RIKSDAGENS REVISORERS
Framställning / redogörelse 1949:RGK
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1948 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
RIKSGÄLDSKONTORE TS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN
1 JULI 1947-30 JUNI 1948
M. M.
STOCKHOLM 194 9
ISA A C MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
Innehållsförteckning.
Sid.
Ingress............................................................................ 5
Riksgäldskontorets balansräkning.................................................... 6
Statsregleringsfonden.............................................................. 8
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader...................................... 8
Riksgäldsfonden.................................................................... 10
Motorvagnslånefonden .............................................................. 11
Sekundärlånefonden för jordbrukare ................................................ 11
Lånefonden för den mindre skeppsfarten............................................ 11
Sekundärlånefonden för rederinäringen .............................................. 12
Fonden för låneunderstöd .......................................................... 12
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ............................................ 13
Fonden för förlag till statsverket .................................................... 13
Fonden för kreditgivning till utlandet............................................... 13
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus ............................ 14
Fonden för varukredit.............................................................. 14
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster ........................................ 14
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m............................................. 14
Lappmarks ecklesiastikfond......................................................... 15
Vissa å fonden för förlag till statsverket redovisade lånebelopp ...................... 17
Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktionen finnes föreskriven.
Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i
riksgäldskontoret emottaga deras den 9 sistlidne september dagtecknade
berättelse angående kontorets tillstånd och förvaltning.
Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1947 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1948 hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1947/48
med därtill hörande verifikationer.
— 6
Riksgäldskontorets balansräkning.
SO juni 1947 | Tillgångar: Riksgäldsfonden: |
| 30 juni 1918 |
56 629 423:31 | Uppköpta svenska statsobligationer | kronor | 57 120 173:31 |
_ | obligationer m. m.............. |
| 53 240 166:10 |
| Fordran hos a.-b. Kreditkassan av |
| |
44 000 282: 86 | år 1922....................... | » | 44 000 282: 86 |
2 879 795: — | Lån till a.-b. Bond............... | » | 2 729 795: — |
— | Lån till obligationsföreningar...... | » | 90 000: — |
2 742 505: 56 | Förskott ........................ | » | 3 532 673: 33 |
43 075 000: — | Rörliga krediter ................. Garantimedel för Österrikes konver- | » | 61 050 000: — |
2 201 006: 47 | teringslån 1934/59.............. Fordran hos statsverket för vissa | » | 2 456 276: 71 |
18 124 876: 50 | anslagsmedel.................. Fordran för kapitalmedelsåterbetal- | » | 17 843 546: 10 |
12 765 864: 70 | ningar........................ | » | 28 841 376: 17 |
5 450 000 000: — | Kassaförstärkning åt statskontoret.. | » | 5 060 000 000: — |
1 556 838: 51 | Postgiro......................... | » | 1 154 380: 99 |
15 541 657: 57 | Checkräkning.................... | » | 20 804 337: 15 |
3 582: 20 | Sparobligationsmedel............. Garantimedel för Sv. frukt- och träd- | » | 10 467: 85 |
505 707: 08 | gårdsodlarnas riksförb. lån..... Från riksbanken övertagen förlust | » | 505 707: 08 |
182 000 000: — | vid kronans appreciering....... | » | 182 000 000: — |
5 832 026 539: 76. | Summa kronor 5 535 379 182: 65 | ||
| Statens kapitalfonder: |
|
|
65 161 423: — | Postverkets fond................. | kronor | 67 983 796: 32 |
635 115 345: 13 | Telegrafverkets fond............. | » | 718 916 936: 03 |
1 065 090 082: 90 | Statens järnvägars fond.......... | » | 1 028 476 283:13 |
644 920 292: 26 | Statens vattenfallsverks fond...... | » | 736 476 392: 73 |
367 783 578: 07 | Domänverkets fond.............. Fonden för statens reproduktions- | » | 367 262 362: 19 |
383 079: 81 | anstalt........................ | » | 313 979: 81 |
110 000 000: — | Riksbanksfonden................. | » | 110 000 000: — |
20 867 130: 44 | Luftfartsfonden.................. | » | 19 277 647:73 |
294 457 883: 34 | Statens allmänna fastighetsfond ... | » | 311 067 727: 76 |
441 964 589: 92 | Försvarsväsendets fastighetsfond... | » | 462 147 857: 28 |
9 141 224: 63 | Försvarets bostadsanskaffningsfond | » | 9 258 513: 68 |
32 024 690: 25 | Försvarets fabriksfond ........... | » | 33 233 924: 29 |
670 644 431: 12 | Statens utlåningsfonder........... | » | 737 927 135: 70 |
7
30 juni 1947
486 366 936: 07
273 374 260: 76
931 398 841: 84
330 484 105: 64
44 702 659: 99
3 306 584: 60
1 049 426 275: 80
1 281 175:99
2 400 000: —
6 522 254: 07
977 322: 12
7 487 794 167: 75.
13 319 820 707:51.
9 373 075 060: 55
2 046 793 676: 76
11968 353: 37
17 808 079: 40
75 122:63
12 084 787: 50
1 304 250: —
1 383 606: 13
44 500 000: —
14 901 942: 43
10: —
38 000 000:—
11 561 894 888:77.
18 361 330: —
1 739 564 488: 74
Fonden för låneunderstöd........
Fonden för statens aktier........
Folkpensioneringsf onden.........
Pensionsfonder..................
Fonden för förlag till statsverket..
Väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond...................
Fonden för Södertälje kanalverk..
Fonden för kreditgivning till utlandet
Fonden för anordnande av spann
målslagerhus
och kylhus........
Jordfonden ......................
Arrendeegnahemsfonden..........
Fonden för varukredit...........
Statens reservförrådsnämnd.......
kronor
»
»
»
»
»
»
30 juni 1948
605 386 812: 85
299 832 082: 04
931 404 217:84
311 739 963: 39
65 152 375: 92
3 188 417:30
1 080 676 275:80
2 400 000: —
5 843 925: 40
977 322: 12
97 114 860:21
Summa kronor 8 006 058 809: 52.
Totalsumma » 13 541 437 992: 17.
Skulder:
Riksgäldsfonden:
Fonderad statsskuld.............. kronor
Tillfällig statsskuld............... »
Förfallna obligationer............ »
Förfallna kuponger in. m......... »
Obeställbara räntor m. m........ »
Kapitalåterbetalningar från sekundärlånefonden
för jordbrukare.. »
Icke disponerade medel: lånefonden
för den mindre skeppsfarten____ »
Icke disponerade medel tillhöriga
motorvagnslånefonden.......... »
För mötande av förluster å a.-b.
