Nordiska institutet för | |||
| rien. Konflikthantering | Asienstudier (Nias) | ||||
| under kolonialtiden i | |||||
| Kambodja | 1 515 000 | ||||
| Docent Johan Kärnfelt | Kommunikativa prakti- | Institutionen för | |||
| ker i svensk amatörast- | idéhistoria och veten- | ||||
| ronomi. Kunskapsflö- | skapsteori, Göteborgs | ||||
| den, informationstek- | universitet | ||||
| nologier och kärlek till | |||||
| stjärnorna | 3 601 000 | ||||
| Professor Urban Lind- | Who is driving eco | Kulturgeografiska | |||
| gren | cars? The importance of | institutionen, Umeå | |||
| social domains, eco- | universitet | ||||
| nomic incentives and | |||||
| geographical location | 3 932 000 | ||||
| Lektor Lars Lundgren | Through the Iron Cur- | Institutionen för | |||
| tain. Early Transnation- | kultur och kommuni- | ||||
| al Broadcasting and | kation, Södertörns | ||||
| Television Discourses | högskola | 1 423 000 | |||
| Professor Niels Lynöe | Prioritizing in Health | Enheten för medi- | |||
| Care. The Reasonable- | cinsk etik, Karolinska | ||||
| ness and Applicability | Institutet | ||||
| of the Principles of | |||||
| Cost-Efficiency, Need, | |||||
| and Responsibility | 6 093 000 | ||||
| Fil.dr Karin Lövgren | I garderoben. Kvinnor, | Demografiska data- | |||
| kläder och åldrande | basen, Umeå univer- | ||||
| sitet | 2 143 000 | ||||
| Professor Gunnar | Familjenätverkens | Kulturgeografiska | |||
| Malmberg | betydelse för livsstil | institutionen, Umeå | |||
| och hälsa | universitet | 2 944 000 | |||
| Lektor Paula Mulinari | Det är bra så. En explo- | Fakulteten för hälsa | |||
| rativ studie om dricks | och samhälle, Malmö | ||||
| högskola | 2 116 000 | ||||
11
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP | |||
| Ph.D. Lucia Naldi | Tillbaka till omvärlden | Internationella Han- | |
| – en undersökning av | delshögskolan i | ||
| effekter av branschers | Jönköping | ||
| kunskapsbas på över- | |||
| levnad och tillväxt av | |||
| nya företag | 1 983 000 | ||
| Docent Hans Nilsson | Har farfars liv gjort mig | Institutionen för | |
| sjuk? | studier av samhälls- | ||
| utveckling och kultur | |||
| (Isak), Linköpings | |||
| universitet | 2 434 000 | ||
| Docent Livia Olah | Lågt barnafödande i | Sociologiska institut- | |
| postindustriella sam- | ionen, Stockholms | ||
| hällen – en okonvent- | universitet | ||
| ionell förklaringsmodell | 4 348 000 | ||
| Fil.dr Andreas Olsson | Aversioner i den sociala | Karolinska Institutet | |
| interaktionen. Hur | |||
| påverkas skapandet av | |||
| aversioner gentemot | |||
| andra individer av | |||
| social information? | 2 428 000 | ||
| Professor Peter Pagin | Tolkningskomplexitet | Filosofiska institut- | |
| ionen, Stockholms | |||
| universitet | 1 756 000 | ||
| Docent Björn Petersson | Avsiktlighet och agent- | Filosofiska institut- | |
| perspektiv | ionen, Lunds univer- | ||
| sitet | 1 311 000 | ||
| Fil.dr Lena Rogström | Lexisering bakom | Institutionen för | |
| kulisserna. En under- | svenska språket, | ||
| sökning av lagkom- | Göteborgs universitet | ||
| missionens språkliga | |||
| arbete inför 1734 års | |||
| lag | 1 461 000 | ||
| Ekon.dr Svante Schriber | Förvärvsintensiva | Handelshögskolan i | |
| företag | Stockholm | 2 760 000 | |
| Fil.dr Barbara Schulte | Reglering av utbildning | Nordiska institutet för | |
| i Kina. En neoliberal | Asienstudier (Nias) | ||
| global diskurs i en | |||
| kommunistisk mark- | |||
| nadskontext | 2 239 000 | ||
| Docent Helena Stensöta | Förklaringar till mins- | Statsvetenskapliga | |
| kade könsskillnader i | institutionen, Göte- | ||
| Sveriges riksdag. | borgs universitet | ||
| Inomparlamentariska | |||
| och utomparlamenta- | |||
| riska faktorer | 2 427 000 | ||
| Fil.dr Cecilia Strandroth | Osedd, ohörd och | Konstvetenskapliga | |
| oanad. Svenskt naturfo- | institutionen, Uppsala | ||
| tografi och djurrepre- | universitet | ||
| sentation ca 1890–1970 | 1 885 000 | ||
| Docent Jenny Sundén | Urverk, mässing och | Institutionen för | |
| korsetter. Politik och | genus, kultur och | ||
| drömmar i steampunk- | historia, Södertörns | ||
| kulturer | högskola | 2 339 000 |
12
ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 20 11/1 2:R J1
| PROJEKTLEDARE PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP |
| Ph.D. Anna Sundström | Livsstils- och socioeko- |
| nomiska faktorers roll | |
| för kognitiv nedsättning | |
| och demens | |
| Ph.D. Patrik Sörqvist | Ett nytt perspektiv på |
| selektiv uppmärksam- | |
| het. Finns det ett sam- | |
| band mellan hörselns | |
| kognitiva och fysiolo- | |
| giska mekanismer? | |
| Docent Kristina Tamm | Intressentkategoriers |
| Hallström | dolda styrning. Studier |
| av implementeringen av | |
| managementstandarder | |
| Docent Margareta | Sovjetisk design. Mod- |
| Tillberg | ernism från Baltikum |
| och Norden – en offici- | |
| ell anomali inom social- | |
| istisk estetik under det | |
| kalla kriget | |
| Dr Ingeborg | Statistiska metoder för |
| Waernbaum | skattning av marginella |
| kausala effekter i | |
| matchade och omat- | |
| chade fall – kontrollstu- | |
| dier | |
| Docent Pål Wrange | Får bara stater använda |
| våld? Den folkrättsliga | |
| våldsregimen och icke- | |
| statliga aktörer | |
| Docent Peter Öberg | Nya intima relationer på |
| äldre dar – en kvantita- | |
| tiv enkätstudie |
Centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet
2 040 000
Akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle
2 799 000
SIR vid Handelshögskolan i Stockholm
4 521 000
CBEES,
Södertörns högskola
2 592 000
Statistiska institutionen, Umeå universitet
| 2 340 000 | |
| Juridiska institution- | |
| en, Stockholms | |
| universitet | |
| 1 215 000 | |
| Akademin för hälsa | |
| och arbetsliv, Högs- | |
| kolan i Gävle | 3 252 000 |
| 119 550 000 |
Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5. Av ansökningarna svarar männen för cirka 56 procent och kvinnorna för 44 procent (anslaget till utgivningen av Forskning & Framsteg ingår inte i siffrorna); fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma under senare år. Av beviljade anslag 2011 gick cirka 53 procent till manliga och 47 procent till kvinnliga sökande. Beviljandekvoten är således något lägre för män än för kvinnor: 5,5 respektive 6,2 procent. Skillnaderna mellan ämnesområdena är dock stora, liksom de årsvisa variationerna, varför det är viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen. En analys av hur projektanslagen fördelas på kvinnliga och manliga sökande visar att de beviljade anslagen i stora drag motsvarar söktryckets könsmässiga fördelning. Män och kvinnor söker forskningstid i ungefär samma omfattning.
13
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2011 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
| BEVILJADE | TOTALA ANTALET AN- | ||||||
| ANSÖKNINGAR | SÖKNINGAR | ||||||
| ÄMNE | ANTAL | KVINNOR MÄN | BELOPP | ANTAL | KVINNOR | MÄN | |
| antropologi | 11 | 6 | 5 | ||||
| arkeologi | 3 | 1 | 2 | 7 932 | 29 | 16 | 13 |
| arkitektur | 3 | 2 | 1 | ||||
| ekonomisk historia | 20 | 4 | 16 | ||||
| etnologi | 1 | 1 | 2 143 | 10 | 6 | 4 | |
| film- och teaterveten- | |||||||
| skap | 1 | 1 | 2 192 | 14 | 8 | 6 | |
| filosofi | 4 | 4 | 10 949 | 38 | 8 | 30 | |
| freds- och konflikt- | |||||||
| forskning | 3 | 1 | 2 | ||||
| företagsekonomi | 5 | 2 | 3 | 14 709 | 48 | 14 | 34 |
| historia | 2 | 2 | 1 960 | 55 | 17 | 38 | |
| idéhistoria | 5 | 2 | 3 | 10 975 | 54 | 24 | 30 |
| informationsveten- | |||||||
| skap | 4 | 2 | 2 | ||||
| juridik | 2 | 2 | 3 459 | 21 | 12 | 9 | |
| klassiska | |||||||
| språk/antikens kultur | 4 | 2 | 2 | ||||
| konst/estetiska ämnen | 2 | 2 | 4 477 | 18 | 12 | 6 | |
| kulturgeografi | 3 | 3 | 8 853 | 34 | 13 | 21 | |
| lingvistik | 1 | 1 | 1 461 | 25 | 13 | 12 | |
| litteraturvetenskap | 1 | 1 | 2 197 | 43 | 28 | 15 | |
| medicin | 1 | 1 | 2 434 | 19 | 9 | 10 | |
| moderna språk | 16 | 11 | 5 | ||||
| musikvetenskap | 1 | 1 | 5 211 | 10 | 6 | 4 | |
| nationalekonomi | 1 | 1 | 2 796 | 22 | 7 | 15 | |
| pedagogik | 39 | 20 | 19 | ||||
| psykologi | 3 | 1 | 2 | 7 267 | 34 | 14 | 20 |
| religionsvetenskap | 22 | 5 | 17 | ||||
| samhällsvetenskap | 4 | 1 | 3 | ||||
| sociologi | 7 | 5 | 2 | 19 761 | 133 | 68 | 65 |
| statistik | 1 | 1 | 2 340 | 4 | 3 | 1 | |
| statsvetenskap | 3 | 3 | 8 214 | 72 | 25 | 47 | |
| utgivningsstöd till | 220 | ||||||
| Forskning & Fram- | |||||||
| steg | 1 | 1 | 1 | 1 | |||
| Summa | 48 | 22 | 26 | 119 550 | 810 | 357 | 453 |
Som framgår av tabell 6 är de beviljade ansökningarnas spridning på lärosäten (motsvarande) och på olika ämnen stor. Ett studium av de sökandes karriärålder, det vill säga antalet år som gått sedan den sökande avlade dok-
14
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
torsexamen, visar att 33 procent av de beviljade anslagen tillfäller forskare som har examensår 2006 eller senare (denna grupp utgör 35 procent av samtliga sökande). Fördelningen inom denna grupp är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Intrycket att projektanslagen i betydande omfattning tillfaller forskare som är relativt tidigt i karriären förstärks om man inkluderar karriäråldrarna till tio år, som utgör 52 procent av beviljade anslag (63 procent av samtliga sökande). Fördelningen på kön är densamma som i den förstnämnda gruppen. VR:s statistik för humaniora och samhällsvetenskap är inte helt jämförbar: 2011 gick cirka 41 procent av de beviljade VR-anslagen till forskare med karriärålder upp till åtta år. Projektstöden är således viktiga i den tidiga forskarkarriären.
Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2011 (belopp tkr)
| ANSLAGSFÖRVALTARE | BEVILJAT BELOPP | ANTAL |
| Forskning & Framsteg | 220 | 1 |
| Göteborgs universitet | 9 681 | 4 |
| Handelshögskolan i Stockholm | 5 556 | 2 |
| Statens historiska museum | 3 279 | 1 |
| Högskolan i Gävle | 6 051 | 2 |
| Institutet för Framtidsstudier | 2 646 | 1 |
| Internationella Handelshögskolan i Jönköping | 1 983 | 1 |
| Karolinska Institutet | 8 521 | 2 |
| Linköpings universitet | 8 725 | 4 |
| Linnéuniversitetet Växjö | 2 575 | 1 |
| Lunds universitet | 3 354 | 2 |
| Malmö högskola | 2 116 | 1 |
| Nordiska institutet för Asienstudier | 3 754 | 2 |
| SIR vid Handelshögskolan i Stockholm | 4 521 | 1 |
| Stockholms universitet | 18 763 | 8 |
| Svenska Institutet i Rom | 1 789 | 1 |
| Södertörns högskola | 11 565 | 4 |
| Umeå universitet | 13 399 | 5 |
| Universitetet i Tromsø | 2 610 | 1 |
| Uppsala universitet | 8 442 | 4 |
| Summa | 119 550 | 48 |
| Reseanslag | 15 | 1 |
| Tryckningsbidrag | 557 | 7 |
| Övrigt | 180 | 1 |
| Summa | 752 | 9 |
| Summa total | 120 302 | 57 |
15
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Infrastrukturella projekt
Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att möjliggöra och främja framtida forskning. God svensk infrastruktur skapar möjligheter till samarbeten med utländsk forskning. Till skillnad från VR, som har i uppdrag att finansiera nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges medverkan i internationell infrastruktur, stöder RJ till exempel katalogisering, digitalisering och tillgängliggörande av samlingar vid arkiv, bibliotek och museer. RJ för diskussioner med Rådet för forskningens infrastruktur (RFI) inom VR om angelägna behov och vad som ska vara nationella angelägenheter med RFI som finansiär. Till 2012 är en gemensam utredning planerad av vilka befintliga survey-databaser och longitudinella studier som är av störst värde för svensk forskning. Möjligheterna till ökad samordning och kvalitetsförbättring ska också prövas. RJ beviljade 2011 medel till åtta ansökningar om infrastrukturellt stöd. Det största anslaget gick till Uppsala universitetsbibliotek för projektet ArkA-D som är ett verktyg för digitalisering av forskningsbibliotekens handskriftssamlingar. Ett symposium om digitalisering, ”Källflöden”, anordnades i Göteborg i september där drygt 30 välkända forskare inom detta område medverkade. Dessutom anordnades en workshop på Riksarkivet i oktober om e-infrastruktur för kulturarvsinstitutioner med bland annat en presentation av det nystartade samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet.
