RIKSDAGENS REVISORERS

Framställning / redogörelse 1934:RGK

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1933 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDSKONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1932—30 JUNI 1933
M. M.

STOCKHOLM 1933
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning ............................................................................................................ 5

Riksgäldskontorets medelsförvaltning ..................................................................... 6

Översikt över riksgäldskontorets rörelse ............................................................ 6

Statsmedel.................................................................................................... 8

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader.......................................... 9

Utbetalning å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning ........................ 14

Riksgäldsverkets fond..................................................................................... 17

Fonden för statsskuldens amortering ............................................................... 20

Fonderade statslån....................................................................................... 20

Tillfälliga statslån .......................................................................................... 20

Allmänna järnvägslånefonden ....................... 21

Bibanelånefonden .......................................................................................... 34

Allmänna byggnadslånefonden ....................................................................... 36

Spannmålskreditfonden................................................................................... 38

Fonden för låneunderstöd .............................................................................. 39

Fonden för förlag till statsverket .................................................................... 43

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.................................... 43

Fonden för varukredit .................................................................................... 44

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ............... 44

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg................................................... 44

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. ........................................................... 45

5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 §
av den för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige
i riksgäldskontoret emottaga deras den 5 sistlidna september dagtecknade
berättelse angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1932 blivit vid
föregående revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt
fullmäktige i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari
1933, hava nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda
dag intill den 16 september förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1932/33 med
därtill hörande verifikationer.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och
tabeller, vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation,
för så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående
av denna regel.

6 —

Riksgäldskontorets

Till belysande av riksgäldskontorets medelsförvaltning under budgetåret
1932/1933 lämnas här nedan i tablåform en redogörelse över förvaltningens
olika grenar. I berättelsen kommer varje i denna tablå angiven

Översikt över riksgäldskontorets

	Stats- medel	Riksgälds- verkets fond	Fonden för stats-skuldens amortering	Fonderade statslån	Till- fälliga statslån	Allmänna järnvägs- låne- fonden
	1	2	8	4	5	6
Debet: Tillgångar den 1 juli 1932 Inkomster å riksstatens in-komsttitlar.................. Inkomster för fonderna ■■ Fonderna tillgodoförda ka-pitalökningsanslag......... Uttag å statsverkets giro-räkning........................ Skulder den 30 juni 1933	40,651,140 249,821,393 153,288,754	410,602,744 489,899,977 233,568,571	63,080,944 4,022,289	43,538,100 3,977,711 2,122,007,307	236.585.000 236.525.000	58,663,693 1,820,796
Summa	443,761,287	1,134,071,292	67,103,233	2,169,523,118	473,110,000	60,484,489
Kredit: Skulder den 1 juli 1932 ...	33,629,819	253,849,045		1,940,538,141	214,795,000
Utgifter för riksstatens ut-giftstitlar .....................	275,582,825	—	2,600,000	—	—	—
Utgifter å fonderna .........	—	461,852,869	—	228,984,977	258,315,000	7,548,976
Till statsmedlen överförda: överskott.....................				_		788,313
kapital........................	—	—	60,000,000	—	—	500,000
Till statens järnvägar över-förda järnvägsauläggnin-gar..............................						1,985,724
Likvider med statskontoret	149,548	—	—	—	—	—
Insättningar å statsverkets giroräkning..................	81,530,775	—	—	—	—	—
Tillgångar den 30 juni 1933	59,868,320	418,369,378	4,303,233	—	—	49,661,476
Summa 443,761,287|l,134,071,292(67,103,233	2,169,523,118	473,110,000(60,484,489

— 7

medelsförvaltning.

gren av förvaltningen att bliva föremål för den redogörelse, som kan anses
vara av förhållandena betingad.

rörelse under budgetåret 1932/33.

Bikane- låne- fonden	Allmänna bygg-nads-låne-fonden	Spann- måls- kredit- fonden	Fonden för låne-understöd	Fonden för förlag till stats-verket	Fonden för anordnande av spann-målslager-hus och kylhus	Fonden för varu-kredit	Fonden för mötande av förluster å A.-B. Kredit-kassan av år 1922	Fonden för kon-troll-stationer för smör och ägg	Summa
7	8	9	10	11	12	IS	14	15	16
17,755,350	911,880	2,009,867	34,904,584	34,423,326	1,229,302	7,344,140	41,000,000	108,508	712,685,478
_	_	_	_	—	—	—	—	—	249,821,393
500,320	21,479	50,155	1,662,992	3,462,718	—	—	—	—	777,541,537
—	—	500,000	800,000	13,881,245	—	—	5,000,000	—	28,181,245
_	_	_	_	_	—	—	—	—	153,288,754
—	—	—	—	20,331	—	—	—	—	2,592,121,209
18,255,670	933,359	2,560,022	37,367,576	51,787,620	1,229,302	7,344,140	46,000,000	108,508	4,513,639,616
—	—	—		—		—	—	—	2,442,812,005
	_	_		_		—	—	—	278,182,825
6,595,607	—	—	14,915	97,163	—	—	26,500,000	—	989,909,507
_	12,259	9,867	706,538	—	—	—	—	—	1,516,977
—	27,824	—	771,332	846,042	—	49,809	—	—	62,195,007
						_	_	_	1,985,724
—	—	—	—	—		—	—	—	149,548
_	''	_	_	—	—	—	—	—	81,530,775
11,660,063	893,276	2,550,155	35,874,791	50,844,415	1,229,302	7,294,331	19,500,000	108,508	655,357,248
18,255,670	| 933,359	2,560,022	37,367,576	51,787,620	1,229,302	7,344,140	46,000,000	108,508	4,513,639,616

— 8 -

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av
budgetåret uppgingo desamma till 40,651,139 kronor 26 öre och vid dess
slut till 52,268,320 kronor 02 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder uppgingo den 1 juli 1932 till
33,629,819 kronor 37 öre och voro i huvudsak att hänföra till vid sagda
tidpunkter å statsverkets giroräkning i riksbanken innestående då ännu icke
lyftade avsättningar till fonden för statsskuldens amortering. (Se vidare
härom sid. 19 sista stycket i 1932 års berättelse.) Vid årets slut redovisades
inga skulder.

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

Inkomster.

Diverse inkomster (netto) ................................................ kronor 9,397,696: 6 4

Inkomster av statens produktiva fonder:

Allmänna järn vägslånefonden............ 788,313:3 4

Allmänna byggnadslånefonden........... 12,258:9 9

Spannmålskreditfonden........................ 9,866: 4 6

Fonden för låneunderstöd.................... 706,538:2 9

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

av allmänna byggnadslånefonden .... 27,823: 7 2

av fonden för statsskuldens amortering
................................................... 60,000,000: —

Återbetalda lånemedel........................................................

Medgiven ny upplåning....................................................

Summa kronor 249,821,393:31.

1,516,977: os

» 60,027,823: 7 2

» 2,960,210:26

> 175,918,685:61

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. (netto) ........ kronor 4,270,911: si

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredovisningen

sid. 98) ............................................................................ » 91,650,196:9 6

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 108)............ 8,000,000: —

I övrigt (se specifikation sid. 14).... 171,661,715:61 » 179,661,715:61

Summa kronor 275,582,824: 08.

— 9

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1932/33.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen hava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,011,089 kronor 25 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

Kostnaderna för 1932 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 109,587 kronor 57 öre, nämligen:

Dagtraktamente till revisorerna............................................ kronor 33,696: —

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp.

hemorter till Stockholm och åter .................................... » 3,026:7 5

Kostnader för revisorernas resor i landsorten under

revisionsförrättningen ........................................................ » 19,282: 7 6

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda

resor ........................................................................................ » 2,640: —

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän och

vaktmästare............................................................................ » 26,022: —

Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare för

mistade avlöningsförmåner............................................... » 10,863: 9 2

Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare,

som åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten » 414: —

Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utredningar samt

diverse utgifter ....................................................... »_13,642: 14

Summa kronor 109,587:5 7

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till (netto)

78,597 kronor 34 öre, varav utgivits för

Fastigheten ................................................................................ kronor 28,612:8 3

Inköp och underhåll av inventarier samt inköp av förbrukningsartiklar
................................................................ » 11,497: 3 7

Bränsle........................................................................................ » 19,564:0 2

Elektrisk ström och belysningsmateriel ............................ » 10,469: 8 2

Vatten, sotning och renhållning............................................ » 4,775:5 6

Diverse ändamål........................................................................ »_3,677: 74

Summa kronor 78,597: 3 4

— 10 —

Kostnader

Riksdagens lörsta kammare........................................................................

Riksdagens andra kammare.........................................................................

Konstitutionsutskottet...................................................................................

Statsutskottet ...........................................................................................

Bevillningsutskottet......................................................................................

Bankoutskottet............................................................................................

Första lagutskottet.......................................................... .........................

Andra lagutskottet ......................................................................................

Jordbruksutskottet .....................................................................................

Första kammarens tillfälliga utskott ..............................................................

Andra kammarens tillfälliga utskott ..............................................................

Sammansatta utskott..................................................................................

Särskilda utskott........................................................................................

Utrikesnämnden .........................................................................................

Riksdagens kansli- och tryckeriexpedition .....................................................

Extra portvakter, hisskonduktörer m. fl.........................................................

Pensioner m. m..........................................................................................

Riksdagens restaurang ...............................................................................

Lönenämnden för riksdagens verk.................................................................

Register över riksdagens protokoll med bihang 1932.........................................

Register över riksdagens protokoll med bihang 1921—-1930................................

Personregister till riksdagens protokoll med bihang 1809—1866 .......................

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1932 ........................................................

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1933 .......................................................

Tryckning och häftning av justitie- och militieombudsmannens ämbetsberättelser

Svenska riksdagens historia ..........................................................................

Riksdagens besparingskommitté....................................................................

Allmänna omkostnader ................................................................................

Diverse .....................................................................................................

Summa

11

för riksdagen.

Arvoden	Rese- kostnads- ersättningar	Tjänstemäns och betjäntes arvoden och dyrtidsti Hägg	Trycknings-, häftnings- och bindnings-kostnader	Diverse utgifter	Summa
603,842	27	54,318	02	113,041	33	5,129	20	2,045	66	778,376	48
956,580	64	106,882	99	129,716	45	5,711	40	3,557	30	1,202,449	28
_	—	—	—	15,901	02	66	5o;	361	78	16,329	30
_	—	7,402	49	53,610	78	1,315	55	1,014	19	63,343	01
_	—	—	—	24,314	05	106	9 0	2,156	71	26,577	66
_	—	—	—	18,366	04	145	75	1,342	17	19,853	96
_	—	—	—	15,446	82	93	75	1,360	09	16,900	66
_	—	—	—	16,502	91	—	—	506	03	17,008	94
_	—	—	—	23,559	68	107	—	1,581	80	25,248	48
_	—	—	—	3,948	30	—	—	89	40	4,037	70
—	—	—	—	3,439	11	—	—	28	50	3,467	61
_	—	—	—	3,915	—	—	—	1,255	50	5,170	50
—	—	—	—	46,997	89	—	—	27,338	10	74,335	99
1 3,828	20	—	—	1,050	—	—	—	—	—	4,878	20
—	—	—	—	43,144	47	103	50	1,876	90	45,124	871
—	—	—	—	14,672	44	—	—	—	—	14,672	44
—	—	—	—	5,012	—	—	—	—	—	5,012	—
—	—	—	—	6,500	—	—	—	3,525	82	10,025	82
_	—	—	—	—	—	—	—	230	82	230	82
—	—	—	—	4,750	—	62	65	—	—	4,812	65
—	—	—	—	600	—	30,407	84	—	-	31,007	84
_	—	—	—	875	—	—	—		—	875	—
—	—	—	—	3,000	—	3,736	96	—	—	6,736	96
_	—	—	—	600	—	—	—	—	—	600	—
—	—	—	—	—	—	6,722	38	—	—	6,722	3S
—	—	—	—	14,100	02	7,982	26	326	—	22,408	28
3,400	—	—	—	816	09	6	50	86	60	4,309	19
—	—	—	—	—	—	506,966	03	90,517	34	597,483	37
—	—	1,165	61	1,920	—	—	—	4	25	3,089	86
1,567,651	11	169,769	n	565,799	40	568,664	17	139,205	46	3,011,089	| 25

Häri ingå även resekostnadsersättningar.

— 12

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och
hava utgått med följande belopp:

Arvoden till fullmäktige....................................................

Resekostnadsersättning till fullmäktige............................

Avlöning till:

Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret....................

Icke-ordinarie befattningshavare i riksgäldskontoret

Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset ....................

Icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset ...

Pensioner och understöd ...................................................

Olycksfallsersättning ............................................................

riksdagsförvaltningen

kronor 49,761: 39

» 2,677: 05

» 269,340: 90

» 120,506: 41

» 36,360:43

» 12,791:28

» 25,489: 71

» 12: 60

Summa kronor 516,939: 77

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret hava utgått med följande (netto)
belopp:

Reparationer och underhåll av riksgäldskontorets lokaler kronor 243:	85
Inköp och underhåll av inventarier ....................................	» 5,801:	20
Inköp av förbrukningsartiklar................................................	» 653:	05
Kontorsböcker, skrivmateriel m. m.....................................	» 10,103:	09
Trycknings-, häftnings- och bindningskostnader ................	» 4,508:	21
Handbiblioteket...........................................................................	» 723:	27
Tidningar och tidskrifter, telefonavgifter m. m.................	» 7,773:	69
Elektrisk ström och uppvärmning ........................................	» 9,330:	45
Städning och rengöring............................................................	» 1,843:	56
Annonskostnader ........................................................................	» 7,385:	89
Bidrag till lunchserveringen...................................................	» 816:	03
Diverse utgifter .......................................................................	» 1,737:	—

Summa kronor 50,919: 29

Enligt huvudboken har anslaget till kontorsexpenser såsom inkomster tillgodoförts
sammanlagt 3,431 kronor 31 öre.

Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden hava belöpt
sig till:

Inlösningsprovisioner................................................................ kronor

Kostnader för utlottningar ................................................... »

» » dragningar å premielånen ........................ »

Omkostnader för förvaltning av järn vägslånefonderna ... »

Kostnader för riksgäldskontorets årsbok ............................ »

»översikt av statens tillgångar och skulder».................... »

Inköp av obligationspapper samt tryckning av obligationer
och kupongark ........................................................

18,573: 72
785: 70
9,290: —
10,589: 91
2,965: 01
307: 50

65,026: —

- 13 —

Kostnader för konvertering av statslån

Kostnader för nya statslån........................

Diverse utgifter ............................................

.............. kronor 12,631: 03

.............. » 103,374:02

............. »_1,619: 05

Summa kronor 225,161: 94

I depositionsavgifter lia influtit 8,413 kronor 50 öre.

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:

Arvoden till styrelsens ledamöter............................................ kronor 1,500: —

Avlöning till tjänstemän vid biblioteket ............................ » 47,796: 50

Pensioner .................................................................................. » 7,572: —

Expenser och diverse omkostnader ........................................ » 7,027:15

Kostnader för bibliotekets komplettering och utvidgning » 16,096: 55

» » bindning........................................................... » 7,931:9 7

Summa kronor 87,924: 17

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret 1932/33 från riksgäldskontoret utgått med 63,281 kronor
16 öre.

Å anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till
bestridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
samtidigt redovisats utgifter å tillhopa 64,420 kronor 14 öre.

