Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfondtill Riksdageningivna berättelse överstiftelsens verksamhet under år1972 (Framställning / redogörelse 1973:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSBANKENS

JUBILEUMSFOND

12.2.1973

1973:12

Styrelsens för

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
till Riksdagen
ingivna berättelse över
stiftelsens verksamhet under år
1972

1 Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 12

Till

Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1972.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:
professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: f. d. riksantikvarien Sven Jansson
professor Lennart Hjelm

suppleant: professor Hans Meijer
professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson
generaldirektören Lennart Holm

suppleant: professor Ragnar Bentzel
riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf
riksdagsledamoten herr Jan Bergqvist

suppleant: riksdagsledamoten fru Maj Britt Theorin
riksdagsledamoten herr Erik Grebäck

suppleant: riksdagsledamoten herr Rune Gustavsson
riksdagsledamoten herr Ingemar Mundebo

suppleant: riksdagsledamoten herr Gunnar Richardson
riksdagsledamoten herr Lennart Pettersson

suppleant: riksdagsledamoten herr Ingemar Leander
riksdagsledamoten fröken Blenda Ljungberg

suppleant: riksdagsledamoten herr Ove Nordstrandh
riksdagsledamoten herr Stig Alemyr

suppleant: riksdagsledamoten landshövding Hans Hagnell
Filosofie licentiaten Östen Johansson har under året varit chef för
fondens kansli. Fondens sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik
Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i ett stort
antal fall utlåtanden inhämtats från de statliga forskningsråden och från
sakkunniga. Som förberedelse för styrelsens beslut har inkommande
ansökningar vidare behandlats i olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels
företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
Arbetsgrupperna hade vid årets utgång följande sammansättning:

1* Riksdagen 1973. 2 sami Nr 12

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från styrelsen
herrar Bentzel, Eklöf, Holm, Grebäck, Hagnell och Pettersson.
Professorerna Sven Erik Johansson, Erik Lundberg och Guy Arvidsson.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bergqvist och Richardson. Professor Karl-Erik Wärneryd och
byråchefen Nils-Eric Svensson.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bentzel, Leander, Mundebo och Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström,
Bengt Gustafsson, Rune Gustavsson och Hjelm samt fru Theorin.
Professor Erik Rudberg.

5. Humaniora: Från styrelsen herrar Segerstedt, Alemyr, Nordstrandh
och Jansson samt fröken Ljungberg. Professor Carl-Ivar Ståhle.

I fondstyrelsen har under år 1972 ansökningar till ett sammanlagt
belopp av 61,8 milj. kronor avgjorts. Av under året tillgängliga medel har
anslag beviljats med sammanlagt 19,2 milj. kronor. Fondens styrelse har
dessutom vid sitt decembersammanträde beviljat anslag för tillsammans
0,2 milj. kronor att utgå ur de under år 1973 disponibla medlen. Av dessa
och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades under år 1972 ett
sammanlagt belopp av 19,0 milj. kronor. Summan beviljade men ännu
inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 16,2 milj. kronor. Vid
ingången av år 1973 står ett belopp av sammanlagt 22,3 milj. kronor till
fondens förfogande.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de nya
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1972. Bilagan innehåller
dessutom vissa statistiska uppgifter rörande de under året behandlade
ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och
fondens ställning per den 31 december åren 1971 och 1972 har
redovisats såsom bilaga 2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om
bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1972. Därav framgår
bl. a. att till fonden under år 1972 influtit räntor och andra intäkter till
ett belopp av 19 484 937 kronor 66 öre. Då fondens i det följande
närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt 590 162
kronor 11 öre, blev fondens nettointäkt detta år 18 894 775 kronor 55
öre.

1 den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1972 har
intagits balansräkning och vinst- och förlusträkning för Riksbankens
jubileumsfond. Dessa återges här tillsammans med specifikation av
fondens omkostnader.

Balansräkning

per den 31 december 1971 och 1972

Tillgångar 1971 1972

Obligationer utfärdade av

Svenska staten 126 402 250:— 126 402 250: —

Hypoteksinrättningar 141 641 500:— 141 641 500: —

Kommuner 20 116 750:— 20 116 750: —

Industrier 32 838 100:— 32 818 100: —

Checkräkning i riksbanken 131 463:25 270 904:73

Postgiro 2 543:47 2 040:53

Kassa 500:— 500: —

Kr 321 133 106:72 Kr 321 252 045:26

Skulder

Kapitalkonto 282 708 420:96 282 708 420:96

Beviljade, ej utbetalda anslag 16 190 587:21 16 230 060:42

Disponibla medel:

Ingående behåll -

ning	22 378 332:70	22 234 098:55
Avgår: Beviljade
anslag	19 237 837:85	19 168 963:39
Tillkommer: Årets
nettointäkt . . .	18 933 528:51	18 894 775:55
Ej förbrukade
anslag	160 075:19	353 653:17

Utgående behållning 22 234 098:55 22 313 563:88

Kr 321 133 106:72 Kr 321 252 045:26

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1971 1972

Omkostnader 552 344:38 590 162:11

Fondens nettointäkt 18 933 528:51 18 894 775:55

Kr 19 485 872:89 Kr 19 484 937:66

Inkomster

Ränteintäkter netto 19 480 870:16 19 480 547:88

Övriga intäkter 5 002:73 4 389:78

Kr 19 485 872:89

Kr 19 484 937:66

Specifikation av omkostnader för år 1972

Arvoden till styrelsen 62 350: —

Löner och arvoden inom kansliet 141 162:55

Arvoden till sakkunniga m. fl 143 107:50

Socialavgifter 19035:15

Resekostnader 16 028:32

Lokalkostnader 15 874:49

Kontorsmateriel, kopiering m. m 22 369:94

Inventarier 2 468:81

Konferenser 22199:35

Utredningsarbete 780: —

Bidrag till sekretariatkostnader för

”Interfoundation Study Group" 1 253: —

Förvaltningsavgift med 1 % av till statliga

institutioner utbetalda anslag 143 533: —

Summa kronor 590 162:11

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna
att överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 12 februari 1973

TORGNY SEGERSTEDT
Per Åsbrink Lennart Holm

Arne Engström Lennart Hjelm

Jan Bergqvist Erik Grebäck

Ingemar Mundebo Lennart Pettersson

Blenda Ljungberg Stig Alemyr

Östen Johansson

/Carl-Erik Virdebrant

Bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Nya program och projekt som beviljats anslag år 1972

I det följande presenteras genom sammanfattning av projektplanerna
de nya forskningsprogram och -projekt som under det förflutna året
startats med hjälp av anslag från Jubileumsfonden. Redogörelsen omfattar
däremot inte äldre projekt som bedrivits under året och som i många
fall även beviljats fortsättningsanslag.

Efter projektredogörelserna lämnas vidare vissa statistiska sammanställningar
av de under året behandlade ansökningarna och deras
fördelning mellan olika ämnesområden.

Ekonomisk historia

Professor Sven Ulric Palme:

Studier om Kreuger-koncernen

Kreugerkoncernen spelade politiskt, ekonomiskt och opinionsmässigt
en betydande roll både i Sverige och internationellt under decenniet fram
till kraschen 1932. Denna har beskrivits som en traumatisk händelse för
många människor, och den fick betydande ekonomiska och politiska
konsekvenser. Debatten om koncernen och om dess sammanbrott har
därefter inte avstannat och är livlig ännu i dag. Hittills har diskussionen
emellertid inte i någon nämnvärd utsträckning baserats på det faktiskt
existerande källmaterialet. Någon vetenskaplig bearbetning av detta stora
problemområde har alltså ännu inte gjorts.

Först på de allra senaste åren har denna stora materialmängd kunnat
göras tillgänglig för en forskningsgrupp, vars arbete finansieras med anslag
från Jubileumsfonden. Arbetet står under ledning av Sven Ulric Palme,
professor i historia vid Stockholms universitet. Därutöver består gruppen
f. n. av tre medlemmar, Jan Glete, Björn Gäfvert och Anders Hiller.

Inom projektets ram har medlemmarna sållat ut var sin forskningsuppgift
i avsikt att deras arbeten skall komplettera varandra. Jan Glete,
som behandlar Kreugerkoncernen och Boliden, studerar koncernens
förvärv av Boliden 1929, den roll Bolidenbolaget spelade under koncernens
sista år och de problem som uppstod kring Boliden i samband med
koncernens avveckling 1932—34. Björn Gäfvert behandlar under rubriken
”Kreuger, riksbanken och regeringen 1931—32” riksbankens lån till
Kreuger 1931 och 1932, regeringens åtgärder kring och efter kraschen,
statsminister Ekmans fall samt händelsernas inverkan på valkampanjen
1932. Anders Hiller behandlar Den multinationella Kreugerkoncernen

som internationell kapitalförmedlare och studerar de kreugerska monopolens
och statslånens ekonomisk-historiska betydelse för några berörda
länder och för koncernen under perioden 1924—32.

Sedan dessa separata men sammanhängande studier slutförts är det
avsikten att ta upp till behandling också andra problem inom området,
bland annat genom mer specialiserade studier av förhandlingarna om
monopol i vissa länder.

Företagsekonomi

Ekon. lic. Bertil Thorngren:

Kontaktsystem inom samt mellan näringsliv och förvaltning

Företag och förvaltningar är beroende av varandra och av omvärlden i
övrigt. De yttre betingelserna i form av teknologi, sociala värderingar och
marknad ändras allt snabbare. Då förändringar skall genomföras, krävs
ofta kontakt mellan dem som är berörda. Dessa återfinns ofta i skilda
organisationer, inte sällan också i skilda regioner.

Kontaktutbytet kan ske genom personliga sammanträffanden eller
med användande av teletekniska hjälpmedel. I båda fallen kan ett
kontaktmönster utvecklas, vilket återspeglar att vissa kontaktvägar är
snabbare, billigare, mer tillgängliga eller mer resultatrika än andra. Sådana
kontaktmönster kan väntas ha skilda användningsområden och beröra
skilda grupper av medverkande. Kombinationer av medverkande, kontaktmönster
och användningsområden kan därför uppträda med en viss
regelmässighet, bilda kontaktsystem.

Detta projekt grundas på en serie teoretiska och empiriska studier av
kontaktsystem. Dessa studier har genomförts under perioden 1963—
1971. Avsikten är att sammanställa och analysera material från två
omfattande kontaktundersökningar av näringsliv resp. förvaltning i
Sverige. Detta material insamlades 1968 resp. 1971 i delvis skilda syften
och har avrapporterats var för sig. Parallella kontaktstudier har också
genomförts i England 1969 resp. 1971. Data från dessa är tillgängliga och
kommer att användas i den utsträckning de har tillämpning på svenska
förhållanden. Samtliga studier har genomförts med likartade metoder. En
sammanfattande analys, grundad på flera oberoende mätningar, kan ge
möjlighet till långtgående och delvis nya slutsatser.

