Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfondtill Riksdageningivna berättelse överstiftelsens verksamhet under år1970 (Framställning / redogörelse 1971:11)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Styrelsens för

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
till Riksdagen
ingivna berättelse över
stiftelsens verksamhet under år
1970

1 Riksdagen 1971. 2 sami.

Till

Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1970.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:
professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: riksantikvarien Sven Jansson
professor Gösta Ekman

suppleant: professor Lennart Hjelm
professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson
generaldirektören Lennart Holm

suppleant: professor Ragnar Bentzel
riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf
ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell
med. lic. fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Kaj Björk
ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Ingemar Mundebo
ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson
ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Gunnar Wallmark
ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson
suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck
Professor Ingvar Svennilson har under året avgått ur styrelsen.

Filosofie doktorn Paul Lindblom har varit chef för fondens kansli till
den 1 juli. Han efterträddes den 1 september av filosofie licentiaten
Östen Johansson. Fondens sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik
Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt fem gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i ett stort
antal fall utlåtanden inhämtats från de statliga forskningsråden och från

sakkunniga. Som förberedelse för styrelsens beslut har inkommande
ansökningar vidare behandlats i olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels
företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
Arbetsgrupperna hade vid årets utgång följande sammansättning:

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från styrelsen
herrar Bentzel, Larsson, Eklöf, Holm, Johansson och Grebäck samt
fröken Bergegren. Professorerna Sven Erik Johansson, Erik Lundberg och
Guy Arvidsson.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Dahlén, Ekman och Wallmark. Professor Karl-Erik Wärneryd och
byråchefen Nils Eric Svensson.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Bentzel, Martinsson, Björk och Mundebo. Professor Hans Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström,
Gustafsson och Hjelm samt fru Sjövall. Professor Erik Rudberg.

5. Humaniora: Från styrelsen herrar Segerstedt, Ekman och Jansson
samt fröken Ljungberg. Professor Carl-Ivar Ståhle.

I fondstyrelsen har under år 1970 ansökningar till ett sammanlagt
belopp av 45,6 milj. kronor avgjorts. Under året har av tillgängliga medel
anslag beviljats med sammanlagt 20,1 milj. kronor. Fondens styrelse har
dessutom vid sitt decembersammanträde beviljat anslag för tillsammans
4,5 milj. kronor att utgå ur de under år 1971 disponibla medlen. Av dessa
och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades under år 1970 ett
sammanlagt belopp av 20 milj. kronor. Summan beviljade men ännu inte
utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 16,5 milj. kronor. Vid ingången
av år 1971 står ett belopp av sammanlagt 22,4 milj. kronor till fondens
förfogande.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1970. Bilagan innehåller
dessutom vissa statistiska uppgifter rörande de under året behandlade
ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och
fondens ställning per den 31 december åren 1969 och 1970 har
redovisats såsom bilaga 2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om
bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1970. Därav framgår
bl. a. att till fonden under år 1970 influtit räntor till ett belopp av
19 603 241 kronor 56 öre. Då fondens i det följande närmare specificerade
omkostnader uppgått till sammanlagt 548 596 kronor 15 öre, blev
fondens nettointäkt detta år 19 054 645 kronor 41 öre.

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1970 har
intagits följande utdrag ur räkenskaperna för Riksbankens jubileumsfond.

Balansräkning

per den 31 december 1969 och 1970

Tillgångar	1969	1970
Obligationer utfärdade av
Svenska staten	• • • • 126 402 250:-	126 402 250:-
Hypoteksinrättningar	141 641 500:-	141 641 500:-
Kommuner	20 116 750:-	20 116 750:-
Industrier	33 818 100:-	32 848 100:-
Checkräkning i riksbanken . . .	448 751:22	571 000:54
Postgiro	5 231:50	3 807:04
Kassa	500:	500:-
	Kr 322 433 082:72	Kr 321 583 907:58

Skulder

Kapitalkonto 282 708 420:96 282 708 420:96

Beviljade, ej utbetalda anslag 16 369 924:44 16 497 153:92

Disponibla medel:

Ingående

behållning	23	067	616:72	23	354	737:32
Avgår: Bevil-
jade anslag ....	19	053	716:86	20	091	922:67
Tillkommer: Årets
nettointäkt	19	340	837:46	19	054	645:41
Ej förbrukade
anslag		-			60	872:64

Utgående behållning
23 354 737:32 22 378 332:70

Kr 322 433 082:72 Kr 321 583 907:58

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1969 1970

Omkostnader 319 658:65 548 596:15

Fondens nettointäkt 19 340 837:46 19 054 645:41

Kr 19 660 496:11 Kr 19 603 241:56

Inkomster

Ränteintäkter netto 19 657 739:45 19 598 524:90

Övriga intäkter 2 756:66 4 716:66

Kr 19 660 496:11

Kr 19 603 241:56

Specifikation av omkostnader för år 1970

Arvoden till styrelsen 61 000:—

Löner och arvoden inom kansliet 115 840:50

Arvodentillsakkunnigam.fi

Socialavgifter 12 300:—

Resekostnader 7 076:78

Lokalkostnader 14 721:06

Kontorsmateriel, kopiering m. m 22 476:91

Inventarier 2 197:20

Konferenser 15 222:60

Utredningsarbete 4 535:30

Förvaltningsavgift med 1 % av till statliga

institutioner utbetalda anslag 203 853:—

Summa kronor 548 596:15

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna
att överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 11 februari 1971

TORGNY SEGERSTEDT

Nils Theodor Larsson

Per Åsbrink
Arne Engström
Astrid Bergegren
Olle Dahlén
Blenda Ljungberg

Östen Johansson

Lennart Holm
Elisabet Sjövall
Bo Martinsson

Carl-Erik Virdebrant

Bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag år 1970

Inom ett forskningsprogram för belysning av sambanden mellan
lokalisering och ekonomisk strukturutveckling genomför Rolf Back, Hans
Dalborg och Lars Otterbeck olika delstudier. Göran Bergendahl undersöker
möjligheterna att använda en speciell typ av lösningsförfarande —
heuristisk programmering — för stora och komplicerade företagsekonomiska
problem.

Lars Werin leder en undersökning av budgetpolitikens konsekvenser
för inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Diskussionerna vid ett
symposium om Sydasiens utvecklingsproblem, som arrangerades av
Institutet för internationell ekonomi och Riksbankens jubileumsfond
hösten 1969, sammanfattas och presenteras av Erich H. Jacoby. I
projektet ”Ekonomisk landskapsvård” undersöker Erik Åkerberg m. fl.
betingelserna för en landskapsvård inom skogsbygdsområden med
vikande jordbruksarealer och med en förväntad ökande tillströmning av
turister. Följderna av omställningen inom jordbruket för kulturlandskapet
undersökes också från kulturgeografisk synpunkt av Sven-Olof
Lindquist. Kulturlandskapets framväxt och dess beroende av de system
av social, rättslig och administrativ natur, som format såväl de lokala
detaljerna som de regionala mönstren i landskapet, behandlas i Sölve
Göranssons projekt. C. F. Claeson och Carl Gösta Widstrand får anslag
för en studie av vissa problem i landsbygdens utveckling i Tanzania.

Inom området sociologisk och socialpolitisk forskning har anslag
beviljats åt Lars E. Björk, Reine Hansson och Jan Pärsson för ett projekt
om arbetsengagemang genom ökat inflytande på det egna arbetet och åt
Ulf Åberg för en undersökning av samspelet mellan människa, arbetsplats
och arbetsuppgift. Arne Trankell behandlar minoriteters problem i
Sverige. Jan Trost har fått anslag för en undersökning av äktenskaplig
anpassning och Olof Frändén för en undersökning om ungdomens
politiska engagemang. Björn Höijer behandlar etermediakonsumtionens
omfattning och inriktning, och Joachim Israel har fått anslag för att
redigera en skrift om sociologins och socialpsykologins vetenskapsteoretiska
förutsättningar.

M. Orlanski studerar den marxistiska diskussionen om framåtskridande
och historisk nödvändighet omkring det senaste sekelskiftet. Två
amerikanska forskare, Thomas J. Anton och Peter Grothe, hat fått
anslag. Den förstes projekt behandlar den offentliga förvaltningen och
dess omgivning, den andre undersöker attityder till Förenta staterna i
Sverige och Norge. Vidare har Andreas Ådahl fått anslag för mikrofilmning
av tjeckoslovakiska tidningar och Ingemar Ståhl för pjojektet
”Strategiska val i den framtida forskningspolitiken”.

Eve Malmquist har fått anslag för ett delprojekt i det internationella
forskningsprogrammet ”Plan Europé 2000”. Kaj Håkanson genomför
en teoretisk studie av social struktur och social kontroll. Bengt-Erik
Andersson undersöker generationsmotsättningarnas storlek och orsaker
och Ingrid Klackenberg-Larsson behandlar frågan i vilken mån barnens
personlighetsutveckling är relaterad till föräldrarnas personlighet, attityder
och beteenden. För en studie av förståndsfunktioner hos utvecklingshämmade
har Gunnar Kylén fått anslag.

Två juridiska projekt har beviljats anslag: Peter Seipel för en
undersökning av immaterialrättsliga problem som sammanhänger med
ADB-tekniken samt Per Olof Ekelöf och Sören Halldén för en studie av
bevisvärdering inför domstol.

Jan-Otto Ottosson och Jan Beskows projekt heter ”Onödiga självmord?”.
Ragnar Rylander och Stefan Sörensen undersöker flygbullerstörningar
och effekter på människa av ljudbangar.

Inga Marie Nilsson, Knut Haeger och Göran Nylander har fått anslag
för studier av diagnostiska och terapeutiska problem rörande blodproppssjukdomen.
Rolf Blomstrand studerar hämning resp. acceleration av
alkoholoxidationen hos människan och effekten härav på den intermediära
omsättningen. Gunnel Huldt har fått anslag för en undersökning
av förekomsten av smittämnen på nordkalotten och Gunnar Brante för
aminosyraanalyser på neuropsykokemiskt intressanta material. Två
projekt, som fått anslag under året, utnyttjar ett system med
gaskromatograf, masspektrometer och databehandling. Det ena leds av
Bengt Samuelsson, Marc Bygdeman och Eric Änggård och rör bl. a.
essentiella fettsyror och prostaglandiner med särskild hänsyn till
näringsfysiologiska aspekter på hjärt- och kärlsjukdomar. Det andra leds
av Göran Schill, som forskar om läkemedel och deras verkan.

Inom naturvetenskap har Johan Sundberg fått fortsatt anslag för
naturvetenskaplig musikforskning och Nils Hast för spänningsmätningar i
berggrunden i Alperna. Tage Eriksson arbetar med hybridisering mellan
olika arter av högre växter via protoplastfusioner, och A. Lima-de-Faria
studerar celldifferentieringsmekanismen på molekylär nivå. Vidare har
Sten T. Lundin och Ragnar Larsson fått anslag för apparatur för
katalysforskning och Kai Siegbahn och Carl Nordling för datoranslutning
av ESCA-instrument.

Till det humanistiska ämnesområdet har sex anslag beviljats under året.
Magnus Mörner skall undersöka förhållandena hos vissa med nyttjanderätt
till jordlotter avlönade lantarbetargrupper i Latinamerika sedan
1700-talet. Mårten Stenberger m. fl. har fått anslag för utgrävning av ett
befäst organiserat bondesamhälle på öland före den tidigaste urbaniseringen.
Riksantikvarieämbetet har påbörjat en fotogrammetrisk dokumentering
av byggnader och byggnadsmiljöer av kulturhistoriskt värde.
Vidare har Jan Ling fått anslag för samhällsinriktad musikvetenskap och
Mary Skeaping för filmdokumentation av historiska stildanser. Slutligen
har Ingvar Gullberg fått bidrag till finansiering av arbetet på en
engelsk-svensk fackordbok.

Företagsekonomi

Civilekonomerna Rolf Back, Hans Dalborg och Lars Otterbeck:

Lokalisering och ekonomisk strukturutveckling

Många tidigare studier av strukturutveckling och lokalisering har
endast beaktat förändringar av organisationsenheters läge, dvs. intresset
har koncentrerats till flyttningar, nedläggningar och nyetableringar av
enheter. Som orsaker till lägesvalet har angetts lokaliseringsfaktorer av
olika slag. Två invändningar som kan riktas mot sådana studier är
följande: l)Man når endast utlösande faktorer till själva flyttningsbeslutet,
vilket ofta är ett ”konsekvensbeslut” av en mängd olika beslut
över en längre tidsperiod om enhetens totala verksamhet. 2) Byte av
rumslig belägenhet är endast en liten del av de strukturförändringar som
sker inom organisationer och regioner.

Avsikten är att i detta projekt bl. a. pröva användbarheten av
utvecklade referensramar och begrepp och att söka samband mellan
strukturförändringar och företagens måluppfyllelse samt att utveckla en
taxonomi för organisationsenheter och regioner, vilken lämpar sig för
studium av strukturutveckling.

Operativa besluts strategiska konsekvenser

Företagsekonomisk forskning av beteendevetenskaplig karaktär har
givit resultat, som pekat på att s. k. strategiska beslut, beslut som avser
det långsiktiga förhållandet mellan företaget och dess omgivning och
oftast rör val av marknader/marknadssegment eller val av produktionsinriktning,
sällan egentligen fattas. Ofta blir de följder av de samlade
konsekvenserna av en rad operativa (kortsiktiga, rutinartade) beslut. Rön
av detta slag understryks starkt även av resultat från detta projekt, som
syftar till att a) beskriva hur ett antal operativa besluts konsekvenser
tillsammans blir strategiska samt b) öka möjligheterna att identifiera
strategiska konsekvenser av sådana beslut, som av beslutsfattaren
betraktas som enbart operativa.

Problemet skall angripas genom detaljrikt studium av ett antal
beslutsprocesser. Processerna skall analyseras stegvis och i varje steg skall
identifieras hur handlingsfriheten i kommande strategiska avgöranden
successivt kringskärs. De studerade besluten skall hämtas från det
omfattande empiriska material som insamlats inom projektet.

Marknadspåverkan och strukturförändringar

I projektet har observerats hur förändringar i företagens interna
struktur och regionala funktionsuppdelning samvarierar med förändringar
i företagens marknadssituation. Syftet med föreliggande delprojekt är att
utveckla modeller för analys av företagens marknadssituationer och deras
interna struktur och regionala politik.

På grundval av litteraturstudier skall konstrueras modeller över
samband mellan företagens marknadssituationer och deras strukturella
utveckling med hänsyn till olika regionala förutsättningar.

Utifrån data som insamlats i huvudprojektet skall modellerna
modifieras och utvecklas. Marknadssituationerna kommer att analyseras i
ett fåtal variabler för vilka mätbara data finns tillgängliga. Den interna
strukturutvecklingen och dess relation med regionala förändringar
kommer att analyseras på samma sätt som i huvudstudien.

Lokaliseringen i företagets strategiska marknadsplanering

Många exempel har funnits på att lokaliseringsbeslut fattats som
kortsiktiga anpassningar till förändringar i omgivningen. I denna studie
utvecklas en planeringsmodell, där speciellt lokaliseringsfrågans placering
behandlas. Tre allmänna hypoteser: a) Företagen tenderar att betrakta
lokalisering som ett operativt eller möjligen administrativt beslut,
b) Företagets typ av verksamhet och metoder för marknadskontakt
påverkar denna frågas inplacering i planeringsprocessen, c) För flera
företag skulle det vara lämpligt att betrakta lokaliseringsfrågan som ett
strategiskt problem.

Planeringsmodellen utvecklas från den existerande litteraturen kring
företags strategi och anpassning till sin omvärld. Exempel på beslut med
lokaliseringsanknytning tas från företag som undersökts i ”Lokalisering
och ekonomisk strukturutveckling”.

