RIKSDAGENS REVISORERSVERKSAMHETSBERÄTTELSE (Framställning / redogörelse 1969:SV)

RIKSDAGENS REVISORERS
VERKSAMHETSBERÄTTELSE

FÖR ÅR 1968

Innehållsförteckning

Riksdagens revisorers skrivelse.................................. 3

Principer för verksamhetsberättelsens utformning ................ 5

Den statsfinansiella utvecklingen................................ 6

Skatteuppbörden .............................................. 36

Viktigare förvaltningsorganisatoriska förändringar m. m........... 70

Revisorernas organisation och verksamhetsformer ................ 76

Särskilda föredragningar....................................... 79

Besök hos statliga myndigheter m. fl............................. 79

Granskningsverksamheten ...................................... 83

Sakregister till granskningsärendena............................. 117

Till RIKSDAGEN

Enligt föreskrift i 14 § instruktionen för riksdagens revisorer får revisorerna
härmed avlämna redogörelse för sin verksamhet under år 1968.
Stockholm den 10 januari 1969.

BERTIL von FRIESEN
HANS LEVIN
LISA JOHANSSON
RAGNAR SVENINGSSON

ERIC MOSSBERGER
NILS G. HANSSON
NILS THEODOR LARSSON
ANNIE WALLENTHEIM

JAMES I. A. DICKSON
NILS ODHE
AXEL GUSTAFSSON
ERIK JANSSON

j Per Dahlberg

PRINCIPER FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSENS

UTFORMNING

Den förevarande redogörelsen är den första i sitt slag efter den omorganisation
av riksdagens revisorers verksamhet som beslöts vid 1967
års riksdag. Revisorerna har därför funnit lämpligt att inledningsvis något
beröra de allmänna principer som revisorerna nu har tillämpat och för
framtiden i huvudsak ämnar tillämpa vid verksamhetsberättelsens utformning.

Den riksstat som utgör ramen för den statliga finansförvaltningen fastställs
varje år av riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
jämte kompletterande budgetpropositioner. Utfallet av den sålunda
upprättade statsbudgeten redovisas fortlöpande för varje budgetår i
en av riksrevisionsverket utgiven publikation, den s. k. budgetredovisningen,
vilken överlämnas till Kungl. Maj :t. Riksdagen å sin sida får officiellt
inte del av budgetutfallet på annat sätt än att statsverkspropositionen innehåller
vissa uppgifter härom i anslutning till förslaget om riksstat för
nästkommande budgetår.

Det kan i sammanhanget erinras om att det i flera med Sverige jämförbara
länder är så ordnat, att folkrepresentationen har att på grundval
av de avslutade och granskade statsräkenskaperna ta ställning till frågan
om ansvarsfrihet åt regeringsmaktens utövare för finansförvaltningen under
ett visst budgetår. Även om det konstitutionella och administrativa
systemet i vårt land är ett annat, varav bl. a. följer att budgetutfallet som
sådant i stort sett saknar statsrättslig betydelse, anser revisorerna det vara
en brist att riksdagen inte i särskild ordning erhåller en översiktlig redogörelse
för utfallet av den budget som riksdagen själv har beslutat om. Det
har därför synts naturligt för revisorerna, vilka enligt sin instruktion har
till uppgift att som en statens överrevision utöva kontroll av den statliga
finansförvaltningen, att inleda sin verksamhetsberättelse med en sådan
redogörelse, innehållande jämväl specificerade uppgifter om skatteuppbörden
och om automobilskattemedlens specialbudget i överensstämmelse
med de grunder som redan tidigare har tillämpats av revisorerna. Med
hänsyn till det omfattande tabellmaterialet har dock av praktiska skäl utfallet
av skatteuppbörden redovisats i ett särskilt avsnitt. I redogörelsen för
budgetutfallet har vidare intagits uppgifter om bankinspektionens och försäkringsinspektionens
specialbudgeter samt om de affärsdrivande verkens
driftstater. Förutom att riksdagen av ett sitt eget organ får en orientering
om den statliga inkomst- och utgiftsutvecklingen under det senast förflutna
budgetåret, med därtill knutna kommentarer i den mån så visar sig vara

motiverat, uppnås genom en redovisning av berörda karaktär den fördelen
att den budgetära bakgrunden till revisorernas granskningsverksamhet årligen
blir belyst.

För finansförvaltningen, d. v. s. det konkreta förverkligandet av den hushållningsplan
som budgeten representerar, svarar i sista hand en rad myndigheter
och institutioner av olika slag. Det är också av sådana organ
bedriven verksamhet som framför allt är föremål för revisorernas uppmärksamhet
och granskning. Förändringar i den med statsmedel helt eller
delvis finansierade administrationen kan därför komma att direkt påverka
både omfattningen och inriktningen av den kontroll som revisorerna
är ålagda att utöva. Revisorerna har därför funnit lämpligt att som ett
komplement till översikten över budgetutfallet lämna en redogörelse för
de förvaltningsorganisatoriska reformer av större räckvidd som trätt i
kraft under det år berättelsen avser. En dylik sammanställning, även innehållande
senast framräknade uppgifter om antalet statstjänstemän m. m.
och om statens sammanlagda lönekostnader, kan enligt revisorernas mening
vara ägnad inte bara att klarlägga de viktigaste förändringarna inom
revisorernas arbetsområde utan också att ställa ett material av stort informativt
värde till riksdagens förfogande.

I särskilda avsnitt redovisas vidare dels förhållanden som äger samband
med revisorernas organisation och verksamhetsformer, dels inför revisorerna
i plenum hållna föredragningar av företrädare för olika förvaltningsorgan,
dels ock besök vid statsmyndigheter och andra institutioner
som avlagts av revisorerna eller av tjänstemän hos revisorerna.

Berättelsen avslutas därefter med en redogörelse för den granskning som
bedrivits under året, de iakttagelser som därvid gjorts och de åtgärder som
vidtagits i varje enskilt fall efter prövning av det samlade utredningsresultatet.
Ärendena har därvid sammanförts i grupper, vilka på traditionellt
sätt fått samma benämningar som den statliga driftbudgetens huvudtitlar.
Inom varje sådan grupp har en uppdelning gjorts på »Avslutade ärenden»
och »Ej avslutade ärenden». De förra har redovisats mer eller mindre ingående,
vanligen beroende på den aktualiserade frågans räckvidd och betydelse,
även om andra skäl undantagsvis kan ha varit bestämmande för omfånget.
För de senare har lämnats endast summariska uppgifter i avvaktan
på revisorernas slutliga ställningstagande.

DEN STATSFINANSIELLA UTVECKLINGEN

I riksstaten för budgetåret 1967/68 upptogs driftbudgetens inkomster till
33 355 051 000 kronor och driftbudgetens utgifter till 32 498 756 000 kronor.
Då inkomstsidan omfattade även ett belopp av 50 000 000 kronor, avseende
återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, beräknades
således ett överskott på 906 295 000 kronor komma att uppstå. Senare

anvisades på tilläggsstat sammanlagt 482 194 000 kronor, innebärande en
minskning av det beräknade överskottet med samma belopp till 424 101 000
kronor.

Under riksstatens kapitalbudget anvisades investeringsanslag om sammanlagt
4 612 814 000 kronor. Denna bruttoinvestering avsågs skola finansieras
med avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 1 134 073 000
kronor, med avskrivningsmedel inom vederbörande kapitalfonder till ett belopp
av 1 114 018 000 kronor, med övriga kapitalmedel till ett belopp av
78 019 000 kronor och med kapitaltillskott från riksgäldskontoret (investeringsbemyndiganden)
till ett belopp av 2 286 704 000 kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar de på kapitalbudgeten upptagna utgifterna, efter avdrag
för vissa till kapitalåterbetalning hänförliga medel dock reducerat till
2 176 566 000 kronor. På tilläggsstat anvisades sedermera investeringsanslag
om sammanlagt 227 310 000 kronor och avskrivningsanslag (under driftbudgeten)
om sammanlagt 99 213 000 kronor, innebärande en ökning av
de på kapitalbudgeten upptagna utgifterna med 128 097 000 kronor till
2 304 663 000 kronor.

Den på grundval av drift- och kapitalbudgeterna upprättade totalbudgeten
omfattade inkomster om sammanlagt 34 656 226 000 kronor och utgifter
om sammanlagt 36 176 497 000 kronor, vilket innebär ett beräknat underskott
på 1 520 271 000 kronor. Om hänsyn tas till de till totalbudgeten hänförliga
anslag som sedermera anvisades på tilläggsstat, stiger underskottet
med 610 291 000 kronor till 2 130 562 000 kronor.

Riksstat och budgetutfall

Totalbudgeten

Utfallet av totalbudgeten redovisas i tabell 1 på närmast följande sida. Som
framgår av tabellen uppgick de sammanlagda statsinkomsterna under budgetåret
1967/68 till 33 415,9 milj. kronor och utgifterna till 36 346,5 milj.
kronor. Totalbudgeten utföll således med ett underskott av 2 930,6 milj. kronor.

Det redovisade underskottet på totalbudgeten anger det belopp varmed
statens utgifter bestridits genom upplåning på marknaden och motsvarar i
princip statsskuldens ökning. Av olika skäl, såsom förändringar i myndigheternas
kassabehållning, eftersläpning i inleverans av vissa uppbördsmedel
m. in., avviker dock i regel den av riksgäldskontoret redovisade statsskuldens
förändring från totalbudgetsaldot. Under budgetåret 1967/68 ökade den
redovisade statsskulden med 3 599 milj. kronor, vilket med 668 milj. kronor
överstiger underskottet på totalbudgeten. Statsskulden uppgick därmed vid
slutet av budgetåret 1967/68 till 25 034 milj. kronor.

Sambandet mellan totalbudgetens underskott och utfallet av drift- och
kapitalbudgeterna kan åskådliggöras på följande sätt.

Underskott på driftbudgeten............................ 870 milj. kronor

Investeringsplanen..................................... 1 904 » »

Ökning av rörliga krediter............................... 157 » »

2 931 milj. kronor

Enligt rikshuvudboken översteg statens tillgångar skulderna med 10 582
milj. kronor vid utgången av budgetåret 1967/68. Detta innebär att statens
förmögenhetsställning har försämrats med 57 milj. kronor under budgetåret.
Förmögenhetsförändringen kan belysas på följande sätt.

Ökad behållning på kapitalbudgetens tillgångsfonder...... -fl 907 milj. kronor

Ökning av statens utestående fordringar (uppdebiterade

riksstatsmedel).................................... -f 786 » »

Driftbudgetens underskott............................ — 870 » »

Investeringsplanen (motsvarar ökad skuld på riksgälds fonden).

.......................................... — 1 904 » »

Redovisad skuldminskning på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
................................... -f 24 » » ’’

— 57 milj. kronor

De i riksstaten upptagna inkomsterna på totalbudgeten uppgick till 34 656,2
milj. kronor. De redovisade inkomsterna understeg därmed de beräknade
med 1 240,2 milj. kronor, vilket motsvarar en avvikelse på —3,6 procent. De

Tabell 1. Totalbudgeten 1967/68 (milj. kronor).

Inkomster			Utgifter
	Budgeterade belopp	Redovisade belopp		Budgeterade belopp	Redovisade belopp
Skatter, avgif-ter, m. m.....	31 678,4	30 523,2	Utgiftsanslag ..	36 586,8	36 189,3
Inkomster av statens kapital-fonder ........	1 676,7	1 578,2	Beräknad övrig medelsförbruk-ning
Beräknad övrig finansiering Avskrivningar och övriga ka-pitalmedel inom statens kapital-fonder ....... Övrig kapital-återbetalning .	1 192,0 109,1	1 225,7 88,9	Minskning av anslagsbehåll-ningar ...... Ökad disposi-tion av rörliga krediter .....	100,0 100,0	1 157,2
	34 656,2	33 415,9
Underskott____	2 130,6	2 930,6
Summa	36 786,8	36 346,5		36 786,8	36 346,5

1 Någon minskning har ej inträtt utan i stället har anslagsbehållningarna ökat med 810,5 milj.
kronor. Detta belopp är dock redan inräknat i de redovisade utgiftsanslagen.

redovisade utgifterna återigen understeg de i rilcsstat och tilläggsstater upptagna
utgifterna på totalbudgeten om sammanlagt 36 786,8 milj. kronor med
440,3 milj. kronor, motsvarande en avvikelse på -—1,2 procent.

I riksstaten beräknades dispositionen av rörliga krediter komma att öka
med 100 milj. kronor under budgetåret 1967/68. Den redovisade ökningen
uppgick till 157 milj. kronor.

Driftbudgeten

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1967/68 redovisas i tabell 2 på
denna sida. Av tabellen framgår att de redovisade inkomsterna uppgick till
32 101,4 milj. kronor och de redovisade utgifterna till 32 971,0 milj. kronor.
Driftbudgeten utföll således —- som redan nämnts — med ett underskott på
869,6 milj. kronor. Om till detta belopp läggs ökningen av reservationerna
om sammanlagt 396,4 milj. kronor, erhålls det underskott som har avräknats
mot budgetutjämningsfonden, nämligen 1 266,0 milj. kronor.

Tabell 2. Driftbudgeten 1967/63 (milj. kronor).

Inkomster		Utgifter
	Budgeterade	Redovisade		Budgeterade	Redovisade
	belopp	belopp		belopp	belopp
Skatter, av-			Egentliga
gifter, m. in....	31 678,4	30 523,2	statsutgifter ...	30 771,7	30 648,1
Inkomster av			Utgifter för
statens kapital-			statens kapital-		2 322,9
fonder........	1 676,7	1 578,2	fonder........	2 209,3
Säger för drift-budgetens in-	33 355,1	32 101,4	Därav Riksgälds-	975,0	1 075,2
komster......	Avskrivning av
Reservationer			nya kapital-
från föregående		3 108,1	investeringar ..	1 233,3	1 246,8
budgetår......	—	Avskrivning av
Avräkning mot			oreglerade kapi-
statens budget-			talmedelsför-		1,0
utjämningsfond			luster .........	1,0
Återföring från			Säger för drift-
budgetutjäm-			budgetens ut-		32 971,0
ningsfonden av			gifter .........	32 981,0
kommunal-			Reservationer
skattemedel . .	50,0	—	till följande		3 504,6
Underskott att avföras på budgetutj äm-ningsfonden ..	— 424,1	1 266,0	budgetår......



Säger för av-räkning mot statens budget-utjämningsfond	— 374,1	1 266,0
Summa	32 981,0	36 475,6		32 981,0	36 475,6

Vid ingången av budgetåret 1967/68 redovisades en behållning på budgetutjämningsfonden
av 2 627,3 milj. kronor. Av de på budgetutjämningsfonden
upptagna posterna utgjordes 3 100,0 milj. kronor av kommunalskattemedel
och 717,5 milj. kronor av medel som tillförts fonden såsom överskott
på automobilskattemedlens specialbudget. Summan av särredovisade överskott
på automobilskattemedlens specialbudget och kommunalskattemedel
uppgick således till 3 817,5 milj. kronor, varför för driftbudgeten i övrigt
redovisades en brist på budgetutjämningsfonden av 1 190,2 milj. kronor.

Genom det för budgetåret 1967/68 på budgetutjämningsfonden avförda
underskottet på driftbudgeten om 1 266,0 milj. kronor minskade fondens
behållning till 1 361,2 milj. kronor. Samtidigt uppgick de på budgetutjämningsfonden
särredovisade kommunalskattemedlen till oförändrat 3 100,0
milj. kronor och överskottsmedel hänförliga till automobilskattemedlens
specialbudget till 807,3 milj. kronor, varigenom den till budgeten i övrigt
hänförliga bristen ökade till 2 546,1 milj. kronor.

Kapitalbudgeten

De sammanlagda kapitalinvesteringarna uppgick under budgetåret 1967/
68 till 4 466,1 milj. kronor. Dessa kapitalinvesteringar finansierades till ett
belopp av 1 246,7 milj. kronor genom avskrivningsmedel från riksstaten, till
ett belopp av 1 138,7 milj. kronor genom avskrivningsmedel inom statens
kapitalfonder och till ett belopp av 87,0 milj. kronor genom övriga kapitalmedel
inom fonderna. Återstående belopp eller 1 993,7 milj. kronor har
täckts genom belastning av de på kapitalbudgeten uppförda investeringsbemyndigandena
från riksgäldsfonden till respektive kapitalfonder.

Under den på kapitalbudgeten uppförda posten lånemedel redovisades för
budgetåret 1967/68 ett belopp av 2 183,8 milj. kronor. Sambandet mellan
detta belopp och investeringsbemyndigandena belyses i följande tablå.

Riksstat och Utfall Riksstat och Utfall

tilläggsstat tilläggsstat

Lånemedel 2 304,7 2 183,8 Investeringsbe myndiganden.

.... 2 414,8 1 993,7

Kapitalåterbetalning.
......... —110,1 —89,9

Ökning av outnyttjade
belopp
av investerings anslag.

.......... — 280,0

Summa 2 304,7 2 183,8 2 304,7 2183,8

Om från det redovisade beloppet lånemedel dras det belopp på 280,0 milj.
kronor varmed outnyttjade belopp av investeringsanslag ökat, erhålls det
belopp om 1 903,8 milj. kronor varmed den på riksgäldsfonden redovisade

skulden ökat. Av det redovisade beloppet för kapitalåterbetalning utgör 1,0
milj. kronor avskrivningsmedel som överförts från driftbudgeten till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Fördelningen av statens kapitalinvesteringar på olika ändamål kommer
att beröras i det följande i samband med redogörelsen för utvecklingen av
statsutgifterna under de olika departementens verksamhetsområden. I detta
sammanhang må endast påpekas att de genom investeringsanslag finansierade
kapitalinvesteringarna till inte obetydlig del avser statlig utlåning. Detta
är främst fallet för de under statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd
redovisade investeringsanslagen, vilka för budgetåret 1967/68
uppgick till 1 355,4 milj. kronor respektive 313,2 milj. kronor. De under de
båda nämnda kapitalfonderna redovisade utgifterna motsvarade därmed 37
procent av de sammantagna kapitalinvesteringarna.

Statens inkomster

Skatter

Av de på totalbudgeten redovisade statsinkomsterna om sammanlagt
33 416,0 milj. kronor utgjordes 29 168,8 milj. kronor av skatter, vilket motsvarar
87 procent. Skatterna fördelade sig med 13 438,0 milj. kronor på direkta
skatter och med 15 730,8 milj. kronor på indirekta skatter. Härvid har
i enlighet med vad som är fallet i riksrevision sverkets årsbok såsom direkta
skatter räknats intäkterna under de till skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse hänförliga inkomsttitlarna och såsom indirekta skatter intäkterna
under inkomsttitlar hänförliga till automobilskattemedel samt tullar och
acciser.

Under de senaste budgetåren har de direkta skatternas andel av skatteintäkterna
minskat. Detta belyses i följande tablå som anger den procentuella
fördelningen på direkta och indirekta skatter under perioden i fråga.

1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63

Direkta skatter.......... 54,8 51,6 51,9 51,7 49,0

Indirekta skatter........ 45,2 48,4 48,1 48,3 51,0

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68

Direkta skatter.......... 46,0 49,6 48,1 47,6 46.1

Indirekta skatter........ 54,0 50,4 51,9 52,4 53,9

Förskjutningen från direkt till indirekt skatt sammanhänger främst med
tillkomsten av den allmänna varuskatten fr. o. m. år 1960 och den sedermera
inträdda successiva höjningen i procentsatsen från 4 till 10.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. utgör den helt dominerande inkomsttiteln
bland skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse. De skatter
som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln avser statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt, sjömansskatt och folkpensionsavgifter. De uträknade
beloppen av dessa skatter vid 1967 och 1968 års taxeringar framgår av följande
tablå (milj. kronor).

Taxeringsår

	1967	1968
Statlig inkomstskatt..............	9 782	10 839
därav: A-längden...............	8 553	9 593
B- och C-längderna.......	1 229	1 246
Förmögenhetsskatt...............	341	374
Folkpensionsavgift................	1 591	1 891
Sjömansskatt1...................	138	148
Totalt	11 852	13 252

1 Influtna belopp budgetåren 1966/67 och 1967/68.

Det totala beloppet uträknade skatter ökade från 1967 års till 1968 års
taxering, såsom framgår av tablån, med 1 400 milj. kronor. Den helt övervägande
delen av denna ökning eller 1 040 milj. kronor belöpte på skattskyldiga
som var uppförda på A-längden, d. v. s. fysiska personer m. fl. Uppgången
i den uträknade skatten för fysiska personer m. fl. med 12,2 procent
kan jämföras med en stegring av dessas beskattningsbara inkomst med 7,2
procent. Det kan i sammanhanget erinras om att endast tämligen begränsade
ändringar i skattereglerna inträffat mellan 1967 års och 1968 års
taxeringar.

De på inkomstskattetiteln redovisade inkomsterna under budgetåret 1967/
68 uppgick till 12 885 milj. kronor. Skillnaden mellan uträknade belopp för
de skatter som slutligt redovisas på titeln och den faktiskt redovisade behållningen
sammanhänger med dels att det i förra fallet är fråga om kalenderår
och i senare fallet om budgetår, dels att över titeln redovisas även andra
skatter och avgifter, främst kommunal inkomstskatt, dels att betydande
avvikelser regelmässigt förekommer mellan den skatt som slutligt debiteras
för ett visst år och den för samma år influtna preliminärskatten.

De i preliminärskatten ingående kommunalskattemedlen utbetalas till
kommunerna för varje kalenderår enligt kommunernas per den 1 januari
framräknade fordran på statsverket. I den per den 1 januari 1967 framräknade
fordran, som till halva sitt belopp belastade budgetåret 1967/68, ingick
dels förskott grundat på 1966 års taxering och de kommunala utdebiteringarna
för år 1967, dels slutavräkningsmedel motsvarande skillnaden mellan

slutligt uträknad kommunal inkomstskatt enligt 1966 års taxering och under
kalenderåret 1965 utbetalt förskott. På motsvarande sätt belastade kommunernas
per den 1 januari 1968 framräknade fordran, som utbetalades under
kalenderåret 1968, med halva sitt belopp budgetåret 1967/68.

Genom eftersläpningen i avräkningsförfarandet överstiger i regel de av
staten i källskatteuppbörden uppburna kommunalskattemedlen de till kommunerna
utbetalda medlen. För att möjliggöra en utjämning av de svängningar
som kunde föranledas av den då tillämpade ordningen för utbetalning av
kommunalskattemedel inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond
för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Denna fond redovisas
fr. o. m. budgetåret 1955/56 på budgetutjämningsfonden, varigenom
avsättningar och återföringar inte längre direkt påverkar de redovisade inkomsterna
på inkomstskattetiteln. Som nämnts i det föregående uppgick de
på fonden särredovisade medlen vid utgången av budgetåret 1967/68 till
3 100 milj. kronor, vilket motsvarar vad staten beräknats sedan budgetåret
1955/56 ha uppburit av kommunerna tillkommande skattemedel utöver vad
som t. o. m. budgetåret 1967/68 faktiskt utbetalats till kommunerna.

Automobilskallemedel samt tullar och acciser

De redovisade inkomsterna under de största inkomsttitlarna hänförliga till
automobilskattemedel samt tullar och acciser under budgetåren 1965/66—
1967/68 framgår av följande tablå (milj. kr.).

	1965/66	1966/67	1967/68
Fordonsskatt.....................	578,8	617,2	865,7
Bensin- och brännoljeskatt..........	.. 1 537,0	1 659,2	1 696,2
Tullmedel........................	.. 1 087,5	987,2	949,8
Allmän varuskatt.................	.. 5 019,5	5 785,3	6 571,7
Särskilda varuskatter..............	349,5	368,1	384,5
Omsättningsskatt på motorfordon ...	318,5	314,0	309,3
Tobaksskatt......................	.. 1 204,1	1 348,6	1 489,8
Skatt på sprit.....................	.. 1 589,6	1 731,5	1 787,2
Skatt på vin......................	146,8	171,7	190,7
Skatt på malt- och läskedrycker . . . .	252,5	309,8	347,8
Energiskatt.......................	779,3	804,5	846,5
Särskild skatt på motorbränslen.....	25,5	204,1	211,0

Utvecklingen av inkomsterna av fordonsskatt samt bensin- och brännoljeskatt
under den redovisade perioden får ses mot bakgrund av den fortgående
stegringen av bilbeståndet. Därutöver förklaras den kraftiga stegringen av
fordonsskatteinkomsterna mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68 av att
skattesatserna fr. o. m. år 1968 höjts med 50 procent samtidigt som den tidigare
trafikomläggningsskatten avvecklats. Minskningen av antalet nyin -

registrerade personbilar mellan åren 1965 och 1966 samt mellan åren 1966
och 1967 ledde trots en fr. o. in. år 1966 företagen höjning av skattesatserna
till nedgång i intäkterna av omsättningsskatt på motorfordon mellan såväl
budgetåren 1965/66 och 1966/67 som budgetåren 1966/67 och 1967/68.

Den nedgång i tullmedlen som trots en fortsatt uppgång i importen kan
noteras för den redovisade perioden får ses mot bakgrund av de successivt
genomförda tullsänkningarna på varor från EFTA-området och tullsänkningar
på vissa tropiska produkter.

Den betydande stegringen av intäkterna från allmän varuskatt beror dels
på stigande skatteunderlag, dels och framför allt på under perioden höjda
skattesatser. Efter att fr. o. m. år 1962 ha utgjort 6 procent av beskattningsvärdet
höjdes skattesatsen fr. o. m. den 1 juli 1965 till 9,1 procent och fr. o. m.
den 1 mars 1967 till 10 procent av beskattningsvärdet.

Tobaksskatten höjdes fr. o. m. den 1 mars 1967 med ca 10 procent för
cigarretter. Effekten av denna höjning påverkade uppbörden först under de
sista månaderna av budgetåret 1966/67.

Den redovisade uppgången för inkomsttitlarna skatt på sprit, skatt på vin
samt skatt på malt- och läskedrycker under de båda senaste budgetåren får
ses mot bakgrund av i februari 1966 höjda skattesatser. För budgetåret 1967/
68 påverkades skatteuppbörden även av en i februari 1968 företagen ytterligare
skattehöjning.

Särskild skatt på motorbränslen infördes fr. o. m. den 7 februari 1966
och utgår med 5 öre för liter bensin och brännolja samt med 4 öre för liter
gasol. Budgetåret 1966/67 var således det första budgetår under vilket särskild
skatt på motorbränslen utgick under hela budgetåret.

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisas inkomster för
statliga myndigheter och inrättningar, motsvarande i huvudsak ersättningar
eller avgifter för av vederbörande myndigheter utförda tjänster eller uppdrag.
Taxor och avgifter fastställs i allt väsentligt av Kungl. Maj :t. Dessutom
redovisas under uppbörd i statens verksamhet vissa andra inkomster, av
vilka de största utgörs av bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m. På ifrågavarande uppbördstitel upptas de kontanta
bidrag som kommunerna -—- enligt en fallande skala -— under en femårsperiod
med början fr. o. m. år 1965 respektive år 1967 erlägger till staten
som medverkan vid förstatligandet av polis-, domstols- och uppbördsväsendet.
Ifrågavarande bidrag uppgick för budgetåret 1967/68 till ett belopp av
222,9 milj. kronor.

Under rubriken diverse inkomster redovisas bl. a. totalisator-, tips- och
lotterimedel.

De under uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster influtna

medlen under budgetåren 1965/66—1967/68 redovisas i följande tablå
(milj. kr.).

1965/66 1966/67 1967/68

Uppbörd i statens verksamhet
Diverse inkomster..........

829,5 790,4 798,8

478,1 526,7 555,6

Inkomster av statens kapitalfonder

I riksstaten upptagna och i budgetredovisningen redovisade belopp för
budgetåret 1967/68 under inkomster av statens kapitalfonder belyses i följande
sammanställning (milj. kr.).

Statens affärsverksfonder.......

Därav: Försvarets fabriksverk

Postverket...........

Televerket...........

Statens järnvägar

Luftfartsverket.......

Statens vattenfallsverk

Domänverket........

Riksbanksfonden..............

Statens allmänna fastighetsfond .

Försvarets fastighetsfond.......

Statens utlåningsfonder.........

Fonden för låneunderstöd......

Fonden för statens aktier.......

Statens pensionsfonder.........

Diverse kapitalfonder

Summa

Riksstat	Budget-	Brist ( —)
	redovis-	resp. mer-
	ning	inkomst ( + )
710,5	614,3	— 96,2
10,0	10,8	+ 0,8
17,0	15,0	— 2,0
215,0	215,0
119,0	20,1	— 98,9
14,5	13,6	— 0,9
320,0	334,7	+ 14,7
15,0	5,1	— 9,9
150,0	150,0	—
40,4	47,0	+ 6,6
74,2	73,5	- 0,7
497,4	507,9	+ 10,5
14,2	19,6	+ 5,4
65,0	44,8	— 20,2
79,9	78,6	— 1,3
45,1	42,5	— 2,6

1 676,7 1 578,2 — 98,5

Som framgår av tablån redovisas under flertalet kapitalfonder mindre inkomster
än beräknat. Den största bristen avser statens järnvägar (98,9 milj.
kr.). Beträffande statens järnvägar må i övrigt nämnas att som ersättningför
drift av inte lönsamma järnvägslinjer genom anslag på driftbudgeten
utbetalats 194 milj. kronor och att förräntningskravet för det under statens
järnvägars kapitalfond investerade statskapitalet beräknats till 119 milj.
kronor för budgetåret 1967/68.

Statens utgifter

Utgifter inom de olika departementens verksamhetsområden m. m.

I tabell 3 på närmast följande sida har, med fördelning på de olika departementens
verksamhetsområden m. m., sammanställts de belopp som upp -

TabetI 3. Utgifter på drift- och kapitalbudgeterna budgetåret 1967/68 (milj. kr.).

Verksamhets-	Budgeterade belopp		Redovisade belopp
område	Drift-	Kapital-	Summa	Drift-	Kapital-	Summa
	budgeten	budgeten		budgeten	budgeten
I Kungl. hov-
och slotts-staterna.....	7,0	_	7,0	6,9	_	6,9
II Justitie-
departementet	1 090,3	65,0	1 155,3	1 163,3	55,8	1 219,1
III Utrikes-
departementet	337,5	8,0	345,5	341,5	2,3	343,8
IV Försvars-
departementet	5 053,0	140,0	5 193,0	4 778,6	319,3	5 097,9
V Social-
departementet	9 815,4	131,5	9 946,9	9 872,2	138,2	10 010,4
VI Kommunika-
tionsdcparte-mentet......	2 844,8	1 167,3	4 012,1	2 804,1	1 155,4	3 959,5
VII Finans-
departementet	1 977,6	1 018,9	2 996,5	1 938,3	1 001,4	2 939,7
VIII Utbildnings-
departementet	4 853,5	688,6	5 542,1	5 234,5	741,4	5 975,9
IX Jordbruks-
departementet X Handels-	888,9	44,6	933,5	889,1	38,2	927,3
departementet	141,6	68,3	209,9	138,9	73,6	212,5
XI Inrikes-
departementet	1 925,1	1 507,0	3 432,1	2 021,7	940,1	2 961,8
XII Civil-
departementet	1 781,6	1,0	1 782,6	1 397,6	0,4	1 398,0
XIII Oförutsedda
utgifter......	1,0	—	1,0	0,2	—	0,2
XIV Riksdagen och
dess verk ....	54,4	—	54,4	61,0	0,1	61,1
XV Riksgälds-
fonden......	975,0	—	975,0	1 075,2	—	1 075,2
Summa	31 746,7	4 840,1	36 586,8	31 723,3	4 466,0	36 189,3

tagits på drift- och kapitalbudgeterna i riksstat och tilläggsstat för budgetåret
1967/68 å ena sidan och redovisade belopp å den andra.

Den ändrade fördelning av ärenden mellan departementen som beslöts av
Kungl. Maj :t under våren 1967 föranledde betydande omgrupperingar av anslagen
i riksstaten för budgetåret 1967/68. Detta gällde framför allt för kommunikations-,
finans-, handels- och inrikesdepartementens verksamhetsområden.
I huvudsak innebar omgrupperingen att från handelsdepartementets
till finansdepartementets verksamhetsområde överfördes anslag rörande
industri, bergsbruk och energiförsörjning, teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete samt atomenergiverksamhet, att från inrikesdepartementets
till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde överfördes anslag
rörande landsstaten och att från inrikesdepartementets till försvarsdepartementets
verksamhetsområde överfördes anslag rörande civilförsvaret.

De inom justitiedepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna

för budgetåret 1967/68 översteg de för budgetåret 1966/67 redovisade utgifterna
med 94 milj. kronor. Av denna utgiftsökning svarade ökade kostnader
för polisväsendet för 50 milj. kronor. Polisväsendet hade budgetåret
1966/67 överförts från inrikesdepartementets till justitiedepartementets
verksamhetsområde.

Av de inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
utgjordes sammanlagt 210 milj. kronor av utgifter för internationell
biståndsverksamhet, en ökning jämfört med närmast föregående budgetår
med 29 milj. kronor.

Utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde översteg budgetåret
1967/68 utgifterna under budgetåret 1966/67 med drygt 150 milj.
kronor. Vid bedömningen av denna ökning får hänsyn tas till att, som
nämnts, civilförsvarsutgifterna, vilka för budgetåret 1967/68 uppgick till 89
milj. kronor, tillförts försvarsdepartementet.

Utgifterna inom socialdepartementets verksamhetsområde skiljer sig från
utgifterna inom övriga departementsområden såtillvida som de till övervägande
del avser inkomstöverföringar till hushållen. Under de fyra största
anslagen härvidlag, nämligen folkpensioner, allmänna barnbidrag, bidrag till
sjukförsäkringen och bostadsrabatter, redovisades under budgetåret sammanlagt
7 755 milj. kronor, motsvarande 77 procent av de under socialdepartementets
verksamhetsområde på totalbudgeten redovisade utgifterna. Från
och med år 1967 har landstingen i enlighet med träffat normalavtal övertagit
den av staten tidigare drivna mentalsjukvården. Enligt avtalet utgår av
statsmedel — förutom generella anläggningsbidrag och driftbidrag enligt
vissa grunder — särskilda utrustningsbidrag till sjukhus som inte var definitivt
utrustade vid övertagandet. De allmänna bestämmelserna skall i vad
de avser de ekonomiska villkoren tillämpas t. o. m. utgången av år 1971. På
staten ankommer enligt avtalet att utan vederlag till landstingen överlåta
sjukhusbyggnader och mark. För avskrivning av dessa kapitalvärden i statens
räkenskaper överfördes den 30 juni 1967 275 milj. kronor genom anslag
på driftbudgeten till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Utgifterna inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ökade
från budgetåret 1966/67 till budgetåret 1967/68 med ca 350 milj. kronor.
Utgifterna på driftbudgeten för överståthållarämbetet och landsstaten, vilka
som nämnts överförts från inrikesdepartementet, uppgick till 394 milj. kronor.
Till utgiftsökningen under kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
bidrog bl. a. även att utgifterna för investeringar i tele- och rundradioanläggningar
samt i järnvägar in. m. ökade med vardera 40 milj. kronor.
Å andra sidan redovisades utgiftsminskningar bl. a. för vägväsendet
med 84 milj. kronor. En utgiftsminskning uppkom även genom att anslagen
för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar överfördes till jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.

Det kan erinras om att driftutgifterna för statens affärsdrivande verk inte

2—680650

tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater som Kungl. Maj :t fastställer.
De sammanlagda driftutgifterna för postverket, televerket, statens järnvägar
och luftfartsverket för budgetåret 1967/68 uppgick enligt fastställda
driftstater till 6 015 milj. kronor.