Kreditkassan av år 1922 avsatta
medel......................... »
Oreglerade anslagsmedel......... »
Diverse oredovisade medel........ »
Reservförrådsnämndens rörliga kreditkonto
...................... »
8 981 275 383: 33
2 505 581 766: 50
9 536 573: 48
16 491 140: 36
145 609: 17
13 023 782: 91
1 320 500: —
1 434 962: 43
44 500 000: —
20 579 693: 83
266: —
45 000 000: —
Summa kronor 11 638 889 678: 01.
Fonden för oreglerade kapitalme
delsförluster.
................. kronor 65 302 481:87
Statens eget kapital.............. » 1 837 245 832:29
Summa kronor 13 541 437 992: 17.
13 319 820 707:51.
— 8 —
Statsregleringsfonden.
Vid budgetårets ingång uppgingo skulderna till 76 031 kronor källskattemedel.
Vid budgetårets utgång voro de 71 971 kronor källskattemedel.
Inkomster:
1945/46
20 506 514: 14
342 079 891: 76
273 961: 58
362 860 367: 48.
1946/47
Inkomster av statens produktiva fonder kronor 22 214 498: 38
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar » —
Uttag å statsverkets checkräkning____ » 371 763 874:98
Likvider med särskilda ämbetsverk och
myndigheter...................... » 113 500: —
Summa kronor 394 091 873:36.
Utgifter:
8 704 513: 18
310 856 171: 72
212 500: —
22 413 850: —
20 612 527: 86
136 835: 72
362 936 398: 48.
Riksdagen och dess verk (netto)...... kronor 9 422 671:59
Riksgäldsfonden.................... » 310 446 592: 34
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i> 62 500: —
Avskrivning av oreglerade kapitalme
delsförluster.
..................... » 50 000 000: —
Insättningar å statsverkets checkräkning kronor 23 523 320: 86
Likvider med särskilda ämbetsverk och
myndigheter...................... » 574 759: 77
Summa kronor 394 029 844: 56.
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1947/48.
Kostnaderna för riksdagen hava uppgått till 4 786 478,62 kr., nämligen
1946/47 1947/48
3 346 604: 35 Arvoden till riksdagens ledamöter........ kronor 2 309 939: 36
418 871:14 Reseersättningar till riksdagens ledamöter.. » 672 450:60
1 008 071:13 Avlöningar till personal.................. » 615 336:32
809 829:15 Kostnader för riksdagstrycket............ » 885 315:20
25 650: 11 Utgivande av särskilda publikationer...... » 24 240: 33
— Kostnader för riksdagens interparlamenta
riska
grupp........................... » 26 000: —
254 702:36 Övriga omkostnader .................... » 253 196:81
5 863 728: 24. Summa kronor 4 786 478: 62.
För Allmänt kyrkomöte finnes upptaget en inkomst av 12 799,oi kr. och
en utgift av 2 075. Dessa poster avse kyrkomötet år 1946 och bero på att
reglering av anslaget ej skett förrän under budgetåret 1947/48.
— 9 —
Inkomster av riksdagstryck uppgingo till 48 825,40 kr. och av särskilda
publikationer till 427,28 kr.
Kostnaderna för 1947 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till:
1946/47
14 152: —
78 370: 29
13 936: 35
106 458: 64.
Arvoden till revisorerna ................ kronor
Avlöningar till personal.................. »
Omkostnader .......................... »
Summa kronor
1947/48
37 140: —
83 017: 69
11 325: 30
131 482: 99.
Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret uppgått till:
968 449:37 Avlöningar............................. kronor 1 257 390:74
327 756:05 Kostnader vid emission av statslån m. in. » 1 825 349:51
222 054: 32 Övriga omkostnader.................... » 154 773: 03
1 518 259: 74. Summa kronor 3 237 513: 28.
Kostnaderna för riksdagens ekonomibyrå hava under budgetåret uppgått
till:
59 834:22 Avlöningar ..
155 672: 95 Omkostnader
215 507: 17.
....... kronor 315 730: 38
....... » 247 482:93
Summa kronor 563 213:31.
Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:
82 612:26 Avlöningar.............................. kronor 129 336:80
16 869: — Omkostnader............................ » 13 513: 88
36 936: 36 Bokinköp och bokbindning............... » 42 536: 58
Installation av bokhyllor samt hyllinredning
— m. m................................. » 2 625: —
136 417:62. Summa kronor 188 012:26.
Övriga utgifter för riksdagen och dess verk utgöras av:
77 049: 23 Justitieombudsmannen och hans expedition kronor 102 703: 36
97 569:30 Militieombudsmannen och hans expedition. » 119 866:46
98 200:58 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. . » 139 310:98
Pensioner åt efterlevande till befattnings
29
541: — liavare................................ » 41 792:45
113 500:— Ersättning till statens allmänna fastighetsfond » 113 500: —
8 420: 40 Kommittéer och sakkunniga.............. » 7 254: 30
Barntillägg åt vissa befattningshavare i sta—
tens tjänst............................ » 2 267:59
Totalkostnaden (netto) för riksdagen och dess verk har därmed uppgått
till 9 422 671,59 kronor. Efter justering med hänsyn till vad ovan anförts
om kyrkomötet blir totalkostnaden 9 433 395,60 kronor.
— 10
Riksgäldsfonden.
