RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1943:RGK)

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1942 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDSKONTORE TS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1941—30 JUNI 1942
M. M.

S T O C KHOLM 19 4 3

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

42911K

f'' ''i <

t < ■ ,

i / 1 ;•

i *. i : i r /.

V vu v\

Innehållsförteckning.

Ingress.................................................

Riksgäldskontorets balansräkning........................

Statsregleringsfonden..................................

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader..........

Riksgäldsfonden.......................................

Motorvagnslånefonden .................................

Sekundärlånefonden för jordbrukare ....................

Lånefonden för den mindre skeppsfarten................

Sekundärlånefonden för rederinäringen .................

Fonden för låneunderstöd .............................

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ...............

Fonden för förlag till statsverket.......................

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus

Fonden för varukredit.................................

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster ...........

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m................

Sid.

. 5

. 6

. 8

. 9

. 10

. 11

. 12

. 15

. 16

. 17

1-j-—429118. Rev. berättelse ang. riksgäldskontoret är 1942.

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i
riksgäldskontoret emottaga deras den 12 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1941 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1942, hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1941/42 med
därtill hörande verifikationer.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och tabeller,
vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation, för
så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående av denna
regel.

— 6 —

1 juli 1941
9,256,418: 05

582,158: 83
100: —

44,003,882: 86

5,000,100: —
3,663,795: —
2,840,425: —
1,581,439: 80
10,000,000: —

537,279: 24

5,591,024: 06
6,021,443: 54
900,762: 77

4,208,804: 56
135: —
600,000: —
1,800,000,000: —
264,203: 31
37,615,232: 41
574,025,908: 37
100,021,338: 18
2,606,514,950-987

53,055,232: 61
504,374,271: 49

Riksgäldskontorets balansräkning.

Tillgångar:

Riksgäldsfonden:

Uppköpta svenska statsobligationer kronor
För betalning av arvskatt använda
obligationer ur 1940 års 4 %

statslån..........•.............. »

Lån till vissa järnvägsaktiebolag m. m. »
Fordran hos a.-b. Kreditkassan av

år 1922....................... »

Av a.-b. Kreditkassan av år 1922

överlämnade tillgångar......... »

Lån till a.-b. Bond............... »

Fordran hos a.-b. Axe............ »

Förskott ........................ »

Domänverket, rörlig kredit........ »

Statens reproduktionsanstalt, rörlig

kredit......................... »

Exportkreditnämnden............ »

Garantimedel för Österrikes konver teringslån

1934/39.............. »

Fordran hos statsverket för vissa

anslagsmedel.................. »

Ränta å 1941 års 4 % statslån..... »

Ränta å 1941 års 3 % statslån..... »

Ränta å 1942 års 3.5 % statslån ... »

Ränta å 1942 års 3 / statslån..... »

Ränta å statsskuldsförbindelser.... »

Fordran för kapitalmedelsåterbetal ningar.

....................... >

Statens järnvägar................ »

F örskottsanslag.................. »

Kassaförstärkning åt statskontoret.. »

Postgiro......................... »

Checkräkning.................... »

Inkomstrester.................... »

Avskrivningsanslag............... »

Summa kronor

övriga kapitalfonder:

Postverkets fond................. kronor

Telegrafverkets fond............. >

30 juni 1912
6,158,892: 15

4 913: 25
100: —

44,003,882: 86

5,000,100: —
3,581,295: —
2,272,340: —
3,040,091: 03
20,000,000: —

50,000: —
2,594,839:33

799,669: 88

2,401,413: 91

6,129,669: 27
8,250,799: 26
520,157: 72

7,164,064: 24

3,100,000,000: —
932,831: 08
81,405,486: 81
650,041,550: 75
137,048,437: 91
4,081,400,534: 45.

56,701,232: 61
519,159,341: 88

1 juli 1941
994,643,749: 42
494,427,203: 38
353,133,302: 17

472,615: 28
100,000,000: —
4,522,428: 79
198,218,867: 01
173,524,532:80
427,775,300: 82
43,828,321: 74
212,897,460: 76
787,000,000: —
141,456,326: 22
406,438,871: 77

1,048,903: 49
900,0000: —
6,369,652: 04
977,322: 12
4,905,063,361:91.
7,511,578,312: 89.

4,112,281,308: 10
1,057,753,424: 88
3,450,729: 94
7,532,756: 45
709,576: 65

321,431:39

2,130,587: 12

409,500: —

1,209,900: —

216,360: —

44,500,000: —

— 7 —

Statens järnvägars fond.......... kronor

Statens vattenfallsverks fond...... »

Domänverkets fond.............. »

Fonden för statens reproduktions anstalt.

