RIKSDAGENS REVISORERS
Framställning / redogörelse 1944:RGK
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM »EN ÅR 1943 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
RIKSGÄLDSKONTORE TS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN
1 JULI 1942—30 JUNI 1943
M. M.
STOCKHOLM 19 4 4
ISAAC MARCUS BOKTR YCKERT-AKTIEBO LA O
439323
Innehållsförteckning.
Ingress.........................................
Riksgäldskontorets balansräkning..............
Statsregleringsfonden.........................
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader,
Riksgäldsfonden......
Motorvagnslånefonden
Sekundärlånefonden för jordbrukare ...................
Lånefonden för den mindre skeppsfarten...............
Sekundärlånefonden för rederinäringen .................
Fonden för låneunderstöd .............................
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ...............
Fonden för förlag till statsverket.......................
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus
Fonden för varukredit.................................
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster ...........
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m................
Sid.
. 5
. 6
. 8
. 9
. 10
11
. 11
. 11
. 12
. 12
. 13
, 13
. 14
14
. 14
. 15
''
Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.
Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i''
riksgäldskontoret emottaga deras den 10 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.
Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1942 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1943, hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1942/43 med
därtill hörande verifikationer.
I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och tabeller,
vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation, för
så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående av denna
regel.
t—439323. liep. berättelse äng. riksgäldskontoret år 1943.
— G
1 juli 1942
6,158,892: 15
4 913: 25
100: —
44,003,882: 86
5,000,100: —
3,581,295: —
2,272,340: —
3,040,091: 03
20,000,000: —
50,000: —
2,594,839:33
799,669: 88
2,401,413: 91
6,129,669: 27
8,250,799: 26
520,157: 72
7,164,064: 24
3,100,000,000: —
932,831: 08
81,405,486: 81
650,041,550; 75
137,048,437: 91
4,081,400,5347457
56,701,232: 61
519,159,311: 88
Riksgäldskontorets balansräkning.
Tillgångar:
Riksgäldsfonden:
Uppköpta svenska statsobligationer kronor
För betalning av arvsskatt använda
obligationer ur 1940 års 4 % och
1942 års 3 / statslån............ »
Lån till vissa järnvägsaktiebolag m. m. »
Fordran hos a.-b. Kreditkassan av
år 1922....................... »
Av a.-b. Kreditkassan av år 1922
överlämnade tillgångar......... »
Lån till a.-b. Bond............... »
Fordran hos a.-b. Axe............ »
Förskott ........................ »
Domänverket, rörlig kredit........ »
Statens reproduktionsanstalt, rörlig
kredit......................... »
Exportkreditnämnden............ »
Garantimedel för Österrikes konver
teringslån
1934/39..............
Fordran hos statsverket för vissa
anslagsmedel.................. »
Ränta å 1942 års 3.5 % statslån ... »
Ränta å 1942 års 3 % statslån..... »
Ränta å 1943 års 3.5% statslån____ »
Ränta å 1943 års 3 % statslån..... »
Ränta å statsskuldsförbindelser____ »
Konvertering av 1933 års 4 % statslån »
Fordran för kapitalm ed elsåterbetal
ningar.
....................... »
Kassaförstärkning åt statskontoret.. »
Postgiro......................... »
Checkräkning.................... »
Inkomstrester.................... »
Avskrivningsanslag............... »
Summa kronor
Övriga kapitalfonder:
Postverkets fond................. kronor
Telegrafverkets fond............. »
30 juni 1913
6,558,538: 41
3,021:50
100: —
44,003,882: 80
5,000,100: —
3,498,795: —
1,704,255: —
3,467,569: 94
20,000,000: —
1,063,575: 93:
25,846,850: 53
5,171,003:92
3,257,199: 12
183,750: —
34,166: 40
3,634,359: 81
4,500,000,000: —
1,104,229: 34
91,566,461: 50
793,404,887: 73
141,851,887: 15
5,651,354,634: 25.
60,639,832: 61
535,219,066: 24
1 juli 1942
1,066,010,856: 70
527,7S4,008: 38
353,457,099: 51
472,615: 28
100,000,000: —
4,579,904: 24
203,598,127: 77
214 612 907:80
446,379,531: 15
48,323,762: 89
230,397,460: 76
787,000,000: —
142,430,151: 22
603,027,593: 21
1,048,903: 49
1,400,000: —
6,819,652: 04
977,322: 12
5,314,180,471: 05.
9,395,581,005: 50.
5,473,366,319: 99
1,453,535,045: 91
11,392,642: 48
12,318,776: 36
596,156: 64
2,827,236: 98
569,000: —
1,041,350: —
748,899: 29
216,360: —
44,500,000: —
Statens järnvägars fond..........
Statens vattenfallsverks fond......
Domänverkets fond..............
Fonden för statens reproduktions
anstalt.
.......................
Riksbanksfonden.................
Luftfartsfonden..................
Statens allmänna fastighetsfond ...
Försvarsväsendets fastighetsfond...
Statens utlåningsfonder...........
Fonden för låneunderstöd........
Fonden för statens aktier........
Folkpensioneringsfonden.........
Pensionsfonder.........•.........
Fonden för förlag till statsverket..
Fonden för anordnande av spann
målslagerhus
och kylhus........
Jordfonden......................
Arrendeegnahemsf onden..........
Fonden för varukredit...........