För finansdepartementets verksamhetsområde, vilket som ovan nämnts
kraftigt vidgats, ökade utgifterna från budgetåret 1966/67 till budgetåret
1967/68 med 1 266 milj. kronor. De nu redovisade utgifterna för industri,
bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete
och atomenergiverksamhet om sammanlagt ca 600 milj. kronor utgör
en direkt följd av att verksamhetsområdet vidgats och att de statliga
insatserna inom området ökat. I övrigt sammanhänger utgiftsökningen väsentligen
med teckning av aktier i Investeringsbanken med 500 milj. kronor
och i Sveriges kreditbank med 40 milj. kronor, ökade bidrag och ersättningar
till kommunerna med 120 milj. kronor och ökade utgifter för finansiellt
utvecklingsbistånd med 73 milj. kronor. De sammanlagda utgifterna för bidrag
och ersättningar till kommunerna uppgick till 1 263 milj. kronor, motsvarande
43 procent av de sammanlagda utgifterna inom verksamhetsområdet.
Utgifterna för finansiellt utvecklingsbistånd, för vilket ändamål anvisats
195 milj. kronor, uppgick under budgetåret 1967/68 till 126 milj. kronor,

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisades för budgetåret
1967/68 de näst utgifterna inom socialdepartementets verksamhetsområde
största sammanlagda utgifterna. Av utgifterna belöpte 3 481 milj.
kronor, motsvarande 58 procent av de sammanlagda utgifterna inom verksamhetsområdet,
på skolväsendet. Jämfört med budgetåret 1966/67 innebar
detta en ökning med 428 milj. kronor. Det största utgiftsanslaget avsåg bidrag
till driften av grundskolor om 2 049 milj. kronor. På driftbudgeten redovisade
utgifter för högre utbildning och forskning uppgick till 692 milj.
kronor. Härtill kom utgifter för byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor om 147 milj. kronor. Utgifter för studiesociala ändamål uppgick
till 1 019 milj. kronor, av vilket belopp 578 milj. kronor utgjordes av studiemedel
anvisade på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder. För förvärv
av Skoklosters slott och samlingar redovisades utgifter om 25 milj.
kronor.

Utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde ökade från
budgetåret 1966/67 till budgetåret 1967/68 med 178 milj. kronor. De från
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde överflyttade utgifterna
för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar svarade härvid för 99 milj.
kronor. I övrigt fördelade sig utgiftsökningen tämligen jämnt på verksamhetsområdets
olika delområden. Kostnaderna för jordbruksprisreglering samt
särskilt stöd till det mindre jordbruket uppgick under budgetåret 1967/68
till 312 milj. kronor, motsvarande 34 procent av de sammanlagda utgifterna
inom verksamhetsområdet. Under anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område utbetalades 184 milj. kronor och under anslaget till särskilt
stöd åt det mindre jordbruket 77 milj. kronor.

Utgifterna inom handelsdepartementets verksamhetsområde minskade
på grund av tidigare berörda skäl från budgetåret 1966/67 till budgetåret
1967/68 med 593 milj. kronor, varigenom de totala utgifterna stannade vid
212 milj. kronor. Den största utgiftsposten, 63 milj. kronor, hänförde sig
till det på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd upptagna investeringsanslaget
för lån till utbyggnad av oljelagringen.

Inom inrikesdepartementets verksamhetsområde redovisades till ett belopp
av 1 246 milj. kronor utgifter för bostadsbyggande under budgetåret
1967/68. Av detta belopp, som motsvarade 42 procent av de sammantagna
utgifterna inom verksamhetsområdet, utgjordes 775 milj. kronor av medel
anvisade på investeringsanslag till lånefonden för bostadsbyggande. Utgifterna
inom delområdet arbetsmarknad uppgick under budgetåret 1967/68 till
1 687 milj. kronor, motsvarande 57 procent av de samlade utgifterna. Av
nämnda belopp avsåg 133 milj. kronor lokaliseringslån under fonden för
låneunderstöd. Som tidigare nämnts har bl. a. anslagen för landsstaten överförts
till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dominerande utgifter inom civildepartementets verksamhetsområde är
kostnader för personalpensioner, vilka under budgetåret 1967/68 uppgick
till 919 milj. kronor, och kostnader för staten åvilande arbetsgivaravgifter.
Sistnämnda kostnader uppgick för budgetåret 1967/68 till 455 milj. kronor,
varav 335 milj. kronor utgjordes av arbetsgivaravgift till den allmänna tillläggspensioneringen
och 120 milj. kronor av arbetsgivaravgift till den allmänna
sjukförsäkringen.

Utgifter efter anslagsform

Av de för budgetåret 1967/68 anvisade medlen på driftbudgeten om sammanlagt
32 981 milj. kronor utgjordes 8 060 milj. kronor av reservationsanslag
och 24 921 milj. kronor av förslagsanslag och obetecknade anslag. De
på reservationsanslag redovisade nettoutgifterna uppgick till 7 613 milj. kronor.
Den vid budgetårets början föreliggande behållningen av reservationer
om 3 108 milj. kronor ökade härigenom (efter avdrag av indragna anslagsbehållningar)
till 3 505 milj. kronor. På kapitalbudgeten anvisades för budgetåret
1967/68 investeringsanslag till ett sammanlagt belopp av 4 840 milj.
kronor. Den redovisade nettoutgiften uppgick till sammanlagt 4 466 milj.
kronor. Det vid budgetårets början föreliggande beloppet av outnyttjade investeringsanslag
om 1 326 milj. kronor ökade härigenom (efter avdrag av
besparingar reglerade över titeln lånemedel om 94 milj. kronor) med 280
milj. kronor till 1 606 milj. kronor. Beloppen utestående reservationer respektive
outnyttjade belopp investeringsanslag vid utgången av budgetåret
1967/68 redovisas, med fördelning på departement m. m., i följande tablå
(milj. kr.).

	Utestående reservationer	Outnytt-
	Egentliga stats-	Avskrivning av	jade be-
	utgifter	nya kapitalin-vesteringar	lopp inves- terings- anslag
Justitiedepartementet ............	41,2	16,8	51,0
Utrikesdepartementet.............	10,8	5,7	16,3
Försvarsdepartementet............	1 001,7	205,1	284,6
Socialdepartementet..............	108,5	29,5	137,2
Kommunikationsdepartementet ....	971,4	17,6	165,0
Finansdepartementet.............	341,6	20,0	157,6
Utbildningsdepartementet.........	57,0	11,8	25,1
Jordbruksdepartementet..........	49,9	7,0	17,8
Handelsdepartementet............	4,6	34,8	49,9
Inrikesdepartementet.............	374,5	193,1	700,3
Civildepartementet................	0,5	0,2	0,5
Riksdagen och dess verk...........	1,3	—	0,3
Summa	2 963,0	541,6	1 605,6

Som framgår av tablån redovisas de största beloppen utestående reservationer
och outnyttjade belopp investeringsanslag för försvars-, kommunikations-
och inrikesdepartementens verksamhetsområden.

Under förslagsanslag och obetecknade anslag redovisades för budgetåret
1967/68 merutgifter till ett sammanlagt belopp av 1 776 milj. kronor och
besparingar till ett sammanlagt belopp av 1 253 milj. kronor. Som besparing
reglerad över specialbudget redovisades dessutom ett belopp av 137
milj. kronor. Detta belopp kan antingen läggas till övriga besparingar eller
hellre dras ifrån merutgifterna, eftersom det i allt väsentligt motsvarar som
merutgift upptagen ökad avsättning på det under kommunikationsdepartementets
huvudtitel anvisade anslaget »avsättning till statens automobilskattemedelsfond».
Med sistnämnda betraktelsesätt skulle således merutgifterna
begränsas till 1 639 milj. kronor. Under budgetåret 1966/67 uppgick
merutgifterna till 1 694 milj. kronor och besparingarna till 1 605 milj. kronor,
om de då redovisade merutgifterna reglerade över specialbudget inräknas
i merutgifterna på den allmänna budgeten.

Eftersom utgifterna under de obetecknade anslagen, vilka till övervägande
del utgörs av statliga bidrag till olika ändamål, i regel uppgår till hela de
anvisade beloppen, faller inte endast merutgifter utan även besparingar i
allt väsentligt på förslagsanslagen. Fördelningen av besparingar och merutgifter
budgetåret 1967/68 under de olika departementens huvudtitlar m. m.
framgår av följande tablå (milj. kr.).

Departement m. m.	Merutgift	Besparing
Justitiedepartementet..............	88	7
Utrikesdepartementet..............	8	4
Försvarsdepartementet.............	205	296
Socialdepartementet...............	220	121
Kommunikationsdepartementet.....	851 * * IV V * VII VIII * X XI	62
Finansdepartementet...............	33	11
Utbildningsdepartementet..........	421	42
Jordbruksdepartementet............	34	54
Handelsdepartementet.............	6	7
Inrikesdepartementet..............	242	63
Civildepartementet................	189	574
Riksgäldsfonden..................	100	—
Övrigt...........................	8	12
Summa	1 639	1 253

1 Nettomerutgifter under anslag som avräknas mot automobilskattemedelsfonden har fråndragits.

Att under flertalet huvudtitlar redovisas större belopp för merutgifter än
för besparingar förklaras till väsentlig del av de ökade utgifterna under
avlöningsanslagen. I stort sett motsvaras merutgifterna under dessa anslag
av besparingar under det anslag som uppförts under civildepartementets
huvudtitel för att täcka de genom avtalsresultaten beräknade merkostnaderna
för löner och pensioner. För försvarsdepartementet överstiger besparingarna
merutgifterna med 91 milj. kronor. Huvuddelen av besparingarna
under försvarsdepartementets huvudtitel hänför sig till anslagen till reglering
av prisstegringar under begränsade anslag (95 milj. kr.) respektive till
täckning av beräknade merkostnader under förslagsanslag (140 milj. kr.).

Även bortsett från avlöningsanslag m. m. redovisas besparing eller merutgift
för snart sagt alla förslagsanslag. Det kan i och för sig även sägas ligga
i sakens natur att faktiskt redovisade utgifter inte exakt överensstämmer
med i riksstaten beräknade belopp. I följande tablå har sammanställts vissa
förslagsanslag för vilka merutgifterna i förhållande till de anvisade beloppen
är tämligen betydande (milj. kr.).

Anslag Anvisat Mer belopp

utgift

IV L1 Familjebidrag .......................... 51,1 15,1

V Dl Bidrag till social hemhjälp.................. 85,0 11,9

V K5 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.. 33,0 127

VII F4 Drift av Ranstadsverket m. m............... 6,9 8,5

VIII B10 Bidrag till de kungl. teatrarna.............. 27,0 6,7

VIII B67 Bidrag till studiecirkelverksamhet............ 38,0 6,8

VIII D49 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet 231,0 27^0

VIII E27 Universiteten och vissa högskolor: Omkostnader 26,9 5,3

VIII F26 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
Omkostnader .................... 34 32

X D 2 Patent- och registreringsverket: Omkostnader.. 2,2 2,7

XI B13 Omskolning m. m.......................... 210,0 130,7

XI B14 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor........ 90,0 80,8

Automobilskattemedlens specialbudget

Automobilskattemedlens specialbudget utgör numera den enda inom riksstaten
kvarstående specialstaten av någon betydelse. Redovisningsformen
gör det möjligt att följa i vad mån vissa statsinkomster som direkt härleds
ur motorfordonstrafiken, främst fordonsskatt och bensinskatt, kommer till
användning för väg- och vägtrafikväsendet eller närstående ändamål. De på
specialbudgeten uppkommande differenserna mellan inkomster och utgifter
salderas år från år. Slutbeloppet visar alltså inte årsresultatet utan det slutliga
saldot efter hela den tid under vilken systemet varit i tillämpning.

Inkomster och utgifter som hänför sig till automobilskattemedlens specialbudget
redovisas såväl i riksstaten som i budgetredovisningen blandade med
övriga poster. Någon särredovisning av medlen förekommer alltså inte. I
syfte att möjliggöra en samlad överblick över dessa medel har revisorerna
sedan ett antal år tillbaka i sin berättelse intagit en sammanställning av
automobilskattemedlens speoialbudget för det senast förflutna budgetåret.

Inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget under
budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Ingående balans den 1/7 1967
Tillgångar:

920 381 279: 71

717 532 087: 06 1 637 913 366: 77

Reservationer....................

Fordran på budgetutjämningsfonden

Inkomster:

A. I. 2. a) Fordonsskatt..........................

2. b) Bensin- och brännoljeskatt..............

A. II. 19. Inkomster vid statens vägverk..........

20. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion
..................................

865 685 242: 69
1 696 240 684: 13
1 662 050: 61

11 599 965: —

2 575 187 942: 43
4 213 101 309: 20

Utgifter:

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

B. Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen:

1 Avlöningar...........................

2 Omkostnader.........................

Polisverket:

4 Inköp av motorfordon m. m............

5 Underhåll och drift av motorfordon m. m.
Lokala polisorganisationen:

8 Avlöningar...........................

9 Omkostnader.........................

10 Utrustning........................... VI.

1 800 000:—

200 000: —

14 500 000: —

21 200 000: —-

105 000 000: —

11 750 000: —

2 400 000: — 156 850 000: —

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet m. m.

3 Kommittéer m. m.......................

1 949 536: 46

D. Vägväsendet
Statens vägverk

1 Statens vägverk: Förvaltningskostnader........ 9 619 750: 34

2 De lokala vägnämnderna m. m................. 311471:61

3 Reglering av vissa skador inom statens vägverks

ämbetsområde............................... 1 495 317:48

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stads liknande

samhällen, där kronan är väghållare:

4 Vägunderhållet............................ 576 369 272: 61

5 Vägbyggandet............................. 251 909 186: 17

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som är väghållare:

6 Bidrag till underhåll av vägar och gator...... 89 307 000: —

7 Bidrag till byggande av vägar och gator...... 260 470 600: —

Enskild väghållning:

8 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.. . 45 659 493:74

9 Bidrag till byggande av enskilda vägar....... 19 780 988: 78

Diverse ändamål:

10 Kostnader för övergång till högertrafik....... 222 669 025: 37

11 Utredningar............................... 1 368 059: 57

Äldre anslag 1966/67 Bl................... 25 427: 39

B 2 ................... 129 487: 91

B 3 ................... 234 190: 88

B 4 ................... 745 216: 60

B 8 ................... 214 074 910:91

B 9 ................... 126 202 227: 75

B 10 .................. 4 188 449: 20

B 11 .................. 23 688 806: 16

E. Trafiksäkerhet

Statens bilinspektion:

1 Avlöningar................................ 592 417: —

2 Omkostnader.............................. 159 344: 71

3 Uppdragsverksamhet....................... 2 811 818: 60

Statens biltrafiknämnd:

4 Avlöningar................................ 536 031: 77

5 Omkostnader.............................. 55 474: 26

Statens trafiksäkerhetsverk:

6 Förvaltningskostnader...................... 879 266: 70

7 Uppdragsverksamhet....................... 4 993 877:30

8 Transportnämnden: Förvaltningskostnader...... 243 377 :48

12 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar........................... 6 549 930: 13

13 Trafiksäkerhetsforskning...................... 2 580 024: 60

14 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande................................... 2 000 000: —

F. Sjöfart

Sjöfartsverket

8 Bidrag till småbåtshamnar m. m,

H. Tekniska institut m. m.

1 Statens väginstitut ........................... 1 458 344: 55

2 Statens väginstitut: Utrustning................ 267 962: 94

11 426 539: 43

828 278 458: 78

1 008 543 884: 26

21 401 562: 55

3 291 502: 02

1 726 307: 49

I. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond................. 7 907 000: —

3 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer............................ 6 997 484: 67

5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste försändelser.

................................ 2 000 000: — 16 904 484: 67

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

E. Högre utbildning och forskning
Universiteten m. m.

14 Tekniska fakulteterna: Avlöningar............. 809 000: —

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess
produktion, m. m.

16 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt...................... 223 541: 80

Äldre anslag (1966/67 C 18).................... 217 808: — 441 349: 80

H. Skogsväsendet

6 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo..........

J. Fisker iväsendet m. m.

14 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt............................ 1 010 000

Äldre anslag (1966/67 J 14)................... 54 600

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

B. Arbetsmarknad m. m.

9 Allmänna beredskapsarbeten m. m............

10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handi
kappade m. fl...............................

XII. CIVILDEPARTEMENTET

C. Pensionering

1 Personalpensionsförmåner m. m.............. 28 500 000:_

Summa utgifter 2 390 501 706: 85

228 930 027: 01

67 914 673: 38 296 844 700: 39

12 469 781:—

1 064 600: —

Utgående balans den 30/6 1968
Tillgångar:

Reservationer................................... 1 015 252 118: 24

Fordran på budgetutjämningsfonden............... 807 347 484: 11 1 822 599 602: 35

4 213 101 309: 20

Alltsedan budgetåret 1954/55 har ett överskott förelegat på specialbudgeten.
överskottet steg under loppet av fem budgetår från 53 till 766 milj.
kronor och har därefter varierat kring sistnämnda belopp. Utvecklingen
framgår av följande uppställning, i vilken beloppen avrundats till jämna
miljontal kronor.

Budgetår	Reserva- tioner	Överskott	Summa behållning
1954/55	398	53	451
1955/56	511	259	771
1956/57	681	287	968
1957/58	548	588	1 136
1958/59	383	743	1 126
1959/60	365	766	1 131
1960/61	376	747	1 123
1961/62	400	687	1 087
1962/63	509	742	1 251
1963/64	498	828	1 326
1964/65	784	594	1 378
1965/66	916	652	1 568
1966/67	920	718	1 638
1967/68	1 015	807	1 822

Under budgetåret 1967/68 har inkomsterna uppgått till 2 575 milj. kronor
och utgifterna till 2 390 milj. kronor. Inkomsterna överstiger alltså utgifterna
med 185 milj. kronor. Samtidigt har reservationerna stigit med 95
milj. kronor, varför automobilskattemedlens fordran på budgetutjämningsfonden
ökat med 90 milj. kronor. Den 30 juni 1968 utvisar specialbudgeten
som följd härav en behållning på 1 822 milj. kronor, varav 1 015 milj. kronor
i form av reservationer på anvisade men för sitt ändamål ännu inte utnyttjade
anslag samt 807 milj. kronor som fordran på budgetutjämningsfonden.
Sistnämnda belopp motsvarar alltså vad som vid budgetårets utgång influtit
i automobilskattemedel men ännu inte anvisats för vägväsendet och övriga
med dessa medel avsedda ändamål.

Att outnyttjade automobilskattemedel är avsedda att framdeles komma
vägväsendet till godo innebär inte att någon fondering i egentlig mening
förekommer. Det såsom behållning angivna beloppet visar endast specialbudgetens
ställning vid budgetårets slut. Det må även anmärkas att utfallet
av specialbudgeten inte lämnar något slutligt svar på frågan om automobilbeskattningen
är rättvist utformad eller i vad mån vägväsendets krav tillgodoses
från det allmännas sida. I den allmänna budgeten förekommer nämligen
såväl inkomster som utgifter med betydande belopp, vilka äger nära
samband med biltrafiken men likväl inte redovisas över automobilskattemedlens
specialbudget.

Övriga specialbudgeter

Utöver automobilskattemedlens specialbudget återstår inom riksstatens
ram de båda specialbudgeter som sammanhänger med bankinspektionens
respektive försäkringsinspektionens verksamhet. Dessa specialbudgeter är
i stort sett så konstruerade, att de företag som är underkastade nämnda
ämbetsverks tillsyn har att inleverera vissa bidrag, vilka redovisas såsom
uppbörd i statens verksamhet på riksstatens inkomstsida och över särskilda
avsättningsanslag på finansdepartementets huvudtitel överförs till de fonder
som är inrättade för att finansiera hithörande kostnader. Eventuellt
uppkommande överskott kvarstår på fonderna.

I budgetredovisningen lämnas uppgifter endast om belastningen på nyssnämnda
avsättningsanslag, däremot inte om utfallet på själva specialbudgeterna,
d. v. s. bankinspektionens och försäkringsinspektionens förvaltningskostnader.
Uppgifter härom är intagna i efterföljande båda tabeller.

Bankinspektionens fond budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.)

	Banktill-	Fondtill-	Jordbruks-	Sparbanks-	Summa
	synens	synens	kassetill-	tillsynens
	fond	fond	synens fond	fond
Ingående balans...........	1 136,8	296,7	91,0	71,2	1 595,7
Inkomster
Bidrag till bankinspektionen.	1 061,1	65,1	275,9	1 288,1	2 690,2
Summa	2 197,9	361,8	366,9	1 359,3	4 285,9
Utgifter Avlöningar och pensioner:
Avlöningar till tjänstemän. Arvoden och särskilda er-	553,1	45,4	122,1	852,9	1 573,5
sättningar .............	7,3	0,9	1,5	9,8	19,5
Pensioner...............	75,8	8,5	20,5	127,0	231,8
	636,2	54,8	144,1	989,7	1 824,8
Omkostnader:
Arbetsgivaravgift till den allm. sjukförsäkringen .. Arbetsgivaravgift till den	10,3	0,8	2,0	16.8	29,9
allm. tilläggspensione-ringen ................	24,7	2,1	5,2	61,1	93,1
Sjukvård...............	1,3	0,0	0,5	1,9	3,7
Reseersättningar.........	20,4	1,9	7,1	80,1	109,5
Kungörelsekostnader.....	0,8	—	1,0	27,8	29,6
Expenser: Lyse..........	1,2	0,1	0,2	1,8	3,3
Övriga expenser	62,4	3,4	5,9	61,8	133,5
Hyror..................	78,8	4,8	11,1	110,5	205,2
Publikationstryck........	15,7	0,3	—	—	16,0
	215,6	13,4	33,0	361,8	623,8
Summa utgifter............	851,8	68,2	177,1	1 351,5	2 448,6
Utgående balans...........	1 346,1	293,6	189,8	7,8	1 837,3
Summa	2 197,9	361,8	366,9	1 359,3	4 285,9

Försäkringsinspektionens fond budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.)

Ingående balans................................................ 1 591,6

Inkomster

Bidrag till försäkringsinspektionen........................ 2 209,5

Anslag till understödsfören.avdeln. jämlikt kungl. brev 25.5.

1967 ................................................ 300,0

Uppbördsmedel: försålda publikationer.................... 1,9 2 511,4

Summa 4103,0

Utgifter

Avlöningar och pensioner:

Avlöningar till tjänstemän............................. 1 730,0

Arvoden och särskilda ersättningar..................... 16,5

Pensioner............................................ 278,4 2 024,9

Omkostnader:

Arbetsgivaravgift till den allm. sjukförsäkringen ......... 35,0

Arbetsgivaravgift till den allm. tilläggspensioneringen..... 100,2

Sjukvård............................................ 9,1

Reseersättningar..................................... 14,7

Kungörelsekostnader.................................. 6,0

Expenser: bränsle, lyse och vatten...................... 2,7

övriga expenser............................. 138,2

Hyror............................................... 56,9

Publikationstryck.................................... 45,0 407,8

Summa utgifter................................................ 2 432,7

Utgående balans................................................ 1 670,3

Summa 4103,0

Affärsverkens driftstater

Såsom erinrats i det föregående upptas i den statliga budgeten endast överskotten
i affärsverkens rörelser, medan deras löpande driftinkomster och
driftutgifter redovisas på s. k. driftstater, vilka fastställs av Kungl. Maj :t
utan riksdagens medverkan. Utfallet av dessa driftstater för budgetåret
1967/68 (i fråga om domänverket för kalenderåret 1967) framgår av efterföljande
tabeller.

Försvarets fabriksverks driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Fakturering
Svenska beställare

Försvarsbeställningar............................... 188,7 179,9

Civila beställningar................................. 23,3 31,5

Tvätteriverksamheten............................... 50,0 55,2

Utländska beställare.................................. 39,0 40,5

Intäkter vid försäljning av överskottsmateriel............ 4,5 7,7

Diverse intäkter...................................... 1,0 2,3

Särskilda uppbördsmedel.............................. 18,8 26,2

Summa intäkter 325,3 343,3

Kostnader

Gemensamma driftkostnader........................... 27,0 28,6

Vissa kostnader för försöks- och utvecklingsarbeten m. m. . 8,8 6,8

Driftkostnader vid fabriker

Avlöningar........................................ U19,9 024,5

Material........................................... i 93,0 1 96,8

Diverse driftkostnader.............................. 1 55,4 1 64,0

Avsättning till värdeminskningskonto................. 6,6 7,0

Driftkostnader vid tvätterier 2 2

Avlöningar........................................

Material...........................................

Diverse driftkostnader..............................

Avsättning till värdeminskningskonto.................

Kostnader vid försäljning av överskottsmateriel

Avlöningar till tjänstemän........................... 1,6 1,5

Omkostnader...................................... 2,3 2,3

Driftkostnader vid vissa försvarets materielverk tillhöriga anläggningar
för krigstillverkning....................... 0,7 1,0

Summa kostnader 315,3 332,5

Överskott 10,0 10,8

Inleverans

Årets överskott ...................................... 10,8 1

1 Inkluderar även driftkostnader vid tvätterier samt vid centrala verkstaden i Arboga.

Postverkets driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Porton..............................................

Tjänstepost..........................................

Tidningar.........................................

Transitersättningen m. m..............................

Uppdrag åt staten....................................

För driftkostnader ianspråktagna ränteintäkter...........

Industrierna.........................................

Diligenstrafiken......................................

Fastighetsförvaltningen m. m...........................

Centralupphandlingen.................................

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar............

Övriga intäkter.......................................

Summa intäkter

Kostnader

Personalkostnader

Löner m. m.......................................... 851,8 823,0

Övriga avlöningsförmåner............................. 105,9 105,9

Pensioner m. m....................................... 112,5 115,7

Allmän arbetsgivaravgift..............................

Sakkoslnader

Transporter.......................................... 91,3 92,3

Fastigheter och förhyrda lokaler........................ 61,9 59,7

Inventarier och förbrukningsartiklar.................... 67,8 67,7

Centralupphandlingens inköp för andra myndigheter...... 23,0 24,1

Avsättning till värdeminskningskonto................... 10,0 10,8

Övriga sakkostnader................ 42,1 46,6

Summa kostnader 1 366,3 1 345,8

Överskott 17,3 6,2

Inleverans........................................... 15,0

Därav

från föregående budgetår............................ 5,0

årets överskott..................................... 6,2

för nästföljande budgetår............................ 3,8

746.0 711,6

128.0 124,8

82,2 85,6

8.6 9,2

46,5 47,7

284.0 279,0

1.7 2,0

18,9 19,5

3,6 3,4

28,0 28,6

0,1 0,2

36,0 40,4

1 383,6 1 352,0

Televerkets driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Telefon

Inträdesavgifter.................................... 67,6 64,3

Abonnemangs- och samtalsavgifter.................... 1 856,4 1 805,0

Telex............................................... 37,0 35,6

Telegraf............................................. 41,3 46,4

Ljudradio............................................ 103,7 104,5

Television........................................... 242,8 248,7

Ersättning för viss rundradioverksamhet................ 26,9 26,9

Övrig radio.......................................... 10,5 9,4

Anläggningsavgifter................................... 28,0 35,6

Övriga intäkter....................................... 55,1 62,9

Summa intäkter 2 469,3 2 439,3

Kostnader

Avlöningar m. m...................................... 413,8 424,9

Pensioner m. m....................................... 152,6 152,4

Övriga personalkostnader.............................. 67,7 75,4

Lokalkostnader....................................... 42,3 50,5

Sveriges Radio

Ljudradio......................................... 87,5 87,5

Television......................................... 154,4 149,2

Radiohusen (byggnadsstyrelsen)...................... 7,0 16,2

Andel av anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet 21,6 21,6

Underhåll m. m.

Fastigheter........................................ 15,0 21,3

Telefon-, telegraf- och radioanläggningar............... 540,8 519,6

Övriga omkostnader

Kontorsmateriel m. m............................... 27,2 29,0

Frakt- och transportkostnader....................... 34,3 38,3

Förrådsutgifter..................................... 22,3 22,3

Postavgifter m. m................................... 19,9 20,2

Ränta på rundradiofonderna m. m.................... 21,0 22,9

Övriga räntor...................................... 5,5 1,3

Rikstelefonkatalogen................................ 28,0 27,6

Verktyg och instrument............................. 30,7 33,8

Diverse utgifter...................................... 30,3 30,3

Kostnader för arbeten som ersättes..................... 28,0 14,1

Avsättning till värdeminskningskonto................... 473,1 488,3

Summa kostnader 2 222,9 2 246,7

Ljudradio- och televisionsradioavgiftsmedel som balanseras 7,2 9,2

Överskott 239,3 183,4

Inleverans........................................... 215,0

Därav

från föregående budgetår............................ 89,7

årets överskott..................................... 125,3

Statens järnvägars driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Järnvägs-, färje- och biltrafik

Persontrafik......................................... 689,0 643,9

Posttrafik........................................... 55,0 46,9

Godstrafik, exkl. lapplandsmalm....................... 1 096,0 1 020,9

Godstrafik, lapplandsmalm............................ 204,0 228,5

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer ..... 194,0 194,0

Ersättning från SL................................... 112,0 110,6

Hyresverksamhet och övriga rörelsegrenar............... 18,0 18,5

Diverse intäkter...................................... 26,0 39,5

Summa intäkter 2 394,0 2 302,7

Kostnader

Järnvägs- och färjedrift
Driftavdelningen

Centralt........................................... 22,7 15,4

Distriktsexpeditioner................................ 26,8 24,5

Stationer.......................................... 509,9 506,5

Lokstationer....................................... 350,6 347,6

Färjetrafik........................................ 24,7 26,0

Kommersiella avdelningen

Centralt........................................... 13,0 10,6

Resebyråer........................................ 19,0 20,6

Banavdelningen

Centralt........................................... 78,5 70,9

Distriktsexpeditioner................................ 31,4 31,0

Banunderhållsområden.............................. 232,9 230,5

Elektrounderhållsområden........................... 31,3 31,9

Signalunderhållsområden............................ 28,6 27,6

Teleunderhållsområden.............................. 13,1 12,3

Elektrobyggnaderna................................

Maskinavdelningen

Centralt........................................... 6,1 6,0

Huvudverkstäder, underhåll av rullande materiel....... 140,2 135,6

Huvudverkstäder i övrigt............................ 9,7 7,4

Ekonomiavdelningen.................................. 16,7 15,7

Administrativa avdelningen............................ 35,4 34,8

Utvecklingsavdelningen............................... 11,1 9,8

Gemensamma (övergripande)

Avskrivningar för affärsbanenätet.................... 186,0 185,9

Pensioner och livräntor m. m......................... 277,3 272,5

Arbetsgivaravgift till ATP........................... 79,3 80,8

Arbetsgivaravgift till sjukförsäkring samt kostnader för

grupplivförsäkring................................ 35,5 37,0

Ersättning från försäkringskassor..................... — 15,1 •— 22,6

Övriga gemensamma kostnader....................... 6,2 0,8

Allmän arbetsgivaravgift............................ — —

Bud- Redo geterat

visat

Diverse rörelsegrenar

Biltrafik (exkl. avskrivningar).......................... 151,7 153,2

Biltrafik, avskrivningar............................... 24,3 19,7

Hyresverksamhet (exkl. avskrivningar).................. 10,5 10,1

Hyresverksamhet, avskrivningar........................ 1,9 1,9

Övriga.............................................. 0,8 0,6

Återföring av i ovanstående kostnader ingående kalkylmässiga
merkostnader för prisstegringar............... —17,0 —22,0

Summa kostnader 2 343,0 2 282,6

Överskott 50,9 20,1

Inleverans

Årets överskott...................................... 20,0

Luftfartsverkets driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)’

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Landnings- och parkeringsavgifter...................... 26,4 37,5

Passageraravgifter.................................... 26,9 34,8

Stationstjänst m. m................................... 5,0 7 3

Hyror och arrenden m. m.............................. 4,0 4,3

Hangaravgifter....................................... 0^6 0*6

Upplåtelseavgifter m. m............................... 6,2 7,7

Bilparkeringsa vgifter.................................. 1,9 2,1

Luftfartsinspektionens avgifter......................... 2,3 2,7

Bidrag från kommun, landsting m. m.................... 0,2 0,7

Diverse inkomster.................................... 1,2 1,8

Driftbidrag till luftfartsverket.......................... 22,5 1,9

Summa intäkter 97,2 101,4

Kostnader

Centralförvaltningen: Avlöningar....................... 8,1 8,0

Centralförvaltningen: Omkostnader..................... 1,3 1,3

Flygplatsorganisationen: Avlöningar................... 17,3 17,6

Flygplatsorganisationen: Omkostnader.................. 3,0 2,8

Underhåll m. m. av flygplatser......................... 9,0 9,0

Hyres- och arrendeavgifter m. m........................ 0,3 0,4

Stationstjänst........................................ 3,9 4,0

Underhåll och drift av radioanläggningar och teleutrustning 12,1 11,6

Väderlekstjänst...................................... 7,0 6,8

Bidrag till ICAO m. in................................. 0,8 0J

Pensioner och ATP-avgifter............................ 3,2 2,6

Avskrivningar........................................ 11,4 21,5

Ersättning till flygvapnet.............................. 1,3 1,0

Diverse kostnader.................................... 0,7 0,5

Oförutsett........................................... 3,3 _

Summa kostnader 82,7 87,8

Överskott 14,5 13,6

Inleverans

Årets överskott ...................................... 13,6

3—680650

Statens vattenfallsverks driftstat budgetåret 1967/68 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Kraftverk

Inkomster av elektrisk energi........................ 883,6 923,1

Diverse inkomster.................................. 20,8 25,5

Kanalverk

Trafikavgifter...................................... 8,3 7,6

Diverse inkomster.................................. 0,3 0,6

Summa intäkter 913,0 956,8

Kostnader

Kraftverk

Kostnader för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt Fastigheter

inkl. bostäder.......................... 5,9 5,5

Primärstationer och vattenregleringsanläggningar..... 60,1 66,6

Stam- och primärlinjer............................ 10,4 24,1

Sekundärstationer................................ 19,1 22,2

Sekundär linjer, tertiärstationer, tertiärlinjer och kvartär nät.

.......................................... 23,0 27,9

Diverse distributionsanläggningar................... 3,1 2,2

Gemensamma driftkostnader....................... 30,3 30,3

Bränslekostnader i värmekraftstationer.................. 28,7 10,0

Kostnader för från främmande kraftverk inköpt kraft..... 33,3 32,4

Skatter.............................................. 34,0 33,7

Allmänna omkostnader

Centrala administrativa kostnader.................... 17,2 16,5

Lokala administrativa kostnader..................... 7,0 7,2

Kostnader för planering och projektering.............. 9,8 13,3

Kostnader för utveckling, forskning och standardisering . 4,8 5,0

Övriga omkostnader

Gratifikationer, belöningar och studieresor............. 0,2 0,2

Propaganda och upplysningsverksamhet............... 1,8 2,7

Representationskostnader............................ 0,3 0,2

Postavgifter....................................... 1,6 1,6

Pensionsutgifter.................................... 18,7 19,2

Avskrivning av inventarier.......................... 5,8 5,8

Civilförsvar, driftvärn, ränta på rörlig kredit samt diverse

oförutsebara kostnader............................ 7,4 16,8

Avsättning till värdeminskningskonto................... 257,3 272,4

Kanalverk

Kostnader för drift och underhåll av särskilda förvaltnings objekt.

