STOCKHOLM 1953STATENS REPRODUKTIONSANSTALT465052
Framställning / redogörelse 1953:RB
BERÄTTELSE
TILL
1953 ÅRS RIKSDAG
ANGÅENDE
RIKSBANKEN
RIKSDAGENS REVISORER
år 1952
STOCKHOLM 1953
STATENS REPRODUKTIONSANSTALT
465052
Air
j* o
A,
Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, får härmed
avgiva den berättelse angående granskningen av riksbankens tillstånd och
förvaltning, som i 6 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktion
finns föreskriven.
Riksbankens räkenskaper för år 1950 är granskade av förra årets revisorer
och vid 1952 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i riksbanken
beviljad dels för förvaltningen under år 1950 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finns antecknade i fullmäktiges protokoll från och
med den 10 januari 1951 till och med den 9 januari innevarande år.
Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1951 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari
till den 11 september.
Stockholm den 15 december 1952.
ADOLV OLSSON
ABEL ANDERSSON
ANDERS PETTERSSON
ELOF HÄLLGREN
PER A. JOHNSSON
KARL BERGSTRÖM
ALFR. NILSSON
OSC. WERNER
EDGAR SJÖDAHL
KARL AUG. JOHANSON
R. LUNDQVIST
RUDOLF BOMAN
V. Arvidsson
5
Riksbankens grund- och reservfond m. m.
§ i.
Riksbankens grundfond; översikt av bankens ställning in. ni.
Enligt 1951 års bokslut har riksbankens inkomster och vinster utöver
dess utgifter och förluster under samma år utgjort:
1950
63 372 404: 44
50 000 000: -65 000 000: -20 000 000: —
2 863 441:32
3 904 401: 86
493 129: 11
63 372 404: 44
205 633 376: 73
Nettovinst.................................... kr.
Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1951 års slut
utgjordes av:
grundfonden ..................... kr.
avbetalningslånefonden...................... »
reservfonden................................ »
tjänstepensionsfonden ....................... »
familjepensionsfonden ....................... »
samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från
föregående år............. kr. 865 533: 55
vinst för år 1950 .......... » 85 521 617:06 »
och utvisar 1950 års bokslut för riksbanken ett
kapitalöverskot. av.......................... kr.
1951
85 521 617:06
50 000 000: -65 000 000: —
20 000 000: -
2 863 441: 32
3 904 401: 86
86 387 150: 61
228 154 993: 79
Jämlikt beslut vid 1952 års riksdag kvarstår av riksbankens vinst för
år 1951 och föregående år ett belopp av 387,150: 61 kr. hos banken, medan
71 milj. kr. tagits i anspråk för överföring till kursdifferenskontot och 15
milj. kr. inlevererats till statsverket.
6
Riksbankens rörelse under år 1951.
Tillgångar och skulder.*
Från riksbankens utgående balansräkning 1951 meddelas här följande
huvudposter:
Tillgångar:
1950 1951
198 360 678: 56 Guldbehållning ............................... kr. 334 421 806: 75
267 250 222:37 Övervärde å guld ............................. » 450 564 612:38
48 082 545:05 Annan kassatillgång........................... » 90 611 501:55
3 443 277 471:25 Statspapper och obligationer.................... » 2 821469 588:80
271 845 695: 97 Diskonterade växlar och lån m. m............... » 308 769 371: 15
Utländska statspapper, fordran hos utländska
798 667 340: 94 banker, växlar m. m......................... » 1 716 853 980: 24
6 767 843:18 Hos riksgäldskontoret ......................... » 6 767 843:18
Sveriges kvot i Internationella valutafonden...... » 517 321 000: —
Sveriges andel i Internationella återuppbyggnads
bankens
grundfond, inbetalt belopp ........... » 103 464 200: —
23 346 261: 73 Övriga tillgångar.............................. » 21 511 384: 68
5 057 598 059: 05 Summa kr. 6 371 755 288: 73
Skulder:
3 512 753 748: — Utelöpande sedlar............................. kr. 4 089 703 066: -
3 893 396: 19 Utlöpande postremissväxlar .................... » 3 021 256: 56
866 887 535: 25 Checkräkning................................. » 1 109 835 069: 91
63 012 654: 05 Depositions-, kapital- och uppsägningsräkning . . .. » 43 648 622: 27
357 706 301: 20 Spärrkonto................................... » 271 753 537: 13
45 060 007:43 Kursdifferenskonto............................ » 102 450 979:80
Internationella valutafonden.................... » 429 375 981:07
Internationella återuppbyggnadsbanken ......... » 93 110 059: —
2 651 040: 20 Övriga skulder................................ »_701 723: 20
4 851 964 682:32 Summa kr. 6143 600 294:94
Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1
205 633 376:73 härovan angivna behållna tillgångar............. kr. 228 154 993:79
erhålles det under rubriken tillgångar upptagna
5 057 598 059:05 beloppet ................................... kr. 6 371 755 288:73
Övergång har skett från brutto- till nettobalans.
