RIKSDAGENS REVISORERS

Framställning / redogörelse 1937:RGK

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1936 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDSKONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1935—30 JUNI 1936
M. M.

STOCKHOLM 1937

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Ingress............................................................................ 5

Riksgäldskontorets medelsförvaltning.................................................. 6

översikt över riksgäldskontorets rörelse............................................ 6

Statsmedel ...................................................................... 8

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader.................................. 9

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag för kapitalökning .................. 12

Riksgäldsverkets fond.............................................................. 16

Fonden för statsskuldens amortering ................................................ 19

Allmänna järnvägslånefonden ...................................................... 19

Bibanelånefonden .................................................................. 23

Allmänna byggnadslånefonden ...................................................... 24

Motorvagnslånefonden.............................................................. 24

Spannmålskreditfonden.............................................................. 24

Sekundärlånefonden för jordbrukare ................................................ 24

Fonden för låneunderstöd .......................................................... 25

Fonden för förlag till statsverket.................................................... 25

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg........................................ 26

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus ............................ 26

Fonden för varukredit.............................................................. 26

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 .............. 26

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m............................................. 27

Fullmäktiges yttrande .................................................................. 31

.

— 5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i
riksgäldskontoret emottaga deras den 10 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1935 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1936, hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1935/36 med
därtill hörande verifikationer.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och tabeller,
vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation, för
så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående av denna
regel.

Riksgäldskontorets

Till belysande av riksgäldskontorets medelsförvaltning under budgetåret 1935/1936

	Statsmedel	Riksgälds-verkets fond	Fonden för statsskul-dens amor-tering	Allmänna järnvägs- lånefonden	Bibane- låne- fonden	Allmänna byggnads- lånefonden
	1	2	3	4	5	6
Debet: Tillgångar den 1 juli 1935 Inkomster å riksstatens in-komsttitlar ............ Inkomster för fonderna .. Fonderna tillgodoförda ka-pitalökningsanslag...... Uttag å statsverkets check-räkning ............... Skulder den 30 juni 1936.	181,502,903 124,132,988 160,351,486 41,616,079	1438,256,710 51,438,001 11,734,907 2,911,899,763	4,383,773 1,000,000	41,085,785 1,454,084	12,403,827 356,698	857,236 18,479
Summa	507 603456	3,413,329,381	5,383,773	42,539,869	12,760,525	875,715
Kredit: Skulder den 1 juli 1935 ..	38,980,556	3,020,705,033
Utgifter för riksstatens ut-giftstitlar..............	302,261,965	_	_	-
Utgifter för fonderna.....	—	83,229,632	5,383,773	1,197,333	—	28,000
Till statsmedlen överförda: överskott..............	_	_		676,599		9,022
kapital................	—	—	—	1,526,175	—	16,042
Likvider med statskontoret	242,655	—	—	—	—	—
Insättningar å statsverkets checkräkning...........	9,472,861	_	_	_
Avskrivningar...........	—	9,211,062	—	—	—	—
Tillgångar den 30 juni 1936	156,645,419	2 300,183,654		39,139,762	12,760,525	822,651
Summa	507,603,456	3,413,329,381!	5,383,773	42,539,869	12,760,525	875,715

1 Häri ingår avskrivningskonto med 16,200,876 kronor.

2 Häri ingår avskrivningskonto med 16,718,873 kronor.

medelsförvaltning.

lämnas här nedan i tablåform en redogörelse för förvaltningens olika grenar,

Motor- vagns- lånefonden	Spann- måls- kredit- fonden	Statens sekundär-lånefond för jord-brukare	Fonden för låne-understöd	Fonden för förlag till stats-verket	Fonden för kontroll-stationer för smör och ägg	Fonden för anord-nande av spannmåls-lagerhus och kylhus	Fonden för varu-kredit	Fonden för mötande av förluster & A.-B. Kredit-kassan av &r 1922
7	8	9	10	11	12	13	14	15
	3,522,055	—	11,096,649	334,203,176	29,746	1,101,276	6,173,863	19,500,000
51,181 167,615	1,313	28,593 4,500,000	646,318 980,725	2,712,628 72,246,854	—	—	10,515	8,000,000
_	_	:	___	115,593,793	___	:	:	:
218,796	3,523,368	4,528,593	12,723,692	524,756,451	29,746	1,101,276	6,184,378 *	27,500,000
—	—	—	—	62,720,651	—	—		—
2,117	—	-	20,000	84,805,916	—	—	10,515	—
—	22,055 2,000,000		340,090 3,893,169	24,242,029	3,824	52,373	904,454 _	—
216,679	1,501,313	4,528,593	8,470,433	352,987,755	25,922	1,048,903	5,269,409	27,500,000
218,796	3,523,368	4,528,593	12,763,692	524,756,451	29,746	1,101,276	6,184,378	27,500,000

— 8 -

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av budgetåret
uppgingo desamma till 181,502,902 kronor 78 öre och vid dess slut
till 156,645,419 kronor 49 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder uppgingo den 30 juni 1936 till
41,616,079 kronor 28 öre och voro i huvudsak att hänföra till vid sagda
tidpunkter å statsverkets giroräkning i riksbanken innestående då ännu icke
lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering. Vid årets
början redovisades i skulder 38,980,556 kronor 20 öre.

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

1934/35

Kronor

18,166,933: 44

1,142,361: 26
10.01&: 93
61,500: 92
593,713: 99

25,410: 68
77,509,201: 49
226,923,134: 67

324,432,275: 38

4,412,839: 73
97,880,519: 73

45,700,403: 42
277,323,579: 02

Inkomster.

Diverse inkomster (netto)...................

Inkomster av statens produktiva fonder:
Allmänna järnvägslånefonden. 676,599: 59

Allmänna byggnadslånefonden 9,021: 77

Spannmålskreditfonden...... 22,054: 88

Fonden för låneunderstöd .... 340,090: 47

I anspråk tagna kapitaltillgångar:
av allmänna byggnadslånefonden

Återbetalda lånemedel...........

Medgiven ny upplåning.........

1935/36

Kronor

4,001,477: 58

1,047,766: 71

16,042: 08
35,838,070: 32
83,229,631: 68

Summa 124,132,988: 37

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

(netto)................................... 4,314,147:74

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredovisningen
sid. 84)......................... 94,456,644: 10

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 94).......... 50,860,988: 72

I övrigt (se specifikation

sid. 12) ..................154^630,185: 29 205,491,174: 01

425,317,341: 90

304,261,965: 85

— 9 —

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1935/36.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen hava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 2,872,583 kronor 22 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

Kostnaderna för 1935 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 99,267 kronor 95 öre, nämligen:

1934/35 29,484: —	Dagtraktamente till revisorerna.............	kronor	1935/36 29,484: —
4,358: —	Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp. hemorter till Stockholm och åter ..	»	3,692: —
23,682: 49	Kostnader för revisorernas resor i landsorten under revisionsförrättningen ..............	»	16,502: 50
3,540: —	Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda resor.............................	»	3,650: —
32,432: 22	Arvoden till hos revisorerna anställda tjänste-män och vaktmästare....................	»	28,818: 44
943: —	Dagtraktamenten till de tjänstemän och vakt-mästare, som åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten .......................	»	873: —
16,744: 46	Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utred-ningar samt diverse utgifter..............	»	16,248: 01
111,184: 17	Summa kronor	99,267: 95

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till (netto)

194,374 kronor 3 öre, varav utgivits för:

1934/35 1935/36

54,249: 24 Fastigheten............................... kronor 41,113: 25

61,117: 39 Avlöningar................................ * 57,341: 42

Inköp och underhåll av inventarier och unifor 37,

779: 42 mer.................................... » 15,877: 56

37,101: 02 Bränsle, lyse, vatten, sotning etc............ » 43,384: 56

4,126: 96 Diverse ändamål.................... »_4,666: 24

Summa kronor 162,383: 03

194,374: 03

— 10

Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret uppgått till:

1934/3''> 1935/36

Kronor Kronor

Avlöningar:

45,885: 55 Arvoden till fullmäktige och direktör ... 55,797: 16

432,102: 16 Avlöningar till tjänstemän............. 433,016: 33

30,105: 88 Arvoden vid särskilda utredningar..... 9,100: — 497,913: 49

Kostnader vid emission av statslån m. m.:

Obligationspapper jämte tryckning av

66,628: — obligationer o. d.................... 90,049: —

32,650: 47 Annonsering.......................... 9,655: 68

19,763: 57 Inlösningsprovisioner m. m.............. 69,317: 57

6,765: 15 Utlottningar å amorteringslån.......... 4,357: 23

7,270: 01 Dragning å premieobligationslån........ 6,936: 15

4,177: 70 Övriga utgifter...................... — 180,315: 63

90,938: 16 Övriga omkostnader............................... 97,326: 32

736,473: 69 Summa 775,555: 44

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:

1934/35 1935/1936

1,500:— Arvoden till styrelsens ledamöter............. kronor 1,500: —

48,305: 58 Avlöning till tjänstemän vid biblioteket....... » 43,718: 29

10,225: 96 Expenser och diverse omkostnader............ » 7,476: 79

16,275:62 Kostnader för bokinköp...................... » 14,974:01

5,637: 61 » » bindning...................... » 6,925: 77

Summa kronor 74,594: 86

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret 1935/36 från riksgäldskontoret utgått med 57,215 kronor
13 öre. Budgetåret 1934/1935 uppgick motsvarande summa till 60,716 kronor
03 öre.

