Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfondtill Riksdageningivna berättelse överstiftelsens verksamhet under år1971 (Framställning / redogörelse 1972:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSBANKENS

JUBILEUMSFOND

9.2.1972

1972:12

Styrelsens för

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
till Riksdagen
ingivna berättelse över
stiftelsens verksamhet under år
1971

1 Riksdagen 1972. 2 sami Nr 12

Till

Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1971.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:
professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: riksantikvarien Sven Jansson
professor Lennart Hjelm

suppleant: professor Hans Meijer
professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson
generaldirektören Lennart Holm

suppleant: professor Ragnar Bentzel
riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf
riksdagsledamoten fröken Astrid Bergegren

suppleant: riksdagsledamoten, landshövding Hans Hagnell
riksdagsledamoten herr Erik Grebäck

suppleant: riksdagsledamoten herr Rune Gustavsson
riksdagsledamoten herr Ingemar Mundebo

suppleant: riksdagsledamoten herr Gunnar Richardson
riksdagsledamoten herr Kaj Björk

suppleant: riksdagsledamoten herr Lennart Pettersson
riksdagsledamoten fröken Blenda Ljungberg

suppleant: riksdagsledamoten herr Ove Nordstrandh
riksdagsledamoten herr Stig Alemyr

suppleant: riksdagsledamoten fru Inga Thorsson
Filosofie licentiaten Östen Johansson har under året varit chef för
fondens kansli. Fondens sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik
Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt fem gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i ett stort
antal fall utlåtanden inhämtats från de statliga forskningsråden och från
sakkunniga. Som förberedelse för styrelsens beslut har inkommande
ansökningar vidare behandlats i olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels
företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
Arbetsgrupperna hade vid årets utgång följande sammansättning:

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från styrelsen
herrar Bentzel, Eklöf, Holm, Grebäck och Pettersson samt fröken
Bergegren. Professorerna Sven Erik Johansson, Erik Lundberg och Guy
Arvidsson.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt
och Richardson. Professor Karl-Erik Wärneryd och byråchefen Nils-Eric
Svensson.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bentzel, Björk, Mundebo och Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström,
Bengt Gustafsson, Rune Gustavsson och Hjelm. Professor Erik
Rudberg.

5. Humaniora: Från styrelsen herrar Segerstedt, Alemyr, Nordstrandh
och Jansson samt fröken Ljungberg. Professor Carl-Ivar Ståhle.

Fonden arrangerade den 7—8 december ett symposium i Stockholm
om ”Samhällsmål och forskningsprioritering”. I symposiet deltog representanter
för forskningsberedningar (eller motsvarande), forskningsråd
och vissa andra ur forskningspolitisk synpunkt viktiga organ i Sverige,
Danmark, Norge och Finland. Inledningsföredragen vid symposiet kommer
att publiceras i bokform.

I fondstyrelsen har under år 1971 ansökningar till ett sammanlagt
belopp av 55,1 milj. kronor avgjorts. Under året har av tillgängliga medel
anslag beviljats med sammanlagt 19,2 milj. kronor. Fondens styrelse har
dessutom vid sitt decembersammanträde beviljat anslag för tillsammans
2,6 milj. kronor att utgå ur de under år 1972 disponibla medlen. Av dessa
och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades under år 1971 ett
sammanlagt belopp av 19,5 milj. kronor. Summan beviljade men ännu
inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 16,2 milj. kronor. Vid
ingången av år 1972 står ett belopp av sammanlagt 22,2 milj. kronor till
fondens förfogande.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1971. Bilagan innehåller
dessutom vissa statistiska uppgifter rörande de under året behandlade
ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och
fondens ställning per den 31 december åren 1970 och 1971 har
redovisats såsom bilaga 2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om
bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1971. Därav framgår
bl. a. att till fonden under år 1971 influtit räntor och andra intäkter till
ett belopp av 19 485 872 kronor 89 öre. Då fondens i det följande
närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt 552 344
kronor 38 öre, blev fondens nettointäkt detta år 18 933 528 kronor 51
öre.

1 den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1971 har
intagits balansräkning och vinst- och förlusträkning för Riksbankens
jubileumsfond. Dessa återges här tillsammans med specifikation av
fondens omkostnader.

Balansräkning

per den 31 december 1970 och 1971

Tillgångar 1970 1971

Obligationer utfärdade av

Svenska staten 126 402 250:-- 126 402 250:-

Hypoteksinrättningar 141 641 500:— 141 641 500:-

Kommuner 20 116 750:- 20 116 750:—

Industrier 32 848 100:— 32 838 100:—

Checkräkning i riksbanken 571 000:54 131 463:25

Postgiro 3 807:04 2 543:47

Kassa 500:- 500:—

Kr 321 583 907:58 Kr 321 133 106:72

Skulder

Kapitalkonto 282 708 420:96 282 708 420:96

Beviljade, ej utbetalda anslag 16 497 153:92 16 190 587:21

Disponibla medel:

Ingående behållning
23 354 737:32 22 378 332:70

Avgår: Beviljade

anslag 20 091 922:67 19 237 837:85

Tillkommer: Årets
nettointäkt ... 19 054 645:41 18 933 528:51

Ej förbrukade

anslag 60 872:64 160 075:19

Utgående behållning 22 378 332:70 22 234 098:55

Kr 321 583 907:58 Kr 321 133 106:72

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1970 1971

Omkostnader 548 596:15 552 344:38

Fondens nettointäkt 19 054 645:41 18 933 528:51

Kr 19 603 241:56 Kr 19 485 872:89

Inkomster

Ränteintäkter netto 19 598 524:90 19 480 870:16

Övriga intäkter 4 716:66 5 002:73

Kr 19 603 241:56

Kr 19 485 872:89

Specifikation av omkostnader för år 1971

Arvoden till styrelsen 61 650:--

Löner och arvoden inom kansliet 135 828:50

Arvoden till sakkunniga m. fl 118 200:--

Socialavgifter 14 513:75

Resekostnader 12 278:09

Lokalkostnader 16 524:53

Kontorsmateriel, kopiering m. m 19 597:84

Inventarier 891:44

Konferenser 15 745:38

Utredningsarbete 4 636:85

Förvaltningsavgift med 1 % av till statliga
institutioner utbetalda anslag 152 478:-

Summa kronor 552 344:38

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna
att överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 9 februari 1972

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink Lennart Holm

Arne Engström Lennart Hjelm

Astrid Bergegren Erik Grebäck

Ingemar Mundebo Kaj Björk

Blenda Ljungberg Stig Alemyr

Östen Johansson

Carl-Erik Virdebrant

Bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag år 1971

I det följande presenteras genom sammanfattning av projektplanerna
de nya forskningsprogram och -projekt som under det förflutna året
startats med hjälp av anslag från Jubileumsfonden. Redogörelsen omfattar
däremot inte äldre projekt som bedrivits under året och som i många
fall även beviljats fortsättningsanslag.

Efter projektredogörelserna lämnas vidare vissa statistiska sammanställningar
av de under året behandlade ansökningarna och deras
fördelning mellan olika ämnesområden.

Ekonomisk historia

Professor Sven-Ulric Palme m. fl.:

Sammanställning, urval och förberedande bearbetning av källmaterialet
rörande Kreugerkoncernen intill år 1932

Projektet avser en kartläggning och inventering av historiskt källmaterial
om Kreugerkoncernen och bedömning av dess lämplighet för
forskning om koncernen. Arbetet har bedrivits under tiden 15 april till
29 oktober 1971. Principerna för arbetet har varit: a) uppsökande av
relevant material samt bedömning av dess betydelse; b) fullständigare
genomgång av viktigare material, speciellt Kreuger & Toll-arkivet i
Riksarkivet och c) utarbetande av en rapport till Jubileumsfonden.

Under punkt a) faller dels källmaterial som påträffats i offentliga
arkiv, främst Riksarkivet, Stockholmspolisens arkiv och Stockholms
Rådhus arkiv, dels källmaterial som förmodats finnas i privata företag,
främst Svenska Tändsticks AB, Bolidens AB, Svenska Cellulosa AB,
Telefon AB L M Ericsson och Skandinaviska Banken. Av privat material
har arbetsgruppen endast fått tillgång till en mindre del. Dessutom har
publicerad litteratur kring Kreuger genomgåtts.

Under punkt b) faller främst Kreuger & Tolls konkursförvaltning
m. fl. arkiv, vilket förvaras i Riksarkivet. Detta innehåller även Kreuger &
Tolls eget arkiv, även om det är åtskilligt omsorterat efter konkursförvaltningarnas
behov. Av stor vikt är också den Rydbeckska samlingen, vilken
även den finns i Riksarkivet.

Rapporten, vilken omfattar ca 200 sidor, redogör för ovannämnda
arkivgenomgång. Den innehåller dessutom riktlinjer för framtida forskning
om Kreugerkoncernen samt tre speciella utredningar: om Kreugers
förvärv av Boliden, om hans förhandlingar med Sovjetunionen och om
hans monopolplanering.

Företagsekonomi

Ekon.lic. Erling Peterssohn:

Kreditpolitikens verkningar på kreditgiv ningen mellan företag

Vår empiriska kunskap om de faktorer, som är avgörande för
handelskrediternas omfattning och variation, är ytterst bristfällig. Utan
denna kunskap är det inte möjligt att skapa en välgrundad teori om de
storheter och samband som är relevanta, när det gäller att beskriva,
förklara, förutsäga eller påverka kreditgivningen mellan företag. Den
kunskap som vi för närvarande har att förlita oss på består huvudsakligen
av hypotetiska antaganden, spekulationer, mer eller mindre väl underbyggda
påståenden samt slutsatser av allmän karaktär från mycket
osäkert empiriskt material. En mera exakt kunskap skulle fylla ett stort
behov vid åtskilliga bedömnings- och planeringssituationer på såväl
mikro- som makronivå.

Studiens syfte är primärt att söka klarlägga de faktorer, som är av
betydelse för handelskrediternas omfattning och variation och härigenom
erhålla ett bättre underlag för en framtida samhällsekonomisk bedömning
av penning- och kreditpolitikens effektivitet samt för en analys av de
utländska handelskrediternas inverkan på förskjutningsposten i betalningsbalansen.