Docent Göran Bergendahl:

Heuristisk programmering - en lösningsmetod för stora och komplicerade
företagsekonomiska problem

Syftet med projektet är att presentera metoder att lösa vissa typer av
företagsekonomiska problem med en speciell typ av lösningsförfarande.
De problem som är av intresse är transport-, produktions- och
investeringsproblem med komplexa kostnads- och intäktssamband eller
med komplicerade relationer mellan ingående delkomponenter i problemen.
De lösningsförfaranden som är aktuella är s. k. sökmetoder, vilka ej
nödvändigtvis kan garantera en ”optimal” lösning, utan enbart att man
uppnår uppsatta aspirationsnivåer.

Exempel på problem av ovanstående typ är sekvensproblem, där man
inom ett företag har att bestämma i vilken ordning tillverkningen av
olika enheter eller olika produkter skall försiggå. Problemet är komplext
därför att vaije möjlig sekvens av tillverkning kan medföra olika
produktionskostnader. Ett annat problem av likartad karaktär är
fördelning av olika kategorier av arbetskraft på olika typer av
produktionsenheter inom ett företag.

Exempel på lösningsförfarande utgör beskrivningar av beteendet hos
en kvalificerad yrkesperson då denne löser motsvarande problem. Skälet

till att söka systematisera dennes beteende är att man på detta sätt kan få
möjlighet att lösa stora problem maskinellt.

Nationalekonomi

Professor Lars Werin:

Budgetundersökningen

Budgetpolitikens innebörd för inkomst- och förmögenhetsfördelningen
— den klassiska incidensproblematiken — har inte beaktats nämnvärt i
senare decenniers finanspolitiska forskning. Så har varit fallet både i
utlandet och i Sverige. Många betydande omläggningar har i själva verket
gjorts av det svenska skattesystemet utan att deras fördelningsverkningar
blivit föremål för mera noggrant studium — hit hör t. ex. förskjutningen
från direkt mot indirekt beskattning, hit hör också kommunalskattens
tilltagande andel. Inte bara skattesidan utan även utgiftssidan av den
offentliga budgeten har för övrigt en incidensaspekt. Den är särskilt
uppenbar i fråga om rena transfereringar, som ju kan ses som negativa
skatter, men den är otvivelaktigt aktuell även för åtskilliga andra
utgiftsslag, i princip för hela utgiftssidan. Inte heller dessa förhållanden
har emellertid blivit föremål för egentligt vetenskapligt studium.

”Budgetundersökningens” huvudsyfte är att utreda dessa frågor,
d. v. s. att studera effekterna av den offentliga budgetpolitiken — statens
såväl som kommunernas — på inkomst- och förmögenhetsfördelningen
här i landet. Även vissa andra problem avseende budgetens resursfördelningseffekter
tas upp. Undersökningen tar formen av ett antal delprojekt,
varav ett par är av mera övergripande karaktär medan de övriga ägnas åt
ett intensivstudium av vissa i sammanhanget särskilt intressanta områden.
Ett centralt problem i samtliga delprojekt är självfallet att kartlägga
övervältringsfenomen.

Det första av de båda mera övergripande delprojekten utgörs av en
allmän studie av skatternas och transfereringarnas verkningar på
inkomstfördelningen — fördelningen på inkomstklasser, familjetyper etc.
När man talar om beskattningens verkningar avser man i regel
konsekvenserna av endera av följande båda åtgärder: antingen en parallell
ändring av skatter och utgifter, varvid det inte bara är beskattningens
verkningar man registrerar utan även utgifternas; eller också en
omläggning av beskattningen från ett system till ett annat system, som
har samma kontraktiva effekter på ekonomin, d. v. s. som möjliggör
samma offentliga verksamhet utan att leda till extra inflations- eller
arbetslöshetstendenser.

Det andra övergripande delprojektet är inriktat på ett studium av den
offentliga verksamhetens fördelningsaspekter. När det gäller mera
renodlat ”kollektiva” offentliga tjänster såsom försvar och rättsväsende
är dessa aspekter naturligtvis mycket svårfångade, men för uppdelbara
tjänster såsom sjukvård, vägväsende, etc, är problemen färre. Undersök -

ningen tar i första hand formen av en beräkning av vilka utgifter stat och
kommuner haft för olika grupper av medborgare.

Det tredje delprojektet består av en specialstudie av skatter på
förmögenhet, kapitalvinster, arv och gåva. Det gäller att granska
utformningen av dessa skatter och att studera följderna av tänkbara
omläggningar av dem. Härvid får bl. a. företagsbeskattningens utformning
tas med i bilden och frågorna om kapitalets internationella rörlighet och
kapitalägarnas benägenhet att flytta mellan länder beaktas. Även om det
främsta syftet är att empiriskt analysera kapitalskatternas effekter,
kommer stor vikt också att läggas vid granskningen av dessa skatters
principiella särdrag.

Ett fjärde delprojekt ägnas åt en analys av kommunala budgetproblem.
Till de frågor som tas upp hör kompetensfördelningen mellan stat och
kommuner, valet mellan kommunala skatter och kommunal upplåning,
samt utformningen av statliga bidrag till kommunerna.

Professor Erich H. Jacoby:

Från ett symposium i Stockholm 1969 om Sydasiens utvecklingsproblem

Hösten 1969 arrangerades gemensamt av Riksbankens Jubileumsfond
och Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet ett
symposium mot bakgrund av professor Gunnar Myrdals bok ”Asian
Drama” med deltagande av ett tjugotal experter på området från skilda
delar av världen. Det här behandlade projektet avser dels att sammanfatta
och för en vidare publik presentera den diskussion som fördes vid
symposiet, dels att mot bakgrund av denna diskussion ge ytterligare
synpunkter på vissa av de problem som behandlades.

Kommittén för ekonomisk landskapsvård (ordf. professor Erik Åkerberg): Ekonomisk

landskapsvård

Behovet av forskning avseende landskapsvård sammanhänger dels med
den förändring av det svenska landskapet, som blir följden av en
betydande nedläggning av jordbruk inom våra skogsbygdsområden, dels
med de önskemål som fritidsmänniskan och turisterna av idag och i
morgon ställer på den miljö, där de skall vistas för rekreation och
friluftsliv. Den nämnda jordbruksnedläggelsen förväntas slutligen omfatta
över 1 miljon hektar åkerjord. Stora delar av denna areal faller inom
områden, som ligger nära omfattande tätortsbebyggelse, för vilken
lockande naturområden bör finnas lätt tillgängliga. Vissa sådana områden
— t. ex. i södra Sverige — förväntas få en alltmer ökande turistström även
från andra länder (Danmark, Tyskland).

Vad kommittén för ekonomisk landskapsvård syftar till med den
planerade undersökningen är att söka klarlägga betingelserna för en

landskapsvård inom skogsbygdsområden med vikande jordbruksarealer
och med en förväntad ökad tillströmning av turister. Tre modellområden
inom södra och mellersta Sverige har utvalts härför. Undersökningarna
kommer att omfatta fritidsmänniskans attityder till olika landskapstyper,
de ekonomiska förutsättningarna för att realisera önskvärda sådana
landskaps- och bebyggelsetyper m. m. Alternativa möjligheter för
landskapets öppethållande skall därvid klarläggas. Fritidsområdenas
utnyttjande förutsätter jämväl fastighetstekniska studier, studier av olika
åtgärders effekter på markstrukturen, markfloran, vilttillgång. Ekonomiska
analyser skall genomföras för att klarlägga kostnaden av studerade
alternativ både ur samhällets och den enskildes synpunkter. Framkomna
resultat kommer bl. a. att utnyttjas för upprättande av exemplifierande
markanvändningsplaner.

Kulturgeografi

Docent Sven-Olof Lindquist:

Agrar kulturlandskapsmiljö

Bakgrunden och problemställningarna till projektet ligger i den mycket
kraftiga omvandling som genomgår det svenska kulturlandskapet till följd
av struktur- och produktionsförändringar inom jordbruket. Följderna av
omställningen inom jordbruket yttrar sig i nedläggningar av brukningsenheter,
igenväxningar av tidigare öppen mark, skogsplanteringar, allt i
en omfattning som kommer att medföra en helt ny landskapsbild och
miljösituation.

Forskningsarbetet bygger på undersökningar av processen i dess olika
steg för att dokumentera kulturlandskapsomvandlingens art och snabbhet.
Målet blir att finna de generella sambanden mellan struktur- och
produktionsförändringar och deras fysiska yttringar i landskapet för att
därigenom få ett instrument för att bestämma landskapets utseende i
framtiden. En del av arbetet omfattar metodutveckling rörande
problemet att mäta och kvantitativt värdera landskapets miljöinnehåll
samt dess förändringar.

Projektet arbetar med en tidsaspekt som begränsats till dagens
situation ± 10 år; d. v. s. en parallellställning i tiden med strukturrationaliseringen
inom jordbruket.

Regionalt omfattar arbetet intensivstudier på kommun- och länsnivå.
Vissa undersökningar under nedanstående punkter 2 och 3 i programmet
kommer att få rikstäckande omfattning.

Följande forskningsuppgifter ger huvuddragen av projektets vetenskapliga
innehåll:

1. Intensivstudier av jordbrukets förändringar av struktur- och produktionsförhållanden
och konsekvenserna därav i form av jordbruksnedläggelse
och ändrad markanvändning.

2. Mätning och kartering av de fysiska yttringarna i landskapet till följd
av förändringarna inom jordbruket.

3. Analys och kvantifiering av kulturlandskapets miljömässiga innehåll
samt kartläggning av kulturlandskapsmiljöns regionala variationer och
förändringar inom den kommande 1 O-årsperioden.

Målsättningen är att få en helhetssyn på dynamiken i kulturlandskapsomvandlingen.
Veterligt har icke något försök gjorts, vare sig i vårt land
eller annorstädes, att få ett samlat grepp på denna för dagens
kulturlandskap och den yttre miljön synnerligen väsentliga problematik.

Fil. lic. Sölve Göransson:

Administrativa och metrologiska system på Öland

Undersökningen åsyftar analys och tolkning av den agrara bebyggelsens
och kulturlandskapets struktur i östra Sverige. Undersökningsområdet
öland är därvid av särskilt intresse på grund av den där till nutiden
bevarade bebyggelseformen; orsaken är att utflyttning ur byarna på
Öland vid enskiftet och laga skiftet ej skedde annat än undantagsvis.
Huvudobjekten för analysen är byarnas tomter och åkerindelningar.
Genom genetisk analys av dessa element och formkomplex, särskilt
måttanalys enligt den metodik som utvecklats av David Hannerberg,
ernås dels konkreta förklaringar av de väsentliga komponenterna i
kulturlandskapet, dels belysning av de system av social, rättslig och
administrativ natur som utformat såväl de lokala detaljerna som de
regionala mönstren i landskapet. Härigenom bidrar undersökningen till en
djupare förståelse av tillkomsten och utvecklingen av dagens kulturlandskap
och erhåller därför också ett praktiskt värde ur miljövårdssynpunkt.
Intresset är i första hand inriktat på tolkningen av element som formades
genom tidiga processer, motiverade av behovet av ordning och rumslig
organisation från samhällets sida. Former och processer visar stor likhet
med företeelser i flera andra länder i nordvästra och mellersta Europa.
Lösningarna på de vid analysen ställda problemen har alltså det dubbla
syftet att ge fördjupad kunskap om såväl de landskapsgeografiska
formerna som den samhällsgeografiska bakgrunden.

En nyckelroll i analysarbetet spelar de s. k. byamålen i alnar samt
jordtaxeringen i attungar. Dessa tal reglerade såväl fastighetsindelningen
som jordägarnas förpliktelser mot samhället (inom ledungsväsendets
indelningssystem, för beskattning etc.). Gårdstomterna i byarna var
utlagda genom mätning med dessa tal som bas, efter varierande
mätsystem och i regel med stor precision. Byägorna var utmätta i form av
storplanering av den totala åker/ängsytan och indelade i form av
ägoparceller med bredder i proportion till kvottalen. Vidare var byarna
sammanförda i hamnor (troligen av storleken 8 attungar) och dessa i sin
tur i härad (vanligen 10 hamnor).

Huvudkällan för analyserna är lantmäterimaterialet, såväl de geometriska
jordeböckerna som skiftesakterna. Andra materialgrupper som är
väsentliga utgör t. ex. medeltida diplom och jordeböcker, kamerala

längder, kommissionsprotokoll och domböcker. Tvärvetenskaplig kontakt
upprätthålles med arkeologi, ekologi, rätts- och socialhistoria,
ortnamnsforskning och andra granndiscipliner.

Docent Carl Gösta Widstrand och professor C. F. Claeson:

Utvecklingsproblem på landsbygden i Tanzania

Avsikten med projektet är att i samband med tanzaniska myndigheter
undersöka några viktiga problem rörande landsbygdsutveckling, huvudsakligen
av sociologisk och geografisk karaktär. Projektet har planerats i
nära samråd med olika ministerier och forskningsinstitutioner i Tanzania,
och programmet har inriktats efter tanzaniska forskningsprioriteringar
inom detta område. Sålunda avser man att syssla med ett antal frågor
rörande regional planering, problematiken i samband med vattenförsörjningsprojekt,
problem rörande modernisering av kreatursdrift samt i
samband med dessa undersökningar problematiken rörande utveckling
underifrån, d. v. s. den enskilda människans och de lokala smågruppernas
reaktion på beslut uppifrån, förståelse för nationella utvecklingsmål
och deras möjligheter och förmåga att påverka beslutsprocesserna inom
dessa områden.

Sociologi och socialpolitik

Fil. kand. Lars E. Björk, fil. lic. Reine Hansson och fil. kand. Jan
Pärsson:

Arbetsengagemang genom ökat inflytande på det egna arbetet -experiment med arbetsutformning och arbetsorganisation

Projektet innebär förändring av existerande arbetsorganisationer och
arbeten med sikte på

— ett ökat inflytande på det egna arbetet för den enskilde arbetaren

— ett ökat ansvar för den enskilde arbetaren

— en större grad av problemlösande och självutvecklande inslag i
arbetsuppgiften

— en förbättring av arbetsuppgiftens meningsfullhet och anseende.
Forskningen bedrivs i två företag och är där förankrad i utvecklingsgrupper
representerande olika partsintressen.

Projektet är uppdelat i tre skeden: analys, förändring och uppföljning.
Inför varje skede beslutar utvecklingsgruppen om och hur man skall gå
vidare.

De anställda som berörs av förändringarna medverkar kontinuerligt i
utformning och genomförande.

Förutom uppföljning i de ovan nämnda företagen skall även
”spontana” försök med samma innehåll i andra företag följas upp. Detta

för att vidga kunskapen om den utvecklingsprocess, vars riktning anges i
ovanstående syfte.

Forskningen genomföres i samråd med Utvecklingsrådets för samarbetsfrågor
arbetsgrupp för forskning. Dessutom hålls nära kontakter med
bl. a. Arbetsforskningsinstituten i Oslo och Tavistock Institute i London.
Lokaler har ställts till förfogande av PA-rådet som också förvaltar
forskningsmedlen.

