Riksrevisionens årsredovisning för 2006

Framställning / redogörelse 2006/07:RRS10

Redogörelse till riksdagen

2006/07:RRS10

Riksrevisionens årsredovisning för 2006

Till riksdagen

Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2006. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 21 februari 2007 fastställts av styrelsen.

Stockholm den 21 februari 2007

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Eva Flyborg

Anna Aspegren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam, (s) Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamiliton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Hedquist (m).

Grundläggande bestämmelser

12 kap. 7 § regeringsformen

3 kap. 8 §, 8 kap. 12–14 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen

Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.

Innehållsförteckning

Till riksdagen 1

Grundläggande bestämmelser 2

Innehållsförteckning 3

Riksrevisorernas inledning 5

Resultatredovisning 2006 7

Verksamhetens resultat 7

Ekonomisk översikt 9

Finansiering 9

Avgifter 10

Avgifter för årlig revision 10

Räntekontot 11

Kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenar 11

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och interna prestationer 12

Driftskostnader per årsarbetskraft 13

Utgifter för omställningsverksamheten 13

Årlig revision 14

Verksamheten inom årlig revision 14

Målsättning för verksamheten 14

Resultat 14

Kvalitetssäkring 16

Resursförbrukning 16

Effektivitetsrevision 18

Verksamheten inom effektivitetsrevision 18

Målsättning för verksamheten 19

Resultat av verksamheten 19

Kvalitetssäkring 21

Resursförbrukning 21

Internationell verksamhet 23

Internationell revision, samverkan och kontakter 23

Internationellt utvecklingssamarbete 24

Kvalitetsutveckling 24

Resultat och återrapportering 25

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet 26

Sammanställning över kostnader och intäkter i den internationella verksamheten 27

Styrelsen 28

Styrelsens behandling av granskningarna 28

Styrelsens övriga arbete 28

Vetenskapliga rådet 29

Personal 30

Kompetensutveckling inom den årliga revisionen 30

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen 30

Övrig kompetensutveckling 31

Sjukfrånvaro 31

Sammanställning över väsentliga uppgifter 32

Finansiell redovisning 33

Resultaträkning 33

Balansräkning 34

Anslagsredovisning 36

Redovisning mot anslag 36

Redovisning mot inkomsttitel 36

Finansieringsanalys 37

Tilläggsupplysningar och noter 40

Tilläggsupplysningar 40

Tillämpade redovisningsprinciper 40

Värderingsprinciper 40

Noter 42

Resultaträkning 42

Balansräkning 43

Anslagsredovisning 47

Finansieringsanalys 47

Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 48

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 2006 51

Riksrevisorer 51

Styrelseledamöter 51

Styrelsesuppleanter 52

Riksrevisorernas inledning

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Utifrån vårt uppdrag och vårt mandat som en del av riksdagens kontrollmakt har vi formulerat en vision för verksamheten: ”Fullt förtroende för förvaltningen i staten.” Visionen ställer bland annat krav på att vi genomför revisionen med hög kvalitet och att våra interna processer är föredömliga.

Under 2006 har revisionen levererat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Inom ramen för den årliga revisionen har vi i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av årsredovisningar och delårsrapporter som vi enligt lag är ålagda. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts inom effektivitetsrevisionen, vilket ska jämföras med målsättningen som var 35 rapporter. Inom ramen för de prioriteringar som anges i Riksrevisionens granskningsplan har granskningen inriktats enligt följande under 2006:

• Regeringens styrning, uppföljning och rapportering

• Förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden

• Förvaltningens interna styrning och kontroll

• Statliga bolag och stiftelser

• Staten och arbetsutbudet

• Hoten mot samhället

• Offentliga finanser

Slutsatser kring merparten av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007.

Riksrevisionens tredje verksamhetsgren är den internationella verksamheten, vilken bland annat bedrivs inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).

I oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse. Riksrevisionens styrelse har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen.

Riksrevisionen ska vara ett föredöme i statsförvaltningen. Det ställer höga krav på att vi ständigt arbetar med att förbättra våra interna processer och rutiner. Som ett led i detta förbättringsarbete genomförde myndigheten en omorganisation under 2006. Organisationsförändringen har bl.a. medfört en åtskillnad mellan strategiska frågor och den operativa ledningen. Genom en sammanhållen operativ ledning har förutsättningarna ökat för en effektiv verksamhet och ett ökat samspel mellan revisionsgrenarna.

Resultatredovisning 2006

Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.

Under 2006 har granskningsverksamheten omorganiserats. Syftet var att öka effektiviteten i verksamheten genom en samlad granskningsorganisation som kännetecknas av en gemensam operativ ledning för all granskningsverksamhet, dvs. för både årlig revision och effektivitetsrevision. Den nya organisationen ska bl.a. säkerställa stabila produktionsförutsättningar och organisatorisk effektivitet.

Verksamhetens resultat

Riksdagen har lagt fast uppgifterna för Riksrevisionen i regeringsformen och i annan lagstiftning. Uppgiften att revidera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Enligt anslagsdirektivet bör Riksrevisionen och dess verksamhet präglas av hög effektivitet och Riksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen.

Riksrevisionen ska, enligt anslagsdirektivet, i årsredovisningen 2006 redovisa för riksdagen hur uppsatta mål nåtts. Redovisningen ska vara så konkret och tydlig att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts. 

Riksdagen har efterlyst en utförligare redovisning av effekterna av Riksrevisionens granskning. Detta skulle enligt finansutskottet (2005/06:FiU25 s. 8) kunna ske i årsredovisningen eller i annat sammanhang. Riksrevisionen kommer årligen att publicera en uppföljningsrapport där den genomförda granskningen och de uppskattade effekterna av denna redovisas samlat.

Riksrevisionen har under 2006 levererat kvalificerat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Effektivitetsrevisionen har genomförts inom ramen för de inriktningar som lades fast i Riksrevisionens granskningsplan för 2006. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts, vilket kan jämföras med målsättningen inför året som var 35 rapporter. Revisionsberättelser har avgetts i tid och enligt god revisionssed för samtliga myndigheter och övriga organisationer som omfattas av den årliga revisionen.

I den årliga rapporten 2006 redovisade Riksrevisionen iakttagelser som rör olika aspekter av förvaltningspolitiken och som kräver åtgärder av regeringen:

• Utnyttja pågående utredningar för att ta ett grepp om förvaltningspolitiken. De olika insatserna behöver hållas samman. Riksrevisionen lyfte i detta sammanhang särskilt fram behovet av tydligare reglering kring myndigheternas interna kontroll och kring ansvarsförhållandena mellan regeringen och myndigheterna.

• Styrningen av de statliga bolagen bör förbättras. Ett inslag i detta är att regeringen bör styra bolagen så att grundläggande styrdokument blir rättsligt bindande.

• Det är viktigt att klarlägga ansvaret för uppsatta mål och resultatkrav genom hela kedjan, riksdag, regering och förvaltning. Det bör skapas ett sammanhållet ansvar i Regeringskansliet när det gäller hur förvaltningspolitiken ska stödja den ekonomiska styrningen i staten.
  

• Den statliga tillsynen behöver stärkas för att säkerställa att lagar och regler tillämpas och att detta sker på ett likformigt sätt.

Inom ramen för den internationella verksamheten har Riksrevisionen uppgifter både som företrädare för Sverige inom området statlig revision och som genomförare av biståndsinriktat internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen leder arbetet med den internationella utvecklingen av revisionsstandarder för finansiell revision inom offentlig sektor. Myndigheten biträder även Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Inom utvecklingssamarbetet pågick 2006 sex projekt. Dessutom förbereds ytterligare ett antal projekt. Utvärderingar har genomförts av stödet till Rwanda, Tanzania och Moçambique. Även det avgiftsfinansierade projektet i Malawi har utvärderats. Helhetsintrycket av utvärderingarna är att samarbetet varit framgångsrikt. Utvecklingssamarbetet har varit under uppbyggnad och har under 2006 för första gången bedrivits med en omfattning som i det närmaste motsvarar det tilldelade anslaget.

Ekonomisk översikt

Den ekonomiska översikten ger en sammanfattning av verksamhetens ekonomiska resultat.

