Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2009
Framställning / redogörelse 2009/10:RJ1
|
Redogörelse till riksdagen | ||
|
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2009 | ||
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Vd:s förord 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2009 5
Stödformer och arbetssätt 5
Beviljade forskningsanslag 7
Områdesgrupper 17
Riktade satsningar 19
Forskning inom kulturpolitik och kulturarv 23
Jubileer – Märkesåret 2009 24
Forskarskolor 25
Internationellt samarbete 25
Samarbete med riksdagen 28
Rönnbergska donationerna 28
Nils-Eric Svenssons fond 28
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader 28
Information och hemsida 29
Årsbok 30
Uppföljning och utvärdering 30
Förvaltningsberättelse 32
Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag 39
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 42
Resultaträkning (KSEK) 44
Balansräkning (KSEK) 45
Kassaflödesanalys (KSEK) 47
Redovisnings- och värderingsprinciper 49
Värdering materiella anläggningstillgångar 49
Värdering finansiella anläggningstillgångar 49
Värdering omsättningstillgångar 50
Beviljade forskningsmedel 51
Eget kapital 51
Noter (belopp i KSEK) 52
Vd:s förord
Denna årsberättelse har två delar. Den inleds med en redogörelse för Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) forskningsstödjande verksamhet. Därpå följer förvaltningsberättelsens redovisning av RJ:s finanser och finansförvaltning. Båda illustrerar att 2009 på många sätt blev ett lärorikt år. Uppföljningen av forskningspropositionen gav upphov till flera betydelsefulla spörsmål. De s.k. strategiska satsningarna var omstridda, och om detta instrument ska användas fler gånger måste processen förändras. Också den lokala hanteringen av de strategiska anslagen har visat sig rymma principiella komplikationer: Vem ska besluta om pengarnas användning – universitetsledningarna eller forskarna? Frågorna är inte nya, och de hänger samman med den eviga diskussionen om profilering av lärosätena. Från RJ:s sida fortsätter vi att låta ansökningarnas kvalitet avgöra vad som ska prioriteras. Därmed står relationen mellan forskarna och RJ i centrum. I avvägningen mellan profilering och excellens prioriterar RJ excellens.
Under året har det europeiska forskningsrådet ERC utvärderats. Utvärderarna var mycket positiva till vad ERC på kort tid har åstadkommit. Men de var kritiska mot överdriven och missriktad byråkrati. Kommissionens svar visar glädjande nog en insikt om att forskningen kräver andra bedömningsmetoder och andra organisationsformer än övriga EU-frågor. RJ fortsätter att på skilda sätt bidra till den europeiska forskningspolitiken och till det internationella vetenskapliga samarbetet. Särskilt angelägna är vi om att i alla sammanhang artikulera och lyfta fram humaniorans och samhällsvetenskapens vikt och värde.
Den finansiella förvaltningen under 2009 har givit goda resultat, vilket i sin tur möjliggör fortsatt aktiva insatser för att stärka kvaliteten inom svensk forskning. RJ fortsätter att genom självständiga analyser undersöka vilka insatser som är mest angelägna. Kulturpropositionen innebar framsteg i en del av de frågor RJ arbetat med sedan 1990-talets slut, liksom propositionen om det civila samhället. Under året har styrelsen inrättat en ny områdesgrupp med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet, ett tema som har ökat i betydelse, i Sverige såväl som internationellt. RJ finansierar också ett stort antal nya, fascinerande projekt, program och infrastrukturella projekt. Våra bidrag till forskningsinitiering och nätverk möjliggör ny forskning, och anslagen till översättning säkerställer att resultaten blir kända och tillgängliga för internationella kolleger.
Det är en glädje att få vara delaktig i denna utveckling av forskningen. RJ:s möjlighet att nå framgång är i hög grad beroende av alla de människor som medverkar i arbetet: ledamöterna i beredningsgrupperna, sakkunniga
världen över, synnerligen kompetenta och trevliga medarbetare samt en insiktsfull och engagerad styrelse. Till er alla går min tacksamhet för ett gott samarbete!
Göran Blomqvist
Vd
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2009
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Forskningssystemet är betjänt av proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer: dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels göra sådana riktade insatser, vilka kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.
RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält av vetenskaplig forskning. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen ett stort erfarenhetsfält. RJ har en särskild ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
RJ arbetar med ett begränsat antal stödformer. De beviljade beloppen bör vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning och översättning och för att möjliggöra s.k. open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt, inklusive att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över det nya forskningsstöd som har beviljats under 2009. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information se RJ:s hemsida (www.rj.se).
Stödformer och arbetssätt
RJ stöder i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, inklusive juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer.
RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, men också till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt och infrastrukturella projekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och andra vetenskapliga möten, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms i en första omgång av en särskild grupp med enbart utländska ledamöter. I andra omgången granskas ett begränsat antal utvalda ansökningar av externa, internationella sakkunniga, varefter hearings med de berörda forskargrupperna genomförs. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Ansökningarna granskas i det andra steget av minst två sakkunniga. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten görs, förutom utlåtanden av sakkunniga, även en hearing.
Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt lämnas en ekonomisk slutrapport in. RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av olika satsningar; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag är det viktigt att få kunskap om effekterna av RJ:s insatser för svensk forskning.
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 316 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2009 per donation (belopp tkr)
|
Jubileumsdonationen |
173 519 |
|
Kulturvetenskapliga donationen |
142 442 |
|
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar |
600 |
|
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren |
200 |
|
Summa |
316 761 |
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2009 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)
|
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) |
132 309 |
|
Samarbete med riksdagen |
200 |
|
Riktade insatser (tabell 8) |
30 000 |
|
Nils-Eric Svenssons fond |
300 |
|
Arvode till sakkunniga |
727 |
|
Ersättning till adjungerade |
2 572 |
|
Konferenser, information |
2 454 |
|
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället |
712 |
|
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap |
1 001 |
|
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet |
3 244 |
|
Summa |
173 519 |
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2009 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)
|
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7) |
29 620 |
|
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) |
35 450 |
|
Riktade insatser |
49 650 |
|
Forskningsinitiering |
9 615 |
|
Internationellt samarbete |
14 763 |
|
Övriga bidrag till forskning och kulturliv |
3 059 |
|
Arvode till sakkunniga |
285 |
|
Summa |
142 442 |
Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Trycknings- och översättningsbidrag för forskning som är finansierad av RJ finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering på Internet. Ansökningar om sådana anslag behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Genom att från 2009 bevilja RJ-forskare översättningsanslag vill styrelsen förbättra svensk forsknings möjlighet att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.
Program
Med program menas forskningsuppgifter som involverar en större forskargrupp vilken är verksam under sex till åtta år. I år utlyste RJ programstöd för femte gången. Totalt inkom 22 ansökningar, vilket var fem fler än föregående år. Beredningsgruppen beslutade att föra åtta ansökningar vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja professor Hans Ruin, Södertörns högskola, 35 miljoner kronor till programmet Tid, minne, representation: Ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar. Genom detta beslut är fr.o.m. 2010 totalt tolv forskningsprogram i verksamhet.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2009 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
|
Ämne |
Antal |
Kvinnor |
Män |
Sökt belopp |
Antal beviljade |
Beviljat belopp |
|
ekonomisk historia |
1 |
1 |
20 942 | |||
|
freds- och konfliktforskning |
1 |
1 |
20 109 | |||
|
företagsekonomi |
2 |
2 |
50 033 | |||
|
historia |
1 |
1 |
10 252 | |||
|
humaniora |
3 |
2 |
1 |
44 186 |
1 |
35 000 |
|
humaniora/sam- |
2 |
2 |
40 770 | |||
|
idéhistoria |
1 |
1 |
21 459 | |||
|
informationsvetenskap |
1 |
1 |
12 955 | |||
|
litteraturvetenskap |
2 |
1 |
1 |
40 173 | ||
|
moderna språk |
1 |
1 |
20 310 | |||
|
musikvetenskap |
1 |
1 |
22 062 | |||
|
nationalekonomi |
1 |
1 |
17 088 | |||
|
samhällsvetenskap |
1 |
1 |
16 523 | |||
|
sociologi |
3 |
3 |
96 321 | |||
|
statsvetenskap |
1 |
1 |
20 620 | |||
|
Summa |
22 |
5 |
17 |
453 803 |
1 |
35 000 |
|
Övrigt |
1 |
450 | ||||
|
Summa total |
|
|
|
|
2 |
35 450 |
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp under högst tre år. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer; denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, men det dämpades av att en del av budgeterade medel för program kunde tas i anspråk för projekt. Under 2009 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt.
Projektanslag 2009 (belopp kr)
|
Projektledare |
Projekttitel |
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp |
|
Docent Mattias Heldner |
Samtalets prosodi |
Institutionen för tal, musik och hörsel, KTH – Kungliga Tekniska högskolan |
5 150 000 |
|
Fil.dr Andreas Nyblom |
Berömmelsens kulturhistoria: Celebriteter och biografiska föremål i Nordiska museet |
Nordiska museet |
1 705 000 |
|
Docent Mårten Snickare |
Karl XI:s tomahawk. Samlande och utställande av utomeuropeiska föremål i stormaktstidens Sverige |
Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet |
1 940 000 |
|
Docent Lars Norén |
A Supermarket for Healthcare |
Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet |
2 055 000 |
|
Fil.dr Marie Larsson |
De osynliga arbetarna! Transnationell och lokal aktivism bland hembaserade kvinnliga arbetstagare i Manila, Leeds och Ahmedabad |
Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet |
1 985 000 |
|
Jur.dr Ola Engdahl |
Folkrättsligt ansvar för vålds- och tvångsanvändning i multinationella fredsinsatser |
Institutionen för Säkerhet och Strategi (ISS), Försvarshögskolan |
2 240 000 |
|
Fil.dr Elena Lindholm |
Feminism och modernitet i Carmen de Burgos reseskildringar av Europa och Norden under tidigt 1900-tal |
Institutionen för språkstudier, Umeå universitet |
1 905 000 |
|
Fil.dr Malin Petzell |
An analysis of an endangered language – the Kami in Tanzania |
School of Oriental & African Studies (SOAS), University of London |
1 735 000 |
|
Fil.dr Magnus Öhrn |
Från klämmiga pojkar till dödspolare – maskulinitetsstudier i svenska pojk- och ungdomsböcker |
Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet |
1 995 000 |
|
Fil.dr Edda Manga |
Medborgarskapets gränser. Kolonialism, biopolitik och rasism i Colombia |
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet |
1 870 000 |
|
Docent Ludvig Beckman |
Universal suffrage for real? A global index of suffrage restrictions and an explanatory framework |
Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet |
2 175 000 |
|
Docent Kerstin Sandell |
Efter succén med den nya generationens antidepressiva läkemedel: erfarenheter, praktiker, diskurser och jagets förändring |
Genusvetenskap, Lunds universitet |
7 460 000 |
|
Professor Henrik Horn |
Inhemska politikinstrument i handelsavtal |
Institutet för Näringslivsforskning |
2 100 000 |
|
Fil.dr Peter Sundkvist |
Scandinavian features in Shetland phonology |
Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, Falun |
2 925 000 |
|
Docent Daniel Waldenström |
Intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter |
Institutet för Näringslivsforskning |
5 200 000 |
|
Professor Jonas Gerdin |
Användning av redovisningsinformation: studier av meningsskapande processer i daglig praktik |
Handelshögskolan, Örebro universitet |
5 395 000 |
|
Docent Anna Jarstad |
Local Peace Agreements: The Road to Peace and Democracy in KwaZulu Natal? |
Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet |
2 225 000 |
|
Fil.dr Sara Kristoffersson |
Svensk design? Om Ikeas estetik på 1980- och 90-talet, export av ”svensk design” och nationella myter |
Färg och Form, Konstfack |
1 245 000 |
|
Professor Tom O’Dell |
Etnografins Transformationer/Runaway Methods: Ethnography and Its New Incarnations |
Etnologiska institutionen, Lunds universitet |
2 945 000 |
|
Ekon.dr Kajsa Lindberg |
Apotek i förändring. En studie av marknadskonstruktion, entreprenörskap och arbete |
Handelshögskolan i Göteborg/GRI, Göteborgs universitet |
3 975 000 |
|
Docent Christina Bergqvist |
Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen |
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet |
2 250 000 |
|
Professor Cecilia Albin |
Behövs rättvisa förhandlare? Rättvisa och effektivitet i internationella förhandlingar om miljö, handel och vapennedrustning |
Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet |
2 785 000 |
|
Teol.dr Magnus Lundberg |
Mission och extas: Kontemplativa kvinnors roll för missionen i det koloniala Latinamerika |
Teologiska institutionen, Uppsala universitet |
1 830 000 |
|
Fil.dr Esbjörn Larsson |
Mellan disciplinering och självverksamhet: skillnader i växelundervisningens användning vid skolor för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870 |
Institutionen för utbildning, media och kultur (EDU), Uppsala universitet |
1 905 000 |
|
Docent Karl Wärneryd |
Irrationalitet |
Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm |
1 700 000 |
|
Professor Dag Lindström |
Ensamma män i en övergångstid. Den ogifte mannen i det svenska samhället 1750–1870 |
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköpings universitet |
2 390 000 |
|
Professor Christer Lundh |
Swedish Wages in Comparative Perspective, 1860–2008 |
Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet |
3 000 000 |
|
Docent Eva Borgström |
”Det icke tänkbara och det ständigt fruktade” |
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet |
2 235 000 |
|
Docent Olof Bäckman |
Exkludering och aktivering: Utbildning och arbetsmarknadspolitik som verktyg mot utslagning på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Norden |
Institutet för Framtidsstudier |
3 215 000 |
|
Professor Pär Anders Granhag |
Äkta och falska intentioner: Vilka verbala indikatorer diskriminerar? |
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet |
2 025 000 |
|
Professor Timo Mäntylä |
Åldrande och beslutskompetens |
Psykologiska institutionen, Umeå universitet |
3 320 000 |
|
Fil.dr Johan Eriksson |
Subjektivitet. En filosofisk undersökning av psykoanalysens ontologi, metodologi och etik |
Filosofiska institutionen, Uppsala universitet |
1 780 000 |
|
Professor Sverker Gustavsson |
Blandad författning och konstitutionell minimalism |
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet |
425 000 |
|
Docent Staffan Ericson |
Televisionens tider |
Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola |
3 815 000 |
|
Fil.dr Eva Knuts |
Blixtlås, knapp och kardborreband – makt och materialitet under styling och påklädning |
Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet |
4 455 000 |
|
Teol.dr Susanne Olsson |
Confessional Islamic Teaching in Sweden |
Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola |
1 890 000 |
|
Docent Christer Karlsson |
Hur regleras EU-medlemskapet? |
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet |
1 775 000 |
|
Fil.dr Henrik Rosenkvist |
Referentiella nollsubjekt i germanska språkvarieteter |
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet |
1 985 000 |
|
Professor Jerzy Sarnecki |
Brottslighet och livets vändpunkter: Livsförloppet hos 846 Stockholmspojkar under ett halvt sekel |
Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet |
2 660 000 |
|
Professor Björn Terje Asheim |
Next generation regional innovation policy: How to combine science and user driven approaches |
CIRCLE, Lunds universitet |
3 400 000 |
|
Fil.dr Ingeborg Svensson |
Sexualiteten i hjärnan – Hjärnforskning, medier, kunskapsproduktion |
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet |
2 370 000 |
|
Fil.dr Maria Bäckman |
Tolerant, bejakande och jämställd. Ungdomsmottagningar i flerkulturella miljöer som redskap för sexuell integration |
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet |
1 980 000 |
|
Fil.dr Mikael Parkvall |
Principia Creolica |
Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet |
1 790 000 |
|
Docent Jens Ljunggren |
Vredens kanalisering: Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten |
Historiska institutionen, Lunds universitet |
1 940 000 |
|
Med.dr Monica Åberg Yngwe |
Könsskillnader i ekonomiska resurser, hälsa och dödlighet – betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation |
CHESS, Stockholms universitet |
2 000 000 |
|
Professor Kaj Århem |
Fattigdom, utveckling och minoritetspolitik i Vietnams högländer: en antropologisk fallstudie |
School of Global Studies, Göteborgs universitet |
2 185 000 |
|
Professor Claes von Hofsten |
Utveckling av sociala och kommunikativa förmågor hos typiskt utvecklade barn och barn med autism |
Institutionen för psykologi, Uppsala universitet |
2 025 000 |
|
Professor Sune Karlsson |
Bayesiansk analys av dynamiska faktormodeller |
Handelshögskolan, Örebro universitet |
2 600 000 |
|
Fil.dr Katrin Uba |
Rädda vår skola!: Vilket inflytande har protester mot skolnedläggningar på Sveriges kommunpolitik? |
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet |
1 760 000 |
|
Fil.dr Ulf Mörkenstam |
Urfolks rätt till självbestämmande: En studie av det svenska Sametingets makt och inflytande |
Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet |
2 070 000 |
|
Fil.dr Per Hammarström |
Integration genom dop? Judiska konvertiter i Sverige 1782–1870 |
Historiska institutionen, Uppsala universitet |
1 685 000 |
|
Professor Sven Erlander |
Utgivningen av Tage Erlanders dagböcker |
Matematiska institutionen, Linköpings universitet |
480 000 |
|
Björn Fjæstad |
Utgivningsstöd till Forskning & Framsteg |
Forskning & Framsteg |
380 000 |
|
131 405 000 |
Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5.
