RIKSDAGENS REVISORERS
Framställning / redogörelse 1946:RGK
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1945 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
RIKSGÄLDSKON TORE TS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN
1 JULI 1944 — 30 JUNI 1945
M. M.
S T O C K HOLM 1946
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
459084
-
Innehållsförteckning.
Sid
Ingress.................................................................. g
Riksgäldskontorets balansräkning................................................ g
Statsregleringsfonden........................................................... g
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader...................................... 9
Riksgäldsfonden.................................................................... 10
Motorvagnslånefonden ................................................... H
Sekundärlånefonden för jordbrukare ................................................ H
Lånefonden för den mindre skeppsfarten............................................ 12
Sekundärlånefonden för rederinäringen .............................................. 12
Fonden för låneunderstöd .............................................. 12
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ........................................ Ig
Fonden för förlag till statsverket .................................................... Ig
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus ............................ 14
Fonden för varukredit...................................................... 14
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster ........................................ 14
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m............................................ 15
— 5 —
Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktionen finnes föreskriven.
Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i
riksgäldskontoret emottaga deras den 6 sistlidne september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.
Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1944 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1945, hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1944/45 med
därtill hörande verifikationer.
I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och tabeller,
vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation, för
så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående av denna
regel.
— 6 —
30 juni 1944 5 918 069: 28 | Riksgäl dskontorets balansräkning. Tillgångar: Riksgäldsfonden: Uppköpta svenska statsobligationer kronor | |
| För betalning av arvsskatt använda | » |
100: — | Lån till vissa järnvägsaktiebolag m. m. | » |
44 003 882: 86 | Fordran hos a.-b. Kreditkassan av | » |
5 000 100: — | Av a.-b. Kreditkassan av år 1922 | » |
3 416 295: — | Lån till a.-b. Bond............... | » |
1 136 170: — | Fordran hos a.-b. Axe............ | » |
4 338 389: 81 | Förskott ........................ | » |
— | Statens vattenfallsverk, rörlig kredit | » |
14 677 001:88 | Domänverket, rörlig kredit........ | » |
9 000 000: - | Försvarets fabriksstyrelse, rörlig | » |
— | Exportkreditnämnden............ | » |
1 326 930: 38 | Garantimedel för Österrikes konver-teringslån 1934/39.............. | » |
3 237 860: 35 | Fordran hos statsverket för vissa | » |
6 874 177: 32 | Ränta å 1944 års obligationer av | » |
— | Ränta å 1945 års 3 % statslån av V7 | » |
2 840 363: 04 | Fordran för kapitalmedelsåterbetal-ningar........................ | » |
5 400 000 000: — | Kassaförstärkning åt statskontoret.. | » |
2 479 185: 75 | Postgiro......................... | » |
233 727 760: 04 | Checkräkning.................... | » |
1 009 012 881: 76 | Inkomstrester.................... | » |
122 999 058: 94 | Avskrivningsanslag............... | » |
1 962: 30 | Regleringskonto vid konvertering av | » |
353 919: — | Inlösen av aktier i Sthlm—Västerås | » |
9 504 126: 90 | Inlösen av aktier i Nässjö—Oskars-hamns nya jvab ............... Fonden för avsättningar till värde-minskningskonto............... | » |
— | Inkomster och utgifter för riksgälds-fonden ........................ | > |
30 juni 1945
6 597 091: 37
5 457: 33
100: —
44 003 882: 86
5 000 100: —
3 333 795: —
568 085: —
4 640 359: 37
3 000 000: —
7 000 000: —
7 000 000: —
12 500 000: —
1 676 112:03
12 850 000: —
1 803 794: 62
37 737 059: 71
6 350 000 000: —
1 108 854: 37
7 146 564: 40
200: —
151 700: -
2 512: —
6 879 848 234: 61.
Summa kronor 6 506 125 668: 06.
— 7 —
30 juni 1944
7 949 917:40
524 393 999: 28
988 213 227: 78
539 913 685: 38
354 241 903: 68
496 715: 28
100 000 000: —
4 772 639: 67
197 273 581: 66
328 387 842: 49
517 330 503: 29
221 194 275: 23
241 774 220: 71
787 000 000: —
142 434 451: 08
751 613 649: 81
1 098 903: 49
2 400 000: —
7 044 652: 04
977 322: 12
5 076 024: 25
5 723 587 514: 64.
12 603 435 749: 25.
7 310 098 132: 86
2 463 552 624: 37
11 753 322: 76
13 905 101:30
222 315: 60
4 969 163: 60
1 690 500: —
961 850: —
övriga kapitalfonder:
30 juni 1945
Postverkets fond...........
Telegrafverkets fond.......
Statens järnvägars fond
Statens vattenfallsverks fond
Domänverkets fond........
kronor 54 485 523: 60
> 540 292 314: 40
» 1 002 129 555: 07
» 548 639 984: 57
» 365 675 086: 67
Fonden för statens reproduktions
anstalt.
.......................
Riksbanksfonden.................
Luftfartsfonden..................
Statens allmänna fastighetsfond ...
Försvarsväsendets fastighetsfond...
Försvarets fabriksfond ...........
Statens utlåningsfonder...........
Fonden för låneunderstöd........
Fonden för statens aktier........
Folkpensioneringsfonden.........
Pensionsfonder..................
Fonden för förlag till statsverket..
Väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond...................
» 472 048: 55
» 100 000 000: —
» 4 775 023: 01
» 199 873 791:88
» 387 274 652:03
» 22 670 089: 79
» 562 843 006: 83
» 262 214 139: 29
> 226 892 860: 76
» 787 000 000: —
» 142 434 451: 08
» 1 129 034 820: 26
* 45 149 919: 55
Fonden för anordnande av spann
målslagerhus
och kylhus........ »
Jordfonden...................... »
Arrendeegnahemsfonden.......... »
Fonden för varukredit........... »
Försvarets bostadsanskaffningsfond »
1 094 175:99
2 400 000: —
6 839 871: 72
977 322:12
8 208 833: 24
Summa kronor 6 401 377 470: 41.
