RIKSDAGENS REVISORERSVERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖR ÅR 1970 (Framställning / redogörelse 1971:3)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSDAGENS REVISORERS
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
FÖR ÅR 1970

1 Riksdagen 1971. 2 sami.

Innehållsförteckning

Riksdagens revisorers skrivelse 3

Den statsfinansiella utvecklingen 5

Skatteuppbörden 39

Viktigare förvaltningsorganisatoriska förändringar m. m. 76

Revisorernas organisation och verksamhetsformer 81

Föredragningar och besök 82

Granskningsverksamheten 86

Under år 1969 till Kungl. Majit avlåtna skrivelser 119

Sakregister till granskningsärendena åren 1968—1970 121

Till RIKSDAGEN

Enligt föreskrift i 14 § instruktionen för riksdagens revisorer får
revisorerna härmed avlämna redogörelse för sin verksamhet under år
1970. Redogörelsen har utformats efter samma principer som föregående
år. Stockholm den 11 januari 1971.

BERTIL VON FRIESEN ANNIE WALLENTHEIM

NILS G. HANSSON NILS ODHE

NILS THEODOR LARSSON RAGNAR SVENINGSSON

ERIK JANSSON GUNNAR ENGKVIST

NANCY ERIKSSON KARIN WETTERSTRÖM

BIRGER LUNDSTRÖM GILLIS AUGUSTSSON

l Per Dahlberg

DEN STATS Fl NAN SI ELLA UTVECKLINGEN

Riksstat och tilläggsstater

I riksstaten för budgetåret 1969/70 upptogs inkomsterna på driftbudgeten
till 39 160 397 000 kronor och utgifterna till 37 415 012 000 kronor.
Ett överskott av inkomster på 1 745 385 000 kronor beräknades
således komma att uppstå. Senare anvisades på tilläggsstat sammanlagt
174 393 000 kronor, vilket innebar en minskning av det beräknade överskottet
med detta belopp till 1 570 992 000 kronor.

Under riksstatens kapitalbudget anvisades investeringsanslag om sammanlagt
5 414 959 000 kronor. Denna bruttoinvestering avsågs skola
finansieras med avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av

1 105 287 000 kronor, med avskrivningsmedel inom vederbörande kapitalfonder
till ett belopp av 1 311 255 000 kronor, med övriga kapitalmedel
till ett belopp av 94 805 000 kronor och med kapitaltillskott från
riksgäldskontoret (investeringsbemyndiganden) till ett belopp av

2 903 612 000 kronor. Sistnämnda belopp motsvarar efter avdrag av
39 539 000 kronor, utgörande kapitalåterbetalning, de på kapitalbudgeten
upptagna utgifterna, 2 864 073 000 kronor. På tilläggsstat anvisades
sedermera investeringsanslag om sammanlagt 349 647 000 kronor,
vilket innebar en ökning av de på kapitalbudgeten upptagna utgifterna
med 332 450 000 kronor till 3 196 523 000 kronor.

Den på grundval av drift- och kapitalbudgeterna upprättade totalbudgeten
omfattade inkomster om sammanlagt 40 604 996 000 kronor och
utgifter om sammanlagt 42 123 684 000 kronor, vilket innebar ett beräknat
underskott på 1 518 688 000 kronor. Om hänsyn tas till de till totalbudgeten
hänförliga anslag som sedermera anvisades på tilläggsstat stiger
underskottet med 506 843 000 kronor till 2 025 531 000 kronor.

Budgetutfall

Totalbudgeten

Utfallet av totalbudgeten redovisas i tabell 1 på närmast följande sida.
Som framgår av tabellen uppgick de sammanlagda statsinkomsterna
under budgetåret 1969/70 till 40 403,6 milj. kronor och utgifterna till
44 220,6 milj. kronor. Totalbudgeten utföll således med ett underskott
av 3 817,0 milj. kronor.

Det redovisade underskottet anger det belopp varmed statens utgifter
bestridits genom upplåning på marknaden och motsvarar i princip statsskuldens
ökning. Av olika skäl, såsom förändringar i myndigheternas
kassahållning, eftersläpning i inleverans av vissa uppbördsmedel m. m.,
avviker dock i regel den av riksgäldskontoret redovisade förändringen i
statsskulden från totalbudgetens saldo. Under budgetåret 1969/70 ökade

Tabell 1. Totalbudgeten 1969/70 (milj. kronor).

Inkomster	Budge- terade belopp	Redo- visade belopp	Utgifter	Budge- terade belopp	Redo- visade belopp
Skatter, avgifter, m. m.	37 070,6	37 114,9	Utgiftsanslag	42 230,5	44 046,0
Inkomster av statens kapital-fonder	2 089,8	1 772,2	Beräknad övrig medelsförbruk-ning
Beräknad övrig finansiering Avskrivningar och övriga ka-pitalmedel inom statens kapital-fonder Övrig kapital-återbetalning	1 406,1 38,5	1 496,1 20,4	Minskning av anslagsbe-hållningar ökad disposi-tion av rörliga krediter	300.0 100.0	174,6
	40 605,0	40 403,6
Underskott	2 025,5	3 817,0
Summa	42 630,5	44 220,6		42 630,5	44 220,6

statsskulden med 3 959 milj. kronor, vilket med 142 milj. kronor överstiger
totalbudgetens underskott. Statsskulden uppgick därmed vid utgången
av budgetåret 1969/70 till 30 960 milj. kronor.

Sambandet mellan totalbudgetens underskott och utfallet av drift- och
kapitalbudgeterna åskådliggörs i följande sammanställning.

Kapitalbudgeten

Ökning av rörliga krediter

Avgår: överskott på driftbudgeten

3 934 milj. kronor
175 ” ”

292" ”

Totalbudgetens underskott 3 817 ” ”

Enligt rikshuvudboken översteg statens tillgångar skulderna med
11 050 milj. kronor vid utgången av budgetåret 1969/70. Detta innebär
att statens förmögenhetsställning har förbättrats med 659 milj. kronor
under budgetåret. Förmögenhetsförändringen belyses i följande sammanställning.

Ökad behållning av kapitalbudgetens tillgångsfonder +3 964 milj. kronor

Ökning av statens utestående fordringar (uppdebiterade riksstatsmedel)
+326 ” ”

Driftbudgetens överskott +292 ” ”

Kapitalbudgeten(motsvararökadskuldpåriksgäldsfonden) —3 934” ”

Redovisad skuldminskning på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
+11 ” ”

Summa förmögenhetsförändring

+ 659

De i riksstaten upptagna inkomsterna på totalbudgeten uppgick till
40 605,0 milj. kronor. De redovisade inkomsterna understeg därmed de
beräknade med 201,4 milj. kronor, vilket motsvarar en avvikelse på
— 0,5 procent. De redovisade utgifterna återigen översteg de i riksstat

och tilläggsstat upptagna utgifterna på totalbudgeten om 42 230,5 milj.
kronor med 1 815,5 milj. kronor, vilket motsvarar en avvikelse på
+ 4,3 procent.

Dispositionen av rörliga krediter ökade under budgetåret 1969/70 med

174,6 milj. kronor mot i riksstaten beräknad ökning av 100 milj. kronor.

Driftbudgeten

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1969/70 redovisas i tabell 2
på denna sida. Av tabellen framgår att de redovisade inkomsterna upp -

Tabell 2. Driftbudgeten 1969/70 (milj. kronor).

Inkomster	Budge- terade belopp	Redo- visade belopp	Utgifter	Budge- terade belopp	Redo- visade belopp
Skatter, av-gifter, m. m.	37 070,6	37 114,9	Egentliga statsutgifter	35 015,9	35 807,3
Inkomster av statens kapital-fonder	2 089,8	1 772,2	Utgifter för statens kapital-fonder	2 573,5	2 788,4
Säger för drift-budgetens in-komster	39 160,4	38 887,1	Därav Riksgälds- fonden	1 450,0	1 679,3
Reservationer från föregående budgetår	—	3 302,5	Avskrivning av-nya kapital-investeringar Avskrivning av oreglerade kapi-talmedelsför-luster	1 122,5 1,0	1 108,1 1.0
			Säger för drift-budgetens ut-gifter	37 589,4	38 595,7
			Reservationer till följande budgetår		3 396,6
			Avräkning mot statens budget-utjämningsfond Avsättning till budgetutjäm-ningsfonden av kommunal-skattemedel Överskott att tillföras budget-utjämnings-fonden	1 571,0	625,0 — 427,7
			Säger för av-räkning mot statens budget-utjämningsfond	1 571,0	197,3

Summa 39160,4 42189,7

39 160,4 42 189,7

gick till 38 887,1 milj. kronor och de redovisade utgifterna till 38 595,7
milj. kronor. Som redan nämnts utföll sålunda driftbudgeten med ett
överskott på 291,4 milj. kronor. Om från detta belopp dras ökningen av
reservationerna om sammanlagt 94,1 milj. kronor, erhålls det överskott
som har avräknats mot budgetutjämningsfonden, nämligen 197,3 milj.
kronor.

Vid ingången av budgetåret 1969/70 redovisades en behållning på budgetutjämningsfonden
av 1 439,5 milj. kronor. Av de på budgetutjämningsfonden
upptagna posterna utgjordes 2 750,0 milj. kronor av kommunalskattemedel
och 1 270,4 milj. kronor av medel som tillförts fonden
som överskott på automobilskattemedlens specialbudget. Summan av
särredovisade överskott på automobilskattemedlens specialbudget och
kommunalskattemedel uppgick således till 4 020,4 milj. kronor, varför
för driftbudgeten i övrigt redovisades en brist på budgetutjämningsfonden
på 2 580,9 milj. kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut uppskrevs budgetutjämningsfonden under
loppet av budgetåret 1969/70 med 3,9 milj. kronor. Uppskrivningen
avsåg reaktivisering av vissa tillgångar under statens datamaskinfond.
Genom denna uppskrivning och genom att överskottet på driftbudgeten
för budgetåret 1969/70 om 197,3 milj. kronor tillfördes fonden ökades
behållningen till 1 640,7 milj. kronor. Fondens sammansättning ändrades
vid utgången av budgetåret 1969/70 på så sätt att de på fonden särredovisade
kommunalskattemedlen ökade till 3 375,0 milj. kronor och
överskottsmedel hänförliga till automobilskattemedlens specialbudget till
1 796,0 milj. kronor, varigenom den till budgeten i övrigt hänförliga
bristen steg till 3 350,2 milj. kronor.

Kapitalbudgeten

De sammanlagda kapitalinvesteringarna uppgick under budgetåret
1969/70 till 6 559,4 milj. kronor. Dessa kapitalinvesteringar finansierades
till ett belopp av 1108,1 milj. kronor genom avskrivningsmedel
från riksstaten, till ett belopp av 1 339,5 milj. kronor genom avskrivningsmedel
inom statens kapitalfonder och till ett belopp av 156,6 milj.
kronor genom övriga kapitalmedel inom fonderna. Återstående belopp
eller 3 955,1 milj. kronor har täckts genom belastning av de på kapitalbudgeten
uppförda investeringsbemyndigandena från riksgäldskontoret
till respektive kapitalfond.

Under den på kapitalbudgeten uppförda posten lånemedel redovisades
för budgetåret 1969/70 ett belopp av 3 074,0 milj. kronor. Sambandet
mellan detta belopp och investeringsbemyndigandena belyses i
vidstående tablå (milj. kronor).

Om till det redovisade beloppet lånemedel läggs det belopp på 859,7
milj. kronor varmed outnyttjade belopp av investeringsanslag minskat,
erhålls det belopp om 3 074,0 milj. kronor varmed den på riksgälds -

fonden redovisade skulden ökat. Av det redovisade beloppet för kapitalåterbetalning
utgör 1,0 milj. kronor avskrivningsmedel som överförts
från driftbudgeten till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

	Riksstat och tilläggsstat	Utfall	Riksstat och tilläggsstat		Utfall
Lånemedel	3 196,5	3 074,0	Investeringsbe-
			myndiganden	3 236,0	3 955,1
			Kapitalåterbe-
			talning	—39,5	-21,4
Minskning av
outnyttjade
belopp av inve-
steringsanslag	—	859,7
Summa	3 196,5	3 933,7		3 196,5	3 933,7

Fördelningen av statens kapitalinvesteringar på olika ändamål kommer
att beröras i det följande i samband med redogörelsen för utvecklingen
av statsutgifterna under de olika departementens verksamhetsområden.
I detta sammanhang må endast påpekas att de genom investeringsanslag
finansierade kapitalinvesteringarna till inte obetydlig
del avser statlig utlåning. Detta är främst fallet för de under statens
utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd redovisade investeringsanslagen,
vilka för budgetåret 1969/70 belastades med 3 235,2 milj. kronor
respektive 450,0 milj. kronor. De under de båda nämnda kapitalfonderna
redovisade utgifterna motsvarade därmed 56 procent av de
sammantagna kapitalinvesteringarna.

Statens inkomster

Skatter

Av de på totalbudgeten redovisade statsinkomsterna om sammanlagt
40 403,6 milj. kronor utgjordes 35 568,5 milj. kronor av skatter, vilket
motsvarar 88 procent av de sammantagna inkomsterna. Skatterna fördelade
sig med 17 671,1 milj. kronor på direkta skatter och med
17 897,4 milj. kronor på indirekta skatter. Härvid har i enlighet med
vad som är fallet i riksrevisionsverkets årsbok såsom direkta skatter
räknats intäkterna under de till skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse
hänförliga inkomsttitlarna och såsom indirekta skatter intäkterna
under inkomsttitlar hänförliga till automobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift
samt tullar och acciser.

I följande tablå har den procentuella fördelningen på direkta och
indirekta skatter under vissa senare år sammanställts.

1959/60

1961/62

1963/64

1965/66

1967/68

1968/69

1969/70

Direkta

skatter

Indirekta

skatter

51,6

48,4

51,7

48,3

46.0

54.0

48,1

51,9

46,1

53,9

46,4

53,6

49,7

50,3

De förskjutningar i relationerna mellan direkt och indirekt beskattning
som kan iakttas hänger samman med de successiva höjningar som
företagits av den allmänna varuskatten och införandet fr. o. m. år 1969
av mervärdeskatt samtidigt som den allmänna varuskatten då avvecklades.

Skatt pä inkomst och förmögenhet m. m.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. utgör den helt dominerande
inkomsttiteln bland inkomsttitlarna under skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse. De skatter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln
utgörs av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
sjömansskatt och folkpensionsavgifter. De uträknade beloppen av dessa
skatter vid 1969 och 1970 års taxeringar framgår av följande tablå
(milj. kronor).

Taxeringsår Ökning 1969—70

1969 1970 Belopp Procent

Statlig inkomstskatt
Därav: A-längden
B- och C-li
F örmögenhetsskatt
Folkpensionsavgift
Sjömansskatt1

	11 939	13	273	+ 1	334	+ 11,2
	10 443	11	691	+ 1	248	+	12,0
a	1 496	1	582	+	86	+	5,7
	432		447	+	15	+	3,5
	2 214	2	386	+	172	+	7,8
	163		165	+	2	+	1,2
Totalt	14 748	16	271	+ 1	523	+	10,3

1 Influtna belopp budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Som framgår av tablån ökade det totala beloppet uträknade skatter
med 1 523 milj. kronor, motsvarande 10,3 procent, från 1969 till 1970
års taxering. För skattskyldiga uppförda på A-längden, d. v. s. fysiska
personer m. fl., på vilka den helt övervägande delen av de uträknade
skatterna belöpte, ökade skatten med 12,0 procent. Denna uppgång kan
jämföras med en stegring av fysiska personers m. fl. beskattningsbara
inkomst med 9,0 procent. För skattskyldiga upptagna på B- och Clängderna,
d. v. s. främst svenska aktiebolag, stannade ökningen av de uträknade
skatterna vid 5,7 procent efter att mellan taxeringsåren 1968
och 1969 ha stigit med drygt 20 procent.

De på inkomstskattetiteln redovisade inkomsterna under budgetåret
1969/70 uppgick till 17 048 milj. kronor. Skillnaden mellan uträknade
belopp för de skatter som slutligt skall redovisas på titeln och den fak -

tiskt redovisade behållningen hänger samman med dels att det i det
förra fallet är fråga om kalenderår och i det senare fallet om budgetår,
dels att över titeln redovisas även andra skatter och avgifter, främst
kommunal inkomstskatt, dels att betydande avvikelser regelmässigt förekommer
mellan den skatt som slutligt debiteras för visst år och den
för samma år influtna preliminärskatten.

De i preliminärskatten ingående kommunalskattemedlen utbetalas till
kommunerna för varje kalenderår enligt kommunernas per den 1 januari
framräknade fordran på statsverket. I kommunernas per den 1
januari 1969 framräknade fordran, som till halva sitt belopp belastade
budgetåret 1969/70, ingick dels förskott grundade på 1968 års taxering
och de kommunala utdebiteringarna för 1969, dels slutavräkningsmedel
motsvarande skillnaden mellan slutligt uträknad kommunal inkomstskatt
enligt 1968 års taxering och under kalenderåret 1967 utbetalade
förskott. På motsvarande sätt belastade kommunernas per den 1 januari
1970 framräknade fordran, som utbetalades under kalenderåret 1970,
med halva sitt belopp budgetåret 1969/70.

Genom eftersläpningen i avräkningsförfarandet överstiger i regel de
av staten i källskatteuppbörden uppburna kommunalskattemedlen de
till kommunerna samtidigt utbetalade medlen. För att möjliggöra en
utjämning av de svängningar som kunde föranledas av den då tillämpade
ordningen för utbetalning av kommunalskattemedel inrättades enligt
beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel. Denna fond redovisas fr. o. m. budgetåret
1955/56 på budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar
inte längre direkt påverkar de redovisade inkomsterna på inkomstskattetiteln.
Som nämnts i det föregående uppgick de på budgetutjämningsfonden
särredovisade medlen vid utgången av budgetåret
1969/70 till 3 375 milj. kronor, vilket motsvarar vad staten beräknats
sedan budgetåret 1955/56 ha uppburit av kommunerna tillkommande
skattemedel utöver vad som t. o. m. budgetåret 1969/70 faktiskt utbetalats
till kommunerna.

Automobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser

De redovisade inkomsterna under de största inkomsttitlarna hänförliga
till automobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift samt tullar och
acciser under budgetåren 1967/68—1969/70 framgår av tablå på följande
sida (milj. kronor).

Utvecklingen av inkomsterna av fordonsskatt samt bensin- och brännoljeskatt
under den redovisade perioden får ses mot bakgrund av den
fortgående ökningen av bilbeståndet.

Allmän arbetsgivaravgift inflöt under budgetåret 1969/70 enligt tablån
med 698,1 milj. kronor. Avgiften infördes fr. o. m. den 1 januari 1969.

I de redovisade beloppen ingår även av staten erlagda avgifter.

1967/68 1968/69 1969/70

Fordonsskatt

Bensin- och brännoljeskatt

Allmän arbetsgivaravgift

Tullmedel

Allmän varuskatt

Mervärdeskatt

Särskilda varuskatter

Omsättningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt

Skatt på sprit

865,7 962,8 1 129,6

1 696,2 1 799,6 1 914,3

949,8 952,8 1 046,0

6 571,7 4 963,0 —

384.5 394,0 393,1

309,3 424,9 469,2

1 489,8 1 522,7 1 606,7

1 787,2 1 837,4 1 900,2

190.7 211,2 225,2

347.8 402,7 474,8

846.5 905,0 971,0

211,0 225,1 239,0

1 991,2 6 741,1

287,3 698,1

Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker
Energiskatt

Särskild skatt på motorbränslen

Den obetydliga uppgången av tullmedel mellan budgetåren 1967/68
och 1968/69 trots en väsentlig fortgående stegring av utrikeshandeln
får ses mot bakgrund dels av tullsänkningar på varor från EFTA-området,
dels av tullsänkningar fr. o. m. den 1 juli 1968 enligt åtaganden i den
s. k. kennedyronden. Fr. o. m. den 1 juli 1970 har skett en viss utökning
av förteckningen över varor för vilka tullfrihet åtnjutes och fr. o. m.
den 1 januari 1970 en fortsatt tullavtrappning enligt kennedyronden.
Sistnämnda åtgärder medförde dock väsentligt mindre effekt på tulluppbörden
än vad som var fallet närmast föregående budgetår. Tullmedlen
ökade sålunda med inemot 10 procent från budgetåret 1968/69 till budgetåret
1969/70 mot endast 1/3 procent mellan budgetåren 1967/68 och
1968/69.

Inkomsterna av den fr. o. m. år 1969 införda mervärdeskatten understeg
de för budgetåret 1968/69 redovisade sammanlagda inkomsterna
av allmän varuskatt och mervärdeskatt med 213 milj. kronor. Mervärdeskatten
utgjorde under budgetåret 1969/70 10 procent av beskattningsvärdet.
Fr. o. m. den 9 februari 1970 höjdes dock skattesatsen för
vissa varor.

Utvecklingen av inkomsterna av tobaksskatt får bedömas mot bakgrund
av att skatten i februari 1968 höjdes för vissa typer av cigarretter
och att en allmän höjning av skattesatserna genomfördes fr. o. m.
den 9 februari 1970.

ökningarna i procent mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 samt
mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 för inkomsttitlarna skatt på

ökning i procent

1967/68—1968/69 1968/69—1969/70

Skatt på sprit
Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker

+ 2,8
+ 10,8
+ 15,8

+ 17,9

+ 3,4

+ 6,6

sprit, skatt på vin samt skatt på malt- och läskedrycker framgår av sammanställning
på föregående sida.

Av sammanställningen framgår att skatt på vin under den redovisade
perioden ökade betydligt snabbare än skatt på sprit och att inkomsterna
av skatt på malt- och läskedrycker i sin tur steg väsentligt mera än
inkomsterna av skatt på vin. Till bilden hör att skattesatserna för sprit
och vin höjdes i februari 1968 och att skatten på öl skärptes fr. o. m.
den 9 februari 1970.

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisas inkomster
för statliga myndigheter och inrättningar, i huvudsak motsvarande ersättningar
eller avgifter för av vederbörande myndigheter utförda
tjänster eller uppdrag. Taxor och avgifter fastställs i allt väsentligt av
Kungl. Maj:t. Dessutom redovisas under uppbörd i statens verksamhet
vissa andra inkomster. Bl. a. upptas på titeln bidrag till kostnader för
polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. de kontanta bidrag som
kommunerna erlägger till staten som medverkan vid förstatligandet av
polis-, uppbörds- och domstolsväsendet. Ifrågavarande bidrag uppgick
för budgetåret 1969/70 till 99,7 milj. kronor.

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 infördes en ny uppbördstitel av speciellt
slag, benämnd pensionsmedel m. m. Denna uppbördstitel inrättades för
de transaktioner som hörde samman med den anslagstekniska omläggning
som genomfördes budgetåret 1969/70. Beträffande denna omläggning,
vilken kommer att närmare beröras i kommentaren till statens utgifter,
må i detta sammanhang påpekas att den främst hade innebörden
att under avlöningsanslag och andra anslag, varifrån löner bestrids, upptogs
för pensions- och socialförsäkringskostnader samt för den ovannämnda
allmänna arbetsgivaravgiften ett lönekostnadspålägg, som uppgick
till 23 procent av lönebeloppen.

Dessa lönekostnadspålägg jämte medel som tidigare redovisades under
uppbördstiteln personalsjukpenningar och vissa socialförsäkringsavgifter
m. m. upptas som inkomster under uppbördstiteln pensionsmedel
m. m., medan faktiskt utbetalade personalpensionsförmåner, arbetsgivaravgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen och sjukförsäkringen
samt allmän arbetsgivaravgift m. m. upptas som utgifter på titeln. Det
överskott som härvid framkommer redovisas som inkomst under uppbördstiteln.
Det överskott som redovisades för budgetåret 1969/70, 179,2
milj. kronor, hängde bl. a. samman med den statliga verksamhetens expansion
såtillvida som lönekostnadspålägget hänförde sig till löner till
under budgetåret anställda, medan de pensioner som utbetalades avsåg
pensionerade tjänstemän.

Under rubriken diverse inkomster redovisas bl. a. totalisator-, tips- och
lotterimedel.

De under uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster influtna
medlen under budgetåren 1967/68—1969/70 redovisas i följande tablå
(milj. kronor).

1967/68 1968/69 1969/70

Uppbörd i statens verksamhet 798,8 823,3 914,2

Diverse inkomster 555,6 535,3 632,2

Inkomster av statens kapitalfonder

I riksstaten upptagna och i budgetredovisningen redovisade belopp för
budgetåret 1969/70 under inkomster av statens kapitalfonder belyses i
nedanstående sammanställning (milj. kronor).

Det kan påpekas att på s. 27—38 ges uppgifter om affärsverkens driftstater
med vissa därtill knutna kommentarer.

Riksstat Budget- Brist (—■)

redo- resp. mer visning

inkomst (+)

Statens affärsverksfonder	721,2	524,8	—196,4
Därav: Försvarets fabriksverk	15,0	16,2	+ 1,2
Postverket	19,0	12,9	— 6,1
Televerket	176,3	150,0	— 26,3
Statens järnvägar	140,0	40,7	— 99,3
Luftfartsverket	14,9	15,1	+ 0,2
Statens vattenfallsverk	350,0	277,9	— 72,1
Domänverket	6,0	12,0	+ 6,0
Riksbanksfonden	200,0	200,0	—
Statens allmänna fastighetsfond	92,0	72,6	— 19,4
Försvarets fastighetsfond	83,3	82,7	— 0,6
Statens utlåningsfonder	772,2	699,4	— 72,8
Fonden för låneunderstöd	37,7	33,1	— 4,6
Fonden för statens aktier	50,0	19,4	— 30,6
Statens pensionsfonder	89,1	90,3	+ 1,2
Diverse kapitalfonder	44,3	49,9	+ 5,6
Summa	2 089,8	1 772,2	—317,6

Statens utgifter

Utgifter inom de olika departementens verksamhetsområden m. m.

I tabell 3 på s. 15 har, med fördelning på de olika departementens
verksamhetsområden m. m., sammanställts de belopp på drift- och kapitalbudgeterna
för budgetåret 1969/70 som upptagits i riksstat och
tilläggsstat (budgeterade belopp) och redovisats i budgetredovisningen.

I det följande kommer utgifterna inom de olika verksamhetsområdena
att kommenteras. Dessförinnan må dock erinras om dels den anslagstekniska
omläggning som genomfördes fr. o. m. budgetåret 1969/70 och

Tabell 3. Utgifter på drift- och kapitalbudgeterna budgetåret 1969/70 (milj. kr.).

Verksamhets- Budgeterade belopp Redovisade belopp

område Drift- Kapital- Summa Drift- Kapital- Summa

budge- budge- budge- budge -

	ten	ten		ten	ten
Kungl, hov- och slottsstaterna	7,6		7,6	7,6		7,6
Justitiedeparte- mentet	1 545,0	57,1	1 602,1	1 616,6	31,7	1 648,3
Utrikesdeparte- mentet	499,1	9,3	508,4	503,8	9,2	513,0
Försvarsdeparte- mentet	5 426,5	277,5	5 704,0	5 605,6	329,4	5 935,0
Socialdeparte- mentet	11 506,0	122,6	11 628,6	11 830,7	155,4	11 986,1
Kommunikations- departementet	2 521,2	1 177,2	3 698,4	2 498,7	1 136,6	3 635,3
Finansdeparte- mentet	2 516,0	126,2	2 642,2	2 508,1	134,5	2 642,6
Utbildnings- departementet	6 733,2	1 000,3	7 733,5	6 931,2	962,1	7 893,3
Jordbruksdeparte- mentet	884,1	40,3	924,4	852,4	—12,4	840,0
Handelsdeparte- mentet	173,3	74,9	248,2	185,4	85,6	271,0
Inrikesdeparte- mentet	2 095,2	1 878,0	3 973,2	2 242,0	2 748,2	4 990,2
Civildeparte- mentet	719,3	8,7	728,0	737,3	3,7	741,0
Industrideparte- mentet	316,2	992,3	1 308,5	214,7	975,2	1 189,9
Oförutsedda utgifter	1,0	_	1,0	2,8	_	2,8
Riksdagen och dess verk m. m.	72,2	0,1	72,3	70,7	_	70,7
Riksgäldsfonden	1 450,0	—	1 450,0	1 679,3	—	1 679,3
Summa	36 465,9	5 764,6	42 230,5	37 486,6	6 559,4	44 046,0

som antytts under rubriken Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster
i det föregående, dels den ändrade fördelning av ärenden mellan
statsdepartementen som genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1969.

Den anslagstekniska omläggningen innebar dels att de förutvarande
avlönings- och omkostnadsanslagen — med något undantag — slogs
ihop till ett för varje myndighet gemensamt förvaltningskostnadsanslag,
dels att pensions- och socialförsäkringskostnader samt lokalkostnader,
vilka tidigare redovisats över för hela statsförvaltningen eller vederbörande
huvudtitel gemensamma anslag, gjordes till utgifter hos myndigheterna.

Pålägget för pensions- och socialförsäkringskostnader, det s. k. lönekostnadspålägget,
angavs till 23 procent på de utgående lönerna, varav 1
procent avsåg den fr. o. m. 1969 införda allmänna arbetsgivaravgiften.
Det enhetliga pålägget med 23 procent får i avvaktan på särskild utredning
om differentierade lönekostnadspålägg anses som provisoriskt.
Karaktären av provisorium innebar för de områden som reglerades av

särskilda fleråriga ekonomiska ramar, nämligen det militära försvaret
och civilförsvaret, att någon slutlig ramjustering inte kunde göras för
budgetåret 1969/70. Med hänsyn härtill beräknades medel för lönekostnadspålägg
på särskilda anslag som anvisades vid sidan av dessa ramar.

Den företagna anslagstekniska omläggningen får ses som ett första
steg mot programbudgetering och ansluter till de försök och studier
som bedrivits vid några myndigheter. Det må erinras om att de anslagstekniska
konsekvenser som ett fullt genomförande av programbudgetering
skulle medföra och återverkningarna härav på riksstatens uppställning
utreds i särskild ordning.

Fr. o. m. den 1 juli 1969 överfördes civildepartementets dåvarande
arbetsuppgifter till finansdepartementet. Samtidigt överflyttades till
civildepartementet dels från kommunikationsdepartementet i huvudsak
de grupper av ärenden som rörde länsstyrelserna m. m., kommunerna
och den fysiska planeringen, dels från jordbruksdepartementet de ärenden
som rörde lantmäteriväsendet och kartväsendet.

De inom justitiedepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
för budgetåret 1969/70 översteg de för budgetåret 1968/69 redovisade
utgifterna med 344 milj. kronor. Den helt övervägande delen av
denna ökning eller 271 milj. kronor hänförde sig till polisväsendet. I väsentlig
grad hängde utgiftsökningen för polisväsendet samman med lönekostnadspåläggen
och lokalkostnader, vilka sammanlagt budgeterats
till ca 150 milj. kronor, men ökningen förklaras också av en betydande
personell förstärkning.

Av de inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
utgjordes sammanlagt 349 milj. kronor, motsvarande 68 procent,
av utgifter för internationell biståndsverksamhet, en ökning i jämförelse
med närmast föregående budgetår med 78 milj. kronor.

De redovisade utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
översteg budgetåret 1969/70 de budgeterade beloppen med 231
milj. kronor. Av denna ökning hänförde sig 52 milj. kronor till kapitalbudgeten.
Bland merutgifter på driftbudgeten kan nämnas att merutgifter
för löner till aktiv personal för armén, marinen och flygvapnet
redovisades om sammanlagt 66 milj. kronor. Jämfört med budgetåret
1968/69 var de redovisade utgifterna under budgetåret 1969/70 677
milj. kronor större. Ungefär hälften eller 340 milj. kronor hänförde sig
till de förutnämnda nya anslagen för lönekostnadspålägg för militära
ramen respektive civilförsvarsramen.

Utgifterna inom socialdepartementets verksamhetsområde skiljer sig
från utgifterna inom övriga departementsområden såtillvida som de till
övervägande del avser inkomstöverföringar till hushållen. Under de fyra
största anslagen härvidlag, nämligen folkpensioner, allmänna barnbidrag,
bidrag till sjukförsäkringen och bostadstillägg för barnfamiljer
m. m., redovisades under budgetåret 1969/70 utgifter om sammanlagt

9 258 milj. kronor, motsvarande 77 procent av de under socialdepartementets
verksamhetsområde redovisade utgifterna på totalbudgeten.

1 jämförelse med motsvarande utgifter under budgetåret 1968/69 ökade
utgifterna under de fyra nämnda anslagen med 898 milj. kronor, vilket
utgör den dominerande delen av den för departementsområdet totalt redovisade
utgiftsökningen om 1 225 milj. kronor. Av utgiftsökningen svarade
folkpensioner för 665 milj. kronor, vilket får ses mot bakgrund dels
av ökat antal pensionärer och värdeförsäkring av folkpensionerna vid
prisförändringar, dels av de nya pensionstillskott som fr. o. m. den 1 juli
1969 utgick till pensionärer som inte hade ATP-pension eller som hade
låga ATP-belopp. Utgifterna för bostadstillägg för barnfamiljer m. m.
ökade mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 med 210 milj. kronor väsentligen
som en följd av den familjepolitiska reform som beslöts vid
1968 års riksdag.

Den i det föregående nämnda ändrade fördelningen av ärenden på
statsdepartementen innebar en utgiftsminskning för kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde på 425 milj. kronor för budgetåret
1969/70 jämfört med närmast föregående budgetår. De redovisade utgifterna
minskade dock med endast 215 milj. kronor, vilket betyder att
utgifterna i övrigt inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
ökade med 210 milj. kronor. Bland utgiftsökningar mellan budgetåren
1968/69 och 1969/70 kan nämnas vägväsendet, för vilket redovisades
utgiftsökning om 243 milj. kronor, och investeringar i posthus, för
vilka utgiftsökningen uppgick till 38 milj. kronor. Minskade utgifter
mellan de bägge budgetåren redovisades bl. a. för investeringar i järnvägar
m. m. om 50 milj. kronor.

De för finansdepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
under budgetåret 1969/70 var 468 milj. kronor mindre än under närmast
föregående budgetår. Denna redovisningsmässiga utgiftsminskning
är dock av formell karaktär och får ses mot bakgrund av dels att utgifterna
för finansdepartementets tidigare s. k. ekonomienheter, som
fr. o. m. år 1969 överfördes till det då nyinrättade industridepartementet,
först fr. o. m. budgetåret 1969/70 redovisades under industridepartementet,
dels att den ovan berörda ändrade fördelningen av arbetsuppgifter
mellan departementen medförde att vissa nya arbetsuppgifter tillfördes
finansdepartementet. Bortses från dessa ändrade arbetsuppgifter
ökade utgifterna under finansdepartementets verksamhetsområde med
277 milj. kronor från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/70. Av
denna utgiftsökning föll 150 milj. kronor på bidrag och ersättningar till
kommunerna m. m. Totalt uppgick därmed dessa bidrag och ersättningar
till 1 554 milj. kronor under budgetåret 1969/70, motsvarande inemot
60 procent av de på totalbudgeten redovisade utgifterna för finansdepartementets
verksamhetsområde.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisades för

2 Riksdagen 1971. 2 sami.

budgetåret 1969/70 de — näst utgifterna inom socialdepartementets
verksamhetsområde — största sammanlagda utgifterna. Av utgifterna
belöpte 4 469 milj. kronor, motsvarande 57 procent av de sammanlagda
utgifterna inom verksamhetsområdet, på skolväsendet. Jämfört med
budgetåret 1968/69 innebar detta en ökning med 872 milj. kronor. På
driftbudgeten redovisade utgifter för högre utbildning och forskning
uppgick till 1 070 milj. kronor under budgetåret 1969/70, motsvarande
en ökning från närmast föregående budgetår med 325 milj. kronor. Liksom
för övriga områden med stora personalkadrar förklaras de nämnda
utgiftsökningarna till väsentlig del av den i det föregående nämnda anslagstekniska
omläggningen men motsvarar även en fortsatt kvantitativ
utbyggnad av undervisningsväsendet. För byggnadsarbeten vid universiteten
och vissa högskolor redovisades under budgetåret 1969/70 investeringsutgifter
på 129 milj. kronor. Utgifter för studiesociala ändamål
uppgick till 1 232 milj. kronor, av vilket belopp 616 milj. kronor utgjordes
av studiemedel anvisade på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder.

