Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2009

Framställning / redogörelse 2009/10:RJ1

Redogörelse till riksdagen

2009/10:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2009

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Vd:s förord 3

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2009 5

Stödformer och arbetssätt 5

Beviljade forskningsanslag 7

Områdesgrupper 17

Riktade satsningar 19

Forskning inom kulturpolitik och kulturarv 23

Jubileer – Märkesåret 2009 24

Forskarskolor 25

Internationellt samarbete 25

Samarbete med riksdagen 28

Rönnbergska donationerna 28

Nils-Eric Svenssons fond 28

Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader 28

Information och hemsida 29

Årsbok 30

Uppföljning och utvärdering 30

Förvaltningsberättelse 32

Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag 39

Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 42

Resultaträkning (KSEK) 44

Balansräkning (KSEK) 45

Kassaflödesanalys (KSEK) 47

Redovisnings- och värderingsprinciper 49

Värdering materiella anläggningstillgångar 49

Värdering finansiella anläggningstillgångar 49

Värdering omsättningstillgångar 50

Beviljade forskningsmedel 51

Eget kapital 51

Noter (belopp i KSEK) 52

Vd:s förord

Denna årsberättelse har två delar. Den inleds med en redogörelse för Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) forskningsstödjande verksamhet. Därpå följer förvaltningsberättelsens redovisning av RJ:s finanser och finansförvaltning. Båda illustrerar att 2009 på många sätt blev ett lärorikt år. Uppföljningen av forskningspropositionen gav upphov till flera betydelsefulla spörsmål. De s.k. strategiska satsningarna var omstridda, och om detta instrument ska användas fler gånger måste processen förändras. Också den lokala hanteringen av de strategiska anslagen har visat sig rymma principiella komplikationer: Vem ska besluta om pengarnas användning – universitetsledningarna eller forskarna? Frågorna är inte nya, och de hänger samman med den eviga diskussionen om profilering av lärosätena. Från RJ:s sida fortsätter vi att låta ansökningarnas kvalitet avgöra vad som ska prioriteras. Därmed står relationen mellan forskarna och RJ i centrum. I avvägningen mellan profilering och excellens prioriterar RJ excellens.

Under året har det europeiska forskningsrådet ERC utvärderats. Utvärderarna var mycket positiva till vad ERC på kort tid har åstadkommit. Men de var kritiska mot överdriven och missriktad byråkrati. Kommissionens svar visar glädjande nog en insikt om att forskningen kräver andra bedömningsmetoder och andra organisationsformer än övriga EU-frågor. RJ fortsätter att på skilda sätt bidra till den europeiska forskningspolitiken och till det internationella vetenskapliga samarbetet. Särskilt angelägna är vi om att i alla sammanhang artikulera och lyfta fram humaniorans och samhällsvetenskapens vikt och värde.

Den finansiella förvaltningen under 2009 har givit goda resultat, vilket i sin tur möjliggör fortsatt aktiva insatser för att stärka kvaliteten inom svensk forskning. RJ fortsätter att genom självständiga analyser undersöka vilka insatser som är mest angelägna. Kulturpropositionen innebar framsteg i en del av de frågor RJ arbetat med sedan 1990-talets slut, liksom propositionen om det civila samhället. Under året har styrelsen inrättat en ny områdesgrupp med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet, ett tema som har ökat i betydelse, i Sverige såväl som internationellt. RJ finansierar också ett stort antal nya, fascinerande projekt, program och infrastrukturella projekt. Våra bidrag till forskningsinitiering och nätverk möjliggör ny forskning, och anslagen till översättning säkerställer att resultaten blir kända och tillgängliga för internationella kolleger.

Det är en glädje att få vara delaktig i denna utveckling av forskningen. RJ:s möjlighet att nå framgång är i hög grad beroende av alla de människor som medverkar i arbetet: ledamöterna i beredningsgrupperna, sakkunniga

världen över, synnerligen kompetenta och trevliga medarbetare samt en insiktsfull och engagerad styrelse. Till er alla går min tacksamhet för ett gott samarbete!

Göran Blomqvist

Vd

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2009

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Forskningssystemet är betjänt av proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer: dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels göra sådana riktade insatser, vilka kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.

RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält av vetenskaplig forskning. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen ett stort erfarenhetsfält. RJ har en särskild ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

RJ arbetar med ett begränsat antal stödformer. De beviljade beloppen bör vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning och översättning och för att möjliggöra s.k. open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt, inklusive att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.

I det följande ges i första hand en översikt över det nya forskningsstöd som har beviljats under 2009. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information se RJ:s hemsida (www.rj.se).

Stödformer och arbetssätt

RJ stöder i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, inklusive juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer.

RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, men också till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt och infrastrukturella projekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och andra vetenskapliga möten, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper.

Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms i en första omgång av en särskild grupp med enbart utländska ledamöter. I andra omgången granskas ett begränsat antal utvalda ansökningar av externa, internationella sakkunniga, varefter hearings med de berörda forskargrupperna genomförs. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan.

I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Ansökningarna granskas i det andra steget av minst två sakkunniga. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten görs, förutom utlåtanden av sakkunniga, även en hearing.

Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.

Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt lämnas en ekonomisk slutrapport in. RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av olika satsningar; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag är det viktigt att få kunskap om effekterna av RJ:s insatser för svensk forskning.

Beviljade forskningsanslag

Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 316 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3.

Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2009 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen

173 519

Kulturvetenskapliga donationen

142 442

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

600

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

200

Summa

316 761

Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2009 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6)

132 309

Samarbete med riksdagen

200

Riktade insatser (tabell 8)

30 000

Nils-Eric Svenssons fond

300

Arvode till sakkunniga

727

Ersättning till adjungerade

2 572

Konferenser, information

2 454

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället

712

Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap

1 001

Områdesgruppen för forskning om förmodernitet

3 244

Summa

173 519

Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2009 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)

Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)

29 620

Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)

35 450

Riktade insatser

49 650

Forskningsinitiering

9 615

Internationellt samarbete

14 763

Övriga bidrag till forskning och kulturliv

3 059

Arvode till sakkunniga

285

Summa

142 442

Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Trycknings- och översättningsbidrag för forskning som är finansierad av RJ finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering på Internet. Ansökningar om sådana anslag behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Genom att från 2009 bevilja RJ-forskare översättningsanslag vill styrelsen förbättra svensk forsknings möjlighet att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.

Program

Med program menas forskningsuppgifter som involverar en större forskargrupp vilken är verksam under sex till åtta år. I år utlyste RJ programstöd för femte gången. Totalt inkom 22 ansökningar, vilket var fem fler än föregående år. Beredningsgruppen beslutade att föra åtta ansökningar vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja professor Hans Ruin, Södertörns högskola, 35 miljoner kronor till programmet Tid, minne, representation: Ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar. Genom detta beslut är fr.o.m. 2010 totalt tolv forskningsprogram i verksamhet.

Tabell 4 Antalet programansökningar 2009 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna

Ämne

Antal

Kvinnor

Män

Sökt belopp

Antal beviljade

Beviljat belopp

ekonomisk historia

1

1

20 942

freds- och konfliktforskning

1

1

20 109

företagsekonomi

2

2

50 033

historia

1

1

10 252

humaniora

3

2

1

44 186

1

35 000

humaniora/sam-
hällsvetenskap

2

2

40 770

idéhistoria

1

1

21 459

informationsvetenskap

1

1

12 955

litteraturvetenskap

2

1

1

40 173

moderna språk

1

1

20 310

musikvetenskap

1

1

22 062

nationalekonomi

1

1

17 088

samhällsvetenskap

1

1

16 523

sociologi

3

3

96 321

statsvetenskap

1

1

20 620

Summa

22

5

17

453 803

1

35 000

Övrigt

1

450

Summa total

 

 

 

 

2

35 450

Projekt

Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp under högst tre år. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer; denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, men det dämpades av att en del av budgeterade medel för program kunde tas i anspråk för projekt. Under 2009 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt.

Projektanslag 2009 (belopp kr)

Projektledare

Projekttitel

Anslagsförvaltare

Beviljat

belopp

Docent Mattias Heldner

Samtalets prosodi

Institutionen för tal, musik och hörsel, KTH – Kungliga Tekniska högskolan

5 150 000

Fil.dr Andreas Nyblom

Berömmelsens kulturhistoria: Celebriteter och biografiska föremål i Nordiska museet

Nordiska museet

1 705 000

Docent Mårten Snickare

Karl XI:s tomahawk. Samlande och utställande av utomeuropeiska föremål i stormaktstidens Sverige

Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

1 940 000

Docent Lars Norén

A Supermarket for Healthcare

Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet

2 055 000

Fil.dr Marie Larsson

De osynliga arbetarna! Transnationell och lokal aktivism bland hembaserade kvinnliga arbetstagare i Manila, Leeds och Ahmedabad

Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet

1 985 000

Jur.dr Ola Engdahl

Folkrättsligt ansvar för vålds- och tvångsanvändning i multinationella fredsinsatser

Institutionen för Säkerhet och Strategi (ISS), Försvarshögskolan

2 240 000

Fil.dr Elena Lindholm
Narvaez

Feminism och modernitet i Carmen de Burgos reseskildringar av Europa och Norden under tidigt 1900-tal

Institutionen för språkstudier, Umeå universitet

1 905 000

Fil.dr Malin Petzell

An analysis of an endangered language – the Kami in Tanzania

School of Oriental & African Studies (SOAS), University of London

1 735 000

Fil.dr Magnus Öhrn

Från klämmiga pojkar till dödspolare – maskulinitetsstudier i svenska pojk- och ungdomsböcker

Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet

1 995 000

Fil.dr Edda Manga

Medborgarskapets gränser. Kolonialism, biopolitik och rasism i Colombia

Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

1 870 000

Docent Ludvig Beckman

Universal suffrage for real? A global index of suffrage restrictions and an explanatory framework

Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

2 175 000

Docent Kerstin Sandell

Efter succén med den nya generationens antidepressiva läkemedel: erfarenheter, praktiker, diskurser och jagets förändring

Genusvetenskap, Lunds universitet

7 460 000

Professor Henrik Horn

Inhemska politikinstrument i handelsavtal

Institutet för Näringslivsforskning

2 100 000

Fil.dr Peter Sundkvist

Scandinavian features in Shetland phonology

Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, Falun

2 925 000

Docent Daniel Waldenström

Intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter

Institutet för Näringslivsforskning

5 200 000

Professor Jonas Gerdin

Användning av redovisningsinformation: studier av meningsskapande processer i daglig praktik

Handelshögskolan, Örebro universitet

5 395 000

Docent Anna Jarstad

Local Peace Agreements: The Road to Peace and Democracy in KwaZulu Natal?

Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet

2 225 000

Fil.dr Sara Kristoffersson

Svensk design? Om Ikeas estetik på 1980- och 90-talet, export av ”svensk design” och nationella myter

Färg och Form, Konstfack

1 245 000

Professor Tom O’Dell

Etnografins Transformationer/Runaway Methods: Ethnography and Its New Incarnations

Etnologiska institutionen, Lunds universitet

2 945 000

Ekon.dr Kajsa Lindberg

Apotek i förändring. En studie av marknadskonstruktion, entreprenörskap och arbete

Handelshögskolan i Göteborg/GRI, Göteborgs universitet

3 975 000

Docent Christina Bergqvist

Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

2 250 000

Professor Cecilia Albin

Behövs rättvisa förhandlare? Rättvisa och effektivitet i internationella förhandlingar om miljö, handel och vapennedrustning

Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet

2 785 000

Teol.dr Magnus Lundberg

Mission och extas: Kontemplativa kvinnors roll för missionen i det koloniala Latinamerika

Teologiska institutionen, Uppsala universitet

1 830 000

Fil.dr Esbjörn Larsson

Mellan disciplinering och självverksamhet: skillnader i växelundervisningens användning vid skolor för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870

Institutionen för utbildning, media och kultur (EDU), Uppsala universitet

1 905 000

Docent Karl Wärneryd

Irrationalitet

Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm

1 700 000

Professor Dag Lindström

Ensamma män i en övergångstid. Den ogifte mannen i det svenska samhället 1750–1870

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköpings universitet

2 390 000

Professor Christer Lundh

Swedish Wages in Comparative Perspective, 1860–2008

Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet

3 000 000

Docent Eva Borgström

”Det icke tänkbara och det ständigt fruktade”
Begär mellan kvinnor som motiv i svensk skönlitteratur 1900–1930

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

2 235 000

Docent Olof Bäckman

Exkludering och aktivering: Utbildning och arbetsmarknadspolitik som verktyg mot utslagning på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Norden

Institutet för Framtidsstudier

3 215 000

Professor Pär Anders Granhag

Äkta och falska intentioner: Vilka verbala indikatorer diskriminerar?

Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

2 025 000

Professor Timo Mäntylä

Åldrande och beslutskompetens

Psykologiska institutionen, Umeå universitet

3 320 000

Fil.dr Johan Eriksson

Subjektivitet. En filosofisk undersökning av psykoanalysens ontologi, metodologi och etik

Filosofiska institutionen, Uppsala universitet

1 780 000

Professor Sverker Gustavsson

Blandad författning och konstitutionell minimalism

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

425 000

Docent Staffan Ericson

Televisionens tider

Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola

3 815 000

Fil.dr Eva Knuts

Blixtlås, knapp och kardborreband – makt och materialitet under styling och påklädning

Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet

4 455 000

Teol.dr Susanne Olsson

Confessional Islamic Teaching in Sweden

Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola

1 890 000

Docent Christer Karlsson

Hur regleras EU-medlemskapet?

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

1 775 000

Fil.dr Henrik Rosenkvist

Referentiella nollsubjekt i germanska språkvarieteter

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

1 985 000

Professor Jerzy Sarnecki

Brottslighet och livets vändpunkter: Livsförloppet hos 846 Stockholmspojkar under ett halvt sekel

Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

2 660 000

Professor Björn Terje Asheim

Next generation regional innovation policy: How to combine science and user driven approaches

CIRCLE, Lunds universitet

3 400 000

Fil.dr Ingeborg Svensson

Sexualiteten i hjärnan – Hjärnforskning, medier, kunskapsproduktion

Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

2 370 000

Fil.dr Maria Bäckman

Tolerant, bejakande och jämställd. Ungdomsmottagningar i flerkulturella miljöer som redskap för sexuell integration

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet

1 980 000

Fil.dr Mikael Parkvall

Principia Creolica

Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

1 790 000

Docent Jens Ljunggren

Vredens kanalisering: Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten

Historiska institutionen, Lunds universitet

1 940 000

Med.dr Monica Åberg Yngwe

Könsskillnader i ekonomiska resurser, hälsa och dödlighet – betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation

CHESS, Stockholms universitet

2 000 000

Professor Kaj Århem

Fattigdom, utveckling och minoritetspolitik i Vietnams högländer: en antropologisk fallstudie

School of Global Studies, Göteborgs universitet

2 185 000

Professor Claes von Hofsten

Utveckling av sociala och kommunikativa förmågor hos typiskt utvecklade barn och barn med autism

Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

2 025 000

Professor Sune Karlsson

Bayesiansk analys av dynamiska faktormodeller

Handelshögskolan, Örebro universitet

2 600 000

Fil.dr Katrin Uba

Rädda vår skola!: Vilket inflytande har protester mot skolnedläggningar på Sveriges kommunpolitik?

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

1 760 000

Fil.dr Ulf Mörkenstam

Urfolks rätt till självbestämmande: En studie av det svenska Sametingets makt och inflytande

Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

2 070 000

Fil.dr Per Hammarström

Integration genom dop? Judiska konvertiter i Sverige 1782–1870

Historiska institutionen, Uppsala universitet

1 685 000

Professor Sven Erlander

Utgivningen av Tage Erlanders dagböcker

Matematiska institutionen, Linköpings universitet

480 000

Björn Fjæstad

Utgivningsstöd till Forskning & Framsteg

Forskning & Framsteg

380 000

131 405 000

Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5.

Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2009 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

 

Beviljade ansökningar

 

Totala antalet ansökningar

Ämne

Antal

Kvinnor

Män

Belopp

 

Antal

Kvinnor

Män

antropologi

2

1

1

4 170

12

5

7

arkeologi

28

12

16

arkitektur

2

2

ekonomisk historia

1

1

3 000

19

7

12

etnologi

5

2

3

13 025

28

16

12

film- och teatervetenskap

12

4

8

filosofi

1

1

1 780

26

6

20

freds- och konfliktforskning

2

2

5 010

10

7

3

företagsekonomi

3

1

2

11 425

79

26

53

historia

3

3

4 810

47

20

27

idéhistoria

3

2

1

5 315

45

16

29

informationsvetenskap

1

1

3 815

23

9

14

juridik

1

1

2 240

21

12

9

klassiska språk/antikens kultur

6

3

3

konst/estetiska ämnen

1

1

1 245

20

11

9

kulturgeografi

1

1

3 400

18

9

9

lingvistik

5

1

4

13 585

41

19

22

litteraturvetenskap

3

2

1

6 135

53

31

22

medicin

1

1

7 460

10

7

3

moderna språk

4

3

1

musikvetenskap

6

2

4

nationalekonomi

3

3

9 000

30

5

25

pedagogik

1

1

1 905

32

15

17

psykologi

3

3

7 370

29

13

16

religionsvetenskap

3

1

2

5 405

34

11

23

samhällsvetenskap

1

1

sociologi

3

1

2

7 875

81

45

36

statistik

1

1

2 600

4

4

statsvetenskap

6

2

4

10 455

61

22

39

teknik

3

3

 

Beviljade ansökningar

 

Totala antalet ansökningar

Ämne

Antal

Kvinnor

Män

Belopp

 

Antal

Kvinnor

Män

utgivningsstöd till Forskning & Framsteg

1

1

380

Summa

54

17

37

131 405

 

785

336

449

Männen svarar även 2009 för ca 60 procent av ansökningarna; fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma från 2005 till 2008. Av beviljade anslag 2009 går dock ca 67 procent till manliga sökande; de kvinnliga forskarna erhåller marginellt högre belopp. Det finns skäl att framöver extra noga uppmärksamma hur anslagsfördelningen mellan könen utvecklas. Under åren 2005 till 2009 har kvinnornas andel av beviljade anslag fluktuerat mellan 49 och 33 procent.

Som framgår av tabell 5 och 6 är de beviljade ansökningarnas spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.

Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2009 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare

Beviljat belopp

Antal

Försvarshögskolan

2 240

1

Göteborgs universitet

21 665

8

Handelshögskolan i Stockholm

1 700

1

Högskolan Dalarna

2 925

1

Institutet för Framtidsstudier

3 215

1

Institutet för Näringslivsforskning

7 300

2

Konstfack

1 245

1

KTH – Kungliga Tekniska högskolan

5 150

1

Linköpings universitet

2 870

2

Lunds universitet

17 730

5

Nordiska museet

1 705

1

Statens historiska museum

1 075

1

Stockholms universitet

18 595

9

Södertörns högskola

7 485

3

Umeå universitet

5 225

2

Uppsala universitet

22 905

12

Örebro universitet

7 995

2

Anslagsförvaltare

Beviljat belopp

Antal

Forskning & Framsteg

380

1

Summa

131 405

54

Reseanslag

19

1

Tryckningsbidrag

535

8

Översättning

350

3

Summa

904

12

Summa total

132 309

66

Infrastrukturella projekt

Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. I årets omgång beviljades flera anslag till stora nationella och internationella survey-undersökningar, i vissa fall samfinansierade med andra forskningsfinansiärer. Även flera mindre men betydelsefulla arkiverings- och digitaliseringsprojekt erhöll anslag. Nödvändigheten av intensifierat samarbete inom kulturarvsområdet har under året bl.a. uppmärksammats i samband med det svenska EU-ordförandeskapet. RJ har beslutat att under 2010 göra en riktad utlysning till museerna i fråga om digitalisering av material. Museerna är organisatoriskt mer splittrade än arkiv och bibliotek och verkar inte ha kommit lika långt i sitt teoretiska och praktiska arbete inom detta område.

Anslag till infrastrukturellt stöd 2009 (belopp kr)

Projektledare

Projekttitel

Anslagsförvaltare

Beviljat belopp

Fil.mag. Annika Öhrner

Arkiv Derkert

Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

865 000

Fil.dr Sofia Seifarth

Berättelser, minnen och föremål. Ett metodutvecklande insamlingsprojekt om hushållsarbete och vardagsliv på 1950- och 1960-talen

Arbetets museum, Norrköping

395 000

Rektor Lennart Weibull

SOM-undersökningarna 1986–2008: Dokumentation, förädling och internationalisering

Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet

3 500 000

Docent Petra Söderlund

Selma Lagerlöf-arkivet. En nationell digital utgivningsplattform

Svenska Vitterhetssamfundet

5 000 000

Docent Mikael Hjerm

European Social Survey (ESS) round 5

Sociologiska institutionen, Umeå universitet

2 500 000

Docent Antoaneta Granberg

Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv

Institution för slaviska språk, Göteborgs universitet

5 000 000

Professor Jan O. Jonsson

Levnadsnivåundersökningen 2010
(LNU 2010)

Institutet för social forskning – SOFI, Stockholms universitet

5 500 000

Projektledare

Projekttitel

Anslagsförvaltare

Beviljat belopp

Fil.kand. Anna Kyhlberg-Boström

Repertoardatabas för Kungliga Teatrarna/Kungliga Operan 1773 och framåt

Kungl. Operans musikbibliotek och arkiv

810 000

Per Cullhed

ProBok – en proveniens- och en bokbandsdatabas

Uppsala universitetsbibliotek

6 000 000

Erik Kjellberg

Dübensamlingen. En europeisk musikskatt från 1600-talet

Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet

50 000

 

 

 

29 620 000

Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturellt stöd fördelade efter anslagsförvaltare 2009 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare

Beviljat belopp

Antal

Arbetets museum

395

1

Göteborgs universitet

8 500

2

Kungl. biblioteket

5 865

2

Kungl. Operans musikbibliotek och arkiv

810

1

Stockholms universitet

5 500

1

Umeå universitet

2 500

1

Uppsala universitet

6 050

2

Summa

29 620

10

Forskningsinitiering

För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större konferenser eller mindre seminarier samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.

Under året behandlades 94 ansökningar, varav 60 beviljades anslag. Beviljningskvoten, cirka två tredjedelar, är hög i förhållande till exempelvis projektanslag. Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning & Framsteg och till föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA).

Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De sammanlagt 144 Nobelsymposierna har ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Symposierna har en mycket stark internationell ställning.

Nätverksbidrag

RJ har identifierat behovet av ytterligare flexibla stödformer som kan gynna etablerandet av ny forskning och nya forskningssamarbeten. Styrelsen beslöt därför att på försök under 2009 ge anslag till nätverk. Syftet är att ge forskare från olika lärosäten möjlighet att samverka och att främja framväxten av nya ämnesöverskridande forskningsmiljöer. Totalt har 53 ansökningar inkommit, varav 37 har beviljats helt eller delvis. Det har visat sig praktiskt svårt att hålla isär nätverksstödet från forskningsinitiering. I budgeten för 2010 sammanförs de båda därför i en budgetpost.

Open access

RJ:s styrelse har fattat beslut om att medverka till att de forskare som RJ stöder ska publicera sina resultat med open access, dvs. fritt tillgängligt på Internet. Den konkreta utformningen av RJ:s insatser kommer att ske efter diskussioner med intressenter på området.

Områdesgrupper

RJ inrättar s.k. områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Verksamheten kan beskrivas som ett kvalificerat forskningsförberedande arbete, vilket vanligtvis pågår i fyra till sex år. Under 2009 har tre områdesgrupper varit verksamma och en ny inrättats.

Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap

Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har under sitt sista verksamhetsår haft tre sammanträden, företrädesvis för att planera tre seminarier under hösten 2009. Det första av dessa benämndes ”Innovationspolitik – en del av den ekonomiska politiken” och ägde rum den 14 oktober i riksdagen. Seminariet var ett samarrangemang mellan områdesgruppen, riksdagens näringsutskott och Vinnova. Det andra seminariet arrangerades den 21 oktober tillsammans med riksdagens konstitutionsutskott och hade rubriken ”Regeringen styr riket – fungerar Regeringskansliet?” Seminariet var välbesökt, 170 åhörare, med intressanta medverkande. Det tredje seminariet gick av stapeln den 11 november i riksdagens förstakammarsal och var en uppföljning av den konferens om skatter och skatteforskning som ägde rum hösten 2006. Inledningsvis presenterades fyra av de fem projekt som tidigare erhållit anslag från RJ:s, FAS och Skatteverkets gemensamma utlysning. Därefter dryftades hur en ny svensk skattereform skulle kunna se ut och om förutsättningarna för en sådan finns. Seminariet var ett samarrangemang mellan områdesgruppen, riksdagens skatteutskott och Skatteakademien.

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället har under året gått in i sitt avslutande skede. Med stöd från RJ genomfördes den 27–28 mars i Örebro under ledning av professor Erik Amnå den svenska delen av det andra europeiska medborgarrådet (European Citizen Consultations). Medborgarråden är exempel på s.k. samtalsdemokrati eller deliberativ demokrati, som kommit i fokus i samband med diskussionen om ”demokratiskt underskott” inom EU. Fil.dr Malin Gawell, Esbri, och professor Hans Westlund, KTH, genomförde den 3–4 september en internationell workshop om entreprenörskap: ”Civil society, social capital and economic dynamics”. Professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, var värd och medarrangör till en stor internationell konferens den 9–11 september med titeln ”The social dimension of Religion in Civil Society – A Comparative European Perspective”. Den 16 oktober genomförde RJ och Ideell arena det årliga seminariet med forskare och finansiärer i det postdoktorala programmet för forskning om civilsamhället. Inför avslutningen av sitt uppdrag har områdesgruppen tagit initiativ till en intervjubok av fil.dr Jenny Björkman. Vidare anordnar områdesgruppen den 20 januari 2010 tillsammans med Rifo (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) i riksdagen seminariet ”En demokrati i kris?” om deliberativ demokrati.