Finansiering

Riksrevisionens verksamhet finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.

Anslag

Riksdagen beslutar om anslag för Riksrevisionens verksamhet. I tabellen nedan redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2006.

Anslag (tkr)	Ingående anslagssparande	Tilldelade medel	Indragning av anslagssparande	Årets utfall	Utgående anslagssparande
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 90:1 Riksrevisionen	19 294	279 987	10 949	269 858	18 473
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag	15 281	40 000	13 901	38 688	2 692
Summa	34 575	319 987	24 850	308 546	21 165

För budgetåret 2005 redovisades ett anslagssparande på sammanlagt 34 575 tusen kronor. Riksrevisionens styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 15 mars 2006 att förorda riksdagen att besluta att det anslagssparande som vid slutet av budgetåret 2005 översteg 3 procent av anslagsbeloppet för respektive anslag av myndigheten ska föras bort som indragning av anslagsbelopp. I anslutning till riksdagens ställningstagande till Riksrevisionens årsredovisning för 2005 beslutade riksdagen i enlighet med styrelsens beslut. Indragningen genomfördes i december 2006.

För 2006 redovisas ett sammanlagt anslagssparande på 21 165 tusen kronor fördelat på 18 473 tusen kronor på anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt 2 692 tusen kronor på anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Anslagssparandet på anslag 90:1 Riksrevisionen minskar något jämfört med de två föregående åren men ligger fortfarande över 3 procent av tilldelade medel. Inriktningen för 2006 var att öka resursinsatsen inom effektivitetsrevisionen. Arbetet med omorganiseringen samt hög personalomsättning inom granskningsverksamheten gjorde att de genomförda rekryteringarna endast kunde hålla resurserna på en oförändrad nivå. Riksrevisionen utnyttjade under budgetåret 96,4 procent av anslaget.

För anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag har 96,7 procent av anslaget utnyttjats.

Avgifter

Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet. Det gäller såväl verksamhet av biståndskaraktär som internationella revisionsuppdrag. I den fortsatta framställningen benämns denna som uppdragsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning.

Internationell uppdragsverksamhet (tkr)	2006	2005
Intäkter	2 699	2 658
Kostnader	2 437	4 585
Årets överskott	262	–1 927
Balanserat överskott	6 224	8 151

I årsredovisningen för 2005 angavs att några uppdrag bedrevs med underskott och att Riksrevisionen skulle se över avtalen för dessa. Resultatet av denna genomgång visade att några av insatserna bör betecknas som åtaganden och att de därmed ska finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen.

Uppdragsverksamheten uppvisar ett överskott på sammanlagt på 262 tusen kronor under 2006.

Avgifter för årlig revision

Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift1 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebolagslagen (2005:551) och stiftelselagen (1994:1220). Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar intäkterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna.

Av tabellen nedan framgår att den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar ett underskott för 2006. Den huvudsakliga orsaken är att andelen fakturerad tid i förhållande till total tid inom verksamheten inte varit tillräckligt hög. En bidragande orsak är att verksamheten bär relativt stora kostnader för sin metodutveckling och utveckling av produktionsstöd. Riksrevisionen kommer under 2007 att se över tidsanvändningen inom myndigheten med sikte på att öka andelen fakturerad tid.

(tkr)	2006	2005	2004
Intäkter	120 538	121 148	120 626
Kostnader	122 839	120 6912	122 385
Årets underskott	–2 301	457	–1 759
Balanserat underskott	–1 302	–1 759	0

Räntekontot

Räntekontot i Riksgälden används för de medel som myndigheten disponerar i sin verksamhet. Vid ingången av 2006 uppgick saldot på räntekontot till 60 091 tusen kronor. Av dessa utgjorde 24 850 tusen kronor anslagssparande som översteg 3 procent av anvisade medel samt leverantörsskulder på 20 711 tusen kronor. Anslagssparandet reglerades i enlighet med riksdagens beslut i december 2006 och leverantörsskulderna, vilka hade belastat anslagen 2005, reglerades under januari 2006.

Vid utgången av 2006 uppgår saldot på räntekontot till 30 767 tusen kronor dvs. en minskning med nära 50 procent. Minskningen förklaras av ett minskat anslagssparande samt att leverantörsskulderna vid årets slut uppgick till drygt 5 000 tusen kronor vilket är en minskning med ca 76 procent. Riksrevisionen tog en ny version av ekonomisystemet AGRESSO i bruk den 1 januari 2007. För att underlätta övergången till den nya versionen betalades leverantörsfakturorna i större utsträckning före årsskiftet 2006/07 än vad som var fallet 2005/06, vilket innebar en minskad behållning på räntekontot.

Kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenar

Riksrevisionen redovisar sin verksamhet inom tre verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision samt internationell verksamhet. Den internationella verksamheten finansieras med ett anslag avsett för internationellt bistånd, förvaltningsanslaget samt till en mindre del av avgifter. Revisionen finansieras av förvaltningsanslaget. Kostnaderna för verksamhetsgrenarna inkluderar myndighetens gemensamma kostnader och uppgår till sammanlagt 313 (308,5 år 2005) miljoner kronor.

Kostnaderna för den årliga revisionen har minskat med ca 2 procent jämfört med 2005. Tidigare år har granskningen av de nordiska institutionerna redovisats under verksamhetsgrenen Årlig revision. Kostnaden för denna granskning redovisas nu under Internationell verksamhet. I kostnadsjämförelsen och i tabellen ovan har denna ändring genomförts även för åren 2004 och 2005.

Inom effektivitetsrevisionen har kostnaderna ökat med 3 procent. Större delen av denna ökning avser områdesbevakning. Denna ökning förklaras av insatser för att identifiera väsentliga områden att granska och att utveckla inriktningen av granskningen, t.ex. inom området offentliga finanser.

Kostnaderna för den internationella verksamheten har ökat med ca 4 procent. Ökningen har i huvudsak skett genom ökat internationellt utvecklingssamarbete som finansieras med anslaget för internationellt bistånd (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6, Riksrevisionen: Internationella uppdrag) samt ökad verksamhet i utvecklingsarbetet inom Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS).

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och interna prestationer

Av sammanställningen av väsentliga uppgifter framgår att antalet årsarbetskrafter för 2006 är 293. För 2005 var motsvarande siffra 294. Årlig revision har minskat med 2 årsarbetskrafter till 68 medan effektivitetsrevisionen ligger kvar på 75. Den internationella verksamheten ökade under året med 3 årsarbetskrafter. De interna prestationerna har minskat något från 125 till 123 årsarbetskrafter.

I interna prestationer ingår kompetensutveckling, verksamhetsutveckling samt allt internt stöd. För kompetensutvecklingen minskade antalet årsarbetskrafter till 10 2006 (14, 2005). Antalet årsarbetskrafter för verksamhetsutveckling ökade 2006 till 14, medan antalet 2005 uppgick till 10. Främsta orsaken till denna förändring är att en stor del av medarbetarna aktivt deltog i arbetet med att utveckla en ny granskningsorganisation.

Driftskostnader per årsarbetskraft

Sammanställningen av väsentliga uppgifter visar att driftskostnaderna per årsarbetskraft har ökat med ca 2 procent under 2006. Lönekostnaderna har ökat med drygt 3 procent, medan övriga kostnader minskat.

Utgifter för omställningsverksamheten

Enligt finansutskottets betänkande 2003/04:FiU2 skulle Riksrevisionen kunna utnyttja anslaget, 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (senast uppfört på statsbudgeten 2003 under utgiftsområde 2), för utgifter som uppstod i samband med avveckling av personal. Skälet var att de totala kostnaderna inte var kända när anslaget för Riksrevisionen beräknades.3 I slutet av 2004 upphörde möjligheterna att belasta anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader, varför de kvarstående utgifterna som helhet belastar det anslag som Riksrevisionen disponerar.