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 överfördes som tidigare nämnts ärenden
avseende lantmäteriväsendet och kartväsendet från jordbruksdepartementet
till civildepartementet. Bortses härifrån förbyts den redovisningsmässiga
minskningen i utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 om 7 milj. kronor
i en utgiftsökning om 91 milj. kronor. Denna utgiftsökning är tämligen
jämnt fördelad över de olika delområden som ryms inom verksamhetsområdet.

Det negativa belopp som i tabell 3 redovisas för utgifter på kapitalbudgeten
beror på nettoinkomster på vissa äldre kapitalfonder.

Utgifterna inom handelsdepartementets verksamhetsområde ökade
från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/70 med 33 milj. kronor
till sammanlagt 271 milj. kronor. Den största utgiftsposten, 73,5 milj.
kronor, hänförde sig till det på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
upptagna investeringsanslaget för lån till utbyggnad av oljelagringen.

Inom inrikesdepartementets verksamhetsområde redovisades till ett
belopp av 2 671 milj. kronor utgifter för bostadsbyggande under budgetåret
1969/70. Av detta belopp, som motsvarade 54 procent av de sammantagna
utgifterna inom verksamhetsområdet, utgjordes 2 440 milj.
kronor av medel anvisade på investeringsanslag till lånefonden för bostadsbyggande
— en ökning på 1 170 milj. kronor i jämförelse med budgetåret
1968/69. Utgifterna inom delområdena arbetsmarknad och lokaliseringsstöd
uppgick under budgetåret 1969/70 till 2 308 milj. kronor,
innebärande en ökning jämfört med nästföregående budgetår på 211
milj. kronor.

Genom den tidigare nämnda ändrade fördelningen av arbetsuppgif -

ter mellan departementen sammanfördes ärenden avseende kommunerna,
regional indelning och förvaltning samt vissa delar av samhällsplaneringen
till civildepartementet, medan de ärenden som tidigare handlagts
inom departementet — huvudsakligen rörande arbets- och anställningsvillkor
för arbetstagare i allmän tjänst — fördes över till finansdepartementet.
Departementets verksamhetsområde ändrade därigenom
fullständigt karaktär. Av de under civildepartementets verksamhetsområde
redovisade utgifterna för budgetåret 1969/70 hänförde sig 561,3
milj. kronor till utgifter för länsstyrelserna, vilket motsvarade 76 procent
av de för verksamhetsområdet på totalbudgeten redovisade utgifterna.

Budgetåret 1969/70 redovisades det fr. o. m. år 1969 inrättade industridepartementets
utgifter under en särskild huvudtitel efter att, som
nämnts, under budgetåret 1968/69 ha redovisats under främst finansdepartementet.
Av de sammanlagda utgifterna under budgetåret 1969/70
på 1 189,9 milj. kronor belöpte den helt övervägande delen eller 975,2
milj. kronor på investeringsutgifter. Den största investeringsutgiften avsåg
kraftstationer m. m., 580 milj. kronor. I övrigt kan bland investeringsutgiftema
nämnas teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank
AB till ett belopp av 300 milj. kronor och aktieteckning i andra bolag
till ett sammanlagt belopp av 80 milj. kronor.

Utgifter efter anslagsform

Av de för budgetåret 1969/70 anvisade medlen på driftbudgeten om
sammanlagt 37 589 milj. kronor utgjordes 8 355 milj. kronor av reservationsanslag
och 29 234 milj. kronor av förslagsanslag och obetecknade
anslag. De på reservationsanslag redovisade utgifterna uppgick till
8 241 milj. kronor. Den vid budgetårets början föreliggande anslagsbehållningen
av reservationer om 3 303 milj. kronor ökade härigenom
(efter avdrag av indragna anslagsbehållningar) till 3 397 milj. kronor.

På kapitalbudgeten anvisades för budgetåret 1969/70 investeringsanslag
till ett sammanlagt belopp av 5 765 milj. kronor. Den redovisade
nettoutgiften uppgick till sammanlagt 6 559 milj. kronor. Det vid budgetårets
början föreliggande beloppet av outnyttjade investeringsanslag
om 1 853 milj. kronor minskade härigenom (efter avdrag av besparingar
reglerade över titeln lånemedel om 65 milj. kronor) med
delning på departement m. m. i tablå på följande sida (milj. kronor).

Beloppen utestående reservationer respektive outnyttjade belopp investeringsanslag
vid utgången av budgetåret 1969/70 redovisas, med fördelning
på departement m. m., i tablå på följande sida (milj. kronor).

Som framgår av tablån redovisades de största beloppen utestående
reservationer och outnyttjade belopp investeringsanslag för försvars-,
kommunikations-, finans- och inrikesdepartementens verksamhetsområden.
De inom försvarsdepartementets verksamhetsområde uteståen -

Utestående reservationer Outnyttjade

Egentliga Avskrivning belopp inves statsutgifter

av nya kapital- teringsanslag

investeringar

Justitiedepartementet	56,2	21,5	68,2
Utrikesdepartementet	22,2	6,6	19,7
Försvarsdepartementet	1 099,6	73,1	86,7
Socialdepartementet	85,6	28,0	82,6
Kommunikationsdeparte-
mentet	1 032,4	13,6	128,7
Finansdepartementet	369,0	13,5	128,7
Utbildningsdepartementet	85,9	55,3	67,8
Jordbruksdepartementet	106,5	0,9	47,0
Handelsdepartementet	3,5	15,4	24,9
Inrikesdepartementet	147,0	0,0	269,3
Civildepartementet	7,0	2,6	8,0
Industridepartementet	132,7	15,8	61,6
Riksdagen och dess verk	2,9	—	0,3
Summa	3 150,4	246,3	993,4

de reservationerna hänförde sig i allt väsentligt till materielanslagen.
För kommunikationsdepartementets verksamhetsområde redovisades de
största enskilda beloppen reservationsmedel under anslagen byggande
av statliga vägar, 478 milj. kronor, samt drift av statliga vägar, 389
milj. kronor. De under finansdepartementets verksamhetsområde redovisade
utestående reservationerna hänförde sig i stort sett till anslaget
finansiellt utvecklingsbistånd, 361 milj. kronor. Under inrikesdepartementets
verksamhetsområde redovisades det största outnyttjade
beloppet för kapitalinvestering, 138 milj. kronor, för investeringsanslaget
lokaliseringslån. I övrigt kan beträffande inrikesdepartementet nämnas
att outnyttjade belopp investeringsanslag för lånefonden för bostadsbyggande
uppgick till endast 25 milj. kronor vid utgången av budgetåret
1969/70 efter att vid budgetårets ingång ha uppgått till 865 milj.
kronor, en minskning således med 840 milj. kronor.

Under förslagsanslag och obetecknade anslag redovisades för budgetåret
1969/70 merutgifter till ett sammanlagt belopp av 1 504 milj.
kronor och besparingar till ett sammanlagt belopp av 411 milj. kronor.
Som besparing reglerad över specialbudget redovisades dessutom ett
belopp av 74 milj. kronor och som merutgift reglerad över specialbudget
ett belopp av 82 milj. kronor. Det förstnämnda beloppet kan antingen
läggas till övriga besparingar eller hellre dras ifrån merutgifterna,
eftersom det i allt väsentligt motsvarar som merutgift upptagen
avsättning under det på kommunikationsdepartementets huvudtitel anvisade
anslaget avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med
sistnämnda betraktelsesätt skulle merutgiftema begränsas till 1 430 milj.
kronor. Det som merutgift över specialbudget redovisade beloppet kan
lämpligen dras ifrån besparingarna, eftersom det i allt väsentligt motsvarar
besparing på det under inrikesdepartementets huvudtitel anvi -

sade anslaget allmänna beredskapsarbeten m. m. Besparingarna skulle
härigenom begränsas till 329 milj. kronor. Under budgetåret 1968/69
uppgick merutgifterna till 1176 milj. kronor och besparingarna till 1145
milj. kronor, om de då redovisade besparingarna och merutgifterna
reglerade över specialbudget behandlas på motsvarande sätt som här
skett för budgetåret 1969/70.

Eftersom utgifterna under obetecknade anslag, vilka till övervägande
del utgörs av statliga bidrag till olika ändamål, i regel uppgår till hela
de anvisade beloppen, faller inte endast merutgifter utan även besparingar
i allt väsentligt på förslagsanslagen.

Fördelningen av besparingar och merutgifter budgetåret 1969/70 under
de olika departementens huvudtitlar m. m. framgår av följande
tablå (milj. kronor).

Departement m. m.	Merutgift	Besparing
Justitiedepartementet	92	9
Utrikesdepartementet	2	2
Försvarsdepartementet	148	37
Socialdepartementet	387	75
Kommunikationsdepartementet	*35	10
Finansdepartementet	59	15
Utbildningsdepartementet	326	104
Jordbruksdepartementet	35	24
Handelsdepartementet	12	1
Inrikesdepartementet	72	*35
Civildepartementet	25	6
Industridepartementet	2	2
Riksgäldsfonden	229	—
Övrigt	6	11
	Summa I 430	329

1 Nettomerutgifter under anslag som avräknas mot automobilskattemedelsfonden
har fråndragits.

’ Nettobesparingar under anslag som avräknas mot automobilskattemedelsfonden
har fråndragits.

Besparing eller merutgift redovisas för snart sagt alla förslagsanslag.
Det kan i och för sig även sägas ligga i sakens natur att faktiskt redovisade
utgifter inte exakt visar sig stämma överens med i riksstat och
tilläggsstat beräknade belopp.

Som framgår av tablån översteg merutgifterna besparingarna under
budgetåret 1969/70 med 1 101 milj. kronor, medan för budgetåret
1968/69 enligt i det föregående lämnade uppgifter besparingar och
merutgifter i stort sett uppgick till samma belopp. Till viss del hänger
denna skillnad mellan de bägge budgetåren samman med att — på
grund av den sena uppgörelsen om 1969 och 1970 års löner — endast
ett formellt belopp om 1 000 kronor anvisades för budgetåret 1969/70
till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Någon sedvanlig
besparing på detta täckningsanslag såsom motvikt mot merutgifter
på löneanslag uppstod därför ej.

Även bortsett från anslag över vilka lönekostnader redovisas var merutgifterna
under budgetåret 1969/70 betydligt större än besparingarna.
I följande tablå har sammanställts vissa förslagsanslag (andra än löneanslag)
för vilka betydande merutgifter redovisas (milj. kronor).

Anslag			Anvisat belopp	Mer- utgift
IV B	12	Armén: Mathållning	54,0	10,4
V B	4	Folkpensioner	6 510,0	107,0
V C	3	Bostadstillägg för barnfamiljer m. m.	425,0	98,8
V C	4	Ersättning för bidragsförskott	63,0	21,2
V D	1	Bidrag till social hemhjälp	135,0	24,3
V I	6	Ersättningar till kommunerna enligt social-
		hjälps- och barnavårdslagarna m. m.	12,0	10,6
V K	4	Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade	60,0	21,0
VIIID	28	Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsen-
		det m. m.	274,0	10,6
VIII G	6	Bidrag till studiecirkelverksamhet	60,0	18,0
IX D	2	Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
		område	153,0	10,2
XI B	12	Omhändertagande av flyktingar	6,3	27,9
XI D	5	Räntebidrag	5,0	10,2

Automobilskattemedlens specialbudget

Automobilskattemedlens specialbudget utgör numera den enda inom
riksstaten kvarstående specialstaten av någon betydelse. Redovisningsformen
gör det möjligt att följa i vad mån vissa statsinkomster som direkt
härleds ur motorfordonstrafiken, främst fordonsskatt och bensinskatt,
kommer till användning för väg- och vägtrafikväsendet eller närstående
ändamål. De på specialbudgeten uppkommande differenserna
mellan inkomster och utgifter salderas år från år. Slutbeloppet visar
alltså inte årsresultatet utan det slutliga saldot efter hela den tid under
vilken systemet varit i tillämpning.

Inkomster och utgifter som hänför sig till automobilskattemedlens
specialbudget redovisas såväl i riksstaten som i budgetredovisningen
blandade med övriga poster. Någon särredovisning av medlen förekommer
alltså inte. I syfte att möjliggöra en samlad överblick över
dessa medel har revisorerna sedan ett antal år tillbaka i sin berättelse
intagit en sammanställning av automobilskattemedlens specialbudget
för det senast förflutna budgetåret.

Inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget under
budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning.

Ingående balans den 1/7 1969
Tillgångar:

Reservationer 1 012 739 201: 52

Fordran på budgetutjämningsfonden 1 270 402 167: 12

Inkomster

A. I. 2. a) Fordonsskatt 1 129 571 640: 26

2. b) Bensin- och brännolje skatt

1 914 305 287: 65

A. II. 18. Inkomster vid statens vägverk
1 696 926: 53

19. Inkomster vid statens

trafiksäkerhetsverk 18 322 464: 88

Utgifter:

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

B. Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen 3 500 000: —

Polisverket:

2 Inköp av motorfordon m. m. 16 600 000: —

3 Underhåll och drift av motorfordon
m. m. 25 900 000: —

Lokala polisorganisationen:

6 Förvaltningskostnader 174 150 000: —

7 Utrustning 2 500 000: —

V. SOCIALDEPARTEMENTET

L. Arbetarskydd m. m.

1 Arbetarskyddsstyrelsen 130 000

2 Yrkesinspektionen 990 000

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET A.

Kommunikationsdepartementet
m. m.

2 Kommittéer m. m.

B. Vägväsendet

1 Statens vägverk: Ämbetsverks uppgifter

4 104 722: 56

2 Drift av statliga vägar 749 429 876: 53

3 Byggande av statliga vägar 678 600 093: 68

4 Bidrag till drift av kommunala

vägar och gator 99 365 064: 17

5 Bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator 309 581 532: 28

6 Bidrag till drift av enskilda

vägar m. m. 52 285 507: 22

7 Bidrag till byggande av enskilda

vägar 22 348 114:37

8 Tjänster till utomstående 7 522 873: 80

Äldre anslag 1968/69 D 1 240 656: 95

C. Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

1 Förvaltningskostnader 8 043 651:33

2 Uppdragsverksamhet 14 994 542: 24

2 283 141 368: 64

3 063 896 319: 32
5 347 037 687: 96

222 650 000: —

1 120 000: —

1 550 000: —

1 923 478 441: 56

4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar 5

Trafiksäkerhetsforskning

6 Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande
Äldre anslag 1968/69 E 6

E. Institut m. m.

1 Transportnämnden

8 Statens väginstitut

9 Statens väginstitut: Utrustning

F. Diverse

2 Ersättning till trafikföretag för
drift av icke lönsamma busslinjer 4

Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser

VIII. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET E.

Högre utbildning och forskning
Universiteten m. m.

21 Tekniska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET C.

Lantbrukets rationalisering och
befrämjande av dess produktion,
m. m.

12 Restitution av bensinskatt till
trädgårdsnäringen
Äldre anslag 1968/69 C 16

H. Skogsväsendet

4 Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo

I. Fiskeriväsendet

11 Restitution av bensinskatt till
fiskerinäringen

J. Naturvårdsverksamhet

7 Åtgärder för fritidsbåttrafiken

K. Lappväsendet m. m.

3 Kompensation för bensinskatt
till rennäringen

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

B. Arbetsmarknad m. m.

3 Allmänna beredskapsarbeten
m. m.

4 Särskilda beredskapsarbeten
m. m.

Utgående^balans den 30/6 1970
Tillgångar:

Reservationer

Fordran på budgetutjämningsfonden

6 499 900: 18

3 066 624: 80

2 000 000: —

4 988 647: 18

572 321: 63
3 302 599: 49
151 818: 36

9 933 239: 99
2 500 000: —

311 903: —
187 164: 52

221 238 839:16

64 010 359: 29
Summa utgifter

1 039 065 753: 67
1 795 964 064: 34

39 593 365: 73
4 026 739:48

12 433 239: 99
1 043 000:

499 067: 52

13 071 083: 25

904 470:—
6 289 263: 97

100 000: —

285 249 198: 45
2 512 007 869:95

2 835 029 818:01

5 347 037 687: 96

Alltsedan budgetåret 1954/55 har ett överskott förelegat på specialbudgeten.
Överskottet steg under loppet av fem budgetår från 53 till
766 milj. kronor och varierade därefter kring sistnämnda belopp t. o. m.
budgetåret 1967/68. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 redovisas en
betydande ökning av fondens överskott. Utvecklingen framgår av följande
uppställning, i vilken beloppen avrundats till jämna miljontal
kronor.

Budgetår	Reserva- tioner	Överskott	Summa behållning
1954/55	398	53	451
1955/56	511	259	771
1956/57	681	287	968
1957/58	548	588	1 136
1958/59	383	743	1 126
1959/60	365	766	1 131
1960/61	376	747	1 123
1961/62	400	687	1 087
1962/63	509	742	1 251
1963/64	498	828	1 326
1964/65	784	594	1 378
1965/66	916	652	1 568
1966/67	920	718	1 638
1967/68	1 015	807	1 822
1968/69	1 013	1 270	2 283
1969/70	1 039	1 796	2 835

Under budgetåret 1969/70 har inkomsterna uppgått till 3 064 milj.
kronor och utgifterna till 2 512 milj. kronor. Inkomsterna överstiger
alltså utgifterna med 552 milj. kronor. Samtidigt har reservationerna
ökat med 26 milj. kronor, varför automobilskattemedlens fordran på
budgetutjämningsfonden ökat med 526 milj. kronor. Den 30 juni 1970
utvisar specialbudgeten som följd härav en behållning på 2 835 milj.
kronor, varav 1 039 milj. kronor i form av reservationer på anvisade
men för sitt ändamål ännu inte utnyttjade anslag samt 1796 milj.
kronor som fordran på budgetutjämningsfonden. Sistnämnda belopp
motsvarar alltså vad som vid budgetårets utgång influtit i automobilskattemedel
men ännu inte anvisats för vägväsendet och övriga med
dessa medel avsedda ändamål.

Att outnyttjade automobilskattemedel är avsedda att framdeles komma
vägväsendet till godo innebär inte att någon fondering i egentlig
mening förekommer. Det såsom behållning angivna beloppet visar endast
specialbudgetens ställning vid budgetårets slut. Det må även anmärkas
att utfallet av specialbudgeten inte lämnar något slutligt svar
på frågan om automobilbeskattningen är rättvist utformad eller i vad
mån vägväsendets krav tillgodoses från det allmännas sida. I den allmänna
budgeten förekommer nämligen såväl inkomster som utgifter
med betydande belopp, vilka äger nära samband med biltrafiken men
likväl inte redovisas över automobilskattemedlens specialbudget.

Övriga specialbudgeter

Utöver automobilskattemedlens specialbudget återstår inom riksstatens
ram de båda specialbudgeter som sammanhänger med bankinspektionens
respektive försäkringsinspektionens verksamhet. Dessa specialbudgeter
är i stort sett så konstruerade, att de företag som är underkastade
nämnda ämbetsverks tillsyn har att inleverera vissa bidrag,
vilka redovisas såsom uppbörd i statens verksamhet på riksstatens inkomstsida
och över särskilda avsättningsanslag på finansdepartementets
huvudtitel överförs till de fonder som är inrättade för att finansiera
hithörande kostnader. Eventuellt uppkommande överskott kvarstår på
fonderna.

I budgetredovisningen lämnas uppgifter endast om belastningen på
nyssnämnda avsättningsanslag, däremot inte om utfallet på själva specialbudgeterna,
dvs. bankinspektionens och försäkringsinspektionens
förvaltningskostnader. Uppgifter härom är intagna i efterföljande båda
tabeller.

Bankinspektionens fond budgetåret 1969/70 (1 000-tal kr.)

	Banktill- synens fond	Fondtill- synens fond	Jordbruks- Sparbanks-kassetill- tillsynens synens fond fond	Summa
Ingående balans	1 687,5	342,9	234,4	263,6	2 528,4
Inkomster Bidrag till bankin-spektionen	1 524,0	138,8	240,3	1 872,1	3 775,1
Summa	3 211,5	481,7	474,7	2 135,7	6 303,5
Utgifter Avlöningar	845,2	61,5	205,2	1 333,5	2 445,4
Omkostnader	194,3	13,7	48,1	277,8	533,8
Summa utgifter	1 039,5	75,2	253,3	1 611,3	2 979,2
Utgående balans	2 172,0	406,4	221,4	524,4	3 324,2
Summa	3 211,5	481,6	474,7	2 135,7	6 303,4

Försäkringsinspektionens fond budgetåret 1969/70 (1 000-tal kr.)
Ingående balans		1 620,2
Inkomster
Bidrag till försäkringsinspektionen	2 390,4
Anslag till understödsfören.avdelningen	300,0
Uppbördsmedel: försålda publikationer	2,7	2 693,1
	Summa	4 313,3
Utgifter
Avlöningar	2 522,7
Omkostnader	278,9	2 801,6
Utgående balans		1 511,7
	Summa	4 313,3

Affärsverkens driftstater

Såsom erinrats i det föregående upptas i den statliga budgeten endast
överskotten i affärsverkens rörelser, medan deras löpande driftinkomster
och driftutgifter redovisas på s. k. driftstater, vilka på grundval
av förslag från vederbörande affärsverk fastställs av Kungl. Maj:t
utan riksdagens medverkan. Domänverket, vars redovisning i motsats
till övriga affärsverks avser kalenderår och inte budgetår, befriades
dock av Kungl. Maj:t att före den 1 december 1968 avge förslag till
driftstat men anbefalldes att senast den 15 mars 1969 inkomma med
förslag till budget för 1969. Utfallet av affärsverkens driftstater för
budgetåret 1969/70 (domänverket således kalenderåret 1969) framgår
av efterföljande tabeller och vissa därtill knutna kommentarer.

Försvarets fabriksverks (förenade fabriksverkens) driftstat budgetåret 1969/70

(milj. kr.).

Budgeterat Redovisat

Intäkter

Fakturering
Svenska beställare

Försvarsbeställningar	320,0	262,4
Civila beställningar	30,0	43,0
Tvätteriverksamheten	83,0	83,8
Utländska beställare	30,0	24,3
Intäkter vid försäljning av överskottsmateriel	12,5	13,5
Diverse intäkter	2,0	8,6
Särskilda uppbördsmedel	—29,1	23,9
Summa intäkter	448,4	459,5
Kostnader
Gemensamma driftkostnader	35,1	36,9
Vissa kostnader för försöks- och utvecklings-
arbeten m. m.	11,5	11,5
Driftkostnader vid fabriker
Avlöningar	143,6	149,8
Material	120,0	103,0
Diverse driftkostnader	30,0	44,9
Avsättning till värdeminskningskonto	8,6	8,5
Driftkostnader vid tvätterier
Avlöningar	43,2	44,7
Material	5,4	5,6
Diverse driftkostnader	16,0	23,1
Avsättning till värdeminskningskonto	5,1	5,2
Kostnader vid försäljning av överskottsmateriel
Avlöningar till tjänstemän	2,0	1,9
Omkostnader	3,0	2,9
Material	8,0	5,0
Driftkostnader vid vissa försvarets materielverk
tillhöriga anläggningar för krigstillverkning	0,5	1,1
Summa kostnader	432,0	444,1
Överskott	16,4	15,4
Inleverans
Därav
årets överskott	16,4	15,4

För försvarets fabriksverk (förenade fabriksverken) ökade från budgetåret
1968/69 till budgetåret 1969/70 den externa faktureringen med
åtta procent. Ökningen var störst inom tvätterisektorn, bl. a. genom att
nya tvätterier togs i bruk. Orderingången inom de nytillverkande fabrikerna
och underhållsverkstäderna under budgetåret 1969/70 understeg
däremot orderingången under nästföregående budgetår med sammanlagt
åtta procent. Det kan beträffande de nytillverkande fabrikerna särskilt
nämnas att orderingången från det svenska försvaret minskade
med 34,2 milj. kronor eller med 23 procent mellan budgetåren 1968/69
och 1969/70. Samtidigt ökade emellertid exportbeställningarna i sådan
grad att orderingången för de nytillverkande fabrikerna sjönk med
endast en procent mellan de nämnda budgetåren. För underhållsverkstäderna,
vid vilka ordemedgången mellan budgetåren 1968/69 och
1969/70 belöpte sig till 15 procent, får minskningen bl. a. ses mot bakgrund
av nedläggningen av verkstaden i Västerås och de överföringar
av arbetsobjekt till verkstäderna i Arboga och Malmslätt som gjordes i
samband därmed.

överskottsmedel (ränta) inlevererades under budgetåret 1969/70 till
ett belopp av 15,4 milj. kronor, motsvarande 6,25 procent av den vid
budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen om 246,4 milj. kronor.
Dessutom inlevererades till statsverket under budgetåret avskrivningsmedel
om tillhopa 14,1 milj. kronor, varav 2 milj. kronor såsom
extra avskrivningsmedel enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t.

Postverkets driftstat budgetåret 1969/70 (milj. kr.)

Budgeterat Redovisat

Intäkter

Porton	878,0	863,0
Tjänstepost	150,2	149,3
Tidningar	104,8	110,3
Transitersättning m. m.	13,1	12,8
Uppdrag åt staten	38,0	38,8
För driftkostnader ianspråktagna ränteintäkter	339,4	319,6
Industrierna	3,4	3,4
Diligenstrafiken	21,9	19,8
Fastighetsförvaltningen m. m.	4,0	3,2
Centralupphandlingen	32,9	32,2
Ersättning från Tidningstjänst AB		1,6
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0,1	0,3
Övriga intäkter	34,3	37,5
Summa intäkter	1 620,1	1 591,8
Kostnader
Personalkostnader
Löner m. m.	955,8	940,8
Övriga avlöningsförmåner	132,0	133,1
Pensioner m. m.	143,7	144,0
Allmän arbetsgivaravgift	10,2	10,2
Sakkostnader
Transporter	123,4	105,1
Fastigheter och förhyrda lokaler	73,5	72,1
Inventarier och förbrukningsartiklar	80,5	78,4
Centralupphandlingens inköp för andra myndig-
heter	26,0	27,8
Avsättning till värdeminskningskonto	11,8	11,8
Övriga sakkostnader	45,2	58,1
Ränta på statsverkslån, postbanken		0,7
Summa kostnader	1 602,1	1 582,1

Överskott 18,0 9,7

Inleverans 12,9

Därav

från föregående budgetår 6,2

av årets överskott 6,0

ränta på statsverkslån, postbanken 0,7

Av ovanstående tablå kan utläsas att utfallet för budgetåret 1969/70,
när det gäller såväl intäkter som kostnader, innebar en minskning i
förhållande till driftstatens budgeterade belopp med sammanlagt mellan
en och två procent. Detta sammanhänger till största delen med
att rörelseutvecklingen under budgetåret blev något dämpad i förhållande
till vad som väntades i maj 1969.

I jämförelse med budgetåret 1968/69 ökade postverkets redovisade
intäkter med 130,9 milj. kronor och kostnaderna med 141,2 milj.
kronor. Överskottet, inklusive räntan på postbankens statsverkslån, blev
budgetåret 1969/70 10,4 milj. kronor. Minskningen från det budgeterade
överskottet på 18,0 milj. kronor beror på att överskottet i enlighet

med affärsverksutredningens förslag direkt anpassats till avkastningen
på det i genomsnitt under budgetåret disponerade statskapitalet, som
uppgick till 140 milj. kronor, överskottet innebar en förräntning av
detta kapital med 7,5 procent.

Portointäkterna, inklusive ersättning för befordran av tjänstepost,
överskred under budgetåret för första gången en miljard kronor. De
uppgick till 1 012 milj. kronor, vilket innebar en ökning med 12 procent.
Uttryckta i fasta priser ökade portointäkterna med 0,2 procent.

Personalkostnaderna, som utgör närmare 80 procent av postverkets
totala driftkostnader, ökade under budgetåret med 105 milj. kronor
eller med nära 10 procent till 1 228 milj. kronor. Av personalkostnaderna
avsåg 73 procent lön för arbetad tid och 24 procent kostnader
för sociala förmåner, inklusive semester. Personalen har dock under
åren 1967—1969 minskat med sammanlagt 1 700 årsanställda i samband
med bl. a. rationaliseringar. Under samma tid har den automatiska
personalökningen, som följer av urbaniseringen, den minskade
boendetätheten och den ökade fritidsbebyggelsen, kunnat neutraliseras.
Den faktiska rationaliseringseffekten för de tre åren uppgick därför till
cirka 3 500 årsanställda, vilket motsvarar en förbättring av produktiviteten
med cirka tre procent per år. Den 1 januari 1970 uppgick antalet
årsanställda till ca 37 300.

Den nya postbankslagen, som gäller fr. o. m. den 1 januari 1970,
har tillkommit för att skapa möjligheter till konkurrens på lika villkor
mellan postbanken och övriga bankinstitut. Enligt lagen skall postbanken
ha ett eget kapital för att täcka risker i samband med bankverksamheten.
Av postverkets kapital har under budgetåret anläggningstillgångar
till ett värde av 20 milj. kronor hänförts till postbanken.
Därutöver har postbanken genom beslut av riksdagen tillförts 25 milj.
kronor, varför banken vid utgången av budgetåret 1969/70 disponerade
45 milj. kronor av postverkets förräntningspliktiga statskapital.
Den totala inlåningen i postbanken uppgick vid budgetårets utgång till
ca 14 miljarder kronor. Postbanken var därmed alltjämt landets till inlåningsvolymen
största bank.

Postverket har i förhållande till omslutningen relativt små kapitalbehov.
Under budgetåret 1969/70 uppgick de totala investeringarna till
41,9 milj. kronor. Därav finansierade postverket 20,4 milj. kronor med
egna driftintäkter och 0,3 milj. kronor med kapitalmedel som influtit
vid försäljning av fastigheter. Återstående 21,2 milj. kronor lyftes från
det statliga investeringsanslaget. Sammanlagt ökade det förräntningspliktiga
statskapitalet i postverket under budgetåret med 46,5 milj. kronor
till 169,2 milj. kronor.

Under budgetåret har om- och tillbyggnad av posthusen i Kristinehamn,
Skellefteå och Västervik slutförts, och i örnsköldsvik har ett
nytt posthus tagits i bruk. Tillbyggnaden av postgirohuset i Stockholm

har pågått hela året. Dessutom har arbetena med ett helt nytt posthus
i Växjö och med om- och tillbyggnad av posthuset i Ängelholm påbörjats.

Televerkets driftstat budgetåret 1969/70 (milj. kr.)

	Budgeterat	Redovisat
Intäkter Telefon
Inträdesavgifter	62,5	71,9
Abonnemangs- och samtalsavgifter	2 095,0	2 187,7
Telex	41,2	48,6
Telegraf	46,6	47,9
Ljudradio	3,91	483,4
Television	458,6/
Ersättning för viss rundradioverksamhet	31,2	30,5
Övrig radio	12,2	14,5
Anläggningsavgifter	20,0	29,4
övriga intäkter	66,0	67,8
Summa intäkter	2 837,2	2 981,8
Kostnader
Avlöningar m. m.	448,1	468,9
Pensioner m. m.	171,9	184,5
övriga personalkostnader	92,9	106,0
Lokalkostnader	57,7	70,6
Sveriges Radio
Ljudradio	104,3	108,3
Television	230,4	249,8
Radiohusen (byggnadsstyrelsen)	13,2	11,4
Andel av anslaget Ersättning för viss rund-
radioverksamhet	23,9	23,2
Underhåll m. m.
Fastigheter	24,4	25,2
Telefon-, telegraf- och radioanläggningar	565,4	678,7
Övriga omkostnader
Kontorsmateriel m. m.	31,7	37,6
Frakt- och transportkostnader	46,9	46,6
Förrådsutgifter	24,5	27,9
Postavgifter m. m.	20,3	21,8
Ränta på rundradiofonderna m. m.	15,5	18,5
övriga räntor	16,0	14,7
Nedskrivning av osäkra fordringar	—	10,0
Rikstelefonkatalogen	32,0	33,0
Verktyg och instrument	39,0	50,4
Diverse utgifter	31,2	40,1
Kostnader för arbeten som ersättes	20,0	19,0
Avsättning till värdeminskningskonto	608,1	630,0
Summa kostnader	2 617,4	2 876,2
Ljudradio- och televisionsradioavgiftsmedel som
balanseras	— 33,8	— 40,4

Överskott

Inleverans

Därav

från föregående budgetår
av årets överskott

253,6

145,9

150,0

48,4

101,6

Från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/1970 ökade televerkets
redovisade intäkter med 362,8 milj. kronor och kostnaderna med 385,4
milj. kronor. Intäkterna under budgetåret 1969/70 översteg kostnaderna
med 105,6 milj. kronor. För att erhålla överskottet på den egentliga
televerksamheten, d. v. s. efter det att rundradioverksamheten frånräknats,
skall man emellertid till sistnämnda belopp lägga det underskott
som under budgetåret uppstod på rundradiorörelsen och som uppgick
till 40,4 milj. kronor. Televerksamheten gav således ett överskott om

146,0 milj. kronor under budgetåret 1969/70, vilket innebär en förräntning
med 6,7 procent av det i medeltal disponerade lånemedelskapitalet.

Rundradioverksamheten (ljudradio och television) vid televerket omfattar
projektering, anläggning, drift och underhåll av sändarstationer
och programdistributionsnät samt fakturering och inkassering av allmänna
mottagaravgifter och särskilda ljudradioavgifter. Enligt beslut
av 1957 och 1959 års riksdagar skall rundradiorörelsen vara helt självfinansierande
i fråga om såväl driftkostnader som investeringar. Eventuella
överskott skall alltså inte levereras in till statsverket utan balanseras
i televerkets räkenskaper för att användas för rundradiorörelsens
framtida behov. De sålunda balanserade överskottsmedlen har under
budgetåret 1969/70 minskat med 40,4 milj. kronor, beroende på att
rundradiorörelsens ovan angivna underskott reglerats genom ianspråktagande
av ifrågavarande balanserade överskottsmedel. Dessa uppgick
vid budgetårets slut till 242,7 milj. kronor. En separat redovisning av
rundradioverksamhetens avgiftsfinansierade verksamhet lämnas i nedanstående
sammanställning.

Budgetår

1968/69 1969/70

(milj. kr.)

Intäkter

Avgifter för mottagarinnehav		368,1	461,6
Ränta på balanserade avgifts-medel	och överskotts-	19,7	18,5
Diverse		10,8	8,9
	Summa	398,6	489,0
Kostnader
Sveriges Radio AB		290,3	358,2
Televerket		78,3	87,2
	Summa	368,6	445,4
Intäkter utöver kostnader		30,0	43,6
Investeringar
Radio- och TV-hus		11,5	11,4
Televerket		47,7	72,6
	Summa	59,2	84,0
Överskott att balansera
överskott minus investeringar		—29,2	—W,4

Telefonverksamheten är den helt dominerande rörelsegrenen vid televerket.
Ca 82 procent av bruttovärdet av samtliga anläggningstill -

gångar och ca 76 procent av intäkterna hänför sig till telefonverksamheten.