Å anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till
bestridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
samtidigt redovisats utgifter å tillhopa 60,692 kronor 36 öre. Föregående
budgetår 66,323 kronor 60 öre.

I pensioner hava under budgetåret 1935/36 utbetalats 51,599 kronor 04
öre. Budgetåret 1934/35 utbetalades 50,534 kronor 98 öre.

— 11

Kostnader för riksdagen.

	Arvoden	Rese- kostnads- ersätt- ningar	Tjänste-mäns och anställdas arvoden och dyr-tidstillägg	Tryck-nings-häftnings-och bind-nings-kostnader	Diverse utgifter	Summa
Första kammaren............	568,013	38	55,268	95	109,901	07	—	—	—	—	733,183	35
Andra kammaren.............	899,395	74	101,141	30	127,973	—	—	—	—	—	1,128,510	04
Utrikesnämnden..............	1,799	54	4,906	40	600	—	—	—	—	—	7,305	94
Konstitutionsutskottet........	—	—	—	—	22,053	96	—	—	—	—	22,053	96
Statsutskottet................	—	—	2,740	64	53,745	30	—	—	—	—	56,485	94
Bevillningsutskottet...........	—	—	—	—	29,260	85	—	—	—	—	29,260	85
Bankoutskottet...............	—	—	215	50	20,931	26	—	—	—	—	21,146	76
Första lagutskottet...........	—	—	—	—	18,592	61	—	—	—	—	18,592	61
Andra lagutskottet...........	—	-	—	—	20,397	41	—	—	—	-	20,397	41
Jordbruksutskottet...........	—	—	45	—	19,213	40	—	—	—	-	19,258	40
Sammansatta utskott.........	—	—	256	25	3,279	25	—	—	—	-	3,535	50
Första kammarens tillfälliga
utskott....................	—	—		—	2,971	50	—	—	—	—	2,971	50
Andra kammarens tillfälliga
utskott....................	—	—	—	—	6,158	10	—	—		—	6,158	10
Särskilda utskott.............	—	—	2,649	72	26,027	04	—	-	—	—	28,676	76
Kansli- och tryckeriexpeditionen	—	—	—	—	47,700	86	—	—	—	—	47,700	86
Årsregister över riksdagens
protokoll med bihang......	—	—	—	—	3,550	—	—		—	—	3,550	—
Uppslagsboken Lagtima riks-
dagen.....................	—	—	—	—	2,731	20	3,393	12	32	29	6,156	61
Riksdagstrycket..............	—	—	—	—	—	-	547,386	17	—	—	547,386	17
Riksdagens historia...........	—	—	—	—	14,341	—	235	20	48	—	14,624	20
Restaurangen.................	—	—	—	—	5,819	15	—	—	3,582	11	9,401	26
Städning.....................	—	—	—	—	26,762	15	—	—	—	—	26,762	15
Diverse arvoden ..............		—	—	—	9,383	25	—	—	—	—	9,383	26
									25,523	1 <1	25.523	1 *1
Telegram, telefon, porto etc____	—								34,409	34	34,409	34
Skriv- och räknemaskiner o. d.									2,513	68	2,513	68
Bokinköp, tidningar, tidskrifter
o. d........................									16,331	42	16,331	42
500-årsjubileet................									47,657	02	47,657	02
övriga utgifter..............	—	—	—	—	—	—	—	—	2,733	01	2,733	01
Summa) 1,469,208; 61	167,223|7C	571,39235	551,014|49; 132,830	01	2,891,669	22

Härifrån äro att draga inkomster av försäljning av olika tryck 19,086 kronor.

— 12 —

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

	Innestående den 1 juli 1935	Anvisat för budgetåret 1935/36	Summa	Utbetalt under budgetåret 1935,36	Innestående den 30 juni 1936
	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
	1	2	3		4		5
Postverket.
Mark till landningsplats för flygplan..	150,658	74	110,000	—	260,658	74	52,112	''22	208,546	52
Belysningsanläggningar för luftfartsleder	15,644	75	500,000	—	515,644	75	83,665	42	431,979	33
Inköp av inventarier................	—	—	300,000	—	300,000	-	300,000	—	—	—
Posthusbyggnad å Östermalm i Stock-holm ............................	_	_	850,000	_	850,000	_	850,000	—	—	—
Till- och ombyggnad av posthuset i Värnamo ........................			29,500 39,000		29,500 39,000		29,500
Ombyggnad av posthuset i Visby____	—	—	—	—	39,COO	—	—	—
Inköp och inredning av fastigheten Elefanten nr 3 i Söderhamn ......	_	—	173,000	_	173,000	_	173,000	—	—	—!
! Inköp av fastigheter ................	—	—	200,000	—	200,000	—	—	—	200,000	—
Summa	166,303	49	2,201,500	_	2,367,803	49	1,527,277	64	840,525	86
Telegrafverket.
Fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende................	20,850,000	_	15,000,000	_	35,850,000	—	12,500,000	_	23,350,000	_j
Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm ..............	800,000	_	1,050,000	_	1,850.000	_	1,850,000	_	_	_1
Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik	175,000	-	—	—	175,000	—	175,000	—	—	—1
Telefonstationsbyggnad i Enskede i Stockholm........................	_	_	300,000	_	300,000	—	300,000	_	_	—
Inköp av vissa markområden i Nynäs-hamn ............................	_	_	8,000	_	8,000	_	8,000	_	_	_''
Inköp och bebyggande av förrådstomt i Malmö..........................	_	_	251,000	_	251,000	_	251,000	_	_	_‘
Inköp av fastighet i Landskrona ....	—	—	68,000	—	68,001)	—	68,000	—	—	—
Till- och påbyggnad av telefonstations-byggnaden i Örebro ..............	—	_	350,000	_	350,000	_	350,000	_	_	-i
Telefonstationsbyggnad i Ljusdal ....	—	—	111,000	—	111,000	-	111,000	-	—	—
Inköp av fastighet i Östersund ......	—	—	140,700	—	140,70c	—	140,700	-	—	—i
Inköp av tomt i Bollnäs ............	—	—	24,000	—	24,000	—	24,000	—	—	—i
Inköp och bebyggande av fastigheter	—	—	300,000	—	300,000	—	33,431	—	266,569	—
Radioanläggning för Bromma flygplats	—	—	180,000	—	180 000	—	135,000	—	45,000	—
Summa	31,825,000	—	17,782,700	—	39,607,700	—	15,946,131	—	23,661,569	—
Statens järnvägar.
Fortlöpande förstärkning av spåröver-byggnaden ........................	500,000	~	1,850,000	_	2,350,000	_	1,850,000		500,000	_.
Skenfria vägkorsningar m. m.........	650,000 1,400,000		350,000 1,000.000		1,000,000 2,400,000		750,000 1,200,000		250,000 1,200,000
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar	—	—	—	—	—
Telefonledningar och kabelarbeten ....	195,000	—	100,000	—	295,000	—	195,000	—	100,000	—

— 18 —

Elektrifiering av banorna Stockholm —
Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo

Elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö o. Ängelholm—Hälsingborg s:a

Elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg.
Södertälje—Eskilstuna
med bilinjer och Uppsala—Gävle....

Dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten ..................

Person- och resgodsvagnar ..........

Postvagnar ........................

Dubbelspåranläggning mellan Östansjö

och Vretstorp ....................

Ombyggnad och utvidgning av rangerbangården
i Nässjö..............

Gångbroar och gångtunnlar........

Elektriska belysningsanläggningar ..

Anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid lokomotivstationer ----

Utvidgning oeh modernisering av centralverkstaden
i Örebro..........

Förstärkning av spåröverbyggnaden å
| banan Södertälje södra—Eskilstuna
central ..........................