7
Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid slutet
av år 1951:
1950 1951
64 984 526: 22 Tillgångar: (riksbankens mynt- och medaljsamling,
internationella bankens aktier, taxeringsvärdet
av riksbankens fastigheter
och utländska obligationer)...........kr. 65 984 526:22
20 283:37 Skulder: lånebanksobligationer m. m........... » 20 283:37
Inkomster och utgifter.
Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1951 å den egentliga rik sbank srörelsen redovisas följande huvudposter:
-
Inkomster och vinster:
1950
1951
6 392 567: 81 | Lånerörelsen................ |
| ............. kr. | 10 288 888: 50 |
6 396 807: 03 | Utrikesrörelsen ............. |
|
| 5 857 875: 23 |
61 129 214: 17 | Statspapper och obligationer . . |
|
| 85 717 241: 51 |
1 068 626: 09 | Övriga inkomster och vinster . |
|
| 1 330 228: 56 |
74 987 215: 10 |
|
| Summa kr. | 103194 233:80 |
| Utgifter oeh förluster: |
| ||
315 547: 26 | Lånerörelsen................ |
| ............. kr. | 3 988 700: 82 |
| Förvaltningskostnad: |
|
|
|
6 112 903: 06 | Arvoden och avlöningar ..... | kr. | 7 013 141: 37 |
|
1 520 689: 24 | Pensioner .................. | » | 1 839 662: 42 |
|
1 829 707:45 | Förvaltningsutgifter......... | » | 2 490 706: 82 kr. | 11 343 510: 61 |
1 200 412:85 | Kostnader för sedeltryckeriet . |
|
| 1 416 061: 94 |
566 768: 45 | » » pappersbruket . |
|
| 801 896: 41 |
68 782: 35 | Övriga utgifter.............. |
|
| 122 446: 96 |
11 614 810: 66 |
|
| Summa kr. | 17 672 616: 74 |
74 987 215:10 Sedan från ovan omförmälda inkomster och
vinster ...................................... kr. 103 194 233: 80
11614 810:66 dragits nyssnämnda utgifter och förluster......... » 17 672 616:74
63 372 404: 44 återstår den förut uppgivna nettovinsten under år
1951 ...................................... kr. 85 521 617:06
8
Riksbankens pappersbruk.
§ 3.
Balansräkningen den 31 december 1951 visar följande:
Tillgångar.
1950 1951
94 506:08 Kassa och postgiro ............................ kr. 46 921:75
772 678:31 Fastigheter (tax. värde kr. 2 403 900:—) ........ » 789 178:31
1 245 977:82 Maskiner (» » » 419 200:—) ........ » 1426 220:24
56 061:53 Inventarier och verktyg ....................... » 66 938:96
191 627:96 Maskiner och material å nyanläggningar m. m..... » 280 133:63
82 596:72 Papper, kuvert etc. i lager...................... » 78 938:69
90 764:28 Papper och papD under arbete.................. » 64 277:02
176 937:70 Förråd ...................................... » 180 978:97
248 910:46 Fordringar ................................... » 363 364:29
— 1951 års Pappersfond, beräknad återbäring....... » 5 250: —
2 960 060: 86 Summa kr. 3 302 201: 86
Skulder.