Anslag till infrastrukturellt stöd 2011 (belopp kr)
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP | |||
| Docent Niclas | Digitalt multimediearkiv | Språk- och | |
| Burenhult | för austroasiatiskt immateri- | litteraturcentrum, | |
| ellt kulturarv (Dig-AAA) | Lunds universitet | 4 800 000 | |
| Professor Henrik | Bidrag till SOM-institutet | Göteborgs uni- | |
| Ekengren Oscarsson | för undersökning av omvalet | versitet | |
| i Västra Götalandsregionen | 350 000 | ||
| Fil.dr Anna Maria | Lumpen. Identitet och mate- | Armémuseum | |
| Forssberg | riella minnen cirka 1940– | ||
| 2010. Ett dokumentations- | |||
| och metodutvecklingsprojekt | 1 000 000 | ||
| Direktör Alexander | Källor till svensk närings- | Centrum för | |
| Husebye | livshistoria i öster | Näringslivshisto- | |
| ria | 1 250 000 | ||
| Professor Lars | Svenskt översättarlexikon – | CBEES, | |
| Kleberg | biobibliografisk databas | Södertörns högs- | |
| kola | 1 700 000 | ||
| Fil.dr Dag Kronlund | Digitalisering av Dramatens | Kungliga Drama- | |
| dekorfotografier och regima- | tiska Teatern | ||
| nuskript | 2 000 000 | ||
| Fil.mag. Hans Jörgen | Vad tyckte de i folkhemmet? | Svensk Nationell | |
| Marker | Digitalisering och tillgäng- | Datatjänst, Göte- | |
| liggörande av Svenska | borgs universitet | ||
| Gallups undersökningar | |||
| 1942–1956 | 1 000 000 |
16
ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 20 11/1 2:R J1
| PROJEKTLEDARE | PROJEKTTITEL | LÄROSÄTE | BEVILJAT |
| BELOPP | |||
| Fil.dr Eva Nyström | Digitalisering och | Uppsala universi- | |
| katalogisering av grekiska | tetsbibliotek | ||
| handskrifter vid svenska | |||
| bibliotek | 4 200 000 | ||
| Förste bibliotekarie | ArkA-D – ett verktyg för | Uppsala universi- | |
| Krister Östlund | digitalisering av forsknings- | tetsbibliotek | |
| bibliotekens arkivsamlingar | 6 700 000 | ||
| Summa | 23 000 000 |
Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturellt stöd fördelade efter anslagsförvaltare 2011 (belopp tkr)
| ANSLAGSFÖRVALTARE | BEVILJAT BELOPP | ANTAL |
| Armémuseum | 1 000 | 1 |
| Centrum för Näringslivshistoria | 1 250 | 1 |
| Göteborgs universitet | 1 350 | 1 |
| Kungliga Dramatiska Teatern | 2 000 | 1 |
| Lunds universitet | 4 800 | 1 |
| Södertörns högskola | 1 700 | 1 |
| Uppsala universitetsbibliotek | 10 900 | 2 |
| Summa | 23 000 | 8 |
| Övrigt | 500 | 2 |
| Summa | 500 | 2 |
| Summa total | 23 500 | 10 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större och mindre vetenskapliga möten samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser som rör nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
Under året behandlades 110 ansökningar, varav 68 beviljades anslag. Även detta år är således beviljningskvoten hög, särskilt i jämförelse med exempelvis projektanslag. RJ ser det som mycket positivt att kunna bidra till att så många vetenskapliga möten kan komma till stånd. Särskilt positivt är att det internationella utbytet hela tiden växer genom denna stödform.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning & Framsteg och till föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA).
17
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De sammanlagt 150 Nobelsymposierna har ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Symposierna har en mycket stark internationell ställning.
Områdesgrupper
RJ inrättar så kallade områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Verksamheten kan beskrivas som ett kvalificerat forskningsförberedande arbete, vilket vanligtvis pågår i fyra till sex år. Under 2011 har tre områdesgrupper varit verksamma. Med anledning av planerna på en områdesgrupp för Tvärkulturella, regionala och transnationella studier genomfördes en workshop den 26–27 januari. Workshopen visade att RJ bör fortsätta att vara aktiv genom att både stödja forskningen kring viktiga regioner och bidra till den vetenskapliga diskussionen om hur områdesstudier kan bedrivas. Initiativen kan dock successivt beredas inom RJ:s kansli. Under året har välmotiverade ansökningar rörande Indien och Iran beviljats, medan diskussionerna med inriktning på Nordafrika och Mellanöstern fortsätter. Symposiet kring ”Medialisering i kultur, politik och vardagsliv” den 19–20 augusti visade på intressanta forskningsmöjligheter, vilka dock måste bearbetas ytterligare innan konkreta förslag till insatser presenteras för RJ:s styrelse.
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet, den så kallade OFFF- gruppen, har under året avslutat sitt arbete. Bakgrunden till gruppens tillkomst 2006 var en oro för att den äldrehistoriska forskningen i Sverige, jämfört med många andra länder, var på nedgång. Gruppen har framför allt fokuserat på att inventera och få i gång forskning, samt att bidra till generationsväxlingen inom detta forskningsfält. En sammanställning över gruppens verksamhet under åren 2006–2011 visar att aktiviteter av olika slag har genomförts. De så kallade Sigtunakonferenserna har blivit ett begrepp och ett samlingsnamn för konferenser med förmodernt tema. En särskild konferensserie med globalhistoria i fokus är i full gång. Sex tematiska nätverk med såväl juniora som seniora forskare spridda över hela landet arbetar med att publicera antologier, ordna konferenser och förbereda ansökningar inom det förmoderna forskningsfältet. För att locka ungdomar, studerande och allmänhet till den förmoderna forskningen har en särskild humanistisk webbportal (humanistportalen.se) om äldre historia startats. Områdesgruppen har också tagit initiativ till två postdoktorssatsningar, en inom runforskning med placering vid Riksantikvarieämbetet och den andra vid de svenska Medelhavsinstituten, båda i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademien. Som en avslutning på gruppens arbete pågår nu en stor utlysning om 40 miljoner kronor till forskning om förmodernitet. Forskarna får fritt formulera sina ansökningar som ska
18
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
behandla ett forskningsområde som rör tiden före cirka 1800. De ska vara utformade så att de kan ge en väsentlig och långsiktig förstärkning och förnyelse av den förmoderna forskningen. Ansökningarna ska inbegripa samverkan över disciplingränserna, mellan juniora och seniora forskare samt internationellt. RJ ställer krav att berörd anslagsförvaltare, ofta ett lärosäte, ska samfinansiera ansökan. I ett första steg utlystes under våren 2011 planeringsanslag om maximalt 150 000 kronor per ansökan. Intresset översteg vida förväntningarna med närapå 70 inkomna ansökningar.
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhets (MOR-gruppen) arbete har under 2011 resulterat i ett antal kunskapsöversikter avsedda att fungera som underlag för överväganden om framtida forskningsutlysningar. Lena Lindgren har undersökt litteraturen om brukarundersökningar. Sådana förekommer allt oftare inte minst på kommunal nivå, men kunskapen om deras kostnader och effekter är ännu otillräcklig.
Linda Wedlins rapport ”Mål- och resultatstyrning för högre utbildning – en kunskapsöversikt” följdes i december upp med en konferens om styrning av högre utbildning. Janet Vähämäki och Martin Schmidt har studerat diskussionen om resultatmätningar inom biståndet.
Under 2012 kommer gruppen att anordna konferenser om ansvarsutkrävande och om professioners autonomi. Ansvar är ett centralt tema i den konstitutionella debatten liksom i den organisationsteoretiska litteraturen, där diskussionen ofta kretsar kring det till svenska svåröversättliga begreppet ”accountability”. Här uppmärksammas bland annat ”the problem of many hands”: hur hanteras ansvar och ansvarighet i situationer där många olika aktörer är inblandade? Frågan om professionell autonomi har aktualiserats till exempel genom tendensen till fastare styrning av olika verksamheter. Hur kan ett effektivt ledarskap förenas med integritet och tillräckligt svängrum för högt kvalificerade yrkesutövare?
Under Marja Lemnes redaktörskap arbetar gruppen med en antologi om målutvecklingen inom olika politikområden. Syftet är att belysa vilka mål som under olika epoker stått i förgrunden inom skolpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, kulturpolitiken, biståndspolitiken, familjepolitiken och miljöpolitiken.
I december 2011 utlystes en uppsatstävling för examensarbeten på avancerad nivå i syfte att stimulera till ett ökat intresse för forskning om hur regeringen styr statsförvaltningen. Under året har gruppen också gästats av ett antal praktiker och forskare som gjort presentationer kring till exempel resultatstyrningens effektinriktning, följeforskning inom strukturpolitiken och statens användande av utvärderingar.
19
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Områdesgruppen för teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet
Under året har en ny områdesgrupp för att uppmärksamma problemkomplexet teknik och social förändring etablerats. Områdesgruppens arbete kretsar kring hur vetenskapliga landvinningar, teknisk omvandling och institutionella förändringar samverkar över tid. Tekniska förändringar utmynnar inte enbart i nya produkter. De påverkar också politik, ekonomiska och sociala värderingar samt samhällets övriga institutioner. Skärningspunkten mellan teknik– ekonomi–demokrati–etik erbjuder väsentliga och delvis ouppmärksammade forskningsmöjligheter och -behov som områdesgruppen bör studera. Dess uppdrag är att inventera forskningsbehov och -möjligheter och att ta initiativ till ny forskning. Därutöver blir uppdraget att främja den vetenskapliga diskussionen kring tekniska utvecklingsprocesser. Gruppen ska arbeta utåtriktat och underlätta möten mellan skilda vetenskapliga områden, liksom mellan forskningen och det omgivande samhället. Med tanke på att det i hög grad handlar om en internationell utveckling kommer kontakter med forskare och praktiker i andra länder att bli angelägna.
Den nya områdesgruppen har under 2011 inlett sin verksamhet och sammanträtt vid två tillfällen. Gruppen har bred kompetens och är tvärvetenskapligt sammansatt med ledamöter med kompetens inom medicin, etik, juridik, filosofi, historia, statsvetenskap med mera.
Riktade satsningar
De riktade satsningarna har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre särskilt framstående forskare till utlysningar inom särskilt angelägna forskningsområden. Under denna rubrik och budgetpost ligger också RJ:s bidrag som syftar till att skapa nya karriärvägar för humanister och samhällsvetare och överföra deras expertis till nya yrkesområden och branscher.
Tabell 8 Riktade insatser 2011 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Satsning på forskning om förmodernitet Riksdagsforskning II
Flexit III
Bidrag till rekryteringen av internationella postdoktorsforskare inom skatteområdet
Pro Futura VI
Pro Futura VII
Samfinansiering med Vitterhetsakademien av tre anställningar i fem år inom projektet Det medeltida Sverige (DMS)
6000
4000
23 000
2500
20000
20000
5300
| Summa | 80 800 |
20
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
Pro Futura
Pro Futura är RJ:s spetsforskningsprogram för perioden efter postdoktorsexamen och genomförs i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Ad- vanced Study). Inom programmet har universiteten inbjudits att nominera tre av sina mest lovande forskare mellan doktorsexamen och professur. Av dessa har varje år tre till fem forskare valts ut att delta i programmet. RJ finansierar Pro Futura-forskarnas lön i fem år, och de ska under två tre år vistas vid SCAS samt vid utländska spetsforskningsinstitut. Efter avslutat program blir forskarna tillsvidareanställda vid de nominerande universiteten. I ett internationellt perspektiv har programmet beskrivits som föredömligt. Flera av Pro Futura-forskarna har valts in i akademier och forskningsråd. I den nyligen inrättade Sveriges Unga Akademi är samtliga företrädare för humaniora och samhällsvetenskap Pro Futura-forskare.
Nya Pro Futura-forskare under 2011 är Anandi Hattiangadi, universitetslektor i filosofi vid University of Oxford, som knyts till Stockholms universitet, Petter Johansson som är forskare inom kognitionsvetenskap och knuten till Lunds universitet, Kristin Zeiler, forskare inom medicinsk etik och teknologi och knuten till Linköpings universitet samt Johan Östling, historiker och knuten till Lunds universitet.
Under 2011 har Pro Futura-programmet vidareutvecklats på flera sätt. Ti- digare har svenska universitet kunnat nominera forskare från såväl svenska som icke-svenska lärosäten. I och med nästa omgång inbjuds även lärosäten utanför Sverige att lämna förslag. I första hand har inbjudan gått till fyra framstående forskningsuniversitet i våra grannländer: Københavns universitet, Tartu Ülikool (Tartu universitet), universitetet i Oslo och Helsingfors universitet. Bakgrunden är att både RJ och SCAS önskar öka sina insatser för att bidra till forskarrörlighet och internationella samarbeten. Ännu en vidareutveckling av programmet är att forskarna i och med årets utlysning, efter särskild prövning, kan få ytterligare två års finansiering av sin forskaranställning förutom de inledande fem åren. Ytterligare en nyhet är att Pro Futuraforskarna får möjlighet att inbjuda gästforskare till SCAS. RJ kommer under den närmaste tiden att intensifiera arbetet för att göra Pro Futura mer känt och genom detta öka antalet nomineringar.
Postdoktorstjänster i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
Satsningen fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008.
Postdoktorstjänster med inriktning på civilsamhället
Satsningen på finansiering av postdoktorsanställningar fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008. Den 2 februari 2012 arrangerar RJ en konferens på temat ”Arena för civilsamhälle och vetenskap” i syfte att diskutera och följa upp effekterna för forskningen. Organisationen Ideell arena och VR medverkar.
21
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Postdoktorstjänster i moderna språk
Efter en positiv utvärdering av RJ:s forskarskola i moderna språk beslöt styrelsen att anslå medel till de postdoktorsanställningar som utlystes under 2010. Utvärderingen pekade på att utlysningen inte borde begränsas till dem som deltagit i RJ:s forskarskola utan vara så öppen som möjligt. Detta innebar att forskare med såväl språkvetenskaplig som litteraturvetenskaplig inriktning fick söka samt att RJ inte begränsade sig till de moderna språk som forskarskolan innefattat. Inriktningen blev därför ”levande språk”, till skillnad från klassiska språk eller döda språk. Tio forskare tilldelades tvååriga heltidsanslag för forskning, vilket förhoppningsvis stärker forskningen vid landets språkinstitutioner; se Årsberättelse 2010.
European Foreign and Security Policy Studies
Tillsammans med tyska VolkswagenStiftung (VWS) och italienska Compagnia di San Paolo (CSP) inledde RJ år 2003 ett samarbete om ett gemensamt forskningsprogram. Det övergripande syftet har varit att i Anna Lindhs anda främja framväxten av en ny europeisk forskargeneration med förankring i fler länder än sitt hemland. Programmet, som gick under benämningen ”European Foreign and Security Policy Studies”, utlystes över hela Europa första gången hösten 2004 och därefter en gång per år i fyra år. Målsättningen var att unga forskare verksamma i hela Europa, inte enbart från de tre medverkande länderna, skulle ges möjlighet att vistas i en forskningsmiljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Sista utlysningen skedde 2008 och totalt finansierades 94 yngre forskare. Programmet avslutades formellt vid en konferens i Turin i september 2010.
Under året har denna satsning utvärderats av dr Antonio Missiroli via EPC (European Policy Centre) i Bryssel. Den övergripande slutsatsen är att detta är en unik satsning i Europa samt att den har varit mycket framgångsrik och av stor betydelse för de flesta unga forskare som ingår i nätverket. De fulla effekterna av programmet är det dock för tidigt att yttra sig om.
Europe and Global Challenges
Sedan flera år tillbaka har RJ haft ett nära samarbete med tyska VolkswagenStiftung (VWS) och italienska Compagnia di San Paolo (CSP) bland annat kring det ovannämnda forskningsprogrammet inom utrikes- och säkerhetspolitik. Tillsammans har tre forskningsfinansiärer åstadkommit en insats som de var för sig inte hade varit mäktiga. Därför har samma stiftelser beslutat att vidareutveckla forskningssamarbetet.
Tanken med forskningsprogrammet ”Europe and Global Challenges” är att i kontrast till satsningen på europeisk försvars- och säkerhetspolitik, som hade fokus på Europa och EU, vidga perspektivet till den globala nivån. ”Europe and Global Challenges” riktar sig till såväl yngre som mer seniora forskare och uppmanar dem att söka samarbete med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna satsning kommer
22
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
att förstärka internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Programmet utlystes för första gången 2010 och trots att satsningen var helt ny och lanserades med begränsad marknadsföring var forskarsamhällets respons stor. Med tanke på att genomslaget var starkt och vida överskred förväntningarna har de tre stiftelserna under året utlyst Europe and Global Challenges en andra gång. I september inkom 79 ansökningar från internationella forskargrupper. Beslut om programanslag kommer att fattas under 2012.
Skatteforskning
En andra utlysning av anslag till forskning om skatter ägde rum sommaren 2010 efter att de tidigare beviljade projekten inom skatteområdet hade varit föremål för en lyckosam utvärdering. Utlysningen resulterade i 16 ansökningar som granskades av externa sakkunniga. Som tidigare var det en gemensam insats av RJ tillsammans med FAS och Finansdepartementet och Skatteverket som möjliggjorde denna satsning på 32 miljoner kronor. Kvaliteten på de inkomna projektansökningarna var hög, till och med högre än vid förra omgången 2008.
