Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2008 (Framställning / redogörelse 2008/09:RJ1)

För svensk högre utbildning och forskning blev 2008 innehållsrikt. Forskningens resurser, de statliga forskningsråden, den kliniska forskningen, lärarutbildningen, tjänstestrukturen, styrning och frihet är bara några av alla de teman som behandlades i konferenser, utredningar, remissvar och förslag från regeringen. En del ingick i upptrappningen inför den forskningspolitiska propositionen. Denna innehöll behövliga nya resurser, varav en del glädjande nog lades i lärosätenas basanslag. Detta är bra. Svensk forskning är betjänt av att lärosätena kan agera självständigt och som starka aktörer.

Hur påverkas Riksbankens Jubileumsfond (RJ) av forskningspropositionen? RJ kommer givetvis att fortsätta att självständigt bedöma vilka insatser som är mest angelägna. Att göra samma saker som andra finansiärer är förmodligen inte det klokaste. RJ:s stadgar ger här vägledning. De anger att RJ ska inrikta sig på den mera avancerade forskningen, på de stora och långsiktiga projekten, på att öka forskningens internationella kontakter, på att erbjuda flexibla lösningar och på att främja forskningens utveckling och förnyelse. Styrelsens beslut att satsa på Pro Futura som ett regelbundet inslag ska ses i detta sammanhang, liksom beslutet att stärka forskningens internationalisering genom bidrag till språkgranskning och översättning. En slutsats av forskningspropositionen är att trycket på RJ att fortsätta med särskilda postdoktorala insatser minskar. Lärosätena har redan visat att de förmår att gå in kraftfullt där. Med de vidgade ekonomiska ramar som följer av forskningspropositionen kan de systematisera sina åtgärder.

RJ:s stadgar säger vidare att företräde ska ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Därutöver har RJ även mottagit och beviljat ansökningar till viss medicinsk forskning. Med tanke på inriktningen i årets forskningsproposition har RJ:s styrelse beslutat att fortsättningsvis inte anslå medel till medicinsk forskning, förutom de bidrag som utgår från de båda Rönnbergska donationerna.

RJ eftersträvar att finansiera de allra bästa ansökningarna. De forskare som våra beredningsgrupper väljer ut som de mest framstående ska vi fortsätta att behandla generöst. Om deras ansökningar är ordentligt genomarbetade, anslår RJ de medel som de ansöker om. Ovanan att pruta ganska godtyckligt och hänvisa forskarna till att också söka hos andra finansiärer sprider sig på ett oroväckande sätt. Inom RJ anstränger vi oss att finna flexibla stödformer. Anslag till forskares konferenser och andra typer av forskningsinitiering behandlas snabbt, liksom deras förfrågningar om tryckningsbidrag. Framgent kommer vi även att kunna erbjuda våra forskare finansiering av översättningar.

Forskningspropositionen har som antyddes ovan sin tyngdpunkt utanför humaniora och samhällsvetenskap. Den har dock en rad inslag där humanister och samhällsvetare skulle kunna göra viktiga insatser och därmed få del av de nya resurserna. För att ge dem bättre möjligheter att agera inbördes och gentemot kolleger inom andra forskningsfält introducerar RJ därför under 2009 nya s.k. nätverksbidrag. Det är en försöksverksamhet som kännetecknas av flexibilitet och anpassning till forskningens behov. Forskningspropositionen pekar på att frågor kring forskningens infrastruktur ökar i betydelse, liksom den viktiga forskningen om kulturarv och kulturpolitik. Inom dessa områden har RJ skaffat sig omfattande och unika erfarenheter som vi gärna delar med oss av till andra finansiärer.

En nyhet i forskningspropositionen är att statens anslag fördelas med ledning av olika slags indikatorer och nyckeltal: stora, framgångsrika miljöer får bättre utdelning än små. RJ har däremot inte för avsikt att överge sin ledstjärna, nämligen att ansökningens kvalitet ska avgöra. RJ:s uppdrag är att finansiera den bästa, mest originella forskningen, detta oavsett om forskaren arbetar vid Högskolan Dalarna eller vid Stockholms universitet.

Under 2008 har RJ gjort stora insatser för att förbättra uppföljningen av och informationen om all den forskning som görs med anslag från oss. Det finns goda skäl att ytterligare bidra till de företeelser som i vår omvärld kallas ”knowledge transfer and public engagement”, särskilt som dessa inte fungerar som vore önskvärt för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Vetenskap & Allmänhets (VA) undersökningar visar att många av ämnena har lågt förtroende hos allmänheten. Att förändra denna negativa bild är en strategisk uppgift för RJ, nämligen att stödja och driva på ytterligare för att forskningens resultat och forskarnas kompetens ska tillvaratas. Kanske ska RJ i större utsträckning än hittills söka samverkan direkt med dem som har behov av humanistisk kompetens, t.ex. genom att finansiera fler ”praxisinriktade” projekt. Erfarenheterna från satsningen inom ABM-sektorn inspirerar till efterföljd inom andra delar av arbetsmarknaden.

Ekonomiskt har 2008 varit tufft. RJ står dock finansiellt stark. Anslagen till forskning under 2009 kommer att vara i samma storleksordning som under de senaste åren. I dagsläget finns inget som motsäger att denna nivå kan hållas även under därpå följande år.

Om RJ:s forskningsstöd och finanser finns mera att läsa i denna volym, som härmed överlämnas till väntande läsare!

Göran Blomqvist

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2008

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. RJ arbetar efter två linjer, dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels görs riktade insatser vilka syftar till att utveckla svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och stärka dess internationella ställning.

RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält av vetenskaplig forskning, vilket ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen ett stort erfarenhetsfält. RJ har en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen. I det följande ges i första hand en översikt över det nya forskningsstöd som har beviljats under 2008, men även pågående fleråriga aktiviteter. För mer information, se RJ:s webbplats www.rj.se.

Stödformer och arbetssätt

RJ stöder i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, inklusive juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Naturvetenskap, teknik och medicin stöds i något fall inom ramen för samarbetsprojekt med humanister och samhällsvetare. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs donationer.

RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, men också till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastrukturella projekt och forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och andra vetenskapliga möten, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper. I alla sammanhang görs insatser för att stärka svensk forsknings internationella samarbete.

Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms av en särskild grupp, där forskarna inte kommer från Sverige. Denna grupp väljer ut sex till sju ansökningar, som går till en andra bedömningsomgång. I denna omgång görs inledningsvis en granskning av externa, vanligtvis internationella sakkunniga, och därpå genomförs även en hearing med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De sökande inbjuds därefter att inge en längre och mera utvecklad ansökan.

I beredningsgrupperna ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna granskas i det andra steget av minst två sakkunniga. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten används, förutom utlåtanden av sakkunniga, även hearing.

Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som fastställts av RJ:s styrelse. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.

RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer. Under 2009 kommer material att samlas in som ska möjliggöra en strukturerad översyn av stödformerna och stiftelsens arbetssätt. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av olika satsningar; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag är det viktigt att få kunskap om vilka effekter RJ:s insatser har fått på svensk forskning. Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges en ekonomisk slutrapport.

Frågan om s.k. overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årsberättelser. Lärosätenas arbete med att genomföra SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår. Åtskilligt arbete återstår innan den fullt ut kan tas i praktiskt bruk. RJ välkomnar att det blir tydligt och transparent vilka kostnaderna är. Bidragsgivarna måste veta vad olika inslag i projektet kostar och till vad deras bidrag ska användas. Forskarna gagnas av att få bättre insikt genom transparenta och tydliga kostnadsuppställningar. För nya projekt 2008 har RJ beviljat ett bidrag till kostnader för lokaler och overhead om 24,2 procent. Vad gäller programmen har påslaget beräknats från fall till fall. Överlag har samtalen om kringkostnader mellan RJ och företrädare för lärosätena varit konstruktiva och framåtsyftande. En förklaring till att frågan om overheadkostnader återkommit är att svensk forskning lider av otillräcklig basfinansiering. Glädjande nog har regeringen i 2008 års forskningsproposition förstärkt de anslag som går direkt till lärosätena. Detta är ett trendbrott. Om uppmärksamheten kring RJ och overheadkostnader på något sätt har bidragit till denna positiva utveckling, så har det varit mödan värt.

Beviljade forskningsanslag

Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 339 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3.

Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2008 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen	176 612
Kulturvetenskapliga donationen	161 602
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar	600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren	200

Summa	339 014

Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2008 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6)	107 974
Samarbete med riksdagen	675
Postdoktorala satsningar (tabell 8)	56 278
Nils-Eric Svenssons fond	200
Arvode till sakkunniga	739
Ersättning till adjungerade	2 505
Konferenser, information	1 752
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället	2 687
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap	1 200
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet	2 602

Summa	176 612

Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2008 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)

Projektanslag	5 100
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)	31 438
Forskningsinitiering	11 430
Internationellt samarbete	12 794
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)	98 100
Övriga bidrag till forskning och kulturliv	2 544
Arvode till sakkunniga	196

Summa	161 602

Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Tryckningsbidrag för av RJ finansierad forskning finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering på Internet. Ansökningar om sådana anslag behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Styrelsen har beslutat att från 2009 ge RJ-forskare möjlighet att även söka översättningsbidrag. Avsikten är att förbättra svensk forsknings möjlighet att nå den internationella vetenskapliga diskussionen med sina resultat.

Program

Program avser uppgifter som en grupp forskare arbetar med under sex till åtta år. Årets utlysning lockade 17 sökande, en minskning med nio jämfört med föregående år. Någon entydig förklaring till minskningen finns inte; kvaliteten på ansökningarna bedöms dock ligga på samma höga nivå som tidigare år. Utifrån beredningsgruppens förslag beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående tre nya program:

Professor Erik Amnå, samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet beviljades 35 miljoner kronor för programmet Politisk socialisation. En longitudinell studie av hur unga utvecklar samhällsengagemang.

Professor Samuel Rubenson, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet beviljades 30,1 miljoner kronor för programmet Det tidiga klosterväsendet och det antika bildningsidealet.

Professor Göran Sonesson, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet beviljades 33 miljoner kronor för programmet Centrum för kognitiv semiotik.

Tabell 4 Antalet programansökningar 2008 och beviljade ansökningar (belopp tkr) efter ämnesområde och kön

Ämne	Antal	Män	Kvinnor	Sökbelopp	Antal beviljade	Beviljat belopp
filosofi	2	2		45 169
företagsekonomi	2	1	1	38 525
humaniora	2		2	40 293
humaniora och samhällsvetenskap	2	2		42 156	1	33 000
idéhistoria	1	1		21 969
kultur	1	1		23 876
litteraturvetenskap	1		1	19 540
moderna språk	2	1	1	39 632
psykologi	1	1		21 589
religion	1	1		17 382	1	30 100
samhällsvetenskap	2	1	1	52 871	1	35 000

Summa	17	11	6	363 002	3	98 100

Projekt

Ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp under högst tre år. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: Denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Söktrycket är mycket stort. Under 2008 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:

Projektanslag 2008 (belopp kr)

Projektledare	Projekttitel	Lärosäte	Beviljat belopp
Docent Lennart Samuelson	Atomgrad – det sovjetiska militärindustriella komplexets kärnområde; En fallstudie av Södra Ural under det kalla kriget, 1945–1965	Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i Stockholm	2 010 000
Docent Anders Hammarlund	Gestaltning, identitet, integration; Kantor Abraham Baer (1834–1894) och liturgireformen i Göteborgs synagoga.	Svenskt visarkiv	1 345 000
Docent Britt Liljewall	Myndiga kvinnor och omyndiga män; Livshistoriska perspektiv på 1800-talets medborgarskap	Museion, Göteborgs universitet	885 000
Fil.dr Joachim Östlund	Den ofria människan; Berättelser om och av svenska slavar i Turkiet och Nordafrika och den svenska orientalismens formering, 1660–1760	Historiska institutionen, Lunds universitet	1 570 000
Professor Anders Lidström	Svenska stadsregioner; Demokrati, lokalt medborgarskap och politiska institutioner	Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet	7 000 000
Professor Dmitrii Silvestrov	Innovativa modeller för prissättning samt återförsäljning av optioner	Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Västerås	1 625 000
Fil.dr Victoria Fareld	Förlåtelse, framtid och förflutenhet; historia som kollektiv självrannsakan hos Arendt, Jankélévitch och Améry	Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet	1 445 000