Totalsumma » 12 907 503 138: 47.
Skulder:
Riksgäldsfonden:
Fonderad statsskuld..............
Tillfällig statsskuld...............
Förfallna obligationer............
Förfallna kuponger m. m.........
Obeställbara räntor m. m........
Kapitalåterbetalningar från sekundärlånefonden
för jordbrukare..
Icke disponerade medel: sekundärlånefonden
för rederinäringen ..
Icke disponerade medel: lånefonden
för den mindre skeppsfarten____
kronor 8 371 637 693: 19
» 2 581 144 302:67
» 13 288 118:55
» 4 784 372:02
» 217 748: 67
» 6 061 975: 49
» 1 060 000: —
» 1 249 038: 79
— 8 —
30 juni 1944 30 juni 1945
Icke disponerade medel tillhöriga
1 027 380: 55 motorvagnslånefonden.......... kronor 1 347 546: 55
216 360:— Fonden för låneunderstöd........ » —
För mötande av förluster å a.-b.
Kreditkassan av år 1922 avsatta
44 500 000:— medel......................... » 44 500 000: —
Tillskottsmedel för återställande av
1 136 170: — a.-b. Smålands banks grundfond » 568 085: —
— Av statskontoret inlämnade kassabehållningar
................... » 100 000 000: —
16 613 864: 19 Oreglerade anslagsmedel.......... » 109 131 671: 59
532:15 Diverse oredovisade medel........ » 3 932:46
15 663:60 Sparobligationsmedel............. » 2 762:40
— Räntor å 1933 och 1934 års 3''5 %
statslån....................... » 174 457:57
I 132 011940:70 Kapitalmedelsanslag.............. » —
Regleringsko nto.................. > lil: —
II 002 674 921: 68 Summa kronor 11 235 171 815: 95.
Fonden för oreglerade kapitalme
7
693 627: 78 delsförluster................... kronor 23 682 783: 36
1 593 067 199: 79. Statens eget kapital............... » 1 648 648 539: 16
12 603 435 749: 25. Summa kronor 12 907 503 138: 47.
Statsregleringsfonden.
Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 1 617 048,88 kr. utgörande
inkomstrester. Motsvarande summa vid budgetårets utgång var
20 896,22 kr.
Skulderna vid budgetårets ingång belöpte sig till 3 287 937,50 kr. och utgjordes
av utgiftsrester. De vid budgetårets utgång kvarstående skulderna
uppgingo till 12 852 512 kr. utgörande utgiftsrester.
Inkomster:
1943/44 1944/45
4 786 690: 83 Inkomster av statens produktiva fonder kronor 4 548 079: 68
388 467:50 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar » 50 225: —
Avskrivning av oreglerade kapitalmedels
—
förluster......................... » 17 381: 16
382 700 812: 82 Uttag å statsverkets checkräkning .... » 370 028 268: 15
Likvid er med särskilda ämbetsverk och
127 285:29 myndigheter...................... » 141 739: —
388 003 256: 44.
Summa kronor 374 785 692: 99.
1943/44
1944/45
8 445 868: 94
265 213 140: 24
81 769 228:31
3 300 000: —
5 081 796: 64
438 916: 80
364 248 950: 93^
Utgifter:
Riksdagen och dess verk (netto)...... kronor 8 265 634: 88
Riksgäldsfonden.................... » 288 303 404: 53
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar » 125 000: —
Avskrivning av oreglerade kapitalme
delsförluster.
..................... » 70 988 359: 95
Insättningar å statsverkets checkräkning » 16 749 155: 19
Likvider med särskilda ämbetsverk och
myndigheter...................... » 1514 865:60
Summa kronor 385 946 420: 15.
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1944/45.
Kostnaderna för riksdagen hava uppgått till 5 198 489,34 kr., nämligen:
1943/44 1944/45
2 843 632: 75 Arvoden till riksdagens ledamöter........ kronor 2 967 769: 45
465 367:68 Reseersättningar till riksdagens ledamöter.. » 462 279:22
818 700:21 Avlöningar till personal.................. » 816 687:22
833 567:32 Kostnader för riksdagstrycket............ » 693 690: —
13 355:64 Utgivande av särskilda publikationer...... » 30 138:50
215 817:69 Övriga omkostnader .................... » 227 924:95
5 190 441: 29. Summa kronor 5 198 489: 34.
Inkomster av riksdagstryck uppgingo till 28 254,07 kr. och av särskilda
publikationer till 296,19 kr.
Kostnaderna för 1944 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 85 901 kronor 91 öre, nämligen:
18 532: 70 Arvoden till revisorerna ................ kronor 22 700: 70
53 824:95 Avlöningar till personal.................. » 54 748:08
13 544:26 Omkostnader .......................... » 16 203:32
85 901:91. Summa kronor 93 652:10.
Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret uppgått till:
1 013 426: 13 Avlöningar.............................. kronor 1 048 598: 28
972 101:31 Kostnader vid emission av statslån m. m. » 694 605:26
331 893: 03 övriga omkostnader.................... » 333 746: 69
2 317 420:47. Summa kronor 2 076 950:23.
f—469084.
— 10 —
Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till:
1943/44
54 025:12 Avlöningar............................. kronor
134 651: 84 Omkostnader........................... »
— Reparations- och ändringsarbeten m. m. .. »
188 676:96. Summa kronor
1944/45
59 802: 45
160 085: 85
25 830:05
245 718: 35.
Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:
67 619:93 Avlöningar.............................. kronor 75 276:55
7 038: 19 Omkostnader............................ » 10 484: 86
25 026: 66 Bokinköp och bokbindning............... »_22 368:21
99 684: 78. Summa kronor 108 129: 62.
övriga utgifter för riksdagen och dess verk utgöras av:
81112:84 Justitieombudsmannen och hans expedition kronor 79 016:28
103 890:81 Militieombudsmannen och hans expedition. » 107 746:94
66 064: 01 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. . » 64 426: 24
Pensioner åt efterlevande till befattnings
28
979:42 havare................................ » 28 017:54
112 lil: — Ersättning till statens allmänna fastighetsfond » 112 300: —
171 585:45 Dyrtidstillägg m. m....................... » 176 738:50
Totalkostnaden (netto) för riksdagen och dess verk har därmed uppgått
till 8 265 634,88 kronor.