Elektrifiering av banan Järna—^orrj
köping—Malmö m. fl. linjer........

i Förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg
m. m.........................

* Reparationsverkstad för motorfordon
vid huvudverkstaden i Örebro ....

Huvudförrådsbyggnad m. m. i örebro

Anläggningar och förlag för automobiltrafik
............................

Summa

Stålens vattenfallsverk.

Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation.
...........................

Utvidgning av ångkraftstationen i Västerås
............................

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ....................

Kraftstation vid Malfors ........

Veckoreglering av Motala ström ..
Inköp av vattenfall och fastigheter samt

utförande av nyanläggningar
Förlängning av dräneringstunneln i

Trollhättan

1	2	I	3		4	6
9,600,000		4,500,000		14,100,000		5,700,000		8,400,000
9,150,000		6,900,000		16,050,000		8,000,000		8,050,000
7,100,000	—	7,000,000		14,100,000		2,300,000		11,800,000
1,232,000	_	500,000		1,732,000	—	852,000		880,000
540,000	—	750,000	—	1,290,000		540,000		750,000	—
115,000	—	600,000	-	715,000	—	115,000		600,000	i
200,000	—	—	-	200,000	—	125,000	—	75,000
190.000	_	—	—	190,000	—	190,000	—	—	—
280,000	—	—	—	280,000	—	80,000	—	200,000	—
150,000	—	—	—	150,000	—	100,000	—	50,000	—
168,000	—	—	—	168,000	—	—	—	168,000	—
300,000	—	—	-	300,000	—	300,000	—	—	—
400	—	—	—	400	—	1 400	—	—	—
6,300,000	—	—	—	6,300,000	—	400,000	-	5,900,000	—
9,348	—	—	—	9,348	—	1 9,348	—	—	—
_	_	125,000	_	125,000	—	125,000	—	—	—
—	—	425,000	-	425,000	—	300,000	—	125,000	—
_	_	2,000,000	—	2,000.000	—	1,905,600	—	94,400	—
38,079,746		36,100,001		64,179,748		25,037,348		39,142,400	_
200,001	—	800,000	—	1,000,000	—	200,000	—	800,000	—
400.00C	-	1,000,000	—	1,400,000	—	400,000	—	1,000,001	—
1,400,001	)-	3,400,001	-	4,800,001	-	2,700,00C	—	2,100,001	-
3,100,OOt	-	—		3,100,001	-	2,400,001	—	700,001	—
200,OOt	-	—		200,001	)-	200,001	-	—	—
411,82:	) 01	—		411,825	0	2 209,475	7f	202,355	26
_		■| 80,OOt	)-	80,001	)l-	—		80,OOt	)-

1 Disponerat för 1935/31! års riksstat.

2 Utgifter efter avdrag av inkomster för anslaget.

— 14 —

	1	2		3		4	5
Förvärv av vissa områden i Trollhättan	_		200,000	—	200.000	—	200,000	-_		J
Fullföljande och avslutande av arbe-
tena för veckoreglering av Göta älv	—	-	850,000	_	850,000	_	850,000		—	—
Rensningsarbeten i Göta älv för huvud-
reglering av Vänern ..............	—	—	500,000	—	500,000	—	—	—	500,000	_
Vissa arbeten i Nykvarns kraftstation	—	—	150,000	—	150,000	—	150,000	—	_	_
Förberedande arbeten för anläggning
av kraftstation vid Stadsforsen i In-
dalsälven ..........	—	—	300,000	—	300,000	—	—	—	300,000	—
Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m.	—	—	3,000,000	—	3,000,000	—	1,500,000	—	1,500,000	_
Kontorsbyggnad i kvarteret Björnen i
Stockholm..................		—	400,000	—	400,000	—	200,000	—	200,000	—
Summa	5,711,825	04	10,680,000	—	16,391,825	04	9,009,472	78	7,382,352	26
Stålens allmänna fastighetsfond........	—	—	9,209,250	—	9,209,250	—	12,182,400	—	7,026,850	—
Fonden för statens aktier.
Tecknande av aktier i a.-b. Aerotrans-
port...........................	—	-	1,250,000	—	1,250,000	—	1,250,000	—	—	—
Tecknande av aktier i svenska spann-
målsa-b.........................	—	-	5,000,000	—	5,000,000	—	4,999,500	—	500	—
Summa			6,250,000	—	6,250,000	—	6,249,500	_	500	_
Statens utlåningsfonder.
Arrendeegnahemslånefonden..........	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	1,000,000	—	—	_
Avdikningslånefonden................	2,100,000	—	1,600,000	—	4,000,000	—	—	—	4,000,000	_
Egnahemslånefonden.............	3,000,000	—	6,930,000	—	9,930,000	—	5,000,000	—	4,930,000	_
Fjäderfälånefonden............	—	—	135,000	—	135,000	—	—	—	135,000	_!
Fruktodlingslånefonden..........	500,000	—	—	—	500,000	—	—	—	500,000	_:
Gödselvårdslånefonden ......	50,000	—	195,000	—	245,000	—	50,000	—	195,000	_
Jordförmedlingsfonden .....	850,000	—	—	—	850,000	—	—	—	850,000	_
Kalkbrukslånefonden..........	350,000	—	—	—	350,000	—	2 350,000	_	_	_
Kommunskogslånefonden .........	45,000	—	—	—	45,000	—	20,000	_	25,000	_
Luftfartslånefonden....	300,000	—	—	—	300,000	—	—	—	300,000	_
Lånefonden för ackordslön och förlags-
lån åt hantverkare..........	700,000	—	—	—	700,000	—	—	—	700,000	—
Lånefonden för anskaffning av motor-
vagnar m. m. åt enskilda jv ......	»1,452,960	—	1,500,000	—	2,952,960	—	167,615	—	2,785,345	—
Lånefonden för bostadsbyggande i stä-
der och statsliknande samhällen....	—	—	3,000,000	—	3,000,000	—	200,000	—	2,800,000	—
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade ....	—	—	10,000,000	—	10,000,000	—	100,000	—	9,900,000	—
Lånefonden för främjande av bostads-
byggande på landsbygden........	—	—	2,000,000	—	2,000,000	—	2,000,000	—	—	—
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift ............	500,000	—	—		500,000	—	‘300,000		200,000	—
Lånefonden för lantarbetarbostäder ..	-	—	200,000	—	200,000		—	—	200,000	—

1 Utgifter efter avdrag av inkomster för anslaget.

2 Därav 335,000 kr. disponerade för 1935/36 års riksstat.

3 Överfört från fonden för förlag till statsverket.

4 Disponerat för 1935/36 års riksstat.

— 15 —

	1	2	3	4	5
Lån för iståndsättande av Mel-lersta Östergötlands jv ......	210,000				210,000		210,000
Mejerilånefonden..............	3,500,000	—	—	—	3,500,000	—	—	—	3,500,000	—
Sekundärlånefonden för jordbru-kare........................	_	_	20,000,000	_	20,000,000	_	4,500,000	_	15,500,000	_
Slakterilånefonden ............	700,000	—	—	—	700,000	—	—	—	700,000	—
Spannmålskreditfonden........	1,000,000	—	> 2,000,000	—	3,000,000	—	—	—	3,000,000	—
Spannmålslagerhusfonden......	1,700,000	—	850,000	—	2,550,000	—	—	—	2,550,000	—
Täckdikningslånefonden........	—	—	539,000	-	539,000	—	—	—	539,000	—
Vattenkraftslånefonden........	600,000	—	—	—	600,000	—	»600,000	—	—	—
Virkesmätningsfonden..........	—	—	150,000	—	150,000	—	—	—	150,000	—
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-ringslånefond................	10,000				10,000		»10,000
Summa	17,867,960	—	50,099,000	—	67,966,960	—	14,507,615	—	53,459,345	—
Fonden för förlag till statsverket	97,852,066	25	—	—	97,852,066	25	73,425,188	87	24,426,877	38
Fonden för mötande av förluster å a.-b. Kreditkassan av år 1922	—	—	8,000,000	—	8,000,000	—	8,000,000	—	—	—
Sammandrag:
Postverket....................	166,303	49	2,201,500	-	2,367,803	49	1,527,277	64	840,525	85
Telegrafverket ................	21,825,000	—	17,782,700	—	39,607,700	—	15,946,131	—	23,661,569	—
Statens järnvägar ............	38,079,748	-	26,100,000	-	64,179,748	—	25,037,348	—	39,142,400	—
Statens vattenfallsverk........	5,711,825	04	10,680,000	—	16,391,825	04	9,009,472	78	7,382,352	26
Statens allmänna fastighetsfond	—	—	9,209,250	—	9,209,250	—	2,182,400	—	7,026,850	—
Fonden för statens aktier......	—	—	6,250,000	—	6,250,000	—	6,249.500	—	500	—
Statens utlåningsfonder........	17,867,960	—	50,099,000	-	67,966,960	—	14,507,615	—	53,459,345	—
Fonden för förlag till statsverket	97,852,066	25	—	—	97,852,066	25	73,425,188	87	24,426,877	38
Fonden för mötande av förluster å a.-b. Kreditkassan av år 1922	_	_	8,000,000	_	8,000,000	_	8,000,000	_	_	_
Summa	181,502,902	78	130,322,450	—	311,825,352	78	155,884,933	29	155,940,419	49
Avgå för 1935/36 års budget dis-ponerade anslagsreservationer	_	_	_	_	_	_	1,254,748	_	_	_
Återstå kronor................	—	—	—	—	—	—	154,630,185	29	—	—

2 milj. kronor återlevererade till fonden.
Disponerat för 1935/36 års riksstat.