....................... »

Riksbanksfonden................. »

Luftfartsfonden.................. »

Statens allmänna fastighetsfond ... »

Försvarsväsendets fastighetsfond... »

Statens utlåningsfonder........... »

Fonden för låneunderstöd........ »

Fonden för statens aktier........ »

Folkpensioneringsfonden......... »

Pensionsfonder.................. »

Fonden för förlag till statsverket.. »

Fonden för anordnande av spann målslagerhus

och kylhus........ »

Jordfonden...................... »

Arrendeegnahemsfonden.......... »

Fonden för varukredit........... »

Summa kronor
Totalsumma »

Skulder:

Riksgäldsfonden:

Fonderad statsskuld.............. kronor

Tillfällig statsskuld............... »

Förfallna obligationer............ »

Förfallna kuponger m. m......... »

Obeställbara räntor m. m........ »

Kapitalåterbetalningar från motor vagnslånefonden.

..............

Kapitalåterbetalningar från sekun -

därlånefonden för jordbrukare.. »

Icke disponerade medel: sekundärlånefonden
för rederinäringen .. »

Icke disponerade medel: lånefonden
för den mindre skeppsfarten.... »

Icke disponerade medel tillhöriga

motorvagnslånefonden.......... »

Fonden för låneunderstöd........ »

För mötande av förluster å a.-b.
Kreditkassan av år 1922 avsatta
medel......................... »

30 juni 1942
1,066,010,856: 70
527,784,008: 38
353,457,099: 51

472,615: 28
100,000,000: —
4,579,904: 24
203,598,127: 77
214 612 907:80
446,379,531: 15
48,323,762: 89
230,397,460: 76
787,000,000: —
142,430,151: 22
603,027,593: 21

1,048,903: 49
1,400,000: —
6,819,652: 04
977,322:12
5,314,180,471: 05
9,395,581,005: 50.

5,473,366,319: 99
1,453,535,045: 91
11,392,642: 48
12,318,776: 36
596,156: 64

2,827,236: 98

569,000: —

1,041,350: —

748,899: 29
216,360: —

44,500,000: —

— 8

1 juli 1941 30 juni 1942

Tiilskottsmedel för återställande av

2,840,425: — a.-b. Smålands banks grundfond kronor 2,272,340: —

17,544,109:95 O reglerade anslagsmedel.......... » 14,160,126:41

77,118:03 Diverse oredovisade medel........ » 63,494:40

— Sparobligationsmedel............. » 42 070:80

674,047,746:55 Kapitalmedelsanslag.............. » 787,089,988:66

5,925,024,974:06. Summa kronor 7,804,739,807:92.

Fonden för oreglerade kapitalme 123,

587:91 delsförluster................... kronor 2,322,049:32

1,586,429,750: 92. Statens eget kapital............... » 1,588,519,148: 26.

Statsregleringsfonden.

Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 252,108 kronor 89 öre
utgörande inkomstrester. Motsvarande summa vid budgetårets utgång var
99,775 kronor 87 öre.

Skulderna vid budgetårets ingång belöpte sig till 5,553,544 kronor 83 öre
och utgjordes huvudsakligen av å statsverkets checkräkning i riksbanken innestående
då ännu ej lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering.
Detta belopp har under budgetåret disponerats för avskrivningar.
De vid budgetårets utgång kvarstående skulderna uppgingo till 2,405,562
kronor 84 öre utgörande utgiftsrester.

Inkomster:

1940/41 1941/42

2,155,546:09 Inkomster av statens produktiva fonder kronor 2,008,747:84
531,905:15 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar » —

Avskrivning av oreglerade kapitalmedels 202:79

förluster.......................... » _

215,621,732: 45 Uttag å statsverkets checkräkning____ » 275,792,916: 57

Likvider med särskilda ämbetsverk och

104,273:05 myndigheter...................... » 261,788:32

218,413,659: 53. Summa kronor 278,063,452: 73.

Utgifter:

10,038,236: 23 Riksdagen och dess verk............ kronor 9,942,408: 40

200,326,018:04 Riksgäldsfonden..................... » 185,176,068:86

— Avskrivning av nya kapitalinvesteringar » 74,589,037:98

Avskrivning av oreglerade kapitalme —

delsförluster...................... » 2,500,000: —

3,442,615: — Insättningar å statsverkets checkräkning » 2,251,425:35

Likvider med särskilda ämbetsverk och

850,597:73 myndigheter...............^...... » 608,863:17

214,657,467:—. Summa kronor 275,067,803:76.

— 9 —

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1941/42.