Projektledare	Projekttitel	Lärosäte	Beviljat belopp
Fil.dr Anders Dillmar	Harald Göransson och den kyrkomusikaliska förnyelsen i Sverige under 1900-talet	Svenskt visarkiv	1 675 000
Professor Alexander Styhre	Ideologi och institutioner i vetenskapsbaserad innovation; Fallet biotech och läkemedelsindustri	Institutionen för projektledning, Chalmers tekniska högskola	1 970 000
Professor Lasse Brunnström	Den (o)hållbara förpackningen	Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet	5 270 000
Fil.dr Sofie Johansson Kokkinakis	Mätning av ordförråd i andraspråket	Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet	3 745 000
Professor Marie-Christine Skuncke	Carl Peter Thunberg, Europa och Japan	Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet	2 335 000
Fil.dr Christopher Collstedt	I krigets skugga; Den rättsliga hanteringen av militärt våld i Skåne ca 1658–1700	Historiska institutionen, Lunds universitet	1 535 000
Dr Timo Kivimäki	The East Asian Peace; A 1-year pilot project	Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS)	1 020 000
Fil.dr Henrik Rosengren	I skuggan av Förintelsen; Judars integration och kulturskapande i Sverige före, under och efter andra världskriget	Historiska institutionen, Lunds universitet	3 335 000
Docent Mariassunta Giannetti	Om börsplatsers uppgång och fall	Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm	2 695 000
Fil.dr Jan Bohlin	Migration och long swings; Sverige i den atlantiska ekonomin 1870–1913	Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet	1 555 000
Professor Bo Malmberg	Läsa landskap; Satellitbilder i samhällsvetenskapens tjänst	Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet	2 520 000
Ekon.dr Lars Frimanson	Ekonomistyrsystem och stress; Ett tvärvetenskapligt fältexperiment	Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet	2 920 000
Lektor Daniel Naurin	EG-domstolen som politisk aktör och arena; En studie av medlemsstaternas yttranden vid förhandsavgöranden	Centrum för Europaforskning (Cergu), Göteborgs universitet	1 595 000

Projektledare	Projekttitel	Lärosäte	Beviljat belopp
Fil.dr Anne Karahan	The image of God in Byzantine Cappadocia; An investigation of its relation to divine and human in fourth-century Cappadocian thinking	Svenska forskningsinstitutet i Istanbul	1 935 000
Fil.dr Susanna Witt	Totalitarism och översättning; Kontroll och konflikt i sovjetiska översättningspraktiker 1932–1953	Slaviska institutionen, Stockholms universitet	2 160 000
Teol.dr Jonas Svensson	Guds straff eller en prövning för de rättrogna? Hiv/aids, islam och modernitet	Sektionen för humaniora, Högskolan i Halmstad	1 185 000
Fil.dr Anders Ögren	Papperspengar i teori och praktik	Handelshögskolan i Stockholm/EHFF	1 975 000
Ph.D. Eva-Maria Hardtmann	Transnationella nätverk inom globala rättviserörelsen; Fyra sociala rörelser med ursprung i Indien, Frankrike, Honduras och Japan	Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet	2 170 000
Fil.dr Heidi Moksnes	Leva rättslöst; Odokumenterade migranter och medborgarskapets gränser	Uppsala centrum för hållbar utveckling, Uppsala universitet	1 880 000
Fil.dr Maren Eckart	Kvinnobiografier; Litteraritet och kön i tidigmoderna tyskspråkiga levnadsteckningar av kvinnliga regenter	Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, Falun	1 875 000
Fil.dr Anna-Sofia Maurin	Ontologiskt rättfärdigande; Från sken till verklighet	Filosofiska institutionen, Lunds universitet	1 740 000
Fil.dr Lars Kaijser	Ekoaffekter; En studie av formanden och förhandlingar av musikhistoria i nätverk	Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet	2 495 000
Professor André Jansson	Trygga rum; Medier, konsumtion och social övervakning	Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet	2 270 000
Professor Tom Britton	Stokastiska modeller för sociala nätverk	Institutionen för matematisk statistik, Stockholms universitet	2 675 000
Professor Håkan Thörn	Innerstaden som offentlighet; Urban omvandling, social ordning och social rörelse	Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet	2 570 000

Projektledare	Projekttitel	Lärosäte	Beviljat belopp
Fil.dr Carl Henrik Carlsson	Statlig antisemitism 1921–1945; Kontinuitet eller diskontinuitet?	Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet	1 915 000
Professor Thomas Ohlson	From Wars of the Weak to Strong Peace; On the Conditions for Sustainable Peace in Sub-Saharan Africa	Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet	3 190 000
Professor Sverker Molander	Governance for a high environmental quality of the Baltic Sea	Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola	2 200 000
Docent Leena Huss	Revitalisering mot alla odds? Sydsamiska i Sverige	Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet	4 190 000
Docent Martin Gustafsson	Med främmande ord; Att beskriva handlingar med en för aktören okänd begreppsapparat	Filosofiska institutionen, Stockholms universitet	1 775 000
Docent Anders Nilsson	Långsiktiga konsekvenser av ungdomsbrottslighet; En livsförloppsstudie	Institutet för Framtidsstudier	1 790 000
Ekon.dr Gary Kokk	Produktionstekniskt arbete hundra år efter Frederick W. Taylor	Handelshögskolan i Göteborg/GRI	1 800 000
Docent Guy Madison	Musikaliskt sväng; Funktioner, mekanismer och ursprung	Psykologiska institutionen, Umeå universitet	2 415 000
Docent Anders Lundgren	Att forska med näsa och tunga; Lukt och smak i vetenskapens historia	Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet	2 115 000
Fil.dr Eva Silvén	Konstruktionen av ett samiskt kulturarv; Ernst Manker och Nordiska museet	Nordiska museet	1 645 000
Fil.dr Sofia Gustafsson	Kometer, vädersolar och stridande trupper i skyn; Joen Petri Klint och 1500-talets järtecken	Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (Isak), Linköpings universitet	1 690 000
Fil.dr Anna Bortolozzi	Peterskyrkan och återupptäckten av den tidigkristna antiken i 1600-talets Rom	Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet	1 105 000
Dr Benjamin Kenward	Ett psykologiskt perspektiv på den tidiga moralutvecklingen	Institutionen för psykologi, Uppsala universitet	2 040 000
Utgivningsstöd till Forskning & Framsteg	Forskning & Framsteg		395 000
			106 280 000

Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5. Männen svarar även 2008 för ca 60 procent av ansökningarna; fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma från 2005 till 2008. Av beviljade anslag går 2008 dock ca 67 procent till manliga sökande. Det finns skäl att framöver extra noga uppmärksamma hur anslagsfördelningen mellan könen utvecklas: Under åren 2005 till 2007 har kvinnornas andel av beviljade anslag fluktuerat mellan 49 och 36 procent.

Tabell 5 Beviljade ansökningar och det totala antalet ansökningar 2008 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

	Beviljade ansökningar				Totala antalet ansökningar
Ämne	Antal	Män	Kvinnor	Belopp	Antal	Män	Kvinnor
antropologi	2		2	4 050	20	8	12
arkeologi					21	12	9
arkitektur					5	4	1
ekonomisk historia	3	3		5 540	27	18	9
etnologi	2	1	1	4 140	18	9	9
film- och teatervetenskap					11	6	5
filosofi	2	1	1	3 515	28	25	3
freds- och konfliktforskning	3	3		5 215	12	9	3
företagsekonomi	3	3		6 690	52	38	14
historia	6	4	2	10 930	56	43	13
idéhistoria	2	1	1	3 560	33	21	12
informationsvetenskap	1	1		2 270	18	9	9
juridik	1	1		1 595	21	14	7
klassiska språk, antikens kultur					3		3
Konst, estetiska ämnen	3	1	2	8 310	20	7	13
kulturgeografi	1	1		2 520	16	13	3
lingvistik	2		2	7 935	23	11	12
litteraturvetenskap	1		1	2 335	58	26	32
medicin					26	7	19
moderna språk	2		2	4 035	16	7	9
musikvetenskap	2	2		3 020	12	9	3
nationalekonomi	1		1	2 695	23	18	5
pedagogik					25	6	19
psykologi	3	2	1	8 485	28	17	11
religionsvetenskap	1	1		1 185	28	19	9
sociologi	2	2		4 360	57	25	32
statistik	2	2		4 300	5	4	1
statsvetenskap	2	2		9 200	48	35	13
utgivningsstöd till Forskning & Framsteg	1	1		395

Summa	48	32	16	106 280	710	420	290

Som framgår av tabell 6 är de beviljade ansökningarnas spridning på lärosäten och motsvarande stor. Förändringarna mellan åren är betydande. RJ avser att i ett annat sammanhang återkomma till frågan om hur framgångsrika ansökningar från olika ämnen är; här kan kortfattat konstateras att skillnaderna är ansenliga.

Tabell 6 Beviljade ansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2008
(belopp tkr)

Anslagsförvaltare	Beviljat belopp	Antal
Chalmers tekniska högskola	4 170	2
Forskning & Framsteg	395	1
Göteborgs universitet	18 865	8
Handelshögskolan i Stockholm	4 670	2
Högskolan Dalarna	1 875	1
Högskolan i Halmstad	1 185	1
Institutet för Framtidsstudier	1 790	1
Karlstad universitet	2 270	1
Linköpings universitet	5 720	2
Lunds universitet	8 180	4
Mälardalens högskola, Västerås	1 625	1
Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS)	1 020	1
Nordiska museet	1 645	1
SCAS	2 335	1
Stockholms universitet	14 900	7
Svenska institutet i Istanbul	1 935	1
Svenskt visarkiv	3 020	2
Umeå universitet	9 415	2
Uppsala universitet	19 255	8
Östekonomiska Institutet	2 010	1

Summa	106 280	48

Tryckningsanslag	1 065	10
Specialanslag	629	2
Summa	1 694	12

Summa totalt	107 974	60

Infrastrukturellt stöd

Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. I årets omgång beviljades flera ansökningar om anslag till digitaliseringsprojekt, vilket innebär att ett mycket stort och rikt material görs lättillgängligt för studenter, forskare och den intresserade allmänheten. Även flera viktiga databaser inom RJ:s forskningsområden erhöll anslag. Genom en omdisposition av ett äldre icke utnyttjat anslag kunde ”Nationalutgåva av äldre geometriska kartor” vid Riksarkivet ges ett slutanslag om 2,95 miljoner kronor.

Anslag till Infrastrukturellt stöd 2008 (belopp kr)

Projektledare	Projekttitel	Lärosäte	Beviljat belopp
Direktör Enrico Deiaco	Basfinansiering och medlemsavgift för 2008	Sister	800 000
	Anslag för ordnande av handlingar gällande Ola Ullstens politiska och andra offentliga uppdrag	Bertil Ohlininstitutet	350 000
Universitetslektor Johanna Mesch	Korpus för det svenska teckenspråket	Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet	3 515 000
Professor Lisbeth Larsson	Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet	Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet	6 370 000
Fil.dr Lars Hansson	Emibas-personregister över svensk historisk emigration och arbetsvandringar	Svenska Emigrantinstitutet	825 000
Förste bibliotekarie Marika Holmblad	Vardagstrycket; Det dolda kulturarvet	Kungl. biblioteket	775 000
Professor Lars Bergman	Infrastrukturellt stöd till det longitudinella forskningprogrammet; Individuell utveckling och adaption (IDA)	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	1 720 000
Fil.dr Magdalena Gram	Svensk historisk bibliografi (SHB); Digitalisering av årgångarna 1771–1976	Kungl. biblioteket	1 300 000
Docent Inger Larsson	Ny fornsvensk bibliografi	Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet	2 470 000
Professor Klas Nyberg	En historisk relationsdatabas över konkursärenden i Stockholm 1687–1849	Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet	1 530 000
Fil.dr Marika V Lagercrantz	Pjäsdatabasen; En digital resurs för teatrar, universitet och allmänhet	Riksteatern	4 600 000
Förste bibliotekarie Veslemöy Heintz	Digitalisering (skanning) av Statens musikbiblioteks gamla kortkatalog över notmaterial	Statens musikbibliotek	350 000
Fil.dr Karin Sidén	Arkitekturritningssamlingen på Nationalmuseum	Nationalmuseum	2 810 000
Professor Bo Rothstein	Tjänst för World Value Survey vid Göteborgs universitet	Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet	3 510 000
			31 437 676

Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturellt stöd fördelade efter anslagsförvaltare 2008 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare	Beviljat belopp
Bertil Ohlininstitutet	350
Göteborgs universitet	9 880
Kungl. biblioteket	2 075
Nationalmuseum	2 810
Riksteatern	4 600
Sister	800
Statens musiksamlingar	350
Stockholms stadsarkiv	1 530
Stockholms universitet	7 705
Svenska Emigrantinstitutet	825
Uppsala universitetsbibliotek	513

Summa	31 438

Forskningsinitiering

RJ har sedan ett antal år kunnat möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, seminarieverksamhet, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, forskningsprogram och projekt. Under året behandlades 109 ansökningar, varav 75, det vill säga drygt två tredjedelar, beviljades anslag. Beviljningskvoten är således mycket hög och står i skarp kontrast till den hårda konkurrensen om projektanslagen.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Under 2008 uppmärksammades bl.a. forskningens infrastruktur, där det är angeläget att humanister och samhällsvetare kan uppträda på ett mera genomtänkt sätt än hittills. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning & Framsteg och bidrag till föreningen Vetenskap & Allmänhet, som gör internationellt uppmärksammade insatser inom ”knowledge transfer and public engagement”. Kungliga Vetenskapsakademien har fått anslag till projektet ”OmvärldsDialog och Engagemang” (ODE), som syftar till att öka forskarnas medvetenhet om nyttan av dialog med samhällets övriga delar.

Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. Hittills har 139 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

Områdesgrupper

RJ inrättar s.k. områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Verksamheten kan beskrivas som ett kvalificerat forskningsförberedande arbete, vilket vanligtvis pågår i fem till sex år. Under 2008 har tre områdesgrupper varit verksamma.

Områdesgruppen för offentlig ekonomi, ledarskap och styrformer

Områdesgruppen (tillsatt 2004) har haft fyra sammanträden under året. Det första mötet ägde rum i januari i samband med ett seminarium på temat kontraktsavtalad offentlig verksamhet. Följande sammankomst förlades till Umeå i april i samband med ett regionalt toppmöte om tillväxt i övre Norrland där ledande företrädare för näringsliv, akademi och politik träffades för att diskutera hur man kan samverka för att nå ekonomisk tillväxt. Den 2 juni anordnade områdesgruppen i samarbete med Autonomiutredningen ett seminarium i Stockholm om aktuella europeiska reformer med sikte på ökad självständighet för universitet och högskolor. Områdesgruppen anordnade slutligen den 3 december ett seminarium i riksdagen med titeln ”Välfärd på kontrakt?” som var en direkt uppföljning av seminariet om kontraktsavtalad offentlig verksamhet. Seminariet var uppbyggt kring tre perspektivs medborgarperspektivet, utvecklingsperspektivet och regleringsperspektivet.

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället

Under året har områdesgruppen (tillsatt 2003) haft två sammanträden och aktivt bidragit till genomförandet av flera konferenser och workshoppar. Filosofie doktorerna Susanne Lundåsen, Magnus Jegermalm, Magnus Karlsson och Jens Sörensen, som beviljats de första postdoktorala tjänsterna för forskning om civilsamhället, presenterade sina projekt vid ett seminarium på Sensus Studieförbund den 9 april. Den 8–10 maj anordnade professor Erik Amnå och medarbetare (Örebro universitet) med stöd från RJ en internationell konferens i Grythyttan om nya former för demokrati och deltagande under rubriken ”Normative Implications of New Forms of Participation”. Konferensen genomfördes i anslutning till det EU-finansierade nätverket Cinefogo. Inom denna ram genomförde vidare professor Lars Svedberg och medarbetare (Ersta Sköndal Högskola) den 10–12 september en konferens om frivilligarbetets skiftande roll och karaktär i dagens Europa: ”Contemporary European Perspectives on Volunteering: Civic Virtue vs. Social Movement Activism”. Erik Amnå har vidare kontrakterats att vara projektledare för Sveriges medverkan i den europeiska medborgarkonsultationen (ECC), som genomförs 2009. Ett par av områdesgruppens ledamöter har även medverkat som föreläsare vid masterutbildningen i internationell social filantropi (MISP) vid universitetet i Bologna.

Områdesgruppen för forskning om förmodernitet

Denna områdesgrupp är nu inne på sitt andra verksamhetsår (tillsatt 2006). Under tre dagar i augusti 2008 samlades ett femtiotal forskare till en internationell konferens i Sigtuna. Vid lärosätena är fem nätverk som omfattar olika teman av den äldre historien i full gång. Flera publikationer är under utarbetande. Arbete pågår med en humanistisk portal, dvs. en nätsida med ett antal introduktioner till ämnen inom det förmoderna forskningsfältet. Målgruppen är gymnasister, studenter och en intresserad allmänhet. Globalhistoria är ett tema inom områdesgruppen. Under november månad hölls en veckolång konferens i detta ämne vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Rubriken för konferensen var ”Det globala mötet mellan materialitet och mentalitet, 4000 f.Kr.–1600 e.Kr. Globala konstanter och förändringar i ett långsiktigt perspektiv”. Inom områdesgruppen pågår nu förberedelser inför strategiska diskussioner om gruppens fortsatta arbete.

Riktade satsningar

Postdoktorala insatser

De postdoktorala anställningarna inriktas på nydisputerades möjligheter att påbörja en akademisk karriär. Här finansieras forskning med anknytning till RJ:s områdesgrupper och till de forskarskolor som tidigare har fått stöd.

Tabell 8 Postdoktorala satsningar 2008 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)

ABM-tjänster	3 225
Tryckningsbidrag	53
SSAAPS-program	3 000
Pro Futura V	25 000
Europe and Global Challenges	20 000
Anställningar vid Medelhavsinstituten	5 000
Summa	56 278

En av RJ:s allra mest uppmärksammade satsningar är Pro Futura, ett postdoktoralt program som genomförs tillsammans med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) och Stint (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning). Programmet ger unga särskilt lovande forskare en längre tid för fri forskning och vistelser vid institut för avancerade studier. Delar av de tidigare Pro Futura-satsningarna är utvärderade. Utvärderingen visar att Pro Futura har tillfört viktiga kvaliteter, som varken den enskilda forskaren eller lärosätena kunnat åstadkomma annars. Hittills har RJ:s insatser gjorts ad hoc. Erfarenheterna är emellertid så goda att Pro Futura nu införs som ett mer reguljärt inslag.

Pro Futura fortsätter som ett delvis nytt spetsforskningsprogram i samarbete med SCAS. Det innebär att de mest framstående forskarna ska erbjudas ett attraktivt och slagkraftigt karriärsteg då de står inför att etablera sig som seniora forskare, dvs. vid tidpunkten efter doktorsexamen men före professorskompetens. Forskarna förbereds för att bli framtida forskningsledare inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik. Karriärutvecklingsdelen innebär bl.a. att varje forskare får en mentor i form av en internationellt välmeriterad forskare.

Postdoktorala tjänster i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

I princip samtliga av de antagna till den av RJ finansierade Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning har nu disputerat. Styrelsen har beslutat att följa upp satsningen med ett antal postdoktorala tjänster.

I slutet av 2007 inbjöds fyra lärosäten (Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Växjö universitet) att inkomma med nomineringar till tre anställningar. Sex yngre forskare nominerades. En nordisk beredningsgrupp beslöt enhälligt att bevilja följande forskare anslag i tre år: Kristina Juter, Växjö universitet, Kirsti Hemmi, Linköpings universitet och Torulf Palm, Umeå universitet.

Civilsamhället

Under året gjordes en andra utlysning av anslag till postdoktoral forskning om civilsamhället. Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran bidrog till finansieringen med 0,6 miljoner kronor. 54 ansökningar ingavs, varav fyra kunde finansieras:

Ekon.dr Johan Hvenmark, Handelshögskolan i Stockholm beviljades 1,5 miljoner kronor för projektet ”I gränslandet mellan näringsliv och civilsamhälle – om användandet av managementmodeller i svenska ideella organisationer”.

Fil.dr Marta Reuter, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola beviljades 1,5 miljoner kronor för projektet ”Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället”.

Fil.dr Catarina Lundström, institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet, Östersund beviljades 1,5 miljoner kronor till projektet ”Välfärd och kulturell kolonialism”.

Fil.dr Anders Sjögren, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet beviljades 1,1 miljoner kronor till projektet ”Tillhörighetens och utanförskapets politik: Landrättigheter, medborgarskap och civilsamhället i Kenya och Uganda”.

Skatteforskning

Vid ett seminarium i oktober 2006 som områdesgruppen för offentlig ekonomi, ledarskap och styrformer anordnade belystes behovet av insatser i syfte att vitalisera och förstärka svensk skatteforskning. Genom en gemensam satsning av RJ, FAS och Skatteverket kunde en utlysning inom skatteforskning ske under hösten 2007. 28 miljoner kronor blev tillgängliga för treårsperioden 2008–2010. Beslut fattades i mars 2008 då nedanstående fem forskare fick anslag:

Professor Sören Blomquist, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet beviljades 11 miljoner kronor för forskningsprogrammet ”Skatter och skattesystem i en globaliserad värld”.

Professor Joakim Palme, Institutet för Framtidsstudier beviljades 9 miljoner kronor för forskningsprogrammet ”Sustainable taxes in a global context: The political economy of risk-insurance and intergenerational redistribution”.

Professor Thomas Aronsson, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet beviljades 4 miljoner kronor till projektet ”Optimal beskattning, ofullständig konkurrens och internationellt samarbete”.

Professor Åsa Gunnarsson, juridiska institutionen, Umeå universitet beviljades 2,5 miljoner kronor till projektet ”Gender Equality in Revenue Law”.

Fil.dr Dino Viscovi, institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet beviljades 1,5 miljoner kronor för projektet ”Skatter, medier, medborgare: Hur skatter blir nyheter och allmän opinion”.

SSAAPS

Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) tillkom 2001 som en särskild insats för att stärka svensk forskning och forskarutbildning med inriktning på Stillahavsasien inom samtida kulturella, ekonomiska, politiska och sociala frågor. Tillsammans med Stint har RJ under denna period finansierat postdoktorala tjänster, doktorandtjänster, workshoppar, publiceringsstöd, gästforskarstipendier och resestipendier.

SSAAPS har under året varit föremål för en utvärdering vid Sister. Slutsatsen är att SSAAPS är en ambitiös, angelägen och framgångsrik satsning, vars samtliga delar förefaller väl motiverade. Mycket har åstadkommits, och utvärderarnas betyg är högt.

Under 2008 har RJ beviljat medel till två nya postdoktorala tjänster. De är på 2 + 2 år och innefattar ett obligatoriskt utlandsår vid en ledande institution. Utlandsåret finansieras av Stint. De två innehavarna är båda ekonomer med inriktning på Kina: Stefan Brehm, Lunds universitet, och Anders C. Johansson, Handelshögskolan i Stockholm.

European Foreign and Security Policy Studies

Programmet European Foreign and Security Policy Studies drivs sedan 2004 av RJ tillsammans med Compagnia di San Paolo och VolkswagenStiftung. Sverige och Lunds universitet var värd för programmets fjärde och avslutande s.k. Young Faces Conference. Temat var ”Europe in a New World Order: Global Leadership for Peace and Security?” och konferensen ägde rum den 10–12 januari. Under konferensen utsågs ytterligare 24 unga forskare, vilket innebär att programmet nu omfattar 94 forskare från ett stort antal länder i Europa. Av den sista kohorten finansierar RJ följande sju forskare. Sara Kutchesfahani, University College London, Iraklis Oikonomou, Hellenic Institute for Aeronautics Athens, Iavor Rangelov, London School of Economics, Niklas Bremberg, Stockholms universitet, Luis Simón, University of London, Elena Gnedina, Queen’s University Belfast, och Björn Fägersten, Lunds universitet.

Inom ramen för detta program beviljas även ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Priset, som är på 20 000 euro, har namnet ”The Anna Lindh Award” och gick i år till den italienska forskaren Natalie Tocci, verksam vid Istituto Affari Internazionali i Rom.

ABM

RJ och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) har tillsatt 18 femåriga postdoktorala traineeanställningar vid arkiv, museer och bibliotek (ABM). De senaste är tjänster vid Statens historiska museum och Kungl. Myntkabinettet. Efter initiativ från RJ:s områdesgrupp för forskning om förmodernitet (OFFF) har RJ under året beslutat att utlysa ytterligare två anställningar, nu inom runforskningsområdet med placering vid Riksantikvarieämbetet. ABM-anställningarna innebär att respektive myndighet medfinansierar tjänsterna med dels en viss procent av lönen, dels alla övriga omkostnader. Anställningarna är femåriga, uppdelat i perioder om två respektive tre år. Syftet med satsningen är att rekrytera disputerade forskare till ABM-sektorn för att stimulera kvalificerad forskning inom denna sektor, stärka sektorns forskarkompetens och skola in forskare i respektive myndighets praktiska arbete parallellt med forskningsarbetet. Om forskaren under femårsperioden uppnår motsvarande docentkompetens, ska anställningen kunna övergå i en tillsvidareanställning.