Riksgäldsfonden.
Inkomster:
Räntor........................................... kronor
Uppgäld och kursvinster........................... »
Diverse inkomster................................ »
Återbetalda kapitalmedel........................... »
Anslag å driftbudgeten..................... »_
Summa kronor
1944/45
1 647 976: 58
1 999 164: 81
320 422: 86
159 969 759: 19
288 303 404: 53
452 240 727: 97.
Utgifter:
Räntor å den fonderade statsskulden............... kronor 247 577 498: 48
Räntor å den tillfälliga statsskulden................ » 35 018 876: 99
Räntor å beräknad ny upplåning.................. » 6 167 074: 75
Kapitalrabatter o. d............................... » 3 507 518: 56
Kapitalinvesteringar........................ »_766 189 220: 01
Summa kronor 1 058 460 188: 79.
11 —
Den fonderade statsskulden uppgick vid budgetårets slut till 8 371 637 693,19
kronor enligt nedanstående sammanställning.
30 juni 1944 30 juni 1945
6 423 425 855: — Upptagna obligationslån.......... kronor 7 331 067 000: —
94 831 943: 50 Sparobligationer.................. » 104 513 628: 20
3 034 684:71 Rikskonton...................... » 6 635 544:63
370 130 000:— Statsskuldförbindelser............. » 444 130 000: —
313 147 661: 59 Lån hos statsinstitutioner och fonder » 376 820 192: 52
9 337 805: 22 Av staten övertagna lån.......... » 12 257 094: 34
2 650 182: 84 Övrig fonderad statsskuld...... » 2 674 233: 50
93 540 000: — Inlåning från sparbanken......... » 93 540 000: —
7 310 098 132: 86. Summa kronor 8 371 637 693: 19.
Närmare redogörelse för den fonderade statsskulden meddelas i riksgäldskontorets
årsbok.
Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång till 2 463 552 624,37
kronor, varav 627,3 milj. kronor i skattkammarväxlar, 441 milj. kronor i växelkredit
i riksbanken, 895 1 52 624,37 kronor utgörande lån hos statsinstitutioner
och fonder och 500 milj. 1942 års 2 % obligationslån. Vid budgetårets utgång
uppgick den tillfälliga skulden till 2 581 144 302,67 kronor, varav 1 200 milj.
kronor i skattkammarväxlar, 130 milj. kronor växelkredit hos riksbanken,
1 251 144 302,67 kronor lån hos statsinstitutioner och fonder.
Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret redovisas
såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.
Motorvagnslånefonden.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar visade vid budgetårets ingång
en behållning om 1 979 253,31 kronor, och vid dess utgång om 1911397,49
kronor, varav kapitalfordran hos låntagare 546 034,25 kronor och innestående
i riksgäldskontoret 1 347 546,56 kronor. Till statsregleringen ha överförts
27 894,26 kronor och till statens järnvägars fond 67 456,56 kronor.
Sekundärlånefonden för jordbrukare.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade statens sekundärlånefond
för jordbrukare visade vid budgetårets ingång tillgångar om 22 538 236,23
kronor och vid dess utgång av 23 527 731,18 kronor, varav 15 796 611,70 kronor
utgörande kapitalfordran hos låntagare och 7 333 953,67 kronor kontant eller
innestående i riksgäldskontoret. Under budgetåret lia till statsregleringen över
-
— 12 —
förts 6 1 7 1 88,83 kronor medan 125 000 kronor avskrivits. Skulder utgörande
avskrivningskonto uppgingo vid budgetsårets början till 2 383 000 kronor och
vid dess slut till 2 508 000 kronor.
Lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag inrättades statens lånefond för den
mindre skeppsfarten. Till fonden överfördes 3 milj. kronor från rederilånefonden.
Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 1 517 771,61 kronor,
varav 538 150 kronor kapitalfordran hos låntagarna och 97 4 8 1 7,89 kronor
innestående hos riksgäldskontoret och i bank. Vid budgetårets utgång uppgingo
tillgångarna till 1 508 587,84 kronor, varav 235 961,21 kronor kapitalfördran
hos låntagare och 1 269 435,50 kronor innestående i riksgäldskontoret
eller i bank. Skulderna, avskrivningskonto, uppgingo till 93 750 kronor
vid årets början och slut.
Till statsregleringsfonden ha överförts 22 791,01 kronor inbetalda räntor.
Under budgetåret har till lånenämnden utbetalats 15 000 kronor.
Sekundärlånefonden för rederinäringen.
Enligt beslut vid 1936 års riksdag skulle från rederilånefonden överföras
2,5 milj. kronor till en ny utlåningsfond, statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 2 527 929,17
kronor och vid dess slut till 2 548 002,22 kronor. Under året hava till statsregleringsfonden
överförts 32 386,67 kronor. Av fondens tillgångar vid budgetårets
slut utgjordes 809 500 kronor av kapitalfordran hos låntagare samt
1 706 690 kronor kontant behållning eller innestående i riksgäldskontoret.
Fonden för låneunderstöd.
Riksgäldskontorets delfond.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets början och slut till
30 juni 1944
lil 120 456:57
1 687 758: 61
1J719 löfhög
114 527 324: 68.
30 juni 1945
Utlånta medel.......................kronor 110 525 825: 65
Räntefordringar..................... » 1 700 134: 91
Övriga fordringar........ ........... »_3 202: 70
Summa kronor 112 229 163: 26.
Fondens skulder uppgingo vid budgetårets början till 4 437 961,11 kronor
och vid dess slut till 2 905 724,49 kronor och utgjordes av medel för ännu ej
verkställda avskrivningar.
