RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1935:RGK)

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1934 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDS KONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1933—30 JUNI 1934

STOCKHOLM 1934
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning ............................................................................................................ 5

Riksgäldskontorets medelsförvaltning ..................................................................... 6

Översikt över riksgäldskontorets rörelse ............................................................ 6

Statsmedel.................................................................................................... 8

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader.......................................... 9

Utbetalning å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning ........................ 14

Riksgäldsverkets fond............................................ 17

Fonden för statsskuldens amortering ............................................................... 19

Fonderade statslån......................................................................................... 20

Tillfälliga statslån .......................................................................................... 20

Allmänna järnvägslånefonden ........................................................................... 21

Bibanelånefonden .......................................................................................... 33

Allmänna byggnadslånefonden ....................................................................... 34

Spannmålskreditfonden.................................................................................... 36

Fonden för låneunderstöd .............................................................................. 37

Fonden för förlag till statsverket .................................................................... 41

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.................................... 42

Fonden för varukredit .................................................................................... 42

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922............... 42

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg................................................... 42

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m. ......................................................... 43

— 5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 17 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 §
av den för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige
i riksgäldskontoret emottaga deras den 8 sistlidna september dagtecknade
berättelse angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1933 blivit vid
föregående revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt
fullmäktige i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari
1934, liava nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda
dag intill den 17 september förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1933/34 med
därtill hörande verifikationer.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och
tabeller, vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation,
för så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående
av denna regel.

— 6 —

Riksgäldskontoret

Till belysande av riksgäldskontorets medelsförvaltning under budgetåret
1933/1934 lämnas här nedan i tablåform en redogörelse över förvaltningens
olika grenar. I berättelsen kommer varje i denna tablå angiven

Översikt över riksgäldskontorets

Debet: Tillgångar den 1 juli 1933 Inkomster å riksstatens In-komsttitlar .................. Inkomster för fonderna •• Fonderna tillgodoföra ka-pitalökningsanslag......... Uttag å statsverkets giro-räkning........................ Skulder den 30 juni 1934	Stats- medel	Riksgälds- verkets fond	Fonden för stats-skuldens amortering	Fonderade statslånen	Till- fälliga statslånen	Allmänna järnvägs- låne- fonden
1	2	Q	4	5	6
52,868,320 276,532,474 116,684,595 23.795,544	418,369,378 567,769,762 28,314,460 411,852,792	4,503,233 3,400,000	311,845,530 4,149,156 2,220,749,383	261.058.000 128.500.000	49,661,476 1,651,220
Summa	469,880,933	1,426,306,392	7,903,233	2,536,744,069	389,558,000	51,312,696
Kredit:
Skulder den 1 juli 1933 ...	—	233,568,571	—	2,122,007,307	236,525,000	—
Utgifter för riksstatens ut-
giftstitlar.....................	297,077,304	—	4,519,460	—	—	—
Utgifter för fonderna ......	—	844,776,368	—	414,736,762	153,033,000	1,757,603
Till statsmedlen överförda:
överskott.....................	—	—	—	—	—	895,240
kapital........................	—	—	—	—	—	1,000,000
Till statens järnvägar över-
förda järnvägar............		—	—	—	—	—
Likvider med statskontoret	75,945	—	—	—	—	—
Insättningar å statsverkets
giroräkning..................	18,333,538	—	—	—	—	—
Tillgångar den 30 juni 1934	154,394,146	347,961,453	3,383,773	—	—	47,659,853
Summa\|469,880,933\|l,426,306,392[	7,903,233\|2,536,744,069	389,558,000\|51,312,696

— 7

medelst örvalt ning.

gren av förvaltningen att bliva föremål för den redogörelse, som kan anses
vara av förhållandena betingad.

rörelse under budgetåret 1933/34.

Bibane- låne- fonden	Allmänna bygg- nads- låne- fonden	Spann-måls-bod! t-fonden	Fonden för låne-understöd	Fonden för förlag till stats-verket	Fonden för kon* troll -tationer ör smör och ägg	Fonden för anordnande av spann-målslager-hus och kylhus	Fonden för varu-kredit	Fonden för mötande av förluster å A.-B. Kredit -kassan av år 1922	Summa
7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
11,660,063	893,276	2,550,155	35,874,792	50,844,415	108,508	1,229,301	7,294,331	19,500,000	655,357,248
	_	_	_	_	—	—	—	—	276,532,474
363,977	20,358	61,501	741,845	—	—	—	—	—	1,143,512,193
—	—	1,000,000	125,000	98,553,799	—	—	—	—	135,542,415
		_	_	_	—	—	—	—	116,684,595
_	—	—	—	23,812,727	—	—	—	-	2,808,710,446
12,024,040	913,634	3,611,656	36,741,637	173,210,941	108,508	1,229,301	7,294,331	19,500,000	5,136,339,371
_	_	_	_	20,331	—	—	—	—	2,592,121,209
	_	_	_	_	_	—	—	—	301,596,764
—	—	—	2,883,135	23,836,061	—	—	—	—	1,441,022,929
	11,164	50,155	599,576	—	—	—	—	—	1,556,135
—	29,092	_	31,232	2,474,825	78,762	—	68,513	—	3,682,424
__	_	_	17,277,266	—	—	—	—	—	17,277,268
—	—	—	—	—	—	—	—	—	75,945
_	_	_	_	—	—	—	—	-	18,333,538
12,024,040	873,378	3,561,501	15,950,426	146,879,724	29,746	1,229,301	7,225,818	! 19,500,000	760,673,159
12,024,040	913,634\|3,611,656\|36,741,63''i	173,210,941	108,508	1,229,301	7,294,331	119,500,000iO,136,339,371

— 8 -

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av
budgetåret uppgingo desamma till 52,868,320 kronor 02 öre och vid dess
slut till 154,394,146 kronor 24 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder uppgingo den 30 juni 1934 till
23,795,543 kronor 90 öre och voro i huvudsak att hänföra till vid sagda
tidpunkter å statsverkets giroräkning i riksbanken innestående då ännu icke
lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering. Vid årets
början redovisades inga skulder.

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

1932/33

Kronor

9,397,696: 64

788,313: 3 4
12,258: 99
9,866: 4 6
706,538: 29

27,823: 72
60,000,000: —
2,960,210: 2 6
175,918,685: ei
249,821,393: 31.

4,270,911: 51
91,650,196: 9 6

8,000,000: —
171,661,715: 6 1

Inkomster.

•

Diverse inkomster (netto)................................

Inkomster av statens produktiva fonder:
Allmänna järnvägslånefonden 895,239: 41
Allmänna byggnadslånefonden 11,164: —

Spannmålskreditfonden ............ 50,155:0 6

Fonden för låneunderstöd........ 599,576:08

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

av allmänna byggnadslånefonden ............

av fonden för statsskuldens amortering

1933/34

Kronor

11,108,419: sa

1,556,134: 5&
29,092: 21

Återbetalda lånemedel .................................... 4,533,032: 81

Medgiven ny upplåning ................................ 259,305,794: 8 5

Summa 276,532,474: —.

U t gifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

(netto) ............................................................ 4,124,599: 6 9

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredc visningen

sid. 98) ........................................ 99,295,547:12

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 108)........ 31,344,155: 5 6

I övrigt (se specifikation

sid. 14) ............................ 162,313,001: 5 4 193,657,157:10

275,582,824: os.

Summa 297,077,303:91.

— 9 —

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1933/34.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen hava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,011,089 kronor 25 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

Kostnaderna för 1933 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 97,756 kronor 28 öre, nämligen:

1932/33

33,696: —

3,026: 75
19,282: 7 6
2,640: —
26,022: —
10,863: 92

414: —

13,642: 14
109,587:5 7

Dagtraktamente till revisorerna ....................

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan
från resp. hemorter till Stockholm och

åter....................................................................

Kostnader för revisorernas resor i landsorten

under revisionsförrättningen........................

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna

under sagda resor ........................................

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän
och vaktmästare....................................

Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare
för mistade avlöningsförmåner ....
Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare,
som åtföljt revisorerna under deras
resor i landsorten....................................

Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utredningar
samt diverse utgifter........................

1933/34

kronor 29,484:—

» 4,407: 7 5

» 15,119: 61

» 3,711: 7 0

> 26,329:17
» 9,000:7 7

819: —

» 8,884:2 8

Summa kronor 97,756: 2 8

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till (netto)
74,629 kronor 57 öre, varav utgivits för

1932/33		1933/34
28,612: 8 3	Fastigheten ........................................................	kronor 26,831:4 5
	Inköp och underhåll av inventarier samt in-
11,497: 3 7	köp av förbrukningsartiklar........................	>>	8,756: o i
19,564: 02	Bränsle ................................................................	»	16,731: 8 7
10,469: 8 2	Elektrisk ström och belysningsmateriel ........	»	12,100: 02
4,775: 5 6	Vatten, sotning och renhållning ....................	y>	4,775: 8 2
3,677: 74	Diverse ändamål ................................................	»	5,434: 4 0
78,597: 34	Summa	kronor	74,629: 5 7

10 —

Kostnader

I Riksdagens första kammare................................................

| Riksdagens andra kammare................................................

Konstitutionsutskottet..........................................................

Statsutskottet ...................................................................

Bevillningsutskottet.............................................................

Bankoutskottet...................................................................

Första lagutskottet...........................................................

Andra lagutskottet .............................................................

Jordbruksutskottet ............................................................

Sammansatta utskott . .........................................................

Särskilda utskott...............................................................

Första kammarens tillfälliga utskott .....................................

Andra kammarens tillfälliga utskott .....................................

Utrikesnämnden ................................................................

Kansli- och tryckeriexpeditionen ........................................

Extra portvakter m. fl.......................................................

Pensioner ........................................................................

Riksdagens restaurang ........................ ............................

Lönenämnden för riksdagens verk.......................................

Personregister till riksdagens protokoll med bihang 1809—1866

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1933 ...............................

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1934 ..............................

Justitie- och militieombudsmannens ämbetsberättelser.............

Riksdagens historia............................................................

Riksdagens lönekommitté............ .......................................

Allmänna omkostnader .......................................................

Diverse ............................................................................

Häri ingå även resekostnadsersättningar.

Summa

för riksdagen.

Arvoden	Rese- kostnads- ersättningar	Tjänstemäns och betjäntes arvoden och dyrtidstillägg	Trycknings-, häftnings- och bindnings-kostnader	Diverse utgifter	Summa
568,771	11	53,186	25	106,281	4 L	] 7,992	45	3,661	82	739,893	04
900,413	33	98,791	32	123,849	24	10,169	20	4,473	82	1,137,696	91
—	—	—	—	16,373	87	241	25	488	35	17,103	47
—	—	10,448	96	59,859	81	2,086	27	1,689	18	74,084	22
_	—	—	—	24,362	29	127	15	1,517	31	26,006	75
_	—	—	—	22,786	90	245	95	897	14	23,929	99
_	_	—	—	14,351	06	78	—	246	10	14,675	16
_	—	—	—	20,881	55	195	25	427	62	21,504	42
	—	—	—	22,042	47	162	68	284	74	22,489	89
—	—	6,163	8 5	1,560	—	—	—	263	10	7,986	95
	—	—	—	6,463	—	548	—	1,111	82	8,122	82
_	_	—	—	2,877	98	—	—	38	—	2,915	98;
—	—	—	—	3,909	99	15	—	106	—	4,030	99!
1 3,496	62	—	—	1,200	—	—	—	—	—	4,696	62
—	—	—	—	52,238	15	95	75	2,598	62	,54,932	521
—	—	—	—	15,339	84	—	—	—	—	15,339	84!
—	—	—	—	5,789	04	—	—	—	—	5,789	04
—	—	—	—	6,500	—	—	—	5,019	50	11,519	50
_	—	—	—	—	—	—	—	358	97	358	97
—	—	—	—	4,700	—	—	—	86	—	4,786	—
—	—	—	—	1,000	—	8,866	02	75	75	9,941	77
—	—	—	—	1,700	—	3,663	—	594	—	5 957	—
—	—	—	—	2,400	—	3,752	94	—	—	6,152	94
—		—	—	600	—	—	—	—	—	600	—
—	—	—	—	—	—	6,479	33	—	—	6,479	33
—	—	—	—	46,501	30	27,622	68	757	55	74,881	53
—	—	—	—	1,635	40	472	59	807	80	2,915	79
—	—	—	—	—	—	490,821	77	61,501	41	552,323	18
—	—	-	—	1,000	—	—	—	754	42	1,754	42
1,472,681	06	\| 168,590	188	566,203	Iso	563,635	28	87,759	C 2	2,858,869	10 4

12 —

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
hava utgått med följande belopp:

1932/33		1933/34
49,761: 39	Arvoden till fullmäktige................................	kronor	45,226: 71
2,677: 05	Resekostnadsersättning till fullmäktige....... Avlöning till:	»	2,882: 25
269,340: 90	Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret Icke-ordinarie befattningshavare i riks-	»	277,150: 95
120,506: 4i	gäldskontoret ............................................	»	112,726: 97
36,360: 43	Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset .. Icke-ordinarie befattningshavare vid riks-	»	34,467: 61
12,791: 28	dagshuset....................................................	»	12,486: 43
25,489: 71	Pensioner och understöd ................................	»	27,341: 8 9
12: 60	Olycksfall.se	»	6: so
516,939: 77	Summa	kronor	512,289: 31

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret hava utgått med följande (netto)
belopp:

1932/33

243: 8 5
5,801: 20
653:05
10,103: 09

4,508: 21
723: 2?
7,773: 6 9
9,330: 45
1,843: 5 6
7,385: 8 9
816:03
1,737: —
50,919: 29

1933/34

Reparationer och underhåll av riksgälds kontorets

lokaler ........................................... kronor 267: 24

Inköp och underhåll av inventarier ................ » 14,986:2 3

Inköp av förbrukningsartiklar ........................ » 1,342:9 5

Kontorsböcker, skrivmateriel m. m................. » 17,454: 5 4

Trycknings-, häftnings- och bindningskostna der.

