RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1970:SV)

RIKSDAGENS REVISORERS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

FÖR ÅR 1969

Innehållsförteckning

Riksdagens revisorers skrivelse .................................. 3

Den statsfinansiella utvecklingen ................................ 5

Skatteuppbörden ...................... 35

Viktigare förvaltningsorganisatoriska förändringar m. in........... 74

Revisorernas organisation och verksamhetsformer.................. 80

Föredragningar och besök ...................................... 82

Granskningsverksamheten ...................................... 85

Under år 1968 till Kungl. Maj :t avlåtna skrivelser.................. 128

Sakregister till granskningsärendena åren 1968—1969 ................ 129

Till RIKSDAGEN

Enligt föreskrift i 14 § instruktionen för riksdagens revisorer får revisorerna
härmed avlämna redogörelse för sin verksamhet under år 1969. Redogörelsen
har utformats efter samma principer som föregående år. Stockholm
den 10 januari 1970.

BERTIL von FRIESEN

NILS ODHE

ERIK JANSSON

ANNIE WALLENTHEIM

NILS TI4EODOR LARSSON

GUNNAR ENGKVIST

NILS G. HANSSON

RAGNAR SVENINGSSON

NANCY ERIKSSON

GILLIS AUGUSTSSON

KARIN WETTERSTRÖM BIRGER LUNDSTRÖM

Per Dahlberg

DEN STATS FINANSIELLA UTVECKLINGEN

Riksstat

I riksstaten för budgetåret 1968/69 upptogs inkomsterna på driftbudgeten
till 34 543 948 000 kronor och utgifterna till 34 515 272 000 kronor. Då
inkomstsidan härutöver omfattade ett belopp av 250 000 000 kronor, avseende
återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,
beräknades således ett överskott av inkomster på 278 676 000 kronor komma
att uppstå. Senare anvisades på tilläggsstat sammanlagt 299 423 000
kronor, innebärande en minskning av det beräknade överskottet med
detta belopp till ett beräknat underskott av 20 747 000 kronor.

Under riksstatens kapitalbudget anvisades investeringsanslag om sammanlagt
5 156 829 000 kronor. Denna bruttoinvestering avsågs skola finansieras
med avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 944 389 000
kronor, med avskrivningsmedel inom vederbörande kapitalfonder till ett
belopp av 1 192 504 000 kronor, med övriga kapitalmedel till ett belopp av
73 867 000 kronor och med kapitaltillskott från riksgäldskontoret (investeringsbemyndiganden)
till ett belopp av 2 946 069 000 kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar de på kapitalbudgeten upptagna utgifterna, efter avdrag
för vissa till kapitalåterbetalning hänförliga medel dock reducerat till

2 900 333 000 kronor. På tilläggsstat anvisades sedermera investeringsanslag
om sammanlagt 192 715 000 kronor och avskrivningsanslag (under
driftbudgeten) om sammanlagt 69 775 000 kronor, innebärande en ökning
av de på kapitalbudgeten upptagna utgifterna med 122 940 000 kronor till

3 023 273 000 kronor.

Den på grundval av drift- och kapitalbudgeterna upprättade totalbudgeten
omfattade inkomster om sammanlagt 35 855 055 000 kronor och utgifter
om sammanlagt 38 726 712 000 kronor, vilket innebar ett beräknat underskott
på 2 871 657 000 kronor. Om hänsyn tas till de till totalbudgeten
hänförliga anslag som sedermera anvisades på tilläggsstat, stiger underskottet
med 422 363 000 kronor till 3 294 020 000 kronor.

Riksstat och budgetutfall

Totalbudgeten

Utfallet av totalbudgeten redovisas i tabell 1 på närmast följande sida.
Som framgår av tabellen uppgick de sammanlagda statsinkomsterna under
budgetåret 1968/69 till 36 235,8 milj. kronor och utgifterna till 38 883,4
milj. kronor. Totalbudgeten utföll således med ett underskott av 2 647,6
milj. kronor.

Det redovisade underskottet på totalbudgeten anger det belopp varmed
statens utgifter bestridits genom upplåning på marknaden och motsvarar i
princip statsskuldens ökning. Av olika skäl, såsom förändringar i myn -

Tabell 1. Totalbudgeten 1968/69 (milj. kronor).

Inkomster	Budgeterade belopp	Redovisade belopp	Utgifter	Budgeterade belopp	Redovisade belopp
Skatter, avgif-ter, m. in......	32 791,7	32 970,0	Utgiftsanslag ..	39 149,1	38 811,2
Inkomster av statens kapital-fonder ........	1 752,2	1 866,1	Beräknad övrig medelsförbruk-ning
Beräknad övrig finansiering Avskrivningar och övriga ka-pitalmedel inom statens kapital-fonder ....... Övrig kapital-återbetalning .	1 266,4 44,7	1 376,6 23,1	Ökad disposi-tion av rörliga krediter.....	—	72,2
Underskott....	35 855,1 3 294,0	36 235,8 2 647,6
Summa	39 149,1	38 883,4		39 149,1	38 883,4

digheternas kassahållning, eftersläpning i inleverans av vissa uppbördsmedel
m. m., avviker dock i regel den av riksgäldskontoret redovisade statsskuldens
förändring från totalbudgetens saldo. Under budgetåret 1968/69
ökade den redovisade statsskulden med 1 967 milj. kronor, vilket med 681
milj. kronor understeg totalbudgetens underskott. Statsskulden uppgick
därmed vid utgången av budgetåret 1968/69 till 27 001 milj. kronor.

Sambandet mellan totalbudgetens underskott och utfallet av drift- och
kapitalbudgeterna åskådliggörs i följande sammanställning.

Underskott på driftbudgeten.......................... 211 milj. kronor

Kapitalbudgeten..................................... 2 364 » »

Ökning av rörliga krediter............................ 72 » »

Totalbudgetens underskott............................ 2 647 milj. kronor

Enligt rikshuvudboken översteg statens tillgångar skulderna med 10 391
milj. kronor vid utgången av budgetåret 1968/69. Detta innebär att statens
förmögenhetsställning försämrats med 191 milj. kronor under budgetåret.
Förmögenhetsförändringen belyses i följande sammanställning.

Ökad behållning på kapitalbudgetens tillgångsfonder..... +3 099 milj. kronor

Minskning av statens utestående fordringar (uppdebiterade

riksstatsmedel).................................... —187 » »

Driftbudgetens underskott............................ —211 » »

Kapitalbudgeten (motsvarar ökad skuld på riksgäldsfonden) —2 364 » »

Redovisad skuldökning på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
...................................... —528 » »

Summa förmögenhetsförändring....................... —191 milj. kronor

De i riksstaten upptagna inkomsterna på totalbudgeten uppgick till
35 855,1 milj. kronor. De redovisade inkomsterna översteg därmed de beräknade
med 380,7 milj. kronor, vilket motsvarar en avvikelse på -f- 1,1 procent.
De redovisade utgifterna återigen understeg de i riksstat och tilläggsstat
upptagna utgifterna på totalbudgeten om sammanlagt 39 149,1 milj.
kronor med 265,7 milj. kronor, motsvarande en avvikelse på —0,7 procent.

Dispositionen av rörliga krediter ökade under budgetåret 1968/69 med 72
milj. kronor. I riksstaten hade inte beräknats någon förändring.

Driftbudgeten

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1968/69 redovisas i tabell 2 på
denna sida. Av tabellen framgår att de redovisade inkomsterna uppgick till
34 836,1 milj. kronor och de redovisade utgifterna till 35 047,5 milj. kronor.
Driftbudgeten utföll således — som redan nämnts -— med ett underskott
på 211,4 milj. kronor. Om från detta belopp dras minskningen av reservationerna
om sammanlagt 202,1 milj. kronor, erhålls det underskott som har
avräknats mot budgetutjämningsfonden, nämligen 9,4 milj. kronor.

Tabell 2. Driftbudgeten 1968/69 (milj. kronor).

Inkomster	Budgeterade	Redovisade	Utgifter	Budgeterade	Redovisade
	belopp	belopp		belopp	belopp
Skatter, av-			Egentliga
gifter, m. in.. . .	32 791,7	32 970,0	statsutgifter____	32 629,5	32 446,4
Inkomster av			Utgifter för
statens kapital-			statens kapital-
fonder........	1 752,3	1 866,1	fonder........	2 185,2	2 601,1
Säger för drift-			Därav
budgetens in-			Riksgälds-		1 296,8
komster.......	34 544,0	34 836,1	fonden.......	1 170,0
Reservationer			Avskrivning av
från föregående			nya kapital-
budgetår......	—	3 504,6	investeringar..	1 014,2	1 303,3
Avräkning mot			Avskrivning av
statens budget-			oreglerade kapi-
utjämningsfond			talmedelsför-		1,0
Återföring från			luster .......	1,0
budgetutjäm-ningsfonden av			Säger för drift-
kommunal-			budgetens ut-		35 047,5
skattemedel . .	250,0	350,0	gifter.........	34 814,7
Underskott att	Reservationer
avföras på			till följande		3 302,6
budgetutjäm-ningsfonden . .	20,7	—340,6	budgetår......

Säger för av-räkning mot statens budget-utjämningsfond	270,7	9,4
Summa	34 814,7	38 350,1		34 814,7	38 350,1

Vid ingången av budgetåret 1968/69 redovisades en behållning på budgetutjämningsfonden
av 1 361,2 milj. kronor. Av de på budgetutjämningsfonden
upptagna posterna utgjordes 3 100,0 milj. kronor av kommunalskattemedel
och 807,3 milj. kronor av medel som tillförts fonden såsom
överskott pa automobilskattemedlens specialbudget. Summan av särredovisade
överskott på automobilskattemedlens specialbudget och kommunalskattemedel
uppgick således till 3 907,3 milj. kronor, varför för driftbudgeten
i övrigt redovisades en brist på budgetutjämningsfonden på 2 546,1 milj.
kronor.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut uppskrevs budgetutjämningsfonden under
loppet av budgetåret 1968/69 med sammanlagt 87,6 milj. kronor. Uppskrivningarna
avsåg reaktivisering av vissa tillgångar dels under domänverkets
fond, 82,7 milj. kronor, dels under statens datamaskinfond, 4,9 milj. kronor.
Genom dessa uppskrivningar ökade behållningen på budgetutjämningsfonden
till 1 448,8 milj. kronor.

I och med att underskottet på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 om
9,4 milj. kronor avfördes minskades fondens behållning till 1 439,4 milj.
kronor. Samtidigt ändrades fondens sammansättning på så sätt att de på
fonden särredovisade kommunalskattemedlen minskade till 2 750,0 milj.
kronor, medan överskottsmedel hänförliga till automobilskattemedlens specialbudget
ökade till 1 270,4 milj. kronor, varigenom den till budgeten i övrigt
hänförliga bristen steg till 2 580,9 milj. kronor.

Kapitalbudgeten

De sammanlagda kapitalinvesteringarna uppgick under budgetåret 1968/
69 till 5 068,0 milj. kronor. Dessa kapitalinvesteringar finansierades till ett
belopp av 1 303,3 milj. kronor genom avskrivningsmedel från riksstaten, till
ett belopp av 1 254,1 milj. kronor genom avskrivningsmedel inom statens
kapitalfonder och till ett belopp av 122,5 milj. kronor genom övriga kapitalmedel
inom fonderna. Återstående belopp eller 2 388,1 milj. kronor har
täckts genom belastning av de på kapitalbudgeten uppförda investeringsbemyndigandena
från riksgäldskontoret till respektive kapitalfond.

Under den på kapitalbudgeten uppförda posten lånemedel redovisades för
budgetåret 1968/69 ett belopp av 2 610,5 milj. kronor. Sambandet mellan
detta belopp och investeringsbemyndigandena belyses i vidstående tablå
(milj. kronor).

Om från det redovisade beloppet lånemedel dras det belopp på 246,5 milj.
kronor varmed outnyttjade belopp av investeringsanslag ökat, erhålls det
belopp om 2 364,0 milj. kronor varmed den på riksgäldsfonden redovisade
skulden ökat. Av det redovisade beloppet för kapitalåterbetalning utgör 1,0
milj. kronor avskrivningsmedel som överförts från driftbudgeten till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Riksstat och Utfall tilläggsstat Lånemedel 3 023,3 2 610,5	Investeringsbe-	Riksstat och tilläggsstat	Utfall
	myndiganden Kapitalåterbe-	3 069,0	2 388,1
	talning......... Ökning av out-nyttjade belopp av investerings-	—45,7	—24,1
	anslag..........	—	246,5

Summa 3 023,3 2 610,5 3 023,3 2 610,5

Fördelningen av statens kapitalinvesteringar på olika ändamål kommer
att beröras i det följande i samband med redogörelsen för utvecklingen av
statsutgifterna under de olika departementens verksamhetsområden. I detta
sammanhang må endast påpekas att de genom investeringsanslag finansierade
kapitalinvesteringarna till inte obetydlig del avser statlig utlåning.
Detta är främst fallet för de under statens utlåningsfonder och fonden för
låneunderstöd redovisade investeringsanslagen, vilka för budgetåret 1968/69
belastades med 1 950,7 milj. kronor respektive 371,7 milj. kronor. De under
de båda nämnda kapitalfonderna redovisade utgifterna motsvarade därmed
46 procent av de sammantagna kapitalinvesteringarna.

Statens inkomster

Skatter

Av de på totalbudgeten redovisade statsinkomsterna om sammanlagt
36 235,8 milj. kronor utgjordes 31 611,3 milj. kronor av skatter, vilket motsvarar
87 procent av de sammantagna inkomsterna. Skatterna fördelade sig
med 14 652,6 milj. kronor på direkta skatter och med 16 958,7 milj. kronor
på indirekta skatter. Härvid har i enlighet med vad som är fallet i riksrevisionsverkets
årsbok såsom direkta skatter räknats intäkterna under de till
skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse hänförliga inkomsttitlarna och
såsom indirekta skatter intäkterna under inkomsttitlar hänförliga till automobilskattemedel,
allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser.

I följande tablå har den procentuella fördelningen på direkta och indirekta
skatter under vissa senare år sammanställts.

	1958/59	1959/60	1961/62	1963/64	1965/66	1967/68	1968/69
Direkta skatter. .	54,8	51,6	51,7	46,0	48,1	46,1	46,4
Indirekta skatter	45,2	48,4	48,3	54,0	51,9	53,9	53,6
Den förskjutnin	g från	direkt	till indirekt beskattning	som kan	iakttas

sammanhänger främst med tillkomsten av den allmänna varuskatten fr. o. in.
år 1960 (fr. o. m. år 1969 mervärdeskatt) och de successiva höjningar av
denna skatt som sedermera vidtagits.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. utgör den helt dominerande inkomsttiteln
bland inkomsttitlarna under skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse. De skatter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln utgörs
av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt och folkpensionsavgifter.
De uträknade beloppen av dessa skatter vid 1968 och 1969
års taxeringar framgår av följande tablå (milj. kronor).

	Taxeringsår		Ökning 1968-	-1969
	1968	1969	Belopp	Procent
Statlig inkomstskatt............	10 839	11 939	+ 1 100	+10,1
Därav: A-längden.............	9 593	10 443	+ 850	+ 8,8
B- och C-längderna.....	1 246	1 496	4- 250	+20,1
Förmögenhetsskatt.............	374	432	+ 58	+ 15,5
Folkpensionsavgift..............	1 891	2 214	+ 323	+ 1 Öl
Sjömansskatt* 1..................	148	163	+ 15	+ 10,1
Totalt	13 252	14 748	+ 1 496	+ 11,3

1 Influtna belopp budgetåren 1967/68 och 1968/69.

Som framgår av tablån ökade det totala beloppet uträknade skatter med

1 496 milj. kronor, motsvarande 11,3 procent, från 1968 års till 1969 års taxering.
För skattskyldiga uppförda på A-längden, d.v. s. fysiska personer m. fl.,
på vilka den helt övervägande delen av de uträknade skatterna belöpte, ökade
skatten med 8,9 procent. Denna uppgång, som således var inte oväsentligt
lägre än ökningen i de totalt uträknade skatterna, kan jämföras med en stegring
av fysiska personers m. fl. beskattningsbara inkomst med 6,1 procent.
För skattskyldiga upptagna på B- och C-längderna, d. v. s. främst svenska aktiebolag,
redovisades den största ökningen i de uträknade skatterna, 20,1 procent.
Vid bedömningen av denna ökning får hållas i minnet å ena sidan att
vid 1969 års taxering tillämpades bestämmelser om investeringsavdrag motsvarande
10 procent av kostnader för maskiner som inköpts under år 1968,
å andra sidan att de uträknade skatterna för bolagen m. fl. vid såväl 1968 års
som 1967 års taxeringar betydligt understeg skatterna vid taxeringarna närmast
dessförinnan. Jämfört med 1966 års taxering var de uträknade skatterna
för bolagen m. fl. således endast 5 procent större vid 1969 års taxering.

De på inkomstskattetiteln redovisade inkomsterna under budgetåret 1968/
69 uppgick till 14 078 milj. kronor. Skillnaden mellan uträknade belopp för
de skatter som slutligt redovisas på titeln och den faktiskt redovisade behållningen
sammanhänger med dels att det i förra fallet är fråga om kalenderår
och i senare fallet budgetår, dels att över titeln redovisas även andra
skatter och avgifter, främst kommunal inkomstskatt, dels att betydande avvikelser
regelmässigt förekommer mellan den skatt som slutligt debiteras
för visst år och den för samma år influtna preliminärskatten.

De i preliminärskatten ingående kommunalskattemedlen utbetalas till

kommunerna för varje kalenderår enligt kommunernas per den 1 januari
framräknade fordran på statsverket. I kommunernas per den 1 januari 1968
framräknade fordran, som till halva sitt belopp belastade budgetåret 1968/
69, ingick dels förskott grundat på 1967 års taxering och de kommunala utdebiteringarna
för 1968, dels slutavräkningsmedel motsvarande skillnaden
mellan slutligt uträknad kommunal inkomstskatt enligt 1967 års taxering
och under kalenderåret 1966 utbetalt förskott. På motsvarande sätt belastade
kommunernas per den 1 januari 1969 framräknade fordran, som utbetalades
under kalenderåret 1969, med halva sitt belopp budgetåret 1968/69.

Genom eftersläpningen i avräkningsförfarandet överstiger i regel de av
staten i källskatteuppbörden uppburna kommunalskattemedlen de till kommunerna
samtidigt utbetalade medlen. För att möjliggöra en utjämning av
de svängningar som kunde föranledas av den då tillämpade ordningen för
utbetalning av kommunalskattemedel inrättades enligt beslut av 1952 års
riksdag en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.
Denna fond redovisas fr. o. in. budgetåret 1955/56 på budgetutjämningsfonden,
varigenom avsättningar och återföringar inte längre direkt påverkar
de redovisade inkomsterna på inkomstskattetiteln. Som nämnts i det föregående
uppgick de på budgetutjämningsfonden särredovisade medlen vid
utgången av budgetåret 1968/69 till 2 750 milj. kronor, vilket motsvarar vad
staten beräknats sedan budgetåret 1955/56 ha uppburit av kommunerna
tillkommande skattemedel utöver vad som t. o. m. budgetåret 1968/69 faktiskt
utbetalats till kommunerna.

Aulomobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser

De redovisade inkomsterna under de största inkomsttitlarna hänförliga till
automobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser under
budgetåren 1966/67—1968/69 framgår av följande tablå (milj. kronor).

Fordonsskatt..................

Bensin- och brännoljeskatt......

Allmän arbetsgivaravgift.......

Tullmedel....................

Allmän varuskatt..............

Mervärdeskatt................

Särskilda varuskatter..........

Omsättningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt..................

Skatt på sprit.................

Skatt på vin..................

Skatt på malt- och läskedrycker .

Energiskatt...................

Särskild skatt på motorbränslen .

1966/67	1967/68	1968/69
617,2	865,7	962,8
1 659,2	1 696,2	1 799,6
—	—	287,3
987,2	949,8	952,8
5 785,3	6 571,7	4 963,0
—•	—	1 991,2
368,1	384,5	394,0
314,0	309,3	424,9
1 348,6	1 489,8	1 522,7
1 731,5	1 787,2	1 837,4
171,7	190,7	211,2
309,8	347,8	402,7
804,5	846,5	905,0
204,1	211,0	225,1

Utvecklingen av inkomsterna av fordonsskatt samt bensin- och brännoljeskatt
under den redovisade perioden får ses mot bakgrund av den fortgående
ökningen av bilbeståndet. Därutöver förklaras den kraftiga stegringen
av inkomsterna av fordonsskatt mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68
av att skattesatserna fr. o. m. år 1968 höjdes med 50 procent samtidigt som
den tidigare trafikomläggningsskatten avvecklades.

Fr. o. m. den 1 januari 1969 infördes allmän arbetsgivaravgift. Avgiften
utgör 1 procent av vad arbetsgivare under året utgivit som lön till arbetstagare.
Även staten och kommunerna är skyldiga erlägga avgift. Beträffande
debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift gäller i stort sett vad
som föreskrivits för avgifter till sjukförsäkring och till försäkring för tillläggspension.
Som framgår av tablån uppgick inkomsterna av allmän arbetsgivaravgift
under budgetåret 1968/69 till 287,3 milj. kronor.

Nedgången i tullmedel mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68 och den
obetydliga uppgången mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 trots en väsentlig
fortgående stegring av utrikeshandeln får ses mot bakgrund dels av
tullsänkningar på varor från EFTA-området, dels av tullsänkningar fr. o. in.
den 1 juli 1968 enligt åtagandena i den s. k. kennedyronden.

Fr. o. m. år 1969 ersattes den dittillsvarande allmänna varuskatten av allmän
omsättningsskatt enligt mervärdeskatteprincipen. Mervärdeskatten utgör,
liksom den allmänna varuskatten, 10 procent av beskattningsvärdet.
Detta värde utgörs i princip av det pris eller vederlag som kunden i varje
särskilt fall betalar eller faktureras, med skattens belopp inräknat. I vissa
fall utgår skatten på reducerade beskattningsvärden. Mervärdeskatt utgår
inte för bl. a. handel med begagnade personbilar.

Inkomsterna av omsättningsskatt på motorfordon ökade mellan budgetåren
1967/68 och 1968/69 med 115,6 milj. kronor, vilket motsvarar en
uppgång med 37,3 procent. Denna kraftiga uppgång beror dels på en ånyo
inträdd ökning i antalet nyinregistrerade personbilar, dels och kanske
framför allt på fr. o. m. den 20 november 1968 med ca 23 procent höjda
skattesatser.

Tobaksskatten höjdes fr. o. m. den 1 mars 1967 med ca 10 procent för
cigarretter. Effekten av denna höjning påverkade uppbörden först under
de sista månaderna av budgetåret 1966/67. En ytterligare höjning för vissa
typer av cigarretter företogs i februari 1968.

Ökningarna i procent mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68 samt mellan
budgetåren 1967/68 och 1968/69 för inkomsttitlarna skatt på sprit,

Ökning i procent
1966/67— 1967/68—

1967/68 1968/69

Skatt på sprit.................... + 3,2 + 2,8

Skatt på vin...................... +11,1 +10,8

Skatt på malt- och läskedrycker .... +12,3 +15,8

skatt på vin samt skatt på malt- och läskedrycker framgår av följande sammanställning.

Av sammanställningen framgår att inkomsterna av skatt på vin ökade
betydligt starkare än inkomsterna av skatt på sprit och att inkomsterna av
skatt på malt- och läskedrycker i sin tur steg kraftigare än inkomsterna
av skatt på vin. Särskilt gäller det sistnämnda för utvecklingen mellan de
båda senaste budgetåren. Till bilden hör att skattesatserna för sprit och
vin höjdes i februari 1968.

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisas inkomster för
statliga myndigheter och inrättningar, i huvudsak motsvarande ersättningar
eller avgifter för av vederbörande myndigheter utförda tjänster eller
uppdrag. Taxor och avgifter fastställs i allt väsentligt av Kungl. Maj:t.
Dessutom redovisas under uppbörd i statens verksamhet vissa andra inkomster,
av vilka de största utgörs av bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet in. m. På denna uppbördstitel upptas de kontanta
bidrag som kommunerna —- enligt en fallande skala — under en
femårsperiod med början fr. o. m. år 1965 respektive år 1967 erlägger till
staten som medverkan vid förstatligandet av polis-, domstols- och uppbördsväsendet.
Ifrågavarande bidrag uppgick för budgetåret 1968/69 till
ett belopp av 141,8 milj. kronor.

Under rubriken diverse inkomster redovisas bl. a. totalisator-, tips- och
lotterimedel.

De under uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster influtna
medlen under budgetåren 1966/67—1968/69 redovisas i följande tablå
(milj. kronor).

1966/67 1967/68 1968/69

Uppbörd i statens verksamhet
Diverse inkomster..........

790,4 798,8 823,3

526,7 555,6 535,3

Inkomster av statens kapitalfonder

I riksstaten upptagna och i budgetredovisningen redovisade belopp för
budgetåret 1968/69 under inkomster av statens kapitalfonder belyses i sammanställningen
på närmast följande sida (milj. kronor).

Det kan påpekas att på s. 26—35 ges uppgifter om affärsverkens driftstater
med vissa därtill knutna kommentarer. I övrigt kan framhållas att
den betydande merinkomsten under statens utlåningsfonder nära nog i sin
helhet är hänförlig till lånefonden för bostadsbyggande.

Statens affärsverksfonder.......

Därav: Försvarets fabriksverk

Postverket...........

Televerket...........

Statens järnvägar.....

Luftfartsverket.......

Statens vattenfallsverk

Domänverket.........

Riksbanksfonden..............

Statens allmänna fastighetsfond .

Försvarets fastighetsfond.......

Statens utlåningsfonder........

Fonden för låneunderstöd.......

Fonden för statens aktier.......

Statens pensionsfonder.........

Diverse kapitalfonder

Summa

Riksstat	Budgetredo- visning	Brist (—) resp. mer-inkomst( + )
575,1	562,8	— 12,3
12,0	10,8	— 1,2
5,0	10,0	+ 5,0
173,0	167,2	— 5,8
30,0	0,1	— 29,9
15,1	14,7	— 0,4
335,0	349,8	+ 14,8
5,0	10,2	+ 5,2
200,0	200,0	—
48,9	52,6	+ 3,7
77,0	79,0	+ 2,0
643,2	767,0	+ 123,8
32,4	23,9	— 8,5
50,0	52,4	+ 2,4
80,7	84,3	+ 3,6
44,9	44,1	— 0,8

1 752,2 1 866,1 +113,9

Statens utgifter

Utgifter inom de olika departementens verksamhetsområden m. m.

I tabell 3 på närmast följande sida har, med fördelning på de olika departementens
verksamhetsområden in. m., sammanställts de belopp på
drift- och kapitalbudgeterna för budgetåret 1968/69 vilka upptagits i riksstat
och tilläggsstat och redovisats i budgetredovisningen.

De inom justitiedepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
för budgetåret 1968/69 översteg de för budgetåret 1967/68 redovisade
utgifterna med 85 milj. kronor. Av denna utgiftsökning svarade ökade kostnader
för polisväsendet för 31 milj. kronor och ökade kostnader för kriminalvården
för 21 milj. kronor.

Av de inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisade utgifterna
utgjordes sammanlagt 271 milj. kronor, motsvarande 63 procent,
av utgifter för internationell biståndsverksamhet, en ökning jämfört med
närmast föregående budgetår med 61 milj. kronor.

Utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde översteg
budgetåret 1968/69 utgifterna under budgetåret 1967/68 med 160 milj. kronor.
I syfte att möjliggöra försöksverksamhet med verksamhetsplanering,
budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll uppfördes i riksstaten
för budgetåret 1968/69 ett nytt anslag, under vilket ett formellt belopp
av 1 000 kronor anvisades. Anslaget fick emellertid belastas med 130 mil j.
kronor. Detta innebar dock inte att den utgiftsram som hade fastställts för det
militära försvaret fick överskridas. Särskilda föreskrifter hade meddelats i

detta syfte. På ifrågavarande anslag, »förband med särskild budget», redovisades
utgifter om 119,3 milj. kronor. För arméns anslag redovisades utgiftsminskningar
med 16 milj. kronor och för flygvapnets anslag utgiftsminskningar
med 50 milj. kronor. För såväl armén som flygvapnet redovisades
minskningar av anslagen för materielanskaffning, nämligen med 73
milj. kronor respektive 42 milj. kronor. Kapitalinvesteringarna under försvarets
fabriksverk ökade mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 med 46
milj. kronor till 81 milj. kronor.

Tabell 3. Utgifter på drift- och kapitalbudgeterna budgetåret 1968/69 (milj. kr.).

Verksamhets- område	Budgeterade belopp Drift- Kapital-budgeten budgeten	Summa	Redovisade belopp Drift- Kapital- budgeten budgeten	Summa
Kungl. hov-och slotts-staterna .....	7,3		7,3	7,2		7,2
Justitie- departementet	1 213,4	50,7	1 264,1	1 245,2	58,8	1 304,0
Utrikes- departementet	421,4	22,9	444,3	408,5	19,6	428,1
Försvars- departementet	5 238,6	215,8	5 454,4	4 897,0	361,1	5 258,1
Social- departementet	10 560,2	122,1	10 682,3	10 632,5	128,4	10 760,9
Kommunika- tions- departementet	2 752,4	1 117,7	3 870,1	2 690,6	1 159,4	3 850,0
Finans- departementet	2 190,0	940,0	3 130,0	2 192,3	918,5	3 110,8
Utbildnings- departementet	5 356,7	881,1	6 237,8	5 563,7	877,6	6 441,3
Jordbruks- departementet	863,0	35,9	898,9	839,0	7,9	846,9
Handels- departementet	157,5	67,8	225,3	156,0	82,3	238,3
Inrikes- departementet	2 004,3	1 892,1	3 896,4	2 247,3	1 452,8	3 700,1
Civil- departementet	1 799,3	3,5	1 802,8	1 501,5	1,6	1 503,1
Oförutsedda utgifter......	1,0	_	1,0	0,3	._	0,3
Riksdagen och dess verk m. m.	64,4	_	64,4	65,3		65,3
Riksgälds-fonden......	1 170,0	—	1 170,0	1 296,8	—	1 296,8
Summa	33 799,5	5 349,6	39 149,1	33 743,2	5 068,0	38 811,2

Utgifterna inom socialdepartementets verksamhetsområde skiljer sig från
utgifterna inom övriga departementsområden såtillvida som de till övervägande
del avser inkomstöverföringar till hushållen. Under de fyra största
anslagen härvidlag, nämligen folkpensioner, allmänna barnbidrag, bi -

drag till sjukförsäkringen och bostadstillägg för barnfamiljer m. in., redovisades
under budgetåret 1968/69 sammanlagt 8 360 milj. kronor, motsvarande
78 procent av de under socialdepartementets verksamhetsområde på
totalbudgeten redovisade utgifterna. I jämförelse med motsvarande utgifter
under budgetåret 1967/68 ökade utgifterna under de fyra nyssnämnda
anslagen med 605 milj. kronor, vilket utgör den dominerande delen av den
för departementsområdet totalt redovisade utgiftsökningen av 751 milj.
kronor. En betydande utgiftsökning redovisades även för anslagen för rehabiliteringsverksamhet.
Utgiftsökningen uppgick härvid till 49 milj. kronor,
motsvarande en uppgång med 49 procent.

Utgifterna inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
minskade från budgetåret 1967/68 till budgetåret 1968/69 med 110 milj.
kronor. Kapitalinvesteringarna visade sammanlagt någon ökning trots att
televerkets kostnader för rundradioanläggningar överförts till utbildningsdepartementets
område. Således hänförde sig minskningen helt till driftbudgeten,
inom vilken kostnaderna för övergång till högertrafik minskade
med 177 milj. kronor. Det kan erinras om att driftutgifterna för statens affärsdrivande
verk inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater
som Kungl. Maj :t fastställer. De sammanlagda driftutgifterna för postverket,
televerket, statens järnvägar och luftfartsverket för budgetåret
1968/69 uppgick enligt fastställda driftstater till 6 270 milj. kronor. En
redovisning av affärsverkens driftstater och utfallet av dessa lämnas på
s. 26—35.

För finansdepartementets verksamhetsområde ökade utgifterna från budgetåret
1967/68 till budgetåret 1968/69 med 171 milj. kronor. Utgiftsökningarna
för bidrag och ersättningar till kommunerna uppgick till 144 milj. kronor
och för finansiellt utvecklingsbistånd till 104 milj. kronor. Fr. o. m. den
1 januari 1969 övertog det då nyinrättade industridepartementet i huvudsak
de uppgifter som tidigare legat på finansdepartementets s. k. ekonomienheter.
Genom riksdagens medgivande fick under tiden den 1 januari 1969—den
30 juni 1969 kostnaderna för departementet bestridas från vederbörande i
riksstaten upptagna anslag. Formellt kom därigenom industridepartementets
utgifter budgetåret 1968/69 att redovisas under i allt väsentligt finansdepartementets
verksamhetsområde.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisades för budgetåret
1968/69 de, näst utgifterna inom socialdepartementets verksamhetsområde,
största sammanlagda utgifterna. Av utgifterna belöpte 3 597 milj.
kronor, motsvarande 56 procent av de sammanlagda utgifterna inom verksamhetsområdet,
på skolväsendet. Jämfört med budgetåret 1967/68 innebar
detta en ökning med 116 milj. kronor. Vid beräkningen av detta belopp har
beaktats att anslagen bidrag till drift av folkhögskolor, anslagen för vuxenutbildning
m. fl. under rubriken skolväsendet för budgetåret 1967/68 uppförda
anslag redovisas under rubriken vuxenutbildning för budgetåret 1968/

G9. De under sistnämnda rubrik uppförda anslagen för budgetåret 1968/69
upptog utgifter om sammanlagt 167 milj. kronor, en ökning jämfört med
motsvarande anslag nästföregående budgetår om 37 milj. kronor. På driftbudgeten
redovisade utgifter för högre utbildning och forskning uppgick till
745 milj. kronor. Härtill kom utgifter för byggnadsarbeten vid universiteten
och vissa högskolor om 125 milj. kronor. Utgifter för studiesociala ändamål
uppgick till 1 122 milj. kronor, av
studiemedel anvisade på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder.

Utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde minskade
från budgetåret 1967/68 till budgetåret 1968/69 med 80 milj. kronor. Kostnaderna
för jordbruksprisreglering samt särskilt stöd till det mindre jordbruket
minskade mellan de nämnda budgetåren med 51 milj. kronor till 261
milj. kronor. De bägge hithörande största anslagen, prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område och särskilt stöd åt det mindre jordbruket, belastades
under budgetåret 1968/69 med 157 milj. kronor respektive 50 milj. kronor.

Utgifterna inom handelsdepartementets verksamhetsområde ökade från
budgetåret 1967/68 till budgetåret 1968/69 med 26 milj. kronor till sammanlagt
238 milj. kronor. Den största utgiftsposten, 75,4 milj. kronor, hänförde
sig till det på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd upptagna investeringsanslaget
för lån till utbyggnad av oljelagringen.

Inom inrikesdepartementets verksamhetsområde redovisades till ett belopp
av 1 560 milj. kronor utgifter för bostadsbyggande under budgetåret 1968/
69. Av detta belopp, som motsvarade 42 procent av de sammantagna utgifterna
inom verksamhetsområdet, utgjordes 1 270 milj. kronor av medel anvisade
på investeringsanslag till lånefonden för bostadsbyggande, en ökning
på 495 milj. kronor jämfört med budgetåret 1967/68. Utgifterna inom delområdena
arbetsmarknad och lokaliseringsstöd uppgick under budgetåret
1968/69 till 2 089 milj. kronor, motsvarande 56 procent av de samlade utgifterna
och innebärande en ökning jämfört med nästföregående budgetår på
402 milj. kronor. Av nämnda ökning belöpte 200 milj. kronor på beredskapsarbeten,
57 milj. kronor på omskolning och 71 milj. kronor på kontant stöd
vid arbetslöshet.

Inom civildepartementets verksamhetsområde dominerades utgifterna under
budgetåret 1968/69 av kostnader för personalpensioner, 976 milj. kronor,
och kostnader för staten åvilande arbetsgivaravgifter, 497 milj. kronor.

Utgifter efter anslagsform

Av de för budgetåret 1968/69 anvisade medlen på driftbudgeten om sammanlagt
34 815 milj. kronor utgjordes 7 804 milj. kronor av reservationsanslag
och 27 011 milj. kronor av förslagsanslag och obetecknade anslag. De
på reservationsanslag redovisade utgifterna uppgick till 7 930 milj. kronor.
Den vid budgetårets början föreliggande behållningen av reservationer om

2—690046

3 505 milj. kronor minskade härigenom (efter avdrag av indragna anslagsbehållningar)
till 3 303 milj. kronor. På kapitalbudgeten anvisades för budgetåret
1968/69 investeringsanslag till ett sammanlagt belopp av 5 350 milj.
kronor. Den redovisade nettoutgiften uppgick till sammanlagt 5 068 milj.
kronor. Det vid budgetårets början föreliggande beloppet av outnyttjade investeringsanslag
om 1 606 milj. kronor ökade härigenom (efter avdrag av
besparingar reglerade över titeln lånemedel om 35 milj. kronor) med 246
milj. kronor till 1 852 milj. kronor. Beloppen utestående reservationer respektive
outnyttjade belopp investeringsanslag vid utgången av budgetåret
1968/69 redovisas, med fördelning på departement m. m., i följande tablå
(milj. kronor).

	Utestående reservationer	Outnytt-
	Egentliga stats-	Avskrivning av	jade be-
	utgifter	nya kapitalin-vesteringar	lopp inves- terings- anslag
Justitiedepartementet.............	44,7	14,5	42,8
Utrikesdepartementet.............	25,1	6,6	19,6
Försvarsdepartementet............	1 167,6	103,3	139,3
Socialdepartementet..............	99,0	31,9	122,6
Kommunikationsdepartementet ....	1 001,3	17,3	112,5
Finansdepartementet..............	348,4	25,1	179,1
Utbildningsdepartementet.........	60,7	14,7	29,5
Jordbruksdepartementet...........	53,7	1,2	29,8
Handelsdepartementet............	5,7	21,5	34,6
Inrikesdepartementet.............	256,8	0,1	1 139,5
Civildepartementet...............	1,0	1,2	2,5
Riksdagen och dess verk...........	1,1	—	0,3
Summa	3 065,1	237,4	1 852,1

Som framgår av tablån redovisades de största beloppen utestående reservationer
och outnyttjade belopp investeringsanslag för försvars-, kommunikations-
och inrikesdepartementens verksamhetsområden. Det största enskilda
beloppet redovisades som outnyttjat belopp för kapitalinvestering för Inrikesdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande med 865 milj. kronor,
en ökning sedan nästföregående budgetår med 330 milj. kronor.

