RIKSDAGENS REVISORERS

Framställning / redogörelse 1936:RGK

RIKSDAGENS REVISORERS

B E RÄTTELSE

OM DEN ÅR 1935 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDSKONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1934—30 JUNI 1935
M. M.

STOCKHOLM 1936
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

> , i .. i t {> s

/ '' - . ''

Innehållsförteckning.

Ingress............................................................................ 5

Riksgäldskontorets medelsförvaltning.................................................. 6

översikt över riksgäldskontorets rörelse............................................ 6

Statsmedel ...................................................................... 8

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader.................. 9

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag för kapitalökning .................. 12

Riksgäldsverkets fond.............................................................. 16

Fonden för statsskuldens amortering ................................................ 19

Allmänna järnvägslånefonden ...................................................... 19

Bibanelånefonden .................................................................. 23

Allmänna byggnadslånefonden ...................................................... 24

Spannmålskreditfonden.............................................................. 24

Fonden för låneunderstöd .......................................................... 24

Fonden för förlag till statsverket.................................................... 25

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg........................................ 25

Fonden för varukredit.............................................................. 26

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus ............................ 26

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 .............. 26

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m............................................. 27

ii :< j

*:

— 5

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den
för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i
riksgäldskontoret emottaga deras den 6 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1934 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1935, hava
nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill
revisionsförrättningens början förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1934/35 med
därtill hörande verifikationer.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och tabeller,
vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation, forså
vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående av denna
regel.

— 6

Riksgäldskontorets

Till belysande av riksgäldskontorets medelsförvaltning under budgetåret

olika

	Statsmedel	Riksgälds-verkets fond	Fonden för stats-skuldens amor-tering	Fonderade statslånen	Tillfälliga statslånen	Allmänna järnvägs- lånefonden
	1	2	3	4	5	6
Debet: Tillgångar den 1 juli 1934 Inkomster å riksstatens in-komsttitlar ............ Inkomster för fonderna .. Fondema tillgodoförda ka-pitalökninganslag ....... Uttag å statsverkets check-räkning ............... Överfört till Riksgäldsver-kets fond............. Skulder den 30 juni 1935.	154,394,146 324,432,275 149,454,012 38,980,556	347,961,454 521,910,117 38,914,771 3,020,705,032	3,383,773 1,000,000	141,274,930 5,785,633 2,300,598,937	237,000,000 186,500,000	47,659,853 1,753,422
Summa	667 260 989	3,929,491,374	4,383,773	2,447,659,500	423,500,000	49,413,275
Kredit:
Skulder den 1 juli 1934 ..	23,795,544	411,852,791	—	2,220,749,383	128,500,000	—
Utgifter för riksstatens ut-
giftstitlar..............	425,317,342	—	—	—''	—	—
Utgifter för fondema.....	—	608,483,811	—	226,910,117	295,000,000	2,611,433
Till statsmedlen överförda:
överskott..............	—	—	—	—	—	1,142,361
kapital................	—	—	—	—	—	4,573,696
Likvider med statskontoret	79,201	—	—	—	—	—
Insättningar å statsverkets
checkräkning...........	36,565,999	—	—	—		—
Statsskulden.............	—	2487,098,938	—	—	—	—
Tillgångar den 30 juni 1935	181,502,903	422,055,834	4,383,773	—	—	41,085,785
Summa	667,260,989	3,929,491,374	4,383,773	2,447,659,500	423,500,000	49,413,275

— 7 —

medelsförvaltning.

1934/1935 lämnas här nedan i tablåform en redogörelse över förvaltningens
grenar.

Bibane- låne- fonden	All- männa bygg- nads- låne- fonden	Spann- måls- kredit- fonden	Fonden för låne-understöd	Fonden för förlag till stats-verket	Fonden för kontroll-stationer för smör och ägg	Fonden för anord-nande av spann-m&lslager-hus och kylhus	Fonden för varu-kredit	Fonden för mötande av förluster & A.-B. Kredit-kassan av år 1922	Summa
7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
12,024,040	873,378	3,561,501	15,950,426	146,879,724	29,746	1,229,301	7,225,818	19,500,000	760,673,160
_	_	_	_	_	—	—	—	—	324,432,275
379,787	19,288	22,055	649,057	1,123,925	—	—	1,374,039	—	905,506,620
	—	—	2,959,275	197,318,334			—	—	245,978,013
	—	—	-	—	—	—	—	—	149,454,012
	_	_	_	_	—	—	—	—	2,487,098,937
	—	—	—	62,720,651	—	—	—	—	3,122,406,239
12,403,827	892,666	3,583,556	19,558,758	408,042,634	29,746	1,229,301	8,599,857	19,500,000	7,995,549,256
—	_	_	—	23,812,727	—	—	—		2,808,710,445
_	—	_	—	—	—	—	—		425,317,342
—	—	—	—	38,967,685	—	—	873,065		1,172,846,111
_	10,019	61,501	593,714	889,436	—	—	184,696	—	2,881,727;
—	25,411	—	7,868,394	10,169,610	—	128,025	1,368,234		24,133,370 79,201
						_			36,565,999
—	—	—	—		—	—	—	—	2,487,098,938
12,403,827	857,236	3,522,055	11,096,650	334,203,176	29,746	1,101,276	6,173,862	19,500,000	1,037,916,123
12,403,827	892,666	3,583,556| 19,558,758|408,042,634	29,746	1,229,301	8,599,857	19,500,000	7,995,549,256

8 -

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av budgetåret
uppgingo desamma till 154,394,146 kronor 24 öre och vid dess slut
till 181,502,902 kronor 78 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder uppgingo den 30 juni 1934 till
38,980,556 kronor 20 öre och voro i huvudsak att hänföra till vid sagda
tidpunkter å statsverkets giroräkning i riksbanken innestående då ännu icke
lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering. Vid årets
början redovisades i skulder 23,795,543 kronor 90 öre.

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

1933/34

Kronor

11,108,419: 58

895,239: 41
11,164: —
50,155: 06
599,576: 08

29,092: 21
4,533,032: 81
259,305,794: 85

276,532,474: —

4,124,599: 69
99,295,547: 12

31,344,155: 56
162,313,001: 54

Inkomster.

1934/35

Kronor

Diverse inkomster (netto)................... 18,166,933: 44

Inkomster av statens produktiva fonder:

Allmänna järnvägslånefonden. 1,142,361: 26

Allmänna byggnadslånefonden 10,018: 93

Spannmålskreditfonden...... 61,500: 92

Fonden för låneunderstöd____ 593,713: 99 1,807,595: 10

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

av allmänna byggnadslånefonden........... 25,410: 68

Återbetalda lånemedel...................... 77,509,201: 49

Medgiven ny upplåning.................... 226,923,134: 67

Summa 324,432,275: 38

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

(netto)................................... 4,412,839: 73

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredovisningen
sid. 96)......................... 97,880,519: 73

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 108)......... 45,700,403: 42

I övrigt (se specifikation

sid- 12> .................. 277,323,579: 02 323,023,982: 44

297,077,303: 91

425,317,341: 90

— 9

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader lii. m. under budgetåret
1934/35.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen hava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 2,999,020 kronor 41 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

Kostnaderna för 1934 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 111,184 kronor 17 öre, nämligen:

1933/1934
29,484: —

4,407: 75

15,119: 61

3,711: 70

35,329: 94

819: —

8,884: 28
97,756: 28

1934/35

Dagtraktamente till revisorerna.............. kronor 29,484: —

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan
från resp. hemorter till Stockholm och åter ... » 4,358: •—

Kostnader för revisorernas resor i landsorten

under revisionsförrättningen............... » 23,682: 49

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under

sagda resor.............................. » 3,540: —

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän
och vaktmästare..................... » 32,432: 22

Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare,
som åtföljt revisorerna under deras

resor i landsorten........................ » 943: —

Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utredningar
samt diverse utgifter............... » 16,744: 46

Summa kronor 111,184: 17

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till (netto)
194,374 kronor 3 öre, varav utgivits för:

1933/34
26,831: 45

8,756: 01
33,607: 71
5,434: 40

Fastigheten................................

Avlöningar.................................

Inköp och underhåll av inventarier och uniformer
.....................................

Bränsle, lyse, vatten, sotning etc.............

Diverse ändamål...........................

1934/35

kronor 54,249: 24
» 61,117: 39

» 37,779: 42

» 37,101: 02

» 4,126: 96

74,629: 57

Summa kronor 194,374: 03

— 10 —

Kostnaderna för riksgäldskontoret hava under budgetåret uppgått till:

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige.............	kronor 45,885: 55
Avlöningar till tjänstemän...........	»	432,102: 16
Arvoden vid sakkunnigutredningar . ..	»	30,105: 88 kronor	508,280: 63
Kostnader vid emission av statslån m. m.:
Obligationspapper jämte tryckning av
obligationer o. d..................	»	66,628: —
Annonsering........................	»	32,650: 47
Inlösningsprovisioner m. m...........	»	19,763: 57
Utlottningar å amorteringslån........	»	6,765: 15
Dragning å premieobligationslån......	»	7,270: 01
Övriga utgifter.....................	»	4,177: 70 »	137,254: 90
Övriga omkostnader...................			90,938: 16
		Summa kronor	736,473: 69
Kostnaderna för riksdagsbiblioteket	hava	under budgetåret	utgått med
nedanstående belopp:
1933/34			1934/1935

1,500: —	Arvoden till styrelsens ledamöter.............	kronor	1,500: —
46,921: 75	Avlöning till tjänstemän vid biblioteket.......	»	48,305: 58
7,488: —	Pensioner...................................	»	—
6,241: 70	Expenser och diverse omkostnader............ Kostnader för bibliotekets komplettering och ut-	»	10,225: 96
13,732: 27	vidgning......................	»	16,275: 62
8,439: 43	» » bindning......................	»	5,637: 61
84,323: 15	Summa kronor	81,944: 77

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret 1934/35 från riksgäldskontoret utgått med 60,716 kronor
03 öre. Budgetåret 1933/1934 uppgick motsvarande summa till 65,026 kronor
59 öre.