...................................................................... » 5,068: 5 9

Handbiblioteket .................................................... » 1,021:4 o

Tidningar och tidskrifter, telefonavgifter m. m. » 7,488: 3 8

Elektrisk ström och uppvärmning................... » 9,461:2 7

Städning och rengöring .................................... » 2,817:54

Annonskostnader ................................................ » —

Bidrag till lunchserveringen ............................ » 1,051: 7 8

Diverse utgifter .................................................. » 5,921: 6 o

Summa kronor 66,881: 52

Kontot upptar såsom inkomster utöver utgifterna 49,926 kronor 47 öre.
Inkomsterna utgöras bl. a. av depositionsavgifter till ett belopp av 101,257
kronor 50 öre.

- 13 —

Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden hava belöpt

sig till:

1932/33

18,573: 7 2
785:70
9,290: —

10,589: 9i
2,965: oi
307:50

65,026: —
12,631: 03
103,374: 02
1,619: os
225,161: 9 4

Inlösningsprovisioner........................................

Kostnader för utlottningar ...........................

» » dragningar å premielånen ....

Omkostnader för förvaltning av järnvägs lånefonderna

................................................

Kostnader för riksgäldskontorets årsbok ....
»översikt av statens tillgångar och skulder»
Inköp av obligationspapper samt tryckning

av obligationer och kupongark ................

Kostnader för konvertering av statslån

Kostnader för nya statslån............................

Diverse utgifter ................................................

1933/34

kronor 67,813: 81

» 5,500: 8 4

» 6,734:25

» 11,092:6 8

» 2,677: 33

» 324: —

» 79,808: 20

» 221,403:3 4
» 2,610:8 7

» 26,262:81

Summa kronor 424,228: 13

Om från denna summa dragés inkomster utöver utgifter för 1933 års
andra 4 % statsräntelån, 7,009 kronor 33 öre, erhölles som nettoutgift
417,218 kronor 80 öre.

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med

nedanstående belopp:

1932/33

1,500: —
47,796: 50
7,572: —
7,027: 15

16,096: 5 5
7,931: 9 7

Arvoden till styrelsens ledamöter
Avlöning till tjänstemän vid biblioteket

Pensioner...........................................................•••■

Expenser och diverse omkostnader ................

Kostnader för bibliotekets komplettering och

utvidgning................................

» » bindning ....................................

1933/34

kronor 1,500: —
» 46,921:75

» 7,488: —

» 6,241: 70

» 13,732: 2 7

» 8,439:43

87,924: 17

Summa kronor 84,323: 15

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava under
budgetåret 1933/34 från riksgäldskontoret utgått med 65,026 kronor 59 öre.
Budgetåret 1932/33 uppgick motsvarande summa till 63,281 kronor 16 öre.

Å anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till
bestridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
garn tidigt, redovisats utgifter å tillhopa 64,413 kronor 42 öre. Föregående
budgetår 64,420 kronor 14 öre.

— 14

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

	i Innestående den 1 juli 1933	i Anvisat för budgetåret 1933/34	Summa	Utbetalt under budgetåret	Innestående den 30 juni 1934
	: Kronor	1	Kronor ■ ö.	Kronor	I8-	Kronor	1®.	Kronor \| B.
	1	2	3	4	5
Postverket.		1	1
Inköp av fastigheter (R. 1929/30, 30/31 31/32) .........................................	! 204,600	—			204,600	—	_	_	204,600	_
Mark till landningsplats för flygplan (R. 1932/33) ................................	78,553	99	150,000	—	228,55c	99	42,984	13	185,569	86
Inventarier......................................		—	500,000	—	500,000	—	500,000	—	—	—
Till- och ombyggnad av posthuset Linköping ....................................	I ~	_	200,000		200,000	_	200,000	___	_	_
Försöksanläggning för belysning av luft-f artsleder......................................	1 ! ~	_	50,000	_	50,000	_	27,530	94	22,469	06
Summa	283,153	99	900,000	—	1,183,153	99	770,515	07	412,638	9
Telegrafverket.					•
Inköp och bebyggande av fastigheter (R. 1931/32) ............................	255,500 21,500,000				255,500 33,000,000		45,600 10,000,000		209,900 23,000,000
Fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende (R. 1931/32, 23/33) ...		11,500,000
Telefonstationsbyggnad i kvarteret Je-			2,000,000 200.000	—	2,000,000 200,000				2,000,000 200,000
Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik	—	—		—	—	—	—
Summa	21,755,500	—	13,700,000		35,455,500		10,045,600	—	25,409,900	—
Statens järnvägar.
Elektriska belysningsanläggningar (R. 1930/31, 32/33) ..............................	150,000 218				150,000 218		50,000 1 218		100,000
Förbättrade säkerhetsanstalter för in-seglingen till Trälleberg (R. 1930/3!)	09			09	09
Markförvärv (R. 1930/31) ..................	270.000 134,100 500.000				270.000 134,100 650.000		1 270,000 1134,100 100,000
Rullande materiel för malmtransporterna
Skenfria vägkorsningar (R. 1931/32)......	—	150,000	—	—	—	550,000	—
Anordningar för förbättrad driftsekono-mi vid lokomotivstationer (R. 1932/33)	70,000	_	50,000	__	120,000	_	_	_	120,000	_
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten (R. 1932/33)............	675,000 1,600,000		800,000 9,000,000		1,475,000 10,600,000		175,000 2,700,000		1.300.000 7.900.000
Elektrifiering äv banan Järna—Norr-köping—Malmö m.fl. linjer (R. 1932/33)
Fullbordande av dubbelspåret Tranås — Aneby (R. 1932/33) .......................\|	115,000 50,000				115,000 50,000		50,000		65.000 50.000
F örbättringar vid kol- och vatten stationer 1 (R. 1932/33) .................................1

1 Disponerat för 1933/34 års riksstat.

— 15 —

........................	1	2	8	4	6
Förbättringar å Härnösand—Sollefteå
järnväg (R. 1932/33)........................	130,000	—	240,000	—	370,000	—	370,000	—	—	—
Gångbroar och gångtunnlar (R. 1932/33)	100,000	—	100,000	—	200,000	—	—	—	200,000	—
Statsbana Malung—Vansbro (R. 1932/33)	80,000	—	—	—	80,000	—	80,000	—	—	—
Telefonledningar och kabelarbeten (R.
1932/33) .......................................	30,000	—	100,000	—	130,000	—	15,000	—	115,000	—
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
(R. 1932/33) .................................	580,000	—	500,000	—	1,080,000	—	505,000	—	575,000	—
Elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsingborg	—	—	11,000,000	—	11,000,000	—	—	—	11,000,000	—
Elektrifiering av banorna Stockholm—
Krylbo—Ange och Örebro—Krylbo...	—	—	19,000,000	—	19,000,000	—	19,000,000	—	10,000,000	—
Fortlöpande förstärkning av spåröver-
byggnaden ...................................	—	—	1,200,000	—	1,200,000	—	1,200,000	—	—	—
Förstärkning av spåröverbyggnaden å
banan Södertälje södra— Eskilstuna
central..........................................	—	—	260,000	—	260,000	—	259,600	—	400	—
Förvärvande av Uppsala —Gävle järnväg
m. m...........................................	—	—	13,700,000	—	13,700,000	—	13,690,652	—	9,348	—
Örn- och tillbyggnad av turiststationen
i riksgränsen.................................	—	—	80,000	—	80,000	—	80,000	—	—	—
Utvidgning och modernisering av cen-
tralverkstaden i Örebro ..................	—	—	425,000	—	425,000	—	150,000	—	275,000	—
Summa	4,484,318	09	56,605,000	—	61,089,318	09	28,829.570		32,259,748	—
Statens vattenfallsverk.
En andra tilloppstunnel vid Porjus
kraftstation (R. 1931/32, 32/33).........	300,000	—	—	—	300,000	—	300,000	—	—	—
Inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar
(R. 1931/32) .................................	193,855	04	300,000	—	493,855	04	1 82,030	—	411,825	04
Kraftstation vid Vargön (R. 1931/32,
32/33) .........................................	3,650,000	-	1,650,000	—	5,300,000	—	4,400,000	—	900,000	—
Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk (R. 1932/33).....................	1,500,000	—	2,800,000	—	4,300,000	—	2,300,000	—	2,000,000	—
En andra avloppstunnel vid Porjus
kraftstation (R. 1932/33)..................	150,000	—	—	—	150,000	—	—	—	150,000	—
Kraftstation vid Malfors (R. 1932/33)	1,800,000	—	2,500,000	—	4,300,000	—	1,800,000	—	2,500,000	—
Veckoreglering av Motala ström (R.
1932/33) .......................................	300,000	—	200,000		500,000	—	—	—	500,000	—
Kraftstation vid Sillre........................	—	—	175,000	—	175,000	—	175,000	—	—	—
Summa	7.893,855	04	7,625,000	—	15,518,855	04	9,057,030	_	6,461,825	04
Statens reproduklionsanstalt.
Utökad maskinell utrustning ............	—	—	11,000	—	11,000	—	5,567	81	5,432	69

1 Utgifter efter avdrag av återlevererade lånemedel.

— 16 —

	1		2		3		4		5
Statens utlånirigsfonder.
Avdikningslånefonden ........................	—	—	3,200,000	—	3,200,000	—	2,000,000	—	1,200,000	—
Egnahemslånefonden ......................	—	—	11,700,000	—	11,700,000	—	9,500,000	—	2,200,000	—
Fiskerilånefonden..............................	—	—	200,000	—	200,000	—	200,000	—	—	—
Fjäderfälånefonden (R. 1931/32) .........	160,000	—	—	—	160,000	—	10,000	—	150,000	—
Gödselvårdslånefonden (R. 1931/32, 32/33)	130,000	—	—	—	130,000	—	—	—	130,000	—
Hantverkslånefonden ........................	—	—	50,000	—	50,000	—	50,000	—	—	—
Hemslöjdslånefonden (R. 1930/31) ......	100,000	—	—	—	100,000	—	1 75,000	—	1 25,000	—
Industrilånefonden (R. 1930/31) .........	700,000	—	—	—	700,000	—	600,000	—	1100,000	—
Jordförmedlingsfonden (R. 1930/31)......	480,000	—	—	—	480,000	—	—	—	1480,000	--
Kalkbrukslånefonden (R. 1932/33).........	400,000	—	—	—	400,000	—	—	—	400,000	—
Kommunskogslånefonden (R. 1930/31)...	160,000	—	—	—	160,000	—	—	—	1 160,000	—
Lånefonden för ackordslån och förlags-
lån åt hantverkare ........................	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	1,000,000	—	—	—
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift ..............................	—	—	500,000	—	500,000	—	—	—	500,000	—
Mejerilånefonden (R. 1931/32) ............	1,800,000	—	2,000,000	—	3,800,000	—	800,000	—	3,000,000	—
Slakterilånefonden ...........................	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	—	—	1,000,000	—
Spannmålskreditfonden .....................	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	1,000,000	—	—	—
Spannmålslagerhusfonden (R. 1932/33)	400,000	—	1,700,000	—	2,100,000	—	400,000	—	1,700,000	—
Täckdikningslånefonden (R. 1930/31,31/
32) ...........................................	520,000	—	—	—	520,000	—	—	—	520,000	—
Vattenkraftslånefonden (R. 1932/33) ■	400,000	—	200,000	—	600,000	—	—	—	600,000	—
Västerbottens och Norrbottens nybyg-
ges- och bostadsförbättringslånefond
\|R. 1932/33) .................................	75,000	—	—	—	75,000	—	—	—	75,000	—
Summa	5,325,000	—	22,550,000	-	27,875,000	—	15,635,000	—	12,240,000	—
Fonden för låneunderstöd.
Lån för broförbindelse mellan Rugen
och tyska fastlandet (R. 1931/32)......	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—
Kontrollstationer för smör och ägg (R.
1930/31) .......................................	3,891,492	40	—	—	3,891,492	40	3 78,761	85	1 3,970,254	25
Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet .....................	1,110,000	—	10,700,000	—	11,800,000	—	7,414,597	07	3 4,395,402	93
Socialdepartementet...........................	—	—	115,280,800	—	115,280,800	—	76,691,388	68	38,589,411	32
Kommunikationsdepartementet ........	—	—	16,234,000	—	16,234,000	—	4 4,270,146	65	11,963,853	36
Ecklesiastikdepartementet ..................	125,000	—	3,284,800	—	3,409,800	—	725,000	—	2,684,800	—
Jordbruksdepartementet.....................	—	-	21,146,800		21,146,800	—	8,632,481	87	12,514,318	18
Handelsdepartementet........................	—	—	1,456,000		1,456,000	—	794,184	74	661,815	26
Summa	1,235,000	—	168,102,400		169,337,400	—	98,527,799	01	70,809,600	99

1 Disponerat för 1933/34 års riksstat, men ej avfört i riksgäldskontorets böcker. — 5 Aterlevererade medel
— 3 Därav 440 000 kronor disponerat för 1933/34 års riksstat men ej avförda i riksgäldskontorets böcker.
* Utgifter efter avdrag av aterlevererade lånemedel.