30 juni 1943
kronor 1,137,299,710: 85
» 581,993,108:38
» 353,805,893:55
» 481,315:28
» 100,000,000: —
» 4,772,332:72
» 212,369,772:84
» 280,053,428:70
» 477,828,670:67
» 168,983,107:50
» 238,442,060:76
» 787,000,000: —
» 142,300,151:22
» 605,824,262:09
» 1,048,903:49
» 2,411,100: —
» 7,044,652:04
» 977,322: 12
Summa kronor 5,698,624,691: 06
Totalsumma » 11,349,979,325:31
Skulder:
Riksgäldsfonden:
Fonderad statsskuld.............. | kronor 6,596,065,211: 15 | |
Tillfällig statsskuld............... | y> | 2,135,782,925: — |
Förfallna obligationer............ | » | 10,040,832: 58 |
Förfallna kuponger m. m......... |
| 14,446,378: 92 |
Obeställbara räntor m. m........ Kapitalåterbetalningar från sekun- | » | 259,743: 74 |
därlånefonden för jordbrukare.. |
| 3,880,858: 69 |
lånefonden för rederinäringen .. | » | 1,531,000: — |
för den mindre skeppsfarten.... | » | 876,050: — |
motorvagnslånefonden.......... | » | 871,242:44 |
Fonden för låneunderstöd........ För mötande av förluster å a.-b. |
| 216,360: — |
medel......................... |
| 44,500,000: — |
— 8 —
1 juli 1942
2,272,340: —
14,160,126:41
63,494: 40
42 070: 80
787,089,988: 66
7,804,739,807: 92.
2,322,049: 32
1,588,519,148: 26.
9,395,581,005: 50.
30 juni 1943
Tillskottsmedel för återställande av
a.-b. Smålands banks grundfond kronor 1,704,255: —
Oreglerade anslagsmedel.......... » 9,980,439:64
Diverse oredovisade medel........ » 433: 15
Sparobligationsmedel............. » 8,284:
Kapitalmedelsanslag.............. >>_935,256,774: 88
Summa kronor 9,755,400,789: 19.
Fonden för oreglerade kapitalme
delsförluster.
.................. kronor 5,257,506: 32
Statens eget kapital............... » 1,589,321,029:80.
Summa kronor 11,349,979,325: 31.
Statsregleringsf on den.
Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 99,775 kronor 87 öre
utgörande inkomstrester. Motsvarande summa vid budgetårets utgång var
833,346 kronor 49 öre.
Skulderna vid budgetårets ingång belöpte sig till 2,405,562 kronor 84 öre
och utgjordes huvudsakligen av å statsverkets checkräkning i riksbanken innestående
då ännu ej lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering.
Detta belopp har under budgetåret disponerats för avskrivningar.
De vid budgetårets utgång kvarstående skulderna uppgingo till 26,258,540
kronor 62 öre 1941/42 2,008,747: 84 | utgörande utgiftsrester. Inkomster: Inkomster av statens produktiva fonder | kronor | 1942/43 4,316,622: 47 |
• - | Avskrivning av nya kapitalinvesteringar | » | 505,463: 77 |
| Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-förluster.......................... |
| 27,428: — |
275,792,916: 57 | Uttag å statsverkets checkräkning---- | » | 351,589,945: 40 |
261,788: 32 | Likvider med särskilda ämbetsverk och |
| 7.436,965: 15 |
278,063,452: 73. | Summa kronor 363,876,424: 79. | ||
9,942,408: 40 | Utgifter: Riksdagen och dess verk (netto)...... | kronor | 8,941,308: 46 |
185,176,068: 86 | Riksgäldsf onden..................... | » | 226,726,862: 50 |
74,589,037: 98 | Avskrivning av nya kapitalinvesteringar | » | 88,135,699: 97 |
2,500,000: — | Avskrivning av oreglerade kapitalme-delsförluster...................... | » | 3,300,000: — |
2,251,425: 35 | Insättningar å statsverkets checkräkning |
| 59,279,861:14 |
608,863:17 | Likvider med särskilda ämbetsverk och | » | 612,099: 88 |
275,067,803: 76. | Summa kronor | 386,995,831: 95. |
O'' i
Specifikation av riksdags- och revisionskostnader in. ni. under budgetåret
1942/43.
Kostnaderna för riksdagen hava uppgått till 4,563,318 kronor 42 öre, nämligen:
1941/42
1942/43
3,009,142: 74 Arvoden till riksdagens ledamöter........ kronor 2,533,946: 93
360,381:13 Reseersättningar till riksdagens ledamöter.. » 365,075:52
802,083: 78 Avlöningar till personal.................. » 690,561: 99
580,220: 19 Kostnader för riksdagstrycket............ » 703,658: 67
62,799:40 Utgivande av särskilda publikationer...... » 48,029:11
203,540: 57 Övriga omkostnader ............. »_222,046: 20
,018,167: 81. Summa kronor 4,563,318: 42.
Kostnaderna för 1942 års statsrevision hava, på sätt nedanstående speci
fikation
utvisar, uppgått till 90,969 kronor 65 öre, nämligen:
20,613: 96 Arvoden till revisorerna ................ kronor 35,224: —
53,837:15 Avlöningar till personal.................. » 55,743:63
16,518:54 Omkostnader .......................... » 17,755:22
90,969: 65. Summa kronor 108,722:85.
Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret upgått till:
913,439:56 Avlöningar.............................. kronor 928,187:09
1,523,389: 56 Kostnader vid emission av statslån m. m. » 2,141,597:13
343,690:23 Övriga omkostnader.................... » 324,734:71
2,780,519:35. Summa kronor 3,394,518:93.
Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till:
59,853:37 Avlöningar............................. kronor 62,041: 51
249,463:08 Omkostnader........................... » 229,905: —
968,947: 69 Reparations- och ändringsarbeten m. m... » 31,462: 33
75,398:99 Anskaffande av möbler etc............... » —
1,464: 13 Luftskyddsanordningar etc............... » —
1,355,127: 26. Summa kronor 323,408: 84.
Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:
67,565: 79 Avlöningar.............................. kronor 63,183: 88
10,279:50 Omkostnader............................ » 8,194:52
25,218:54 Bokinköp och bokbindning............... » 27,693:61
103,063: 83.
Summa kronor 99,072: 01.
— 10
Övriga utgifter för riksdagen och dess verk utgöras av:
1941/42 1942/43
130,833:35 Allmänt kyrkomöte....................... kronor —
75,206: 58 Justitieombudsmannen och hans expedition » 78,056: 88
87,107:47 Militieombudsmannen och hans expedition. » 96,219:34
48,013: 35 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. . » 58,972: 49
Pensioner åt efterlevande till befattnings
26,
097:61 havare................................ » 30,770:03
108,300:— Ersättning till statens allmänna fastighetsfond » 110,500: —
108,848: 14 Dyrtidstillägg m. m....................... » 168,504: 66
10,154:— Kommittéer och utredningar.............. » 2,500:—.
Totalkostnaden för riksdagen och dess verk har därmed uppgått till
9,034,564 kronor 45 öre.
Riksgäldsfonden.
Inkomster:
1941/42 1942/43
845,519:62 Räntor.......................... kronor 1,860,554:92
479,642:77 Uppgäld och kursvinster.......... » 1,797,538:36
601,533:62 Diverse inkomster................ » 630,699:24
— Kapitalökning.................... » 1,710,062:27
52,527,829:87 Återbetalda kapitalmedel.......... » 66,511,771:13
262,306,839: 13 Anslag å driftbudgeten........ » 318,162,562:47
316,761,365:01. Summa kronor 390,673,188:39.
Utgifter:
162,887,484: 79 Räntor å den fonderade statsskulden kronor 193,139,052: 23
19,020,728:38 Räntor å den tillfälliga statsskulden » 16,850,190:71
— Räntor å beräknad ny upplåning.. » 10,026,297:91
1,002,914:12 Omföringar...................... » 172,566,463:74
533,443,204:12 Kapitalinvesteringar .............. » 360,015,059:33
41,732:29 Avskrivning...................... » 532,891:77
5,194,551:70 Kapitalrabatter o. d............... » 11,000,114:17
— Kapitalminskning................. »_7,250,000: —
721,590,615:40. Summa kronor 771,380,069:86.
Den fonderade statsskulden uppgick vid budgetårets slut till 6,596,065,211
kronor 15 öre enligt nedanstående sammanställning:
1 juli 1942 30 juni 1943
4,519,589,879:40 Upptagna obligationslån.......... kronor 5,475,678,205: —
41,271,981:20 Sparobligationer.................. » 84,123,615:60
— Rikskonton...................... » 405,081:07
300,905,000:— Statsskuldförbindelser............. » 357,830,000: —
597,615,489:37 Lån hos statsinstitutioner och fonder » 660,274,285:34
11,379,107:38 Av staten övertagna lån.......... » 15,127,044:11
2,604,862: 64 övrig fonderad statsskuld ........ »__2,626,980: 03
5,473,366,319:99. Summa kronor 6,596,065,211:15.
— 11
Närmare redogörelse för den fonderade statsskulden meddelas i riksgäldskontoret®
årsbok.
Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång till 1,453,535,045
kronor 91 öre, varav 300 milj. kronor i skattkammarväxlar, 676,400,000 milj.
kronor växelkredit i riksbanken och 477,135,045 kronor 91 öre utgörande lån
hos statsinstitutioner och fonder. Vid budgetårets utgång uppgick den tillfälliga
skulden till 2,135,782,925 kronor, varav 400 milj. kronor i skattkammarväxlar,
491,000,000 kronor växelkredit hos riksbanken, 744,782,925 kronor
lån hos statsinstitutioner och fonder och 500,000,000 kronor 1942 års 2 °/o
-obligationslån.
Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret redovisas
såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.
Motorvagnslånefonden.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar visade vid budgetårets ingång
en behållning om 1,984,885 kronor 70 öre, och vid dess utgång örn 1,979,015
kronor 10 öre, varav kapitalfordran hos låntagare 1,089,794 kronor 92 öre
och innestående i riksgäldskontoret 871,242 kronor 44 öre. Till statsreglering-en
ha överförts 51,220 kronor 55 öre.
För närmare redogörelse för fonden hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
Sekundärlånefonden för jordbrukare.
Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade statens sekundärlånefond
för jordbrukare visade vid budgetårets ingång tillgångar om 18,461,552 kronor
16 öre och vid dess utgång av 20,800,509 kronor 03 öre, varav 16,140,888
kronor 57 öre utgörande fordran hos låntagare och 4,659,620 kronor 46 öre
kontant eller innestående i riksgäldskontoret. Under budgetåret ha till statsregleringen
överförts 570,345 kronor 43 öre medan 287,500 kronor avskrivits.
Skulder utgörande avskrivningskonto uppgingo vid budgetårets början till
1,883,000 kronor och vid dess slut till 2,170,500 kronor.
För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
Lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag inrättades statens lånefond för den
mindre skeppsfarten. Till fonden överfördes 3 milj. kronor från rederilånefonden.
Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 1,512,708 kronor 70 öre,
varav 463,855 kronor 80 öre utlånade medel och 1,048,852 kronor 90 öre
innestående hos riksgäldskontoret och i hank. Vid budgetårets utgång upp
-
— 12 —
gingo tillgångarna till 1,514,627 kronor 29 öre, varav 448,826 kronor 23 öre
fordran hos låntagare och resten innestående i riksgäldskontoret eller i bank.