Tekn. lic. Ulf Åberg:

Undersökning av samspelet mellan människa, arbetsplats och arbetsuppgift En

människa som står i industriellt arbete belastas på olika sätt av
arbetet, och denna belastning ingår även som ett av de element som
bestämmer hennes upplevelse av arbetet. Enligt modern uppfattning
samverkar härvid de sociologiska och teknologiska faktorerna till ett s. k.
sociotekniskt system. Från teknologisk synpunkt kan arbetet beskrivas i
ett antal dimensioner, t. ex. seriestorlek, mekaniseringsgrad, produktutseende,
precisionskrav m. m. Dessa begrepp säger emellertid mycket litet
om det direkta samspelet mellan människa och arbetsplats, och uppgiften
har gällt att på ett mer detaljerat sätt beskriva detta direkta samspel som
en funktion av ovan nämnda huvuddimensioner. Förutom en direkt
angivelse av vissa belastningsfaktorers storlek, såsom fysisk arbetstyngd,
belastning på sinnesorganen, arbetsställning m. m., har stor vikt lagtsvid
att få ett mått på den anställdes bundenhet till arbetet i rumslig och
tidsmässig bemärkelse. Bundenheten i rummet kan exemplifieras av den
volym inom vilken arbetet försiggår och vilken i somliga fall kan vara så
liten som 20 liter. Bundenheten i tiden karakteriseras bl. a. av hur
noggrant man måste hålla en bestämd tidtabell, t. ex. i extremfallet
löpande band med mycket kort arbetscykel. Tillsammans med en del
andra mått ger dessa faktorer en uppfattning om möjligheten till
variation och självständighet i arbetet, vilket i hög grad påverkar frågan
om arbetstillfredsställelse. Jämförelser mellan dessa faktorers sammansättning
vid goda och besvärliga arbetsplatser har gjorts.

Professor Arne Trankell:

Invandrarnas och de etniska och religiösa minoriteternas sociala och
psykologiska problem i Sverige

Projektet genomföres inom en — huvudsakligen — gemensam teoretisk
ram, och de olika delprojekt, som har utvecklats inom denna ram, har
vissa ideologiska utgångspunkter gemensamma för forskningens metodiska
uppläggning och vid valet av frågeställningar.

Denna ram är utformad i en tradition, som delvis går tillbaka på den
forskning angående etniska minoriteter, som började vid pedagogiska

institutionen i mitten av 1960-talet, i vilken en psykologisk tolkning av
individernas situation kombinerades med en samhällsanalytisk grundsyn.

Vägledande för gruppens arbete har också varit några gemensamma
värderingar, som på olika sätt kommer till uttryck i gruppens rapporter.
Då det gäller vår invandringspolitik och de olika minoritetsgruppernas
ställning i vårt land, menar vi att en utgångspunkt för all planering måste
vara att en respekt för andra människors synsätt och önskningar ställs
mot vår ofta obändiga lust att ordna för andra utan att vi tar reda på hur
våra planer upplevs av dem vi försöker ”ta hand om”. Vi är därför inom
arbetsgruppen inte alltid så säkra på vilka vägar man bör välja för att
skapa de bästa möjliga levnadsförhållandena för människorna i vårt land.
Det finns åtskilliga invandrare, som upplever en assimilation i det svenska
samhället som ett hägrande slutmål, medan andra upplever det svenska
samhällets mer eller mindre uttalade krav på assimilering som ett hot,
som de på alla sätt måste försvara sig mot för att kunna bevara den egna
tillvarons mening. Vi tror därför att det är viktigt att man ägnar mycket
intresse också åt de enskilda människorna, när man försöker ta reda på
mera om dessa saker. Det tror vi bland annat därför att man annars så lätt
hamnar i för forskaren och politikern bekväma lösningar, som ser
människorna och samhället ur ett förenklat perspektiv, där problemen
redan är ”analyserade” och lösningarna har skisserats i lättfattliga
mekaniska modeller, som man sätter ihop som leksaker och drar upp.

De forskningsprojekt som ingår i arbetsgruppens forskningsprogram är
alla mer eller mindre präglade även av några metodiska grundtankar, som
vi delar med varandra. En sådan tanke är att de fenomen man verkligen
vill förstå måste studeras i sitt fullständiga sammanhang och inte
lösryckta ur eller avskurna från vad de påverkar och påverkas av. En
annan grundtanke är att alla ting och förhållanden befinner sig i
utveckling. Deras mening eller betydelse kan därför inte uppfattas utan att
vi också studerar det förflutnas närvaro i nuet. En invandrare blir då inte
bara någon som vi måste försöka få att lära sig svenska för att han skall
kunna anpassa sig till vårt samhälle, utan en människa som kommer
någonstans ifrån, en som har lämnat något av sig själv bakom sig men som
samtidigt på ett paradoxalt sätt har det kvarlämnade med sig som delar av
sig själv, som han försöker ge en mening åt i sin nya omgivning, och som
därför på ett för oss ofta svårbegripligt sätt vägrar att låta sig förvandlas
efter vår vilja. Grundteman i våra undersökningar är frågor om
människans identitet, om hennes värdighet och om hennes ständiga
strävan att bevara kontinuiteten i sitt eget liv.

De olika projekten i forskningsprogrammet bildar undergrupper, inom
vilka samma huvudtema behandlas från varierande utgångspunkter:

1. Stockholms stads och Pedagogiska institutionens forsknings- och

försöksprojekt för Stockholms zigenarbefolknings rehabilitering.

2. Fördomar och diskrimination som sociala och psykologiska företeelser

i det svenska samhället.

Den första av dessa grupper har som en av sina utgångspunkter haft en
metodisk idé, som efter förebild i den internationella forsknings- och

2 Riksdagen 1971. 2 sami.

försöksverksamheten i U-länderna har betecknats som ”Action cum
Research". Något förenklat går denna idé ut på att utveckla samhällsreformer
i intim samverkan mellan forskarna och dem som ansvarar för
beslut och administration inom den samhällssektor, där förändringarna
planeras. Ett syfte härmed är att förkorta den tid, som vanligen förflyter
mellan forskningsresultatens publicering och deras praktiska tillämpning.
Det går så till att alla förändringar som initieras görs till föremål för en
kontinuerlig uppföljning. De rön, som därvid görs, tas successivt tillvara
och läggs till grund för omedelbara justeringar av det ”aktionsprogram”
som man prövar ut tillsammans. Arbetssättet innebär också att forskarens
roll omdefinieras från passiv iakktagares till en person, som medverkar
aktivt i själva förändringsprocessen.

Docent Jan Trost:

Äktenskaplig anpassning

Projektet utgör en panelstudie av ca 400 äktenskap, som ingi eks
1964/1965 i Västerås. Första delen i panelen utgjordes av en studie av
dessa äktenskap då de var helt nybildade. Studien företogs genom
personliga intervjuer med båda makarna. Specialsyftet med den första
etappen var att

a) få kunskap om makevalsprocessen

b) få basmaterial för fortsatt studium av samma uppsättning äktenskap.
•

Den andra fasen av panelstudien pågår för närvarande. Data insamlas
genom personliga intervjuer med samtliga personer. Härvid hämtas
uppgifter om vad som hänt dem sedan förra intervjun och uppgifter
om äktenskaplig anpassning i de fall äktenskapet fortfarande består. I de
fall där äktenskapen upplösts genom dödsfall eller skilsmässa intervjuas
likväl så många som går att få tag på. Avsikten är att flera etapper skall
följa med ca fem års mellanrum.

Målsättningen med hela studien är att dels testa befintliga sociologiska
och socialpsykologiska teoriers tillämpbarhet i fall som dessa, dels generera
nya teoriansatser. Ett annat syfte är att få kunskap om hur det
svenska samhället i en av sina institutioner ser ut och fungerar.

Det teoretiska angreppssätt som används är av följande slag: rollteori,
utbytesteori, cybernetik och interaktionism. Ur praktisk synvinkel är
syftet att ge information till sådana som arbetar direkt eller indirekt med
äktenskapliga problem.

Fil. lie. Olof Frändén:

Ungdom och politik

Projektet avser att, på grundval av material som insamlas genom
enkätundersökning bland ca 3 500 ungdomar i Storstockholmsområdet,

belysa olika sidor av ungdomars politiska engagemang. De frågor som
undersökningen främst försöker besvara är:

1.1 vilken utsträckning överförs politiska värderingar från personer i
ens omgivning och från massmedia?

2. Vilka faktorer medför att vissa personer blir politiskt aktiva medan
andra förblir passiva?

3. Vilka föreställningar har man om de politiska partiernas egenskaper
och vilka är relationerna mellan politiska attityder och partisympatier?

4. Vilka föreställningar har man om ekonomisk och social skiktning
och vilka är effekterna av dessa föreställningar på politiska ställningstaganden? Fil.

dr Björn Höijer:

Etermediakonsumtionens omfattning och inriktning

Projektet kan ses som en första del i en mer omfattande studie av
etermedias roll i samhället.

Grundläggande data erhålls från de kontinuerliga publikmätningar,
som har pågått vid Sveriges Radio sedan augusti 1969. Inkommande data
används för utjämnad uppdatering av en datastruktur, som tillåter
förutsägelse av den förväntade publiken, givet innehållet i programmet,
tiden och dagen för sändningen. Den förväntade publiken specificeras till
sin sammansättning i fråga om kön, utbildning och bostadsort.
Beskrivningen av programinnehållet är väsentlig och bör helst reflektera
de indelningar, som publiken brukar använda. F. n. använder vi ett system
med 15 kategorier.

Eftersom mediakonsumtionen har visat sig ganska stabil, är det troligt,
att även individens konsumtionsmönster är relativt konsistent. Det skulle
då vara möjligt att identifiera skilda mottagarkategorier, var och en med
sitt eget sätt att använda vad etermedia har att erbjuda. Mottagargrupper
med identiska eller likartade konsumtionsmönster kan fastställas med
multivariat analys av data från de dagliga undersökningarna. En analys
av dessa mottagarkategorier och de program dessa grupper brukar
konsumera ger nya möjligheter att beskriva och tolka mediabeteendet.

På detta sätt kan programutbudet indelas i kategorier, som definieras
av den manifesta exponeringen (och ej av a priori logik). Inom sådana
grupper av program upplever dock individerna fortfarande programmen
på olika sätt. För att studera ”upplevelserummet” använder vi semantiska
attitydskalor. Dimensioner i upplevelserummet bestäms med multivariat
analys och placeringen av nya program i detta rum kan approximeras
med några få av de ”rena” attitydskalorna.

Målsättningen med projektet är:

att skapa förutsättningar för en kontinuerlig och systematisk
beskrivning av totalkonsumtionen,

att indela mottagarna och programmen i kategorier, som är relevanta
för denna konsumtion och

att bestämma de dimensioner enligt vilka mottagarna upplever och
reagerar på programutbudet.

Professor Joachim Israel m. fl.:

Vetenskapsteoretiska förutsättningar för sociologi och socialpsykologi

Initiativet till detta projekt har tagits av European Association of
Experimental Social Psychology, en sammanslutning av forskare som
sysslat med socialpsykologiska problem. På föreningens möte i Louvain i
april 1969 uppdrogs åt projektledaren att organisera ett forskningsprojekt
av teoretisk art.

Avsikten är att på ett grundläggande sätt ta upp meta-teoretiska och
metodologiska synpunkter för att utarbeta en kritisk teori, som skulle
kunna utgöra ett alternativ och supplement till de traditionella
forskningsmetoder och de meta-teorier sorn baseras på den logiska
empirismens vetenskapsteorier.

Organisationen har vänt sig till följande forskare med en önskan om
bidrag: dr Johan Asplund, Sverige, prof. Claude Flament, Frankrike,
prof. Jaromir Janousek, Tjeckoslovakien, prof. Serge Moscovici, Frankrike,
doc. Gerhard Radnitzki, Sverige, prof. Ragnar Rommetveit, Norge,
och prof. Henri Tajfel, England, samt projektledaren. Alla har accepterat
att delta.

Statskunskap

Dr Mieczlyslaw Orlanski:

Diskussionen om begreppen framsteg och historisk nödvändighet i
marxismen omkring sekelskiftet

Projektet behandlar ett centralt idéhistoriskt ämne i debatten kring
frågan om framåtskridande och historisk nödvändighet (striden mellan
subjektivister och objektivister) inom den marxistiska rörelsen vid slutet
av 1800-talet och början av 1900-talet. Denna debatt fördes i många
länder, men på grund av materialets enorma omfång kommer projektet
till en början att koncentrera sig på diskussionerna i Ryssland och
kommer därvid också in på bakgrunden till Lenins idéer.

Professor Thomas J. Anton:

Förvaltningen och dess omgivning

De statliga myndigheterna i så gott som alla länder ställs i allt högre
grad inför nya problem som följd av samhällsutvecklingen. Olika länder
skiljer sig åt i sin förmåga att bemästra dessa nya villkor och problem.

Somliga kan snabbt möta nya krav och lyckas även förutse svårigheter,
varigenom de kan förebygga en icke önskvärd utveckling, medan andra
misslyckas, med konflikter och svåra uppoffringar för medborgarna till
följd. Projektet vill söka finna en förklaring till dessa skillnader.

Detta är naturligtvis en klassisk fråga, som den politiska teorin redan
eivit åtskilliga svar på. Dessa är emellertid huvudsakligen grundade på
fantasifullt spekulerande snarare än systematiskt vetenskapligt studium.
Avsikten är att här söka formulera mer konkreta svar genom jämförande
undersökningar i nio olika länder, bland vilka Sverige är ett. Utgångspunkten
är att ett förvaltningssystem måste ses som ett bestämt mönster
av relationer mellan ämbetsmän och medborgare. Dessa relationer, som
kan uppfattas som en förvaltningsstruktur, skapas och förändras i
samspelet mellan ämbetsmän och medborgare. Undersökningen siktar
följaktligen in sig på samtliga dessa komponenter: ämbetsmän, medborgare
och struktur. För att förstå dynamiken i dessa förhållanden avses
också det konkreta beslutsfattandet på några stora reformområden under
efterkrigstiden studeras.

Undersökningen kommer att påbörjas innevarande år med en studie av
högre svenska ämbetsmäns attityder. Eftersom frågorna har stor likhet
med dem som ställs i övriga åtta länder, kommer vi att ha en möjlighet
att inte bara lära oss något om svenska ämbetsmannaattityder utan också
att jämföra dessa attityder med inställningen till liknande problem hos
andra länders ”eliter”. Tillsammans med våra framtida undersökningar av
medborgarattityder, strukturella förändringar och konkret beslutsfattande
kan dessa resultat göra det möjligt för oss att på ett klarare sätt
karaktärisera det svenska förvaltningssystemet och dess i internationellt
perspektiv specifika egenskaper.

Bitr. prof. Andreas Ådahl:

Mikrofilmning (alt. fotokopiering) av tjeckoslovakiska tidningar

Inom forskningsgruppen för sovjetiska och östeuropeiska frågor vid
Uppsala universitet har startats ett projekt, benämnt Tjeckoslovakien -demokratisering och normalisering. Tyngdpunkten ligger på 1960-talets
senare del.

Avsikten är att studera olika aspekter av den genomgripande
samhällsförändringen inom det politiska och ekonomiska fältet i
Tjeckoslovakien. Strävan kommer att vara att se de tjeckoslovakiska
förändringarna i ett större östeuropeiskt perspektiv. Samtliga de små
östeuropeiska staterna och i viss mån även Sovjetunionen har många
problem gemensamma.

Orsakerna till att Tjeckoslovakien valts som studieobjekt är främst två:
för det första kom de gemensamma problemen här till uttryck med
ovanlig tydlighet; för det andra blev under åren 1968/69 viktigt
bakgrundsmaterial tillgängligt för forskning samtidigt som beslutsprocessen
blev öppen i en för Östeuropa unik omfattning.

Det väsentligaste materialet för detta projekt ugörs av tidningar och
tidskrifter. Liksom i fråga om övriga små östeuropeiska stater är
tillgången på dylikt material från Tjeckoslovakien mycket liten i Sverige.
Inte heller i övriga Skandinavien finns mycket att hämta. I vissa
västeuropeiska arkiv och bibliotek föreligger åtskilliga tidningar och
tidskrifter. Forskningsgruppen har emellertid i första hand valt att söka
få mikrofilmer från Tjeckoslovakiens centralbibliotek, vilket till en del
blivit framgångsrikt. Vad som inte kommer att kunna erhållas den vägen
skall sökas i Västeuropa.