Kostnaderna för riksdagen hava efter avdrag av inkomster uppgått till
5,018,167 kronor 81 öre, nämligen:

1940/41 1941/42

3,507,229: 70 Arvoden till riksdagens ledamöter........ kronor 3,009,142: 74

292,227: 55 Reseersättningar till riksdagens ledamöter.. » 360,381:13

831,898: 47 Avlöningar till personal.................. » 802,083: 78

480,030:15 Kostnader för riksdagstrycket............ » 580,220:19

18,439: 31 Utgivande av särskilda publikationer...... » 62,799: 40

215,386:88 övriga omkostnader ............. »_203,540: 57

5,345,212:56. Summa kronor 5,018,167:81

Kostnaderna för 1941 års statsrevision hava, på sätt nedanstående speci fikation

utvisar, uppgått till 90,969 kronor 65 öre, nämligen:

10,622: — Arvoden till revisorerna ................ kronor 20,613: 96

53,922: 57 Avlöningar till personal.................. » 53,837:15

20,826: 96 Omkostnader .................... *__16,518: 54

85,371:53. Summa kronor 90,969:65.

Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret upgått till:

925,704 88 Avlöningar.............................. kronor 913,439:56

2,072,444: 89 Kostnader vid emission av statslån m. m. » 1,523,389: 56

276 666: 92 övriga omkostnader.................... »____343,690: 23

3,274,816: 69 Summa kronor 2,780,519: 35.

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till:

53,773: 25 Avlöningar............................. kronor 59,853:37

101,641:56 Omkostnader........................... » 249,463:08

378,154: 88 Reparations- och ändringsarbeten m. m... » 968,947: 69

— Anskaffande av möbler etc,.............. » 75,398:99

323,483: 66 Luftskyddsanordningar etc........ »_1,464:13

857,053:35. Summa kronor 1,355,127:26.

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:

69,100: 32 Avlöningar.............................. kronor 67,565: 79

21,330:28 Omkostnader............................ * 10,279:50

22,118:38 Bokinköp och bokbindning........... » 25,218: 54

Summa kronor 103,063: 83.

112,548: 98.

10 —

övriga utgifter för riksdagen och dess verk utgöras av:

1940/41 1941/42

— Allmänt kyrkomöte....................... kronor 130,833:35

72,431: 84 Justitieombudsmannen och hans expedition » 75,206: 58

79,633:21 Militieombudsmannen och hans expedition. » 87,107:47

50,735: 13 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. . » 48,013: 35

Pensioner åt efterlevande till befattnings 19,

007:77 havare................................ » 26,097:61

88,100:— Ersättning till statens allmänna fastighetsfond » 108,300: —

34,400: 17 Dyrtidstillägg m. m....................... » 108,848: 14

18,925:— Kommittéer och utredningar.............. » 10,154:—.

Totalkostnaden för riksdagen och dess verk har därmed uppgått till
9,942,408 kronor 40 öre.

Riksgäldsfonden.

Inkomster:

1940/41 1941/42

765,071:35 Räntor.......................... kronor 845,519:62

265,805:81 Uppgäld och kursvinster.......... » 479,642:77

155,123:40 Diverse inkomster................ » 601,533:62

— Återbetalda kapitalmedel.......... » 52,527,829:87

145,513,810: 30 Anslag å driftbudgeten............ » 262,306,839: 13

146,699,810: 86. Summa kronor 316,761,365: 01.

Utgifter:

123,196,597: 96 Räntor å den fonderade statsskulden kronor 162,887,484: 79

19,075,628: 73 Räntor å den tillfälliga statsskulden » 19,020,728: 38

247,157:14 Räntor å beräknad ny upplåning.. » —

— Omföringar...................... » 1,002,914: 12

— Kapitalinvesteringar .............. » 533,443,204:12

— Avskrivning...................... » 41,732:29

4,180,427:03 Kapitalrabatter o. d............... » 5,194,551: 70

146,699,810:86. Summa kronor 721,590,615:40.

Den fonderade statsskulden uppgick vid budgetårets slut till 5,473,366,319
kronor 99 öre enligt nedanstående sammanställning:

1 luli 1941 30 juni 1942

3,315,052,063: 29 Upptagna obligationslån.......... kronor 4,519,589,879: 40

14,603,455:60 Sparobligationer.................. » 41,271,981:20

258,000,000: — Statsskuldförbindelser............. » 300,905,000: —

516,373,811:15 Lån hos statsinstitutioner och fonder » 597,615,489:37

5,667,000:— Av staten övertagna lån.......... » 11,379,107:38

2,584,978:06 Övrig fonderad statsskuld...... » 2,604,862:64

4,112,281,308:10. Summa kronor 5,473,366,319:99.

11 —

Närmare redogörelse för den fonderade statsskulden meddelas i riksgäldskontorets
årsbok.

Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång till 1,057,753,464
kronor 88 öre, varav 100 milj. kronor i skattkammarväxlar, 506 milj. kronor
växelkredit i riksbanken och 451,753,424 kronor 88 öre utgörande lån hos
statsinstitutioner och fonder. Vid budgetårets utgång uppgick den tillfälliga
skulden till 1,453,535,045 kronor 91 öre, varav 300 milj. kronor i skattkammarväxlar,
676,400,000 kronor växelkredit hos riksbanken och 477,135,045
kronor 91 öre lån hos statsinstitutioner och fonder.