Inkomster:
1946/47 1 605 876: 96 1 478 224:03 338 272: 12 43 275 223: 70 | Räntor........................... Uppgäld och kursvinster........... Diverse inkomster................ Återbetalda kapitalmedel........... Anslag å driftbudgeten............ | kronor » » » | 1947/48 6 349 441:61 5 767 386: 50 126 892 715: 08 |
357 553 768: 53. | Summa | kronor | 450 051 143: 62. |
300 347 142: 30 | Utgifter: Räntor å den fonderade statsskulden | kronor | 293 703 426: 48 |
12 691 070:91 | Räntor å den tillfälliga statsskulden | » | 26 169 152: 56 |
1 240 331: 62 | Kapitalrabatter o. d.............. | » | 3 285 849: 50 |
702 289 774: 34 | Kapitalinvesteringar.............. | » | 500 534 861: 43 |
1 016 568 319: 17. | Summa kronor | 823 693 289: 97. | |
Den fonderade statsskulden uppgick vid | budgetårets slut till | ||
8 981 275 383,33 kronor enligt nedanstående sammanställning. | |||
30 juni 1947 7 966 385 400: — | Upptagna obligationslån.......... | kronor | 30 juni 1948 7 512 570 920: — |
135 930 109: 70 | Sparobligationer.................. | » | 138 167 145: 60 |
22 490 737: 52 | Rikskonton...................... | » | 25 495 285: 46 |
456 850 000: — | Statsskuldförbindelser............. | » | 431 450 000: — |
683 752 629: 79 | Lån hos statsinstitutioner och fonder | » | 765 764 850: 49 |
11 733 494: 54 | Av staten övertagna lån.......... | » | 11 894 492: 78 |
2 392 689: — | övrig fonderad statsskuld...... . | » | 2 392 689: — |
93 540 000: — | Inlåning från sparbanker......... | » | 93 540 000: — |
9 373 075 060: 55. | Summa | kronor | 8 981 275 383: 33. |
Närmare redogörelse för den fonderade statsskulden meddelas i riksgäldskontorets
årsbok.
Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång till
2 046 793 676,76 kronor, varav 1 350 milj. kronor i skattkammarväxlar,
514 793 676,76 kronor i lån hos statsinstitutioner och fonder samt förbindelse
å 182 milj. kronor till riksbanken. Vid budgetårets utgång uppgick den tillfälliga
statsskulden till 2 505 581 766,50 kronor, varav 1714,2 milj. kronor
i skattkammarväxlar, 609 381 766,so kronor i lån hos statsinstitutioner och
fonder samt förbindelse å 182 milj. kronor till riksbanken.
Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassor
in. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret redovisas
såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.
— 11 —
Motorvagnslånefonden.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. in. åt enskilda järnvägar visade vid budgetårets ingång
en behållning om 1 872 896,16 kronor, och vid dess utgång om 1 721 100,si
kronor, varav kapitalfordran hos låntagare 266 436,62 kronor och innestående
i riksgäldskontoret 1 434 962,43 kronor. Till statsregleringen ha överförts
11 687 ,53 kronor, samt till statens järnvägars fond 150 569,65 kronor.
Sekundärlånefonden för jordbrukare.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade statens sekundärlånefond
för jordbrukare visade vid budgetårets ingång tillgångar om 27 896 276,6i
kronor och vid dess utgång av 28 327 583,81 kronor, varav 14 015 517,63 kronor
utgörande kapitalfordran hos låntagare och 14 105 921,09 kronor kontant
eller innestå/ende i riksgäldskontoret eller bank, vartill komma rän-tor
206 145,09. Under budgetåret ha till statsregleringen överförts 570 471,77 kronor
medan 62 500 kronor avskrivits. Skulder utgörande avskrivningskonto
uppgingo vid budgetårets början till 3 070 500 kronor och vid dess slut
3 133 000 kronor.
Kapitalåterbetalningar under budgetåret uppgingo till 2 138 995,m kronor.
Under budgetåret har till lånenämnden utbetalats 1 700 000 kronor.
Lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag inrättades statens lånefond för den
mindre skeppsfarten. Till fonden överfördes 3 milj. kronor från rederilånefonden.
Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 1 505 131:59 kronor,
varav 195 750 kronor kapitalfordran hos låntagarna och 1 304 250 kronor
innestående hos riksgäldskontoret samt räntor 5 131,59 kronor. Vid budgetårets
utgång uppgingo tillgångarna till 1 504 325,02 kronor, varav 179 500
kronor kapitalfordran hos låntagare och 1 320 500 kronor innestående i
riksgäldskontoret och räntor 4 325,02 kronor. Skulderna, avskrivningskonto,
uppgingo till 93 750 kronor vid årets början och slut.
Till statsregleringsfonden ha överförts 8 273,31 kronor inbetalda räntor.
Under budgetåret har till lånenämnden utbetalats 10 000 kronor och 26 250
kronor återlämnats.
— 12 —
Sekundärlånefonden för rederinäringen.
Enligt beslut vid 1936 års riksdag skulle från rederilånefonden överföras
2,5 milj. kronor till en ny utlåningsfond, statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till
2 562 877,77 kronor och vid dess slut till 2 561 548,06 kronor. Under året hava
till statsregleringsfonden överförts 67 413,33 kronor utgörande inbetalda
räntor. Fonden var vid budgetårets slut i sin helhet utlånad.
Under budgetåret har till lånenämnden utbetalats 520 000 kronor. Å andra
sidan har denna inlevererat 420 000 kronor återbetalt kapital.
Fonden för låneunderstöd.
Riksgäldskontorets delfond.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets början och slut till
30 juni 1947 58 578 778:87 | Utlånta medel.......... |
| 30 juni 1948 57 284 299: 28 |
1 178 977:34 | Räntefordringar........ |
| 1 153 058: 98 |
1 937: 69 | Övriga fordringar....... | » | 674: 08 |
59 759 693: 90. |
| Summa kronor | 58 438 032: 34. |
Fondens skulder uppgingo vid budgetårets början till 2 740 198,23 kronor
och vid dess slut till 2 611 072,48 kronor och utgjordes av medel för ännu ej
verkställda avskrivningar.
Under året ha till statsregleringsfonden överförts 1 499 035,93 kronor utgörande
influtna räntor. Influtna kapitalåterbetalningar 291 250,59 kronor
ha tillförts riksgäldsfonden. Till statens järnvägars fond ha överförts järnvägslån
till Klintehamn—Roma jvab och Ölands jvab om tillsammans
875 386,20 kronor. Avskrivningar av utlämnade lån ha verkställts med
134 164,05 kronor.
Genom avskrivning eller på annat sätt hava förluster hittills om sammanlagt
90 354 610,89 kronor hos riksgäldskontoret uppkommit å de statslån,
som utlämnats till järnvägsaktiebolag. I summan är inräknat även de belopp,
till vilka de av staten övertagna järnvägarna bokförts vid överföringen
till statens järnvägars fond.
Av de numera till fonden för låneunderstöd överförda lånen till enskilda
järnvägar voro 30 juni 1947 7 378 035: 13 Icke förfallna............... |
| 30 juni 1948 6 292 785: 44 | |
6 962 611:93 | Kapital................... | ........... » | 5 894 334: 76 |
60 442: 80 | Ränta ................... |
| 9 484: 66 |
354 980: 40 | Anståndsränta............ | ........... » | 388 966: 08 |
826 081: 46 | Förfallna .................. | ........... » | 822 617:99 |
96 333:71 | Kapital................... | ........... » | 96 333: 71 |
729 747: 75 | Ränta.................. | .......... » | 726 284: 28 |
8 204 116: 59.