Å anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till
bestridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
samtidigt redovisats utgifter å tillhopa 66,323 kronor 60 öre. Föregående
budgetår 64,413 kronor 42 öre.

I pensioner hava under budgetåret 1934/35 utbetalats 50,534 kronor
98 öre.

Kostnaderna för 1934 års kyrkomöte hava uppgått till (netto) 112,261 kro -

nor 45 öre, fördelade på nedanstående sätt:

Arvoden till ledamöterna............................... kronor 47,625: —

Resekostnads- och traktamentsersättning till ledamöterna.. » 6,483: 35

Avlöningar till personal................................ » 33,162: 44

Trycknings- och häftningskostnader..................... » 21,155: 01

Övriga utgifter........................................ » 3,835: 65

Summa kronor 112,261: 45

11 —

Kostnader för riksdagen.

t 1	Arvoden	Rese- kostnads- ersätt- ningar	Tjänste-mäns och anställdas arvoden och dyr-tidstillägg	Tryck-nings-häftnings-och bind-nings-kostnader	Diverse utgifter	Summa
	566,777 899,711	78	50,460	47	104,348	02			4,714	18	726,300	45
	20	96,357	08	121,410	_	_		3,009	32	1,120,487	60
	1,570	56	3,660	88	2,400	_		_	.	_	7,631	44
				18,673	40		_	886	71	19,560	11
	_		1,522	65	54,871	18	_	_	3,703	87	60,097	70
					23,108	27		_	879	01	23,987	28
			4,084 3,076	75	19,024	05	_	_	1,040	41	24,149	21
			54	13,650	58		_	615	54	17,342	66
				19,900	20		_	534	39	20,434	59
					20,272	47		_	573	19	20,845	66
					5,787 11,464 2,958	67		_	_		5,787	67
					70			218	61	11,683	31
Första kammarens tillfälliga										2,958
Andra kammarens tillfälliga					3,615	30					3,615	30
Kansli- och tryckeriexpeditionen	—	—	—	—	45,475	82	—	-	14,312	74	45,475 14,312	82 74
Årsregister över riksdagens					5,250 3,000					5,250
Uppslagsboken Lagtima riks-						3,744 4,584 438,655 46,897	90	36	20	6,781	10
Personregister till Rikets stän-ders protokoll 1809—1866...	—	—	—	—	3,252	—	76 34			7,836 438,655 94,428	75 34
					45,862	47	57	1,668 7,232 75,654 180,759 4,008	22	26
							35 84	7,232 75,654 180,759	35
									84
									05	05
					6,500 25,269 5,344				96	10,508 25,269 43,001	96
					78				78
Diverse utgifter..............	_	_	_	_	25	_	—	37,657	13	38
Summa	1,468,059 54	159,162|37	561,438	16	493,882 66	337,504	72	3,020,047|35

Härifrån äro att draga inkomster av försäljning av olika tryck 15,660 kronor 94 öre samt inkomster
av folkfesten i Stadion i samband med jubileet 5,366 kronor.

— 12 —

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

	Innestående	Anvisat för			Utbetalt under budgetåret 1934/35	Innestående
	den 1 juli 1934	budgetåret 1934/35	Summa		den 30 juni 1935
	Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor | ö.	Kronor	Ö.
	1	2	3	4	5
Postverket.
Inköp av fastigheter (R. 1929/30, 30/31, 31/32).................... Mark till landningsplats för flygplan	204,600	—	—	—	204,600	—	1 204,600	—	150,658	—
		134,911
(R. 1932/33, 33/34)............... Försöksanläggning för belysning av	185,569	86	100,000		285,569	86	12	74
96,824	15,644
luftfartsleder (R. 1933/34).........	22,469	06	90,000	—	112,469	06	31	75
Inventarier........................	—	—	300,000	—	300,000	—	300,000	—	—	—
Till- och ombyggnad av posthuset i							365,000
Linköping.......................	—	—	365,000	—	365,000	—	—	—	—
Inköp av riksbankens fastighet i Visby	—	—	286,000	—	286,000	—	286,000	—	—	—
Summa	412,638	92	1,141,000	-	1,553,638	92	1,387,335	43	166,303	49
Telegrafverket.
Inköp och bebyggande av fastigheter	209,900				209,900
(R. 1931/32).....................	_	_	—	_	2 209,900	—		—
Fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende (R. 1932/33, 33/34)...........................	23,000,000		12,350,000		35,350,000		14,500,000		20,850,000
Telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm (R. 1933/34).. Telefonstationsbyggnad i Örnskölds-	2,000,000		800,000		2,800,000		2,000,000		800,000
vik (R. 1933/34).................	200,000	_	175,000	_	375,000	—	200,000	_	175,000	_
Summa	25,409,900	—	13,325,000	—	38,734,900	—	16,909,900	—	21,825,000	—
Statens järnvägar.
Elektriska belysningsanläggningar (R.
1932/33).........................	100,000	_	50,000	_	150,000	_	_		150,000	_
Skenfria vägkorsningar (R. 1932/33,
33/34)...........................	550,000	_	250,000	_	800,000	_	150,000	_	650,000	_
Anordningar för förbättrad drifts-
ekonomi vid lokomotivstationer (R. 1932/33, 33/34)..................	120,000		50,000		170,000		2,000		168,000
Dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten (R. 1932/33, 33/34) Fullbordande av dubbelspåret Tranås	1,300,000	“	600,000		1,900,000		668,000	“	1,232,000
—Aneby (R. 1932/33)............	65,000		..	_	65,000	_	1 65,000	_	_	_
Förbättringar vid kol- och vattensta-
tioner (R. 1932/33)..............	50,000				50,000	_	1 50,000		_	_
Gångbroar och gångtunnlar (R.
1932/33, 33/34)..................	200,000		100,000		300,000		20,000		280,000	__
Telefonledningar och kabelarbeten (R.
1932/33, 33/34)..................	115,000	—	100,000	—	215,000	—	20,000	—	195,000	—

Disponerat för 1934/35 års riksstat.

Därav 181,536,90 kr. disponerat för 1934/35 års riksstat.

— 13 —

	1	2	3	4		5
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar (R. 1932/33, 33/34)...............	575,000		1,000,000	_	1,575,000	_	175,000	_	1,400,000	_
Elektrifiering av banan Järna—Norr-köping—Malmö m. fl. linjer (R. 1933/34).........................	7,900,000				7,900,000		1,600,000		6,300,000
Elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsing-borg (R. 1933/34)................	11,000,000		11,150,000		22,150,000		113,000,000		9,150,000
Elektrifiering av banorna Stockholm— Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo (R. 1933/34).....................	10,000,000		13,400,000		23,400,000		>13,800,000		9,600,000
Förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—Eskilstuna (R. 1933/34).....................	400				400				400
Förvärvande av Uppsala—Gävle jv m.. m. (R. 1933/34)..............	9,348	—	—	—	9,348	—	—	—	9,348	—
Utvidgning och modernisering av cen-tralverkstaden i Örebro (R. 1933/34)	275,000	_	425,000	_	700,000	_	400,000	_	300,000	—
Dubbelspårsanläggning mellan Östan-sjö och Vretstorp................	—	—	480,000	—	480,000	—	280,000	—	200,000	—
Ombyggnad och utvidgning av ranger-bangården i Nässjö..............	—	—	200,000	—	200,000	—	10,000	—	190,000	—
Fortlöpande förstärkning av spåröver-byggnaden.......................	—	—	1,700,000	—	1,700,000	—	1,200,000	—	500,000	—
Elektrifiering av banorna Laxå— Charlottenberg, Södertälje södra— Eskilstuna med bilinjer och Upp-sala—Gävle......................			11,000,000		11,000,000		3,900,000		7,100,000
Person- och resgodsvagnar..........	—	—	750,000	—	750,000	—	210,000	—	540,000	—
Postvagnar........................	—	—	165,000	—	165,000	—	50,000	—	115,000	—
Summa	32,259,748	-	41,420,000	—	73,679,748	—	35,600,000	—	38,079,748	—
Statens vatlenfallsverk.
Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar (R. 1931/32, 33/34)..............	411,825	04			411,825	04			411,825	04
En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation (R. 1932/33).........	150,000	—	—	—	150,000	—	150,000	—	—	—
Veckoreglering av Motala ström (R. 1932/33).........................	500,000	_	_	—	500,000	—	300,000	_	200,000	_
Kraftstation vid Vargön (R. 1933/34)	900,000	—	—	—	900,000	—	900,000	—	—	—
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid sta-tens kraftverk (R. 1933/34)......	2,000,000		2,000,000		4,000,000		2,600,000		1,400,000
Kraftstation vid Malfors (R. 1933/34)	2,500,000	—	3,100,000	—	5,600,000	—	2,500,000	—	3,100,000	—
Ny tilloppskanal till Trollhätte kraft-station ..........................	_	_	500,000	_	500,000	_	300,000	_	200,000	_
Askfilteranläggning vid ångkraftsta-tionen i Västerås................	_	_	100,000	_	100,000	_	100,000	_	_	—
Utvidgning av ångkraftstationen i Västerås.........................	_	_	750,000	_	750,000	_	350,000	_	400,000	_
Summa	6,461,82b\ot	6,450,000	—	12,911,825\oi	7,200,000	—	5,711,825	04

Utgifter efter avdrag av inkomster för anslaget.