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2009 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
|
|
Beviljade ansökningar |
|
Totala antalet ansökningar | |||||
|
Ämne |
Antal |
Kvinnor |
Män |
Belopp |
|
Antal |
Kvinnor |
Män |
|
antropologi |
2 |
1 |
1 |
4 170 |
12 |
5 |
7 | |
|
arkeologi |
28 |
12 |
16 | |||||
|
arkitektur |
2 |
2 | ||||||
|
ekonomisk historia |
1 |
1 |
3 000 |
19 |
7 |
12 | ||
|
etnologi |
5 |
2 |
3 |
13 025 |
28 |
16 |
12 | |
|
film- och teatervetenskap |
12 |
4 |
8 | |||||
|
filosofi |
1 |
1 |
1 780 |
26 |
6 |
20 | ||
|
freds- och konfliktforskning |
2 |
2 |
5 010 |
10 |
7 |
3 | ||
|
företagsekonomi |
3 |
1 |
2 |
11 425 |
79 |
26 |
53 | |
|
historia |
3 |
3 |
4 810 |
47 |
20 |
27 | ||
|
idéhistoria |
3 |
2 |
1 |
5 315 |
45 |
16 |
29 | |
|
informationsvetenskap |
1 |
1 |
3 815 |
23 |
9 |
14 | ||
|
juridik |
1 |
1 |
2 240 |
21 |
12 |
9 | ||
|
klassiska språk/antikens kultur |
6 |
3 |
3 | |||||
|
konst/estetiska ämnen |
1 |
1 |
1 245 |
20 |
11 |
9 | ||
|
kulturgeografi |
1 |
1 |
3 400 |
18 |
9 |
9 | ||
|
lingvistik |
5 |
1 |
4 |
13 585 |
41 |
19 |
22 | |
|
litteraturvetenskap |
3 |
2 |
1 |
6 135 |
53 |
31 |
22 | |
|
medicin |
1 |
1 |
7 460 |
10 |
7 |
3 | ||
|
moderna språk |
4 |
3 |
1 | |||||
|
musikvetenskap |
6 |
2 |
4 | |||||
|
nationalekonomi |
3 |
3 |
9 000 |
30 |
5 |
25 | ||
|
pedagogik |
1 |
1 |
1 905 |
32 |
15 |
17 | ||
|
psykologi |
3 |
3 |
7 370 |
29 |
13 |
16 | ||
|
religionsvetenskap |
3 |
1 |
2 |
5 405 |
34 |
11 |
23 | |
|
samhällsvetenskap |
1 |
1 | ||||||
|
sociologi |
3 |
1 |
2 |
7 875 |
81 |
45 |
36 | |
|
statistik |
1 |
1 |
2 600 |
4 |
4 | |||
|
statsvetenskap |
6 |
2 |
4 |
10 455 |
61 |
22 |
39 | |
|
teknik |
3 |
3 | ||||||
|
|
Beviljade ansökningar |
|
Totala antalet ansökningar | |||||
|
Ämne |
Antal |
Kvinnor |
Män |
Belopp |
|
Antal |
Kvinnor |
Män |
|
utgivningsstöd till Forskning & Framsteg |
1 |
1 |
380 | |||||
|
Summa |
54 |
17 |
37 |
131 405 |
|
785 |
336 |
449 |
Männen svarar även 2009 för ca 60 procent av ansökningarna; fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma från 2005 till 2008. Av beviljade anslag 2009 går dock ca 67 procent till manliga sökande; de kvinnliga forskarna erhåller marginellt högre belopp. Det finns skäl att framöver extra noga uppmärksamma hur anslagsfördelningen mellan könen utvecklas. Under åren 2005 till 2009 har kvinnornas andel av beviljade anslag fluktuerat mellan 49 och 33 procent.
Som framgår av tabell 5 och 6 är de beviljade ansökningarnas spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.
Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2009 (belopp tkr)
|
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp |
Antal |
|
Försvarshögskolan |
2 240 |
1 |
|
Göteborgs universitet |
21 665 |
8 |
|
Handelshögskolan i Stockholm |
1 700 |
1 |
|
Högskolan Dalarna |
2 925 |
1 |
|
Institutet för Framtidsstudier |
3 215 |
1 |
|
Institutet för Näringslivsforskning |
7 300 |
2 |
|
Konstfack |
1 245 |
1 |
|
KTH – Kungliga Tekniska högskolan |
5 150 |
1 |
|
Linköpings universitet |
2 870 |
2 |
|
Lunds universitet |
17 730 |
5 |
|
Nordiska museet |
1 705 |
1 |
|
Statens historiska museum |
1 075 |
1 |
|
Stockholms universitet |
18 595 |
9 |
|
Södertörns högskola |
7 485 |
3 |
|
Umeå universitet |
5 225 |
2 |
|
Uppsala universitet |
22 905 |
12 |
|
Örebro universitet |
7 995 |
2 |
|
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp |
Antal |
|
Forskning & Framsteg |
380 |
1 |
|
Summa |
131 405 |
54 |
|
Reseanslag |
19 |
1 |
|
Tryckningsbidrag |
535 |
8 |
|
Översättning |
350 |
3 |
|
Summa |
904 |
12 |
|
Summa total |
132 309 |
66 |
Infrastrukturella projekt
Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. I årets omgång beviljades flera anslag till stora nationella och internationella survey-undersökningar, i vissa fall samfinansierade med andra forskningsfinansiärer. Även flera mindre men betydelsefulla arkiverings- och digitaliseringsprojekt erhöll anslag. Nödvändigheten av intensifierat samarbete inom kulturarvsområdet har under året bl.a. uppmärksammats i samband med det svenska EU-ordförandeskapet. RJ har beslutat att under 2010 göra en riktad utlysning till museerna i fråga om digitalisering av material. Museerna är organisatoriskt mer splittrade än arkiv och bibliotek och verkar inte ha kommit lika långt i sitt teoretiska och praktiska arbete inom detta område.
Anslag till infrastrukturellt stöd 2009 (belopp kr)
|
Projektledare |
Projekttitel |
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp | |||||
|
Fil.mag. Annika Öhrner |
Arkiv Derkert |
Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet |
865 000 | |||||
|
Fil.dr Sofia Seifarth |
Berättelser, minnen och föremål. Ett metodutvecklande insamlingsprojekt om hushållsarbete och vardagsliv på 1950- och 1960-talen |
Arbetets museum, Norrköping |
395 000 | |||||
|
Rektor Lennart Weibull |
SOM-undersökningarna 1986–2008: Dokumentation, förädling och internationalisering |
Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet |
3 500 000 | |||||
|
Docent Petra Söderlund |
Selma Lagerlöf-arkivet. En nationell digital utgivningsplattform |
Svenska Vitterhetssamfundet |
5 000 000 | |||||
|
Docent Mikael Hjerm |
European Social Survey (ESS) round 5 |
Sociologiska institutionen, Umeå universitet |
2 500 000 | |||||
|
Docent Antoaneta Granberg |
Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv |
Institution för slaviska språk, Göteborgs universitet |
5 000 000 | |||||
|
Professor Jan O. Jonsson |
Levnadsnivåundersökningen 2010 |
Institutet för social forskning – SOFI, Stockholms universitet |
5 500 000 | |||||
|
Projektledare |
Projekttitel |
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp | |||||
|
Fil.kand. Anna Kyhlberg-Boström |
Repertoardatabas för Kungliga Teatrarna/Kungliga Operan 1773 och framåt |
Kungl. Operans musikbibliotek och arkiv |
810 000 | |||||
|
Per Cullhed |
ProBok – en proveniens- och en bokbandsdatabas |
Uppsala universitetsbibliotek |
6 000 000 | |||||
|
Erik Kjellberg |
Dübensamlingen. En europeisk musikskatt från 1600-talet |
Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet |
50 000 | |||||
|
|
|
|
29 620 000 | |||||
Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturellt stöd fördelade efter anslagsförvaltare 2009 (belopp tkr)
|
Anslagsförvaltare |
Beviljat belopp |
Antal |
|
Arbetets museum |
395 |
1 |
|
Göteborgs universitet |
8 500 |
2 |
|
Kungl. biblioteket |
5 865 |
2 |
|
Kungl. Operans musikbibliotek och arkiv |
810 |
1 |
|
Stockholms universitet |
5 500 |
1 |
|
Umeå universitet |
2 500 |
1 |
|
Uppsala universitet |
6 050 |
2 |
|
Summa |
29 620 |
10 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större konferenser eller mindre seminarier samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
Under året behandlades 94 ansökningar, varav 60 beviljades anslag. Beviljningskvoten, cirka två tredjedelar, är hög i förhållande till exempelvis projektanslag. Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning & Framsteg och till föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA).
Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De sammanlagt 144 Nobelsymposierna har ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Symposierna har en mycket stark internationell ställning.
Nätverksbidrag
RJ har identifierat behovet av ytterligare flexibla stödformer som kan gynna etablerandet av ny forskning och nya forskningssamarbeten. Styrelsen beslöt därför att på försök under 2009 ge anslag till nätverk. Syftet är att ge forskare från olika lärosäten möjlighet att samverka och att främja framväxten av nya ämnesöverskridande forskningsmiljöer. Totalt har 53 ansökningar inkommit, varav 37 har beviljats helt eller delvis. Det har visat sig praktiskt svårt att hålla isär nätverksstödet från forskningsinitiering. I budgeten för 2010 sammanförs de båda därför i en budgetpost.
Open access
RJ:s styrelse har fattat beslut om att medverka till att de forskare som RJ stöder ska publicera sina resultat med open access, dvs. fritt tillgängligt på Internet. Den konkreta utformningen av RJ:s insatser kommer att ske efter diskussioner med intressenter på området.
Områdesgrupper
RJ inrättar s.k. områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Verksamheten kan beskrivas som ett kvalificerat forskningsförberedande arbete, vilket vanligtvis pågår i fyra till sex år. Under 2009 har tre områdesgrupper varit verksamma och en ny inrättats.
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har under sitt sista verksamhetsår haft tre sammanträden, företrädesvis för att planera tre seminarier under hösten 2009. Det första av dessa benämndes ”Innovationspolitik – en del av den ekonomiska politiken” och ägde rum den 14 oktober i riksdagen. Seminariet var ett samarrangemang mellan områdesgruppen, riksdagens näringsutskott och Vinnova. Det andra seminariet arrangerades den 21 oktober tillsammans med riksdagens konstitutionsutskott och hade rubriken ”Regeringen styr riket – fungerar Regeringskansliet?” Seminariet var välbesökt, 170 åhörare, med intressanta medverkande. Det tredje seminariet gick av stapeln den 11 november i riksdagens förstakammarsal och var en uppföljning av den konferens om skatter och skatteforskning som ägde rum hösten 2006. Inledningsvis presenterades fyra av de fem projekt som tidigare erhållit anslag från RJ:s, FAS och Skatteverkets gemensamma utlysning. Därefter dryftades hur en ny svensk skattereform skulle kunna se ut och om förutsättningarna för en sådan finns. Seminariet var ett samarrangemang mellan områdesgruppen, riksdagens skatteutskott och Skatteakademien.
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället har under året gått in i sitt avslutande skede. Med stöd från RJ genomfördes den 27–28 mars i Örebro under ledning av professor Erik Amnå den svenska delen av det andra europeiska medborgarrådet (European Citizen Consultations). Medborgarråden är exempel på s.k. samtalsdemokrati eller deliberativ demokrati, som kommit i fokus i samband med diskussionen om ”demokratiskt underskott” inom EU. Fil.dr Malin Gawell, Esbri, och professor Hans Westlund, KTH, genomförde den 3–4 september en internationell workshop om entreprenörskap: ”Civil society, social capital and economic dynamics”. Professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, var värd och medarrangör till en stor internationell konferens den 9–11 september med titeln ”The social dimension of Religion in Civil Society – A Comparative European Perspective”. Den 16 oktober genomförde RJ och Ideell arena det årliga seminariet med forskare och finansiärer i det postdoktorala programmet för forskning om civilsamhället. Inför avslutningen av sitt uppdrag har områdesgruppen tagit initiativ till en intervjubok av fil.dr Jenny Björkman. Vidare anordnar områdesgruppen den 20 januari 2010 tillsammans med Rifo (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) i riksdagen seminariet ”En demokrati i kris?” om deliberativ demokrati.