431 168: 28 Förnyelsefonder .............................. kr. 607 945: 28
52 927: 76 Avlöningar för december....................... » 58 567: 08
33 783: — Skattemedel.................................. » 46 948: —
3 055:50 Diverse...................................... » 2 457: —
2 439 126:32 Kapital...................................... » _2 586 284:50
2 960 060: 86 Summa kr. 3 302 201: 86
Kostnader och intäkter visar följande:
Kostnader.
998 462:64 Löner........................................ kr. 1 307 324:31
204 932:53 Pensioner .................................... » 252 141:15
1060 673:45 Material ..................................... » 2 570 195:05
285 932:06 Tillverkningsomkostnader...................... » 465 514:32
72 776: 56 Administrativa omkostnader.................... » 76 559: 52
107 086: 89 Bränsle...................................... » 157 521: 56
106 478:18 Avskrivningar ................................ » 184 850:91
43 263:78 Diverse...................................... » 26 991:40
2 879 606:09 Summa kr. 5 041 098:22
Intäkter.
2 414 689: 32 Försäljning av annat papper än sedelpapper...... kr. 4 328 522: 29
2 229: 66 Inkomst av hemmet........................... » 3 211: 75
70 149:07 Hyror........................................ » 72 500:99
14 894:94 Diverse...................................... » 10 650:82
493 760:98 Kostnad för sedelpapper ....................... » 654 738:23
2 995 723:97 Summa kr. 5 069 624:08
— 116 117:88 Ökning ( + ) eller minskning (—) av lager ........ » — 28 525:86
2 879 606: 09
Summa kr.
5 041 098: 22
9
Riksbankens sedeltryckeri.
§ 4.
Balansräkningen den 31 december 1951 visar följande:
Tillgångar.
1950 3 656: 48 | Kassa och postgiro.............. |
| kr. | 1951 8 717: 67 |
273 210:42 | Fordringar ..................... |
| » | 476 892: 39 |
188 508: 78 | Förråd ........................ |
| » | 319 361: 60 |
144 627:51 | Beställningar under arbete........ |
| » | 125 751: 29 |
790 799: 57 | Maskiner och inventarier......... |
| » | 820 612: 12 |
173:50 | Erlagda förskottslikvider för inköp | av maskiner . . . | » | 99: - |
1 400 976: 26 |
| Summa | kr. | 1 751 434: 07 |
| Skulder. |
|
|
25 304: — | Skattemedel...................... | ............ kr. | 36 070: - |
43 964: 44 | Skulder till leverantörer ........... | ............ » | 32 967: 90 |
1 331 707: 82 | Kapital.......................... |
| 1 682 396: 17 |
1 400 976: 26 |
| Summa kr. | 1 751 434: 07 |
Kostnader och intäkler visar 875 437:87 Löner............ | följande: Kostnader. |
| 1 038 905: 21 | |
74 072: 07 | Pensioner........ |
|
| 85 474: 64 |
264 523: 83 | Material ......... |
|
| 405 381: 89 |
55 124: 65 | Avskrivningar .... |
|
| 98 472: 21 |
354 281: 60 | Omkostnader..... |
|
| 416 659: 36 |
1 623 440: 02 |
|
| Summa kr. | 2 044 893: 31 |
Intäkter.
676 180: 66 | Försäljning av annat tryck än sedeltryck ........ | kr. | 948 816: 86 |
3 326:32 | Diverse...................................... | » | 7 069: 08 |
874 697: 57 | Kostnad för tryckning av sedlar ................ | » | 1 107 883: 59 |
1 554 204: 55 | Summa | kr. | 2 063 769: 53 |
r 69 235:47 | ökning (-{-) resp. minskning (—) under året av be-ställningar under arbete ..................... | » | 18 876: 22 |
1 623 440: 02 | Summa | kr. | 2 044 893: 31 |
10
Sedeltryckeriet har under år 1951 omfattat följande antal sedlar, nämligen: -
1950 1951
219 600 st. av 1 000 kronors valör............................... —
8 202 000 » » 100 » » 4 435 200 st.