— 14 —

	1	2	3	4	5
Statens reproduktionsanstalt.
Utökad maskinell utrustning (R.
1933/34).........................	5,432	69			5,432	69	5,432	69
Fonden för statens aktier.
Tecknande av aktier i ett institut för
medellång och långfristig kreditgiv-
ning åt företag inom näringslivet..			5,000,000		5,000,000		15,998,000
Statens utlåningsfonder.
Avdikningslånefonden (R. 1933/34)..	1,200,000	—	2,400,000	—	3,600,000	—	1,200,000	—	2,400,000
Egnahemslånefonden (R. 1933/34). . .	2,200,000	-	9,000,000	—	11,200,000	—	8,200,000	—	3,000,000
Fiskerilånefonden...................	—	—	300,000	—	300,000	—	300,000	—	—	-1
Fjäderfälånefonden (R. 1931/32) ....	150,000	—	—	—	150,000	—	2 150,000	—	—
Fruktodlingslånefonden.............	—	—	500,000	—	500,000	—	—	—	500,000	—
Gödselvårdslånefonden (R. 1931/32,
32/33)..........................	130,000	—	—	—	130,000	—	b0,U00	—	50,000	-j
Hemslöjdslånefonden (R. 1930/31)...	25,000	—	—	—	25,000	—	8 25,000	—	—	—
Industrilånefonden (R. 1930/31).....	100,000	—	—	—	100,000	—	3 100,000	—	—	-1
Jordförmedlingsfonden (R. 1930/31). .	480,000	—	850,000	—	1,330,000	—	3 480,000	—	850,000	—
Kalkbrukslånefonden (R. 1932/33)...	400,000	—	—	—	400,000	—	50,000	—	350,000	—
Kommunskogslånefonden (R. 1930/31)	160,000	-	45,000	—	205,000	—	3 160,000	—	45,000	— I
Luftf artslånefonden.................	—	—	500,000	—	500,000	—	200,000	—	300,000	— j
Lånefonden för ackordslån och för-
lagslån åt hantverkare............	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	300,000	—	700,000	—
Lånefonden för inköp av gasgenerato-
rer för motordrift (R. 1933/34)....	500.000	—	—	—	500,000	—	—	—	500,000	—
Lån för iståndsättande av Mellersta
Östergötlands jv.................	—	—	210,000	—	210,000	—	—	—	210,000	—
Lån för om- och tillbyggnad av Jon-
köpings läns landstings skyddshem
i Höreda socken.................	—	—	30,000	—	30,000	—	30,000	—	—	—
Mejerilånefonden (R. 1931/32, 33/34).	3,000,000	—	1,000,000	—	4,000,000	—	500,000	—	3,500,000	—
Slakterilånefonden (R. 1933/34).....	1,000,000	—	—	—	1,000,000	—	300,000	—	700,000	—
Spannmålskreditfonden.............	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	—	—	1,000,000	—
Spannmålslagerhusfonden (R. 1933/34)	1,700,000	—	1,700,000	—	3,400,000	—	1,700,000	—	1,700,000	—
Täckdikningslånefonden (R. 1930/31,
31/32).......................	520,000	—	—	—	520,000	—	520,000	—	—	—
Vattenkraftslånefonden (R. 1932/33,
33/34)...........................	600,000	—	—	—	600,000	—	—	—	600,000	—
Västerbottens och Norrbottens ny-
bygges- och bostadsförbättringslåne-
fond (R. 1932/33)................	75,000	—	—	—	75,000	—	4 65,000	—	10,000	—
Summa	12,240,000	—	18,535,000\—	30,775,000		14,360,000\—	16,415,000

1 Anslaget överskridet med 998,000 kr.

2 Därav 120,000 kr. disponerat för 1934/35 års riksstat.

3 Disponerat för 1933/34 års riksstat.

4 Disponerat för 1934/35 års riksstat.

— 15 —

	1		2		3		4	5
Fonden för låneunderstöd.
Lån för broförbindelse mellan
Rugen och tyska fastlandet										1
(R. 1931/32)...............	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—	1 8,000,000	—	—	_
Kontrollstationer för smör och
ägg (R. 1930/31).......	3,970,254	25	—	—	3,970,254	25	2 3,970,254	25	—	—
Fonden för förlag lill statsverket	70,809,600	99	226,250,250	—	297,059,850	99	’.4197,754,047	80	99,305,026	2S
Sammandrag.
Postverket...................	412,638	92	1,141,000	—	1,553,638	92	1,387,335	43	166,303	49:
Telegrafverket...............	25,409,900	—	13,325,000	—	38,734,900	—	16,909,900	—	21,825,000	—
Statens järnvägar............	32,259,748	—	41,420,000	—	73,679,748	—	35,600,000	—	38,079,748	—
Statens vattenfallsverk.......	6,461,825	04	6,450,000	—	12,911,825	04	7,200,000	—	5,711,825	04
Statens reproduktionsanstalt . .	5,432	69	—	—	5,432	69	5,432	69	—	—
Fonden för statens aktier.....	—	—	5,000,000	—	5,000,000	—	5,998,000	—	—	—
Statens utlåningsfonder.......	12,240,000	—	18,535,000	—	30,775,000	—	14,360,000	—	16,415,000	—
Fonden för låneunderstöd.....	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—	8,000,000	—	—	_
Kontrollstationer för smör och
ägg.......................	3,970,254	25	—	—	3,970,254	25	3,970,254	25	—	-i
Fonden för förlag till statsver-
ket......................	70,809,600	99	226,250,250	—	297,059.850	99	197,754,047	80	99,305,026	25
Summa	159,569,399	89	312,121J250	—	471,690,649	89	291,184,970	17	181,502,902	78
Avgå för 1933/34 och 1934/35
års budgeter disponerade an-
slagsreservationer .........	—	—	—	—	—	—	13,861,391	15		—;
Återstå kronor.............	—	-	—	—	—	-	277,323,579	02		—!

1 Disponerat för 1934/35 års riksstat.

1 Disponerat för 1933/34 års riksstat.
s Utgifter efter avdrag av inkomster för anslaget.
4 776,94 kr. hava icke tagits i anspråk.

— 16 —

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande
fonder, nämligen:

1933/1934 1934/35

23,795,000: — Statsregleringsfonden................ kronor 38,914,770: 61

utgörande avskrivning av visst i fonden
för förlag till statsverket ingående
lånekapital.

4,519,460: 25 Fonden för statsskuldens amortering.. » —

utgörande täckning av förluster å
lånemedelskapital i olika utlåningsfonder.

414,736,762: 30 153,033,000: —	Fonderade statslånen............... utgörande försålda obligationer m. m. Tillfälliga statslån.................. utgörande upptagna lån Justering..........................	» » »	226,910,116: 80 295,000,000: — 0: 50
596,084,222: 55	Summa kronor 560,824,887: 91 Av utgifterna för riksgäldsverkets fond
12,567,042: 97	utgöra ........................... kapitalrabatter å försålda obliga-tioner.	kronor	3,285,746: 39
259,305,794: 85	Vidare hava från fonden avförts..... utgörande medgiven ny upplåning, samt såsom omföringar till:	»	226,923,134: 67
311,845,530: —	fonderade statslånen................ utgörande infriade eller konverterade lån	»	141,274,930: —
261,058,000: —	tillfälliga statslån................... utgörande återbetalade lån.	»	237,000,000: —
844,776,367: 82.	Summa kronor 608,483,811: 06

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skulle av statens järnvägars icke
räntabla lånekapital ett belopp av 140 miljoner kronor successivt avskrivas
under 30 år. Härför erforderliga medel skulle ställas till riksgäldskontorets
förfogande genom anslag av andra statsinkomster än lånemedel. För berörda
avskrivning har t. o. m. budgetåret 1932/33 avsatts tillhopa 9,800,000
kronor. Under budgetåret 1933/34—1934/35 har någon avsättning av medel
för detta ändamål icke ägt rum.

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1935 uppgått till 422,055,834 kronor under det att fondens

— 17

skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 3,020,705,032 kronor. Ifrågavarande
tillgångar och skulder framgå av efterföljande sammanställning.
Beträffande riksgäldskontorets inom linjen förda skulder hänvisas till årsboken
sid. 115.

1 juli 1934		30 juni 1935
Kronor	Ö.		Kronor	Ö.
		Tillgångar:
		Fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:
70,688,510	3)	krediten å 60 milj. kr.................. 52,800,000: —
		» » 13,5 * » ................. 10,344,603: 32	63,144,603	32
23,795,000	—	Fordran hos statsverket för anslaget avskrivning av visst i
		fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital...	38,914,770	61
6,212,670	—	För täckande av vissa kursförluster......................	8,597,325	69
4,199,096	40	Förskott................................	16,612,864	79
12,000,000	—	Förskott till svenska spannmålsföreningen................
300,000	—	Till riksgäldskontorets kassör utgivet förskott.............	—	—
3,382,279	62	Uppköpta svenska statsobligationer.......................	1,728,224	08
—	—	Förräntade medel.......................................	1	—
100,000,000	—	Skandinaviska kreditaktiebolagets 5''L % förlagsbevis av år
		1932.................................................	100,000,000
1,700	—	Lån till vissa järnvägsaktiebolag, m. m...................	42,057	96
13,822,972	—	Fordran hos aktiebolaget Dur...........................	12,500,000	—
4,000,000	—	» » » Lod ...........................	4,000,000	—
2,500,000	—	» » » Metoden........................	1,700,000	—
—	—	* * * Filius..........................	2,400,000	—
—	-	» » » Axe............................	1,722,765	—
—	—	» » » Webe..........................	12,409,263	33
—	—	Lån till aktiebolaget Bond...............................	5,148,915	—
40,701	18	Riksgäldskontorets postgirokonto.........................	35,680	79
106,731,606	70	Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken...............	153,099,362	31
286,917	41	Förskotterad amortering å vissa övertagna lån............	—	_
347,961,453	62	Summa	422,055,833	88
		Skulder:
—	—	Fonderad statsskuld.....................................	2,300,598,937	58
—	—	Tillfällig statsskuld......................................	186,500,000	—
260,112	70	Pensionsfonden.........................................	284,764	22
73,583	10	Bergsjö bredspårsfond...................................	88,080	26
8,500,000	—	Av domänverket till förvaltning överlämnade medel.......	4,000,0o0	—
40,084	64	Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade
			36,298	72
382,135	—	Exportkreditfonden.....................................	609,912	34
—	—	Ab. Industrikredit......................................	4,315,500	—
165,000,000	—	Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehåll-
		ningar...............................................	245,000,000	—

2 — 856608. Ileo.-berättelse 1935 ang. riksgäldskontoret.