Under förslagsanslag och obetecknade anslag redovisades för budgetåret
1968/69 merutgifter till ett sammanlagt belopp av 1 250 milj. kronor och besparingar
till ett sammanlagt belopp av 1 186 milj. kronor. Som besparing
reglerad över specialbudget redovisades dessutom ett belopp av 74 milj. kronor
och som merutgift reglerad över specialbudget ett belopp av 41 milj. kronor.
Det förstnämnda beloppet kan antingen läggas till övriga besparingar
eller hellre dras ifrån merutgifterna, eftersom det i allt väsentligt motsvarar
som merutgift upptagen ökad avsättning på det under kommunikationsde -

partementets huvudtitel anvisade anslaget »avsättning till statens automobilskattemedelsfond».
Med sistnämnda betraktelsesätt skulle merutgifterna
begränsas till 1 176 milj. kronor. Det som merutgift över specialbudget redovisade
beloppet kan lämpligen dras ifrån besparingarna, eftersom dessa
merutgifter motsvarar besparingar på de under jordbruksdepartementets
och inrikesdepartementets huvudtitlar anvisade anslagen »vägbyggnader å
skogar i enskild ägo» respektive »allmänna beredskapsarbeten m. m.». Besparingarna
skulle härigenom begränsas till 1 145 milj. kronor. Under budgetåret
1967/68 uppgick merutgifterna till 1 639 milj. kronor och besparingarna
till 1 253 milj. kronor, om de då redovisade besparingarna reglerade
över specialbudget frånräknas merutgifterna på den allmänna budgeten.

Eftersom utgifterna under de obetecknade anslagen, vilka till övervägande
del utgörs av statliga bidrag till olika ändamål, i regel uppgår till hela de
anvisade beloppen, faller inte endast merutgifter utan även besparingar i
allt väsentligt på förslagsanslagen.

Fördelningen av besparingar och merutgifter budgetåret 1968/69 under
de olika departementens huvudtitlar in. in. framgår av följande tablå (milj.
kronor).

Departement m.m. Merutgift Besparing

Justitiedepartementet.............	49	14
Utrikesdepartementet.............	5	4
Försvarsdepartementet............	169	344
Socialdepartementet...............	177	114
Kommunikationsdepartementet.....	19i	51
Finansdepartementet..............	24	15
Utbildningsdepartementet..........	290	80
Jordbruksdepartementet...........	22	422
Handelsdepartementet.............	4	4
Inrikesdepartementet..............	187	622
Civildepartementet................	100	397
Riksgäldsfonden..................	127	—
Övrigt...........................	3	18
Summa	1 176	1 145

1 Nettomerutgifter under anslag som avräknas mot automobilskattemedelsfonden har fråndragits.

2 Nettobesparingar under anslag som avräknas mot automobilskattemedelsfonden har fråndragits.

Besparing eller merutgift redovisas för snart sagt alla förslagsanslag. Det
kan i och för sig även sägas ligga i sakens natur att faktiskt redovisade utgifter
inte exakt visar sig överensstämma med i riksstat och tilläggsstat beräknade
belopp. Som framgår av tablån jämnade emellertid merutgifter och
besparingar i stort sett ut varandra under budgetåret 1968/69, vilket betyder

att summa anvisade belopp på förslagsanslag nära överensstämde med de
sammanlagda faktiska utgifterna. Framför allt för försvarsdepartementets
och civildepartementets huvudtitlar kan dock betydande skillnader mellan
besparingar och merutgifter iakttas. För försvarsdepartementet översteg besparingarna
merutgifterna med 176 milj. kronor. Huvuddelen av besparingarna
under denna huvudtitel hänförde sig till anslagen till reglering av prisstegringar
under begränsade anslag (73 milj. kronor) respektive till täckning
av beräknade merkostnader under förslagsanslag (155 milj. kronor).

Den redovisade besparingen under civildepartementets huvudtitel hänförde
sig så gott som i sin helhet till anslaget för täckning av beräknade merkostnader
för löner och pensioner. Besparingen sammanhänger med att det
nämnda anslaget — i enlighet med vad som förutsattes vid anslagets beviljande
— endast till obetydlig del tagits i anspråk för att täcka genom
avtalsresultaten uppkomna merutgifter för löner och pensioner, vilket lett
till en merbelastning av avlöningsanslagen under de olika huvudtitlarna.

I följande tablå har sammanställts vissa förslagsanslag (andra än avlöningsanslag)
för vilka merutgifterna i förhållande till de anvisade beloppen
är tämligen betydande (milj. kronor).

Anslag		Anvisat	Mer-
			belopp	utgift
V	D 1	Bidrag till social hemhjälp.................	105,0	22,4
V	G 9	Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm........	25,0	5,9
V	G10	Bidrag till lasarettet i Lund................	22,0	6,8
V	K 4	Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.	48,0	15,7
V	K 8	Bidrag till driften av särskolor m. in.........	20,0	8,9
VI	G 6	Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-
		stitut: Uppdragsverksamhet................	3,1	2,4
VIII	D41	Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
		m. m....................................	267,0	47,0
VIII	E27	Universiteten och vissa högskolor: Omkostna-
		der......................................	29,0	6,4
VIII	J 2	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
		Byggnadsstyrelsens delfond................	84,7	10,7
XI	B 9	Omskolning m. m.........................	350,0	66,6
XI	BIO	Kontant stöd vid arbetslöshet..............	175,0	67,4
XI	B15	Omhändertagande av flyktingar............	6,0	10,1
XI	C 4	Täckande av förluster i anledning av statligt
		stöd till hantverks- och industriföretag m. fl. .	5,5	6.6
XI	D 8	Räntebidrag..............................	150,0	18,1
XII	D 3	Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs-
		pensioneringen............................	318,0	54,1

Automobilskattemedlens specialbudget

Automobilskattemedlens specialbudget utgör numera den enda inom riksstaten
kvarstående specialstaten av någon betydelse. Redovisningsformen
gör det möjligt att följa i vad mån vissa statsinkomster som direkt härleds
ur motorfordonstrafiken, främst fordonsskatt och bensinskatt, kommer till
användning för väg- och vägtrafikväsendet eller närstående ändamål. De på
specialbudgeten uppkommande differenserna mellan inkomster och utgifter
salderas år från år. Slutbeloppet visar alltså inte årsresultatet utan det slutliga
saldot efter hela den tid under vilken systemet varit i tillämpning.

Inkomster och utgifter som hänför sig till automobilskattemedlens specialbudget
redovisas såväl i riksstaten som i budgetredovisningen blandade med
övriga poster. Någon särredovisning av medlen förekommer alltså inte. I
syfte att möjliggöra en samlad överblick över dessa medel har revisorerna
sedan ett antal år tillbaka i sin berättelse intagit en sammanställning av
automobilskattemedlens specialbudget för det senast förflutna budgetåret.

Inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget under
budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Ingående balans den 1/7 1968
Tillgångar:

Reservationer................................... 1 015 252 118: 24

Fordran på budgetutjämningsfonden............... 807 347 484: 11 1 822 599 602: 35

Inkomster:

A. I. 2. a) Fordonsskatt.........................

2. b) Bensin- och brännolj eskatt.............

A. II. 18. Inkomster vid statens vägverk..........

19. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk

4 602 294 046: 44

962 832 710: 72
1 799 625 107: 78
1 936 975: 56

15 299 650: 03 2 779 694 444: 09

Utgifter:

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

B. Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen:

1 Avlöningar................................ 1 900 000: —

2 Omkostnader.............................. 200 000: —

Polisverket:

4 Inköp av motorfordon m. m................. 15 800 000: —

5 Underhåll och drift av motorfordon m. m...... 24 000 000: —

Lokala polisorganisationen:

8 Avlöningar................................ 112 500 000: —

9 Omkostnader.............................. 13 000 000: —

10 Utrustning................................ 2 600 000: —

170 000 000: —

22
v.	SOCIALDEPARTEMENTET
L.	Arbetarskydd och arbetsmedicin Arbetarskyddsstyrelsen:
1	Avlöningar........................... Y rkesinspektionen:	..... 100 000: —
	Avlöningar...........................	..... 630 000:—
	Omkostnader.........................	..... 150 000: —

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

3 Kommittéer m. m.......................

D. Vägväsendet
Statens vägverk

1 Statens vägverk: Förvaltningskostnader........

2 De lokala vägnämnderna m. m.................

3 Reglering av vissa skador inom statens vägverks

ämbetsområde...............................

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stads

liknande samhällen, där kronan är väghållare:

4 Vägunderhållet...........................

5 Vägbyggandet............................

Väghållningen i städer och stadsliknande sam
hällen, som är väghållare:

6 Bidrag till underhåll av vägar och gator.....

7 Bidrag till byggande av vägar och gator.....

Enskild väghållning:

8 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. .

9 Bidrag till byggande av enskilda vägar......

Diverse ändamål:

10 Utredningar..............................

E. Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

1 Förvaltningskostnader......................

2 Uppdragsverksamhet.......................

4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar...........................

5 Trafiksäkerhetsforskning......................

6 Kostnader för övergång till högertrafik.........

7 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande...................................

Äldre anslag 1967/68 F2 5......................

F. Sjöfart

S jöfartsverket

8 Bidrag till småbåtshamnar m. m.

G. Institut m. m.

1 Transportnämnden: Förvaltningskostnader...... 464 585: 45

9 Statens väginstitut.......,................... 1 631 256: 27

10 Statens väginstitut: Utrustning................ 170 894: 42

4 080 619: 49
10 700 598: 17

6 500 271: 79
2 401 949: 44
45 590 209: 78

2 000 000: —
6 233: 24

92 995 500: —
276 453 400: —

48 651 545: 39
20 505 086: 03

1 113 239: 01

600 626 234: 36
627 872 445: 67

9 513 715: 60
287 415: 54

1 613 573: 07

880 000: —

1 500 000:—

11 414 704: 21

1 228 498 680: 03

439 718 770: 43

71 279 881: 91

2 170 863: 86

2 266 736: 14

H.	Diverse Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond.................	8 180 000: —
3	Ersättning till trafikföretag för drift av icke lön-samma busslinjer............................	8 997 530: 33
5	Ersättning till postverket för befordran av tjänste-försändelser.................................	2 400 000:—	19 577 530: 33
VIII. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
E.	Högre utbildning och forskning Universiteten m. m.
14	Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar........		813 000: —
IX.	JORDBRUKSDEPARTEMENTET
C.	Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
16	Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen.	212 835: 48
	Äldre anslag (1967/68 C 16)...................	176 458: 20	389 293: 68
H.	Skogsväsendet		14 758 602: —
6	Vägbyggnader på skogar i enskild ägo..........
J.	Fiskeriväsendel m. m.
11	Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen....		1 010 000:—
L.	Lappväsendet m. m.		100 000: —
4	Kompensation för bensinskatt till rennäringen ...
XI.	INRIKESDEPARTEMENTET
B.	Arbetsmarknad m. m.
5	Allmänna beredskapsarbeten m. m..............	258 102 764: 21
6	Särskilda beredskapsarbeten m. m..............	64 271 851:—	322 374 615: 21
XII. CIVILDEPARTEMENTET
C.	Pensionering		32 400 000: —
1	Personalpensionsförmåner m. m................
		Summa utgifter	2 319 152 677: 80

Utgående balans den 30/6 1969
Tillgångar:

Reservationer................................... 1 012 739 201: 52

Fordran på budgetutjämningsfonden............... 1 270 402 167: 12 2 283 141 368: 64

4 602 294 046: 44

Alltsedan budgetåret 1954/55 har ett överskott förelegat på specialbudgeten.
Överskottet steg under loppet av fem budgetår från 53 till 766 milj.
kronor och varierade därefter kring sistnämnda belopp t. o. m. budgetåret
1967/68. För budgetåret 1968/69 redovisas en betydande ökning av fondens
överskott. Utvecklingen framgår av följande uppställning, i vilken beloppen
avrundats till jämna miljontal kronor.

Budgetår	Reserva- tioner	Överskott	Summa behållning
1954/55	398	53	451
1955/56	511	259	771
1956/57	681	287	968
1957/58	548	588	1 136
1958/59	383	743	1 126
1959/60	365	766	1 131
1960/61	376	747	1 123
1961/62	400	687	1 087
1962/63	509	742	1 251
1963/64	498	828	1 326
1964/65	784	594	1 378
1965/66	916	652	1 568
1966/67	920	718	1 638
1967/68	1 015	807	1 822
1968/69	1 013	1 270	2 283

Under budgetåret 1968/69 har inkomsterna uppgått till 2 780 milj. kronor
och utgifterna till 2 319 milj. kronor. Inkomsterna överstiger alltså utgifterna
med 461 milj. kronor. Samtidigt har reservationerna minskat med 2
milj. kronor, varför automobilskattemedlens fordran på budgetutjämningsfonden
ökat med 463 milj. kronor. Den 30 juni 1969 utvisar specialbudgeten
som följd härav en behållning på 2 283 milj. kronor, varav 1 013 milj. kronor
i form av reservationer på anvisade men för sitt ändamål ännu inte utnyttjade
anslag samt 1 270 milj. kronor som fordran på budgetutjämningsfonden.
Sistnämnda belopp motsvarar alltså vad som vid budgetårets utgång influtit
i automobilskattemedel men ännu inte anvisats för vägväsendet och övriga
med dessa medel avsedda ändamål.

Att outnyttjade automobilskattemedel är avsedda att framdeles komma
vägväsendet till godo innebär inte att någon fondering i egentlig mening
förekommer. Det såsom behållning angivna beloppet visar endast specialbudgetens
ställning vid budgetårets slut. Det må även anmärkas att utfallet
av specialbudgeten inte lämnar något slutligt svar på frågan om automobilbeskattningen
är rättvist utformad eller i vad mån vägväsendets krav tillgodoses
från det allmännas sida. I den allmänna budgeten förekommer nämligen
såväl inkomster som utgifter med betydande belopp, vilka äger nära
samband med biltrafiken men likväl inte redovisas över automobilskattemedlens
specialbudget.

Övriga specialbudgeter

Utöver automobilskattemedlens specialbudget återstår inom riksstatens
ram de båda specialbudgeter som sammanhänger med bankinspektionens
respektive försäkringsinspektionens verksamhet. Dessa specialbudgeter är
i stort sett så konstruerade, att de företag som är underkastade nämnda
ämbetsverks tillsyn har att inleverera vissa bidrag, vilka redovisas såsom
uppbörd i statens verksamhet på riksstatens inkomstsida och över särskilda
avsättningsanslag på finansdepartementets huvudtitel överförs till de fonder
som är inrättade för att finansiera hithörande kostnader. Eventuellt
uppkommande överskott kvarstår på fonderna.

I budgetredovisningen lämnas uppgifter endast om belastningen på nyssnämnda
avsättningsanslag, däremot inte om utfallet på själva specialbudgeterna,
d. v. s. bankinspektionens och försäkringsinspektionens förvaltningskostnader.
Uppgifter härom är intagna i efterföljande båda tabeller.

Bankinspektionens fond budgetåret 1968/69 (1 000-tal kr.)

	Banktill-	Fondtill-	Jordbruks-	Sparbanks-	Summa
	synens	synens	kassetill-	tillsynens
	fond	fond	synens fond	fond
Ingående balans...........	1 346,1	293,6	189,8	7,8	1 837,3
Inkomster
Bidrag till bankinspektionen.	1 256,7	103,7	211,7	1 717,5	3 289,6
Summa	2 602,8	397,3	401,5	1 725,3	5 126,9
Utgifter Avlöningar och pensioner:
Avlöningar till t j änstemän. Arvoden och särskilda er-	611,8	32,1	112,3	959,8	1 716,0
sättningar.............	10,5	0,9	2,0	11,0	24,4
Pensioner...............	90,2	8,2	22,1	135,7	256,2
	712,5	41,2	136,4	1 106,5	1 996,6
Omkostnader:
Arbetsgivaravgift till den allm. sjukförsäkringen . . Arbetsgivaravgift till den	11,2	0,6	2,1	19,4	33,3
allm. tilläggspensione-ringen ................	28,7	1,8	5,9	55,5	91,9
Sjukvård...............	1,7	0,1	0,1	2,5	4,4
Reseersättningar.........	9,6	0,4	2,7	94,0	106,7
Kungörelsekostnader.....	0,9	—	2,4	30,2	33,5
Expenser: Lyse..........	0,9	0,0	0,2	1,4	2,5
Övriga expenser	84,2	6,2	7,8	77,4	175,6
Hvror..................	47,6	4,1	9,5	74,8	136,0
Publikationstryck........	18,0	—	—	—	18,0
	202,8	13,2	30,7	355,2	601,9
Summa utgifter............	915,3	54,4	167,1	1 461,7	2 598,5
Utgående balans...........	1 687,5	342,9	234,4	263,6	2 528,4
Summa	2 602,8	397,3	401,5	1 725,3	5 126,9

Försäkringsinspektionens fond budgetåret 1968/69 (1 000-tal kr.)

Ingående balans................................................ 1 670,3

Inkomster

Bidrag till försäkringsinspektionen....................... 2 273,7

Anslag till understödsfören.avdelningen.................. 300,0

Uppbördsmedel: försålda publikationer................... 2,2 2 575,9

Summa 4 246,2

Utgifter

Avlöningar och pensioner:

Avlöningar till tjänstemän............................ 1 917,9

Arvoden och särskilda ersättningar.................... 15,8

Pensioner........................................... 255,6 2 189,3

Omkostnader:

Arbetsgivaravgift till den allm. sjukförsäkringen......... 39,8

Arbetsgivaravgift till den allm. tilläggspensioneringen .... 119,8

Sjukvård........................................... 6,0

Reseersättningar.................................... 32,4

Kungörelsekostnader................................. 6,7

Expenser: bränsle, lyse och vatten..................... 3,8

övriga expenser............................ 125,7

Hyror.............................................. 61,1

Publikationstryck................................... 41,4 436,7

Summa utgifter................................................ 2 626,0

Utgående balans................................................ 1 620,2

Summa 4 246,2

Affärsverkens driftstater

Såsom erinrats i det föregående upptas i den statliga budgeten endast överskotten
i affärsverkens rörelser, medan deras löpande driftinkomster och
driftutgifter redovisas på s. k. driftstater, vilka fastställs av Kungl. Maj:t
utan riksdagens medverkan. Utfallet av dessa driftstater för budgetåret
1968/69 (i fråga om domänverket för kalenderåret 1968) framgår av efterföljande
tabeller och vissa därtill knutna kommentarer.

Försvarets fabriksverks driftstat budgetåret 1968/69 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Fakturering
Svenska beställare

Försvarsbeställningar................................ 275,0 257,8

Civila beställningar.................................. 20,0 39,2

Tvätteriverksamheten................................ 69,0 70,3

Utländska beställare........... 45,0 18,3

Intäkter vid försäljning av överskottsmateriel............. 8,5 10,6

Diverse intäkter....................................... 1.8 5,0

Särskilda uppbördsmedel............................... 15,7 9,8

Summa intäkter 435,0 411,0

Kostnader

Gemensamma driftkostnader............................ 34,5 33,4

Vissa kostnader för försöks- och utvecklingsarbeten m. m. . . 9,1 10,7

Driftkostnader vid fabriker

Avlöningar......................................... 145,7 145,5

Material............................................ 125,0 92,3

Diverse driftkostnader............................... 40,0 41,0

Avsättning till värdeminskningskonto.................. 7,1 7,3

Driftkostnader vid tvätterier

Avlöningar......................................... 34,5 35,8

Material............................................ 4,9 4,9

Diverse driftkostnader............................... 13,0 14,6

Avsättning till värdeminskningskonto.................. 2,6 4,2

Kostnader vid försäljning av överskottsmateriel

Avlöningar till tjänstemän............................ 1,9 1,7

Omkostnader....................................... 2,2 2,4

Material............................................ 4,0 6,3

Driftkostnader vid vissa försvarets materielverk tillhöriga anläggningar
för krigstillverkning........................ 0,4 0,7

Summa kostnader 424,9 400,8

överskott 10,1 10,2

Inleverans

Årets överskott........................................ 10,2

De redovisade intäkterna för försvarets fabriksverk ökade från budgetåret
1967/68 till budgetåret 1968/69 med 67,7 milj. kronor, motsvarande 20 procent.
Den största ökningen eller 77,9 milj. kronor redovisas för svenska försvarsbeställningar,
medan intäkterna från utländska beställare minskade
med 22,2 milj. kronor. Då de redovisade kostnaderna ökade med 68,3 milj.
kronor, d. v. s. med i stort sett samma belopp som intäkterna, blev det redovisade
överskottet för budgetåret 1968/69, 10,2 milj. kronor, ungefär
detsamma som för budgetåret 1967/68, då det uppgick till 10,8 milj. kronor.

Postverkets driftstat budgetåret 1968/69 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Porton............................................... 768,0 775,1

Tjänstepost........................................... 133,3 131,0

Tidningar............................................. 91,7 96,1

Transitersättning m. m................................. 10,9 12,4

Uppdrag åt staten..................................... 37,8 37,8

För driftkostnader ianspråktagna ränteintäkter............ 297,0 318,7

Industrierna.......................................... 2,0 3,3

Diligenstrafiken....................................... 20,4 19,9

Fastighetsförvaltningen m. m............................ 3,6 3,6

Centralupphandlingen.................................. 30,0 29,2

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar............. 0,1 0,2

Övriga intäkter........................................ 29,9 33,6

Summa intäkter 1 424,7 1 460,9

Kostnader

Personalkostnader

Löner in. m........................................... 861,0 880,4

Övriga avlöningsförmåner.............................. 112,3 116,8

Pensioner m. m........................................ 123,4 126,2

Sakkoslnader

Transporter........................................... 96,8 100,0

Fastigheter och förhyrda lokaler......................... 64,4 64,4

Inventarier och förbrukningsartiklar.......... 74,4 76,0

Centralupphandlingens inköp för andra myndigheter....... 24,0 24,7

Avsättning till värdeminskningskonto.................... 11,0 11,0

Övriga sakkostnader................................... 37,3 41,4

Summa kostnader 1 404,6 1 440,9

Överskott 20,1 20,0

Inleverans

Av årets överskott..................................... 10,0

Postverkets redovisade intäkter ökade från budgetåret 1967/68 till budgetåret
1968/69 med 108,9 milj. kronor och utgifterna med 95,1 milj. kronor.
Överskottet, som under budgetåret 1967/68 stannade vid 6,2 milj. kronor,
steg härigenom budgetåret 1968/69 till 20,0 milj. kronor.

De största intäkterna utgörs naturligt nog av porton. Inkomsterna av
tjänstepost motsvaras till huvudsaklig del av utgifter på det under kommunikationsdepartementets
huvudtitel upptagna anslaget »Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser».

På utgiftssidan intar personalkostnaderna en dominerande ställning. De
uppgick sammanlagt till 1 123,4 milj. kronor under budgetåret 1968/69, en
ökning sedan nästföregående budgetår med 7,5 procent. Bland sakkostnaderna
märks framför allt transporter, kostnader för fastigheter och förhyrda
lokaler samt kostnader för inventarier och förbrukningsartiklar. Postverkets
i förhållande till omslutningen relativt ringa kapitaltillgångar medför begränsade
avskrivningsbehov. Som framgår av sammanställningen uppgick
för budgetåret 1968/69 redovisad avsättning till värdeminskningskonto till
11,0 milj. kronor.

Televerkets driftstat budgetåret 1968/69 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Telefon

Inträdesavgifter..................................... 62,2 67,4

Abonnemangs- och samtalsavgifter..................... 1 937,6 1 935,7

Telex................................................ 43,0 41,8

Telegraf.............................................. 40,0 45,9

Ljudradio............................................ 79,8 80,9

Television............................................ 303,9 309,8

Ersättning för viss rundradioverksamhet................. 29,5 29,5

Övrig radio........................................... 12,5 14,0

Anläggningsavgifter.................................... 28,0 28,5

Övriga intäkter........................................ 54,5 65,5

Summa intäkter 2 591,0 2 619,0

Kostnader

Avlöningar m. m....................................... 429,3 443,1

Pensioner m. m........................................ 164,1 165,9

Övriga personalkostnader............................... 83,6 94,0

Lokalkostnader........................................ 51,5 54,7

Sveriges Radio

Ljudradio.......................................... 92,5 108,6

Television.......................................... 183,1 181,7

Radiohusen (byggnadsstyrelsen)....................... 14,4 11,5

Andel av anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet 23,4 23,4

Underhåll m. m.

Fastigheter......................................... 21,5 22,5

Telefon-, telegraf- och radioanläggningar................ 565,6 572,9

Övriga omkostnader

Kontorsmateriel m. m................................ 30,9 33,8

Frakt- och transportkostnader........................ 43,7 41,3

Förrådsutgifter...................................... 21,3 25,6

Postavgifter m. m.................................... 20,0 20,7

Ränta på rundradiofonderna m. m..................... 18,3 19,7

Övriga räntor....................................... 6,4 3,4

Rikstelefonkatalogen................................. 30,0 33,2

Verktyg och instrument.............................. 31,1 40,6

Diverse utgifter....................................... 25,5 32,0

Kostnader för arbeten som ersättes...................... 28,0 17,4

Avsättning till värdeminskningskonto.................... 525,4 544,8

Summa kostnader 2 409,6 2 490,8

Ljudradio- och televisionsradioavgiftsmedel som balanseras -—21,5 —29,2

Överskott 202,8 157,4

Inleverans............................................ 167,2

Därav

från föregående budgetår............................. 58,2

av årets överskott.................................... 109,0

Televerkets redovisade intäkter ökade från budgetåret 1967/68 till budgetåret
1968/69 med 179,7 milj. kronor och utgifterna med 244,1 milj. kronor.
Intäkterna översteg således kostnaderna med 128,2 milj. kronor. Härtill
kommer emellertid balanserade ljudradio- och televisionsradioavgiftsmedel
om —29,2 milj. kronor. Enligt beslut av 1957 och 1959 års riksdagar
skall, då underskott (fondminskning) uppstår på rundradiorörelsen, tidigare
överskott av licensmedel disponeras till motsvarande belopp, att inlevereras
till statsverket tillsammans med televerkets övriga överskottsmedel.

Den största intäktsposten, abonnemangs- och samtalsavgifter för telefon,
steg från budgetåret 1967/68 till budgetåret 1968/69 med 130,7 milj. kronor,
vilket motsvarar 7 procent. Nämnda post svarade därmed för 74 procent av
televerkets sammantagna driftintäkter.

Avlöningar, pensioner och övriga personalkostnader uppgick budgetåret
1968/69 till sammanlagt 703,0 milj. kronor, vilket motsvarade 28 procent av
de sammantagna driftkostnaderna. Personalkostnaderna utgör således för
televerket liksom för övriga affärsverk med betydande kapitaltillgångar en
förhållandevis liten del av de totala driftkostnaderna. Sammanlagt översteg
underhållskostnaderna och avsättning till värdeminskningskonto väsentligt
personalkostnaderna.

Statens järnvägars driftstat budgetåret 1968/69 (milj- kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Järnvägs-, färje- och biltrafik

Persontrafik (exkl. SL-ersättn.).......................... 660,7 648,1

Posttrafik............................................ 50,0 39,4

Godstrafik, exkl. lapplandsmalm......................... 1 105,0 1 055,2

Godstrafik, lapplandsmalm.............................. 239,0 244,7

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer....... 205,0 205,0

Ersättning från SL.................................... 105,0 97,9

Övriga rörelsegrenar................................... 18,0 21,3

Diverse intäkter....................................... 31,7 57,7

Summa intäkter 2 414,4 2 369,3

Kostnader

Järnvägs- och färjedrift

Driftavdelningen......................................

Kommersiella avdelningen..............................

Banavdelningen ......................................

Maskinavdelningen....................................

Ekonomiavdelningen...................................

Administrativa avdelningen.............................

Utvecklingsavdelningen................................

Gemensamma (övergripande)

Avskrivningar (ordinarie).............................

Pensioner och ATP-avgifter...........................

Arbetsgivaravgift till sjukförsäkring samt kostnader för

grupplivförsäkring.................................

Allmän arbetsgivaravgift.............................

Ersättning från försäkringskassor......................

Övriga gemensamma kostnader........................

Övriga rörelsegrenar

Hyresverksamhet in. m. (exkl. avskrivningar).............

Hyresverksamhet, avskrivningar.........................

Summa kostnader

Överskott före bokslutsdispositioner

Disposition av pensionsavsättningar

Minskning av lagerreserv.........

Nettoöverskott..................

Inleverans

Årets överskott.................

1 046,5	1 100,4
32,7	33,1
399,5	394,9
156,4	156,6
16,8	16,6
37,5	36,2
11,0	9,2
242,1	242,3
381,9	393,1
38,8	38,4
6,3	6,8
—22,0	—24,0
4,2	-0,7
10,2	9,9
0,9	0,8
2 362,8	2 413,6
51,6	—44,3
30,0	30,0
20,0	20,0
101,6	5,7

Godstrafiken (inkl. lapplandsmalm) svarade för större delen eller 55 procent
av de sammantagna intäkterna för statens järnvägar under budgetåret
1968/69. Intäkterna av persontrafik (inkl. ersättning från SL) uppgick sammanlagt
till 746,0 milj. kronor, vilket motsvarade 31 procent av de sammanlagda
intäkterna. Om till detta belopp läggs den ersättning för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer som anvisats på utgiftsanslag under kommunikationsdepartementets
huvudtitel, stiger intäkterna av persontrafik till 951
milj. kronor och dessa intäkters andel i de sammanlagda intäkterna till 40
procent.

De sammanlagda redovisade kostnaderna för budgetåret 1968/69 uppgick
till 2 413,6 milj. kronor och hade därigenom ökat från budgetåret 1967/68
med 131,0 milj. kronor eller 6 procent. Då de redovisade intäkterna ökade
med endast 66,6 milj. kronor mellan ifrågavarande budgetår, förbyttes överskottet
1967/68 på 20,1 milj. kronor för budgetåret 1968/69 i ett underskott
(före bokslutsdispositioner) på 44,3 milj. kronor. Genom företagna bokslutsdispositioner,
innebärande disposition av pensionsavsättningar enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande om 30,0 milj. kronor och minskning av lagerreserven

med 20,0 milj. kronor, erhölls emellertid ett nettoöverskott på 5,7 milj. kronor.
Det må i sammanhanget påpekas att förräntningskravet för det under
statens järnvägars kapitalfond investerade statskapitalet beräknats till 132
milj. kronor för budgetåret 1968/69.

Luftfartsverkets driftstat budgetåret 1968/69 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Landningsavgifter..................................... 35,4 35,3

Passageraravgifter..................................... 34,5 34,9

Parkerings- och hangaravgifter.......................... 1,2 1,3

Stationstjänst......................................... 6,3 6,9

Övriga intäkter........................................ 17,7 21,8

Centralförvaltningen exkl. luftfartsinspektionen........... 1,0 1,6

Luftfartsinspektionens avgifter.......................... 2,5 3,0

Driftbidrag till luftfartsverket........................... 8,5 1,8

Summa intäkter 107,0 106,6

Kostnader

Ledning och gemensamt................................ 1,2 1,0

Driftavdelningen

Centralt............................................ 11,6 10,4

Flygplatserna

Ledning och gemensamt............................ 3,8 3,1

Avskrivning...................................... 11,6 17,2

Flygsäkerhetstjänst................................ 24,1 24,6

Marktjänst....................................... 15,9 18,5

Stationstjänst..................................... 5,0 4,8

Ekonomiavdelningen................................... 1,0 1,2

Administrativa avdelningen...................... 8,1 8,3

Luftfartsinspektionen.................................. 3,6 3,2

Oförutsett............................................ 7,0 —

Summa kostnader 92,9 92,3

Överskott 14,1 14,3

Inleverans

Årets överskott........................................ 14,3

För budgetåret 1967/68 redovisades för första gången ett överskott på
luftfartsfonden, uppgående till 13,6 milj. kronor. Det är härvid att märka
att det i driftstaten för budgetåret 1967/68 med 22,5 milj. kronor upptagna
driftbidraget, som ursprungligen avsåg att möjliggöra att samma förräntningskrav
ställdes på luftfartsverket som på övriga affärsverk, togs i anspråk
endast till ett belopp av 1,9 milj. kronor. För budgetåret 1968/69 redovisades
ett överskott på 14,3 milj. kronor. Det i driftstaten upptagna driftbidraget
utnyttjades detta budgetår till ett belopp av endast 1,8 milj. kronor.

Statens vattenfallsverks driftstat budgetåret 1968/69 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Kraftverk

Inkomster av elektrisk energi......................... 968,4 1 081,4

Diverse inkomster................................... 22,5 22 7

Kanalverk

Trafikavgifter....................................... 8,9 9,0

Diverse inkomster................................... 0,2 0,5

Summa intäkter 1 000,0 1 113,6

Kostnader

Kraftverk

Kostnader för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt Fastigheter

inkl. bostäder........................... 5,7 5,3

Primärstationer och vattenregleringsanläggningar...... 72,9 74,5

Stam- och primärlinjer............................. 10,8 6,8

Sekundärstationer................................. 20,0 19,7

Sekundärlinjer, tertiärstationer, tertiärlinjer och kvartär nät.

........................................... 28,0 27,0

Diverse distributionsanläggningar.................... 2,9 2,5

Gemensamma driftkostnader........................ 31,7 31,5

Bränslekostnader i värmekraftstationer................... 27,0 39,5

Kostnader för från främmande kraftverk inköpt kraft...... 39,0 127,3

Skatter............................................... 36,0 21,8

Allmänna omkostnader

Centrala administrativa kostnader..................... 19,0 18,1

Lokala administrativa kostnader...................... 8,0 8,2

Kostnader för planering och projektering............... 11,8 8,2

Kostnader för utveckling, forskning och standardisering .. 5,4 5,4

Övriga omkostnader

Gratifikationer, belöningar och studieresor.............. 0,2 0,1

Propaganda och upplysningsverksamhet................ 2,5 2,8

Representationskostnader............................. 0,3 0,2

Postavgifter........................................ 1,9 17

Pensionsutgifter..................................... 19^9 20^8

Avskrivning av inventarier........................... 6,3 6,2

Civilförsvar, driftvärn, ränta på rörlig kredit samt diverse

oförutsebara kostnader............................. 13,0 11,8

Avsättning till värdeminskningskonto.................... 289,0 320,4

Kanalverk

Kostnader för drift- och underhåll av särskilda förvaltnings objekt.

............................................. 4,5 4,3

Kostnader för lotsning................................. 1,9 1,9

Allmänna omkostnader................................. 0,5 0,5

Skatter............................................... o]o o|o

Pensionsavgifter....................................... 1,2 1,3

3—690646

Bud- Redo -

		geterat	visat
Diverse och oförutsebara kostnader .... Avsättning till värdeminskningskonto ..		t-h o o	O o Vi V
	Summa kostnader	660,0	768,6
Överskott
Kraftverk.......................... Kanalverk..........................		339,7 0,3	344,3 0,7
	Summa överskott	340,0	345,0
Inleverans.......................... Därav från föregående budgetår........... av årets överskott.................			349.7 107.7 242,0

De redovisade driftintäkterna för statens vattenfallsverk under budgetåret
1968/69 översteg de för nästföregående budgetår redovisade med 156,8
milj. kronor, motsvarande en ökning på 16 procent. De redovisade kostnaderna
ökade från budgetåret 1967/68 till budgetåret 1968/69 med 144,5 milj.
kronor eller med 23 procent. Till väsentlig del sammanhänger denna kostnadsökning
med ökade utgifter för kraft som inköpts från främmande kraftverk.
ökningen uppgår till 94,9 milj. kronor, om jämförelse görs med de
redovisade kostnaderna för budgetåret 1967/68, och till 88,3 milj. kronor,
om jämförelse görs med de budgeterade beloppen för budgetåret 1968/69.

Domänverkets driftstat kalenderåret 1968 (milj. kr.)

Bud- Redo geterat

visat

Intäkter

Skogsdomäner......................................... 394,2 402,0

Jordbruksdomäner..................................... 9,7 10,2

Räntor............................................... 1,6 1,6

Summa intäkter 405,5 413,8

Kostnader

För domänverket gemensamma kostnader

Kostnader för domänstyrelsen......................... 15,6 15,6

Övriga gemensamma kostnader........................ 47,3 36,8

Kostnadsräntor..................................... 3,0 3,0

Oförutsedda kostnader............................... 5,6

Kostnader för statens skogsförvaltning

Administrationskostnader............................. 47,4 48,0

Egentliga förvaltningskostnader....................... 239,3 263,3

Avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader m. m.

(10 % av domänverkets beräknade bruttoinkomst av

skogsmedel)......................................... 37,6 37,3

Kostnader för statens jordbruksförvaltning

Administrationskostnader............................. 0,4 0,4

Egentliga förvaltningskostnader....................... 4,3 4,4

Summa kostnader 400,5 408,8

överskott 5,0 5,0

Inleverans............................................ 5,0

SKATTEUPPBÖRDEN

Från centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden har revisorerna erhållit
en redogörelse för dels den ordinarie uppbörden av preliminär skatt
under uppbördsåret 1968—69 (tabell 1), dels den ordinarie uppbörden av
kvarstående skatt under uppbördsåret 1969—70 (tabell 2). Från nämnden
bar även erhållits uppgifter om den slutliga, kvarstående och överskjutande
skatten för beskattningsåret 1968 (tabell 1). Vidare har riksrevisionsverket
i enlighet med sin instruktion överlämnat vissa redogörelser för resultatet
av restindrivningen t. o. m. utgången av år 1968 i fråga om särskilt uppdebiterad
A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt, särskilt uppdebiterad
preliminär allmän varuskatt, arbetsgivaravgifter m. m. samt bötesmedel.
Av redogörelserna framgår såväl det årsvisa som det ackumulerade resultatet.
Slutligen omfattar redogörelserna en summarisk sammanställning över

alla skatter och allmänna avgifter som under år 1968 redovisats till länsstyrelserna
i utmätningsmännens månadsräkningar (tabell 5).

Såsom de överlämnade redogörelserna utvisar inflöt under uppbördsterminerna
uppbördsåret 1968—69 preliminärskatt med ett sammanlagt belopp
av 29 226 milj. kronor, varav 24 451 milj. kronor såsom A-skatt (84
procent) och 4 775 milj. kronor (16 procent) såsom B-skatt. I jämförelse
med närmast föregående uppbördsår har A-skattens andel av den totala preliminärskatteuppbörden
ökat med två procent. I förhållande till sist förflutna
uppbördsår har den totalt influtna preliminärskatten ökat från 26 651
milj. kronor eller med 2 575 milj. kronor. Av ökningen hänför sig 2 522 milj.
kronor till A-skatt och 53 milj. kronor till B-skatt.