I ovanstående redovisning av kostnaderna under budgetåret 1969/70
utgörs personalkostnaderna i huvudsak av posterna avlöningar, pensioner
och övriga personalkostnader samt större delen av posten underhåll
m. m., sammanlagt ca 1 000 milj. kronor, vilket motsvarar 35 procent
av de sammanlagda driftkostnaderna.

Avsättning till värdeminskningskonto görs vid televerket på basis
av det beräknade återanskaffningsvärdet av anläggningarna. För budgetåret
1969/70 uppgick avskrivningarna till 630,0 milj. kronor, vilket
innebär att 95 procent av investeringarna finansierades med avskrivningsmedel.

Statens järnvägars driftstat budgetåret 1969/70 (milj. kr.)

1969/70

Budgeterat Redovisat

Intäkter

Järnvägs-, färje- och busstrafik

Gods- och posttrafik	1 435,0	1 470,2
Persontrafik	760,0	772,6
Ersättning för drift av olönsamma järnvägs-linjer m. m.	218,0	215,0
Övriga rörelsegrenar	19,0	21,1
Diverse intäkter	47,0	43,4
Summa intäkter	2 479,0	2 522,3
Kostnader Järnvägs-, färje- och busstrafik Administrativa avdelningen	40,8	36,9
Banavdelningen	396,0	404,2
Driftavdelningen	1 105,9	1 133,5
Ekonomiavdelningen	17,1	17,3
Kommersiella avdelningen	36,4	36,9
Maskinavdelningen	160,3	153,7
U t vecklingsavdel ningen	11,4	10,6
Gemensamma (övergripande) Avskrivningar (ordinarie)	244,9	245,0
Pensioner och ATP-avgifter	421,1	405,9
Arbetsgivaravgift till sjukförsäkring samt kostnader för grupplivförsäkring	39,2	38,4
Allmän arbetsgivaravgift	12,8	12,7
Ersättning från försäkringskassor	—22,0	—23,8
Driftersättning till dotterföretag	18,6	19,4
Övriga gemensamma kostnader	-2,2	—0,8
Övriga rörelsegrenar Hyresverksamheten m. m. (exkl. avskrivningar)	9,4	9,4
Hyresverksamheten, avskrivningar	0,7	0,7
Summa kostnader	2 490,4	2 499,8
Överskott före bokslutsdispositioner	-11,4	22,5
Disposition av pensionsavsättningar	30,0	30,0
Minskning av lagerreserv	10,0	—
Nettoöverskott	28,6	52,5
Inleverans		40,7
Därav från föregående budgetår		5,7
av årets överskott		35,0

3 Riksdagen 1971. 2 sami.

Statens järnvägars intäkter ökade från budgetåret 1968/69 med 153
milj. kronor, medan kostnadsökningen stannade vid 86 milj. kronor.
Resultatet före bokföringsmässiga dispositioner blev därmed 67 milj.
kronor bättre än föregående budgetår och 34 milj. kronor bättre än
budgeterat belopp.

Till intäktsökningen bidrog i hög grad högkonjunkturen under budgetåret
men även strukturella förändringar och höjd taxenivå. Det
största intäktstillskottet — ca 130 milj. kronor — erhölls i godstrafik,
trots att malmtrafikintäkterna minskade med ca 20 milj. kronor till
följd av strejken vid LKAB. Persontrafikintäkterna på järnväg och färjeleder
steg med ca 55 milj. kronor, medan busstrafikens intäkter sjönk
med 30 milj. kronor på grund av att storstockholmstrafiken överfördes
till AB Storstockholms lokaltrafik (SL) i februari 1969.

Av kostnadsökningen föll drygt 85 procent på personalkostnader.
Dessa kostnader, som uppgår till ca 75 procent av de totala kostnaderna,
ökade under budgetåret med 4,1 procent trots att personalantalet minskade
med 1 630 personer (3,6 procent). Ca en tredjedel av personalminskningen
berodde på överföringen av busstrafiken till SL. Om personalantalet
varit oförändrat skulle personalkostnaderna ha stigit med
drygt 140 milj. kronor. Genom personalminskningen begränsades ökningen
av personalkostnaderna till ca 75 milj. kronor. Till den allmänna
höjningen av personalkostnadsnivån kom engångsökningar på 17 milj.
kronor, som belastade budgetåret 1969/70. Dessa uppstod huvudsakligen
genom att banarbetare, bussförare m. fl. överfördes till tjänstemannaanställning
den 1 juli 1970, vilket medförde merkostnader för budgetåret
1969/70 till följd av bl. a. intjänad semesterersättning för år 1969
och för första halvåret 1970.

Som framgår av sammanställningen gav budgetåret ett överskott på
52 milj. kronor, sedan 30 milj. kronor tagits i anspråk av tidigare avsatta
pensionsmedel. Förräntningskravet för budgetåret uppgick till 145
milj. kronor.

Luftfartsverkets driftstat budgetåret 1969/70 (milj. kr.)

Intäkter Flygplatserna Trafikintäkter:	Budgeterat	Redovisat
landningsavgifter	37,4	39,9
passageraravgifter	37,0	39,4
parkerings- och hangaravgifter	1,4	1,4
stationstjänst	7,7	9,4
Övriga intäkter	21,6	24,5
Centralförvaltningen, exkl. luftfartsinspektionen	1,9	1,6
Luftfartsinspektionens avgifter	3,0	3,0
Driftbidrag till luftfartsverket	4,5	4,0
Summa intäkter	114,5	123,2

Budgeterat Redovisat

Kostnader

Ledning och gemensamt	1,0	0,9
Driftavdelningen
Centralt	12,8	14,9
Flygplatserna:
Ledning och gemensamt	2,8	5,4
Avskrivning	16,2	18,0
Flygsäkerhetstjänst	26,8	25,6
Marktjänst	18,8	20,6
Stationstjänst	5,4	6,1
Ekonomiavdelningen	1,0	2,5
Administrativa avdelningen	9,4	9,7
Luftfartsinspektionen	4,1	4,0
Oförutsett	—	—
Summa kostnader	98,3	107,7
Överskott	16,2	15,5

Luftfartsverkets intäkter under budgetåret 1969/70 uppgick till 123,2
milj. kronor eller 8,7 milj. kronor mer än det budgeterade beloppet.
Av det på riksstaten upptagna driftbidraget om 8,0 milj. kronor togs
endast 4,0 milj. kronor i anspråk, ökningen av de totala intäkterna
exkl. driftbidraget utgjorde 14 procent om jämförelse görs med budgetåret
1968/69. Ökningen berodde huvudsakligen på den kraftiga trafiktillväxten
under det sistförflutna budgetåret och även, till en mindre
del, på prisjusteringar inom sådana verksamhetsområden där verket har
att fastställa taxorna, t. ex. hyror, arrenden, bilparkeringsavgifter.

Utgifterna under budgetåret 1969/70 översteg utgifterna under nästföregående
budgetår med 15,4 milj. kronor, motsvarande inemot 17
procent. Löner inklusive sociala kostnader uppgick under budgetåret
1969/70 till sammanlagt 44,8 milj. kronor, vilket var 6 milj. kronor mer
— motsvarande en ökning om 16 procent — än budgetåret 1968/69.
I övrigt kan beträffande kostnadssidan nämnas att budgetåret 1969/70
belastats med vissa extraordinära kostnader, såsom avgift för anslutning
av Arlanda flygplats till käppalasystemet om 2,4 milj. kronor
samt kundförluster om 1,5 milj. kronor.

ökade investeringar har medfört att kapitalkostnaderna har ökat. De
ordinarie avskrivningarna ökade med drygt sex procent till 0,7 milj.
kronor från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/70, medan de av
Kungl. Maj:t medgivna extra avskrivningarna uppgick till 5,7 milj.
kronor för båda de nämnda budgetåren. Av de extra avskrivningarna
hänförde sig 3,5 milj. kronor till Malmö-Bulltofta flygplats, medan
2,2 milj. kronor användes för särskild avskrivning inom objektgruppen
”Fordon, maskiner, redskap” i syfte att få till stånd en bättre överensstämmelse
med objektens ekonomiska livslängd.

Det av luftfartsverket disponerade statskapitalet uppgick den 30
juni 1970 till 257,5 milj. kronor. Räntekostnaden uppgick under budgetåret
1969/70 till 15,5 milj. kronor, vilket svarade mot det överskott
som verket var skyldigt inleverera till statsverket.

Domänverkets driftstat kalenderåret 1969 (milj. kr.)

Budgeterat Redovisat

Intäkter

Skogsdomäner	403,7	410,4
J ordbruksdomäner	8,8	8,9
Räntor	1,0	2,7
Summa intäkter	413,5	422,0
Kostnader
Skogsförvaltningen:
Administration	34,5	37,7
Egentliga förvaltningskostnader	260,5	248,1
J ordbruksförvaltningen:
Egentliga förvaltningskostnader	1,6	1,4
Gemensamma kostnader:
Distriktsförvaltningen administration	14,4	13,4
Centralförvaltningen administration	19,9	22,4
Pensioner och övriga gemensamma kostnader	37,7	44,6
Kommunalskatter	9,9	8,3
Räntor	3,3	5,1
Avskrivningar	25,7	25,1
Summa kostnader	407,5	406,1
Överskott för kalenderår	6,0	15,9
Inleverans för år 1968		10,2
1969		12,0

Riksdagens på propositionen 1968: 103 grundade beslut har bl. a.
medfört ändringar i domänverkets ekonomiska redovisning. Markfonden
och förnyelsefonden för återväxtkostnader har upplösts och ombildats
till en investeringsfond och en dispositionsfond. Vissa tillgångar
som tidigare avskrivits vid anskaffandet har skrivits upp med 82,7 milj.
kronor. Fr. o. m. år 1969 tillämpas planenliga avskrivningar.

För år 1969 har Kungl. Maj:t fastställt ett avkastningskrav på 12,0
milj. kronor. Däremot har Kungl. Maj:t ej fastställt någon driftstat för
detta år.

Domänverkets intäkter för kalenderåret 1969 blev ca 8 milj. kronor
eller 2 procent högre än för 1968.

Ändringarna i den ekonomiska redovisningen gör att jämförelser
med tidigare års redovisningar inte utan närmare analys kan göras.

Statens vattenfallsverks driftstat budgetåret 1969/70 (milj. kr.)

Budgeterat Redovisat

Inkomster

Kraftverk

Inkomster av elektrisk energi	1 111,7	1 168,4
Diverse inkomster	23,6	25,2
Kanalverk
Trafikavgifter	9,6	8,9
Diverse inkomster	0,1	0,6

Summa inkomster 1145,0

1 203,1

Budgeterat Redovisat

Driftkostnader

Kraftverk

Kostnader för drift och underhåll av särskilda
förvaltningsobjekt

Fastigheter inkl. bostäder 5,6 6,0

Primärstationer och vattenregleringsanläggningar
76,0 75,6

Stam- och primärlinjer 10,8 9,0

Sekundärstationer 20,9 21,7

Sekundärlinjer, tertiärstationer, tertiärlinjer
och kvartärnät 29,1 33,6

Diverse distributionsanläggningar 2,3 2,2

Gemensamma driftkostnader 35,7 34,2

Bränslekostnader i värmekraftstationer 36,0 49,8

Kostnader för från främmande kraftverk inköpt
kraft 69,3 267,0

Kostnader för hyrda stamlinjeanläggningar 12,0 11,0

Skatter 32,0 25,0

Allmänna omkostnader
Centrala administrativa kostnader 22,1 18,8

Lokala administrativa kostnader 8,1 8,4

Kostnader för planering och projektering 12,4 13,8

Kostnader för utveckling, forskning och
standardisering 5,9 6,1

Övriga omkostnader

Pensionsutgifter 22,0 23,3

Avskrivning av inventarier 6,6 6,3

Gratifikationer, belöningar och studieresor 0,2 0,3

Propaganda och upplysningsverksamhet 3,6 3,2

Representationskostnader 0,3 0,3

Postavgifter 2,2 2,0

Civilförsvar, driftvärn, ränta på rörlig kredit
samt diverse och oförutsebara kostnader 13,1 3,4

Avsättning till värdeminskningskonto 340,0 294,3

Kanalverk

Kostnader för drift och underhåll av särskilda
förvaltningsobjekt 4,3 4,5

Kostnader för lotsning 2,0 2,1

Allmänna omkostnader 0,5 0,5

Övriga omkostnader

Skatter 0,0 0,0

Pensionsutgifter 1,2 1,4

Diverse och oförutsebara kostnader 0,1 0,1

Avsättning till värdeminskningskonto 0,7 0,7

Summa driftkostnader 775,0 924,6

Överskott

Kraftverk 369,1 278,3

Kanalverk 0,9 0,2

Summa överskott 370,0 278,5

Inleverans 370,0 277,9

Därav

från föregående budgetår 103,0 102,9

årets överskott 267,0 175,0

De redovisade inkomsterna för statens vattenfallsverk under budgetåret
1969/70 översteg de för nästföregående budgetår redovisade
med 89,5 milj. kronor, motsvarande en ökning på åtta procent. De redovisade
inkomsterna översteg därmed de budgeterade med 58,1 milj.
kronor. De sammanlagda driftkostnaderna ökade från budgetåret 1968/
69 till budgetåret 1969/70 med 156,0 milj. kronor, motsvarande en ökning
på 20,2 procent. Jämförda med de budgeterade kostnaderna innebar
de redovisade en uppgång med 149,6 milj. kronor. Den väsentligt
starkare stegringen av kostnaderna än av inkomsterna medförde att det
redovisade överskottet minskade från 345 milj. kronor under budgetåret
1968/69 till 278,5 milj. kronor under budgetåret 1969/70.

Nedgången i det redovisade överskottet på drygt 66 milj. kronor
får ses i samband med det besvärliga kraftförsörjningsläge som rådde
under budgetåret 1969/70. Inkomstökningen blev betydligt lägre från
budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/70 än mellan närmast föregående
budgetår, beroende på kraftbristen och därav föranledd ransonering.
Förskjutningen i kraftförsäljningen mot större andel fast kraft
medverkade också till den svagare ökningstakten. På kostnadssidan
ökade kostnaden för inköpt kraft från främmande kraftverk med närmare
140 milj. kronor från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1969/70,
motsvarande en ökning på 109,7 procent. Denna kraftiga kostnadsökning
berodde såväl på ökad inköpskvantitet som på högre genomsnittliga
inköpspriser. Även för bränslekostnader i värmekraftstationer redovisas
en betydande stegring från budgetåret 1968/69 till budgetåret
1969/70. Däremot stannade ökningen i de allmänna omkostnaderna vid
2,4 milj. kronor, motsvarande 2,9 procent.

SKATTEUPPBÖRDEN

Från centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden har revisorerna
erhållit redogörelse för dels den ordinarie uppbörden av preliminär
skatt under uppbördsåret 1969—70 (tabell 1), dels den ordinarie uppbörden
av kvarstående skatt under uppbördsåret 1970—71 (tabell 2).
Från nämnden har även erhållits uppgifter om den slutliga, kvarstående
och överskjutande skatten för beskattningsåret 1969 (tabell 1).
Vidare har riksrevisionsverket i enlighet med sin instruktion överlämnat
vissa redogörelser för resultatet av restindrivningen t. o. m. utgången av
år 1969 i fråga om särskilt uppdebiterad A-skatt, preliminär B-skatt,
kvarstående skatt, särskilt uppdebiterad preliminär allmän varuskatt,
arbetsgivaravgifter samt bötesmedel. Av redogörelserna framgår dels
det årsvisa resultatet och dels det ackumulerade resultatet. Slutligen omfattar
redogörelserna en summarisk sammanställning över alla skatter
och allmänna avgifter som under år 1969 redovisats till länsstyrelserna
i utmätningsmännens månadsräkningar (tabell 5).

Såsom de överlämnade redogörelserna utvisar inflöt under uppbördsterminerna
uppbördsåret 1969—70 preliminärskatt med ett sammanlagt
belopp av 32 737 milj. kronor, varav 27 531 milj. kronor såsom Askatt
(84 procent) och 5 206 milj. kronor såsom B-skatt (16 procent).
I jämförelse med närmast föregående uppbördsår har A-skattens andel
av den totala preliminärskatteuppbörden ökat med en halv procent. I
förhållande till sist förflutna uppbördsår har den totalt influtna preliminärskatten
ökat från 29 226 milj. kronor eller med 3 511 milj. kronor.
Av ökningen hänför sig 3 080 milj. kronor till A-skatt och 431 milj.
kronor till B-skatt.

Av den debiterade B-skatten, 5 352 milj. kronor, inflöt i rätt tid med
bortseende från verkställda överbetalningar 5 096 milj. kronor (95 procent).
Närmast föregående uppbördsår, då den debiterade B-skatten
uppgick till 4 954 milj. kronor, inflöt i rätt tid 4 678 milj. kronor (94
procent). För erhållande av en fullständig bild av preliminärskatteuppbörden
måste till de belopp som influtit under uppbördsterminerna
läggas de fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt som verkställts efter
uppbördsårets utgång och som tas med vid avräkningen av den preliminära
skatten mot den slutliga. För uppbördsåret 1969—70 uppgick
fyllnadsinbetalningarna till 2 022 milj. kronor, varav 752 milj. kronor
(37 procent) såsom A-skatt och 1 270 milj. kronor (63 procent) såsom
B-skatt (tabell 1). För närmast föregående uppbördsår uppgick inbetalningar
av sådant slag till 1 670 milj. kronor, av vilket belopp 570 milj.
kronor (34 procent) utgjorde A-skatt och 1100 milj. kronor (66 pro -

Tabell 1. Preliminär, slutlig, kvarstående och överskjutande skatt för beskattningsåret 1969.

Län	Influten preliminär skatt
Under uppbördsterminerna		Såsom fyllnadsinbetalningar
Prel. A-skatt		Prel. B-skatt	Prel. A-skatt	Prel. B-skatt
Milj. kr.	% av s:a infl. o. restf. prel. skatt	Milj. kr.	% av s:a infl. 0. restf. prel. skatt	Milj. kr,	• % av s:a infl. o. restf. prel. skatt	Milj. kr.	% av s:a infl. o. restf. prel. skatt
Stockholms	7 165,62	76	1 490,52	16	224,94	2	457,15	5
Uppsala	689,15	82	110,35	13	22,25	2	14,83	2
Södermanlands	804,83	82	132,88	13	15,38	1	26,07	3
östei götlands	1 209,95	79	217,46	14	26,90	2	55,95	4
Jönköpings	905,01	81	154,36	14	28,28	2	28,85	2
Kronobergs	460,32	78	97,22	16	11,20	2	19,45	3
Kalmar	642,04	78	131,39	16	17,52	2	22,76	3
Gotlands	124,87	77	29,31	18	2,92	2	3,62	2
Blekinge	440,54	82	70,67	13	7,78	1	14,56	3
Kristianstads	710,18	76	166,38	18	19,56	2	30,98	3
Malmöhus	2 433,96	76	526,34	17	78,11	2	126,27	4
Hallands	524,04	77	118,62	17	15,36	2	18,97	3
Göteborgs och Bohus	2 592,91	78	507,76	15	69,95	2	130,14	4
Älvsborgs	1 200,03	80	205,23	14	35,51	2	38,81	3
Skaraborgs	666,97	75	166,92	19	16,73	2	27,48	3
Värmlands	834,44	83	123,27	12	20,64	2	22,93	2
Örebro	907,47	83	134,59	12	22,26	2	21,69	2
Västmanlands	889,48	82	135,96	12	16,18	1	39,46	4
Kopparbergs	805,95	79	143,14	14	19,37	2	38,58	4
Gävleborgs	891,72	84	122,60	11	19,22	2	18,59	2
Västernorrlands	840,29	79	131,24	12	19,54	2	59,51	6
Jämtlands	329,73	81	56,25	14	10,41	2	7,89	2
Västerbottens	654,22	79	122,31	15	17,32	2	23,59	3
Norrbottens	807,10	84	111,59	12	14,58	1	22,01	2
Hela riket	27 530,82	78	5 206,36	15	751,91	2	1 270,14	4

cent) B-skatt. Fyllnadsinbetalningarna har således ökat med 352 milj.
kronor under det sistförflutna uppbördsåret. De största beloppen har i
fråga om A-skatt inbetalats i Stockholms län (225 milj. kronor), Malmöhus
län (78 milj. kronor) och Göteborgs och Bohus län (70 milj. kronor).
Beträffande B-skatten, som i huvudsak avser aktiebolag m. fl. juridiska
personer, har de största beloppen influtit i Stockholms län (457
milj. kronor), Göteborgs och Bohus län (130 milj. kronor) och Malmöhus
län (126 milj. kronor).

Av den kvarstående skatten, som enligt 1969 års taxering uppgick till
2 566 milj. kronor, inflöt under uppbördsterminerna 2 069 milj. kronor
(81 procent). Enligt närmast föregående års taxering uppgick den kvarstående
skatten till 2 328 milj. kronor; av detta belopp inflöt i rätt tid
1 872 milj. kronor (80 procent). Den kvarstående skatten har ökat i 23
län och minskat i 1. Den största ökningen uppvisar Göteborgs och

	Restförd		S:a infl. o. restf. prel. skatt	Slutlig skatt	Kvarstående skatt		Å kvar-stående skatt påförd ränta	över- skjutande prel. skatt
S:a prel. skatt	piCl. -D-SK.CUL
Milj. kr.	Milj. kr.	% av s:a infl. o. restf. prel. skatt	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.	% av slutlig skatt	Milj. kr.	Milj. kr.
9 338,23	79,10	1	9 417,33	9 486,29	740,14	8	52,05	642,21
836,58	5,33	1	841,91	838,98	65,51	8	3,77	69,39
979,16	5,80	1	984,96	977,47	72,23	7	4,29	80,23
1 510,26	9,22	1	1 519,48	1 505,74	108,38	7	6,00	120,41
1 116,50	6,46	1	1 122,96	1 141,46	104,36	9	6 16	91,22
588,19	3,48	1	591,67	595,25	56,12	9	3,27	49,99
813,71	6,16	1	819,87	828,91	76,37	9	4,34	69,00
160,72	1,73	1	162,45	161,44	14,92	9	0,77	16,89
533,55	3,85	1	537,40	532,82	44,39	8	2,81	49,72
927,10	9,34	1	936,44	944,38	90,79	10	5,32	84,03
3 164,68	23,16	1	3 187,84	3 186,49	265,76	8	17,10	260,50
676,99	4,94	1	681,93	690,26	69,67	10	4,19	62,49
3 300,76	25,07	1	3 325,83	3 295,13	245,51	7	15,95	271,21
1 479,58	9,77	1	1 489,35	1 469,08	118,77	8	6,84	138,62
878,10	7,16	1	885,26	884,17	80,19	9	4,77	82,56
1 001,28	6,24	1	1 007,52	1 016,86	89,96	9	5,06	81,58
1 086,01	5,92	1	1 091,93	1 088,61	83,05	8	4,85	86,81
1 081,08	6,43	1	1 087,51	1 089,58	77,02	7	4,29	76,64
1 007,04	6,27	1	1 013,31	1 000,99	75,00	7	3,97	88,44
1 052,13	6,83	1	1 058,96	1 052,44	83,44	8	4,78	85,73
1 050,58	8,57	1	1 059,15	1 031,66	68,73	7	3,55	95,90
404,28	3,77	1	408,05	405,06	36,78	9	1,97	40,21
817,44	5,23	1	822,67	814,49	62,66	8	3,18	71,34
955,28	6,15	1	961,43	936,29	59,94	6	3,23	86,74
34 759,23	255,98	1	35 015,21	34 973,85	2 789,69	8	172,51	2 801,86

Bohus län (27 milj. kronor) och Malmöhus län (22 milj. kronor). I fråga
om uppbördsresultatet har en förbättring inträtt i 7 län och en försämring
i övriga län. Den högsta inflytandeprocenten uppvisar Skaraborgs
län (88,54 procent), Kronobergs län (88,37 procent) och Västerbottens
län (87,64 procent). Den lägsta förekommer i Stockholms län (73,50
procent) samt Göteborgs och Bohus län (75,57 procent).

Enligt föreliggande uppgifter beräknas den slutliga skatten enligt
årets taxering uppgå till inemot 34 974 milj. kronor, den kvarstående
skatten till närmare 2 790 milj. kronor och den överskjutande preliminära
skatten till omkring 2 802 milj. kronor (tabell 1). Jämfört med
de uppgifter som vid motsvarande tidpunkt förra året förelåg i fråga
om 1969 års taxering har den slutliga skatten ökat med 3 757 milj. kronor,
den kvarstående skatten med 187 milj. kronor och den överskjutande
skatten med 344 milj. kronor. Den kvarstående skatten uppgår till

Tabell 2. Resultatet av den ordinarie uppbörden av kvarstående skatt enligt 1969 års taxering medfördelning
efter län.

Län	Debiterade belopp (kr.)	Influtna belopp (kr.)	Inflytande- procent	Restförda belopp (kr.)
Stockholms	629 926 739	462 991 628	73,50	166935 lil
Uppsala	63 799 854	53 243 508	83,45	10 556 346
Södermanlands	67 895 794	56 891 067	83,79	11 004 727
Östergötlands	110 666 890	93 290 060	84,30	17 376 830
Jönköpings	93 969 236	81 333 751	86,55	12 635 485
Kronobergs	55 615 804	49 149 042	88,37	6 466 762
Kalmar	77 162 688	66 712 147	86,46	10 450 541
Gotlands	14 498 498	12 524 476	86,38	1 974 022
Blekinge	42 616 363	34 870 648	81,82	7 745 715
Kristianstads	86 107 141	72 098 761	83,73	14 008 380
Malmöhus	245 493 399	197 971 271	80,64	47 522 128
Hallands	64 416 656	54 991 639	85,37	9 425 017
Göteborgs och Bohus	235 197 403	177 736 972	75,57	57 460 431
Älvsborgs	112019 171	94 637 368	84,48	17 381 803
Skaraborgs	80 530 272	71 298 024	88,54	9 232 248
Värmlands	76 651 903	64 062 229	83,58	12 589 674
Örebro	82 652 066	69 425 035	84,00	13 227 031
Västmanlands	67 487 957	54 632 619	80,95	12 855 338
Kopparbergs	73 613 993	62 447 324	84,83	11 166 669
Gävleborgs	71 242 268	59 581 893	83,63	11 660 375
Västernorrlands	61 721 121	51 195 518	82,95	10 525 603
Jämtlands	33 999 136	28 112 271	82,69	5 886 865
Västerbottens	59 006 896	51 714 491	87,64	7 292 405
Norrbottens	59 572 299	47 951 825	80,49	11 620 474
Hela riket	2 565 863 547	2 068 863 567	80,63	496 999 980

8 procent av den slutliga skatten, vilket innebär att den kvarstående
skattens andel i den slutliga skatten är oförändrad i jämförelse med
1969 års taxering. Den ränta som med vissa begränsningar utgår på
kvarstående skatt uppgår till 173 milj. kronor, vilket innebär en ökning
med drygt 66 milj. kronor jämfört med föregående års taxering.

Av den restförda B-skatten för uppbördsåret 1963—64 har t. o. m.
år 1969 86 procent levererats och 14 procent avskrivits, sedan vad som
levererats och avskrivits ställts i relation till vad som restförts efter avdrag
för avkortade belopp, enär avkortningsförfarandet är en från restindrivningen
skild företeelse. Leveransprocenttalet är en enhet lägre i
förhållande till närmast föregående års B-skatt. I 15 län uppgår leveransprocenten
till 90 procent eller mer. De lägsta procenttalen uppvisar
Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus län, där endast 72 respektive
80 procent influtit.

Av 1968—69 års restförda B-skatt har hittills 71 procent levererats
av efter avkortning återstående belopp. Inflytandeprocenten efter ett års
indrivning för ifrågavarande skatteslag har från föregående år ökat med
närmare 9 enheter. Fjorton distrikt har uppnått leveranstal överstigande
90 procent och ytterligare trettiosex överstigande 80 procent. Vid
en tillbakablick på slutresultatet av restindrivningen i fråga om 1957—
58 —1962—63 års B-skatt kan konstateras att detta, med bortseende

från Stockholms stad, visat ett uppåtgående, då respektive 88, 89, 89,
90, 90 och 91 procent uppnåtts. 1963—64 års B-skatt uppvisar däremot
en sänkning till 89 procent.

I tabell 3 återfinns en sammanställning över indrivningsresultatet
i fråga om B-skatt för uppbördsåren 1963—64 — 1968—69 (B 63—
B 68).

Av den restförda kvarstående skatten enligt 1962 års taxering har
79 procent levererats, vilket är slutresultatet för denna skatt. I förhållande
till närmast föregående års skatt har inflytandeprocenten sjunkit
med en enhet. Fyra län har uppnått ett resultat över 90 procent och
12 över 85 procent. Procenttalen för Stockholms stad, Göteborgs och
Bohus län samt Malmöhus län är endast respektive 66, 73 och 77.
Av den restförda kvarstående skatten enligt 1967 års taxering har vid
1969 års utgång hittills 57 procent levererats av efter avkortning återstående
belopp. I 7 distrikt har mer än 80 procent influtit.

Av tabell 4 framgår indrivningsresultatet för kvarstående skatt enligt
1962—1967 års taxeringar (K 63—K 68).

Under år 1969 restfördes skatter och allmänna avgifter till ett sammanlagt
belopp av 1 293 milj. kronor mot 1 162 milj. kronor under
närmast föregående år. Vid ingången av år 1969 utestod oredovisat
ett belopp av 1 242 milj. kronor. Vid årets utgång kvarstod oredovisade
1 266 milj. kronor. Under året avkortades 263 milj. kronor, inflöt 775
milj. kronor och avskrevs 231 milj. kronor. Under närmast föregående
år inflöt 714 milj. kronor och avskrevs 173 milj. kronor. Uttryckt i relativa
tal inflöt under år 1969 34,1 procent av vad som skolat indrivas;
detta innebär en förbättring med 0,5 procent jämfört med år 1968. Den
högsta leveransprocent som uppnåtts i ett distrikt är 59,9 och den, med
bortseende från Stockholm, lägsta är 24,5. Av de olika skatteslagen visar
särskilt uppdebiterad A-skatt och arbetsgivaravgift stor procentuell ökning
av de restförda beloppen, medan preliminär allmän varuskatt och
mervärdeskatt tillsammans företer en inte oväsentlig minskning. De
under tidigare år inträffade kraftiga ökningarna av restförda medel
har i synnerhet hänfört sig till preliminär allmän varuskatt och särskilt
uppdebiterad A-skatt. En sammanställning häröver återfinns i tabell 5.

Av tabellerna 6—8 framgår indrivningsresultatet under år 1969 för
särskilt uppdebiterad A-skatt, särskilt uppdebiterad preliminär allmän
varuskatt samt arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring.

Tabell 3. Restindrivningen beträffande preliminär B-skatt för uppbördsåren 1963-64—1968-69 (B63—
B68) t o m år 1969. Uppgifterna om resultatet efter ett års indrivning avser förhållandena vid utgången av
det kalenderår under vilket den sista av de sex uppbördsterminerna utfallit.

Län

Guldna poster i % av restförda
efter avdrag för
avkortade

Levererat belopp i % av
restfört efter avdrag för
avkortat

		B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B68
Stockholms stad1	Efter 1 år	35	22					31	20	35	30	35	52
	2 ..	52	—	—	—	—		50	51	54	44	49
	3 ”	—	—	—	—			64	59	60	56
	4 •»	—	—	—				68	64	65
	5 ”	—	—					71	68
	6 ”	—						72
Stockholms	j „	57	54	57	57	60	63	55	52	54	56	60	64
	2 ”	69	71	72	73	75		69	70	72	73	75
	3 ”	80	79	79	79			78	77	79	80
	4-	83	82	81				82	81	82
	5 ”	85	83					84	82
	6”	85						84
Uppsala	j	67	69	68	69	75	76	67	73	67	70	76	81
	2 ”	79	73	80	80	85		79	83	81	84	86
	3 ”	85	78	87	85			84	89	87	89
	4 »	88	88	89				87	91	89
	5 ”	90	89					88	91
	6 ”	90						88
Södermanlands	1 ”	82	79	79	82	81	82	82	81	82	83	87	86
	2 ”	90	89	88	88	87		91	91	91	90	92
	3 ”	93	92	91	91			94	93	93	92
	4„	94	92	91				95	94	94
	5”	94	93					96	94
	6”	94						96
Östergötlands	1 ”	67	65	70	72	75	78	70	65	73	76	79	81
	2”	80	82	82	83	85		83	85	85	87	88
	3 „	86	87	85	86			89	89	88	89
	4 -•	87	88	86				89	89	89
	5 ”	87	88					90	89
	6”	87						90
Jönköpings	1 ”	73	69	68	67	71	81	72	67	64	64	72	84
	2 ”	85	84	83	86	86		86	84	82	86	88
	3 ”	89	88	88	90			89	88	87	90
	4 »	91	89	89				92	90	88
	5 „	91	90					92	90
	6 ”	91						92
Kronobergs	1 ”	72	77	79	81	70	82	72	77	76	80	78	81
	2 ’*	87	88	87	89	88		88	89	88	90	89
	3 ”	91	92	91	93			92	93	92	93
	4 •»	93	93	93				93	94	94
	5	93	94					94	95
	6 ”	93						94
Kalmar	j „	68	65	74	74	80	82	69	70	76	77	82	85
	2”	81	85	83	83	87		82	85	85	88	88
	3 ”	86	88	87	87			88	89	88	90
	4».	87	89	88				89	89	89
	5	87	89					89	90
	6”	87						89
1 Uppgift beträffande antal poster saknas på grund av omläggning till	ADB.