Professor Peter Grothe:

Svenska och norska attityder till Förenta staterna

Detta är en studie av svenska och norska attityder till olika aspekter av
amerikanskt liv, amerikansk utrikespolitik och det amerikanska folket.
Framför allt koncentreras arbetet till en studie av resor som en orsak till
attitydförändringar: hur skiljer sig svenskar och norrmän som har varit i
Förenta staterna från sina landsmän som inte har varit där, vad det gäller
deras syn på Förenta staterna?

Frågeformulär skall sändas dels till 1 000 personer i vartdera landet
som har varit i Förenta staterna, dels till en kontrollgrupp av 1 000
personer i vartdera landet som inte har varit där. Dessutom kommer 100
mer detaljerade intervjuer att göras i Sverige och lika många i Norge.
Projektet skall även försöka belysa frågan i vad mån en vistelse i Förenta
staterna har påverkat intervjupersonernas syn på sitt eget land.

Forskning om forskning

Doc. Ingemar Ståhl:

Strategiska val i den framtida forskningspolitiken

Projektet syftar till att dels belysa möjliga alternativa inriktningar av
1970-talets svenska forskningspolitik, dels utveckla metodik för att
bestämma teknologisk-ekonomiska samband samt sociala och ekonomiska
konsekvenser av alternativa forskningsinriktningar. Utgångspunkten
är att det svenska samhället vid sidan av en bred forskning över
ett stort antal områden koncentrerat betydande forskningsinsatser kring
utvecklingen av kärnenergi samt avancerade militära system främst inom
flyg och elektronik. Under sjuttiotalet finns möjligheter att i form av
relativt stora projekt eller samlade satsningar gå vidare på dessa områden
— i första hand en svensk utveckling av bridreaktorer samt en fortsatt
utveckling av flygplan 37 i jaktversion med åtföljande betydande
konsekvenser bl. a. för robot- och stridsledningssystem. Men även om
vissa komparativa fördelar genom det hittills bedrivna forskningsarbetet

redan har skapats på dessa områden, föreligger självklart alternativa
utvecklingsmöjligheter med konsekvenser för svensk industriell struktur
och svenskt samhällsliv i stort.

I den reguljära beslutsprocessen är det föga troligt att sådana alternativ
kan genereras eller presenteras med samma utförlighet och kalkylunderlag
som projekt inom kärnenergi- eller flyg- och elektronikområdena.
Likväl kan det anses önskvärt att få till stånd en diskussion om
alternativa utvecklingslinjer och mera översiktligt belysa sådana möjligheter
med deras teknologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser.

Projektets första del blir således en explorativ studie av sådana
utvecklingsalternativ. I en andra fas avses att göra närmare teknologiskaekonomiska
studier av ett begränsat antal alternativ. Denna fas syftar
främst till att med hjälp av ”Delphi-teknik” söka bestämma hur stora
teknologiska förändringar — förskjutningar i teknologiskt relevanta
parametrar — som kan åstadkommas inom givna budgetramar. Av stort
intresse är att få en uppfattning om den grad av osäkerhet som föreligger
till följd av utvecklingsprocessens karaktär och den utveckling som
parallellt kan förväntas ske utomlands. I en avslutande fas skall om
möjligt ekonomiska och sociala värderingsproblem diskuteras.

Projektet kan betraktas som ett försök att tillämpa en samhällsekonomisk
kostnads-intäktskalkyl i en hypotetisk beslutssituation för val av
”stora projekt” i svensk forskningspolitik, men där en betydande
koncentration ägnas främst genereringen och presentationen av alternativ.
Den andra och tredje fasen bör snarare betraktas som en metodstudie
än en ambition att nå ”optimala” lösningar.

Psykologi och pedagogik

Professor Eve Malmquist:

Pedagogisk forskning inom projektet ”Plan Europé 2000”

En forskargrupp i Linköping utför under projektledarens ledning en
studie, som syftar till att analysera utvecklingsmöjligheter och utvecklingsbehov
inom europeisk skolforskning inför 2000-talet. Studien ingår
i ett omfattande, multinationellt forskningsprojekt, ”Plan Europé
2000”, initierat och administrerat av European Cultural Foundation,
Amsterdam. För denna undersökning har även anslag erhållits från Knut
och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Mot bakgrund av den kvantitativa expansionen inom utbildningsområdet
samt de genom teknisk, social och ekonomisk utveckling
successivt förändrade förutsättningarna för och kraven på utbildning ter
det sig önskvärt, att forsknings- och utvecklingsarbete får samma
betydelse inom utbildningsområdet som det redan nu har inom t. ex. det
teknisk-industriella området. Den här aktuella undersökningen söker
bidra till att klargöra förutsättningarna härför i vad gäller skolforsk -

ningens målsättning, organisation och finansiering; dess samordning
nationellt och internationellt samt dess relationer till utbildningspolitik
och till beslutsfattande på olika nivåer inom utbildningsväsendet.
Uppmärksamhet kommer även att ägnas behovet av nationella och
internationella informations- och dokumentationssystem såväl för forskningens
interna behov som för förmedling av forskningsresultat till
potentiella ”avnämare”.

Undersökningen kommer att omfatta en jämförande analys av
skolforskningens situation samt förväntningar och önskemål om dess
framtida utveckling i sju europeiska länder: Frankrike, Förbundsrepubliken
Tyskland, Italien, Jugoslavien, Sovjetunionen, Strobritannien och
Sverige. Dessutom kommer jämförelser att göras med motsvarande
förhållanden i Japan och USA.

Data insamlas — förutom genom litteraturstudier — genom enkäter och
intervjuer, där de svarande är företrädare för nationella och internationella
organ för planering, koordinering och finansiering av skölforskning,
chefer för skolforskningsinstitutioner samt enskilda framstående forskare
i berörda länder.

Efter en analys av såväl förväntad som önskvärd utveckling av
europeisk skolforskning fram till sekelskiftet avses studien utmynna i
konkreta rekommendationer a) rörande uppbyggnaden av nationella
skolforskningssystem med väl definierade funktioner inom utbildningsväsendet
samt b) rörande den internationella samordningen av dessa
nationella system.

Fil. lic. Kaj Håkanson:

Psykiatri och samhälle. En teoretisk studie av social struktur och social
kontroll

Undersökningen avser att belysa vissa funktioner hos psykiatrisk
praktik och teori i allmänhet samt mer speciellt dess funktioner i det
svenska samhället. Denna teori och praktik skall relateras till samhällsstrukturen
i stort, till det politiska systemet, den dominerande idévärlden
och den ekonomiska strukturen. Avsikten är bl. a. att granska under vilka
betingelser psykiatrin tenderar att bli — eller uppfattas som — en service
för samhällsmedlemmarna och under vilka betingelser den kommer
att fungera som ett tvångsmedel (jfr s. k. hjärntvätt). Psykiatrins människobild,
dess hälsoideal, skall beskrivas och analyseras i dess förhållande
till olika makt- och intressegrupper samt de speciella sociala relationer
som dominerar i det svenska samhället.

I och med att psykatrins teori och praktik relateras till samhällsstrukturen
i stort blir en nödvändig deluppgift i undersökningen en
redovisning och analys av modeller för makro-sociala system. — Slutligen
avses att som en andra deluppgift analysera och precisera vissa frågor
rörande relationen mellan beteendevetenskapliga förklaringar på olika
”nivåer”, företrädesvis relationen mellan förklaringar på sociologisk

”nivå” och förklaringar på psykologisk-psykiatrisk ”nivå” (makro- och
mikroförklaringar).

Bitr. prof. Bengt-Erik Andersson:

Studier av generationsmotsättningar (Stug-projektet)

Projektet startade 1970 och befinner sig för närvarande i en
planläggnings- och förberedelsefas. Avsikten med projektet är att närmare
studera förekomsten av generationsmotsättningar mellan olika ungdomsgrupper
å ena sidan och olika vuxengrupper å andra sidan och pröva olika
modeller för uppkomsten av sådana motsättningar. I anslutning härtill
avses också belysas vissa aspekter av upptagandet av vuxenrollen, särskilt
den allmänna samhällsrollen, yrkes- och familjerollen. Bland de hypoteser
som kommer att prövas är den att motsättningar i den mån de
förekommer är en följd av bristande psykologisk kommunikation eller
kontakt mellan generationerna.

Projektet kommer att omfatta ett antal delundersökningar, som
successivt kommer att bygga på varandra. I utgångsläget kommer
projektet att anknyta till ett tidigare forskningsprojekt — Projekt UG
(ungdom i Göteborg) — som 1965 studerade samtliga ungdomar i årskurs
8 i Göteborg (cirka 4 500). Dessa ungdomar, av vilka flertalet 1971 fyller
20 år, kommer att studeras med en postenkät. Eftersom ett mycket rikt
material finns insamlat om dem 1965, finns stora möjligheter att relatera
resultaten av postenkäten till de resultat som insamlats sex år tidigare. På
grundval av dessa jämförelser kommer sedan intressanta specialgrupper
att utväljas för närmare studium bl. a. med hjälp av ingående intervjuer.
Även föräldrarna avses bli föremål för studium i denna fas. I senare faser
kommer ytterligare uppföljningar under ett antal år att ske.

Fil. lic. Ingrid Klackenberg-Larsson:

Barns personlighetsutveckling relaterad till föräldrarnas personlighet,
attityder och beteenden

Forskningsprojektet ingår i ett större forskningsprogram ”Barns utveckling
i ett svenskt stadssamhälle” omfattande såväl somatiska som
psykiska utvecklingsförlopp. Den svenska undersökningen ingår i ett
större internationellt forskningsprogram, som omfattar barns utveckling
i ett flertal olika länder. Den svenska undersökningen är hittills den enda
longitudinella undersökning i Sverige, som följer normala barns utveckling
från födelsen och upp genom åren. Det delprogram som Jubileumsfonden
stöder avser bearbetning av ett material insamlat under småbarnsåldern.
Det material som är insamlat angående barnen utnyttjar personlighetstest,
skattningar av barnen i testsituationen och mödrarnas uppgifter
om barnen i intervjuer.

Uppgifter om mödrarnas och fädernas personlighet, attityder och
beteenden hämtas från intervjuer, attitydsskalor och skattningar av
mödrar och fäder. I centrum för undersökningen står studiet av samband
mellan föräldrarnas och barnens personlighet, attityder och beteenden
och deras konstans och föränderlighet genom åren.

Fil. lic. Gunnar Kylén:

Förståndsfunktioner hos utvecklingshämmade

Det ökande intresset för gruppen utvecklingshämmade från samhälle
och forskning under senare år har givit upphov till ett ökat behov av
kunskaper om de utvecklingshämmades särart. Enligt omsorgslagen är
den utvecklingshämmad, som på grund av hämmad förståndsutveckling
behöver särskilda omsorger från samhällets sida.

Det vid Stiftelsen ALA bedrivna forskningsprojektet ”Förståndsfunktioner
hos utvecklingshämmade” har till syfte att ytterligare belysa den
primära problematiken hos de utvecklingshämmade som grupp.

Utgångspunkten för vårt arbete var den systematiska beskrivning av
”det utvecklade förståndet” som ges iGuilfords modell för intelligensstrukturen.
Tidigare arbeten inom gruppen och praktiska erfarenheter
från arbete bland utvecklingshämmade tydde på att Guilfords modell
tillsammans med Piagets och Bruners beskrivningar av förståndsutvecklingen
som en räcka förändringar av kvalitativ art utgör en god grund för
beskrivning av förståndet hos utvecklingshämmade på olika nivåer. En
dylik beskrivning torde ha givna fördelar framför ett traditionellt
psykometriskt sammanfattningsmått i det att den betonar kvalitativa,
funktionella aspekter på förståndet.

Projektet inleddes med studier av de ovan nämnda teorierna i syfte att
integrera dessa till en modell för förståndet hos vuxna utvecklingshämmade.
En första skiss till en teoretisk modell av detta slag redovisades
vid ett av Statens Råd för Samhällsforskning och Sveriges Psykologförbunds
Vetenskapliga Råd arrangerat symposium med rubriken ”Beteendevetenskapliga
aspekter på mental retardation”. (Stockholm den
25—26 september 1970).

Det fortsatta arbetet inom ramen för projektet kommer närmast att
omfatta: 1. Konstruktion och sammanställning av prövningsmetoder för
att belysa de olika processer, som inryms i begreppet ”förstånd” samt
utprövning av dessa. Försök som rör relationsbegrepp och klassifikation
(mängdbildning) kommer att inleda detta arbete. 2. Studier av existerande
teorier om utvecklingshämning samt försök att relatera dessa till
den teoretiska modellen för förståndsfunktionema, som utarbetas inom
ramen för projektet. 3. Fortsatta studier av logik och mängdlära och då
särskilt relationer av funktions- och implikationstyp samt utsagor och
lösningsmängder. 4. Ett inledande studium av semantik och språklära i
syfte att dels analysera de semantiska symbolernas funktion, dels jämföra
figurala och semantiska föreställningar vad beträffar deras betydelse

för den kognitiva utvecklingen. I samband härmed planeras studier av
språkutvecklingen hos såväl normalt utvecklade som utvecklingshämmade.

Juridik och kriminologi

Jur. och fil. kand. Peter Seipel:

ADB-tekniken ur immaterialrättslig synpunkt

Inom projektet behandlas från olika utgångspunkter de rättsfrågor som
problemlösning medelst automatiska informationsbehandlingsmaskiner
(digitala och analoga) ger upphov till. Huvudfrågorna gäller programmerares
möjligheter att erhålla rättsskydd för program för digitala datorer
samt möjligheterna till skydd för datorlagrad information i allmänhet.
Undersökningen koncentrerar sig till upphovsrätt och patenträtt med
sidoblickar mot fotografirätt, mönsterskydd och känneteckenskydd.
Avtalsrättsliga och konkurrensrättsliga frågeställningar uppmärksammas,
varvid avsikten är att i viss utsträckning kartlägga kontraktspraxis,
konkurrensförhållanden, arbetsmarknadsförhållanden m. m. inom databranschen.

Sammanfattande gäller, att undersökningen skall (1) söka ge en bild av
hur gällande rättsregler inom immaterialrätten (inbegripet konkurrensrätten)
förhåller sig till metoder för användning av automatiska datorer,
(2) beskriva databranschens inställning till skyddsproblemen och hur man
f. n. söker åstadkomma skydd av önskvärd omfattning, (3) beskriva
rättsskyddsbehoven och ange i vad mån nya eller modifierade rättsregler
ter sig nödvändiga, (4) behandla allmänna immaterialrättsliga problem
som akutaliseras och belyses av datorprogram och härvid bl. a. ge
synpunkter på de immaterialrättsliga institutens inbördes relationer.

Professorerna Per Olof Ekelöf och Sören Halldén

Bevisvärdering inför domstol

Bevisvärdering inom rättsskipningen innebär dels en vägning av styrkan
hos enskilda bevisdata, dels en mer sammanfattande bedömning av
bevismaterialet i dess helhet, varvid bevis och motbevis väges mot
varandra. Frågor av detta slag brukar avgöras intuitivt. I regel nöjer man
sig med påpekandet att domaren har att bedöma bevisningen på grundval
av sin livserfarenhet och utan att vara bunden av några rättsregler.

Förevarande undersökning avser att genom ett samarbete med expertis
på skilda områden söka tränga in i den process som den juridiska
bevisvärderingen utgör. Yttersta syftet är härvid det praktiska — att inom
det juridiska området möjliggöra en säkrare bevisvärdering.