7 033 700 » » 50 » » ............................... —
19 800 000 » » 10 » » 31 500 000 »
2 801 800 » » 5 » » 7 770 800 »
38 057 100 st. eller sammanlagt.................................... 43 706 000 st.
§ 5.
Riksbankens tjänstebostadshyror m. m.
Under § 31 av sin berättelse angående statsverket lämnade 1951 års revisorer
en redogörelse för de inom statsförvaltningen utgående tjänstebostadshyrorna.
Revisorerna kunde därvid konstatera att dessa hyror, även
om vederbörlig hänsyn toges till de med disponerandet av tjänstebostad
förenade speciella omständigheterna, framstode som låga i förhållande till
rådande hyrespriser på den allmänna bostadsmarknaden. I anslutning
härtill fann sig revisorerna böra förorda en översyn av hyressättningen inom
respektive förvaltningsområden.
Med understrykande av de av revisorerna anförda synpunkterna har
årets riksdag i skrivelse den 29 maj 1952 (nr 293) anhållit, att Kungl.
Maj :t ville föranstalta om den ifrågavarande översynen. Jämlikt Kungl.
Maj:ts den 20 augusti 1952 lämnade bemyndigande har chefen för civildepartementet
sedermera tillkallat en särskild utredningsman för nu berörda
ändamål.
Med anledning av vad i ärendet sålunda förevarit har revisorerna funnit
det vara av intresse att erhålla närmare kännedom om de hyresbelopp
som utgår för bostäder och andra lokaler inom riksdagens verk tillhöriga
fastigheter. I detta syfte har revisorerna från vederbörande myndigheter
införskaffat vissa uppgifter, av vilka framgår att praktiskt samtliga uthymingsobjekt
av nu avsett slag förekommer inom riksbankens förvaltningsområde.
På grund av bl. a. materialets stora omfattning har revisorerna
icke ansett sig böra redovisa utredningsresultatet i dess helhet. De
uppgifter som återges i det följande torde dock vara tillräckliga för en
bedömning av problemet i stora drag.
11
I de fastigheter vari riksbankens olika kontor har sina lokaler1 finns sammanlagt
40 tjänstebostäder, vilka som regel disponeras av direktörerna vid
vederbörande avdelningskontor samt vaktmästarpersonal. För dessa tjänstebostäder
utgående årshyror, beräknade på respektive lägenhetsytor, framgår
av nedanstående tabell, vari angivits både maximi- och minimivärden.
Uppgifterna avser läget den 1 oktober 1952.
Kontor | Orts- | Årshyra per m2 | |
grupp | högst (kr.) | lägst (kr.) | |
|
| 5: 26 | 4: 35 |
| 4 | 15: 15 | 14: 75 |
| 3 | 10: 97 | 10: 97 |
| 3 | 10: 99 | 10: 17 |
| 3 | 9: 64 | 8: 65 |
| 3 | 6: 88 | 4: 78 |
| 4 | 8: 10 | 7: 26 |
| 3 | 8: 99 | 9: 06 |
| 4 | 7: 63 | 6: 31 |
| 3 | 12: 15 | 10: 16 |
| 3 | 10: 41 | 7: 99 |
| 5 | 9: 52 | 7: 79 |
| 3 | 7: 23 | 7: 23 |
| 3 | 13: 16 | 9: 08 |
| 3 | 13: 37 | 8: 78 |
|
| 11: 61 | 7: 83 |
| 3 | 9: 61 | 4: 13 |
| 3 | 11: 56 | 9: 38 |
| 3 | 6: 68 | 6: 68 |
| 3 | 7: 23 | 6: 77 |
|
| 11: 01 | 9: 64 |
|
|
Utöver grundhyran tillkommer sedvanligt bränsletillägg, i allmänhet uträknat
enligt socialstyrelsens klausul. På några få undantag när är samtliga
lägenheter utrustade med moderna bekvämligheter, såsom wc, badrum,
kylskåp och varmvatten. Något mer än halva antalet tjänstebostadsinnehavare
har under tidsperioden den 1 januari 1942—den 1 oktober
1952 fått vidkännas vissa hyreshöjningar, vanligtvis i samband med förbättringar
av bostaden, såsom installation av kylskåp o. d. Några generella
höjningar enligt de för den allmänna bostadsmarknaden lämnade
medgivandena har däremot icke vidtagits. Praktiskt taget samtliga tjänstebostäder
har under femårsperioden 1948—1952 reparerats i större eller
mindre utsträckning. Särskilt omfattande reparationer har skett vid ombyte
av vederbörande tjänstebostadsinnehavare. Vissa exempel härpå återges
i nedanstående tablå.