14 —

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

	Innestående den 1 juli 1932	Anvisat för budgetåret 1932/33	Summa		Utbetalt ander budgetåret	Innestående den 30 juni 1933
	Kronor	Ö.	Kronor	jö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
	1		2		3		4		6
Postverket. Inköp av fastigheter (R. 1929/30, 30/31,							1		204,600
31/32) ..........................................	204,600	—		—	204,600	—		—	—
Inventarier.......................................	—	—	800,000	--	800,000	—	800,000	-	—	—
Posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen
i Stockholm .................................	—	—	1,162,600	—	1,162,600	—	1,162,600	—	—	—
Posthusbyggnad å Södermalm i Stock-							840,000
holm ..........................................	—	—	840,000	—	840,000	—	—	—	—
Örn- och tillbyggnad av posthuset i Sundsvall ....................................	_	-	100,000	—	100,000	—	100,000	—	—	—
Posthusbyggnad i Krylbo ..................	—	—	100,000	—	100,000	—	100,000	_	—	—
Tillbyggnad till posthuset i Arvika......	—	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	—	—
Mark till landningsplats för flygplan ...	—	—	100,000	—	100,000	—	21,446	01	78,553	99
Summa	204,600	—	3,147,600	—	3,352,200	—	3,069,046	01	283,153	99
Telegrafverket. Inköp och bebyggande av fastigheter							44,500		255,500
(R. 1931/32) ...............................	300,000	—	~	—	300,000	—	—	—
Fortsatt utveckling av statens telefon-och									21,500,000
telegrafväsende (R. 1931/32) ............	14,000,000	—	11,500,000	—	25,500,000	—	4,000,000	—	—
Inköp av fastighet i Gävle..................	—	—	130.000	—	130,000	—	130,000	—	—	—
Summa	14,300,000	—	11,630,000	—	25,930,000	—	4,174,500	—	21,755,500	—
Statens järnvägar.
Skenfria vägkorsningar (R. 1930/31)......	395,000	—	500,000	—	895,000	—	395,000	—	500,000	—
Elektriska belysningsanläggningar (R.							100,000		150,000
1930/31) .....................................	150,000	—	100,000	—	250,000	—	—	—
Förbättrade säkerhetsanstalter för in-									218
seglingen till Trälleborg (R. 1930/31)	218	09	—	—	218	09	—	—	09
Markförvärv (R. 1930/31) ..................	270,000	—	—	—	270,000	—	—	—	270,000	—
Rullande materiel för malmtransporterna									134,100
å malmbanan (R. 1930/31)...............	134,100	—	—	—	134,100	—	—	—	—
Gångbroar och gångtunnlar (R. 1931/32)	100,000	—	100,000	—	200,000	—	100,000	—	100,000	—
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar (R. 1931/32) .................................	300,000	—	600,000	—	900,000	—	320,000	—	580,000	—
Dispositionsanslag för oförutsedda och							846,781		675,000
mindre arbeten (R. 1931/32) ............	521,781	91	1,000,000	—	1,521,781	91	91	—
Telegraf- och sektionstelefonledningar					40,000		40,000
samt kabelarbeten (R. 1931/32).........	40,000	—	—	—	—	—		—
Ny rangerspårgrupp m. m. i Malmö							60,000
(R. 1931/32) .................................	60,000	—	—	—	60,000	—	—	—	—
Elektrifiering av banan Järna—Norr-							18,400,000		1,600,000
köping—Malmö m.fl. linjer R. (1931/32)	400,000	—	19,600,000	—	20,000,000	—	—	—

15 —

	1	2	8	4	5
Statsbana Malung—Vansbro (R. 1931/32)	100,000	—	400,000		500,000	—	420,000	—	80,000	—
Spåranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem ........................	—	—	196,000	—	196,000	—	196,000	—	-	—
Förbättringar vid kol- och vattenstationer	—	—	50,000	—	50,000	—	—	—	50,000	—
Anordningar för förbättrad driftseko-nomi vid lokomotivstationer .........	—	—	100,000	—	100,000	—	30,000	—	70,000	—
ordande av dubbelspåret Tranås — Aneby..........................................	_	—	245,000	—	245,000	—	130,000	—	115,000	—
elefonledningar och kabelarbeten ......	—	—	100,000	—	100,000	—	70,000	—	30,000	—
örstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra- Eskilstuna			200,000		200,000		200,000
Förbättringsarbeten å Härnösand—Sol-lefteå järnväg.................................	-		240,000		240,000	_	110,000		130,000
Summa	2471,100	-	23,431,000	—	25,902,100	—	21,417,781	91	4,484,318	09
Statens vatlenfallsverk.
Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar (R. 1931/32) .................................	352,210	86	_	—	352,210	86	1 158,355	82	193,855	04
Utvidgning av ångkraftstationen i Västerås (R. 1931/32) .....................	200,000	—	—	—	200,000	—	200,000	-	—	—
Kraftstation vid Vargön (R. 1931/32)	2,400,000	—	2,750,000	—	5,150,000	—	1,500,000	—	3,650,000	—
Kraftstation vid Malfors (R. 1931/32)	600,000	—	2,000,000	—	2,600,000	—	800,000	—	1,800,000	—
En andra tilloppstunnel vid Porjus kraftstation (R. 1931/32)..................	300,000	—	150,000	—	450,000	—	150,000	—	300,000	—
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (R 1931/391.....................	1,200,000		3,300,000 300,000		4,500.000 300,000		3,000,000		1,500,000
Veckoreglering av Motala ström .........	—	—	—	—	—	300,000	—
Deltagande i partiell reglering av Siljan	—	—	24,600	—	24,600	—	24,600	—	—	—
Kraftstation vid Sillre.......................	—	—	900,000	—	900,000	—	900,000	—	—	—
Insatser i Indalsälvens regleringsförening u. p. a. .....................................	—	—	56,400	—	56,400	—	56,400	—	—	—
En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation .................................	_	_	150,000	_	150,000	—	_	—	150,000	_
Summa	5,052,210	86	9,631,000	—	14,683,210	86	6,789,355	82	7,893,855	04
Fonden för statens aktier.
Teckning av aktier i Luossavaara—Ki-runavaara aktiebolag .....................	—	—	30,000,000	—	30,000,000	—	30,000,000	—	—	—
Statens ullåningsfonder.
Avdikningslånefonden (R. 1931/32) ......	400,000	-	910,000	-	1,310,000	—	1,310,000	—	—	—
Bibanelånefonden (R. 1929/30) ...........	107,736	—	—	—	107,736	—	3 107,736	—	—	—
Bostadslånefonden ...........................	—	—	75,500,000	—	75,500,000		= 75,500,000	| —	—	|—

1 Utgifter efter avdrag av åtcrlevcrerade anslagsmedel. — 3 Disponerat för 1932/33 års riksstat. —
* Därav 387,968 kronor 13 öre disponerat för 1932/33 års riksstat.

	1		2		3		4		5
Egnahemslånelonden ......................	_	_	8,100,000	—	8,100,000	—	8,100,000	—	_ _
Fjäderfälånefonden (R. 1931/32) ........	180,000		—		180,000	—	20,000	—	160,
Fonden för inköp av gasgeneratorer för molordrift ...................................		—	200,000	—	200,000	—	200,000	—	—
Fonden för låneunderstöd..................	—		800,000	—	800,000	—	800,000	—	—
Gödselvårdslånefonden (R. 1931/32)......	65,000		65,000	—	130,000	—	—	—	130,000 —
Hemslöjdslånefonden (R. 1930/31) ......	100,000	—	—	—	100,000		—	—	100,000 —
Industrilånefonden (R. 1930/31) .........	700,000		—		700,000		—	—	700,000 —
Jordförmedlingsfonden (R. 1930/31)......	480,000		—	—	480,000		—	—	400,000 —
Kalkbrukslånefonden ........................	—	—	400,000	—	400,000	—	—	—	400,000 —
Kommunskogslånefonden (R. 1930/31).. -	160,000	—	—	—	160,000	—	—	—	160,000 —
Mejerilånefonden (R. 1931/32) ............	2,600,000	—	—	—	2,600,000	—	800,000	—	1,800, —
Spannmålskreditfonden .....................	—	—	500,000	—	500,000	—	500,000	—	— —
Spannmålslagerhusfonden (R. 1930/31]	480,000	—	400,000	—	880,000	—	480,000	—	480,000 —
Täckdikningslånefonden (R. 1930/31,31/ 32) .............................................	520,000	—	—	—	520,000	—	—	—	520,000 -
Vattenkraftslånefonden .....................	575,000	—	400,000	—	975,000	—	1 575,000	—	400,000 -
Västerbottens och Norrbottens nybyg-ges- och bostadsförbättringslånefond	—		90,000	—	90,000	—	15,000	-	75,000
Samma	6,367,736	—	87,365,000		93,732,736	—	88,407,736	—	5,325, -
Fonden för låneunderstöd. Lån för broförbindelse mellan Rugen och tyska fastlandet (R. 1931/32)......	8.000,000	—	—	—	8,000,000	—	—	—	8,000, -
Kontrollstationer för smör och ägg (R. 1930/31) .......................................	3,891,492	40	—	—	3,891,492	40	—	—	3,891, éo
Fonden för förlag till statsverket. Nya byggnader vid Stockholms tygsta-tion m. m. (R. 1929/30, 30,31).........	540,000				540,000				540,000 —
Tvättinrättning vid tvångsarbetsanstal-ten i Landskrona m. m. (R. 1930/31)	274,000	—	—	—	274,000	—	274,000	—	— —
Lån till universitetet i Uppsala för an-ordnande av lokaler m. m. för in-stitutet för högspänningsforskning (R. 1931/32) .......................................	125,000				125,000				125,000 —
Förlag för inköp av gatsten..............	—	-	4,000,000	—	4,000,000	—	4,000,000	—	— —
Täckande av viss statens järnvägars ordran hos Luossavaara-Kirunavaara A.-B...........................................			9,600,000		9,600,000		9,600,000
Uppförande av en sjukhuspaviljong vid garnisonssjukhuset i Boden m. m. ...	—	—	570,000	—	570,000	—	—	—	570,000 —
Summa	939,000		14,170,000		15,109,000\		13,874,000		1,235,000 —
Fonden för mötande ap förluster å A.-B. Kreditkassan au år 1922......	_		5,000,000	—	5,000,000		5,000,000		- -

Disponerat för 1931/32 års riksstat.

— 17 —

	1		2		*		*		6
Sammandrag.
Postverket...................................	204,600	—	3,147,600		3,352,200	—	3,069,046	01	283,153	99
Telegrafverket ..............................	14,300,000	—	11,630,000	—	25,930,000	—	4,174,500	—	21,755,500	-
Statens järnvägar..........................	2,471,100	—	23,431,000	—	25,902,100	—	21,417,781	91	4,484,318	09
Statens vattenfallsverk .................	5,052,210	86	9,631,000	—	14,683,210	86	6,789,355	82	7,893,855	04
Fonden för statens aktier ...............	—	—	30,000,000	—	30,000,000	—	30,000,000	—	—	—
Statens utlåningsfonder ..................	6,367,736	—	87,365,000	—	93,732,736	—	88,407,736	—	5,325,000	—
Fonden för låneunderstöd...............	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—	—	—	8,000,000	—
Kontrollstationer för smör och ägg...	3,891,492	40	—	—	3,891,492	40	—	—	3,891,492	40
Fonden för förlag till statsverket ...	939,000	—	14,170,000	—	15,109,000	—	13,874,000	—	1,235,000	—
Fonden för mötande av förluster å							5,000,000
A.-B. Kreditkassan av år 1922......	—	—	5.000,000		5,000,000	—	-	—	—
Summa	41,226,139	26	184,374,600	_	225,600,739	26	172,732,419	74	52,868,319	62
Avgå för 1931/32 och 1932/33 års budgeter disponerade anslagsreser-
vationer ....................................	575,000	—	~	—	575,000	—	1,070,704	13	~	—
Återstå kronor	40,651,139	26	184,374,600		225,025.739	26	171,661,715| 61 ''52,868,319	62

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande
fonder, nämligen:

Fonden för statsskuldens amortering........................... kronor 2,600,000: —

utgörande nedskrivning av statens järnvägars lånekapital Fonderade

statslånen ........................................................ » 228,984,976: 7 2

utgörande försålda obligationer m. m.

Tillfälliga statslån ........................................................... » 258,315,000: —

utgörande upptagna lån

Summa kronor 489,899,976: 7 2.

Av utgifterna för riksgäldsverkets fond utgöra .... kronor 5,811,082: so
kapitalrabatter å försålda obligationer.

Vidare hava från fonden avförts ................................ » 175,918,685:61

utgörande medgiven ny upplåning,

2 — 882649. Rev .-berättelse 1933 ang. riksgäldskontoret.

18 —

samt såsom omföringar till:

fonderade statslånen .................................................... kronor 43,538,100: —

utgörande infriade eller konverterade lån

tillfälliga statslån ........................................................ » 236,585,000: —

utgörande återbetalade lån _

Summa kronor 461,852,868:4 1.

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skulle av statens järnvägars icke
räntabla lånekapital ett belopp av 140 miljoner kronor successivt avskrivas
under 30 år. Härför erforderliga medel skulle ställas till riksgäldskontorets
förfogande genom anslag av andra statsinkomster än lånemedel. För budgetåret
1932/33 togos emellertid erforderliga medel ur fonden för statsskuldens
amortering utan anvisande av särskilt anslag å riksstaten. För berörda
avskrivning har t. o. m. budgetåret 1932/33 avsatts tillhopa 9,800,000 kronor.

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1933 uppgått till 418,369,378 kronor under det att fondens
skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 233,568,571 kronor. Ifrågavarande
tillgångar och skulder framgå av efterföljande sammanställning.
Beträffande riksgäldskontorets inom linjen förda skulder hänvisas till årsboken
sid. 103.

1 juli 1932		30 juni 1933
Kronor	Ö.	Tillgångar:	Kronor	ö.
		Fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:
		krediten å 60 milj. kr............................ 60,000,000: —
70,807,020	74	» » 13 5 » » ........................... 10,790,662:21	70,790,662	21
		Fordran hos statsverket för anslaget för avsättning till fon-
32,212,672	95	den för statsskuldens amortering...............
		För täckande av vissa kursförluster utöver
1,415,990	52	kursvinster.............................................		—
		Förskott till banker och bankirhus för inlösen av obligatio-
2,746,173	52	ner och räntekuponger m. ......................................	2,566,569	36
150,000	-	Till riksgäldskontorets kassör utgivet förskott ..................	150,000	—
6,295,350	75	Uppköpta svenska statsobligationer .................................	4,688,683	80
388,600	—	Förräntade medel .........................................................	380,500	—
100,000,000	—	Skandinaviska kreditaktiebolagets 5 V* % förlagsbevis av år 1932	100,000,000	—
114,700,000	—	Lån till Skandinaviska kreditaktiebolaget ........................	110,000,000	—
-	—	Fordran hos aktiebolaget Dur .......................................	13,822,972	—
—	—	» » » Lod .......................................	4,000,000	—
—	—	» » » Metoden....................................	2,500,000	—
80,879	96	Riksgäldskontorets postgirokonto ....................................	15,648	34
81,806,055	22	Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ....................	109,454,342	51
i 410,602,743	6 6	Summa	418,369,378	22

— 19 —

30 jani 1 933
Kronor	ö.
235,893	59
59,776	29
11,500,000	—
43,120	88
110,000,000	—
4,503,232	86
216,360	-
19,500,000	—
13,822,972	—
4,000,000	—
2,500,000	—
7,869,781	11
1,161,840	74
3,912,646	65
2,238
920,391	49
840	92
4,780	—
446,376	63
52,868,319	52
233,568,570	IS

1 juli 1932

Kronor	ö.
212,323	82
46,626	94
11,500,000	—
36,717	20
85,000,000	—
63,080,943	97
216,360 41,000,000	_
—	—
—	-
—	—
5,123,165	5 5
1,036,364	50
4,264,231	31
2,238	—

1,484,569

1,087

8,100

Skulder:

Pensionsfonden ......................................................

