RJ1
Framställning / redogörelse 2000/01:RJ1
Redogörelse till riksdagen 2000/01:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2000
2000/01
RJ1
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande anges bl.a.
•att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt
•att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt
•att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas
•att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bland annat angavs följande användningsområden:
1
•etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft
•stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner
•etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram
•befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
•främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor och andra verksamheter.
De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 4,5 miljarder (i 2000 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till närmare 9 miljarder kronor vid årsskiftet 2000/01.
1
VD-kommentar
Det nya millenniets första år blev i många avseenden ett rekordår. Aldrig någonsin tidigare har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond kunnat finansiera så många forskningsprojekt. Nära nog 500 miljoner kronor har styrelsen fördelat till projekt och program inom humaniora och samhällsvetenskap. Över 230 miljoner kronor har anvisats för nya initiativ.
Spännvidden beträffande forskningsområden är mycket stor – från stenålderssamhällen till damfotboll. Tvärvetenskapliga projekt har haft hög prioritet. Särskilt intressanta har gränsöverskridanden mellan ”de två kulturerna” humaniora och naturvetenskap varit. Bland de projekt som fått bidrag i årets ansökningsomgång märks bl.a.:
•Forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning.
•Förintelsen och den europeiska historiekulturen.
•Nya metoder för undervisning i kommunikation av känslor i musikutförande (samarbete mellan musikvetare, psykologer och tekniker vid Uppsala universitet och KTH).
•Kultur i kunskapssamhället; kulturen som samhällssektor och kulturpolitikens utmaningar
•EU-svenskan och förenklingen av författningsspråket.
•Bland huliganer och fotbollsälskare på ståplatsläktaren; om supporterkultur.
•Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv.
•Digitalisering av kulturvetenskapligt intressanta samlingar för framtida forskning exempelvis vid Arkitekturmuseet, Evolutionsmuseet i Uppsala, Moderna museet, Nationalmuseet, Nordiska museet, Skokloster, Kungliga biblioteket och vid Birgittabiblioteket i Vadstena. Härutöver har betydande stöd utgått till att omvandla Föreningen Svensk Forms bibliotek och bildarkiv till ett nationellt kunskapscentrum inom form- och designområdet.
•Infrastrukturstöd har beviljats för att etablera miljöer, i vissa fall virtuella, vilka kan bidra till att stärka forskningssamverkan mellan olika institutioner såsom Humlab – Humaniora och teknik i förening vid universitetet i Umeå, ett virtuellt Ostindiskt kompani-arkiv i Göteborg, Informationscentrum för entreprenörskap vid Högskolan i Jönköping, institut för finansiell forskning i Stockholm och ett nationellt centrum för ekobrottsforskning i Linköping.
•Stöd till uppbyggnaden av forskningsmiljöer i Centraleuropa och på Balkan. I ett projekt understöds bildandet av en ”visionary community” av yngre forskare från dessa områden. Dessa skall skapa en agenda för en nykonstruktion av det civila samhället i Sydosteuropa.
Efter ett antal års utredningsarbete presenterade regeringen under våren 2000 riktlinjerna för den statliga forskningspolitikens inriktning (prop. 1999/2000: 81). Riksdagsbesluten under det gångna året innebär att staten avser att koncentrera resurserna till grundforskning och till forskarutbildning. Stödet till den allmänna grundforskningen och till den mera sektoriellt inriktade forskningen kanaliseras via fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering: Ve- tenskapsrådet, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS),
1
Forskningsrådet för Miljö, Areella näringar och Samhällsbyggnad (FOR- MAS) och Verket för Innovationssystem (VINNOVA). Stödet till forskarutbildning har i huvudsak gått till 16 nya nationella forskarskolor.
Statsmakterna har genom dessa beslut även uttalat en ambition att söka samverkan med andra forskningsfinansiärer bl.a. med forskningsstiftelserna om större, nationellt profilerade forskningssatsningar som kan komma att knytas till olika universitet och högskolor. Ett särskilt organ, Forskningsforum, knutet till Vetenskapsrådet har inrättats på försök. Forskningsforums uppgift blir att verka för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
Riksbankens Jubileumsfond har under alla år haft ett förtroendefullt samarbete med samtliga aktörer inom forskningsfinansieringens område. Mot den bakgrunden finns all anledning att förvänta sig att samarbetet med de nya statliga myndigheterna kommer att utvecklas på ett positivt sätt.
Den nya inriktningen av den statliga forskningspolitiken kommer sannolikt att påverka hur andra forskningsfinansiärer kommer att utforma sitt forskningsstöd i framtiden. För RJ:s del har beslutet medfört att styrelsen redan inför kommande ansökningsomgång genomfört vissa förändringar av anvisningarna. Jubileumsdonationen inriktas uteslutande på postdoktorala insatser. Inom den kulturvetenskapliga donationen skall större och mera långsiktiga forskningsprogram ges stöd. Vidare kan stöd ges till uppbyggnaden av infrastruktur inom olika eftersatta forskningsområden. Inom ramen för dessa satsningar kan givetvis stöd till särskilda forskarutbildningsinsatser komma i fråga.
Det internationella samarbetet har under det gångna året utvecklats på ett synnerligen påtagligt sätt. Genom aktiv medverkan i European Foundation Centre (EFC), vars årsmöte är förlagt till Stockholm i maj 2001, och genom samverkan i uppbyggnaden av Collegium Budapest har RJ etablerat närmare kontakter med de större forskningsstiftelserna i Europa, framför allt i Tyskland, Schweiz, Frankrike och Italien. I samverkan med bl.a. Volkswagenstiftung stöds de europeiska institutens för avancerade studier engagemang, däribland Wissenschaftskolleg zu Berlin och SCASSS i Uppsala, för att etablera ett europeiskt forskningssamarbete inom det kulturvetenskapliga området.
Den stora utmaning som RJ nu står inför är att medverka till att svensk forskning inom det kulturvetenskapliga området skall hålla hög vetenskaplig kvalitet och att denna skall bidra till samhällets sociala, kulturella och demokratiska utveckling. Den mest grannlaga uppgiften för RJ blir att medverka i den nödvändiga processen att åstadkomma diversifiering och profilering av forskningen vid våra lärosäten. Det blir sålunda en viktig uppgift för kommande år att prioritera förnyelsen inom det kulturvetenskapliga området och ägna en högre uppmärksamhet åt det internationella forskningssamarbetet.
1
Men för RJ:s del är det också mycket väsentligt att ägna hög uppmärksamhet åt forskningens samhällsrelevans liksom åt uppgiften att sprida information om forskningen och dess resultat.
Dan Brändström
1
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.
Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 2000 har ca 55 % av RJ:s forskningsbudget för projektverksamheten och det infrastrukturella stödet tillfallit humaniora och teologi och ca 44 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 1 %.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt inom Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller – oftast – flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i förhållande till internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
1)Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.
2)I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.
1
I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.
Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:
•anknytning till i anvisningarna formulerade teman om ”Kulturvetenskapliga grundvalar” och ”Samhällsförändringar i tid och rum”
•projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna
•doktorandmedverkan
•idéer om forskningsinformativa insatser.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.
Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var gruppen om kapitalmarknadsforskning och den om konst och gestaltning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället. Under 2000 har områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning avvecklats; samtidigt inrättades en ny områdesgrupp för forskning om Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling.
Uppföljning och utvärdering
Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 20 projekt, varav 16 projekt inom Jubileumsdonationen och 4 inom Kulturvetenskapliga donationen, varit föremål för särskild granskning. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har det varit ett syfte att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har 20 projektledare vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala kontaktats och erhållit följande frågor som skriftligen besvarats:
1.Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikationslista bör bifogas.
2.Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?
3.Har projektets medarbetare medverkat med ”papers” vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.
1
4.Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.
5.Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.
6.Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till:
•löner
•utrustning
•resor
•lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader)
•ev. övriga omkostnader.
Under förra året beslöt RJ att pröva ett annorlunda tillvägagångssätt vid projektbesöket för beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. För att förbereda detta besök anlitade RJ två personer vilka inte var knutna till fondens verksamhet. Dessa personer var professor Jan-Evert Nilsson vid dåvarande högskolan i Karlskrona/Ronneby samt Ola Román, ansvarig för Högskoleverkets program för chefs- och ledarskapsutveckling. De genomförde en förundersökning av de aktuella projekten inför beredningsgruppens besök. Projektledarna fick en förteckning över relevanta frågor beträffande genomförandet av projekten vilka de ombads besvara innan de intervjuades av Jan- Evert Nilsson och Ola Román vid ett personligt besök. Även projektmedarbetarna intervjuades. Därefter erhöll fonden och beredningsgruppens ledamöter ett skriftligt underlag för varje utvalt projekt innan gruppen besökte projekten. Den 31 augusti besökte beredningsgruppen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet varvid följande projekt granskades på sedvanligt sätt:
| 1995-0243 | Lennart Hjalmarsson, Tidsstrukturen för den tekniska effektivi- | |
| teten i frontproduktionsfunktionsmodeller. | ||
| Anslag t o m 1998-12-31 | Totalt beviljat 2.190.000 kr | |
| 1995-5001 | Barbara Czarniawska, Organiserandet av storstaden: diskurs och | |
| praktik | ||
| Anslag t o m 1999-12-31 | Totalt beviljat 6.588.000 kr | |
| 1997-5110 | Ulf Olsson, Ekonomisk-politiskt doktrinskifte. Fallet Sverige i | |
| ett komparativt perspektiv 1970–1996. | ||
| Anslag t o m 2000-12-31 | Totalt beviljat 3.920.000 kr | |
Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin, besökte Göteborgs universitet den 29 augusti 2000.
1
Följande tre projekt valdes ut för besöket:
| 1996-0536 | Philip Hwang, Stabilitet och förändring i barns och ungdomars | |
| psykologiska utveckling. | ||
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat: 1.323.000 kr | |
| 1996-0579 | Abby Peterson, Politisk nysekterism bland ungdomar i dagens | |
| Sverige. | ||
| Anslag t o m 1999-12-31. | Totalt beviljat: 1.450.000 kr | |
| 2000-7066 | Lennart Olausson, En forskarskola om lärande, kunskapsbild- | |
| ning och det moderna universitetets uppgifter. | ||
Ansökan avslogs våren 2000. Professor Bo Samuelsson, rektor för Göteborgs universitet, och professor Lennart Olausson, Idéhistoria, Göteborgs universitet, ansvarig för ansökan, fick möjlighet att göra en ingående presentation av projektet för beredningsgruppen.
Beredningsgruppen för humaniora besökte Uppsala universitet den 8 september 2000. Då granskades följande projekt:
| 1998-0033 | Johan Svedjedal, Fredrika Bremer. Litterära levnadslopp | |
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 1.300.000 kr | |
| 1998-0119 | Åsa Karlsson, Elitens symboliska kapital. Maktens ackumulering | |
| och reproduktion på lokal och nationell nivå, 1650–1770. | ||
| Anslag t o m 2002-12-31 | Totalt beviljat 6.095.000 kr | |
| 1998-0223 | Ann-Marie Nilsson, Blåsmusik i 1800-talets Sverige. | |
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 2.085.000 kr | |
| 1998-0345 | Eva Hjärtner-Holdar, Järnteknologin – en lyckad innovation. | |
| Från brons till järn i Norden och Grekland. | ||
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 3.000.000 kr | |
Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen granskade vid Stockholms universitet den 15 februari två projekt:
| 1995-5153 | Ingrid Sjöström, Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse- | |
| historia. | ||
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 19.500.000 kr. | |
| 1997-5040 | Helena Knutsson, Från kust till kust. Stenålderssamhällen i för- | |
| ändring. | ||
| Anslag t o m 2002-12-31 | Totalt beviljat 26.300.000 kr | |
Vid sammanträde den 22 augusti vid RJ:s kansli presenterades följande projekt:
1999-5131 Anita Göransson, Göteborgs universitet, Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv.
| Anslag t o m 2004-12-31 | Totalt beviljat 9.600.000 kr |
1
1999-5169 Bengt Nordberg, Uppsala universitet, Samtalsspråkets gramma-
| tik. | |
| Anslag t o m 2004-12-31 | Totalt beviljat 8.800.000 kr |
Anslag till forskning
Under 1994 beviljades de första anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 492 mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen ”beviljade medel till forskning” (s. 55) och statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning. Anslagsnivån är 70 mkr högre än föregående år. Förklaringen till den stora ökningen ligger främst däri att styrelsen även för 2000 beslöt att göra en engångsavsättning om 140 mkr. Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen presenteras på s. 56.
Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 646 nya ansökningar, vilket dock är totalt 150 färre än föregående år. Sökbeloppet uppgick till 826 mkr. Inför förra årets ansökningsomgång hade RJ:s styrelse beslutat om en förändring av anvisningarna för anslagssökande innebärande att endast ansökningar från disputerade forskare kommer att behandlas inom Jubileumsdonationens ram. Detta medförde att det inkom 426 ansökningar till Jubileumsdonationen – 161 färre än föregående år. 60 ansökningar beviljades. Inom ramen för Kulturvetenskapliga donationen inkom 220 ansökningar varav 21 beviljades.
Av antalet beviljade ansökningar kan nio hänföras till temat kulturvetenskapliga grundvalar och tolv till temat om samhällsförändringar i tid och rum.
Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades samma andel som föregående år, ca 10 %. Andelen nya ansökningar (31,5 %) och andelen beviljade projekt (33,3 %) från kvinnliga forskare ligger på ungefär samma nivå som under tidigare år. Glädjande är att procentandelen beviljade projekt är något högre än föregående år. Stiftelsen har därtill beviljat 96 symposieanslag.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag har administrerats av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslag. I avsnittet ”Statistiska uppgifter om anslagen till forskning” (s. xx) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag, efter den 1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten.
1
I regeringens proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse har angetts att lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader bör fr.o.m. 2001 vara 18 % av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Detta innebär ett totalt påslag på i storleksordningen 40 %. Genom att universiteten numera även tar ut lokala lönekostnadspåslag i storleksordningen 50 % kommer ”overhead”-avgifterna under kommande år att öka högst påtagligt.
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m.
RJ söker också att genom anslag till symposier, seminarieverksamhet och forskarnätverk bereda forskare möjlighet att utveckla nya forskningsområden. Avsikten är att uppmuntra forskare att genom samarbete, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, utveckla nya forskningsprojekt och att så småningom kunna söka medel i RJ:s ordinarie ansökningsomgångar.
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov och kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Ett sådant åtagande, som RJ haft under lång tid, är det årliga stödet till utgivningen av Forskning & Framsteg.
Stiftelsens styrelse har under 2000 i budgeten avdelat 10 915 000 kr för att stödja symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 2000 behandlades 161 sådana ansökningar varav 39 (24 %) hade inkommit från kvinnliga huvudsökande. 96 ansökningar, av vilka 21 (22 %) var ingivna av kvinnliga forskare, beviljades ett sammanlagt belopp på knappt 10 915 000 kr. Fyra ansökningar är bordlagda.
Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stödjer belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion, kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt medverka till att ett sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.
År 1996 ordnade Forskning & Framsteg och Riksbankens Jubileumsfond en manuskripttävling som utföll mycket väl. Av drygt 50 bidrag kom hela 17 att publiceras (efter sedvanligt redaktionell bearbetning) i tidskriften under 1997 och 1998.
Forskning & Framstegs redaktion har nu funnit det vara dags för en ny, liknande tävling, något som RJ har beslutat stödja. Tävlingen är öppen för alla forskare verksamma vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut och från alla fakultetsområden. Temat för tävlingen är ”Vändpunkter”.
1
De Svenska Historiedagarna
Ett av Riksbankens Jubileumsfonds mer betydande engagemang inom ramen för avsättningen för Symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser har varit stödet till de årligen återkommande svenska historiedagarna. De Svenska Historiedagarna är en ideell förening som bildades 1993 för att stimulera historisk forskningsinformation och bredda kontakterna mellan fackhistoriker och en historieintresserad allmänhet. RJ har sedan 1995 såsom en av många finansiärer stött De Svenska Historiedagarna och därigenom sökt att bidra till denna betydelsefulla forskningsinformativa insats.
De Svenska Historiedagarna hölls 1994 i Örebro, 1995 i Uppsala, 1996 i Lund, 1997 i Kalmar, 1998 i Stockholm och 1999 i Åbo. Det gångna året hölls De Svenska Historiedagarna i Karlstad. Teman för 2000 års svenska historiedagar var bl.a. unionstiden och värmländsk brukshistoria.
Extra insats 2000
Styrelsen avdelade den 23 mars, i samband med budgetbeslutet om 140 mkr, 50 mkr ur Jubileumsdonationen och 90 mkr ur Kulturvetenskapliga donationen, som en engångsavsättning för 2000.
Den extra avsättningen fördelades enligt följande:
| Jubileumsdonationen | 50 mkr |
•Nationell forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk
| inriktning | 45 mkr | |
| • | Institut för finansiell forskning | 5 mkr |
| Kulturvetenskapliga donationen | 90 mkr | |
| • | Infrastrukturellt stöd | 57 mkr |
| • | Forskning om kulturens roll för hållbar samhällsutveckling | 25 mkr |
•Utveckling av nationella och internationella initiativ till
| forskningsinsatser, samarbete och utbyte | 8 mkr |
Några av ovanstående insatser redovisas i det följande.