Summa kronor 7 115 403:43.
13 —
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag skulle i samband med omläggning av
pensionsgrunderna för riksdagens verk de dåvarande tjänstepensionsfonden
och familjepensionsfonden kvarstå med det kapitalbelopp, vartill de kunde
uppgå vid tiden för den nya ordningens genomförande. Fonderna överfördes
i enlighet därmed till den nya Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Fonden visar vid budgetårets såväl början som slut en behållning av
656 334 kronor 86 öre. Debiterade räntor 21 002,72 kronor ha överförts till
statsregleringsf onden.
Fonden för förlag till statsverket
Fonden utvisade vid budgetårets ingång i tillgångar 357 188 254,61 kronor
och i skulder 26 655 125,77 kronor. Vid budgetårets utgång uppgingo tillgångarna
till 326 437 754,40 kronor och skulderna till 14 650 000 kronor.
Fondens inkomster hava utgjorts av räntor 99 235,72 kronor, omföringar
från riksgäldsfonden 2 638 864,13 kronor samt disponerade belopp av å avskrivningskonto
avsatta medel.
Fonden har i utgifter haft 12 907 631,85 kronor, varav 123 501,82 kronor
utgöras av räntor, som överförts till statsregleringsfonden, 7 769 540,14 kronor
av kapitalåterbetalningar samt 5 014 589,89 kronor avskrivningar.
Fonden för kreditgivning till utlandet.
Tillgångarna uppgingo vid årets början till 1 049 426 275,80 kronor. Fondens
inkomster utgöras av omföringar från riksgäldsfonden 66 700 000 kronor
samt debiterade räntor 19 828 925,7s kronor. Utgifterna ha uppgått till
55 278 925,75 kronor, varav nämnda räntor överförts till statsregleringsfonden
och resten återbetalda kapitalmedel till riksgäldsfonden.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets utgång till 1 080 676 275,80
kronor fördelade på följande krediter:
1947 |
|
|
| 1948 |
154 900 000 | — | Danmark............... |
| 155 850 000: — |
5 400 000 | — | Etiopien................ | ......... » | 6 500 000: — |
351 247 000 | — | Finland............... |
| 356 247 000: — |
45 000 000 | — | Frankrike.............. | ........ » | 45 000 000: — |
5 000 000 | — | Italien................. | ......... » | 5 000 000: — |
97 200 000 | — | Nederländerna......... | ......... » | 83 750 000: — |
250 396 916 | 92 | Norge................. |
| 250 396 916: 92 |
85 300 000 | — | Polen................. | ......... » | 97 050 000: — |
42 982 358 | 88 | Sovjetunionen.......... |
| 80 882 358: 88 |
12 000 000: — Tjeckoslovakien................ . ■ »
1 049 426 275: 80.
Summa kronor 1 080 676 275: 80.
— 14 —
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.
Fondens nettobehållning uppgick vid budgetårets början till 1 231 175,99
kronor, vilken summa redovisats såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen,
samt kontant behållning eller i bank 84 730,22 kronor.
I inkomster här fonden haft 260 766 kronor och i löpande utgifter
202 797,20 kronor.
Till statsregleringsfonden ha överförts uppkommet överskott 92 699,02
kronor.
Under budgetåret ha de statliga lagerhusen försålts till Svenska spannmålsaktiebolaget.
Till riksgäldsfonden ha i samband därmed återbetalts kapitalmedel
1 258 000 kronor, varjämte uppkommen kapitalförlust 23 157,99
kronor avskrivits.
Fonden för varukredit.
Tillgångarna å fonden uppgingo vid budgetårets såväl ingång som utgång
till 1 293 600 kronor, redovisade som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och kapitaliserade räntor.
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Fonden visade vid budgetårets ingång en skuld om 18 361 330 kronor.
Under budgetåret har fonden i inkomst haft 3 061 360,63 kronor bokförda
förluster i olika kapitalfonder och 50 000 000 kronor från statsregleringsfonden
överfört belopp för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
samt i utgifter huvudsakligen avskrivningar om 100 002 512,59 kronor. Fonden
visar därför vid budgetårets utgång en skuld om 65 302 481,87 kronor.
För fondens tillkomst se riksgäldskontorets årsbok år 1938 s. 38.
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.
§ 1.
Lappmarks ecklesiastikfond.
Bland svenska statens inom linjen förda skulder ingår Lappmarks ecklesiastikfond
med ett kapitalbelopp av 100 777 kronor 16 öre.
Under § 23 i sin berättelse angående statsverket ha revisorerna lämnat en
redogörelse för uppkomsten och utvecklingen av lappmarks ecklesiastikverk
och den därtill hörande ecklesiastikfonden, till vilken redogörelse revisorerna
hänvisa. Beträffande nämnda fond må här ytterligare anföras följande.
— 15 —
Såsom av redogörelsen framgår utgjordes fonden av medel uppkomna av
behållna inkomster av olika slag — bl. a. anslagna räntor och kollekter —-som samlats för bestridande av de årliga utgifterna för lappmarks ecklesiastikverk.
Sedan kanslistyrelsen, som disponerade de till lappmarks ecklesiastikverk
anslagna medlen fr. o. in. år 1834 indragits, upptogs frågan om
en ändring av ecklesiastikfondens medelsförvaltning. I statsverkspropositionen
till 1834 års riksdag anfördes under tionde huvudtiteln »clerecie och
lärowerken») bl. a. (s. 22):
För övrigt förekommer härvid, att, enligt vad närmare utvecklas av handlingar,
som till statsutskottet överlämnas, Ivungl. Maj :t funnit det leda till
ordning och förenkling i förvaltningen, att de till ecklesiastikverket i lappmarken
anslagna räntor och andra inkomster till statsverket indragas och
det i ecklesiastikverkets fond samlade kapital av omkring 60 000 rdr till
riksgäldskontoret överlämnas, samt att däremot de av ecklesiastikverkets
medel bestridda löner på tionde huvudtiteln uppföras, och den summa, vartill,
efter avdrag av lönerna, förberörda räntor och inkomster jämte intresset
och kapitalet uppgå, särskilt för ecklesiastikverkets utgifter anslås; och
Kungl. Maj :t föreslår alltså att denna reglering må vidtagas.