Undersökningen omfattar a) en juridisk granskning av tillvägagångssättet
vid bevisvärderingen b) en psykologisk analys av domarens

informationsbearbetning och beslutsförfarande och c) en logisk-statistisk
genomgång av den bakomliggande bevisstrukturen. Under arbetets första
skede (från 1 nov. 1970) har ett nära samarbete mellan de olika forskarna
etablerats med det processrättsliga seminariet i Uppsala som centrum.

Vid undersökningens fullföljande avser man att beakta olika praktiska
tillämpningsmöjligheter. Det moderna processförfarandet har utformats
med tanke på att det skall ge så goda förutsättningar som möjligt för den
fria bevisvärderingen. Det är tänkbart att en mer ingående kunskap om
dennas karaktär kan få konsekvenser för hur det processuella förfarandet
bör gestaltas. Vidare må nämnas att såväl den medicinska diagnostiken
som behandlingen av källmaterial inom historieforskningen uppvisar
likheter med den juridiska bevisprövningen.

Socialmedicin och psykiatri

Professor Jan-Otto Ottosson och med. lic. Jan Beskow:

Onödiga självmord?

Självmord har alltmer trätt i förgrunden som en betydande dödsorsak.
Kvantitativt är den större än trafikolycksfallen. Den drabbar även yngre
och medelålders människor. Självmordsförebyggande verksamhet är en
angelägen uppgift i dagens samhälle.

Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera självmord av
män i Sverige. Detta sker genom en extensiv- och en intensivstudie.

Extensivstudien omfattar en statistisk analys av ett 5-års material
suicidier i Sverige hämtat ur den svenska dödsorsaksstatistiken.

Intensivstudien omfattar samtliga män, som avlidit av självmord
1.1.70.-31.12.71 i Västerbottens, Västernorrlands (utom Medelpad) och
Jämtlands län (ca 100 personer) samt 2 män av 3, som avlidit på samma
sätt i Stockholms stad med inre förorter 15.4.70—14.4.71 (ca 175
personer). För dessa insamlas data genom personliga intervjuer av
anhöriga och genom ett frågeformulär, som skall belysa den dödes
personlighet. Uppgifter hämtas från skolor, sjukhus, sociala nämnder,
försäkringskassor m. m. Sociala och personliga data jämförs med män i
motsvarande ålder.

Materialinsamlingen pågår sedan några månader och hittills har
anhöriga till 40 män intervjuats.

Docent Ragnar Rylander och fil. dr Stefan Sörensen:

Undersökning av flygbullerstörningar

Bullerstörningar runt flygplatser har sedan flera år varit ett omgivningshygieniskt
problem av stor betydelse. 1956 års flygbullerutredning
föreslog vissa normer som skulle användas för att beräkna s. k. kritiska

bullergränser runt flygplatser och innanför vilka ingen bebyggelse skulle
tillåtas. Senare undersökningar som utförts vid omgivningshygieniska
avdelningen visar att utbredningen av störningar runt flygfälten i Malmö
och Visby inte svarar mot den stömingsutbredning man skulle förvänta
sig utgående från 1956 års undersökning.

Syftet med den aktuella undersökningen är att komplettera dessa
iakttagelser med en förnyad fältundersökning runt Malmö flygplats sedan
man på inrikestrafik till stor del övergått till att använda jetflygplan.
Utbredningen av störningsreaktioner kartlägges med hjälp av medicinskhygieniska
intervjuundersökningar utförda inom en slumpvis utvald del
av befolkningen på olika avstånd från flygplatsen. Undersökningarna
utföres maskerat, så att respondenten inte är medveten om syftet med
undersökningen. Genom på olika sätt standardiserade frågor belyser man
i intervjun om respondenten anser sig störd av flygbuller, hur stark denna
störning är samt hur ofta den förekommer. Genom att jämföra resultaten
i områden med likadan bullerbelastning före och efter övergång till
jettrafik kan man belysa om denna förändring av expositionsagens är
förenad med förändringar i störningsreaktionen. Resultaten kommer att
få betydelse för att ur hälsosynpunkt bedöma de förhållanden som
kommer att uppstå runt flygplatser på olika håll i Sverige, då man inom
några år allmänt kommer att övergå till jetflygplan i inrikestrafiken.

Docent Ragnar Rylander och fil. dr Stefan Sörensen:

Effekter hos människa efter exponering för ljudbangar

Till följd av den ökade användningen av militära flygplan som kan
flyga i överljudsfart samt projektering och provflygning av civila
överljudsplan har effekterna av ljudbangar tilldragit sig ett allt större
intresse. Tidigare undersökningar utomlands har visat att ljudbangen hos
människan huvudsakligen ger upphov till överrumplingsreaktion eller lätt
skrämsel samt att ljudnivåerna är sådana att en sömnstörande effekt kan
förmodas föreligga. På grund av praktiska och ekonomiska svårigheter har
dock endast ett mindre antal fältförsök utförts där ljudbangar alstrats av
flygplan i överljudsfart.

I samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och Flygtekniska
Försöksanstalten utfördes hösten 1970 ett fältförsök med ljudbangsexponeringar
i Norrland. Resultaten från studierna av bangarnas effekt på
människa visar att också ljudbangar med en låg nivå signifikant påverkade
försökspersonernas förmåga att utföra vissa psykologiska prestationstest.
Däremot tydde resultaten inte på att motoriska funktioner som kräver
mindre finmuskelprecision som t. ex. bilkörning skulle påverkas av de
bangnivåer som studerades.

I det nu aktuella forskningprojektet kommer i första hand den
sömnstörande effekten av ljudbangar att studeras. Härvid kommer man
att använda sig av en större grupp försökspersoner som med oregelbundna
tidsintervall kommer att utsättas för relativt låga ljudbangs -

styrkor. I samband härmed noteras uppvakningsfrekvens samt andra
tecken på störd sömn. Även om det ur omgivningshygienisk synpunkt
hade varit önskvärt att utföra dessa försök över ett normalt samhälle där
bland befolkningen ingår alla typer av människor — också äldre, barn och
lättsovande personer — måste helt naturligt försöken i en första fas
utföras på en väl definierad mindre grupp försökspersoner som förklarat
sig villiga att delta i försöken och som är förlagda relativt isolerat. Det är
här av praktiska skäl mest lämpat att använda sig av militära
försökspersoner. För försöken kommer således en grupp militärer
förlagda på stort avstånd från civilbefolkning att användas. Vid försökens
början ges en information vad proven kommer att innebära, dvs att en del
av de i förläggningen boende soldaterna möjligen kommer att vakna vissa
mornar till följd av en ljudbang. Härvid skall en registrering av väckningen
göras genom att varje person som vaknar anmäler detta med hjälp av ett
personligt signalsystem. Genom att företa överflygningarna vid oregelbundna
tider med relativt långa tidsintervall kommer förväntanseffekten
i försöket att vara försumbar.

Resultaten kommer att erhållas som frekvens av uppvaknande vid olika
bangstyrkor. Dessutom kommer de subjektiva reaktionerna att redovisas
på grundval av resultaten från frågeformulärsundersökningar bland
soldaterna. Resultaten förväntas få betydelse framförallt då det gäller att
bestämma vilka ljudbangsnivåer som ger en signifikant ökning av
väckningsfrekvensen i denna typ av population. Jämförelser kommer att
göras med de resultat som erhålles från pågående laboratorieförsök vid
Institute of Sound and Vibration i Southampton med vilket institut ett
intimt samarbete pågår. Resultaten kommer också att kunna användas
som utgångspunkt för kommande studier, där reaktionen hos speciellt
känsliga delar av befolkningen som lättsovande personer, åldringar och
sjuka kan studeras.

övrig medicin

Professor Inga Marie Nilsson, docent Knut Haeger, docent Göran Nylander
m. fl.:

Studier av diagnostiska och terapeutiska problem rörande blodproppssjukdomen
(trombo-embolism)

Vid Allmänna Sjukhuset i Malmö är en grupp sysselsatt med forskning
över blodproppssjukdomens uppkomst, diagnostik och behandling. Projektet
går över specialitetsgränserna och ledes av en grupp i vilken projektledarna
ingår.

Projektet går fram längs flera linjer, varav några med mera kortsiktiga
och andra med långsiktiga mål. I det följande redogöres kortfattat för
några av de huvudlinjer som intresserar forskningsgruppen. Det bör dock
förutskickas att målsättningen kan komma att ändras under arbetets
gång.

1. Blodproppssjukdomens uppkomst

Blodproppars bildningsmekanism är i huvudsak fortfarande okänd.
Man kan ej finna några förändringar i det cirkulerande blodet som kan
förklara varför propp bildas. Däremot har man länge ansett att
förändringar i blodkärlens väggar kan spela en roll, men möjligheter att
studera sådana på den levande patienten har hittills saknats.

Nu har det visats att kärlväggen innehåller upplösande ämnen som kan
påverka blodpropp. Vid koagulationslaboratoriet i Malmö har metoder
utvecklats för bestämmande av halten av dessa ämnen, dels i kärlvägg som
erhålles genom ett litet prov av en blodåder, och dels i blodet efter ett
standardiserat stimulus. Preliminära resultat har visat att ca 60 % av
patienter med blodpropp har sänkt halt av sådana upplösande (fribrinolytiska)
substanser, medan endast 5 % av ett kontrollmaterial visar låg halt.
Detta är en ny aspekt på undersökning av blodproppars uppkomst. Vi
avser nu att söka grundligt utreda dessa stubstansers roll vid blodproppsbildningen.

2. Trombossjukdomens behandling

Dessa undersökningar öppnar också nya vägar vid behandlingen av
blodpropp (trombos). En propp kan anses som ett resultat av ett kärls
bristande förmåga att med sina egna ”upplösande” krafter hålla sig
öppet. Om man kan påvisa låg halt av sådana fibrinolytiska substanser
utgör det därför ett teoretiskt stöd för behandling av blodproppstillstånd
med just sådana enzymer, av vilka vi f. n. disponerar ett, nämligen
streptokinas.

Ett av forskningsmålen är också att studera vilken av tre gängse
behandlingsprinciper som är bäst: streptokinasbehandling, den klassiska
behandlingen med heparin eller operation, varvid proppen avlägsnas via
ett insnitt i blodådern (kombinationer är även tänkbara). Vissa typer av
trombos kan också tänkas vara påverkbara av läkemedel som fenformin
(ursprungligen lanserat som ett medel mot sockersjuka) och etylöstranol
(ett hormon).

3. Diagnostik av trombos

Man har sedan några år vetat att diagnosen blodpropp ej kan ställas vid
sjuksängen. Visserligen är många fall typiska, men även s. k. ”klassiska”
fall har vid kontroll kunnat visas vara falska. Omvänt missas en del av de
lättare fallen. Undersökning med röntgen (s. k. flebografi) kan kartlägga
proppbildningen. Vi avser att jämföra denna undersökning med två nya
metoder, som lanserats för diagnostik av tromboser, nämligen dels
påvisande av anhopad radioaktivitet sedan isotopmärkt fibrin insprutats
och dels undersökning av nedbrytningsprodukter från blodpropparna.
Genom att parallellt utföra dessa tre undersökningar på dels patienter
med känd blodpropp och dels patienter som man erfarenhetsmässigt kan
förvänta sig skall vara utsatta för risken att få blodpropp kan dels tidigt

påvisande av propp förväntas, dels nyttiga upplysningar om hur en
effektiv uppsökande diagnostik skall bedrivas t. ex. på opererade
patienter.

Bitr. prof., överläkare Rolf Blomstrand:

Studier över hämning resp. acceleration av alkoholoxidationen hos
människa samt effekten härav på den intermediära omsättningen

Avsikten har i första hand varit att ytterligare belägga och utvidga de
tidigare preliminära undersökningarna över methylpyrazolens hämmande
effekt av alkoholförbränningen hos människa. Frivilliga försökspersoner
har i kontrollexperiment erhållit att dricka 100 ml 47 % alkohol
innehållande 5 uC ethanol -1-14C. Exkretionen av 14C02 i utandningsluften,
blodalkohol-koncentrationen samt kvoten laktat/pyruvat har
bestämts under 8 timmar efter det att alkohol tillförts. Tre dagar senare
har undersökningen upprepats med samma dos 14C-märkt alkohol och
försökspersonerna har erhållit en intravenös infusion av 180 mg
4-methylpyrazol i 200 ml fys.koksalt under 2 timmars tid.

Med de angivna försöksbetingelserna erhålles en signifikant lägre
utsöndring av 14C02 i utandningsluften ijämföresle med kontrollexperimentet,
och alkoholkoncentrationen kvarstår längre på en högre nivå.
Med den givna mängden alkohol erhålles i samtliga kontrollförsök en
stegring av kvoten laktat/pyruvat. Vid tillförsel av methylpyrazol finner
man i flertalet fall att den alkoholinducerade förhöjningen av laktat/
pyruvatkvoten blir lägre än i kontrollförsöket.

Vid förbränning av alkohol till acetaldehyd och acetat omvandlas
2 mol NÅD till NADH per mol alkohol. Alkoholförbränningen påverkar
således redoxsituationen i levern och denna avspeglas i en stegrad
laktat/pyruvat kvot i plasma. Flera av de metaboliska rubbningar som
man finner vid alkoholism har tillskrivits förändringen i relationen
NADH/NAD i levercellens cytoplasma.

Den hämning som methylpyrazol i vissa fall utövar på den alkoholinducerade
stegringen av laktat/pyruvat kvoten hos människa ger anledning
till fortsatta djurexperimentella studier. Avsikten är att undersöka
om en minskad skadeeffekt kan erhållas på levercellen vid samtidig tillförsel
av alkohol och methylpyrazol dels vid akuta försök, dels under
längre tid.

I de undersökningar som hittills utförts har vi använt relativt små
mängder av 4-methylpyrazol i kombination med alkohol i avsikt att
minska riskerna för oväntade biverkningar. Innan denna typ av hämmare
kan användas i kliniskt bruk måste resorptionen och metabolismen av
4-methylpyrazol ytterligare klarläggas i djurexperiment.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna typ av hämmare av
alkohoiomsättningen kan hjälpa oss att förstå vilken av alkoholens många
biokemiska effekter som är relevant för uppkomsten av alkoholism. Kan

man således förklara mekanismen bakom den patologiska alkoholhungern,
kan man sedan behandla alkoholism på ett rationellt sätt.

Docent Gunnel Huldt:

Förekomst och utbredning av parasitära, virala och bakteriella smittämnen
i vissa befolkningsgrupper på nordkalotten

Det finns anledning att anta att isolerade befolkningsgrupper på
nordkalotten inte kommit i kontakt med en del av de smittämnen som
cirkulerar i andra delar av Skandinavien. Introduktion av sådana
smittämnen kan därför tänkas ge upphov till allvarliga epidemier.

Det kan heller inte uteslutas att nordskandinaver kan vara bärare av
smittämnen mot vilka den övriga befolkningen saknar skydd.

Den planerade undersökningen syftar till att studera förekomsten av
parasitära, virala och bakteriella infektioner på nordkalotten.

En sådan undersökning kan väntas ge informationer i följande
avseenden:

1) Vilka risker för allvarliga infektioner löper befolkningen på nordkalotten
i anslutning till den accelererade integreringen med andra
populationer;

2) Vilka för övriga Skandinavien okända smittämnen förekommer
endemiskt hos befolkningen på nordkalotten;

3) Beträffande den ännu relativt outforskade blåsmasksjukdomen kan
undersökningen komma att ge klarläggande informationer om sjukdomens
klinik, epidemiologi och om maskens ekologi.