Anställningar vid Medelhavsinstituten

För de svenska Medelhavsinstituten i Athen, Istanbul och Rom spelar forskning och utbildning en stor roll. RJ har tidigare stött mindre och större projekt av olika slag där. RJ:s områdesgrupp för forskning om förmodernitet (OFFF) har föreslagit en postdoktoral satsning vid instituten. Syftet är att bredda och förstärka forskningen vid instituten, att förbättra möjligheterna för svenska forskare att verka i en internationell forskningsmiljö och att mer övergripande stimulera svensk forsknings internationalisering. RJ har tillsammans med Vitterhetsakademien beslutat att finansiera tre anställningar om tre år vardera. Instituten inbjuds att anmäla sitt intresse för att ta del av satsningen. De ska redovisa hur de avser att integrera forskaren i institutets verksamhet med t.ex. seminarieverksamhet och undervisning samt vilka kostnader de avser att medfinansiera.

Nätverksbidrag

RJ har identifierat behovet av ytterligare flexibla stödformer som kan gynna etablerandet av ny forskning och nya forskningssamarbeten. Vid sidan av de ordinarie stödformerna har styrelsen därför beslutat att bidra med anslag till nätverk. Satsningen görs på försök under 2009. Syftet är att ge forskare från olika lärosäten möjlighet att samverka. Nätverken ska ha ett tydligt mål, t.ex. att utveckla ett nytt forskningsområde eller att möjliggöra arbete med en gemensam publikation. Förutom att främja framväxten av nya ämnesöverskridande forskningsmiljöer avser stödet att öka mobiliteten och stärka juniora och seniora forskares samarbete. Anslagen är högst 100 000 kr per år i maximalt tre år, varav en del får användas som lönemedel, t.ex. åt en koordinator.

Översättningspriset Pro Lingua

Ett av RJ:s många sätt att stödja internationaliseringen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är översättningspriset Pro Lingua som finansieras tillsammans med Stint. För andra året i rad delades det ut vid forskartorget under Bok- och biblioteksmässan. Prissumman ligger på 250 000 kr. Årets två utvalda verk var filosofen Mats Rosengrens ”Doxologi: en essä om kunskap” och konstvetaren Hans Haydens monografi ”Modernismen som institution”.

Europe and Global Challenges

Sedan flera år har RJ ett nära samarbete med tyska VolkswagenStiftung och italienska Compagnia di San Paolo kring ett europeiskt forskningsprogram inom utrikes- och säkerhetspolitik (se ovan). Erfarenheterna är många och positiva. Tillsammans har de tre stiftelserna kunnat göra en insats på europeisk nivå som de var för sig inte hade varit mäktiga. Stiftelserna har därför under en längre tid fört diskussioner om att vidareutveckla forskningssamarbetet.

RJ har mot denna bakgrund beslutat att avsätta 20 miljoner kronor till ett nytt internationellt forskningsprogram, ”Europe and Global Challenges”. Forskningsprogrammet, som riktar sig till såväl yngre som mer seniora forskare, har ambitionen att bidra till att europeiska forskare i större utsträckning än tidigare stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. RJ:s bedömning är att denna satsning kan få stor betydelse för svensk forskning och dess internationalisering. Den första utlysningen sker under 2009.

Internationellt samarbete

RJ:s möjligheter att snabbt och kraftfullt stödja internationellt samarbete har stor betydelse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Insatserna kan delas in i fyra grupper: samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser, stöd till forskningsinstitut i utlandet, projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar samt gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar.

Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser

EFC:s ”Annual General Assembly (AGA) and Conference” ägde rum i Istanbul den 29–31 maj. Förutom årsmötesförhandlingar arrangerades debatter och seminarier under rubriken ”The New Challenges for Global Philantropy”. RJ, som i november 2008 blev medlem av ESF (European Science Foundation), medverkar sedan tidigare i de båda ERA-nätverken Norface (New Opportunities for Research Funding Co-operation in Europe) och Hera (Humanities in the European Research Area). RJ deltar också aktivt i NEF:s (The Network of European Foundations for Innovative Cooperation) och ECF:s (European Cultural Foundation) arbete. RJ har under en följd av år bidragit med basanslag till Academia Europaea. I samband med att dessa upphörde inleddes diskussioner om mindre, riktade anslag från RJ.

RJ har ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. RJ:s fleråriga stöd till kollegiets samarbetsområde ”Agora – Europäische Netzwerke” upphörde vid utgången av 2008. Sedan ett drygt decennium ger RJ bidrag till Collegium Budapest – ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper. Styrelsen har beslutat om ett extraanslag på 1,5 miljoner kronor, och att RJ:s basfinansiering ska upphöra 2012. Vid Stias (Stellenbosch Institute for Advanced Study) finansierar RJ fokusgrupper och två forskarbefattningar under fem år.

Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar

UD, RJ och Stint arrangerar tillsammans med German Marshall Fund två gånger per år Stockholm China Forum (SCF). Avsikten är att åstadkomma en omfattande och fördjupad dialog kring olika aspekter på relationen mellan Kina och västvärlden. SCF ger svenska forskare goda möjligheter att knyta kontakt med ledande Kinaexperter. Projektet planeras pågå fram till 2009. RJ fortsätter att engagera sig i spänningsfältet kultur–utveckling. En viktig del sker i samarbete med European Cultural Foundation (ECF) i Amsterdam. En gemensam satsning är det årliga stipendium – Culture Policy Research Award – som tillfaller en yngre forskare inom det kulturpolitiska området, i år den franska forskaren Sophia Labadi. Det mest omfattande samarbetet med ECF har gällt det kulturpolitiska laboratoriet, ”Lab for Culture – Sharing Culture Across Europe”, www.labforculture.org. Mats Rolén från RJ har varit ordförande i dess styrelse åren 2005–08. Genom RJ:s försorg har Lab for Culture etablerat samarbete med Kulturdepartementet och Stiftelsen Framtidens Kultur.

Årsboksserien ”The Cultures and Globalization Series” tar sin utgångspunkt i ett bredare kulturbegrepp och ges ut av Centre for civil society vid UCLA med stöd från bl.a. Sida, RJ och europeiska och nordamerikanska stiftelser. Den andra volymen har titeln The Cultural Economy (SAGE, 2008) och innehåller ett stort antal artiklar författade av världsledande forskare samt en omfattande statistik. Serien har presenterats för en bredare publik vid en konferens på Världskulturmuseet i Göteborg den 11–12 april. RJ:s engagemang i projektet ”A Soul for Europe”, som syftar till att stärka den mellanfolkliga gemenskapen i Europa genom satsningar inom kulturområdet, upphör med utgången av 2008. Även European Cultural Parliament (ECP) har anslag som syftar till att lyfta fram kulturens och konstens betydelse för det europeiska projektet.

Ansträngningarna att åstadkomma en fastare struktur för Euroscience Open Forum (Esof) har avslutats lyckosamt genom en överenskommelse mellan dels RJ och fyra andra europeiska stiftelser, dels stiftelsen Euroscience i Strasbourg. Årets Esof arrangerades i Barcelona. Esof 2010 arrangeras i Turin, medan Dublin har tilldelats värdskapet 2012.

Gästprofessurer, postdoktorala tjänster och andra liknande anställningar

Gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin har som ny innehavare professor Ebba Witt-Brattström. Finansieringen av Johns Hopkins Fellowship fortsätter fram till och med 2010. RJ har också beslutat att under tre år gå in som svensk finansiär av det nordiska postdoktorprogrammet Scancor vid Stanford University. RJ bekostar därutöver t.ex. gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt.

RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte, där RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Intresset från tyska forskare för att komma till Sverige är stort. Informationen till svenska forskare om möjligheterna att med goda ekonomiska villkor tillbringa upp till ett år i en tysk akademisk miljö har förbättrats. Till Humboldtstipendiat i Sverige för 2008 har utsetts professor Kristine Kern, som är knuten till Stockholms universitet. Professor Lars Bäckman från Karolinska Institutet kommer att vara knuten till Max Planck-institutet i Berlin.

RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Med utgången av 2008 upphör RJ:s åtaganden i Agora-Wissenschaftskolleg zu Berlin, i A Soul for Europe, i NEF Cultural Cluster och i gästprofessuren vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola).

Forskning inom kulturpolitik och kulturarv

RJ är huvudfinansiär i det nyinrättade svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult, som är en nationell centrumbildning vid Linköpings universitet. SweCult syftar i första hand till att bli en plattform för kunskapsutbyte och diskussion mellan forskare och praktiker inom det kulturpolitiska området. SweCult anordnade den 24–25 november sin första nationella konferens med nära 250 deltagare. Vid konferensen presenterades den brett upplagda publikationen Kultur-Sverige 2009 med ett trettiotal artiklar och innehållsrik statistik.

Den 21 oktober anordnade Nordiska museet, Vitterhetsakademien och RJ tillsammans ett heldagssymposium under rubriken Bättre vetande om framtida samverkan mellan universitet och kulturhistoriska museer. Symposiet är dokumenterat i en rapport författad av RJ:s informatör Jenny Björkman (Nordiska museet, 2009).

RJ har tagit initiativ till en handbok om konstnärlig forskning med den preliminära titeln ”The New Handbook for Arts-Based Research”. Boken redigeras av docent Henrik Karlsson och professor Michael Biggs.

Samarbete med riksdagen

Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och finansiera forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för detta ändamål. I syfte att initiera ny forskning har under 2008 ett samarbete inletts med riksdagen i form av en seminarieserie. Utöver att bilda grund för framtida forskningsinitiativ låter dessa seminarier riksdagsledamöterna och andra intresserade ta del av resultat från tidigare forskning.

Jubileer

År 2009 är det tvåhundra år sedan Sverige förlorade Finland till Ryssland; historikerna brukar tala om rikssprängningen. Sverige miste en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin folkmängd. Finlands och Sveriges regeringar har beslutat uppmärksamma de dramatiska händelserna under åren 1808 och 1809 genom att anordna en rad aktiviteter under rubriken ”Märkesåret 1809”. RJ har inom ramen för ett nära samarbete med den svenska nationalkommitténs s.k. exekutivkommitté bidragit med 400 000 kr till populärvetenskapliga konferenser och utställningar om ländernas historia efter 1809. Under årets Bok- och biblioteksmässa anordnade RJ tillsammans med Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, seminarier under rubriken ”Demokrati på olika vis”. RJ har beslutat stödja flera konferenser under 2009, såväl kring böcker om JO-ämbetet och konstitutionsutskottet som kring professor Torkel Janssons skildring av Finlands och Sveriges gemensamma artonhundratal.

Forskarskolor

De fyra forskarskolor som RJ startade åren 1999–2001 är avslutade, och RJ:s styrelse har beslutat att från 2002 inte starta ytterligare forskarskolor.

Forskarskolan i moderna språk

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies – SSAAPS

Nordiska museets forskarskola för museianställda.

Efter utvärdering av uppnådda resultat tar RJ:s styrelse ställning till att finansiera ett begränsat antal postdoktorala tjänster i anslutning till respektive forskarskola.

Rönnbergska donationerna

De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. Avkastningen delas av RJ ut som treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. För vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar är med.dr Gerd Faxén-Irving, med.dr Annika Öhman och med.dr Helena Karlström stipendiater. Stipendiat för sjukdomar under de tidiga barnaåren är med.dr Erik Melén.

Nils-Eric Svenssons fond

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels genom att ge en yngre europeisk forskare möjlighet att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haag-klubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kr. År 2008 har stipendier tilldelats följande personer:

Fil.dr i franska Anna Carlstedt, Stockholms universitet, för att vid Sorbonne i Paris arbeta vidare med sitt projekt ”Nostradamus och den poetisk-profetiska genren under den franska renässansen; En studie av en marginaliserad litteratur”.

Fil.dr i statsvetenskap Göran Duus-Otterström, Göteborgs universitet, för att vid University of Warwick vidareutveckla några teman i doktorsavhandlingen ”Punishment and Personal Responsibility”.

Information och webbplats

Under 2008 har RJ gjort en ny satsning på den utåtriktade informationen. I praktiken betyder det att webbplatsen har gjorts mer lättnavigerad. Dessutom finner man – förutom utlysningar om forskningsmedel och annan forskningsstödjande verksamhet – numera information om de forskare som RJ stöder, samarbeten mellan RJ och andra finansiärer och myndigheter samt övriga nyheter som rör RJ. Det kan handla om alltifrån referat från seminarier till intervjuer med forskare. Förhoppningen är att detta ska locka inte bara forskare som vill söka medel från RJ utan alla – i vid bemärkelse – som är intresserade av forskning, andra forskare, forskningsadministratörer, politiker och medier.