Studien kommer att analysera likheter och olikheter mellan enheter
inom näringsliv och enheter inom förvaltning med hänsyn till användning
av skilda överföringsformer (personkontakter, telefonkontakter), kontaktfrekvens
och övriga uppmätta egenskaper hos enheterna såsom
storlek och sektor- resp. regiontillhörighet. Naturligtvis kommer kontakternas
sakinnehåll (”karaktär”) att behandlas. Vidare kommer att
analyseras karaktären av enhetens samspel med omvärlden, dvs. utnyttjande
av skilda kontaktsystem prövade vid tidigare studier. Analysen
omfattar också blockbildningar, dvs. grupper av enheter som har särskilt
starkt kontaktutbyte inbördes.

Docent Richard Normann:

Organisationsstruktur och företagets tillväxt

Forskningsprojektet avser att lämna bidrag till såväl teorin som det
praktiska kunnandet om företags tillväxtproblem och hur man handskas
med dessa. Särskilt behandlas frågan om hur man får förnyelse — nya
verksamhetsgrenar, innovationer etc. — att uppstå i ett företag.

En central teoretisk utgångspunkt är att företag och verksamhetsgrenar
genomgår olika utvecklingsstadier, vilka ställer olika krav både på den
organisatoriska strukturen och på företagsledningens sätt att fungera. I
grova drag kan man tala om att företaget först genomgår en orienteringsfas,
eller en fas då ett antal ”spjutspetsar” skickas in på nya verksamhetsområden
och resultaten av dessa experiment utvärderas. I detta
utvecklingsstadium förefaller det vara lämpligt med en struktur och
ledarstil med omfattande delegering, uppmuntrande av initiativ och
entreprenörskap genom hela företaget samt förekomst av ”skapande
spänning” i ledningsgruppen. I senare utvecklingsfaser, då företaget efter
att ha utvecklat en överlägsen ”affärsidé” skall exploatera denna bl. a.
genom att penetrera marknaden, tycks en striktare och mera ”militärisk”
struktur vara påkallad för att uppnå effektivitet. — Ett speciellt problem
som också studeras är ledningsproblemet i mångdivisionaliserade företag,
där man samtidigt har olika verksamhetsgrenar i olika utvecklingsstadier.

Den metod som utnyttjas i studien kan närmast beskrivas som en
klinisk fallstudiemetod, där erfarenheter från forskarnas försök att
faktiskt åstadkomma förändringar i företag uttolkas.

Professor Sven-Erik Johansson:

Kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet

Finansieringen av industrins önskvärda framtida tillväxt har varit ett
av de huvudproblem, som diskuterats i anslutning till den senaste
långtidsutredningen. Diskussionen har gällt såväl företagens möjlighet
som deras villighet till ökad långfristig lånefinansiering. Samtidigt har
avtagande investeringsvilja satts i samband med avtagande lönsamhet.
Denna debatt har förts utan något tillfredsställande underlag i form av
företagsekonomiska kartläggningar och analyser av företagens kapitalstruktur
och räntabilitet i utgångsläget och utvecklingen under senare år.

Mot bakgrund härav syftar undersökningen till att för perioden
1963—72 i första hand söka kartlägga och analysera

• industriföretags räntabilitetsutveckling

• tillväxt i omsättning och totalkapital

• finansiering av tillväxt och därtill anknytande förändring av skuldsättningsgrad
och olika finansieringskällors relativa betydelse.

Vidare är avsikten att söka svar på frågor av exempelvis följande typ:

• Vilket samband föreligger mellan räntabilitet och tillväxttakt?

• Har ”lönetunga” företag en ogynnsammare räntabilitetsutveckling
än kapitalintensiva företag?

• Vilken betydelse har skattekrediter som finansieringskälla i olika
branscher, olika lönsamhetslägen m. m.?

• Har utvecklingen av lönsamhet och skuldsättningsgrad varit ogynnsammare
i Sverige än i utlandet?

Undersökningen sker i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB)
och skall i första hand bygga på av SCB insamlat primärmaterial för sin
finansstatistik för företag. Undersökningen omfattar ca 700 företag.

Nationalekonomi

Professor Besim Ostiinel:

Ekonomisk tillväxt i Sverige, Japan och Turkiet: En jämförande studie av
framgång och misslyckande

Detta projekt avser en jämförande studie av de långsiktiga tillväxtprocesserna
i Sverige, Japan och Turkiet. Sådana jämförande fallstudier av
tillväxtprocesser med deras historiska bakgrunder kan ge värdefulla
bidrag till vår förståelse av den ekonomiska tillväxtprocessen och till
bestämmandet av de viktigaste tillväxtgenererande faktorerna.

Sverige, Japan och Turkiet har valts som föremål för jämförelsen inte
därför att de skulle likna varandra utan snarare på grund av de slående,
faktiska skillnaderna mellan dem. Den grundläggande idén bakom valet är
att studien skall tjäna som ”förstoringsglas” för dem som vill försöka
förklara de tillväxtgenererande faktorerna.

Hypotesen är att det på detta sätt skall bli möjligt att klarare
identifiera de ”kritiska faktorer” som bidrar mest effektivt till framgångar
eller misslyckanden i utvecklingsländernas tillväxtprocesser och
sålunda göra det möjligt att formulera mer konsistenta och realistiska
modeller för utvecklingsländernas tillväxtpolitik.

Modern ekonomisk tillväxt definieras här som ”uppnåendet av större
socio-ekonomisk effektivitet”, vilket gör det möjligt för ett land i
ekonomisk tillväxt att uppnå inte bara en högre levnadsstandard utan
också större flexibilitet visavi föränderliga inhemska och internationella
förhållanden. Denna tillväxtdefinition kräver en analys av viktiga sociala,
politiska och institutionella faktorer, som bidrar till den socio-ekonomiska
flexibiliteten och dynamiska effektiviteten i de studerade länderna.

Fallen Sverige och Japan kan användas för att förklara hur de
framgångsrika ekonomierna vanligen är de som lyckas transformera både
sina sociala och ekonomiska strukturer. Och de länder, som har stelheter
och därför undviker eller uppskjuter strukturella förändringar, är dömda
att misslyckas i sina tillväxtsträvanden som i fallet Turkiet.

De viktigaste tillväxtgenererande faktorerna i Sverige och Japan synes
ha varit den tidigt höjda utbildningsnivån (kunskapsfaktorn), uppkomsten
av en företagsledande grupp och förbättringen av den administrativa
kapaciteten (organisationsfaktorn) samt den tidiga introduktionen
och den framgångsrika spridningen av modern teknologi i såväl
jordbruk som industri (teknologifaktorn).

Dessa faktorer, som kan kallas ”KOT-faktorer”, är vanligen viktigare
för tillväxtprocessen än de traditionella produktionsfaktorerna, arbete,
kapital och naturresurser. Fastläggandet av den relativa betydelsen av
dessa KOT-faktorer i de totala tillväxtprocesserna i Sverige, Japan och
Turkiet är en av huvuduppgifterna i detta projekt. En annan viktig
uppgift är att fastlägga och analysera sambanden mellan dessa faktorer
och de tre ländernas utrikeshandel.

Sociologi och socialpolitik

Docent Göran Ekvall, fil. kand. Nils Thurn och docent Hans Wirdenius:

Experiment med en samrådsprocess för utveckling av arbetsledningsfunktionen
i företaget

Arbetsledningen på olika nivåer i ett företag påverkar i hög grad olika
arbetsenheters funktion och därmed hela företaget. Inte minst präglas det
psykologiska klimatet och samarbetet på arbetsplatsen i hög grad av
arbetsledarnas agerande. Den snabba tekniska och sociala utvecklingen
har förändrat förutsättningarna för arbetsledningen och ställer den inför
nya och större krav.

Projektet syftar till att finna vägar att i samarbete mellan dem som
berörs av arbetsledningen i ett företag utveckla denna funktion. För att
etablera och vidareutveckla sådant samarbete anlitas externa konsulter, i
detta försök specialister från PA-rådet.

De samarbetsgrupper som bildas består av arbetsledama på de berörda
enheterna, representanter för arbetarna och ibland företrädare för vissa
specialistfunktioner. Grupperna har till uppgift att inom sina resp.
enheter dra upp riktlinjer för

1) förändringar av arbetsledarrollen och ledningsorganisationen med
hänsyn till aktuella och kommande krav

2) rekrytering, urval och befordran till denna roll

3) utbildning, träning och utveckling i rollen.

Undersökningarna startade hösten 1971 och utföres av PA-rådet i
nära samarbete med Utvecklingsrådets arbetsgrupp för forskning. De har
förlagts till sex enheter vid två industriföretag och berör tre nivåer av
arbetsledningen i produktionen.

Förändringsförloppen i de båda företagen observeras av forskarna
under en 5-årsperiod i och för en vetenskaplig utvärdering av försöken.
Den praktiska utvärderingen görs lokalt i försöksföretagen av berörda
personer och grupper. En viktig fråga vid bedömningen av försökens
utfall är dock om samarbetsprocessen fortgår och vidareutvecklas samt
om den förmår generera önskvärda förändringar av arbetsledningsfunktionen.

1** Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 12

Fil. kand. Harald Berg, Peter Docherty, Ph. D.,
bitr. prof. Bengt Stymne:

Organisationsutveckling för ökat medinfly tande i tjänstemannaföretag

Projektet är avsett att vara ett led i de olika forskningsansträngningar
som pågår eller planeras för att skaffa kunskaper i frågor som har att göra
med ökat medinflytande för de anställda.

Studien förläggs till ett stort företag, vars huvuduppgift är informationsbearbetning
snarare än fysisk produktion. Den skall bedrivas av ett
forskarlag, där bl. a. kunskaper om organisationsteori, psykologi och
grupprocesser, beteendevetenskaplig mätmetodik, ekonomiska informationssystem
och konsultation finns företrädda. Studien påbörjades i
början av 1971 och beräknas pågå till slutet av 1974. Den har bl. a.
följande syften:

1. Att åstadkomma en förloppsbeskrivning av vad som sker på tre
olika nivåer i ett företag vid en förändring i riktning mot ökat
medinflytande.

2. Att belysa hållbarheten i ett antal antaganden som utifrån
organisationsteoretiska föreställningar kan göras om samband mellan
medinflytande och andra förhållanden.

3. Att belysa hållbarheten i ett antal antaganden som utifrån
socialpsykologisk förändringsteori kan göras om organisatoriska förändringsförlopp.

