RIKSGÄLDSK ONTORETStillstånd och förvaltning (Framställning / redogörelse 1881:RGK)

RIKSDAGENS

år 1880 församlade

REVISORERS

B ERÄTT ELSE

om granskningen af

RIKSGÄLDSK ONTORETS
tillstånd och förvaltning.

-----

STOCKHOLM,

ISAAO MAIICUS’ BOKTRTCKEllI-AKTIEBOLAG,

1880.

| I ! i j

, i s

Af innevarande års Riksdag utsedde att granska förvaltningsåtgärdorna ock
räkenskaperna vid Riksgäldskoiitoret, få undertecknade, enligt stadgandet i 5 § af
gällande revisionsinstruktion, afgifva följande berättelse om hvad som vid denna
granskning förekommit.

Vid sin första sammankomst, den 16 Augusti, fingo Revisorerne mottaga
Fullmäktiges i Riksgäldskoiitoret till dem afgifna berättelse om kontorets ställning
och* förvaltning.

Med anledning deraf, att föregående Revisorer granskat Riksgäldskontorets
räkenskaper för år 1878 och att Riksdagen meddelat Fullmäktige ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll till och med
den 21 Januari 1880, hafva nu församlade Revisorer läst do hos Fullmäktige efter
nämnde”?’dag förda så väl allmänna som särskilda protokoll till och med den 12
sistlidno Augusti,^hvarjemte granskning verkstälts af Riksgäldskontorets hufvudbok
för år 1879 med dertill hörande räkenskaper och den för samma år upprättade
räkenskap öfver så väl de fonderade statslånens likvidation!- och amorteringsfonder
som jernvägshypoteksfoudeiL

Till fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter om
beloppet och beskaffenheten af Riksgäldskontorets i dess hufvudbok upptagna skulder,
få Revisorerne meddela följande, på de granskade räkenskaperna grundade
uppgift för senast förflutna år:

Revisionens

omfattning.

Riksgälds Jcontorets skulder.

— 4 -

liiksgäldskontorets utbalan -

8
9

Räntebärande:

a) fonderade.

Obligationer, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens j ernväa sby a q nåd er,

8,190,500 Thlr Pr. Cour.................................................................................................:......

Dito, utfärdade år 1860 för dito dito:

a) räntebärande, Thlr Pr. Cour. 8,000,000 .......................................................................

b) premieobligationer, Thlr Pr. Cour. 2,400,000, bokförda till Thlr 2,000,000...................

Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för statsskuldens förvandling, dels för

bekostande af större allmänna produktiva företag ..........................................................

Dito, utfärdade år 1864 för upplåning af medel för jernväg sbyggnader, £ 555,700..............

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9,032,300 Thlr Pr. Cour.................................................

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, £ 1,150,000................................................... ..............

Dito, utfärdade år 1870 för dito dito ....................................................................................

Dito, utfärdade år 1872 för dito dito .........................................................................................

Dito, utfärdade år 1875 för dito dito, tyska riksmark 56,250,000 d) .......................................

Dito, utfärdade år 1876 för dito dito, £ 2,000,000.................................................................

Dito, utfärdade år 1878 för dito dito, 37,650,000 Francs eller 1,500,000 £ ......................

b) icke fonderade.

Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna af Riksgäldskontoret uppsägas,
nemligen:

a) till Södertelje stads kyrka ..........................................................................................

b) till Skepparesocieteten i Stockholm...................................................................................

Dito, utfärdade år 1879, för upplåning af medel till betäckande af Statskontorets skuld till

Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning .............................................................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande ............................................

Af 1828—1830 årens Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande ...
Skuld till liqvidations- och amorteringsfonderna.........................................................................

(t) Annuiteten ökas och minskas (lock i mån, som de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer varda

b) Försäljningen af obligationer för detta lån är, enligt Biksdagens beslut, tills vidare instäld. Till ränte sagda

liqviders och amorterings verkställande.

c) Utaf hela lånesnmman hade till 1879 års slut utlemnats obligationer för endast 19,407,300 kronor, deraf

motsvarande det belopp, som erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande..^!

d) Utaf hela lånet voro försålda obligationerna för första och andra emissionen samt obligationer'' af tredje

e) Tid 1879 års slut voro af lånet försålda obligationer å 34,624,697 Francs eller 1,379,470 £.

— 5

serade skulder år 1879.

Räntefot.	Ännu it etsbelopp. Kronor.	Primitivt antal obliga- gationer.	Tiden, då för-bindelserna blifvit utfär-dade.	Tiden, under hvilken lånet återbetalas.	Ursprungligt belopp. Kronor.	Riksgäldskontor^ skuld vid 1879 års slut. Kronor.
	proc.	* 1,166,666 ''67	24,381	\| 1858	1859-1898	^21,841,333	33	14,479,200	—
H	»i 1	1,466,000	—	\| 24,000) \| 240,000)	i 1860	1860—1898	f 21,333,333 \ 5,333,333	33 33	14,783,733 2,616,666	33 67
41	proc.	165,000	—	5,000	V 1861	1862-1899	3,000,000	—	1,869,000	—
4 i *2	2>	a) 499,400	—	4,207	¥ 1864	1864—1918	10,091,512	—	8,929,272	—
5	»	1,380,000	—	33,823	f 1866	1866—1931	26,486,133	33	25,376,266	67
5	»	1,096,410	—	9,500	4 1868	1869—1931	20,884,000	—	20,141,256	—
5	»	b) -	—	23,400	v 1870	1876—1910	40,000,000	—	14,332,900	—
4	y>	c)--	—	17,400	y 1872	1873-1912	24,000,000	—	18,137,600	—
41		2,417,398	22	56,500	\| 1875	1876—1936	50,000,000	—	35,827,200	—
41		1,816,000	—	11,500	tf 1876	1877—1928	36,320,000	—	35,747,960	—
4				13,625	V 1878	1882-1930	27,240,000		25,051,175	20
5					f 1798				750
5		—	—	—	n i8ii	—		—	9,375	—
41		___		2,310	XV 1879	rV 1885	9,000,000	--	3,000,000	—
5	»	—	—	—	f\| 1833	—	—	140,889	—
5		___	_	—	—	—	—	—	45,000	—
5									400,000

Transport

220,888,243 87

utlottade.

liqvider och kapitalskuldens amortering afsättes ett .ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras till
till samma tid utlottats 1,271,700 kronor. Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt anslag’
emissionen å 2,535,300 Riksmark; utgörande sammanlagda beloppet af försålda obligationer 40,785,300 Riksmark.

Räntefria.

c) Förfallna, till inlösen icke företedda obligationer

af 1860 års lån ...............................................

d) Upplupna räntor ..................................................

e) Diverse skulder:

Till Kong!. Statskontoret å anslag till bestridande
af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor...................................

» liqvidations- och amorteringsfonderna .........

» jernvägshypoteksfonden .................................

Köpeskilling för försålda mindre kronolägenheter
Till undsättningar vid missväxter eller felslagna

skördar afsedda medel.......................................

Innestående, ej uttaget belopp af anslaget till inköp
af Hallsberg—Motala -Mjölby jernväg ......

För komplettering och utvidgning af biblioteket

inom Riksdagens hus........................................

Förskott till utgifter för dito ..............................

Förskjutna expenser vid Justitieombudsmannens expedition
............................................................

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontor innestående
tjenstgöringspenningar...........................

Transport!

Summa kronor''

Ursprungligt belopp.	Vid 1879 års	slut.
Kronor. ;		Kronor.
! — i i	—	220,888,243	87
i i__		3,900
		25,877	50
		108,729	28
—	—	4,083 50
—	—	7,702	25!
—_	—	122,334	27
—	■ _	977,183	89
	—r	100,000
	—	1,315	34
—	—	1	46
—	i	25	56
—		716	67
—.—	1 ’\|	222,240,113; 59

— 7 —

Inom Union upptagna skulder:

Det enligt 1779 års Riksdags beslut till hemgift åt då varande
Hertigen af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII,
anslagna kapital, å hvilket Riksgäldskontor erlägger 5 procent
årlig ränta................................... Kronor 150,000: —

(Fördt inom linien enligt 1840—1841 årens
Riksdags beslut.

Af Riksgäldskontorets den 1 Mars 1750 mot s. k.
lottsedlar upptagna lån på 100 år för Trollhätte
slussverks byggnad återstående
kapital........................ Kronor 1,250: —

jemte ränta derå till 1865
års slut å 9 och 6 procent „ 2,286: 88.

Vid 1879 års slut.

Kronor.

(Fördt inom linien enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Lappmarks elclesiastikverks vid Kongl. Kanslistyrelsens
upplösning år 1834 till Riksgäldskontor

öfverlemande fond ............................................

(Förd inom linien enligt 1840—1841 årens
Riksdags beslut.)

De af Riksgäldskontor å statsverkets vägnar utfärdade
och till Allmänna hypotheksbanken såsom
grundfond för densamma öfverlemnade 44

procent-obligationer ..........................................

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 7 November 1871.)

De af Riksgäldskontor å statsverkets vägnar utfärdade
och till aktiebolaget Sågverlcsegarnes
garanti förening såsom grundfond för densamma
öfverlemnade 44 procent-obligationer ..............

3,536: 88.

100,777: 16.

8,000,000:

3,000,000: —

Summa kronor 111,254,314'' 04 I

— 8 —

Sammandrag:

Riksgäldskontorets skulder, oberäknadt inom linien balanserade
skuldposter, utgjorde vid 1879 års slut, enligt ofvanstå ende

utredning..............................................................................

och då de vid samma års början uppgingo till ...........................

hafva skulderna under året följaktligen ökats med .. .....................

hvilken skuldtillökning hufvudsakligen uppkommit genom försäljning
af obligationer, tillhörande 1875, 1878 och 1879 årens statslån.

De räntebärande skulderna, oberäknadt de inom linien förda,

uppgingo vid slutet af år 1879 till...............................................

(fonderade kronor 217,292,229: 87, icke fonderade 3,596,014 kronor,
) nemligen: *

mot 4 % ränta............ Kronor 43,188,775: 20.

„ 44 „ „ 117,253,032: -

„ 5 „ „ 60,446,436: 67.

Kronor 220,888,243: 87.

De räntebärande skulderna, som vid 1878 års slut utgjorde
....................................................... Kronor 212,740,654: 44.

hafva under år 1879 ökats genom försäljning af
obligationer

för 1875 års lån,

motsvarande ... Kronor
„ 1878 års lån,

motsvarande ... „

„ 1879 års lån,

motsvarande ... „

samt genom från
liqvidations-och
amorteringsfonderna
erhållen
försträckning ... „

Kronor 12,544,775: 20.

Deremot har minskning af dessa skulder under
samma år egt rum genom:
amortering af de fonderade
lånen med...... Kronor 3,727,185. 77.________

Transport Kronor 3,727,185: 77. 212,740,654: 44.

2,253,600: —
6,891,175: 20.
3,000,000: —

400,000: —

Kronor. öre.

222,240,113 59
214,331,222 10
7,908,891; 49

220,888,243 87

220,888,243! 87 |

_ 9 —

Transport Kronor 3,727,185: 77.

212,740,654: 44.

Kronor. öre,

220,888,243

inlösen af obligationer,
tillhörande 1869 års

lån ...................... Kronor 666,100: —

förfallna, till inlösen
icke företedda obligationer
öfverföras
till de icke räntebärande
skulderna „ 3,900: —

Kronor 4,397,185: 77.

Om skilnaden mellan det belopp, hvarmed de räntebärande
skulderna ökats, Kr. 12,544,775: 20,

och det belopp, hvarmed desamma
minskats,........... „ 4,397,185: 77, 8,147,589: 43,

tillägges de vid 1878 års slut utbalanserade
skulderna, visar sig häraf, att de räntebärande
skulderna vid 1879 års slut utgjorde här förut
angifna belopp ..................................... Kronor 220,888,243: 87.

Öfriga skulder:

förfallna, till inlösen icke företedda obligationer af 1869 års

lån ............................................................................

upplupna, icke lyftade räntor ..............................................

till Kong! Statskontoret å anslag till bestridande af riksdags-
och revisionskostuader, aflöningar, annuiteter och

räntor............................................................................

„ liqvidations- och amorteringsfonderna..............................

„ jernvägshypoteksfonden ..................................................

köpeskilling för försålda mindre kronolägenheter..................

till undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda
medel .................................................................

3,900 —
25,877 50

108,729 28
4,083 50
7,702 25
122,334 27

977,183''89

Transport! 222,138,054; 56

Rev. Ber. 1880 avgående Riksgäl dskor it öret.

— 10

;	Kronor.	öre.
Transport	222,138,054	56
innestående, ej uttaget belopp af anslaget till inköp af Hals-
berg—Motala—Mjölby jernväg.....................................	100,000	—
för komplettering och utvidgning af biblioteket inom Riks-
dagens hus..........................................................................	1,315	34
förskott till utgifter för dito ..............................................	1	46
förskjutna expenser vid Justitie-ombudsmannens expedition	25	56
förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret, innestående
tjenstgöriugspenningar ................................................	716	67
Summa kronor	222,240,113	59

Kapital- Enligt uppgift i senast afgifna revisionsberättelse (sid. 10) utgjorde den fon d^fonderade

derade skulden vid 1878 års slut ....................................... Kronor 211,874,640: 44.

lånen. Under loppet af år 1879 har skulden ökats: genom, försälj ning

af obligationer:

tillhörande 1875 års lån, till belopp af 2,535,300

Rmk .......................................................... Kronor 2,253,600: —

samt tillhörande 1878 års lån, till belopp

af 379,470 £......................................... „ 6,891,175: 20. 9144 775: 20

Säger kronor 221,019,415: 64.

Deremot har under år 1879 den fonderade skulden blifvit
på följande sätt minskad:
genom utlottning af 1858 års lån tillhörande
570 st. obligationer, lydande å
192,500 Thlr å 24 kronor per
Thlr............................................... Kronor 513,333: 33.

Transport Kronor 513,333: 33. 221,019,415: 64.

— 11

Transport Kronor 513,333: 33. 221,019,415: 64.
genom utlottning af 554 st. 4| procent-obligationer
af 1860 års lån å tillhopa
Thlr ............... 184,300: —

äfvensom af 6,800 premieobligationer
å
samma lån med ett
bokfördt värde af Thlr 56,666: 20.

Thlr 240,966: 20.
utgörande i kronor efter förenämnda

kursberäkning................................ „

annullering af inköpta 442 st. obligationer
af 1861 års lån.................. „

„ utlottning af 41 st. obligationer af
1864 års lån å 8,100 £, efter 18

Kr. 16 öre per £ ........................ „

„ utlottning af 134 st. obligationer,
tillhörande 1866 års lån å Thlr

40,100, å 2f Kr. per Thlr...........

utlottning af 39 st. obligationer af
1868 års lån å 4,700 £, efter

18 Kr. 16 öre per £ ............... „

utlottning och annullering af 782 st.

obligationer af 1870 års lån........ „

„ utlottning af 142 st. obligationer af

1872 års lån .................................

„ utlottning af 150 st. obligationer af
1875 års lån å 132,900 Knak'' efter

§ Kr. per Rmk.............................. ,,

„ uppköpta 12 st. obligationer af 1876
års lån å £ 11,000, efter 18 Kr.

16 öre per £................................ „

Återstående fonderad skuld vid 1879 års slut .........

nemligen:

för 1858 års jernvägslån 16,159 st. obligationer
5,429,700 Thlr................................. Kronor

642,577: 78.

388,800:

147,096: —

106,933: 33.

85,352: —
1,263,600: —
261,600: —

118,133: 33.

199,760:

3,727,185: 77.

Kronor 217,292,229: 87,

å tillsammans
14,479,200: —

Transport Kronor 14,479,200: —

217,292,229: 87.

för

Transport Kronor

1860 års jernvägslån 16,632 st. 4Jprocent-obliga tioner

å ........ Thlr 5,543,900: —

och 117,750 st.
premieobligationer,
bokförda

till................. „ 981,250: -

14,479,200:

217,292,229: 87.

Thlr 6,525,150: —

utgörande...............................................

„ 1861 års inhemska jernvägslån 1,949 st.

obligationer å llmt ......................

„ 1864 års jernvägslån 3,769 st. obligationer
å 491,700 £ ........................

„ 1866 års jernvägslån 32,494 st. obligationer
å 9,516,100 Thlr..................

„ 1868 års jernvägslån 9,163 st. obligationer
å 1,109,100 £....................

„ 1870 års inhemska jernvägslån 10,183

st. obligationer å Rmt .................

„ 1872 års inhemska jernvägslån 10,586

st. obligationer å Rmt ..................

„ 1875 års jernvägslån obligationer å

40,305,600 Rulle..............................

„ 1876 års jernvägslån 11,402 st. obligationer
å 1,968,500 £ ....................

„ 1878 års jernvägslån obligationer å
34,624,697 Francs eller 1,379,470 £

17,400,400: —
1,869,000: —
8,929,272: —
25,376,266: 67.
20,141,256: —
14,332,900: —
18,137,600: —
35,827,200: —
35,747,960: —
25,051,175: 20.

Säger kronor 217,292,229: 87.

Om härifrån afdragas liqvidations- och amorteringsfondernas ■>

vid 1879 års slut egande behållningar, tillhopa.................. Kronor 2,494,569: 51.

utgör återstoden af den fonderade skulden ........................ Kronor 214,797,660: 36.

— 13 —

Enär under nuvarande revision icke varit tillfälle att erhålla en exakt beräkning
öfver den effehtiva ränta, som drabbar hvart och ett af statslånen, hafva
dock Revisorerne ansett lämpligt att, i sammanhang med redogörelsen för den fonderade
statsskulden, här ånyo intaga den i föregående revisionsberättelse sid. 13
i detta afseende meddelade uppgift.

Lån.	Förskrifven ränta i procent.	Amorte- ringstid.	Effektiv ränta i procent.
1858 års					40 år	5,2700
1860 års				44	384 år	5,0022
1861 års				44	384 år	5,1006
1864 års				4b	54 år	(5,3190 (5,3187
1866 års				5	65 år	5,5902
1868 års				5	621 år	5,9612
1870 års,	den sålda andelen..............			5	40 år	5,201
1872 års,	ännu icke slutsåldt,...........			4	40 år	—
1875 års,	lista emissionen.................			44	60 år	4,702 *)
d:o	af 2:dra emissionen .........	Rmk	7,000,200	44	60 år	4,751 *)
d:o	af d:o d:o .........	TT	10,999,800	44	60 år	—
1876 års,	fast öfvertagen andel ......	£	1,500,000	4 b	52 år	4,910*)
d:o,	sedermera försåld andel...		500,000	44	52 år	—
1878 års,	fast öfvertagen andel .....	T?	1,000,000	4	52 år	5,038 *)
d:o,	ännu icke slutsåld andel	TT	500,000	4	52 år	—

*) Enligt uppgift i Riksgäldskontorets protokoll öfver låneärenden för samma år

På sätt i föregående revisionsberättelser egt rum, hafva Revisorerne låtit på
grund af Riksgäldskontorets räkenskaper upprätta härefter intagna redogörelse för
beloppet och beskaffenheten af kontorets i dess hufvudbok upptagna fordringar
och öfriga tillgångar vid slutet af år 1879, äfvensom betalningsvilkoren för hvarje
särskild fordran och dess förändring under samma år.

Bffektiva
räntan å
statslånen.

Riksgälds lcontorets fordringar.

— It —

Riksgäldskontorets utbalanserade For -

		Ursprungliga
		beloppet.
	Fordringar för lån, meddelade under längre tid och för vissa bestämda
	ändamål.	1.
	a) Byggnadslån:		1
1	Till Upsala akademi för biblioteksbyggnad .......................................	75,000	—
2	„ staden Jönköping för nybyggnad åt der varande elementarläroverk .........	120,000
o	„ uppförande af nytt läroverkshus i Falun ..........................	40,000	_
4	„ dito vid Umeå läroverk af en byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,		•
	åtskilliga lärorum in. m................................	25.000	_
5	„ dito af ett nytt elementarläroverkshus i Sala............	12,000	__\|
(1	,, dito af ny byggnad för elementarläroverket i Halmstad ..............	25.000	_\|
7	„ dito vid läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastik-		i
	lokal, bibliotek m. in......................................	40.000	_
8	,, dito af ny byggnad vid högre elementarläroverket i Upsala.................	140,000	_
9	„ dito af dito''för Venersborgs högre elementarläroverk .................	40,000	_
10	dito af dito för Vesterviks elementarläroverk....., ............	20,000	_
11	,, dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk............	40,000	_
12	„ förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara ................	40,000	_
13	,, utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Kristianstad ...............	20,000	_
14	„ inköp af byggnad åt seminarium för biktande af lärarinnor i Stockholm......	59,000	_
15	,, Apotekaresocieteten för uppförande i hufvudstaden af en byggnad åt Farma-
	omdiska institutet ...................... >........................	50,000	_
16	„ Kristinehamns stads- och Vavnums landsförsamling för uppbyggande af en
	ny kyrka i Kristinehamn ..................................................	37,500	—
171	„ staden Lidköping för ny kyrkas uppbyggande ............................	24,000
18;	„ Knäreds församling i Hallands län för dito dito ............	24,000	_
19	„ Markaryds församling i Kronobergs län för dito dito...............	10,000	_\|
20:	., Vallentuna församling i Stockholms län för dito dito ............... ........	20,000
	Transport		— \|

Anmärkning. Olikheten i kolumnerna 7 och 8 beror, der ej särskild upplysning derom lenmats. afflera
«) Annuiteten för år 1879 inbetaltes den 17 Januari 1880.

<'') Deraf halfva beloppet för år 1878. Annuiteten för år 1879 inbetaltes den 2 Januari 1880.

— 15 —

dringar samt öfrig» Tillgångar år 1879.

Lånets ut-j betalnings-tid.	Året för för-sta rånte-och kapitalafbe-talningens erläggande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års början.	Kapital- och ränteinbetal-ning under år 1879.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
1824, 1825	1826	2	procent	3	procent	4,622	84	3,000		a) 1,635		3,079	78;
		jemte ränta					jemte ränta
1861	1867	5	procent	4		98,907	22	6,000	—	6,000	—	96,858	85
1864	1870	5	11	4	11	36,064	14	2,000	—	2,000	—	35,490	09
1864	1870	5	n	4		22,829	65	1,250		1,250		22,465	! 19
1865	1871	5		4		10,713	25	600	—	600	—	10,541	43
1866	1872	5	ii	4	11	23,769	26	1,250	—	1,250	—	23,429	75
1866	1872	5		4		''37,912	71	2,000	_	2,000		37,369	25
1867, 1868	1873	5		4		136,482	07	7,000	—	7,000	—	134,679	75
1867, 1868	1873	5		4		39,365	44	b) 4,000	_	2,000	—	38,860	06
1867, 1868	1873	5		4		19,401	83	1,000	—	1,000	—	19,145	11
1868	1874	5		4		38,029	26	2,000	—	2,000	—	37,541	67
1868, 1869	1874	5		4		39,072	83	2,000	—	2,000	—	38,583	82
1873, 1875	1879	5		4		20,203	33	500	—	500	—	20,101	27
1875	1876	5	77	4	11	59,431	88	2,950	—	2,950		58,741	81
1862	1863	5	11	4	11	40,299	07	2,500	—	2,500		39,334	SO
1849, 1854	1850	2		3		17,330	33	750		1,269	91	16,580	OO OO
		jemte ränta					jemte ränta
1851	1852	6		4		1,484	76	1,440	—	1,534	09	—	—!
1852	1858	6		4		5,907	33	1,440	—	1,440	—	4,666	49
1854	1860	6		4		3,252	72	600	—	600	—	2,772	70
1859	1865	6	11	4	11	13,164	52	1,200	—	1,200	—	12,445	10
	1 - \|	668,244!44	—	-	—		652,687	25

»>

orsaker, såsom att öfverränta blifvit erlagd, öfverbetalning skott m. in.

— 16 —

Transport

Till fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena å Vexiö domkyrka......

„ reparations- och förbättringsarbeten å Skara dito ..........................

„ reparationer och åtskilliga förändringar i Vesterås dito .....................

„ dito dito dito i Dito dito .....................

„ reparation af Karlstads domkyrka ..........................................

„ staden Vexiö för dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda ....... ...

„ ,, Amål för återuppbyggande af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda

delen af denna stad ................................................

„ Kristianstad för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna delen

af denna stad........................................................

„ ,, Lidköping för dito af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad ...

„ ,, Örebro för dito af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af

denna stad ........................................................

„ „ Jönköping för dito dito .............................................

,, ,, Eksjö för dito af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad ......

„ ,, Malmö för uppförande af stall- och kasernbyggnad åt den derstädes

förlagda garnison ........................... ........................

b) Tomtregler ing slån:

Till staden	Lidköping efter 1849 års	eldsvåda
>5	99	Örebro efter 1854	års	dito
99	99	Jönköping efter dito		dito
99	99	Eksjö efter 1856	års	dito
99	99	Karlstad efter 1865	års	dito
99	99	Strenqnäs, efter 1871 års	dito
99	99	Söderhamn efter 1876	års	dito
99	n	Strömstad efter dito	dito

Lån till Allmänna barnhuset i Stockholm

Transport

i Ursprungliga beloppet.
1.

30,000	—
25,000	—
22,500	—
28,000	—
23,500	—
360,000	—
45,000	—
150,000	_
63,660	—
375,000	_
100,000	—
200,000	_
75,000	-
20,000
37,500	—
15,000	—
80,000	—
50,000	—
30,000	—
200,000	—
50,000	—
75,000	—
—	—

c) Detta lån skall, enligt derför afgifven skuldförbindelse, återbetalas i den man domkyrkans inkom d)

För lån å tegel- och kalkbrukshus samt tegelbeklädda trähus erlägges 3 procent och för lån å

e) För lån till byggnader af sten eller annat icke eldfar ligt ämne erlägges en annuitet af 6 procent

— 17

T o „ , Aret för för- Lanets ut- staränte_och betalnings- kapitalafbe-tj(j talningens erläggande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års början.	Kapital- och ränteinbeta ning under år 1879.		Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2-	3.	\| 4.	. 5.	6.	7.	1	8.		9.
					1 I	1 668,244:	44					1 \| 652,687 25
1852	1853	6 procent	4	procent	3,416-	55	1.800		1.800	—	1.72201;
1858	1861	6		4	«>	12,165!	83	1,500	—	1,500	—	11,152	46!
1858	1861	6		4		11,077	34	1,350	—	1,350	—	10,170	43
1860	—			rånte fritt	28.000;	—	C)---	—	c)----	—	28,000	—
1869	1870	6		4	procent	19,195	08	1,410	—	1,410	—	18,501	96
1845	1850	6		d)	3 & 4	12,718	54	5,985	—	7,547	97	5,642	47
					procent.
1848	1858	6	11	4	procent	4,417	47	9 9p9	—	2,232	_	2.272	89
1848-1850	1852	6		4		8.714	18	9,000	_	9.062	75	__	_
1852	1855	6	11	4	11	14,013	69	3,820	—	3>20	—	10,754	24
1854-1855	1860	6		4		190,017	24	22,500		22,500	_	174,217	93
; 1855	1860	6		4		44,657	54	6,000	—	6,000	—	40,443	84
i 1857	1862	e)	6 & 7	l	& 44-	103,598 62	13,028	—	13,028	—	94,421	02
			procent.		procent.
1813-1815	1815	2	procent	4	procent	4,586	82	820	36	81922	3,934	68
		ä 32,000 kr.
		jemte ränta									i	:
1854	1858	6		4		7,270	18	1,200		1,200		[ 6,360	i 99;
1854	1858	6		4		15,786	88	2,250	—	2.250	—	14,078	36
1855	1858	6		4		5,380	28	900	—	900	__	4.695	49
1S57	1861	6		4		16,440	89	1.800	—	1.800	—	15.230	51
1867	1871	6		4		40.785	78	3,000		3,000	—	39,417	21
1872	1876	6		4		28.127	04	1,800		1.800	—	27,452	12;
1878, 1879	1883	6		5		100.000	—	—	—	—	_	200,000	_
\| 1878	1882	6	11	5	11	50.000	—	---	—	—	—	50.000	j
1851	1857	6	11	4	11	23,040	96	4,500	—	4,500	—	19,462	60
				1,411,655:35		_	—	''	\| 1,430,618:46

ster dertill lemna tillgång,
trähus 4 procent.

med beräkning af 4 procent ränta, och för lån till trähus en annuitet af 7 procent med beräkning af 44 proc. ränta

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontor et. B

— 18

Transport

d) lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning:

Till

staden Ystad för hamnuppmuddring..........................................

„ Helsingborg för hamnens förbättring och utvidgning ..................

„ Gimbrishamn för hamnbyggnad......................................

,, Kristianstad för hamnbyggnad vid Åhus.............................

„ Kristianstad för återstående hamnbygguadsarbeten vid Åhus samt

Hernesta kanals fullbordande m. m..................................

hamnbyggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland..................

staden Falkenberg för hamnbyggnad........................................

„ Varberg för fullbordande af hamnanläggningen derstädes ... .........

„ Strömstad för fullbordande af hamnanläggning........................

„ Amål för hamnbyggnad ............................................

„ Grenna för dito......................................................

„ Vadstena för hamnens fullbordande .................................

„ Karlstad för anläggning af hamnbassin vid staden samt derifrån

till Kanikenäset vid Venern..........................................

„ Karlstad för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen ............

„ Piteå för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löf holmen

samt lastbryggas anläggning vid staden ....................

„ Oskarshamn för hamnens förbättring.................................

byggande af bro öfver Helge å vid Kristianstad............................

Hanekinds och Gullbergs härad i Östergötland för uppförande af jernbro
öfver Svartån mellan Linköping och gästgifvaregården Berg..................

Transport

/) Deraf halfva beloppet för år 1878.
A Deraf halfva beloppet för år 1878.

h) Deraf halfva beloppet för år 1878.

i) Deraf halfva beloppet för år 1878.

Annuiteten för år 1879 inbetaltes den 7 Janua:

Annuiteten för år 1879 inbetaltes den 8 Mars

Länets utbetalningstid.

Aret för första
rånte- och
kapitalafbetalningens

erläggande.

Annuitet.

1857
1862

1843
1848

1855

1858

1859

1844

1858
1861
1861
1855

1859
1861

1861
1878, 1879
1858

1852

1858
1863
1843
1854

1856

1859

1860
1850

1859
1862
1862
1856

1860
1862

1862

1879

1859

1853

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1879
års början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1879.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1879
års slut.

6 procent
6 „
n

''i'')

•n

•>y

4 procent
4
3
3

6.	7.	8.		9.
1,411,655	35	—				1,430,618	46
25,513	33	f) 7,200		3,602		22,789	86
129,879	39	13,800	—	13,800	—	121,274	57
16,607	24	g) 3,750	—	3,750	—	13,299	21
9,508	56	1,500		1,500	—	8,293	82
8,018	47	1,800		1,800	_	6,539	21
5,191	82	775	—	775	—	4,624	44
20,991	30	2,820	—	2,820	—	19,010	95
2,946	92	1,500	—	1,500	—	1,506	66
6,181	98	900	—	900	—	5,529	26
4,821	86	ä) 960	—	482	50	4,515	43
19,739	54	2,250	—	2,250	—	18,279	12
4,173	76	900	—	900	—	3,408	20
44,648	53	6,000	_	6,000	_	40,434	47
36,819	84	4,200	—	4,200	—	34,092	63
13,665	88	1,560	_	1,560	_	12,652!52
41,550	—	2,400	—	2,400		83,078 40
46,475	33	*) 12,000		12,000		36,094 34 1
2,662	58	1,200 —	1,20117	1,546:28
1,851,051	68\|--\|_\|--		1,867,587)88

26 —

61 Till

62! »

66
67

72 j
731

T»

Ursprungliga

beloppet.

Transport

Gustafs socknemän för brobyggnad öfver Dalélfven i närheten af nämnda sockens
kyrka i Kopparbergs län ................................................

Torsångs socknemän för anläggande af 2 flottbroar i närheten af Torsångs
kyrka i samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ...

brobyggnad öfver Utnc eif vid staden Umeå....................................

dito dito dito ...................................

Ronneby köping för Rottneåns upprensning och jetébyggnad vid dess utlopp ...

Arbogaåns upprensning........................................................

upprensning och fördjupning af Köpings å ...................................

6,000

10,000

55.000

| 20,000!
| 10,000!

15.000

! 20,000

e) Lån för kanal- och slussanläggningar:

slussanläggning vid Förskaffa i Klara eif inom Grava socken i Vermland . ...
utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen
till Linköpings hamn....................................................

segelleds öppnande från Nattefura vid Venern förbi Köpmannabro till sjön

Stora Lee, samt för anläggning af jernväg vid Iiåfveruds bruk..................

kanalanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland............

f) Lån för jernväg sanläggningar :

150,000i—

437,5001—

800,000''—
51,200 —

anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla .................... ....... ...

jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag från Kärrgrufvan till sjön Amän-i
ningen (utbetaldt från handels- och sjöfartsfonden åren 1852 och 1853, men

öfverflyttadt till Riksgäldskontoret år 1858).............................. ......

fortsättning och fullbordande af förenämnda jernvägsanläggning ..............

anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman ............

samma jernvägs fullbordande..................................................

anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun........................

dito af dito mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen .................

dito af dito mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi Landa forssen

i Ljusne eif äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön Varpen

Transport]

150,000

150.000

200.000
200,000

2,400,000

370.000

500.000

k) Se vidare härom under rubrik: Kinda kanalaktiebolag.
i) Se vidare härom under rubrik : Dalslands kanalaktiebolag.

■in) Deraf halfva beloppet för år 1878.

n) Se vidare härom under rubrik: Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag.

— 21 —

Länets ut-betalnings-tid.	A.ret för för-sta rånte- och: kapitalafbe-talningens erläggande.					Riksgälds-kontorets för		Kapital- och ränteinbetal- ! ning under år 1879. j	Riksgälds-kontorets for-
Anuuiwt.	XUMltttlUl.	dran vid 1879 års början.	Påräknadt \| belopp.	Inbetaldt 1 belopp. i	dran vid 1879 års slut.
2.	3.	4.	5. j 6.	7.	8. ! 1	9.
	—		—		—	1,851,051	68	—			—	1,867,587	88
i 1853	1856	6	procent	4	procent	1,659	63	360	—	360	—	1,353	02 e
j 1859	1862	6		4		5,329	35	600	_	600		4,933	79
1861	1862	6		4		28,937	28	3,300	—	3,300		26,794	771
! 1864	1865	8		5		8,229	42	1,600	—	1,600	—	7,040	89
1861	1862	6		4		5,260	80	600	—	600	—	4.871	23
I 1855	1856	6		4		4,003	60	900		900	—	3,263	74
1855	1856	6	1)	4	11	5,296	77	1.200		1,200		4,308	64
1856	1857	6	91	4	* 11	47,256	86	9,000	—	9,000	—	40,147	13
1865, 1867-1870	1872	5	91	3	11	370,45345	21,875	—	*)--	—	381,567	05
1865, 1867	1868	5		r» O		689,971	74	0103,072	—	31.353	95	678,939	25
1868, 1869	1869	6	11	4	11	42,211	16	in) 6,144		6,146	05	37,632	73
1854	1855	6	11	i4	11	33,357	02	9,000	—•	9,000	—	25,522	30
1858	1859	5		4		105,471	39	7,500		7,500		102,190	25
1855, 1856	1857	3		2		109,716	19	4,500	—	4,500	1	107,365	76
1856, 1857	1859	5		3		94,288	15	10,000	—	n)--	—	97,216	79
1858	1859	6		4	71	84,517	36	12,000	—	n)--	—	87,999	39
1855-1859	1860	6		2		1,208,983 68	144,000	—	144,000	—	1,088,451	36
1858, 1859	1860	5	11	4	11	268,451 75	18,500	—	18,500	—	260,630	21
1858, 1860	1861	5	19	4	11	374,246 11	25,000		25,000		364,049	29
—	—	1	—	\| 5,338,693 31	—		—	1-	\| 5,191,865 47

— 22 —

Ursprungliga

beloppet.

						Transport	- - •	_[
80	Till	anläggnin	g af	jernväg	mellan	staden Borås och Herrljunga station på vestra
						stambanan.......................................	1,377,055	24
81	?9	d:o	af	d:o	till	Ystad från trakten af Eslöfs station på södra		t
						stambanan......................................	2,450,000	—
82	99	d:o	af	d:o	mellan staden Helsingborg och Billéberqa station på
						Landskrona—Eslöfs-banan.....................	1,100,000	—
83	59	d:o	af	d:o	99	Landskrona och Eslöfs station ..................	1,200,000	—
84		d:o	af	d:o	9»	staden Kristianstad och Hessleholms station på
						södra stambanan ...........................	720,000	—
85		d:o	af	d:o	59	staden Vexla och Alvesta station på södra stam-
						banan .........................................	434,000	-1
86	99	d:o	af	d:o	från	hamnen vid Köping till Uttersberg med gren-
						bana till sjön Lillsvan ........................	500,000	—
87	99	d:o	af	d:o	99	Herrljunga station på vestra stambanan öfver
						Venersborg till Uddevalla........................	3,240,000	—
88	99	d:o	af	d:o	mellan	Vexiö och Karlskrona ........................	2,600,000	—
89	99	d:o	af	d:0	från	Krylbo vid Dalelfven till Norbergs jernmalmsfält	406.000	—
90	r>	d:o	åt	d:o	95	staden Sundsvall till Torpshammar vid Ljunga eif	1,494,000	—
91	99	d:o	af	d:o	99	Upsala till (icfc, med bibanor till Dannemora och
						Söderfors .....................	500,000	_
92	V	d:o	af	d:o	99	Ludvika i Kopparbergs län till Kils station å
						nordvestra stambanan i Vermlands län .........	5,000,000	—
93	91	d:o	af	d:o	mellan	Falun och Göteborg ........................ r)	6,078,240	—
94	59	d:o	af	d:o	99	Vislanda och Bolmen............	785,000	_
9 5	91	d:o	af	d:o	95	Hultsfred och Vester vik .......................	1,750,000	_
96	’9	d:o	af	d:o	95	Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo..................	1,865,000	_
97	59	d:o	af	d:o	99	Visby och Hemse ................	500,000	_
98	95	d:o	af	d:o	59	Varberg och Borås...............	2,600,000	_
99	99	d:o	af	d:o	95	Krylbo och Borlänge ..........................	2,500,000	—
						Transport	—	-

o) Deraf halfva beloppet för år 1878.

P) Se vidare härom under rubrik: Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag.

q) Deraf en del af annuiteten för år 1878.

r) Af 1878. år Riksdag anvisadt belopp till inköp af Bergslagernas jernvågsaktiebolags 5 prodetta
lan, som är upplagdt ar 1873 att slutbetalas år 1914, är förskrifven en annuitet af 6

— 23 —

Lånets ut-betalnings tid.	Aret för första rånte-och ka-pitalafbetal-ningens erläg-gande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879. års början.	Kapital och ränteinbeta'' ning under år 1879.		Riksgälds-kontorets for-dran vid 18 79 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
						5,338,693 39				—	5,191,865	47
1862, 1863	1863	5 procent	4 procent	1,146,243	36	68,852 76	68,852	76	1,123,240	33	80
1864—1866	1868	5	11	4	11	2,121,741	21	122,500	—	122,500	—	2,084,110	86	81
1864, 1865	1868	5	11	4	11	1,003,748	75	o) 110,000	_	110,000	_	931,698	70	82
1864-1866	1868	5	11	4	11	1,035,919	25	60,000	—	60,000	—	1,017,356	02	83
1864, 1865	1867	5	11	4	11	608,181	70	36,000	—	36,000	—	596,508	97	84
1864	1867	5	11	4	11	365,960	38	21,700	—	21,700	—	358,898	80	85
1864, 1865	1867	7	11	4	11	264,978	48	35,000	—	35,000	—	240,577	62	86
1865—1867	1869	5		4		2,981,460	89	p) 264,000	_	138,127	50	2,963,439	15	87
1872-1874	1876, 1878	6		5		2,605,817	50	156,000	—	156,000	—	2,578,180	04	88
1872, 1873	1876, 1877	6		5		415,640	59	q) 30,360	—	31,090	69	404,614	60	89
1872—1874	1876, 1878	6	V	5	11	1,497,342	82	89,640		89,640	—	1,481,461	92	90
1873	1877, 1878	6	11	5	11	501,118	75	30,000	—	30,046	67	495,803	85	91
1874, 1875	1878, 1882	6	19	5		5,124.305	DO	150,000		150,000	_	5,198,888	88	92
1878, 1879	1879		- -	—		3,072,481	88	194,197	50	194,197	50	6,233,010	—	93
1877, 1878	1880, 1883	6		5		825,609	16	- -	—	---	—	864,859	16	94
1877—1879	1880, 1883	6	11	5		1,371,250	—				—	1.897,638	89	95
1877—1879	1880, 1883	6		5		1,488,677	07	- -	—	---	—	2,023,270	82	96
1877—1879	1880, 1883	6		5		470,520	83	---	_	- -	—	544,763	89	97
1879—1880	1883, 1885	6		5		- -	—	---	—	- -	—	618,750	—	98
1879—1880	1883, 1885	6	11	5	11							1,025,312	50	99
— —	—			—	—	32,239,691156\|--	—	—	—	37,874,250 47

cent-obligationer å 6,753,600 kronor efter kurs af 90 procent. Till amortering af och ränta I obligationerna för
procent. Kapitalafbetalningen å den af Riksgäldskontor lemnade försträckning är beroende af utlottningen.

ioo:

1011

102:

103|

104?

105

106;

1071

108

109

110

112

113

114

— 24 —

Transport

Fordran, grundad på Riksdagens särskild! meddelade beslut:

Såsom låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande
länen anvisadt och utbetaldt belopp.......................................

Fordringar för oredovisade förskott;

Till riksdagskostnader.................. .........................................

„ kontors- och råttegångsexpenser vid Riksgäldskontor ........................

„ kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor ..........................

„ inlösen af förfallna obligationer och råntékuponer ...........................

Tills vidare förräntade medel:

Genom uppköpta obligationer ...................................................

,, meddelade lån emot reverser eller depositionsbevis ........................

Upplupna oguldna räntor .............. .........................................

För konvertering af uppköpta obligationer:

Kapital...........................................................................

Upplupna oguldna räntor.........................................................

Fordran hos Kongl. Statskontoret för leinnad kassaförstärkning ... ......

Fordran för lyftadt belopp af anslag till kanaliseringsarbete, som ej
fullbordats:

Anslag för rensnings- och kanaliseringsarbeten i Lule eif ........................

Fordran af liqvidations- och amorteringsfonderna...........................

Fordran af jernvägshypoteksfonden.........................................

Fordran hos Herrar von Erlauger & Söhne i Frankfurt am Main.^

Transport

Ursprungliga

beloppet.

210,4001—

— 25 —

Lånets ut-betalnings-tid.	Aret för för-sta rånte-och kapitalafbe-talningens erläggande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års början.	Kapital- och ränteinbetal-ning under år 1879.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års slut.
Påräknadt belopp.	Inhetaldt belopp.
2.	3.	4. *	5.	6.	7.	8.	9.
				32,239,691	56	—	—	—	—	37,874,250	47
—		—		11,679	24	—	—	1,120	—	11,143	20	100
				8,661	17					7,361	45	101
			—	1,362	33	—	—	—	—	244	38	102
—		—	—	109	99	—	—		—	276	82	103
—		—	—	10,000	—	—	*	---		10,000	—	104
				1,237,019	02					477,009	58	105
	—		—	17,806,000	—	—	—	—	—	1,696,000	—	106
	—	—	—	173,288	42	—	—		—	16,218	75	107
				1,331,858	10							108
				14,855	57	—	—	•--	—	—	—	109
---	■—			12,000,000	—	—	—	-—	—	16,500,000	—	no
			- _	500,000	_	____	_	__	_	500,000		111
		—	—	5,758	55	—	—	—	—	1,793	90	112
—									—	5,985,996	89	113
				506,235	76	—				—	—	114
—	1 —	—	—	65,846,519 71	—	—	—	—j63,080,295 44

Rev. Ber, 1880 angående Riksgäldskontoret. 4

Ursprungliga

beloppet.

Transport

115

Fordran för omkostnader vid besigtning och utredning angående Karlskrona—Yexiö
jernvägsanläggning .....................................

Behållningar, tillhörande fonderade statslånens likvidation- och amorteringsfonder: -

Tillhörande	1858	års statslån ..........	........... 1,310,988: 15.	1,338,326: —
11	1860	11 11 ..........	........... 830,074: 12.	862,159: 74.
11	1861	11 11 ..........	........... 95,369: 27.	107,234: 91.
11	1864	11 11 ..........	........... 23,244: 61.	19,778: 02.
»1 15	1866 1868	11 11 .......... 11 11 ...........	........... 87,079: 73. .......... 32,014: 75.	84,485: 22. 29,850: 26.
11	1870	11 11 ..........	........... 17,206: 50.	18,785: 54.
11	1872	11 11 ..........	........... 12,361: 90.	13,593: 33.
11	1875	51 J5 ...........	........... 5,177: 81.	4,883: 54.
11	1876	15 11 ..........	........... 17,978: 84.	15,472: 95.

Jernvägshypoteksfondens tillgångar utöfver skulder

Behållning, innestående å Riksgäldskontorets räkning n:r 1 i Riksbanken

(eller den bankoräkning, som begagnas för alla Riksgäldskontorets inkomster
och utgifter förutom dem, som tillhöra de fonderade lånens liqvidations- och
amorteringsfonder samt jernvägshypoteksfonden)..............................

Summa kronor

— 27

Lånets ut-betalnings-tid.	Året för för-sta rånte-och kapitalatbe-talningens erläggande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års början.	Kapital- och ränteinbetal-ning under år 1879.	Riksgälds-kontorets for-dran vid 1879 års slut.
[Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
	—		—	65,846,519	71	—	—	—	—	63,080,295	44
				1,513	40
				2,431,495	68			__		2,494,569	51
—	—	—	—	—	—		—	—		16,692	82
				1,800,184	66		1_			13,290	86
—	—	—	\|--	70,079,713 45	j	\|--	\| i	65,604,848	63

— 28 —

Inom limon bokförda tillgångar.

Riksdagens hus, beräknadt
efter åsätta brandförsäk-ringsvärdet ..................... 105,000: — 105,000: —

(Upptaget inom luden på
grund af 1840—1841
årens Riksdags beslut.)

Riksgäldskontor ds hus ...... 90,000: — 90,000: —

(Upptaget inom linien på
grund af 1856—1858
årens Riksdags beslut.)

Fordran af Allmänna hypo-tekshanlcen för de till
grundfond åt denna bank
aflemnade obligationers

kapitalbelopp ............... 8,000,000: — 8,000,000: —

(Upptagen inom linien
enligt Fullmäktiges be-slut den 7 November

1861.)

Lyftade oredovisade medel
utaf det vid 1862—1863
årens riksdag beviljade
särskilda kreditiv till be-täckande af kostnaderna
för försvarsverkets full-ständigare ordnande......... 2,973,234: 68. 2,973,234: 68.

(Upptagna inom linien en-ligt 1867 års Riksdags
beslut och skola enligt

1880 års Riksdags be-slut ur räkenskaperna af-skrifvas.)

Rikagälds-kontorets
fordran vid
1879 års
början.

Riksgälds-kontorets
fordran vid
1879 års
slut.

Transport 11,168,234:68. 11,168,234:68,

29 —

Riksgälds-	Kiksgälds-
kontorets	kontorets
fordran vid	fordran vid
1879 års	1879 års
början.	slut.

Transport
Lyftade oredovisade medel
utaf det vid 1870 års riksdag
anvisade kreditiv för
rikets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna
ändamål..................

(Upptagna inom limen enligt
1877 års Riksdags
beslut.)

Fordran af aktiebolaget
SågverJcsegarnes garantiförening
för de till grundfond
åt denna förening
aflemnade obligationers
kapitalbelopp .................

11,168,234:68. 11,168,234:68.

1,410,445: 63. 1,410,445: 63c

3,000,000:

Summa kronor 12,578,680: 31. 15,578,680: 31.:

Från Riksgäldskontoret utgifvet anslag med
eventuel återbetalningsskyldighet:

Eiksgäldskontorets fordran af Kong!. Svenska aktiebolaget
för jernväg mellan Köping och Hult: Enligt 2:a punkten 1
kontraktet af den 18 Augusti 1866 mellan berörda bolag:
och Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader!
åligger bolaget att, derest jernvägen framdeles skulle komma
att försäljas, till staten återgälda det utbetalda anslags beloppet.

................................................................................

(Uppförd i räkenskaperna på grund af Fullmäktiges i
Riksgäldskontoret beslut den 15 December 1875.)

160,000

Summa kronor 160,000''—i 160,0001-

Sammandrag:

Riksgäldskontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar (oberäknadt inom limon
bokförda tillgångar samt från Riksgäldskontoret utgifna anslag med eventuel återbetalningsskyldigbet),
som vid 1879 års början uppgingo till Kronor 70,079,713: 45.
och vid samma års slut utgjorde .................................... „ 65,604,848: 63.

både således under året minskats med .................................. „ 4,474,864: 82.

Denna minskning bar hufvudsakligen uppkommit genom dels afbetalningar å
de till vissa bestämda föremål utgifna lån, dels annullering af de vid årets början
såsom tillgång uppförda, för konvertering uppköpta och under året annullerade
obligationer till belopp af 1,346,713 kronor 67 öre, dels indragning af en vid årets
början utestående fordran å 506,235 kronor 76 öre bos Herrar von Erlanger & Söbne,
dels ock användande under året af tills vidare förräntade medel till sådana Riksgäldskontorets
utgifter, förnämligast anslag till statens jernvägar, bvilka ej medfört
någon motsvarande, i räkenskaperna såsom tillgång uppförd fordran.

De uti 1879 års hufvudbok utbalanserade tillgångarne utgjordes af:

a) räntebärande fordringar, nemligen mot:

............................ Kronor 200,000: —

............................ „ 23,122,622: 22.

.......................... „ 1,185,797: 29.

............................ „ 11,813,245: 65.

3 „ „ „ 1,085,556: 53.

2 „ „ „ 1,282,299: 36.

b) fordringar, för bvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att

........................................................ Kronor

6 procent ränta

'' * ,, ,,

4:| ,) n

“ n 11

38,689,521: 05.

Riksgäldskontorets

räntebärande fordringar upplupna

beräknas

c) å

räntor .............................................................................

d) utgifna lån, -för bvilka ränta icke beböfver erläggas ......

e) återstående fordran för det till undsättande af de genom

1868 års missväxt nödlidande länen anvisade lånebelopp

f) åtskilliga oredovisade förskott .........................................

g) fordran för lyftadt belopp af anslag till kanaliserings arbete,

som ej fullbordats.............................................

h) fordran af jernvägshypoteksfonden ....................................

i) fordran hos Kongl. Statskontoret för lemnad kassa förstärkning

.....................................................................

Ic) behållning, tillhörande jernvägshypoteksfonden.................

I) behållningar, tillhörande de fonderade lånens liqvidationsoch
amorteringsfonder ................................................

250,000:

1,095,957:

28,000:

75.

11,143: 20.
19,676: 55.

500,000: —
5,985,996: 89.

16,500,000: —
16,692: 82.

2,494,569: 51.

Transport 65,591,557: 77.

— 31

Transport 65,591,557: 77.

m) innestående behållning å Riksgäldskontorets räkning n:r 1

i Riksbanken .............................................................. „ 13,290: 86.

Summa kronor 65,604,848: 63.

Vid jemförelse mellan Riksgäldskontorets skulder och tillgångar visar sig, att,
då skulderna vid 1879 års slut öfverstego tillgångarne med kronor 156,635,264: 96,
och vid årets början med...................................................... „ 144,251,508: 65.

hade således under samma år skulden utöfver tillgång

ökats med ................................................................ Kronor

utgörande det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen uppförda

kapitalutgifter.................................... Kronor 28,789,498: 37.

öfverskjuta de i samma räkning krediterade:

a) kapitalinkomster..... Kronor 12,678,556: 29.

b) amortering af fonde rade

lån ............ _3,727,185: 77. 16,405,742: 06.

12,383,756:

31.

Jemförelse
mellan
JRiTcsgäldsIcontorets

skulder och
tillgångar.

Vid meddelandet af förestående uppgift om det belopp, hvarmed Riksgäldskontorets
skulder öfverstego dess tillgångar vid 1879 års slut, hafva Revisorerne
ansett sig böra erinra derom, att dessa skulder, med få undantag*), härleda sig
från lån, upptagna för utförande af jern vägsbyggnader, samt få derjemte upplysa,
att, enligt en från Styrelsen öfver statens jernvägstrafik erhållen uppgift, totala
byggnadskapitalet för statens jernvägar, innefattande anläggningskostnad samt kostnader
för materiel och inventarier, vid 1879 års slut utgjorde
.......................................................................... Kronor 188,325,902: 51.

Om från denna summa dragés här förut angifna belopp,
hvarmed Riksgäldskontorets skulder vid samma tid

öfverstego dess tillgångar .......................................... „ 156,635,264: 96,

så visar sig en behållning af ................................~....... Kronor 31,690,637: 55.

Riksgäldskontorets inom linien förda skulder och tillgångar hafva under år Bilcsgälds1879
icke undergått annan förändring, än att bland dem uppförts beloppet af de, . kontorets
enligt 1879 års Riksdags beslut, såsom reservfond åt aktiebolaget Sågverksegarnes förda skulder
garantiförening öfvorlomnade 44 procent statsobligationer, hvarigenom skulderna, som °°b tillgå
1879 års början balanserades med ................................. Kronor 8,254,314: 04, Han9ar vid

samma års slut utbalanserades med .............................. „ 11,254,314: 04,

samt tillgångarne, som vid 1879 års början balanserades med „ 12,578,680: 31,

vid samma års slut utbalanserades med .............................. „ 15,578,680: 31.

*) Dessa undantag äro 17 särskilda skuldposter, utgörande tillsammans 4.847,883 kronor
72 öre, och hvilka finnas a sid. 4-6 angifna.

32 —

Ligvidationsoch
amorteringsfonderna
för de
fonderade
statslånen.

Samman af
de till isig
års slut för
de fonderade
statslånen
utbetalda
rånte- och
amorteringsanslag.

Uti den särskilda räkenskapen öfver liqvidations- och amorteringsfonderna för de af
år 1879 samt tillgångar och skulder vid samma års slut sålunda:

Liqvidations- och amorteringsfondernas för de

		Utgifter.
Skuld vid					Kurs-		Tillgång vid	Summa
1879 års början.	Annuitet.		Omkostnader	förluster.	1879 års slut		Kronor.
				in. m.
32,855	30	—	—	—		---	—	1,235	30	34,090	60	Liqvidations- för	och 1855
1 39,489	33	1,182,222	22	6,656	75	468	68	1,373,234	—	2,602,070	98	Dito	dito	för	1858
205*328		1466666	67	9,713	75	3	60	1,067,215	07	2,748,927	09	Dito	dito	för	1860
1 2*850	75	157,060	75		_	___	—	118,142	91	278,05441	Dito	dito	för	1861
i 8*326	36	553,939	02	3,588	70	1,180	—	40,920	80	607,954 88	Dito	dito	för	1864
48,433	33	1,379*773	33	7,075	52	540	89	140,238	55	1,576,061	62	"Dito	dito	för	1866
908		1,094,548	60	5,219	70	—	—	31,076	06	1,131,752	36	Dito	dito	för	1868
14,577	50	967*031	67	458	32	—	—	76,728	04	1,058,795	53	Dito	dito	för	1870
12,832 3,370	50	992,336 1,647,173	33	145 8,733	49	—	—	29,197 13,678	33 20	1,034,510 1,672,955	33 52	Dito Dito	dito dito	för för	1872 1875
7,804	26	1 812 153	68	7,344	42	1,760	—	18,537	45	1,847,599	81	Dito	dito	för	1876
	864,223	50		—	800	—	—	—	865,023	50	Dito	dito	för	1878
376,775	33	12,117,128	''77	48,935	65	4,753	17	2,910,203	71	15,457,796	63

Anm. Om från tillgången vid 1879 års slut Kr. 2,910,203, /1
dragés skulden vid samma tidpunkt „ 415,bni,20

crhålles den verkliga behållningen Kr. 2,494,569,61.

Till bestridande af ränta och amortering för de fonderade statslånen
gäld skontoret intill 1879 års slut utbetalts följande belopp:
för 1855 års lån.....................................................................................Kronor

1858

1860

1861

1864

1866

1868

11 11

v y>

a n

n ii

............... ii

• • — • ......

............... a

............... ii

.............. ii

Transport kronor

hafva från Riks 471,

468: 86.
25,666,666: 69.
28,204,150: 60.
3,335,196: 31.
7,800,389: 09.
18,364,623: 85.
12,392,331: 85.

96,234,827: 25.

33 —

Riksgäldskontoret upptagna fonderade län angifvas dessa fonders inkomster och utgifter under

fonderade jernvägslånen ställning under år 1879.

Tillgång vid
1879 åis
början.

Inkomster.

Andel i amor -

ars anslag teringsfonder -

till ränta och
amortering.

Kurs vinster.

nas kapital och ;
räntevinster. j

Skuld vid
1879 års
slut.

Summa

Kronor.

amorteringsfonden i

års	lån ........	32,855	30	—		—	—	—	—	—	1	235	30	34,090	60
års	lån .........	1,350,477	48	1,166	666	67	50,018	83	—	_	34	908	—	2,602,070	98!
års	lån .........	1.035,402	12	1.466	000	—	42,264	64	205		205	055	33	2,748,927	09
års	län .........	98,220	02	165	000	—	3,926	39	—		10	908	—	278,054	411
års	lån ....., ...	31,570	97	553	939	02	1,302	11	—	_	21	142	78	607,954	88
års	lån .........	135,513	06	1,380	000		4,430	65	364	58	55	753	33	1,576,061	62
års	lån ........	32,922	75	1,096	410		1,193	SI	—		1	225	80	1,131,752	36
års	lån ........	31,784	—	967	036	25	2,032	78	—	—	57	942	50	1,058,795	53
års	lån .......	25,193	90	992	336	-	1,376	43	—	—	15	604	—	1,034,510	33
års	lån	8,548	31	1,647	016	89	8,204	27	391	39	8	794	66	1,672,955	52
års	lån ........	25,783	10	1,816	000		2,752	21		—	3,	064	50	1,847,599	81
års	lån .........	—		864,	223	50	___		800	—		.		865,023	50
	Summa kronor	2,808,271	01	12,114	628	33	117,502	12	1,760	97	415	634	20	15,457,796	63

för

1870

1872

1875

1876
1878

års lån

11 11
11 11

11 11

Transport kronor 96,234.827: 25.

................ „ 8,779,686: 29.

.............. „ 5,549,980: —

.............. „ 4,140,848: 57.

.............. „ 5,836,500: —

... .......... „ 1,126,571: 79.

Summa kronor 121,668,413: 90.

Rev. Bär. 1880 angående Riksydldskontoret,

Summan af
de till 1879
års slut aflemnade
behållningar
af
trafikinkomsten
å statens
jernvägar
samt erlagda
räntor och
kapitalafbetalningar
å
lån till enskilda
jernvägsanläggningar.

Då de af Riksgäldskontoret upptagna fonderade lån blifvit använda dels till
bekostande af statens jernvägsbyggnader, dels till anslag eller lån för enskilda
jernvägsanläggningar. hafva Revisorerne ansett sig här höra lemna eu fortsättning
till 1879 års slut af den i senaste revisionsberättelse, sid. 34, intagna, ur Riksgäldskontorets
och Trafikstyrelscns räkenskaper för flera år homtade uppgift å hvad
som i ränta och amortering för dessa lån blifvit till Riksgäldskontoret inbetcildt,
äfvensom å de behållningar af trafUcinJcomsterna å statens jernvägar, som blifvit
till Riksgäldskontoret eller Statskontoret aflemnade:

Aflemnad behållning
af trafikinkomsten
å statens
jernvägar.