Län

Guldna poster i % av rest förda

efter avdrag för

avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag för

avkortat

		B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B61
Efter 1 år	81	90	82	89	86	92	84	93	92	92	87	92
»»	2”	94	93	96	93	94		95	94	95	94	95
>»	3 ”	96	95	97	95			96	96	96	96
»»	4”	97	95	97				97	96	97
»»	5 ”	97	96					97	97
»»	6”	97						97
»»	1 ”	58	57	60	57	65	61	55	56	65	58	66	67
»»	2”	72	74	75	78	78		73	77	80	83	81
*»	3 ”	82	83	85	83			84	86	88	87
»»	4”	86	87	86				88	89	90
»»	5 ”	87	88					89	90
>»	6”	87						89
»»	1 ”	64	63	66	65	77	79	63	59	64	69	78	81
»»	2 ”	78	81	83	84	85		78	79	83	86	85
*»	3 ”	85	87	87	88			85	86	87	89
9»	4”	88	88	88				88	87	88
99	5 ”	88	89					88	88
99	6”	89						89
99	1 ”	51	47	49	49	55	61	56	51	47	51	56	73
99	2 ”	67	67	70	72	72		75	73	71	76	76
99	3 ”	77	75	77	78			83	81	79	82
99	4 ”	79	78	79				86	83	80
99	5 ”	81	79					86	83
99	6”	81						86
99	1 ”	70	72	70	72	77	75	70	69	68	69	76	82
99	2”	83	84	84	85	87		83	85	85	84	87
99	3 ”	89	88	89	89			90	90	89	88
99	4”	91	90	90				92	91	90
99	5 ”	93	92					94	93
99	6 ”	93						94
99	1 ”	52	44	43	41	43	44	55	44	40	39	41	49
99	2”	63	62	60	63	64		67	64	62	65	66
99	3 ”	71	69	67	71			75	73	69	73
99	4”	74	73	71				79	76	72
99	5 ”	76	74					80	76
99	6 ”	77						80
99	1 ”	78	75	75	79	85	86	78	76	74	78	84	88
99	2”	86	87	87	88	90		87	87	88	89	90
99	3 ”	90	90	90	90			91	90	90	90
99	4 ”	91	91	91				92	91	91
99	5 ”	91	91					92	91
99	6 ”	91						92
99	1 ”	73	70	79	71	83	87	71	69	79	70	83	89
99	2”	87	88	88	89	91		87	88	88	90	92
99	3 ”	91	92	92	92			92	93	93	93
99	4 ”	93	94	93				93	94	94
99	5 ”	94	95					94	95
99	6”	94						94
99	1 ”	70	72	75	75	81	81	66	67	71	69	77	74
99	2”	85	88	88	90	92		83	86	87	88	90
99	3 ”	90	92	91	93			89	91	91	92

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Län

Guldna poster i % av rest förda

efter avdrag för

avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag för

avkortat

	B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B68
Efter 4 år	91	93	92				90	92	91
5 ”	92	93					91	92
6”	92						91
1 ”	55	62	65	72	77	82	53	62	64	74	76	86
” 2 ”	71	76	79	81	85		72	77	80	85	87
3 „	81	85	84	86			83	86	84	89
4„	86	86	85				88	87	85
5 ”	88	87					89	88
6”	88						89
1 ”	61	62	61	65	73	77	59	61	62	65	73	80
2	80	79	77	81	82		80	80	77	81	83
»» ^ >>	86	85	84	85			87	85	85	87
99 4 >»	88	87	85				89	87	86
5 ..	89	87					90	88
6 ”	89						90
1 ”	63	60	67	71	75	74	59	56	59	63	70	76
99 ^ **	76	75	79	84	86		73	74	75	79	83
3 ”	85	83	86	88			84	83	84	86
•» 4»»	88	87	88				88	87	86
5 ,,	90	88					89	87
6”	90						89
1 ”	61	65	69	70	77	85	60	61	64	68	75	86
” 2 ”	77	78	79	81	87		79	76	77	81	86
3 ”	85	85	85	88			87	86	85	87
•• 4»»	88	88	88				90	89	88
5	89	90					91	90
6 ”	89						91
j	73	76	74	69	74	73	74	73	74	70	76	85
» 2 ”	87	77	85	79	85		88	88	87	87	87
99 ^ **	92	90	89	82			93	91	91	90
*» ^ 99	93	91	90				94	92	92
5 ”	93	91					94	93
6”	93						94
1 ”	72	80	80	86	90	92	69	78	78	83	90	92
»» ^ **	90	92	91	93	94		88	91	90	92	94
3 ”	94	95	94	95			94	94	93	94
» 4»»	95	96	95				95	95	95
5	96	96					95	96
m g ..	96						95
** j »»	76	83	81	82	84	86	76	81	84	83	83	90
2 ”	90	92	91	91	91		92	92	93	91	92
” 3 ”	94	95	94	93			95	95	95	93
•» 4 >>	95	96	95				96	96	95
5 ”	96	96					96	96
6”	96						96
j „	70	71	77	82	79	84	72	75	78	81	78	89
>. 2 ”	86	86	89	90	89		88	88	89	90	89
3 ”	92	90	93	93			94	92	92	93
»» 4»	95	91	94				95	94	93
5 „	95	93					95	94
6 ”	95						96

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Län

Guldna poster i % av restförda
efter avdrag för
avkortade

Levererat belopp i % av
restfört efter avdrag för
avkortat

Hela riket

Hela riket utom
Stockholms stad

	B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B68
Efter 1 år	60	57					56	52	56	58	62	71
2 ”	75	—	—	—	—		73	74	74	75	76
3 ”	—	—	—	—			82	80	80	80
>» ^ »>	—	—	—				84	83	82
5 ”	—	—					85	84
6 ”	—						86
»> J »»	65	63	65	65	70	72	64	62	62	64	69	75
” 2 ”	79	79	80	81	82		79	79	79	82	83
3 ”	85	84	85	85			86	85	85	86
4 ••	87	86	86				88	87	86
5 ”	88	87					89	88
6”	88						89

Tabell 4. Restindrivningen beträffande kvarstående skatt enligt 1962—1967 års taxeringar (K63—K68)
vid utgången av respektive första, andra, tredje, fjärde, femte och sjätte kalenderåret efter det skatten
förfallit till betalning.

Län

Guldna poster i % av rest förda

efter avdrag för

avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag för

avkortat

		B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B6
Stockholms stad1	Efter 1 år	48	41					40	31	36	34	29	38
	2”	54	—	—	—	—		46	48	48	44	41
	3 ”	—	—	—	—			57	54	54	52
	4 ”	—	—	—				61	58	58
	5 ”	—	—					65	60
	6 ”	—						66
Stockholms		70	67	66	64	66	67	57	52	53	56	56	56
	” 2 ”	75	75	73	71	72		67	65	66	68	67
	3 ”	79	79	76	75			74	71	72	73
	4„	80	81	78				77	74	74
	5 ”	81	81					79	75
	6 ”	81						79
Uppsala	»» J »»	67	71	68	72	71	60	65	65	62	57	63	65
” 2 ”	72	76	75	80	77		74	73	72	67	72
	jj ^ **	75	78	80	81			77	76	77	70
	»» 4»»	76	80	81				79	78	79
	5 ”	78	81					80	78
	6”	79						80
Södermanlands	1 ”	73	72	73	73	74	73	73	76	73	75	77	74
	2”	77	79	77	77	77		82	84	79	81	82
	3 ”	79	80	78	78			86	88	82	83
	•» 4 »*	80	81	79				87	88	83
	5 ”	81	81					87	88
	6”	81						87
Östergötlands	>» J »»	68	70	68	69	71	72	71	69	72	73	73	71
	” 2 ”	75	76	73	75	75		80	78	79	80	79
	» 3	77	78	75	76			84	81	82	82
	» 41»	78	78	76				84	81	82
	5 „	78	79					85	82
	6”	78						85
Jönköpings	1 ”	72	70	69	68	68	70	67	66	66	67	67	61
	” 2 ”	74	77	76	76	74		75	76	76	77	75
	H ^ **	78	80	79	78			80	81	81	80
	»» ^ »9	79	82	80				82	83	82
	5 ”	80	82					83	83
	6”	80						83
Kronobergs	1 ”	77	79	80	78	82	74	75	72	75	78	70	72
	99 ^ **	86	87	84	83	82		85	83	82	84	79
	99 ^ *’	88	88	86	85			88	86	86	87
	99 4 99	89	89	87				92	88	87
	5 ”	89	90					92	88
	6”	89						92
Kalmar	1 ”	74	73	72	72	72	72	70	70	73	76	74	73
	99 ^ ”	80	80	78	77	76		80	81	79	83	80
	3 ”	83	83	80	79			85	84	81	85
	4 ”	84	84	80				85	84	83
	5 „	84	84					85	84
	6 ”	84						85

1 Uppgift beträffande antal poster saknas på grund av omläggning till ADB.

Län

Guldna poster i % av rest förda

efter avdrag för

avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag för

avkortat

		B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B6
Efter 1 år	78	81	83	84	81	85	81	84	81	86	85	86
99	2 ”	84	87	88	87	87		88	90	88	89	90
»»	3 ”	87	90	90	89			90	92	89	91
»»	4 ”	88	90	91				91	92	90
	5 ”	88	90					91	93
»»	6 ”	88						91
99	1 ”	65	70	72	72	74	73	60	60	69	71	64	68
99	2 ”	76	80	79	81	80		75	75	78	81	75
99	3 ”	81	84	83	83			82	80	82	83
99	4 ”	83	85	84				84	83	83
99	5 ”	83	85					85	84
99	6 ”	84						85
99	1 ”	71	72	73	76	79	79	67	64	66	71	72	71
99	2 ”	78	80	80	83	84		78	77	75	80	80
99	3 ”	83	84	83	85			83	83	80	84
99	4 ”	85	85	85				86	85	82
99	5 ”	86	86					87	86
99	6”	86						88
99	1 ”	61	58	57	57	61	63	60	55	56	58	58	60
99	2 ”	67	67	65	66	67		69	67	67	69	69
99	3 ”	70	71	70	69			74	73	72	73
99	4”	71	72	70				76	76	74
>»	5 ”	72	72					77	77
»»	6”	72						77
»*	1 ”	78	81	78	76	77	80	72	75	73	71	71	72
)»	2 ”	84	86	83	81	82		80	84	82	80	80
»*	3 ”	87	88	86	85			85	88	85	83
»»	4”	88	90	87				87	90	87
»»	5 ”	89	90					88	91
»»	6 ”	89						88
*»	1 ”	57	57	52	51	53	54	53	48	46	46	47	45
»»	2 ”	63	65	61	61	62		62	60	59	60	59
99	3 ”	67	69	66	65			68	68	65	65
*»	4”	69	71	68				71	70	68
*»	5 ”	71	72					72	71
»»	6”	72						73
**	1 ”	74	74	74	73	73	73	75	71	71	73	73	73
*»	2”	80	81	79	79	77		82	78	78	80	78
»»	3 ”	82	83	81	81			85	82	81	82
»»	4 ”	83	83	81				86	84	81
»»	5 ”	83	84					86	84
*»	6”	83						86
»»	1 ”	74	77	77	78	77	79	75	73	74	76	79	79
»»	2”	81	84	82	86	83		85	82	81	84	85
>»	3 ”	85	87	85	88			89	86	85	87
99	4 ”	86	88	86				90	88	86
99	5 ”	87	89					91	89
99	6”	87						91
99	1 ”	69	72	73	75	75	75	68	66	72	74	73	71
99	2”	76	79	79	80	80		79	77	80	82	80
99	3 ”	79	81	81	81			84	81	82	84

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Alvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

4 Riksdagen 1971. 2 sami.

Län

Guldna poster i % av rest förda

efter avdrag för

avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag för

avkortat

		B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B68
Efter 4 år	80	82	81				85	82	83
»♦	5 ”	80	82					86	83
»»	6”	80						86
tt	1 ”	62	65	66	68	71	73	59	57	62	66	70	72
»»	2 ”	70	73	73	75	76		71	70	73	74	77
»♦	3 ”	74	77	75	77			78	78	76	77
**	4 ”	76	78	76				81	79	77
»t	5 ”	77	79					82	80
99	6 ”	77						82
99	1 ”	66	64	64	68	69	70	63	58	59	65	64	67
99	2 ”	73	72	72	74	76		73	72	69	74	73
99	3 ”	77	77	75	77			78	77	74	78
99	4 ”	78	78	77				80	78	76
99	5 ”	79	79					81	79
99	6”	79						81
99	1 ”	66	68	65	70	72	75	60	56	57	65	65	70
99	2 ”	72	76	73	77	78		71	71	70	77	77
99	3 ”	78	80	77	80			79	79	77	82
99	4 ”	80	82	78				83	82	80
99	5 ”	82	83					85	83
99	6”	82						85
99	1 ”	63	64	66	66	67	71	60	57	61	65	66	69
99	2 ”	71	73	73	72	74		72	71	73	75	75
99	3 ”	76	77	76	77			78	77	79	80
99	4 ’*	78	79	77				80	79	81
99	5 ”	79	80					81	80
99	6 ”	79						82
99	1 ”	72	74	72	72	72	74	71	69	70	69	68	71
99	2”	78	81	77	78	77		79	79	78	78	78
99	3 ”	81	83	79	80			83	82	82	82
99	4 ”	81	84	80				84	83	83
99	5 ”	82	84					85	84
99	6”	82						85
99	1 ”	76	81	83	84	84	86	75	74	79	80	80	78
99	2”	84	88	88	88	88		85	84	87	85	86
99	3 ”	87	90	90	90			88	87	89	87
99	4”	88	90	90				89	88	90
99	5 ”	88	91					89	89
99	6”	88						89
99	1 ”	75	75	77	79	80	81	74	73	78	77	77	77
99	2”	83	82	83	84	84		86	84	85	84	85
99	3 ”	87	85	87	86			89	87	87	86
99	4”	88	86	88				91	88	88
99	5”	88	87					91	89
99	6”	88						91
99	1 ”	61	64	67	66	71	71	63	68	70	68	71	72
99	2 ”	71	75	76	74	76		74	80	79	76	79
	3 ”	78	79	78	77			81	84	83	80
99	4 ”	80	80	79				84	86	85
99	5”	80	81					85	86
99	6”	81						85

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Län

Guldna poster i % av restförda
efter avdrag för
avkortade

Levererat belopp i % av
restfört efter avdrag för
avkortat

Hela riket

Hela riket utom
Stockholms stad

	B63	B64	B65	B66	B67	B68	B63	B64	B65	B66	B67	B68
Efter 1 år	64	64					59	54	57	58	56	57
2 ”	71	—	—	—	—		68	67	67	68	66
3 ”	—	—	—	—			74	73	72	72
»> 4 ”	—	—	—				77	75	74
99 4J 99	—	—					79	76
6 ”	—						79
99 J »*	67	68	67	67	68	69	64	61	62	64	64	63
2 ”	74	76	74	74	74		74	73	73	74	73
3 ”	78	79	77	77			79	78	77	78
»• 4 >>	79	80	78				81	80	79
99 99	80	81					82	81
6 ”	80						83

Tabell 5. Restindrivningen under år 1969.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad	399 185 376	289 619 803	90 151 057	598 654 122
Stockholms län
Danderyd	28 019 972	30 361 255	7 510 798	50 870 429
Handen	13 803 639	13 989 647	2 571 940	25 221 346
Huddinge	20 768 911	15 473 365	3 876 811	32 365 465
Nacka	15 193 940	11 923 301	3 971 666	23 145 575
Norrtälje	7 308 887	7 763 011	1 004 632	14 067 266
Sollentuna	21 675 200	24 598 609	4 976 960	41 296 849
Solna	22 905 173	22 577 767	6 076 649	39 406 291
Södertälje	15 203 528	15 641 269	2 221 469	28 623 328
Uppsala län
Uppsala	20 678 861	26 301 864	3 322 750	43 657 975
Södermanlands län
Eskilstuna	7 190 647	12 825 240	1 281 082	18 734 805
Katrineholm	3 848 313	6 392 181	699 390	9 541 104
Nyköping	3 720 347	8 514 299	1 044 886	11 189 760
Östergötlands län
Linköping	10 988 674	13 362 630	2 172 200	22 179 104
Motala	6 089 387	10 327 009	2 067 363	14 349 033
Norrköping	11 645 110	19 519 139	2 777 932	28 386 317
Jönköpings län
Eksjö	13 525 049	14 197 457	2 223 069	25 499 437
Jönköping	9 742 015	12 494 883	1 750 683	20 486 215
Värnamo	8 163 244	7 966 921	1 071 363	15 058 802
Kronobergs län
Växjö	13 274 913	17 765 447	3 314 020	27 726 340
Kalmar län
Kalmar	7 279 547	11 820 834	1 796 439	17 303 942
Oskarshamn	6 123 414	5 879 935	600 351	11 402 998
Västervik	6 687 049	9 144 398	913 119	14 918 328
Gotlands län
Visby	3 672 903	6 896 115	645 044	9 923 974
Blekinge län
Karlshamn	8 950 022	9 871 363	1 517 882	17 303 503
Karlskrona	10 410 993	9 200 231	1 332 166	18 279 058
Kristianstads län
Hässleholm	8 172 399	8 677 330	996 891	15 852 838
Kristianstad	16 761 867	18 323 266	1 916 915	33 168 218
Ängelholm	5 713 848	10 414 034	1 181 152	14 946 730
Malmöhus län
Eslöv	4 025 259	6 371 656	792 664	9 604 251
Hälsingborg	19 768 740	23 746 673	4 333 819	39 181 594
Landskrona	4 273 387	6 297 748	945 953	9 625 182
Lund	9 352 022	15 070 373	4 978 354	19 444 041
Malmö	56 637 700	52 410 350	8 737 573	100 310 477
Trelleborg	3 599 189	4 460 971	641 654	7 418 506
Ystad	5 987 441	5 640 492	2 691 025	8 936 908

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

77 613 577 13,0

4 620 099 9,1

1 351 959 5,4

3 109 652 9,6

1 568 271 6,8

1 582 160 11,2

2 268 805 5,5

3 433 283 8,7

1 512 289 5,3

3 219 174 7,4

1 434 911 7,7

765 300 8,0

707 195 6,3

2 124 247 9,6

1 247 365 8,7

2 879 991 10,2

1 603 917 6,3

2 032 202 9,9

1 881 591 12,5

1 238 599 4,5

1 727 099 10,0

1 977 867 17,3

1 672 615 11,2

541 910 5,5

2 616 821 15,1

1 692 164 9,3

950 675 6,0

2 855 523 8,6

766 529 5,1

351 800 3,7

4 093 339 10,4

874 299 9,1

1 297 612 6,7

10 671 463 10,7

394 682 5,3

784 848 8,8

128 345 067 21,4

17 422 945 34,2

7 602 679 30,1

8 453 074 26,1

7 349 503 31,7

5 499 348 39,1

11 661 364 28,2

11 414 202 29,0

7 559 817 26,4

18 036 658 41,3

7 895 455 42,1

4 312 859 45,2

6 182 036 55,3

8 983 679 40,5

7 263 476 50,6

14 485 006 51,0

9 729 993 38,2

7 823 899 38,2

5 899 634 39,2

12 015 081 43,3

8 349 647 48,2

3 590 858 31,5

6 828 933 45,8

5 497 244 55,4

6 081 047 35,2

7 098 258 38,8

6 596 912 41,6

12 631 188 38,1

7 794 656 52,2

4 490 220 46,7

12 989 521 33,2

4 147 550 43,1

6 760 659 34,8

33 834 312 33,7

2 681 868 36,2

3 619 720 40,5

392 695 471 65,6

28 827 377 56,7

16 266 706 64,5

20 802 733 64,3

14 227 796 61,5

6 985 757 49,7

27 366 676 66,3

24 558 797 62,3

19 551 217 68,3

22 402 137 51,3

9 404 433 50,2

4 462 941 46,8

4 300 524 38,4

11 071 172 49,9

5 838 190 40,7

11 021 314 38,8

14 165 524 55,5

10 630 108 51,9

7 277 577 48,3

14 472 657 52,2

7 227 190 41,8

5 834 269 51,2

6 416 772 43,0

3 884 817 39,1

8 605 631 49,7

9 488 635 51,9

8 305 243 52,4

17 681 502 53,3

6 385 538 42,7

4 762 231 49,6

22 098 726 56,4

4 603 327 47,8

11 385 768 58,5

55 804 698 55,6

4 341 952 58,5

4 532 339 50,7

Kronofogdedistrikt Utestående Restfört Avkortat Belopp att

1 januari indriva

Hallands län Halmstad Varberg	8 932 467 8 113 507	11 557 038 12 465 461	1 352 554 2 033 131	19 136 951 18 545 837
Göteborgs och Bohus län Göteborg Uddevalla	128 002 884 12 882 776	120 464 251 13 745 572	26 632 317 2 872 199	221 834 818 23 756 149
Älvsborgs län Alingsås Borås Trollhättan Vänersborg	3 329 278 17 983 593 3 546 903 3 962 840	8 347 191 25 846 259 7 547 392 8 576 621	2 469 791 5 742 621 1 165 326 1 584 432	9 206 678 38 087 231 9 928 969 10 955 029
Skaraborgs län Falköping Lidköping Mariestad Skövde	2 747 313 6 419 375 2 569 667 6 121 334	5 617 962 9 171 944 5 404 420 8 454 054	849 450 1 021 136 388 157 752 262	7 515 825 14 570 183 7 585 930 13 823 126
Värmlands län Arvika Karlstad Kristinehamn Sunne	5 030 378 10 709 081 3 544 978 2 816 427	6 053 261 15 621 830 5 861 105 4 360 176	790 593 1 689 956 902 678 941 735	10 293 046 24 640 955 8 503 405 6 234 868
Örebro län Hallsberg Karlskoga Lindesberg örebro	4 385 870 2 963 030 2 936 529 8 336 283	6 471 434 4 261 933 5 037 622 13 817 849	930 789 619 784 773 521 1 960 257	9 926 515 6 605 179 7 200 630 20 193 875
Västmanlands län Köping Västerås	9 914 980 18 691 709	7 951 997 23 998 043	1 199 654 3 755 843	16 667 323 38 933 909
Kopparbergs län Avesta Borlänge Falun Ludvika Mora	7 031 533 7 925 453 8 321 888 2 689 459 5 330 516	4 253 927 6 961 764 8 933 023 3 096 033 6 630 042	570 864 1 137 279 1 525 576 411 448 1 310 988	10 714 596 13 749 938 15 729 335 5 374 044 10 649 570
Gävleborgs län Gävle Hudiksvall Sandviken Söderhanm	10 384 497 7 335 263 4 054 703 6 291 785	13 271 048 10 127 775 4 881 044 9 483 050	1 919 976 1 210 281 655 090 1 068 099	21 735 569 16 252 757 8 280 657 14 706 736
Västernorrlands län Härnösand Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik	4 929 231 4 289 054 14 408 108 3 759 733	7 587 303 4 379 048 17 928 142 6 259 459	696 133 529 908 2 048 619 775 167	11 820 401 8 138 194 30 287 631 9 244 025
Jämtlands län östersund	7 009 650	14 363 186	1 614 333	19 758 503
Västerbottens län Lycksele Skellefteå Umeå	5 398 241 5 599 765 5 196 424	7 004 000 7 691 507 9 959 429	725 851 932 866 1 456 661	11 676 390 12 358 406 13 699 192

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

1 348 613 7,0

1 184 279 6,4

25 413 501 11,5

1 797 252 7,6

534 932 5,8

6 122 944 16,1

479 925 4,8

1 213 492 11,1

388 279 5,2

585 676 4,0

332 539 4,4

915 085 6,6

1 390 162 13,5

2 558 140 10,4

604 685 7,1

351 939 5,6

1310 140 13,2

613 719 9,3

585 240 8,1

2 090 501 10,3

1 923 023 11,5

3 595 820 9,2

2 130 082 19,9

1 013 488 7,4

1 120 628 7,1

386 417 7,2

1 176 523 11,0

1 628 271 7,5

2 608 053 16,1

539 216 6,5

2 259 854 15,4

712 287 6,0

339 300 4,2

2 701 968 8,9

438 849 4,7

1 445 394 7,3

985 585 8,4

891 409 7,2

734 860 5,4

8 626 990 45,1

8 601 004 46,4

54 352 842 24,5

9 834 221 41,4

5 328 655 57,9

15 107 480 39,7

5 614 483 56,6

6 377 299 58,2

4 168 570 55,4

7 735 057 53,1

4 543 301 59,9

5 952 852 43,1

5 377 288 52,2

9 161 944 37,2

3 861 793 45,4

3 646 726 58,5

4 225 128 42,6

3 241 349 49,1

4 129 799 57,4

10 129 951 50,2

6 775 553 40,7

15 439 005 39,7

3 306 517 30,9

4 990 070 36,3

6 868 705 43,7

2 590 260 48,2

5 607 646 52,7

8 901 075 40,9

9 299 065 57,2

3 397 956 41,0

7 178 487 48,8

6 776 200 57,3

3 323 410 40,8

11 670 936 38,5

4 941 616 53,5

10 884 773 55,1

5 130 928 44,0

5 450 281 44,1

7 896 521 57,6

9 161 343 47,9

8 760 550 47,2

142 068 466 64,0

12 124 669 51,0

3 343 087 36,3

16 856 798 44,2

3 834 559 38,6

3 364 233 30,7

2 958 969 39,4

6 249 448 42,9

2 710 083 35,7

6 955 181 50,3

3 525 595 34,3

12 920 870 52,4

4 036 925 47,5

2 236 201 35,9

4 391 242 44,2

2 750 106 41,6

2 485 583 34,5

7 973 418 39,5

7 968 741 47,8

19 899 082 51,1

5 277 995 49,2

7 746 375 56,3

7 739 995 49,2

2 397 362 44,6

3 865 393 36,3

11 206 220 51,6

4 345 633 26,7

4 343 482 52,5

5 268 388 35,8

4 331 913 36,7

4 475 482 55,0

15 914 721 52,6

3 863 553 41,8

7 428 328 37,6

5 559 874 47,6

6 016 714 48,7

5 067 807 37,0

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Norrbottens län Boden Gällivare Haparanda Kiruna Luleå Piteå	5 067 648 3 201 554 6 293 620 2 825 853 7 362 690 2 949 976	5 364 729 3 541 434 7 686 320 3 612 515 7 061 559 6 116319	898 464 523 187 1 269 744 552 854 1 440 632 692 316	9 533 913 6 219 801 12 710 196 5 885 514 12 983 617 8 373 979
Hela riket	1 241 944 812	1 292 666 937	262 502 243	2 272 109 506
Hela riket utom Stockholms stad	842 759 436	1 003 047 134	172 351 186	1 673 455 384

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	%
1 328 785	13,9	3 660 075	38,4	4 545 046	47,7
468 263	7,5	2 579 651	41,5	3 171 886	51,0
937 496	7,4	5 871 594	46,2	5 901 105	46,4
548 786	9,3	2 673 821	45,4	2 662 905	45,3
1 064 533	8,2	4 164 682	32,1	7 754 394	59,7
409 235	4,9	4 944 981	59,0	3 019 760	36,1
250 673 001	10,2	775 268 908	34,1	1 266 167 225	55,7
153 059 424	9,1	646 923 841	38,7	873 471 754	52,2

Tabell 6. Indrivningen av särskilt uppdebiterad A-skatt under år 1969.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad	31 131 917	18 986 958	252 857	49 866 018
Stockholms län Danderyd Handen Huddinge Nacka Norrtälje Sollentuna Solna Södertälje	2 185 301 1 430 582 1 556 213 577 841 1 494 310 3 664 332 2 987 105 2 789 741	1 060 196 1 190 282 1 203 280 581 227 565 109 3 415 014 1 334 968 3 212 992	14 866 700 154 418 591 3 280 17 951 26 447 30 424	3 230 631 2 620 164 2 605 075 1 158 477 2 056 139 7 061 395 4 295 626 5 972 309
Uppsala län Uppsala	2 233 644	3 127 291	9 494	5 351 441
Södermanlands län Eskilstuna Katrineholm Nyköping	879 896 557 634 303 723	845 517 678 383 802 562	1 340	1 725 413 1 234 677 1 106 285
Östergötlands län Linköping Motala Norrköping	2 296 909 742 433 1 601 112	1 299 378 911 739 1 773 962	15 701 4 945 31 124	3 580 586 1 649 227 3 343 950
Jönköpings län Eksjö Jönköping Värnamo	2 257 294 517 141 1 384 499	950 535 1 055 893 405 363	4 453 8 347 4197	3 203 376 1 564 687 1 785 665
Kronobergs län Växjö	2 838 909	1 964 484	17 221	4 786 172
Kalmar län Kalmar Oskarshamn Västervik	1 010 557 1 530 776 1 534 851	809 438 565 734 1 145 175	10 877 3 221 42 400	1 809 118 2 093 289 2 637 626
Gotlands län Visby	321 946	937 058	27 845	1 231 159
Blekinge län Karlshamn Karlskrona	1 434 026 1 439 693	684 597 468 970	16147 28 830	2 102 476 1 879 833
Kristianstads län Hässleholm Kristianstad Ängelholm	740 330 3 905 481 1 002 397	341 654 2 019 953 738 009	3 444 7 361	1 078 540 5 918 073 1 740 406
Malmöhus län Eslöv Hälsingborg Landskrona Lund Malmö Trelleborg Ystad	320 501 1 884 813 515 342 1 227 490 5 955 938 501 089 680 801	485 279 1 926 068 1 040 727 684 295 4 516 684 419 844 585 983	1 548 46 506 6 204 9 794 7 554 4 703	804 232 3 764 375 1 549 865 1 901 991 10 465 068 920 933 1 262 081

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

9 294175 18,6

850 094 26,3

146 072 5,6

168 832 6,5

147 642 12,7

783 507 38,1

174 776 2,5

307 607 7,2

161 907 2,7

333 887 6,3

146 365 8,5

78 500 6,4

81 338 7,3

414 547 11,6

321 950 19,5

498 522 14,9

467 183 14,6

193 362 12,4

601 101 33,7

230 882 4,8

332 976 18,4

1 062 042 50,7

609 471 23,1

77 124 6,3

434 918 20,7

321 455 17,1

127 246 11,8

580 521 9,8

105 939 6,1

54 560 6,8

589 847 15,7

76 674 4,9

152 197 8,0

1 077 934 10,3

23 119 2,5

209 939 16,6

5 970 269 12,0

546 235 16,9

485 904 18,5

602 183 23,1

195 360 16,9

379 201 18,4

975 685 13,8

588 341 13,7

962 023 16,1

1 548 251 28,9

444 964 25,8

339 743 27,5

513 201 46,4

988 885 27,6

499 949 30,3

1 735 409 51,9

486 534 15,2

339 760 21,7

221 663 12,4

1 460 084 30,5

531 147 29,4

234 427 11,2

681 773 25,9

480 475 39,0

542 862 25,8

470 750 25,0

211 203 19,6

1 071 275 18,1

509 680 29,3

256 619 31,9

1 027 670 27,3

596 728 38,5

323 474 17,0

2 967 894 28,4

185 066 20,1

281 946 22,4

34 601 565 69,4

1 834 297 56,8

1 988 186 75,9

1 834 057 70,4

815 474 70,4

893 428 43,5

5 910 931 83,7

3 399 677 79,1

4 848 375 81,2

3 469 298 64,8

1 134 079 65,7

816 434 66,1

511 744 46,3

2 177 148 60,8

827 326 50,2

1 110 014 33,2

2 249 653 70,2

1 031 561 65,9

962 895 53,9

3 095 199 64,7

944 990 52,2

796 817 38,1

1 346 376 51,0

673 559 54,7

1 124 693 53,5

1 087 626 57,9

740 088 68,6

4 266 270 72,1

1 124 782 64,6

493 050 61,3

2 146 855 57,0

876 461 56,6

1 426 318 75,0

6 419 235 61,3

712 746 77,4

770 193 61,0

Kronofogdedistrikt

Utestående
1 januari

Restfört

Avkortat

Belopp att
indriva

Hallands län

Halmstad 840 069

Varberg 954 372

Göteborgs och Bohus län

Göteborg 10 326 115

Uddevalla 1 113 483

1 187 396
1 367 708

11 084 923
847 587

23 627
3 962

485 924
8 179

2 003 838
2318 118

20 925 114
1 952 891

Älvsborgs län

Alingsås

Borås

Trollhättan

Vänersborg

Skaraborgs län

Falköping

Lidköping

Mariestad

Skövde

708 872
3 220 968
321 966
603 106

692 043
1 224 774
114 198
1 186 236

429 271
1 799 993
881 816
370 501

682 121
788 388
1 004 586
1 062 032

29 122
88 091
1 046
21 962

512
9 713
3 266
21 780

1 109 021

4 932 870
1 202 736
951 645

1 373 652

2 003 449

1 115518

2 226 488

Värmlands län

Arvika

Karlstad

Kristinehamn

Sunne

Örebro län

Hallsberg

Karlskoga

Lindesberg

örebro

Västmanlands län

Köping

Västerås

Kopparbergs län

Avesta

Borlänge

Falun

Ludvika

Mora

1 205 608
1 113 592
210 293
354 916

794 096
172 049
367 250
1 066 884

1 183 665
1 715 694

1 897 566
934 807
1 062 645
101 159
605 663

402 610
1 384 027
419 414
165 311

424 314
205 590
375 358
1 036 992

942 915
3 620 977

170 152
474 255
1 014 252
156 027
585 631

46 236
12 508
2 190
31 391

14 400

16 397

6 183

7 180

22 440
22 188

11 353
1 585
5 742
5 896

1 561 982
2485 lil
627 517
488 836

1 204 010
361 242
736 425

2 096 696

2 104 140
5 314 483

2 067 718

1 397 709

2 075 312
251 444

1 185 398

Gävleborgs län

Gävle

Hudiksvall

Sandviken

Söderhamn

Västernorrlands län

Härnösand

Sollefteå

Sundsvall

Örnsköldsvik

Jämtlands län
östersund

Västerbottens län
Lycksele
Skellefteå
Umeå

941 063
594 782
288 787
1 354 556

1 105 481
890 797
1 629 481
247 895

817 150

488 980
751 752
858 487

2 049 651
983 472
331 858
790 145

797 027
120 398
1 790 148
317 726

696 206

731 116
536 682
628 928

30 425

1 383

2 235
6 919

24 010
374
10 517

4 219

5 936

4 019
4 163
8 427

2 960 289

1 576 871
618 410

2 137 782

1 878 498
1 010 821
3 409 112
561 402

1 507 420

1 216 077
1 284 271
1 478 988

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

114 246 5,7

203 180 8,8

3 739 670 17,9

270 567 13,8

56 432 5,1

980 557 19,9

28 908 2,4

310181 32,6

63 572 4,6

35 575 1,8

6 888 0,6

178 917 8,0

797 082 51,0

468 829 18,9

15 441 2,5

70 627 14,4

226 236 18,8

191 474 53,0

45 059 6,1

306 350 14,6

252 104 12,0

373 223 7,0

1 047 126 50,6

146 903 10,5

123 556 6,0

10 170 4,0

139 074 11,7

91 815 3,1

239 565 15,2

16 542 2,7

726 359 34,0

214 041 11,4

16 216 1,6

676 147 19,8

40 166 7,1

282 990 18,8

128 733 10,6

133 592 10,4

159 561 10,8

706 950 35,3

808 775 34,9

2 915 035 13,9

288 185 14,8

367 686 33,1

1 240 737 25,1

837 600 69,6

333 772 35,1

816 664 59,5

884 285 44,1

598 661 53,7

757 953 34,1

330 618 21,2

905 836 36,4

196 074 31,2

85 327 17,5

182 533 15,2

102 165 28,3

349 283 47,4

735 443 35,1

512 777 24,4

1 661 337 31,3

47 816 2,3

324 344 23,2

783 114 37,7

161 136 64,1

511 257 43,1

1 080 367 36,5

953 373 60,5

120 698 19,5

490 500 22,9

536 470 28,6

93 197 9,2

692 395 20,3

183 415 32,7

403 616 26,8

430 405 35,4

324 732 25,3

474 584 32,1

1 182 641 59,0

1 306 161 56,3

14 270 402 68,2

1 394 133 71,4

684 902 61,8

2 711 572 55,0

336 226 28,0

307 687 32,3

493 416 35,9

1 083 586 54,1

509 969 45,7

1 289 616 57,9

434 277 27,8

1 110 441 44,7

416 002 66,3

332 879 68,1

795 238 66,0

67 602 18,7

342 081 46,5

1 054 900 50,3

1 339 253 63,6

3 279 920 61,7

972 774 47,1

926 459 66,3

1 168 639 56,3

80 135 31,9

535 065 45,2

1 788 106 60,4

383 932 24,3

481 169 77,8

920 916 43,1

1 127 984 60,0

901 407 89,2

2 040 567 59,9

337 819 60,2

820 809 54,4

656 936 54,0

825 944 64,3

844 838 57,1

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Norrbottens län
Boden	1 039 048	562 792	6 452	1 595 388
Gällivare	386 147	348 040	7 887	726 300
Haparanda	704 307	792 907	—	1 497 214
Kiruna	324 745	201 900	—	526 645
Luleå	1 806 467	696 728	6 170	2 497 025
Piteå	216 651	448 041	—	664 692
Hela riket	135 975 232	108 442 513	1 840 799	242 576 946
Hela riket utom
Stockholms stad	104 843 315	89 455 555	1 587 942	192 710 928

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	%
384 646	24,1	299 595	18,8	911 141	57,1
190 011	26,2	228 766	31,5	307 523	42,3
173 844	11,6	655 043	43,8	668 323	44,6
57 701	11,0	168 068	31,9	300 872	57,1
277 407	11,1	242 732	9,7	1 976 883	79,2
63 556	9,5	324 795	48,9	276 337	41,6
35 313 050	14,6	54 804 747	22,6	152 458 882	62,8
26 018 875	13,5	48 834 478	25,3	117 857 317	61,2

Tabell 7. Indrivningen av särskilt uppdebiterad preliminär allmän varuskatt under år 1969.