Skulderna, avskrivningskonto, uppgingo till 93,750 kronor vid årets början
och slut.
I inkomster har fonden haft debiterade räntor 19,701 kronor 72 öre. Till
statsregleringsfonden ha överförts 17,783 kronor 13 öre inbetalda räntor.
Under budgetåret ha utlämnats tre lån om 110,000 kronor.
För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
Sekundärlånefonden för rederinäringen.
Enligt beslut vid 1936 ars riksdag skulle från rederilånefonden överföras
2.6 milj. kronor till en ny utlåningsfond, statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 1,719,533
kronor 33 öre och vid dess slut till 2,531,082 kronor 67 öre. Under året hava
till statsregleringsfonden överförts 44,570 kronor. Av fondens tillgångar vid
budgetårets slut utgjordes 980,942 kronor 67 öre av fordran hos låntagare
samt resten kontant behållning eller inneståede i riksgäldskontoret.
För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
Fonden för låneunderstöd.
Riksgäldskontorets delfond.
Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets början och slut till
1 juli 1942
20,977,918: 76
3,363,853: 38
797,359; 44
25,139,131: 58.
30 juni 1943
Utlånta medel.......................kronor 121,277,343: 93
Räntefordringar...................... » 1,686,997: 19
Övriga fordringar.................... > 2,185,137: 44
Summa kronor 125,149,478: 56.
Fondens skulder uppgingo vid budgetårets början till 5,057,365 kronor
77 öre och vid dess slut till 5,315,500 kronor 40 öre och utgjordes av medel
för ännu ej verkställda avskrivningar.
Under året lia till statsregleringsfonden överförts 1,293,990 kronor 52 öre,
huvudsakligen utgörande influtna räntor. Influtna kapitalåterbetalningar
1,537,940 kronor 73 öre ha tillförts riksgäldsfonden. Avskrivningar av utlämnade
lån till enskilda järnvägar har verkställts med
Ab Blekinge kustbanor .......................... kronor 15,471:78.
Uppsala—Enköpings jnb.......................... » 1,624,555: 12.
För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
Genom avskrivning eller på annat sätt hava förluster hittills örn sammanlagt
87,516,921 kronor 71 öre hos riksgäldskontoret uppkommit å de statslån,
— 13 —
som utlämnats till järnvägsaktiebolag. I summan är inräknat även de belopp,
till vilka de av staten övertagna järnvägarna bokförts vid överföringen
till statens järnvägars fond.
Av de numera till fonden för låneunderstöd överförda lånen till enskilda
järnvägar voro
1 juli 1942
11,126,519: 83
10,212,381: 70
190,013:08
724,125: 05
Icke förfallna ..,
Kapital.......
Ränta .......
Anståndsränta
2,942,942:70 Förfallna
751,696:58 Kapital
2,191,2A6: 12 Ränta.
30 juni 1943
kronor 9,328,983: 15
» S,657,099: 11
» 156,075:02
» 515,809:02
» 1,478,152:51
> 522,53A: A9
» 955,618:02
14,069,462: 53.
Summa kronor 10,807,135: 66.
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag skulle i samband med omläggning av
pensionsgrunderna för riksdagens verk de dåvarande tjänstepensionsfonden
och familjepensionsfonden kvarstå med det kapitalbelopp, vartill de kunde
uppgå vid tiden för den nya ordningens genomförande. Fonderna överfördes
i enlighet därmed till den nya Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.
Fonden visar vid budgetårets såväl början som slut en behållning av
656,334 kronor 86 öre. Debiterade räntor 23,628 kronor 5 öre ha överförts
till statsregleringsfonden.
Fonden för förlag till statsverket.
Fonden utvisade vid budgetårets ingång i tillgångar 622,314,916 kronor 58
öre och i skulder 19,192,897 kronor 97 öre. Vid budgetårets utgång uppgingo
tillgångarna till 626,932,866 kronor 57 öre och skulderna till 21,032,582 kronor
74 öre.
Fondens inkomster hava utgjorts av räntor 2,115,509 kronor 50 öre samt
återbetalningar, omföringar från andra fonder och disponerade avskrivningsmedel
96,454,042 kronor 68 öre.
Fonden har i utgifter haft 95,791,287 kronor 96 öre, varav 2,133,913 kronor
16 öre utgöras av räntor, som överförts till statsregleringsfonden,
60,547,374 kronor 80 öre av kapitalåterbetalningar, 3,110,000 kronor av avsättning
till avskrivningskonto samt 30,000,000 kronor överförda till fonden
för låneunderstöd.
För närmare redogörelse hänvisas till årsboken.
— 14 —
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.
Fondens nettobehållning uppgick vid budgetårets början till 1,048,903 kronor
49 öre, vilken summa redovisats såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen.
I inkomster har fonden haft uppdebiterade överskottsmedel örn 385,764
kronor 24 öre och i utgifter 204,592 kronor 61 öre, varjämte 181,171 kronor
63 öre omförts till statsregleringsfenden men kvarstår å denna fond såsom
skuld. Fondens nettobehållning är således oförändrad.
Fonden för varukredit.
Tillgångarna å fonden uppgingo vid budgetårets såväl ingång som utgång
till 1,293,600 kronor, redovisade som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och kapitaliserade räntor.