Till Riksgäldskontoret
inbetald
ränta och amortering
å lån till enskilda
jernvägsanläggningar.

Summa.

1855—1860	............... Kronor	- - -	—	343,26184	343,261	84
1861 ........	................ 11	50,000	—	268,73011	318,730	n
1862 ........	............... >i	200,000	—	352,06578	552,065	78
1863 ........	............... ii	600,000	—	635,00432	1,235,004	32
1864 ........	............... ii	200,000	—	460,944 59	660,944	59
1865 ........	................ ii	- - -	—	329,92236	329,922	36
1866 .......	................ ii	- - -	—	283,638	16	283,638	16
1867 ........		1,200,000	—	464,603	10	1,664,603	10
1868 .......	• .............. ii	800,000	—	572,571	99	1,372,571	99
1869 .......	............... i*	2,505,964	53	698,672	38	3,204,636	91
1870 .......	............... ii	2,743,837	31	639,19028	3,383,027	59
1871	................ ii	3,315,661	32	689,92616	4,005,587	48
1872 .......	................ ii	3,000,000	_	959,561	66	3,959,561	66
1873 .......	................ ii	3,000,000		779,949	16	3,779,949	16
1874 .......	................ ii	3,700,000	—	816,978	06	4,516,978	06
1875 .......		3,100,000	—	846,83598	3,946,835	98
1876 .......		3,000,000	—	715,958 44	3,715,958	44
1877 .......	............... ii	3,500,000	—	1,174,013 34	4,674,013	34
1878 ......		4,200,000	—	1,163,098	48	5,363,098	48
1879 ......	................ ii	4,500,000	—	1,451,655	12	5,951,655	12
	Säger kronor	39,615,463	16	13,646,581	31) 53,262,044	47
å under år	1865 återlemnade	350,000	—			350,000	—
	Summa kronor	39,265,463)16	13,646,581	31 52,912,044 47

— 35

Förutom förestående, under åren 1875—1878 till statsverket levererade behållningar
af trafikinkomsterna å statens jernvägar har Trafikstyrelsen, enligt lemnade
uppgifter, af trafikinkomsterna användt till nya byggnader och anläggningar
samt ny materiel och inventarier å statens jernvägar:

år 1875 Kronor 2,044,935: 58.

1876 >> 1,643,585: 42.

” 1877 „ 831,827: 79.

” 1878 ............................................................................... .. 284,813: 26.

Vid jemförelse mellan hvad staten i ränta utbetalt för do medel, som upplånats
för statens och enskilda, af staten understödda jernvägsanläggningar, samt
hvad don levererade behållningen af trafikinkomsten å statens jernvägar och de
utaf enskilda jernvägarne verkstälda inbetalningar tillsammans utgöra, sa visar sig,
om denna jemförelse göres för åren 1875—1878, att

år 1875 utbetalades i ränta å statslånen ............................. Kronor 6,030,041: 72.

levererad behållning af trafikinkomsten å statens
jernvägar ............................................ Kronor 3,100,000:

för lånen till enskilda jernvägar verkstälda

inbetalningar............................................... _«___ 846,835: 98. 3,946,83o: 98.

skilnad, som måst af andra statsmedel gäldas ...............■ ■■ Kronor 2,083,205: 74.

år 1876 utbetalades i ränta å statslånen ......................... Kronor 7,107,887: —

levererad behållning af trafikinkomsten å statens
jernvägar ............................................. Kronor 3,000,000:

för lånen till enskilda jernvägar verkstälda

inbetalningar ............................................. «_715,95b: 44. 3,715,958: 44.

skilnad, som måst af andra statsmedel gäldas ..................... Kronor 3,391,928: 56.

år 1877 utbetalades i ränta å statslånen ............................. Kronor 8,092,613: 66.

levererad behållning af trafikinkomsten å statens
jernvägar ........................................... Kronor 3,500,000:

för lånen till enskilda jernvägar verkstälda inbetalningar
................................................ 1,174,013: 34. 4,674,013: 34.

skilnad, som måst af andra statsmedel gäldas ..................... Kronor 3,418,600: 32.

år 1878 utbetalades i ränta å statslånen ............................ Kronor 8,950,510: 60.

levererad behållning af trafikinkomsten å statens
jernvägar ......................................... Kronor 4,200,000:

för lånen till enskilda jernvägar verkstälda inbetalningar
................................................ Kronor 1,163,098: 48. 5,363,098: 48.

skilnad, som måst af andra statsmedel gäldas .................... Kronor 3,587,412: 12.

— 36

Beräkning
öfver de till
jernvägsanläggningar,

konvertering
af äldre statslån
och lån
från jernvågshypoteksfonden

influtna och
utbetalda
medel.

Ofvan angifna skilnad skulle dock blifvit mindre, om man tänker sig, att de
enskilda jernvägarne fått vidkännas hela den annuitet, som staten erlägger för de
lån, som blifvit till dem lemnade.

Jemföres hvad staten under åren 1875—1879 betalt i ränta och amortering
för de medel, hvilka lemnats såsom lån till enskilda jernvägars utförande, och hvad
dessa jernvägar i ränta och amortering återbetalt till staten under samma år, så
uppkommer nedan antecknade resultat: — Härvid bör dock uppmärksammas, att
för hvad staten lemnat såsom lån är beräknad en medelränta af 4,75 procent och
amortering med 1 procent, samt att ränte- och kapitalinbetalningarne från de enskilda
jernvägarne äro beräknade till de belopp, hvarmed de enligt kontrakten skolat
utgöras, alldenstund dessa belopp, om de ej i föreskrifven tid inbetalas, äro belagda
med stralfränta. —

år 1875 annuitet, 5,75 procent å 22,741,055 kronor 24 öre,

för jernvägarne bestämda inbetalningar ..........................

skilnad, som måst af staten gäldas,.....................................

år 1876 annuitet, 5,75 procent å 24,741,055 kronor 24 öre,

för jernvägarne bestämda inbetalningar ...........................

skilnad, som måst af staten gäldas ...................................

år 1877 annuitet, 5,75 procent å 26,046,821 kronor 58 öre,

för jernvägarne bestämda inbetalningar ...........................

skilnad, som måst af staten gäldas, ...................................

år 1878 annuitet, 5,75 procent å 29,708,588 kronor 6 öre,

för jernvägarne bestämda inbetalningar ........................

skilnad, som måst af staten gäldas ...................................

år 1879 annuitet 5,75 procent å 35,875,936 kronor 57 öre,

för jernvägarne bestämda inbetalningar .........................

skilnad, som måst af staten gäldas ....................................

Kronor	1,307,610:	68.
11	834,999:	75.
Kronor	472,610:	93.
Kronor	1,422,610:	68.
ii	953,461:	32.
Kronor	469,149:	36.
Kronor	1,497,692:	24.
»	1,146,623:	31.
Kronor	351,068:	93.
Kronor	1,708,243:	81.
11	1,414,558:	83.
Kronor	293,684:	98.
Kronor	2,062,866:	35.
11	1,547,084:	26.
Kronor	515,782:	09.

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till Riksgäklskontoret
influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalningar
för statens och enskilda jernväg sanläggningar, för konvertering af äldre statslån
och för lån från jernvägshypoteksf onden, samt om de summor, som för sådana
ändamål blifvit så väl från Riksgäldskontoret som Statskontoret utbetalda, äfvensom
om andra bit börande förhållanden hafva Revisorerne, i likhet med hvad under
föregående revisioner skett, låtit deröfver upprätta en beräkning, som finnes denna
berättelse vidfogad. (Bil. Lit. D.)

37 -

I afseende på det lån å 24,000,000 kronor, som enligt Riksdagens beslut
år 1872 upplades med 4 procent ränta, få Revisorer™ meddela, att någon försäljning
af obligationer för detta lån icke egt rum hvarken under sistlidet eller
innevarande år intill tiden för Revisorernes sammanträde. Utaf sagda lån
hafva, enligt redogörelser i föregående revisionsberättelser, blifvit försålda obligationer
å........................................................................... Kronor 19,407,300: —

Då härtill läggas utlottade, icke utlemnade obligationer å „ 776,200: —

återstå således osålda obligationer å ..................... „ 3,816,500: —

Summa kronor 24,000,000: —

Utaf tredje emissionen af 1875 års lån, deraf, på sätt i senaste revisionsberättelse,
sid 38 och 39, omförmäles, till den 1 September sistlidet år blifvit försålda
obligationer å .......................................................... Riksmark 1,400,700: —

hafva under återstående delen af samma år afyttrats obligationer
å .................................................................... „ 1,134,600: —

samt under innevarande år intill den dag, då revisionen

tog sin början, ytterligare .......................................... „ 699,900: —

Riksmark 3,235,200: —

Förenämiula till pari kurs och utan provision försålda obligationssumma har
indragits efter olika kurser och tillfört Riksgäldskontoret ... Kronor 2,874,241: 66.

Senaste revisionsberättelse, sid. 39 och 40, innehåller eu redogörelse för de
överenskommelser, som träffats angående försäljning af obligationer för den andel,
500,000 £, af 1878 års lån, öfver hvilken Riksgäldskontoret förbehållit
sig rättighet att efter godtfinnande förfoga, och att på grund deraf till Herrar
Hambro & son i London blifvit till försäljning i kommission afsända obligationer
å ......................................................................................... £ 250,000: —

och till Riksbanken försålda obligationer å ................................ „ 200,000: —

tillsammans obligationer å .......................................................... £ 450,000: —

Vidare inhemtas af samma redogörelse, att af de till Riksbanken försålda obligationerna
betalning blifvit intill den 19 September 1879 erlagd för 70,000 £
med ......................................................................................... Kronor 1,198,070: 44.

Transport kronor 1,198,070: 44,

Osålda
obligationer
för 1873 års
lån.

Angående,
fortsatt, försäljning
af
1875 års lån.

Angående
fortsatt försäljning
af
1878 års län.

— 38 —

Angående
18SÖ års lån
för konvertering
af äldre
statslån
m. m.

Transport

och att för obligationer å 100,000 £, som genom Hambro
& son blifvit försålda, till den 25 i nämnde månad indrägt
............................................................................

Under återstående, delen af samma år bar Riksbanken erlagt

liqvid för obligationer å 130,000 £ med ........................

och hafva för obligationer å 50,000 £, försålda genom

Hambro & son, influtit .....................................................

samt för obligationer å 29,470 £, försålda genom la

Société de dépöts & de Comptes Courants i Paris, erhållits
.................................................................................

kronor 1,198,070: 44.

„ 1,718,254: 94.

„ 2,211,545: 23.

„ 853,237: 68.

„ 443,662: 44.

Således har genom försäljning under år 1879 af obligationer

å 379,470 £ tillförts Riksgäldskontoret eu summa af „ 6,424,770: 73.

Under innevarande år till den 1 Oktober hafva till Riksbanken
afyttrats obligationer å 50,000 £, för hvilka erlagts
.................................................................................... » 862,600:

och genom la Société do dépöts et de Comptes Courants

blifvit försålda obligationer å 20,530 £, som inbringat _ „ 357,397: 78.

Summan af de utaf ofvannämnde låneandel intill den 1 innevarande
Oktober försålda obligationer utgör sålunda 450,000
£ för hvilka Riksgäldskontoret erhållit ett sammanlagdt
belopp af ........................................................................... » 7,644,768: 51.

De kurser, hvartill obligationerna blifvit försålda, hafva vexlat från och med
95 till och med 96,75 procent, upplupen icke förfallen ränta inberäknad.

Riksdagen uppdrog år 1876 åt Fullmäktige att, när omständigheterna dertill
föranledde och då sådant med fördel för staten kunde ske, för konvertering af
äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige funne lämpligt, dock ej utöfver
hvad som till nämnda konvertering åtginge, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst 4 V2 procent ränta förskrifna obligationer
eller partialförbindelser.

- 39

Sedan* Fullmäktige, på sätt Stats-Utskottet i memorial n:r 27 och utlåtande
n:r 35 för innevarande års Riksdag anmält, beslutat upplägga ett nytt svenskt
4 procent statslån, afsedt dels till konvertering af äldre för jernvägsbygguader upptagna
lån, dels till fyllande af'' svenska statens lånebehof under den tid konverteringen
påginge, bar Riksdagen bemyndigat Fullmäktige att, medelst försäljning af
obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, bereda erforderlig
tillgång till bestridande af de under innevarande års riksdag beviljade
anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och till fyllnad i förut
beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om
Storvik.

§ 1.

Innan Revisorerne gå att närmare redogöra för nämnda under år 1880 aftalade
upplåning, anse de sig böra omnämna, att den danske Landmansbank uti eu den
17 Oktober 1879 till Riksgäldskontoret ankommen skrifvelse gjort förfrågan, huruvida
kontoret vore bugadt att till ett lån med 4 procent konvertera 1866 års 5
procent lån, hvarvid banken, med afseende å de gynsamma penningeförbållandena
öfverallt i Europa, ansåg rimligt, att svenska staten kunde påräkna en förtjenst af
inemot 7 procent; hvarjemte, och för så vidt till konvertering funnes andra äldre
eller nyare lån med liknande ränta, banken förklarade sig i stånd att öfvertaga
ett lån af hvilken storlek som helst, då den försäkrat sig om medverkan af Herrar
de Rothschild freres i Paris, N. M. Rothschild & sons i London, A. M. von Rothschild
& Söhne i Frankfurt am Main, samt L. Behrens & Söhne i Hamburg.

Till svar härå meddelade Fullmäktige, att Riksgäldskontoret för det dåvarande
icke ansåg sig hafva anledning att bestämma sig för den i bemälda skrifvelse
ifrågasatta konvertering af 1866 års lån.

§ 2.

Uti en den 19 Februari innevarande år ingifven skrift föreslog Skandinaviska
kreditaktiebolaget Fullmäktige att, med begagnande af en för ändamålet gynsam
penningeställning och don förmedling Kreditbolaget kunde erbjuda, besluta konvertering
af återstående oguldna delar af följande lån: af 1858 års lån, som utgjorde
14,479,200 kronor vid 1879 års slut, af 1860 års lån, utgörande 14,783,733 kronor
33 öre vid 1879 års slut, af 1866 års lån, utgörande 25,376,266 kronor 67 öre vid
1879 års slut, samt af 1864 års lån, utgörande vid 1879 åx-s slut 8,929,272 kronor,
och derom träffa aftal på följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

»l:o. Ett nytt lån i kronor upplägges* löpande med 4 procent halfårsvis förfallande
ränta och amortisabelt medelst årliga utlottningar inom 50 år;

2:o. Lånet utgifves i serier, i den män konverteringen fortgår, och upplägges
stort nog för att eveutuelt omfatta äfven andra än här ofvan uppräknade
lån, när desammas konvertering kan varda besluten;

4(1

3:o. Skandinaviska kreditaktiebolaget åtager och förpligta!'' sig att, i gemenskap
med annan svensk bankinrättning, leverera till konverteringen erforderliga
medel på de ställen och tider Herrar Fullmäktige bestämma och på det sätt, att
Riksgäldskontoret icke drabbas af ränteförlust.

4:o. Riksgäldskontoret öfverlåter deremot erforderliga belopp af sina nya
4 °L obligationer, beräknade efter eu kurs af nittiofem (95) procent med tillägg af
upplöpande kupongränta;

5:o. På sådant sätt öfvertages till eu början fast kronor , eller

det belopp, som erfordras till infriande af 1864 års oguldna lån i pund sterling
och 1866 års oguldna lån i preus. thaler, hvilka lån alltså skola på tid, som i
blifvande kontrakt varder aftalad, af Herrar Fullmäktige behörigt uppsägas till inlösen
12 månader derefter;

6:o. Långifvarne förpligta sig vidare att inom utgången af instundande
Mars månad förklara, huruvida och inom hvilken tid äfven konvertering af 1858 och
1860 års lån kan af dem förmedlas emot långifvarne förbehållen rätt att, på enahanda
sätt och vilkor, öfvertaga ett emot konverteringen svarande belopp 4 °|0
obligationer;

7:o. Långifvarne förbehålla sig att, derest sådant för konverteringens framgång
anses nödigt, erhålla de nya obligationerna utfärdade jemväl i främmande
myntslag efter fix kurs, likasom äfven texten öfversatt på utländska språk; och att,
till betryggande af den utländska medverkan, som måste tagas i anspråk, kunna få
påräkna lämplig inlösningsprovision att godtgöras uteslutande utländska participanter,
för af dem infriade utlottade obligationer och förfallna räntekuponger;

8:o. Under konverteringstiden, hvilken i blifvande kontrakt närmare preciseras,
förbinder sig Riksgäldskontoret att icke verkställa annan upplåning mot
amorteringsobligationer än som före detta aftals ingående blifvit besluten; dock
utan hinder för fortsatt upptagande af tillfälligt lån;

9:o. Då långifvarne torde komma i tillfälle att redan före utgången af de uppsagda
lånens förfallotid kunna konvertera större eller mindre delar deraf, förbehålla
sig långifvarne rätt att, i mån af behof och emot säkerhet, som Herrar
Fullmäktige pröfva antaglig, utbekomma mot sådan konvertering svarande belopp
4 °| obligationer;

10:o. Kreditbolaget förbehåller annan svensk bankinrättning rätt att, jemte
bolaget, underskrifva det preliminära aftalet, och att vid slutliga kontraktets uppgörande
få uppgifva de utländska banker och bankirer, hvilka kunna komma att i
öfvertagandet deltaga och jemväl önska kontraktet underskrifva;

ll:o. Långifvarne förbehålla sig underhandlingarnes hemlighållande.»

Denna framställning ansågo Fullmäktige böra läggas till grund för vidare
förhandlingar, i hvilket afseende do uppdrogo åt sina deputerade, att ingå i underhandling
med så väl Skandinaviska kreditaktiebolaget som ock, om sådant erfordra -

— 41 -

des, med den i särskild! konfidentielt meddelande uppgifna bankinrättning, som i
ofvan intagna skrift antyddes vara benägen att i gemenskap med Kreditbolaget
förmedla den ifrågasatta konverteringen.

Efter det deputerade vid Fullmäktiges sammankomst den 23 Februari redogjort
för förloppet af förbandlingarne med Skandinaviska kreditaktiebolagets delegerade,
och då fråga dervid förekommit om beloppet af det lån, hvars uppläggande
kunde komma att af Fullmäktige beslutas, funno Fullmäktige någon för lånet i dess
helhet gällande bestämmelse i sådant afseende då ej kunna meddelas. Då nemligen
de äldre statslån, hvilkas konvertering skulle ifrågakomma, borde ersättas ej med
liera särskilda mindre nya lån utan med ett enda, i väsentlig mån till statsskuldens
konsolidering ledande nytt lån, och då med detta lån jemväl borde beredas tillgång,
om så funnes skäligt, till fyllande af statens lånebehof under den tid, då konverteringen
påginge, vore för det dåvarande ej möjligt att besluta om lånets totalsumma,
utan endast om beloppet af den emission, till hvars utfärdande de öppnade förhandlingarne
och närmast förestående konverteringsbeslut kunde gifva anledning,
och hvilken emissions belopp Fullmäktige ville bestämma, sedan förbandlingarne så
fortskridit, att ett beslut derom kunde och borde meddelas; hvaremot Riksgäldskontoret
ansågs böra förbehållas öppen rätt att i fråga om blifvande emissioners
belopp och närmare bestämmelser härom framdeles fatta de beslut, som kunde af då
varande förhållanden föranledas.

Vid nämnda sammankomst väckte Kreditbolagets delegerade fråga om inskränkning
af ett närmast blifvande aftal till konvertering af endast 1866 års lån.

Påföljande dag, den 24 Februari, lemnade deputerade redogörelse för de efter
gårdagens sammankomst förda förhandlingarne, hvarjemte Skandinaviska kreditaktiebolaget
uti ingifven skrift anmälde, att Sveriges Riksbank var den svenska
bankinrättning, som i det förut ingifna anbudet antydts skola förmedla konverteringen.
Härförutom, och då vid öfverläggningarne blifvit ifrågasatt att ur blifvande aftal
alldeles utesluta 8:do punkten, angående förpligtelse för Riksgäldskontoret att under
konverteringstiden icke verkställa annan ny upplåning, och deremot i öde punkten inlägga
berättigande för Riksgäldskontoret att till mötande af det lånebehof, hvartill
innevarande års Riksdags beslut kunde gifva anledning, i den fast öfvertagande obligationsandelen
inlägga ett belopp, motsvarande omkring 6 millioner kronor, hemstälde
Kreditbolaget, å låneöfvertagarnes vägnar, huruvida icke Fullmäktige utan olägenhet
skulle kunna medgifva den modifikation i anbudet, att den först öfvertagna låneandelen
finge inskränkas till hvad som erfordrades till konverteringen af 1866 års 5 procent lån,
och långifvarne vara skyldige att sist den 10 då instundande Mars hafva förklarat,
att de vore beredde att jemväl öfvertaga obligationer, motsvarande ej mindre 1864
års 4^- procent lån än ock nyssnämnde nya lånebehof. För den händelse eu sådan
modifikation icke kunde gillas, utbådo sig låneöfvertagarne ett motförslag.

Sedan Fullmäktige genom sin ordförande meddelat sig med Riksbanken, fingo

Rev. T>ci\ 1880, angående Riksgäldskontoret.

— 42

de samma dag, den 24 Februari, mottaga en skrifvelse, deri Riksbanken tillkännagaf
sig vara villig att tillsammans med Skandinaviska kreditaktiebolaget, till hälften
hvardera, med Riksgäldskontoret träffa aftal om konvertering af 1866 års tyska
5 procent lån, utgörande omkring 26 millioner kronor, emot 4 procent obligationer
på femtio års amortering, att för Riksgäldskontoret i liqviden beräknas efter 95
procent af nominella beloppet, äfvensom att, derest detta anbud med första af
Riksgäldskontoret antoges, senast den 10 nästkommande Mars tillkännagifva, huruvida
icke Riksbanken och Kreditbolaget jemväl kunde på enahanda vilkor öfvertaga
så väl konvertering af 1864 års engelska 4^ procent lån, uppgående till omkring
9 millioner kronor, som ock det belopp, Riksgäldskontoret, att döma efter Kong!.
Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag, kunde komma att under nu löpande
år upptaga, eller nominel! högst 6 millioner kronor. I öfrigt förklarade Bankofullmäktige
sig jemväl villige att tillsammans med Kreditbolaget öfvertaga konvertering
af 1858, 1860 och 1861 års 4£ procent lån, om Riksgäld sfullmäktige vore benägne
att derom träffa aftal och i sådant afseende medgifva låneöfvertagarne rymligare
optionstid än den ofvan nämnda.

Vid härefter af Fullmäktige företagen ytteidigare ompröfning af ifrågavarande
ärende företedde sig följande förhållanden:

, »Den erbjudna kursen för de nya obligationernas öfvertagande, utgörande
nittiofem procent, upplupen kuponränta oberäknad, motsvarade hvad för Riksgäldskontorets
4 procent obligationer af 1878 års lån vid de senast för Riksgäldskontorets
räkning i Paris verkstälda försäljningar erhållits. Härtill komme, att fråga nu
vore om öfverlåtande af ett mångdubbelt större obligationsbelopp än det, hvartill
nyssnämnda försäljningar uppgått, samt att den risk, öfvertagandet för köparne
medförde, vore beroende ej blott af det större beloppet, utan äfven, och i ännu
väsentligare mån, deraf, att för återbetalning af de till konvertering ifrågasatta statslånen
vore stadgad en jemförelsevis lång uppsägningstid, utgörande för 1864 och
1866 års lån ett helt år, för de öfriga lånen 6 månader, hvaraf följde, att obligationsöfvertagarne
vore underkastade äfventyret af förändrade penningförhållanden
vid den ganska aflägsna tidpunkt, då konverteringen i sjelfva verket kunde ega rum
och de nya obligationerna för sådant ändamål disponeras. Visserligen syntes detta
äfventyr kunna till någon del undvikas, om långifvarne komme i tillfälle att redan
före utgången af de till konvertering ifrågasatta lånens förfallotid förskaffa sig obligationer
af dessa lån och utbyta desamma mot nya; men för närvarande läte det sig
ej beräkna, om en dylik åtgärd kunde i någon vidsträcktare mån utan uppoffring
genomföras. Likaledes vore det visserligen möjligt, att låneöfvertagarne komme att
begagna sig af den rätt, de begärt, att i mån af behof och mot säkerhet, som
Fullmäktige pröfvade antaglig, före konverteringstidens utgång utbekomma obligationer
af det nya lånet, hvilket derefter kunde af dem försäljas. Fn sådan försäljning
medförde likväl, att låneöfvertagarne nödgades mottaga den för obligationerna

— 43

inflytande valuta; och då, enligt det gjorda erbjudandet, konverteringen borde ske på
ett sådant sätt, att Riksgäldskontoret icke drabbades af ränteförlust, följde häraf
att, utan afseende å den dag, då nya obligationer komrne att af låneöfvertagarne mottagas,
ränta å dessa obligationer måste Riksgäldskontoret godtgöras ända till den
genom eu blifvande uppsägning bestämda förfallodagen för de äldre statslånen. Vid
sådant förhållande komme ofvannämnda valutas användning och förräntande intill
konverteringstiden att åligga låneöfvertagarne, hvilket tvifvelsutan, med nu gällande
låga diskontosatser, kunde komma att medföra både svårigheter och förluster. Fullmäktige
funno på grund häraf den erbjudna kursen dels i och för sig, dels, och än
mera, med afseende å de här ofvan anförda omständigheter vara tillfredsställande.

»Vid de beräkningar, Fullmäktige under sina öfverläggningar i förevarande
ämne anstalt beträffande den vinst, som eu konvertering efter ofvan angifna kurs
för nya 4 procent obligationer komme att för staten medföra, hade Fullmäktige funnit
donna vinst, särskildt för 1866 års lån, blifva så betydlig, att en pröfning af det
föreliggande anbudet, hvarå skyndsamt svar begärts, ej behöfde uppskjutas med anledning
deraf, att till siffran fullt exakta beräkningar ej kunnat till denna dag medhinnas.
Emellertid uppdrogo Fullmäktige åt sina deputerade att anmoda Professoren
Hj. Holmgren att i sådant afseende lemna Fullmäktige erforderligt aritmetiskt
biträde.

»Beträffande sättet för det nya lånets amortering innehöll det föreliggande
anbudet, att denna skulle ega rum medelst årliga utlottningar inom femtio år. Då
under förhandlingarne fråga väckts om den modifikation i berörda hänseende, att obligationerna,
då de stodo i kurs under pari, skulle kunna genom återköp amorteras,
hade från låneöfvertagarnes sida förklarats, att obligationernas ovilkorliga inlösen
till pari efter utlottning inginge som en bestämmande omständighet vid den i anbudet
erbjudna kursen och att, åtminstone för det närvarande, låneöfvertagarne måste
i och för sina blifvande negociation^’ förbehålla sig öppen rätt att bestämma, om
amorteringen skulle ega rum genom uppköp eller genom utlottning. Fullmäktige
funno så mycket mindre skäl att i anledning af detta yrkande afslå det gjorda anbudet,
som dels ovisst vore, om en amortering genom uppköp kunde annat än undantagsvis
och för kortare tider medföra någon afsevärd vinst, men deremot den högre
försäljningskurs låneöfvertagarne ansett kunna i följd af amortering till pari efter
utlottning förväntas, borde vid utsläppande af blifvande emissioner af samma lån
medföra en betydlig fördel för Riksgäldskontoret, dels ock sättet af amortering genom
uppköp ej vore enligt med bruket i alla de länder, i hvilka de nya obligationerna
antagligen komme att finna en marknad.

»Då af Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget nu blifvit
ifrågasatt, att det föreslagna aftalet för det närvarande skulle afse konvertering endast
af 1866 års lån samt optionsrätt medgifvas i fråga om öfvertagande af de
obligationer, hvilkas försäljning erfordrades för konvertering af 1858, 1860, 1861,

— 44 —

och 1864 års lån, äfvensom för den upplåning, som kunde af innevarande Riksdags
beslut föranledas, funno Fullmäktige, om än en konvertering jemväl af sistnämnda
statslån vore ur flera synpunkter önskvärd, hinder likväl ej höra från Riksgäldskontorets
sida läggas för den sålunda ifrågasatta modifikation i det ursprungligen
gjorda anbudet. Som likväl i följd häraf något för låneöfvertagarne bindande aftal
ej komme att träffas beträffande den upplåning, som kunde af innevarande Riksdags
beslut föranledas, funno Fullmäktige sig böra uttryckligen förbehålla Riksgäldskontoret
rätt att, om optionsrätten i denna del ej komme att af långifvarne begagnas,
på sätt kontoret funne lämpligt fylla detta lånebehof; hvarjemte beträffande
bestämmelsen om ny upplåning i öfrigt Fullmäktige ansågo något vidsträcktare
medgifvande ej kunna af Riksgäldskontoret lemnas än att, derest Riksdagen skulle
besluta något nytt lån utöfver den upplåning, som uti Kongl. Maj:ts till innevarande
Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof blifvit ifrågasatt,
Riksgäldskontoret förbunde sig att i främsta rummet söka träffa aftal derom
med Riksbanken och Skandinaviska kreditaktiebolaget; Riksgäldskontoret dock obetaget
att verkställa den tillfälliga upplåning, hvartill kontoret vore eller kunde blifva
af Riksdageir bemyndigadt.»

Fullmäktige fattade härpå för sin del de beslut, som innefattas i efterföljande
af Fullmäktige för deras del godkända promemoria, hvilken aflemnades till en af
Skandinaviska kreditaktiebolagets delegerade, för att delgifvas öfrige vederbörande:

1:0.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret besluta att upplägga ett svenskt 4 procent statslån,
afsedt dels till konvertering af äldre statslån, dels till fyllande af statens lånebehof
under den tid konverteringen pågår.

2:o.

Lånet skall amorteras inom 50 år, vare sig genom uppköp eller genom utlottning,
efter låneöfvertagarnes val.

3:o.

Lånet utställes i svenska kronor och obligationerna utfärdas på svenska språket,
dock med rätt för låneöfvertagarne att erhålla obligationerna förskrifna jemväl
i ett eller flera utländska myntslag och utfärdade jemväl på ett eller flera utländska
språk; börande i sådant fall kursen mellan kronor och de utländska myntslagen
bestämmas till pari, dock så att, för den händelse evalvation från kronor
till mera än ett utländskt myntslag å en och samma obligation ifrågakommer, Riksgäldskontoret
medgifver de jemkningar, som för lämpliga valörers åstadkommande
eller med afseende å de främmande ländernas ömsesidiga kursförhållanden visas
erforderliga.

4:o.

Lånet indelas i emissioner, af hvilka hvarje emission, med hänsyn till valörer,
språk och myntslag, må fördelas i serier.

5:o.

Den första emissionen afser konvertering af 1864 och 1866 års lån jemte
fyllande af nu beräkneliga låuebehof till ett belopp af i rundt tal 6,000,000 kr.;
med den andra emissionen afses konvertering af 1858, 1860 och 1861 års lån, och
med den tredje konvertering af 1868 och 1870 års lån; beroende dock på Fullmäktige
att i afseende å blifvande emissioners utfärdande och närmare bestämmelser
härom fatta de beslut, som framdeles af förhållandena föranledas.

6:o.

Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget öfvertaga, till hälften
hvardera, till en kurs af nittiofem (95) procent jemte godtgörande af upplupen
kupongränta, de obligationer af det nya lånet, som erfordras till konvertering af
1866 års lån, samt förbinda sig att, efter det nämnda lån senast den 1 April 1880
blifvit af Riksgäld skontoret till betalning tolf månader derefter uppsagdt, verkställa
lånets konvertering på sådant sätt, att någon ränteförlust ej för Riksgäldskontoret
uppkommer; skolande i sådant afseende Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget,
med iakttagande af bestämmelserna i 1866 års lånekontrakt, tillhandahålla
öfvertagarne af 1866 års lån erforderlig valuta till inlösen af samma lån;
hvaremot Riksgäldskontoret är skyldigt att vidkännas och till vederbörande erlägga
den för berörda inlösen i 1866 års lånekontrakt medgifna provision af ^ procent.

I liqvid för de nya obligationerna aflemna Sveriges Riksbank och Skandinaviska
kreditaktiebolaget infriade 1866 års obligationer, åtföljda af dem tillhörande
kuponer; skolande vid det obligationsutbyte, som sålunda eger rum, ränta å 1866
års obligationer, utan afseende å tiden då de aflemnas, beräknas till dessa obligationers
genom uppsägningen bestämda förfallodag, likasom ock den ränta, Riksbanken
och Skandinaviska kreditaktiebolaget skola å de nya 4 procent obligationerna godtgöra,
beräknas till nyssnämnda dag.

Liqviden sker efter sådan kurs, att en thaler beräknas lika med två och
två tredjedels kronor.

För de obligationer och kuponer af det nya lånet, hvilka komma att utomlands
inlösas, remitterar Riksgäldskontoret, dock ej förskottsvis, valuta i det i obligationerna
utsatta utländska myntslag, som å inlösningsorten gäller. För dylik utomlands
förekommande inlösen vidkännes Riksgäldskontoret ^-dels procent inlösningsprovision.

7:o.

Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget förbehålla sig options -

46 —

rätt till den 10 instundande Mars att, på enahanda vilkor, som här ofvan finnas
bestämda, öfvertaga obligationer till konvertering jemväl af 1864 års lån samt till
fyllande af det bär ofvan angifna lånebehof af 6,000,000 kr. äfvensom att verkställa
konverteringen jemväl af 1864 års lån.

I händelse denna optionsrätt ej kommer att begagnas, skall första emissionens
belopp begränsas till den summa, som, i jemnadt tal, är för konverteringen af endast
1866 års lån erforderlig.

8:o.

Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget förbehålla sig jemväl
rätt att inom utgången af instundande Mars månad tillkännagifva, huruvida de
vilja öfvertaga obligationer till konvertering jemväl af 1858, 1860 och 1861 års lån
samt verkställa berörda konvertering; kommande i sådant fall konvertering äfven af
dessa lån att af Fullmäktige beslutas och de bär ofvan bestämda vilkor att blifva
gällande äfven för berörda konvertering och öfvertagande för sådant ändamål af
nya obligationer. För det fall, att den i § 7 medgifna optionsrätt ej begagnas, förfaller
äfven den bär ofvan medgifna option.

9:o.

Liqvid för de obligationer, som kunna komma att till fyllande af ofvan omförmälda
lånebehof af 6,000,000 kr. utsläppas, erlägges till Riksgäldskontoret kontant
å de tider, Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma och bvilka Fullmäktige
böra en månad förut för långifvarne tillkännagifva.

10:o.

Amortering af de till konvertering uppsagda lånen fortgår under uppsägningstiden
i stadgad ordning.

ll:o.

Riksgäldskontoret förbehåller sig rätt att efter 15 år från obligationernas utgifningsdag
öka de årliga kapitalafbetalningarne å det nya lånet, äfvensom att på en
gång al pari återbetala antingen lånets återstående hela belopp eller större eller
mindre del deraf.

12:o.

I fall Riksdagen skulle besluta något nytt lån utom det, som nu är af Kong!
Maj:t föreslaget, och detta lån komme att upptagas under konverteringstiden, förbinder
sig Riksgäldskontoret att i främsta rummet söka träffa aftal derom med Riksbanken
och Skandinaviska kreditaktiebolaget; Riksgäldskontoret dock obetaget såväl
att verkställa den tillfälliga upplåning, hvartill Riksgäldskontoret är eller kan blifva
af Riksdagen bemyndigadt, som ock, för den händelse att optionsrätten till ofvan om -

— 47

förmälda 6,000,000 kr. ej kommer att af långifvarne begagnas, att utan binder af
de i denna promemoria intagna bestämmelser, på sätt kontoret finner lämpligt, fylla
detta lånebehof.

13:o.

De i denna promemoria omförmälda konverteringar af 1858, 1860, 1861 och
1864 års lån skola, om optionsrätten beträffande dessa lån kommer att begagnas
af långifvarne, verkställas, för 1858, 1860 och 1861 års lån senast den 1 Oktober
1881 och för 1864 års lån senast den 15 April 1881; för hvilket ändamål uppsägning
i behörig tid förut skall af Rksgäldskontoret verkställas.

14:o.

Kontrakt på de grunder, denna promemoria innehåller, skall upprättas inom
utgången af instundande Mars månad, och det träffade aftalet tills vidare hemlighållas.

15:o.

Kongl. Maj:ts nådiga garanti å blifvande låneaftal skola Fullmäktige i vanlig
ordning söka utverka.

Från detta Fullmäktiges beslut var Fullmäktigen Samselius så till vida af
skiljaktig mening, att han, beträffande sättet för lånets amortering, yttrade:

»För min del har jag icke kunnat biträda Fullmäktiges beslut i hvad

det afser att åt låneöfvertagarne öfverlemna rättighet att bestämma, huruvida
obligationerna för det blifvande lånet skola amorteras genom återköp, då de kunna
erhållas till pari eller derunder, eller medelst ovilkorlig utlottning. Frågan om
sjelfva typen på en stats obligationer är så vigtig att, så vidt jag känner, staten
sjelf eller den, som ombesörjer dess låneaffärer, städse plägat förbehålla sig att
derom ensamt besluta, hvarvid fördelarne och olägenheterna af det ena eller andra
förfarandet bruka omsorgsfullt utredas. Ett vacklande från ena systemet till det
andra synes icke böra komma i fråga i annat fall, än då man insett att ett misstag
förut egt rum. Sådant synes mig förhållandet emellertid icke vara i denna
fråga. Bägge senaste lånen af 1876 och 1878 äro uppköpslån, och enligt min tanke

hafva dessa lån bäst lyckats. Fullmäktiges sträfvande går ju ut på en unifikation

af statsskulden, men hvarföre då lemna fritt åt låneöfvertagarne att kanske bestämma
en typ, som kommer att afvika från den senast med allra största fördel begagnade?
1878 års fyra procents återköpslån har nemligen haft största framgång af alla
hittills emitterade svenska statslån.

»Oberäknad! den tillfälliga vinst, som vid obligationernes återköpande under
pari kan uppstå och hvilken jag icke skattar högt, ehuru erfarenheten visat att under
en längre tidrymd händelser kunna inträffa, som tillfälligtvis nedtrycka priset äfven
på de yppersta värdepapper, anser jag återköpsobligationerna medföra åtskilliga mera

- 48 —

väsentliga fördelar framför de ovilkorliga utlottnings-obligationerna. Så länge återköpsobligationerna
hålla sig under pari äro obligationsinnehafvarne befriade från besväret att
läsa utlottningslistor — en lättnad, hvarpå många sätta stort värde. Då emellertid
räntan af förevarande slags obligationer skulle bestämmas till 4 procent, lärer fördelen af
denna lättnad — så hoppas jag — sällan få åtnjutas. Vigtigare är, att, då staten för
hvarje amortering måste bemöda sig att återköpa utelöpande obligationer, så vida
sådana icke förut äro för ändamålet inköpta, uppstår derigenom en efterfrågan å penningmarknaden
på dessa obligationer, och denna efterfrågan, om också inskränkt till jemförelsevis
obetydliga belopp, är det verksammaste medlet att höja eller återföra
kursen till pari, när den visat sig vara i vikande. Och för utsändande af tredje
emissionen af förevarande lån har staten direkt fördel af att kursen å dessa obligationer
upparbetas och bibehålies, utom det att statskrediten i allmänhet vinner på
en sådan, ingalunda konstlad åtgärd. Slutligen — och detta synes mig nästan vigtigast
kan staten, hvars inkomster under olika år hädanefter, såsom hittills,
torde komma att betydligt fluktuera, under de goda åren, då statsinkomsterna ymnigt
inflyta och öfverskott uppstå, använda dessa öfverskott, icke för tillfällig utlåning
åt banker och penninganstalter, för att sedermera möjligen sätta dem i trångmål,
när medlen behöfva anlitas, utan för återköp af statens egna obligationer och deras
direkta användande till amortering under tider, då brist i statsinkomsterna uppstår.
Utlottningsobligationer kunna väl äfven under enahanda förhållanden och för samma
syftemål uppköpas, men då blott eu obetydlig del af de inköpta obligationerna blifva
för tillfället utlottade, kunna de hufvudsakligen endast indirekt användas till amortering,
d. v. s. blott genom en återförsäljning, som vanligen icke kan under tryckta
tider, då medlen behöfvas, ske med fördel, utan torde komma att bereda staten
kursförlust, hvarigenom en del af räntevinsten förspilles.

»På dessa och äfven flera skäl har jag ansett, att uti öfverenskommelsen bort
inflyta, att lånets amortering skall verkställas genom återköp af obligationerna, så
binge dessa kunna erhållas under eller till pari, men i annat fall medelst utlottning.

»Ehuru jag vid underhand]iugarne yrkat, att optionsandelen af lånet skulle, liksom
vid de flesta andra lån, betalas något högre än den fast öfvertagna delen, och
ehuru jag af principiella skäl icke önskar statsskuldens konvertering med kapitalrabatt,
har jag likväl, i betraktande af den betydliga andel staten sjelf genom Riksbanken
tager i donna affär och med hänsyn till fördelen att redan nu kunna träffa
ett lagligt bindande aftal om konvertering af 1866 års lån, hvarmed uppskof af flera
skål ej bör ega ram, ansett mig höra i hufvudsak biträda Herrar Fullmäktiges beslut,
dock utan att i allo gilla den begagnade motiveringen».

Här förut intagna, af Fullmäktige godkända promemoria återstäldes till Riksgäldskontoret
den 26 Februari, försedd med vederbörliga påskrifter derom, att densammas
innehåll blifvit jemväl af Sveriges Riksbank och Skandinaviska kreditaktiebolaget
godkändt.

Uti eu den 10 Mars ingifven skrift anmälde Riksbanken och Skandinaviska
kreditaktiebolaget, att öfverenskommelse blifvit träffad om bildande af ett konsortium
for genomförande af konverteringen, hvilket bestod af Sveriges Riksbank och Skandinaviska
kreditaktiebolaget, hvardera för en åttondedel, C. .T. Hambro & Son i London
och Banque de Paris et des Pays Bas i Paris, hvardera för eu fjerdedel, Norddeutsche
Bank i Hamburg för en åttondedel, samt von Erlanger & Söhne och Gebriider
Bethmann i Frankfurt am Main, hvardera för en sextondedel, och att detta konsortium
™re v‘ lgt att fast öfvertaga så väl de belopp, hvilka svarade emot 1864 och
1866 årens återstående lån, som de för innevarande år beräkneliga lånebehofven,
antagna till högst 6 millioner kronor, mot vilkor likväl att Fullmäktige godkänd.’

följande bestämmelser eller tillägg till eller jemkningar uti det uppgjorda aftalet
nemligen: '' ’

vid 2:o), att lånets amortering sker genom utlottning:

vid 3:o), att obligationerna dateras 1 April 1880“med halfårskuponer å 1
Oktober och 1 April samt utfärdas med svensk, engelsk, fransk och tysk text, och,
med rättighet for konsortium att närmare bestämma valörerna, ställas efter sådana
kursforhållanden, att emot 1,820 kronor svara £ 100, 2,520 francs och 2,040 riksmark,
dock med konsortium förbehållen rätt att ställa valuta till Riksgäldskontorets
förfogande for dessa obligationer efter deras lydelse i hvilkendera af dessa myntsorter
som helst; hvarjemte obligationerna på Riksgäldskontorets bekostnad förses
med engelsk och fransk stämpel samt äfven med tysk, derest sådan under konvertenngstiden
blefve i lag stadgad;

vlcl att aIla obligationer i samma emission hafva fortlöpande nummerföljd; vid

6:o), att samma bestämmelser, som antagits rörande 1866 års lån, gälla
för 1864 års och de flera lån, konsortium kan komma att, medelst begagnande af
optionsrätt, öfvertaga; att deltagarne i konsortium berättigas att i förtid utfå obligationer
mot redovisningsskyldighet och ställande af den säkerhet, Riksgäldskontoret
can anse ei fördel lig; samt att tid bestämmes när annuitetsremiss bör vara verkstäld,
t. ex. fem dagar före förfallodagen;

vid 8:o), att rättigheten för konsortium att öfvertaga de belopp, som fordras
for konvertering af 1858, 1860 och 1861 års lån, utsträckes till don 15 Mars 1881;

vid 9:o), att konsortium eger att efter den 15 nästföljande Maj uppsäga den
de af lånet, som öfverstiger 1864 och 1866 års låneåterstoder, till inbetalning hos
Riksgäldskontoret en månad efter uppsägning;

vid 12:o), att Riksgäldskontoret förbinder sig att under konverteringstiden, beräknad
till den 1 Oktober 1881, icke träffa aftal om amorteringslån genom annan
än konsortium;

och vid 13:o), att konsortium förbehåller sig företrädesrätt framför andra att

liev. Ber. 1880

_ .-,0 —

få med Riksgäldskontoret underhandla om konvertering af 1868 och 1870 års lån

när den enligt kontrakterna kan utföras;

härförutom förbehölls, att kostnaderna för tillverkning af de nya obligationerna
samt porto för deras utsändande och för återsändande af inlösta obligationer skulle
bestridas af Riksgäldskontoret,

Med anledning af de betänkligheter, Riksgäldskontorets delegerade uttalat,
synnerligast i afseende på de vid punkterna 9:o och 12:o gjorda tillägg, tillkannagaf
Riksbanken uti skrifvelse den 10 Mars att, derest de i förenämnde skrift gjorda
framställningar i öfrigt vunne Riksgäldskontorets godkännande, Riksbanken förband
sig ej mindre att, om de i det föreslagna tillägget till punkt 9:o omförmälda medel
skulle uppsägas till inbetalning i Riksgäldskontoret å tid före den 15 Septembei
detta år, och kontoret icke funne lägligt att penningarne sjelft begagna, intill nämnde
dag mottaga hälften af samma medel och för dem erlägga ränta efter 4 procent
för år, än äfven att, derest för Riksgäldskontoret under nästkommande år intill den
1 Oktober skulle erfordras ett tillfälligt lån, lemna kontoret ett sådant till belopp
af högst U million kronor på de vilkor, dåvarande penningeförhållanden kunde föranleda.
Härförutom förklarades, å Skandinaviska kreditaktiebolagets vagnar, att
nämnda bolag förband sig, lika med Riksbanken, att mottaga och efter 4 procent,
för år räknadt, till den 15 September förränta hälften af hvad låneöfvertagarne
kunde komma att af det nya lånet uppsäga till återbetalning före nämnde dag:
hvilket förklarande bekräftades genom Kreditaktiebolagets skrifvelse den 11 Mars.

Öfverläggningen angående ofvannämnda föreslagna bestämmelser i lånevilkoren
börjades den 11 och fortsattes den 12 Mars, hvarvid Fullmäktige begärde och erhöllo
muntliga upplysningar derom af den person, hvilken i och för bildandet af det
konsortium, som afgifvit förevarande anbud, under den senaste tiden underhandlat
med de utländska deltagarne i samma konsortium. Derefter beslöto fullmäktige
antaga det af Riksbanken och Skandinaviska kreditaktiebolaget gjorda erbjudande,
sådant det förelåg och nu blifvit inför Fullmäktige förklarad^ dock under vilkor,
dels att Fullmäktige skulle ega bestämma den kurs i kronor, som borde mellan
kronor och pund sterling i obligationerna utsättas, dels ock att den i meranamnde
skrift förbehållna optionsrätt icke finge så förstås, att den innebure skyldighet för
Riksgäldskontoret att ovilkorligen besluta den konvertering, samma optionsrätt afsåg;
hvilket beslut skriftligen delgafs Riksbanken och Skandinaviska bolaget.

Fullmäktige Sameelius och Mallmin anmälde sin från ofvanberörda beslut
skiljaktiga mening, och yttrade dervid Fullmäktigen Samzelius:

»Då lagligen bindande aftal redan blifvit afslutadt rörande konvertering af
1866 års 5 procent lån, har jag för min del funnit mig icke kunna eller böra i detta
aftal medgifva några sådana modifikationer, hvarigenom de fördelar, hvilka det lyckats
Fullmäktige att genom aftalet bereda staten, blifva förminskade. Hvad beträffar
konverteringen af 1864 års 4£ procent lån, så, enär låneöfvertagarne ej inom

51 —

flen förut bestämda tiden anmält sig att på de vilkor, hvilka äro öfverenskomna i
afseende å konverteringen af 1866 års lån, vilja öfvertaga ifrågavarande låns konvertering,
har, enligt min tanke, optionen i berörda hänseende förfallit, hvilket äfven
gäller ofri ga delar af aftalet. Sådant kan emellertid naturligtvis icke hindra
Fullmäktige att ingå i underhandling om ett nytt aftal, men detta hör, så vidt jagförstår,
icke sträcka sina verkningar till försämring i vilkoren för det redan afskräde.
Vid det nya aftalets ingående äro Fullmäktige deremot icke bundne af annat
än reglementets föreskrift, att konvertering må ega rum, när omständigheterna
dertill föranleda och dä sådant med fördel för staten han ske.

»Att omständigheterna för eu vidare konvertering för tillfället ej äro gynsamma,
synes mig tydligt framgå deraf, att, då Riksgäld skontoret vid alla föregående
lånetransaktioner vanligen erhållit högre pris för den andel af lån, som icke
fast öfvertagits, skulle man nu nödgas gå i eu motsatt rigtning och underkasta sig
vilkor, som ingen bland Fullmäktige för en kort tid sedan ville antaga. Då det
tillhör Fullmäktige sjelfve att välja den tidpunkt, som för konverteringen kan vara
lämplig och fördelaktig, har jag, sedan aftal redan träffats om konvertering af 1866
års lån, hvarmed det kunde vara någon brådska, för min del trott det vara med
det allmännas fördel mest öfverensstämmande att något afbida tiden, innan Fullmäktige
skrede till konvertering af 4*.- procent lånen, då sådant nu icke kunnat ske
på de vilkor, den ursprungliga öfverenskommelsen innehåller, vid hvars uppgörande
jag för min del gick så långt i eftergifter, som jag med behörigt tillgodoseende af
det allmännas fördel ansåg mig kunna göra. Det var nemligen icke utan stor tvekan
jag slutligen afstod från det under underhandlingarne framstälda yrkande, att
optionsandelen skulle betalas med 1, procent högre än den fast öfvertagna andelen.
Af ett dröj små] tror jag ingenting menligt för Riksgäldskontoret vore att befara,
utan efter all sannolikhet motsatsen. Den ymniga penningtillgången, våra förnämsta
exportartiklars snabba prisstegring, den återvaknade lifligheten i handel och näringar
— allt bidrager att stärka vår redan förut goda kredit och höja priset å
våra statspapper. Erfarenheten har ock nogsamt ådagalagt att, sedan fråga först
under hand uppstod om konvertering af våra lån, priset å, våra obligationer stigit
hastigare än någonsin förut, och att det för det allmänna varit en verklig lycka, att
Riksgäldskontoret icke underkastade sig de härda vilkor, som under hand först
ifrågasattes.

»För öfrigt är jag ytterst tveksam, om eu konvertering af 1864 års lån nu
verkligen kan ske under den förutsättning, som reglementet innehåller, eller med
fördel för staten. Uti det nya aftalet ingå så många ovissa faktorer, att man ej
med bestämdhet kan på förhand beräkna verkliga resultatet. Beloppen af stämpelafgifterna
i England och Frankrike äro visserligen kända och kunna följaktligen beräknas,
men så är icke förhållandet med den ännu icke antagna stämpeln för Tyska 4
riket, likasom icke heller med kurs- och ränteförlusterna, som Riksgäldskontoret

— 52 —

genom det förändrade aftalet iklädt sig. Att vid afgörandet af eu så vigtig fråga
som den, huruvida aftalet må anses uppfylla de i reglementet stadgade vilkor, vara
hänvisad till mer eller mindre sannolika gissningar, har synts mig mindre lämpligt.
Att vid sådant förhållande misstag af mig kunna begås, är helt naturligt, likasom
det ock ligger inom möjlighetens område, att sådana kunna ingå i det beräkningssätt,
som till stöd för Fullmäktiges åtgärd blifvit verkstäldt. Mig förefaller det
emellertid, som skulle genom de förändringar, hvilka skott i det ursprungliga aftalet,
nettopriset å obligationerna komma att nedgå från 95 till 94 procent. En kapitalrabatt
af 6 procent å hela det fast afslutade lånebeloppet, i rundt tal 40 millioner
kr., utgör 2,400,000 kronor. Mig synes det klart, att då bindande aftal redan förut
är träffadt om konvertering af 1866 års lån till ett nettopris af 95 procent, detta
lån vid beräkningen icke bör drabbas af större kapitalrabatt än 5 procent af det
oguldna beloppet, i rundt tal 25 millioner kronor, utgörande denna kapitalrabatt
således 1,250,000 kronor. Återstoden af kapitalrabatten å hela lånet bör följaktligen
med 1,150,000 kronor rätteligen drabba resten af det nu fast öfvertagna lånebeloppet,
omkring 15,000,000 kronor. Nettopriset å denna del af lånet blir då något
öfver 92 procent, hvilket i det allra närmaste motsvarar eu effektiv ränta af 4fprocent,
eller samma räntefot, hvarmed 1864 års obligationer äro förskrifne. Dessa
obligationer må nu vara emitterade med hvilken kapitalrabatt som helst, så är det
helt visst, att räntan å den skuld, de representera, och hvilken genom konverteringen
skulle försvinna, nu endast löper med 4f procent, utom inlösningsprovision,
som gör eu ren obetydlighet. Tages då i betraktande kostnaderna för de nya obligationernas
förfärdigande in. fl. utgifter, lärer fördelen af affären i denna del vara
temligen problematisk, synnerligen om derjemte tages i beräkning åtskilliga andra
omständigheter, hvilka vid statslåns konvertering torde böra uppmärksammas. Jag
vill under följande treime synpunkter — kanske de vigtigaste — från min ståndpunkt
taga dem i öfvervägande.

»l:o) Genom konverteringen skulle man, om icke fullständigt vinna, dock närma
sig en önskvärd unifikation af statsskulden. I stället för den långa listan å smärre
lån, hvilka i börsnoteringarne förekomma, skulle man söka erhålla blott ett slags
papper. För min del vill jag visserligen icke bestrida, att vår nuvarande statsskuld
är fördelad i för många olika lån, beroende derpå, att gifna låneuppdrag vid olika
tider och under vexlande penningförhållanden utförts, men jag har icke kunnat med
visshet öfvertyga mig derom, att, i händelse exempelvis våra olika 4|- procent lån
vore sammanslagna i ett enda, eller till och med om hela statsskulden nu utgjordes
af ett stort 4 procent lån, man skulle kunna erhålla högre notering å dessa
obligationer på de utländska börserna, än hvad de olika små lånen lyckligtvis för
närvarande betinga. Det senaste 4 procent lånet noteras för närvarande å börsen i
Paris till 102 å 103 procent och i London till 99 å 101 procent, upplupen kuponränta
från den 15 sistlidne December inberäknad. Afdrages denna kuponränta

— 53

med omkring 1 procent, så stå dessa obligationer noterade, å den förra börsen något
öfver och å den senare till pari eller något derunder. Sannolikt gälla dessa
noteringar blott jemförelsevis små poster, men jag tror icke att äfven i sådana poster
en högre notering för närvarande erhållits, om ock hela statsskulden utgjordes
af ett enda 4 procent lån. Framstående finansmän hafva deremot förfäktat den
åsigten, att en fördelaktigare kurs snarare erhålles, om obligationerna för statsskulden
äro utfärdade med olika räntefot. Noteringarne å do olika slags obligationerna
likasom verificera och stödja hvarandra. Sant är ock, att de flesta stater
hafva sin skuld placerad i olika slags papper. Vid eu konvertering medför äfven
sådant en verklig fördel. Konverteringen måsto nemligen omfatta hela det lån densamma
afser, och har detta lån genom unifikation utväxt till mycket stort belopp,
så erfordras för konverteringen så betydliga resurser, och faran för misslyckande är
så stor, att finansförvaltningarne endast af dessa skäl ofta ryggat tillbaka. En successiv
konvertering af små lån är deremot lätt att verkställa, och har sällan misslyckats.
En annan fördel ega äfven de små lånen, om de, såsom våra, äro utfärdade
å olika tider af året. Annuiteterna utbetalas nemligen temligen likformigt
under olika delar af året, i den mån statsinkomsterna inflyta. För ett enda lån
blir det åter känbart att på endast tvänne terminer af året verkställa ränteliqvid
och lånets amortering.

»2:o) Genom lånens konvertering kan återbetalningen utsträckas till längre tidrymd.
Endast af detta skäl hafva flora stater, hvilkas kredit dock i allmänhet ej
varit den bästa, konverterat sin statsskuld, likväl sällan på fördelaktiga vilkor,
emedan långifvarne lätt insett, att hela operationen blott afsett att bereda betalningsanstånd
— en åtgärd, som aldrig i och för sig kunnat bidraga till stärkande
af ett lands kredit. Visserligen medgifver jag, att amorteringen af 1858 och 1860
års lån, hvilken är afsedd att sluta år 1898, numera börjar blifva temligen tung,
men deremot verkställes å eu stor del af andra statslån för närvarande ytterst ringa,
ja på 1878 års lån under de första fem åren alldeles ingen amortering. Det kan
derföre ifrågasättas, huruvida nutiden å lånen i deras helhet verkställer större amortering,
än som billigtvis bör drabba densamma. Härom kunna naturligtvis åsigterna
vara mycket delade; men till grund för Riksdagens år 1873 fattade beslut i fråga
om grundskatternas afskrifning m. in. ligger emellertid den tanke, hvilken, så vidt
jag känner, hvarken Kongl. Maj:t eller Riksdagen genom något sedermera vidtaget
beslut öfvergifvit, att amortering af statsskulden skulle ske efter redan utstakad plan,
och att medel till den fortgående afskrifningen skulle beredas äfven derigenom, att
utgifterna för statsgäldens amortering småningom minskades, i den mån lånen blefvo
återguldna. Särskilt framhölls fördelen för statsverket att år 1898 blifva qvitt de
icke obetydliga annuiteterna å både 1858 och 1860 års lån samt lättheten att då
kunna påskynda afskrifningen. Man må i denna fråga hysa hvilken åsigt som helst
—- och derom tillkommer icke mig i egenskap af Fullmäktig i Riksgäldskontoret

— 54 -

att uttala någon egen mening — torde man dock böra vara ense derom, att afskrifningsåtgärden,
derest den varder af Konung och Riksdag beslutad, derigenom
kan underlättas på ett sätt, som äfven skattereformens motståndare uttalat såsom
ett önskningsmål, nemligen så, att öfriga samhällsklasser, som icke drabbas af grundskatt
eller rustning och rotering, icke må oskäligt betungas. Helt visst är det ock,
att den, som för 1898 års Riksdag skall framlägga Kongl. Maj:ts proposition angående
statsverkets reglerande, skall på ett helt annat sätt, än jag förmodar den nuvarande
finansförvaltningen gör, betrakta en åtgärd, hvarigenom för beredande af en tillfällig
lättnad i budgeten, som i allt fall tyckes vara på god väg att återvända till sitt
förra goda skick, amorteringen af 1858 och 1860 års lån, af hvilka det senare, såsom
till en del bestående af premieobligationer, i allt fall icke kan före år 1898
ur lånelistan utgå, fördröjes med mer än 30 år.