Bergsjö bredspårsfond ............................................

Av domänverket till förvaltning överlämnade medel

Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade
medel..................................................................

Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningar
.....................................................................

Fonden för statsskuldens amortering .............................

Fonden för låneunderstöd:

lån till Ostkustbanans aktiebolag .................................

7 B

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 ...............................................................

Tillskottsmedel för återställande av Göteborgs Handelsbanks
grundfond .................................................................

Tillskottsmedel för återställande av Uplands Enskilda banks
grundfond..................................................................

Tillskottsmedel för återställande av Östergötlands Enskilda
banks grundfond.........................................................

Fonden för återlevererade lånemedel .............................

Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden
Fonden för annuitetslikvider ..........................................

[Förfallna, icke inkomna 6
1 december 1916.............

Förfallna, icke inkomna obligationer av:

1914 års 5 % statslån ......................

1916 och 1917 års 5 % statslån..........

1918 års premieobligationslån.............

1918 » 5 % statslån ......................

1919 » 6 % » ......................

1921 » 6 % » ......................

1921 » premieobligationslån.............

skattkammarväxlar per den

13,525: —
1,925: —
197,065: —
1,112: 89
11,553: 60
14,460: —
680,750: —

Obeställbara certifikaträntor m. m.................................

Obeställbara vinster å premieobligationslånen ..................

Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer
m. m.........................................................................

185,176 16 3

40,651,139 26 Innestående reservationer å lånemedelsanslag..

253,849,043 98

Summa

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa hava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförhindelser, vilka hos riksgäldskontoret
redovisas såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar
icke till någon del tagits i anspråk.

— 20 —

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1932 kade en behållning
av 63,080,943 kronor 97 öre, har ökats med 4,022,288 kronor 89
öre, utgörande avsättningen enligt det å 1932/33 års riksstat för fonden
uppförda förslagsanslaget.

Däremot har fonden minskats med ett belopp av 62,600,000 kronor, vilket
disponerats sålunda:

dels för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital kronor 2,600,000: —
dels för finansieringen av budgeten för 1932/33 enligt

riksstaten........................................................................... » 25,000,000: —

enligt tilläggsstaten ......................................... » 35,000,000: —

Summa kronor 62,600,000: —.

Vid budgetårets utgång bade alltså fonden för statsskuldens amortering
en behållning å 4,503,232 kronor 86 öre.

Fonderade statslån.

Redogörelse för de fonderade statslånen meddelas i riksgäldskontorets årsbok
sid. 14 och tab. 8—10.

Tillfälliga statslån.

Vid budgetårets ingång utgjordes den tillfälliga statsskulden av försålda
skattkammarväxlar till ett belopp av 95,000 kronor, samt av den tillfälliga
kredit å sammanlagt 214,700,000 kronor, som riksgäldskontoret år 1932 av
riksbanken erhållit mot statskuldsförbindelser för genomförande av stödaktionen
åt Skandinaviska kreditaktiebolaget (se vidare 1932 års årsbok
sid. 20 och 42).

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick således vid budgetårets
ingång till 214,795,000 kronor.

Vid budgetårets utgång uppgingo försålda skattkammarväxlar till ett
belopp av 25,000 kronor. Å den nämnda krediten i riksbanken har återbetalats
4,700,000 kronor, sedan Skandinaviska kreditaktiebolaget till riksgäldskontoret
verkställt motsvarande inbetalning. Vidare bar i enlighet
med 1933 års riksdags beslut från riksbanken till riksgäldskontoret överförts
26,500,000 kronor, utgörande aktiebolaget Kreditkassans av år 1922
skuld till riksbanken, 26,000,000 kronor jämte ränta 500,000 kronor, i samband
varmed riksgäldskontoret till riksbanken utfärdat statsskuldbevis å
nämnda belopp.

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick således den 30 juni
1933 till 236,525,000 kronor.

Under löpande budgetår ha intill den 15 dec. ytterligare av Skandinaviska
kreditaktiebolaget inbetalts 35.000,000 kronor.

— 21 —

Allmänna järnvägslånefonden.

Fondens inkomster ha under budgetåret uppgått till 1,820,795 kronor 65
öre, utgörande bolagen debiterade räntemedel.

Fondens utgifter, som uppgått till 7,548,975 kronor 77 öre, hänföra sig
till verkställda avskrivningar å nedanstående från fonden utgivna lån.

Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag ........................

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag ........................

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag ............................

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolag
...................................................................................

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag............

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag ................................

Ruda—Finsjö—Oskarshamn och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag
...................................................................

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag ................................

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag ................................

Östra Värends järnvägsaktiebolag ...................................

kronor 298,150: 7 6
» 545,582:20

» 405,989: 72

» 530,924: 64

» 951,132: 55

» 2,627,517:6 2

» 250,000: —

» 37,000: —

» 209,494: 24

» 1,693,184: 04

Summa kronor 7,548,975: 77

Förutom ovan angivna avskrivningar har med anledning av statens järnvägars
övertagande av Härnösand—Sollefteå och Mellersta Södermanlands
järnvägar å järnvägslånefonden avförts återstående fordran å järnvägarnas lån,
resp. 1,543,171 kronor 64 öre och 442,552 kronor 41 öre, samtidigt som beloppet
upptagits i statens järnvägars räkenskaper som järnvägarnas kapitalvärde.

1932/33 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
å 500,000 kronor. Någon utbetalning av nya lån från fonden har icke ägt
rum. Däremot har i samband med de på exekutiv auktion inköpta järnvägarnas
Ruda—Finsjö—Oskarshamn och Ruda—Älghult försäljning till
Östra Smålands järnvägsaktiebolag uppkommit ett nytt lån för sistnämnda
nybildade järnvägsaktiebolag å 200,000 kronor, motsvarande den för järnvägarna
erlagda köpeskillingen.

Fondens tillgångar vid budgetårets början och slut redovisas sålunda:

Den 1 juli 1932 Den 30 juni 1933

kronor kronor

Utlämnade lån ............................................ 45,122,043:9 5 38,317,993:41

Utestående räntefordringar........................ 12,505,284: 68 9,701,641:47

Summa 57,627,328: 63 48,019,634: 88

Järnvägen Varberg—Ätran ................... — — 300,000: —

Järnvägen Brittatorp—Sävsjöström —

Älghult .................................................... — — 180,000: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej redovi visade

i riksstaten.................................... 1,036,364: so 1,161,840: 74

Totalsumma 58,663,693: 13 49,661,475: 6 2

I fråga om utlämnade lån och utestående fordringar hänvisas till efterföljande
specifikation.

Specifikation av

	Utbetalt belopp	Löpande låns ursprungliga belopp	Annu- itet %	Ränte- fot %
Ab. Blekinge kustbanor (jv Karlshamn—Ronneby— Gullbärna; utbet. 1888—90, 93)........................	1,102,250		1,102,250		5	4.5
Borås—Alvesta jvab
Nr 1 (jv Borås—Svenljunga; utbet. 1884, 87)......	500,000	—	500,000	—	5	4.5
	4,795,000		4,795,000		5	4.5
Summa	5,295,000	—	5,295,000	-	—	—
Borås—Jönköpings jvab (jv Gånghester—Ulrice-
Nr 1 (utbet. 1917-18)...................................	1,165,000	—	1,165,000		5.4	5
Nr 2 (utbet. 1918)..........................................	150,000	—	150,000	__	5.4	5
Summa	1,315,000	-	1,315,000	—	—	—
Dal— Västra Värmlands jvab (jv Mellerud—Billings-fors- nthet 1928 95 97—981...........................	2,100,000		2,100,000		5.4	5
Eksjö - Österbymo jvab (jv Eksjö—Österbymo; ut-bet. 1917—18)1
Nr 1 (regi. 1930) ..........................................	—	—	100,000	—	5	4.5
Nr 2 (dito) ...................................................	—	—	150,000	—	5	4.5
Summa	643,000	—	250,000	—	—	—
Falkenbergs jvab (jv Holsljunga—Limmared; utbet. 1902, 05) * ...................................................	505,000	_	505,000	_	_	10,000
Gotlands jvab						kr. årl.
Nr 1 (jv Visby—Hemse; utbet. 1877—79) ........	500,000	—	500,000	—	5	4.5
Nr 2 (jv Västkinde—Tingstäde; utbet. 1899 — 1902)	119,000	—	119,000	—	5	4.5
Summa	619,000	—	619,000	—	—	—
Halmstad—Bolmens jvab (jv Halmstad—Byholma— Bolmen; utbet. 1887—88, 90)“ ........................	824,915	—	824,915	—	5	4.5
Hälsingborg—Hässleholms jvab (jv Klippan—Röst-ånga; utbet. 1892—93)....................................	290,000	—	290,000	—	5	4.5
Härnösand—Sollefteå jvab (jv Härnösand—Sollefteå; utbet. 1892—95)‘ ........................................	2,350,000	_	2,350,000	—	5	4.5
Karlshamn—Vislanda jvab (jv Vislanda—Bolmen; utbet. 1877—78)6 ..........................................	785,000	—	500,000	—	5''/i6	4.5
Kil—Fryksdalens jvab (jv Kil—Torsby; utbet. 1911 —12 14—15) ...............................................	2,500,000		2,500,000		5	4.6
Klintehamn—Roma jvab6
Nr 1 (regi 1931) ..........................................			150,000		5	4.5
			65,000		1 5	4.6
Summa	573,250	—	215,000	|_	| -	—

— 23 —

utestående lån.

Under budgetåret 1932/33 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1933	Anstånds ränta		Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1932	den 30 juni 1933	den 1 juli 1932	den 30 juni 1933
23,058	42	512,409	37	109,252	41	633,190	99	633,271	12	—	—	32,855	43
25,000	_	186,808	92	47,352	50	259,136	08	242,544	47	—	—	_	—
239,750	—	3,500,509	84	343,341	98	4,012,888	47	3,961,556	46	—	—	—	—
264,750		3,687,318	76	390,694	48	4,302,024	55	4,204,100	93	_	—	—	—
		1,150,309	85	255,355	88	1,717,885	56	1,791,610	63	328,482	98	409,988	47
—	—	148,108	50	23,298	61	206,311	—	215,534	42	36,997	79	47,222	98
	—	1,298,417	86	278,654	49	1,924,196	56	2,007,145	05	365,480	77	457,211	45
	—	2,100,000	—	214,555	98	2,958,264	16	3,094,661	08	618,351	20	764,715	28
5,018	97	98,431	49	_	_	101,204	49	101,646 20	_	_	_	1 —i
—	—	150,000	-	—	—	150,000	—	150,000	—	—	—	—
5,018	97	248,431	49	—	—	251,204	49	250,646	20			—	—
—	—	452,520	2 6	44,300	-	764,532	52	795,853	01	333,183	44	372,478	75
25,000		31,216	85	74,243	06	129,249	50	106,162	29	—	—	—	_
5,950	—	79,066	41	5,600	—	88,785	92	86,445	40	—		—	—
30,950	-	110,283	26	79,843 06	218,035	42	192,607	69	—	—	—	—
190,000	—	—	—	—	—	470,160	73		—	—	—	—	—
14,500	—	150,599	50	16,094	88	177,619	36	170,063	54	—	-	—	—
—	—	—	—	—	—	2,088,753	84	—	—	383,294	79	—	—
25,312	50	348,143	72	—	—	365,415	2 9	355,976	95	—	—	—
125,000	—	2,240,199	83	281,334	—	2,629,275	29	2,605,260	78	—	—	—
—	—	150,000	—	—	—	150,000	_	150,000		_	_	_	_
—	—	65,oro	—	—	—	65,000	—	65,000		—	—	—	—
—	—	215,000	—	—	—	215,000	—	215,000	—	i - 1-	1 - 1-

— 24 —

	Utbetalt		Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
Lysekils jvab (jv Lysekil—Smedberg; utbet. 1911— 12, 15) .........................................................	1,200,000		1,200,000		5	4.5
Malmö jvab (jv Malmö—Tomelilla; utbet. 1892— 94, 96) .........................................................	1,300,000	—	1,300,000		5	4.5
Markaryd—Veinge jvab (jv Markaryd—Veinge; ut-bet. 1897—98, 1900)7 ....................................	561,000	—	561,000	—	5	4.5
Mellersta Södermanlands jvab (jv Stålboga—Malm-köping—Skebokvarn; utbet. 1905, 08)8 ............	532,500	—	532,500	—	5	4.5
Mellersta Östergötlands nya jvab (jv Vadstena— Ödeshög; utbet. 1888—90)8 Nr 1............................................................			118,018	76	5	4.5
Nr 2............................................................	—	—	118,018	77	5	4.5
Summa	300,000	—	236,037	53	—	—
Mjölby—Hästholmens nya jvab (jv Mjölby—Häst-holmen; utbet. 1908 —10)10 Nr 1............................................................			280,000		5	4.5
Nr 2............................................................	—	—	100,000	—	5	4.5
Summa	799,600	—	380,000	—	—	—
Norra Östergötlands jvab (jv Finspång—Norsholm; utbet. 1883-86).............................................	500,000	—	500,000	—	o	4.5
Norrköping — Söderköping—Vikbolandets jvab11 Nr 1 (jv Norrköping—Söderköping och Kummelby —Arkösund; utbet. 1893—95) .....................	653,000				5	4.5
Nr 2 (jv Valdemarsvik—Söderköping med hamn-spår till sjön Yxningen; utbet- 1904, 07) ......	591,500	—	—	—	5	4.5
Nytt lån (regi. 1932).......................................	—	—	500,000	—	—	—
Summa	1,244,500	—	500,000	—	—	—
Norsholm—Västervik—Hultsfreds o jvab (jv Hults-fred—Västervik och Västervik—Åtvidaberg—Bers-bo; utbet. 1877—79)” Nr 1............................................................			1,787,660	27	5.4	4.5
Nr 2............................................................	—	—	3,384,321	69	5.4	4.5
Summa	3,615,000	—	5,171,981	96	—	—
Ruda—Finsjö—Oskarshamns jvab (jv Oskarshamn— Ruda; utbet. 1906-07)13.................................	483,300	—	483,300	—	5	4.5
Ruda—Älghults jvab (jv Ruda—Älghult)13 Nr 1 (utbet. 1920-21, 23) ..............................	1,525,000	_	1,525,000	_	5.4	5
Nr 2 (utbet. 1924)..........................................	224,000	—	224,000	—	5.4	5
Summa	1,749,000	—	1,749,000	—		—
Sala—Gysinge—Gävle nya jvab (jv Sala—Hagaström) Nr 1 (utbet. 1899—1901)14 ..............................			1,284,440	SO	5	4.5
Nr 2 (regi. 1914)16 .........................................	—	—	300,049	94	—	fritt
Summa	1,545, 500	—	1,684,490	74	_	—