Av den debiterade B-skatten, 4 954 milj. kronor, inflöt i rätt tid med bortseende
från verkställda överbetalningar 4 678 milj. kronor (94 procenti.
Närmast föregående uppbördsår, då den debiterade B-skatten uppgick till
4 910 milj. kronor, inflöt i rätt tid 4 664 milj. kronor (95 procent). För erhållande
av en fullständig bild av preliminärskatteuppbörden måste till de
belopp som influtit under uppbördsterminerna läggas de fyllnadsinbetalningar
av preliminärskatt som gjorts efter uppbördsårets utgång och som
tas med vid avräkningen av den preliminära skatten mot den slutliga. För
uppbördsåret 1968—69 uppgick fyllnadsinbetalningarna till 1 670 milj. kronor,
varav 570 milj. kronor (34 procent) såsom A-skatt och 1 100 milj. kronor
(66 procent) såsom B-skatt (tabell 1). För närmast föregående uppbördsår
uppgick inbetalningar av sådant slag till 1 253 milj. kronor, av vilket
belopp 463 milj. kronor (37 procent) utgjorde A-skatt och 790 milj. kronor
(63 procent) B-skatt. Fyllnadsinbetalningarna har således ökat med 417
milj. kronor under det sistförflutna uppbördsåret. De största beloppen har

1 fråga om A-skatt inbetalats i Stockholms län (181 milj. kronor), Malmöhus
län (61 milj. kronor) och Göteborgs och Bohus län (50 milj. kronor). Beträffande
B-skatten, som i huvudsak avser aktiebolag m. fl. juridiska personer,
har de största beloppen influtit i Stockholms län (428 milj. kronor),
Göteborgs och Bohus län (153 milj. kronor) och Malmöhus län (110 milj.
kronor).

Av den kvarstående skatten, som enligt 1968 års taxering uppgick till

2 328 milj. kronor, inflöt under uppbördsterminerna 1 872 milj. kronor
(80 procent). Enligt närmast föregående års taxering uppgick den kvarstående
skatten till 2 261 milj. kronor; av detta belopp inflöt i rätt tid 1 860
milj. kronor (82 procent). Den kvarstående skatten har ökat i 19 län och
minskat i 5. Den största ökningen uppvisar Malmöhus län (33 milj. kronor),
Älvsborgs län (10 milj. kronor) samt Göteborgs och Bohus län (9 milj. kronor).
I fråga om uppbördsresultatet har en förbättring inträtt i 3 län och en
försämring i övriga län. Den högsta inflytandeprocenten uppvisar Skaraborgs
län (89,86 procent), Västerbottens län (87,58 procent) och Jönköpings län
(87,43 procent). Den lägsta förekommer i Stockholms län (71,61 procent)
samt i Göteborgs och Bohus län (75,06 procent).

Enligt föreliggande uppgifter beräknas den slutliga skatten enligt årets
taxering uppgå till omkring 31 217 milj. kronor, den kvarstående skatten till
inemot 2 603 milj. kronor och den överskjutande preliminära skatten till
drygt 2 458 milj. kronor (tabell 1). Jämfört med de uppgifter som vid motsvarande
tidpunkt förra året förelåg i fråga om 1968 års taxering har den
slutliga skatten ökat med 3 208 milj. kronor, den kvarstående skatten med
231 milj. kronor och den överskjutande skatten med 32 milj. kronor. Den
kvarstående skatten uppgår till 8 procent av den slutliga skatten, vilket innebär
att den kvarstående skattens andel i den slutliga skatten är oförändrad
i jämförelse med 1968 års taxering. Den ränta som med vissa begränsningar
utgår på kvarstående skatt uppgår till 106 milj. kronor, vilket innebär
en ökning med drygt 10 milj. kronor jämfört med föregående års taxering.

Av den restförda B-skatten för uppbördsåret 1962—63 har t. o. in. år 1968
87 procent levererats och 13 procent avskrivits. De angivna procenttalen har
Iramräknats genom att levererade och avskrivna belopp ställts i relation
till restförda belopp efter avdrag för avkortade belopp, detta med hänsyn
till att avkortningsförfarandet är en från restindrivningen skild företeelse.
Samma indrivningsresultat uppnåddes i fråga om närmast föregående års
B-skatt. I 20 län uppgår leveransprocenten till mer än 90 procent. De lägsta
procenttalen uppvisar Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus län, där
endast 73 respektive 82 procent influtit.

Av 1967—68 års restförda B-skatt har hittills 62 procent levererats av
det belopp som återstått efter avkortning. Vid en tillbakablick på slutresultatet
av restindrivningen i fråga om 1957—58 — 1962—63 års B-skatt kan
konstateras att detta, med bortseende från Stockholms stad, visat ett uppåtgående,
då 88, 89, 89, 90, 90 respektive 91 procent uppnåtts. Beträffande
Stockholms stad må framhållas att svårigheter i samband med införandet
av automatisk databehandling i maj 1966 i Stockholms kronofogdedistrikt
i viss utsträckning menligt påverkat slutresultatet för staden.

I tabell 3 återfinns en sammanställning över indrivningsresultatet i fråga
om B-skatt för uppbördsåren 1962—63 — 1967—68 (B 62—B 67).

Av den restförda kvarstående skatten enligt 1961 års taxering har 80 procent
levererats, vilket är slutresultatet för denna skatt. I förhållande till närmast
föregående års skatt har inflytandeprocenten stigit med en enhet. Tre
län har uppnått ett resultat över 90 procent och 13 över 85 procent. Procenttalen
för Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län är
endast respektive 67, 72 och 78 procent. Av den restförda kvarstående skatten
enligt 1966 års taxering har vid 1968 års utgång hittills 56 procent levererats
av det belopp som återstått efter avkortning. I åtta distrikt har mer än 80
procent influtit.

Av tabell 4 framgår indrivningsresultatet av kvarstående skatt enligt 1961
om B-skatt för uppbördsåren 1962—63 — 1967—68 (B 62—B 67).

Under år 1968 restfördes skatter och allmänna avgifter till ett belopp av

1 162 milj. kronor mot 1 115 milj. kronor under närmast föregående år. Vid ingången
av år 1968 utestod oredovisat ett belopp av 1156 milj. kronor. Vid årets
utgång kvarstod såsom oredovisat 1 242 milj. kronor. Under året avkortades
189 milj. kronor, inflöt 714 milj. kronor och avskrevs 173 milj. kronor. Under
närmast föregående år inflöt 600 milj. kronor och avskrevs 126 milj.
kronor. Uttryckt i relativa tal inflöt under år 1968 33,6 procent av vad som
skolat indrivas; detta innebär en förbättring med 1,7 procent jämfört med
år 1967. Den högsta leveransprocent som uppnåtts i ett distrikt är 58,5 och

Tabell 1. Preliminär, slutlig, kvarstående och överskjutande skatt för beskattningsåret 1968.

Län	Influten preliminär skatt
	Under uppbördsterminerna		Såsom fyllnadsinbetalningar
	Prel. A-skatt		Prel. B-skatt	Prel. A-skatt	Prel. B-skatt
	Milj. kr.	% av Milj. kr.	% av	Milj. kr.	% av	Milj. kr.	% av
		s:a		s:a		s:a		s:a
		infl.		infl.		infl.		infl.
		O.		O.		O.		O.
		restf.		restf.		restf.		restf.
		prel.		prel.		prel.		prel.
		skatt		skatt		skatt		skatt
Stockholms.....	. 6 354,28	75	1 392,31	17	181,06	2	427,94	5
Uppsala.......	601,69	81	98,53	13	18,93	3	15,66	2
Södermanlands .	734,29	82	118,66	13	13,04	1	25,29	3
Östergötlands. ..	. 1 068,05	79	195,73	15	19,87	1	52,14	4
Jönköpings.....	795,47	80	147,28	15	20,57	2	21,69	2
Kronobergs ....	414,43	78	90,71	17	7,83	1	18,12	3
Kalmar........	551,04	78	118,59	17	12,02	2	18,76	2
Gotlands.......	110,61	76	27,06	19	2,07	2	3,45	2
Blekinge.......	390,20	81	65,23	14	5,51	1	15,87	3
Kristianstads ...	624,07	76	154,55	19	13,90	2	20,62	2
Malmöhus......	. 2 156,38	77	454,02	16	61,05	2	109,84	4
Hallands....... Göteborgs o.	455,37	76	110,71	19	11,31	2	12,84	2
Bohus.......	. 2 320,06	77	448,72	15	49,89	2	152,98	5
Älvsborgs ......	. 1 063,51	80	184,56	14	23,50	2	37,65	3
Skaraborgs.....	597,68	75	150,11	19	16,23	2	21,02	3
Värmlands.....	729,99	83	117,00	13	14,39	2	13,43	1
Örebro........	806,01	82	130,77	13	18,28	2	19,39	2
Västmanlands ..	773,01	82	138,24	14	10,85	1	17,90	2
Kopparbergs . . .	722,59	82	111,60	13	15,35	2	21,68	2
Gävleborgs.....	791,24	84	113,97	12	14,34	2	13,18	1
Västernorrlands.	763,01	82	125,61	13	11,97	1	23,84	3
Jämtlands.....	305,01	82	53,18	14	5,11	1	5,52	2
Västerbottens . .	590,67	79	118,24	16	12,59	2	15,28	2
Norrbottens ....	732,04	84	109,64	12	10,96	1	15,74	2
Hela riket......	. 24 450,70	78	4 775,02	15	570,62	2	1 099,83	4

den, med bortseende från Stockholm, lägsta är 23,5. Av flera skäl kan en
summarisk sammanställning över indrivningens förlopp inte tillmätas samma
jämförelsevärde som en på längre sikt förd statistik, vid vilken slutresultatet
för ett visst års skatt erhålls.

Av tabellerna 6—8 framgår indrivningsresultatet under år 1968 för särskilt
uppdebiterad A-skatt, särskilt uppdebiterad preliminär allmän varuskatt
samt arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring.

	Restförd		S:a infl. o. restf. prel. skatt	Slutlig skatt	Kvarstående skatt		Å kvar-stående skatt påförd ränta	Över- skjutande prel. skatt
S:a prel. skatt
Milj. kr.	Milj. kr.	% av s:a infl. 0. restt. prel. skatt	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.	% av Milj. kr. slutlig skatt	Milj. kr.
8 355,59	93,42	1	8 449,01	8 456,86	656,95	8	30,38	642,08
734,81	5,64	1	740,45	750,22	64,04	9	2,38	56,65
891,28	6,01	1	897,29	882,53	69,24	8	2,53	69,05
1 335,79	8,30	1	1 344,09	1 354,75	109,97	8	4,14	99,52
985,01	6,00	1	991,01	1 003,24	92,58	9	3,61	81,11
531,09	3,39	1	534,48	547,66	55,74	10	2,24	43,81
700,41	6,11	1	706,52	726,27	77,02	11	3,14	58,36
143,19	1,77	1	144,96	145,14	14,32	10	0,51	14,54
476,81	3,88	1	480,69	486,16	41,97	9	1,70	37,72
813,14	8,41	1	821,55	835,22	85,90	10	3,54	75,32
2 781,29	26,69	1	2 807,98	2 829,95	247,73	9	10,20	230,30
590,23	5,05	1	595,28	603,97	64,97	11	2,69	55,32
2 971,65	25,94	1	2 997,59	2 999,09	238,23	8	10,03	223,77
1 309,22	9,43	1	1 318,65	1 305,36	117,46	9	4,91	130,70
785,04	6,40	1	791,44	804,82	80,30	10	3,16	69,17
874,81	6,01	1	880,82	876,22	77,25	9	2,91	81,79
974,45	5,61	1	980,06	986,94	81,96	8	3,04	75,02
940,00	6,88	1	946,88	938,22	67,46	7	2,53	77,70
871,22	5,46	1	876,68	879,56	73,39	8	2,45	72,36
932,73	7,09	1	939,82	932,53	72,65	8	2,61	82,69
924,43	10,15	1	934,58	910,16	61,92	7	2,16	87,30
368,82	3,67	1	372,49	369,06	34,08	9	1,26	37,98
736,78	6,95	1	743,73	734,23	58,36	8	2,01	68,42
868,38	7,42	1	875,80	858,67	59,38	7	2,14	77,74
30 896,17	275,68	1	31 171,85	31 216,83	2 602,87	8	106,27	2 548,42

Tabell 2. Resultatet av den ordinarie uppbörden av kvarstående skatt enligt 1968 års taxering med
fördelning efter län.

Län	Debiterade belopp (kr.)	Influtna belopp (kr.)	Inflytande- procent	Restförda belopp (kr.)
Stockholms............	620 930 065	444 707 364	71,61	176 222 701
Uppsala..............	57 483 561	48 566 352	84,49	8 917 209
Södermanlands........	57 611 284	48 935 809	84,94	8 675 475
Östergötlands.........	97 536 244	84 429 903	86,56	13 106 341
Jönköpings............	81 098 490	70 903 544	87,43	10 194 946
Kronobergs...........	44 230 587	38 502 449	87,05	5 728 138
Kalmar...............	60 873 924	52 542 143	86,31	8 331 781
Gotlands..............	12 431 594	10 744 727	86,43	1 686 867
Blekinge..............	36 900 385	30 731 448	83,28	6 168 937
Kristianstads..........	71 881 045	61 828 351	86,01	10 052 694
Malmöhus.............	223 850 352	183 220 815	81,84	40 629 537
Hallands..............	55 993 339	48 150 253	85,99	7 843 086
Göteborgs och Bohus ...	208 017 844	156 144 198	75,06	51 873 646
Älvsborgs .............	102 866 985	87 855 656	85,41	15 011 329
Skaraborgs............	64 494 237	57 955 362	89,86	6 538 875
Värmlands............	64 753 152	55 087 172	85,07	9 665 980
Örebro...............	70 630 069	60 582 140	85,77	10 047 929
Västmanlands.........	57 328 175	47 675 776	83,16	9 652 399
Kopparbergs..........	64 522 156	54 856 752	85,02	9 665 404
Gävleborgs............	69 070 754	57 372 184	83,06	11 698 570
Västernorrlands........	62 357 158	51 073 993	81,91	11 283 165
Jämtlands............	30 413 600	25 268 044	83,08	5 145 556
Västerbottens.........	57 081 062	49 993 283	87,58	7 087 779
Norrbottens...........	55 354 250	45 182 124	81,62	10 172 126
Hela riket	2 327 710 312	1 872 309 842	80,43	455 400 470

Tabell 3. Restindrivningen beträffande preliminär B-skatt för uppbördsåren 1962—63, 1963—64,
1964—65, 1965—66, 1966—67 och 1967—68 (B62—B67) tomår 1968. Uppgifterna om resultatet
efter ett års indrivning avser förhållandena vid utgången av det kalenderår under vilket den
sista av de sex uppbördsterminerna infallit.

Län Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

B62 B63 B64 B65 B66 B67 B62 B63 B64 B65 B66 B67

Stockholms stad1. . .

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Efter 1 år	32	35	22	—	—	—	29	31	20	35	30	35
»	2 »	53	52	—	—	—		56	50	51	54	44
»	3 »	61	—•	—	—			61	64	59	60
»	4 »	—	—	—				69	68	64
»	5 »	—	—					72	71
»	6 »	—						73
»	1 »	52	57	54	57	57	60	48	55	52	54	56	60
»	2 »	72	69	71	72	73		71	69	70	72	73
»	3 »	SO	80	79	79			79	78	77	79
»	4 »	85	83	82				84	82	81
»	5 »	86	85					85	84
»	6 »	87						86
»	1 »	69	67	69	68	69	75	71	67	73	67	70	76
»	2 »	80	79	73	80	80		83	79	83	81	84
	3 »	85	85	78	87			88	84	89	87
»	4 »	87	88	88				90	87	91
»	5 »	88	90					90	88
»	6 i>	88						91
»	1 »	77	82	79	79	82	81	78	82	81	82	83	87
»	2 »	91	90	89	88	88		92	91	91	91	90
»	3 *	94	93	92	91			95	94	93	93
»	4 »	95	94	92				96	95	94
»	5 »	95	94					96	96
»	6 »	95						96
»	1 s	60	67	65	70	72	75	61	70	65	73	76	79
»	2 »	80	80	82	82	83		83	83	85	85	87
»	3 »	86	86	87	85			89	89	89	88
»	4 »	88	87	88				90	89	89
»	5 »	88	87					91	90
»	6 »>	88						91
»	1 •	60	73	69	68	67	71	59	72	67	64	64	72
»	2 »	83	85	84	83	86		84	86	84	82	86
»	3 »	87	89	88	88			88	89	88	87
»	4 8	89	91	89				90	92	90
»	5 8	90	91					91	92
»	6 *	90						91
»	1 8	76	72	77	79	81	70	77	72	77	76	80	78
»	2 8	88	87	88	87	89		90	88	89	88	90
»	3 8	93	91	92	91			94	92	93	92
»	4 8	95	93	93				96	93	94
»	5 8	95	93					96	94
»	6 8	95						96
	1 8	71	68	65	74	74	80	71	69	70	76	77	82
»	2 8	86	81	85	83	83		86	82	85	85	88

1 I vissa fall saknas uppgift om antal poster på grund av övergången till ADB.

Län

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Ålvsborgs

Skaraborgs

Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

B62 B63 B64 B65 B66 B67 B62 B63 B64 B65 B66 B67

Efter 3 år	90	86	88	87			91	88	89	88
»	4 >	92	87	89				93	89	89
»	5 »	92	87					93	89
»	6 i)	92						93
»	1 *	83	81	90	82	89	86	85	84	93	92	92	87
	2 »	93	94	93	96	93		94	95	94	95	94
»	3 »	95	96	95	97			95	96	96	96
»	4 »	96	97	95				96	97	96
»	5 »	96	97					96	97
»	6 i>	96						96
1>	1 »	50	58	57	60	57	65	50	55	56	65	58	66
»	2 »	73	72	74	75	78		74	73	77	80	83
»	3 »	82	82	83	85			83	84	86	88
»	4 »	86	86	87				88	88	89
»	5 9	88	87					89	89
»	6 9	88						90
»	1 9	54	64	63	66	65	77	53	63	59	64	69	78
	2 9	78	78	81	83	84		79	78	79	83	86
	3 9	85	85	87	87			86	85	86	87
	4 »	88	88	88				89	88	87
»	5 9	89	88					89	88
	6 9	90						89
»	1 9	48	51	47	49	49	55	51	56	51	47	51	56
	2 9	71	67	67	70	72		77	75	73	71	76
»	3 9	78	77	75	77			83	83	81	79
»	4 9	82	79	78				86	86	83
	5 9	83	81					87	86
	6 9	83						88
»	1 9	65	70	72	71	72	77	63	70	69	68	69	76
»	2 9	83	83	84	85	85		84	83	85	85	84
	3 9	89	89	88	89			90	90	90	89
»	4 9	91	91	90				92	92	91
*>	5 9	93	93					94	94
»>	6 9	94						95
»	1 9	44	52	44	43	41	43	43	55	44	40	39	41
	2 9	65	63	62	60	63		69	67	64	62	65
	3 9	72	71	69	67			77	75	73	69
	4 9	76	74	73				80	79	76
»	5 9	78	76					82	80
	6 9	78						82
)►	1 9	75	78	75	75	79	85	76	78	76	74	78	84
»	2 9	87	86	87	87	88		89	87	87	88	89
»	3 9	91	90	90	90			92	91	90	90
»	4 9	92	91	91				93	92	91
	5 9	93	91					94	92
»	6 9	93						94
»	1 9	66	73	70	79	71	83	64	71	69	79	70	83
»	2 9	88	87	88	88	89		89	87	88	88	90
»	3 9	93	91	92	92			94	92	93	93

Län Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

B62 B63 B64 B65 B66 B67 B62 B63 B64 B65 B66 B67

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Efter 4 år	95	93	94				96	93	94
»	5 »	95	94					96	94
»	6 »	96						96
f>	1 *	57	70	72	75	75	81	52	66	67	71	69	77
»	2 »	85	85	88	88	90		84	83	86	87	88
»	3 *	91	90	92	91			91	89	91	91
»	4 »	93	91	93				93	90	92
	5 »	94	92					93	91
»	6 *	94						93
»	1 »	57	55	62	65	72	77	54	53	62	64	74	76
»	2 *	72	71	76	79	81		70	72	77	80	85
»	3 »	81	81	85	84			81	83	86	84
»	4 *	87	86	86				87	88	87
	5 »	89	88					88	89
»	6 »	89						89
»	1 *	63	61	62	61	65	73	62	59	61	62	65	73
»	2 »	85	80	79	77	81		86	80	80	77	81
»	3 »	89	86	85	84			91	87	85	85
»	4 *	90	88	87				92	89	87
	5 *	91	89					93	90
»	6 *	91						93
	1 »	63	63	60	67	71	75	58	59	56	59	63	70
»	2 *	75	76	75	79	84		73	73	74	75	79
	3 »	84	85	83	86			82	84	83	84
»	4 »	89	88	87				88	88	87
»	5 »	90	90					91	89
»	6 *	91						91
»	1 »	60	61	65	69	70	77	57	60	61	64	68	75
»	2 »	75	77	78	79	81		74	79	76	77	81
»	3 »	83	85	85	85			83	87	86	85
»	4 »	87	88	88				88	90	89
»	5 »	89	89					89	91
»	6 *	89						90
»	1 *	65	73	76	74	69	74	68	74	73	74	70	76
»	2 *	87	87	77	85	79		89	88	88	87	87
»	3 »	92	92	80	89			93	93	91	91
»	4 »	93	93	81				94	94	92
»	5 »	93	93					95	94
»	6 »	93						95
»	1 *	71	72	80	80	86	90	71	69	78	78	83	90
»	2 *	90	90	92	91	93		90	88	91	90	92
»	3 »	94	94	95	94			93	94	94	93
»	4 »	96	95	96				95	95	95
»	5 »	96	96					96	95
»	6 »	96						96
»	1 .	75	76	83	81	82	84	75	76	81	84	83	83
*	2 *	88	90	92	91	91		90	92	92	93	91
»	3 »	94	94	95	94			95	95	95	95
»	4 »	96	95	96				97	96	96
»	5 »	97	96					97	96
	6 »	97						97

Län Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

B62 B63 B64 B65 B66 B67 B62 B63 B64 B65 B66 B67

Norrbottens......	. Efter 1 år	63	70	71	77	82	79	65	72	75	78	81	78
	»	2 »	84	86	86	89	90		87	88	88	89	90
	»	3 »	91	92	90	93			93	94	92	92
	»	4 »	94	95	91				95	95	94
	»	5 »	95	95					96	95
	»	6 »	95						96
Hela riket........	»	1 o	56	60	57	_	_	_	52	56	52	56	58	62
	»	2 »	76	75	—	—	—		76	73	74	74	75
	»	3 »	82	—	—	—			82	82	80	80
	»	4 »	—	—	—				85	84	83
	»	5 »	—	—					87	85
	»	6 »	—						87
Hela riket utom Stockholms stad...	»	i »>	60	65	63	65	65	70	58	64	62	62	64	69
	»	2 »	79	79	79	80	81		81	79	79	79	82
	»	3 »	86	85	84	85			87	86	85	85
	»	4 »	88	87	86				89	88	87
	»	5 »	89	88					90	89
	»	6 »)	90						91

Tabeäl 4. Restindrivningen beträffande kvarstående skatt enligt 1961, 1962, 1963, 1964, 1963 och
1966 års taxeringar (K62—K67) vid utgången av respektive första, andra, tredje, fjärde, femte och
sjätte kalenderåret efter det skatten förfallit till betalning.

Län Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

törda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

K62 K63 K64 K65 K66 K67 K62 K63 K64 K65 K66 K67

Stockholms stad1. .	. Efter 1 år	49	48	41	—	—	—	43	40	31	36	34	29
	»	2 »	57	54	—	—	—		55	46	48	48	44
	»	3 *	60	—	—	—			59	57	54	54
	»	4 »	—	—	—				64	61	58
	»	5 »	—	—					67	65
	»	6 »	—						67
Stockholms.......	»	i»	68	70	67	66	64	64	55	57	52	53	56	56
	»	2 »	75	75	75	73	71		69	67	65	66	68
	»	3 »	78	79	79	76			74	74	71	72
	»	4 »	80	80	81				77	77	74
	»	5 »	81	81					79	79
	»	6 »	81						80
Uppsala..........	»>	i»	61	67	71	68	72	71	67	65	65	62	57	63
	»	2 *	66	72	76	75	80		76	74	73	72	67
	»	3 »	69	75	78	80			79	77	76	77
	»	4 »	70	76	80				80	79	78
	»	5 »	70	78					81	80
	»	6 »	78						81
Södermanlands....	»	i»	70	73	72	73	73	74	74	73	76	73	75	77
	»	2 »	77	77	79	77	77		84	82	84	79	81
	»	3 »	78	79	80	78			87	86	88	82
	»	4 »	80	80	81				88	87	88
	»	5 »	80	81					89	87
	»	6 »	80						89
Östergötlands.....	. »	i *	66	68	70	68	69	71	66	71	69	72	73	73
	»	2 »	73	75	76	73	75		77	80	78	79	80
	»	3 »>	75	77	78	75			80	84	81	82
	»	4 »	77	78	78				81	84	81
	»	5 »	77	78					82	85
	»	6 »	77						82
Jönköpings........	. »	1 »	62	72	70	69	68	68	67	67	66	66	67	67
	»	2 »	79	74	77	76	76		79	75	76	76	77
	»	3 »	81	78	80	79			83	80	81	81
	»	4 *	83	79	82				85	82	83
	»	5 »	84	80					86	83
	»	6 »	84						86
Kronobergs........	»	1 »	76	77	79	80	78	83	76	75	72	75	78	70
	»	2 »	83	86	87	84	83		87	85	83	82	84
	»	3 »	86	88	88	86			89	88	86	86
	»	4 »	86	89	89				90	92	88
	»	5 »	87	89					91	92
	»	6 *	87						91
Kalmar...........	»	1 »	71	74	73	72	72	72	71	70	70	73	76	74
	»	2 *	80	80	80	78	77		81	80	81	79	83
	»	3 »	83	83	83	80			84	85	84	81

1 I vissa fall saknas uppgift om antal poster på grund av övergången till ADB.

Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av
förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

Län

K62 K63 K64 K65 K66 K67 K62 K63 K64 K65 K66 K67
	Efter 4 år	84	84	84				85	85	84
	»	5 »	85	84					86	85
	»	6 »>	85						86
Gotlands..........	»	1 »	77	78	81	83	84	81	77	81	84	81	86	85
	»	2 *	83	84	87	88	87		85	88	90	88	89
	»	3 *	85	87	90	90			87	90	92	89
	»	4 j>	86	88	90				88	91	92
		5 j>	86	88					89	91
		6 »	86						89
Blekinge..........	*>	1 >	62	65	70	72	72	74	57	60	60	69	71	64
		2 *	74	76	80	79	81		74	75	75	78	81
	»	3 »	80	81	84	83			83	82	80	82
	»	4 *	83	83	85				87	84	83
	»	5 »	84	83					88	85
	»	6 »	84						88
Kristianstads......	»	i >	66	71	72	73	76	79	64	67	64	66	71	72
	1>	2 »	78	78	80	80	83		79	78	77	75	80
	»	3 »	82	83	84	83			83	83	83	80
	»	4 »	84	85	85				85	86	85
		5 *	84	86					86	87
		6 *	85						87
Malmöhus.........	»	1 »	59	61	58	57	57	61	60	60	55	56	58	58
	»	2 *	67	67	67	65	66		71	69	67	67	69
	»	3 »	69	70	71	70			75	74	73	72
	»	4 »	71	71	72				77	76	76
	»	5 »	71	72					78	77
	»	6 »	71						78
Hallands..........	»	i *	75	78	81	78	76	77	69	72	75	73	71	71
		2 »	82	84	86	83	81		79	80	84	82	80
		3 *	85	87	88	86			85	85	88	85
	»	4 *	87	88	90				87	87	90
	»	5 »	88	89					88	88
	»	6 »	88						88
Göteborgs och Bohus	»	i»	55	57	57	52	51	53	50	53	48	46	46	47
	»	2 »	63	63	65	61	61		63	62	60	59	60
	»	3 »	67	67	69	66			68	68	68	65
	S>	4 &	69	69	71				71	71	70
	*	5 >	70	71					71	72
	»	6 »	71						72
Älvsborgs .........	»	1 »	73	74	74	74	73	73	74	75	71	71	73	73
		2 *	80	80	81	79	79		82	82	78	78	80
	»	3 »	82	82	83	81			86	85	82	81
		4 »	83	83	83				87	86	84
	1)	5 *	84	83					87	86
	»	6 »	84						87
Skaraborgs........	»	i»	73	74	77	77	78	77	70	75	73	74	76	79
		2 *	82	81	84	82	86		84	85	82	81	84
	!>	3 »	85	85	87	85			87	89	86	85
	D	4 »	87	86	88				89	90	88
	»	5 »	87	87					89	91
		6 »	87						90

Län Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av

förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

K62 K63 K64 K65 K66 K67 K62 K63 K64 K65 K66 K67

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Efter 1 är	66	69	72	73	75	75	65	68	66	72	74	73
»	2 »	76	76	79	79	80		79	79	77	80	82
J>	3 *	79	79	81	81			84	84	81	82
»	4 »	80	80	82				86	85	82
»	5 *	81	80					86	86
»	6 »	81						86
»	1 *	59	62	65	66	68	71	56	59	57	62	66	70
»	2 »	69	70	73	73	75		71	71	70	73	74
	3 *	73	74	77	75			77	78	78	76
»	4 »	76	76	78				81	81	79
»	5 *	77	77					82	82
J>	6 »	77						82
»	1 »	67	66	64	64	68	69	71	63	58	59	65	64
»	2 *	74	73	72	72	74		81	73	72	69	74
»	3 *	76	77	77	75			85	78	77	74
»	4 »	78	78	78				87	80	78
»	5 »	79	79					87	81
	6 »	79						88
»	1 >	67	66	68	65	70	72	60	60	56	57	65	65
»	2 *	74	72	76	73	77		72	71	71	70	77
0	3 *	78	78	80	77			78	79	79	77
»	4 »	81	80	82				83	83	82
»	5 »	83	82					86	85
»	6 »	84						87
»	1 *	62	63	64	66	66	67	60	60	57	61	65	66
»	2 »	71	71	73	73	72		71	72	71	73	75
)>	3 *	75	76	77	76			78	78	77	79
»	4 »	77	78	79				81	80	79
*	5 9	78	79					83	81
»	6 9	79						83
»	1»	67	72	74	72	72	72	70	71	69	70	69	68
»	2 »	77	78	81	77	78		82	79	79	78	78
	3 9	80	81	83	79			85	83	82	82
>	4 9	81	81	84				86	84	83
5	5 9	81	82					86	85
»	6 9	81						87
»	1 9	76	76	81	83	84	84	73	75	74	79	80	80
»	2 9	83	84	88	88	88		83	85	84	87	85
fr	3 9	85	87	90	90			86	88	87	89
»	4 9	87	88	90				88	89	88
»	5 9	87	88					89	89
»	6 9	87						89
fr	1 9	72	75	75	77	79	80	69	74	73	78	77	77
»	2 9	81	83	82	83	84		81	86	84	85	84
fr	3 9	85	87	85	87			86	89	87	87
fr	4 9	86	88	86				89	91	88
»	5 9	87	88					90	91
»	6 9	87						90

Västerbottens

Guldna poster i % av rest- Levererat belopp i % av
förda efter avdrag för restfört efter avdrag för

avkortade avkortat

Län

K62 K63 K64 K65 K66 K67 K62 K63 K64 K65 K66 K67

Norrbottens......	. Efter 1 år	58	61	64	67	66	71	60	63	68	70	68	71
	»	2 »	69	71	75	76	74		72	74	80	79	76
	»	3 »	75	78	79	78			79	81	84	83
	»	4 »	79	80	80				82	84	86
	»	5 »	80	80					83	85
	»	6 *	80						83
Hela riket........	»	1 »	62	64	64	_	_	_	58	59	54	57	58	56
	»	2 »	71	71	—	—	—		70	68	67	67	68
	»	3 *	74	—	—	—			75	74	73	72
	»	4 »	—	—	—				78	77	75
	»	5 *	—	—					79	79
	»	6 »	—						80
Hela riket utom Stockholms stad...	. »	i»	65	67	68	67	67	68	63	64	61	62	64	64
	»	2 »	74	74	76	74	74		75	74	73	73	74
	»	3 »	77	78	79	77			79	79	78	77
	»	4 »	79	79	80				82	81	80
	»	5 *	79	80					83	82
	»	6 »	80						83

4—690646

Tabell 5. Restindrivningen under år 1968.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad......	367 728 365	233 301 135	51	241 753	549 787 747
Stockholms län
Danderyd............	21 888 322	26 453 942	3	272 556	45 069 708
Handen..............	11 945 377	11 598 427	2	137 386	21 406 418
Huddinge............	15 830 192	15 151 595	1	519 063	29 462 724
Nacka...............	10 432 237	12 826 872	1	111 744	22 147 365
Norrtälje............	6 999 902	7 642 675	1	551 286	13 091 291
Sollentuna...........	17 780 743	20 752 609	3	630 125	34 903 227
Solna................	20 995 760	19 440 105	3	484 698	36 951 167
Södertälje............	13 132 029	12 135 225	2	075 080	23 192 174
Uppsala län
Uppsala.............	20 427 469	24 248 433	3	672 507	41 003 395
Södermanlands län
Eskilstuna...........	7 388 768	11 187 566	2	012 422	16 563 912
Katrineholm.........	3 467 005	5 770 262		557 047	8 680 220
Nyköping............	3 275 041	7 428 130		796 453	9 906 718
Östergötlands län
Linköping............	9 919 211	13 641 190	1	712 766	21 847 635
Motala..............	6 396 306	8 659 349	1	215 401	13 840 254
Norrköping..........	10 648 957	18 276 800	2	331 515	26 594 242
Jönköpings län
Eksjö...............	10 990 708	14 623 844	2	340 272	23 274 280
Jönköping...........	9 519 915	11 176 440	2	167 939	18 528 416
Värnamo............	8 462 291	8 295 220	1	344 532	15 412 979
Kronobergs län
Växjö...............	10 546 193	17 942 370	2	339 445	26 149 118
Kalmar län
Kalmar..............	8 141 509	10 720 980	1	387 058	17 475 431
Oskarshamn..........	5 272 933	5 991 839		697 545	10 567 227
Västervik............	6 947 032	9 167 266	1	139 839	14 974 459
Gotlands län
Visby...............	2 800 036	8 272 073	2	477 310	8 594 799
Blekinge län
Karlshamn...........	9 283 011	9 293 188	1	449 907	17 126 292
Karlskrona...........	8 794 071	11 498 487	1	442 302	18 850 256
Kristianstads län
Hässleholm..........	7 004 477	9 070 915	1	266 419	14 808 973
Kristianstad..........	17 217 459	16 858 013	2	563 211	31 512 261
Ängelholm...........	4 821 367	10 383 254		893 075	14 311 546
Malmöhus län
Eslöv................	3 839 678	5 793 158		880 482	8 752 354
Hälsingborg..........	20 736 367	19 969 140	3	531 986	37 173 521
Landskrona..........	4 551 846	5 179 002		781 447	8 949 401
Lund................	9 267 910	9 152 502	1	777 232	16 643 180
Malmö...............	57 347 319	57 266 061	6	646 612	107 966 768
Trelleborg............	3 854 997	4 640 205		721 411	7 773 791
Ystad...............	4 157 238	7 112 889		835 966	10 434 161

Avskrivet	0/ /o	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	0/ /o
57 790 765	10,5	92 811 601	16,9	399 185 376	72,6
2 443 481	5,4	14 606 251	32,4	28 019 972	62,2
915 263	4,3	6 687 511	31,2	13 803 639	64,5
1 756 767	6,0	6 937 040	23,5	20 768 911	70,5
647 992	2,9	6 305 428	28,5	15 193 940	68,6
829 132	6,3	4 953 268	37,9	7 308 887	55,8
3 278 065	9,4	9 949 954	28,5	21 675 200	62,1
3 663 716	9,9	10 382 273	28,1	22 905 173	62,0
1 447 820	6,2	6 540 819	28,2	15 203 528	65,6

3 073 395	7,5	17 251 133	42,1	20 678 861	50,4
1 848 457	11,2	7 524 802	45,4	7 190 647	43,4
483 411	5,6	4 348 492	50,1	3 848 313	44,3
406 047	4,1	5 780 319	58,3	3 720 347	37,6
1 383 147	6,3	9 475 806	43,4	10 988 674	50,3
951 058	6,9	6 799 805	49,1	6 089 387	44,0
2 487 181	9,3	12 461 949	46,9	11 645 110	43,8

808 700	3,5	8 940 522	38,4	13 525 049	58,1
1 734 602	9,4	7 051 790	38,0	9 742 015	52,6
1 591 772	10,3	5 657 956	36,7	8 163 244	53,0
1 534 272	5,9	11 339 929	43,3	13 274 913	50,8

1 525 995	8,7	8 669 886	49,6	7 279 547	41,7
687 087	6,5	3 756 722	35,6	6 123 414	57,9
1 249 782	8,3	7 037 620	47,0	6 687 049	44,7
256 690	3,0	4 665 202	54,3	3 672 903	42,7
1 415 652	8,3	6 760 610	39,5	8 950 022	52,2
775 838	4,1	7 663 421	40,7	10 410 993	55,2

734 330	5,0	5 902 240	39,8	8 172 399	55,2
1 926 242	6,1	12 824 139	40,7	16 761 867	53,2
821 774	5,7	7 775 913	54,3	5 713 848	40,0

	288	427	3,3	4	438	670	50,7	4	025	259	46,0
3	784	772	10,2	13	620	005	36,6	19	768	740	53,2
	595	353	6,7	4	080	654	45,6	4	273	387	47,7
1	095	132	6,6	6	196	024	37,2	9	352	022	56,2
8	069	625	7,5	43	259	434	40,1	56	637	700	52,4
	564	767	7,3	3	609	825	46,4	3	599	189	46,3
	614	015	5,9	3	832	701	36,7	5	987	441	57,4