Sju forskare vid fem olika lärosäten, tre jurister, tre nationalekonomer och en antropolog, beviljades anslag under våren 2011:
Sören Blomquist, ”Skatter och skattesystem i en globaliserad värld II”, nationalekonomi, Uppsala
Åsa Gunnarsson, ”Feminist Studies on Taxation and Budgeting”, juridik, Umeå
Lotta Björklund-Larsen, ”Swedish Tax Dynamics. Values and Practices at the Swedish Tax Agency and the Economization of Society”, antropologi, Score, Stockholm
Lennart Flood, ”Economic Incentives and the Design of the Welfare State”, nationalekonomi, Göteborg
Thomas Aronsson, ”Ett beteendeekonomiskt perspektiv på beskattning och offentliga utgifter i en global ekonomi”, nationalekonomi, Umeå
Eleonor Kristoffersson, ”Offentlighet och sekretess inom skatteförvaltningen”, juridik, Örebro
Mattias Dahlberg, ”Dividing the Tax Base in a Globalized World”, juridik, Uppsala.
Dessutom har RJ beviljat ett särskilt bidrag till finansiering av en fyraårig anställning för en internationell gästforskare inom området skatter vid nationalekonomiska institutionen i Uppsala. Ett tredje skatteseminarium ”Skatteforskning och skattepolitik” kommer att äga rum i mars 2012 i riksdagen med samma upplägg som tidigare. Samtliga skatteforskare som beviljats medel kommer att medverka.
23
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Riksdagsforskning
Hösten 2010 ledigförklarades de 8 miljoner kronor för forskning om riksdagen som RJ:s styrelse tidigare har beslutat om. Forskarnas gensvar i form av 22 ansökningar får bedömas som gott, och RJ:s styrelse har därför under 2011 beslutat att tillföra ytterligare 4 miljoner. Följande fyra projekt beviljades anslag:
Mats Sjölin, Party ”Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag”, institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö
Lena Wängnerud, ”Testing the Politics of Presence. A Comparative Study on the Importance of Gender, Class, and Ethnicity in the Swedish Parliament”, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Elin Naurin, ”Democratic representation through the eyes of parliamentarians”, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Hanna Bäck, ”The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies”, Department of Social Sciences, Universität Mannheim.
ABM
RJ:s och Vitterhetsakademiens gemensamma satsning på att skapa nya karriärvägar för nydisputerade forskare inom humaniora genom inrättandet av postdoktorala tjänster vid arkiv, bibliotek och museer (ABM) har sedan starten 2007 utvecklats positivt. Under 2012 planerar RJ och Vitterhetsakademien en utvärdering av programmet för att utröna hur väl det uppnått de syften man utmejslade vid starten: att knyta disputerade forskare till arkiv, bibliotek och museer för att stimulera till kvalificerad forskning, stärka sektorns forskarkompetens samt skola in forskare i myndighetsarbetet.
Det finns goda skäl för RJ att ytterligare bidra till kunskapsöverföringen till samhället utanför universitet och högskolor till exempel genom att finansiera ytterligare ”praxisinriktade” initiativ. Detta är en viktig bakgrund till försöksverksamheten inom det så kallade Flexitprojektet som är inriktat mot arbetsmarknaden utanför offentlig sektor (se nedan).
Anställningar inom Det medeltida Sverige (DMS)
RJ, Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Riksarkivet (RA) kom efter en omfattande utredning fram till att huvudmannaskapet för projektet ”Det medeltida Sverige” ska överflyttas från RAÄ till RA, som har omfattande expertis på det svenska medeltidsmaterialet. DMS är ett forskningsprojekt som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige och upprättar ett historiskt-topografiskt uppslagsverk över denna. Det har beskrivits som ”den felande länken” mellan fornminnesregistret, som speglar det förhistoriska landskapet, och de historiska lantmäterikartorna, vilka speglar landskapet från 1600-talet och framåt. DMS är utformat för att tillgodose forskningens behov, men projektet utnyttjas även inom kulturminnesvården. I syfte att ge
24
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
RA möjlighet att öka tempot i utgivningsarbetet har RJ och Vitterhetsakademien tillsammans beviljat drygt 10,5 miljoner kronor, medel som täcker kostnaderna under fem år för tre anställningar varav två traineeanställningar åt två postdoktorala forskare. RJ och Vitterhetsakademien förutsätter att RA driver DMS vidare i nära kontakt med forskningen och att de båda nämnda forskarna ska bidra till att samarbetet mellan akademi och RA kan fördjupas.
Flexit
Under 2009 arbetade RJ fram en helt ny postdoktoral satsning kallad Flexit. Inom programmet utlystes fem postdoktorsanställningar vid fem olika företag, varav tre ledde till anställningar (forskarens namn inom parentes) vid företagen Good Old (Martin Berg), ConsumerLab Ericsson (Marcus Persson) och NCC (Susanna Toivanen). Under 2010 anställdes ytterligare fyra så kallade in-house-forskare vid företagen Ergonomidesign (Magnus Roos), Jung (Mikolaj Dymek), LOTS design (Sara Ljunggren) och Skanska (Lina Wedin).
I Flexit konstruerar RJ i samarbete med näringslivet flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför akademin och till områden dit de vanligtvis inte når. Huvudsyftet är förstärka förbindelserna mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och den privata sektorn, det som brukar anses vara den svagaste länken inom kunskapstriangeln. Genom att underlätta kunskapsöverföringen räknar RJ med att fler utanför universitetsvärlden ska se och fråga efter kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare. På samma gång öppnas alternativa arbetslivsmöjligheter för dessa forskare, som får en viktig uppgift i de nya nätverk som förhoppningsvis växer fram. I årets utlysning medverkar Bonnierförlagen, ESAB, Forsman
&Bodenfors, Förlagssammanslutningen De Oberoende och No Picnic. Tjänsterna väntas bli tillsatta under första kvartalet 2012. Glädjande nog kommer humanister att anställas vid åtminstone två företag i årets utlysning. Styrelsen beslutade i oktober att tjänster bör utlysas inom programmet åtminstone två år till varefter en utvärdering planeras. Intresset för programmet ökar markant från både arbetsgivarhåll (Almega och Svenskt Näringsliv) och från fackföreningar (Unionen) och universitet och högskolor.
Översättningspriset Pro Lingua
Under 2007 introducerade RJ tillsammans med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint) Pro Lingua, ett program för finansiering av översättning från svenska av monografier inom humaniora och samhällsvetenskap. Efter tre omgångar beslöt stiftelserna att göra ett uppehåll och utvärdera programmet. Stint har därefter meddelat att man avbryter sin medverkan. Den uppföljning som har gjorts inom RJ visar att nomineringsförfarandet måste förbättras om priset ska förbli trovärdigt. Med tanke på den positiva uppmärksamhet som ett pris skänker, är det motiverat att RJ fortsätter i någon form. En förutsättning är dock att nomineringsarbetet kan få en godtagbar utformning. Översättning och utgivning är en lång process men nu framträder frukterna av priset. Hittills har två verk översatts: till
25
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
engelska Lennart Schöns Sweden’s Road to Modernity: An Economic History
(2010) och till franska Mats Rosengrens Doxologie: Essai sur la connaissance (2011).
Forskning inom kulturpolitik, kulturarv och det konstnärliga området
RJ har sedan 2006 stött SweCult, ett ”kulturpolitiskt observatorium”, vid Linköpings universitet och Tema Q. Boken Framtiden är nu! Kultursverige 2040, som publicerades med stöd av RJ och Stiftelsen Framtidens Kultur, presenterades vid en välbesökt konferens den 31 januari. De behov av analys, statistik och tillämpad forskning som finns inom det kulturpolitiska området förefaller ha fått en lösning i och med inrättandet av Myndigheten för kulturanalys.
Efter tre års arbete publicerades The Routledge Companion to Research in the Arts hösten 2010 och presenterades vid ett seminarium för nyckelpersoner inom svensk konstnärlig forskning i maj. Antologin, som producerades med stöd från RJ, har redigerats av Michael Biggs och Henrik Karlsson. I 23 kapitel skrivna av författare från olika länder och universitetssystem behandlas aktuella tvistefrågor inom detta nya forskningsfält som metodik, presentationsformer, utvecklingen av ett eget paradigm och relationer till teknologi och humaniora. Fyra av författarna är svenskar.
Nordiskt forskningssamarbete
Med Voksenåsen i Oslo förs fortlöpande samtal om gemensamma seminarier och vetenskapliga projekt. Besöket på RJ av Det frie forskningsråd: kultur og kommunikation från Danmark i september gav upphov till livliga diskussioner om arbetssätt och stödformer.
Kunskapsbanken är en ny digital kunskapsbank för Sverige och Finland, en överskådlig webbaserad portal som tillhandahåller publikationer, forskningsrapporter etcetera i digital form. Projektet finansieras med medel från bland andra Riksbankens Jubileumsfond, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och Vitterhetsakademien. Svar inväntas ännu från potentiella finska finansiärer. En första version av Kunskapsbanken kommer att finnas tillgänglig under våren 2012. Det svensk-finländska forskningssamarbetet har också stärkts genom de växande kontakterna mellan SCAS och Helsinki Collegium for Advanced Studies. I december besökte RJ:s kansli Svenska litteratursällskapet i Finland i syfte att ytterligare utveckla kontakterna med finländska forskningsfinansiärer.
Forskningsprogrammet Nordiska Rum avslutas under 2012. Forskningens internationella intresse och relevans bekräftas av det faktum att fem volymer är under utgivning på Ashgate Publishing.
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt inrymma vissa angelägna ändamål under övriga budgetposter.
26
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
Med tanke på de återkommande debatterna om arbetsmarknaden för disputerade humanister har en forskargrupp beviljats ett anslag för att studera deras yrkesmöjligheter förr, nu och i framtiden. Resultaten presenterades vid en konferens i Stockholm den 24 mars 2011 och i boken Humanisterna och framtidssamhället. Konferens och bok har följts av flera intressanta debattinlägg. Projekt Polhem 350 syftar till att uppmärksamma 350-årsminnet av uppfinnaren och industrigrundaren Christopher Polhems födelse och att samtidigt bredda och fördjupa intresset för teknik, innovation och entreprenörskap. Michael H. Lindgrens bok Christopher Polhems testamente har tillkommit inom ramen för denna insats. Andra bidrag är delfinansiering av en kommande teveserie om Sveriges kyrkor, bidrag till en analys av hur Pro Futura-programmet skulle kunna marknadsföras bättre och till en komparativ studie av hur projekt fungerar som stödform. Flertalet förfrågningar om finansiering måste dock avböjas eftersom ändamålet faller utanför RJ:s stadgar. En rad intressanta kulturprojekt faller på denna grund.
Internationellt samarbete
RJ:s möjligheter att snabbt och kraftfullt stödja internationellt samarbete inom forskning och högre utbildning har stor betydelse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. RJ gjorde betydande insatser vid tillkomsten av European Research Council (ERC). Behovet av ytterligare insatser för att stärka forskningen på europeisk nivå kvarstår, och stiftelsernas betydelse tilltar i takt med att behoven ökar och staternas anslag inte förväntas växa i samma takt som hittills. Ansträngningarna för att flytta fram ERC:s positioner fortsätter. RJ har bekostat undersökningen ”Peer Review Practices and the Legitimacy of the European Research Council”. En välbesökt konferens på temat ”peer review”, med framstående internationell medverkan, arrangerades i Stockholm den 1 april 2011. Ett annat exempel är Euroscience Open Forum (ESOF), som förbereds för 2012 i Dublin, och där RJ och några andra stiftelser varit finansiärer sedan starten 2004.
RJ deltar aktivt i European Foundation Centres (EFC) Forum for Philanthropy and Research Funding, som startades 2007. Forumet fungerar som en plattform för erfarenhetsutbyte emellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare. I gruppen ingår även representanter för EU och GD Forskning. Ar- betet har under perioden 2007–2010 varit inriktat på forskningsfinansiärers strategiska överväganden, liksom på såväl legala och skattemässiga som etiska frågor relaterade till finansiering av forskning. Forumet anordnar en årlig större konferens där olika teman inom forskning och forskningsfinansiering fokuseras. År 2011 hölls den fjärde konferensen i Stuttgart under värdskap av Bosch Stiftung. Temat var ”Nurturing Talent: The Role of European Foundations in Building Human Capacity in Research”. Dessförinnan genomfördes i januari ett seminarium kring de växande immaterialrättsliga frågorna inom forskningen.
27
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Under året har en strategi för perioden 2011–2013 arbetats fram och godkänts. Den har som övergripande mål att effektivisera stiftelsers forskningsfinansiering genom transnationellt samarbete och informationsutbyte. Mer precist vill forumet skapa möjligheter för kunskapsöverföring mellan stiftelseanställda och forskningsinstitutioner, samt att tydligare betona det bidrag som kommer forskningen till del från Europas stiftelser och samtidigt höja medvetenheten om denna sektors insatser hos politiker och beslutsfattare.
Inom ramen för områdesgruppen med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet har RJ följt OECD:s arbete med Aheloprojektet (Assessment of Higher Education Learning Outcomes). Dess syfte är att möjliggöra jämförelser mellan resultaten av högre utbildning i olika länder. RJ fortsätter även att bevaka det av Bertelsmann Stiftung initierade arbetet med en europeisk universitetsrankning. I Sverige har RJ delfinansierat de undersökningar som utförs av organisationen U-rank. Volymen World Social Science Report. Knowledge Divides, med RJ som delfinansiär, lyfter fram en rad aktuella trender inom samhällsforskningen och globala utmaningar för denna.
Svenska Eustory, grundat av Historielärarnas Förening och under fem år finansierat av RJ, är en del av ett internationellt nätverk bestående av ickestatliga organisationer som genomför historietävlingar för ungdomar i Europa. Under året har 2009/10 års tävlingsbidrag och vinnare på temat ”Local heroes – hjältar i stort och smått” publicerats i Historielärarnas Förenings tidskrift Aktuellt om historia. Temat för den nyligen avslutade tävlingen var ”Uppror och revolt! – Motstånds- och proteströrelser i ett lokalhistoriskt perspektiv”. Nästa omgång av tävlingen har rubriken ”Livet i förändring! 1900-talets små och stora händelser i ett lokalhistoriskt perspektiv”.
RJ:s internationella insatser i övrigt kan delas in i fyra grupper: Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser, stöd till forskningsinstitut i utlandet, projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar samt gästprofessurer, postdoktorstjänster och andra liknande anställningar.
Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser
Temat för EFC:s 22:a Annual General Assembly and Conference den 26–28 maj var ”Resources and sustainability – the oceans”. Frågan om förtroendet för stiftelsesektorn (”Foundation Legitimacy: Rebuilding Trust”) var temat för den sammandragning av verkställande direktörer (Principals for Principles, P4P) som ägde rum på Wellcome Trust i London i slutet av september; RJ:s vd var inledare. EFC har vidareutvecklat utbildningsprogrammet ”European Learning Lab” som ger professionell utveckling och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare: den senaste omgången hade 25 deltagare som ville lära sig mer om projektledning. Årets Learning lab fokuserade på ”stakeholder management”.
Som medlem av European Science Foundation (ESF) medverkar RJ bland annat i ”Forum on Science in Society Relationships”. Karaktären på ESF:s framtida verksamhet är osäker; i oktober startades i Bryssel den konkurrerande sammanslutningen Science Europe, som vänder sig exklusivt till de
28
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
statliga forskningsråden. RJ bidrar också till ECF:s (European Cultural Foundation) arbete och fortsätter att stödja Academia Europaeas utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag.