— 13 —
Under året ha till statsregleringsfonden överförts 3 335 758,85 kronor utgörande
influtna räntor. Influtna kapitalåterbetalningar 15 562 048,04 kronor ha
tillförts riksgäldsfonden, dit även förts anslagspost för lån till Ostkustbanan
216 360 kronor. Avskrivningar av utlämnade lån har verkställts med
Ackordslån åt jordbrukare .......................... kronor 31 625,82
Till vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län____ » 2 802,94.
Genom avskrivning eller på annat sätt hava förluster hittills örn sammanlagt
88 227 049 kronor 50 öre hos riksgäldskontoret uppkommit å de statslån,
som utlämnats till järnvägsaktiebolag. I summan är inräknat även de belopp,
till vilka de av staten övertagna järnvägarna bokförts vid överföringen
till statens järnvägars fond.
Av de numera till fonden för låneunderstöd överförda lånen till enskilda
järnvägar voro
30 juni 1944
8 650 428: 16
8 079 338: 04
88 059: 31
483 030: 81
1 363 465: 52
293 334: 38
1 070 131: 14
10 013 893: 68.
Icke förfallna ...
Kapital.......
Ränta .......
Anståndsränta
Förfallna......
Kapital.......
Ränta.......
30 juni 1945
....... kronor 8 546 544: 37
....... » 7 979 511: 35
....... » 85 209:62
....... » 481 823:40
....... » 1388 462:94
....... » 294 429:37
...... » 1094 033: 57
Summa kronor 9 935 007: 31.
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Enligt beslut vid 1939 ars riksdag skulle i samband med omläggning av
pensionsgrunderna för riksdagens verk de dåvarande tjänstepensionsfonden
och familjepensionsfonden kvarstå med det kapitalbelopp, vartill de kunde
uppgå vid tiden för den nya ordningens genomförande. Fonderna överfördes
i enlighet därmed till den nya Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Fonden visar vid budgetårets såväl början som slut en behållning av
656 334 kronor 86 öre. Debiterade räntor 22 971 kronor 72 öre ha överförts
till statsregleringsfonden.
Fonden för förlag till statsverket.
Fonden utvisade vid budgetårets ingång i tillgångar 772 717 858,51 kronor
och i skulder 21032 582 kronor 74 öre. Vid budgetårets utgång uppgingo
tillgångarna till 1 150 083 419,27 kronor och skulderna till 20 982 357,74 kronor.
14 —
Fondens inkomster hava utgjorts av räntor 462 807,88 kronor samt återbetalningar
och omföringar från andra fonder 511 029 674,19 kronor.
Fonden har i utgifter haft 468 192,12 kronor, varav 134 076 695,86 kronor
utgöras av räntor, som överförts till statsregleringsfonden, 68 408 359,19 kronor
av kapitalåterbetalningar, 65 149 919,55 kronor överförda till andra fonder
samt 50 225 kronor avskrivningar.
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.
Fondens nettobehållning uppgick vid budgetårets början till 1 098 903,49
kronor, vilken summa redovisats såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen
samt kontant behållning eller i bank 66 971,73 kronor.
I inkomster har fonden haft 180 877,91 kronor och i utgifter 159 981,69
kronor, varjämte 20 896,22 kronor omförts till statsregleringsfonden men
kvarstår å denna fond såsom skuld. Fondens nettobehållning vid årets slut
uppgick till 1 094 175,99 kronor.
Fonden för varukredit.
Tillgångarna å fonden uppgingo vid budgetårets såväl ingång som utgång
till 1 293 600 kronor, redovisade som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och kapitaliserade räntor.
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Fonden visade vid budgetårets utgång en skuld örn 7 693 627,78 kronor.
Under budgetåret har fonden i inkomst haft 126 004 945,48 kronor bokförda
förluster i olika kapitalfonder, 17 381,16 kronor influtna tidigare avskrivna
belopp och 70 988 359,95 kronor från statsregleringsfonden överfört belopp
för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt i utgifter avskrivningar
örn 141994 101,06 kronor. Fonden visar därför vid budgetårets
utgång en skuld örn 23 682 783,36 kronor.
För fondens tillkomst se riksgäldskontorets årsbok år 1938 s. 38.
— 15 -
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.
§ i.
Riksdagstrycket har under de senaste budgetåren kostat (i runda tal) Riksdags -
1938/39......... | ........ 568 000 kr. | 1942/43......... | ........ 704 000 kr. trycket‘ |
1939/40......... | ........ 595 000 » | 1943/44......... | ........ 834 000 » |
1940/41......... | ........ 480 000 » | 1944/45......... | ........ 694 000 » |
1941/42......... | ........ 580 000 » |
|
|
Dessa siffror, som avse under resp. budgetår utbetalt belopp, äro icke direkt
jämförbara. De påverkas nämligen dels av vid vilken tidpunkt räkningar
komma in och bokföras, dels ock av vid vilken tidpunkt och till vilka
summor inköp av material (papper) sker. Den allmänna prisstegringen under
krigsåren har givetvis höjt kostnaderna.
Revisorerna ha låtit undersöka möjligheterna av att genom omläggning
och rationalisering av riksdagstrycket dels göra det mera överskådligt och
lättläst, dels ock minska kostnaderna för trycket.
Orsaken till att riksdagstrycket tämligen allmänt anses tungläst och tvårtillgängligt
är bl. a. att rubriker och klämmar sällan ge läsaren tillräcklig
vägledning samt att trycket blott undantagsvis lämnar en översikt av propositionens
innebörd eller av utskottets ställning till det kungl, förslaget eller
till motionerna i ämnet. Denna brist avhjälpes knappast av än så fullständiga
innehållsförteckningar eller av talrika kantrubriker.
Om däremot propositionerna och utskottsutlåtandena förses med en sammanfattning,
som i koncentrerad form redovisar ärendets huvudpunkter, kan
läsaren utan onödigt letande i trycket få ett klart besked örn vad regeringsförslaget
eller utlåtandet innebär jämfört med gällande bestämmelser på
området.
Den överskådlighet och bekvämlighet, som ett sådant arrangemang bjuder
läsaren, blir ännu större ifall sammanfattningen placeras i början av trycket.