Kronofogdedistrikt Restfört Avkortat Belopp att

indriva

Stockholms stad	18 602 155	2 003 071	16 599 084
Stockholms lån
Danderyd	2 260 839	335 944	1 924 895
Handen	1 633 971	195 832	1 438 139
Huddinge	1 444 753	208 454	1 236 299
Nacka	751 344	113 173	638 171
Norrtälje	805 726	108 954	696 772
Sollentuna	2 246 225	364 249	1 881 976
Solna	1 726 743	211 526	1 515 217
Södertälje	1 710 748	270 976	1 439 772
Uppsala län
Uppsala	2 352 427	lil 889	2 240 538
Södermanlands län
Eskilstuna	912 803	47 318	865 485
Katrineholm	863 561	45 665	817 896
Nyköping	1 065 021	97 181	967 840
Östergötlands län
Linköping	3 476 357	224 447	3 251 910
Motala	803 180	90 868	712 312
Norrköping	2 073 883	166 999	1 906 884
Jönköpings län
Eksjö	2 911 239	330 616	2 580 623
Jönköping	1 499 103	234 379	1 264 724
Värnamo	1 119 781	181189	938 592
Kronobergs län
Växjö	1 832 633	310 109	1 522 524
Kalmar län
Kalmar	1 217 987	lil 455	1 106 532
Oskarshamn	828 041	37 017	791 024
Västervik	1 726 621	69 530	1 657 091
Gotlands län
Visby	865 451	20 828	844 623
Blekinge lån
Karlshamn	1 025 616	15 290	1 010 326
Karlskrona	994 564	16 701	977 863
Kristianstads län
Hässleholm	1 314 914	98 305	1 216 609
Kristianstad	2 651 592	139 131	2 512 461
Ängelholm	1 347 606	[76 354	1 271 252
Malmöhus lån
Eslöv	748 574	108 463	640 111
Hälsingborg	882 153	208 816	673 337
Landskrona	803 007	105 596	697 411
Lund	1 112 938	101 297	1 011 641
Malmö	5 550 824	1 139 838	4 410 986
Trelleborg	603 737	[89 139	514 598
Ystad	507 lil	65 855	441 256

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

1 124 224 6,8

74 139 3,9

38 750 2,7

52 003 4,2

29 288 4,6

64 114 9,2

96 484 5,1

226 182 14,9

105 843 7,3

74 292 3,3

39 959 4,6

76 620 9,4

19 617 2,0

37 446 1,1

19 781 2,8

107 761 5,6

140 281 5,4

123 724 9,8

78 248 8,3

96 924 6,4

56 281 5,1

4 160 0,5

29 601 1,8

9 908 1,2

490 869 48,6

72 246 7,4

19 066 1,6

117 474 4,7

31 776 2,5

4 326 0,7

11 620 1,7

44 984 6,5

24 212 2,4

400 638 9,1

16 235 3,1

8 091 1,8

5 Riksdagen 1971. 2 sami.

6 996 176 42,1

1 538 206 79,9

1 263 191 87,8

715 397 57,9

439 415 68,9

489 546 70,3

1 321 740 70,2

874 618 57,7

1 126 838 78,3

1 849 501 82,6

745 951 86,2

535 130 65,4

874 378 90,4

2 705 065 83,2

625 319 87,8

1 700 107 89,2

1 920 364 74,4

925 935 73,2

773 320 82,4

1 279 661 84,0

896 913 81,0

686 634 86,8

1 477 801 89,2

745 417 88,2

501 735 49,7

822 751 84,1

1 109 432 91,2

2 030 821 80,8

1 159 568 91,2

602 382 94,1

492 661 73,2

612 350 87,8

867 767 85,8

3 195 306 72,4

405 791 78,9

408 205 92,5

8 478 682 51,1

312 549 16,2

136 196 9,5

468 898 37,9

169 467 26,5

143 111 20,5

463 752 24,7

414 416 27,4

207 090 14,4

316 745 14,1

79 573 9,2

206 145 25,2

73 843 7,6

509 398 15,7

67 210 9,4

99 015 5,2

519 977 20,2

215 064 17,0

87 022 9,3

145 938 9,6

153 337 13,9

100 229 12,7

149 688 9,0

89 297 10,6

17 721 1,7

82 865 8,5

88 110 7,2

364 165 14,5

79 907 6,3

33 402 5,2

169 055 25,1

40 076 5,7

119 662 11,8

815 041 18,5

92 572 18,0

24 959 5,7

Kronofogdedistrikt Restfört Avkortat Belopp att

indriva

Hallands län
Halmstad	1 970 449	309 067	1 661 382
Varberg	1 619 709	296 269	1 323 440
Göteborgs och Bohus lån
Göteborg	9 331 438	1 068 986	8 262 452
Uddevalla	1 710 626	208 384	1 502 242
Älvsborgs län
Alingsås	977 657	240 088	737 569
Borås	3 287 809	810 022	2 477 787
Trollhättan	740 219	100 272	639 947
Vänersborg	1 137 814	296 910	840 904
Skaraborgs län
Falköping	425 647	49 257	376 390
Lidköping	1 212 276	133 412	1 078 864
Mariestad	566 235	57 613	508 622
Skövde	2 216 519	69 940	2 146 579
Värmlands län
Arvika	456 844	58 178	398 666
Karlstad	1 215 706	128 626	1 087 080
Kristinehamn	357 871	58 015	299 856
Sunne	589 975	52 470	537 505
Örebro län
Hallsberg	928 630	103 234	825 396
Karlskoga	578 308	15 501	562 807
Lindesberg	838 961	50 426	788 535
örebro	1 831 296	142 732	1 688 564
Västmanlands län
Köping	1 245 643	72 668	1 172 975
Västerås	2 364 991	306 798	2 058 193
Kopparbergs län
Avesta	645 295	62 580	582 715
Borlänge	855 718	108 698	747 020
Falun	1 636 697	205 247	1 431 450
Ludvika	539 166	70 415	468 751
Mora	803 609	174 560	629 049
Gävleborgs län
Gävle	1 454 869	260 785	1 194 084
Hudiksvall	1 161 106	141 645	1 019 461
Sandviken	705 514	87 344	618 170
Söderhamn	1 478 775	177 866	1 300 909
Västernorrlands lån
Härnösand	459 525	30 057	429 468
Sollefteå	195 837	7 516	188 321
Sundsvall	919 355	51 991	867 364
Örnsköldsvik	586 766	30 908	555 858
Jämtlands lån
östersund	1 527 136	57 808	1 469 328
Västerbottens län
Lycksele	1 154 640	161 434	993 206
Skellefteå	836 733	97 487	739 246
Umeå	732 591	86 231	646 360

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

92 938 5,6 1 346 579

34 634 2,6 1 099 781

431 911 5,2 6 663 509

63 763 4,2 1 378 405

24 872 3,4 653 906

229 325 9,3 1 943 037

17 211 2,7 516 781

3 963 0,5 732 006

18 605 4,9 338 633

64 220 6,0 893 675

12 616 2,5 449 189

93 316 4,4 1 563 092

4 407 1,1 339 511

1 420 0,1 851 998

2 859 0,9 266 776

5 907 1,1 407 447

32 707 4,0 699 165

9 463 1,7 429 007

20 121 2,6 627 106

135 070 8,0 1 443 100

66 742 5,7 875 648

77 541 3,8 1 525 080

7 822 1,3 360 160

49 425 6,6 430 507

45 961 3,2 1 183 056

1 018 0,2 384 854

43 092 6,9 493 345

44 656 3,7 989 638

292 935 28,7 660 082

128 933 20,8 425 145

101 469 7,8 1 103 709

455 0,1 407 319

— — 169 804

48 928 5,6 691 276

— — 515 615

17 548 1,2 1 180 458

51 014 5,1 800 444

75 440 10,2 489 667

5 889 0,9 514 167

81.0 221 863 13,4

83.1 189 024 14,3

80.7 1 167031 14,1

91.8 60 073 4,0

88.6 58 791 8,0

78,4 305 423 12,3

80.7 105 955 16,6

87,0 104 935 12,5

90,0 19 151 5,1

82.8 120 968 11,2

88,3 46 817 9,2

72.8 490 170 22,8

85,2 54 747 13,7

78,4 233 661 21,5

89,0 30 221 10,1

75,8 124 150 23,1

84,7 93 522 11,3

76,2 124 336 22,1

79.5 141 307 17,9

85.5 110 393 6,5

74,6 230 585 19,7

74,1 455 570 22,1

61,8 214 733 36,9

57.6 267 087 35,8

82.7 202 432 14,1

82,1 82 877 17,7

78,4 92 611 14,7

82,9 159 788 13,4

64.8 66 443 6,5

68.8 64 092 10,4

84.8 95 731 7,4

94,8 21 694 5,1

90.2 18 516 9,8

79.7 127 159 14,7

92.8 40 242 7,2

80.3 271 321 18,5

80.6 141 747 14,3

66,2 174 137 23,6

79.6 126 303 19,5

Kronofogdedistrikt	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Norrbottens län
Boden	688 059	90 363	597 696
Gällivare	478 127	55 548	422 579
Haparanda	1 381 513	125 167	1 256 346
Kiruna	593 352	53 665	539 687
Luleå	1 279 692	140 717	1 138 975
Piteå	607 059	88 331	518 728
Hela riket	128 598 985	15 051 685	113 547 300
Hela riket otom
Stockholms stad	109 996 830	13 048 614	96 948 216

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	%
21 357	3,6	440 652	73,7	135 686	22,7
34 921	8,3	384 928	91,1	2 730	0,6
8 451	0,7	954 857	76,0	293 037	23,3
10 248	1,9	482 264	89,4	47 175	8,7
11 133	1,0	824 753	72,4	303 087	26,6
1 164	0,2	472 149	91,0	45 414	8,8
6 412 637	5,6	84 117 672	74,1	23 016 912	20,3
5 288 413	5,5	77 121 496	79,5	14 538 230	15,0

Tabell 8. Indrivningen av arbetsgivaravgifter m. m. under år 1969.

Kronofogdedistrikt Restfört Avkortat Belopp att

indriva

Stockholms stad	12 797 065	3 077 081	9 719 984
Stockholms län
Danderyd	883 297	130 324	752 973
Handen	562 991	61 458	501 533
Huddinge	375 873	38 261	337 612
Nacka	391 184	8 068	383 116
Norrtälje	373 274	36 065	337 209
Sollentuna	791 121	142 243	648 878
Solna	844 639	117 042	727 597
Södertälje	538 097	80 378	457 719
Uppsala län
Uppsala	1 296 439	168 958	1 127 481
Södermanlands län
Eskilstuna	825 195	107 682	717 513
Katrineholm	432 617	25 146	407 471
Nyköping	508 980	52 816	456 164
Östergötlands län
Linköping	795 630	86 082	709 548
Motala	550 371	76 283	474 088
Norrköping	1 239 090	116 952	1 122 138
Jönköpings län
Eksjö	995 702	121 149	874 553
Jönköping	682 986	97 669	585 317
Värnamo	830 235	75 509	754 726
Kronobergs län
Växjö	1 325 882	165 238	1 160 644
Kalmar lån
Kalmar	712 735	116 893	595 842
Oskarshamn	537 695	64 445	473 250
Västervik	942 196	106 870	835 326
Gotlands län
Visby	246 669	9 438	237 231
Blekinge län
Karlshamn	567 802	41 394	526 408
Karlskrona	972 589	lil 890	860 699
Kristianstads län
Hässleholm	637 075	57 909	579 166
Kristianstad	1 055 528	157 884	897 644
Ängelholm	652 526	78 910	573 616
Malmöhus lån
Eslöv	420 386	32 432	387 954
Hälsingborg	1 594 693	566 668	1 028 025
Landskrona	290 755	24 060	266 695
Lund	480 542	167 964	312 578
Malmö	3 007 329	466 955	2 540 374
Trelleborg	235 172	15 416	219 756
Ystad	331 935	42 959	288 976

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

2 517 146 25,9 6 216 490

130 143 17,3 529 457

59 854 11,9 439 062

36 808 10,9 277 031

50 087 13,1 281 186

47 142 14,0 289 587

169 759 26,2 457 367

149 009 20,5 530 136

18 265 4,0 264 786

176 613 15,6 918 562

115 702 16,1 585 350

83 810 20,6 320 987

39 250 8,6 416 837

113 813 16,0 588 028

62 489 13,2 410 663

213 850 19,1 907 872

92 845 10,6 779 431

124 061 21,2 457 002

124 057 16,4 630 668

57 776 5,0 1 085 481

74 303 12,5 521 539

91 820 19,4 375 040

146 889 17,6 682 551

2 554 1,1 234 677

88 191 16,8 409 526

64 980 7,5 762 345

51 742 8,9 470 830

55 543 6,2 823 437

85 151 14,8 422 189

2 189 0,6 378 201

209 676 20,4 794 477

39 760 14,9 224 039

72 357 23,2 216 072

509 032 20,0 1 883 488

26 896 12,2 180 413

33 861 11,7 242 761

64,0 986 347 10,1

70.3 93 372 12,4

87,6 2 617 0,5

82,1 23 772 7,0

73.4 51 842 13,5

85.9 480 0,1

70.5 21 751 3,3

72.9 48 451 6,6

57,8 174 667 38,2

81,5 32 305 2,9

81.6 16 459 2,3

78.8 2 673 0,6

91.4 76 —

82.9 7 706 1,1

86.6 935 0,2

80.9 416 —

89.1 2 276 0,3

78.1 4 253 0,7

83.6 — —

93.5 17 387 1,5

87,5 — —

79,2 6 389 1,4

81,7 5 886 0,7

98,9 — —

77,8 28 691 5,4

88,6 33 373 3,9

81,3 56 593 9,8

91,7 18 663 2,1

73,6 66 276 11,6

97,5 7 564 1,9

77,3 23 871 2,3

84.0 2 895 1,1

69.1 24 148 7,7

74.2 147 853 5,8

82,1 12 445 5,7

84,0 12 354 4,3

Kronofogdedistrikt Restfört Avkortat Belopp att

indriva

Hallands lån
Halmstad	504 278	75 537	428 741
Varberg	472 416	28 915	443 501
Göteborgs och Bohus län
Göteborg	4 082 005	786 495	3 295 510
Uddevalla	794 562	108 357	686 205
Älvsborgs län
Alingsås	505 161	53 862	451 299
Borås	1 996 647	219 355	1 777 292
Trollhättan	371 220	40 869	330 351
Vänersborg	1 002 128	116 324	885 804
Skaraborgs lån
Falköping	366 342	9 267	357 075
Lidköping	582 883	67 366	515 517
Mariestad	396 863	56 398	340 465
Skövde	501 074	47 695	453 379
Värmlands län
Arvika	388 440	43 543	344 897
Karlstad	743 346	99 532	643 814
Kristinehamn	333 511	90 866	242 645
Sunne	342 721	43 744	298 977
Örebro län
Hallsberg	462 840	79 447	383 393
Karlskoga	240 801	44 915	195 886
Lindesberg	328 295	16 357	311 938
örebro	763 389	140 467	622 922
Västmanlands lån
Köping	720 008	54 309	665 699
Västerås	1 269 478	235 651	1 033 827
Kopparbergs län
Avesta	948 234	383 330	564 904
Borlänge	446 262	100 292	345 970
Falun	819 244	121 884	697 360
Lodvika	273 062	82 895	190 167
Mora	688 486	75 597	612 889
Gävleborgs län
Gävle	779 704	90 210	689 494
Hudiksvall	793 253	63 144	730 109
Sandviken	346 066	79 814	266 252
Söderhamn	455 074	46 183	408 891
Västernorrlands län
Härnösand	276 762	61 478	215 284
Sollefteå	677 645	28 783	648 862
Sundsvall	1 216 625	116 904	1 099 721
Örnsköldsvik	385 210	31 000	354 210
Jämtlands lån
östersund	911 416	103 554	807 862
Västerbottens lån
Lycksele	563 418	67 293	496 125
Skellefteå	550 796	44 890	505 906
Umeå	722 768	100 495	622 273

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

43 185 10,1 381 942

30 006 6,8 412 898

654 246 19,8 2 550 458

35 875 5,2 644 162

77 478 17,2 371 114

369 045 20,8 1 404 832

62 074 18,8 267 132

113 611 12,8 772192

11 289 3,2 344 658

23 911 4,6 463 148

15 650 4,6 324 814

25 107 5,5 427 944

89 887 26,1 251 952

84 564 13,1 506 809

34 823 14,4 207 822

48 840 16,3 248 147

44 570 11,6 334 984

32 377 16,5 162 942

139 749 44,8 171 907

123 037 19,8 481 786

59 935 9,0 524 086

111 520 10,8 875 299

388 766 68,8 110 768

43 358 12,5 273 256

153 216 22,0 513 244

50 535 26,6 139 630

60 379 9,9 529 540

186 230 27,0 483 169

79 644 10,9 647 944

17 980 6,8 240 698

103 543 25,3 305 347

7 566 3,5 202 034

45 086 6,9 602 003

122 765 11,2 946 702

21 172 6,0 330 530

143 005 17,7 644 847

98 667 19,9 395 351

54 075 10,7 447 366

51 866 8,3 569 651

89.1 3 614 0,8

93.1 596 0,1

77,4 90 805 2,8

93,9 6 168 0,9

82.2 2 707 0,6

79,0 3 414 0,2

80.9 1 145 0,3

87.2 — —

96,5 1 128 0,3

89.9 28 458 5,5

95.4 — —

94.4 328 0,1

73.0 3 058 0,9

78,7 52 440 8,2

85,6 — —

83.0 1 989 0,7

87,4 3 838 1,0

83.2 565 0,3

55,1 282 0,1

77.3 18 098 2,9

78.7 81 677 12,3

84.7 47 007 4,5

19.6 65 369 11,6

79,0 29 355 8,5

73.6 30 898 4,4

73.4 — —

86.4 22 968 3,7

70.1 20 094 2,9

88.8 2 521 0,3

90,4 7 572 2,8

74.7 - —

93.9 5 684 2,6

92.8 1 773 0,3

86.1 30 254 2,7

93,3 2 508 0,7

79,8 20 009 2,5

79,7 2 106 0,4

88,4 4 465 0,9

91,6 756 0,1

Kroaofogdedistrikt	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Norrbottens län
Boden	275 602	17 828	257 774
Gällivare	175 151	14 806	160 345
Haparanda	509 981	51 978	458 003
Kiruna	338 578	33 204	305 374
Luleå	493 548	61 135	432 413
Piteå	462 642	38 884	423 758
Hela riket	70 004 230	11 121 343	58 882 887
Hela riket utom
Stockholms stad	57 207 165	8 044 262	49 162 903

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	%
22 628	8,8	225 202	87,4	9 943	3,8
30 351	18,9	129 994	81,1	—
79 115	17,3	375 091	81,9	3 796	0,8
25 472	8,3	277 464	90,9	2 438	0,8
77 511	17,9	349 777	80,9	5 124	1,2
36 532	8,6	382 158	90,2	5 067	1,2
10 067 664	17,1	46 260 362	78,6	2 554 803	4,3
7 550 518	15,4	40 043 872	81,4	1 568 456	3,2

VIKTIGARE FÖRVALTNINGSORGANISATORISKA
FÖRÄNDRINGAR M. M.

Kungl. Maj:ts kansli

Försvarets fabriksverk och domänverket överfördes den 1 januari från
försvars- respektive jordbruksdepartementet till industridepartementet.
Benämningen försvarets fabriksverk ändrades därvid till förenade fabriksverken.

Den 1 juli samlades alla ärenden rörande internationellt utvecklingssamarbete
under utrikesdepartementet genom att från finansdepartementet
överfördes ärenden rörande det finansiella biståndet till främmande
lands utveckling. Kammarrätten överflyttades samtidigt från finans-
till justitiedepartementet.

Statens ungdomsråd, som tidigare främst företrätt det organiserade
ungdomsarbetets intressen, har den 1 januari omorganiserats till ett
samordnande organ på departemental nivå i frågor som rör ungdomspolitiken.
Det nya rådet består av ordförande och elva andra ledamöter,
vilka samtliga utses av Kungl. Maj:t för högst två år. Sex av ledamöterna
är företrädare för det organiserade ungdomsarbetet, övriga sex ledamöter
utses på sådant sätt att olika av ungdomsarbetet berörda departementsområden
samt kommunala intressen blir företrädda. Kungl. Maj:t
förordnar vidare huvudsekreterare. För samråd och kontakt med ungdomsorganisationerna
finns ett representantskap.

Med uppgift att bl. a. fungera som kontaktorgan mellan de statliga
aktiebolagen och de affärsdrivande verken har den 1 januari tillsatts
affärsverksdelegationen. Delegationen skall bestå av minst sju och högst
tio ledamöter och utses av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. I sin första
sammansättning har styrelsen erhållit nio ledamöter, varav åtta samtidigt
är ledamöter i styrelsen för Statsföretag AB och en ledamot är företrädare
för kommunikationsdepartementet.

Justitiedepartementet

I samband med förberedelser för statens övertagande den 1 januari
1971 av lokalhållningen för de allmänna underrätterna har den 30 juni
tillskapats dels lokalhållningsnämnden, dels nämnden för fastställande
av lokalhyra. Lokalhållningsnämnden företräder staten i frågor som
rör övertagandet. Den består av ordförande och fyra andra ledamöter.
Samtliga utses av Kungl. Maj:t. Två av ledamöterna utses på förslag
av Svenska kommunförbundet. I de fall då kommun eller stad
upplåtit lokaler för underrätts verksamhet skall nyttjanderätten överfö -

ras till staten mot hyra. Om överenskommelse ej träffas, bestäms hyran
av nämnden för fastställande av lokalhyra. Konungen utser nämnden,
som består av ordförande och två andra ledamöter, varav en efter förslag
av kommunförbundet.

Utrikesdepartementet

Den ideella föreningen Svenska institutet ombildades fr. o. m. den 1
juli till en statlig stiftelse. Staten övertog därmed hela det ekonomiska
ansvaret för verksamheten. Institutets samhällskontakt säkras genom
styrelsen, som utses av Kungl. Maj:t, och referensgrupper för olika sakområden.

Kommunikationsdepartementet

Postverkets centrala förvaltning har omorganiserats fr. o. m. den 1
januari i samband med att postbanken gavs samma rörelsefrihet som
affärsbankerna. Samtidigt inleddes ett närmare samarbete mellan de två
statsägda bankerna, postbanken och Sveriges Kreditbank. Huvudsyftet
med samarbetet är att de båda bankerna genom att samordna sina resurser
på ett flertal områden skall påverka utvecklingen mot en mera
effektivt fungerande kreditmarknad med större valmöjligheter för kunderna.

Den allmänna poströrelsen leds av en poststyrelse, bestående av generaldirektören
som ordförande och sex av Kungl. Maj:t särskilt utsedda
personer, av vilka två skall vara sakkunniga i fråga om kreditväsendet.

Postbanksrörelsen leds av postbankens styrelse, vilken ersatt den tidigare
postbanksdelegationen. Postbankens styrelse består av generaldirektören
som ordförande, en postbankschef samt de två i fråga om kreditväsendet
sakkunniga ledamöterna av poststyrelsen och tre ledamöter av
styrelsen för Sveriges Kredit bank som Kungl. Maj: t utser särskilt.

För frågor som är gemensamma för den allmänna poströrelsen och
postbanksrörelsen finns en postverkets styrelse. Ledamöter i denna är
generaldirektören, som är styrelsens ordförande, samt övriga ledamöter
av poststyrelsen och postbankens styrelse. Verket arbetar på tre huvudenheter,
driftenheten, ekonomienheten och postbanken.

Som central värderingsnämnd för prövning och avgörande av frågan
om kommuns ersättningsskyldighet vid övertagande av tillstånd till
linjetrafik med buss har den 1 januari inrättats bussvärderingsnämnden.
Den består av ordförande och två andra ledamöter jämte ersättare för
dem. Samtliga förordnas av Kungl. Maj:t för högst sex år. Ordföranden
och suppleant för denne skall vara lagfarna och i domarvärv erfarna
personer. Kostnaderna för nämndens verksamhet bestrids av statsverket
men belastar — genom utdebitering efter varje värderingsförfarande —
slutligt dem som förvärvar tillstånd.

Finansdepartementet

Datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån delades fr. o. m. den
1 juli upp i två datamaskincentraler, en för i huvudsak statistisk databehandling
och en för administrativ databehandling.

Statskontoret är chefsmyndighet för den nya datamaskincentralen för
administrativ databehandling. Centralen är uppdelad på tre enheter, en
enhet för planering och utveckling, en driftenhet och en administrativ
enhet. För centralen finns en särskild styrelse. Chef är en ADB-direktör.

En ändrad organisation av statens avtalsverk trädde i kraft den 1 juli.
Den tidigare indelningen i avdelningar, enheter och arbetsgrupper slopades
och ersattes av en mera flexibel organisation med rätt för verket
att bilda projektgrupper av mer eller mindre varaktig karaktär beroende
på arbetsuppgifternas omfattning eller varaktighet. Antalet styrelseledamöter,
förutom generaldirektören, utökades från sju till tio. Vidare
tillsattes inom styrelsen ett arbetsutskott bestående av generaldirektören
och högst tre andra ledamöter, särskilt utsedda av Kungl.
Maj:t. Arbetsutskottet skall bl. a. förbereda och följa viktigare avtalsförhandlingar.

U tbildningsdepartementet

Koreografiska institutets uppgifter har den 1 juli övertagits av en
statlig skola, statens dansskola, som inrättats i Stockholm. Dansskolan
skall tills vidare i första hand bedriva utbildning av koreografer och
danspedagoger. Styrelsen för dansskolan består av ordföranden, rektor
som självskriven ledamot och tre andra ledamöter. Ordföranden och
icke självskrivna ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Tillsynsmyndighet
för dansskolan är teater- och musikrådet.

Stiftelsen Svenskt visarkiv ombildades den 1 juli till en statlig institution,
varvid dess arkivbestånd och utrustning m. m. överfördes till staten.
Samtidigt inrättades en gemensam styrelse för svenskt visarkiv samt
dialekt- och ortnamnsarkiven i Uppsala och Lund, vilken ersatte de särskilda
styrelserna för var och en av institutionerna. Det direkta ansvaret
för verksamheten vid varje arkiv ligger hos vederbörande arkivchef. Som
rådgivande organ åt arkivchefen, främst i fråga om den vetenskapliga
inriktningen av verksamheten, har vid varje arkiv inrättats särskilda
nämnder med arkivchefen som ordförande och högst fem andra av styrelsen
utsedda ledamöter. Ledamöterna i den för arkiven gemensamma
styrelsen, ordförande och fyra andra ledamöter, utses av Kungl. Maj:t
för högst tre år. De bör bl. a. företräda universitetsorganisationen, statens
humanistiska forskningsråd och riksarkivet.

Fr. o. m. den 1 juli drivs Grännaskolan, Viggbyholmsskolan, Sigtunaskolan
och Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk som riksinternatskolor
med ett väsentligt ökat statligt stöd. Intagningen av internatelever
beslutas av en för riksinternatskolorna gemensam nämnd, vars ledamö -

ter utses av Kungl. Maj:t. Hälften av antalet ledamöter i styrelsen för
respektive riksinternatskola tillsätts av eller utses på förslag av Kungl.
Maj:t.

Den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten samt
universitetsfilialen i Linköping fördes den 1 juli samman till en ny läroanstalt,
tills vidare benämnd högskoleenheten i Linköping. Den nya läroanstaltens
styrelse och förvaltning har utformats i huvudsak enligt universitetsstadgans
bestämmelser. Ett konsistorium utgör sålunda läroanstaltens
styrelse. Vidare har inrättats tre fakulteter, nämligen en medicinsk,
en teknisk och en filosofisk fakultet. För den filosofiska utbildningen
har en utbildningsnämnd inrättats. Högskoleenhetens förvaltning
har organiserats med två avdelningar, en utbildningsavdelning och en
administrativ avdelning. Förvaltningen leds av en tjänsteman i byråchefs
ställning.

Jordbruksdepartementet

Skogsteknikerutbildning, som ersätter den tidigare skogsskoleutbildningen,
påbörjades den 1 juli vid två nya skolenheter, statens skogsinstitut,
förlagda till Sollefteå och Värnamo. Ledningen av varje skogsinstitut
handhas av rektor samt ett kollegium med skogsstyrelsen som
central tillsynsmyndighet.

Till statens jordbruksnämnd har fr. o. m. den 1 juli knutits ett särskilt
beredskapsråd med uppgift att för nämndens räkning verkställa utredningar
samt studera forskningsresultat och projekt som berör ersättningsproduktionen
inom livsmedelsområdet.

En särskild delegation för anläggningsstöd till idrotten inrättades vid
statens naturvårdsverk den 1 juli. Den består av generaldirektören som
ordförande samt högst sex andra ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t,
och har till uppgift att handlägga ärenden om statligt stöd till idrottsanläggningar
och till utvecklingsarbete i fråga om sådana anläggningar.

Civildepartementet

Statens planverk har fr. o. m. den 1 juli förstärkts organisatoriskt
genom inrättandet av en lekmannastyrelse. Styrelsen består av generaldirektören
som ordförande och högst sex andra ledamöter som Kungl.
Maj:t utser särskilt.

Till planverket har knutits statens va-nämnd, en central nämnd inrättad
fr. o. m. den 1 juli med uppgift att som första instans pröva och
avgöra tvister mellan huvudman och fastighetsägare i frågor om tilllämpningen
av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Va-nämnden består av ordförande och fem andra ledamöter. Ordföranden
skall vara jurist med domarerfarenhet. Av de övriga ledamöterna
skall en ha sakkunskap och erfarenhet i va-tekniska frågor.
Två ledamöter skall vara väl förtrogna med förvaltning och skötsel

av va-verk och två väl förtrogna med va-förhållanden som avser respektive
bostadsfastigheter och annan bebyggelse. Nämndens ledamöter och
ersättare för dem förordnas av Konungen för högst sex år. Hos nämnden
finns en sekreterare, som antas av nämnden.

1 ndustridepartementet

Statens institut för hantverk och industri omorganiserades den 1 juli
för att effektivt fungera som ett centralt statligt serviceorgan åt företrädesvis
hantverksföretag samt mindre och medelstora industriföretag.
I samband med omorganisationen ändrades institutets namn till
statens institut för företagsutveckling. Institutet leds av en styrelse.
Ledamöter av denna är en överdirektör och åtta andra ledamöter,
som Kungl. Maj:t utser. Av ledamöterna utses en vardera efter förslag
av Företagareföreningarnas förbund, LO, SHIO, Sveriges industriförbund
och TCO. En av ledamöterna skall företräda de anställda vid
institutet och utses efter förslag av deras personalorganisationer. Institutet
är organiserat på tre byråer, nämligen allmänna byrån, informations-
och utbildningsbyrån samt tekniska byrån.

Statsföretag AB började sin verksamhet den 1 januari. Företaget
skall äga och förvalta aktier i statliga aktiebolag. Styrelsen består av
åtta ledamöter.

Med uppgift att i egenskap av förhandlingsorganisation ta till vara
och främja gemensamma intressen för bolag i vilka staten äger aktier
bildades den 2 september Statsföretagens förhandlingsorganisation. Organisationens
styrelse består tills vidare av sju ledamöter, av vilka en
ledamot utses av Statsföretag AB.

Vissa uppgifter om den statliga personalorganisationen

Antalet statstjänstemän uppgick den 1 oktober 1969 till 273 544, varav
154 122 inom den allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet
samt 119 422 inom affärsverken. Motsvarande antal vid samma tidpunkt
året dessförinnan var respektive 268 852, 149 643 och 119 209.

Den allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets tjänstemannapersonal
fördelade sig på statsdepartement m. m. på följande sätt
(1968 års tal inom parentes).

J us t i t iedepartemen t e t	27 380	(26 729)
Utrikesdepartementet	1 742	(1 624)
Försvarsdepartementet	42159	(41 906)
Socialdepartementet	10 042	(8 633)
Kommunikationsdepartementet	7 888	(22 890)
Finansdepartementet	8 442	(8 801)
Utbildningsdepartementet	24 028	(22 389)
Jordbruksdepartementet	5 047	(7 599)
Handelsdepartementet	1 281	(1 261)
Inrikesdepartementet	6 568	(6 233)
Civildepartementet	17 461	(425)
Industridepartementet	961	(-)
Riksdagen och dess verk	1 123	(1 153)

Motsvarande redovisning för affärsverkens tjänstemän har följande

utseende.
Postverket	43 417	(43 522)
Statens järnvägar	38 398	(39 204)
Televerket	27 548	(26 194)
Statens vattenfallsverk	4 659	(4 713)
Domänverket	1 600	(1 668)
Försvarets fabriksverk	2 849	(3 014)
Luftfartsverket	951	(894)

De kvinnliga tjänstemännens antal var 94 253 eller 34,5 procent.

Statstjänstemännen fördelade sig procentuellt efter löneplan m. m.
som följer.

Löneplan A 84,5

Löneplan B 1,1

Löneplan C 1,0

Löneplan U 4,3

Löneplan D, E, P, S 0,3

Arvodister (icke löneplansplacerade) 8,8

Under tiden oktober 1968—september 1969 avgick enligt preliminära
beräkningar sammanlagt 19 614 statstjänstemän, varav 807 med pension,
20 till följd av avsättning och 184 genom dödsfall.

Antalet av staten anställda arbetare utom städpersonal var den 1
oktober 1968 57 564 (ett år tidigare 60 170). Städpersonal, inklusive
vikarier, uppgick den 31 december 1969 till 14 224 (oktober 1968
13 762). Den 1 oktober 1969 fanns det 100 106 (97 965) tjänstemän
inom statsunderstödd verksamhet.

Under år 1969 utbetalade staten i löner till personal i egen verksamhet
9 761 (1968 9 306) milj. kronor, varav 8 293 (7 852) milj. kronor
avsåg tjänstemän och 1468 (1454) milj. kronor arbetare, inklusive
städningspersonal.

REVISORERNAS ORGANISATION OCH
VERKSAMHETSFORMER

Såsom närmare framgår av den i fjolårets verksamhetsberättelse lämnade
redogörelsen fastställdes av samma års riksdag en ny personalorganisation
för revisorerna, att gälla fr. o. m. den 1 december 1969. Med
visst undantag har samtliga i nämnda organisation ingående tjänster numera
blivit tillsatta. Konsolideringen av kansliarbetet har därmed förts
vidare, och strävandena under året har framför allt inriktats på att göra
den nya personalen förtrogen med de speciella arbetsuppgifter som ankommer
på kansliet.

I fjolårets verksamhetsberättelse erinrades vidare om att revisorerna
hade förklarat sig ha för avsikt att övergå till ett system med en årligen

6 Riksdagen 1971. 2 sami.

antagen granskningsplan såsom underlag för kansliets utredningsverksamhet.
Detta system har nu tillämpats under ungefär ett års tid och har
visat sig medföra betydande fördelar, vilket inte minst gäller de möjligheter
till en mera långsiktig planering av revisionsarbetet som därigenom
har skapats. Vissa problem, avseende bl. a. genomförandet av de förberedande
undersökningar som bör föregå granskningsplanens utarbetande,
återstår dock att lösa för att systemet skall kunna fungera helt tillfredsställande.