Studien kommer i princip att begränsa sig till den kreditgivning mellan
företag, som utgör en direkt följd av deras köp och försäljning av varor
och tjänster. Detta utesluter dock ej att viss annan kortfristig kreditgivning
mellan företag, t. ex. koncernkrediter, kan bli föremål för speciell
uppmärksamhet.

Projektet har en stark empirisk inriktning med studier i ett 50-tal
företag inom skilda sektorer av svenskt näringsliv. I studien ingår sålunda
privata, kooperativa, kommunala och statliga företag; företag av varierande
storlek, inom olika verksamhetsområden och med olika marknadssituation.
Den primära undersökningsmetodiken innebär studier av
betalningsströmmarna i det individuella företagets interna redovisning.
Studien avser i första hand att belysa utvecklingen i den kredittid som
företag av skilda slag tar i anspråk av sina leverantörer. Avsikten är därvid
att klassificera kundföretagen utefter sådana variabler, som kan tänkas ge
en förklaring till kredittidens utveckling. Några exempel på dessa
variabler är: kundföretagens finansiella styrka, likviditetsutveckling,
marknadssituation, storlek och expansionstakt samt lokalisering och
kontraktsvaluta vid utlandsaffärer.

Då ett av studiens syften är att studera kreditpolitikens verkningar på
kreditgivningen mellan företag, kommer den att omfatta åren
1968—1971, vilket gör det möjligt att täcka in olika faser av den
allmänna kreditpolitiken.

Nationalekonomi

Professor Guy Arvidsson:

Transportekonomisk forskning

Projektets syfte är att, så långt möjligt inom den uppställda tidsramen,
prestera konkreta resultat för tillämpning på den svenska trafikpolitiken.
Att en granskning av denna är angelägen torde de flesta bedömare vara
överens om — åtminstone att döma av den senare tidens livliga debatt i
press, radio och TV om dessa frågor. Först måste existerande teoribildning
för bästa möjliga resursfördelning inventeras och sammanfattas. I
detta sammanhang skall också företas en granskning av idéerna bakom
den svenska trafikpolitiken i dag. Av denna genomgång torde framgå på
vilka punkter en vidareutveckling av teorin är särskilt angelägen, och där
kommer försök till vidareutveckling av teorin att företas.

Möjligheterna att leverera konkreta resultat är i hög grad beroende av
möjligheterna att mäta olika relevanta storheter. Här kan kanske de
största svårigheterna förväntas möta både vad avser mätmetoder och
data-tillgång. Det är också på denna punkt som arbetet hittills koncentrerats.
Ambitionen är att med dessa mätningar fastlägga ungefärliga
variationer i relation till nuvarande läge vad avser taxor, skatter och
investeringsinriktning med utgångspunkt från explicit formulerade effektivitets-
och inkomstfördelningsmål.

Slutligen måste inventeras och värderas metoder för det praktiska
tillvägagångssättet vid avgiftsuppbörd, skattefinansiering och beslut om
investeringar.

Professor Erik Ruist:

Ekonometrisk modell för Sverige

Projektets mål är att upprätta en ekonometrisk modell för Sverige, i
första hand avsedd för analys av ekonomisk-politiska åtgärder och för
konjunkturanalys. Sådana modeller används i många länder regelbundet
för ekonomisk analys, medan verksamhet av detta slag hittills fått en
betydligt mindre omfattning i Sverige.

Modellen beräknas komma att innehålla 100 å 200 ekvationer, var och
en beskrivande beteendet hos en grupp ekonomiska subjekt (t. ex.
hushållens inköp av bilar vid given inkomst- och prisnivå etc.), ett
institutionellt beroende (t. ex. maximalt möjlig industriproduktion vid
given kapitalutrustning, arbetskraft etc.) eller en identitet. Sedan
ekvationernas utseende skattats med hjälp av data för 1950- och
1960-talen kan modellen — ekvationssystemet — sägas ge en bild av
svensk ekonomi. Genom att sedan simulera ett tidsförlopp där ändringar
vidtas i den ekonomiska politiken, kan effekten av dessa ändringar
uppskattas.

Projektet förbereddes under 1970/71 med hjälp av anslag från Statens
Råd för Samhällsforskning och startades på allvar sommaren 1971.
Verksamheten har hittills huvudsakligen bestått i undersökningar av hur
tillgänglig statistik skall kunna anpassas till de krav modellen ställer på
data. Som exempel på de problem som här dyker upp kan nämnas att
man i modellen önskar en serie på värdet av existerande bilpark varje år,
medan befintlig statistik endast ger antalet bilar. För analysen av
industrins investeringar måste företag med investeringsfonder behandlas
för sig, men befintlig statistik anger endast fondernas sammanlagda
belopp, osv. I genomgången av statistiken ingår också att fastställa vilken
som är den kortaste tidsenhet som modellen kan arbeta med. Givetvis
vore det i hög grad önskvärt att ha en kvartalsmodell med tanke på att
konjunkturväxlingarna kan ske ganska snabbt, men för närvarande
förefaller det inte som om tillräckligt mycket kvartalsstatistik finns
tillgänglig, utan det blir nödvändigt att arbeta med halvårsdata. Något
definitivt beslut har emellertid ännu inte fattats på denna punkt.

Projektet planeras kunna avslutas under 1974.

Sociologi och socialpolitik

Professor Erik Allardt:

Samhällsstruktur och social förändring i de nordiska länderna

På längre sikt är avsikten att åstadkomma en jämförande systematisk
beskrivning av social struktur och social förändring i de nordiska
länderna. Den undersökningsfas, som nu pågår och för vilken anslag har
beviljats, består av en intervju-undersökning, som under våren 1972
kommer att utföras i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Ett stickprov
på 1 000 personer av den under åren 1907—56 födda befolkningen
kommer att intervjuas i vart och ett av de fyra länderna.

Intervju-undersökningens utgångspunkt är den livliga diskussion, som
under den senaste tiden har förts om sociala mål, sociala indikatorer,
livskvalitet och jämlikhet. Intervju-undersökningen är uppbyggd så att
den behandlar fyra centrala grundproblem:

(1) samhällets klassindelning, individernas sociala, ekonomiska och
politiska resurser,

(2) alienation och dess motsats, samhällsmedlemmarnas känsla av
oersättlighet och möjligheter till självaktualisering,

(3) allmän behovstillfredsställelse, framför allt definierad med hjälp
av Abram Maslows behovshierarki och

(4) mental hälsa.

Undersökningen är komparativ och är avsedd att ge jämförande
information om samhällsförhållanden i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Undersökningens resultat torde komma att vara viktiga och

fruktbara för de undersökningar, sorn i de enskilda länderna utförs om
sociala indikatorer, sociala mål, livskvalitet och låginkomstproblematik.

Professor Ulf Himmelstrand och dr Orlando Fals Borda:

Social och politisk förändring i Latinamerika - fallet Colombia

Liksom i projektledaren Himmelstrands föregående projekt om social
och politisk utveckling i Nigeria, som även stötts av Jubileumsfonden,
betraktas utvecklingen i detta projekt som en problemlösande process.
Utvecklingen hindras av faktorer, som hindrar folk från att bli medvetna
om sina problem och från att få tillgång till resurser att lösa dem. Folken
i utvecklingsländerna kan inte i någon större utsträckning räkna med att
andra skall lösa problemen åt dem. De måste lösa dem själva med hjälp av
”lokala innovatörer”. Denna studie av problemgenererande strukturer,
problemmedvetande och problemlösande beteende i jordbruksutvecklingen
underifrån utföres i samarbete med den colombianske sociologen
Orlando Fals Borda i tre colombianska byar. Förundersökningar har
utförts. Huvudundersökningen, för vilken anslag skall sökas under våren
1972, kommer i stor utsträckning att använda sig av den metodik, som
utprovats i Nigeria-undersökningen, vilken blir färdig för publicering
senare under 1972.

Fil. lic. Hans Jurgen Holstein:

Alman: Ett datorbaserat so ciocyb emetisk t utredningssystem

Det projekterade ”atman”-systemet är avsett att vara ett system för
integrerad dataanalys, databankstyrning, simuleringsövervakning, modelldetaljering
och modellevaluering.

Analysen av empiriska data skall ske halvautomatiskt med hjälp av
standardprogram, som styrs av databankmonitorn enligt användarens
riktlinjer.

Modelldetaljeringen använder sig av en ”teoribank”, innehållande
satser om metaempiriska och empiriska förhållanden. Atmansystemet
sammanställer simulerbara dynamiska strukturmodeller efter användarens
riktlinjer.

Simuleringen leder till kvasi-empiriska resultat, som kan analyseras
som om de vore empiriska. Analysresultaten kan meddelas i operationella
(statistiska) och/eller i teoretiska (sociologiska/psykologiska/
ekonomiska) termer.

Användningen sker så att man lämnar en skiss av en social reform/förändring
samt relevanta frågor om konsekvenser till atmansystemet.
Denna skiss detaljeras då av systemet till en fullständig och dynamisk
modell som simuleras och sedan analyseras. Atmansystemet ger slutligen

svar till de ställda (öppna eller slutna) frågorna i termer av den i
”teoribanken” hittills lagrade informationen.

Teoribanken kan utökas när som helst; den ackumulerar information.
Plausibilitets- och reliabilitetsvägningar av dess satser kan göras. Sådana
vägningar (inkl. s. k. höger- eller vänstervTidningar) blir då explicita och
därigenom lätt och allmänt kontrollerbara.

Professor Georg Karlsson, docent Walter Korpi m. fl.:

"Benefits” och "costs” i samband med arbetskraftens geografiska
rörlighet

Projektet avser att analysera levnadsnivåförändringar och sociala
processer i samband med geografisk rörlighet och att utvärdera de
”benefits” och ”costs”, som uppkommer till följd av den rörlighetsstimulerande
arbetsmarknadspolitiken. Projektet är tvärvetenskapligt och
utförs tillsammans av sociologer och ekonomer.

Den sociologiska delen avser för det första att belysa orsakerna till
geografisk rörlighet. Olika ”push”-faktorer som t. ex. sysselsättningsläget
på den lokala delarbetsmarknaden, löneförhållanden och serviceutbud
liksom olika ”pull”-faktorer som t. ex. ekonomisk flyttningsstimulans,
attraktivare arbets- och löneförhållanden och bredare serviceutbud
kommer här att empiriskt studeras. För det andra kommer sociala
processer som hänger samman med geografisk mobilitet att kartläggas.
Därmed avses förändringar i socialt beteende och sociala relationer i
samband med samhällens tillväxt och avfolkning. För det tredje belyses
konsekvenserna av geografisk mobilitet utifrån ett mångdimensionellt
levnadsnivåbegrepp. Studiet av rörlighetens effekter begränsas inte till de
flyttande individerna.