Omställningsverksamhet	2006	2005	2004	2003
Utgifter	1 656	1 682	6 890	4 948
Avräknat anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader	–	–	4 826	4 953
Avräknat anslag 90:1 Riksrevisionen	1 656	1 682	2 064	–5

Årlig revision

Av 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska granskningen av årsredovisningen genomföras enligt god revisionssed. Den ska ha till syfte att dels bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. För redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning.

Verksamheten inom årlig revision

Riksrevisionen ska, enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., granska årsredovisningen för

• staten,

• Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna, de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,

• riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt

• Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Om delårsrapport lämnas ska den granskas med undantag för prognoser.

Granskningen ska efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Den översiktliga granskningen av en delårsrapport avslutas med ett revisorsintyg. Av annan lagstiftning följer också att Riksrevisionen får förordna revisorer i statliga bolag och stiftelser samt samordningsförbund4.

Målsättning för verksamheten

Målet för den årliga revisionen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisningen för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision samt annan lagstiftning. Grunden för all årlig revision är en bedömning av risken för väsentliga fel. Det är denna risk som ska avgöra inriktning och omfattning av revisionen.

Resultat

Riksrevisionen har under året avlämnat revisionsberättelser för totalt 257 myndigheter samt avgett revisorsintyg avseende delårsrapporter för 121 myndigheter. Granskningen har omfattat de objekt som anges i lag och genomförts i tid och i enlighet med god revisionssed.

Antalet revisionsberättelser m.m. 2004–2006

	2006	2005	2004
Revisionsberättelser (avser årsredovisningar) – varav invändningar – och upplysningar	257 16 7	278 12 3	268 18 11
Revisorsintyg (avser delårsrapporter) – varav invändningar – och upplysningar	119 2 2	121 5 4	134 6 0
Revisionsrapporter	67	63	85
Revisionspromemorior	232	239	247

Antalet revisionsberättelser har minskat med 21 från 2005 till 2006. Nedgången är i allt väsentligt kopplad till sammanslagningen av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket.

Granskningen avseende räkenskapsåret 2005 resulterade i att 16 myndigheter fick en revisionsberättelse med invändning. Nio av invändningarna avsåg att myndigheten överskridit sina befogenheter, medan det i sex fall rörde sig om fel i redovisningen. En myndighet avlämnade inte sin årsredovisning i tid. Riksrevisionens samlade bedömning för räkenskapsåret 2005 var att den finansiella redovisningen inom statsförvaltningen i stort fungerar väl.

Vad gäller granskning av bolag och stiftelser medverkade de förordnade auktoriserade revisorerna från Riksrevisionen i s.k. gemensam revision. Gemensam revision innebär att revisorerna har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra revisionen. Revisorerna kan komma överens om en arbetsfördelning sinsemellan. De förordnade revisorerna bidrog framför allt genom att i revisionen aktualisera frågeställningar rörande ledningens förvaltning. Exempelvis analyserades bolagsledningars tolkning av ägarens styrning, tillämpning av koden för bolagsstyrning respektive den s.k. transparenslagen samt bolagens tillämpning av regeringens riktlinjer. För fyra av stiftelserna lämnades revisionsberättelse som avviker från revisionsberättelsens standardutformning. Orsaken är att det inte varit möjligt att fastställa om stiftelserna agerat inom ramen för stiftelselagen och stiftelseförordnandet när stiftelserna överfört kapital till ett bolag.

Regeringen redovisade i årsredovisning för staten för 2005 de invändningar som Riksrevisionen lämnat. I budgetpropositionen för 2007 har regeringen redovisat åtgärder och kommentarer med anledning av dessa invändningar.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkringsmodell

Inom Riksrevisionen finns ett internt råd som ska bidra till kvalitetssäkringen av den årliga revisionen. Kvalitetsrådet har i uppgift att lämna sin bedömning av iakttagelser som är av principiell betydelse eller som skulle kunna föranleda invändning eller upplysning i revisionsberättelse respektive revisorsintyg avseende delårsrapport. Kvalitetsrådet har även till uppgift att i efterhand genomföra kvalitetskontroll av årlig revision. Denna avsåg under 2006 genomförda revisioner av 18 myndigheter avseende revisionsåret 2005. Samtliga av dessa ansågs uppfylla beslutade kvalitetskrav.

Intressentundersökning

Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Styrkor som framhålls rör bl.a. professionalitet och integritet. Utvecklingsområden finns vad gäller kommunikationen av granskningens slutsatser och rekommendationer. Undersökningen visar att den årliga revisionen får ett överlag gott betyg.

Resursförbrukning

Riksrevisionen tar ut avgifter för genomförd årlig revision för samtliga myndigheter, bolag, stiftelser och övriga organisationer samt årsredovisning för staten. Avgiftsintäkterna disponeras inte av Riksrevisionen utan redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiftsbeläggningen är reglerad i lag och innebär att avgifterna ska motsvara kostnaderna (full kostnadstäckning) för utförd revision.

Som framgått av avsnittet Ekonomisk översikt uppgick kostnaderna totalt för verksamhetsgrenen årlig revision till 123 miljoner kronor. Nedan visas utvecklingen av kostnaderna för årlig revision fördelat på olika typer av granskningsobjekt.

Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt (tkr) 2004–2006

(tkr)	2006	2005	2004
Myndigheter	112 565	116 113	123 795
Affärsverk	3 004	3 218	3 960
Bolag	4 114	3 687	2 820
Stiftelser	823	1 078	943
Övriga organisationer	2333	1 329	836
Summa granskning	122 839	125 424	132 354

Av tabellen ovan framgår att kostnaderna för revision av myndigheter, affärsverk och stiftelser har minskat något jämfört med föregående år. Kostnaderna för revision av bolag och övriga organisationer har ökat. Nedanstående tabell visar nedlagda timmar fördelat på olika typer av granskningsobjekt.

Nedlagda timmar inom årlig revision

Timmar	2006	2005	2004
Myndigheter	105 261	109 127	116 307
Affärsverk	2 894	2 968	3 392
Bolag	3 321	2 996	2 695
Stiftelser	754	933	992
Övriga organisationer	1 585	1 175	673
Summa granskning	113 814	117 199	124 059

Sammantaget har resursförbrukningen för årlig revision minskat både i termer av nedlagda timmar och kostnader i takt med att uppdraget har förändrats på grund av att myndigheter har avvecklats eller omstrukturerats. Insatsen i granskningen av bolag och övriga organisationer ökar dock. Till exempel har antalet s.k. samordningsförbund ökat väsentligt jämfört med tidigare år, vilket påverkar kostnaderna för posten Övriga organisationer.

Effektivitetsrevision

Av 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att effektivitetsrevisionen främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Verksamheten inom effektivitetsrevision

Grundläggande kännetecken för effektivitetsrevisionen är att den:

• utgår från faktiskt bedriven verksamhet och därför alltid bedrivs i efterhand,

• syftar till att ta fram underlag som gör det möjligt att utkräva ansvar,

• utförs med hjälp av revisionsfrågor som formuleras och besvaras med en hög grad av tillförlitlighet i förhållande till bedömningsgrunder, som kan härledas från beslut eller andra ställningstaganden av riksdagen,

• kan täcka hela verkställighetskedjan från regering till underlydande verksamhet.

Riksrevisionens granskningsmandat omfattar den verksamhet som bedrivs av regeringen, Regeringskansliet, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna under regeringen, riksdagens förvaltning, myndigheterna under riksdagen samt Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Mandatet omfattar även den verksamhet som bedrivs i aktiebolag om verksamheten är reglerad i lag eller annan författning eller om staten som ägare har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Stiftelse granskas om staten bildat stiftelsen eller förvaltar den. Dessutom omfattar mandatet statliga bidrag med redovisningsskyldighet gentemot staten eller om särskilda villkor meddelats för hur pengarna ska användas. Slutligen får handläggningen av arbetslöshetsersättning hos a-kassorna granskas.

Inriktningen av verksamheten inom effektivitetsrevision görs med utgångspunkt i olika typer av förberedande åtgärder. Det handlar framför allt om att från relevanta utgångspunkter bevaka vad som pågår inom de olika områdena i den statliga verksamheten. I vissa fall handlar det om att genom fördjupad områdesbevakning närmare analysera behovet av granskning. All områdesbevakning utgör ett underlag för effektivitetsrevisionens verksamhetsplanering. Resultatet av denna verksamhet redovisas i Riksrevisionens granskningsplan.