Till grund för riksdagens förenämnda beslut låg ytterst en på revisorernas
uppdrag företagen översyn av kansliorganisationen. I den rapport
genom vilken undersökningsresultatet redovisades hade bl. a. uttalats, att
översynen på grund av sitt syfte hade måst begränsas i vissa angivna
hänseenden, varför en mera allsidig utredning borde komma till stånd
om en fullständig bedömning av de med revisionsarbetet förbundna problemen
skulle bli möjlig. Under hänvisning härtill har revisorerna i skrivelse
till talmanskonferensen den 26 februari 1970 hemställt, att talmanskonferensen
måtte låta utreda frågan om riksdagens revisorers uppgift i
konstitutionellt och principiellt avseende jämte därmed sammanhängande
spörsmål. En riksdagskommitté har sedermera tillkallats för ändamålet,
men den har ännu inte avslutat sitt arbete.

I verksamhetsberättelsen för år 1968 omtalades bl. a. att revisorerna
hade antagit en arbetsordning, som dock fått provisorisk karaktär. Genom
beslut av revisorerna den 29 januari 1970 har arbetsordningen fått
en med hänsyn till gällande organisation definitiv utformning. I anslutning
härtill har de i 1968 års verksamhetsberättelse likaledes omnämnda,
av kanslichefen utfärdade anvisningarna för gransknings- och utredningsverksamheten
inom revisorernas kansli omarbetats i vissa delar, varjämte
särskilda språkanvisningar för kansliet har fastställts.

Till sist må lämnas den upplysningen, att två av kansliets tjänstemän
har deltagit i en särskild kurs i kostnads- och intäktsanalys, anordnad
av statskontoret.

FÖREDRAGNINGAR OCH BESÖK

Även under år 1970 har ett antal särskilda föredragningar hållits inför
revisorerna i plenum. Syftet därmed har liksom tidigare varit att ge
revisorerna en närmare inblick i verksamheten inom centrala statliga
förvaltningsområden. Redogörelser av nu angivet slag har lämnats av
följande chefstjänstemän:
riksbankschefen Åsbrink;
riksantikvarien Jansson;

professorn Brunius, statens institut för folkhälsan;

kanslirådet Grape, försvarsdepartementet;
generaldirektören Ebeling, skogsstyrelsen;
generaldirektören Wåhlin, försvarets materielverk;
generaldirektören Severin, sjöfartsverket;
generaldirektören Peterson, statens järnvägar.

Riksbankschefens föredragning har avsett det penningpolitiska läget,
medan kanslirådet Grape har redogjort för det nya planerings- och
budgeteringssystemet inom försvaret. I övrigt har upplysningar lämnats
om förhållandena inom respektive myndigheters förvaltningsområden.
Liksom föregående år har föredragningarna i några fall varit förlagda
till myndigheternas egna lokaler, vilka alltså har besökts av revisorerna.
Sådana besök har avlagts vid riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum samt vid statens institut för folkhälsan.

Härutöver har revisorerna eller tjänstemän hos revisorerna företagit
ett antal besök som i allmänhet stått i samband med resor till olika delar
av landet. Vid resornas planläggning och genomförande har följts i
stort sett samma principer som tidigare. De sålunda avlagda besöken
har varit följande.

Gemensamma resor

Västernorrlands län

Revisorerna har under fem dagar i juni månad gjort en resa i Västernorrlands
län. Resan började med ett besök vid länsstyrelsen i
Härnösand, varvid landshövdingen och landssekreteraren lämnade översiktliga
redogörelser för aktuella förhållanden och problem inom länet.
Genom specialföredragningar berördes dessutom frågor om företagslokaliseringen,
arbetsmarknadsläget och bostadsförsörjningen.

De vid länsstyrelsen behandlade ämnena belystes ytterligare i samband
med ett antal resor, vilka delvis fick karaktären av ett studium av
länets industriella utveckling. Sålunda besöktes dels arbetsmarknadsstyrelsens
omskolningscentrum i Kramfors och den av styrelsen administrerade
fabriken för industriellt beredskapsarbete i Nensjö, dels Mo
och Domsjö AB i Alfredshem, AB Hägglund & Söners anläggningar i
Mellansel och Gullänget, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB:s sulfatfabrik
och pappersbruk i Väja samt Svenska Cellulosa AB:s pappersbruk
i Ortviken och företagets i Sundsvall belägna terminal för utlastning
av färdiga produkter, dels Bergeforsens kraftverk med fiskodlingsanstalt.
Vid samtliga besök orienterades revisorerna om verksamheten
på respektive platser, varjämte olika anläggningar och speciella
anordningar förevisades.

I reseprogrammet var vidare inlagt ett besök vid Norrlands kustartilleriförsvar
och Härnösands kustartillerikår. Revisorerna blev därvid
i tillfälle att bese olika byggnader och anläggningar samt att inhämta

upplysningar om de på vederbörande militära enheter ankommande arbetsuppgifterna.

Under ett besök vid Västernorrlands läns landsting ägnades även särskild
uppmärksamhet åt frågan om sambandet mellan den statliga och
den landstingskommunala verksamheten. I anslutning härtill ordnades
från landstingets sida besök vid landstingets arbetsvårdsinstitution i
Sundsvall samt vid viss särskola för psykiskt utvecklingsstörda.

Jönköpings län

En motsvarande resa har under tre dagar i september månad företagits
i Jönköpings län. Även denna resa började med ett besök vid
länsstyrelsen, varvid landshövdingen gav en allmän översikt över länet
och dess utveckling. I anslutning härtill togs vissa frågor upp till särskild
behandling, avseende länsplaneringen, arbetsmarknadsförhållandena,
företagareföreningarnas verksamhet, bostadsförsörjningen, vägbyggandet
samt Vätterns vattenvård och andra naturvårdsfrågor. Vid
en sammankomst på rådhuset i Jönköping informerades revisorerna därjämte
om den nya jönköpingskommunen i den allmänna samhällsplaneringen.

Föredragningarna i länsstyrelsen fullföljdes genom två resor i länet,
vilka hade till syfte att göra det möjligt för revisorerna att på ort och
ställe studera en del praktiska problem. Vid Galgen utanför Gränna
demonstrerades sålunda pågående utbyggnad av europaväg nr 4, medan
på riksinternatet Grännaskolan närmare upplysningar lämnades
dels om verksamheten vid skolan, dels om färjetrafiken Gränna—Visingsö,
dels om byggnadsminnesvården i Gränna och om kulturminnesvård
som beredskapsarbete. Vissa konkreta exempel på sistnämnda
verksamhet förevisades även. Vidare besöktes Stigby yrkesskola och en
specialarbetsplats för mentalvårdspatienter på Visingsö, Isabergs naturreservat
och Stora Mosse samt arbetsmarknadsstyrelsens storarbetsplats
och skyddade verkstad i Värnamo.

Vid ett besök i Gnosjö och Hillerstorp ägnades uppmärksamhet åt de
samhällsproblem som är förknippade med utvecklingen inom kommuner
med småindustriell struktur. I samband därmed bereddes revisorerna
tillfälle att bese ett för bygden karakteristiskt industriföretag samt
den för ett stort antal firmor gemensamma utställning som under namn
av Swed-Expo är förlagd till Värnamo.

Vid besök hos riksbankens pappersbruk i Tumba har fabriksanläggningen
jämte nybyggnaden för sedeltryckeriet visats samt redogörelse
lämnats för företagets verksamhet och ekonomiska förhållanden.

Övriga resor

Kungl, hov- och slottsstaterna

I samband med en förberedande undersökning rörande förvaltningen
av Kungl. Djurgården har inom området befintliga byggnader och anläggningar
besökts.

Justitiedepartementet

Vid besök hos rikspolisstyrelsen och tio polisdistrikt har inhämtats
upplysningar om polisdistriktens administration och materielförsörjning,
varjämte studerats vissa därmed förknippade frågor. I samma
syfte har besök avlagts hos två länspolischefer (civildepartementet) och
vid försvarets civilförvaltning (försvarsdepartementet).

Försvarsdepartementet

I anslutning till slutbehandlingen av granskningsärendet om dispositionen
av Varbergs fästning har besök avlagts vid militärområdesstaben
i Skövde och vid Varbergs museum (utbildningsdepartementet).

Socialdepartementet

Vid besök hos statens bakteriologiska laboratorium har studerats olika
med laboratoriets verksamhet sammanhängande förhållanden. För inhämtande
av vissa upplysningar i laboratoriets lokalfråga har besök avlagts
vid byggnadsstyrelsen (finansdepartementet).

Utbildningsdepartementet

Vid besök hos riksarkivet samt landsarkiven i Vadstena, Lund och
Göteborg har dryftats frågor om utgallring av handlingar hos statliga
myndigheter. Den praktiska gallringsverksamheten har vidare studerats
vid ett 40-tal regionala och lokala myndigheter, avseende en rad
olika förvaltningsområden.

I samband med förberedelser för en undersökning om den statliga
forskningsverksamheten har besök avlagts vid forskningsrådens samarbetsdelegation,
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå,
Chalmers tekniska högskola, socialhögskolorna i Lund och Umeå, lärarhögskolan
i Linköping, lantbrukshögskolan (jordbruksdepartementet)
och försvarets materielverk (försvarsdepartementet).

I anslutning till slutbehandlingen av granskningsärendet om universitets-
och högskoleorganisationen i Örebro har besök avlagts hos 1968
års utbildningsutredning och byggnadsstyrelsen (finansdepartementet)
ävensom vid de tre till Örebro förlagda högre läroanstalterna, nämligen
universitetsfilialen, socialhögskolan samt gymnastik- och idrottshögskolan.

Vid besök hos skoldirektionerna i Gävle och Sundsvall har dryftats
frågor om den regionala och lokala skolorganisationen.

Jordbruksdepartementet

I samband med en förberedande undersökning om vissa torrläggningsföretag
på Gotland har besök avlagts vid lantbruksnämnden i Visby
samt vid Ellingshems och Bäcks myrar.

Inrikesdepartementet

Frågor om kontrollen av de statsbidrag som utgår till viss arbetsmarknadsutbildning
m. m. har studerats vid besök hos sex länsarbetsnämnder
samt hos centrala studiehjälpsnämnden (utbildningsdepartementet),
länsstyrelsen i Stockholms län (civildepartementet) och den
kommunala skoldirektionen i Stockholm.

GRANSKNINGSVERKSAMHETEN

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes bl. a. att sju under
året aktualiserade granskningsärenden ej hunnit slutbehandlas. I samtliga
dessa ärenden har revisorerna fattat definitivt beslut under år 1970.
Besluten har i två fall föranlett skrivelser till Kungl. Maj:t och i ett
fall skrivelse till chefen för civildepartementet. Övriga fyra ärenden har
inte ansetts påkalla någon ytterligare åtgärd från revisorernas sida, dock
att i tre fall de i ärendena upprättade tilläggspromemoriorna jämte bilagor
har överlämnats till vissa av granskningen berörda myndigheter
för kännedom.

Under år 1970 har inom revisorernas kansli färdigställts 16 nya
granskningspromemorior, av vilka sju efter sedvanligt remissförfarande
har slutbehandlats av revisorerna. Denna prövning har föranlett skrivelser
till Kungl. Maj:t i fyra fall, medan i övriga tre fall någon annan
åtgärd inte har ansetts erforderlig än att vederbörande myndigheter
har fått ta del av de tilläggspromemorior som har upprättats i ärendena.
Revisorerna har vidare fattat beslut i fyra granskningsärenden
utan föregående remissbehandling av färdigställda granskningspromemorior.
I samtliga dessa fall har promemoriorna översänts till de av
granskningen berörda myndigheterna m. fl. för kännedom. Beträffande
återstående fem granskningspromemorior är remissbehandlingen ännu
inte avslutad.

Av de under året färdigställda granskningspromemoriorna har åtta
avsett principfrågor och andra frågor av större räckvidd, medan likaledes
åtta har gällt mera speciella problem. Liksom föregående år har

utredningsverksamheten påverkats av de samtidiga strävandena att finna
så ändamålsenliga former som möjligt för kansliets arbete.

I sammanhanget må erinras om att utredningsverksamheten under
år 1970 har grundats på en av revisorerna fastställd granskningsplan.
Förutom de från fjolåret balanserade ärendena har granskningsplanen
omfattat 37 ärenden. Genom särskilda beslut av revisorerna har planen
sedermera påförts ytterligare åtta ärenden. Därjämte har revisorerna
funnit närmare undersökningar motiverade i tre ärenden, vilka
anmälts till revisorerna enligt 4 § bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen.

Som omnämnts tidigare har samtliga från fjolåret balanserade ärenden
slutbehandlats under året. Granskningen av de på den ursprungliga
granskningsplanen upptagna nya ärendena har i 14 fall kunnat
föras så långt, att resultatet därav redovisats i särskilda granskningspromemorior,
medan efter förberedande undersökningar tre ärenden
har avskrivits, beroende på att olika omständigheter gjort ytterligare
granskning obehövlig. Detta innebär att granskningen i 20 fall får fullföljas
under år 1971.

Av de ärenden som i efterhand påförts granskningsplanen har ett
överlämnats till riksrevisionsverket för ytterligare utredning, medan ett
har befunnits inte påkalla någon särskild åtgärd. Sex sådana ärenden
återstår alltså att granska.

Av de ärenden slutligen som underställts revisorerna i särskild ordning
har ett ännu inte hunnit behandlas.

De lämnade uppgifterna ger vid handen, att ett betydande antal av
de under år 1970 aktualiserade ärendena över huvud taget inte har
granskats eller i varje fall inte har granskats i sådan utsträckning, att
resultatet därav ännu har kunnat redovisas i särskilda granskningspromemorior.
Detta får dock anses vara en naturlig följd av det nya systemet
med granskningsplan, vilket såsom tidigare nämnts syftar till att
ge perspektiv på verksamheten även för en längre tidsperiod än ett
enda år.

Om de under år 1970 granskade ärendena kan i varje särskilt fall följande
uppgifter lämnas.

Försvarsdepartementet
Avslutade ärenden

Förhyrning av motorfordon inom försvaret
(granskningspromemoria nr 8/1970)

Krigsmaktens förband är på grund av begränsad tillgång på egna
fordon regelmässigt tvingade att i samband med större övningar täcka
sitt ökade transportbehov genom tillfälliga förhyrningar av civila for -

don. Kostnaderna för sådana förhyrningar uppgår till betydande belopp,
för närvarande ca 12 milj. kronor per år.

Enligt gällande bestämmelser ankommer det i regel på truppförbanden
själva att på den allmänna marknaden försöka tillgodose sitt behov
av inhyrningsfordon. De är därvid skyldiga att i varje särskilt fall tilllämpa
upphandlingskungörelsens bestämmelser om infordrande av anbud.
Förbanden skall vidare på egen hand verkställa alla de kontrollåtgärder
som erfordras i samband med mottagandet respektive återlämnandet
av fordonen samt tillse att sådana under förhymingstiden
uppkomna skador på fordonen, vilka inte är att hänföra till normal förslitning,
blir avhjälpta eller att ägaren blir ekonomiskt kompenserad
därför.

I den i ärendet upprättade granskningspromemorian har påpekats
att den omständigheten att truppförbanden är ålagda att själva ombesörja
praktiskt taget alla med förhyrningsverksamheten sammanhängande
göromål lett till en rad inte önskvärda konsekvenser. Bl. a. har konkurrens
förekommit mellan förbanden om inhyrningsobjekten, vilket
bidragit till att pressa fordonslegorna uppåt. Vidare har olika principer
tillämpats då det gällt att bedöma om viss skada varit att hänföra till
normal förslitning eller ej. Det har också förekommit att fordonsägare,
som under skilda perioder haft samma fordon utlånat till två olika förband,
utfått ersättning från båda förbanden för identiskt samma skador.
Orsaken till att dubbelbetalningar av angivet slag inträffat har varit att
erforderlig kontakt i förhyrningsärendena inte upprätthållits mellan de
berörda förbanden.

För att komma till rätta med ovan behandlade problem har i granskningspromemorian
föreslagits att förhyrningsverksamheten i fortsättningen
samordnas inte blott på det lokala och regionala utan även på
det centrala planet.

Centralt handläggs för närvarande ärenden angående fordonsförhyrningar
dels av annématerielförvaltningen (arméförband), dels av marinmaterielförvaltningen
(marinförband), dels av flygmaterielförvaltningen
(flygförband). Eftersom inom annématerielförvaltningen finns
uppbyggd en särskild organisation med tillräckliga resurser att omhänderha
även marinens och flygvapnets förhyrningar, har i granskningspromemorian
föreslagits att i central instans samtliga förhyrningsärenden
koncentreras till annématerielförvaltningen. I regionalt och lokalt
avseende har förordats att truppförbandens befattning med förhyrningarna
upphör och att hithörande arbetsuppgifter i stället förs över
till militärområdesstabema. I syfte att bl. a. få en förenkling av förhymingsproceduren
till stånd har vidare satts i fråga om inte inhyrning
av fordon från enskilda bilägare bör slopas och centrala eller regionala
förhymingsavtal i stället träffas med större företag inom motorfordonsbranschen.

Granskningspromemorian har av revisorerna för yttrande tillställts
försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut.
I remissvaren har samtliga myndigheter i princip
tillstyrkt de förslag till rationaliseringsåtgärder som framförts i granskningspromemorian.
Försvarets materielverk, som i egenskap av central
förvaltningsmyndighet närmast bär ansvaret för den ifrågavarande verksamheten,
har för sin del förklarat att ämbetsverket inom den närmaste
framtiden kommer att ta upp samtliga hithörande problem till
behandling och att därvid kommer att prövas varje möjlighet att samordna
verksamheten. Då det sålunda kan förväntas att rättelse av de i
granskningspromemorian påtalade förhållandena utan onödig tidsutdräkt
kommer att vidtas av materielverket, har revisorerna beslutat att
ärendet inte skall föranleda annan åtgärd från revisorernas sida än att
en efter remissbehandlingen upprättad tilläggspromemoria skall tillställas
försvarets materielverk för kännedom.

Varbergs fästning

(granskningspromemoria nr 2/1970)

Vid ett besök som riksdagens revisorer år 1969 avlade på Varbergs
fästning väcktes frågan om utnyttjande av fästningens lokaler och utrymmen.

I den i ärendet upprättade granskningspromemorian har framhållits
att Varbergs fästning, som numera i sin helhet är förklarad som byggnadsminnesmärke,
sedan flera århundraden tillbaka inte har någon betydelse
som försvarsverk. Anläggningen förvaltas av försvars väsendet,
som under senare år har nedlagt betydande kostnader på dess restaurering.
Omkring 200 förläggningsplatser har ställts i ordning jämte kök
och lektionssalar m. m. Lokalerna används huvudsakligen för utbildning
under sommarmånaderna, gällande dels krigsskolan och vissa militära
förband, dels frivilliga organisationer inom försvarsväsendet m. fl.
Vissa utrymmen i fästningen disponeras av Varbergs museum.

I promemorian har lämnats en redogörelse för beläggningsfrekvensen
under senare år samt framhållits möjligheterna att i ökad omfattning
använda lokalerna för statliga eller andra allmänna ändamål. Vidare
har anförts vissa synpunkter på upprustningen av en inom fästningsområdet
belägen byggnad, tillhörig ett tidigare kronohäkte, samt
på ordnandet av visningarna av fästningen för allmänheten.

Granskningspromemorian har remitterats för yttrande till fem militära
och civila myndigheter. 1 det av chefen för armén avgivna yttrandet
har framhållits att några av de synpunkter som framförts i granskningspromemorian
rörande disponerandet av vissa speciella utrymmen i fästningen
samt rörande visningarna för allmänheten numera blivit tillgodosedda
eller att de berörda lokalfrågorna vore på väg att lösas. I yttrandet
har även erinrats om att chefen för armén år 1967 erhållit Kungl.

Maj:ts uppdrag att i samråd med riksantikvarieämbetet, styrelsen för
Varbergs museum och drätselkammaren i Varbergs stad utse en lokal
nämnd med uppgift att biträda vederbörande militära myndighet i frågor
om dispositionen och förvaltningen av Varbergs fästning. Någon
sådan nämnd hade emellertid ännu inte blivit utsedd.

På grundval av granskningspromemorian och däröver avgivna yttranden
har revisorerna avlåtit en skrivelse till Kungl. Maj:t. Däri anfördes,
jämte annat, att den företagna utredningen enligt revisorernas
mening utvisat att förläggnings- och expeditionsutrymmena i Varbergs
fästning togs i anspråk i alltför ringa omfattning. Det kunde inte anses
tillfredsställande att ifrågavarande lokaler under en stor del av året
stod helt eller till huvudsaklig del tomma, samtidigt som andra statliga
eller allmänna lokalbehov finge tillgodoses på annat sätt. Det erinrades
om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga skulle komma att
pröva frågan om lokalbehovet för utställningar och magasinering m. m.
och därvid hade aktualiserat spörsmålet om användningen av Varbergs
fästning och om förvaltningen därav. Revisorerna föreslog därför att
skrivelsen och det därvid fogade materialet överlämnades till nämnda
sakkunniga för att tas i beaktande i samband med deras uppdrag. Revisorerna
förutsatte dock att vissa pågående överläggningar rörande
gränsdragningen mellan militär och civil verksamhet inom fästningen
skulle kunna fortgå utan hinder av utredningens arbete. — Beträffande
den nyssnämnda till kronohäktet hörande byggnaden framhöll revisorerna
att denna med hänsyn till sin belägenhet syntes mindre lämpad
som permanent bostad och att den uppgivna upprustningskostnaden,
150 000 kronor, måste betraktas som förhållandevis hög. Byggnaden
borde i vart fall inte ställas i ordning till en modern bostad förrän dess
lämplighet för ändamålet avvägts mot andra tänkbara objekt inom fästningen.

Sedan nyssnämnda skrivelse avlåtits har Kungl. Maj:t genom beslut
den 27 november 1970 meddelat chefen för armén, att det syntes angeläget
att den i det föregående berörda nämnden för prövning av lokalfrågorna
m. m. snarast blev utsedd. Vid tillsättningen skulle samråd
äga rum även med 1965 års musei- och utställningssakkunniga.

Socialdepartementet
Ej avslutade ärenden

Den statliga vaccintillverkningen
(granskningspromemoria nr 11/1970)

En utredning har verkställts angående den statliga vaccintillverkningen.
Huvudintresset har ägnats den verksamhet som bedrivs vid statens

bakteriologiska laboratorium i dess egenskap av central institution inom
landet på förevarande område, men även vaccintillverkning och mikrobiologisk
laboratorieverksamhet i offentlig regi i övrigt har berörts. Den
i ärendet upprättade granskningspromemorian har sänts ut på remiss.

Kommunikationsdepartementet
Avslutade ärenden

Affärsverkens publikationsverksamhet
(granskningspromemoria nr 7/1970)

En kungörelse av år 1969 (SFS nr 142) föreskriver skyldighet för
statliga myndigheter att anlita AB Allmänna förlaget vid framställning
och utgivning av publikationer m. fl. tryckalster. Den nämnda författningen
gäller emellertid inte affärsverken.

En undersökning har företagits rörande kostnaderna för affärsverkens
publiceringsverksamhet, innefattande bl. a. granskning av ett stort
antal av de trycksaker som utgetts under år 1969. I den granskningspromemoria
som upprättats i ärendet har framhållits att högst avsevärda
prisskillnader kunde förekomma beträffande i stort sett likvärdiga
trycksaker och att dessa skillnader ofta syntes sammanhänga med trycksakernas
utformning, särskilt såvitt gällde layoutsättet. Som kostnadshöjande
element nämndes exempelvis en riklig utspridning av sakinnehållet
på ett stort antal sidor, riklig illustrering, särskilt med färgbilder
i stora format, speciella papperssorter, ibland med flera olika kvaliteter
och färger i samma publikation, speciella format som avvek från
de standardiserade, variationer i stilsorter, rikligt med dekorativa inslag
i anslutning till texten och vissa andra exklusiva detaljer i utformningen.
Särskilda kostnader för layoutuppdrag vid sidan om tryckningen
hade i några av de granskade fallen uppgått till betydande belopp.

Över granskningspromemorian har yttranden avgetts av de ifrågavarande
affärsverken samt av statskontoret och AB Allmänna förlaget.
De i promemorian anförda synpunkterna har i huvudsak vunnit anslutning
av de hörda myndigheterna eller har av dessa lämnats utan
erinran. I några fall har affärsverk hävdat en avvikande mening beträffande
i promemorian anförda exempel och därvid anfört omständigheter
i syfte att motivera ett speciellt påkostat utförande av utgivna
tryckalster.

I en till Konungen avlåten skrivelse har revisorerna anfört bl. a. att
den företagna granskningen gett det allmänna intrycket att affärsverkens
trycksaker som regel är skickligt och ändamålsenligt utformade
och att möjligheterna till begränsning av kostnaderna vanligen tas till
vara. Det syntes naturligt att reklammaterial och trycksaker som tjä -

nade ett försäljningssyfte borde vara mera påkostade än internt informationsmaterial
samt att vissa periodiska publikationer utformades med
en egen stil som kunde medföra skiljaktigheter även i fråga om kostnaderna.
Affärsverken borde inte heller påtagligt avvika från den allmänna
tendens inom näringsliv och organisationsväsen som innebar
att trycksaker gavs ett alltmer påkostat utförande och skiftande yttre
för att över huvud taget dra till sig uppmärksamhet i den rika mängden
av information. Den företagna granskningen hade emellertid gett
anledning att framhålla att en mera restriktiv utformning av trycksaker
i vissa fall kunde vara påkallad och att särskilt påkostade detaljer i
layouthänseende borde vara väl övervägda och ägnade att ge ett mot
kostnaderna svarande utbyte. Det syntes angeläget att färdigställda
trycksaker blev föremål för en ekonomisk bedömning i efterhand och
att detaljerade kostnadsuppgifter var lätt tillgängliga för den personal
som arbetade med framställning av detta material. Det skulle även vara
av värde för en sådan bedömning, om tillgång funnes till en enkel
metod för kostnadsjämförelser mellan trycksaker som avvek från varandra
i fråga om sidantal och upplagestorlek. Dessa synpunkter hade
vunnit stöd i statskontorets remissyttrande. Eftersom AB Allmänna
förlaget numera byggt upp sin organisation för såväl produktion som
distribution och ansåg sig äga resurser för tillhandahållande av tjänster
av olika slag, syntes det revisorerna önskvärt att dess tryckeritekniska
fackkunskap och erfarenheter i övrigt i större utsträckning togs i anspråk
även av affärsverken.

Revisorerna har föreslagit att de anförda synpunkterna på lämpligt
sätt bringades till vederbörande myndigheters kännedom samt att Kungl.
Maj:t måtte föranstalta om en undersökning rörande möjligheterna att
utarbeta en sådan metod för kostnadsjämförelser mellan olika tryckalster
som i det föregående angetts.

Finansdepartementet
Avslutade ärenden

Förvaltningskostnader i statens utlåningsverksamhet
(granskningspromemoria nr 12/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att revisorerna låtit
verkställa en utredning angående de förvaltningskostnader som belöper
på den av staten bedrivna utlåningsverksamheten. Resultatet av utredningen
hade redovisats i en granskningspromemoria, som remitterats
till berörda myndigheter. Ärendet har slutförts under år 1970.

Den helt övervägande delen av den statliga utlåningsverksamheten
bedrivs i form av utlåning via dels statens utlåningsfonder, dels fonden

för låneunderstöd. Av de 37 utlåningsfonderna var år 1968 alltjämt 19
i bruk. Fonden för låneunderstöd är uppdelad i sex s. k. delfonder.

Såvitt gäller statens utlåningsfonder var det totala beloppet utlånta
medel per den 30 juni 1968 nära 16 miljarder kronor. Härav belöpte
på den i sammanhanget starkt dominerande lånefonden för bostadsbyggande
inte mindre än omkring 13,4 miljarder kronor. Ur fonden
för låneunderstöd utlånta medel uppgick vid nyssnämnda tidpunkt till
omkring 2,3 miljarder kronor.

De med utlåningsverksamheten förbundna kamerala fondförvaltningsuppgifterna
är i vad gäller statens utlåningsfonder fördelade på
åtta myndigheter med statskontoret som den dominerande. I det övriga
förvaltningsarbetet deltar ett stort antal myndigheter.

Vad beträffar de i fonden för låneunderstöd ingående sex delfonderna
handhas fondförvaltningen av respektive statskontoret, lantbruksstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret.
I fråga om förvaltningsarbetet i övrigt gäller vissa särskilda
regler för statskontorets delfond, medan detta arbete för de övriga
delfonderna åvilar respektive fondförvaltande myndighet.

Ett huvudsyfte med undersökningen har varit att försöka få en uppfattning
om relationen för de olika fonderna mellan å ena sidan direkta
förvaltningskostnader jämte förluster och å andra sidan beloppen
av utelöpande lån.

När det gäller den låneverksamhet som anknyter till statens utlåningsfonder
visar undersökningen att relationstalen varierar inom mycket
vida gränser. Ett särskilt högt värde utvisar biståndsförvaltningens
lånefond med omkring 3 procent; det lägsta värdet eller 0,01 procent
noteras för lånefonden för insamling av skogsfrö. Biståndsförvaltningens
låneverksamhet har emellertid påbörjats för ganska kort tid
sedan, och relationstalet kan därför vara påverkat av vissa initialkostnader.
Medeltalet för de i promemorian berörda fondema var för
budgetåret 1967/68 0,10 procent. I sammanhanget bör emellertid beaktas
följande.

Fonden för bostadsbyggande, vilken som ovan nämnts intar en storleksmässigt
starkt dominerande plats bland fonderna, utvisar, sammantagen
med övriga av bostadsverket administrerade fonder, ett mycket
lågt relationstal, 0,08 procent. Om dessa fonder frånräknas blir det
genomsnittliga relationstalet för de övriga fondema för budgetåret
1967/68 0,24 procent. Sedan ADB-rutiner kommit till användning inom
bostadsverkets låneförvaltning är det inte osannolikt att verkets direkta
förvaltningskostnader skall kunna nedbringas ytterligare. Det måste
emellertid samtidigt beaktas att bostadsbyggnadslånen ofta löper på
mycket lång tid, och man bör därför inte bortse från möjligheten att
genom förändringar i konjunkturerna och av andra orsaker ett läge
kan uppkomma som medför svårigheter för låntagarna att fullgöra

sina åtaganden. Det administrativa arbetet med och framför allt förlusterna
på lånen kan i ett sådant läge komma att medföra en förskjutning
av relationstalen, vilken i sin tur med hänsyn till bostadsbyggnadsfondens
storlek kan starkt påverka genomsnittstalen för låneverksamheten
i dess helhet.

Liknande synpunkter kan anföras beträffande studiemedelsfonden.

Vad gäller fonden för låneunderstöd visar arbetsmarknadsstyrelsens
delfond mycket höga relationstal — för budgetåret 1967/68 2,63 eller
1,02 procent, beroende på hur storleken av förvaltningskostnaderna
bedöms. Det kan emellertid anmärkas att den långivning som här är
i fråga ofta är speciellt riskfylld och att därför låneprövningen måste
bli särskilt grundlig. Härtill kommer att det vid beräkningarna av förvaltningskostnaderna
torde ställt sig mycket svårt att helt se bort från
de lokaliseringspolitiska hänsyn som gör sig gällande i låneärenden av
denna art.

De två delfonder i övrigt för vilka förvaltningskostnaderna kunnat
beräknas utvisar för budgetåret 1967/68 mycket låga relationstal, nämligen
för statskontorets delfond 0,05 och för riksbankens delfond 0,01
procent.

I granskningspromemorian konstateras vidare att vid kalkyleringen
av statens normalränta en kvarts procent på utlånade belopp ansetts
vara ett rimligt mått för de kostnader i låneverksamheten som skulle
svara mot administrationskostnader och kreditrisk. Det i undersökningen
redovisade materialet utvisade bl. a. dels att de genomsnittliga kostnaderna
för låneverksamheten som helhet torde vara klart lägre än som
förutsatts vid beräkningen av normalräntan, dels att för de olika fonderna
förekomme betydande avvikelser åt båda hållen från den ifrågavarande
kvartsprocenten. Spörsmål angående normalräntesystemet och
dess funktioner i skilda avseenden hade emellertid under senare år aktualiserats
i olika sammanhang. Bl. a. behandlade riksdagens revisorer
senast år 1968 vissa hithörande frågor och förordade en utredning i
syfte bl. a. att pröva spörsmålet om tillägget för förvaltning och kreditrisk.
Chefen för finansdepartementet har numera enligt ett den 13
juni 1969 av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande tillkallat en utredning
för översyn av det statliga budgetsystemet. Utredningens uppdrag
innefattar en översyn jämväl av normalräntesystemet.

Det framhålls i promemorian att det i undersökningen redovisade
materialet skulle kunna bli av visst värde för budgetutredningens fortsatta
arbete i vad gäller frågan om normalräntan. Vidare anförs att de
mycket stora variationerna mellan relationstalen (förvaltningskostnader
+ förluster/utlånade belopp) för de olika fonderna för tanken till
att det nuvarande systemet med splittring av låneförvaltningen på ett
stort antal myndigheter måhända inte är i alla avseenden rationellt.
Det föreliggande materialet ger inte underlag för några bestämda för -

slag t. ex. om en starkare centralisering av verksamheten el. dyl. Det kan
väl också tänkas att den ökade användning av ADB-system inom statsförvaltningen
som är att emotse kommer att aktualisera frågan om
koncentration av låneverksamheten till ett mindre antal enheter. Under
alla omständigheter syntes emellertid här berörda spörsmål förtjäna
att uppmärksammas. Det erinras i sammanhanget om att revisorerna
år 1968 föreslog en viss granskning av förvaltningsförhållandena beträffande
fonden för låneunderstöd och i skrivelse till Kungl. Maj:t
föreslog en översyn av dessa förhållanden. Kungl. Maj:t har sedermera
uppdragit åt statskontoret att verkställa en sådan översyn.

I promemorian uttalas avslutningsvis att den statliga långivningen
får ses som ett av många medel genom vilka statsmakterna kan stimulera
sådan verksamhet på olika områden av samhällslivet som bedöms
vara till gagn för samhället i dess helhet. Sådan stimulans lämnas
också genom exempelvis skattelättnader, direkta subventioner, förbättringar
av vägar och kommunikationer o. dyl. Vid valet av medel
för att stödja från samhällets synpunkt önskvärda aktiviteter borde
kostnaderna för statsverket ges stort beaktande och olika möjligheter
vägas mot varandra. Det torde exempelvis inte utan vidare kunna antas
att samtliga de arter av statliga lån som nu utgår är den för det avsedda
ändamålet lämpligaste stödformen. De antydda problemen torde
inte sakna betydelse för frågan hur de resurser som står till buds
för statliga stödåtgärder skall komma till effektivaste möjliga användning.

Statskontoret påtalar i yttrande över promemorian splittringen på
olika organ av de med utlåningsverksamheten sammanhängande arbetsuppgifterna
och anför bl. a. att de kameralt juridiska arbetsuppgifterna
kommit att anförtros än en huvudsakligen kameral myndighet, än en
teknisk myndighet och än en affärsbank. Någon närmare prövning av
olika alternativ torde inte alltid ha förekommit, och frågan om låneförvaltningens
organisation borde närmare övervägas. Vad gäller fonden
för låneunderstöd kunde förutsätttas att frågan uppmärksammades vid
den genom statskontoret pågående översynen.