Stöd till forskningsinstitut i utlandet
RJ har ett långvarigt och utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Under året har medel beviljats till Indian-European Advanced Research Network (Iearn) i tre år. Sedan nästan två decennier har RJ stött Collegium Budapest, som under 2011 har överförts till Central European University. Vid Stias (Stellenbosch Institute for Advanced Study) finansieras under ytterligare några år fokusgrupper samt två fellowships och forskarbefattningar. Marianne & Marcus Wallenbergs stiftelse har glädjande nog anslagit cirka 30 miljoner kronor till att ytterligare utveckla forskningssamarbetet vid Stias. I samband med invigningen av den nya byggnaden vid Nordic University Centre i Fudan, Kina, beviljade RJ som engångsinsats ett allmänt bidrag till verksamheten. Diskussioner pågår om hur forskningssamarbetet med Kina kan förstärkas. Med tanke på att den nationella Kinastrategi för forskning, som Vinnova på regeringens uppdrag har tagit fram, knappast nämner humaniora och samhällsvetenskap är detta mycket angeläget.
Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar
Utrikesdepartementet (UD) och RJ arrangerar sedan 2007 tillsammans med German Marshall Fund (GMF) två gånger per år Stockholm China Forum (SCF). Avsikten är att fördjupa dialogen kring olika aspekter på relationen mellan Kina och västvärlden; RJ:s åtagande upphör under 2012. En utlöpare av SCF är Stockholm China Alliance vid Handelshögskolan i Stockholm som arbetar med att samla Stockholmsregionens expertis och skapa en ledande kunskapsmiljö med inriktning på Kina och Stillahavsasien.
RJ medverkar sedan mer än ett decennium i finansieringen av den svenska delen av World Value Survey (WVS), som numera har sin vetenskapliga förankring vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Ett tydligt erkännande av WVS betydelse är att 2011 års skytteanska pris i statskunskap tilldelades Ronald Inglehart, professor i sociologi vid University of Michigan, och Pippa Norris, professor i statskunskap vid John F. Kennedy School of Government vid Harvard University, båda föregrundgestalter inom WVS.
Årets RJ-finansierade stipendium för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det så kallade Cultural Policy Research Award, tilldelades Aleksandar Brkić, University of Arts i Belgrad. Hans projekt är inriktat på ”Cultural Policy Frameworks (Re)constructing National and Supranational Identities: Balkans and European Union”.
29
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
Gästprofessurer, postdoktorstjänster och andra liknande anställningar
RJ:s styrelse beslöt efter extern utvärdering att förlänga finansieringen av gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Hum- boldt-Universität zu Berlin med ytterligare tre år. Till ny innehavare utsågs Aris Fioretos. RJ:s finansiering av det nordiska postdoktorsprogrammet Scancor vid Stanford University har nu upphört. RJ bekostar gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt. Under och efter Märkesåret 2009 har det finska intresset för forskningsvistelserna vid SCAS glädjande nog ökat starkt. RJ:s styrelse har därför beslutat att finansiera det så kallade Erik Allardt-programmet i ytterligare tre år.
Diskussionerna med Fondation Maison des sciences de l’homme i Paris om samarbete och forskarutbyte resulterade i ett fyraårigt avtal om ett vetenskapligt program om ”Philosophy and Economics”. RJ avser att under 2012 och 2013 teckna nya avtal med liknande internationella inrättningar.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Med tanke på det stora intresset, och de sökandes framstående meriter, utsågs inte mindre än tre Humboldtstipendiater i Sverige för 2011, nämligen professorerna Yvonne Spielmann (Linnéuniversitetet), Monika Unzeitig (Stockholms universitet) och Annegret Heitmann (Umeå universitet).
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Utvärderingen av gästprofessuren i Berlin har genomförts under året. ESF har varit viktigt för utvecklingsarbetet inom europeisk forskningspolitik och -policy, men liksom övriga svenska medlemmar kommer RJ att lämna organisationen i samband med att dess roll övertas av Science Europe.
Samarbete med riksdagen
Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och finansiera forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet med riksdagen. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning finansierar RJ fortlöpande seminarier i riksdagens lokaler. Angående den särskilda utlysningen av medel för riksdagsforskning, se ovan.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och
30
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 2012–2014 får fil.dr Anna Sandebring och fil.dr Lena Rosenberg stipendier för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Gunnar Bergman för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
Nils-Eric Svenssons fond
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för en yngre europeisk forskare att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den så kallade Haagklubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kronor. Under 2011 utsågs följande mottagare (lärosäte som ska besökas inom parentes): fil.dr Johannes Westberg (Universität Zürich), fil.dr Lars Lundgren (Universiteit Utrecht), fil.dr Helena Falkenberg (University College of London) och fil.dr Clara Gustafsson (University of Exeter).
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Frågan om så kallade overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s Årsberättelse. Lärosätenas arbete med att genomföra Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår sedan ett par år, men fortfarande återstår mycket arbete innan den kan sägas fungera. RJ har därför de båda senaste åren erbjudit lärosätena en alternativ lösning som innebär att RJ ger ett bidrag i kronor dels till direkta lokalkostnader, dels till indirekta kostnader. Åren 2010 och 2011 har denna lösning utvecklats och förtydligats. Fördelen med fasta bidrag framför procentuella påslag är att de sätter press på lärosätenas kostnader och ger klara incitament till effektivisering. Rektorerna har godtagit upplägget, och många av de forskare, prefekter och andra som kontaktar RJ uttrycker sitt gillande. Vad gäller programmen beräknas påslaget från fall till fall.
RJ, KK-stiftelsen, Mistra, SSF, Stint, Vårdalstiftelsen, Östersjöstiftelsen samt de Söderbergska stiftelserna har under året givit en arbetsgrupp i uppdrag att undersöka möjligheterna till samordning av stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning. Kontakt har också upprättats med föreningen Stiftelser i samverkan (SIS). Den ovan nämnda arbetsgruppen har analyserat ett mycket stort antal ansökningar och projektkostnadskalkyler i avsikt att klarlägga vad som kan vara en rimlig storlek på det bidrag som forskningsstiftelserna anslår till pro-
31
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
jektnära indirekta kostnader och lokalkostnader. Gruppens rapport, ”Samordning av forskningsstiftelsers agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor”, har överlämnats till beställarna under senare hälften av september 2011. Slutsatsen av analysen i rapporten är att storleken på RJ:s bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader för ett treårigt projekt och en 75-procentig anställning är relativt generöst, en iakttagelse som det finns anledning att återkomma till.
Information, webbplats och årsbok
2011 var året då RJ vidareutvecklade sin kommunikation och dess kanaler. RJ:s kommunikation har anpassats till samhällets stigande krav på flexibel
kommunikation. Informationen på webbplatsen rj.se har blivit mer tillgänglig. Med ny struktur och form, erbjuds läsaren ett brett utbud av information i form av artiklar, nyhetsbevakning, blogg samt debattforum. Läsarna kan därmed snabbt och enkelt ta del av aktuell forskning, ansökningsrutiner samt finansiell information.
För att stärka positionen som en ledande ekonomisk källa för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samarbetar RJ med Forskning.se, Expertsvar, Forskning & Framsteg samt Sweden ScienceNet. I och med webbplatsen www.sciencenet.se finns nu en nationell plattform för information om svenska forskningsaktiviteter och -resultat. Forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap får därmed utrymme att synas i väl etablerade forum.
Att sprida och stärka RJ:s forskningsområden är ledstjärnan för våra satsningar. Därför medverkar RJ även i större publika evenemang. RJ var en av huvudarrangörerna på Bok- och biblioteksmässans ”Forskartorget”. Årets seminarier fick gott utrymme i medierna; till exempel filmade SVT de seminarier som tog upp vår årsbok Ett nordiskt rum. Nytt för året var att forskarna fanns tillgängliga efter seminariet i en lounge i anslutning till scenen. Där fick besökarna möjligheten att diskutera och ställa frågor. RJ deltar även i Almedalsveckan. Sedan 2007 har RJ arrangerat SAMspråk i samarbete med FAS, Formas och VR. Under Ulrika Knutsons ledning hölls i år åtta välbesökta samtal mellan forskare och politiker. SAMspråk har blivit alltmer populärt och är nu så pass etablerat att det har blivit synonymt med Joda bar under Almedalsveckan.
I sammanhanget ska RJ:s bidrag till den verksamhet som bedrivs av föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) nämnas. VA:s återkommande kartläggningar av allmänhetens förtroende för olika typer av forskning åberopas ofta både i den allmänpolitiska och i den forskningspolitiska diskussionen.
I och med detta har RJ försökt att på ett konkret sätt presentera humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på flera av de viktigaste arenorna i forskarsamhället. Sedan 2010 ställer RJ dessutom krav på att de forskare som
32
| ÖV E R S I K T Ö V E R D E N F O R S K N I NGS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 20 11 | 20 11/1 2:R J1 |
finansieras av fonden ska publicera sina forskningsresultat open access. Hur detta fungerar följs upp dels vid halvtidsuppföljningen, det så kallade projektbesöket, dels vid slutredovisningen. Än så länge har inte någon forskare som omfattas av detta krav hunnit publicera sig, men RJ:s halvtidsuppföljningar visar att forskarna visar en allt större medvetenhet om open accesspublicering. RJ är även engagerad i dessa frågor på nationell nivå genom engagemang i Kungliga bibliotekets satsning openaccess.se.
Årsboksarbetet drivs av ett redaktionsråd bestående av Björn Fjaestad, Tove Marling Kallrén och Jenny Björkman. För 2011/12 har årsboken titeln Ett nordiskt rum. Historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav. Den utgår ifrån satsningen på forskningsprogrammet Nordiska rum, som RJ finansierar tillsammans med ett antal andra finansiärer.
Uppföljning och utvärdering
RJ har fastställda rutiner för uppföljning och utvärdering av anslag inom de ordinarie stödformerna. Projektledarna lämnar en ekonomisk och en vetenskaplig slutredovisning. Dessa granskas och den vetenskapliga slutredovisningen läggs ut på RJ:s webbplats. För projekt och infrastrukturella projekt genomförs också så kallade projektbesök, en halvtidsuppföljning då projektledarna får lämna en skriftlig redovisning av projektet. Ett antal projekt väljs ut och kallas till möte med ansvarig beredningsgrupp. Syftet är att stämma av att projektet löper på som tänkt, att notera väsentliga avsteg från projektplanen samt att ge klartecken för fortsättning av projektet. Återkoppling till projektledaren ges dels vid själva besöket, dels efteråt i skriftlig form. Besöket ger dessutom information om hur stödformen fungerar. Under året har 56 projekt och 9 infrastrukturella projekt lämnat in redovisningar. För 17 av projekten och 2 av de infrastrukturella projekten har dessutom uppföljning skett genom ett möte med respektive beredningsgrupp. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt projektstöd.
Programmen följs upp en första gång efter två år, därefter i halvtid och till sist, för program med en längre verksamhetstid än sex år, efter ytterligare två år inför utbetalning av det resterande anslaget. Tvåårsuppföljningen av Hans Ruins forskningsprogram ”Tid, minne, representation” visade att arbetet är i full gång. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två icke-svenska sakkunniga, och vid en hearing diskuteras forskningsprogrammens fortskridande. Även dessa utvärderingar utföll tillfredsställande och följande program får utnyttja återstoden av de beviljade medlen: ”Att organisera marknader” (Nils Brunsson), ”Ars edendi. Methodological Models for Editions of Medieval Texts. An Editorial Laboratory in an International Network” (Gunilla Iversen) samt ”Demokrati bortom nationalstaten? Transnationella aktörer och globala styrformer” (Christer Jönsson).
Genom en statistisk sammanställning har en uppföljning påbörjats av den fjärde av RJ:s ordinarie stödformer, Forskningsinitiering. Fokus i den fortsatta
33
20 11/12 :R J1 ÖV E R S I K T Ö V ER D E N FO R S K N I N GS S T Ö D J A N D E V E R K S A M H E T E N U N D E R 201 1
uppföljningen är på hur forskarna utnyttjar denna stödform och vilken effekt den har gett. Förberedelser pågår också för en lite större uppföljning av ett urval av RJ:s infrastrukturella projekt.
RJ har givit det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att göra en systematisk studie av projekt som stödform. Anledningarna till att RJ tar detta initiativ är flera. En är att en sådan studie, trots att projektanslag är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer, aldrig följts upp, utvärderats eller särskilt studerats. Det är viktigt att få kunskap om hur denna stödform fungerar och vilka effekter den har på forskningens utveckling och på enskilda forskares karriärer. Studien av RJ:s projektstöd kommer att berikas genom en jämförelse av hur projekt som stödform fungerar inom det norska forskningsrådet.
Ur en forskningsfinansiärs perspektiv kan det vara intressant att inte endast ha information om vilka forskare som söker och vilka som beviljas respektive får avslag på sina ansökningar, utan också vilka forskare som skulle kunna söka, det vill säga den potentiella sökgruppen. Med bibliografiska data som grund går detta att studera. Denna kunskap kan ge information till exempel om det finns kvalificerade forskare som avstår från att söka RJ:s medel. RJ har gett en forskare i uppdrag att genomföra en sådan studie för ämnena nationalekonomi och psykologi. Resultatet för de båda ämnena skiljer sig åt. I psykologi finns en tydlig tendens att högproduktiva forskare i stor utsträckning finns bland dem som söker hos RJ. För nationalekonomi finns inte någon sådan tendens, utan sannolikheten att en sökande i detta ämne ska finnas i den hög- eller lågproduktiva gruppen är lika stor. När det gäller i vilken utsträckning högproduktiva forskare från de båda ämnena får sina ansökningar beviljade finns samma mönster. I psykologi finns en tendens att dessa forskare i större utsträckning ges bidrag, men inte i nationalekonomi.
När det gäller uppföljning och utvärdering är RJ engagerat i dessa frågor även på andra sätt än i det direkta uppföljningsarbetet av den egna verksamheten. RJ samarbetar med andra aktörer både nationellt och internationellt.
RJ:s uppföljningar och utvärderingar visar att de pågående projekten och programmen utvecklas väl. Det är tillfredsställande att konstatera att det går bra för de forskare som RJ stöder. QoG-institutet vid Göteborgs universitet, som leds av professor Bo Rothstein, kommer med start den 1 mars 2012 att leda det största samhällsvetenskapliga projekt som EU-kommissionen hittills har finansierat. Projektet får drygt 70 miljoner kronor och samlar 21 forskargrupper i 16 europeiska länder. Forskarna ska studera korruptionens orsaker och effekter samt undersöka hur effektiva insatser mot korruption kan utformas.
34
2011 /12: RJ1
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett
angeläget nationellt ändamål”. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 de-
cember 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslutade riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Utöver detta har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för
RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2011. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan i stadgarna angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.
35
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Arbetssätt, budget
RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den s.k. bottom-up-principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet för ny forskning, vilket innebär ca 75–80 procent av den årliga budgeten.
Budgeten för 2011 omfattade totalt 415 mkr, varav ca 378 mkr avsåg nya forskningsanslag. Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Under året har RJ sammanlagt beviljat anslag om 333 mkr (se vidare i Årsberättelsens avdelning ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Alla utgifter prövas noga, och enbart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. Att inte hela det budgeterade utrymmet för forskningsanslag togs i anspråk under 2011 beror på styrelsens beslut att endast finansiera två program i stället för som budgeterat tre och att inte utnyttja hela det budgeterade utrymmet till infrastrukturella projekt.
Ordinarie stödformer
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2011 till 810 (2010: 752). Beredningsgrupperna valde ut 111 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en fullständig ansökan. Anslag kunde beviljas 48 (2010: 47) ansökningar, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 22 (2010: 22), varav 7 valdes ut för vidare behandling och 2 (2010: 2) slutligen finansierades. Av 36 (2010: 50) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 15 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 8 (2010: 16) beviljats medel. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, gör styrelsen vid behov betydande omfördelningar mellan budgetposterna. Under 2011 utnyttjades härigenom en del av budgetposten program i stället till att finansiera högt rangordnade projekt och till angelägna riktade insatser. Konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer.