— 17 —

	1		2		1 »		4		5
Sammandrag.
Postverket...................................	283,153	99	900,000		1,183,153	99	770,515	07	412,638	92
	21,755,500 4,484,318 7,893,855		13.700.000 56.605.000 7,625,000		35,455,500 61,089,318 15,518,855	_	10,045,600 28,829,570	_	25,409,900	_
	09		09	09	32,259,748	_
Statens vattenfallsverk .................	04	_	04	9,057,030	—	6,461,825	04
Statens reproduktionsanstalt............	—	—	11,000	—	11,000	—	5,567	31	5,432	69
Statens utlåningsfonder ..................	5,325,000	—	22,550,000	—	27,875,000	—	15,635,000	—	12,240,000	—
	8,000,000 3,891,492	_	_	_	8,000,000	_	_	—	8,000,000	—
Kontrollstationer för smör och ägg...	40	—	—	3,891,492	40	78,761	86	3,970,254	25
Fonden för förlag till statsverket	1,235,000	—	168,102,400	—	169,337,400	—	98,527,799	01	70,809,600	99
Summa	52,868,319	52	269,493,400	—	322,361,719	62	162,871,081	48	159,569,399	89
vgå för 1933/34 års budget dispo-nerade anslagsreservationer .........				_	_	_	558,079	94	5,175,254	25
Återstå kronor	52,868,319 52	269,493,400		322,361,719	52	162,313,001	54	154,394,145	64

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande

fonder, nämligen:

1932/33 1933/34

— Statsregleringsfonden........................ kronor 23,795,000: —

utgörande avskrivning av visst i
fonden för förlag till statsverket
ingående lånekapital.

2,600,000:— Fonden för statsskuldens amortering » 4,519,460:2 5

utgörande täckning av förluster å
lånemedelskapital i olika utlåningsfonder.

228,984,976: 72 Fonderade statslånen........................ » 414,736,762: 30

utgörande försålda obligationer

258,315,000: —

489,899,976: 72.

m. m.

Tillfälliga statslån ........................... » 153,033,000: —

utgörande upptagna lån _

Summa kronor 596,084,222: 55

Av utgifterna för riksgäldsverkets

5,811,082:8 0 fond utgöra................................. kronor 12,567,042:9 7

kapitalrabatter å försålda obligationer.

175,918,685:61 Vidare hava från fonden avförts.... » 259,305,794:85

utgörande medgiven ny upplåning,

2 — 848066. Itev.-berättelse 193b ang. riksgäldskontoret.

18 —

samt såsom omföringar till:

43,538,100: — fonderade statslånen .................... kronor 311,845,530: —

utgörande infriade eller konverterade
lån

236,585,000: — tillfälliga statslån............................ » 261,058,000: —

_ utgörande återbetalade lån

461,852,868:41 Summa kronor 844,776,367:8 2.

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skulle av statens järnvägars icke
räntabla lånekapital ett belopp av 140 miljoner kronor successivt avskrivas
under 30 år. Härför erforderliga medel skulle ställas till riksgäldskontorets
förfogande genom anslag av andra statsinkomster än lånemedel. För berörda
avskrivning har t. o. m. budgetåret 1932/33 avsatts tillhopa 9,800,000
kronor. Under budgetåret 1933/34 har någon omsättning av medel för
detta ändamål icke ägt rum.

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1933 uppgått till 347,961,453 kronor under det att fondens
skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 491,852,791 kronor. Ifrågavarande
tillgångar och skulder framgå av efterföljande sammanställning.
Beträffande riksgäldskontorets inom linjen förda skulder hänvisas till årsboken
sid. 105.

1 juli 1933
Kronor	ö.
70,790,662	21
2,566,569	36
150,000	_
4,688,683	80
380,500	—
100,000,000	—
110,000,000	—
13,822,972	_
4,000,000	—
2,500,000	—
15,648	34
109,454,342	51
418,369,378	: 22!

30 juni 1934
Kronor	ö.
70,688,510	31
23,795,000	—
6,212,670	—
4,199,096	40
12,000,000	—
300,000	—
3,382,279	62
100,000,000	—
1,700	—
13,822,972	—
4,000,000	—
2,500,000	—
40,701	18
106,731,606	70
286,917	41
347,961,453	62

Tillgångar:

Fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:

krediten å 60 milj. kr............................ 60,000,000: —

» » 13,5 » » ........................... 10,688,510:31

Fordran hos statsverket för anslaget avskrivning av visst i
fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital

För täckande av vissa kursförluster...........................

Förskott till banker och bankirhus för inlösen av obligationer
och räntekuponger m. m...............................

Förskott till svenska spannmålsföreningen..................

Till riksgäldskontorets kassör utgivet förskott ............

Uppköpta svenska statsobligationer ...........................

Förräntade medel ...................................................

Skandinaviska kreditaktiebolagets 5 7» % förlagsbevis av år 1932

Lån till Skandinaviska kreditaktiebolaget ........................

Lån till vissa järnvägsaktiebolag ....................................

Fordran hos aktiebolaget Dur .......................................

» » » Lod .......................................

» » » Metoden....................................

Riksgäldskontorets postgirokonto ....................................

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ....................

Förskotterad amortering å vissa övertagna lån..................

Summa

— 19

1 juli 1933		30 juni 1934
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Skulder:
235,893	59	Pensionsfonden ............................................................	260,112	70
59,776	29	Bergsjö bredspårsfond ..................................................	73,583	10
11,500,000	—	Av domänverket till förvaltning överlämnade medel .........	8,500,000	—
		Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade
AQ 190			40,084	64
		Exportkreditfonden ......................................................	382,135
		Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehåll-
110,000,000			165,000,000	—

4,503,232	86	Fonden för statsskuldens amortering ..............................	3,383,772	61
		Fonden för låneunderstöd:
216,360	—	lån till Ostkustbanans aktiebolag .................................	216,360	—
		Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
19,500,000	—	av år 1922 ...............................................................	19,500,000	—
		Tillskottsmedel för återställande av Göteborgs Handelsbanks
13,822,972			13,822,972	_

		Tillskottsmedel för återställande av Uplands Enskilda banks
4,000,000			4,000,000	—

		Tillskottsmedel för återställande av Östergötlands Enskilda
2,500,000	—	banks grundfond.........................................................	2,500,000	—
7,869,781	11	Fonden för återlevererade lånemedel ............ .................	19,233,944	84
1,161,840	74	Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden	847,420	70
3,912,646	65	Fonden för annuitetslikvider ..........................................	4,138,621	35
920,391	49	Förfallna, icke inkomna obligationer .............................	3,010,231	30
451,997	55	Obeställbara räntor m. ..............................................	493,106	97
—	—	Vinst vid inlösen av 1923 års premieobligationslån............	12,056,300	—
52,868,319	52	Innestående reservationer å lånemedelsanslag.....................	154,394,145	6 4
233,568,570	18	Summa	411,852,790	85

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret
redovisas såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar
icke till någon del tagits i anspråk.

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1933 hade en behållning
av 4,503,232 kronor 86 öre, har ökats med 3,400,000 kronor, utgörande
avsättningen enligt det å 1933/34 års riksstat för fonden uppförda
förslagsanslaget.

Däremot har fonden minskats med ett belopp av 4,519,460 kronor 25 öre,
vilket disponerats för täckande av förluster å lånekapital, nämligen

20 —

Vattenkraftslånefouden ...........

Luf tf artslånefonden...................

Kraftledningslånefonden .......

Hemslöjdslånefonden ...............

Rederilånefonden........................

Industrilånefonden....................

Allmänna järnvägslånefonden

.............. kronor 48,655:14

.............. » 289,691:3 4

.............. » 43,063: 13

.............. » 2,800: —

............. » 390,000: —

.............. » 647,967:3 5

.............. » 3,097,283:2 9

Summa kronor 4,519,460: 2 5.

Vid budgetårets utgång bade alltså fonden för statsskuldens amortering
en behållning å 3,383,772 kronor 61 öre.

Fonderade statslån.

Redogörelse för de fonderade statslånen meddelas i riksgäldskontorets årsbok
sid. 14 och tab. 8—10.

Tillfälliga statslån.

Vid budgetårets ingång utgjordes den tillfälliga statsskulden av försålda
skattkammarväxlar till ett belopp av 25,000 kronor, återstoden, 210 miljoner
kronor, av den tillfälliga kredit å ursprungligen sammanlagt 214,700,000
kronor, som riksgäldskontoret år 1932 av riksbanken erhållit mot statsskuldförbindelser
för genomförande av stödauktionen åt Skandinaviska
kreditaktiebolaget (se vidare 1932 års årsbok sid. 20 och 42), samt av från
riksbanken till riksgäldskontoret överförda 26,500,000 kronor, utgörande
aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken, i samband varmed
riksgäldskontoret till riksbanken utfärdat statsskuldbevis å nämnda
belopp.

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick således vid budgetårets
ingång till 236,525,000 kronor.

Vid budgetårets utgång återstod av ovannämnda statsskuldsförbindelser ä
214,700,000 kronor ett belopp av 100 miljoner kronor, samt kvarstod statsskuldbeviset
å 26,500,000 kronor. Därjämte redovisas i tillfällig skuld reverslån
å 2 miljoner kronor övertagna i samband med statens förvärvande av
Uppsala-Gävle järnväg. Några utelöpande skattkammarväxlar funnos icke
vid denna tidpunkt.

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick således vid budgetårets
utgång till 128,500,000 kronor.

21 —

Allmänna järnvägslånefonden.

Fondens inkomster ha under budgetåret uppgått till 1,651,220 kronor 23
öre, utgörande bolagen debiterade räntemedel.

Fondens utgifter, som uppgått till 2,757,603 kronor 27 öre, därav nedanstående
hänföra sig till verkställda avskrivningar å nedanstående från fonden
utgivna lån.

Mellersta Östergötlands nya jämvägsaktiebolag ........... kronor 251,956: 2 9

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag ................................ » 37,000: —

Uddevalla—Lelångens jämvägsaktiebolag........................ > 1,468,646:9 8

Summa kronor 1,757,603: 2 7

1933/34 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
å 1,000,000 kronor. Någon utbetalning av nya lån från fonden har icke
ägt rum.

Fondens tillgångar vid budgetårets början och slut redovisas sålunda:

Den 1 juli 1933
kronor

Utlämnade lån ............................................ 38,317,993:41

Utestående räntefordringar........................ 9,701,641: 47

Summa 48,019,634: 8 8

Den 30 juni 1934
kronor

36,463,197: 6 9
9,869,234: 7 8
46,332,432: 4 7

Järnvägen Varberg—Ätran ................... 300,000: —

Järnvägen Brittatorp—Sävsjöström —

Älghult .................................................... 180,000: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej redovi visade

i riksstaten...................... 1,161,840: 7 4

Totalsumma 49,661,475: 6 2

300,000: —

180,000: —

847,420: 70
47,659,853:17

I fråga om utlämnade lån och utestående fordringar hänvisas till efterföljande
specifikation.