............................................ 3,9 4,0

Kostnader för lotsning................................ 1,9 1,8

Skatter.............................................. 0,0 0,0

Allmänna omkostnader................................ 1,7 1,8

Avsättning till värdeminskningskonto................... 0,7 0,7

Summa kostnader 588,0 624,1

Bud- Redo geterat

visat

Överskott

Kraftverk........................................... 324,6 332,8

Kanalverk........................................... 0,4 0,1

Summa överskott 325,0 332,7

Inleverans........................................... 334 7

Därav

från föregående budgetår............................ 109,7

årets överskott..................................... 225,0

Domänverkets driftstat kalenderåret 1967 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Skogsdomäner........................................ 400,2 408,1

Jordbruksdomäner.................................... 9,1 10,5

Räntor.............................................. 2,2 1*8

Summa intäkter 411,5 420,4

Kostnader

För domänverkets gemensamma kostnader

Kostnader för domänstyrelsen........................ 14,9 14,5

Övriga gemensamma kostnader.................... 43,5 34,4

Kostnadsräntor.................................... 2,0 2 6

Oförutsedda kostnader.............................. 6,2

Kostnader för statens skogsförvaltning

Administrationskostnader...................... 44,4 45,7

Egentliga förvaltningskostnader...................... 242,6 275,4

Avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader m. m.

(10 % av domänverkets beräknade bruttoinkomst av

skogsmedel)...................................... 38,4 37,9

Kostnader för statens jordbruksförvaltning

Administrationskostnader ........................... 0,3 0 3

Egentliga förvaltningskostnader...................... 4,2 4,4

Summa kostnader 396,5 415,3

Överskott 15,0 5,1

Inleverans

1966 års överskott................................... 18,0

SKATTEUPPBÖRDEN

I enlighet med sin instruktion har riksrevisionsverket till revisorerna
överlämnat vissa redogörelser för resultatet av skatteuppbörden. Redogörelserna
avser den ordinarie uppbörden av preliminär A- och B-skatt under
uppbördsåret 1967—68 (tabell 1 och 2). De omfattar vidare resultatet av
restindrivningen årsvis t. o. m. utgången av år 1967 i fråga om 1961—62—
1966—67 års preliminära B-skatt samt kvarstående skatt enligt 1960—1965
års taxeringar (tabell 4 och 5) ävensom resultatet av indrivningen beträffande
å ena sidan alla slag av medel som under år 1967 redovisats till länsstyrelserna
i utmätningsmännens månadsräkningar och å andra sidan vissa
slag av månadsräkningsmedel som redovisats under samma år (tabell 6—9).

Tabell 1. Preliminär, slutlig, kvarstående och överskjutande skatt för beskattningsåret 1967.

Län	Influten preliminär skatt
	Under uppbördsterminerna		Såsom fyllnadsinbetalningar
	Prel. A-skatt	Prel. B-skatt	Prel. A-skatt	Prel. B-skatt
	Milj. kr.	% av	Milj. kr.	% av	Milj. kr	% av	Milj. kr.	% av
		s:a		s:a		s:a		s:a
		infl.		infl.		infl.		infl.
		O.		O.		O.		O.
		restf.		restf.		restf.		restf.
		prel.		prel.		prel.		prel.
		skatt		skatt		skatt		skatt
Stockholms . . . .	. 5 725,55	76	1 290,29	17	160,21	2	296,07	4
Uppsala.......	533,58	81	99,20	15	12,62	2	10,49	1
Södermanlands .	639,51	80	123,42	16	9,73	1	16,99	2
Östergötlands. . .	948,57	79	205,58	17	16,59	1	28,21	2
Jönköpings . . . .	706,28	79	144,45	16	16,43	2	16,24	2
Kronobergs ....	362,26	76	88,08	18	7,35	2	16,25	3
Kalmar........	487,88	77	120,14	19	9,32	1	12,81	2
Gotlands.......	98,30	75	27,86	21	1,70	1	2,56	2
Blekinge.......	349,22	81	66,93	15	4,89	1	6,59	2
Kristianstads .. .	557,50	75	151,68	20	11,20	2	16,34	2
Malmöhus......	1 929,26	76	458,23	18	50,58	2	85,57	3
Hallands.......	398,86	76	106,54	20	7,79	1	10,62	2
Göteborgs o.
Bohus.......	. 2 079,16	78	440,18	16	35,30	1	106,92	4
Älvsborgs ......	954,89	80	182,82	15	19,31	2	26,06	2
Skaraborgs.....	525,34	74	151,53	21	11,45	2	17,07	2
Värmlands.....	659,11	81	131,06	16	11,68	t	11,65	1
Örebro.........	727,98	82	128,30	14	12,89	i	13,60	2
Västmanlands . .	699,71	80	145,95	17	8,29	i	11,58	1
Kopparbergs . ..	646,95	80	126,45	16	12,14	i	20,67	2
Gävleborgs.....	714,62	82	116,61	14	11,31	i	19,18	2
Västernorrlands.	708,63	81	137,19	16	9,25	i	15,39	1
Jämtlands.....	280,48	81	55,51	16	4,12	i	4,95	1
Västerbottens . .	532,45	78	120,13	18	10,59	i	11,71	2
Norrbottens ....	662,64	83	103,63	13	8,65	i	12,44	2
Hela riket......	. 21 928,73	78	4 721,76	17	463,39	i	789,96	3

I fråga om den ordinarie uppbörden av kvarstående skatt enligt 1967 års
taxering har en redogörelse överlämnats från centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden (tabell 3). Från nämnden har även erhållits uppgifter
om den slutliga, kvarstående och överskjutande skatten för beskattningsåret
1967 (tabell 1).

Såsom de överlämnade redogörelserna utvisar, inflöt under uppbördsåret
1967—68 såsom A-skatt 21928 milj. kronor och såsom B-skatt 4 722
milj. kronor. Detta innebär att jämfört med närmast föregående uppbördsår
A-skatten ökat med 2 749 milj. kronor och B-skatten med 222 milj. kronor.
Vidare uppgick fyllnadsinbetalningarna för uppbördsåret 1967—68
till 1 253 milj. kronor, varav 463 milj. kronor utgjorde A-skatt och 790
milj. kronor B-skatt. Av sistnämnda belopp avser 510 milj. kronor aktie -

	Restförd prel. B-skatt	S:a infl. o. restf. prel. skatt	Slutlig skatt	Kvarstående	Å kvar-	Över-
S:a prel. skatt	sKatt		stående skatt påförd ränta	skjutande prel. skatt
Milj. kr.	Milj. kr.	% av s:a infl. 0. restf. prel. skatt	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.	% av slutlig skatt	Milj. kr.	Milj. kr.
7 472,12	81,27	1	7 553,39	7 509,47	646,07	9	29,68	667,78
655,89	5,80	1	661,69	669,38	58,89	9	2,17	53,65
789,65	5,79	1	795,44	786,00	58,59	7	2,08	67,39
1 198,95	8,56	1	1 207,51	1 207,87	98,59	8	3,62	97,89
883,40	5,72	1	889,12	892,56	83,32	9	3,39	80,05
473,94	3,34	1	477,28	480,41	44,07	9	1,64	42,18
630,15	5,65	1	635,80	639,96	60,34	9	2,16	57,77
130,42	1,88	1	132,30	131,11	12,30	9	0,39	14,07
427,63	3,92	1	431,55	430,18	36,80	9	1,47	38,20
736,72	8,67	1	745,39	748,77	72,88	10	2,77	71,42
2 523,64	19,69	1	2 543,33	2 570,82	231,85	9	9,57	225,59
523,81	4,58	1	528,39	534,05	55,72	10	2,22	50,86
2 661,56	23,18	1	2 684,74	2 678,49	209,87	8	8,80	221,18
1 183,08	8,40	1	1 191,48	1 185,85	103,78	9	4,30	113,30
705,39	6,43	1	711,82	710,94	65,08	9	2,49	68,82
813,50	6,45	1	819,95	799,59	65,36	8	2,25	75,82
882,77	5,61	1	888,38	885,68	70,75	8	2,56	74,28
865,53	6,84	1	872,37	836,97	58,52	7	2,06	89,86
806,21	5,69	1	811,90	802,67	63,98	8	2,20	74,28
861,72	6,77	1	868,49	861,34	68,82	8	2,45	76,94
870,46	7,44	1	877,90	851,32	63,54	7	2,28	81,18
345,06	3,44	1	348,50	341,01	30,42	9	1,05	37,81
674,88	5,23	1	680.11	674,05	56,74	8	1,97	64,60
787,36	6,16	1	793,52	780,43	55,43	7	2,13	71,61
27 903,84	246,51	1	28 150,35	28 008,92	2 371,71	8	95,70	2 516,53

Tabell 2. Resultatet av den ordinarie uppbörden av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1967—
68 i fråga om svenska aktiebolag med fördelning efter län.

Län	Debiterade belopp (mkr.)	Influtna belopp (mkr.)
Stockholms.........	.......... 640,4	632,2
Uppsala............	.......... 19,2	18,2
Södermanlands......	.......... 35,6	35,6
Östergötlands.......	.......... 63,4	63,3
Jönköpings.........	.......... 27,0	26,8
Kronobergs.........	.......... 15,5	15,6
Kalmar.............	.......... 20,3	20,2
Gotlands............	.......... 1,6	1,6
Blekinge............	.......... 18,1	18,0
Kristianstads........	.......... 16,5	16,3
Malmöhus...........	.......... 138,4	137,3
Hallands...........	.......... 13,5	13,3
Göteborgs och Bohus .	.......... 204,8	203,3
Älvsborgs ...........	.......... 40,9	40,1
Skaraborgs..........	.......... 26,1	25,6
Värmlands..........	.......... 45,2	44,8
Örebro.............	.......... 30,5	30,2
Västmanlands.......	.......... 59,6	59,3
Kopparbergs........	.......... 44,2	44,0
Gävleborgs.........	.......... 37,5	36,7
Västernorrlands......	.......... 50,6	50,2
Jämtlands..........	.......... 11,0	10,9
Västerbottens.......	.......... 23,1	22,9
Norrbottens.........	.......... 35,5	34,6
	Hela riket 1 618,5	1 601,0

bolag m. fl. juridiska personer och 280 milj. kronor i huvudsak fysiska personer.
Jämfört med närmast föregående uppbördsår har fyllnadsinbetalningarna
ökat med 145 milj. kronor. Resultatet av den ordinarie uppbörden
av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1967—68, då 95,0 procent inflöt,
innebär en försämring med 0,4 procent jämfört med närmast föregående
uppbördsår. I fråga om resultatet av den ordinarie uppbörden av den kvarstående
skatten enligt 1967 års taxering må nämnas att inflytandeprocenten
uppgick till 82,25; motsvarande andel enligt närmast föregående års
taxering var 82,76 procent.

Den kvarstående skatten enligt årets taxering beräknas (tabell 1) komma
att uppgå till 2 372 milj. kronor och den överskjutande preliminära skatten
till 2 517 milj. kronor. Jämfört med de uppgifter som vid motsvarande tidpunkt
förra året förelåg i fråga om 1967 års taxering har den kvarstående
skatten ökat med 113 milj. kronor och överskottsskatten med 583 milj.
kronor. Den kvarstående skatten uppgår till 8 procent och den överskjutande
till 9 procent av den slutliga skatten, vilket för den kvarstående skatten
innebär en minskning och för överskottsskatten en ökning med eu procentenhet
jämfört med närmast föregående års taxering.

Tabell 3. Resultatet av den ordinarie uppbörden av kvarstående skatt enligt 1967 års taxering
med fördelning efter län.

Län	Debiterade belopp (kr.)	Influtna belopp (kr.)	Inflytande- procent	Restförda belopp (kr.)
Stockholms...........	652 506 679	495 520 962	75,94	156 985 717
Uppsala..............	52 903 974	44 947 245	84,96	7 956 729
Södermanlands........	58 378 467	50 315 683	86,19	8 062 784
Östergötlands.........	86 034 479	75 125 779	87,32	10 908 700
Jönköpings...........	79 270 588	68 629 654	86,58	10 640 934
Kronobergs...........	42 069 178	36 928 566	87,78	5 140 612
Kalmar...............	58 060 299	50 312 805	86,66	7 747 494
Gotlands..............	11 819 839	10 371 135	87,74	1 448 704
Blekinge..............	36 720 024	30 495 178	83,05	6 224 846
Kristianstads..........	68 996 569	60 320 644	87,43	8 675 925
Malmöhus............	190 839 527	160 476 389	84,08	30 363 138
Hallands.............	49 797 788	42 756 743	85,86	7 041 045
Göteborgs och Bohus . ..	199 407 082	155 629 091	78,04	43 777 991
Älvsborgs.............	92 683 329	79 974 003	86,29	12 709 326
Skaraborgs............	58 305 594	52 579 935	90,18	5 725 659
Värmlands............	61 979 499	52 280 161	84,35	9 699 338
Örebro...............	68 562 819	59 819 959	87,25	8 742 860
Västmanlands.........	57 973 009	49 473 094	85,34	8 499 915
Kopparbergs..........	62 513 856	53 750 554	85,98	8 763 302
Gävleborgs...........	68 100 414	56 610 909	83,13	11 489 505
Västernorrlands.......	63 434 841	53 642 882	84,97	9 791 959
Jämtlands............	27 927 516	23 799 114	85,22	4 128 402
Västerbottens.........	55 241 756	48 709 664	88,18	6 532 092
Norrbottens...........	57 543 461	47 481 997	82,52	10 061 464
Hela riket	2 261 070 587	1 859 952 146	82,25	401 118 441

Tabell 4. Restindrivningen beträffande preliminär B-skatt för uppbördsåren 1961—62, 1962—63, 1963—64, 1964—65, 1965—66 och 1966—67 (B61—B66) t. o. m. år 1967. Uppgifterna om resultatet efter ett års indrivning avser förhållandena vid utgången av det kalenderår under vilket den sista av de sex uppbördsterminerna infallit.
Län		Guldna poster i % av rest-	Levererat belopp i % av
		förda efter avdrag för	restfört efter avdrag för
		avkortade	avkortat
		B61 B62 B63 B64 B65 B66	B61 B62 B63 B64 B65 B66
Stockholms stad1... Efter 1 år	32	32 35 22 — —	32	29	31	20 35 30
»	2 »	55	53 52 — —	58	56	50	51 54
»	3 »	63	61 — —	67	61	64	59
	4 »	66	- -	69	69	68
»	5 »	—	—	75	72
»	6 »	—		76
Stockholms....... »	i *	53	52 57 54 57 57	52	48	55	52 54 56
»	2 »	69	72 69 71 72	70	71	69	70 72
»>	3 *	78	80 80 79	80	79	78	77
	4 »	82	85 83	83	84	82
»	5 >	85	86	86	85
»	6 »	85		86

I vissa fall saknas uppgift om antal poster på grund av övergången till ADB

Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

Län

B61 B62 B63 B64 B65 B66 B61 B62 B63 B64 B65 B66

Uppsala........	.. Efter 1 år	68	69	67	69	68	69	68	71	67	73	67	70
	»	2 »	79	80	79	73	80		80	83	79	83	81
	»	3 »	84	85	85	78			85	88	84	89
	»	4 »	86	87	88				86	90	87
	»	5 »	86	88					87	90
	»	6 »	87						88
Södermanlands . .	. . »	1 *	72	77	82	79	79	82	77	78	82	81	82	83
	»	2 »	91	91	90	89	88		93	92	91	91	91
	»	3 *	94	94	93	92			95	95	94	93
	»	4 »	95	95	94				96	96	95
	»	5 »	96	95					97	97
	»	6 *	96						97
Östergötlands .. .		1 *	58	60	67	65	70	72	61	61	70	65	73	76
	»	2 »	78	80	80	82	82		81	83	83	85	85
	»	3 *	84	86	86	87			87	89	89	89
	»	4 »	87	88	87				89	90	89
	»	5 »	88	88					89	91
		6 *	88						90
Jönköpings.......		1 »	63	60	73	69	68	67	62	59	72	67	64	64
		2 »	84	83	85	84	83		82	84	86	84	82
		3 *	90	87	89	88			89	88	89	88
	»	4 »	92	89	91				91	90	92
		5 »	93	90					92	91
	»	6 »	94						92
Kronobergs......		1 *	74	76	72	77	79	81	73	77	72	77	76	SO
	»	2 *	87	88	87	88	87		88	90	88	89	88
		3 »	93	93	91	92			94	94	92	93
	»	4 »	94	95	93				95	96	93
	»	5 »	94	95					95	96
	»	6 »	94						95
Kalmar..........		i»	72	71	68	65	74	74	71	71	69	70	76	77
	»	2 »	85	86	81	85	83		85	86	82	85	85
	»	3 *	91	90	86	88			91	91	88	89
	»	4 »	92	92	87				93	93	89
	*	5 »	92	92					93	93
	»	6 »	92						93
Gotlands.........		1 *	80	83	81	90	82	89	82	85	84	93	92	92
	»	2 »	93	93	94	93	96		94	94	95	94	95
	»	3 *	96	95	96	95			96	95	96	96
	»	4 *	96	96	97				97	96	97
	»	5 »	97	96					97	96
	»	6 »	97						97
Blekinge.........	. »	1 »	48	50	58	57	60	57	48	50	55	56	65	58
	»	2 *	66	73	72	74	75		67	74	73	77	80
	»	3 *	76	82	82	83			77	83	84	86
	»	4 »	84	86	86				87	88	88
		5 »	86	88					89	89

» 6 * 87 90

Län

Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av
förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

			B61 B62 B63 B64 B65 B66	B61 B62 B63 B64 B65 B66
Efter 1	år	55	54	64	63	66	65	56	53	63	59	64	69
»	2	»	77	78	78	81	83		80	79	78	79	83
»	3	tf	86	85	85	87			88	86	85	86
»	4		88	88	88				90	89	88
»	5	»	89	89					91	89
»	6	»	90						91
»	1	tf	46	48	51	47	49	49	Öl	51	56	51	47	51
»	2		68	71	67	67	70		75	77	75	73	71
»	3	»	76	78	77	75			82	83	83	81
»	4	»	79	82	79				85	86	86
tf	5	t>	80	83					86	87
»	6		81						87
»	1	*	69	65	70	68	71	72	68	63	70	69	68	69
tf	2	»	81	83	83	80	85		81	84	83	85	85
	3	»	87	89	89	83			87	90	90	90
»	4	tf	90	91	91				91	92	92
»	5	tf	92	93					93	94
tf	6	tf	93						94
»	1	»	42	44	52	44	43	41	40	43	55	44	40	39
tf	2	»	62	65	63	62	60		64	69	67	64	62
tf	3	tf	72	72	71	69			75	77	75	73
»	4	»	75	76	74				78	80	79
tf	5	»	76	78					79	82
	6	»	77						79
»	1	»	75	75	78	75	75	79	75	76	78	76	74	78
tf	2	tf	86	87	86	87	87		87	89	87	87	88
»	3	»	89	91	90	90			91	92	91	90
»	4	»	91	92	91				93	93	92
»	5	»	92	93					94	94
»	6	>	92						94
tf	1	tf	68	66	73	70	79	71	67	64	71	69	79	70
»	2	»	85	88	87	88	88		86	89	87	88	88
»	3	tf	90	93	91	92			91	94	92	93
	4	tf	92	95	93				93	96	93
»	5	»	92	95					93	96
tf	6	»	92						93
»	1	»	59	57	70	72	75	75	53	52	66	67	71	69
»	2	»	81	85	85	88	88		81	84	83	86	87
»	3		89	91	90	92			89	91	89	91
»	4		91	93	91				91	93	90
»	5	tf	92	94					92	93
»	6	»	92						92
tf	1		55	57	55	62	65	72	50	54	53	62	64	74
»	2		69	72	71	76	79		67	70	72	77	80
»	3	»	79	81	81	85			79	81	83	86
tf	4	tf	85	87	86				85	87	88
tf	5	»	87	89					88	88
tf	6		88						89

Örebro

Län			Guldna poster i % av rest-förda efter avdrag för avkortade	Levererat belopp i % av restfört efter avdrag för avkortat
B61 B62 B63 B64 B65 B66	B61 B62 B63 B64 B65 B66
Västmanlands ....	. Efter 1 år	62	63	61	62	61	65	58	62	59	61	62	65
	»	2 *	84	85	80	79	77		83	86	80	80	77
	»	3 »	88	89	86	85			88	91	87	85
	»	4 »	89	90	88				89	92	89
		5 »	90	91					90	93
	»	6 »	90						90
Kopparbergs.....		i»	64	63	63	60	70	71	58	58	59	56	59	63
	»	2 *	75	75	76	75	79		73	73	73	74	75
	»	3 »	83	84	85	83			83	82	84	83
		4 *	87	89	88				87	88	88
	»	5 »	90	90					90	91
		6 »	90						91
Gävleborgs.......		i»	59	60	61	65	69	70	54	57	60	61	64	68
		2 »	75	75	77	78	79		74	74	79	76	77
		3 »	86	83	85	85			84	83	87	86
	»	4 »	88	87	88				88	88	90
		5 »	90	89					90	89
	»	6 *	91						90
Västernorrlands .	»	1 »	71	65	73	76	74	69	72	68	74	73	74	70
		2 *	87	87	87	77	85		88	89	88	88	87
	»	3 *	91	92	92	80			93	93	93	91
	»	4 »	92	93	93				93	94	94
		5 *	92	93					94	95
		6 »	92						94
Jämtlands.......	. »	t *	73	71	72	80	80	86	69	71	69	78	78	83
	*	2 »	88	90	90	92	91		88	90	88	91	90
		3 *	94	94	94	95			93	93	94	94
	»	4 *	95	96	95				95	95	95
	»	5 »	96	96					96	96
	»	6 »	96						96
Västerbottens ....	. »	i *	71	75	76	83	85	82	72	75	76	81	84	83
	!►	2 »	86	88	90	92	91		89	90	92	92	93
	»	3 »	92	94	94	95			94	95	95	95
	»	4 »	94	96	95				96	97	96
		5 »	95	97					96	97
	»	6 »	95						96
Norrbottens .....		1 »	62	63	70	71	77	82	64	65	72	75	78	81
		2 »	84	84	86	86	89		86	87	88	88	89
	»	3 »	91	91	92	90			93	93	94	92
	»	4 »	94	94	95				95	95	95
	»	5 *	95	95					95	96
	»	6 *	95						96

Tabell 5. Restindrivningeu beträffande kvarstående skatt enligt 1960, 1961, 1962, 1963, 1964,
och 1965 års taxeringar (Köl—K66) vid utgången av respektive första, andra, tredje, fjärde,
femte och sjätte kalenderåret efter det skatten förfallit till betalning.

Län Guldna poster i % av Levererat belopp i % av

restförda efter avdrag restfört efter avdrag

för avkortade för avkortat

K61 K62 K63 K64 K65 K66 K61 K62 K63 K64 K65 K66

Stockholms stad1...	Efter 1 år	49	49	48	41	—	—	41	43	40	31	36	34
	»	2 tf	57	57	54	—	—		54	55	46	48	48
	»	3 »	62	60	—	—			62	59	57	54
		4 *	63	—	—				64	64	61
	»	5 »	—	—					67	67
	0	6 tf	—						68
Stockholms......	»	t *	67	68	70	67	65	64	53	55	57	52	53	56
	»	2 »	74	75	75	75	73		67	69	67	65	66
		3 »	79	78	79	79			74	74	74	71
	»	4 tf	80	80	80				76	77	77
	»	5 »	81	81					79	79
	0	6 »	82						80
Uppsala.........	. »	1 »	69	61	67	71	68	72	67	67	65	65	62	57
	0	2 *	75	66	72	76	75		77	76	74	73	72
	tf	3 »	77	69	75	78			81	79	77	76
	tf	4 »	79	70	76				83	80	79
	»	5 tf	79	70					84	81
	»	6 »	80						84
Södermanlands . ..	. »	i»	72	70	73	72	73	73	71	74	73	76	73	75
	»	2 »	78	77	77	79	78		82	84	82	84	79
	»	3 »	81	78	79	80			85	87	86	88
	»	4 tf	82	80	80				86	88	87
	tf	5 *	83	80					87	89
	tf	6 »	83						87
Östergötlands ....	. »	1 »	67	66	68	70	69	69	67	66	71	69	72	73
	»	2 »	74	73	75	76	73		78	77	80	78	79
	»	3 »	77	75	77	78			82	80	84	81
	tf	4 »	79	77	78				83	81	84
	tf	5 »	80	77					85	82
	»	6 »	80						85
Jönköpings.......		i»	60	62	72	70	69	68	63	67	67	66	66	67
	tf	2 »	69	79	74	77	76		76	79	75	76	76
	tf	3 tf	77	81	78	80			82	83	80	81
	tf	4 »	79	83	79				84	85	82
	tf	5 tf	79	84					85	86
	tf	6 »	80						86
Kronobergs......	»	1 »	76	76	77	79	80	78	74	76	75	72	75	78
	»	2 *	83	83	86	87	85		85	87	85	83	82
	»	3 »	85	86	88	88			88	89	88	86
	tf	4 »	86	86	89				90	90	92
	tf	5 »	87	87					90	91
	tf	6 *	87						90

1 I vissa fall saknas uppgift om antal poster på grund av övergången till ADB.

Guldna poster i % av
restförda etter avdrag
för avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag

för avkortat

Län

K61 K62 K63 K64 K65 K66 K61 K62 K63 K64 K65 K66

Kalmar...........	Efter 1 år	71	71	74	73	72	72	69	71	70	70	73	76
	)»	2 »	80	80	80	80	78		80	81	80	81	79
	D	3 *	83	83	83	83			84	84	85	84
	»	4 )>	84	84	84				85	85	85
	»	5 »	85	85					86	86
	»	6 i>	85						86
Gotlands..........	»	i»	77	77	78	81	83	84	78	77	81	84	81	86
	»	2 »	83	83	84	87	88		87	85	88	90	88
	»	3 »>	85	85	87	90			89	87	90	92
	»	4 »	86	86	88				90	88	91
	»	5 »	86	86					90	89
	»	6 »	86						90
Blekinge..........	)>	i»	62	62	65	70	73	72	54	57	60	60	69	71
		2 *	71	74	76	80	79		69	74	75	75	78
	»	3 »	78	80	81	84			79	83	82	SO
	»	4 »	83	83	83				85	87	84
	»	5 »	84	84					86	88
	»	6 »	84						86
Kristianstads......	»	i »	68	66	71	72	73	76	63	64	67	64	66	71
	»	2 »	77	78	78	80	80		76	79	78	77	75
	»	3 »	82	82	83	84			83	83	83	83
	»	4 »	84	84	85				85	85	86
	))	5 »	85	84					87	86
	»	6 »	86						87
Malmöhus.........	»	i *	59	59	61	58	57	57	58	60	60	55	56	58
	»	2 »	67	67	67	67	65		69	71	69	67	67
	D	3 »	70	69	70	71			74	75	74	73
	»	4 »	71	71	71				76	77	76
	»	5 »	72	71					77	78
	»	6 *	72						77
Hallands.........	»	i*	75	75	78	81	78	76	70	69	72	75	73	71
	»	2 »	82	82	84	86	83		81	79	80	84	82
	»	3 »	85	85	87	88			86	85	85	88
	»	4 »	87	87	88				88	87	87
		5 *	88	88					89	88
	»	6 *	88						89
Göteborgs och Bohus	»	i»	55	55	57	57	52	51	46	50	53	48	46	46
	)>	2 »	63	63	63	65	61		60	63	62	60	59
	)>	3 ii	68	67	67	69			67	68	68	68
	»	4 »	70	69	69				69	71	71
	»	5 »	71	70					71	71
	»	6 >	72						71
Älvsborgs .........	»	1 *	74	73	74	74	74	73	73	74	75	71	71	73
	»	2 *	80	80	80	81	79		82	82	82	78	78
	1>	3 »	83	82	82	83			86	86	85	82
	»	4 »	84	83	83				87	87	86
	»	5 »	85	84					88	87
	»	6 »	85						88

Län

Guldna poster i % av
restförda elter avdrag
för avkortade

Levererat belopp i % av

restfört efter avdrag

för avkortat

K61 K62 K63 K64 K65 K66 K61 K62 K63 K64 K65 K66

Skaraborgs .......	. Efter 1 år	75	73	74	77	75	78	72	70	75	73	74	76
	2 *	82	82	81	84	81		82	84	85	82	81
	»	3 »>	80	85	85	87			86	87	89	86
	»	4 »	87	87	86				87	89	90
	»	5 »	87	87					88	89
	»	6 »	88						88
Värmlands.......	. »	i *	65	66	69	72	74	75	62	65	68	66	72	74
	»	2 »	74	76	76	79	79		74	79	79	77	80
	»	3 »	79	79	79	81			80	84	84	81
	»	4 »	79	80	80				82	86	85
	»	5 »	81	81					82	86
	»	6 »	81						83
Örebro..........		1 »	61	59	62	65	66	68	52	56	59	57	62	66
	»	2 »	69	69	70	73	73		67	71	71	70	73
	»	3 *	74	73	74	77			75	77	78	78
		4 »	76	76	76				79	81	81
	»	5 »	77	77					80	82
	»	6 »	78						81
Västmanlands .. . .		1 *	67	67	66	64	64	68	64	71	63	58	59	65
	»	2 »	75	74	73	72	72		77	81	73	72	69
	»	3 »	78	76	77	77			81	85	78	77
	»	4 *	79	78	78				83	87	80
	»	5 »	80	79					83	87
	»	6 »	80						83
Kopparbergs.....		1 »	68	67	66	68	63	70	61	60	60	56	57	65
	»	2 *	75	74	72	76	71		73	72	71	71	70
	»	3 *	80	78	78	80			81	78	79	79
	»	4 »	81	81	80				84	83	83
	»	5 »	83	83					86	86
	»	6 »	84						87
		i »>	63	62	63	64	66	66	58	60	60	57	61	65
	»	2 *	72	71	71	73	73	72	71	72	71	73
	»	3 »	77	75	76	77			78	78	78	77
	)>	4 »	79	77	78				80	81	80
	»>	5 »	80	78					81	83
	»	6 *	81						82
Västernorrlands ..	. »	1 »	69	67	72	74	72	72	67	70	71	69	70	69
	»	2 »	76	77	78	81	77		77	82	79	79	78
	»	3 »	80	80	81	83			82	85	83	82
	»	4 »	81	81	81				83	86	84
	»>	5 »	82	81					84	86
	»	6 »	82						85
Jämtlands.......	. »	1 *	75	76	76	81	83	84	68	73	75	74	79	80
	»	2 »	82	83	84	88	88		78	83	85	84	87
	»	3 »	85	85	87	90			83	86	88	87
	»	4 »	86	87	88				84	88	89
	»	5 »	88	87					85	89
	»	6 »	88						85

Län Guldna poster i % av Levererat belopp i % av

restförda efter avdrag restfört efter avdrag

för avkortade för avkortat

K61 K62 K63 K64 K65 K66 K61 K62 K63 K64 K65 K66

Västerbottens ...		72	72	75	75	77	79	65	69	74	73	78
	»	2 »	81	81	83	82	83		80	81	86	84	85
	J>	3 »	85	85	87	85			88	86	89	87
	»	4 »	87	86	88				90	89	91
	»	5 »	88	87					91	90
	»	6 »	88						91
Norrbottens.....		1 »	58	58	61	64	68	66	58	60	63	68	70
		2 »	68	69	71	75	76		73	72	74	80	79
	»	3 »	74	75	78	79			79	79	81	84
	»	4 »	78	79	80				82	82	84
	»	5 »	80	80					84	83
	*	6 »	81						85

Tabell 6. Restindrivningen under år 1967.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholm..........	. 300 993 117	250 382 166	67 865 780	483 509 503
Stockholms län
Danderyd...........	18 632 644	23 294 489	4 058 856	37 868 277
Handen.............	8 567 876	11 081 992	1 044 974	18 604 894
Huddinge...........	12 657 572	11 980 977	2 069 111	22 569 438
Nacka..............	8 261 829	9 797 665	1 724 491	16 335 003
Norrtälje...........	5 240 979	7 504 409	985 042	11 760 346
Sollentuna..........	14 023 333	15 462 970	1 925 753	27 560 550
Solna...............	15 353 585	18 469 395	2 356 833	31 466 147
Södertälje...........	9 611 685	11 804 129	1 426 395	19 989 419
Uppsala län
Uppsala............	17 385 715	22 965 986	2 452 573	37 899 128
Södermanlands län
Eskilstuna..........	6 440 302	11 752 654	1 805 527	16 387 429
Katrineholm........	2 952 904	5 786 081	752 356	7 986 629
Nyköping...........	3 178 576	7 142 373	1 013 652	9 307 297
Östergötlands län
Linköping...........	7 189 116	13 553 303	1 600 128	19 142 291
Motala.............	5 777 761	7 538 298	861 695	12 454 364
Norrköping.........	9 511 828	16 345 679	1 862 936	23 994 571
Jönköpings län
Eksjö..............	7 006 309	13 645 586	1 315 918	19 335 977
Jönköping..........	9 037 488	10 144 867	1 401 833	17 780 522
Värnamo...........	6 274 588	8 242 303	692 823	13 824 068
Kronobergs län
Växjö..............	7 985 379	15 646 046	1 782 no	21 849 315
Kalmar län
Kalmar.............	6 526 932	11 662 616	1 612 743	16 576 805
Oskarshamn.........	3 469 046	6 560 663	438 453	9 591 256
Västervik...........	6 653 962	9 603 030	1 210 079	15 046 913
Gotlands län
Visby..............	2 607 516	6184 497	419 846	8 372 167
Blekinge län
Karlshamn...........	6 247 783	8 951 228	637 634	14 561 377
Karlskrona...........	6 733 142	9 559 598	671 306	15 621 434
Kristianstads län
Hässleholm..........	5 883 097	7 822 359	641 067	13 064 389
Kristianstad..........	14 495 549	16 813 856	1 624 802	29 684 603
Ängelholm...........	4 710 165	8 411 095	687 265	12 433 995
Malmöhus län
Eslöv................	2 904 399	5 547 257	592 021	7 859 635
Hälsingborg..........	16 435 657	18 573 008	2 207 159	32 801 506
Landskrona..........	4 379 180	4 820 933	572 632	8 627 481
Lund................	7 507 206	9 368 330	1 805 061	15 070 475
Malmö...............	38 781 191	54 561 746	5 838 392	87 504 545
Trelleborg............	2 777 186	4 474 278	525 590	6 725 874
Ystad...............	3 615174	4 609 492	309 997	7 914 669

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

47 430 742

9,8

68 350 392

14,1

367 728 365

76,1

2 237 039	5,9	13 742 909	36,3	21 888 322	57,8
587 553	3,2	6 071 960	32,6	11 945 377	64,2
1 152 917	5,1	5 586 325	24,8	15 830 192	70,1
749 919	4,6	5 152 841	31,5	10 432 237	63,9
449 310	3,8	4 311 128	36,7	6 999 902	59,5
1 305 487	4,7	8 474 315	30,8	17 780 743	64,5
1 969 155	6,3	8 501 220	27,0	20 995 760	66,7
703 528	3,5	6 153 855	30,8	13 132 029	65,7

2 759 488	7,3	14 712 167	38,8	20 427 469	53,9
907 781	5,5	8 090 878	49,4	7 388 768	45,1
307 708	3,9	4 211 913	52,7	3 467 005	43,4
492 846	5,3	5 539 405	59,5	3 275 041	35,2

921 257	4,8	8 301 817	43,4	9 919 211	51,8
603 585	4,8	5 454 465	43,8	6 396 306	51,4
1 667 938	6,9	11 677 668	48,7	10 648 957	44,4
528 502	2,7	7 816 759	40,4	10 990 708	56,9
1 964 872	11,1	6 295 729	35,4	9 519 915	53,5
465 783	3,4	4 895 990	35,4	8 462 291	61,2
637 885	2,9	10 665 235	48,8	10 546 193	48,3
1 269 774	7,7	7 165 512	43,2	8 141 509	49,1
630 515	6,6	3 687 801	38,4	5 272 933	55,0
866 329	5,7	7 233 545	48,1	6 947 032	46,2
196 797	2,4	5 375 331	64,2	2 800 036	33,4
639 883	4,4	4 638 482	31,9	9 283 011	63,7
834 752	5,3	5 992 609	38,4	8 794 071	56,3

522 446	4,0	5 537 457	42,4	7 004 477	53,6
1 238 718	4,2	11 228 417	37,8	17 217 459	58,0
646 297	5,2	6 966 324	56,0	4 821 367	38,8

143 874	1,8	3 876 082	49,3	3 839 678	48,9
2 157 916	6,6	9 907 215	30,2	20 736 367	63,2
457 731	5,3	3 617 901	41,9	4 551 846	52,8
614 713	4,1	5 187 849	34,4	9 267 910	61,5
5 808 385	6,7	24 348 837	27,8	57 347 319	65,5
341 345	5,1	2 529 527	37,6	3 854 997	57,3
332 716	4,2	3 424 712	43,3	4 157 238	52,5

4—680650

Kronofogdedistrikt

Utestående

1 januari

Restfört

Avkortat

Belopp att
indriva

Hallands län

Halmstad............