>3:o) Derigenom bör hufvudsakligen åsyftas att nedbringa den effektiva räntan
å statsskulden och dymedelst lätta de skattdragandes bördor för statsskuldens
liqviderande. Detta är utan tvifvel den vigtigaste synpunkten vid alla räntekonverteringar,
och i den mån detta mål genom konverteringarne blifvit ernådt, hafva desamma
blifvit med tacksamhet af de skattdragande belsade. I de länder, der sådant
företrädesvis egt rum, nemligen i England, Belgien och Nord-Amerikas Förenta
stater, hafva dock operationerna genomförts genom flera på hvarandra följande
konverteringar och med iakttagande i allmänhet af den vigtiga regeln, att kapitalskulden
icke derigenom förökats. Konverteringarne hafva således i allmänhet skett
till pari. På sådant sätt nedbringades år 1715 bördan af den redan då betydliga
engelska statsskulden med jemt -J-del genom konvertering till pari af 6 procent räntan
till 5 procents papper. I spåren hafva sedermera följt successiva konverteringar till
44, 4, 3 i, 3j och slutligen till 3 procent. Alla dessa, med undantag af en partiel
konvertering af år 1822, hafva skett till pari. Vid denna partiella konvertering
medgafs en kapitalrabatt af nära 5 procent. Åtta år senare omkonverterades
samma belopp, och då kapitalrabatten fördelades på denna korta tid, insåg man
misstaget att konvertera med sådan rabatt. Andra nationer hafva tillgodogjort sig
denna erfarenhet. Då man icke känner gränsen för räntans fallande å goda statspapper
och icke på förhand kau beräkna tiden, när en ytterligare konvertering kan
ifrågakomma, konverterar man till pari. Efter eu uttömmande utredning af detta
ämne, har i Förenta staterna genom lagar af den 14 Juli 1870 och den 20 Januari
1871 blifvit stadgadt, att kapitalbeloppet af statsskulden icke får genom konvertering
det ringaste ökas.

>Den kapitalrabatt, som ökandet af ifrågavarande lån från det redan öfverenskomna
beloppet 25 millioner till 40 millioner kronor medför, skulle, enligt mitt antagande,
motsvara nära 8 procent på de sista 15 millionerna. Fördelas dessa 8
procent på 50 år, blir väl den effektiva räntan endast 4i procent; men om det nya lå -

net skalle komma att ytterligare konverteras, blir den effektiva räntan, derest detta
sker om 15 år, 5,22 procent, om det sker om 20 år, 4,96 procent, om det verkställes om
25, år 4,80 procent, om 40 år, 4,57 procent, o. s. v. Således skulle i alla dessa fall konverteringen
af 1864 års lån nu icke hafva skett med fördel. Härvid kan naturligtvis
invändas, att det långt ifrån är gifvet, att ytterligare konvertering under denna
tid kan ifrågakomma. Villigt medgifver jag, att det endast är framtiden, som härpå
kan lemna ett afgörande svar. Likväl vill jag, utan anspråk på att dervid fästes
någon vigt, såsom min enskilda tanke säga, att då våra 4 procent obligationer, låt
vara i mindre poster, redan nu noteras å börserna i Paris och London till de kurser,
jag här ofvan omförmält, och då man känner att det större kapitalet har benägenhet
att tillväxa fortare än tillfället till dess säkra placerande, hvadan penningräntans
fallande å goda statspapper kan nästan sägas vara en lag, som under fredstid
ständigt verkar, bör det, under förutsättning att statens finanser fortfarande
skötas väl, icke vara otänkbart, att eu stat, som under 12 år upparbetat sin kredit
till den grad, skilnaden i priset å 1868 och 1880 års lån utvisar, vidare skall
fortgå på samma bana och icke under hela 50 år stå stilla, hvilket i förhållande
till andra nationer och till de ekonomiska lagar, som beherska penningverlden, i
sjelfva verket vore ett tillbakagående.

»Dessa betänkligheter — de må nu hvila på misstag eller ej — hafva åtminstone
för mig sjelf varit af den allvarliga beskaffenhet, att jag, fastän ledd af önskan
att i denna vigtiga fråga icke skilja mig från Fullmäktiges flertal, som ■— jag
är derom öfvertygad — kunna bättre än jag bedöma densamma, ansett mig icke
hafva rätt att förtiga dem. Visserligen finner jag att några bland dem äfven kunna,
ehuru i ringare grad, rigtas mot det af mig i hufvudsak biträdda ursprungliga aftalet.
Vid dess ingående leddes jag dock af den tanken, att det innefattade en
stor fordel, det staten sjelf inginge som betydlig participant i lånet genom Riksbanken,
som jag trodde komma att till hälften deltaga i lånet; att det var af vigt att
aftal snart träffades om konvertering af 1866 års lån, hvilket på de då öfverénskomna
vilkoren under alla förhållanden kunde ske med någon fördel, samt att jag
i det längsta hoppades att lånet skulle blifva ett uppköpslån, hvarpå jag icke lade
ringa vigt. De förändrade förhållanden, som sedan inträda hafva gjort det omöjligt
för mig att utan uppoffring af egen öfvertygelse kunna ingå på de vilkor, som blifvit
uppstälda af det nya konsortium, på hvilket jag för öfrigt sätter stort värde.“
Jemte anmälan att hafva medelst telegram meddelat sig med de utländske
eventuelle konsortie-medlemmarne och inhemtat deras svar, tillkännagaf Riksbanken
och Skandinaviska kreditaktiebolaget, uti skrifvelse den 14 Mars, att hinder icke
mötte, derest Fullmäktige ville bestämma det belopp, hvarå obligationerna skulle
lyda, till 1,815 kronor mot £ 100 i stället för förut föreslagna 1,820 kronor, men
att deremot de utländske konsortie-deltagarne icke funne sig kunna afstå från optionen
på 1858, 1860 och 1861 års lån, hvilken ända från underhandlingarnes början

varit afsedd att tillkomma dem, som iklädde sig åtagandet att ansvara för genomförandet
af konverteringen af öfriga ifrågavarande lån; och som Riksbanken och
Ivreditbolaget, endast under förutsättning af de utländske konsortie-medlemmarnes
deltagande, gjort de framställningar, som innehöllos i deras till Riksgäldskontor!
aflåtna skrifvelse af den 10 Mars, nödgades de anse hela frågan om konsortium,
dess bildande och åtagande och dermed äfven för det då varande planen om konvertering
af fyrfaldiga Riksgäldskontorets lån till ett enda 4 procent lån mot internationella
obligationer förfallen, så framt icke Fullmäktige toge ärendet under förnyad
pröfning och dervid funne lämpligt bibehålla konsortium vid optionen på det
sätt och med de vilkor, deras nyssberörda skrifvelse!’ gåfve vid handen. Till bestyrkande
häraf hade derjemte till Riksgäldskontor aflemnats fyra till Skandinaviska
kreditaktiebolag^! i detta ärende ankomna telegram från de uppgifna konsortiemedlemmarne.

Slutligen ankom samma dag från den Danske Landmansbank i Köpenhamn
ett telegram, deruti banken, med åberopande af sitt förut gjorda, bär ofvan i § 1
omförmälda meddelande, förfrågade sig, om Riksgäldskontor nu vore benäget att
konvertera statens uppsägbar lån, i hvilket hänseende det borde vara i statens
intresse att mottaga täflande anbud, samt anhöll om telegrafsvar, om underhandlingar
kunde föras, när banken sände till Stockholm befullmäktigad! ombud för sill
bankirgrupp.

Som Fullmäktige icke vid sammankomsten den 14 Mars voro fulltaliga, företogs
frågan till förnyad behandling påföljande dag, då alla voro närvarande. Till
denna sammankomst både Professoren Hj. Holmgren aflemnat de af honom med
ledning af uppgifter, bvilka lemnats honom af Fullmäktigen von Stockenström beträffande
vilkor och omständigheter vid den ifrågasatta konverteringen, öfver densamma
uppgjorda aritmetiska beräkningar, bvilka äro i afskrift denna berättelse
bilagda. (Bil. Lit. E och F.)

Motiverna för det slut, hvartill Fullmäktige vid denna öfverläggning kommo,
återgifvas i protokollet sålunda:

»Fullmäktige funno af förenämnda beräkningar framgå, att äfven med afseende
fästadt å kostnaden för de nya obligationernas beläggande med stämpel, förslagsvis
beräknad för så väl engelsk som fransk och tysk stämpel å det belopp
obligationer, som kunde antagas komma att med dylika stämplar beläggas, till 23/40
procent samt, under förutsättning att tysk stämpel ej blefve i lag stadgad, för endast
engelsk och fransk stämpel till 1 ''/40 procent, äfvensom å öfriga omständigheter, hvari
det nu till pröfning föreliggande anbudet skilde sig från det ursprungligen afgifna,
medelst den vid sammankomsten den 24 Februari upprättade promemoria, antagna
erbjudandet — deu fördel, som genom nu ifrågasatta konverteringar komme att
staten beredas, vore ganska betydlig, i synnerhet hvad beträffade 1866 års lån, hvars
högre nominella räntefot möjliggjorde en större vinst vid detta låns konvertering.

»I fråga åter om 1858, 1860, 1861 och 1864 års lån vore uppnåendet af en
penningevinst, jemförlig med den som konverteringen af 1866 års 5 procent lån medförde,
af lätt insedda skäl ej möjligt, men det vore ej heller förnämligast ur denna
synpunkt, som konverteringen af förstnämnda lån rätteligen borde betraktas.

»Så som frågan nu förelåge, berodde det på Fullmäktige att antingen antaga
det föreliggande, i sig sjelft fördelaktiga anbudet, sådant det numera blifvit slutligen
framlagdt, eller ock, med förkastande af detta anbud, strängt fasthålla vid innehållet
af ofvan omförmälda promemoria och, enär den deri omförmälda optionsrätt
kunde anses ej vara af vederbörande obetingadt och enligt ordalydelsen begagnad,
besluta konvertering endast af 1866 års lån. Att sålunda tillgodogöra Riksgäldskontoret
anbudet om konvertering af 1866 års lån utan hänsyn till de förutsättningar,
under hvilka samma anbud bragts till stånd och afgifvits, skulle likväl antagligen
medföra den påföljd, att genom ett dylikt tillvägagående det konsortium upplöstes,
som med stora ansträngningar vore bildadt för konvertering ej blott af de
nu närmast ifrågasatta lånen, utan af all den svenska statsskuld, som kunde och
borde konverteras, och hvilket konsortium bestode — förutom af Sveriges Riksbank,
hvars deltagande i aftalet Fullmäktige ansågo af vigt — derjemte af andra betydande,
aktade och till största delen med Riksgäldskontoret redan nära förbundna
samt i de äldre svenska statslånen intresserade banker och firmor; varande participanterne
lämpligen fördelade å de olika penningmarknaderna med 1 4-del för
Sverige, 1 4-del för England, 1 ,''4-del för Frankrike och V^-del för Tyskland
samt i besittning af alla do krafter, som erfordrades för konverteringens i dess helhet
lyckliga genomförande.

»Konverteringen endast af 1866 års lån skulle visserligen, såsom nämndt
blifvit, medföra en betydlig fördel för staten, men eu fullt så stor, antagligen vida
större, fördel komme att staten beredas genom en ändamålsenlig konvertering af
1868 och 1870 års 5 procent lån, då inom eu ej aflägsen tidpunkt denna konvertering
kunde ega rum. Uppläggandet redan nu och utsläppandet i marknaden under bemedling
af ett konsortium, sådant som det nu bildade, af ett svenskt 4 procent
statslån i kronor, pund sterling, francs och riksmark, säljbart å hvarje afsevärd
penningemarknad, emitteradt till en kurs, så hög, som de nu erbjudna vilkoren
gåfvo vid handen, och till ett belopp, nog stort att verksamt bidraga till statsskuldens
konsolidering samt åstadkomma en stadig och antagligen stigande notering
å vår verld sdels förnämsta börsplatser, måste enligt sakens natur gifva väl grundade
anledningar till den förhoppning att — förutom de fördelar som anbudets antagande
i och för sig sjelft medförde -- en blifvande konvertering af 1868 och 1870 års
iån kunde, medelst en ytterligare emission af samma 4 procent lån, på ett synnerligen
tynsamt sätt åstadkommas; hvaremot konsortiets afvisande och det ifrågasatta
nftalets inskränkning till det jemförelsevis ringa omfånget af ett enda låns konver Rev.

Ber. 1880, angående Riksgäldskontoret. ®

tering lätteligen kunde komma att blottställa och säkerligen skulle i en blott ringa
grad befordra framgången af en fortsatt, förestående konvertering, så väl beträffande
1868 och 1870 års lån som ock i afseende å de lån, angående hvilkas konvertering
optionsrätt nu begärts och hvilka uppsägbara lån det syntes olämpligt att qvarlemna
i marknaden, då tillfälle nu förefunnes till deras konsolidering och till införande
på penningemarknaden af ett svenskt 4 procent statslån i stället för flera äldre,
med sins emellan olika och högre räntefot förskrifna.

»Härtill komme, att den konvertering af 1858, 1860 och 1861 års lån, för
hvars genomförande låneöfvertagarno begärt optionsrätt, dels enligt de erbjudna vilkoren
medförde eu verklig, om ock till följd af dessa låns lägre räntefot ej särdeles
betydlig vinst för staten, dels vore ur en annan ej mindre afsevärd synpunkt af
gagn. Då dessa lån upptogos med en så kort amorteringstid, som för dem bestämts,
hade svårligen kunnat förutses, att statsskulden skulle under sagde tid tillväxa
så hastigt och så betydligt, som sedermera egt rum, och att i följd deraf,
under den återstående tiden för dessa låns ursprungligen bestämda amortering, annuiteterna
för statsskulden i dess helhet skulle uppgå till så stora belopp, som de för
närvarande utgjorde. På goda skäl kunde antagas att, om denna tillväxt af statsskulden
vid upptagandet af nyssnämnda lån kunnat tagas i beräkning, desamma
skulle hafva upplagts, ej, såsom fallet nu vore, med amortering på 40 år och derunder,
utan med en vida mera vidsträckt återbetalningstid. Genom deras konvertering
mot det nu ifrågavarande, på 50 års amortering stälda statslånet bereddes en
betydlig lindring å budgeten för hela den återstående tiden af dessa låns ursprungligen
utsatta amortering, ofter hvilken tids förlopp åter de nu befintliga statsjernvägarnes
afkastningsförinäga, så vidt nu kunde bedömas, bordo hafva så ökats, att
statens tillskott till annuiteterna å den för jernvägen upptagna skulden kunnat, om
ej upphöra, åtminstone i väsentlig mån förminskas. Vid sådant förhållande, och då
de nutida skattdragande ej egde gagnet af denna jernvägarnes blifvande större afkastning,
men deremot den betydliga upplåningen under de senare åren för dem medförde
en så mycket större tunga, som annuiteterna å statslånen vore temligen lika
fördelade å lånens hela amorteringstid och i följd häraf det nuvarande jemförelsevis
ringa amorteringsbeloppet å de senare lånen motsvarades af en så mycket större
ränteutgift, syntes det tvifvelsutan billigt, att eu jemnare fördelning af bördorna för
statsskulden åstadkommes.

»Det vore visserligen Fullmäktige bekant, att Riksdagen år 1873, i sammanhang
med frågan om grundskatternas afskrifning, tagit i betraktande det förhållande,
att annuiteterna för 1858 och 1860 års lån år 1898 skulle upphöra att utgå. Den
betydliga upplåning, som efter år 1873 egt rum, rubbade likväl i väsentlig mån de
beräkningar, som i fråga om möjligheten af eu skattereform kunnat göras med hänsyn
till ändrade förhållanden i afseende å statsskulden, och det syntes på goda skäl
antagligt att, för så vidt vid dennas förvaltning någon hänsyn borde tagas till den

— 59 —

på dagordningen stående skattereformen, eu jemnare fördelning af bördorna för statsskulden
och derigenom åstadkommen lindring å budgeten måsto vida verksammare
befordra och möjliggöra en skattereform, än utsigten att om nära två decennier
vinna eu nedsättning i utgifter genom återbetalning af vissa, under hela denna tid
på budgeten bårdt tyngande lån.

»Den utsträckning af amorteringstiden för 1858, 1860 och 1861 års lån, som
blefve en följd af dessa låns eventuella konvertering, uteslöte i allt fall, om blifvande
gynsamma förhållanden dertill föranledde och Riksdagen sådant beslöte, ej möjligheten
att medelst förstärkande af kapitalafbetalningarue å statsskulden verkställa
eu nyssnämnda låns belopp motsvarande amortering inom samma tid, som nu vore
för deras återbetalning bestämd.

»Då i länder, sådana som Frankrike, England och Amerika, konvertering af
statsskulden företoges, medförde många samverkande omständigheter, främst den
behofvet öfverstigande tillgången på ledigt kapital, den verkan, att obligationsipnehafvarne
knappt hade annat val än att underkasta sig den beslutade konverteringen
och mot de nya papperen utbyta de gamla. Det läge i sakens natur, att den svenska
statsskulden ej kunde konverteras lika lätt, endast genom utsättande af en lägre
nominel räntefot i stället för en förut förskrifven högre. De nu erbjudna vilkoren
syntes för Riksgäldskontor fördelaktiga, och att, vid sådant förhållande, för en
oviss förhoppning om ernående af ännu gynsammare vilkor, förkasta det gjorda anbudet
och uppskjuta konverteringsåtgärden vore så mycket mindre lämpligt, som
vinsten af en konvertering blefve större, ju tidigare den kunde vidtagas.

»Skulle i en framtid förhållandena så gestalta sig, att en konvertering äfven
af det nu ifrågavarande nya 4 procent lånet blefve möjlig, komme visserligen i sådant
fall den effektiva räntan derå att blifva något högre, än om kapitalrabatten på alla
de 50 amorteringsåren fördelades, Härvid förekomme likväl, att en dylik konvertering
till lägre räntefot än fyra procent antagligen i intet fall vore tänkbar utan
just eu sådan öfvergång, som af ett nytt, stort och på flera marknader i större
poster spridt 4 procent lån bildades, och vid sådant förhållande skulle, under antagande
af möjligheten af en sålunda fortsatt konvertering, det nya lånet medföra
en ännu större fördel än för närvarande kunde å detsamma beräknas.»

Jemte det Fullmäktige förbehöllo sig öppen rätt att, efter verkställande af
erforderliga uträkningar, till siffran bestämma beloppet af det nya lånets första
emission, äfvensom att utsätta kursen å kronor till vare sig 1,815 eller 1,820 kronor
mot 100 pund sterling, 2,520 francs och 2,040 riksmark, funno de efter slutad
öfverläggning skäl att — med antagande jemväl af Riksbankens och Skandinaviska
kreditaktiebolagets erbjudande i fråga om förräntning af de å ett nytt lån inflytande
medel — ingå på de af konsortiet föreslagna vilkor samt medgifva den begärda
optionen beträffande konvertering af 1858, 1860 och 1861 års lån, hvarom skrifvelse
afläts till Riksbanken och Skandinaviska kreditaktiebolaget.

Fullmäktigen Sams dins åberopade sin den 12 Mars afgifna, här ofvan intagna
reservation.

Fullmäktigen Mallmin yttrade: »Vid behandlingen af den föreliggande lånefrågan
har jag funnit de vilkor, som innehållas i den af Riksbanken och Skandinaviska
kreditaktiebolaget uppstälda och till Fullmäktige öfverlemnade promemoria
vara för staten fördelaktiga, och jag har derför icke tvekat för min del antaga
nämnda vilkor för en konvertering; men då med de förändringar i samma promemoria,
som låneöfvertagarne nu påyrkat, fördelarne för staten af en konvertering,
om ock fortfarande afsevärda, likväl skulle minskas, vill jag hafva uttalat såsom min
åsigt, det jag helst velat ett uppskof med frågans afgörande för att afvakta, huruvida
icke fördelaktigare låneanbud stode att erhålla.»

Med anledning af det fattade beslutet uppdrogo Fullmäktige åt sina deputerade
att till svar å Danske Landmansbankens här förut omförmälda telegram meddela,
att Riksgäld skontoret ej vore i tillfälle reflektera på den i samma telegram gjorda
framställning.

Sedan beslut fattats om kursen i do nya obligationerna med kuponer mellan
kronor, å ena, och de tre utländska myntslagen, å andra sidan, äfvensom i fråga
om beloppet af det nya lånets första emission, undertecknades den 18 Mars det på
svenska språket affattade och af samtlige vederbörande godkända kontraktet om ifrågavarande
lån. — Till upplysning om dess innehåll finnes eu afskrift deraf denna
berättelse bifogad. (Bil. Ditt. G.)

§ 3-

Uppå derom af Fullmäktige gjord framställning har Kongl. Maj:t den 19 sistlidne
Mars faststält det beslut, Fullmäktige rörande ofvanberörda upplåning fattat,
äfvensom å lånet meddelat sin nådiga garanti; hvarom kungörelse af samma dag
blifvit utfärdad i n:r 13 af Bihang till Svensk författningssamling 1880.

Om det träffade låneaftalet meddelade Fullmäktige den 16 Mars Statsutskottet
underrättelse samt uppdrogo åt sina deputerade att föranstalta om vederbörlig
uppsägning af 1866 års svenska statslån till återbetalning den 1 April 1881
samt att derom underrätta öfvertagarne af nämnda lån. Kungörelse om uppsägning
af hela lånet finnes första gången införd i Post- och Inrikes tidningar Tisdagen den
23 Mars detta år.

I enlighet med Fullmäktiges beslut deu 25 sistlidne Mars om uppsägning i
öfverensstämmelse med lånekontraktet till den 15 April 1881 af 1864 års lån utfärdades
kungörelse derom i Post- och Inrikes tidningar Fredagen den 2 April innevarande
år.

§ 4.

Obligationerna för första emissionen af ifrågavarande lån, hvilken emissions
belopp utgör 2,200,000 pund sterling, äro tryckta med svensk, engelsk, fransk och

— 61 —

tysk text mod den lydelse, bilagde aftryck visar (Bil. Bil. IL), samt daterade den
1 April 1880. De indelas i 4 serier sålunda, att för serien

tillhopa £ 300,000: —

„ „ 400,000: —

„ „ 1,000,000: —

„ » 500,000: -

Brimma 36,100 st. obligationer å tillhopa.................. £ 2,200,000: •—

I enlighet med låneöfvertagarnes efter kontraktets underskrifvande framstälda
och af Fullmäktige bifallna anhållan äro obligationerna för hvarje serie af lånets
första emission numererade hvar för sig, börjande med n:r 1, och skola, för lånet i
dess helhet, obligationerna inom hvarje serie å lika obligationsvalör numereras i
oafbruten nummerföljd.

Hvarje obligation åtföljes af halfårs räntekuponer för tiden från den 1 Oktober
1880 till den 1 April 1898 samt en talon för utbekommande af nytt kuponark
föi den derefter återstående räntans uppbärande. Såväl räntekuponerna som
talonen äro utfärdade på förenämnde fyra språk, på. sätt inhemtas af det vid denna
berättelse fogade aftryck. (Bil. Lit. I).

Uppå anhållan af de utländska låneöfvertagarne hafva Fullmäktige medgifvit
innehafvare af 1880 års obligationer, som sådant önskade, rättighet att få sina
obligationer stälda på viss man, äfvensom att eventuelt kunna mot certifikat deponera
obligationerna i Riksgäld skontoret och för hvarje halfår få räntan, enligt uppgifven
adress, remitterad i en anvisning (»cheque»).

Med anledning af Riksdagens i 38 § af det för Riksgäldskontor! utfärdade
reglemente meddelade föreskrift, hafva Fullmäktige uti underdånig skrifvelse den 12
sistlidne Augusti anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till obligationerna
af 1880 års lån hörande räntekuponer, när de till inlösen förfallit, måtte, enhvar
med det i kuponen förskrifna belopp i svenskt mynt, icke allenast i landtränterierna,
med undantag af Stockholms läns, inlösas i den mån ränteriernas kassabehållningar
sådant medgåfve, samt derefter vid skeende penningeremisser till Statskontoret insändas,
för att, mot liqvid, till Riksgäldskontorot aflemnas, utan ock mottagas vid
den utom Stockholms stad förefallande uppbörd af do till ränterierna ingående
medel och sedermera i behörig ordning levereras.

§ 5-

I afseende på inbetalning af lånet hafva Revisorerne vid läsning af Fullmäktiges
protokoll erfarit, att låneöfvertagarne, med begagnande af dem i lånekontraktets
7 § förbehållen rätt, hafva till indragning den 15 Juni hos Nordtyska banken
uppsagt valutan för hela den del af lånet, som öfversköt beloppet af respektive den
1 och 15 April 1881 oguldne obligationer, tillhörande de till betalning uppsagda
1864 och 1866 års lån, och hvilket belopp beräknades utgöra 221,373 £

Lit. A utfärdats 300 st. å £ 1000,

Lit- B „ 800 „ „ „ 500,

Lit. C „ 10,000 „ „ „ 100,

Lit- D „ 25,000 „ ,. „ 20,

Upptagning
af tillfälligt
lån å 9
millioner
kronor.

- 62 —

10 sh. 5 d., som med afseende å obligationernas valörer måst utjemnas till 221,380

£ St. eller 4,516,152 riksmark och således motsvarade ...... Kronor 4,018,047: —

Efter afdrag af 5 procent kapitalrabatt ....................... „ 300,902: 35,

lemnade således förenämnde obligationssumma en behållning af Kronor 3,817,144: 65.
Denna behållning indrogs sålunda, att riksmark 3,217,758: 29, försålda
efter kurs af 88 kronor 65 öre för 100 riksmark, lemnade
................................................. Kronor 2,852,542: 72,

och 1,324,959 francs 30 cent., försålda efter
kurs af 71 kronor 70 öre för 100 francs,

lemnade................................................... ....» 949,995: 82. S,S02,mS: 54,

hvadan sålunda en kursförlust uppkommit af ...................... Kronor 14,606: 11.

Under åberopande af 5 § i kontraktet om 1880 års lån — i hvilken paragraf
låneöfvertagarne förbehållits rätt att, i och för konverteringens underlättande, före
de till inlösen uppsagda lånens förfallotid från Riksgäldskontoret utbekomma obligationer
af det nya lånet mot redovisningsskyldighet och ställande af sådan säkerhet
för valutans behöriga erläggande, som af Riksgäldskontoret ansåges erforderlig —
hafva sedermera låneöfvertagarne begärt samt mot stöld och af Fullmäktige godkänd
säkerhet till revisionens början utbekommit obligationer å ett sammanlagdt
belopp af 305,440 pund sterling.

Reservation anförd af Herrar C. A. Larsson och J. Mankcll (Bil. Lit. A.)

För betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad
kassaförstärkning bemyndigade 1879 års Riksdag Fullmäktige, enligt 46 § i det för
Riksgäldskontoret då utfärdade reglemente, att upplåna erforderliga medel mot kontorets
obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; hvarjemte Riksdagen
öfverlemnade åt Fallmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skulle obligationerna, vare sig
deras inlösen bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias
inom sex år från deras utgifning.

Uti sin till innevarande års Riksdag afgifna berättelse hafva Fullmäktige
anmält, att de på grund af ofvan berörda bemyndigande den 1 November sistlidet
år utfärdat 4 V2 procent obligationer å ett belopp, som för det då varande utgjorde
tillhopa 9,000,000 kronor, stälde att återbetalas sex år från utgifningsdagen, eller

— 68 -

flen 1 November 1885, dock med Riksgäldskontoret förbehållen rätt att, om Riksgäldskontoret
sådant önskade, före den sålunda utsatta betalningstiden när som
helst sex månader efter föregången, af Riksgäldskontoret medelst kungörelse i allmänna
tidningarno verkstad! uppsägning inlösa större eller mindre antal af dessa
obligationer. Af det utfärdade obligationsbeloppet hade Fullmäktige, efter; parikurs
jemte godtgörelse af upplupen icke förfallen ränta, öfverlåtit till Allmänna hypoteksbanken
3,000,000 kr., hvarjemte Fullmäktige med Skandinaviska kreditaktiebolaget
träffat aftal om öfverlåtande, på enahanda vilkor, af återstående 6,000,000
kr., med 2,000,000 kr. den 2 Januari, då sistnämnda obligationsbelopp ock
öfvertagits, 1,000,000 kr. den 1 och 1,000,000 kr. den 15 Februari samt 2,000,000
kr. inom utgången af nämnde Februari månad, allt 1880, efter uppsägning å tider,
som Riksgäldskontoret egde bestämma.

Uti det den 6 November sistlidet år afslutade kontrakt om öfverlåtande till
Skandinaviska kreditaktiebolaget af obligationer å förenämnde 6,000,000 kr. förband
sig Riksgäldskontoret — i den händelse Riksgäldskontoret under loppet af år
1880 komme att, utöfver dessa kontraherade 6,000,000 kr. och ett till annan
långifvare öfverlåtet belopp af 3,000,000 kr., utsläppa ytterligare obligationer för
betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lomnad kassaförstärkning
— att för ett belopp af ytterligare 5,000,000 kr. i främsta rummet erbjuda
dessa obligationers öfvertagande åt Skandinaviska kreditaktiebolaget efter parikurs;
dock komme Skandinaviska kreditaktiebolagets rätt att begagna sådant erbjudande
att upphöra, derest bolaget icke inom åtta dagar efter erhållen del af erbjudandet
uppå de af Riksgäldskontoret bestämda vilkor deraf sig begagnat.

Obligationerna åtföljas af 12 halfårsräntekuponer, förfallande till betalning
''den 1 Maj och 1 November. Till upplysning om såväl obligationernas som räntekuponernas
lydelse äro aftryck deraf denna berättelse bifogade (Bil. Lit. K och L.)

För det upplagda lånet å 9,000,000 kr. äro utfärdade 2,210 obligationer,
fördelade i fyra serier och valörer sålunda, att

af serien A 120 st. lyda å 25,000 kronor, således tillhopa... Kronor 3,000,000: —
„ „ B 210 st. „ , 10,000 „ „ ,, ... „ 2,100,000: —

.. „ C 480 st. „ „ 5,000 „ ., , ... „ 2,400,000: -

„ „ D 1,500 st. „ „ 1,000 „ „ „ ... „ 1,500,000: -

Summa 2,210 obligationer å ett sammanlagdt belopp af Kronor 9,000,000: —

Inbetalningarne af de öfvertägna andelarne af lånet hafva verkstälts på följande
tider, nemligen
af Allmänna hypoteksbanken:

den 1 November 1879 .........................

57 A i» n .......................

» » ‘ .........................

...................... Kronor 1,000,000: —

........................ „ 1,900,000: —

100,000: —

Kronor 3,000,000: —

(54 —

af Skandinaviska kreditaktiebolaget:

den 2 Januari 1880 ....................	............................... Kronor	2,000,000	—
„ 2 Februari „ ....................	................................. t?	1,000,000	—
■>? 14 it V ........... ......	............................ .... 1}	1,000,000	—
« >? ?? ................	...............................	2,000,000	—
	Kronor	6,000,000	—
	Summa kronor	9,000,000	—

I enlighet med Riksdagens derom meddelade föreskrift hafva Fullmäktige, uti
skrifvelse den 12 Augusti innevarande år, hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kong!. Maj:t täcktes förordna, att till obligationer af ofvannämnda statslån hörande
räntekuponer, när de till inlösen förfallit, måtte icke allenast i landtränterierna,
med_. undantag af Stockholms läns, inlösas, i den mån ränteriernas kassabehållningar
sådant medgåfve, samt derefter vid skeende penningeremisser till Statskontoret
insändas för att, mot liqvid, till Riksgäldskontor aflemna^, utan ock mottagas
vid den utom Stockholms stad förefallande uppbörd af de till ränterierna ingående
medeljoch >sedermera i behörig ordning levereras.

Angående
lån från
jernvägshypotelcsfonden.

Uti senaste revisionsberättelse, sid. 40—42, finnes intagen en redogörelse
angående jernväg shypoteks fonden, hvaraf inhemtas, att under tiden från den 29 Maj
till den 21 Augusti 1879 från denna fond beviljats lån

till 4 solidariska banker å tillhopa .................

och till 4 aktiebanker „ „ ..................

.................... Kronor 4,775,000: —

...................... „ 1,180,000: —

utgörande tillsammans ......................................

...................... Kronor 5,955,000: —

Under återstående delen af samma år beviljades följande lån:

till 2 solidariska banker å tillhopa ................. Kronor 530,000: —

och till 1 aktiebank å ....................................... „ 75,000: — 605000-

Uppå ansökningar, som ingifvits till Riksgäldskontor före den
1 Juni 1880, eller den sista tid, inom hvilken lånesökande egde att
sig anmäla, hafva ytterligare beviljats lån

till 3 solidariska banker å tillhopa .................. Kronor 1,230,000: —-

och till 2 aktiebanker „ „ .................. „ 74,000: — j 304 000: —-

Utgörande summan af de beviljade lånen

deraf till 8 solidariska banker ..............

och till 5 aktiebanker ............................

....................... Kronor 7,864,000: —

Kronor 6,535,000: —

„ 1,329,000: —

Af ofvannämnde redogörelse inhemtas äfven, att utaf de beviljade lånen hade

intill slutet af September månad 1879 utbetalts .................... Kronor 3,415,000: —

sedermera hafva utlemnats:

i Oktober 1879	1,220,000: —
och i December „	.................................... „ 1,425,000: —
i Januari 1880 .	............................. „ 500,000: —
i Mars „ ..............	.................................. „ 30,000: —
i Juli „ ..................................	..................................... „ 1,274,000: - -
	Summa kronor 7,864,000: —

Utaf dessa lånesummor hade intill tiden för revisionens

början återbetalningar verkstälts till sammanlagdt belopp af „ 161,000: —

så att det vid nämnde tidpunkt utestående lånebeloppet utgjorde Kronor 7,703,000: —

Återbetalningen af de efter den 21 Augusti 1879 beviljade lån har blifvit bestämd
att verkställas, för en solidarisk och en aktiebank med lika andel under hvart
och ett af tio efter utlåningen följande år, för en solidarisk bank med ett visst belopp
under sju efter utlåningen följande år, för en aktiebank med T''-s- under hvart
och ett af åren 1881—1893, samt för de öfriga inom utgången af år 1893 under
förutsättning af nj oktrojs erhållande, och i motsatt fall före utgången af nu varande
oktroj. För alla dessa lån är procent ränta förskrifven att halfårsvis erläggas.
Enligt de afgifna skuldförbindelserna egen såväl Riksgäldskontoret som lånotagarne
att sex månader efter uppsägning återbetala hela lånet eller del deraf.

Ehuru eu i möjligaste måtto exakt uträkning af den räntefot, som erfordrades
till Riksgäldskontorets godtgörande för de med utlåningen från jernvägshypoteksfonden
förenade rånte- och öfriga utgifter, ej läte sig göra förrän innevarande års
räkenskaper blifvit afskräde, så, och enär enligt anställa beräkningar tydligen visat
sig, att eu ränta af fem procent för år medförde full ersättning för berörda utgifter,
hafva Fullmäktige beslutat och låtit meddela låntagarne, att räntan å de från nämnde
fond utlemnade lån nedsättes till fem procent från och med den 1 Augusti innevarande
år.

Riksgäldskontorets hufvudbok och den särskilda räkenskapen öfver de fon- Granskning
dorade lånens likvidation»- och amorteringsfonder samt öfver jernvägshypoteksfonden afBiksgäldshafva
blifvit granskade af Revisorcrne, som funnit de till Riksgäldskontoret influtna hufvudbok.
medel och derifrån jverkstälda utbetalningar behörigen verihcerade.

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontoret.

''J

— 66 —

Liggaren
öfver lån till
vissa bestämda
föremål.

Riksgäldskontorets

kreditiv &
Riksbanken.

Angående
vissa verks
befrielse från
utgörande af
btrgverkstionde.

Angående
de genom försäljning
af
mindre
kronolägenheter
influtna
medels användande
till
inköp af skogbärande
eller
till skogsodling
tjenlig
mark.

I sammanhang med hufvudbokens granskning hafva Revisorerne tagit kännedom
om den i Riksgäldskontoret förda liggare öfver beviljade och utbetalda lån
till byggnader och tomtregleringar, hamn- och brobyggnader, åars upprensning,
kanal- och sluss- samt jernvägsanläggningar äfvensom till Stockholms allmänna
barnhus; hvilken år 1875 för flera år upplagda liggare redovisar de från samma
års början utbetalda nya lån samt verkstälda rånte- och kapitalafbetalningar.

Beträffande det ''kreditiv å Riksbanken, till belopp af 1,500,000 kronor, som
Riksgäldskontoret .eger att begagna för bestridande af kontoret åliggande utbetalningar,
få Revisorerne meddela, att under kreditivåret 1 Juni 1879—31 Maj 1880
lyftats och återbetalts tillhopa 3,500,000 kronor, och att den ränta efter 6 procent,
som Riksgäldskontoret å berörda medel erlagt, utgör 4,091 kronor 68 öre.

Under nu löpande kreditivår hafva å kreditivet intill revisionens början uttagits
500,000 kronor, bvilket belopp jemväl blifvit återbetaldt.

Förutom den i senaste revisionsberättelse, sid. 44, omförmälda, af egarne till
Gustafs och Karlbergs kopparverk fullgjorda inbetalning för åtnjutande af befrielse
från bergverkstionde, bar för öfriga till dylik tiondes utgörande förpligtade verk
föreskrifven lösen icke blifvit erlagd för erhållande af befrielse från nämnde afgift.

Uti underdåning skrifvelse den 24 Maj 1877 anmälde Riksdagen sig hafva medgifvit
att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl.
brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens
skrifvelse don 11 förutgångne Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret
att der särskildt bokföras, intilldess Riksdagen fattat beslut om deras
användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den
mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades
vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet
anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras och följaktligen
på Kongl. Maj:ts reqvisition från Riksgäldskontoret utbetalas.

På grund af detta medgifvande bar Kongl. Maj:t af ifrågavarande medel anvisat
för bildande af kronoparker:

enligt Kongl. brefvet den 16 Maj 1879, till inköp af hemmanen Hvitthult
Mellangård n:r 3, mantal, Hvitthult Östergård n:r 2, \ mantal, Hvitthult Vestergård
n:r 1, J mantal, Hvitthult ödegård n:r 4, } mantal, Granhult Herregård n:r 1,

— 67 —

| mantal, ett mellan sistnämnde två gårdar beläget, hemmanen Elmeshult och
Glosäng tillhörigt utskifte, allt i Granhults socken, samt hemmanet Brorsmåla n:r 1,
ett mantal i Nottebäcks socken af Uppvidinge härad och Kronobergs län, utaf det
till 176,830 kronor bestämda och den 14 Mars 1880 förfallande köpeskillings beloppet

...................................................................................... Kronor 146,830: —

skolande återstoden, 30,000 kronor, af köpeskillingen utgå af
det under sjunde hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till
kronoskogars förvaltning och befrämjande af skogsväsendet;

enligt Kongl. brefvet den 21 Maj 1880, till inköp af
hemmanet Klöfdala, ett mantal kronoskatte i Järeda socken och

Aspelands härad af Kalmar län hela köpeskillingsbeloppet ...... „ . 85,000: —

som förfaller till betalning vid tillträdet den 14 Mars 1881;

och enligt Kongl. brefvet den 28 Maj 1880 till inköp af
i, mantal Ebbegärde, b mantal Tranehven och f mantal Ormestorp
i Ryssby socken och Norra Möro härad af Kalmar län

hela köpeskillingen....................................................................... „ 60,000: —

att likaledes erläggas vid tillträdet den 14 Mars 1881.

Summa anvisade medel .................................................... Kronor 291,830: —

Enligt Riksgäldskontorets räkenskaper har Statskontoret utaf de genom försäljning
af mindre kronolägenheter influtna medel levererat till Riksgäldskontoret:

år 1877...................................................................................... Kronor 300: —

„ 1878........................................................................................ „ 64,515: 40.

„ 1879.................................................................................... „ 57,518: 87.

„ 1880 till den 12 Augusti ........................................... „ 97,597: 42.

Summa levererade medel..................................................... Kronor 219,931: 69.

När från förestående summa afdrages det för ofvan förstnämnda
egendomsköp till utgående under innevarande år från
Riksgäldskontoret anvisade och utbetalda belopp .................... „ 146,830: —

innestodo i Riksgäldskontoret den 12 Augusti innevarande år... Kronor 73,101: 69.
för att jemte ytterligare under detta och nästa år inflytande påräkneliga medel,
hvilka icke kunna antagas uppgå till lägre belopp än hvad under detta år inbetalts,
användas till liqviderande af ofvan omförmälda, den 14 Mars 1881 förfallande köpeskillingar
å tillhopa 145,000 kronor.

Till upplysning om Riksgäldskontorets kassainkomster och kassautgifter under
år 1870 hafva Revisorerne låtit upprätta härvid bilagda sammandrag af den i
samma års hufvudbok intagna kassaräkning. (Bil. Litt. M.)

Riksgäldskontorets

kassainkomster
och
kassautgifter
år 1879.

— 68 —

Biksgäldskontorets

kassainkomster
och
kassautgifter
under förra
hälften af
år 1880.

Lyftning af
1S79 års anslag
till riksdags-
och
revisionskostnåder,
aflöningar,
annuiteter
och
räntor.

Lyftning å
1880 års förslagsanslag

till riksdagsoch
revisionskostnader,
aflöningar,
annuiteter
och
räntor.

Utom ofvan anförda öfversigt af Riksgäldskontorets inkomster oeli utbetalningar
under år 1879 få Revisorerne meddela härvid bilagda, på Fullmäktiges berättelse
grundade uppgifter angående kassainkomster och kassautgijter under förra hälften
af innevarande år. (Bil. Litt. N.)

På sätt senaste revisionsberättelse, sid. 46, visar, hade utaf det i 1879 års
riksstat förslagsvis uppförda anslag af 10,042,000 kronor till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor Riksgäldskontoret intill tiden för början
af sistlidet års revision utbekommit ett sammanlagdt belopp af Kronor 6,400,000: —
Sedermera har Statskontoret utaf samma anslag ytterligare till
Riksgäldskontoret utbetalt:

i September 1879 .......................................................... „ 1,600,000: —

i November „ .............................................................. 2,589,643: 59.

Kronor 10,589,6437 59.

Då härifrån afdrages det belopp, hvarmed förestående lyftade
medel öfverskjutit hvad som för ändamålen erfordrats,
och hvilket belopp blifvit under innevarande år Statskontoret
godtgjordt med ............................................... „ 108,729: 28.

har sålunda sagda förslagsanslag uppgått till .................... Kronor 10,480,914: 31.

Enligt Riksdagens förordnande eger Riksgäldskontoret att, efter afdrag af de
till kontoret ingående rånte- och kapitalhetalningar, under innevarande år i mån af
behof från Statskontoret utbekomma det till riksdags- och revisionskostnader, aflöning
ar, annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld i 1880
års riksstat förslagsvis uppförda anslag å 10,899,000 kronur; och hafva, på grund
af omförmälda förordnande, från innevarande års ingång intill tiden för revisionens
början, nedan nämnda belopp, efter reqvisition, blifvit af Statskontoret till Riksgäldskontoret
levererade, nemligen:

under Januari månad ...................

v Mars ,, ..................

,, April „ .......:............

................................ Kronor 800,000: —

................................ „ 3,700,000: —

............................... „ 2,200,000: —

tillhopa kronor 6,700,000: —

69 —

I senaste revisionsberättelse, sid. 47, voro de af Riksgälskontoret bestridda

kostnaderna för 1878 års Riksdag upptagna till .................... Kronor 483,829: 27.

Då härtill läggas de under år 1879 utbetalda ytterligare kostnader
för samma Riksdag, nemligen:

till Kongl. Statskontoret ersatta förskott ......... Kronor 2,495: 39.

1878 års arfvode för värden af de tryckta riks dagskandlingarne

......................................... „ 600: —

diverse utgifter ............................................. „ 105: 34. 3 200: 73.

utgör sammanlagda beloppet af kostnaderna för ifrågavarande Riks (^!1S.

.................................................................................... Kronor 487,030: —

Enligt särskild, al Riksgäldskontorets revisor utan anmärkning granskad redovisning
för de summor, hvilka såsom förskott utanordnats till bestridandeaf kostnaderna
lör f 675* års Riksdag, utgjorde sammanlagda beloppet af de till samma
års slut ledovisade utbetalningarne kronor 474,172: 27.

Till upplysning om beskaffenheten af föronämnda utgifter intages här följande
sammandrag:

Summan af
kostnaderna
för 1878 års
Riksdag.

Kostnaderna
för 1870 års
Riksdag.

Sammandrag- öfver de af lliksgäldskontoret bestridda kostnader för 1879 års Riksdag.

j ■	Riksdags manna* arrfvoden	- i	Resekost- nadsersätt- ningar.	Tjenetemäns och betjentes månadsarfvo-den och dag-traktamenten.	Tryck-nings- och häftnings-kostnader.	Diverse utgifter.	Summa Kronor,	i
1 Riksdagens Första Kammare ....................i					29,800	21	1,050	98	943	03	31,794	22
Riksdagens Andra Kammare ....................	244,370	-.	18,278	14	44,700	48	1,342	74	1,200	32	309.891	68
Konstitutions-Utskottet ..............................	—	—	—	2,907	36	56	—	153	65	3,117	01
Stats-Utskottet .........................................	—	—	—	—	15,195	01	338	75	646	64	16,180	40
Bevillnings-Utskottet ..............................	.			—	3,666	10	158	50	423	27	4,247	87
Banko-Utskottet ........................................	—	—	—	—	2,931	20	33	90	155	08	3,120	18t
Lag-Utskottet.........................................		—	—	—	3,427	10	78	20	252	06	3,757	36
Första Kammarens Tillfälliga Utskott ..... Andra Kammarens Tillfälliga och Enskilda	—	—	—	—	—	—		—	11	82	11	82
Utskott .................................................	—	—		—	—	—		—	102	—	102	_
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottet ...	—	—	—	—	—	—	—	—	22	—	22	—
Riksdagens kansli och bibliotek ..............	—	—	---	—	12,796	50	272	—	182	35	13,250	85
Riksdagens klubb ....................................... Allmänna omkostnader, nemligen: Tryckpapper ........................ 16,157: — Tryckningskostnader ............ 44,390: 77. iläftnings- och bindnings- kostnad .......................... 12,205: 17. Månadsarfvoden och dag-traktamenten för tillsyn och skötsel af värmeled-ning m. m...................... 2,724: 15 Skrifmaterialier m. m.......... 2,762: 18. Ved och lyshållning ............ 7,657: 10.						-			602	09	602	09
Diverse utgifter .................. 2,178: 42.		t	—	—	2,724	\|15	,72,752	''94	12,597	70	88,074	79

Summa kronor| 244,370| 18,278|14| 118,148(11176,084(01117,292;01| 474,172|27

— 71 —

I afseende på den resekostnadsersättning, som tillkommer ledamot af Riksdagens
Andra Kammare, beslöt Riksdagen år 1867 att, då resan skedde på jernväg,
riksdagsman egde att såsom godtgörelse beräkna afgiften för plats i första klassens
vagn. Vid 1868 års riksdag väcktes förslag, att såsom sådan resekostnadsersättning
skulle beräknas afgiften för plats i andra klassens vagn med snälltåg, med anledning
hvaraf Stats-Utskottet uti deröfver afgifvet utlåtande yttrade, att det syntes
billigt, att, då någon traktamentsersättning under resedagarne icke utgick, utan den
bestämda godtgörelsen innefattade ersättning för alla de kostnader, riksdagsman
under resan fick vidkännas, den, som icke ville af egna medel bestrida lefnadskostnaden
under resan, måtte ega någon utväg att genom begagnandet af andra klassens
vagn på jernväg betäcka denna kostnad; hvadan Stats-Utskottet hemstälde, att det
vid föregående riksdag i berörda afseende meddelade stadgande skulle fortfarande
lända till efterrättelse, intilldess Riksdagen annorlunda beslutade; och blef denna
hemställan af Riksdagen bifallen. Nämnda stadgande, hvari någon ändring sedermera
icke skett, gäller äfven med afseende å den resekostnadsersättning, som tillkommer
statsrevisor.

Sedan don tid, då förenämnda godtgörelse bestämdes, hafva statens jernvägar
vunnit eu högst betydlig utsträckning, hvarjemte den enskilda företagsamheten åstadkommit
ett stort antal dylika samfärdsmedel. Men icke ens på statens jernbanor
ombesörjes trafiken på enahanda sätt. På största delen af dessa banor äro anordnade
snälltåg, person- och blandade tåg samt godståg, och uppehållos persontrafiken
på snälltågen med första och andra samt till eu dol tredje klassens vagnar,
på person- och blandade tågen med första, andra och tredje klassens vagnar
samt på godstågen med andra och tredje klassens vagnar. På den återstående delen
af statsbanorna förekomma endast blandade tåg och godståg, medförande andra
och tredje klassens vagnar. På eu del af de enskilda jernvägarne underhålles trafiken
med första, andra och tredje klassens vagnar, på eu annan del med första
och tredje klassens, och åter på en annan del med andra och tredje klassens vagnar.
Huruvida på alla dessa jernvägar förekomma samma slag af tåg som på statsbanorna,
hafva Revisorerna sig ej med visshet bekant. Priset för personbefordran
ä statens jernvägar är beroende af det slags tåg och den klass vagn, som begagnas,
samt å de enskilda jernvägarne åtminstone af sistnämnda omständighet.

Vid här anförda förhållanden kan det icke förefalla underligt, om olika uppfattning
förekommit, huru den riksdagsman eller statsrevisor tillkommande resekostnadsersättning
rätteligen bör beräknas.

Så har för åtskilliga riksdagsmän, som vid resa till innevarande års Riksdag
färdats på norra stambanan, Riksgäldskontorets revisor såsom godtgörelse beräknat
afgiften för plats i andra klassens vagn på den grand, att på denna bana icke funnits
första klassens vagnar. Desse riksdagsmän gjorde härom anmälan hos Fullmäktige,
livilka beslöto, att så väl till dem, som ock de ledamöter af Andra Kammaren,
hvilka vore med dem i lika kategori, men icke om enahanda afdrag å de -

72 —

as reseräkningar gjort anmälan, låta utbetala skilnaden mellan hvad de i resekostnadsersättning
uppburit och det belopp, som borde dem tillkomma med iakttagande
deraf, att ersättning till dem vid resa å statsbana utginge efter afgift för
första klass''jernväg; hvarjemte Fullmäktige förordnade, att för bansträckning, som
ej med första klassens vagnar trafikerades, dylik första klassens afgift skulle beräknas
till det belopp, som, enligt den i gällande statstariff angifna proportion mellan
afgift för första och andra klass, motsvarade afgift för första klass å sådant slag
af bantåg, snälltåg eller blandadt tåg, som för resan begagnats.

Under nuvarande statsrevision har för en statsrevisor, som färdats på enskild
jernväg till en station på statsbana och derifrån på samma bana till revisionsorten
och för hela denna vägsträcka, utgörande 33,5 mil, beräknat såsom godtgörelso afgiften
för plats i första klassens vagn med snälltåg på statsbana, Riksgäldskontorets
revisor gjort den anmärkning att, då på nämnda enskilda jernväg första klass
ej funnes, kostnadsersättningen bordo utgöra för resan på samma jernväg i andra
klass 2 kronor 5 öre i stället för uppförda 2 kronor 30 öre. Enär för enskilda
jernvägar ej, såsom för statsjernvägarne, funnes någon gällande tariff på grund af
hvilken kunde uträknas, hvartill priset för resa i första klass rätteligen skulle hafva
i förhållande till andra klass uppgått, om första klass å den ifrågavarande jernvägen
funnits att begagna; så, och i öfverensstämmelse jemväl med hvad vid beräkning
af Andra Kammarens ledamöters kostnad för resa till riksdagsorten iakttoges,
hafva Fullmäktige, med godkännande af den gjorda anmärkningen, funnit kostnaden
för resan på den enskilda jernvägen ej kunna beräknas efter pris för annan vagnsklass
än den »frusta», å taxan för ifrågavarande jernvägslinie upptagna klass; till
följd hvaraf det anmärkta beloppet 25 öre afdragits från den i räkningen påförda
summa.

Vid dessa förhållanden anse Revisorsvne af vigt, att beräkningen af ifrågavarande
resekostnad, då resan sker på enskild jernväg, närmare bestämmes.

Iliksgälih konUwets förvaltning»- kostnader.

Aflöningar och öfriga förvaltningskostnader vid Wesgålåslontorä äfvensom
derifrån utbetalda pensioner hafva under år 1879 utgått med följande belopp:

Fullmäktiges arfvoden.................................................................. Kronor 12,800:

Arfvode till den deputerad, som har tillsynen öfver göromålens

inom Riksgäldskontor behöriga fullgörande....................... „ 2,400: -

Aflöning till kontorets tjensteman och betjente .......................... „ 34,091: 69.

Vikariatsarfvoden .......................................................................... » 2,948: 31.

Gratifikationer åt extra ordinarier ............................................... „ 4,460:

Aflöning enligt indragningsstaten...................................... «_18,375: —

Transport kronor 75,075: —

— 73 —

Transport kronor 75,075: —

Pensioner .................................................................................... „ 8,417: 50.

Begrafningshjelp och understöd åt sterbhus ................................ „ 225: —

Redovisade kontors- och rättegångsexpenser.............................. „ 7,117: 95.

Löneskilnadsersättning................................................................... „ 333: 33.

Lönebesparing till Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa ...... „ 22: 22.

Summa kronor 91,191: —

Förutom förestående förvaltningskostnader hafva under år 1879 utbetalts följande
Fullmäktiges deputerade tillerkända arfvoden, nemligen:

till utgående från liqvidations- och amorteringsfonderna ...... Kronor 4,800: —

och till utgående från jernvägshypoteksfonden ...................... „ 900: —

Summa kronor 5,700: —

Fullmäktige skola inom sig utse två deputerade, hvilka väljas vid slutet af
hvarje qvartal. En af desse deputerade utöfvar närmaste tillsynen öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda, hvarjemte han i öfrigt utöfvar de uppdrag,
som 53 § 2 mom. i nu gällande reglemente innehåller. Denna befattning
har Brukspatronen Carl von Stockenström sålunda innehaft under hela sistlidet och
de tre första qvartalen af innevarande år med undantag af 6 veckor under sistlidne
Juli och Augusti månader, då han för helsans vårdande varit ledig, under
hvilken ledighet Sekreteraren Per Samzelius bestridt ifrågavarande befattning.

Gemensamt hafva ofvannämnde två deputerade att ombesörja lånemedels indragning,
verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider
m. m., enligt 3 mom. i åberopade reglementsparagraf. Jemte Brukspatronen
Carl von Stockenström har såsom lånedeputerad tjenstgjort Grosshandlaren S.
Warburg från 1879 års början till den 22 Mars samma år, Sekreteraren Per Samzelius
från sistnämnde dag till och med den 31 Mars 1880, hvarefter ombyte hvarje
tredje månad skett sålunda, att Byråchefen O. R. Themptander tjenstgjort från den
31 Mars till och med den 30 Juni och Kammarrådet A. Anderson från den 30 Juni
till och med den 30 September samt Friherre J. Nordenfalk blifvit vald för sista
qvar talet af innevarande år; hvarförutom Sekreteraren Per Samzelius varit lånedeputerad
under Brukspatronen Carl von Stockenströms ofvannämnde ledighet.

Med befattningen af lånedeputerad har varit förenad förvaltningen af den
s. k. jernvägshypoteksfonden.

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontor et.

Till Statskontoret
lemnad
kassaförstärkning.

Utbetalning
af anslag för
år 1879 till
statens jernvägsbyggnader.

Utbetalning
å anslaget
för jernväg
mellan Karlberg
och Lilla,
Värtan.

— 74 —

Det åligger Riksgäldskontoret, bland annat, att, i den händelse statsverkets
inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, tillhandahålla Statskontoret
det belopp, som Kongl. Maj:t, uppå anmälan af Statskontoret och efter
pröfning af behofvet, finner för godt bestämma: dock med förbindelse för Statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäld skontoret
sålunda förskjutit.

För fyllande af nämnda behof hade Statskontoret, enligt senaste revisionsberättelse,
sid. 49 och 50, intill den 12 September sistlidet år lyftat och stod i
skuld till Riksgäldskontoret för ett sammanlagdt belopp af Kronor 14,000,000: —
Derefter har Statskontoret, på grund af Kongl. brefvet
den 31 Oktober 1879, under påföljde November månad
lyftat..................................................................................... „ 2,500,000: —

hvadan skulden för de af Riksgäldskontoret till Statskontoret
lemnade försträckningar vid 1879 års slut uppgick till... Kronor 16,500,000: —
Häraf hafva under innevarande år till Riksgäldskontoret återbetalts: i

April..................................................... Kronor 2,500,000: —

och i Maj ............................................... „ 1,000,000: — 3,500,000: —

så att Riksgäldskontorets fordran hos Statskontoret för lemnad
kassaförstärkning vid revisionens början utgjorde .................. Kronor 13,000,000: —

Utöfver det anslag å 6,000,000 kronor, 1878 års Riksdag anvisat till fortsättande
under år 1879 af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland,
än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen anvisade sistnämnda års
Riksdag för samma ändamål ett ytterligare anslag å 1,470,000 kronor. Utaf detta
anslag hade, enligt senaste revisionsberättelsen, sid. 51, i enlighet med vederbörliga
reqvisitioner, under September månad berörda år utbetalts ... Kronor 640,000: —
Sedermera hafva utaf samma anslag utbetalts:

under Oktober månad.........................................	........................ „ 450,000: —
„ November „ .........................................	........................ „ 250,000: —
„ December „ .......................................	........................ „ 130,000: —

Summa kronor 1,470,000: -—

För anläggning af en utaf 1878 års Riksdag beslutad jernväg från norra
stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnde sjö
beviljade samma Riksdag ett anslag af .................................. Kronor 1,350,000: —

— 75 —

Utaf nämnda anslag har Riksgäldskontoret i enlighet med vederbörliga reqvisitioner
utbetalt:

under år 1878........................................................................ Kronor 100,000: —

„ „ 1879......................................................................... „ 650,000: —

Summa kronor 750,000: —
Någon utbetalning under innevarande år utaf nämnda anslag hade intill revisionens
början icke egt rum.

Enligt hvad senaste revisionsberättelse, sid. 52, omförmäler, var utaf det för
år 1879 anvisade anslag af kronor 1,500,000 för anskaffande af rörlig materiel till
norra stambanan norr om Storvik lyftadt ett belopp af 900,000 kronor. Återstoden
600,000 kronor har sedermera blifvit under November månad berörda år utbetald.

För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland,
än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen anvisade 1879 års
Riksdag 7,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880 utgå
från Riksgäldskontoret. Utaf sagda anslag har Riksgäldskontoret, enligt derå erhållna
vederbörliga reqvisitioner, under sistnämnda år intill revisionens början ut -

betalt:

under Januari månad
„ Februari „

„ Mars „

„ April

„ Maj

„ Juni „

„ Juli

„ Augusti

„ September „

........... Kronor 1,500,000: —

............ „ 400,000: —

........... „ 500,000: —

........... „ 425,000: —

........... „ 575,000: —

........... „ 750,000: —

............ „ 700,000: —

........... „ 900,000: —

.......... i, 300,000: —

Summa kronor 5,850,000: —

Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar anvisade 1879 års Riksdag ett särskiidt anslag af
150,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880 utgå från Riksgäldskontoret.
Någon utbetalning å nämnda anslag har intill tiden för revisionens
början innevarande år icke egt rum.

Utbetalning
af 1879 års
anslag till
rörlig materiel
för norra
stambanan.

Utbetalning
å anslaget
för år 1880
till statens
jernvägsbyggnader.

Anslag för
år 1880 till
nya byggnader
och anläggningar

vid statens
redan trafikerade
jernvägar.

— 76 —

Utbetalning
å anslaget
4,000,000
kronor för
inköp af
Hallsberg—
Motala—
Mjölby jernväg.

För att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t egde att bestämma, användas
till inköp af Hallsberg■—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörde, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till
lokomotiv och vagnar, verkstadsinveutarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättningar,
stälde 1879 års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
högst 4,000,000 kronor, att från Riksgäldskontor utbetalas.