Målsättning för verksamheten

Riksrevisorerna slog i granskningsplanen för 2006 fast fyra övergripande prioriteringar för effektivitetsrevisionen:

• Förvaltningspolitik och statligt ägande

• Medborgarnas trygghet och rättssäkerhet

• Välfärdssystemens robusthet

• Tillväxt och utveckling

Inom ramen för dessa övergripande prioriteringar har ett antal inriktningar lagts fast. Dessa har konkretiserats i verksamhetsplanen. Slutsatserna rörande respektive inriktning redovisas i Riksrevisionens årliga rapport. Målsättningen för år 2006 har varit att genomföra 35 granskningar huvudsakligen inom nedanstående granskningsinriktningar:

• Regeringens styrning, uppföljning och rapportering

• Förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden

• Förvaltningens interna styrning och kontroll

• Statliga bolag och stiftelser

• Staten och arbetsutbudet

• Hoten mot samhället

• Offentliga finanser

Slutsatser kring huvuddelen av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007. Inriktningarna Hoten mot samhället och Offentliga finanser ska dock i huvudsak summeras och redovisas i årliga rapporten 2008.

Resultat av verksamheten

Riksrevisionen har under året producerat 32 granskningsrapporter, vilket är 3 färre än volymmålet för 2006.

Antalet granskningsrapporter 2004–2006

	2006		2005		2004
	Mål	Resultat	Mål	Resultat	Mål	Resultat
Granskningsrapporter	35	32	30	31	35	29

Granskningsverksamheten inom effektivitetsrevision nådde som framgår nedan (se rubriken Resursförbrukning) inte planerad volym i termer av resursförbrukning. Detta har inneburit att antalet granskningar också blivit färre än planerat.

Resultatet inom respektive granskningsinriktning beskrivs nedan.

Frågor rörande regeringens styrning, rapportering till riksdagen och uppföljning berörs i de flesta granskningar. Granskningarna av den statliga tillsynen av de kommunala överförmyndarna (RiR 2006:5), Förvaltningsutgifter på sakanslag (RiR 2006:17) samt regeringens styrning av Naturvårdsverket (RiR 2006:2) är exempel på granskningar där dessa frågor fokuseras.

Vad gäller granskning inom förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden har frågor inom sjukförsäkring och patientsäkerhet prioriterats. En granskning av socialförsäkringsförmåner till gravida (RiR 2006:30) har genomförts under året.

Inom inriktningen Förvaltningens interna styrning och kontroll har granskning av myndigheternas informationssäkerhet genomförts enligt plan (RiR 2006:24–26). Vidare har skyddet mot korruption i statlig verksamhet granskats (RiR 2006:8). En granskning har genomförts som fokuserar styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen (RiR 2006:20).

Granskning av de statliga bolagen har under året skett ur en rad olika perspektiv. Granskningar har genomförts av styrningen av de statliga bolagen (RiR 2006:11), de statliga bolagens upphandling (RiR 2006:15) samt av finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag (RiR 2006:21).

En rad granskningar har under året inriktats på olika aspekter av arbetsmarknaden och dess funktionssätt. Bland annat har arbetsförmedlingarnas effektivitet granskats (RiR 2006:22). Ambitionen under året har också varit att särskilt uppmärksamma statliga insatser för ett förbättrat arbetsutbud. Granskning av anställningsstödet har genomförts på detta område (RiR 2006:28).

Effektivitetsrevisionen har under året genomfört förberedelser för granskning inom inriktningen Hot mot samhället. En bred förstudie har genomförts som inneburit att fyra granskningar har startats, bl.a. granskning av säkerhet vid kärnkraftverk och kriser i elförsörjningen.

Inom granskningsinriktningen Offentliga finanser har granskningar av överskottsmålet (RiR 2006:27) och underlaget till makroekonomiska prognoser (RiR 2006:23) genomförts. Antalet granskningar slutförda under 2006 inom inriktningen Offentliga finanser har överstigit det planerade.

Ett antal granskningar har även genomförts som inte direkt ansluter till ovanstående inriktningar men som ändå har prioriterats. Bland annat har granskningar genomförts rörande reformeringen av försvarsmaktens logistik (RiR 2006:29) samt av den s.k. begravningsverksamheten (RiR 2006:7).

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkringsmodell

Riksrevisionen har en gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring. Syftet med modellen är att så tidigt som möjligt under granskningens gång fånga upp och åtgärda eventuella brister. Tillämpningen av modellen ger även generella iakttagelser från granskningsarbetet som ger underlag för utveckling av styrdokument och metodstöd.

Intressentundersökning

Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Bland annat anses rapporteringen hålla en hög standard samtidigt som förbättringar efterfrågas vad gäller tydligheten i slutsatser och rekommendationer. Effektivitetsrevisionen får totalt sett ett gott betyg av de tillfrågade.

Resursförbrukning

Kostnaderna för effektivitetsrevision uppgick under 2006 till totalt 131 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ambitionen var en större ökning, men den planerade resursvolymen uppnåddes inte. Detta bl.a. på grund av att rekryteringar inte har kunnat genomföras i önskad takt. Figuren nedan visar utvecklingen fördelad mellan granskning och områdesbevakning.

Fördelningen av kostnader i granskningsprocessen 2004–2006 (mnkr)

Kostnaderna för granskning har ökat något. Ökningen av områdesbevakning förklaras bl.a. av att det under året har genomförts ett antal riktade områdesbevakningsuppdrag, som bl.a. syftar till att utveckla granskningen inom inriktningen hot mot samhället. Tabellen nedan visar resursförbrukningen i nedlagda timmar.

Nedlagda timmar inom effektivitetsrevision 2004–2006

Timmar	2006	2005	2004
Områdesbevakning	26 920	22 287	13 115
Granskning	98 267	103 141	97 222
Summa	125 187	125 428	110 337

Antalet nedlagda timmar som avsatts för områdesbevakning har ökat något, vilket följer planeringen. Antalet nedlagda timmar på granskning har dock minskat jämfört med föregående år samtidigt som kostnaderna har ökat. Detta samband förklaras av ökade lönekostnader som sammanhänger med att Riksrevisionen anställt flera seniora medarbetare.

Internationell verksamhet

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska myndigheten bedriva internationell verksamhet i enlighet med vad riksdagen har beslutat. Riksrevisionen får även i övrigt inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.

Riksdagen har tilldelat Riksrevisionen ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2006 till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas för verksamhet i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd och i överensstämmelse med mål och inriktning för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete.

Verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras även av anslag 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser sådana uppgifter som normalt åligger det nationella revisionsorganet, t.ex. samverkan inom ramen för International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI). Riksrevisionen kan även bedriva viss avgiftsfinansierad internationell verksamhet.

Internationell revision, samverkan och kontakter

Riksrevisionen är Sveriges Supreme Audit Institution (SAI) och företräder Sverige internationellt inom området offentlig revision. Detta sker främst inom ramen för INTOSAI, EUROSAI och Kontaktkommittén för EU-samarbete.

I rollen som ordförande i INTOSAI:s underkommitté Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS) leder Riksrevisionen arbetet med att utveckla internationella revisionsvägledningar för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Vägledningarna kommer att utgöra en viktig grund för genomförande av finansiell revision inom offentlig sektor och därigenom även för Riksrevisionens egen årliga revision. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ – International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) – och med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett 60-tal länder. Världsbanken liksom Asian Development Bank stöder projektet finansiellt. I november deltog Riksrevisionen i egenskap av ordförande för FAS i INTOSAI:s styrelsemöte, då de första internationella riktlinjerna avsedda för revisorer inom offentlig verksamhet antogs. För arbetet i FAS hade Riksrevisionen ett sekretariat motsvarande 2,5 årsarbetskrafter under 2006.

Riksrevisionen stod i augusti värd för det nordiska riksrevisorsmötet.

Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Romfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2006 har revisionsrätten genomfört fem granskningsbesök i Sverige och därutöver gjort ett antal granskningar som omfattar Sverige men inte föranlett besök på plats.