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Hallands län
Halmstad.............	9 202 069	10 513 349	1	424 442	18 290 976
Varberg..............	6 784 623	11 476 495	1	785 085	16 476 033
Göteborgs och Bohus län
Göteborg.............	114 449 783	96 904 248	18	003 794	193 350 237
Uddevalla.............	12 881 413	11 680 453	1	713 888	22 847 978
Älvsborgs län
Alingsås..............	2 511 814	7 982 870	1	220 424	9 274 260
Borås................	16 238 489	25 742 970	3	765 256	38 216 203
Trollhättan...........	3 545 263	7 192 559	1	036 412	9 701 410
Vänersborg............	4 897 463	7 958 624	1	558 606	11 297 481
Skaraborgs län
Falköping.............	3 018 217	4 516 187		580 812	6 953 592
Lidköping.............	6 881 963	8 300 047	1	157 696	14 024 314
Mariestad.............	3 342 552	4 578 083		794 229	7 126 406
Skövde ...............	7 092 538	8 079 209	1	068 364	14 103 383
Värmlands län
Arvika...............	5 150; 844	6 490 164	1	063 942	10 577 066
Karlstad..............	10 839 656	12 670 781	2	406 733	21 103 704
Kristinehamn . ........	3 075 137	4 824 616		469 833	7 429 920
Sunne ................	2 447 486	5131 942		609 147	6 970 281
Örebro län
Hallsberg.............	3 459 490	6 008 846		618 719	8 849 617
Karlskoga.............	2 876''224	3 995 112		441 770	6 429 566
Lindesberg............	4 013 902	5 369 481		842 128	8 541 255
Örebro...............	8 669 673	12 533 887	1	632 781	19 570 779
Västmanlands län
Köping...............	8 676 282	8 372 010	1	224 762	15 823 530
Västerås..............	16 511 127	20 364 105	2	549 643	34 325 589
Kopparbergs län
Avesta...............	7 597152	4 726 261	1	272 468	11 050 945
Borlänge..............	7 226 810	6 199 922	1	140 217	12 286 515
Falun................	8 379 990	7 991 159	1	481 218	14 889 931
Ludvika..............	2 905 345	3 646 328		539 275	6 012 398
Mora.................	5 681 927	6 350 739	1	100 157	10 932 509
Gävleborgs län
Gävle................	11 368 361	11 860 537	1	598 535	21 630 363
Hudiksvall............	8 466 853	9 515 076	1	229 612	16 752 317
Sandviken............	4 120 691	5 116 531		975 404	8 261 818
Söderhamn............	6 866 252	8 687 661	1	121 345	14 432 568
Västernorrlands län
Härnösand............	4 726 257	6 673 691		804 176	10 595 772
Sollefteå..............	3 831 301	4 801 613		491 973	8 140 941
Sundsvall.............	13 493 646	16 836 341	2	641 041	27 688 946
Örnsköldsvik..........	3 257 296	6 225 477		540 426	8 942 347
Jämtlands län
Östersund.............	8 183 305	12 005 121	1	252 891	18 935 535

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	%
1 119 838	6,1	8 238 669	45,1	8 932 467	48,8
802 878	4,9	7 559 641	45,9	8 113 507	49,2
19 820 792	10,3	45 526 552	23,5	128 002 884	66,2
903 404	3,9	9 061 799	39,7	12 882 776	56,4

750 053	8,1	5 194 923	56,0	3 329 278	35,9
3 574 992	9,3	16 657 611	43,6	17 983 593	47,1
563 216	5,8	5 591 289	57,6	3 546 903	36,6
1 064 177	9,4	6 270 459	55,5	3 962 840	35,1

537 409	7,7	3 668 863	52,8	2 747 313	39,5
649 873	4,6	6 955 063	49,6	6 419 375	45,8
407 126	5,7	4 149 610	58,2	2 569 667	36,1
845 349	6,0	7 136 692	50,6	6 121 334	43,4

373 545	3,5	5 173 142	48,9	5 030 378	47,6
2 159 494	10,2	8 235 124	39,0	10 709 081	50,8
495 600	6,7	3 389 341	45,6	3 544 978	47,7
294 630	4,2	3 859 218	55,4	2 816 427	40,4

671 457	7,6	3 792 284	42,8	4 385 870	49,6
335 920	5,2	3 130 610	48,7	2 963 030	46,1
1 392 925	16,3	4 211 794	49,3	2 936 529	34,4
1 985 867	10,1	9 248 626	47,3	8 336 283	42,6

300 046	1,9	5 608 504	35,4	9 914 980	62,7
1 234 448	3,6	14 399 430	41,9	18 691 709	54,5

1 012 089	9,2	3 007 317	27,2	7 031 533	63,6
506 307	4,1	3 854 749	31,4	7 925 453	64,5
1 182 997	7,9	5 385 042	36,2	8 321 888	55,9
777 100	12,9	2 545 833	42,4	2 689 459	44,7
345 814	3,2	5 256 178	48,1	5 330 516	48,7

2 787 912	12,9	8 457 947	39,1	10 384 497	48,0
1 915 708	11,4	7 501 341	44,8	7 335 263	43,8
709 570	8,6	3 497 540	42,3	4 054 703	49,1
1 132 399	7,8	7 008 385	48,6	6 291 785	43,6

497 098	4,7	5 169 443	48,8	4 929 231	46,5
373 582	4,6	3 478 303	42,7	4 289 054	52,7
1 735 043	6,3	11 545 790	41,7	14 408 108	52,0
369 542	4,1	4 813 065	53,8	3 759 733	42,1
1 142 896	6,0	10 782 988	57,0	7 009 650	37,0

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Västerbottens län
Lycksele.............	4 872 618	7 393 309	844 308	11 421	619
Skellefteå............	5 359 720	7 476 936	762 430	12 074	226
Umeå...............	4 520 610	9 897 110	968 680	13 449	040
Norrbottens län
Boden...............	4 665 027	6 712 046	830 589	10 546	484
Gällivare.............	3 008 735	3 560 897	337 778	6 231	854
Haparanda...........	5 618 668	7 626 459	870 481	12 374	646
Kiruna..............	2 379 211	4 018 898	451 135	5 946	974
Luleå................	7 629 796	7 069 279	1 472 470	13 226	605
Piteå................	2 964 673	5 935 013	765 983	8 133	703
Hela riket............	. . 1 155 502 293	1 161 933 603	188 466 850	2 128 969	046
Hela riket utom
Stockholms stad .. ..	787 773 928	928 632 468	137 225 097	1 579 181	299

Avskrivet	%	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	0/ /O
345 795	3,0	5 677 581	49,7	5 398 241	47,3
815 990	6,7	5 658 462	46,9	5 599 765	46,4
655 864	4,9	7 596 748	56,5	5 196 424	38,6

445 194	4,2	5 033 639	47,7	5 067 648	48,1
507 382	8,1	2 522 911	40,5	3 201 554	51,4
444 057	3,6	5 636 966	45,5	6 293 620	50,9
389 568	6,6	2 731 551	45,9	2 825 853	47,5
772 904	5,8	5 091 008	38,5	7 362 690	55,7
425 654	5,2	4 758 069	58,5	2 949 976	36,3
173 054 028	8,1	713 969 814	33,6	1 241 944 812	58,3
115 263 263	7,3	621 158 213	39,3	842 759 436	53,4

Tabell 6. Indrivningen av särskilt uppdebiterad A-skatt under år 1968.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad.....	27 779 432	14 718 484	83 529	42 414 387
Stockholms län
Danderyd...........	1 622 320	1 122 990	9 928	2 735 382
Handen.............	1 371 613	520 185	4 660	1 887 138
Huddinge...........	1 430 841	1 126 638	36 162	2 521 317
Nacka..............	458 098	264 068	—	722 166
Norrtälje...........	1 222 235	811 615	5 019	2 028 831
Sollentuna..........	. 2 490 585	3 049 003	90 808	5 448 780
Solna...............	2 706 861	1 115 208	32 750	3 789 319
Södertälje...........	2 220 784	1 595 916	20 942	3 795 758
Uppsala län
Uppsala............	1 921 813	1 919 622	49 156	3 792 279
Södermanlands län
Eskilstuna..........	776 810	604 547	1 843	1 379 514
Katrineholm........	276 297	578 998	—	855 295
Nyköping...........	350 795	368 509	46 144	673 160
Östergötlands län
Linköping...........	1 713 331	1 898 071	—	3 611 402
Motala.............	824 496	706 110	22 731	1 507 875
Norrköping.........	1 476 427	1 681 787	1 291	3 156 923
Jönköpings län
Eksjö..............	1 429 682	1 140 043	77	2 569 648
Jönköping..........	446 241	587 930	257	1 033 914
Värnamo...........	1 848 220	631 336	61 598	2 417 958
Kronobergs län
Växjö..............	1 796 150	2 579 533	2 927	4 372 756
Kalmar län
Kalmar.............	871 779	769 714	862	1 640 631
Oskarshamn.........	1 586 839	354 566	9 742	1 931 663
Västervik...........	1 565 287	598 137	1 730	2 161 694
Gotlands län
Visby..............	319 589	709 978	15 769	1 013 798
Blekinge län
Karlshamn..........	1 391 541	1 017 436	29 824	2 379 153
Karlskrona..........	1017 414	1 097 897	7 682	2 107 629
Kristianstads län
Hässleholm.........	285 060	868 430	77 996	1 075 494
Kristianstad.........	3 279 674	1 735 223	586	5 014 311
Ängelholm..........	659 222	865 286	23 323	1 501 185
Malmöhus län
Eslöv...............	251 026	287 864	—	538 890
Hälsingborg..........	2 287 646	928 048	27 521	3 188 173
Landskrona.........	658 131	311 326	8 792	960 665
Lund................	1 078 896	743 090	3 653	1 818 333
Malmö...............	5 256 137	3 421 917	7 811	8 670 243
Trelleborg............	534 518	340 031	—	874 549
Ystad...............	530 494	394 514	6 372	918 636

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

7 128 602

16,8

4 153 864

9,8

31 131 917

73,4

98 997	3,6	451 079	16,5	2 185 301	79,9
196 498	10,4	260 056	13,8	1 430 582	75,8
352 843	14,0	612 259	24,3	1 556 213	61,7
11 670	1,6	132 653	18,4	577 841	80,0
140 482	6,9	394 038	19,4	1 494 310	73,7
743 802	13,7	1 040 641	19,1	3 664 332	67,2
416 722	11,0	385 487	10,2	2 987 105	78,8
235 471	6,2	770 544	20,3	2 789 741	73,5

170 295	4,5	1 388 336	36,6	2 233 644	58,9
208 873	15,1	290 741	21,1	879 896	63,8
60 822	7,1	236 838	27,7	557 634	65,2
41 389	6,2	328 047	48,7	303 723	45,1
281 429	7,8	1 033 062	28,6	2 296 909	63,6
331 118	22,0	434 319	28,8	742 433	49,2
511 493	16,2	1 044 314	33,1	1 601 112	50,7
105 412	4,1	206 938	8,1	2 257 294	87,8
245 971	23,8	270 799	26,2	517 141	50,0
715 893	29,6	317 561	13,1	1 384 499	57,3
394 030	9,0	1 139 813	26,1	2 838 909	64,9
235 958	14,4	394 114	24,0	1 010 557	61,6
142 568	7,4	258 317	13,4	1 530 776	79,2
285 843	13,2	340 997	15,8	1 534 851	71,0
35 248	3,5	656 601	64,8	321 946	31,7
376 261	15,8	568 862	23,9	1 434 026	60,3
115 822	5,5	552 112	26,2	1 439 693	68,3

88 403	8,2	246 759	23,0	740 330	68,8
120 916	2,4	987 907	19,7	3 905 481	77,9
141 421	9,4	357 364	23,8	1 002 397	66,8

1 918	0,3	216 471	40,2	320 501	59,5
522 653	16,4	780 702	24,5	1 884 813	59,1
169 996	17,7	275 321	28,7	515 342	53,6
334 622	18,4	256 219	14,1	1 227 490	67,5
734 155	8,5	1 980 143	22,8	5 955 938	68,7
58 724	6,7	314 735	36,0	501 089	57.3
77 420	8,4	160 413	17,5	680 801	74,1

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Hallands län

Halmstad............	598 270	1	015 199	2 186	1 611 283
Varberg.............	571 882	1	013 117	1 570	1 583 429
Göteborgs och Bohus län
Göteborg............	8 970 113	6	051 038	196 984	14 824 167
Uddevalla............	908 768		534 432	1 397	1 441 803
Älvsborgs län
Alingsås.............	292 823	1	026 985	—	1 319 808
Borås...............	2 210 960	3	004 738	400	5 215 298
Trollhättan..........	227 681		768 974	4 864	991 791
Vänersborg...........	855 255		304 521	30 186	1 129 590
Skaraborgs län
Falköping............	624 127		540 392	2 442	1 162 077
Lidköping............	887 447		988 119	951	1 874 615
Mariestad............	345 795		369 252	712	714 335
Skövde ..............	894 241	1	423 587	3 156	2 314 672
Värmlands län
Arvika..............	856 749		778 208	—	1 634 957
Karlstad.............	868 450		952 623	3 302	1 817 771
Kristinehamn........	155 775		239 630	485	394 920
Sunne ...............	302 168		261 935	1 800	562 303
Örebro län
Hallsberg............	475 710		622 225	3 815	1 094 120
Karlskoga............	98 032		172 775	—	270 807
Lindesberg...........	805 186		444 482	2 204	1 247 464
Örebro..............	827 337	1	100 354	30 014	1 897 677
Västmanlands län
Köping..............	861 725		880 060	4 472	1 737 313
Västerås.............	1 239143	1	378 919	3 538	2 614 524
Kopparbergs län
Avesta..............	1 959 883		465 997	—	2 425 880
Borlänge.............	905 603		392 712	3 418	1 294 897
Falun...............	1 045 413		806 816	3 832	1 848 397
Ludvika.............	174 944		477 187	—	652 131
Mora................	599 374		471 682	23 763	1 047 293
Gävleborgs län
Gävle...............	1 037 611		864 079	8 8/5	1 892 815
Hudiksvall...........	953 891		579 979	5 942	1 527 928
Sandviken...........	270 642		279 195	1 061	548 776
Söderhamn...........	1 042 012	1	032 941	27 409	2 047 544
Västernorrlands län
Härnösand...........	799 832		691 211	13 169	1 477 874
Sollefteå.............	711 394		298 600	441	1 009 553
Sundsvall............	1 529 618		988 572	67 424	2 450 766
Örnsköldsvik.........	187 630		198 878	2 292	384 216
Jämtlands län
Östersund............	892 794		434 351	12 939	1 314 206

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

160 849

10,0

610 361

37,9

840 069

52,1

80 451

5,1

548 604

34,6

954 372

60,3

1 501 729	10,1	2 996 315	20,2	10 326 115	69,7
35 369	2,5	292 948	20,3	1 113 483	77,2

123 100	9,3	487 835	37,0	708 872	53,7
613 218	11,7	1 381 108	26,5	3 220 968	61,8
101 815	10,3	568 009	57,3	321 966	32,4
225 327	19,9	301 155	26,7	603 106	53,4

196 466	16,9	273 567	23,5	692 043	59,6
113 316	6,1	536 524	28,6	1 224 774	65,3
42 293	5,9	557 840	78,1	114 198	16,0
58 737	2,5	1 069 696	46,2	1 186 236	51,3

162 975	10,0	266 373	16,3	1 205 608	73,7
225 802	12,4	478 374	26,3	1 113 592	61,3
21 444	5,4	163 182	41,3	210 293	53,3
36 840	6,6	170 546	30,3	354 916	63,1

125 126	11,4	174 895	16,0	794 096	72,6
9 567	3,5	89 190	33,0	172 049	63,5
513 363	41,2	366 850	29,4	367 250	29,4
230 781	12,2	600 005	31,6	1 066 884	56,2

52 982	3,1	500 665	28,8	1 183 665	68,1
95 187	3,7	803 640	30,7	1 715 694	65,6

411 904	17,0	116 408	4,8	1 897 566	78,2
90 481	7,0	269 606	20,8	934 807	72,2
259 027	14,0	526 723	28,5	1 062 645	57,5
391 589	60,1	159 383	24,4	101 159	15,5
26 677	2,6	414 950	39,6	605 663	57,8

397 391	21,0	554 356	29,3	941 063	49,7
568 205	37,2	364 937	23,9	594 782	38,9
91 136	16,6	168 851	30,8	288 787	52,6
143 458	7,0	549 526	26,8	1 354 556	66,2

15 204	1,0	357 188	24,2	1 105 481	74,8
47 502	4,7	71 254	7,1	890 797	88,2
161 780	6,6	659 501	26,9	1 629 481	66,5
28 960	7,5	107 360	28,0	247 895	64,5
148 604	11,3	348 446	26,5	817150	62,2

Kronofogdedistrikt Utestående Restfört Avkortat

1 januari

Belopp att
indriva

Västerbottens län

Lycksele............	375 542	425 576	3 551	797 567
Skellefteå...........	884 591	455 111	971	1 338 731
Umeå..............	579 690	950 996	6 017	1 524 669
Norrbottens län
Boden..............	810 275	559 241	1 394	1 368 122
Gällivare............	454 196	233 584	376	687 404
Haparanda..........	537 839	559 232	2 944	1 094 127
Kiruna.............	191 582	333 192	—	524 774
Luleå..............	1 677 469	572 108	8 284	2 241 293
Piteå ...............	333 754	360 129	42 096	651 787
Hela riket...........	. 117 569 500	87 766 984	1 222 161	204 114 323
Hela riket utom
Stockholms stad .. .	89 790 068	73 048 500	1 138 632	161 699 936

Avskrivet % Levererat % Utestående %

31 december

18 529	2,3	290 055
305 684	22,8	281 294
94 633	6,2	571 547

77 802	5,7	251 269
149 930	21,8	151 325
61 254	5,6	328 564
27 408	5,2	172 620
114 587	5,1	320 235
33 209	5,1	401 924
24 225 431	11,9	43 913 430
17 096 829	10,6	39 759 566

36,4	488 980	61,3
21,0	751 752	56,2
37,5	858 487	56,3
18,4	1 039 048	75,9
22,0	386 147	56,2
30,0	704 307	64,4
32,9	324 745	61,9
14,3	1 806 467	80,6
61,7	216 651	33,2
21,5	135 975 232	66,6
24,6	104 843 315	64,8

Tabell 7. Indrivningen av särskilt uppdebiterad preliminär allmän varuskatt under år 1968.

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad.....	34 144 474	20 025 272	3 302 181	50 867 565
Stockholms lån
Danderyd...........	1 980 257	1 873 082	233 665	3 619 674
Handen.............	980 214	866 638	68 040	1 778 812
Huddinge...........	1 742 579	889 841	115 652	2 516 768
Nacka..............	805 743	448 497	78 373	1 175 867
Norrtälje...........	792 593	621 988	75 718	1 338 863
Sollentuna..........	2 155 684	1 635 920	386 718	3 404 886
Solna...............	2 270 605	1 170 229	178 577	3 262 257
Södertälje...........	1 467 249	1 044 753	145 670	2 366 332
Uppsala län
Uppsala............	2 268 246	2 384 511	198 428	4 454 329
Södermanlands län
Eskilstuna..........	480 306	853 713	57 822	1 276 197
Katrineholm........	477 869	813 006	28 358	1 262 517
Nyköping...........	386 565	890 719	64 199	1 213 085
Östergötlands län
Linköping...........	2 633 751	1 854 584	195 727	4 292 608
Motala.............	708 273	1 423 259	141 013	1 990 519
Norrköping.........	1 461 924	2 164 862	173 723	3 453 063
Jönköpings län
Eksjö..............	2 144 933	1 960 384	155 229	3 950 088
Jönköping..........	1 574 742	1 561 353	255 922	2 880 173
Värnamo...........	1 069 360	1 214 377	148 098	2 135 639
Kronobergs län
Växjö..............	1 248 649	2 071 072	323 741	2 995 980
Kalmar län
Kalmar.............	893 444	1 097 398	94 646	1 896 196
Oskarshamn.........	554 152	711 251	49 882	1 215 521
Västervik...........	776 642	1 338 822	66 337	2 049 127
Gotlands län
Visby..............	305 991	351 336	7 893	649 434
Blekinge lån
Karlshamn..........	975 891	1 038 540	26 361	1 988 070
Karlskrona..........	987 523	1 411 346	88 710	2 310 159
Kristianstads län
Hässleholm.........	906 602	1 085 255	154 048	1 837 809
Kristianstad.........	2 255 851	2 623 586	220 375	4 659 062
Ängelholm..........	802 406	1 942 525	90 580	2 654 351
Malmöhus län
Eslöv...............	344 638	831 464	75 527	1 100 575
Hälsingborg.........	2 152 738	2 130 655	405 153	3 878 240
Landskrona.........	502 557	394 716	97 240	800 033
Lund...............	1 062 655	852 877	67 081	1 848 451
Malmö..............	5 384 883	5 755 903	962 001	10 178 785
Trelleborg...........	570 119	681 933	157 791	1 094 261
Ystad..............	457 721	574 193	103 873	928 041

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

4 552 260

9,0

7 193 991

14,1

39 121 311

76,9

89 258	2,5	1 225 038	33,8	2 305 371	63,7
30 089	1,7	819 912	46,1	928 803	52,2
119 944	4,8	593 405	23,6	1 803 413	71,6
27 619	2,3	319 322	27,2	828 923	70,5
38 780	2,9	482 889	36,1	817 192	61,0
230 213	6,8	1 290 927	37,9	1 883 740	55,3
403 070	12,4	744 809	22,8	2 114 373	64,8
60 123	2,6	1 049 245	44,3	1 256 962	53,1

185 163	4,1	1 972 105	44,3	2 297 057	51,6
69 070	5,4	738 036	57,8	469 090	36,8
17 046	1,4	568 278	45,0	677 190	53,6
67 063	5,5	708 095	58,4	437 919	36,1
152 988	3,6	1 983 890	46,2	2 155 725	50,2
47 281	2,4	1 083 383	54,4	859 850	43,2
158 131	4,6	1 749 661	50,7	1 545 268	44,7
39 976	1,0	1 502 814	38,1	2 407 293	60,9
241 378	8,4	1 069 624	37,1	1 569 166	54,5
139 180	6,5	981 950	46,0	1 014 503	47,5
118 746	4,0	1 466 028	48,9	1 411 203	47,1
121 447	6,4	763 851	40,3	1 010 894	53,3
27 818	2,3	661 554	54,4	526 146	43,3
216 422	10,6	891 606	43,5	941 095	45,9
32 731	5,1	315 880	48,6	300 821	46,3
87 371	4,4	759 500	38,2	1 141 197	57,4
87 651	3,8	769 777	33,3	1 452 728	62,9

32 846	1,8	938 749	51,1	866 210	47,1
240 241	5,1	2 030 164	43,6	2 388 652	51,3
88 701	3,4	1 633 325	61,5	932 321	35,1

10 584	1,0	616 439	56,0	473 552	43,0
335 471	8,6	1 123 780	29,0	2 418 985	62,4
45 376	5,7	439 744	55,0	314 911	39,3
54 725	3,0	843 071	45,6	950 654	51,4
821 192	8,1	2 954 868	29,0	6 402 717	62,9
65 261	6,0	468 559	42,8	560 438	51,2
68 953	7,4	424 250	45,7	434 833	46,9

Kronofogdedistrikl	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Hallands län
Halmstad............	2 062 579	1 598 478	346 843	3 314 214
Varberg.............	1 305 696	1 621 262	291 029	2 635 929
Göteborgs och Bohus län
Göteborg............	8 818 861	9 867 575	1 514 361	17 172 075
Uddevalla............	1 500 627	1 956 062	194 813	3 261 876
Älvsborgs län
Alingsås.............	472 913	1 037 384	300 412	1 209 885
Borås...............	2 712 998	4 097 428	763 041	6 047 385
Trollhättan..........	611 456	1 016 769	153 177	1 475 048
Vänersborg...........	800 455	1 366 286	351 764	1 814 977
Skaraborgs län
Falköping............	300 393	420 212	47 611	672 994
Lidköping............	912 928	886 067	120 321	1 678 674
Mariestad............	314 930	406 972	25 779	696 123
Skövde..............	1 505 439	1 512 418	72 886	2 944 971
Värmlands län
Arvika..............	702 392	759 482	97 349	1 364 525
Karlstad.............	1 407 547	1 204 657	176 327	2 435 877
Kristinehamn........	436 650	699 457	51 049	1 085 058
Sunne ...............	348 249	809 427	53 166	1 104 510
Örebro län
Hallsberg............	538 704	1 017 809	54 084	1 502 429
Karlskoga............	465 394	658 359	26 639	1 097 114
Lindesberg...........	504 328	799 855	58 960	1 245 223
Örebro ..............	1 029 092	1 659 556	170 761	2 517 887
Västmanlands län
Köping..............	1 349 934	1 269 403	70 304	2 549 033
Västerås.............	1 781 584 .	2 383 289	405 361	3 759 512
Kopparbergs län
Avesta..............	1 053 423	633 261	121 129	1 565 555
Borlänge.............	1 111 083	975 300	95 158	1 991 225
Falun...............	1 804 181	1 369 649	158 088	3 015 742
Ludvika.............	422 256	383 780	46 578	759 458
Mora................	1 133 586	1 008 169	170 803	1 970 952
Gävleborgs län
Gävle...............	1 137 725	1 300 696	153 816	2 284 605
Hudiksvall...........	1 323 672	1 094 115	177 in	2 240 676
Sandviken...........	727 685	582 988	93 481	1 217 192
Söderhamn...........	1 177 874	1 200 660	171 928	2 206 606
Västernorrlands län
Härnösand...........	402 557	694 194	47 885	1 048 866
Sollefteå.............	271 002	317 919	9 199	579 722
Sundsvall............	1 432 811	1 414 704	40 055	2 807 460
Örnsköldsvik.........	386 641	932 912	63 874-	1 255 679
Jämtlands län
Östersund............	913 729	1 170 250	68 123	2 015 856

Avskrivet	0/ /o	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	0/ /o
179 015	5,4	1 386 798	41,8	1 748 392	52,8
147 850	5,6	1 266 379	48,0	1 221 697	46,4
934 777	5,4	5 651 157	32,9	10 586 135	61,7
120 434	3,7	1 546 351	47,4	1 595 084	48,9

51	076	4,2	733 781	60,7	425 027	35,1
479	392	7,9	3 171 421	52,5	2 396 566	39,6
53	760	3,6	756 233	51,3	665 053	45,1
145	647	8,0	966 687	53,3	702 640	38,7
35	236	5,3	381 105	56,6	256 650	38,1
49	586	3,0	841 157	50,1	787 929	46,9
33	674	4,8	398 130	57,2	264 318	38,0
59	190	2,0	1 323 414	44,9	1 562 364	53,1

17 165	1,3	573	060	42,0	774	298	56,7
200 584	8,2	1 003	078	41,2	1 232	211	50,6
87 497	8,0	477	077	44,0	520	484	48,0
15 863	1,4	683	030	61,9	405	617	36,7
71 709	4,8	581	220	38,7	849	497	56,5
18 879	1,7	554	513	50,6	523	719	47,7
174 272	14,0	679	793	54,6	391	154	31,4
117 473	4,7	1 369	671	54,4	1 030	741	40,9
55 443	2,2	896	534	35,2	1 597	052	62,6
71 667	1,9	1 664	147	44,3	2 023	691	53,8
60 299	3,9	581	013	37,1	924	239	59,0
75 319	3,8	367	383	18,4	1 548	520	77,8
170 828	5,7	942	697	31,2	1 902	214	63,1
87 190	11,5	335	632	44,2	336	632	44,3
8 444	0,4	860	793	43,7	1 101	714	55,9
112 290	4,9	998	364	43,7	1 173	946	51,4
83 480	3,7	796	370	35,6	1 360	822	60,7
121 160	9,9	444	153	36,5	651	874	53,6
72 411	3,3	1 328	214	60,2	805	979	36,5
48 879	4,7	646	143	61,6	353	841	33,7
24 452	4,2	197	364	34,1	357	904	61,7
162 401	5,8	1 101	643	39,2	1 543	409	55,0
14 205	1,1	768	874	61,2	472	597	37,7
47 234	2,3	1 129	078	56,0	839	536	41,7

5—690646

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Västerbottens län

Lycksele............	966 056	1 109 719	216 450	1 859 325
Skellefteå...........	801 780	929 930	76 808	1 654 902
Umeå..............	490 600	965 760	85 074	1 371 286
Norrbottens län
Boden..............	415 932	817 218	91 821	1 141 329
Gällivare............	408 655	546 479	47 929	907 205
Haparanda..........	812 933	1 244 026	140 111	1 916 848
Kiruna.............	197 362	679 400	34 127	842 635
Luleå...............	1 127 000	1 034 887	163 300	1 998 587
Piteå...............	434 077	693 724	60 230	1 067 571
Hela riket...........	. 128 563 598	126 737 807	16 673 467	238 627 938
Hela riket utom
Stockholms stad ...	94 419 124	106 712 535	13 371 286	187 760 373

Avskrivet	%	Levererat	%	Utestående 31 december	0/ /O
34 478	1.9	753 377	40,5	1 071 462	57,6
85 500	5,2	698 582	42,2	870 816	52,6
78 135	5,7	697 730	50,9	595 418	43,4
17 822	1,6	528 433	46,3	595 072	52,1
90 982	10,0	390 013	43,0	426 210	47,0
27 556	1,4	854 461	44,6	1 034 824	54,0
10 482	1,2	495 349	58,8	336 798	40,0
80 366	4,0	846 292	42,4	1 071 922	53,6
78 922	7,4	602 477	56,4	386 169	36,2
13 837 192	5,8	86 447 690	36,2	138 342 743	58,0
9 284 932	5,0	79 253 699	42,2	99 221 432	52,8

Tabell 8. Indrivningen av arbetsgivaravgifter m. m. under år 1968,

Kronofogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Stockholms stad.....	44 131 772	17 173 666	7 376 182	53 929 256
Stockholms län
Danderyd...........	1 870 187	1 594 765	148 521	3 316 431
Handen.............	1 069 889	796 792	63 438	1 803 243
Huddinge...........	1 126 558	989 969	51 220	2 065 307
Nacka..............	752 242	642 474	28 083	1 366 633
Norrtälje...........	606 950	765 752	119 739	1 252 963
Sollentuna..........	1 352 536	1 423 046	259 820	2 515 762
Solna...............	1 668 787	1 290 999	306 778	2 653 008
Södertälje...........	1 435 774	1 533 573	137 275	2 832 072
Uppsala län
Uppsala............	1 631 014	2 572 089	269 699	3 933 404
Södermanlands län
Eskilstuna..........	873 282	1 009 375	371 606	1 511 051
Katrineholm........	616 599	663 692	46 474	1 233 817
Nyköping...........	257 814	866 365	40 354	1 083 825
Öslerqötlands län
Linköping...........	1 237 925	1 611 367	153 607	2 695 685
Motala.............	628 917	1 035 723	52 682	1 611 958
Norrköping.........	1 186 392	2 066 493	206 191	3 046 694
Jönköpinqs lån
Eksjö..............	1 526 478	2 176 709	126 261	3 576 926
Jönköping..........	909 603	1 146 301	112 192	1 943 712
Värnamo...........	2 062 031	1 808 982	259 389	3 611 624
Kronoberqs län
Växjö..............	1 738 032	3 026 665	144 636	4 620 061
Kalmar län
Kalmar.............	1 232 529	1 053 812	110 215	2 176 126
Oskarshamn.........	620 093	990 803	131 098	1 479 798
Västervik...........	1 179 398	1 025 167	167190	2 037 375
Gotlands län
Visby..............	309 068	810 396	183 308	936 156
Blekinqe län
Karlshamn..........	1 263 283	979 828	87 072	2 156 039
Karlskrona..........	1 375 444	1 914 608	105 619	3 184 433
Kristianstads län
Hässleholm.........	929 239	1 224 420	56 088	2 097 571
Kristianstad.........	1 864 873	2 371 938	163 961	4 072 850
Ängelholm..........	802 516	1 489 071	70 867	2 220 720
Malmöhus lån
Eslöv...............	457 520	793 141	61 209	1 189 452
Hälsingborg.........	2 240 196	2 535 976	356 436	4 419 736
Landskrona.........	657 514	1 012 877	158 402	1 511 989
Lund...............	1 044 880	1 043 724	160 174	1 928 430
Malmö..............	4 083 552	4 561 770	764 953	7 880 369
Trelleborg...........	290 865	525 085	18 888	797 062
Ystad..............	330 604	577 785	90 651	817 738

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

4 306 708

8,0

9 444 643

17,5

40 177 903

74,5

228 082	6.9	1 045 350	31,5	2 042 995	61,6
66 664	3,7	475 545	26,4	1 261 031	69,9
64 901	3,1	580 027	28,1	1 420 377	68,8
56 440	4,1	342 029	25,0	968 163	70,9
54 888	4,4	559 143	44,6	638 933	51,0
320 888	12,8	1 044 142	41,5	1 150 727	45,7
186 178	7,0	896 952	33,8	1 569 875	59,2
156 301	5,5	829 794	29,3	1 845 975	65,2
131 403	3,4	1 633 749	41,5	2 168 250	55,1

158 155	10,5	667 941	44,2	684 953	45,3
41 892	3,4	618 236	50,1	573 686	46,5
47 002	4,4	632 209	58,3	404 613	37,3

71 915	2,7	993 333	36,8	1 630 435	60,5
41 784	2,6	774 961	48,1	795 208	49,3
.99 900	6,6	1 259 861	41,3	1 586 929	52,1

61 065	1,7	1 231 673	34,4	2 284 183	63,9
167 198	8,6	764 739	39,3	1 011 770	52,1
149 221	4,1	977 279	27,1	2 485 119	68,8
234 826	5,1	1 799 668	38,9	2 585 563	56,0

130 904	6,0	1 235 981	56,8	809 238	37,2
135 560	9,1	425 738	28,8	918 497	62,1
133 385	6,6	921 595	45,2	982 386	48,2
26 362	2,8	501 846	53,6	407 948	43,6

171 476	8,0	548 603	25,4	1 435 957	66,6
63 445	2,0	1 568 326	49,2	1 552 656	48,8

82 990	4,0	881 838	42,0	1 132 740	54,0
55 854	1,4	1 595 908	39,2	2 421 083	59,4
138 713	6,2	938 780	42,3	1 143 227	51,5

3 929	0,3	633 263	53,3	552 258	46,4
206 148	4,7	1 594 390	36,1	2 619191	59,2
124 153	8,2	613 312	40,6	774 520	51,2
68 343	3,5	394 860	20,5	1 465 225	76,0
399 566	5,1	2 239 338	28,4	5 241 462	66,5
23 782	3,0	465 088	58,3	308 188	38,7
24 741	3,0	333 024	40,7	459 972	56,3

Kronofogdedistrikt	Utestående	Restfört	Avkortat	Belopp att
	1 januari			indriva

Hallands län

Halmstad............	1 006 720	1 135 319	104 543	2 037 496
Varberg..............	695 702	1 095 306	109 990	1 681 018
Göteborgs och Bohus län Göteborg............	7 219 951	9 270 200	1 784 336	14 705 815
Uddevalla............	1 290 624	1 338 339	150 585	2 478 378
Älvsborgs län Alingsås.............	286 037	990 517	70 869	1 205 685
Borås...............	2 282 074	3 127 059	347 443	5 061 690
Trollhättan..........	294 768	714 259	102 530	906 497
Vänersborg...........	587 026	951 149	111 029	1 427 146
Skaraborgs lån Falköping............	419 313	528 454	49 074	898 693
Lidköping............	1 152 291	1 054 773	136 179	2 070 885
Mariestad............	454 356	854 821	209 150	1 100 027
Skövde ..............	842 751	1 007 480	105 364	1 744 867
Värmlands län Arvika..............	565 189	640 042	83 476	1 121 755
Karlstad.............	1 663 330	1 424 078	190 580	2 896 828
Kristinehamn........	235 823	366 761	28 476	574 108
Sunne ...............	316 267	691 747	61 172	946 842
Örebro län Hallsberg............	352 627	900 613	69 626	1 183 614
Karlskoga............	288 618	401 752	42 784	647 586
Lindesberg...........	623 241	591 376	71 028	1 143 589
Örebro..............	955 946	1 479 216	261 531	2 173 631
Västmanlands län Köping..............	1 068 688	1 042 891	66 576	2 045 003
Västerås.............	2 176 960	2 120 648	124 727	4 172 881
Kopparbergs län Avesta..............	2 041 259	523 278	539 192	2 025 345
Borlänge.............	749 381	677 993	192 201	1 235 173
Falun...............	1 214 003	1 187 700	542 554	1 859 149
Ludvika.............	229 711	394 980	25 477	599 214
Mora................	745 250	813 537	193 085	1 365 702
Gävleborgs län Gävle................	1 336 919	1 211 666	172 366	2 376 219
Hudiksvall...........	1 172 635	1 281 787	156 074	2 298 348
Sandviken...........	336 613	361 125	87 330	610 408
Söderhamn...........	954 169	997 362	152 315	1 799 216
Västernorrlands län Härnösand...........	563 989	737 531	151 574	1 149 946
Sollefteå.............	713 868	486 243	65 277	1 134 834
Sundsvall............	1 660 918	1 594 003	151 881	3 103 040
Örnsköldsvik.........	489 639	777 299	52 706	1 214 232
Jämtlands län Östersund............	1 142 938	1 063 358	186 240	2 020 056

Västerbottens län

Lycksele..........	537 433	734 177	46 721	1 224 889
Skellefteå........	____ 881 325	985 304	124 022	1 742 607
Umeå...........	____ 588 589	1 337 004	159 071	1 766 522

Avskrivet

Levererat

Utestående

31 december

73 855

48 527

3,6

2,9

859 996

860 134

42.2

51.2

1 103 640

772 356

54,2

45,9

866 875	5,9	4 876 021	33,2	8 962 912	60,9
45 542	1,9	992 008	40,0	1 440 823	58,1
177 681	14,7	655 445	54,4	372 558	30,9
568 620	11,2	2 048 626	40,5	2 444 439	48,3
23 935	2,6	536 337	59,2	346 225	38,2
150 569	10,5	741 604	52,0	534 971	37,5
71 941	8,0	437 874	48,7	388 876	43,3
56 602	2,7	778 981	37,6	1 235 300	59,7
37 170	3,4	553 668	50,3	509 188	46,3
112 076	6,4	903 004	51,8	729 783	41,8
13 049	1,2	529 922	47,2	578 782	51,6
192 800	6,7	1 028 200	35,5	1 675 824	57,8
44 112	7,7	266 055	46,3	263 941	46,0
33 376	3,5	362 485	38,3	550 980	58,2
55 042	4,6	484 777	41,0	643 791	54,4
15 614	2,4	304 649	47,0	327 320	50,6
359 150	31,4	378 001	33,1	406 436	35,5
124 494	5,7	952 301	43,8	1 096 836	50,5
12 367	0,6	683 360	33,4	1 349 274	66,0
76 052	1,8	1 911 975	45,8	2 184 850	52,4
163 614	8,1	206 326	10,2	1 655 402	81,7
39 019	3,2	280 612	22,7	915 539	74,1
126 395	6,8	671 936	36,1	1 060 817	57,1
48 810	8,1	230 436	38,5	319 964	53,4
1 501	0,1	678 134	49,7	686 065	50,2
281 335	11,8	1 060 165	44,6	1 034 718	43,6
287 129	12,5	1 245 685	54,2	765 531	33,3
58 116	9,5	231 819	38,0	320 472	52,5
151 731	8,4	714 103	39,7	933 378	51,9
22 247	1,9	626 670	54,5	501 026	43,6
66 303	5,8	294 034	25,9	774 495	68,3
81 028	2,6	1 263 938	40,7	1 758 069	56,7
10 575	0,9	672 071	55,3	531 584	43,8

115 793	5,7	1 130 445	56,0	773 813	38,3
66 655	5,4	510 167	41,7	648 061	52,9
132 545	7,6	648 225	37,2	961 834	55,2
70 422	4,0	810 449	45,9	885 648	50,1

Kronof ogdedistrikt	Utestående 1 januari	Restfört	Avkortat	Belopp att indriva
Norrbottens län
Boden..............	544 924	446 199		97 018	894 105
Gällivare............	227 567	321 203		23 396	525 374
Haparanda..........	609 380	756 634		67 829	1 298 185
Kiruna.............	274 137	389 179		47 236	616 080
Luleå...............	939 620	885 070		365 011	1 459 679
Piteå...............	282 597	801 116		160 316	923 397
Hela riket...........	. 128 379 522	117 595 746	21	000 238	224 975 030
Hela riket utom
Stockholms stad . ..	84 247 750	100 422 080	13	624 056	171 045 774

Avskrivet	%	Levererat	0/ /o	Utestående 31 december	%
12 268	1,4	322 363	36,0	559 471	62,6
67 560	12,9	248 071	47,2	209 740	39,9
40 764	3,1	592 520	45,7	664 900	51,2
28 528	4,6	301 905	49,0	285 647	46,4
61 961	4,2	546 634	37,5	851 079	58,3
12 748	1,4	582 420	63,1	328 226	35,5
13 641 258	6,1	76 477 715	34,0	134 855 820	59,9
9 334 550	5,5	67 033 072	39,2	94 677 917	55,3

VIKTIGARE FÖRVALTNINGSORGANISATORISKA
FÖRÄNDRINGAR M. M.