Efter erhållet uppdrag att träda i underhandling med vederbörande om inköp
för statens räkning af berörda jernväg med allt hvad dertill hörde på så billiga
vilkor, som möjligen kunde betingas, öfverlemnade Styrelsen för statens jernvägstrafik
den 1 Oktober sistlidet år till Kongl. Maj:t förslag till köpekontrakt angående jernvägens
öfverlåtande till staten, undertecknadt, å jernvägsegarnes vägnar, af ledamöterne
i Hallsberg—Motala—Mjölby jern vägsaktiebolags styrelse jemte sysslomännen
i bolagets konkurs. Uti nämnde skrifvelse androg styrelsen i fråga om
köpeskillingens belopp, att jern vägsbolaget, som afträdt sin egendom till borgenärernes
förnöjande, sedermera, under förutsättning att jernvägen blefve af staten inköpt
för ett pris af fyra millioner kronor, erhållit af häradsrätten i behörig ordning faststäldt
ackord, enligt hvilket de icke förmånsrätt egande fordringsegarne skulle undfå
utdelning, motsvarande i ett för allt 77 procent af sina fordringsbelopp, och i sammanhang
dermed skulle anses förfallen bestämmelsen i § 17 af den för bolaget
gällande ordning angående aktieegarnes i bolaget skyldighet att fylla hvad till ränta
och amortering å bolagets skulder erfordrades utöfver behållningen af jernvägstrafiken;
varande nämnda pris jemväl påyrkadt af dem, som å bolagets vägnar undertecknat
förslaget till köpekontrakt. På dessa och andra anförda skäl hemstälde
styrelsen, att köpeskillingen måtte bestämmas till högsta medgifna belopp, eller 4
millioner kronor, desto hellre som för denna summa erhölles inventarier till ett värde
af mellan 40,000 och 50,000 kronor, hvilka icke inginge i värdet af den till 5 millioner
kronor förut uppskattade egendomen.

Enligt nådigt bref till Fullmäktige i Riksgäldskontoret af den In Oktober
1879 har Kongl. Maj:t dels funnit godt gilla och antåga det ingifna, af jernvägens
egare antagna och undertecknade köpekontraktet, samt alltså medgifva att köpet
egde rum på sätt och i den ordning, samma kontrakt närmare bestämde, dels anbefalt
och bemyndigat Jernvägstrafikstyrelsen att, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar,
ej mindre mottaga köpebref å jernvägen samt på grund deraf i vederbörlig
ordning lagfara den till jernvägen hörande jord, än äfven den 1 November nämnda
år taga jernvägen med hvad dertill hörde i besittning och densamma sedermera i
öfverensstämmelse med gällande instruktion förvalta; dels ock berättigat jernvägsaktiebolagets
styrelse och sysslomännen i bolagets konkurs att gemensamt i Riksgäldskontoret
lyfta den utfästa köpeskillingen, i män som Trafikstyrelsen efter tillträdesdagen,
den 1 November, anmälde, att densamma borde i enlighet med kontraktet
utgå.

— 77 —

Sedan Jernvägstrafikstyrelsen bestämt, att 100,000 kronor, motsvarande värdet
af den jordegendom, som då icke var från inteckning frigjord, skulle af köpeskillingen
innehållas, till dess att säljarne visade, det sådan frigörelse skett, utbetaltes, i enlighet
med bemälda styrelses anmälan, den 4 November 1879 Kronor 3,900,000: —

och den 22 April innevarande år .................................... „ 90,000: —

Summa kronor 3,990,000: —

hvadan af nämnde köpeskilling vid revisionens början innestodo 10,000 kronor.

I Statsrevisorernes berättelser ända från år 1866 hafva redogörelser blifvit Angående
lemnade rörande det anslag af 852,000 kronor, som Rikets Ständer vid 1862—1863 dmn^ioslhe
års riksdag! beviljat för rensning- och Icanalisermqsarbeten i Lule eif. af hvilket Gellivara
anslag bolaget the Gellivara Company limited, som enligt Kong!. Maj:ts den 11 umited för
Oktober 11864 dertill lemnade tillstånd åtagit och förbundit sig att utföra sagda luftade mede]
arbete, under år 1865 lyftat 500,000 kronor. Sedan nämnda bolag icke långt derefter
afträdt sin egendom till sina borgenärer, och densamma blifvit försåld, upp- nings- och
stodo tvister rörande utdelning af den derför influtna köpeskilling, hvilka tvister r!nqsarieten
först under sistlidet år blifvit bragta till slut. Fullmäktige upplysa i sin till nu i Lule eif.
församlade Statsrevisorer afgifna berättelse att, efter det konkursen numera afslutats,
den enda utdelning af 5 procent, som tillkommit oprioriterade fordringsegare, blifvit
till Riksgäldskontoret för dess fordran erlagd med 25,000 kronor.

Med anledning häraf få Revisorerne hemställa, att återstående beloppet af
nämnde fordran måtte få ur Riksgäldskontorets räkenskaper afskrifvas.

Enligt stadgande!! i Riksgäldskontorets reglemente hafva Fullmäktige utsett Angående
ombud för deltagande i granskningen af Allmänna Tiypoteksbankens, aktiebolaget hypoteksSågverksegarnes
garanti förenings, Strömsholms nya kanalbolags, Dalslands kanal- bankens och

aktiebolags och Kinda kanalbolags förvaltning och räkenskaper. ställning8i

hvilkas revisioner
del -

taga ombud.

utsedde af
Fullmäktige

.. i Biksgälds Allmanna

hypoteksbanken. kontoret.

Den under innevarande år verkstälda granskning, uti hvilken Fullmäktigen
O. R. Themptander å Riksgäldskontorets vägnar deltagit, har omfattat 1879 års

— 78 -

räkenskaper samt förvaltningen från den 26 April samma år till den 9 Mars 1880.
Enligt den derom afgifna berättelsen hade beloppet af de till hypoteksföreningarne
utlemnade lånemedel, hvilka vid 1878 års slut utgjorde Kronor 197,723,913: 13.
under år 1879 ökats med ............................................ „ 28,542,331: 16.

så att det vid sistnämnda års slut uppgick till .....

Intill samma tidpunkt hade af hypoteksföreningarne

amorterats ................................................................

hvadan deras då återstående kapitalskuld utgjorde ......

Kronor 226,266,244: 29.

„ 20,373,002: 48.

Kronor 205,893,241: 81.

Amorteringen af Hypoteksbankens återstående skuld till Riksbanken för de
från densamma öfvertagna fastighetslånen samt inkasseringen af dessa lån fortgick
under år 1879 sålunda, att Hypoteksbankens skuld, som vid årets början utgjorde
................................................................................... Kronor 3,504,190: 68.

under året minskats med .................................................. „ 259,832: 37.

så att den vid årets slut var ........ Kronor 3,244,358: 31.

samt att Hypoteksbankens fordringar för dylika i landet utestående lån, hvilka vid

årets början uppgingo till ................................................. Kronor 860,049: 88.

genom de under året verkstälda kapitala!betalningar ........ „ 222,521: 52.

vid årets slut nedgått till ................................................... Kronor 637,528: 36.

Enligt ett vid revisionsberättelsen fogadt utdrag af 1879 års bokslut öfver
fastighetslånen, hade hypoteksbanken utaf de å dessa lån återbetalda medel för sin
öfriga verksamhet användt ................................................ Kronor 3,176,190: 02.

Hypoteksbankens så väl svenska som tyska obligationer hafva, rönt eu liflig
efterfrågan, till följd hvaraf priset å desamma kunnat successivt höjas under tiden
från Juli månad 1879 till den dag, 8 sistlidne Mars, då styrelsen afgaf sin berättelse.
Försäljningen af de svenska 5 procent obligationerna, hvarå priset höjdes från
99 till 102 1/2 procent, blef den 9 sistlidne Februari tills vidare afbruten. Priset
å 4 1/2 procent obligationerna höjdes från 90 till 92 1/2 procent, hvilket sistnämnda
pris var gällande, då hela lånet slutsåldes. A 4 procent obligationerna höjdes priset,
på de svenska från 87 till 92 procent och på de tyska från 82 till 90 procent.

Såsom skäl till den fortsatta försäljningen anför styrelsen i sin berättelse
att, då en sådan prisstegring ej kunde vara annat än till hypoteksbankens fördel,

samt genom försäljning af obligationer till pris, sona öfversteg pari efter fem procents
beräkning, tillgång vunnes till betäckande i någon mån af rabatten för andra
lån, både bankstyrelsen ansett sig icke böra helt och hållet afbryta försäljningen,
ehuru hypoteksbankens kapital, som för hypoteksföreningarne ej omedelbart toges i
anspråk, derigenom allt mera ökades.

Af Hypoteksbankens svenska obligationer, deraf vid 1879 års början var utelöpande
ett sammaulagdt belopp af .............................. Kronor 88,824,000: —

afyttrades under årets lopp:

5 procent obligationer å ................. Kronor 13,825,900: —

4 procent d:o å ................. 496,800: — 14,322,700: -

tillsammans kronor 103,146,700: —

Då härifrån afdragas de under året till inlösen utlottade

obligationer.................................................................... Kronor 1,002,800: —

uppgick således Hypoteksbankens inhemska obligations skuld

vid årets slut till ................................................ „ 102,143,900: —

Sedan Hypoteksbanken, såsom i förra årets berättelse omförmäles, i början
af året afslutat kontrakt om ett 4''/2 procent lån å 18 millioner riksmark, och
detta lån, hvilket betecknats såsom första emissionen af 1879 års lån, redan i Juli
månad blifvit slutsåldt, men hypoteksföroningarnes tillkännagifna förlagsbehof icke
på långt när voro tillfredsstälda, ingick Hypoteksbanken i början af nämnde månad
aftal med samma långifvare om emitterande af en ny serie 4xj2 procent obligationer
att af dem i kommission försäljas till ett nettopris af 92 1.2 procent, hvilket
aftal dock strax! derefter förändrades derhän, att långifvarne utaf denna andra
obligationsserie fast öfvertogo 7 1/2 millioner riksmark till oförändrad kurs af 92 1 i,
procent och erhöllo optionsrätt intill 1880 års slut till återstående 10 1/2 millioner
efter enahanda kurs.

Redan länge hade ansetts, att det skulle vara till stor fördel ej blott för
Hypoteksbanken utan ock för landet i allmänhet, om Hypoteksbankens obligationer
vunne inträde å den franskajmarknaden. Flera af Hypoteksbanken för sådant ända -

— 80 —

mål tid efter annan gjorda försök kade dock strandat mot de å fransk sida uppstälda
alltför dryga vilkor. Sedan emellertid vid sistlidet års allmänna sammankomst
af delegarno afgifvits det förklarande att, derest lån kunde erhållas i Frankrike
eller England, föreningarne voro villiga underkasta sig något tyngre vilkor, än
som vid samma tid i Tyskland skulle kunna betingas, ansåg sig Hypotheksbankens
styrelse förpligtad att, utan binder af de förra betänkligheterna, bringa delegarnes
önskan till verkställighet. Efter omedelbart derpå inledda underhandlingar afslöts
den 6 September 1879 med Banque de Paris et des Pays Bas i Paris kontrakt
om ett 4 procent lån å 50 millioner francs, att genom utlottning amorteras under
60 år. Af dessa obligationer öfvertog långifvaren fast ett belopp af 20 millioner
francs, att liqvideras ena hälften 15 Oktober 1879 och andra hälften 1 Februari
1880, samt förbehöll sig optionsrätt till öfriga 30 millioner. Priset, utgörande för
de första 10 millionerna 83 procent, ökas med en procent för hvarje efterföljande
10 millioner och utgör således för de sista 10 millionerna 87 procent, dock med
förbindelse för Hypoteksbanken att vidkännas de för lånet i Frankrike och noteringen
derstädes belöpande utskylder jemte kostnader för indragning m. m. Angående
denna lånetransaktion yttra Hypoteksbankens revisorer:

“Då långifvaren förklarat sig ämna begagna sin optionsrätt till den tredje
femtedel af lånet, som han skulle ega öfvertaga den 1 Augusti detta år, torde man
våga hoppas, att det för banken nu öppnade inträde på den franska marknaden
skall för bankens framtida låneoperationer vara af väsentligt gagn. Om ifrågavarande
låneaffär hafva delegarne vid extra sammankomst den 21 och 22 sistlidne
November genom ett särskildt utskott, bestående af ett ombud från hvarje förening,
tagit fullständig kännedom, och har detta utskott förklarat, att, som det icke tillkomma
delegarne att vid nämnda tillfälle ingå i bedömande af vilkoren för det upptagna
lånet, utskottet icke heller hade någon framställning att derom till delegarne
göra, utan endast ville i afseende på den formella sidan af saken uttala sitt på en
sorgfällig pröfning af förhållandena grundade omdöme, att vid lånets negociering
och afsilande alla lagliga former blifvit af styrelsen fullständigt iakttagna. Instämmande
häri, få revisorerne likväl, när hänsyn tages till delegarnes vid senaste
ordinarie sammankomsten endast i allmänna ordalag uttalade mening om önskvärdheten
af att äfven med någon uppoffring bereda banken inträde på annan främmande
marknad än den tyska, uttrycka den åsigt, att den banken genom detta nya låneföretag
beredda fördel blifvit åt banken förvärfvad på vilkor, som kunna anses temligen
hårda. Bevisorerne böra dock upplysa, att de aftalade vilkoren numera ställa
sig fördelaktigare än från början kunnat beräknas, enär de för lånet i Frankrike
och för noteringen derstädes belöpande utskylder, hvilka banken skall vidkännas,
kunnat i betydlig mån nedbringas. Det är äfven klart, att, i samma män optionsrätten
till hvarje gång med 1 procent stegrad kurs af långifvaren begagnas, vilkoren
för lånet ställa sig gynsammare genom en höjd medelkurs.

Genom upptagande af lånet i Frankrike och genom att samtidigt kontrahera

— Bl

med Herrar von Erlanger & Söhne om öfvertagande af andra serien af 1879 års
4 ''/2 procent lån å 18 millioner riksmark samt genom den under år 1§79 fortsatta
försäljningen såväl inom landet som i Tyskland af bankens obligationer, under det
föreningarnes behof af förlagsmedel icke kunde absorbera de så rikligen inflytande
medlen, erhöll banken en penningetillgång, som nödgat banken att bedrifva en extra
utlåningsrörelse, hvilken visserligen af styrelsen med varsamhet handhafts, men
dock måst blifva af den beskaffenhet och omfattning, att den ej kan annat än i
viss män anses främmande för bankens egentliga verksamhet. Bankens stora penningetillgång,
som under andra förhållanden kunnat medföra icke obetydliga ränteförluster,
har dock numera visat sig kunna tillgodogöras på ett för banken förmånligt
sätt, i ty att banken derigenom beredts tillfälle att företaga konvertering
till 4 V2 procent obligationer af 1864, 1869 och 1871 års 5 procent lån. Ehuru det af
den förstärkta baukstyrelsen derom fattade beslut är senare än den dag, till hvilken
revisorernes granskningsuppdrag sträcker sig, hafva revisorerne dock ansett sig
böra omnämna detta beslut, som till väsentlig del möjliggjorts just derigenom, att
banken sjelf disponerade öfver betydliga kontanta tillgångar, och i följd af hvilket
beslut ej allenast förlusten å det franska lånet betäckes, utan ock banken derutöfver
erhåller eu afsevärd vinst, på samma gång den af delegarue beslutade och af
Kongl. Maj:t faststälda kapitalrabatten, som bestämdes att utgå under tre år, kommer
att upphöra.*1

Beloppet af Hypoteksbankens utelöpande tyska obligationer, som vid årets

början utgjorde ............................................................... Riksmark 110,935,200: —

ökades genom försäljning under året med ........................ „ 30,075,900: —

till ................................................................................. Riksmark 141,011,100: —

hvaremot utlottades och inlöstes ................................... „ 388,200: —

och återstod alltså vid årets slut ............................. Riksmark 140,622,900: —

utgörande i svenskt mynt .................................................. Kronor 124,998,133: 35.

Utaf de nya obligationerna för Hypoteksbankens franska lån föryttrades

under årot ......................................................................... Francs 10,000,000: —

motsvarande i svenskt mynt ................................................. Kronor 7,200,000: —

Hypoteksbanken bär sålunda under år 1879 genom försäljning af sina

svenska 5 och 4 procent obligationer å ........................... Kronor 14,322,700:

tyska 4 x/2 och 4 procent obligationer å riksmark

30,075,900: — i svenskt mynt .................................... „ 26,734,133

Transport kronor 41,056,833

Rev. lUr. 1880, angående Riksyäldékohtovct.

— 82 —

Transport kronor 41,056,833 -jk
samt franska 4 procent obligationer å francs 10,000,000: —

i svenskt mynt ......................................................... „ 7,200,000: —

verkstält en upplåning, som i svenskt mynt svarar mot ..... kronor 48,256,833:

Enligt eu vid bei’ättelsen fogad bilaga både bypoteksbanken vid 1879 års »lut föl

Öfversigt af Hypoteksbankens ställning

Fordringar:

Fordringar bos bypoteksföreningarne, efter afdrag af deras

tillgodohafvanden ................................................... Kronor 205,889,278: 69.

A giroräkningar innestående ............................................... „ 719,815: 72.

Tillfälliga lån .................................................................. „ 16,836,100: —

Inköpta obligationer, dels egna, dels främmande.................. „ 4,463,985: 61.

Fordringar i främmande valuta......................................... „ 55,131: 86.

Kassabebållningar ......................................................... „ 80,309: 92.

Från Riksbanken öfvertagna fastigbetslån ..................... „ 637,528: 36.

Förskjutna lånepåkostnader för dito ................................. „ 1,926: 59.

Upplupna, ej förfallna räntor å dito ........ ,, 16,652: 49.

Upplupna, ej förfallna förvaltningsbidrag ....................... „ 59,632: 85.

Hypoteksbankens fastighet .................... „ 400,000: —

Kapitalrabatter, som samtidigt med lånen amorteras ........ „ 12,243,809: 69.

Grundfond: 1,000 st. Riksgäldskontorets obligationer
.......................................... Kronor 8,000,000: —

Summa kronor 241,404,171: 78.

Vid jemförelse med föregående året visar sig, bland annat, att reservfonden
för de från Riksbanken öfvertagna fastigbetslånen under år 1879 ökats med 15,868
kronor 19 öre, hvaremot Hypoteksbankens egen reservfond icke undergått någon
förändring.

Sammanlagda beloppet af Hypoteksbankons inländska och utländska obligationsskuld
utgjorde den 31 December 1879 ....................... Kronor 234,342,033: 35.

jande tillgångar och skulder:
efter bokslut för år 1879.

Skulder:

1861 års	amorteringslån ä 4f	procent...................................	Kronor	30,618,133: 33.
1862 års	d:e	4t »	clio ....................................	1)	30,673,333: 33.
1864 års	d:o	» 5	d:o ....................................	11	26,181,800: —
1869 års	d:o	„ 5	d:o ....................................	11	18,420,000: —
1871 års	d:o	„ 5	d:o ...................................	11	27,067,700: —
1872 års	d:o	„ 4	d:o ....................................	ii	13,830,800: —
1874 års	d:o	„ 4	d:o ....................................	11	1,280,000: —
1874 års	d:o	» 4^	d:o ...................................	11	31,407,466: 67.
1877 års	d:o	„ 5	d:o ...................................	11	15,363,600: —
1878 års	d:o	„ 4	d:o ..................................		12,742,933: 30.
1879 års	d:o	„ H	d:o ....................................	•r>	19,556,266: 72.
1879 års	d:o	•h 4	d:o ..................................		7,200,000: —
Amorteringslån af Riksbanken			3,244,358: 31.
Annuitetsräkning med dito, 1879 års annuitet ...................		400,000: —
Räkningar	med diverse			v	2,045,748: 84.
Förfallna,	ej presenterade obligationer och räntekuponer ......	v	97,886: 53.
Saldo af upplupna, ej	förfallna räntor ...............................	V)	61,173: 55.
Amorteringsfond för kapitalrabatter .....................................		479,227: 20.
Reservfond för de från	Riksbanken öfvertagna fastighetslån	»	203,071: 14.
Dito för Ilypoteksbankens ordinarie rörelse.........................	ii	530,672: 86.

Summa kronor 241,404,171: 78.
Den grundfond af åtta millioner kronor, som Hypoteksbanken innehar uti
4| procent obligationer, utfärdade af Riksgäklskontoret, har hittills icke hehöft
anlitas.

84 —

Aktiebolaget Sågverks I

granskningen af denna förenings förvaltning och räkenskaper år 1879 har
Fullmäktigen Albert Anderson, å Riksgäldskontorets vägnar, deltagit. Ur den derom
afgifna berättelsen hafva Statsrevisorerne ansett sig böra anföra följande:

Sedan å konstituerande bolagsstämma den 18 Juni 1879 delegarne utsett
styrelseledamöter samt Kongl. Maj:t förordnat ordförande och vice ordförande i
styrelsen, trädde styrelsen i verksamhet den 27 i samma månad.

Enligt den hos styrelsen förda registerbok utgjorde delegarne i föreningen 65
med tillhopa 256 aktier, hvardera lydande å 5,000 kronor. A dessa aktier äro
20 procent inbetalda, och hafva aktieegarne å det återstående aktiekapitalet afgifva
förbindelser i öfverensstämmelse med föreskriften i 5 § af reglementet.

De statsobligationer å tillhopa 3,000,000 kronor, hvilka, jemlikt 14 § i reglementet,
af Riksgäldskontoret öfverlemnats såsom reservfond, hafva i föreskrifven ordning
blifvit satta i förvar hos Öfverståthållareembetet.

För anskaffande af medel, som för lånerörelsen erfordrats utöfver den tillgång,
aktieegarnes verkstälda inbetalningar lemnat, har styrelsen med Allmänna hypoteksbanken
afslutat kontrakt att successivt under år 1879 försträcka föreningen ett
belopp af minst två, högst tre millioner kronor mot 5 procent årlig, halfårsvis förfallande
ränta och såsom provision Vt procent af de medel, som lyftades, samt

Utgifter:

Inventarier....................................................................................... Kronor 1,290: 95.

Omkostnader samt löner och arfvoden........................................ „ 10,948: 19.

Utgifna och beräknade räntor och provisioner.............................. „ 12,395: 84.

Summa kronor 24,634: 98.

Föreningens ställning

Tillgångar:

Aktieegarnes grundfondsförbindelser .......................................... Kronor 1,024,000: —

Utlemnade lån ......................................................................... ,, 1,369,000: —

I banker innestående.................................................................. „ 881,374: 07.

Transport kronor 3,274,374: 07.

egarnes garantiförening’

den 3

med vilkor i (ifrigt, bland annat, att uppsägningstiden skulle vara sex månader, men
uppsägning å långifvarens sida ej få ske före den 1 Juni 1881, och att lånet skulle''
vara till fullo återbetaldt före samma års utgång. Af detta lån har styrelsen efter
band lyftat 2,000,000 kronor.

Sedan nödiga förberedande åtgärder för lånerörelsen vidtagits, tog densamma
sin början den 4 November och fortgick så, att vid årets sint voro till idkare af
sågverksrörelse och bankinrättningar utlemnadc 13 lån å ett sammanräknadt kapitalbelopp
af 1,369,000 kronor. Räntan å dessa lån är bestämd till 6 procent och
förvaltningsbidraget till 4 procent, för år räknadt. De medel, hvilka ej kunnat för
utlåning användas, har styrelsen haft innestående i bankinrättningar och dervid
sökt betinga högsta möjliga ränteinkomst.

För den garantifond, som jemlikt 13 § i reglementet bildats genom innehållande
af 8 procent af de utlemnade lånen, hafva inköpts Allmänna hypoteksbankens
5 procent obligationer efter kurs af 1003/4 procent. Dessa obligationer,
å sammanlagdt nominelt belopp af 109,520 kronor, äro aflemnade till förvar i
Ri ksgäld skontor et.

Föreningens utgifter och inkomster under året samt ställning vid årets slut
inhemtas af följande redogörelse:

Inkomster :

Influtna och beräknade räntor och förvaltningsbidrag
Utgifter öfver inkomster ...........................................

Kronor 12,477: 51.
„ 12,157: 47.

Summa kronor 24,634: 98.

1 December 1879.

Skulder:

Grundfonden ..................................

Garantifonden .................................

Räntor å garantifondens obligationer

............... Kronor	1,280,000: —
............... •»	109,520: -
.............. »	404: 47.
Transport kronor	1,389,924: 47.

Transport kronor 3,274,374: 07.

Obligationer, tillhörande garantifonden ................................... „ 106,492: 75.

Saldo af obetalda räntor ........................................................ „ 2,468: 76.

Inventarier .......................................................................... „ 1,000: —

Förskjutna rese- och besigtnings- m. fl. kostnader .............. „ 1,672: 03.

Provision på upplånta medel.................................................... „ 4,828: 85.

Kostnader till fördelning på kommande år............................. „ 4,656: 59.

Kassa ....................... „ 57: 71.

Grundfond: 300 stycken Riksgäldskonto -

rets obligationer ........................ Kronor 3,000,000: —

Summa kronor 3,395,550: 76.

Enligt stadgande i Riksgäldskontorets reglemente åligger det Fullmäktige att
utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom

Strömsholms nya

Granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, omfattande åren 1878 och 1879
dantag af här intagna, ur 1878 års revisionsberättelse hemtade redogörelse för bolagets stäil -

Skulder:

Bolagets ställning

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 kronor ......... Kronor 323,400: —

„ „ innestående aktieutdelning för åren 1848 —

1859 å 2 procent .................................. „ 77,616: —

Amorteringslån, ursprungligen 250,000 kronor........................... „ 152,910: —

Till Handels- och sjöfartsfonden............................................. „ 315,000: —

„ kassadirektören.................................................................. „ 55: —

Tillgång öfver skuld ......................................... „ 2,145,957: 48.

Summa kronor 3,014,938: 48.

Utgifter:

År 1878. År 1879.

..................... Kronor 7,877: 32. 6,409: 78.

..................... 628: 36. 660: 48.

Transport kronor 8,505: 68. 7,070: 26.

Underhåll af kanal och slussar-.
Jordersättningar, årlig afgäld......

— 87 —

* Transport kronor 1,389,924: 47''

Till Allmänna Hypoteksbanken ............................................ „ 2,000,000: —

Förvaltningsbidrag, tillhörande 1880 ....................................... „ 5,626: 29.

Summa kronor 3,395,550: 76.

reservfond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. Statsrevisorerne få meddela,
att till ombud blifvit utsedd Fullmäktigen Carl von Stockenström.

kanalbolag.

har å Riksgäldskontorets vägnar verkstälts af Fullmäktigen Carl von Stockenström. Med unning
vid årets början, innehåller nu föreliggande revisionsberättelse följande uppgifter:

d»n 1 Januari 1878.

Tillgångar:

Kontant behållning..................	........................................ Kronor	3,300:	—
Fasta husbyggnader m. m.......	............................................. ??	30,715:	50.
Förrådseffekter..........................	............................................... 11	42,922:	60.
I Riksgäldskontoret deponerade	medel för kanalverkets fram-
tida underhåll ................	................................................ 11	134,471:	82
Kanalbyggnadskostnaden............	...................................... „ 2,803,528:	56
	'' Summa kronor 3	,014,938:	48
	Inkomster:
	År 1878.	År 1879.
Sluss- och kanalinkomster......	................... Kronor 59,577: 43.	59,463:	12.
Diverse inkomster .................	........................ „ 458: 46.	1,852:	87.
	Transport kronor 60,035: 89.	61,315:	99,

- 88 —

Transport kronor 8,505: 68.	7,0?0:	26.
Aflöningar .............................................................	„ 17,886: 30.	17,651:	37.
Pensioner och fattigförsörjning .................................	„ 424: 75.	417:	31.
Inventarier och materialier.......................................	906: 68.	1,454:	94.
För Norrtunbo qvarn och såg .................................	„ 122: 99.	241:	20.
Diverse utgifter ......................................................	„ 4,876: 85.	4,741:	33.
Ränta å amorteringslånet..........................................	8,404: —	7,964:	—
Afbetalning å dito......................................... ............	„ 8,000: —	8,300:	—
Dito å lånet från Handels- och sjöfartsfonden ......	„ 9,000: —	9,000:	—
Afsatt till reparationsfonden.......................................	4,500: —	4,500:	—
Underhåll af och onera för fastigheterna in. in.......	1,502: 51.	888:	97.
Öfverskott ..........................................................	„ 3,212: 95.	1,705:	54.
Summa	kronor 67,342: 71.	63,934:	92.

Bolagets ställning

Tillgångar:

		År 1S78		År 1879.
Kontant behållning.........................................	Kronor	3,300:	—	3,492:	50.
Fasta husbyggnader in. in...........................	11	30,715:	50.	30,715:	50.
Förrådseffekter ................................................	»?	39,099:	74.	36,557:	39.
I Riksgäldskontoret deponerade medel för ka-
nalverkets underhåll ............................	11	146,765:	41.	159,570:	08.
Kanalbyggnadskostnaden ...............................	11	2,803,528:	56.	2,803,528:	56.
Egendomarne Skantzen, Norrtunbo och Finn-
torpet .....................................................	11	37,000:	—	37,000:	—
Borgåssunds hamn- och lastageplats...............	11	30,512:	22.	30,512:	22.
Borgås bro ....................................................	11	28,329:	18.	28,329:	18.
På depositions- samt upp- och afskrifnings-
räkning .................................................	11	21,130:	48.	——	—
I bankinrättning insatta expropriationsmedel	11	9,054:	35.	—	—
„ „ reserverade medel...............	11	—	—	4,868:	31.
Summa	kronor	3,149,435:	44.	3,134,573:	74-

§ 1.

Kanalrevisorerne omförmäla, att de företagit besigtningsresa utefter hela kanalen
och dervid iakttagit, att densamma med alla dess tillhörigheter ar väl underhållen.

— 89

Transport Kronor 60,035: 89. 61,315: 99.
Inkomster af bolagets fastigheter, hamn- och la stageplatsen,

Borgås bro in. m...................... „ 3,459: 69. 2,618: 93.

Försålda förrådseffekter........................................... „ 3,847: 13. ---—

Summa kronor 67,342: 71. 63,934: 92.

den 31 December.

Skulder:		År 1878.	År 1879.
Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier
å 600 kronor ..........................................	Kronor	323,400: —	323,400:	—
Amorteringslån, ursprungligen 250,000 kronor,	V>	144,910: —	136,802:	50.
Till Handels- och sjöfartsfonden .....................	Y)	306,000: —	297,000:	—
Tillgång utöfver skuld.....................................	?)	2,375,125: 44.	2,377,371:	24

Summa kronor 3,149,435: 44. 3,134,573: 74

§ 2.

Någon utdelning till aktieegarne har icke kunnat lemnas för någotdera af de
år revisionen omfattat.

Derjemte upplysa kanalrevisorerne, att sluss- och kanalinkomsterna, hvilka för

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontor et. 12

— 90 -

några år tillbaka voro i ständigt stigande, deremot under den senast förflutna tiden
af kända anledningar betydligt nedgått, såsom af nedanstående redogörelse framgår.

Dessa inkomster utgjorde nemligen:

år 1871 ...........................

„ 1872 ...........................

„ 1873 ...........................

„ 1874............................

„ 1875 ...........................

„ 1876 ............................

„ 1877 ...........................

„ 1878 ..........................

„ 1879 ..........................

Kronor 108,002: 72.

„ 126,819: 20.

„ 142,176: 33.

„ 115,035: 10.

„ 101,407: 95.

„ 77,965: 90.

„ 74,442: 42.

„ 59,577: 43.

„ 59,463: 12.

§ 3.

I enlighet med Kongl. Maj:ts i senaste Statsrevisorers berättelse, sid. 60, omförmälda
dom af den 30 Juli 1878, har bolaget vid ordinarie bolagsstämma den 21
derpå följde September beslutat, dels att afkastningen af egendomarne Skantzen,
Norrtunbo och Finntorp, bron vid Borgåssund, hamn- och lastageplatsen derstädes
samt kanaljakten derefter icke skulle till aktieutdelningskonto öfverföras, utan upptagas
och redovisas bland kanalverkets öfriga inkomster, dels ock att innehållna
aktieutdelningen, 77,616 kronor, skulle ur räkenskaperna afskrifvas; och vitsorda kanalrevisorerne,
att detta blifvit på föreskrifvet sätt verkstäldt.

§ 4.

Sedan Statsrevisorerna år 1878 uti sin berättelse, sid. 80, hemstält, att de af
Oxelösund—Flen —Vestmanlands jernvägsaktiebolag till kanalbolaget lemnade expropriationsmedel,
9,054 kronor 35 öre, borde upptagas i kanalverkets räkenskaper
såsom en fond, deraf årliga räntan borde beräknas bland kanalverkets inkomster, beslöt
bolaget den 26 November s. å. (se nämnda berättelse, sid. 215), att till svar
derå skulle meddelas, att ifrågavarande expropriationsmedel komme att med då
innevarande år öfverföras till kanalbolagets räkenskaper och förvaltas, på sätt Statsrevisorerne
ansett böra ske. Emellertid har, enligt hvad kanalrevisorerne nu anmäla,
bolaget sedermera å bolagsstämma den 24 Oktober 1879 beslutat begagna eu
del af dessa medel till afbetalning å här nedan omförmälda skuld till Riksgäldskontoret.
Som dock, utom det att nämnde åtgärd icke öfverensstämde med det förfaringssätt,
bolaget förut förklarat sig vilja iakttaga, det syntes vara af vigt, att
expropriationsmedlen bibekölles, för att med dem bekosta de förbättringar å hamn- och
lastageplatsen, som otvifvelaktigt komme att finnas behöfliga, samt sålunda undanrödja
de olägenheter, för hvilka dessa medel utgjorde ersättning, hafva kanalrevisorerne framhållit
nödvändigheten deraf att bolaget, så snart det kunde ske, måtto af sina inkomster
afsätta så stort belopp, som erfordrats till återgäldande af hvad bolaget, på
grund af sist omförmälda beslut; användt eller kunde komma att använda.

Hamn- och lastageplatsen vid Borgåssund har genom Kongl. Maj:ts ofvan åbi -

— 91 —

ropade dom af 30 Juli 1878 förklarats icke tillköra aktieegarne såsom sådane, utan
vara eu kanalverkets egendom, hvars afkastning skall redovisas i enlighet med föreskriften
i § 6 af Kongl. Maj:ts nådiga privilegium för Strömsholms nya kanalbolag
den 28 April 1842. Bolagets här ofvan omförmälda beslut att, på sätt 1878 års
Statsrevisorer hemstält, i kanalverkets räkenskaper upptaga och bokföra ifrågavarande
expropriationsmedel såsom en fond, af hvilken Jårliga ränteafkomsten skulle beräknas
bland kanalverkets inkomster, är således endast eu verkställighet af hvad Kongl. Maj:t i
nämnde dom föreskrifvit. Då bolaget sedermera, med ändring af sitt förut fattade
beslut, användt eu del af dessa medel att dermed gälda aktiebolagets skuld till Riksgäldskontoret,
synes bolaget hafva gjort sig skyldigt till ett förfarande, som icke
står i öfverensstämmelse med meranämnde dom. Statsrevisorerne föranlåtas derför
hemställa, det Fullmäktige i Riksgäldskontoret måtte få sig ålagdt att vidtaga de
åtgärder, som erfordras för att till kanalverket återvinna hvad sålunda blifvit utbetald
t.

§ 5.

Innan Statsrevisorerne vidare redogöra för hvad under nuvarande statsrevision
förekommit rörande detta bolag, återkalla Statsrevisorerne i minnet, hurusom,
uppå föranledande af 1872 års Statsrevisorer, den af Fullmäktige år 1874 utsedda
revision lemnade en utförlig redogörelse, hvaraf framgick att, enligt bolagets beslut,
till ett i räkenskaperna upplagdt särskilt »Utdelningskonto» blifvit från och med
år 1864 öfverförd afkastningen af här nedan upptagna tillgångar, samt att sedermera
till följd af bolagsdiroktionens förordnande räkenskaperna från och med år
1872 blifvit skilda i två afdelningar eller hufvudböcker, af hvilka den ena upptog
kanalverkets inkomster och utgifter, på grund hvaraf utdelning till aktieegarne och
statsverket tillkommande öfverskott bestämdes, och den andra innefattade redogörelse
för de tillhörigheter, öfver hvilka aktieegarne ansågo sig ega laglig rätt att fritt
förfoga. Till denna sistnämnda, benämnd »Aktieegarnes i Strömsholms nya kanalbolag
hufvudbok», öfverfördes fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och Finntorp, bron
vid Borgåssund samt hamn- och lastageplatsen derstädes, telegrafstationen vid
Strömsholm, en kanaljakt, 5 procent ränta å den under åren 1848—1859 innehållna
och till 77,616 kronor uppgående utdelning af 2 procent af aktiebeloppet, samt den
ränteinkomst, som genom direktionens åtgärd kunde meddelst utlåning af influtna
medel under året beredas bolaget. Dessa tillgångar voro vid 1873 års slut bokförda
till 173,457 kronor 40 öre och lemnade samma år en inkomst af 10,324 kronor
62 öre. Af 1874 års statsrevision verkstäldes en utförlig och noggrann undersökning
af bolagets befogenhet till dessa åtgöranden, hvilken redogörelse finnes intagen
i samma års revisionsberättelse, sid 86—97, på grund hvaraf Fullmäktige i Riksgäldskoutoret,
i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut, läto instämma bolaget till
vederbörlig domstol. Genom Kongl. Maj:ts i denna tvist den 30 Juli 1878 gifna
dom förpligtigades bolaget att dels till Riksgäldskontoret inbetala den afkastning af

egendomarne Skantzen, Norrtunbo och Finntorp, bron vid Borgåssund, hamn- och
lastageplats en derstädes och en kanaljakt samt den ränta å bokförd innestående
aktieutdelning och å tillfälligtvis deponerade medel, som från och med 1865 års
början influtit och, med iakttagande af privilegiets bestämmelser, skolat statsverket
tillfalla, äfvensom den inkomst, bolaget från och med år 1868 till och med år 1873
af telegrafstationen uppburit, hvilket Riksgäldskontoret tillkommande belopp skulle
bestämmas genom vidräkning af fem på föreskrifvet sätt valda personer, dels ock
å det belopp, som sålunda blefve bestämdt, gälda fem procent ränta från stämningsdagen
den 1 September 1875 tills betalning skedde. Derjemte förklarades, att
bolaget borde för framtiden bland sina tillgångar upptaga och redovisa nämnda
egendomar, bro, hamn- och lastageplats samt kanaljakt, men deremot ur räkenskaperna
afskrifva förenämnda 77,616 kronor, parterna öppet lemnadt att, derest de
ej åtnöjdes med vidräkningsmännens beslut, derom i laga ordning tvista.

Genom den 18 April 1879 verkstäld vidräkning bestämdes, att bolaget på
grund af Kongl. Maj:ts ofvan berörda dom skulle till statsverket erlägga 80,338
kronor 47 öre jemte 5 procent ränta derå från den 1 September 1875 tills liqvid
skedde. Fullmäktige i Riksgäldskontoret godkände för sin del vidräkningen, men vid
den granskning deraf, som vid bolagsstämma med aktieegarne i Strömsholms nya
kanalbolag företogs den 24 Oktober 1879, gjordes den anmärkning, att utaf den till
återbäring af vidräkningsmännen beräknade summa bolaget ansåg sig ej böra erlägga
ränta å ett belopp af 9,955 kronor 17 öre. Som Fullmäktige i Riksgäldskontoret
icke kunnat godkänna denna af bolaget gjorda anmärkning, har bolaget
låtit den 5 April innevarande år till Svea hofrätt instämma Fullmäktige med påstående
om rättelse i berörda hänseende, hvilken tvist för närvarande pågår.

§ 6.

I afräkning å hvad bolaget skall till statsverket erlägga har emellertid till
Riksgäldskontoret inbetalts:

den 4 November 1879 ....................................................... Kronor 27,822: 32.

och den 1 Juli 1880 ......................................................... „ - 4,868: 31.

eller tillsammans kronor 32,690: 63.

Uti den skrifvelse, hvarmed öfverlemnades förstnämnde afbetalning, 27,822
kronor 32 öre, förmälde bolagets direktion, att sagda belopp utgjorde bolagets hela
kontanta tillgång, samt att bolaget saknade disponibla medel till gäldande af återstående
ådömda beloppet, till svar hvarå Fullmäktige i skrifvelse den 12 sistlidne
Februari erinrade, att den tillgång, bolaget närmast och egentligen hade att för
fullgörande af ifrågavarande betalningsskyldighet anlita, syntes bestå i delegarnes
skyldighet att af hvad de uppburit återbära de belopp, som enligt den Kongl. domen
ej bort till dem utdelas.

- 93 —

§ 7-

Vid utseendet af revisor till deltagande i detta års granskning af bolagets förvaltning
och räkenskaper uppdrogo Fullmäktige åt honom att tillse, det de genom
Kongl. Maj:ts dom stadgade grunder blefve jemväl för tiden efter den 1 September
1875 behörigen iakttagna, äfvensom att undersöka, huruvida bolaget egde någon
tillgång af beskaffenhet att kunna från kanalverket afskiljas och till fullgörande
af bolagets betalningsskyldighet användas.

Till följd af detta uppdrag har revisorn i afseende å bolagets betalningsskyldighet
från den 1 September 1875 och det belopp, hvartill den rätteligen uppginge,
upplyst, att bolagets räkenskaper, hvilka, likasom förut, intill 1879 års början
varit förda i två särskilda böcker, utvisa, det aktieegarne under tiden från den 1
September 1875 till slutet af år 1878, utom de egentliga kanal- och slussinkomsterna,
haft följande inkomster, nemligen:

September—December.

		1875.		1876.	1877.	1878.
af Skantzen, Norrtunbo och Film-
torp .........................	Kronor	599:	53.	1,619: 45.	1,812: 93.	—	—
„ kanaljakten Tärnan ...		173:	85.	80: 57.	220: —	189:	84.
„ Borgås bro ..............		68:	40.	--11.	71: 87.	193:	41.
„ hamn- och lastageplat-
sen vid Borgåssund...		1,101:	90.	2,519: 82.	2,100: 42.	1,420:	07.
ränta å 77,616 kronor ...	})	1,293:	60.	3,880: 80.	3,880: 80.	—	—
d:o å tillfälligtvis utlånta
medel .......................		678:	63.	969: 48.	817: 28.	1,170:	52.
		3,915:	91.	9,070: 23.	8,903: 30.	2,973:	84.
efter afdrag af förlust å
egendomarne Skantzen,
Norrtunbo och Finntorp		—	—	--—	——- —	1,116:	55.
då godtgörelse för kanal-
tjenstemännens boställs-
afkastning upphörde
Summa inkomst	kronor	3,915:	91.	9,070: 23.	8,903: 30.	1,857:	29.

Om härtill lägges det belopp,
som bolaget, på
grund af 10 § i privilegiet,
af kanalverkets
inkomster i ränta och

Transport kronor 3,915: 91. 9,070: 23. 8,903: 30. 1,857: 29.

94 —

Transport kronor 3,915: 91. 8,070: 23. 9,903: 30. 1,857: 29.

utdelning på aktierna
uppburit, utgörande,

enligt revisorns uppgift „ 22,099: — 16,170: — 16,170:

tillsammans kronor 26,014: 91. 25,240: 23. 25,073: 30. l,8o7: 29.

så har bolaget, då det
enligt åberopade stadgande
är berättigadt
att, så vidt inkomsterna
sådant medgifva, i ränta
och utdelning årligen

uppbära .................... „ 22,500: — 22,500: — 22,500: -

härutöfver, uppburit ...... „ 3,514: 91. 2,740: 23. 2,573: 30.--—

hvilka tre belopp, utgörande tillsammans 8,828 kronor 44 öre, det vill synas Statsrevisorerne,
att bolaget, till följd af Kongl. Maj:ts åberopade dom, är skyldigt att,
jemte ränta derå, till statsverket återbära.

§ B.

Beträffande frågan, huruvida bolaget egde någon tillgång af beskaffenhet att
kunna från kanalverket afskiljas och till fullgörande af bolagets betalningsskyldighet
användas, har revisorn, efter eu genom verkstäld undersökning inhemtad kännedom
om bolagets tillhörigheter samt det värde, eu hvar af dem kunde ega för kanalverket,
fullständigt redogjort, huru bolaget förvärfvat egondomarne Skantzen, Norrtunbo och
Finntorp samt hamn- och lastageplatsen vid Borgåssund, äfvensom för de ändamål,
hvartill desamma användas. På grund häraf har revisorn uttalat det omdöme, att
dessa tillhörigheter icke borde kanalverket afhändas, enär kanalen deraf skulle lida
skada, och det för staten, som gjort så stora uppoffringar för dess ombyggnad, borde
vara angeläget, att verket för framtiden måtte befinna sig i det skick, att det kunde,
såsom varit afsedt-, på bästa sätt betjena de trafikerande i vidsträckta bergstrakter.
Deremot skulle, om köpare dertill funnes, utan skada för kanalen kunna försäljas
åtskillig uppgifven lösegendom, genom hvars försäljning ansetts kunna inflyta högst

3.000 kronor.

§ 9.

Till bildande af eu fond för framtida större reparationer skola, enligt 5 § i
det för bolaget den 28 April 1842 utfärdade privilegium och Riksdagens underdåniga
skrifvelse den 29 Juli 1851, årligen utaf kanalinkomsterna afsättas 4,500
kronor, intilldess ett från Handels- och sjöfartsfonden erhållet räntefritt förskott å

450.000 kronor blifvit amorteradt, och derefter 7,500 kronor, tilldess denna fond,
med derå upplupna och till kapitalet lagda räntor, uppgår till 300,000 kronor, hvar -

efter räntan kommer att inräknas bland kanalverkets inkomster; och. skola låneoch
säkerhetshandlingarne för de sålunda afsätta och utlånta medlen ingifvas till
Riksgäldskontoret och under dess vård förblifva, hvaremot bevakningen af samma
handlingar äfvensom sjelfva utlåningen skall af bolaget på eget ansvar ombesörjas.

Enligt eu vid Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1879 fogad uppgift, hade
bolaget intill den 24 Februari innevarande år aflemnat följande säkerhets handlingar
nemligen:

med 5 £ procent ränta:

Söderhamns stads obligationer å .................................... Kronor 2,000: —

med 5 procent ränta:

Stockholms stads obligation å ..................... Kronor 1,000: —

Stora Kopparbergs bergslags obligationer å „ 500: —

Allmänna hypotheksbankens dito å ........ „ 69,900: — 71,400: —

med 4 procent ränta:

Allmänna hypotheksbankens obligationer å ... „ 83,200: —

Summa kronor 156,600: —

§ 10.

Uti en den 6 April detta år till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning
har bolaget hemstält, om icke Kongl. Maj:t med afseende å anledningarne till den
brydsamma ställning, hvari bolaget befunne sig, måtte täckas bereda bolaget eftergift
för återstoden af dess enligt Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda dom af den 30
Juli 1878 ådömda skuld till Riksgäldskontoret samt, för den händelse att hinder
mötte för nådigt bifall härtill, anhållit att statens fordran med ränta måtte få utgå
af bolagets hos Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond, vid innevarande års
början utgörande 159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse för bolaget att genom fortsatta
inbetalningar, jemlikt privilegierna, fylla densamma till dess bestämda belopp,

300,000 kronor.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, hvars utlåtande öfver nämnde
ansökning infordrats och som antog, det Kongl. Maj:t måhända ej torde finna lämpligt
att af nåd eftergifva återstoden på den skuld, som blifvit kanalbolaget genom
Högsta domstolens beslut ådömd, yttrade att, då reparationsfonden utgjorde säkerhet
för det allmänna att det med kanalen åsyftade ändamål fortfarande ernåddes,
styrelsen ansåg att densamma icke borde minskas, men då denna fond torde för
någon tid vara fullt tillräcklig och betryggande, isynnerhet som kanalen alltid väl
underhållits, betydliga förbättringar derå bekostats samt flertalet slussar blifvit med
nya portar försedda, hvarjemte åtskilligt virke och andra materialier anskaffats i
förlag för framtida reparationer, allt utan att reparationsfonden vid något tillfälle
anlitats, hemstälde styrelsen, att bolagets skuld måtte få till statsverket afbetalas
dels med den föreskrifna årliga afsättningen till reparationsfonden, dels med räntan

- 96 —

å fondens nuvarande belopp, hvarefter, och sedan skulden blifvit gulden, samma fond
borde på föreskrifvet sätt ökas, tills den uppnått sin i privilegiet bestämda storlek,

300,000 kronor.

Uti häröfver infordradt och den 31 sistlidne Juli ingifvet utlåtande hafva
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, efter lemnad redogörelse för stadgandena rörande
reparationsfondens bildande och vidmakthållande, förklarat sig sakna tillräcklig anledning
att tillstyrka bifall till bolagets anhållan om beredande af eftergift för
återstoden af dess ifrågavarande skuld.

I fråga åter om bolagets alternativt gjorda hemställan, att statens fordran
med ränta måtte få utgå af reparationsfonden mot den af bolaget föreslagna förpligtelsen
att fylla densamma till bestämdt belopp, hafva Fullmäktige, med hänsyn
till de ringa utsigterna att genom inflytande kanalinkomster vinna medel till ifrågavarande
skulds betalning, till nådigt afseende förordat detta bolagets förslag. Såsom
ytterligare skäl för detta förord hafva Fullmäktige anfört, att det vid den
nyligen hållna revisionen af kanalbolagets räkenskaper och förvaltning under besigtningsresa
utefter hela kanalen utrönts, att densamma med alla dess tillhörigheter
vore väl underhållen, och att den till deltagande i berörda förrättning af
Fullmäktige utsedde revisor, som af Fullmäktige erhållit särskilda föreskrifter med
anledning af den bolaget ådömda betalningsskyldighet till Riksgäldskontoret, såsom
sin åsigt för Fullmäktige tillkänuagifvit, att en del af reparationsfonden helt visst
kunde till skuldens gäldande användas, utan att kanalens bestånd äfventyrades;
hvaremot den bolaget tillhöriga egendom, som skulle kunna utan skada för kanalen
afyttras för beredande af tillgång till skuldens betalande, funnits vara af mindre
värde. Vid sådant förhållande hade det synts Fullmäktige vara ganska naturligt
och med lag öfverensstämmande att använda en disponibel och för kanalverket
umbärlig tillgång, sådan som en del af reparationsfonden, till gäldande af förfallen
och utmätningsbar skuld.

Som Fullmäktige dock, med hänsyn till framtida behof äfvensom till de om
fonden och dess användande meddelade stadganden, ansett det vara nödigt, att i
sammanhang med det af bolaget begärda medgifvande stadgades sådana vilkor, att
säkerhet vunnes för fondens återbringande så skyndsamt som möjligt till det belopp,
den då utgjorde, hafva Fullmäktige, för den händelsa Kongl. Maj:t skulle finna
bolagets ifrågavarande ansökan förtjena afseende, föreslagit det förbehåll, att kanalbolaget
skulle förbinda sig att, till dess fonden åter uppgått till det belopp, den
utgjorde, då någon del deraf blifvit till gäldande af skulden använd, dels afstå från
all utdelning och under nämnda tid åter fylla fonden ej blott genom räntan å dess,
efter berörde användning återstående tillgångar samt genom den årliga afsättningon
af 4,500 kronor, utan äfven genom uppkommande öfverskott å kanalverkets inkomster
till så stor del, som detta öfverskott folie inom don bestämda högsta utdelningen
af 22,500 kronor och således eljest bort aktieegarne tillgodokomma, dels ock
icke begagna sin rätt att utöfver den bestämda årliga amorteringen öka afbetalnin -

— 97 —

garne å det af bolaget mot obligationer af den 31 December 1857 upptagna lån å
ursprungligen 250,000 riksdaler riksmynt, deraf vid 1879 års slut 136,802 kronor
50 öre återstodo oguldna.

I den händelse åter, att Kong!. Maj:t skulle anse företräde böra skänkas
åt det af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjorda förslag, förklarade
Fullmäktige, att mot samma förslag icke något hinder från Riksgäldskontorets
sida mötte; börande dock vid sådant medgifvande stadgas, att för den tid, som
då åtginge, tilldess statens fordran till fullo guldits, bolaget borde, såsom förut
föreslagits, afstå från utdelning samt till fondens fyllande använda det belopp,
som eljest kunnat utdelas, äfvensom förbinda sig att icke begagna sin rätt att öka
amorteringen å obligationslånet.

§ 11.

Då Statsrevisorerne gå att yttra sig öfver det i föregående § omförmälda
ärende, erinra sig Statsrevisorerne, att Rikets Ständer, enligt underdåniga skrifvelsen
den 14 Juni 1841, vid samma års riksdag beslutat afsättande af 600,000 riksdaler banko
att, förräntade af Riksgäldskontorets Fullmäktige enligt stadgade grunder, under
15 års tid användas jemte upplöpande räntor till utbetalning af 50,000 riksdaler banko
under besagda 15 år för ombyggnad af Strömsholms kanal- och slussverk, och
dervid fästat, bland andra, de vilkor rörande samlandet af reparationsfond, godtgörelsen
för statens förskott till kanalbyggnaden samt utdelningen till aktieegarne,
som i §§ 5, 6 och 10 finnas intagna i det af Kongl. Maj:t den 28 April 1842 utfärdade
privilegium för Strömsholms nya kanalbolag.

Enligt stadgandet i privilegiets 10 § mom. e, är bolaget berättigadt att
såsom ränta och utdelning på aktierna erhålla af kanalinkomsten, så vidt den dertill
lemnar tillgång, ett belopp af högst 22,500 kronor om året, sedan likväl förut
afdragits och godtgjorts alla utgifter och kostnader, hvilka i nämnda stadgande
uppräknas; och i § 6 stadgas att, sedan af kanalverkets inkomster alla dessa utgifter
och kostnader samt aktieegarne tillkommande utdelning blifvit afdragna
och godtgjorda, skall all öfrig inkomst tillfalla staten såsom godtgörelse för hvad
till kanalbyggnaden blifvit förskjutet.

Den summa, 80,338 kronor 47 öre, bolaget genom vidräkningen på grund af
Kongl. Maj:ts berörde dom förklarats skyldigt att till staten inbetala, utgör sammanlagda
beloppet af hvad utöfver privilegiets bestämmelser blifvit till aktieegarne
utdeladt under tiden från 1865 års början till den 1 September 1875, och
eljest skolat staten såsom godtgörelse tillfalla. Då aktieegarne sålunda kommit i
åtnjutande af medel, öfver hvilka bolaget icke egt rätt att förfoga, synes deraf vara
en naturlig följd, att från aktieegarne återfordras hvad de sålunda uppburit. Statsrevisorerne
instämma derför i den af Fullmäktige uti deras ofvannämnde skrifvelse
af den 12 sistlidue Februari uttalade åsigt, att den närmaste och egentliga tillgång,

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskonteret. 13

98 —

bolaget hade till fullgörande af sin betalningsskyldighet, bestode i aktieegarnes skyldighet
att, på sätt i den Kong!, domen säges, af hvad de uppburit återbära de belopp,
som ej bort till dem utdelas. Denna åsigt är rigtigare än den, som förordar
att använda reparationsfonden till annat ändamål, än det af Kongl. Maj:t och Rikets
Ständer bestämda. Statsrevisorerne kunna icke heller underlåta att fästa uppmärksamheten
på stadgandet i 5 § af privilegiet att, då reparationsfonden uppnått sitt
föreskrifna belopp af 300,000 kronor, räntan derå skall inräknas bland kanalverkets

Dalslands

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879 har å statens
ordnande, och extra Kanslisten P. E. Stenfelt, enligt uppdrag af Fullmäktige i Riksgäldskon -

Bolagets ställning

Skulder:

Till Riksgäldskontor^:

Återstoden af lånet för kanalbyggnaden mellan Hattefura

och Stora Lee .......................................... Kronor

Ränta å samma lån för år 1878 ..................... „

Återstoden af lånet för kanalen mellan Östra
och Vestra Silen.......................................

681,602: 91.
20,503: 76.

39,139: 16.

Till Handels- och sjöfartsfonden..........................................................

„ primitiva aktieegare .....................................................................

„ garantiaktieegare: inbetalningar..................... Kronor 94,751: 36.

förskott............................ „ 52,282: 77.

„ reservfonden för påbyggnad af öfre dammen vid Hofverud

n » enligt 17 § i bolagsordningen..................................

För insända aktiemedel, hvaröfver specifik förteckning saknas

Tillgångar öfver skulder ................................................................

uppkomne genom:

Statsanslag ..................... Kronor 249,750: —

Ränteinkomster .................. „ 18,170: 72. 267,920: 72

hvarifrån afdragas:

Ogulden ränta till Riksgäldskon
toret ....................... „ 20,503: 76.

Transport kronor 20,503: 76. 267,920: 72.

741,245: 83.
156,000: —
183,053: 48.

147,034: 13.
738: 72.
7,305: 48.
807: —
229,315: 32.

1,465,499: 96.

— 99 —

inkomster. Då möjligheten för staten att få godtgörelse för sina förskott till kanalbyggnaden
är beroende af beloppet af dessa inkomster, blefve genom reparationsfondens
användande till betäckande af bolagets ifrågavarande skuld tiden för fondens
höjande till nämnda summa icke obetydligt aflägsnad, och följaktligen statens utsigt,
att genom nämnda räntas inberäknande bland kanalverkets inkomster erhålla en
sådan godtgörelse, väsentligen förminskad.

kanalaktiebolag.

vägnar blifvit verkstäld af Häradshöfdingen Y. A. Sandström, på grund af Kongl. Maj:ts förtoret.
Den derom afgifna berättelse innehåller följande uppgifter:

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Kanalbyggnaden.................................................

Inventarier oeh materialier..............................

Fordran hos Skandinaviska kreditaktiebolaget
Kassabehållning.............................................

Kronor 1,452,333: 14.

4,802: 33.
3,219: 70‘
5,144: 79''

Transport kronor 1,465,499: 96.

— 100

Transport kronor 20,503: 76. 267,920: 72. 1,465,499: 96.
Förluster in. in. från föregående
år .................... „ 16,117: 26.

Förlust under år 1879 Kr. 2,040:09.
minskad med det belopp,
bvartill i räkenskapen
lånet för kanalen
mellan Ostra
och Vestra Silen för
högt upptagits, eller „ 55:71.

1,984^38. 38;605. 40.

229,315: 32.

Summa kronor 1,465,499: 96.

Utgifter år 1879:

Trafikomkostnader...........................................................

Institutioner............v...........................................................

Räntor, påförda utöfver godtgjorda....................................

Afsättning till reservfonden enligt 17 § i bolagsordningen
Provisioner och rättegångskostnader .....................................

Kronor 16,833: 04.

„ 188: 56.

„ 21,033: 93.

„ 373: 25.

„ 1,063: —

Summa kronor 39,491: 78.

Tillgångar:

Bolagets ställning

Kanalbyggnaden..........................................................................

Inventarier och materialier......................................................

För expropriations- och lagfartskostnader ännu ej redovisade

medel ............................................................................

Fordran hos Skandinaviska kreditaktiebolaget ........................

Kassabehållning.......................................................................

Kronor 1,453,343:
„ 5,995:

1,627:

2,367:

10,018:

81.

85.

91.

07.

16.

Transport kronor 1,473,352: 80.

101

Transport kronor 1,465,499: 96.