I december 2006 deltog Riksrevisionen i det årliga gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Mötet beslutade om fortsatt ökat samarbete mellan den europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen.

Riksrevisionen har under året genomfört ett mindre internationellt revisionsåtagande avseende det europeiska samarbetsorganet inom flygsäkerhet, Eurocontrol samt genomfört Riksrevisionens åtagande som externrevisor vid fyra nordiska institutioner.

Internationellt utvecklingssamarbete

Det övergripande målet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Riksrevisionens samarbetsprojekt för att utveckla långsiktig institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder ska bidra till detta mål.

Utvecklingssamarbetet bedrivs främst i projektform, där syftet är att Riksrevisionen ska stärka den institutionella kapaciteten (roll, lagstiftning, kompetens, resurser, ledarskap m.m.) hos revisionsmyndigheter i enskilda utvecklingsländer. Dessa projekt finansieras med anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.

Kvalitetsutveckling

Under 2006 har metodutvecklingen inom Riksrevisionen på området fortsatt. Verksamhetsutvecklingen har avsett såväl administrativa rutiner, processer för den löpande verksamheten som mer strategiska frågor. Ett utkast till en processorienterad handbok har utarbetats. Motivet med handboken är att effektivisera beslutsfattandet om samarbetsprojekt.

I nya samarbetsprojekt uppmärksammas fr.o.m. 2006 särskilt projektets inledningsfas för att säkerställa gemensamma synsätt och förväntningar. Större tonvikt än tidigare läggs på att ställa utvecklingsbehov i relation till såväl internationella standarder och praxis som lokala utvecklingsbehov och reformprocesser. En tydligare koppling görs till den externa revisionens roll i reformer av samarbetslandets system för offentlig finansiell styrning. Målen för samarbetsprojekten ska utgå från samarbetspartnerns mål och operativa resultat.

Ett kvalitetssäkringsarbete har också påbörjats, där bl.a. metodstöd för lång- och korttidsexperter och för projektansvariga utgör viktiga inslag.

Resultat och återrapportering

Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).

Under 2006 avslutades planenligt Riksrevisionens långvariga engagemang i Moçambique. Vissa avvecklingsåtgärder kvarstår dock. Under 2006 har, efter genomförda förstudier, nya samarbeten inletts i Moldavien och Botswana.

Riksrevisionen har under 2006 framgångsrikt samarbetat med AFROSAI-E, den regionala samarbetsorganisationen för 23 engelskspråkiga länder i Afrika. Under 2006 har AFROSAI-E tagit ställning till en unik utvecklingsmodell för en SAI. Experter från Riksrevisionen har haft en ledande roll i att ta fram förslag till och testa utvecklingsmodellen på områdena effektivitetsrevision och kommunikation.

Under året har externa utvärderingar gjorts av flera samarbetsprojekt. I utvärderingen av samarbetet i Rwanda under perioden 2003–20055 görs bedömningen att uppbyggnaden av en oberoende revisionsmyndighet är mycket lyckosam och att myndigheten på kort tid har lyckats etablera sig som en viktig och respekterad del av den offentliga sektorn i Rwanda. En utvärdering av den första fasen av samarbetet i Tanzania (2004–2006)6 visar bl.a. att projektet haft svårt att utföra all planerad verksamhet på grund av att samarbetet hittills har varit för omfattande i relation till samarbetspartnerns kapacitet att bedriva utvecklingsarbete. Utvärderaren konstaterar att ett fortsatt samarbete förutsätter prioriteringar och fokusering på färre områden. Utvärderingen av samarbetsprojektet i Moçambique7 pekar på en betydande institutionell utveckling för revisionsorganet Tribunal Administrativo (TA). Vid samarbetets start år 2000 hade TA endast ett 10-tal anställda revisorer och mycket begränsad kunskap om myndighetens roll och processer. Hösten 2006 var över 100 revisorer anställda, och granskningar genomfördes med god kvalitet av stora delar av den offentliga verksamheten i landet.

Återrapportering: Riksrevisionen ska återrapportera till riksdagen hur

anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd utnyttjats under året.

Kostnader för Riksrevisionens anslagsfinansierade
internationella utvecklingssamarbete
Insats	Utfall 2006	Utfall 2005	Utfall 2004	Avslut nuvarande projektfas
Moçambique – Tribunal Administrativo	18 454	16 110	11 474	2006-12-31
Moçambique – Internrevision	--	4 096	4 146	Avslutat juni 2005
Bosnien och Hercegovina	4 827	6 597	5 819	2008-12-31
Rwanda	1 849	699	804	2007-03-31
Tanzania	5 482	4 553	1 649	2007-05-31
AFROSAI-E	3 685	1 087	983	Löpande
Moldavien	2 509	--	--	2009-12-31
Botswana	684	--	--	2007-12-31
Övrigt	1 777	1 692	1 870
Totalt	39 267	34 834	26 745

Som framgår av tabellen ovan ökar de sammanlagda insatserna i projekten. Utvecklingen följer vår planering att hålla en hög aktivitetsnivå i befintliga samarbetsprojekt samt att successivt förnya projektportföljen.

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

Under året har samarbetet med National Audit Office (NAO) i Malawi fortsatt. En extern utvärdering bekräftar att samarbetet har uppnått ett antal positiva resultat, trots rådande svåra arbetsförutsättningar i landet. Utvärderingen framhåller särskilt projektets komplexitet och att genomförandet av projektaktiviteter sker med stor anpassning till NAO:s förutsättningar. Utvärderaren efterlyser dock ett starkare stöd för NAO:s oberoende.

Sammanställning över kostnader och intäkter i den internationella verksamheten

Kostnader och intäkter för internationell verksamhet

	2006		2005		2004
	Kostnader	Intäkter	Kostnader	Intäkter	Kostnader	Intäkter
Anslag 90:1 Riksrevisionen	17 5148	356	16 442	811	13 673	1 055
Anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	39 267		34 834		26 746
Internationell avgiftsfinansierad verksamhet	2 437	2 699	4 585	2 658	2 790	2 590
Summa	59 218	3 055	55 861	3 469	43 209	3 645

Den internationella verksamheten har de senaste åren som helhet bedrivits med en allt större omfattning. Kostnader för de två anslagsfinansierade verksamheterna har mellan åren 2004 och 2006 ökat med 28 procent (anslag 90:1) respektive 47 procent (anslag 8:6). Det ökade kostnadsutfallet på anslag 90:1 Riksrevisionen beror på en ökad aktivitetsnivå i FAS-projektet. Under anslag 8:6 har antalet engagemang och resursinsatsen ökat, vilket bidragit till ett allt högre anslagsutnyttjande.

Den avgiftsfinansierade verksamheten under året har bestått av ett begränsat antal internationella revisionsuppdrag samt av uppdraget att utveckla den nationella revisionsmyndigheten i Malawi. Verksamheten uppvisar ett överskott på 262 tusen kronor.

Utvecklingen visar att Riksrevisionen nu etablerat den internationella verksamheten. Den bedrivs nu i huvudsak på avsedd nivå.

Styrelsen

Styrelsens behandling av granskningarna

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsen har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar9. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 24 initiativen under 2006 hade 17 formen av framställning. Övriga sju hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade nio granskningar till handlingarna.

Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 2004–2006

	2006	2005	2004
Framställning	17	10	12
Redogörelse	7	11	5
Till handlingarna	9	9	4
Totalt	33	30	21

Styrelsens övriga arbete

Den 17 oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse för Riksrevisionen. Fram till dess hade den avgående styrelsen under verksamhetsåret haft sju sammanträden. Den nyvalda styrelsen har haft två sammanträden under 2006. Inför styrelsens möten hålls oftast presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.

Styrelsen har i övrigt fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2005 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2007. Slutligen har styrelsen till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2006.