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Fonden visade vid budgetårets utgång en skuld om 2,322,049 kronor 32
öre. Under budgetåret har fonden i inkomst haft 364,543 kronor utgörande
bokförda förluster i olika kapitalfonder samt i utgifter nedskrivning av fondens
kapitalbehållning om 3,300,000 kronor. Fonden visar därför vid budgetårets
utgång en skuld om 5,257,506 kronor 32 öre.
För fondens tillkomst se riksgäldskontorets årsbok år 1938 sid. 38.
— 15
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. in.
§ l.
Revisorerna avlade den 29 november besök i riksgäldskontoret. Besöket har Besök i riksej
föranlett något uttalande från revisorernas sida. galdskontorei.
§ 2.
Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för Riksgäldsbudgetåret
1942/43 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning r^^aper
till någon erinran eller annat uttalande.
§ 3.
Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter Fullmäktiges
den 9 januari 1943 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande Protofa>Mutöver
vad nedan anföres.
§ 4.
I en till riksgäldskontoret inlämnad P. M. dagtecknad den 16 maj 1942 Rikskontonföreslog
Svenska sparbanksföreningen inrättande av särskilda sparkonton för
statsupplåningen. Syftemålet med dessa sparkonton var att skapa en på samma
gång enkel, billig och för allmänheten tilltalande form för ett kontinuerligt
småsparande för statens räkning, såsom ett led i den fortgående statliga låneverksamheten
med sikte på att uppsuga överflödig köpkraft.
Vid sammanträde den 26 nov. 1942 beslöto riksgäldsfullmäktige inrättande
av dylika konton, vilka lingö namnet rikskonton. De för inlåningen å dylika
rikskonton gällande bestämmelserna äro i huvudsak av följande innehåll:
Inlåning å rikskonton ombesörjes för riksgäldskontorets räkning av postsparbanken,
de till svenska sparbanksföreningen anslutna sparbankerna samt
de flesta av landets affärsbanker. För varje öppnat rikskonto utfärdas en
motbok med den bank, där första insättningen verkställes. Banken upplägger
för varje utfärdad motbok ett särskilt konto, på vilket genom bankens
försorg antecknas alla insättningar och uttag ävensom motboksägaren gottskriven
ränta. De inlånade medlen överlämnas i en summa månadsvis till
riksgäldskontoret, sedan avdrag gjorts för uttagna belopp. De genom sparbankerna
upplånade rikskontomedlen överlämnas till riksgäldskontoret genom
förmedling av sparbankernas bankaktiebolag. Såsom ersättning för bestyret
med rikskontoinlåningen utbetalar riksgäldskontoret i början av varje
kalenderår till respektive bank i provision ett belopp, utgörande 6 % av den
för nästföregående kalenderår insättarna lillkommande räntan. Denna provision
motsvarar omkring 0.2 % av under året å rikskonto i medeltal innestående
kapital. Riksgäldskontoret tillhandahåller bankerna kostnadsfritt erforderligt
antal rikskontoböcker.
Rikskonto kan öppnas endast för enskild person. För en och samma person
får under varje kalenderkvartal insättas högst 300 kr.; dock får tillgodohavandet
å kontot icke annorledes än genom upplupen räntas läggande till
kapitalet ökas utöver 4,000 kr. Medel, som under ett och samma kalenderår
lii —
insättas å rikskonto, äro utan uppsägningstid tillgängliga för uttag efter utgången
av det sjätte kalenderåret efter det år, då insättningen skett. Sålunda
äro medel, som insättas under år 1943, disponibla efter utgången av år 1949.
Å medel, som kvarstå till utgången av sjätte kalenderåret efter insättningen,
utgör den årliga räntan 3V2 °/o. Ränta räknas från dagen för insättningen och
lägges vid årets slut till kapitalet. Ränteberäkning å innestående medel upphör
med utgången av sjätte kalenderåret efter insättningsåret, såvida ej annan
överenskommelse träffas mellan vederbörande bank och riksgäldskontoret
eller medlen då överföras till annan inlåningsräkning med de för sådan gällande
räntevillkoren. Å rikskonto inneståede medel kunna före utgången av
sjätte kalenderåret efter insättningen uttagas av motboksägaren i regel efter
en uppsägningstid av minst en månad (s. k. förtidsuttag). Vid förtidsuttag
skola de tidigast insatta medlen först tagas i anspråk. Ä medel, som uttagas
i förtid skall motboksägaren av räntan återbära ett belopp, motsvarande 2 °/o
av de uttagna medlen; dock skall å medel, som innestått högst sju månader,
återbäringen uppgå till samma belopp som den på de uttagna medlen belöpande
räntan. Ränteåterbäringen avdrages från det innestående tillgodohavandet.
Nu angivna bestämmelser för ränteåterbäringen medföra, att å medel,
som uttagas efter att ha innestått endast sju månader eller kortare tid,
någon ränta icke utgår, samt att å medel, som innestått längre lid än sju
månader, räntesatsen stiger successivt för att vid utgången av det sjätte kalenderåret
uppnå 3V2 %>. Från reglerna för förtidsuttag gäller det undantaget,
att ränta må under kalendeåret närmast efter det, då den upplupit, uttagas
utan särskild uppsägningstid och utan att någon återbäring behöver ske.