Yarberg.............

6 997 986

5 267 792

10 146 052

9 466 423

1 036 642

998 103

16 107 396
13 736 112

Göteborgs och Bohus län

Göteborg............

Uddevalla............

90 507 495

10 506 148

90 261 730

12 345 093

14 444 360

900 619

166 324 865
21 950 622

Ålvsborgs län

Alingsås.............

Borås...............

Trollhättan..........

Vänersborg...........

2 334 948

14 734 306

3 003 393

4 903 428

6 075 332

20 845 109

5 246 156

8 011 019

840 490

2 908 464

605 406

1 360 080

7 569 790
32 670 951

7 644 143

11 554 367

Skaraborgs län

Falköping............

Lidköping............

Mariestad............

Skövde ..............

2 805 197

4 833 439

2 517 066

5 145 851

4 172 303

8 793 437

5 144 482

9 027 372

419 585

893 615

315 992

546 874

6 557 915

12 733 261

7 345 556

13 626 349

Värmlands län

Arvika..............

Karlstad.............

Kristinehamn........

Sunne ...............

3 965 015

8 112 811

3 053 714

2 153 780

6 820 192

13 221 402

4 238 744

5 174 245

506 710

1 321 574

608 620

523 271

10 278 497
20 012 639

6 683 838

6 804 754

Örebro län

Hallsberg............

Karlskoga............

Lindesberg...........

Örebro ..............

3 060 640

3 494 721

3 453 093

8 430 219

5 427 714

3 681 383

5 945 773

11 793 180

639 226

656 289
876110

1 486 825

7 849 128

6 519 815

8 522 756
18 736 574

Västmanlands län

Köping..............

Västerås.............

7 115 863

13 711 545

8 294 964

21 095 096

995 523

2 889 124

14 415 304
31 917 517

Kopparbergs län

Avesta.............	6 612 528	4 600 190		552 331	10 660 387
Borlänge............	5 947 331	5 728 604		706 180	10 969 755
Falun..............	8 253 361	8 223 229	1	380 630	15 095 960
Ludvika............	2 782 778	3 705 567		548 264	5 940 081
Mora................	5 324 998	5 556 064		970 379	9 910 683
Gävleborgs län
Gävle..............	10 558 456	10 869 022	1	513 715	19 913 763
Hudiksvall..........	7 684 371	9 265 802	1	609 971	15 340 202
Sandviken..........	3 564 869	4 372 445		472 653	7 464 661
Söderhamn..........	6 111 491	8 690 851	1	086 499	13 715 843
Västemorrlands län
Härnösand...........	3 692 052	6 677 953		643 065	9 726 940
Sollefteå.............	3 325 639	3 927 896		403 495	6 850 040
Sundsvall............	10 401 291	14 159 134	1	223 960	23 336 465
Örnsköldsvik.........	2 932 506	5 327 244		541 511	7 718 239
Jämtlands län
Östersund............	8 591 819	13 113 279	1	307 740	20 397 358

Avskrivet

Levererat

°/

% Utestående %

31 december

500 676	3,1	6 404 646
480 044	3,5	6 471 440

9 327 954	5,6	42 547 120
761 142	3,5	8 308 063

489 248	6,5	4 568 727
2 799 265	8,6	13 633 188
323 395	4,2	3 775 480
850 853	7,4	5 806 048

306 758	4,7	3 232 934
141 631	1,1	5 709 665
349 588	4,8	3 653 410
641 427	4,7	5 892 380

754 424	7,3	4 373 226
1 427 163	7,1	7 745 817
591 753	8,9	3 016 942
350 675	5,1	4 006 589

730 539	9,3	3 659 092
528 583	8,1	3 115 005
521 283	6,1	3 987 561
1 488 048	7,9	8 578 848

659 821	4,6	5 079 196
2 043 245	6,4	13 363 141

504 225	4,7	2 559 005
532 706	4,8	3 210 236
1 337 876	8,9	5 378 087
513 518	8,7	2 521 217
357 430	3,6	3 871 324

1 592 924	8,0	6 952 471
640 352	4,2	6 232 991
659 328	8,8	2 684 635
578 996	4,2	6 270 589

310 298	3,2	4 690 379
252 871	3,7	2 765 862
1 107 188	4,8	8 735 625
457 161	5,9	4 003 777
1 076 954	5,3	11 137 099

39,8 9 202 069 ■ 57,1

47,1 6 784 623 49,4

25,6 114 449 783 68,8

37,8 12 881 413 58,7

60.3 2 511 814 33,2

41,7 16 238 489 49,7

49.4 3 545 263 46,4

50,2 4 897 463 42,4

49,3 3 018 217 46,0

44,8 6 881 963 54,1

49,7 3 342 552 45,5

43,2 7 092 538 52,1

42.6 5 150 844 50,1

38.7 10 839 656 54,2

45,1 3 075 137 46,0

58,9 2 447 486 36,0

46,6 3 459 490 44,1

47.8 2 876 224 44,1

46.8 4 013 902 47,1

45.8 8 669 673 46,3

35,2 8 676 282 60,2

41,9 16 511 127 51,7

24.0 7 597 152 71,3

29.3 7 226 810 65,9

35,6 8 379 990 55,5

42.4 2 905 345 48,9

39.1 5 681 927 57,3

34,9 11 368 361 57,1

40.6 8 466 853 55,2

36,0 4120 691 55,2

45.7 6 866 252 50,1

48,2 4 726 257 48,6

40.4 3 831 301 55,9

37.4 13 493 646 57,8

51,9 3 257 296 42,2

54,6 8 183 305 40,1

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Västerbottens län

Lycksele...........	4 025 133	6 256 113		684 912	9 596 334
Skellefteå..........	3 970 102	7 404 728		745 521	10 629 309
Umeå............	4 416 606	8 704 712		968 808	12 152 510
Norrbottens län
Boden.............	4 227 009	5 117 835		599 789	8 745 055
Gällivare...........	2 836 391	3 265 833		436 863	5 665 361
Haparanda.........	4 225 213	8 109 201		670 885	11 663 529
Kiruna............	2 179 683	3 786 864		380 235	5 586 312
Luleå..............	5 619 153	7 956 537	1	007 668	12 568 022
Piteå..............	2 891 303	4 825 185		709 676	7 006 812
Hela riket..........	. . . 940 092 304	1 114 936 843	173	731 085	1 881 298 062
Hela riket utom
Stockholm.......	.. 639 099 187	864 554 677	105	865 305	1 397 788 559

Avskrivet	%	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	O/ /o
415 208	4,3	4 308 503	44,9	4 872 618	50,8
493 589	4,7	4 775 997	44,9	5 359 720	50,4
1 107 619	9,1	6 524 281	53,7	4 520 610	37,2

560 504	6,4	3 519 521	40,3	4 665 027	53,3
535 423	9,5	2 121 202	37,4	3 008 735	53,1
467 897	4,0	5 576 960	47,8	5 618 668	48,2
424 367	7,6	2 782 729	49,8	2 379 211	42,6
577 627	4,6	4 360 594	34,7	7 629 796	60,7
565 290	8,1	3 476 846	49,6	2 964 673	42,3
125 682 352	6,7	600 113 020	31,9	1 155 502 293	61,4
78 251 610	5,6	531 762 628	38,0	787 773 928	56,4

Tabell 7. Indrivningen av särskilt uppdebiterad A-skatt under år 1967.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholm..........	. 23 348 312	13 101 in	105 924	36 343 499
Stockholms län
Danderyd...........	1 221 000	1 124 443	6 396	2 339 047
Handen............	625 582	1 180 411	—	1 805 993
Huddinge...........	1 112 107	652 163	584	1 763 686
Nacka..............	424 914	348 964	2 043	771 835
Norrtälje...........	575 292	831 517	200	1 406 609
Sollentuna..........	1 820 590	1 260 473	12 517	3 068 546
Solna...............	1 318 562	1 989 230	27 788	3 280 004
Södertälje..........	1 406 672	1 520 239	2 235	2 924 676
Uppsala län
Uppsala............	1 370 810	1 635 307	30 635	2 975 482
Södermanlands län
Eskilstuna..........	450 150	704 958	—	1 155 108
Katrineholm........	161 358	405 634	—	566 992
Nyköping...........	361 306	330 288	25 539	666 055
Östergötlands län
Linköping...........	1 366 878	1 184 683	23 237	2 528 324
Motala.............	666 882	449 549	10 087	1 106 344
Norrköping.........	1 227 807	1 054 709	15 014	2 267 502
Jönköpings län
Eksjö..............	574 779	1 173 612	2 810	1 745 581
Jönköping..........	681 781	496 117	2 279	1 175 619
Värnamo ...........	1 278 775	1 094 942	1 626	2 372 091
Kronobergs län
Växjö..............	919 210	1 887 698	20 135	2 786 773
Kalmar län
Kalmar.............	407 349	719 400	405	1 126 344
Oskarshamn........	756 340	1 272 458	1 660	2 027 138
Västervik...........	1 461 557	724 945	6 635	2 179 867
Gotlands län
Visby..............	250 043	483 410	5 948	727 505
Blekinge län
Karlshamn .........	824 541	931 734	—	1 756 275
Karlskrona.........	706 770	743 911	2 345	1 448 336
Kristianstads län
Hässleholm..........	368 416	154 412	940	521 888
Kristianstad........	2 334 966	1 761 168	4 538	4 091 596
Ängelholm..........	556 952	580 551	2 588	1 134 915
Malmöhus län
Eslöv...............	212 131	362 116	—	574 247
Hälsingborg.........	1 655 855	1 734 775	11 683	3 378 947
Landskrona.........	741 952	520 416	4 687	1 257 681
Lund...............	759 195	681 808	9 215	1 431 788
Malmö..............	4 109 034	3 599 825	5 527	7 703 332
Trelleborg...........	234 793	526 623	—	761 416
Ystad..............	504 280	181 877	1 117	685 040

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

539 302

15,3

3 024 761

8,3

27 779 432

76,4

157 774	6,7	558 946	23,9	1 622 320	69,4
56 276	3,1	378 102	20,9	1 371 613	76,0
29 294	1,7	303 549	17,2	1 430 841	81,1
96 355	12,5	217 380	28,2	458 098	59,3
9 985	0,7	174 387	12,4	1 222 235	86,9
70 362	2,3	507 595	16,5	2 490 585	81,2
185 842	5,7	387 298	11,8	2 706 861	82,5
46 415	1,6	657 474	22,5	2 220 784	75,9
341 496	11,5	712 169	23,9	1 921 813	64,6
53 835	4,7	324 460	28,1	776 810	67,2
11 932	2,1	278 761	49,2	276 297	48,7
122 478	18,4	192 777	28,9	350 795	52,7
114 960	4,5	700 033	27,7	1 713 331	67,8
67 478	6,1	214 367	19,4	824 496	74,5
127 933	5,6	663 138	29,3	1 476 427	65,1
68 211	3,9	247 685	14,2	1 429 682	81,9
319 194	27,1	410 180	34,9	446 241	38,0
91 681	3,9	432 185	18,2	1 848 220	77,9
107 960	3,9	882 656	31,7	1 796 150	64,4

58 238	5,2	196 324	17,4	871 779	77,4
249 178	12,3	191 119	9,4	1 586 839	78,3
84 414	3,9	530 162	24,3	1 565 287	71,8
11 673	1,6	396 238	54,5	319 589	43,9

49 745	2,8	314 986	18,0	1 391 541	79,2
132 891	9,2	298 028	20,6	1 017 414	70,2

76 602	14,7	160 224	30,7	285 060	54,6
103 518	2,5	708 400	17,3	3 279 674	80,2
156 347	13,8	319 345	28,1	659 222	58,1
18 005	3,1	305 215	53,2	251 026	43,7
420 873	12,5	670 424	19,8	2 287 646	67,7
168 367	13,4	431 180	34,3	658 131	52,3
42 393	3,0	310 498	21,7	1 078 896	75,3
416 318	5,4	2 030 872	26,4	5 256 137	68,2
30 155	4,0	196 742	25,8	534 518	70,2
23 727	3,5	130 817	19,1	530 494	77,4

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Hallands län

Halmstad............	430 098	390 177	—	820 275
Varberg.............	477 637	689 142	1 040	1 165 739
Göteborgs och Bohus län
Göteborg............	4 563 238	7 565 815	87 561	12 041 492
Uddevalla............	715 797	670 525	1 590	1 384 732
Älvsborgs län
Alingsås.............	294 263	441 947	2 694	733 516
Borås...............	1 594 050	2 354 093	5 391	3 942 752
Trollhättan..........	232 018	410 719	—	642 737
Vänersborg...........	700 716	671 398	5 674	1 366 440
Skaraborgs län
Falköping............	646 625	191 485	10 354	827 756
Lidköping............	604 638	690 970	359	1 295 249
Mariestad............	222 593	592 619	5 968	809 244
Skövde ..............	440 466	1 342 577	26 715	1 756 328
Värmlands län
Arvika..............	645 303	760 059	928	1 404 434
Karlstad.............	789 959	911 561	15 078	1 686 442
Kristinehamn........	187 463	311 244	268	498 439
Sunne ...............	225 149	337 850	—	562 999
Örebro län
Hallsberg............	406 954	506 970	6 564	907 360
Karlskoga............	139 512	123 787	600	262 699
Lindesberg...........	556 507	620 794	43 178	1 134 123
Örebro..............	815 182	794 193	4 899	1 604 476
Västmanlands län
Köping..............	475 717	817 090	4 137	1 288 670
Västerås.............	1’095 119	1 300 094	11 078	2 384 135
Kopparbergs län
Avesta..............	1 655182	581 181	63	2 236 300
Borlänge.............	719 748	462 529	3 360	1 178 917
Falun...............	1 074 760	759 169	—	1 833 929
Ludvika.............	167 600	217 170	610	384 160
Mora................	415 430	382 731	110	798 051
Gävleborgs län
Gävle...............	1 100 105	1 182 926	1 893	2 281 138
Hudiksvall...........	735 984	696 236	15 197	1 417 023
Sandviken...........	110 909	251 242	6 573	355 578
Söderhamn...........	708 517	929 332	1 220	1 636 629
Västernorrlands län
Härnösand...........	442 964	724 371	7 242	1 160 093
Sollefteå.............	730 269	246 999	—	977 268
Sundsvall............	1 133 820	1 202 469	6 652	2 329 637
Örnsköldsvik.........	318 674	166 425	9 688	475 411
Jämtlands län
Östersund............	1 061 903	441 177	9 582	1 493 498
Västerbottens län
Lycksele.............	291 092	336 579	6 692	620 979
Skellefteå............	552 119	907 183	5 257	1 454 045
Umeå...............	573 462	688 521	11 720	1 250 263

Avskrivet	%	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	o/ /o
34 579	4,2	187 421	22,9	598 270	72,9
7 668	0,7	586 186	50,3	571 882	49,0
843 579	7,0	2 227 795	18,5	8 970 113	74,5
122 410	8,9	353 552	25,5	908 768	65,6
73 870	10,1	366 823	50,0	292 823	39,9
707 093	17,9	1 024 696	26,0	2 210 960	56,1
17 320	2,7	397 735	61,9	227 681	35,4
212 034	15,5	299 149	21,9	855 255	62,6
22 295	2,7	181 333	21,9	624 127	75,4
4 148	0,3	403 649	31,2	887 447	68,5
4 511	0,6	458 937	56,7	345 795	42,7
177 960	10,1	684 122	39,0	894 241	50,9
347 080	24,7	200 599	14,3	856 749	61,0
129 043	7,6	688 944	40,9	868 450	51,5
112 004	22,5	230 659	46,3	155 775	31,2
78 130	13,9	182 698	32,4	302 168	53,7

130 504	14,4	301 146	33,2	475 710	52,4
22 369	8,5	142 295	54,2	98 032	37,3
93 723	8,3	235 214	20,7	805 186	71,0
180 978	11,3	596 158	37,1	827 337	51,6
79 115	6,1	347 827	27,0	861 725	66,9
179 678	7,5	965 310	40,5	1 239 143	52,0
166 948	7,5	109 467	4,9	1 959 883	87,6
85 053	7,2	188 260	16,0	905 603	76,8
256 324	14,0	532 188	29,0	1 045 413	57,0
93 048	24,2	116 167	30,2	174 944	45,6
62 342	7,8	136 334	17,1	599 374	75,1
155 894	6,8	1 087 626	47,7	1 037 611	45,5
30 771	2,2	432 361	30,5	953 891	67,3
6 261	1,8	78 675	22,1	270 642	76,1
79 915	4,9	514 697	31,4	1 042 012	63,7
23 828	2,1	336 432	29,0	799 832	68,9
22166	2,3	243 708	24,9	711 394	72,8
34 460	1,5	765 557	32,9	1 529 618	65,6
180 476	37,9	107 304	22,6	187 630	39,5
296 047	19,8	304 651	20,4	892 794	59,8
74 953	12,1	170 481	27,4	375 542	60,5
123 845	8,5	445 608	30,7	884 591	60,8
155 812	12,4	514 756	41,2	579 690	46,4

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Norrbottens lön

Boden............	561511	575 033	300	1 136 244
Gällivare..........	400 148	274 703	7 216	667 635
Haparanda........	394 610	567 635	285	961 960
Kiruna...........	190 150	201 498	588	391 060
Luleå..............	999 291	1 108 819	—	2 108 110
Piteå..............	289 907	312 354	504	601 757
Hela riket..........	,.. 87 684 100	83 116 868	675 165	170 125 803
Hela riket utom
Stockholm.......	... 64 335 788	70 015 757	569 241	133 782 304

Avskrivet	O/ /o	Levererat	O/ /o	Utestående 31 december	0/ /o
118 798	10,5	207 168	18,2	810 275	71,3
110 546	16,6	102 890	15,4	454 196	68,0
121 465	12,6	302 652	31,5	537 839	55,9
97 369	24,9	102 106	26,1	191 582	49,0
48 974	2,3	381 662	18,1	1 677 469	79,6
107 417	17,8	160 583	26,7	333 754	55,5
15 694 010	9,2	36 862 058	21,7	117 569 500	69,1
10 154 708	7,6	33 837 297	25,3	89 790 068	67,1

Tabell 8. Indrivningen av särskilt uppdebiterad preliminär allmän varuskatt under år 1967.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholm..........	27 907 155	18 974 988	2 656 402	44 225 741
Stockholms län
Danderyd...........	1 531 135	2 217124	235 804	3 512 455
Handen.............	665 481	1 627 973	161 862	2 131 592
Huddinge...........	1 266 622	1 445 103	115 232	2 596 493
Nacka..............	498 006	751 344	116 493	1 132 857
Norrtälje...........	633 910	808 006	61 933	1 379 983
Sollentuna..........	1 469 422	2 159 021	230 709	3 397 734
Solna...............	1 609 160	1 735 783	157 094	3 187 849
Södertälje...........	844 287	1 684 033	213 576	2 314 744
Uppsala län
Uppsala............	2 409 535	2 343 510	49 191	4 703 854
Södermanlands län
Eskilstuna..........	557 189	806 833	51 481	1 312 541
Katrineholm........	358 944	784 885	45 234	1 098 595
Nyköping...........	370 149	976 888	81 104	1 265 933
Östergötlands län
Linköping...........	1 450 883	3 489 136	232 065	4 707 954
Motala.............	809 913	802 895	90 734	1 522 074
Norrköping.........	1 612 301	2 093 576	210 300	3 495 577
Jönköpings län
Eksjö..............	1 359 984	2 911 132	405 369	3 865 747
Jönköping..........	1 155 841	1 492 060	132 525	2 515 376
Värnamo...........	943 980	1 119 781	167 579	1 896 182
Kronobergs län
Växjö..............	1 232 361	1 830 318	323 279	2 739 400
Kalmar län
Kalmar.............	937 315	1 235 503	163 441	2 009 377
Oskarshamn.........	522 459	828 268	37 356	1 313 371
Västervik...........	868 916	1 726 280	78 384	2 516 812
Gotlands län
Visby...............	359 445	865 566	24 013	1 200 998
Blekinge län
Karlshamn..........	356 760	1 026 116	11 776	1 371 100
Karlskrona..........	943 168	994 307	23 376	1 914 099
Kristianstads län
Hässleholm.........	903 846	1 314 914	49 625	2 169 135
Kristianstad.........	1 969 338	2 656 419	179 818	4 445 939
Ängelholm..........	884 987	1 347 635	265 992	1 966 630
Malmöhus län
Eslöv...............	426 148	748 200	85 034	1 089 314
Hälsingborg.........	1 730 013	1 878 321	228 031	3 380 303
Landskrona.........	509 308	556 041	87 552	977 797
Lund...............	791 074	1 112 938	78 858	1 825 154
Malmö..............	5 270 044	4 479 044	666 925	9 082 163
Trelleborg...........	425 449	603 710	60 147	969 012
Ystad..............	432 828	506 656	36 705	902 779

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

2 937 496

6,6

7 143 767

16,2

34 144 474

77,2

181 415	5,2	1 350 777	38,4	1 980 257	56,4
17 308	0,8	1 134 067	53,2	980 214	46,0
119 002	4,6	734 908	28,3	1 742 579	67,1
22 755	2,0	304 355	26,9	805 743	71,1
40 486	2,9	546 902	39,6	792 593	57,5
33 974	1,0	1 208 071	35,6	2 155 684	63,4
159 218	5,0	758 020	23,8	2 270 605	71,2
22 117	1,0	825 375	35,6	1 467 249	63,4
397 965	8,5	2 037 638	43,3	2 268 246	48,2

74 296	5,7	757 936	57,7	480 306	36,6
24 147	2,2	596 577	54,3	477 869	43,5
26 170	2,1	853 195	67,4	386 565	30,5

107 673	2,3	1 966 523	41,8	2 633 751	55,9
36 382	2,4	777 415	51,1	708 273	46,5
118 586	3,4	1 915 061	54,8	1 461 924	41,8
43 029	1,1	1 677 780	43,4	2 144 933	55,5
123 386	4,9	817 244	32,5	1 574 742	62,6
70 931	3,7	755 886	39,9	1 069 360	56,4
60 913	2,2	1 429 833	52,2	1 248 649	45,6

143 492	7,1	972 438	48,4	893 444	44,5
29 488	2,2	729 727	55,6	554 152	42,2
32 704	1,3	1 707 460	67,8	776 642	30,9
7 133	0,6	887 870	73,9	305 991	25,5
26 685	1,9	368 521	26,9	975 891	71,2
83 095	4,3	843 475	44,1	987 523	51,6

60 814	2,8	1 201 716	55,4	906 602	41,8
112 210	2,5	2 077 870	46,7	2 255 851	50,8
29 578	1,5	1 134 641	57,7	802 406	40,8

2 211	0,2	742 463	68,2	344 638	31,6
96 879	2,9	1 130 683	33,4	2 152 738	63,7
15 712	1,6	459 522	47,0	502 557	51,4
45 522	2,5	716 975	39,3	1 062 655	58,2
199 459	2,2	3 497 816	38,5	5 384 883	59,3
37 389	3,9	361 502	37,3	570 119	58,8
19 513	2,2	425 541	47,1	457 721	50,7

6 2

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Hallands län
Halmstad............	1 392 532	1 970 476	157 881	3 205 127
Varberg.............	969 107	1 624 771	85 600	2 508 278
Göteborgs och Bohus län
Göteborg............	7 875 611	8 861 007	1 043 587	15 693 031
Uddevalla............	1 168 305	1 711 529	114 518	2 765 316
Älvsborgs län
Alingsås.............	360 836	977 957	158 102	1 180 691
Borås...............	2 323 252	3 289 749	678 087	4 934 914
Trollhättan..........	426 562	741 795	62 662	1 105 695
Vänersborg...........	912 992	1 137 917	236 334	1 814 575
Skaraborgs län
Falköping............	304 740	425 647	68 186	662 201
Lidköping............	593 071	1 210 562	132 418	1 671 215
Mariestad............	229 621	566 493	60 710	735 404
Skövde..............	818 519	2 257 563	164 500	2 911 582
Värmlands län
Arvika..............	623 503	687 203	58 169	1 252 537
Karlstad.............	1 346 449	1 620 158	96 083	2 870 524
Kristinehamn........	534 063	488 662	52 170	970 555
Sunne ...............	295 547	769 387	52 617	1 012 317
Örebro län
Hallsberg............	499 968	939 333	108 731	1 330 570
Karlskoga............	562 869	593 069	36 783	1 119155
Lindesberg...........	520 012	844 329	70 984	1 293 357
Örebro..............	1 124 250	1 833 453	134 233	2 823 470
Västmanlands län
Köping..............	1 300 434	1 245 794	146 337	2 399 891
Västerås.............	1 500 735	2 366 435	263 938	3 603 232
Kopparbergs län
Avesta..............	932 180	647 432	55 270	1 524 342
Borlänge.............	805 678 .	847 938	109 632	1 543 984
Falun...............	1 755 424	1 632 354	284 065	3 103 713
Ludvika.............	462 527	539 166	70 318	931 375
Mora ................	1 005 048	803 609	166 965	1 641 692
Gävleborgs län
Gävle...............	1 335 838	1 453 596	312 081	2 477 353
Hudiksvall...........	1 123 328	1 160 832	115 934	2 168 226
Sandviken...........	543 708	696 343	41 118	1 198 933
Söderhamn...........	1 023 810	1 468 167	140 278	2 351 699
Västernorrlands län
Härnösand...........	505 281	690 737	43 149	1 152 869
Sollefteå.............	201 804	345 218	11 826	535 196
Sundsvall............	1 239 428	1 435 700	63 372	2 611 756
Örnsköldsvik.........	436 623	908 544	18 094	1 327 073
Jämtlands län
Östersund............	958 986	1 379 885	27 413	2 311 458

Avskrivet	0/ /o	Levererat	o/ /o	Utestående 31 december	0/ /o
35 455	1,1	1 107 087	34,5	2 062 579	64,4
84 364	3,4	1 118 213	44,6	1 305 696	52,0
549 081	3,5	6 325 081	40,3	8 818 861	56,2
18 605	0,7	1 246 080	45,0	1 500 627	54,3

49 170	4,2	658 608	55,8	472 913	40,0
192 581	3,9	2 029 329	41,1	2 712 998	55,0
31 792	2,9	462 443	41,8	611 456	55,3
110 263	6,1	903 853	49,8	800 455	44,1

12 840	1,9	348 966	52,7	300 393	45.4
13 375	0,8	744 908	44,6	912 928	54,6
53 124	7,2	367 350	50,0	314 930	42,8
23 593	0,8	1 382 545	47,5	1 505 439	51,7

43 909	3,5	506 232	40,4	702 392	56,1
261 052	9,1	1 201 923	41,9	1 407 547	* 9,0
85 987	8,9	447 917	46,1	436 650	45,0
35 920	3,5	628 144	62,1	348 249	34,4

60 824	4,6	731 039	54,9	538 704	40,5
81 277	7,3	572 479	51,1	465 394	41,6
40 367	3,1	748 658	57,9	504 328	39,0
61 643	5,7	1 632 729	57,8	1 029 092	36,5

122 130	5,1	927 825	38,7	1 349 934	56,2
170 677	4,7	1 650 965	45,8	1 781 584	49,5

33 061	2,2	437 856	28,7	1 053 423	69,1
81 072	5,2	351 827	22,8	1 111 083	72,0
128 968	4,2	1 170 562	37,7	1 804 181	58,1
70 952	7,6	438 164	47,1	422 256	45,3
34 590	2,1	473 513	28,8	1 133 586	69,1

170 752	6,9	1 168 870	47,2	1 137 725	45,9
82 128	3,8	762 424	35,2	1 323 672	61,0
55 242	4,6	416 003	34,7	727 685	60,7
76 609	3,3	1 097 213	46,6	1 177 874	50,1

39 800	3,5	710 509	61,6	402 557	34,9
13 716	2,6	250 476	46,8	271 002	50,6
62 811	2,4	1 116 133	42,7	1 432 811	54,9
21 056	1,6	919 376	69,3	386 641	29,1
38 872	1,7	1 358 852	58,8	913 729	39,5

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Västerbottens län
Lycksele............	827 181	1 154 857	65 404	1 916 634
Skellefteå...........	520 717	842 224	97 240	1 265 701
Umeå..............	421 159	739 285	71 421	1 089 023
Norrbottens lön
Boden..............	307 719	682 472	51 750	938 441
Gällivare............	386 847	469 612	49 975	806 484
Haparanda..........	354 883	1 380 645	50 103	1 685 425
Kiruna.............	156 650	593 352	57 022	692 980
Luleå...............	765 793	1 280 560	69 601	1 976 752
Piteå...............	304 239	614 366	62 248	856 357
Hela riket...........	. 108 075 185	129 864 490	13 831 908	224 107 767
Hela riket utom
Stockholm........	80 168 030	110 889 502	11 175 506	179 882 026

Tabell 9. Indrivningen	av arbetsgivaravgifter m. m. under	år 1967.
Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholm..........	. 25 334 937	29 912 784	4 703 651	50 544 070
Stockholms län
Danderyd...........	1 331 120	1 686 382	173 482	2 844 020
Handen............	734 503	1 040 053	22 901	1 751 655
Huddinge...........	587 401	965 539	46 547	1 506 393
Nacka..............	695 116	549 172	126 575	1 117 713
Norrtälje...........	497 991	635 519	57 814	1 075 696
Sollentuna..........	998 529	1 475 640	61 214	2 412 955
Solna...............	1 305 391	1 544 495	272 139	2 577 747
Södertälje..........	972 664	1 109 810	43 709	2 038 765
Uppsala län
Uppsala............	1 456 787	2 072 637	211 658	3 317 766
Södermanlands län
Eskilstuna..........	682 557	1 309 049	103 704	1 887 902
Katrineholm........	453 936	801 494	27 906	1 227 524
Nyköping...........	277 175	671 654	79 705	869 124
Östergötlands län
Linköping..........	828 214	1 286 507	126 219	1 988 502
Motala.............	589 794	857 943	98 062	1 349 675
Norrköping.........	985 710	1 578 357	150 252	2 418 815
Jönköpings lån
Eksjö..............	859 659	1 919 272	122 873	2 656 058
Jönköping..........	757 309	1 129 735	108 596	1 778 448
Värnamo...........	1 112 632	1 911 252	67 625	2 956 259
Kronobergs län
Växjö..............	1 285 372	2 469 578	134 276	3 620 674

Avskrivet	O/ /o	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	O/ /o
71 093	3,7	879 480	45,9	966 056	50,4
34 097	2,7	429 822	34,0	801 780	63,3
68 196	6,3	530 222	48,7	490 600	45,0

74 939	8,0	447 567	47,7	415 932	44,3
52 062	6,4	345 764	42,9	408 655	50,7
23 215	1,4	849 274	50,4	812 933	48,2
14 248	2,0	481 369	69,5	197 362	28,5
22 477	1,1	827 271	41,9	1 127 000	57,0
31 503	3,7	390 772	45,6	434 077	50,7
9 098 621	4,0	86 445 243	38,6	128 563 598	57,4
6 161 125	3,4	79 301 476	44,1	94 419 124	52,5
Avskrivet	0/ /o	Levererat	O/ /o	Utestående 31 december	0/ /o

1 427 484	2,8	4 984 809	9,9	44 131 772	87,3
55 131	1,9	918 697	32,3	1 870 187	65,8
25 238	1,4	656 525	37,5	1 069 889	61,1
16 751	1,1	363 084	24,1	1 126 558	74,8
16 587	1,5	348 882	31,2	752 242	67,3
1 395	0,1	467 350	43,5	606 950	56,4
52 840	2,2	1 007 576	41,8	1 352 536	56,0
25 927	1,0	883 030	34,3	1 668 787	64,7
15 140	0,8	587 849	28,8	1 435 774	70,4

168 449	5,1	1 518 298	45,8	1 631 014	49,1
41 311	2,2	973 305	51,5	873 282	46,3
18 343	1,5	592 581	48,3	616 599	50,2
39 158	4,5	572 151	65,8	257 814	29,7
41 745	2,1	708 830	35,6	1 237 925	62,3
42 540	3,2	678 212	50,2	628 917	46,6
185 759	7,7	1 041 662	43,2	1 186 392	49,1
46 607	1,7	1 082 968	40,8	1 526 478	57,5
126 767	7,1	742 077	41,7	909 603	51,2
51 585	1,7	842 635	28,5	2 062 031	69,8
117 116 -680650	3,2	1 765 521	48,8	1 738 032	48,0

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Kalmar län
Kalmar..............	529 168	2 338 182	628 869	2 238 481
Oskarshamn..........	377 007	746 192	28 472	1 094 727
Västervik............	960 504	1 344 726	163 422	2 141 808
Gotlands län
Visby...............	173 553	705 427	52 946	826 034
Blekinge län
Karlshamn...........	692 653	1 162 453	40 297	1 814 809
Karlskrona..........	845 949	1 843 502	90 570	2 598 881
Kristianstads län
Hässleholm..........	733 823	1 084 041	81 889	1 735 975
Kristianstad.........	1 190 007	2 226 059	167 010	3 249 056
Ängelholm...........	568 226	1 147 390	49 120	1 666 496
Malmöhus län
Eslöv...............	256 725	631 290	80 400	807 615
Hälsingborg..........	2 103 360	1 862 827	204 995	3 761 192
Landskrona..........	612 700	658 277	62 549	1 208 428
Lund................	893 319	866 529	236 382	1 523 466
Malmö..............	3 078 434	3 949 463	466 630	6 561 267
Trelleborg............	296 893	373 034	39 031	630 896
Ystad...............	376 968	325 242	35 252	666 958
Hallands län
Halmstad............	732 261	1 247 927	249 331	1 730 857
Varberg.............	480 586	1 026 899	159 614	1 347 871
Göteborgs och Bohus län
Göteborg............	5 108 858	7 707 770	925 285	11 891 343
Uddevalla...........	861 296	1 399 329	221 147	2 039 478
Älvsborgs län
Alingsås.............	375 954	792 506	80 359	1 088 101
Borås...............	2 153 525	2 377 824	328 253	4 203 096
Trollhättan..........	247 296	505 579	66 417	686 458
Vänersborg..........	703 004	895 299	167 530	1 430 773
Skaraborgs län
Falköping............	360 250	589 038	37 249	912 039
Lidköping...........	541 436	1 491 392	229 279	1 803 549
Mariestad............	293 957	665 039	26 921	932 075
Skövde ..............	697 716	963 279	63 219	1 597 776
Värmlands län
Arvika..............	463 485	733 638	30 964	1 166 159
Karlstad.............	1 013 784	1 629 342	157 671	2 485 455
Kristinehamn.........	235 430	344 311	46 086	533 655
Sunne ...............	300 295	501 950	60 951	741 294
Örebro län
Hallsberg............	320 913	605 104	57 338	868 679
Karlskoga...........	301 449	322 530	74 405	549 574
Lindesberg...........	472 131	639 789	36 360	1 075 560
Örebro ..............	726 538	1 254 284	148 948	1 831 874
Västmanlands län
Köping..............	793 231	1 044 817	81 481	1 756 567
Västerås.............	1 171 370	3 034 788	302 248	3 903 910