Statsutskottet fann i sitt utlåtande den 3 maj 1834 (nr 88 p. 12) att det
skulle lända till statsverkets fördel, om den av Kungl. Maj :t föreslagna regleringen
av ecklesiastikverkets inkomster och utgifter ägde rum, samt föreslog
i huvudsak
1 :o) att ecklesiastikverkets inkomster skulle upptagas och beräknas bland
statsverkets inkomster med förslagsvis 7 000 rdr;
2:o) att ecklesiastikfondens kapitaltillgångar skulle överlämnas till riksgäldskontoret,
mot det att samma kontor därå inbetalade 5 procents ränta
till statskontoret, som åter komme att bestrida de årliga utgifterna för lappmarks
ecklesiastikstat, samt
3:o) att å tionde huvudtitelns stat skulle uppföras på förslag för ecklesiastikverket
7 000 rdr.
Rikets ständer fattade i enlighet därmed beslut den 30 oktober 1834 (expeditionsutskottets
uti. nr 177).
Den 31 december 1834 överlämnade direktionen över ecklesiastikverket
till riksgäldskontoret ecklesiastikfondens av skuldförskrivningar bestående
kapitaltillgångar, utgörande 67 184 rdr 37 sk. 2 rst, varå fullmäktige i riksgäldskontoret
avlämnade kvittens. I samband därmed meddelade Kungl.
Maj :t i skrivelse till direktionen den 28 november 1835 närmare föreskrifter
rörande verkställigheten av de beslutade åtgärderna. Däri föreskrevs,
bl. a., att all slags tidigare särskilt redovisad uppbörd skulle, fr. o. in. uppbördsåret
1835, ingå i specialräkenskaperna i sammanhang med den övriga
kronouppbörden och levereras till vederbörande lantränterier såsom statsmedel,
bland vilka den skulle hänföras under behöriga inkomsttitlar.
I samband med fondens överflyttning å riksgäldskontoret upptogs den
ränta å fondens medel, som årligen skulle utbetalas till statskontoret, i statsverkets
inkomstberäkning under rubriken »intressemedel».
— 16 —
Rikets ständers revisorer anmärkte i sin den 2 december 1837 avgivna berättelse
om verkställd granskning av riksgäldsverket med avseende å riksgäldskontorets
huvudböcker följande.
Det syntes revisorerna, att sådana kapital, som icke kunde utkrävas, utan
endast en viss årlig ränta såsom ett anslag erlades, icke borde inräknas bland
de kapitalskulder, vilka ovillkorligen måste återbetalas, utan kunde i räkenskaperna
upptagas blott såsom utgående årligt anslag på samma sätt
som iakttoges i avseende å det anslag av 200 000 rdr, vilket årligen utginge
från riksgäldskontoret till Hans Maj :t Konungen. Enligt denna revisorernas
mening borde från skulderna avräknas lappmarks ecklesiastikfond med ett
kapitalbelopp av 67 184 rdr 37 sk. 2 rst, för vilket blott utginge årlig ränta
efter 5 procent.
I sin år 1839 avgivna berättelse anförde revisorerna ånyo de i 1837 års
berättelse framlagda synpunkterna på förevarande fråga.
Vid riksdagen 1840/41 upptog statsutskottet till behandling spörsmålet
om »åtskilliga Riksgälds-Contorets tillgångars och skulders upptagande i
Räkenskaperne» (uti. nr 45, p. 10) och förklarade sig böra tillstyrka, att
vissa i dessa räkenskaper ännu balanserade skulder och tillgångar — däribland
lappmarks ecklesiastikfond — som, fastän de av särskilda anledningar
syntes böra tills vidare därstädes fortfarande upptagas, dock sannolikt,
vad själva kapitalbeloppen beträffade, antingen alls icke eller endast till
någon del komme att gottgöras eller inflyta, måtte varda förda inom linjen
i berörda räkenskaper.
Rikets ständer beslöto i enlighet med statsutskottets förslag.
I sin den 14 oktober 1867 avgivna berättelse (s. 120) upptogo riksdagens
revisorer frågan om det bland statsverkets ordinarie inkomster i riksstaten
under titeln »Intressemedel» redovisade beloppet, 5 000 rdr, samt anförde
efter erinran om 1834 års riksdagsbeslut angående riksgäldskontorets skyldighet
att till statskontoret inbetala ränta å ecklesiastikfonden — bl. a.:
Berörda ränteutbetalning syntes lämpligen kunna upphöra såsoin innefattande
blott en överflödig åtgärd i avseende å medlens fram- och återremitterande
mellan ämbetsverken. Därigenom skulle även kunna vinnas den
fördelen, att en av de många inkomsttitlar, som förekomme i riksstaten och
räkenskaperna, kunde upphöra, helst den återstående delen av intressemedlen
syntes vara alltför obetydlig att bibehållas sasoni särskild inkomsttitel,
utan torde böra upptagas under »extra medel och uppbörder», vartill intressemedlen
syntes kunna hänföras.
I anledning av revisorernas anmärkning anhöll 1868 års riksdag, med instämmande
i revisorernas uttalande, att Kungl. Maj :t måtte föreslå nästföljande
års riksdag att vidtaga åtgärder till vinnande av syftemålet med revisorernas
framställning.
I häröver inhämtat utlåtande tillstyrkte statskontoret bifall till förslaget,
»helst följden därav endast skulle bliva att statsfyllnadssumman komme att
ökas med ett ifrågavarande ränta motsvarande belopp, varemot ett konto i
räkenskaperna kunde försvinna samt en levererings- och uppbördsåtgärd
emellan de särskilda ämbetsverken undvikas».
— 17
I enlighet med statskontorets hemställan föreslog Kungl. Maj :t riksdagen,
att den riksgäldskontoret åliggande skyldigheten att å fonden till statskontoret
erlägga ränta måtte upphöra och att i sammanhang därmed hela inkomsttiteln
Intressemedel måtte uteslutas samt återstående delen av därunder
dittills upptagna inkomster i stället ingå bland Extra medel och uppbörder.
Kungl. Maj :ts ifrågavarande av statsutskottet biträdda hemställan bifölls
sedermera av 1869 års riksdag.