Huvudproblemet för den ekonomiska delen är att studera och mäta de
effekter som uppkommer, om man genom intensifierad förmedlingsverksamhet
och/eller höjda ekonomiska bidrag söker påverka flyttningsströmmarna,
där alternativet är att åtgärden uteblir. Undersökningen har
karaktären av en ”benefit-cost” analys av en sådan marginell förändring.
Man kommer därvid att studera ”benefits” och ”costs” såväl för den
enskilde som ur samhällsekonomisk synpunkt och ur den offentliga
ekonomins synpunkt. Flyttningarnas effekter på inkomstfördelning,
betalningsbalans och prisutveckling kommer också att analyseras.

Den sociologiska delen arbetar med en kombinerad strategi, bestående
av sekundäranalyser, surveyundersökning, panelundersökningar och intensivstudier.

Sekundäranalyserna baserar sig på SCB:s hushållsbudgetundersökning
och levnadsnivåundersökningen inom ramen för Låginkomstutredningen.

Surveyundersökningen kommer att företas i syfte att närmare belysa
flyttarnas situation. Tonvikten i de intervjuer, som skall göras med dessa
flyttare, kommer att ligga på orsaker till flyttningen, deras ekonomiska

situation, bostadsförhållanden och sociala kontakter.

För att beskriva och analysera förändringar skall genom en upprepad
intervjuundersökning, panelundersökningar, med delar av den flyttargrupp,
som ingår i surveyundersökningen, göras en förnyad levnadsnivåmätning.

Intensivstudier på ett fåtal hushåll och samhällen kommer att
genomföras för att möjliggöra utförligare beskrivningar och fa fördjupad
förståelse för olika gruppers levnadsförhållanden och de förändringsprocesser
som sker i samband med avfolkning och expansion.

Som tidigare nämnts kommer den ekonomiska analysen att göras med
hjälp av en s. k. ”benefit-cost” kalkyl. För att kunna utföra en
”benefit-cost” analys av detta slag krävs ett omfattande empiriskt
material. Insamlingen av materialet finns beskriven ovan i det sociologiska
avsnittet.

Statistik

Byråchefen, docent Erland Hofsten:

Sveriges befolkning 1 750 - 1970

Utgångspunkten för projektet Sveriges befolkning 1750—1970 har
varit uppfattningen att det bör vara möjligt att utvinna betydligt mer ur
de insamlade befolkningsstatistiska data för Sverige än vad som hittills
skett. Därvid märks att intresset för historisk demografi under senare tid
har ökat påtagligt. I den internationella diskussionen har man varit
speciellt intresserad av att få reda på hur övergången från hög
fruktsamhet och dödlighet till låg fruktsamhet och dödlighet har gått till
i Europa. Man tror sig i detta sammanhang kunna vinna viktiga
upplysningar, som även kan ha sin giltighet för den aktuella utvecklingen
i utvecklingsländerna. Det finns knappast något annat land i världen, där
denna utveckling kan studeras lika bra som i Sverige.

Boken skall till största delen bygga på föreliggande tryckt statistiskt
material. 1 viss utsträckning kommer dock även data från SCB:s arkiv att
utnyttjas. Ett flertal historiskt inriktade forskare har ägnat sig åt den
svenska befolkningsutvecklingen och därvid utnyttjat ovannämnda data
(Sundbärg, Wohlin, Montgomery, Heckscher, Thomas m. fl.). Under
senare tid har emellertid inträffat en del viktiga nyheter på metodområdet;
särskilt märks insikten om att man vid analysen bör hålla isär och
separat studera skilda kohorter av födda. Genom att på nytt angripa den
befintliga befolkningsstatistiken med moderna metoder bör det vara
möjligt att utvinna åtskilligt nytt.

Arbetet skall inte bara gälla demografisk deskription utan också
försöka komma åt beroendet mellan befolkningsutvecklingen å ena sidan
och den sociala och ekonomiska utvecklingen å den andra.

Boken skall skrivas på engelska med inriktning på den internationella
publiken.

Professor emer. Hjalmar Sjövall:

Statistiska undersökningar över svensk nativitet och nuptialitet

Det är för att förstå — och för att styra — ett folk alldeles nödvändigt
både att känna dess aktuella mängd och fördelning (på kön, ålder,
civilstånd, bostadsort m. m.) och att så noggrant som möjligt skatta dess
framtida förändringar.

Sådan skattning måste bygga på bl. a. observation av det förflutna.
Den svenska statistiken är både äldst i världen och föredömligt utförlig
och vederhäftig och kan därför förväntas ge både goda prognoser och
internationellt intressanta resultat.

Svensk nativitet och nuptialitet har under de senast förflutna 100 åren
visat stora, endast delvis samvarierande växlingar under påverkan av krig
(i omvärlden), ekonomi, politik, sexual-(preventiv-)teknik och moral,
vilket projektledaren redan (preliminärt) visat i en serie arbeten.

Ett fördjupat studium erfordras för att testa de preliminära resultaten
och finna förut ej iakttagna samband. Det kan läggas upp på många olika
sätt, efter vad den aktuella frågeställningen fordrar och det tillgängliga
materialet tillåter. Här skall blott två av dessa sätt framhållas.

1. Kohortstudier. Sådana har redan gjorts (av Erland Hofsten)
beträffande nativiteten (Stat. Meddel. Be 1969:9) men ej beträffande
äktenskaps ingående och upplösning.

2. Aborterna har förut ej inarbetats i befolkningsstatistiken. Försök
härtill har gjorts men för fullgott resultat måste primärmaterialet i
Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen nybearbetas. Magnetband finns
fr. o. m. 1964 (dessförinnan endast akterna).

Statskunskap

Docent Krister Wahlbäck:

Integration, suveränitet, neutralitet

Projektet avser att undersöka några av de integrationsproblem som
Sverige ställts inför under senare år, både i förhållande till Norden och till
Västeuropa i dess helhet. Projektet omfattar tills vidare tre delundersökningar.

Den första delundersökningen är en studie över neutralitetsbegreppet:
hur det definierats och vilka konsekvenser man i den offentliga debatten
velat dra av begreppet vid utformningen av sin utrikes- och inrikespolitik

i Schweiz och Sverige 1945—70 och i Finland och Österrike 1955—70.
En viktig del av denna diskussion är den som gäller olika former av
internationell integration, och det är undersökningen härav som ingår i
detta projekt.

Den andra delundersökningen är en studie av Nordek-frågans behandling.
Den skall komparativt analysera ståndpunkter och argumentering i
Nordek-frågan hos de politiska partierna, de viktigaste intresseorganisationerna
och ett urval ledande tidningar i de fyra nordiska länderna. Den
skall också kartlägga det samarbete som förekommit över nationsgränserna
mellan partier och intresseorganisationer med likartad inriktning.

Den tredje delundersökningen är en studie av förhållandet mellan de
nordiska ländernas EEC-politik och deras faktiska handelsmässiga och
ekonomiska relationer till EEC. Den skall i första hand analysera faktisk
integration med EEC för de fyra ländernas del och undersöka i vad mån
strävanden till vidgat offentligt samarbete samvarierar med ökade
bindningar av annan art på andra samhällsnivåer. Det skall ske genom att
sammanställa uppgifter om trender i handel, arbetsmarknad och industriellt
och offentligt samarbete, och genom att därefter systematiskt
konfrontera dessa uppgifter med regeringarnas åtgärder och uttalanden i
integrationsfrågan.

Psykologi/pedagogik

Fil.lic. Anders Herbert:

Beslutsfattande och arbetssvårighet

Syftet är att undersöka hur den mentala verksamheten vid genomförandet
av en arbetsuppgift kan beskrivas som en beslutsprocess och i
vilken utsträckning upplevelsen av arbetssvårighet kan relateras till
variabler i denna process.

Undersökningen skall börja med utprovning av en metod att mäta
upplevelsen av svårighet i olika arbetssituationer inom skilda yrken.
Senare skall undersökas vilka för beslutsfattande relevanta variabler som
kan användas för att beskriva aktiviteten i sådana arbetsuppgifter, hur
variablerna kan mätas och hur de är relaterade till arbetssvårigheten.

Undersökningen förväntas vara av värde för utvecklingen av det slag av
arbetsanalys som bl. a. ligger till grund för personalplacering och
utbildningsplanering.

Data insamlas genom intervju, observation och enkät. Som uppgiftslämnare
används dels personer som är erfarna i resp. arbetsuppgifter, dels
sådana som håller på att utbilda sig för dem och dels sådana som
tjänstgjort som utbildare.

Professor Åke Edfeldt:

Opinionspåverkan och tvåvägs samhällskommunikation på individnivå

Den del av projektet för vilken forskningsbidrag nu erhållits är en
experimentell metodstudie. Ämnesområdet är individpåverkan inom
ramen för samhällsinformation i vidaste mening. Teoretisk utgångspunkt
för projektet är en integrering av erfarenheterna från den sociologiskt
orienterade diffusionsforskningen och den socialpsykologiska smågruppsforskningen.

Den hypotetiska bakgrunden för hela verksamheten kan uttryckas på
följande sätt:

1. Varje individ kan funktionellt sett bli en opinionsbildare under
förutsättning att han eller hon får tillgång till kunskaper som går
utöver vad de individer har, som den sålunda informerade personen
har kontakt med på arbetsplatsen, i hemmet eller eljest under fritiden.

2. Graden av känslomässigt engagemang från gruppens sida avgör såväl
det tempo i vilket opinionsförändring sker som under vilka former
denna förändring sker, t. ex. hur häftig debatten är eller vilket slag av
försvarstaktik gruppmedlemmarna använder (enligt Festinger antingen
att ändra på informatörens uppfattning eller också att försöka stöta ut
honom eller henne ur gruppgemenskapen). Däremot krävs inte
känslomässigt engagemang över huvud taget för att den under 1. ovan
nämnda opinionspåverkan skall ske.

3. Den påverkan som tillkommer på individnivå på detta sätt ger ett
direktare och starkare utslag i förändringar av individernas kunskaper,
attityder och beteende än vad som är fallet när påverkan sker med
hjälp av massmedia.