— 18 —

1 juli 1934		30 juni 1935
Kronor	ö.		Kronor	Ö.
—	—	Av utrikesdepartementets arvsbyrå överlämnade medel...	80,266	67
3,383,772	61	Fonden för statsskuldens amortering......................	4,383,772	61
		Fonden för låneunderstöd:
216,360	—	lån till Ostkustbanans aktiebolag.......................	216,360	—
19,500,000	—	Fonden för mötande av förluster å aktiebo.aget Kreditkassan
		av år 1922..........................................	19,500,000	—
13,822,972	—	Tillskottsmedel för återställande av Göteborgs Handelsbanks
		grundfond............	12,500,000	—
4,000,000	—	* » » » Uplands Enskilda banks
		grundfond............	4,000,000	—
2,500,000	—	* »» » Östergötlands Enskilda
		banks grundfond......	1,700,000	—
	—	* »» » Jämtlands folkbanks
		grundfond............	2,400,000	—
—	—	» »» » Smålands banks grund-
		fond.................	1,722,765	—
—	—	» » » » Wermlands enskilda
		banks grundfond......	12,409,263	33
19,233,944	84	Fonden för återlevererade lånemedel......................	—	—
847,420	70	Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden	—	—
4,138,621	35	Fonden för annuitetslikvider............................	4,416,449	48
3,010,231	30	Förfallna, icke inkomna obligationer......................	33,698,322	69
493,106	97	Obeställbara räntor m. m................................	741,436	66
12,056,300	—	Vinst vid inlösen av 1923 års premieobligationslån.........	. —	—
154,394,145		Innestående reservationer å lånemedelsanslag.............	181,502,902	78
411,852,790	85	Summa	3,020,705,032	29

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret
redovisas såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar icke till
någon del tagits i anspråk.

Fonderade statslån och tillfälliga statslån ha i samband med bokföringens
omläggning överförts till riksgäldsverkets fond.

De fonderade statslånen uppgingo vid budgetårets slut till 2,300,598,937
kronor 53 öre enligt nedanstående sammanställning.

1 juli 1934 30 juni 1935

1,926,907,514: 44 Upptagna obligationslån.......... kronor 1,949,014,397: 78

51,500,000:— Statsskuldförbindelser............ » 70,000,000: —

Lån hos statsinstitutioner och

234,648,328: 10 fonder........................ » 276,024,544: 90

5,015,734: 59 Av staten övertagna lån......... » 3,169,105: 85

2,390,889: — Övrig fonderad statsskuld........ » 2,390,889: —

2,220,462,466: 13

Summa kronor 2,300,598,937: 53

— 19 —

Närmare redogörelse för de fonderade statslånen meddelas i årsboken sid.
21 och tab. 8 ff.

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets ingång
till 128,500,000 kronor.

Härav utgjordes 100 milj. kronor av återstoden av den tillfälliga kredit å
ursprungligen sammanlagt 214.7 milj. kronor, som riksgäldskontoret år 1932
av riksbanken erhållit mot statsskuldförbindelser för genomförande av stödaktionen
åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget (se 1932 års årsbok sid. 20
och 42). 26.5 milj. kronor utgjordes av från riksbanken till riksgäldskontoret
överförda aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken, å vilket
belopp riksgäldskontoret utfärdat statsskuldbevis till riksbanken. Resten,
2 milj, kronor, utgjordes av ett i samband med statens förvärvande av Uppsala—Gävle
järnväg utfärdat reverslån.

Vid budgetårets utgång uppgick den tillfälliga statsskulden till 186.5 milj.
kronor. De nämnda beloppen om 100 och 26.5 milj. kronor kvarstodo, varjämte
skattkammarväxlar till ett belopp av 60 milj. kronor voro utelöpande.

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1934 hade en behållning
av 3,383,772 kronor 61 öre, har ökats med 1,000,000 kronor, utgörande
avsättningen enligt det å 1934/35 års riksstat för fonden uppförda
förslagsanslaget.

Vid budgetårets utgång hade alltså fonden för statsskuldens amortering en
behållning å 4,383,772 kronor 61 öre.

Allmänna järnvägslånefonden.

Fondens inkomster ha under budgetåret uppgått till 1,753,421 kronor 77
öre, varav 1,705,421 kronor 77 öre utgjorde bolagen debiterade räntemedel
och 48,000 kronor återförd under budgetåret 1933/34 verkställd avskrivning
å Mellersta Östergötlands nya jvabs lån.

— 20 —

Fondens utgifter hava uppgått till 8,327,489 kronor 57 öre, därav nedanstående
hänföra sig till verkställda avskrivningar å följande från fonden utgivna
lån.

Mellersta Södermanlands jvab......................... kronor 57,868: 60

Norra Östergötlands » » 30,031: 70

Skövde—Axvalls » » 699,038: 56

Södra Dalarnes » » 145,507: 59

Väderstad—Skänninge—Bränninge jvab................ » 1,678,986: 40

Summa kronor 2,611,432: 85

1934/35 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
å 4,573,695 kronor 46 öre. Någon utbetalning av nya lån från fonden har
icke ägt rum.

Fondens tillgångar vid budgetårets början och slut redovisas sålunda:

1 juli 1934 30 juni 1935

36,463,197: 69 Utlämnade lån.............................. 32,238,761: 22

9,869,234: 78 Utestående räntefordringar................... 8,367,024: 15

46,332,432: 47 Summa 40,605,785: 37

300,000: — Järnvägen Varberg—Ätran................... 300,000: —

180,000: — Järnvägen Brittatorp—Sävsjöström—Älghult ... 180,000: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej redovisade i
847,420: 70 riksstaten................................. —

47,659,853: 17 Totalsumma 41,085,785: 37

I fråga om utlämnade lån och utestående fordringar hänvisas till årsboken
sid. 54 och 146.

Fondens vid budgetårets slut förfallna fordringar å utestående lån uppgingo
till 5,486,534 kronor 73 öre mot 6,483,577 kronor 59 öre vid budgetårets
början, vilket innebär en minskning med 997,042 kronor 86 öre.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden
till nedan nämnda järnvägsaktiebolag. I resp. summor äro
inräknade även de belopp, till vilka de av staten övertagna järnvägarna
bokförts vid överföringen till statens järnvägars fond.

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1905).....kronor1 986,198:22

Länna—Norrtälje d:o (år 1905)..... » 2 1,127,872:81

Svartälvs d:o (år 1910)..... » 3 774,693: 83

1 Se 1905 års berättelse sid. 140.

2 Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 399,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

— 21 —

Siljans järnvägsaktiebolag (år 1911).....kronor 1 * 3 4 5 * 7 8 * 10 II * * 14 15 * 17 18	601,169: 79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(åren 1913, 1929)	»	2	466,964: 02
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920, 1925)	»	8	436,153: 57
Lindfors—Bosjöns	d:o	(år 1921).....	»	4	98,249: 92
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo d:o	(år 1924).....	»	5	2,570,044: 13
Trollhättan—Nossebro	d:o	(år 1925).....	»	6	621,021: 75
Uddevalla—Lelångens	d:o-	(åren 1925, 1934)	»	7	1,534,617: 85
Slite—Roma	d:o	(åren 1926, 1928)	»	8	677,472: 74
V arberg—Ätrans	d:o	(åren 1927, 1931,
		1933).......	»	9	2,441,893: 75
Lidköping—Kållands	d:o	(åren 1927, 1930)	»	10	681,897: 06
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(år 1927).....	»	11	1,192,486: 74
Skövde—Axvalls	d:o	(åren 1927—
		—1935).....	»	12	958,038: 56
Ölands	d:o	(år 1928).....	»	13	2,186,416: 30
Klintehamn—Roma	d:o	(år 1931).....	»	14	790,709: 21
Markaryd—V einge	d:o	(åren 1931, 1933)	»	15	966,989: 72
Hässleholm—Markaryds	d:o	(år 1931).....	»	16	7,060: 43
Stockh olm—Rimb o	d:o	(år 1931).....	»	16	47,605: 08
Eksjö—Österbymo	d:o	(år 1932).....	»	17	657,048: 69
Norra Södermanlands	d:o	(år 1932).....	»	18	3,552,535: 80
Östra Centralbanans	d:o	(år 1932).....	»	19	190,415: 74

I Se 1912 års berättelse sid. 136.

! Se 1915 års berättelse sid. 229 och 1929 års berättelse sid. 140.

3 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor, för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i 1921
års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

4 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921 års
berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

5 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess överföring
till S. J. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

• Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den köpeskilling,
225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228 i 1925
års berättelse.

7 Härav 65,970 kronor 87 öre kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med skuldens
reglering 1925. Återstoden 1,468,646 kronor 98 öre avskriven i samband med ny lånereglering
1934.

8 Se sid. 138 i 1926 års berättelse och sid. 200 och 201 i 1928 års berättelse.

• Se sid. 172 i 1927 års berättelse och sid. 151 i 1930 års berättelse.

10 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den köpeskilling,
95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och inventarier
blivit försåld. Se sid. 236 i 1928 års berättelse.

II Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

** Se sid. 153 i 1927 års berättelse.

18 Se 1929 års berättelse sid. 223.

14 Se sid. 136 i 1929 års berättelse.

15 Järnvägen har vid överförandet till S. J. uppförts till 561,000 kronor. Se sid. 107 i 1930
års berättelse.

18 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

17 Se 1931 års berättelse sid. 79.

18 Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess överförande
till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

18 Se 1933 års berättelse sid. 31 not. 26.

— 22 —

Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1933). .	...kronor	1	298,150: 76
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1933). .		2	2,088,753: 84
Mellersta Södermanlands	d:o	(år 1935). .		8	300,421: 01
Norrköping—Söderköping— Vikbolandets	d:o	(år 1933). .	»	4	530,924: 64
Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o	(år 1933). .	»	5	951,132: 55
Ruda—Älghults	d:o	(år 1933). .		5	2,627,517: 62
Ruda—Finsj ö—Oskarshamns och Ruda—Älghults	d:o	(år 1933). .	»	5	250,000: —
Östra Värends	d:o	(år 1933). .		6	1,693,184: 04
Mellersta Östergötlands nya	d:o	(år 1934). .	»	7	251,956: 29
Norra Östergötlands	d:o	(år 1935). .	»		30,031: 70
Södra Dalarnes	d:o	(år 1935). .	»		145,507: 59
Väderstad—Skänninge— Bränninge	d:o	(år 1935). .			1,678,986: 40

Summa kronor 34,614,122: 15

Omnämnas bör att riksgäldskontoret utöver här angivna förluster å lån
från järnvägslånefonden jämväl åsamkats förluster å från bibanelånefonden
och fonden för låneunderstöd utlämnade lån. Sammanlagt hava avskrivits
nedanstående belopp.

Allmänna järnvägslånefonden......................... kronor 34,614,122: 15

Bibanelånefonden:

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag

(1929—1930)....................... 1 * * 4 5 * 7 8 5,463,113: 67 »>

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag (1933) 9 6,595,607: 24 » 12,058,720: 91

Fonden för låneunderstöd:

Ostkustbanan (1934)................,.............. » 10 20,160,403: 59

Summa kronor 66,833,246: 65

Under innevarande budgetår beslutade avskrivningar uppgå för nedan
nämnda järnvägsaktiebolag till följande belopp:

Vimmerby—Ydre jvab ................................ kronor 1,130,154:52

1 Se 1933 års berättelse sid. 28 not. 3.

s Se » » » sid. 29 not. 4.

* Se » » » sid. 30 not. 8.

4 Se » * » sid. 30 not. 11.

5 Se » » » sid. 30 not. 13.

4 Se » * » sid. 30 not. 29.

7 Se 1934 * » sid. 28 not. 6.

* Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 4,493,867 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se 1932 års berättelse sid. 34.

* Järnvägen är hos riksgäldskontoret bokförd till ett värde av 500,000, vilken summa icke
i ngår i ovanstående.

10 Järnvägen har överförts till S. J., varvid från fonden till statens järnvägars fond överförts
17,277,268 kronor 22 öre, medan resten avskrivits.

— 23 —

Då statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från bibanelånefonden, hava
revisorerna för att erhålla en samlad bild av omfattningen av riksgäldskontorets
befattning med låneverksamheten till de enskilda järnvägarna ansett
sig böra i nedanstående tabell lämna ett sammandrag av de hos allmänna
järnvägslånefonden och bibanelånefonden redovisade järnvägslånen.

Fordringar den 1 juli 1934: Icke förfallna........................... Kapital............................... Ränta.................................. Anståndsränta......................... Förfallna................................ Kapital............................... Ränta................................	Allmänna järn-vägslånefonden	Bibanelåne- fonden	Summa
39,848,834 35,291,766 747,830 3,809,258 6,483,377 1,171,431 5,312,146	SS 45 26 17 S9 24 35	9,634,353 8,563,796 94,749 975,806 1,889,686 72,603 1,817,083	/e 76 94 56 58 34 59	49,483^208 43,855,563 842,580 4,785,064 8,373,264 1,244,034 7,129,229	os ll 20 73 47 68 89
Summa	46,832,432	47	11,524,040	04	57,856,472	51
Fordringar den 30 juni 1935:
Icke förfallna............................	35,119,250	64	9,607,248	26	44,726,498	90
Kapital...............................	31,232,435	97	8,537,136	10	39,769,572	07
Ränta................................	733,657	63	94,305	60	827,963	23
Anståndsränta.........................	3,153,157	04	975,806	56	4,128,963	60
Förfallna................................	5,486,534	73	2,296,578	63	7,783,113	36
Kapital...............................	1,006,325	25	99,263	90	1,105,589	16
Ränta................................	4,480,209	48	2,197,314	73	6,677,524	21
Summa	40,605,785	37	11,903,826	89	52,509,612	26
Inbetalningar under budgetåret 1934/35...
Kapital...............................	3,726,358	15	—	—	3,726,358	15
Ränta................................	1,103,631	46	—	—	1,103,631	46
Anståndsränta.........................	38,729	80	—		38,729	80
Summa	4,868,710	41	—	—	4,868,719	41

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 379,786
kronor 85 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor.

Under budgetåret hava varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalats.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets slut till 12,403,826 kronor 89
öre, nämligen 11,903,826 kronor 89 öre utestående lån och räntefordringar
samt 500,000 kronor utgörande bokförda värdet av Åmål—Årjängs jv.

— 24

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna byggnadslånefondens inkomster under budgetåret, 19,287 kronor
63 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 25,410 kronor
68 öre hava tillgodoförts budgeten under rubriken: I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Ränte- och amorteringsbelopp, som t. o. m. den 30 juni 1934 förfallit till
betalning, hava inbetalts av samtliga låntagare med undantag av Kinda kanals
aktiebolag.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets ingång till 873,378 kronor 8
öre och vid dess slut till 857,236 kronor 10 öre, därav 584,274 kronor 48 öre
utestående lån och 272,961 kronor 62 öre räntefordringar. Angående utelöpande
lån se årsboken sid. 152.

Spannmålskreditfonden.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 3,561,500 kronor
92 öre och vid dess slut till 3,522,054 kronor 88 öre. Fondens nettofordran
hos låntagare uppgick den 30 juni 1935 till 209,200 kronor 86 öre mot 1,281,168
kronor 40 öre den 1 juli 1934. Årets vinst (räntor) uppgår till 22,054 kronor
88 öre, vilken redovisas i fondens tillgångar. Förra årets vinst, 61,500 kronor
92 öre har tillförts statsregleringen.

Beträffande beviljade krediter, räntesatser och dylikt hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok sid. 57.

Fonden för låneunderstöd.

Av inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 3,608,332 kronor 5 öre,
avse 649,056 kronor 98 öre, låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel
och 2,959,275 kronor 7 öre beviljade anslag för kapitalökning.

Under budgetaret hava med anlitande av beviljade lånemedelsanslag utbetalats Till

Ombyggnad av Jönköpings läns landstings skyddshem

i Höreda...................................... kronor 30,000: —

» Luossavaara—Kirunavaara ab för gråbergsbrytning .. » 1,429,275: 07

» Kalix träindustriab.............................. » 1,500,000:

Summa kronor 2,959,275: 07

25 —

Fondens tillgångar hava vid budgetårets början och slut uppgått till
följande belopp:

1 juli 1934
13,960,943: 63
357,228: 05
14,318,171 :"68

30 juni 1935

Utbetalda lån......................... kronor 10,467,718: 45

Utestående räntefordringar............. » 412,571: 04

Summa kronor 10,880,289: 49

216,360: —

1,415,893: 87
15,950,425: 55

Å fonden kvarstående, ej utbetalda låne medelsanslag.

....................... kronor 216,360: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej tillgodoförda
riksstaten ..................... » —

Summa kronor 11,096,649: 49

1934/35 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
av 7,868,394 kronor 12 öre. Räntor hava influtit till ett belopp av 593,713
kronor 99 öre.

Det å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslaget utgöres av i
riksstaten för budgetåret 1927/28 anvisat anslag till lån åt Ostkustbanans
aktiebolag.

Angående fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående fordringar
hänvisas till årsboken sid. 154.

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade vid budgetårets början och slut följande tillgångar:

1 juli 1934
860,218: 33
6,489,248: 21
5,501,431: 40
134,028,826: 29
146,879,724: 23
23,812,727: 25
123,066,99671)8

30 juni 1935

Kontant i bank......................kronor 1,424,137: 69

Fastigheter, anläggningar, material etc. . » 5,865,567: 82

Innestående i riksgäldskontoret....... » —

Fordringar av statsverket............ » 326,913,470: 23

Summa kronor 334,203,175: 72

Varifrån avgår skulder............... » 62,720,651: 35

Nettobehållning kronor 271,482,524: 37

Fonden har i utgifter haft 52,914 kronor 52 öre. Avskrivning har skett
med 38,914,770 kronor 61 öre. För statsregleringen hava använts 11,059,046
kronor 37 öre utgörande återbetalningar.

Närmare redogörelse återfinnes i riksgäldskontorets årsbok sid. 58, 78
och 123 samt budgetredovisningen sid. 104.

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg.

Fondens tillgångar redovisas vid såväl budgetårets ingång som utgång
med 29,745 kronor 75 öre utgörande utlånta medel.

— 26 —

Fonden för varukredit.

Tillgångarna å fonden, som vid budgetårets ingång uppgingo till 7,225,818
kronor 21 öre, utgjorde vid budgetårets slut 6,173,862 kronor 50 öre, redovisade
som kapitalfordran å utlämnade varukrediter.