— 16 —

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande
fonder, nämligen:

1934/1935 1935/36

38,914,770: 61 Statsregleringsfonden................ kronor 49,860,988: 72

utgörande amortering och avskrivning
av visst i fonden för förlag till
statsverket ingående lånekapital.

— Fonden för statsskuldens amortering.. » 5,383,772: 61

utgörande täckning av förluster å
lånemedelskapital i olika utlåningsfonder.

226,910,116: 80 Fonderade statslånen............... » —

utgörande försålda obligationer m. m.

295.000. 000: — Tillfälliga statslån.................. » —

utgörande upptagna lån

0: 50 Justering.......................... » —

— Fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen.............. » 6,351,134: 35

— Nya lånemedelsförluster............. » 1,081,783: 41

— Kapitalrabatter .................... » 495,228: 61

560,824,887: 91 Summa kronor 63,172,907: 70

Av utgifterna för riksgäldsverkets fond

3,285,746: 39 utgöra........................... kronor 9,211,061: 92

avskrivningar.

226,923,134: 67 Vidare hava från fonden avförts..... » 83,229,631: 68

utgörande medgiven ny upplåning,
samt såsom omföringar till:

141,274,930: — fonderade statslånen................ » —

utgörande infriade eller konverterade
lån

237.000. 000: — tillfälliga statslån................... » —

utgörande återbetalade lån._.__

608,483,811: 06. Summa kronor 92,440,693: 60

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skulle av statens järnvägars icke
räntabla lånekapital ett belopp av 140 miljoner kronor successivt avskrivas
under 30 år. Härför erforderliga medel skulle ställas till riksgäldskontorets
förfogande genom anslag av andra statsinkomster än lånemedel. För berörda
avskrivning har t. o. m. budgetåret 1932/33 avsatts tillhopa 9,800,000
kronor. Under budgetåret 1933/34—1935/36 har någon avsättning av medel
för detta ändamål icke ägt rum.

— 17 —

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1935 uppgått till 300,183,654 kronor under det att fondens
skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 2,911,899,763 kronor. Ifrågavarande
tillgångar och skulder framgå av efterföljande sammanställning.
Beträffande riksgäldskontorets inom linjen förda skulder hänvisas till årsboken
sid. 110.

1 juli 1935			30 uni 1935
Kronor	Ö.		Kronor	Ö.
38,914,770	61	Tillgångar: Fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922: Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital .	62,212,792	99
8,597,325	69	För täckande av vissa kursförluster......................	41,528,928	02
16,612,864	79		3,048,472	0)
1,728,224	08	Uppköpta svenska statsobligationer.......................	4,263	62
1	—	Förräntade medel.......................................	1	—
100,000,000		Skandinaviska kreditaktiebolagets ö1/» % förlagsbevis av år 1932 ................................................
42,057	96	Lån till vissa järnvägsaktiebolag, m. m...................	41,831	96
12,500,000	—	Fordran hos aktiebolaget Dur...........................	11,000,000	—
4,000,000	—	» » » Lod ...........................	3,000,000	—
1,700,000	—	» » » Metoden........................	640,000	—
2,400,000	—	» » » Filius..........................	743,850	—
1,722,765	—	» » » Axe............................	1,970,300	—
12,409,263	33	» » » Webe..........................	12,409,263	33
5,148,915	—	Lån till aktiebolaget Bond...............................	4,901,380	—
35,680	79	Riksgäldskontorets postgirokonto.........................	1,957,255	56
153,099,362	31	Riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken.............	139,463,860	35
—	—	Konverting av 1886 års 3 lj2 % statslån...................	3,638	10
—	—	Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel............	86,762	46
—	—	Fordran hos statskontoret för kapitalåterbetalningar........	452,181	38
422,055,833	88	Summa	283,464,780	78
2,300,598,937	53	Skulder: Fonderad statsskuld.....................................	2,330,683,493	05
186,500,000	—	Tillfällig statsskuld......................................	56,500,000	—
284,764	22	Pensionsfonden.........................................	317,455	15
88,080	26	Bergsjö bredspårsfond...................................	103,302	27
4,000,000	—	Av domänverket till förvaltning överlämnade medel.......	3,000,000	—
36,298 609,912	72	Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade	16,814	62
34	Exportkreditfonden.....................................	721,473	86
4,315,500	—	Ab. Industrikredit......................................	—	—
245,000,000	—	Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehåll-	290,000,000	—

2—368303. Rev.-bertillelse 1936 ang. riksgäldskontoret.

18 —

1 juli 1935		30 juni 1935
Kronor	ö.		Kronor	ö.
80,266	67	Av utrikesdepartementets arvsbyrå överlämnade medel...	80,000	_1
4,383,772	61	Fonden för statsskuldens amortering......................	—	—.
		Fonden för låneunderstöd:
216,360	—	lån till Ostkustbanans aktiebolag.......................	216,360	—
		Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
19,500,000	—	av år 1922....................................	27,500,000	—
12,500,000	—	Tillskottsmedel för återställande av Göteborgs Handelsbanks
		grundfond............	11,000,000	—1
4,000,000	—	9 9 » » Uplands Enskilda banks
		grundfond............	3,000,000
1,700,000	—	9 »s » Östergötlands Enskilda		|
		banks grundfond......	640,000	—
2,400,000	—	9 99 9 Jämtlands folkbank____	743,850	—
1,722,765	—	9 »9 > Smålands banks grund-
		fond.................	1,970,300	—
12,409,263	33	9 99 9 Wermlands enskilda
		banks grundfond......	12,409,263	33
—	—	Orätt Insatta medel.................................	705,000	—
—	—	Kapitalavbetalningar å lån från motorvagnslånefonden......	3,828	06
4,416,449	48	Fonden för annuitetslikvider............................	4,318,604	32
33,698,322	69	Förfallna, icke inkomna obligationer......................	11,280,761	98
741,436	66	Obeställbara räntor m. m................................	742,605	67
—	—	Innestående reservationer å lånemedelsanslag.............	155,940,419	49
181,502,902	78	Diverse medel.......................................	6.230	92
3,020,705,032 29	Summa	2,911,899,762|71

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret
redovisas såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.

De fonderade statslånen uppgingo vid budgetårets slut till 2,330,683,493
kronor 05 öre enligt nedanstående sammanställning.

1 juli 1935 30 juni 1936

1,949,014,397: 78 Upptagna obligationslån.......... kronor 1,964,101,205: 55

70,000,000: — Statsskuldförbindelser............ » 73,250,000: —

Lån hos statsinstitutioner och

276,024,544: 90 fonder........................ » 287,865,175: 57

3,169,105: 85 Av staten övertagna lån......... » 3,076,222: 93

2,390,889: — Övrig fonderad statsskuld........ » 2,390,889: —

2,300,598,937: 53

Summa kronor 2,330,683,493: 05

— 19 —

Närmare redogörelse för de fonderade statslånen meddelas i årsboken sid.
13 och tab. 8 ff.

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång
till 186.5 milj. kronor.

Härav utgjordes 100 milj. kronor av återstoden av den tillfälliga kredit å
ursprungligen sammanlagt 214.7 milj. kronor, som riksgäldskontoret år 1932
av riksbanken erhållit mot statsskuldförbindelser för genomförande av stödaktionen
åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget (se 1932 års årsbok sid. 20
och 42). 26.5 milj. kronor utgjordes av från riksbanken till riksgäldskontoret
överförda aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken, å vilket
belopp riksgäldskontoret utfärdat statsskuldbevis till riksbanken.