Riksdagens beslut att anslå 220 miljoner kronor till forskning m.m. om den ideella sektorn innebär att RJ:s insatser genom områdesgruppen kan få en naturlig fortsättning. Flera av gruppens ledamöter har genom sin forskning och sina nätverk berett vägen för denna satsning.

Områdesgruppen för forskning om förmodernitet

Inom ramen för Områdesgruppen för forskning om förmodernitet (OFFF-gruppen) har ytterligare ett forskarnätverk startats, Configurations of Desire in Premodern Literature. Därmed är sex tematiska nätverk med inriktning på förmodern tid i gång. Vid Bok- och Biblioteksmässans forskartorg presenterades två antologier med ursprung i OFFF-gruppen. Den ena, Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid, är i huvudsak författad av medlemmar i områdesgruppen. Den andra, Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, är skriven av medlemmar i ett av nätverken. På bokmässan presenterades också Humanistportalen, en ny webbplats som förmedlar kunskap om olika aspekter på den äldre historien. Portalen bedöms ha stor potential, och lanseringen ska därför intensifieras. Under året har OFFF-gruppen diskuterat RJ:s framtida insatser för att stödja den förmoderna forskningen. En särskild grupp med yngre forskare har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till insatser. Förslaget ska diskuteras på en konferens om förmodern forskning i Sigtuna i augusti 2010. Förra årets globalhistoriska konferens vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har under 2009 följts upp vid ett tvådagarsmöte i Stockholm. En fortsättning på de globalhistoriska aktiviteterna planeras.

Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet

RJ:s styrelse har fattat beslut att inrätta en ny områdesgrupp med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet. Olika inslag i mål- och resultatstyrning diskuteras både i Sverige och internationellt, och även forskningen har uppmärksammat detta fält. Områdesgruppen syftar till att kartlägga denna debatt och ta initiativ till seminarier, kunskapsöversikter och begränsade studier. Gruppen kommer att bestå av både forskare och praktiker och vara internationell till sin sammansättning.

Riktade satsningar

De riktade satsningarna har varierande karaktär, från postdoktorala anställningar som syftar till att ge individerna möjlighet att påbörja en akademisk karriär till utlysningar inom särskilt angelägna forskningsområden.

Tabell 8 Riktade insatser 2009 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)

Fortsättning av Pro Futura II

20 000

Utökat samarbete mellan svenska och finska forskare inom humaniora och statsvetenskap

10 000

Summa

30 000

Tabell 9 Riktade insatser 2009 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Skatteforskning II

10 000

Riksdagforskning

8 000

Nätverksstöd II

5 000

Planeringsanslag Flexit

400

Flexit (MediaPostdok i högst 3 år)

7 000

ABM-tjänst Medelhavsmuseet

1 250

Sipri China and Global Security Programme

3 000

Postdokbefattningar i moderna språk

15 000

Summa

49 650

Pro Futura

Inom ramen för ett särskilt spetsforskningsprogram, Pro Futura, stödjer RJ tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) unga framstående forskare. De forskare som antogs 2005 till Pro Futura II kan efter ansökan och sakkunniggranskning få finansiering i ytterligare tre år. De vetenskapliga resultaten är goda. Fem av sju forskare har nu genomgått granskning och beviljats fortsatt anslag. Ytterligare granskningar sker våren 2010.

Under året utlystes en ny omgång, Pro Futura V, som är en vidareutveckling och en kvalitativ nysatsning som kommer att pågå ett antal år. Nytt i programmet är t.ex. inslaget av karriärutveckling, som innebär att internationellt välmeriterade forskare engageras som mentorer. Den nära samverkan mellan ledande forskningsuniversitet och internationellt ledande institut för avancerade studier tillvaratas för att främja deltagarnas utveckling. Programmets utformning ska också bidra till att öka rörligheten inom sektorn och förbereda forskarna för uppgifter som framtida forskningsledare. Inbjudan till lärosätena att nominera kandidater ledde till 20 nomineringar. Åtta av kandidaterna gick vidare till intervju. Tre av dessa får anställning inom Pro Futura V, nämligen Ali Ahmed, Linnéuniversitetet, Ericka Johnson, Göteborgs universitet, och Wendelin Reich, Uppsala universitet.

Postdoktorala tjänster i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

Satsningen fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008.

Civilsamhället

Satsningen fortsätter i enlighet med Årsberättelse 2008. Se även ovan under Områdesgruppen för forskning om civilsamhället.

Skatteforskning

Åren 2006–2007 tog RJ initiativet till en satsning på skatteforskning. Den första utlysningen gällde tre år, varvid RJ bidrog med 8 miljoner kronor, FAS med 5 miljoner kronor och Skatteverket med 15 miljoner kronor. En utvärdering ska genomföras under våren 2010, och om denna är positiv, så har parterna var för sig uttalat en beredskap att utlysa ytterligare forskningsanslag. Den 11 november arrangerades ett seminarium med titeln ”Skatter och skattesystem i en värld av alltmer globalt beroende”. Fyra av fem projekt inom skatteområdet presenterades vid detta tillfälle (se även ovan under Områdesgruppen för offentlig ekonomi, ledarskap och styrformer).

SSAAPS

Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) tillkom 2001 för att stärka svensk forskning och forskarutbildning med inriktning på Stillahavsasien. I fokus ligger samtida kulturella, ekonomiska, politiska och sociala frågor. Tillsammans med Stint (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) har RJ under denna period finansierat postdoktorala tjänster, doktorandtjänster, workshoppar, publiceringsstöd, gästforskarstipendier samt resestipendier. Utvärderingarna av SSAAPS visar på mycket goda vetenskapliga resultat. SSAAPS har resulterat i en betydande uppbyggnad av kompetens och expertis rörande nutida förhållanden som kommer universitet, forskningsinstitut, förvaltning, medier och företag till godo. Under året har SSAAPS avvecklats och den internationella styrgruppen, där även RJ varit representerad, har upplösts och ledamöterna avtackats för goda insatser under de gångna åren. SSAAPS har tidigare resulterat i nya satsningar, däribland Stockholm China Forum (nedan under Internationellt samarbete). Under 2009 lanserades Sipri China and Global Security Programme (nedan).

Sipri China and Global Security Programme

Sipri (Stockholm International Peace Research Institute) syftar genom sitt RJ-stödda femåriga program till att skapa en ledande kunskapsmiljö med fokus på Kina och Stillahavsasien. RJ:s anslag möjliggjorde rekryteringen av doktor May-Britt Stumbaum.

European Foreign and Security Policy Studies

Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska VolkswagenStiftung har RJ sedan 2004 ett samarbete som syftar till att finansiera unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Denna satsning går nu mot sitt slut i och med att så många som 94 yngre forskare är antagna i programmet. Programmet kommer att avslutas med en större konferens i Italien hösten 2010.

Sverige och Göteborgs universitet var den 24–26 september värd för en konferens inom programmet på temat ”Challenges for European Security in 2020”. Arrangör var CERGU (Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet) under ledning av professor Rutger Lindahl.

I anslutning till detta program utdelas även ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Priset är tänkt att hedra minnet av utrikesminister Anna Lindh, vars tragiska död har motiverat tillkomsten av forskningsprogrammet. ”The Anna Lindh Award” är på 20 000 euro och gick i år till den tyske forskaren Thomas Diez, professor vid universitetet i Tübingen.

Europe and Global Challenges

Erfarenheterna av nyssnämnda program är många och positiva. Tillsammans har de tre forskningsfinansiärerna gjort en insats på europeisk nivå som de var för sig inte hade varit mäktiga. De har därför beslutat att vidareutveckla sitt forskningssamarbete.

RJ har avsatt 20 miljoner kronor till det nya internationella forskningsprogrammet ”Europe and Global Challenges”. Programmet har ambitionen att stimulera europeiska forskare att i större utsträckning än hittills samarbeta med kolleger i andra delar av världen i forskning om vår tids stora utmaningar. I ett första steg har under året utlysts planeringsanslag. Avsikten är att ett mindre antal forskargrupper ska ges möjlighet att stärka sina samarbeten inför de större forskningsanslag som kommer att utlysas under 2010. Utlysningen rörande planeringsanslag fick mycket stark respons med inte mindre än 140 ansökningar. Av dessa har tolv forskargrupper erhållit vardera 400 000–500 000 kr.

ABM

RJ:s och Vitterhetsakademiens gemensamma satsning på att skapa nya karriärvägar för nydisputerade forskare inom humaniora genom inrättandet av postdoktorala tjänster vid arkiv, bibliotek och museer (ABM) har sedan starten 2007 blivit väl emottagen. Syftet är att knyta disputerade forskare till arkiv, bibliotek och museer för att stimulera till kvalificerad forskning, stärka sektorns forskarkompetens samt skola in forskare i myndighetsarbetet. Av de 17 ursprungliga forskarna har 9 utvärderats under året. Rapporterna från arbetsgivarna liksom forskarnas redovisningar vittnar om att forskarna integrerats väl i sina nya arbetsmiljöer och att de samtidigt förmått bedriva sin planerade forskning. De goda erfarenheterna har resulterat i att ABM-programmet utökats med nya befattningar vid Medelhavsmuseet och inom runforskning (se nedan). Det finns goda skäl för RJ att ytterligare bidra till kunskapsöverföringen till samhället utanför universitet och högskolor t.ex. genom att finansiera nya ”praxisinriktade” initiativ. Detta är en viktig bakgrund till försöksverksamheten inom det s.k. Flexitprojektet som är inriktat mot arbetsmarknaden utanför offentlig sektor (se nedan).

Runforskning

I samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet har RJ utlyst och tillsatt två anställningar som forskare inom runområdet med placering vid Riksantikvarieämbetet. Arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt driver forskningsprojektet ”Runristandets dynamik: Forskning om runristare, vård och digital kommunikation”, medan nordisten Magnus Källströms projekt heter ”Runsvenska skrifttraditioner och ett supplement till Upplands runinskrifter”. Runforskningsinitiativet har mötts mycket positivt. Utformningen av anställningarna är densamma som för övriga s.k. ABM-anställningar: 75 procent av arbetstiden utnyttjas för forskning och resterande tid för tjänstgöring inom myndigheten.

Medelhavsmuseet

ABM-anställningen vid Medelhavsmuseet är inriktad mot museets stora och ofullständigt bearbetade Cypernsamlingar. Den är ett samarbete mellan RJ, Kungl. Vitterhetsakademien och Medelhavsmuseet. Den kommer att följas av en motsvarande satsning av AG Leventis Foundation.

Anställningar vid Medelhavsinstituten

I samverkan med Kungl. Vitterhetsakademien och de svenska forskningsinstituten i Athen, Istanbul och Rom har RJ under året utlyst tre anställningar som forskare. Syftena är att bredda och förstärka forskningen vid instituten, att förbättra möjligheterna för svenska forskare att verka i en internationell forskningsmiljö samt att mer övergripande stimulera den svenska forskningens internationalisering. Anställningarna är treåriga. Högst 20 procent av arbetstiden kan avse medverkan i institutets verksamhet i form t.ex. av seminarier och undervisning; återstående arbetstid är forskning. Ansökningarna spänner över ett brett spektrum av ämnen. Forskarna har i sina ansökningar angivit till vilket institut de vill förlägga sin forskning. Kvaliteten i ansökningarna avgör vilket eller vilka institut som får en anställning beviljad. Finansiärerna bekostar anställningarna med ett ramanslag, medan instituten medfinansierar overheadkostnader.

Flexit

Under året arbetade RJ fram en helt ny postdoktoral satsning kallad Flexit. Inom programmet utlystes fem traineeanställningar vid fem olika företag. I detta pilotprojekt försöker RJ konstruera flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför akademin och till områden dit de vanligtvis inte når. Huvudsyftet är att förstärka förbindelserna mellan humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning och näringslivet. Genom att underlätta kunskapsöverföringen räknar RJ med att fler utanför universitetsvärlden ska se och efterfråga kompetensen hos disputerade humanister/samhällsvetare. På samma gång öppnas alternativa arbetslivsmöjligheter för dessa forskare, som får en viktig uppgift i de nya nätverk som förhoppningsvis växer fram. I den första utlysningen medverkar Ericsson, Good Old, IOGT-NTO, NCC och Västerbottens-Kuriren. Tjänsterna väntas bli tillsatta under första kvartalet 2010.