Bitr. prof. Gunnar Brante:

Aminosyraanalyser på neuropsykokemiskt intressanta material

Aminosyror spelar en stor roll i den biologiska organismen. De har
funktioner i oförändrat tillstånd, fria eller inbyggda i kroppens peptider
eller äggviteämnen, eller efter kemisk överföring till andra viktiga ämnen.

Nervsystemet utgör inget undantag beträffande aminosyrornas roll,
snarare tvärtom, eftersom aminosyror eller deras omsättningsprodukter
här även har speciell funktion som överforare av nervimpulser.

Naturligtvis har man studerat aminosyrorna i många år. Men dels finns
luckor i vårt vetande, dels har bättre analysmöjligheter uppstått
successivt, varför forskningen på området förfarande är intensiv.

På projektledarens laboratorium har man de senaste tre åren arbetat
med aminosyraanalys med flera olika metoder med sikte på klargörande
av aminosyrornas betydelse i nervsystemssammanhang normalt och patologiskt.
De arbetslinjer man därvid följer kan beskrivas som följer:

I. Studium av fria aminosyror i kroppsvätskor (blod, urin, ryggmärgsvätska).

1.1 fall med psykoser, bl. a. schizofreni och depressioner, i avsikten

3 Riksdagen 1971. 2 sami.

att söka utröna om aminosyrorna har någon betydelse i dessa
sjukdomars uppkomst och utveckling. Även de sjukas familjer
undersöks för att söka upptäcka eventuella ärftliga aminosyrarubbningar.

2. På patienter med mental retardation (efterblivenhet etc.). En del av
dessa fall grundar sig på ärftliga förändringar i kroppens kemiska
omsättning av bl. a. aminosyror. Det patientmaterial som hittills studerats
avviker från det man i dessa sammanhang vanligen brukar undersöka,
eftersom det utgör fall med senstadier av rubbningarna. Förståelse
av bakgrunden till de mera intressanta fallen tarvar fortsatta aminosyraanalyser
under olika belastningsförhållanden.

II. Studium av aminosyror i vävnader, särskilt nervsystemets.

1.1 postmortala vävnader från människa beträffande såväl fria
aminosyror som aminosyror bundna i vissa äggviteämnen, som kan
isoleras med speciell metodik.

2.1 nervsystemet på smådjur, uppdelat i smådelar genom ultracentrifugeringar,
och omfattande såväl fria aminosyror, som aminosyror
bundna i äggviteämnen. Normala såväl som experimentellförändrade
förhållanden studeras.

Projektet är som synes ganska brett upplagt och hittillsvarande appartur
har numera för låg kapacitet för de avsedda undersökningarna. Effektivare
analysatorer med inbyggd prelimär databearbetning finns nu på
marknaden, och avsikten med ansökan har främst varit att få tillgång
till sådan apparatur för fortsatt arbete.

Praktisk betydelse kan resultaten få inom diagnostik och behandling
av fall med mental retardation och andra psykiska sjukdomar. Ur
vetenskaplig synpunkt kan studierna förväntas öka förståelsen för
aminosyrornas betydelse för nervsystemets uppbyggnad och funktion
under normala såväl som patologiska förhållanden. Likaså kan genetiska
styrningar av aminosyraomsättningen bli klarlagda och den genetiska
bakgrunden till vissa former av schizofreni belyst ur kemisk synvinkel.

Professor Bengt Samuelsson, docent Marc Bygdeman och docent Erik
Änggård:

Essentiella fettsyror och prostaglandiner med särskild hänsyn till
näringsfysiologiska aspekter på hjärt- och kärlsjukdomar.

De planerade undersökningarna syftar till identifiering av metaboliter
av essentiella fettsyror och prostaglandiner samt till utarbetande av
metoder för kvantitativ bestämning av dessa i såväl urin som blod.
Möjlighet att bestämma metabola slutprodukter från de essentiella
fettsyrorna innebär ett signifikant framsteg vid undersökningar, som
avser att klarlägga de fysiologiska och farmakologiska mekanismer, som
är ansvariga för de essentiella fettsyrornas och prostaglandinernas
effekter. I forskningsprojektet ingår även studier av prostaglandinbildningen
vid tillstånd som atheroscleros, hypertoni, diabetes och stress.

De planerade undersökningarna synes kunna leda till kunskaper och
metoder, som gör det möjligt att på ett helt nytt sätt bedöma vikten av
det dietära fettets sammansättning. Vid de patalogiska tillstånd, som
nämnts ovan är det möjligt att mera specifika krav bör ställas på
sammansättningen av de polyomättade fettsyror, som ingår i födan.

Reproduktionsfysiologiska studier av prostaglandiner - utveckling av nya
barnbegränsningsme toder

Gulkroppen har en central roll i däggdjurens inklusive människans
reproduktionsfysiologi. Tidigare forskningsresultat tyder på att gulkroppens
livslängd och funktion är beroende av en luteolytisk (gulkroppsnedbrytande)
faktor som bildas av livmoderns slemhinna. Det är möjligt att
prostaglandin F2a (PGF2C*), sorn visats uppfylla vissa grundläggande krav
härför, kan vara identisk med denna faktor. Vi avser att i försök på kanin
och människa närmare studera kvantitativa variationer i metabolismen av
PGF2a och korrelera dessa till reproduktionscykelns olika faser samt till
förändringar i gulkroppens funktion under olika experimentella betingelser.
Dessa undersökningar bör kunna belysa betydelsen av PGF2a för
gulkroppens funktion och om PGF2a är identisk med livmoderns
luteolytiska faktor. En ökad kunskap på detta område är av stor
betydelse då en sådan kan skapa en grundval för att angripa
preventivmedelsfrågan från en ny utgångspunkt.

Amfetaminmissbrukets klinik och farmakodynamik

Målsättningen är att studera olika aspekter av amfetaminlika drogers
farmakodynamik. Särskilt avses att söka fastställa eventuella samband
mellan olika symptom på missbruk och av missbruket orsakade
förändringar i läkemedlets verkan, fördelning i kroppen, metabolism och
renal elimination. En kännedom om de grundläggande farmakodynamiska
mekanismerna vid amfetaminmissbruk synes vara av betydelse
såväl vetenskapligt som för att skapa en fastare grundval för utveckling av
metoder för diagnostik, terapi och kontroll av dessa narkomaner.

Professor Göran Schill m. fl.:

Utnyttjande av gaskromatograf - masspektrometer — datasystem för
forskning kring läkemedel och läkemedels verkan

Samhällets ökande intresse på läkemedelsområdet har demonstrerats
på olika sätt under senare år. 1965 beslutade riksdagen om en kraftig
upprustning av den farmaceutiska forsknings- och utbildningsorganisationen,
och innevarande år har en uppföljning skett genom ett starkt
statligt engagemang i såväl produktion som distribution av läkemedel.

Under 1960-talet har också samhället genom sina kontrollorgan ställt
ökande krav på objektiva bevis för läkemedels ändamålsenlighet och man

3* Riksdagen 1971. 2 sami.

har också skapat organ för värdering och jämförelse av olika läkemedels
verkan.

Det samhälleliga kravet på ändamålsenliga läkemedel har medverkat till
en stark utveckling av metodiken för att pröva läkemedels verkan, och
man har kommit fram till en delvis ny syn på principerna för
sjukdomsbehandling genom läkemedel. Denna nya syn har medfört att
forskningen i dag inte endast är inriktad på framtagande av nya
läkemedel utan i minst lika hög grad på studiet av egenskaperna hos
redan använda substanser.

Modern läkemedelsforskning syftar ytterst till att genom ett detaljerat
studium av sjukdomsprocessen och de biokemiska förlopp i vilka denna
ingriper definiera strukturen på adekvata läkemedel. Detta förutsätter att
studiet av läkemedlets effekt följs av en på kemisk väg utförd mätning av
läkemedlets öde i organismen. I princip har detta angreppssätt varit länge
accepterat, men det är först under senaste år som det fått verklig
aktualitet. Detta beror delvis på ökat farmakologiskt-biokemiskt vetande
men framför allt på att möjligheter till objektiva kemiska mätningar nu
står till buds. De kemiska analystekniker som här kommer ifråga är
främst vätske- och gaskromatografi, samt kombinationen gaskromatografi-masspektrometri,
med vilka man i dag kan isolera och noggrant bestämma
utomordentligt små mängder av fysiologiskt aktiva substanser.

Medlemmarna i forskningsgruppen har sedan många år arbetat bl. a.
med framtagande av nya läkemedel, läkemedels och andra farmakolgiskt
aktiva ämnens metabolism, fördelning och verkningsmekanism, toxicitet
av läkemedel och miljögifter och känsliga och specifika metoder för
haltbestämning av läkemedel i biologiskt material.

Naturvetenskap

Docent Johan Sundberg m. fl.:

Naturvetenskaplig musikforskning

Projektet utgör fortsättningen av den verksamhet som bedrivits sedan
1963, och som sedan 1968 möjliggjorts tack vare anslag från Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond. Det syftar ytterst till att utnyttja musik
som källa till kunskap om människan. Strategin är att föklara musikens
utformning sådan den finns tillgänglig för objektiv vetenskaplig analys i
det akustiska förloppet och i notbilden. Förklaringarna måste äga
samband med och belysa människans kreativa, sensoriska och emotionella
funktionssätt, då ju musiken måste vara utformad med intuitiv
hänsyn härtill.

Projektet är uppenbarligen långsiktigt. Verksamheten kommer emellertid
att bedrivas så, att resultaten har värde inte bara för musikveten -

skap och för dagens musiksamhälle, utan också för en rad andra vetenskapsgrenar.
Detta uppnås genom verksamhetens utpräglat tvärvetenskapliga
inriktning.

Förklaringar av musikens akustiska förlopp skall vinnas genom att
analysera funktionssättet hos musikverktygen, bland vilka man närmast
kommer att studera sopraners röstorgan, träblås- och stränginstrument.
Det från musikverktygen utstrålade ljudets egenskaper relateras till deras
akustiska egenskaper, vilka i sin tur relateras till instrumentets fysiologi.
Vidare skall undersökas hur musikerns gehör bidrar till musikens utformning.
Resultaten från dessa undersökningar har intresse för akustik, aerodynamik,
fonetik, medicin, musikhistoria, musikinstrumenttillverkning,
musikpedagogik samt talforskning.

En djupare förståelse av musikens akustiska förlopp vill man nå genom
fortsatta analyser av musikalisk stil via notbilden. Man vill formulera det
för en viss stil utmärkande i ett regelsystem motsvarande det tonsättaren
omedvetet använder i sitt arbete. Regelsystemet utformas så att det kan
brukas för automatisk generering av musik på dator. De genererade
melodiernas stil överensstämmer med den undersökta stilen, om
regelsystemet utgör en korrekt beskrivning av denna. Genereringsmoméntet
innebär således att utsagorna kan verifieras. Det erhållna
regelsystemet måste bära spår av människans funktionssätt som
kompositör. Det kan även utvisa i vad mån han influerats av (d. v. s.
hämtat regler från) sina lärare och hur han tagit hänsyn till akustik och
spelteknik hos det samtida instrumentariet.

Professor Nils Hast:

Absoluta spänningsmätningar i berggrunden i Alperna för klargörande av
mekanismen i den pågående tertiära bergskedjebildningen

Bergskedjeveckningen är ett av de stora och aktuella problemen inom
geologien och geofysiken. Klart torde dock vara, att bergskedjebildningen
är en effekt av rörelser hos jordskorpan och med största sannolikhet hör
rörelsernas storlek och riktning intimt samman med spänningarnas
storlek och riktning. Så länge spänningstillståndet i jordskorpan icke är
klarlagt, saknar därför varje teori för begskedjebildning det nödvändiga
vetenskapliga underlaget.

Projektledaren har tidigare utfört ett forskningsarbete i syfte att
klarlägga det generella spänningstillståndet i jordskorpans övre del genom
spänningsmätning i absoluta värden inom olika områden av världen.
Arbetet är helt nyligen publicerat i den internationella geofysiska
tidskriften ”Tectonophysics” (Elsevier Publishing Company, Amsterdam)
under titeln: ”The state of stress in the upper part of the Earth’s erust.”

Resultaten från ovan nämnda absolut-spänningsmätningar i jordskorpan
synes ha möjliggjort en fördjupad diskussion - och i vissa fall redan
skapat klarhet — i flera av våra gamla geofysiska och geologiska
problemställningar. På liknande sätt genomföres nu inom ramen för detta

projekt absolutspänningsmätningar, som applicerade i ett tektoniskt så
aktivt område som Alperna torde kunna bidraga till att klargöra den
mekanism, som är verksam i jordskorpan vid de tertiära bergskedjornas
bildande.

För ett par år sedan sprängdes en vägtunnel under Mont Blanc-massivet.
Den 11 km långa tunneln går tvärs genom bergskedjan Alperna och
är täckt av upp till 2500 m berg. I tunnelns centrala del framträder ett
7 km långt parti av granit, som på ömse sidor är omslutet av uppveckade
ytbergarter. I denna tunnel genomföres nu mätningarna för detta projekt.
Tunnelns lämplighet för en spänningsundersökning är sällsynt god. Man
har möjlighet att mäta såväl i det centrala granitpartiet som i de bägge
flankpartierna. En bestämning av spänningsellipsoidens storlek och läge i
de tre partierna av bergskedjan torde kunna ge viktiga upplysningar
rörande bergskedjebildningens mekanism.

Det synes nämligen sannolikt att mekanismen i berggrundsrörelserna
vid Alpernas uppbyggnad ligger i en samverkan mellan vertikala rörelser
hos det centrala granitområdet och horisontella hos ytbergsformationema
däromkring. Därvid uppkommer ett mycket komplicerat spänningstillstånd
i jordskorpan, som icke torde kunna klarläggas på annat sätt än
genom att spänningsellipsoiden, dvs. det fullständiga spänningstillståndet,
bestämmes såväl i granitkärnan som i den omgivande berggrunden av
kalksten, resp. kristallina skiffrar.

Docent Tage Eriksson:

Hybridisering mellan olika arter av högre växter via protoplastfusioner

De flesta av de för mänskligheten livsviktiga kulturväxterna är högt
förädlade sorter, som är föremål för vidare förädling. Framstegen är dock
i de flesta fallen relativt blygsamma och mycket tids- och kostnadskrävande
med användande av gängse metoder.

En hybridisering mellan i första hand närbesläktade arter skulle
väsentligt öka möjligheterna till snabba och förbättrade resultat. Detta är
speciellt viktigt idag då inte bara hög skörd utan också en skörd med hög
och lämplig proteinhalt är högst önskvärd med tanke på jordens
försörjningsläge. Svåröverkomliga sterilitetsbarriärer är dock starkt
begränsande för de flesta hybridiseringar arter emellan.

Växtförädlarna har prövat ett otal vägar att kringgå sterilitetsbarriärerna
och i mycket begränsad utsträckning lyckats med närstående arter.
Man har sålunda det senaste året åter framställt en hexaploid hybrid
mellan durum-vete och råg. Hybriden är ännu inte praktiskt prövad i
större utsträckning. En liknande hybrid framställdes på 1930-talet.

Under det senaste decenniet har snabba framsteg gjorts av växtfysiologer,
som arbetar med cell- och vävnadskulturer som försöksobjekt. Det är
idag möjligt att odla celler och vävnader från de flesta fröväxter i provrör
under kontrollerade betingelser. Det är också möjligt att från ett stort
antal arter stimulera in vitro odlade celler till att — via vävnadskulturer -

regenerera nya normala plantor. Cocking i England och projektledaren har
visat att det också är möjligt att erhålla fusion mellan celler från olika
arter efter det att cellväggen borttagits på enzymatisk väg. Detta öppnar
möjligheter till hybridisering över artgränserna på somatisk väg. Risken
för avstötningsreaktioner är mycket liten hos växtmaterial som saknar
förmåga till antikroppsbildning. Ympningar arter emellan har visat att
toleransen är stor. Efter fusionen av två väggfria celler (protoplaster)
måste ny vägg bildas, delningsförmågan återställas och ny planta
regenereras.