Vid budgetårets utgång uppgick den tillfälliga statsskulden till 56.5 milj.
kronor. Statsskuldförbindelsen å 100 milj. kronor hade helt inlösts i samband
med Skandinaviska Kreditaktiebolagets inlösen av det erhållna förlagslånet.
Statsskuldbeviset å 26.5 milj. kronor kvarstod, varjämte skattkammar
växlar till ett belopp av 30 milj. kronor voro utelöpande.

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1935 hade en behållning
av 4,383,772 kronor 61 öre, har ökats med 1,000,000 kronor, utgörande
avsättningen enligt det å 1935/36 års riksstat för fonden uppförda
förslagsanslaget.

Fondens behållning å 5,383,772 kronor 61 öre, har överförts till riksgäldsverkets
fond.

Allmänna järnvägslånefonden.

Fondens inkomster ha under budgetåret uppgått till 1,454,083 kronor 94
öre utgörande bolagen debiterade räntemedel.

— 20 —

Fondens utgifter hava uppgått till 7,400,107 kronor 04 öre, därav nedanstående
hänföra sig till verkställda avskrivningar å följande från fonden utgivna
lån.

Vimmerby—Ydre jvab............................... kronor 1,130,154: 52

Malmö jvab ........................................ » 67,178: 13

Summa kronor 1,197,332: 65

1935/36 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
å 2,202,774 kronor 39 öre. Någon utbetalning av nya lån från fonden har
icke ägt rum.

Fondens tillgångar vid budgetårets början och slut redovisas sålunda:

1 juli 1935		30 juni 1936
32,238,761: 22	Utlämnade lån..............................	29,887,586: 42
8,367,024: 15	Utestående räntefordringar...................	8,652,175: 85
40,605,785: 37	Summa	38,539,762: 27
300,000: —	Järnvägen Varberg—Ätran...................	300,000: —
180,000: —	Järnvägen Brittatorp—Sävsjöström—Älghult ...	180,000: —
847,420: 70	Järnvägen Vimmerbv—Ydre..................	120,000: —
41,085,785: 37	Totalsumma	39,139,762: 27

I fråga om utlämnade lån och utestående fordringar hänvisas till årsboken
sid. 44 och 140.

Fondens vid budgetårets slut förfallna fordringar å utestående lån uppgingo
till 6,148,329 kronor 81 öre mot 5,486,534 kronor 73 öre vid budgetårets
början, vilket innebär en ökning med 661,795 kronor 08 öre.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden
till nedan nämnda järnvägsaktiebolag. I resp. summor äro
inräknade även de belopp, till vilka de av staten övertagna järnvägarna
bokförts vid överföringen till statens järnvägars fond.

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1905).....kronor1 986,198: 22

Länna—Norrtälje d:o (år 1905)..... » 2 1,127,872:81

Svartälvs d:o (år 1910)..... » 3 774,693: 83

1 Se 1905 års berättelse sid. 140.

2 Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. .T., är där bokförd till ett värde av 399,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

21 —

Siljans	järnvägsaktiebolag (år 1911).....kronor 1 2 3 * 5 * 7 8 * 10 II 12 13 * * * 17 18	601,169: 79
Sala—Gysinge—Gävle		d:o	(åren 1913, 1929)	»	2	466,964: 02
Skara—Timmersdala		d:o	(åren 1920, 1925)	»	3	436,153: 57
Lindfors—Bosjöns		d:o	(år 1921).....	»	4	98,249: 92
Landskrona—Kävlinge—	-Sjöbo d:o	(år 1924).....	»	5	2,570,044: 13
Trollhättan—Nossebro		d:o	(år 1925).....	»	6	621,021: 75
Uddevalla—Lelångens		d:o	(åren 1925, 1934)	»	7	1,534,617: 85
Slite—Roma		d:o	(åren 1926, 1928)	»	8	677,472: 74
Varberg—Ätrans		d:o	(åren 1927, 1931,
			1933).......	»	9	2,441,893: 75
Lidköping—Kållands		d:o	(åren 1927, 1930)	»	10	681,897: 06
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(år 1927).....	»	11	1,192,486: 74
Skövde—Axvalls		d:o	(åren 1927—
			—1935).....	»	12	958,038: 56
Ölands		d:o	(år 1928).....	»	13	2,186,416: 30
Klintehamn—Roma		d:o	(år 1931).....	»	14	790,709: 21
Markaryd—V einge		d:o	(åren 1931, 1933)	»	15	966,989: 72
Hässleholm—Markaryds		d:o	(år 1931).....	»	16	7,060: 43
Stockholm—Rimb o		d:o	(år 1931).....	»	16	47,605: 08
Eksjö—Österbymo		d:o	(år 1932).....	»	17	657,048: 69
Norra Södermanlands		d:o	(år 1932).....	»	18	3,552,535: 80
Östra Centralbanans		d:o	(år 1932).....	»	19	190,415: 74

1 Se 1912 års berättelse sid. 136.

2 Se 1915 års berättelse sid. 229 och 1929 års berättelse sid. 140.

3 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor, för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i 1921
års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

I Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921 års
berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

5 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess överföring
till S. J. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

3 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den köpeskilling,
225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228 i 1925
års berättelse.

7 Härav 65,970 kronor 87 öre kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med skuldens
reglering 1925. Återstoden 1,468,646 kronor 98 öre avskriven i samband med ny lönereglering
1934.

8 Se sid. 138 i 1926 års berättelse och sid. 200 och 201 i 1928 års berättelse.

“ Se sid. 172 i 1927 års berättelse och sid. 151 i 1930 års berättelse.

10 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den köpeskilling,
95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och inventarier
blivit försåld. Se sid. 236 i 1928 års berättelse.

II Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

12 Se sid. 153 i 1927 års berättelse.

13 Se 1929 års berättelse sid. 223.

11 Se sid. 136 i 1929 års berättelse.

16 Järnvägen har vid överförandet till S. J. uppförts till 561,000 kronor. Se sid. 107 i 1930
års berättelse.

18 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

17 Se 1931 års berättelse sid. 79.

18 Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess överförande
till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

18 Se 1933 års berättelse sid. 31 not. 26.

— 22 -

Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1933). .,	...kronor	1	298,150: 76
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1933). .	»	2	2,088,753: 84
Mellersta Södermanlands	d:o	(år 1935). .		3	300,421: 01
Norrköping—Söderköping— Vikbolandets	d:o	(år 1933). .		4	530,924: 64
Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o	(år 1933). .		5	951,132: 55
Ruda—Älghults	d:o	(år 1933). .		5	2,627,517: 62
Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults	d:o	(år 1933). .	»	6	250,000: —
Östra Värends	d:o	(år 1933). .		6	1,693,184: 04
Mellersta Östergötlands nya	d:o	(år 1934). . ,		7	251,956: 29
Norra Östergötlands	d:o	(år 1935). . .			30,031: 70
Södra Dalarnes	d:o	(år 1935). . .			145,507: 59
Väderstad—Skänninge— Bränninge	d:o	(år 1935). . .			1,678,986: 40
Vimmerby—Y dre	d:o	(år 1935)...	»		1,130,154: 52
Malmö	d:o	(år 1935)...			67,178: 13

Summa kronor 35,811,454: 80

Omnämnas bör att riksgäldskontoret utöver här angivna förluster å lån
från järnvägslånefonden jämväl åsamkats förluster å från bibanelånefonden
och fonden för låneunderstöd utlämnade lån. Sammanlagt hava avskrivits
nedanstående belopp.

Allmänna järnvägslånefonden......................... kronor 35,811,454: 80

Bibanelånefonden:

Limedsforsen—Särna j ärnvägsaktiebolag

(1929—1930)....................... 1 2 3 * * * * 8 5,463,113: 67 »

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag (1933) 9 6,595,607: 24 » 12,058,720: 91

Fonden för låneunderstöd:

Ostkustbanan (1934)............................... » 10 20,160,403: 59

Summa kronor 68,030,579: 30

Då statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från bibanelånefonden, hava
revisorerna för att erhålla en samlad bild av omfattningen av riksgäldskon -

1 Se 1933 års berättelse sid. 28 not. 3.

2 Se » » » sid. 29 not. 4.

3 Se 9 » » sid. 30 not. 8.

1 Se * » » sid. 30 not. 11.

6 Se o » » sid. 30 not. 13.

• Se » » » sid. 30 not. 29.

’ Se 1934 9 » sid. 28 not. 6.

8 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 4,493,867 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se 1932 års berättelse sid. 34.