		Summa kronor	1,465,499:	96.
Inkomster år 1879:
Slussafgifter..........................................................	Kronor 35,684: 29.
Diverse inkomster..................................................		25: 45.	35,709:	74.
Utgifter utöfver inkomster .....................................		........... Kronor	3,682:	04.
		Summa Kronor	39,491:	78.
den 31 December 1879.
Skulder:
Till Riksgäldskontoret:
Återstoden af lånet för kanalbyggnaden mellan
Hattefura och Stora Lee..........................	Kronor 672,457: 19.
Ränta å samma lån..........................................	77	6,482: 06.
Återstoden af lånet för kanalbyggnaden mellan
Östra och Vestra Silen..............................	7?	37,632: 73.	716,571:	98.
Till Handels- och sjöfartsfonden ...........................			159,600:
„ primitiva aktieegare ......................................			183,407:	33.
„ garantiaktieegare: inbetalningar......................		... 105,251: 36.
förskott ...........................		... 52,282: 77.	157,534:	13.
„ reservfonden för påbyggnad af öfre dammen
vid Hofverud ...........................................			775:	66.
„ dito enligt 17 § i bolagsordningen ...............			8,044:	—
För insända aktiemedel, hvaröfver specifik förteckning	saknas............	807:	—

Transport kronor 1,226,740: 10.

102

Transport kronor 1,473,352: 80

Summa kronor 1,473,352: 80.

I Statsrevisorernes berättelser för åren 1876—1879 finnas omförmälda de
framställningar, som blifvit gjorda ej mindre af kanalrevisorerne än Fullmäktige i
Riksgäldskontoret i fråga om utredning af aktieteckningen samt dermed i sammanhang
stående indrifning af aktiemedel och granskning af registerboken, äfvensom de
åtgärder, hvilka till följd af dessa framställningar blifvit vidtagna. Efter återgifvande
af hvad i berörda hänseenden förekommer i §§ 1 och 5 af 1879 års Statsrevisorers
berättelse under rubrik: Dalslands kanalaktiebolag, anmäla detta års kanalrevisorer,
att de icke fått mottaga den redogörelse, som Fullmäktige uti skrifvelse
till bolagsstyrelsen den 13 Augusti 1879 begärt måtte till kanalrevisorerne aflomnas,
och förklara sig i saknad deraf vara urståndsatte att lemna tillförlitliga svar på de
i nämnde skrifvelse gjorda spörsmål. Den enda upplysning, de derutinnan kunnat
lemna, är att, enligt räkenskaperna, under revisionsåret inbetalts af primitiva aktieegare
353 kronor 85 öre och af garantiaktieegare de 10,500 kronor, som, enligt hvad
i sistlidet års revisionsberättelse omförmäles, sterbhuset efter eu garantiaktieegare
genom Kongl. Maj:ts dom ålagts att till bolaget gälda. Vid sådant förhållande hafva
kanalrevisorerne förnyat den erinran, som redan upprepade gånger blifvit styrelsen
gifven, att utan uppskof söka åvägabringa en snar indrifning af de resterande aktiebelopp,
som kunde indrifvas, hvarjemte de fästat styrelsens uppmärksamhet derå,
att, om, såsom antagligt vore, den påyrkade indrifningen icke skulle kunna med
önskad skyndsamhet verkställas, en sådan utredning, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret
begärt och kanalrevisorerne vid sitt sammanträde väntat att finna, vore jemväl
ur synpunkten af bolagsmännens intresse särdeles önskvärd, då ju derigenom bäst
skulle vinnas klarhet och reda i fråga om de anspråk, som från statens sida skäligen
kunde framställas på ytterligare ansträngningar af bolagsmännen för eu mera ordentlig
amortering af statslånen.

§ 2.

Till hvad förut varit meddeladt rörande de åtgärder, som vidtagits för att
åt bolaget förvärfva full eganderätt till kanalen tillhörande områden, hafva kanalrevisorerne
lagt den dem lemnade upplysning, att expropriationsnämnden numera

— 103 —

Tillgångar utöfver skulder .......

uppkomne genom:

Statsanslag...................

Ränteinkomster.............

hvarifrån afdrages: förluster

Transport kronor 1,226,740: 10.
............... „ 246,612: 70.

Kronor 249,750: —

» 18,170: 72. 207,920: 72.

.................... Kronor 21,308: 02.

Kronor 246,612: 70.

Summa kronor 1,473,352: 80.

blifvit af vederbörande häradsrätter utsedde, för att meddela beslut i de fall, der
öfverenskommelse ej kunnat ernås.

§ 3.

I fråga om den enligt bolagsordningens 17 § för kanalens underhållande afsätta
reservfond, hvilken af bolaget innehafves såsom lån, gjorde sistlidet års kanalrevisorer
en framställning, som afsåg att, så snart bolaget komme i tillfälle att betala
sin skuld till fonden, för do till densamma hörande medel måtte, till åtlydnad
af föreskriften i bolagsordningens 42 §, inköpas svenska statens eller Allmänna
hypotoksbankens obligationer. I anledning häraf beslöt bolagsstämman, att det af
revisorerue yrkade obligationsköpet skulle i mån af befintliga tillgångar ske, i den
händelse Fullmäktige i Riksgäldskontoret påfordrade detsamma. Någon sådan fordran
hade emellertid icke blifvit framstäld.

Då nyssberörde 42 § i bolagsordningen oförtydbart stadgar, att reservfonden
bör »göras fruktbärande genom inköp af räntebärande obligationer», hafva detta års
kanalrevisorer, förnämligast med hänsyn till vigten deraf att gällande bolagsordning
efterlefves, ånyo upptagit det yrkande, deras föregångare i förevarande hänseende
utan afsedd påföljd framstält.

§ 4.

På grund af företagen besigtningsresa å kanalen vitsorda kanalrevisorerne,
att densamma befunnits i tillfredsställande skick.

§ 5.

Efter tagen del af den afgifna revisionsberättelsen hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret
medelst skrifvelse den 22 sistlidne Juli begärt, att bolagets styrelse
måtte snarast möjligt afgifva yttrande öfver de i berättelsen gjorda framställningar
äfvensom till Fullmäktige aflemna utdrag af bolagsstämmoprotokoll, som utvisade
hvad bolagsstämman i anledning af samma revisionsberättelses innehåll beslutat.

— 104 —

§ 6.

Uti här förut åberopade skrifvelse deri 13 Augusti 1879 anmodade Fullmäktige
i Riksgäldskontoret bolagets styrelse att meddela, kvilka åtgärder blifvit
af styrelsen vidtagna med anledning af Fullmäktiges uti en föregående skrifvelse
den 4 Augusti 1877 gjorda framställning om indrifvande från de primitiva aktieegarne
af de utaf vissa garantiaktieegare till kanalarbetets utförande utbetalda förskott.
Till svar härå erinrade styrelsen den 2 Oktober år 1879, att den, utan
uppmaning och långt före allåtandet af Fullmäktiges skrifvelse, utaf de primitiva
aktieegarne infordrat elfte och tolfte inbetalningarne utaf 10 procent hvardera, således
20 procent utöfver tecknade belopp; men då flertalet af aktieegarne vägrat
att erlägga desamma och icke genom rättegångar kunnat dertill förbindas, så
kunde ett förnyadt inkallande af ytterligare inbetalningar icke leda till någon påföljd.
Uppå hemställan af Riksgäldskontorets ombudsman, hvars utlåtande med
anledning häraf infordrades, och för den händelse de kunde finna sig föranlåtne
att draga under domstols pröfning de primitiva aktieegarnes betalningsskyldighet
utöfver de af dem tecknade belopp, uppdrogo Fullmäktige åt den, som af dem utsågs
till deltagande uti innevarande års granskning af bolagets förvaltning och
räkenskaper, att anskaffa och till Fullmäktige aflemna behörigen bestyrkta afskrifter
af protokollen vid de bolagsstämmor med bolagets delegare, vid hvilka beslut
fattats om det den 23 Februari 1866 af Kongl. Maj:t faststälda tillägg till bolagsordningens
16 §, hvarigenom stadgats, att bolagsmännens aktieteckning medförde
förbindelse för dem att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget
erfordrades för kommunikationsledens fullbordande, hvilka protokoll borde
utvisa samtlige de delegare, som personligen eller genom ombud i nämnda beslut
deltagit, äfvensom att vid revisionen åvägabringa och till Fullmäktige inkomma med
utredning derom, mot hvilka primitiva aktieegare talan om inbetalning utöfver tecknade
aktiebelopp blifvit af bolaget anstäld, och huruvida dylik talan varit rigtad

105 —

mot sådane primitiva aktieägare, som deltagit i ofvan omförmälda bolagsstämmobeslut.

Jemte revisionsberättelsen har bemälde revisor till Fullmäktige öfverlemnat
bevittnade afskrifter ej mindre af förutnämnda, till antalet två protokoll, - än äfven
af några andra handlingar, som rörde frågan om bolagsmännens ansvarighet för
kanalens fullbordande; hvarförutom han, i enlighet med hvad vid revisionen blifvit
upplyst, meddelat, att bolaget allenast mot en till namnet uppgifven, primitiv
aktieegare anstalt rättegång om utgörande af tillskott utöfver tecknadt belopp,
hvilken rättegång genom Kongl. Majrts dom den 1 Augusti 1871 till svarandens
fördel slutligen afgjorts.

§ 7.

I afseende på fullgörandet af bolaget åliggande kapital- och räntebetalningar
till Riksgäldskontoret för erhållna lån till kanalanläggningarne, få Statsrevisorerne
meddela, att, enligt Riksgäldskontorets räkenskaper, utaf 1878 års annuitetsliqvid,
40,000 kronor, för lånet till segelled mellan Hattefura vid Venern och Stora
Lee, å hvilken liqvid, på sätt i senaste revisionsberättelse, sid. 67, omförmäles,

var erlagdt ett belopp af ......................................................... Kronor 5,853: 95.

den 20 December 1879 ytterligare inbetalts ............................„ 2,428:

så att derå återstå oguldne

Summa kronor 8,281: 95.
........ „ 31,718: 05.

Utaf enahanda annuitetsliqvid för år 1879, likaledes utgörande 40,000 kronor
har icke någon inbetalning egt rum.

Summan af obetalda annuitetsliqvider utgjorde således vid 1879 års slut
71,718 kronor 5 öre.

Annuitetsliqviden för lånet till sluss- och kanalanläggning mellan sjöarne
Östra och Vestra Silen har i vederbörlig ordning blifvit erlagd.

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontoret.

— 106

Kinda kanal I

granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879 har, å Riksrevisionsberättelsen
innehåller följande uppgifter:

Skulder:

Bolagets ställning

Återstoden af statslånet................................	Kronor 370,453	46.
Aktiekapitalet ..............................................	„ 327,600	—
Lån från Handels- och sjöfartsfonden .........	„ 17,000	—
Fonden för Stångebro underhåll ..................	„ 85	90.
Fordran för underhåll af farleden Nyqvarn
—Roxen .................................................	„ 540	94.
Reparationsfonden ..........................................	„ 8,142.	02.	723,822:	32.
Tillgång öfver skuld, tillkommen genom statsanslag, anslag af länets
landsting, ränteinkomster, amortering å statslånet m. m.		635,928:	58.
	Summa kronor	1,359,750:	90.
Utgifter år 1879:
Trafikomkostnader ............................................	Kronor 1,277	85.
Tjenstemäns och betjentes aflöning .................	„ 8,946	83.
Skatter och onera .............................................	„ 820	98.
Administration ..................................................	„ 2,644	51.
Kanalens underhåll .......................................	„ 1,905	39.
Förrådets d:o ..................................................	„ 4,323	34.	19,918:	90.
Räntor utöfver ingående ...................................			11,267:	59.
	Summa kronor	31,186:	49
			B olagets
Tillgångar.
Kanalanläggningen .............................................	.................. Kronor	1,314,281:	19.
Behållna förrådseffekter ...................................			18,876:	06.
Fordran af Göta kanalverk ..............................			16,000:	—
D:o af Östergötlands enskilda bank ..............			2,000:	—
	Transport kronor	1,351,157:	25.

107 —

aktiebolag.

gäldskontorets vägnar, Fullmäktigen Friherre J. Nordenfalk deltagit. Den derom afgifna

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Kanalanläggningen ............................................................... Kronor

Behållna förråd seffekter ..................................................... „

Fordran af Göta kanal verk, afsedd till amortering af bolagets
skuld till Handels- och sjöfartsfonden ............... „

Fordran af Östergötlands enskilda bank ........................... „

Allmänna hypoteksbankens obligationer ...... „

Kassabehållning ................................................................. „

1,314,281: 19.
18,936: 54.

17,000: —
3,500: —
6,000: —
33: 17.

Ordinarie trafikinkomster

Extra d:o ........................

Diverse inkomster ........

Brist ..............................

Summa kronor 1,359,750: 90.

Inkomster år 1879:

.................... Kronor 18,947: 03.

.................... „ 249: 57.

.................... „ 225: 10. 19,421: 70.

.......................................................... 11,764: 79.

Summa kronor 31,186: 49.

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet ............................. Kronor 370,453: 46.

För året förfallen ränta å d:o ..................... „ 11,113: 60.

Aktiekapitalet ...................................................................................

Lån från Handels- och sjöfartsfonden .............................................

Transport kronor

381,567: 06.
327,600: —
16,000: —
725,167: 06.

Angående
de jernvägsaktiebolags

ställning, i
hvilkas revision
staten
genom ombud
deltager

— 108 —

Obligationer......

Kassabehållning

Transport kronor 1,351,157: 25.

.......... „ 6,000: —

.......... „ 1,447: 03.

Summa kronor 1,358,604: 28.

§ 1.

Revisionsberättelsen upplyser, att kanalrevisorerne företagit den i bolagsreglementets
36 § föreskrifna besigtningsresa utefter kanalen och dervid funnit
kanalen fortfarande väl underhållen.

§ 2.

Då af ofvanstående redogörelse framgår, att under revisionsåret inkomsterna

De till Fullmäktige i Riksgäldskontoret inkomna berättelser om granskning af förvaltunderstöd
för jernvägarnes anläggning och i hvilkas revision staten genom ombud eger deltaga,
året kunnat af dessa revisionsberättelser inhemtas, få Statsrevisorerne framlägga redogörelser

Gefle—Dala

Enligt nådigt förordnande har Landssekreteraren M. Florman å statens vägnar deltagit
berättelsen angifver de vid granskningsårets slut befintliga balanser, på grund hvaraf och med
om bolagets ställning vid revisionsårets början och slut samt inkomster och utgifter under

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet.................................	... Kronor 1,208,983: 68''
Aktiekapitalet .........................................	2,400,000: —
Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll ...	1,121,767: 01-
Pensionsfonden..........................................	237,442: 06-
Innestående ränta och utdelning på aktiekapitalet .....	237,000: —
Obligationsskuld .......................................	1,567,800: —
Transport kronor 6,772,992: 75.

— 109 —

Transport kronor

Fonden för Stångebro underhåll .....................................................

Fonden för underhåll af farleden Nyqvarn—Roxen ........................

Reparationsfonden .............................................................................

Tillgång utöfver“skuld, tillkommen genom statsanslag, anslag af länets
landsting, rånte-''och trafikinkomster, amortering å statslånet m. in.

725,167: 06.
63: 93.
660: 38.
8,549: 12.

624,163: 79.

Summa kronor 1,358,604: 28.

ej räckt till utgifternas bestridande, så har hvarken ränta eller kapitalafbetalning
kunnat erläggas för det utaf staten erhållna lån, och än mindre det i bolagsordningen
föreskrifna belopp afsättas till reparationsfonden.

Såsom tillägg härtill få Statsrevisorerne meddela, att å förenämnde kapitaloch
räntebetalning, utgörande tillhopa 21,875 kronor, icke något till den 8 September
blifvit till Riksgäldskontor levereradt.

ning och räkenskaper för år 1879 hos de jernvägsaUiebolag, hvilka utaf staten erhållit lånehafva
blifvit till Statsrevisorerne öfverlemnade. Så vidt bolagens ställning och rörelse under
derför.

j ernvägsaktiebolag •

i granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna
ledning af föregående års enahanda berättelse Statsrevisorerne låtit upprätta följande uppgift
samma år.

den 1 Januari 1879.

Tillgångur:

Jernvägsanläggningen ... ......................

Inventarier och materialier ...................

Lilla bron vid Korsnäs ......................

Inlösta aktier ................................

Osålda obligationer .........................

Rabattobligationer............................

......... Kronor 5,976,401: 19.

......... „ 277,662: 94.

......... „ 1,365: 36.

......... „ 30,000: —

......... „ 140,600: —

......... „ 66,501: —

Transport kronor 6,492,530: 49.

Diverse skulder

no —

Transport kronor 6,772,992: 75.
......... „ 13,863: 58.

Summa kronor 6,786,856: 33.

Trafikomkostnader

Utgifter år 1879:

Kronor 699,303: 30

Afgifter till främmande banor .................. „	167,401: 46.	866,704: 76.
Till fyllnad i anslaget för enke- och pupillkassa!!		2,620: 80.
Bidrag till pensionsfonden.........................		5,000: —
Ränta på obligationer å tillhopa 2,100,000 kronor ...		111,000: —
(Kriga ränteutgifter.................................		28,265: 21.
Diverse.............................................		14: 24.
Afskrifning å jern vägsanläggningen ..................		50,000: —
D:o å inventarier ...........................		16,267: 62.
D:o å redskap ..............................		405: 55.
Till jernvägens och materielens ständiga underhåll ...		95,342: 90.
Ränta och utdelning, 15 procent å aktiekapitalet 2,400,000 kronor ...	360,000: —
	Summa kronor	1,535,621: 08.
		Bolagets
Tillgångar:
Jernvägsanläggningen ...............................	....... Kronor	5,908,576: 36.
Inventarier och materialier, redskap och maskiner... .	....... 5)	159,739: 27.
Inlösta aktier ..............................		30,000: —
Osålda obligationer ...............................		101,500: —
Rabattobligationer..................................		66,001: —
Fordringar af jernvägsbolag........................	........	73,067: 37.
Diverse fordringar..................................	....... V	55,279: 53.
På depositions- samt upp- och afskrifningsräkningar .	.......	312,053: 45.
Kassabehållning ..................................	....... 1?	19,943: 08.
	Summa kronor	6,726,160: 06.

På sätt revisionsberättelsen utvisar, hvilket äfven bestyrkes af dervid fogade
sammandrag af bolagets räkenskaper för senaste fem år, bar under år 1879 en utdelning
af inkomsten egt rum till aktieegarne med tillsammans 360,000 kronor, motsvarande
15 procent af deras tillskott. Likaledes hafva till reservfonden eller, som

— in

Fordringar af jernvägsbolag......

Diverse fordringar...............

På upp- och afskrifningsräkning
Kassabehållning ...............

Transport kronor 6,492,530: 49.

......... „ 75,234: 89.

......... „ 28,139: 17.

......... „ 178,694: 35.

......... „ 12,257: 43.

Summa kronor 6,786,856: 33.

Inkomster år 1879:

Af trafiken .........................................

Kanta och utdelning å bolaget tillhöriga aktier.........

Ränta å amorterade samt sålda och osålda obligationer
Af Storviks hemman .................................

Kronor 1,496,005: 22.

„ 4,500: —

„ 34,904: 17.

„ 211: 69.

Summa kronor 1,535,621: 08.

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet..............................

Aktiekapitalet .......................................

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll

Pensionsfonden ......................................

Innestående ränta och utdelning å aktiekapitalet ......

Obligationsskuld ....................................

Diverse skulder.......................................

Kronor 1,088,451: 34.

„ 2,400,000: —

„ 1,217,109: 91.

„ 250,946: 41.

„ 237,000: —

„ 1,518,700: —

„ 13,952: 40.

Summa kronor 6,726,160: 06.

den här kallas, »jernvägens och materielens ständiga underhåll» blifvit afsätta 95,342
kronor 90 öre, som utgöra 3,97 procent af nämnda tillskott. Den synliga behållna
inkomsten af bolagets rörelse under året uppgår sålunda till 455,342 kronor 90 öre.
motsvarande 18,97 procent af aktieegarnes inbetalningar.

— 112 —

Söderhamns

Såsom statens ombud bär Kaptenen Vilt. Brebmer deltagit i granskningen af detta

gifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet..............................................

Aktieegarnes inbetalningar ........................................

Återstående lån af Söderhamns stad ....................

Diverse skulder ..........................................................

Undsättningsfonden ....................................................

Pensionsfonden .........................................................

Reservfonden .............................................................

Reserverade medel ....................................................

Aktieegarnes tillgodokafvande:

genom amortering å statslånet .........................

„ „ „ lånet af Söderhamns stad

Behållning af årets trafik ..........................................

Kronor 371,767: 65.

„ 289,307: 28.

„ 121,500: —

„ 50,183: 61.

„ 1,427: 81.

„ 34,875: 38.

„ 103,833: 33.

„ 45,000: —

.... 128,228: —

.... 53,500: — 181,728: —

........................ 17,358: 51-

Summa kronor 1,216,981: 57.

Utgifter år 1879 :

Trafik- och underhållskostnader ..........................	................. Kronor	128,394:	94.
1878 års utdelning till akfcieegare .....................	..... ............ 11	17,358:	51.
Ränta och amortering å statslånet ....................	................... 11	25,000:	—
Amortering å lånet till Söderhamns stad ...........	................... 11	5,500:	—
Upplupna räntor .................................................	................... 11	6,533:	02.
Afsättning till pensionsfonden .............................	................... 11	5,000:	—
„ „ reservfonden ...............................	................... 11	10,000:	—
Afskrifningar ........................................................	................... 11	31,065:	40.
Behållning .........................................................	.................. 11	17,358:	51.
	Summa kronor	246,210:	38.

113

jernvägsaktiebolag.

bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879. Berättelsen derom le moär följande uppdon
1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier	Kronor	953,327: 18.
Förråd .............................................................................	V)	70,021: 70.
Inlösta aktier ...... ................................................................		999: 12.
Fordringar .........................................................................		179,865: 08.
Kassabehållning .................................................................		12,768: 49.

Summa kronor 1,216,981.- 57.

Inkomster år 1879:

Behållning från år 1878

Trafikinkomster ...........

Utdelning i eu konkurs
Reserverade medel ........

Kronor 17,358: 51.

„ 183,850: —

„ 1: 87.

„ 45,000: —

Rev. Ber. 1880, angående Rihsgåldakontotel ■.

Summa kronor 246,210: 38.

— 114

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier... Kronor 958,029: 94.

Förråd.................................................................................. „ 75,943: 38.

Inlösta aktier ........................................................................ n 883; 84.

Fordringar.............................................................................. „ 135,931: 09.

Kassabehållning..................................................................... „ 19,728: 06.

Summa kronor 1,190,516: 31.

Hudiksvalls

Ä statens vägnar har Rådmannen D. Silén deltagit i granskningen af detta bolags förvalt
uppgifter:

Bolagets ställning den

Skulder:

Återstod af statslånet .................................	.................... Kronor	267,589:	52.
Aktiekapitalet ................................................	.................... V	320,000:	—
Återstoden af obligationslån ........................		238,500:	—
Lån af banker ............................................		252,733:	13.
Diverse skulder ..........................................		12,881:	42.
Reservfonden..................................................	................... V	44,000:	_—
Aktieegarnes konto (af årets vinst) ............	................... »	16,000:	—
	Summa kronor	1,151,704:	07.

115

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet................................................	...... Kronor	361,638: 37.
Aktieegarnes inbetalningar .........................................	...... 11	289,307: 28.
Återstående lån af Söderhamns stad .........................	...... 11	116,000: —
Diverse skulder ...........................................................	...... 11	51,635: 83.
Undsättningsfonden .....................................................	...... 11	1,417: 81.
Pensionsfonden ...........................................................	...... ;i	41,967: 90.
Reservfonden ........................................................ .......	..... 11	113,833: 33.
Aktieegarnes tillgodohafvande: genom amortering å statslånet ....................... „ » » lånet af Söderhamns stad ..	. 138,357: 28. . 59,000: —	197,357: 28.
Behållning af årets trafik ............................................	...... 11	17,358: 51.

Summa kronor 1,190,516: 31.

jern vägsaktiebolag.

ning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna revisionsberättelsen innehåller följande
1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägen ..................................................................... Kronor

Rörelsemateriel .......................................................... „

Stationer, byggnader, inventarier, materialier, tomter m. m. „

Ångbåtar och pråmar .................................................. „

Bolaget tillhöriga aktier ................................................ „

Fordringar ............................................. „

Kassabehållning ........................................................... „

769,855: 02.
146,777: 47.
118,277: 08.
55,195: 97.
2,400: —
56,189: 70.
3,008: 83.

Summa kronor 1,151,704: 07.

11(3 —

Utgifter år 1879:

Trafik- och administrationskostnader .............................	........ Kronor	40,114:	52.
Underhåll af lokomotiv, vagnar och inventarier ............		11	10,351:	40.
D:o af banan, stationerna, bjelkmagasinet och repara-
tionsverkstaden ....................................................			15,398:	24.
Ombyggnad af eu bro ..................................................		11	1,727:	60.
Lastningar af trävaror ..................................................			2,593:	93.
Krono- och kommunalutskylder, brandförsäkringsafgifter	m. m.	11	7,119:	07.
Amortering å värdet af banan, rörelsematerielen m. m.		11	16,004:	33.
D:o „ d:o af fartyg och pråmar ..................		11	1,713:	05.
Drift- och underhållskostnad för ångbåtar och pråmar		11	16,438:	36.
Ränteskilnad ....................................................................		11	37,873:	29.
Diverse utgifter ........................................................			161:	20.
Afskrifningar .................................................................		11	94:	34.
Behållen vinst för året .................................................			20,000:	—
deraf blifvit afsätta: till reservfonden...................	4,000:
och till aktieegarnes disposition ...........................	16,000:	—
	Summa	kronor	169,589:	33.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jernvägen ..........................................................................

Rörelsemateriel ......................................................................

Stationer, byggnader, inventarier, materialier, tomter m. in.

Ångbåtar och pråmar ..........................................................

Bolaget tillhöriga 30 aktier ...............................................

Fordringar ...........................................................................

Kassabehållning .................................................................

Kronor 750,855: 02.

„ 140,941: 84.

„ 103,034: 81.

„ 53,482: 92.

„ 2,400: -

„ 43,137: 93.

„ 54: 81.

Summa kronor 1,093,907: 33.

— 117 —

Inkomster år 1879:

Af jernvägstrafiken .................................................

„ ångbåtstrafiken ..................................................

Kronor 151,437: 92.
„ 18,151: 41.

Summa kronor 169,589: 33.

31 December 1879.

Skulder:

Återstod af statslånet .....................

Aktiekapitalet ...................................

Återstoden af obligationslån ..............

Lån af banker ..................................

Diverse skulder ................................

Reservfonden ..................................

Aktieegarnes konto (af årets vinst) ..

............ Kronor 259,793	10.
............. „ 320,000	—
............. „ 226,500	—
......... „ 207,900	—
„ 15,714	23.
„ 48,000	—
16,000	—
Summa kronor 1,093,907	OO DO.

118 -

Borås jernvägs -

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet......		........... Kronor	1,146,243:	36.
Aktiekapitalet .......................		..........	775,600:	—
Jernvägspersonalens sjuk- och	begrafningskassa..........	........... JJ	9,486:	24.
Till statens och andra banor	samt diverse personer .	.......... »	29,747:	85.
Icke lyftade utdelningar..........		........... 5?	2,138:	—
Tillgångar utöfver skulder:
Reservfonden ..................		312,062: 45.
Af föregående års vinst .	................ 9,785: 14.

Disponibel behållning af 1878 års

rörelse ................................... 29,891: 13. 39,676: 27. 35173g; 72.

Summa kronor 2,314,954: 17.

Utgifter år 1879:

Driftkostnad, underhåll af banan, rörliga materielen m. m.

Diverse utgifter, skadeersättningar in. m...........................

Amortering å statslånet .....................................................

Ränta å d:o ......................................................................

D:o å reservfonden..............................................................

D:o å jernvägspersonalens sjuk- och begrafningskassa......

Nybyggnader ......................................................................

Tillökning af rörlig materiel..............................................

......... Kronor 91,731: 19.

......... „ 10,896: 52.

23,003: 03.

45,849: 73.

15,603: 12.

480: 99.

506: —

424: 53.

minskadt med nedsatt värde å förrådseffekter
Disponibel behållning af årets rörelse .........

85,867: 40.

5,929: 68. 79,937: 72.

39,398: 21.

Summa kronor 221,963: 64.

— 119 —

aktiebolag’.

flen 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen .............................................................	Kronor	1,569,413: Öl.
Rörliga materielen ................................................................		262,608: 29.
Inventarier och materialier ..................................................... 102 stycken aktier i Uddevalla—Venersborg—Herrljunga	y>	89,621: 56.
jernväg ............................................................................	•»	200: —
På depositions- samt upp- och afskrifningsräkniugar ............		159,281: 11.
Allmänna hypoteksbankens obligationer ...............;.................		97,552: 07.
Fordran af Borås stad ..........................................................		72,558: 46.
D:o af Borås kyrka..............................................................	•n	16,965: 33.
D:o af Borås sparbank........................................................		588: 76.
D:o af diverse personer............................................................	">■)	16,819: 93.
D:o af två främmande banor...................................................	y)	332: 99.
D:o af stationerna å linien .....................................................	•>i	27,751: 91.
Kassabehållning ....................................................................		1,260: 25.
Summa	kronor	2,314,954: 17.

Inkomster år 1819:

Af trafiken ...........................................................

Hyror och arrenden...............................................

Vinst å främmande arbeten, i verkstaden utförda

Diverse inkomster................................................

Ränta å utlånta medel ......................................

Kronor 198,340: 92.

„ 3,399: 75.

„ 136: 34.

„ 187: 50.

„ 19,899: 13.

Summa kronor 221,963: 64.

— 120 -

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ...........................................................	Kronor 1,560,919: 51.
Rörliga materielen ..............................................................	„ • 254,028: 94.
Inventarier och materialier ...................................................... 102 stycken aktier i Uddevalla—Yenershorg—Herrljunga jern-	„ 83,691: 88.
väg... ...........................................................................	„ 200: —
På depositions- och upp- och afskrifningsräkningar .............	„ 200,307: 91.
Allmänna hypoteksbankens obligationer ...............................	97,552: 07.
Fordran af Borås stad ...........................................................	„ 76,156: 40.
D:o af Borås kyrka.............................................................	„ 16,499: 25.
D:o af Borås sparbank ..................................................	„ 621: 10.<
D:o af diverse personer...........................................................	17,092: 06.
D:o af två främmande banor ..........................................	„ 5,066: 68.
D:o af stationerna å limen .........................	13,864: 19.
Kassabehållning.....................................................................	„ 2,656: 58.
Summa	kronor 2,328,656: 57.

Borgmästaren A. Wendt liar å statens vägnar deltagit i granskningen af
detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879. Enligt af honom lemnad
upplysning liar reservfonden, som vid årets början utgjorde 312,062 kronor 45 öre,

December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet................................................

Aktiekapitalet ..............................................................

Jernvägspersonalens sjuk- och begrafningskassa..........

Till statens och andra banor samt diverse personer .

Icke lyftade utdelningar ..............................................

Tillgångar utöfver skulder:

Reservfonden ........................................................

Af föregående års vinst..................... 12,530: 27.

Disponibel vinst af 1879 års rörelse 39,398: 21.

......... Kronor 1,123,240: 33.

......... „ 775,600: —

......... „ 10,316: Öl.

......... „ 37,320: 18.

......... „ 2,586: —

327,665: 57.

51,928: 48. 379,594: 05.

Summa kronor 2,328,656: 57.

ökats med tillagd 5 procent ränta 15,603 kronor 12 öre, så att den vid årets slut
uppgick till 327,665 kronor 57 öre.

Rev. Ber. 1880, angående Riksgäldskontoret.

— 122

Skulder:

Uddevalla—Y enersborg—Herr Bolagets

ställning

Återstoden af statslånet:

Icke förfallet kapital.......................	Kronor	2,849,460: 72.
För året förfallet amorteringsbelopp .........	11	46,174: 59.	2,895,635: 31.
Återstod af räntan å statslånet för år 1878 ........		85,825: 41.
Aktiekapitalet ..............................................			1,620,000: —
Skulder: till åtskillige personer ...............	Kronor	27,532: 84.
lån .............................................	1?	12,133: 33.	39,666: 17.
Aktieegarnes delaktighetskonto (utgörande amortering å statslånet)	299,966: 05.
Behållning (»Vinst och förlustkonto») .......			300,577: 82.
		Summa kronor	5,241,670: 76.
Utgifter år	1879:
För trafik, underhåll af jern vägen, materiel
m. in................................................	Kronor	225,171: 05.
Kantor.........................................................		120,366: 78.
Jernvägens bidrag till pensionsföreningen
och sjukkassan .................................	V	936: 45.	346,474: 28.
Arets vinst ................................................			56,853: 36.
		Summa kronor	403,327: 64.
			Bolagets
Tillgångar:
Jernvägsanläggningen ..................................		.......... Kronor	4,230,137: 84.
Rörliga materielen .......................................		.......... 1?	678,881: 20.
Materialier och inventarier .........................		.........	180,523: 73.
Öfvertagne aktier ........................................		.......... IT	36,500: —
Aktier i Lidköping—Håkanstorps jernväg		..........	10,000: —
Fordringar: af aktieegare ............................		... 57,331: 99.

förskotterade medel för nyanläggningar

vid stationer ................................... 33,218:

af åtskilliga personer och bolag ........... 6,742:

å giroräkning ......................................... 1,412:

92.

18.

Kassabehållning

38,705: 37.
8,403: 45.

Summa kronor 5,243,151: 59.

— 123 -

ljunga jern vägsaktiebolag.

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen ..............................................	.......... Kronor	4,226,316:	44.
Rörliga materielen .....................................................	.........	618,099:	33.
Materialier och inventarier ......................................	.........	161,779:	27.
Öfvertagna aktier ....................................................	..........	36,500:	—
Aktier i Lidköping—Håkanstorps jernväg .............	.......... 57	10,000:	—
Fordringar: af aktieegare ......................................	57,341: 72.
af åtskillige personer ...........................	111,082: 96.
å giroräkning .......................................	16,000: —	184,424:	68.
Kassabehållning ......................................................		4,551:	04.
	Summa kronor	5,241,670:	76.
Inkomster år 1879:
Af trafiken ..............................................................		399,852:	36.
„ vagnshyra ............................................................		1,719:	74.
Diverse inkomster ...................................................		1,755:	54.

	Summa kronor	403,327:	64.
den 31 December 1879.
Skulder:
Återstoden af statslånet:
icke förfallet kapital ........................	Kronor 2,801,439: 15.
för året förfallet amorteringsbelopp	„ 48,021: 57.	2,849,460:	72.
Återstod af räntan för året å statslånet		113,978:	43.
Aktiekapitalet ............................................		1,620,000:	—
Aktieegarnes delaktighetskonto (utgörande	amortering å statslånet)	344,364:	69.
Skulder: till åtskilliga personer ...............	............... 65: 27.
lån................................................	............... 2,440: 81.	2,506:	08.
Dohållning (»Vinst- och förlustkonto») .....		312,841:	67.

Summa kronor 5,243,151: 59.

— 124 —

I granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879 har å
statens vägnar Öfversten Eggert Elers deltagit, hvilken anmäler, att af den aunuitetsliqvid,
utgörande 162,000 kronor, bolaget bort för nämnda år till Riksgäldskontoret
erlägga, icke någon inbetalning under året egt rum, men att under innevarande
år intill Maj månads början derå blifvit afbetalde 70,000 kronor.

Ystad -Eslöfs

I egenskap af ombud för staten har Handlanden G. A. Hedman deltagit i granskningen
uppgifter:

Skulder:

Återstoden af statslånet .....................

Aktiekapitalet ..............................

Till statens jern vägstrafik ..................

Lån i bankinrättning........................

Diverse skulder ...........................

Inbetalningar å beklädnad ..................

Pensionskassan ...........................

Upplupen, ej förfallen ränta ...............

Propriekonto:

Behållning under föregående år............

Dito „ år 1877 ...............

Utgifter år 1879:

Trafikomkostnader, underhåll af banan m. m......

Saldo af influtna och utbetalda räntor
Behållning under året ....................

Tillgångar:

Färdiga banan........................

Materialier, inventarier och blanketter

Bolagets ställning

....... Kronor 2,121,741: 21.

...... „ 1,237,794: 21.

....... „ 16,944: 86.

...... „ 45,000: —

...... „ 282: 39.

...... „ 855: 35.

...... „ 9,802: 33.

...... „ 2,175: —

542,063: 44.

84,930: 96. 626,994: 40.

Summa kronor 4,061,589: 75''

... ✓......... Kronor 193,589: 83.

............ „ 81,605: 30.

............ „ 74,960: 40.

Summa kronor 350,155: 53.

Bolagets ställning

......... Kronor 3,793,491: 17.

.......... „ 203,677: 54.

Transport kronor 3,997,168: 71.

— 125

Enligt Riksgäldskontorets räkenskaper kafva sedermera under Maj—Augusti
månader innevarande år i afräkning å sagde annuitetsliqvid ytterligare inbetalts
80,000 kronor.

j ernvägsaktiebolag.

af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Berättelsen derom lemnar följande

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Färdiga banan.........................

Materialier, inventarier och blanketter .

Diverse fordringar ...................

Upplupen, ogulden ränta .............

Innestående i bankinrättning ..........

Innestående trafikmedel hos stationerna
Kassabehållning ......................

Kronor 3,791,751: 46.

„ 172,461: 76.

„ 14,936: 48.

„ 461: 20.

„ 72,100: -

„ 7,057: 18.

„ 2,821: 67.

den

Af trafiken........

Diverse inkomster

31 December 1879.

Återstoden af statslånet
Aktiekapitalet .........

Inkomster år 1879:

Skulder:

Summa kronor	4,061,589:	75.
........... Kronor 346,632:
11	3,523:	53.
Summa kronor 350,155:	53.
.......... Kronor	2,084,110:	86.
.......... 11	1,237,794:	21.

Transport kronor 3,321,905: 07.

126 —

	Transport kronor	3,997,168:	71.
Diverse fordringar............................	........... ...... 77	16,951:	31.
Innestående trafikmedel bos stationerna.......	................. >7	10,885:	45.
Innestående i bankinrättning ................	................. 11	33,800:	—
Upplupen, ogulden ränta ....................	.......... ...... 11	657:	70.
Kassabehållning .............................	............... 57	6,525:	63.

Summa kronor 4,065,988: 80.

§ 1.

Enär under år 1879, i enlighet med bolagsstämmans beslut, utaf 1878 års behållning
till aktieegarne utdelats 3 procent å deras aktier, men någon öfverföring
till reservfonden, på sätt 40 § i bolagsordningen föreskrifver, icke skett, hafva bolagsrevisorerne
föreslagit, att för sistnämnda år ett belopp af minst en procent af teckningssumman
måtte från »Propriekonto» öfverföras till »Reservfondskonto». Denna
framställning bar föranledt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att bos bolagets styrelse
begära upplysning om det beslut, bolaget i anledning deraf fattat; och har bemälda

Landskrona—Eslöfs

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879 bar Rådmannen
afgifna berättelsen bemtade uppgifter torde böra erinras, att detta bolag gemensamt med Helinkomsten
af trafiken delas mellan bolagen efter förut bestämdt förhållande.

Skulder:

Återstoden af statslånet .....................

Aktiekapitalet ..............................

Outtagen utdelning och ränta ...............

Till trafikkassan ...........................

Bolagets ställning

Kronor 1,035,919: 25.

„ 600,000: —

„ 2,504: 60.

„ 18,207: 85.

Transport kronor 1,656,631: 70.

- 127 —

	Transport kronor 3,321,905: 07.
Till statens jernvägstrafik ..............	..................... „ 20,685: 83.
Lån i bankinrättning .................	..................... „ 40,000: —
Diverse skulder..........................	..................... „ 105: 81.
Pensionskassan..........................	..................... „ 12,185: 29.
Innestående aktieutdelning..............	..................... „ L434: -
Upplupen, ej förfallen ränta ...........	................... „ L900: -

Propriekonto:

Behållning från föregående år............ 626,994: 40.

Afgår för under året verkstäld utdelning
å aktierna ..................... 34,182: — 592,812: 40.

Behållning under år 1879 ........................... 74,960: 40. 667,772: 80.''

Summa kronor 4,065,988: 80.

styrelse till svar derå öfverlemnat transsumt af det vid senaste bolagsstämma den
29 Juni detta år förda protokoll, utvisande det bolaget då beslutat, att för hvartdera
året 1878 och 1879'' skulle från propriekonto till reservfondskonto öfverföras
12,250 kronor.

§ 2.

Enligt det vid revisionsberättelsen fogade sammandrag af bolagets räkenskaper
för senaste 5 år, bär under år 1879 verkstälts en utdelning af 3 procent å
aktierna.

j ernvägsaktiebolag.

A. R. Falkman å statens vägnar deltagit. Vid meddelandet af nedanstående, ur den derom
singborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag trafikerar bolagens jernvägar, och att behållna

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen...................................... Kronor 1,305,174: 52.

Andel i rörlig materiel, inventarier, materialier, fasta byggnader
m. m.......................................... „ 421,076: 41.

Deponerade medel.......................................... „ 267: —

Transport kronor 1,726,517: 93.

— 128

	Transport kronor 1,656,631: 70.
Till banker .....................................		159,000: —
Reservfonden...................................		150,000: —
Särskilda fonden .....................		100,158: 07.
Statslånets amorteringsfond.......................	.......... 5»	164,080: 75.
Vinst- och förlustkonto:
Från särskilda fonden öfverförde ............	...... 3,824: 42
Öfverskott af årets trafik ..................	...... 32,175: 58,	36,000: —
	Summa kronor 2,265,870: 52.
Utgifter år 1879:
Amortering å statslånet .........................	.......... Kronor	18,563: 23.
Ränta å dito ..........................		41,436: 77.
Underhåll af byggnader, broar m. m...............		2,743: 29.
Från förråden utlemnade och konsumerade materialier m. m. „	4,845: 87.
Diverse utgifter ..............................	......... ??	4,973: 37.
Till 1880 balanseradt öfverskott af årets trafik......	.......... V)	40,395: 29.

Summa kronor 112,957: 82.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen..................................... Kronor 1,305,525: 86.

Andel i rörlig materiel, inventarier, materialier, fasta bygg -

nader m. m.............................		416,230	54.
Deponerade medel............................		267	_
Reserverade aktier...........................		10,070	_
2,044 aktier i Landskrona—Engelholms jernväg		204,400	—
Arbetsredskap .............................		511	46.
Brandredskap ...............................		779	—
Fordringar ..................................	............. -»	74,647	20.
552 st. Landskrona stads 5 procent obligationer å 97 procent...................	å 500 kronor	267,720
Kassabehållning................................	............. J?	29	68.
	Summa kronor 2,280,180	74.

129 —

Transport kronor 1,726,517: 93

Reserverade aktier.........

2,044 aktier i Landskrona—

Arbetsredskap ............

Brandredskap ............

Fordringar ...............

561 st. Landskrona stads 5

å 97 procent ......

Kassabehållning .........

Engelkolms jernväg

procent obligationer å 500 kronor

10,070

204,400

511

779

51,500

46.

52.

272,085: —
6: 61.

Summa kronor 2,265,870: 52.

Inkomster år 1879:

Andel i behållna inkomsten af den med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag gemensamma trafiken Kronor 101,652: Öl.

Utdelning å 6 procent å öfvertagna aktier i Landskrona—Eslöfs

jernväg ............................................. „ 792: —

Kapitalrabatt å utlottade obligationer........................ „ 135: —

Brandskadeersättning....................................... „ 380: 75.

Diverse inkomster.......................................... „ 2,178: 90.

Räntor .................................... „ 7,819: 16.

Summa kronor 112,957: 82.

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet ........................

Aktiekapitalet .................................

Outtagen utdelning och ränta ..................

Till trafikkassan ..............................

„ banker m. fl...............................

Reservfonden....................................

Särskilda fonden ..............................

Statslånets amorteringsfond ....................

Vinst- och förlustkonto: öfverskott af årets trafik

Kronor 1,017,356: 02.

„ 600,000: —

„ 1,808: 60.

„ 12,818: 78.

„ 175,000: —

„ 150,000: —

„ 100,158: 07.

„ 182,643: 98.

„ 40,395: 29.

Summa kronor 2,280,180: 74.

Rev. Ber. 1S80 angående RiksgäldsJcontoret.

130 —

§ 1.

Här ofvan såsom öfverskott af trafiken för år 1879 uppgifna belopp, 40,395
kronor 29 öre, utgör 6,73 procent af den summa, som aktieegarne för jernvägen tillskjutit.

Helsingborg—Landskrona—Eslöfs (Helsingborg—Billeberga

Såsom statens ombud har Läroverksadjunkten C. 0. Ruuth deltagit i granskningen af bo Bolagets

ställning

Skulder:

0 Återstoden af statslånet..............................	......... Kronor	948,748:	75.
Aktiekapitalet ......................................	......... *?	462,150:	—
Innestående utdelning.................................	......... y>	334:	50.
Diverse skulder ....................................	......... 13	113,275:	71.
Byggnadens besparingsfond...........................	......... r>	100,000:	—
Reservfonden .......................................	......... ??	28,578:	35.
Kapitalöfverskott ....................................	......... v	226,957:	74.
	Summa kronor 1,880,045:	05.
Utgifter år 1870:
Förvaltningskostnader................................	......... Kronor	1,828:	31.
Andel i Landskrona—Helsingborgs jernvägars materialier och
inventarier .......................................	......... V	4,265:	21.
Underhåll af byggnader.............................	•tc ...... »	2,655:	75.
Ångbåtstrafiken i Sundet ...........................	......... V	601:	72.
Räntor................................................	......... ■»	34,939:	84.
Diverse omkostnader .................................	......... It	2,150:	42.
Vinst för året ......................................	......... It	44,545:	48.
	Summa kronor	90,986:	73.
*	(	Bolagets
Tillgångar:
Jernvägens anläggnings- och kompletteringskostnad	......... Kronor	1,321,444:	18.
Materiel och inventarier ...........................	.........	361,540:	18.

Transport kronor 1,682,984: 36.

— 131

§ 2.

Under året har till aktieegarne verkstälts en utdelning af 6 procent å tecknade
belopp.

äfven Helsingborg—Årups) jernvägsaktiebolag.

lagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Revisionsberättelsen lemnar följande uppgifter:
den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jern vägens anläggnings- och koinpletteringskostnad...	........ Kronor	1,318,592: 41.
Materiel och inventarier ...........................	........ 51	365,747: 30.
Aktier i Helsingborg—Hessleholms jernvägar.........	........ 55	100,000: —
Fordringar ..........................................	• •• • • • 55	547: 33.
Obligationer..........................................	........ 55	95,000: —
Kassabehållning ....................................	........ 55	158: Öl.
	Summa kronor	1,880,045: 05.
Inkomster år 4879:
Andel i behållna inkomsten af den med Landskrona-	-Eslöfs
jernvägsaktiebolag gemensamma trafiken .........	......... Kronor	88,252: 88.
Diverse inkomster....................................	......... 55	2,675: 76.
Ökade tillgångar i byggnader och anläggningar ...	......... 55	58: 09.
	Summa kronor	90,986: 73.
December 187 9.
Skulder:
Återstoden af statslånet.............................	......... Kronor	931,698: 70.
Aktiekapitalet .......................................	......... 55	462,150: —

Transport kronor 1,393,848

70.

— 132 —

Aktier i Helsingborg—Hessleholms jernvägar

Fordringar .................................

Obligationer.................................

Kassabehållning ..........................

Transport kronor 1,682,984: 36.

........ „ 100,000: —

......... „ 47: 33.

......... „ 94,000: —

......... „ 275: 20.

Summa kronor 1,877,306: 89.

Den behållna inkomst eller vinst af 44,545 kronor 48 öre, som sålunda uppkommit
för året, motsvarar 9,63 procent af de medel, aktieegarne tillskjutit. Utaf

Kristianstad—Hessleholms

Hofrätts-assessoren G. Bruzelius har, å statens vägnar, deltagit i granskningen af bolagets
redogörelse:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstod af statslånet (720,000 kronor) .........	............ Kronor	608,181:	70.
Aktiekapitalet....................................		r>	829,300:	—
Reservfonden: inköpta räler .....................	...... 14,965:	58.
fordringar .....................	...... 184,309:	28.	199,274:	86.
Outtagen utdelning för åren 1869—1877			650:	—
Trafikliqvid för December månad år 1877			8,239:	17.
Disponibel behållning:
Besparingsfonden ........................	........ 3,886:	84.
Behållning af årets rörelse	........ 47,684:	68.	51,571:	52.

Summa kronor 1,697,217: 25.

133

Iimestående utdelning......

Diverse skulder ............

Byggnadens besparingsfond ...

Reservfonden ...............

Kapitalöfverskott ............

deraf från föregående år
och för år 1879.........

Transport kronor 1,393,848: 70.

.......... „ 119: 50.

......... „ 83,257: 12.

.......... „ 100,000: —

......... „ 28,578: 35.

......... „ 271,503: 22.

... 226,957: 74.

44,545: 48.

Summa kronor 1,877,306: 89.

nämnda vinst har, enligt hvad statens i revisionen deltagande ombud upplyst, bolaget
beslutat eu utdelning af 5 procent per aktie.

jernvägsaktiebolag.

förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna berättelsen innehåller följande

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier Kronor 1,451,260: 07.

efter afdrag af ett belopp, motsvarande

1878 års amortering å statslånet „ 11,223: 78.

Materialier (deraf räler, tillhörande reservfonden, 14,965: 58) ......

Fordringar: hos banker ............................. 124,091: 84.

„ Kongl. Generalpoststyrelsen............ 914: 26.

„ Kongl. Fångvårdsstyrelsen ............ 121: 80.

oredovisade trafikinkomster.................. 5,370: 89.

trafikliqvid för December månad ............ 297: 14.

stationernas vexlingskassor .................. 200: —

54 procent obligationer .......................................... ...

Kassabehållning ...................................................

1,440,036: 29.
41,865: 99.

130,995: 93.
82,500: —
1,819: 04.

Summa kronor 1,697,217: 25.

— 134 —

Utgifter år 1879:

För trafiken ................................................... Kronor 73,838: 28.

Kapitalafbetalning å statslånet........................... 11,672: 73.

Ränta å eko ............................................. 24,327: 27. 36,000: —

Arets ränta och amortering af det lån å 60,000 kronor, bolaget
åtagit sig att förränta och amortera för Sölvesborg—Kristianstads
jernväg ............ .............., ........................ 3,600: —

Understöd .......................................................... 416: 67.

Afsätta till reservfonden ................................ 18,000: --

Behållning af årets rörelse................................. 45,819: 29. 63,819: 29.

Summa kronor 177,674: 24.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier Kronor 1,440,036: 29.
efter afdrag af ett belopp, motsvarande

årets amortering å statslånet

11,672: 73.

Materiali er (deraf räler, tillhörande reservfonden, 14,617: 78)

Fordringar: hos banker ......................

„ Kongl. Generalpoststyrelsen ...
„ Kongl. Fångvårdsstyrelsen

oredovisade trafikinkomster.........

trafikliqvid för December månad..

stationernas vexlingskassor........

förskott på sliperleverans ........

5J procent obligationer........................

Kassabehållning ..............................

140,120: 57.
863: 19.
124: 95.
5,590: —
16: 70.
200: -3,000: —

1,428,363:

33,724:

56.

60.

149,915: 41-81,500: —
2,137: 47.

Summa kronor 1,695,641: 04.

På sätt förestående revisionsberättelse utvisar, angifves behållningen af årets
rörelse hafva utgjort 45,819 kronor 29 öre, hvarförutom 18,000 kronor blifvit afsätta

- 135 —

	Inkomster år 1879:
Af trafiken .............		...... Kronor 163,078: 26.
Räntor...................		...... „ 12,712: 56.
Hyror och arrenden .....		...... „ 1,030: 12.
Diverse inkomster ........		...... „ 853: 30.

Summa kronor 177,674: 24.

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstod af statslånet (720,000 kronor) ......

Aktiekapitalet .................................

Reservfonden: inköpta räler ..................

fordringar .....................

Outtagen utdelning för åren 1869—1878

Trafikliqvider för December månad............

Disponibel behållning:

Besparingsfonden........................

Behållning af årets rörelse ............

..... Kronor 596,508: 97.

..... „ 829,300: —

14,617: 78.

190,557: 39. 205,175: 17.

. ............ 450: 50.

............. 12,427: 09.

... 5,960: 02.
... 45,819: 29.

51,779: 31.

Summa kronor 1,695,641: 04.

till reservfonden. Dessa två poster, tillhopa 63,819 kronor 29 öre, utgöra den synliga
behållningen och motsvara 7,6 9 procent af hvad aktieegarne tillskjutit.

136 -

Återstoden af statslånet ... .

Aktiekapitalet .............

Extra tillskott af aktieägare
Till enskilde................

Tillgångar öfver skulder ...

Köping—U tter sbergs

Bolagets ställning

Skulder:

............. Kronor 264,978: 48.

............. „ 250,000: —

............. „ 84,800: —

............. _»_56,157: 16- 555935. 64_

................................. 291,038: 14.

Summa kronor 946,973: 78.

Utgifter år 1879:

Trafikomkostnader m. m................	........... Kronor 67,809: 29.
Slitning? och afskrifningar ............	........... „ 26,921: 71.
Räntor................................	.......... ” 17,102: 54. 111i83a	54.
Diverse utgifter........................	............................... 552	86.
Sjuk- och begrafningskassan .........	................................ 500	—-
Behållning för året ..................	.............................. 22,874	60.
	Summa kronor 135,761	—

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen ......................................... Kronor 871,957: 85.

Inventarier...................................................... „ 44,219: 49.

Fordringar..................................................... „ 11,229: 61.

Summa kronor 927,406: 95.

Öfverstelöjtnanten Wilhelm Schenström, hvilken å statens vägnar deltagit i
granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879, upplyser, att
ända från anläggningen af denna jernväg aldrig någon utdelning till aktieegarne skett,
och att först under de två sista åren någon ränta blifvit godtgjord å de försträck -

— 137 —

ernvägsaktiebolag.

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen .........................

Inventarier......................................

Fordringar......................................

Kronor 897,390: 19.
„ 47,755: 54.

„ 1,828: 05.

Af trafiken

Inkomster år 1879:

Summa kronor 946,973: 78.

Kronor 135,761: —

Summa kronor 135,761: —

den 31 December 1879.

Återstod af statslånet........

Aktiekapitalet ..............

Extra tillskott af aktieegare
Till enskilde.................

Tillgångar öfver skulder.....

Skulder:

............Kronor 240,577: 62.

............. „ 250,000: —

............. „ 89,600: —

............. ” 33,316: 59. 613,494: 21.

................................. 313,912: 74,

Summa kronor 927,406: 95.

ningar, aktieegarne nödgats lemna, utan har årligen den behållna trafikinkomsten
blifvit använd till jernvägens komplettering och materielens tillökning samt betäckande
af annuiteten å statslånet.

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontor et.

138 —

Karlskrona—V exiö

I granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879 har Kamreraren
följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Statslån, återstoden

'' ....................

Kanta derå till den 31 December 1878

Delegarnes aktiekapital, Ser. A .........

Dito dito Ser. B .........

Kronor 2,574,000:

32,175:

662,600: —
138,900: —

801,500: —
34,952: 60.
13,116: 42.

Ränta till den 6 Augusti 1874 å inbetaldt aktiebelopp.............

Diverse skulder .......................................

Tillgångar öfver skulder:

Reservfonden .................................... 201,519: 85.

Oanvänd behållning af 1877 och föregående årens

trafik ......................................... 86,572: 89.

895 aktier i bolaget.............................. 89,500: _

Anläggningens värde utöfver de skulder, för hvilka

densamma häftar.............................. 1,543,414: 05. p 92i 006- 79

Summa kronor 5,376,750: 81.

Utgifter år 1879:

Drift- och underhållskostnader ........................

Underhåll af banan, bestridt af reservfonden ......

Jernvägsanläggningens förbättring, inventarier m. m....
Kapitalafbetalning å statslånet

Ränta å dito .......................

Till reservfonden öfverförda ..............................

derifrån afgår förenämnda, af denna fond bestridda underhållskostnad
........................

Öfverskott af årets inkomster ........

27,300

128,358

Kronor 201,289: 07.
„ 8,088: 43.

3,339: Öl.

75.

50,000: —
8,088: 43.

155,658: 75.

41,911: 57.
8,248: 90.

Summa kronor 418,535: 73.

139 —

j ernvägsaktiebolag.

J. A. T. Berghman, å statens vägnar, deltagit. Den afgifna revisionsberättelsen innehåller

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen med rörlig	materiel.....................	Kronor 4,953,866	65.
Obetaldt aktiebelopp å 1 aktie,	Ser. A, sedermera förverkad	11	100	—
894 till bolaget genom öfverlåtelse återstälda aktier i Ser. B	11	89,400	—
Grustag ........................		11	5,370	—
Förrådet ........................	............... ... ............	1)	132,060	30.
Fordringar ...................			9,472	90.
I bankanstalt innestående ......		11	184,171	86.
Kassabehållning..................		11	2,309	10.

Summa kronor 5,376,750: 81.

Trafikinkomster ...
Diverse inkomster
Bäntevinst ......

Inkomster år 1879:

Kronor 392,388: 63.
„ 12,997: 63.

„ 13,149: 47.

Summa kronor 418,535: 73.

UO —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsauläggningen jemte rörlig materiel..................... Kronor 4,877,205: 66.

Obetaldt aktiebelopp å 1 aktie, Ser. A, sedermera förverkad „ 100: —

894 till bolaget genom öfverlåtelse återstälda aktier i Ser. B „ 89,400: —

Grustag ...................................................... „ 5,370: —

Förrådet ..................................................... „ 168,001: 85.

Fordringar ................................................... „ 13,405: 72.

I bankanstalt innestående .................................... „ 202,087: Öl.

Kassabehållning................ .............................. „ 2,527: 13.

Summa kronor 5,358,097: 37.

Jemlikt 9 § i den af Kongl. Maj:t för bolaget faststälda bolagsordning bör
ränta å 5 procent för år godtgöras aktieegarne från de dagar de inbetalt sina kontanta
bidrag eller fullgjort i stället derför åtagna leveranser eller andra prestationer;
hvilken ränta skall af jernvägens inkomst först utfalla, innan annan utbetal -

— 141 -

den 31 December 1879.

Skulder.

Statslån, återstoden ....................................

Ränta derå till den 31 December 1879 ..............

Delegarnes aktiekapital, Ser. A........................

Dito dito , Ser. B........................

Ränta till den 6 Augusti 1874 å inbetaldt aktiebelopp

Diverse skulder .......................................

Tillgångar öfver skulder:

Reservfonden ....................................

Oanvänd behållning af trafikmedel från 1877 och

föregående år .................. 86,572: 89.

Dito af dito för år 1879 ............ 8,248: 90.

Kronor 2,546,700:

662,600: —
138,900: —

243,431: 42.

94,821: 79.

31,833: 75.

801,500: —
34,952: 60.
21,304: 75.

895 aktier i bolaget.............................. 89,500: -—

Anläggningens värde utöfver de skulder, för bvilka

densamma häftar................................. 1,494,053: 06. ^ ^21 806: 27

Summa kronor 5,358,097: 37.

ning till aktieegarne får ske. Då denna ränta, såsom förestående redogörelse visar,
uppgick till ett belopp af 34,952 kronor 60 öre och behållningen af trafikmedel till
bolagets disposition vid 1879 års slut utgjorde 94,821 kronor 79 öre, hafva bolagsrevisorerne
föreslagit, att nämnde ränta måtte innevarande år få af aktieegarne uppbäras.

- 142

Krylbo —N orbergs

Såsom ombud för staten har Öfverstelöjtnanten Wilhelm Virgin deltagit i granskninuppgiftor
öfver inkomster och utgifter under året samt bolagets ställning vid årets slut,

o Återstod af statslånet.........	Skulder: ........................... Kronor	Bolag 404,096:	ets 91.
Aktiekapital..................	........................... ii	500,000:	—
Obligationslån ...............	.......................... ii	232,000:	—
Till bankinrättningar m. m.....	......................... i)	92,165:	07.
Till diverse fordringsegare ... .	......................... a	13,831:	39.
	Summa kronor	1,242,093:	37.
Trafikomkostnader.............	Utgifter år 1879: ......................... Kronor	48,332:	82.
Till främmande banor .......		13,177:	86.
Räntor .......................		39,767:	13.
Öfverskott ...................	.......................... ii	1,869:	89.
	Summa kronor	103,147:	70.