Riksdagens beslut att anslå 220 miljoner kronor till forskning m.m. om den ideella sektorn innebär att RJ:s insatser genom områdesgruppen kan få en naturlig fortsättning. Flera av gruppens ledamöter har genom sin forskning och sina nätverk berett vägen för denna satsning.
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
Inom ramen för Områdesgruppen för forskning om förmodernitet (OFFF-gruppen) har ytterligare ett forskarnätverk startats, Configurations of Desire in Premodern Literature. Därmed är sex tematiska nätverk med inriktning på förmodern tid i gång. Vid Bok- och Biblioteksmässans forskartorg presenterades två antologier med ursprung i OFFF-gruppen. Den ena, Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid, är i huvudsak författad av medlemmar i områdesgruppen. Den andra, Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, är skriven av medlemmar i ett av nätverken. På bokmässan presenterades också Humanistportalen, en ny webbplats som förmedlar kunskap om olika aspekter på den äldre historien. Portalen bedöms ha stor potential, och lanseringen ska därför intensifieras. Under året har OFFF-gruppen diskuterat RJ:s framtida insatser för att stödja den förmoderna forskningen. En särskild grupp med yngre forskare har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till insatser. Förslaget ska diskuteras på en konferens om förmodern forskning i Sigtuna i augusti 2010. Förra årets globalhistoriska konferens vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har under 2009 följts upp vid ett tvådagarsmöte i Stockholm. En fortsättning på de globalhistoriska aktiviteterna planeras.
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet
RJ:s styrelse har fattat beslut att inrätta en ny områdesgrupp med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet. Olika inslag i mål- och resultatstyrning diskuteras både i Sverige och internationellt, och även forskningen har uppmärksammat detta fält. Områdesgruppen syftar till att kartlägga denna debatt och ta initiativ till seminarier, kunskapsöversikter och begränsade studier. Gruppen kommer att bestå av både forskare och praktiker och vara internationell till sin sammansättning.
Riktade satsningar
De riktade satsningarna har varierande karaktär, från postdoktorala anställningar som syftar till att ge individerna möjlighet att påbörja en akademisk karriär till utlysningar inom särskilt angelägna forskningsområden.
Tabell 8 Riktade insatser 2009 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
|
Fortsättning av Pro Futura II |
20 000 |
|
Utökat samarbete mellan svenska och finska forskare inom humaniora och statsvetenskap |
10 000 |
|
Summa |
30 000 |
Tabell 9 Riktade insatser 2009 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
|
Skatteforskning II |
10 000 |
|
Riksdagforskning |
8 000 |
|
Nätverksstöd II |
5 000 |
|
Planeringsanslag Flexit |
400 |
|
Flexit (MediaPostdok i högst 3 år) |
7 000 |
|
ABM-tjänst Medelhavsmuseet |
1 250 |
|
Sipri China and Global Security Programme |
3 000 |
|
Postdokbefattningar i moderna språk |
15 000 |
|
Summa |
49 650 |
Pro Futura
Inom ramen för ett särskilt spetsforskningsprogram, Pro Futura, stödjer RJ tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) unga framstående forskare. De forskare som antogs 2005 till Pro Futura II kan efter ansökan och sakkunniggranskning få finansiering i ytterligare tre år. De vetenskapliga resultaten är goda. Fem av sju forskare har nu genomgått granskning och beviljats fortsatt anslag. Ytterligare granskningar sker våren 2010.
Under året utlystes en ny omgång, Pro Futura V, som är en vidareutveckling och en kvalitativ nysatsning som kommer att pågå ett antal år. Nytt i programmet är t.ex. inslaget av karriärutveckling, som innebär att internationellt välmeriterade forskare engageras som mentorer. Den nära samverkan mellan ledande forskningsuniversitet och internationellt ledande institut för avancerade studier tillvaratas för att främja deltagarnas utveckling. Programmets utformning ska också bidra till att öka rörligheten inom sektorn och förbereda forskarna för uppgifter som framtida forskningsledare. Inbjudan till lärosätena att nominera kandidater ledde till 20 nomineringar. Åtta av kandidaterna gick vidare till intervju. Tre av dessa får anställning inom Pro Futura V, nämligen Ali Ahmed, Linnéuniversitetet, Ericka Johnson, Göteborgs universitet, och Wendelin Reich, Uppsala universitet.
Postdoktorala tjänster i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
Satsningen fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008.
Civilsamhället
Satsningen fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008. Se även ovan under Områdesgruppen för forskning om civilsamhället.
Skatteforskning
Åren 2006–2007 tog RJ initiativet till en satsning på skatteforskning. Den första utlysningen gällde tre år, varvid RJ bidrog med 8 miljoner kronor, FAS med 5 miljoner kronor och Skatteverket med 15 miljoner kronor. En utvärdering ska genomföras under våren 2010, och om denna är positiv, så har parterna var för sig uttalat en beredskap att utlysa ytterligare forskningsanslag. Den 11 november arrangerades ett seminarium med titeln ”Skatter och skattesystem i en värld av alltmer globalt beroende”. Fyra av fem projekt inom skatteområdet presenterades vid detta tillfälle (se även ovan under Områdesgruppen för offentlig ekonomi, ledarskap och styrformer).
SSAAPS
Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) tillkom 2001 för att stärka svensk forskning och forskarutbildning med inriktning på Stillahavsasien. I fokus ligger samtida kulturella, ekonomiska, politiska och sociala frågor. Tillsammans med Stint (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) har RJ under denna period finansierat postdoktorala tjänster, doktorandtjänster, workshoppar, publiceringsstöd, gästforskarstipendier samt resestipendier. Utvärderingarna av SSAAPS visar på mycket goda vetenskapliga resultat. SSAAPS har resulterat i en betydande uppbyggnad av kompetens och expertis rörande nutida förhållanden som kommer universitet, forskningsinstitut, förvaltning, medier och företag till godo. Under året har SSAAPS avvecklats och den internationella styrgruppen, där även RJ varit representerad, har upplösts och ledamöterna avtackats för goda insatser under de gångna åren. SSAAPS har tidigare resulterat i nya satsningar, däribland Stockholm China Forum (nedan under Internationellt samarbete). Under 2009 lanserades Sipri China and Global Security Programme (nedan).
Sipri China and Global Security Programme
Sipri (Stockholm International Peace Research Institute) syftar genom sitt RJ-stödda femåriga program till att skapa en ledande kunskapsmiljö med fokus på Kina och Stillahavsasien. RJ:s anslag möjliggjorde rekryteringen av doktor May-Britt Stumbaum.
European Foreign and Security Policy Studies
Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska VolkswagenStiftung har RJ sedan 2004 ett samarbete som syftar till att finansiera unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Denna satsning går nu mot sitt slut i och med att så många som 94 yngre forskare är antagna i programmet. Programmet kommer att avslutas med en större konferens i Italien hösten 2010.
Sverige och Göteborgs universitet var den 24–26 september värd för en konferens inom programmet på temat ”Challenges for European Security in 2020”. Arrangör var CERGU (Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet) under ledning av professor Rutger Lindahl.
I anslutning till detta program utdelas även ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Priset är tänkt att hedra minnet av utrikesminister Anna Lindh, vars tragiska död har motiverat tillkomsten av forskningsprogrammet. ”The Anna Lindh Award” är på 20 000 euro och gick i år till den tyske forskaren Thomas Diez, professor vid universitetet i Tübingen.
Europe and Global Challenges
Erfarenheterna av nyssnämnda program är många och positiva. Tillsammans har de tre forskningsfinansiärerna gjort en insats på europeisk nivå som de var för sig inte hade varit mäktiga. De har därför beslutat att vidareutveckla sitt forskningssamarbete.
RJ har avsatt 20 miljoner kronor till det nya internationella forskningsprogrammet ”Europe and Global Challenges”. Programmet har ambitionen att stimulera europeiska forskare att i större utsträckning än hittills samarbeta med kolleger i andra delar av världen i forskning om vår tids stora utmaningar. I ett första steg har under året utlysts planeringsanslag. Avsikten är att ett mindre antal forskargrupper ska ges möjlighet att stärka sina samarbeten inför de större forskningsanslag som kommer att utlysas under 2010. Utlysningen rörande planeringsanslag fick mycket stark respons med inte mindre än 140 ansökningar. Av dessa har tolv forskargrupper erhållit vardera 400 000–500 000 kr.
ABM
RJ:s och Vitterhetsakademiens gemensamma satsning på att skapa nya karriärvägar för nydisputerade forskare inom humaniora genom inrättandet av postdoktorala tjänster vid arkiv, bibliotek och museer (ABM) har sedan starten 2007 blivit väl emottagen. Syftet är att knyta disputerade forskare till arkiv, bibliotek och museer för att stimulera till kvalificerad forskning, stärka sektorns forskarkompetens samt skola in forskare i myndighetsarbetet. Av de 17 ursprungliga forskarna har 9 utvärderats under året. Rapporterna från arbetsgivarna liksom forskarnas redovisningar vittnar om att forskarna integrerats väl i sina nya arbetsmiljöer och att de samtidigt förmått bedriva sin planerade forskning. De goda erfarenheterna har resulterat i att ABM-programmet utökats med nya befattningar vid Medelhavsmuseet och inom runforskning (se nedan). Det finns goda skäl för RJ att ytterligare bidra till kunskapsöverföringen till samhället utanför universitet och högskolor t.ex. genom att finansiera nya ”praxisinriktade” initiativ. Detta är en viktig bakgrund till försöksverksamheten inom det s.k. Flexitprojektet som är inriktat mot arbetsmarknaden utanför offentlig sektor (se nedan).
Runforskning
I samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet har RJ utlyst och tillsatt två anställningar som forskare inom runområdet med placering vid Riksantikvarieämbetet. Arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt driver forskningsprojektet ”Runristandets dynamik: Forskning om runristare, vård och digital kommunikation”, medan nordisten Magnus Källströms projekt heter ”Runsvenska skrifttraditioner och ett supplement till Upplands runinskrifter”. Runforskningsinitiativet har mötts mycket positivt. Utformningen av anställningarna är densamma som för övriga s.k. ABM-anställningar: 75 procent av arbetstiden utnyttjas för forskning och resterande tid för tjänstgöring inom myndigheten.
Medelhavsmuseet
ABM-anställningen vid Medelhavsmuseet är inriktad mot museets stora och ofullständigt bearbetade Cypernsamlingar. Den är ett samarbete mellan RJ, Kungl. Vitterhetsakademien och Medelhavsmuseet. Den kommer att följas av en motsvarande satsning av AG Leventis Foundation.
Anställningar vid Medelhavsinstituten
I samverkan med Kungl. Vitterhetsakademien och de svenska forskningsinstituten i Athen, Istanbul och Rom har RJ under året utlyst tre anställningar som forskare. Syftena är att bredda och förstärka forskningen vid instituten, att förbättra möjligheterna för svenska forskare att verka i en internationell forskningsmiljö samt att mer övergripande stimulera den svenska forskningens internationalisering. Anställningarna är treåriga. Högst 20 procent av arbetstiden kan avse medverkan i institutets verksamhet i form t.ex. av seminarier och undervisning; återstående arbetstid är forskning. Ansökningarna spänner över ett brett spektrum av ämnen. Forskarna har i sina ansökningar angivit till vilket institut de vill förlägga sin forskning. Kvaliteten i ansökningarna avgör vilket eller vilka institut som får en anställning beviljad. Finansiärerna bekostar anställningarna med ett ramanslag, medan instituten medfinansierar overheadkostnader.
Flexit
Under året arbetade RJ fram en helt ny postdoktoral satsning kallad Flexit. Inom programmet utlystes fem traineeanställningar vid fem olika företag. I detta pilotprojekt försöker RJ konstruera flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför akademin och till områden dit de vanligtvis inte når. Huvudsyftet är att förstärka förbindelserna mellan humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning och näringslivet. Genom att underlätta kunskapsöverföringen räknar RJ med att fler utanför universitetsvärlden ska se och efterfråga kompetensen hos disputerade humanister/samhällsvetare. På samma gång öppnas alternativa arbetslivsmöjligheter för dessa forskare, som får en viktig uppgift i de nya nätverk som förhoppningsvis växer fram. I den första utlysningen medverkar Ericsson, Good Old, IOGT-NTO, NCC och Västerbottens-Kuriren. Tjänsterna väntas bli tillsatta under första kvartalet 2010.
Forskning inom kulturpolitik och kulturarv
RJ har sedan 2006 stött SweCult, ett ”kulturpolitiskt observatorium”, vid Linköpings universitet och Tema Q. SweCult är en brygga mellan å ena sidan akademisk forskning och å andra sidan representanter för myndigheter och praktiker inom kultursektorn. Konferensen KulturSverige är en viktig mötesplats mellan forskare och praktiker. I anslutning till denna utges en omfattande antologi med tematiska artiklar och statistik. Första utgåvan kom i slutet av 2008 och samfinansierades av Linköpings universitet, Statens kulturråd och RJ. En andra konferens kommer att genomföras hösten 2010. Arbetet med rapporten ”KulturSverige 2011” pågår med stöd av RJ och Stiftelsen framtidens kultur. De behov av analys, statistik och tillämpad forskning som finns inom det kulturpolitiska området har ännu inte fått någon tillfredsställande lösning. I anslutning till dessa frågor anordnade RJ tillsammans med Världskulturmuseet och Stiftelsen framtidens kultur seminariet ”Kultur – med eller utan politik?” under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.
Arbetet med den internationella handbok om konstnärlig forskning som RJ tagit initiativet till fortskrider planenligt. Den preliminära titeln är ”The New Handbook for Arts-Based Research”. Boken, som beräknas utkomma under 2010 på förlaget Routledge, redigeras av docent Henrik Karlsson och professor Michael Biggs.
Jubileer – Märkesåret 2009
Finlands och Sveriges regeringar har beslutat att högtidlighålla minnet av delningen av Sverige–Finland under rubriken Märkesåret 2009. Representanter för RJ har ingått i den svenska nationalkommittén och i en arbetsgrupp under exekutivkommittén. En rad offentliga evenemang i Sverige med anknytning till Finlands och Sveriges historiska och dagsaktuella relationer har genomförts. RJ har i samverkan med Kulturfonden för Sverige och Finland bidragit med nära 1 miljoner kronor till historiska och kulturella arrangemang. Tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum genomfördes en rad seminarier vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Då presenterades bl.a. professor Torkel Janssons RJ-finansierade bok Rikssprängningen som kom av sig (Atlantis 2009). Jansson betonar att ”det svenska” i Finland bevarades bl.a. i form av Svea Rikes lag från 1734 och övrig offentlig administration ända till mitten av 1900-talet.