9 Järnvägen är hos riksgäldskontoret bokförd till ett värde av 500,000, vilken summa icke
ingår i ovanstående.

10 Järnvägen har överförts till S. J., varvid från fonden till statens järnvägars fond överförts
17,277,268 kronor 22 öre, medan resten avskrivits.

23 —

terets befattning med låneverksamheten till de enskilda järnvägarna ansett
sig böra i nedanstående tabell lämna ett sammandrag av de hos allmänna
järnvägslånefonden och bibanelånefonden redovisade järnvägslånen.

	Allmänna järn-vägslånefonden	Bibanelåne- fonden	Summa
Fordringar den 1 juli 1934: Icke förfallna...........................	35,119,250	64	9,607,248	26	44,726,498	90
Kapital...............................	31,232,435	97	8,537,136	10	39,769,572	07
Ränta................................	733,657	63	94,305	60	827,963	23
Anståndsränta.........................	3,153,157	04	975,806	56	4,128,963	60
Förfallna................................	5,486,534	73	2,296,578	63	7,783,113	36
Kapital...............................	1,006,325	25	99,263	90	1,105,589	15
Ränta................................	4,480,209	48	2,197,314	73	6,677,524	21
Summa	40,605,785	37	11,903,826	89	52,509,612	26
Fordringar den 30 juni 1936: Icke förfallna............................	32,991,432	46	10,065,844	07	43,057,276	53
Kapital...............................	29,414,581	63	9,005,634	98	38,420,216	61
Ränta................................	651,205	28	84,402	53	735,607	81
Anståndsränta.........................	2,925,645	55	975,806	56	3,901,452	11
Förfallna................................	6,148,329	81	2,694,680	83	8,843,010	64
Kapital...............................	1,073,004	79	130,765	02	1,203,769	81
Ränta................................	5,075,325	02	2,563,915	81	7,639,240	83
Summa	39,139,762	27	12,760,524	90	51,900,287	17
Inbetalningar under budgetåret 1935/36...
Kapital...............................	1,526,174	80	—	—	1,526,174	80
Ränta................................	589,543	18	—	—	589,543	18
Anståndsränta.........................	87,056	41	—		87,056	41
Summa	2,202,774	39	—		2,202,774	39

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 356,698
kronor 01 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor.

Under budgetåret hava varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalats.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets slut till 12,760,524 kronor 90
öre, nämligen 12,260,524 kronor 90 öre utestående lån och räntefordringar
samt 500,000 kronor utgörande bokförda värdet av Åmål—Årjängs jv.

24

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna byggnadslånefondens inkomster under budgetåret, 18,478 kronor
41 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 16,042 kronor
08 öre hava tillgodoförts budgeten.

Ränte- och amorteringsbelopp, som t. o. m. den 30 juni 1936 förfallit till
betalning, hava inbetalts av samtliga låntagare med undantag av Kinda kanals
aktiebolag. Under budgetåret hava 28,000 kronor utgörande lån till
Västerås domkyrka avskrivits.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets ingång till 857,236 kronor 10
öre och vid dess slut till 822,650 kronor 66 öre, därav 540,232 kronor 40 öre
utestående lån och 282,418 kronor 26 öre räntefordringar. Angående utelöpande
lån se årsboken sid. 152.

Motorvagnslånefonden.

Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar visade vid budgetårets utgång en
behållning om 216,679 kronor 49 öre, varav fordran hos låntagare 212,851
kronor 43 öre och innestående i riksgäldskontoret 3,828 kronor 06 öre.

För närmare redogörelse för fonden hänvisas till riksgäldskontorets årsbok.
sid. 46.

Spannmålskreditfonden.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 3,522,054 kronor
88 öre och vid dess slut till 1,501,313 kronor 22 öre. Fondens nettofordran
hos låntagare uppgick den 1 juli 1936 till 209,200 kronor 86 öre. Vid budgetårets
utgång utestod intet beviljat kreditiv. Årets vinst (räntor) uppgår till
1,313 kronor 22 öre, vilken redovisas i fondens tillgångar. Förra årets vinst.
22,054 kronor 88 öre har tillförts statsregleringen liksom 2 milj. kronor återlevererade
medel.

Beträffande beviljade krediter, räntesatser och dylikt hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok sid. 49.

Sekundärlånefonden för jordbrukare.

Den enligt beslut av 1935 års riksdag inrättade statens sekundärlånefond
för jordbrukare visade vid budgetårets utgång en behållning av 4,528,593
kronor 40 öre, varav 2,879,293 kronor 40 öre utgörande fordran hos låntagare
och 1,649,300 kronor innestående hos lånenämnden och låneförmedlare.

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok sid. 48.

— 25

Fonden för låneunderstöd.

Av inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 1,627,047 kronor 97 öre,
avse 286,538 kronor 04 öre, låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel
och 980,724 kronor 93 öre beviljade anslag för kapitalökning vartill
komma 359,780 kronor utgörande likvid för av riksbanken övertaget guldparti,
med vilket belopp lån av lånemedel till Svenska Röda korset ersatts.

Under budgetåret hava med anlitande av beviljade anslag utbetalats

Till Vilhelmero anstalt för fallandesjuka................. kronor 100,000

» Luossavaara—Kiirunavaara ab för gråbergsbrytning ... » 570,724: 93

» Övre Norrlands erkända centralsjukkassa............ » 100,000

» Mellersta Östergötlands jvab........................ » 210,000

Summa kronor 980,724

93

Det sistnämnda lånet har utgått av lånemedel, de övriga av skattemedel.

Fondens tillgångar hava vid budgetårets början och slut uppgått till
följande belopp:

1 juli 1935 30 3uni 1936

10,467,718: 45 Utbetalda lån......................... kronor 7,895,354: 49

412,571: 04 Utestående räntefordringar............. »_359,018: 61

10,880,289: 49 Summa kronor 8,254,073: 10

Å fonden kvarstående, ej utbetalda låne 216,

360: — medelsanslag........................ kronor 216,360:-

11,096,649: 49 Summa kronor 8,470,433: 10

1935/36 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
av 4,233,259 kronor 36 öre. Räntor hava influtit till ett belopp av 340.090
kronor 47 öre.

Under budgetåret hava avskrivits 20,000 kronor utgörande lån till Växjö
domkyrka.

Det å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslaget utgöres av i
riksstaten för budgetåret 1927/28 anvisat anslag till lån åt Ostkustbanans
aktiebolag.

Angående fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående fordringar
hänvisas till årsboken sid. 148.

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade vid budgetårets början och slut följande tillgångar:

1 juli 1935
1,424,137: 69
5,865,567: 82

326,913,470: 23
334,203,175: 72
62,720,651: 35
271,482,524: 37

30 juni 1936

Kontant i bank..................... kronor 1,963,287: 35

Fastigheter, anläggningar, material etc. . » 5,247,676: 59

Innestående i riksgäldskontoret....... » —

Fordringar av statsverket............ » 345,776,791: 50

Summa kronor 352,987,755: 44

Varifrån avgår skulder............... » 115,593,793: 40

Nettobchållning kronor 237,393,962: 04

— 26 —

Fonden har i utgifter haft 2,485,269 kronor 82 öre, därav 2,413,413 kronor
11 öre överfört till riksgäldskontorets inkomstmedel. Avskrivning har
skett med 46,528,928 kronor 02 öre varjämte 6,351,134 kronor 35 öre disponerats
för mötande av förluster å spannmålsregleringen. För statsregleringen
hava använts 24,242,028 kronor 65 öre utgörande återbetalningar.

Närmare redogörelse återfinnes i riksgäldskontorets årsbok sid. 50, 81 och
117 samt budgetredovisningen sid. 96.

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg.

Fondens tillgångar redovisas vid budgetårets ingång med 29,745 kronor 75
öre och vid dess utgång med 25,921 kronor 99 öre. Beloppen utgjordes av
utlånta medel.

Under budgetaret har 3,823 kronor 76 öre återbetalts och använts för statsregleringen.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets början till 1,101,276 kronor
15 öre och vid dess slut till 1,048,903 kronor 49 öre, vilken summa redovisas
såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen. 52,372 kronor 66 öre
ha under året återbetalats och använts för statsregleringen.

Fonden för varukredit.

Tillgångarna å fonden, som vid budgetårets ingång uppgingo till 6,173,862
kronor 50 öre, utgjorde vid budgetårets slut 5,269,409 kronor 06 öre, redovisade
som kapitalfordran å utlämnade varukrediter.