Fondens inkomster 1,374,039 kronor 25 öre utgöras av uppdebiteringar.
Under året hava 873,065 kronor avskrivits och 1,552,929 kronor 96 öre använts
för statsregleringen.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
1,229,301 kronor 26 öre, av vilken summa 1,101,276 kronor 15 öre redovisas
såsom fordran hos lagerhusbyggnadskommissionen och 128,025 kronor 11
öre voro innestående i riksgäldskontoret.

Statsverket har hittills icke tillförts några direkta inkomster från fonden.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
19.5 milj. kronor. Behållningen är i sin helhet innestående i riksgäldskontoret.

Enligt kassans balansräkning per den 31 december 1934 uppgingo hittills
avskrivna belopp till sammanlagt 72,293,762 kronor 19 öre. Till fonden hava
med inräknande av det belopp om 8 milj. kronor, som anslagits för innevarande
budgetår, beviljats tillhopa 57 milj. kr., varifrån dock är att draga det belopp
örn 3 milj. kronor, som enligt 1930 års riksdags beslut ställts till A.-B. Jordbrukarbankens
förfogande för avveckling av vissa krediter. Av återstoden
54 milj. kronor hava 26.5 milj. kronor tagits i anspråk för täckande av redan
gjorda förluster. För täckande av återstoden skulle alltså erfordras ytterligare
över 18 milj. kronor.

Under året hava i överensstämmelse med riksdagens beslut från kassan
till riksgäldskontoret överförts dels de av kassan lämnade belåningarna av
tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och
Jämtlands folkbank jämte de däremot svarande insättningarna av tillskottsmedel
samt dels det till A.-B. Bond utlämnade länet, tillsammans 21,680,943
kronor 33 öre.

27 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ i -

Revisorerna avlade den 3 december besök i riksgäldskontoret,
bar ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

Besöket Besök i riksgäldskontoret.

§ 2.

I november 1934 påbörjade riksgäldskontoret en ny form av upplåning Upplåning
mot skattkammarväxlar. Anbud infordrades genom annons och anbudenmot skajtljammed
lägsta diskontosatser antogos. Växlarna löpte på tre månader. Dylika
emissioner ha sedan regelbundet ägt rum varje månad, den sista i december
1935. Emissionerna omfattade först 15 milj. kronor vardera, men höjdes sedermera
till 20 milj. kronor. Vid budgetårets utgång voro därför växlar för
inalles 60 milj. kronor utelöpande. Beloppet var oförändrat i december innevarande
år. Räntan har hela tiden varit låg — i genomsnitt under budgetåret
1934/1935 högst 0.596 % och lägst 0.380 °/o.

Dylika emissioner av tre månaders skattkammarväxlar ha ägt rum även
vid tillfällen, då riksgäldskontoret haft betydande belopp innestående räntelösa
på checkräkning i riksbanken. Lägsta belopp månaderna januari—november
innevarande år på denna checkräkning framgår av nedanstående
sammanställning, där behållningen å statsverkets checkräkning motsvarande
dagar även angives.

Uppgift över minimibehållningarna varje månad innevarande år å Riksgäldskontorets
checkräkning jämte behållningarna å Statsverkets checkräkning

samma dagar.

	Riksgäldskontoret	Statsverket	Summa
S1/l	91,732,830: 13	42,976,931: 04	134,709,761: 17
28/.	88,022,196: 14	64,651,859: 75	152,674,055: 89
19/a	78,400,704: 80	65,258,182: 01	143,658,886; 81
V.	90,834,895: 75	52,612,576: 17	143,447,471: 92
v.	103,635,642: 40	102,427,824: 08	206,063,466: 48
80/.	160,685,857: 17	68,618,427: 56	229,304,284: 73
%	75,258,695: 38	57,926,320: 63	133,185,015: 91
*°ls	60,903,779: 75	50,276,400: 45	111,180,180: 20
>»/,	48,937,863: 24	22,515,308: 45	71,453,171: 69
14/io	16,709,801: 60	45,399,275: 92	62,109,077: 62
9/u	14,559,812: 01	54,375,896: 95	68,935,708: 96

Den 30 november innevarande år var å riksgäldskontorets checkräkning
innestående 14,935,805 kronor. Den 2 december insattes emellertid av statskontoret
ytterligare 100 milj. kronor, varom riksgäldskontoret hade vetskap.

— 28 —

Revisorernas

uttalande.

J er sonregister
till rikets
ständers
protokoll
1809—1866.

Revisorernas

uttalande.

Förvaring av
riksdagshandlingar.

Härav framgår, att riksgäldskontoret ansett sig böra verkställa upplåning,
visserligen efter lågt diskonto, även vid tillfällen, då behållningen å
kontorets checkräkning varit av sådan storlek, att det enligt revisorernas
mening kan ifrågasättas, örn upplåning varit oundgängligen erforderlig.

§ 3.

1917 års riksdag beslöt uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
låta utarbeta och i en upplaga av 800 exemplar till trycket befordra ett fullständigt
personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866. För
ändamålet bemyndigades fullmäktige använda ett belopp av förslagsvis
8,000 kronor för arbetets påbörjande.

Enligt bankoutskottets utlåtande i ärendet (nr 44) beräknades kostnaderna
för arbetets utförande till 14—16,000 kronor, tryckningskostnaderna
däri icke inberäknade. Utskottet stödde sig därvid på en av fullmäktige
verkställd utredning, däri kostnaderna av hörda sakkunniga beräknats till
ovannämnda belopp.

Arbetet är nu slutfört och föreligger i tryck i en volym örn sammanlagt
763 sidor. Upplagan har begränsats till 500 exemplar.

Utöver ovan nämnda anslag av 8,000 kronor har riksdagen sedermera vid
olika tillfällen beviljat 69,500 kronor eller sammanlagt 77,500 kronor. Ytterligare
anslag är dock erforderligt. Kostnaderna hava nämligen uppgått till

för redigeringen ................ kronor 73,177:10

» korrekturläsning ............ » 1,918:50

» tryckningen ................ » 20,045:53

Summa kronor 95,141: 13.

Utan att ingå på frågan huruvida det föreliggande arbetet kan anses ha
ett värde, som svarar mot en kostnad av över 95,000 kronor, anse sig revisorerna
dock böra för riksdagen omförmäla, att de slutliga kostnaderna,
bortsett från tryckningskostnaderna, med omkring 60,000 kronor kommit att
överstiga de beräknade.

§ 4.

Revisorerna hava funnit, att åtskilliga riksdagshandlingar förvaras och
delvis inbindas, örn vilka det kan ifrågasättas huruvida bindning kan vara
nödvändig eller förvaring över huvud taget erforderlig. Sålunda bevaras
avlämnade propositioner, vilka vid avlämnandet föreligga i tryck, i tvenne
exemplar, av vilka det ena inbindes. Detsamma är fallet med ingivna motioner.
I fråga om de olika utskottens handlingar förfares på skilda sätt, på
grund varav de deponerade handlingarnas omfång och art äro av ganska
olika beskaffenhet. För några utskott gäller, att förda protokoll, protokollsutdrag,
remitterade propositioner och motioner, inkomna handlingar och
förslag till utlåtanden — ofta i blyertsmanuskript — bevaras och jämväl
inbindas. I andra fall bevaras endast protokoll, protokollsutdrag och manuskript.

— 29 —

Revisorerna anse sig visserligen icke böra göra något uttalande örn vilka Revisorernas
av dessa handlingar, som böra bevaras och eventuellt inbindas, men vilja tutalande.
dock ifrågasätta, om icke en del av dem utan olägenhet skulle kunna utgallras,
enär de antingen, såsom fallet är med propositionerna, redan vid
avlämnandet utgöras av tryckta handlingar, eller, såsom fallet är med motioner
och manuskript till utlåtanden, sedermera tryckas. Därigenom skulle,
såvitt revisorerna kunnat finna, årligen 10 å 20 band kunna inbesparas, motsvarande
1 å 2 hyllmeter.

§ 5.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för Riksgäldsbudgetåret
1934/1935 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning
till någon erinran eller annat uttalande än vad ovan finnes omförmält.

§ 6.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter Fullmäktiges
den 9 januari 1935 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande Protoko11-än vad som ovan anförts.

§ 7.

Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revi- Angående
sorerna slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvars- anJ^Tf{jj^et
frihet för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision mäktige.
omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter Sifferuppansvarar
den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgälds- gifierna.
kontorets tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1935.

BJ. HOLMGREN.
ERNST HAGE.

O. A. ERNFORS.
HELGE BÄCKLUND

ERNST ÅSTRÖM.
ARTHUR GUSTAFSON.
ELOF B. ANDERSSON.
C. G. OLSSON.

TORSTEN STRÖM.

ERIK FAST.

NILS GABRIELSSON.
C. A. REUTERSKIÖLD.

/

H. Vänner.

— 30

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens revisorer
gjorda uttalanden.

Till Riksdagen.

I sin den 15 december 1935 avgivna berättelse angående granskningen av
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli 1934—30 juni
1935 hava riksdagens revisorer gjort vissa uttalanden beträffande dels upplåning
mot skattkammarväxlar, dels personregistret till rikets ständers protokoll
1809—1866 dels ock förvaring av riksdaghandlingar; och få fullmäktige
härmed avgiva yttrande över vad revisorerna i berörda avseenden
anfört.

Vad först beträffar frågan örn upplåning mot skattkammarväxlar hava
fullmäktige, såsom revisorerna framhållit, regelbundet varje månad från
och med november 1934 infordrat anbud å tre månaders skattkammarväxlar,
och vid samtliga tillfällen hava fullmäktige, även örn riksgäldskontorets
kassaställning i och för sig icke nödvändiggjort ifrågavarande upplåning,
godkänt anbud intill det utbjudna beloppet. Enligt fullmäktiges mening har
det kontinuerliga utbudet av växlar varit ägnat att främja växlarnas avsättning
på fördelaktigast möjliga villkor.