Avskrivet	0/ /o	Levererat	%	Utestående 31 december	%
40 485	1,8	965 467	43,1	1 232 529	55,1
88 616	8,1	386 015	35,3	620 093	56,6
139 371	6,5	823 036	38,4	1 179 398	55,1
7 484	0,9	509 482	61,7	309 068	37,4
40 997	2,3	510 527	28,1	1 263 283	69,6
43 759	1,7	1 179 674	45,4	1 375 444	52,9

40 641	2,4	766 092	44,1	929 239	53,5
10 598	0,3	1 373 580	42,3	1 864 873	57,4
75 193	4,5	788 785	47,3	802 516	48,2

15 884	2,0	334 211	41,4	457 520	56,6
195 579	5,2	1 325 414	35,2	2 240 196	59,6
13 095	1,1	537 815	44,5	657 514	54,4
28 803	1,9	449 782	29,5	1 044 880	68,6
273 277	4,2	2 204 434	33,6	4 083 552	62,2
1 580	0,3	338 449	53,6	290 865	46,1
20 729	3,1	315 623	47,3	330 604	49,6
26 827	1,5	697 305	40,3	1 006 720	58,2
3 776	0,3	648 393	48,1	695 702	51,6
360 498	3,0	4 310 891	36,3	7 219 951	60,7
2 844	0,1	746 008	36,6	1 290 624	63,3
38 551	3,5	763 512	70,2	286 037	26,3
122 734	2,9	1 798 281	42,8	2 282 074	54,3
1 294	0,2	390 393	56,9	294 768	42,9
30 426	2,1	813 317	56,9	587 026	41,0
17 182	1,9	475 543	52,1	419 313	46,0
1 364	0,1	649 893	36,0	1 152 291	63,9
23 552	2,5	454 165	48,7	454 356	48,8
176 024	11,0	578 995	36,2	842 751	52,8
144 222	12,4	456 742	39,2	565 189	48,4
74 193	3,0	747 930	30,1	1 663 330	66,9
11 764	2,2	286 067	53,6	235 823	44,2
53 734	7,2	371 289	50,1	316 267	42,7
60 873	7,0	455 177	52,4	352 627	40,6
40 175	7,3	220 780	40,2	288 618	52,5
68 422	6,4	383 895	35,7	623 241	57,9
113 070	6,2	762 854	41,6	955 946	52,2
52 370	3,0	635 506	36,2	1 068 688	60,8
74 972	1,9	1 651 977	42,3	2 176 960	55,8

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Kopparbergs lån
Avesta.............	1 742 094	702 419	195 887	2 248 626
Borlänge............	587 062	708 870	52 509	1 243 423
Falun..............	972 144	1 078 527	135 705	1 914 966
Ludvika............	204 612	344 669	39 106	510 175
Mora...............	689 392	760 434	193 227	1 256 599
Gävleborgs lån
Gävle..............	1 159 494	1 154 279	178 118	2 135 655
Hudiksvall..........	1 012 888	1 161 582	224 294	1 950 176
Sandviken..........	262 953	298 289	38 477	522 765
Söderhamn.........	724 156	916 400	56 349	1 584 207
Västernorrlands län
Härnösand..........	209 379	943 957	88 887	1 064 449
Sollefteå............	524 019	471 273	25 002	970 290
Sundsvall...........	1 087 294	1 824 324	113 218	2 798 400
Örnsköldsvik........	291 185	799 180	41 013	1 049 352
Jämtlands län
Östersund...........	978 999	1 489 323	145 963	2 322 359
Västerbottens län
Lycksele............	408 686	583 721	54 195	938 212
Skellefteå...........	586 654	978 355	91 142	1 473 867
Umeå..............	351 190	1 026 448	82 697	1 294 941
Norrbottens län
Boden..............	443 419	567 171	50 698	959 892
Gällivare...........	219 136	345 420	36 707	527 849
Haparanda.........	384 154	1 033 872	77 535	1 340 491
Kiruna.............	253 128	479 699	26 844	705 983
Luleå..............	714 286	859 038	55 739	1 517 585
Piteå...............	327 151	470 616	29 992	767 775
Hela riket...........	. 87 924 326	124 961 806	14 751 102	198 135 030
Hela riket utom
Stockholm........	. 62 589 389	95 049 022	10 047 451	147 590 960

Avskrivet	%	Levererat	0/ Jo	Utestående 31 december	O/ Jo
47 227	2,1	160 137	7,1	2 041 259	90,8
25 722	2,1	468 318	37,6	749 381	60,3
98 564	5,1	602 398	31,5	1 214 003	63,4
29 455	5,8	251 005	49,2	229 711	45,0
21 460	1,7	489 885	39,0	745 250	59,3
149 360	7,0	649 373	30,4	1 336 919	62,6
8 149	0,4	769 389	39,5	1 172 635	60,1
23 037	4,4	163 115	31,2	336 613	64,4
13 218	0,8	616 817	39,0	954 169	60,2
20 609	1,9	479 851	45,1	563 989	53,0
4 482	0,4	251 940	26,0	713 868	73,6
84 717	3,0	1 052 758	37,6	1 660 918	59,4
32 646	3,1	527 065	50,2	489 639	46,7
80 332	3,5	1 099 086	47,3	1 142 938	49,2
29 460	3,1	371 318	39,6	537 433	57,3
72 545	4,9	519 994	35,3	881 325	59,8
50 949	3,9	655 401	50,6	588 589	45,5
48 300	5,0	366 666	38,2	544 924	56,8
40 812	7,7	259 467	49,2	227 567	43,1
47 925	3,6	683 184	51,0	609 380	45,4
57 507	8,2	374 335	53,0	274 137	38,8
114 979	7,6	462 980	30,5	939 620	61,9
60 009	7,8	425 166	55,4	282 597	36,8
6 212 295	3,1	63 542 989	32,1	128 379 522	64,8
4 784 811	3,2	58 558 180	39,7	84 247 750	57,1

VIKTIGARE FÖRVALTNINGSORGANISATORISKA
FÖRÄNDRINGAR M. M.

Kungl. Maj.ts kansli

Den 1 januari trädde en kungörelse om ändring i stadgan angående statsdepartementen
i kraft. Den ändrade lydelsen innebar vissa jämkningar i
ärendesfördelningen m. m. Ecklesiastikdepartementet omdöptes till utbildningsdepartementet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars har tillsatts ett näringspolitiskt
råd i syfte att åstadkomma en samlad överblick över centrala delar av den
svenska ekonomin. Rådet skall bl. a. ta initiativ till branschutredningar.
Rådet består av elva ledamöter samt statsrådet Krister Wickman som ordförande.
Som centralt kansli fungerar finansdepartementets sekretariat för
ekonomisk planering.

En miljövårdsberedning för samråd i frågor rörande naturvård och vissa
delar av den fysiska samhällsplaneringen och därmed sammanhängande
frågor har inrättats genom beslut av Kungl. Maj :t den 28 juni. Beredningen
har 24 ledamöter, tillkallade för två år. Ordförande är chefen för jordbruksdepartementet.

Justitiedepartementet

För det fortsatta arbetet med en reform av fastighetsregistreringen har
fr. o.m. den 1 juli inrättats centralnämnden för fastighetsdata. Nämnden
består av ordförande och fem andra ledamöter. Till sitt förfogande har
nämnden ett kansli.

Försvarsdepartementet

Fr. o. in. den 1 juli har inrättats en central förvaltningsmyndighet för
rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör
till försvarsdepartementet, benämnd försvarets rationaliseringsinstitut. Samtidigt
har statskontorets militära enhet avvecklats. Det nya institutet skall
i första hand medverka i strukturrationaliseringsarbetet. I fråga om den interna
rationaliseringsverksamheten vid övriga myndigheter inom försvarets
område har institutet i huvudsak samordnande, planläggande och rådgivande
uppgifter. Institutet leds av en styrelse, som består av verkets chef
som ordförande och högst sju andra ledamöter.

Försvarets materielverk har fr. o.m. den 1 juli övertagit de uppgifter som
dittills ålegat armé-, marin- och flygförvaltningarna, försvarets förvaltningsdirektion
och försvarets intendenturverk. Omorganisationen har i stort sett
inneburit att en gemensam verksledning tillskapats för försvarets materielförvaltning,
medan en längre gående strukturomvandling gjorts beroende
av fortsatta utredningar. I spetsen för materielverket står en styrelse som

utgörs av verkschefen som ordförande och minst sex andra ledamöter.
Verket arbetar tills vidare på fem avdelningar, av vilka tre motsvarar de
tidigare försvarsgrensförvaltningarna och en försvarets intendenturverk,
medan den femte, den administrativa avdelningen, har övertagit de olika
administrativa byråernas uppgifter.

1 samband med fastställande av nya riktlinjer för organisation m. m. av
krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsväsen har fr. o. m. den
1 juli inrättats ett centralt organ för denna verksamhet, benämnt värnpliktsverket,
som ersätter centrala värnpliktsbyrån. Chef för värnpliktsverket
skall vara en civil eller militär tjänsteman.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås har fr. o. m. den 1
juli inlemmats i försvarets fabriksverk under namn av centrala verkstäder.
Omorganisationen är ett led i överförandet av sådana verkstäder för underhåll
av försvarets tygmateriel m. m. som inte är förbandsanslutna till affärsmässig
drift under samordnande ledning.

Socialdepartementet

Fr. o. m. den 1 januari har de arbetsuppgifter som dittills ankommit på
socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och medicinalstyrelsens sjukvår dsberedskapsnämnd
övertagits av ett nytt verk, socialstyrelsen, som skall vara central
förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och
sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. 1 verksstyrelsen ingår verkschefen
som ordförande och åtta andra ledamöter, av vilka fyra utses efter förslag
av kommunförbunden. Socialstyrelsen omfattar fem avdelningar, varav
tre fackavdelningar, en planerings- och beredskapsavdelning samt en administrativ
avdelning. Som rådgivande organ eller för handläggning av vissa
ärenden finns ett antal till styrelsen knutna råd och nämnder.

Samtidigt med den nya socialstyrelsen har inrättats nämnden för sjukvårds-
och socialvårdsbyggnadcr, som har övertagit centrala sjukvårdsberedningens
(se nedan) uppgifter att granska och i förekommande fall godkänna
byggnadsplaner inom sjukvården samt åldrings- och barnavården.
Nämnden består av ordförande och nio andra ledamöter. Nämnden replierar
kanslimässigt på SPRI (se nedan).

Genom avtal mellan staten och en av de kommunala sjukvårdshuvudmännen
bildad stiftelse har fr. o. m. den 1 januari inrättats ett Sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). Institutet
har övertagit bl. a. de på centrala sjukvårdsberedningen tidigare ankommande
uppgifter som inte övergått till nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
(se ovan). Staten svarar för en tredjedel av institutets kostnader
och tillsätter sex av de arton ledamöterna i dess styrelse, däribland
ordföranden.

Fr. o. in. den 1 juli har Handikappinstitutet inrättats som centralt organ
för hjälpmedel åt handikappade. Institutet skall samordna forsknings- och

utvecklingsarbetet på området, handha viss materielprovning och verka som
informationsorgan. Institutet drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén
för rehabilitering. Staten, som svarar för huvuddelen av kostnaderna,
tillsätter sju av de nio ledamöterna i institutets styrelse, däribland
ordföranden.

Kommunikationsdepartementet

Som central myndighet för ärenden som rör säkerheten i vägtrafiken har
fr. o. m. den 1 januari inrättats statens trafiksäkerhetsverk, som övertagit
uppgifter som dittills ankommit på trafikbyrån inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens bilinspektion. Även högertrafikkommissionens
återstående arbetsuppgifter och befogenheter har överförts till det nya verket.
I spetsen för trafiksäkerhetsverket står en styrelse, som består av verkschefen
som ordförande och fem andra ledamöter. Verket arbetar på fyra
byråer, och för den regionala verksamheten finns sju distrikt.

Fr. o. m. den 1 januari har även transportnämnden tillkommit. Transportnämnden
har övertagit centrala civila transportkommitténs uppgift att svara
för den centrala samordningen av den civila transportverksamheten vid krig
eller krigsfara samt därmed sammanhängande planläggning. Från biltrafiknämnden,
som samtidigt upphört, har överflyttats handläggningen av vissa
tillstånds-, taxe- och bidragsfrågor. Nämnden består av fem ledamöter.

Fr. o. m. den 1 januari har en ny organisation för televerket genomförts
i princip, vilken dock ej berör verksledningen. Inom centralförvaltningen
uppdelas verksamheten på sex huvudavdelningar, nämligen driftavdelningen,
projekteringsavdelningen, utvecklingsavdelningen, ekonomiavdelningen,
administrativa avdelningen och industriavdelningen. Under driftavdelningen
finns numera fyra teledistrikt med sammanlagt tjugoen teleområden och
sex radiofjärrnätsområden. Den regionala förråds- och materielverksamheten
uppdelas på fyra förrådsområden under ekonomiavdelningen.

Genom sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i dåvarande
Stockholms län har fr. o. in. den 1 januari bildats ett nytt Stockholms
län. Länsstyrelsen i nya Stockholms län har organiserats på fem avdelningar
mot två i övriga län, nämligen allmänna avdelningen, planeringsavdelningen,
kameral- och uppbördsavdelningen, prövningsnämndsavdelningen
och taxeringsavdelningen.

Finansdepartementet

Styrelsen för teknisk utveckling har inrättats fr. o. m. den 1 juli som central
förvaltningsmyndighet för initiativ och stöd till samt planläggning och
rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Det nya organet har ersatt tekniska forskningsrådet, malmfonden, institutet
för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR), Stiftelsen för exploatering
av forskningsresultat (EFOR) samt Svenska uppfinnarkontoret.

Verksstyrelsen består av verkschefen och sex andra ledamöter. Inom verket
finns fyra enheter, nämligen en administrativ enhet, en utrednings- och
informationsenhet, en planerings- och samordningsenhet samt en rådgivnings-
och förmedlingsenhet.

I samband med inrättande av nyss nämnda organ har genom beslut av
konstituerande bolagsstämma den 15 juli bildats ett statligt bolag, Svenska
utvecklingsaktiebolaget, som enligt bolagsordningen skall utveckla, tillverka
och marknadsföra nya produkter, metoder och system samt driva annan
därmed förenlig verksamhet.

Fr. o. m. den 1 juli har inrättats statens råd för vetenskaplig information
och dokumentation. Rådet, som består av sex ledamöter, har samordnande,
planerande och stödjande uppgifter inom området för vetenskaplig och teknisk
information och dokumentation.

För handläggning av pris- och andra köpevillkorsfrågor vid försäljning
av statlig mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål har fr. o. m.
den 1 januari stats-kommunala marknämnden inrättats. När försäljning
delegerats till myndighet har nämnden tillagts rätt att meddela för statensäljaren
bindande beslut. Nämnden består av tre ledamöter.

Fr. o. in. den 1 juli har en gemensam styrelse tillskapats för universitetens
datamaskincentraler, varvid de tidigare lokala databehandlingsdelegationerna
avskaffats.

Utbildningsdepartementet

Nordiska institutet för samhällsplanering har inrättats fr. o. m. den 1
juli. Institutets uppgift är att anordna vidareutbildning samt att driva
och främja forskarutbildning och forskning inom samhällsplaneringens
område. Ledningen av institutet utövas av en styrelse, som består av åtta
ledamöter, samt av ett lärarråd och en föreståndare. Av styrelseledamöterna
utses sex efter förslag av de danska, finländska och norska regeringarna.

Fr. o. m. den 1 januari har inrättats statens musikdramatiska skota i
Stockholm med speciell inriktning på utbildning av operaartister. Skolan
står under tillsyn av teater- och orkesterrådet och förvaltas av en styrelse,
bestående av dess rektor samt två andra ledamöter.

Fr. o. m. den 1 juli har nio folkskoleseminarier (i Falun, Gävle, Härnösand,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö) omvandlats
till lärarhögskolor för klasslärarutbildning. En lärarhögskola för
klass- och ämneslärarutbildning har samtidigt tillkommit i Linköping, varvid
statens försöksskola i staden nedlagts.

Stiftelsen Institutet för rikskonserter, som bildats fr. o. in. den 1 juli,
består av medel som anvisas för främjande av musiklivet genom anordnande
av konserter m. m. På stiftelsen ankommer särskilt att svara för
den centrala planeringen av konsertverksamheten i samverkan med regionalt
och lokalt verksamma intressenter. Stiftelsen förvaltas under teater -

och orkesterrådets tillsyn av en styrelse, som består av ordförande, institutets
direktör och åtta andra ledamöter. Av de icke självskrivna ledamöterna
utses fyra, inklusive ordföranden, av Kungl. Maj :t och de övriga av skolöverstyrelsen,
kommunförbunden, Folkbildningsförbundet och Svenska musikerförbundet.

Handelsdepartementet

Fr. o. m. den 1 januari har Allmänna reklamationsnämnden inrättats av
statens konsumentråd med uppgift att på begäran av konsument avge yttrande
i tvister angående i näringsverksamhet tillhandahållna varor och
tjänster. Nämnden består av 32 ledamöter, som samtliga utses av konsumentrådet
så att säljare och konsumenter är lika representerade. Till nämndens
förfogande står ett kansli.

Civildepartementet

I samband med införande av nya regler om företagsnämnder m. in. inom
statsförvaltningen har fr. o. in. den 1 juli inrättats en statsförvaltningens
centrala förslagsnämnd med uppgift att verka för samordning av förslagsverksamheten
inom statsförvaltningen. Det åligger nämnden särskilt att
bl. a. fastställa normer för beräkning av ersättning och belöning i förslagsverksamheten.
Centrala förslagsnämnden består av åtta ledamöter, av vilka
högst fyra företräder personalorganisation. I administrativt hänseende är
nämnden knuten till statskontoret.

Riksdagen och dess verk

Riksdagens ombudsmannaämbeten har fr. o. m. den 28 mars sammanförts
till ett gemensamt ämbete med tre ombudsmän, samtliga med titeln
justitieombudsman. Ämbetet benämns riksdagens omhudsmannaexpedition.
För ombudsmännen finns två ställföreträdare. Till ombudsmännens förfogande
står en personalorganisation med en kanslichef som ledande tjänsteman.

Genom beslut av riksdagens förvaltningskontor den 20 september bar
inrättats en riksdagsförvaltningens centrala förslagsnämnd i huvudsaklig
anslutning till vad som gäller i fråga om statsförvaltningens centrala förslagsnämnd
(se ovan). Nämnden har åtta ledamöter, av vilka fyra företräder
personalorganisation.

Programbudgetering och prestationsmätning

Kungl. Maj:t har den 9 februari föreskrivit att gällande budget- och
redovisningsförfarande skall som försöksverksamhet omläggas till system
innefattande programbudgetering med kostnadsredovisning inom ett tjugotal
verksamhetsområden. Dessa områden är kriminalvård, utvecklingsbistånd,
bakteriologisk diagnostik och preparattillverkning, arbetarskydd, vägväsende,
sjöfart, statistikproduktion, statlig civil rationaliseringsverksainhet,
revisionsverksamhet, statligt civilt byggande, geologiska undersökning -

ar, allmän provningsverksamhet, skeppsprovningsverksamhet, högre utbildning
och forskning, lantmäteriverksamhet, kartproduktion, patent- och
registreringsverksamhet, ekonomisk försvarsberedskap samt arbetsmarknadspolitik.
Det ankommer på respektive ansvariga myndigheter att vidta
erforderliga åtgärder för övergång till det nya systemet. Myndigheterna
skall före den 1 september ha avgivit preliminärt förslag, som visar hur
principerna för programbudgetering med kostnadsredovisning skall tilllämpas
inom verksamhetsområdet, och före samma dag år 1969 avlämna
anslagsframställningar för budgetåret 1970/71 i programbudgetform. Riksrevisionsverket
skall medverka vid försöksverksamhetens genomförande
i fråga om information och utredning samt omläggning av redovisningssystem
och statskontoret i fråga om organisatoriska utredningar.

För försvarsväsendets del har Kungl. Maj :t den 6 juni förordnat att under
budgetåret 1968/69 skall försöksverksamhet bedrivas med verksamhetsplanering,
budgetering och kostnadsredovisning samt därav betingade
organisationsförsök enligt närmare angivna riktlinjer vid dels arméstaben,
dels Norra Smålands regemente, Skånska dragonregementet, Karlskrona
örlogsskolor, Skånska flygflottiljen och Bergslagens artilleriregemente. Försöksverksamheten
vid förbanden skall även omfatta verksamhetskontroll
(prestationsmätning). Försvarets rationaliseringsinstitut och — såvitt gäller
arméstaben — 1964 års försvarskostnadsutredning skall medverka vid
verksamhetens genomförande.

Kungl. Maj:t har slutligen den 28 juni uppdragit åt riksrevisionsverket
att verkställa utredning rörande mätning av produktivitet och effektivitet
inom statlig verksamhet.

Vissa uppgifter om den statliga personalorganisationen

Antalet statstjänstemän uppgick den 2 oktober 1967 till 264 985, varav
148 609 inom allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet samt 116 376
inom affärsverken. Den allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets
personal fördelade sig på statsdepartement m. m. på följande sätt.

Justitiedepartementet ................ 25 610

Utrikesdepartementet ................ 1 568

Försvarsdepartementet .............. 41 612

Socialdepartementet ................. 9 251

Kommunikationsdepartementet ....... 22 998

Finansdepartementet ................ 8 554

Ecklesiastikdepartementet ........... 23 245

Jordbruksdepartementet ............. 7 409

Handelsdepartementet ............... 1 172

Inrikesdepartementet ................ 5 636

Civildepartementet .................. 417

Riksdagen och dess verk ............ 1 137

Under tiden oktober 1966—september 1967 avgick sammanlagt 34 602
statstjänstemän, varav 2 687 med pension och 748 genom dödsfall. Antalet
nyanställda uppgick under samma tid till 25 583.

Antalet av staten anställda arbetare utom städpersonal var den 1 oktober
1966 61 856. Städpersonal, inklusive vikarier, uppgick den 2 oktober
1967 till 13 571. Vid sistnämnda tidpunkt fanns 95 549 tjänstemän inom
statsunderstödd verksamhet.

Av staten utbetalade löner till personal i egen verksamhet belöpte sig
under år 1967 till 8 768 milj. kronor, varav 7 381 milj. kronor avsåg tjänstemän
och 1 387 milj. kronor arbetare, inklusive städpersonal.

REVISORERNAS ORGANISATION OCH VERKSAMHETSFORMER På

grundval av förslag av konstitutionsutskottet i dess utlåtande nr 60
och av bankoutskottet i dess utlåtande nr 63 har 1967 års riksdag beslutat
viss omläggning av riksdagens revisorers verksamhet. I anslutning härtill
har ny instruktion fastställts för revisorerna (SFS 1967: 936; RFS 1968: 3).
Omläggningen, som gäller fr. o. m. ingången av år 1968, innebär i stort sett
följande.

De för revisorerna utsedda suppleanterna, vilka tidigare har kallats till
tjänstgöring blott vid stadigvarande förfall för vederbörande ordinarie ledamot,
har getts möjlighet att ta del i arbetet enligt väsentligen samma grunder
som tillämpas inom riksdagens utskott.

Personalorganisationen, som hittills har omfattat enbart en kanslichef i
numera Cp 4 och tre avdelningsdirektörer i numera Be 7, har utökats med
en byråchef i Cr 2, tre byråassistenter i Ae 21, en kansliskrivare i Ae 11 och
en vaktmästare i högst Ae 9. Byråchefen är kanslichefens ställföreträdare
och har till huvuduppgift att verkställa utredningar av företrädesvis generell
och principiell natur, medan byråassistenterna skall biträda avdelningsdirektörerna
vid granskningsverksamheten inom de tre avdelningar på vilka
revisorerna är fördelade. Kansliskrivaren utför förekommande skrivarbete
och tjänstgör dessutom som registrator. På vaktmästaren slutligen ankommer
att fullgöra sysslor av det slag som tjänstebenämningen anger.

Den tidigare engångsredovisningen av gjorda iakttagelser genom en årlig
revisionsberättelse har slopats. I stället skall varje granskningsärende fortlöpande
slutbehandlas för sig. I allmänhet skall revisorerna därvid, innan
de tar slutlig ställning, inhämta yttranden från de myndigheter och andra
som är berörda av granskningen. Som ett resultat av den sålunda verkställda
prövningen kan revisorerna antingen lägga ärendet i fråga till handlingarna
eller göra en framställning till riksdagen eller till Kungl. Maj :t. Reviso -

rerna skall årligen till riksdagen avlämna en redogörelse för sin verksamhet
under närmast föregående år. Dessutom har revisorerna att inkomma
med särskilda berättelser över revisionen av riksbanken respektive av riksgäldskontoret.
Bestämmelser härom bär fastställts av riksdagen med anledning
av förslag av bankoutskottet i dess memorial nr 70 år 1968.

I instruktionen har, såsom i det föregående berörts, revisorernas uppgift
angetts vara att som en statens överrevision utöva kontroll av den statliga
finansförvaltningen. Detta har konkretiserats så, att revisorerna skall tillse
att statens inkomster inflyter i behörig ordning, att en god hushållning iakttas
med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella
grunder.

I anslutning härtill föreskrivs i instruktionen följande.

Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndigheternas
medelsdispositioner samt ändamålsenligheten av tillämpade organisationsformer
och arbetsmetoder. De skall påtala förhållanden som de finner
otillfredsställande, fästa uppmärksamheten på möjligheter till besparing
eller rationalisering och sträva efter att befrämja kostnadsmedvetandet
inom den statliga och statsunderstödda verksamheten.

Vid riksdagens behandling av de nya grunderna för revisionsarbetet har
vidare förutsatts att granskningens syfte inte skall vara att framför allt finna
fel utan främja en sådan inriktning av förvaltningsverksamheten, att en
god hushållning med statens medel åstadkoms. Frågan i vad mån samhällsutvecklingen
eller andra omständigheter gjort vissa statliga åtaganden mindre
angelägna eller rent av föråldrade har därvid synts vara förtjänt av särskild
uppmärksamhet. Vidare har uttalats att riksdagen kan ha intresse av
att bli informerad om utfallet av en viss reform eller om tillståndet inom
något aktuellt förvaltningsområde, även om anledning till särskilda påpekanden
inte föreligger, varför sådan granskning i rent upplysande syfte bär
ansetts böra i lämplig omfattning beredas plats på revisorernas arbetsprogram.
Beträffande granskningens konkreta inriktning och omfattning har
därjämte framhållits att strävan bör vara att i vidgad utsträckning undersöka
spörsmål av mera principiell karaktär och allmänt intresse ävensom att
det årliga antalet redovisade ärenden synes kunna nedbringas något.

Enligt riksdagens uttalande bör de nu angivna principerna gälla all av
revisorerna bedriven granskning, oavsett om de myndigheter vilkas verksamhet
är föremål för uppmärksamhet är underställda Kungl. Maj :t eller
riksdagen. Såsom ett särskilt motiv för att frågor av principiell och generell
innebörd bör tas upp till prövning även i vad angår riksdagens organ har
erinrats om att dessa inte omfattas av de rationaliseringsundersökningar
som fortlöpande verkställs inom statsförvaltningen i övrigt. Det har vidare
befunnits lämpligt, såsom antytts i det föregående, att revisorerna utöver
sin befattning med den sakrevisionella kontrollen av riksdagsförvaltningen
skall gentemot riksbanken och riksgäldskontoret utöva funktionen som en

årligen återkommande externrevision. Därvid skall i synnerhet tillses att
verkens organisation av och kontroll över bokföringen samt medels- och
värdeförvaltningen är tillfredsställande. Det har förutsatts att revisorerna
för denna granskning skall anlita särskild expertis på externrevisionens område.

I detta sammanhang må slutligen nämnas att revisorerna den 15 februari
1968 enligt föreskrift i 15 § instruktionen antagit en särskild arbetsordning.
Denna har, i avvaktan på närmare erfarenhet av bestämmelsernas tillämpning,
fått en provisorisk karaktär. Med stöd av arbetsordningen har kanslichefen
den 11 mars 1968 utfärdat anvisningar för gransknings- och utredningsverksamheten
inom revisorernas kansli.

I överensstämmelse med av riksdagen sålunda fastställda principer har
formerna för revisionsarbetet helt omlagts under år 1968. Konkret har detta
kommit till uttryck framför allt på det sättet, att gjorda iakttagelser i ett
visst ärende numera redovisas i en s. k. granskningspromemoria, som utarbetas
inom kansliet och över vilken berörda myndigheter m. fl. i regel
får tillfälle att yttra sig. Det förtjänar i detta sammanhang att understrykas
att revisorerna, genom att sända en granskningspromemoria på remiss, inte
har bundit sig för dess innehåll. Promemorian kan närmast betecknas som
det framlagda resultatet av en av revisorerna beordrad utredning, med huvudsyfte
att jämte de däröver avgivna yttrandena bilda underlag för revisorernas
eget ställningstagande i det föreliggande ärendet. Revisorerna vill
gärna tillägga att tillvägagångssättet i fråga har obestridliga fördelar, inte
minst genom den större säkerhet i bedömningen som det möjliggör.

Då de nya arbetsformerna i grund avviker från den revisionsteknik som
tidigare tillämpades, ligger det i sakens natur att vissa omställningssvårigheter
har gjort sig gällande. Mycken tid har måst ägnas både åt teoretiska
överväganden och åt praktiska försök att finna de lämpligaste rutinerna, och
det gångna året kan i hög grad karakteriseras som ett prövoår, under vilket
erfarenheter har samlats för att ge vägledning för den framtida verksamheten.
Härvidlag måste inte minst beaktas att själva utgångsläget i princip
inte varit annorlunda än tidigare år. Av bl. a. nämnda skäl har det inte gått
att redan nu helt förverkliga det program för revisionsarbetets förnyelse och
effektivisering som 1967 års riksdagsbeslut innebär. Så har exempelvis en
viss förskjutning i handläggningstiden mot årets senare hälft alltjämt inte
kunnat undvikas. Detta har medfört, såsom den efterföljande redogörelsen
ger vid handen, att en relativt stor andel av de aktualiserade ärendena inte
har hunnit slutbehandlas.

Till denna snedbelastning har i viss mån bidragit att de nya tjänster som
tillförts personalorganisationen inte har blivit besatta förrän en avsevärd
tid av året gått till ända. Tjänsten som kansliskrivare har således tillträtts
först den 22 april, tjänsten som byråchef först den 1 maj och tjänsterna som
byråassistent först den 16 april respektive den 1 oktober. Under ca en må -

nåd har vidare vakans förelegat på en av tjänsterna som avdelningsdirektör.
I sammanhanget måste därjämte beaktas att det förut berörda tvåstegsförfarandet
vid ärendenas behandling i förening med den anbefallda fördjupningen
av granskningen är långt mera arbetskrävande än tidigare tillämpat
system, vilket automatiskt leder till en förlängning av den tid inom vilken ett
ärende kan slutföras.

Vad personalorganisationen beträffar må ytterligare nämnas att tjänsten
som vaktmästare ännu inte har blivit tillsatt. Därmed förenade sysslor
ombesörjs tills vidare av en pensionerad riksdagsvaktmästare, som
är anställd mot arvode. Vidare kan omtalas att av kansliets tjänstemän två
har deltagit i en kurs i administrativ rationalisering och en i en kurs i
nätverksplanering. Båda kurserna har varit anordnade av statskontoret och
omfattat en tidrymd av tre veckor respektive fyra dagar.

SÄRSKILDA FÖREDRAGNINGAR

Liksom tidigare har under år 1968 ett antal föredragningar av olika statliga
chefstjänstemän hållits inför revisorerna i plenum. Dessa föredragningar
har inte varit föranledda av något speciellt förhållande utan haft
närmast informativ karaktär. Syftet har alltså varit att ge revisorerna en inblick
i verksamheten inom centrala statliga förvaltningsområden. Föredragningarna
liar varit så ordnade, att en redogörelse lämnats för vederbörande
myndighets arbetsuppgifter och aktuella problem, varefter revisorerna haft
tillfälle att ställa frågor och få dem besvarade.

Följande föredragningar har hållits, nämligen av

generaldirektören

byråchefen

generaldirektören

riksbankschefen

riksgäldsdirektören

Winberg, luftfartsverket;

Löwbeer, skolöverstyrelsen;
Hulting, statens jordbruksnämnd;
Öjborn, lantmäteristyrelsen;
Sköld, domänstyrelsen;

Sännås, bostadsstyrelsen;

Åsbrink;

Ringström.

BESÖK HOS STATLIGA MYNDIGHETER M. FL.

Enligt 10 § instruktionen äger revisorerna och deras avdelningar företaga
besök hos statliga myndigheter samt hos institutioner och företag som åtnjuter
statsbidrag. De kan även uppdraga åt särskilt utsedda delegerade eller
åt tjänsteman att företaga sådant besök.

De med stöd av nämnda stadgande avlagda besöken är till sitt syfte huvudsakligen
av två olika slag. Avsikten kan således vara antingen att ge revisorerna
tillfälle att allmänt orientera sig om förhållandena inom något visst
förvaltningsavsnitt eller samhällsområde eller också att möjliggöra uppgifters
inhämtande i direkt samband med undersökningen av någon konkret
fråga. Den förra typen av besök är utmärkande för de gemensamma resor
till olika landsändar som revisorerna företar varje år, medan de besök som
revisorernas avdelningar och deras tjänstemän avlägger i regel avser ett bestämt
granskningsärende.

I sitt förut berörda utlåtande nr 60 år 1967 uttalade konstitutionsutskottet
beträffande revisorernas gemensamma resor bl. a., att en utökning av inspektionsverksamheten,
måhända genom dubblering av den hittillsvarande
gemensamma revisionsresan i juni månad med motsvarande på hösten,
skulle för utskottet framstå som en önskvärd utveckling. Resorna har under
år 1968 upplagts så, att detta önskemål tillgodosetts.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för sålunda avlagda besök,
varvid en uppdelning gjorts mellan gemensamma resor och övriga resor.

Gemensamma resor
Göteborgs och Bohus län

Revisorerna har under fem dagar i juni månad företagit en resa i Göteborgs
och Bohus län. Resan började med ett besök vid länsstyrelsen i Göteborg,
varvid landshövdingen gav en ingående orientering om aktuella förhållanden
och problem inom länet. I anslutning härtill lämnades speciella redogörelser
för naturvårdsarbetet, länsplaneringen och vägtrafikplaneringen.

Vidare besöktes universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola,
varvid revisorerna gjorde sig underrättade om den aktuella utvecklingen
inom de båda lärosätenas verksamhetsområden. Besöken omfattade även ett
antal institutioner, vilkas byggnads- och utrustningsfrågor särskilt uppmärksammades.

I Göteborg företogs dessutom besök avdelningsvis hos följande statliga
myndigheter, nämligen fångvårdsanstalten å Härianda, Göteborgs kustartilleriförsvar
jämte anslutna försvarsområden, tulldirektionen, statens skeppsprovningsanstalt
och fiskeristyrelsen.

Två specialresor gjordes inom länet i övrigt.

Den ena resan hade som mål Uddevalla och Stenungsund, med besök vid
Uddevallavarvet samt vid ångkraftverket, de petrokemiska industrierna och
vissa bostadsområden i Stenungsund. I samband med redogörelser för verksamheten
vid respektive företag demonstrerades anläggningar och byggnader.
Särskild uppmärksamhet ägnades även samhällsutbyggnaden i Stenungsund
med anledning av industrialiseringen samt broförbindelserna till Tjörn
och Orust.