— 25

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds ränta		Fordran 1/i 1932	Fordran 80 1933	1°	Förfallet 1 1932	h	Förfallet 80 1933	/«
48,388	31	1,075,295	67	118,176	62	1,225,596	75	1,225,635	29	—	-	11,997	13
—	-	827,084	58	129,234	54	996,697	21	1,036,072	43	65,261	81	133,773	61
—	—	—	—	—	—	405,989	72	—	—	360,834	85	—	—
—	—	—	-	47,254	93	528,862	83	86,368	60	27,841	62	39,113	6 7
_		118,018	76			118,018	76	118,018	76	—	—	—	—
—	—	117,428	67	—	—	131,173	36	137,123	37	12,391	97	19,030	53
—	—	235,447	43	—	—	249,192	12	255,142	13	12,391	97	19,030	53
		280,000				280,000		280,000	_	_	_	_	—
—	—	98,431	49	—	—	109,953	10	114,941	—	10,500	—	16,125	—
—	—	378,431	49	—		389,953	10	394,941	—	10,500	-	16,125	—
—	—	170,215	32	49,093	75	223,117	64	231,010	87	—	—	25,621	53
—	—	—	—	—	—	486,274	2 2	—	—	32,781	51		—
_	_	_	_	_	_	544,650	42	—	—	29,940	58	—	—
—	—	500,000	—	—	—	—	—	522,500	-	—	—	25,000	—
—	—	500,000	—	—	—	1,030,924	64	522,500	—	62,722	09	25,000
		1,636,745	82			1,673,572	60	1,749,124	70			98,946	99
—	—	3,255,052	66	—	—	3,336,428	98	3,503,707	31	—	—	187,779	09
—	—	4,891,798	48	—		5,010,001	ÖS	5,252,832	01	—	—	286,726	08
—	—	—	-	—	-	1,251,132	155	—	—	798,842	06	—	—
	_	_	_	_		2,478,286	49	—	—	743,455	73	—	—
—	—	—	—	—	| —	299,231	18	—	—	70,172	176	—	—
—	_	—	—	1 _	-	2,777,517	62	-	—	813,628	49	—	—
		1,284,440	80	168,961	43	1,493,402	28	1,533,402	23	40,000	—	80,000	—
—	—	300,049	94	I —		300,049	94	300,049	94	—	—	—
—	j —	l,584,49o\v4	168,961	43	1,793,45)1.	17	1,833,462	17	40,000	-	80,000	—

— 26 —

	Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
Skara—Timmersdala nya jvab (ogulden köpeskil-ling för Skara—Timmersdala jv; utlämnat 1925 övertaget frän Västergötland—Göteborgs jvab 1929)16 ........................................................
352,500		125,000		5.4	5
Skövde-Axvalls jvab (jv Skövde—Axvall; utbet-1902, 05)17
Nr 1 (regi. 1927)18..........................................	—	—	535,574	40	—	5
Nr 2 (dito) ...................................................	363,500	—	386,000	—	5	4.5
Summa	363,500	-	931,574	40	—	—
Slite—Roma jvab (jv Slite—Roma; utbet. 1900, 02)18............................................................	339,000		50,000	_	5	4.5
Stockholm—Rimbo jvab (jv Stockholm—Rimbo; regi. 1931)*°..................................................	500,000	_	211,000	_	5	4.5
Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jvab (jv En-köping—Enåker; utbet. 1904—06).....................	1,028,700	—	1,028,700	_	5	4.5
Sävsjöström—Nässjö jvab (jv Sävsjöström—Nässjö; utbet. 1913—16)............................................	2,581,500	_	2,581,500	_	5	4.5
Södra Dalarnes jvab
Nr 1 (jv Krylbo—Borlänge; utbet. 1879—82)......	2,375,000	—	2,375,000	—	5	4.5
Nr 2 (jv Borlänge—Insjön; utbet. 1883—86)......	950,000	—	950,000	—	5	4.5
Nr 3 (jv Knippboheden—Rättvik; utbet. 1913, 16)	1,252,000	-	1,252,000	-	5	4.5
Summa	4,577,000	—	4,577,000	—	—
Tidaholms jvab (jv Tidaholm—Vartofta; utbet. 1905—06, 09) ................................................	510,000	_	510,000	_	5	4.5
Trollhättan—Nossebro nya jvab (ogulden köpeskil-ling för Trollhättan—Nossebro jv; utlämnat 1925; övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab 1929),e .........................................................	555,000		225,000		5.4	5
Uddevalla—Lelångens jvab (jv Uddevalla—Delängen; utbet. 1895-96)21
Nr 1 ............................................................	—	—	978,764	91	5-4	4.5
Nr 2...........................................................	—	—	268,235	09	5.4	5
Nr 3............................................................			309,520	10	5.4	5
Summa	1,247,000	—	1,556,520	10	—	—
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga jvab (jv Herr-ljunga—Vänersborg —Uddevalla och jvs ombyg-gande till normalspårig; utbet. 1865—67, 98)22-..	3,840,000		2,600,000		5	4
Uppsala—Enköpings jvab (jv Uppsala—Enköping; utbet. 1909, 13).............................................	1,040,000	_	1,040,000	_	5	4.5
Varberg—Borås jvab (jv Varberg—Borås; utbet. 1879-81)...................................................... Varberg—Ätrans jvab (jv Varberg—Ullared— Ätran)23	2,600,000		2,600,000	—	5	4.5
Nr 1 ............................................................	—	-	150,000	—	5	4.5
Nr 2............................................................	—	-1	350,000	—	5	4.5
Summa	1,250,000	—	500,000		— |	—

— 27 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran 1/ 1932		Fordran s0/e 1933	Förfallet 1 1932	Il !	Förfallet s0/e 1933
—	-	120,929	—	—		126,992	D7	120,929		—	1	—
				23,791	27	483,74(>	55	468,813	01	459,949	28	445,021	74
19,800	—	382,700	55	—	—	393,834	27	391,311	31	—	—	—	—
19,800	—	382,700	55	23,79l\t!7	877,574	821	860,124	32	459,949	28	445,021	74
—	—	50,000	—		—	50,000	—	50,000	—	—	—	—	—
10,550	-	208,842	53	—	—	214,668	76	213,541	49	—	—	—	—
51,435	—	828,427	37	126,843	—	997,127	93	983,126	24	—	—	—	—
159,075	—	2,337,133	83	273,832	81	2,739,746	6 4	2,685,845	62	—	—	—	—
118,750	_	455,698	97	345,468	75	907,544	31	811,415	83	—	—	—	—
47,500	—	591,758	23	—	—	625,417	83	604,998	82	—	—	—	—
62,600	—	1,109,776	92	92,953	5 7	1,240,087	93	1,227,700	47	—	—	—	—
228,850	—	2,157,229	12	438,422	32	2,773,050	07	2,644,115	12	—	—	—	—
25,500	—	410,710	61	43,781	25	476,808	98	469,842	17	—	—	—	—
—	—	218,878	2 8	—	—	218,878	28	229,828	22	—	—	1,272	42
		960,750	73			1,225,857	76	1,280,988	33	297,299	87	364,687	84
—	—	266,035	67	—	—	348,368	40	365,687	23	82,381	69	101,247 99
—	—	306,982	03	—	—	401,986	98	421,971	42	95,061	38	116,831 48
—	—	1,533,768	33	—		1,976,213	14	2,068,646	98	474,742	94	582,767	31
35,247	90	857,270	09	—	—	874,894	04	875,391	73	98,101	93	200,127	93
—	—	1,011,552	31	99,063	62	1,813,672	66	1,886,266	89	810,991	68	895,111	63
130,000	—	498,864	80	367,638	89	982,963	54	877,728	16	—	—	—	-
		:		_		159,494	24	_		7,687	50	_	_
—				—		350,000		—	—	—	—	—	—
—	|-	| —	|-	| —	I-	| 509,494\s>4	| -	—	7,687\so		|-

— 28 —

—-------------		--
Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte fot
’ 300,00C	—	300,00C	—	5	4.5
.’ 825,000	—	825,000	—	5.4	5
) 788,500	—	788,500	—	5	4.5
. 324,000	_	324,000	_	5	4.5
305,000	—	305,000	—	5	4.5
629,000	—	629,000	—	—	—
_	_	400,000	_		fritt
-	—	400,000	—	5	4.5
1,369,500	—	800,000	—	—
537,500	—	537,500	—	5	4.5
—	—	108,000	—	5.5	4.5
248,500	—	248,500	—	5.4	5
786,000	—	894,000	—	—	—
1,710,000		1,710,000		5	4.5
—	—	1,342,046	46	73,000 kr. årl.	4.5
290,000	—	290,000	—	5	4.5
—	—	125,000	—	7,300 kr. årl.	- o
2,000,000	—	3,467,046	46		—
780,000	_	780,000	_	5.4	5
310,000	—	310,000	—	5.4	5
1,090,000	-	1,090,000	-	—	—
—	—	200,000	—	5	4.5
61,305,015)	—	—	—	- I	—

85—86)............

immerby—Ydre
utbet. 1923, 26)

i Västergötland—Göteborgs jvab

Nr 1 (jv Skara—Kinnekulle
1887—891.......................

j Näsby; utbet. 1905, 07—08, 08 —10)1 2 3 *

j Nr 1 .........................................

| Nr 2...........................................

Östra Blekinge jvab

Nr 2 (dito; regi. 1910)26 ...........................

Nr 3 (jv Gullabo—Torsås; utbet. 1917—18)

Sur

Östra Centralbanans jvab26

Nr 1 (jv Linköping—Vimmerby; utbet. 18!
1902)....................................................

Nr 2 (dito; regi. 1916)27...........................

Nr 3 (jv Bjärka —Åtvidaberg; utbet. 1905—06)..•

Nr 4 (dito; regi. 1922)28 ...........................

Summa

Östra Värends jvab (jv Brittatorp—Sävsjöström —
Älghult)29

Nr 1 (utbet. 1920—22)..............................

Nr 2 (utbet. 1921—22)..............................

Summa

Östra Smålands jvab5

Summa

1 Av ränte- och kapitalskulden å det ursprungliga lånet hava bildats två nya lån å tillsammans
250,000 kr. och ett belopp av 657,048 kr. 69 öre under budgetåret 1931/32 avskrivits.
Se 1931 års berättelse sid. 79.

2 Å detta lån verkställdes år 1928 under vissa villkor avskrivning av oguldna räntor å
192,713 kr. 19 öre. Se 1928 års berättelse sid. 148. Då villkoren icke uppfyllts, har uppskrivning
till ursprungliga beloppet under budgetåret 1931/32 ägt rum.

3 Bolagets skuldförhållande till staten har under budgetåret på så sätt reglerats, att

190,000 kr. kontant inbetalats och resten 298,150 kr. 76 öre avskrivits.

29 —

Inbetalt	Aterst.		Anstånds-		Fordran lh	Fordran 8%	Förfallet 1	h	Förfallet 80/b
kapital		ränta		1932		1933		1932		1933
—		197,000	67	33,985	62	356,681	06	370,125	06	208,102	08	231,725	-
—	—	825,000	—	73,276	95	1,089,113	90	1,140,098	98	189,014	45	244,315	96
—	—	788,500	—	58,809	06	1,681,542	36	1,745,969	36	920,959	49	993,670	27
6,353	4S	141,188	86	26,914	44	172,338	45	172,371	2 6	_	_	10,174	73
—	—	158,389	14	28,136	85	186,525	99	193,694	11	—	—	8,528	61
6,353	48	299,577	50	55,051	29	358,864	44	366,065	37	—	—	18,703	34
	_	400,000		_		400,000	_	400,000	__	_	_		_
20,000	—	398,000	—		_	425,317	98	424,145	76	20,500	—	21,560	98
20,000	—	798,000	—	—	—	825,317	98	824,145	76	20,500	—	21,560	98
_	_	461,627	79	50,842	71	594,428	37	619,225	13	153,279	41	188,593	41
—	—	96,333	71	—	—	112,704	89	117,854	92	37,981	49	45,975	52
—	—	248,500	—	22,803	69	318,609	68	333,498	38	53,647	47	70,292	68,
—	—	806461	50	73,646	40	1,025,742	94	1,070,578	38	244,908	37	304,861	56
		1,303,271	03	177,766	74	1,481,037	77	1,481,037	77	_	_		_
—	—	1,103,352	13	—	—	1,103,352	13	1,103,352	13	—	—	—	—
—	_	241,014	41	35,898	88	276,913	2 9	276,913	29	—	—	—	—
—	—	113,422	10		—	113,422	10	113.422	10	—	—	—	—
—		2,761,059	67	213,665	62	2,974,725	29	2,974,725	29	—			—
				_	_	1,305,236	07		_	411,408	24	_	_
—	—	—	—	—	—	497,908	29	_	-	142,673	82	—	—
—	—	—	_	—	—	1,803,144	36	—	—	554,081	56	_	—
—		200,000	—	—	—	—	-	200,000	—	-	—		—
1,413,789	58	38,317,993	41	3,809,258	17	67,627,328	63	48,019,634	88	7,881,372	37	6,203,786	60

1 Jv Ilar fr. o. m. 1 juli 1932 övertagits av statens järnvägar varvid till statens järnvägars
fond överförts det återstående kapitalbeloppet 1,543,171 kr. 64 öre. Ålerstoden,
545,582 kr. 20 öre utgörande upplåtna räntor och anståndsränta, har avskrivits.

5 Lånet blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag dels genom avskrivning och dels
genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kr.

0 År 1931 ha 790,709 kr. 21 öre avskrivits. Av återstoden av bolagets skuld lia bildats
två nya lån. Ränta debiteras icke och annuitet erlägges icke för tiden till den 1 juli
1939. Å lån nr 1 erlägges annuitet första gången den 30 juni 1940 och i fråga om lån

— 30 —

nr 2 äga riksgäldsfullmäktige påfordra erläggande av annuitet fr. o. m. den 1 juli 1939,
om bolagets ställning så befinnes medgiva.

7 Vid statens järnvägars övertagande av jv har till statens järnvägars fond överförts det
återstående kapitalbeloppet 561,000 kr. Återstoden av skulden, 405,989 kr. 72 öre utgörande
upplupna räntor och anståndsränta, har under budgetåret avskrivits.

8 Jv har fr. o. m. 1 juli 1932 övertagits av statens järnvägar, varvid till statens järnvägars
fond överförts återstående kapitalskuld 442,552 kr. 41 öre.

9 År 1928 övertogs Mellersta Östergötlands jvabs lån av Mellersta Östergötlands nya
jvab. Annuitet skulle t. v. endast utgå å halva lånebeloppet. Se 1929 års berättelse sid.
202. År 1931 har bolaget avträtt sin egendom till konkurs. Utredning pågår f. n. angående
rekonstruktion av bolaget.

10 Å Mjölby—Hästholmens nya jvabs lån ha år 1927 avskrivits 1,192,486 kr. 74 öre. Annuitet
erlägges t. v. endast å 100,000 kr.

11 Bni. k. res. 18/3 1932 må under vissa villkor av bolagets kapital- och ränteskuld bildas
elt nytt lån å 500,000 kr. och återstående del avskrivas. Detta har under budgetåret
verkställts, varvid 530,924 kr. 64 öre avskrivits.

12 Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvabs båda lån ha bildats vid den reglering av bolagets
skuld, som ägde rum år 1924. Se 1925 års berättelse sid. 200.

13 Bolaget avträdde år 1931 sin egendom till konkurs. Jv inköptes då av staten men
har under budgetåret försålts till ett nytt bolag, östra Smålands jvab. Köpeskillingen
200,000 kr. bildar ett nytt lån för sistnämnda bolag. Å de ursprungliga tre lånen ha
avskrivits sammanlagt 3,828,650 kr. 17 öre.