Kungl. Maj:ts kansli

Statsdepartementens antal ökade den 1 januari från elva Lill tolv genom
inrättandet av industridepartementet. Till det nya departementet överflyttades
från finansdepartementet ärenden rörande de allmänna riktlinjerna
för näringspolitiken samt ärenden rörande industri, energiförsörjning och
bergsbruk ävensom därmed sammanhängande forskningsfrågor.

Den 1 juli genomfördes ett antal omflyttningar av ärenden mellan statsdepartementen.
Civildepartementet fick ett helt nytt verksamhetsområde
genom att den på detta tidigare ankommande handläggningen av frågor
rörande statlig personal överfördes till finansdepartementet samtidigt som
det från kommunikations- och jordbruksdepartementen fick överta planoch
byggnadsärenden samt ärenden rörande landsstaten och kommunalväsendet.
Medborgarskapsärendena flyttades från justitiedepartementet till
inrikesdepartementet.

Ärenden rörande allmänna val överfördes den 19 november från civildepartementet
till justitiedepartementet.

Den 1 januari inrättades ett till utbildningsdepartementet knutet kulturråd,
som ersatte en tidigare verksam rådgivargrupp för samråd om kulturpolitikens
fortsatta utformning. Kulturrådet har till uppgift att göra utredningar
och framlägga förslag om den statliga kulturpolitiken. Det består
av högst fjorton ledamöter, förordnade för högst tre år. En av ledamöterna
utses till rådets ordförande.

Justitiedepartementet

Genom lag som trätt i kraft den 1 juli har inrättats fastighetsdomstolar,
som avses få till uppgift att handlägga främst fastighetsbildningsmål och
mål om ersättningsskyldighet m. in. enligt immissionsförfattningarna samt
eventuellt expropriationsmål. Hittills har fastighetsdomstolarna endast fått
behörighet att ta upp mål om ersättning enligt miljöskyddslagen. I regel
skall fastighetsdomstolar finnas i varje län, men Kungl. Maj :t kan föreskriva
att annat område skall utgöra domkrets. Den allmänna underrätt
som Kungl. Maj :t bestämmer skall vara fastighetsdomstol. Fastighetsdomstolen
består av ordförande och fyra andra ledamöter, varav två nämndemän.
Ordföranden och en av de övriga ledamöterna skall vara lagfaren
domare i underrätten. Den tredje fackmannaledamoten skall ha teknisk utbildning
och erfarenhet av fastighetsbildning och fastighetsvärdering.

Den 1 januari har inrättats regionala hyresnämnder, som från de kommunala
organen med samma namn övertagit uppgiften att handlägga vissa
hyrestvister. Hyresnämnd skall i regel finnas och har även inrättats i varje

län. Flertalet nämnder delar dock kansli med en eller två andra nämnder.
Hyresnämnd kan, om Kungl. Maj :t så bestämmer, ha flera avdelningar.
Hyresnämnd eller avdelning av hyresnämnd består av lagfaren ordförande,
som benämns hyresråd, och två andra ledamöter, vilka senare utses efter
förslag av respektive partsrepresentanter på hyresmarknaden. Ordföranden
eller en av ordförandena är chef för hyresnämnds kansli.

Försvarsdepartementet

I samband med en ny fördelning av militär sjukvår dens arbetsuppgifter
mellan olika myndigheter har den 1 juli inrättats försvarets medicinalkår.
I denna har försvarsgrenarnas läkar- och veterinärpersonal sammanförts
under ledning av generalläkaren, som i sin egenskap av kårchef lyder direkt
under överbefälhavaren. Som stabsenhet finns en medicinalkårsexpedition.

Omorganisationen av krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsväsen,
som i fjol inleddes genom inrättandet av värnpliktsverket (se
1968 års verksamhetsberättelse, s. 71), har fullföljts genom att den 1 juli
tillskapats regionala värnpliktskontor, vartdera med två militärområden som
verksamhetsområde. Värnpliktskontor en lyder under värnpliktsverket.

Kommunikationsdepartementet

En ny organisation av sjöfartsverkets centrala förvaltning har trätt i
kraft den 1 juli. Genom överföring av vissa av verkets dittillsvarande uppgifter
till andra myndigheter har verksamhetsområdet koncentrerats till
främst handelssjöfartens farleder och fartyg. Verksamheten skall drivas med
ökad ekonomisk inriktning och med i princip fullständig kostnadstäckning
som mål. Det omorganiserade sjöfartsverket leds av en styrelse, bestående
av generaldirektören som ordförande och fyra av Kungl. Maj :t särskilt utsedda
personer, vilka förutsätts besitta bred erfarenhet av näringsliv och
förvaltning. Verket arbetar på fem avdelningar, driftavdelningen, sjökarteavdelningen,
sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa
avdelningen, vartill kommer en generaldirektören direkt underställd revisionssektion.

I samband med omorganisationen har statens isbrytarnämnd och statens
oljeskyddsråd upphört. Oljeskyddsrådets uppgifter har övertagits av naturvårdsverkets
vattenvårdsråd.

Med utgången av året har sjömanshusen avskaffats.

Den 1 juli har tillskapats ett sjösäkerhetsråd. Rådet har till uppgift att,
med inriktning på fritidsbåtstrafiken, verka för ökad sjösäkerhet. Rådets
ledamöter, högst tio till antalet, förordnas av Kungl. Maj:t på högst tre
år. En av ledamöterna utses till ordförande. Rådet biträds av en sekreterare.

Finansdepartementet

Nämnden för bankkontorsetablering tillkom den 1 januari som ett rådgivande
organ för bankaktiebolag, sparbanker och jordbrukets kreditkassor.
Nämnden har till uppgift att verka för en ändamålsenlig uppbyggnad av
bankinstitutens kontorsnät. Den består av ordförande och fem andra ledamöter,
vilka samtliga utses av Kungl. Maj:t för fyra år. Av ledamöterna
utom ordföranden nomineras en av vardera bankinspektionen, Svenska
bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund
och Svenska bankmannaförbundet. Kostnaderna för nämndens verksamhet
bestrids av de bidrag som bankinstituten erlägger till täckande av
kostnaderna för bankinspektionen.

Pressens lånefond trädde i verksamhet den 24 november. Lånefonden har
till ändamål att genom långivning medverka vid finansiering av dagstidningsföretag
i syfte att främja en allsidig press och ett mångsidigt urval
av dagstidningar för allmänheten. Låneprövningen handhas av en styrelse,
bestående av ordförande och tre andra ledamöter, vilka utses av Kungl.
Maj :t för högst fem år.

Den 1 juli har inrättats statsförvaltningens centrala samarbetsråd för
personalfrågor med uppgift att verka för ett effektivare samarbete mellan
myndigheterna och de anställda. Rådet skall behandla principiellt betydelsefulla
personalfrågor och bl. a. främja utbildning i samarbetsfrågor. Rådet
består av aderton ledamöter, av vilka Kungl. Maj :t utser nio och personalens
huvudorganisationer lika många. Ordförande utser rådet självt inom
sig.

Civila statsförvaltningens personalnämnd har den 1 juli ombildats till
statens omplacering snämnd. Nämnden är centralt organ för omplacering av
statligt anställd personal inom den civila sektorn av statsförvaltningen. Den
består av ordförande och högst sex andra ledamöter, som samtliga utses
av Kungl. Maj :t.

Genom ett mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer
den 21 november slutet avtal har inrättats civila statsförvaltningens
centrala arbetar sky ddsnåmnd. Nämnden har till uppgift att på
det statliga området med undantag för försvaret verka för att arbetarskyddsverksamheten
bedrivs på ett effektivt sätt. I detta syfte skall nämnden bl. a.
ägna sig åt information och utbildning samt utfärda anvisningar. I nämnden
ingår tolv ledamöter, av vilka statens avtalsverk utser sex och huvudorganisationerna
lika många. Nämnden utser själv ordförande inom eller
utom sig, varvid i det senare fallet ordföranden ingår i nämnden som
trettonde ledamot.

Med uppgift att tillgodose i första hand de statliga myndigheternas behov
av rationaliseringsexpertis har bildats ett statligt bolag, Statskonsult
AB, som avhöll konstituerande bolagsstämma den 23 oktober.

Från och med den 1 juli har det statliga bolaget AB Allmänna förlaget
startat sin verksamhet. Företaget, till vilket överförts statskontorets tryckeriexpeditions
funktioner, har till uppgift att betjäna statliga myndigheter
och institutioner i fråga om utgivning och produktion av tryckalster samt
att medverka vid statsverkets informationsspridning.

Utbildningsdepartementet

Den 1 juli har inrättats dramatiska institutet i Stockholm. Institutet skall
utbilda personal inom teater, film, television och radio på en högre och en
lägre regiinriktad linje samt på linjer för produktionsledning, foto, ljudteknik,
maskering och scenografi. Undervisningen tar sin början först med
läsåret 1970—1971. Institutet leds av en styrelse, vars uppgift under första
verksamhetsåret är av förberedande art. Styrelsen, som utses av Kungl.
Maj :t, består av ordförande och sju andra ledamöter, av vilka en skall representera
Svenska filminstitutet. Bidrag till driftkostnaderna skall lämnas
av Svenska filminstitutet enligt ett mellan staten och institutet ingånget
avtal.

Det till handelshögskolan i Stockholm sedan år 1951 knutna ibero-amerikanska
biblioteket och institutet har den 1 juli omorganiserats till ett fristående
statligt institut, ib er o-amerikanska institutet i Stockholm. Institutet
har till uppgift att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska
länderna och skall bl. a. utgöra ett dokumentationscentrum
för den latinamerikanska forskningen och sprida information om aktuella
latinamerikanska förhållanden. Chefsmyndighet för institutet är universitetskanslersämbetet,
under vilket det leds av en styrelse, bestående av nio av
Kungl. Maj :t särskilt utsedda ledamöter samt en föreståndare. Ordförande
i styrelsen förordnas bland ledamöterna. Föreståndaren är chef för institutet.

Den 1 juli har tekniska högskolan och universitetet i Lund sammanförts
till en organisatorisk enhet, i vilken den tekniska utbildningen och forskningen
bildar en fakultet vid universitetet. Någon ändring i universitetets
förvaltningsorganisation har detta inte medfört.

Jordbruksdepartementet

En ny organisation av domänverkets centralförvaltning trädde i kraft den
1 januari. En verksstyrelse har inrättats, bestående av generaldirektören,
verkställande direktören i AB Statens skogsindustrier (Assi) och fyra av
Kungl. Maj :t särskilt utsedda ledamöter^ I syfte att få till stånd en samordnad
ledning av statens skogsföretag för affärsmässig drift skall personuppsättningen
i stort sett vara densamma som i styrelsen för Assi. Bland
verksstyrelsens ledamöter förordnar Kungl. Maj :t ordförande. Centralförvaltningen
är numera organiserad på fem huvudenheter, försäljningsenhe -

ten, driftsenheten, rationaliseringsenheten, personalenheten och ekonomienheten
samt som stabsorgan tre fristående sektioner och ett sekretariat.

Koncessionsnämnden för miljöskydd har inrättats den 1 juli. Nämnden
har till uppgift att på ansökan av den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig
verksamhet lämna tillstånd till verksamheten efter prövning enligt
miljöskyddslagen. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter.
Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv, och av de övriga
ledamöterna skall en äga sakkunskap i tekniska frågor, en på verksamhetsområdet
för statens naturvårdsverk och en i fråga om industriell verksamhet.
Om ärende i huvudsak avser kommunala förhållanden skall som ledamot
i stället för den sistnämnde ingå person med erfarenhet av kommunal
verksamhet. Samtliga ledamöter förordnas av Kungl. Maj :t för högst sex
år. Nämnden biträds av kanslipersonal under ledning av en överingenjör.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har tillkommit den 1 juli. Dess
uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska
utvecklingen inom jordbruket. Särskilt skall nämnden bl. a. verkställa utredningar
som behövs för jordbrukspolitiska överväganden och beslut. I
nämnden ingår som ledamöter cheferna för lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd
och statistiska centralbyrån samt tre andra av Kungl. Maj :t
särskilt utsedda personer. I stället för verkschef kan som ledamot i nämnden
tjänstgöra av denne utsedd tjänsteman, lägst byråchef. En av ledamöterna
förordnas som ordförande. Kansliarbetet hos nämnden leds av en byråchef.

Inrikesdepartementet

Från och med den 1 juli har statens utlänningskommission, som varit det
sista kvarstående centrala krisorganet, upphört. Som ny central förvaltningsmyndighet
för utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor har samtidigt
tillkommit statens invandrarverk. Verket åligger särskilt bl. a. att föreslå
och samordna åtgärder för att främja invandrarnas anpassning i Sverige.
Ledningen av verket handhas av en styrelse, vars ledamöter är verkschefen
(generaldirektören), ordförande, och sex av Kungl. Maj :t särskilt utsedda
personer. För de senare utses även personliga suppleanter. Inom verket
finns fyra byråer, tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, anpassningsbyrån
och kanslibyrån. Till verket är knutna utlänningsnämnden och en
rådgivande expertgrupp.

Vissa uppgifter om den statliga personalorganisationen
Antalet statstjänstemän uppgick den 1 oktober 1968 till 268 852, varav
149 643 inom den allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet samt
119 209 inom affärsverken. Motsvarande antal den 2 oktober 1967 var respektive
264 985, 148 609 och 116 376.

Den allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets tjänstemannapersonal
fördelade sig på statsdepaiiement m. m. på följande sätt (1967 års tal

inom parentes).

Justitiedepartementet............................. 26 729 (25 610)

Utrikesdepartementet ............................ 1 624 (1 568)

Försvarsdepartementet ........................... 41 906 (41 612)

Socialdepartementet.............................. 8 633 (9 251)

Kommunikationsdepartementet.................... 22 890 (22 998)

Finansdepartementet............................. 8 801 (8 554)

Utbildningsdepartementet......................... 22 389 (23 245)

Jordbruksdepartementet .......................... 7 599 (7 409)

Handelsdepartementet............................ 1 261 (1 172)

Inrikesdepartementet............................. 6 233 (5 636)

Civildepartementet............................... 425 (417)

Riksdagen och dess verk ........................ 1 153 (1 137)

Motsvarande redovisning av affärsverkens tjänstemän har följande utseende.

Postverket ...........

T eleverket ...........

Statens järnvägar.....

Statens vattenfallsverk

Domänverket ........

Försvarets fabriksverk .
Luftfartsverket .......

43 522 (42 618)

26 194 (25 062)

39 204 (39 997)

4 713 (4 785)

1 668 (1 701)

3 014 (1363)

894 (850)

De kvinnliga tjänstemännens antal var 91 757 eller 34,1 procent.

Statstjänstemännen fördelade sig procentuellt efter löneplan m. m. som

följer.

Löneplan A .................................... 85,3

Löneplan B .................................... 1,1

Löneplan C .................................... 0,9

Löneplan U (inkl. löneplansplacerade arvodister) .. 4,1

Löneplan D, E, P................................ 0,2

Arvodister...................................... 8,4

Under tiden oktober 1967—september 1968 avgick sammanlagt 19 753
tjänstemän, varav 2 263 med pension och 559 genom dödsfall. Antalet nyanställda
uppgick under samma tid till 23 430.

Antalet av staten anställda arbetare utom städpersonal var den 2 oktober
1967 60 170 (ett år tidigare 61 856). Städpersonal, inklusive vikarier, upp -

gick den 1 oktober 1968 till 13 762 (13 571). Vid sistnämnda tidpunkt fanns
97 965 (95 549) tjänstemän inom statsunderstödd verksamhet.

Av staten utbetalade löner till personal i egen verksamhet belöpte sig under
år 1968 till 9 306 (1967 8 768) milj. kronor, varav 7 852 (7 381) milj. kronor
avsåg tjänstemän och 1 454 (1 387) milj. kronor arbetare, inklusive städpersonal.

REVISORERNAS ORGANISATION OCH VERKSAMHETSFORMER Den

av 1967 års riksdag fastställda personalorganisationen, för vilken
redogjorts i föregående års verksamhetsberättelse, har i vissa avseenden visat
sig vara mindre ändamålsenlig. Med anledning därav har revisorerna
uppdragit åt en särskild expert att göra en organisationsteknisk översyn
av kansliet och dess arbetsformer. Resultatet av översynen har redovisats i
en rapport, vilken revisorerna med en den 24 september 1969 dagtecknad
skrivelse överlämnat till riksdagens bankoutskott. I skrivelsen har revisorerna
under hänvisning till rapportens rekommendationer samtidigt framlagt
förslag till vissa organisatoriska förändringar. Innebörden av dessa
förslag jämte deras bakgrund framgår närmare av bankoutskottets utlåtande
nr 49 år 1969.

Sedan förhandlingar förts med berörda personalorganisationer och därvid
träffat avtal godkänts av riksdagens lönedelegation, har riksdagen på
grundval av nämnda utlåtande fattat beslut om en ändrad personalorganisation
vid revisorernas kansli. I enlighet härmed ingår fr. o. m. den 1 december
1969 följande tjänster i personalorganisationen, nämligen en tjänst
som kanslichef i Cp 4, två tjänster som byråchef i högst Cr 2, en tjänst
som avdelningsdirektör i högst Be 7, tre tjänster som byrådirektör/förste
byråsekreterare i högst Ae 30, en tjänst som assistent i högst Ae 17, en
tjänst som expeditionsförman i Ae 11 och en tjänst som kontorsbiträde i
högst Ae 9.

Av de nämnda tjänsterna har de båda byråchefstjänsterna och assistenttjänsten
blivit tillsatta, medan de tre tjänsterna som byrådirektör eller
förste byråsekreterare och tjänsten som expeditionsförman har förklarats
lediga till ansökan. Samtidigt har beslutats att tills vidare, i avvaktan på
personalorganisationens utbyggnad i övrigt, något biträde i reglerad befordringsgång
inte skall anställas. Vidare har ett vikariatslöneförordnande
ledigförklarats på tjänsten som avdelningsdirektör, sedan den hittillsvarande
vikarien befordrats till en högre tjänst vid ett av riksdagens utskott med
tillträde den 1 januari 1970.

I sammanhanget bör även nämnas att under året vissa vakanser förelegat
på de i den förutvarande personalorganisationen ingående tjänsterna,
nämligen under fem månader på byråchefstjänsten och under två månader
på envar av de tre byråassistenttjänsterna. Vakanserna har uppstått på
grund av att innehavarna av tjänsterna på egen begäran frånträtt dem.

Det bortfall av arbetsinsatser som vakanserna inneburit har medfört ett
tillstånd av organisatorisk svaghet, som har förvärrats av de konstaterade
bristerna i kansliets uppbyggnad och funktionssätt. Följderna härav torde
kunna övervinnas först efter relativt lång tid. Revisorerna anser sig emellertid
kunna räkna med att riksdagens vid 1969 års höstsession fattade beslut
efter hand skall leda till en bättre organisation, så att kansliet skall bli
i stånd att på ett mera effektivt sätt än hittills varit möjligt fullgöra sina
uppgifter.

Vid översynen av revisorernas personalorganisation har, som tidigare
nämnts, även de inom kansliet tillämpade arbetsformerna studerats. På
denna punkt har i rapporten understrukits angelägenheten av att ökad uppmärksamhet
ägnas frågan om verksamhetens systematisering, avseende
såväl framtagningen av granskningsobj ekt som planeringen av utredningsarbetet.
I sin skrivelse till bankoutskottet har revisorerna sagt sig dela denna
uppfattning och samtidigt förklarat sig beredda att steg för steg genomföra
de åtgärder som bedömts vara erforderliga för att avhjälpa de på hithörande
område föreliggande bristerna. Innebörden av den omläggning av
arbetsformerna som åsyftas därmed är i stort sett följande.

Kansliets utredningsverksamhet skall i fortsättningen grundas på en av
revisorerna fastställd granskningsplan, på vilken skall föras upp alla de
projekt som skall undersökas närmare. I anslutning härtill skall planen
innehålla uppgift om beräknad tidsåtgång och beräknat resursbehov såväl
för pågående och förutsedda projekt som för förvaltningsbevakande verksamhet,
administration och liknande. Utrymme skall samtidigt reserveras
för frågor som kan komma att plötsligt aktualiseras. Planen skall i första
hand avse ett verksamhetsår. Med hänsyn till nu gällande ordning med fortlöpande
behandling och redovisning av granskningsärendena skall dock planen
i översiktlig form ge perspektiv på verksamheten på något längre sikt,
förslagsvis två eller tre år efter det närmast aktuella verksamhetsåret.

I sin utredande verksamhet skall kansliet vidare fungera som en under
kanslichefen sammanhållen enhet, styrd av granskningsplanen men utan
hittillsvarande avdelningsanknytning i organisatoriskt hänseende. I enlighet
härmed skall för varje på granskningsplanen upptaget ärende utses
en ansvarig projektledare. Beroende på ärendenas svårighet och omfattning
skall de kunna anförtros antingen en enstaka utredningsman eller en särskilt
sammansatt utredningsgrupp. I det senare fallet skall den utsedde
proj ektledaren ha ansvaret för hela gruppens arbete.

Oavsett kansliets ändrade arbetsformer skall ärendena, innan beslut fat -

6—690646

tas i plenum, förberedande behandlas på respektive avdelningar efter i stort
sett hittillsvarande fördelningsprinciper.

Att i full omfattning tillämpa ett system av nu angivet slag, kännetecknat
av en långt gående detaljreglering av verksamheten, torde inte vara möjligt
utan en viss övergångstid. Särskilt den mera långsiktiga planeringen kan
väntas möta svårbemästrade problem, och över huvud taget gäller att takten
i genomförandet av det nya systemet måste påverkas av personalorganisationens
utbyggnad. De praktiska svårigheterna vid själva omläggningen kan
dock inte undanskymma de obestridliga fördelar som systemet med en mera
detaljplanerad verksamhet rymmer i fråga om både revisorernas möjlighet
att nå erforderlig överblick över utvecklingen och kansliets behov av en
fast grund för sitt arbete. Revisorerna ämnar också, som tidigare anmälts,
steg för steg övergå till den metod för verksamhetens planering och utförande
som beskrivits i det föregående.

Utöver förut lämnade personaluppgifter vill revisorerna till sist nämna
att tre av kansliets tjänstemän har deltagit i särskilda kurser, en i administrativ
rationalisering, en i nätplanering och en i registratorsgöromål. De
båda förstnämnda kurserna har varit anordnade av statskontoret och den
sistnämnda av statens personalutbildningsnämnd.

FÖREDRAGNINGAR OCH BESÖK

Även under år 1969 har ett antal föredragningar hållits inför revisorerna
i plenum. Syftet därmed har liksom tidigare varit att ge revisorerna en inblick
i verksamheten inom centrala statliga förvaltningsområden. Redogörelser
av nu angivet slag har för respektive myndigheter lämnats av följande
chefstjänstemän:

riksarkivarien Kromnow, riksarkivet;
generaldirektören Dahlgren

och byråchefen Petersson, riksskattenämnden;
direktören Gideon, riksbankens sedeltryckeri;
generaldirektören Rexed, socialstyrelsen;
generaldirektören Lindmark, riksrevisionsverket;
generaldirektören Widén, lantbruksstyrelsen;
generaldirektören Paulsson, statens naturvårdsverk;
generaldirektören Holm, statens planverk.

Föredragningarna har varit ordnade på huvudsakligen samma sätt som
föregående år. I en del fall har de dock varit förlagda till vederbörande
myndighet, som alltså besökts av revisorerna. Sådana besök har avlagts
vid riksarkivet, riksbankens sedeltryckeri och riksrevisionsverket. Föredragningen
i riksrevisionsverket, omfattande redogörelser av ett flertal

tjänstemän förutom verkschefen, har haft en speciell prägel i så måtto
som revisorerna därigenom blivit orienterade inte bara om ämbetsverkets
eget arbete på förvaltningsrevisionens och utbildningens områden utan
också om de förhållanden som har samband med övergången inom statsförvaltningen
i allmänhet till ett nytt system för redovisning, budgetering
och revision.

Härutöver har revisorerna eller tjänstemän hos revisorerna företagit ett
antal besök som i allmänhet stått i samband med resor till olika delar av
landet. Vid resornas planläggning och genomförande har följts i stort sett
samma principer som tidigare. Närmare uppgifter härom har lämnats i verksamhetsberättelsen
för år 1968.

De sålunda avlagda besöken har varit följande.

Gemensamma resor
Örebro län

Revisorerna har under fyra dagar i juni månad gjort en resa i Örebro län.
Resan började med ett besök vid fångvårdsanstalten i Kumla, varvid revisorerna
— delvis i anslutning till en rundvandring i fångvårdsanstalten —
orienterades om den löpande verksamheten. Revisorerna besökte även inlandsräjongcns
kansli och gjorde sig underrättade om inlandsräjongens organisation
och arbetsuppgifter. Ett motsvarande besök företogs senare under
resan vid fångvårdsanstalten Hinseberg, Frövi.

Programmet upptog som huvudpunkt ett besök vid länsstyrelsen i Örebro,
varvid landshövdingen lämnade en ingående redogörelse för länets aktuella
utveckling, särskilt inom arbetsmarknadens och bostadsförsörjningens områden.
Genom specialföredragningar berördes dessutom frågor om länsplanering,
kommunindelning, naturvård, vägfinansiering och polisverksamhet.
Till ytterligare belysning av det vid länsstyrelsen avhandlade ämneskomplexet
var ordnade visningar av Örebro pappersbruks nya reningsanläggning
och ett modernt bostadsområde i Vivalla.

En hel dag ägnades åt studium av verksamheten vid Örebro läns landsting,
i första hand genom besök vid regionsjukhuset i Örebro. Frågor om hälsooch
sjukvårdsorganisationen i länet samt aktuella sjukvårdsproblem i övrigt
togs då upp till behandling, varjämte olika aktiviteter inom regionsjukhuset
demonstrerades. Ett besök gjordes också vid landstingets regionplanekontor,
för vars verksamhet en redogörelse lämnades.

Länsbesöket omfattade vidare universitetsfilialen i Örebro, varvid inhämtades
upplysningar om förhållandena även vid de båda övriga i staden befintliga
högre läroanstalterna, socialhögskolan samt gymnastik- och idrottshögskolan.

Resan avslutades med ett besök vid AB Bofors, motiverat av företagets be -

tydande statsleveranser. Revisorerna informerades därvid om företagets
verksamhet och fick tillfälle att bese flera av företagets anläggningar. En
demonstration av den s. k. S-vagnen var även anordnad på Bofors skjutfält.

Hallands län

En motsvarande resa har under fyra dagar i augusti månad gjorts i Hailands
län. Resan inleddes med ett besök vid länsstyrelsen i Halmstad, varvid
landshövdingen i en översiktlig framställning belyste aktuella förhållanden
och problem inom länet. Speciella redogörelser lämnades vidare för länsplaneringen,
vägplaneringen och naturvårdsplaneringen.

I anslutning till föredragningarna studerades vid två olika resor, eu till
södra och en till norra länsdelen, naturvårds- och markdispositionsfrågor.
Bland konkreta objekt som därvid särskilt uppmärksammades kan nämnas
vissa naturreservat och landskapsskyddsområden, ljunghedsreservatet vid
Mästocka, Fjärås bräcka, fritidsbebyggelse i Skummeslöv, fritidsbyar vid
Haverdal, anordningar för rörligt friluftsliv vid Simlångsgården, bostadsbebyggelse
i Oskarström samt arbeten för massafabrik i Lahall och kärnkraftverk
i Ringhals.

Besök gjordes även dels vid Plönninge lantbruksskola, Plönninge lanthushållsskola
och Plönninge skogsbruksskola i Harplinge, dels vid Hallands museum
i Halmstad, Varbergs museum och Varbergs fästning. Vid samtliga
dessa institutioner fick revisorerna ta del av ingående redogörelser för organisation
och verksamhet, varjämte lokaler och anläggningar av olika slag
förevisades.

Vid besök hos civilförsvars styrelsen i Stockholm har revisorerna fått ingående
information dels om automatisk databehandling i allmänhet, dels om
det inom styrelsen tillämpade ADB-systemet. Föredragande har varit tjänstemän
från såväl statskontoret som civilförsvarsstyrelsen. Systemet har även
praktiskt demonstrerats genom att viss del därav körts på den vid vattenfallsverkets
datamaskincentral befintliga anläggningen. Besöket var föranlett
av den hos revisorerna upptagna frågan om vissa administrativa ADB-applikationer,
för vilken en redogörelse lämnas i det följande.

Övriga resor
Justitiedepartementet

I samband med en förberedande undersökning av polisdistriktens kamerala
organisation och materielförsörjning har besök avlagts hos polismästarna
i Norrköping, Hälsingborg och Halmstad.

Försvarsdepartementet

I samband med en förberedande undersökning av det inom försvaret tilllämpade
systemet för inlejning av bilar har besök avlagts vid Svea artilleriregemente
i Linköping, Norra Smålands regemente i Eksjö, Skånska trängregementet
i Hässleholm och Södra skånska regementet i Ystad.

Utbildningsdepartementet

Vid besök hos olika skolor i Jönköpings och Malmöhus län har studerats
frågor som rör anskaffningen av materiel för undervisningen i naturvetenskapliga
och tekniska ämnen.

Inrikesdepartementet

I samband med en förberedande undersökning av vissa frågor som rör om^
skolning och omflyttning av arbetskraft har besök avlagts vid länsarbetsnämnderna
i Växjö, Kristianstad, Malmö och Jönköping.

Civildepartementet

I samband med den förut omnämnda undersökningen av vissa frågor inom
polisväsendet har besök avlagts även hos länspolischeferna i Linköping och
Jönköping.

Frågor som rör civilförsvarets förrådsorganisation har studerats vid besök
hos vissa civilförsvar sförråd i Östergötlands, Kalmar och Malmöhus län.

Utöver nu nämnda besök har, i direkt anslutning till verkställt utredningsarbete,
en del rutinbesök avlagts vid statliga myndigheter i Stockholm utan
att särskilt redovisas här.

GRANSKNINGSVERKSAMHETEN

I verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes bl. a. att elva under året
aktualiserade granskningsärenden ej hunnit slutbehandlas. I samtliga dessa
ärenden har revisorerna fattat definitivt beslut under år 1969. Besluten har
inneburit i tre fall skrivelser till Kungl. Maj :t och i fyra fall skrivelser till
riksdagen. Av de fyra ärenden som således förts vidare till riksdagen har
två tagits upp till behandling i en och samma skrivelse. Dessutom har i ett
fall skrivelse avlåtits till fullmäktige i riksbanken. Övriga tre ärenden har
inte ansetts påkalla någon ytterligare åtgärd från revisorernas sida, dock att
i ett fall i ärendet upprättad tilläggspromemoria jämte bilagor överlämnats
till vissa av granskningen berörda myndigheter m. fl. för kännedom.

Under år 1969 har inom revisorernas kansli färdigställts fjorton nya
granskningspromemorior, av vilka sju efter sedvanligt remissförfarande
slutbehandlats av revisorerna. Denna prövning har föranlett skrivelser till
Kungl. Maj :t i tre fall och skrivelse till chefen för finansdepartementet i ett
fall, medan i övriga tre fall någon annan åtgärd inte har ansetts erforderlig
än att vederbörande myndigheter m. fl. fått ta del av de tilläggspromemorior
som upprättats i ärendena. Av de under året färdigställda granskningspromemoriorna
har åtta avsett principfrågor och andra frågor av större räckvidd,
medan sex gällt mera speciella problem. Utredningsverksamheten har
i betydande mån påverkats av de personalorganisatoriska förhållanden som
har berörts i det föregående.

Om de sålunda granskade ärendena kan följande uppgifter lämnas.

Kungl. hov- och slottsstaterna
Avslutade ärenden

Förvaltningen m. m. av vissa kungl. slott samt av Drottningholms kungsgård
(granskningspromemoria nr 5/1968 på andra avdelningen)
(granskningspromemoria nr 7/1968 på andra avdelningen) I

I verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes att i två granskningspromemorior
behandlats frågor rörande förvaltningen m. in. av vissa kungl.
slott samt av Drottningholms kungsgård. Över granskningspromemoriorna,
vilka i det följande behandlas i ett sammanhang och benämns granskningspromemorian,
har remissyttranden inhämtats från riksmarskalksämbetet,
statskontoret, riksrevisionsverket, byggnadsstyrelsen, statens vägverk, lantbruksstyrelsen
och domänstyrelsen.

De slott det här gäller är Drottningholms slott, Ulriksdals slott, Haga slott,
Gripsholms slott, Strömsholms slott och Tullgarns slott.

I granskningspromemorian har berörts dels vissa principiella frågor, dels
en rad konkreta förvaltningsproblem.

I förstnämnda avseende har bl. a. till behandling upptagits frågan om i
vilken utsträckning förvaltningen av de kungl. slotten generellt sett är underkastad
statlig insyn. I sammanhanget har påpekats att vissa bostäder i
eller i anslutning till slotten upplåtits hyresfritt eller mot nedsatt hyra. Det
har ifrågasatts om upplåtelser av detta slag i fortsättningen bör förekomma.
Riksmarskalksämbetet, under vilket de kungl. slotten förvaltningsmässigt
lyder, har med stöd av ett av ämbetet inhämtat expertutlåtande uttalat, att
Konungens dispositionsrätt till slotten är av så vidsträckt natur att denne
äger rätt att fritt förfoga över bl. a. de bostäder om vilka här är fråga. Riksmarskalksämbetet
har med hänsyn härtill förklarat sig inte kunna godta de
i granskningspromemorian gjorda påpekandena beträffande berörda bostä -

der. Revisorerna har för sin del förklarat att de inte kunnat finna att det av
riksmarskalksämbetet åberopade expertutlåtandet — som är preliminärt och
dessutom innehåller reservation för utredningsmaterialets ofullständighet —
utgör tillräcklig grund för så vittgående slutsatser i ämnet som ämbetet dragit.
På grund av frågans såväl principiella som praktiska betydelse har revisorerna
ansett sig böra hos riksdagen hemställa att en mera ingående utredning
verkställs i syfte att klarlägga berörda rättsförhållande. Revisorerna
har i anslutning härtill framhållit som önskvärt att vid en sådan utredning
också uppmärksammas frågan om ändamålsenligheten av de nuvarande
dispositionsreglerna, vilka grundar sig på riksdagsbeslut fattade så tidigt
som i början av 1800-talet.

Ett annat principiellt spörsmål som upptagits till behandling i granskningspromemorian
är frågan huruvida staten genom sina kontrollorgan äger
rätt till insyn i Drottningholms kungsgårds förvaltning. Nämnda kungsgård,
vilken är den enda av de nuvarande kungsgårdarna som inte överförts till
domänverkets förvaltning, arrenderas av ståthållarämbetet på Drottningholms
slott mot en årlig arrendeersättning av tre procent på det bokförda fastighetsvärdet.
Det överskott som uppkommer sedan arrendet erlagts får ståthållarämbetet
enligt beslut av riksdagen använda endast till underhåll och
förbättring av de för driften erforderliga byggnaderna. Med hänsyn bl. a. till
att riksdagen således uppställt ett bestämt villkor för överskottsmedlens användning
har det i granskningspromemorian gjorts gällande att staten äger
rätt att granska kungsgårdens förvaltning. Riksmarskalksämbetet har förklarat
sig inte kunna dela denna uppfattning och har i enlighet härmed bl. a.
hävdat att ståthållarämbetet även i fortsättningen skall äga rätt att självt
utse kungsgårdens revisorer. Revisorerna har som sin mening uttalat, att de
funnit det naturligt att staten genom sina revisionsorgan äger rätt till full
insyn i Drottningholms kungsgårds förvaltning. Den omständigheten att
nämnda förvaltning tills vidare anförtrotts ståthållarämbetet utgör enligt
revisorernas mening inte något stöd för antagandet att staten därigenom
skulle ha avhänt sig rätten till kontroll över förvaltningen. Då riksmarskalksämbetet
emellertid gjort gällande att kungsgården är undandragen all
statlig insyn, har revisorerna i skrivelse till riksdagen hemställt om ett klarläggande
uttalande i frågan.

Drottningholms kungsgård har sedan flera år tillbaka i sina bokslut redovisat
en förhållandevis stor tillgång på kontanta medel. Huvuddelen av dessa
medel har varit insatt på kapitalräkning i en enskild bank. I granskningspromemorian
har påpekats att förfaringssättet strider mot en av
Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse med bestämmelser om skyldighet för medelsförval
tande statliga myndigheter m. fl. att i vissa fall anlita riksbanken,
postgirorörelsen eller Sveriges Kreditbank AB. Riksmarskalksämbetet har
förklarat att, enär ämbetet inte är ett statligt organ, någon skyldighet att

tillämpa den ifrågavarande kungörelsen inte föreligger. Revisorerna har
med hänsyn till den av riksmarskalksämbetet intagna ståndpunkten i skrivelse
till riksdagen fastslagit att ämbetet inte torde kunna förständigas att
tillämpa kungörelsen om det inte genom ett uttalande från riksdagens sida
blir klarlagt att kungsgårdens förvaltning är underordnad de statliga revisionsorganen.

Som förut nämnts får enligt beslut av riksdagen Drottningholms kungsgårds
överskottsmedel inte användas för annat ändamål än för underhåll
och förbättring av de för gårdens drift erforderliga byggnaderna. I granskningspromemorian
har påtalats att ståthållarämbetet i strid mot nämnda
riksdagsbeslut i inte obetydlig utsträckning bestritt utgifter som inte har
haft samband med de av riksdagen fastställda ändamålen. Under budgetåren
1957/58—1964/65 har således nära en halv miljon kronor förbrukats
på detta sätt. Pengarna har i huvudsak använts för byggnads- och reparationsarbeten
på anläggningar i de till Drottningholms slott hörande trädgårdarna
och parkerna. Riksmarskalksämbetet har som förklaring framhållit,
att kungsgården och slottet är så intimt förknippade med varandra
att ämbetet i vissa fall ansett det naturligt att disponera överskottsmedel för
parkens förskönande in. m. Ämbetet har vidare sagt sig ha grundad anledning
anta att finansdepartementet under hand hållits underrättat om medelsdispositionerna.
Revisorerna har uttalat, att de anser den ändamålsbestämning
riksdagen gjort med avseende på överskottsmedlens användning
vara så otvetydig, att ståthållarämbetet saknat befogenhet att utnyttja dessa
medel för andra ändamål än de av riksdagen fastställda. I sammanhanget
har också understrukits att den omständigheten, att riksmarskalksämbetet
sagt sig ha anledning anta att underhandskontakter med finansdepartementet
förekommit i ärendet, inte ändrar revisorernas principiella inställning till
förevarande spörsmål.