Forskning inom kulturpolitik och kulturarv

RJ har sedan 2006 stött SweCult, ett ”kulturpolitiskt observatorium”, vid Linköpings universitet och Tema Q. SweCult är en brygga mellan å ena sidan akademisk forskning och å andra sidan representanter för myndigheter och praktiker inom kultursektorn. Konferensen KulturSverige är en viktig mötesplats mellan forskare och praktiker. I anslutning till denna utges en omfattande antologi med tematiska artiklar och statistik. Första utgåvan kom i slutet av 2008 och samfinansierades av Linköpings universitet, Statens kulturråd och RJ. En andra konferens kommer att genomföras hösten 2010. Arbetet med rapporten ”KulturSverige 2011” pågår med stöd av RJ och Stiftelsen framtidens kultur. De behov av analys, statistik och tillämpad forskning som finns inom det kulturpolitiska området har ännu inte fått någon tillfredsställande lösning. I anslutning till dessa frågor anordnade RJ tillsammans med Världskulturmuseet och Stiftelsen framtidens kultur seminariet ”Kultur – med eller utan politik?” under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Arbetet med den internationella handbok om konstnärlig forskning som RJ tagit initiativet till fortskrider planenligt. Den preliminära titeln är ”The New Handbook for Arts-Based Research”. Boken, som beräknas utkomma under 2010 på förlaget Routledge, redigeras av docent Henrik Karlsson och professor Michael Biggs.

Jubileer – Märkesåret 2009

Finlands och Sveriges regeringar har beslutat att högtidlighålla minnet av delningen av Sverige–Finland under rubriken Märkesåret 2009. Representanter för RJ har ingått i den svenska nationalkommittén och i en arbetsgrupp under exekutivkommittén. En rad offentliga evenemang i Sverige med anknytning till Finlands och Sveriges historiska och dagsaktuella relationer har genomförts. RJ har i samverkan med Kulturfonden för Sverige och Finland bidragit med nära 1 miljoner kronor till historiska och kulturella arrangemang. Tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum genomfördes en rad seminarier vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Då presenterades bl.a. professor Torkel Janssons RJ-finansierade bok Rikssprängningen som kom av sig (Atlantis 2009). Jansson betonar att ”det svenska” i Finland bevarades bl.a. i form av Svea Rikes lag från 1734 och övrig offentlig administration ända till mitten av 1900-talet.

Forskningssamarbete Finland–Sverige

RJ vill utnyttja de positiva erfarenheterna från märkesåret och aktivt stödja vetenskapligt samarbete genom att inrätta ett utbytesprogram för forskare inom humaniora och samhällsvetenskaperna. I en första omgång har 10 miljoner kronor beviljats. Förhoppningen är att finska finansiärer kommer att medverka finansiellt i motsvarande mån. Under 2009 genomförde Kulturfonden för Sverige och Finland Märkesåret 1809 Det nya Finland, det nya Sverige med en rad konferenser och seminarier. Projektet anknöt nära till den halvdagskonferens om finsk och svensk forsknings- och innovationspolitik som de båda ländernas nationalkommittéer anordnade under den s.k. framtidskonferensen i Stockholm den 17 mars. RJ har även medverkat vid flera aktiviteter rörande finansiering och ledarskap inom högre utbildning och forskning.

Översättningspriset Pro Lingua

För tredje året i rad delade RJ och Stint ut översättningspriset Pro Lingua vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Prissumman ligger på 250 000 kr. År 2009 går Pro Lingua till Lars Berglund, musikvetare vid Uppsala universitet, för hans verk Studier i Christian Geists vokalmusik och till Tommy Gustafsson, historiker vid Lunds universitet, för avhandlingen En fiende till civilisationen.

Postdoktorala anställningar i moderna språk

Efter en positiv utvärdering av RJ:s forskarskola i moderna språk beslöt styrelsen att anslå medel till postdoktorala anställningar som kommer att utlysas under 2010. Utlysningen ska inte begränsas till dem som deltagit i RJ:s forskarskola, utan vara öppen för andra sökande och andra moderna språk. Forskare med såväl språkvetenskaplig som litteraturvetenskaplig inriktning ska kunna komma i fråga. Bakgrunden till denna vidgning i förhållande till forskarskolan är iakttagelsen från de senaste åren att basen för ansökningar från språkämnena om t.ex. projektanslag behöver stärkas.

Övriga bidrag till forskning och kulturliv

Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt inrymma vissa angelägna ändamål under övriga budgetposter. Under 2009 har bidrag beviljats bl.a. till två försöksnummer av den nya tidskriften ”Modern psykologi”. Dess inriktning är psykologi och annan beteendevetenskap, hjärnforskning samt filosofi och kognitionsvetenskap. I anslutning till märkesåret finansierades bl.a. en sommarteater vid Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö. I boken Folkvald kultur (red. Gunnar Bergdahl, Carlssons 2009) intervjuades med anledning av kulturpropositionen våra folkvalda – 349 riksdagsledamöter och 22 statsråd – om sina viktigaste kulturupplevelser.

Forskarskolor

De fyra forskarskolor som RJ startade 1999–2001 är avslutade. RJ:s styrelse har beslutat att från 2002 inte starta ytterligare forskarskolor. Forskarskolorna var följande:

  • Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

  • The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies – SSAAPS

  • Nordiska museets forskarskola.

Ett antal resultat av forskarskolan i matematikdidaktik presenteras i boken Matematikdidaktiska frågor (NCM och SMDF 2009). Under 2009 har utvärderingarna av forskarskolan i moderna språk och Nordiska museets forskarskola blivit klara. Båda redovisar mycket goda resultat, liksom en del användbara erfarenheter. RJ:s styrelse har beslutat att finansiera ett antal postdoktorala tjänster i moderna språk (se ovan). Glädjande nog anvisade regeringen i forsknings- och kulturpropositionerna medel för den eftersatta kultur- och kulturarvsforskningen. VR har fördelat bidragen.

Internationellt samarbete

RJ:s möjligheter att snabbt och kraftfullt stödja internationellt samarbete har stor betydelse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Ett bidrag till Poul Holm, Trinity College Dublin, och Arne Jarrick, VR, för ”Humanities World Report” avser att göra det möjligt att för första gången lyfta fram och belysa trender inom och utmaningar för humanistisk forskning. Av liknande skäl har ”2010 World Social Science Report (WSSR)” erhållit bidrag. Behovet av insatser för att stärka forskningen på europeisk nivå kvarstår. RJ gjorde betydande insatser vid tillkomsten av ERC (det europeiska forskningsrådet). Den under 2009 genomförda utvärderingen visar att arbetet med att flytta fram ERC:s position och säkerställa ändamålsenliga arbetsformer måste fortsätta. Detta var temat för ett symposium den 18 november med den expertgrupp som ursprungligen arbetade fram förslaget till ERC. Vetenskapsakademien arrangerade med finansiellt stöd av RJ. Mot bakgrund av behoven av att stärka och utveckla ERC har RJ också beslutat att bevilja bidrag till projektet ”Peer Review Practices and the Legitimacy of the European
Research Council”. Inom European Foundation Centre medverkar RJ i arbetet på att stärka stiftelsernas ställning som forskningsfinansiärer i Europa. RJ följer och bidrar finansiellt till OECD:s arbete med AHELO-projektet (Assessment of Higher Education Learning Outcomes), som syftar till att möjliggöra jämförelser mellan resultaten av högre utbildning i olika länder. RJ bevakar även det av Bertelsmann Stiftung initierade arbetet med att utreda de teoretiska och metodiska förutsättningarna för en europeisk universitetsrankning. RJ har även beslutat att under fem år finansiera Svenska Eustory, som vänder sig till gymnasister. Målet med Eustory, som ursprungligen initierades av Körber Stiftung, är att på grundval av historiestudier bidra till ökad förståelse och samarbete mellan individer, grupper och nationer. Resultaten från första omgången presenteras i Aktuellt om historia 2009:2.

RJ:s insatser i övrigt kan delas in i fyra grupper: Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser, stöd till forskningsinstitut i utlandet, projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar samt gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar.

Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser

Under året genomfördes European Foundation Centres (EFC) Annual General Assembly and Conference i Rom under rubriken ”Fighting Poverty. Creating Opportunities”. RJ arrangerade seminariet ”Innovative ways for foundations fighting poverty in Europe”. Som medlem av ESF (European Science Foundation) medverkar RJ bl.a. i de båda ERA-nätverken NORFACE (New Opportunities for Research Funding Co-operation in Europe) och HERA (Humanities in the European Research Area), liksom i Forum on Science in Society Relationships. RJ deltar också aktivt i NEF:s (The Network of European Foundations for Innovative Cooperation) och ECF:s (European Cultural Foundation) arbete. RJ har beslutat att stödja Academia Europaeas utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag.

Stöd till forskningsinstitut i utlandet

RJ har ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Sedan ett drygt decennium ger RJ bidrag till Collegium Budapest, och vid STIAS (Stellenbosch Institute for Advanced Study) finansieras fokusgrupper samt två fellowships/forskarbefattningar.

Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar

Utrikesdepartementet (UD), RJ och Stint arrangerar tillsammans med German Marshall Fund (GMF) två gånger per år Stockholm China Forum (SCF). Avsikten är att fördjupa dialogen kring olika aspekter på relationen mellan Kina och västvärlden. Det sista SCF kommer att genomföras i januari 2010. RJ, UD och GMF planerar en tvåårig fortsättning. RJ har under tre år finansierat arbetet inom Madariaga Foundation, Bryssel, som syftat till att starta en ”European Journal for Conflict Prevention”. Gensvaret från kontaktade förlag visade sig vara otillräckligt, varför projektet tyvärr har måst avslutas. RJ fortsätter att engagera sig i spänningsfältet kultur–utveckling. En viktig del sker i samarbete med ECF i Amsterdam. Årets stipendium för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det s.k. Cultural Policy Re-search Award, tilldelades doktor Davide Ponzini vid universitetet Politecnico di Milano för projektet ”Governing urban diversity? A policy tool comparison of five European capitals”.

RJ avslutar i och med 2009 sitt ekonomiska stöd till Lab for Culture (LfC) vid ECF, www.labforculture.org. I anslutning till det svenska ordförandeskapet i EU anordnade LfC med stöd från RJ och Stiftelsen framtidens kultur den 27–28 juli workshopen ”Converging Pathways to New Knowledge” vid Röhsska museet, Göteborg. Där diskuterades hur tillväxten av digital information och nya s.k. sociala medier påverkar vårt sätt att skaffa kunskap.

Gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar

Gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, innehas av professor Ebba Witt-Brattström. Finansieringen av Johns Hopkins Fellowship i Urban Studies närmar sig slutet. RJ är svensk finansiär av det nordiska postdoktorsprogrammet Scancor vid Stanford University. RJ bekostar därutöver t.ex. gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt.

Kontakter har tagits med franska myndigheter, forskningsinstitut och universitet i syfte att se hur samarbete och forskarutbyte mellan länderna skulle kunna främjas.

RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Till Humboldtstipendiat i Sverige för 2009 har professor Antje Hornscheidt, Humboldt Universität i Berlin, utsetts.

RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Från 2010 förnyas inte medlemskap (motsvarande) i NEF och Alliance Guarantee Fund. ESF är viktig för utvecklingsarbetet inom forskningspolitik och -policy. Organisationens framtida roll är för närvarande oklar, vilket kan komma att påverka RJ:s och de vetenskapliga akademiernas intresse av – och möjlighet till – medlemskap i ESF. Insatserna inom Lab for Culture har slutförts, liksom inom NEF Forum on Philantropy. Möjligheterna att återföra resultaten från den senare i utbildning av RJ:s anställda och styrelse kommer att prövas under 2010. Under 2010 ska gästprofessuren i Berlin omprövas (den löper ut under 2011), och Johns Hopkins Fellowship upphör.

Samarbete med riksdagen

Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och bekosta forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning, har en seminarieserie om riksdagens inre arbete genomförts. I samband med seminarieserien har Riksdagsbiblioteket utgivit den kommenterade bibliografin Om statsmakterna i litteraturen 1966–2008 (2009). RJ:s styrelse har mot bakgrund av vunna erfarenheter beslutat om en utlysning under 2010 av medel för forskning om riksdagen.

Rönnbergska donationerna

De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal ingår i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen som treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. För vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar är stipendiater för tiden den 1 januari 2009–31 december 2011 medicine doktorerna Gerd Franzén-Irving, Annika Öhman och Helena Karlström. Stipendiat för sjukdomar under de tidiga barnaåren är för tiden den 1 januari 2009–31 december 2011 medicine doktor Erik Melén.

Nils-Eric Svenssons fond

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för en yngre europeisk forskare att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haagklubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kr. År 2009 har stipendier tilldelats Otto von Busch, Fredrik Persson och Ulrika Söderlind.

Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader

Frågan om s.k. overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årsberättelser. Lärosätenas arbete med att genomföra SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår. Mycket arbete återstår innan den kan tas i praktiskt bruk. RJ har därför erbjudit lärosätena en alternativ lösning som innebär att RJ ger ett bidrag i kronor dels till direkta lokalkostnader, dels till indirekta kostnader. Fördelen med bidrag framför procentuella påslag är att de sätter press på kostnaderna och ger klara incitament till effektivisering. RJ:s avsikt har inte varit att minska storleken på det generella bidrag till ovan nämnda kostnader som RJ gav 2008. Däremot innebär den nya lösningen att vissa får mer pengar än de skulle ha fått med det gamla procentuella påslaget, andra mindre. Särskilt får de anslag som ska finansiera yngre forskare ett större bidrag än tidigare, medan t.ex. bidraget till en redan anställd professor blir mindre än förr. Rektorerna har godtagit upplägget. Vad gäller programmen beräknas påslaget från fall till fall. Samtalen om kringkostnader mellan RJ och företrädare för lärosätena har varit konstruktiva och framåtsyftande.