— 22 —

Specifikation av

Utbetalt belopp	Löpande låns ursprungliga belopp	Annu- itet %	Ränte- fot %
1,102,250	—	1,102,250	—	5	4.5
500,000	—	500,000	—	5	4.5
4,795,000	—	4,795,000	—	5	4.5
5,295,000	—	5,295,000	—	—	—
1,165,000		1,165,000		5.4	5
150,000	—	150,000	—	5.4	5
1,315,000	—	1,315,000	—	—	—
2,100,000	—	2,100,000	—	5.4	5
	_	100,000	_	5	4.5
—	—	150,000	—	5	4.5
643,000	—	250,000	—	—	—
505,000	—	505,000	—	—	10,000 kr. årl.
500,000	—	500,000	—	5	4.5
119,000	—	119,000	—	5	4.6
619,000	—	619,000	—	—	—
290,000	—	290,000	—	5	4.5
785,000	—	500,000	—	5Vi«	4.5
2,500,000	—	2,500,000	—	5	4.6
—	—	150,000	_	5	4.5
—	—	65,000	—	5	4.5
573,250	—	215,000	—	—	—
1,200,000	—	1,200,000	—	5	4.5
1,300,000	—	1,300,000	—	5	4.5

Ab. Blekinge kustbanor (jv Karlshamn—Ronneby
Gullbärna; utbet. 1888—90, 93)......................

Borås—Alvesta jvab

Nr 1 (jv Borås—Svenljunga; utbet. 1884, 87)---

Nr 2 (jv Borås—Alvesta; utbet. 1901—03).......

Summa

Borås—Jönköpings jvab (jv Gånghester—Ulricehamn) Nr

1 (utbet. 1917-18).............................

Nr 2 (utbet. 1918)....................................

Summa

Dal— Västra Värmlands jvab (jv Mellerud—Billingsfors;
utbet. 1923, 25, 27—28)..........................

Eksjö—Österbymo jvab (jv Eksjö—Österbymo; ut
bet. 1917—18)1

Nr 1 (regi. 1930) .........................................

Nr 2 (dito) ..................................................

Summa

Falkenbergs jvab (jv Holsljunga—Limmared; utbet.
1902, 05) * .............................................

Gotlands jvab

Nr 1 (jv Visby—Hemse; utbet 1877—79) ...

Nr 2 (jv Västkinde—Tingstäde; utbet. 1899—1902)

Summa

Hälsingborg—Hässleholms jvab (jv Klippan—Röstånga;
utbet. 1892—93)..............................

Karlshamn—Vislanda jvab (jv Vislanda—Bolmen;
utbet. 1877—78)“ ..........................................

Kil—Fryksdalens jvab (jv Kil—Torsby; utbet. 1911
—12, 14—15) ...............................................

Klintehamn—Roma jvab4

Nr 1 (regi. 1931) ................••.........................

Nr 2 (dito)...................................................

Summa

Lysekils jvab (jv Lysekil—Smedberg; utbet. 1911—
12, 15) .........................................................

Malmö jvab (jv Malmö—Tomelilla; utbet. 1892—
94, 96) .........................................................

— 23 —

utestående lån.

Under budgetåret 1933/34 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1934	Anstånds- ränta	Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1933	den 30 juni 1931	den 1 juli 1933	den 30 juni 1934
88,457	65	446,858	78	109,252	41	633,271	12	566,165	51	32,855	43	—
50,000	_	152,875	01	47,352	50	242,544	47	200,227	51	—	—	—
239,750	—	3,418,282	78	343,341	98	3,961,556	46	3,876,564	52	—	-	—
289,750	—	3,571,167	79	390,694	48	4,204,100	93	4,076,792	03	—	_	—
1		1,150,309	35	255,355	88	1,791,610	63	1,868,406	; 781	409,988	1 47\|	494,954	01
	—	148,108	60	23,298	61	215,534	4 2	225,153	24	47,222	98	57,893	66
__	—	1,298,417	85	278,654	49	2,007,145	05	2,093,559	97	457,211	45	552,847	67
—	—	2,100,000	—	214,555	98	3,094,661	08	3,236,796	67	764,715	28	917,316	37
5,000		97,860	91	_	_	100,646	20	100,062	78	_	_	—	— \|
—	—	150,000	—	—	—	150,000	—	150,000	—	—	-	—	—
5,000	—	247,860	91	—	—	250,646	20	250,062	78	—	—		1
—	—	452,520	26	44,300	—	795,853	01	828,077	13	372,478	75	413,036	56
25,000		7,621	61	74,243	06	106,162	29	82,036	16	—	—	—	—
5,950	—	76,674	40	5,600	—	86,445	40	83,999	57	—	—	—
30,950	—	84,296	01	79,843	06	192,607	69	166,035	73		—	—	\|
14,500		142,876	48	16,094	38	170,063	54	162,167	72	—	—	—
25,312	50	338,497	69	—		355,976	95	346,113	89	—		—
125,000	—	2,216,008	80	281,334		2,605,26(	78	2,580,165	61			—
_		150.00C	—	_		150,000	—	150,000	—	—		—	—
—		65,00C	—	—		65,000	—	65,000	-	—		—	—
—		215,001	>-	—		215,000	—	215,000	1 —	—		—	I_
25.00C	-	1,075,295	67	118,176	62	1,225,635	28	1,249,900	2	11,99''	u	48,751	79
_		827,084	68	129,234	61	1,036,07$	4!	1 l,077,38f	&	133,771	6	205,531	42

— 24 —

köping—Skebokvarn; utbet. 1905, 08)s

Ellersta Östergötlands nya jvab (jv A
Ödeshög; utbet. 1888—90)6

Xr 1..............................................

Nr 2..............................................

Summa

holmen; utbet. 1908—10)’

Nr 1 ..............................

Nr 2..............................

utbet. 1883—86)......................................

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jvab (p
Norrköping—Söderköping och Kummelby—Arkö
sund samt Valdemarsvik—Söderköpingmed hamn
spår till sjön Yxningen; utbet. 1893—95,

07, regi. 1932) 8 ......................................

bo; utbet. 1877—79)°

Nr 1........................

Nr 2........................

lidaberg—Bers -

Nr 1 (utbet. 1899—1901)1''
Nr 2 (regi. 1914)11 .........

Skara—Timmersdala nya jvab (ogulden köpeskilling
för Skara—Timmersdala jv; utlämnat 1925,
övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab
1929)1*.............................................. ...

Skövde-Axvalls jvab (jv Skövde—Axvall; utbet1902,
05)13

Nr 1 (regi. 1927)14.......................................

Nr 2 (dito) ................................................

Summa

Slite—Borna jvab (jv Slite—Roma; utbet. 1900,

02)15............................................................

Stockholm Rimbo jvab (jv Stockholm—Rimbo;
regi. 1931)10..................................................

Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jvab (jv Enköping—Enåker;
utbet. 1904—06).....................

Utbetalt	■Urspr. belopp	Annui- tet	\| Ränte fot
- 532,5(X	)-	j 532,501	) —	5	4.5
		118,016	76	5	4.5
—		118,018	77	5	4.5
a 300,001	) —	236,03	7 53		—
	_	280,000	—	5	4.5
—	—	100,000	—	5	4.5
i\| 799,600 j	—	380,000	_	—	—
• 1 500,000 1	—	500,000	—	5	4.5
V .’ 244,000	—	500,000	—		4.5
		1,787,660	27	5.4	4.5
—	—	3,384,321	69	5.4	—
3,615,000	—	5,171,981	96	—	—
	—	1,284,440	80	5	4.5
—	—	300,049	94	—	fritt
1,545,500	—	1,584,490 \|	74	—	—
352,500		125,000		5.4	5
_		535,574	40		5
363,500		386,000		5	4.5
363,500	-	931,574	to	_ 1	—
339,000		50,000-		5	4.5
500,000		211,000		5	4.5
1,028,700		1,028,700		5	4.4

— 25 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds ränta		Fordran lJi 1933	Fordran s0/e 1934	Förfallet 1 1933	h	Förfallet so/« 1934
28,500	—	—	—	47,254	93	86,368	60	57,868	60	39,113	67	10,613	67
				_	_	118,018	76	_	_	_	_	_	—
3,388	58		—	—		137,123	37	—	—	19,030	53	—	—
3,388	58	—		—	—	255,142	13		_	19,030	53	—	—
		280,000				280,000		280,000	. •		_	_	_
—	—	98,431	49	—	—	114,941	—	120,150	21	16,125	—	22,000	—
—	—	378,431	49	—	—	394,941	—	400,150	21	16,125	—	22,000	—
—	—	170,215	32	49,093	75	231,010	87	235,098	14	25,621	53	51,250	—
25,000	-	497,500	—	—	—	522,500	—	519,887	50	25,000	—	25,000	—
		1,636,745	82			1,749,124	70	1,821,210	69	98,946	99	195,480	64
—	—	3,255,052	66	—	—	3,503,707	31	3,611,038	11	187,779	09	316,635	68
75,000	—	4,891,798	48		-	5,252,832	01	5,432,248	80	286,726	08	512,116	32
_		1,284,440	80	168,961	43	1,533,402	23	1,573,402	23	80,000	—	120,000	—
—	—	300,049	94	_	—	300,049	94	300,049	94	—	—	—	—
—		1,584,490	74	168,961	43	1,833,452	17	1,873.452	77	80,000	—	120,000	—
703	55	120,225	45			120,929		120,225	45	—	—	—	—
				23,791	27	468,813	01	453,139	10	445,021	74	429,347	83
19,800	—	380,122	07	—	—	391,311	81	388,674	82	—	—	—	—
19,800	—	380,122	07	23,791	27	860,124	32	841,813	92	445,021	74	474,347	83
—	—	50,000	—	—	—	50,000		50,000	—	'' —	—	—	—
10,550	—	207,690	44	—	—	213,541		212,363	47	—	—	—	—
51,435	—	814,271	60	126,843	—	983,126	24	968,494	48	—	—	—	—

— 26

Sävsjöström—Nässjö jvab (jv Sävsjöström—Nässjö;
utbet. 1913—16).............................................

Södra Dalarnes jvab

Nr 1 (jv Krylbo—Borlänge; utbet. 1879—82)......

Nr 2 (jv Borlänge—Insjön; utbet. 1883—86)......

Nr 3 (jv Knippboheden—Rättvik; utbet. 1913, 16)

Summa

Tidaholms jvab (jv Tidaholm—Vartofta; utbet.
1905-06, 09) ................................................

Trollhättan—Nossebro nya jvab (ogulden köpeskilling
för Trollhättan—Nossebro jv; utlämnat 1925;
övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab
1929)''5.........................................................

Uddevalla—Lelångens jvab (jv Uddevalla—Delängen;
utbet. 1895-96)1’

Nr 1 (regi. 1933).............................................

Nr 2 (dito) ...................................................

Nr 3 (dito) ...................................................

Summa

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga jvab (jv Uddevalla—Herrljunga
och jvs ombyggande till normalspårig;
utbet. 1865—67, 98)1®VT...................

Uppsala—Enköpings jvab (jv Uppsala—Enköping;
utbet. 1909, 13).............................................

Varberg—Borås jvab (jv Varberg—Borås; utbet.
1879—81)......................................................

Ab Vetlanda jv (jv Vetlanda—Sävsjö; utbet. 1883,
85—86)........................................................

Vimmerby—Ydre jvab (jv Vimmerby—Hällefors;
utbet. 1923, 26) ............................................

Väderstad—Skänninge—Bränninge jvab (jv Väderstad
—Bränninge; utbet. 1912—13,15,18) ...............

Västergötland—Göteborgs jvab

Nr 1 (jv Skara—Kinnekulle och Vänern; utbet.
1887—89)..................................................

Nr 2 (jv Mariestad—Gössäter; utbet. 1890—91)...

Summa

Ölands jvab (jv Borgholm—Böda och Borgholm—
Näsby; utbet. 1905, 07—08, 08—10)19

Nr 1............................................................

Nr 2...........................................................