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret redovisas
såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.

Motorvagnslånefonden.

Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar visade vid budgetårets ingång
en behållning arn 1,785,189 kronor 95 öre, och vid dess utgång om 1,984,885
kronor 70 öre, varav fordran hos låntagare 1,212,138 kronor 07 öre och innestående
i riksgäldskontoret 748,899 kronor 29 öre. Till statsregleringen ha
överförts 43,163 kronor 23 öre.

Till statens järnvägars fond ha överförts 278,276 kronor 60 öre.

För närmare redogörelse för fonden hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.

Sekundärlånefonden för jordbrukare.

Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade statens sekundärlånefond
för jordbrukare visade vid budgetårets ingång en behållning av 16,907,386
kronor 28 öre och vid dess utgång av 18,461,552 kronor 16 öre, varav
14,951,312 kronor 98 öre utgörande fordran hos låntagare och 2,871,810 kronor
50 öre kontant eller innestående i riksgäldskontoret. Under budgetåret
ha till statsregleringen överförts 498,072 kronor 64 öre medan 187,500 kronor
avskrivits.

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.

Lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Enligt beslut vid 1939 års riksdag inrättades statens lånefond för den
mindre skeppsfarten. Till fonden överfördes 3 milj. kronor från rederilånefonden.

Vid budgetårets ingång uppgingo tillgångarna till 1,506,886 kronor 53 öre,
varav 291,858 kronor 15 öre utlånade medel och 1,215,028 kronor 48 öre
innestående hos riksgäldskontoret och i bank. Vid budgetårets utgång upp -

— 12 —

gingo tillgångarna till 1,512,708 kronor 70 öre, varav 463,855 fordran hos
låntagare och resten innestående i riksgäldskontoret eller i bank. Skulderna,
avskrivningskonto, uppgingo till 93,750 kronor vid årets början och slut.

I inkomster har fonden haft debiterade räntor 17,047 kronor 16 öre. Till
statsregleringsfonden lia överförts 11,224 kronor 99 öre inbetalda räntor.

Under budgetåret lia utlämnats tre lån örn 215,000 kronor.

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.

Sekundärlånefonden för rederinäringen.

Enligt beslut vid 1936 års riksdag skulle från rederilånefonden överföras
2.5 milj. kronor till en ny utlåningsfond, statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Härav ha sedermera 1 milj. kronor återbetalats. Fondens tillgångar
uppgingo vid budgetårets ingång till 1,724,054 kronor 28 öre och vid
dess slut till 1,719,533 kronor 33 öre. Under året hava till statsregleringen
överförts 49,965 kronor 11 öre. Av fondens tillgångar vid budgetårets slut
utgjordes 1,128,203 kronor 33 öre av fordran hos låntagare samt resten kontant
behållning eller innestående i riksgäldskontoret.

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.

Fonden för låneunderstöd.

Riksgäldskontorets delfond.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets början och slut till

1 juli 1941
24,778,407: 30
3,328,559: 29
1,300,993: 96
29,407,960: b5.

30 juni 1942

Utlånta medel....................... kronor 20,977,918: 76

Räntefordringar...................... » 3,363,853:38

Övriga fordringar.................... » 797,359:44

Summa kronor 25,139,131: 58.

Fondens skulder uppgingo vid budgetårets början till 4,787,001 kronor
18 öre och vid dess slut till 5,057,365 kronor 77 öre och utgjordes av medel
för ännu ej verkställda avskrivningar.

Under året ha till statsregleringsfonden överförts 866,194 kronor 54 öre,
huvudsakligen utgörande influtna räntor. Influtna kapitalåterbetalningar
6,099,291 kronor 31 öre ha tillförts riksgäldsfonden. Till statens järnvägar ha
förts 22,315 kronor 50 öre utgörande lån till Växjö—-Åseda—-Hultsfreds järnvägsaktiebolag.
Vidare har avskrivningar av utlämnade lån till enskilda järnvägar
verkställts:

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag ........ kronor 180,000:—,

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats till nedan nämnda

jämvägsaktiebolag. I resp. summor äro inräknade även de belopp, till vilka
de av staten övertagna järnvägarna bokförts vid överföringen till statens
järnvägars fond.