Det faktiska experimentet kan beskrivas på följande sätt:

1. Inom ett område (skola, regemente, arbetsplats etc.) finns ett antal
individer.

2. Bland dessa tas slumpvis ut ett antal individer, dock så att de genom
sin geografiska placering täcker så stor del av området som möjligt
(klasser, logement, avdelningar etc.).

3. De sålunda uttagna individerna får under 10—12 timmars personlig
samvaro med specialister inhämta så mycket kunskaper som möjligt
från dessa.

4. Sedan de individer som fått dessa kunskaper återgått till sin normala
miljö kontrolleras informationsspridningen omkring dem genom intervjuer
på bestämda ”avstånd” från resp. individer.

Vad metodstudien vill pröva är kontaktprinciperna under 3. ovan och
diffusionsflödet under 4. ovan.

Professor Karl-Georg Ahlström:

Svenskans syntax hos hörselskadade barn. Pedagogiska implikationer

Det är ett väldokumenterat faktum att en medfödd eller tidigt
förvärvad grav hörselskada ger en kraftig språklig retardering. Efter
avslutad skolgång med specialundervisning når gravt hörselskadade elever,
trots normal begåvning i övrigt, sällan över en nioårings genomsnittliga
läs- och skrivprestationer, vilket torde motsvara det språkkunnande som
kännetecknar barn i åldern under 4 år, dvs. vad de förstår av auditivt
bjudna meddelanden eller kan uttrycka själva i tal. Det är således av
utomordentlig vikt att söka nya vägar och metoder för att minska de
hörselskadades språkliga handikapp. Den metodik som i dag huvudsakligen
tillämpas vid undervisning av denna grupp grundar sig på antagandet
att hörselskadades språkutveckling följer normalhörandes och endast sker
i långsammare takt. Skillnaden är emellertid att undervisningen är
systematiserad — lärarna lär ut språket utifrån vad de tror vara en normal
utvecklingsgång. Våra kunskaper om hur normalhörande förvärvar språk
och vad eller vilka strukturer de förvärvar i olika utvecklingsstadier är
dock fortfarande ringa. Motsvarande kunskaper om de hörselskadade är
ännu mindre, och det är uppenbart att undervisningens uppläggning
måste till största delen grunda sig på intuition.

Inom en forskningsgrupp vid pedagogiska institutionen, LHU, har
under ett antal år de hörselskadades prestationer i språkligt hänseende
studerats. Det har hittills skett huvudsakligen med test av olika slag och
något ingående försök att i lingvistiska termer beskriva de hörselskadades
språk har inte skett. För att en pedagogisk förnyelse ska kunna ske, synes
det nödvändigt att tillämpa modern lingvistisk forskningsmetodik på
området, dvs. beskriva de hörselskadades språk i termer av generativ
grammatik och ställa denna i relation till en motsvarande beskrivning av
normalhörande barns grammatik. Undersökningen har i korthet planerats
och genomföres så att skriftliga språksampel (uppsatser) från ca 130
hörselskadade elever i åldern 11 — 13 år analyseras, en tentativ beskrivning
av en begränsad del av grammatiken sker, och de regler som kan isoleras
prövas därefter på en ny grupp hörselskadade i åldern 11 — 13 år och även
på en grupp normalhörande i åldern 3—5 år.

Implikationerna av detta är flera. Omedelbart vinnes att en metodisk
utveckling kan ske som kan tillämpas inom andra områden, t. ex.
inlärning av svenska som främmande språk (invandrare). De pedagogiska
konsekvenserna är på sikt, att undervisning i svenska kan läggas upp på
ett sådant sätt, att språkliga regler införes antingen i den ordning som
normalhörande förvärvar dem eller om parallellitet inte existerar (beroende
t. ex. på att inlärningen sker i olika åldrar) enligt en logisk
ordning. I båda fallen kan man räkna med en effektivisering av
undervisningen.

Samtidigt ökar även vår kunskap om den normala språkutvecklingen.
Dessutom innebär det möjlighet att bedöma om de hörselskadades

2 Riksdagen 1972. 2 sami. Nr 12

åtbördsspråk, som har en från verbalt språk avvikande struktur, påverkar
de hörselskadades verbala språk. Man skulle således kunna belysa flera för
de hörselskadades undervisning fundamentala frågeställningar samtidigt
som kunskap om det normala språktillägnandet ökar.

Docent Lars Kebbon:

Psykologiska undersökningar av mental retardation: Abilitetsstruktur och
social anpassning

Genom den ökade industrialiseringen och urbaniseringen samt genom
automatiseringen i arbetslivet möter en allt större del av de begåvningshandikappade
svårigheter på arbetsmarknaden. Även dagens arbetsliv
torde dock inrymma uppgifter som kan klaras av begåvningshandikappade
under förutsättning av rationell planering. Man måste därvid
beakta såväl deras specifika begränsningar som vad individen trots sitt
handikapp ändå klarar. Samhällets sätt att fungera — positivt och negativt
— är ofta avgörande.

Det är väsentligt att närmare studera denna process: Vilka typer av
handikapp i begåvnings- och anlagsstruktur är mest kritiska? Vilka är de
direkta orsakerna till omhändertagande och vilka omständigheter i miljön
har betydelse för bristande anpassning? Om man skall dra verklig nytta
av en mer nyanserad diagnos är det emellertid en förutsättning att man
också får differentierade åtgärdsmöjligheter. Individens förutsättningar
och möjligheter att utnyttja dem bestäms i väsentliga avseenden av hans
miljö.

Delprojekt I. Undersökningar av abilitetsstruktur

Det har kunnat visas att en anlagsdifferentiering föreligger även hos
svagbegåvade. Fortsatt analys av den differentierade begåvnings- och
anlagsstrukturen på lägre begåvningsnivåer kan förmodas ge underlag för
en mer realistisk och i vidaste mening terapeutiskt fruktbar diagnostik av
intellektuella handikapp än konventionell intelligenstestning.

Kritisk analys av frågan huruvida en anlagsprofil har bättre prognosförmåga
i fråga om social anpassning än genomsnittsmått på intellektuell
förmåga sker genom jämförelser mellan psykometriska mått och anpassningsdata
med användande av statistisk metodik.

Delprojekt II. Social anpassning och abilitetsstruktur hos vårdade och
icke vårdade vuxna med begåvningshandikapp

Delprojektets målsättning är att jämföra vårdade och icke vårdade
svagbegåvade med avseende på begåvningsstruktur, social bakgrund och
anpassning för att identifiera variabler som är kritiska för omhändertagande
för vård eller andra omsorger från samhällets sida.

De första resultaten visar att det finns en relativt stor grupp

människor, ca 1 % bland manliga 19-åringar, som trots att de har samma
allmänna intelligensnivå som vårdade, lindrigt utvecklingsstörda, troligen
klarar sin sociala anpassning relativt bra och som efter skolan inte har
kommit i kontakt med samhällets speciella omsorger för utvecklingsstörda.

I de fortsatta stegen skall social bakgrund och begåvningsstruktur för
denna socialt anpassade grupp beskrivas och jämföras med olika
vårdgrupper på samma begåvningsnivå. Det är av intresse att identifiera
en riskgrupp, som på grund av samhällets utveckling ej kan förväntas
klara sig utan speciella insatser. Utifrån sociala data och intelligensstruktur
försöker man inom delprojektet att förutsäga vilka som kan
tänkas tillhöra en sådan riskgrupp och vilka insatser som är av betydelse
för att de skall klara sin anpassning till arbete och dagligt liv.

Delprojekt III och IV. Svagbegåvade män och deras sociala anpassning

1 enlighet med dagens vårdideologi strävar man att integrera handikappgrupper
i samhället, vilket bl. a. yttrar sig i att psykiskt utvecklingshämmade
allt oftare bor i vanliga bostadsområden. Detta skapar nya
problem, som berör de mellanmänskliga relationerna och kräver att
problemet mental retardation angrips också socialpsykologiskt.

För att belysa denna problematik genomförs uppföljningsundersökningar
av några grupper män som vårdats vid specialsjukhus och
tidigare genomgått psykologiska undersökningar. Genom undersökningarna
erhåller man en bild av dessa mäns samhällsanpassning och
särskilt de moment som varit kritiska för deras anpassning och
försörjning.

Juridik/kriminologi

Dr.jur. Joachim Nelhans:

Utlänningen på arbetsmarknaden

Forskningsprojektet har som sin uppgift att genomföra en undersökning
av de lagliga förutsättningar enligt vilka en utlänning äger tillträde
till den svenska arbetsmarknaden.

En central fråga är invandrarverkets (tidigare utlänningskommissionen)
praxis för beviljande av arbetstillstånd. I detta sammanhang är det av
intresse att följa upp utvecklingen av det inflytande på denna praxis som
parterna på arbetsmarknaden kunnat få. Samtidigt görs ett försök att
kartlägga vilka synpunkter — bl. a. behov av arbetskraft för industrin,
politisk asyl och omhändertagande av flyktingar på grund av internationella
överenskommelser — som tid efter annan bestämt tillståndsgivningen.
En annan fråga att belysa är i vilken utsträckning tanken om en fri

folkförflyttning, som den nu gällande utlänningslagen bygger på, förverkligats
i lagar och förordningar. Andra problem är arbetsförmedlingens
medverkan vid förverkligandet av en fri arbetskraftsförflyttning. Utlänningens
rätt till sociala förmåner har aktualiserat frågan om hans
likställighet med svensk arbetstagare överhuvudtaget. Frågan om integreringen
av utlänningen i det svenska samhället står även i samband härmed.

Tanken om den fria folkförflyttningen som realiserats i den gemensamma
nordiska arbetsmarknaden har framkallat problem med avseende
på den finska invandringen. Undersökningen av dessa problem har lett
vidare till frågor som kan uppkomma i en större europeisk arbetsmarknad.
I detta sammanhang kommer att diskuteras frågan om samexistens
mellan den nordiska arbetsmarknaden och EEC.