Revisorernas uttalande. Såsom framgår av vad ovan anförts (jämför även
§ 23 i den ang. statsverket avgivna berättelsen) överlämnades efter kanslistyrelsens
indragning den för bestridande av utgifterna för Lappmarkens
ecklesiastikverk samlade fonden — lappmarks ecklesiastikfond — till förvaltning
av riksgäldskontoret. Redan år 1840 ansågs, att fondens kapitalbelopp
icke kunde ifrågakomma till utbetalning. I över ett sekel har detsamma
därför i riksgäldskontorets räkenskaper bokförts såsom skuld inom
linjen, och någon ränta på dessa medel har icke utbetalats sedan år 1869.
Ecklesiastikfondens medel torde knappast till någon del kunna anses
vara av enskild natur, om man ej dit skall hänföra sådana medel som rikskollekter,
som må ha influtit till fonden. Skäl synas tala för att den Skytteanska
donationen, som utgjorde fondens grundplåt, efter år 1687 i realiteten
fortlevat endast till namnet.
Numera har staten helt övertagit kostnaderna för de med ecklesiastikverket
förbundna ändamålen. Sålunda avlönas lappmarksprästerna helt i den
ordning, som gäller för prästerskapet i övrigt, varjämte åtskilliga utgifter
övertagits av församlingarna. I fråga om nomadskolväsendet bestridas av
statsmedel icke blott utgifter för avlöning utan även driftskostnader och
kostnader för skolbyggnader. Under 1940-talet beviljade sålunda riksdagen
till nomadskolebyggnader mellan 3 och 4 miljoner kronor, varav 350 000
kronor beräknades för skolbyggnad i Tärna. Vad beträffar den Skytteanska
skolan, som icke tillhör nomadskoleväsendet, bestridas även där samtliga
kostnader av statsmedel. 1945 års riksdag anvisade till nybyggnad av skolhus
för nämnda skola ett belopp av 477 500 kronor.
Då sålunda några donationsmedel av enskild natur icke längre torde ingå
i lappmarks ecklesiastikfond samt statsverket i varje fall numera påtagit
sig de utgifter, för vilka fonden varit avsedd, anse revisorerna att fonden
bör avföras ur riksgäldskontorets räkenskaper.
§ 2.
Vissa å fonden för förlag till statsverket redovisade lånebelopp.
1 riksgäldskontorets räkenskaper redovisas under fonden för förlag till
statsverket bl. a. följande lån, nämligen rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda (T. 1921, Ufk. V) å 20 000 kronor
samt lån till universitetet i Uppsala för anordnande av lokaler in. in. för institutet
för högspänningsforskning (R. 1931/32, Ufk. VI 2) å 425 000 kronor.
2—488BS5.
— 18 —
Beträffande uppkomsten av dessa lån må anföras följande.
Vid 1921 års riksdag beslöts att såsom rörelsekapital för styrelsen för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda å tilläggsstat för år 1921 under
utgifter för kapitalökning anvisa ett förslagsanslag, högst 50 000 kronor, vilket
belopp skulle utgå av tillfälliga lånemedel (prop. nr 2, Ufk. 3; skr. nr
217).
Det av riksdagen sålunda anvisade anslaget utbetalades i januari 1922
till hantverksskolans styrelse av riksgälskontoret, i vars räkenskaper beloppet
redovisades under titeln Fonden för rörelsekapital. Av viss anledning
återbetalade emellertid skolan omedelbart 30 000 kronor till riksgäldskontoret,
varför förlagskapitalet uppgick till 20 000 kronor. Från och med budgetåret
1927/28 överfördes beloppet till Fonden för låneunderstöd.
I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag, (Ufk.), föreslog Kungl.
Maj :t i överensstämmelse med en av 1931 års lånemedelsrevision verkställd
undersökning, bl. a., att för nedskrivning av det i statens produktiva fonder
nedlagda lånemedelskapitalet ävensom för täckande av förluster å lånemedelskapital
skulle av fonden för statsskuldens amortering tagas i anspråk
visst belopp, i vilket ingick jämväl den här ifrågavarande under fonden för
låneunderstöd upptagna lånesumman å 20 000 kronor.
Riksdagen biföll emellertid icke det framlagda förslaget under hänvisning,
bl. a., till det rådande budgetärt svåra läget.
Vidare medgav 1935 års riksdag, att ett belopp av 10 000 kronor av de
utav 1921 års riksdag såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda män anvisade medlen finge under de villkor och
bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva, användas
såsom förlagskapital för upprättande vid institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda av en materialdepå för blinda kvinnor (prop. nr 211; skr.
nr 346).
Frågan om redovisningen av det till hantverksskolan utlämnade lånet har
sedermera vid flera tillfällen varit föremål för behandling. I yttrande över
ett av 1936 års utredning angående blinda och dövstumma framlagt förslag
till inrättande av en central depå för blindas arbeten, vilket förslag lädes
till grund för proposition i ämnet (nr 276) till 1938 års riksdag, framhöll
statskontoret bl. a., att då det vore avsett att affärsverksamheten såväl
vid hantverksskolan i Kristinehamn som vid blindinstitutet (depån för
blinda kvinnor) skulle nedläggas i samband med inrättandet av den centrala
depån, några särskilda förlagsmedel icke syntes längre bliva behövliga
vid nämnda undervisningsanstalter, utan kunde dessa medel i sin helhet
bliva tillgängliga för centraldepån. Härvid vore emellertid att märka, att lånemedel
enligt gällande regler för finansiering av kapitalbudgeten icke borde
komma till användning för ett ändamål av här ifrågavarande art och att
sålunda ifrågavarande till fonden för låneunderstöd hänförliga låneinedelsbelopp
å 20 000 kronor i detta sammanhang syntes böra återbetalas till
riksgäldskontoret.
— 19 —
I statsverkspropositionen till 1941 års riksdag (V. ht. p. 49) framlade
Kungl. Maj :t vissa riktlinjer för depåverksamhetens bedrivande och bestridandet
av de därmed förenade kostnaderna. Föredragande departementschefen
yttrade därvid bl. a., att vid ett nedläggande av materialdepån vid hantverksskolan
i Kristinehamn i dess dåvarande form samt av depån för blinda
kvinnors arbeten en summa av i runt tal 105 000 kronor skulle frigöras,
varav 20 000 kronor såsom statens lånemedel tidigare redovisats som en
fordran på hantverksskolan bland tillgångarna å fonden för låneunderstöd,
men sedermera omförts till fonden för förlag till statsverket. Återstoden,
85 000 kronor, utgjordes av hopsparade överskott på verksamheten. Med
hänsyn till nödvändigheten av att ett mindre rörelsekapital även i fortsättningen
stode till hantverksskolans förfogande för avsättning av den inom
själva skolan bedrivna varutillverkningen, förordade departementschefen,
att förenämnda belopp av 20 000 kronor i sin helhet finge utnyttjas som
rörelsekapital för skolans del. Det hopsparade överskottet, 85 000 kronor,
borde enligt departementschefens mening återlevereras till statsregleringen
för budgetåret 1940/41 och tillföras titeln »övriga diverse inkomster».