En sådan ingress måste te sig särskilt värdefull för den, som önskar att så
snabbt som möjligt få en tillförlitlig uppfattning av frågans innebörd.
Behovet av en dylik sammanfattande ingress växlar givetvis efter ärendenas
art och omfång, men utan överdrift torde kunna sägas, att den alldeles
övervägande delen av riksdagstrycket är av den beskaffenhet, att en koncentrerad
och enhetligt placerad översikt skulle högst väsentligt bidraga till
att utan omgång skänka den intresserade ett fast grepp om ämnet.
Önskemålet om en vägledande ingress accentueras av riksdagstryckets nuvarande
uppställning och omfång. Remissinstansers och andra myndigheters
yttranden och förslag samt övriga framställningar återgivas i regel ytterst
utförligt, ej sällan in extenso.
— 16 —
Därtill kommer att trycket belastas med långa och många upprepningar.
Ofta lämnas först en särskild redogörelse för de sakkunnigas och för myndigheternas
yttranden. Stora partier ur dessa återfinnas sedan i departementschefens
(föredragandens) anförande. 1 utskottsutlåtandena framträda
dessa upprepningar ofta ännu starkare; de förberedande instansernas synpunkter
återgivas först i ett särskilt avsnitt, återkomma därpå mer eller
mindre fullständigt i departementschefens (föredragandens) anförande och
redovisas slutligen på nytt i utskottets motivering.
Revisorerna finna detta framställningssätt onödigt utrymmeskrävande och
hinderligt för överblicken. Väl medvetna örn att remissväsendet är synnerligen
värdefullt och nödvändigt för att frågorna skola bli allsidigt belysta,
anse revisorerna, att detta viktiga syfte hör kunna nås på ett för läsaren enklare
och snabbare men lika tillförlitligt sätt, nämligen genom en refererande
framställning, som konsekvent skiljer mellan huvudsak och bisak, sållar bort
oväsentligheterna och ställer fram huvudpunkterna i klart ljus.
Principen för en dylik refererande framställningsmetod bör vara: ju enklare
och mindre omstridd en fråga är, desto kortare referat; och självfallet
omvänt: ju viktigare och mera omtvistat ärende, desto fylligare referat. Om
exempelvis en myndighet eller en sammanslutning ej har något att invända
mot ett sakkunnig- eller departementsförslag, bör det kunna räcka med att
konstatera att »NN ansluter sig helt till det föreliggande förslaget». Har en
remissinstans avvikande mening på en eller flera punkter, bör referatet koncentreras
till dessa.
I de fall, då yttrandenas art gör en mera ingående redovisning önskvärd,
bör det övervägas, örn icke materialet skulle kunna delas upp på så sätt, att
endast de väsentliga synpunkterna återgivas i huvudtrycket och de övriga
redovisas i bilageform. Därigenom skulle trycket i större frågor komma att
bestå av två delar, en huvud- och en bilageavdelning.
Överblicken främjas vidare, om en sammanfattning gives av remissvarens
innehåll, helst redan i ingressen. Denna översikt kan göras mycket summarisk,
t. ex. »Flertalet av de hörda myndigheterna ha tillstyrkt förslaget» eller
»Av de myndigheter och sammanslutningar, som hörts i ärendet, ha alla,
utom länsstyrelsen i X län, tillstyrkt förslagets huvudgrunder». I
I nära samband med en rationalisering av remissförfarandet står en utrensning
av de många stereotypa men sakligt ovidkommande fraser och
partier, som skrymma trycket.
Bifogade omarbetningar av propositionen nr 212/45 (bil. 1 A och 1 B) och
av statsutskottets memorial nr 168/45 (bil. 2 A och 2 B) torde belysa tankegången.
Sålunda ha propositionens sex sidor kunnat koncentreras till blott en, väsentligen
genom att den nio gånger förekommande lagrubriken upptagits
bara en gång och genom att den vidlyftiga redogörelsen för lagförslagets behandling
i lagrådet reducerats till ett enkelt konstaterande, att lagrådet lämnat
förslaget utan erinran.
17 —
På motsvarande sätt har det omständliga memorialet skurits ned till en
kort redogörelse för ärendets innebörd.
Propositioner, som avse lag- och författningsändringar, böra såvitt möjligt
upptaga en jämnlöpande sammanställning av gällande och föreslagen lagtext,
varvid ändringarna särskilt utmärkas.
En sådan anordning främjar överskådligheten, speciellt i fråga om författning,
som icke är intagen i den vanliga lageditionen.
Den ökade tryckningskostnad, som kan bli följden av denna spädning av
lagtexten, torde mer än väl kompenseras av minskade kostnader för stencilering
vid utskottsbehandlingen och av inbesparad tid i övrigt.
Riksdagen biföll år 1943 en motion (I: 31) om dylik jämnlöpande sammanställning,
och därefter har spädning förekommit i vissa fall; de flesta propositioner
av ifrågavarande slag ha dock saknat sådan.
Revisorerna anse, att det bör övervägas en förändring i fråga om riksdagstryckets
inbindning, så att det s. k. aktsystemet kommer till användning.
Detta innebär, att de propositioner, motioner, utskottsutlåtanden och
skrivelser, som alla gälla en viss fråga, få bilda en särskild samling.
Propositionerna bindas f. n. i en serie för sig, motionerna i en serie för
vardera kammaren, utskottsutlåtandena i en serie för varje utskott, protokollen
över kamrarnas förhandlingar i en serie för vardera kammaren samt
riksdagens skrivelser i en särskild serie.
Enligt den föreslagna metoden, som tillämpas bl. a. i Finland, behöver
den, som vill ta del av riksdagsbehandlingen av en viss fråga, icke såsom nu
spilla tid och krafter på att söka i ett flertal band.
Ett sådant sammanförande synes icke kräva ökade kostnader eller åtminstone
blott medföra obetydliga sådana. Det gäller ju endast att trycka
varje propcfsition, motion, utskottsutlåtande och skrivelse för sig samt binda
dem i samma band. Kammarprotokollen torde dock alltjämt böra föras
särskilt för vardera kammaren.