Information och hemsida

Under 2009 har RJ fortsatt sin satsning på bättre information om och kommunikation av resultaten av den forskning som stiftelsen finansierar. Hemsidan har utökats bl.a. med en rad debatter om vetenskap och forskning, samt med en gästblogg, där forskare skriver själva. Dessutom har kopplingen till den nationella webbplatsen forskning.se stärkts, vilket innebär att RJ:s nyheter och bloggar blivit mer synliga. Förhoppningen är att detta lockar fler som är intresserade av forskning, t.ex. andra forskare, forskningsadministratörer, intresserad allmänhet, politiker och medier.

Andra inslag i förstärkningen av informationen är nyhetsbrevet och årsboken (se nedan) under redaktörskap av Marie Cronqvist. Årsboken Samtal i rörelse var också ett av många ämnen som RJ presenterade på årets bokmässa i Göteborg. I år var RJ samarbetspartner på Forskartorget, vilket bl.a. märktes genom att den forskning RJ stöder blev mer framträdande.

Under bokmässan delades RJ:s och Stints stora översättningspris ut. Under festliga former överlämnade Lars-Gunnar Andersson Pro Lingua-priset till Tommy Gustafsson och Lars Berglund (se ovan Pro Lingua). RJ deltog i ett storseminarium om kosmopolitism samt ett antal andra arrangemang, bl.a. om forskning kring rikssprängningen 1809 med anledning av Märkesåret.

Bland RJ:s utåtriktade verksamhet finns också SAMspråk. För tredje året i rad samlade FAS, Formas, Kungl. Vitterhetsakademien, RJ och VR forskare och politiker i Almedalen för att just samspråka kring en rad dagsaktuella teman. I två dagar möttes forskare och politiker under sakkunnig ledning av journalisten Ulrika Knutson. Seminarierna var mycket välbesökta. Vidare stöder RJ den internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg.

I sammanhanget bör även RJ:s bidrag till den verksamhet som bedrivs av föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) nämnas. VA intar en ledande position i fråga om kommunikation särskilt mellan forskare och ungdom. Föreningens arbete har uppmärksammats även utanför Sveriges gränser, däribland VA:s återkommande kartläggningar av allmänhetens förtroende för olika typer av forskning. RJ har även lämnat bidrag till ODE, OmvärldsDialog och Engagemang, ett projekt som drivs av VA tillsammans med VR och akademierna.

Årsbok

RJ:s årsbok handlar om kommunikation och har titeln Samtal i rörelse – Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft. Boken är tänkvärt och egensinnigt illustrerad av konstnären Emelie Östergren. Tanken med RJ:s årsböcker är att ge en bild av den kvalitet och mångfald som finns inom den svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Boken presenterades bl.a. på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Uppföljning och utvärdering

RJ följer upp och utvärderar forskningsstödet på flera sätt. För forskningsprojekt och infrastrukturella projekt genomförs s.k. projektbesök. När projekten har cirka ett år kvar av sin finansiering gör de en projektredovisning med svar på ett antal frågor. Några projekt per beredningsgrupp väljs ut för särskilda projektbesök, då respektive beredningsgrupp träffar projektledaren och diskuterar projektet. Syftet är att stämma av att projektet fortskrider som tänkt, notera väsentliga avsteg från projektplanen samt ge klartecken för fortsättning. Återkoppling till projektledaren sker både vid själva besöket och efteråt i skriftlig form. Besöket innebär dessutom ett tillfälle till informationsinhämtning för beredningsgrupperna och kansliet, vilket förhoppningsvis bidrar till utvecklingen av stiftelsens arbete. I förekommande fall kan RJ, efter rekommendation från beredningsgruppen, gå vidare med en fördjupad utvärdering. Ytterligare underlag begärs då in och ett förnyat besök genomförs. En fördjupad utvärdering kan medföra att projektanslaget dras in eller minskas i omfattning.

Under året har 37 projekt och 8 infrastrukturella projekt följts upp genom redovisningar. Vid 14 av projekten och 3 av infrastrukturprojekten har projektbesök genomförts. I två fall har beredningsgrupperna rekommenderat fördjupad utvärdering. Såväl uppföljningar som fördjupade utvärderingar har resulterat i fortsatt projektstöd.

De fyra program som fick anslag 2007 har på liknande sätt följts upp genom programbesök. Samtliga fick klartecken att fortsätta. Det av Kenneth Hyltenstam ledda programmet ”Avancerad andraspråksanvändning” har under året genomgått en halvtidsutvärdering. Ett underlag innehållande självvärdering med lägesrapporter, resultatredovisningar, ekonomisk rapport samt en forskningsplan för åren 2010–2012 har granskats av två internationella experter. Slutsatsen är att forskningsprogrammet genomförts på ett i allt väsentligt framgångsrikt sätt. RJ:s styrelse har beviljat medel till programmets avslutning.

Under åren 1998–2001 fattade RJ beslut om att ge medel till fyra forskarskolor (se ovan). Samtliga forskarskolor har avslutat sin verksamhet, även om enstaka doktorander fortfarande har finansiering från forskarskolan. Samtliga forskarskolor är nu också utvärderade. Utvärderingarna visar att målen för respektive forskarskola har uppnåtts. RJ:s satsning har resulterat i ett tillskott av forskarutbildade inom områden där behov tidigare hade identifierats. Modeller för framtida forskarskolor, liksom för samarbete mellan olika lärosäten och organisationer, har utvecklats. Ytterligare effekter av forskarskolor kommer att kunna avläsas om några år.

RJ finansierar, tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Utbildningsvetenskapliga kommittén inom VR, fyra forskningsprojekt inom området ”Lärande och minne hos barn och ungdomar”. Projekten fick från början anslag i tre år. Projekten har nu granskats genom självvärdering och extern sakkunniggranskning. Samtliga projekt får fortsatt anslag i ytterligare två år.

I samarbete med fem andra forskningsfinansiärer genomför RJ en internationell utvärdering av svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning rörande hållbar utveckling. Syftet är att få kunskap om kvaliteten på svensk forskning i internationell jämförelse. Utvärderingen bygger på flera underlag: en kartläggning av fältet, en inventering av forskningsprojekt, en internationell sakkunniggranskning av resultaten av ett urval projekt, en bibliometrisk analys och en användarstudie. Resultaten kommer att föreligga under första halvåret 2010.

RJ samarbetar även i detta sammanhang med såväl nationella som internationella aktörer. Nationellt sker detta exempelvis genom ett nätverk för personer som arbetar med utvärdering av forskning. Internationellt är RJ engagerat i EFC:s särskilda programgrupp för utvärderingsfrågor. RJ är också representerat i en bedömargrupp för utvärdering av VolkswagenStiftungs forskningsstödjande verksamhet.

Under 2009 har de sista verksamheterna inom Sister (Föreningen för studier av forskning och utbildning) avslutats, och föreningen har upplösts. Det är beklagligt att det visat sig omöjligt att driva och finansiera ett kvalificerat analysinstitut med inriktning på forskning och högre utbildning.

Förvaltningsberättelse

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse. Stadgarna preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:

”Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,

att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt

att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.”

RJ grundades genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. RJ blev då en självständig finansiell aktör i och med att medelsförvaltningen övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ erhållit ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.

Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i den årliga budgeten. RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. Till den första gruppen hör forskningsstödet i form av projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering. Till de riktade insatserna räknas t.ex. det nationella spetsforskningsprogrammet Pro Futura, ABM-anställningarna (postdoktorala trainee-anställningar inom Arkiv-Bibliotek-Museer) och områdesgruppernas initiativ. RJ:s styrka är kvaliteten i granskningsprocessen och det flexibla beslutsfattandet. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser (se vidare i Årsberättelsens avdelning ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Insatserna vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. De har i flera fall inspirerat andra finansiärer till efterföljd, senast när riksdagen beslutade att anslå medel till forskning om den ideella sektorn. Tack vare RJ:s åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.

RJ utlyste i början av 2009 forskningsmedel för projekt, program och in-
frastrukturellt stöd. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s hemsida (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår en extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. För att skaffa ett fullgott beslutsunderlag arrangeras vid behov s.k. hearingar.

Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2009 till 783 (2008: 708). Beredningsgrupperna valde ut 105 av dessa, vilka därefter inbjöds att lämna in en fullständig ansökan. 54 (2008: 47) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar om programanslag var 22 (2008: 17), varav 8 valdes ut för vidare behandling och 1 (2008: 3) slutligen finansierades. Av 49 (2008: 53) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 16 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 9 (2008: 11) beviljats medel. Allmänt sett är det ett bekymmer att en så stor del av här nämnda ansökningar, trots hög kvalitet, inte kan finansieras. Konkurrensen om anslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, kan styrelsen vid behov göra betydande omfördelningar mellan budgetposterna. Under 2009 utnyttjades härigenom en stor del av budgetposten program i stället till att finansiera högt rangordnade projekt.

En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre äldre grupper har varit verksamma under året och en ny har inrättats med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. I riksdagen har en seminarieserie arrangerats med målet att sprida och diskutera resultat från forskning om den svenska riksdagen och andra parlament. RJ:s styrelse har därefter avsatt medel för forskning om riksdagen, dess arbetsformer och ledamöter.

Bland de riktade forskningssatsningarna kan nämnas att Pro Futura-programmet – efter vidareutveckling med karriärutveckling och mentorer – har införts som ett regelbundet återkommande inslag. Tidigare satsningar på forskning om Kina och Stillahavsasien inom ramen för SSAAPS (The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies) har lett vidare till nya program, däribland Stockholm China Forum och Sipri China and Global Security Programme. I syfte att förstärka forskningsbasen i moderna språk har RJ:s styrelse anslagit medel till postdokanställningar. Tre forskartjänster har knutits till de svenska Medelhavsinstituten för att vidga forskningen där. Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) har kompletterats med en anställning vid Medelhavsmuseet. Kunskapsöverföringen står i centrum för Flexit-programmet, vars huvudsyfte är att förstärka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet. Med nätverksbidragen vill styrelsen möta efterfrågan på flexibla och forskningsinitierande stödformer. Bidragen kommer förhoppningsvis att resultera i nya samarbeten med deltagare i Sverige och utomlands. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från Märkesåret, har styrelsen avsatt medel för att möjliggöra ett utökat forskningssamarbete mellan forskare i Finland och Sverige.

Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser. Genom Pro Lingua-programmet fortsätter RJ att tillsammans med Stint dela ut översättningspriser till högklassig svensk forskning. Från 2009 kan dessutom RJ-forskare genom ansökan få översättningsbidrag. Insatserna ska förhoppningsvis öka svensk forsknings internationella genomslag. RJ har en stark position också i det internationella vetenskapssamfundet. Som exempel kan nämnas forskningssamarbetet med andra europeiska stiftelser inom det utrikes- och säkerhetspolitiska fältet genom ”Europe and Global Challenges”. I detta fall är en av ambitionerna att befrämja samarbeten mellan europeiska och utomeuropeiska forskare. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken, bl.a. genom bidrag som syftar till att stärka det europeiska forskningsrådets (ERC) position. Andra engagemang rör europeisk universitetsrankning och insatser som ska förbättra möjligheterna att jämföra den högre utbildningens kvalitet i olika länder. RJ är därutöver en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.

RJ har tidigare beslutat att höja ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp dessutom årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2009 har 49 sådana insatser gjorts, varav 21 besök. Ett av programmen har genomgått en formell halvtidsutvärdering, liksom nio ABM-forskare. Under 2009 har utvärderingarna av några äldre insatser slutförts, nämligen av Nordiska Museets forskarskola och forskarskolan i moderna språk. En del uppföljning och utvärdering är löpande åtgärder. RJ:s styrelse behöver inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att fortlöpande justera stödformer och arbetssätt.

RJ har under senare år utökat sin information till den intresserade allmänheten. Hemsidan är ett viktigt instrument, liksom årsboken och nyhetsbrevet. RJ medverkar också under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.

Lärosätenas arbete med att införa SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår, men det dröjer innan modellen kan tas i praktiskt bruk. RJ har under 2009 begärt in kostnadskalkyler för alla ansökningar som kvalificerat sig till den andra omgången. RJ har för nya projekt erbjudit lärosätena ett krontalsbidrag till direkta lokalkostnader respektive indirekta kostnader. Fördelen i jämförelse med procentpåslag är att fasta bidrag sätter press på kostnaderna och ger klara incitament till effektivisering. För program och infrastrukturellt stöd har bidragens storlek beräknats från fall till fall. Det har varit möjligt att nå samförstånd med berörda lärosäten.

Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Alla utgifter prövas noga. Under 2009 har en del av det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk. Detta beror på beslutet att endast finansiera ett program, liksom på RJ:s återhållsamhet med att bevilja ospecificerade overheadanslag. Att RJ betalar ut anslagen årsvis, och inte som engångsanslag för hela projektperioden, begränsar också kostnaderna.

Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag.

RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid sex tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.

Utvecklingsarbetet kring värdepapperssystemet Capman har fortsatt i syfte att möjliggöra en omläggning av värdepappersportföljens sammansättning. Säkerhetsfrågorna i IT-systemen har uppmärksammats genom analys och åtgärder. För de IT-system som används för ansökningar och ekonomiadministration – Tekla, Vega och Webla – har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts. Avsikten har varit att få till stånd en effektivare diarieföring och därmed säkrare händelse- och ärendehantering. Inför en fullständig övergång till digital hantering återstår ett antal arkiveringsfrågor. Arbetet på att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, har fortsatt. En översyn/upphandling av personalförsäkringarna har genomförts för att minska kostnaderna och erbjuda de anställda bättre förmåner. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Inför controllerns pensionering 2010 har ett omfattande arbete lagts ned på att beskriva och dokumentera alla rutiner och funktioner kring redovisning och bokslut. En s.k. årskalender för forskningsavdelningen och administrationen har upprättas i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal har ajourförts.

Under året har en anställd vid RJ:s kansli gått i pension och två nyanställningar gjorts.

Finansiell verksamhet

Resultat och avkastning

För helåret 2009 redovisar RJ ett totalt resultat inklusive orealiserade vinster och förluster på 1 909 miljoner kronor (–1 809)1. Resultat exklusive orealiserade vinster och förluster var 989 miljoner kronor (–681). Under året beviljade RJ 317 miljoner kronor (339) till forskningsmedel.

RJ:s direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott på fastigheter uppgick till 308 miljoner kronor (410). Administrationskostnaderna var 34 miljoner kronor (33), vilket motsvarar ca 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.

Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2009 till 1 943 miljoner kronor (–1 777), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 25,1 procent (–18,2). Avkastningen i totalportföljen översteg under året RJ:s jämförelseindex med 3,4 procentenheter (0,6), vilket innebär att den aktiva förvaltningen under året överträffat index med ca 300 miljoner kronor. Under 2009 uppvisade samtliga aktie- och ränteportföljer en avkastning som översteg sina respektive jämförelseindex. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag bidrog under året positivt till totalavkastningen med ca 0,9 procentenheter (0,7). Detta kan främst hänföras till beslutet att i början av april öka aktieandelen till övervikt efter att RJ i 15 månader haft en andel aktier som understigit andelen i referensportföljen. Den låga förväntade avkastningen på korta räntebärande placeringar motiverade omallokering av kapital till aktier då börsföretagens vinstprognoser hade justerats ned till rimliga nivåer och den absoluta värderingen bedömdes vara attraktiv. Under året har totalportföljen överträffat jämförelseindex samtliga månader.

RJ:s aktieportföljer avkastade under perioden 43,5 procent. Räntebärande placeringar gav en avkastning på 4,2 procent och hedgefonder 13,8 procent. Fastigheter uppvisade ett blandat resultat med värdestegringar på bostadsfastigheter och lägre marknadsvärden på kommersiella fastigheter.

Den svenska aktieportföljen gav under 2009 en avkastning på 58,7 procent, vilket överstiger jämförelseindex med 5,4 procentenheter tack vare ett framgångsrikt aktieurval. Detta resultat har uppnåtts med en diversifierad portfölj med låg aktiv risk gentemot jämförelseindex, vilket innebär en hög riskjusterad avkastning. Den starka utvecklingen i den svenska aktieportföljen har under året bidragit stort till RJ:s totalavkastning.

Den utländska aktieportföljen har under året omstrukturerats till en inriktning mot globala storbolag från att sedan juni 2003 ha varit inriktad enbart på västeuropeiska aktier. Förberedelser inför denna strategiändring påbörjades i december 2008 och den nya strategin infördes under våren. Jämförelseindex har ändrats till S&P Global 100 som är ett index som består av aktier i internationella storföretag. Under 2009 uppgick avkastningen i den internationella aktieportföljen till 20,3 procent, vilket överstiger jämförelseindex med 2,4 procentenheter. I slutet av perioden var den geografiska fördelningen i portföljen 44 procent USA, 50 procent Västeuropa samt 3 procent vardera i Sydkorea och Japan.

Räntebärande placeringars avkastning på 4,2 procent översteg jämförelseindex med 1,4 procentenheter. Obligationsportföljen som främst innehar säkerställda svenska bostadsobligationer uppvisade en avkastning på 6,0 procent, vilket överträffar jämförelseindex med 0,9 procentenheter. En faktor som bidrog positivt till resultatet var beslutet i våras att successivt investera en del av portföljen i företagsobligationer, vilka vid denna tidpunkt handlades till en mycket attraktiv värdering. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 1,6 procent. Det överstiger index med 1,2 procentenheter. Under året sänkte Riksbanken styrräntan från 2,0 procent till 0,25 procent och tillförde betydande likviditet till räntemarknaden. Detta bidrog till lägre riskpremier och det påverkade värdet positivt på RJ:s innehav av bostadsobligationer och företagscertifikat.

RJ:s helägda fastighetsportfölj har under året avkastat 8,5 procent (–3,7). Den positiva avkastningen är hänförlig till bostadsfastigheter, vilka stigit i marknadsvärde tack vare låga bolåneräntor och brist på bostäder i Stockholm. Marknadsvärdet på RJ:s två kontorsfastigheter i Stockholms innerstad har påverkats negativt av stigande avkastningskrav och förväntningar om svagare framtida hyresutveckling då marknadens vakansgrad ökat. RJ:s portfölj har dock en vakansgrad på endast 1 procent och det är betydligt lägre än snittet på Stockholmsmarknaden. Under året har inga fastighetstransaktioner genomförts. Fastighetsportföljen är till en viss del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som under året uppgick till 2,2 procent.

Fastighetsfonder uppvisade under året en negativ avkastning på 14 miljoner kronor eller –12,5 procent. Detta beror främst på att en av investeringarna, den onoterade fastighetsfonden, sjunkit i värde på grund av lägre marknadsvärde på kommersiella fastigheter och högre lånekostnader. Investeringen i vinstandelslån redovisade under året en positiv avkastning på 3,6 procent.

RJ:s innehav i hedgefonder gav under året en avkastning på 13,8 procent. Tillgångsslaget har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i tillgångsslaget för åtta år sedan med en genomsnittlig årlig avkastning på 8,3 procent. Liksom tidigare år har RJ fortsatt att endast investera i svenskbaserade hedgefonder.

RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida växelkursförändringar. I mars gjordes en översyn av valutasäkringspolicyn i syfte att anpassa policyn efter den nya inriktningen på utländska aktier. Vid samma tidpunkt bedömdes den svenska kronan vara undervärderad, varför det fastställdes en policy med bredare mandat för valutasäkring. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 46 miljoner kronor (–85). Den svenska kronan har under året stärkts mot omvärldens valutor med 5 procent mätt som TCW-index, varav 6 procent mot euron och 8 procent mot USA-dollarn.

Vi har fortsatt samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys. De granskningar som GES genomförde i maj och november redovisar inga placeringar som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.

Långsiktig måluppfyllelse

Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning på minst 4 procent per år. Detta bedöms ge en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet samt säkra en aktiv utdelningspolitik för att främja och understödja vetenskaplig forskning. Under perioden 2003–2009 uppgår den reala avkastningen till 75,3 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 43,7 procentenheter. Den genomsnittliga årliga reala avkastningen uppgår för denna period till 8,3 procent.

RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Under perioden 2003–2009 har referensportföljen gett en avkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med god marginal. Därutöver har den aktiva förvaltningen som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 2003–2009 gett en avkastning som överträffat jämförelseindex med sammanlagt 12,4 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 622 miljoner kronor (702).

RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 6 586 miljoner kronor till 7 261 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 7 288 miljoner kronor till 8 883 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 14,1 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.

Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2009 utgjorde aktier 56 procent (49), räntebärande placeringar 30 procent (36), direktägda fastigheter 7 procent (8), fastighetsfonder 1 procent (1) och hedgefonder 6 procent (6).

Av tillgångarna var 24 procent denominerade i utländska valutor. Utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per 31 december 2009 uppgick till 1 115 miljoner kronor, medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 12 procent.

Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.

Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgång

Intäkt/kostnad

2009

2008

Fastigheter

Intäkter

35 984

38 462

Realisationsvinster/förluster

20 345

Avskrivningar

–5 612

–6 560

Restitution av skatt

40

Räntekostnader

–1 010

–3 689

Övriga kostnader

–17 989

–18 665

Återföring nedskrivning

20 300

Avsättning till periodiseringsfond

–2 362

Skatt på årets resultat

–1 864

Förändring av ej realiserade vinster

44 612

–85 382

Summa fastigheter

 

51 799

–35 189

Aktier

Utdelningar

162 289

198 401

Realisationsvinster/förluster

–295 662

–116 887

Realisationsvinster/förluster aktie-­
konvertibel

2 919

Återföring nedskrivningar

1 228 262

299 085

Nedskrivningar

–222 124

–1 228 262

Ränteintäkt aktiekonvertibel

1 917

151

Förändring av ej realiserade vinster

811 486

–1 047 345

Summa aktier

 

1 686 168

–1 891 938

Hedgefonder

Utdelningar

13 925

17 606

Realisationsvinster/förluster

–735

 

Förändring av ej realiserade vinster

50 839

–6 323

Summa hedgefonder

64 764

10 548

Onoterad fastighetsfond

Nedskrivningar

–12 041

(Aberdeen)

Förändring av ej realiserade vinster

–3 507

1 224

Summa onoterad fastighetsfond

–15 548

1 224

Vinstandelslån

Ränteintäkter

1 867

1 101

Summa vinstandelslån

1 867

1 101

Räntebärande

Bankmedel

Ränteintäkter

2 582

12 923

Räntekostnader

–3

–24

Valutakursvinster/förluster

–1 541

4 021

Certifikat

Ränteintäkter

26 056

64 297

Återföring nedskrivningar

1 269

Förändring av ej realiserade vinster

–8 618

9 234

Obligationer

Ränteintäkter

80 032

93 339

Realisationsvinster/förluster

–13 891

–41 739

Återföring nedskrivningar

1 565

84 213

Nedskrivningar

–1 565

Förändring av ej realiserade vinster

25 209

Summa räntebärande tillgångar

111 391

225 968

Valutaterminer

Ränteintäkter

1 299

2 286

Räntekostnader

–2 830

–3 296

Valutakursvinster/förluster

37 420

–73 069

Återföring nedskrivning

11 644

1 121

Nedskrivning

–1 308

–11 644

Summa valutaterminer

 

46 225

–84 602

Finansiella kostnader

–4 044

–3 715

Finansiellt resultat

 

1 942 622

–1 776 603

Resultaträkning (KSEK)

 

Not

2009

2008

Stiftelsens intäkter

Utdelningar (aktier, fonder)

1

176 214

216 007

Ränteintäkter

2

113 753

174 097

Resultat fastigheter

3

8 197

53 882

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

4

686 108

–1 002 971

Återförd nedskrivning certifikat

1 269

Valutakursresultat m.m.