Den andra resan företogs med sjöfartsverkets fartyg »Göteborg» inom
Göteborgs norra skärgård med besök på öckerö och flera andra öar. Under
resan studerades främst skärgårdskommunernas speciella problem.

Västmanlands län

En motsvarande resa har under fyra dagar i augusti månad gjorts i Västmanlands
län. Även denna resa inleddes med besök vid länsstgrelsen, varvid
landshövdingen lämnade en allmän översikt över länets förhållanden. Därjämte
belystes genom specialföredragningar vissa konkreta frågor, såsom
länsplaneringen, naturvårdsarbetet och mälarleden.

I Västerås besöktes vidare centrala verkstaden, tillhörande försvarets
fabriksverk, och länsbostadsnämnden. Förutom information om arbetsuppgifter,
organisation, ekonomi och verksamhet omfattade besöket vid centrala
verkstaden visning av ett antal underhållsverkstäder. I anslutning till
besöket vid länsbostadsnämnden, vars verksamhet redovisades, fick revisorerna
tillfälle att i stadshuset bese planer för områden med statsbelånad
bostadsbebyggelse i Västerås, varjämte vissa av dessa bostadsområden demonstrerades
på ort och ställe.

Under en speciell resa i länet i övrigt ägnades särskild uppmärksamhet
åt grustagen på Köpingsåsen och uppgjorda planer på återställningsarbeten.
Vidare besöktes Skinnskatteberg, varvid upplysningar lämnades om statens
skogsmästarskola, om restaureringen av herrgården, vari skolan är inrymd,
samt om bebyggelseplanering och fritidsprojekt i kommunen. Därjämte
visades anläggningarna vid sågverket och wallboardfabriken, båda ingående
i AB Statens skogsindustrier. I samband därmed orienterades revisorerna
såväl om bolaget som om dess lokalförvaltning i Skinnskatteberg. Under
resan besöktes även järnverket i Surahammar.

Sista dagen under resan företogs besök vid ASEA:s anläggningar i Västerås,
motiverat av företagets omfattande statsleveranser. Särskilda redogörelser
lämnades därvid för ASEA:s försäljningsverksamhet, för rationaliseringsaktiviteter
och personalpolitik samt för den tekniska utvecklingen, speciellt
inom atomkraftområdet.

Vid besök hos riksbankens pappersbruk i Tumba har fabriksanläggningen
visats och redogörelse lämnats för företagets verksamhet och ekonomiska
förhållanden. Besök har även avlagts vid riksbankens sedelförstöringskontor.

Övriga resor

Kungl. hov- och slottsstaterna

I samband med granskning av de kungl. slottens förvaltning har besök avlagts
dels vid riksmarskalksämbetet och ståthållarämbetet på Stockholms

6—680650

slott, dels vid Drottningholms slott, Ulriksdals slott, Haga slott, Gripsholms
slott, Strömsholms slott och Tullgarns slott.

Justitiedepartementet

Vid besök hos åklagarmyndigheten i Norrköping har frågor angående
transport till häktningsförhandling dryftats och myndighetens lokaler studerats.

Vid besök hos kriminalvårdsstyrelsen i Stockholm har en orientering lämnats
om kriminalvårdens aktuella läge, varjämte därmed sammanhängande
spörsmål diskuterats. I anslutning härtill har vederbörande institutioners
organisation och verksamhet studerats vid fångvårdsanstalten å Långholmen,
häktet i Stockholm, säkerhetsanstalten Hall och Håga sjukhus.

Utrikesdepartementet

Vid besök hos utrikesdepartementets utbildningssektion har dryftats frågan
om samordning av viss utbildning inom SIDA med motsvarande utbildning
inom UD.

Försvarsdepartementet

Vid besök hos Skånska luftvärnsregementet i Malmö har undersökts den
omfattning i vilken förbandets övningsfält utnyttjas.

Vid besök hos krigsflygskolan i Ljungbyhed har studerats undervisningen
i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl.

Vid besök hos försvarets brevskola i Stockholm har undersökts behovet av
en särskild militär brevskola samt möjligheten att integrera verksamheten
med annan brevskoleverksamhet.

Vid besök hos civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå i Rosersberg har
undersökts möjligheten att under civilförsvar sstyrelsen inordna den inom
vissa frivilliga försvarsorganisationer bedrivna utbildningen.

Vid besök hos försvarets fabriksverks försäljningsorganisation i Solna har
verksamhetens organisation och inriktning studerats.

Kommunikationsdepartementet

Vid besök hos länsstyrelsen i Nyköping har på landskontoret dryftats
vissa med skatteförvaltningens kostnader sammanhängande frågor.

Vid besök på Landsorts lotsplats har inhämtats upplysning om verksamheten
vid lotsplatsen samt om vissa till revisorerna anmälda frågor rörande
lotslederna till Stockholm.

Finansdepartementet

Vid besök hos Mellersta Norrlands kraftverk i Sundsvall har inhämtats
upplysning om statens vattenfallsverks förvärv av visst elekti iskt distributionsföretag
i Västernorrlands län.

Utbildningsdepartementet

I samband med undersökningar rörande studiedagsverksamheten bär besök
avlagts hos lånsskolnämnderna i Kristianstad och i Malmö samt hos
lärarhögskolan i Linköping och skolstyrelsen i Hälsingborg.

Jordbruksdepartementet

I samband med granskning av jordbruksrationaliseringsf öretaget Ryd i
Östergötlands län har besök avlagts vid företaget i fråga.

Besök har avlagts vid vissa jordbruksrationaliseringsf öretag (s.k. KRgårdar)
i Norrbottens län i syfte att stickprovsvis studera takten i rationaliseringsarbetet,
omfattningen av investeringarna och kostnaderna därför.

Besök har avlagts vid Nedre Norrbottens distrikt av domänverket och vid
vissa kronoparker i syfte att erhålla information om domänverkets avverkningspolitik
och skogsvårdsåtgärder m. m. vid kronoparker med mindre
gynnsam belägenhet i Norrland.

Utöver nu nämnda besök har, i direkt anslutning till verkställt utredningsarbete,
en del rutinbesök avlagts vid statliga myndigheter i Stockholm utan
att här särskilt redovisas.

GRANSKNXNGSVERKSAMHETEN

I enlighet med riksdagens förut återgivna uttalande har eftersträvats att
i första hand ta upp principfrågor och andra frågor av större räckvidd till
behandling. Av de tjugotvå granskningspromemorior som färdigställts under
året har tretton gällt sådana spörsmål, medan återstående nio avsett mera
speciella problem.

Jämnt hälften av de i granskningspromemoriorna redovisade ärendena
har ej hunnit slutbehandlas under året. Av de övriga elva har fem lagts till
handlingarna, då syftet med granskningen inte ansetts påfordra ytterligare
åtgärd, och ett avslutats genom att den upprättade promemorian delgetts
vederbörande myndigheter. Vidare har tre ärenden föranlett skrivelser till
Kungl. Maj :t med hemställan om ytterligare utredning, varjämte två granskningspromemorior
överlämnats till Kungl. Maj :t för kännedom och eventuellt
beaktande vid vissa nyss påbörjade undersökningar i de aktualiserade
frågorna. Även några berörda myndigheter och organisationer har fått ta
del av en av sistnämnda promemorior, vilken jämväl överlämnats till samtliga
riksdagsledamöter för kännedom.

I det efterföljande lämnas en redogörelse för de sålunda granskade ärendena
m. m.

Kungl. hov- och slottsstaterna
Ej avslutade ärenden
Förvaltningen m. m. av vissa kungl. slott
(granskningspromemoria nr 5/1968 på andra avdelningen)

I detta ärende har till behandling upptagits i huvudsak frågor om uppbörd,
redovisning och disposition av jäsningsmedel, anpassning av hyresoch
arrendeavgifter till gällande marknadspriser, koncentration av hyresoch
arrendeuppbörden till byggnadsstyrelsen, effektivare utnyttjande av
slottsfastigheterna samt tillämpande av mera affärsmässiga principer då
det gäller slottens affärsrörelser. Promemorian i ärendet har utsänts på remiss
till berörda myndigheter.

Drottningholms kungsgård

(granskningspromemoria nr 7/1968 på andra avdelningen)
Kungsgården, som förvaltas av ståthållarämbetet på Drottningholms slott,
bedriver ett flertal olika rörelsegrenar. Verksamheten under sistförflutna
tioårsperiod har närmare undersökts, varvid bl. a. behandlats frågor om
rörelsegrenarnas lönsamhet och den statliga kontrollen över verksamheten.
Därjämte har berörts spörsmålet om inte kungsgårdens förvaltning i fortsättningen
bör inordnas under domänstyrelsen. Promemorian i ärendet har
utsänts på remiss till berörda myndigheter.

F örsvarsdepartementet
Avslutade ärenden

Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk
(granskningspromemoria nr 1/1968 på andra avdelningen)
Försvarets fabriksverk har alltsedan mitten av 1940-talet tillgodoförts
särskilda anslagsmedel för täckande av sina beredskapskostnader, d. v. s.
de merkostnader som föranleds av att verkets fabriksanläggningar och maskinutrustning
m. m. är dimensionerade så, att de skall kunna tillgodose det
ökade produktionsbehov av krigsmateriel som av naturliga skäl uppkommer
under beredskaps- och krigstillstånd.

Frågan om på vilket sätt här berörda merkostnader skall kompenseras
diskuterades ingående redan i samband med de utredningar som föregick
bildandet av fabriksverket. 1941 års förvaltningsutredning ansåg att täckning
skulle åstadkommas genom att i priset för till staten levererade produkter
skulle inkluderas jämväl beredskapskostnaderna. En annan uppfattning
företräddes av 1942 års militära bolagsutredning som ansåg att, i de
fall det inte var fråga om mera normala tomgångsförluster, en årlig avräkning
skulle göras mot det överskott på verkets rörelse som kunde förväntas
uppkomma. Bolagsutredningen räknade för det dåvarande med att fabriksverkets
beredskapskostnader skulle komma att belöpa sig till ca 1,5 milj.
kronor per år.

I det beslut som 1943 års riksdag fattade om bildandet av försvarets
fabriksverk ingick att för fabriksverket skulle upprättas en särskild kapitalfond,
försvarets fabriksfond. Förslag till närmare bestämmelser om denna
fond framlades i december samma år av fabriksverket i samråd med dåvarande
riksräkenskapsyerket. I förslaget framhölls i fråga om beredskapskostnaderna
bl. a. att dessa kunde förväntas variera från månad till månad,
beroende på fabrikernas sysselsättningsgrad. Det ansågs därför inte möjligt
att ange några generella grunder för beräkningen av beredskapskostnadernas
storlek. På grund härav förordades att täckning av dessa kostnader skulle
åstadkommas genom årliga anslag på driftbudgeten.

Ovannämnda förslag kom att i huvudsak ligga till grund för de bestämmelser
om försvarets fabriksfond som Kungl. Maj :t fastställde år 1944. I
dessa bestämmelser föreskrevs att ersättning skulle utgå till fabriksfonden
från ett särskilt anslag på driftbudgeten för beredskapskostnader. Som
exempel på sådana kostnader nämndes tomgångsförluster vid de produktionsavdelningar
som i fråga om bl. a. utrymme och maskiner hade överdimensionerats
i förhållande till fredsbehovet. Vidare ingick merkostnader
för förvaring och underhåll m. in. av undanställda maskiner, avsedda för
den utökade driften under beredskaps- och krigstillstånd.

I den i ärendet upprättade granskningspromemorian har i tabellform angetts
de belopp som under budgetåren 1944/45—1967/68 anslagits till fabriksverkets
beredskapskostnader och de bokförda nettoutgifterna under samma
tid. Av tabellen framgår att ifrågavarande anslag sedan mitten av 1950-talet fortlöpande har ökat och att det för budgetåret 1968/69 beräknas till
2,9 milj. kr. Trots denna ökning har fabriksverket gjort gällande att anslagsmedlen
är otillräckliga och att ytterligare täckning ur beredskapsanslag är
motiverad. Fabriksverket har vidare upplyst att verket vissa budgetår valt
att — i stället för att hos Kungl. Maj :t begära rätt till överskridande av beredskapsanslaget
— låta sina fabriker själva bära viss del av beredskapskostnaderna.
I sammanhanget har framhållits att inte mindre än ca en tredjedel
av beredskapsanslaget för närvarande tas i anspråk för en enda post,
nämligen avskrivningar och räntor för en i berg insprängd ammunitionsreservfabrik.

Fabriksverket, som framhållit att nuvarande bestämmelser om beredskapsanslaget
inte är tillfredsställande, har internt igångsatt en utredning
för att utröna hur stora verkets totala beredskapskostnader i verkligheten
är. Utredningen har ansett sig kunna konstatera, att verket bort erhålla ersättning
för ytterligare en mängd olika kostnadsposter men att nu gällande
föreskrifter lägger hinder i vägen härför.

Sist angivna förhållande har i förenämnda granskningspromemoria anförts
som ett av flera skäl till att nuvarande ersättningsnormer — fastställda
för mer än tjugo år sedan — bör underkastas en allmän översyn. Samtidigt
har emellertid framhållits att fabriksverkets verksamhet under årens lopp
undergått en väsentlig förändring i så måtto att den i allt större utsträck -

ning har kommit att inriktas på rent civila tillverkningar och en utökad
export. Denna omläggning av verksamheten har enligt promemorian i så hög
grad bidragit till att reducera beredskapskostnaderna, att det kan ifrågasättas
om behov i fortsättningen föreligger av ett särskilt beredskapsanslag
för fabriksverket. I sammanhanget har erinrats om att fabriksverkets till
staten inlevererade överskottsmedel, som i huvudsak motsvarar ränta på det
i fabriksverket investerade kapitalet, enligt 1968 års statsverksproposition
har beräknats till ca 10 milj. kronor för vart och ett av budgetåren 1967/68
och 1968/69 samt att fabriksverkets reella överskott under senare år legat
betydligt över nämnda belopp. Mot bakgrunden härav har ifrågasatts om
inte beredskapskostnaderna i framtiden i stället för att täckas anslagsvägen
borde kunna avräknas mot de i driften uppkomna överskottsmedlen.

En av de utgiftsposter som fabriksverket hittills inte täckt med beredskapsanslag
men som enligt verkets mening borde ersättas med sådana medel
är vissa personalkostnader, vilka direkt eller indirekt har anknytning till
krigsförberedelsearbetet. I granskningspromemorian har erinrats om att sådana
kostnader finns också i den privata krigsindustrien, med vilken
fabriksverket i egenskap av affärsdrivande verk har att konkurrera på i
princip lika villkor. De privata företagen torde emellertid som regel täcka
hithörande kostnader genom att ta ut ersättning direkt av beställaren. I
promemorian ifrågasätts med hänsyn härtill om inte ett liknande system
bör tillämpas jämväl i fråga om fabriksverket. Detta skulle i en konkurrenssituation
underlätta erforderliga prisjämförelser.

I granskningspromemorian har slutligen berörts frågan om hur beredskapskostnaderna
för den i berg insprängda ammunitionsreservfabriken lämpligen
bör ersättas. Som nämnts åtgår för närvarande omkring en tredjedel
av fabriksverkets totala beredskapsanslag för att täcka dessa kostnader. Det
har i promemorian framhållits att lämpligheten av en engångsavskrivning
av bergrumsanläggningen bör prövas, eftersom viss fredstillverkning numera
förlagts till fabriken och produktionskostnaderna där konstant torde
ligga över motsvarande kostnader vid en anläggning ovan jord. En sådan
avskrivning, som tidigare har varit aktuell, skulle nämligen sannolikt bidra
till att ge fabriksverket en fastare utgångspunkt för en affärsmässig kostnadsberäkning
då det gäller fredsproduktionen.

Revisorerna har inhämtat yttranden över granskningspromemorian från
försvarets fabriksverk, försvarets materielverk och riksrevisionsverket.

Samtliga remissmyndigheter har anslutit sig till den i promemorian framförda
uppfattningen att behov föreligger av en översyn av de bestämmelser
som reglerar bestridandet av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk
liksom att skäl föreligger att överväga en engångsavskrivning helt eller
delvis av den i promemorian omnämnda ammunitionsreservfabriken.

Beträffande frågan om hur hithörande bestämmelser för framtiden lämpligen
bör utformas har remissmyndigheterna givit uttryck åt delvis olika

meningar. På en punkt har emellertid rått enighet, nämligen att bestämmelserna
bör ha sådant innehåll att fabriksverkets möjligheter att på lika
villkor konkurrera med enskilda företag varken beskärs eller gynnas. Av
uttalanden från fabriksverket har framgått att verket självt uppenbarligen
är angeläget om att det i nämnt hänseende inte ges någon förmånsställning.

Försvarets materielverk har i sitt remissutlåtande framlagt konkreta
förslag till ändring av de nu gällande reglerna för bestridande av försvarets
fabriksverks beredskapskostnader. Förslagen går bl. a. ut på att
såväl fabriksverkets som andra industriers behov av beredskapsmedel i
fortsättningen skall tillgodoses genom bidrag från ett gemensamt anslag,
ställt till materielverkets förfogande. Med en sådan anordning skulle en
bättre överblick över beredskapsmedlens användning vinnas och en mer
objektiv prövning av de olika företagens behov av sådana medel möjliggöras.

Revisorerna har ''säd sina överväganden i frågan bl. a. tagit fasta på att
samtliga remissmyndigheter varit ense om att eu allmän översyn av hithörande
bestämmelser är önskvärd. Revisorerna har därför i skrivelse till
Ivungl. Maj :t hemställt att en sådan översyn måtte komma till stånd.
Därvid har framhållits angelägenheten av att ovannämnda av materielA-erket
framförda förslag i ämnet vinner beaktande.

Ej avslutade ärenden

Vissa förrådsfrågor

(granskningspromemoria nr 3/1968 på andra avdelningen)

Vid besök har uppmärksammats att vissa förrådsbyggnader, tillhöriga
ett til! Göteborg förlagt militärt förband, varit i så dåligt skick att en rationell
förrådsdrift försvårats eller omöjliggjorts. Byggnaderna har heller
inte uppfyllt de krav på arbetslokalers utformning som uppställs i arbetar -skyddskungörelsen. I den i ärendet upprättade promemorian har föreslagits
att åtgärder snarast vidtas för en rationalisering och sanering av den
ifrågavarande förrådstjänsten. Promemorian, som är hemligstämplad, har
utsänts på remiss till berörda myndigheter.

Socialdepartementet
Avslutade ärenden

Om- och tillbyggnader vid vårdanstalten å Gudhem
(granskningspromemoria nr 2/1968 på första avdelningen)

Sedan det för riksdagens revisorer uppgetts att vissa behov av om- och
tillbyggnader vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare
inte skulle ha blivit på tillbörligt sätt tillgodosedda, bl. a. på grund av tidsutdräkt
med planerade åtgärder, beslöt revisorerna att en granskning av
berörda förhållanden skulle företas.

I en skrivelse från anstaltens styrelse till byggnadsstyrelsen den 27 januari
1966 liade bl. a. lämnats uppgifter om här ifrågavarande byggnadsbehov
och om gången av ärendets handläggning fram till nämnda datum m. m.
Vidare hade i en den 12 juli 1967 dagtecknad skrivelse, vilken tillställts
revisorerna, en representant för anstaltsledningen lämnat en redogörelse
för det vid denna tidpunkt aktuella läget beträffande om- och tillbyggnadsfrågorna.

Över sistnämnda skrivelse har yttrande infordrats från byggnadsstyrelsen.
Styrelsens svar i anledning härav, som inkom till revisorerna i februari
1968, har delgivits anstaltens kamrer, vilken därefter till revisorerna
avlåtit en den 7 juli 1968 dagtecknad skrivelse i ämnet.

Av skriftväxlingen framgår att de om- och tillbyggnadsarbeten in. in.,
vilka fortfarande syntes vara eftersatta när ärendet upptogs till granskning,
i huvudsak avsåg vissa anordningar för brandskydd, permanentbeläggning
av planer framför vissa byggnader, uppförande av en provisorisk
pappverkstad samt iordningställande av en idrottsplan. Härutöver kan nämnas
yttre renovering av snickeriverkstäder samt upprustning eller nyuppförande
av vissa förrådsbyggnader.

I byggnadsstyrelsens ovannämnda skrivelse redovisades åtgärder som
styrelsen vidtagit eller planerat i syfte att tillgodose här ifrågavarande behov.
Ett tillfredsställande brandskydd beräknades således kunna åstadkommas
inom den närmaste tiden. Permanentbeläggning hade utförts framför
den mekaniska verkstaden, och återstående arbeten med sådan beläggning
komme att påbörjas så snart fram dr agningen av en vattenledning
hade genomförts. Medel vore numera disponibla för uppförande av
en provisorisk pappverkstad och arbetet härmed inginge i eu utvecklingsplan
för socialstyrelsens arbetsdrift. För ombyggnad av idrottsplanen enligt
ett av Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté godtaget alternativ
hade 35 000 kronor ställts till förfogande. Det framhölls vidare att vissa
ytterligare ny- och ombyggnadsarbeten torde komma att upptagas i styrelsens
anslagsframställningar.

I skrivelsen från anstaltens kamrer lämnade uppgifter bekräftar att åtgärder
vidtagits i huvudsaklig överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen
anfört och att förutsättningar numera föreligger för att ytterligare
arbeten skulle kunna igångsättas under den närmaste tiden.

Det har vidare under hand upplysts att byggnadsstyrelsen avsåg att i
september eller början av oktober 1968 besöka anstalten för att med anstaltsledningen
dryfta kvarstående delar av byggnadsprogrammet.

En redogörelse för den av revisorerna företagna undersökningen har
lämnats i den förut angivna granskningspromemorian.

I promemorian uttalas sammanfattningsvis bl. a. att fog torde funnits
för den oro som från anstaltsledningens sida kommit till uttryck med anledning
av att för arbetsdriftens rationella skötsel väsentliga om- och till -

byggnadsarbeten fördröjts och att tillfredsställande anordningar för brandskydd
saknats. Det synes emellertid som om på senare tid ifrågavarande
spörsmål av ansvariga myndigheter ägnats ökad uppmärksamhet. Vissa
angelägna arbeten har slutförts, andra har påbörjats, och planeringen av
de återstående har intensifierats. Det kunde förutsättas att frågorna även
i fortsättningen skulle ägnas skärpt uppmärksamhet, så att önskvärda ornoch
tillbyggnader vid anstalten skulle komma till utförande i mån av tillgängliga
resurser och utan onödig tidsutdräkt. Granskningen borde därför
för närvarande inte föranleda några särskilda åtgärder från revisorernas
sida.

Revisorerna har i enlighet härmed beslutat att ärendet skall läggas till
handlingarna.

Kommunikationsdepartementet
Avslutade ärenden

Sammanläggning av kommuner inom kommunblocken
(granskningspromemoria nr 4/1968 på första avdelningen)

Det av 1962 års riksdag fattade beslutet om rikets indelning i primärkommuner
syftar till ett reformarbete i tre etapper, nämligen först elt
sammanförande av de tidigare kommunerna till kommunblock, sedan åstadkommande
av samarbete och samordning inom blocken och slutligen en
fullständig sammansmältning av kommunerna inom de särskilda blocken
till primärkommunala enheter.

Indelningen i kommunblock — 282 för hela landet — har genomföris
på sätt framgår av Kungl. Maj :ts kungörelse den 21 maj 1964 (nr 162)
om fastställda planer för länens indelning i kommuner. Vid ärendets riksdagsbehandling
hade starkt understrukits att reformen i övrigt skulle helt
bygga på frivilliga åtgärder från kommunernas sida, och riksdagens
revisorer har ansett sig böra till granskning uppta frågan hur arbetet med
fullföljande av reformen fortskridit. I sådant syfte har revisorerna i skrivelse
till samtliga länsstyrelser infordrat svar på ett antal frågor. Frågorna avsåg
i första hand att få belyst dels i vilken utsträckning sammanläggning
inom kommunblocken genomförts, helt eller delvis, dels i vilken utsträckning
samarbetsnämnd eljest lagit ställning för framtida sammanläggning,
dels i vilken utsträckning sammanläggningsfrågan aktualiserats på annat
sätt. Vidare begärdes bl. a. uppgifter om olika former av det samarbete mellan
blockkommuner som i övrigt inletts eller planerats samt om felinvesteringar
till följd av bristande samarbete.

I ärendet har utarbetats en promemoria, innefattande en redogörelse för
det ganska omfattande undersökningsmaterialet ävensom vissa synpunkter
och förslag beträffande de fortsatta strävandena på området.

I promemorian har bl. a. ett rikhaltigt siffermaterial redovisats. Av detta

framgår exempelvis att sammanläggningsproblemen ursprungligen berörde
244 av de 282 konimunblocken — de övriga 38 blocken bestode av endast en
tidigare existerande kommun och kunde här lämnas åsido. Antalet block
inom vilka sammanläggning komme att vara fullständigt genomförd år 1969
varierade ganska starkt mellan länen, detta såväl i absoluta tal som i relation
till totala antalet block i respektive län. Sålunda redovisades inte någon total
sammanläggning i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads,
Hallands, Gävleborgs och Jämtlands län. Bästa resultaten visade Norrbottens
län med 6 av 9 block helt sammanlagda vid nyss angivna tid samt
Örebro län med 6 av 10. För hela riket komme 38 av de 244 blocken att ha
nått fram till fullständig sammanläggning år 1969. I 30 av de återstående
206 blocken syntes sammanläggningsfrågan över huvud taget inte ha aktualiserats.
Anmärkningsvärt höga tal redovisades i denna grupp för Kristianstads
län med inte mindre än 6 av länets 12 block samt för Västernorrlands
och Jämtlands län med vardera 4 av 9 block. Halva antalet eller 12 län hade
dock inte något kommunblock i denna belägenhet.

Mellan de nyss berörda grupperna — kommunblock med fullständig sammanläggning
respektive sådana inom vilka spörsmålen om sammanläggning
inte alls tagits upp — ligger de grupper av block där sammanläggning genomförts
delvis, där positiv ställning till sammanläggning tagits av samarbetsnämnd
eller där i vart fall sammanläggningsfrågan på något sätt aktualiserats.
Sålunda redovisades att partiell sammanläggning kommit till stånd i —
för hela riket — 52 block, att samarbetsnämnden i ytterligare 54 block tagit
ställning för sammanläggning samt att frågan härom i övrigt aktualiserats
inom 70 block, där dock något beslut i frågan ännu inte mognat fram.

Vidare har i promemorian intagits utförliga uppgifter angående det samarbete
mellan blockkommuner som, oavsett frågan om sammanläggning, pågår
eller planerats i särskilda angelägenheter. Av uppgifterna framgår att
sådant samarbete förekommer i synnerligen mångskiftande former och beträffande
ett stort antal olika frågor.

Det underströks i promemorian att svårigheterna vore mycket stora när
det gällde att söka bedöma i vad mån partiella sammanläggningar, ansatser
i övrigt av olika slag i riktning mot sammanläggning eller det samarbete
mellan kommunerna som eljest förekomme kunde förväntas leda fram till
fullständiga sammansmältningar inom blocken. Det vore således knappast
möjligt att med någorlunda säkerhet ställa prognoser för utvecklingen av
sammanläggningssituationen. Det föreliggande materialet gåve dock ett bestämt
intryck av att de svårigheter som återstode att bemästra på vägen emot
ett helt förverkligande av syftet med kommunblocksplaneringen sammantagna
vore avsevärda. Det stode samtidigt klart att stora fördelar kunde vinnas
genom en kommunindelning av den art som här var i fråga. Härom anfördes
bl. a. att samhällsutvecklingen på skilda områden medfört att kraven
på kommunerna i vad gäller exempelvis anordningar för betjäning av all -

mänheten, socialvård av olika slag, skolväsende, bostadsbyggande m. m. blivit
allt större. Investeringsbehoven för att tillgodose dessa krav vore självfallet
betydande och innebure inte minst för kommuner med litet befolkningsunderlag
och svag ekonomi i många fall en tung börda. Det syntes obestridligt
att för ett rationellt utnyttjande av de samlade resurserna krävdes
kommuner med betydligt större befolkningsunderlag och större ekonomisk
bärkraft än många av de nuvarande kommunerna hade. Det erinrades vidare
om att i länsstyrelsernas yttranden en del exempel lämnats på felaktiga eller
olämpliga investeringsåtgärder med därav följande merkostnader, vilka hade
kunnat undvikas om kommunsammanläggningar genomförts eller i vart fall
samarbete kommit till stånd mellan berörda kommuner. Ett flertal länsstyrelser
hade också allmänt framhållit den risk för felinvesteringar som ett
fördröjande av kommunblocksplaneringen medförde, och det kunde hävdas
att de kommuner som avvisade tanken på ett samgående inom respektive
block försatte sig i ett sämre läge än de i denna fråga mera positivt inställda
kommunerna då det gällde att utnyttja de möjligheter att tillgodose medborgarnas
behov som den moderna utvecklingen inte minst på det tekniska
området erbjöde. Ett starkt skäl för en reform vore vidare att kommunplaneringen
inginge som ett led i de större planeringssammanhangen — regionplaneringen
och planeringen på riksplanet — och att planeringar av
sistnämnda slag för att bli effektiva förutsatte att primärkommunernas avgränsning
så långt möjligt vore klarlagd.

Åtgärder på bred front borde, uttalades vidare i promemorian, vidtas i syfte
att främja ett genomförande av reformarbetet i dess helhet utan onödig
tidsutdräkt. Sådana åtgärder kunde antingen ha en mera generell syftning
eller innebära insatser för att undanröja hinder för sammanläggning i de
särskilda fallen.

Vad beträffar generellt verkande åtgärder anfördes bl. a. att den reglering
som gäller för skatteutjämningsbidrag till kommunerna och för s. k. övergångsbidrag
vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (SFS 1965:
268 resp. 1962: 69 och 1965: 536) naturligen komme i åtanke. En form av
skatteutjämningsbidrag vore s. k. extra skatteutjämningsbidrag, som beviljas
»när särskilda skäl föreligger». Under de senare åren hade sådana bidrag
utgått med särskilt syfte att stimulera till frivillig kommunsammanslagning.
Övergångsbidrag syftade till att övergångsvis begränsa utdebiteringshöjning
som föranleds av kommunsammanläggning. Det kunde ifrågasättas
om inte de nämnda bidragen skulle kunna ges vidgad användning
som stimulans till kommunsammanläggning. I vart fall borde frågan härom
kunna upptas till övervägande.

Ett annat exempel på generellt syftande åtgärder som möjligen kunde
komma i fråga vore upplysning och propaganda. Man torde inte böra helt
bortse ifrån att motståndet mot sammanläggning i en del fall kunde vara betingat
av sådana faktorer som att man i en kommun kände olust inför att be -

hö va uppge sin självständighet som egen kommun, att en sammanläggning
skulle innebära stora förskjutningar i den partipolitiska sammansättningen av
den kommunala beslutande församlingen o. dyl. I sådana fall kunde upplysning
i lämplig form om de fördelar som särskilt på längre sikt för berörda
kommuners del stode att vinna genom en sammanläggning och om betydelsen
för samhällsplaneringen i stort och för hela samhällslivet av att kommunreformen
genomfördes till fullo m. m. tänkas få en viss verkan. Det kunde
f. ö. i vad gäller den politiska kommunala representationen anmärkas att
frågan om ändrade grunder för hur olika delar av en kommun skall vara representerade
vore under prövning.

Yad gäller åtgärder i enskilda fall erinrades om att det förekommit att
blockkommun vägrat gå med på sammanläggning därför att man ansett att
kommunen borde föras till ett annat block eller att blocket inte varit ändamålsenligt
avgränsat. I vissa av dessa fall hade vederbörliga framställningar
gjorts om ändringar i blockindelningen. Det kunde förväntas att allt eftersom
de sålunda anhängiggjorda ärendena avgjordes en del sammanläggningar
komme till stånd, och det borde observeras att lösningar av sådana frågor
ibland torde kunna få följdverkningar för sammanläggningen även inom
närliggande block, där hindret för sammanläggning kunde ha varit att man
velat avvakta den slutliga utformningen av båda blocken. Det syntes angeläget
att prövningen av här avsedda ärenden såvitt möjligt påskyndades.

Det anfördes vidare att utvecklingen mot sammanläggning emellanåt torde
ha stagnerat på grund av att utrednings- och planeringsarbete påginge. Uppmärksamhet
borde ägnas frågan i vad mån kommunblock eller kommuner
eventuellt inte ägde nödiga resurser för ett effektivt utrednings- och planeringsarbete.
I sådana fall borde de erhålla nödigt stöd för att snabbt kunna
slutföra arbetet. I dessa sammanhang borde också behovet av samordning
i den kommunala planeringsverksamheten beaktas.

Uppmärksamhet borde även ägnas det samarbete som vid sidan av de
direkta sammanläggningssträvandena etablerats emellan blockkommuner.
Där vilja till vidgat samarbete förekom borde den stödjas och uppmuntras.
I överensstämmelse med önskemålen om ökat samarbete borde likaså ansträngningar
göras att undanröja de motsättningar mellan blockkommuner
som vid undersökningen visats föreligga och som självfallet kunde vara avgörande
hinder för sammanläggning.

Slutligen framfördes i promemorian ett förslag om tillskapande av ett nytt
statligt organ för sammanläggningsfrågor. Länsstyrelserna hade genom
funktionen som planeringsmyndighet på länsplanet och genom sina nära
kontakter med kommunerna sin givna uppgift som organ för den statliga
aktiviteten i sådana frågor. Av de inkomna yttrandena framginge också att
länsstyrelserna ägnade spörsmålen stor uppmärksamhet i samråd med samarbetsnämnderna.
Det kunde också noteras att vissa länsstyrelser särskilt
framhållit att de hade för avsikt att ytterligare intensifiera sina försök att

åstadkomma lösningar av problemen. Det syntes emellertid kunna ifrågasättas
om inte länsstyrelserna i detta sitt arbete skulle kunna ha nytta av
att även ett centralt organ med lämplig sammansättning och med möjlighet
att skaffa sig överblick över problemkomplexet för riket i dess helhet engagerades
för vissa uppgifter på förevarande område. Det vore givetvis inte
möjligt att i detalj ange hur ett sådant organ borde vara sammansatt och hur
det borde fungera. Det syntes emellertid lämpligt, med hänsyn bl. a. till den
förhoppningsvis relativt korta tid som organet komme att behöva fungera,
att det finge formen av en arbetsgrupp under kommunikationsdepartementets
huvudmannaskap. I gruppen borde ingå representanter för länsstyrelsernas
expertis på området, för andra myndigheter som sysslar med samhällsplanering
samt för kommunerna och deras riksorganisation. Gruppen
borde göra sig förtrogen med sammanläggningsproblemen i stort i landet
men även vara beredd att i samråd med vederbörande länsstyrelser ta direkta
kontakter med samarbetsnämnder och blockkommuner. Stor vikt borde
läggas vid arbetsuppgifter av sistnämnda art. I sådana sammanhang torde
den mest framträdande fördelen med ett organ av här antytt slag, nämligen
möjligheten att utnyttja och förmedla erfarenheter från ett län för lösande
av problem i ett annat, komma bäst till sin rätt.

Sedan granskningspromemorian färdigställts och ärendet den 31 oktober
1968 i föreskriven ordning bordlagts av revisorerna i plenum, hade det kommit
till revisorernas kännedom att visst initiativ i hithörande frågor nyligen
tagits av chefen för kommunikationsdepartementet — en promemoria med
förslag till åtgärder för påskyndande av kommunsammanläggningarna hade
utarbetats och skulle underställas ett stort antal remissinstanser. Detta föranledde
revisorerna, vilka haft för avsikt att som ett nästa led i utredningsarbetet
inhämta yttranden över granskningspromemorian från ett antal länsstyrelser
och centrala myndigheter samt kommunförbundet och landstingsförbundet,
att ytterligare överväga frågan vilka åtgärder som i fortsättningen
borde vidtas. Beträffande innebörden av dessa överväganden må anföras
följande.