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag	(år 1905)----kronor1 11	986,198: 22
Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905).... »	2	1,127,872:81
Svartälvs	d:o	(år 1910).... »	3	774,693: 83
Siljans	d:o	(år 1911).... »	4	601,169: 79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(åren 1913, 1929) »	5	466,964: 02
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920, 1925) »	6	436,153: 57
Lindfors—Bosjöns	d:o	(år 1921).... »	7	98,249: 92
Landskrona—Kävlinge—Sj öbo	d:o	(år 1924).... »	8	2,570,044: 13
Trollhättan—Nossebro	d:o	(år 1925).... »	9	621,021: 75
Uddevalla—Lelångens	d:o	(åren 1925,30,40) »	10	1,734,617:86
Slite—Roma	d:o	(åren 1926, 1928) »	11	677,472: 74
Varberg—Ätrans	d:o	(åren 1927, 1931,
	1933, 37).....»	12	2,741,893: 75
Lidköping—Kållands	d:o	(åren 1927, 1930) »	13	681,897: 06
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(åren 1927, 1939) »	14	1,613,895: 52
Skövde—Axvalls	d:o	(åren 1927—1935) »	15	958,038: 56
Ölands	d:o	(år 1928).......»	16	2,186,416: 30

1 Se 1905 års berättelse sid. 140.

2 Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 899,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

4 Se 1912 års berättelse sid. 136.

5 Se 1915 års berättelse sid. 229 och 1929 års berättelse sid. 140.

6 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor, för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i 1921
års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

7 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921 års
berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

8 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess överföring
till S. J. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

9 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228 i
1925 års berättelse.

10 Härav 65,970 kronor 87 öre kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med skuldens

reglering 1925. 1468,646 kronor 98 öre avskriven i samband med ny lånereglering 1934 och

återstoden i samband med järnvägens överförande till S. J.

11 Se sid. 138 i 1926 års berättelse och sid. 200 och 204 i 1928 års berättelse.

12 Se sid. 172 i 1927 års berättelse och sid. 151 i 1930 års berättelse.

13 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den köpeskilling,
95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och inventarier
blivit försåld. Se sid. 236 i 1928 års berättelse.

14 Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

16 Sc sid. 153 i 1927 års berättelse.

10 Se 1929 års berättelse sid. 223.

Klintehamn—Roma j ärn vägsaktiebolag	(år 1931)......	kronor 1	790,709: 21
Markaryd—Veinge	d:o	(åren 1931, 1933)	»	2	966,989: 72
Hässleholm—Markaryds	d:o	(år 1931)......	»	3	7,060: 43
Stockholm—Rimbo	d:o	(år 1931)......	»	3	47,605: 08
Eksjö—Österbymo	d:o	(år 1932)......	»	4	657,048: 69
Norra Södermanlands	d:o	(år 1932)......	»	5	3,552,535: 80
Östra Centralbanans	d:o	(åren 1932, 37).	»	6	3,509,651: 74
Halmstad—Bolmens	d:o	(år 1933)......	»	7	298,150; 76
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1933).....	»	8	2,088,753: 84
Mellersta Södermanlands Norrköping—Söderköping—	d:o	(år 1935)......	»	9	500,421: 01
Vikbolandets	d:o	(år 1933)......	»	10	530,924: 64
Ruda—h ins j ö—O skarshamns	d:o	(år 1933)......	»	11	951,132: 55
Ruda—Älghults Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o	(år 1933)......	»	11	2,627,517: 62
och Ruda—Älghults	d:o	(år 1933)......	»	11	250,000: —
Östra Värends	d:o	(år 1933)......	,>	12	1,693,184: 04
Mehersta Östergötlands nya	d:o	(åren 1934,40,41)	»	13	331,956: 29
Norra Östergötlands	d:o	(år 1935)......	»		30,031: 70
Södra Dalarnes Väderstad—Skänninge—	d:o	(år 1935)......	»		145,507: 59
Bränninge	d:o	(år 1935)......	»		1,678,986: 40
Vimmerby—Ydre	d:o	(åren 1935, 37)..	»		1,180,154: 52
Malmö	d:o	(år 1935)......	»		67,178: 13
F alkenbergs Norsholm—Västervik—Hult-	d:o	(åren 1936,40,41)	»		912,536: 26
freds	d:o	(år 1936) .....	»		4,539,419: 63
Melleruds—Billingsfors	d:o	(år 1937)......	»		764,182: 53

Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag (1940/41)............

Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag (1940/41)
östra Smålands järnvägsaktiebotag (1940/41)...........

186,152: 09
863: 26
169,084: 64

1 Se sid. 136 i 1929 års berättelse.

2 Järnvägen har vid överförandet till S. J. uppförts till 561,000 kronor. Se sid. 107 i 1930
års berättelse.

3 Kapitaliserad anståndsränta i samband med lånets inlösning.

4 Se 1931 års berättelse sid. 79.

Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess överförande
till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

6 Se 1933 års berättelse sid. 31 not 26.

7 Se 1933 års berättelse sid. 28 not 3.

8 Se 1933 års berättelse sid. 29 not 4.

9 Se 1933 års berättelse sid. 30 not 8.

10 Se 1933 års berättelse sid. 30 not 11.

11 Se 1933 års berättelse sid. 30 not 13.

12 Se 1933 års berättelse sid. 30 not 29.

13 Se 1934 års berättelse sid. 28 not 6.

15 —

Sävsjöströms—Nässjö järnvägsaktiebolag (1940/41)...... kronor 199,559:53

Lysekils järnvägsaktiebolag (1940/41).................. » 1,244,295:77

Västergötlands—Göteborgs järnvägsaktiebolag.......... » 8,551:84

Bibanelånefonden:

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag (1929—1930). » 1 5,463,113:67

Amål—Årjängs järnvägsaktiebolag (1933).............. » 2 6,595,607:24

Fonden för låneunderstöd:

Ostkustbanan (1934)............................... * 3 20,160,403: 59

Sala—Gysinge—-Gävle nya järnvägsaktiebolag (1939).. » 1,343,672: 78

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag (1939)........ » 3,883,571: 15

Tidaholms järnvägsaktiebolag (1939) ....... » 43,781:25

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag (1941/42) »_180,000: —

Summa kronor 85,876,894: 81.

Av de numera till fonden för låneunderstöd överförda lånen till enskilda

järnvägar voro

1 juli 1941
11,460,878: 93
10,508,860: 81
199,756:22
752,261: 90
2,743,498: 79
706,870: 01
2,036,628: 78

Icke förfallna ...

Kapital.......

Fänta .......

Anståndsränta

Förfallna......

Kapital.......

Känta........

14,204,377: 72.

30 juni 1942

....... kronor 11,126,519: 83

....... » 10,212,381: 70

....... » 190,013:08

....... » 724,125:05

...... » 2,942,942:70

....... » 751,696:58

...... » 2,191,246: 12

Summa kronor 14,069,462: 53.

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.

Enligt beslut vid 1939 års riksdag skulle i samband med omläggning av
pensionsgrunderna för riksdagens verk de dåvarande tjänstepensionsfonden
och familjepensionsfonden kvarstå med det kapitalbelopp, vartill de kunde
uppgå vid tiden för den nya ordningens genomförande. Fonderna överfördes
i enlighet därmed till den nya Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.

Fonden visar vid budgetårets såväl början som slut en behållning av
656,334 kronor 86 öre. Debiterade räntor 24,940 kronor 76 öre ha överförts
till statsregleringsfonden. 1 2 *

1 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 4,493,867 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se 1932 års berättelse sid. 34.

2 Järnvägen är hos riksgäldskontoret bokförd till ett värde av 500,000, vilken summa icke
ingår i ovanstående.

8 Järnvägen har överförts till S. J., varvid från fonden till statens järnvägars fond överförts
17,277,268 kronor 22 öre, medan resten avskrivits.

— 16 —

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade vid budgetårets ingång i tillgångar 420,945,819 kronor 33
öre och i skulder 14,167,897 kronor 97 öre. Vid budgetårets utgång uppgingo
tillgångarna till 622,314,916 kronor 58 öre och skulderna till 19,192,897 kronor
97 öre.

Fondens inkomster hava utgjorts av räntor 381,240 kronor 37 öre samt
återbetalningar, överföringar och omföringar från andra fonder 242,547,697
kronor 54 öre.

Fonden har i utgifter haft 46,584,840 kronor 66 öre, varav 447,850 kronor
67 öre utgöras av räntor, som överförts till statsregleringsfonden, 40,933,976
kronor 10 öre av kapitalåterbetalningar, 5,025,000 kronor av avsättning till
avskrivningskonto samt 178,013 kronor 89 öre avförda tidigare debiterade
räntor.

För närmare redogörelse hänvisas till årsboken.

Fondell för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Fondens nettobehållning uppgick vid budgetårets början till 1,048,903 kronor
49 öre, vilken summa redovisats såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen.

I inkomster har fonden haft uppdebiterade överskottsmedel om 202,792
kronor 93 öre och i utgifter 155,456 kronor 99 öre, varjämte 47,335 kronor
94 öre omförts till statsregleringsfonden men kvarstår å denna fond såsom
skuld. Fondens nettobehållning är således oförändrad.

Fonden för varukredif.

Tillgångarna å fonden uppgingo vid budgetårets såväl ingång som utgång
till 1,293,600 kronor, redovisade som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och kapitaliserade räntor.

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Tillgångarna vid budgetårets ingång utgjordes av bokförda förluster om
376,412 kronor 9 öre. Under budgetåret ha ytterligare bokförda förluster om
301,538 kronor 59 öre tillkommit. Mot dessa svara förut verkställd nedskrivning
om 500,000 kronor samt under budgetåret uppkommen nedskrivning
om 2,500,000 kronor, varför fonden vid budgetårets utgång visar en skuld
om 2,322,049 kronor 32 öre.

För fondens tillkomst se riksgäldskontorets årsbok år 1938 sid. 38.

— 17 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ i Revisorerna

avlade den 19 november besök i riksgäldskontoret. Besöket har B^slJrU^a.
ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för
budgetåret 1941/42 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning räkenskaper.
till någon erinran eller annat uttalande.

§ 3.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter FuVmaUige»
den 9 januari 1942 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande
utöver vad nedan anföres.