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
Syftet med RJ:s beslut är att stödja en långsiktig förbättring för matematikämnet i skolan och högskolan genom att utbilda forskare med matematikdidaktisk kompetens.
Styrelsen har utsett svenska kommittén för matematikutbildning (SKM) att planera och genomföra denna forskarutbildningsinsats. Ordförande i ledningsgruppen är professor Hans Wallin, Umeå universitet. Till koordinator för forskarskolan utsågs i maj universitetslektor Gerd Brandell, Luleå tekniska universitet.
En fortlöpande dialog mellan ledningsgruppen och de fakulteter och institutioner som kommer att delta i forskarskolan är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av forskarskolan. Som ett första steg hölls därför, efter inbjudan av RJ, ett möte den 26 april med deltagare från fakulteterna vid
1
flertalet av landets universitet och högskolor. Ledningsgruppen fick vid detta tillfälle och även senare många värdefulla synpunkter och förslag.
Ett dokument skrevs som underlag för ledningsgruppens arbete och styrelsens beslut. Dokumentet låg också till grund för ytterligare ett välbesökt möte den 13 september med företrädare för fakulteter, matematik- och lärarutbildningsinstitutioner.
Rapporten har omarbetats i enlighet med de slutsatser ledningsgruppen dragit av de synpunkter som kommit fram vid remisser och på andra sätt. Rapporten har behandlats och godkänts som riktlinje för det fortsatta arbetet vid styrelsens sammanträde den 26 oktober.
•Institutet för finansiell forskning, se s. 15.
Infrastrukturellt stöd
Under året har en ny anslagspost upptagits i budgeten, nämligen infrastrukturellt stöd. Detta stöd avser insatser som syftar till att främja och stimulera framtida forskning inom det kulturvetenskapliga området. Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Under år 2000 budgeterades 18 mkr och därtill avsattes ytterligare 57 mkr som extra insats till detta ändamål. Av 87 ansökningar kunde inte mindre än 37 beviljas varav 12 projektledare var kvinnor (32 %).
•Forskning om kulturens roll för hållbar samhällsutveckling, se s. 20.
•Utveckling av nationella och internationella initiativ till forskningsinsatser, samarbete och utbyte. Inom detta område skall framför allt nämnas samarbetet med riksdagen och insatserna för att förverkliga en ”Graduate School of Asia Pacific Studies” och samarbetet med Wissenschaftskolleg zu Berlin.
| Samarbete med riksdagen | |
| Den 13 juni 2001 är det 100 år sedan Tage Erlander föddes. I samarbete med | |
| riksdagens talman Birgitta Dahl har det under 2000 planerats ett endagsse- | |
| minarium den 19 september 2001 i riksdagens andrakammarsal samt Sam- | |
| manbindningsbanan. Detta seminarium bildar upptakten till det nya riksdags- | |
| året. De två första banden av Tage Erlanders dagböcker skall då föreligga. | |
| Hans politiska gärning uppmärksammas även med en utställning, som produ- | |
| ceras av Riksutställningar. Den skall först visas i Värmland, därefter i Riks- | |
| dagshuset och kommer sedan att visas i bl.a. Lund. | |
| Den 7 oktober genomfördes i riksdagen en konferens om nordisk parla- | |
| mentsforskning – Myter och sanningar. Programmet inleddes med att konfe- | |
| rensens ordförande direktör Dan Brändström hälsade välkommen och höll | |
| en parentation över professor Nils Stjernquist, som hastigt avlidit den 3 sep- | |
| tember 2000. Ett kort utdrag ur denna parentation återges här. | |
| Det känns mycket naturligt att inleda denna sammankomst med några | |
| ord om Nils Stjernquists betydelsefulla gärning för att stimulera nor- | |
| disk komparativ riksdagsforskning. Han var en av fondens käraste | |
| medarbetare under mer än 15 år. Hans intresse för nordiskt samarbete | 1 |
kring parlamentsforskning kom till uttryck genom några uppmärksammade konferenser på detta tema på Hässelby slott arrangerade av fonden. Den första hölls för sex år sedan i april 1994 på temat ”Parlamentarismen i de nordiska länderna – en egen modell”. På denna konferens utvecklade Nils sina tankar varför det var så angeläget att parlamentsforskningen studerades ur en komparativ och då särskilt ur nordisk synvinkel. Han påtalade särdragen i de olika ländernas parlamentariska system. Men som Nils uttryckte det ”dessa särdrag förstärker stimulansen för envar som sysslar med internordisk forskning”. Han såg ett stort värde i kontakterna mellan de nordiska länderna.
Vi inom Riksbanksfonden, tillsammans med Er nordiska parlamentsforskare är särskilt glada över att vi, tack vare Matti Wiberg som redaktör, kort tid efter konferensen kunde tillägna Nils Stjernquist en bok på hans 80-årsdag den 29 augusti 1997. Den boken var en sammanfattning av vår senaste nordiska konferens om Norden och EU våren 1997 på Hässelby slott. Vi gav boken en titel som jag tycker väl sammanfattar vännen Nils forskar- och livsgärning nämligen Trying to Make Democracy Work.
Eftermiddagsseminariets första arbetspass med rubriken Krossade myter och bekräftade bilder inleddes med fem korta länderpresentationer av professorerna Torben K. Jensen, Aarhus universitet, Danmark, Matti Wiberg, Åbo universitet, Finland, Olafur Hardarson, Islands universitet, Hanne Marthe Narud, Oslo universitet, Norge, och Sören Holmberg, Göteborgs universitet, Sverige.
Därefter frågade sig professor Knut Heidar, Oslo universitet: Finns det en nordisk modell? och professor Peter Esaiasson, Göteborgs universitet: Finns det plats för konstitutionell ingenjörskonst?
Efter en paus erbjöds forskarvärlden och praktikerna att ge sina reaktioner på undersökningen. För forskarnas inledande synpunkter svarade professor Jacques Thomassen, University of Twente, Nederländerna, och praktikerna företräddes av f.d. handelsministern och landshövdingen Björn Molin, Göteborg, och förre chefredaktören, professor Pertti Pesonen, Tammerfors.
The Swedish Graduate School of Asian Pacific Studies
Riksbankens Jubileumsfond har under år 2000 tillsammans med STINT och under ledning av RJ:s förre ordförande, professor Inge Jonsson, genomfört en utredning med sikte på att inrätta en forskarskola med inriktning på att öka kompetensen rörande Stillahavsasien inom högre utbildning och forskning samt att öka kontakterna mellan institutioner i Sverige och Stillahavsasien: ”The Swedish Graduate School of Asian Pacific Studies.” Förslaget innebär att stiftelserna vill göra det möjligt att inrätta och stärka ett antal forskningsmiljöer och stimulera samverkan inom ett i dag institutionellt splittrat forskningsområde.
Det framstår som angeläget att forskarskolan kan förverkligas under 2001. Utlysning av doktorandtjänster bör ske under våren 2001, varefter forskarskolan kan starta höstterminen 2001. RJ har därför beslutat om medel för plane-
1
ring och koordinering av forskarskolan jämte stöd till tre postdoktorala tjänster.
Samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin
Under en längre tid har Riksbankens Jubileumsfond bidragit till att utveckla samarbete med institutioner i Tyskland, först med Alexander von Humboldt- Stiftung, därefter med Nordeuropa-Institut vid Humboldtuniversitetet i Berlin och Wissenschaftskolleg zu Berlin. Den sistnämnda institutionen är Tysklands motsvarighet till SCASSS, fast betydligt större. Den har bidragit till en rad framgångsrika initiativ, förutom i Öst- och Centraleuropa (bl.a. Collegium Budapest i Ungern) även i Afrika.
RJ har beslutat delta i tre olika samverkansprojekt:
•AGORA – Europäische Netzwerke Die Vollendung Europas – Die Rolle von Wissenschaft und Kultur. I detta projekt kommer Volkswagen- Stiftung att stå för huvudfinansieringen. RJ bidrar till koordineringen av projektet.
•Point Sud - Muscler le savoir local. Projektet har startats med statliga och privata medel i Tyskland. Syftet med projektet är att utveckla ett institut i Mali för avancerade studier på den afrikanska kontinenten. RJ har anslagit medel till en utredning om hur detta engagemang eventuellt kunde utformas.
•Southeast Europe (SEE) – Initiative ”Blue Bird”. Agenda for Civil Society in SEE. Detta initiativ kommer från professor Ivan Krastev, Center for Liberal Strategies, Sofia. Han är numera även knuten till The Central European University i Budapest. Idén bakom projektet är att på tre år åstadkomma en plattform för en ny vision för regionen. Man avser att föra samman högt ansedda forskare, som lämnat regionen, med dem som fortfarande arbetar i de olika länderna på Balkan i ett gemensamt projekt för att inspirera beslutsfattare och allmänhet till en ny utvecklingsstrategi för hela regionen. SCASSS har, genom professor Björn Wittrock, deltagit i förarbetet till detta projekt och denne ingår även i projektets ”Steering committee”.
Områdesgrupper
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning
Områdesgruppens sista konferensarrangemang var en workshop med titeln Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt den 1–2 februari 2000 vid Linköpings universitet. Detta var ett samarrangemang mellan Riksbankens Jubileumsfond och Linköpings universitet i samråd med Ekobrottsmyndigheten och Länsstyrelsen i Östergötlands län. Områdesgruppens koordinator Hans Sjögren planerade arrangemanget med stöd av en forskargrupp vid Linköpings universitet.
1
| Ekobrottsforskning är ett nytt, tvärvetenskapligt område utan etablerad | |
| tradition, teori och metod, där behovet av kunskap är stort hos lagstiftare, | |
| myndigheter och företag. Programmet utgjordes av plenarsessioner både på | |
| svenska och på engelska under första dagen medan andra dagen innehöll | |
| parallella sessioner med olika teman med en avslutande plenarsession. | |
| Den första dagens plenarsession där professor Birger Rapp var moderator | |
| utgjordes av välkomstanföranden av professor Bertil Andersson, rektor vid | |
| Linköpings universitet, landshövding Björn Eriksson, Östergötlands län, | |
| justitieminister Laila Freivalds, direktör Lennart Berg, Ekobrottsmyndig- | |
| heten, samt direktör Dan Brändström, RJ. Moderator för nästa plenarsession | |
| var professor Ingrid Arnesdotter, Linköpings universitet, då riksdagsman | |
| tillika advokat Rolf Åbjörnsson talade om Domstolarnas kompetens i | |
| ekobrottsmål och överåklagare Gunnel Lindberg, RÅ, talade om Sekretess- | |
| reglernas roll i brottsbekämpningen – hinder och möjligheter. | |
| Nästa plenarsession hölls på engelska med professor Lars Engwall, Upp- | |
| sala universitet, som moderator. Professor John Christian Langli, Norwe- | |
| gian School of Management, höll ett anförande kring Economic Crime in | |
| Connection with Bankruptcies among Norwegian Firms. Därefter talade | |
| Martyn Bridges, Deloitte & Touche, London, om The untaxed economy. | |
| Sedan följde professor Ernesto U Savona, University of Trento, vars | |
| anförande hade titeln The relation between economic and organized crime in | |
| Europe in a dynamic perspective. Sista avsnittet av denna session utgjordes | |
| av att professor Paul Larsson, Oslo universitet, talade om The Banking, | |
| Insurance and Securities Commission of Norway and the Control of White- | |
| Collar Crime in the Securities Market. Dagen avslutades med en allmän | |
| diskussion. | |
| Påföljande dag innehöll programmet åtta parallella sessioner med två till | |
| fyra presentationer i varje med följande teman: Institutionella förhållanden, | |
| Miljöbrott, IT och Internet, Internationalisering, Skatt, Branschfrågor, Individ | |
| och samhälle, Konkursbrottslighet. Moderatorer för de olika sessionerna var: | |
| professor Ingrid Arnesdotter, Linköpings universitet, professor Håkan | |
| Lindgren, Handelshögskolan i Stockholm, universitetslektor Georg Hell- | |
| gren, Linköpings universitet, professor Leif Appelgren, Linköpings universi- | |
| tet, direktör Carl Johan Åberg, professor Dan Magnusson, BRÅ, professor | |
| Göran Skogh, Linköpings universitet, och professor Hans Sjögren, Linkö- | |
| pings universitet. Programmet avslutades med en plenarsession där en sam- | |
| manfattning av gruppsessionerna presenterades av respektive moderator. | |
| Därefter vidtog en diskussion om hur ekobrottsforskningen i Sverige skulle | |
| kunna vidareutvecklas. En antologi med ett urval av bidragen från arrange- | |
| manget kommer att publiceras i början av år 2001. | |
| Syftet med arrangemanget var dels att skapa ett nätverk mellan ekobrotts- | |
| forskare från olika discipliner, dels att knyta samman forskare, praktiker och | |
| politiker med inflytande över framtida regelverk och politik. Därigenom | |
| identifierades kunskapsluckor så att behoven av forskning framstod klarare. | |
| Som en direkt följd av denna workshop inlämnades en ansökan från Linkö- | |
| pings universitet vid fondens ordinarie ansökningstillfälle i mars om infra- | |
| strukturellt stöd till etablerandet av ett nationellt centrum inom ekobrotts- | |
| området. Efter det att ansökan behandlats på sedvanligt sätt beviljades 5 mil- | 1 |
joner kronor som ett engångsanslag för uppbyggnad av ett nationellt centrum inom området.
Områdesgruppens uppgift har varit att på olika sätt stimulera forskningen inom kapitalmarknadsområdet. Detta har medfört att några ledamöter i gruppen – professor Peter Englund, Handelshögskolan, och Carl Johan Åberg – varit involverade i överläggningarna kring bildandet av ett institut för finansiell forskning i Stockholm. Den 1 februari bildades Institutet för Finansiell Forskning (Stockholm Institute for Financial Research), som är ett fristående ekonomiskt institut i form av en ideell förening. Till institutet är knutet ett vetenskapligt råd som består av internationella forskare samt representanter för branschen. RJ:s styrelse har beviljat 5 mkr som ett engångsanslag till uppbyggandet av detta institut för att upprätthålla kvalificerad forskning inom kapitalmarknadsområdet. Institutet startade sin verksamhet vid halvårsskiftet och skall självständigt bedriva forskning inom ett antal aktuella områden. Det skall ha nära kontakter med den finansiella forskning som bedrivs vid universitet och högskolor både inom och utom Sverige. Det skall också vara en viktig kanal för kommunikation mellan forskningen och den finansiella sektorn. Peter Englund är från halvårsskiftet föreståndare för institutet.
Områdesgruppen hade sitt sista sammanträde i maj. Gruppen avslutade sin verksamhet med en rapport till styrelsen för vad som gjorts under de gångna åren. Ledamöterna avtackades vid styrelsens sammanträde i oktober.
Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning
Denna områdesgrupp har, liksom föregående år, i huvudsak arbetat med tre områden:
•Forskning om kulturpolitik i vid mening
•Forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning
•Relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, kulturutövare samt utbildningar med inriktning mot kultursektorn.
| Forskning om kulturpolitik i vid mening | |
| Under den första punkten har arbetet med att följa upp de tre seminarier som | |
| anordnades vid UNESCO:s världskonferens Intergovernmental Conference | |
| on Cultural Policies i Stockholm våren 1998 fortsatt. Vad gäller det första | |
| seminariets område – kultur och utveckling – har professorerna Karl-Eric | |
| Knutsson och Carl-Johan Kleberg liksom tidigare haft ansvaret för att följa | |
| och driva de frågor som rör behovet av nya forskningsinsatser. Båda har | |
| medverkat som föredragshållare vid nationella och internationella konferen- | |
| ser. Karl-Eric Knutsson har under året medverkat i överläggningar och skapat | |
| samarbetsstrukturer mellan RJ och FN-organ som UNDP, UNICEF, UNE- | |
| SCO men även med Världsbanken, Rockefeller Foundation, Bellagio Forum | |
| on Socially and Environmentally Sustainable Development. Som ett led i att | |
| stimulera forskning om ekonomiska aspekter på kulturens roll i samhället | |
| anordnade RJ tillsammans med Statens kulturråd den 24–25 januari 2000 i | |
| Sigtuna den första större konferensen i landet om kulturpolitiskt relevant | |
| forskning. Konferensens rubrik var Kultur, marknad och samhälle och sam- | 1 |
| lade nära ett sextiotal deltagare. Docent Mats Rolén, RJ, och generaldirektör | |
| Göran Lannegren, Statens kulturråd, hälsade välkommen, varefter professor | |
| Carl-Johan Kleberg inledningstalade under rubriken: Varför forska om | |
| kulturpolitik? Därefter föreläste professor Bruno Frey, Universitetet i Zürich, | |
| över ämnet Cultural Economics – history and theory. Konferensen var sedan | |
| strukturerad kring fyra teman. Dessa introducerades i form av förberedda | |
| inlägg. Professor Geir Vestheim, Högskolan i Borås, och docent Stefan | |
| Bohman, Musikmuseet, behandlade Kulturen i det demokratiska systemet. | |
| Professorerna Karin Becker, Konstfack, och Sverker Sörlin, Umeå universi- | |
| tet, talade om temat Kultur som livsinnehåll och livsmiljö, medan professorer- | |
| na Pierre Guillet de Monthoux, Stockholms universitet, och Svante Beck- | |
| man, Arbetslivsinstitutet och Linköpings universitet, behandlade Kulturen | |
| som arbetsfält. Det fjärde temat var Kulturen i det ekonomiska systemet och | |
| introducerades av professorerna Åke E Andersson och Folke Snickars, | |
| KTH. Programmet innehöll sedan parallella sessioner där deltagarna diskute- | |
| rade de projektskisser som insänts till konferensen. Professor Karl-Eric | |
| Knutsson svarade för en sammanfattande slutkommentar. En rapport från | |
| konferensen är redigerad av Folke Snickars och utkommer i februari 2001. | |
| Som ett resultat av Sigtunakonferensen inkom ett stort antal projektskisser | |
| till vårens ansökningsomgång, och RJ: s styrelse avsatte den 23 mars 2000 | |
| 25 mkr som en engångsavsättning för att möjliggöra insatser inom detta om- | |
| råde. Inom ramen för detta beviljade styrelsen den 26 oktober 2000 ett projek- | |
| tanslag på 10 mkr gemensamt till professorerna Folke Snickars, Sverker | |
| Sörlin, Geir Vestheim och Svante Beckman samt ett projektanslag på 1,3 | |
| mkr till fil.dr Eva Hemmungs-Wirtén, Högskolan i Borås. | |
| Verksamheten inom området kultur och utveckling kom senare under året | |
| att ägnas åt förberedelser av en ny områdesgrupp för ”kultur, säkerhet och | |
| hållbar samhällsutveckling”. Dessa aktiviteter beskrivs i avsnittet om denna | |
| områdesgrupp (se nedan). | |
| När det gäller stiftelsernas roll att initiera och stödja kulturpolitiskt relevant | |
| forskning – temat för det tredje RJ-seminariet vid Stockholmskonferensen | |
| 1998 – har arbetet inom projektet Creative Europe startat. Projektet är resulta- | |
| tet av ett samarbete mellan RJ, European Cultural Foundation, Fondation de | |
| France, Compagnia di San Paolo med Association for Innovative Co- | |
| operation in Europe (AICE) som administrativt organ. Inom projektet stude- | |
| ras bl.a. vilka ramvillkor i form av olika typer av finansiering som påverkar | |
| kreativitetens villkor i dagens Europa. Arbetet bedrivs vid forskningsinstitutet | |
| ERICArts, Bonn, och leds av professor Andreas Wiesand och fil.dr Ritva | |
| Mitchell. På RJ:s initiativ anordnades den 18 februari 2000 ett arbetssemi- | |
| narium i Stockholm om projektets genomförande. Direktör Dan Brändström, | |
| professor Carl-Johan Kleberg och docent Mats Rolén har under året haft | |
| regelbundna kontakter med projektledningen. | |
| I anslutning till detta internationella samarbete anordnade RJ den 9 maj | |
| 2000, tillsammans med Stiftelsen Framtidens Kultur (SFK) och Statens | |
| konstråd, ett seminarium på Edsvik konst och kultur, Edsbergs slott, Sollen- | |
| tuna, med titeln Upptäcktsresande i den offentliga konsten. Seminariet foku- | |
| serade på beställarrollen i den offentliga konsten och utgjorde den avslutande | |
| delen av RJ:s och SFK:s samarbete med Fondation de France program Les | 1 |
Nouveaux Commendataires, vilket påbörjades under 1999. Seminariet samlade ett trettiotal deltagare, såväl utövande konstnärer som personer verksamma vid offentliga och privata konstinstitutioner. Seminariet inleddes med välkomstord av Maria Fridh, Edsvik konst och kultur, och docent Mats Rolén, RJ. Programmet började med en jämförelse mellan Sverige och Frankrike vad gäller beställarrollen av Mari Linnman, mediatör, Paris, och Xavier Douroux, mediatör och konsthallschef, Dijon. Konstnär Gunilla Wihlborg och universitetslektor Ivar Torneus, Umeå universitet, presenterade sedan Konstvägen sju älvar. Under rubriken Upptäcktsresande eller biståndsarbetare talade sedan arkitekt Catharina Gabrielsson, Statens konstråd, rektor Annika Öhrner, Konsthögskolan Valand, konstkritiker Charlotte Bydler, Aftonbladet, och filosofen Sven Olof Wallenstein. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson var moderator. Seminariet har dokumenterats i en rapport, som redigerats av Maria Fridh.
RJ har inom ramen för AICE under 2000 initierat ytterligare ett internationellt samarbetsprojekt med ett antal europeiska stiftelser. Projektet har titeln Foundations and Social Capital och samfinansieras med Compagnia di San Paolo, European Cultural Foundation, Fondation de France, Fondation Once, King Baudouin Foundation och Mott Foundation. Projektet leds av John Bell, ECOTEC Research & Consulting Limited, Bryssel. Som ett led i planeringen och samordningen av projektet inbjöd RJ de ovan nämnda stiftelserna och projektledningen till ett seminarium med svenska forskare, myndigheter och organisationer den 14 juni 2000 på Norra Latin, Stockholm. Seminariet öppnades av direktör Dan Brändström som redogjorde för bakgrunden till RJ:s intresse att uppmärksamma frågor rörande socialt kapital. Därefter följde förberedda inlägg av fil.dr Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm, departementssekreterare Curt-Olof Mann, Kulturdepartementet, docent Hans Westlund, Institutet för regional forskning, Östersund, fil.dr Ingrid Zakrisson, Mitthögskolan, Östersund, projektledare Katarina Grut, Institutet för social forskning, Östersund, och fil.dr Krister Persson, Karlstads universitet. Efter dessa inlägg följde diskussion mellan projektledaren John Bell, företrädarna för de internationella stiftelserna och de svenska deltagarna. Seminariet avslutades av docent Mats Rolén, som konstaterade att deltagarna lämnat viktiga bidrag till projektets uppläggning. En slutrapport från projektet
| kommer att redovisas vid AICE:s General Assembly i Stockholm i maj 2001. | |
| Forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning | |
| Inom ramen för områdesgruppens andra huvudområde har RJ under året inlett | |
| ett samarbete med Stiftelsen Skapande Människa i syfte att främja gränsöver- | |
| skridande utveckling i skärningspunkten mellan vetenskap och konst. RJ har | |
| avsatt 100 000 kr per år i tre år till Stiftelsen Skapande Människas stipendie- | |
| verksamhet samt vidare åtagit sig att finansiera ett seminarium varje år med | |
| anknytning till stiftelsernas verksamhet. Den 24 maj 2000 anordnades i Lilje- | |
| valchs konsthall det första seminariet, vilket rubricerades Konst och veten- | |
| skap. Syftet var att etablera nya kontaktytor mellan konstnärer och forskare | |
| inom olika discipliner. Seminariet öppnades av riksdagens talman Birgitta | |
| Dahl, ordförande i Stiftelsen Skapande Människa, som därefter presenterade | 1 |
årets stipendiater arkitekt Malin Zimm och musiker Mikael Stavöstrand. Efter en inledning av dagens moderator, filosofen Sven Olof Wallenstein, följde sedan inlägg av professor Bo Göranzon, KTH, professor Ina Blom, Oslo, fil.dr Irina Sandomirskaja, Södertörns högskola, och professor Gu- nilla Bandolin, SLU. Seminariet avslutades av direktör Dan Brändström, RJ.
Under hösten 2000 har RJ tillsammans med Byggforskningsrådet och Riksantikvarieämbetet förberett seminarieserien Staden – allas rum, som skall genomföras under vintern 2001. Seminarierna syftar till att belysa såväl innehållsliga som forskningsstrukturella aspekter på arkitektur- och stadsbyggnadsforskning. Avsikten är att utifrån en positionsbestämning av forskningsläget stimulera till nya forskningsinsatser om hur städer fungerar och förändras. RJ har varit representerat i planeringsgruppen av professor Björn Linn
| och docent Mats Rolén. | |
| Kulturens plats i lärarutbildningen | |
| Den 20 januari 2000 anordnades det tredje och avslutande seminariet rörande | |
| kulturens plats i lärarutbildningen. Rubriken var Förståelse och inlevelse i | |
| lärandet: konstens och kulturens roll för förnyelse och kreativitet i skola och | |
| lärarutbildning. Seminariet inleddes med ett föredrag av professor Bo Samu- | |
| elsson, rektor vid Göteborgs universitet, Kunskapsbildning och det moderna | |
| universitetets uppgifter. Professor Karin Becker, Konstfack, behandlade | |
| sedan ämnet En bildlärarutbildning för 2000-talets skola; utmaningar och | |
| förnyelseförsök. Därpå talade Johan Huldt, direktör för Svensk form, om | |
| Skolans form. Generaldirektör Mats Ekholm, Skolverket, behandlade i sitt | |
| bidrag Kulturens roll som förnyare av skolans arbete; hinder och möjligheter. | |
| Marianne Alsne, prorektor vid Örebro universitet, och Olle Holmberg, | |
| områdeschef för lärarutbildningen vid Malmö högskola, talade över ämnet En | |
| reformerad lärarutbildning – hur kan den påverka det kreativa klimatet i | |
| skolan? Professor Henning Johansson, Luleå tekniska universitet, samman- | |
| fattade sedan de remissyttranden som avgetts över LUK 97:s förslag. Semi- | |
| nariets avslutande del ägnades åt en allmän diskussion, där professor Daniel | |
| Kallós, Umeå universitet, svarade för en inledning. Seminariedagen samman- | |
| fattades av direktör Dan Brändström, RJ. En rapport från seminarieserien | |
| kommer att publiceras. | |
| Områdesgruppen för forskning om Kultur – Säkerhet – Hållbar | |
| samhällsutveckling | |
| Under en rad år har RJ blivit alltmer engagerad i frågor om sambandet mellan | |
| kultur och människors och samhällens utveckling. Kulturell tillhörighet, | |
| värderingar, identitet och traditioner har visat sig spela en avgörande roll i | |
| många av de både akuta och mera långsiktiga problem som nationer och | |
| världen som helhet ställs inför. Uppgiften för forskarsamhället är tvådelad: | |
| det gäller att analysera och förstå kulturens roll, men utmaningen gäller även | |
| att försöka påverka kulturer i riktning mot en förstärkning av mänskliga rät- | |
| tigheter, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, demokrati och därigenom en | 1 |
| utveckling mot fred och säkerhet. Det innebär i många fall att skapa förutsätt- | |
| ningar för hur moraliskt försvarbara handlingar skall kunna omsättas i normer | |
| för social, kulturell och politisk praxis. I alla dessa sammanhang har kultur- | |
| forskningen ett stort ansvar och viktiga uppgifter. | |
| RJ har under 1990-talets senare hälft haft en aktiv roll inom detta fält. | |
| Världskommissionen för Kultur och Utveckling publicerade 1995 sin slutrap- | |
| port Vår Skapande Mångfald. I samband med remissen av rapporten beslöt RJ | |
| 1996 – tillsammans med HSFR och Vitterhetsakademien – att delta i uppfölj- | |
| ningen av rapporten genom att ordna en tvärvetenskaplig konferens med | |
| nordiskt deltagande i augusti 1997. En rapport om kulturforskningens uppgif- | |
| ter och ansvar med titeln Culture and Human Development publicerades och | |
| distribuerades nationellt och internationellt under förberedelserna för Kultur- | |
| ministerkonferensen i Stockholm 1998. | |
| I samband med Stockholmskonferensen organiserade RJ tre internationella | |
| seminarier under rubrikerna ”The Need for a New Agenda for Research”, | |
| ”Shared Values in Global Governance” och ”The Role of Foundations in | |
| Cultural Research”. En seminarierapport från dessa seminarier med titeln | |
| Promoting Cultural Research for Human Development publicerades av RJ | |
| och har getts stor internationell spridning. | |
| RJ har i samarbete med professor Göran Bexell, Teologiska institutionen, | |
| Lunds universitet, och UNESCO även anordnat en nordisk konferens 3–5 juni | |
| 1999 på temat Universal Ethics; From the Nordic Perspectives. Relationerna | |
| mellan mänskliga rättigheter och global etik belystes ingående. Samtidigt har | |
| RJ tagit initiativ inom det forskningspolitiska området för att bl.a. stärka | |
| forskningssamarbetet. Detta arbete har utförts i Sverige och internationellt i | |
| samarbete med UNESCO. Ett jämförande forskningsprojekt med titeln Crea- | |
| tive Europe om kreativitetens villkor och roll i ett Europa i förändring pågår | |
| med stöd av RJ och olika europeiska stiftelser. Beslut har också fattats om att | |
| förlägga det internationella sekretariatet för ”World Value Studies”-projektet | |
| till Sverige och till Uppsala universitet. Detta projekt är ett långsiktigt och | |
| jämförande forskningsprogram angående människors värderingar, som pågått | |
| i 20 år och omfattar drygt 60 länder. | |
| RJ har också inlett ett samarbete med Utrikespolitiska ínstitutet (UI) och | |
| med STINT i syfte att analysera UI:s roll som strategisk resurs och mötesplats | |
| för forskning och idédebatt kring frågor rörande mänskliga rättigheter, nat- | |
| ionell krishantering och säkerhetspolitik. | |
| Riksbankens Jubileumsfond hade den 27 januari 2000 en överläggning med | |
| Sida angående samverkan kring forskning om kultur och utveckling. Från | |
| Sida medverkade generaldirektör Bo Göransson, avdelningschef Berit Ols- | |
| son, enhetschef Michael Stål och t.f. enhetschef Per Knutsson. RJ represen- | |
| terades av direktör Dan Brändström, professor Karl-Eric Knutsson, profes- | |
| sor Carl-Johan Kleberg och docent Mats Rolén. Vid överläggningarna | |
| konstaterades att man hade en samsyn om behovet av en fri kulturforskning, | |
| som diskuterar grundläggande frågor om etik, värderingar och utvecklingsbe- | |
| greppet. Sådan forskning kan skapa bättre förutsättningar för att öka kunskap- | |
| erna om t.ex. var det hotar att uppstå kulturellt baserade konflikter. Den kultu- | |
| rella dimensionen har alltför ofta definierats bort i säkerhetspolitik som tradit- | |
| ionell biståndspolitik. RJ och Sida enades om att samverka bilateralt i upp- | 1 |
kommande frågor kring FoU rörande kultur och utveckling och att tillsammans inleda arbetet med att bilda en svensk samarbetsgrupp för kultur och utveckling. Inom ramen för samarbetet skall man vidare söka utveckla metoder för ”cultural policy reviews” och bl.a. systematisera kvantifierbara relevanta indikatorer samt uppmärksamma frågor om kulturbaserade konflikter.
Som ett led i detta samarbete har RJ och Sida tillsammans anslagit medel till ett projekt rörande kulturpolitiska indikatorer. Projektet genomförs i samverkan med Kulturdepartementet, Svenska Unescorådet, Dag Hammarskjöld Foundation och den kulturpolitiska avdelningen vid Unesco. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av docent Mats Rolén, ordförande, professor Karl- Eric Knutsson, professor Carl-Johan Kleberg och fil.dr Fredrik Lundmark, RJ, enhetschef Per Knutsson, Sida, departementssekreterare Mikael Schultz, Kulturdepartementet, departementssekreterare Eva Hermanson, Svenska Unescorådet, och Dr. Raj Isar, Unesco. Studien innefattar bl.a. en internationellt forskningsbaserad kartläggning av indikatorer som kan användas för att analysera och värdera utvecklingen inom det kulturpolitiska området. Professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University, har engagerats för att genomföra studien, vilken skall redovisas dels vid Unesco:s generalkonferens hösten 2001, dels och mera omfattande vid en internationell konferens i Stockholm i slutet av 2001. I planeringen ingår vidare att presentera studien vid den andra världskonferensen om kulturpolitisk forskning i Wellington, Nya Zeeland, januari 2002.
För att uppmärksamma kulturforskningens roll i teori, kulturpolitik och myndigheternas arbete arrangerade RJ i samverkan med Vitterhetsakademien och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), den 3–5 september 2000 seminariet Forskningssamarbete kring kultur och hållbar utveckling på Stjernsunds slott, Askersund. Drygt ett trettiotal ledande forskare från universitet och högskolor deltog. Konferensen öppnades av professor Inge Jonsson, Vitterhetsakademiens preses, som i sitt anförande underströk att forskarna inom humaniora måste bli bättre på att föra ut sina resultat i det offentliga samtalet. Direktör Dan Brändström och professor Karl-Eric Knutsson gav sedan en bakgrund till RJ:s sedan flera år gjorda insatser inom kulturforskningen, varefter professor Madeleine Leijonhufvud, huvudsekreterare vid HSFR, och professor Ulf Sporrong, ordförande i HSFR:s utredning om sektorsforskningen inom kulturområdet, redogjorde för rådets pågående och planerade aktiviteter inom kulturforskningen. Efter dessa introduktioner gjorde de inbjudna forskarna presentationer av pågående forskning rörande kultur och utveckling vid respektive lärosäte. Redovisningarna följdes av livliga diskussioner, vilka sammanfattades av professor Göran Bexell, Lunds universitet, professor Birgitta Skarin Frykman, Göteborgs universitet, och docent Mats Rolén, RJ. Konferensen har dokumenterats i en rapport, redigerad av Karl-Eric Knutsson och Pauline O´Dea.