14 Å detta lån har år 1929 avskrivits 203,964 kr. 2 öre. Ränta utgår till den 1ho 1933
endast med 40,000 kr. Annuitet utgår icke intill den 4/io 1934.

15 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1914 års berättelse sid. 229.

16 Löpande lånet uppkommet vid jvs försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.
Se 1925 års berättelse sid. 228. Anstånd med räntebetalning har beviljats för åren 1932
—34, för Skara—Timmersdala jvab. Därvid har tidigare uppdebiterad ränta krediterats
bolaget, vilket förklarar, att statsverkets fordran nedgått, fast ingen inbetalning under året
ägt rum.

17 Båda lånen ha uppkommit vid den reglering av bolagets skuld å det ursprungliga
lånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års berättelse sid. 152.

18 I samband med erläggande av annuitet å lån nr 2 avskrivas årligen 37,000 kr , som
i första hand avse ränta å den del av lån nr 1, som ej utgör anståndsränta, beräknad
efter 5 procent. Å lån nr 1 upptagen anståndsränta ingår i summan för lånebeloppet.

19 År 1926 avskrevos 30,000 kr. och år 1928 647,472 kr. 74 öre. Ränta debiteras ej och
annuitet erlägges ej för tiden till den 1 juli 1937.

20 År 1931 ersattes, efter verkställd inbetalning av visst skillnadsbelopp och avskrivning
å anståndsränta, återstående kapital- och ränteskuld med ett nytt lån å 211,000 kr

21 Lånen ha bildats vid den reglering av bolagets skuld, som ägde rum år 1925. Se
1925 års berättelse sid. 112.

22 Lånet reglerat vid sista utbetalningen år 1898.

23 Å bolagets lån hava år 1927 avskrivits 400,000 kr. och år 1931 1,832,399 kr. 51 öre.
Återstående skuld 500,000 kr. uppdelades på två lån. Sedan bolaget år 1931 trätt i konkurs,
har jv inköpts av staten och under budgetåret har 209,494 kr. 24 öre avskrivits.
Återstående 300,000 kr. äro bokförda bland fondens tillgångar. Jv har utarrenderats till
Halmstad—Nässjö jvab.

24 Ölands jvab har fr. o. m. den 1h 1928 övertagit Borgholm—Böda jvabs lån å 419,000
''sr. och Södra Ölands jvabs lån å 950,000 kr., vilka båda lån jämte ränteskuld den sl/i2
i927 beräknats uppgå till 2,986,416 kr. 30 öre. Denna låneskuld nedskrevs till 800,000
kr. Ränta och annuitet utgå t. v. endast å halva beloppet.

25 Lånet har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1910 års berättelse sid. 242.

26 År 1932 ha å lånen avskrivits tillsammans 190,415 kr. 74 öre, utgörande oguldna
räntor. Annuitet skall inbetalas först fr. o. m. år 1935.

27 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 1. Se 1916 års berättelse
sid. 230.

28 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 3. Se 1922 års berättelse
sid. 183.

29 Bolaget försattes år 1931 i konkurs. Jv inropades på exekutiv auktion av riksgäldskontoret
år 1933 för 180,000 kr., till vilket belopp den upptagits i fondens tillgångar.
Återstående skulden 1,693,184 kr. 4 öre har avskrivits.

30 Se not 13.

- 31

Såsom framgår av förestående sammanställning uppgingo fondens vid
budgetårets slut förfallna fordringar å utestående lån till 6,203,786 kronor
60 öre mot 7,881,372 kronor 37 öre vid budgetårets början, vilket innebär
en minskning med 1,677,585 kronor 77 öre, varvid emellertid bör beaktas
att under budgetåret avskrivits 7,298,975 kronor 77 öre.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden
till nedan nämnda järnvägsaktiebolag. I resp. summor äro
inräknade även de belopp, till vilka de av staten övertagna järnvägarna
bokförts vid överföringen till statens järnvägars fond. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

V islanda—Bolmens	järnvägsaktiebolag	(år 1905)... kronor1 986,198:22
Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905) ... »	21,127,872: si
Svartälvs	d:o	(år 1910)... »	E 774,693: 8 3
Siljans	d:o	(år 1911) ... »	4 601,169:79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(åren 1913, 1929)........ »	B 466,964: 02
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920, 1925)........ »	6 436,153:57
Lindfors—Bosjöns	d:o	(år 1921).... »	7 98,249:9 2
Landskrona—Kävlinge-	—Sjöbo d:o	(år 1924)... »	8 2,570,044: 13
Trollhättan—Nossebro	d:o	(år 1925).... »	9 621,021: 75
U dde valla—Lelångens	d:o	(år 1925).... »	10 65,970: 87
Slite—Borna	d:o	(åren 1926, 1928)........ »	11 677,472: 7 4
Varberg—Ätrans	d:o	(åren 1927, 1931,1933, »	12 2,441,893: 75

1 Se 1905 års berättelse sid. 140.

2 Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 399,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

4 Se 1912 års berättelse sid. 136.

5 Se 1915 års berättelse sid. 229 och 1929 års berättelse sid. 140.

6 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i
1921 års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

7 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
års berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

8 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess
överföring till S. J. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

9 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228
i 1925 års berättelse.

10 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

11 Se sid- 138 i 1926 års berättelse och sid. 200 och 201 i 1928 års berättelse.

12 Se sid. 172 i 1927 års berättelse och sid. 151 i 1930 års berättelse samt sid. 30 not 23.

32 —

Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag (åren 1927,

		1930)........ kronor1 681,897: o 6
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(år 1927)....	» 2 1,192,486: 7 4
Skövde—Axvalls	d:o	(åren 1927
		-1933) . ..	» 3 222,000: —
Ölands	d:o	(år 1928)...	* 4 2,186,416: 3 0
Klintehamn—Roma	d:o	(år 1931) ...	» 5 790,709:21
Markaryd—V einge	d:o	(år 1931,1933)	» 6 966,989:7 2
Hässleholm—Markaryds d:o	d:o	(år 1931) ...	» 7 7,060:4 3
Stockholm—Rimbo	d:o	(år 1931) ...	» 7 47,605: o 8
Eksjö—Österbymo	d:o	(år 1932) ...	» 8 657,048: 6 9
Norra Södermanlands	d:o	(år 1932)....	» 9 3,552,535: 80
östra Centralbanans	d:o	(år 1932)...	* 10 190,415:74
Halmstad —Bolmens	d:o	(år 1933)...	» 11 298,150:7 6
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1933)....	» 12 2,088,753: 8 4
Mellersta Södermanlands	d:o	(år 1933)....	» 13 442,552: 41
Norrköping—Söderköping—
Vikbolandets	d:o	(år 1933)....	» 11 530,924:64
Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o	(år 1933) ...	» 18 951,132: 5 5
Ruda—Älghults	d:o	(år 1933)...	» 15 2,627,517: 6 2
Ruda—Finsjö—Oskarshamns
och Ruda—Älghults	d:o	(år 1933)..	» 18 250,000: —
östra Värends	d:o	(år 1933)...	» 161,693,184: 04

Summa kronor 30,245,086: 03

Omnämnas bör att riksgäldskontoret utöver här angivna förluster å lån
från järnvägslånefonden jämväl åsamkats förluster å från bibanelåne -

1 Utgör riksgäldskontoret» fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den
köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och
inventarier blivit försåld- Se sid- 236 i 1928 års berättelse.

2 Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

3 Se sid. 153 i 1927 års berättelse. Se också denna berättelse sid. 30 not 18.

4 Se 1929 års berättelse sid. 223.

6 Se sid- 136 i 1929 års berättelse.

6 Järnvägen har vid överförandet till S. J. uppförts till 561,000 kronor. Se sid. 107 i
1930 års berättelse.

7 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

8 Se 1931 års berättelse sid. 79.

9 Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess överförande
till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

10 Se sid. 31 not. 26.

11 Se sid. 28 not. 3.

12 Se sid. 29 not. 4.

13 Se sid. 30 not. 8.

14 Se sid. 30 not. 11.

16 Se sid. 30 not. 13.

16 Se sid. 30 not. 29.

— 33 —

fonden utlämnade lån. För Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag uppgår
denna förlust till 5,463,113 kronor 67 öre (se vidare härom å sid. 34 i 1932
års berättelse) samt för Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag till 6,595,607
kronor 24 öre (se därom sid. 34). Sammanlagt ha alltså avskrivits 42,303,806
kronor 94 öre.

Beslutade men den 30 juni 1933 ej genomförda avskrivningar uppgå för
nedan nämnda järnvägsaktiebolag till följande belopp:

Skövde—Axvalls järn vägsaktiebolag (år 1927).... kronor1 468,813: o i

Mellersta Södermanlands d:o (år 1932).... » 2 86,368:6 o

Då statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från bibanelånefonden och
från fonden för låneunderstöd, hava revisorerna för att erhålla en samlad
bild av omfattningen av riksgäldskontorets befattning med låneverksamheten
till de enskilda järnvägarna ansett sig böra i nedanstående tabell
lämna ett sammandrag av de hos sistnämnda fonder och allmänna järnvägslånefonden
redovisade järnvägslånen.

1 Dessutom årligen upplupen ränta. Avskrives successivt jämlikt medgivande av 1927
ars riksdag. Se sid. 30 not. 18.

* Järnvägen har vid överförande till S. J. upptagits till ett bokfört värde av 442,552
kronor 41 öre. Skillnaden mellan skulden och detta bokförda värde skall avskrivas, sedan
eventuellt vid bolagets likvidation inflytande belopp avräknats. 8

8 882649. Rev.-berättelse 1933 ang. riksgäldskontoret.

— 34 -

	Allmänna järn-	Bibanelåne-		Fonden för låne-
	vägslånefonden	fonden		understöd
Fordringar den 1 juli 1932:
Icke förfallna.....................	49,745,956	26	16,116,590	28	17,593,315	90	83,455,862	44
Kapital...........................	44,003,016	10	14,571,369	60	17,135,090	73	75,709,476	43
Ränta ............... ...........	1,050,950	93	191,826	16	458,225	17	1,701,002	26
Anståndsränta..................	4,691,989	23	1,353,394	52	—	—	6,045,383	75
Förfallna...........................	7,881,372	37	1,638,759	60	1,523,014	41	11,043,146	28
Kapital...........................	1,119,027	86	23,030	40	142,177	49	1,284,235	74
Ränta ...........................	6,762,344	52	1,615,729	10	1,380,836	92	9,758,910	54
Summa	57,627,328	63	17,765,349	78	19,116,330	31	94,499,008	72
Fordringar den 30 juni 1933:
Icke förfallna.....................	42,295,848	28	10,160,167	37	17,514,807	86	69,970,823	51
Kapital...........................	37,676,359	2 7	9,089,187	68	17,058,626	99	63,824,173	94
Ränta ...........................	810,230	84	95,173	13	456,180	87	1,361,584	84
Anståndsränta .................	3,809,258	17	975,806	56	—	—	4,785,064	73
Förfallna..........................	6,203,786	60	1,499,895	22	2,563,582	63	10,267,264	45
Kapital...........................	1,121,634	14	47,212	32	218,641	23	1,387,487	69
Ränta ...........................	5,082,152	46	1,452,682	90	2,344,941	40	8,879,776	7 6
Summa	48,499,634	88	11,660,062	5»	20,078,390	49	80,238,087	96
Inbetalningar under budget-
året 1932/33:
Kapital...........................	625,476	24	—	—	—	—	625,476	24
Ränta ...........................	788,313	34	—	—	—	—	788,313	34
Summa	1,413,789	58	—		—		1,413,78968

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 500,320
kronor 5 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor.

Såsom framgår av efterföljande specifikation över utestående lån ha
under budgetåret varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalats.

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag försattes den 1 juli 1932 i konkurs.
Vid exekutiv auktion den 23 januari 1933 inropades huvudlinjen Åmål—
Årjäng med bibanan Hallanda—Kättilstorp och hamnspåret Åmål—örnäsviken
av riksgäldskontoret för statens räkning för 500,000 kronor. Riksgäldskontorets
fordran uppgick den 6 mars 1933 till 7,095,607 kronor 24 öre.
Järnvägen har bokförts till ett värde av 500,000 kronor och 6,595,607 kronor
24 öre ha avskrivits.

Specifikation av utestående lån. 1

	Utbetalt		Annui- tet %	Räntefot	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1933		Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
	belopp		%	ränta		den 1 juli 1932	den 30 juni 1933	den 1 juli 1932	den 30 juni 1933
Dal—Västra Värmlands järn-vägsaktiebolagl (järnvägen Billingsfors— Arvika) Nr 1 (utbet. 1916, 23, 25,29)	5,622,000		5.4	å2/3 av länet 5%, återsto-den ränte-fritt	5,622,000		635,216	67	7,167,183	1)9	7,399,621	15	862,742	32	1,111,183	74
Nr 2 (utbet. 1925, 27, 29)...	3,014,400	—	5.4	dito	3,014,400	—	340,589	99	3,644,772	26	3,760,441	44	264,461	31	388,711	48
Summa	8,636,400	-		—	8,636,400		975,806	66	10,811,955	96	11,160,062	69	1,127,203	63	1,499,896	22
Amål—Arjängs järnvägsaktie-bolag Nr 1 (järnvägen Amål—År-jäng; utbet. 1917—18, 27 — os 3i) .....................	3,273,750		‘5.4	dito					4,087,123	74			381,223	28	''
								—	—
Nr 2 (dito; utbet. 1925—27, 31)..............................	2 2,326,250		5.4	5					2,489,445	13			124,424	30
								—	—	—
Nr 3 (hamnspår Amål—Ör-näs; utbet. 1929—31)	2 183,000	_	5.4	5	_				183,000
Nr 4 (rullande materiel; ut-bet. 1929, 31)...............	2 175,000	—	5.4	5	_		-	_	183,824	96			5,908	29
Summa	5,958,000	—	—	—	—	—	—	—	6,943.393	83	—	—	511,555	87	_	_
Totalsumma	14,594,400	—		—	8,636,400		975,806 66	17,755,34978	11,160,062	59	1,638,759	50	1,499,895	22

1 Annuitet skulle beräknas å ‘/a av lånet först är 1977.

* Av detta belopp utgjorde två tredjedelar lån och en tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet- Sistnämnda andel skulle dock återbetalas
i händelse staten inlöste järnvägen.

— 36 —

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna byggnadslånefondens inkomster under budgetåret, 21,478 kronor
46 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 27,823
kronor 72 öre hava tillgodoförts budgeten under rubriken: I anspråk tagna
kapitaltillgångar.

Specifikation av

			Löpande låns
	Utbetalt		ursil runeliea
	belopp		belopp
a) Byggnadslån:
Linköpings domkyrka (fullbordande av tornbyggnad?
Nr 1 (utbet. 1883)1 ...................................................	30,000	—	30,000	—
Nr 2 (utbet. 1888) 1 2 * ...................................................	30,000	—	30,000	—
Summa	60,000	—	60,000	—
Skara domkyrka (restaurationsarbeten; utbet. 1893) 5............	40,000	—	2,786	67
Västerås domkyrka (reparationer; utbet. 1860).....................	28,000	—	28,000	—
b) Tomtregleringslån:
Luleå stad (genomförande av ny tomreglering; utbet. 1889)...	100,000	—	100,000	—
Mariestads stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1897)	150,000	—	150,000	—
Umeå stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1890)	200,000	—	200,000	—
Åmåls stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1903)	300,000	—	300,000	—
c) Lån till kanal- och slussanläggningar:
Kinda kanals a.-b. (utsträckning av Kinda båtled medelst
kanalisering av Stångån från sjön Rengen till Linköpings
hamn; utbet. 1865, 67— 70).............................................	437,500	—	437,500	—
Totalsumma	1,315,500	—	1,278,285	<7

1 Å detta lån ha år 1922 avskrivits 12,195 kronor 52 öre, utgörande oguldna räntor.