Riksdagen anslöt sig i allt väsentligt till Kungl. Maj :ts förslag.
Såvitt revisorerna kunnat konstatera, finnes det lån å 20 000 kronor, som
beviljades hantverksskolan i Kristinehamn, icke redovisat i skolans räkenskaper.
Icke heller kan det genom beslut av 1935 års riksdag till centraldepån
i Tomteboda överförda lånebeloppet å 10 000 kronor återfinnas i depåns
huvudbok.
Beträffande lånet till universitetet i Uppsala för anordnande av lokaler
m. m. för institutet för högspänningsforskning må anföras följande.
På grundval av en av tillkallade sakkunniga verkställd utredning framlade
Kungl. Maj :t proposition (nr 64) till 1931 års riksdag angående upprättande
av ett institut för högspänningsforskning att förläggas till Uppsala
och anknytas till Uppsala universitet. Såsom skäl för institutets förläggande
till Uppsala framhöllo de sakkunniga bl. a., att ingenjören B. John F.
Andersson i förutseende av ifrågavarande forskningsuppgifters stora betydelse
redan år 1918 genom en donation till Uppsala universitet velat möjliggöra
upprättandet av ett sådant institut som det ifrågasatta i samband
med en profestsur i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska
urladdningar. Enligt ett den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev hade Andersson
för inrättande av ifrågavarande professur samt institution till Uppsala
universitet donerat fastigheterna nr 10, 11 och 12 i kvarteret Kåkhusen i
Stockholm under villkor att universitetet övertoge ansvaret för de penningfordringar,
som häftade vid dessa fastigheter. Tillträdet skulle ske den 1
juli 1918. Jämlikt donationsbrevets bestämmelser skulle de donerade medlen
fonderas, tills dessa vuxit till ett sådant belopp, att, efter det en sjättedel
av årsavkastningen lagts till kapitalet, medel funnes för inrättande och avlönande
av professuren, för uppförande av lämplig laboratoriebyggnad med
boställsvåning åt professorn, för inredning och utrustning av laboratoriet
samt för beredande av erforderligt årsanslag för arbetena i detsamma. En
-
— 20 —
ligt vad de sakkunniga meddelat, uppginge det då tillgängliga kontanta kapitalet
till ca 200 000 kronor, vartill komme värdet av två icke försålda fastigheter
i Stockholm. Då värdet av de senare uppskattades till 400 000 å
500 000 kronor skulle fondens totala belopp vid nämnda tillfälle uppgå till
ca 600 000 å 700 000 kronor. Av vissa utav de sakkunniga gjorda beräkningar
framginge, att sistnämnda belopp ej vore tillräckligt för institutionens
upprättande och drift, men att universitetet om ca tio år skulle vara i
stånd att uteslutande med fondens medel driva institutet.
I förenämnda proposition 1931:64 anförde föredragande departementschefen,
bl. a., att med hänsyn till de tungt vägande skäl, som anförts för ett
fortsättande och utvidgande av de dittills med framgång bedrivna undersökningarna
på området, han funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag,
att man ej skulle invänta den tidpunkt, då den Anderssonska donationen
bleve i stånd att helt bekosta de med institutets uppförande och drift
förenade kostnaderna, utan att åtgärder borde vidtagas för att snarast möjliggöra
ett förverkligande av planerna på ett högspänningsinstitut.
Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för institutionen hade
de sakkunniga föreslagit, att nödiga personal- och driftskostnader skulle
uppföras å allmänna indragningsstaten, varjämte för uppförande samt inredning
och utrustning av institutionsbyggnaden — för en beräknad kostnad
av i runt tal 425 000 kronor — ett engångsanslag skulle beviljas. Departementschefen
anslöt sig till de sakkunnigas förslag beträffande personal-
och driftskostnader. Engångskostnaderna för institutionsbyggnadens
uppförande m. m. borde enligt departementschefens mening bestridas av
lånemedel. Härför talade främst, att det under dåvarande statsfinansiella
förhållanden vore förenat med stora svårigheter att på annat sätt å budgeten
bereda plats för ett så betydande belopp som det, varom här vore
fråga. Om det erforderliga beloppet utginge såsom ett lån till Uppsala universitet,
underströkes vidare det förhållandet, att det här endast gällde en
tillfällig försträckning i avvaktan på att donationen hunnit växa i erforderlig
grad. — I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen bl. a. att till lån till universitetet i Uppsala för uppförande,
inredning och utrustning av lokaler för institutet för högspänningsforskning
å riksstaten för hudgetåret 1931/32 bland utgifter för kapitalökning
under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» anvisa ett reservationsanslag
av 425 000 kronor att utgå av lånemedel under förutsättning att, så
snart ske kunde, de genom ovanberörda donationsbrev till universitetet i
Uppsala överlämnade medlen användes ej mindre till återbetalning av
nämnda lån än även till bestridande av avlöning för innehavare av den föreslagna
professuren ävensom övriga med institutets verksamhet förenade
kostnader. Riksdagen biföll propositionen.
Fonden uppgick den 30 juni 1948 till 1 045 548 kronor, varvid avkastningen
uppgick till 33 400 kronor. Institutets årliga kostnader för drift och
materiel m. m. uppgå för närvarande till ca 100 000 kronor.
— 21 —
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 oktober 1948 har föreståndaren för
institutet för högspänningsforskning professorn H. Norinder bl. a. hemställt,
att av de senaste fyra årens behållna avkastning av fonden ett helopp av
130 000 kronor måtte få disponeras för täckande av kostnader för uppförande
av en särskild byggnad vid institutet, närmast avsedd för åskledarkontrollanstaltens
lokalbehov. I samband härmed har även hemställts dels
att universitetet måtte befrias från återbetalningsskyldighet av berörda lån
å 425 000 kronor, dels att Kungl. Maj :t måtte föreskriva att den årliga avkastningen
av fonden sedan viss del lagts till fondens kapital, må disponeras
för forsknings- och utredningsuppgifter inom högspänningsområdet.