Vetenskapliga rådet

Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Rådet har under år 2006 sammanträtt tre gånger. Diskussionen vid mötena har bl.a. rört effektivitetsrevisionens granskningsrapporter och inriktning samt Riksrevisionens årliga rapport. Rådets ledamöter var

• Ulf Gometz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Göteborgs

• universitet

• Jan-Erik Gröjer, professor, Uppsala universitet

• Lars Hultkrantz, professor, Örebro universitet

• Lena Marcusson, professor, Uppsala universitet

• Kerstin Sahlin-Andersson, professor, prorektor vid Uppsala universitet

• Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet

Personal

Vid årets slut var 310 personer (exklusive tjänstlediga) anställda vid Riksrevisionen. Antalet anställda vid årets slut 2005 var 320. Minskningen beror på att antalet tjänstlediga ökat i slutet av året. Ersättningsrekryteringar planeras för 2007.

Personalstatistik 2005–2006 (antal)

	2006	2005
Antal anställda totalt	343	345
Varav kvinnor	186	184
Varav män	157	161
Varav tjänstlediga	33	24
Varav i omställningsverksamhet	0	1
Antal anställda (exklusive tjänstlediga)	310	320

Kompetensutveckling inom den årliga revisionen

Utbildningsprogram

Riksrevisionen har under 2006 genomfört interna kurser enligt en femårig utbildningstrappa för grundutbildning. Utbildningen innehåller också två prov, ett efter tre års tjänstgöring varvad med utbildning – prov 1 – och ett efter fem år – prov 2. Provverksamheten genomförs i samarbete med Revisorsnämnden och dess examensråd. För både privata och statliga revisorer gäller kravet på 75 procent rätta svar för ett godkänt resultat.

Under året har två revisorer genomfört och godkänts i prov 1 och tre revisorer i prov 2. Vid utgången av 2006 hade totalt 36 revisorer godkänts i prov 1 och 28 revisorer godkänts i både prov 1 och prov 2.

Ansvariga revisorer

Vid Riksrevisionen finns ett 50-tal ansvariga revisorer som avlagt ovanstående prov, är auktoriserad revisor eller var auktoriserad revisor vid anställningens tillträde, i enlighet med Riksrevisionens kompetenskrav för ansvariga revisorer.

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen

Under året har en granskarutbildning för effektivitetsrevisorer påbörjats. Utbildningen bygger på de kravprofiler som tagits fram i de kompetensprofiler som finns för effektivitetsrevisionen. Utbildningen består av tre nivåer: 1 grundutbildning, 2 fortsättningsutbildning och 3 reflektion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. År 2006 har utbildningar genomförts inom nivå 1 och 2.

Ett 10-tal seminarier har genomförts med externa experter och forskare. Ämnen som behandlats är måluppfyllelseanalys, ansvarsfrågor, omvärldsanalys och processbegrepp. Dessutom har ett antal interna metodseminarier genomförts kring teman som tillsyn och styrning. Dessa seminarier bygger på resultat från genomförda granskningar.

Övrig kompetensutveckling

Med anledning av Riksrevisionens internationella verksamhet och dess påverkan på kompetensbehov i hela organisationen har språkutbildningar i engelska och franska prioriterats under 2006.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas som en andel av den sammanlagda arbetstiden.

Sjukfrånvaron 2005–2006 (procent)

	2006	200510
Totalt	2,0	2,1
- Varav andel som utgörs av långtidssjuka (60 dagar eller mer)	40,6	46,1
Kvinnor	2,6	2,7
Män	1,2	1,5
Anställda -29 år	0,6	0,7
Anställda 30-49 år	2,2	2,3
Anställda 50- år	2,0	2,2

Av tabellen framgår att sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år från 2,1 procent till 2,0 procent. Enligt uppgift från Arbetsgivarverket är motsvarande procenttal för statsförvaltningen 4,7 procent för 2006 och 4,9 procent för 2005.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)	2006	2005	2004	200311
Låneram Riksgälden
Beviljad	45 000	50 000	50 000	50 000
Utnyttjad	17 579	28 526	37 700	43 800
Kontokrediter Riksgälden
Beviljad	32 449	32 415	30 907	17 700
Maximalt utnyttjad	0	0	10 493	18 342
Räntekonto Riksgälden
Ränteintäkter	714	645	769	25
Räntekostnader	–	–	72	16
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt anslagsdirektiv	–	–	–	–
Avgiftsintäkter	2 785	2 801	7 478	38 484
Avgiftsintäkter som ej disponeras
Avgiftsintäkter	120 538	121 080	120 626	0
Anslagskredit
Beviljad	9 600	9 724	8 072	11 800
Utnyttjad	0	0	0	0
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande	21 164	34 575	36 422	10 894
– varav intecknat	0	0	0	0
Bemyndiganden	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)	293	294	274	265
Medelantalet anställda (st)	315	31012	28812	273
Driftkostnad per årsarbetskraft	1 024	1 003	1 006	562
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring	–764	–6 304	3 622	–9 660
Balanserad kapitalförändring	–26 062	–19 758	–23 380	–13 720

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)	Not	2006	2005
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag	1	307 868	298 846
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2	2 785	2 801
Intäkter av bidrag		334	811
Finansiella intäkter	3	777	746
Summa		311 764	303 204
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal	4	–217 642	–212 785
Kostnader för lokaler		–26 681	–26 634
Övriga driftskostnader		–55 648	–55 361
Finansiella kostnader	5	–766	–901
Avskrivningar och nedskrivningar		–12 426	–14 023
Summa		–313 163	–309 704
Verksamhetsutfall		–1 399	–6 500
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten	6	120 538	121 080
Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet		–119 903	–120 884
Saldo		635	196
Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag		678	0
Lämnade bidrag		–678	0
Saldo		0	0
Årets kapitalförändring	7	–764	–6 304

Balansräkning

(tkr)	Not	2006-12-31	2005-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling	8	0	4 104
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar	9	386	663
Summa		386	4 767
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet	10	5 574	8 669
Maskiner, inventarier, installationer m.m.	11	11 033	15 055
Summa		16 607	23 724
Fordringar
Kundfordringar		1 506	1 394
Fordringar hos andra myndigheter	12	26 737	26 244
Övriga fordringar		2 330	174
Summa		30 573	27 812
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader		6 638	7 322
Övriga upplupna intäkter		1 082	1 707
Summa	13	7 720	9 029
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket	14	–44 938	–55 975
Summa		–44 938	–55 975
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgälden	15	30 767	60 091
Kassa, postgiro och bank		399	410
Summa		31 166	60 501
SUMMA TILLGÅNGAR		41 514	69 858

(tkr)	Not	2006-12-31	2005-12-31
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring	16	–26 062	–19 758
Kapitalförändring enligt resultaträkningen		–764	–6 304
Summa		–26 826	–26 062
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	17	9 120	12 017
Summa		9 120	12 017
Skulder m.m.
Lån i Riksgälden	18	17 579	28 526
Skulder till andra myndigheter	19	6 298	8 036
Leverantörsskulder	20	5 008	20 711
Övriga skulder	21	4 334	4 212
Summa		33 219	61 485
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	22	25 954	22 095
Oförbrukade bidrag	23	47	323
Summa		26 001	22 418
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		41 514	69 858
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag (tkr)	Not	Ingående över-föringsbelopp	Årets till-delning enligt anslags- direktiv	Indragning av anslagsmedel	Totalt disponi-belt belopp	Utgifter	Utgående över-föringsbelopp
Utgiftsområde 2 anslag 90:1 Riksrevisionen Ramanslag	24	19 294	279 987	10 949	288 331	269 858	18 473
Utgiftsområde 7 anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag Ramanslag	24	15 281	40 000	13 901	41 380	38 688	2 692
Summa		34 575	319 987	24 850	329 711	308 546	21 165

Redovisning mot inkomsttitel

Inkomsttitel (tkr)	Inkomster
2558 Avgifter för årlig revision	119 903
Summa	119 903