§ 4.

De under 1930-talet emitterade premieobligationslånen avsågo huvudsakligen
konvertering av löpande lån. 1940 beslöto emellertid riksgäldsfullmäk- 7372 ärs pretige
att emittera ett helt nytt premieobligationslån om 150 miljoner kronor
med obligationer å 50 kronor per styck.

Vinstplanen för detta lån var så anordnad, att å varje serie örn 2,000 obligationer
skulle utfalla tretton vinster vid varje utlottning. Någon bestämd
minsta vinstsumma å varje serie hade likväl icke garanterats.

Provision till de förmedlare, genom vilka obligationerna försåldes till allmänheten,
utgick vid fast köp av

minst 100 st. obligationer med 60 öre per obligation = 1.2 %

» 2,000 » » » 75 » » » =1.6%

» 10,000 » » » 100 > » » =2 %

» 20,000 » » » 150 » » » =3 %

De firmor, som av riksgäldskontoret auktoriserats för försäljning av premieobligationer
mot avbetalning, erhöllo 1 krona per obligation i provision.

Vid försäljning i kommission utgick provision med 50 öre per obligation,
d. v. s. med 1 %>.

Innevarande år beslöts emittering av ett nytt premieobligationslån å 150
miljoner kronor med obligationerna även denna gång lydande å ett belopp
av 50 kronor per styck. Sedan det visat sig, att efterfrågan på obligationer
avsevärt översteg den bestämda lånesumman, beslöto riksgäldsfullmäktige
att utöka lånet med en andra s. k. tranell om likaledes 150 miljoner kronor.

Vinstplanen för vardera trancheu av detta lån är så uppgjord, att vinsterna
å en serie örn 2,000 obligationer vid varje utlottning skola uppgå till
så stort belopp, att en årlig förräntning örn 2.1 %> erhålles.

— 18 —

Revisorernas

uttalande.

Provision å försäljningsförmediing utgick ursprungligen enligt samma
grunder som för 1940 års lån. Dock erhöllo avbetalningsfirmorna samma
provision som övriga förmedlare, men å andra sidan företogs viss ändring
till firmornas nackdel av bestämmelserna örn inbetalningen till riksgäldskontoret
av influtna avbetalningsbelopp.

Sedan revisorerna begärt uppgift om den provision, som utgått vid emittering
av statslån under de senaste åren, hava riksgäldsfullmäktige beslutat
nedsätta provisionen för den återstående delen av den s. k. andra franchen
(omkring 50 miljoner kronor) till 25 öre per obligation vid köp av hel serie
och till 50 öre i övriga fall. Till postverket skall dock utgå provision med 1
krona per obligation. Dessutom har priset höjts till 52 kronor per obligation
vid köp av hel serie samt till 51 kronor i övriga fall. Enstaka poster synas
hava försålts till ett pris av 52 kronor 50 öre per obligation.

Till och med den 31 oktober 1942 hade i provision utbetalats:

3,997,970 st. å 1.50 per obligation kronor 5,996,955: —

172,300 » » 1.— » » » 171,300: —

61,000 » y> 0.75 » » » 45,750: —

4,600 » » 0.60 » » » 2,700: —

200 » » 0.50 > » » 100: —

Summa 4,235,570 st. kronor 6,216,865: —.

Samtliga provisioner å 1 krona 50 öre per obligation hava utbetalats till
banker och bankirer samt till riksbanken, postverket och Kooperativa förbundet.

Genom vinstplanens anordnande med en viss garanterad vinstsumma å varje
serie avsågs uppenbarligen att göra premieobligationerna eftersökta även
av större kapitalplacerare, vilka genom köp av hel serie kunde erhålla en
fast förräntning å sitt kapital jämte möjlighet att deltaga i dragningen örn
de större vinsterna. En icke obetydlig efterfrågan på hela serier synes under
sådana förhållanden hava kunnat förväntas. Även om den för 1940 års premieobligationslån
utgående provisionen kan anses hava motsvarat marknadsläget,
vilket tidrymden för försäljningen möjligen kan giva vid handen, vill
det förefalla revisorerna som om det läge på kapitalmarknaden, som rådde
vid tiden för emitteringen av 1942 års lån, ävensom lånets konstruktion kunnat
motivera en något större försiktighet vid provisionens utmätande. I varje
fall synes provisionsfrågan hava bort upptagas till förnyad prövning, då den
s. k. andra franchen av lånet beslöts, d. v. s. sedan efterfrågan på dessa obligationer
i verkligheten visat sig vara avsevärt större än som från början
förutsetts. Därigenom skulle icke obetydliga belopp hava kunnat sparas och
framför allt, om provision från början hade fixerats till samma belopp som
sedermera blivit av riksgäldsfullmäktige fastställda, synes provisionskostnaden
hava kunnat avsevärt reduceras.

Vad som sålunda förekommit hava revisorerna velat omförmäla för riksdagen.