Summa

Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
2,581,500	—	2,581,500	—	5	4.5
2,375,000	_	2,375,000	_	5	4.5
950,000	—	950,000	—	5	4.5
1,252,000	—	1,252,000	—	5	4.5
4,577,000		4,577,000	—	—	—
510,000	—	510,000	—	5	4.5
555,000	—	225,000	—	5.4	5
_	_	200,000
—	—	200,000	—	—	—
—	—	200,000	—	—	—
1247,000	—	600,000	—	—	—
3,840,000	—	2,600,000	—	5	4
1,040,000	—	1,040,000	—	5	4.5
2,600,000	—	2,600,000	—	5	4.5
300,000	—	300,000	—	5	4.5
825,000	—	825,000	—	5.4	5
788,500	—	788,500	—	5	4.5
324,000	_	324,000	_	5	4.5
305,000	—	305,000	—	5	4.5
629,000	—	629,000	—	—	—
		400,000			fritt
—	—	400,000	—	5	4.5
1369,500	—	800,000	_	—	—

— 27

Inbetalt	Återst.		Anstånds-		Fordran */	1 I	Fordran 30/s	Förfallet V	7 I	Förfallet 80	/•
kapital		ränta		1933		1934		1933	1	1934
129,075		2,313,229	*5	273,832	n	2,685,845	321	2,665,753	79	—		—
118,750	_	357,450	20	345,468	76	811,415	83	710,961	58	—	—	—
47,500		570,887	55	—		604,998	82	583,660	95	—	—	—
62,600	—	1,097,116	88	92,953	37	1,227,700	47	1,214,755	58	—	—	—
228,850	—	2,025,454	43	438,422	38	2,644,115	IS	2,509,378	11	—	—	—	—
25,921	46	403,692	59	43,781	26	469,842	17	462,561	85	—	—	—	—
13,515	72	216,405	80	—	—	229,828	22	227,196	04	—	—	—	—
		200,000				1,280,988	33	200,000	___	364,687	84	—	—
—	—	200,000	—	—	—	365,687	23	200,000	—	101,247	99	—	—
—	—	200,000	—	—	—	421,971	42	200,000	—	116,831	48	—	—
—	-	600,000	—	—	—	2,068,646	98	600,000	—	582,767	31	—	—
141,952	47	758,632	75	—	—	875,391	78	769,886	23	200,127	93	200,211	88
—	—	1,011,550	31	99,063	62	1,886,266	89	1,960,942	47	895,111	63	981,831	58
130,000	—	391,313	72	367,638	89	877,728	15	767,757	17	—	—	—	—
—	—	197,000	67	33,985	62	370,125	06	383,861	01	231,725		256,097	92
—	—	825,000	—	73,276	96	1,140,098	98	1,193,318	47	244,315	96	302,067	72
—		788,500		58,809	06	1,745,969	36	1,811,994	84	993,670	37	1,068,352	30
26,896	82	121,052	22	26,914	44	172,371	26	151,598	22	10,174	78		—
24,348	44	141,778	65	28,136	86	193,694	n	176,277	82	8,528	61		—
51,241.	St	262,830	87	55,051	Si	366.061.	37	327,871	04	18,70.	34		—
		400,000	—			400,000	-	400,000	-	_		_	_
41,915	i	391,443	65	—		424,14?	76	400,251	1C	21,56(	96	—	—
41,912? i s\| 791,44c	6a!	-	824,145	76	800,251	10	21,561	9t	—	—

— 28 —

Östra Blekinge jvab

Nr 1 (jv Gullbärna—Torsås; utbet. 1897

Nr 2 (dito; regi. 1910)20 ....................

Nr 3 (jv Gullabo—Torsås; utbet. 1917—18)

Su nima

Östra Centralbanans jvab21

Nr 1 (jv Linköping—Vimmerbv; utbet. 1899
—1902) ............................“.............

Nr 2 (dito; regi. 1916)22 .....................

j e .

Nr 3 (jv Bjärka—Åtvidaberg; utbet. 1905—06) [
I Nr 4 (dito; regi. 1922)53 .....................

Östra Smålands jvab (ogulden köpeskilling vid
inköp av jv Ruda—Älghult och Ruda—Finnsjö
—Oskarshamn; regi. 1933)24 .....................

Bibanelånef onden:

Dal—Västra Värmlands jvab (jv Billingsfors!
—Arvika)

Utbetalt	j Urspr. belopp \|	Annui- tet	Ränte- fot
537,500	—	537,500		5	4.5
—	—	108,000	—	5.5	4.5
248,500		248,500	—	5.4	5
786,000	—	894,000	_	—	—
1,710,000	—	1,710,000	—	5 73,000	4.5
	—	1,342,046	46	kr. Ari.	4.5
290,000	—	290,000	—	5 7,300	4.5
—	—	125,000	—	kr. årl.	5
2,000,000	_	3,467,046	46	~	—
2,232,300	_	200,000	_	5	4.5
2653,929,100	:	6 50,843,543	56		å */3 av lånet 5 %, åter-
5,622,000	-	5,622,000	_ j	5.4	stoden fritt
3,014,400	— 1	3,014,000	-i	5-4	dito
8,636,400	—I	8,636,400	—	j	—

1 Av ränte- och kapitalskulden å det ursprungliga lånet hava bildats två nya lån å tillsammans
250,000 kr. och ett belopp av 657,048 kr. 69 öre under budgetåret 1931/32 avskrivits.
Se 1931 års berättelse sid. 79.

2 Å detta lån verkställdes år 1928 under vissa villkor avskrivning av oguldna räntor å
192,713 kr. 19 öre. Se 1928 års berättelse sid. 148. Då villkoren icke uppfyllts, har uppskrivning
till ursprungliga beloppet under budgetåret 1931/32 ägt rum.

3 Lånet blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag dels genom avskrivning och dels
genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kr.

4 År 1931 ha 790,709 kr. 21 öre avskrivits. Av återstoden av bolagets skuld ha bildats
två nya lån. Ränta debiteras icke och annuitet erlägges icke för tiden till den 1 juli
1939. Å lån nr 1 erlägges annuitet första gången den 30 juni 1940 och i fråga örn lån
nr 2 äga riksgäldsfullmäktige påfordra erläggande av annuitet fr. o. m. den 1 juli 1939,
örn bolagets ställning så befinnes medgiva.

5 Jv har fr. o. m. 1 juli 1932 övertagits av statens järnvägar, varvid till statens järnvägars
fond överförts återstående kapitalskuld 442,552 kr. 41 öre. Den i tabellen uppförda
inbetalningen utgöres av överskott av jv i likvidation.

6 Ar 1928 övertogs Mellersta Östergötlands jvabs lån av Mellersta Östergötlands nya

jvab. Se 1929 års berättelse sid. 202. År 1931 har detta bolag avträtt sin egendom till

konkurs. 1934 avskrevs den resterande delen av bolagets skuld, 251,956 kr. 29 öre.

7 Ä Mjölby—Hästholmens nya jvabs lån ha år 1927 avskrivits 1,192,486 kr. 74 öre. Annuitet
erlägges t. v. endast å 100,000 kr.

8 Under budgetåret 1932/33 avskrevs 530,924 kr. 64 öre. Samtidigt bildades eli nytt lån
å 500,000 kr.

9 Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvabs båda lån ha bildats vid den reglering av bolagets
skuld, som ägde rum år 1924. Se 1925 års berättelse sid. 200.

10 Å detta lån har år 1929 avskrivits 203,964 kr. 2 öre. Ränta utgick till den */io 1933

endast med 40,000 kr. Annuitet utgår icke intill den Vio 1934.

11 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1914 års berättelse sid. 229.

12 Löpande lånet uppkommet vid jvs försäljning till Västergötlands—Göteborgs jvab.
Se 1925 års berättelse sid. 228.

29 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds- ränta		Fordran l/7 1933	Fordran so/e 1934	Förfallet 1 1933	h	Förfallet *®/6 1934
		461,627	79	50,842	71	619,225	13	644,892	38	188,593	41	225,251	16
_	—	96,333	71	—	—	117,854	92	123,173	98	45,975	52	54,266	56
_		248,500	—	22,803	69	333,498	33	349,037	20	70,292	63	87,675	84
—	—	806461	50	73,646	40	1,070,578	38	1,117,103	56	304,861	56	367,193	56
		1,303,271	03	177,766	74	1,481,037	77	1,481,037	77	_	_	—	—
—	—	1,103,352	13	—	—	1,103,352	13	1,103,352	13	—	—	—	—
—	—	241,014	41	35,898	88	276,913	29	276,913	29	—	—	—	—
—	—	113,422	10	—	-	113,422	10	113.422	10	—	-	—	-
—	—	2,761,059	67	213,665	62	2,974,725	29	2,974,725	29	—	—	—	—
	-	200,000			—	200,000	_	200,000		-	—	—	—
1,580,819	37	36,463,197	69	3,809,258	17	48,019,634	88	46,332,432	47	6,203,786	60	6,483,577	59
		5,622,000		635,216	57	7,399,621	15	7,642,389	97	1,111,183	74	1,370,756	72
—	—	3,014,400	—	340,589	99	3,760,441	44	3,881,650	07	388,711	48	518,930	16
—		8,636 400	—	975,806 56	11,160,062	59	11,524,040	04	1,499,895	22	1,889,686! 88

13 Båda lånen lia uppkommit vid den reglering av bolagets skuld å det ursprungliga
lånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års berättelse sid. 152.

14 I samband med erläggande av annuitet å lån nr 2 avskrivas årligen 37,000 kr., som
i första hand avse ränta å den del av lån nr 1, som ej utgör anståndsränta, beräknad
efter 5 procent. Å lån nr 1 upptagen anståndsränta ingår i summan för lånebeloppet.

15 Är 1926 avskrevos 30,000 kr. och år 1928 647,472 kr. 74 öre. Ränta debiteras ej och
annuitet erlägges ej för tiden till den 1 juli 1937.

16 År 1931 ersattes, efter verkställd inbetalning av visst skillnadsbelopp och askrivning
å anståndsränta, återstående kapital- och ränteskuld med ett nytt lån å 211,000 kr.

17 Reglering av bolagets skuld ägde rum år 1925. Se 1925 års berättelse sid. 112. I enlighet
med 1933 års riksdags beslut avskrevos år 1934 å bolagets skuld 1,468,646 kr. 98 öre.

18 Lånet reglerat vid sista utbetalningen år 1898.

19 Ölands jvab har fr. o. m. den 1h 1928 övertagit Borgholm—Böda jvabs lån å 419,000
kr. och Södra Ölands jvabs lån å 950,000 kr., vilka båda lån jämte ränteskuld den 31/i?
1927 beräknats uppgå till 2,986,416 kr. 30 öre. Denna låneskuld nedskrevs till 800,000
kr. Ränta och annuitet utgå t. v. endast å halva beloppet.

20 Lånet har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1910 års berättelse sid. 242.

21 År 1932 ha å lånen avskrivits tillsammans 190,415 kr. 74 öre, utgörande oguldna
räntor. Annuitet skall inbetalas först fr. o. m. år 1935.

22 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 1. Se 1916 års berättelse
sid. 230. . _

23 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 3. Se 1922 ars berättelse
sid. 183. . , . ,

24 De ursprungliga låntagande bolagen avträdde ar 1931 sm egendom till konkurs. Jv
inköptes då av staten men försåldes under budgetåret 1932/33 till eli nytt bolag, Östra
Smålands jvab. Köpeskillingen 200,000 kr. bildar ett nytt lån för sistnämnda bolag. Ä
de ursprungliga tre lånen lia avskrivits sammanlagt 3,828,650 kr. 17 öre.

25 I summorna ingå ej under budgetåret inlösta eller avskrivna lån.

Såsom framgår av förestående sammanställning uppgingo fondens vid
budgetårets slut förfallna fordringar å utestående lån till 6,483,577 kronor
59 öre mot 6,203,786 kronor 60 öre vid budgetårets början, vilket innebär
en ökning med 279,790 kronor 99 öre.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden
till nedan nämnda järnvägsaktiebolag. I resp. summor äro
inräknade även de belopp, till vilka de av staten övertagna järnvägarna
bokförts vid överföringen till statens järnvägars fond.

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag	(år 1905) ... kronor1 986,198:22
Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905)...	» 1 2 31,127,872: 81
Svartälvs	d:o	(år 1910)....	» 2 774,693:8 3
Siljans	d:o	(år i911)...	» 4 601,169: 7 9
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(åren 1913,
		1929)........	» 5 466,964:02
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920,
		1925)........	» 6 436,153:5 7
Lindfors—Bosjöns	d:o	(år 1921)....	» 7 98,249: 9 2
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo	d:o	(år 1924)...	» 8 2,570,044: 13
Trollhättan—Nossebro	d:o	(år 1925)....	» 9 621,021: 75
U ddevalla—Lelångens	d:o	(åren 1925,
		1934)........	» 10 II 1,534,617: 8 5
Slite—Roma	d:o	(åren 1926,
		1928)........	» 11 677,472:74
V arberg—Ätrans	d:o	(åren 1927, 1931,1933)	» 12 2,441,893: 75

1 Se 1905 års berättelse sid. 140.

2 Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 399,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

4 Se 1912 års berättelse sid. 136.

6 Se 1915 års berättelse sid. 229 och 1929 års berättelse sid. 140.

6 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i
1921 års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

I Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
års berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

8 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess
överföring till S. J. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

9 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228
i 1925 års berättelse.