36
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre grupper har varit verksamma under 2011, varav den med inriktning på ”teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000- talet” har genomfört sitt första verksamhetsår och områdesgruppen för ”forskning om förmodernitet” har avslutats. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Som exempel kan nämnas att områdesgruppen för ”mål och resultat i offentlig verksamhet” arrangerade ett välbesökt seminarium om styrning av högre utbildning. Vissa konferenser syftar till att undersöka förutsättningarna för nya initiativ från RJ. En workshop kring ”tvärkulturella, regionala och transnationella studier” visade att RJ aktivt bör stödja forskningen kring viktiga regioner och bidra till den vetenskapliga diskussionen om hur områdesstudier kan bedrivas. Symposiet kring ”medialisering i kultur, politik och vardagsliv” riktade uppmärksamheten mot intressanta forskningsmöjligheter, vilka dock måste bearbetas innan konkreta förslag till insatser presenteras för RJ:s styrelse.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan även nämnas utlysningen av medel för forskning om förmodernitet och spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Även om Pro Futura-forskarna visar mycket goda resultat har programmet under 2011 vidareutvecklats t.ex. för att öka rörligheten och den internationella rekryteringen av forskare. Flera Pro Futura-forskare har valts in i akademier och forskningsråd, och i den nya Sveriges unga akademi är samtliga företrädare för humaniora och samhällsvetenskap Pro Futuraforskare. Arbetet med Flexitprogrammet går vidare. Genom att finansiera s.k. in-house-forskare i företag hoppas RJ kunna bidra till närmare förbindelser mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet och illustrera den ömsesidiga nyttan.
Kvalitetsbedömningen
RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen och flexibelt beslutsfattande. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
37
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
Anslagens utformning
Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna söker och väljer dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till tryckning, översättning och kostnader för publicering med s.k. open access. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. De har i flera fall påverkat andra finansiärers insatser, under året t.ex. det karriärprogram för unga forskare som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har lanserat. Tack vare RJ:s åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis med Vitterhetsakademien) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.
RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader (s.k. overhead), vilket inneburit att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats betydligt. RJ har aktivt deltagit i ett arbete med att undersöka möjligheterna till samordning rörande stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning. Arbetsgruppen har analyserat ett stort antal projektkostnadskalkyler i avsikt att klarlägga vad som kan vara en rimlig storlek på det bidrag som anslås till projektnära indirekta kostnader och lokalkostnader. Slutsatsen är att storleken på RJ:s bidrag till de treåriga projektanslagen i form av ett krontalspåslag vars storlek följer av arbetstidsvolymen är relativt generöst. För program och infrastrukturellt stöd har bidragens storlek beräknats från fall till fall. Det har varit möjligt att nå samförstånd med berörda lärosäten. RJ övergår från 2012 till att betala ut anslagen efter rekvisition för en sexmånadersperiod och i takt med att forskarna förbrukar beviljade medel. Samtliga ovannämnda åtgärder ger betydande ekonomiska fördelar för RJ utan att det administrativa arbetet ökar i orimlig omfattning. Rekvisitionen av anslag i takt med förbrukningen motverkar också att lärosätena ligger på stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning.
Internationellt
RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens internationella förbindelser och genomslag. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken, bl.a. genom bidrag som syftar till att stärka det europeiska forskningsrådets (ERC) position, exempelvis genom anslag till forskning kring och en internationell konferens om användningen av s.k. peer review inom ERC. RJ är därutöver en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). Som exempel på forskningssamarbetet med andra europeiska
38
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
stiftelser kan ”Europe and Global Challenges” nämnas, där andra utlysningen gjordes under 2011. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
Information
RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen med den intresserade allmänheten, journalister och forskare. Under 2011 har webbplatsen genomgått en omfattande förändring. Dess nya struktur och form erbjuder ett brett utbud av information i form av artiklar, nyhetsbevakning, blogg samt debattforum. Besökarna kan snabbt och enkelt ta del av aktuell forskning, ansökningsrutiner samt finansiell information. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom årsboken och nyhetsbrevet. RJ medverkar också under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Måluppfyllelse och kvalitetssäkring
En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexibelt och i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsiktiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kontakterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. RJ har under senare år ökat ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera stödformer och arbetssätt. En del uppföljning och utvärdering är löpande åtgärder. Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2011 har 56 projekt och 9 infrastrukturella projekt granskats, varav 17 projekt och 2 infrastrukturella projekt även har besökts. Samtliga har fått klartecken att fortsätta. Tre program har genomgått en formell halvtidsutvärdering under medverkan av externa sakkunniga och ett program har följts upp efter de första två åren. RJ har givit det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att göra en systematisk studie av projekt som stödform. En sådan granskning har aldrig gjorts, trots att projektanslag är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer. RJ har även beställt och erhållit en bibliografisk analys av den potentiella sökgruppen i två stora ämnen. Avsikten är att få en bild av vilka forskare som skulle kunna söka, inte enbart av vilka som söker och vilka som beviljas respektive får avslag. Information t.ex. om att
39
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
det finns kvalificerade forskare som avstår från att söka RJ:s medel kan användas vid framtida förändringar av stödformerna.
Administration
It-stödets funktionalitet och tillförlitlighet uppmärksammas och åtgärdas fortlöpande. En ny server har installerats och bandbackupen bytts ut. Därutöver har efter omfattande förberedelser en offentlig upphandling genomförts av det informationstjänsteverktyg som levererar börskurser, vilken resulterat i att RJ i början av 2012 övergår till Bloomberg. Capman, som används för värdepappershantering, har anpassats till den senaste tekniken och utvecklats för att kunna hantera nya finansiella instrument och för att bli webbaserat. Tekla och Webla, som hanterar ansökningar och sakkunnigutlåtanden, har tillförts en rad funktioner i syfte att bl.a. öka precisionen i forskarnas budgetar, öka tillförlitligheten i uppgifterna om projektens ämnesinriktning och förbättra informationen till de sökande med hjälp av e-postutskick under urvals- och beslutsprocessen. Dessutom har anvisningarna till de sökande översatts till engelska som ett led i RJ:s strävan att stärka internationaliseringen. Systemen för ekonomiadministrationen har utvecklats för att bl.a. kunna hantera forskarnas successiva rekvisition av anslagen. Övergången till digital hantering av alla ansökningshandlingar fortskrider: under 2011 har systemet anpassats så att det kan användas även för riktade utlysningar. Vid alla it-förändringar har en säker it-struktur prioriterats. Arbetet att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, har fortsatt. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Den s.k. årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen har aktualiserats i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och kompletteras fortlöpande.
Personal
I slutet av 2011 hade RJ:s kansli 17 anställda. Under året har en nyanställning gjorts, och som ersättare för en föräldraledig anlitas en uppdragstagare med eget företag.
40
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Resultat inklusive förändring av ej realiserade vinster uppgår för helåret 2011 till –453 mkr (1 000 mkr)1, se not 12. Resultat exklusive ej realiserade vinster, årets resultat, var 247 mkr (762). Under året beviljade RJ 333 mkr (348) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 351 mkr (282). Administrationskostnaderna var kvar på en oförändrad nivå om 34 mkr jämfört med föregående år och motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2011 till –419 mkr jämfört med en vinst under föregående år på 1 034 mkr, se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året –4,0 procent (10,8).
Avkastningen i totalportföljen understeg under året RJ:s jämförelseindex med 1,2 procentenheter jämfört med en överavkastning på 1,4 procentenheter under 2010. Under 2011 utvecklades internationella aktier och ränteportföljen bättre än sina jämförelseindex medan den svenska aktieportföljen och den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag bidrog negativt till avkastningen jämfört med index. Under året har avvikelserna i den taktiska allokeringen varit förhållandevis små jämfört med referensportföljen, men resultatet har påverkats negativt av den höga volatiliteten. Under året har den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index haft en negativ inverkan på RJ:s totalavkastning på ca –0,3 procentenheter jämfört med +0,4 procentenheter under helåret 2010.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året –11,0 procent (15,6). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 4,9 procent (1,2) och hedgefonder 2,2 procent (6,8). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 8,6 procent (12,9) och fastighetsfonder 5,6 procent (6,9).
Den svenska aktieportföljen gav under 2011 en avkastning på –17,6 procent (26,8), vilket understeg index med 4,0 procentenheter. En förklaring till kursnedgången på Stockholmsbörsen är att resultatprognoserna för börsföretagen för 2012 har justerats ned främst beroende på försämrade konjunkturutsikter särskilt i Västeuropa. Stockholmsbörsen har ett stort inslag av internationella industriföretag som är känsliga för förändringar i globala makroekonomiska prognoser. Detta har också bidragit negativt till RJ:s avkastning jämfört med index då portföljen under året varit överviktad i den konjunkturkänsliga verkstadsindustrin. Vid årsskiftet var 30 (34) procent av stiftelsens totala tillgångar placerade i svenska börsnoterade aktier.
Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på
–2,2 procent (1,1), vilket översteg jämförelseindex med 2,3 procentenheter (4,8). Ett framgångsrikt aktieurval har bidragit positivt till portföljens avkast-
1Siffror inom parentes avser 2010.
41
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
ning jämfört med index. Under året har en övervikt i USA och undervikt i Euroland haft en positiv inverkan på resultatet jämfört med index liksom en övervikt i teknologiaktier och en undervikt i finanssektorn haft. Under första kvartalet genomfördes en implementering av en ny och bredare inriktning på den internationella aktieportföljen. Framför allt har andelen i Nordamerika ökat medan andelen i Västeuropa minskat. Andelen i Asien och Latinamerika har också ökat i jämförelseindex. Vid utgången av året var den internationella portföljen fördelad med Nordamerika 56 procent (45), Västeuropa exklusive Storbritannien 16 procent (28), Storbritannien 13 procent (18), Japan 5 procent (3), Asien exklusive Japan 7 (4) och Latinamerika 3 procent (1).
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid ”bäst-i-sin-klass”-bolag med rimlig aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Räntebärande placeringars avkastning på 4,9 procent (1,2) översteg jämförelseindex med 0,4 (0,3) procentenheter. Obligationsportföljen, som främst innehåller säkerställda svenska bostadsobligationer, uppvisade en avkastning på 6,5 procent (1,7), vilket översteg jämförelseindex med 0,3 (0,1) procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 2,4 (0,7) procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,7 (0,4) procentenheter. Under 2011 hade den svenska obligationsmarknaden en mycket stark utveckling med fallande räntor över hela avkastningskurvan. Exempelvis sjönk den tioåriga statsobligationsräntan från 3,3 till 1,6 procent. Bidragande orsaker till den starka utvecklingen är Sveriges starka statsfinanser relativt andra europeiska länder, vilket leder till ett litet upplåningsbehov. Samtidigt har efterfrågan på långa löptider från exempelvis livbolag under året varit stor. De låga statsräntorna innebär att såväl femåriga som tioåriga statsobligationer förväntas ge en avkastning som är lägre än inflationen, dvs. en negativ realränta. En konsekvens av detta under det kommande året kan bli att institutionella investerare kommer att omplacera från statsobligationer till säkerställda bostadsobligationer som ger en god riskpremie jämfört med statspapper. Riksbanken höjde styrräntan från 1,25 procent i början av året till 2,0 procent i juli. I december sänktes reporäntan till 1,75 procent samtidigt som prognosen för framtida styrräntor också sänktes. En bidragande orsak är sämre utsikter för svensk ekonomi med anledning av försvagad konjunktur i Europa.
Den direktägda fastighetsportföljen, som i sin helhet är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på ca 8,6 procent (12,9). Den direktägda fastighetsportföljen utgörs av 71 procent bostadshus och 29 procent kontorsfastigheter. Fastighetsportföljen är till en mindre del finansierad med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 2,9 procent (2,3). Ny förvaltare av RJ:s fastighetsbestånd är fr.o.m. den 1 januari 2011 Einar Mattsson Byggnads AB.
Under året ökade marknadsvärdet på bostadsfastigheterna med 4,6 procent till ett genomsnittligt värde på ca 29 600 kr per kvadratmeter. Att marknads-
42
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
värdet har stigit trots att bostadsrättspriserna i motsvarande område sjunkit med ca 6 procent enligt Mäklarstatistik.se beror på att bostadsfastigheter i centrala Stockholm är betydligt lägre värderade än motsvarande bostadsrätter. Dock finns det skäl till att värderingen av bostadshus ska vara något lägre än bostadsrätter eftersom bostadsmarknaden i Stockholm har reglerade hyror. Marknadsvärderingen av kontorsfastigheterna har under året stigit med 10,4 procent och kan främst hänföras till lägre avkastningskrav. En förklaring till detta är att inhemska institutionella investerare köpt centralt belägna fastigheter då alternativavkastningen på räntebärande placeringar har sjunkit i takt med räntenedgången. Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys och genom externa värderingar utförda av DTZ.
I samband med stängningen av Sveafastigheters tredje fastighetsfond i februari valde RJ att utöka investeringsåtagandet från 10 till 15 miljoner euro. Fonden är inriktad på nordiska fastigheter med tonvikt på Sverige och Finland med en treårig investeringsperiod. Vi grundar investeringen på en bedömning att det finns möjligheter att göra attraktiva fastighetsinvesteringar i spåren av finanskrisen.
RJ:s innehav i hedgefonder gav under året en absolutavkastning i svenska kronor på 2,2 procent (6,8). Under året har andelen s.k. långa/korta aktiefonder minskat från 56 procent till 34 procent av värdet samtidigt som två nya kategorier av aktiehedgefonder tillkommit. Dels en s.k. händelsestyrd fond med inriktning på Europa, dels en internationell marknadsneutral fond. Därmed består hedgefondsportföljen av åtta innehav fördelat på sex olika investeringsstrategier. Tillgångsslaget har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder för drygt tio år sedan. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder under tioårsperioden beräknas till ca 7,3 procent, vilket överstiger SIX Harcourt Index2 med i genomsnitt 2,2 procentenheter per år. Liksom tidigare år har RJ fortsatt att investera endast hos svenskbaserade fondföretag. Dock avser en av nyinvesteringarna under året en fond som är baserad utomlands där fondbolaget är delägt av ett svenskt fondföretag.
RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 16,2 procent (13,2) av tillgångarna. Cirka 9 procentenheter avser exponering mot USA-dollarn, 2 procentenheter mot pundet, 1 procentenhet mot euron samt 4 procent mot övriga valutor. Under året har USA-dollarn stärkt sig mot kronan med ca 2 procent medan euron i det närmaste har varit oförändrad. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till –19 mkr jämfört med en vinst på 80 mkr under 2010.
Tillämpningen av RJ:s etiska principer för investeringar innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga
2SIX Harcourt är ett jämförelseindex för svenskbaserade hedgefonder.
43
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
rättigheter, allvarlig miljöskada och alltför stor klimatpåverkan samt kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. Arbetet görs med utgångspunkt i placeringspolicyn som anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Under året har vi fortsatt samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys. I den granskning som genomfördes i maj konstaterades att ett företag, oljeserviceföretaget Transocean, i vilket stiftelsen ägde aktier, inte hade följt dessa konventioner. Med hänsyn till detta har RJ avyttrat detta aktieinnehav och beslutat att tills vidare inte tillåta investeringar i aktien. Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten påbörjades valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som ej följt våra etiska riktlinjer.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga s. 71. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 159 mkr (1 860).
RJ:s redovisade egna kapital minskade under året från 7 681 mkr till 7 600 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 9 541 mkr till 8 759 mkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 12,6 (14,6) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2011 utgjorde aktier 55 procent (55), räntebärande placeringar 30 procent (31), direktägda fastigheter 8 procent (7), fastighetsfonder 2 procent (1) och hedgefonder 5 procent (6).
Av tillgångarna var 27 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2011 uppgick till 1 015 mkr (958), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 16 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, dvs. konsumentprisindex plus 4 procent.