Med avseende å den av revisorerna åberopade sammanställningen över
behållningen å riksgäldskontorets och statsverkets checkräkningar i riksbanken,
vilja fullmäktige framhålla, att då riksgäldskontoret icke äger disponera
sistnämnda räkning för täckande av lånemedelsutgifter, behållningen
å denna räkning saknar betydelse för bedömande av riksgäldskontorets
lånebehov. Beloppet och tidpunkten för riksgäldskontorets upplåning måste
givetvis främst bestämmas med hänsyn till de anspråk, som kunna beräknas
komma att ställas på riksgäldskontoret för utbetalningar å lånebudgeten.
Av synnerlig betydelse härutinnan är emellertid jämväl storleken och arten
av de medel, som äro insatta i riksgäldskontoret mot uppsägning på kort
tid, i främsta rummet statsverkets kassabehållningar. Fullmäktige hava
här nedan sammanställt uppgifter å minimibehållningen å riksgäldskontorets
checkräkning med uppgifter å riksgäldskontorets skuld för till förvaltning
från statskontoret emottagna kassabehållningar, med angivande tilllika
av beloppet utelöpande skattkammarväxlar.

— 31

Datum

1935

’7i

m/2

74

V*

2 Vs

37t

30/

/ 8

3%

37io

9/n

Behållning å riks-gäldskontorets checkräkning	Riksgäldskontorets skuld till statskon-toret för emottagna kassabehållningar	Utelöpande skattkammar- växlar
91.7	145.0	45.0
88.0	145.0	50.o
78.4	145.0	55.o
90.8	145.0	55.o
103.6	145.o	60. o
160.7	245.o	60.o
75.3	195.0	60. o
60.9	195.o	60.o
48.9	160.o	60.o
15.4	135.0	60. o
14.6	135.o	60. o

Uppenbart är, att behållningen å riksgäldskontorets checkräkning med
hänsyn till eventuella uttag å statsverkets kassabehållningar måste hållas
större än eljest vore erforderligt. Behållningen å checkräkningen understeg
emellertid under år 1935 — liksom tidigare i regel varit fallet — avsevärt
skulden för kassabehållningarna. Av sammanställningen framgår, att
ett avbrott i eller en minskning av växelemissionerna visserligen varit möjlig
under första halvåret 1935, men att en sådan åtgärd kunnat avse endast
en kortare tid. Vad angår den av revisorerna särskilt berörda växelemissionen
i december 1935, vilken skedde några dagar efter det statskontoret
insatt 100 miljoner kronor i riksgäldskontoret, vilja fullmäktige i detta sammanhang
meddela, att fullmäktige av detta belopp disponerat 50 miljoner
kronor för inlösen av vid slutet av samma månad förfallande statsskuldsförbindelser.
Å dessa förbindelser har ränta utgått efter en räntefot av 1 7» %>,
vilken avsevärt överstiger medeldiskontot å skattkammarväxlarna.

Med anledning av vad revisorerna anfört beträffande personregistret till
rikets ständers protokoll 1809—1866 vilja fullmäktige framhålla, att riksdagen
prövat anslagsbehovet och anvisat anslag å inalles 77,500 kronor. För
arbetets färdigställande hava fullmäktige ansett nödvändigt att, såsom framgår
av revisorernas sammanställning, utbetala sammanlagt 95,141 kronor
13 öre. Ytterligare anslag är emellertid icke erforderligt, enär ifrågavarande
anslag haft förslagsanslags natur.

Vid uppgörande av det ursprungliga kostnadsförslaget har tydligen en
felkalkylering skett av de av fullmäktige tillkallade sakkunniga, vilka ej
kunnat överskåda de stora svårigheterna vid arbetets utförande. På anmodan
av fullmäktige har personregistrets redaktör, sekreteraren Martin Seth
lämnat följande klargörande översikt över det nedlagda arbetet:

»Att kostnaderna för personregistret — vad angår själva redigeringen —
så väsentligt kommit att överstiga de ursprungligen beräknade, får i främsta
rummet tillskrivas den felaktiga tidsberäkning, som verkställdes av den person,
vilken sedan antogs till arbetets redaktör, och som finnes tryckt i ban -

32

koutskottets utlåtande nr 44 vid 1917 års riksdag. Till grund för denna tidsberäkning
låg genomgåendet av de två första banden av ridderskapets och
adelns protokoll vid 1862/1863 års riksdag. Den beräkningsmetoden visade
sig emellertid föga tillförlitlig, enär svårigheter, som vid denna förberedande
beräkning icke uppmärksammats, sedermera hopade sig. Detta gäller
.samtliga riksstånds protokoll, i alldeles särskild grad bondeståndets. Det
har nämligen varit nödvändigt att i mycket större utsträckning än beräknats
rådfråga de handskrivna originalprotokollen för att söka komma till ett
något så när säkert bedömande av, vilken person som i visst fall avgivit en
motion, valts till ledamot i ett utskott eller avgivit ett yttrande. Namn å
riksdagsfullmäktig och valkrets äro — särskilt beträffande bondeståndet under
flera av de tidigare åren — av den beskaffenhet, att det många gånger
varit hart när omöjligt att med säkerhet avgöra, vem som åsyftas. Det har
sålunda i ett stort antal fall varit nödvändigt att t. o. m. jämföra handstil
och namnteckning i olika motioner och skriftliga anföranden för att med
största möjliga sannolikhet hänföra ett yttrande eller memorial till rätt person.
Icke ens denna metod har alltid varit tillförlitlig för att örn möjligt
förebygga misstag; det har nämligen ofta kunnat konstateras, att vederbörande
begagnat sig av skrivkunnig hjälp. I sådana fall har det varit nödvändigt
undersöka, huruvida ett anförande eller en motion med hänsyn till
sin innebörd med säkerhet kan tillskrivas den ene eller den andre — i ett
och annat fall en tredje — med samma namn. Till denna kategori av svårigheter,
som måst övervinnas, höra även de fall, då undersökning måst göras,
huruvida den ena eller den andra fullmäktigen med samma namn tilläventyrs
varit frånvarande vid ett visst sammanträde. Genom att genomläsa
hela, ofta långa anföranden eller motioner har det i rätt så många fall
kunnat bestämmas, vilken person av flera med samma namn avses. Genom
anlitande av denna utväg har det bl. a. kunnat avgöras, att en handelsman,
som åren 1809 och 1810 representerade Falkenberg, är identisk med en
fullmäktig för Sigtuna åren 1812 och 1815.

Det kan tyckas, som om de tryckta medlemsförteckningarna skulle vara
en säker och uttömmande källa för identifiering av de olika fullmäktige vid
ett riksmöte. Så har det dock icke varit. Bortsett från att medlemsförteckningarna
trycktes vid riksdagens början och att många förändringar ägde
rum under de ofta årslånga riksmötena, kan såsom en särskild svårighet påpekas
sådana fall, då för en viss valkrets en efterföljande fullmäktig har
samma namn som en föregående, men det likväl kunnat fastslås, att det
varit fråga om två olika personer.

Ridderskapets och adelns uppropslistor samt de i riksarkivet förvarade
fullmakterna hava måst genomgås, men de äro tyvärr ofullständiga; fullmakter
saknas för ett och annat — åtminstone något — år och äro sällsynta
beträffande de fullmäktige, som tillkommit under pågående riksmöte.

Mycken och för en lekman otrolig möda har nedlagts på att lämna en så
fullständig och tillförlitlig uppgift som möjligt å riksdagsmännens födelseoch
dödsår. All tänkbar litteratur på området har utnyttjats. Det kan visserligen
anmärkas, att Svenska adelns ättartavlor och Viktor Millqvists arbete
över borgarståndet bort vara uttömmande uppslagsböcker vad adeln
och borgare beträffar, likaså olika Herdaminnen i fråga om prästeståndet.
Tyvärr lia dessa källor dock icke utan vidare kunnat användas. Lämplig
memoarlitteratur och statistiska centralbyråns utdrag av dödböckerna från
och med år 1860 hava rådfrågats med gott resultat.

- 33

Självfallet har allt detta tagit en mycket lång tid i anspråk, något som
bort bättre beaktas redan vid arbetets planläggning. Tyvärr kunde svårigheterna
endast delvis överblickas vid den i november 1916 verkställda tidsberäkningen.

I syfte att påskynda utgivningen av registret överlämnades under arbetets
gång avdelningen om ridderskapet och adeln åt annan person. Det är
att beklaga, att dehna anordning icke i allt givit beräknat resultat, enär huvudredaktören
måst använda mycken tid för att komplettera och tillrättalägga
det av medredaktören utförda arbetet. Alla biografiska uppgifter beträffande
denna avdelning hava exempelvis tillkommit, sedan medredaktören
frånträtt sitt uppdrag.»

Fullmäktige finna det beklagligt, att de verkliga kostnaderna för ifrågavarande
registerarbete så avsevärt överstigit de beräknade men vilja till jämförelse
anföra, att det senaste tioårsregistret (för tiden 1921—1930) medfört
en kostnad av 73,363 kronor 59 öre, mot för ändamålet anvisade 60,200 kronor.
Sistnämnda arbete är visserligen avsevärt större, men materialet till
detsamma finnes samlat i riksdagstrycket och utgivaren har vid arbetets utförande
årsregistren till hjälp. I det här föreliggande fallet hava forskningarna
fått läggas mycket bredare och oförutsedda svårigheter hava uppstått,
något som torde böra beaktas vid bedömandet av kostnadsbeloppet. Att det
färdiga personregistret 1809—1866 har ett synnerligen stort historiskt värde,
torde vara otvivelaktigt.

Beträffande slutligen frågan örn förvaring av riksdagshandlingar har denna
förut varit föremål för riksdagens övervägande. I avseende härå vilja
fullmäktige erinra om följande.