Bolagets ställning

Tillgångar:

...................... Kronor 1,053,698: 71.

...................... „ 178,075: 72.

..................... „ 5,790: 02.

..................... „ 2,546: 23.

J ernvägsanläggningen

Börelsemateriel ......

Inventarier .........

Brist ...............

Summa kronor 1,240,110: 68.

— 143

j ern vägsaktiebolag.

gen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Berättelsen innehåller nedanstående
hvartill Statsrevisorerne fogat sistlidets års uppgift öfver ställningen vid 1879 års början.

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen .................................... Kronor 1,053,698: 71.

Rörelsemateriel .......................................... „ 178,075: 72.

Inventarier ........................................... „ 5,790: 02.

Diverse fordringar ........................................... „ » 112: 80.

Brist ...................................................... „ 4,416: 12.

Summa kronor 1,242,093: 37.

Inkomster år 1879:

Af trafiken....................... Kronor 103,147: 70.

Summa kronor 103,147: 70.

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstod af statslånet...................................... Kronor 393,200: 85.

Aktiekapital ................................................ „ 500,000: —

Obligationslån................................................ „ 232,000: —

Till bankinrättningar ....................................... „ 81,909: 83.

Till diverse fordringsegare ................................ „ 33,000: —

Summa kronor 1,240,110: 68.

— 144

Sundsvalls jern -

På grund af nådigt förordnande har Borgmästaren R. Björk,
berättelsen lemnar följande uppgifter:

Skulder:

å statens vägnar, deltagit
Bolagets ställning

Statslån, återstod ...............

Aktiekapital ....................

Upptagna lån....................

Vexlar ...........................

Till diverse kreditorer ...........

Sjukhjelps- och begrafningskassa!!

Understödsfonden..................

Reserverade medel .............

Utgifter år 1879:

Kronor 1,479,060: —
„ 1,773,900: —

,, 544,500: —

„ 251,705: 37.

„ 33,463: 77.

„ 1,923: 73.

„ 2,088: 84.

„ 51: 19.

Summa kronor 4,086,692: 90.

Trafikomkostnader, banans och materielens underhåll

Räntor...... .....................................

Assuranser ..........................................

Genom rättegång med Kongl. Postverket ............

„ öfversvämning af stödebanken ...............

Afskrifningar .......................................

Kronor

183,999:

108,536:

2,781:

1,251:

5,794:

47.

41.

60.

89.

96.

414: 61

Summa kronor 302,779: —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen Sundsvall—Torpshammar Kronor 3,474,890: 68.

Bibanan Yattjom—Marinen.................... „ 181,818: 97.

Rörlig materiel......................................................

Inventarier och materialier ...................................... ...

Icke influtna trafikinkomster........................................

Inneståeude i bankinrättning .......................................

Diverse fordringar ..................................................

Kassabehållning.....................................................

Förlust på årets rörelse ............................................

3,656,709: 65.
301,589: 13.
115,517: 99.
16,068: 09.
60,000: —
6,193: 75.
484: —
29,506: 44.

Summa kronor 4,186,069: 05.

— 145 —

vägsaktiebolag''.

i granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för ar 1879. Den derom afgifna

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen Sundsvall—Torpshammar Kronor 3,474,464: 79.
Bibanan Vattjom—Marinen.................. ,, 181,818: 97,

Rörlig materiel ...................................................

Inventarier och materialier ..........................................

Fordringar..........................................................

Icke influtna trafikinkomster..........................................

Kassabehållning .....................................................

3,656,283: 76.
301,589: 13.
116,838: 39.
4,981: 10.
6,285: 34.
715: 18.

	Summa kronor	4,086,692: 90.
Inkomster år 1879:
Af trafiken ........................................	.......... Kronor 264,365: 33.
Hyror och arrenden ...............................	.......... y>	3,249: 99.
Statens iernvägstrafiks andel i omkostnader för Torpshammars
station............................................	..........	4,883: 20.
Diverse inkomster ...................................	.......... r>	774: 04.
Brist ...............................................	......... 5)	29,506: 44
	Summa kronor 302,779: —
den 31 December 187 9.
Skulder:
Statslån, återstod ....................................	......... Kronor	1,463,373: —
Aktiekapital.........................................	......... ??	1,773,500: —
Obligationslån .......................................	......... ??	600,000: —
Upptagna lån .......................................	••• ...... «	280,000: —
A kassakreditiv lyftade ..............................	.........	32,900: —
Diverse kreditorer....................................	......... V	10,758: 15.
Statens jernvägstrafik tillkommande uppbördsmedel ...	.........	18,542: 22.
Sjukhjelps- och begrafningskassan ..................	......... r)	2,039: 15.
Understödsfonden ....................................	......... r>	4,956: 53.

Summa kronor 4,186,069: 05.

Rev. Ber. 1880, angående Riksgäldskontor et-.

146 —

Upsala—Margretehills (Upsala -

Såsom statens ombud bär Regementsskrifvaren G. H. Gyllensvärd deltagit i granskninlemnar
följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Statslån, återstod ..............................	......... Kronor 495,000
Af aktieägare inbetalda .......................	......... „ 1,522,790
Utelöpande obligationer ........................	......... „ 5,016,000
Räntekuponer..................................	......... „ 1,500
Lån af banker och enskilde personer ...........	......... „ 1,504,736
Balanser i förråden ......................	......... „ 10

61.

95.

Summa kronor 8,540,037: 56.

Utgifter år 1879:

Jernvägsbyggnad ................................

Drift- och underhållskostnad .....................

Räntor .......................................

Inlösta obligationer .............................

Amortering å statslånet ...........................

Infriade skulder (hos banker och enskilde personer)

...... Kronor 1,120: 80.

....... „ 289,710: 43.

....... „ 330,985: 18.

....... „ 2,080,000: —

....... „ 5,250: —

...... „ 1,504,400: —

Summa kronor 4,211,466: 41.

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden.............................

Inventarier, materialier och förråd..............

Fordringar ..................................

Oredovisade trafikinkomster...................

Inneliggande värdepapper ...................

Kassabehållning..............................

Vinst och förlust .............

Bolagets ställning

. ... Kronor 7,593,906: 06.

■ ... „ 150,376: 65.

38,404: 73.

. ... „ 18,957: 23.

2,000: —

4,536: 24.

. ... „ 775,689: 45.

Summa kronor 8,583,870: 36.

Gefle) jern vägsaktiebolag.

gen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna berättelsen
den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden ...............................	....... Kronor	7,592,785: 26.
Inventarier, materialier och förråd ................	...... ??	155,696: 27.
Osålda obligationer...............................	....... It	38,950: —
Fördringar .....................................	....... »	7,321: 86.
Oredovisade trafikinkomster .....................	....... Y>	19,009: 48.
Inneliggande värdepapper .........................	....... )•)	27,000: —
Kassabehållning..................................	....... ??	4,962: 67.
Vinst och förlust ................................	.......	694,312: 02.
	Summa kronor	8,540,037: 56.
Inkomster år 1879:
Trafikinkomst ....................................	...... Kronor	541,268: 18.
Utgifna och försålda obligationer ..................	...... »	3,541,000: —
Upptagna lån ..................................	...... 1»	128,725: 54.
Reserverade medel .............................	......	472: 69.
	Summa kronor	4,211,466: 41.
den 31 December 1879.
Skulder:
Statslån, återstod ................................	..... Kronor	489,750: —
Af aktieegare inbetalda ..........................	...... 5?	1,522,790: —
Utelöpande obligationer .............. ...........	......	6,436,000: —
Räntekuponer ....................................	..... 5?	4,300: —
Diverse fordringsegare ...........................	...... i•>	130,269: 47.
Balanser i förråden .............................	..... V)	760: 89.

Summa kronor 8,583,870: 36

— 148 —

Hultsfred—Vesterviks

statens vägnar har Kaptenen Carl Meurling deltagit i granskningen af bolagets förvalt -

Skulder:

Statslån.......................................

Aktieegarne inbetalt ...........................

Tillgång öfver skuld:

Räntemedel för åren 1876, 1877 och 1878.
Utestående fordringar ...................

Bolagets ställning

. ... Kronor 1,300,000: —

958,974: 90.

36,875: 58.

16,576: 12. 53,451: 70.

Summa kronor 2,312,426: 60.

Utgifter år 1879:

För jernvägsbyggnaden ...................................

„ rörlig materiel ................................

20 procent af 200 aktier i Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo

jernväg .............................................

I bankinrättningar insatta .................................

Hos underkassören, kassabehållning ........................

Kronor 670,876: 38.

„ 91,464: 89.

„ 4,000: —

„ 1,370,958: 18.

„ 5,242: 56.

Summa kronor 2,142,542: Öl.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden........................... Kronor 2,470,853: 61.

Rörlig materiel............................ „ 297,617: 29.

Trafikinventarier ................................................

Norsbölm—Västervik—Hultsfreds trafikkostnader .................

Provisionel^, trafiken...........................................

Aktier i Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernväg ..................

Fordran bos aktieegare ..........................................

I bankinrättningar insatta .......................................

Kassabehållning: bos underkassören..................... 5,242: 56.

i bufvudkassan ....................... 178: 15.

2,768,470: 90.
16,139: 19.
13,000: —
10,830: 36.
20,000: —
1,610: 74.
142,985: 04.

5,420: 71.

Summa kronor 2,978,456: 94.

— 149

j ern vägsaktiebolag.

ning och räkenskaper för år 1879.
den 1 Januari 1879.

Den derom afgifna berättelsen innehåller följande uppgifter:

Tillgångar:

......... Kronor 1,840,321: 41.

......... „ 206,605: 40.

Jernvägsbyggnaden................. ......

Rörlig materiel............................... » 206,605: 40. 2,046,926: 81.

200 aktier i Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernväg, 80 procent ... 16,000: —

Fordran hos aktieägare .......................................... 4,122: 23.

I bankinrättningar insatta ...................................... 231,909: 23.

Kassabehållning ................................ 13,468: 33.

Summa kronor 2,312,426: 60.

Inkomster år 1879:

Af statslånet ......... ............

Aktieegarne inbetalt .............

För försålda effekter ............

Från bankinrättningar............ ■

„ enskilda personer ..........

Öfverskott å intressekonto för året.
Hos underkassören, behållning ... .
Utgifter öfver inkomster..........

Kronor

450,000: —
79,277: 93.
1,529: 09.
1,560,757: 37.
33,433: 28.
4,254: 16.
13,088: 03.
202: 15.

Summa kronor 2,142,542: Öl.

den 31 December 1879.

Skulder:

Statslån..................................................	. ... Kronor	1,750,000:	—
Aktisegarne inbetalt.................... ................	• 11	1,036,405:	—
Aktieegares fordran......................................	11	37:	80.
Till bankinrättning .......................... ...........	• • • • 11	100,875:	...
Kapitalbehållning af räntemedel för åren 1876—1879 ... .	• "• 11	41,129:	74.
Utestående fordringar ..................................	..... 11	50,009:	40.

Summa kronor 2,978,456: 94.

150 -

Vestervik—Åtvidaberg—

Kaptenen C. G. Hult har, på grund af nådigt förordnande, å statens vägnar deltagit i
rättelsen innehåller följande uppgifter:

Skulder:

Bolagets ställning

Statslån .................................	.............. Kronor	1,415,000:	—
Aktieegarnes inbetalningar ...............	............... »	973,865:	83.
Behållning af räntor ....................	..............	8,844:	28.
Till bankinrättningar .....................	............... «	477,308:	_
Till enskilde ..........................	...............	43,103:	75.

		Summa kronor 2,918,121: 86.
	Utgifter år 1879:
För trafiken .............		........ Kronor 36,756: 44.
Inkomster öfver utgifter		......... „ 13,530: 33.
		Smalna kronor 50,286: 77.

		Bolagets
Tillgångar:
Byggnadskostnader.............................	......... Kronor	2,839,039: 39.
Rörlig materiel ..............................		388,286: 05.
Inventarier ....................................		43,028: 28.
Ränteförluster ..... ..........................		9,003: 30.
Behållningar: fordringar af enskilde personer ...	...... 4,967: 46.
i förrådet ............ .........	...... 8,272: 99.
„ bankinrättning insatta .........	...... 30,124: 55.
„ kassan ........................	...... 541: 14.
„ Norsholm—Vestervik—Hultsfred	jern-
vägstrafiks rörelsekapital ......	...... 17,000: —
Huta gård ...................	...... 7,000: —	67,906: 14.

Summa kronor 3,347,263: 16.

— 151

Bersbo jernvägsaktiebolag.

granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna beden
1 Januari 1879.

Tillgångar:

Byggnadskostnader ..........................

Rörlig materiel .............................

Trafikutredning................................

Balanserade fraktbelopp.......................

Behållningar: fordringar af enskilde personer ...

i förrådet .....................

„ bankinrättning insatta .........

„ kassan ........................

hemman kronoskatte Hula i
socken ....................

likna

Kronor

15,736: 20.
39,153: 09.
30,794: 97.
12,108: 34.

9,000:

2,417,076: 62.
382,120: 93.
11,819: 80.
311: 91.

106,792: 60.

Summa kronor 2,918,121: 86.

Inkomster år 1879

Af trafiken.....................................

Hyror och diverse inkomster .................

Räntor ..................

en 31 December 1879.

Skulder:

Statslån .....................................

Aktiekapital ..................................

Till bankinrättningar...........................

Behållning å godstrafik under byggnadstiden

Dito i jernvägens sjuk- och understödskassa

Kronor 46,177: 72.
„ 3,985: 89.

■ ■■■ _„_123: 16.

Summa kronor 50,286: 77.

Kronor 1,865,000: —

„ 1,238,182: —

„ 225,000: —

„ 11,298: 76.

„ 7,782: 40.

Summa kronor 3,347,263: 16.

— 152 —

Gotlands jern -

På grund af nådigt förordnande har Borgmästaren Carl Eeu, å statens vägnar, delberättelsen
lemnar följande uppgifter:

Utgifter år 1879:

För trafiken
Behållning...

Kronor 44,783: 88.
„ 15,302: 36.

Summa kronor 60,086: 24.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägens anläggning med inventarier och förbrukningsartiklar Kronor 1,161,092: 99

Diverse fordringar........................................................................ » 47,780

I bankinrättning insatte ........................................................... » 20,o00

Kassabehållning.

2,863

33.

27.

Summa kronor 1,232,236: 59.

V arberg—Borås

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879 har Rådinnehåller
nedanstående uppgift om bolagets ställning vid årets slut, har för jemförelse den

Aktieegarnes inbetalningar

Till diverse personer........

Räntor ..............................

Skulder:

Bolagets ställning

................ Kronor 1,251,333: 61.

................ „ 614,012: 34.

............ 9,118: 72.

Transport. kronor 1,874,464: 67.

— 153 -

vägsaktiebolag.

tagit i granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna

Inkomster år 1879:

Af trafiken...................................................................................... Kronor 60,086: 24.

Summa kronor 60,086: 24.

den 31 December 1879.

Statslån ......................................

Aktieinbetalningar.........................

Lån i bankinrättning...................

Dito af enskilda personer ..........

Från föregående undersökningar .

Räntevinst....................................

Vinst af trafiken År 1878—1879

Skulder:

.............. Kronor	500,000: —
............... 5)	651,4u0: —
............... y>	30,000: —
............. ii	10,000: —
............ 51	109: 79.
........ ..... y>	18,599: 78.
............ y>	22,127: 02.
Summa kronor	1,232,236: 59.

jern vägsaktiebolag.

mannen F. L. Holm å statens vägnar deltagit. Då den derom afgifna berättelsen endast
i föregående berättelse förekommande enahanda uppgift här äfven intagits.

den 1 Januari 1879.

Organisationskostnaders konto

Omkostnaders dito ..............

Rails och sleepers .................

Tillgångar:

............... Kronor 2,418: 18.

................ „ 58,028: 85.

631,008: 24.

Transport kronor 691,455: 27.

Rev. Ber. 1880 angående Rikggäldskontoret.

154 —

Transport kronor 1,874,464: 67.

Summa kronor 1,874,464: 67.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Organisationskostnaders konto ...............................	................ Kronor	2,418:	18.
Omkostnaders dito ...............................................	............... 11	70,671:	19.
Rails och sleepers ................................................	............. n	672,320:	75.
Inventarier ..............................................................	................ ii	905:	48.
I löpande räkning med ingeniörerne.........................	.............. 11	1,902,546:	81.
Expropriationer......................................................	................ ii	51,796:	96.
Rörlig materiel ..................................................	............... ii	197,847:	78.
Stations byggnader...................................................	............... ii	11,788:	09.
Fordringar enligt reverser ........................................	................ i»	2,800:	—
Dito enligt räkning med diverse personer................	................ ii	128,734:	67.
Räntor ......................................................................	......... ...... ii	7,922:	67.
Kassabehållning........................................................	............... ii	712:	12.

Summa kronor 3,050,464: 70.

155 —

Inventarier ...........................................

I löpande räkning med ingeniörerne........

Rörlig materiel.........................................

Expropriationer...........................................

Fordringar enligt reverser.........................

Dito enligt räkning med diverse personer

I bankinrättningar insatta.........................

Kassabehållning .......................................

Transport kronor 691,455: 27.

............... „ 905: 48.

.............. „ 986,179: 58.

................ „ 105,400: —

................ „ 11,183: 50.

................ „ 8,880: —

................ „ 54,162: 29.

............... „ 14,271: 53.

............. 2,027: 02.

Summa kronor 1,874,464: 67.

den 31 December 1879.

Statslån ........................

Aktieegarnes inbetalningar

Till bankinrättningar........

Vexelkonto ......................

Till diverse personer........

Skulder:

..................................... Kronor 600,000: —-

...................................... „ 1,471,321: 81.

.................................... „ 390,586: —

...................................... „ 55,384: 55.

................................ „ 533,172: 34.

Summa kronor 3,050,464: 70.

156 —

Södra Dalarnes

Enligt Kong!. Maj:ts förordnande liar Öfverste löjtnanten W. Virgin deltagit i granskningen
håller följande uppgifter;

Skulder:

Aktieegarne inbetalt ........................

Behållna räntemedel ........................

Influten undersökningskostnad ................

Bolagets ställning

Kronor 615,263: 15.
15,199: 96.
„ 4,280: —

Summa kronor 634,743: 11.

Utgifter år 1879:

Förvaltningskostnader ..........................

Jernvägsbyggnaden med materiel och inventarier...

Fraktkostnader....................................

Diverse utgifter................................

I banker insatta .............................

Lån till enskilde personer
Kassabehållning................

Tillgångar:

Förvaltningskostnader............................

Jernvägsbyggnaden ............................

Rörlig materiel....................

Inventarier ............................

J ernmalm ...........................

Diverse utgifter ....................

Aktier i Krylbo—Norbergs jernväg

I bankinrättning insatta........................

Fordringar ...................

I kassan ......

........ Kronor 14,731: 83.

......... „ 1,219,728: 87.

......... „ 2,847: -

......... „ 2,014: 80.

........ „ 195,713: 75.

......... „ 102,971: 59.

...... ... „ 6,969: 04.

Summa kronor 1,544,976: 88.

Bolagets ställning

.....Kronor	34,333:	53.
........ 11	1,494,127	54.
...... 11	256,356	—
....... 11	764	93.
........	15,000	—
V	3,188	55.
.. 280,590:” 08. .. 192,986: 10.	32,000
6,969: 04.	480,545: 22.
Summa kronor	2,316,315: 77.

— 157 —

j ernvägsaktiebolag.

af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna berättelsen inne -

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Förvaltningskostnader .....

Kronor 19,601: 70.

................................... Jernvägsbyggnaden med inventarier ...............	........... 11	435,892:	62.
Diverse utgifter................................	............ 11	6,345:	75.
Odisponerade tillgångar .........................	........... 11	161,861:	43.
	Summa kronor 634,743:	11.
Inkomster år 1879:
Kassabehållning från år 1878 ...»...................	......... Kronor	5,971:	10.
Aktieegarne inbetalt................................	......... 11	518,500:	51.
Käntor .............................................	......... 11	20,505:	27.
Statslån.........................................		1,000,000:
	Summa kronor	1,544,976:	88.
ecember 1879. Skulder:
Statslån.........................................	........ Kronor	1,000,000:	—
Aktieegarne inbetalt.............. ................	......... 11	1,133,763:	66.
Influten undersökningskostnad.....................	......... 11	4,200:	—
Behållna räntemedel.............................	• • ...... 11	35,705:	23.
Till aktiebolaget Atlas för jernvägsmateriel.........	......... 11	142,566:	88.

Summa kronor 2,316,315: 77.

158

Bergslagernas

I granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper har Kaptenen P. Virgin å sta Bolagets

ställning

Skulder:

Statslånemedel.........................................................

Inbetalningar å tecknade aktier:

af äldre teckningen ........................................

af teckningen år 1873 .....................................

Obligationslån ..........................................................

1875 års lån.............................................................

1877 „ „ i Skandinaviska kreditaktiebolaget... .

Diverse kreditorer ..................... ...............................

....... Kronor 5,000,000: —

5,492,030: —

8,313,265: — 13,705,295: —

..................... 28,901,700: —

....................... 800,000: —

...................... 350,000: —

.................... 645,442: 44.

Transport kronor 49,402,437: 44,

jern väg-saktie bolag.

tens vägnar deltagit. Ur den derom afgifna berättelse framgå följande uppgifter:
den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Omkostnader för aktier.............................	............................. Kronor	14,217:	70.
Dito för obligationslån ............................	............................... ii	166,281:	92.
Kapitalrabatt för obligationer ................	............................... ii	2,921,375:	—
Statsobligationer........................................	........................ '' • •• >>	195,666:	66.
Hypoteksbanksobligationer......................	...............................	5,424:	75.
Egendomar i Falun, Filipstad, Åmål och	Trollhättan m. m. „	127,778:	24.
Räntor.......................................................	.................. ............ a	4,714,255:	57.
Styrelsens arfvoden och resor....................	............................. H	80,831:	05.
Falun—Krossekärr-liniens undersökning ..	............................ i)	28,139:	77.
Undersökningar .........................................	.............................. a	151,684:	16.
Byrå- och kontorsutgifter......................	.............................. n	117,919:	40.
Tjensteinäns aflöning och resor................	............................... a	1,577,211:	96.
Förrådet................................................	............................ a	2,164,332:	55.
Provisionel^ husbyggnader......................	............................. a	127,938:	17.
Arbetståg ..................................................	.............................. >7	450,368:	23.
Terrasseringsarbeten..................................	• ............. ............ ii	8,728,205:	58.
Spränguingsarbeten ...................................	............ • ................. ii	2,432,108:	17.
Kulvertar och afloppstrummor ...............	........................... ii	1,347,432:	32.
Viadukter och broar .............................	............................... ii	3,132,013:	54.
Vägbroar, vägportar och vägöfvergångar ..	............................ a	310,779:	90.
Landsvägsarbeten ......................................	............................. ii	170,001:	38.
Ballastning...............................................	............................... i>	1,473,791:	28.
Öfverbyggnad ...........................................	............................... 77	6,406,056:	85.
Bangårdar ................................................	.............................. 77	4,513,747:	58.
Banvaktarstugor och postkurar................	............................... 77	430,074:	15.
Signaler och telegrafer .............................	.............. ............... 77	104,986:	70.
Stängsel, grindar och bommar ................	............................ 77	440,524:	91.
Rörliga materielen....................................	............................. 77	10,699:	97.
Sjukvård....................................................	............................... 77	109,944:	99.
Expropriationskostnader...........................	............................... 77	990,401:	49.
Landtmäteri och värdering.......................	.............................. 77	90,456:	17.
	Transport kronor	43,534,650:	11.

- 160 -

Transport kronor 49,402,437: 44.

		Summa kronor 49,402,437: 44.
	Utgifter nr 1879:
Omkostnader för aktier..............		.............. Kronor	15: 50.
Kapitalrabatt på obligationer ...		• • • ........ 11	434,084: —
Omkostnader för dito .................		.............. It	13,175: 28.
Afbetalningar af lån .................		............ 11	1,150,000: —
Hypoteksbanksobligationer .........		.............. 11	2,686: 50.
Räntemedel ...............................		............i . 11	1,713,110: 54.
Fastigheterna i Falun, Filipstad,	Åmål, Trollhättan,	Oxnered,
Bolänge och Tomansbol.....		.............. 11	1,095: 47.
Jernvägsanläggningen .................		.............. 11	2,727,490: 55.
Diverse utgifter..........................		..............	2,194: 72.
Trafikförrådet..........		.............. 11	157,172: 63.
Trafikutgifter ...........................		.............. 11	395,112: 74.
		Summa kronor	6,596,138: 93.
			Bolagets
	Tillgångar:
Omkostnader för aktier ..............		.............. Kronor	14,233: 20.
Dito för obligationslån .............			179,457: 20.
Kapitalrabatt för obligationer.....			3,284,720: —
Statsobligationer..........................		..... ......... 11	192,999: 99.

Transport kronor 3,671,410: 39.

— 161 —

Transport kronor 43,534,650: 11.

Diverse arbeten och utgifter ...................................	............. 11	42,704: 65.
Medel, innestående hos distriktcheferne .................	............... 11	11,150: 39.
Skandinaviska kreditaktiebolaget..............................	............... Tf	399,995: 59.
Aktiebolaget Göteborgs handelskompani ..................	............... ii	642,330: —
Trafikkassan...............................................................	............... ii	74,046: 75.
Trafikförrådet ..........................................................	ii	4,319,271: 22.
Yexelkassor vid trafikstationerna............................	............... ii	875: —
Ofullbordade arbeten vid maskinafdelningen ............	.............. ii	167: 82.
Tillverkningar för förrådet .......................................	..............	988: 22.
Tillverkning för främmande personer och bolag......	............... ?>	66: 97.
Diverse debitorer ......................................................	............... ii	373,818: 87.
Kassabehållning.......................................................	.............. ii	2,371: 85.
	Summa kronor 49,402,437: 44.
Inkomster år 1879
Inbetalning å aktier af 1873 års teckning:
Kil—Göteborg, Ser. A. ...................................	....... 11,250: —
Dito , Ser. B. ....................................	...... 404,727: 50.	415,977: 50.
Dito å obligationslånet ............................................		4,256,100: —
Dito å statsobligationer............................................		2,666: 67.
Dito å egendomarne i Falun, Filipstad och Amål ..		605: 31.
Dito å provisionel^ husbyggnader m. in..................		490: 74.
Trafikinkomster ........................................................		904,845: 64.
Diverse inkomster.....................................................		74,044: 50.
Bäntemedel ..............................................................		170,546: 41.
Utgifter öfver inkomster...........................................		770,862: 16.
	Summa kronor	6,596,138: 93.
den 31 December 1879. Skulder:
Statslåuemedel ........................................................	................ Kronor	5,000,000: —
Inbetalningar å tecknade aktier:
af äldre teckningen ........................................	.... 5,492,030: —
„ teckningen år 1873.....................................	.... 8,629,242: 50.	14,121,272: 50.
	Transport kronor	19,121,272: 50.
Rev. Ber. 1880 angående Riksgåldslcontoret.		21

162

Transport kronor

Hypoteksbanksobligationer........................................................ „

Fastigheter i Falun, Filipstarl, Amål, Trollhättan, Öxnered

och Borlänge m. m........................ „

Utlottning af obligationer........................................................ „

Räntor......................................................... „

Jernvägsanläggningen ..... „

Medel, innestående hos di strikti ngeniören i 7:de distriktet...... „

Skandinaviska kreditaktiebolaget .............................. „

Deponerade medel..................................................................... „

Trafikkassan............................................................................. „

Trafikförrådet .......................................................................... „

Vexelkassor vid trafikstationerna........................................... „

Diverse debitorer ..................................................................... „

Tillverkningar för främmande personer och bolag................. „

Kassabehållning........................................................................ „

3,671,410: 39-8,111: 25-

138,849: 66.
176,400: —
6,256,819: 70.
38,172,706: 54.
7,941: 09.
68,983: 11.
240,000: —
32,274: 57.
4,328,204: 72.
1,230: —
459,855: 03.
787: 09.
9,833: 65.

Summa kronor 53,573,406: 80.

§ 1.

Vid beslutet om inköp för statsverkets räkning af bolagets 5 procent obligationer
till belopp af 6,753,600 kronor efter kurs af 90 procent fastade Riksdagen det
förbehåll, att det för obligationerna utbetalda belopp skulle användas för jernvägsarbetets
bedrifvande och ingalunda finge inräknas bland sådana bolagets tillgångar,
hvaraf utdelning, särskildt till innehafvare af aktier i serien Lit. B, kunde ega rum.
Med anledning häraf har statens ofvan bemälda ombud bilagt berättelsen ett räkenskapsutdrag
för åren 1878 och 1879, utvisande att under dessa år för jernvägsarbetet
blifvit användt ett sammanlagdt belopp, som med 2,744 kronor 13 öre öfversteg
hvad som för obligationerna uppburits.

§ 2.

Uti cirkulär af den 3 Januari innevarande år anmälde bolagets styrelse sig

— 163 —

	Transport Kronor 19,121,272:	50.
Obligationslån .......................................	................................. „ 33,095,700:	—
Trafikinkomster, behållning.................	................................... „ 964,373:	82.
Diverse kreditorer................................	................................... „ 392,060:	48.

Summa kronor 53,573,406: 80.

vara urståndsatt att infria den räntekupon å bolagets obligationer, som förfölle den
15 i samma månad, förr än inkomsten af trafiken dertill lemnade tillgång; förklarande
sig styrelsen skola, så snart tillräckliga medel hunnit samlas, genast verkställa
den fördröjda liqviden, vare sig genom infriandet af hel kupon eller afbetalning
derå.

Statsrevisorerne få i afseende härå upplysa, att, enligt Riksgäldskontorets räkenskaper,
utaf den 15 sistlidne Januari förfallna räntan, utgörande 168,840 kronor,
den 15 Maj detta år inbetalts halfva beloppet, och den 2 innevarande Oktober
återstående halfva beloppet. Den ränta, som förföll till betalning den 15 sistlidne
Juli, är ännu obetald.

Deremot har bolaget den 15 Januari innevarande år infriat utlottade och då
förfallna obligationer å tillhopa 30,600 kronor, som af Riksgäldskontoret innehades.

Dalslands

Å svenska statens vägnar bär Häradshöfdingen Y. A. Sandström deltagit i
granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1879. Den derom,
afgifna berättelsen har blifvit till Statsrevisorerne öfverlemnad.

Då Riksdagen i fråga om det anslag å en million kronor, som beviljats för
byggande af en jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och VestraEd
vid sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen en norsk statsbana
till mötes, endast föreskrifvit, det Kongl. Maj:t skulle ega att, sedan styrkt

Norbergs jern vägs

Enligt nådigt förordnande har Kronofogden Th. Fernqvist, å statens vägnar, deltagit i
tclsen innehåller följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstod af statslånen ............................................................... Kronor 214,107: 25.

Aktieegarnes tillskott ................................................................. „ 360,000: —

Lån från Handels- och sjöfartsfonden ....................................... „ 300,000: —

Till enskild bankinrättning......................................................... „ 187,000: —

Obligationer................................................................................. „ 209,000: —

Outtagen vinstutdelning............................................................... „ 880: —

Utelöpande räntekuponer ............................................................ „ 90: —

Reserverade medel till fonden för rullande materielen ............ „ 33,261: 46.

Diverse skulder........................................................................... „ 1,300: —-

1,305,638: 71-

Tillgångar utöfver skulder .................................................................... 273,882: 52.

Summa kronor 1,579,521: 23.

Utgifter år 1879:

Förvaltningskostnader..................................................................... Kronor 1,697: 70.

Annuitet å statslånet ....................................................... „ 12,000: —

Ränta å lån från Handels- och sjöfartsfonden ........................... „ 15,000: —

D:o å försålda och belånade obligationer .................................... „ 25,154: 05.

Transport kronor 53,851: 75.

— 165

j ernvägs aktiebolag.

blifvit, att på ifrågavarande jernvägsanläggning nedlagts två millioner kronor, till utgående
anvisa statsanslaget, så framt, på sätt Kongl. Maj:t godkände, bolaget ådagalade,
att detsamma, med inberäkning af förenämnda anslag, förfogade öfver de för
banans fullbordande på föreskrifvet sätt och för anskaffande af behöflig materiel
erforderliga medel; och då, hvad allmänt kändt är, nämnde bana under sistlidet år
fullbordats och blifvit för allmän trafik upplåten, hafva Statsrevisorerne ansett ofvan
berörda revisionsberättelse icke föranleda till vidare omförmälande.

nya aktiebolag.

granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för ar 1679. Den derom afgifna berät -

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Gamla jern vägen........................................................................

Banans ombyggnad....................................................................

Obetalda aktietillskott...............................................................

Aktier i Stockholm— Vesterås—Bergslagens jernväg.............

Diverse fordringar .....................................................................

Fordran af Stockholm—Vesterås — Bergslagens trafikaktiebolag

Kronor

"il

för rullande materiel:

Kapital........................

Ränta........................

94,350: —
2,830: 50.

Kassabehållning

617,766: 45.
817,309: 75.
125: —
1,100: —
46,037: 08.

97,180: 50.
2: 45.

Summa kronor 1,579,521: 23.

Inlcwnstcr år 1879:

Hälften af årets trafikinkomst enligt kontrakt..........

Räntevinster.............................................................

Försålda effekter........................................................

Utgifter öfver inkomster.............................................

Kronor 51,512: 91.

„ 614: 28.

„ 8,468: 91.

„ 2,335: 65.

Transport kronor 62,931: 75.

— 166 —

	Transport kronor 53,851: 75.
Inlösen af 4 st. utlottade obligationer ........................	................. 11	4,000: —
Utdelning till aktieegare för år 1874 .....................	.................	180: —-
Insatt på rullande materiel-fonden ............................	................. 11	3,900: —
Diverse..........................................................................	il	1,000: —
	Summa krono]	62,931: 75.
		Bolagets
Tillgångar:
Gamla jern vägen .....................................................	............ Kronor	608,707: 54.
Banans ombyggnad .........................................................	............ 11	817,309: 75.
Obetalda aktietillskott .............................................	........ 11	125: —
Aktier i Stockholm—Yesterås—Bergslagens jernväg ..	............ 11	1,100: —
Diverse fordringar .......................................................	............ 11	66,231: 63.
Fordran af Stockholm—Yesterås—Bergslagens trafikaktiebolag
för rullande materiel:
Kapital.....................................................	..... 83,250: —
Ränta....................................................................	..... 2,497: 50.	85,747: 50.
Kassabehållning..............................................................		413: 61.

Summa kronor 1,579,635: 03.

§ 1.

Med anledning af framställning utaf sistlidet års Statsrevisorer anhöll Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 10 Mars innevarande år, det Kongl. Maj:t ville
låta anmoda statens i framtida revisioner af detta bolags förvaltning och räkenskaper
deltagande ombud att, jemte iakttagande af hvad instruktionen den 23 Mars
1877 i öfrigt innehåller, särskild! meddela uppgift om beloppen af de medel, som
till den fond, hvilken skall bildas för framtida inköp af rullande materiel, ej mindre
från Stockholm—Yesterås—Bergslagens trafikaktiebolag influtit, än af Norbergs
jernvägs nya aktiebolag blifvit afsätta, om tiderna, då dessa inbetalningar skett,
äfvensom om beloppet af derå upplupna räntor.

Uti den nu Statsrevisorerne meddelade revisionsberättelse finnes intagen en
fullständig uppgift öfver inbetalningarne från begge bolagen till rullande materielfonden
af så väl kapital som derå upplupna räntor, samt tiderna, då dessa inbetalningar
verkstälts.

§ 2.

Efter meddelandet af förenämnde uppgift anmäla bolagets revisorer att bolaget,
utöfver de redan år 1876 på deposition insatta 2,675 kronor jemte derå upplupna
räntor, ännu icke för åren 1877 och 1878 verkstält några sådana afsättningar, som
uti Kongl. resolutionen den 31 Maj 1878 föreskrifvas, äfvensom att dylika afsätt -

— 167 —

Transport kronor 62,931: 75.

Summa kronor 62,931: 75.

den 81 December 1879.

Skulder:

o Återstod af statslånen ................................................	........... Kronor	208,498	83.
Aktieegarnes tillskott.................................v..................	............ 71	360,000	—
Lån från Handels- och sjöfartsfonden ..........................	............ 17	300,000	—-
Till enskild bankinrättning...........................................	............ 11	185,000	—
Obligationer...................................................................	............ 7?	207,000	—
Outtagen vinstutdelning..................................................	........... 11	700	—
Utelöpande räntekuponer............................................	........... 17	30	—
Reserverade medel till fonden för rullande materielen	••• ...... 77	55,869	82.
Diverse skulder ..............................................................	........... 77	348	17.
		1,317,446	82.
Tillgångar utöfver skulder ...........................................		262,188	21.
Summa kronor 1,579,635	03.

ningar, ehuru för år 1879 fullgjorda, icke blifvit, i enlighet med nämnda resolution,
verkstälda på de tider, trafikbolagets inbetalningar under samma år egt rum, utan
hela annuiteten, 3,900 kronor, först den 1 Oktober deponerats. Med anledning häraf
erinra bolagsrevisorerne, att skilnaden mellan de af bolaget år 1876 inbetalda 2,675
kronor och det belopp af tillhopa 5,850 kronor, som under åren 1877 och 1878
skolat af bolaget afsättas, bör under loppet af innevarande år tillgodokomma rullande
materiel-fonden.

§ 3.

Uti här ofvan omförmälda skrifvelse af den 10 Mars detta år anhöll Riksdagen,
det Kongl. Maj:t täcktes tillse, att Norbergs jernvägs nya aktiebolags skyldighet i afseende
å den föreskrifna afsättningen till förenämnde fond varder af bolaget behörigen
fullgjord. Uti häröfver infordrad förklaring meddelade jernvägsbolagets styrelse, att
vid bolagsstämma den 24 Maj innevarande år beslut blifvit fattadt att, så fort bolagets
tillgångar sådant medgåfve, verkställande direktören skulle ega att deraf å rullande
materielens konto insätta det felande beloppet, 3,175 kronor. Kongl. Maj:t, som vid
nämnde förklaring lät bero, har anbefalt sin Befallningshafvande i Vestmanlands län
att till Kongl. Maj:t inkomma med bevis, när anmärkta beloppet blifvit till ifrågavarande
fond afsatt.

168

V exiö—Alfvestads

A statens vägnar har Öfverstelöjtnanten C. J. Björkman deltagit i granskningen af bokom
Statsrevisorerne först den 8 Oktober, innehåller följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet .................................	Kronor	365,960:	38.
Delegarnes aktiekapital ............... .................		289,300:	—
Icke lyftade utdelningar .................................		606:	—
Till Styrelsen för statens jern vägstrafik ..................		21,123:	76.
Till Vexiö stad för en exproprierad tomtdel ......... 10,000: —
2/3 af afgälden derför ..........................	344: —	10,344:	—
Brobyggnaden vid Yexiö station .........................		9,000:	—
Pensionsfonden ..........................................		3,000:	—
Reparations- eller reservfonden: i materialier ......... 90,286: 22.
i fordringar ......... 31,049: 53.	121,335:	75.
Besparingsfonden .........................................		49,425:	72.
Behållning för år 1878, enligt beslut vid bolagsstämma .....		57,372:	Öl.
Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapital och skulder		232,361:	05.
Summa	kronor	1,159,828:	67.
Utgifter år 1879:
Afgift för begagnande af statens och främmande banors materiel	Kronor	25,877:	68.
Jernvägens underhåll, aflöningar m. m......................		35,837:	22.
Afskrifningar å inventarier, rörlig materiel m. m..........	n	4,005:	63.
Ränta och amortering å statslånet........................	v	21,700:	—
Afgäld till Vexiö stad....................................	n	505:	33.
Nya anläggningar ......................................	r>	5,763:	09.
Inköp af inventarier ................................... Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, afskrifning af påförd		962:	86.
ränta för en exproprierad tomtdel .................		351:	51.
Afsättning till reparations- eller reservfonden...............		14,000:	—-
Till bolagets disposition, enligt 35 § bolagsordningen ......		41,223:	07.
Summa kronor	150,226:	39.

— 169 —

j ernvägsaktiebolag.

lagets förvaltning ocli räkenskaper för år 1879. Den derom afgifna berättelse,

den 1 Januari 1879.

Tillgångar:

Jernvägen med dertill börande fastigheter och

byggnader ........................... Kronor 824,847: 22.

Inventarier, efter skedd afskrifning ......... „ 11,175: 57.

Rörlig materiel, 20 lastvagnar, efter skedd afskrifning ............

Apparat för uppvärmning af personvagnarne, efter skedd afskrifning

Yärdet af lasarettstomten .......................................

Materialier, tillhörande reparations- eller reservfonden ............

Fordringar............... .......................................

Kassabehållning ................................................

Summa kronor

Inkomster år 187.9:

Af trafiken, efter afdrag af hvad som tillkommer statens

jernvägstrafik ....................................... Kronor

Af egen rörlig materiel ................................. „

Hyror och grässkörd m. m. ... ........................... „

Räntor................................................... „

Summa kronor

som tillhanda -

836,022: 79.
42,500: —
7,273: 28.
312: 25.
90,286: 22.
180,351: 87.
3,082: 26.

1,159,828: 67.

128,315: 34.
4,928: 37.
1,646: 75.
15,335: 93.

150,226: 39.

Rev. Ber. 1880 angående Riksgäldskontor et.

— 170 —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägen med dertill hörande fastigheter och

byggnader ........................... Kronor 830,922: 56.

Inventarier, efter skedd afskrifning ......... „ 10,876: 87.

Rörlig materiel, 20 lastvagnar, efter skedd afskrifning ............

Apparat för uppvärmning af personvagnar, efter skedd afskrifning

Brobyggnaden vid Yexiö station .................................

Grustag vid Helgevarma.........................................

Materialier, tillhörande reparations- eller reservfonden ............

Fordringar .....................................................

Kassabehållning ................................................

841,799: 43.
40,000: —
6,869: 21.
66: 06.
508: 35.
88,083: 28.
208,532: 25.
262: 46.

Summa kronor 1,186,121: 04.

§ 1.

Sedan ränta och amortering å statslånet samt alla öfriga utgifter för året
blifvit bestridda, har bolaget enligt förestående sammandrag haft en behållning af
55,223 kronor 7 öre, deraf 14,000 kronor blifvit afsätta till reservfonden och 41,223
kronor 7 öre förda till bolagets disposition. Nämnda behållning motsvarar något
mera än 19 procent af hvad aktieegarne tillskjutit.

§ 2.

Det af statens bemälde revisor den 20 sistlidne Juli uppgjorda och vid
revisionsberättelsen fogade sammandrag af bolagets räkenskaper för åren 1875—1879
utvisar, att bolaget, förutom afsättande årligen af 14,000 kronor till reservfond,

— 171 —

den 31 December 1879.

Skulder:

Återstoden af statslånet .......................	......... Kronor	358,898:	80.
Delegarnes aktiekapital.........................		tt	289,300:	—
Icke lyftade utdelningar .......................		tt	1,036:	—
Till Styrelsen för statens jernvägstrafik ........		tt	23,686:	97.
Till Vexiö stad, för en exproprierad tomtdel .....	. ... 10,000:	—
2/3 af afgälden derför år 1879 ............	333:	33.	10,333:	33.
Pensionsfonden .................................			8,000:	—
Keparations- eller reservfonden:
i materialier ...	..... 88,083:	28.
i fordringar ...	..... 46,543:	28.	134,626:	56.
Besparingsfonden ..............................			72,867:	73.
Behållning för år 1879 ........................			41,223:	07.
Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapital och	skulder .....		246,148:	58.
	Summa kronor	1,186,121:	04.

1875 1876 1877 1878 1879

utdelat till

aktieegarne Kronor 23,144: — 26,037: — 28,930: — • 28,930: — 28,930: —

och afsatt
till framtida
disposition
...... „--— 29,700: 26. 19,725: 46. 23,442: Öl. 7,293: 07.

Summa kronor 23,144: — 55,737: 26. 48,655: 46. 52,372: 01. 36,223: 07.

Vid sådana förhållanden har bolaget under dessa 5 år till aktieegarne utdelat
respektive 8, 9 och 10 procent af aktiekapitalet, afsatt 70,000 kronor till
reservfonden, som nu uppgår till 134,626 kronor 56 öre, och dessutom samlat en
besparingsfond af ej mindre än 72,867 kronor 73 öre.

- 172 —

Vislanda—Bolmens

På grund af Kongl. Maj:ts förordnande har Öfverstelöjtnanten C. J. Björkman deltagit
som först den 8 Oktober, kom Statsrevisorerne till hända, lemnar följande uppgifter.

Bolagets ställning

Skulder:
Lyftad andel af statslånet....................	............... Kronor	785,000
Aktieegarnes inbetalningar....................	............... 77	669,000
Till bankinrättning ..........................	...............	23,000
Innestående restitutionsbelopp.................	............... 77	221
Behållning...................................	.............. 77	3,692

Summa kronor 1,480,913: 35.

Utgifter är 1879:

För trafiken ...................................

Bidrag till kostnaden för Vislanda station .......

Inkomster öfver utgifter .........................

......... Kronor 66,557: 92.

........ „ 2,219: 65.

........ „ 10,406: 38.

Summa kronor 79,183: 95.

Bolagets ställning

Tillgångar:

J ern vägsanläggningen............................

Förrådet........................................

420 egna aktier i bolaget......................

I bankinrättningar insatta.......................

Fordran för tecknade, men ej inbetaide aktier

Diverse fordringar...............................

Stationernas vexelkassor.........................

Kontant i kassan .............

......... Kronor 1,397,033: 63.

......... „ 27,600: 65.

......... „ 42,000: —

........ „ 39,020: 97.

......... „ 14,447: 20.

......... „ 10,767: 12.

......... 240: —

......... 714: 63. 954; 63.

Summa kronor 1,531,824: 20.

173

j ern vägsaktiebolag.

i granskningen af bolagets räkenskaper och förvaltning för år 1879. Revisionsberättelsen,

den 1 Januari 1879.

Jernvägsanläggningen... ...

Förrådet..................

I bankinrättningar insatta

Fordringar ..............

Stationernas vexelkassor...
Kontant i kassan.........

Tillgångar:

....... Kronor 1,361,452: 56.

.................... „ 31,199: 89.

.......................... „ 75,588: 99.

........................ „ 4,158: 14:

..................... 240: —

................... - 8,273: 77. 8,513: 77.

Summa kronor 1,480,913: 35.

Af trafiken.......

Tomthyror m. m.

Inkomster år 1879:

Kronor 78,133: 95.
„ 1,050: —

Summa kronor 79,183: 95.

den 31 December 1879.

Skulder:
Lyftad andel af statslånet...............................	. ... Kronor	785,000: —
Akticegarnes inbetalningar, efter afdrag af 42,000 kronor	för
420 aktier, som numera egas af bolaget ..........	•n	631,952: 80.
Beloppet af tecknade, men ej inbetalda aktier ..........	■ ••• 55	14,447: 20.
Reservfonden ...........................................		3,913: 59.
Tillgångar öfver skulder:
420 egna aktier i bolaget ........................	42,000: —
Enligt kapitalkonto................................	42,000: —
„ konto för 1879 års behållning...............	12,510: 61.	96,510: 61.

Summa kronor 1,531,824: 20.

— 174 —

Angående
inbetalningen
af annuiteterna
å
lånen till
Vessman—
Barkens
jernväg.

Hjelmare
kanals- och
slussverks
reparationsfond.

Sedan innevarande års Riksdag afslagit af Vessman—Barkens jernväg saktiebolag
sökt och af Kongl. Maj:t uti nådig proposition (n:r 8) föreslaget anstånd under
3 år med erläggandet af föreskrifven kapitalaf"betalning å de två lån, som af
Rikets Ständer beviljats och från Riksgäldskontoret utlemnats för anläggning af
jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman, hafva de personer, som iklädt
sig proprie och solidarisk borgen för sagda lån uti en till Fullmäktige i Riksgäldskontoret
den 16 sistlidne Juni iugifven ansökan anhållit att, under vilkor det annui
teten för år 1879 med derå stadgad ränta blefve af dem gulden före utgången
af derpå följande Juli månad, med liqviderandet af de förfallna och förfallande
annuiteterna för innevarande år måtte få tills vidare anstå; till stöd för hvilken
anhållan, förutom de i den Kongl. propositionen angifna förhållanden, löftesmännen
anfört åtskilliga omständigheter, hvilka synts dem tala för beviljande åt dem af en
lättnad vid fullgörandet af bolagets förfallna förbindelser, samt med åberopande af
eu vid ansökningen fogad uppgift, som utvisade att inkomsterna under de fem
första månaderna af innevarande år med 9,363 kronor 8 öre öfverstigit inkomsterna
under samma tid af sistlidet år, uttalat den förhoppning att, när de för
jernindustrien under senaste åren befintliga exempellöst ogynsamma förhållanden
upphört, det med visshet kunde antagas, att sådana afbrott i fullgörande af annuiteterna,
som nu egt rum, icke vidare skulle ifrågakomma.

Med afseende å löftesmännens erbjudande att godvilligt betala de sistlidet år
förfallna annuiteterna samt å de af dem förebragta skäl och omständigheter i öfrigt
hafva Fullmäktige funnit för godt på det sätt bifalla den gjorda ansökningen,
att, under förutsättning deraf att iiqviden af de under år 1879 förfallna annuiteter
å ifrågavarande två lån jemte förskrifven öfverränta å samma annuiteter före
utgången af Juli månad innevarande år fullgjordes, Fullmäktige ville tills vidare
under året låta anstå med åtgärders vidtagande mot löftesmännen för utbekommande
af de under samma år dels förfallna, dels förfallande annuiteter å dessa lån. Derjemte
föreskrefvo Fullmäktige, att Riksgäldskontorets ombudsman skulle i början af
nästa år i och för borgensförbindelsernas hållande vid kraft och den åtgärd i öfrigt,
som då kunde ifrågakomma, anmäla ärendet för Fullmäktige till förnyad pröfning.

Jemte anmälan om hvad sålunda förekommit, få Statsrevisorerne upplysa, att
den 31 sistlidne Juli inbetaltes till Riksgäldskontoret de år 1879 förfallna annuiteterna
å berörda två lån med tillhopa 22,000 kronor äfvensom öfverränta derå med
1,398 kronor 34 öre.

Beträffande den för Hjelmare kanals och slussverks framtida underhåll afsätta
fond, som ursprungligen utgjorts af en i kanalbolagets fastigheter Stora Vallby
och Oppeby intecknad, till Riksgäldskontoret aflemnad skuldförbindelse af den 23

175 —

Januari 1839, lydande å 15,000 r:dr b:ko, är föreskri t vet, att samma fond bör förökas
genom upplupna räntor å 5 procent å nämnde förbindelse och å de fonden vid hvarje
års början godtgjorda räntor äfvensom af bolaget erbjudna smärre kontanta tillskott;
hvarvid iakttages, att berörda rånte- och tillskottsmedel förblifva under kanaldirektionens
vård och förvaltning, intill dess en viss betydligare summa — tills vidare
bestämd till högst 9,000 kronor — blifvit bildad, då det åligger direktionen att för
samma summa till Riksgäldskontor^ aflemna sådana säkerhetshandlingar, som öfveronsstämma
med det för ifrågavarande medels utlåning af Kong! Maj:t i nåder faststälda
och utfärdade särskilda reglemente.

De säkerhetshandlingar, hvilka kanaldirektionen hittills, såsom valuta för influtna
rånte- och tillskottsmedel, aflemnat till Riksgäldskontoret, utgöras, enligt en den 24 Februari
innevarande år upprättad, Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1879 bifogad uppgift,
af Allmänna hypoteksbankens 5 procent obligationer å tillhopa Kronor 139,500: —
så att, då härtill lägges ofvan omförmälda förbindelses belopp,

motsvarande ......................................^ „ 22,500: —

reparationsfondens till Riksgäldskontoret öfverlemnade tillgångar
för närvarande uppgå till........................... Kronor 162,000: —

Enligt derom i Riksgäldskontorets reglementen införda stadganden, hafva
Fullmäktige, i den mån de till Hiksgäldshontoret influtna medel icke varit för dess
utgifter erforderliga, sökt göra desamma räntebärande dels genom insättning i
Riksbanken, dels genom utlåning mot antaglig säkerhet, dels ock genom uppköp af
obligationer. Sålunda hafva från 1879 års början till den 16 September innevarande
år nedanstående belopp blifvit dels i Riksbanken deponerade och derstädes
lyftade samt dels utlånade och återbetalda:

Vid 1879 års början i Riksbanken deponerade ...... 7,500,000: —

Lyftade.

I Riksbanken
deponerade

Under l:a qvartalet 1879 --— 2,500,000: —

„ 2:a „ „ 2,000,000: —

„ 3:e „ „

„ 4:e „ „ 2,000,000: —

— 6,500,000:

Juni månad 1880 1,917,724: 71.
September „ —---

Den 16 September 1880 i Riksbanken deponerade ...

1,917,724: 71. 1,917,724: 71. 1,917,724: 71.

--- 1,000,000: —

Summa kronor 9,417,724: 71. 9,417,724: 71.

Förräntandet
af Riksgäldskontorets
för dess
utgifter icke
erforderliga
medel.

— 176 —

Vid 1879 års början utestående lån

11,006,000: —

Utlemnade Kapitalåterbetal -

			lån.		ningar.
Under l:a qvartalet 1879	800,000:	—	3,850,000:	—
77	2:a	77	—	—	3,105,000:	—
77	3:e	77	175,000:	—	2,005,000:	—
77	4:e	V	—	—	1,925,000:	—	975,000:	— 10,885,000:	_
7?	Januari månad 1880 --	—	100,000:	—
77	Mars „	77	—	—	96,000:	—
77	April „	77	300,000:	—	100,000:	—
77	Maj	77	800,000:	—	—	—
77	Juni „	77	1,917,724:	70.	—	—
77	Juli „	77	—	—	100,000:	—
	Augusti „	77	—	—	600,000:	—
77	September,,	77	—	—	2,017,724:	70.	3,017,724:	70, 3,013,724:	70.
Den 16 September	1880 utestående	lån .........		—	— 1,100,000:	—
				Summa kronor	14,998,724:	70. 14,998,724:	70.
	Alltså voro	den	16 September	1880 i	och	för förräntning af Riksgälds-

kontorets medel i Riksbanken deponerade

samt utlånade ..........................

utgörande tillhopa ..................

Kronor

1,000,000:

1,100,000:

2,100,000:

De i Riksbanken deponerade medlen voro med 4 och 4J- procent ränta
löpande.

Hvad de utlemnade lånen angår, har för dem betingats 3, 4, 4J- och 5 procent
ränta; och halva de för lånen utfärdade skuldförbindelser och bevis öfver
deposition hos kreditaktiebolag och enskild bankinrättning, der bestämd förfallotid
icke varit utsatt, i allmänhet varit stälda att återbetalas viss tid efter uppsåga ing
från och med 14 dagar till och med två månader.

Genom inköp af obligationer å ett sammanlagdt nominelt belopp af 56,300
kronor har dessutom förräntats ett för dessa inköp utbetaldt belopp af 56,722 kronor
25 öre. Tiden, hvarunder, och den kurs, hvartill dessa obligationer blifvit inköpta,
inhemtas af följande uppgift:

177

Dagen, då obliga-tionsuppköpet af Fullmäktige beslöts.	Obligationernas beskaffenhet.	Obligationernas nominella be-lopp. Kronor.	Pris i pro-cent.
1880	April	2	Allmänna hypoteksbankens, med 5 procent .........	56,300	1001

Vid den af Revisorerno den 16 September 1830 verkställa inventering af
låne- och säkerhetshandlingar, som af Riksgäldskontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda
beloppet af tills vidare förräntade medel 3,987,112 kronor 43 öre, deraf,
på sätt förut är visadt, voro i Riksbanken deponerade 1,000,000 kronor och. mot
skuldförbindelser eller depositionsbevis utlemnade 1,100,000 kronor. Det derefter
återstående beloppet, 1,887,112 kronor 43 öre var nedlagdt i obligationer enligt
nedanstående redogörelse:

				Obligationernas
Det verk eller inrättning, som utfärdat obligationerna. !	Ränte- fot.	nominella belopp
i svenskt mynt.	i Thlr Pr. Cour.	i Pund vSterling.	Bokföringsvärde i kronor.
\| Riksgäldskontoret, vägslån.........	för 1858 års jern-	4y,7o		129,500		332,912 243,767	06
Dito,	för 1860 års dito	47, „	— —	94,700	— —	38
Dito,	för 1861 års dito	4 7, „	207,700	- -	— —	197.139	71
Dito,	för 1864 års dito	47* „	- -	---	13,900	232,388	41
Dito,	för 1866 års dito	5 ,,	---	500	- -	1,334	25
Dito,	för 1868 års dito	5 9,	- -	- -	1,700	30,128	25
Dito,	för 1872 års dito	4 „	563,900	- -	- -	496.232	—
Mälareprovinsernas	hypoteksförening	4 „	52,600	- -	- -	47,930	49
Ostgöta	dito	4 „	181,900	- -	---	119,733	73
Vermlands	dito	4 .,	100,000	- -	- -	90,193	56
Allmänna kypoteksbauken .........	5 „	86,900	---	- -	86''322	59
Jernkontoret......		5 v	9,000	—	— —	9,000	—
	Summa		1,152,000\| 224,700 15,600)	1,887,112	43

Den inkomst, som under år 1879 uppkommit genom kapitalvinster å obligationer,
tillhöriga de förräntade medlen, och upplupna räntor, utgjorde 553,120 kro Rev,

litr, 1880, angående Riksgäldskontoret. 23

— 178 —

Inventerin gar.

Sifferuppgif terna.

Berättelsens

tryckning

nor 43 öre, deraf 439,673 kronor 86 öre tillgodoförts Riksgäldskontorets allmänna
kassa, ock 113,446 kronor 57 öre de fonderade lånens liqvidations- ook amorteringsfonder.

Revisorerne, som anstalt den vanliga inventeringen i Riksgäldskontoret, kafva
dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade
konvolut, innehållande Riksdagens anordning å den, jemlikt föreskriften i 63 § Regeringsformen,
till lyftning vid infallande krig å Riksgäldskontoret anvisade kreditivsumma.

Likaledes hafva Revisorerne vid samma tillfälle granskat låne- ock säkerhetshandlingarne
och funnit samma handlingar väl förvarade samt till antal och
beskaffenhet öfverensstämmande med deröfver upprättade förteckningar.

Revisorerne hafva jemväl, utan att någon anledning till anmärkning dervid
förekommit, inventerat de skuld- och borgensförbindelser, som till Riksgäldskontoret
utfärdats för lån till jernvägsanläggningar samt'' för byggnads- tomtreglerings- m.
fl. dylika lån.

Vid granskning af ombudsmannens diarium hafva Revisorerne icke heller
funnit någon anledning till erinran.

För rigtigheten af de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som under granskningen af Riksgäldskontorets förvaltning och
räkenskaper varit hos Revisorerne anstäld.

Jemlikt föreskriften i 5 § af den för Revisorerne utfärdade instruktion, kommer
denna berättelse att tillställas Fullmäktige i Riksgäldskontoret för att enligt
gällande föreskrifter till tryckning befordras och derefter utdelas.

— 179 —

De mot denna berättelse afgifna reservationer äro densamma bifogade.
(Bil. Lit. A. B. och G.)

Stockholm den 15 Oktober 1880.

F. DIDRON.

H. L. RYDIN.

C. J. LJUNGGREN.
C. A. LARSSON.

NILS LÅRSON.