5

46 215

–79 571

Stiftelsens kostnader

Finansiella kostnader

6

–4 044

–3 715

Personalkostnader

7, 8, 9

–23 471

–23 169

Externa kostnader

10

–9 745

–8 977

Avskrivningar inventarier

17

–712

–590

Räntekostnader

11

–3 843

–7 009

Årets resultat

23

988 672

–680 747

Förändring av ej realiserade vinster

12

920 021

–1 128 592

Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel

24

1 908 693

–1 809 339

Balansräkning (KSEK)

 

Not

2009-12-31

2008-12-31

Bokförda värden

Marknads-värden

Bokförda värden

Marknads-värden

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter

14,15

288 625

710 000

294 237

671 000

Pågående nyanläggningar och förskott

16

Inventarier

17

723

723

991

991

Summa materiella anläggningstillgångar

289 348

710 723

295 228

671 991

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer

18

1 621 392

1 646 601

1 269 276

1 269 276

Aktier

19

4 358 805

5 369 564

3 672 516

3 871 788

Hedgefonder

20

369 630

533 428

355 705

468 665

Vinstandelslån

20

57 893

57 893

51 693

51 693

Onoterad fastighetsfond

20

49 281

49 281

50 000

53 507

Summa finansiella anläggningstillgångar

6 457 001

7 656 767

5 399 190

5 714 929

Summa anläggningstillgångar

6 746 349

8 367 490

5 694 418

6 386 920

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

21

68 817

68 817

187 267

187 267

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

22

44 562

44 562

48 035

48 035

Certifikat

25

947 547

948 164

1 040 428

1 049 663

Kassa och bank

189 843

189 843

420 801

420 801

Summa omsättningstillgångar

 

1 250 769

1 251 386

1 696 531

1 705 766

Summa tillgångar

 

7 997 118

9 618 876

7 390 949

8 092 686

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital

23, 24

Stiftelsekapital

2 556 383

2 556 383

2 564 487

2 564 487

Fritt eget kapital

23, 24

Kulturvetenskapliga donationen

1 848 624

1 848 624

1 854 484

1 854 484

Balanserat resultat

30

2 856 409

4 478 167

2 166 991

2 868 728

Summa eget kapital

 

7 261 416

8 883 174

6 585 962

7 287 699

Obeskattade reserver fastigheter

Periodiseringsfond tax 2010

 

2 362

2 362

Summa obeskattade reserver

2 362

2 362

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

1 674

1 674

1 750

1 750

Summa avsättningar

 

1 674

1 674

1 750

1 750

Långfristiga skulder

Inteckningslån

45 050

45 050

45 100

45 100

Summa långfristiga skulder

 

45 050

45 050

45 100

45 100

Kortfristiga skulder

Beviljade ej utbetalda forskningsmedel

666 335

666 335

588 039

588 039

Leverantörsskulder

2 954

2 954

2 319

2 319

Valutaterminer

26

1 308

1 308

11 644

11 644

Övriga kortfristiga skulder

27

7 875

7 875

149 619

149 619

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

28

8 144

8 144

6 516

6 516

Summa kortfristiga skulder

 

686 616

686 616

758 137

758 137

Summa skulder och avsättningar

 

735 702

735 702

804 987

804 987

Summa eget kapital och skulder

 

7 997 118

9 618 876

7 390 949

8 092 686

Ställda säkerheter

29

Fastighetsinteckningar

49 371

49 371

Ansvarsförbindelser

Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning

7 370

4 073

Kvarstående åtagande i Sveafastigheter

Fund II (vinstandelslån). Åtagandet

gäller fram t.o.m. 30 juni 2015

13 120

21 720

Kassaflödesanalys (KSEK)

 

2009

2008

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Årets resultat

988 672

–680 747

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

6 324

7 150

Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar

–20 300

Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar

–1 229 827

–383 298

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

234 165

1 229 827

Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar

–20 345

Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar

309 554

156 443

Förändring av avsättningar till periodiseringsfond

2 362

Förändring av avsättningar till pensioner

–76

–249

Förändringar räntefordran

3 268

13 237

Förändringar ränteskuld

184

–717

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

 

 

förändringar av rörelsekapital

314 626

301 001

 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar

211 536

526 453

Förändring av kortfristiga skulder

–150 001

139 052

Kassaflöde från den löpande verksamheten

376 161

966 506

 

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

–444

–2 932

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

0

92 620

Pågående nyanläggningar och förskott

1 617

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

–3 906 778

–3 200 250

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

3 535 074

2 562 360

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–372 148

–546 585

 

Kassaflöde långfristig finansiering

Förändring av långfristiga skulder

–50

–40 000

Kassaflöde långfristig finansiering

–50

–40 000

 

Kassaflöde från anslagsverksamheten

Förändring av beviljade ej utbetalda anslag

78 297

198 794

Återbetalade anslag

3 543

782

Årets beviljade anslag

–316 761

–339 014

Kassaflöde från anslagsverksamheten

–234 921

–139 438

 

Årets kassaflöde

–230 958

240 483

 

Kassa, bank vid årets ingång

420 801

180 318

Kassa, bank vid årets utgång

189 843

420 801

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 %

Inventarier 20 %

Datorer 33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupong- obligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokförda värden

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt och certifikat som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Noter (belopp i KSEK)

Not 1.

Utdelningar

 

 

 

 

2009

2008

 

Aktier

162 289

198 401

 

Hedgefonder

13 925

17 606

 

Summa

176 214

216 007

Not 2.

Ränteintäkter

 

 

 

 

2009

2008

 

Obligationer

80 032

93 339

 

Vinstandelslån

1 867

1 101

 

Aktiekonvertibler

1 917

151

 

Certifikat

26 056

64 297

 

Valutaterminer

1 299

2 286

 

Bank

2 582

12 923

 

Summa

113 753

174 097

Not 3.

Resultat fastigheter

 

 

 

 

2009

2008

 

Realisationsresultat

20 345

 

Hyresintäkter

35 984

38 462

 

Avskrivningar

–5 612

–6 560

 

Återförd nedskrivning

20 300

 

Restitution av skatt

40

 

Övriga kostnader

–17 989

–18 665

 

Avsättning till periodiseringsfond

–2 362

 

Skatt på årets resultat

–1 864

 

Summa

8 197

53 882

Av fastighetsintäkterna utgör 4 008 (3 869) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15.

Not 4.

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

 

 

2009

2008

 

Realisationsresultat obligationer

–13 891

–41 739

 

Återföring nedskrivning obligationer

1 565

84 213

 

Nedskrivning obligationer

–1 565

 

Realisationsresultat aktier

–295 662

–116 887

 

Återföring nedskrivning aktier

1 228 261

299 085

 

Nedskrivning aktier

–222 124

–1 228 261

 

Realisationsresultat aktiekonvertibler

2 919

 

Realisationsresultat hedgefonder

–736

 

Nedskrivning fastighetsfond

–12 041

 

Summa

686 108

–1 002 971

Not 5.

Valutakursresultat m.m.

 

 

 

 

2009

2008

 

Valutakursresultat orealiserat

–1 541

4 021

 

Valutakursresultat valutaterminer

37 420

–73 069

 

Återföring nedskrivning valutaterminer

11 644

1 121

 

Nedskrivning valutaterminer

–1 308

–11 644

 

Summa

46 215

–79 571

Not 6.

Finansiella kostnader

 

 

 

 

2009

2008

 

Depåavgift

569

585

 

Övriga finansiella kostnader

3 475

3 130

 

Summa

4 044

3 715

Not 7.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

 

 

 

 

2009

2008

 

Löner och andra ersättningar

 

 

 

Styrelse och verkställande direktör

2 899

2 722

 

Övriga anställda

11 446

11 281

 

Summa

14 345

14 003

 

 

 

 

 

Sociala kostnader

8 405

8 553

 

− varav pensionskostnader

3 225

3 338

Av pensionskostnader avser 740 (498) styrelse och verkställande direktör.

Not 8.

Medelantal anställda

 

 

 

 

2009

2008

 

Kvinnor

10,8

10,5

 

Män

5,9

6,9

 

Summa

16,7

17,4

Not 9.

Sjukfrånvaro 2009

 

 

 

 

Korttids-frånvaro

Långtids-frånvaro

 

Kvinnor

0,59 %

0,00 %

 

Män

0,52 %

0,00 %

 

Summa

0,57 %

0,00 %

 

 

 

 

Not 10.

Ersättning till revisorer (inkl. moms)

 

 

 

 

2009

2008

 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers:

 

 

 

− internrevision och revisionsnära rådgivning

279

209

 

Riksrevisionen (extern revision)

225

248

 

Summa

504

457

Not 11.

Räntekostnader

 

 

 

 

2009

2008

 

Bank

3

24

 

Valutaterminer

2 830

3 296

 

Fastigheter

1 010

3 689

 

Summa

3 843

7 009

Not 12.

Förändring av ej realiserade vinster

 

 

 

 

2009

2008

 

Fastigheter

421 375

376 763

 

Obligationer

25 209

0

 

Aktier

1 010 759

199 273

 

Hedgefonder

163 799

112 960

 

Onoterad fastighetsfond, Aberdeen

0

3 507

 

Certifikat

616

9 234

 

Summa

1 621 758

701 737

Not 13. Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2009 uppgår till 299,66. Motsvarande indexvärde för 2008 är 300,61. Mellan 2008 och 2009 minskade således konsumentprisindex med 0,316 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 564 487 x 0,00316 = 8 104 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med 1 854 484 x 0,00316 = 5 860. Se vidare not 23 och 24.

Not 14.

Fastigheter

 

 

 

 

Bokfört värde

Marknads-värde

 

Styrpinnen 23, Stockholm

130 170

133 000

 

Brännaren 7, Stockholm

14 464

68 000

 

Kampsången 4, Stockholm

9 896

50 000

 

Sländan 2, Stockholm

6 999

53 000

 

Rekryten 6, Stockholm

22 991

102 000

 

Snöklockan 1, Stockholm

19 215

81 000

 

Jasminen 4, Stockholm

13 113

50 000

 

Apelträdet 5, Stockholm

12 975

42 000

 

Hjorten 17, Stockholm

15 301

83 000

 

Sånglärkan 12, Stockholm

43 501

48 000

 

Summa

288 625

710 000

Fastigheterna ägs till 100 %.

Not 15.

Fastigheter

 

 

 

 

2009

2008

 

Byggnader

 

 

 

Ingående anskaffningsvärden

280 586

338 161

 

Försäljningar

–60 467

 

Årets investeringar från pågående nyanläggningar

2 892

 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

280 586

280 586

 

 

 

 

 

Ingående avskrivningar

–69 392

–81 555

 

Försäljningar

18 723

 

Årets avskrivningar

–5 612

–6 560

 

Utgående ackumulerade avskrivningar

–75 004

–69 392

 

 

 

 

 

Ingående nedskrivningar

–18 700

–29 800

 

Återförd nedskrivning

11 100

 

Utgående ackumulerade nedskrivningar

–18 700

–18 700

 

 

 

 

 

Mark

 

 

 

Ingående anskaffningsvärden

101 743

132 250

 

Försäljningar

–30 507

 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

101 743

101 743

 

 

 

 

 

Ingående nedskrivningar

0

–9 200

 

Återförd nedskrivning

9 200

 

Utgående ackumulerade nedskrivningar

0

0

 

 

 

 

 

Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark

288 625

294 237

 

Taxeringsvärden, byggnader

247 196

247 196

 

Taxeringsvärden, mark

231 485

231 485

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16.

Not 16.

Pågående nyanläggningar och förskott

 

 

 

 

2009

2008

 

Ingående anskaffningsvärden

0

1 617

 

Årets utgifter Styrpinnen 23

1 984

 

Överfört till byggnad Styrpinnen 23

–2 892

 

Bokfört som kostnad Styrpinnen 23

–709

 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

0

0

Not 17.

Inventarier

 

 

 

 

2009

2008

 

Ingående anskaffningsvärden

4 485

4 918

 

Inköp

444

40

 

Försäljningar och utrangeringar

–451

–473

 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

4 478

4 485

 

 

 

 

 

Ingående avskrivningar

–3 494

–3 353

 

Försäljningar och utrangeringar

451

449

 

Årets avskrivningar

–712

–590

 

Utgående ackumulerade avskrivningar

–3 755

–3 494

 

 

 

 

Utgående restvärden enligt plan

723

991

Not 18.

Obligationer

 

 

 

 

Förfalloår

Nominellt värde

Bokfört värde

Marknads-värde

 

Svenska nominella obligationer

 

 

 

 

2011

409 000

428 022

427 626

 

2012

614 000

638 403

660 515

 

2013

195 000

205 217

208 725

 

2014

290 000

310 520

310 492

 

2015

40 000

39 230

39 243

 

Summa

1 548 000

1 621 392

1 646 601

Not 19.