I granskningspromemorian har påpekats att det ekonomiska utfallet av
jordbruksdriften vid Drottningholms kungsgård varit och fortfarande är
otillfredsställande och att administrationskostnaderna ökat kraftigt och till
synes omotiverat under senare år. Det har ifrågasatts om inte domänverket,
som har tillgång till för ändamålet sakkunnig personal, i stället för ståthållarämbetet
bör omhänderha förvaltningen av kungsgården. Granskningspromemorian
utmynnar i ett förslag att frågan förutsättningslöst utreds genom
särskilda sakkunniga. Detta förslag har avvisats av riksmarskalksämbetet
men tillstyrkts av övriga remissmyndigheter. Revisorerna har i skrivelse till
riksdagen hemställt om en närmare utredning i ärendet. I

I granskningspromemorian har gjorts gällande att flera av de vid slotten
utgående hyres- och arrendeavgifterna varit anmärkningsvärt låga, beroende
bl. a. på att alltför långa kontraktsperioder i vissa fall tillämpats.

En översyn av avgifterna har därför förordats. Riksmarskalksämbetet har
förklarat att en revidering av hyrorna och arrendena successivt genomförts
under 1960-talet och att denna revidering fortfarande pågår. Vid hyresvärderingen
har expertis från statens personalbostadsdelegation och statens
tjänstebostadsnäinnd medverkat. Riksmarskalksämbetet har vidare upplyst
att ämbetet i fortsättningen inte kommer att tillämpa långtidskontrakt.
Revisorerna har med hänsyn till vad riksmarskalksämbetet och övriga remissmyndigheter
anfört i ärendet förklarat ytterligare åtgärder inte vara
erforderliga.

I granskningspromemorian har påpekats att hyres- och arrendeuppbörden
vid slotten omhänderhas av såväl byggnadsstyrelsen som de olika
slottsförvaltningarna. En sådan uppdelning av identiskt lika arbetsuppgifter
har betecknats som föga rationell, och det har därför föreslagits att all
sådan uppbörd koncentreras till byggnadsstyrelsen. Riksmarskalksämbetet
har upplyst att all hyres- och arrendeuppbörd i enlighet med granskningspromemorians
förslag inom kort kommer att överlåtas på byggnadsstyrelsen.

I granskningspromemorian har ifrågasatts om inte byggnadsstyrelsen i
stället för ståthållarämbetet i fortsättningen bör träffa avtal om hyresoch
arrendeupplåtelserna vid slotten. Revisorerna har emellertid under
hänsynstagande till vad statskontoret och byggnadsstyrelsen anfört i sina
remissyttranden inte velat förorda någon ändring i det nu tillämpade
systemet.

Vid Drottningholms slott förekommer handelsträdgårdsrörelse och vid
Gripsholms slott samma slag av rörelse i förening med ett mindre jordbruk.
I granskningspromemorian har påtalats att de ifrågavarande rörelserna
sannolikt drivits och fortfarande drivs med inte obetydliga förluster.
Hur stora underskotten varit har inte kunnat preciseras, eftersom det
bokföringssystem som tillämpas inte gett underlag för en exakt beräkning.
Det har föreslagits att rörelserna underkastas en ingående analys av särskilda
sakkunniga. Revisorerna har i enlighet med granskningspromemorians
förslag i skrivelse till riksdagen hemställt om en närmare utredning
i ärendet. I

I granskningspromemorian har gjorts gällande att ett långtidskontrakt
avseende leverans av grus från en grustäkt på Haga slott hade bort indexregleras.
Vidare har hävdats att ståthållarämbetet i samband med prisförhandlingar
inte hade bort ta emot en donation från det företag med
vilket förhandlingarna förts. Donationsfrågan hade enligt granskningspromemorian
under alla förhållanden bort underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Riksmarskalksämbetet har bestritt att någon felaktighet eller försummelse
begåtts, medan riksrevisionsverket ansett att donationsfrågan bort
hänskjutas till avgörande av Kungl. Maj :t. Riksdagens revisorer har an -

slutit sig till den i granskningspromemorian hävdade uppfattningen i förevarande
spörsmål.

I granskningspromemorian har till slut påtalats att olika system tillämpats
då det gäller uppbörd, redovisning och disposition av slottens visningsavgifter.
Det har framhållits som angeläget att enhetliga regler tillskapas.
Riksmarskalksämbetet har förklarat sig skola för framtiden införa ett
mera enhetligt system.

Mot revisorernas beslut att hos riksdagen hemställa om utredning respektive
ett uttalande i ovan berörda hänseenden har reservation anförts
av herr Ragnar Sveningsson.

Ärendet har inom riksdagen hänskjutits till konstitutionsutskottet beträffande
frågan i vad mån slotten och Drottningholms kungsgård är underkastade
de statliga revisionsorganens granskning och till statsutskottet
i vad avser spörsmålen om affärsrörelserna vid Drottningholms slott och
Gripsholms slott samt om förvaltningen av Drottningholms kungsgård.

Konstitutionsutskottet har i sitt utlåtande nr 51 år 1969 till en början
framhållit att utskottet noterat att alla uppgifter och upplysningar som begärts
av revisorerna tillhandahållits dem av riksmarskalksämbetet. Tvekan
om revisorernas befogenheter i hithörande hänseenden har uppkommit först
i efterhand. Utskottet har förutsatt att riksmarskalksämbetet inte i framtiden
kommer att avböja granskning från statliga revisionsorgans sida. Vad
särskilt beträffar riksdagens revisorers rätt till insyn i slottens förvaltning
och i förvaltningen av Drottningholms kungsgård kan enligt utskottets mening
någon tvekan inte hysas. Utskottet har utgått från att, om någon annan
uppfattning skulle göras gällande, frågan kan aktualiseras i samband
med de överväganden hos Kungl. Maj :t, för vilka statsutskottet i sitt nedan
refererade utlåtande uttalat sig. Vid nämnda överväganden kan enligt konstitutionsutskottets
mening också prövas den av revisorerna resta frågan
om de nuvarande dispositionsreglerna kan anses tidsanpassade och ändamålsenliga.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 179 år 1969 bl. a. fastslagit, att ett
klarläggande av kostnadsförhållanden och kostnadssamband beträffande
affärsrörelserna vid Drottningholms slott och Gripsholms slott är angeläget
och ägnat att ge underlag för rationaliseringar. Utskottet har förutsatt
att riksmarskalksämbetet i samråd med lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket
fortlöpande låter undersöka vilka åtgärder som kan erfordras
för att åstadkomma önskvärda rationaliseringar. Utskottet har vidare
konstaterat, att revisorernas förslag om en utredning av förvaltningen av
Drottningholms kungsgård biträtts av samtliga remissinstanser utom riksmarskalksämbetet.
Utskottet har för egen del funnit att anledning förelig -

ger til] prövning av frågan, om en ändring av förvaltningen eller förvaltningsbestämmelserna
kan anses påkallad. Enligt utskottets mening bör det
ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om en sådan prövning och att
vidta eller föreslå de åtgärder som därav kan föranledas. I likhet med konstitutionsutskottet
har statsutskottet ansett att den ifrågavarande prövningen
även kan avse det av revisorerna väckta spörsmålet, om de nuvarande
dispositionsreglerna är tidsanpassade och ändamålsenliga.

Piiksdagen har fattat beslut i enlighet med de ovan återgivna utskottsutlåtandena.

J ustitiede parten lente t
Avslutade ärenden

Lokaler för häktningsförhandling
(granskningspromemoria nr 8/1969, första avdelningen)

Enligt beslut av riksdagens revisorer har en undersökning gjorts av möjligheterna
att hålla häktningsförhandling i lokal, belägen i anslutning till
det utrymme där den anhållne förvaras, i stället för att som nu vanligen
sker förlägga den till häktningsdomstolens egna lokaler. Undersökningen
har närmast föranletts av att till revisorerna framförts viss kritik emot det
nu tillämpade systemet av innebörd bl. a. att transporterna av anhållna till
domstolarna i många fall är förbundna med onödiga kostnader och medför
ökade risker för rymning, fritagning och åtkomst av narkotika in. in.
Det har även framhållits att förefintliga möjligheter att hålla häktningsförhandlingar
vid arrestlokal alltför litet utnyttjats.

Undersökningen, i vilken bl. a. ingår uppgifter och synpunkter som införskaffats
från länsåklagarna, ett antal domare samt kriminalvårdsdirelctörerna,
har redovisats i ovannämnda granskningspromemoria. Yttranden
över promemorian har inhämtats från rikspolisstyrelsen, riksåklagaren,
Svea hovrätt, kriminalvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Sedan undersökningen
härefter slutförts har revisorerna beslutat avlåta en skrivelse
i ärendet till Kungl. Maj :t.

Beträffande huvuddragen i utredningen samt revisorernas överväganden
och förslag i ämnet kan anföras följande.

Under utredningens gång har två huvudfrågor utkristalliserats, nämligen
dels spörsmålet huruvida hållande av häktningsförhandlingar på annan
plats än domstolslokal kan anses stå i överensstämmelse med gällande
principer för processordningen, dels frågan i vad mån förläggning av sådana
förhandlingar till lokal vid arrest eller häkte kan beräknas medföra
kostnadsbesparingar för statsverket.

Några av de i utredningen tillfrågade myndigheterna har anfört principiella
betänkligheter mot att tillåta häktningsförhandling annat än i häkt -

ningsdomstolens lokaler. Ett sådant förfarande skulle enligt deras mening
inte i tillräcklig grad tillgodose de vid rättegångsbalkens tillkomst fastslagna
kraven på processens offentlighet och kontradiktoriska karaktär. Dessa
processens egenskaper bleve betydligt bättre markerade vid förhandlingar
i domstolslokal, och häktningsförhandling finge i nämnda hänseende inte
bedömas annorlunda än huvudförhandling. I det övervägande flertalet uttalanden
har emellertid, även om nödvändigheten att bibehålla häktningsförhandlingarnas
offentliga karaktär genomgående framhållits, synpunkter
av denna art inte varit avgörande för ställningstagandena i hithörande frågor.
Tanken på att häktningsförhandlingar skall kunna hållas vid förvaringsplatsen
för de anhållna har inte heller i något av de över promemorian
avgivna yttrandena avvisats på nyss angivna grunder.

Revisorerna har för egen del inte velat ifrågasätta värdet av att häktningsförhandlingar
är offentliga och har karaktären av kontradiktorisk
process. Enligt revisorernas bedömande bör emellertid dessa principer kunna
upprätthållas på ett tillfredsställande sätt även vid förhandlingar på
annan plats än domstolslokal under förutsättning att därvid lokaler står
till förfogande som medger tillträde för allmänheten och i övrigt innefattar
nödiga utrymmen för åklagare, advokater och andra som kan tänkas
medverka vid förhandlingarna. Praktiska synpunkter bör m. a. o. kunna
få bli vägledande för lösandet av den här aktualiserade frågan.

Vad gäller frågan, huruvida kostnadsbesparingar kan stå att vinna för
det allmänna genom ett flitigare utnyttjande av redan tillgängliga, för häktningsförhandlingar
lämpade utrymmen vid arrest- och häkteslokaler och
genom anordnande av ytterligare utrymmen för sådant ändamål, har divergerande
meningar gjorts gällande. Det har således i ett flertal uttalanden
mer eller mindre bestämt hävdats att åtgärder av angivet slag kan väntas
medföra kostnadsminskningar, medan det i andra fall framhållits att
extrakostnaderna för domares, åklagares och advokaters m. fl. inställelse
vid häktningslokalerna ävensom för inrättandet av sådana lokaler skulle
bli större än de möjliga besparingarna för polis- och kriminalvårdsmyndigheterna.
En synpunkt som anförts från olika håll är vidare att man vid
planeringen av nya polishus som är avsedda att inrymma arrest- och häkteslokaler
bör beakta behovet jämväl av särskilda utrymmen för häktningsförhandling.

Ett par av de myndigheter som yttrat sig över granskningspromemorian,
nämligen rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen, har på i huvudsak
skäl av samma art som de ovan berörda uttryckt mycket bestämda
tvivel på att besparingar skulle kunna vinnas genom att häktningsförhandlingar
i större utsträckning än nu är fallet förlädes i anslutning till häktesoch
arrestlokaler eller genom att ytterligare särskilda häktningslokaler inrättades.
Riksåklagaren anför emellertid bl. a. att möjligheterna att i befintliga
byggnader med häkten och polisarrester ställa förhandlingsutrym -

men till förfogande bör undersökas och finner det angeläget att när nya
polishus med häkten planeras behovet av förhandlingsrum tillgodoses.
Häktningslokal bör med hänsyn till kostnaderna och till den sannolikt
låga utnyttjningsgraden anpassas så att den blir användbar även för andra
ändamål, exempelvis som sammanträdeslokal. Riksåklagaren berör vidare
den pågående regleringen av polis- och åklagardistrikten samt domkretsarna
och framhåller bl. a. önskvärdheten av att polis och åklagare i
framtiden så långt möjligt får sina lokaler placerade i närheten av de blivande
tingsrätterna. Byggnadsstyrelsen finner från praktiska synpunkter
lämpligt att häktningsförhandling skall kunna hållas i utrymme vid förvaringslokal
och framhåller liksom riksåklagaren att förhandlingsrum som
kan komma att inrättas bör vara användbara även för andra syften. Svea
hovrätt uttalar att häktningsförhandling enligt hovrättens mening i princip
bör äga rum i domstolens lokaler. Särskilda omständigheter kan dock
emellanåt göra det lämpligt att förlägga förhandling vid den lokal i vilken
den anhållne förvaras. Hovrätten vill inte motsätta sig att kostnadsfrågorna
närmare utreds i lämpligt sammanhang.

Revisorerna framhåller, vad gäller de kostnadsmässiga aspekterna på
här förevarande problem, att stort avseende självfallet bör fästas vid vad
de närmast berörda centrala myndigheterna, rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen,
uttalat. Med hänsyn till de uppgifter som i övrigt lämnats
vid undersökningen och de synpunkter och förslag som därvid framförts,
anser revisorerna emellertid inte helt uteslutet att åtgärder kan vara
möjliga att vidta som utan att därigenom de för processordningen gällande
allmänna principerna åsidosätts medför besparingar för statsverket, även
om kostnadsminskningarna måhända inte blir mera betydande. Revisorerna
finner att möjligheterna till sådana åtgärder bör närmare prövas och
anser skälen för ett sådant ställningstagande desto starkare som en utredning
om vissa transportfrågor inom polisväsendet och kriminalvården —
förpassningsutredningen — redan pågår sedan några år. Det torde vara
av ett visst värde att de här aktualiserade spörsmålen tas upp i samband
med övriga transportproblem, och revisorerna säger sig f. ö. ha erfarit att
utredningen har för avsikt att framdeles uppta frågan om förpassning av
anhållna personer och vad därmed sammanhänger till behandling.

Revisorerna föreslår avslutningsvis i sin skrivelse till Kungl. Maj :t att
den av dem verkställda undersökningen måtte överlämnas till förpassningsutredningen.

Utrikesdepartementet
Avslutade ärenden

Vissa lokalfrågor avseende svenska beskickningen i Paris
(granskningspromemoria nr 5/1969, andra avdelningen)

I en den 5 januari 1969 dagtecknad, till riksdagens revisorer ställd skrivelse
har en ledamot av riksdagens andra kammare anhållit att revisorerna
måtte undersöka i vad mån behov förelegat för ambassadören G. Hägglöf
att i samband med hans tillträde som beskickningschef i Paris bo på hotell
därstädes under tiden den 29 oktober 1967—den 9 februari 1968. I skrivelsen
bär ifrågasatts om Hägglöf inte i stället hade bort bebo den svenska
staten tillhöriga ambassadörsbostad som hans företrädare tidigare disponerat.
Hägglöfs hotellvistelse hade dragit en kostnad av 48 500 kronor.

En med anledning av ovannämnda skrivelse hos revisorerna verkställd
undersökning har utvisat, att byggnadsstyrelsen, som burit ansvaret för
den gjorda förhyrningen, haft godtagbara skäl för att i samband med ambassadör
Hägglöfs tillträde som beskickningschef under en kortare tid förhyra
hotellrum. Revisorerna har emellertid också framhållit att, eftersom
den ifrågavarande hotellvistelsen kom att omfatta så lång tid som drygt
tre månader, det hade varit önskvärt att den aktuella bostadsfrågan hade
fått en för statsverkets vidkommande mindre kostsam lösning. Samtidigt
har revisorerna fastslagit att det vid undersökningen inte framkommit någon
omständighet som ger stöd åt antagandet att ambassadör Hägglöf
skulle ha gjort sig skyldig till någon försummelse vid handläggningen
av detta hyresärende.

Försvarsdepartementet
Avslutade ärenden

Vissa förrådsfrågor

(granskningspromemoria nr 4/1968 på andra avdelningen) I

I verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes att det i samband med
ett av revisorerna avlagt besök uppmärksammats att vissa förrådsbyggnader,
tillhöriga ett till Göteborg förlagt militärt förband, varit i så dåligt
skick att en rationell förrådsdrift försvårats eller omöjliggjorts. Byggnaderna
hade inte heller uppfyllt de krav på arbetslokalers utformning som
uppställs i arbetarskyddskungörelsen. I en i ärendet upprättad granskningspromemoria,
som hemligstämplats, hade föreslagits att åtgärder snarast
skulle vidtas för en rationalisering och sanering av den ifrågavarande

lörråd stjänst en. Ärendet, som utsänts på remiss till berörda myndigheter,
har slutförts under år 1969.

Av de yttranden som vederbörande militära myndigheter avgett i ärendet
har framgått att åtgärder numera vidtagits i syfte att snarast få till
stånd en omorganisation av hela den ifrågavarande förrådstjänsten samt
att under mellantiden provisoriska ombyggnader och omdisponeringar
av förrådslokalerna är avsedda att verkställas för att förbättra förrådssituationen.
Med hänsyn härtill har revisorerna förklarat att ytterligare
åtgärder i ärendet från revisorernas sida för närvarande inte är påkallade.

Ej avslutade ärenden

Försäljning av kasserad och övertalig materiel m. m.
inom statsförvaltningen

(granskningspromemoria nr 10/1969, andra avdelningen)

Försäljning av kasserad och övertalig materiel inom statsförvaltningen
har under senare år alltmer koncentrerats till en vid försvarets fabriksverk
organiserad enhet, benämnd överskottsförsäljningen. överskottsförsäljningen
saluför numera inte blott överskottsmateriel utan även nyproduktion
från vissa verkstäder av social karaktär, lydande under kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Envar av
sistnämnda myndigheter förfogar emellertid över egen försäljningsorganisation.
I en granskningspromemoria har ifrågasatts om inte hela den
ifrågavarande verksamheten bör sammanslås till ett enda organ, förslagsvis
knutet till fabriksverket. Promemorian har utsänts på remiss till berörda
myndigheter.

Kommun? kationsde par tementet
Avslutade ärenden

Nedläggning av allmänna flottleder
(granskningspromemoria nr 7/1968 på tredje avdelningen) I

I verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes att i en granskningspromemoria
behandlats frågan om nedläggning av allmänna flottleder
och de återverkningar denna utveckling hav på andra sidor av samhällsekonomin.
Ärendet har slutförts under år 1969.

I den nämnda granskningspromemorian har lämnats en redogörelse för
den utveckling på virkestransporternas område som kännetecknas av att
virket i ökad utsträckning överflyttas från flottled till lastbil. Till en början
har denna utveckling inneburit att ett antal mindre och oekonomiska
flottleder blivit avlysta eller upphört att flottas, men efter hand har även

de större vattendragen kommit att beröras. Enligt vissa prognoser kan
flottningen väntas ha helt upphört omkring år 1980. Det synes föreligga
viss risk för att frågan om nedläggning av en flottled och om tidpunkten
härför blir helt beroende av de trafikekonomiska och andra synpunkter
som flottningsintressenterna har anledning att anlägga. Flottledsnedläggningar
är emellertid en fråga av mera genomgripande natur, som kräver
åtgärder och insatser även på andra områden. Staten har därvid olika intressen
att bevaka, bl. a. när det gäller utbyggnaden av vägarna och den
allmänna samhällsplaneringen. I promemorian har framförts olika synpunkter
och förslag rörande det allmännas funktioner i detta sammanhang.

Granskningspromemorian har remitterats för yttrande till ett 20-tal
myndigheter och organisationer. Vissa av dem har i sin tur inhämtat yttranden
från underställda myndigheter och vissa lokala organisationer.

På grundval av granskningspromemorian och däröver avgivna yttranden
har revisorerna avlåtit skrivelse till Kungl. Maj :t. Däri anförs bl. a.
att nedläggningen av en större flottled utgör en fråga av allmän samhällelig
natur som kräver insatser på en mängd olika områden, främst beträffande
vägarna, men även såvitt gäller j ärnvägsutbyggnad, arbetsmarknad,
trafiksäkerhet och ekonomisk försvarsberedskap. Det synes därför angeläget
att tidiga kontakter åvägabringas, så att tillräckligt rådrum lämnas
för omställningsåtgärder, samt att en fullständig samhällsekonomisk analys
av förväntade intäkter och kostnader kommer till utförande. Genom
den insyn som därigenom skulle vinnas synes ökade möjligheter beredas
för vederbörande statliga myndigheter och övriga intressenter att öva inflytande
i ärendet, särskilt såvitt gäller tidpunkten för flottledsnedläggningen,
och att verka för en samordning mellan de olika samhälleliga intressen
som berörs av åtgärderna.

I skrivelsen har revisorerna sagt sig inte vara beredda att avge något definitivt
förslag rörande verksamhetens administrering. Det har dock synts
antagligt att planeringsråden och länsstyrelsernas planeringsavdelningar
borde tillerkännas en ledande och organiserande roll i sammanhanget. Med
hänsyn till att förhållandena skiftar starkt från fall till fall har skäl ansetts
tala för att detalj utredningarna anförtros särskilda arbetsgrupper,
som under pianeringsavdelningarnas ledning inriktar sig på ifrågavarande
problem antingen för ett län i dess helhet eller för en särskild älvdal.

Revisorerna har föreslagit att åtgärder vidtas av nu angivet innehåll. Revisorerna
har därvid utgått från att centrala anvisningar lämnas länsstyrelserna
rörande innebörden av utredningsverksamheten och de organisatoriska
formerna för arbetet.

Finansdepartementet
Avslutade ärenden
Rilcsstatens uppställning

(granskningspromemoria nr 3/1968 på första avdelningen)

I verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes att i en granskningspromemoria
behandlats frågan om riksstatens uppställning. Ärendet har slutförts
under år 1969.

I granskningspromemorian har framförts vissa kritiska synpunkter på
nu tillämpade budgetprinciper. Kritiken gäller framför allt det förhållandet,
att den nuvarande riksstaten efter att år 1966 ha tillförts en tredje del
genom den s. k. totalbudgeten inte längre återspeglar någon enhetlig grunduppfattning
i hithörande spörsmål. Denna brist har ansetts medföra även
praktiska olägenheter på så sätt, att helhetsbilden av den statliga budgeten
fördunklas och möjligheten att rätt tyda och härleda olika budgetposter
starkt begränsas. I anslutning till kritiken har framlagts ett konkret förslag
till ändrad uppställning av riksstaten, innebärande att driftbudgeten
och kapitalbudgeten utmönstras som självständiga budgetdelar genom en
konsekvent tillämpning av totalbudgetens idé.

Över granskningspromemorian har remissyttranden avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Remissmyndigheterna har inte gått in på någon närmare
prövning av det i promemorian framförda förslaget, eftersom de förändringar
i riksstatsuppställningen som satts i fråga bedömts vara av huvudsakligen
formell natur. Till tanken på en mera allmän budgetutredning har
de dock ställt sig positiva.

Revisorerna har för egen del funnit ärendet böra föranleda en särskild
skrivelse till Kungl. Maj :t. Gentemot remissmyndigheterna har revisorerna
därvid hävdat den uppfattningen, att granskningspromemorians förslag
måste anses syfta betydligt längre än att få till stånd enbart en formell omplacering
av vissa budgetposter. Till stöd för denna uppfattning har i skrivelsen
utvecklats följande synpunkter.

Kärnan i den framförda kritiken är påvisandet av den sakliga motsättning
som ligger innesluten i den nuvarande riksstaten på grund av att dess
olika delar representerar principiellt oförenliga åsikter om den statliga budgetens
uppgift och innebörd. Å ena sidan kvarstår de sinsemellan artskilda
drift- och kapitalbudgeterna som ett uttryck för 1937 års budgetidéer, enligt
vilka omsorgen om den statliga förmögenhetsställningen utgör ett huvudmål
för finanspolitiken, om ock på något längre sikt än vad tidigare ansågs
tillrådligt, med påföljd att en strikt uppdelning på drift- och kapitalutgifter
måste göras inte bara i den interna redovisningen utan också på själva
budgeten. Å andra sidan företräder totalbudgeten ett modernare synsätt,

7—690646

kännetecknat av att den statliga budgeten sätts in i sitt samhällsekonomiska
och konjunkturpolitiska sammanhang, vilket i sin tur leder till att uppdelningen
pa drift- och kapitalutgifter finanspolitiskt blir av mindre intresse,
eftersom statsutgifternas realekonomiska effekt blir densamma
vilken formell karaktär dessa utgifter än har. Avsikten med det i granskningspromemorian
framförda förslaget är att låta riksstaten bli ett fulllödigt
uttryck för denna totalbudgetens idé, vilket samtidigt innebär att
1937 års budgetprinciper utmönstras, även om möjligheten att internt särskilja
driftutgifter från kapitalutgifter och därmed att redovisa förändringar
i statens förmögenhetsställning bibehålls.

Revisorerna har vidare sagt sig hysa den åsikten, att den principiella
kritik som från angivna utgångspunkter riktats mot den nuvarande riksstatsuppställningen
inte bara är sakligt berättigad utan också berör så väsentliga
sidor av det statliga budgetsystemet, att redan av denna anledning
en översyn av hithörande förhållanden är motiverad. Genom att gällande
budgetsystem inom sig rymmer teoretiskt motstridiga element är det behäftat
med konstruktiva svagheter, som fördunklar innebörden av de budgettekniska
sammanhangen och försvårar överblicken över statens finanser.
En konsekvent tillämpning av totalbudgetens idé, utmynnande i en enhetlig
riksstat, måste därför leda till ökad klarhet och överskådlighet.

I skrivelsen har framhållits att med en omläggning av nu avsett slag
uppenbarligen är förknippade en råd praktiska problem som tarvar noggrant
studium och övervägande. Det är därför nödvändigt att de frågor som
aktualiseras i sammanhanget underkastas en grundlig och allsidig utredning.

I anslutning till sitt understrykande av behovet av en närmare utredning
i ämnet har revisorerna uttalat i stort sett följande.

De i ärendet hörda myndigheterna har i princip ställt sig positiva till
en sådan utredning, dock att den enligt deras åsikt borde omfatta hela budgetsystemet.
Därmed torde avses, även om detta inte direkt uttalas, att utredningen
skall ge sig i kast med det omfattande problemkomplex som äger
samband med programbudgeteringen. Revisorerna har självfallet inte något
att erinra mot att en översyn av det statliga budgetsystemet får denna mera
vittsyftande uppläggning. Samtidigt bör i klarhetens intresse framhållas att
programbudgetering i första hand är en metod för administrativ styrning
och redovisning. Genom att kostnadsbegreppet skjuts i förgrunden påverkas
naturligtvis även själva riksstaten, men denna påverkan gäller inte
så mycket riksstatens grundkaraktär av en statlig hushållningsplan som
fastmera utgiftsanslagens formella konstruktion och sakliga innebörd. Men
även om anslagen i princip blir ändamålsinriktade, så att för varje statlig
insats formuleras ett bestämt program och därpå grundas en systematisk
resultatvärdering, kvarstår alltjämt behovet — inte minst för riksdagens
vidkommande — av en finansiell redovisning av den statliga verksamheten.

Av betydelse i sammanhanget är ju inte bara medelsförvaltningens sakliga
elfekt ulan också sådana frågor som rör skatteuttag, upplåningsbehov
och konjunkturpolitiska bedömanden. Hur dessa frågor skall angripas och
lösas ger programbudgeteringen inte någon anvisning om. Att särskild resultatredovisning
införs i statsförvaltningen gör alltså den finansiella aspekten
på statsbudgeten inte mindre viktig.

Till sist har erinrats om att i 1969 års statsverksproposition ställts i utsikt
eu översyn av gällande budgetprinciper, närmast i syfte att få prövade
de förändringar i budgetsystemet som kan föranledas av en allmän övergång
till programbudgetering. Det har synts revisorerna lämpligt att i
detta sammanhang även tas under övervägande hur riksstaten bör utformas
för att på bästa sätt kunna tillgodose behovet av en tidsenlig finansiell
redovisning. I överensstämmelse härmed bar revisorerna föreslagit att de
sjnpunkter och förslag som framkommit i förevarande ärende måtte bli
vederbörligen beaktade vid den i statsverkspropositionen förutskickade utredningen.

Förläggning av myndigheters arbete utom stationeringsorten
(granskningspromemoria nr 1/1969, första avdelningen)

Enligt 14 § sista stycket allmänna verksstadgan må myndighet medge att
arbete utförs utom arbetsplatsen och att arbetstiden på arbetsplatsen minskas
i motsvarande mån. Sådant medgivande må lämnas även för allmänt
uppdrag som meddelats av Kungl. Maj :t eller på grund av Kungl. Maj:ts
bemyndigande.

Av stadgandet kan indirekt utläsas huvudregeln att tjänstgöringsskjddigheten
skall fullgöras i tjänstelokalerna. Det kan nämnas att i den tidigare
gällande verksstadgan av den 7 januari 1955 en sådan regel kom till uttrj^ck
på det sättet, att i fråga om arbetstidens längd talas om »arbetstiden på arbetsplatsen».
I sistnämnda stadga föreskrivs vidare att, därest i särskilda
fall arbete finnes med fördel kunna utföras utanför arbetsplatsen, myndighet
må lämna medgivande härtill.

Riksdagens revisorer har uppmärksammat att det i inte ringa utsträckning
förekommer att statliga myndigheter förlägger sitt arbete till platser
utanför den egna stationeringsorten och därmed utanför de egna tjänstelokalerna.
Det kan gälla kurser eller konferenser, information om och överläggningar
i aktuella frågor, planering o. dyl. med deltagande av vissa personalgrupper
eller viss arbetsenhet inom vederbörande myndighet. Revisolerna
har funnit det vara av intresse att låta närmare undersöka i vilken
omfattning arbetet inom statsförvaltningen är organiserat på detta sätt och
vilka kostnader som statsverket därigenom får vidkännas. I sådant syfte
har från samtliga statsdepartement och ett urval centrala ämbetsverk, till
antalet 35, infordrats uppgifter huruvida sammankomster av nyss angivet

7f—690646

100

slag anordnats av myndigheten under åren 1966—1968. I fortsättningen
har här ifrågavarande former av tjänsteutövning av praktiska skäl givits
den samlande beteckningen »sammankomster».

Av det insamlade materialet, som redovisats i den förenämnda granskningspromemorian,
kan inhämtas bl. a. att 37 av de 46 tillfrågade myndigheterna
under perioden 1966—1968 haft sammankomster av här åsyftat slag
att redovisa. Det framgår vidare att antalet sammankomster och antalet
deltagare i dessa varierar inom vida gränser såväl myndigheterna som de
olika undersökningsåren emellan. Hos 19 myndigheter har sammankomster
förekommit under samtliga i granskningsperioden ingående år och hos de
övriga 18 under åtminstone något av åren. Likaså varierar kostnaderna avsevärt.
För vissa myndigheter har de minskat under undersökningsperioden,
medan de ökat för andra. Av störst intresse i förevarande sammanhang
är emellertid den totala kostnadsutvecklingen. Om man räknar med
samtliga sammankomster utom ren kursverksamhet kan det konstateras
att kostnaderna stadigt ökat — från 532 000 kronor år 1966 till 567 000
kronor år 1967 och 616 000 kronor år 1968. Vid en bedömning av dessa belopp
bör bl. a. uppmärksammas att undersökningen omfattar 46 centrala
statsmyndigheter, d. v. s. i runt tal endast en tredjedel av samtliga, att sammankomster
torde förekomma även inom den regionala och lokala statsförvaltningen,
att kostnaderna kunnat beräknas endast för de anordnande
myndigheternas del och kostnaderna för deltagare från andra myndigheter
alltså inte kunnat medtagas samt att med hänsyn till tiden för undersökningen
uppgifterna för år 1968 i många fall inte inkluderar kostnaderna för
december månad nämnda år. Det kan således inte råda någon tvekan om
att de totala kostnaderna för statsverket är betydligt högre än ovan angivna
belopp och att kostnadsökningen, i vart fall inom ramen för undersökningen,
är större än vad som framgår av undersökningsmaterialet.

Det kan nämnas alt även det totala antalet sammankomster, antalet därför
disponerade dagar och antalet deltagare ökat under den undersökta tidsperioden,
nämligen från respektive 125 till 212 (antalet sammankomster),
419 till 635 (antalel dagar) och 2 180 till 2 953 (antalet deltagare). Även i
fråga om dessa tal torde differenserna ha blivit något större om fullständiga
uppgifter för december 1968 hade förelegat.

För att i beräkningarna eliminera de fall, där svårigheter att inom myndigheterna
tillhandahålla tillräckliga lokalutrymmen eventuellt kan åberopas
såsom skäl för anordnande av sammankomster av här åsyftat slag, har
ur det införskaffade materialet en särskild sammanställning gjorts, grundad
på uppgifter om sammankomster med högst tio deltagare. I jämförelse
med det totala materialet visar denna sammanställning en än starkare relativ
stegring såväl av antalet sammankomster och antalet därför disponerade
dagar som av kostnaderna. Antalet sammankomster har således ökat
från 53 år 1966 till 118 år 1968, antalet dagar från 187 till 371 och kostna -

101

derna från 97 012 till 185 647 kronor, i runda tal således ungefär en fördubbling
av de olika posterna. Vad särskilt gäller kostnaderna kan framhållas
att den relativa kostnadsökningen för den stora gruppen sammankomster
var inte fullt 16 procent, medan den för den begränsade grupp som
här avses var i det närmaste 90 procent.

Sammankomsterna har i allmänhet varit förlagda till hotell, pensionat
el. dyl. i olika delar av landet. I flertalet fall har de deltagande tjänstemännen
erhållit reseersättning jämte traktamente i vanlig ordning. Det har
emellertid även förekommit att respektive myndigheter själva stått för kostnaderna
för inkvartering och förplägnad. I ett antal fall har vidare sammankomster
ägt rum på utrikes ort — ombord på fartyg i utrikes fart inom
Norden eller på någon plats i våra grannländer. Det må framhållas att det
vid sist avsedda sammankomster inte varit fråga om någon form av internordiskt
samarbete.

Som motiv för anordnande av sammankomster har genomgående, utom
i de fall då lokalbrist åberopats som huvudskäl, anförts att det för de aktuella
ärendenas handläggning varit till fördel att tjänstemännen kunnat
koncentrera sig på uppgifterna utan att störas av telefonsamtal, besök o. dyl.
Det bär även framhållits att de deltagande tjänstemännen kunnat fullfölja
sitt arbete oberoende av eljest tillämpade arbetstider, måltidsraster o. dyl.

I promemorian framhålls bl. a. alt det självfallet inte kan bestridas att
omständigheterna i samband med ett ärendes behandling — ärendets svårighet,
krav på ett skyndsamt slutförande av ärendet, antalet i handläggningen
deltagande o. dyl. — i särskilda fall kan vara sådana, att de utgör
vägande skäl för att ärendet får behandlas vid en sammankomst av här
ifrågavarande slag. Det erinras i sammanhanget vidare om att en sammankomst
i vissa fall kan medföra en kostnadsmässigt beräkningsbar vinst,
nämligen då deltagarna i sammankomsten är stationerade på olika orter i
landet och rese- och traktamentskostnader således under alla omständigheter
skall utgå. Utredningen har emellertid visat att de kostnader som
sammankomsterna i sin helhet medför är betydande. Det understryks att
de framräknade beloppen utgör rena merkostnader, vilka åsamkas statsverket
utöver kostnaderna för tjänstemännens avlöning. Kostnadernas storlek
ger således i och för sig anledning att ägna hithörande frågor uppmärksamhet.
Den starkt markerade tendensen till en mycket snabb ökning av kostnaderna
inger dock än större betänkligheter. Utvecklingen härutinnan ger
ett allmänt intryck av att brister kan föreligga i vissa myndigheters planering
av sitt arbete, och man bör inte bortse från risken att den nuvarande
trenden blir bestående om inte särskilda åtgärder vidtas.

De i undersökningen ingående myndigheterna har bl. a. tillfrågats huruvida
de begärt Kungl. Maj :ts tillstånd till av dem anordnade sammankomster.
Av svaren framgår att en del militära ämbetsverk i viss utsträckning inhämtat
sådana medgivanden, medan beträffande övriga myndigheter så

102

skett endast i ett litet antal fall. Man synes i stället ha stött sig på den inledningsvis
omnämnda regeln i verksstadgan, att myndighet må medge att
arbetet utförs utom arbetsplatsen. Enligt promemorian kan det emellertid
ifrågasättas om inte genom detta stadgande i första hand avsetts att tjänstemän
skall kunna beredas möjlighet att, när så befinns lämpligt, fullgöra
arbetsuppgifter i hemmet. I vart fall torde avsikten ha varit att stadgandet
skall tillämpas restriktivt. Härför talar bl. a. ordalagen i den tidigare gällande
verksstadgan av den 7 januari 1955, vari uttryckligen förutsätts att
arbete får utföras utanför arbetsplatsen endast när en sådan anordning i
särskilda fall bedöms vara förenad med fördelar. Det torde knappast kunna
hävdas att motsvarande regel i gällande verksstadga utformats med sikte
på att myndigheterna skall ges större frihet i detta avseende. Den stora
ökningen i frekvensen av sammankomster under senare år tyder emellertid
på att återhållsamheten i fråga om tillämpningen av berörda författningsbestämmelse
tenderar att minska.