12
Reparationen utförd vid | År | Reparations- kostnad (kr.) | Lägen- hetsyta (m2) | Nu utgående |
Direktörsbostad i Gävle ....... | 1952 | 18 695 | 260 | 2 248 |
Direktörsbostad i Jönköping1 .. . | 1951 | ca 18 000 | 250 | 2 248 |
Vaktmästarbostad i Karlstad .. j | 1951 1952 | 5 630 6 9752 | 78 | 492 |
Direktörsbostad i Luleå........ | 1952 | ca 12 000 | 231 | 2 200 |
Vaktmästarbostad i Luleå1..... | 1952 | ca 10 0003 | 77 | 600 |
Direktörsbostad i Nyköping .... | 1951 | 17 865 | 256 | 2 248* |
Direktörsbostad i Uppsala...... | 1952 | 14 220 | 229 | 2 200 |
1 Ej i samband med personalskifte.
2 Avser inredande av badrum och wc; hyran kommer att regleras med hänsyn till standardförbättringen.
3 Avser delvis inredande av badrum och wc; hyran kommer att höjas med ca 240 kr./år.
4 Hyran höjdes år 1951 med 48 kr. på grund av installation av kylskåp.
I riksbankens fastigheter finns vidare 15 uthyrningslägenheter, vilka
icke har karaktär av tjänstebostäder. Beträffande dessa lägenheter hän
-
visas till efterföljande tabell.
Lägenheten | Orts- grupp | Antal | Yta (m2) | Nuvarande grundhyra (kr./år) | Hyreshöjningar | |
rum | kök | |||||
Malmö1............ | 3 | 2 | 1 | 45 | 500: - | 100: - |
Falun2 ............ | 3 | 2 | — | 42 | 654: -3 | 54: - |
Halmstad4......... | 3 | 6 | 1 | 232 | 2 090: - | 90: - |
Karlstad5.......... | 4 | 2 | — | 36 | 523: 20 | 43: 20 |
Kristianstad6....... | 3 | 2 | 1 | 47 | 546: 60 | 21: 60 |
Linköping7......... | 3 | 1 | 1 | 41 | 427: - | 27: - |
Linköping8......... | 3 | 8 | 1 | 241 | 3 024: — | 224: - |
Mariestad9......... | 3 | 4 | 1 | 114 | 1 304: 40 | 404: 40 |
Norrköping10....... | 3 | 2 | l11 | 56 | 1 182: 65 | 132: 65 |
Norrköping12....... | 3 | 2 | l11 | 55 | 1 291:65 | 141: 65 |
Norrköping13....... | 3 | 5 | 1 | 162 | 2 670: 50 | 270: 50 |
Sundsvall14 ........ | 5 | 4 | 1 | 132 | 1 812:80 | 312:80 |
Uppsala15.......... | 3 | 2 | 1 | 59 | 645: - | 146: - |
Uppsala16.......... | 3 | 4 | 1 | 166 | 2 433: - | 182: - |
Uppsala17.......... | 3 | 1 | 1 | 50 | 537: - | 38: - |
Lägenheten saknar moderna bekvämligheter och har angivits vara obekväm.
Lägenheten är utrustad med wc och varmvatten.
Tillkommer 120 kr. för trappstädning.
Lägenheten är utrustad med wc, badrum, kylskåp och varmvatten vintertid.
» » » » wc och varmvatten.
» » » » » » »
8 » » »
9 » » »
givits vara oanvändbart.
10 Lägenheten är utrustad med wc, badrum och varmvatten.
11 Kokvrå.
12 Lägenheten är utrustad med wc, badrum och varmvatten.
13 » » » » » , » » »
» , badrum, kylskåp, värmeskåp och varmvatten.