Aktier

 

 

 

 

Svenska aktier

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

 

ABB

470 000

51 215

64 860

 

ACAP Invest B

25 000

1 000

1 000

 

Active properties A

25 000

0

0

 

Active properties B

175 000

0

0

 

Alfa Laval

270 000

18 819

26 730

 

Alliance oil/West Siberian Res

300 000

30 254

30 750

 

Assa Abloy B

100 000

11 665

13 780

 

AstraZeneca SDB

330 000

102 898

110 616

 

Atlas Copco A

1 150 000

63 418

121 095

 

Autoliv SDB

70 000

19 906

22 295

 

Axis

200 000

10 093

16 750

 

B & B TOOLS B

440 000

25 044

42 240

 

BE Group

230 000

10 028

10 028

 

Billerud

500 000

16 099

26 625

 

Biotage A

900 000

6 390

6 390

 

Black Earth Farming SDB

480 000

10 992

10 992

 

Boliden

500 000

22 004

46 050

 

Carnegie

285 000

0

0

 

Elekta B

50 000

4 410

8 550

 

Eniro

200 000

6 884

7 160

 

Ericsson B

2 900 000

191 110

191 110

 

Fenix Outdoor B

110 000

6 160

15 070

 

G&L Beijer B

285 433

16 120

48 953

 

Getinge B

240 000

27 759

32 712

 

Hennes & Mauritz B

555 000

141 359

220 557

 

Hexagon AB B

500 000

25 369

52 875

 

Husqvarna A

50 000

678

2 490

 

Husqvarna B

1 400 000

53 562

73 850

 

Investor B

600 000

69 291

79 740

 

JM B

225 000

25 865

27 675

 

Kinnevik B

300 000

26 969

32 100

 

Lindab

200 000

14 700

14 700

 

Lundin Mining

400 000

9 955

11 800

 

Lundin Petroleum

450 000

25 470

25 470

 

Millicom SDB

35 000

12 787

18 655

 

MTG B

150 000

35 012

53 385

 

NCC B

325 000

20 746

38 431

 

NIBE Industrier B

180 000

12 420

12 420

 

Nobia

970 000

30 457

40 643

 

Nordea

3 500 000

142 642

255 150

 

Oriflame SDB

47 800

15 649

20 482

 

PA Resources (konvertibel)

18 188 448

18 202

28 774

 

Poolia B

450 000

16 605

16 605

 

Q-Med

400 000

19 280

19 280

 

Sandvik

1 350 000

85 377

116 640

 

SAS Sverige AB

2 800 000

7 518

11 284

 

SCA B

460 000

34 445

43 907

 

Scania B

1 000 000

92 300

92 300

 

SEB A

2 600 000

61 530

115 284

 

Skanska B

500 000

58 880

60 800

 

SKF B

300 000

24 297

37 080

 

Skistar AB

40 000

4 703

5 140

 

SSAB B

600 000

63 749

66 900

 

Stora Enso OYJ R (SEK)

500 000

23 909

25 000

 

Swedbank A

1 050 000

69 637

74 550

 

Swedish Match AB

220 000

27 272

34 518

 

Svenska Handelsbanken A

580 000

83 818

118 436

 

Systemair

150 000

9 000

9 000

 

Tele 2 B

500 000

49 708

55 100

 

TeliaSonera

3 645 000

147 652

188 993

 

Unibet Group

50 000

8 700

8 700

 

Volvo B

2 200 000

111 292

135 190

 

Summa svenska aktier

 

2 333 073

3 097 660

 

 

Antal

Bokfört värde

Marknads- värde

Utländska aktier

 

Finland

 

 

 

 

Fortum

75 000

14 570

14 570

 

Frankrike

 

 

 

 

ArcelorMittal

70 000

23 069

23 069

 

Axa

162 567

26 164

27 537

 

BNP Paribas

83 000

47 000

47 514

 

Cap Gemini

15 000

4 860

4 910

 

Lafarge SA

32 152

19 035

19 035

 

LVMH

29 000

18 581

23 278

 

Sanofi Aventis

35 000

16 966

19 735

 

Total

120 000

43 849

55 308

 

Veolia Environnement

6 197

1 399

1 468

 

Vivendi Universal

50 000

10 648

10 648

 

Grekland

 

 

 

 

Forthnet

350 000

4 480

4 480

 

National Bank of Greece

24 994

4 633

4 633

 

Holland

 

 

 

 

KPN

185 000

19 264

22 432

 

Japan

 

 

 

 

Honda Motor

120 000

26 339

28 719

 

Nintendo

8 000

13 661

13 661

 

Sony

50 000

10 086

10 273

 

Toyo Suisan Kaisha

60 000

9 858

9 858

 

Norge

 

 

 

 

Orkla A

150 000

9 597

10 520

 

StatoilHydro

50 000

8 582

8 931

 

Telenor

100 000

9 970

9 998

 

Schweiz

 

 

 

 

ABB LTD N

50 000

6 115

6 884

 

CS Group

100 000

35 354

35 354

 

Nestle

164 000

42 690

56 848

 

Novartis

124 000

44 129

48 377

 

Roche

15 000

12 922

18 209

 

Spanien

 

 

 

 

Banco Santander

360 164

38 499

42 601

 

BBVA

200 000

23 667

26 074

 

Inditex

43 000

10 557

19 107

 

Telefonica

75 000

12 091

14 993

 

Storbritannien

 

 

 

 

AstraZeneca

55 000

17 071

18 515

 

Barclays

750 000

23 942

23 942

 

BG Group

170 000

22 061

22 061

 

BHP Billiton PLC Ord

130 000

21 951

29 997

 

BP

959 421

66 581

66 581

 

HSBC Holdings

423 187

34 693

34 693

 

Prudential

200 000

7 937

14 805

 

Royal Dutch Shell A

35 000

6 853

7 563

 

Royal Dutch Shell B

220 000

46 094

46 094

 

Tesco

565 000

27 969

27 969

 

Vodafone Group

3 570 000

59 335

59 335

 

Xstrata

260 000

28 551

33 711

 

Sydkorea

 

 

 

 

Hyundai Motor (Global Deposit Receipts)

100 000

10 142

12 872

 

Samsung Electronics (Global Deposit Receipts)

22 000

38 738

55 065

 

Tyskland

 

 

 

 

Allianz SE

30 000

26 775

26 775

 

BASF AG

50 000

21 418

22 254

 

Bayer AG NPV

35 000

13 913

20 058

 

Daimler

50 000

17 112

19 064

 

Deutsche Bank

10 000

3 782

5 061

 

Deutsche Börse

14 000

8 316

8 316

 

EON

122 000

36 520

36 520

 

RWE

23 000

14 622

16 008

 

Siemens

40 500

26 632

26 632

 

USA

 

 

 

 

3M

25 000

11 305

14 780

 

Bank of America (Preference Shares)

60 000

6 177

6 402

 

Bristol Myers Squibb

80 684

13 044

14 569

 

Caterpillar

25 000

10 189

10 189

 

Cisco Systems

170 000

25 868

29 104

 

Citigroup

320 000

7 575

7 575

 

Coca-Cola Co

145 000

50 526

59 105

 

Colgate Palmolive

60 000

29 644

35 249

 

Conocophillips

140 000

47 740

51 130

 

Cooper Industries

40 000

10 361

12 197

 

Deere & Co

35 000

10 214

13 538

 

EMC

70 000

6 913

8 745

 

General Electric

300 000

29 176

32 460

 

Goldman Sachs Group

15 000

15 389

18 111

 

Hewlett Packard

165 000

46 977

60 780

 

IBM

35 000

28 510

32 764

 

Ingersoll Rand

60 000

9 839

15 335

 

Intel

255 000

33 059

37 201

 

Johnson & Johnson

70 000

30 104

32 243

 

JP Morgan Chase

170 000

48 546

50 659

 

Kellogg

28 000

10 078

10 653

 

Kraft Foods Inc

90 000

17 425

17 494

 

Marathon Oil

105 000

23 443

23 443

 

McDonalds

75 000

33 490

33 490

 

Mead Johnson Nutrition

59 542

15 247

18 608

 

Merck US

117 670

30 748

30 748

 

Metlife

50 000

11 471

12 640

 

Microsoft Corp.

370 000

60 400

80 676

 

Morgan Stanley

50 000

10 584

10 584

 

Nike

75 000

30 980

35 436

 

Oracle

70 000

10 427

12 279

 

Pepsi Co

60 000

24 733

26 088

 

Pfizer

368 950

37 047

47 994

 

Procter & Gamble Co

60 000

24 186

26 015

 

Qualcomm

60 000

19 849

19 849

 

Texas Instruments Inc

60 000

8 940

11 182

 

Transocean Ltd

30 000

17 506

17 764

 

Walt Disney

95 000

18 379

21 910

 

Summa utländska aktier

 

2 025 732

2 271 904

 

Summa aktier totalt

 

4 358 805

5 369 564

Not 20.

Alternativa placeringar

 

 

 

 

 

Antal
andelar

Bokfört värde

Marknads-värde

 

Hedgefonder

 

 

 

 

Catella

478 026

54 138

65 031

 

Eikos

441

57 233

82 748

 

Futuris

26 166

50 390

107 390

 

Lynx

260 610

41 015

52 058

 

Nektar

41 874

66 854

103 368

 

Tanglin

56 395

50 000

66 193

 

Zenit

1 099

50 000

56 640

 

Summa hedgefonder

 

369 630

533 428

 

 

 

 

 

 

Vinstandelslån

 

 

 

 

Sveafastigheter Fund II

 

57 893

57 893

 

Summa vinstandelslån

 

57 893

57 893

 

 

 

 

 

 

Onoterad fastighetsfond

 

 

 

 

Aberdeen

332 456

61 322

49 281

 

Nedskrivning Aberdeen

 

–12 041

 

 

Summa onoterad fastighetsfond

 

49 281

49 281

 

 

 

 

 

 

Summa alternativa placeringar

 

476 804

640 602

 

Not 21.

Kortfristiga fordringar

 

 

 

 

2009

2008

 

Hyresfordringar m.m.

3

19

 

Osäkra hyresfordringar

–15

 

Skattefordran 2008

1 047

1 451

 

Skattefordran 2009

844

 

Momsfordran

36

 

Sålda ej betalda värdepapper

66 847

185 464

 

Övriga

40

348

 

Summa

68 817

187 267

Not 22.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

 

 

 

2009

2008

 

Upplupna räntor

43 245

46 513

 

Förutbetalda kostnader

1 317

1 522

 

Summa

44 562

48 035

Not 23.

Eget kapital, bokfört värde

 

 

 

 

 

Bundet eget kapital *

Fritt eget kapital

Eget kapital

 

 

 

Kulturvetenskapliga donationen

Balanserat resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital 2008-12-31

2 564 487

1 854 484

2 166 991

6 585 962

1)

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

–8 104

–5 860

13 964

0

 

Årets resultat

 

 

988 672

988 672

 

Återbetalade forskningsmedel

 

 

3 543

3 543

 

Beviljade forskningsmedel

 

 

–316 761

–316 761

 

Eget kapital 2009-12-31

2 556 383

1 848 624

2 856 409

7 261 416

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 24.

Eget kapital, marknadsvärde

 

 

 

 

 

 

Bundet eget kapital *

Fritt eget kapital

Eget kapital

 

 

 

Kulturveten-skapliga donationen

Balanserat resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital 2008-12-31

2 564 487

1 854 484

2 868 728

7 287 699

1)

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

–8 104

–5 860

13 964

0

 

Förändring av eget kapital till marknadsvärde

 

 

1 908 693

1 908 693

 

Återbetalade forskningsmedel

 

 

3 543

3 543

 

Beviljade forskningsmedel

 

 

–316 761

–316 761

 

Eget kapital 2009-12-31

2 556 383

1 848 624

4 478 167

8 883 174

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

1) Not 23 och 24. Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Eftersom KPI:s årsmedel minskat jämfört med 2008 återtas motsvarande medel 2009 för att upprätthålla realvärdet över tiden.

Not 25.

Certifikat

 

 

 

 

Förfall 2010

Nominellt belopp

Bokfört värde

Marknads-värde

 

Kvartal 1

657 000

654 660

654 969

 

Kvartal 2

100 000

99 636

99 661

 

Kvartal 3

195 000

193 251

193 534

 

Kvartal 4

0

0

0

 

Summa

952 000

947 547

948 164

Not 26.

Valutaterminer

 

 

 

 

Köpt/såld valuta

Nominellt belopp

Bokfört värde

Marknads-värde

 

Förfallomånad 2010-01

 

 

 

 

SEK/CHF

38 372

–300

–300

 

SEK/EUR

171 650

2 683

2 683

 

SEK/GBP

55 938

–729

–729

 

SEK/USD

143 055

–3 551

–3 551

 

Förfallomånad 2010-02

 

 

 

 

SEK/CHF

47 099

132

132

 

SEK/EUR

101 381

2 072

2 072

 

SEK/GBP

62 020

–419

–419

 

SEK/USD

140 240

–4 228

–4 228

 

Förfallomånad 2010-03

 

 

 

 

SEK/EUR

91 907

1 827

1 827

 

SEK/GBP

45 775

683

683

 

SEK/USD

217 266

522

522

 

Summa

1 114 703

–1 308

–1 308

Not 27.

Övriga kortfristiga skulder

 

 

 

 

2009

2008

 

Personalens källskatt

857

818

 

Köpta ej betalda värdepapper

139 073

 

Förvaltade medel från Vetenskapsrådet

239

239

 

Förvaltade medel för samprojekt

6 754

8 707

 

Moms hyror redovisningskonto

30

 

Övrigt

26

752

 

Summa

7 876

149 619

Not 28.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

 

 

 

 

2009

2008

 

Sociala avgifter

687

672

 

Intjänade ej uttagna semesterdagar

1 017

890

 

Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier

784

794

 

Upplupna räntor

496

313

 

Förutbetald hyresintäkt

3 664

2 481

 

Övriga upplupna kostnader, fastigheter

1 127

976

 

Övriga upplupna kostnader

369

390

 

Summa

8 144

6 516

Not 29.

Ställda säkerheter

 

 

 

 

2009

2008

 

För egna avsättningar och skulder

 

 

 

Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel

 

 

 

Fastighetsinteckningar

49 371

49 371

 

Summa

49 371

49 371

Not 30.

Beviljade medel till forskning

 

 

 

 

2009

2008

 

Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

173 519

176 612

 

Medel från Kulturvetenskapliga donationen

142 442

161 602

 

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

600

600

 

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

200

200

 

Summa

316 761

339 014

För mer detaljerad information, se avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2009” (s. 5).

Elanders, Vällingby 2010


[1]

Siffror inom parentes avser 2008.

Tillbaka till dokumentetTill toppen