4. Att söka mäta olika effekter av ökat medinflytande på individ och
företag.

Observationer skall göras dels inom en del av produktionsorganisationen,
där vissa förändringar genomförs utan forskarnas medverkan, dels
inom en annan del av produktionsorganisationen, där förändringar
genomförs i samverkan med forskarna. Dessutom skall begränsade studier
göras av långsiktsplanerings- och administrationsprocesserna i företaget.

Bitr. professor Hans Berglind:

Utslagningen på arbetsmarknaden

Strukturförändringarna i det svenska näringslivet har skett i mycket
snabbt tempo, särskilt sedan mitten på sextiotalet. De har som bekant
inneburit en koncentration branschmässigt, ekonomiskt och geografiskt.
Samtidigt med den allt snabbare strukturrationaliseringen har det skett
viktiga förändringar på den svenska arbetsmarknaden. De relativa
arbetskraftstalen har sjunkit för ungdomar av båda könen samt för
speciellt de äldre männens del. För kvinnornas del har det i stället skett
en uppgång, beroende på de gifta kvinnornas intåg på arbetsmarknaden.

Nedgången i sysselsättningsnivån bland främst de äldre männen är ett
bland många tecken på ökad ”utslagning” av arbetskraft från den öppna
arbetsmarknaden. Andra tecken, som belysts i förstudierna, är den ökade
efterfrågan på arbetsvärd, en snabb utbyggnad av skyddad sysselsättning,
arbetsmarknadsutbildning, en kraftig ökning av antalet förtidspensionärer

osv. Den statliga utredningen rörande den skyddade sysselsättningen har
nyligen konstaterat att ”riskerna för en segregering inom arbetslivet
avtecknar sig allt tydligare och kraven på ökade resurser för omhändertagandet
av utslagna människor ökar i motsvarande mån” (SOU
1972:54, s. 92).

De nu nämnda iakttagelserna bildar bakgrunden för det fortsatta
studiet av utslagningen på arbetsmarknaden. Arbetet inom huvudprojektets
ram inriktas på tre huvudområden:

(A) Allmän bakgrund

En fördjupad beskrivning av utvecklingen med särskild hänsyn till
förändringarna i sysselsättningsnivån. En diskussion och värdering av
olika teoretiska förklaringar till den beskrivna utvecklingen.

(B) Strukturrationalisering, effektivisering och
människosyn

Delprojektet avser belysa synen på människan i arbetslivet, hur den
utvecklats och manifesterat sig under den tid då strukturrationalisering
och produktivitetsstegring vuxit fram. Undersökningen begränsas till
analys av publicerat material och gäller tiden fr. o. m. 1930-talet fram till
nuläget.

redan påpekats har antalet sökande till arbetsvärden ökat
kraftigt. Orsakerna till denna ökning är inte klarlagda. Som utredningen
rörande den skyddade sysselsättningen framhållit är det angeläget att
fastställa i vad mån ”människor blir arbetshandikappade till följd av
arbetet och själva arbetsmiljön” (a. a., s. 310).

Detta är en av de frågor som här skall belysas. Andra frågor gäller
arbetsvärdens målsättning och roll i arbetsmarknadspolitiken. Förutom
analys av redan tillgängliga data kommer material att insamlas genom en
intervjuundersökning med arbetsvårdssökande.

De tre huvuddelarna av projektet är planerade att genomföras under
åren 1972-75.

Docent Göran Ekvall:

”Kreativitetsreserven "bland industriarbetare

Vi vet genom tidigare undersökningar rörande den industriella
förslagsverksamheten, att det bland industriarbetare finns en hel del idéer
till förbättringar av produktion, produkter och arbetsförhållanden som
aldrig kommer till kännedom och därför inte blir tillvaratagna. Vi vet
också en del om orsakerna till detta. Men vi har dålig kunskap om hur
många innehållna idéer det finns och hur konkreta och realistiska de är.

Vår kunskap om vilka krafter på arbetsplatsen som verkar emot
förslagsställandet och vilka som stimulerar det bör också utökas.

Undersökningen går ut på att via intervjuer med industriarbetare ta
reda på hur vanligt det är med förbättringsidéer som aldrig framförs.
Försök skall därvid göras att penetrera de innehållna idéerna så grundligt
att en bedömning av deras konkretiseringsgrad kan ske. Vidare skall
orsakerna till att förslag icke framföres studeras mera ingående än vad
som tidigare varit fallet.

Undersökningen utföres vid fyra olika industriföretag. Totalt kommer
cirka 400 arbetare att intervjuas.

Statskunskap

Fil. mag. Olof Kleberg:

Kamp utan vapen. Fallstudier av icke-militära kampformer under
1900-talet

Anslag har under år 1972 utdelats till projektet ”Kamp utan vapen”,
delprojekten Tjeckoslovakien, Sicilien och Sverige. Projektet avses
genomföras under en period av tre år.

Avsikten med projgktet är att grundligt studera några fall av
samhällelig konflikt, där icke-militära kampformer kommit till användning.
Fallen är hämtade från olika samhällssystem och representerar olika
konflikttyper för att uppnå en spridning av studierna.

Resultaten av dessa studier kan komma till användning inom olika
samhällsvetenskapliga discipliner. I det övergripande forskningsprogrammet
”Icke-militära kampformer”, som pågår vid Avdelningen för fredsoch
konfliktforskning vid Uppsala universitet, ingår som en viktig del
datasamling om tidigare i skilda sammanhang behandlade konflikter, där
icke-militära kampformer kommit till användning, och en teoretisk
behandling därav. De av Jubileumsfonden finansierade intensivundersökningarna
kommer att kunna berika denna extensiva studie.

Tjeckoslovkiendelen av projektet, som handhas av projektledaren,
behandlar samhällsförändringarna och mobiliseringen under
perioden 1966-69. Utvecklingen i Tjeckoslovakien under denna tid, som
utmynnade i kommunistpartiets reformprogram våren 1968 och som
abrupt avbröts genom Warzawapaktsstaternas intervention i augusti och
den därpå följande ”normaliseringsprocessen”, utgör ett intressant
exempel på en samhällsförändring. I detta fall var förändringen under
lång tid styrd uppifrån av mycket begränsade grupper. Genom maktväxlingen
i partiledningen i januari 1968 kom förändringen under en kort
period att bli en angelägenhet för breda skikt i befolkningen.

Då den pågående samhällsförändringen framkallade reaktion utifrån i
form av militär intervention, slöt så gott som hela befolkningen upp
bakom stats- och partiledningen för att försvara de genomförda och de
utlovade reformerna. Civilmotståndet var utbrett men inte förberett och
endast till viss del centralt organiserat. Det byggde på befolkningens

uppfattning att det fanns värden att försvara mot de utifrån kommande
krafter som sökte omintetgöra samhällsförändringens verkningar.

Detta är temat för Tjeckoslovakienstudierna. En del behandlar
”demokratiseringsprocessen” och aktiviseringen av befolkningen, två
andra delar tar upp olika aspekter av civilmotståndet.

Siciliendelen under ledning av fil. kand. Bo Hännestrand
arbetar med samhällsförändringar i Belicedalen på Sicilien från 1968 och
framåt. Det är alltså en studie av en alltjämt pågående process.
Arbetslösheten i detta område är markant. Problematiken förvärrades
avsevärt genom den jordbävning som den 15 januari 1968 totalförstörde
tre städer och skadade 14 andra mer eller mindre svårt. 280 människor
dog av skador vid katastrofen. 459 beräknas ha dött i väntan på hjälp.

Återuppbyggnadsarbetet har efter 3,5 år knappt påbörjats, annat än
på privata initiativ. 80 000 till 90 000 människor uppges fortfarande bo i
nödbaracker, som fortfarande byggs. Den miljön är en utmärkt arena för
politiska och ekonomiska entreprenörer av olika slag. En speciell typ av
entreprenörer är de medlemmar som arbetar i fem koopererande
utvecklingscentra i dalen. Kring dessa centra har under 1968—1970
bildats början till en rörelse. Denna försöker genom en rad aktioner
tvinga fram resurser för återuppbyggnad och industrialisering.

Syftet med delprojektet är att beskriva, förklara och dra slutsatser ur
aktionerna i Belicedalen, vilka ses som delar i en process.

Sverigedelen under ledning av fil. kand. Bo Wirmark är en
studie av storstrejken 1902. Den svenska inrikespolitiken åren kring
sekelskiftet präglades i hög grad av kampen om allmän rösträtt. Det
kanske mest dramatiska uttrycket för dessa strävanden var den generalstrejk
som i maj 1902 proklamerades av det socialdemokratiska partiet.
Denna strejk, vari deltog nära 100 000 arbetare över hela landet och i alla
branscher, har aldrig blivit föremål för någon mera ingående vetenskaplig
behandling.

Avsikten är bland annat att analysera strejkens relativa utbredning i
olika delar av landet och inom olika branscher. Denna analys göres med
hjälp av modern sociologisk teori om strejkbenägenheten inom olika
industrigrenar. Centrala frågeställningar i detta slags analys är bland annat
orsakerna till skillnaderna mellan branscher och regioner med högt
respektive lågt deltagande i strejken. Avsikten är vidare att analysera
aktionens strategi och taktik. Denna analys göres med utgångspunkt i
den referensram som vuxit fram inom den internationella forskningen om
icke-militära kampformer. En tredje huvudpunkt är slutligen frågan om
strejkens effektivitet på kort och lång sikt, när det gäller att påverka såväl
beslutsfattarna som den allmänna opinionen. Tre huvudfrågor är härvidlag
dels vilka de tilltänkta målgrupperna för aktionen var, dels vilka
sociologiska mekanismer aktionen s. a. s. spelade på i förhållande till
dessa och slutligen hur dessa målgrupper uppfattade aktionen.

General Indar Jit Rikhye:

En studie för Pacem in Maribus om avrustning i världshaven

Studien om nedrustning och rustningsbegränsningar i världshaven och
på deras botten leds av general Indar Jit Rikhye och genomföres vid
International Peace Academy i New York. Resultaten presenterades vid
konferensen ”Pacem in Maribus” på Malta i juli 1972. Projektet avser att
kartlägga det nuvarande militära utnyttjandet av världshaven och den
tillgängliga militära teknologin på området. Det analyserar aktuella
förslag för ömsesidigt bortdragande av militära styrkor från bestämda
områden, såsom Indiska Oceanen eller Medelhavet, möjligheterna att
vidga sådana ”fredszoner”, förbud mot massförstörelsevapen på världshavens
botten och möjligheterna att integrera avrustningskontroller med
organisationen av det fredliga utnyttjandet av världshaven.