Fondens inkomster 10,515 kronor 31 öre utgöras av upplupna räntor vilka
överförts till riksgäldskontorets inkomstmedel. 904,453 kronor 44 öre utgörande
återbetalningar hava använts för statsregleringen.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets början till 19.5 milj. kronor och
vid dess slut till 27.5 milj. kronor sedan det beviljade anslaget om 8 milj.
kronor utbetalats till riksgäldskontoret. Behållningen är i sin helhet innestående
i riksgäldskontoret.

Enligt kassans balansräkning per den 31 december 1935 uppgingo hittills
avskrivna belopp till sammanlagt 72,729,456 kronor 45 öre. Till fonden hava
med inräknande av det belopp om 5 milj. kronor, som anslagits för innevarande
budgetår, beviljats tillhopa 62 milj. kr., varifrån dock är att draga det belopp
om 3 milj. kronor, som enligt 1930 års riksdags beslut ställts till A.-B.
Jordbrukarbankens förfogande för avveckling av vissa krediter. Av återstoden
59 milj. kronor hava 26.5 milj. kronor tagits i anspråk för täckande av redan
gjorda förluster. För täckande av återstoden skulle alltså erfordras ytterligare
nära 14 milj. kronor.

— 27 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ l.

Revisorerna avlade den 19 november besök i riksgäldskontoret,
har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

Besöket Besök i riksgäldskontoret.

§ 2.

Revisorerna hava vid sin granskning av riksgäldskontorets räkenskaper Angående
funnit, att under budgetåret 1935/1936 i ersättning åt utrikesnämndens sekre- e^^nämn
terare utbetalats 600 kronor. Dylik ersättning har även under föregående deus sekreår,
alltsedan utrikesnämnden inrättades, utbetalats. Ersättningen har utbetalats
efter framställning från utrikesdepartementet.

Enligt revisorernas mening kan utrikesnämnden ej likställas med något
riksdagens utskott eller annat organ för riksdagens arbete. Den utser ej
heller själv sin sekreterare, utan förordnar Konungen sekreterare hos nämnden.
Nämnden kan icke till riksdagen avgiva betänkanden eller redogörelser
och kan icke mottaga remisser eller instruktioner. Nämnden kan däremot
sammanträda även då riksdag ej är samlad.

Något anslag för bestridande av kostnaderna för sekreterare har ej beviljats.

Enligt revisorernas mening kan det därför ej åligga riksgäldsfullmäktige
att utanordna ersättning från anslaget för riksdagen och dess verk utan bör
denna kostnad täckas av utrikesdepartementets medel eller genom särskilt
beviljat anslag.

§ 3.

Enligt kungl, förordningen angående konungariket Sveriges stadshypo- Angående
tekskassa (S. F. S. 1909: nr 65) skulle de av kassan utfärdade obligationerna ZZatshypl
för att hava gällande kraft mot kassan vara försedda med påteckning, att tekskassans
de blivit inregistrerade hos riksgäldskontoret. För denna inregistrering er- °blwt>°ner.
lade stadshypotekskassan särskild ersättning, vilken utbetalades direkt till
de tjänstemän, som verkställt inregistreringen. Då ersättningen storlek
första gången bestämdes skedde det delvis på grund av i brev från riksgäldskontorets
dåvarande förste deputerade dr Höglund till direktören för kassan
lämnade upplysningar. Även i fortsättningen synes detta brev hava
uppfattats som grund för ersättningens utgörande. Revisorerna, för vilka
brevet uppvistats, kunna icke dela denna uppfattning.

År 1935 utkom ny förordning angående stadshypotekskassan (S. F. S.

1935: nr 176) däri bestämmelsen örn inregistrering av kassans obligationer

Revisorernas

uttalande.

— 28 —

Revisorernas

uttalande.

Angående
emittering av
premieobligationer.

bibehållits. Riksgäldsfullmäktige hava enligt fullmäktiges protokoll den 9
januari i år, § 22, beslutat, att förut gällande bestämmelser rörande inregistreringen
i huvudsak böra tillämpas jämväl i fortsättningen. Fullmäktige
hava med hänsyn till att registreringsarbetet lämpligen borde ske utom den
ordinarie arbetstiden lämnat vederbörande tjänstemän medgivande uppbära
ersättning av stadshypotekskassan, men ansett att ersättningen borde i
någon mån minskas under vad som förut varit vanligt och utbetalningen i
varje fall anmälas för riksgäldsdirektören. En fullmäktig anmälde till protokollet
avvikande mening i det han ansåge, att detta registeringsutförande
vore ett uppdrag, som lämnats riksgäldskontoret efter samma grunder som
andra verkställighetsuppdrag och därför icke borde särskiljas från andra
riksgäldskontoret åliggande uppdrag.

I ersättning från stadshypotekskassan har för ett lån om 50 milj. kronor
tidigare utgått 1,300 kronor men under år 1936 nedsatts till 1,150 kronor.

Bankoutskottet vid 1936 års riksdag har enligt skrivelse till fullmäktige
den 20 mars 1936 icke funnit anledning intaga en från fullmäktige avvikande
ståndpunkt i ärendet.

Utan att ingå på frågan huruvida registrering av dessa obligationer numera
är behövlig eller ej, vilja revisorerna som sin mening framhålla, att
av bestämmelserna i ovan anförda kungliga förordning och lydelsen av § 1
i reglemente för riksgäldskontoret, där det heter, att riksgäldskontoret har
till föremål att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit, måste framgå, att inregistrering
av stadshypotekskassans obligationer är ett åliggande, som åvilar vederbörande
tjänstemän i riksgäldskontoret. Särskild ersättning för det med
inregistreringen förenade arbetet synes därför ej böra utgå.

§ 4.

Med anledning av de anmärkningar, som tidigare riktats mot avbetalningssystemet
vid försäljning av premieobligationer, hava riksgäldsfullmäktige
låtit verkställa en teknisk utredning genom särskilda sakkunniga, vilka förordat,
att postverket skulle åtaga sig avbetalningsförsäljning. Sedermera
träffade riksgäldsfullmäktige överenskommelse med generalpoststyrelsen om
postverkets deltagande i avbetalningsförsäljning av 1936 års premieobligationer.
De tre förutvarande enskilda kommissionärerna för avbetalningsförsäljning
erhöllo dock även i år tillstånd till försäljning med hänsyn, bland
annat, därtill att erfarenhet av postverkets försäljning först borde vinnas,
innan hela avbetalningsförsäljningen överlätes på detta verk.

Inalles reserverades 90,000 obligationer för försäljning på avbetalning. Av
dessa erhöll postverket 60,000 och de tre enskilda kommissionärerna vardera
10,000. Samtliga kommissionärer placerade på kort tid de dem tilldelade
obligationerna. Det synes därför sannolikt, att avbetalningsförsäljningen
i sin helhet skulle kunna omhänderhavas av postverket, för den hän -

— 29 —

delse försäljning på avbetalning även framdeles vid eventuellt kommande
emissioner skulle anses böra ifrågakomma, vilket måhända med hänsyn till
den möjlighet att spara, som därigenom öppnas för bredare lager av allmänheten,
kan anses motiverat. Enligt revisorernas mening torde enskilda mellanhänder
i varje fall ej böra ifrågakomma.

Enligt bestämmelserna för avbetalningsförsäljningen ägde en köpare rätt
att fullgöra slutlikvid före den i kontraktet bestämda tiden. Därest slutlikvid
erlades minst tre månader före första vinstutlottningen skulle från köpesumman
avdragas 2 kronor. Eftersom avbetalningspriset var bestämt till
59 kronor per obligation blev sålunda det faktiska priset då 57 kronor.

Sedan det visat sig, att fullmäktige vid fastställandet av priset vid kontantförsäljning
till 52 kronor felbedömt efterfrågan, så att noteringen vid underhandsförsäljningar
å Stockholms fondbörs redan första dagen obligationerna
voro tillgängliga uppgått till 57 å 58 kronor, tvingades fullmäktige att
avbryta försäljningen och att, då den återupptogs, höja priset till 57 kronor.
Därigenom kom skillnaden mellan avbetalningspriset och kontantförsäljningspriset
att bli alltför obetydlig. De köpare, som ägde kännedom om
ovan nämnda avdrag vid tidigare slutlikvid, kunde således på denna omväg
erhålla obligationer till kontantförsäljningspriset, vilket synes revisorerna
hava varit en olämplig anordning.

Särskilt vid köp hos någon av de enskilda kommissionärerna synes en endast
ringa kontant insats hava varit nödvändig för erhållande av obligation.