Revisorerna förbise icke, att aktsystemet ställer sig besvärligt t. ex. i fråga
örn statsverkspropositionen. Det torde dock vara möjligt att med en enke?
sidhänvisning till propositionen ansluta de motioner och utlåtanden, som
röra denna proposition, till resp. del därav genom att sammanföra dem i
ordningsföljd efter propositionens uppställning.
Revisorerna anse tidpunkten vara inne att försöka enhetligt reglera bruket
av förkortningar i riksdagstrycket. I detta syfte rekommenderas de »Anvisningar
vid sättning av riksdagstryck», som riksdagens tryckeriexpedition utfärdade
i januari 1944.1
Emellertid anse revisorerna praktiska skäl tala för att »Anvisningarna»
kompletteras nied några få synnerligen vanliga förkortningar. 1
1 Dessa anvisningar ansluta sig nära till Tekniska nomenklaturcentralens »Skrivregler för
ordförkortningar, sifferuttryck m. m.» utgivna efter samråd med Svenska akademien.
Bevisoremas
uttalande.
— 18 —
Kostnaden för sättning och tryckning av riksdagshandlingar på övertid
har fr. o. m. 1939 utgjort (i kronor)
| Statsverkspro- | Övriga pro- | Hela |
| positionen | positioner | trycket |
1939... | ............. 6 325 | 12 147 | 21 198 |
1910... | ............. 4 554 | 8 100 | 14 686 |
1941... | ............. 4 144 | 5 925 | 12 880 |
1942... | ............. 5 234 | 11 530 | 19 187 |
1943... | ............. 1 730 | 8 095 | 11 561 |
1944... | ............. 6 444 | 6 788 | 14 208 |
Uppgifterna innefatta såväl vår- som höstsessionen.
Av sammanställningen framgår, att den huvudsakliga kostnaden för övertid
faller på propositionerna, medan övertidskostnaden för det övriga trycket
är förhållandevis obetydlig.
Revisorerna inse, att övertidsarbete i tryckerierna mången gång icke kan
undvikas, men ifrågasätta dock, om det icke skulle vara möjligt att ställa
i ordning materialet något tidigare, så att åtminstone en del av dessa kostnader
kunna undvikas.
Revisorerna ha kommit till den uppfattningen, att kostnaderna för riksdagstrycket
torde kunna nedbringas genom förenklingar vid utarbetandet av
propositioner och utskottsutlåtanden.
En rationalisering synes kunna genomföras utan att skada berättigade anspråk
på tryckets utförlighet och korrekthet.
Revisorerna vilja därför föreslå, att frågan om riksdagstryckets omläggning
i syfte att vinna förenkling och större överskådlighet göres till föremål för
utredning.
— 19 —
Bil. 1 A.
Nr 212.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr 272)
med särskilda bestämmelser angående domstolarna och
rättegången vid krig eller krigsfara m. m.; given Stockholms
slott den 9 mars 1945.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 26 april
1940 (nr 272) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m.
GUSTAF.
Thorwald Bergquist.
— 20 —
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr 272) med
särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 26 april 1940 med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara mr m.,1
vilken enligt lag den 22 juni 1944 (nr 394) gäller till och med den 30 juni 1945,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1946.
1 Senaste lydelse av 10 §, se SFS 1944: 394.
— 21 —
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler fråga om
fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr 272) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
samt anför därvid följande.
Lagen den 26 april 1940 med särskilda bestämmelser angående domstolarna
och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. är i likhet med ett flertal andra
författningar av beredskapslagstiftnings karaktär så uppbyggd, att dess centrala
bestämmelser (2—12 §§) skola äga tillämpning först sedan Kungl.
Majit förordnat därom. Genom kungörelse den 10 maj 1940 (nr 312) meddelade
Kungl. Majit dylikt förordnande. Därigenom lia lil. a. de bestämmelser i
lagen, vilka beröra själva förfarandet i rättegång, blivit gällande. Dessa föreskrifter
äro avsedda att tillämpas bl. a. då på grund av inkallelser till militärtjänstgöring
hinder uppkommer för parter i rättegång att tillvarataga sina intressen
eller svårigheter eljest uppstå för målens utredning.
Genom kungörelsen den 10 maj 1940 (nr 313) utfärdades vissa tillämpningsföreskrifter
till lagen.
Lagen äger enligt lag den 22 juni 1944 (nr 394), genom vilken 10 § erhöll
ändrad lydelse, giltighet till och med den 30 juni 1945.
Då behov av ifrågavarande lagstiftning kan väntas föreligga även efter Departementsutgången
av juni 1945, bör lagens giltighetstid förlängas, föreslagsvis till och cAe/en.
med den 30 juni 1946.
På grund härav har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag
örn fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr 272) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara
m. m.
— 22 —
Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,
av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Thore Wisén.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid
här uteslutits.
propositionen fogade lagförslaget, har
23 —
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 6 mars
1945.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,
Ekberg,
Santesson,
Enligt lagrådet den 6 mars 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll över
justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 23 februari 1945, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr
272) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid
krig eller krigsfara m. m.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovättsassessorn H.
K. H. Holmgren.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
— 24 —
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,
Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler lagrådets
den 6 mars 1945 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 23 februari 1945
remitterade förslaget till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940
(nr 272) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m.
Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sigrid Linders.
25 —
Bil. 1 B.
Kungl. Maj.ts proposition
nr 212.
Domstolarna och rättegången vid krig.
Kungl. Majit föreslår, att lagen den 26 april 1940 nied särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara, vilken lag
gäller t. o. m. den 30 juni 1945, skall äga fortsatt giltighet t. o. m. den 30
juni 1946.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, förklarar, att behov
av denna lagstiftning kan väntas föreligga även efter utgången av juni 1945.
Lagrådet har, den 6 mars 1945, lämnat förslaget utan erinran.