R. C. G. RUDBECK.
P. O. HÖRNFELDT.
J. MANKELL.

AUG. von ROSEN.

CARL CARLSON BONDE.
ANDERS PERSSON.

N. J. BOSTRÖM.

Beservatio ner.

D. M. Sandahl.

180 —

Reservationer:

l:o) vid berättelsen angående 1880 års lån för konvertering af äldre statslån
m. m. (sid. 62).

Bil. Lätt. Å.

af Herr C. A. Larsson:

»Uti förra årets Statsrevision anförde jag eu reservation vid berättelsen om
1878 års lån och den fortsatta försäljningen af obligationerna till detsamma.

Meningen med denna reservation var att visa, hurusom Herrar Riksgäld sfullmäktige
genom envist vidhållande af den häfdvunna principen att i all sköns
tysthet uppgöra lånetransaktioner för statens räkning, utan att på förhand framkalla
någon slags konkurrens mellan in- eller utlandets bankirfirmor, orsakade stora
förluster. Uti nyss åberopade reservation påpekade jag och med faktiska siffror,
tagna ur protokollerna, bevisade, hurusom 1878 års fyraprocentslån på eu million
£ sterling kostade staten genom kapitalrabatter, dubbelräntor och omkostnader i
det närmaste tre millioner kronor och sålunda lemnade en nettobehållning icke
öfverstigande åttiofyra procent.

Då nämnde lånetransaktion på dessa ofördelaktiga vilkor afslutades, gjordes
åtskilliga beaktansvärda konkurrensanbud, men Fullmäktige afböjde då all slags
underhandling med dessa firmor, utan att ens utröna, på hvilka vilkor desamme
ville bispringa svenska staten med lån till jern vägsbyggnad erna. Följden häraf
blef den, att samma obligationer, som Fullmäktige i Maj månad 1878 sålde till
omkring åttiofyra procent, innan årets slut vid deras första utbjudande på den större
penningemarknaden kunde säljas ända till 96 procent och numera stigit till parikurs,
stundom derutöfver. Den ögonskenliga följden häraf är, att öfvertagarne af
1878 års lån förtjenade mera än två millioner kronor, utan att taga i beräkning
den vinst, som uppkommer på de obligationsposter, hvilka stigit till parikurs.

Med ett så färskt exempel för ögonen, egde man den mest grundade anledning
förmoda, det Herrar Fullmäktige vid innevarande års mera storartade låneoperationer
skulle hafva hemtat lärdom af hvad som. inträffat under de tvänne föregående åren;
men tyvärr! detta är långt ifrån händelsen. Äfven vid det nu afslutade lånet har
samma slentrian blifvit följd.

Sålunda afvisade Herrar Fullmäktige ett solidt låneerbjudande redan i Oktober

181

förlidet år, utan att ens ifrågasätta någon underhandling om det pris, hvartill penningar
stodo att erhålla, för att sedermera, utan något offentligt tillkännagifvande,
under Februari månad innevarande år träda i underhandling med ett svenskt bolag,
hvilket med sig förenat Riksbanken, samt med dessa penningeinstitutioner utsluta
formlig öfverenskommelse om konvertering af 1866 års femprocentslån på temligen
drägliga vilkor.

Men innan, denna lånetransaktion kom till verkställighet hade ifrågavarande
kontrahenter associerat sig med åtskilliga utländska penningemän inom England,
Frankrike och Tyskland. Nu sträcktes konverteringsåtgärden ut jemväl till åtskilliga
äldre statslån, löpande med endast fyra och en half procent, och det nya lånekonsortium
uppstälde de mest förnärmande, svenska staten rent ovärdiga vilkor;
men Herrar Fullmäktiges majoritet underkastade sig med största resignation allt
hvad desse främmande herrar bankirer behagade stipulera, ehuru de nyintagna lånens
konvertering icke medförde någon nämnvärd vinst för staten, enär de obetydliga
nettobehållningar derå, som, enligt Herr Professor Holmgrens beräkningar,
skulle uppkomma, äro icke ens tillräckliga för den kursförlust, som under årens
lopp är att motse, då långifvarne förbehållit sig att lemna obligationsvalutan i det
myntslag, desse finna för sig fördelaktigast. De Holmgrenska heräkningarne, livilka
äro berättelsen hilagda, tyda jemväl på, att statens utgifter för de konverterade
äldre lånen snarare ökas än minskas, och att den lindring, som kunnat vara att
för statsverket beräkna, vid tiden för de äldre lånens slutliqyiderande, genom nu
vidtagna konverteringsåtgärden går förlorad derigenom, att amorteringstiden för de
ifrågavarande lånen blifvit förlängd med tretiotvå år. Hade Herrar Fullmäktige
icke inom sig förnummit någon varnande röst mot den senare modifikation uti det
först afslutade låueaftalet, kunde vara mindre att säga härom, men då tvänne bland
Herrar Fullmäktige nedlagt så kraftiga protester, som förekomma uti Herrar Samzelius’
och Mallmins reservationer, kan man icke'' nog beundra den ihärdighet, hvarmed
Herrar Fullmäktiges flertal trotsat de sunda åsigter, som uti förberörde reservationer
uttalas.

Det hade sålunda, enligt mitt förmenande, varit eu skyldighet för Revisorerne
att uttala åtminstone någon egen tanka om den storartade låneoperation, som
blifvit på ett så fullständigt sätt i berättelsen refererad, och icke med sitt stillatigande
gifva anledning till den förmodan, att revisionen i verkligheten gillade de
vidtagna åtgärderna i hvarje detalj. Jag kan icke för min del anse, att den nr berättelsen
uteslutna strofen: »att mot Riksgäldskontorets förvaltning icke varit något
att erinra» utgör någon fullständig kritik mot det sätt, hvarpå konverteringsfrågan
blifvit af Herrar Fullmäktige behandlad; ty jag hade önskat ett öppet och ärligt
uttalande derom, att revisionen för sin del ogillade:

l:o) att Herrar Fullmäktige genom öfverlåtande till de utländska
bankirer, livilka disponera tre fjerdedelar af lånet, att efter deras godt -

— 182

finnande bestämma öfver svenska statens skyldighet att konvertera sina
äldre statslån, utan afseende på huruvida åtgärden medför nytta eller
skada för staten;

2:o) att Herrar Fullmäktige icke begärde upplysning om de vilkor,
hvarunder ett annat konsortium vid tvänne tillfällen erbjöd sig att till
obegränsadt belopp konvertera Sveriges fonderade statslån;

3:o) att Herrar Fullmäktige medgifvit konvertering af 1858, 1860
och 1861 års lån, hvaraf vinsten är, lindrigast sagdt, problematisk, då i
betraktande tages, att deras slutamortering, som enligt de om lånen afslutade
kontrakter skolat ega rum inom 18 år härefter, nu uppskjutes i
32 år.»

af Herr J. Manicell, som instämt i förestående reservation, med gillande af
syftet i motiveringen i afseende på de trenne i slutet förekommande punkterna.

2:o) I afseende å uteslutandet ur berättelsen af anmälan, huruvida vid Riksgäldskontorets
förvaltning varit något att erinra (sid. 179).

Bil. Litt. B.

af Herr II. L. Hy din:

»Då § 5 af Instruktionen för revisorerne föreskrifver, att berättelsen skall
innehålla upplysning, huruvida något emot detta verks förvaltning varit att erinra,
så anser jag, att Revisorerne bort i denna berättelse, i likhet med hvad egt rum i
föregående berättelser, som ej innehållit någon anmärkning emot förvaltningen, intaga
ett moment, hvari uttryckligen tillkännagifves, att ej något varit emot Riksgäldskontorets
förvaltning att erinra.»

af Herrar F. Bidron, Grefve Ang. von Rosett och C. J. Ljunggren, hvilka
instämt i förenämnde reservation.

Bil. Litt. C.

af Herrar P. 0. Börnfeldt och A. Persson, hvilka — i afseende på den af
Herr C. A. Larsson i hans reservation uttalade åsigt i fråga om utelemnandet af
berörde anmälan — åberopat här intagna

»Transsumt af protokoll, hållet hos Riksdagens Herrar Revisorer af Riksgäldsverket
den 11 Oktober 1880 kl. 11,20 f. m.

— 183

§ 52. — — — Vid föredragning härefter af det .utaf Afdelningen uppsatta
förslag till slutanmälan i berättelsen — — — — — — — — — — — —
yrkade Herr vice Ordföranden afslag å punkten, såsom varande öfverflödig, enär af
berättelsen tydligen framginge, huruvida något varit att erinra mot ftiksgäldskontorets
förvaltning, hvadan således icke någon särskild anmälan derom behöfde vid slutet
af berättelsen intagas. —--—

In fidem

D. M. Sandahl.»

Friherre C. Carlson Bonde har begärt få antecknadt, att han icke varit närvarande,
då beslutet härom fattades.

— 184 —

Bilaga Lit. D. till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontor.

Beräkning öfver de till statens och enskilda jernvägsanläggningar
öfver lånesunmior, utlemnade från jernviigshypoteksfonden,
ster för verkställande af dessa utbetalningar till

De utlemnade
Räntefot, obligationernas
* belopp.

Kronor.

4 0 0 281,900: —

, „ 21,841,333: 33.

För obligationerna
erhållen valuta.

Inkomster genom

o1/-? o.

4i.
4‘ /,

1855 års inhemska lån......

1858 års lån Thlr 8,190,500.

1860 års lån „ 8,000,000.

D:o mot premieobligationer
å tillhopa
2,400,000 Thlr,
bokförda till endast
''Vr) af nominellabeloppet
Thlr 2,000,000.

1861 års inhemska lån........ 41

1864 års lån ......£ 555,700. 4x/2

1866 års lån ... Thlr 9,932,300. 5

1868 års lån...... £ 1,150,000. 5

1869 års inhemska lån, återstoden
***) ...... ............... 5

1870 års d:o R:dr 40,000,000. 5

1872 års d:o „ 24,000,000. 4

1875 års lån, första

och andra emissionen
... lim k 38,250,000. d1/^

D:o tredje d:o „ 18,000,000,hornlaf
utlemnats Kink 3,235,200. 41/9

1876 års lån ... £ 2,000,000. 4V2

1878 års d:o £ 1,500,000, hvaraf
utlemnats ... £ 1,450,000. 4

1880 års lån £ 2,200,000, hvaraf
utlemnats £ 221,380. ... 4

Kronor.

267,688: 94.
19,703,472: 60.

26,666,666: 67. 25,615,074: 70.

0/
2 /o

3,000,000: —
**) 10,091,512: —
26,486,133: 33.
**) 20,804,000: —

100

16,170,000

19,407,300

34,000,000: —

2,875,555: 55.
36,320,000: —

26,332,000: —

4,018,047: —

2,760,650: —
8,790,836: 55.
23,539,389: 62.
17,871,301: 44.-

15,778,011

17,284,957

18.

50.

32,507,833: 34.

2,874,241: 66.
34,283,072. 12.

22,891,294: 78.

3,802,538: 54.

Summa.

Kronor.

227,970,465: 97.

Sgr

248,294,547: 88.

Transport 227,970,465: 97.

*) Häruti äro dock icke inberäknade de summor, som af trafikinkomsterna blifvit utöfver här omförmälda
enligt meddelad uppgift vill 1879 års slut uppgingo till 16,814,073 kronor 36 öre.

**) Skiljaktigheten melian denna och i föregående revisionsberättelser uppgifna summa härleder sig deraf,
nas till 18 kronor 16 öro.

***) Detta lån mot obligationer å 4,000,000 kronor, stälda att med eu fjcrdedei inlösas under hvartdera
sedermera mot fonderade statsobligationer upplånade medel.

— 185 —

samt för konvertering af äldre statslån utbetalda belopp*) äfvensom
och de medel, som genom upptagna statslån in. fl. inkomKiksgäldskontoret
influtit intill den 1 Oktober 1880.

Utbetala för

Anslag.

Lån.

Summa.

Kronor.

Statens jernvägsbyggnader:

1855 ■■		................ 1,800,000
1856 -		................. 4,125,000
1857		................ 5,945,000
1858 -		................ 7,810,000
1859 ••		............... 6,620,000
1860 ■ •		................ 7,550,000
1861 ■		................ 6,750,000
1862 ...		............... 6,750,000
1863 ••		................ 9,315,000
1864		................ 9,112,000
1865 ...		................ 8,812,000
1866 ...		................ 6,576,538
1867 •••		............. 2 150 000
1868 ••		................ 2,450,000
1869 ...		............... 4,890,462
1870 -		................ 3,900,000
1871 ...		................ 3,060,000
1872 ...		................ 4,500,000
1873 ...		............... 7,000,000
1874 ...		................ 8,895,000
1875 -		................ 6,285,000
1876		................ 6,000,000
1877 -		............... 6,000,000

Transport 136,296,000: —

700,000 kronor använda till nya byggnader och anläggningar samt ny materiel å statens jernvägar, och hvilka
att den vid lånets indragning antagna bokföringskurs af 17 kronor 80 öre för ett pund sterling numera beräk -

året 1876—1879, och för hvilka influtit 3,927,073 kronor 9 öre, skall, enligt Riksdagens beslut, liqvideras med

Rev. Ber. 1880, angående Riksgäldskontor et. 24

— 186 —

Räntevinst å statslånefonden,
till Riksgäldskontoret levererad
åren 1863—1865 ......

Behållning å inkomsterna genom
trafiken å statens jern vägar,
enligt 1862—1863 årens
Riksdags beslut...............

Transport 227,970,465: 97.
--- 370,000: —

--- 700,000: —

Transport 229,040,465: 97.

— 187 —

-Motala—Mjölby jernväg:

år 1878 .......

„ 1879 ......

„ 1880 .......

Inlösen af Hallsberg år

1879.................................

„ 1880....:............................

Nya byggnader och anläggningar vid statens
redan trafikerade iernvägar:

år 1878 ..................

„ 1879 ..................

Komplettering af trafikmaterielen:

år 1866 ....................

„ 1867 .....................

„ 1871 ....................

„ 1872 .....................

„ 1873 .....................

„ 1874 .....

„ 1875 - •

„ 1876 .....

„ 1877 .....

„ 1878 - ■

„ 1879 .....

„ 1880 .....

Anslag,

Transport 136,296,000

............ 7,100,000

............ 8,120,000

............ 6,225,000

Lån.

3,900,000: —
90,000: —

—

1,100,000: —
670,000: —

—--

Undersökningskostnader:
år

1855 ........................ ......... 1856 ................................ 1857 ................................ i,858 ................................	60,000 30.000 19,425 100,000 50.000	95.
1859 .................................	_
1863 .................................	2,862	59.
1869 ................................	2,500	—
1870 (efter afdrag af år 1872 återbe-talda 3,714 kronor 21 öre).........	6,605	77.
1873 ...........	25,000 175,000
1874 ................................	—

Summa.

Kronor.

157,741,000:

3,990,000:

1,770,000:

1,4UU,UUU 600,000	_	_
1,000,000	—	—
600,000	—	—
600,000	—	—
4,900,000	—	T-
4,500,000	—	—
3,500,000	—	—
2,442,000	—	—
1,000,000	—	—
1,500,000	—	—
1,500,000	—	—

23,542,000:

471,394: 31.

Transport 187,514,394: 31.

Transport 229,040,465: 97.

— 189 —

Enskilda jernvägsanläggningar:

från Riksgäldskontor et:
Kristineliamn—Sjöändan.......

Nora—Ervalla ...............

I >:o....................

Norbergs jernväg .............

D:o ..................

Norra Barken—Vessman......

D:o ..................

Gefle—Falun ................

D:o ...................

Hudiksvall—Dellen ..........

Söderhamn—Bergviken .......

Borås — Herrljunga .........

Ystad—Eslöf ................

Landskrona—Eslöf ..........

Helsingborg—Arup ..........

Kristi an stad—Hessleholm

Vexiö—Alfvestad ............

Köping— Uttersberg............

Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga
....................

Arboga—Köping ..............

Karlskrona—Yexiö ...........

Krylbo—Norberg.............

Sundsvall—Torpshammar ......

Upsala— Margretehill .........

Ludvika — Kil..................

Vislanda—Bolmen ............

Hultsfred—Vestervik .........

V estervi k—Åtvidaberg—Bersbo

Visby—Hemse ...............

Bergslagernas jernväg .........

Yarberg—Borås...............

TJtbetal ningsår.

Anslag.

Lån.

Summa.

Kronor.

Transport 187,514,394: 31.

1849
(1854
... 1855
(1862
1858

1855—1856
1858

1856, 1857
1858

1855—1859
1858, 1859
1858, 1859
1858—1860
1862, 1863
1864—1866
1864—1866
1864, 1865
1864, 1865
1864

1864, 1865

75,000: —
22,500: —
15,000: —

100,000:

150,000:

75,000

150,000

150.000

200.000

200,000

2.400.000

600,000

370.000

500.000

1.436.000

2.450.000

1.200.000
1,100,000

720.000

434.000

500.000

1865—1867 ----

1866 160,000: —

1872—1874 1,100,000: —

1872, 1873 —---

1872—1874 ---

1873 ---

1874—1876 ---

1877, 1878 — — —

1877—1879 ---

1877—1879 —

1877 — 1879 —--

1878, 1879 —

1879, 1880 ----

Transport 1,372,500: —

3,240,000: —

2,600,000: —

406,000: —

1,494,000: —

500,000: —

5,000,000: —

785,000: —

1,750,000: —

1,865,000: —

500,000: —

6,078,240: —

1,600,000: —

38^553,240: — 187,514,394: 31.

190 —

Transport 229,040,465: 97.

hörstottsvis af för handen varande tillgångar verkstälda utbetalningar ...... 11,789,222: 44.

Summa kronor 240,829,688: 41.

— 191 —

Krylbo—Borlänge

Utbetal ningsår.

Anslag.

Lån.

Summa.

Kronor.

Transport 1,372,500: — 38,553,240: — 187,514,394: 31.

1879, 1880 --— 2,000,000: —

från Statskontoret:

Nässjö—Oskarshamn............ 1874—1877 1,000,000: — — — —

Dalsland—Smaalenenes Amt ... 1877 1,000,000: — — — —

Sgr 3,372,500: — 40,553,24ÖT— 43,925,740: —

Lån från jernvägshypoteksfonden 1879, 1880
För konvertering uppköpta obligationer:
af 1855 års lån, nominelt 152,700
„ 1861 års d:o „ 325,400

„ 1870 års d:o „ 1,063,100

--- 7,864,000: —

............... 152,700: —

............... 311,163: —

............... 1,061,691: 10.

Summa kronor 240,829,688: 41.

192

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1880 återstående
kapitalskulden för de fonderade statslånen äfvensom de intill nämnda
tid å desamma verkstälda afbetalning^

				Verkstad	Kapitalåfcerstod
				amortering.	vid slutet al Juni 1880.
1855	års	lån...............	............... Kronor	281,900: —	—	_
1858	55	55 ...............		7,627,466: 66.	14,213,866	67.
1860	55	55 ...............		9,591,244: 44.	17,075,422	22.
1861	55	55 ...............		1,197,200: —	1,802,800	—
1864	5)	55...............		1,205,824: —	8,885,688	—
1866	55	55 ...............		1,165,599: 99.	25,320,533	34.
1868	5)	55 ...............		831,728: —	20,052,272	—
1870	55	55 ..............*		1,837,100: —	14,332,900	—
1872	55	„...............	............ „	1,551,000: —	17,856,300	—
1875	55	55................		492,800: —	36,382,933	33.
1876	55	55...............		780,880: —	35,539,120	—
1878					26,332,000	_
1880	55	55...............		--—	4,018,047	—

Summa kronor 26,562,743: 09. 221,811,882: 56.

— 193

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1879 års slut af de till enskilda
jernvägsanlägg-ning-ar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de
till samma tidpunkt verkstälda återbetalningar.

Kristinehamn — Sjöändan .............

Nora — Ervalla ........................

Dito ........................

Norbergs jernväg .....................

Dito ..................

Vessman—Barken .....................

Dito ....................

Godo—Falun...........................

Dito .....................

Hudiksvall—Dellen.....................

Söderhamn—Bergviken..................

Borås—Iierrljunga .....................

Ystad—Eslöf.........................

Landskrona — Eslöf.....................

Helsingborg — Arup....................

Kristianstad—Ilessleholm ...............

Yexiö—Alfvestad........................

Köping—Uttersberg....................

Udd e valla—V enersborg—Herrlj unga......

Karlskrona—Yexiö.....................

Krylbo—Norberg .....................

Sundsvall—Torpshammar...............

Upsala—Margretehill ..................

Ludvika—Kil..........................

Vis! anda—Bolmen .....................

Hultsfred—Vestervik .................

Yestervik—Åtvidaberg—Borsbo .........

Visby—Hem se .......................

Falun—Göteborg ....................

Varberg—Borås........................

Krylbo—Borlänge ....................

Stim

	Ifrån början verkstälda kapitalafbetal-ningar.	Den 31 December 1879 återstående kapitalbelopp.
Kronor	100,000: —	—	_
5?	124,948: 12.	25,051:	88.
11	75,000: —	---	—
11	47,809: 75.	102,190:	25.
ii	43,691: 42.	106,308:	58.
n	107,105: 27.	92,894:	73.
ii	118,244: 17.	81,755:	83.
ii	1,316,903: 95.	1,083,096:	05.
ii	600,000: —	—	—
ii	110,206: 90.	259,793:	10.
ii	138,361: 63.	361,638:	37.
ii	312,759: 67.	1,123,240:	33.
ii	365,889: 14.	2,084,110:	86.
ii	182,643: 98.	1,017,356:	02.
ii	168,301: 30.	931,698:	70.
ii	123,491: 03.	596,508:	97.
ii	75,101: 20.	358,898:	80.
ii	259,422: 38.	240,577:	62.
ii	390,539: 28.	2,849,460:	72.
ii	53,300: —	2,546,700:	—
ii	12,799: 15.	393,200:	85.
ii	30,627: —	1,463,373:	—
ii	10,250: —	489,750:	—
ii	---- —	5,000,000:	—
ii	—— —	785,000:	—
ii	--—	1,750,000:	—
ii	---—	1 865,000:	—
ii	--—	500,000:	—
ii	---- —	6,078,240:	—
ii	---—	600,000:	—
ii	---—	1,000,000:	—
a kronor	4,767,395: 34.	33,785,844:	66.

Rev. Ber. 1SS0, angående Riksgälds}: ont or et.

Bil. Litt. E till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäld skontoret.

Beräkning af den vinst, som uppkommer genom den föreslagna konverteringen
af 1858, 1860, 1864 och 1866 års statslån.

A. Effektiva räntan för 1880 års lån.

För beräkningen äro följande uppgifter lagda till grund:

l:o. Obligationerna äro daterade den 1 April 1880.

2:o. Halfårsräntan utgår efter 2 procent.

3:o. Kursen är 95 procent.

4. Amorteringen börjar den 1 April 1882; den sker endast eu gång om
året (den 1 April), under det att halfårsränta erlägges den 1 April och den 1
Oktober. Sista amorteringsbeloppet erlägges den 1 April 1930.

5:o. Stämpelkostnad utgår alternativt med -’3/40 procent och 11/i0 procent.

6:o. Inlösningsprovision å obligationer och kuponer antages till 1/4 procent
för ;i/4 af hela lånet.

y\ 7. Räntor och amorteringsbelopp hetalas icke i förskott.

Under dessa förutsättningar utgör den effektiva halfårsräntan

2,174 procent då stämpelkostnaden antages till 2 3/40 procent, men
2,16 5 procent „ „ » « u/io procent.

B. Vinstberäkning för de särskilda lånen under antagande att effektiva
halfårsräntan för 1880 års lån är 2, n4 procent.

1858 års lån.

Konverteringen skall ske den 1 Oktober 1881. Den 1 Juli 1881 utgör, efter
annuitetens erläggande, den återstående kapitalskulden

Kronor 13,665,066,67,

hvilken enligt amorteringsplanen skall godtgöras genom 33 lika stora halfårsbetalningar
af kronor 591,112 (medelvärde), af hvilka den första erlägges den 2 Januari
1882, den sista den 2 Januari 1898.

Då kapitalskulden jemte derå från den 1 Juli till don 1 Oktober 1881 upplupen
ränta (efter 4Lprocent per år) antages böra erläggas 1j;i månad i förskott,

195 —

hvarjemte 1-;2 procent provision för inlösta obligationer och kuponer antages utgå
den 1 Oktober, så beräknas värdet af slutliqviden den 1 Oktober 1881 till

Kronor 13,912,927.

Då man å andra sidan antager, att de 33 halfårsbetalningarne skulle erlagts
112 månad i förskott och sedermera 1 j2 procent provision å dem beräknats, så
kommer deras sammanlagda värde den 1 Oktober 1881, beräknadt efter on löpande
halfårsränta af 2, i 7 4 procent, att uppgå till

Kronor 14,064,928.

Skilnaden mellan dessa begge summor, eller

Kronor 153,001,

bör således den 1 Oktober 1881 utgöra vinsten af konverteringen.

1860 års lån.

Konverteringen skall ske den 1 Oktober 1881. Don 1 Maj 1881 utgör
efter annuitetens erläggande den återstående kapitalskulden

Kronor 14,004,533,3 3,

hvilken skulle godtgöras genom 35 lialfårsliqvider, den första den 1 November 1881,
den sista den 1 November 1898.

Då denna kapitalskuld jemte 5 månaders derå upplupen ränta från den
1 Maj 1881 (efter 4xj2 procent per år) antages böra erläggas 1 ;2 månad i förskott
samt provision af 1 j2 procent derå den 1 Oktober betalas, så beräknas värdet af
slutliqviden den 1 Oktober 1881 till

Kronor 14,364,295.

De halfårsannuiteter, som enligt amorteringsplallen skulle komma att utgå,
äro ej lika stora. Den sista (den 35:te) uppgår till endast kronor 363,465, under
det att de 34 föregående synas vara beräknade med iakttagande af det i kontraktet
föreskrifna medelvärdet, kronor 586,667. Göres beräkningen af summan af
deras värden den 1 Oktober 1881 under detta antagande och för öfrigt efter samma
grunder som för 1858 års lån, så uppgår denna summa till

Kronor 14,524,150,

utvisande eu vinst genom konverteringen af

Kronor 159,855.

Beräknas åter summan af de 35 annuiteternas värde den 1 Oktober 1881
efter deras rätta medelvärde, som är kronor 582,410: 64, så uppgår den till

Kronor 14,525,820

och den motsvarande vinsten till

Kronor 161,525■

— ) 96 -

1864 års lun.

Koiiverteringeu skall sko flen 15 April 1881, då samtidigt annuitet för balfåret
den 15 Oktober 1880—15 April 1881 skall betalas. Kapitalskulden kommer
enligt uppgift att vid detta halfårs början utgöra

Kronor 8,853,000,

hvilken skulle betalas genom 75 återstående annuiteter, den första utgående den
15 April 1881, den sista den 15 April 1918.

Förenämnda kapitalskuld, den 15 Oktober 1880 ökad med ett hälft års ränta
(efter 41 procent per år) och öfriga omkostnader beräknade efter samma grunder
som för de föregående lånen, uppgår den 1 Oktober 1881 till

Kronor 9,113,852.

Medelvärdet af de halfårliga annuiteterna utgör kronor 245,454,20, och deras
sammanlagda värden, beräknade efter samma grunder som för de föregående lånen,
uppgå den 15 April 1881 till

Kronor 9,300,493,

utvisande donna dag eu vinst genom konverteringen af

Kronor 186,642.

1866 års lån.

Konvertering skall ske den 1 April 1881. Efter annuitetens erläggande den
2 Januari 1881 utgör den återstående kapitalskulden

Kronor 25,263,466,07,

hvilken skall betalas genom 100 halfårsliqvider, den första utgående den 1 Juli 1881,
den sista den 2 Januari 1931.

Denna kapitalskuld jemte ränta (å 5 procent per år) från den 1 Januari 1881,
provision och öfriga omkostnader beräknas den 1 April 1881 motsvara

Kronor 25,753,490.

Medelvärdet af halfårsannuiteten är kronor 689,993,5, och summan af de
förutnämnde 100 annuiteternas värde jemte provision och öfriga omkostnader utgör den
1 April 1881

Kronor 28,549,650,

till följd hvaraf vinsten denna dag genom konverteringen utgör

Kronor 2,766,160.

G. Vinstberäkning för de särskilda lånen ''under antagande att effektiva halfår
sräntan för 1880 års lån motsvarar 2,165 procent.

Under för öfrigt samma förutsättningar och med samma beräkningsgrund som
i B skulle den vinst, konverteringen medför, komma att utgöra:

- 197 —

för 1858 års lån (den'' 1 Oktober 1881) .........

„ 1860 års lån (den 1 Oktober 1881) ........

(beräknadt efter annuitetens medelvärde)

„ 1864 års lån (don 15 April 1881) ............

„ 1866 års lån (den 1 April 1881) ...........

Kronor 170,477

„ 180,831

„ 209,141

„ 2,878,146

D. Jemförelse mellan summan af de konverterade lånens annuiteter och annuiteten
för det mot summan af deras kapitalåterstoder vid konverteringen svarande
nominella belopp af 1880 års lån.

Vid tiden för konverteringen

Kapitalåterstoden för 1858 års lån

•n

1860

1864

1866

utgör (öron oberäknade)

Kronor 13,665,067
„ 14,004,533

„ 8,853,000

„ 25,263,467

Medelvärdet af halfårsannuiteten utgör:
för 1858 års lån ..........................................

1860

1864

1866

Summa kronor 61,786,067.

............. Kronor 591,112

............. „ 582,411

............. „ 245,454

689,994

Summa kronor 2,108,971.

Nominella beloppet af ett 4 procent lån, livilket, såldt till eu kurs af 94,4X5
procent (den verkliga kursen, sedan från 95 procent afdragits f § procent för stämpelkostnaden)
motsvarar förutnämnda kapitalåterstod af kronor 61,786,067, skulle utgöra

Kronor 65,434,013.

Om detta skulle under 49 år amorteras, klöf aunuiteten

Kronor 3,066,048,

hvilken med

Kronor 1,151,894

understiger det belopp af kronor 4,217,942, annuitetssumman under ett år skulle utgjort,
om konverteringen icke egt rum.

Denna betydliga minskning i annuitetskostnad motväges af det motsatta förhållande,
hvilkot kommer att inträda efter år 1898, sedan 1858 års lån den 2 Januari
och 1860 års lån den 1 November detta år skulle varit slutamorterade. Då derefter
endast 1864 och 1866 års lån skulle återstått med en sammanlagd årlig

— 198 —

annuitetskostnad af kronor 1,870,896, så kommer annuiteten för 1880 års lån då att
öfverstiga detta belopp med kronor 1,195,152, hvilken skilnad ytterligare stegras till
kronor 1,686,060 år 1918 efter slutliqviden af 1864 års lån. Slutligen, sedan sjelfva
konverteringslånet af år 1880 blifvit slutamorteradt den 1 April 1930, medan för 1866
års lån ännu under ett år annuiteten skulle erlagts, uppkommer för detta år en minskning
i annuitetskostnad af kronor 1,379,988.

Stockholm den 13 Mars 1880.

Hj. Holmgren.

199

Bil. Lit. F. till 1880 års revisionsberättelse angående liiksgäldskontoret.

Beräkning af den vinst, som uppkommer genom den föreslagna konverteringen
af 1861 års lån.

Konverteringen skall ske den 1 Oktober 1881. Vid detta tillfälle utgöres,
efter halfårsräntans erläggande den 30 September, hela skulden af det återstående
kapitalet kronor 1,744,100.

Beräknar man efter en löpande halfårsränta af 2,174 procent summan af de
efter den 1 Oktober 1881 enligt amorteringsplanen återstående rånte- och amorteringsbeloppens
värden den 1 Oktober 1881, så erkålles

Kronor 1,765,451.

Denna summas öfverskott öfver den föregående eller

Kronor 21,351

bör således anses som den vinst konverteringen medför.

Ilade man gjort motsvarande beräkning efter en löpande halfårsränta af
2,!fir> procent, så hade vinsten uppgått till

Kronor 23,917.

Stockholm den 13 Mars 1880.

Hj. Holmgren.

■ 200 —

Bil. Lätt. G till 1S80 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

Kontrakt.

Mellan Riksgäldskontoret, å svenska statens vägnar, å ena samt Sveriges Riksbank
och Skandinaviska kreditaktiebolaget, hvardera för eu åttondedel af hvad samtliga
långifvarne här nedan åtaga sig, Herrar C. J. Hamhro & Son och Banque de Paris
et des Pays Bas, hvardera för eu fjerdedel, Nordtyska Banken, för eu åttondedel,
samt Herrar von Erlanger & Söhne och Gebriider Bethmann, hvardera för en sextondedel,
å andra sidan, är följande aftal träffadt:

l:o.

Riksgäldskontoret beslutar att upplägga ett svenskt 4 procent statslån, afsedt
dels till konvertering af äldre för jern vägsbyggnader upptagna lån, dels till
fyllande af svenska statens lånebehof under den tid, konverteringen pågår.

Obligationerna för detta lån dateras den 1 April 1880 och förses med lialfårsvis,
den 1 Oktober och den 1 April förfallande räntekuponger; varande dock mellan
långifvarne och låntagaren öfverenskommet, att för det fall, den senare finner
sådant i formelt hänseende fördelaktigt, den första halfårskupongen må fördelas i
tvänne fjerdedels kuponger, förfallande resp. den 1 Juli och den 1 Oktober
1880.

Obligationerna utfärdas med svensk, engelsk, fransk och tysk text samt i
kronor, pund sterling, francs och riksmark, med ett sådant förhållande mellan dessa
fyra myntslag, att 1,815 kronor svara mot 100 pund sterling, 2,520 francs och 2,040
riksmark.

Lånet skall, genom årligen skeende utlottning af obligationer, amorteras inom
femtio år från obligationernas utgifuingsdag.

Lånet indelas i särskilda emissioner, med hvar sin amorteringsplau och särskilda
obligationsutlottning. Hvarje emission indelas, med hänsyn till obligationernas
valörer, i olika serier; varande på särskild! aftal beroende att bestämma dessa
obligationsvalörer samt seriernas deraf följande antal; dock skola samtliga, till eu
och samma emission hörande obligationer numereras i oafbruten nummerföljd.

— 201

Riksgäldskontor förbehåller sig rätt att, efter femton år från obligationernas
utgifningsdag, öka de årliga kapitalafbetalningarne å detta nya lån, äfvensom att
efter samma tid och sex månaders uppsägning på eu gång al pari återbetala lånets
hela återstående belopp. Kungörelse härom skall på Riksgäldskontorets bekostnad
införas i Sveriges officiella tidning och genom långifvarnes försorg i öfversättning
meddelas i minst en engelsk, eu tysk och en fransk tidning.

Till bestridande af utomlands förekommande inlösen af de obligationer, om
hvilkas öfvertagande i detta kontrakt aftalas, äfvensom af de till dem hörande
räntekuponger, remitterar Riksgäldskontor, fem dagar före för fallod agen, erforderlig
valuta; och skall denna valutas belopp och fördelning i god tid förut för Riksgäldskontor
uppgifvas, af Herrar C. J. Hambro & Son för England och Frankrike
samt af Nordtyska Banken för Tyskland.

För dylik, utomlands förekommande inlösen skall Riksgäldskontoret vidkännas
-]-dels procent inlösningsprovision.

Remitterad valuta skall för Riksgäldskontoret redovisas inom tre månader
från inlösningsdagen.

Kostnaden för de nya obligationernas och räntekupongernas förfärdigande
samt porto för deras utsändande bestrides af Riksgäldskontoret.

2:o.

Den första emissionen af ofvannämnda lån omfattar det belopp, som erfordras
för verkställande af den af Riksgäldskontoret beslutade konvertering af 1864 års
svenska 4|- procent statslån i pund sterling samt 1866 års svenska 5 procent statslån
i thaler preuss. courant, äfvensom för den till omkring 5,000,000 kronor beräknade
upplåning, som kan af innevarande Riksdags beslut föranledas; och är således första
emissionen bestämd att uppläggas till ett belopp, som i pund sterling utgör
2,200,000.

De till ofvannämnda första låneemission börande obligationer öfvertagas af
ofvanbemälda långifvare till eu kurs af nittiofem (95) procent jemte godtgörande af
upplupen, icke förfallen ränta; och förbinda långifvarne sig att, sedan Riksgäldskontoret
uppsagt 1864 års lån till återbetalning den 15 April 1881 och 1866 års lån
till återbetalning den 1 April 1881, allt i enlighet med gällande lånekontrakt, verkställa
dessa låns konvertering på sådant sätt, att någon ränteförlust ej för Riksgäldskontoret
uppkommer; hvaremot Riksgäldskontoret är skyldigt att vidkännas och till
vederbörande erlägga den för inlösen af obligationer och kuponger, tillhörande 1864
och 1866 års lån, stadgade inlösningsprovision af en half procent, äfvensom att bestrida
kostnaden för återsändandet till Riksgäldskontoret af de inlösta obligationerna
af dessa lån med till dem hörande räntekuponger.

Rev, Ber. 1880, avgående Rik/tjählskfivloret,

202 —

4:o.

Långifvarne förbehålla sig rätt att för de öfvertagna nya obligationerna ställa
till Riksgäldskontorets förfogande valuta efter obligationernas lydelse i hvilkendera
som helst af de myntsorter, som i obligationerna finnas utsatta; dock så att berörda
valuta dels ej må anvisas i annat myntslag än det som är gällande i det land
der densamma anvisas, dels ock, i hvad den afser beredande af tillgång till konverteringen
af 1864 och 1866 års lån, ej får ställas till Riksgäldskontorets förfogande
förr än sådant är för konverteringen erforderligt.

I de fall, då konverteringen kan komma att verkställas sålunda, att långifvarne
till Riksgäldskontoret aflemna infriade 1864 eller 1866 års obligationer, hvilka
i sådant fall skola vara åtföljda af alla till dem hörande, icke förfallna kuponger,
och i stället såsom liqvid, efter den öfverenskomna kursen af nittiofem procent,
mottaga obligationer med kuponger af det nya lånet, skall vid ett sådant obligationsutbyte
förskrifven ränta, såväl å de konverterade obligationerna, Riksgäldskontoret
till last, som ock å de nya obligationerna från deras utgifningsdag, Riksgäldskontoret
till godo, beräknas till och med de konverterade obligationernas genom
uppsägningen bestämda förfallodag, resp. den 15 April 18S1 för 1864 års
lån och den 1 April 1881 för 1866 års lån, äfven om ett dylikt obligationsutbyte
kommer att ega rum före nyssnämnda förfallotider å 1864 och 1866 års lån.

Vid förekommande kursberäkning mellan thaler, å ena sidan, samt kronor
eller riksmark, å den andra, beräknas en thaler lika med två och två tredjedels
kronor eller tre riksmark.

5:o.

Långifvarne förbehålla sig rätt att, i och för konverteringens underlättande,
före de till inlösen uppsagda lånens förfallotid, från Riksgäldskontoret utbekomma
obligationer af det nya lånet, mot redovisningsskyldighet och ställande af sådan säkerhet
för valutans behöriga erläggande, som af Riksgäldskontoret kan anses erforderlig.

6:o.

Amorteringen af de till konvertering uppsagda lånen fortgår under uppsägningstiden
i stadgad ordning.

7:o.

För de obligationer af första emissionen, hvilka, på sätt ofvan förmälts, utsläppas
för verkställande af den upplåning, som kan af innevarande Riksdags beslut
föranledas, erlägges liqvid till Riksgäldskontoret å den eller de tider, hvilka
Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma och hvilka Fullmäktige böra en månad
förut för långifvarne tillkännagifva; egande dock långifvarne rätt att efter den 15

— 203 —

nästkommande Maj uppsäga denna låneandel eller delar deraf till inbetalning hos
Riksgäldskontoret en månad efter uppsägning.

8:o.

Riksgäldskontoret förpligtar sig att vidkännas kostnaden för de nya obligationernas
förseende med engelsk stämpel samt eventuelt, om sådant skulle erfordras,
äfven med fransk stämpel eller med tysk stämpel, derest sådan komme att
under konverteringstiden varda i lag stadgad, eller med, förutom engelsk, såväl
fransk som tysk stämpel.

9:o.

Långifvarne förbehålla sig, till den 15 Mars 1881, optionsrätt att öfvertaga
de i eu andra emission af ofvannämnda lån ingående belopp, hvilka erfordras till
konvertering af 1858, 1860 och 1861 års svenska statslån; kommande, om denna
optionsrätt af långifvarne begagnas, konvertering af nämnda lån att utaf Riksgäldskontoret
beslutas och inom den 1 Oktober 1881 af långifvarne verkställas samt enahanda
kurs för d,e nya obligationernas öfvertagande och samma bestämmelser i öfrigt
att å ömse sidor gälla, som här ofvan finnas beträffande konvertering af 1864
och 1866 års lån angifna.

10:o.

Riksgäldskontoret förbinder sig att under konverteringstiden, som med afseende
å den i nästföregående punkt omförmälda optionsrätt beräknas till den 1 Oktober
1881, icke upptaga något nytt amorteringslån genom annan än de långifvare,

med hvilka detta kontrakt afslutas; Riksgäldskontoret dock obetaget så väl att försälja
återstående obligationer af 1872, 1875 och 1878 års lån, som ock att verkställa
den tillfälliga upplåning, hvartill Riksgäldskontoret är eller kan blifva af

Riksdagen bemyndigadt.

11 ro.

Långifvarne förbehålla sig företrädesrätt att få med Riksgäldskontoret underhandla
om konvertering af 1868 och 1870 års svenska 5 procent statslån, när
den, enligt för dessa lån gällande bestämmelser, kan utföras.

12:o.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret förbinda sig att å det nya lånet söka utverka
Kongl. Maj:ts nådiga garanti. Stockholm den 18 Mars 1880.

(Underskrifter.)

204 —

Bilaga Lit. H. till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

SVENSKT 4% STATSLÅN 1880.

Första Emissionen

Kronor 39,930,000 Kronor

motsvarande

2,200,000 Pund Sterling, 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Riksmark

fördelad på följande sätt

Lit. A 300 oblig. Jtf 00001—00300 å 18,150 Kr.,
„ B 800 „ „ 00001-00800 „ 9,075 „

„ C 10,000 „ „ 00001—10000 „ 1,815 „

„ 0 25,000 „ „ 00001-25000 „ 363 „

36,100 obligationer.

1,000	£ st.,	25,200 Fr.,	20,400 Rmk.	= 5,445,000 Kr
500		12,600 „	10,200 „	= 7,260,000 „
100	n n	2,520 „	2,040 „	= 18,150,000 „
20	„ „	504 „	408 „	= 9,075,000 „

39,930,000 Kr.

., 300,000 £ St., 7,560,000 Fr., 6,120,000 Rmk.

400.000 „ „ 10,080,000 „ 8,160,000 „

1,000,000 „ , 25,200,000 „ 20,400,000 „

500.000 , „ 12,600,000 , 10,200,000 „

, 2,200,000 £ St., 55,440,000 Fr., 44,880,000 Rmk.

Lit. D. N:o 22601

(Vignett, föreställande
svenska riksvapnet.)

Lit.

363 Kronor,

Vi, Svenska Riksdagens
Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
betyga och förklara
härmed för oss och våra
efterträdare i samma befattning
:

Sedan Vi, på grund af den
Svenska Riksdagens oss gifna
bemyndigande, beslutat upplägga
ett Svenskt 4°/0 statslån
i kronor, pund sterling, francs
och riksmark, samt Kong!.
Maj:t, genom dess nådiga kungörelse
af den 19 nästlidne
Mars, gillat och faststält detta
beslut och ä lånet meddelat
Sin nådiga garanti; hafva vi
af detta lån utfärdat en första
emission, indelad i fyra ferier
å ofvan angifna obligationsvalörer,
tillhopa utgörande

39,930,000 kronor, 2,200,000
pund sterling, 55,440,000 francs
eller 44,880,000 riksmark; och
förklara vi härmed Riksgälds -

20 Pund Sterling,

We, the Deputies of the
Diet of Sweden in the National
Dill Offerhereby
(ledare as föllows, för ourselves
and our successors in
Office:

Whereas, under the authority
granted to us by the Diet
of Sweden, we have resolved
upon raising a Swedish 4 °|0
State-Loan in Kronor, Pounds
Sterling, Francs and Reichsmark,
and whereas His Majesty
the Ring, by a decree of
the 19 Mareh last passed, has
been graciously pleased to approve
and to ratify this resolution,
and to give His guarantee
for the said loan, therefore we
have issued a first Emission of
this loan, divided into four Series
of Bonds for the above mentioned
values, målning together

39,930,000 Kronor, 2,200,000
Pounds Sterling 55,440,000

504 Francs,

Notis, les Députés de la
Diete Suédoise au Riksgäldskontor
(Comptoir de la l)ette
d? Et åt), certifions ici et déclarons
pour nous et pour
nos successeurs dans les
mémes fonetions ce qui suit:

Gömme nous avons, en conformité
de Fautorisation qui
nous en a été donnée par la
Diéte de Suéde, décidé de créer
un Emprunt Suédois ä 4 °|0,
en Couronnes, Livrés Sterling,
Francs et Reichsmarks, et Sa
Majesté le Roi ayant, par sa
gracieuse resolution du 19 mars
dernier, approuvé et sanetionné
notre decision, et gracieusement
donné audit emprunt Sa garantie,
notis avons décrété une
premiere emission de cet emprunt,
répartie en quatre series
conformément au détail donné
ci-dessus et montant it un total
de 39,930,000 Couronnes,

2,200,000 Livrés Sterling,

D. N:o 22601

408 Riksmark.

Wir, die Bevöllmächtigten
des Schwedischen Reichstages
zu dem Reichsschulden-Gomtoir,
urkunden und bekennen
hiemit, fiir uns und unsere
Amts-Nachfolger:

Nachdem wir auf Grund der
uns vom Schwedischen Reichstage
ertheilten Ermächtigung
beschlossen, ein Schwedisches
4 °J0 Staats-Anlehen in Kronor,
Pounds Sterling, Francs
und Reichsmark aufzulegen,
und Sr. Majestät der König,
durch Allerhöchste Kundmachung
vom 19 vergangenen März,
diesen Beschluss genehmigt und
bestätigt, auch Seine Garantie
fiir genanntes Anlehen ertheilt
hat, so haben wir eine erste
Emission von diesem Anlehen
ausgefertigt, die in vier Serien
von Obligationen mit oben erwähnten
Valeurs eingetheilt ist
und den gesammten Betrag von

kontoret vara skyldigt innehafvaren
åt'' denna obligation
ett kapitalbelopp af

363 Kronor

eller

20 Pund Sterling

eller

504 Francs

eller

408 Riksmark;

utgörande en del af nämnda
län, jemte ränta efter fyra
procent ärligen till dess denna
obligation blifvit af oss inlöst ;
och gälla för lånets återbetalning
och den derå upplöpande
räntans liqviderande nedanstående
bestämmelser, nemligen: -

Hvarje obligation ärförsedd
med 40 till innehafvaren betalbara
räntekuponger och en
talon, hvilken skall, när dessa
kuponger blifvit inlösta, utbytas
mot nya.

Räntan ä obligationerna skall
betalas halfårsvis, den 1 Oktober
och den 1 April, i Stockholm
i Riksgäldskontor et,
i kronor, i London hos Herrar
O. J. Hambro & Son, i
pund sterling, i Paris hos
Banque de Paris et des
Pays Bas, i francs, i Hamburg
hos Nordtyska Banken,
i riksmark, samt i Frankfurt
äril Main, hos Herrar von
Erlanger & Söhne och Gebruder
Bethmann, likaledes
i riksmark.

Till ränta och återbetalning
af hela lånekapitalet skall en
annuitet ärligen afsättas, så
stor att lånet sålunda amorteras
inom femtio år från obligationernas
utgifningsdag, dock med
rätt för Riksgäldskontor! att,
efter femton år från obligationernas
utgifningsdag, öka de
ärliga kapitalafbetalningarne,

Francs, or 44,880,000 Reichsmark;
and we hereby deelarc
the National Debt Office to bo
bound and indebted to the Holder
of the present Bond in
the principal sum of

363 Kronor

20 Pounds Sterling

504 Francs

408 Reichsmark,

forming part of the såld loan,
together with interest thereon
åt the rate of Four per cent
per annum until this Bond
shall have been redeemed by
us; and the following provisions
are binding and valid
with respect to the redemption
of the loan and to the payment
of the interest rullning thereon,
to wit:

Each Bond is provided with
40 interest Coupon?, payable
to the Bearer, and one Talon
to be exchanged for other Coupon,
when those first delivered
have been exhausted.

The interest on the Bonds
will be paid halfyearly, on the
list October and the list April,
åt Stockholm in the National
Debt Office in Kronor,
åt London with Messieurs C.
J. Hambro and Son in
Pounds Sterling, åt Paris in
the Banque de Paris et
des Pays Bas in Francs,
åt Hamburg in the Norddeutscbe
Bank in Reichsmark,
and åt Frankfurt am
Main with Messieurs von Erlanger
& Söhne and Gebruder
Bethmann likewise
in Reichsmark.

For the payment of interest
and the redemption of the
whole principal of the loan
an annuity will be set apart
every year, to such an extent
as to admit of redeeming the
loan within fifty years from
the date of the Bonds, the
National Debt Office being
however åt liberty, after the

55,440,000 F rancsou 44,880,000
Reichsmark; et nous déclarons
ici que le Riksgäldskontor doit
au porteur de la présente Obligation
la somme principal
de

363 Couronnes,

26 Livrés Sterling,

504 Francs,

408 Reichsmark,

faisant partie dudit emprunt
portant intérét au taux de
quatre pour cent par an, jusqu’au
paiement par nous de
cette Obligation, aux condition?
stipulées ci-dessous pour
le remboursement de Pemprunt
et le paiement des intéréts y
afférents, savoir:

Chaque obligation est accompagnée
de 40 coupons payables
au porteur, et d’un talon
å échanger contrc de nouveaux
coupons apres Pépuisement total
des premiers coupons ci-dessus.

LTntérét de ees obligations
sera payé par semestre, au ler
oetobre et au lcr avril; k Stockholm
au Riksgäldskontor,
en Couronnes; k Londres, chez
Messieurs C. J. Hambro &
Son, eu Livrés Sterling; a
Paris, k la Banque de Paris
et des Pays-Bas, eu
Francs; k Hambourg, k la
Norddeutsche Bank, en
Reichsmarks, et k Francfourtsur-le-Main,
chez Messieurs
von Erlanger & Söhne ou
Gebrtider Bethmann, également
en Reichsmarks.

Pour le service des intéréts
et pour le remboursement au
pair de la totalité de Pemprunt,
il sera mis annuellement en
réserve une annuité suffisante
pour assurer Pamortissement
dudit emprunt dans le terme
de cinquante ans a compter
de la date des obligations; le
Riksgäldskontor se reservant

39,030,000 Kronor, 2,200,000
Pounds Sterling, 55,440,000
Francs oder 44,880,000 Reichsmark
ausmacht; lind wir erklären
hiemit dass das Reichsschulden-Comtoir
schuldig ist,
dem Inhaber dieser Obligation
einen Capitalbetrag von

363 Kronor,

oder

20 Pounds Sterling

oder

504 Francs

oder

408 Reichsmark,

welcher Capitalbetrag einen
Theil des erwähnten Anlehens
ausmacht, mit jährlichen Zinsen
zu vicr Procent bis zu der
durch uns geleisteten Einlösung
dieser Obligation, zubezahlen;
lind sind för die Ruckzahlung
lind Verzinsung des Anlehens die
nachstehenden Bestimmungen
maasgebend, nämlich:

Jede Obligation ist mit 40
an den Inhaber zahlbaren Zinsabschnitten
und einern Talon
versehen, welcher letztgenannter,
nach erfolgter Einlösung
dieser Zinsabschnitte, gegen
neue auszutauschen ist.

Die Zinsen von den Obligationen
sollen halbjährlich, am
1 October und am 1 April,
entrichtet werden und zwar in
Stockholm im Reichsschulden-Comtoir
in Kronor, in
London bei den Herren C. J.
Hambro & Son in Pounds
Sterling, in Paris bei Banque
de Paris et des Pays Bas
in Francs, in Hamburg bei
der Norddeut schen Bank
in Reichsmark und in Frankfurt
am Main bei den Herren
von Erlanger & Söhne oder
Gebrtider Bethmann
ebenfalls in Reichsmark.

Zur Verzinsung und RiickI
zahlung des ganzen AnlehensI
Capitais wird eine jährliche
Annuität bis zu dem Betrage
angewiesen, welcher erforderj
hell ist, um die ganze Anleihe
innerhalb funfzig Jahren vom
| Ausstellungstage der Obligai
tionen solchergestalt zu tilgen;
ijedoch stelit dem Reichsschul -

äfvensom att, efter samma tid
och sex månaders uppsägning,
på eu gång al pari återbetala
lånets hela återstående belopp.
Sådan uppsägning verkställes
genom införande, sex månader
förut, af kungörelse derom i
Sveriges officiella tidning samt
minst två engelska, tre franska
och tre tyska tidningar.

Lånets amortering, som tager
sin början den 1 April
1882, skall ske genom utlottning,
som i Riksgäldskontoret
verkställes någon dag under
den första veckan i Januari
månad. Genom hvarje sådan
utlottning bestämmes, hvilka
obligationer skola inlösas
den 1 påföljande April.

A utlottad eller till betalning
uppsagd obligation erlägges ej
ränta längre än till dess genom
utlottningen eller uppsägningen
bestämda förfallodag.

Kungörelse om anstäld utlottning
skall ske i Januari
månad i Sveriges officiella tidning
samt minst två engelska,
tre franska och tre tyska tidningar.

Utlottad eller uppsagd obligation
inlöses på enahanda sätt
som här ofvan om räntan blifva
bestämdt.

Hvarje obligation skall, då
den företes till inlösen, åtföljas
af talonen, till dess den
blifvit mot nya kuponger utbytt,
och alla ej förfallna kuponger;
kommande i annat fall
värdet af felande kuponger och
talon att afdragas.

Obligationer och räntekuponger,
som till betalning förfallit,
men icke inom två år efter
deras förfallotid blifvit till
inlösen företedda i London hos

expiration of fifteen years from
the date of the Bonds, to increase
the vearlv instalments
on account of the principal
sum of the loan, and also after
the expiration of the said
period and after six month s’
notice åt once to repay åt par
the whole part of the loan åt
the time remaining unpaid.
Notice to this effect is to be
advertised six months previously
to the intended redemption,
in the official Gazette of Sweden
and in two Englisli, three
French and three German newspapers.

The redemption of the loan,
which is to commence on the
list April 1882, shall be eftected
by drawing to be performed
in the National Debt Office
on any day in the first
week of the month of January.
Every sueh drawing decides,
what Bonds will become payable
on the 1 :st April foliowing.

On every bond drawn, or
redeemable after notice given
to tliat eftect, the interest is
paid only up to the due-date
fixed by the drawing or the
notice.

Particulars of every drawing
are to be advertised in the
month of January in the ofticial
gazette of Sweden and in
two English, three French and
three German newspapers.

All Bonds drawn or beconiing
redeemable after previous
notice will be paid in the same
manner as stated above respecting
the payment of interest.

Every Bond, when presented
for payment, shall be accompanied
by the Talon, until exehanged
against new Coupons,
and by all the Coupons not
due; othenvise the value of
the missing Coupons and of
the Talon will be deducted.

Bonds and Coupons overdue
more than two years, which
shall not have been presented
for payment in London with
Messieurs C. J. Kambro and

toutefois le droit d^ugmenter
les amortissements annuels apres
quinze ans å partir de la
méme date, ainsi que d’éffectuer,
également aprés ees quinze
ans et avec dénonciation préalable
de six mois, le remboursement
integral au pair
du montant alors restant de
1’emprunt. La dite dénonciation
sera annoncée six mois
d’avance dans le Journal officiel
de la Suéde, ainsi que
dans deux journaux anglais,
trois frants et trois allemands.

Lhimortissement de 1’emprunt,
qui commencera le ler avril
1882, sera opéré par tirage au
sort, lequel aura lieu au Riksgäldskontor
un jour de la premiére
semaine de janvier. Les
obligations sorties å chaque tirage
sont payées au ler avril
suivant.

Pour une obligation tirée ou
dont le paiement a été dénoncé,
il n’est payé d’intérét que
jusqu’å la date fixée par le
tirage ou par Pavis de dénonciation.

Le résultat des tirages effeetués
sera publié en janvier
dans le Journal officiel de la
Suéde, ainsi que dans deux
journaux anglais, trois journaux
francais et trois journaux
allemands.

Le paiement des obligations
tirées ou dénoncées a lieu de
la méme maniére que pour
les coupons de rente.

Toute obligation présentée
pour le paiement sera accompagnée
du talon jusqu’å ce
que celui-ci ait été échangé
contre de nouveaux coupons,
ainsi que de tous les coupons
non échus faute de quoi le
montant des coupons et du talon
manquants sera déduit.

Les obligations et les coupons
échus, qui, dans le délai
de deux ans aprés Péchéance
n’auront pas été présentés au
paiement: å Londres, chez Mes -

den-Comtoir das Recht zu, nach
fiinfzehn Jahren vom Tage der
Ausstellung der Obligationen
die jährlichen Capital-Abträge
zu vergrössem, auch, nach Yerlauf
desselben Zeitraums und
nach sechsmonatlicher Kundigung,
den ganzen alsdann bestehenden
Anlehensrest auf einmal
al pari zuriickzubezahlen.
Diese Kundigung erfolgtdurch
Inserat, sechs Monate im Voraus,
in der amtlichen Zeitung
Schwedens so wie in zwei Englischen,
drei Französischen und
drei Deutsclien Zeitungen.

Die Amortisirung des Anlehens,
welche am 1 April 1882
anfängt, erfolgt durch Verloosungen,
die an einem Tage in
der ersten Woche des Monats
Januar im ReichsschuldenComtoir
stattfinden. Durch j ede
solche Verloosung werden die
Obligationen bestimmt, die am
1 darauf folgenden April einzulösen
sind.

Die Zinsen von ausgeloosten
oder zur Riickzahlung gekiindigten
Obligationen werden nur
bis zu dem durch die Verloosung
oder die Kundigung bestimmten
Verfalltage derselben
entrichtet.

Das Ergebniss einer jeden
Ziehung wird im Monat Januar
in der amtlichen Zeitung
Schwedens und in zwei Englischen,
drei Französischen und
drei Deutschen Zeitungen veröffentlicht.

Ausgelooste oder gekiindigte
Obligationen werden auf dieselbe
Weise eingelöst, wie betreffend
die Zahlung der Zinsen
obén vorgeschrieben ist.

Jede Obligation muss, wenn
sie zur Einlösung vorgezeigt
wird, von dem Talon, bis zum
Austausch desselben gegen neue
Coupons, so wie von allen nicht
fälligen Coupons begleitet sein;
widrigenfalls wird der Werth
der fehlenden Coupons und des
Talon in Abzug gebracht.

Fällige Obligationen und Zinsabschnitte,
die nicht innerhalb
zwei Jahren nach ihrer Verfallzeit
in Jxrndon bei den Herren
Cf J. Kärn bro <fe Son

207

C. J. Hambro & Son eller
Paria hos Banque de Paris
& des Pays Bas eller
i Hamburg hos Nordtyska
Banken eller i Frankfurt am
Main hos von Erlanger &
Söhne eller Gebruder Bethmann,
varda derefter endast
i Stockholm hos Riksgäldskontoret
inlösta.

Innehafvare af förfallna obligationer
och räntekuponger,
Indika icke blifvit inom femton
år från deras förfallodag
hos Riksgäldskontoret företedda,
hafva förlorat all vidare
rätt till betalning. De för sådana
obligationers och kupongers
inlösande afsedda medel
hemfalla till Riksgäldskontoret.