Forskningssamarbete Finland–Sverige
RJ vill utnyttja de positiva erfarenheterna från märkesåret och aktivt stödja vetenskapligt samarbete genom att inrätta ett utbytesprogram för forskare inom humaniora och samhällsvetenskaperna. I en första omgång har 10 miljoner kronor beviljats. Förhoppningen är att finska finansiärer kommer att medverka finansiellt i motsvarande mån. Under 2009 genomförde Kulturfonden för Sverige och Finland Märkesåret 1809 Det nya Finland, det nya Sverige med en rad konferenser och seminarier. Projektet anknöt nära till den halvdagskonferens om finsk och svensk forsknings- och innovationspolitik som de båda ländernas nationalkommittéer anordnade under den s.k. framtidskonferensen i Stockholm den 17 mars. RJ har även medverkat vid flera aktiviteter rörande finansiering och ledarskap inom högre utbildning och forskning.
Översättningspriset Pro Lingua
För tredje året i rad delade RJ och Stint ut översättningspriset Pro Lingua vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Prissumman ligger på 250 000 kr. År 2009 går Pro Lingua till Lars Berglund, musikvetare vid Uppsala universitet, för hans verk Studier i Christian Geists vokalmusik och till Tommy Gustafsson, historiker vid Lunds universitet, för avhandlingen En fiende till civilisationen.
Postdoktorala anställningar i moderna språk
Efter en positiv utvärdering av RJ:s forskarskola i moderna språk beslöt styrelsen att anslå medel till postdoktorala anställningar som kommer att utlysas under 2010. Utlysningen ska inte begränsas till dem som deltagit i RJ:s forskarskola, utan vara öppen för andra sökande och andra moderna språk. Forskare med såväl språkvetenskaplig som litteraturvetenskaplig inriktning ska kunna komma i fråga. Bakgrunden till denna vidgning i förhållande till forskarskolan är iakttagelsen från de senaste åren att basen för ansökningar från språkämnena om t.ex. projektanslag behöver stärkas.
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt inrymma vissa angelägna ändamål under övriga budgetposter. Under 2009 har bidrag beviljats bl.a. till två försöksnummer av den nya tidskriften ”Modern psykologi”. Dess inriktning är psykologi och annan beteendevetenskap, hjärnforskning samt filosofi och kognitionsvetenskap. I anslutning till märkesåret finansierades bl.a. en sommarteater vid Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö. I boken Folkvald kultur (red. Gunnar Bergdahl, Carlssons 2009) intervjuades med anledning av kulturpropositionen våra folkvalda – 349 riksdagsledamöter och 22 statsråd – om sina viktigaste kulturupplevelser.
Forskarskolor
De fyra forskarskolor som RJ startade 1999–2001 är avslutade. RJ:s styrelse har beslutat att från 2002 inte starta ytterligare forskarskolor. Forskarskolorna var följande:
-
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
-
The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies – SSAAPS
-
Nordiska museets forskarskola.
Ett antal resultat av forskarskolan i matematikdidaktik presenteras i boken Matematikdidaktiska frågor (NCM och SMDF 2009). Under 2009 har utvärderingarna av forskarskolan i moderna språk och Nordiska museets forskarskola blivit klara. Båda redovisar mycket goda resultat, liksom en del användbara erfarenheter. RJ:s styrelse har beslutat att finansiera ett antal postdoktorala tjänster i moderna språk (se ovan). Glädjande nog anvisade regeringen i forsknings- och kulturpropositionerna medel för den eftersatta kultur- och kulturarvsforskningen. VR har fördelat bidragen.
Internationellt samarbete
RJ:s möjligheter att snabbt och kraftfullt stödja internationellt samarbete har stor betydelse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Ett bidrag till Poul Holm, Trinity College Dublin, och Arne Jarrick, VR, för ”Humanities World Report” avser att göra det möjligt att för första gången lyfta fram och belysa trender inom och utmaningar för humanistisk forskning. Av liknande skäl har ”2010 World Social Science Report (WSSR)” erhållit bidrag. Behovet av insatser för att stärka forskningen på europeisk nivå kvarstår. RJ gjorde betydande insatser vid tillkomsten av ERC (det europeiska forskningsrådet). Den under 2009 genomförda utvärderingen visar att arbetet med att flytta fram ERC:s position och säkerställa ändamålsenliga arbetsformer måste fortsätta. Detta var temat för ett symposium den 18 november med den expertgrupp som ursprungligen arbetade fram förslaget till ERC. Vetenskapsakademien arrangerade med finansiellt stöd av RJ. Mot bakgrund av behoven av att stärka och utveckla ERC har RJ också beslutat att bevilja bidrag till projektet ”Peer Review Practices and the Legitimacy of the European
Research Council”. Inom European Foundation Centre medverkar RJ i arbetet på att stärka stiftelsernas ställning som forskningsfinansiärer i Europa. RJ följer och bidrar finansiellt till OECD:s arbete med AHELO-projektet (Assessment of Higher Education Learning Outcomes), som syftar till att möjliggöra jämförelser mellan resultaten av högre utbildning i olika länder. RJ bevakar även det av Bertelsmann Stiftung initierade arbetet med att utreda de teoretiska och metodiska förutsättningarna för en europeisk universitetsrankning. RJ har även beslutat att under fem år finansiera Svenska Eustory, som vänder sig till gymnasister. Målet med Eustory, som ursprungligen initierades av Körber Stiftung, är att på grundval av historiestudier bidra till ökad förståelse och samarbete mellan individer, grupper och nationer. Resultaten från första omgången presenteras i Aktuellt om historia 2009:2.
RJ:s insatser i övrigt kan delas in i fyra grupper: Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser, stöd till forskningsinstitut i utlandet, projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar samt gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar.
Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser
Under året genomfördes European Foundation Centres (EFC) Annual General Assembly and Conference i Rom under rubriken ”Fighting Poverty. Creating Opportunities”. RJ arrangerade seminariet ”Innovative ways for foundations fighting poverty in Europe”. Som medlem av ESF (European Science Foundation) medverkar RJ bl.a. i de båda ERA-nätverken NORFACE (New Opportunities for Research Funding Co-operation in Europe) och HERA (Humanities in the European Research Area), liksom i Forum on Science in Society Relationships. RJ deltar också aktivt i NEF:s (The Network of European Foundations for Innovative Cooperation) och ECF:s (European Cultural Foundation) arbete. RJ har beslutat att stödja Academia Europaeas utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag.
Stöd till forskningsinstitut i utlandet
RJ har ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Sedan ett drygt decennium ger RJ bidrag till Collegium Budapest, och vid STIAS (Stellenbosch Institute for Advanced Study) finansieras fokusgrupper samt två fellowships/forskarbefattningar.
Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar
Utrikesdepartementet (UD), RJ och Stint arrangerar tillsammans med German Marshall Fund (GMF) två gånger per år Stockholm China Forum (SCF). Avsikten är att fördjupa dialogen kring olika aspekter på relationen mellan Kina och västvärlden. Det sista SCF kommer att genomföras i januari 2010. RJ, UD och GMF planerar en tvåårig fortsättning. RJ har under tre år finansierat arbetet inom Madariaga Foundation, Bryssel, som syftat till att starta en ”European Journal for Conflict Prevention”. Gensvaret från kontaktade förlag visade sig vara otillräckligt, varför projektet tyvärr har måst avslutas. RJ fortsätter att engagera sig i spänningsfältet kultur–utveckling. En viktig del sker i samarbete med ECF i Amsterdam. Årets stipendium för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det s.k. Cultural Policy Re-search Award, tilldelades doktor Davide Ponzini vid universitetet Politecnico di Milano för projektet ”Governing urban diversity? A policy tool comparison of five European capitals”.
RJ avslutar i och med 2009 sitt ekonomiska stöd till Lab for Culture (LfC) vid ECF, www.labforculture.org. I anslutning till det svenska ordförandeskapet i EU anordnade LfC med stöd från RJ och Stiftelsen framtidens kultur den 27–28 juli workshopen ”Converging Pathways to New Knowledge” vid Röhsska museet, Göteborg. Där diskuterades hur tillväxten av digital information och nya s.k. sociala medier påverkar vårt sätt att skaffa kunskap.
Gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar
Gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, innehas av professor Ebba Witt-Brattström. Finansieringen av Johns Hopkins Fellowship i Urban Studies närmar sig slutet. RJ är svensk finansiär av det nordiska postdoktorsprogrammet Scancor vid Stanford University. RJ bekostar därutöver t.ex. gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt.
Kontakter har tagits med franska myndigheter, forskningsinstitut och universitet i syfte att se hur samarbete och forskarutbyte mellan länderna skulle kunna främjas.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Till Humboldtstipendiat i Sverige för 2009 har professor Antje Hornscheidt, Humboldt Universität i Berlin, utsetts.
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Från 2010 förnyas inte medlemskap (motsvarande) i NEF och Alliance Guarantee Fund. ESF är viktig för utvecklingsarbetet inom forskningspolitik och -policy. Organisationens framtida roll är för närvarande oklar, vilket kan komma att påverka RJ:s och de vetenskapliga akademiernas intresse av – och möjlighet till – medlemskap i ESF. Insatserna inom Lab for Culture har slutförts, liksom inom NEF Forum on Philantropy. Möjligheterna att återföra resultaten från den senare i utbildning av RJ:s anställda och styrelse kommer att prövas under 2010. Under 2010 ska gästprofessuren i Berlin omprövas (den löper ut under 2011), och Johns Hopkins Fellowship upphör.
Samarbete med riksdagen
Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och bekosta forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning, har en seminarieserie om riksdagens inre arbete genomförts. I samband med seminarieserien har Riksdagsbiblioteket utgivit den kommenterade bibliografin Om statsmakterna i litteraturen 1966–2008 (2009). RJ:s styrelse har mot bakgrund av vunna erfarenheter beslutat om en utlysning under 2010 av medel för forskning om riksdagen.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal ingår i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen som treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. För vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar är stipendiater för tiden den 1 januari 2009–31 december 2011 medicine doktorerna Gerd Franzén-Irving, Annika Öhman och Helena Karlström. Stipendiat för sjukdomar under de tidiga barnaåren är för tiden den 1 januari 2009–31 december 2011 medicine doktor Erik Melén.
Nils-Eric Svenssons fond
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för en yngre europeisk forskare att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haagklubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kr. År 2009 har stipendier tilldelats Otto von Busch, Fredrik Persson och Ulrika Söderlind.
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Frågan om s.k. overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årsberättelser. Lärosätenas arbete med att genomföra SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår. Mycket arbete återstår innan den kan tas i praktiskt bruk. RJ har därför erbjudit lärosätena en alternativ lösning som innebär att RJ ger ett bidrag i kronor dels till direkta lokalkostnader, dels till indirekta kostnader. Fördelen med bidrag framför procentuella påslag är att de sätter press på kostnaderna och ger klara incitament till effektivisering. RJ:s avsikt har inte varit att minska storleken på det generella bidrag till ovan nämnda kostnader som RJ gav 2008. Däremot innebär den nya lösningen att vissa får mer pengar än de skulle ha fått med det gamla procentuella påslaget, andra mindre. Särskilt får de anslag som ska finansiera yngre forskare ett större bidrag än tidigare, medan t.ex. bidraget till en redan anställd professor blir mindre än förr. Rektorerna har godtagit upplägget. Vad gäller programmen beräknas påslaget från fall till fall. Samtalen om kringkostnader mellan RJ och företrädare för lärosätena har varit konstruktiva och framåtsyftande.
Information och hemsida
Under 2009 har RJ fortsatt sin satsning på bättre information om och kommunikation av resultaten av den forskning som stiftelsen finansierar. Hemsidan har utökats bl.a. med en rad debatter om vetenskap och forskning, samt med en gästblogg, där forskare skriver själva. Dessutom har kopplingen till den nationella webbplatsen forskning.se stärkts, vilket innebär att RJ:s nyheter och bloggar blivit mer synliga. Förhoppningen är att detta lockar fler som är intresserade av forskning, t.ex. andra forskare, forskningsadministratörer, intresserad allmänhet, politiker och medier.
Andra inslag i förstärkningen av informationen är nyhetsbrevet och årsboken (se nedan) under redaktörskap av Marie Cronqvist. Årsboken Samtal i rörelse var också ett av många ämnen som RJ presenterade på årets bokmässa i Göteborg. I år var RJ samarbetspartner på Forskartorget, vilket bl.a. märktes genom att den forskning RJ stöder blev mer framträdande.
Under bokmässan delades RJ:s och Stints stora översättningspris ut. Under festliga former överlämnade Lars-Gunnar Andersson Pro Lingua-priset till Tommy Gustafsson och Lars Berglund (se ovan Pro Lingua). RJ deltog i ett storseminarium om kosmopolitism samt ett antal andra arrangemang, bl.a. om forskning kring rikssprängningen 1809 med anledning av Märkesåret.
Bland RJ:s utåtriktade verksamhet finns också SAMspråk. För tredje året i rad samlade FAS, Formas, Kungl. Vitterhetsakademien, RJ och VR forskare och politiker i Almedalen för att just samspråka kring en rad dagsaktuella teman. I två dagar möttes forskare och politiker under sakkunnig ledning av journalisten Ulrika Knutson. Seminarierna var mycket välbesökta. Vidare stöder RJ den internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg.
I sammanhanget bör även RJ:s bidrag till den verksamhet som bedrivs av föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) nämnas. VA intar en ledande position i fråga om kommunikation särskilt mellan forskare och ungdom. Föreningens arbete har uppmärksammats även utanför Sveriges gränser, däribland VA:s återkommande kartläggningar av allmänhetens förtroende för olika typer av forskning. RJ har även lämnat bidrag till ODE, OmvärldsDialog och Engagemang, ett projekt som drivs av VA tillsammans med VR och akademierna.
Årsbok
RJ:s årsbok handlar om kommunikation och har titeln Samtal i rörelse – Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft. Boken är tänkvärt och egensinnigt illustrerad av konstnären Emelie Östergren. Tanken med RJ:s årsböcker är att ge en bild av den kvalitet och mångfald som finns inom den svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Boken presenterades bl.a. på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.