Socialmedicin/psykiatri

Docent Erik Olof Hagnell:

En studie av de psykiska sjukdomarnas förekomst i en förut undersökt
befolkning med särskild hänsyn till sociala förhållanden och förändringar

Undersökningar från skilda länder tyder på att missanpassning och
psykisk ohälsa kan härröra ur sociala och andra miljöförhållanden, inte
minst på grund av de snabba förändringar som samhället undergår. En
svaghet i hithörande undersökningar är dock att de i många fall avser
selekterade grupper samt framför allt att de utgör tidsmässiga tvärsnitt
och inte följer en och samma befolkningsgrupp parallellt med de sociala
förändringarna. Risken ligger också nära att ett eller annat samband
tolkas som miljöns inverkan på individen, medan det i själva verket kan
vara uttryck för individens inverkan på miljön. Det är önskvärt att man
äger någon kunskap om de enskilda människorna vid undersökningsperiodens
början.

Denna undersökning har ett utgångsmaterial som ger en enastående
möjlighet till longitudinell undersökning i berörda avseenden över 15
resp. 25 år. 1947 undersökte E. Essen-Möller et al. totalbefolkningen i
två socknar i Skåne, 99% av 2 550 personer. Dessa individuella
undersökningar avsåg inte bara kartläggningen av psykisk sjuklighet utan
även bedömning av de friska invånarna med avseende på normala
personlighetsvarianter, klagomål över besvär, sociala förhållanden m. m.
Tio år senare undersökte Hagnell åter samma personer. Han kunde
beräkna frekvensen av såväl förstagångsinsjuknanden som recidiv av
psykisk sjukdom. Han påvisade vissa samband mellan insjuknandefrekvensen
och de sociala personlighetsmässiga bedömningar som företagits
tio år tidigare. Hagnell undersökte även alla nytillkomna (födda +
nyinflyttade), 1 013 personer, inom samma område som Essen-Möller
och fick en ny tvärsnittsundersökning med beskrivning av 99% av

invånarna. Innan dessa resultat blir för gamla, är det av stort värde med
en tredje undersökning. Under tiden 1947-1972 har stora förändringar
skett vad gäller levnad ssituationer och sociala förhållanden. Huvuduppgiften
blir denna gång att studera dessas inverkan på individen.

Undersökningen skall som tidigare i huvudsak bygga på individuella
intervjuer utförda av psykiatriskt skolade läkare. Givetvis kommer senare
års erfarenheter att utnyttjas i såväl fältarbete som den slutliga
bearbetningen. Någon undersökning av detta slag finns ej förut i
litteraturen.

Övrig medicin

Laborator Torbjörn Malmfors och docent Bo Holmberg:

Studier över effekterna av industriella lösningsmedel på cellulära funktioner Forskningsverksamheten

vid den toxikologiska sektionen på Arbetsmedicinska
institutet innefattar studier över skadliga effekter av kemiska
ämnen som förekommer i arbetslivet. Målsättningen är en tillämpad
grundforskning som leder till ökad kunskap om skadliga verkningar av
kemiska ämnen på människa. Resultaten kommer att ligga till grund för
åtgärder som förbättrar arbetsmiljön och minskar riskerna för uppkomsten
av yrkesskada eller yrkessjukdom.

Det experimentella arbetet är för närvarande inriktat på studier över
effekterna av organiska lösningsmedel på cellulär och subcellulär nivå. I
första hand studeras verkningarna av organiska lösningsmedel på cellmembranfunktioner
hos röda blodkroppar, på in vitro-odlade celler och
på nerv- och organpreparationer. Avsikten är att korrelera lösningsmedlens
potentiellt narkotiserande och berusande effekter på organismen
till reversibla och/eller irreversibla skador på generella och speciella
membranfunktioner hos celler in vitro och in vivo. Vidare skall
verkningarna på olika cell- och organsystem jämföras för olika organiska
lösningsmedel för att klarlägga verkningsmekanismerna bakom några av
dessa ämnens membranskadande effekter.

Naturvetenskap

Professor Jan Rydberg:

Anskaffning av kontroll- och styrenhet för utveckling av förfarande att
rena industriella avfallslösningar från metaller och syror

I Sverige finns f. n. ca 1 100 industrier som förorenar våra vattendrag
med metaller och syror i halter avsevärt överstigande de maximala värden
Naturvårdsverket rekommenderar. Sådana industrier är järn- och stålverk,
galvanisk industri, gruvor, garverier, etc. Föroreningarna leder till
förgiftning av vattendrag, skapar behov av kommunala rötverk, m. m. och
utgör dessutom en förlustkälla för industrin. Vätskeextraktion, en metod
som är relativt okänd i vårt land, visar emellertid lovande möjligheter att
rena sådana avfallslösningar.

Vätskeextraktion är en metod att selektivt avlägsna metaller eller
syror ur en vattenlösning och överföra dem i koncentrerad form till en
annan vattenlösning. Mediet utgöres av ett organiskt lösningsmedel
innhållande lämpliga reagens. Tekniken som nu bl. a. användes för
utvinning av uran och koppar ur låghaltiga malmer, är lämpad för såväl
utspädda som koncentrerade lösningar. För utveckling av nya processer
krävs emellertid ett omfattande experimentellt arbete.

Vid Institutionen för kärnkemi, CTH, Göteborg, har under många år
bedrivits forsknings- och utvecklingsarbete på detta område, vilket bl. a.
lett till att en speciell metod för snabba undersökningar, AKUFVE,
framtagits. AKUFVE-tekniken medger att experimentella data erhålles ca
100 gånger snabbare än med konventionell teknik.

Till AKUFVE-utrustningen utvecklas nu, med bidrag från Riksbankens
Jubileumsfond, ett avancerat beräknings- och kontrollsystem som styrs
av en dator. Detta system kommer att möjliggöra en kontinuerlig
insamling och utvärdering av mätdata under pågående experiment och ett
snabbt utförande av de komplicerade beräkningar som erfordras för
utvärdering och optimering av vätskeextraktionsprocesser. En utrustning
av detta slag möjliggör ett snabbt framtagande av vätskeextraktionsprocesser,
vilka kan lösa industrins akuta behov av renings- och
återvinningsmetoder för metaller och syror från vattenlösningar.

Professor Ivar Hessland:

Inköp av fartygsutrustning för maringeologisk forskning

Anslaget skall användas till navigatorisk och maskinell utrustning av
geologiska institutionens forskningsfartyg för maringeologiska undersökningar.

Fartyget är i första hand avsett för reflektions- och refraktionsseismiska
mätningar, provtagning av havsbottnen och bildupptagningar av
densamma. Syftet med undersökningar av dessa slag är att erhålla sådan

kännedom om havsbottnens geologiska förhållanden att geologiska kartor
över densamma kan framställas. Slutmålet är en geologisk kartering av
den svenska kontinentalsockeln.

Den vetenskapliga apparaturen har till olika delar utvecklats och
provats under en period av sju år och utgör en tillräcklig basutrustning
för undersökningar av ovan nämnda slag.

Den reflektionsseismiska apparaturen utgör den centrala delen av den
vetenskapliga utrustningen. Med densamma upptas under fartygets gång
profiler av lösa avlagringar och sedimentära bergarter på i princip samma
sätt som ett ekolod registrerar vattendjupet. Den akustiska signalens
penetrationsdjup i havsbottnen beror i första hand på dess frekvens.
Denna kan primärt varieras allt efter avlagringarnas beskaffenhet men kan
också i efterhand väljas från bandupptagna registreringar grundade på
sändningar omfattande breda frekvensintervall. Vid återspelning med
önskade frekvenser kan man sålunda framställa profildiagram med
maximal skärpa av sådana delar av lagerföljderna som är av särskilt
intresse.

Reflektionsseismiska diagram belyser skiktning och interna strukturer
men ger ingen korrekt upplysning av de enskilda lagrens tjocklek. Denna
beräknas ur reflektionsdiagrammen på grundval av ljudets gånghastighet i
varje enskilt lager. Gånghastigheten fastställes medelst refraktionsseismiska
mätningar. Därvid brukas i regel två fartyg: ett som sänder den
seismiska signalen och ett som registrerar refraktionssvaren. I föreliggande
fall är registreringsfartyget ersatt av ett s. k. sonobojsystem, som tar
upp svaren och transmitterar dem vidare till sänd arfartyget medelst
radioöverföring.

De seismiska mätningarna ger ingen upplysning om lagerföljdernas
geologiska ålder. Detta sker medelst paleontologisk och litologisk analys
av upptagna bergartsprover. Särskild apparatur för sådan provtagning har
konstruerats.

Likaså har apparatur konstruerats för bildupptagning av geologiska
förhållanden på havsbottnen.

I samband med det tekniska utvecklingsarbetet av den vatenskapliga
apparaturen har ca 20 000 km2 profilerats medelst kontinuerlig reflektionsseismik
och sammanlagt ca 25 000 km2 av den svenska kontinentalsockeln
karterats geologiskt.

Doc. Mats Sonesson m. fl.:

Terrester ekosystemanalys, tundraprojektet

Inom det Internationella biologiska programmet (IBP) görs en stor
satsning för närvarande på tundraforskning bl. a. i USA och USSR. Detta
kan förefalla märkligt med tanke på alla angelägna uppgifter som finns
inom mindre marginella områden. Intresset förklaras framför allt av att
ekosystemen inom tundrabiomet är jämförelsevis enkla och opåverkade.
Inom terrestra områden på lägre breddgrader har ekosystemen ofta

komplicerats genom betydande mänsklig påverkan. På goda grunder kan
man därför anta, att åtskilliga grundläggande egenskaper hos ekosystemen
snabbare klarläggs inom tundrabiomet än annorstädes. Eftersom
målsättningen för IBP bl. a. gäller att utreda förutsättningarna för ett
ökat eller varaktigt mänskligt utnyttjande av de biologiska naturresurserna,
utgör tundran en viktig källa för att vinna de oundgängliga
baskunskaperna.

Under sommaren 1970 påbörjades det svenska tundraprojektet med
ett myrområde strax öster om Abisko i Torne Lappmark som undersökningsobjekt.
Vid planeringen utgicks från att ett fullständigt program
skulle genomföras i enlighet med internationell rekommendation. Ett
tiotal forskare representerande samtliga aktuella ämnesområden enades
under våren 1970 om riktlinjerna för en sådan undersökning i Stordalen
(10 km öster om Abisko) och i början av juli inleddes de egentliga
fältarbetena.

Svenska IBP-kommittén och ett flertal olika forskningsorganisationer
visade stort intresse för detta svenska engagemang i ett internationellt
samarbetsprojekt. NFR:s Ekologikommitté liksom Vetenskapsakademien
stödde sålunda projektet beträffande vissa mindre kostnader i inledningsskedet.
Forskningen fick dock för övrigt bedrivas helt vid sidan av annan
forsknings- och undervisningsverksamhet.