Avsikten med projektet är nu att utarbeta bättre metoder för isolering
av och fusion mellan protoplaster från högre växter samt att undersöka
möjlighe terna till väggbildning hos protoplaster och till att de två
kärnorna i en cell, som erhållits genom fusion av två andra celler, också
skall fusionera till en enda kärna. Slutmålet för projektet skulle vara att
framställa hybrider mellan våra viktigaste kulturväxter och mellan viktiga
tropiska kulturväxter.

Professor A. Lima-de-Faria:

Celldifferentieringsmekanismen studerad på molekylär nivå

Arbetet på forskningsprojektet startade för tio år sedan och har
utvecklats genom att använda olika slags teknik som successivt har gett
mer exakta svar på frågeställningarna.

Celldifferentieringsproblemet angrips på två olika fält. Det första
gäller förekomsten av multipla genkopior av samma gen i olika celler av
samma organism. Detta är en ny mekanism som kraftigt bidrar till att
klargöra hur en viss cell plötsligt kan producera stora kvantiteter av ett
visst ämne såsom äggvita (t. ex. i ägget). Med hjälp av biokemiska
metoder har vissa gener isolerats i provrör. Dessa gener är de, som är
ansvariga för ett av stegen i proteinsyntesen, nämligen produktionen av
ribosomalt RNA. Isolering i provrör av gener hos högre organismer, är ett
väsentligt steg mot en bättre kontroll av cellens ärftliga mekanism. Det
andra fältet gäller odling i provrör av de humana celler som är bärare av
arvsanlag. Kunskaper om de mekanismer som styr differentiering av
humana celler under bildning av spermier ökar möjligheten att
kontrollera den ärftliga mekanismen hos människan.

Den praktiska betydelsen av detta projekt är att det bidrar till att
klargöra cellens normala funktioner men också att bättre förstå de
rubbningar i cellens aktivitet som uppstår vid olika sjukdomar och
maligna tillstånd (cancer). Genom att human-material används leder detta
arbete också till ökad kunskap om de mekanismer som orsakar ärftliga
missbildningar hos människan.

Professor Sten T. Lundin och docent Ragnar Larsson:

Apparatur för katalysforskning

En katalysator är ett ämne som ökar en kemisk reaktions hastighet
utan att själv därvid förbrukas. De flesta katalysatorer som för
närvarande användes i praktiken är fasta ämnen, på vilkas ytor de
reagerande ämnena adsorberas och sedan reagerar med varandra varefter
reaktionsprodukten avskiljes. Det är därför av uppenbart intresse att
kunna studera just ytan av den fasta katalysatorn, dess kemiska
sammansättning och struktur. Särskilt viktigt är att kunna observera
oxidationsgraden för ingående metallatomer, före reaktionen, efter
adsorption av någon eller några reaktanter och efter det att reaktionen
löpt en viss tid. Just detta kan man göra genom den av professor Kai Siegbahn
i Uppsala utarbetade ESCA-tekniken: Om röntgenstrålning träffar
ytan ifråga, slungas elektroner belägna i atomernas innersta elektronskal
ut med en rörelseenergi som är skillnaden mellan röntgenstrålningens
(noga kända) energi och bindningsenergien för elektronen i atomen ifråga.
Denna sistnämnda kan därmed noggrant bestämmas.

Bindningsenergien har av Siegbahn och hans medarbetare visats vara
beroende av den totala laddningen på atomen och därmed relaterad till
dess oxidationstillstånd. Då det dessutom enbart är elektroner som
slungas ut från atomer i eller mycket nära ytan av det fasta ämnet som
observeras, är ESCA-metoden synnerligen lämpad för att studera
katalysatorytans egenskaper. Många gånger uppträder i tekniken en
förgiftning eller/och kemisk förändring av katalysatorn. Dessa effekter
kan lätt påvisas med ESCA-metoden.

För anslaget har inköpts ett kommersiellt instrument, ES 100
tillverkat av AEI Scientific Apparatus, Ltd, England.

Professorerna Kai Siegbahn och Carl Nordling:

Datoranslutning av ESCA instrument

Många spektroskopiska metoder har utvecklats i syfte att vinna en
fördjupad kunskap om atomers och molekylers elektronstruktur och om
dynamiken i atomära processer. Man kan grovt indela dessa spektroskopiska
metoder i två grupper. Till den ena gruppen hör de metoder som
bygger på en analys av elektromagnetisk strålning och till den andra
gruppen förs de metoder som bygger på en selektion av partiklar. Till den
senare gruppen hör elektronspektroskopin som under senare år har utvecklats
så långt att den givit nya bidrag till vår kännedom om atomer,
molekyler och fasta material och även hunnit bli ett hjälpmedel inom andra
vetenskaper än fysiken.

Den spektroskopi, som går under namnet ESCA (Electron Spectroscopy
for Chemical Analysis), grundar sig på en direkt analys av den
kinetiska energien hos elektroner som exciterats med så hög energi att de

lämnar det undersökta provet. Excitationen sker med röntgenstrålning,
varvid elektronhöljets alla delar kan studeras. Om man begränsar studiet
till elektronhöljets yttersta delar kan ultraviolett ljus användas för
excitationen, och man kan även excitera elektronspektra med partiklar,
vanligen elektroner, som accelererats till lämplig energi. Analysen av
elektronspektra sker i dubbelfokuserande precisionsspektrometrar med
hög upplösning. Dessa instrument, vilka liksom ESCA-tekniken i övrigt
utvecklats av Uppsalagruppen, lämnar en så rik informationsmängd och
är av så avancerad konstruktion att en datoranslutning av instrumenten
blivit en nödvändig och naturlig följd. Avsikten är att den med stöd av
Jubileumsfonden inköpta datorn av typ PDP-15 skall betjäna minst fyra
ESCA-instrument. Detta projekt blir därmed knutet till en mängd andra
delprojekt avseende tillämpningar av ESCA-metoden.

Metoden har ett mycket vidsträckt användningsområde: man kan
studera såväl kristallina som amorfa material, såväl fasta prover som
gasformiga, metaller, halvledare och isolatorer, och såsom ovan nämnts
sträcker sig tillämpningarna ofta till angränsande områden utanför
fysiken. Som exempel på tillämpningar av ESCA-tekniken inom den
kemiska problemsfären kan nämnas valensproblem, polariteten i kemiska
bindningar, strukturproblem (spec. länkanalys), elementaranalys (inkluderande
även lätta element), laddningsfördelning i molekyler, metallorganiska
problem, katalysproblem.

Humaniora

Fil. dr Magnus Mörner:

En undersökning av vissa med nyttjanderätt till jordlotter avlönade
lantarbetargrupper i Latinamerika sedan 1 700-talet

De grupper som åsyftas sammanfattas i det andinska Sydamerika
under namn av colonos. Engelskan talar om tenant labor. Den närmaste
svenska motsvarigheten är statartorpare. Gränsen mot dagsverksskyldiga
arrendatorer är emellertid flytande. Projektet avser att för ett eller ett par
områden i det andinska Sydamerika undersöka dessa arbetssystems
uppkomst, relativa utbredning och utveckling, vilka faktorer som bestämt
colonos levnadsvillkor och vilka faktorer som fördröjt respektive
påskyndat institutionens försvinnande. Dessa frågeställningar är direkt
relevanta till utvecklingsproblematiken i denna del av världen och de
jordreformer som inletts. För undersökningen beräknas tre år, varvid
fältarbete skulle bedrivas under sammanlagt sex månader.

Professor Mårten Stenberger m. fl.:

Eketorps borg; bebyggelseutveckling och näringsliv i ett befäst organiserat
bondesamhälle före den tidigaste urbaniseringen i Sverige

Projektet syftar till ett studium av bebyggelseutveckling och näringsliv
under sen järnålder-vikingatid-tidig medeltid genom socialarkeologisk-naturvetenskaplig
totalundersökning av lämningarna efter ett bondesamhälle
på södra Öland, etablerat före den tidiga urbaniseringen i Sverige.

Det arkeologiska fältarbetet i Eketorps-anläggningen har pågått åren
1964-69 med ekonomiskt stöd huvudsakligen från Statens humanistiska
forskningsråd. Genom anslag från Jubileumsfonden undersökes somrarna
1970—71 den del av anläggningen, som ännu återstår att utforska
innanför samhällets ringmur, vissa områden utanför muren med
förmodade verkstadsplatser samt den forna insjöstranden Ö om borgen.

Anläggningen utgör ruiner efter ett ringmursbefäst, organiserat
bysamhälle med 3 habitationsnivåer: 2 nivåer bondekultur från yngre
järnåldern (c 450—700 e Kr), därefter en övre nivå från sen vikingatid-tidig
medeltid (c 1000—1250), då ringmuren gav skydd åt ett köpmannasamhälle
med utåtriktad handel men alltjämt med agrar karaktär.
Ringmuren har en inre diameter av 80 m; bosättningsytan för varje
samhällsnivå är c 5000 kvm.

Den senare, övre bosättningen har demolerats vid 1200-talets mitt och
därefter övergivits. Stensocklar till hus, flislagda golvytor och gatusträckningar
har frilagts. En mängd föremålsfynd av tidig stadskaraktär
(jämförbara med Lund, Sigtuna, Söderköping) har framkommit
(c 25.000 reg. nr).

I de undre, förhistoriska lagren, som skyddats av den senare
bebyggelsens ruinmassa, har avtäckts ett 50-tal grundmurar till boningshus,
stallbyggnader och magasin, anlagda längs ringmuren och i ett
mittkvarter. En ringväg löper mellan husgrupperna och försvarsmurens
portar. Fynden är färre än i den övre nivån, men väl dokumenterande.

Utgrävningen har givit rik information om bebyggelseskick, levnadsförhållanden
och näringsliv, om hantverk, redskap och försvar inom dessa
båda, i vårt land unika sociala miljöer.

Parallellt med fältarbetet sker katalogisering av fyndmaterialet samt
konservering genom Historiska museets tekniska avdelning.

Hösten 1970 har den vetenskapliga bearbetningen av resultaten från
Eketorps-undersökningen kunnat påbörjas, sedan projektet flyttat in i
egen lokal vid Norr Mälarstrand i Stockholm, upplåten genom
Byggnadsstyrelsen, och dit allt forskningsmaterial nu sammanförts.
Kodning för databehandling av fyndmaterialet pågår, likaså komparativa
studier och arkivforskning. Beskrivningar och analyser väntas ligga färdiga
för tryck 1973.

Indentifikation, databehandling och beskrivning av det osteologiska
materialet från Eketorps-anläggningen (c 3,5 ton) sker vid Stockholms
universitets osteologiska forskningslaboratorium. Kvartärgeologisk, växtbiologisk
och metallurgisk forskning pågår, likaså C 14-tester.

Riksantikvarieämbetet:

Fotogrammetrisk dokumentering av byggnader och byggnadsmiljöer av
kulturhistoriskt värde i Sverige

Riksantikvarieämbetet har icke minst under senare år med beklagande
måst konstatera att dokumenteringen av byggnader och miljöer av konstoch
kulturhistoriskt intresse som spolierats eller genomgripande omdanats
som följd av samhällets förändringar har varit klart otillräcklig. Detta
kommer att göra det svårt för framtida forskare att bilda sig en
uppfattning om betydande perioder av gångna tiders bostadsskick och
byggnadskonst. Även dokumenteringen av byggnader och miljöer som är
avsedda att bevaras åt framtiden är i alltför stor utsträckning mindre
tillfredsställande, varför det många gånger torde visa sig omöjligt att i
autentiskt skick återställa en dylik byggnad eller miljö som skadats av
t. ex. brand. De medel som står till ämbetets förfogande för kulturminnesvården
medger icke en intensifiering av den dokumenteringsverksamhet,
som ämbetet sedan länge bedrivit.

1 två motioner till 1968 års riksdag — 1:367 och 11:454 — hemställdes
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
utredning om statens insats för markfotogrammetris användning inom
kulturminnesvården och formerna härför. Som ämbetet framhöll i sitt
yttrande över motionerna, skulle en vidgad användning av fotogrammetriska
metoder vid dokumentering av äldre byggnader och miljöer vara
högst önskvärd. Ingen tvekan torde längre behöva råda om att med de
metoder som nu tillämpas inom fotogrammetrin en mera omfattande
dokumentering kan genomföras relativt snabbt och till måttliga
kostnader i jämförelse med en dokumentering medelst mera konventionella
metoder. Ämbetet framhöll vidare i sitt yttrande att en
förutsättning för att en mera omfattande fotogrammetrisk dokumentering
skulle kunna komma till stånd var att särskilda medel ställdes till
förfogande för ändamålet. Ämbetet förklarade sig slutligen berett att
upprätta en plan för en fotogrammetrisk dokumentering och framlägga
en preliminär kostnadsberäkning.

Då de båda motionerna inte föranledde någon riksdagens åtgärd, har
Riksantikvarieämbetet med stöd av anslag från Riksbankens Jubileumsfond
påbörjat en försöksverksamhet för att få en uppfattning om hur en
fotogrammetrisk dokumentering bör bedrivas och vilka kostnader som
skulle krävas för en mer omfattande verksamhet.

Försöksverksamheten skall omfatta 18 veckors fältarbete och bearbetning.
Avsikten är att samtliga miljöer och byggnader av kulturhistoriskt
intresse inom några områden av olikartad karaktär skall dokumenteras på
sådant sätt att materialet kan utnyttjas för utarbetandet av korrekta
uppmätningsritningar och plankartor.

Docent Jan Ling:

Samhällsinriktad musikvetenskap

Ämnet musikvetenskap vid Göteborgs universitet erhöll budgetåret
1970/71 ett bidrag av Jubileumsfonden för projektet ”Samhällsinriktad
musikvetenskap”.

Under året har olika studier företagits som förberedelsearbete inför
en anslagsansökan om ett större undersökningsprojekt, beräknat att löpa
under tre år. Vid sidan av skilda case studies med avsikt att undersöka
olika musikaliska delkulturer i vårt samhälle har attitydundersökningar av
sociologisk art genomförts och likaledes studier med syfte att kartlägga
musiksamhällets funktion i dess helhet. Som delresultat kan nämnas
arbetena ”Musiklivet på en industriort” (stencil 1970, 108 s.),
”Musikaktiviteten i en industriort” (stencil 1970, 61 s. + bilagor),
”Statens försöksverksamhet med Rikskonserter” (stencil 1970, 132 s. +
bilagor). Under februari—mars—april beräknas ytterligare 5—6 studier
föreligga.

Undersökningen genomförs delvis i form av seminariearbeten och olika
samarbetsformer för forskning på olika stadier inom ett och samma
projekt har utvecklats.

Expertis har deltagit i sammanträden gällande främst metodutveckling
och undersökningarna har även diskuterats utanför Sverige. Berörda
institutioner och kommuner har visat stort intresse för undersökningarna
och debatter kring framlagda delresultat, bl. a. undersökningen ”Statens
försöksverksamhet med Rikskonserter” har givit konstruktiv metodkritik
inför kommande arbeten.

Tack vare forskningsbidraget har ämnet musikvetenskap vid Göteborgs
universitet kunnat utveckla en aktivitet som gjort ämnet levande och givit
förutsättningar för en kommande samhällsinriktad musikvetenskap med
syfte att utveckla såväl vetenskaplig metod som forskningens praktiska
tillämpning i enlighet med prövade riktlinjer.