En annan del av informationsverksamheten har varit medverkan i fem olika arrangemang under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Förutom att årsboken ”Hållbara värden” diskuterades vid två tillfällen delades översättningspriset Pro Lingua ut. Dessutom deltog RJ i ett storseminarium om demokratiskillnader i Sverige och Finland samt i en presentation av två böcker som Björn Hettne har redigerat, ”Human Values and Global Governance: Studies in Development, Security and Culture” och ”Sustainable Development in a Globalized World: Studies in Development, Security and Culture”. Böckerna var en avslutning på arbetet inom områdesgruppen för kultur, säkerhet och hållbar utveckling.

Bland RJ:s utåtriktade verksamhet kan också satsningen på Samspråk framhållas. Det är ett samarrangemang mellan RJ, Vetenskapsrådet, FAS och Vitterhetsakademien som för andra året i rad samlade forskare och politiker under Almedalsveckan. Mötesplatsen var briggen Tre Kronor som låg förtöjd i Visby hamn, och där gavs tillfälle till samspråk kring en rad dagsaktuella teman. Under dagens åtta seminarier diskuterades så vitt skilda ämnen som problemen med en åldrande befolkning, smarta sanktioner och betyg i skolan. Idén med Samspråk är att forskare och politiker ska kunna mötas för att resonera om gemensamma problem och deras lösning. Ett utförligt referat från Samspråk finns på RJ:s webbplats (www.rj.se/kunskapsförmedling/samsprak).

Årsbok

Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september presenterades RJ:s första årsbok ”Hållbara Värden: Åtta essäer om tingens ordning och idéers bärkraft”. Fyra av bokens författare (Inge Jonsson, Johan Tralau, Berit Wells och Lynn Åkesson) medverkade i ett välbesökt storseminarium, och vid ”Forskartorget” berättade redaktören Marie Cronqvist om de olika essäerna. I årsboken för 2009 kommer dialoger att stå i fokus.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering ska ge systematisk kunskap om resultaten av RJ:s insatser. Sådana insikter behövs även som underlag för beslutsfattande och strategisk planering. RJ har under året systematiserat och intensifierat insatserna när det gäller uppföljning och utvärdering av stödformerna projekt, infrastrukturprojekt och program. Även rutinerna för slutredovisning har förtydligats. Under året har 35 projekt följts upp skriftligt och 12 genom projektbesök. Åtta infrastrukturprojekt har följts upp skriftligt och fyra genom besök. Vad gäller programmen har tre redovisat arbetsläget och också följts upp genom programbesök. Vid projektbesöken redovisar projektledaren hur forskningen framskrider, och beredningsgruppens ledamöter ställer frågor. Efter besöket tar RJ ställning till om projektet behöver kontrolleras på något ytterligare sätt. Årets uppföljningar visar att alla projekt och program fortlöper på ett tillfredsställande vis.

RJ har som nämns ovan finansierat fyra forskarskolor, samtliga nu avslutade. Forskarskolan inom ramen för The Swedish School for Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) ingår i en utvärdering av hela satsningen, vilken har fått gott betyg. Även Nordiska museets forskarskola är utvärderad. Utvärderingen visar på många goda resultat, särskilt att forskarskolan verkligen bidragit till att etablera en starkare koppling mellan forskning och museipraktik. Vid övriga forskarskolor pågår utvärdering eller uppföljning.

År 2006 satsade RJ tillsammans med VR och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse medel på programmet ”Lärande och minne”. I juni samlades representanter för de fyra projekt vilka beviljats medel tillsammans med representanter för finansiärerna till ett uppföljande seminarium. Syftet var att föra samman forskare från de fyra projekten och att se hur arbetet har kommit i gång. Inför besluten om fortsatt finansiering planeras nu en utvärdering.

RJ samverkar på utvärderingsområdet såväl nationellt som internationellt. RJ har tagit initiativ till ett nätverk för personer som arbetar med utvärdering av forskning vid svenska forskningsråd och stiftelser. Nätverket har haft två möten och delat erfarenheter om bl.a. lämpliga utvärderingsmetoder. RJ medverkar tillsammans med andra finansiärer i en utvärdering av samhällsvetenskaplig miljöforskning. Internationellt ingår RJ i en arbetsgrupp inom European Foundation Centre. Inom gruppen delges erfarenheter, och arbete pågår för att finna gemensamma redskap och metoder för utvärdering.

Ytterligare en typ av uppföljning och resultatanalys där RJ varit part ska nämnas. Föreningen för studier av forskning och utbildning, Sister, har funnits i tio år. Under året har Sister i rapporten ”Om humanistisk forskning. Nutida villkor och framtida förutsättningar” på uppdrag av RJ, Stint och Vitterhetsakademien analyserat villkoren för svensk humaniora. Resultaten tas till vara i RJ:s analyser och i åtgärder.

Vid inrättandet av Sister garanterade fyra forskningsstiftelser, däribland RJ, att under sammanlagt tio år bidra med basfinansiering till Sisters verksamhet. Några av finansiärerna har beslutat att inte längre ge sådana bidrag. Sisters insatser har varit viktiga och kvalificerade, men med otillräcklig ekonomisk bas kan verksamheten inte drivas vidare. Sisters föreningsstämma har därför beslutat att från årsskiftet 2008/09 avveckla institutet.

Förvaltningsberättelse

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som ”har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige” (Stadgar § 2). RJ grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988, varigenom RJ blev en självständig finansiell aktör i och med att medelsförvaltningen övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. Styrelsen kunde därmed besluta i samtliga ekonomiska frågor. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras RJ. Härutöver har RJ erhållit ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. RJ:s styrelse hade därför beslutat anpassa stadgarnas bestämmelser rörande finansförvaltningen, så att det blev möjligt för RJ att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.

Stadgarna preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från RJ, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att RJ:s medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,

att RJ skall verka för att främja kontakter med internationell forskning samt

att RJ:s medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till RJ:s verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från RJ får karaktären av livstidsstipendium.

Styrelsen beslutar om budget, anslag till forskningsprojekt, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Den har sammanträtt fyra gånger under året. I den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i den årliga budgeten konkretiseras det ovan angivna ändamålet. RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer, dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka deras internationella ställning. Till den första gruppen hör det reguljära forskningsstödet i form av projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering. Till de riktade insatserna räknas t.ex. Pro Futura, anställningarna inom ABM-sektorn (arkiv-bibliotek-museer), områdesgruppernas initiativ och stödet till internationellt samarbete. RJ:s styrka är kvaliteten i granskningsprocessen och det flexibla beslutsfattandet. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt för RJ att utveckla en rad olika stödformer och riktade insatser (se vidare i Årsberättelsens avdelning ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Insatserna vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att ta till vara sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt, också för att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.

RJ utlyste i början av 2008 forskningsmedel för projekt, program och infrastrukturellt stöd. RJ:s beredningsorganisation är omfattande, och tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och trovärdighet. För att reducera jävsproblemen anlitar RJ alltfler ledamöter i beredningsorganisationen utanför Sverige. De ansökningar som förs vidare i den första granskningen genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar för att erhålla ett fullgott beslutsunderlag. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt; styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s hemsida, www.rj.se.

Antalet ansökningar om projektanslag uppgick till 708 (2007: 753). Beredningsgrupperna valde ut 100 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en andra ansökan. Anslag kunde beviljas 47 ansökningar, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar om programanslag var 17 (2007: 26), varav 6 valdes ut för vidare behandling och 3 slutligen finansierades. Av 53 (2007: 41) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 17 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 11 beviljats medel. Allmänt sett är det ett bekymmer att en så stor del av här nämnda ansökningar, trots hög kvalitet, inte kan finansieras. Konkurrensen om anslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Styrelsen tar till vara till buds stående medel för att skapa mesta möjliga rättvisa mellan olika typer av ansökningar, även genom att, när resultaten av kvalitetsbedömningen föreligger, medge betydande omfördelningar i form av under- och överskridanden på de skilda budgetposterna.

Bland de riktade forskningssatsningarna kan nämnas att Pro Futura-programmet har reviderats och införts som ett regelbundet återkommande inslag. The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) har utökats med postdoktorala befattningar. Sådana anställningar har också tillsatts inom forskningen rörande civilsamhället samt inom matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn har fått ytterligare femåriga traineeanställningar, i denna omgång vid Statens historiska museum och Kungl. Myntkabinettet samt vid Riksantikvarieämbetet (runforskning). Utlysningen av medel för skatteforskning resulterade i anslag till tre forskargrupper och två individuella forskare. Genom Pro Lingua-programmet fortsatte RJ tillsammans med Stint att utdela två översättningsstöd till högklassig svensk forskning. Pro Lingua ökar förhoppningsvis svensk forsknings internationella genomslag och ger mottagarna den utmärkelse de förtjänar.

RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera ny forskning. Tre sådana grupper har varit verksamma under året. RJ arrangerar symposier och seminarier, också tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Med riksdagen har ett samarbete inletts i syfte att förbereda en utlysning rörande forskning om riksdagen, dess arbetsformer och ledamöter.

Enligt stadgarna ska RJ främja det internationella vetenskapliga samarbetet. Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser. RJ har efterhand skaffat sig en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet. Som exempel kan nämnas beslutet att fördjupa forskningssamarbetet inom det utrikes- och säkerhetspolitiska fältet med andra europeiska stiftelser genom det nya projektet ”Europe and Global Challenges”. RJ är därutöver en aktiv medaktör främst genom engagemang i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Med utgången av 2008 upphörde RJ:s åtaganden i bl.a. AGORA-Wissenschaftskolleg zu Berlin, i A Soul for Europe, i NEF:s Cultural Cluster och i gästprofessuren vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola).

RJ har sammantaget en central position bland svenska forskningsfinansiärer inom humaniora och samhällsvetenskap. RJ har under 2008 höjt ambitionerna inom utvärdering och uppföljning av de projekt som beviljats medel. Det har blivit alltmera angeläget att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt, och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. Efter avslutad projekttid ska forskarna sända in en ekonomisk redovisning till RJ jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet resulterat i. Varje år gör respektive beredningsgrupp dessutom mer omfattande projektbesök. Under 2008 har utvärdering av några tidigare gjorda insatser genomförts eller påbörjats: detta gäller SSAAPS, Pro Futura, matematikdidaktik, Nordiska museets forskarskola och Forskarskolan i moderna språk. En del av detta är löpande åtgärder, men det är rimligt att RJ:s styrelse inför beslutet om budget för 2010 skaffar sig ett allsidigt underlag för en översyn av stödformerna och RJ:s arbetssätt. Till dess håller RJ fast vid den strategi och stödordning som introducerades 2005, dock med sådana anpassningar som från tid till annan är rimliga.

Det är angeläget att RJ kan utöka sin information till den intresserade allmänheten. Nödvändiga uppgraderingar av hemsidan har genomförts 2007 och 2008. Under 2008 har en halvtidsanställd informatör rekryterats.

RJ:s styrelse sade under 2006 upp den tidigare överenskommelsen med Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) om s.k. overheadkostnader. Under följande år deltog RJ i ett antal diskussioner om utformningen av en ny kalkylmodell som kan användas till att redovisa projektens direkta och indirekta kostnader. Det har dock inte varit möjligt för lärosätena att under 2008 tillämpa denna. RJ har för nya anslag 2008 beviljat 24,2 procent som bidrag till lokalkostnader och indirekta projektkostnader. Vad gäller program har överenskommelser träffats från fall till fall. Att skriva ett nytt avtal med lärosätena om bidrag till direkta och indirekta kostnader är inte aktuellt, utan i takt med att dessa börjar tillämpa kalkylmodellen, kommer RJ att föra en dialog med dem om vilka kostnader RJ kan bidra till.

Alla RJ:s utgifter prövas noga. Under 2008 har en del av det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk. Likafullt har RJ kunnat finansiera de ansökningar som beredningsgrupperna har rankat högst. Till detta har givetvis avskaffandet av högskolemomsen bidragit, liksom RJ:s återhållsamhet med att bevilja schablonmässigt beräknade belopp till lokaler och indirekta kostnader (se föregående stycke). Att RJ numera utbetalar anslagen årsvis, och inte som engångsanslag för hela projektperioden, ger också ekonomiska fördelar. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat främst till följd av lägre pensionsavgiftskostnader och vakanser. Härigenom har vissa planerade utvecklingsinsatser dock inte hunnits med.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag. Under året beviljades ca 75 ansökningar medel till forskningsinitiering.

RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, bestod under större delen av året av två ordinarie och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid sex tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.

Under året har RJ:s kansli efter utvärdering och formell upphandling bytt depåbank från Nordea till SEB. Utvecklingsarbetet kring värdepapperssystemet Capman har fortsatt. Vissa förberedelser har gjorts för att möjliggöra en eventuell omläggning av värdepappersportföljens sammansättning. Säkerhetsfrågor i IT-systemen har uppmärksammats genom analys och åtgärder för backupfunktionen. För IT-systemen som används för ansökningar och ekonomiadministration – Tekla, Vega och Webla – har ett omfattande utvecklingsarbete inletts som syftar till att få till stånd en effektivare diarieföring och därmed säkrare händelse- och ärendehantering. I ett kommande utvecklingssteg kommer ett samlat grepp att tas om RJ:s arkiveringsfrågor, i första hand genom en fullständig övergång till digital hantering. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Ett exempel är en årskalender för forskningsavdelningen och administrationen, vilken syftar till att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. En personalhandbok för kansliets personal har färdigställts i akt och mening att ge regler och förtydliga praxis.

Med hjälp av externa jurister och ekonomer har nödvändiga förberedelser gjorts för att RJ i framtiden ska kunna förvärva fastigheter som är förpackade i bolagsform samt äga och förvalta dem inom ett holdingbolag. Omfattande arbetsinsatser har lagts ned på att från en rad europeiska stater dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver.

Under året har vid RJ:s kansli en anställd slutat och en nyanställning gjorts.

Finansiellt resultat

Resultat och avkastning

För helåret 2008 redovisar RJ ett totalt resultat inklusive orealiserade vinster och förluster om –1 809 miljoner kronor (215). Resultat exklusive orealiserade vinster och förluster var –681 miljoner kronor (705). Under året beviljade RJ 339 miljoner kronor (352) till forskningsmedel samt avsatte 148 miljoner kronor (92) för att bevara det reala värdet på donationerna.

RJ:s direktavkastning i form av ränteintäkter och utdelningar på placeringstillgångar samt driftsöverskott på fastigheter uppgick till 410 miljoner kronor (352). Administrationskostnaderna var 33 miljoner kronor (34) vilket motsvarar ca 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.

Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning om minst 4 procent per år. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och för en aktiv utdelningspolitik för att främja och understödja vetenskaplig forskning. Under perioden 2003–2008 uppgår den reala avkastningen till 39,2 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 12,6 procentenheter. Under samma period uppgår totalavkastningen till 47,9 procent.

Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2008 till –1 777 miljoner kronor (249), se tabell 1. Totalavkastningen var under året –18,2 procent (2,8). Årets finansiella resultat har påverkats negativt av fallande aktiemarknader och i viss mån av lägre marknadsvärden på fastigheter. Avkastningen under året överstiger stiftelsens referensportfölj med 0,6 procentenheter tack vare en relativt sett bättre avkastning inom områdena taktisk allokering, ränteförvaltning och svenska aktier.

Den svenska aktiemarknaden gav under året en avkastning på –39,1 procent. RJ:s svenska aktieportfölj klarade sig under året marginellt bättre än aktieindex med en avkastning på –38,9 procent. Den svenska aktieportföljen har under perioden 2003–2008 gett en totalavkastning på 77,2 procent vilken överstiger jämförelseindex med sammanlagt 7,2 procentenheter.

Den utländska aktieportföljen har under året varit investerad i Västeuropa och hade en avkastning på –35,3 procent vilket understeg Europaindex med 0,4 procentenheter. Därutöver har RJ framgångsrikt med stöd av rättsfall i EG-domstolen yrkat på återbetalning av källskatt på aktieutdelningar, vilket hittills resulterat i att RJ erhållit restitutioner om 4,3 miljoner kronor på tidigare års inbetalda skatter på utdelningar i Finland och Holland och framtida skattefrihet i dessa länder. Den utländska aktieportföljen har under perioden 2003–2008 gett en totalavkastning på 52,8 procent, vilket överträffat jämförelseindex med sammanlagt 19,5 procentenheter.

Till en del kan den svaga utvecklingen på aktiemarknaden härledas till nedjusterade resultatutsikter som hänger samman med den kraftigt försämrade makroekonomin och finanskrisen. På kreditmarknaden har turbulensen tilltagit under året. Flera delar av räntemarknaden har fungerat dåligt, eller periodvis varit helt stängda till följd av ökad motpartsrisk, i synnerhet efter att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september. Stigande riskpremier och flykt till säkrare placeringar såsom statspapper är en följd av den osäkerhet som råder. De förstatliganden av finansinstitut som skett under året innebär att skattebetalarna under en övergångsperiod får bära en större börda och att aktieägare gjort stora förluster.

Centralbankerna har vidtagit omfattande åtgärder bl.a. genom stora kapitalinjektioner och aggressiva räntesänkningar för att stödja det finansiella systemet. Den kraftiga uppgången i råvarupriserna och därmed inflationen under det första halvåret bidrog till att ECB och Riksbanken fram till det tredje kvartalet höjde styrräntan. USA:s centralbank påbörjade räntesänkningarna redan i januari för att i slutet av året ha en styrränta på 0–0,25 procent. Från september till december sänkte Riksbanken reporäntan från 4,75 procent till 2 procent. Fallande råvarupriser och försämringen i konjunkturen bidrog till nedgången i inflationsnivån från 4,3 procent i juni till 0,9 procent i december, vilket gav stöd för den lägre räntenivån.

RJ:s räntebärande portföljer gav under året en avkastning på 7,3 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,8 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick till 5,5 procent, och den nominella obligationsportföljen som är inriktad på svenska säkerställda bostadsobligationer avkastade 8,9 procent. Särskilt framgångsrik har förvaltningen av korta räntebärande placeringar varit, men obligationsportföljen har också överträffat index. Under perioden 2003–2008 har RJ:s räntebärande tillgångar uppnått en sammanlagd avkastning på 29,0 procent. Från och med 2004, då ränteportföljen började jämföras med index, har avkastningen överstigit jämförelseindex med 0,3 procentenheter.

Fastighetsförvaltningen har under året avkastat –3,7 procent på grund av sjunkande marknadsvärden på såväl bostads- som kontorsfastigheter. Då marknadsförutsättningarna för fastigheter har försämrats på grund av finanskrisen och den svagare makroekonomin, har RJ valt att på kort sikt minska fastighetsinvesteringarna i stället för att genomföra tidigare planer på att utöka fastighetsbeståndet. Med tillträde i oktober avyttrade RJ fastigheten Claus Mortensen 24 i Malmö till en köpeskilling som marginellt översteg marknadsvärderingen i slutet av 2007. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som under året uppgick till 4,8 procent. Under perioden 2003–2008 har avkastningen på fastigheter uppgått till 32,8 procent.

Avkastningen på de alternativa placeringarna uppgick under året till 2,1 procent, varav hedgefonder ca 2,0 procent, vinstandelslån 2,3 procent och onoterad fastighetsfond 3,0 procent. Under perioden 2003–2008 har RJ:s alternativa placeringar gett en total avkastning om 41,3 procent varav hedgefonder 38,0 procent. Avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder överstiger under perioden 2003–2008 SIX Harcourt Index, som är ett jämförelseindex för svenska hedgefonder, med sammanlagt 17,9 procentenheter.

RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 45–55 procent av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till –85 miljoner kronor (–29). Den svenska kronan har under året försvagats mot euron och schweizerfrancen med 16 respektive 29 procent samtidigt som den har förstärkts med 11 procent mot pundet.

Samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys som inleddes hösten 2006 har fortsatt enligt plan. De granskningar av RJ:s aktieportföljer som GES genomförde i maj och november redovisar inga placeringar som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 702 miljoner kronor (1 830).

RJ:s redovisade egna kapital minskade under året från 7 605 miljoner kronor till 6 586 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 9 435 miljoner kronor till 7 288 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 8,5 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2008 utgjorde andelen aktier 49 procent (48), räntebärande placeringar 36 procent (38), direktägda fastigheter 8 procent (8) och alternativa placeringar 7 procent (6).

Av tillgångarna var 21 procent denominerade i utländska valutor. Utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2008 uppgick till 891 miljoner kronor, medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 10 procent.

Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 procent över tiden. Mellan åren 1999 och 2008 har detta mål uppnåtts. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 465 miljoner kronor beviljats.

Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgång	Intäkt/kostnad	2008	2007
Fastigheter	Intäkter	38 462	36 236
	Realisationsvinster/förluster	20 345	23 283
	Avskrivningar	–6 560	–6 598
	Räntekostnader	–3 689	–3 155
	Övriga kostnader	–18 665	–24 632
	Återföring nedskrivning	20 300	4 900
	Förändring av ej realiserade vinster	–85 382	27 674
Summa fastigheter		–35 189	57 708

Aktier	Utdelningar	198 401	157 004
	Realisationsvinster/förluster	–116 887	705 676
	Realisationsvinster/förluster aktiekonvertibler	2 919	−
	Återföring nedskrivningar	299 085	37 090
	Nedskrivningar	–1 228 262	–299 085
	Ränteintäkt aktiekonvertibel	151	−
	Förändring av ej realiserade vinster	–1 047 345	–548 652
Summa aktier		–1 891 938	52 033

Hedgefonder	Utdelningar	17 606	460
	Realisationsvinster/förluster	–735	−
	Förändring av ej realiserade vinster	–6 323	38 304
Summa hedgefonder		10 548	38 764

Onoterad fastighetsfond
(Aberdeen)	Förändring av ej realiserade vinster	1 224	2 283
Summa onoterad fastighetsfond		1 224	2 283

Vinstandelslån	Ränteintäkter	1 101	14 468
Summa vinstandelslån		1 101	14 468

Räntebärande
Bankmedel	Ränteintäkter	12 923	9 061
	Räntekostnader	–24	–26
	Valutakursvinster/förluster	4 021	–701
Certifikat	Ränteintäkter	64 297	55 729
	Återföring nedskrivningar	1 269
	Nedskrivningar	−	–1 269
	Förändring av ej realiserade vinster	9 234	−


Obligationer	Ränteintäkter	93 339	104 969
	Realisationsvinster/förluster	–41 739	16 427
	Återföring nedskrivningar	84 213	16 756
	Nedskrivningar	–1 565	–84 213
Summa räntebärande tillgångar		225 968	116 733

Valutaterminer	Ränteintäkter	2 286	1 230
	Räntekostnader	–3 296	–10 876
	Valutakursvinster/förluster	–73 069	–8 285
	Återföring nedskrivning	1 121	−
	Nedskrivning	–11 644	–1 121
	Förändring av ej realiserade vinster	0	–9 563
Summa valutaterminer		–84 602	–28 615

	Finansiella kostnader	–3 715	–4 130
Finansiellt resultat		–1 776 603	249 244

Resultaträkning (KSEK)

	Not	2008	2007
Stiftelsens intäkter
Utdelningar (aktier, fonder)	1	216 007	157 464
Ränteintäkter	2	174 097	185 457
Resultat fastigheter	3	53 882	33 189
Återförd nedskrivning certifikat		1 269	–1 269


Stiftelsens kostnader
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument	4	–1 002 971	392 652
Valutakursresultat m.m.	5	–79 571	–10 107
Finansiella kostnader	6	–3 715	–4 130
Personalkostnader	7,8,9	–23 169	–24 699
Externa kostnader	10	–8 977	–9 063
Avskrivningar inventarier		–590	–657
Räntekostnader	11	–7 009	–14 057
Årets resultat	23	–680 747	704 780







Förändring av ej realiserade vinster	12	–1 128 592	–489 954
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel	24	–1 809 339	214 826

Balansräkning (KSEK)

	Not	2008-12-31		2007-12-31
		Bokförda värden	Marknads-värden	Bokförda värden	Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter	14,15	294 237	671 000	349 855	812 000
Pågående nyanläggningar och förskott	16	−	−	1 617	1 617
Inventarier	17	991	991	1 565	1 565
Summa materiella anläggningstillgångar		295 228	671 991	353 037	815 182

Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer	18	1 269 276	1 269 276	1 766 461	1 766 461
Aktier	19	3 672 516	3 871 788	3 502 959	4 749 577
Hedgefonder	20	355 705	468 665	420 131	539 414
Vinstandelslån	20	51 693	51 693	24 720	24 720
Onoterad fastighetsfond	20	50 000	53 507	50 000	52 283
Summa finansiella anläggningstillgångar		5 399 190	5 714 929	5 764 271	7 132 455
Summa anläggningstillgångar		5 694 418	6 386 920	6 117 308	7 947 637

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar	21	187 267	187 267	8 276	8 276
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	48 035	48 035	61 351	61 351
Certifikat	25	1 040 428	1 049 663	1 745 794	1 745 794
Kassa och bank		420 801	420 801	180 318	180 318
Summa omsättningstillgångar		1 696 531	1 705 766	1 995 739	1 995 739
Summa tillgångar		7 390 949	8 092 686	8 113 047	9 943 376

Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital	23,24
Stiftelsekapital		2 564 487	2 564 487	2 478 325	2 478 325
Fritt eget kapital	23,24
Kulturvetenskapliga donationen		1 854 484	1 854 484	1 792 177	1 792 177
Balanserat resultat	30	2 166 991	2 868 728	3 334 439	5 164 768
Summa eget kapital		6 585 962	7 287 699	7 604 941	9 435 270

	Not	2008-12-31		2007-12-31
		Bokförda värden	Marknads-värden	Bokförda värden	Marknads-värden
Avsättningar
Avsättningar för pensioner		1 750	1 750	1 999	1 999
Summa avsättningar		1 750	1 750	1 999	1 999

Långfristiga skulder
Inteckningslån		45 100	45 100	85 100	85 100
Summa långfristiga skulder		45 100	45 100	85 100	85 100

Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel		588 039	588 039	389 245	389 245
Leverantörsskulder		2 319	2 319	4 675	4 675
Valutaterminer	26	11 644	11 644	1 121	1 121
Övriga kortfristiga skulder	27	149 619	149 619	17 523	17 523
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	6 516	6 516	8 443	8 443
Summa kortfristiga skulder		758 137	758 137	421 007	421 007
Summa skulder och avsättningar		804 987	804 987	508 106	508 106
Summa eget kapital och skulder		7 390 949	8 092 686	8 113 047	9 943 376

Ställda säkerheter	29
Fastighetsinteckningar		49 371		90 611
Ansvarsförbindelser
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning		4 073		3 585

Kassaflödesanalys (KSEK)

	2008	2007
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat	–680 747	704 780
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	7 150	7 255
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar	–20 300	–4 900
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar	–383 298	–53 846
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar	1 229 827	383 298
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar	–20 345	–23 283
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar	156 443	–722 104
Förändring av avsättningar till pensioner	–249	–48
Förändringar räntefordran	13 237	185
Förändringar ränteskuld	–717	–160
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital	301 001	291 177

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar	526 453	–520 556
Förändring av kortfristiga skulder	139 052	–54 997
Kassaflöde från den löpande verksamheten	966 506	–284 376

Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–2 932	–15 089
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	92 620	37 130
Pågående nyanläggningar och förskott	1 617	1 146
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	–3 200 250	–3 116 209
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar	2 562 360	3 657 109
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–546 585	564 087

Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder	–40 000	−
Kassaflöde långfristig finansiering	–40 000	0

Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag	198 794	96 926
Återbetalade anslag	782	458
Årets beviljade anslag	–339 014	–352 269
Kassaflöde från anslagsverksamheten	–139 438	–254 885

Årets kassaflöde	240 483	24 826

Kassa, bank vid årets ingång	180 318	155 492
Kassa, bank vid årets utgång	420 801	180 318

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade, sånär som på tillägg av aktiekonvertibler (se avsnittet Finansiella anläggningstillgångar).

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 %

Inventarier 20 %

Datorer 33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Hedgefonder och vinstandelslån värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder och vinstandelslån värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt och certifikat som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Noter (belopp i KSEK)

Not 1.	Utdelningar
		2008	2007
	Aktier	198 401	157 004
	Hedgefonder och Aberdeen Fastighetsfond	17 606	460
	Summa	216 007	157 464


Not 2.	Ränteintäkter
		2008	2007
	Obligationer	93 339	104 969
	Vinstandelslån	1 101	14 468
	Aktiekonvertibler	151	−
	Certifikat	64 297	55 729
	Valutaterminer	2 286	1 230
	Bank	12 923	9 061
	Summa	174 097	185 457


Not 3.	Resultat fastigheter
		2008	2007
	Realisationsresultat	20 345	23 283
	Hyresintäkter	38 462	36 236
	Avskrivningar	–6 560	–6 598
	Återförd nedskrivning	20 300	4 900
	Övriga kostnader	–18 665	–24 632
	Summa	53 882	33 189
Av fastighetsintäkterna utgör 3 869 (3 559) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

Se även not 11, 14 och 15.








Not 4.	Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
		2008	2007
	Realisationsresultat obligationer	–41 739	16 428
	Återföring nedskrivning obligationer	84 213	16 756
	Nedskrivning obligationer	–1 565	–84 213
	Realisationsresultat aktier	–116 887	705 676
	Återföring nedskrivning aktier	299 085	37 090
	Nedskrivning aktier	–1 228 261	–299 085
	Realisationsresultat aktiekonvertibler	2 919	−
	Realisationsresultat hedgefonder	–736	−
	Summa	–1 002 971	392 652


Not 5.	Valutakursresultat m.m.
		2008	2007
	Valutakursresultat orealiserat	4 021	–701
	Valutakursresultat valutaterminer	–73 069	–8 285
	Återföring nedskrivning valutaterminer	1 121	−
	Nedskrivning valutaterminer	–11 644	–1 121
	Summa	–79 571	–10 107


Not 6.	Finansiella kostnader
		2008	2007
	Depåavgift	585	708
	Övriga finansiella kostnader	3 130	3 422
	Summa	3 715	4 130


Not 7.	Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
		2008	2007
	Löner och andra ersättningar
	Styrelse och verkställande direktör	2 722	2 671
	Övriga anställda	11 281	10 714
	Summa	14 003	13 385

	Sociala kostnader	8 553	10 445
	− varav pensionskostnader	3 338	5 069
Av pensionskostnader avser 498 (883) styrelse och verkställande direktör.


Not 8.	Medelantal anställda
		2008	2007
	Kvinnor	10,5	9,3
	Män	6,9	6,4
	Summa	17,4	15,7


Not 9.	Sjukfrånvaro 2008
		Korttids-frånvaro	Långtids-frånvaro
	Kvinnor	0,58 %	0,00 %
	Män	0,69 %	0,00 %
	Summa	0,62 %	0,00 %


Not 10.	Ersättning till revisorer (inklusive moms)
		2008	2007
	Öhrlings PricewaterhouseCoopers:
	− internrevision och revisionsnära rådgivning	209	222
	− övriga uppdrag	−	391
	Riksrevisionen (extern revision)	248	163
	Summa	457	776


Not 11.	Räntekostnader
		2008	2007
	Bank	24	26
	Valutaterminer	3 296	10 876
	Fastigheter	3 689	3 155
	Summa	7 009	14 057


Not 12.	Förändring av ej realiserade vinster
		2008	2007	Förändring
	Fastigheter	376 763	462 145	–85 382
	Aktier	199 273	1 246 618	–1 047 345
	Hedgefonder	112 960	119 283	–6 323
	Onoterad fastighetsfond, Aberdeen	3 507	2 283	1 224
	Certifikat	9 234	0	9 234
	Summa	701 737	1 830 329	–1 128 592

Not 13

Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2008 uppgår till 300,61. Motsvarande indexvärde för 2007 är 290,51. Mellan 2007 och 2008 ökade således konsumentprisindex med 3,4766 %.

Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 478 325 x 0,034766 = 86 162 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 792 177 x 0,034766 = 62 307.

Se vidare not 23 och 24.

Not 14.	Fastigheter
		Bokfört värde	Marknads-värde
	Styrpinnen 23, Stockholm	132 813	140 000
	Brännaren 7, Stockholm	14 674	61 000
	Kampsången 4, Stockholm	10 039	46 000
	Sländan 2, Stockholm	7 146	49 000
	Rekryten 6, Stockholm	23 346	94 000
	Snöklockan 1, Stockholm	19 598	73 000
	Jasminen 4, Stockholm	13 395	45 000
	Apelträdet 5, Stockholm	13 170	38 000
	Hjorten 17, Stockholm	15 581	74 000
	Sånglärkan 12, Stockholm	44 475	51 000
	Summa	294 237	671 000

Fastigheterna ägs till 100 %.


Not 15.	Fastigheter
				2008	2007
	Byggnader
	Ingående anskaffningsvärden			338 161	337 375
	Försäljningar			–60 467	–14 086
	Årets investeringar från pågående nyanläggningar			2 892	14 872
	Utgående ackumulerade anskaffningsvärden			280 586	338 161

	Ingående avskrivningar			–81 555	–78 074
	Försäljningar			18 723	3 117
	Årets avskrivningar			–6 560	–6 598
	Utgående ackumulerade avskrivningar			–69 392	–81 555

				2008	2007
	Ingående nedskrivningar			–29 800	–29 800
	Återförd nedskrivning			11 100
	Utgående ackumulerade nedskrivningar			–18 700	–29 800

	Mark
	Ingående anskaffningsvärden			132 250	135 128
	Försäljningar			–30 507	–2 878
	Utgående ackumulerade anskaffningsvärden			101 743	132 250

	Ingående nedskrivningar			–9 200	–14 100
	Återförd nedskrivning			9 200	4 900
	Utgående ackumulerade nedskrivningar			0	–9 200

	Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark			294 237	349 856
	Taxeringsvärden, byggnader			247 196	309 196
	Taxeringsvärden, mark			231 485	255 885
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16.

Not 16.	Pågående nyanläggningar och förskott
				2008	2007
	Ingående anskaffningsvärden			1 617	2 763
	Årets utgifter Styrpinnen 23			1 984	15 023
	Överfört till byggnad Styrpinnen 23			–2 892	–14 872
	Bokfört som kostnad Styrpinnen 23			–709	–1 297
	Utgående ackumulerade anskaffningsvärden			0	1 617


Not 17.	Inventarier
				2008	2007
	Ingående anskaffningsvärden			4 918	4 721
	Inköp			40	217
	Försäljningar och utrangeringar			–473	–20
	Utgående ackumulerade anskaffningsvärden			4 485	4 918
				2008	2007
	Ingående avskrivningar			–3 353	–2 716
	Försäljningar och utrangeringar			449	20
	Årets avskrivningar			–590	–657
	Utgående ackumulerade avskrivningar			–3 494	–3 353
	Utgående restvärden enligt plan			991	1 565


Not 18.		Obligationer
		Förfalloår	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads-värde
		Svenska nominella obligationer
		2010	375 000	410 947	394 966
		2011	354 000	374 018	371 179
		2012	384 000	406 411	419 745
		2013	75 000	79 465	83 386
		Summa	1 188 000	1 270 841	1 269 276
		Nedskrivning obligationer		–1 565
		Summa obligationer	1 188 000	1 269 276	1 269 276