Finansieringsanalys

(tkr)	Not	2006		2005
DRIFT
Kostnader	25		–303 621		–293 466
Finansiering av drift
Intäkter av anslag		307 868		298 846
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	26	2 715		2 801
Intäkter av bidrag		335		811
Övriga intäkter		777		746
Summa medel som tillförts för finansiering av drift			311 695		303 204
Minskning (+) av kortfristiga fordringar			1 809		–1 281
Minskning (–) av kortfristiga skulder			–13 991		14 377
Kassaflöde från/till drift			–4 108		22 834
INVESTERINGAR
Investeringar i materiella tillgångar		–1 005		–4 811
Investeringar i immateriella tillgångar		–41		0
Summa investeringsutgifter			–1 046		–4 811
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgälden		2 204		3 636
– amorteringar		–13 151		–12 810
Försäljning av anläggningstillgångar		174		93
– därav medel som tillförts statsbudgeten		0		0
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar			–10 773		–9 081
Kassaflöde till investeringar			–11 819		–13 892

(tkr)	2006		2005
UPPBÖRDSVERKSAMHET
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten	120 538		121 080
Förändring av fordringar och skulder	–3 007		–1 944
Inbetalningar i uppbördsverksamheten		117 531		119 136
Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet		–119 903		–120 884
Kassaflöde till uppbördsverksamhet		– 2 372		–1 748
TRANSFERERINGSVERKSAMHET
Lämnade bidrag	–678		0
Utbetalningar i transfereringsverksamhet		–678		0
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag	678		0
Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet		678		0
Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet		0		0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL		–18 298		7 194

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
(tkr)	2006	2005
Likvida medel vid årets början	4 526	–2 668
Minskning (–) av tillgodohavande hos Riksgälden	–29 324	7 151
Minskning (–) av banktillgodohavanden	–11	–56
Ökning (+) av avräkning med statsverket	11 037	99
Summa förändring av likvida medel	–18 298	7 194
Likvida medel vid årets slut	–13 772	4 526

Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)

Tilläggsupplysningar

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed, och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Driftskostnader per årsarbetskraft som redovisas i Sammanställning över väsentliga uppgifter beräknas genom att summera resultaträkningens poster för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. Summa driftskostnader divideras med antal årsarbetskrafter som också redovisas i sammanställningen.

Myndighetens gemensamma kostnader (overhead) fördelas utifrån antal personer på revisionsavdelningarna och den internationella funktionen. Denna kostnad tillsammans med den overhead som uppstår på respektive enhet eller funktion fördelas enligt nedlagda timmar inom verksamhetsgrenarna.

Utbetalningar av bidrag vilka finansieras genom anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. vilka har ett anskaffningsvärde på minst 10 tusen kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tusen kronor för att utgiften aktiveras.

Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

3–5 år	Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs.
3–5 år	Rättigheter och andra immateriella tillgångar.
5 år13	Förbättringsutgifter på annans fastighet.
5–7 år	Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Omsättningstillgångar

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Skulder

Skulder har tagits upp till nominellt belopp.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 10 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2006 har gjorts fram t.o.m. den 10 januari 2007. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tusen kronor.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension samt för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1	Intäkter av anslag	2006	2005
	90:1 Riksrevisionen	269 858	266 927
	8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag	38 010	31 919
	Summa	307 868	298 846

Not 2	Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2006	2005
	Intäkter uppdragsverksamheten	2 694	2 643
	Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar	91	158
	Summa	2 785	2 801

Not 3	Finansiella intäkter	2006	2005
	Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgälden	714	645
	Övriga finansiella intäkter	63	101
	Summa	777	746

Not 4	Kostnader för personal	2006	2005
	Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal	137 853	132 431
	Summa	137 853	132 431

Not 5	Finansiella kostnader	2006	2005
	Räntekostnader avseende lån i Riksgälden	551	629
	Övriga finansiella kostnader	215	272
	Summa	766	901

Not 6	Uppbördsverksamhet	2006	2005
	Avgifter för årlig revision	120 538	121 080
	Summa	120 538	121 080

Not 7	Årets kapitalförändring	2006	2005
	Uppdragsverksamhet
	– internationella uppdrag	262	–1 927
	Periodiseringsdifferenser
	– driftverksamhet	–1 661	–4 573
	– uppbördsverksamhet	635	196
	Summa	–764	–6 304
	Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels en periodiseringsdifferens mellan de kostnader/intäkter som Riksrevisionen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.

Balansräkning

Not 8	Balanserade utgifter för utveckling	2006	2005
	Ingående anskaffningsvärde	17 445	17 445
	Utgående anskaffningsvärde	17 445	17 445
	Ingående ackumulerade avskrivningar	–13 341	–7 526
	Årets avskrivningar	-4 104	–5 815
	Utgående ackumulerade avskrivningar	–17 445	–13 341
	Summa	0	4 104

Not 9	Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar	2006	2005
	Ingående anskaffningsvärde	1 663	1 663
	Årets anskaffningar	41	0
	Utgående anskaffningsvärde	1 704	1 663
	Ingående ackumulerade avskrivningar	–1 000	–600
	Årets avskrivningar	–318	–400
	Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 318	–1 000
	Summa	386	663

Not 10	Förbättringsutgifter på annans fastighet	2006	2005
	Ingående anskaffningsvärde	15 395	14 626
	Årets anskaffning	16	769
	Utgående anskaffningsvärde	15 411	15 395
	Ingående ackumulerade avskrivningar	–6 726	–3 768
	Årets avskrivningar	–3 111	–2 958
	Utgående ackumulerade avskrivningar	–9 837	–6 726
	Summa	5 574	8 669

Not 11	Maskiner, inventarier, installationer m.m.	2006	2005
	Ingående anskaffningsvärde	25 936	22 034
	Årets anskaffning	1 009	4 043
	Avyttringar	–1 263	–141
	Utgående anskaffningsvärde	25 682	25 936
	Ingående ackumulerade avskrivningar	–10 880	–6 072
	Årets avskrivningar	–4 901	–4 849
	Avyttring	1 132	40
	Utgående ackumulerade avskrivningar	–14 649	–10 881
	Summa	11 033	15 055

Not 12	Fordringar hos andra myndigheter	2006	2005
	Fordran ingående mervärdesskatt	3 340	4 898
	Kundfordringar	22 989	21 040
	Övriga fordringar	408	306
	Summa	26 737	26 244

Not 13	Periodavgränsningsposter	2006	2005
	Förutbetalda hyreskostnader	6 115	5 832
	Övriga förutbetalda kostnader – inomstatliga	1 069	430
	Övriga periodavgränsningsposter – utomstatliga	536	2 767
	Summa	7 720	9 029

Not 14	Avräkning med statsverket	2006	2005
	Ingående balans	–55 975	–56 074
	Avräknat mot statsbudgeten
	Inkomsttitlar	–119 903	–120 884
	Anslag	308 546	298 846
	Avräknat mot statens centralräkning
	Anslagsmedel som tillförts räntekonto	–295 137	–296 999
	Inbetalningar, ej räntebelagt flöde SCR	119 749	121 995
	Utbetalningar SCR	–2 218	–2 859
	Summa	–44 938	–55 975

Not 15	Behållning räntekonto i Riksgälden	2006	2005
	Beviljad räntekontokredit hos Riksgälden enligt anslagsdirektiv	32 449	32 415
	Anslagsmedel	22 867	51 813
	Avgifter	7 853	7 955
	Bidrag	47	323
	Summa	30 767	60 091
	Varav kortsiktigt likviditetsbehov	25 000	25 000

Not 16	Balanserad kapitalförändring	2006	2005
	Avgiftsfinansierad verksamhet: – Viss årlig revision	899	899
	Avgiftsfinansierad verksamhet: – Internationella uppdrag	6 224	8 151
	Periodiseringsdifferenser	–33 185	–28 808
	Utgående balans	–26 062	–19 758

Not 17	Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	2006	2005
	Ingående avsättning	12 017	9 810
	Årets pensionskostnad	584	4 162
	Årets pensionsutbetalningar	–3 481	–1 955
	Summa utgående avsättning	9 120	12 017

Not 18	Lån i Riksgälden (avistalån)	2006	2005
	Ingående balans	28 526	37 700
	Nya lån	2 204	3 636
	Årets amorteringar	–13 151	–12 810
	Utgående balans	17 579	28 526
	Beviljad låneram 45 000 tusen kronor