I skrivelse den 14 februari 1912 till fullmäktige hemställde dåvarande
riksdagens bibliotekarie fil. dr V. Gödel, »att herrar fullmäktige hos riksdagen
ville göra framställning därom,

1) att av riksdagens arkivhandlingar måtte för framtiden endast följande
upptagas i riksdagens arkiv för att där förvaras:

a) första och andra kammarens protokoll;

b) utskottens utlåtanden i förslagstryck i den utsträckning, som vederbörande
ordförande eller sekreterare finner vara skäligt;

c) handlingar, som icke äro i riksdagstrycket intagna, såsom kanslideputerades
protokoll jämte inkomna handlingar, utskottens protokoll jämte inkomna
handlingar, riksdagsmannafullmakter och riksdagens revisorers rörande
stats-, riksgälds- och bankoverken protokoll jämte inkomna handlingar; 2)

att en gallring av arkivets handlingar från tiden efter 1867 måtte efter
här framlagda princip få verkställas.»

Som stöd för denna hemställan anförde Gödel följande:

»Omfattningen af de arkivhandlingar, som från riksdagens och kamrarnas
kanslier från utskotten och statsrevisionen årligen öfverföras till Riksdagens
arkiv, uppgår för närvarande till vid pass 7 längdmeter. På grund
af utrymme för denna ganska betydande tillväxt, biet'' det redan år 1904

_ 856G08. Uev.-berättelse ion.5 (ilin. riksgäldskontoret.

— lil —

nödvändigt att till riksarkivet såsom deposition öfverlåta äldre serier, omfattande
handlingar från tiden före 1867. Den tillökning, som sedan dess
skett, gör, att man för närvarande åter står inför samma spörsmål.

Vid en af mig för någon tid sedan hos riksarkivarie!! gjord förfrågan örn
möjligheten af ett fortsatt öfverlåtande af riksdagens arkivalier till riksarkivet
bragtes frågan på tal om utgallring af sådana handlingar, som finnas intagna
i riksdagens från trycket utgifna protokoll med bihang. Riksarkivarien
uttalade såsom sin mening, att dylika handlingar kunde utan något
som helst förfång utgallras, och han framhöll på samma gång, att detta äfven
af utrymmesskäl från riksarkivets sida vore ömkligt, om öfver hufvud taget
riksarkivet skulle kunna upplåta plats för fortsättningen af riksdagens arkivalier.

Det må på samma gång få framhållas, att genom en dylik utgallring en
icke oväsentlig besparing i bindningsköstnad komme att göras. Den saken
kan ju visserligen anses vara af underordnad betydelse, men förtjänar
i alla fall sitt beaktande.

Vid en närmare undersökning af arkivhandlingarna under tiden 1867—
1911, som jag sedermera efter nämnda samtal med riksarkivarien företagit,
har jag i här berörda fråga kommit till följande resultat, som jag härmed
velat för herrar fullmäktige framlägga.

Rörande omfattningen af Riksdagens arkiv, torde såsom generell bestämmelse
kunna fastställas, att endast de handlingar, som icke finnas intagna i
riksdagstrycket, böra bevaras.

Undantag härifrån må dock göras för:

Kamrarnas stenografiska protokoll, hvilka i sin ännu ej korrigerade uppteckning
lämna en exakt framställning af respektive yttrandes uttryck oell
form; samt

utskottens utlåtanden, så till vida att det Öfverlämnäs åt vederbörande ordtorande
eller sekreterare att bevara det eller de förslagstrvck för ett utlåtande,
som kunna anses hafva betydelse för att visa utlåtandets tillkomst.

.Saklöst synas följande handlingar kunna lämnas åsido: kungl, propositioner,
motioner, protokollsutdrag, Riksdagens skrivelser och utskottets utlåtanden
utom i ofvan angifna fall.

Hvad beträffar de båda första grupperna, kungl, propositioner och motioner,
hvilka i egenskap af till Riksdagen inkomna handlingar kunna betraktas
såsom originaldokument och därför mahanda anses värda att bevaras,
särskildt med hänsyn därtill, att en verificering af den tryckta texten från
forskningssynpunkt skulle kunna tänkas i framtiden ifrågakomma, så ma
därom erinras, att hvad angår de förstnämnda, är den egentliga originalhandlingen
bilagd vederbörande statsrådsprotokoll, och beträffande motionerna,
torde dessa få anses vara i tryckt skick fullt auktoriserade, då de utan
anmärkning härutinnan slutbehandlats i Riksdagens kamrar.»

Med åberopande av denna Gödels framställning anhöllo fullmäktige i en
den 28 mars 1912 till bankoutskottet avlåten skrivelse, att utskottet ville utverka
riksdagens bemyndigande till företagande av en utgallring av riksdagens
arkivhandlingar på det sätt som av Gödel föreslagits.

Bankoutskottet hemställde i sitt utlåtande nr 22, att ifrågavarande av fullmäktige
förordade förslag måtte vinna riksdagens bifall. Utskottets hemställan
avslogs emellertid av såväl första som andra kammaren. Det skäl
Som åberopades mot förslaget var, att därigenom viktiga historiska dokument

skulle förstöras. Av särskild betydelse och vartill kan hänvisas är vad som
i detta ärende anfördes i första kammaren av dåvarande professorn sedermera
riksarkivarie!! Sam Clason.

Sedermera ansåg sig Riksdagens besparingskommitté av år 1932 i enlighet
med den uppgift kommittén fått sig förelagd böra undersöka, i vad mån besparingar
kunde ernås genom inskränkning i bindningen och förvaringen avriksdagens
arkivalier. I ett på anmodan av kommittén den 27 oktober 1932
avlämnat yttrande anförde dåvarande överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket
dr Robert Höckert:

»För min del har jag icke kunnat bli övertygad örn de ifrågavarande dokumenternas
värde för historisk forskning och skulle därför kunna upptaga
som mitt eget det av Gödel gjorda förslaget utom vad angår kamrarnas
protokollsutdrag, vilka från och med år 1919 ej längre tryckas och alltså
böra bevaras i manuskript. Men då riksdagen en gång avvisat detta förslag
och jag dessutom förvissat mig örn att det icke skulle kunna vinna den
nuvarande riksarkivariens gillande, vill jag inskränka mig till att föreslå,

att ur riksdagens arkiv utgallras seriebanden av Kungl. Maj:ts propositioner,
samt seriebanden av kamrarnas motioner ävensom av riksdagens skrivelser.

Då propositioner och motioner avgivas i två exemplar och det ena av dessa
exemplar bindes tillsammans med utskottens handlingar, och då det exemplar
av riksdagens skrivelser, som äger rättslig betydelse, avlåtes till Kungl.
Majit och förvaras i Kungl. Majlis kansli, kan mot detta förslag omöjligen
riktas den anmärkning, att därigenom viktiga historiska dokumenter skulle
förstöras.

Föi'' det redan nu strängt anlitade utrymmet i riksdagsbibliotekets magasiner,
skulle en utmönstring av dessa handlingar vara en stor vinst. För
närvarande förvaras i riksdagsbiblioteket riksdagens arkivhandlingar från
och med år 1901. Dessa upptaga ett utrymme av ungefär 121 hyllmeter.
Härav upptaga serierna propositioner, motioner och riksdagens skrivelser
tillsammans omkring 32 hyllmeter.»

Efter synnerligen ingående överväganden i ärendet ingick kommittén den
24 november 1932 till styrelsen för riksdagsbiblioteket nied en skrivelse, i
vilken kommittén framhöll, att enligt kommitténs uppfattning icke någon
annan inskränkning i fråga om arkiveringen av riksdagens handlingar lämpligen
syntes kunna genomföras än att de exemplar av propositionerna och
motionerna, som hittills förvarats bundna i löpande följd (de s. k. seriebanden),
icke vidare syntes böra hänföras till riksdagens arkivalier. Dessa propositioner
syntes i stället kunna bindas i vanliga biblioteksband och införlivas
med riksdagsbibliotekets .samlingar av riksdagstryck, medan berörda
motioner tillsvidare borde förvaras buntade.

Kommittén ville vidare ifrågasätta, huruvida det icke skulle vara tillfyllest
att binda samtliga handlingar, sorn skulle arkiveras — möjligen med undanlag
för konstitutionsutskottets protokoll — i enkla pappband med klotrygg
i stället för som nu i vissa fall skedde i skinnrygg. Genom minskning av antalet
band syntes därjämte viss besparing kunna ernås.

— 36 —

Med hänsyn till att det ankomme på riksdagsbiblioteket att vårda riksdagens
arkivalier, ville kommittén underställa ovanberörda spörsmål biblioteksstyrelsens
prövning för den åtgärd i besparingssyfte, som styrelsen kunde
linna vara möjlig och lämplig. I anledning härav beslöt styrelsen för riksdagsbiblioteket
vid sammanträde den 31 maj 1933 att de hittills i löpande
serier inbundna duplettexemplaren av Kungl. Maj:ts propositioner samt
första och andra kammarens motioner skulle till dess styrelsen annorlunda
bestämde förvaras oinbundna.

Då det ankommer på riksdagsbibliotekets styrelse att till riksdagens bankoutskott
inkomma med förslag till de åtgärder, som — utöver de redan verkställda
— kunna befinnas påkallade i anledning av det av revisorerna gjorda
påpekandet, hava fullmäktige, efter överlämnande av revisorernas nu behandlade
uttalande till riksdagsbibliotekets styrelse för avgivande av yttrande
direkt till bankoutskottet, ansett sig böra på sätt här ovan skett begränsa
sig till att lämna en redogörelse för vad i detta ärende under senare
tid förekommit.

Stockholm den 27 december 1935.

KARL HILDEBRAND.

ERIC HALLIN. ANDERS ANDERSON. GUST. ANDERSSON.

JANNE NILSSON. AXEL LINDQVIST.

Eric Öhlin.