Not 19.		Aktier
			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		Svenska aktier
		ABB	500 000	50 917	58 000
		ACAP Invest B	25 700	1 113	1 113
		Alfa Laval	400 000	27 000	27 000
		Assa Abloy B	130 000	11 505	11 505
		AstraZeneca SDB	410 000	125 870	125 870
		Atlas Copco A	1 095 000	54 437	73 091
		Axfood	100 000	16 750	16 750
		Axis	140 000	6 128	8 050
		B & B TOOLS B	128 000	4 992	6 400
		BE Group	230 800	4 524	4 524
		Billerud	250 000	5 300	5 300
		Biotage A	925 580	4 720	4 720
		Black Earth Farmins SDB	520 000	9 412	9 412
		Boliden	600 000	10 680	10 680
			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		Carnegie	285 000	0	0
		Diös	200 000	3 440	3 440
		Elekta B	400 000	30 900	30 900
		Ericsson B	3 200 000	188 160	188 160
		Fenix Outdoor B	117 600	6 556	6 556
		G&L Beijer B	240 600	9 664	26 225
		Getinge B	170 000	15 895	15 895
		Hakon Invest	143 200	12 781	12 781
		Hennes & Mauritz B	810 000	206 307	247 455
		Hexagon AB B	100 000	3 790	3 790
		Husqvarna A	84 600	1 044	3 206
		Husqvarna B	745 400	30 785	30 785
		Investor B	750 000	85 130	87 750
		JM B	300 000	12 900	12 900
		Kappahl Holding AB	773 400	18 020	18 020
		Kinnevik B	600 000	37 800	37 800
		Lindab	55 000	2 667	2 667
		LOOMIS AB B	70 000	2 570	3 430
		Lundin Petroleum	250 000	10 250	10 250
		Meda AB A	200 000	9 381	10 500
		Millicom SDB	80 000	23 041	28 760
		MTG B	140 000	23 590	23 590
		NCC B	400 000	19 960	19 960
		NIBE Industrier B	345 300	15 331	15 331
		Nobia	1 000 000	16 800	16 800
		Nokia Corp	330 000	40 095	40 095
		Nordea	1 900 000	101 018	103 930
		Oriflame SDB	160 000	36 080	36 080
		PA Resources	500 000	5 750	5 750
		PA Resources TR	1 875 000	14	19
		Poolia B	559 800	11 644	11 644
		Q-Med	400 000	9 760	9 760
		Readsoft B	400 000	2 180	2 180
		Sandvik	1 200 000	58 800	58 800
		SAS Sverige AB	200 000	7 580	7 580
		SCA B	950 000	63 413	63 413
		Scania B	950 000	73 863	73 863
		SEB A	900 000	54 675	54 675
		Securitas B	350 000	22 487	22 487
			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		Skanska B	512 700	39 734	39 734
		SKF B	400 000	29 811	30 900
		Skistar AB	175 000	11 200	11 200
		SSAB B	300 000	19 050	19 050
		Swedbank A	700 000	31 080	31 080
		Svenska Handelsbanken A	600 000	75 600	75 600
		Systemair	260 000	9 256	9 256
		Tanganyika oil Erbjudande	70 000	6 828	13 930
		Tele 2 B	500 000	34 500	34 500
		TeliaSonera	5 600 000	217 840	217 840
		Unibet Group	325 750	33 552	33 552
		West Siberian Resources	2 800 000	7 140	7 140
		Volvo A	125 000	5 463	5 463
		Volvo B	2 375 000	101 888	101 888
		Summa svenska aktier		2 230 411	2 340 775

			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		Utländska aktier
		Belgien
		KBC	28 831	6 757	6 757
		Finland
		Fortum	88 000	14 644	14 644
		Nokia	193 000	23 408	23 408
		Frankrike
		ArcelorMittal	60 000	11 217	11 217
		Axa	145 000	25 104	25 104
		BNP Paribas	69 000	22 807	22 807
		Danone	25 000	11 795	11 795
		Dassault Systemes	15 000	5 298	5 298
		EDF	25 000	10 659	11 336
		France Telecom	162 400	29 637	35 419
		Lafarge SA	22 000	10 421	10 421
		LVMH	37 000	19 313	19 313
		Sanofi Aventis	40 000	19 843	19 843
		Société Générale	10 000	3 340	3 934
		Total	120 000	43 849	51 018
		Veolia Environnement	60 000	14 442	14 554
		Vivendi Universal	150 000	38 131	38 131
			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		Grekland
		Forthnet	600 000	4 655	4 655
		Greek Org. of Football	110 000	24 856	24 856
		National Bank of Greece	61 360	8 850	8 850
		Holland
		ASM Lithography Holding	70 000	9 752	9 752
		Heineken	101 000	24 169	24 169
		KPN	250 000	26 260	28 355
		Randstad	58 966	8 434	9 375
		Unilever NL	85 000	16 105	16 105
		Irland
		Ryanair	200 000	6 490	6 490
		Smurfit Kappa	85 000	1 658	1 658
		Italien
		ENI	115 000	15 963	21 035
		Unicredito Italiano	700 000	13 347	13 347
		Norge
		Northern Logistic Property	69 500	703	703
		StatoilHydro	56 000	7 167	7 167
		Subsea 7	90 000	4 096	4 096
		Telenor	200 000	10 405	10 405
		Yara International	98 000	13 071	16 379
		Schweiz
		ABB LTD N	50 000	5 694	5 694
		Logitech	90 000	10 475	10 768
		Nestle	179 000	46 501	54 425
		Novartis	97 000	34 129	37 362
		Roche	45 000	38 765	53 446
		Zurich Financial	14 000	16 275	23 228
		Spanien
		Banco Santander	406 250	29 963	29 963
		Inditex	100 000	24 552	34 233
		Telefonica	270 000	43 724	46 760
		Storbritannien
		Anglo American PLC	40 000	7 053	7 053
		AstraZeneca	85 000	23 763	27 212
		Aviva	200 000	8 896	8 896
		Barclays	1 230 552	21 529	21 529
		BG Group	100 000	10 915	10 915
			Antal	Bokfört värde	Marknads-värde
		BP	959 421	57 557	57 557
		British American Tobacco	90 000	17 598	18 477
		Diageo	50 000	5 480	5 480
		GlaxoSmithKline	180 000	26 370	26 370
		HBOS	558 528	4 395	4 395
		HBOS PLC TR	772 947
		HSBC Holdings	263 426	19 889	19 889
		National Grid	180 000	14 042	14 042
		Prudential	200 000	7 940	9 501
		Reckitt Benckiser	85 640	21 911	25 180
		Royal Bank of Scotland	424 250	2 390	2 390
		Royal Dutch Shell B	220 000	43 308	43 308
		Scottish & Southern Energy	90 000	12 492	12 492
		Smith & Nephew	350 000	17 504	17 504
		Tesco	815 000	33 463	33 463
		Vodafone Group	2 670 000	42 328	42 328
		Xstrata	74 000	5 402	5 402
		Tyskland
		Adidas	35 000	10 379	10 379
		Allianz SE	29 000	23 765	23 765
		BASF AG	59 000	17 876	17 876
		Bayer AG NPV	35 000	13 913	15 890
		Deutsche Bank	10 000	3 041	3 041
		Deutsche Boerse	46 000	25 533	25 533
		EON	110 000	34 183	34 183
		Fresenius Medical Care	60 000	20 459	21 838
		MAN AG	55 000	23 269	23 269
		Munich Re	12 000	14 554	14 554
		Rational	11 950	8 924	11 020
		RWE	50 000	32 054	34 801
		SAP	75 000	20 684	20 684
		Siemens	56 500	32 522	32 522
		Summa utländska aktier		1 442 105	1 531 013
		Summa aktier totalt		3 672 516	3 871 788



Not 20.		Alternativa placeringar
			Antal	Bokfört värde	Marnadsvärde
		Hedgefonder
		Catella	455 444	51 224	58 356
		Eikos	414	52 471	78 528
		Futuris	25 647	50 390	98 449
		Lynx	231 437	34 766	56 906
		Nektar	40 477	66 854	74 891
		Tanglin	54 573	50 000	55 867
		Zenit	1 048	50 000	45 668
		Summa hedgefonder		355 705	468 665

		Vinstandelslån
		Sveafastigheter Fund II		51 693	51 693
		Summa vinstandelslån		51 693	51 693

		Onoterad fastighetsfond
		Aberdeen	234 852	50 000	53 507
		Summa onoterad fastighetsfond		50 000	53 507

		Summa alternativa placeringar		457 398	573 865

Not 21.	Kortfristiga fordringar
		2008	2007
	Hyresfordringar m.m.	19	16
	Osäkra hyresfordringar	–15	−
	Löneförskott	0	6
	Skattefordran	1 451	795
	Momsfordran	−	2 730
	Sålda ej betalda värdepapper	185 464	4 729
	Övriga	348	−
	Summa	187 267	8 276


Not 22.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
		2008	2007
	Upplupna räntor	46 513	59 750
	Förutbetalda kostnader	1 522	1 601
	Summa	48 035	61 351

Not 23.	Eget kapital, bokfört värde
		Bundet eget kapital *	Fritt eget kapital		Eget kapital
			Kulturvetenskapliga donationen	Balanserat resultat

	Eget kapital 2007-12-31	2 478 325	1 792 177	3 334 439	7 604 941
	Avsättning för bevarande av donationernas realvärde	86 162	62 307	–148 469
	Årets resultat			–680 747	–680 747
	Återbetalade anslag			782	782
	Beviljade forskningsmedel			–339 014	–339 014
	Eget kapital 2008-12-31	2 564 487	1 854 484	2 166 991	6 585 962
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 24.	Eget kapital, marknadsvärde
		Bundet eget kapital *	Fritt eget kapital		Eget kapital
			Kulturvetenskapliga donationen	Balanserat resultat

	Eget kapital 2007-12-31	2 478 325	1 792 177	5 164 768	9 435 270
	Avsättning för bevarande av donationernas realvärde	86 162	62 307	–148 469
	Förändring av eget kapital till marknadsvärde			–1 809 339	–1 809 339
	Återbetalade anslag			782	782
	Beviljade forskningsmedel			–339 014	–339 014
	Eget kapital 2008-12-31	2 564 487	1 854 484	2 868 728	7 287 699
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 25.	Certifikat
	Förfall 2009	Nominellt belopp	Bokfört värde	Marknads-värde
	Kvartal 1	480 000	464 946	466 159
	Kvartal 2	250 000	242 266	244 153
	Kvartal 3	50 000	48 219	48 834
	Kvartal 4	300 000	284 997	290 517
	Summa certifikat	1 080 000	1 040 428	1 049 663

Not 26.	Valutaterminer
	Köpt/såld valuta	Nominellt belopp	Bokfört värde	Marknads-värde
	Förfallomånad 2009-01
	SEK/CHF	16 328	–1 229	–1 229
	SEK/EUR	281 584	–271	–271
	SEK/GBP	47 752	2 119	2 119
	Förfallomånad 2009-02
	SEK/CHF	63 789	–5 773	–5 773
	SEK/EUR	248 138	–13 734	–13 734
	SEK/GBP	89 403	6 158	6 158
	SEK/NOK	11 696	149	149
	Förfallomånad 2009-03
	SEK/EUR	57 687	–105	–105
	SEK/GBP	67 229	1 124	1 124
	SEK/NOK	7 756	–82	–82
	Summa valutaterminer	891 362	–11 644	–11 644

Not 27.	Övriga kortfristiga skulder
		2008		2007
	Personalens källskatt	818		872
	Köpta ej betalda värdepapper	139 073		4 023
	Förvaltade medel från Sida	−		93
	Förvaltade medel från Vetenskapsrådet	239		40
	Förvaltade medel för samprojekt	8 707		12 311
	Förvaltade medel från Stiftelsen framtidens kultur	−		145
	Moms hyror redovisningskonto	30		−
	Övrigt	752		39
	Summa	149 619		17 523


Not 28.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
		2008	2007
	Sociala avgifter	672	722
	Intjänade ej uttagna semesterdagar	890	822
	Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier	794	1 183
	Upplupna räntor	313	1 029
	Förutbetald hyresintäkt	2 481	3 797
	Övriga upplupna kostnader, fastigheter	976	665
	Övriga upplupna kostnader	390	225
	Summa	6 516	8 443

Not 29.	Ställda säkerheter
		2008	2007
	För egna avsättningar och skulder
	Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
	Fastighetsinteckningar	49 371	90 611
	Summa	49 371	90 611


Not 30.	Beviljade medel till forskning
		2008	2007
	Medel från Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond	176 612	149 127
	Medel från Kulturvetenskapliga donationen	161 602	202 342
	Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar	600	600
	Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren	200	200
	Summa	339 014	352 269

För mer detaljerad information, se avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2008” (s. x–xx).

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2008”.)

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av 2008 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1.	Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond	6 580 018	(69,7385 %)
2.	Kulturvetenskapliga donationen	2 826 820	(29,9602 %)
3.	Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar	21 741	(0,2304 %)
4.	Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren	6 691	(0,070 9 %)
	Totalt eget kapital vid ingången av 2008	9 435 270

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2008 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = –680 747 – 1 128 592 = –1 809 339) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1.	Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond
	Ingående värde	6 580 018
	Andel av årets totala avkastning	–1 261 806
	Årets anslag och återbetalade anslag	–235 878
	Marknadsvärde 2008-12-31	5 082 334

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2008 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2.	Kulturvetenskapliga donationen
	Ingående värde	2 826 820
	Andel av årets totala avkastning	–542 081
	Årets anslag och återbetalade anslag	–101 335
	Marknadsvärde 2008-12-31	2 183 404

3.	Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
	Ingående värde	21 741
	Andel av årets totala avkastning	–4 169
	Årets anslag	–779
	Marknadsvärde 2008-12-31	16 793

4.	Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
	Ingående värde	6 691
	Andel av årets totala avkastning	–1 283
	Årets anslag	–240
	Marknadsvärde 2008-12-31	5 168
	Totalt eget kapital till marknadsvärde 2008-12-31	7 287 699

Elanders, Vällingby 2009