10 Härav 65,970 kronor 87 öre kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med skuldens
reglering 1925. Återstoden 1,468,646 kronor 98 öre avskriven i samband med ny lånereglering
1934.

II Se sid. 138 i 1926 års berättelse och sid. 200 och 201 i 1928 års berättelse.

12 Se sid. 172 i 1927 års berättelse och sid. 151 i 1930 års berättelse samt sid. 30 not 23.

31 —

Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag (åren 1927,

		1930)........ kronor1	681,897: os
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(år 1927)....	» 2	1,192,486: 7 4
Skövde—Axvalls	d:o	(åren 1927
		—1934) ....	» 1 2 3 4 * 6	259,000: —
Ölands	d:o	(år 1928)...	» 4	2,186,416: so
Klintehamn—Roma	d:o	(år 1931) ...	» 5	790,709: 21
Markaryd—Veinge	d:o	(år 1931,1933)	» 6	966,989: 72
Hässleholm—Markaryds d:o	d:o	(år 1931)....	» 7	7,060: 4 a
Stockholm—Rimbo	d:o	(år 1931)....	» 7	47,605: 08
Eksjö—Österbymo	d:o	(år 1932)...	» 8	657,048: 6 9
Norra Södermanlands	d:o	(år 1932)....	» 9	3,552,535: so
östra Centralbanans	d:o	(år 1932)....	» 10 *	190,415: 7 4
Halmstad—Bolmens	d:o	(år 1933)...	» 11	298,150: 7 6
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1933)....	» 12	2,088,753: 84
Mellersta Södermanlands	d:o	(år 1933)....	» 13	442,552:41
Norrköping—Söderköping—
Vikbolandets	d:o	(år 1933)...	» 14	530,924: 6 4
Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o	(år 1933)....	» 15	951,132: 55.
Ruda—Älghults	d:o	(år 1933)...	» 15	2,627,517: 62
Ruda—Finsjö—Oskarshamns
och Ruda—Älghults	d:o	(år 1933) ...	» 15	250,000: —
östra Värends	• d:o	(år 1933)...	» 16	1,693,184: 0 4
Mellersta Östergötlands nya	d:o	lår 1934)	» 17	251,956: 29

Summa kronor 32,002,689: a o

Omnämnas bör att riksgäldskontoret utöver här angivna förluster å lån
från järnvägslånefonden jämväl åsamkats förluster å från bibanelåne -

1 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den
köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och
inventarier blivit försåld- Se sid- 236 i 1928 års berättelse.

2 Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

3 Se sid. 153 i 1927 års berättelse. Se också denna berättelse sid. 29 not 14.

4 Se 1929 års berättelse sid. 223.

6 Se sid. 136 i 1929 års berättelse.

6 Järnvägen har vid överförandet till S. J. uppförts till 561,000 kronor. Se sid. 107 i

1930 ars berättelse.

7 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

8 Se 1931 års berättelse sid. 79.

8 Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess överförande
till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

10 Se 1933 års berättelse sid. 31 not. 26.

11 Se * »

12 Se » »

13 Se » »

14 Se » »

16 Se » »

17 Se denna

sid. 28 not. 3.

sid. 29 not. 4.

sid. 30 not. 8.
sid. 30 not. 11.
sid. 30 not. 13.

sid. 30 not. 29.

sid. 28 not 6.

— 32 —

fonden och fonden för låneunderstöd utlämnade lån. Sammanlagt ha avskrivits
nedanstående belopp.

Allmänna järnvägslånefonden ........................................ kronor 32,002,689: 30

Bibanelånef onden:

Limedsforsen—Särna järnvägsktiebo lag

(1929—1930) ................................ 15,463,113: 6 7

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag

(1933>................................................... 1 2 6,595,607: 24 » 12,058,720:91

Fonden för låneunderstöd: •

Ostkustbanan (1934) ........................................................ » 3 4 20,160,403: 59

Summa kronor 64,221,813: 80

Beslutade men den 30 juni 1934 ej genomförda avskrivningar uppgå för
nedan nämnda järnvägsaktiebolag till följande belopp:

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag (år 1927).... kronor1 453,139: 10

Mellersta Södermanlands d:o (år 1932) ... » 5 6 86,368: eo

Södra Dalarnas d:o (år 1934) ... » s 145,507:59

Då statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från bibanelånefonden och
från fonden för låneunderstöd, hava revisorerna för att erhålla en samlad
bild av omfattningen av riksgäldskontorets befattning med låneverksamheten
till de enskilda järnvägarna ansett sig böra i nedanstående tabell
lämna ett sammandrag av de hos sistnämnda fonder och allmänna järnvägslånefonden
redovisade järnvägslånen.

1 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 4,493,867 kronor,
vilken summa ingår i ovannämnda belopp. Se 1932 års berättelse sid. 34.

\ Järnvägen är hos riksgäldskontoret bokförd till ett värde av 500,000, vilken summa icke
ingår i ovanstående.

3 Järnvägen har överförts till S. J., varvid från fonden till statens järnvägars fond överförts
17,277,268 kronor 22 öre, medan resten avskrivits.

4 Dessutom årligen upplupen ränta. Avskrives successivt jämlikt medgivande av 1927

års riksdag. Se sid. 29 not. 18.

6 Järnvägen har vid överförande till S. J. upptagits till ett bokfört värde av 442,552
kronor 41 öre. Skillnaden mellan skulden och detta bokförda värde skall avskrivas, sedan
eventuellt vid bolagets likvidation inflytande belopp avräknats.

6 Avskrivningen sker i samband med reglering av bolagets lån. Beloppet utgör skillnaden
mellan anståndsräntornas bokförda värde och beräknade nutidsvärde.

— 33

	Allmänna järn-	Bibanelåne-		Fonden för line-
	vägslånefonden	fonden		understöd
Fordringar den 1 juli 1933:
Icke förfallna.....................	42.295.848	28	10,160,167	37	17,514,807	86	69,970,823	61
Kapital...........................	37,676,359	2 7	9,089,187	68	17,058,626	99	63,824,173	94
Ränta ..........................	810,230	84	95,173	13	456,180	87	1,361,584	84
Anståndsränta..................	3,809,258	1 7	975,806	56	—	—	4,785,064	78
Förfallna...........................	6,203.786	60	1,499,895	22	2,563,582	63	10,267,264	45
Kapital...........................	1,121,634	14	47,212	3 2	218,641	23	1,387,487	69
Ränta ...........................	5.082,152	18	1,452,682	90	2,344.941	40	8,879,776	76
Summa	48,499,634	88	11,660,062	68	20,078,390	48	80,238,087	86
Fordringar den 30 juni 1934:
Icke förfallna.....................	40,328,854	88	10,134,353	16	—	—	50,463,208	04
Kapital...........................	35,771,766	45	9,063,796	66	—	-	44,835,563	1 1
Ränta ...........................	747,830	2 6	94,749	94	—	—	842,58(	2 0
Anståndsränta..................	3,809,258	17	975,806	56	—	-	4,785,064	73
Förfallna..........................	6,483,577	69	1,889,686	88	—	—	8,373,264	47
Kapital...........................	1,171,431	24	72,603	34	—	-	1,244,034	58
Ränta ...........................	5,312,146	3 *	1,817,083	54	—	—	7,129,929	«9
Summa	46,812,432	47	12,024,040	04			58,836,472	51
Inbetalningar under budget-
året 1933/34:
Kapital...........................	685,579	96	—	—	—	—	685,579	96
Ränta ...........................	895,939	4 1	—	—	-	—	895,239	41
Summa	1,580,819	37	—	—	—	—	1,580,819	37

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 363,977
kronor 45 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor.

Såsom framgår av specifikation å sid. 28 över utestående lån lia under
budgetåret varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalats. 3

3 — 848066. Rev.-berättelse 193b äng. riksgäldskontoret.

— 34

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna byggnadslånefondens inkomster under budgetåret 20,358 kronor
58 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 29,092
kronor 21 öre hava tillgodoförts budgeten under rubriken: I anspråk tagna
kapitaltillgångar.

Specifikation av

			Löpande låns
	Utbetalt		ursprungliga
	belopp		belopp
a) llyggnadslån:
; Linköpings domkyrka (fullbordande av tornbyggnad)
Nr 1 (utbet. 1883) * 1 ...................................................	30,000	—	30,000	—
Nr 2 (utbet. 1888) 2 ...................................................	30,000	—	30,000	—
Summa i	60,000	—	60,000	—
j Skara domkyrka (restaurationsarbeten; utbet. 1893) 3............	40,000	—	2,785	67
i Västerås domkyrka (reparationer; utbet. 1860).....................	28,000	—	28,000	—
b) Tomtregleringslån:
\| Luleå stad (ny tomreglering; utbet. 1889)...........................	100,000	-	100,000	—
j Mariestads stad (dito; utbet. 1897).......................................	150,000	—	150,000	—
j Umeå stad (dito; utbet. 1890) ..........................................	200,000	—	200,000	—
Åmåls stad (dito; utbet. 1903) ..........................................	300,000	—	300,000	—
c) Lån till kanal- och slussanläggningar:
Kinda kanals a.-b. (utsträckning av Kinda båtled medelst
kanalisering av Stångån från sjön Rengen till Linköpings				i
hamn; utbet. 1865, 67— 70)............................................	437,500	—	437,500
Totalsumma	* 1,215,500	—	1 1,178,285	67

1 Å detta lån lia år 1922 avskrivits 12,195 kronor 52 öre, utgörande oguldna räntor.

'''' Å detta lån lia år 1923 avskrivits 14,277 kronor 27 öre, utgörande oguldna räntor.

’ Å detta lån ha år 1915 avskrivits 27,000 kronor.

1 Häri ingår ej det under budgetåret inlösta lånet.

— 35 —

De från fonden utbetalda ännu kvarstående lånen framgå av nedanstående
sammanställning.

Såsom specifikationen utvisar, hava de ränte- och amorteringsbelopp,
som t. o. m. den 30 juni 1934 förfallit till betalning, inbetalts av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag.

utestående lån.

Annui- tet %	Ränte- fot %	Under budgetåret 1933/34 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld 30 juni 1934	Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1933	den 30 juni 1934	den 1 juli 1933	den 30 juni 1934
5	4	1,500	_	7,930	70	9,217	10	8,061	12
5	4	1,500		13,178	14	14,388	03	13,434	88		—	—	—
—	—	3.000		21,108	84	23,605	13	21,495	60	—	_	—	—
182.71 årligen	4	182	71	327	17	501	27	334	51	—	—	—	_
	fritt	—	—	28,000	—	28,000	—	28,000	—	—	—	—	—
5	4	5,173	50	_	_	5,074	01	_
4.6	3.6	6,900	—	57,803	69	63,579	60	58,844	16	—		—	—
5	4	10,000	—	9,948	94	19,565	30	10,147	92	—	—	—	—
5	4	15,000		167,064	75	178,563	51	170,406	05				—
r>	3			325,431	77	574,386	99	584,149	94	574,386	99	584,149	94
-	—	40,25621	609,685\|ie	893,275	71	87S,378\|o8	574,386''ss	584,149	94

— 36 —

Spannmålskreditfonden.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 2,550,155 kronor

6 öre och vid dess slut till 3,561,500 kronor 92 öre. I förstnämnda belopp
ingå ränteinkomster för budgetåret 1932/33 med 50,155 kronor 6 öre, vilka
under påföljande budgetår tillförts statsregleringen. Under budgetåret
1933/34 influtna räntor, 61,500 kronor 92 öre, redovisas i vid samma budgetårs
utgång upptagna tillgångar. Fondens nettofordran hos låntagare
uppgick den 30 juni 1934 till 1,281,168 kronor 40 öre mot 1,382,163 kronor

7 öre den 1 juli 1933.

Beträffande beviljade krediter, räntesatser och dylikt hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok sid. 50.

kh:

37 —

Fonden för låneunderstöd.

Inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 741,845 kronor 19 öre, avse
låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel.

Under budgetåret hava med anlitande av beviljade lånemedelsanslag utbetalats
ett lån å 125,000 kronor till Företaget för sänkning av Hornborgasjön.

Utgifterna 2,883,135 kronor 37 öre avse avskrivning å utlämnat lån till
Ostkustbanans ab.

Fondens tillgångar hava vid budgetårets början och slut uppgått till
följande belopp:

Den 1 juli 1933
Kronor

Den 30 juni 1934
Kronor

Utbetalda lån......................................... 31,849,003: 36 13,960,943: 63

Utestående räntefordringar .................. 3,098,094:31_357,228: os

Summa 34,947,097: 67 14,318,171: 68

Å fonden kvarstående, ej utbetalda

lånemedelsanslag............................... 216,360: — 216,360: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej tillgodoförda
riksstaten 711,333: 75_1,415,893: 8 7

Summa kronor 35,874,791:42 15,950,425: 55

1933/34 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
av 31,831 kronor 39 öre. Till statens järnvägars fond har överförts till
Ostkustbanan utlämnade lån örn 17,277,268 kronor 22 öre.