Militära och utrikespolitiska experter från Sverige, Norge, Jugoslavien,
Sovjetunionen, Indien, Storbritannien och Förenta Staterna deltar i
projektet.

Professor Leif Lewin:

Demokratin i fackföreningsrörelsen

Den enskilde medborgarens möjligheter att utöva inflytande i ett
samhälle, som allt mera präglas av stora enheter, och möjligheten till
representativt beslutsfattande i dessa enheter framstår som ett huvudtema
i de senare årens samhällsdebatt. Diskussionen berör en av
statskunskapens klassiska frågor: om styrandets villkor, om statens
nödvändighet, om eliternas oundviklighet. Vid en ämneskonferens i april
1971 prioriterades detta problemområde (jämte två andra) för de
närmaste årens statsvetenskapliga forskning.

I Sverige är det inte minst demokratin i fackföreningsrörelsen, som
tagits upp i den offentliga debatten. Men man kan inte säga att de många
bestämda uttalanden, som gjorts, i någon högre grad grundats i
samhällsvetenskapliga undersökningar.

De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen om ”Demokratin
i fackföreningsrörelsen” är den demokratimodell projektledaren utvecklade
i ”Folket och eliterna” (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970). Men
de allmänna demokrativärden som där diskuterades har nu specificerats
till att omfatta fackföreningsrörelsens speciella problem. Framför allt har
emellertid förarbetena till projektet varit av empirisk natur. Data har
insamlats om samtliga fackföreningsavdelningar som grund för urvalsdragningen,
vilken förberetts genom samarbete med projektets statistiska
konsulter professor Tore Dalenius och fil. lic. Bo Jansson. Undersökningen
kommer att genomföras med hjälp av intervjuer med medlemmar
och förtroendevalda i 100 avdelningar i syfte att konstruera ett slags
”demokratischema” för avdelningarna, vilket är representativt för den
svenska fackföreningsrörelsen i dag. Metodiskt anknyter undersökningen
till några av de senare årens större statsvetenskapliga forskningsprojekt,

vilket utan tvekan avsevärt höjt nivån i ämnet. Det torde inte vara någon
överdrift att påstå att svensk statskunskap aldrig tidigare varit bättre
metodiskt rustad att inom ett avgränsat ämnesområde empiriskt studera
demokratins problem.

Docent Tomas Hammar:

Politisk resocialisation av invandrare

Projektet ligger inom två aktuella forskningsområden, migrationsforskning
och forskning om politisk socialisation.

Invandringen till Sverige är en av de många allt större befolkningsomflyttningar,
vilka under det senaste årtiondet ägt rum inom länderna
och mellan länderna i Europa. Denna migration har ökat behovet av
kunskaper om migranternas förhållanden i invandringsländerna. Det som
här studeras är den process, genom vilken invandrare förvärvar kunskaper
och attityder om svenska samhällsförhållanden och om svensk förvaltning
och politik.

Studiet av en sådan process hör till det forskningsfält på gränsen
mellan statsvetenskap och sociologi som brukar kallas politisk socialisation.
Nästan all uppmärksamhet har inom denna forskningsgren hittills
inriktats på barn och ungdom. Den politiska resocialisation som vuxna
människor genomgår, när de har flyttat till ett annat land, har däremot
endast i ringa utsträckning blivit föremål för undersökning. Kunskaper
om denna process har emellertid direkt intresse både för de samhällsorgan,
som ger samhällsinformation till invandrare eller som på andra sätt
arbetar med s. k. anpassningsfrågor, och för invandrarna och deras
organisationer.

De största invandrargrupperna i Sverige skall jämföras med varandra
och med en svensk kontrollgrupp med avseende på sociala och politiska
kontakter, informationsexponering, organisationstillhörighet, politiskt
intresse, politisk aktivitet och politisk och administrativ kompetens.
Bakgrundsvariablerna kan hållas samman i tre grupper, nämligen sådana
som karakteriserar invandrarnas förhållanden i utvandringslandet, förhållanden
vid själva migrationen och förhållanden i invandringslandet. Så
långt det är möjligt eftersträvas jämförbarhet med andra undersökningar,
t. ex. finländska studier av utvandringen till Sverige.

En förstudie genomförs 1973 med den finländska invandrargruppen i
en mellansvensk kommun. Samtidigt görs studier av samhällsinformationen
till invandrare i Sverige och av de organisationer genom vilka
denna information förmedlas. Speciellt intresse ägnas samhällsorienteringen
i samband med språkundervisningen för invandrare. Dessa förstudier
skall ge grundvalen för den komparativa studie som är projektets
huvuddel.

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius:

Världsb ildsund er sokn ingen

Vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg pågår fr. o. m. den 1
juli 1972 ett av Jubileumsfonden finansierat forskningsprojekt kallat
”Världsbildsundersökningen”. Det är ett projekt som syftar till att
försöka klarlägga den bild av omvärlden, både utomlands och i det egna
landet, som massmedia förmedlar. Det gäller bl. a. att studera det urval av
länder och händelser som massmedia speglar samt de perspektiv media
anlägger på dessa företeelser. Genom världsbildsundersökningen skall det
bli möjligt att nå ökad kunskap om hur opinioner och uppfattningar
skapas och vilken roll massmedia spelar i det sammanhanget.

Världsbildsprojektet omfattar dels ett studium av svenska massmedia
vid några olika tidpunkter under 1900-talet, dels en jämförelse med
media i vissa andra länder i nuläget.

Inom projektet kommer ett urval svenska medier att genomgås.
Mediakommunikationen klassificeras efter variabler och dimensioner som
kan tänkas mäta världsbilden. Det rör sig bl. a. om en rumslig dimension
— alltså vilka länder som berörs och vilken nivå, dvs. riks-, region- eller
lokal nivå som behandlas. Det gäller en politisk dimension, dvs. hur ser
det politiserade materialet ut i olika medier och vilka sakområden väljer
man att tala om. Till dessa kommer ytterligare dimensioner av typ
elit—massa och konsensus—konflikt.

Undersökningar av detta slag är inte bara av självständigt intresse utan
av betydelse både för institutionens övriga forskningsverksamhet och för
internationell massmediaforskning. Vid institutionen kommer en rad
specialundersökningar att kunna använda världsbildsprojektet som referenspunkt.
Nyligen har UNESCO rekommenderat en multinationell
forskning kring temat: ”Media and man’s view of society”.

Psykologi/pedagogik

Fil. dr, teol. kand. Egil Johansson:

Läskunnighet och folkundervisning i Västernorrland 1750-1860 enligt
kyrkans förhör slängder och parallella källor

I Sverige och Finland föreligger ett säreget historiskt källmaterial,
nämligen de kyrkliga husförhörslängderna. Tillsammans med särskilda
längder för födelse, vigsel, flyttning, mantal osv. lägger dessa längder
grunden till Sveriges erkänt tidiga och goda folkstatistik. Men husförhörslängdernas
egentliga och ursprungliga innehåll utgörs av noteringar om
läskunnighet, utantillkunskaper i katekesen samt ”begrepp och förstånd”.
Dessa ”läsmärken” har noterats vid de årliga husförhören.

I projektet bearbetas husförhörslängdemas innehåll i intensiva analyser
av ett urval av typområden - skogsbygd, jordbruksbygd, stadsbygd
och begynnande industribygd — i Västernorrland 1750—1860. Husförhörslängdemas
läsmärken sammanställs med samtidiga uppgifter om

födelseår, kön, civilstånd, familjestruktur, flyttning, sociala och geografiska
förhållanden osv. Dels görs sammanställningar i tvärsnittsanalyser
för bestämda tidsavsnitt, dels följs enskilda individer under en längre
tidsperiod i de olika källorna. Särskilt iakttas läskunnighetens och
folkundervisningens betydelse i samhällsutvecklingen, t. ex. i fråga om
flyttningsrörelsen, sociala förändringar, rekrytering till olika slag av
skolor och till skilda näringsfång. Undersökningsområdet är av särskilt
intresse genom den omdaning av näringslivet som bryter fram i och med
den begynnande sågverksindustrin vid 1800-talets mitt. Resultaten av
projektet förväntas ge utgångspunkter och riktlinjer för undersökningar
av ytterligare områden och längre tidsperioder.

Professor Karl-Georg Ahlström och byråchef Nils-Eric Svensson:
Utbildningsteknologi och skolbyggnader

Undersökningen är ett led i projektet Educating Man for the 21st
Century inom Europeiska Kulturfondens omfattande framtidsstudie
PLAN EUROPE 2000. Moderprojektet syftar till att kartlägga framtida
utbildningssystem med avseende på hur brister i jämlikhet kan kompenseras
genom utbildning, hur en kontinuerlig, ”återkommande”, utbildning
kan arrangeras som svarar mot ständigt nya behov, hur man kan
vägleda individen i ett mycket flexibelt utbildningssamhälle, hur man kan
utveckla läroplaner och metoder, som betonar och utvecklar studiefärdigheter
i högre grad än nu, hur man kan öka individens ansvar och
medbestämmanderätt i utbildningen, hur man kan undvika diskrimination
av individen med hänsyn till kön, ras, social bakgrund etc. samt hur
man kan bereda individen möjlighet att själv bestämma inte bara tillfället
för utbildning utan också den plats, där han önskar genomgå utbildning.

Undersökningen om utbildningsteknologi och skolbyggnader kommer
tidsmässigt in i moderprojektet, då nio separata undersökningar har
genomförts och dessa integrerats. Dess syften är att kartlägga den
utveckling, som skett inom pedagogisk teknologi till dags dato, och att
försöka förutse, hur dessa framsteg kan utnyttjas för att realisera
utbildningsmål inom de närmaste 30 åren samt att söka bedöma de
sociala implikationerna av utbildningsväsendets förändringar, de krav som
måste ställas på byggnader inom utbildningsväsendet med tanke på
teknologin och med tanke på att de måste användas för andra ändamål
vid sidan av undervisning och utbildning. Därtill kommer naturligtvis att
undersökningen också måste behandla byggnadernas lokala placering i
samhället, kraven på lärarutbildningen och möjligheterna att bedriva
internationellt samarbete i dessa frågor.

Rent tekniskt genomförs undersökningen i form av analys av
dokument, intervjuer med forskare och planerare inom Europas olika
länder och i vissa frågor forskare och planerare inom USA samt genom
att en referensgrupp av forskare och planerare tar ställning till de
preliminära förslag och synpunkter undersökningen utmynnar i.