Inlåningen å rikskonton började den 1 april i år. Insättningarna under
månaderna april—september samt innestående belopp vid varje månads slut
framgå av nedanstående tabell:
| Insättningar | Innestående vid | |
| Antal | Kronor | Kronor |
April........... | ..... 1 689 | 250,105 | 250,055 |
Maj............. | ..... 1,220 | 156,251 | 405,081 |
Juni........... | ..... 974 | 114,673 | 519,697 |
Juli............ | ..... 1,323 | 203,540 | 722,192 |
Augusti......... | ..... 961 | 114,995 | 836,876 |
September...... | ..... 1,012 | 121,066 | 956,078 |
Antal nya konton under varje månad samt totalantalet konton utgjorde
Nya konton Totalantal
April................... | ............ 1,521 | 1,521 |
Maj.................... | ............. 621 | 2,136 |
Juni.................... | ............. 374 | 2,509 |
Juli.................... | ............. 228 | 2,732 |
Augusti................. | ............. 167 | 2,899 |
September.............. | ............. 238 | 3,129 |
Fördelade på olika kreditinstitut uppgingo antal konton och behållningen
vid september månads slut till:
Postsparbanken
Sparbanker
Affärsbanker ...
— 17 —
Antal konton Behållning
1,735 514,358
987 296,509
427 147,206
Kostnaderna för rikskontona lia uppgått till omkring 100,000 kronor för
tryckning av motböcker samt 140,475 kronor för reklam i form av annonsering,
broschyrer, affischer m. m. Inalles ha tryckts 237,600 motböcker, varav
127,300 för sparbankernas del.
I fråga örn de angivna kostnaderna för reklam bör anmärkas, att den där
uppgivna annonseringen endast omfattar sådan, som skett enbart för rikskontona.
Dessutom har annonsering, som skett i samband med den allmänna
sparpropagandan, delvis även avsett rikskontona.
Den nya sparform, sorn rikskontona utgöra, har hittills vunnit allmänhe- Revisorerna»
tens intresse i endast obetydlig utsträckning. Av de anförda uppgifterna be- uttalande.
träffande antalet nya konton vill det dessutom förefalla som intresset för
denna sparform icke ökades utan snarare avtoge. Det synes därför revisorerna,
som örn de nedlagda kostnaderna för rikskonton icke stöde i rimlig proportion
till det hittills uppnådda resultatet.
Revisorerna hava velat bringa de gjorda iakttagelserna till riksdagens kännedom.
§ 5.
Äldre svenska statslån emitterades å obligationer lydande å lägst 500 kro- Kostnaderna
nor. Redan för ett par deccennier sedan infördes dock även obligationer å en- Mi^ioner
dast 100 kronor. Då 1940 års 4 procent statslån, det s. k. första försvarslånet, av tåg valör.
utsläpptes, gick riksgälskontoret ännu längre och medtog även obligationer
å 50 kronor. (Från premieobligationslånen bortses här, då de till dem hörande
obligationerna å 50 kronor ju delvis få betraktas som lottsedlar.) Jämväl
vid de båda senare försvarslånen såväl som vid ett par andra lån ha obligationer
av 50-kronors-valörer förekommit. Anledningen till att dylika låga
valörer medtagits har varit att staten därigenom skulle få möjlighet att direkt
uppsuga outnyttjad sparkraft hos småspararna.
Ränta å obligationer utbetalas regelmässigt halvårsvis. Möjlighet alt frångå
denna regel har näppeligen förelegat, då obligationer av 50-kronors-valörer
infördes, enär kurssättning då skulle avsevärt försvårats och obligationerna
sannolikt skulle rönt ett mindre gynnsamt mottagande. Resultatet har emellertid
också blivit, att räntebelopp om endast 75 öre respektive en krona i fråga
örn respektive 3 % och 4 %> lånen i ett stort antal fall måst utsändas tvenne
gånger örn året.
Revisorerna hava därför ansett det vara av intresse att undersöka de löpande
årliga kostnaderna för i statsskuldboken inskrivna obligationer av låg valör.
Enligt från riksgäldskontoret lämnad uppgift uppgå de årliga kostnaderna
för ett certifikat till 93 öre per år, vartill ytterligare några ören avseen
-
18 —
JtevUoremaa
uttalande.
de engångskostnader utslagna per år av lånets löptid, kunna läggas. Beräkningarna
äro baserade på antalet cértifikat den 31 mars 1941, då de utgjorde
210,000. Sedan dess torde antalet lia något minskats.
För certifikat, lydande å större belopp, är denna kostnad relativt obetydlig,
men för certifikat avseende endast en femtio- eller liundrakronorsobligation
ställer sig kostnaden hög i jämförelse med räntekostnaden. Räntan å en
3 %-obligation om femtio kronor uppgår ju nämligen till endast 1 krona 50
öre per år, medan kostnaden för inskrivning, räntans utbetalande o. d. såsom
ovan nämnts uppgår till 93 öre per år.
Det synes även böra framhållas, att ett mycket stort antal ägare till obligationer
av 50-kronorsvalör underlåta att lyfta förfallen ränta. Nedanstående
sammanställning visar kuponger av denna valör, som den 30 juni 1943 ej blivit
inlösta av riksgäldskontoret:
| 1. försvarslånet | 2. försvarslånet | 2. försvarslånet |
| 4 % | 4% | 3% |
| (kupong å 1 kr.) | (kupong å 1 kr.) | (kupong å 75 öre) |
Förfallodag...................... | 1/n 42 | 15/i 43 | 16/f 43 |
Antal obl........................ | 498,000 | 120,000 | 672.000 |
därav inskrivna i statsskuldboken.. | 84,700 | 75,500 | 154,800 |
Inlösta kuponger................. | 280,000 | 31,000 | 262,900 |
Ej inlösta kuponger.............. | 133,500 | 12,900 | 254,300 |
Ej inlösta i % av samtliga utelöpande | 38.3 ^ | 29% | 49.8 % |
Av i statsskuldboken inskrivna obligationer å 50 kronor redovisas samtidigt
c:a 3,500 ränteutbetalningar såsom återkomna obeställbara försändelser.