Det å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslaget utgöres av i
riksstaten för budgetåret 1927/28 anvisat anslag till lån åt Ostkustbanans
aktiebolag.

Fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående fordringar
framgår av efterföljande specifikation.

— 38 —

Specifikation av

	Utbetalt
	belopp
a) Lån till Ostkustbanans ab:
Nr 4 (jv Gävle —Härnösand; utbet. 1925—261..................	11,500,000	_
Nr 5 (dito; utbet. 1926—27) .........................	3,000,000	_
Nr 6 (rullande materiel; utbet. 1925» .........................	1,444,545	_
Nr 7 (dito; utbet. 1926).....................................	782,180	_
Nr 8 (inlösen av Norra Hälsinglands jv m. m.; utbet. 1927)............	555,095	—
Summa	17,281820	—
b) Övriga lån:
Drottning Sophias skyddshem (utbet. 1925).....................	10,000	_
Flygstyrelsen (utbet. 1930)1....................................	600,000	_
Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. (utbet. 1925).......................	25,000
Föreningen Nederkalix industri u. p. a....................	1,597,700	—*
Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina ...
Nr 1 (utbet. 1926, 31) ........................................	200,000	_
Nr 2 (utbet. 1926) ...........................................
........... Nr 3 (utbet. 1929—30^5..............................	100,000	_
Summa	650,000	—
Företaget iör sänkning av Hornborgasjön (utbet. 1934) .....................	125,000	_
Göteborgs diakonissällskap
Nr 1 (utbet. 1929) .....................................	i as nnn
Nr 2 (utbet. 1931) ................................	25 000
Summa	160,000	—
Hantverksskolan för blinda i Kristinehamn (utbet. 1922) ................	20,000	_
Hemmansägaren Seth A. Holmgren (utbet. 1929—31) ............	25,000	—
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå (utbet. 1928)5 .................	14 000
Röda korset, Överstyrelsen för svenska föreningen (utb. 1921)...........	359,780	_
Samariterhemmet i Uppsala (utbet. 1927) ...............................	100,000	—
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
Nr 1 (utbet. 1929) .............................................
Nr 2 (utbet. 1930) ........................................
Summa	182,000
Stockholms stadsmission
Nr 1 (utbet. 1927) ...........1................................
Nr 2 (utbet. 1928) ..........................................
Nr 3 (utbet. 1931) ........................................
Summa	265,000	_

— 39 —

utestående lån.

Annui-	Kante-	Under budgetåret	Återstående	Statsverkets fordran		Den förfallna delen av skulden
tet %	fot %	1933/34 verkställd inbetalning	kapitalskuld 30 juni 1934	den 1 juli 1933	den 30 juni 1934	den 1 juli 1933	den 30 juni 1934
5.4	5					13,267,096	64	_	_	1,628,237	oi''	_	_
5.4	5	—	—	—	—	3,562,319	25	—	—	526,095	—	—	—
5.4	5	- .	—	—	—	1,666,442	10	—	-	174,739	39	—	—
5.4	5	—	—	—	—	928,791	62	—	—	137,166	99	—	—
5.4	5	—	—	—	—	653,740	88	—	—	97,344	24	—	—
—	—	—	—	—	—	20,078,390	49	—	_	2,563,582	63	—	—
	5	500		10,000	_	10,250	_	10,250		—	—	—	j
2	5	97,200	—	532,000	—	600,000	—	532,000	—	'' —	—	—	—
j v» årligen 4	5	2,222	22	15,277	77	16,898	15	15,489	96	—	—	—	—
5	2,803	69	1,510,405	—	1,588,618	50	1,661,445	50	342,412	50	527,078	50
	5	8,721	68	200,000	_	205,000	--	205,000	—	5,000	—	3 5,000
—	5	17,500	—	350,000		358,750	—	358,750	—	8,750	—	3 8,750	—
—	5	5,000	—	100,000		102,500	—	102,500	—	2,500	-	3 2,500	—
—	—	31.221	68	650,000	—	666,250	—	666,250	—	16,250	—	16,250	-!
8	fritt	—	-	125,000	—	—	-	125,000	—	—	—	—	—
	5	6,750	_	135,000	_	138,375	—	138,375		3,375	—	3 3,375	_
. -	5	1,250		25,000	—	25,625	—	25,625		625	—	3 625	—
—	—	8,000	—	160,000	—	164,000	—	164,000	—	4,000	—	4,000	—
_	fritt	—	—	20,000	—	20,000	—	20,000 —	—	—		—
Vm	5			12,500	_	12,864	58	13,510 74	—	—	1,035	21
år] igen	fritt	—	—	14,000	—	14,000	—	14,000 —	—	—		_
—	fritt	—	—	359,780	—	359,780	—	359,780 —	—	—	—	—
—	5	5,000	—	100,000	—	102,500	—	102,500! —	2,500	—	3 2,000	—
_	5	5,000	—	100,000	—	102,500	—	102,500		2,500	—	3 2,500	—
—	5	—	—	82,000	—	82,000	-	82,000 —	—	—	—	—
—	—	5,000	—	182,000	—	184,500	—	184,500	—	2,500		2,500	—
_	5	7,250	_	145,000	—	148,625		148,625	—	3,625	—	3 3,625	—
—	5	500	—	10,000	—	10,250	—	10,250	—	250	—	3 250
—	5	5,000	—	100,000	—	102,500		102,500	—	2,500	-	1 3 2,500	—
—	—	\| 12,750	—	255,000	—	261,375	—	1 261,37ö\ —	6,375		6,375

40 - 1 * 3 4 * 6 7 8 9

1	Utbetalt
Svenska amerikalinjen (utbet. 1927—28)................................................	6,000,000	_
Svenska diakonissällskapet
	155.000 8 39,000 194.000

Summa	—
Svenska mosskulturföreningen
	80.000 40,000 120,000
Nr 2 (utbet. 1923—24).....................................................
Summa
Spetsbergen, Nya svenska stenkolsab. (utbet. 1923—24)...........................	'' 1,500,000	—
Sydsvenska kraftab
Nr 1 (utbet. 1929—30)...................................................................	4.700.000 800,000 5.500.000
Nr 2 (utbet. 1932)............................................. ..........
Summa	_
Växjö domkyrka (utbet. 1923) ............................................................	20,000	—
Summa	917,457,480	—

1 Län till visst industriföretag för flygmotortillverkning.

1 Annuiteten uppgår till 2,000 kronor för varje under budgetåret till flygstyrelsen eller
annan köpare levererad motor.

3 Insatt pa giroräkning inom behörig tid men ej bokfört under budgetåret.

4 Annuitet erlägges enligt särskild plan.

8 Av andra statsinkomster än lånemedel.

6 Anvisade beloppet uppgår till 65,000 kronor.

7 Beloppet nedskrivet till det belopp, staten såsom fordringsägare erhöll i utdelning hos
Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation.

8 Lånet skall återbetalas 31 lii 1945.

9 I summan ingår ej Ostkustbanans avförda lån.

41 —

Annui- tet	Ränte- fot	Inbetalt	Återst. kapital		Fordran 1 1933	h	Fordran 80/e 1934	Förfallet ‘/r 1933	Förfallet 80 1934	/«
Vio årl.	J O	840,000	—	4,200,000	—	4,920,000	—	4,305,000		—	—	—	—
_	5 5	8,525	_	155,000	—	159,262	50	159,262	50	—	—	—	—
—	0.5	2,145	—	39,000	—	40,072	50	40,072'' 60	—	—	—	—
—	—	10,670	—	194,000	-	199,335	—	199,335	_	—	—	—	—
_	fritt	_	_	80,000	_	80,000	—	80,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	40,000	—	40,000	-	40,000		—	—	—	-
'' —	—	—	—	120,000	—	120,000	—	120,G00	—	—	_	—	—
—	fritt	—	—	229,869	50	229,869	50	229,869	50	—	—	—	—
274,000 kr. årl.	4.86	274,000	—	4,487,461	78	4,596,292	04	4,541,267	70	—	—	—	—
48,000 kr. årl.	4.74	46,000	—	763,649	58	782,174	41	772,598	28	—	—		—
—	—	320,000	—	5,251,111	36''	5,378,466\éB	5,313,865	98	—	—		-
—	fritt	-	—	20,000	—	20,000	—	20,000	—	—	—		-
—		1,835,367	59	13,960,943	63	34,947,09716 7114,318,171	68	2,937,620 13	\| 559,738	I»

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade den 30 juni 1934 följande tillgångar:

Kontant eller i bank kronor 860,218:33

Fastigheter, anläggningar, material etc.................... » 6,489,248: 21

Fordringar av statsverket .......................................... » 5,501,431: 4 o

Innestående i riksgäldskontoret ................... » 134,028,826: 29

Summa kronor 146,879,724: 23

Varifrån avgår skulder ....................»_23,812,727: 25

Nettobehållning kronor 123,066,996: 9 8

Fonden har i utgifter haft 41,060 kronor 56 öre. Avskrivning har skett
med 23,795,000 kronor. För statsregleringen har använts 2,448,825 kronor
återbetalningar.

För närmare redogörelse hänvisas till riksgäldskontorets årsbok sid. 51
och 68 samt budgetredovisningen sid. 106.

— 42

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kyl hus.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
1,229,301 kronor 26 öre, av vilken summa 1,101,301 kronor 15 öre redovisas
såsom fordran hos lagerhus- och fryshusstyrelsen och 128,000 kronor 11 öre
voro innestående i riksgäldskontoret.

Statsverket har hittills icke tillförts några direkta inkomster från fonden.

Fonden för varukredit.

Tillgångarna å fonden, som vid budgetårets ingång uppgingo till 7,294,331
kronor 10 öre, utgjorde vid budgetårets slut 7,225,818 kronor 21 öre, varav
6,438,974 kronor 92 öre redovisades som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och 786,843 kronor 29 öre innestodo i riksgäldskontoret. Av fondens
kapitalmedel hava 68,512 kronor 89 öre tagits i anspråk för statsregleringen
under budgetåret.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
19,500,000 kronor. Behållningen är i sin helhet innestående i riksgäldskontoret.

Enligt kassans balansräkning pr den 31 december 1933 uppgingo de beräknade
förlusterna vid nämnda tidpunkt till ett belopp av 50,796,587
kronor 79 öre. Ur fonden har anslag beviljats till ett belopp av 26.5
milj. kronor. Kvar att täcka stå alltså 24,296,587 kronor 79 öre eller till
nära fem miljoner kronor högre belopp än de hittills verkställda avsättningarna.

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg.

Från fonden ha under budgetåret till statsregleringen överförts 78,761
kronor 85 öre. Fondens tillgångar redovisas därför med vid budgetårets
utgång 29,745 kronor 75 öre mot 108,507 kronor 60 öre vid dess början.

Det för ändamålet anvisade anslaget av vilket innestod vid budgetårets
ingång en reservation å 3,891,492 kronor 40 öre har disponerats för 1933/34
års budget.

— 43 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ l.

Revisorerna avlade den 12 december besök i riksgäldskontoret. Be- Besök i nkssöket
har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida. gal >konto,et

§ 2.

Enligt avtal av den 19 juni 1933 överenskoms mellan riksgäldskontoret Upplåna g
och Kooperativa förbundet, att förbundet skulle mot statsskuldsförbindel- s kuldsförbinse
till riksgäldskontoret utlåna belopp, som för varje gång icke understege delser.
en halv miljon kronor. Lånen skola återbetalas ett år efter å någondera
sidan skedd uppsägning, dock tidigast åtta år efter medlens överlämnande.

Räntefoten gjordes enligt avtalet rörlig på så sätt, att ränta skulle utgå
efter en räntefot motsvarande medelvärdet av den effektiva räntan för
av riksgäldskontoret under närmast föregående två kalenderår verkställd
ny fast upplåning. Riksgäldskontoret äger att inom en vecka efter erhållet
skriftligt erbjudande från förbundets sida meddela, huruvida riksgäldskontoret
är villigt mottaga eller icke ''mottaga det erbjudna lånebeloppet.
Även under budgetåret 1934/1935 liava belopp av riksgäldskontoret
mottagits. T. o. m. den 30 september hava sålunda statsskuldsförbindelser
försålts till förbundet för 6 miljoner kronor.