Riksrevisionsverket framhåller i sitt yttrande bl. a. att efter hand som
fondförvaltande myndigheter inordnas i statens ekonomi-administrativa
system (SEA-systemet) och en mera specificerad redovisning inom ramen
för en verksamhetsplan organiseras, det bör bli möjligt att ta fram
ett bättre underlag för bedömning av förvaltningskostnadernas faktiska
och relativa storlek. Verket anför vidare att man inom ramen för pågående
eller planerade förvaltningsrevisionella projekt torde få anledning
att bl. a. ta upp frågan om inriktningen av och kostnaderna för olika
statliga stödåtgärder och därmed också låneformen.

I skrivelse till Kungl. Majit har revisorerna förklarat att de ansluter
sig till de i granskningspromemorian anförda synpunkterna samt hem -

ställt dels att skrivelsen jämte granskningspromemorian och yttranden
måtte överlämnas till budgetutredningen, dels att en undersökning måtte
företas av frågan om organisationen av den låneverksamhet som bedrivs
via statens utlåningsfonder.

Ej avslutade ärenden

Statens kostnader för skatteadministrationen
(granskningspromemoria nr 10/1970)

Statsverkets nettoinkomst på driftbudgeten under titeln skatter utgjorde
budgetåret 1968/69 drygt 31,6 miljarder kronor eller drygt 90
procent av de totala inkomsterna på driftbudgeten. Redovisningstekniskt
uppdelades skatterna på 25 olika typer. Någon utredning av frågan om
de statliga förvaltningskostnaderna på förevarande område har tidigare
ej gjorts. Mot denna bakgrund har en undersökning genomförts av
statens kostnader för skatteadministrationen såväl sammanlagt som med
fördelning på olika skatteslag. Förutom kostnadsberäkningarna, som
har omfattat ett stort antal myndigheter, berör utredningen mångfalden
av författningar inom skatteområdet och medborgarnas anpassning till
rådande skattelagar. Den i ärendet upprättade granskningspromemorian
har utsänts på remiss till ett större antal myndigheter och organisationer.

Det statliga kommittéväsendet
(granskningspromemoria nr 13/1970)

Utgifterna för de statliga kommittéernas verksamhet har för tioårsperioden
1959/69 stigit från 8,9 till 44,3 milj. kronor. Med hänsyn
bl. a. till denna kostnadsutveckling har en undersökning gjorts om möjligheterna
att rationalisera de former i vilka den offentliga utredningsverksamheten
bedrivs. Resultatet därav har redovisats i en granskningspromemoria,
som för närvarande är föremål för remissbehandling.

Utbildningsdepartementet
Avslutade ärenden

Svenskt biografiskt lexikon
(granskningspromemoria nr 7/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att i en granskningspromemoria
hade behandlats vissa med utgivningen av Svenskt biografiskt
lexikon (SBL) sammanhängande frågor. Ärendet har efter sedvanligt
remissförfarande slutförts under år 1970.

SBL, vars huvudsakliga syfte är att ge beskrivningar av betydelsefulla

personligheter under olika skeden av det svenska samhällets utveckling,
började på privat initiativ att ges ut redan år 1917 men måste av ekonomiska
skäl läggas ned år 1931. Utgivningen togs emellertid åter upp
år 1936 av en för ändamålet särskilt bildad institution, benämnd samfundet
för svenskt biografiskt lexikons utgivande. Lexikonarbetet, för vars
bedrivande utgått statsbidrag alltsedan budgetåret 1937/38, präglades
ända fram till slutet av 1950-talet av en påfallande låg utgivningstakt.
Nämnda förhållande föranledde år 1958 chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet
att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag att
utreda frågan om fortsatt statligt stöd åt SBL. Uredningen skulle bl. a.
undersöka möjligheterna till en effektivisering av lexikonarbetet genom
att dels analysera de dittills tillämpade principerna för detta arbete, dels
se över verksamhetens organisation.

De sakkunniga avlämnade år 1960 ett betänkande med förslag till
riktlinjer för SBL:s fortsatta utgivning. I betänkandet framhölls att det,
om de dittills i lexikonarbetet tillämpade urvalsprinciperna inte ändrades,
skulle dröja ca 300 år tills lexikonet bleve fullbordat. Med hänsyn
härtill föreslog de sakkunniga en radikal sänkning av utgivningstiden,
innebärande att en tidrymd av 30 år skulle fastställas som längsta återstående
utgivningstid. För att hålla denna tidsram krävdes enligt de
sakkunniga en årlig produktion av 400 personartiklar och 100 släktartiklar.

I överensstämmelse med nyssnämnda betänkande föreslogs i en år
1962 avgiven proposition, vilken godkändes av riksdagen, att SBL:s
återstående utgivningstid skulle förkortas till högst 30 år. Samtidigt beslöts
att en ny statlig institution, benämnd svenskt biografiskt lexikon
och underordnad en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, skulle inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1962 för att ta hand om verksamheten.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1966/67 anmälde SBL-styrelsen
att den för att hålla det av riksdagen bestämda tidsschemat
tvingats vidta vissa förenklings- och rationaliseringsåtgärder i lexikonarbetet,
innefattande bl. a. en nedskärning av den årliga produktionen
från ursprungligen beräknade 400 personartiklar till 250 sådana artiklar.

Vid den av riksdagens revisorers kansli gjorda undersökningen har
konstaterats att SBL-styrelsen i och för sig inte torde ha handlat oriktigt,
när den i syfte att i möjligaste mån hålla den av riksdagen fastställda
utgivningstiden fattade beslut om de nyssnämnda förenklings- och rationaliseringsåtgärderna.
Samtidigt har emellertid framhållits att förhållandet
hade bort bringas till riksdagens kännedom, eftersom nedskärningen
av den årliga artikelproduktionen var så betydande — ca 40
procent av ursprungsprogrammet. I sammanhanget har upplysts om att
SBL-styrelsen såsom en väsentlig orsak till att de av riksdagen uppdragna
riktlinjerna för lexikonarbetet inte kunnat följas angett, att arbetet med

7 Riksdagen 1971. 2 sami.

placerandet av artikelbeställningar, underhandlingar med författare,
illustrering och korrektur samt olika administrativa uppgifter m. m. tagit
mera tid i anspråk än den som från början var beräknad. Mot bakgrunden
härav har i granskningspromemorian föreslagits att SBL-redaktionen
för framtiden avlastas vissa av de nämnda göromålen. Härvidlag
har pekats på möjligheten av att på det statsägda företaget, AB Allmänna
förlaget, överlåta bl. a. de rent tryckeritekniska arbetsuppgifterna
samt bestyret med marknadsföringen av lexikonet. I granskningspromemorian
har förordats att överläggningar i frågan snarast tas upp
mellan SBL-styrelsen och förlaget.

Granskningspromemorian har av revisorerna utsänts på remiss till
SBL-styrelsen, Allmänna förlaget, statskontoret, riksarkivet, riksbibliotekarien,
Svenska akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien samt Svenska historiska föreningen.

De i granskningspromemorian framförda förslagen om etablerande av
samarbete mellan SBL-redaktionen och Allmänna förlaget har i stort
sett vunnit anslutning vid remissbehandlingen. Då revisorerna med hänsyn
härtill har ansett sig kunna utgå från att erforderliga kontakter i
frågan utan dröjsmål kommer att tas mellan SBL-styrelsen och förlaget,
har revisorerna beslutat att granskningspromemorian från revisorernas
sida inte skall föranleda annan åtgärd än att en i ärendet upprättad tillläggspromemoria
skall tillställas SBL-styrelsen för kännedom.

Anskaffning av teknisk utrustning för gymnasier och fackskolor
(granskningspromemoria nr 14/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att en undersökning
hade gjorts av formerna för anskaffningen av teknisk utrustning för
gymnasier och fackskolor. Sedan den i ärendet upprättade granskningspromemorian
underkastats sedvanlig remissbehandling, har ärendet slutförts
under år 1970.

För att underlätta och förbilliga anskaffning av teknisk utrustning till
gymnasier och fackskolor utarbetade en expertgrupp inom riksrevisionsverket
under åren 1965—1967 särskilda s. k. utrustningslistor, avsedda
att tjäna som ledning vid skolmyndigheternas upphandling av den
ifrågavarande materielen. Utrustningslistoma hade efter färdigställandet
av riksrevisionsverket överlämnats till skolöverstyrelsen för fastställelse
och vidarebefordran till berörda skolor. Till listorna hade fogats separata
lärår- och elevhandledningar (laborationshandledningar). Riksrevisionsverkets
avsikt hade varit att dessa handledningar, vilka utgjorde
ett nödvändigt komplement till utrustningslistoma, genom skolöverstyrelsens
försorg skulle tillställas skolorna samtidigt som listorna. Det hade
vidare från riksrevisionsverkets sida förutsatts att utrustningslistoma

kontinuerligt skulle ses över för att möjliggöra en erforderlig anpassning
av dem till den fortgående utvecklingen på det tekniska området.

I en i september 1967 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse hade riksrevisionsverket
lämnat en redogörelse för de resultat som bedömdes ha
uppnåtts genom den ovannämnda expertgruppens arbete. Användandet
av utrustningslistorna hade enligt ämbetsverkets mening bl. a. lett till
ett förenhetligande av materielen i fråga om såväl typer som utförande
och kvalitet m. m. En omedelbar följd härav hade varit att tillverkningen
hos leverantörerna kunnat planeras i större serier med kostnadssänkande
effekt som konsekvens. Avsevärda besparingar ansågs härigenom
ha uppnåtts, och ämbetsverket räknade med att dessa besparingar skulle
komma att stiga till mångmiljonbelopp allteftersom uppbyggnaden av
fackskoloma och upprustningen av gymnasieskolorna fortskred.

I granskningspromemorian har påpekats att riksrevisionsverket vid
beräkningen av de nyssnämnda besparingarna uppenbarligen utgått från
att upphandlingen av den aktuella utrustningen verkställts i enlighet med
de rekommendationer som ämbetsverket ursprungligen gett i sina till
skolöverstyrelsen överlämnade förslag till utrustningslistor och laborationshandledningar.
Den nu gjorda undersökningen hade emellertid utvisat
att nämnda utredningsmaterial endast i begränsad utsträckning
ställts till skolornas förfogande. Bl. a. hade uppgifter om lämpliga fabrikat,
leverantörer, priser m. m. strukits från listorna. Vidare hade de för
användningen av utrustningslistorna nödvändiga laborationshandledningarna
antingen inte alls eller alltför sent distribuerats till skolorna.
Slutligen hade någon korrigering eller komplettering av listorna med
hänsyn till inträffade förändringar i marknadsläget över huvud taget
inte verkställts av skolöverstyrelsen. Enligt granskningspromemorian hade
av nu angivna skäl användbarheten av utrustningslistorna blivit starkt
begränsad, vilket i sin tur medfört att de från början av riksrevisionsverket
uppsatta besparingsmålen inte kunnat uppnås. Till bestyrkande
härav har i granskningspromemorian hänvisats till uttalanden av såväl
chefsexperten i den förenämnda expertgruppen som ett stort antal
gymnasierektorer.

I syfte att för framtiden få de ovan berörda missförhållandena tillrättalagda
har i granskningspromemorian föreslagits att skolöverstyrelsen
utan dröjsmål skall dels distribuera så långt möjligt fullständiga specifikationer
på alla detaljer i utrustningslistorna, dels tillhandahålla de till
listorna hörande laborationshandledningarna, dels komplettera och korrigera
listorna under hänsynstagande till utvecklingen på det tekniska
området. Vidare har förordats att skolöverstyrelsen undersöker möjligheterna
att i förbilligande syfte anordna centralanskaffning av laborationsmaterielen.
Slutligen har satts i fråga om inte särskilda konsultgrupper
bör utses av skolöverstyrelsen med uppgift att fortlöpande följa
utvecklingen på förevarande område.

7f Riksdagen 1971. 2 sami.

100

Granskningspromemorian har av revisorerna för yttrande remitterats
till riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, Svenska kommunförbundet
samt vissa i den förenämnda expertgruppen ingående representanter.

De i granskningspromemorian framförda förslagen har i stort sett
vunnit anslutning vid remissbehandlingen. Skolöverstyrelsen har sålunda
bl. a. förklarat att ämbetsverket omgående kommer att se över utrustningslistoma
samt utarbeta och distribuera nytt informationsmaterial om
cirkapriser på läromedlen. Styrelsen har vidare utfäst sig att dels omedelbart
informera bl. a. skolstyrelser och rektorer om laborationshandledningarna,
dels undersöka möjligheten av att för centrala inköp av
laborationsutrustning anlita utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
Riksrevisionsverket har å sin sida uttalat att ämbetsverket i fortsättningen
vid utövningen av sin löpande förvaltningsrevision kommer
att ha uppmärksamheten riktad på de i granskningspromemorian behandlade
frågorna.

Då av remissvaren sålunda framgått att vederbörande ansvariga myndigheter
utan dröjsmål kommer att vidta åtgärder för tillrättaläggande
av de i granskningspromemorian påtalade förhållandena, har revisorerna
beslutat att ärendet inte skall föranleda annan åtgärd än att en i
ärendet upprättad tilläggspromemoria skall tillställas riksrevisionsverket
och skolöverstyrelsen för kännedom.

Institutet för rikskonserter
(granskningspromemoria nr 1/1970)

År 1968 beslöt riksdagen att den sedan år 1963 på försök bedrivna
rikskonsertverksamheten skulle byggas ut i mera reguljära former. Det
bestämdes i enlighet härmed att den centrala delen av verksamheten
skulle organiseras som en stiftelse, ledd av en styrelse, vars ledamöter
skulle utses till hälften av Kungl. Maj:t och till hälften av olika
intressenter. Den närmaste ledningen av stiftelsen, som fick namnet
Institutet för rikskonserter (IRK), skulle utövas av en av Kungl. Maj:t
utsedd direktör. I den till grund för ovannämnda beslut liggande
propositionen hade betonats att IRK vid utövandet av sin verksamhet
skulle komma att bli i behov av ett gott samarbete med regionala
och lokala organ. På det regionala planet, där samarbete krävdes med
landsting, länsskolnämnder och länsbildningsförbund, förutsattes den
närmare utformningen och samordningen av insatserna bli beroende
av initiativ från de närmast berörda myndigheterna och organen inom
regionen, medan på det lokala planet primärkommunerna och organisationslivet
avsågs skola svara för de åtgärder som behövdes för att
genomföra planerade arrangemang.

101

I en till revisorerna år 1969 inkommen skrivelse har en enskild person,
nedan benämnd A., anmält att allvarliga klagomål från olika
håll framförts mot IRK:s sätt att sköta sina arbetsuppgifter. A. har i
skrivelsen förklarat att han funnit klagomålen berättigade och har
för egen del anfört en rad exempel på att IRK i sin verksamhet gjort
sig skyldigt till såväl organisatoriska som pedagogiska och konstnärliga
felgrepp. Bl. a. har omnämnts att förseningar vid upprepade tillfällen
förekommit vid distributionen av IRK:s informationsmaterial —
program o. dyl. har exempelvis kommit vederbörande arrangörer till
handa först efter det att konserterna hållits. A. har vidare påstått att
IRK i strid mot givna direktiv inte i tillräcklig utsträckning anlitat befintlig
regional sakkunskap i konstnärliga och administrativa frågor,
vilket enligt A. lett till att flera arrangemang blivit bristfälligt genomförda.

Revisorerna har berett IRK tillfälle att förklara sig angående innehållet
i Ars ovannämnda skrivelse. I ett med anledning härav inkommet
yttrande har IRK bl. a. erinrat om att institutet inte har någon
formell möjlighet att genom direktiv fastställa hur det regionala och
lokala samarbetet skall utformas utan är hänvisat till — förutom
allmänna överenskommelser med berörda myndigheter och folkrörelseorganisationer
etc. — frivilliga insatser av lokala arrangörer. Beträffande
A:s påstående att förseningar i distributionen av program o. dyl.
förekommit har IRK medgett, att brister i angivet avseende förelegat,
men har samtidigt betonat att dessa brister, även om de delvis berott
på svagheter i institutets egna organisationsrutiner och interna kontroll,
väsentligen förorsakats av bristfälliga kontakter mellan IRK å ena
sidan samt de regionala och lokala instanserna å den andra. IRK
har i sammanhanget förklarat att institutet målmedvetet kommer att
försöka eliminera de svagheter i den egna organisationen som påvisats
samt förbättra relationerna till de myndigheter och organ som har att
svara för verksamheten på det regionala och lokala planet.

Då det med hänsyn till vad IRK i sitt yttrande anfört kan förväntas
att institutets verksamhet i fortsättningen kommer att bedrivas mera
friktionsfritt än vad som tidigare varit fallet, har revisorerna beslutat
att ärendet från revisorernas sida inte skall föranleda annan åtgärd än
att en i ärendet upprättad granskningspromemoria skall tillställas IRK
samt A.

Statens heraldiska verksamhet
(granskningspromemoria nr 5/1970)

Enligt statsmakternas uttalande i samband med inrättandet år 1953
av statens heraldiska nämnd och heraldiska sektionen vid riksarkivet

102

skall inflytande avgifter för heraldiska uppdrag såvitt möjligt täcka
samtliga med den heraldiska verksamheten förenade utgifter.

För att utröna i vad mån denna princip har kunnat följas och om
formerna för verksamheten är ändamålsenliga har riksdagens revisorer
föranstaltat om en undersökning. Av den i ärendet upprättade granskningspromemorian
framgår att omfattningen av den heraldiska verksamheten
— mätt i antalet ärenden — successivt har minskat. Det har
även bedömts som mindre troligt att den nedåtgående trenden skulle
komma att brytas. Mot bakgrund härav har föreslagits att statskontoret
i samråd med riksarkivet och riksrevisionsverket i en rationaliseringsundersökning
skall granska behovet av statliga insatser på förevarande
område. Därvid har förutsatts att även förhållandet till den
verksamhet på varumärkesområdet som bedrivs av patent- och registreringsverket
skall uppmärksammas. Beträffande den heraldiska verksamhetens
finansiering har vid undersökningen konstaterats att under budgetåren
1964/65—1968/69 kostnadstäckningen uppgått till endast 32—
43 procent. Under år 1968 har emellertid en ny taxa fastställts av riksarkivet
i samråd med riksrevisionsverket. Denna taxeförändring har beräknats
komma att medföra en 70-procentig kostnadstäckning. I granskningspromemorian
framhålls det som angeläget att riksarkivet uppmärksamt
följer inkomstutvecklingen och — i mån av behov — i samråd
med riksrevisionsverket vidtar de åtgärder som erfordras för att den av
statsmakterna fastslagna principen för finansieringen av den heraldiska
verksamheten skall kunna förverkligas.

Den upprättade granskningspromemorian har remitterats för yttrande
till berörda myndigheter.

Riksarkivet och statens heraldiska nämnd har inte haft något att
erinra mot förslaget om en utredning. Denna borde enligt deras mening
utföras omkring årsskiftet 1973—1974.

Riksrevisionsverket avser att innevarande år påbörja en analys av
riksarkivets hela verksamhet och är av den uppfattningen, att en omprövning
av den heraldiska verksamheten bör göras först sedan analysen
har slutförts.

Statskontoret anser att den i remissen väckta frågan i första hand
bör prövas i anslutning till riksrevisionsverkets analys.

Då, såsom framgår av det anförda, riksrevisionsverket kommer att
analysera hela verksamheten vid riksarkivet och då det torde få förutsättas
att vad som har anförts i granskningspromemorian och i remissvaren
kommer att beaktas vid denna analys, har ärendet från revisorernas
sida inte föranlett annan åtgärd än att en efter remissbehandlingen
upprättad tilläggspromemoria jämte bilagor för kännedom
tillställts statskontoret, riksrevisionsverket, riksarkivet, statens heraldiska
nämnd samt patent- och registreringsverket.

103

Ökad samordning av universitets- och högskoleutbildningen i Örebro
(granskningspromemoria nr 6/1970)

I Örebro bedrivs för närvarande eftergymnasial utbildning på universitets-
och högskolenivå vid tre olika enheter, nämligen universitetsfilialen,
socialhögskolan samt gymnastik- och idrottshögskolan. Nämnda
lärosäten kännetecknas i organisatoriskt avseende av en långt gående
splittring. Så t. ex. lyder universitetsfilialen under Uppsala universitet,
vilket som huvudman har universitetskanslersämbetet, medan de
båda högskolorna leds av var sin styrelse, direkt underställd Kungl.
Maj:t. Den lokala administrationen är i sin tur uppdelad på tre skilda
kanslier, och någon samverkan i reguljära former förekommer inte i
fråga om utnyttjandet av vare sig lärarpersonal eller undervisningslokaler,
undervisningsmateriel, kontorsutrustning o. dyl.

I olika sammanhang har förslag förts fram om en utbildningsmässig
och administrativ samordning av hela den ifrågavarande verksamheten.
Bl. a. har spörsmålet behandlats av de två utredningar som föregick
inrättandet av socialhögskolan respektive av gymnastik- och idrottshögskolan.
Några mera påtagliga resultat av samordningssträvandena
har emellertid ännu ej uppnåtts.

Vid en av riksdagens revisorers kansli verkställd utredning, vilken
redovisats i en granskningspromemoria, har konstaterats att de krav
på ökad samordning av den postgymnasiala utbildningen i örebro vilka
på sätt nyss sagts vid flera tillfällen rests fortfarande i hög grad gör
sig gällande. I sammanhanget har bl. a. påpekats att frånvaron av varje
form av organiserat samarbete medfört att de totalt tillgängliga personella
och materiella resurserna inte kunnat utnyttjas på ett rationellt
och från ekonomisk synpunkt godtagbart sätt.

En av orsakerna till att de ovan berörda samordningsproblemen ännu
inte fått en tillfredsställande lösning kan enligt granskningspromemorian
ha varit att de tre utbildningsenheterna i central instans varit och
fortfarande är underordnade skilda huvudmän. I promemorian har
emellertid hävdats att nämnda omständighet inte hade bort hindra
uppbyggandet av en integrerad lokal organisation för handläggning av
sådana ärenden som för de ifrågavarande utbildningsgrenama är lika
och gemensamma. Med hänsyn till angelägenheten av att en sådan
organisation utan ytterligare dröjsmål tillskapas har i granskningspromemorian
föreslagits att särskilda sakkunniga snarast tillkallas för att
närmare utreda och framlägga konkreta förslag i frågan. Utredningen
bör enligt promemorian bedrivas i sådan takt att den nya organisationen
kan träda i kraft senast i samband med att de tre utbildningsenheterna
i enlighet med föreliggande planer flyttar ut till ett nytt i
Örebros närhet beläget gemensamt universitetsområde.

104

Då denna utflyttning inte torde vara helt genomförd förrän om ca
2—3 år har i granskningspromemorian förordats att under mellantiden
ett interimistiskt samarbetsorgan tillskapas med representanter för
samtliga berörda läroanstalter. Därvid har förutsatts att detta organ
skall ges sådana befogenheter att det får möjlighet att snabbt komma
till rätta med huvuddelen av de samordningsproblem vilka för dagen
är mest aktuella.

Granskningspromemorian har av revisorerna för yttrande tillställts
statskontoret, byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Uppsala
universitet, socialhögskolan i Örebro, gymnastik- och idrottshögskolan
i Örebro, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, samarbetsnämnden
för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet
och högskolor, 1968 års utbildningsutredning samt Sveriges förenade
studentkårer. Samtliga remissorgan har tillstyrkt att åtgärder vidtas
för att åstadkomma en ökad samordning av universitets- och högskoleaktiviteterna
i Örebro.

Revisorerna har efter egna överväganden i frågan beslutat att till
Kungl. Maj:t avlåta en skrivelse i ärendet. I nämnda skrivelse har bl. a.
uttalats att genomförandet av en fullständig integration av universitetsoch
högskoleutbildningen i Örebro för närvarande torde möta stora
svårigheter, framför allt beroende på att de tre utbildningsenheterna
lyder under skilda huvudmän. Sistnämnda spörsmål hänger emellertid
i sin tur intimt samman med den större frågan, hur generellt sett den
yttre strukturen av vårt universitetsväsende lämpligen bör vara utformad.
Med hänsyn härtill har revisorerna satt i fråga om en slutgiltig
lösning av de i Örebro aktuella samordningsproblemen över huvud taget
är möjlig att nå utan en föregående radikal omprövning av hela spörsmålet
om universitetens och högskolornas yttre organisation. I sammanhanget
har erinrats om att 1968 års utbildningsutredning har i
uppdrag att klarlägga bl. a. just denna fråga. Mot denna bakgrund har
revisorerna förklarat att de anser att resultatet av nämnda utredning
bör avvaktas innan slutlig ställning tas till spörsmålet om hur den högre
utbildningsverksamheten i Örebro i framtiden skall organiseras. Revisorerna
har i enlighet härmed hemställt att handlingarna i förevarande
ärende av Kungl. Maj:t måtte överlämnas till 1968 års utbildningsutredning
för att tas i beaktande vid dess fortsatta utredningsarbete. Samtidigt
har emellertid framhållits att hinder inte torde möta att inom
ramen för nuvarande yttre organisation vidta vissa omedelbara åtgärder
för främjande i örebro av ett ökat samarbete på den högre utbildningens
område. I sådant syfte har revisorerna föreslagit att ett interimistiskt
samarbetsorgan bildas med sådan befogenhet att det kan
ta till vara de möjligheter till praktisk samverkan vilka redan nu föreligger
på såväl det administrativa som det utbildningsmässiga planet.

Avslutningsvis har revisorerna i den förenämnda skrivelsen erinrat

105

om att i riksrevisionsverkets planer för omorganisation av den statliga
redovisnings- och revisionsverksamheten bl. a. ingår att Uppsala universitet
skall utgöra redovisningscentral för universitetsfilialen och socialhögskolan
i Örebro, medan gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro
skall hänföras till tekniska högskolans i Stockholm redovisningscentral.
Revisorerna har ifrågasatt om tillräckliga skäl finns att på angivet
sätt splittra den kamerala verksamheten på två olika enheter och
har därför förordat att riksrevisionsverkets planer i nu nämnt avseende
underkastas omprövning.

Ej avslutade ärenden

Utgallring av arkivalier hos statsförvaltningen
(granskningspromemoria nr 15/1970)

Mängden av arkivalier inom statsförvaltningen beräknas numera tillväxa
med omkring 4 hyllmil per år och denna ökning fortskrider i stegrad
takt. Möjligheterna att genom tidigt insatta gallringsåtgärder nedbringa
arkivaliemängderna har i olika sammanhang uppmärksammats,
främst med hänsyn till de betydande kostnader som är förenade med
materialets omhändertagande och förvaring för framtiden. En hos revisorerna
företagen utredning har siktat till att klarlägga läget för dagen,
särskilt såvitt gäller gallringen av arkivalier. Undersökningen, som avsett
ett tiotal centrala ämbetsverk och ett större antal lokala myndigheter,
har utvisat att arkiverings- och gallringsfrågoma främst hos den
sistnämnda myndighetsgruppen gett anledning till erinringar och kommentarer
samt att en effektivisering av landsarkivens stödjande och kontrollerande
funktioner är påkallad. Den i ärendet upprättade granskningspromemorian
har tillställts riksarkivet för yttrande.

Inrikesdepartementet
Avslutade ärenden

Förluster på vissa statliga lånegarantier
(granskningspromemoria nr 3/1970)

Staten lämnar sedan ett antal år tillbaka särskilt stöd till hantverksoch
industriföretag m. fl. i form av statlig garanti för lån till nämnda
företag. För att täcka därvid uppkomna förluster anvisas varje budgetår
särskilda medel på riksstaten. Påfallande höga merutgifter har
redovisats under de fem budgetåren 1964/65—1968/69. De faktiskt utbetalade
beloppen har sålunda varit nästan tre gånger så stora som de
budgeterade. Mot denna bakgrund har revisorerna beslutat undersöka
anledningen till merutgifterna.

106

Den genomförda undersökningen har främst avsett industrilånegarantier.
Kreditstödet i fråga infördes genom beslut av 1954 års riksdag.
Garantierna beviljas av kommerskollegium. Alltsedan budgetåret
1956/57 har statens förluster på dessa kreditgarantier bestritts från ett
förslagsanslag, benämnt Täckande av förluster i anledning av statligt
stöd till hantverks- och industriföretag m. m. För att täcka statens förluster
infördes år 1968 en särskild garantiavgift av en halv procents
årlig ränta på industrigarantilånens utestående kapitalbelopp.

T. o. m. budgetåret 1968/69 har — såsom framgår av undersökningen
— på det ifrågavarande anslaget anvisats sammanlagt 16,4 milj.
kronor. Anslagsbelastningen har emellertid uppgått till 40,1 milj. kronor.
Ställda i relation till beviljade garantibelopp har förlusterna uppgått
till ca 7,9 procent. För att försöka klarlägga anledningen till att
garantigivningen i vissa fall lett till betydande förluster har en genomgång
gjorts av tillgängligt aktmaterial rörande de lånegarantier på mer
än 0,5 milj. kronor som infriats under budgetåren 1966/67—1968/69.

Lånegarantier till 13 företag har berörts av undersökningen. I promemorian
konstateras att — såvitt framgått av tillgängliga handlingar
och i övrigt inhämtade uppgifter — gällande bestämmelser iakttagits
i samtliga undersökta ärenden. Orsaken till att projekten misslyckats
kan hänföras till ett flertal olika omständigheter, som det — åtminstone
i många fall — synes ha varit svårt att förutse. I flera ärenden har
vidare de sociala skälen för bifall varit så framträdande, att de som
haft att fatta beslut blivit mer eller mindre försatta i en tvångssituation.
Ett risktagande av annat slag än vid vanliga bankkrediter har
även förutsatts vid tillskapandet av det statliga stödet.

Låntagare skall till företagareföreningen lämna redovisning för verksamheten
för varje redovisningsår eller den kortare tidsperiod som kommerskollegium
eller föreningen bestämt. I promemorian har anförts att
företagareföreningarna i allmänhet synes ha underrättat kommerskollegium
på ett relativt sent stadium om en otillfredsställande utveckling
hos stödföretagen. Företagareföreningarna har emellertid först under
senare år erhållit resurser för att mera kontinuerligt kunna följa utvecklingen
hos stödföretagen.

Kommerskollegium och arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen påbörjat
en försöksverksamhet med en intensivare bevakning genom företagareföreningarna.

Utredningen har även studerat vissa andra områden där staten lämnat
lånegarantier. Beträffande kreditstödet till turisthotellnäringen hade
inte någon garanti infriats fram till den 30 juni 1969. Vid samma tidpunkt
uppgick infriade garantier till följd av kreditstödet på lantbrukets
och trädgårdsnäringens område till 0,27 procent av beviljade belopp.

Statens förluster på beviljade industrilånegarantier redovisas netto,
d. v. s. återvunna medel krediteras anslaget. Förlusttäckningsavgifter re -

107

(lovisas första gången budgetåret 1969/70. Enligt vad som erfarits vid
utredningen kommer dessa att tas upp på driftbudgetens inkomstsida
under titeln Övriga diverse inkomster. I utredningen sätts i fråga om
inte influtna avgifter borde tillföras det anslag på vilket statens förluster
på grund av infriade lånegarantier redovisas. Därigenom skulle direkt
ur budgetredovisningen framgå i vad mån principen om täckning
för inträffade förluster hade uppnåtts.

I propositionen nr 75 år 1970 föreslogs att statlig garanti skulle få
tecknas av arbetsmarknadsstyrelsen för lån till företag för anskaffning
av omsättningstillgångar. För dessa garantilån borde enligt propositionen
samma räntevillkor gälla som i fråga om industrigarantilån. Det
förutsattes vidare att på driftbudgeten skulle föras upp ett anslag för
täckning av de förluster som kunde uppstå vid infriandet av ifrågavarande
garantiåtaganden. Något förslag om förlusttäckningsavgift lades
ej fram i propositionen.

Med hänsyn till att dessa i lokaliseringssyfte föreslagna lån till såväl
form som villkor stämmer överens med industrigarantilånen har i
utredningen satts i fråga om inte förlusttäckningsavgift också bör utgå
på de garantilån som kan komma att beviljas av arbetsmarknadsstyrelsen.
Samma redovisningssätt som föreslagits för industrigarantilånen
synes böra tillämpas även i detta fall. Det har i undersökningen vidare
observerats att någon förlusttäckningsavgift ej utgår för garantilånegivningen
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Enligt utredningens
mening synes det böra övervägas att införa en förlusttäckningsavgift
även för dessa lån. Med hänsyn till de låga förlusttal som
redovisats föreslår utredningen att ett system med engångsavgift bör
prövas.

Enligt revisorernas beslut har granskningspromemorian för yttrande
tillställts riksrevisionsverket samt, i särskilt angivna hänseenden, lantbruksstyrelsen,
kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen och Företagareföreningarnas
förbund.

Av remissmyndigheternas mer allmänna synpunkter på det statliga
kreditstödet till hantverk och småindustri kan följande återges. Både
kommerskollegium och Företagareföreningarnas förbund understryker
vikten av att företagareföreningarnas resurser byggs ut. Härigenom
skulle erhållas en bättre bevakning av den ekonomiska utvecklingen
hos stödföretagen samt ges möjligheter för företagareföreningarna till
ökade insatser som rådgivare vid produktval och planering. Kommerskollegium
och arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att skäl talar för
risken av betydande förluster på garantilånen även i fortsättningen.
Kollegiet kommer därför att med uppmärksamhet följa förlustutvecklingen
och — om så är erforderligt — överväga ändrade normer för
beräkning av förlusttäckningsavgifter.

Promemorians förslag om uttagande av förlusttäckningsavgift och om

108

redovisning av sådana avgifter biträds i regel av remissmyndigheterna.
Lantbruksstyrelsen anmäler dock en avvikande mening beträffande
frågan om förlusttäckningsavgift på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden. Som motiv för sin ståndpunkt, att anledning inte finns att nu
ta upp denna fråga, hänvisar styrelsen till att förlusterna är låga på
denna lånegarantigivning.

Under beaktande av vad som framkommit i förevarande ärende har
revisorerna hemställt att Kungl. Maj:t måtte besluta om införande av
de i utredningen föreslagna förlusttäckningsavgifterna, om redovisning
av influtna förlusttäckningsavgifter på respektive anslag samt om samma
redovisningsmetod för eventuellt kommande förluster på lokaliseringslån
som nu tillämpas för förluster på industrilånegarantier.

Mot beslutet har anmälts reservation av herrar Hansson och Sveningsson
samt fröken Wett er ström och herr Jacobsson, vilka ansett att
revisorerna med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört i ämnet inte
hade bort föreslå införande av förlusttäckningsavgift vid lånegarantigivningen
inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Kontroll till förhindrande av missbruk av vissa bidrag till omskolning
m. m.

(granskningspromemoria nr 9/1970)

Betydande resurser har ställts till arbetsmarknadsmyndigheternas förfogande
på senare år för att underlätta den erforderliga anpassningen
på arbetsmarknaden. Bl. a. utgår stöd i form av utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning, flyttningsbidrag och arbetslöshetshjälp.

Som hjälp åt de studerande som ännu ej har inträtt på arbetsmarknaden
eller som av andra skäl ej omfattas av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna utgår studiesociala lån och bidrag. Denna hjälp sammanfaller
i viss omfattning till sitt syfte med den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten, vilket kan vålla komplikationer vid själva bidragsgivningen.