Med anslag från Riksbankens jubileumsfond och Ekologikommittén
kunde tundraprojektet under verksamhetsåret 1971/72 ges en fastare
organisation genom anställning av viss vetenskaplig och teknisk personal.
De begränsade ekonomiska resurserna gjorde emellertid att den ursprungliga
planen om ett fullständigt program inte kunde följas, utan
undersökningarna fick inskränka sig till primärproduktion och mikrobiologi/nedbrytning.

Från det svenska projektet kommer nu bidrag beträffande de
botaniska och mikrobiologiska subsystemen att kunna lämnas för det
internationella syntesarbetet inom de arbetsgrupper som speciellt tillsattes
härför 1970. Däremot kan medverkan inte ske för den syntes som
rör det totala tundra-ekosystemets funktion.

Teknik

Civilingenjör Jon Sigurdson:

Teknikspridningen i Kina

Projektet avser att beskriva och analysera överföringen av tekniskt-industriell
kunskap från städer till landsbygd. Avsikten är att analysera
förutsättningar och mekanismer för denna teknikspridning och pröva
hypotesen att reformer under de senaste åren — inom industriplanering,
utbildning, forskning och utveckling — utformats för att stödja teknikspridningen
från städer till landsbygd.

Den fortfarande relativt låga avkastningen inom det kinesiska jordbruket
motiverar en industrialisering med inriktning på jordbrukets behov.
Det snabbt växande antalet personer i arbetsför ålder motiverar sannolikt
en industrialiseringspolitik med tonvikt på relativt arbe t sint en siv teknik.
De nämnda motiven synes starkt ha bidragit till den omfattande roll som
tilldelats industrier inom Kinas län som genomsnittligt har en befolkning
om 300 000 personer.

Den gradvisa utvecklingen av länsindustrierna och deras relationer till
företag och institut i större städer analyseras och undersöks i första hand.
Industristrukturen inom ett län består av relativt små företag inom såväl
lätt som tung industri. Företagen är i första hand inriktade på
jordbrukets modernisering och den lokala befolkningens behov men
fungerar redan, och kommer sannolikt framgent att få en ökande
betydelse, som underleverantörer till större nationella industrier.

Uppbyggnaden av länsindustrier sker med utgångspunkt från lokala
resurser av kapital och råmaterial. I uppbyggnadsskedet har relationerna
till företag, konstruktions- och forskningsinstitut i större städer stor
betydelse. Ett viktigt inslag i Kinas industriella utveckling torde vara att
forskning och teknisk utveckling åtminstone delvis starkt kommit att
påverkas och styras av programmen för landsbygdens modernisering och
indust rialisering.

Undersökningen är baserad på studier av information från kinesisk
press och radio samt besök i Kina. Ett första besök med inriktning på
uppbyggnaden av lokala småindustrier genomfördes i december 1971. Ett
andra, förhoppningsvis längre, besök kommer möjligen att kunna
genomföras under hösten 1972 — med inriktning på relationerna mellan
de lokala små industrierna och större företag och forskningsinstitut.

Humaniora

Docent Gunnar Qvist:

Kvinnorna i industrialismens samhälle

Projektets utgångspunkt är två kända men föga utforskade historiska
fakta: 1. Kvinnorna har i industrialismens samhälle blivit utsatta för en
först juridisk och sedan faktisk diskriminering i olika avseenden. 2. De
senaste femtio årens allt klarare ställningstaganden till förmån för reell
jämlikhet mellan könen på arbetsmarknaden och i det politiska livet har
avsatt tämligen blygsamma praktiska resultat.

Projektet vill söka kartlägga orsakerna till denna utveckling, vill ge
bidrag till svar på frågan: Varför har manssamhället så föga rubbats under
emancipationsskedet, trots en allt tydligare formulerad officiell jämlik -hetspolitik?

Karakteristiskt för projektet är att det avser att arbeta med ett antal
stående teman eller frågeställningar, som alla skall peka fram mot den

övergripande frågan om diskrimineringens orsaker och jämlikhetspolitikens
misslyckande. Exempel: På arbetsmarknaden: behovsprincipen kontra
likalönsprincipen. Beträffande reformlagstiftningen före den kvinnliga
rösträttens införande: Vad förmådde männen att genomföra kvinnans
formella emancipation? I det politiska livet: Varför har kvinnorna trots
majoritet i väljarkåren ej förmått att med politiska medel genomdriva
jämställdhet? På det ideologiska fältet: Hur har partier, organisationer,
massmedia, litteratur etc. förhållit sig till tre närmare preciserade
huvuduppfattningar om kvinnans egenskaper och samhällsställning?

Då utvecklingen i alla industriländer — östblocksstaterna inte undantagna
— varit tämligen likartad, är frågeställningarna i princip giltiga för
hela västvärlden och kan alltså appliceras på vilket industriland som helst.

Projektet är tänkt att inom forskarutbildningens ram engagera
forskare från olika discipliner. Utöver att ge stimulans till forskning är
det — i varje fall under de två första åren — främst inriktat på att
producera hjälpmedel i form av resonerande bibliografier, internationella
översikter över emancipationslagstiftningens utveckling, statistiska sammanställningar
rörande demografiska och yrkesmässiga förhållanden etc.
Ämnet kvinnohistoria är utpräglat tvärvetenskapligt, varför stöd i form av
t. ex. problemorientering, uppslag och statistiska serier bedömts nödvändigt
för att doktorander inom fastställda tidsramar skall kunna slutföra
väsentliga undersökningar. Dessutom är ett efter vissa genomgående
principer bearbetat basmaterial oundgängligt, om de olika delundersökningarna
skall kunna centreras mot den övergripande frågeställningen och
senare kunna bli objekt för ytterligare systematisering.

Hjälpmedlen avser i första hand att underlätta studier av svenska
förhållanden men bearbetningen kan senare utsträckas till att avse även
andra länder — för att stimulera forskare att angripa motsvarande
problem i t. ex. de nordiska grannländerna, i övriga Europa och i USA.

När ett antal delundersökningar föreligger, bör den använda systematiken
kunna inbjuda till prövning av vissa generella hypoteser rörande
orsakerna till den särställning kvinnorna kommit att inta i det västerländska
industrisamhället.

Museichef Lili Kaelas, museichef Bengt Hubendick, professor K. Gösta
Eriksson:

Stenåldersboplatsen Bua Västergård i Göteborg

1970 provundersökte Göteborgs arkeologiska museum en stenåldersboplats
på grund av att marken skulle exploateras. Den visade sig tillhöra
ett av de äldsta bosättningsskedena i Västsverige (ca 7 000—8 000 år
sedan). Fyndmaterialet var unikt, såtillvida att det förutom rikligt med
flintredskap och -avslag från redskapstillverkning utgjordes av en ansenlig
mängd bevarade djurben, dvs. allt utgörande rester efter bosättningen. De
geologiska förhållandena gav vid handen att boplatsen varit belägen vid
havsstranden. Under en stigning av havsnivån har boplatsresterna spolats

ner och inlagrats i olika geologiska lager.

Med anledning av detta planerades ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt
med avsikt att vidareundersöka boplatsen, innan området helt
förstörts av exploateringen. Syftet är att med hjälp av den arkeologiska,
geologiska och zoologiska vetenskapen söka belysa fångstmänniskans
miljö och hennes ekologiska inpassning i och beroende av denna. På
grund av att det är första gången i Västsverige som ett så fullständigt
material påträffats från denna tid, så öppnas genom denna undersökning
en möjlighet att täcka en stor lucka i västsvensk stenåldersforskning.

Undersökningen omfattar dels en utgrävning av boplatsen, varvid man
säkerställer ett material av flintredskap och -avslag samt djurben och
olika slags prover, dels en vidarebearbetning av dessa fynd och data.
Genom redskapens typ och sammansättning kan en ungefärlig tids- och
kulturbestämning göras. Denna arkeologiska tidsbestämning blir emellertid
mycket ungefärlig, på grund av att en modern västsvensk stenålderskronologi
saknas. En viktig del av undersökningen blir därför de
naturvetenskapliga undersökningarna för att bl. a. få fram en noggrannare
tidsbestämning. Detta sker med hjälp av geologi, pollenanalys och den
radioaktiva metoden C14. Därigenom skapas grunden för en genomgång
av hela den västsvenska stenålderskronologien, vilket dock ligger utanför
projektets ram.

De geologiska undersökningarna syftar bl. a. till att söka ge en så
detaljerad bild som möjligt av områdets postglaciala terräng-, vegetationsoch
klimatförhållanden samt nivåförändringar inom området, vilka intimt
hänger samman med traktens möjligheter för bebyggelse.

Djurbensmaterialet bestäms osteologiskt, varigenom ges möjlighet att
se vilken typ av jakt och fiske som denna fångstkultur var baserad på.
Underlag skapas för en bedömning av jaktrevirets storlek samt frågan om
säsongsbosättning. Vidare kan eventuellt spåras en domestikation. Efter
bestämning och bearbetning av det arkeologiska och osteologiska
materialet planeras en jämförande analys av motsvarande material i andra
områden. Därigenom skapas en västsvensk referensyta till vissa delar av
det pågående forskningsprojektet ”Norrlands tidiga bebyggelse” (som
också bedrives med anslag från Jubileumsfonden) samt till pågående
undersökningar i främst Skåne.

Tyngdpunkten i projektet ligger således i att med hjälp av de olika
data sorn den arkeologiska, geologiska och zoologiska vetenskapen kan få
fram rekonstruera miljön (landskapet, vegetationen, klimatet och faunan)
vid tiden för bosättningen. Utifrån detta belyses näringsunderlaget och
den därav betingade ekonomin, dvs. hur man utnyttjade naturresurserna,
vilket kastar ljus över förutsättningarna för fångstmänniskans liv i
Västsverige för ca 8 000 år sedan.