Lagen i fråga är i likhet med flera andra författningar av beredskapslagstiftnings
karaktär uppbyggd så, att dess centrala bestämmelser (2—12 §§)
skola tillämpas först sedan Kungl. Majit förordnat därom. Genom kungörelse
den 10 maj 1940 om sådant förordnande ha de bestämmelser i lagen, vilka
röra själva rättegångsförfarandet, blivit gällande. Dessa föreskrifter äro avsedda
att tillämpas bl. a. då på grund av militärinkallelse parterna i en rättegång
hindras att tillvarata sina intressen eller svårigheter eljest uppstå för
målens utredning.
Genom kungörelse den 10 maj 1940 utfärdades tillämpningsföreskrifter till
lagen. Enligt lag den 22 juni 1944 ändrades lydelsen av 10 §.
Närvarande i statsrådet på Stockholms slott:
den 23 februari 1945 statsminister Hansson etc.
den 9 mars 1945 statsminister Hansson etc.
(Tryckort, tryckår)
— 26 —
Bil. 2 A.
Nr 168.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1945 kl. 1 em.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn
anslag för budgetåret 1945/46 till landsfiskalerna m. fl.
(3:e avd.)
I propositionen nr 235 hade Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen att dels godkänna de förslag till lönereglering för landsfiskalernas
biträden, som av departementschefen framlagts, dels medgiva, att till
landsfiskalernas biträden må utgå övertidsersättning i den utsträckning och
under de villkor, som av departementschefen förordats, dels medgiva, att
Kungl. Majit må utfärda de bestämmelser, som i övrigt kunna bliva erforderliga
för genomförande av de sålunda framlagda förslagen, dels godkänna
av departementschefen förordad personalförteckning och avlöningsstat för
landsfiskalerna m. fl., avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46, dels ock under rubriken Landsfiskalerna m. fl. för nämnda
budgetår såsom föreslagsanslag anvisa, till Avlöningar 6 440 000 kronor
och till Omkostnader 1 800 000 kronor.
I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag hade utskottet till behandling
förehaft bland annat en inom andra kammaren av herrar B. Utbult
och E. Johansson i Öckerö väckt motion (lii 546), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta den ändring i Kungl. Majits förslag, att organisationen
i Hisings distrikt skall bestå av två landsfiskaler och en landsfiskalsassistent
på sätt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslagit.
Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 147, såvitt nu är i fråga, yttrat och
hemställt följande.
Organisationen av Askims och Hisings distrikt sedan de sammanslagits
skall enligt Kungl. Majits förslag omfatta en landsfiskal och två landsfiskalsassistenter,
av vilka den ene avses erhålla förordnande att på eget ansvar
handlägga utmätningsmannagöromålen. Enligt det i motionen lii 546 framlagda
förslaget skall organisationen i stället omfatta två landsfiskaler och en
landsfiskalsassistent. Av de två landsfiskalerna skall den ene vara åklagarepolischef
och den andre utmätningsman.
Departementschefen har såsom motiv för Kungl. Majits förslag bland annat
anfört, att den kamerala arbetsbördan i det sammanslagna distriktet ej
skulle bli av samma storleksordtiing som till exempel inom Trollhättans
— 27 —
(Tunhems) eller Tumba distrikt, vilka föreslås organiserade med två landsfiskaler.
Av den arbetsbesparing, som kunde väntas följa vid en omläggning
av uppbördssystemet och restindrivningen, borde man även enligt departementschefen
kunna förvänta en sådan minskning av den kamerala arbetsbördan,
att distriktet borde kunna organiseras med endast en landsfiskal.
Utskottet har icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
organisationsfråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att riksdagen
må
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen II: 546
a) godkänna följande personalförteckning för landsfiskalerna m. fl.:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
363 landsfiskaler .............................................. A 22
Tjänstemän å övergångsstat.
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 3 350 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. » 2 132 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl................. » 158 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 817 000
Summa kronor 6 457 300.
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Trollhättans, Karlskoga och Askersunds
städer ........................... .. ... „ ...... kronor 17 300
Summa förslagsanslag kronor 6 440 000,
c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 440 000 kronor,
I en vid utlåtandet fogad reservation hade herrar Lindström, Karl Anderson,
Gustaf Karlsson, Mårtensson och Malmborg i Skövde ansett, att utskottet
i nu ifrågavarande avseende bort yttra och hemställa följande.
Organisationen av---andre utmätningsman.
Motionärernas organisationsförslag har ursprungligen framlagts av utredningsmannen
och biträtts av länsstyrelsen. En jämförelse av arbetsbördan i
Askims och Hisings distrikt å ena sidan samt Tumba och Trollhättans (Tun
-
28 —
hems) distrikt, vilka vardera föreslås organiserade med två landsfiskaler, å
den andra, ger vid handen, att antalet brottmål och åtal i förstnämnda distrikt
betydligt överstiger motsvarande siffror för vart och ett av de senare.
Vid statistiska jämförelser av sådan art böra uppmärksammas jämväl det
nya distriktets säregna natur. Det kommer nämligen att omfatta en betydande
skärgård, Göteborgs såväl norra som södra skärgård och staden Marstrand.
Södra skärgården omfattar bland annat öarna Styrsö, Asperö, Brännö,
Köpstadsö, Donsö och Vrångö med fyra municipalsamhällen samt norra skärgården
bland annat öarna Öckerö, Hönö, Björkö och Hälso med fyra municipalsamhällen.
Det är givet att förrättningar, som företagas i ett dylikt skärgårdsdistrikt,
kräva avsevärt mycket längre tid än i ett landdistrikt.
Utskottet har vid sitt övervägande av förevarande organisationsfråga kommit
till den uppfattningen, att åklagaren-polischefen i det nya distriktet bör
befrias från allt ansvar för utmätningsmannaärendena och att den tjänsteman,
som under eget ansvar kommer att handlägga sistnämnda ärenden, på
grund härav och med hänsyn till göromålens omfattning bör äga landsfiskals
ställning. Utskottet tillstyrker därför det i motionen II: 546 framlagda
förslaget med lönegradsplacering av de två landsfiskalerna i lönegraden A 24
och lönegraden A 22 enligt utredningsmannens förslag. I den av Kungl.