Socialmedicin/psykiatri
Med. lic. Göran Aurelius:

Invandrarbarn - en prospektiv social-medicinsk undersökning

Undersökningen har i första hand en praktisk, i andra hand en
vetenskaplig målsättning. Den avser att ge informationer, som kan ligga
till grund för åtgärder att förbättra invandrarbarnens situation. Barnens
hälsotillstånd vid ankomsten till Sverige samt deras sjuklighet under de
närmast följande åren kartlägges. Jämförelse görs i dessa avseenden med
en kontrollgrupp svenska barn från samma bostadsområden. I undersökningen
ingår även en odontologisk studie. Det medicinska ställes mot
bakgrunden av de sociala förhållandena hos invandrarfamiljerna. Undersökarna
hoppas härmed kunna bidra till en ökad kunskap om de
anpassnings- och isolationsproblem, som uppkommer vid invandringen
och som ev. kvarstår eller försvinner vid en längre tids vistelse i det nya
hemlandet.

Undersökningen har pågått sedan januari 1970 med hjälp av anslag
från Stockholms läns landsting och Jubileumsfonden. En grupp på 260
invandrarbarn, hälften från Finland, övriga huvudsakligen från Sydeuropa,
har undersökts medicinskt och odontologiskt vid ankomsten till
Sverige. Föräldrarna har intervjuats i hemmen avseende socio-ekonomiska
och medicinska data.

Den första undersökningen är avslutad. Invandrarbarnens hälsotillstånd
har befunnits vara tillfredsställande utan någon översjuklighet
jämfört med de svenska barnen. Inga fall av tuberkulos har påvisats.
Många invandrarbarn, särskilt de finska, har emellertid dåliga tänder. De
är också vaccinerade i betydligt mindre omfattning än svenska barn,
något som bör beaktas inom hälsovården. Socialt framkommer att
föräldrarna ofta påtagit sig en tung arbetsbörda med övertidsarbete och
medföljande försämrad barntillsyn. Trångboddhet är vanlig. Mera än
60 % av invandrarfamiljerna bodde 2 eller flera personer per rum.

En andra undersökning 2,5 år efter familjernas ankomst till Sverige
har nu påbörjats med intervjuer och tandundersökningar. Under mellantiden
har ca 15 % av barnen återutvandrat från Sverige. Några medicinska
eller sociala data i övrigt är ännu ej tillgängliga. Undersökningen beräknas
fortgå till sommaren 1974, varefter materialet kommer att bearbetas och
publiceras.

Med. lic. Ragnar Jonsell:

Patienter som söker pediatrisk öppen vård. En undersökning av kliniska
och sociala bakgrundsförhållanden hos patienter med psykiatrisk problematik
och en jämförelsegrupp

Barn och ungdomar med psykiska problem kommer ofta för sent till
psykiater eller samhällets hjälporgan. Antalet ungdomar som har psykiska
besvär, anpassningsproblem, missbrukar sprit, narkotika m. m. har ökat,

och när de kommer till vård, har deras problem ofta bestått så länge att
de är omöjliga att bearbeta, och patient och familj har ofta låg
motivation för hjälp.

Å andra sidan vet man, att många av dessa patienter sökt kroppsläkare
(allmänläkare eller barnläkare) i småbarns- eller tidig skolålder för olika
symtom som ofta kan ha psykisk bakgrund. En barnläkares mottagning
består i 15—25 % av fall med ej klarlagd kroppslig sjukdom men symtom
som kan bero på oro och ofta störningar inom familjen.

Hypotesen i detta projekt är att man skulle kunna förebygga
utvecklingen av dessa allvarliga psykiska problem genom att upptäcka
fallen redan när de söker kroppsläkare som små och söka värdera vilka
som kan bli problemfall på sikt och ge familjerna större möjligheter till
stöd och hjälp.

Under ett års tid registrerades samtliga nybesök på barnmedicinska
mottagningen, Umeå lasarett, och undersökande barnläkare fick bedöma
huruvida psykiska faktorer låg bakom barnets besvär. Dessa fall och ett
kontrollmaterial undersöks med avseende på aktuella och tidigare
sjukdomsdiagnoser, psykiska symtom och vårdsökande. Dessutom undersöks
socioekonomiska bakgrundsfaktorer, familjens tidigare behov av
samhällets stöd samt föräldrars sjuklighet.

De hittills utvunna resultaten talar för att de barn som av barnläkaren
bedöms ha psykisk orsak till sina besvär, jämfört med kontrollgruppen
har

1) oftare sökt barnläkare även tidigare för symtom av sannolikt
psykisk genes,

2) oftare kommit från ett splittrat hem (skilsmässa, dödsfall),

3) oftare haft mycket unga mödrar,

4) oftare behövt stöd från sociala myndigheter,

5) föräldrar som (i synnerhet modem) oftare varit sjukskrivna p. g. a.
psykisk eller nervös sjukdom.

Undersökningen avser att närmare penetrera barnens besvär och de
bakgrundsfaktorer som kan anses ha störst betydelse, när det gäller att
bedöma risken för en allvarlig utveckling med förvärrade besvär och
kommande anpassningsproblem. Man skulle då på ett bättre sätt kunna
uppmärksamma läkaren på dessa faktorer och ge dessa familjer tidigt stöd
och hjälp och förhoppningsvis minska antalet fastlåsta problemfall i
ungdomsåren. Det har också klart visats i andra undersökningar att
trygghet i tidig barndom har stor betydelse för individens utveckling och
psykiska stabilitet som vuxen.

Övrig medicin

Professor Carl-Bertil Laurell:

Screening av blod från 300 000 individer för att finna 200 fall med
a, -antitrypsinbrist

Nedärvd låg blodkoncentration av äggvitan c^-antitrypsin innebär
minskat skydd mot frisläppta äggvitespaltande enzymer från våra vita
blodkroppar. Hos individer med denna svaghet utvecklas ibland skrumplever
i tidig barnaålder. Vanligare är för tidigt åldrande av lungornas
stödjevävnad så att s. k. lungemfysem utvecklas i tidig medelålder.
Ungefär 5 % av svenskarna är anlagsbärare för denna svaghet. Tills
adekvata ersättningspreparat utvecklats, bör dessa individer undvika
arbeten och miljöer som medför ökad belastning av andningsapparaten.

Projektledaren har utarbetat en metod som möjliggör att spåra de
mest utsatta individerna redan vid födseln genom analys av en droppe
blod intorkat på filtrerpapper. Genom att undersöka blod från landets
alla nyfödda under en 2-års period, kommer tillräckligt antal sjukdomspredisponerade
individer att spåras för att meningsfyllda studier över
förebyggande skyddsåtgärder skall kunna påbörjas.

Arbetet utföres i samarbete med P.K.U.-laboratoriet vid Statens
bakteriologiska laboratorium, som erhåller blod från ca 95 % av landets
nyfödda. Analyserna påbörjades i november 1972. Studien skall om
möjligt utvidgas under 1973 att omfatta även prov från de militära
inskrivningscentralerna.

Docenterna Lars-Eric Bratteby och Bo A. Nilsson samt professor Martin
H:son Holmdahl:

Undersökningar över effekten på moder, foster och barn av epiduralanestesi
samt kombinationen paracervikalblockad + pudendusblockad
som förlossningsanestesi

Även om nästan alla förlossningar i vårt land sker på förlossningsanstalt
med någon form av smärtlindring vid förlossning, så upplever
ungefär 1/3 av dessa kvinnor ändå smärtan som mycket svår. De former
av mer effektiv smärtlindring som i dag är aktuella i dessa sammanhang är
framför allt olika typer av nervblockad: paracervikalblockad, då helst i
kombination med pudendusblockad, samt epiduralanestesi. Dessa metoder
kan dock innebära ökade risker för mor och foster/barn. Sverige
uppvisar den lägsta mödra- och bamadödligheten i världen. En ökad
användning av mer effektiva smärtlindringsmetoder får ej innebära en
försämring härav.

Med hänsyn till riksdagens beslut (rskr. 1971, nr 272) rörande ökade
möjligheter till smärtlindring vid förlossning är det av mycket stor vikt
att risker liksom positiva effekter av nu aktuella bedövningsformer noga
undersökes, innan dessa metoder kommer i mer allmänt bruk. Denna
fråga berördes av socialutskottet i dess betänkande SoU 1971:40.

Den aktuella undersökningen utgör ett samarbetsprojekt på bred bas
där anestesiavdelningen, kvinnokliniken, bammedicinska kliniken, kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet, kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet,
ögonkliniken samt perinatallaboratoriet vid Akademiska
sjukhuset är engagerade. Undersökningen syftar till att studera effekten
av epiduralanestesi samt kombinationen av paracervikalblockad + pudendusblockad
på moder-foster/barn samt förlossningens kliniska förlopp.
Undersökningen utföres på ett definierat patientmaterial, som enligt ett
randomiseringsschema fördelas på 4 grupper med 30 patienter i varje
grupp. En grupp utgör kontrollmaterial och erhåller traditionell smärtlindring
medan de övriga grupperna får olika typer av ovan nämnd
nervblockad. Neurologisk undersökning av modern utförs före epiduralanestesi
samt 5—7 dagar efter förlossningen. Bedövningens smärtlindrande
effekt registreras enligt ett speciellt utarbetat formulär, där såväl
patientens subjektiva upplevelser och iakttagbara smärtreaktioner som
bedövningens djup och segmentella utbredning registreras. Bedövningsmedlets
koncentration i blod bestämmes hos mor, foster och barn under
och efter förlossningen. Förlossningens förlopp registreras på ett strukturerat
sätt på s. k. partogram. Värkarbetets styrka och karaktär registreras
på konventionellt sätt som tryckförändringar i livmodern, fostrets
hjärtfrekvens med direkt Ekg-registrering. Under förlossningen studeras
blodgaser samt en rad biokemiska variabler i moderns och i fostrets blod.
Omedelbart efter förlossningen studeras barnet genom upprepad standardiserad
klinisk bedömning. En intensivövervakning genomföres under
2 timmar efter födelsen med registrering av spontan aktivitet, dels
elektroniskt, dels genom ett skattningsförfarande enligt en 9-gradig skala
baserad på yttre observationer. Vidare registreras elektroencephalogrammet,
hjärtfrekvensmönstret (Ekg-registrering), andningsmönstret (transthorakal
impledanspletysmografi), blodtryck samt hud- och rectaltemperatur.
Genom upprepade blodprover analyseras bl. a. blodgaser, bedövningsmedlets
koncentration samt en rad biokemiska variabler.

Vid 1, 2 och 3 dygns ålder göres kvantitativ bestämning av barnets
sugförmåga. Standardiserad klinisk-neurologisk bedömning göres vid 1
och 4 dygns ålder, vid 18 månader samt vid 4 års ålder.