Till yttermera visso har denna
obligation blifvit af oss, Svenska
Riksdagens Fullmäktige i
Riksgäldskontoret, undertecknad,
och Riksgäldskontorets sigill
å densamma påtryckt.

Stockholm den 1 April 1880.

Son or in Paris in the Banque j
de Paris et des Pays Bas,
or in Hamburg in the Norddeutsehe
Ba.nk, or in Frankfurt
am Main with Messieurs
von Erlanger & Söhne or
Gebriider Bethmann, vill
later be paid only åt the National
Debt Office in Stockholm.

Iiolders of overdue Bonds
and Coupon,s, which shall not
have been presented in the
National Debt Office within
fifteen years from the day,
when thev fell due, shall forfcit
all further right to obtain
payment. The funds provided
for the payment of such Bonds
and Coupons shall fall to the
National Debt Office.

In witness whereof we, the
Deputies of the Diet of Sweden
in the National Debt Office,
have hereunto set our
hands and have caused the
Seal of the National Debt Office
to be affixed.

Stockholm the rist April 1880.

sieurs O. J. Hambro <fe Son;
å Paris å la Banque de Paris
et de Pays-Bas; ä Hambourg
ä la Norddeutsche
Be nk; å Francfourt-sur-le
Main, chez Messieurs von Erlanger
& Söhne ou chez
Gebriider Betbmann, ne
seront, passé de délai ci-dessus,
payés qu’å Stockholm, åu Riksgäldskontor.

Les porteurs d’obligations et
de coupons échus eu i n’auront
pas été présentés pour le paiement
au Riksgäldskontor dans
le délai de quinze ans aprSs
1’échéance, auront perdu tout
droit au paiement. Les sommes
destinées au paiement des obligations
et des coupons ainsi
tombés en déchéance reviendront
de droit au Riksgäldskontor.

En foi de quoi, Nous, les
Députés de la Diéte Suédoise
au Riksgäldskontor, avons signé
eette Obligation, et y avons
apposé le scoau du Riksgäldskontor.

Stockholm, le lel'' avril 1880.

oder in Paris bei Banque ds
Paris et des Pays Bas,
oder in Hamburg bei der
Norddeutschen Bank, oder
in Frankfurt am Main bei den
Herren von Erlanger &
Söhne oder Gebruder Bethmann
zur Einlösung vorgezeigt
^vorden sind, werden sodann
uur in Stockholm im
Reichsschulden - Comtoir

eingelöst.

Inhaber von fälligen Obligationen
und Zinscoupons, die
nicht innerhalb funfzehn Jahren
von ihrem Verfalltag im
Reichsschulden-Comtoir vorgezeigt
werden, verlieren allé»
Reeht, dafiir Zahlung zu erhalten.
Die Beträge, die zur
Einlösung soleher Obligationen
und Coupons bestimmt waren,
fallen dem ReichsschuldenComtoir
anheim.

Dessen zur Urkunde ist diese
Obligation durch nns, Bevollmächtigte
des Reichstages zu
dem Reichsschulden-Comtoir,
unterzeichnet und der Siegel
des Reichssehulden-Comtoirs
beigedriickt worden.

Stockholm den 1 April 1880.

JOH. MALLMIN.
J. NORDENFALK.
II. Wikblad.

C. v. STOCKENSTRÖM.
O. R. THEMPTANDER.

På Riksgäldskontorets vägnar:

G. S. ÅKER HJELM.
PBR SAMZELIUS.

ALU. ANDERSON.

(På baksidan.)

SVENSK! 47» STATSLÅN 1880,

OBLIGATION

:?(>;!> Kronor

eller

Sfi Pund Sterling

eller

»MI4 Francs

eller

40& Riksmark.

Lit

M 22601

— 208

Amortisations-plan.

År.	Kronor.	P. St.	Francs.	Reichsmark.
1882	290,400	16,000	403,200	326,400
1883	290,400	16,000	403,200	326,400
1884	290,400	16,000	403,200	326,400
1885	290,400	16,000	403,200	326,400
1886	326,700	18,000	453,600	367,200
1887	326,700	1 8,000	453,600	367,200
1888	363,000	20,000	504,000	408,000
1889	363,000	20,000	504,000	408,000
11890	363,000	20,000	504,000	408,000
1891	399,300	22,000	554,400	448,800
1892	399,300	22,000	554,400	448,800
	435,600	24,000	604,800	489,600
! 1894	435,600	24,000	604,800	489,600
1895	435,600	24,000	604,800	489,600
1896	471,900	26,000	655,200	530,400
1897	508,200	28,000	705,600	571,200
1898	508,200	28,000	705,600	571,200 !
1899	544,500	30,000	756,000	612,000
1900	544,500	30,000	756,000	612,000
1901	580,800	32,000	806,400	652,800
1902	580,800	32,000	806,400	652,800
1903	617,100	34,000	856,800	693,600
1904	653,400	36,000	907,200	734,400
1905	689,700	38,000	957,600	775,200
1900	689,700	38,000	957,600	775,200
1907	726,000	40,000	1,008,000	816,000
1908	762,300	42,000	1,058,400	856,800
1909	798,600	44,000	1,108,800	897,600
1910	834,900	46,000	1,159,200	938,400
1911	834,900	46,000	1,159,200	938,400
1912	871,200	48,000	1,209,600	979,200
1913	907,500	50,000	1,260,000	1,020,000
1914	943,800	52,000	1,310,400	1,060,800
1915	980,100	54,000	'' 1,360,800	1,101,600
1916	1,052,700	58,000	1,461,600	1,183,200
1917	1,089,000	60,000	1,512,000	1,224,000
1918	1,125,300	62,000	1,562,400	1,264,800
1919	1,161,600	64,000	1,612,800	1,305,600
1920	1,234,200	68,000	1,713,600	1,387,200
1921	1,270,500	70,000	1,764,000	1,428,000
1922	1,306,800	72,000	1,814,400	1,468,800
1923	1,379,400	76,000	1,915,200	1,550,400
1 92-	1,415,700	78,000	1,965,600	1,591,200
0925	1,488,300	82,000	2,066,400	1,672,800
192C	1,524,600	84,000	2,116,800	1,713,600
1927	1,597,200	88,000	2,217,600	1,795,200
1928	1,669,800	92,000	2,318,400	1,876,800
4921	1,742,400	96,000	2,419,200	1,958,400
1981	\| 1,815,000	100,000	2,520,000	2,040,000
	39,930,000	— 2,200,000 -	-= 55,440,000	: 44,880,000

— 209 —

Bil. Lit. I till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

TALON TILL OBLIGATIONEN Lrr. I). m 22601
Svenskt Statslån 1880.

Vid förfallotiden för den sista af de ofvannämnda obligation
vidfogade 40 kuponger eger innehafvaren af denna talon att, om
obligationen ej dessförinnan är utlottad till betalning, i utbyte
mot talonen i Riksgäldskontoret erhålla ett nytt kupongark.

Åt the aspiration of the last of the 40 coupons attaehed to
the above numbered bond, the bearer of this talon is entitled to
exohange the talon against a fresli sheet of coupons, provided the bond
of this number has not been previously drawn for redemption. To
be presented åt the office of Messieurs C. J. Hambro & Son
in London.

G. S. ÅKERHIELM.

B. Wikblad.

(På baksidan:)

A 1’échéance du dernier des coupons joints å Fobligation cidessus,
le porteur du présent talon pourra Féchanger ä la Banque
de Paris et des Pays Bas å Paris contre ime nouvelle feuille
de coupons, pourvu qu’avant 1’öpoque susdite Fobligation n’ait
pas été tirée pour paxement.

Zur Verfallzeit des letzten der 40 Coupons, die dieser Obligation
beigefugt sind, ist der Inhaber dieses Talons berechtigt,
wenn die Obligation nicht vorher ausgeloost ist, bei der Norddeutschen
Bank in Hamburg oder bei den Herren von Erlanger
& Söline oder Gebrtider Bethinann in Frankfurt am
Mani, den Talon gegen einen neuen Couponbogen auszutausehen.

(Kupon:)

(På baksidan :)

Svenskt 4 °|0 Statslån
1880.

Swedisk 40 j 0 Stats Loan
1880.

Lit. 1).

M 22601

Lit. I).

7 Kronor 28 öre.
Förfallen

1 April 1000.

Betalbar hos Riksgäldskontoret
i Stockholm.

G. S. ÅKERHIELM.

II. Wikblad.

8 Shillings
Du e

1 April 1!)00.

Payable by O. J. Hambro &
Son London.

\ Lit

4 %

Emprunt Suédois

1880.

10,08 Francs.
Payable au

1 Avril 1900.

it la Banque de Paris et des
Pays Bas å Paris.

Scliwed. Staats Ånlelien 4 %

1880.

M 2 2 6 0 1 Lit. I).

8,16 Reichsmark.
Fällig

X April 1900.

Zahlbar bei Norddetltsche
Bank in Hamburg lind bei von
Erlanger & Söline und Gebrixder
Betlunann in Frankfurt
am Main.

Rev. Ber. 1880. angående Riksgäldskontoret.

— 210 —

Bil. Lit. K och L till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

RIKSGÄLDSKONTORETS

OBLIGATION

Kronor 5000 Kronor

med fyra och eu half procent ränta,

X 1 i" (Vignett föreställande WSA O Q 00

JJi. Ut U* svenska riksvapnet.) JLl s»U UOUUi

I^XKISCS-ÅLIDSKZOISrTO^ET

betalar den 1 November 1885 eller, efter uppsägning på sätt här nedan säges, dessförinnan
till innehafvaren af denna obligation

Kronor FEM TUSEN Kronor;

å hvilket belopp en årlig ränta af fyra och en halt (4|) för hundra, halfårsvis den
1 Maj och den 1 November, af Riksgäldskontoret erlägges emot återställande af den
bland bifogade räntekuponger, som för halfåret gäller.

Riksgäldskontoret förbehåller sig rätt att, om Riksgäldskontoret sådant önskar,
före deu här ofvan utsatta ovilkoriiga återbetalningstid, den 1 November 1885, när
som helst sex månader efter föregången, af Riksgäldskontoret medelst kungörelse i all-,
manna tidningarne verkstäld uppsägning, inlösa denna obligation.

Ränta godtgöres icke för längre tid än till och med obligationens förfallodag,
vare sig den inträöar genom begagnande af Riksgäldskontorets uppsägningsrätt eller
å den här ofvan utsatta ovilkoriiga återbetalningstid. Har obligationen eller räntekupong
ej inom tio år från dess förfallodag blifvit till inlösen företedd, upphör ail
rätt att derför erhålla betalning.

Stockholm den 1 November 1879.

PA RIKSGÄLDSKONTORETS VÄGNAR:

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. Stockenström. Per. Samzelius. Joh. Mallmin.

O. R. Themptander. Alb. Anderson. J. Nordenfalk.

H. Wikblad,

— 211

(På baksidan:)

RIKSGÄLDSKONTORETS

OBLIGATION

Kronor 5000 Kronor

med fyra och eu half procent ränta.

Lit. C. N:o 0300.

Halfårsräntekupong N° I

till Riksgäldskontorets Obligation af den
1 November 1879.

Lit. C. å 5,000 Kronor. N° 0158
Förfallen den I Maj &88Ö.

Inlöses i Riksgäldskontoret

med Etthundratolf Kronor 50 öre.

G. S. ÅKEPJTIELM.

II. Wikblad.

(På baksidan:)

Räntekupong.

Lit. O. 112 Kronor SO öre.
Förfallen den 1 Ma) 1880.

— 212 —

Bil. Lit. M. till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontor.

Sammandrag ur BiksgäMskontorets räkenkassainkomster
och kassa -

hikomster:

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda

föremål beviljade låneunderstöd...... Kronor 556,756: 52.

Räntor å dessa lån ..................... „ 1,138,648: 21.

o -———

Aterleverering från Kongl. Statskontoret af till samma verk utbetald

kassaförstärkning ......... ...............................

Anslag till bestridande af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor.......................................

Af skogsplanteringskassans behållning ...........................

Svenska statsverkets andel i konsulskassans behållning............

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ...............

Återbetalda undsättningsmedel vid missväxter eller felslagna skördar
Återbetalning å det till undsättande af de genom 1868 års missväxt
nödlidande län anvisade lånebelopp .....................

Influten ersättning för befrielse från bergverkstiondens utgörande ...

Influtna medel å 1875 års jernvägslån ...........................

D:o d:o å 1879 års statslån:

kapital ................................... 3,000,000: —

ränta....................................... 3,500: —

Kapitalafbetalningar å tillsvidare förräntade medel 17,849,371: 72.

Räntor derå ................................... 592,381: 25.

Riksdagens hus, influtne hyror....................................

Återlevererad förvaltningskostnad ............

o ...............

Aterleverering å anslag till Justitieombudsmannens embetsresor

Försåldt riksdagstryck ... ...........................

Afbetalning å Strömsholms nya kanalbolags skuld ...............

Af jernvägshypoteksfonden återbctalde försträckningar ...........

Inbetalning af liqvidations- och amorteringsfonderna ...............

Lån af d:o d:o .................................................

Räntor å obligationer, inköpta för konvertering.....................

Å Riksgäldskontorets kreditiv i Riksbanken lyftade model .........

Utgifter öfver inkomster år 1879 å Riksgäldskontorets bankoräkning
n:r 1....................

1,695,404: 73.

2,000,000: —

10,589,643: 59.
500: —
40,000: —
57,518: 87.
8,333: 34.

1,120: —
x 6,657: 16.
506,235: 76.

3,003,500: —

18,441,752: 97.
1,000: —
166: 66.
109: 99.
1,922: 70.
27,822: 32.
5,060,000: --2,062: 76.
400,000: —
49,926: —
3,600,000: —

1,786,893: 80.

Transport kronor 47,280,570: 65.

— 218

skaper för år 1879, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen ...............

Å 1879 års anslag till ränta och amortering af de fonderade

jern vägslånen.......................................

Till liqvidations- och amorteringsfonderna:

beloppet af de vid 1878 års slut oinlösta obligationer

af 1855 års lån .................................

Räntor å s. k. gamla lånet, konung Carl den XIH:s hemgiftskapital,
samt Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder
......................................

Kapital- och räntebetalningar å 1869 års inhemska jern -

Kronor 81X1,000 —

„ 12,114,628: 83.

„ 32,200: -

„ 17,300: 70.

vägslån ..................................	...... Il	85,614: 30.
Förskott till inlösen af obligationer och räntekuponer	till-
hörande 1869 års statslån ..................	......	616,842: 71.
Åter stöden af lån för tomtreglering
till staden Söderhamn.................. ......	...... r>	100,000: —
I):o af lån för hamn- och brobyggnader samt åars	upp-
rensning
till staden Oskarshamn .....................	...... V)	40,000: —
Lån för jernvågsanläggningar:
för inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags
5 procent obligationer .................	3,047,007: 88.
till jernvägs anläggande mellan Hultsfred
och Vester vik ..........................	450,000: —
„ d:o mellan Yestervik—Åtvidaberg och
Bersbo ..............................	450,000: —
„ d:o å Gotland ........................	50,000:—
„ d:o d:o mellan Varberg och Borås......	600,000: —
„ d:o d:o genom Södra Dalarne .........	1,000,000: —	5,597,007: 88.
Omkostnader för besigtning och utredning angående Karlskrona—
Yexiö jernväg ..............................		553: 85.
D:o för vidräkning mellan Riksgäldskontoret och Strömsholms nya
kanalbolag .................................		250: —

Transport kronor 18,903,897:

i i.

Transport kronor 47,280,570: 65.

Summa kronor 47,280,570: 65.

— 215 -

Transport kronor 18,903,897: 77.

Vid 1877 års riksdag beviljade anslag för anskaffning af rörlig

materiel för norra stambanan norr om Storvik ............ 1,500,000: - -

„ 1878 års d:o för fortsättning af statens jern vägsbyggnader ... 7,150,000: —

„ 1879 års d:o d:o .......................................... 1,470,000: —

„ 1879 års d:o till betalning af tre egendomar i hufvudstaden,

inköpta för järnvägstrafiken ................................. 170,000: —

Af de vid 1879 års riksdag anvisade medel för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg.............................. 3,900,000: —

Aterleverering till Kong!. Statskontoret af anslag till bestridande
af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor.................................................... 424,036: 31.

Kassaförstärkning till Kong]. Statskontoret....................... 6,500,000: —

Försträckning till jernvägshypoteksfonden ........................ 2,015,000: —

Omkostnader för tryckning af obligationer till garantiförenings reservfond .................	Sågverksegarnes	699:	62.
Riksdags- och revisionskostnader:
för 1878 års Riksdag....................	3,095: 39.
förskott till 1879 års riksdagskostnader ...	487,000: —
för Riksdagens bibliotek .................. „ undersökande af grunden under Riks-	1,372: 30.
dagens hus m. m...................	1,872: 05.	493,339:	74.
„ 1878 års Statsrevision.................	2,074: 32.
„ 1879 års d:o ......................	19,160: 78.	21,235:	10.
Aflöning, resekostnader och expenser för Justitie-ombudsmannen och hans expedition ...... Förskott till utgifter för Justitieombudsmannens	18,750: —

embetsresor in. in.........................	2,649: 04.	21,399:	04.
Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret......	84,073: 05.
Kontors- och rättegångsexpenser vid d:o........	6,000: —	90,073:	05.
Inlösta riksgäldssedlar ......................... För konvertering uppköpta'' obligationer: kapital	40,996: —	26:	50.
ränta	84: 18.	41,080:	18
Tillsvidare förräntade medel ................................... Återbetalning af lyftade belopp å Riksgäldskontorets kassakreditiv i Riksbanken: kapital..................... 3,600,000: —	975,000:
ränta .....................	4,783: 34.	3,604,783:	34.

Summa kronor 47,280,570: 65.

216

Bil. Lit. N. till 1880 års revisionsberättelse angående Riksgälrlskontoret.

Sammandrag ur Iliksgäldskontorets räkenskaper för

inkomster och kassautgifter

Inkomster:

å de för vissa bestämda ändamål beviljade

85,030: 44.
400,485: 58.

673,009: 58.
56,597: 15.

Kapitalafbetalningar

lån................................. Kronor

Räntor å dessa lån ...... „

Återbetalning af tillsvidare förräntade medel:

kapital.............................. „

räntor derå ........................ „

Åf anslaget till bestridande

485,516: 02.

729,606: 73.

af riksdags- och revisionskostnader
samt annuiteter å de fonderade statslånen m. m. 6,700,000: —

Afbetalning å Statskontoret lemnad kassaförstärkning 3,500,000: —•

Återbetalda undsättningsmedel vid missväxter eller

felslagna skördar.............................. 24,314: 61.

Dito i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenbeter ... 97,597: 42.

Af skogsplanteringskassans behållning............... 500: —

Äldre depositionsmedel........................... ... 824: 99.

Influtna medel å 1879 års tillfälliga statslån:

kapital........................................ 6,000,000: —

ränta ...................................... 68,875: —

Dito å 1880 års jernvägslån:

kapital....................................... 3,802,412: 13.

ränta ....................................... 33,037: 28.

Återbetalning å anslaget till rensnings- och kanaliseringsarbeten i

Lule eif .................................................. 25,000

Från jernvägsfonden öfverförda.................................... 1,088,632

Å Riksgäldskontorets kassakreditiv i Riksbanken lyftade medel ... 500,000

Försåldt riksdagstryck .......................................... 1,428

Hyra för magasinslokaler i Riksdagens hus........................ 500

Återlevereradt förskott för Justitieombudsmannens embetsresor...... 276

10,324,357: 02.

6,068,875: —

3,835,449: 41.

96.
37.
82.

Transport kronor 23,059,642: 33,

217 —

Januari—Juni 1880, utvisande detta verks kassaunder
nämnda halfår.

Utgifter:

Af 1880 års anslag till ränta och amortering för de fonderade statslånen
............................................. Kronor

Räntor å s. k. gamla lånet och Konung Carl XIII:s hem giftskapital

...................................... „

Kapital- och räntebetalning å 18G9 års statslån ......... „

Ränta å 1879 års dito ................................. „

Omkostnader för 1879 års tillfälliga statslån ....... 1,366: 50.

Dito för 1880 års fonderade jernvägslån ............ 2,500: —

Återbetalning af lyftade belopp å Riksgäldskontorets kreditiv i

Riksbanken: kapital ........................... 500,000: —

ränta .............................. 4,091: 68.

Tillsvidare förräntade medel......................................

Återbäring till Kongl. Statskontoret af lyftade medel å 1879 års
anslag till riksdags- och revisionskostnader, anuuiteter in. m.

7,405,112: 96.

4,021: 87.
3,885: —
202,500: —

3,866: 50.

504,091: 68.
4,993,213: 81.

108,729: 28.

Vid 1811 års riksdag anvisadt anslag

för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om

Storvik ................................................... 1,500,000: —

Vid 1879 års riksdag anvisade anslag:

för fortsättning af statens jern vägsbyggnader i

Norrland ................................. 3,950,000: —

„ inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg 90,000: — 4,040,000: —

Lån för j ernväg sanläggning ar:

till Varberg—Borås’ jernvägsaktiebolag ........ 500,000: —

„ Södra Dalarnes „ ......... 500,000: — 1,000,000: —

Af influtna köpeskillingar vid försäljning af mindre kronolägenheter 146,830: —

Rev. Ber. 1880, angående RilcsgähLkontO''et.

Transport kronor 19,912,251: 10.

Transport kronor 23,059,642: 33.

Summa kronor 23,059,642: 33.

219 —

Transport kronor 19,912,251: 10.

Af de till undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar af sedda

medel............................................... 3,424: —

Till jernvägshypoteksfonden öfverförda ........................... 395,450:

Riksdags- och revisionsko sladder:

för 1879 års Riksdag.................. Kronor 2,592: 03.

förskott till 1880 års riksdagskostnader

och kostnader för Riksdagens hus ... „ 462,000: —

kostnader för utredning af frågan om
förändring eller ombyggnad af Riksdagens
hus........................ „ 3,000: —

för Riksdagens bibliotek............. „ 549: 41. 468,141: 44.

„ 1879 års Statsrevision ................................. 2,183: 91.

Å anslagen till Riksdagens Justitieombudsman och dess expedition... 12,246: —

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret, expenser m. m....... 51,770: 88.

Inkomster öfver utgifter under första hälften af år 1880 å Riksgäld
skontorets bankoräkning........................... ..... 2,214,175: —

Summa kronor 23,059,642: 33.

— 220 —

Styrelsens för Strömsholms
nya kanalbolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Under § 4 i deras berättelse hafva Herrar Statsrevisorer yrkat, att, enär

Strömsholms nya kanalbolag, till betalning af hvad genom Kongl. Maj:ts dom den

30 Juli 1878 blifvit bolaget ålagdt att till Riksgäldskontoi’et gälda, användt eu del
expropriationsmedel, som kanalbolaget af Oxelösund—Flen—Vestmanlands jernvägsaktiebolag
uppburit, Riksgäldsfullmäktige måtto få sig ålagdt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för att till kanalverket återvinna hvad sålunda blifvit utbotaldt.

Genom sitt beslut den 26 November 1878 har kanalbolaget ådagalagt sin

beredvillighet att, i hvad på bolaget ankom, efterkomma de förvaltningsföreskrifter,
Statsrevisorerne meddelat; men sedan verkställighet från Riksgäldskontorets sida
fordrats af Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga dom, genom hvilken kanalbolagct blifvit
förpligtadt till Riksgäldskontoret inbetala ett af godemän till 80,338 kronor
47 öre bestämdt belopp, så har, enligt bolagets uppfattning, bolaget icke egt underlåta
att i afräkning å den domfästa skulden till Riksgäldskontoret inleverera hvad
af bolagets tillgångar funnes disponibelt och af hvilka bolagets tillvaro ej vore beroende.
Då en slutlig dom är gällande mot hvilken myndighet som helst, har bolaget antagit, att
någon del af bolagets tillgångar icke finge undandragas fordringsegaren endast på grund
af ett bolagets eget, till efterkommande af Statsrevisorernes uttalade åsigt, fattade
beslut om ifrågavarande medels öfverförande till särskild räkning. Ett sådant undandragande
af tillgångar till förfång för en fordringsegare skulle, efter bolagets
åsigt, icke öfverensstämt med en gäldenärs pligter. Skulle emellertid Herrar Revisorers
åsigt slutligen pröfvas rigtig, torde i förevarande fall saken lätteligen kunna
rättas derigenom, att ifrågavarande till Riksgäldskontoret inbetalda medel derifrån
återlevereras till kanalverket för att i dess räkenskaper upptagas.

Det förekommer emellertid som hade kanalrevisorerne, på hvilkas framställ -

— 221 —

ning Statsrevisorerne stödja sig, missuppfattat hvad med de från förenämnda jernvägsbolag
till kanalbolaget inbetalda medel afsågs. Revisorerne yttra nemligen, att det
vore af vigt, att cxpropriationsmedlen bibeköllos för att med dem bekosta de förbättringar
å hamn- och lastageplatsen, »som otvifvelaktigt komme att finnas behöflige, samt
sålunda undanrödja de olägenheter, för hvilka dessa medel utgjorde ersättning». Kanalbolaget
har väl i sin förklaring öfver kanalrevisorernes anmärkning redan erinrat derom,
att ifrågavarande model icke tilldömts kanalbolaget för underhåll af hamn- och lastagoplatsen;
mon får nu ytterligare upplysa, att enligt Snefringe häradsrätts protokoll den

22 December 1876 ifrågavarande ersättningssumma sålunda tillkommit, attjernvägsbolaget
ålagts ersätta kanalbolaget för vållad skada å ena stenpelaren under landsvägsbron
vid Borgåssund, hvilken skada genom bolagets försorg länge sedan blifvit
afhjclpt, för svårighet vid kommunikation emellan de genom jernvägen åtskilda delarno
af södra hamnplatsen, för den i följd af jernvägsbyggnaden förhöjda brandstodsafgiften
och slutligen för det kanalbolaget tillhörig mark bredvid jernvägen
under byggnadstiden af jernvägsbolagot användts för upplag af ston. Denna ersättning
afser alltså helt andra föremål, än Dörrar Revisorer angifvit. Angående
jernvägsbolagets förbindelse att ansvara eller lemna ersättning för förbättring och
underhåll af hamn- och lastageplatsen till den de!, densamma i och för jernvägen
blifvit underkastad förändring, är, jomlikt hänvisning af häradsrätten, särskild rättegång
anhängiggjord och på domstols pröfning beroende.

Efter hvad sålunda blifvit upplyst, torde Statsrovisorernes framställning icke
kunna föranleda någon åtgärd.

Statsrevisorernes anmärkning i § 7 af deras berättelse hvilar på origtig uppgift
om sakförhållandet, i det att de för åren 1875, 1876 och 1877 uppgifna, i särskild
räkning upptagna inkomsterna, respektive 3,915 kronor 91 öre, 9,070 kronor

23 öre och 8,903 kronor 30 öre, iche förefunnos utöfver de egentliga kanalinkomsterna, utan
voro inräknade bland dessa, så att bolaget i utdelning för åren 1876 och 1877 — i stället
att, såsom af Revisorerne origtigt uppgifvits, hafva bekommit år 1875 26,014 kronor 91
öre, 1876 25,240 kronor 23 öre och 1877 25,073 kronor 30 öre — uppburit icke mera
än 22,099 kronor år 1875 och hvartdera året 1876 och 1877 16,170 kronor och
således vida under hvad privilegierna medgifva. År 1878 erhöllo aktieegarno icke
någon som helst utdelning. De under berörda år öfverskjutande inkomster finnas
upptagna i särskild, af Revisorerne granskad räkning och hafva ingått bland de till
Riksgäldskontoret levererade medel.

Med anledning af kanalbolagcts underdåniga hemställan om eftergift för återstoden
af hvad bolaget blifvit ådömdt att till Riksgäldskontoret inbetala eller, derest
sådant ej kunde bifallas, om tillåtelse att låta beloppet förskjutas från bolagets hos
Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond (159,570 kronor 8 öre), hafva Statsrevisorerne,
som tagit denna ansökning under bedömande, erinrat, att den närmaste
och egentliga tillgång till betalningens fullgörande bestode i aktieegarnes skyldighet
att af hvad de uppburit återbära de belopp, som ej bort till dem utdelas. Till

- 222 —

bemötande häraf må det tillåtas kanalbolagets direktion att meddela den upplysning,
att, enligt de af Kongl. Maj:t den 28 April 1842 för bolaget utfärdade bolagsreglor
§§ 1, 2 och 3, aktierna i detta bolag, för Indika insättning utöfver det erlagda
aktiekapitalet, 600 kronor, icke må åläggas, äro utstälda till viss man eller ordres
och, med transport försedda, gälla för innehafvare!!, utan att anmälan om öfverlåtelse
hos direktionen eller bolaget varit föreskrifven eller egt rum, såsom förhållandet
jemväl är med aktierna i Göta kanalbolag. Utdelningskuponerna inlösas
mot kuponens aflemnande, och till deltagande i bolagsstämma berättigar vid tillfället
företedd aktie, allt utan att aktieinnehafvaren på annat sätt styrkt ski delaktighet
i bolaget.

Vid det förhållande, att bevis således saknas om hvilken som uppburit utdelningen
eller af aktien vid derå skodd utdelning varit egare, har bolaget ansett
talan mot någon person om återbäring icke kunna anställas. Under tidens lopp
hafva aktierna, med transport försedda, liera gånger öfvergått från eu till annan
egare, utan att visas kan när sådant skett.

Till följd af det med staten ingångna kontrakt, hvarigenom kanalbolaget tillförsäkrats
everdelig eganderätt till kanalverket äfvensom att, så vidt kanalinkomsterna
dertill förslogo, erhålla utdelning med 22,500 kronor årligen, inlöste bolaget
det äldre bolagets aktier, och tillsköt bolaget redan från början ej blott det bestämda
aktiekapitalet 300,000 kronor utan jemväl derutöfver 23,400 kronor jemte
fastigheten Skantzen samt en segelbåt, hvarjemte aktieegarne, för att anskaffa ytterligare
medel till kanalbyggnaden, under 12 år inskränkte den dem tillkommande
utdelningen. Vid tiden för kanalombyggnadens fullbordande visade sig för underlättande
af varuforslingen behof af eu särskild hamn- och vågplats vid segelledens
utlopp i Mälaren, men dertill saknades erforderliga medel. Emellertid hade Kongl.
Maj:t uti nådigt bref den 10 Augusti 1860 yttrat, att, då bolaget för kanal- och
slussverkets ombyggnad fått vidkännas högst betydliga utgifter, fordrade billigheten
att kostnaderna för de anstalter, som af bolaget, utöfver åtagna förbindelser, vidtagits
för befrämjande af de trafikerandes fördel och beqvämlighet, blefvo bolaget,
så vidt ske kunde utan annans förnärmande, af trafiken godtgjorda etc. etc.

Kanalbolagot, som redan utöfver åtagna förpligtelser bekostat lierfaldiga arbeten
vid kanalen, afsatte nu den för åron 1860—1862 bolaget tillkommande utdelning,
beräknad till 67,500 kronor, och med denna tillgång anordnades hamn- och
vågplatsen och anskaffades den bolaget särskilt ålagda landsvägsbron af jern m. m.

Sedan Kongl. Maj:t faststält taxa för dessa inrättningars begagnande, hade
den deraf inflytande afgäld ansetts tillkomma bolaget till ersättning för hvad det
sålunda bekostat. Efter nämnda år lemnade kanalinkomsterna tillräckligt öfverskott
för den aktieegarne mcdgifna utdelning af 22,500 kronor äfvensom till ränta
för särskildt tillskjutna medel. Emellertid Hade, sedan med nådig tillåtelse jernvägar
å ömse sidor om kanalen och öfver bolagets lastageplats tillkommit, trafiken

blifvit allt mera afledd från kanalen, och inkomsterna minskats så, att aktieegarne
senaste tre åren ej bekommit någon utdelning.

Under tiden både, efter Riksdagens beslut, rättegång anstalts mot bolaget
med den påföljd, att detsamma ej blott frånkätides all rätt för framtiden till afkastning
för särskilda, utöfver åtagna förpligtelse^ tillskjutna medel, utan äfven förpligtats
återbära hvad i sistberörda hänseende med Statsrevisions och Riksgäldskontorets
vetskap under åtskilliga år blifvit till aktieegarne utdeladt.

Icke nog med dessa oväntade, bolaget förkrossande tilldragelser, förklara
Statsrevisorerne nu, det bolaget icke eger att till betalning af den detsamma ådömda
skuld till statsverket använda något af den egendom, som enligt privilegierna utdör
dess everldeliga tillhörighet eller hvad aktieegarne eljest utöfver åtagna förpligtelser
anskaffat.

Under ett sådant tillstånd, då bolaget förvägras rättighet att till skuldens
betalande använda sin egendom, hvad har bolaget haft att göra?

Beqvämast både utan tvifvel varit att, utan vidare omständigheter, låta domen
genom utmätning bringas i verkställighet samt för bevakande af andra fordringsägares
rätt för omkring 450,000 kronor låta bolaget försättas i konkurs och upplösas.

Bolaget har likväl haft svårt att tro, att med do, på Statsrevisorernes initiativ,
tid efter annan mot bolaget vidtagna åtgärder åsyftats en sådan katastrof, enär
derigenom ej blott aktieegarne skulle beröfvas deras egendom, utan äfven statsverket
ådragas pekuniär förlust, samt det allmänna gå miste om den säkerhet för kanalens
framtida underhåll, som tillvaron af kanalbolaget och dess i Riksgäldskontorets
förvar befintliga reparationsfond innebär.

Både billighet och statens välförstådda intresse synas bolaget tala derför
att — sedan det lyckats statsverket att, oaktadt 1860 års ofvan åberopade nådiga förklarande,
frånvinna bolaget all rätt till framtida afkastning eller ersättning för
hvad aktieegarne utöfver åtagna förbindelser användt på kanalverket samt till de
trafikerandes fördel och beqvämlighet — staten ej skulle vilja begagna sin vunna
rättighet derhän att af bolaget utkräfva don utdelning, aktieegarne under några
år åtnjutit, derest sådant skulle medföra bolagets tillintctgörclso.

Bolaget, som utan någon dess förskyllan måste vidkännas förlusten af minskade
kanalinkomster i följd af jernvägarnes tillkomst, hade ansett sig böra hos
Kongl. Maj:t anmäla förhållandet samt dervid tillika anhålla om Kongl. Maj:ts bemedling
för eftergift af den bolaget ådömda återbäringsskyldighet eller, derest detta
ej kunde medgifvas, om tillåtelse dertill att statsverket utbekomme dess återstående
fordran utur bolagets hos Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond, mot förpligtelse
för bolaget att genom fortsatta inbetalningar jemlikt privilegiet fylla densamma
till dess bestämda belopp.

Den sökta eftergiften skulle visserligen för staten vara af föga betydelse,
helst staten lyckats för all framtid tillvinna sig fördelen af de uppoffringar, aktie -

— 224 -

egarne utöfver åtagna förpligtelser i och för kanalverket vidkänts. Deremot bibehölles
genom en sådan eftergift förmånen för staten af nuvarande säkerheten för
kanalens framtida underhåll.

I andra fallet åter, att beloppet af statens fordran finge försträckas från
reparationsfonden, skulle staten icke drabbas af någon egentlig uppoffring, utom i
det mindre sannolika fall, att under de fyra år, som längre fordrades än eljest fiir
fondens bringande till dess föreskrifna belopp af 300,000 kronor, kanalinkomsterna
skulle lemna större öfverskott än 22,500 kronoi’, som tillkomma aktieegarne i utdelning.
I annat fall skulle nemligen tillskottet till reparationsfonden afgå på utdelningsbeloppet.

Till skingrande af den origtiga föreställning, att bolaget hemtat någon större
inkomst af kanalverket, må, med hänvisning till hvad den underdåniga ansökningen
derom innehåller, erinras att, äfven om bolaget befriades från den äskade återbäringen,
summan af all den utdelning aktieegarne bekommit, för är räknadt, icke
motsvarar 5 procent å inbetalda aktiekapitalet, oberäknadt allt hvad aktieegarne
i en eller annan form derförutom tillskjutit.

Stockholm den 24 November 1880.

G. FE. ALMQUIST.

J. MATTHIESEN.

W. A. Masreliee''

Revisionsberättelsen.

Akademi, TJpsala; lån för bibiotieks byggnad

vid ................... Sid.

Aktiebolag, i hvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
redogörelse för deras

ställning ..................................... „

Älfvestads station—Vexiö; lån för

jernväg mellan.............................. „

Allmänna barnhuset i Stockholm; lån

till............................................... »

Allmänna hypoteksbanken; angående

dess; ställning .............................. „

Allmänna hypoteksbankens grundfonds -

obligationer ................................. ,,

Amortering sanslag för de fonderade
statslånen; totalbeloppet af de till

1879 års slut utbetalda............... „

Amorteringsfonder för de fonderade

statslånen ................................... „ 4,

Apotekaresocieteten; byggnadslån till „

Arboga ås upprensning; lån till ..... „

14.

77.
22.
16.
77.
7, 28,

32.

6, 8, 24, 26, 32.
14.

20.

Barken—Norra Vessman; lån till anläggning
af jernväg mellan........ ,, 20.

Rev. Ber. 1880, angående Riksgäldskontor et.

Utlåtanden.

		Revisionsberättelsen.
Barnhus, Stockholms allmänna; lån till	Sid.	16.
Behållningen, kontanta.......................		26.
„ „ förräntandet af	It	175.
Bergslagernas jernvägsaktiebolag; re-
dogörelse för dess ställning........	fl	158.
Bergverkstionde; om vissa verks be-frielse från utgörande af ........... Bergviken—Söderhamn; lån för an-	tt	66.
läggning af jernväg mellan.........	It	20.
Billeberga—Helsingborg; lån för an-läggning af jernväg mellan ........ Bolmen— Vislanda jernvägsaktiebolag;	tt	22.
redogörelse för dess ställning ..............	tt	172.
„ „ lån till jernvägs-
anläggning mellan	tt	22.
Borlänge—Krylbo; lån till jernvägs- anläggning mellan ........................ Borås jernvägsaktiebolag; angående	tt	22.
dess ställning...................	tt	118.
„ —Herrljunga; lån för jernvägs-
anläggning mellan...............	tt	22.
„ —Varberg; lån för jernvägs-
anläggning mellan ...........	}t	22.
„ — Varbergs jernvägsaktiebolag; angående dess ställning.............. Brobyggnader, anslag och lån för......	tt tt	152. 18.
Byggnadslån......................................	tt	14.
„ liggaren öfver .............	tt	66.
C. Carl XIII:s hemgiftsmedel ...............	tt	7.
Cimbrishamns stads hamnbyggnadslåu	’■	18.
b.
Balarnes, södra, jernvägsaktiebolag;
redogörelse för dess ställning......	tt	15(.

Revisionsberättelse:

DaMfven; lån till anläggande af flott-broar öfver..................................	Sid.	20.
Dalslands jernväg saktiebolag...............	Y)	164.
„ lcanalaktiebolag; redogörelse för dess ställning..............	r>	98.
Dellen— Hudiksvall; lån till anlägg-ning af jernväg mellan ..............	r>	20.
£j. Eksjö stads byggnadslån..................	r>	16.
„ „ tomtregleringslån............		16.
Erlanger & Söhne; fordran bos ......	•n	24.
Ervalla—Nora; lån för anläggning af jernväg mellan..............................	n	20.
Eslöf— Landskrona; lån för anlägg-ning af jernväg mellan ...............	V)	22.
„ —Ystad; lån till jernvägsanlägg-ning mellan .................................		22.
Eventuel återbetalning sskyldighet; an-slag med.......................................	n	29.
F. Falkenbergs hamnbyggnad; lån till ...		18.
Falun; lån för uppförandet af ett nytt läroverkshus i ..................		14.
„ —Gefle; lån till jernväg mellan	Y)	20.
„ —Göteborg; d:o d:o		22.
Farleder, upprensning af .......!..........	T)	18.
Farmaceutiska institutet; lån till ny byggnad åt....................................		14.
Fonderade statslånen; kapitalskulden för ............	Y>	10, 11
„ ,, behållningar, tillhörande	V	12.
„ „ utbetalda ränte- och amorte-ringsanslag för...............	Y)	32.

Utlåtanden.

Fordringar, Riksgäldskontorets ......... Sid.

„ sammandrag af............... „

„ för byggnadslån ............

„ „ lån till hamn- och

brobyggnader
samt
årensningar
„ „ „ „ jernvägsan läggningar „

„ „ „ kanal- och

slussanläggningar
......

„ „ „ „ tomtregleringar
......

„ „ oredovisade förskott...

„ „ tills vidare förräntade

medel.....................

Försvaga; slussanläggning vid .........

Färjestaden på Öland; lån till hamnbyggnad
vid .................................

Förskott, oredovisade; fordringar för
Förslagsanslaget till riksdags- och
revisionskostnader, aflöningar, annuiteter
och räntor; angående

lyftning å ....................................

Förvaltningskostnader m. m................

Revisionsberättelsen.

13.
30.

14. ''

18.

20.

16.

24.

20.

18.

24.

68.

6, 72.

Gefle —Falun, lån till jernväg mellan
„ —Dala jernväg saktiebolag; angående
dess ställning............

—Upsala; lån till jernvägsan läggning

mellan..................

Gellivara Company limited; angående

statens fordran hos .....................

Gotlands jernvägsaktiebolag; redogörelse
för, dess ställning...............

Gr ernå, lån för hamnbyggnad vid...
Gustafs kyrka; lån för brobyggnad

20.

108.

22.

77.

152.

18.

20.

Utlåtanden

Revision sberättelsen.

Göta kanals underhållande; fond för Sid. 4.

Göteborg—Falun; lån till jernvägs anläggning

mellan........................ „ 22.

II.

Ila llsberg—Motala—Mjölby jomväg;

anslag till inköp af.....................

Halmstads elementarläroverk; lån till

>■)'' byggnad för ...........................

Hamnbyggnader; lån och anslag för
Hattefura—Slöra Lee; anslag och lån
för segelleds öppnande mellan ...
Helge å; lån till brobyggnad öfver...
Helsingborg—Billeberga station; lån

för jernväg mellan .........

„ —Landskrona—Eslöfs

j omväg saktiebolag; redogörelse
för dess stallning
.................................

Helsingborgs hamnbyggnadslån .........

Hemgiftsmedel, Konung Carl XIILs...
Hernesta kanals fullbordande; anslag

till................................................

Herrljung a-—Borås; lån för jernvägs anläggning

mellan........................

H errljunga— Vener sborg— Uddevalla;
lån för jernvägsenläggning mellan
................................................

Hessleholm—Kristianstad; lån ti 11 jernväg
mellan....................................

Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond
......................................

Hudiksvall-—sjöarne Dellen; lån till

jern vägsanläggning mellan...........

Hudiksvalls j omväg saktiebolag; angående
dess ställning ....................

Hufvudbok, Riksgäldskontorets .........

Huttsfred—Vestervik; lån för jernvägsanläggning
mellan.........

6, 76.

14.

18.

20.

18.

22.

130.

18.

22.

'' 174.

20.

114.
3, 65.

22.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

HuUsfred— Vesterviks jernväg saktiebolag;
redogörelse för dess ställning
............................................. Sid. 148.

Hypoteksbanken, allmänna; angående

dess ställning .............................. „ 77.

Hypoteksbankens grundfondsobligatio ner.

............................................... „ 7, 28.

Inkomster, Riksgäidskontorets
Inventeringar, anstälda ........

212, 216.
178.

Jemförelse mellan Riksgäldskontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
..........................................

Jernvägsanläggningar; beräkning öfver
räntor och kapitalafbetalningar
å

lån till ............

„ influtna och utgifna

medel till.........

„ enskilda; fordringar

för meddelade

lån till ............

„ kapitalåterstoden vid

1879 års sint å
låneunderstöd till

enskilda............

„ lån för.....................

Jernväg sby g gnrider; om utbetalning af
1879 års anslag till
„ om upplånade medel

för .....................

„ angående 1880 års

anslag till nya
byggnader och

31.

34.

36, 184.

20.

193

20.

74.

Revisionsberättelsen

Utlåtanden

anläggningar vid statens redan trafikerade jern-vägar ...............	Sid.	75.
Jernvägsbyggnader; influtna eller ut-betalda medel till	t?	36, 184.
Jernvägshypoteksfonden; angående ...	11	24, 26, 64.
Justitieombudsmannens embetsresor; förskott till ...	11	24.
„ expedition; för- skjutna expen-ser vid............	11	6.
tJönköpings stads byggnadslån .........	11	16.
„ „ tomtregleringslån ...	11	16.
„ elementarläroverk; lån till ny byggnad för ............	11	14.
K. Kalmar elementarläroverk; lån till ny byggnad vid .................................	11	14.
Kanalanläggningar; lån för...............	11	20.
Kapitalskulden för de fonderade stats-lånen .............................................	11	10, 192.
Kapital åt er sto den vid 1879 års slut af de’ till enskilda jernvägar anvisade understöd ....................................	11	193.
Karlberg—Lilla Värtan; utbetalning å anslaget för jernväg mellan......	11	74.
Karlskrona— Vexiö; anslag för jern-väg mellan .....	11	22, 26.
„ „ jernväg saktiebo- lag; redogörelse för dess ställ-ning .............................................	11	138.
Karlstads domkyrka; lån till repara-tion af ..............................	11	16.
„ hamnbyggnadslån...............	11	18.
„ tomtregleringslån...............	11	16.
„ elementarläroverk; lån till ny byggnad för ...........................	n	14.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Kassaförstärkningar från Riksgälds kontoret

till Statskontoret............ Sid.

Kassainkomster och kassautgifter under
år 1879 och förra hälften af
1880 ............................................ „

Kil—Ludvika; lån till jernvägsanlägg ning

mellan .................................

Kinda båtleds utsträckning; anslag och

lån för...................................

„ kanalbolag; redogörelse för dess

ställning.................................

Knäreds församlings kyrkobyggnadslån
..............................................

Kontor sexpenser vid Riksgäldskonto ret;

förskott till...........................

Kontrakt angående 1880 års statslån
Konvertering af obligationer; lån för
„ af lån; influtna och utbetalda
medel till.........

„ af äldre statslån; beräkningar
öfver ..................

Kreditiv för försvarsverkets ordnande;

lyftade oredovisade medel

af.......................................

„ å Riksbanken .....................

Kristianstad; anslag till utvidgande af
läroverksbyggnaden i...
„ —Hessleholms station;

lån till jernväg mellan
„ —Hessleholms jernvägs aktiebolag;

redogörelse

för dess ställning.........

Kristianstads byggnadslån..................

„ lån för hamnbyggnad

vid Ahus .....................

Kristinehamns kyrkobyggnadslån ......

Kronolägenheter, mindre; köpeskilling
för försålda .................................

''Il

"II

24, 74.

67, 212, 68, 216.

22.

20.

106.

14.

24.

200.

24.

36, 38, 184.
194.

28, 29.

66.

14.

22.

132.

16.

18.

14.

6, 66.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Krylbo—Borlänge; lån till jern vägsanläggning
mellan............... Sid. 22.

„ —Norberg; lån till jernvägs anläggning

mellan............... „ 22.

„ -—Norbergs j omväg saiäiebolag;

redogörelse för dess ställning...... „ 142.

Köping —Hulls jernväg saMiebolag;
angående eventuel skyldighet att
återbetala ett erhållet anslag...... „ 29.

Köping—Uttersberg; lån till jernväg

mellan................................. „ 22.

„ —Utter sbergs jernväg saktie bolag;

redogörelse för dess ställning
.......................................... „ 136.

Köpings ås upprensning; lån för...... „ 20.

Landskrona—K slef; lån till jernväg

mellan.............................. ,, 22.

„ —Eslöfs jernväg saMiebolag;
redogörelse för dess ställning „ 126.

Lappmarks ecldesiastikverks fond...... „ 7.

Lidköpings stads byggnadslån............ ,, 14, 16.

„ „ tomtregleringslån „ 16.

Liggare öfver beviljade och utbetalda

lån................................................ „ 66.

Liqvidations- och amorteringsfonder

för jern vägslånen ........................ „ 4, 6, 8, 24, 26, 32.

Ljusna eif; lån för upprensning i ... „ 20.

Ludvika—Kil; lån för jern vägsanläggning
mellan ................................. „ 22.

Lule eif: angående anslaget till rensnings-
och kanaliseringsarbeten i „ 24, 77.

Lån, beviljade till utgående af Riks gäldskontoret.

............................ „ 13.

Rev. Ber. 1980, Angående Riksgäldskontor et.

Revisionsberättelsen.

Utlåta r.d

Lån, fonderade jernvägs-; 1858 års 1860 „ 1861 „ 1864 „ 1866 „ 1868 „	Sid.	4.
1870 „	1
„ 1872 „	1	37.
787.5 »	1	37.
7876'' » 1878 »	11	37.
7886 ”	11	38.
„ mot reverser eller depositions-bevis .........................................	11	24.
„ tillfälligt, å 9,000,000; om upp-tagning af....................................	11	62.
Lärarinneseminariet i Stockholm; lån till inköp af byggnad åt............	11	14.
M. Malmö stads lån till stall- och kasern-byggnader .................................	11	16.
Markary ds församlings kyrkobyggnads-lån .........................................	11	14.
Missväxter; undsättningar vid ........	11	6, 24
N. Nora—Ervalla jernväg; lån för an-läggande af ................................	11	20.
Norberg—Krylbo; lån för anläggning af jernväg mellan ............	11	22.
„ —Åmänningen; lån för an- läggning af jernväg mellan	11	20.
Norbergs jernvägs nya aktiebolag; re-dogörelse för dess ställning.........	11	164.
Norra Barken— Vessman; lån för an-läggning af jernväg mellan .........	11	20.

75.

Norra stambanan; utbetalning å anslag
till ...................................... Sid.

Obligation, hörande till 1880 års statslån	17	204.
„ „ „ ett år 1879 upp- taget tillfälligt lån å 9,000,000 kr.	17	210.
Obligationer, Allmänna hypoteksban-
kens grundfonds......... ,. utfärdade till jernvägs-	71	7, 28.
anläggningars beko-stande eller under-stödjande ..................	V	4.
„ för beredande af till-
gång dels för stats-skuldens förvandling, dels för bekostande af större allmänna pro-duktiva företag .........	11	4.
„ inlösen ''af förfallna......	11	24.
„ räntebärande ...............	71	4.
„ räntefria........................	17	6.
„ uppköpta .. ..................	11	24.
Oskarshamns hamnbyggnadslån.........	*7	18.
P.
Piteå; lån för uppmuddring af segel-
leden till.......................................	V	13.
Premieobligationer ............................	11	4.
Protokoll, Fullmäktiges .....................	11	3.
R.
Reservationer ....................................		180.
Revisionens omfattning .....................	71	3.
Revisionsko stnader.............................. Riksdagens bibliotek; komplettering	11	6.
och utvidgning af m. m...........	17	6.

Riksdagens hus; bokförda värdet af	Sid.	Revisionsberättelsen. 28.	Utlåtanden,
Riksdag skostnader.............................	11	6, 24, 68, 69, 70.
Riksgäldskontorets för dess utgifter icke erforderliga medel; om för-
rantandet af ......	11	175.
„ förvaltningskostna-
der .....................	)•	6, 72.
„ bus; bokförda vär-
det af..................	11	28.
„ inkomster ...........	}1	212, 216.
„ kontanta behåll-
ning....................	11	26, 175.
„ kontorsexpenser ...	11	24.
„ skulder................	11	3.
tillgångar ...........	11	13.
„ utgifter ...............	11	213, 217.
Rottne-åns upprensning; lån till........	11	20.
Ränta, statslånens .............................	11	13.
''Rånte- och amortering sanslag för de fonderade statslånen; totalbelop-
pet af do till 1879 år slut utbetalda	r	32.
Räntefoten i de af Riksgäldskontoret
upptagna lån.................................	ii	177.
Räntekuponer; inlösen af förfallna ...	v	24.
Räntor, upplupna och obetalda.........	i?	6, 9, 24.
Rättegångsexpenser vid Riksgälds-
kontoret; förskott till................	ii	24.

Sala; lån för uppförande af nytt läro-
verkshus i ................................. „	14.
Sammandrag öfver Riksgäldskontorets fordringar ...... „	30.
„ „ Riksgäldskontorets skulder............ „	8.
Seminarium i Stockholm för bildande af lärarinnor; lån till inköp af byggnad åt................................... „	14.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Silen, östra och vestra; lån till kanalanläggning
mellan sjöarne............

Skara domkyrka; lån till reparation

af............................................

„ elementarläroverk; lån till byggnad
vid..................................

Skepparesocieteten i Stockholm-, skuld

till...............................................

Skulder, Riksgäldskontorets..............

„ sammandrag af.....................

„ fonderade..............................

„ icke fonderade....................

„ för lån till statens j ernvägs byggnader.

.......................

„ inom linien upptagna .........

„ räntebärande.......................

„ xäntefria .............................

„ diverse ..............................

Slussanläggningar; lån och anslag för
Stambanan, norra; om utbetalning af

anslaget till................................

Statskontoret-, fordran för kassaförstärkning
åt................................

Statskontorets skuld för lemnad förstärkning
åt Riksgäldskontor
et; obligationer

till betäckande af......

„ fordringar af Riksgälds kontoret

.....................

Statslånen, fonderade; kapitalskulden

för de ........................................

Statslånens effektiva ränta.................

Stockholms lärarinneseminarium; lån

till inköp af byggnad åt............

Stora Lee—Hatte fur a; anslag och lån
för segelleds öppnande mellan ...

Strengnäs’ tomtregleringslån...............

Strömsholms nya Icanalbolag; angående
dess ställning ...:................

Strömstad; hamnanläggning vid.........

Sid.

20.

16.

14.

4, 10.
4.

7, 31.
4, 8.
6.

20.

75.

24, 74.

10, 192,

13.

14.

20.

16.

86.

18.

220.

		Revisionsberättelsen.
Strömstads tomtregleringslån ............	Sid.	16.
Städernas byggnadslån .....................	71	14.
„ tomtregleringslån ...............	11	16.
Sundsvalls jernväg saktiebolag'', redo-görelse för dess ställning........... Sundsvall—Torpshammar; lån för an-	n	144.
läggning af jernväg mellan.........	11	22.
Svartån; lån för brobyggnad öfver... Sågverksegarnes garantiförening; re-	n	18.
dogörelse för dess ställning..................	n	84.
„ garanti] örenings re-servfonds obligationer.................		7, 29.
Söderhamn—Bergviken; lån till jern- vägsanläggning mellan.................. Söderhamns jernvägsaktiebolag; redo-	11	20.
görelse för dess ställning	ii	112.
„ tomtregleringslån............	ii	16.
Södertelje kanals underhållande; af-
• satt fond för ...............	»	4.
„ stads kyrka; skuld till...... Södra Dala,mes jernvägsaktiebolag;	17	4.
redogörelse för dess ställning ...	77	156.
T. Tillgångar, Riksgäldskontorets ........	11	13.
„ inom linien bokförda ......	11	28, 31.
„ sammandrag af...............		30.
Tills vidare förräntade medel...........		24.
Tomtregleringslån ............................. Torpshammar— riksgränsen; utbetal-	11	16.
ning å anslag till jernvägen mellan......	11	75.
„ —Sundsvall; lån för an-
läggning af jernväg mellan.....................	11	22.
Torsångs kyrka; lån till brobyggnad
vid............................................	11	20.

Utlåtanden.

Revisionsberättelsen

Utlåtanden.

Trafikinkomsten från statens jernvä -

gar; behållning af ....................	Sid.	34.
Trollhätte slussverks lottsedlar, oin-lösta ...........................................	V	7.
U. Uddevalla— Venersborg—Herrljunga; jernvägsanläggning mellan .........	5*	22.
Uddevalla — Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag; redogörelse för dess ställning..............................	y>	122.
Ume eif; lån till brobyggnad öfver...	55	20.
Umeå läroverk; lån till ny byggnad vid .....................................	75	14.
Undsättningar vid missväxter............	75	6, 24.
Upprensning af åar och farleder......	55	18.
Upsala akademi; lån till biblioteks-byggnad för........................	55	14.
„ elementarläroverk; lån till byggnad för .....................	55	14.
„ —Gefle; lån till jernväg mel-lan ...................................	55	22.
„ —Margretehills j ernvägsaktie- bolag; redogörelse för dess ställning.............................	55	146.
Utgifter, Riksgäldskontorets...............	55	213, 217,
Utter sberg—Köping; lån till jernvägs-anläggning mellan.......................	55	22.

Vadstena; anslag till hamnbyggnaden

vid........................................... „ 18.

Vallentuna församlings kyrkobyggnadslån
.............................................. „ 14.

Varberg; hamnanläggning vid.......... „ 18.

„ —Borås; anläggning af jernväg
mellan......... „ 22.

Utlåtande

Varberg—Borås’ jemvägsaktiebolag; redogörelse för dess ställning ...	Sid.	Revisionsberättelsen. 152.
Varmms landsförsamling; kyrkobygg-nadslån till .........................	11	14.
Venersborgs elementarläroverk; lån för ny byggnad åt ...................	11	14.
Vessman—Norra Bärlien; anläggning af jernväg mellan........	11	20.
angående inbetalningen af annuiteterna å lånen till nämnda jernväg .........	11	174.
Yestervik —Hultsfreds jernvägsaktie-bolag; redogörelse för dess ställning................	11	148.
„ —Åtvidaberg—Ber sbo jern- vägsaktiebolag; redogö-relse för dess ställning	yy	150.
„ —Åtvidaberg—Ber sbo; lån till jernvägsanläggning mellan ...........................	ii	22.
Vesterviks elementarläroverk; lån för ny byggnad åt..........................	a	14.
Vesterås domkyrka; lån till repara-tion af........................................	ii	16.
Vexiö—Alfvestads station; lån till jernväg mellan	ii	22.
„ ,, jemvägsaktiebolag; redogörelse för dess ställning ...	ii	168.
„ domkyrka; lån till reparation af	ii	16.
„ —Karlskrona; lån till jern-vägsanläggning mellan.........	ii	22, 26.
„ stads byggnadslån.....................	iy	16.
Visby—Hemse; lån till jernvägs-anläggning mellan.......................	n	22.
Vislanda—Bolmen; lån till jernvägs-anläggning mellan...........	iy	22.
„ —Bolmens jernvägs aktie- bolag; redogörelse för dess ställning..........................	ii	172.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Ystad—Eslöfs jernväg saktiebolag; redogörelse
för dess

ställning .................. Sid. 124.

„ ,, station; lån till jernväg
mellan ............... „ 22.

Ystads hamnbyggnad; lån till ......... „ 18.

Åar, upprensning af ....................... „ 18.

Åhus, hamnbyggnad vid.................... „ 18.

Åmåls byggnadslån ........................... „ 16.

„ bamnbyggnadslån .................. „ 18.

Åmänningen—Norberg; lån till jern vägsanläggning

mellan ............... „ 20.

Ö.

Örebro stads byggnadslån ................ „ 16.

„ „ tomtregleringslån......... „ 16.

Östra och vestra Silen; lån till kanalanläggning
mellan sjöarne ......... „ 20.

Rev. Ber. 1880, angående Riksgäldskontor et.

101

in-)

RÄTTELSER.

rad. 18 nedifrån står: f läs:

kolumn 9 rad. 14 nedifrån står: 4,624: 44 .,

rad. 14 uppifrån står: Landmansbank „

4		• j	räntan af ,,
14	,,	,,	Landmansbank ,,
20	J 5	n	vidsträckt ,,
1		5»	tillkommer
10	,,		långif varen ,,
22	nedifrån	J»	revision
1			f Örpligtigades .,
5	uppifrån	>>	inberäknande
6		5)	3.682: 04
1	nedifrån	5)	expropriationsnämnden

£.e)

4,624: 49.

Landmandsbank

räntan å

Landmandsbank

utsträckt

tillkomme

långifvarne

revisorn

förpligtades

inräknande

3,782: 04

expropriationsnämnder