» , badrum, kylskåp och värmeskåp; badrummet har dock an -
» , » , kylskåp, värmeskåp och varmvatten.
» och varmvatten.
» , badrum, kylskåp och varmvatten.
» och varmvatten.
13
Hyreshöjningarna har i allmänhet företagits på grundval av de generella
medgivanden som lämnats av vederbörande myndigheter. 1 fem fall
har dock hyreshöjning skett till följd av fastighetens förseende med maskinell
tvättstugeutrustning och i ett fall på grund av inläggning av parkettgolv.
Utöver grundhyran utgår, utom i ett fall, bränsletillägg enligt
socialstyrelsens klausul.
I detta sammanhang må slutligen nämnas, att i riksbanksfastigheterna
uthyrs sammanlagt 13 affärs- eller kontorslokaler, av vilka fyra disponeras
av statliga myndigheter. Lokalernas belägenhet samt för desamma utgående
högsta respektive lägsta grundhyra per in2 och år framgår av
nedanstående tabell.
Stad | Ortsgrupp | Högst (kr.) | Lägst (kr.) |
Göteborg.......... | 4 | 46: 51 | 20: 48 |
Falun1 ........... | 3 | 9: 30 | 9: 30 |
Linköping ........ | 3 | 28: 39 | 21: Öl |
Mariestad......... | 3 | 9: 28 | 9: 28 |
Uppsala.......... | 3 | 14: 38 | 12: 44 |
1 Kassavalv.
Den fastighet i Stockholm vari riksbankens sedeltryckeri är inrymt innehåller
fyra bostadslägenheter. Från sedeltryckeriet införskaffade uppgifter
beträffande dessa lägenheter återfinnes i nedanstående tablå.
Antal | Yta (ni2) | Nuvarande | Grundhyra | |
rum | kök | |||
51 | i | 162,6 | 3 750 | 23: 06 |
2 | i | 62,7 | 1 000 | 15: 95 |
2 | i | 57,4 | 1 530 | 26: 66 |
2 | i | 54,2 | 1 530 | 28: 23 |
1 Dessutom jungfrualkov.
De båda först angivna lägenheterna är tjänstebostäder. Samtliga lägenheter
är fullt moderna med centralvärme, varmvatten, wc, badrum m. m.
Grundhyran har under den senaste 10-årsperioden ökats med 2 procent
för de båda uthymingslägenhetema. Bränsletillägg utgår jämlikt socialstyrelsens
bränsleklausul för oljeeldade fastigheter.
Bostadsbeståndet vid riksbankens pappersbruk i Tumba omfattar 128 bostadslägenheter,
varav 10 om ett rum, 11 om ett rum och kokvrå, 22 om
ett rum och kök, 77 om två rum och kök, 5 om tre rum och kök, 1 om
fem rum och kök, I om sex rum och kök samt 1 om åtta rum och kök.
14
Den sistnämnda lägenheten innefattar även vissa representationsutrymmen.
Av lägenheterna är 82 försedda med wc och 33 med centralvärme.
Härutöver tillkommer en affärslokal som förhyrs av en utomstående.
Samtliga bostadslägenheter är att betrakta som tjänstebostäder. Dock
må nämnas, att enligt beslut av riksbanksfullmäktige sju lägenheter disponeras
hyresfritt av änkor till vid bruket anställda arbetare, som avlidit
respektive pensionerats före familjepensionens införande. Ytterligare tolv
lägenheter bebos av pensionärer, därav åtta till nedsatt hyra.
År 1948 företog hyresnämnden i Botkyrka kommun på anmodan av
bruket en hyresvärdering av samtliga lägenheter. Denna värdering ligger
till grund för hyressättningen, varvid enligt gällande kollektivavtal
en nedsättning med 15 procent medgivits. Hyrorna har sedan dess ändrats
dels genom de generella hyreshöjningar som medgivits av Kungl. Maj:t,
dels med hänsyn till den standardförbättring som varje enskild lägenhet
blivit delaktig av. Beträffande arbetarpersonalens hyror gäller enligt kollektivavtalet
särskilt, att för lägenhet, vilken bebos av samma hyresgäst
som den 1 januari 1947 förhyrde densamma, årshyran tillika med värdet
av 15 m3 prima barrved enligt 1947 års vedpris ej må överstiga 800 kronor.