För att hålla samman detta inledda arbete och för att kunna främja framtida forskningsinsatser inom området beslöt styrelsen under året att inrätta en ny områdesgrupp med ansvar för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. I november hade områdesgruppen ett första konstituerande sammanträde där områdesgruppens arbetssätt, uppgifter och ansvarsområden
1
diskuterades. Professor Björn Hettne, Freds- och Utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, fick också i uppdrag att förse områdesgruppen med ett diskussionsunderlag som presenterar de tre begreppen (’kultur’, ’säkerhet’, ’hållbar samhällsutveckling’) och deras genes samt vetenskapshistoriska kontext, men som också analyserar begreppens inbördes relationer i syfte att identifiera ett sammanhållet forskningsområde. Promemorian skall efter vidare diskussioner och modifieringar utgöra områdesgruppens programskrift och gemensamma grund i det fortsatta arbetet.
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället
Inom områdesgruppen har under året hållits fem sammankomster, och två större internationella konferenser har genomförts. Vid årets första sammanträde den 27 januari rapporterade teknologie doktor Ylva Sjönell om projektet Utbildningssystemets påverkan på samhällsutvecklingen.
Den 30 mars–1 april anordnade områdesgruppen ett större, internationellt symposium på temat Cognition, Education and Communication Technology i Stockholm. Efter hälsningsanförande av RJ:s ordförande, professor Stig Strömholm, inleddes konferensen av professor David Kirsh, Department of Cognitive Science, University of California, San Diego, med en föreläsning på temat Metacognition and External Representations. Reader Yvonne Rogers, School of Cognitive and Computing Science, University of Sussex, kommenterade professor Kirshs bidrag. Under eftermiddagen fortsatte diskussionerna om hur IT-tekniken påverkar lärandets villkor och utmanar utbildningssystemet med föreläsningar av Senior Lecture Mike Scaife, School of Cognitive and Computing Science, University of Sussex, och professor Marcia Linn, Graduate School of Education, University of California, Berkeley. Kommentatorer var professor Roger Säljö, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och director Bernt B. Andresen, Research Center for Pedagogical IT-Research, The Royal Danish School of Educational Studies, Köpenhamn.
Den följande dagen fortsatte diskussionerna med forskare från olika inriktningar kring frågor runt centrala teorier om lärandet och den ökande IT- användningen inom utbildningssektorn. På förmiddagen talade professor Ference Marton, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och Programme Manager Lydia Plowman, Scottish Council for Research in Education. Docent Shirley Booth, Chalmers Tekniska Högskola, och professor Päivi Häkkinen, Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, kommenterade. Därefter följde presentationer av professor Brian
K.Smith, Media Laboratory, Massachusets Institute of Technology, professor Ton de Jong, Faculty of Educational Science and Technology, University of Twente. Dagen avslutades med ett bidrag av Director Lauren Resnick, Learning Research and Development Science, University of Pittsburgh. Di- rector Henrik Hautop Lund, LEGO lab, University of Aarhus, professor Berner Lindström, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och Associate Director John Nash, Stanford Learning Lab, University of Stanford, kommenterade.
1
Den avslutande dagen inleddes av professor Daniel Schwartz, Learning Technology Center, Vanderbilt University, med kommentarer från professor Peter Reimann, Department of Psychology, University of Heidelberg. Det sista föredraget hölls av professor William Clancey, Institute for Human and Machine Cognition, University of West Florida. Kommentator var Director Yrjö Engeström, Center for Activity Theory and Developmental Work Re- search, University of Helsinki. Symposiet avslutades med en allmän diskussion. I organisationskommittén för symposiet ingick professor Peter Gärdenfors, Kognitionsforskning, Lunds universitet, och professor Ulla Riis, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, med doktorand Petter Johansson, Kognitionsforskning, Lunds universitet, som koordinator. Symposiet samlade ett 60-tal deltagare. En konferensrapport är under publicering.
Vid sammanträdet den 25 april presenterade docent Lars Jalmert och jämställdhetshandläggare Lillemor Westerberg, Stockholms universitet, projektet Fyra universitet – kvalitet, kreativitet och jämställdhet.
Vid höstterminens första möte, den 23 augusti, talade professor Roger Säljö, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, över ämnet Människan och hennes redskap: lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv.
Vid en sammankomst den 25 oktober presenterade professor Lars Engwall, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, resultat från projektet Spridning av principer för ledning och organisation. Vid detta tillfälle presenterades även en utredning om förutsättningarna för att i Sverige etablera en veckotidning för universitets- och forskningsvärlden. Tidningen har arbetsnamnet Mathesis och dess profil kan jämföras med The Times Higher Education Supplement. Utredningsarbetet har genomförts av redaktör Anders Björnsson, biträdd bl.a. av professor Thorsten Nybom och Lars Andersson, Typ & Form. Vid sammanträdet presenterades även en ”tidningsdummy”. Projektidén har mötts av mycket positivt gensvar. I direkt anslutning till detta sammanträde deltog områdesgruppen i ett seminarium arrangerat av Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien varvid den nyinvalde utländske ledamoten professor Michael Gibbons, Secretary General of the Association of Commonwealth Universities, London, presenterade boken Re- Thinking Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertainty. Boken utkommer i början av år 2001 på Polity Press, Cambridge.
Det andra större internationella symposiet gick av stapeln den 23–24 november i Sigtuna, under rubriken Transforming Higher Education. Syftet med symposiet var att diskutera forskningsprojektet International Study of Higher Education Reform. Projektet behandlar de förändringar som skett sedan 1970- talet inom högre utbildning i England, Norge och Sverige. Under symposiet diskuterades och kommenterades den komparativa studien av utvecklingen i de olika länderna av internationella forskare och administratörer vid svenska universitet och högskolor.
Symposiet öppnades av direktör Dan Brändström, därefter presenterades studien av projektledaren, Reader Mary Henkel, Centre for the Evaluation of Public Policy and Practice, Brunel University. Den inledande sessionen kommenterades av professor Ulrich Teichler, Wissenschaftliches Zentrum
1
für Berufsund Hochschulforschung, Kassel, och rektor emeritus Håkan Westling, Lunds universitet. Frågor kring akademiska värderingar och akademisk identitet diskuterades sedan av dr Jussi Välimaa, Institute of Educational Research, University of Jyväskylä, och docent Li Bennich-Björkman, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Därefter belystes förändringarna i universitetsstrukturen av professor Barbara Sporn, Wirtschaftsuniversität, Wien, och förra rektorn, professor Lucy Smith, Universitetet i Oslo.
Följande förmiddag belystes utvecklingen på politisk nivå av professor Pe- ter Maassen, University of Twente och Norwegian Institute for Studies in Research and Higher Education, Oslo, och dr Lillemor Kim, Swedish Institute for Studies in Education and Research (SISTER), Stockholm. Symposiet avslutades med en diskussion mellan olika företrädare för svenska universitet och högskolor: rektorerna Gunhild Beckman, Högskolan på Gotland, Janerik Gidlund, Örebro universitet, Birgitta Stymne, Högskolan i Gävle, och Per Thullberg, Södertörns högskola, samt förre universitetsdirektören Johnny Andersson, Uppsala universitet. Diskussionen leddes och sammanfattades av direktör Dan Brändström. Symposiet planerades och organiserades av professor emeritus Marianne Bauer, Stockholm. Cirka 60 personer deltog. Avslutningsvis riktade professor Maurice Kogan, Director, Centre for the Evaluation of Public Policy and Practice, Brunel University, ett varmt tack till de svenska finansiärerna av projektet representerade av statssekreterare Agneta Bladh, Utbildningsdepartementet, professor Thorsten Nybom, förutvarande huvudsekreterare för Rådet för forskning om universitet och högskolor, samt direktör Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond.
Vid årets avslutande möte för områdesgruppen, som hölls den 7 december, presenterade professor Sverker Sörlin, Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER), SISTER:s verksamhet och framtidsplaner.
Övriga engagemang
Besök i Belgien
Den kulturvetenskapliga beredningsgruppen gjorde den 15–17 oktober 2000 en studieresa till Gent och Bryssel på inbjudan av en av ledamöterna i gruppen Godelieve Laureys, professor i skandinavistik vid universitetet i Gent. Besöket inleddes med en mottagning i professor Laureys hem, där gruppen fick tillfälle att sammanträffa med Sveriges ambassadör i Belgien Anders Oljelund och företrädare för universitet och näringsliv.
Måndagen inleddes sedan med att professor A. De Leenheer presenterade universitetet i Gent och direktör Dan Brändström orienterade om RJ:s verksamhet. Därefter gavs ett smakprov på aktuell forskning i juridik (dr Sigrid Sterckx), agrarhistoria (professor Erik Thoen) och pedagogik (professor Martin Valcke). Efter en inledande presentation av bröderna Hubert och Jan Van Eycks konstnärskap förevisade professor Marc De Mey den stora polyptik som går under benämningen Gentaltaret på plats i katedralen Sint Baafs. Till lunchen anslöt universitetets rektor, professor Jacques Willems.
1
Eftermiddagen ägnades åt Institutionen för skandinavistik. Efter en introducerande översikt över institutionens historia och aktuella profil av professor Laureys gav sex doktorander och två seniora forskare korta presentationer av sin pågående forskning om alltifrån svenska lyrikdebutanter på 1970-talet till ”multimedial svenskundervisning”.
På tisdagen besöktes Centre for European Policy Studies (CEPS) i Bryssel. Besöket vid denna institution, som stöds av Riksbanksfonden, arrangerades av direktör Staffan Jerneck. Sex forskare orienterade om aktuella politiska, ekonomiska och kulturella frågor inom EU, däribland CEPS:s direktor dr Daniel Gros som höll en föreläsning om EMU i relation till Sveriges positionering i frågan. På eftermiddagen gjordes ett kortare studiebesök vid EUFou-rådet. Här gav rådets föreståndare Gunnar Sandberg en presentation av EU:s ramprogram för forskning.
Forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen
Regeringen inbjöd företrädare för historieforskningen och några forskningsfinansiärer till överläggning den 28 februari 2000 angående ett planerat uppdrag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) att starta ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. RJ deltog i överläggningen genom ordföranden professor Stig Strömholm och docent Mats Rolén. I samband därmed överlämnade RJ en PM till vice statsminister Lena Hjelm-Wallén och utbildningsminister Thomas Östros där stiftelsen redogjorde för sitt ända sedan slutet av 1960- talet betydande stöd till forskning rörande Sverige under andra världskriget (SUAV) och efterföljande projekt. I PM:n uppmärksammades särskilt den stora forskningskonferensen i riksdagen 1995 som hölls med anledning av femtioårsfirandet av andra världskrigets slut. Vid denna konferens, som finns dokumenterad i en bok redigerad av professor Stig Ekman, summerades och värderades tidigare forskning inom fältet, samtidigt som flera framåtsyftande forskningsuppgifter skisserades. RJ konstaterade att stiftelsen inom ramen för sin vanliga forskningsstödjande verksamhet återkommande mottar ansökningar, som med olika fokus tar upp problem med anknytning till Sveriges historia under 1930- och 1940-talen. Enligt RJ:s mening borde kvalificerade forskningsansökningar rörande detta problemområde prövas och i förekommande fall stödjas inom stiftelsens ordinarie verksamhet. Mot den bakgrunden förklarade sig RJ gärna vilja delta som observatör i den programgrupp inom HSFR som rådet i linje med regeringens direktiv förväntades tillkalla. HSFR erhöll i april 2000 ett regeringsuppdrag i frågan och tillkallade under maj en planeringsgrupp för programmet under ordförandeskap av professor Stig Ekman, Stockholms universitet. RJ har representerats i gruppen av docent Mats Rolén.
RJ mottog under årets ansökningsomgång sammanlagt sju ansökningar rörande Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Styrelsen beslutade vid sammanträdet den 26 oktober 2000 att bevilja docent Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet, anslag med 10,8 miljoner kronor
1
för de två inledande åren av projektet Förintelsen och den europeiska historiekulturen.
Härutöver har styrelsen beviljat 500 000 kr till att ordna, förteckna och registrera Judiska församlingens arkiv i Stockholm, som därmed blir tillgängligt för forskning. I detta sammanhang kan det också erinras om att RJ sedan 1997 stöder ett Judaica-projekt vid Uppsala universitet som syftar till att registrera all litteratur i Sverige om judisk historia och kultur som finns vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt Judiska församlingens bibliotek i
| Stockholm. | |
| Nobelsymposier | |
| Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av No- | |
| belstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga an- | |
| slag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen | |
| från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började | |
| byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från | |
| Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens | |
| egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och | |
| Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med | |
| representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riks- | |
| bankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verk- | |
| ställande direktör som ordförande. Hittills har 118 Nobelsymposier genom- | |
| förts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell | |
| eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställ- | |
| ning. | |
| Collegium Budapest | |
| Förutom det årliga driftstödet till kollegiet har RJ under 2000 även givit bi- | |
| drag till genomförandet av den tredje vinterskolan 24–26 februari för yngre | |
| forskare. Temat detta år var Doing. | |
| Under 2000 färdigställdes det av Wallenbergstiftelserna finansierade ”Ra- | |
| oul Wallenberg Guest House of Collegium Budapest”. I anslutning till styrel- | |
| sesammanträdet den 9–10 oktober kom det nya huset att tas i anspråk för sitt | |
| ändamål. Det skedde i form av en enkel ceremoni i huset. Den mer högtidliga | |
| invigningen kommer att äga rum den 7 maj 2001. | |
| Den 9 oktober på kvällen höll RJ:s ordförande professor Stig Strömholm | |
| ett mycket uppskattat föredrag med titeln ”Professional Competence, Scho- | |
| larship and Culture: A Dilemma for the Mass University” i kollegiets biblio- | |
| tek. | |
| Projektpresentation | |
| Riksbankens Jubileumsfond och dess områdesgrupp för forskning om kun- | |
| skapssamhället anordnade i november 2000 ett symposium i Sigtuna vid | |
| vilket forskningsprojektet International Study of Higher Education Reform | |
| var föremål för kritisk granskning och diskussion. De fem böcker som publi- | 1 |
cerats från projektet – nationella studier av förändringar som skett i högre utbildning under de senaste tre decennierna i England, Norge och Sverige och slutligen den komparativa studien – analyserades och kommenterades av representanter såväl för det internationella forskarsamhället som för ledarskap vid universitet och högskolor.
Projektet och dessa böcker har presenterats och granskats vid två tillfällen i England: vid The Annual Conference of the Consortium of Higher Education Research (CHER) i Bowness i september 2000 samt vid ett seminarium i London i oktober 2000, arrangerat av The UK's Committee of Vice Chancellors and Principals och The Society for Research into Higher Education (SRHE).
Vidare hölls i januari 2000 i Norge kring detta projekt ett seminarium vid universitetet i Bergen, arrangerat av Norsk senter for forskning i ledelse, organisasjon og styring. Vid detta symposium uttrycktes samstämmigt värdet av att kunskaper från detta projekt gavs en vidare spridning. Mot den bakgrunden har det tett sig naturligt att det i årets verksamhetsberättelse ges en något utförligare presentation av detta projekt som erhållit publikationsstöd av RJ.
Stipendier
I nu gällande stadgar för RJ anges att ”hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild”.
En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fa- gerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgår vid årsskiftet till 20,1 mkr. Avkastningen skall av RJ delas ut i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc. stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar. Nuvarande stipendiat fram till 30 juni 2002 är Jan Näslund, institutionen för geriatrik, Huddinge sjukhus.
Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 mkr och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 6,2 mkr. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ delas ut i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc. stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren. Nuvarande stipendiater intill 30 juni 2002 är Dionisios Chrysis, barnendokrinologiska lab., Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ulla Holtbäck, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska sjukhuset, Agneta Nordenskjöld, Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Agneta Rydberg, institutionen för klinisk vetenskap, Huddinge sjukhus; alla fyra är knutna till Karolinska Institutet.
Erik Rönnberg avled den 14 augusti 2000 efter en kort tids sjukdom. Erik Rönnberg uppnådde den 27 mars 2000 den aktningsvärda åldern av 90 år. Alla dessa år, utom de fyra första, var han bosatt i sitt hem i Fagerdal. Han
1
kom i vuxen ålder att överta hemmanet, ett arv som han synnerligen väl förvaltade.
Hans båda donationer hade vid utgången av föregående år vuxit till mer än det dubbla värdet. Han har genom sin generositet bidragit till att hittills ca 10 framstående forskare vid Karolinska Institutet kunnat ägna sig åt forskning inom geriatrik och pediatrik. Donators namn kommer för alltid att vara förknippat med de stipendier som utdelas ur dessa fonder.