Majit föreslagna personalförteckningen bör antalet landsfiskaler i lönegraden
A 22 i följd härav ökas från 363 till 364, och vidare bör viss jämkning
vidtagas i förslaget till avlöningsstat. Sålunda bör anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän höjas med 7 000 kronor, anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal sänkas med 5 000 kronor och statens
slutsumma alltså höjas med 2 000 kronor.
Under åberopande---riksdagen må
II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
II: 546
a) godkänna följande personalförteckning för landsfiskalerna m. fl.:
Personalförteckning. Befattning Tjänstemän å ordinarie stat. | Lönegrad |
364 landsfiskaler .................................... | .......... A 22 |
Tjänstemän å övergångsstat. |
|
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna | m. fl., att tilläm- |
Avlöningsstat. |
|
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl................. 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ | kronor 3 357 300 » 2 127 000 » 158 000 » 817 000 |
Summa kronor 6 459 300
— 29 —
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Trollhättans, Karlskoga och Askersunds
städer...........................................± kronor 17 300
Summa förslagsanslag kronor 6 442 000,
c) till Landsfiskalerna m. fl..: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 442 000 kronor.
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren antagit
det förslag, som innefattades i den vid utlåtandet fogade reservationen,
varemot andra kammaren bifallit utskottets hemställan.
Då en sammanjämkning av de skilda meningar, som sålunda kommit till
uttryck, icke lämpligen synes kunna äga rum, får utskottet för frågans avgörande
medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition
:
»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen II: 546
a) godkänna följande personalförteckning för landfiskalema m. fl.:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
364 landsfiskaler
A 22
Tjänstemän å övergångsstat.
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl. att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 3 357 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. » 2 127 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl................. » 158 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 817 000
Summa kronor 6 459 300
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Trollhättans, Karlskoga och Askersunds
städer............................................ kronor 17 300
Summa förslagsanslag kronor 6 442 000,
— 30 —
c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 442 000 kronor,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 11:546, beslutat
a) godkänna följande personalförteckning för landsfiskalerna m. fl.:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
363 landsfiskaler
A 22
Tjänstemän å övergångsstat.
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 3 350 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. » 2 132 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl................. * 158 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 817 000
Summa kronor 6 457 300
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Trollhättans, Karlskoga och Askersunds
städer............................................ kronor 17 300
Summa förslagsanslag kronor 6 440 000,
c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 440 000 kronor.
Stockholm den 1 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
— 31 —
Bil. 2 B.
Statsutskottet
nr 168.
Förslag till gemensam omröstning
med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om anslag för nästa
budgetår till landsfiskalerna.
Första kammaren har — med bifall till en motion av herrar Utbult (fp)
och Johansson i Öckerö (s) (II: 546) och i anslutning därtill en reservation av
herr Rickard Lindström (s) m. fl. — beslutat, att Askims och Hisings distrikt
efter sammanslagningen skall ha två landsfiskaler och en landsfiskalsassistent.
Andra kammaren har — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och utskottets
hemställan — beslutat, att distriktet i fråga skall ha en landsfiskal och
två landsfiskalsassistenter.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anförde (prop. nr 235)
att den kamerala arbetsbördan i det sammanslagna distriktet ej skulle bli lika
stor som t. ex. inom Trollhättans (Tunhems) eller Tumba distrikt, vilka föreslås
organiserade med två landsfiskaler. Den arbetsbesparing, som väntas
vid en omläggning av uppbördssystemet och restindrivningen, bör även kunna
resultera i en sådan minskning av den kamerala arbetsbördan, att distriktet
kan organiseras med blott en landsfiskal.
Utskottet tillstyrkte i sitt utlåtande (nr 147) Kungl. Maj:s förslag.
Reservanterna påpekade, att antalet brottmål och åtal i Askims och Hisings
distrikt betydligt överstiger motsvarande siffror för såväl Tumba som Trollhättans
distrikt. Det nya distriktet har dessutom en säregen karaktär i det
att det omfattar en betydande skärgård; förrättningar i ett sådant skärgårdsdistrikt
kräva avsevärt mycket längre tid än i ett landdistrikt.
Voteringsproposition.
För statsutskottet
(namn)
Ja
innebär bifall till första kammarens mening,
Nej
till andra kammarens mening.
Stockholm den 1 juni 1945.
(Tryckort, tryckår)
— 32 —
Riksgäldskontorets
räkenskaper.
Fullmäktiges
protokoll.
Angående
ansvarsfrihet
för fullmäktige.
Sifferupp
gifterna.
§ 2.
Revisorerna ha vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret
1944/45 nied därtill hörande verifikationer icke funnit anledning till
någon annan erinran eller uttalande.
§ 3.
Revisorerna ha vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter den
9 januari 1945 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande.
§ 4.
Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.
För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.
Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Stockholm den 15 december 1945.
KARL WISTRAND
EMIL GUSTAFSON
ERIK VON HELAND
GUST. SVEDMAN
KARL WARD
J. SANDÉN
ANDERS PAULSEN
O. E. SANDBERG
KARL SANDEGÅRD
EDWIN BERLING
C. P. OLSSON
AXEL MANNERSKANTZ
Al Vänner.
— 33 —
Fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande med anledning av riksdagens
revisorers uttalanden angående riksdagstrycket.
Till Riksdagen.
Med anledning av revisorernas ovan gjorda uttalanden angående en rationalisering
av riksdagstrycket i syfte att vinna förenkling och större överskådlighet
samt nedbringande av kostnaderna vilja fullmäktige för sin del uttala,
att även fullmäktige finna utredning av frågan önskvärd; och skola fullmäktige
givetvis lämna sin medverkan därtill, om och i den mån riksdagen lämnar
fullmäktige sådant uppdrag.
Då emellertid revisorernas uttalanden omfatta även propositionerna, ankommer
det på Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för verkställande av en
eventuell utredning i denna del av frågan.
Stockholm den 3 januari 1946.
AXEL LINDQVIST
ARTUR RYBERG KARL MAGNUSSON
AXEL STRAND
ERNST ERIKSSON
GUNNAR FALLA
John Hägglund.
a—459084.