Dessa icke lyftade räntor tillfalla enligt allmänna bestämmelser om preskription
efter 3 år obligationernas utfärdare. Det torde dock knappast bli möjligt
för fullmäktige att vägra utbetalning till den, som efter denna tids utgång
begär att utfå tidigare icke uppburna räntor och dylika krav torde sannolikt
komma att ställas om icke förr så vid obligationernas inlösen eller konvertering.
Någon större besparing i detta hänseende torde därför icke kunna
göras.
Revisorerna finna ovan angivna kostnad för obligationer av låg valör oproportionerligt
hög. Det vill därför synas revisorerna, som om det framdeles vid
uppläggande av nya lån eller konvertering av äldre lån borde övervägas, örn
icke obligationer lydande å alltför låga valörer kunde undvikas. Huruvida andra
för staten billigare låneformer då böra komma till användning, eller örn
småspararna böra hänvisas till den tidigare för dem vanliga sparformen att
insätta sina sparmedel hos sparbanker och andra penninginrättningar torde få
avgöras med hänsyn till då rådande läge på penningmarknaden.
Revisorerna hava velat bringa de sålunda gjorda iakttagelserna till riksdagens
kännedom.
— 19 —
§ 6.
Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.
För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.
Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Stockholm den 15 december 1943.
L. A. BJÖRKLUND
C. P. WAHLMARK
GUNNAR PERSSON
K. A. WESTMAN
KARL WISTRAND
O. W. LÖVGREN
K. E. JOHANSSON
CARL BJÖRLING
CARL ERIKSSON
EMIL ANDERSSON
KARL SANDEGÅRD
ERIK VON HELAND
/
Al Vänner.
— 20 —
Fullmäktiges 1 riksgäldskontoret
yttrande över vissa av riksdagens
revisorer gjorda uttalanden.
Till Riksdagen.
I sin den 15 december 1943 avgivna berättelse om granskningen av riksgäldskontorels
tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer gjort vissa
uttalanden i fråga örn rikskonton samt om kostnaderna för obligationer av
låg valör; och få fullmäktige härmed avgiva yttrande över vad revisorerna
i berörda hänseenden anfört.
Såsom finnes omnämnt i revisorernas berättelse har sparformen rikskonto
tillkommit efter förslag av Svenska sparbanksföreningen. För egen
del voro fullmäktige mycket tveksamma inför frågan, huruvida det funnes
några utsikter för att vinna framgång för ytterligare en ny sparform. Erfarenheten
av de i början av år 1940 införda sparobligationerna hade visat
att det var svårt för en ny sparform, även om den bjöd speciella fördelar,
såsom en särskilt hög ränta och därtill skattefrihet för ränteavkastningen,
att vinna allmänhetens intresse vid sidan av sparbankernas, postsparbankens,
affärsbankernas och andra sparinstituts för allmänheten välkända och
sedan årtionden tillbaka inarbetade sparformer. Skulle en ny sparform kunna
slå igenom, förutsatte detta i varje fall att stora kostnader nedlades på
att få den känd. Det vore ändock tvivelaktigt, örn ett resultat, som svarade
mot kostnaderna, komme att vinnas.
Inom sparbankskretsar och även å andra håll ställde man sig emellertid
optimistisk till de föreslagna rikskontona. Det framhölls, att, då ytterligare
åtgärder borde vidtagas för att intensifiera sparandet, det vore av stor betydelse
att få till stånd ett kontinuerligt sparande för statens åkning, förmedlat
av sparinstituten i en form, som allmänheten sedan gammalt vore väl
förtrogen med, nämligen med användande av motböcker, i stort sett liknande
de vanliga sparbanksböckerna. Det framhölls vidare att man för rikskontona
kunde utnyttja den landsomfattande och i de minsta orter förgrenade
organisation för sparpropaganda, som funnes inom sparbanksväsendet.
Man kunde därvid på ett naturligt sätt anknyta till och utveckla det i
form av sparklubbar o. d. organiserade sparandet.
— 21
Med hänsyn till det sålunda visade stora intresset för saken inom kretsar,
som förutsattes kunna framgångsrikt verka för rikskontona, beslöto fullmäktige
sig för att införa den nya sparformen.
Såsom framgår av revisorernas berättelse, har det emellertid visat sig att
rikskontona hittills, trots en ganska omfattande propaganda både från riksgäldskontorets
och vissa sparinstituts sida, icke vunnit någon framgång.
Huruvida det framledes kan vara att vänta förbättring härutinnan, är svårt
att säga. Fullmäktige finna det emellertid ännu för tidigt att uttala något
slutgiltigt omdöme örn rikskontona. I varje fall torde man ännu någon tid
framåt få fortsätta arbetet med att göra dem kända, innan man kan med
säkerhet bedöma den nya sparformens framtidsutsikter.
Av de räntebärande obligationslånen förekomma obligationer å 50 kronor
i de tre försvarslånen av år 1940 resp. 1941 och 1942. Denna valör finnes
dessutom i de fyra hittills emitterade lånen för inlösen av enskilda järnvägar.
För ett av dessa senare lån ha även utgivits två andra valörer å
lägre belopp än 100 kronor, nämligen å 75 kronor och 60 kronor, samt för ett
annat två valörer å lägre belopp än 50 kr. nämligen å 40 kr. och 35 kr. Från
järnvägslånen kan man emellertid i detta sammanhang bortse, då där förekommande
låga obligationsvalörer, som f. ö. utgivits i endast ett ringa antal,
tillkommit uteslutande av tekniska skäl i och för statens inlösen av vissa
järnvägsbolags aktier.