Uppföljning och utvärdering
RJ följer upp och utvärderar forskningsstödet på flera sätt. För forskningsprojekt och infrastrukturella projekt genomförs s.k. projektbesök. När projekten har cirka ett år kvar av sin finansiering gör de en projektredovisning med svar på ett antal frågor. Några projekt per beredningsgrupp väljs ut för särskilda projektbesök, då respektive beredningsgrupp träffar projektledaren och diskuterar projektet. Syftet är att stämma av att projektet fortskrider som tänkt, notera väsentliga avsteg från projektplanen samt ge klartecken för fortsättning. Återkoppling till projektledaren sker både vid själva besöket och efteråt i skriftlig form. Besöket innebär dessutom ett tillfälle till informationsinhämtning för beredningsgrupperna och kansliet, vilket förhoppningsvis bidrar till utvecklingen av stiftelsens arbete. I förekommande fall kan RJ, efter rekommendation från beredningsgruppen, gå vidare med en fördjupad utvärdering. Ytterligare underlag begärs då in och ett förnyat besök genomförs. En fördjupad utvärdering kan medföra att projektanslaget dras in eller minskas i omfattning.
Under året har 37 projekt och 8 infrastrukturella projekt följts upp genom redovisningar. Vid 14 av projekten och 3 av infrastrukturprojekten har projektbesök genomförts. I två fall har beredningsgrupperna rekommenderat fördjupad utvärdering. Såväl uppföljningar som fördjupade utvärderingar har resulterat i fortsatt projektstöd.
De fyra program som fick anslag 2007 har på liknande sätt följts upp genom programbesök. Samtliga fick klartecken att fortsätta. Det av Kenneth Hyltenstam ledda programmet ”Avancerad andraspråksanvändning” har under året genomgått en halvtidsutvärdering. Ett underlag innehållande självvärdering med lägesrapporter, resultatredovisningar, ekonomisk rapport samt en forskningsplan för åren 2010–2012 har granskats av två internationella experter. Slutsatsen är att forskningsprogrammet genomförts på ett i allt väsentligt framgångsrikt sätt. RJ:s styrelse har beviljat medel till programmets avslutning.
Under åren 1998–2001 fattade RJ beslut om att ge medel till fyra forskarskolor (se ovan). Samtliga forskarskolor har avslutat sin verksamhet, även om enstaka doktorander fortfarande har finansiering från forskarskolan. Samtliga forskarskolor är nu också utvärderade. Utvärderingarna visar att målen för respektive forskarskola har uppnåtts. RJ:s satsning har resulterat i ett tillskott av forskarutbildade inom områden där behov tidigare hade identifierats. Modeller för framtida forskarskolor, liksom för samarbete mellan olika lärosäten och organisationer, har utvecklats. Ytterligare effekter av forskarskolor kommer att kunna avläsas om några år.
RJ finansierar, tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Utbildningsvetenskapliga kommittén inom VR, fyra forskningsprojekt inom området ”Lärande och minne hos barn och ungdomar”. Projekten fick från början anslag i tre år. Projekten har nu granskats genom självvärdering och extern sakkunniggranskning. Samtliga projekt får fortsatt anslag i ytterligare två år.
I samarbete med fem andra forskningsfinansiärer genomför RJ en internationell utvärdering av svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning rörande hållbar utveckling. Syftet är att få kunskap om kvaliteten på svensk forskning i internationell jämförelse. Utvärderingen bygger på flera underlag: en kartläggning av fältet, en inventering av forskningsprojekt, en internationell sakkunniggranskning av resultaten av ett urval projekt, en bibliometrisk analys och en användarstudie. Resultaten kommer att föreligga under första halvåret 2010.
RJ samarbetar även i detta sammanhang med såväl nationella som internationella aktörer. Nationellt sker detta exempelvis genom ett nätverk för personer som arbetar med utvärdering av forskning. Internationellt är RJ engagerat i EFC:s särskilda programgrupp för utvärderingsfrågor. RJ är också representerat i en bedömargrupp för utvärdering av VolkswagenStiftungs forskningsstödjande verksamhet.
Under 2009 har de sista verksamheterna inom Sister (Föreningen för studier av forskning och utbildning) avslutats, och föreningen har upplösts. Det är beklagligt att det visat sig omöjligt att driva och finansiera ett kvalificerat analysinstitut med inriktning på forskning och högre utbildning.
Förvaltningsberättelse
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse. Stadgarna preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
”Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.”
RJ grundades genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. RJ blev då en självständig finansiell aktör i och med att medelsförvaltningen övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ erhållit ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i den årliga budgeten. RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. Till den första gruppen hör forskningsstödet i form av projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering. Till de riktade insatserna räknas t.ex. det nationella spetsforskningsprogrammet Pro Futura, ABM-anställningarna (postdoktorala trainee-anställningar inom Arkiv-Bibliotek-Museer) och områdesgruppernas initiativ. RJ:s styrka är kvaliteten i granskningsprocessen och det flexibla beslutsfattandet. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser (se vidare i Årsberättelsens avdelning ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Insatserna vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. De har i flera fall inspirerat andra finansiärer till efterföljd, senast när riksdagen beslutade att anslå medel till forskning om den ideella sektorn. Tack vare RJ:s åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.
RJ utlyste i början av 2009 forskningsmedel för projekt, program och in-
frastrukturellt stöd. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s hemsida (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår en extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. För att skaffa ett fullgott beslutsunderlag arrangeras vid behov s.k. hearingar.
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2009 till 783 (2008: 708). Beredningsgrupperna valde ut 105 av dessa, vilka därefter inbjöds att lämna in en fullständig ansökan. 54 (2008: 47) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar om programanslag var 22 (2008: 17), varav 8 valdes ut för vidare behandling och 1 (2008: 3) slutligen finansierades. Av 49 (2008: 53) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 16 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 9 (2008: 11) beviljats medel. Allmänt sett är det ett bekymmer att en så stor del av här nämnda ansökningar, trots hög kvalitet, inte kan finansieras. Konkurrensen om anslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, kan styrelsen vid behov göra betydande omfördelningar mellan budgetposterna. Under 2009 utnyttjades härigenom en stor del av budgetposten program i stället till att finansiera högt rangordnade projekt.
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre äldre grupper har varit verksamma under året och en ny har inrättats med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. I riksdagen har en seminarieserie arrangerats med målet att sprida och diskutera resultat från forskning om den svenska riksdagen och andra parlament. RJ:s styrelse har därefter avsatt medel för forskning om riksdagen, dess arbetsformer och ledamöter.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan nämnas att Pro Futura-programmet – efter vidareutveckling med karriärutveckling och mentorer – har införts som ett regelbundet återkommande inslag. Tidigare satsningar på forskning om Kina och Stillahavsasien inom ramen för SSAAPS (The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies) har lett vidare till nya program, däribland Stockholm China Forum och Sipri China and Global Security Programme. I syfte att förstärka forskningsbasen i moderna språk har RJ:s styrelse anslagit medel till postdokanställningar. Tre forskartjänster har knutits till de svenska Medelhavsinstituten för att vidga forskningen där. Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) har kompletterats med en anställning vid Medelhavsmuseet. Kunskapsöverföringen står i centrum för Flexit-programmet, vars huvudsyfte är att förstärka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet. Med nätverksbidragen vill styrelsen möta efterfrågan på flexibla och forskningsinitierande stödformer. Bidragen kommer förhoppningsvis att resultera i nya samarbeten med deltagare i Sverige och utomlands. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från Märkesåret, har styrelsen avsatt medel för att möjliggöra ett utökat forskningssamarbete mellan forskare i Finland och Sverige.
Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser. Genom Pro Lingua-programmet fortsätter RJ att tillsammans med Stint dela ut översättningspriser till högklassig svensk forskning. Från 2009 kan dessutom RJ-forskare genom ansökan få översättningsbidrag. Insatserna ska förhoppningsvis öka svensk forsknings internationella genomslag. RJ har en stark position också i det internationella vetenskapssamfundet. Som exempel kan nämnas forskningssamarbetet med andra europeiska stiftelser inom det utrikes- och säkerhetspolitiska fältet genom ”Europe and Global Challenges”. I detta fall är en av ambitionerna att befrämja samarbeten mellan europeiska och utomeuropeiska forskare. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken, bl.a. genom bidrag som syftar till att stärka det europeiska forskningsrådets (ERC) position. Andra engagemang rör europeisk universitetsrankning och insatser som ska förbättra möjligheterna att jämföra den högre utbildningens kvalitet i olika länder. RJ är därutöver en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
RJ har tidigare beslutat att höja ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp dessutom årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2009 har 49 sådana insatser gjorts, varav 21 besök. Ett av programmen har genomgått en formell halvtidsutvärdering, liksom nio ABM-forskare. Under 2009 har utvärderingarna av några äldre insatser slutförts, nämligen av Nordiska Museets forskarskola och forskarskolan i moderna språk. En del uppföljning och utvärdering är löpande åtgärder. RJ:s styrelse behöver inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att fortlöpande justera stödformer och arbetssätt.
RJ har under senare år utökat sin information till den intresserade allmänheten. Hemsidan är ett viktigt instrument, liksom årsboken och nyhetsbrevet. RJ medverkar också under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Lärosätenas arbete med att införa SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår, men det dröjer innan modellen kan tas i praktiskt bruk. RJ har under 2009 begärt in kostnadskalkyler för alla ansökningar som kvalificerat sig till den andra omgången. RJ har för nya projekt erbjudit lärosätena ett krontalsbidrag till direkta lokalkostnader respektive indirekta kostnader. Fördelen i jämförelse med procentpåslag är att fasta bidrag sätter press på kostnaderna och ger klara incitament till effektivisering. För program och infrastrukturellt stöd har bidragens storlek beräknats från fall till fall. Det har varit möjligt att nå samförstånd med berörda lärosäten.
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Alla utgifter prövas noga. Under 2009 har en del av det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk. Detta beror på beslutet att endast finansiera ett program, liksom på RJ:s återhållsamhet med att bevilja ospecificerade overheadanslag. Att RJ betalar ut anslagen årsvis, och inte som engångsanslag för hela projektperioden, begränsar också kostnaderna.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid sex tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Utvecklingsarbetet kring värdepapperssystemet Capman har fortsatt i syfte att möjliggöra en omläggning av värdepappersportföljens sammansättning. Säkerhetsfrågorna i IT-systemen har uppmärksammats genom analys och åtgärder. För de IT-system som används för ansökningar och ekonomiadministration – Tekla, Vega och Webla – har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts. Avsikten har varit att få till stånd en effektivare diarieföring och därmed säkrare händelse- och ärendehantering. Inför en fullständig övergång till digital hantering återstår ett antal arkiveringsfrågor. Arbetet på att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, har fortsatt. En översyn/upphandling av personalförsäkringarna har genomförts för att minska kostnaderna och erbjuda de anställda bättre förmåner. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Inför controllerns pensionering 2010 har ett omfattande arbete lagts ned på att beskriva och dokumentera alla rutiner och funktioner kring redovisning och bokslut. En s.k. årskalender för forskningsavdelningen och administrationen har upprättas i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal har ajourförts.
Under året har en anställd vid RJ:s kansli gått i pension och två nyanställningar gjorts.
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
För helåret 2009 redovisar RJ ett totalt resultat inklusive orealiserade vinster och förluster på 1 909 miljoner kronor (–1 809)1. Resultat exklusive orealiserade vinster och förluster var 989 miljoner kronor (–681). Under året beviljade RJ 317 miljoner kronor (339) till forskningsmedel.
RJ:s direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott på fastigheter uppgick till 308 miljoner kronor (410). Administrationskostnaderna var 34 miljoner kronor (33), vilket motsvarar ca 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2009 till 1 943 miljoner kronor (–1 777), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 25,1 procent (–18,2). Avkastningen i totalportföljen översteg under året RJ:s jämförelseindex med 3,4 procentenheter (0,6), vilket innebär att den aktiva förvaltningen under året överträffat index med ca 300 miljoner kronor. Under 2009 uppvisade samtliga aktie- och ränteportföljer en avkastning som översteg sina respektive jämförelseindex. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag bidrog under året positivt till totalavkastningen med ca 0,9 procentenheter (0,7). Detta kan främst hänföras till beslutet att i början av april öka aktieandelen till övervikt efter att RJ i 15 månader haft en andel aktier som understigit andelen i referensportföljen. Den låga förväntade avkastningen på korta räntebärande placeringar motiverade omallokering av kapital till aktier då börsföretagens vinstprognoser hade justerats ned till rimliga nivåer och den absoluta värderingen bedömdes vara attraktiv. Under året har totalportföljen överträffat jämförelseindex samtliga månader.
RJ:s aktieportföljer avkastade under perioden 43,5 procent. Räntebärande placeringar gav en avkastning på 4,2 procent och hedgefonder 13,8 procent. Fastigheter uppvisade ett blandat resultat med värdestegringar på bostadsfastigheter och lägre marknadsvärden på kommersiella fastigheter.
Den svenska aktieportföljen gav under 2009 en avkastning på 58,7 procent, vilket överstiger jämförelseindex med 5,4 procentenheter tack vare ett framgångsrikt aktieurval. Detta resultat har uppnåtts med en diversifierad portfölj med låg aktiv risk gentemot jämförelseindex, vilket innebär en hög riskjusterad avkastning. Den starka utvecklingen i den svenska aktieportföljen har under året bidragit stort till RJ:s totalavkastning.
Den utländska aktieportföljen har under året omstrukturerats till en inriktning mot globala storbolag från att sedan juni 2003 ha varit inriktad enbart på västeuropeiska aktier. Förberedelser inför denna strategiändring påbörjades i december 2008 och den nya strategin infördes under våren. Jämförelseindex har ändrats till S&P Global 100 som är ett index som består av aktier i internationella storföretag. Under 2009 uppgick avkastningen i den internationella aktieportföljen till 20,3 procent, vilket överstiger jämförelseindex med 2,4 procentenheter. I slutet av perioden var den geografiska fördelningen i portföljen 44 procent USA, 50 procent Västeuropa samt 3 procent vardera i Sydkorea och Japan.
Räntebärande placeringars avkastning på 4,2 procent översteg jämförelseindex med 1,4 procentenheter. Obligationsportföljen som främst innehar säkerställda svenska bostadsobligationer uppvisade en avkastning på 6,0 procent, vilket överträffar jämförelseindex med 0,9 procentenheter. En faktor som bidrog positivt till resultatet var beslutet i våras att successivt investera en del av portföljen i företagsobligationer, vilka vid denna tidpunkt handlades till en mycket attraktiv värdering. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 1,6 procent. Det överstiger index med 1,2 procentenheter. Under året sänkte Riksbanken styrräntan från 2,0 procent till 0,25 procent och tillförde betydande likviditet till räntemarknaden. Detta bidrog till lägre riskpremier och det påverkade värdet positivt på RJ:s innehav av bostadsobligationer och företagscertifikat.