Statens kostnader för den här nämnda verksamheten är betydande.
Sålunda uppgick under budgetåret 1968/69 utgifterna för det arbetsmarknadspolitiska
stödet till mer än 1 miljard kronor och för de studiesociala
bidragen till ca 436 milj. kronor. I studielån och återbetalningspliktiga
studiemedel utbetalades samtidigt nära 700 milj. kronor.

Inom riksdagens revisorers kansli har en undersökning gjorts för att
bl. a. klarlägga om det hos länsarbetsnämnderna, vilka i huvudsak har
att svara för det arbetsmarknadspolitiska stödet, tillämpas något system
för kontroll av att de på området föreliggande bidragsmöjligheterna
inte missbrukas. Undersökningen har visat att de kontrollrutiner
som används i stort sett får anses tillfredsställande men att de i vissa
avseenden bör utvidgas och effektiviseras.

109

I den i ärendet upprättade granskningspromemorian har sålunda bl. a.
satts i fråga om inte genom riksrevisionsverkets försorg en undersökning
bör göras för att slå fast om den konstaterade bristande kontrollen
av de sökandes personuppgifter i ansökan om utbildningsbidrag
kan ha medfört ökade kostnader för statsverket i form av felaktigt utbetalade
sådana bidrag. Vidare har föreslagits att centrala studiehjälpsnämnden
och arbetsmarknadsstyrelsen skall vidta åtgärder för att förhindra
att de båda myndigheterna utan föregående samråd beviljar bidrag
och lån för en och samma utbildning. Det har dessutom framhållits
som önskvärt att centrala studiehjälpsnämnden tillsammans med
riksrevisionsverket utarbetar rutiner för systematisk tillsyn av de lokala
skolmyndigheternas handläggning av studiehjälpsärendena samt
att riksrevisionsverket verkställer en särskild granskning av länsstyrelsernas
förskottsutbetalningar av medel för statlig studiehjälp. Sistnämnda
granskning bör enligt granskningspromemorian i första hand syfta
till kontroll av att förskottsmedel inte rekvireras för tidigt eller med
i förhållande till behovet för stora belopp.

Av de avgivna remissvaren har framgått att vederbörande ansvariga
myndigheter är beredda att utan dröjsmål vidta de åtgärder som erfordras
för att så långt möjligt komma till rätta med de i granskningspromemorian
påtalade förhållandena. Bl. a. avser centrala studiehjälpsnämnden
att i fortsättningen utöka sin tillsynsverksamhet samt revidera
de nuvarande anvisningarna för rekvisition av medel för statlig
studiehjälp. Vidare kommer riksrevisionsverket att föranstalta om en
undersökning, huruvida kontrollen av ansökningar om arbetsmarknadsutbildning
fungerar tillfredsställande, samt arbetsmarknadsstyrelsen att
medverka till att en intimare kontakt etableras mellan länsarbetsnämnderna
och övriga bidragsbeviljande statliga och kommunala myndigheter.

Då det sålunda kan förväntas att de i granskningspromemorian behandlade
problemen genom berörda myndigheters försorg kommer att
få en godtagbar lösning, har revisorerna beslutat att promemorian inte
skall föranleda annan åtgärd än att en i ärendet upprättad tilläggspromemoria
för kännedom skall tillställas centrala studiehjälpsnämnden,
statskontoret, riksrevisionsverket och arbetsmarknadsstyrelsen.

8 Riksdagen 1971. 2 sami.

110

Civildepartementet
Avslutade ärenden

Arbetsbalansen på statens planverks planbyrå
(granskningspromemoria nr 13/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att i en granskningspromemoria
behandlats vissa frågor rörande arbetsbalansen hos planverket
med särskild inriktning på förhållandena vid verkets planbyrå.
Yttrande över promemorian har inhämtats från planverket, vilket instämt
i de synpunkter på förevarande spörsmål som utvecklats i granskningspromemorian.
Ärendet har slutförts under år 1970.

Vid inrättandet den 1 juli 1967 övertog statens planverk en betydande
arbetsbalans från byggnadsstyrelsen, och antalet balanserade ärenden
ökade ytterligare under de två första verksamhetsåren. På planbyrån
steg arbetsbalansen under angivna tid från 410 till 495 ärenden,
till huvudsaklig del utgörande besvärsärenden rörande tillåtligheten
av byggnadsföretag. Vissa åtgärder hade vidtagits av planverket i syfte
bl. a. att förstärka personalen och meddela allmänna anvisningar för
kommuner och länsorgan.

Vid sin slutliga prövning av ärendet har revisorerna beslutat tillställa
chefen för civildepartementet en skrivelse med vissa synpunkter på de
sålunda aktualiserade frågorna. I skrivelsen har erinrats om de olägenheter
som kunde förorsakas byggnadsverksamheten genom att
besvärsärenden och andra med samhällsutbyggnaden sammanhängande
ärenden under längre tid blev liggande hos remissmyndigheter i
väntan på behandling och avgörande. Den genomsnittliga handläggningstiden
per ärende uppgick på grund av arbetsbalansen till omkring
sju månader, men även den av planverket beräknade normala
handläggningstiden, tre månader, syntes vara alltför lång. Det kunde
sättas i fråga om remittering av besvärsärenden till planverket behövde
förekomma i så stor omfattning som för närvarande tillämpades. Planverkets
inställning till vissa principiella frågor torde utan remissförfarande
vara tillgänglig för beaktande i ett flertal ärenden, och en
viss olikformighet i tillämpningen av detaljplanebestämmelser torde
även kunna tolereras. Sammanfattningsvis anfördes att den företagna
granskningen gett anledning framhålla att den omfattande arbetsbalansen
på planverkets planbyrå syntes kunna motverkas genom en större
restriktivitet i remissförfarandet. Därigenom skulle planbyrån beredas
ökade möjligheter att inrikta tillgängliga resurser på granskningen av
övriga planärenden, särskilt de större och väsentligare frågor som
krävde medverkan av den centrala planmyndigheten.

lil

Kronofogdemyndigheten i Stockholm
(granskningspromemoria nr 4/1970)

Riksdagens revisorer har åren 1966—1968 företagit undersökningar
av arbetsförhållandena vid kronofogdemyndigheten i Stockholm. Undersökningarna
har inte föranlett revisorerna att föreslå några mera vittsyftande
åtgärder. Den i stort sett avvaktande hållning revisorerna intagit
har varit betingad av framför allt två omständigheter, nämligen
dels att initialsvårigheterna, inte minst i form av personalbrist, i samband
med omorganisationen av exekutionsväsendet vid verksamhetens
förstatligande har varit större än som förutsetts, dels att övergången
till ADB-system vid kronofogdemyndigheten har skett vid en tidpunkt
då förberedelserna härför uppenbarligen var helt otillräckliga.
De med sistnämnda förhållande förknippade olägenheterna har f. ö.
varit så betydande, att lämpligheten av att över huvud taget använda
ett sådant system i här ifrågavarande verksamhet har synts kunna sättas
i fråga.

Revisorerna har funnit lämpligt med en förnyad undersökning av
förevarande fråga och har i detta syfte från kronofogdemyndigheten
låtit införskaffa en redogörelse beträffande arbetsläget år 1969 och
utvecklingen av arbetssituationen under de senaste åren. Undersökningen
har redovisats i en granskningspromemoria, i vilken anförts i
stort sett följande.

Sedan tidigare undersökningar hade betydande förändringar inträtt.
Arbetsläget var visserligen inte i alla avseenden helt tillfredsställande,
men påtagliga förbättringar hade genomförts på vissa viktiga punkter.
I detta hänseende kunde särskilt framhållas att ADB-systemet nu
syntes fungera utan anmärkning och att de svårigheter som tidigare
förelegat att samordna kronofogdemyndighetens och länsstyrelsens
ADB-material hade övervunnits. Härigenom torde goda förutsättningar
ha skapats för en utveckling mot större effektivitet i handhavandet
av kronofogdemyndighetens olika arbetsuppgifter.

Det anfördes vidare att det i rådande läge inte torde finnas anledning
att föreslå några mera genomgripande åtgärder. Det syntes dock
liksom tidigare böra understrykas att den fortsatta utvecklingen av arbetsförhållandena
inom kronofogdemyndigheten borde följas med uppmärksamhet.
Det borde kunna förutsättas att så kommer att ske genom
exekutionsväsendets organisationsnämnd eller det organ som kunde
komma att överta nämndens funktioner. Det erinrades om att nämnden
i slutet av år 1969 avgett ett principförslag rörande automatisk
databehandling inom exekutionsväsendet. Förslaget var under remissbehandling.
Vidare hade, likaledes i slutet av år 1969, särskilda sakkunniga
tillkallats för att utreda frågan om ett centralorgan inom exekutionsväsendet.
Vid prövningen av nämnda frågor torde bl. a. de spe -

112

cielia spörsmålen om en ändamålsenlig organisation av den exekutiva
verksamheten i Stockholm kunna förutsättas bli beaktade.

Med hänsyn till vad som förekommit i ärendet har revisorerna inte
funnit anledning till annan åtgärd än att granskningspromemorian
för kännedom överlämnats till länsstyrelsen i Stockholms län, kronofogdemyndigheten
i Stockholm, exekutionsväsendets organisationsnämnd,
statskontoret och riksrevisionsverket.

Ej avslutade ärenden

Planfrågornas ställning i den departementala organisationen
(granskningspromemoria nr 16/1970)

Den statliga verksamheten på samhällsplaneringens område handläggs
av ett flertal olika myndigheter under skilda departement. I en
efter verkställd undersökning upprättad granskningspromemoria har
uttalats att en ökad samordning av verksamheten bör eftersträvas,
vilket motiverats med det starka funktionella samband som råder både
i sak och i administrativt avseende mellan samhällsplaneringens olika
grenar. En särskild utredning av planväsendets organisation och departementala
ställning har därför ansetts påkallad. Promemorian har
utsänts på remiss till berörda myndigheter.

Industridepartementet
Avslutade ärenden

Personalfrågor hos styrelsen för teknisk utveckling
(granskningspromemoria nr 9/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att i en granskningspromemoria
behandlats vissa personalfrågor hos styrelsen för teknisk
utveckling. Därvid hade bl. a. berörts frågan om personalökningar och
lönesättningen i olika anställningsformer, främst mot bakgrunden av
att styrelsen deltog i pågående försöksverksamhet med programbudgetering.
Ärendet har slutförts under år 1970.

I granskningspromemorian har uttalats tveksamhet rörande lämpligheten
av att tillämpa programbudgetering hos en myndighet av styrelsens
karaktär, vars uppgifter väsentligen bestod i bidrags- och låneärenden
beträffande vilka en prestationsmätning var förenad med åtskilliga
problem.

Vidare har i promemorian framhållits att den personalorganisation
som efter företagen utredning hade redovisats i samband med statsmakternas
beslut om bildandet av ämbetsverket redan under det första

113

verksamhetsåret hade frångåtts i betydande grad. Ett avsevärt antal
arvodesbefattningar hade inrättats och ytterligare behov av personal
hade anmälts. Det fanns därför anledning att understryka vikten av att
de rationaliseringsvinster som var avsedda att åstadkommas genom programbudgeteringen
och den nya redovisningsorganisationen inte konsumerades
av ökade administrationskostnader.

I fråga om den vid styrelsen tillämpade lönepolitiken anfördes i
granskningspromemorian dels att de löneuppgörelser som träffats vid
förhandlingar mellan statens avtalsverk och vederbörande personalorganisationer
i vissa fall hade frångåtts utan förnyat samråd med avtalsverket,
dels att styrelsen även i andra fall syntes ha tillämpat en viss
generositet i lönesättningen, dels ock att ersättningsbelopp som hade
fastställts av Kungl. Maj:t efter hörande av den s. k. kontraktsdelegationen
senare hade höjts utan att ärendet undergått förnyad prövning
eller anmälan. Det framhölls bl. a. att försöksverksamheten rörande
programbudgetering inte kunde tas till intäkt för fria avväganden av
nämnd karaktär.

Med hänsyn till att frågan om samordning av viss statlig forskningsverksamhet
för närvarande var föremål för särskild utredning, vid vilken
även styrelsens verksamhetsområde skulle komma att beröras,
borde försiktighet iakttas då det gällde utbyggnaden av styrelsens resurser.
I avvaktan på resultatet av nämnda utredning borde uppdras åt
statskontoret och riksrevisionsverket att kartlägga styrelsens arbetsuppgifter
och bedöma dess personalbehov.

Yttranden över granskningspromemorian har inhämtats från statskontoret,
riksrevisionsverket, styrelsen för teknisk utveckling och statens
avtalsverk.

De tre förstnämnda remissmyndigheterna har alla gett uttryck åt den
uppfattningen, att vissa skäl talade för att försöksverksamhet rörande
tillämpning av programbudget borde bedrivas även vid en myndighet
av styrelsens karaktär. Även om prestationsmätning av verksamheten
var svårgenomförbar, kunde programbudgettekniken skapa bättre beslutsunderlag
och möjligheter att bedöma produktivitets- och effektivitetsutvecklingen
samt främja ett ekonomiskt tänkande på alla nivåer.
Riksrevisionsverket har i detta sammanhang även erinrat om att Kungl.
Maj:t genom beslut den 28 juni 1968 uppdragit åt ämbetsverket att
verkställa utredning rörande mätning av produktivitet och effektivitet
inom statlig verksamhet. Denna utredning bedrevs inom ramen för den
pågående försöksverksamheten med programbudgetering. Riksrevisionsverket
har även anmält att verket numera satt i gång ett förvaltningsrevisionellt
projekt avseende styrelsen för teknisk utveckling. Vissa av
de frågor som tagits upp i granskningspromemorian kunde i samband
därmed bli belysta ytterligare. Beträffande de behandlade personaloch
lönefrågorna har såväl statskontoret som riksrevisionsverket för -

114

klarat sig dela den i promemorian framförda meningen att ändringar
av villkor för kontraktsanställning borde vidtas endast efter kontraktsdelegationens
hörande. Avtalsverket har anmält sin avsikt att genom
cirkulär till myndigheterna framhålla, att den pågående försöksverksamheten
med programbudgetering inte medförde att myndigheterna
hade större frihet vid lönesättningen än som följde av det av avtalsverket
utfärdade s. k. handläggningscirkuläret.

Vid ärendets slutbehandling hos revisorerna har i en tilläggspromemoria
konstaterats, att i regleringsbrev för budgetåret 1969/70 för styrelsen
för teknisk utveckling myndighetens lönekostnader maximerats
till visst belopp och att därigenom ökade möjligheter förelåg för statsmakterna
att reglera utvecklingen hos styrelsen. Med hänsyn härtill och
till vad som i övrigt upplysts av remissmyndigheterna, särskilt rörande
den av riksrevisionsverket numera igångsatta speciella utredningen, har
ärendet inte ansetts påkalla annan åtgärd från revisorernas sida än att
materialet i ärendet för kännedom tillställts riksrevisionsverket och styrelsen
för teknisk utveckling.

Avskrivning av vissa lån hos styrelsen för teknisk utveckling
(granskningspromemoria nr 11/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att i en granskningspromemoria
redovisats en utredning rörande avskrivning av vissa lån
som utlämnats av INFOR och av styrelsen för teknisk utveckling. Ärendet
har slutförts under år 1970.

I den nämnda granskningspromemorian har framhållits att de lånemedel
som stått till förfogande för INFOR och styrelsen för teknisk
utveckling har avsett att möjliggöra finansiellt stöd för att föra fram
forskningsresultat och uppfinningar till industriell produktion, främst
sådana projekt beträffande vilka intresset från industrins sida var ringa
eller resurserna för enskild ekonomisk satsning var begränsade. Med
dessa förutsättningar var det naturligt att långivningen skulle vara förenad
med risk för förluster.

Vid granskningen av ifrågavarande låneverksamhet hade uppmärksammats
att de långivande myndigheterna företagit avskrivning av utlånade
belopp i sådana fall, då uppkomna förluster betraktats som definitiva
eller då utsikterna att återfå någon del av medlen bedömts som
ringa. En redogörelse har lämnats för tre sådana fall, av vilka ett förenats
med efterskänkande av kronans fordran. Vidare hade uppmärksammats
att styrelsen för teknisk utveckling i kontrakt med lånesökande
i förväg överenskommit om avskrivning av utestående skuldbelopp mot
att styrelsen i gengäld betingat sig rätt att realisera patenträtter som
ställts som säkerhet för lån. De företagna åtgärderna syntes inte inrymmas
i de befogenheter som tillkom vederbörande myndighet. Det syntes

115

angeläget att styrelsen uppmärksammade ifrågavarande problem och
sökte klarlägga den kamerala rutin som författningsenligt skulle tilllämpas.

Yttranden i ärendet har inhämtats från statskontoret, riksrevisionsverket
och styrelsen för teknisk utveckling. Remissmyndigheterna har
anslutit sig till promemorians påpekande att de företagna avskrivningarna
inte inrymdes i vederbörande myndigheters befogenheter och att
reglerande bestämmelser var påkallade. Problemen skulle också komma
att uppmärksammas vid pågående utredningar inom industridepartementet
och riksrevisionsverket.

Då syftet med granskningen således kunde väntas bli tillgodosett,
har vid slutbehandlingen någon ytterligare åtgärd från revisorernas
sida inte ansetts erforderlig.

Försäljning av kasserad och övertalig materiel m. m. inom statsförvaltningen (granskningspromemoria

nr 10/1969)

I verksamhetsberättelsen för år 1969 anmäldes att en undersökning
verkställts rörande de organisationsformer m. m. som tillämpas vid försäljning
av dels i den statliga verksamheten uppkommen kasserad och
övertalig materiel, s. k. överskottsmateriel, dels produkter från vissa
verkstäder lydande under kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och
arbetsmarknadsstyrelsen. Efter remissbehandlingen av den i ärendet
upprättade granskningspromemorian har granskningen slutförts under
år 1970.

I granskningspromemorian har inledningsvis redogjorts för utvecklingen
av den enhet inom förenade fabriksverken som under benämningen
överskottsförsäljningen startade sin verksamhet år 1960. Nämnda
enhet, vars huvuduppgift är att på den allmänna marknaden saluföra
statlig överskottsmateriel, har under senare år undergått en mycket
kraftig expansion; omsättningen har sedan starten mer än femdubblats.
Orsaken till expansionen har främst varit att överskottsförsäljningen,
som ursprungligen ägnade sig uteslutande åt försäljning av krigsmakten
tillhörig överskottsmateriel, efter hand utvidgat sin verksamhet till
att omfatta saluföring av sådan materiel jämväl åt civila statliga myndigheter
samt åt av staten hel- eller delägda bolag. Därutöver
har överskottsförsäljningen på senaste tid i sitt försäljningsprogram
| tagit upp nytillverkade produkter från i första hand verkstäder lydande
under kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.
Huvuddelen av nämnda verkstäders produktion har emellertid
avyttrats av myndigheterna själva genom särskilda för ändamålet uppbyggda
försäljningsorgan.

I granskningspromemorian har upplysts att såväl förenade fabriks ( k I -

116

verken som kriminalvårdsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen på förfrågan
meddelat att de anser nuvarande försäljningsresurser otillräckliga
och i behov av förstärkning. Även socialstyrelsen har förklarat sig
missnöjd med sin försäljningsorganisation, vilken betecknats som mindre
rationell. Samtliga berörda myndigheter har framhållit att de anser
behov föreligga av en ökad samordning på förevarande område.

Under åberopande av nu anförda omständigheter har i granskningspromemorian
satts i fråga om inte ekonomiska och andra fördelar
skulle stå att vinna, därest den ifrågavarande försäljningsverksamheten
sammanfördes till en enda för myndigheterna gemensam organisation,
förslagsvis knuten till förenade fabriksverken. I sammanhanget har
emellertid framhållits att man vid bedömandet av hithörande problem
inte får bortse från att de förenämnda sociala verkstädernas huvuduppgift
inte är av ekonomisk natur utan i första hand inriktad på att anskaffa
lämpliga sysselsättningsobjekt åt den speciella arbetskraft varom
här är fråga. I promemorian har därför understrukits angelägenheten
av att en intim kontakt även i fortsättningen upprätthålls mellan produktions-
och försäljningsled.

I granskningspromemorian har föreslagits att ovan behandlade spörsmål
blir föremål för närmare utredning. I samband därmed bör enligt
promemorian prövas frågan om lämpligheten av att även kommunala
myndigheter och enskilda företag bereds möjlighet att ansluta sig till
den ifrågasatta gemensamma försäljningsorganisationen.

Granskningspromemorian har av revisorerna för yttrande tillställts
kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen och förenade fabriksverken. Samtliga hörda
myndigheter har i princip tillstyrkt att en utredning kommer till stånd
rörande de spörsmål som behandlats i granskningspromemorian.

Revisorerna har vid sina överväganden i fråga kommit till den uppfattningen,
att betydande fördelar skulle vinnas om de samordningsproblem
som berörts i granskningspromemorian kunde ges en tillfredsställande
lösning. Revisorerna har därför i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställt att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om att en närmare utredning
verkställs i ärendet.

Riksdagen och dess verk
Avslutade ärenden

Representationskostnader inom riksdagsförvaltningen
(granskningspromemoria nr 12/1970)

Med stöd av 4 § bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen
har chefen för riksgäldskontorets revisionsavdelning i skrivelse till revisorerna
underställt dem frågan om representationskostnader inom riks -

11?

dagsförvaltningen. Med anledning härav har revisorerna genom sitt kansli
låtit verkställa en närmare undersökning i ämnet. Resultatet av undersökningen,
vilken omfattat budgetåren 1967/68—1969/70, har redovisats
i en granskningspromemoria.

Av undersökningen har framgått att inom riksdagsförvaltningen en
mer omfattande representation utövas endast av riksdagen själv samt av
nordiska rådets svenska delegation och riksbanken. Sammanlagt har under
de tre undersökta budgetåren representationskostnaderna uppgått
till ca 495 000 kronor för riksdagen, ca 179 000 kronor för delegationen
och ca 340 000 kronor för riksbanken, motsvarande en genomsnittlig
medelsförbrukning per år av respektive 165 000 kronor, 60 000 kronor
och 113 000 kronor. Anmärkas må att i representationskostnaderna för
riksbanken ingått ett belopp på ca 263 000 kronor, motsvarande de utgifter
av engångskaraktär vilka föranletts av bankens jubileumsfirande
under budgetåret 1968/69.

Några bestämmelser som reglerar förutsättningarna för och omfattningen
av representation i riksdagens regi finns inte utfärdade. Såvitt
framgått av undersökningen har avsaknaden av sådana bestämmelser inte
varit till men för representationsverksamheten. Enligt granskningspromemorian
har denna tvärtom utövats på ett både ändamålsenligt och
ekonomiskt försvarbart sätt.

Revisorerna har med anledning av vad vid undersökningen framkommit
beslutat, att ärendet från revisorernas sida inte skall föranleda vidare
åtgärd.

Vissa administrativa problem avseende nordiska rådets svenska delegation (granskningspromemoria

nr 14/1970)

Sedan några år tillbaka har inom kansliet vid nordiska rådets svenska
delegation tidvis förekommit betydande eftersläpningar i vissa delar av
det kamerala arbetet. Framför allt har detta gällt bestyret med upprättandet
av reseräkningar samt framtagandet av underlag för fördelning
av vissa kostnader mellan rådets olika medlemsstater. Hithörande arbetsuppgifter
har åvilat och åligger alltjämt den vid delegationen anställde
bokhållaren.

För att undersöka anledningen till de ovan nämnda mindre tillfredsställande
förhållandena har revisorerna låtit verkställa en särskild undersökning
i ärendet. Av undersökningen har framgått att en väsentlig
orsak till att eftersläpningar av nyssnämnt slag inträffat varit att bokhållaren
tvingats ägna alltför mycken tid åt de med delegationens resetjänst
förenade göromålen. Det har därför föreslagits att bokhållaren i fortsättningen
ges viss lättnad i sin arbetsbörda. En sådan lättnad skulle
kunna åstadkommas genom dels en omfördelning av bokhållarens hit -

118

tillsvarande arbetsuppgifter, dels en förenkling av de nu tillämpade arbetsrutinerna.
I sistnämnda avseende har i första hand åsyftats det bokföringssystem
som använts inom kansliet.

Över resultatet av den nyssnämnda undersökningen har revisorerna inhämtat
yttrande från nordiska rådets svenska delegation, riksdagens förvaltningskontor
och riksgäldskontoret. Av särskilt intresse i förevarande
sammanhang har varit det av delegationen avgivna remissvaret. Delegationen
har vidgått att den arbetsmängd som lagts på bokhållaren varit
alltför betungande och har i princip förordat att en uppdelning görs av
dennes arbetsuppgifter på två befattningshavare. Delegationen har emellertid
samtidigt förklarat att en sådan omläggning av arbetet inte bör göras
nu. Förslag föreligger nämligen om inrättande av en för nordiska
rådet gemensam presidiesekreterartjänst. Enligt förslaget skall presidiesekreteraren
och hans kansli ha sin stationering i Stockholm i anslutning
till svenska delegationens lokaler. Avsikten är att ett flertal av de arbetsuppgifter
som för närvarande åvilar den svenska delegationens kansli
skall flyttas över på presidiesekreteraren, bl. a. en hel del av den
förenämnde bokhållarens göromål. Beslut om inrättande av presidiesekreterartjänsten
väntas bli fattat av de nordiska regeringarna under
första halvåret 1971.

Ärendet har sammanfattats i en granskningspromemoria, vari föreslagits
att en närmare utredning görs om det svenska kansliets framtida
organisation men att denna utredning, i överenstämmelse med den svenska
delegationens önskemål, verkställs först sedan beslut föreligger i presidiesekreterarfrågan.

Då av den svenska delegationens remissyttrande framgått att delegationen
inte motsatt sig ett genomförande av de i granskningspromemorian
föreslagna rationaliseringsåtgärderna, har revisorerna beslutat att
ärendet från revisorernas sida inte skall föranleda annan åtgärd än att
granskningspromemorian, vilken godkänts av revisorerna, skall tillställas
delegationen för kännedom.

Avskrivna ärenden

Såsom nämnts i det föregående har några granskningsärenden avskrivits,
sedan det vid förberedande undersökningar konstaterats att
ytterligare granskning hos revisorerna inte kunde anses motiverad. Bland
dessa ärenden märks frågan om viss specialundervisning i fysik för gymnasieingenjörer,
vilken har överlämnats till riksrevisionsverket för fortsatt
utredning. Övriga ärenden avser tjänstebrevsrätten vid statens järnvägars
resebyrå, databokningen av biljetter hos statens järnvägar, de
frivilliga försvarsorganisationernas administrativa system samt torrläggningsföretaget
Ellingshems och Bäcks myrar på Gotland. I samtliga
dessa ärenden har upprättats s. k. granskningsrapporter.

119

Särskilda berättelser

Berättelse över verkställd granskning av riksbankens tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1969 har avlämnats.

Berättelse över verkställd granskning av riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning under budgetåret 1968/69 har avlämnats.

Berättelse över verkställd granskning av stiftelsen riksbankens jubileumsfonds
verksamhet och förvaltning under år 1969 har avlämnats.

Beträffande den närmare innebörden av den sålunda verkställda
granskningen och därvid gjorda iakttagelser torde få hänvisas till bankoutskottets
utlåtande nr 18 år 1970 och bankoutskottets memorial nr 45 år
1970.

UNDER ÅR 1969 TILL KUNGL. MAJ: T
AVLÅTNA SKRIVELSER

Av verksamhetsberättelsen för år 1969 framgår att riksdagens
revisorer under detta år har avlåtit sex skrivelser till Kungl. Majit med
anhållan om vissa åtgärder. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse
för resultatet av de sålunda gjorda framställningarna.

Beträffande frågan om lokaler för häktningsförhandling har revisorerna
föreslagit att den hos dem gjorda undersökningen i ämnet måtte
överlämnas till förpassningsutredningen. Kungl. Majit har förordnat att
revisorernas skrivelse med därvid fogade handlingar skall överlämnas
till den nämnda utredningen att beaktas vid fullgörandet av dess uppdrag.

Beträffande frågan om nedläggning av allmänna flottleder har revisorerna
föreslagit åtgärder i syfte att, när fråga uppstår om nedläggning
av allmän flottled, på ett tidigt stadium få till stånd en utredningsverksamhet
i kontakt med vederbörande statliga myndigheter och övriga
intressenter. I enlighet med förslag av Kungl. Majit i propositionen
1969: 104 har genom lagen om ändring i lagen den 19 juni 1919 om
flottning i allmän flottled införts en ny bestämmelse, 81 §, som får anses
i huvudsak tillgodose syftet med revisorernas framställning. Med
hänsyn härtill har skrivelsen inte föranlett någon Kungl. Majits vidare
åtgärd.

Beträffande frågan om riksstatens uppställning har revisorerna föreslagit
att de synpunkter och förslag som har kommit fram i samband
med den hos dem gjorda undersökningen i ämnet måtte beaktas vid den
i 1969 års statsverksproposition förutskickade översynen av gällande
budgetprinciper. I direktiven för 1969 års budgetutredning har en hänvisning
gjorts till revisorernas skrivelse.

120

Beträffande frågan om förläggning av myndigheters arbete utom stationeringsorten
har revisorerna föreslagit att Kungl. Maj:t måtte meddela
statsmyndigheterna närmare riktlinjer för deras handlande i berört
avseende. Frågan är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, och
ställning däri torde komma att tas under första halvåret 1971.

Beträffande frågan om vissa administrativa ADB-applikationer inom
den allmänna civila statsförvaltningen har revisorerna föreslagit åtgärder
för en förbättring av lönsamhetskalkyleringen vid införandet av
administrativ databehandling. Kungl. Majit har förordnat att den i ärendet
avlåtna skrivelsen skall läggas till handlingarna.

Beträffande frågan om landshövdingarnas tjänstebostäder har revisorerna
föreslagit att Kungl. Majit genom uppdrag till byggnadsstyrelsen
eller på annat sätt måtte ombesörja att hithörande spörsmål blir
ingående prövade i syfte att nedbringa statsverkets kostnader för länsresidensen.
Kungl. Majit har förordnat att skrivelsen skall överlämnas
till byggnadsstyrelsen. I anslutning därtill har chefen för finansdepartementet
uttalat följande.

Mot bakgrund av en bedömning av länsresidensbyggnadernas karaktär
och byggnadstekniska beskaffenhet samt deras möjligheter att inrymma
bostäder med årskostnader och innehåll i enlighet med vedertagen
nivå, bör byggnadsstyrelsen vid den årliga underhållsplaneringen
eller eljest — t. ex. vid skifte av innehavare av landshövdingebefattning
— förutsättningslöst pröva om befintliga bostäder skall vidmakthållas
eller om andra bostäder bör anskaffas genom förhyrning eller köp. Härvid
skall särskilt prövas om bostadslokalerna kan utnyttjas för förvaltningsändamål.

121

Sakregister till granskningsärendena åren 1968—1970

ADB-applikationer, administrativa
Affärsverken se Publikationsverksamhet
Alkoholmissbrukare, vårdanstalter se Gudhem
Allmänna arvsfonden, försäljning av fast egendom
Allmänna flottleder, nedläggning
Ambassader se Beskickningen i Paris
Arbete utom stationeringsorten se Myndigheters arbete
Arbetsvärd, organisation
Arkivalier se Utgallring av
Arvsfonden se Allmänna arvsfonden
Avgiftsbelagda ärenden vid länsstyrelser se Expeditionsavgifter Beredskapskostnader

se Försvarets fabriksverk

69: 104

68: 105

68:112 69:95

68: 112

Beskickningen i Paris	69: 94
Diarieföring och registrering	69: 103
Drottningholms kungsgård	68: 84	69: 86
Eldistribution se Statens vattenfallsverk
Exekutionsväsen se Kronofogdemyndigheten i Stockholm
Expeditionsavgifter	68: 96
Fackskolor se Gymnasier och fackskolor
Fast egendom, försäljning se Allmänna arvsfonden
Fiskerilån	69: 114
Fiskeristatistik	68: 106
Flottleder se Allmänna flottleder
Fonden för låneunderstöd	68: 101
Se även Internationella utvecklingsfonden
Förhyrning av motorfordon inom försvaret	70: 87
Förluster på vissa statliga lånegarantier	70: 105
Förrådsfrågor se Militärförråd
Försvarets fabriksverk	68: 84
Gudhem, vårdanstalt för alkoholmissbrukare	68: 87
Gymnasier och fackskolor, teknisk utrustning	69: 114	70: 98
Heraldisk verksamhet se Statens heraldiska verksamhet
Häktningsförhandling, lokaler	69: 91
Institutet för rikskonserter	70: 100
Internationella utvecklingsfonden	68: 116	69: 126
Jordbrukets strukturrationalisering se Ryds skifteslag
Kasserad materiel se Materiel
Kommittéväsendet	70: 96
Kommunsammanläggning	68: 89
Kontroll av vissa omskolningsbidrag m. m.	70: 108
Kronofogdemyndigheten i Stockholm	68: 94	70: lil
Kungliga slott	68: 84	69: 86
Kungsgårdar se Drottningholms kungsgård
Landshövdingresidens	68:98	69: 115

Lånegarantier se Förluster
Låneunderstöd se Fonden för låneunderstöd

122

Länsstyrelser se Expeditionsavgifter
Lärarfortbildning se Studiedagar

Materiel, försäljning av kasserad och övertalig 69: 95

Militärförråd 68:87

Motorfordon se Förhyrning av inom försvaret
Myndigheters arbete, förläggning utom stationeringsorten 69: 99

Nordiska rådets svenska delegation, administrativa problem 70: 117

Normalränta se Statens normalränta
Omskolningsbidrag se Kontroll

Planfrågorna i den departementala organisationen 70: 112

Planverk, statens se Statens planverk

Publikationsverksamhet, affärsverkens 70: 91

Registrering se Diarieföring och registrering

Representationskostnader inom riksdagsförvaltningen 70: 116

Riksbanken, avdelningskontor 68: 116

Riksbanken, delfond för låneunderstöd se Internationella
utvecklingsfonden
Riksdagsbiblioteket 68: 116

Rikskonserter se Institutet för

Riksstaten, uppställning 68: 106

Ryds skifteslag, strukturrationalisering 68: 107

Skatteadministrationen se Statens kostnader
Statens heraldiska verksamhet 70: 101

Statens kostnader för skatteadministrationen 70: 96

Statens normalränta 68: 98

Statens planverk, arbetsbalans 69: 119

Statens vattenfallsverk, förvärv av eldistributionsföretag 68: 106
Statlig vaccintillverkning 70: 90

Studiedagar 68: 107

Styrelsen för teknisk utveckling, avskrivning av lån 69: 122

Styrelsen för teknisk utveckling, personalfrågor 69: 122

Svenskt biografiskt lexikon 69: 114

Teknisk utrustning se Gymnasier och fackskolor
Tjänstebostäder för landshövdingar se Landshövdingresidens
Tjänstemannaförmåner utöver löneavtal 69: 107

Universitets- och högskoleutbildningen i Örebro, ökad samordning
70: 103

Utgallring av arkivalier 70: 105

Utlåningsverksamhet, statens 69: 112

Se även Fiskerilån, Fonden för låneunderstöd, Internationella
utvecklingsfonden, Statens normalränta, Styrelsen
för teknisk utveckling
Vaccintillverkning, statens se Statlig vaccintillverkning
Varbergs fästning 70: 89

Vattenfallsverk, statens se Statens vattenfallsverk
Vårdanstalter för alkoholmissbrukare se Gudhem
Övertalig materiel se Materiel

70:115
69: 94

69: 122

69: 124
69: 97

70:110
69:119

69:112
70: 114
70:112
70: 96

MARCUS BOKTR. STHLM IVO 700623