2 Å detta lån ha år 1923 avskrivits 14,277 kronor 27 öre, utgörande oguldna räntor.

s Å detta lån ha år 1915 avskrivits 27,000 kronor.

— 37

De från fonden utbetalda ännu kvarstående lånen framgå av nedanstående
sammanställning.

Såsom specifikationen utvisar, hava de ränte- och amorteringsbelopp,
som t. o. m. den 30 juni 1933 förfallit till betalning, inbetalts av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag.

utestående lån.

Annili-	Ränte-	Under budgetåret	Återstående	Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
tet %	fot %	1932/33 verkställd inbetalning	kapitalskuld 30 juni 1933	den 1 juli 1932	den 30 juni 1933	den 1 juli 1932	den 30 juni 1933
5	4	1,500	_	9,067	98	10,328	62	9,217	10
5	4	1,500	—	14,113	60	15,305	—	14,388	08	—	—	—	—
—	—	3,000	—	23,181	68	25,633	62	23,605	16	—	—	—	—
182.71 årligen	4	182	71	490	27	661	62	501	27	—	—	—	—
fritt	—	—	28,000	—	28,000	—	28,000	—	—	—	—	—
5	4	5,000	_	4,974	52	9,782	70	5,074	01	_	_	_	_
4.6	3.6	6,900	—	62,455	30	68,150	28	63,579	50	—	—	—	—
5	4	10,000	—	19,181	67	28,620	49	19,565	30	—	—	—	—
5	4	15,000		175,062	2 C	186,407	21	178,563	5 1
5	3			325,431	77	564,624	04	574,386	99	564,624	04	574,386	99
—	—	40,082	71	638,777 87	911,879	96	893,275|71	564,624	04	574,38699

— 38

Spannmålskreditfonden.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 2,009,866 kronor
46 öre och vid dess slut till 2,550,155 kronor 6 öre. I förstnämnda belopp
ingå ränteinkomster för budgetåret 1931/32 med 9,866 kronor 46 öre,
vilka under påföljande budgetår tillförts statsregleringen. Under budgetåret
1932/33 influtna räntor, 50,155 kronor 6 öre, redovisas i vid samma
budgetårs utgång upptagna tillgångar. Fondens nettofordran bos låntagare
uppgick den 30 juni 1933 till 1,382,163 kronor 7 öre mot 147,921 kronor
75 öre den 1 juli 1932.

Beträffande beviljade krediter, räntesatser oell dylikt hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok sid. 45.

39 —

Fonden för låneunderstöd.

Inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 1,662,992 kronor 15 öre, avse
låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel.

Under budgetåret hava med anlitande av beviljade lånemedelsanslag utbetalats
ett lån å 800,000 kronor till Sydsvenska kraftaktiebolaget.

Utgifterna 14,914 kronor 51 öre avse avskrivning å utlämnat lån till
hemmansägaren Seth A. Holmgren.

Fondens tillgångar hava vid budgetårets början och slut uppgått till
följande belopp:

Deri 1 juli 1932
Kronor

Den 30 juni 1933
Kronor

Utbetalda lån........................................ 31,741,605: 72

Utestående räntefordringar .................. 2,144,054: 9 6

Summa 33,885,660: 68

31,849,003: 3 6
3,098,094: 31
34,947,097: 6 7

Å fonden kvarstående, ej utbetalda

lånemedelsanslag................................ 216,360: — 216,360: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej tillgodoförda
riksstaten.......................... 802,563: 7 8_711,333: 75

Summa kronor 34,904,584:46 35,874,791:42

Det å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslaget utgöres av i
riksstaten för budgetåret 1927/28 anvisat anslag till lån åt Ostkustbanans
aktiebolag.

Fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående fordringar
framgår av efterföljande specifikation.

— 40 —

Specifikation av

	Utbetalt belopp
a) Lån till Ostkustbanans ab:
Nr 4 (jv Gävle—Härnösand; utbet. 1925—26).................................	11,500,000	—
Nr 5 (dito; utbet. 1926—27) ......................................................	3,000,000	—
Nr 6 (rullande materiel; utbet. 1925) ..........................................	1,444,545	—
Nr 7 (dito; utbet. 1926)...............................................................	782,180	—
Nr 8 (inlösen av Norra Hälsinglands jv m. m.; utbet. 1927)1 .........	555,095	—
Summa	17,281820	—
b) Övriga lån Irån londén:
Drottning Sophias skyddshem (utbet. 1925).......................................	10,000	—
Flygstyrelsen (utbet. 1930) 2............................................................	600,000	—
Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. (utbet. 1925).......................	25,000
Föreningen Nederkalix industri u. p. a. (utbet. 1928—29) ..................	1,597,700	—
Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina ...
Nr 1 (utbet. 1926, 31) ...............................................................	200,000	—
Nr 2 (utbet. 1926) .....................................................................	350,000	—
Nr 3 (utbet. 1929—30)6 ...............................................................	100,000	—
Summa	650,000	—
Göteborgs diakonissäilskap
Nr 1 (utbet. 1929) ....................................................................	135,000	—
Nr 2 (utbet. 1931) ....................................................................	25,000	—
Summa	160,000	—
Hantverksskolan för blinda i Kristinehamn (utbet. 1922) ..................	20,000	—
Hemmansägaren Seth A. Holmgren (utbet. 1929—31)10 .....................	25,000	—
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå (utbet. 1928)6 .....................	14,000	—
Röda korset. Överstyrelsen för svenska föreningen (utb. 1921)............	359,780	—
Samariterhemmet i Uppsala (utbet. 1927) .......................................	100,000	—
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
Nr 1 (utbet. 1929) .....................................................................	100,000	—
Nr 2 (utbet. 1930) ...................................................................	82,000	—
Summa	182,000	_
Stockholms stadsmission
Nr 1 (utbet. 1927) .....................................................................	145,000	—
Nr 2 (utbet. 1928) .....................................................................	10,000	—
Nr 3 (utbet. 1931) .....................................................................	100,000	—
Summa	255,000	—

41

utestående lån.

Annui- tet %	Ränte- fot %	Under budgetåret 1932/33 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld 30 juni 1933	Statsverkets fordran		Deri förfallna delen av skulden
den 1 juli 1932	den 30 juni 1933	den 1 juli 1932	den 30 juni 1933
5.4	5			11,500,000		12,631,474	71	13,267,096	64	940,632	21	1,628,237	01
5.4	5	—	—	3,000,000	—	3,391,605	—	3,562,319	25	341,820	—	526,095	—
5.4	5	—	-	1,444,545	—	1,586,558	21	1,666,442	10	88,193	08	174,739	39
5.4	5	—	—	782,180	—	884,281	86	928,791	62	89,121	59	137,166	99
5.4	5	—	—	550,543	22	622,410	53	653,740	88	63,247	53	97,344	24
—	—	—	—	17,277,268	22	19,116,330	31	20,078,390	49	1,523,014	41	2,563,582	63
_	5	500	_	10,000	_	10,250		10,250
8	5	30,000	—	600,000	_	600,000	_	600,000	_	_	_
Vi* årligen	5	2,291	66	16,666	66	18,306	32	16,898	15	—	—	—	—
6	5	75,648	50	1,512,970	—	1,588,618	50	1,588,618	50	246,550	50	342,412	50
—	5	10,000	—	200,000	—	205,000		205,000	_	5,000	_	4 5,000	_
—	5	17,500	_	350,000	—	358,750	—	358,750	—	8,750	—	4 8,750	—
—	5	4,355	19	100,000	—	102,500	—	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—	—	31,855	19	650,000	—	666,250	—	666,250	—	16,250	—	16,250
_	5	6,750	—	135,000	_	138,375	_	138,375		3,375		4 3,375
	5	1,791	66	25,000	—	25,000	—	25,625	—	—	—	4 625	—
—	—	8,541	66	160,000	—	163,375	—	164,000	—	3,375	—	4,000	—
—	fritt	__	_	20,000	_	20,000	_	20,000
V» årligen	5	—	—	12,500	—	26,865	64	12,864	58	2,565	87	—	—
—	fritt	—	—	14,000	—	14,000	—	14,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	359,780	—	359,780	—	359,780	—	—	—	—	—
—	5	5,000	—	100,000	—	102,500	—	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—	5	5,000	—	100,000	—	102,500	—	102,500	_	2,500	_	4 2,500	_
—	5	—	—	82,000	—	82,000	—	82,000	—	—	—	—	—
—	—	5,000	—	182,000	—	184,500	—	184,500	—	2,500	—	2,500	—
—	5	7,250	—	145,000	—	148,625	—	148,625	_	3,625	_	4 3,625	_
—	5	500	—	10,000	—	10,250	—	10,250	—	250	—	4 250	—
—	5	4,583	33	100,000	—	102,500	—	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—	—	12,333	33	255,000	—	261,375	_	261,375	—	6,375	—	6,375	—

— 42 —

	Utbetalt
Svenska amerikalinjen (utbet. 1927—28)................................................	6,000,000	—
Svenska diakonissällskapet
Nr 1 (utbet. 1919)...........................................................................	155,000	—
Nr 2 (utbet. 1920)...........................................................................	8 39,000	—
Summa	191000	—
Svenska mosskulturföreningen
Nr 1 (utbet. 1922)..........................................................................	80,000	—
Nr 2 (utbet. 1923—24).....................................................................	40,000	-
Summa	120,000	—
Spetsbergen, Nya svenska stenkolsab. (utbet. 1923—24)...........................	9 1,500,000	—
Sydsvenska kraftab
Nr 1 (utbet. 1929—30)....................................................................	4,700,000	—
Nr 2 (utbet. 1932)...........................................................................	800,000	—
Summa	5,500,000	—
Växjö domkyrka (utbet. 1923) ...........................................................	20,000	—
Summa	34,614,300	—

1 Anvisade beloppet utgör 771,455 kronor.

7 Lån till visst industriföretag för flygmotortillverkning.

3 Annuiteten uppgår till 2,000 kronor för varje under budgetåret till flygstyrelsen eller
annan köpare levererad motor.

4 Insatt på giroräkning inom behörig tid men ej bokfört under budgetåret.

5 Annuitet erlägges enligt särskild plan.

6 Av andra statsinkomster än lånemedel.

7 Kapitalavbetalning från år 1934 med Vio årligen.

8 Anvisade beloppet uppgår till 65,000 kronor.

3 Beloppet nedskrivet till det belopp, staten såsom fordringsägare erhöll i utdelning hos
Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation.

10 Under budgetåret ha avskrivits 14,914 kronor 51 öre, därav 12,500 kronor å kapitalskulden.

— 43 —

Annui- tet	Ränte- fot	Inbetalt	Återst. kapital	Fordran 1932	h	Fordran so/6 1933	Förfallet''/j 1932	Förfallet s0/e 1933
7	5	870,000	—	4,800,000	—	5,535,000	—	4,920,000	—		—		—
—	5.5	8,525	—	155,000	—	155,000	—	159,262	50	_	_	_	_
—	5.5	2,145	—	39,000	—	39,000	—	40,072j 60		—	—	—
—	—	10,670	—	194,000	—	194,000	—	199,335	_		—	—	—
—	fritt	_	_	80,000	_	80,000	_	80,000	_	_	_	_	_
—	fritt	—	—	40,000	—	40,000	—	40,000	—	—-	—	—	—
—	—	—	—	120,000	—	120,000	—	120,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	229,869	50	229,869	50	229,869	50	—	—	—	—
274,000 kr. ari.	4.85	274,000	—	4,541,834	19	4,648,741	74	4,596,292	04	—	—	—	—
46,000 kr. ari.	4.74	60,800	31	773,114	79	5,898	67	782,174	41	—	—	—	—
—		334,800	31	5,314,948	98	4,654,640	41	5,378,466			_	—	-
—	fritt	—	-	20,000		20,000	—	20,000	-	—	—	—	—
—	- |	1,386,640 65	31,849,003 36 33,885,660 68 34,947,097	67	1,803,130 78	2,937,620	13

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade den 30 juni 1933 följande tillgångar:

Fordringar av statsverket........................................... kronor 41,705,664: 04

Innestående i riksgäldskontoret................................... » 5,745,619: 64

Summa kronor 47,451,283: 6 8

Fondens behållning har under budgetåret 1932/33 ökats med 13,027,957
kronor 72 öre, varom redogörelse lämnas i riksgäldskontorets årsbok sid. 45.

Beträffande specifikation av fondens fodringar hos statsverket hänvisas
till samma årsbok sid. 69.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
1,229,301 kronor 26 öre, av vilken summa 1,201,301 kronor 15 öre redovisas
såsom fordran hos lagerhus- och fryshusstyrelsen och 28,000 kronor 11 öre
voro innestående i riksgäldskontoret.

Statsverket har hittills icke tillförts några direkta inkomster från fonden.

— 44 —

Fonden för varukredit.

Tillgångarna å fonden, som vid budgetårets ingång uppgingo till 7,344,139
kronor 42 öre, utgjorde vid budgetårets slut 7,294,331 kronor 10 öre, varav
6,516,490 kronor 97 öre redovisades som kapitalfodran å utlämnade varukrediter
och 777,840 kronor 13 öre innestodo i riksgäldskontoret. Av fondens
kapitalmedel hava 49,808 kronor 32 öre tagits i anspråk för statsregleringen
under budgetåret.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning, som vid budgetårets början uppgick till 41,000,000
kronor, bar till följd av anvisat kapitalökningsanslag å 5,000,000 kronor
stigit till 46,000,000 kronor vid budgetårets slut. Behållningen är i sin helhet
innestående i riksgäldskontoret.

Enligt kassans balansräkning pr den 31 december 1932 uppgingo de beräknade
förlusterna vid nämnda tidpunkt till ett belopp av 49,866,337 kronor
91 öre eller till nära fyra miljoner kronor högre belopp än de hittills
verkställda avsättningarna.

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg.

Från fonden lia under budgetåret inga utbetalningar gjorts. Fondens
tillgångar redovisas därför med samma belopp som föregående år eller
108,507 kronor 60 öre.

Av det för ändamålet anvisade anslaget innestod således vid budgetårets
utgång en reservation å 3,891,492 kronor 40 öre.

— 45 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ l.

Ordföranden herr Holmgren samt herrar Andersson, Ernfors, Fast, Gabrielsson,
Gustafson, Ström, Tjällgren, Uddenberg och Åström avlade den
21 november besök i riksgäldskontoret.

Besöket har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Till revisorerna har inlämnats en skrivelse av följande lydelse:

Till Riksdagens Revisorer.

Undertecknad ingav såsom ombud för Aktiebolaget Christer Carlberg
den 16 i denna månaden en skrivelse till Riksdagens Justitieombudsman
beträffande viss åtgärd från Riksgäldskontorets sida rörande utbyte av
1923 års premieobligationer.

Under åberopande av 10 § i reglementet för Riksgäldskontoret har Riksdagens
Justitieombudsman lämnat framställningen utan avseende.