RJ:s helägda fastighetsportfölj har under året avkastat 8,5 procent (–3,7). Den positiva avkastningen är hänförlig till bostadsfastigheter, vilka stigit i marknadsvärde tack vare låga bolåneräntor och brist på bostäder i Stockholm. Marknadsvärdet på RJ:s två kontorsfastigheter i Stockholms innerstad har påverkats negativt av stigande avkastningskrav och förväntningar om svagare framtida hyresutveckling då marknadens vakansgrad ökat. RJ:s portfölj har dock en vakansgrad på endast 1 procent och det är betydligt lägre än snittet på Stockholmsmarknaden. Under året har inga fastighetstransaktioner genomförts. Fastighetsportföljen är till en viss del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som under året uppgick till 2,2 procent.
Fastighetsfonder uppvisade under året en negativ avkastning på 14 miljoner kronor eller –12,5 procent. Detta beror främst på att en av investeringarna, den onoterade fastighetsfonden, sjunkit i värde på grund av lägre marknadsvärde på kommersiella fastigheter och högre lånekostnader. Investeringen i vinstandelslån redovisade under året en positiv avkastning på 3,6 procent.
RJ:s innehav i hedgefonder gav under året en avkastning på 13,8 procent. Tillgångsslaget har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i tillgångsslaget för åtta år sedan med en genomsnittlig årlig avkastning på 8,3 procent. Liksom tidigare år har RJ fortsatt att endast investera i svenskbaserade hedgefonder.
RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida växelkursförändringar. I mars gjordes en översyn av valutasäkringspolicyn i syfte att anpassa policyn efter den nya inriktningen på utländska aktier. Vid samma tidpunkt bedömdes den svenska kronan vara undervärderad, varför det fastställdes en policy med bredare mandat för valutasäkring. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 46 miljoner kronor (–85). Den svenska kronan har under året stärkts mot omvärldens valutor med 5 procent mätt som TCW-index, varav 6 procent mot euron och 8 procent mot USA-dollarn.
Vi har fortsatt samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys. De granskningar som GES genomförde i maj och november redovisar inga placeringar som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.
Långsiktig måluppfyllelse
Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning på minst 4 procent per år. Detta bedöms ge en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet samt säkra en aktiv utdelningspolitik för att främja och understödja vetenskaplig forskning. Under perioden 2003–2009 uppgår den reala avkastningen till 75,3 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 43,7 procentenheter. Den genomsnittliga årliga reala avkastningen uppgår för denna period till 8,3 procent.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Under perioden 2003–2009 har referensportföljen gett en avkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med god marginal. Därutöver har den aktiva förvaltningen som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 2003–2009 gett en avkastning som överträffat jämförelseindex med sammanlagt 12,4 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 622 miljoner kronor (702).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 6 586 miljoner kronor till 7 261 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 7 288 miljoner kronor till 8 883 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 14,1 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2009 utgjorde aktier 56 procent (49), räntebärande placeringar 30 procent (36), direktägda fastigheter 7 procent (8), fastighetsfonder 1 procent (1) och hedgefonder 6 procent (6).
Av tillgångarna var 24 procent denominerade i utländska valutor. Utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per 31 december 2009 uppgick till 1 115 miljoner kronor, medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 12 procent.
Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK)
|
Tillgång |
Intäkt/kostnad |
2009 |
2008 |
|
Fastigheter |
Intäkter |
35 984 |
38 462 |
|
Realisationsvinster/förluster |
− |
20 345 | |
|
Avskrivningar |
–5 612 |
–6 560 | |
|
Restitution av skatt |
40 |
− | |
|
Räntekostnader |
–1 010 |
–3 689 | |
|
Övriga kostnader |
–17 989 |
–18 665 | |
|
Återföring nedskrivning |
− |
20 300 | |
|
Avsättning till periodiseringsfond |
–2 362 |
− | |
|
Skatt på årets resultat |
–1 864 |
− | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
44 612 |
–85 382 | |
|
Summa fastigheter |
|
51 799 |
–35 189 |
|
Aktier |
Utdelningar |
162 289 |
198 401 |
|
Realisationsvinster/förluster |
–295 662 |
–116 887 | |
|
Realisationsvinster/förluster aktie- |
− |
2 919 | |
|
Återföring nedskrivningar |
1 228 262 |
299 085 | |
|
Nedskrivningar |
–222 124 |
–1 228 262 | |
|
Ränteintäkt aktiekonvertibel |
1 917 |
151 | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
811 486 |
–1 047 345 | |
|
Summa aktier |
|
1 686 168 |
–1 891 938 |
|
Hedgefonder |
Utdelningar |
13 925 |
17 606 |
|
Realisationsvinster/förluster |
− |
–735 | |
|
|
Förändring av ej realiserade vinster |
50 839 |
–6 323 |
|
Summa hedgefonder |
64 764 |
10 548 | |
|
Onoterad fastighetsfond |
Nedskrivningar |
–12 041 |
− |
|
(Aberdeen) |
Förändring av ej realiserade vinster |
–3 507 |
1 224 |
|
Summa onoterad fastighetsfond |
–15 548 |
1 224 | |
|
Vinstandelslån |
Ränteintäkter |
1 867 |
1 101 |
|
Summa vinstandelslån |
1 867 |
1 101 | |
|
Räntebärande | |||
|
Bankmedel |
Ränteintäkter |
2 582 |
12 923 |
|
Räntekostnader |
–3 |
–24 | |
|
Valutakursvinster/förluster |
–1 541 |
4 021 | |
|
Certifikat |
Ränteintäkter |
26 056 |
64 297 |
|
Återföring nedskrivningar |
– |
1 269 | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
–8 618 |
9 234 | |
|
Obligationer |
Ränteintäkter |
80 032 |
93 339 |
|
Realisationsvinster/förluster |
–13 891 |
–41 739 | |
|
Återföring nedskrivningar |
1 565 |
84 213 | |
|
Nedskrivningar |
− |
–1 565 | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
25 209 |
− | |
|
Summa räntebärande tillgångar |
111 391 |
225 968 | |
|
Valutaterminer |
Ränteintäkter |
1 299 |
2 286 |
|
Räntekostnader |
–2 830 |
–3 296 | |
|
Valutakursvinster/förluster |
37 420 |
–73 069 | |
|
Återföring nedskrivning |
11 644 |
1 121 | |
|
Nedskrivning |
–1 308 |
–11 644 | |
|
Summa valutaterminer |
|
46 225 |
–84 602 |
|
Finansiella kostnader |
–4 044 |
–3 715 | |
|
Finansiellt resultat |
|
1 942 622 |
–1 776 603 |
Resultaträkning (KSEK)
|
|
Not |
2009 |
2008 |
|
Stiftelsens intäkter | |||
|
Utdelningar (aktier, fonder) |
1 |
176 214 |
216 007 |
|
Ränteintäkter |
2 |
113 753 |
174 097 |
|
Resultat fastigheter |
3 |
8 197 |
53 882 |
|
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument |
4 |
686 108 |
–1 002 971 |
|
Återförd nedskrivning certifikat |
− |
1 269 | |
|
Valutakursresultat m.m. |
5 |
46 215 |
–79 571 |
|
Stiftelsens kostnader | |||
|
Finansiella kostnader |
6 |
–4 044 |
–3 715 |
|
Personalkostnader |
7, 8, 9 |
–23 471 |
–23 169 |
|
Externa kostnader |
10 |
–9 745 |
–8 977 |
|
Avskrivningar inventarier |
17 |
–712 |
–590 |
|
Räntekostnader |
11 |
–3 843 |
–7 009 |
|
Årets resultat |
23 |
988 672 |
–680 747 |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
12 |
920 021 |
–1 128 592 |
|
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel |
24 |
1 908 693 |
–1 809 339 |
Balansräkning (KSEK)
|
|
Not |
2009-12-31 |
2008-12-31 | ||
|
Bokförda värden |
Marknads-värden |
Bokförda värden |
Marknads-värden | ||
|
Tillgångar | |||||
|
Anläggningstillgångar | |||||
|
Materiella anläggningstillgångar | |||||
|
Fastigheter |
14,15 |
288 625 |
710 000 |
294 237 |
671 000 |
|
Pågående nyanläggningar och förskott |
16 |
− |
− |
− |
− |
|
Inventarier |
17 |
723 |
723 |
991 |
991 |
|
Summa materiella anläggningstillgångar |
289 348 |
710 723 |
295 228 |
671 991 | |
|
Finansiella anläggningstillgångar | |||||
|
Obligationer |
18 |
1 621 392 |
1 646 601 |
1 269 276 |
1 269 276 |
|
Aktier |
19 |
4 358 805 |
5 369 564 |
3 672 516 |
3 871 788 |
|
Hedgefonder |
20 |
369 630 |
533 428 |
355 705 |
468 665 |
|
Vinstandelslån |
20 |
57 893 |
57 893 |
51 693 |
51 693 |
|
Onoterad fastighetsfond |
20 |
49 281 |
49 281 |
50 000 |
53 507 |
|
Summa finansiella anläggningstillgångar |
6 457 001 |
7 656 767 |
5 399 190 |
5 714 929 | |
|
Summa anläggningstillgångar |
6 746 349 |
8 367 490 |
5 694 418 |
6 386 920 | |
|
Omsättningstillgångar | |||||
|
Kortfristiga fordringar |
21 |
68 817 |
68 817 |
187 267 |
187 267 |
|
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
22 |
44 562 |
44 562 |
48 035 |
48 035 |
|
Certifikat |
25 |
947 547 |
948 164 |
1 040 428 |
1 049 663 |
|
Kassa och bank |
189 843 |
189 843 |
420 801 |
420 801 | |
|
Summa omsättningstillgångar |
|
1 250 769 |
1 251 386 |
1 696 531 |
1 705 766 |
|
Summa tillgångar |
|
7 997 118 |
9 618 876 |
7 390 949 |
8 092 686 |
|
Eget kapital och skulder | |||||
|
Bundet eget kapital |
23, 24 | ||||
|
Stiftelsekapital |
2 556 383 |
2 556 383 |
2 564 487 |
2 564 487 | |
|
Fritt eget kapital |
23, 24 | ||||
|
Kulturvetenskapliga donationen |
1 848 624 |
1 848 624 |
1 854 484 |
1 854 484 | |
|
Balanserat resultat |
30 |
2 856 409 |
4 478 167 |
2 166 991 |
2 868 728 |
|
Summa eget kapital |
|
7 261 416 |
8 883 174 |
6 585 962 |
7 287 699 |
|
Obeskattade reserver fastigheter | |||||
|
Periodiseringsfond tax 2010 |
|
2 362 |
2 362 |
− |
− |
|
Summa obeskattade reserver |
2 362 |
2 362 |
– |
– | |
|
Avsättningar | |||||
|
Avsättningar för pensioner |
1 674 |
1 674 |
1 750 |
1 750 | |
|
Summa avsättningar |
|
1 674 |
1 674 |
1 750 |
1 750 |
|
Långfristiga skulder | |||||
|
Inteckningslån |
45 050 |
45 050 |
45 100 |
45 100 | |
|
Summa långfristiga skulder |
|
45 050 |
45 050 |
45 100 |
45 100 |
|
Kortfristiga skulder | |||||
|
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel |
666 335 |
666 335 |
588 039 |
588 039 | |
|
Leverantörsskulder |
2 954 |
2 954 |
2 319 |
2 319 | |
|
Valutaterminer |
26 |
1 308 |
1 308 |
11 644 |
11 644 |
|
Övriga kortfristiga skulder |
27 |
7 875 |
7 875 |
149 619 |
149 619 |
|
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
28 |
8 144 |
8 144 |
6 516 |
6 516 |
|
Summa kortfristiga skulder |
|
686 616 |
686 616 |
758 137 |
758 137 |
|
Summa skulder och avsättningar |
|
735 702 |
735 702 |
804 987 |
804 987 |
|
Summa eget kapital och skulder |
|
7 997 118 |
9 618 876 |
7 390 949 |
8 092 686 |
|
Ställda säkerheter |
29 | ||||
|
Fastighetsinteckningar |
49 371 |
49 371 | |||
|
Ansvarsförbindelser | |||||
|
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning |
7 370 |
4 073 | |||
|
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter | |||||
|
Fund II (vinstandelslån). Åtagandet | |||||
|
gäller fram t.o.m. 30 juni 2015 |
13 120 |
21 720 | |||
Kassaflödesanalys (KSEK)
|
|
2009 |
2008 |
|
Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
|
Årets resultat |
988 672 |
–680 747 |
|
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: | ||
|
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar |
6 324 |
7 150 |
|
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar |
− |
–20 300 |
|
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar |
–1 229 827 |
–383 298 |
|
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar |
234 165 |
1 229 827 |
|
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar |
− |
–20 345 |
|
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar |
309 554 |
156 443 |
|
Förändring av avsättningar till periodiseringsfond |
2 362 |
− |
|
Förändring av avsättningar till pensioner |
–76 |
–249 |
|
Förändringar räntefordran |
3 268 |
13 237 |
|
Förändringar ränteskuld |
184 |
–717 |
|
Kassaflöde från den löpande verksamheten före |
|
|
|
förändringar av rörelsekapital |
314 626 |
301 001 |
|
| ||
|
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet | ||
|
Förändring av kortfristiga fordringar |
211 536 |
526 453 |
|
Förändring av kortfristiga skulder |
–150 001 |
139 052 |
|
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
376 161 |
966 506 |
|
| ||
|
Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
|
Förvärv av materiella anläggningstillgångar |
–444 |
–2 932 |
|
Försäljning av materiella anläggningstillgångar |
0 |
92 620 |
|
Pågående nyanläggningar och förskott |
− |
1 617 |
|
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar |
–3 906 778 |
–3 200 250 |
|
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar |
3 535 074 |
2 562 360 |
|
Kassaflöde från investeringsverksamheten |
–372 148 |
–546 585 |
|
| ||
|
Kassaflöde långfristig finansiering | ||
|
Förändring av långfristiga skulder |
–50 |
–40 000 |
|
Kassaflöde långfristig finansiering |
–50 |
–40 000 |
|
| ||
|
Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||
|
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag |
78 297 |
198 794 |
|
Återbetalade anslag |
3 543 |
782 |
|
Årets beviljade anslag |
–316 761 |
–339 014 |
|
Kassaflöde från anslagsverksamheten |
–234 921 |
–139 438 |
|
| ||
|
Årets kassaflöde |
–230 958 |
240 483 |
|
| ||
|
Kassa, bank vid årets ingång |
420 801 |
180 318 |
|
Kassa, bank vid årets utgång |
189 843 |
420 801 |
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.
Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:
Byggnader 2 %
Inventarier 20 %
Datorer 33,33 %
Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering marknadsvärden
Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupong- obligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Räntebärande och aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Värdering bokförda värden
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt och certifikat som värderas till verkligt värde.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Till bokfört värde
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Till marknadsvärde
Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
Noter (belopp i KSEK)
|
Not 1. |
Utdelningar |
|
| ||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||
|
|
Aktier |
162 289 |
198 401 | ||||
|
|
Hedgefonder |
13 925 |
17 606 | ||||
|
|
Summa |
176 214 |
216 007 | ||||
|
Not 2. |
Ränteintäkter |
|
| ||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||
|
|
Obligationer |
80 032 |
93 339 | ||||
|
|
Vinstandelslån |
1 867 |
1 101 | ||||
|
|
Aktiekonvertibler |
1 917 |
151 | ||||
|
|
Certifikat |
26 056 |
64 297 | ||||
|
|
Valutaterminer |
1 299 |
2 286 | ||||
|
|
Bank |
2 582 |
12 923 | ||||
|
|
Summa |
113 753 |
174 097 | ||||
|
Not 3. |
Resultat fastigheter |
|
| ||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||
|
|
Realisationsresultat |
− |
20 345 | ||||
|
|
Hyresintäkter |
35 984 |
38 462 | ||||
|
|
Avskrivningar |
–5 612 |
–6 560 | ||||
|
|
Återförd nedskrivning |
− |
20 300 | ||||
|
|
Restitution av skatt |
40 |
− | ||||
|
|
Övriga kostnader |
–17 989 |
–18 665 | ||||
|
|
Avsättning till periodiseringsfond |
–2 362 |
− | ||||
|
|
Skatt på årets resultat |
–1 864 |
− | ||||
|
|
Summa |
8 197 |
53 882 | ||||
|
Av fastighetsintäkterna utgör 4 008 (3 869) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15. | |||||||
|
Not 4. |
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument | ||
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Realisationsresultat obligationer |
–13 891 |
–41 739 |
|
|
Återföring nedskrivning obligationer |
1 565 |
84 213 |
|
|
Nedskrivning obligationer |
− |
–1 565 |
|
|
Realisationsresultat aktier |
–295 662 |
–116 887 |
|
|
Återföring nedskrivning aktier |
1 228 261 |
299 085 |
|
|
Nedskrivning aktier |
–222 124 |
–1 228 261 |
|
|
Realisationsresultat aktiekonvertibler |
− |
2 919 |
|
|
Realisationsresultat hedgefonder |
− |
–736 |
|
|
Nedskrivning fastighetsfond |
–12 041 |
− |
|
|
Summa |
686 108 |
–1 002 971 |
|
Not 5. |
Valutakursresultat m.m. |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Valutakursresultat orealiserat |
–1 541 |
4 021 |
|
|
Valutakursresultat valutaterminer |
37 420 |
–73 069 |
|
|
Återföring nedskrivning valutaterminer |
11 644 |
1 121 |
|
|
Nedskrivning valutaterminer |
–1 308 |
–11 644 |
|
|
Summa |
46 215 |
–79 571 |
|
Not 6. |
Finansiella kostnader |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Depåavgift |
569 |
585 |
|
|
Övriga finansiella kostnader |
3 475 |
3 130 |
|
|
Summa |
4 044 |
3 715 |
|
Not 7. |
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Löner och andra ersättningar |
|
|
|
|
Styrelse och verkställande direktör |
2 899 |
2 722 |
|
|
Övriga anställda |
11 446 |
11 281 |
|
|
Summa |
14 345 |
14 003 |
|
|
|
|
|
|
|
Sociala kostnader |
8 405 |
8 553 |
|
|
− varav pensionskostnader |
3 225 |
3 338 |
|
Av pensionskostnader avser 740 (498) styrelse och verkställande direktör. | |||
|
Not 8. |
Medelantal anställda |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Kvinnor |
10,8 |
10,5 |
|
|
Män |
5,9 |
6,9 |
|
|
Summa |
16,7 |
17,4 |
|
Not 9. |
Sjukfrånvaro 2009 |
|
|
|
|
|
Korttids-frånvaro |
Långtids-frånvaro |
|
|
Kvinnor |
0,59 % |
0,00 % |
|
|
Män |
0,52 % |
0,00 % |
|
|
Summa |
0,57 % |
0,00 % |
|
|
|
|
|
|
Not 10. |
Ersättning till revisorer (inkl. moms) |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Öhrlings PricewaterhouseCoopers: |
|
|
|
|
− internrevision och revisionsnära rådgivning |
279 |
209 |
|
|
Riksrevisionen (extern revision) |
225 |
248 |
|
|
Summa |
504 |
457 |
|
Not 11. |
Räntekostnader |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Bank |
3 |
24 |
|
|
Valutaterminer |
2 830 |
3 296 |
|
|
Fastigheter |
1 010 |
3 689 |
|
|
Summa |
3 843 |
7 009 |
|
Not 12. |
Förändring av ej realiserade vinster |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Fastigheter |
421 375 |
376 763 |
|
|
Obligationer |
25 209 |
0 |
|
|
Aktier |
1 010 759 |
199 273 |
|
|
Hedgefonder |
163 799 |
112 960 |
|
|
Onoterad fastighetsfond, Aberdeen |
0 |
3 507 |
|
|
Certifikat |
616 |
9 234 |
|
|
Summa |
1 621 758 |
701 737 |
|
Not 13. Avsättning för bevarande av realvärden |
|
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2009 uppgår till 299,66. Motsvarande indexvärde för 2008 är 300,61. Mellan 2008 och 2009 minskade således konsumentprisindex med 0,316 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 564 487 x 0,00316 = 8 104 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med 1 854 484 x 0,00316 = 5 860. Se vidare not 23 och 24. |
|
Not 14. |
Fastigheter |
|
| ||||||
|
|
|
Bokfört värde |
Marknads-värde | ||||||
|
|
Styrpinnen 23, Stockholm |
130 170 |
133 000 | ||||||
|
|
Brännaren 7, Stockholm |
14 464 |
68 000 | ||||||
|
|
Kampsången 4, Stockholm |
9 896 |
50 000 | ||||||
|
|
Sländan 2, Stockholm |
6 999 |
53 000 | ||||||
|
|
Rekryten 6, Stockholm |
22 991 |
102 000 | ||||||
|
|
Snöklockan 1, Stockholm |
19 215 |
81 000 | ||||||
|
|
Jasminen 4, Stockholm |
13 113 |
50 000 | ||||||
|
|
Apelträdet 5, Stockholm |
12 975 |
42 000 | ||||||
|
|
Hjorten 17, Stockholm |
15 301 |
83 000 | ||||||
|
|
Sånglärkan 12, Stockholm |
43 501 |
48 000 | ||||||
|
|
Summa |
288 625 |
710 000 | ||||||
|
Fastigheterna ägs till 100 %. | |||||||||
|
Not 15. |
Fastigheter |
|
| ||||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||||
|
|
Byggnader |
|
| ||||||
|
|
Ingående anskaffningsvärden |
280 586 |
338 161 | ||||||
|
|
Försäljningar |
− |
–60 467 | ||||||
|
|
Årets investeringar från pågående nyanläggningar |
− |
2 892 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
280 586 |
280 586 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Ingående avskrivningar |
–69 392 |
–81 555 | ||||||
|
|
Försäljningar |
− |
18 723 | ||||||
|
|
Årets avskrivningar |
–5 612 |
–6 560 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
–75 004 |
–69 392 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Ingående nedskrivningar |
–18 700 |
–29 800 | ||||||
|
|
Återförd nedskrivning |
− |
11 100 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade nedskrivningar |
–18 700 |
–18 700 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Mark |
|
| ||||||
|
|
Ingående anskaffningsvärden |
101 743 |
132 250 | ||||||
|
|
Försäljningar |
− |
–30 507 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
101 743 |
101 743 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Ingående nedskrivningar |
0 |
–9 200 | ||||||
|
|
Återförd nedskrivning |
− |
9 200 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade nedskrivningar |
0 |
0 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark |
288 625 |
294 237 | ||||||
|
|
Taxeringsvärden, byggnader |
247 196 |
247 196 | ||||||
|
|
Taxeringsvärden, mark |
231 485 |
231 485 | ||||||
|
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16. | |||||||||
|
Not 16. |
Pågående nyanläggningar och förskott |
|
| ||||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||||
|
|
Ingående anskaffningsvärden |
0 |
1 617 | ||||||
|
|
Årets utgifter Styrpinnen 23 |
− |
1 984 | ||||||
|
|
Överfört till byggnad Styrpinnen 23 |
− |
–2 892 | ||||||
|
|
Bokfört som kostnad Styrpinnen 23 |
− |
–709 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
0 |
0 | ||||||
|
Not 17. |
Inventarier |
|
| ||||||
|
|
|
2009 |
2008 | ||||||
|
|
Ingående anskaffningsvärden |
4 485 |
4 918 | ||||||
|
|
Inköp |
444 |
40 | ||||||
|
|
Försäljningar och utrangeringar |
–451 |
–473 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
4 478 |
4 485 | ||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Ingående avskrivningar |
–3 494 |
–3 353 | ||||||
|
|
Försäljningar och utrangeringar |
451 |
449 | ||||||
|
|
Årets avskrivningar |
–712 |
–590 | ||||||
|
|
Utgående ackumulerade avskrivningar |
–3 755 |
–3 494 | ||||||
|
|
|
| |||||||
|
|
Utgående restvärden enligt plan |
723 |
991 | ||||||
|
Not 18. |
Obligationer |
|
|
|
|
|
Förfalloår |
Nominellt värde |
Bokfört värde |
Marknads-värde |
|
|
Svenska nominella obligationer |
|
|
|
|
|
2011 |
409 000 |
428 022 |
427 626 |
|
|
2012 |
614 000 |
638 403 |
660 515 |
|
|
2013 |
195 000 |
205 217 |
208 725 |
|
|
2014 |
290 000 |
310 520 |
310 492 |
|
|
2015 |
40 000 |
39 230 |
39 243 |
|
|
Summa |
1 548 000 |
1 621 392 |
1 646 601 |
|
Not 19. |
Aktier |
|
|
|
|
|
Svenska aktier |
Antal |
Bokfört värde |
Marknads-värde |
|
|
ABB |
470 000 |
51 215 |
64 860 |
|
|
ACAP Invest B |
25 000 |
1 000 |
1 000 |
|
|
Active properties A |
25 000 |
0 |
0 |
|
|
Active properties B |
175 000 |
0 |
0 |
|
|
Alfa Laval |
270 000 |
18 819 |
26 730 |
|
|
Alliance oil/West Siberian Res |
300 000 |
30 254 |
30 750 |
|
|
Assa Abloy B |
100 000 |
11 665 |
13 780 |
|
|
AstraZeneca SDB |
330 000 |
102 898 |
110 616 |
|
|
Atlas Copco A |
1 150 000 |
63 418 |
121 095 |
|
|
Autoliv SDB |
70 000 |
19 906 |
22 295 |
|
|
Axis |
200 000 |
10 093 |
16 750 |
|
|
B & B TOOLS B |
440 000 |
25 044 |
42 240 |
|
|
BE Group |
230 000 |
10 028 |
10 028 |
|
|
Billerud |
500 000 |
16 099 |
26 625 |
|
|
Biotage A |
900 000 |
6 390 |
6 390 |
|
|
Black Earth Farming SDB |
480 000 |
10 992 |
10 992 |
|
|
Boliden |
500 000 |
22 004 |
46 050 |
|
|
Carnegie |
285 000 |
0 |
0 |
|
|
Elekta B |
50 000 |
4 410 |
8 550 |
|
|
Eniro |
200 000 |
6 884 |
7 160 |
|
|
Ericsson B |
2 900 000 |
191 110 |
191 110 |
|
|
Fenix Outdoor B |
110 000 |
6 160 |
15 070 |
|
|
G&L Beijer B |
285 433 |
16 120 |
48 953 |
|
|
Getinge B |
240 000 |
27 759 |
32 712 |
|
|
Hennes & Mauritz B |
555 000 |
141 359 |
220 557 |
|
|
Hexagon AB B |
500 000 |
25 369 |
52 875 |
|
|
Husqvarna A |
50 000 |
678 |
2 490 |
|
|
Husqvarna B |
1 400 000 |
53 562 |
73 850 |
|
|
Investor B |
600 000 |
69 291 |
79 740 |
|
|
JM B |
225 000 |
25 865 |
27 675 |
|
|
Kinnevik B |
300 000 |
26 969 |
32 100 |
|
|
Lindab |
200 000 |
14 700 |
14 700 |
|
|
Lundin Mining |
400 000 |
9 955 |
11 800 |
|
|
Lundin Petroleum |
450 000 |
25 470 |
25 470 |
|
|
Millicom SDB |
35 000 |
12 787 |
18 655 |
|
|
MTG B |
150 000 |
35 012 |
53 385 |
|
|
NCC B |
325 000 |
20 746 |
38 431 |
|
|
NIBE Industrier B |
180 000 |
12 420 |
12 420 |
|
|
Nobia |
970 000 |
30 457 |
40 643 |
|
|
Nordea |
3 500 000 |
142 642 |
255 150 |
|
|
Oriflame SDB |
47 800 |
15 649 |
20 482 |
|
|
PA Resources (konvertibel) |
18 188 448 |
18 202 |
28 774 |
|
|
Poolia B |
450 000 |
16 605 |
16 605 |
|
|
Q-Med |
400 000 |
19 280 |
19 280 |
|
|
Sandvik |
1 350 000 |
85 377 |
116 640 |
|
|
SAS Sverige AB |
2 800 000 |
7 518 |
11 284 |
|
|
SCA B |
460 000 |
34 445 |
43 907 |
|
|
Scania B |
1 000 000 |
92 300 |
92 300 |
|
|
SEB A |
2 600 000 |
61 530 |
115 284 |
|
|
Skanska B |
500 000 |
58 880 |
60 800 |