Det hade enligt revisorernas mening i och för sig varit värdefullt att kunna
tillföra den hos revisorerna företagna utredningen det ytterligare material
som skulle ha framkommit genom en remittering av granskningspromemorian;
inte minst hade det varit av intresse att på detta sätt få de konkreta
förslag till åtgärder som innefattas i promemorian bedömda av utomstående.

Revisorerna hade emellertid funnit att i det ändrade läge som uppstått
olika omständigheter talade emot ett fullföljande av utredningen på nyss
angivna sätt. Såvitt revisorerna kunnat bedöma kunde det knappast anses
lyckligt att ett och samma remissorgan skulle behöva med mycket kort tidsmellanrum
två gånger till prövning upptaga de i många fall svårbedömda
problemen på detta område. De intressen som här vore i blickpunkten torde

enligt revisorernas mening vara bäst betjänta av att hela frågekomplexet
finge prövas i ett sammanhang.

Revisorerna beslöt med hänsyn härtill att avstå från att fullfölja utredningen
och att i stället överlämna granskningspromemorian till Kungl. Maj :t
för kännedom och för det beaktande vartill Kungl. Maj :t kunde finna skäl.

I en i samband med överlämnandet av promemorian till Kungl. Maj :t avlåten
skrivelse har revisorerna dels redogjort för de skäl som enligt vad ovan
sagts föranlett att den av dem företagna utredningen inte fullföljts, dels förklarat
att de anslöte sig till de i granskningspromemorian framlagda synpunkterna
och förslagen, dels meddelat att promemorian för kännedom
överlämnats till socialstyrelsen, samtliga länsstyrelser, statens planverk,
statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet.

Revisorerna beslöt vidare att promemorian skulle för kännedom överlämnas
även till samtliga riksdagsledamöter.

Kronofogdemyndigheten i Stockholm
(granskningspromemoria nr 6/1968 på första avdelningen)

Sedan exekutionsväsendet förstatligats fr. o. m. den 1 januari 1965 och
verksamheten i samband därmed omorganiserats, ansåg sig revisorerna år
1966 på förekommen anledning böra närmare undersöka hur reformen utfallit
i fråga om kronofogdemyndigheten i Stockholm under det första året
efter förstatligandet. Påföljande år, 1967, företog revisorerna en liknande
undersökning. Båda dessa undersökningar föranledde revisorerna att påtala
vissa brister i arbetssituationen vid kronofogdemyndigheten. Således hade
föreskriven avstämning mellan olika konton inte kunnat göras, någon specificerad
redovisning av handräckningsmedlen hade inte kunnat lämnas
och eftersläpningen i indrivningen hade uppgått till mycket betydande belopp
med risk för stora skatteförluster. Revisorerna fann arbetssituationen
allvarlig och underströk angelägenheten av att indrivningsverksamheten
inte ytterligare eftersattes utan snarast bringades att fungera på ett rationellt
och effektivt sätt.

Det kan i sammanhanget nämnas att i olika skeden av undersökningarna
uppgifter och yttranden infordrats inte endast från kronofogdemyndigheten
själv utan även från vissa andra myndigheter, däribland överståthållarämbetet
och riksrevisionsverket. Revisorerna fann anledning rikta viss kritik
även emot de båda sistnämnda myndigheterna för bristande förutseende och
för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder när eftersläpningen i arbetet
vid kronofogdemyndigheten började framträda.

Revisorerna har även innevarande år velat göra sig underrättade om arbetsläget
vid kronofogdemyndigheten. I sådant syfte har från myndigheten
infordrats svar på ett antal frågor, i huvudsak överensstämmande med de
som framställts vid de tidigare undersökningarna men avseende utveck -

lingen under den tid som förflutit efter dessa. Det inkomna materialet har
redovisats i den förut angivna granskningspromemorian.

I promemorian anförs att den starkast bidragande orsaken till eftersläpningen
i indrivningsverksamheten torde ha varit de särskilda svårigheter
som uppkommit i samband med införande av ADB-system vid kronofogdemyndigheten.
Att även inom uppbördsväsendet ett sådant system sedermera
tagits i bruk syntes ha medfört ytterligare komplikationer. Av de aktuella
uppgifter som myndigheten lämnat framginge emellertid att databehandlingen
av indrivningsmaterialet sedan revisorernas tidigare undersökningar
fått en något större omtattning. Vidare hade vissa felaktigheter i programmeringen
rättats till, och antalet s. k. omakabetalningar gått ner från 16 000
poster i oktober 1967 till 4 000 i oktober 1968. Redovisningsarbetet syntes
alltjämt erbjuda vissa svårigheter, men kronofogdemyndigheten hade övervägt
att i samråd med exekutionsväsendets organisationsnämnd försöka
finna lämpliga rutiner för noteringar om inbetalningar och avkortningar
m. m. Av de lämnade uppgifterna framginge även att det material som ännu
inte databehandlats vore rätt omfattande. Kronofogdemyndigheten hade likväl
uttalat att datasituationen för dess del — med undantag således för
svårigheter och förseningar till följd av felaktigt restlängdsmaterial — kunde
anses vara om inte helt tillfredsställande så dock godtagbar.

I promemorian framhålls vidare svårigheten att bedöma i vad mån den
optimism beträffande den vidare utvecklingen av datasituationen som kommit
till uttryck i kronofogdemyndighetens yttrande finge anses berättigad.
Över huvud taget torde frågan, huruvida ADB-systemet utgjorde det mest
ändamålsenliga hjälpmedlet för en verksamhet av förevarande slag, vilken
i stor utsträckning avsåge fältarbete, ännu få anses obesvarad. En viss förbättring
i läget syntes emellertid ha inträtt, och det borde kunna förutsättas
att föreliggande möjligheter till förenkling och effektivisering av redovisningsarbetet
omsorgsfullt skulle tas till vara. Stor vikt finge också tillmätas
den omständigheten, att kronofogdemyndigheten under hand utfäst sig att
den 1 mars 1969 inkomma till revisorerna med en rapport om utvecklingen
fram till nämnda tidpunkt. Denna rapport, även innefattande besked om de
antydningsvis berörda planerna på en översyn av redovisningsrutinerna,
syntes lämpligen böra avvaktas innan ställning toges till frågan om behovet
av ytterligare åtgärder i vad gäller dataarbetet. Det underströks emellertid
att hithörande spörsmål borde fortlöpande följas med uppmärksamhet av
vederbörande myndigheter, då läget fortfarande kännetecknades av stor
osäkerhet och man inte helt kunde bortse från möjligheten att snabba och
långtgående insatser kunde visa sig erforderliga.

Vad beträffar arbetsorganisationen konstaterades i promemorian att en
betydande personalförstärkning höll på att genomföras — sedan den senaste
undersökningen hade tillstånd meddelats att anställa ytterligare femton
kronoassistenter, varjämte framställning gjorts om även en tillfällig för -

stärkning av indrivningspersonalen. Slutförandet av en genom exekutionsväsendets
organisationsnämnd pågående organisationsundersökning hade
fördröjts, men detta berodde uppenbarligen på omständigheter över vilka
kronofogdemyndigheten och nämnden inte kunnat råda.

Vad gäller personalkostnaderna anfördes i promemorian att de borde
bedömas med hänsyn till de resultat som personalförstärkningarna kunde
visa sig ge. Även i denna fråga finge således den kommande utvecklingen avvaktas.
I övrigt syntes det kunna förväntas att organisationsundersökningen
nu komme att fullföljas utan ytterligare tidsutdräkt.

Med hänsyn till i promemorian anförda omständigheter ansågs det inte
heller finnas anledning att gå närmare in på de uppgifter som kronofogdemyndigheten
lämnat om avstämningsarbetet eller om oredovisade månadsräkningsmedel
och handräckningsmedel. Även dessa spörsmål syntes böra
bedömas framdeles mot bakgrunden av den ovannämnda rapporten. Avslutningsvis
anfördes i promemorian att det torde kunna bli av ett visst värde
för den vidare utvecklingen på området om innehållet i promemorian för
kännedom delgåves de närmast berörda myndigheterna, nämligen länsstyrelsen
i Stockholms län, kronofogdemyndigheten i Stockholm, exekutionsväsendets
organisationsnämnd, statskontoret och riksrevisionsverket.

Revisorerna beslöt att ärendet inte skulle föranleda annan åtgärd än att
granskningspromemorian för kännedom överlämnades till nyssnämnda myndigheter.

Avgiftsbelagda ärenden vid länsstyrelserna
(granskningspromemoria nr 7/1968 på första avdelningen)

Enligt expeditionskungörelsen (SFS 1964: 618 med senare företagna ändringar),
vartill som bilaga finns fogad en avgiftslista, utgår i ett stort antal
fall för expedition som utfärdas av statlig myndighet en särskild avgift, s. k.
expeditionsavgift. Avgiften varierar allt efter ärendets beskaffenhet mellan
2 och 300 kronor. Vidare förekommer även i ett antal andra författningar
föreskrifter om avgifter som myndigheter skall utta för vissa tjänster till
allmänheten. Här skall särskilt erinras om de avgifter som utgår i bilregistreringsärenden.

Under våren 1968 hade under hand till revisorerna framförts den uppfattningen
att avgifterna för vissa av länsstyrelserna handlagda ärenden inte
vore lämpligt avvägda. Det hävdades bl. a. att avgifterna i vissa fall vore så
låga, att de knappast täckte myndigheternas kostnader för uttagande av avgifterna
och att det i dessa fall, i den mån en höjning av olika skäl inte ansågs
lämplig, vore mest rationellt att helt slopa avgifterna.

Revisorerna beslöt att en undersökning skulle företas beträffande den här
berörda frågan. I sådant syfte utsändes till samtliga länsstyrelser en anmodan
att inkomma med svar på ett antal frågor. Dessa gällde ursprungligen
samtliga avgiftsbelagda ärenden inom länsstyrelsernas ämbetsområde. Se -

dan emellertid i juli 1968 en kungl. kungörelse (SFS 1968: 145) om ändringar
i ovannämnda avgiftslista utfärdats, innebärande att ett stort antal avgifter
höjdes fr. o. m. den 1 juli 1968, befanns det lämpligt att begränsa undersökningen
till bilregistreringsärenden, körkortsärenden och ärenden
mom länsstyrelsernas allmänna sektion. Syftet med frågorna var främst att
beträffande olika ärendesgrupper söka få relationerna mellan å ena sidan
utgående avgift och å andra sidan kostnaderna för avgiftens upptagande
samt, i den mån så var möjligt, lör ärendenas realbehandling belysta. De inkomna
svaren visade emellertid att den i sammanhanget viktigaste frågan,
som gällde handläggningen i olika led av avgiftsbelagda ärenden, uppfattats
på ett länsstyrelserna emellan mycket varierande sätt. Någon enhetlig metodik
hade inte kommit till användning för besvarande av frågan, och tolkningen
av dess innebörd hade uppenbarligen medfört avsevärda svårigheter.
Det var därför inte möjligt att samordna och sammanställa hela materialet
på ett meningsfyllt sätt. Materialet visade sig inte heller tjänligt som
underlag för en bedömning av myndigheternas arbetskostnader för olika
ärenden. Möjligheten att genom en ny rundskrivelse med metodanvisningar
o. dyl. försöka få fram ett mera homogent material ansågs inte böra utnyttjas.
Under granskningsarbetet hade det nämligen visat sig att, som nedan
närmare berörs, en omfattande utredningsverksamhet beträffande i sammanhanget
väsentliga frågor påginge och att resultaten härav, som delvis
kunde förväntas inom en nära framtid, sannolikt komme att väsentligt ändra
utgångsläget för sådana bedömningar som här är i fråga.

Ärendet har redovisats i den förut angivna granskningspromemorian.

I piomemorian har pa ovan och i det följande angivna skäl redovisningen
av siffermaterial begränsats till de av länsstyrelsen i Värmlands län lämnade
uppgifterna. Vidare har bl. a. redogjorts för länsstyrelsernas allmänna
synpunkter på avgiftssystemet och den ovannämnda utredningsverksamheten.

Den omständigheten, att spörsmål av mycket stor betydelse för den här
aktualiserade frågan är under prövning genom utredningar, har varit avgörande
för revisorernas ställningstagande i ärendet. Det synes därför inte
påkallat att här redogöra för det inkomna siffermaterialet. Vad gäller de av
länsstyrelserna framförda synpunkterna skall endast nämnas att i några
fall den uppfattningen gjorts gällande, att rationaliseringsvinster skulle nås
om bilregistreringsavgifterna slopades i sin nuvarande utformning och i stället
inarbetades i bilskatterna.

Beträffande utredningsverksamheten har i promemorian anförts bl. a. att
Kungl. Maj :t givit statskontoret i uppdrag att undersöka länsstyrelsernas
organisation, arbetsformer och personalbehov, vilket uppdrag även innefattar
fragan om behov från rationaliseringssynpunkt av ändringar i gällande
författningar. Kungl. Maj:ts beslut angående undersökningen gavs i
maj 1967, och i en särskilt upprättad verksamhetsplan, kallad »1968 års

7—680650

femårsplan för rationaliseringsverksamheten» och dagtecknad den 12 september
1968, har statskontoret bl. a. redovisat hur nämnda undersökning
fortskridit och hur den planerats skola fortsätta.

Som ett led i undersökningen pågår således praktiska studier vid länsstyrelsen
i Värmlands län, vilket bl. a. inneburit att handläggningen av
samtliga ärendesgrupper inom allmänna sektionen kartlagts och dokumenterats.
Vidare har motsvarande arbete påbörjats beträffande andra avdelningar,
däribland planeringssektionen, som har att handlägga bilregistrerings-
och körkortsärenden. Vid undersökningarna bereds samtliga länsstyrelser
tillfälle att successivt för varje ärendesgrupp lämna synpunkter
på kartläggningsmaterialet och komma med förslag till förenklingar och
förbättringar. Statskontoret har som resultat av undersökningen hittills
kunnat till Kungl. Maj :t överlämna förslag beträffande handläggningen av
nio olika ärendesgrupper. Myndigheten har vidare under hand uppgivit att
undersökningen i ett senare skede kommer att pröva avgiftssystemet.

I promemorian har vidare framhållits att riksrevisionsverket påbörjat en
undersökning angående avgifterna för registrering av motorfordon med
sikte bl. a. på spörsmålet huruvida avgifterna vore tillräckliga från kostnadstäckningssynpunkt.
Det har också erinrats om att såväl bilregistreringen
som bilbeskattningen vore under utredning genom offentliga kommittéer
och att frågan om inarbetande av registreringsavgifterna i bilskatten enligt
uppgift komme att aktualiseras i detta sammanhang.

Slutligen har i promemorian under hänvisning till den pågående utredningsverksamheten
anförts, att någon åtgärd med anledning av ärendet från
revisorernas sida för närvarande inte syntes påkallad.

Revisorerna beslöt att ärendet skulle läggas till handlingarna.

Ej avslutade ärenden

Landshövdingarnas tjänstebostäder
(granskningspromemoria nr 5/1968 på första avdelningen)

En utredning har verkställts angående vissa frågor som sammanhänger
med reparation och underhåll av residensen. Den i ärendet upprättade
granskningspromemorian har för yttrande remitterats till samtliga länsstyrelser
samt statskontoret, riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen.

F inansdepartementet
Avslutade ärenden

Statens normalränta

(granskningspromemoria nr 3/1968 på tredje avdelningen)

I den ovannämnda granskningspromemorian har lämnats vissa uppgifter
om statens normalränta och dess funktion när det gäller utlåningen från de
statliga utlåningsfonderna. Sammanfattningsvis har anförts i huvudsak följande.

För tillgodoseende av olika kreditbehov bär vid skilda tidpunkter inrättats
ett antal statliga utlåningsfonder. Vanligen har villkoren för lån från
dessa fonder innefattat ett subventionsmoment som kommit till synes på olika
sätt, bl. a. genom regler om för lånen gällande ränta, om säkerhet för lånen
och om viss avskrivning av uppburna lånebelopp. I allmänhet har en fast
räntefot gällt under lånens hela löptid.

I början av 1940-talet uppgick antalet statliga utlåningsfonder till omkring
50. För dessa fonder gällde i hög grad skiftande bestämmelser. Mot
bakgrunden av då rådande krisläge, som tog sig uttryck bl. a. i en stark stegring
av det allmänna ränteläget, företogs en omprövning av de för utlåningsfonderna
gällande bestämmelserna, främst den för fonderna gällande räntenivån.
Den företagna översynen resulterade i statsmakternas beslut år 1943
om införande av en statlig normalränta.

Vid förarbetena till nämnda beslut gjorde sig delade meningar gällande
om metoden för räntans beräkning. De sakkunniga som hade att framlägga
förslag i ämnet förordade att räntan i princip skulle bestämmas till lägst medelräntan
för statens fasta upplåning under närmast föregående budgetår,
varigenom en nära anpassning till den allmänna kapitalmarknaden skulle
åstadkommas. Statskontoret hävdade att medelräntan på hela den fonderade
statsskulden skulle tas till utgångspunkt. En tredje lösning, åsyftande
att närmare anknyta normalräntan till statens faktiska räntekostnader,
innefattades i bankofullmäktiges förslag att endast de senast förflutna tio
årens statliga upplåning mot obligationer och reverser med minst tio års löptid
skulle medräknas vid normalräntans bestämmande.

Sedan 1943 års riksdag fattat beslut i enlighet med bankofullmäktiges förslag,
utfärdades bestämmelser om reglering av räntan på lån från statens
utlåningsfonder. Enligt kungörelsen 1943:936 skulle räntan på ifrågavarande
lån i princip utgå med en fast, för lånens hela löptid gällande räntefot.
I kungörelsen 1943: 937 angavs de olika räntetyper som därvid skulle komma
till användning. Räntetyp I skulle bestämmas av Kungl. Maj :t för ett
budgetår i sänder och på grundval av det underlag som förordats i bankofullmäktiges
förslag samt med tillägg av 1/4 procent, motsvarande statens
kostnader för administration och kreditrisk. Dock skulle lägre ränta än 4
procent inte tillämpas. Av övriga räntetyper innefattade flertalet olika former
av räntelindring i förhållande till normalräntan.

Normalräntan fastställdes under budgetåren 1944/45—1957/58 till 4 procent
och har därefter successivt stigit. För budgetåren 1966/67 och 1967/68
har gällt en normalränta av 5 3/4 procent.1

Vid utgången av budgetåret 1966/67 redovisades tillgångar på 40 statliga
utlåningsfonder med ett sammanlagt utlånat belopp av mer än 14,6 miljarder
kronor. Huvuddelen därav, eller 12,6 miljarder kronor, utgjorde lån från
lånefonden för bostadsbyggande, för vilken räntan numera är rörlig och be 1

För budgetåret 1968/69 har normalräntan fastställts till 6 procent (kung. 1968: 435).

100

stäms i särskild ordning på grundval av statsmakternas överväganden och
beslut. Även beträffande ett stort antal av övriga lånefonder föreligger sådana
särskilda förhållanden att de saknar intresse i förevarande sammanhang.
Sålunda har bestämmelserna om utlåning från ett flertal fonder upphört
att gälla, beträffande vissa fonder gäller räntefrihet (räntetyp IV) och
på några fonder redovisas endast bagatellbelopp. Om samtliga nu nämnda
fonder frånräknas, återstår 13 utlåningsfonder med ett sammanlagt utlånat
belopp av närmare 663 miljoner kronor, för vilka statens normalränta alltjämt
gäller. På några av dessa fonder kan utlåningen framdeles väntas öka
avsevärt.

Metoden att beräkna statens normalränta har i väsentlig mån påverkats av
avsikten att utlåningsräntan skall motsvara kostnaderna för statens egen
upplåning jämte visst tillägg för förvaltning och kreditrisk. Det bär även
ansetts önskvärt med stabilitet i räntesatsen och en viss följsamhet till ränterörelserna
på den allmänna kapitalmarknaden. Frågan om vilka krav man
skulle ställa på normalräntan och hur dessa krav lämpligast skulle kunna
uppfyllas var emellertid föremål för delade meningar redan vid dess tillkomst,
och vid skilda tillfällen har normalräntans funktion för sitt ändamål
ställts under diskussion. Bl. a. har framhållits risken att räntan skulle bli
alltför orörlig och därigenom brista i aktualitet gentemot marknadens ränteläge.
En omprövning av normalräntan ifrågasattes sålunda av riksdagens
revisorer i deras år 1960 avgivna berättelse. Revisorerna framhöll att närmare
20 år förflutit sedan bestämmelserna om normalräntan fastställdes
och att väsentligt ändrade förhållanden därunder inträtt i det ekonomiska
livet. Utvecklingen på kreditmarknaden och räntelägets förändringar hade
skapat andra betingelser för den statliga långivningen än de som varit rådande
vid tillkomsten av föreskrifterna. Revisorernas förslag tillstyrktes av
flertalet remissmyndigheter och rönte även anslutning av 1961 års riksdag.
Någon utredning i ämnet har emellertid inte kommit till stånd.

Såsom framgår av de uppgifter om ränteutvecklingen på marknaden som
lämnats i granskningspromemorian, har de skäl för en omprövning av räntan
på lån från statens utlåningsfonder som tidigare anförts av riksdagens revisorer
ytterligare accentuerats under de senaste åren. Alltsedan år 1955 har
således normalräntan understigit den ränta som staten haft att erlägga för
sin egen långfristiga upplåning mot obligationer och reverser — bortsett
från ett obligationslån som år 1963 kunnat emitteras till något lägre ränta än
då gällande normalränta. Det bör härvid beaktas att en på dylikt sätt eftersläpande
utlåningsränta är ägnad att ensidigt gynna låntagaren, som i tider
med stigande ränta kan tillgodogöra sig en inte avsedd räntesubvention men
vid sjunkande ränteläge kan fylla sitt kreditbehov med anlitande av andra
lånekällor än utlåningsfonderna. Det kan vidare ifrågasättas om tillräcklig
grund finns för det nu tillämpade systemet att binda normalräntan vid långfristig
upplåning mot obligationer och reverser. Redan vid normalräntans

101

tillkomst utgjorde upplåning av nämnda natur endast en mindre del av den
samlade statsskulden — omkring 32 procent. Utvecklingen därefter har i berört
hänseende medfört ytterligare förskjutning, så att numera endast 17
procent av statsskulden är placerad i sådana låneformer som utgör underlag
för normalräntans beräkning. I sammanhanget bör även beaktas att valet av
låneformer vid statens egen upplåning träffas med hänsyn till marknadsmässiga
faktorer och inte har något samband med de ändamål för vilka
medlen utnyttjas i den statliga verksamheten.

På grund av det nu anförda synes det motiverat att en översyn företas i
syfte att klarlägga om den nu använda metoden för beräkning av ränta på
lån från statens utlåningsfonder, i främsta rummet räntetyp I, är ägnad att
uppfylla de krav som från statens och låntagarnas sida kan ställas på långivningen.
I samband därmed bör övervägas om tillräcklig anledning finns
att bibehålla föreskriften om en fast, för lånens hela löptid gällande räntefot.
Med hänsyn till de successivt stegrade kostnaderna för löner och övrig
administration bör vidare prövas, om det nu tillämpade tillägget av 1/4
procent alltjämt kan anses tillräckligt för att täcka statens kostnader för
förvaltning och kreditrisk.

Enligt revisorernas beslut bär ärendet remitterats för yttrande till statskontoret,
riksrevisionsverket, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret.

Vad i promemorian anförts har vunnit stöd av remissmyndigheterna. I
yttrandena har emellertid bl. a. framhållits att frågan borde ses ur ett vidare
perspektiv, varvid normalräntans betydelse vid beräkningen av affärsverkens
avkastningskrav samt vid bestämmandet av avskrivningar vid vissa
kapitalinvesteringar borde inbegripas i utredningsuppdraget. Vidare har erinrats
om att pågående arbete med statlig programbudgetering torde komma
att medföra behov av en kalkylränta för beräkningen av vissa kostnadsfaktörer.

På grundval av det förebragta materialet har revisorerna i skrivelse till
Kungl. Maj :t väckt förslag om att en utredning med det syfte som angivits
i granskningspromemorian måtte komma till stånd. I skrivelsen har tillika
anförts att revisorerna för sin del funnit att frågan om räntesättningen för
lån ur de statliga utlåningsfonderna inte nödvändigtvis är beroende av en
lösning av de av remissmyndigheterna angivna speciella ränteproblemen men
att revisorerna inte hade något att erinra mot att utredning rörande samtliga
dessa frågor företogs i ett sammanhang.

Fonden för låneunderstöd

(granskningspromemoria nr 4/1968 på tredje avdelningen)

I den ovannämnda granskningspromemorian har lämnats en redogörelse
för en företagen granskning av fonden för låneunderstöd samt framförts
vissa synpunkter och förslag i anledning därav. I promemorian har anförts
i huvudsak följande.

102

Fonden för låneunderstöd förvaltas av sex olika myndigheter, vilka svarar
för var sin delfond. Det vid utgången av budgetåret 1966/67 såsom utlånta
medel redovisade beloppet uppgick till drygt 2 200 milj. kronor.
Beloppet fördelade sig på de olika myndigheternas delfonder enligt följande
(angivet i runda tal).

Statskontorets delfond .......................... 1 232 177 000 kronor

Lantbruksstyrelsens delfond ...................... 17 000 »

Arbetsmarknadsstyrelsens delfond.................. 141 152 000 »

Bostadsstyrelsens delfond ........................ 561 625 000 »

Riksbankens delfond ............................ 169 546 000 »

Riksgäldskontorets delfond ...................... 96 014 000 »

Sammanlagda antalet lån på de olika delfonderna utgjorde vid nyssnämnda
budgetårsskifte uppskattningsvis mer än 117 000. I denna summa
ingick dock av bostadsstyrelsen förvaltade stående delar av egnahemslån
med ett beräknat antal av 110 000.

Den på fonden för låneunderstöd redovisade långivningen är av högst
skiftande natur. Bland lånen förekommer ett stort antal som betecknas som
grupplån, d. v. s. lån som har utlämnats till ett flertal olika organisationer eller
personer för fullföljande av ett enhetligt eller likartat ändamål, exempelvis
lån till barnstugor, till studentbostäder eller till vissa personkategorier
för undergående av utbildning. Dessa lån är till sin karaktär besläktade
med de som utlämnas från de statliga utlåningsfonderna men skiljer sig
från de sistnämnda genom att återbetalade medel inte på nytt tas i anspråk
för utlåning utan återlevereras. I andra fall har utlåningen mera karaktär
av engångsåtgärd. Särskilt denna form av lån, som ofta avser betydande belopp,
utvisar olikformighet även beträffande de ekonomiska villkoren för lånen.
Räntefrihet — hel eller partiell — förekommer i inte ringa utsträckning,
och vissa lån är även förenade med amorteringsfrihet. Sådana lån kan
ha vissa likheter med rena bidrag; den formella låneformen har valts för att
beloppen eventuellt skall kunna återkrävas om ändrade förutsättningar
skulle inträda.

Den företagna granskningen har åsyftat att åstadkomma en bild av hur
tillgångarna på fonden för låneunderstöd är placerade och redovisade samt
att genom stickprov undersöka principerna för förvaltningen och den kamerala
verksamhetens funktion. I enlighet härmed har i promemorian vissa
delar av fondtillgångarna berörts endast summariskt eller omnämnts endast
i tabellform. Granskningen har till viss del aktualiserats av ett av riksdagens
revisorer under år 1967 behandlat ärende, som utvisade att vissa såsom
förskott till kommuner in. fl. utlämnade medel på grund av brister i redovisningssystemet
inte hade kunnat skyddas mot preskription.

Den företagna granskningen har inte gett anledning till några väsentligare
erinringar gentemot fondtillgångarnas förvaltning och redovisning. Med de
undantag som framgår av den lämnade redogörelsen har, såvitt gäller de

103

stickprovsvis utvalda lånen eller lånegrupperna, amorteringar och räntebetalningar
erlagts och preskription i vederbörlig ordning brutits. De eftersläpningar
i betalningsskyldighetens fullgörande som har iakttagits beträffande
vissa lån har gällt stöd till sådana låntagarkategorier, för vilka ringa
betalningsförmåga kan antas föreligga.

Härutöver har granskningen gett anledning till följande påpekanden.

Såsom framgår av redogörelsen är förvaltningen av lånetillgångarna på
fonden för låneunderstöd starkt splittrad. Detta förhållande gäller särskilt
statskontorets delfond. Beträffande vissa lån handhar statskontoret samtliga
på långivaren ankommande uppgifter, såsom utbetalning och redovisning,
uppbörd av amortering och räntor samt förvaring av skuldförbindelser och
säkerheter. I andra fall återigen är de förvaltande uppgifterna överlämnade
till annan myndighet; statskontorets åliggande begränsar sig därvid till att
på rekvisition tillhandahålla för respektive ändamål anvisade medel samt
årligen gentemot riksrevisionsverket och rikshuvudboken redovisa fondförvaltningens
resultat. Den fördelning av de förvaltande uppgifterna som sålunda
förekommer torde som regel vara betingad av praktiska skäl, särskilt
då kontakten med låntagarna lämpligen anses böra upprätthållas av en med
respektive ärenden förtrogen fackmyndighet. I andra fall synes emellertid
den gällande fördelningen av arbetsuppgifter knappast vara motiverad av
sakliga skäl; splittringen synes snarare vara ägnad att komplicera förvaltningen
och orsaka onödigt administrativt arbete. Som exempel må nämnas
vissa av de kategorier lån som förvaltas av socialstyrelsen samt de till vissa
jordbrukare utlämnade lån av äldre typ som redovisas hos lantbruksstyrelsen
och riksgäldskontoret. Det synes antagligt att utrymme här föreligger
för en rationalisering av redovisningen. Som riktlinje synes därvid böra
gälla att — om inte särskilda skäl föranleder annat — riksbanken omhändertar
de lån i fråga om vilka de bankmässiga göromålen dominerar, under
det att statskontoret förvaltar övriga lån.

Åtskilliga av de från fonden för låneunderstöd utlämnade lånen är förenade
med särskilda villkor. Så är i stor utsträckning förhållandet med de på
statskontorets delfond redovisade lån som avser stöd till uppförande av
byggnader, men villkor har föreskrivits även för lån på andra delfonder och
gällande andra ändamål. Ofta gäller dessa lån avsevärda belopp. En vanligen
förekommande konstruktion innebär att lånet skall utestå ränte- och
amorteringsfritt så länge byggnaden användes för det avsedda ändamålet.
Vanligen har på statskontorets kontokort anteckning gjorts om villkorets
innehåll eller i vart fall att visst villkor gäller för lånet — undantagsvis
finns även anteckning om hur eller av vem kontroll skall utövas över att
villkoret iakttas. Vanligen finns emellertid inte någon uppgift om sistnämnda
förhållande, och beträffande ett inte ringa antal fall synes tvekan
råda om vilken myndighet eller person som har att utöva kontrollen. I vissa
fall torde föreskrift härom över huvud taget inte ha meddelats. Det synes an -

104

geläget att ett klarläggande av dessa frågor kommer till stånd, särskilt
med hänsyn till att lånen ofta är ränte- och amorteringsfria och att regelbundna
kontakter mellan långivare och låntagare därför inte upprätthålls.
Uppgift om vilken myndighet el. dyl. som har att som ämbetsåliggande utöva
tillsyn rörande villkorens iakttagande bör finnas tillgänglig på kontokort,
varjämte notering om kontrollen bör göras på dylikt kort eller i förfallobok.

Det synes lämpligen kunna uppdragas åt statskontoret att dels närmare
pröva i vilken utsträckning eu rationalisering av ifrågavarande låneförvaltning
skulle kunna åstadkommas, dels ock i ovan angivet syfte företa en genomgång
av för lånen gällande villkor och vidta de åtgärder som kan föranledas
därav.

Promemorian har för yttrande remitterats till statskontoret, riksrevisionsverket,
lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen, fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret. Beträffande innehållet i remisssvaren kan
följande sammanfattningsvis återges.

Statskontoret och riksrevisionsverket (gemensamt yttrande) har funnit
det angeläget att klara bestämmelser meddelas om vilken myndighet som
skall ha tillsyn över låntagaren och fortlöpande övervaka att de i samband
med lånets beviljande uppställda eller eljest gällande villkoren för lånet vederbörligen
iakttas. Ämbetsverken har därför inte något att erinra mot en i
rationaliseringssyfte företagen genomgång av ifrågavarande förvaltningsförhållanden.
Undersökningen, som lämpligen synes kunna utföras av de båda
ämbetsverken gemensamt, anses emellertid böra igångsättas först sedan vissa
ändringar beträffande verksamheten vid statskontorets fondbyrå genomförts.

Även i yttrandena från lantbruksstyrelsen, fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret har framhållits att utrymme finns för en viss
rationalisering av ifrågavarande förvaltning och att behov synes föreligga av
en samordning av de olika lånetyperna. Lantbruksstyrelsen och fullmäktige
i riksgäldskontoret — på vilkas delfonder kvarstår endast ett fåtal lån som i
flertalet fall är under avveckling — har dock tillagt att såvitt gäller dessa lån
anledning saknas att vidta någon ändring i förvaltningshänseende. Socialstyrelsen
har i sitt yttrande lämnat vissa kompletterande uppgifter rörande
sitt förvaltningsavsnitt men inte uttalat sig om önskvärdheten av en rationalisering.

Under åberopande av vad som anförts i promemorian och av de hörda
remissmyndigheterna har revisorerna i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslagit,
att den angivna översynen beträffande fonden för låneunderstöd måtte komma
till utförande. Revisorerna har därvid förklarat sig inte ha något att erinra
mot förslaget att utredningen företas av statskontoret och riksrevisionsverket.
Revisorerna har emellertid betonat att den omständigheten, att endast
ett fåtal lån kvarstår på en viss delfond, inte borde utgöra hinder för
prövning av frågan om denna delfonds överförande till annan myndighets
förvaltning.

105

Försäljning av fast egendom som tillfallit allmänna arvsfonden
(granskningspromemoria nr 1/1968 på tredje avdelningen)

I sin år 1967 avgivna berättelse lämnade revisorerna en redogörelse för
handläggningen av ett ärende rörande försäljning av viss fast egendom som
tillfallit allmänna arvsfonden. Revisorerna konstaterade att försäljningsärendet
ännu fem och ett halvt år efter dödsfallet inte i färdigberett skick
kunnat överlämnas till Kungl. Maj :t för avgörande och att ärendet enligt
revisorernas mening fått en otillfredsställande behandling. Då liknande
dröjsmål enligt vad revisorerna hade sig bekant förekommit även beträffande
andra arvsfondens fastigheter, ville revisorerna understryka vikten av att
dylika fastigheter i enlighet med förutsättningarna för gällande bestämmelser
försåldes utan onödig tidsutdräkt.

Med nyssnämnda försäljningsärende som utgångspunkt har 1968 års revisorer
funnit anledning att låta undersöka, huruvida dröjsmål med avvecklingen
av allmänna arvsfondens fastigheter förekommer i sådan omfattning,
att anledning finns att överväga ändrade bestämmelser rörande handläggningen
av dylika ärenden. För att erhålla en bild av den omfattning i vilken
dylikt dröjsmål förekommer har undersökningen grundats på en statistik
över samtliga de ärenden rörande arvsfondens rätt till kvarlåtenskap som
slutredovisats genom inbetalningar under ett år, nämligen år 1966.

Av de till åtskilliga hundratal uppgående ärenden som under år 1966 slutredovisats
för allmänna arvsfondens räkning utgörs 49 ärenden av inlevererade
köpeskillingar för fastigheter.