Naturvetenskap

Professor Lars Silén och docent Bengt-Owe Jansson:

Energiflödet i Östersjöns ekosystem

Begreppet ”Östersjön som biologiskt system” studeras vid Askölaboratoriet
av ca 21 forskare. Undersökningsområdet i Landsortsregionen
omfattar en sektor av typisk ostkustskärgård jämte utanför liggande
utsjöområde. Energiens kretslopp studeras i detta system av djur, växter,
sediment och vatten företrädesvis inom ännu av människan relativt
ostörda avsnitt men också i typiska föroreningsgradienter. Detta centrala
kring Askölaboratoriet liggande undersökningsområde hålles under daglig

observation, medan sekundära referensområden vid Gotlands västkust
samt i Västervikstrakten tills vidare besökts en gång i månaden. De olika
delarna av detta tvärvetenskapliga storprojekt studeras av mindre grupper
av forskare med inriktning på: sedimentets kemi, hydrodynamik, marin
geologi och instrumentteknik, planktonorganismernas dynamik, algbältenas
produktionsförhållanden, det organiska materialets transport och
sedimentation, sedimentets organism värld, fiskfaunans dynamik samt
principiella föroreningsstudier. Alla dessa delprojekt är intimt inflätade i
varandra och utgör delar i ett enda stort kretslopp, vaije varv startande
med solenergi och växtplankton och slutande med det organiska
materialets nedbrytning till organiska salter. Cykeln och följaktligen
arbetena pågår intensivt året runt, vilket ställer stora krav på transportmedlen.
Fondens anslag avser anskaffande av ett isbrytande mindre
fångstfartyg för transport av forskare och tung apparatur inom undersökningsområdena.
Ett sådant fartyg är oundgängligt för projektets vidareutveckling.

Professor Helge Tyrén:

Upprustning av synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf Werners institut,
Uppsala

Synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf Werners institut (GW1)
uppfördes under senare hälften av 1940-talet och har varit i kontinuerlig
drift i över 20 år. Anläggningen är nu försliten och som följd av den
utveckling som ägt rum inom acceleratortekniken inte längre tidsenlig.
En ombyggnad planeras nu och avses genomföras av GWI i egen regi med
bistånd av utomstående expertis.

Ombyggnaden skall genomföras i tre etapper. Den första etappen
kommer att omfatta studier och försöksverksamhet och i stort sett föra
fram till lösningar av de väsentligaste konstruktionsproblemen. Den andra
etappen skall omfatta uppbyggnad och utprovning av komponenter i
acceleratoranläggningen, och under den tredje etappen, då den gamla
synkrocyklotronen tas ur drift, skall installation och monteringsarbete
utföras och anläggningen i sin helhet utprovas.

Den konstruktion av anläggningen, som har föreslagits, är originell,
vilket ger maskinen egenskaper som inte har någon direkt motsvarighet i
befintliga eller planerade acceleratoranläggningar utomlands. Förslaget
har sålunda karaktären av ett vetenskapligt utvecklingsprojekt och
innehåller konstruktionsuppgifter som kräver fortsatta studier för att
kunna lösas. Den första fasen av insatserna kommer därför att delvis
bestå av en fortsatt försöksverksamhet, som omfattar noggranna fältmätningar
på modellmagnet, fortsatta undersökningar av högfrekvenssystemet
och beräkningar på partikeldynamiken i hela systemet.

Jubileumsfondens anslag avser anskaffning av den erforderliga modellmagneten
och av fältmätningsutrustning samt genomförandet av fältmätningarna.

Docent Lars-Åke Appelqvist:

Oljeväxternas biokemi, delprojektet Kontrollen av lipidbiosyntesen,
främst linol-, linolen- och erukasyrabiosyntesen hos Brassica och närbesläktade
arter

Genom ansträngningar av växtförädlare och kemister har det blivit
möjligt att förändra fettet i rapsfrö så att det utgör en ur livsmedelsteknisk
och näringsfysiologisk synpunkt bättre råvara. Sålunda finnes nu en
svensk sort av höstraps med låg erukasyrahalt och höjd linolsyrahalt.
Linolsyrahalten är emellertid fortfarande alltför låg och linolensyrahalten
alltför hög för att låg-erukasyraraps skall kunna konkurrera kvalitetsmässigt
med de viktigaste oljorna på världsmarknaden. Försöken att
genom växtförädling höja linolsyrahalten och sänka linolensyrahalten har
varit avsevärt mindre framgångsrika än försöken att framställa sorter med
låg erukasyrahalt.

Grundläggande biokemiska och fysiologiska studier över de fleromättade
fettsyrornas biosyntes i det mognande fröet synes därför vara en
värdefull grundval för fortsatta urvalsarbeten.

Fil. dr Gösta Andersson m. fl.:

Utrednings-, forsknings- och analysarbeten avseende kvaliteten hos
produkter från svenskt oljeväxtfrö

Raps och rybs är de oljeväxter, som med bäst resultat kan odlas i vårt
lands klimat. En fortsatt och helst utökad odling av dessa växtslag är av
stor samhällsekonomisk betydelse, bl. a. därför att en sådan gör det
möjligt att minska såväl spannmålsöverskottet i landet som importen av
fettråvaror och oljekraftfoder. Den inhemska oljeväxtodlingen är också
betydelsefull ur beredskapssynpunkt.

De allt större näringsfysiologiska och teknologiska kraven på oljans
sammansättning jämte den stora bristen på högvärdigt protein i världen
har varit orsaken till att ett växtförädlingsarbete inletts för att åstadkomma
den genomgripande förändring, som önskas av olje- och
mjölsammansättningen hos fröerna av raps och rybs. Oljans fettsyrasammansättning
bör förändras, så att erukasyra helt avlägsnas, linolensyrahalten
sänks och halten av den fleromättade linolsyran höjs. För mjölets
del är det främst angeläget med en sänkning av halten glukosinolater,
vilka för närvarande starkt begränsar rapsmjölets användning som
kraftfoder framför allt åt svin och fjäderfä.

Genom tidigare växtförädlingsarbete har en kraftigt sänkt erukasyrahalt
kombinerats med en acceptabel avkastning, vilken dock bör höjas
ytterligare för att odlingen skall bli ekonomiskt mera lönsam. Hittills
utförda arbeten vid Sveriges Utsädesförening har gjort det möjligt att
sänka halten av glukosinolater i mjölet högst väsentligt.

Genom växtförädling, kombinerad med genetiska, fysiologiska och
kemiska undersökningar, avses att framställa sorter, vilkas olja helt saknar
erukasyra samt har en lägre halt av linolensyra och en högre halt av

linolsyra än de nu odlade sorterna. Glukosinolathalten i mjölet skall
sänkas till oskadlig nivå, växttrådhalten sänkas, proteinhalten höjas och
den redan nu goda aminosyrasammansättningen om möjligt förbättras.
De sålunda önskvärda kvalitetsegenskaperna, förenade med hög avkastning
och goda odlingsegenskaper, skall kombineras inom samma sort.

1 projektet ingår också förädlingsarbete för att förbättra avkastning,
odlingssäkerhet och mjölkvalitet hos vallmo, ett växtslag som har en
synnerligen fördelaktig oljesammansättning.

Humaniora

Överantikvarie Sverker Janson:

Kulturvård och samhällsbildning

Kulturvården har under de senaste 10—15 åren genomgått en radikal
förändring, som bland annat innebär, att en äldre fristående antikvarisk
verksamhet har övergått i kulturvård sammankopplad med det samhällsbildande
arbetet. Denna utveckling har aldrig vetenskapligt behandlats.

Kulturvård och planväsende, kulturvård och industrialisering-exploatering,
kulturvård och miljövård, kulturvård och naturvård är exempel på
nya arbetsområden.

Den samhällspolitiska och sociala aspekten i arbetet blir påtaglig, och
miljövård blir ett framträdande drag i verksamheten. Denna utveckling
har nått längre ute i Europa, och Europarådet liksom UNESCO har också
tagit fasta på denna sida av arbetet i sina aktioner rörande bevarande och
förnyelse av olika slag av kulturminnen i dagens samhälle. Här kan
nämnas det ministermöte, som kom till stånd i Bryssel under november
1969 rörande Bevarande och förnyelse av äldre bebyggelse, och där
projektledaren ledde den svenska delegationen.

Det planerade arbetet avser att vetenskapligt behandla den moderna
kulturvårdens plats i dagens samhällsbildning och utveckling. Detta bör
vara av betydelse för riksantikvarieämbetets egen verksamhet, för
universitetsutbildningen och för bildningsverksamheten.

Docent Carl Eric Östenberg:

Projekt Acquarossa

Svenska Institutet i Rom har under 1972 erhållit anslag till stöd för
den arkeologiska forskningen i samband med utgrävningarna vid Acquarossa.
Fondens anslag har huvudsakligen använts för att finansiera yngre
arkeologers och arkeologistuderandes medverkan i utgrävningarna.

Målet för Institutets utgrävningsverksamhet har redan från början varit
studiet av samhällena under de olika perioderna i antikens Italien. Den
sociala aspekten av antikstudierna har under alltför lång tid försummats.
Resultaten som uppnåtts vid Acquarossa inom detta område och som
kastat ljus över det etruskiska samhället ur ekonomisk och social
synvinkel har tilldragit sig stort intresse.

Acquarossa är det moderna namnet på en ur politisk synpunkt relativt
obetydlig etruskisk stad som ligger ca 100 km norr om Rom. Utgrävningarna,
som pågår sedan 1966, har bragt i dagen betydande rester såväl
av privatbostäder som monumentalbyggnader, gator och torg från slutet
av 500-talet och 600-talet f. Kr. Grundläggande nya iakttagelser har
kunnat göras beträffande husplaner och byggnadsteknik. De etruskiska
husen kunde vara byggda antingen helt i sten av rektangulära tuffblock
eller i soltorkat tegel eller i en korsvirkeskonstruktion av en typ som inte
är olik de i södra Sverige ända fram till på 1800-talet vanliga
kliningshusen med lerklining ovanpå ett flätverk av vassrör och en
bärande stomme av trä. Sådana korsvirkeshus hade inte sällan en
beklädnad av terrakottaplattor, som hade till funktion att skydda
träbjälkarna och samtidigt utgjorde dekorativa element. De var målade
med antingen geometriska mönster eller med djurfriser i ljusgul färg på
röd botten. Husen hade tak av tegel av grekisk typ och uppe på takåsen
fanns det enorma takprydnader, akroteria, ofta bestående av antitetiskt
ställda drakhuvuden, en folklig konst som inte så litet påminner om
vikingatiden i Norden. Allt detta är helt nya rön. Terrakottor av detta
slag hade tidigare ansetts exklusivt förekomma på sakralbyggnader.
Genom undersökningen på Acquarossa vet vi nu, att det etruskiska
bostadshuset var rikt utrustat med terrakottaplattor av detta slag.