1 en av dessa kommissionärer bildad lånekassa belånades nämligen premieobligationer
med upp till 55 kronor per obligation. Då priset varit 57 kronor
har alltså en direktutgift av 2 kronor varit tillräcklig. I längden ställer
sig dock dylik belåning dyr, enär låntagare i denna lånekassa har att erlägga

2 kronor 60 öre per obligation halvårsvis i förskott, vilket även vid högsta
belåning per år utgör närmare 9.5 procent, medan premieobligationer i
riksbanken kunna belånas upp till 45 kronor mot en årlig ränta av 2.5 procent
på bekommet belopp.

Vid kontantförsäljningen bestämde riksgäldsfullmäktige för att så många
som möjligt av allmänheten skulle få tillfälle att direkt förvärva obligationer,
att vid riksgäldskontorets kassor till varje köpare finge utlämnas högst
två obligationer. Liknande ransonering beslöts av riksbanken och postverket,
varjämte efter hänvändelse till övriga försäljare, banker, sparbanker,
bankirfirmor etc., begränsning även hos dem uppgives åtminstone i regel hava
förekommit. Revisorerna medgiva att skäl kunna tala för dylik begränsning,
men anse ock att utlämning av exempelvis hel serie till viss köpare —
personalen vid ett företag har i vissa fall förvärvat ett antal premieobligationer
— kan motiveras. Därigenom kan säkerligen i många fall ett önskvärt
sparande stimuleras. Om emellertid en begränsning till visst antal obligationer
till varje köpare anses lämplig eller örn hos någon eller några försäljare
större antal obligationer må kunna erhållas borde enligt revisorernas mening
detta vara bestämt redan vid obligationernas utlämnande till återförsäljarna
och offentligen genom prospekten meddelat allmänheten.

— 30

§ 5.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för
räkenskaper, budgetåret 1935/1936 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning
till någon erinran eller annat uttalande än vad ovan finnes omförmält.

§ 6.

FuU™åjfjes Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
p den 9 januari 1936 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande

än vad som ovan anförts.

§ 7-

Angående Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revianfå?fuU.
* sorerna slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsmäktige.
frihet för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision
omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

Sifferupp- För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
gifterna. ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1936.

ERIK FAST.
NILS GABRIELSSON.
ALGOT TÖRNKVIST.
ERIK LAURÉN.

C. A. REUTERSKIÖLD.
HELGE BÄCKLUND.

J. G. WALLES.
ALBERT JOHANSSON.

ERNST HAGE.

C. G. OLSSON.
GOTTFRID KARLSSON.
FRITIOF GUSTAFSON.

/

Al. Vänner.

— 31 —

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens revisorer
gjorda uttalanden.

Till Riksdagen.

I sin den 15 december 1936 avgivna berättelse angående granskningen av
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli 1935—30 juni
1936 hava riksdagens revisorer gjort vissa uttalanden beträffande dels ersättning
åt utrikesnämndens sekreterare, dels inregistrering av konungariket
Sveriges stadshypotekskassas obligationer, dels ock emittering av premieobligationer;
och få fullmäktige i riksgäldskontoret härmed avgiva yttrande
över vad revisorerna i berörda avseenden anfört.

Vad först beträffar frågan om ersättning åt utrikesnämndens sekreterare
hava revisorerna såsom sin mening uttalat, att det ej kan åligga fullmäktige
att utanordna ersättning från anslaget för riksdagen och dess verk, utan att
denna kostnad bör täckas av utrikesdepartementets medel eller genom särskilt
beviljat anslag.

Med anledning härav få fullmäktige erinra därom, att under huvudtiteln
»Riksdagen och dess verk m. m.» uppförts bl. a. särskilda anslag till arvoden
till riksdagens ledamöter, till reseersättningar till riksdagens ledamöter och
till avlöningar till personal samt att enligt en vid bankoutskottets utlåtande
nr 84 vid 1935 års riksdag fogad, av riksdagen utan erinran lämnad specifikation
till anslagen under sagda huvudtitel för budgetåret 1935/1936, innefattande
förslagsvis uppgjorda stater, under här ifrågavarande tre anslag
beräknats medel för utrikesnämnden med förslagsvis respektive 1,000
kronor, 3,000 kronor och 1,000 kronor. Då det ankommer på fullmäktige
att utanordna de under berörda riksdagstitel uppförda anslagen, hava fullmäktige
från sistnämnda anslagspost utbetalat ersättning till utrikesnämndens
sekreterare.

Fullmäktige vilja jämväl erinra om, att i en vid utskottets utlåtande nr
74 vid 1936 års riksdag fogad motsvarande specifikation, avseende nu löpande
budgetår, anslagsmedel för utrikesnämnden beräknats med respektive
1,500 kronor, 3,000 kronor och 2,000 kronor.

Vidkommande härefter frågan örn inregistrering i riksgäldskontoret av
stadshypotekskassans obligationer få fullmäktige meddela, att fullmäktige,

— 32 —

såsom revisorerna jämväl framhållit, vid sammankomst den 9 januari 1936,
§ 22 i protokollet, tagit under särskild omprövning, huruvida de tjänstemän,
vilka bure ansvaret för registreringen eller biträdde vid granskningen av
obligationerna, borde för framtiden liksom dittills äga rätt att därför uppbära
ersättning av stadshypotekskassan. Fullmäktige beslöto därvid, att arbetet
med registreringen skulle ske utom den ordinarie arbetstiden, att vid
sådant förhållande ifrågavarande tjänstemän skulle äga från stadshypotekskassan
uppbära viss ersättning samt att ersättningsbeloppen borde i någon
mån minskas under vad som varit vanligt och utbetalningen till tjänstemännen
i varje fall anmälas för riksgäldsdirektören, vilken, för den händelse han
ansåge så vara behövligt, borde ingå till fullmäktige med framställning eller
förslag.

Frågan om här berörda ersättningar har sedermera varit föremål för
behandling av bankoutskottet vid 1936 års riksdag. I skrivelse till fullmäktige
den 20 mars 1936 anförde utskottet härom:

»Inom utskottet har ifrågasatts, huruvida icke ersättningen för här avsedda
arbete borde utgå enligt de grunder, som tillämpades beträffande ersättning
till tjänstemän för fullgörande av uppdrag eller arbete, som folie
utom tjänstemännens vanliga tjänstutövning, samt utbetalas av riksgäldskontoret,
som därefter av stadshypotekskassan skulle bereda sig täckning
för sålunda utlagda belopp. Med hänsyn till att en sådan anordning måste
innebära en onödig omgång och då utskottet ansett sig kunna förutsätta,
att den kontroll över utbetalningarna från stadshypotekskassan, som enligt
fullmäktiges beslut hädanefter skall utövas av riksgäldsdirektören, blir i
alla avseenden betryggande, har utskottet icke funnit anledning intaga en
från fullmäktige avvikande ståndpunkt i förevarande ärende.»

Vad slutligen beträffar revisorernas uttalanden rörande emittering av
premieobligationer vilja fullmäktige framhålla, att frågan örn uppläggande
av ett nytt premieobligationslån ej på länge torde bliva aktuell. Vid sådant
förhållande anse sig fullmäktige ej böra för närvarande taga ställning till de
av revisorerna framförda synpunkterna utan komma först att i samband
med en framtida eventuell premielånsemission upptaga desamma till omprövning.

Protokollsutdrag, innefattande särskilt uttalande av undertecknad Lindqvist
ifråga örn inregistrering av stadshypotekskassans obligationer, bifogas.

Stockholm den 21 december 1936.

KARL HILDEBRAND.

ERIG HALLIN. ANDERS ANDERSON.

AXEL LINDQVIST. K. A. RYBERG. KARL MAGNUSSON.

/ Eric Öhlin.

/

— 33

Utdrag av protokoll vid fullmäktiges i riksgäldskontoret
sammankomst den 21 december 1936.

Närvarande:

Ordföranden herr Hildebrand,
vice ordföranden herr Hallin,
herrar A. Anderson.

Lindqvist,

Ryberg och
Magnusson samt

riksgäldsdirektören och dennes ersättare.

§ 8.

Företogs till behandling vid nästföregående sammankomst, § 23 i protokollet,
bordlagda berättelsen angående riksgäldskontoret; och beslöto fullmäktige
efter överläggning att till Riksdagen avlåta nu justerad skrivelse enligt
registraturet.

Herr Lindqvist, vilken reserverat sig mot fullmäktiges beslut vid sammankomsten
den 9 sistlidna januari, § 22 i protokollet, angående inregistrering
av konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer, anhöll att till
protokollet få antecknat, att han hänvisade till sin i ovannämnda reservation
uttalade avvikande mening. Som ovan.

Enligt protokollet:
Arne Andrén.

3—368303. Rev.-berättetse 1936 ang. riksgäldskontoret.