|
|
SKF B |
300 000 |
24 297 |
37 080 |
|
|
Skistar AB |
40 000 |
4 703 |
5 140 |
|
|
SSAB B |
600 000 |
63 749 |
66 900 |
|
|
Stora Enso OYJ R (SEK) |
500 000 |
23 909 |
25 000 |
|
|
Swedbank A |
1 050 000 |
69 637 |
74 550 |
|
|
Swedish Match AB |
220 000 |
27 272 |
34 518 |
|
|
Svenska Handelsbanken A |
580 000 |
83 818 |
118 436 |
|
|
Systemair |
150 000 |
9 000 |
9 000 |
|
|
Tele 2 B |
500 000 |
49 708 |
55 100 |
|
|
TeliaSonera |
3 645 000 |
147 652 |
188 993 |
|
|
Unibet Group |
50 000 |
8 700 |
8 700 |
|
|
Volvo B |
2 200 000 |
111 292 |
135 190 |
|
|
Summa svenska aktier |
|
2 333 073 |
3 097 660 |
|
| ||||
|
|
Antal |
Bokfört värde |
Marknads- värde | |
|
Utländska aktier | ||||
|
|
Finland |
|
|
|
|
|
Fortum |
75 000 |
14 570 |
14 570 |
|
|
Frankrike |
|
|
|
|
|
ArcelorMittal |
70 000 |
23 069 |
23 069 |
|
|
Axa |
162 567 |
26 164 |
27 537 |
|
|
BNP Paribas |
83 000 |
47 000 |
47 514 |
|
|
Cap Gemini |
15 000 |
4 860 |
4 910 |
|
|
Lafarge SA |
32 152 |
19 035 |
19 035 |
|
|
LVMH |
29 000 |
18 581 |
23 278 |
|
|
Sanofi Aventis |
35 000 |
16 966 |
19 735 |
|
|
Total |
120 000 |
43 849 |
55 308 |
|
|
Veolia Environnement |
6 197 |
1 399 |
1 468 |
|
|
Vivendi Universal |
50 000 |
10 648 |
10 648 |
|
|
Grekland |
|
|
|
|
|
Forthnet |
350 000 |
4 480 |
4 480 |
|
|
National Bank of Greece |
24 994 |
4 633 |
4 633 |
|
|
Holland |
|
|
|
|
|
KPN |
185 000 |
19 264 |
22 432 |
|
|
Japan |
|
|
|
|
|
Honda Motor |
120 000 |
26 339 |
28 719 |
|
|
Nintendo |
8 000 |
13 661 |
13 661 |
|
|
Sony |
50 000 |
10 086 |
10 273 |
|
|
Toyo Suisan Kaisha |
60 000 |
9 858 |
9 858 |
|
|
Norge |
|
|
|
|
|
Orkla A |
150 000 |
9 597 |
10 520 |
|
|
StatoilHydro |
50 000 |
8 582 |
8 931 |
|
|
Telenor |
100 000 |
9 970 |
9 998 |
|
|
Schweiz |
|
|
|
|
|
ABB LTD N |
50 000 |
6 115 |
6 884 |
|
|
CS Group |
100 000 |
35 354 |
35 354 |
|
|
Nestle |
164 000 |
42 690 |
56 848 |
|
|
Novartis |
124 000 |
44 129 |
48 377 |
|
|
Roche |
15 000 |
12 922 |
18 209 |
|
|
Spanien |
|
|
|
|
|
Banco Santander |
360 164 |
38 499 |
42 601 |
|
|
BBVA |
200 000 |
23 667 |
26 074 |
|
|
Inditex |
43 000 |
10 557 |
19 107 |
|
|
Telefonica |
75 000 |
12 091 |
14 993 |
|
|
Storbritannien |
|
|
|
|
|
AstraZeneca |
55 000 |
17 071 |
18 515 |
|
|
Barclays |
750 000 |
23 942 |
23 942 |
|
|
BG Group |
170 000 |
22 061 |
22 061 |
|
|
BHP Billiton PLC Ord |
130 000 |
21 951 |
29 997 |
|
|
BP |
959 421 |
66 581 |
66 581 |
|
|
HSBC Holdings |
423 187 |
34 693 |
34 693 |
|
|
Prudential |
200 000 |
7 937 |
14 805 |
|
|
Royal Dutch Shell A |
35 000 |
6 853 |
7 563 |
|
|
Royal Dutch Shell B |
220 000 |
46 094 |
46 094 |
|
|
Tesco |
565 000 |
27 969 |
27 969 |
|
|
Vodafone Group |
3 570 000 |
59 335 |
59 335 |
|
|
Xstrata |
260 000 |
28 551 |
33 711 |
|
|
Sydkorea |
|
|
|
|
|
Hyundai Motor (Global Deposit Receipts) |
100 000 |
10 142 |
12 872 |
|
|
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts) |
22 000 |
38 738 |
55 065 |
|
|
Tyskland |
|
|
|
|
|
Allianz SE |
30 000 |
26 775 |
26 775 |
|
|
BASF AG |
50 000 |
21 418 |
22 254 |
|
|
Bayer AG NPV |
35 000 |
13 913 |
20 058 |
|
|
Daimler |
50 000 |
17 112 |
19 064 |
|
|
Deutsche Bank |
10 000 |
3 782 |
5 061 |
|
|
Deutsche Börse |
14 000 |
8 316 |
8 316 |
|
|
EON |
122 000 |
36 520 |
36 520 |
|
|
RWE |
23 000 |
14 622 |
16 008 |
|
|
Siemens |
40 500 |
26 632 |
26 632 |
|
|
USA |
|
|
|
|
|
3M |
25 000 |
11 305 |
14 780 |
|
|
Bank of America (Preference Shares) |
60 000 |
6 177 |
6 402 |
|
|
Bristol Myers Squibb |
80 684 |
13 044 |
14 569 |
|
|
Caterpillar |
25 000 |
10 189 |
10 189 |
|
|
Cisco Systems |
170 000 |
25 868 |
29 104 |
|
|
Citigroup |
320 000 |
7 575 |
7 575 |
|
|
Coca-Cola Co |
145 000 |
50 526 |
59 105 |
|
|
Colgate Palmolive |
60 000 |
29 644 |
35 249 |
|
|
Conocophillips |
140 000 |
47 740 |
51 130 |
|
|
Cooper Industries |
40 000 |
10 361 |
12 197 |
|
|
Deere & Co |
35 000 |
10 214 |
13 538 |
|
|
EMC |
70 000 |
6 913 |
8 745 |
|
|
General Electric |
300 000 |
29 176 |
32 460 |
|
|
Goldman Sachs Group |
15 000 |
15 389 |
18 111 |
|
|
Hewlett Packard |
165 000 |
46 977 |
60 780 |
|
|
IBM |
35 000 |
28 510 |
32 764 |
|
|
Ingersoll Rand |
60 000 |
9 839 |
15 335 |
|
|
Intel |
255 000 |
33 059 |
37 201 |
|
|
Johnson & Johnson |
70 000 |
30 104 |
32 243 |
|
|
JP Morgan Chase |
170 000 |
48 546 |
50 659 |
|
|
Kellogg |
28 000 |
10 078 |
10 653 |
|
|
Kraft Foods Inc |
90 000 |
17 425 |
17 494 |
|
|
Marathon Oil |
105 000 |
23 443 |
23 443 |
|
|
McDonalds |
75 000 |
33 490 |
33 490 |
|
|
Mead Johnson Nutrition |
59 542 |
15 247 |
18 608 |
|
|
Merck US |
117 670 |
30 748 |
30 748 |
|
|
Metlife |
50 000 |
11 471 |
12 640 |
|
|
Microsoft Corp. |
370 000 |
60 400 |
80 676 |
|
|
Morgan Stanley |
50 000 |
10 584 |
10 584 |
|
|
Nike |
75 000 |
30 980 |
35 436 |
|
|
Oracle |
70 000 |
10 427 |
12 279 |
|
|
Pepsi Co |
60 000 |
24 733 |
26 088 |
|
|
Pfizer |
368 950 |
37 047 |
47 994 |
|
|
Procter & Gamble Co |
60 000 |
24 186 |
26 015 |
|
|
Qualcomm |
60 000 |
19 849 |
19 849 |
|
|
Texas Instruments Inc |
60 000 |
8 940 |
11 182 |
|
|
Transocean Ltd |
30 000 |
17 506 |
17 764 |
|
|
Walt Disney |
95 000 |
18 379 |
21 910 |
|
|
Summa utländska aktier |
|
2 025 732 |
2 271 904 |
|
|
Summa aktier totalt |
|
4 358 805 |
5 369 564 |
|
Not 20. |
Alternativa placeringar |
|
|
|
|
|
|
Antal |
Bokfört värde |
Marknads-värde |
|
|
Hedgefonder |
|
|
|
|
|
Catella |
478 026 |
54 138 |
65 031 |
|
|
Eikos |
441 |
57 233 |
82 748 |
|
|
Futuris |
26 166 |
50 390 |
107 390 |
|
|
Lynx |
260 610 |
41 015 |
52 058 |
|
|
Nektar |
41 874 |
66 854 |
103 368 |
|
|
Tanglin |
56 395 |
50 000 |
66 193 |
|
|
Zenit |
1 099 |
50 000 |
56 640 |
|
|
Summa hedgefonder |
|
369 630 |
533 428 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinstandelslån |
|
|
|
|
|
Sveafastigheter Fund II |
|
57 893 |
57 893 |
|
|
Summa vinstandelslån |
|
57 893 |
57 893 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Onoterad fastighetsfond |
|
|
|
|
|
Aberdeen |
332 456 |
61 322 |
49 281 |
|
|
Nedskrivning Aberdeen |
|
–12 041 |
|
|
|
Summa onoterad fastighetsfond |
|
49 281 |
49 281 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa alternativa placeringar |
|
476 804 |
640 602 |
|
| |||
|
Not 21. |
Kortfristiga fordringar |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Hyresfordringar m.m. |
3 |
19 |
|
|
Osäkra hyresfordringar |
− |
–15 |
|
|
Skattefordran 2008 |
1 047 |
1 451 |
|
|
Skattefordran 2009 |
844 |
− |
|
|
Momsfordran |
36 |
− |
|
|
Sålda ej betalda värdepapper |
66 847 |
185 464 |
|
|
Övriga |
40 |
348 |
|
|
Summa |
68 817 |
187 267 |
|
Not 22. |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Upplupna räntor |
43 245 |
46 513 |
|
|
Förutbetalda kostnader |
1 317 |
1 522 |
|
|
Summa |
44 562 |
48 035 |
|
Not 23. |
Eget kapital, bokfört värde |
|
|
| |||||||
|
|
|
Bundet eget kapital * |
Fritt eget kapital |
Eget kapital | |||||||
|
|
|
|
Kulturvetenskapliga donationen |
Balanserat resultat |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Eget kapital 2008-12-31 |
2 564 487 |
1 854 484 |
2 166 991 |
6 585 962 | ||||||
|
1) |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde |
–8 104 |
–5 860 |
13 964 |
0 | ||||||
|
|
Årets resultat |
|
|
988 672 |
988 672 | ||||||
|
|
Återbetalade forskningsmedel |
|
|
3 543 |
3 543 | ||||||
|
|
Beviljade forskningsmedel |
|
|
–316 761 |
–316 761 | ||||||
|
|
Eget kapital 2009-12-31 |
2 556 383 |
1 848 624 |
2 856 409 |
7 261 416 | ||||||
|
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. | |||||||||||
|
Not 24. |
Eget kapital, marknadsvärde |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
Bundet eget kapital * |
Fritt eget kapital |
Eget kapital | |||||||
|
|
|
|
Kulturveten-skapliga donationen |
Balanserat resultat |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
Eget kapital 2008-12-31 |
2 564 487 |
1 854 484 |
2 868 728 |
7 287 699 | ||||||
|
1) |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde |
–8 104 |
–5 860 |
13 964 |
0 | ||||||
|
|
Förändring av eget kapital till marknadsvärde |
|
|
1 908 693 |
1 908 693 | ||||||
|
|
Återbetalade forskningsmedel |
|
|
3 543 |
3 543 | ||||||
|
|
Beviljade forskningsmedel |
|
|
–316 761 |
–316 761 | ||||||
|
|
Eget kapital 2009-12-31 |
2 556 383 |
1 848 624 |
4 478 167 |
8 883 174 | ||||||
|
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. 1) Not 23 och 24. Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Eftersom KPI:s årsmedel minskat jämfört med 2008 återtas motsvarande medel 2009 för att upprätthålla realvärdet över tiden. | |||||||||||
|
Not 25. |
Certifikat |
|
|
|
|
|
Förfall 2010 |
Nominellt belopp |
Bokfört värde |
Marknads-värde |
|
|
Kvartal 1 |
657 000 |
654 660 |
654 969 |
|
|
Kvartal 2 |
100 000 |
99 636 |
99 661 |
|
|
Kvartal 3 |
195 000 |
193 251 |
193 534 |
|
|
Kvartal 4 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Summa |
952 000 |
947 547 |
948 164 |
|
Not 26. |
Valutaterminer |
|
|
|
|
|
Köpt/såld valuta |
Nominellt belopp |
Bokfört värde |
Marknads-värde |
|
|
Förfallomånad 2010-01 |
|
|
|
|
|
SEK/CHF |
38 372 |
–300 |
–300 |
|
|
SEK/EUR |
171 650 |
2 683 |
2 683 |
|
|
SEK/GBP |
55 938 |
–729 |
–729 |
|
|
SEK/USD |
143 055 |
–3 551 |
–3 551 |
|
|
Förfallomånad 2010-02 |
|
|
|
|
|
SEK/CHF |
47 099 |
132 |
132 |
|
|
SEK/EUR |
101 381 |
2 072 |
2 072 |
|
|
SEK/GBP |
62 020 |
–419 |
–419 |
|
|
SEK/USD |
140 240 |
–4 228 |
–4 228 |
|
|
Förfallomånad 2010-03 |
|
|
|
|
|
SEK/EUR |
91 907 |
1 827 |
1 827 |
|
|
SEK/GBP |
45 775 |
683 |
683 |
|
|
SEK/USD |
217 266 |
522 |
522 |
|
|
Summa |
1 114 703 |
–1 308 |
–1 308 |
|
Not 27. |
Övriga kortfristiga skulder |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Personalens källskatt |
857 |
818 |
|
|
Köpta ej betalda värdepapper |
− |
139 073 |
|
|
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet |
239 |
239 |
|
|
Förvaltade medel för samprojekt |
6 754 |
8 707 |
|
|
Moms hyror redovisningskonto |
− |
30 |
|
|
Övrigt |
26 |
752 |
|
|
Summa |
7 876 |
149 619 |
|
Not 28. |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Sociala avgifter |
687 |
672 |
|
|
Intjänade ej uttagna semesterdagar |
1 017 |
890 |
|
|
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier |
784 |
794 |
|
|
Upplupna räntor |
496 |
313 |
|
|
Förutbetald hyresintäkt |
3 664 |
2 481 |
|
|
Övriga upplupna kostnader, fastigheter |
1 127 |
976 |
|
|
Övriga upplupna kostnader |
369 |
390 |
|
|
Summa |
8 144 |
6 516 |
|
Not 29. |
Ställda säkerheter |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
För egna avsättningar och skulder |
|
|
|
|
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel |
|
|
|
|
Fastighetsinteckningar |
49 371 |
49 371 |
|
|
Summa |
49 371 |
49 371 |
|
Not 30. |
Beviljade medel till forskning |
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond |
173 519 |
176 612 |
|
|
Medel från Kulturvetenskapliga donationen |
142 442 |
161 602 |
|
|
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar |
600 |
600 |
|
|
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren |
200 |
200 |
|
|
Summa |
316 761 |
339 014 |
För mer detaljerad information, se avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2009” (s. 5).
Elanders, Vällingby 2010
| [1] | Siffror inom parentes avser 2008. |