Att stipendieutdelningen och härtill kopplade föreläsningar skedde i Jämtland gladde Erik Rönnberg. Han gladde sig likaledes över de kontakter han fick genom stipendiaterna och deras handledare. De fint handskrivna breven från honom visade vilket stort värde han satte på att få höra om forskningens framsteg. Det är lätt att instämma med fondens förre direktör Nils-Eric Svensson när han i 1992 års verksamhetsberättelse framförde forskarsamhällets
| varma tack till Erik Rönnberg. | |
| Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, | |
| sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en av- | |
| sättning så att minst 150 000 kronor i 1994 års penningvärde kan delas ut | |
| varje år. | |
| Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja | |
| ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge | |
| möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kor- | |
| tare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre | |
| europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution. | |
| Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 23 mars 2000 uppmärksammades | |
| fyra mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna | |
| utdelades till | |
| Mats Fridlund, Linköpings universitet, som forskar vid The University of | |
| Manchester, dels vid Centre for the History of Science, Technology and Med- | |
| icine, dels vid institutionen för Policy Research in Engineering, Science and | |
| Technology. | |
| Annette Risberg, Jönköping Business School, som fick sitt stipendium för att | |
| resa till EM Lyon för att där forska om fusioner och uppköp samt entrepre- | |
| nörskap. | |
| Oliver von Richter, Dr Margarete Fischer-Bosch-Institut für Klinische | |
| Pharmakologie, som utnyttjar sitt stipendium för forskning vid Karolinska | |
| Institutet, Institutet för miljömedicin, enheten för molekylär toxikologi. | |
| Härutöver utdelades 1999 års stipendium till den danska stipendiaten Sofia | |
| Pitt Nielsen, Sekretariat för Børnekultur netværk, Danmarks Lærerhøjskole, | |
| Köpenhamn. Hon utnyttjar sitt stipendium för att forska vid etnologiska in- | |
| stitutionen, Göteborgs universitet. | |
| Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Nils-Eric Svenssons | |
| dotter Annika Kalén-Grufman. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna | |
| bestod av professorerna Stig Strömholm (ordf.), Henning Johansson, Gun- | |
| nar Törnqvist och Gunnel Gustafsson med verkställande direktören Dan | |
| Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag | 1 |
från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva beslutet.
Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.
1
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
År 1999 slutade i euforins tecken. År 2000 började i euforins tecken. Kurserna på världens aktiemarknader fortsatte att rusa i höjden. I mitten av mars började placerarna drabbas av eftertankens kranka blekhet. Luftslotten kring IT, Internet och e-handel började sjunka ihop och visade sig i stor utsträckning likna kejsarens nya kläder. Kursfallen i teknologisektorn drog med sig även andra sektorer och branscher.
Under hösten 2000 började även mer reala faktorer att verka i negativ riktning. En allmän avmattning i den amerikanska ekonomin blev alltmer tydlig. Frågan började ställas om USA var på väg mot en recession eller om det skulle vara möjligt med en s.k. mjuklandning. (Oron för den amerikanska ekonomin fick bl.a. den amerikanska centralbanken Federal Reserve att i början av januari 2001 sänka sin s.k. styrränta med 0,5 procentenheter – en sänkning som genomfördes mitt emellan två ordinarie policymöten.)
År 2000 slutade i moll. Så föll t.ex. den svenska aktiemarknaden med 12 % och den teknologitunga Nasdaq-börsen i USA med hela 39 %.
Från sommaren 2000 började stiftelsen att successivt minska sin aktieportfölj för att i någon mån mildra effekterna av en allmän nedgång av aktiekurser. Någon större exponering mot IT, Internet och e-handel har stiftelsen aldrig haft. Försäljningslikviderna användes för att successivt bygga upp en kassahållning.
Farhågorna om en allmän dämpning av den amerikanska ekonomin fick framför allt de amerikanska obligationsräntorna att sjunka. Samtidigt steg dollarkursen till tidigare oanade höjder. Under oktober/november kostade en US-dollar mer än tio svenska kronor. Stiftelsen hade sedan tidigare icke obetydliga belopp placerade i obligationer denominerade i US-dollar. Dessa såldes under senhösten.
I början av november 2000 sålde stiftelsen sin kvarvarande fastighet i At- lanta, USA. Försäljningen resulterade i en realisationsvinst om 16,5 mkr.
Stiftelsens kansli disponerar sedan 1994 lokaler i en egen fastighet vid Tyrgatan i Lärkstaden i Stockholm. Efter sex år börjar kansliet att bli trångbott. För att möjliggöra en fortsatt expansion och ett mer rationellt hanterande av det omfattande pappersflödet förvärvades hösten 2000 ytterligare en fastighet, som efter en viss renovering skall utnyttjas av stiftelsens kansli. Den förvärvade fastigheten ligger ett kvarter från den nuvarande.
Såväl aktiesom obligationsförsäljningarna under året ledde till en omfattande ökning av kassahållningen, som vid årsskiftet uppgick till nästan 1,6 miljarder kronor. Mot slutet av året började en del av kassahållningen att användas till att köpa kortfristiga räntebärande värdepapper.
Av stiftelsens totala tillgångar om 9,7 miljarder kronor (värderade till marknadsvärden) utgjorde vid utgången av år 2000 andelen aktier 55 % (67 % vid utgången av 1999), andelen fastigheter 9 % (7 %) och andelen räntebärande tillgångar 36 % (26 %).
Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 33% (33 %).
1
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen ”Resultat före beviljade forskningsmedel”. Detta årsresultat uppgår för år 2000 till 1 770 mkr. För 1999 uppgick det till 932 mkr.
Stiftelsens ränteintäkter blev år 2000 något större än året innan – 147 mkr mot 128 kr – medan aktieutdelningarna endast ökade marginellt.
De försäljningar som skett i såväl aktiesom obligationsportföljen har under år 2000 resulterat i realisationsvinster – netto räknat – om 1 510 mkr (782 mkr året innan).
Stiftelsens fastigheter gav ett överskott – inklusive realisationsvinsten från försäljningen av USA-fastigheten – om ca 40 mkr mot 26 mkr året innan.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 1 770 mkr har 493 mkr använts till forskningsmedel medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.
Realt resultat
Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar – aktier, obligationer och fastigheter – som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.
Den ekonomiska redovisningen för en verksamhet som Riksbankens Jubileumsfonds skulle vara ofullkomlig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna – ”Förändring av ej realiserade vinster” i resultaträkningen.
För år 2000 minskade de orealiserade vinsterna med 1 636 mkr (för år 1999 hade de orealiserade vinsterna ökat med 2 273 mkr).
Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen minskade under år 2000 med 1 851 mkr medan övervärdet i obligationsportföljen steg med 113 mkr.
För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 102 mkr noteras. Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapi-
talet som motsvarar penningvärdets försämring. För år 2000 uppgår denna avsättning till 37 942 tkr.
”Performance”
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgång (se s. 54).
För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 142 mkr. Detta ger en förräntning om nästan 20 % räknat på fastighetsvärdet vid årets ingång.
Stiftelsens aktieportfölj däremot gav ett negativt resultat om 305 mkr eller 4,6 %.
1
De räntebärande tillgångarna gav för år 2000 ett positivt resultat om 319 mkr eller 12,6 %.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för år 2000 anges i tablån till 145 mkr vilket motsvarar en förräntning om 1,6 % räknat på eget kapital vid årets ingång.
Det finansiella resultatet (plus vissa andra intäkter om 7 mkr) skall täcka forskningsmedel om 493 mkr samt administrationskostnader om 18 mkr. Årets totalresultat räcker inte för att täcka detta utan vinstregleringsfonden har belastats med 360 mkr.
1
Finansiellt resultat (tkr)
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 2000 | 1999 |
| Fastigheter | Inkomster | 47.509 | 47.540 |
| Realisationsvinster | 16.559 | – | |
| Avskrivning | -7.410 | -7.061 | |
| Övriga kostnader | -16.709 | -14.437 | |
| Förändring av ej realiserade vins- | |||
| ter | 101.997 | 76.857 | |
| Summa fastigheter | 141.946 | 102.899 | |
| Aktier | Utdelningar | 54.197 | 53.541 |
| Realisationsvinster | 1.491.735 | 754.664 | |
| Förändring av ej realiserade vins- | |||
| ter/förluster | -1.851.315 | 2.348.370 | |
| Summa aktier | -305.383 | 3.156.575 | |
| Bankmedel | Ränteintäkter | 41.146 | 14.047 |
| Valutakursvinst/förlust | 39.286 | -9.418 | |
| Certifikat | Ränteintäkter | 326 | - |
| Obligationer | Ränteintäkter | 105.938 | 114.084 |
| Realisationsvinster/förluster | 18.878 | 27.415 | |
| Förändring av ej realiserade vins- | |||
| ter/förluster | 113.273 | -152.117 | |
| Summa räntebärande tillgångar | 318.847 | -5.989 | |
| Räntekostnader | -5.272 | -5.365 | |
| Finansiella omkostnader | -5.221 | -27.041 | |
| Finansiellt resultat | 144.917 | 3.221.079 | |
Den finansiella verksamheten – fem år i sammandrag
Den 1 juli 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna nya skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 mdr. Under åren därefter har ytterligare donationer om drygt 1,5 mdr erhållits.
1
Vid utgången av år 2000 uppgår stiftelsens eget kapital – förmögenhet – till närmare 9 mdr. Under åren 1989 till 2000 har samtidigt de årliga forskningsmedlen ökat från 70 mkr till närmare 500 mkr under år 2000.
Alla dessa 12 år har inte varit finansiellt goda – feta – år. År 1989, 1990 och 1994 t.ex. var mycket magra år. Även år 2000 var finansiellt sett ett magert år. Stiftelsen har dock aldrig behövt redovisa något år med röda siffror.
Nedan redovisas – i form av stapeldiagram – utvecklingen under de senaste fem åren av tre grundläggande finansiella storheter – den årliga avkastningen, årliga beviljade forskningsmedel samt eget kapital.
1
Diagram 1. Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång
60
50
40
30
20
10
0
1996 1997 1998 1999 2000
Diagram 2. Beviljade forskningsmedel (mkr)
600
500
400
300
200
100
0
| 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 |
Diagram 3. Eget kapital (mkr)
10000
8000
6000
4000
2000
0
1996 1997 1998 1999 2000
1
Resultaträkning (tkr)
| Not | 2000 | 1999 | |
| Stiftelsens intäkter | |||
| Aktieutdelningar | 54.197 | 53.541 | |
| Ränteintäkter | 1 | 147.410 | 128.131 |
| Resultat fastigheter | 2 | 39.949 | 26.042 |
| Resultat från avyttring av finansiella in- | |||
| strument | 3 | 1.510.613 | 782.080 |
| Övriga intäkter | 4 | 46.444 | 511 |
| Stiftelsens kostnader | |||
| Finansiella omkostnader | 5 | -5.221 | -27.041 |
| Administrationskostnader | 6 | -18.226 | -16.801 |
| Räntekostnader | 2 | -5.272 | -5.365 |
| Övriga kostnader | 7 | - | -9.418 |
| Resultat före beviljade forskningsmedel | 1.769.894 | 931.680 | |
| Förändring av ej realiserade vinster | 8 | -1.636.045 | 2.273.110 |
| Avsättning för bevarande av stiftelsekapi- | |||
| talets realvärde | 9 | -37.942 | -16.245 |
| Real ökning av eget kapital före | |||
| beviljade forskningsmedel | 95.907 | 3.188.545 |
1
Balansräkning (tkr)
| 2000-12-31 | 1999-12-31 | ||||
| Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | ||
| Not | värden | värden | värden | värden | |
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Materiella anläggnings- | |||||
| tillgångar | |||||
| Fastigheter | 10, 11 | 458.484 | 848.500 | 392.888 | 674.500 |
| Andelar i fastighetsbolag | - | - | 33.569 | 39.976 | |
| Inventarier | 12 | 1.021 | 1.021 | 713 | 713 |
| Summa materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 459.505 | 849.521 | 427.170 | 715.189 | |
| Finansiella anlägg- | |||||
| ningstillgångar | |||||
| Obligationer | 13 | 1.507.752 | 1.616.921 | 1.782.047 | 1.777.943 |
| Aktier | 14 | 3.922.262 | 5.336.424 | 3.351.701 | 6.617.177 |
| Summa finansiella | |||||
| anläggningstillgångar | 5.430.014 | 6.953.345 | 5.133.748 | 8.395.120 | |
| Summa anläggnings- | |||||
| tillgångar | 5.889.519 | 7.802.866 | 5.560.918 | 9.110.309 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Övriga fordringar | 15 | 95.428 | 95.428 | 3.862 | 3.862 |
| Förutbetalda kostnader | |||||
| och upplupna intäkter | 16 | 30.931 | 30.931 | 43.281 | 43.281 |
| Certifikat | 148.921 | 148.921 | - | - | |
| Kassa och bank | 1.582.868 | 1.582.868 | 704.778 | 704.778 | |
| Summa omsättnings- | |||||
| tillgångar | 1.858.148 | 1.858.148 | 751.921 | 751.921 | |
| Summa tillgångar | 7.747.667 | 9.661.014 | 6.312.839 | 9.862.230 | |
1
| 2000-12-31 | 1999-12-31 | |||||
| Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | |||
| Not | värden | värden | värden | värden | ||
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Eget kapital | 17 | |||||
| Stiftelsekapital | 3.009.419 | - | 3.009.419 | - | ||
| Uppindexerat stiftelsekapital | 3.832.184 | - | 3.794.242 | |||
| Vinstregleringsfond | 4.030.289 | 5.120.871 | 2.753.074 | 5.517.643 | ||
| Summa eget kapital | 7.039.708 | 8.953.055 | 5.762.493 | 9.311.885 | ||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Inteckningslån | 114.295 | 114.295 | 120.312 | 120.312 | ||
| Summa långfristiga skul- | 114.295 | 114.295 | 120.312 | 120.312 | ||
| der | ||||||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Beviljade ej utbetalda forsk- | ||||||
| ningsmedel | 500.567 | 500.567 | 396.187 | 396.187 | ||
| Leverantörsskulder | 1.655 | 1.655 | 1.601 | 1.601 | ||
| Övriga skulder | 18 | 81.659 | 81.659 | 910 | 910 | |
| Upplupna kostnader och | ||||||
| förutbetalda intäkter | 19 | 9.783 | 9.783 | 31.336 | 31.336 | |
| Summa kortfristiga skul- | 593.664 | 593.664 | 430.034 | 430.034 | ||
| der | ||||||
| Summa skulder | 707.959 | 707.959 | 550.346 | 550.346 | ||
| Summa eget kapital och | ||||||
| skulder | 7.747.667 | 9.661.014 | 6.312.839 | 9.862.230 | ||
| Ställda panter | ||||||
| Fastighetsinteckningar | 121.977 | 126.559 | ||||
| Ansvarsförbindelser | ||||||
| Pensionsåtagande | 2.452 | 2.309 | ||||
| Beviljade anslag att utgå | ||||||
| ur kommande års avkast- | ||||||
| ning | 164.386 | 111.961 | ||||
1
Noter (belopp i tkr)
| Not 1 | Ränteintäkter | ||
| 2000 | 1999 | ||
| Bank | 41.146 | 14.047 | |
| Certifikat | 326 | - | |
| Obligationer | 105.938 | 114.084 | |
| 147.410 | 128.131 | ||
| Not 2 | Resultat – fastigheter | ||
| 2000 | 1999 | ||
| Inkomster | 47.509 | 47.540 | |
| Resultat från avyttring av | 16.559 | - | |
| fastighet | |||
| Avskrivningar | -7.410 | -7.061 | |
| Övriga kostnader | -16.709 | -14.437 | |
| Resultat | 39.949 | 26.042 |
Av fastighetsinkomsterna utgör 1.962 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
Se även not 6.
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.
De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.
Se även not 10 och 11.