I sammanfattningen av utredningsresultatet konstateras inledningsvis att
avvecklingen av arvfallna fastigheter kan förutsättas normalt ta viss tid i
anspråk, eftersom åtskilliga rättsliga och andra åtgärder ingår i förfarandet,
exempelvis förordnande av god man, upprättande och inregistrering av
bouppteckning, försäljning av lös egendom, värdering av fastighet, infordrande
och prövning av anbud samt redovisning av försäljningsmedlen. I åtskilliga
ärenden tillkommer ytterligare åtgärder, ägnade att förlänga avvecklingstiden,
exempelvis då ärendet på grund av köpeskillingens belopp
skall avgöras av Kungl. Maj :t eller riksdagen, då lantbruksnämnd vill använda
fastigheten för rationaliseringsändamål och då fråga uppkommer
om avstående av en eller annan anledning av arvsfondens rätt. På grund
härav har vid undersökningen någon uppmärksamhet inte ägnats de ärenden
— 37 till antalet — som inkommit till kammarkollegiet under åren
1964—1966.

Återstående tolv ärenden, som alltså varit under handläggning i minst tre
år, har underkastats granskning i syfte att utröna orsakerna till tidsåtgången.
Granskningen har givit vid handen att i åtminstone sex av ärendena
förekommer sådana förhållanden att närmare undersökning ej ansetts
motiverad — dröjsmålet har i vissa fall varit endast skenbart, slutredovisningen
har gällt endast obetydligt belopp, eller vissa omständigheter, exem -

8—680650

106

pelvis judiciella eller administrativa tvister, kan antagas utgöra godtagbar
förklaring till den använda tiden. Beträffande övriga sex ärenden synes det
troligt att en väss långsamhet i handläggningen medverkat till de avsevärda
avvecklingstiderna, men förhållandena vid avvecklingen har samtidigt varit
på olika sätt komplicerade. I viss utsträckning kan också tidsåtgången tänkas
sammanhänga med vederbörande myndigheters strävan att erhålla ett
högre pris vid försäljningen. I några av de granskade ärendena har avsevärda
förhöjningar av de från början erbjudna köpeskillingarna åstadkommits.

Den i anledning av granskningen upprättade promemorian utmynnar i
omdömet att den företagna undersökningen knappast kan anses ha lämnat
tillräckligt underlag för att föreslå ändring av bestämmelserna om avveckling
av arvsfondens fasta egendom.

Revisorerna har vid prövning av ärendet inte funnit anledning till ytterligare
åtgärd.

Vissa kostnader för fiskeristatistik
(granskningspromemoria nr 2/1968 på tredje avdelningen)

I skrivelse den 18 januari 1968 har en enskild befattningshavare vid lantbruksorganisationen
föreslagit vissa ändringar i systemet för insamling av
fiskeristatistik, ägnade att minska kostnaderna för saltsjöfiskestatistiken
samt åstadkomma en utförligare statistik över sötvattenfisket.

På grundval av företagen utredning har konstaterats att frågan om metoderna
för insamling av statistik över saltsjöfisket nyligen har utretts av
statistiska centralbyrån. Därvid framlagda förslag har inte vunnit anslutning
vid remissbehandlingen, och frågan är beroende av Kungl. Maj :ts prövning.
Utredning om metoderna för insamling av statistik över sötvattenfiske
pågår inom statistiska centralbyrån och väntas bli redovisad under år 1968.

Revisorerna har beslutat att ärendet inte skall föranleda någon vidare åtgärd.

Ej avslutade ärenden
Riksstatens uppställning

(granskningspromemoria nr 3/1968 på första avdelningen)

Förslag till ny uppställning av riksstaten har framlagts i samband med en
granskning av det sätt på vilket statsbudgeten för närvarande är utformad.
Ärendet är föremål för remissbehandling.

Statens vattenfallsverks förvärv av visst elektriskt distributionsföretag
(granskningspromemoria nr 8/1968 på tredje avdelningen)
Utredning har företagits rörande de faktorer som varit bestämmande för
den köpeskilling som av statens vattenfallsverk erlagts vid förvärvet av ett
elektriskt distributionsföretag i Ljungan-området i Västernorr lands län.
Ärendet har remitterats för yttrande till vattenfallsverket.

107

Utbildningsdepartementet
Ej avslutade ärenden

Fortbildning av lärare under s. k. studiedagar
(granskningspromemoria nr 2/1968 på andra avdelningen)
Anordnande av studiedagar är ett led i den fortbildningsverksamhet som
systematiskt bedrivs i syfte att informera lärarna om utvecklingen på skolväsendets
område. En omfattande undersökning har verkställts med sikte
på att bl. a. klarlägga lärarnas attityd till studiedagsorganisationen och de
möjligheter som kan finnas att förbilliga och effektivisera verksamheten.
Resultatet av undersökningen har sammanfattats i ovan angiven granskningspromemoria,
som utsänts på remiss till berörda myndigheter.

J oidbr uksdepar tementet
Avslutade ärenden

Strukturrationaliseringen av Rgd i Östergötlands län
(granskningspromemoria nr 5/1968 på tredje avdelningen)

I den angivna granskningspromemorian har lämnats en redogörelse för ett
ärende rörande rationalisering av Ryds skifteslag i Östergötlands län samt
rörande överlåtelse till domänverket av en större skogsegendom som bildats
som ett resultat av rationaliseringsåtgärderna. Av innehållet i promemorian
må sammanfattningsvis återges följande.

År 1957 söktes hos lantbruksnämnden i Östergötlands län tillstånd att förvärva
en fastighet i Västra Ny socken med en totalareal av 281 hektar, därav
bl. a. 50 hektar åker och 204 hektar skog. Gården var belägen i byn Ryd, vars
skifteslag omfattade fyra brukningsenheter med starkt splittrad ägofördelning.
Då lantbruksnämnden ansåg behov föreligga av strukturrationalisering
i byn, avslogs ansökningen om förvärvstillstånd. Till följd av avslaget
hembjöds gaiden till lantbruksnämnden, som enligt 9 § jordförvärvslagen
hade att inlösa fastigheten till det pris köparen erbjudit. Intresset för jordbruksrationalisering
hos övriga fastighetsägare visade sig emellertid ringa.
Först sedan lantbruksnämnden under åren 1963 och 1964 inlöst ytterligare
tva av skifteslagets fastigheter kunde den avsedda rationaliseringen komma
till stånd. Efter genomförandet av sistnämnda förvärv bildades av byns samtliga
ägor två jordbruksenheter, den ena tillhörande lantbruksnämnden och
med en areal av 415 hektar, därav 72 hektar åker och 310 hektar skog, den
andra tillhörande den ende kvarvarande enskilde jordbrukaren i byn, med en
areal av 86 hektar, därav 23 hektar åker och 46 hektar skog. Enligt lantbruksnämndens
planer skulle den större gården såsom en bärkraftig, kombinerad
jord- och skogsbruksenhet överlåtas till en brukare som förutsattes
vara bosatt på gården.

108

Den för lantbruksnämndens fastighet redovisade åkern hade emellertid
även efter rationaliseringen delvis mycket dålig arrondering. Vid den följande
detaljplaneringen bedömdes därför högst 30 hektar åker som brukningsbar,
medan resten ansågs böra överföras till annat ägoslag, företrädesvis
skog. Omkring 13 hektar av den brukningsbara åkern var i behov av
dikningsåtgärder. Huvuddelen av fastighetens byggnadsbestånd var dåligt
och föga lämpligt att användas i den framtida jordbruksdriften på en gård
av denna storlek. Fastigheten, som enligt 1965 års fastighetstaxering var
åsatt ett värde av 538 300 kronor, saluvärderades av lantbruksnämnden till
731 600 kronor. Värderingen grundades på följande delposter.

12 hektar åker å 1 700 kr......................... 20 400

5,5 » » å 1 000 kr......................... 5 500

13 » » å 200 kr......................... 2 600

13 » bete å 300 kr......................... 3 900

21 » planteringsåker å 200 kr................... 4 200 36 600

»Farfarsstugan»............................................ 5 000

Jakten, 2 500 kr./år, kapitaliserat efter 6 procent................ 40 000

Skogen, avkastningsvärde .................................. 650 000

Summa kronor 731 600

Vid denna värdering hade den årliga skogstillväxten under den närmaste
10-årsperioden beräknats till 1 420 m3sk. Med hänsyn till föreliggande åldersfördelning
och till behovet av visst större gallringsuttag hade den årliga
avverkningen under samma period uppskattats till 2 340 m3sk.

Sedan lantbruksnämnden under våren 1966 utbjudit fastigheten i Ryd till
försäljning inkom 23 anbud, av vilka domänverket hade avgivit det högsta,
slutande på ett belopp av 1 400 000 kronor. 21 anbud, avgivna av enskilda
spekulanter, fördelade sig med belopp mellan 852 000 och 550 000 kronor.
Ytterligare en enskild anbudsgivare önskade tillbyta sig fastigheten mot 45
var för sig belägna skogsskiften i Kopparbergs län jämte kontant vederlag
för värdeskillnaden.

Vid den värdering som låg till grund för domänverkets anbud hade arealen
skogsmark upptagits till 398 hektar, vilket innebär att även åker- och
betesmark upptagits som skogsmark. Den årliga normalproduktionen beräknades
till 2 190 m3sk. Avkastningsvärdet beräknades enligt denna tabell.

Avverkn.	Årlig	Värde	Periodens
period	avverkn.	per m3sk	inkomster
m3sk	kronor	nuvärde kronor
1—10.......	......... 2 791	36: 70	827 000
11—20.......	......... 2 402	38: 30	504 000
21—30.......	......... 1 938	40: 30	289 000
31 40.......	......... 1 421	45:70	163 000
41 50........	......... 330	43: 60	24 000
51—60.......	......... 347	47: —	18 000
Normala vkastn.	kr. per m3sk..........	....... 37:80

109

Bruttomarkvärde, 240,6 ha å 1 870 kr....................... 450 000

10-årig ungskog, 13,25 ha å 2 770 kr......................... 37 000

Summa inkomster...................................... 2312 000

Avgår skogsvårdskostnader 241 ha å 600 kr................. —145 000

Avgår förvaltningskostnader 10 procent.................... —231 000

Skogens avkastningsvärde efter 4 % disk................... 1 936 000

Justerat till normalränta 5 3/4 % ........................ 1 355 000

Jakt, 2 kr. per ha och år................................ -j-15 000

Avgår dikning m. m..................................... —30 000

Byggnader............................................ +21 000

Summa värde av skog och skogsmark...................... 1 361 000

Med stöd av 35 § instruktionen för lantbruksorganisationen överlämnade
lantbruksnämnden ärendet till lantbruksstyrelsen för avgörande. Härvid
förelåg en skrivelse från lantbruksnämnden i Kopparbergs län, enligt vilken
denna vore synnerligen intresserad av att förvärva de erbjudna skogsskiftena
i nämnda län för där pågående rationaliseringsarbete. Lantbruksstyrelsens
beslut, som meddelades i januari 1967, innebar att de nämnda 21 anbuden
från enskilda anbudsgivare avvisades och att ett triangelbyte ordnades
med lantbruksorganisationen, domänverket och anbudsgivaren från Kopparbergs
län som parter. Domänverket förvärvade fastigheten i Ryd till ett
beräknat värde av 1 054 000 kronor och lämnade som vederlag härför en
kronoegendom i Södermanlands län. Den enskilda anbudsgivaren förvärvade
nyssnämnda kronoegendom och lämnade i stället sitt skogsinnehav i Kopparbergs
län. Detta förvärvades av lantbruksorganisationen, som frånträdde
fastigheten Ryd till domänverket. Uppkommande skillnader i fastighetsvärden
utjämnades med kontantuppgörelser.

Det inbytesvärde som åsattes fastigheten vid bytestransaktionen hade beräknats
i december 1966 efter förnyad värdering, vilken hade företagits av
personal från lantbruksstyrelsen. Att beloppet avsevärt avviker från det
saluvärde som år 1965 beräknats av lantbruksnämnden — enligt den s. k.
planmetoden — har förklarats av en samverkan mellan ett flertal olika faktorer.
Sålunda hade arealen skogsmark utökats på grund av företagen skogsplantering
och ett års tillväxt hade tillkommit. Avverkningskvantiteten under
de tio första åren hade beräknats högre, och detsamma gällde såväl
bruttopriset på avverkade produkter som sortiment sutfallet, vilket ansågs
kunna ge en större andel gagnvirke. Å andra sidan beräknades åtskilliga
kostnader lägre, nämligen körningskostnader, indirekta avverkningskostnader
och allmänna förvaltningskostnader.

Domänverket har efter tillträdandet av Ryd införlivat gården med den
angränsande kronoparken Bona. Av lantbruksnämnden påbörjad skogsplantering
av viss sämre åkermark har fullföljts. I avsikt att tillvarataga äldre
virkestillgång samt åstadkomma mera likåldriga bestånd har ett program
för avverkningar uppgjorts och i viss omfattning realiserats. Detta innebär

att domänverket under de två första åren kalavverkar 127 hektar och vidtar
gallringsåtgärder på 96 hektar samt tar ut 33 200 m3sk av det till
omkring 51 800 m3sk beräknade virkesförrådet.

Enligt vad som härefter sammanfattningsvis anförts i granskningspromemorian
företer den strukturrationalisering som företagits beträffande Ryd
åtskilliga drag som i väsentliga avseenden avviker från vad som normalt
kan betraktas som syftet med den verksamhet som åvilar lantbruksnämnderna
till främjande av den enskilda jord- och skogsbruksnäringen. Lantbruksnämndens
ursprungliga avsikt att av de starkt splittrade ägorna i byn
tillskapa välarronderade bärkraftiga enheter, avsedda för på gårdarna bosatta
jordbrukare, har således kunnat fullföljas endast såvitt gäller den
brukare som kvarstannat i byn och deltagit i rationaliseringen. För denne
har det omfattande företaget inneburit en påtaglig vinst i fråga om markens
arrondering. I övrigt har emellertid rationaliseringsföretaget medfört att
hela den återstående delen av skifteslaget, omfattande närmare fyra femtedelar
av den totala arealen, överlåtits till domänverket för att införlivas med
dess närbelägna kronopark, varjämte huvuddelen av åkerjorden planterats
med skog och omkring 65 procent av det befintliga virkesförrådet uttagits.
Sistnämnda åtgärd måste dock ses mot bakgrunden av numera tillämpade
metoder för storskogsbruk.

Med hänsyn till den utveckling som förevarande ärende undergått vill det
synas, som om redan då frågan om förvärvstillstånd för den första av de av
lantbruksnämnden inköpta gårdarna förelåg till prövning år 1957 en mera
fullständig utredning hade bort föreligga rörande intresset för rationalisering
i byn samt beskaffenheten av åkerjorden och kostnaderna för upprustning
av gårdarnas byggnadsbestånd. Det är antagligt att en bedömning av
ärendet med dessa faktorer som underlag hade lett till att förvärvstillstånd
vid nämnda tillfälle lämnats åt den enskilde köparen. En dylik utgång av
ärendet hade stått mera i överensstämmelse med den statliga rationaliseringsverksamhetens
syfte. Omarrondering av det splittrade ägobeståndet
torde sedermera ha kunnat genomföras efter hand och med godtagbart resultat.

Det bör dock i detta sammanhang anmärkas, att närmare 10 år förflutit
mellan lantbruksnämndens första förvärv av mark i Ryd och lantbruksstyrelsens
slutliga beslut om fastighetens disposition. Under denna tid har en
väsentlig förändring inträffat i fråga om förutsättningarna för jord- och
skogsbruk liksom i fråga om de krav som uppställs för jordbruksenheters
arealomfång, arrondering och bärkraft. Vidare är att märka att det slutliga
resultatet av vidtagna åtgärder för jordbrukets vidkommande inte framträder,
förrän klarhet vunnits om den omfattning i vilken de förvärvade skogsskiftena
i Kopparbergs län kunnat utnyttjas i rationaliseringsarbetet.

I den allmänna debatt som förekommit om rationaliseringen av Ryd har
prisfrågan särskilt uppmärksammats. Med sikte på en kommande försäljning
värderades fastigheten år 1965 av lantbruksnämnden till 731 600 kro -

nor. En förnyad värdering, företagen följande år av lantbruks styr elsen, gav
till resultat ett värde av 1 054 000 kronor. Vidare avgav domänverket sistnämnda
år ett anbud på fastigheten till en köpeskilling av 1 400 000 kronor.
Underlaget för dessa olika värdeberäkningar har i den föregående redogörelsen
närmare belysts. Såvitt gäller de värden som angivits av lantbruksorganisationen
sammanhänger skillnaden väsentligen med att fastigheten vid den
högre värderingen förutsattes bli utnyttjad enligt storskogsbrukets principer
och möjligheter. Domänverkets avsevärt högre värdering — vilken likväl
inte kommit till användning vid bytesavtalet •— grundade sig på verkets då
tillämpade metoder för beräkning av de framtida virkespriserna. År 1967 har
emellertid domänverket omprövat det tillämpade beräkningssättet. Den numera
använda värderingsmetoden räknar med lägre framtida virkespriser
och skulle, om den legat till grund för värderingen av Ryd, ha givit ett nuvärde
av omkring 1 150 000 kronor.

Genom revisorernas beslut har promemorian remitterats för yttrande till
lantbruksstyrelsen och domänstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört, jämte annat, att lantbruksnämnden
i Östergötlands län i förevarande fall visserligen hade planerat för
skapandet av brukningsenheter, som inte i nu rådande läge skulle kunna
bära de investeringar som skulle krävas för att göra dem till kombinerade
jord- och skogsbruksföretag med förutsättningar för rationell drift. Den ursprungliga
avsikten att företa rationalisering i Ryd stod emellertid i princip
i överensstämmelse med då gällande allmänna grunder för nämndernas verksamhet.
Erfarenheten visar att det kunde vara svårt att på förhand bedöma
intresset i en ägosplittrad by för en genomgripande strukturrationalisering.
Den sedermera ändrade målsättningen — endast två gårdar i byn — överensstämde
även med de ökade krav som genomfördes med 1959 års riksdagsbeslut
om jordbruksrationaliseringen. Den ökade vikt som samtidigt gavs åt
den företagsekonomiska bedömningen av investeringar i jordbruksföretag
gjorde dock att nämndens nybildade fastighet i Ryd efter hand kom att bedömas
som en ren skogsfastighet.

Lantbrukstyrelsen anser det inte osannolikt att en viss strukturrationalisering
hade kommit till stånd även om lantbruksnämndens åtgärder inte
vidtagits, men slutresultatet hade då troligen blivit sämre. Rationaliseringsåtgärderna
kan visserligen sägas vara mindre vanliga men kan fördenskull
inte anses olämpliga eller stridande mot de under ärendets gång vid flera
tillfällen ändrade riktlinjerna för rationaliseringsverksamheten.

I en tilläggspromemoria till granskningspromemorian har anförts, att den
företagna utredningen syftat till att lämna en redogörelse för rationaliseringen
av byn Ryd och de i flera avseenden säregna omständigheter som
präglat ärendet. De inkomna yttrandena har kompletterat redogörelsen men
ger inte anledning till ytterligare uttalanden eller bedömningar. Någon vidare
åtgärd synes inte erfordras.

Genom beslut av revisorerna har ärendet lagts till handlingarna.

112

Ej avslutade ärenden
Nedläggning av allmänna flottleder
(granskningspromemoria nr 7/1968 på tredje avdelningen)

I den angivna granskningspromemorian har redovisats en utredning rörande
nedläggningen av allmänna flottleder samt de återverkningar denna
utveckling bär på andra sidor av samhällsekonomin. Promemorian har remitterats
för yttrande till ett femtontal myndigheter och organisationer.

Inrikesdepartementet
Avslutade ärenden

Arbetsvärdens organisation

(granskningspromemoria nr 1/1968 på första avdelningen)

Riksdagens revisorer hade under senare delen av år 1967 beslutat företa
en granskning av organisationen inom arbetsvärden samt vissa andra
frågor av betydelse för den arbetsvårdande verksamheten. En utredning i
detta syfte påbörjades den 24 oktober 1967.

Som ett första led i undersökningen hade bl. a. från samtliga länsarbetsnämnder
inhämtats sakuppgifter beträffande den arbetsvårdande verksamheten,
varjämte nämnderna anmodats framföra sina synpunkter i vissa frågor.
Det insamlade materialet redovisades i ovannämnda promemoria, vari
även anfördes en del kommentarer till materialet och angavs slutsatser som
detta ansågs kunna ge anledning till.

Granskningspromemorian remitterades för yttrande till riksförsäkringsverket,
socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte Svenska
landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige
och Svenska arbetsgivareföreningen bereddes tillfälle att uttala sig beträffande
promemorian. De inkomna yttrandena har beaktats vid den fortsatta
undersökningen.

Vid 1968 års vårriksdag, således när utredningsarbetet pågått en tid, aktualiserades
genom motioner spörsmålen om huvudmannaskapet och organisationen
för de skyddade verkstäderna och om den skyddade verksamhetens
förutsättningar. Sedan riksdagen med anledning av förenämnda motioner
hemställt om en förutsättningslös utredning av vissa i motionerna upptagna
frågor, har chefen för inrikesdepartementet enligt ett den 15 augusti
1968 lämnat bemyndigande tillkallat sakkunniga för att utreda förutsättningarna
för en utbyggnad och effektivisering av den skyddade sysselsättningen.
Detta föranledde revisorerna att överväga frågan huruvida den av
dem beslutade granskningen borde fullföljas. Vid nyssnämnda tidpunkt var
granskningen emellertid praktiskt taget slutförd. Revisorerna ansåg sig därför
och på i det följande anförda skäl böra överlämna den av dem verkställda
undersökningen till Kungl. Maj :t.

I en med anledning härav av revisorerna till Kungl. Maj :t avlåten skri -

113

velse lämnades en redogörelse för utredningen och framfördes synpunkter
och förslag beträffande en del i sammanhanget betydelsefulla spörsmål.

Revisorerna framhöll således att den moderna arbetsvärdens syfte vore att
genom olika åtgärder bereda personer med handikapp av något slag lämplig
sysselsättning, antingen mera stadigvarande eller för att göra dem skickade
att efter en tid inträda på den öppna arbetsmarknaden. Särskilt under senare
år hade denna verksamhet starkt expanderat, och utvecklingen torde komma
att fortsätta i takt med de ökade behoven. Väsentliga inslag i strävandena
att nå nyss angivna mål vore, förutom arbetsprövning och arbetsträning, det
arbete som bedrivs vid s. k. skyddade verkstäder. Det vore angeläget, såväl
med hänsyn till de handikappades intressen som från statsfinansiell synpunkt,
att tillgängliga resurser bleve väl utnyttjade och att verksamheten
finge en effektiv organisation.

Ett organisatoriskt spörsmål som uppenbarligen finge tillmätas stor vikt,
särskilt i vad gäller de skyddade verkstäderna, vore huvudmannaskapet.
Detta vore för närvande ordnat på ett länen emellan mycket varierande sätt,
vilket kunde belysas med att i sex län vid tiden för undersökningen fanns en
gemensam huvudman för samtliga verkstäder inom länet, medan man i nio
län hade lika många huvudmän som verkstäder. Detta sammanhängde
främst med att primärkommunerna ofta stode som huvudmän för verkstäder
i kommunerna. Kritik hade riktats emot den splittring av huvudmannaskapet
som således förekom på många håll, och bland såväl länsarbetsnämnderna
som de av revisorerna hörda myndigheterna och organisationerna funnes
en stark övervikt för uppfattningen, att stora fördelar skulle vinnas genom
koncentration av huvudmannaskapet till ett organ för varje län. Endast
två länsarbetsnämnder samt landstingsförbundet och kommunförbundet
hade uttryckt mer eller mindre bestämd tveksamhet på denna punkt.

De skäl som åberopats för en övergång till ett system med enhetligt huvudmannaskap
inom länen innebure huvudsakligen att man därigenom skulle
vinna ökade möjligheter till översiktlig planering och samordning av
verksamheten, inte minst i vad gäller anordnande av verkstäder, anskaffningav
maskiner, val av arbetsobjekt, marknadsföring av produkterna m. m.
Vidare skulle för verksamheten i dess helhet oförmånlig konkurrens mellan
verkstäderna kunna undvikas. En sådan koncentration av huvudmannaskapet
hade således ansetts kunna medföra avsevärda förbättringar av effektiviteten
och stora kostnadsbesparingar. Som motiv för ett bibehållande av primärkommuner
som huvudmän hade anförts bl. a., att det positiva intresse
kommunerna visat för verksamheten och som i många fall lett till att skyddade
verkstäder kommit till stånd kunde befaras försvinna eller försvagas
om de inte längre vore huvudmän och att enskilda arbetstagares eventuella
intresse av att få kvarbli på sin hemort kunde komma att eftersättas. Man
hade vidare menat att de kommunala organens ingående kännedom om och
nära kontakter med näringslivet i kommunerna innebure fördelar för arbetsvärden
på respektive orter.

114

Därest förslagen om en koncentration av huvudmannaskapet enligt ovan
antydda riktlinjer vunne anklang, anmälde sig, anförde revisorerna, som
nästa huvudfråga vem som i så fall borde vara huvudman. Här komme närmast
landstingskommunerna genom landstingen eller staten genom länsarbetsnämnderna
i åtanke. För ett system med landstingen som huvudmän
hade bl. a. åberopats att landstingen svarade för den medicinska vården inom
sina områden och att systemet skulle medföra en naturlig anknytning av
arbetsvärden till den medicinska rehabilitering som för många handikappade
är ett nödvändigt steg på deras väg till arbetslivet. De skäl som hade anförts
till stöd för att staten borde vara huvudman innebure bl. a. att staten
hade ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och att arbetsvärden vore ett av
medlen för fullföljande av arbetsmarknadspolitikens syfte att bereda alla
medborgare sysselsättning.

Revisorerna förklarade sig, med hänsyn till att den ovannämnda utredningen
skulle komma att behandla bl. a. huvudmannaskapet, sakna anledning
att mera ingående pröva hithörande frågor men erinrade om ett av
arbetsgivareföreningen framfört önskemål att arbetsgivarsidan skulle få
vara representerad i det länsorgan som kunde komma att handha huvudmannaskapet.
Härigenom skulle huvudmannen kunna tillgodogöra sig värdefulla
erfarenheter från den öppna marknaden. Förslaget kunde enligt revisorernas
mening möjligen förtjäna att prövas, men då borde även frågan
om representation för arbetstagarsidan dryftas. Med hänsyn till det samband
som föreligger mellan arbetsvärden och den allmänna försäkringen
kunde det vidare måhända vara motiverat att undersöka möjligheterna att
låta försäkringskassorna bli representerade i huvudmannaorganet.

Flertalet länsarbetsnämnder hade ansett att ett centralt riksorgan för de
skyddade verkstäderna borde tillskapas. Ett sådant organ skulle innebära
ytterligare ökning av möjligheterna till effektiv samordning, differentiering
av produktionen och förbättring av verkstädernas företagsekonomi in. in.
Det skulle vidare kunna fylla viktiga funktioner för åstadkommande av enhetlig
lönesättning och för att motverka inte önskvärd konkurrens mellan
verkstäderna och mellan dem och småföretagarna. Revisorerna uttalade för
egen del att dessa frågor om en samordning på riksplanet, ehuru i ett något
vidare sammanhang, syntes ingå i det arbete som bedrevs i en inom arbetsmarknadsstyrelsen
tillsatt arbetsgrupp. Denna hade till nppgift att överse
prissättnings-, kalkylations- och produktanskaffningsfrågor in. in. samt organisationen
härför i vad gäller arkivarbetscentraler, skyddade verkstäder
och industriella beredskapsarbeten liksom att undersöka eventuella samordningsmöjligheter
mellan de nämnda verksamheterna. Arbetsgruppen
komme under den närmaste tiden att framlägga förslag om en central samordningsorganisation,
vilken det också skulle tillkomma att sköta övervakningen
av att verkstäderna vid konkurrens med öppna marknadens företag
iakttar styrelsens föreskrifter om prissättning av tjänster och produkter.
Det kunde beträffande sistnämnda fråga tilläggas, framhöll revisorerna, att

115

det från styrelsens sida understrukits att en arbetsvårdsverkstads kalkylmässiga
beräkningar vid framräknande av anbud och priser helt borde utföras
efter en normalverkstads kalkyleringsprinciper och med hänsynstagande
till rådande marknadsförhållanden. De utbud som gåves skulle alltså upprättas
efter de principer som vore allmänt vedertagna och tillämpade i näringslivet,
och någon prisdumpning från arbetsvärdens verkstäder finge ej
förekomma. Statsbidragen finge således ej tillåtas inverka på prissättningen.

Revisorerna fann inte anledning att ta ställning till frågan om ett centralt
riksorgan, då den var under prövning och kunde väntas bli förd vidare till
de sakkunniga för den skyddade sysselsättningen.

Revisorerna berörde i fortsättningen bl. a. det för arbetsvårdsverksamheten
gällande statsbidragssystemet och framhöll att det varit föremål för viss
kritik — det hade ansetts administrativt otympligt och inte i alla avseenden
riktigt avvägt. Ett flertal länsarbetsnämnder och remissinstanser som uttalat
sig i frågan hade förordat en reformering av reglerna. En lösning av
dessa frågor på längre sikt måste, anförde revisorerna, bli i stor utsträckning
beroende av de resultat som den nytillsatta kommittén komme till.
Starka skäl talade för en översyn av bidragsreglerna, antingen inom ramen
för kommitténs arbete eller i annat sammanhang.

Revisorerna erinrade vidare om att vid undersökningen framkommit förslag
om att begreppet arbetsvårdsverkstad skulle vidgas till att omfatta även
kiosk, handelsträdgård och liknande verksamheter, vilket skulle medföra
rätt till statsbidrag för sådana rörelser. Enligt direktiven för de sakkunniga
borde dessa överväga om delvis nya former av skyddad eller halvskyddad
sysselsättning behövde anordnas, och enligt revisorernas mening borde den
nyss berörda frågan, därest den inte ansågs kunna lösas i annan ordning,
hänskjutas till prövning av de sakkunniga.

Revisorerna anförde avslutningsvis att de med tillfredsställelse sett att
eu utredning om den skyddade sysselsättningen nu tillkallats, särskilt som
revisorerna, därest så inte hade varit fallet, hade haft för avsikt att själva
föreslå en dylik utredning. Revisorerna vore medvetna om att de av dem upptagna
frågorna och anförda synpunkterna till väsentlig del vore beaktade i
direktiven för de sakkunniga och ville framhålla att de nu gjorda uttalandena
inte åsyftade att på något sätt föregripa de sakkunnigas ställningstaganden.
Det syntes emellertid inte osannolikt att den belysning som revisorerna
försökt ge vissa betydelsefulla frågor på förevarande område kunde,
liksom de synpunkter på spörsmålen som framkommit under utredningen,
bli av visst värde för de sakkunnigas fortsatta arbete.

Under hänvisning härtill föreslog revisorerna att den av dem verkställda
utredningen skulle av Kungl. Maj :t överlämnas till de sakkunniga som tillkallats
för utredning av förutsättningarna för en utbyggnad och effektivisering
av den skyddade sysselsättningen. Revisorerna förklarade sig samtidigt
beredda att ställa även det grundläggande utredningsmaterialet till de sakkunnigas
förfogande.

116

Riksdagen och dess verk
Avslutade ärenden

Berättelse över verkställd granskning av riksbankens räkenskaper för år
1967 jämte den del av riksbankens förvaltning som redovisats i fullmäktiges
protokoll fr. o. m. den 14 september t. o. m. den 31 december 1967 bär avlämnats.

Berättelse över verkställd granskning av stiftelsen riksbankens jubileumsfonds
verksamhet och förvaltning under år 1967 har avlämnats.

Ej avslutade ärenden

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(granskningspromemoria nr 6/1968 på tredje avdelningen)

I anslutning till det tidigare berörda ärendet om fonden för låneunderstöd
har redovisningen av vissa på riksbankens delfond av nämnda fond bokförda
lån till Internationella utvecklingsfonden närmare granskats. Resultatet
därav har framlagts i den ovan angivna promemorian, som är under remissbehandling.

Riksbankens avdelningskontor
(granskningspromemoria nr 4/1968 på andra avdelningen)

Syftet med den i ovannämnda granskningspromemoria redovisade undersökningen
har varit att mot bakgrund av 1959 års riksdagsbeslut i ämnet
skapa underlag för en mera slutgiltig prövning av omfattningen av riksbankens
kontorsnät. Promemorian har remissbehandlats.

Riksdagsbibliotekets ställning och uppgifter inom det statliga
biblioteksväsendet

(granskningspromemoria nr 6/1968 på andra avdelningen)
Granskningen i detta ärende har haft till syfte att undersöka, huruvida
ett upphävande av riksdagsbibliotekets administrativa särställning skulle
möjliggöra ett bättre utnyttjande av dess resurser och samtidigt tillgodose
behovet av en bättre samhällsvetenskaplig biblioteks- och dokumentationsservice.
Promemorian är under remissbehandling.

Utöver nu redovisade ärenden har undersökningar gjorts i ett antal frågor
utan att resultera i granskningspromemorior. Av dessa frågor må bär särskilt
nämnas lotsningsförhållandena i Stockholms skärgård, skatteutjämningsbidrag
till kommuner, behandlingen av beslagtagen sprit och tobak
samt viss industriell produktion i Norrbottens län.

Avslutningsvis må framhållas att granskning påbörjats i åtskilliga ärenden,
vilka ännu inte hunnit undersökas i sådan omfattning, att promemorior
i dessa ämnen kunnat upprättas.

117

SAKREGISTER TILL GRANSKNINGSÄRENDENA

Alkoholmissbrukare, vårdanstalter se Gudhem

Allmänna arvsfonden, försäljning av fast egendom.............. 105

Allmänna flottleder, nedläggning.............................. 112

Arbetsvärd, organisation..................................... 112

Arvsfonden, Allmänna se Allmänna arvsfonden
Avgiftsbelagda ärenden vid länsstyrelser se Expeditionsavgifter

Beredskapskostnader se Försvarets fabriksverk

Drottningholms kungsgård................................... 84

Eldistribution se Statens vattenfallsverk
Exekutionsväsen se Kronofogdemyndigheten i Stockholm
Expeditionsavgifter......................................... 96

Fast egendom, försäljning av se Allmänna arvsfonden

Fiskeristatistik............................................. 106

Flottleder, Allmänna se Allmänna flottleder

Fonden för låneunderstöd.................................... 101,116

Förrådsfrågor se Militärförråd

Försvarets fabriksverk....................................... 84

Gudhem, vårdanstalt för alkoholmissbrukare .................. 87

Internationella utvecklingsfonden............................. 116

Jordbrukets strukturrationalisering se Ryds skifteslag

Kommunsammanläggning ................................... 89

Kronofogdemyndigheten i Stockholm.......................... 94

Kungliga slott.............................................. 84

Kungsgårdar se Drottningholms kungsgård

Landshövdingeresidens ...................................... 98

Låneunderstöd, Fonden för .................................. 101,116

Länsstyrelser se Expeditionsavgifter
Lärarfortbildning se Studiedagar

Militärförråd............................................... 87

Normalränta, Statens........................................ 98

Riksbanken, avdelningskontor................................ 116

Riksbanken, delfond för låneunderstöd........................ 116

Riksbanken, förvaltning..................................... 116

Riksbankens jubileumsfond.................................. 116

Riksdagsbiblioteket ......................................... 116

Riksstaten, uppställning...................................... 106

Ryds skifteslag, strukturrationalisering........................ 107

118

Sammanläggning av kommuner.............................. 89

Slottsförvaltning............................................ 84

Statens normalränta......................................... 98

Statens vattenfallsverk, förvärv av eldistributionsföretag........ 106

Studiedagar................................................ 107

Tjänstebostäder för landshövdingar........................... 98

Vattenfallsverk, Statens se Statens vattenfallsverk
Vårdanstalter för alkoholmissbrukare se Gudhem