Doc. Per Göran Råberg:

Kritisk inventering av äldre och nyare arkitekturteorier, i syfte att
fastställa deras användbarhet för en modern estetisk miljöforskning

En av de viktigaste orsakerna som nämnts till de ständigt upprepade
misslyckandena när det gällt att skapa en human miljö är den ensidiga
inriktningen på tekniska och ekonomiska problemställningar i planeringen,
eller rättare: bristen på intresse och kunskaper rörande de estetiska
och emotionellt betingade miljökraven. Denna ensidighet är knappast att
betrakta som något tillfälligt avsteg från arkitekturens upphöjda målsättningar,
den är djupt förankrad i den förhärskande arkitektideologin. De
moderna miljöerna är konsekventa yttringar av det rationalistiska
arkitekturprogram som i vårt land formulerades omkring 1930 av den
tidiga funktionalismen. Det skedde då i strid med en föråldrad estetik
och under trycket av knappa ekonomiska samhällsresurser. Trots
förbättrad levnadsstandard upphöjdes sedan minimiplanering och teknokratisk
puritanism till högsta yrkesmoral. Urvalsprinciperna till miljöplaneringens
spärrade utbildningslinjer bidrog snart till att avskärma
arkitekturen från de väsentligare estetiska frågeställningarna och yttringarna
i samhället. Anmärkningsvärt är t. ex. hur totalt arkitekturen och
stadsplaneringen har undgått att påverkas av den sensualistiska utvecklingstrend
som präglat det senaste decenniets utveckling inom konsten,
modet, musiken,ja inom kulturen och livsföringen överhuvud.

På andra håll och utanför allt inflytande på planeringen har samtidigt
kunskaperna om människans estetiska behov och uttrycksmöjligheter
vidgats och fördjupats. Inom psykologin har i omfattande undersökningar
den mänskliga varseblivningens villkor och mekanismer klarlagts.
Med utångspunkt från bl. a. Fechner har en experimentell estetik
utvecklats, som i objektiva studier vill klarlägga lagarna för den
konstnärliga upplevelsen.

Alla desa nya och mer eller mindre glömda kunskaper om människans
estetiska natur borde på ett helt annat sätt än som nu sker komma den
konkreta miljödebatten till godo och transponeras till praktiska experiment.
Även om en hel del av de teoretiska experimenten säkerligen inte
kommer att tåla verklighetens avslöjande ljus, finns här tillräckligt
mycket av värde att hämta. Bortsett från de konkreta uppslag en
systematisk inventering kan ge. bör den kunna ge impulser till en mer
mångfasetterad diskussion. Målet är naturligtvis en rikare miljö.

Ovanstående utgör motiveringen till den planerade inventeringen av
äldre och yngre estetiska och psykologiska teorier med anknytning till
den visuella miljön. Tidigare insatser på området saknas inte; prof. Sven
Hesselgren är väl den främste i vårt land som ägnat dessa frågor sitt
intresse. Likafullt torde det finnas utrymme för en bred och översiktlig
inventering som den här avsedda, det gäller inte minst för de äldre
arkitekturteorierna men också för konstteoriens område. Överhuvud
torde man kunna säga att de kvalificerade estetiska frågeställningarna

behandlats något styvmoderligt av den hittillsvarande forskningen i
miljöperception.

Professor Bo Wallner:

Forskning i vår tids musik med särskild inriktning på en förnyelse av
undervisningsmetoder och läromedel

Det svenska musiklivet har under senare år kraftigt expanderat. Allt
fler ungdomar spelar och sjunger, allt fler ägnar sig åt ett aktivt
musiklyssnande. Detta ställer stora krav, och i många fall nya krav på
dem som undervisar i musik. Men den musikpedagogiska forskningen —
den som skall hjälpa till med material, metoder och idéer för att möta
denna utveckling - den forskningen har länge måst leva på sparlåga, trots
en lång rad framställningar i ärendet i petitor från Musikhögskolan i
Stockholm (tidigare genom Musikaliska Akademien) och genom statliga
utredningar.

1 detta onekligen kritiska läge har de anslag som Jubileumsfonden
1970 och 1971 beviljat för projektverksamhet vid Musikhögskolan i
Stockholm gett möjligheter till synnerligen viktiga och delvis även unika
pedagogiska arbetsuppgifter.

De områden som rutades in i den första ansökan gällde dels s. k.
ljudslöjd (dvs. arbete med metoder för elektronisk musik på sådan
elementär nivå att de passar för musikundervisningen i bl. a. grundskola
och gymnasium), dels metodundersökningar för områden som jazz och
pop (man har här under senaste tid alltmer börjat använda det
gemensamma namnet improviserad musik), dels utarbetandet av studiematerial
för instudering av all den nya körmusik på olika svårighetsnivåer,
som komponeras och som väcker ett mycket stort intresse både bland
amatörer och yrkessångare.

Av dessa tre projekt beviljades anslag för de båda senare, alltså för
improviserad musik och för den nya körmusiken.

Arbetsformerna är genomgående pedagogiskt experimentella, i samarbete
mellan pedagoger/tonsättare och elever (=testgrupper). Grundmodellen
för arbetet kan beskrivas så här — med närmaste utgångspunkt i
körprojektet:

Genom analyser får man fram karaktäristiska drag i den nya musiken,
framförallt då sådana uttrycksmedel som kan bedömas som svåra att
utföra, tacksamma att utveckla etc. Med detta material som grund
utarbetas så modeller som testas i olika sammanhang, diskuteras, formas
om, ännu en gång testas etc. Det är som en analytisk-pedagogisk-konstnärlig
smältdegel, vars resultat till sist skall bli ett omfattande grundstoff
av melodier, rytmer, samklanger och de mest skiftande vokala/röstliga
uttrycksmedel — allt avsett som ett erfarenhetsmaterial för framtida
komponerande och undervisande. Det bör kanske särskilt betonas att
detta material kommer att omfatta inte bara specialistnivåerna utan
också sådana avnämarkategorier som skol- och amatörkörer.

I princip används samma modell också för arbetet med den improviserade
musiken, låt vara att det analytiska momentet där spelar en större
roll först på senare stadier.

Ett första resultat av projektverksamheten föreligger i den rapport från
jazz seminarierna våren 1971 som utarbetats av tonsättaren och t.f. lektorn
i gehörslära vid Musikhögskolan i Stockholm Per-Gunnar Alldahl.

Professor Karl-Hampus Dahlstedt:

Kontrastiv syntax

Delprojektet ”Kontrastiv syntax” inom riksprojektet ”Svenska språket
i nutidens samhälle” har till syfte att med tillämpning av den moderna
lingvistikens metoder utforska likheter och skillnader mellan svenskans
och olika invandrarspråks, till en början finskans, grammatiska strukturer.
De grundläggande teoretiska resultat, som delprojektet når fram till,
skall sedan bearbetas och presenteras på ett sådant vis att de kommer att
kunna utnyttjas i språkundervisning och språkinlärning.

Delprojektet syftar särskilt till att underlätta inlärningen av svenska
hos invandrare. Men dess resultat bör också blir användbart vid
svenskundervisningen för personer med olika invand rarspråk som utgångsspråk
i andra sammanhang, t. ex. med finska som utgångsspråk i
grundskolan i Norrbotten och i Finlands finska läroverk. Vid sidan av
detta praktiska mål bör projektet lämna betydelsfulla bidrag till den
allmänna syntaxteorin.

Delprojektets arbetsgrupp omfattar den kontrastiva synen på språkundervisning
och språkinlärning. Denna innebär, att hänsyn så långt
möjligt alltid tas till elevernas modersmål, såväl vid själva undervisningen
som vid författandet av läroböcker. Delprojektet kommer i hela sin
uppläggning att kännetecknas av en ganska stor öppenhet, så att
kontrastiv forskning ifråga om såväl olika utgångsspråk som andra nivåer i
språket än syntaxen kan knytas till detta i mån av personella och
ekonomiska resurser. Delprojektet beräknas sysselsätta två heltidsanställda
forskarassistenter och en sekreterare samt tillfälliga experter.
Delprojektet startade den 1 januari 1972 och beräknas pågå i fyra år.

Övrigt

Fil.lic. Herbert Lagman:

Sammanställande av svensk-estnisk ordbok

Projektet avser sammanställandet av manuskript till en svensk-estnisk
ordbok. En svensk-estnisk ordbok utkom i Dorpat i Estland 1940 under
redaktion av prof. Per Wieselgren, prof. Gustav Suits och phil.dr. Paul
Ariste. Ordboken sammanställdes och utgavs med stöd av Humanistiska

forskningsrådet i Sverige och med statligt stöd från estniska regeringen.
Detta verk omtrycktes i Stockholm 1945. Ordboken blev emellertid snart
slutsåld och är sedan länge inte mera tillgänglig varken i bokhandeln eller
antikvariskt.

Behovet av en ny ordbok är därför akut. Eftersom arbetet på den
gamla ordboken påbörjades redan 1936, kan en oförändrad utgåva inte
längre anses ändamålsenlig, detta med tanke på det enorma tillskott i
form av nya ord och uttryck som det svenska språket fått till följd av de
senaste decenniernas snabba utveckling på samhällslivets alla områden.
En grundlig omarbetning på ordboken är därför av nöden. Detta arbete
beräknas ta ca ett år.

Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1971

I följande två tabeller redovisas en statistisk översikt över anslagens
fördelning mellan ämnesområden, dels för år 1971, dels för hela den tid
under vilken Jubileumsfonden varit verksam, 1965-1971. Genom att
många projekt, särskilt de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig
karaktär, kan en exakt fördelning av anslagen inte åstadkommas.
Sådana projekt har i sin helhet förts till det ämnesområde som har
bedömts vara mest centralt för projektet. Den fördelning av anslagen,
som redovisas i tabellerna, är därför behäftad med vissa felmarginaler. 1
stort sett torde den emellertid ge en ungefärlig uppfattning om
inriktningen av fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning i betydande grad
koncentrerats på samhällsforskning i vid mening. De ämnen som
sammanförts under beteckningen samhällsvetenskap, har fått nära 49
procent av anslagsbeloppet under 1971. Detta är ca två procentenheter
mindre än för hela perioden 1965-1971. Koncentrationen på samhällsvetenskap
har alltså 1971 varit något mindre än tidigare. Förändringen är
emellertid inte större än att den kan förklaras av tillfälliga förskjutningar.
De olika ämnenas procentuella andelar förändras ofta starkt år från år. Så
var t. ex. samhällsvetenskapernas andel av anslagen under föregående år,
1970, hela 56 procent. Sådana variationer i de olika ämnesområdenas
andelar förklaras ofta av att något stort projekt tillkommit eller slutförts
inom ett ämne.