I promemorian har vidare anförts att det mot bakgrunden av det sagda
kan synas ligga nära till hands att föreslå, att Kungl. Maj :ts tillstånd regelmässigt
skall krävas för anordnande av sammankomst. Olika skäl av praktisk
art kan emellertid anföras emot en sådan ordning. Antalet i undersökningen
redovisade sammankomster var för år 1968 inte mindre än 212,
och man får således för hela statsförvaltningen räkna med ett betydligt
större antal. Även om ett krav på Kungl. Maj :ts tillstånd i och för sig torde
kunna få en viss återhållande effekt, skulle sannolikt ärenden av ifrågavarande
art medföra en betydande arbetsbelastning för Kungl. Maj :ts kansli.
De enskilda ärendena är vidare i många fall inte av sådan räckvidd att ett
ställningstagande från Kungl. Maj :ts sida kan anses påkallat. Det bör också
beaktas att anordnandet av en sammankomst ofta är betingat av att den
fråga som skall behandlas är av särskilt brådskande natur och att inhämtande
av Kungl. Maj :ts tillstånd ofrånkomligen måste medföra viss tidsutdräkt.

Om således övervägande skäl synes tala för att myndigheterna även i
fortsättningen får självständigt besluta i frågor om förläggande av arbete
utom stationeringsorten, framstår det enligt promemorian såsom särskilt
angeläget alt det mycket allmänt formulerade stadgandet i 14 § sista stycket
verksstadgan kompletteras genom av Kungl. Maj :t angivna riktlinjer
för författningsregelns tillämpning. Sådana riktlinjer torde kunna ges
exempelvis i form av särskilt utfärdade tillämpningsföreskrifter eller genom
cirkulär till samtliga myndigheter. Riktlinjerna synes böra bl. a. innefatta
en allmän rekommendation om återhållsamhet vid beslut om förläggande
av arbete utom den egna stationeringsorten. Det torde vidare kunna ifrågasättas
om sammankomster på utrikes ort som inte avser internationellt
samarbete över huvud taget bör tillåtas, särskilt om i sådana fall tjänstemännen
får tillgodoräkna sig traktamenten enligt utlandsresereglementet.

103

I övrigt bör inte utan starka skäl sammankomster utanför stationeringsorten
få anordnas annat än när däri deltar tjänstemän från olika delar av
landet eller när deltagarantalet är så stort att myndighetens egna lokaler
inte är tillräckliga och lokal inte kunnat anskaffas på stationeringsorten.
Myndigheterna torde böra anmodas att i första hand söka lösa lokalfrågan
genom samarbete med myndigheter som förfogar över lämpliga lokaler. I
övrigt bör möjligheterna att på stationeringsorten utnyttja exempelvis biografer,
teatrar, föreningslokaler o. dyl. tillvaratas. Det nämns i sammanhanget
att inom försvarets materielverk numera enligt uppgift tillämpas
en regel av innebörd, att sammankomst inte får förläggas till annan ort
om samtliga deltagare är från stockholmsområdet. Detta exempel bör,
framhålls i promemorian, mana till efterföljd på andra håll.

Enligt beslut av revisorerna har undersökningen överlämnats till Kungl.
Maj:t med i särskild skrivelse framförd hemställan. I skrivelsen anför revisorerna
bl. a. alt kostnaderna för de i undersökningen berörda företeelserna
är avsevärda och alt en starkt markerad tendens till snabb ökning av kostnaderna
föreligger. Revisorerna finner angeläget att åtgärder vidtas för att
nedbringa kostnaderna och hemställer att Kungl. Maj:t meddelar statsmyndigheterna
närmare riktlinjer för här ifrågavarande verksamhet, exempelvis
i form av tillämpningsföreskrifter till gällande författningsbestämmelser
eller i form av cirkulär till myndigheterna.

Diarieföring och registrering
(granskningspromemoria nr 2/1969, tredje avdelningen)

Eu stickprovsundersökning har företagits vid ett antal ämbetsverk och
myndigheter i avsikL att erhålla en bild av hur diarieföring och registrering
omhänderhas på olika håll inom statsförvaltningen med särskilt aktgivande
på arbetsrutinernas ändamålsenlighet och den därmed förenade personalåtgången.

Enligt den redovisning som lämnas i en i ärendet upprättad granskningspromemoria
har undersökningen gett det allmänna intrycket att diarieföring
och registrering hos flertalet myndigheter är ordnad på ett godtagbart
sätt och att verksamheten fungerar tillfredsställande. På några håll
har emellertid iakttagits förhållanden som givit anledning till erinringar
och påpekanden. Sålunda saknas hos några myndigheter anvisningar för
göromålens handhavande eller också är anvisningarna i vissa delar föråldrade.
Hos några myndigheter har de tillämpade systemen visat sig så
komplicerade alt en genomgripande översyn ansetts påkallad. Därvid har
särskilt framhållits att det inom varje myndighet bör finnas skriftliga anvisningar
för diarieföring och registrering, att diarieplanerna bör utarbetas
med tanke på att diarier och register inte belastas med överflödiga och
oväsentliga uppgifter, att antalet register bör begränsas, att sakordsregister

104

bör avvägas så, att onödig detaljrikedom kan undvikas, och att respektive
administrativa chefer bör medverka i problemlösningarna. Det syntes närmast
ankomma på statskontoret såsom företrädare för den statliga rationaliseringsverksamheten
att ägna uppmärksamhet åt ifrågavarande arbetsmoment
och lämna rådgivning i hithörande frågor. Av statskontoret utarbetade
allmänna anvisningar och råd, försedda med typexempel in. m., borde
kunna tjäna som ledning för myndigheternas eget arbete på området.

Remissyttranden i anledning av granskningspromemorian har inhämtats
från statskontoret samt från statens planverk och lantmäteristyrelsen, vilka
båda sistnämnda ämbetsverk omfattats av undersökningen.

I en sedermera upprättad tilläggspromemoria har sammanfattningsvis
framhållits, att den företagna undersökningen och de med anledning av
granskningspromemorian avgivna remissutlåtandena ger stöd för antagandet,
att det på vissa håll inom statsförvaltningen finns utrymme för rationaliseringar
av de arbetsrutiner som tillämpas beträffande diarieföring och
registrering. I de remissutlåtanden som avgivits av statens planverk och
lantmäteristyrelsen har upplysts att en översyn av tillämpade arbetsrutiner
nu inletts eller snarast kommer att vidtas hos vederbörande myndigheter.
Statskontoret har meddelat att allmänna anvisningar med typexempel rörande
ifrågavarande område är nnder utarbetande. De hörda myndigheterna
har vidare gett sin anslutning till de allmänna synpunkter på ämnet som
framförts i promemorian och även beträffande frågan om vad de berörda
anvisningarna bör innehålla. Syftet med granskningen och den däröver avgivna
redogörelsen har således i det väsentliga blivit tillgodosett.

Vid slutlig prövning av ärendet har den nämnda tilläggspromemorian
godkänts av revisorerna. Ytterligare åtgärd från revisorernas sida har inte
ansetts erforderlig. Med hänsyn till att vid remissbehandlingen framkommit
ytterligare synpunkter på ämnesområdet och vissa uppgifter om speciella
förhållanden som berörts i granskningspromemorian har tilläggspromemorian
jämte i ärendet avgivna remissyttranden tillställts statskontoret
för kännedom.

Vissa administrativa ADB-applikationer inom den allmänna civila

statsförvaltningen

(granskningspromemoria nr 3/1969, första avdelningen)

Riksdagens revisorer har tidigare i olika sammanhang (se t. ex. 1967 års
revisionsberättelse, s. 84 f. och 303 f.) uppmärksammat med administrativ
ADB förknippade frågor. I ovan nämnda granskningspromemoria har undersökts
vissa administrativa ADB-applikationer inom den allmänna civila
statsförvaltningen, inklusive civilförsvarsstyrelsen. Undersökningen har
omfattat sådana ADB-system för vilkas uppläggning matematikmaskinnämnden
eller statskontoret haft huvudansvaret och beträffande vilka er -

105

farenheter förelegat från åtminstone ett par års drift. De behandlade applikationerna
är fördelade på fem myndigheter och representerar fyra systemtyper.

Den företagna granskningen har främst inriktats på lönsamhetsaspekten.
Det har undersökts i vilken omfattning uppläggningen av applikationerna
baserats på lönsamhetsbedömningar (förkalkyl), och försök har
gjorts att på grundval av till buds stående kostnadsredovisningar väga gjorda
insatser mot realiserade besparingar och effektivitetsvinster (efterkalkyl).
Av undersökningen har framgått att flertalet av de behandlade applikationerna
synes ha tillkommit utan dokumenterad förkalkylering och att
inte heller de uppgifter om förväntade kostnader och fördelar som framlagts
i några fall kan sägas fylla kravet på en regelrätt kostnads-vinstanalys.
Försöken till efterkalkylering har försvårats dels av brist på för ändamålet
användbar kostnadsredovisning hos de berörda myndigheterna, dels
av avsaknad av utvecklade beräkningsmetoder särskilt i fråga om värderingar
av effektivitetsvinster.

På grundval av vad som sålunda framkommit vid undersökningen och
med hänsyn till lönsamhetsaspektens avgörande betydelse för den till ADB
knutna rationaliseringsverksamheten har i granskningspromemorian efterlysts
förbättringar i fråga om såväl förkalkylering som uppföljning och
värdering av rationaliseringseffekten. Även om det primärt tillkommer de
ADB-tillämpande myndigheterna att vidtaga härför erforderliga åtgärder,
har enligt granskningspromemorian statskontoret i egenskap av centralt
rationaliseringsorgan ett visst ansvar för att en tillfredsställande standard
åstadkommes på detta område. Som särskilt angeläget har framhållits att
staLskontoret snarast meddelar de anvisningar om metoder för bl. a. lönsamhetsvärdering
av ADB-applikationer som ämbetsverket tidigare ställt i
idsikt.

Promemorian har för yttrande remitterats till statskontoret, som förklarat
sig instämma i fråga om nödvändigheten av att mäta rationaliseringseffekten
hos ADB-projekt, bl. a. för att inom en uppgjord rationaliseringsplan
kunna genomföra en riktig prioritering. Det medges i yttrandet att
möjligheterna att med någon större grad av säkerhet beräkna effekten av
alternativa rationaliseringsåtgärder ännu är mycket begränsade, vilket säges
sammanhänga med att ADB-verksamheten hittills befunnit sig på ett
begynnande stadium. Statskontoret anser att bättre förutsättningar för en
rättvisande värdering numera håller på att skapas på grundval av de erfarenheter
som vunnits vid projektarbete samt genom den successiva utbyggnaden
av de för rationaliseringsverksamheten primärt ansvariga myndigheternas
resurser för bedömning och mätning av dess resultat. För
egen del uppger ämbetsverket sig planera visst utvecklingsarbete på området
men understryker att härav kan framkomma endast ytterst generella
tekniker och grova riktlinjer för lönsamhetsberäkningar.

106

I anslutning till en i granskningspromemorian redovisad iakttagelse har
statskontoret framhållit de svårigheter för förkalkyleringen som systemrubbande
författningsändringar kan innebära och efterlyst en »ADB-vänlig
lagstiftning». Det understryks att med utbyggnaden av maskinella rutiner
ökar även behovet av planering av och samordning mellan den lagstiftande
och den förvaltningsmässiga verksamheten.

Samtidigt som statskontoret således bekräftar förekomsten av brister i
nuvarande lönsamhetsberäkningar för ADB-projekt framförs emellertid
sammanfattningsvis den åsikten, att inslaget av icke-kvantifierbara
vinstelement gör det omöjligt att uttrycka lönsamheten i kronor eller i termer
för effektivitetsökning eller andra »intangibla» värden. Även om den
växande förtrogenheten med ADB-tekniken i och för sig borde medföra en
allt större metodisk precision, banar den tekniska utvecklingen, hävdar
statskontoret vidare, vägen för applikationer av helt nya typer, så bebeskaffade
att vinstelementen i växande grad kommer alt utgöras av effektiviseringsvinster
som blir ytterst komplicerade att analysera och värdera.

Med överlämnande av promemorian och statskontorets yttrande har revisorerna
i skrivelse till Kungi. Maj:t anfört följande.

Beslut om uppläggning av ADB-system för viss administrativ verksamhetsgren
hör förutsätta att åtgärden bedömts dels vara i och för sig lönsam,
dels utgöra den bästa användningen av tillgängliga rationaliseringsresurser
på det aktuella förvaltningsområdet. Uppföljning och värdering av
vid drift tagna ADB-projekt ger möjligheter till kontroll av förhandsbedömningen
och kan tillgodogöras för att skapa fortgående förbättring av förkalkylens
tillförlitlighet. Av det överlämnade materialet framgår att lönsamhetskalkyleringen
för administrativ ADB för närvarande uppvisar avsevärda
brister. Anledning finns visserligen alt räkna med vissa metodförbättringar
i fråga om kostnads- och besparingseffekterna. Vad åter avser
vinster i form av effektivitetsökning, som oftast torde utgöra det viktigaste
av de mål man vill nå genom ADB-projekten, kan man enligt statskontoret
inte vänta sig att kvantifiering och sammanvägning med övriga kalkylfaktorer
skall bli möjlig. Snarare motses den tekniska utvecklingen ytterligare
försvåra mätningen av den totala rationaliseringsvinsten.

Med hänsyn till de risker för felbedömningar och särskilt felprioriteringar
som en ofullständig kalkylering medför — i synnerhet allvarliga vid den
utbyggnad av stora och integrerade system som nu pågår eller planeras —
finner revisorerna den bild av läget som getts av statskontoret oroande. Den
synes utvisa förefintligheten av en betydande och svårreducerbar osäkerhetsfaktor,
som skulle kunna försvåra pågående verksamhet för att skapa
ett effektivt ekonomiadministrativt system. Enligt revisorernas mening är
det under sådana förhållanden angeläget att särskilda och ökade resurser
snarast avdelas för det arbete med utveckling av tekniker för lönsamhetsberäkningar
som redan inletts av statskontoret. Uppgiften bör vara att så

107

långt som möjligt utvidga det mätbara området och nå fram till åtminstone
grova approximeringar beträffande svårkvantifierbara faktorer. Därvid torde
— i varje fall på något längre sikt — datorn själv kunna tas till hjälp
vid de komplexa beräkningar som erfordras. Arbetet synes böra samordnas
med den undersökning av metoder för mätning av effektiviteten inom
statlig verksamhet som bedrivs av riksrevisionsverket liksom även med
motsvarande aktiviteter inom det enskilda näringslivet. Efter hand uppnådda
resultat bör redovisas i form av anvisningar för myndigheternas rationaliseringsverksamhet.

Vad statskontoret anfört om behovet av samordning i ADB-hänseende
mellan den lagstiftande och den administrativa verksamheten kan revisorerna
ansluta sig till. Tidiga kontakter mellan lagberedande instanser och
systemexpertis bör kunna medföra ekonomiska vinster och även ge säkrare
underlag för ADB-kalkyleringen. Den önskvärda samordningen får dock
givetvis inte innebära att lagstiftningsverksamheten reellt hämmas av hänsyn
till ADB-tekniken. Vid lönsamhetsberäkningar för ADB-projekt får
sannolikheten av mer eller mindre täta författningsändringar på området
bedömas och inkalkyleras bland övriga faktorer och systemen ges en motsvarande
utformning.

Tjänstemannaförmåner utöver löneavtal m. m.
(granskningspromemoria nr 4/1969, första avdelningen)

En utredning har företagits angående omfattningen av och kostnaderna
för förmåner som utöver de genom löneavtal och särskilda författningar
reglerade förmånerna utgår till vissa statstjänstemän. Undersökningen avser
samtliga affärsdrivande verk samt socialstyrelsen, statens vägverk, sjöfartsstyrelsen,
generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret.
Utredningen har för yttrande underställts statskontoret, riksrevisionsverket,
statens avtalsverk, riksdagens förvaltningskontor och de
anställdas huvudorganisationer, av vilka sistnämnda dock endast Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) uttalat sig. Sedan utredningen härefter
slutförts har enligt beslut av revisorerna en skrivelse i ärendet tillställts
chefen för finansdepartementet.

Av undersökningen framgår att de förmåner som här är i fråga är av
mångskiftande slag. De kostnadsmässigt lyngsta posterna är stödet till bosladsanskalfning
och liknande ändamål samt till idrotts- och friluftsverksamhet,
semestergårdar o. dyl. Vidare kan nämnas subventionering av förplägnadsverksamheten,
stöd till fortbildning och fritidsstudier, förmåner i
form av fria eller rabatterade resor, rabatt vid vissa inköp samt lån eller
kreditgarantier för diverse ändamål. Allmänt sett torde de olika slagen av
stöd kunna hänföras till endera av kategorierna direkt subvention eller
kredit/kreditgaranti. I flertalet fall då fråga varit om mera kostnadskrä -

108

vande stödåtgärder har Kungl. Maj :ts medgivande till åtgärderna inhämtats.

Beträffande kreditstödet har utredningen gett vid handen att verksamheten
inte synes vara förbunden med särskilt stora risker och inte åsamkat
statsverket förluster. Den har emellertid inneburit att betydande belopp av
statsmedel blivit bundna under lång tid.

Vad gäller de direkta subventionerna till de anställda och deras organisationer
har funnits anledning att särskilt påpeka att stödet till fritids- och
semesterverksamheten uppgår till stora belopp. Som exempel härpå kan
nämnas att inom statens järnvägar förekommit årliga bidrag på mellan
700 000 och 800 000 kronor och att även postverket, televerket och domänverket
satsar stora belopp på här ifrågavarande verksamheter. Det framhålls
vidare att förmåner av detta slag torde vara mycket ojämnt fördelade
de statliga förvaltningsmyndigheterna emellan, vilket innebär att en befattningshavares
verkstillhörighet i allmänhet är avgörande för hans möjligheter
att komma i åtnjutande av förmåner av här avsett slag.

I utredningen uttalas att stödet till fortbildning och fritidsstudier är synnerligen
lovvärt och utformat på ett sätt som inte synes ge anledning till
någon erinran. Detsamma gäller av verken bekostade särskilda åtgärder för
arbetarskydd eller hälsovård.

Beträffande stödet till förplägnadsverksamheten har påpekats att det i
vissa fall inte torde ha hållit sig inom den för sådan subventionering numera
författningsenligt fastställda ramen. Förhållandena på detta område är
emellertid under uppsikt av den nyligen inrättade, inom riksrevisionsverket
verksamma samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor.

Subventionering av rabattköp för de anställda har påtalats i ett fall, varvid
det ansetts kunna ifrågasättas om inte sådan verksamhet borde vara
självbärande.

Av de över utredningen avgivna yttrandena kan i huvudsak inhämtas följande.

Statskontoret framhåller alt strävandena att ge all statsanställd personal
en likvärdig behandling avspeglas i lagar, författningar och avtal m. m.
som gäller hela den statliga sektorn och hänvisar i sammanhanget även till
den uppbyggnad och förstärkning av centrala personaladministrativa organ,
exempelvis personalutbildnings-, omplacerings- och personalvårdsnämnderna,
som pågår. Statskontoret har vidare i början av år 1969 fått i uppdrag
att företa en översyn av den statliga personaladministrationen, varvid bl. a.
spörsmålet om central handläggning av personaladministrativa frågor skall
beaktas.

Statskontoret anför vidare att uniformitetskravet inte får drivas så långt
att myndigheternas handläggning av personalärenden onödigtvis försvåras
och framhåller bl. a. att det från såväl personalpolitiska som ekonomiska
synpunkter är väl motiverat att myndigheter vid förändringar av organisa -

109

tionen eller dess funktionssätt har möjlighet att underlätta anpassningsprocessen
för personalen genom stödåtgärder. Det anförs vidare att förmåner
av det slag som redovisats i granskningspromemorian är vanligt förekommande
inom stora delar av arbetslivet och att myndigheterna, om de måste
avstå från att använda sig av sådana förmåner, skulle riskera att komma
i ett sämre läge i konkurrensen om arbetskraften. Myndigheterna bör därför
ha en viss handlingsfrihet, men hithörande förhållanden förtjänar att
ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Riksrevisionsverket tar upp frågan om subventionering av förplägnadsverksamheten
och framhåller bl. a. att det i granskningspromemorian nämnda
åtagandet av domänverket att under vissa betingelser lämna bidrag till
en för bespisningen anlitad restauratör inte medfört att något bidrag behövt
utgå. Av televerket tillämpad kontant subventionering av personalens
måltider är under avveckling. Verket hänvisar i övrigt till att de i promemorian
berörda fallen av förplägnadsstöd beaktas av samarbetsdelegationen
för förplägnadsfrågor.

Den i undersökningen påtalade ojämnheten i förmåner verken emellan
bör med hänsyn till kostnaderna enligt riksrevisionsverkets mening inte
leda till åtgärder i syfte att ge alla statsanställda dylika förmåner.

Riksrevisionsverket säger sig i sitt förvaltningsrevisionella arbete ha uppmärksammat
vissa i undersökningen redovisade förmåner. Som exempel
härpå nämns av domänverket utgivna lån för bilinköp och vattenfallsverkets
stöd till rabatterade inköp för de anställda. Vidare framhålls att verket
ämnar följa utvecklingen i stort av de tjänstemannaförmåner som kan förekomma
utöver löneavtal m. m.

Stålens avtalsverk erinrar om alt frågan hur man från avtalssynpunkt
bör behandla naturaförmåner och vissa andra förmåner av den art som berörs
i undersökningen diskuterats i samband med den kollektivavtalsreglering
av anställningsförmånerna som genomfördes fr. o. in. den 1 januari
1966. Man hade därvid stannat för att reglera endast sådana förmåner som
var förenade med tjänsterna eller vissa slag av tjänstgöring och som betalades
ut kontant till tjänstemännen eller som kostnadsfritt eller mot reducerad
avgift tillhandahölls direkt av myndigheten. Bestämmelser om sådana
förmåner som avses i utredningen hade därför inle tagits in i avtal, och något
yrkande från personalorganisationerna att så skulle göras hade varken
då eller senare framförts till avtalsverket.

1 fråga om stödet till olika slag av idrotts- och friluftsverksamhet synes
avtalsverket inta en mindre restriktiv hållning än riksrevisionsverket och
anser det motiverat att även andra myndigheter än de i utredningen angivna
erhåller medel för sådan verksamhet i den mån den bedrivs av föreningar
el. dyl. bland de anställda.

Frågan om bidrag till fritidsstudier förtjänar enligt avtalsverkets mening
att närmare studeras.

Riksdagens förvaltningskontor uttalar att förvaltningskontoret ansluter
sig till en i utredningen framförd tanke att för riksdagsförvaltningen bör
tillämpas samma principer beträffande förplägnadsverksamheten som för
statsförvaltningen i övrigt.

Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S)
anför att fall förekommit då statsanställda fått subventionering av förplägnaden
som legat inom ramen för gällande normer indragen utan att de erbjudits
annan möjlighet till subventionerad lunch. Vidare understryks starkt
uppfattningen att de extra förmånerna av olika slag utgör en del av de allmänna
anställningsvillkoren. Sådana förmåner förekommer inom alla områden
av arbetsmarknaden och inte enbart inom statsförvaltningen. Att förmånerna
inte är reglerade i kollektivavtal får inte las som intäkt för åtgärder
för att i kostnadsbesparande syfte reducera förmånernas innehåll.

1 den ovannämnda skrivelsen till chefen för finansdepartementet har revisorerna
till utredningsresultaten knutit följande kommentarer.

Vad gäller frågan om stödet till förplägnadsverksamheten konstateras att
verksamheten är föremål för granskning genom samarbetsdelegationen för
förplägnadsfrågor. Några åtgärder härutöver finner revisorerna för närvarande
inte påkallade.

Beträffande förmånssystemet i stort framför revisorena följande allmänna
synpunkter och överväganden.

Genom Svenska arbetsgivareföreningen har vissa undersökningar gjorts
beträffande omfattningen av naturaförmåner för tjänstemännen inom föreningens
avtalsområde. Enligt dessa undersökningar kan värdet av dylika
förmåner år 1967 beräknas ha uppgått till omkring 0,4 procent av den totala
lönesumman för tjänstemännen. Motsvarande undersökningar i början av
1960-talet gav procenttalet 0,5.

Revisorerna har funnit det vara av ett visst intresse att på grundval av

Personalkostnader och extra förmåner budgetåret 1967/68

Verk Personalkostnader Kostnader för förmå- Kostnaderna för

enligt »Statliga företag» ner enligt gransknings- förmånerna i procent
för budgetåret 1967/68 promemorian för 1967/ av personalkosteller
år 1968 68 eller år 1968 naderna

Kr. Kr.

Postverket	1 045 000 000	1 248 360	0,12
Televerket	1 014 800 000	1968981	0,02
Statens järnvägar	1 862 000 000	770 0002	0,04
Luftfartsverket	35 300 000	177 000	0,50
Statens vattenfallsverk	280 500 0003	266 3003	0,09
Domänverket	265 000 0003	1 625 2813	0,61

1 Kostnaderna för fri telefon bär ej kunnat tas med.
3 Kostnaderna för fria resor har ej kunnat tas med.

3 Avser kalenderåret 1968.

föreliggande material på motsvarande sätt något belysa relationerna mellan
å ena sidan statsverkets i promemorian redovisade kostnader för de extra
förmånerna och å andra sidan myndigheternas lönekostnader. I sådant syfte
har för de verk som redovisat mera avsevärda kostnader för extra förmåner
i vidslående tabell sammanställts vissa uppgifter avseende budgetåret
1967/68 eller för statens vattenfallsverk och domänverket kalenderåret
1968. Som mått på lönekostnaderna har tagits de belopp som angetts under
posten »Personalkostnader» i publikationen »Statliga företag».

Som framgår av tabellen visar domänverket ett förhållandevis högt relationstal,
0,61 procent. Det bör emellertid beaktas att vissa av de förmåner
som domänverket upplåtit är av speciell natur och tillkomna som ett led i
verkets uppgifter som central myndighet för jakt- och fiskevården på statens
domäner och som förvaltare av ett stort, statsägt skogs- och fastighetsbestånd.
De av domänverket upplåtna förmånerna torde således i vissa fall
innefatta fördelar för det allmänna som inte avspeglas i tabelluppgifterna.
De inom luftfartsverket förekommande förmånerna gäller väsentligen fria
resor för personal mellan hemmet och arbetsplatsen. Förmånerna av fri
telefon för personal inom televerket och fria resor för statens järnvägars
personal, vilka förmåner reglerats i löneavtal, har inte kunnat tas med.

Skiljaktigheter av olika slag torde föreligga i de beräkningssätt som tilllämpats
av arbetsgivareföreningen respektive för de i tabellen presenterade
talen, varför jämförelser emellan dem bör göras med en viss försiktighet.
Det synes dock vad gäller de av undersökningen omfattade verken i stort
sett kunna hävdas att de anställdas extra förmåner inte är större i förhållande
till lönerna än vad som gäller för de anställda inom den privata sektorn
av arbetsmarknaden.

I fråga om den ojämna fördelningen av förmåner mellan myndigheterna
anför revisorerna att det i och för sig kan synas önskvärt att en statsanställds
extra förmåner inte skall vara beroende av den anställdes verkstillhörighet.
Revisorerna har emellertid vid sina överväganden i frågan kommit
till den uppfattningen, att det för närvarande knappast är möjligt att
åstadkomma någon långt driven utjämning i detta hänseende. En sådan utjämning
synes nämligen i princip kunna företas antingen genom en utvidgning
av den krets av myndigheter hos vilka extra förmåner tillhandahålls
eller genom avveckling av vissa nu utgående förmåner. En ökad användning
av förmånssystemet torde dock bli mycket kostsam för statsverket,
och revisorerna anser sig inte kunna förorda några åtgärder i detta syfte.
Vad åter gäller möjligheterna att avveckla nuvarande förmåner bör vad
som anförts om förmånernas betydelse i konkurrensen om arbetskraften ges
stort beaktande. De i de berörda verken anställda skulle vidare sannolikt
visa föga förståelse för åtgärder, genom vilka de skulle fråntas förmåner
som de betraktat såsom ingående i anställningsvillkoren.

Revisorerna förklarar sig inte vara beredda att på grundval av den gjorda

112

undersökningen för närvarande föreslå några konkreta åtgärder i syfte att
åstadkomma en utjämning inom förmånssystemet eller i andra avseenden
påverka detta. Även om det på tidigare angivna grunder kunde hävdas att
statsverkets kostnader för de extra förmånerna motsvarar endast en ringa
del av de totala lönekostnaderna, vore emellertid utgifterna och inkomstbortfallet
i och för sig betydande. Det vore därför enligt revisorernas mening
angeläget att utvecklingen på området fortlöpande bevakades.

Revisorerna anför avslutningsvis att de erfarit att vissa i förevarande undersökning
behandlade spörsmål vore uppmärksammade inom finansdepartementet
och att de med hänsyn härtill ansett sig böra överlämna undersökningen
till chefen för finansdepartementet för kännedom.

Ej avslutade ärenden

Förvaltningskostnader i statens ntlåningsverksamhet
(granskningspromemoria nr 12/1969, första avdelningen)

En utredning har verkställts angående de förvaltningskostnader som belöper
på den av staten bedrivna utlåningsverksamheten. Den i ärendet upprättade
granskningspromemorian har remissbehandlats.

Utbildningsdepartementet
Avslutade ärenden

Fortbildning av lärare under s. k. studiedagar
(granskningspromemoria nr 2/1968 på andra avdelningen)

Anordnande av studiedagar är ett led i den fortbildningsverksamhet som
systematiskt bedrivs i syfte att informera lärarna om utvecklingen på skolväsendets
område. 1 verksamhetsberättelsen för år 1968 anmäldes att revisorerna
låtit verkställa en omfattande undersökning med sikte på att klarlägga
bl. a. lärarnas attityd till studiedagsorganisationen och de möjligheter
som kan finnas att förbilliga och effektivisera verksamheten. Resultatet
av undersökningen hade sammanfattats i en granskningspromemoria,
som utsänts på remiss till berörda myndigheter. Ärendet har slutförts under
år 1969.

Granskningen har givit vid handen att många lärare i åtskilliga avseenden
varit starkt kritiska mot den form av fortbildning som bedrivits under
de av länsskolnämnderna regionalt anordnade studiedagarna. Bl. a. har påtalats
att i studiedagsprogrammen alltför stort utrymme lämnats åt teoretiserande
information om den allmänna undervisningsmetodiken i stället
för åt en mera konkret ämnesfördjupning. Flertalet av lärarna har uppgivit,
att studiedagarna haft ingen eller endast ringa betydelse för deras uppläggning
av undervisningen. Kritik har också framförts mot studiedagsprogram -

113

mens innehåll, bl. a. i det avseendet att dessa inte ansetts ha haft den aktualitet
som hade varit önskvärd. Många lärare har rest krav på rationalisering
och effektivisering av studiedagsverksamheten. I sammanhanget har önskemål
framkommit om att radio och television i större utsträckning framdeles
skall användas i fortbildningen. 1 granskningspromemorian har föreslagits
följande åtgärder i syfte att effektivisera den ifrågavarande verksamheten.

1) Genom skolöverstyrelsens försorg bör de av länsskolnämnderna hittills
tillämpade studiedagsprogrammen underkastas en allmän översyn. På
grundval av bl. a. brett upplagda behovsanalyser för de olika lärarkategorierna
bör skolöverstyrelsen centralt lämna länsskolnämnderna direktiv om
uppläggningen av de kommande studiedagsprogrammen. Vid utarbetandet
av studieprogrammen bör i fortsättningen ökad hänsyn tas till lärarnas
egna önskemål.

2) En undersökning bör göras om inte länsstudiedagarna framdeles i
större utsträckning lokalt kan förläggas till lärarnas egna skolor. Det har
härvid förutsatts att skolornas huvudlärare i huvudsak skall fungera som
ledare för fortbildningen och att dessa lärare på förhand skall informeras
av länsskolnämnderna om aktuellt informationsstoff.

3) Det bör undersökas om inte i stället för eller som komplement till
vissa föreläsningar s. k. studiedagspaket bör användas i studiedagsverksamheten,
innebärande att deltagande lärare tillställs ett på förhand utarbetat
och tryckt expertmaterial, som sedan blir föremål för studium i mindre
grupper.

4) Radion och televisionen som hjälpmedel i studiedagsverksamheten
bör snarast prövas. Om de praktiska och kostnadsmässiga problemen i
samband med dessa massmedias användning kan lösas, bör undersökas om
inte riksstudiedagar kan ersätta eller minska behovet av länsstudiedagar.

5) Anledningen till och konsekvenserna av att de personella resurserna i
fråga om fortbildningen varierar de olika länsskolnämnderna emellan bör
utredas. Samtidigt bör undersökas om det är tillräckligt sörjt för att fortbildningsledarna
själva får den information som är nödvändig för den
verksamhet de utövar.

6) Eftersom halva studiedagar medfört avsevärt högre kostnader än hela
studiedagar bör undersökas om den pedagogiska effekten av förstnämnda
studiedagstyp är så hög att den motiverar att halva studiedagar i fortsättningen
bibehålls.

7) Med hänsyn til! att kostnaderna för studiedagsverksamheten är förhållandevis
höga — statens totala utgifter torde i nuläget belöpa sig till
ca 7 milj. kronor per år — bör utgifterna i fortsättningen av länsskolnämnderna
bokföras på ett sådant sätt att en noggrannare kostnadsbevakning
möjliggörs.

Skolöverstyrelsen har i sitt remissyttrande bl. a. förklarat att ämbetsverket
under år 1968 vidtagit en rad åtgärder i de i granskningspromemorian

114

angivna syftena. I sin anslagsframställning för budgetåret 1969/70 har skolöverstyrelsen
vidare uttalat, att ämbetsverket — med hänsyn bl. a. till storleken
av statens och kommunernas engagemang i hithörande verksamhet
— vid sin planering låtit studiedagarna och möjligheten att höja effekten
av dessa inta en central plats. I sammanhanget har upplysts att den ifrågavarande
planeringen, som främst inriktar sig på första hälften av 1970-talet,
innebär att skolöverstyrelsen under de närmaste åren avser att genomföra
mycket genomgripande reformer på förevarande område.

Revisorerna har under hänvisning till skolöverstyrelsens yttrande, av
vilket framgått att huvuddelen av de i granskningspromemorian framförda
önskemålen om studiedagsverksamheten utan onödigt dröjsmål torde komma
att tillgodoses, beslutat att ärendet för närvarande inte skall föranleda
vidare åtgärd från revisorernas sida. En i ärendet upprättad tilläggspromeinoria
har dock tillställts berörda fackmyndigheter m. fl. för kännedom.

Ej avslutade ärenden
Svenskt biografiskt lexikon

(granskningspromemoria nr 7/1969, andra avdelningen)

En undersökning har verkställts huruvida den av riksdagen fastställda
tidsplanen för Svenskt biografiskt lexikons utgivande hållits. Samtidigt har
utretts om lexikonarbetet för närvarande bedrivs under tillräckligt rationella
former. Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en granskningspromemoria,
som utsänts på remiss till berörda myndigheter.

Anskaffning av teknisk utrustning för ggmnasier och fackskolor
(granskningspromemoria nr 14/1969, andra avdelningen)

För att underlätta och förbilliga anskaffningen av teknisk utrustning till
det nya gymnasiet och till fackskolan har skolöverstyrelsen tillställt berörda
skolor särskilda s. k. utrustningslistor. En undersökning har gjorts
om nämnda listor varit så utformade att de varit till åsyftad hjälp vid anskaffningen.
Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en granskningspromemoria,
som utsänts på remiss till berörda myndigheter.

J ordbrulcsde par temen tet
Avslutade ärenden

Visst fiskerilån

(granskningspromemoria nr 6/1969, tredje avdelningen)

Med anledning av en från enskild person inkommen skrift har en undersökning
gjorts dels huruvida vissa av landstinget i Göteborgs och Bohus

115

lan meddelade beslut i ärenden angående fiskerilån behandlats i enlighet
med gällande bestämmelser, dels huruvida gällande författningar om fiskerilån
är så utformade och tillämpade att de står i överensstämmelse med
statsmakternas avsikt med lånestödet.

I ovannämnda granskningspromemoria har en redogörelse lämnats för
de vid olika tidpunkter gällande bestämmelserna om fiskerilån och för de
speciella förhållanden som förelegat beträffande i ärendet aktuella låneansökningar.
I promemorian har framhållits att landstinget i sin ställning
som låneförmedlare svarat för beviljade lån såsom för egen skuld och att
det har varit landstinget obetaget att föreskriva den säkerhet som fordrats
i ärendena. Klaganden har alltså fått sina låneärenden prövade och behandlade
i enlighet med gällande författningar. — I den sistberörda frågan har
framhållits att de författningar enligt vilka låneärendena behandlats numera
blivit upphävda och att nya bestämmmelser om fiskerilån trätt i kraft
den 1 juli 1969. Enligt dessa bestämmelser fanns möjlighet till förnyad
prövning av klagandens behov av lånestöd med utgångspunkt i det aktuella
läget. Anledning saknades därför numera att föranstalta om åtgärder rörande
tillämpningen av de äldre bestämmelserna.

Revisorerna har beslutat att ärendet inte skall föranleda ytterligare åtgärd.

Civildepartementet

Avslutade ärenden

Landshövdingarnas tjänstebostäder
(granskningspromemoria nr 5/1968 på första avdelningen)

I verksamhetsberättelsen för ar 1968 anmäldes under kommunikationsdepartementet
att i en granskningspromemoria behandlats vissa frågor som
sammanhänger med reparation och underhåll av länsresidensen. Yttranden
över promemorian har sedermera inhämtats från samtliga länsstyrelser,
byggnadsstyrelsen, statskontoret och riksrevisionsverket, och revisorerna
har sedan undersökningen härefter slutförts avlåtit en skrivelse i ärendet
till Kungl. Maj :t.

Enligt gällande löneavtal äger landshövding åtnjuta fri bostad med uppvärmning
och elektrisk ström. På sätt arbetsgivaren bestämmer skall bostaden
vara försedd med möbler och andra inventarier för representationsändamål.
Med bostaden skall vidare följa dispositionsrätt till planterat område.

Revisorerna upptog redan i sin år 1955 avgivna berättelse vissa spörsmål
rörande landshövdingarnas bostadsförmåner. Revisorernas uppfattning i
hithörande frågor vann stöd hos de i ärendet hörda myndigheterna och hos

116

riksdagen. Med anledning av riksdagens skrivelse i ämnet har Kungl. Maj :t
bl. a. låtit verkställa en utredning om vissa speciella förmåner utöver fri
bostad som vid tiden för undersökningen utgick till ett antal landshövdingar.
Dessa extra förmåner är numera praktiskt taget helt avvecklade.

1955 års undersökning avsåg kostnaderna för budgetåren 1945/46—
1954/55. Den i förenämnda granskningspromemoria redovisade undersökningen
bygger på uppgifter från byggnadsstyrelsen om kostnaderna för budgetåren
1955/56—1967/68. Kostnaderna har fördelats på underhåll, större
ombyggnader och reparationer, skötsel av trädgårdar o. dyl. samt anskaffning
av möbler m. m.