Not 19	Skulder till andra myndigheter	2006	2005
	Sociala avgifter	3 438	3 152
	Övriga skulder till andra myndigheter	2 860	4 884
	Utgående balans	6 298	8 036

Not 20	Leverantörsskulder	2006	2005
	Leverantörsskulder	4 927	20 582
	Leverantörsskulder, utländska	81	129
	Summa	5 008	20 711

Not 21	Övriga skulder	2006	2005
	Personalens källskatt	4 307	4 091
	Övriga skulder	27	121
	Summa	4 334	4 212

Not 22	Upplupna kostnader	2006	2005
	Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter	23 475	19 494
	Övriga upplupna kostnader – utomstatliga	2 479	2 601
	Summa	25 954	22 095

Not 23	Oförbrukade bidrag	2006	2005
	Bidrag från Asian Development Bank	47	323
	Summa	47	323

Anslagsredovisning

Not 24	Beviljad anslagskredit	2006	2005
	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 90:1 Riksrevisionen	8 400	8 344
	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag	1 200	1 380
	Summa	9 600	9 724

Finansieringsanalys

Not 25	Kostnader	2006	2005
	Kostnader enligt resultaträkningen	–313 163	–309 704
	Försäljning av anläggningstillgångar	13	8
	Avskrivningar	12 426	14 023
	Avsättningar	–2 897	2 207
	Summa	–303 621	–293 466
Not 26	Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2006	2005
	Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2 785	2 801
	Reavinster, maskiner och inventarier	–70	0
	Summa	2 715	2 801

Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen).

Ordinarie ledamöter

Eva Flyborg	Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige
Tommy Waidelich	Riksbanksfullmäktige, suppleant
Anne-Marie Pålsson	GL Beijer AB Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Skåne AB, v. ordf. HQ Bank
Carina Adolfsson Elgestam	Uppvidingehus AB, ordf. Naturvårdsverket
Ewa Thalén Finné	Statens strålskyddsinstitut SkåNet AB, v. ordf.
Alf Eriksson	Länsstyrelsen i Hallands län Statens genetiknämnd Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Per Rosengren	–
Björn Hamilton	Post- och telestyrelsen
Margareta Andersson	Systembolaget
Helena Hillar Rosenqvist	–
Rose-Marie Frebran	Centrum för lättläst, ordf. Granskningsnämnden för radio och TV Malmbergs Elektriska AB Örebro Fritidscenter AB ÖSK Elitfotboll AB
Sören Lekberg	Exportkontrollrådet HSB-Södertälje Soroll AB
Gunnar Axén	Finansinspektionen
Rolf Kenneryd	-
Per Lager	-
Laila Bjurling	Polisstyrelsen i Sörmland, ordf. Länsarbetsnämnden i Sörmland
Per Erik Granström	Länsstyrelsen i Dalarna Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Laggen i Ludvika AB
Gunnar Andrén	Nämnden för Drottningsholms Teatermuseum

Suppleanter

Agneta Lundberg	Mittuniversitetet, v. ordf. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, v. ordf.
Ulla Löfgren	Brottsoffermyndighetens nämnd
Leif Pettersson	Valrossen AB Norrländska Socialdemokraten, suppleant Boden Kommunföretag AB, suppleant
Carl-Erik Hedlund	Stockholms hamn AB Mässfastigheter AB Stockholmsmässan AB AB Svensk Tidskrift
Phia Andersson	–
Marie Engström	Skatteverket
Lennart Hedquist	Kammarkollegiet Länsstyrelsen i Uppsala SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf. SBC Mark AB, ordf. Handelsbankens Fonder AB
Birgitta Carlsson	–
Tobias Krantz	–
Ingegerd Saarinen	–
Helena Höij	Naturhistoriska riksmuseet, ordf. Länsstyrelsen i Stockholms län
Nina Lundström	Riksgäldens styrelse
Tanja Lindeborg	Länsstyrelsen i Västmanland
Karl-Göran Biörsmark	Utlänningsnämnden
Marianne Andersson	-
Tuve Skånberg	Nordiska Investeringsbankens kontrollkommitté
Rune Berglund	Samlingslokaldelegationen, Boverket Fjällvind AB, ordf.
Britt-Marie Lindkvist	Krisberedskapsmyndigheten Stiftelsen Flyinge hingstdepå

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 2006

(beloppen anges i kronor)

Riksrevisorer

Lennart Grufberg	974 699
Kjell Larsson	948 148	Till och med den 31 juli
Karin Lindell	510 088	Från och med den 1 augusti
Eva Lindström	1 186 163

Styrelseledamöter

Eva Flyborg	95 291
Tommy Waidelich	18 943	Från och med den 17 oktober
Anne-Marie Pålsson	30 670
Carina Adolfsson Elgestam	7 131	Suppleant till och med den 16 oktober
Ewa Thalén Finné	8 881	Suppleant till och med den 16 oktober
Alf Eriksson	6 431	Från och med den 17 oktober
Per Rosengren	32 270
Björn Hamilton	6 431	Från och med den 17 oktober
Margareta Andersson	6 981	Från och med den 17 oktober 2006
Helena Hillar Rosenqvist	7 481	Suppleant till och med den 16 oktober
Rose-Marie Frebran	31 370
Sören Lekberg	93 804	Till och med den 16 oktober
Gunnar Axén	24 938	Till och med den 16 oktober
Rolf Kenneryd	26 880	Till och med den 16 oktober
Per Lager	26 952	Till och med den 16 oktober
Laila Bjurling	24 938	Till och med den 16 oktober
Per Erik Granström	25 288	Till och med den 16 oktober
Gunnar Andrén	24 938	Till och med den 16 oktober

Styrelsesuppleanter

Carl Erik Hedlund	1 400
Leif Pettersson	700	Från och med den 17 oktober
Phia Andersson	700	Från och med den 17 oktober
Lennart Hedquist	700	Från och med den 17 oktober
Agneta Lundberg	0	Från och med den 17 oktober
Ulla Löfgren	0	Från och med den 17 oktober
Marie Engström	0	Från och med den 17 oktober
Birgitta Carlsson	0	Från och med den 17 oktober
Tobias Krantz	0	Från och med den 17 oktober
Ingegerd Saarinen	0	Från och med den 17 oktober
Helena Höij	0	Från och med den 17 oktober
Karl-Göran Biörsmark	700	Till och med den 16 oktober
Tuve Skånberg	1 400	Till och med den 16 oktober
Rune Berglund	700	Till och med den 16 oktober
Nina Lundström	700	Till och med den 16 oktober
Tanja Linderborg	0	Till och med den 16 oktober
Marianne Andersson	0	Till och med den 16 oktober
Britt-Marie Lindkvist	0	Till och med den 16 oktober

Elanders, Vällingby 2007

---

[1]	Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
[2]	De allmänna försäkringskassorna omfattas inte av avgiftsbeläggningen. Kostnader och intäkter är därför lägre än de som redovisas för verksamhetsgrenen Årlig revision.
[3]	Regeringen har beslutat att det ingående överföringsbeloppet för avvecklingsanslaget inte skulle överföras till 2005.
[4]	9 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 1 § tredje stycket stiftelselagen (1994:1220) samt 25 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
[5]	Evaluation of NCA-SNAO support to the Office of the Auditor General of Rwanda, Mapsec, July 2006.
[6]	Evaluation report on the first phase of the National Audit Office Development Project, F. Hansson och P. Mwazyunga, November 2006.
[7]	Evaluation of the Pro-Audit project in the Administrative Tribunal in Mozambique, Mapsec, August 2006.
[8]	Av kostnaderna för 2006 utgör de för granskning av nordiska institutioner 733 tkr. År 2005 uppgick motsvarande kostnader till 858 tkr och för år 2004 till 957 tkr. Dessa redovisades då under verksamhetsgrenen Årlig revision.
[9]	Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts.
[10]	Uppgifterna för 2005 har omräknats enligt samma metod som för 2006.
[11]	Uppgifterna för 2003 avser perioden den 1 juli – 31 december 2003.
[12]	Uppgifterna för 2005 och 2004 har framräknats enligt samma metod som använts för 2006.
[13]	Dock längst hyreskontraktets varaktighet.