— 19 —

§ 5.

Revisorerna hava i sin berättelse angående riksbanken (§ 8) gjort vissa
påpekanden rörande tjänstgöringstiden vid riksbankens huvudkontor och
riksgäldskontoret.

Särtryck av denna paragraf i berättelsen angående riksbanken, till vilken
revisorerna få hänvisa, bifogas.

§ 6.

Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1942.

L. A. BJÖRKLUND.
CARL ERIKSSON.
O. W. LÖVGREN.
EMIL ANDERSSON.

NILS HOLMSTRÖM.
C. P. WAHLMARK.

TH. GARDELL.
GUNNAR PERSSON.

P. GRANATH.
OSCAR CARLSTRÖM.
PER ANDERSSON.
K. E. JOHANSON.

Tjänstgöringstiden

vid riksbankens

huvudkontor
och riksgäldskontoret.

Angående
ansvarsfrihet
för fullmäktige.

Sifferupp gifterna.

AI Vrinnér.

— 20 —

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande i anledning av vissa uttalanden
av riksdagens revisorer.

Till R i k s d a g e n. :

I sin den 15 december 1942 avgivna berättelse angående granskningen av
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer gjort
vissa uttalanden i fråga om provisionen till förmedlare av 1942 års premieobligationslån;
och få fullmäktige härmed avgiva yttrande över vad revisorerna
i berörda avseende anfört.

Vid fastställandet av försäljningsvillkoren för 1942 års premieobligationslån,
vilket beträffande såväl vinstbeloppens fördelning å de olika serierna som i
övrigt var konstruerat på samma sätt som 1940 års premielån, utgingo fullmäktige
från att någon nedsättning lämpligen ej borde ske av den provision,
som utgått till försäljare av obligationer av 1940 års premielån. För denna
uppfattning talade enligt fullmäktiges mening flera skäl. Det ansågs önskvärt,
att det nya lånet bleve slutsålt på kortare tid än vad fallet var med 1940 års
lån med hänsyn bl. a. till att räntan å ett premieobligationslån får anses börja
löpa fyra månader före första vinstutlottningen, vilken i fråga om 1942 års lån
skulle äga rum i februari 1943. Att vid sådant förhållande sänka de utgående
provisionerna ansågs så mycket mindre böra ifrågakomma som försäljarnas
omkostnader på grund av kristiden ökats sedan år 1940. Det kunde vidare
befaras, att den från 10 till 20 procent förhöjda skatten å utfallande vinstbelopp
över 25 kr., vilken skatt avdrages vid vinsternas utbetalning, liksom
även nedsättningen av det vinstbelopp, som sammanlagt årligen utlottas, från
3.7 procent av lånesumman vid 1940 års lån till 3.3 procent vid 1942 års lån
skulle minska intresset för obligationerna av det nya lånet.

Då meddelande om 1942 års premieobligationslån lämnats genom tidningarna,
visade sig emellertid efterfrågan å obligationerna vara över förväntan
stor, så att mycket snart rekvisitioner inkommit till riksgäldskontoret å ett obligationsbelopp,
betydligt överstigande lånets hela belopp. För att kunna tillgodose
denna stora efterfrågan beslöto fullmäktige att utöka premielånet
genom utgivande av en ny tranche av detta till samma belopp och på samma
villkor som beträffande den första tranchen. De bestämda försäljningsprovisionerna
ansågos böra tillämpas i fråga om rekvisitioner, som kommit riksgäldskontoret
tillhanda intill en viss dag före beslutet örn den nya tranchen.

— 21 —

För det därefter kvarvarande obligationsbeloppet nedsattes försäljningsprovisionerna
på sätt framgår av revisorernas redogörelse. Försäljningskursen å
obligationerna höjdes fr. o. m. den 14 september 1942 till 52 kronor för obligation
vid köp av hel serie samt till 51 kronor vid övrig försäljning.

Å lånets båda trancher örn tillsammans 300 milj. kronor beräknas likviden,
sedan nu utestående belopp influtit, komma att uppgå till omkring 294 milj.
kronor, vilket innebär, att det utbetalade provisionsbeloppet, efter avdrag av
vad som influtit genom ovannämnda överkurs, utgör omkring 6 milj. kronor
d. v. s. två procent av lånebeloppet.

Den effektiva räntefoten å lånet har beräknats utgöra cirka 3.5 procent
under förutsättning att lånet inlöses efter tio år men endast cirka 3.35 procent
örn lånet löper för all framtid.

Stockholm den 22 december 1942.

ANDERS ÖRNE.

K. A. RYBERG.

KARL MAGNUSSON.

AXEL LINDQVIST.

ERNST ERIKSSON.

TORSTEN STRÖM. IVAR ÖSTERSTRÖM.

John Hägglund.

2—4Julix. Hen. berättelse äng. riksgäldskontoret är 1942.