Under perioden 2003−2011 uppgår den genomsnittliga reala avkastningen till 6,9 procent per år jämfört med målet om 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 2003−2011 uppgår till sammanlagt 81,9 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 39,6 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen och
44
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en genomsnittlig årlig realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med god marginal.
Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 2003−2011 överträffat referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 13,3 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
Under perioden 2003–2011 har totalportföljen överträffat jämförelseindex sex av nio år, dvs. 67 procent av antal år. Av de år som totalportföljen utvecklats bättre än index uppgår den genomsnittliga överavkastningen till 1,7 procentenheter. För de år som totalportföljen utvecklats sämre än index är avvikelsen i genomsnitt –0,6 procentenheter.
Samtliga tillgångsslag, som jämförs med marknadsindex, har för perioden 2003−2011 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, har för perioden som helhet uppnått en genomsnittlig årlig realavkastning på 5,5 procent respektive 5,1 procent.
Risker och riskhantering
RJ upprättar årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
•Marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker.
•Kreditrisker, inklusive motpartsrisker.
•Likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.
Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen,
45
20 11/12 :R J1 FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E
den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Total avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
| 50% | |||||||||
| 40% | |||||||||
| 30% | |||||||||
| 20% | |||||||||
| 10% | |||||||||
| 0% | |||||||||
| -10% | |||||||||
| -20% | |||||||||
| -30% | |||||||||
| 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
Real avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
| 50% | |||||||||
| 40% | |||||||||
| 30% | |||||||||
| 20% | |||||||||
| 10% | |||||||||
| 0% | |||||||||
| -10% | |||||||||
| -20% | |||||||||
| 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
46
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 20 11/12 :R J1
Marknadsvärderat eget kapital (mkr)
10000
8000
6 000
4000
2000
0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Beviljade forskningsmedel (mkr)
500
400
300
200
100
0 20022003 200420052006 20072008 200920102011
47
20 11/12 :R J1
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK)
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 2011 | 2010 |
| Fastigheter | Intäkter | 35 750 | 34 394 |
| Realisationsvinster/förluster | − | 54 359 | |
| Avskrivningar | –5 468 | –5 509 | |
| Räntekostnader | –1 306 | –1 030 | |
| Övriga kostnader | –18 559 | –18 482 | |
| Återföring nedskrivning | 8 000 | − | |
| Avsättning till periodiseringsfonder | –2 591 | –2 250 | |
| Skatt på årets resultat | –2 044 | –1 023 | |
| Förändring av ej realiserade vinster | 41 968 | 19 865 | |
| Summa fastigheter | 55 750 | 80 324 | |
| Aktier | Utdelningar | 176 318 | 149 700 |
| Realisationsvinster/förluster | 121 322 | 401 524 | |
| Återföring nedskrivningar | 188 379 | 222 124 | |
| Nedskrivningar | –428 019 | –188 379 | |
| Ränteintäkt aktiekonvertibel | 2 001 | 2 001 | |
| Förändring av ej realiserade vinster | –675 574 | 217 558 | |
| Summa aktier | –615 573 | 804 528 | |
| Hedgefonder | Utdelningar | 22 992 | 19 969 |
| Realisationsvinster/förluster | 55 528 | − | |
| Förändring av ej realiserade vinster | –67 226 | 16 031 | |
| Summa hedgefonder | 11 294 | 36 000 | |
| Onoterad fastighets- | |||
| fond | Utdelningar | 2 015 | 1 583 |
| (Aberdeen) | Återföring nedskrivningar | 9 252 | 12 041 |
| Nedskrivningar | –4 648 | –9 252 | |
| Förändring av ej realiserade vinster | 0 | 0 | |
| Summa onoterad fastighetsfond | 6 619 | 4 372 | |
| Vinstandelslån | Ränteintäkter | 1 647 | 3 310 |
| Realisationsvinster/förluster | –66 | – | |
| Återföring nedskrivningar | 281 | − | |
| Nedskrivning Sveafastigheter Fund III | –446 | –281 | |
| Summa vinstandelslån | 1 416 | 3 029 | |
| Räntebärande | |||
| Bankmedel | Ränteintäkter | 2 769 | 910 |
| Räntekostnader | –3 | –2 | |
| Valutakursvinster/förluster | –437 | –7 636 | |
48
| FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E | 20 11/12 :R J1 | ||||
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 2011 | 2010 | ||
| Certifikat | Ränteintäkter | 23 920 | 10 574 | ||
| Återföring nedskrivningar | 210 | − | |||
| Nedskrivningar | − | –210 | |||
| Förändring av ej realiserade vinster | 138 | –616 | |||
| Floating rate note | Ränteintäkter | 1 139 | − | ||
| Förändring av ej realiserade vinster | 307 | − | |||
| Obligationer | Ränteintäkter | 86 903 | 76 025 | ||
| Realisationsvinster/förluster | –7 125 | 1 398 | |||
| Återföring nedskrivningar | 25 828 | − | |||
| Nedskrivningar | − | –25 828 | |||
| Förändring av ej realiserade vinster | 10 056 | –25 209 | |||
| Summa räntebärande tillgångar | 143 705 | 29 406 | |||
| Valutaterminer | Ränteintäkter | 14 576 | 1 765 | ||
| Räntekostnader | –183 | –1 706 | |||
| Valutakursvinster/förluster | –15 934 | 68 589 | |||
| Återföring nedskrivning | − | 1 308 | |||
| Nedskrivning | –6 911 | − | |||
| Förändring av ej realiserade vinster | –10 442 | 10 442 | |||
| Summa valutaterminer | –18 894 | 80 398 | |||
| Övriga intäkter | Ersättn. rättegångskost. skatt Frankrike | − | 14 | ||
| Summa övriga intäkter | 0 | 14 | |||
| Finansiella kostnader | –3 678 | –4 127 | |||
| Finansiellt resultat | –419 361 | 1 033 944 | |||
49
20 11/12 :R J1
Resultaträkning (KSEK)
| Not | 2011 | 2010 | |
| Stiftelsens intäkter | |||
| Utdelningar | 1 | 201 325 | 171 252 |
| Ränteintäkter | 2 | 132 955 | 94 585 |
| Resultat fastigheter | 3 | 15 088 | 61 489 |
| Återförd nedskrivning certifikat | 210 | − | |
| Övriga intäkter | − | 14 | |
| Stiftelsens kostnader | |||
| Resultat från avyttring och nedskrivning av finan- | 4 | –39 714 | 413 347 |
| siella instrument | |||
| Valutakursresultat m.m. | 5 | –23 282 | 62 261 |
| Nedskrivning certifikat | − | –210 | |
| Finansiella kostnader | 6 | –3 678 | –4 127 |
| Personalkostnader | 7, 8, 9 | –23 917 | –24 083 |
| Externa kostnader | 10 | –9 949 | –9 605 |
| Avskrivningar inventarier | 17 | –227 | –485 |
| Räntekostnader | 11 | –1 492 | –2 738 |
| Årets resultat | 23 | 247 319 | 761 700 |
För resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde, se not 12.
50
2011 /12: RJ1
Balansräkning (KSEK)
| Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Fastigheter | 14, 15 | 275 792 | 273 260 |
| Inventarier | 17 | 155 | 267 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 275 947 | 273 527 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Obligationer | 18 | 1 770 747 | 1 747 225 |
| Floating rate note | 32 | 150 000 | − |
| Aktier | 19 | 4 701 978 | 4 453 840 |
| Hedgefonder | 20 | 407 849 | 389 600 |
| Vinstandelslån | 20 | 103 353 | 78 072 |
| Onoterad fastighetsfond | 20 | 56 674 | 52 070 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 7 190 601 | 6 720 807 | |
| Summa anläggningstillgångar | 7 466 548 | 6 994 334 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | 21 | 20 485 | 2 321 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäk- | 22 | 51 524 | 46 670 |
| ter | |||
| Certifikat | 25 | 776 168 | 1 095 267 |
| Kassa och bank | 217 488 | 362 422 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 065 665 | 1 506 680 | |
| Summa tillgångar | 8 532 213 | 8 501 014 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | 23, 24 | ||
| Stiftelsekapital | 2 656 792 | 2 588 800 | |
| Fritt eget kapital | 23, 24 | ||
| Kulturvetenskapliga donationen | 1 921 234 | 1 872 066 | |
| Balanserat resultat | 3 022 276 | 3 220 390 | |
| Summa eget kapital | 7 600 302 | 7 681 256 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfonder | 16 | 7 203 | 4 612 |
| Summa obeskattade reserver | 7 203 | 4 612 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 1 542 | 1 589 | |
| Summa avsättningar | 1 542 | 1 589 |
51
| 20 11/12 :R J1 | FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E | ||||
| Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | |||
| Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 775 169 | 750 390 | |||
| Leverantörsskulder | 3 319 | 2 587 | |||
| Valutaterminer | 26 | 6 911 | − | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 27 | 85 220 | 9 103 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäk- | 28 | 7 497 | 6 427 | ||
| ter | |||||
| Summa kortfristiga skulder | 878 116 | 768 507 | |||
| Summa skulder och avsättningar | 931 911 | 819 758 | |||
| Summa eget kapital och skulder | 8 532 213 | 8 501 014 | |||
| Ställda säkerheter | 29 | 49 371 | 49 371 | ||
| Ansvarsförbindelser | 31 | 103 968 | 86 907 | ||
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
52
2011 /12: RJ1
Kassaflödesanalys (KSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
| Årets resultat | 247 319 | 761 700 | |
| Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 5 696 | 5 994 | |
| Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar | –8 000 | − | |
| Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar | –223 740 | –234 165 | |
| Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 433 112 | 223 740 | |
| Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar | − | –54 359 | |
| Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | –114 195 | –402 922 | |
| Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | 2 591 | 2 250 | |
| Förändring av avsättningar till pensioner | –47 | –84 | |
| Förändringar räntefordran | –4 777 | –3 229 | |
| Förändringar ränteskuld | –53 | –348 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före föränd- | 337 906 | 298 577 | |
| ringar av rörelsekapital | |||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | 300 859 | –80 104 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 84 882 | –1 816 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 723 647 | 216 657 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –116 | –29 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0 | 64 215 | |
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | –3 574 981 | –3 234 760 | |
| Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 3 010 011 | 3 384 302 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –565 086 | 213 728 | |
| Kassaflöde långfristig finansiering | |||
| Förändring av långfristiga skulder | − | − | |
| Kassaflöde långfristig finansiering | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från anslagsverksamheten | |||
| Förändring av beviljade ej utbetalda anslag | 24 778 | 84 054 | |
| Återbetalade anslag | 4 482 | 5 787 |
53
| 20 11/12 :R J1 | FÖ R V A L T N I N GS B E R Ä T T E L S E | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| Årets beviljade anslag | –332 755 | –347 647 | ||
| Kassaflöde från anslagsverksamheten | –303 495 | –257 806 | ||
| Årets kassaflöde | –144 934 | 172 579 | ||
| Kassa, bank vid årets ingång | 362 422 | 189 843 | ||
| Kassa, bank vid årets utgång | 217 488 | 362 422 | ||
54
2011 /12: RJ1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade. Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
| Byggnader | 50 år |
| Inventarier | 5 år |
| Datorer | 3 år |
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
55
20 11/12 :R J1 R E DO V I S N I N GS - O C H V Ä RD E R I N GS P R I N C I P E R
Räntebärande värdepapper (inkl. floating rate note) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets
princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
56
| R E D O V I S N I N G S - O C H V Ä R D E R I NGS P R I N C I P E R | 2011 /12: R J1 |
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
57
20 11/12 :R J1
Noter (belopp i KSEK)
| Not 1. | Utdelningar | ||
| 2010 | |||
| 2011 | |||
| Aktier | 176 318 | 149 700 | |
| Alternativa placeringar | 25 007 | 21 552 | |
| Summa | 201 325 | 171 252 | |
| Not 2. | Ränteintäkter | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Obligationer | 86 903 | 76 025 | |
| Floating rate note | 1 139 | − | |
| Vinstandelslån | 1 647 | 3 310 | |
| Aktiekonvertibler | 2 001 | 2 001 | |
| Certifikat | 23 920 | 10 574 | |
| Valutaterminer | 14 576 | 1 765 | |
| Bank | 2 769 | 910 | |
| Summa | 132 955 | 94 585 | |
| Not 3. | Resultat fastigheter | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Realisationsresultat | − | 54 359 | |
| Hyresintäkter | 35 750 | 34 394 | |
| Avskrivningar | –5 468 | –5 509 | |
| Återförd nedskrivning | 8 000 | − | |
| Övriga kostnader | –18 559 | –18 482 | |
| Avsättning till periodiseringsfond | –2 591 | –2 250 | |
| Skatt på årets resultat | –2 044 | –1 023 | |
| Summa | 15 088 | 61 489 | |
Av fastighetsintäkterna utgör 4 068 (4 048) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15.
Se även not 11, 14 och 15.
Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2011 2010
| Realisationsresultat obligationer | –7 125 | 1 398 |
| Återföring nedskrivning obligationer | 25 828 | − |
| Nedskrivning obligationer | − | –25 828 |
| Realisationsresultat aktier | 121 322 | 401 524 |
| Återföring nedskrivning aktier | 188 379 | 222 124 |
| Nedskrivning aktier | –428 019 | –188 379 |
| Realisationsresultat hedgefonder | 55 528 | − |
| Återförd nedskrivning fastighetsfond | 9 252 | 12 041 |
| Nedskrivning fastighetsfond | –4 648 | –9 252 |
| Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III | -66 | − |
| Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III | 281 | − |
| Nedskrivning Sveafastigheter Fund III | –446 | –281 |
| Summa | –39 714 | 413 347 |
58
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | |||||
| Not 5. | Valutakursresultat m.m. | |||||
| 2011 | 2010 | |||||
| Valutakursresultat orealiserat | –437 | –7 636 | ||||
| Valutakursresultat valutaterminer | –15 934 | 68 589 | ||||
| Återföring nedskrivning valutaterminer | − | 1 308 | ||||
| Nedskrivning valutaterminer | –6 911 | − | ||||
| Summa | –23 282 | 62 261 | ||||
| Not 6. | Finansiella kostnader | |||||
| 2011 | 2010 | |||||
| Depåavgift | 660 | 632 | ||||
| Övriga finansiella kostnader | 3 018 | 3 495 | ||||
| Summa | 3 678 | 4 127 | ||||
| Not 7. | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | |||||
| 2011 | 2010 | |||||
| Löner och andra ersättningar | ||||||
| Styrelse och verkställande direktör | 3 247 | 2 827 | ||||
| Övriga anställda | 11 795 | 11 537 | ||||
| Summa | 15 042 | 14 364 | ||||
| Sociala kostnader | 8 225 | 9 039 | ||||
| – varav pensionskostnader | 3 024 | 3 739 | ||||
Av pensionskostnader avser 697 (775) styrelse och verkställande direktör.
| Not 8. | Medelantal anställda | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Kvinnor | 10,8 | 11,1 | |
| Män | 6,0 | 6,1 | |
| Summa | 16,8 | 17,2 | |
| Not 9. | Sjukfrånvaro 2011 | ||
| Korttids- | Långtids- | ||
| frånvaro | frånvaro | ||
| Kvinnor | 0,25 % | 0,00 % | |
| Män | 0,45 % | 0,00 % | |
| Summa | 0,41 % | 0,00 % | |
| Not 10. | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | ||
| 2011 | 2010 | ||
| PwC (intern revision) | |||
| Revisionsuppdraget | 250 | 206 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 35 | 11 | |
| Skatterådgivning | 17 | 45 | |
| Riksrevisionen (extern revision) | |||
| Revisionsuppdraget | 287 | 225 | |
| Summa | 589 | 487 | |
59
| 20 11/12 :R J1 | NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | |||||||||||
| Not 11. | Räntekostnader | |||||||||||
| 2011 | 2010 | |||||||||||
| Bank | 3 | 2 | ||||||||||
| Valutaterminer | 183 | 1 706 | ||||||||||
| Fastigheter | 1 306 | 1 030 | ||||||||||
| Summa | 1 492 | 2 738 | ||||||||||
| Förändring av eget kapital till marknadsvärde före | ||||||||||||
| Not 12. | beviljade forskningsmedel | |||||||||||
| 2011 | 2010 | |||||||||||
| Årets resultat | 247 319 | 761 700 | ||||||||||
| Förändring av ej realiserade vinster, se nedan | –700 773 | 238 071 | ||||||||||
| Summa förändring av eget kapital till marknads- | –453 454 | 999 771 | ||||||||||
| värde före beviljade forskningsmedel | ||||||||||||
| Förändring av ej realiserade vinster | ||||||||||||
| 2011 | 2010 | Förändring | ||||||||||
| Fastigheter | 483 208 | 441 240 | 41 968 | |||||||||
| Obligationer | 10 056 | 0 | 10 056 | |||||||||
| Floating rate note | 307 | 0 | 307 | |||||||||
| Aktier | 552 743 | 1 228 317 | –675 574 | |||||||||
| Hedgefonder | 112 604 | 179 830 | –67 226 | |||||||||
| Certifikat | 138 | 0 | 138 | |||||||||
| Valutaterminer | 0 | 10 442 | –10 442 | |||||||||
| Summa | 1 159 056 | 1 859 829 | –700 773 | |||||||||
Se även not 24.