Införandet av 50-kronorsvalören för försvarslånen motiverades därmed,
att det med en så låg valör som 50 kronor skulle bli möjligt att få en omfattande
anslutning till lånen även från de breda folklagrens sida. För det
första försvarslånet ansågs en sådan tillslutning särskilt nödvändig med
hänsyn till storleken av det belopp, som då måste upplånas vid en tidpunkt,
när tillgången på medel på kapitalmarknaden var mycket knapp. För de två
följande försvarslånen, då penningtillgången var rikligare, hade nu nämnda
skäl för 50-kronorsvalören icke samma betydelse. Men man ansåg sig
då, liksom vid första försvarslånet, med hänsyn till lånens karaktär av folklån
böra behålla den låga valören för att möjliggöra även för mycket små
sparare att deltaga i lånen. Denna synpunkt ansågs vara av vikt även med
hänsyn till den betydelse som försvarslånen otvivelaktigt hade som en nationell
manifestation.
Fullmäktige förbisågo icke vid första försvarslånets uppläggande, att en
stor spridning av lånets lägsta valörer skulle medföra höga förvaltningskostnader
för riksgäldskontoret, särskilt om dessa valörer komme att i stor
omfattning inskrivas i statsskuldboken. En då diskuterad utväg att åtminstone
delvis undkomma de stora kostnaderna hade varit att hänvisa de smärre
tecknarna å lånet till den i januari 1940 började, för den stora allmänheten
avsedda låneformen med sparobligationer, vid vilken låneform inskrivning
i statsskuldboken icke ifrågakommer. Denna lösning av frågan ansågs emellertid
icke lämplig, då sparobligationerna voro så gott som okända för all
-
— 22 —
mänheten. Det ansågs ej heller lämpligt att hänvisa de små placerarna till
en för dem avsedd låneform, medan en annan låneform skulle avses för de
större placerarna, särskilt som räntan å sparobligationerna icke var så hög
som å försvarslånet. Samma förhållande rådde vid emissionen av det andra
försvarslånet.
Vid emissionen av det tredje försvarslånet ingingo däremot sparobligationerna
som en del av lånet. De hade nämligen då hunnit bli något mer
kända och den för dem gällande räntan kunde då tävla med räntan för de i
lånet ingående två obligationslånen av vanlig typ. För ett av dessa bibehölls
emellertid 50-kronorsvalören. Den kom emellertid till ringa användning, då
flertalet av dem, som tecknade små belopp, valde sparobligationerna.
Bortsett från de ovannämnda järnvägslånen har 50-kronorsvalören sedermera
icke förekommit vid något räntebärande obligationslån. Med hänsyn
till de stora förvaltningskostnaderna för de låga valörerna särskilt vid
deras inskrivning i statsskuldboken, i jämförelse med det belopp, varå de
lyda, har vid de senaste låneemissionerna ej heller någon 100-kronorsvalör
utgivits. För tre under år 1943 utgivna lån är den lägsta valören därför 500
kronor. En sådan begränsning av obligationsvalörerna har ansetts kunna
göras, enär allmänheten för smärre placeringar numera har tillgång till två
låneformer, nämligen sparobligationerna och rikskontona, som båda erbjuda
lika goda eller bättre villkor än de nyligen emitterade obligationslånen av
vanlig typ.
Enligt fullmäktiges mening torde del bliva svart alt undvika att medtaga
50- och 100-kronorsvalörerna vid obligationslån, som uppläggas för konvertering
av lån, i vilka dessa valörer ingå. Vid konverteringen under innevarande
år av 1933 års 4 % obligationslån å 72 milj. kr., där lägsta valören
var 100 kr., var denna fråga föremål för övervägande. Därest i det lån, som
skulle erbjudas för konvertering, denna valör icke medtagits, skulle del
icke ha blivit möjligt för innehavare av obligationer å belopp fr. o. m. 100
I. o. m. 400 kr. att konvertera sitt obligationsinnehav. Med hänsyn härtill
erbjödos obligationsinnehavarna att konvertera sina obligationer i ett lån,
i vilket även 100-kronorsvalören ingick.
Då ifrågavarande lån av år 1933 innefattade ett relativt litet antal obligationer
med valören 100 kr., hade nu berörda fråga icke någon större betydelse.
Annorlunda blir emellertid förhållandet, när under år 1945 konvertering
skall ske av det första försvarslånet. För detta lån funnos, enligt en
undersökning, avseende förhållandena den 31 mars 1941, inskrivna i statsskuldboken
i runt tal 56,000 poster å 50 kr. och 40,000 poster å 100 kr.
Dessa siffror torde i stort sett gälla fortfarande. Det vöre givetvis önskvärt,
att konverteringen av dessa poster, liksom av ej inskrivna obligationer å
nämnda valörer, tillhörande första försvarslånet, skedde icke i ett vanligt
räntebärande obligationslån utan på annat sätt.
Ett bestämt ställningstagande i denna fråga, som vid flera tillfällen varit
föremål för fullmäktiges övervägande, kan givetvis icke ske förrän vid den
tidpunkt, då villkoren för första försvarslånets konvertering skola bestämmas.
Såsom revisorerna framhållit, bör frågan avgöras med hänsyn till då
rådande förhållanden på penningmarknaden. Stockholm den 30 december 1943. ANDERS ÖRNE. AXEL LINDQVIST. K. A. RYBERG. | KARL MAGNUSSON. |
ERNST ERIKSSON. | AXEL STRAND. |
John Hägglund.