Not 3 Resultat från avyttring av finansiella instrument
20001999
| Aktier | 1.491.735 | 752.023 |
| Obligationer | 18.878 | 27.415 |
| Optioner/terminer | - | 2.642 |
| 1.510.613 | 782.080 |
1
| Not 4 | Övriga intäkter | ||||||
| 2000 | 1999 | ||||||
| Intäkter från publikationer | 2 | 1 | |||||
| Ej utnyttjade anslag | 4.833 | 510 | |||||
| Återbäring från SPP | 1.534 | - | |||||
| Restitution av skatt | 789 | - | |||||
| Valutakursvinst – orealiserad | 39.286 | - | |||||
| 46.444 | 511 | ||||||
| Not 5 | Finansiella omkostnader | ||||||
| 2000 | 1999 | ||||||
| Depåavgift | 1.601 | 2.029 | |||||
| Förvaltningsarvode | 2.513 | 24.571 | |||||
| Övriga finansiella omkostnader | 1.107 | 441 | |||||
| 5.221 | 27.041 | ||||||
| Not 6 | Administrationskostnader | ||||||
| 2000 | 1999 | ||||||
| Löner och ersättningar till | |||||||
| - styrelsen och verkställande | |||||||
| direktören | 1.610 | 1.528 | |||||
| - övrig personal | 5.744 | 4.785 | |||||
| Tjänstepensionspremier (inkl | |||||||
| särskild löneskatt) | 2.197 | 1.685 | |||||
| Sociala avgifter | 2.373 | 2.039 | |||||
| Resor och traktamenten, | |||||||
| kansli och styrelse | 1.022 | 811 | |||||
| Revision och redovisnings- | |||||||
| konsultation | 160 | 340 | |||||
| Övriga konsulttjänster | 955 | 2.095 | |||||
| Lokalkostnader | 1.980 | 1.845 | |||||
| Förbrukningsinventarier | 336 | 18 | |||||
| Avskrivningar inventarier | 426 | 478 | |||||
| Övrigt | 1.423 | 1.177 | |||||
| 18.226 | 16.801 | ||||||
| Medeltal anställda under | |||||||
| året har varit | |||||||
| Kvinnor | 7 | 8,0 | |||||
| Män | 7 | 5,1 | |||||
| Total | 14 | 13,1 | 1 | ||||
| Not 7 Övriga kostnader | ||||||
| 2000 | 1999 | |||||
| Valutakursförlust – orealiserad | - | 9.418 | ||||
| - | 9.418 | |||||
| Not 8 Förändring av ej realiserade vinster/förluster | ||||||
| 2000 | 1999 | |||||
| Vinster | Förluster | Vinster | Förluster | Förändring | ||
| Aktier | 1.414.162 | - | 3.265.477 | - | -1.851.315 | |
| Obligationer | 109.169 | - | - | 4.104 | 113.273 | |
| Fastigheter | 390.016 | - | 288.019 | - | 101.997 | |
| 1.913.347 | - | 3.553.496 | 4.104 | -1.636.045 | ||
Not 9 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex för år 2000 uppgår till 260,7. Motsvarande indexvärde för år 1999 är 258,1. Mellan 2000 och 1999 ökade således konsumentprisindex med 1,0 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet skall därför ökas med 3.794.242 x 0,01 = 37.942 tkr
Se vidare not 17.
1
| Not 10 Fastigheter | |||
| Stiftelsens | Bokfört | Marknads- | |
| ägarandel | värde | värde | |
| Styrpinnen 23, Stockholm | 100 % | 37.197 | 135.000 |
| Claus Mortensen 24, Malmö | 100 % | 79.066 | 97.000 |
| Adam och Eva 17, Stockholm | 50 % | 125.753 | 185.000 |
| Brännaren 7, Stockholm | 100 % | 16.360 | 43.000 |
| Kampsången 4, Stockholm | 100 % | 11.184 | 30.000 |
| Sländan 2, Stockholm | 100 % | 8.317 | 28.000 |
| Trädlärkan 2, Stockholm | 100 % | 15.562 | 36.000 |
| Rekryten 6, Stockholm | 100 % | 26.187 | 68.000 |
| Snöklockan 1, Stockholm | 100 % | 22.953 | 50.000 |
| Jasminen 4, Stockholm | 100 % | 15.655 | 33.000 |
| Apelträdet 5, Stockholm | 100 % | 14.728 | 25.500 |
| Hjorten 17, Stockholm | 100 % | 17.816 | 51.000 |
| Sånglärkan 12, Stockholm | 100 % | 67.706 | 67.000 |
| Summa | 458.484 | 848.500 |
Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor.
Fastigheten Sånglärkan 12, Stockholm, förvärvades hösten år 2000. Som marknadsvärde har köpeskillingen upptagits.
| Not 11 Fastigheter | 2000 | 1999 |
| Anskaffningsvärde, byggnader | 403.604 | 353.040 |
| Ackumulerad avskrivning | -56.867 | -49.457 |
| Ackumulerad nedskrivning | -58.258 | -58.258 |
| Byggnader, bokfört värde | 288.479 | 245.325 |
| Anskaffningsvärde, mark | 214.747 | 192.305 |
| Ackumulerad nedskrivning | -44.742 | -44.742 |
| Mark, bokfört värde | 170.005 | 147.563 |
| Summa bokfört värde | 458.484 | 392.888 |
| Taxeringsvärden | ||
| Byggnader | 279.004 | 223.867 |
| Mark | 166.519 | 82.984 |
| Summa | 445.523 | 306.851 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 10.
Se även not 2.
1
| Not 12 Inventarier | ||
| 2000 | 1999 | |
| Anskaffningsvärde | 3.813 | 3.114 |
| Ackumulerad avskrivning | -2.792 | -2.401 |
| Bokfört värde | 1.021 | 713 |
För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år. Datorer som anskaffats efter 1998 skrivs av med 33,33 % per år.
| Not 13 Obligationer | ||||
| Förfallodatum | Nominellt värde | Bokfört värde | Marknadsvärde | |
| Svenska nominalränteobligationer | ||||
| 2001 | 40.000 | 40.954 | 41.466 | |
| 2001 | 50.000 | 55.114 | 50.990 | |
| 2002 | 50.000 | 52.499 | 51.420 | |
| 2003 | 50.000 | 50.490 | 50.729 | |
| 2005 | 100.000 | 98.812 | 99.242 | |
| 2006 | 100.000 | 100.128 | 100.578 | |
| 2009 | 210.000 | 264.738 | 270.003 | |
| 2014 | 100.000 | 116.561 | 117.032 | |
| Summa | 779.295 | 781.461 | ||
| Svenska realränteobligationer | ||||
| 2004 | 80.000 | 73.583 | 76.849 | |
| 2008 | 200.000 | 192.488 | 219.920 | |
| 2014 | 370.000 | 215.930 | 243.351 | |
| 2020 | 100.000 | 93.828 | 109.782 | |
| Summa | 575.830 | 649.902 | ||
| US Treasury note | ||||
| 2028 | 20 MUSD | 152.627 | 185.558 | |
| Summa | 152.627 | 185.558 | ||
| Summa obligationer | 1.507.752 | 1.616.921 | ||
1
| Not 14 Aktier | |||||
| Svenska aktier | Antal Bokfört värde | Marknadsvärde | Valutaenhet | ||
| ABB LTD | 20.000 | 19.103 | 19.380 | SEK | |
| Autoliv Inc. SDB | 25.000 | 5.812 | 3.700 | SEK | |
| Beijer Electronic | 81.000 | 5.519 | 5.670 | SEK | |
| Bergman & Beving B | 512.500 | 55.393 | 54.325 | SEK | |
| Cardo | 507.200 | 84.708 | 77.602 | SEK | |
| Clas Ohlson B | 11.150 | 4.324 | 4.382 | SEK | |
| Elanders B | 27.250 | 9.010 | 5.041 | SEK | |
| Electrolux B | 400.000 | 70.634 | 49.000 | SEK | |
| Ericsson B | 9.240.800 | 647.020 | 993.386 | SEK | |
| Europolitan Holdings | 513.100 | 53.474 | 42.844 | SEK | |
| Expanda B | 83.600 | 4.272 | 4.514 | SEK | |
| FöreningsSparbanken A | 150.000 | 22.534 | 21.675 | SEK | |
| Gambro B | 63.000 | 4.419 | 4.253 | SEK | |
| Haldex | 25.000 | 2.154 | 1.738 | SEK | |
| Hennes & Mauritz B | 1.298.175 | 239.322 | 189.534 | SEK | |
| Hufvudstaden A | 687.500 | 21.203 | 21.313 | SEK | |
| Höganäs AB | 11.900 | 1.629 | 1.648 | SEK | |
| Jacobson & Widmark | 223.600 | 24.450 | 26.385 | SEK | |
| JC | 267.200 | 15.882 | 10.528 | SEK | |
| JM B | 293.000 | 62.600 | 61.237 | SEK | |
| Kinnevik B | 425.750 | 102.713 | 77.061 | SEK | |
| Kungsleden | 123.000 | 10.940 | 11.378 | SEK | |
| Lindex | 255.000 | 56.529 | 35.573 | SEK | |
| Mekonomen B | 140.000 | 15.396 | 17.080 | SEK | |
| Metro A | 50.000 | 3.432 | 3.550 | SEK | |
| MTG A | 20.000 | 4.762 | 4.770 | SEK | |
| NCC B | 19.800 | 1.329 | 1.366 | SEK | |
| NetCom B | 135.000 | 55.007 | 52.920 | SEK | |
| New Wave Group B | 35.000 | 4.384 | 4.900 | SEK | |
| Nexus | 80.000 | 5.210 | 4.760 | SEK | |
| Nokia SDB | 660.000 | 220.094 | 273.900 | SEK | |
| Observer B | 150.000 | 7.711 | 18.000 | SEK | |
| Orc Software | 5.000 | 600 | 900 | SEK | |
| 1 | |||||
| Svenska aktier | Antal Bokfört värde | Marknadsvärde | Valutaenhet | |
| Pandox | 48.600 | 4.675 | 4.666 | SEK |
| PartnerTech | 57.600 | 9.638 | 7.546 | SEK |
| Perstorp B | 99.400 | 9.562 | 6.560 | SEK |
| Poolia B | 8.475 | 1.946 | 3.856 | SEK |
| Precise Biometrics A | 44.550 | 10.562 | 9.266 | SEK |
| Proffice B | 98.400 | 10.296 | 26.470 | SEK |
| Sardus | 218.600 | 14.640 | 12.023 | SEK |
| SCA B | 600.000 | 110.362 | 120.300 | SEK |
| Scandiaconsult | 712.108 | 25.266 | 22.787 | SEK |
| Securitas B | 1.300.000 | 213.915 | 227.500 | SEK |
| Segerström & Svensson B | 203.375 | 21.589 | 24.608 | SEK |
| Skandia | 582.000 | 99.200 | 89.337 | SEK |
| Skanditek A | 600.000 | 30.218 | 25.200 | SEK |
| Skanska B | 479.000 | 129.130 | 186.810 | SEK |
| SKF A | 155.000 | 22.825 | 20.383 | SEK |
| SSAB B | 17.000 | 1.329 | 1.454 | SEK |
| Svedala Industri | 157.300 | 26.595 | 25.325 | SEK |
| Svenska Brand | 66 | 4 | SEK | |
| Switchcore | 378.400 | 9.432 | 14.001 | SEK |
| Telelogic | 107.900 | 6.866 | 5.719 | SEK |
| Telia | 350.000 | 21.181 | 16.975 | SEK |
| Teligent | 50.000 | 1.334 | 3.675 | SEK |
| TietoEnator | 8.571 | 3.285 | 2.203 | SEK |
| Trelleborg B | 200.000 | 14.329 | 13.600 | SEK |
| Summa svenska aktier | 2.640.746 | 2.975.580 | SEK | |
1
| Utländska aktier | Antal Bokfört värde | Marknadsvärde | Valutaenhet | |
| Group 4 Falck | 54.040 | 37.380 | 57.282 | DKK |
| Tele Danmark | 10.000 | 3.367 | 3.240 | DKK |
| Comptel | 95.000 | 1.645 | 1.458 | EUR |
| Eimo | 250.000 | 2.118 | 1.348 | EUR |
| Elcoteq | 20.000 | 650 | 670 | EUR |
| JOT Automation | 250.000 | 746 | 645 | EUR |
| Metsä Tissue | 78.100 | 800 | 1.015 | EUR |
| Nokia | 2.740.000 | 9.112 | 130.150 | EUR |
| Perlos | 160.000 | 5.957 | 3.520 | EUR |
| Stonesoft | 110.400 | 1.769 | 1.697 | EUR |
| Tecnomen | 12.100 | 103 | 57 | EUR |
| Tieto-X | 140.250 | 993 | 602 | EUR |
| Siemens | 8.000 | 1.202 | 1.114 | EUR |
| Equant | 20.000 | 805 | 557 | EUR |
| Alcatel | 100.000 | 7.334 | 6.050 | EUR |
| Carrefour | 25.000 | 2.044 | 1.672 | EUR |
| Christian Dior | 40.000 | 2.303 | 2.042 | EUR |
| Genesys | 29.976 | 1.286 | 1.469 | EUR |
| Havas Advertising | 65.000 | 1.252 | 1.001 | EUR |
| Hermes | 15.000 | 2.197 | 2.263 | EUR |
| Vivendi Universal | 30.000 | 2.631 | 2.103 | EUR |
| Reuter Group | 150.000 | 1.806 | 1.700 | GBP |
| Roche | 494 | 7.511 | 8.156 | CHF |
| AT&T | 40.000 | 1.536 | 693 | USD |
| Avaya | 2.666 | 0 | 27 | USD |
| Cisco Systems | 230.000 | 3.331 | 8.798 | USD |
| Citrix Systems | 6.000 | 513 | 135 | USD |
| Foundry Networks | 80.000 | 3.980 | 1.200 | USD |
| Home Depot | 18.500 | 999 | 845 | USD |
| Intel | 20.000 | 730 | 601 | USD |
| Kulicke & Soffa | 53.000 | 996 | 596 | USD |
| Lucent | 71.000 | 3.130 | 959 | USD |
| MCI Worldcom | 75.875 | 3.860 | 1.067 | USD |
| 1 | ||||
| Utländska aktier | Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet | |||
| Nortel | 55.000 | 2.146 | 1.763 | USD |
| Sprint Corp | 30.000 | 1.385 | 613 | USD |
| Sun Microsystems | 100.000 | 4.080 | 2.788 | USD |
| Tricon | 60.000 | 2.514 | 1.980 | USD |
| Baring Asset Mana- | ||||
| gement | - | 244.961 | 301.001 | SEK |
| (Externt förvaltad aktieportfölj) | ||||
| SEB America | - | 22.804 | 20.667 | USD |
| (Externt förvaltad aktieportfölj) | ||||
| Singer & Friedlander | ||||
| (Aktiefond) | 1.850.520 | 5.254 | 7.126 | GBP |
| Summa utländska | ||||
| aktier | 1.281.517 | 2.360.845 | SEK | |
| Summa aktier | 3.922.262 | 5.336.424 | SEK | |
| Not 15 Övriga fordringar | ||||
| 2000 | 1999 | |||
| Hyresfordringar m m | 343 | 3.476 | ||
| Moms fastigheter | 25 | 25 | ||
| Fastighetsskatt | 252 | 361 | ||
| Fordran SPP | 985 | - | ||
| Reversfordran | 4.526 | - | ||
| Sålda ej betalda värdepapper | 89.283 | - | ||
| Övrigt | 14 | - | ||
| 95.428 | 3.862 | |||
1
| Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||||||
| 2000 | 1999 | |||||
| Upplupna räntor | 30.743 | 43.172 | ||||
| Förutbetalda kostnader | 188 | 109 | ||||
| 30.931 | 43.281 | |||||
| Not 17 | Eget kapital | |||||
| Stiftelsekapital | Vinstregle- | Totalt eget | ||||
| ringsfond | kapital | |||||
| Nominellt kapital | ||||||
| Eget kapital 1999-12-31 | 3.009.419 | 2.753.074 | 5.762.493 | |||
| Redovisat årsresultat | - | 1.769.894 | 1.769.894 | |||
| Beviljade forskningsmedel | - | -492.679 | -492.679 | |||
| Eget kapital 2000-12-31 | 3.009.419 | 4.030.289 | 7.039.708 | |||
| Realt kapital | ||||||
| Eget kapital 1999-12-31 | 3.794.242 | 5.517.643 | 9.311.885 | |||
| Avsättning för bevarande av | 37.942 | - | 37.942 | |||
| stiftelsekapitalets realvärde (se | ||||||
| not 9) | ||||||
| Real ökning av eget kapital | - | 95.907 | 95.907 | |||
| Beviljade forskningsmedel | - | -492.679 | -492.679 | |||
| Eget kapital 2000-12-31 | 3.832.184 | 5.120.871 | 8.953.055 | |||
Bundet och fritt eget kapital
Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.
För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålls dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.
1
| Not 18 Övriga kortfristiga skulder | ||
| 2000 | 1999 | |
| Personalens källskatt | 869 | 485 |
| Köpta ej likviderade värdepapper | 75.138 | - |
| Deposition av hyra | 60 | - |
| Skatteskulder | 312 | - |
| Förvaltning av medel – Sida | 1.000 | - |
| Förvaltning av medel från riksdagen | 264 | 425 |
| Kortfristig del av inteckningslån | 4.016 | - |
| 81.659 | 910 |
| Not 19 Upplupna kostnader och förutbe- | ||
| talda intäkter | ||
| 2000 | 1999 | |
| Sociala avgifter | 593 | 399 |
| Intjänade ej uttagna semesterdagar | 485 | 308 |
| Särskild löneskatt på pensions- | ||
| förs.premier | 423 | 324 |
| Upplupna räntor inteckningslån | 505 | 510 |
| Förutbetald hyresintäkt | 6.024 | 6.510 |
| Övrigt, fastigheter | 1.038 | 963 |
| Övriga upplupna kostnader | 715 | 22.322 |
| 9.783 | 31.336 |
1
Beviljade medel till forskning
Under år 2000 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat forskningsmedel enligt nedan (1999 års uppgifter redovisas parallellt).
| 2000 | 1999 | |
| Medel från Jubileumsdonationen | 171.253 | 211.602 |
| Medel från Nils-Eric Svenssons donation | 300 | 300 |
| Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 320.236 | 209.890 |
| Medel från Erik Rönnbergs donation för | ||
| forskning om åldrande och åldersrelaterade | ||
| sjukdomar | 675 | 600 |
| Medel från Erik Rönnbergs donation för | ||
| forskning om sjukdomar under de tidiga | ||
| barnaåren | 215 | 190 |
| 492.679 | 422.582 |
Donationer
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.
•Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
•Nils-Eric Svenssons fond
•Kulturvetenskapliga donationen
•Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
•Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten.)
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av år 2000 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1
| 1. | Jubileumsdonationen inkl | ||
| Nils-Eric Svenssons fond | 5.787.228 tkr | (62,1488 %) | |
| 2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3.498.283 tkr | (37,5679 %) |
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om
| åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 20.130 tkr | (0,2162 %) |
| 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om | ||
| sjukdomar under de tidiga barnaåren | 6.244 tkr | (0,0671 %) |
| Totalt kapital till marknadsvärde 1999-12-31 | 9.311.885 tkr |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2000 (bokföringsmässigt resultat + minskning av ej realiserade vinster = 1.769.894 – 1.636.045 = 133.849 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1.Jubileumsdonationen inkl Nils-Eric Svenssons fond
| Ingående värde | 5.787.228 |
| Andel av årets totala avkastning | 83.185 |
| Årets anslag | -171.553 |
| Marknadsvärde 2000-12-31 | 5.698.860 |
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp – som för 2000 är 300 000 kr. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2.Kulturvetenskapliga donationen
| Ingående värde | 3.498.283 |
| Andel av årets totala avkastning | 50.285 |
| Årets anslag | -320.236 |
| Marknadsvärde 2000-12-31 | 3.228.332 |
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
| Ingående värde | 20.130 |
| Andel av årets totala avkastning | 289 |
| Årets anslag | -675 |
| Marknadsvärde 2000-12-31 | 19.744 |
1
4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
| Ingående värde | 6.244 |
| Andel av årets totala avkastning | 90 |
| Årets anslag | -215 |
| Marknadsvärde 2000-12-31 | 6.119 |
| Totalt kapital till marknadsvärde 2000-12-31 | 8.953.055 |
| Stockholm den 8 februari 2001 | ||
| Stig Strömholm | Jan Björkman | Jan Belfrage |
| Ordförande | Vice ordförande | |
| Mona Berglund Nilsson | Lars Bäckström | Åke Gustavsson |
| Christer Jönsson | Hillevi Rosenquist | Tuve Skånberg |
| Gunnar Törnqvist | Per Unckel | Rune Åberg |
Dan Brändström
Verkställande direktör
1
Revisionsutlåtande
Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år 2000. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse-
förordnandet.
Stockholm den 9 februari 2001
Ernst & Young AB
Birgitta Sonnervik
Auktoriserad revisor
1
| Tabell 1. | |
| Beviljade forskningsmedel år 2000 per donation (tkr) | |
| Jubileumsdonationen | 171.253 |
| Kulturvetenskapliga donationen | 320.236 |
| Nils-Eric Svenssons fond | 300 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 675 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | 215 |
| Summa | 492.679 |
| Tabell 2. | |
| Beviljade forskningsmedel år 2000 ur Jubileumsdonationen (tkr) | |
| Projektanslag (Ytterligare specifikation ges i tabellerna 4–8) | 116.210 |
| Collegium Budapest | 1.250 |
| Reseanslag | 305 |
| Arvode till sakkunniga | 1.128 |
| Ersättning till adjungerade | 358 |
| Konferenser, information | 712 |
| Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning | 1.290 |
| Extra insats under år 2000 | 50.000 |
| Summa | 171.253 |
| Tabell 3. | |
| Beviljade forskningsmedel år 2000 ur den Kulturvetenskapliga donationen (tkr) | |
| Projektanslag (Ytterligare specifikation ges i tabellerna 9–13) | 195.815 |
| Infrastrukturstöd (Ytterligare specifikation ges i tabell 14) | 18.000 |
| Anslag till symposier, forskningsplanering och forskningsinformation | 10.000 |
| Reseanslag | 229 |
| Arvode till sakkunniga | 540 |
| Ersättning till adjungerade | 322 |
| Konferenser, information | 926 |
| Områdesgruppen för konst och gestaltning | 2.005 |
| Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället | 2.589 |
| Extra insats under år 2000 (Ytterligare specifikation ges i tabell 14) | 89.810 |
| Summa | 320.236 |
1
Jubileumsdonationen – projektanslag
Tabell 4.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| Beviljade anslag | Ansökningar | Antal | Antal beviljade | |||||
| ansökningar | ansökningar | |||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Antropologi | 6 | 5.095 | 9 | 9.202 | 6 | 3 | 5 | 1 |
| Arkeologi | 9 | 5.025 | 12 | 8.969 | 5 | 7 | 5 | 4 |
| Arkitektur | 0 | 0 | 6 | 5.548 | 2 | 4 | 0 | 0 |
| Ekonomisk historia | 13 | 6.450 | 23 | 15.782 | 4 | 19 | 2 | 11 |
| Etnologi | 5 | 4.698 | 13 | 11.735 | 7 | 6 | 2 | 3 |
| Filosofi | 3 | 1.380 | 11 | 7.015 | 0 | 11 | 0 | 3 |
| Freds- och konflikt- | ||||||||
| forskning | 0 | 0 | 3 | 1.786 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| Företagsekonomi | 10 | 7.195 | 39 | 34.104 | 10 | 29 | 4 | 6 |
| Geografi | 2 | 1.225 | 7 | 4.449 | 0 | 7 | 0 | 2 |
| Historia | 24 | 14.945 | 47 | 35.436 | 15 | 32 | 5 | 19 |
| Idé- och lärdomshistoria | 2 | 595 | 12 | 7.444 | 5 | 7 | 2 | 0 |
| Informationsvetenskap | 6 | 2.967 | 15 | 10.742 | 6 | 9 | 1 | 5 |
| Juridik | 9 | 4.171 | 22 | 11.948 | 13 | 9 | 6 | 3 |
| Klassiska språk/ | ||||||||
| antikens kultur | 3 | 1.160 | 7 | 3.849 | 6 | 1 | 3 | 0 |
| Konst/estetiska ämnen | 2 | 1.450 | 11 | 7.139 | 6 | 5 | 2 | 0 |
| Kulturgeografi | 1 | 510 | 1 | 559 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Lingvistik/allmän språk- | ||||||||
| vetenskap/fonetik | 8 | 5.160 | 23 | 16.700 | 12 | 11 | 4 | 4 |
| Litteraturvetenskap/ | ||||||||
| teater/film | 14 | 5.501 | 39 | 21.447 | 13 | 26 | 4 | 10 |
| Medicin | 6 | 4.150 | 19 | 12.316 | 8 | 11 | 3 | 3 |
| Moderna språk | 4 | 3.060 | 15 | 10.776 | 6 | 9 | 2 | 2 |
| Musik | 1 | 695 | 10 | 6.995 | 3 | 7 | 1 | 0 |
| Nationalekonomi | 7 | 5.250 | 19 | 17.161 | 4 | 15 | 1 | 6 |
| Naturvetenskap | 0 | 0 | 1 | 765 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Områdesstudier | 0 | 0 | 1 | 743 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Pedagogik | 6 | 3.812 | 46 | 39.059 | 23 | 23 | 2 | 4 |
| Psykologi | 18 | 10.317 | 45 | 32.526 | 13 | 32 | 3 | 15 |
| Sociologi | 17 | 10.071 | 59 | 45.715 | 20 | 39 | 5 | 12 |
| Statistik | 3 | 1.650 | 6 | 4.438 | 1 | 5 | 1 | 2 |
| Statsvetenskap | 13 | 7.577 | 26 | 19.998 | 5 | 21 | 2 | 10 |
| Teknik | 0 | 0 | 2 | 1.195 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| Teologi | 5 | 2.100 | 15 | 8.401 | 3 | 12 | 1 | 4 |
| Summa | 197 | 116.210 | 564 | 413.942 | 197 | 367 | 65 | 131 |
| Procent | 34,8 | 65,2 | 33,7 | 66,3 | ||||
1
Tabell 5.
Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| Beviljade anslag | Ansökningar | Antal | Antal beviljade | |||||
| ansökningar | ansökningar | |||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Antropologi | 2 | 1.200 | 5 | 3.642 | 3 | 2 | 2 | 0 |
| Arkeologi | 3 | 1.500 | 6 | 4.429 | 1 | 5 | 1 | 2 |
| Arkitektur | 0 | 0 | 6 | 5.548 | 2 | 4 | 0 | 0 |
| Ekonomisk historia | 4 | 1.580 | 14 | 9.717 | 2 | 12 | 0 | 4 |
| Etnologi | 0 | 0 | 8 | 5.682 | 5 | 3 | 0 | 0 |
| Filosofi | 1 | 330 | 9 | 5.789 | 0 | 9 | 0 | 1 |
| Freds- och konflikt- | ||||||||
| forskning | 0 | 0 | 3 | 1.786 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| Företagsekonomi | 5 | 3.735 | 34 | 30.382 | 8 | 26 | 2 | 3 |
| Geografi | 0 | 0 | 5 | 2.858 | 0 | 5 | 0 | 0 |
| Historia | 6 | 2.850 | 28 | 20.644 | 9 | 19 | 0 | 6 |
| Idé- och lärdomshistoria | 2 | 595 | 12 | 7.440 | 5 | 7 | 2 | 0 |
| Informationsvetenskap | 3 | 1.667 | 12 | 9.431 | 6 | 6 | 1 | 2 |
| Juridik | 3 | 1.630 | 16 | 9.274 | 9 | 7 | 2 | 1 |
| Klassiska språk/ | ||||||||
| antikens kultur | 1 | 610 | 5 | 3.291 | 4 | 1 | 1 | 0 |
| Konst/estetiska ämnen | 1 | 750 | 10 | 6.151 | 5 | 5 | 1 | 0 |
| Lingvistik/allmän språk- | ||||||||
| vetenskap/fonetik | 3 | 1.380 | 18 | 12.831 | 10 | 8 | 2 | 1 |
| Litteraturvetenskap/ | ||||||||
| teater/film | 4 | 2.155 | 29 | 17.703 | 9 | 20 | 0 | 4 |
| Medicin | 4 | 3.300 | 17 | 11.492 | 8 | 9 | 3 | 1 |
| Moderna språk | 2 | 1.460 | 13 | 8.741 | 5 | 8 | 1 | 1 |
| Musik | 0 | 0 | 9 | 6.447 | 2 | 7 | 0 | 0 |
| Nationalekonomi | 2 | 2.030 | 14 | 13.815 | 3 | 11 | 0 | 2 |
| Naturvetenskap | 0 | 0 | 1 | 765 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Områdesstudier | 0 | 0 | 1 | 743 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Pedagogik | 1 | 750 | 41 | 35.246 | 21 | 20 | 0 | 1 |
| Psykologi | 3 | 2.280 | 30 | 23.762 | 10 | 20 | 0 | 3 |
| Sociologi | 5 | 3.595 | 46 | 36.048 | 17 | 29 | 2 | 3 |
| Statistik | 1 | 535 | 4 | 3.055 | 1 | 3 | 1 | 0 |
| Statsvetenskap | 4 | 2.162 | 18 | 13.958 | 4 | 14 | 1 | 3 |
| Teknik | 0 | 0 | 2 | 1.195 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| Teologi | 0 | 0 | 10 | 5.830 | 2 | 8 | 0 | 0 |
| Summa | 60 | 36.094 | 426 | 317.663 | 152 | 274 | 22 | 38 |
| Procent | 35,7 | 64,3 | 36,7 | 63,3 | ||||
1
| Tabell 6. | ||||||||
| Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor) | ||||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | Antal | Antal beviljade | |||||
| ansökningar | ansökningar | |||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Antropologi | 4 | 3.895 | 4 | 5.560 | 3 | 1 | 3 | 1 |
| Arkeologi | 6 | 3.525 | 6 | 4.540 | 4 | 2 | 4 | 2 |
| Ekonomisk historia | 9 | 4.870 | 9 | 6.065 | 2 | 7 | 2 | 7 |
| Etnologi | 5 | 4.698 | 5 | 6.053 | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Filosofi | 2 | 1.050 | 2 | 1.226 | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Företagsekonomi | 5 | 3.460 | 5 | 3.722 | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Geografi | 2 | 1.225 | 2 | 1.591 | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Historia | 18 | 12.095 | 19 | 14.792 | 6 | 13 | 5 | 13 |
| Informationsvetenskap | 3 | 1.300 | 3 | 1.311 | 0 | 3 | 0 | 3 |
| Juridik | 6 | 2.541 | 6 | 2.674 | 4 | 2 | 4 | 2 |
| Klassiska språk/ | ||||||||
| antikens kultur | 2 | 550 | 2 | 558 | 2 | 0 | 2 | 0 |
| Konst/estetiska ämnen | 1 | 700 | 1 | 988 | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Kulturgeografi | 1 | 510 | 1 | 559 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Lingvistik/allmän språk- | ||||||||
| vetenskap/fonetik | 5 | 3.780 | 5 | 3.780 | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Litteraturvetenskap/ | ||||||||
| teater/film | 10 | 3.346 | 10 | 3.744 | 4 | 6 | 4 | 6 |
| Medicin | 2 | 850 | 2 | 824 | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Moderna språk | 2 | 1.600 | 2 | 2.035 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Musik | 1 | 695 | 1 | 548 | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Nationalekonomi | 5 | 3.220 | 5 | 3.346 | 1 | 4 | 1 | 4 |
| Pedagogik | 5 | 3.062 | 5 | 3.813 | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Psykologi | 15 | 8.037 | 15 | 8.800 | 3 | 12 | 3 | 12 |
| Sociologi | 12 | 6.476 | 13 | 9.667 | 3 | 10 | 3 | 9 |
| Statistik | 2 | 1.115 | 2 | 1.383 | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Statsvetenskap | 9 | 5.415 | 8 | 6.040 | 1 | 7 | 1 | 7 |
| Teologi | 5 | 2.100 | 5 | 2.571 | 1 | 4 | 1 | 4 |
| Summa | 137 | 80.116 | 138 | 96.279 | 45 | 93 | 44 | 92 |
| Procent | 32,6 | 67,4 | 32,4 | 67,6 | ||||
Tabell 7.
Fortsättningsanslag/Nya anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| Beviljade | ||||||||||
| anslag i % av | Antal | Antal bevilj. | ||||||||
| Typ av | Beviljade anslag | Ansökningar | av sökt | ansökningar | ansökningar | |||||
| ansökan | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Belopp | Antal | Kv. | Män | Kv. | Män |
| Fortsättnings- | ||||||||||
| anslag | 137 | 80.116 | 138 | 96.279 | 82,2 | 98,6 | 45 | 93 | 44 | 92 |
| Nya anslag | 60 | 36.094 | 426 | 317.663 | 11,4 | 14,1 | 152 | 274 | 22 | 38 |
| Summa | 197 | 116.210 | 546 | 413.943 | 27,8 | 34,8 | 197 | 367 | 66 | 130 |
1
Tabell 8.
Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| % | |||
| Anslagsförvaltare | Antal | Belopp | (av totalt belopp) |
| Aarhus universitet | 1 | 610 | 0,5 |
| Chalmers Tekniska Högskola | 1 | 535 | 0,5 |
| Dalarnas Forskningsråd | 1 | 1.100 | 1,0 |
| EFI/Handelshögskolan | 1 | 1.105 | 1,0 |
| Forskning & Framsteg | 2 | 500 | 0,4 |
| Göteborgs universitet | 35 | 18.929 | 16,4 |
| Handelshögskolan i Stockholm | 3 | 2.240 | 1,9 |
| Hälsohögskolan i Jönköping | 1 | 793 | 0,7 |
| IUI | 1 | 560 | 0,5 |
| KTH | 1 | 930 | 0,8 |
| Karolinska institutet | 5 | 3.450 | 3,0 |
| Kommittén för Stockholmsforskning | 1 | 700 | 0,6 |
| Kungliga biblioteket | 1 | 70 | 0,1 |
| Kungliga Musikhögskolan | 1 | 1.000 | 0,9 |
| Köpenhamns universitet | 1 | 580 | 0,5 |
| Linköpings universitet | 10 | 5.665 | 4,0 |
| Lunds universitet | 26 | 13.842 | 12,0 |
| Millesgården | 1 | 750 | 0,7 |
| Mitthögskolan | 2 | 1.165 | 1,0 |
| Psykoterapiinstitutet | 1 | 900 | 0,8 |
| Riksantikvarieämbetet | 1 | 1.000 | 0,9 |
| Riksbankens Jubileumsfond | 6 | 557 | 0,5 |
| Riksmarskalkämbetet | 1 | 310 | 0,3 |
| Rinkeby språkforskningsinstitut | 1 | 900 | 0,8 |
| SFR | 1 | 300 | 0,3 |
| SLU | 1 | 520 | 0,5 |
| Stockholms universitet | 36 | 24.156 | 21,0 |
| Svenska filminstitutet | 1 | 300 | 0,3 |
| Södertörns högskola | 1 | 800 | 0,7 |
| Umeå universitet | 17 | 10.245 | 8,9 |
| Uppsala universitet | 32 | 20.136 | 17,5 |
| Örebro universitet | 2 | 932 | 0,8 |
| Östekonomiska institutet | 1 | 630 | 0,5 |
| Summa | 197 | 116.210 | 100,0 |
1
Den kulturvetenskapliga donationen – projektanslag
Tabell 9.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 44 | 87.344 | 117 | 267.102 | 36 | 81 | 14 | 30 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 31 | 62.651 | 93 | 224.991 | 18 | 75 | 7 | 24 |
| Samhällsvetenskap | 19 | 45.820 | 83 | 196.508 | 17 | 66 | 4 | 15 |
| Övriga | 0 | 0 | 2 | 856 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Summa | 94 | 195.815 | 295 | 689.457 | 72 | 223 | 25 | 69 |
| Procent | 24,4 | 75,6 | 26,6 | 73,4 | ||||
| Tabell 10. | ||||||||
| Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor) | ||||||||
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män25 |
| Humaniora | 7 | 14.800 | 80 | 180.813 | 25 | 55 | 3 | 4 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 7 | 13.750 | 68 | 168.029 | 12 | 56 | 1 | 6 |
| Samhällsvetenskap | 7 | 17.750 | 70 | 158.852 | 14 | 56 | 1 | 6 |
| Övriga | 0 | 0 | 2 | 856 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Summa | 21 | 46.300 | 220 | 508.550 | 52 | 168 | 5 | 16 |
| Procent | 23,6 | 76,4 | 23,8 | 76,2 | ||||
Av totalt 21 beviljade anslag är 4 planeringsanslag.
| Tabell 11. | ||||||||
| Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor) | ||||||||
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | asökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 37 | 72.544 | 37 | 86.289 | 11 | 26 | 11 | 26 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 24 | 48.901 | 25 | 56.962 | 6 | 19 | 6 | 18 |
| Samhällsvetenskap | 12 | 28.070 | 13 | 37.656 | 3 | 10 | 3 | 9 |
| Summa | 73 | 149.515 | 75 | 180.907 | 20 | 55 | 20 | 53 |
| Procent | 26,7 | 73,3 | 27,4 | 72,6 | ||||
1
| Tabell 12. | ||||||||||
| Fortsättningsanslag/Nya anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor) | ||||||||||
| Beviljade | ||||||||||
| anslag i % av | Antal | Antal bevilj. | ||||||||
| Typ av | Beviljade anslag | Ansökningar | av sökt | ansökningar | ansökningar | |||||
| ansökan | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Belopp | Antal | Kv. | Män | Kv. | Män |
| Fortsättnings- | ||||||||||
| anslag | 73 | 149.515 | 75 | 180.907 | 82,6 | 97,3 | 20 | 55 | 20 | 53 |
| Nya anslag | 21 | 46.300 | 220 | 508.550 | 9,1 | 9,5 | 52 | 168 | 5 | 16 |
| Summa | 94 | 195.815 | 295 | 689.457 | 28,4 | 31,9 | 72 | 223 | 25 | 69 |
Av totalt 21 nya anslag är 4 planeringsanslag.
Tabell 13.
Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| % | |||
| Anslagsförvaltare | Antal | Belopp | (av totalt belopp) |
| Arbetslivsinstitutet | 1 | 1.500 | 0,8 |
| Chalmers Tekniska Högskola | 1 | 1.200 | 0,6 |
| Göteborgs universitet | 9 | 20.970 | 10,7 |
| Handelshögskolan i Stockholm | 1 | 4.200 | 2,1 |
| Handelshögskolan i Stockholm, EFI | 2 | 5.200 | 2,7 |
| Humboldt-Universität zu Berlin | 1 | 350 | 0,2 |
| Högskolan på Gotland | 1 | 4.000 | 2,0 |
| Institutet för studier av utbildning | |||
| och forskning | 1 | 3.000 | 1,5 |
| Int Handelshögskolan i Jönköping | 1 | 2.300 | 1,2 |
| Kungliga Tekniska Högskolan | 2 | 7.700 | 3,9 |
| Kungliga vetenskapsakademien | 1 | 800 | 0.4 |
| Linköpings universitet | 2 | 1.855 | 0,9 |
| Lunds universitet | 17 | 39.050 | 19,9 |
| Nationalmuseum | 1 | 500 | 0,3 |
| Raoul Wallenberg Institutet | 1 | 500 | 0,3 |
| Riksantikvarieämbetet | 1 | 1.750 | 0,9 |
| Riksbankens Jubileumsfond | 4 | 3.021 | 1,5 |
| Rikskonserter | 3 | 1.366 | 0,7 |
| Studieförbundet Näringsliv och | |||
| Samhälle | 2 | 600 | 0,3 |
| Språk- och folkminnesinstitutet | 1 | 800 | 0,4 |
| Stiftelsen Silvermuseet | 1 | 2.900 | 1,5 |
| Stockholms universitet | 10 | 22.905 | 11,7 |
| Svenska Linné-sällskapet | 1 | 1.500 | 0,8 |
| Svenska Vitterhetssamfundet | 1 | 500 | 0,3 |
| Södertörns högskola | 1 | 3.500 | 1,8 |
| Umeå universitet | 5 | 18.400 | 9,4 |
| Uppsala universitet | 18 | 36.845 | 18,8 |
| Uppsala universitetsbibliotek | 2 | 2.900 | 1,5 |
| Örebro universitet | 2 | 5.700 | 2,9 |
| Summa | 94 | 195.815 | 100,0 |
1
Infrastrukturellt stöd
Tabell 14.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 17 | 27.600 | 30 | 191.631 | 10 | 20 | 6 | 11 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 15 | 30.400 | 37 | 257.611 | 11 | 26 | 6 | 9 |
| Samhällsvetenskap | 3 | 8.500 | 12 | 45.979 | 1 | 11 | 0 | 3 |
| Övriga | 2 | 4.000 | 8 | 65.175 | 0 | 8 | 0 | 2 |
| Summa | 37 | 70.500* | 87 | 560.396 | 22 | 65 | 12 | 25 |
| Procent | 25,3 | 74,7 | 32,4 | 67,6 | ||||
*varav 18 Mkr ur budgeterade medel för ”infrastrukturstöd” år 2000 och 52.5 Mkr från extra insats under 2000 ur kulturvetenskapliga donationen.
1
Stiftelsens publikationer
Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer. Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om beställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli. I skriftserien har under åren 1977–
1989 utkommit 36 volymer. Sedan 1990 har följande böcker publicerats:
Forskning i ett föränderligt samhälle, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965–1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)
Swedish Research in a Changing Society, The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 1965–1990. Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)
Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991)
Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992)
Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad, M.F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist, andra upplagan (1992)
Europa – historiens återkomst. Editor: Sven Tägil, Gidlunds Bokförlag (1992)
Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem Nils- Eric Svensson. Gidlunds Bokförlag (1993)
Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gidlunds Bokförlag (1994)
Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige. Gidlunds Bokförlag (1995)
Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1995)
Liv. Verk . Tid. Till biografiskrivandets renässans. Boken utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82). Tabergs tryckeri AB (1995)
In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare and Justice in a Comparative Perspective. Red. Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello, Umeå (1995)
Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds Bokförlag (1996)
Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945. Gidlunds Förlag (1997)
War Experience, Self-Image and National Identity: The Second World War as Myth and History. Stig Ekman (eds), Gidlunds Förlag (1997)
1
Trying to Make Democracy Work. The Nordic Parliaments and the European Union. Editor Matti Wiberg, Gidlunds Förlag (1997)
Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport från ett seminarium 14 november 1996, Gidlunds Förlag (1997)
Promoting Cultural Research for Human Development. Rapport från seminarier arrangerade av RJ inom ramen för The Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development ”The Power of Culture” in Stockholm 30 March – 2 April 1998. Red. Carl-Johan Kleberg, Gidlunds Förlag (1998)
Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning – inventering och kommentarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska Högskolan och RJ, Teknolog Tryck (1998)
Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport från en konferens 13–14 november 1997. Annika Alzén & Magdalena Hillström (eds). Gidlunds Förlag (1999)
Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Karl Gratzer & Hans Sjögren (red.). Gidlunds Förlag 1999
Globalisering, ideologi och nationell politik. Håkan Holmberg (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Kultur och kreativitet i lärarutbildningen. Rapport från två seminarier. Egon Hemlin (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. Gunilla Lundahl (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880–1950. Sven Widmalm (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Riksdagsledamoten i sin partigrupp. 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande. Magnus Isberg. Gidlunds Förlag (1999)
Hur blir man riksdagsledamot? En undersökning av makt och inflytande i partiernas nomineringsprocesser. Jan Johansson. Gidlunds Förlag (1999)
Den representativa demokratins framtid. Seminarium vid Umeå universitet 18 oktober 1999. Gidlunds Förlag (2000)
Musik, Medier, Mångkultur – förändringar i svenska musiklandskap. Dan Lundberg, Krister Malm, Owe Ronström. Gidlunds Förlag (2000)
1
Styrelse
| Ledamöter | Suppleanter |
| Professor Stig Strömholm | Professor Bengt Ankarloo |
| ordförande | |
| Riksdagsledamot (s) | Riksdagsledamot (s) |
| Jan Björkman | Sonia Karlsson |
| vice ordförande | |
| Professor Christer Jönsson | Professor Claes Sandgren |
| Professor Rune Åberg | Professor Jan-Erik Gustafsson |
| Professor Gunnar Törnqvist | Professor Lars-Gunnar Andersson |
| Direktör Jan Belfrage | |
| Direktör Hillevi Rosenquist | |
| Riksdagsledamot (v) | Riksdagsledamot (v) |
| Lars Bäckström | Camilla Sköld Jansson |
| Riksdagsledamot (s) | Riksdagsledamot (s) |
| Mona Berglund Nilsson | Lena Sandlin-Hedman |
| Riksdagsledamot (s) | Riksdagsledamot (s) |
| Åke Gustavsson | Pär-Axel Sahlberg |
| Riksdagsledamot (kd) | Riksdagsledamot (kd) |
| Tuve Skånberg | Yvonne Andersson |
| Riksdagsledamot (m) | Riksdagsledamot (m) |
| Per Unckel | Per Bill |
Revisorer
Riksdagens revisorer är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Av styrelsen i enlighet med stiftelsens stadgar utsedda revisorer är Ernst & Young AB. Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Birgitta Sonnervik.
1
Beredningsgrupper
1. Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m.: Professor Gunnar Törnqvist (ordf.), riksdagsledamöterna Lars Bäckström, Pär-Axel Sahlberg och Per Unckel samt professorerna Barbara Czarniawska, Per-Olov Jo- hansson, Mats Larsson och Björn Linn.
2. Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m.m.: Professor Rune Åberg (ordf.), riksdagsledamöterna Yvonne Andersson, Mona Berglund Nilsson, Per Bill samt professorerna Peter Allebeck, Christina Garsten, Jan-Eric Gustafsson och Arne Öhman.
3. Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Professor Christer Jönsson (ordf.), riksdagsledamöterna Jan Björkman, Lena Sandlin- Hedman och Camilla Sköld Jansson samt professorerna Kent Asp, Claes Sandgren, Bengt Swensson och Arild Underdal.
4. Beredningsgruppen för humaniora m.m.: Professor Stig Strömholm (ordf.), riksdagsledamöterna Åke Gustavsson, Sonia Karlsson och Tuve Skånberg samt professorerna Lars-Gunnar Andersson, Bengt Ankarloo, Gustav Björkstrand, Noel Broadbent, Eva Haettner Aurelius, Barbro Klein, Godelieve Laureys, Thorleif Pettersson och Torbjörn Tännsjö, docent Ingrid Sjöström samt fil.dr Henrik Karlsson.
5. Prioriteringsgruppen för kulturvetenskaplig forskning: Professor Stig Strömholm (ordf.), riksdagsledamöterna Jan Björkman och Per Unckel samt professorerna Peter Allebeck Bengt Ankarloo, Gustav Björkstrand, Christer Jönsson, Barbro Klein, Godelieve Laureys, Björn Linn, Gunnar Törnqvist, Arild Underdal, Rune Åberg, docent Ingrid Sjöström samt fil. dr Henrik Karlsson.
6. Finanskommitté: Direktör Jan Belfrage (ordf.) och direktör Hillevi Ro- senquist.
7. Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning: Professor Lars Engwall (ordf.), riksdagsledamot Lars F Tobisson och f d riksdagsledamot Berit Löfstedt, professorerna Clas Bergström, Peter Englund och Håkan Lindgren, docenterna Anne-Marie Pålsson och Hans Sjögren (koordinator), direktörerna Kerstin Hessius och Carl Johan Åberg samt Kerstin Stigmark (sekr.).
8. Områdesgruppen för konst och gestaltning: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöter Elisabeth Fleetwood och Åke Gustavsson, professorerna Lena Johannesson, Carl Johan Kleberg och Björn Linn, docenterna Agnes Nobel och Ingrid Sjöström, adj. professor Bobo Hjort, f d museichef Göran Carlsson, direktör Johan Huldt, museichef Bo Nilsson, Egon Hemlin, Mats Rolén (adj. ledamot) samt Anna-Lena Winberg (sekr.).
9. Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöterna Beatrice Ask och Majléne Westerlund Panke, professorerna Boel Berner, Lars Engwall, Peter Gärden-
1
fors, Thorsten Nybom, Ulla Riis, Bo Rothstein och Sverker Sörlin, rektor Ingegerd Palmér och direktör Roger Svensson samt Agneta Emanuelsson Blanck (sekr.).
10.Områdesgruppen för forskning om Kultur-Säkerhet-Hållbar samhällsutveckling: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöterna Viola Furubjelke, Göran Lennmarker, professorerna Göran Bexell, Björn Hettne, Alf Hornborg, Karl Eric Knutsson, Thorleif Pettersson, Birgitta Skarin Frykman, Mats Widgren, Lars-Olof Åhlberg, docenterna Katarina Eckerberg, Magnus Jerneck, fil.dr Jan Lundius, direktör Anders Mellbourn och Mats Rolén (adj. ledamot) samt Fredrik Lundmark (sekr.).
Forskarskolor
Språkskolan: Professor Inge Jonsson (ordf.), professorerna Lars Gunnar An- dersson, Lennart Elmevik, Gunnel Engwall, Moira Linnarud, Inger Rosengren och Astrid Stedje samt Mats Rolén (sekr.).
Matematikskolan: Professor Hans Wallin (ordf.), professorerna Mats Andersson, Christer Kiselman och Mikael Passare, universitetslektorerna Gerd Brandell, Barbro Grevholm och Bengt Johansson, universitetsadjunkterna Maria Bjerneby Häll och Ulla Dellien och mellanstadielärare Karin Wallby samt Anna-Lena Winberg (sekr.).
1
| Innehållsförteckning | |
| Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning ............................................. | 1 |
| VD-kommentar .......................................................................................... | 3 |
| Den forskningsstödjande verksamheten .................................................... | 6 |
| Arbetssätt .............................................................................................. | 6 |
| Uppföljning och utvärdering ............................................................ | 7 |
| Anslag till forskning ........................................................................... | 10 |
| Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, | |
| informationsutbyte m.m. ..................................................................... | 11 |
| De Svenska Historiedagarna .......................................................... | 12 |
| Extra insats 2000................................................................................. | 12 |
| Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning ........... | 12 |
| Infrastrukturellt stöd....................................................................... | 13 |
| Samarbete med riksdagen............................................................... | 13 |
| The Swedish Graduate School of Asia Pacific Studies .................. | 14 |
| Samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin .............................. | 15 |
| Områdesgrupper.................................................................................. | 15 |
| Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning ............................ | 15 |
| Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning .............. | 17 |
| Områdesgruppen för forskning om Kultur – Säkerhet – Hållbar | |
| samhällsutveckling ......................................................................... | 20 |
| Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället.................. | 23 |
| Övriga engagemang ............................................................................ | 25 |
| Besök i Belgien .............................................................................. | 25 |
| Forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland | |
| och Förintelsen ............................................................................... | 26 |
| Nobelsymposier.............................................................................. | 27 |
| Collegium Budapest ....................................................................... | 27 |
| Projektpresentation......................................................................... | 27 |
| Stipendier............................................................................................ | 28 |
| Den ekonomiska förvaltningen ................................................................ | 31 |
| Stiftelsens placeringsverksamhet ........................................................ | 31 |
| Bokföringsmässigt resultat.................................................................. | 32 |
| Realt resultat ....................................................................................... | 32 |
| ”Performance” .................................................................................... | 32 |
| Finansiellt resultat (tkr)....................................................................... | 34 |
| Den finansiella verksamheten – fem år i sammandrag........................ | 34 |
| Resultaträkning (tkr) ........................................................................... | 37 |
| Balansräkning (tkr) ............................................................................. | 38 |
| Tillgångar ....................................................................................... | 38 |
| Anläggningstillgångar .................................................................... | 38 |
| Noter (belopp i tkr) ............................................................................. | 40 |
| Bundet och fritt eget kapital. .......................................................... | 49 |
| Beviljade medel till forskning............................................................. | 51 |
| Donationer .......................................................................................... | 51 |
| Revisionsutlåtande .............................................................................. | 54 |
1
| Stiftelsens publikationer .......................................................................... | 55 |
| Styrelse ............................................................................................... | 65 |
| Revisorer............................................................................................. | 65 |
| Beredningsgrupper................................................................................... | 66 |
| Forskarskolor ...................................................................................... | 67 |
| Elanders Gotab, Stockholm 2001 | 1 |