På norra delen av akropolen, alldeles intill en av de stora vägar som
leder upp till akropolen, har stadens monumentala centrum legat. En
byggnad, som troligen är ett tempel, och en stor hall, som ligger i rät
vinkel mot templet, är exempel på tidig etruskisk monumentalarkitektur.

Undersökningen av det paleobotaniska och osteologiska materialet
som kommit i dagen har givit väsentliga upplysningar om stadens
ekonomi. Den viktigaste och intressantaste aspekten av studierna är den
helhetsbild i kulturellt, konstnärligt och framför allt ekonomiskt och
socialt avseende som utgrävningarna har givit av samhället, en sida av den
etruskiska kulturen som hitintills varit mycket litet känd.

Stadsantikvarie Anders W. Mårtensson:

Analys och bearbetning av arkeologiskt material från det medeltida Lund

Kulturhistoriska museet i Lund har där utfört arkeologiska undersökningar
sedan 1890-talet. Ett omfattande föremålsbestånd har tillförts
museet och vad viktigare är ett dokumentariskt material som kan
klargöra olika topografiska och statigrafiska förhållanden inom den
medeltida stadskärnan. De arkeologiska undersökningarna ökar i takt
med den tilltagande exploateringen, vilket medför att nya, stora
fyndkomplex tillföres museet. På grund av otillräckliga resurser har
tyvärr den vetenskapliga bearbetningen av de stora fyndmassorna släpat
efter. Jubileumsfondens anslag avser att genom anskaffning av viss
utrustning i någon mån öka den befintliga personalens möjligheter att ta
itu med dessa problem.

Professor Gunnar T. Westin och docent Jarl Torbacke:

Kris och Krispolitik i Norden under mellankrigstiden (KRISP)

Vid formulerandet av projektets frågeställningar togs utgångspunkten i
mellankrigstidens ekonomiska kriser och dessas politiska och sociala
följdverkningar. I nuläget bedrivs forskningar framför allt inom följande
tre huvudområden: ”Krisen och jordbruket”, ”Krisen och arbetsmarknaden”
samt ”Krisen och industrin”.

Gemensamt för forskningarna är att de bedrivs under ett nära
samarbete med forskare med samma inriktning och utgångspunkter i
Danmark, Finland och Norge. Kriserna ses som ett internationellt
fenomen som relativt samtidigt träffar de nordiska länderna och i viss
utsträckning föranleder parallella politiska förlopp. Forskningarna har
alltså en klart komparativ karaktär. Den komparativa aspekten kan
emellertid inte på detta stadium få bli huvudsak. Åtskillig forskning av
”grundforskningskaraktär” återstår, innan en fast bas för en komparativ
bearbetning av resultaten finns.

Vad projektet önskar åstadkomma är framför allt ny forskning på de
lägre nivåerna i samhället. Hur reagerade organisationerna, kommunerna
och de enskilda människorna på krisernas direkta och indirekta verkningar? Inom

delprojektet ”Krisen och jordbruket” ägnas följdriktigt ett stort
intresse åt jorbruksorganisationernas reaktioner och svar på krisen. Krisen
ses som en genererande faktor vid framväxten av nya organisationer med
marknadsreglerande uppgifter. På liknande sätt tas i delprojektet ”Krisen
och industrin” utgångspunkten i industrins egna reaktioner och åtgärder
för att komma ut ur krisen (rationaliseringar, lönepolitik etc.).

I delprojektet ”Krisen och arbetsmarknaden” slutligen är forskningarna
dels inriktade på hur den fackliga och politiska arbetarrörelsen på
regional och lokal nivå reagerade på krisen och på den nya ekonomiska
politik som fördes fram av socialdemokratins ledarskikt, dels på
undersökningar av mer socialhistorisk karaktär rörande den arbetslöses
sociala situation.

Docent Bernt Schiller:

Intresseorganisationer och internationalism

Projektet innebär att frågan om vilka faktorer, som bestämmer
agerande i internationellt samarbete, underkastas en analys för tre
kategorier av intressegrupper: arbetare, bönder och företagare. Dessa har
genom sina organisationer förbindelser med motsvarande grupper i andra
länder och de är medlemmar i internationella intresseorganisationer med
rådgivande status vid olika FN-organ. Detta innebär en organisationernas
utrikespolitik som i sig är relativt obetydligt observerad. Här föreligger en
möjlighet, att vid sidan av utrikespolitiken på regeringsplanet och med
möjlighet till nya perspektiv på denna, studera brytningen mellan
nationella intressen samt dessa intressens relation till den ideologiskt

utformade gemenskap, som de internationella samarbetsorganen programmatiskt
står för.

För att finna förklaringsfaktorer skall en komparativ metodik användas
och organisationernas attityder och agerande i de internationella
organisationerna skall relateras tillbaka till deras resp. nationella ursprungsmiljö.
Undersökningen skall omfatta hela efterkrigstiden, vilket
med nödvändighet ger den karaktären av syntes (översikt) baserad på
huvudsakligen tryckt källmaterial, intervjuer och litteratur. Undersökningen
skall, dels genom att anlägga ett längre historiskt perspektiv i
förklarande syfte, dels genom att gå ända fram till de senaste åren,
försöka att på ett därtill lämpat område ge ett historiskt bidrag till
förståelsen av nuet. Samtidshistorisk forskning, inriktad på de allra
senaste decennierna, har överhuvud förekommit i ringa omfattning,
varför de metodiska erfarenheter, som kan utvinnas av undersökningen,
har ett eget intresse. Undersökningen kommer att ske i direkt anslutning
till övrig samhällsvetenskaplig forskning och metodik på området.
Härigenom får projektet en starkt tvärvetenskaplig karaktär.

Professor Anders Wedberg:

En logisk-historisk analys av marxismens grundtankar

Syftet är att ge en analys av vissa av grundtankarna hos Karl Marx och
Friedrich Engels i deras samband med de politisk-ekonomisk-filosofiska
idéer i Tyskland, Frankrike och England, som inspirerade Marx och
Engels. Gränsen bakåt för det historiska perspektivet kommer att dras ca
år 1800. De grundtankar, som undersökningen skall behandla, gäller
dialektiken, materialismen, historieuppfattningen, värdeteorin och socialismen.
Undersökningen är avsedd att förena ett mycket noggrant
källkritiskt studium med en tillämpning av den moderna s. k. analytiska
filosofins analysmetoder. Undersökningen skall såvitt möjligt göras helt
objektiv — någon politisk bedömning av marxismen kommer sålunda inte
att ske.

Övrigt

Envoyén Nils K. Ståhle och docent Sam Nilsson:

International Federation of Institutes for Advanced Study - IFIAS

Jubileumsfondens anslag avser finansieringen av ett sekretariat under
en förberedelsetid inför bildandet av ”International Federation of
Institutes for Advanced Study”. Denna organisation initierades vid
diskussioner i ett Nobelsymposium under ledning av professor Arne
Tiselius, som också till sin bortgång var ordförande i organisationskommittén
för bildandet av IFIAS. Organisationen är en sammanslutning av
icke-statliga forskningsinstitut med uppgift att stärka och intensifiera det
internationella och tvärvetenskapliga forskningssamarbetet.

Den bärande idén med organisationen är att man snabbare och
effektivare skall kunna organisera s. k. ”task-forces”, som kräver tvärvetenskaplig
och internationell sammansättning. Avsikten är att organisationen
skall fungera som ”clearing-house” för identifiering av behov som
kräver tvärvetenskapliga och/eller internationella insatser, arbeta för ett
systematiskt utnyttjande av information som framkommer från den
ständigt pågående forskningen samt ta initiativ till tvärvetenskapliga och
internationella program och projekt som inte bearbetas av andra organ.

Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1972

I följande två tabeller redovisas en statistisk översikt över anslagens
fördelning mellan ämnesområden, dels för år 1972, dels för hela den tid
under vilken Jubileumsfonden varit verksam, 1965 — 1972. Genom att
många projekt, särskilt de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig
karaktär, kan en exakt fördelning av anslagen inte åstadkommas.
Sådana projekt har i sin helhet förts till det ämnesområde som har
bedömts vara mest centralt för projektet. Den fördelning av anslagen,
som redovisas i tabellerna, är därför behäftad med vissa felmarginaler. I
stort sett torde den emellertid ge en ungefärlig uppfattning om
inriktningen av fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning i betydande grad
koncentrerats på samhällsforskning i vid mening. De ämnen, som
sammanförts under beteckningen samhällsvetenskap, har fått knappt 47
procent av anslagsbeloppet under 1972. Detta är ca tre procentenheter
mindre än för hela perioden 1965 — 1972. Koncentrationen på samhällsvetenskap
har alltså 1972 varit något mindre än tidigare. Förändringen är
emellertid inte större än att den kan förklaras av tillfälliga förskjutningar.
De olika ämnenas procentuella andelar förändras ofta starkt år från år. Så
var t. ex. samhällsvetenskapernas andel av anslagen under 1971 ca 49
procent och under 1970 hela 56 procent. Sådana variationer i de olika
ämnesområdenas andelar förklaras ofta av att något stort projekt
tillkommit eller slutförts inom ett ämne och är inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de akademiska
discipliner som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid
fördelningen av de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora
och medicin m. m., ges högre prioritet åt sådan forskning som bedöms
vara av speciell relevans för den tekniska, ekonomiska och sociala
utvecklingens effekter på individer och samhälle.

Bland samhällsvetenskaperna har främst sociologi och företagsekonomi
ökat sina andelar, medan psykologi och nationalekonomi trängts
tillbaka. De humanistiska ämnesområdenas andel av anslagen minskade
från 24 procent 1971 till 18,6 procent 1972. Den är dock fortfarande
betydligt högre än vad den genomsnittligt varit under fondens tidigare
verksamhetsår.

Bland övriga ämnesområden har framför allt socialmedicin och övrig
medicin starkt ökat sina andelar av anslagen.

Under 1972 beviljades helt eller delvis 126 ansökningar av 217
ingivna. De beviljade anslagen uppgick till 18,8 milj. kr. medan de helt
avslagna ansökningarna avsåg ett belopp om 32,2 milj. kr. Summan av
dessa två belopp är emellertid, som framgår av tabellen för 1972,
väsentligt mindre än det totala belopp som sammanlagt begärts i ingivna
ansökningar. Detta beror på att de beviljade ansökningarna i många fall
avsett väsentligt högre belopp än som beviljats. Det sammanlagt beviljade
beloppet utgjorde drygt 30 procent av vad som begärts i ingivna
ansökningar.