De redovisade totala kostnaderna för landshövdingbostäderna var för
de tio budgetår som omfattades av 1955 års undersökning sammanlagt
drygt 6,3 milj. kronor, d. v. s. i genomsnitt 630 000 kronor per år. Totalbeloppet
för de nu granskade tretton budgetåren är 14 milj. kronor, motsvarande
ett årsmedeltal av nära 1,1 milj. kronor. I de båda sistnämnda beloppen
ingår inte vissa kostnader för sådana åtgärder som grundförstärkning,
fasad- och takrenoveringar m. in.; dessa kostnader, tillhopa nära 3,5
milj. kronor, har av byggnadsstyrelsen redovisats för sig, då de inte ansetts
böra belasta bostäderna. Någon sådan särredovisning förekom inte i de
uppgifter från byggnadsstyrelsen som låg till grund för 1955 års undersökning.
Det har inte varit möjligt att helt klarlägga vilka beräkningsgrunder
som då tillämpades i detta hänseende, men det är inte osannolikt att kostnader
av här avsedd art kommit att ingå i totalbeloppen och att skillnaden
i kostnader mellan de båda undersökningstillfällena således i själva verket
skulle vara större än ovan angivits. Det torde, med självfallet hänsynstagande
till penningvärdeförsämringen, under alla omständigheter kunna
hävdas att en kostnadsstegring ägt rum.

I remissyttrandena har bl. a. vissa principiella synpunkter anförts på
frågan om kostnadernas storlek och kostnadsutvecklingen. Sålunda hänvisar
byggnadsstyrelsen till att underhållskostnadsindex från mitten av den
första till mitten av den andra av de undersökta perioderna ökat från 188
till 392, vilket skulle innebära att man i stället för ökning borde räkna
med en genomsnittlig minskning av kostnaderna per år med 104 640 kronor
eller 16,5 procent.

I statskontorets yttrande framhålls däremot att utgiftsökningen otvivelaktigt
är betydande och klart överskrider den indexmässiga stegringen av
byggnadskostnaderna under motsvarande tid.

Statskontoret har även redovisat en försöksvis gjord beräkning av underhållskostnaderna
per kvadratmeter lägenhetsyta för samtliga residens utom
Tessinska palatset under den senare undersökningsperioden. Undersökningen,
vars resultat framläggs med förbehåll för vissa felkällor, utvisar
bl. a. att dessa kostnader varierar mycket starkt mellan de olika residensen.
De högsta summorna belöper på Uppsala och på Kronobergs län med

117

82 respektive 80 kronor per kvm lägenhetsyta och de lägsta på Södermanlands
län med 8 kronor och på Älvsborgs län med 17 kronor. Statskontoret
har vidare ställt de framräknade beloppen i relation till en som normal
eller skälig beräknad underhållskostnad på 25 kronor per kvm och år.
Endast för åtta residens ligger kostnaderna inom den sålunda angivna gränsen,
medan för övriga femton residens redovisas högre värden.

Revisorerna har i sin skrivelse till Kungi. Maj:t inte funnit påkallat att
ta ställning till frågan om vilken beräkningsmetod som kan synas mest
ägnad att ge en rättvisande bild av kostnadsutvecklingen. Oavsett om kostnaderna
kan anses ha ökat eller ej är de nämligen, absolut sett, fortfarande
av eu storlek som enligt revisorernas mening i och för sig utgör tillräckligt
skäl att ägna hithörande frågor fortsatt uppmärksamhet.

Vid såväl 1955 års som 1968 års undersökning har kunnat konstateras,
att en tidsmässig samstämmighet nära nog regelbundet föreligger mellan å
ena sidan landshövdingskiftena och å andra sidan större reparationer och
ombyggnader. Länsstyrelserna har i sina yttranden över granskningspromemorian
lämnat vissa förklaringar härtill. Det har således genomgående
framhållits att jnst landshövdingskiftena är lämpliga tidpunkter för vidtagande
av mera vidlyftiga reparations- och ombyggnadsåtgärder — det är
lättare att då friställa bostäderna för en tid, vartill kommer att boställshavarna
förorsakas mindre besvär och olägenheter än om arbetena utförs när
bostäderna utnyttjas. I enlighet härmed kan omfattningen av hithörande
kostnader till inte ringa del anses sammanhänga med att vid skiftena ofta
förefunnits sedan åratal uppdämda behov av grundlig renovering och modernisering
av bostäderna.

Revisorerna har uttalat att de inte vill bestrida att de skäl som anförts
för förläggning av större reparationer och ombyggnader till landshövdingskiftena
i och för sig förtjänar beaktande. Det synes emellertid kunna sättas
i fråga om det tillämpade förfarandet alltid varit förenligt med kraven
på en kostnadsmässigt rationell, planmässig vård av byggnaderna. Dessa
är nästan genomgående mycket gamla, vilket innebär inte bara att kostnaderna
för ombygggnader, reparationer och underhåll blir stora utan även
att särskilda risker föreligger för väsentliga kostnadsfördyringar, om åtgärder
som förr eller senare ofrånkomligen måste vidtas skjuts upp en längre
tid. Det borde därför eftersträvas, i den mån bostäder för landshövdingarna
även fortsättningsvis komme att vara inrymda i de nuvarande residensen,
att ombyggnader och reparationer inte lämnades att anstå till landshövdingskiftena
i sådan utsträckning att det medförde merkostnader för statsverket.

Residensens karaktär av byggnadsminnesinärken har av många länsstyrelser
åberopats som skäl för att landshövdingarnas bostäder borde vara inrymda
i de nuvarande residensbyggnaderna. De kulturhistoriska värdena
har nämligen ansetts få ett särskilt skydd genom landshövdingfamiljens

8—690646

118

kontinuerliga tillsyn över och vård av de disponerade utrymmena. Vidare
har länsstyrelserna med stor samstämmighet hävdat att några ekonomiska
fördelar inte torde vara att vinna genom att utnyttja utrymmena för andra
ändamål.

Beträffande denna fråga har revisorerna ansett sig endast böra anföra,
att byggnadernas ålder och beskaffenhet i övrigt sand hänsynen till deras
egenskap av byggnadsminnesmärken uppenbarligen i många fall måste få
till följd, att de åtgärder som erfordras för att hålla bostäderna i nivå med
modern bostadsstandard och eljest i fullgott skick blir betydligt mer kostnadskrävande
än motsvarande åtgärder i nyuppförda byggnader.

En faktor som av länsstyrelserna tillmätts stor betydelse vid bedömningen
av kostnaderna för residensen är landshövdingarnas representationsverksamhet.
Ett flertal länsstyrelser har framhållit att representationen i
dess nuvarande form, d. v. s. i hemmiljö och i kulturhistoriskt intressanta
byggnader, erbjuder värden som inte står att vinna vid representation i
annan omgivning. Med hänsyn till den oklarhet som råder om den framtida
omfattningen och utformningen av den regionala förvaltningen har
revisorerna för sin del ansett att särskild försiktighet bör iakttas när fråga
uppstår om mera omfattande åtgärder för utrustning in. in. av representationsutrymmen
i residensen.

Revisorerna har samtidigt framhållit att kostnaderna för att hålla residensen
i tillfredsställande skick enbart för representationsändamål inte torde
vara nämnvärt högre än de kostnader som betingas redan av deras egenskap
av kulturminnesmärken. De för statsverket kännbara merkostnaderna
är snarare en följd av att residensen utnyttjas även som bostäder. Visserligen
har i många fall anförts att de efter vidtagna upprustnings- och moderniseringsåtgärder
numera får anses ha en tillfredsställande standard,
men erfarenheten visar dock att vid ett visst tillfälle nedlagda kostnader av
betydande omfattning inte utesluter senare krav på genomgripande ombyggnadsarbeten.

Revisorerna har avslutningsvis erinrat om att vid 1955 års undersökning
uttalats att systemet med fria bostäder för landshövdingarna inte borde
överges. Även om kostnaderna för residensen måste anses alltjämt vara
höga, har revisorerna inte heller nu funnit sig böra förorda ett upphävande
av detta system, som f. ö. — med hänsyn till att rätten till fri bostad numera
är reglerad genom avtal — inte torde kunna avvecklas genom en ensidig
åtgärd från statsmakternas sida. Förhållandet är enligt revisorerna ägnat
att understryka vikten av att de möjligheter till besparingar som föreliggei
inom ramen för gällande ordning blir väl tillvaratagna. Revisorerna har
sagt sig kunna i princip ansluta sig till den av riksrevisionsverket framförda
tanken, att en ingående värdering och analys av hithörande kostnader skulle
kunna bilda ett tjänligt underlag för vidare bedömanden av vilka åtgärder
i besparingssyfte som kunde vara lämpliga. Det har också synts an -

119

geläget att med ledning härav en långsiktig plan upprättas, så att arbetet
med reparationer, underhåll och ombyggnader kan bedrivas efter rationella
grunder och en sannolikt kostnadsfördyrande anhopning av upprustningsåtgärder
till landshövdingskiftena kan undvikas.

EU spörsmål som enligt revisorernas mening också bör underkastas eu
grundlig prövning är frågan om i vad mån det i särskilda fall kan ställa sig
billigare för statsverket att i stället för större ombyggnad eller reparation
av ett residens uppföra en ny byggnad eller eventuellt ordna bostadsfrågan
genom förhyrning.

Revisorernas skrivelse till Kungl. Maj :t utmynnar i en hemställan om
alt Kungl. Maj :t ville, genom uppdrag till byggnadsstyrelsen eller på annat
sätt, ombesörja alt de av revisorerna upptagna frågorna ingående prövas
i syfte att nedbringa statsverkets kostnader för länsresidensen.

Ej avslutade ärenden

Arbetsbalansen på statens planverks planbijrå
(granskningspromemoria nr 13/1969, tredje avdelningen)

En utredning har företagits rörande arbetsbalansen hos planverket med
särskild inriktning på förhållandena vid verkets planbyrå. I upprättad
granskningspromemoria har lämnats uppgifter om balansens utveckling under
de två år som myndigheten varit i verksamhet samt om ärendenas natur
och den genomsnittliga handläggningstiden. I anslutning därtill har anförts
vissa synpunkter, ägnade att begränsa arbelsbalans och handläggningstider
särskilt såvitt gäller besvärsärenden. Promemorian har sänts på
remiss till planverket.

Industride partementet
Avslutade ärenden

Statens vattenfallsverks förvärv av visst elektriskt distributionsföretag
(granskningspromemoria nr 8/1968 på tredje avdelningen)

Utredning har företagits rörande de faktorer som varit bestämmande för
den köpeskilling som av statens vattenfallsverk erlagts vid förvärvet år
1967 av ett elektriskt distributionsföretag i ljunganområdet i Västernorrlands
län. Ärendet, som omnämndes i revisorernas verksamhetsberättelse
för år 1968, har slutförts under år 1969.

Vattenfallsverket har under de senare åren redovisat en avsevärd öknina''
av antalet abonnenter i detalj distributionen. Ökningen har i ej ringa mån
samband med förvärv av nya distributionsområden. Utvecklingen i detta
hänseende står i överensstämmelse med de av statsmakterna godkända och

120

understödda riktlinjerna för eldistributionens rationalisering. De innebär
i stort sett att mindre och föga bärkraftiga distributionsanläggningar efter
band skall överläs av större och bättre rustade företag. Med de större enheter
som därigenom bildas blir det möjligt att tillämpa rationellare metoder
för utbyggnad, upprustning och service. Förutsättningar skapas på
så sätt för en god standard samt för enhetliga läxor och rimliga priser på
elström.

Enligt uppgifterna i den i samband med undersökningen upprättade
granskningspromemorian omfattade ljunganområdet endast drygt 2 000
abonnenter; det var alltså som självständig enhet för litet för att motsvara
nutida krav på ett elektriskt distributionsområde. Genom afl vattenfallsverket
tidigare innehade detaljdislributionen inom några närbelägna glesbygdsområden
fanns möjligheter att genom sammanläggning erhålla ett
distributionsområde av godtagbar storlek. Då andra kraftintressenter emellertid
tidigare varit dominerande i ifrågavarande länsdelar, innebar förvärvet
i viss mån en nyetablering. Det hade skel t på rent affärsmässiga
grunder.

I samband med försäljningen av ljungandistributionen framträdde vid sidan
om vattentallsverket även några enskilda företag som spekulanter.
Ehuru helt preciserade och jämförbara uppgifter inte kunnat erhållas, har
det kunnat förutsättas att vattenfallsverkets köpeskilling avsevärt överstigit
vad de enskilda företagen varit beredda att betala. Samtidigt vore
att märka, att vattenfallsverkets utvidgning av sin detaljdistribution i olika
sammanhang motiverats av önskan att det allmänna medverkade till
låga eltaxor. Även vissa andra förhållanden — främst den beräknade ökningen
av förbrukningen under det framförliggande decenniet samt det
förhållandet att befolkningen i ljunganområdet enligt pågående länsplanering
väntades avsevärt sjunka i antal — syntes visa bristande överensstämmelse
med vattenfallsverkets bedömning av de ekonomiska framtidsutsikterna
för eldistributionen inom området. Samtidigt framhölls emellertid i
promemorian, att åtskilliga faktorer i beräkningarna var svårbedömbara,
exempelvis verkningarna av framtida strukturrationalisering, samt att skiljaktigheter
bl. a. i fråga om förräntningskravet kunde resultera i olika nuvärden
för vattenfallsverket och för de enskilda spekulanterna.

I slutet av år 1968 remitterades granskningspromemorian för yttrande
till statens vattenfallsverk.

I utlåtande den 20 januari 1969 har vattenfallsverket beträffande den
allmänna bakgrunden för verkets detalj di stributionsverksamhet anfört
bl. a., att den kostnadskrävande distributionen i rikets glesbygder påkallade
eu utjämning i syfte att åstadkomma någorlunda enhetliga eltaxor och
att enda möjligheten därvidlag utgjordes av subvention av glesbygdsområdena,
antingen direkt från staten eller genom distributionsföretagen själva
genom utjämnade tariffer mellan olika typer av distributionsområden.

121

1 enlighet med beslut av statsmakterna hade valtenfallsverket gjort väsentliga
insatser av nämnda art såvitt gällde Västerbotten och Norrbotten, och
man eftersträvade nu att vidga området för dessa insatser. Vattenfallsverkets
engagemang i detaljdistributionen var även av betydelse genom att
dess taxor otta blev ledande lör andra företag vid prisbildningen på elenergi.

Beträffande de räntabilitetskalkyler som uppgjorts i samband med förvärvsärendets
beredning har valtenfallsverket anfört, att man i kalkyler
av detta slag primärt måste idgå från vissa erfarenhetsmässigt grundade
normtal, vilka sedan får anpassas till de speciella förhållandena och de successivt
uppnådda förhandlingsresultaten. Relativt små förändringar på
intäkts- och kostnadssidan kunde även påverka det kapitaliserade affärsvärdet
krattigt. Det vore därför inte ägnat att förvåna, om man med något
olika förutsättningar, exempelvis i fråga om råkraften, belastningsförhållanden
och avkastningskrav, kunde komma till rätt varierande betalbart
pris för distributionen.

Såvitt gällde det aktuella förvärvet framhölls i remissvaret, att kalkylen
baserats på det förräntningskrav som låg till grund för verkets taxesättning
samt ett rörelseöverskotl beräknat som medelvärdet av beräknade
värden för 1967 och 1975 års belastningsstadier vid 8 procent årlig belaslningsökning.
Redan med dessa förutsättningar förelåg en god marginal
mellan den erlagda köpeskillingen och det beräknade affärsvärdet. En ytterligare
marginal erhölls genom viss överenskommelse angående överskottskraft.
Som bakgrund till den nämnda beräknade belastningsökningen framhölls
att centrala driftledningens motsvarande procenttal — om man inräknade
bostadsuppvärmningen — varierade mellan 9,7 och 10,9 för åren
1960—1975. Dessa procenttal avsåg ett genomsnitt för hela landet. Beträffande
befolkningsutvecklingen i del aktuella området vore dock att märka
att — enligt vattenfallsverkets erfarenhet — antalet elkonsumenter i en
avfolkningsbygd inte minskade i samma utsträckning som antalet bofasta,
eftersom ett ej oväsentligt antal bostäder brukade behållas för fritidsändamål.

På grund av det anförda vidhöll valtenfallsverket sin uppfattning att den
erlagda köpeskillingen varit skälig och behövlig för att få till stånd ett förvärv.

1 en särskild tilläggspromemoria har sammanfattningsvis framhållits,
att värderingen av elektriska distributionsanläggningar inrymmer åtskilliga
starkt fackbetonade problem och att även små variationer i de faktorer
på vilka beräkningarna grundas kan ge kraftigt utslag i det kapitaliserade
affärsvärdet. Genom remissen hade åsyftats att erhålla mera detaljerade
uppgifter rörande vattenfallsverkets beräkning av den erbjudna köpeskillingen.
Med beaktande av de av valtenfallsverket anföida synpunkterna
syntes tillräcklig anledning inte föreligga att för det dåvarande vidtaga ytterligare
åtgärder i ärendet.

122

Med godkännande av tilläggspromemorian har revisorerna beslutat lägga
ärendet till handlingarna.

Ej avslutade ärenden

Personalfrågor hos styrelsen för teknisk utveckling
(granskningspromemoria nr 9/1969, tredje avdelningen)

En utredning har verkställts angående vissa personalfrågor hos styrelsen
för teknisk utveckling. Ärendet berör bl. a. frågan om personalökningar
och lönesättningen i olika anställningsformer, främst mot bakgrunden av
att styrelsen deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering''.
Den i ärendet upprättade granskningspromemorian har för yttrande
remitterats till statskontoret, riksrevisionsverket, statens avtalsverk och
styrelsen för teknisk utveckling.

Avskrivning av vissa lån hos styrelsen för teknisk utveckling
(granskningspromemoria nr 11/1969, tredje avdelningen)

Utredning har företagits rörande avskrivning av vissa lån, som utlämnats
av INFOR och av styrelsen för teknisk utveckling och som avsett finansiellt
stöd i syfte att föra fram forskningsresultat och uppfinningar till industriell
produktion. En i ärendet upprättad granskningspromemoria har
för yttrande remitterats till statskontoret, riksrevisionsverket och styrelsen
för teknisk utveckling.

Riksdagen och dess verk
Avslutade ärenden

Riksbankens avdelningskontor
(granskningspromemoria nr 3/1968 på andra avdelningen)

I den ovannämnda granskningspromemorian har mot bakgrund av ett
beslut av 1959 års riksdag till behandling upptagits frågan om den lämpliga
omfattningen av riksbankens kontorsnät. Enligt detta beslut skulle riksbanken
tills vidare få behålla avdelningskontor på de platser där sådana dä
var inrättade. Beträffande distriktsindelningen åter var riksdagens klart
uttryckta mening den, att avdelningskontoren måste få väsentligt ökade
arbetsuppgifter för att de skulle kunna bibehållas i nuvarande omfattning
på längre sikt. Möjligheterna att tillföra kontoren ytterligare arbetsuppgifter
från statsförvaltningen borde därför snarast utredas och resultaten redovisas
för riksdagen. Riksbanksfullmäktige ålades att vidtaga härför erforderliga
åtgärder. Under alla förhållanden måste en omprövning av distriktsindelningen
på längre sikt komma till stånd under 1980-talet.

123

Den i promemorian utförligt redovisade undersökningen utmynnar i följande
sammanfattande omdöme.

Varken genom tillkomst av nya arbetsuppgifter eller genom ökning av
gamla har sedan år 1959 ökad sysselsättning kunnat skapas vid riksbankens
avdelningskontor. Den totala reella arbetsbelastningen har snarast
minskat samtidigt som personalen har vuxit i antal. De av riksdagen uppställda
villkoren för att riksbanken skulle få behålla ett kontorsnät på
längre sikt i oförändrad omfattning har således inte uppfyllts. Någon samlad
redovisning av läget enligt vad som synes ha förutsatts har inte tillställts
riksdagen, än mindre därav föranledda förslag till åtgärder. Med hänsyn
även till den omfattande pensionsavgång som inträffar om några år
synes därför det definitiva ställningstagandet till frågan om riksbankens
distrikt sorganisation nu inte böra uppskjutas längre.

Promemorian har för yttrande remitterats till fullmäktige i riksbanken,
länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Uppsala,
Västernorrlands samt Norrbottens län, postverket, bankinspektionen, Sveriges
Kreditbank och Svenska bankföreningen.

Riksbanksfullmäktige har gentemot promemorian hävdat att kassarörelsens
fortlöpande snabba tillväxt har lett till en ökning av kontorens arbetsbörda,
som endast tack vare en målmedveten rationaliseringsverksamhet
hindrats att ta sig uttryck i ökade reala personalkostnader. Riksbanken har,
framhåller fullmäktige vidare, vad sedelförsörjningen beträffar anledning
att även fortsättningsvis svara för en service för kreditväsendet och näringslivet
av i stort sett samma omfattning som hittills. Om det är statsmakternas
avsikt att denna servicestandard skall bibehållas, underlättas den på
ett avgörande sätt av ett kontorsnät av ungefär nuvarande omfattning, som
i sin tur möjliggör att riksbanken också i fortsättningen upprätthåller sin
övriga vid avdelningskontoren bedrivna verksamhet, inte minst den ur en
räntekontrollsynpunkt på senare år allt angelägnare utlåningsverksamheten.

Bankinspektionen har ifrågasatt behållandet av ett riksbankens kontorsnät
och uttalat sig för utredningar i syfte att överföra avdelningskontorens
uppgifter på andra organ. Kreditbanken har framhållit hl. a. att betalningsmedelsförsörjningen
utan större olägenhet bör kunna koncentreras till ett
fåtal betalningscentraler, medan poststyrelsen och Svenska bankföreningen
förknippat en reducering av avdelningskontoren med överflyttning av sedeloch
myntdistributionen till postverket.

För ytterligare belysning av frågan har revisorerna inhämtat utlåtanden
från dels bankdirektören Åke Tollet i Kreditbanken, dels professorn Guy
Arvidsson och kanslirådet Tony Hagström. I utlåtandena har efterlysts en
ingående utredning av betalningsmedelsförsörjningens organisation.

Efter prövning av föreliggande undersökningsmaterial har revisorerna beslutat
att genom skrivelse till riksdagen aktualisera den i 1959 års beslut

124

förutsatta omprövningen av avdelningskontorsfrågan. 1 skrivelsen har
framhållits att av de av fullmäktige i riksbanken anförda skälen mot en
reduktion av avdelningskontoren endast behovet av ett distributionsnät för
belalningsmedelsför sörj ningen synes kunna tillmätas betydelse i sammanhanget.
I anslutning till vad i bankinspektionens remissyttrande och i
de inhämtade expertutlåtandena anförts om behovet av ytterligare och mera
djupgående undersökningar på denna punkt föreslås att en förutsättningslös
utredning om betalningsmedelsför sörj ningen under f redsförhållanden
verkställs att tjäna till ledning för ett slutligt ställningstagande i frågan om
riksbankens kontorsnät. I uppdraget bör även ingå att undersöka konsekvenserna
av en eventuell nedskärning eller indragning av lokalkontorsorganisationen
med hänsyn till de övriga arbetsuppgifter som för närvarande
åvilar denna. Utredningen bör bestå av eller biträdas av experter inom
administrativ rationalisering, samhällsekonomi och bankteknik. Med hänsyn
till personalläget vid riksbanken bör arbetet bedrivas så skyndsamt att
riksdagens principbeslut i frågan kan fattas senast år 1971.

Mot revisorernas beslut att avlåta en skrivelse till riksdagen i förevarande
ärende har reservation anförts av herr Nils Theodor Larsson.

Med bifall till vad bankoutskottet anfört och föreslagit i sitt utlåtande nr
43 år 1969 har riksdagen beslutat avslå revisorernas förevarande framställning.

Riksdagsbibliotekets ställning och uppgifter inom det statliga
biblioteksväsendet

(granskningspromemoria nr 6/1968 på andra avdelningen)

I ovan nämnda granskningspromemoria har lämnats eu översiktlig redovisning
av riksdagsbibliotekets resurser och dessas nuvarande användning.
Vidare har refererats aktuella uttalanden om de behov som föreligger
dels av en samordnad biblioteksservice inom den centrala statsförvaltningen,
dels av en utbyggd och systematiserad samhällsvetenskaplig dokumentation
och information. Mot denna bakgrund har skisserats ett förslag att genom
överflyttning av riksdagsbiblioteket till den Kungl. Maj :t underställda
förvaltningen möjliggöra att dess resurser inriktas på att tillgodose
nämnda behov. För riksdagens bibliotekstjänst har förutsatts ett välutrustat
referensbibliotek. Det förordas att en närmare utredning enligt dessa
riktlinjer genomförs av statskontoret, som redan har ett mera begränsat
undersökningsuppdrag rörande riksdagsbiblioteket.

Över promemorian har inhämtats yttranden från riksdagens förvaltningskontor,
styrelsen för riksdagsbiblioteket, statskontoret, kungl. biblioteket
(riksbibliotekarien), universitetskanslersämbetet, statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation samt forskningsbiblioteksrådet.
Det i promemorian framlagda principförslaget har vunnit anslutning av

125

statskontoret, riksbibliotekarien och universitetskanslersämbetet, vilka
samtliga tillstyrkt en utredning på grundval av detta. Statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation samt forskningsbiblioteksrådet har
förordat — utan att ta ställning i frågan om riksdagsbibliotekets administrativa
tillhörighet — en förutsättningslös prövning av riksdagens, statsförvaltningens
och den samhällsvetenskapliga forskningens behov av biblioteks-
och dokumentationstjänster. Riksdagens förvaltningskontor har avvisat
tanken på en ändring av huvudmannaskapet för riksdagsbiblioteket
och uttalat sig för en utredning om dess inordnande i den inre riksdagsförvaltningen.
Bibliotekets huvuddel anses dock böra förläggas utanför riksdagshuset.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket slutligen har avstyrkt att den i
promemorian föreslagna utredningen kommer till stånd.

Efter verkställd prövning av den föreliggande frågan har revisorerna i
skrivelse till riksdagen — med hänvisning till att samtliga remissinstanser
utom biblioteksslyrelsen uttalat sig för en utredning om riksdagsbiblioteket
i någon form — föreslagit att riksdagen föranstaltar om en omprövning av
riksdagsbibliotekets ställning och uppgifter inom del statliga biblioteksväsendet,
grundad på en allsidig bedömning av riksdagens, statsförvaltningens
och den samhällsvetenskapliga forskningens behov av biblioteksresurser.
Utredningen bör enligt revisorernas mening vara förutsättningslös även i
organisatoriskt hänseende. Huvudalternativen har angivits vara dels bibehållande
av bibliotekets nuvarande ställning som ett riksdagens verk, dels
dess uppgående i den inre riksdagsförvaltningen enligt förvaltningskontorets
förslag, dels ock dess överflyttning till statsverket. Särskild hänsyn bör
vid de organisatoriska övervägandena tas till konsekvenserna för riksdagens
litteraturförsörjning, som under alla förhållanden inte får undergå någon
försämring. Utredningen bör i beaktande av frågans betydelse för riksdagens
arbetsförhållanden tillsättas genom riksdagens försorg och få parlamentariskt
inslag. Den bör bedrivas i samråd med statskontoret och statens
råd för vetenskaplig information och dokumentation. Det är önskvärt att
utredningen inriktas på att så snart som möjligt framlägga underlag för ett
principiellt ställningstagande av riksdagen.

Mot revisorernas beslut i förevarande ärende har reservation anförts av
herrar Nils Theodor Larsson, Ragnar Sveningsson och Bertil von Friesen
samt av fröken Karin Wetterström, vilka ansett alt skrivelsen till riksdagen
hade bort utformas så, att den föreslagna utredningen om riksdagsbiblioteket
skulle ha haft ett bibehållande av riksdagens huvudmannaskap
över biblioteket som utgångspunkt.

Med bifall till vad bankoutskottet anfört och föreslagit i sitt utlåtande nr
44 år 1969 har riksdagen uppdragit åt talmanskonferensen alt föranstalta
om en utredning rörande riksdagsbiblioteket i rationaliseringssyfte. Utredningen
skall dock utgå från förutsättningen att biblioteket skall kvarstanna
under riksdagens huvudmannaskap.

126

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(granskningspromemoria nr 6/1968 på tredje avdelningen)

1 samband med en hos revisorerna företagen granskning av fonden för
låneunderstöd har iakttagits, att riksbankens delfond av nämnda fond i den
utgående balansen för budgetåret 1966/67 bland tillgångarna upptagit bl. a.
ett belopp av omkring 161 milj. kronor till vilket någon motsvarighet inte
fanns i den ingående balansen för budgetåret 1967/68.

Enligt den i ärendet upprättade granskningspromemorian utgörs ifrågavarande
belopp av medel som utbetalats till Internationella utvecklingsfonden
(IDA). Fr. o. in. budgetåret 1960/61 t. o. in. budgetåret 1966/67 anvisades
årligen anslag till IDA såsom investeringsanslag under fonden för
låneunderstöd, där medlen redovisades på riksbankens delfond. Fr. o. m.
budgetåret 1967/68 erhöll medelsanvisningen för IDA en ändrad budgetteknisk
struktur genom att anslaget anvisades direkt på driftbudgeten. I
promemorian har sammanfattningsvis anförts att det inte syntes finnas någon
helt motsägelsefri lösning på frågorna om berörda kapitaltillskott borde
betraktas som en statens tillgång och hur medlen lämpligast borde redovisas
i statsbokföringen. Anslaget hade vid medelsanvisningen betecknats
som »bidrag», och någon ovillkorlig rätt för ett medlemsland att vid anfordran
eller efter uppsägning återfå beloppen förelåg inte. Å andra sidan
hade tillskjutna medel under en följd av år anvisats såsom investeringsanslag
under fonden för låneunderstöd och de hade där redovisats som tillgång.
Att avskrivningsanslag samtidigt anvisats ändrade inte medlens karaktär
i detta hänseende. Vidare var att märka att medlen av IDA utlämnats
som krediter, för vilka tills vidare återbetalningsskyldighet enligt amorteringsplaner
förelåg, och det hade i stadgarna för IDA förutsatts att fondens
verksamhet skulle kunna upphöra och dess tillgångar skulle kunna
fördelas. — Under alla förhållanden syntes det inte vara redovisningsmässigt
godtagbart att medlen undandragits från redovisning på fonden för
låneunderstöd. Det kunde förutsättas att riksrevisionsverket vid avslutandet
av rikshuvudboken vidtog de rättelser som på grund härav kunde vara
påkallade. Ämbetsverket borde även inkomma med förslag till redovisningsåtgärder.

Yttranden i anledning av promemorian har inhämtats från riksrevisionsverket
och fullmäktige i riksbanken.

Riksrevisionsverket har anfört alt ifrågavarande utbetalningar ej är att
betrakta som lån utan som bidrag. De medel som hittills redovisats som
utestående lån på fonden för låneunderstöd kunde därför bortskrivas.

Fullmäktige i riksbanken har framhållit bl. a. att genom överföringen till
driftbudgeten av anslagen till IDA uppkommit ett redovisningsproblem
inom statsbokföringen, som knappast kunde ges en helt invändningsfri lösning
och som i vart fall inte kunde böra lösas av riksbanken. Vidtagna bokföringsåtgärder
hade företagits efter samråd med riksrevisionsverket.

127

I skrivelse den 30 januari 1969 till fullmäktige i riksbanken har revisorerna
anfört bl. a. att den rättelse beträffande saklot för riksbankens delfond
av fonden för låneunderstöd som förutsatts i den i ärendet upprättade
granskningspromemorian uppenbarligen vidtagits av riksrevisionsverket.
Enligt det numera publicerade utdraget av rikshuvudboken för budgetåret
1967/68 redovisas nämligen på nämnda delfond av fonden för låneunderstöd
såsom utlånta medel en ingående balans av 169 545 623 kronor 51 Öre
och en utgående balans av 166 589 330 kronor 82 öre, vilket innebar att de
till IDA t. o. in. budgetåret 1966/67 utbetalade beloppen upptagits som
tillgång i räkenskaperna. Det ville på grund härav synas som om det samförstånd
som uppgivits föreligga mellan riksbanken och riksrevisionsverket
i denna angelägenhet inte omfattat ärendet i dess helhet.

Vad beträffar den fortsatta redovisningen av ifrågavarande tillgångar har
revisorerna sagt sig dela den mening som kommit till uttryck i remissyttrandena;
den mest praktiska lösningen syntes således vara att medlen
bortskrevs ur räkenskaperna; detta syntes kunna göras genom en omföring,
innebärande att tillgångssidan krediteras och avskrivningskontot debiteras
det bokförda beloppet.

Särskilda berättelser

Berättelse över verkställd granskning av riksbankens tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1968 har avlämnats.

Berättelse över verkställd granskning av riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning under budgetåret 1967/68 har avlämnats.

Berättelse över verkställd granskning av stiftelsen riksbankens jubileumsfonds
verksamhet och förvaltning under år 1968 har avlämnats.

Beträffande den närmare innebörden av den sålunda verkställda granskningen
och därvid gjorda iakttagelser torde få hänvisas till bankoutskottets
utlåtande nr 11 år 1969 och bankoutskottets memorial nr 35 år 1969.

Utöver ovan redovisade ärenden har undersökningar gjorts i ett antal
frågor utan att resultera i granskningspromemorior. Av dessa frågor må
här särskilt nämnas förrådsorgcinisationen vid civilförsvaret samt lokaliseringen
av mynt- och justeringsverket. Vidare har upplysningar införskaffats
om den sakliga anledningen till vissa mera betydande merutgifter på
förslagsanslag, disponerade under budgetåret 1968/69.

128

UNDER ÅR 1968 TILL KUNGL. MAJ:T AVLÅTNA SKRIVELSER

Av verksamhetsberättelsen för år 1968 framgår att riksdagens revisorer
under detta år avlåtit fyra skrivelser till Kungl. Maj :t med anhållan om
vissa åtgärder. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för resultatet
av de sålunda gjorda framställningarna.

Beträffande frågan om bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk har revisorerna hemställt om en allmän översyn av de på
förevarande område gällande bestämmelserna. Kungl. Maj:t har uppdragit
åt försvarets rationaliseringsinstitut att företa en utredning i frågan.

Beträffande frågan om statens normalränta har revisorerna föreslagit att
en utredning om den statliga normalräntans konstruktion och funktion
måtte komma till stånd. I direktiven för 1969 års budgetutredning har,
under hänvisning bl. a. till revisorernas skrivelse, uttalats att i utredningsuppdraget
skall ingå även en översyn av gällande principer för normalräntan.

Beträffande frågan om fonden för låneunderstöd har revisorerna föreslagit
en översyn i rationaliserings- och kontrollsyfte av den med nämnda fond
förbundna låneförvaltningen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt statskontoret
att i samråd med riksrevisionsverket verkställa eu sådan översyn och föreslå
de åtgärder som kan föranledas därav.

Beträffande frågan om arbetsvärdens organisation har revisorerna föreslagit
alt den hos dem gjorda undersökningen i ämnet skulle överlämnas
till utredningen rörande den skyddade sysselsättningen. Kungl. Maj:t har
förordnat att revisorernas skrivelse med därtill fogade handlingar skall
överlämnas till nämnda utredning alt av utredningen beaktas vid fullgörandet
av dess uppdrag.

129

SAKREGISTER TILL GRANSKNINGSÄRENDENA
ÅREN 1968—1969

ADB-applikationer, administrativa................... 69: 104

Alkoholmissbrukare, vårdanstalter se Gudhem

Allmänna arvsfonden, försäljning av fast egendom..... 68: 105

Allmänna flottleder, nedläggning .................... 68:112 69:95

Ambassader se Beskickningen i Paris

Arbete utom stationeringsorten se Myndigheters arbete

Arbetsvärd, organisation............................ 68: 112

Arvsfonden se Allmänna arvsfonden
Avgiftsbelagda ärenden vid länsstyrelser se Expeditionsavgifter Beredskapskostnader

se Försvarets fabriksverk

Beskickningen i Paris .............................. 69:94

Diarieföring och registrering........................ 69: 103

Drottningholms kungsgård.......................... 68: 84 69: 86

Eldistribution se Statens vattenfallsverk
Exekutionsväsen se Kronofogdemyndigheten i Stockholm

Expeditionsavgifter................................. 68: 96

Fackskolor se Gymnasier och fackskolor

Fast egendom, försäljning se Allmänna arvsfonden

Fiskerilån ........................................ 69: 114

Fiskeristatistik .................................... 68: 106

Flottleder se Allmänna flottleder

Fonden för låneunderstöd........................... 68: 101

Se även Internationella utvecklingsfonden..........

Förrådsfrågor se Militärförråd

Försvarets fabriksverk.............................. 68: 84

Gudhem, vårdanstalt för alkoholmissbrukare.......... 68: 87

Gymnasier och fackskolor, teknisk utrustning......... 69: 114

Häktningsförhandling, lokaler....................... 69: 91

Internationella utvecklingsfonden.................... 68: 116 69: 126

Jordbrukets strukturrationalisering se Ryds skifteslag
Kasserad materiel se Materiel

Kommunsammanläggning .......................... 68: 89

Kronofogdemyndigheten i Stockholm................. 68: 94

Kungliga slott..................................... 68:84 69:86

Kungsgårdar se Drottningholms kungsgård

Landshövdingresidens .............................. 68: 98 69: 115

Låneunderstöd se Fonden för låneunderstöd
Länsstyrelser se Expeditionsavgifter
Lärarfortbildning se Studiedagar

Materiel, försäljning av kasserad och övertalig.......... 69: 95

Militärförråd ...................................... 68: 87 69: 94

130

Myndigheters arbete, förläggning utom stationeringsorten 69: 99
Normalränta se Statens normalränta
Planverk, statens se Statens planverk
Registrering se Diarieföring och registrering

Riksbanken, avdelningskontor....................... 68: 116 69: 122

Riksbanken, delfond för låneunderstöd se Internationella
utvecklingsfonden

Riksdagsbiblioteket ................................ 68: 116 69: 124

Riksstaten, uppställning............................ 68: 106 69: 97

Ryds skifteslag, strukturrationalisering............... 68: 107

Statens normalränta................................ 68: 98

Statens planverk, arbetsbalans ...................... 69: 119

Statens vattenfallsverk, förvärv av eldistributionsföretag 68: 106 69: 119

Studiedagar ....................................... 68:107 69:112

Styrelsen för teknisk utveckling, avskrivning av lån .... 69: 122

Styrelsen för teknisk utveckling, personalfrågor........ 69: 122

Svenskt biografiskt lexikon.......................... 69: 114

Teknisk utrustning se Gymnasier och fackskolor......

Tjänstebostäder för landshövdingar se Landshövdingresidens Tjänstemannaförmåner

utöver löneavtal.............. 69: 107

Utlåningsverksamhet, statens........................ 69: 112

Se även Fiskerilån, Fonden för låneunderstöd, Internationella
utvecklingsfonden, Statens normalränta, Styrelsen
för teknisk utveckling
Vattenfallsverk, statens se Statens vattenfallsverk
Vårdanstalter för alkoholmissbrukare se Gudhem
Övertalig materiel se Materiel

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690646