Miss Mary Skeaping:

Filmdokumentation av historiska stildanser

Projektledaren har bedrivit forskning angående olika former av dans
som förekommit i Sverige under tidigare perioder. Parallellt med
studierna här, som i huvudsak bedrivits på Kungliga Biblioteket och
Drottningholms teatermuseum, har även efterforskningar bedrivits i
London. I viss utsträckning har en del av det material som erhållits under
forskningsarbetet levandegjorts i föreställningar givna av Kungliga
Teatern. Detta har främst gällt balettföreställningar på Drottningholmsteatern
men även dansinslag i t. ex. operan Aleina som givits på Operans
stora scen. Studiearbetet har emellertid givit resultat som ännu icke
kunnat presenteras i scenisk form. Det är emellertid så långt bearbetat att

möjlighet finns att omsätta materialet i nya danser.

Den forskning som bedrivits kan utan tvekan betecknas vara av
humanistisk karaktär och det synes önskvärt att en dokumentation
skedde av detta forskningsarbete. Detta så mycket mera som det har visat
sig att materialet är unikt och att internationella experter på området
betecknat det som ytterst intressant. Det enda tillfredsställande sättet att
bevara arbetet för eftervärlden är att låta filma i färg och med
musikbeledsagning avsnitt ur baletter som täcker olika tidsperioder.

En början till en sådan dokumentation har skett genom att vissa
baletter filmats. Ännu återstår emellertid flera tidsavsnitt för att
komplettera de hittillsvarande filmdelarna. F. n. föreligger endast i
begränsad utsträckning någon musikbeledsagning.

Det bör också understrykas att en sådan film, bortsett från sitt allmänt
dokumentära värde, även kan ha stor betydelse som åskådningsmaterial
för nya generationer av danskonstnärer.

Aukt. translator Ingvar Gullberg:

Fullbordande av engelsk-svensk fackordbok

Projektledaren har tidigare utgivit en svensk-engelsk fackordbok som
rönt stor uppskattning från alla håll. Sedan flera år arbetar han på en motsvarande
engelsk-svensk fackordbok. Denna blir ett viktigt hjälpmedel
för all verksamhet som nödvändiggör översättning av fackuttryck från
och till främmande språk och sålunda även för vetenskaplig forskning.

Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1970

I följande två tabeller redovisas en statistisk översikt över anslagens
fördelning mellan ämnesområden, dels för år 1970, dels för hela den tid
under vilken Jubileumsfonden varit verksam, 1965 — 1970. Genom att
många projekt, särskilt de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig
karaktär, kan en exakt fördelning av anslagen inte åstadkommas.
Varje projekt har i sin helhet förts till det ämnesområde som har bedömts
vara mest centralt för projektet. Den fördelning av anslagen som
redovisas i tabellerna är därför behäftad med vissa felmarginaler. I stort
sett torde den emellertid ge en ungefärlig uppfattning om inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivnir.g i betydande grad
koncentrerats på samhällsforskning i vid mening. De ämnen som
sammanförts under beteckningen samhällsvetenskap, har fått nära 56
procent av anslagsbeloppet. Detta är fyra procentenheter mer än för hela
perioden 1965/1970. Koncentrationen på samhällsvetenskap har alltså
1970 varit större än tidigare. Denna ökning är emellertid inte större än
att den kan förklaras av tillfälliga förskjutningar. De olika ämnenas
procentuella andelar förändras ofta starkt år från år, vilket ofta kan
förklaras av att något stort projekt tillkommit eller slutförts inom ett

ämne. Som framgår av tabellerna har framför allt sociologi och
socialpolitik fått en ökad andel under 1970.

Naturvetenskap, som under hela perioden fått 16,0 procent av
anslagsbeloppet, fick 1970 1 1,7 procent. Även socialmedicin och
psykiatri har 1970 minskat sin andel, från 6,1 till 3,3 procent. Däremot
har övrig medicin och humaniora något ökat sina andelar.

Under 1970 beviljades helt eller delvis 116 ansökningar av 200 ingivna.
De beviljade anslagen uppgick till 20,0 milj. kr, medan de helt avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp om 25,7 milj. kr. Summan av dessa två
belopp är emellertid väsentligt mindre än det totala belopp, som
sammanlagt begärts i ingivna ansökningar. Detta beror på att de beviljade
ansökningarna i många fall avsett väsentligt högre belopp än som
beviljats. Det sammanlagt beviljade beloppet utgjorde i själva verket ca
en tredjedel av vad som begärts i ingivna ansökningar.

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond 7/10 1965 -31/12 1970

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Avslagna ansökningar Antal Belopp	Summa Antal Belopp	Beviljat belopp i % av total-beloppet
Samhällsvetenskap	286	45.366	137	29.569	423	74.935	51,8
Ekonomisk historia	23	2.468	7	1.944	30	4.412	2,8
Företagsekonomi	28	2.759	19	3.871	47	6.630	3,1
Nationalekonomi	26	4.089	16	3.015	42	7.104	4,7
Kulturgeografi	37	8.346	10	2.902	47	11.248	9,5
Sociologi och social-
politik	49	6.806	37	8.227	86	15.033	7,8
Statistik	21	3.028	3	2.079	24	5.107	3,5
Statskunskap	32	7.965	11	987	43	8.952	9,1
Forskning om forsk-
ning	11	1.269	3	373	14	1.642	1,4
Psykologi/pedagogik	48	7.561	29	6.026	77	13.587	8,6
Juridik/kriminologi	11	1.075	2	144	13	1.219	1,2
Socialmedicin/psykiatri	31	5.318	12	3.436	43	8.754	6,1
Övrig medicin	27	6.713	26	9.344	53	16.057	7,7
Naturvetenskap	35	13.999	30	58.163	65	72.162	16,0
Teknik	6	1.390	18	11.737	24	13.127	1,6
Humaniora	52	9.398	44	13.872	96	23.270	10,7
I nform at ionsbehandling	6	3.163	3	2.489	9	5.652	3,6
Övrigt	8	2.304	14	833	22	3.137	2,6
Summa	451	87.651	284	129.442	735	217.093	100,0

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under år 1970
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade Avslagna
ansökningar ansökningar
Antal Belopp Antal Belopp

Beviljat
belopp i
Summa % av totalAntal
Belopp beloppet

Samhällsvetenskap	75	11.130	38	9.574	113	20.704	55,7
Ekonomisk historia	4	662	1	468	5	1.130	3,3
Företagsekonomi	8	438	7	2.272	15	2.710	2,2
Nationalekonomi	6	1.016	6	1.006	12	2.022	5,1
Kulturgeografi	9	1.544	3	954	12	2.498	7,7
Sociologi och social-
politik	17	2.809	7	1.721	24	4.530	14,1
Statistik	2	885	1	77	3	962	4,4
Statskunskap	12	1.737	1	151	13	1.888	8,7
Forskning om forskning	3	350	1	5	4	355	1,8
Psykologi/pedagogik	11	1.421	10	2.886	21	4.307	7,1
Juridik/kriminologi	3	268	1	33	4	301	1,3
Socialmedicin/psykiatri	5	651	7	1.937	12	2.588	3,3
Övrig medicin	9	2.035	16	5.513	25	7.548	10,2
Naturvetenskap	10	2.346	11	4.678	21	7.024	11,7
Teknik	0	-	2	988	2	988	_
Humaniora	14	2.536	8	2.466	22	5.002	12,7
Informationsbehandling	2	1.265	1	378	3	1.643	6,3
Övrigt	1	15	1	120	2	135	0,1
Summa	116	19.978	84	25.654	200	45.632	100,0

Anm. Utöver dessa anslag har äldre anslag påförts medel för pensionsavgifter
och löneökningar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Företagsekonomi Sid.

Civilekonomerna Rolf Back, Hans Dalborg och Lars Otterbeck,
Handelshögskolan i Stockholm: Lokalisering och ekonomisk
strukturutveckling 9

Docent Göran Bergendahl, Stockholms universitet: Heuristisk
programmering — en lösningsmetod för stora och komplicerade
företagsekonomiska problem 10

Nationalekonomi

Professor Lars Werin, Stockholms universitet: Budgetundersökningen
11

Professor Erich H. Jacoby, Institutet för internationell ekonomi vid
Stockholms universtitet: Från ett symposium i Stockholm 1969
om Sydasiens utvecklingsproblem

Kommittén för ekonomisk landskapsvård: Ekonomisk landskapsvård
12

Kulturgeografi

Docent Sven-Olof Lindquist, Stockholms universtitet: Agrar kulturlandskapsmiljö
13

Fil. lic. Sölve Göransson, Uppsala universitet: Administrativa och
metrologiska system på Öland 14

Professor C.F. Claeson, University of Dar es Salaam, Tanzania, och
docent Carl Gösta Widstrand, Nordiska Afrikainstitutet vid Uppsala
universitet: Utvecklingsproblem på landsbygden i Tanzania 15

Sociologi och socialpolitik

Fil. kand. Lars E. Björk, fil. lic. Reine Hansson och fil. kand. Jan
Pärsson. Arbetsgruppen för forskning inom Utvecklingsrådet för
samarbetsfrågor samt PA-rådet, Stockholm: Arbetsengagemang
genom ökat inflytande på det egna arbetet, experiment med

arbetsutformning och arbetsorganisation 15

Tekn. lic. Ulf Åberg, lnst. för Industriell ekonomi och organisation
vid Tekniska högskolan, Stockholm, samt Ergonomigruppen,
Stockholm: Undersökning av samspelet mellan människa, arbetsplats
och arbetsuppgift 16

Professor Arne Trankell, Stockholms universitet: Invandrarnas och
de etniska och religiösa minoriteternas sociala och psykologiska

problem i Sverige 16

Docent Jan Trost, Uppsala universitet: Äktenskaplig anpassning . 18

49
* Sid.

Fil. lic. Olof Frändén, Stockholms universitet: Ungdom och politik 18

Fil. dr Björn Höijer, Sveriges Radio: Etermediakonsumtionens
omfattning och inriktning 19

Professor Joachim Israel, Köpenhamns universitet, m. fl.: Vetenskapsteoretiska
förutsättningar för sociologi och socialpsykologi . 20

Statskunskap

Dr. M. Orlanski, Stockholms universitet: Diskussionen om

begreppen framsteg och historisk nödvändighet i marxismen
omkring sekelskiftet 20

Professor Thomas J. Anton, Stockholms universitet: Förvaltningen
och dess omgivning 20

Bitr. professor Andreas Ådahl, Uppsala universitet: Mikrofilmning
(alt. fotokopiering) av tjeckoslovakiska tidningar • 21

Professor Peter Grothe, Stockholms universitet: Svenska och

norska attityder till Förenta staterna 22

Forskning om forskning

Docent Ingemar Ståhl, Lunds universitet: Strategiska val i den
framtida forskningspolitiken 22

Psykologi och pedagogik

Professor Eve Malmquist, Lärarhögskolan i Linköping: Pedagogisk
forskning inom projektet ”Plan Europé 2000” 23

Fil. lic. Kaj Håkanson, Uppsala universitet: Psykiatri och samhälle.

En teoretisk studie av social struktur och social kontroll 24

Bitr. professor Bengt-Erik Andersson, Göteborgs universitet:

Studier av generationsmotsättningar (Stug-projektet) 25

Fil. lic. Ingrid Klackenberg-Larsson, Karolinska sjukhuset: Barns
personlighetsutveckling relaterad till föräldrarnas personlighet,
attityder och beteenden 25

Fil. lic. Gunnar Kylén, Stiftelsen ALA, Uppsala: Förståndsfunktioner
hos utvecklingshämmade 26

Juridik och kriminologi

Jur. och fil. kand. Peter Seipel, Stockholms universitet: ADB-tekni ken

ur immaterialrättslig synpunkt 27

Professor Per Olof Ekelöf, Uppsala universitet, och professor Sören
Halldén, Lunds universitet: Bevisvärdering inför domstol 27

Socialmedicin och psykiatri

Professor Jan-Otto Ottosson, Göteborgs universitet, och med. lic.

Jan Beskow, Umeå universitet: Onödiga självmord? 28

Docent Ragnar Rylander och fil. dr Stefan Sörensen, Statens Sid.
Institut för Folkhälsan: Undersökning av flygbullerstörningar samt
effekter hos människa efter exponering för ljudbangar 28

Övrig medicin

Professor Inga Marie Nilsson, docent Knut Haeger, docent Göran
Nylander m. fl., Allmänna sjukhuset, Malmö: Studier av diagnostiska
och terapeutiska problem rörande blodproppssjukdomen (tromboembolism)
30

Bitr. professor, överläkare Rolf Blomstrand, Serafimerlasarettet:
Studier över hämning resp. acceleration av alkoholoxidationen hos
människa samt effekten härav på den intermediära omsättningen 32

Docent Gunnel Huldt, Statens bakteriologiska laboratorium:
Förekomst och utbredning av parasitära, virala och bakteriella
smittämnen i vissa befolkningsgrupper på nordkalotten 33

Bitr. professor Gunnar Brante, S:t Lars sjukhus, Lund: Aminosyraanalyser
på neuropsykokemiskt intressanta material 33

Professor Bengt Samuelsson, docent Marc Bygdeman och docent
Erik Änggård, Veterinärhögskolan, Karolinska Sjukhuset och
Karolinska institutet: Utrustning och drift av gaskromatografi -

masspektrometri-laboratorium för forskning rörande 1) Essentiella
fettsyror och prostaglandiner med särskild hänsyn till
näringsfysiologiska aspekter på hjärt- och kärlsjukdomar, 2)
Reproduktionsfysiologiska studier av prostaglandiner — utveckling
av nya barnbegränsningsmetoder, 3) Amfetaminmissbrukets klinik

och farmakodynamik 34

Professor Göran Schill m. fl., Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala
universitet samt Militärapoteket, Karolinska sjukhuset: Utnyttjande
av gaskromatograf-masspektrometer-datasystem för forskning kring
läkemedel och läkemedels verkan 35

Naturvetenskap

Docent Johan Sundberg m fl., Tekniska högskolan, Stockholm:
Naturvetenskaplig musikforskning 36

Professor Nils Hast, Rock Stress Measurements AB, Stockholm:
Utförande av absoluta spänningsmätningar i berggrunden i Alperna
för klargörande av mekanismen i den pågående tertiära bergskedjebildningen
37

Docent Tage Eriksson, Uppsala universitet: Hybridisering mellan
olika arter av högre växter via protoplastfusioner 38

Professor A. Lima-de-Faria, Lunds universitet: Celldifferentieringsmekanismen
studerad på molekylär nivå 39

Professor Sten T. Lundin och docent Ragnar Larsson, Kemi -

Sid.

centrum, Lunds universitet: Apparatur för katalysforskning 40

Professor Kai Siegbahn och professor Carl Nordling, Uppsala
universitet: Datoranslutning av ESCA instrument 40

Humaniora

Fil. dr Magnus Mörner, Ibero-amerikanska institutet vid Stockholms
universitet: En undersökning av vissa med nyttjanderätt till
jordlotter avlönade lantarbetargrupper i Latinamerika sedan
1700-talet 41

Professor Mårten Stenberger m. fl., Stockholms universitet: Eketorps
borg; bebyggelseutveckling och näringsliv i ett befäst
organiserat bondesamhälle före den tidigaste urbaniseringen i
Sverige 42

Riksantikvarieämbetet: Fotogrammetrisk dokumentering av byggnader
och byggnadsmiljöer av kulturhistoriskt värde i Sverige .... 43

Docent Jan Ling, Göteborgs universitet: Samhällsinriktad musikvetenskap
44

Miss Mary Skeaping, Operan (Kungl. Teatern), Stockholm: Filmdokumentation
av historiska stildanser 44

Aukt. translator Ingvar Gullberg, Exportföreningen: Fullbordande
av engelsk-svensk fackordbok 45

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.87 S