Not 13. Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2011 uppgår till 311,43. Motsvarande indexvärde för 2010 är 303,46. Mellan 2010 och 2011 ökade således konsumentprisindex med 2,6264 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 588 800 x 0,026264 = 67 992 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 872 066 x 0,026264 = 49 168. Se vidare not 23 och 24.
| Not 14. | Fastigheter | ||
| Bokfört | Marknads- | ||
| värde | värde1) | ||
| Styrpinnen 23, Stockholm | 124 881 | 167 000 | |
| Brännaren 7, Stockholm | 14 042 | 78 000 | |
| Sländan 2, Stockholm | 6 707 | 60 000 | |
| Rekryten 6, Stockholm | 22 280 | 117 000 | |
| Snöklockan 1, Stockholm | 18 451 | 89 000 | |
| Jasminen 4, Stockholm | 12 548 | 54 000 | |
| Apelträdet 5, Stockholm | 12 585 | 46 000 | |
| Hjorten 17, Stockholm | 14 743 | 93 000 | |
| Sånglärkan 12, Stockholm | 49 555 | 55 000 | |
| Summa | 275 792 | 759 000 | |
Fastigheterna ägs till 100 %.
1)Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av DTZ.
60
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | |||||
| Not 15. | Fastigheter | |||||
| 2011 | 2010 | |||||
| Byggnader | ||||||
| Ingående anskaffningsvärden | 273 428 | 280 586 | ||||
| Försäljningar | − | –7 158 | ||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 273 428 | 273 428 | ||||
| Ingående avskrivningar | –78 087 | –75 004 | ||||
| Försäljningar | − | 2 426 | ||||
| Årets avskrivningar | –5 468 | –5 509 | ||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –83 555 | –78 087 | ||||
| Ingående nedskrivningar | –18 700 | –18 700 | ||||
| Återförd nedskrivning | 8 000 | − | ||||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –10 700 | –18 700 | ||||
| Mark | ||||||
| Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 101 743 | ||||
| Försäljningar | − | –5 124 | ||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | ||||
| Ingående nedskrivningar | 0 | 0 | ||||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0 | 0 | ||||
| Utgående restvärden enligt plan byggnader och | 275 792 | 273 260 | ||||
| mark | ||||||
| Taxeringsvärden, byggnader | 266 260 | 266 260 | ||||
| Taxeringsvärden, mark | 271 545 | 271 545 | ||||
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3 och 11.
| Not 16. | Periodiseringsfonder | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Periodiseringsfond tax 2010 | 2 362 | 2 362 | |
| Periodiseringsfond tax 2011 | 2 250 | 2 250 | |
| Periodiseringsfond tax 2012 | 2 591 | − | |
| Summa | 7 203 | 4 612 | |
| Not 17. | Inventarier | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 4 312 | 4 478 | |
| Inköp | 115 | 29 | |
| Försäljningar och utrangeringar | − | –195 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 427 | 4 312 | |
| Ingående avskrivningar | –4 045 | –3 755 | |
| Försäljningar och utrangeringar | − | 195 | |
| Årets avskrivningar | –227 | –485 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4 272 | –4 045 | |
| Utgående restvärden enligt plan | 155 | 267 | |
61
| 20 11/12 :R J1 | NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | |||||
| Not 18. | Obligationer | |||||
| Nominellt | Bokfört | Marknads- | ||||
| Förfalloår | belopp | värde | värde 1) | |||
| Svenska nominella obligationer | ||||||
| 2012 | 180 000 | 183 724 | 182 564 | |||
| 2013 | 385 000 | 400 052 | 400 279 | |||
| 2014 | 320 000 | 341 123 | 340 796 | |||
| 2015 | 530 000 | 575 702 | 577 844 | |||
| 2016 | 220 000 | 218 694 | 227 563 | |||
| 2017 | 50 000 | 51 452 | 51 757 | |||
| Summa | 1 685 000 | 1 770 747 | 1 780 803 | |||
1)Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
| Not 19. | Aktier | |||
| Antal | Bokfört | Marknads- | ||
| Svenska aktier | värde | värde 1) | ||
| ABB | 150 000 | 18 369 | 19 425 | |
| ACAP Invest B | 25 000 | 443 | 443 | |
| Active properties A | 25 000 | – | – | |
| Active properties B | 175 000 | – | – | |
| Alfa Laval | 300 000 | 33 777 | 39 120 | |
| Alliance oil/West Siberian Res | 450 000 | 38 588 | 38 588 | |
| Astra Zeneca SDB | 80 000 | 24 859 | 25 280 | |
| Atlas Copco B | 1 300 000 | 170 040 | 170 040 | |
| Autoliv SDB | 200 000 | 74 655 | 74 840 | |
| Axfood | 100 000 | 23 375 | 25 360 | |
| Axis | 280 000 | 30 523 | 38 780 | |
| B & B TOOLS B | 368 725 | 21 934 | 22 031 | |
| BE Group | 350 000 | 7 000 | 7 000 | |
| Beijer Alma AB B | 150 000 | 17 100 | 17 100 | |
| Betsson AB B | 260 000 | 31 802 | 39 390 | |
| Billerud | 200 000 | 7 368 | 11 700 | |
| Biotage A | 900 000 | 4 680 | 4 680 | |
| Black Earth Farming SDB | 480 000 | 6 648 | 6 648 | |
| Boliden | 273 707 | 19 379 | 27 507 | |
| Carnegie | 285 000 | 43 | 43 | |
| Cloetta B | 18 880 | 612 | 636 | |
| Electrolux B | 240 000 | 26 328 | 26 328 | |
| Elekta B | 300 000 | 67 210 | 89 550 | |
| Ericsson B | 2 800 000 | 197 120 | 197 120 | |
| Fabege | 547 000 | 29 483 | 29 483 | |
| Fenix Outdoor B | 110 000 | 6 160 | 16 830 | |
| G&L Beijer B | 199 990 | 11 295 | 43 698 | |
| Hennes & Mauritz B | 1 300 000 | 223 821 | 287 690 | |
| Hexagon AB B | 250 000 | 24 512 | 25 725 | |
| Investor B | 200 000 | 23 420 | 25 680 | |
| JM B | 275 000 | 30 800 | 30 800 | |
| Kappahl Holding AB | 1 815 554 | 10 585 | 10 893 | |
| Klövern | 400 000 | 10 295 | 10 360 |
62
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | ||||||||
| Lindab | 90 | 3 | 3 | ||||||
| Lundin Petroleum | 225 000 | 31 105 | 38 070 | ||||||
| Meda AB A | 150 000 | 9 856 | 10 740 | ||||||
| Millicom SDB | 50 000 | 30 000 | 34 475 | ||||||
| MTG B | 151 526 | 49 822 | 49 822 | ||||||
| NCC B | 150 000 | 17 117 | 18 150 | ||||||
| Nordea | 3 300 000 | 167 574 | 175 725 | ||||||
| Oriflame SDB | 100 000 | 21 740 | 21 740 | ||||||
| PA Resources (Konvertibel) | 18 188 448 | 13 623 | 13 623 | ||||||
| Poolia B | 386 395 | 5 487 | 5 487 | ||||||
| Sandvik | 1 200 000 | 101 340 | 101 340 | ||||||
| SAS AB | 26 666 | 213 | 213 | ||||||
| SCA B | 350 000 | 30 889 | 35 700 | ||||||
| Scania B | 1 030 000 | 105 060 | 105 060 | ||||||
| SEB A | 1 900 000 | 69 036 | 76 171 | ||||||
| Skanska B | 400 000 | 45 600 | 45 600 | ||||||
| SKF B | 300 000 | 37 853 | 43 680 | ||||||
| SSAB B | 760 000 | 40 128 | 40 128 | ||||||
| Stora Enso OYJ R | 500 000 | 20 685 | 20 685 | ||||||
| Swedbank A | 950 000 | 84 311 | 84 693 | ||||||
| Swedish Match AB | 75 000 | 13 506 | 18 322 | ||||||
| Svenska Handelsbanken A | 400 000 | 64 331 | 72 400 | ||||||
| Systemair | 250 000 | 20 285 | 20 688 | ||||||
| Tele 2 B | 600 000 | 79 023 | 80 340 | ||||||
| TeliaSonera | 4 300 000 | 196 180 | 201 111 | ||||||
| Transmode Holding | 450 154 | 24 788 | 28 810 | ||||||
| WESC | 200 000 | 5 340 | 5 340 | ||||||
| Volvo B | 1 500 000 | 93 663 | 112 950 | ||||||
| Vostok Nafta Investment SDB | 500 000 | 13 100 | 13 100 | ||||||
| Summa svenska aktier | 2 583 882 | 2 836 934 | |||||||
| Utländska aktier | |||||||||
| Australien | |||||||||
| ANZ BANK | 150 000 | 21 691 | 21 691 | ||||||
| Brasilien | |||||||||
| ITAU Unibanco (American Deposit | 100 000 | 12 783 | 12 783 | ||||||
| Receipts) | |||||||||
| Petroleo Brasileiro SA (American | 70 000 | 11 325 | 11 325 | ||||||
| Deposit Receipts) | |||||||||
| Vale SA ADR | 120 000 | 17 728 | 17 728 | ||||||
| Kanada | |||||||||
| Canadian Natural Resources Ltd | 45 000 | 11 603 | 11 603 | ||||||
| Toronto Dominion Bank | 40 000 | 20 625 | 20 625 | ||||||
| Chile | |||||||||
| Enersis SA (American Deposit Re- | 70 000 | 8 500 | 8 500 | ||||||
| ceipts) | |||||||||
| Finland | |||||||||
| Fortum | 73 000 | 10 735 | 10 735 | ||||||
| Sponda | 400 000 | 11 070 | 11 130 | ||||||
| Frankrike | |||||||||
| BNP Paribas | 40 000 | 10 827 | 10 827 | ||||||
63
| 20 11/12 :R J1 | NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | |||||||||
| LVMH | 16 000 | 11 468 | 15 610 | |||||||
| Sanofi Aventis | 54 000 | 25 367 | 27 329 | |||||||
| Total | 50 000 | 17 613 | 17 613 | |||||||
| Holland | ||||||||||
| KPN | 60 000 | 4 947 | 4 947 | |||||||
| Hong Kong | ||||||||||
| Cnooc Ltd | 800 000 | 9 636 | 9 636 | |||||||
| Japan | ||||||||||
| Canon | 60 000 | 318 | 18 318 | |||||||
| DENA | 45 000 | 9 303 | 9 303 | |||||||
| Honda Motor | 65 000 | 13 664 | 13 664 | |||||||
| Komatsu Ltd | 70 000 | 11 275 | 11 275 | |||||||
| Mitsui Co Ltd | 150 000 | 16 076 | 16 076 | |||||||
| Nidec Corp. | 20 000 | 11 175 | 11 926 | |||||||
| NTT Docomo Inc. | 2 300 | 27 243 | 29 138 | |||||||
| SMC Corp. | 11 000 | 12 232 | 12 232 | |||||||
| Toshiba Corp. | 400 000 | 11 281 | 11 281 | |||||||
| Kina | ||||||||||
| ICBC | 5 000 000 | 20 445 | 20 445 | |||||||
| Mexiko | ||||||||||
| America Movil (American Deposit | 90 000 | 14 009 | 14 009 | |||||||
| Receipts) | ||||||||||
| Norge | ||||||||||
| DNB Holding ASA | 200 000 | 13 476 | 13 476 | |||||||
| Subsea 7 | 70 000 | 8 942 | 8 942 | |||||||
| Telenor | 150 000 | 15 360 | 16 934 | |||||||
| Schweiz | ||||||||||
| ABB LTD N | 110 000 | 13 572 | 14 282 | |||||||
| Nestlé | 154 000 | 42 347 | 61 070 | |||||||
| Novartis | 114 000 | 40 889 | 44 957 | |||||||
| Singapore | ||||||||||
| DBS Group | 300 000 | 18 355 | 18 355 | |||||||
| Storbritannien | ||||||||||
| Barclays | 600 000 | 11 305 | 11 305 | |||||||
| BG Group | 220 000 | 29 500 | 32 410 | |||||||
| BHP Billiton PLC Ord | 180 000 | 33 649 | 36 169 | |||||||
| Essar Energy | 260 000 | 4 769 | 4 769 | |||||||
| Glaxo Smith Kline | 60 000 | 8 405 | 9 449 | |||||||
| HSBC Holdings | 223 187 | 11 730 | 11 730 | |||||||
| Prudential | 200 000 | 10 216 | 13 667 | |||||||
| Reckitt Benckiser | 90 000 | 29 780 | 30 631 | |||||||
| Royal Dutch Shell B | 274 000 | 60 039 | 71 963 | |||||||
| Standard Chartered | 101 250 | 15 268 | 15 268 | |||||||
| Tesco | 285 000 | 12 306 | 12 306 | |||||||
| Vodafone Group | 2 720 000 | 47 556 | 52 079 | |||||||
| Xstrata | 100 000 | 10 467 | 10 467 | |||||||
| Sydkorea | ||||||||||
| Hyundai Motor | 15 000 | 13 681 | 18 978 | |||||||
| POSCO | 6 000 | 13 543 | 13 543 | |||||||
| Samsung | 500 | 2 534 | 3 142 | |||||||
| Samsung Electronics (Global Deposit | 16 500 | 29 619 | 52 354 | |||||||
| Receipts) | ||||||||||
64
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | |||||
| Tyskland | ||||||
| Allianz SE | 40 000 | 26 365 | 26 365 | |||
| BASF AG | 80 000 | 35 289 | 38 447 | |||
| Daimler | 76 000 | 22 990 | 22 990 | |||
| EON | 58 000 | 8 622 | 8 622 | |||
| Fresenius Medical Care | 30 000 | 11 434 | 14 046 | |||
| Siemens | 34 000 | 22 420 | 22 420 | |||
| USA | ||||||
| 3M | 45 000 | 23 104 | 25 330 | |||
| Abercrombie & Fitch Co | 42 000 | 14 128 | 14 128 | |||
| Accenture PLC | 35 000 | 12 085 | 12 831 | |||
| Apache Corp. | 35 000 | 21 835 | 21 835 | |||
| Apple Inc. | 17 000 | 34 420 | 47 419 | |||
| AT&T Inc. | 115 000 | 21 531 | 23 951 | |||
| Baker Hughs Inc. | 45 000 | 15 075 | 15 075 | |||
| Baxter | 43 000 | 14 654 | 14 654 | |||
| Berkshire Hathaway B | 27 000 | 14 189 | 14 189 | |||
| Blackstone | 189 221 | 18 258 | 18 258 | |||
| Caterpillar | 25 000 | 10 553 | 15 600 | |||
| Citigroup | 80 000 | 14 497 | 14 497 | |||
| Coca-Cola Co | 122 000 | 42 874 | 58 792 | |||
| Colgate Palmolive | 49 000 | 24 209 | 31 180 | |||
| Conocophillips | 108 000 | 37 374 | 54 203 | |||
| Cooper Industries | 50 000 | 14 378 | 18 647 | |||
| Deere & Co | 50 000 | 17 789 | 26 637 | |||
| EMC | 95 000 | 12 225 | 14 093 | |||
| General Electric | 400 000 | 41 674 | 49 341 | |||
| Google Inc. | 9 500 | 35 839 | 42 261 | |||
| Hewlett Packard | 40 000 | 7 097 | 7 097 | |||
| IBM | 17 000 | 14 931 | 21 529 | |||
| Intel | 90 000 | 11 697 | 15 032 | |||
| Johnson & Johnson | 80 000 | 33 605 | 36 134 | |||
| JP Morgan Chase | 250 000 | 57 251 | 57 251 | |||
| Kraft Foods Inc. | 110 000 | 21 556 | 28 304 | |||
| Macys Inc. | 128 000 | 18 839 | 28 369 | |||
| Marathon Oil | 135 000 | 21 777 | 27 215 | |||
| Mc Donalds | 73 000 | 33 473 | 50 443 | |||
| Mead Johnson Nutrition | 19 542 | 5 004 | 9 250 | |||
| Merck US | 117 670 | 30 553 | 30 553 | |||