Revisorernas uttalande. Förhållandena i avseende å det hantverksskolan
i Kristinehamn beviljade lånet å 20 000 kronor synas revisorerna högst
oklara. Enligt 1935 års riksdags beslut skulle av nämnda lån 10 000 kronor
användas såsom förlagskapital för upprättande vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda av en materialdepå för blinda kvinnor, varför sålunda
hantverksskolans återstående skuld å lånet skulle utgöra 10 000 kronor.
Varken hantverksskolan eller nämnda materialdepå har i sina räkenskaper
redovisat respektive lån, medan däremot i riksgäldskontorets räkenskaper
hantverksskolan alltjämt angives ansvarig för den ursprungliga lånesumman
å 20 000 kronor. Vad som beträffande lånet anförts i samband med
behandlingen av frågan om förlagskapital till centraldepån för blindas arbeten
synes revisorerna icke heller vara ägnat att bringa klarhet i frågan
om fördelningen av lånet eller ansvarigheten för detsamma. Huru härmed
än må förhålla sig anse revisorerna, att några skäl icke längre föreligga att
i riksgäldskontorets räkenskaper balansera denna fordran, som uppstått
redan år 1922, utan böra åtgärder vidtagas för att få lånebeloppet avfört
ur desamma.
Vad sedan angår det i samma räkenskaper bokförda lånet till universitetet
i Uppsala för anordnande av lokaler in. in. för institutet för högspänningsforskning
har den verkställda utredningen givit vid handen, att någon
återbetalning från den för ändamålet avsedda donationsfonden inom överskådlig
tid knappast torde vara att förvänta. Med hänsyn härtill synes det
revisorerna böra utredas huru med denna fordran för framtiden skall förfaras.
I detta sammanhang vilja revisorerna framhålla önskvärdheten av alt en
undersökning verkställes, om icke andra under fonden för förlag till statsverket
bokförda lånefordringar kunna regleras.
§ 3.
Riksgäldskontorets räkenskaper.
Revisorerna ha vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret
1947/48 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning till
annan erinran eller uttalande än som anföres under §§ 1 och 2.
— 22 -
§ 4.
Fullmäktiges protokoll.
Revisorerna ha vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter den
9 januari 1948 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande.
§ 5-
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige.
Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slultigen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.
Sifferuppgifterna.
För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.
Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas full
mäktige i riksgäldskontoret.
Stockholm den 15 december 1948.
GUST. BJÖRKMAN
GUST. MOSESSON
J. W. MÅRTENSSON
MARTIN SKOGLUND
DAVID NORMAN
GUST. HELLBACKEN
IVAR PETTERSSON
EBON ANDERSSON
IVAN PAULI
AUG. SPÅNGBERG
GUSTAF KARLSSON
JOHN GUSTAVSON
/
Al Vänner.
23 —
Fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande med anledning av riksdagens
revisorers uttalanden angående Lappmarks
ecklesiastikfond m. m.
Till Riksdagen.
Med anledning av revisorernas under §§ 1 och 2 gjorda uttalanden få fullmäktige
anföra följande.
Fullmäktige ha icke något att erinra mot revisorernas uppfattning att
Lappmarks ecklesiastikfond, som för närvarande med ett belopp av kr.
100 777: 16 redovisas bland svenska statens inom linjen förda skulder, avföres
ur riksgäldskontorets räkenskaper. Härför fordras riksdagens beslut.
Frågan om avförande av den i riksgäldskontorets räkenskaper bokförda
fordran å kr. 20 000:— för rörelsekapital till hantverksskolan i Kristinehamn
är beroende på om hantverksskolan i fortsättningen behöver rörelsekapital
utöver de löpande inkomstmedel, som stå till skolans förfogande. Så
sent som i statsverkspropositionen till 1941 års riksdag föreslog chefen för
socialdepartementet, att ovannämnda belopp å 20 000 kronor i sin helhet
finge utnyttjas som rörelsekapital för skolans del. Vid dåvarande tidpunkt
hade det varit möjligt att till riksgäldskontoret återbetala medlen, som då
kunde ha tagits från det överskott å 85 000 kronor, som återlevererades till
statsregleringen för budgetåret 1940/41.
Medel, som anvisas å fonden för förlag till statsverket äro att betrakta
som förskott, vilka så snart ske kan skola återbetalas eller ersättas till riksgäldskontoret.
Då tidpunkten för återbetalning till riksgäldskontoret av det
till hantverksskolan år 1922 utbetalda rörelsekapitalet med hänsyn till departementschefens
ovannämnda ställningstagande år 1941 synes oviss, kan
ifrågasättas om rörelsekapitalet fortfarande skall redovisas å fonden för förlag
till statsverket. I likhet med revisorerna anse fullmäktige åtgärder böra
vidtagas för beloppets avförande ur riksgäldskontorets räkenskaper. För
att detta skall kunna ske måste beloppet antingen återbetalas, avskrivas
eller överföras till annan fond. För egen del finna fullmäktige lämpligast,
att beloppet avskrives med anlitande av de medel, som från driftbudgeten
avsatts till fonden för oreglerade kapitalmedel sförluster. Emellertid synes
det önskvärt att, innan avskrivning sker, frågan om beloppets bokföring
hos hantverksskolan klarlägges genom Kungl. Maj :ts försorg.
— 24 —
Vad angår lånet till universitetet i Uppsala för anordnande av lokaler m. in.
för institutet för högspänningsforskning anse fullmäktige, att lånet skulle
kunna avskrivas. Det torde emellertid ankomma på Kungi. Maj :t att företaga
den ytterligare utredning, som revisorerna ifrågasatt, och fatta beslut
i ärendet.
Revisorerna ha framhållit önskvärdheten av att en undersökning verkställes,
om icke andra under fonden för förlag till statsverket bokförda lånefordringar
kunna regleras. Denna uppfattning delas av fullmäktige. I den
mån det kan ankomma på riksgäldskontoret att taga initiativ härutinnan,
komma fullmäktige att hos vederbörande myndighet göra de framställningar,
som kunna påkallas för nedbringande av de under förlagsfonden
redovisade fordringarna.
Stockholm den 4 januari 1949.
ANDERS ÖRNE
AXEL LINDQVIST
ARTUR RYBERG
KARL MAGNUSSON
ERNST ERIKSSON
AXEL STRAND
ELON ANDERSSON
/
Torsten Bjerlöw.