I nämnda 10 § sista stycket stadgas:

»varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen
eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna
icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till
följd av Riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitieombudsmannen.»

Då av Justitieombudsmannens avslag indirekt synes framgå att Riksdagens
revisorer fortfarande äro samlade, anhåller jag härmed vördsamt
att få överlämna ifrågavarande framställning uti tvenne bestyrkta avskrifter
till Riksdagens Revisorers prövning, och anhåller jag därjämte,
att framställningen uti ifrågavarande skrivelse måtte upptagas såsom
direkt riktad till Riksdagens Revisorer för den åtgärd som i saken kan
finnas påkallad.

Stockholm den 18 november 1933.

Besök i riksgäldskontoret.

Anmälan örn
vägrat utbyte
av premieobligationer.

för Aktiebolaget Christer Carlberg:
Carl Cederlund.

46

Den i skrivelsen nämnda framställningen har följande innehåll:

Till Riksdagens Justitieombudsman.

Undertecknad såsom ombud för Aktiebolaget Christer Carlberg får härmed
till Riksdagens Justitieombudsman vördsamt anföra följande:

Under augusti månad i år annonserade Riksgäldskontoret nti dagliga
tidningar och genom uppsättande av anslag, överst försedda med ett emblem
av tre kronor och undertecknade »Riksgäldskontoret», utbyte av
1923 års premieobligationer på följande sätt:

»INNEHAVARE

av

1923 års premieobligationer

varå vinst icke utfallit, äga rätt att under tiden
18 september—14 oktober 1933 samt därefter i mån av tillgång

utbyta

desamma mot

OBLIGATIONER

av 1933 års premielån å 140,000,000 kr.

Under 10 ev. 15 år utlottas i mars och september vinster å
200,000, 100,000 och 2 st. å 50,000 kr. etc.

Årligen: 36,938 vinster till ett sammanlagt belopp av

Kr. 6,020,000: —.

Försäljning av 1933 års premieobligationer äger rum i mån av tillgång
fr. o. m. den 21 augusti 1933 till ett pris av 51 kronor för obligation.

Inlösen av 1923 års premieobligationer sker fr. o. m. den 1 dec. 1933. 1923
års premieobl. skola insändas för utbyte efter sept.-dragningen 1933. OBS!
Obligation av år 1923, varå vinst utfallit, utbytes eller inlöses icke. Utbyte
och försäljning sker hos Riksgäldskontoret, Sveriges Riksbank, samtliga
postanstalter, banker samt mäklare och kommissionärer.

RIKSGÄLDSKONTORET.»

Svenska statens tredje premieobligationslån av år 1923 gällde som bekant
å 120 miljoner kronor och innevarande års lån å 140 miljoner kronor.
Försäljningen av 1933 års obligationer annonserades att taga sin
början den 21 augusti i år till ett pris av 51 kronor för obligation. Då
innevarande års lån var avsett att konvertera lånet av år 1923, salubjöds
omedelbart dels 20 miljoner kronor i obligationer, varmed årets lån översteg
1923 års lån, dels de 12 miljoner kronor i obligationer av år 1923,
vilka utfallit med vinst och vilka således ej kunde utbytas mot de i år
emitterade, eller tillhopa 32 miljoner kronor i obligationer.

Efter den 18 oktober i år har emellertid Riksgäldskontoret vägrat verkställa
ytterligare utbyte av 1923 års premieobligationer, utan har i stället

— 47

till och med den 15 november i år verkställt försäljning uti poster om
fem stycken 1933 års obligationer till en kurs av 56 kronor för obligation.
Kontorets utfästelse uti ovan angivna anslag anger tydligt, att utbyte
av 1923 års obligationer medgives även efter den 14 oktober i mån av tillgång.
Med dessa ord kan ej ba avsetts annat än att kontoret skulle inneha
visst antal 1933 års obligationer disponibla för försäljning, och att så
varit fallet torde vara allom uppenbart, då säkerligen ett betydande antal
blivit av kontoret under band försålda under tiden från den 18 oktober
till den 15 november i år till den högre kursen av 56 kronor pr st.

Till Aktiebolaget Christer Carlberg, vilket bolag bedriver en betydande
rörelse med belåning och försäljning av obligationer till för allmänheten
synnerligen förmånliga räntesatser och under betryggande villkor i övrigt,
lia under den sistförflutna månaden inkommit en mängd förfrågningar,
huruvida icke Riksgäldskontoret i detta fall måste anses bundet av sina
förhandsuppgifter, vilka hava en sådan form och utstyrsel, att den stora
allmänheten måste bibringas uppfattningen, att de äro tillförlitliga. När
nu innehavare av 1923 års obligationer därtill själva kunnat iakttaga
Riksgäldskontorets försäljning av i år emitterade obligationer till den
högre kursen, framstår ju även för dessa klart och tydligt, att den av
Riksgäldskontoret för utbyte förutsatta tillgången verkligen förefunnits.
Det finnes även många obligationsinnehavare, som på grund av bosättning
utomlands eller andra orsaker först nu kunnat prestera sina obligationer
för utbyte.

Invändas kan måhända från Riksgäldskontorets sida, att detta endast
är bundet av vad i texten till obligationerna angivits, men man måste
dock förutsätta, att Riksgäldskontorets anslag och uppgifter vid ett låns
emitterande icke äro att jämställa med en vanlig annonskampanj, då
mången gång ändamålet får belga medlen, utan att det här är fråga örn
placerande av ett statslån direkt bos den svenska allmänheten, som vid
dylika tillfällen bör kunna förlita sig till alla uppgifter, som utgå från
kontoret i samband med lånets emittering.

Då nu 1933 års obligationer kunnat i marknaden försäljas till en dagskurs
av över 56 kronor och Riksgäldskontoret självt försålt desamma till
56 kronor för obligation, betyder detta ju en förlust av minst 6 kronor per
obligation för dess innehavare.

Att 1933 års lån blev så starkt efterfrågat i marknaden och nu nått
så god kurs, vilket Riksgäldskontoret måhända icke förutsett vid lånets
emittering, kan i och för sig icke rättfärdiga, att kontoret frångår tidigare
offentligen angivna villkor för att på grund av denna omständighet
under hand försälja den restupplaga, som finnes tillgänglig av icke utbytta
obligationer, till en sfi hög kurs som 56 kronor i stället för att verkställa
det utlovade utbytet.

Undertecknat bolag hemställer därför vördsamt till Riksdagens Justitieombudsman
örn yttrande, huruvida Riksgäldskontorets ifrågavarande

Revisorernas

uttalande.

Emittering
av premieobligationslån.

— 48 —

förfaringssätt kan sägas stå i överensstämmelse med för Riksgäldskontoret
gällande reglemente, och örn vidtagande av den åtgärd Riksdagens
Justitieombudsman i övrigt på grund av lag och författning kan i denna
sak finna påkallad.

för Aktiebolaget Christer Carlberg:

Carl Cederlund,
advokat.

Vad i framställningen anförts örn riksgäldskontorets utfästelse att utbyta
1923 års premieobligationer mot sådana av år 1933 är riktigt. I det
prospekt, som av riksgäldskontoret utsänts, heter det: »Utbyte äger rum
från och med måndagen den 18 september till och med lördagen den 14
oktober 1933 samt i mån av tillgång även efter sistnämnda dag.» Sedermera
utsträckte riksgäldskontoret tiden för utbytet till och med onsdagen
den 18 oktober. Därefter vidtog försäljning av återstående obligationer.
Enligt av riksgäldskontoret lämnad uppgift fanns ännu den 18 november,
den dag ovannämnda skrivelse är dagtecknad, ett mindre antal av 1933
års premieobligationer osålda hos riksgäldskontoret.

Enligt revisorernas mening har den av riksgäldskontoret i prospekt och
annorledes givna utfästelsen örn utbyte av obligationer ej gärna av allmänheten
kunnat tolkas på annat sätt, än att innehavare av 1923 års premieobligationer
under tiden från och med den 18 september till och med
den 14 oktober (efter tidens förlängning den 18 oktober) skulle hava ovillkorlig
rätt att få byta sina äldre obligationer mot 1933 års premieobligationer,
och att även därefter dylikt utbyte skulle få äga rum, så länge
riksgäldskontoret ännu innehade osålda premieobligationer av 1933 års
emission. Huruvida denna tolkning även är den juridiskt riktiga synes
revisorerna i detta sammanhang sakna betydelse. Det avgörande synes
nämligen vara, att emitteringar och konverteringar av statslån beslutas
och genomföras på ett sådant sätt, att allmänhetens förtroende bibehålies.
Revisorerna finna det därför önskvärt, att alla meddelanden till allmänheten
rörande bl. a. villkor och tidpunkter för emittering och konvertering
måtte formuleras så klart och otvetydigt, att någon tvekan om deras rätta
tolkning icke behöver uppstå.

§ 3.

I sin föregående år avlämnade berättelse redogjorde revisorerna för vissa
i samband med emitteringen av 1931 års obligationer vidtagna åtgärder
och framställde vissa anmärkningar mot det tillämpade förfaringssättet.
Till revisorernas kännedom har kommit, att även med anledning av vissa
andra åtgöranden från riksgäldskontorets och dess kommissionärers sida

- 49 -

missnöje uppstått bland den obligationsköpande allmänheten. Revisorerna
hava därför ansett sig böra verkställa undersökning även av vissa vid
emitteringen av 1931 års premieobligationer påtalade förhållanden.

I fråga om de av riksgäldskontoret träffade dispositionerna få revisorerna
hänvisa till föregående års berättelse sid. 46.

Revisorerna hava funnit, att köpare av obligationer, som hänvänt sig
till riksgäldskontoret för erhållande av hel serie, icke där kunnat erhålla
vad de begärt, uppenbarligen beroende dels på att riksgäldskontoret icke
ansett sig böra mottaga förhandsbeställningar, dels ock därpå att kontoret
vid förnyad hänvändelse icke längre disponerat hela serier. Senare skulle
det emellertid enligt av köpare lämnad men av kommissionär bestridd
uppgift varit möjligt att av kommissionär erhålla hel serie, dock till högre
pris än det av riksgäldskontoret fastställda priset, som i för kommissionärerna
utfärdat tillståndsbevis blivit bestämt vid kontant försäljning till
allmänheten. Enligt kontraktens formulering finnes emellertid ingenting
utsagt om att tillståndsbevisets bestämmelser skola gälla, vilket för riksgäldskontoret
möjliggjort att på framförda klagomål lämna den upplysningen,
att de med kommissionärerna avslutade kontrakten icke innehålla
bestämmelser örn kontantförsäljning. Hel serie har sedermera efter emissionstidens
utgång kunnat köpas hos kommissionär. Mot detta förfaringssätt
torde ingen anmärkning kunna göras, enär dylik serie kunnat inköpas
på öppna marknaden, dit även försäljningen vid riksgäldskontorets
kassaexpedition torde få räknas. Vid utlämnande av obligationer till försäljning
föras emellertid i riksgäldskontoret inga bokföringsmässiga noteringar
av seriernas nummer och dylikt, även örn vissa summariska anteckningar
vanligen pläga göras. I det speciella fall, varom klagomål framförts
till revisorerna, framgår av dessa anteckningar, sådana de efter överskrivningar
föreligga, att serien i fråga skulle hava försålts i riksgäldskontorets
kassa.

I det kontrakt, som slutits mellan riksgäldskontoret och kommissionärerna
— firmorna Albert Bonnier, Nordiska kompaniet samt Åhlén och
Holm — för försäljning av 1933 års premieobligationer, utsäges, att vid
firmans försäljning av de premieobligationer, vilka inköpts enligt § 1, som
reglerar antal tilldelade obligationer, provision, leverans etc., skola gälla
de i ett den 22 juni 1933 av riksgäldskontoret för firman utfärdat tillståndsbevis
intagna bestämmelserna. I detta tillståndsbevis stipuleras
bland annat, att under emissionstiden — varmed avses den tid, under vilken
premieobligationer av lånet försäljas av riksgäldskontoret — skall försäljningspriset
vid kontantförsäljning utgöra 51 kronor per obligation,
och att detta pris ej får överskridas utan riksgäldskontorets medgivande.
Någon skyldighet för kommissionärerna att försälja obligationer mot kontant
betalning stadgas emellertid icke. Någon kontantförsäljning av obligationer
åtminstone i större utsträckning torde ej heller hava ägt rum.

Av handlingar, som ställts till revisorernas förfogande, synes framgå,

4 — 382649. Itcv.-berättelse 1033 ang. riksgäldskontoret

— 50 -

Revisorernas

uttalande.

att fall förekommit, då anhållan örn kontantköp av kommissionär vidarebefordrats
till annan, utanför avtalet med riksgäldskontoret stående firma
och att detta skett vid en tidpunkt, då 1933 års obligationer ännu försåldes
av riksgäldskontoret till ett pris av 51 kronor, och då vederbörande kommissionär
ävenledes innehade osålda obligationer. Ifrågavarande firma
begärde i sin offert »cirka 55 kronor» per obligation.

Enligt det i juni månad år 1933 upprättade avtalet med kommissionärerna
skulle Albert Bonnier erhålla obligationer för nominellt två miljoner
kronor, Nordiska kompaniet för likaledes två miljoner kronor samt
Åhlén & Holm för nominellt två och en halv miljoner kronor. Redan på
ett tidigt stadium under emissionstiden uppstod så stark efterfrågan på
obligationer, att enligt uppgift många köpare ej kunde erhålla ens någon
och än mindre önskat antal obligationer. Firman Åhlén & Holm erhöll
emellertid enligt beslut den 31 augusti ytterligare för nominellt 500,000
kronor obligationer under hänvisning till att vid förberedande undersökningar
konstaterats, att nämnda firma tidigare nedlagt så mycket mera
arbete på försäljningens organisation och vunnit så mycket större resultat
än de två övriga, att firman erhållit underhandsförsäkran att senare i mån
av tillgång erhålla ytterligare för en halv miljon kronor obligationer. Då
det visade sig, att av det antal obligationer, som av riksgäldskontoret reserverats
för försäljning till deponenter i statsskuldboken samt andra rekvirenter
per post, så mycket funnes kvar, att möjlighet funnes att tilldela
Åhlén & Holm ovan nämnda belopp, blev detta beslutat. Hos samtliga
kommissionärer funnos obligationer att köpa ännu i november månad.

Det av riksgäldskontoret i avtalen med kommissionärerna fastställda
avhetalningspriset av 59 kronor per obligation — sedermera enligt fullmäktiges
beslut höjt till 65 kronor per obligation från och med den 6 november,
sedan kontorets kontantförsäljningspris höjts till 56 kronor — har
förefallit något väl högt tilltaget. Av bearbetade räkenskapsutdrag, som
företetts revisorerna, framgår dock att den av kommissionärerna ernådda
vinsten stannat vid 90 öre ä 1 krona 10 öre per obligation.

Vid uppgörande av vinstplanen för 1933 års premielån fixerades vinstsumman
vid sådan höjd, att den effektiva räntan på lånets nominella belopp
uppgick till 4.3 %. Den genomsnittliga effektiva räntan på lågprocentiga
svenska statslån enligt kurserna på Stockholms fondbörs utgjorde,
enligt uppgift i riksgäldskontorets årsbok, i januari 4.oi, i februari 4.12 och
i mars 4.20 %. Beslutet örn vinstplan fattades av fullmäktige den 7 mars.
Den effektiva räntan steg därefter i april till 4.27 % men har sedermera
oavbrutet fallit (i oktober till 3.78).