Av de beviljade ansökningarna har 38 avsett nya projekt. De beviljade
anslagens andel av det totalt sökta beloppet är, när det gäller nya projekt,
knappt 13 procent, dvs. betydligt lägre än för samtliga anslag. De
nystartade projektens anslag fördelar sig mellan ämnesområden på
följande sätt:

Samhällsvetenskap		Antal nya projekt 19	% 50,8
Socialmedicin/psykiatri		3	3,5
Övrig medicin		3	7,3
Naturvetenskap		5	22,4
Humaniora		7	13,9
Övrigt		1	2,1
	Summa	38	100,0

Påfallande är här främst den stora andelen för naturvetenskap. Den
förklaras främst av att ett ovanligt stort anslag beviljats för anskaffande
av ett forskningsfartyg för ekologisk forskning i Östersjön. Eftersom
antalet nya projekt inom varje ämnesområde är mycket litet, är det
uppenbart att dessa anslags procentuella fördelning kan förändras mycket
starkt år från år genom att något enstaka projekt mer eller mindre får
anslag.

Utöver de i tabellerna redovisade anslagen har under året beviljats
särskilda reseanslag med 34 125 kr. Dessa anslag har beviljats till
pågående projekt för resor som bedömts väsentliga för genomförandet av
projekten.

Ansökningar behandlade av Riksbankens Jubileumsfond
7/10 1965-31/12 1972

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal Belopp	Beviljat be-lopp i % av totalbeloppet
1. Samhällsvetenskap	425	63 233	215	48 712	640	lil 945	50,5
1. 1 Ekonomisk historia	28	3 057	12	4 814	40	7 870	2,4
1. 2 Företagsekonomi	37	4 019	34	6 206	71	10 225	3,2
1. 3 Nationalekonomi	43	7 219	24	3 945	67	11 164	5,8
1. 4 Kulturgeografi	48	9 134	18	4 616	66	13 750	7,3
1. 5 Sociologi och socialpolitik	74	10 368	47	9 776	121	20 144	8,3
1. 6 Statistik	26	3 394	9	3 772	35	7 166	2,7
1. 7 Statskunskap	55	10 464	19	1 398	74	11 862	8,4
1. 8 Forskning om forskning	15	1 449	3	373	18	1 822	1,2
1. 9 Psykologi/pedagogik	78	12 106	46	13 636	124	25 742	9,7
1.10 Juridik/kriminologi	21	2 024	3	176	24	2 200	1,6
2. Socialmedicin/psykiatri	41	6 408	21	5 557	62	11 965	5,1
3. övrig medicin	47	9 736	36	12 925	83	22 661	7,8
4. Naturvetenskap	59	19 335	67	76 837	126	96 172	15,5
5. Teknik	6	1 390	21	12 615	27	14 005	1,1
6. Humaniora	93	17 449	67	23 012	160	40 461	14,0
7. Informationsbehandling	10	3 836	6	2 617	16	6 453	3,1
8. Övrigt	13	3 694	31	6 833	44	10 527	3,0
Summa	694	125 081	464	189 108	1 158	314 189	100,0

Statistisk sammanställning 1972

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal	Belopp	Totalt sökt belopp	Beviljat belopp i % av totalt totalt beviljat belopp sökt belopp
1. Samhällsvetenskap	68	8 800	43	11 618	lil	20 417	23 050	46,7	38,2
1. 1 Ekonomisk historia	2	195	4	1 013	6	1 207	1 200	1,0	16,3
1. 2 Företagsekonomi	5	986	9	1 476	14	2 462	2 895	5,2	34,1
1. 3 Nationalekonomi	6	1 106	5	570	11	1 676	2 112	5,9	52,4
1. 4 Kulturgeografi	4	337	3	317	7	654	664	1,8	50,8
1. 5 Sociologi och socialpolitik	14	2 328	5	648	19	2 975	3 572	12,4	65,2
1. 6 Statistik	4	266	1	397	5	663	818	1,4	32,5
1. 7 Statskunskap	10	1 110	4	198	14	1 307	1 483	5,9	74,9
1. 8 Forskning om forskning	2	100	-	-	2	100	95	0,5	105,3
1. 9 Psykologi/pedagogik	15	1 893	12	6 999	27	8 892	9710	10,1	19,5
1.10 Juridik/kriminologi	6	480	-	-	6	480	500	2,6	96,0
2. Socialmedicin/psykiatri	8	854	4	1 242	12	2 096	2 423	4.5	35,3
3. Övrig medicin	13	2 200	2	425	15	2 625	3 205	11,7	68,6
4. Naturvetenskap	12	2 756	20	10 240	32	12 996	19 485	14,6	14,1
5. Teknik	-	-	-	—	-	—	-	—	-
6. Humaniora	20	3 511	11	4 342	31	7 853	8 174	18,6	43,0
7. Informationsbehandling	3	373	1	23	4	396	523	2,0	71,3
8. Övrigt	2	344	10	4 336	12	4 680	4 898	1,8	7,0
Summa	126	18 837	91	32 227	217	51 064	61 759	100,0	30,5

Anm. Utöver dessa anslag har äldre anslag påförts medel för socialavgifter och löneökningar. Dessutom har vissa anslag beviljats ur 1973 års medel.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ekonomisk historia

Professor Sven Ulric Palme, Stockholms universitet: Studier om
Kreuger-koncemen 7

Fö re tagse ko nom i

Ekon. lic. Bertil Thorngren, Handelshögskolan i Stockholm:
Kontaktsystem inom samt mellan näringsliv och förvaltning ... 8

Docent Richard Normann, Stiftelsen Företagsadministrativ Forskning
(SIAR), Lund: Organisationsstruktur och företagets tillväxt 9

Professor Sven-Erik Johansson, Handelshögskolan i Stockholm:
Kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet 9

Nationalekonomi

Professor Besim Ustunel, Institutet för internationell ekonomi vid
Stockholms universitet: Ekonomisk tillväxt i Sverige, Japan och
Turkiet: En jämförande studie av framgång och misslyckande . . io

Sociologi och socialpolitik

Docent Göran Ekvall, fil. kand. Nils Thurn och docent Hans
Wirdenius, PA-rådet i Stockholm: Experiment med en samrådsprocess
för utveckling av arbetsledningsfunktionen i företaget . . 11

Fil. kand. Harald Berg, Peter Docherty, Ph. D. och bitr. prof.

Bengt Stymne, Handelshögskolan i Stockholm: Organisationsutveckling
för ökat medinflytande i tjänstemannaföretag 12

Bitr. professor Hans Berglind, Stockholms universitet: Utslag ningen

på arbetsmarknaden 12

Docent Göran Ekvall, PA-rådet i Stockholm: ”Kreativitetsreserven”
bland industriarbetare 13

Statskunskap

Fil. mag. Olof Kleberg, Avdelningen för freds- och konfliktforskning
vid Uppsala universitet: Kamp utan vapen. Fallstudier av

icke-militära kampformer under 1900-talet 14

General Indar Jit Rikhye, International Peace Academy, New
York: En studie för Pacem in Maribus om avrustning i världshaven 16
Professor Leif Lewin, Uppsala universitet: Demokratin i fackföreningsrörelsen
16

Docent Tomas Hammar, Stockholms universitet: Politisk resocia lisation

av invandrare 17

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius, Göteborgs
universitet: Världsbildsundersökningen 18

Psykologi/pedagogik

Fil. dr, teol. kand. Egil Johansson, Umeå universitet: Läskunnighet
och folkundervisning i Västernorrland 1750—1860 enligt

kyrkans förhörslängder och parallella källor 18

Professor Karl-Georg Ahlström och byråchef Nils-Eric Svensson,
Lärarhögskolan i Uppsala: Utbildningsteknologi och skolbyggnader
19

Socialm edicin/psykiatri

Med. lic. Göran Aurelius, Löwenströmska sjukhuset: Invandrarbarn
— en prospektiv socialmedicinsk undersökning 20

Med. lic. Ragnar Jonsell, Umeå universitet: Patienter som söker
pediatrisk öppen vård. En undersökning av kliniska och sociala
bakgrundsförhållanden hos patienter med psykiatrisk problematik
och en jämförelsegrupp 20

Övrig medicin

Professor Carl-Bertil Laurell, Allmänna sjukhuset, Malmö: Screening
av blod från 300 000 individer för att finna 200 fall med

oq-antitrypsinbrist 22

Docenterna Lars-Eric Bratteby och Bo A. Nilsson samt professor
Martin H:son Holmdahl, Akademiska sjukhuset, Uppsala: Undersökningar
över effekten på moder, foster och barn av epiduralanestesi
samt kombinationen paracervikalblockad + pudendusblockad
som förlossningsanestesi 22

Naturvetenskap

Professor Lars Silén och docent Bengt-Owe Jansson, Stockholms
universitet och Askölaboratoriet: Energiflödet i Östersjöns ekosystem
23

Professor Helge Tyrén, Gustaf Werners institut, Uppsala: Upprustning
av synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf Werners institut,

Uppsala 24

Docent Lars-Åke Appelqvist, Veterinärhögskolan: Oljeväxternas
biokemi, delprojektet Kontrollen av lipidbiosyntesen, främst
linol-, linolen- och erukasyrabiosyntesen hos Brassica och närbesläktade
arter 25

Fil. dr Gösta Andersson m. fl., Sveriges Utsädesförening, Svalöv:
Utrednings-, forsknings- och analysarbeten avseende kvaliteten
hos produkter från svenskt oljeväxtfrö 25

Humaniora

Överantikvarie Sverker Janson, Riksantikvarieämbetet: Kulturvård
och samhällsbildning 26

Docent Carl Eric Östenberg, Svenska Institutet i Rom: Projektet

Acquarossa 26

Stadsantikvarie Anders W. Mårtensson, Kulturhistoriska museet,

Lund: Analys och bearbetning av arkeologiskt material från det

medeltida Lund 27

Professor Gunnar T. Westin och docent Jarl Torbacke, Stockholms
universitet: Kris och krispolitik i Norden under mellankrigstiden

(KRISP) 28

Docent Bernt Schiller, Göteborgs universitet: Intresseorganisationer
och internationalism 28

Professor Anders Wedberg, Stockholms universitet: En logiskhistorisk
analys av marxismens grundtankar 29

Övrigt

Envoyén Nils K. Ståhle och docent Sam Nilsson, IFIAS,
Stockholm: International Federation of Institutes for Advanced
Study - IFIAS 29

GOTAB 73 3339 S

Stockholm 1973

- — — — — — — — —