För centraluppvärmda lägenheter tillkommer sedvanligt tillägg enligt socialstyrelsens
bränsleklausul av år 1941.
Totala hyresinkomsterna för september månad 1952, alltså innan senaste
generella hyreshöjning om 5 procent trätt i kraft, utgjorde 6 320 kronor
78 öre.
Under åren 1948—1951 har följande kostnader nedlagts på bostadsbeståndet
för standardförbättringar och reparationer.
Kostnadsslag | 1948 | 1949 | 1950 | 1951 |
| 820: -53 461:12 | 4 685: 19 55 731: — | 12 763: 19 77 881: — | 30 475: 28 |
Reparationer........ | ||||
Summa kronor | 54 281:12 | 60 416:19 | 90 644:19 | 154 749: 28 |
Slutligen må nämnas, att riksdagshuset innehåller fem bostadslägenheter.
För dessa utgående hyror m. m. framgår av efterföljande tablå.
Antal | Yta (m°) | Nuvarande grundhyra (kr./år) | Bränsle- tillägg (kr./år) | |
rum | kök | |||
3 | 1 | 85 | 425: - | 120: - |
2 | 1 | 85 | 425: - | 120: — |
3 | 1 | 70 | 1 009: 85 | 100: — |
2 | 1 | 58 | 1 169: 30 | 100: - |
3 | 1 | 74 | 1 063: - | 100: - |
15
De båda först angivna lägenheterna är tjänstebostäder. Samtliga lägenheter
är försedda med wc, badrum, varmvatten och kylskåp, två dessutom
med värmeskåp. Tjänstebostadshyran har varit oförändrad under de senaste
tio åren, medan för övriga lägenheter en förhöjning skett den 1
oktober 1952 med generellt medgivna 6,3 procent. Vid hyrans fastställande
har hänsyn tagits dels till lägenheternas ur bostadssynpunkt mindre lämpliga
belägenhet, dels till det förhållandet att vederbörande personal i en
del fall har att utföra viss jourtjänst.
Revisorernas uttalande. I sin berättelse angående statsverket fann sig 1951
års revisorer böra förorda en allmän översyn av de inom statsförvaltningen
utgående tjänstebostadshyrorna. Anledningen härtill var att revisorerna vid
en i ämnet företagen undersökning kunnat konstatera, att ifrågavarande
hyror med hänsyn till utvecklingen nästan undantagslöst framstode som
låga i jämförelse med rådande hyrespriser på den allmänna bostadsmarknaden.
Av det i förevarande sammanhang införskaffade utredningsmaterialet
har årets revisorer bibragts den uppfattningen, att ungefär enahanda förhållande
råder i vad avser den inom riksbankens förvaltningsområde tilllämpade
hyressättningen. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:t numera
enligt riksdagens hemställan tillkallat en särskild utredningsman att verkställa
den av 1951 års revisorer förordade översynen, torde skäl föreligga
för en liknande översyn beträffande riksdagens verk. Enär praktiskt taget
samtliga tjänstebostäder av nu avsett slag är belägna inom riksbanken
eller dess industriföretag tillhöriga fastigheter, synes det böra ankomma
på fullmäktige i riksbanken att vidtaga de åtgärder som härutinnan må
vara erfoderliga. Självfallet bör vid den här ifrågavarande omprövningen
av hyressättningen vederbörlig hänsyn tagas till de olägenheter som i ena
eller andra avseendet kan vara förenade med disponerandet av tjänstebostad.
Översynen torde lämpligen böra utsträckas till jämväl de bostadslägenheter
och lokaler i övrigt, vilka icke har karaktär av tjänstebostad.
§ 6.
Tillstyrkan av ansvarsfrihet.
Till fullgörande av föreskriften i 24 § av gällande instruktion får revisorerna
anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrker, att ansvarsfrihet för
riksbankens förvaltning under den tid denna revision omfattat bör beviljas
fullmäktige.