Enligt revisorernas mening torde väl den effektiva räntan på ett premieobligationslån
i endast ringa mån påverka det allmänna ränteläget, men
å andra sidan torde räntan också i endast ringa grad påverka allmänhetens
köplust i fråga örn premielånen, där vinstuppdelningen i stället torde

51 —

vara avgörande. Det synes revisorerna under sådana förhållanden mindre
lämpligt att beräkna vinstplanen efter en räntefot, som ligger i överkant
av vad den effektiva räntan anger som normalförräntning. Snarare torde
man vid ränteberäkningen hava bort utgå från att den effektiva räntan
beräknas i underkant vid just dessa lån. Visserligen kunna revisorerna
förstå, att vid den tidpunkt, då beslut örn premielånet fattades, vissa förhållanden
på penningmarknaden måhända hava bidragit till riksgäldskontorets
ställningstagande, men å andra sidan lärer den uppfattningen hava
varit tämligen spridd, att räntenivån ganska snart skulle komma att
sjunka, såsom bland annat framgår av de bos riksbanksfullmäktige förda
protokollen. I slutet av maj kunde också diskontosänkning beslutas. Revisorerna
vilja därför ifrågasätta, örn icke sådana anordningar kunde
vidtagas, att kortare tid förflöte mellan besluts fattande och själva låneemitteringen,
i vilket fall läget på penningmarknaden med större säkerhet
skulle kunna bedömas, samt att vid uppläggande av premielån vinstplauen
så uppgjordes, att räntekostnaden beräknades på ett för staten i
förhållande till läget på penningmarknaden något gynnsammare sätt.

Sammanfattningsvis vilja revisorerna, i anledning av vad som förekommit
och med hänvisning till vad ovan i olika punkter anförts, som sin mening
framhålla, att åtskilliga omständigheter vid emissionen såväl av 1931
års lån som 1933 års säkerligen bidragit till att hos allmänheten ingjuta
en viss misstro. Då premieobligationerna efter allt att döma varit de, som
omfattats med största intresset från den stora allmänhetens sida, kan man
icke bortse från risken, att en dylik misstro kan sprida sig och komma
att omfatta även andra riksgäldskontorets emissioner. En välvillig inställning
från allmänhetens sida anse revisorerna vara en tillgång för
landets och statens finanser av så stort värde, att allt bör göras för att
vidmakthålla den.

Huruvida systemet med avbetalningsförsäljning bör bibehållas eller ej,
är ett spörsmål, vari revisorerna för närvarande anse sig icke böra göra
något uttalande. Örn köp av obligationer på avbetalning även vid eventuella
framtida emissioner skall möjliggöras, vilja revisorerna dock ifrågasätta,
örn icke riksgäldskontoret självt — möjligen i samverkan med andra
statens institutioner — skulle kunna handhava även denna del av försäljningen.
I värjo fall synes det, som örn en närmare utredning av denna
fråga kunde vara befogad. Skulle det därvid visa sig, att det nuvarande
systemet med särskilda auktoriserade kommissionärer vöre att föredraga
— varvid de direkta kostnaderna för emissionen icke böra få vara ensamt
eller ens i huvudsak avgörande -— synes det revisorerna, som om de mellan
riksgäldskontoret och kommissionärerna träffade överenskommelserna i
form av kontrakt, tillståndsbevis eller annorledes böra utformas med än
ytterligare noggrannhet. Sammanblandningen vid försäljning hos kommissionärerna
av å ena sidan från riksgäldskontoret enligt kontrakt övertagna
och å andra sidan i öppna marknaden (riksgäldskontorets kassaexpedition
däri inbegripen) inköpta obligationer mäste i värjo fall och sär -

— 52 —

Riksgälds kontorets räkenskaper.

Fullmäktiges

protokoll.

Angående
ansvarsfrihet
för fullmäktige.

Sifferupp gifterna.

skilt ur allmänhetens synpunkt anses vara mindre lämplig. Vidare vilja
revisorerna ifrågasätta, huruvida icke vid avbetalningsköp köpares rätt
att vid köpeavtalets hävande på grund av bristande betalning med visst
avdrag återfå inbetalt belopp borde på ett effektivare sätt delgivas den
obligationsköpande allmänheten.

§ 4.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för
budgetåret 1932/33 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning
till någon erinran eller annat uttalande.

§ 5.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 9 januari 1933 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande
än vad som ovan anförts.

§ finn
fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna
revision omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1933.

BJ. HOLMGREN.
TORSTEN STRÖM.
ELOF B. ANDERSSON.
ARTHUR GUSTAFSON.

ERNST ÅSTRÖM.
L. TJÄLLGREN.
N. GABRIELSSON.
ERIK FAST.

EDV. UDDENBERG.
O. A. ERNFORS.
ERNST HAGE.
GUSTAV JOHANSON.

Al. Vänner,

- 53 -

Fullmäktiges 1 riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens revisorer
framställda anmärkningar.

Till Riksdagen.

I sin den 15 december 1933 avgivna berättelse angående granskningen
av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer
gjort vissa uttalanden i fråga om riksgäldskontorets emittering av
premieobligationslån; och få fullmäktige härmed avgiva yttrande över
vad revisorerna i berörda avseende anfört.

Revisorerna hava i berättelsen återgivit en till dem inkommen anmälan
örn vägrat utbyte efter den 18 nästlidna oktober av premieobligationer
av år 1923 mot sådana av år 1933 och därefter uttalat såsom sin mening, att
den av riksgäldskontoret i prospekt och annorledes givna utfästelsen örn
utbyte av obligationer ej gärna av allmänheten kunnat tolkas på annat sätt
än att innehavare av 1923 års premieobligationer under tiden fr. o. m.
den 18 september t. o. m. den 14 oktober (efter tidens förlängning den
18 oktober) skulle liava ovillkorlig rätt att få byta sina äldre obligationer
mot 1933 års premieobligationer, och att även därefter dylikt utbyte
skulle få äga rum, så länge riksgäldskontoret ännu innehade osålda
premieobligationer av 1933 års emission.

Fullmäktige få till en början meddela, att tiden för utbytet redan från
början tillmättes fyra dagar längre än vid emissionen av 1931 års premieobligationslån.
På grund av avfattningen av prospekt och annonser,
vilken i nu förevarande avseende var densamma, som förut använts,
beslöto fullmäktige emellertid att utsträcka utbytestiden med ytterligare
tre dagar, vilket tillkännagavs genom annonser i tidningarna i mycket
stor omfattning. Efter utbytestidens slut den 18 oktober tillmötesgick
riksgäldskontoret de framställningar örn utbyte, som kunde anses grundade
på oförmåga eller svårighet (t. ex. sjukdom, vistelse i utlandet etc.)
att inom den utsatta tiden fullgöra utbytet.

Att fullmäktige aldrig kunnat med orden »och därefter i män av tillgång»
avse, att utbytet skulle fortgå så länge riksgäldskontoret ännu
innehade några osålda obligationer av det nya premielånet, torde vara
Idart för envar, som direkt sysslat med emissionsvorksamliet. Följden
skulle i så fall hava blivit, att riksgäldskontoret ej på lång tid skulle
hava kunnat avsluta emissionen av 1933 års premielån, utan varit nödsakat
att kanske under flera år framåt, hålla obligationer tillgängliga
för eventuellt utbyte och sålunda överhuvud taget ej kunnat försälja
några obligationer under emissionstidens senaide skede.

- 54 —

Då emellertid ifrågavarande i annonser oell prospekt använda formulering
tydligen på sina kåll föranlett missförstånd, är det givetvis angeläget,
att vid emission av eventuella klivande premielån tillses, att
meddelanden till allmänketen givas sådan avfattning, att missuppfattningar
av meddelandenas innekörd i görligaste mån äro uteslutna.

Fullmäktige upptaga kärefter till yttrande de frågor, revisorerna kolian
dlat under § 3 å sid. 48 ock följande i sin kerättelse.

Kevisorerna göra gällande, att vid emittering av premielån, det allmänna
ränteläget endast i ringa mån kör vara den för räntekeräkningen
avgörande faktorn, ock att vinstplanen skall vara attraktionsmomentet
för den köpande allmänketen. Med avseende liärå vilja fullmäktige
framkalla, att fullmäktige kittills alltid velat i allt väsentligt undvika
att ketrakta premielånen såsom likställda med eller närmande sig
vanliga penninglotteriemissioner utan i stället såsom ett, ekuru mer
extraordinärt, led i statens låneanskaffning överliuvud taget. I enligket
med denna uppfattning kar vinstplanen uppgjorts så, att densammas
slutsiffra ungefärligen överensstämt med den ränta, som för lånet
i fråga på grund av ränteläget vid tiden då lånet keslöts, kunde anses
lämplig. Det är enligt fullmäktiges mening en riktig ock sund princip,
att köpare av premieokligationer få räkna med ett totalt årligt
vinstkelopp, som motsvarar förräntningcn av vanliga räntekärande okligationer,
ock sålunda ej försättas i en sämre ställning än innekavarna
av de sistnämnda. En dylik avvägning av den sammanlagda vinstsumman
måste anses i liög grad ägnad att tillvinna premieokligationen allmänketens
förtroende.

För att kedöma den i körjan av mars 1933 fastställda vinstplanen kava
revisorerna jämfört den effektiva räntan på lånets nominella kelopp,
4.3 %, med den genomsnittliga effektiva räntan på lågprocentiga svenska
statslån enligt kurserna å Stockkolms fondkörs, i fekruari 4.12 %
ock i mars 4.20 %. Hänsyn kör emellertid tagas till, att försäljningspriset
bestämdes till 51 kronor för premieokligation, vilket gör, att den effektiva
räntan å premielånet klir något lägre än 4.3 %. Härtill må tillfogas,
att enligt fullmäktiges erfarenketer, man ej utan vidare kan kedöma
förräntningsfrågan keträffande nya okligationer efter kurserna å
fondkörsen, enär dessa framkomma på grund av försäljningar av jämförelsevis
små kelopp, medan statslåneemissioner i allmänket omfatta
betydande kelopp. Man kör därför för att väcka förtroende för lånen
ock göra dem attraktiva alltid bestämma kursen något lägre än den,
som framgår av fondkörsnoteringarna.

Därest fastställandet av vinstplanen för 1933 års premieobligationslån
ses i sitt kistoriska sammanhang, finner man, att ett av riksgäldskontoret
den 27 fekruari 1933 utlagt 4 % amorteringslån med en effektiv ränta
å 4.25 % icke på långt när sluttecknades, vilket konstaterades vid emissionstidens
slut den 4 mars. Några få dagar efteråt fastställdes vinst -

— 55 —

planen för premieobligationslånet, och det må vara förklarligt, att den
avpassades så, att den effektiva räntan, med hänsyn tagen till 1 kronas
överpris vid försäljningen, blev 4.23 %.

Bevisorerna anse, att vid nämnda tid en uppfattning, att räntenivån
ganska snart skulle komma att sjunka, varit tämligen spridd, såsom
bland annat framginge av de hos riksbanksfullmäktige förda protokollen,
Fullmäktige, som icke haft tillgång till dessa protokoll, vilja hänvisa
till att flera bevis framlagts, att den nämnda uppfattningen icke
varit allmänt spridd. Bevisorerna anföra själva, att den effektiva räntan
å lågprocentiga svenska statslån enligt kurserna på Stockholms
fondbörs i april, d. v. s. månaden efter den, då vinstplanen fastställts,
steg till 4.27 %. Fullmäktige vilja även hänvisa till, att ett erbjudande
till sparbanker och livförsäkringsbolag av statsskuldsförbindelser med
effektiv ränta av 4.4 % ännu i maj månad i allmänhet ansågs vara oacceptabelt
på grund av don enligt flertalet sparbankers och livförsäkringsbolags
mening alltför låga räntefoten.

I detta sammanhang vilja fullmäktige uttala, att man givetvis bör
sträva efter att vid eventuellt uppläggande av nya premieobligationslån
söka i möjligaste mån nedbringa tiden mellan fastställandet av vinstplanen
och lånevillkoren i övrigt samt själva låneemissionen för att därigenom
kunna så nära som möjligt anpassa villkoren till det vid emissionen
aktuella läget på penningmarknaden.

Fullmäktige övergå nu till vad revisorerna ifrågasatt rörande systemet
med försäljning av premieobligationer på avbetalning och en eventuell
förändring däruti, gående ut på, att riksgäldskontoret självt i framtiden
skulle — möjligen i samverkan med andra statens institutioner —
kunna handhava jämväl denna del av försäljningen. Med avseende härå
vilja fullmäktige framhålla, att en avbetalningsförsäljning genom riksgäldskontoret
självt säkerligen komme att bliva för statsverket mycket
dyrbar med hänsyn till den personalkrävande organisation, som en säden
anordning skulle nödvändiggöra. Därest samverkan skulle etableras
med någon statsinstitution, vore postverket den enda, som därvid
kunde komma i fråga. På anmodan av riksgäldskontoret erbjöd sig postverket
redan vid emittering av 1921 års premieobligationslån att till allmänheten
sälja obligationer på avbetalning, men denna försäljningsform
visade sig emellertid icke lämplig för postverket, varför de underhandslörfrågningar
som sedermera gjordes angående förnyad avbetalningsförsäljning
icke ledde till något resultat. Därest ett nytt premieobligationslån
i framtiden skulle komma att uppläggas, torde emellertid en
förnyad undersökning angående möjligheterna för en försäljning på avbetalning
med postverkets medverkan åvägabringas. Fullmäktige anse
sig dock redan nu kunna uttala såsom sannolikt, att en dylik undersökning
skulle komma att giva ett sådant resultat, att valet i själva ver -

56 -

ket endast komme att stå mellan, att för avbetalningsfÖrsäljningen anlita
privata kommissionärer eller ock avstå från denna försäljningsform.

Med anledning av vad revisorerna uttalat angående förefintligheten av
en viss misstro hos allmänheten på grund av åtskilliga omständigheter
vid emissionen av de två senaste premieobligationslånen och den risk,
som anses kunna förefinnas för, att en dylik misstro kan sprida sig att omfatta
även andra riksgäldskontorets låneemissioner, vilja fullmäktige slutligen
framhålla, att fullmäktige till fullo instämma med revisorerna i,
att en välvillig inställning från allmänhetens sida är en tillgång för landets
och statens finanser av så stort värde, att allt bör göras för att vidmakthålla
den. Fullmäktige våga emellertid tro, att, trots de många,
enligt fullmäktiges mening i mångt och mycket ohemula anmärkningar,
som i insändare till tidningar och annorledes framkommit mot riksgäldskontorets
handläggning av premielånsemissioner, den stora allmänhetens
förtroende för riksgäldskontorets verksamhet på detta eller andra
arbetsområden dock ej blivit rubbat. Såsom belägg för denna uppfattning
torde kunna anföras, att riksgäldskontoret alltjämt tillföres nya
kunder i stort antal huvudsakligast från de bredare befolkningslagren.
Så hava från den 15 december 1932 till den 15 december 1933 exempelvis
icke mindre än 3,680 st. iörvaringsbevis till ett belopp av 606,100 kronor
utfärdats enbart för nya deponenter av 1931 års premieobligationer.

Stockholm den 21 december 1933.

KARL HILDEBRAND.

ERIC HALLIN. H. S. TAMM. ANDERS ANDERSON.

GUSTAF ANDERSSON. AXEL LINDQVIST.

John Hägglund.