Den utgående räntan kommer att ligga ganska högt. För förfallotiden 1
oktober 1933 fastställdes den till 4.4 procent och för 1 april och 1 oktober
1934 till 4.3 procent. Den kommer givetvis att nedgå, sedan medelvärdet
skall beräknas å år med lägre effektiv ränta för verkställd ny upplåning.

Revisorerna finna sig böra för riksdagen omförmäla, att riksgälds- lievisoremas
kontoret ingått dylikt avtal vid en tidpunkt, då räntefoten redan visat uttalande.
nedåtgående tendens, och så sent som under innevarande budgetår mottagit
ytterligare belopp på enahanda villkor. Någon uppgift örn räntefoten
under nästa år kan icke lämnas, men klart är, att den kommer att ligga betydligt
över den räntesats, 3 procent, till vilken det sist upplagda konvex
teringslånet av riksgäldskontoret utbjudits.

§ 3.

Angående disponerandet av äldre reservationsanslag finnes stadgat bland
annat, att örn särskild olägenhet skulle vållas därav att dylikt anslag icke
finge användas utöver andra budgetåret efter riksstatsåret skall framställ -

Bokföringen
av äldre
reservationsanslag -

— 44 —

Revisorernas

uttalande.

Uppbörd
av telefonavgifter.

Revisorernas

uttalande.

Riksgälds kontorets räkenskaper.

ning göras till Kungl. Majit om fortsatt anlitande av anslaget och om
Kungl. Majit medgivit detta, skall vad som kan återstå av anslaget vid
utgången av tredje budgetåret efter riksstatsåret omföras till inkomsttitel
för i anspråk tagna reservationer.

Revisorerna lia vid granskning av riksgäldskontorets böcker funnit, att
i några fall omföring till dylik inkomsttitel ej skett, medan däremot i budgetredovisningen
omföring verkställts.

Revisorerna finna denna bristande överensstämmelse olämplig och anse
rättelse härvidlag framdeles böra vidtagas. Enligt vad som meddelats
revisorerna pågår emellertid för närvarande i riksgäldskontoret provbokföring
efter ny metod. Revisorerna vilja som sin mening framhålla, att
det vore önskvärt även ur andra synpunkter än den anförda, att omläggning
av bokföringen kunde ske så snart som möjligt och då även nämnda
bristande överensstämmelse bringas att upphöra.

§ 4.

Revisorerna hava vid granskning av riksgäldskontorets räkenskaper
funnit, att enbart uppbärandet av telefonavgifter för interurbana samtal
från riksdagshuset dragit en kostnad av 889 kronor 15 öre. Härav utgöra
589 kronor 15 öre 10 procent å det uppburna beloppet samt återstoden 300
kronor arsersättning åt den, befattningshavare, som åtagit sig att ombesörja
uppbörden.

Revisorerna finna denna kostnad ganska dryg och vilja ifrågasätta, örn
icke annan metod möjligen skulle kunna komma till användning. Under
tid, då telefonväxel är anordnad i riksdagshuset, synes det lämpligen kunna
ordnas så, att varje beställning av interurbant eller avgiftsbelagt samtal
skall åtföljas av den beställandes namn, varefter uppbörd med lätthet torde
kunna verkställas. Även under tid, då växel ej finnes anordnad, torde
annan möjlighet till kontroll kunna anordnas, så att omnämnda kostnader
kunna minskas, örn de icke kunna helt undgås.

Riksgäldsfullmäktige synas böra hava i åtanke att vid lämplig tidpunkt
inrymma även detta uppdrag bland de åligganden, som böra tillkomma någon
hos riksdagen anställd befattningshavare.

§ 5.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för
budgetåret 1933/1934 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning
till någon erinran eller annat uttalande än vad ovan finnes omförmält.

— 45 —

§ 6.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 9 januari 1934 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande
än vad som ovan anförts.

§ 7.

Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna
revision omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 16 december 1934.

BJ. HOLMGREN.
TORSTEN STRÖM.
ELOF B. ANDERSSON.
ARTHUR GUSTAFSON

ERNST ÅSTRÖM.

L. TJÄLLGREN.
NILS GABRIELSSON.
ERIK FAST.

EDV. UDDENBERG.
O. A. ERNFORS.
ERNST HAGE.
GUSTAV JOHANSON

Fullmäktiges

protokoll.

Angående
ansvarsfrihet
för fullmäktige.

Sifferupp gifterna.

Al. Vänner.

46 —

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens revisorer
framställda anmärkningar.

Till Riksdagen.

I sin den 16 december 1934 avgivna berättelse angående granskningen
av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer
gjort vissa uttalanden angående av riksgäldskontoret verkställd upplåning
från Kooperativa förbundet mot statsskuldförbindelser samt angående
viss bristande överensstämmelse mellan riksgäldskontorets och riksräkenskapsverkets
redovisning av i anspråk tagna reservationer ävensom
beträffande uppbörden av telefonavgifter för interurbana samtal
från riksdagshuset. I anledning härav få fullmäktige anföra följande:

Upplåning mot statsskuldförbindelser med s. k. rörlig ränta har från
Kooperativa förbundet samt postverket gjorts under tiden 19 juni 1933—14
september 1934 å ett sammanlagt belopp av 26,000,000 kronor. Härav hava
under innevarande budgetår från Kooperativa förbundet mottagits
6,000,000 kronor samt från postverket 11,000,000 kronor.

Beträffande det anmärkta förfarandet med inlåningen från Kooperativa
förbundet, vilket givetvis även gäller inlåningen från postverket, må
påpekas, att ett fallande ränteläge visserligen blir fördelaktigt för långivaren
under den närmast liggande tiden efter inlåningen, men att sedermera
kompensation så småningom erhålles för att slutligen vid stigande
ränteläge övergå till påtaglig fördel för den andra parten, d. v. s. riksgäldskontoret.
En utjämning blir det under alla förhållanden på längre
sikt.

Den ifrågavarande inlåningsformen hava fullmäktige subsidiärt använt
sig av vid tillfällen, då marknaden visat en viss tröghet i fråga örn upptagande
av obligationer mot för riksgäldskontoret acceptabla villkor.
Fullmäktige hava emellertid, redan innan revisorernas anmärkning framställts,
kommit till den uppfattningen, att någon anledning att under nuvarande
förhållanden fortsätta med denna lånetyp icke vore förhanden.

Vad härefter angår revisorernas påpekande beträffande viss bristande
överensstämmelse mellan riksgäldskontorets och riksräkenskapsverkets
redovisning av i anspråk tagna reservationer, torde därmed avses redovisningen
av i anspråk tagna reservationer å anslag av lånemedel. Hittills
har riksgäldskontoret till inkomsttiteln »Lånemedel. I anspråk tagna
reservationer» under respektive budgetår omfört allenast de reservationer,
som i riksstaten beräknats såsom disponibla för budgeten. Alltsedan
kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med bestämmelser angående
äldre reservationsanslag trätt i kraft, har däremot riksräkenskapsverket

- 47 —

jämlikt föreskrift i denna kungörelse i budgetredovisningen dessutom
tillgodofört titeln vid budgetårets slut kvarstående reservationer å anslag,
vilka varit uppförda å riksstaten för det tredje närmast föregående budgetåret.
I riksgäldskontorets räkenskaper har motsvarande bokiöring ägt
rum först under budgetåret näst efter det bokföringen skett i riksräkenskapsverket.

Genom att ifrågavarande bokföringsåtgärder sålunda verkställts i de
båda verken under olika budgetår, har skiljaktighet uppkommit mellan
riksgäldskontorets bokslut och riksräkenskapsverkets budgetredovisning,
främst i vad avser beloppet av utestående reservationer å lånemedelsanslagen.
Någon större olägenhet härav har emellertid icke framträtt, då
redogörelse för skiljaktigheten lämnas i riksgäldskontorets årsbok. Å
andra sidan har genom det av riksgäldskontoret tillämpade bokföringssättet
vunnits den fördelen, att riksgäldskontoret kunnat avsluta sina räkenskaper
utan att behöva invänta uppgift från riksräkenskapsverket angående
ifrågavarande omföring, vilken uppgift ej varit tillgänglig förrän
en eller annan månad efter budgetårets slut.

Såsom revisorerna erinra, pågår för närvarande utredning rörande viss
omläggning av riksgäldskontorets bokföring. Det i ämnet föreliggande
förslaget innebär bland annat förslag till åtgärder, ägnade att undanröja
den av revisorerna påvisade skiljaktigheten mellan de båda verkens bokföring.

Fullmäktige upptaga slutligen till behandling revisorernas uttalande
angående uppbörden av telefonavgifter för interurbana samtal från riksdagshuset.

Nu gällande bestämmelser angående ersättning för inkasseringen av
nyssnämnda telefonavgifter fastställdes av fullmäktige, efter inhämtande
av riksdagens kanslideputerades mening, den 1 februari 1923, varvid samtidigt
uppdrogs åt materialförvaltaren L. Mårtensson att ansvara för
uppbördens verkställande, med skyldighet för honom att till biträdande
inkasserare avstå högst 6/io av inkasseringsprovisionens 10 %. Den sålunda
fastställda ersättningen var densamma, som under de närmast föregående
åren utgått till Mårtenssons företrädare, postvaktmästaren E.
Wistrand. Någon sänkning av ersättningen hade icke ansetts böra ifrågakomma,
sedan telefonbyrån under år 1922 erhållit befrielse från skyldigheten
att anteckna beställares namn och ifrågavarande uppbördsarbete
därigenom väsentligen ökat i omfattning.

För närvarande tillgår uppbörden av telefonavgifter sålunda.

Sedan inkomna avgiftskvitton, under de senare åren uppgående till ett
antal av i genomsnitt omkring 5,000 per år, sorterats efter den telefonapparat,
varifrån samtalen beställts, kompletteras desamma från de vid
varje apparat förda beställningslistorna med uppgift örn samtalsbeställaren,
varefter kvittona uppsorteras på de olika omkring 250 beställarna.
Härefter sker sammanräkning för varje beställare av respektive avgifts -

— 48 —

belopp, vilka sedan sammanföras på en särskild inkasseringslista. På
grundval av denna lista kräves sedan samtalsbeställaren på avgiften genom
personligt besök (under riksdagstiden) eller postledes. Emellertid
förekommer ej sällan, att beställares namn icke kan återfinnas i de förenämnda
beställningslistorna, och då måste för varje fall verkställas särskild,
ofta rätt omfattande undersökning, innan avgifterna kunna inkasseras.
Att det nu beskrivna relativt tidsödande arbetet med inkasseringen
av telefonavgifter likväl givit synnerligen goda resultat, torde vara
ovedersägligt liksom även, att orsaken härtill mycket beror på den uppmuntran,
som den för arbetet utgående ersättningen inneburit.

Revisorerna ifrågasätta nu, huruvida icke till förbilligande av kostnaderna
för uppbörden av telefonavgifter annan metod möjligen skulle
kunna komma till användning och framhålla, att det under tid, då telefonväxel
är anordnad i riksdagshuset, lämpligen synes kunna ordnas så,
att varje beställning av interurban! eller avgiftsbelagt samtal skall åtföljas
av den beställandes namn, varefter uppbörd med lätthet skulle kunna
verkställas. Revisorerna förutsätta sålunda, att riksdagshusets växel under
den tid densamma är öppen skulle tjänstgöra som beställningscentral
för ifrågavarande samtal. Vid växelns anordnande år 1929, gjordes även
försök med därstädes förda kontrollistor avseende interurbansamtal, som
beställdes genom till växeln anknutna 36 apparater. Försöksanordningen
måste dock redan efter ett par dagar överges, i det att de två i växeln
samtidigt tjänstgörande personerna icke medhunno arbetet, och anställandet
av en tredje befattningshavare skulle dels hava fördyrat kostnaden
för växeln och dels ur lokala synpunkter ställt sig obekvämt. I vilket
fall som helst kunna under växelns kontroll icke komma samtalen från
det 60-tal telefonapparater, som gå växeln förbi, och ej heller alla avgiftsbelagda
samtal, som utväxlas från riksdagshuset under den del av
året, då växeln är satt ur funktion.

Emellertid komma fullmäktige med anledning av revisorernas uttalande
i bär ifrågavarande hänseende att överväga vidtagande av lämplig anordning
för nedbringande av kostnaderna för uppbörden av telefonavgifter
utan att samtidigt effektiviteten av nuvarande uppbördssystem
äventyras. I första hand torde härvid ifrågakomma någon sänkning av
för närvarande till vederbörande befattningshavare utgående ersättning.

Stockholm den 20 december 1934.

KARL HILDEBRAND.

H. S. TAMM. ERIC HALLIN. ANDERS ANDERSON.

GUSTAF ANDERSSON. JANNE NILSSON. AXEL LINDQVIST.

Eric Öhlin.