| Metlife | 100 000 | 21 475 | 21 475 | |||
| Microsoft Corp. | 345 000 | 57 861 | 61 684 | |||
| Mylan Inc. | 90 000 | 13 298 | 13 302 | |||
| Newmont Mining Corp. | 25 000 | 9 947 | 10 333 | |||
| Nike | 49 000 | 21 899 | 32 523 | |||
| Occidental Petroleum Corp. | 27 000 | 17 424 | 17 424 | |||
| Omnicom Group | 65 000 | 19 957 | 19 957 | |||
| Oracle | 125 000 | 22 082 | 22 082 | |||
| Pepsi Co | 80 000 | 34 113 | 36 558 | |||
| Pfizer | 383 950 | 41 827 | 57 224 | |||
| PG&E Corp. | 68 000 | 18 695 | 19 305 | |||
| Praxair Inc. | 20 000 | 10 965 | 14 725 | |||
| Procter & Gamble Co | 45 000 | 18 000 | 20 675 | |||
| Qualcomm | 30 000 | 11 147 | 11 302 | |||
| Starbucks | 40 000 | 8 404 | 12 675 | |||
65
| 20 11/12 :R J1 | NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | |||||||||
| Union Pacific | 35 000 | 21 228 | 25 537 | |||||||
| Walt Disney | 125 000 | 27 772 | 32 284 | |||||||
| Varian Medical Systems Inc. | 40 000 | 16 490 | 18 494 | |||||||
| Watson Pharmaceuticals Inc. | 30 000 | 10 893 | 12 467 | |||||||
| Wells Fargo | 120 000 | 22 778 | 22 778 | |||||||
| Summa utländska aktier | 2 118 096 | 2 417 787 | ||||||||
| Summa aktier totalt | 4 701 978 | 5 254 721 | ||||||||
1)Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
| Not 20. | Alternativa placeringar | |||
| Antal | Bokfört | Marknads- | ||
| andelar | värde | värde1) | ||
| Hedgefonder | ||||
| Alcur | 325 316 | 40 000 | 40 000 | |
| Archipel | 25 613 | 30 000 | 30 000 | |
| Benros | 80 000 | 50 358 | 54 176 | |
| Futuris | 21 937 | 40 405 | 80 474 | |
| Lynx | 290 201 | 47 269 | 61 162 | |
| Nektar | 58 007 | 99 817 | 129 118 | |
| Tanglin | 57 111 | 50 000 | 68 608 | |
| Zenit | 1 129 | 50 000 | 56 915 | |
| Summa hedgefonder | 407 849 | 520 453 | ||
| Vinstandelslån | ||||
| Sveafastigheter Fund II | 64 907 | 64 907 | ||
| Sveafastigheter Fund III | 38 892 | 38 446 | ||
| Nedskrivning Sveafastigheter Fund III | –446 | |||
| Summa vinstandelslån | 103 353 | 103 353 | ||
| Onoterad fastighetsfond | ||||
| Aberdeen | 330 397 | 61 322 | 56 674 | |
| Nedskrivning Aberdeen | –4 648 | |||
| Summa onoterad fastighetsfond | 56 674 | 56 674 | ||
| Summa alternativa placeringar | 567 876 | 680 480 | ||
1)Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
66
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | ||||||||
| Not 21. | Kortfristiga fordringar | ||||||||
| 2011 | 2010 | ||||||||
| Hyresfordringar m.m. | 30 | 18 | |||||||
| Osäkra hyresfordringar | − | − | |||||||
| Löneförskott | − | 3 | |||||||
| Skattefordran 2009 | − | 1 659 | |||||||
| Skattefordran 2010 | 153 | 594 | |||||||
| Skattefordran 2011 | 378 | − | |||||||
| Momsfordran | − | − | |||||||
| Sålda ej betalda värdepapper | 19 887 | − | |||||||
| Reseförskott | − | 10 | |||||||
| Övriga | 37 | 37 | |||||||
| Summa | 20 485 | 2 321 | |||||||
| Not 22. | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||||||||
| 2011 | 2010 | ||||||||
| Upplupna räntor | 49 762 | 45 388 | |||||||
| Förutbetalda kostnader | 1 762 | 1 282 | |||||||
| Summa | 51 524 | 46 670 | |||||||
| Not 23. | Eget kapital, bokfört värde | ||||||||
| Bundet | |||||||||
| eget kapi- | Eget | ||||||||
| tal1) | Fritt eget kapital | kapital | |||||||
| Kulturve- | |||||||||
| tenskapliga | Balanserat | ||||||||
| donationen | resultat | ||||||||
| Eget kapital 2010-12-31 | 2 588 800 | 1 872 066 | 3 220 390 | 7 681 256 | |||||
| Avsättning för bevarande av | 67 992 | 49 168 | –117 160 | 0 | |||||
| donationernas realvärde2) | |||||||||
| Årets resultat | 247 319 | 247 319 | |||||||
| Återbetalade forskningsmedel | 4 482 | 4 482 | |||||||
| Beviljade forskningsmedel3) | –332 755 | –332 755 | |||||||
| Eget kapital 2011-12-31 | 2 656 792 | 1 921 234 | 3 022 276 | 7 600 302 | |||||
67
20 11/12 :R J1 NO T E R (B E L O PP I KSEK )
Not 24. Eget kapital, marknadsvärde4)
| Bundet eget | Eget | |||
| kapital1) | Fritt eget kapital | kapital | ||
| Kulturve- | ||||
| tenskapliga | Balanserat | |||
| donationen | resultat | |||
| Eget kapital 2010-12-31 | 2 588 800 | 1 872 066 | 5 080 219 | 9 541 085 |
| Avsättning för bevarande av | 67 992 | 49 168 | –117 160 | 0 |
| donationernas realvärde2) | ||||
| Förändring av eget kapital | ||||
| till marknadsvärde | –453 454 | –453 454 | ||
| Återbetalade forskningsmedel | 4 482 | 4 482 | ||
| Beviljade forskningsmedel3) | –332 755 | –332 755 | ||
| Eget kapital 2011-12-31 | 2 656 792 | 1 921 234 | 4 181 332 | 8 759 358 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tid. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3)För beviljade forskningsmedel, se not 30.
4)Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden. Se även not 12.
| Not 25. | Certifikat | |||
| Nominellt | Bokfört | Marknads- | ||
| Förfall 2012 | belopp | värde | värde1) | |
| Kvartal 1 | 655 000 | 649 659 | 649 768 | |
| Kvartal 2 | 128 000 | 126 509 | 126 538 | |
| Kvartal 3 | − | − | − | |
| Kvartal 4 | − | − | − | |
| Summa | 783 000 | 776 168 | 776 306 | |
1)Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
| Not 26. | Valutaterminer | ||
| Nominellt | Marknads- | ||
| Köpt/såld valuta | belopp | värde1) | |
| Förfallomånad 2012-01 | |||
| SEK/CHF | 14 966 | 256 | |
| SEK/EUR | 83 788 | 1 237 | |
| SEK/GBP | 69 413 | –1 297 | |
| SEK/JPY | 20 405 | –664 | |
| SEK/USD | 231 637 | –6 973 | |
| Förfallomånad 2012-02 | |||
| SEK/CHF | 14 968 | 236 | |
| SEK/EUR | 36 015 | 1 178 | |
| SEK/GBP | 34 283 | –34 | |
| SEK/JPY | 26 908 | –32 | |
| SEK/USD | 150 836 | –1 070 | |
| Förfallomånad 2012-03 | |||
| SEK/CHF | 26 965 | 11 | |
| SEK/EUR | 76 456 | 434 |
68
| NO T E R (B E L O P P I K SEK ) | 2 011 /12: RJ1 | |||||||
| SEK/GBP | 48 213 | –116 | ||||||
| SEK/JPY | 32 898 | –406 | ||||||
| SEK/USD | 146 992 | 329 | ||||||
| Summa | 1 014 743 | –6 911 | ||||||
1)Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
| Not 27. | Övriga kortfristiga skulder | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Personalens källskatt | 979 | 887 | |
| Förvaltade medel från Vetenskapsrådet | 1 385 | 1 739 | |
| Förvaltade medel för samprojekt | 13 358 | 6 098 | |
| Moms hyror redovisningskonto | 331 | 371 | |
| Övrigt, ej likviderade affärer ingår | 69 167 | 8 | |
| Summa | 85 220 | 9 103 | |
| Not 28. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Sociala avgifter | 703 | 648 | |
| Intjänade ej uttagna semesterdagar | 1 040 | 759 | |
| Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier | 680 | 864 | |
| Upplupna räntor | 95 | 148 | |
| Förutbetald hyresintäkt | 3 638 | 3 225 | |
| Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 841 | 603 | |
| Övriga upplupna kostnader | 500 | 180 | |
| Summa | 7 497 | 6 427 | |
| Not 29. | Ställda säkerheter | ||
| 2011 | 2010 | ||
| För egna avsättningar och skulder | |||
| Avseende skuld för inteckningslån och derivat- | |||
| handel | |||
| Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | |
| Summa | 49 371 | 49 371 | |
| Not 30. | Beviljade medel till forskning | ||
| 2011 | 2010 | ||
| Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric | 134 030 | 130 078 | |
| Svenssons fond | |||
| Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 197 925 | 216 769 | |
| Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning | 600 | 600 | |
| om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | |||
| Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning | 200 | 200 | |
| om sjukdomar under de tidiga barnaåren | |||
| Summa | 332 755 | 347 647 | |
För mer detaljerad information, se avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2011” (s. 5).
69
| 20 11/12 :R J1 | NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | |||||
| Not 31. | Ansvarsförbindelser | |||||
| 2011 | 2010 | |||||
| Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning | 4 651 | 6 329 | ||||
| Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II (vinst- | 3 993 | 8 360 | ||||
| andelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2015 | ||||||
| Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III | 95 324 | 72 218 | ||||
| (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 31 mars | ||||||
| 2013 | ||||||
| Summa | 103 968 | 86 907 | ||||
| Not 32. | Floating rate note | |||||
| Nominellt | Bokfört | Marknads- | ||||
| Förfalloår | belopp | värde | värde1) | |||
| Svenska floating rate note | ||||||
| 2013 | 50 000 | 50 000 | 49 880 | |||
| 2014 | 50 000 | 50 000 | 49 871 | |||
| 2016 | 50 000 | 50 000 | 50 556 | |||
| Summa | 150 000 | 150 000 | 150 307 | |||
1)Floating rate note marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
70
2011 /12: RJ1
Bilaga
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK)
| Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |||
| Bokförda Marknads- Bokförda Marknads- | |||||
| värden | värden | värden | värden | ||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Fastigheter | 14, 15 | 275 792 | 759 000 | 273 260 | 714 500 |
| Inventarier | 17 | 155 | 155 | 267 | 267 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 275 947 | 759 155 | 273 527 | 714 767 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Obligationer | 18 | 1 770 747 | 1 780 803 | 1 747 225 | 1 747 225 |
| Floating rate note | 32 | 150 000 | 150 307 | − | − |
| Aktier | 19 | 4 701 978 | 5 254 721 | 4 453 840 | 5 682 158 |
| Hedgefonder | 20 | 407 849 | 520 453 | 389 600 | 569 429 |
| Vinstandelslån | 20 | 103 353 | 103 353 | 78 072 | 78 072 |
| Onoterad fastighetsfond | 20 | 56 674 | 56 674 | 52 070 | 52 070 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 7 190 601 | 7 866 311 | 6 720 807 | 8 128 954 | |
| Summa anläggningstillgångar | 7 466 548 | 8 625 466 | 6 994 334 | 8 843 721 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kortfristiga fordringar | 21 | 20 485 | 20 485 | 2 321 | 2 321 |
| Förutbetalda kostnader och upp- | 22 | 51 524 | 51 524 | 46 670 | 46 670 |
| lupna intäkter | |||||
| Certifikat | 25 | 776 168 | 776 306 | 1 095 267 | 1 095 267 |
| Valutaterminer | 26 | − | − | − | 10 442 |
| Kassa och bank | 217 488 | 217 488 | 362 422 | 362 422 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 065 665 | 1 065 803 | 1 506 680 | 1 517 122 | |
| Summa tillgångar | 8 532 213 | 9 691 269 | 8 501 014 | 10 360 843 | |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Bundet eget kapital | 23, 24 | ||||
| Stiftelsekapital | 2 656 792 | 2 656 792 | 2 588 800 | 2 588 800 | |
| Fritt eget kapital | 23, 24 | ||||
| Kulturvetenskapliga donationen | 1 921 234 | 1 921 234 | 1 872 066 | 1 872 066 | |
| Balanserat resultat | 3 022 276 | 4 181 332 | 3 220 390 | 5 080 219 | |
| Summa eget kapital | 7 600 302 | 8 759 358 | 7 681 256 | 9 541 085 | |
| Obeskattade reserver | |||||
| Periodiseringsfonder | 16 | 7 203 | 7 203 | 4 612 | 4 612 |
| Summa obeskattade reserver | 7 203 | 7 203 | 4 612 | 4 612 | |
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner | 1 542 | 1 542 | 1 589 | 1 589 | |
| Summa avsättningar | 1 542 | 1 542 | 1 589 | 1 589 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
| Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Beviljade ej utbetalda forsknings- | 775 169 | 775 169 | 750 390 | 750 390 | |
| medel | |||||
| Leverantörsskulder | 3 319 | 3 319 | 2 587 | 2 587 | |
| Valutaterminer | 26 | 6 911 | 6 911 | − | − |
71
20 11/12 :R J1
72
| NO T E R (B E L O PP I KSEK ) | ||||||
| Övriga kortfristiga skulder | 27 | 85 220 | 85 220 | 9 103 | 9 103 | |
| Upplupna kostnader och förutbe- | 28 | 7 497 | 7 497 | 6 427 | 6 427 | |
| talda intäkter | ||||||
| Summa kortfristiga skulder | 878 116 | 878 116 | 768 507 | 768 507 | ||
| Summa skulder och avsättningar | 931 911 | 931 911 | 819 758 | 819 758 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 8 532 213 | 9 691 269 | 8 501 014 | 10 360 843 | ||
| Ställda säkerheter | 29 | 49 371 | 49 371 | |||
| Ansvarsförbindelser | 31 | 103 968 | 86 907 | |||
Elanders Gotab, Stockholm 2012