Under 1971 har framför allt de humanistiska ämnena ökat sin andel av
anslagen. De fick detta år nära en fjärdedel mot 13 procent över hela
perioden 1965-1971. Större delen av denna ökning förklaras av att ett
par stora sedan länge pågående projekt bl. a. inom arkeologi under året
fick stora fortsättningsanslag för upp till tre års verksamhet.

Bland samhällsvetenskaperna har främst nationalekonomi och pedagogik/psykologi
ökat sina andelar, medan kulturgeografi och statistik
trängts tillbaka. Bland övriga discipliner har den ökade satsningen på
humaniora resulterat i minskade andelar bl. a. för medicin och naturvetenskap.

Det förtjänar understrykas att den jämfört med tidigare år stora
satsningen på projekt inom humaniora inte är uttryck för någon ändrad
anslagspolitik från styrelsens sida, utan endast som ovan sagts en tillfällig
konsekvens av att ett antal stora projekt på området under året behövt
förnyade anslag för sin fortsatta verksamhet. I en principdiskussion vid
ett av styrelsens sammanträden under året har det fastslagits, att det
enligt styrelsens uppfattning fortfarande finns skäl att behålla den
hittillsvarande huvudinriktningen av anslagsfördelningen: att — utan att
utesluta något forskningsområde — koncentrera stödet till sådan forskning
som kan bidra till en belysning av problem som sammanhänger med
effekterna på individerna och samhället av den tekniska, ekonomiska och
sociala utvecklingen.

Under 1971 beviljades helt eller delvis 117 ansökningar av 206
ingivna. De beviljade anslagen uppgick till 18,6 milj. kr. medan de helt
avslagna ansökningarna avsåg ett belopp om 27,4 milj. kr. Summan av
dessa två belopp är emellertid, som framgår av tabellen för 1971,
väsentligt mindre än det totala belopp, som sammanlagt begärts i ingivna
ansökningar. Detta beror på att de beviljade ansökningarna i många fall
avsett väsentligt högre belopp än som beviljats. Det sammanlagt beviljade
beloppet utgjorde knappt 34 procent av vad som begärts i ingivna
ansökningar.

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond
7/10 1965 - 31/12 1971

(Belopp i tusental kronor)

Beviljade Avslagna Beviljat be Ämncsområdc

ansökningar ansökningar Summa lopp i % av

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp totalbeloppet

Samhällsvetenskap	357	54.433	172	37.094	529	91.527	51,2
Ekonomisk historia	26	2.862	8	3.801	34	6.663	2,7
Företagsekonomi	32	3.033	25	4.730	57	7.763	2,9
Nationalekonomi	37	6.113	19	3.375	56	9.488	5,8
Kulturgeografi Sociologi och social-	44	8.797	15	4.299	59	13.096	8,2
politik	60	8.040	42	9.128	102	17.168	7,6
Statistik	22	3.128	8	3.375	30	6.503	2,9
Statskunskap	45	9.354	15	1.200	60	10.554	8,8
Forskning om forskning	13	1.349	3	373	16	1.722	1,3
Psykologi/pedagogik	63	10.213	34	6.637	97	16.850	9,6
Juridik/kriminologi	15	1.544	3	176	18	1.720	1,5
Socialmedicin/psykiatri	33	5.554	17	4.315	50	9.869	5,2
Övrig medicin	34	7.536	34	12.500	68	20.036	7,1
Naturvetenskap	47	16.579	47	66.597	94	83.176	15,6
Teknik	6	1.390	21	12.615	27	14.005	1,3
Humaniora	73	13.938	56	18.670	129	32.608	13,1
Informationsbehandling	7	3.463	5	2.594	12	6.057	3,3
Övrigt	11	3.350	21	2.497	32	5.847	3,2
Summa	568	106.243	373	156.882	941	263.125	100,0

3 Riksdagen 1972. 2 sami. Nr 12

Statistisk sammanställning 1971

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal Belopp	Totalt sökt belopp	Beviljat belopp totalt bevil-jat belopp	i % av totalt sökt belopp
Samhällsvetenskap	71	9.067	35	7.526	106	16.593	19.585	48,8	46,3
Ekonomisk historia	3	394	1	1.857	4	2.251	2.326	2,1	16,9
Företagsekonomi	4	274	6	859	10	1.133	1.371	1,5	20,0
Nationalekonomi	11	2.024	3	360	14	2.384	2.975	10,9	68,0
Kulturgeografi Sociologi och social-	7	451	5	1.397	12	1.848	2.016	2,4	22,4
politik	11	1.234	5	901	16	2.135	2.576	6,6	47,9
Statistik	1	100	5	1.296	6	1.396	1.526	0,5	6,6
Statskunskap	13	1.389	4	213	17	1.602	1.738	7,5	79,9
Forskning om forskning	2	80	—	—	2	80	80	0,4	100,0
Psykologi/pedagogik	15	2.652	5	611	20	3.263	4.440	14,3	59,7
J uridik/kriminologi	4	469	1	32	5	501	537	2,5	87,3
Socialmedicin/psykiatri	2	236	5	879	7	1.115	1.244	1,3	19,0
Övrig medicin	7	823	8	3.156	15	3.979	4.217	4,4	19,5
Naturvetenskap	12	2.580	17	8.434	29	11.014	15.806	13,9	16,3
Teknik	—	-	3	878	3	878	878	—	-
Humaniora	21	4.540	12	4.798	33	9.338	9.893	24,4	45,9
Informationsbehandling	1	300	2	105	3	405	494	1,6	60,8
Övrigt	3	1.046	7	1.664	10	2.711	2.976	5,6	35,2
Summa	117	18.592	89	27.440	206	46.033	55.094	100,0	33,7

Anm. Utöver dessa anslag har äldre anslag påförts medel för socialavgifter och löneökningar. Dessutom har vissa anslag beviljats ur 1972 års medel.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Ekonomisk historia

Professor Sven-Ulric Palme m. fl., Stockholms universitet: Sammanställning,
urval och förberedande bearbetning av källmaterialet
rörande Kreugerkoncernen intill år 1932 7

Företagse ko no mi

Ekon.lic. Erling Peterssohn, Handelshögskolan i Stockholm:
Kreditpolitikens verkningar på kreditgivningen mellan företag . . 8

Nationalekonomi

Professor Guy Arvidsson, Stockholms universitet: Transportekonomisk
forskning 9

Professor Erik Ruist, Handelshögskolan i Stockholm: Ekonometrisk
modell för Sverige 9

Sociologi och socialpolitik

Professor Erik Allardt, Helsingfors universitet: Samhällsstruktur

och social förändring i de nordiska länderna 10

Professor Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet, och dr Orlando
Fals Borda, Colombia: Social och politisk förändring i Latinamerika
— fallet Colombia 11

Fil.lic. Hans Jurgen Holstein, Uppsala universitet: Atman: Ett

datorbaserat sociocybernetiskt utredningssystem 11

Professor Georg Karlsson, Umeå universitet, docent Walter Korpi,
Stockholms universitet, m. fl.: ”Benefits” och ”costs” i samband
med arbetskraftens geografiska rörlighet 12

Statistik

Byråchefen, docent Erland Hofsten, Stockholms universitet:

Sveriges befolkning 1750—1970 13

Professor emer. Hjalmar Sjövall, Karolinska Institutet: Statistiska
undersökningar över svensk nativitet och nuptialitet 14

Statskunskap

Docent Krister Wahlbäck: Integration, suveränitet, neutralitet . . 14

Psykologi/pedagogik

Fil.lic. Anders Herbert, Stockholms universitet: Beslutsfattande

Sid.

och arbetssvårighet 15

Professor Åke Edfeldt, Stockholms universitet: Opinionspåverkan

och tvåvägs samhällskommunikation på individnivå 16

Professor Karl-Georg Ahlström, Lärarhögskolan i Uppsala: Svenskans
syntax hos hörselskadade barn, Pedagogiska implikationer . 17

Docent Lars Kebbon, Ulleråkers sjukhus: Psykologiska undersökningar
av mental retardation: Abilitetsstruktur och social anpassning
18

Juridik/kriminologi

Dr.jur. Joachim Nelhans, Stockholms universitet: Utlänningen på
arbetsmarknaden 19

Socialmedicin/psykiatri

Docent Erik Olof Hagnell, S:t Lars sjukhus, Lund: En studie av de
psykiska sjukdomarnas förekomst i en förut undersökt befolkning
med särskild hänsyn till sociala förhållanden och förändringar . . 20

Övrig medicin

Laborator Torbjörn Malmfors och docent Bo Holmberg, Arbetsmedicinska
Institutet: Studier över effekterna av industriella
lösningsmedel på cellulära funktioner 21

Naturvetenskap

Professor Jan Rydberg, Chalmers tekniska högskola: Anskaffning
av kontroll- och styrenhet för utveckling av förfarande att rena

industriella avfallslösningar från metaller och syror 22

Professor Ivar Hessland, Stockholms universitet: Inköp av fartygs utrustning

för maringeologisk forskning 22

Docent Mats Sonesson, Lunds universitet, m. fl.: Terrester ekosystemanalys,
tundraprojektet 23

Teknik

Civilingenjör Jon Sigurdson, University of Sussex, England:
Teknikspridningen i Kina 24

Humaniora

Docent Gunnar Qvist, Göteborgs universitet: Kvinnorna i industrialismens
samhälle 25

Museichef Lili Kaelas, Göteborgs arkeologiska museum, musei -

Sid.

chef Bengt Hubendick, Göteborgs naturhistoriska museum, och
professor K. Gösta Eriksson, Chalmers tekniska högskola: Sten åldersboplatsen

Bua Västergård i Göteborg 26

Docent Per Göran Råberg, Stockholms universitet: Kritisk inventering
av äldre och nyare arkitekturleorier, i syfte att fastställa

deras användbarhet för en modern estetisk miljöforskning 28

Professor Bo Wallner, Musikhögskolan i Stockholm: Forskning i
vår tids musik med särskild inriktning på en förnyelse av

undervisningsmetoder och läromedel 29

Professor Karl-Hampus Dahlstedt, Umeå universitet: Kontrastiv
syntax 30

Övrigt

Fil.lic. Herbert Lagman, Uppsala universitet: Sammanställande av
svensk-estnisk ordbok 30

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1143 S

/'' ''

.v/- >.