RIKSDAGENS REVISORERS

Framställning / redogörelse 1933:RGK

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1932 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÄLDSKONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN
1 JULI 1931—30 JUNI 1932

STOCKHOLM 1932
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Inledning ..........................................................................................................

Riksgäldskontorets medelsförvaltning ...................................................................

Översikt över riksgäldskontorets rörelse under budgetaret 1931/32 .....................

Statsmedel..................................................................................................

Specilikation av riksdags- och revisionskostnader m. m............................

Utbetalning å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning .....................

Riksgäldsverkets fond .................................................................................

Fonden för statsskuldens amortering ............................................................

Tillfälliga statslån ........................................................................................

Allmänna järnvägslånefonden .......................................................................

Bibanelånefonden .......................................................................................

Allmänna byggnadslånefonden .....................................................................

Spannmålskreditfonden................................................................................

Fonden för låneunderstöd ......................................................................

Fonden för förlag till statsverket .................................................................

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus................................

Fonden för varukredit .................................................................................

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ............

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg................................................

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. in. ......................................................

Sid.

5

6

6

8

9

14

17

19

20

21

34

36

38

39

43

43

44

44

44

45

— 5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 §
av den för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige
i riksgäldskontoret emottaga deras den 8 sistlidna september dagtecknade
berättelse angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1981 blivit vid
föregående revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt
fullmäktige i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i deras protokoll till och med den 10 januari
1932, hava nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda
dag intill den 16 september förda såväl allmänna som särskilda protokoll
ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1931/32 med
därtill hörande verifikationer samt räkenskapen för samma tid rörande
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

I förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelser och
tabeller, vilka icke återfinnas i annan till trycket befordrad publikation,
för så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett frångående
av denna regel.

6 —

Riksgäldskontorets

Till belysande av riksgäldskontorets medelsförvaltning under budgetaret
1931/1932 lämnas här nedan i tablåform en redogörelse över förvaltningens
olika grenar. I berättelsen kommer varje i denna tablå angiven

översikt över riksgäldskontorets

	Stats- medel	Biksgälds- verkets fond	Fonden för stats-skuldens amortering	Fonderade statslånen	Till- fälliga statslån	Allmänna järnvägs- låne- fonden
	1	2	8	4	5	6
Debet: Tillgångar den 1 juli 1931 Inkomster å riksstatens in-komsttitlar .................. Inkomster för fonderna -■ Fonderna tillgodoförda ka-pitalökningsanslag......... Uttag å statsverkets giro-räkning........................ Skulder den 30 juni 1932	35,245,238 108,985,381 125,593,295 33,629,819	243,813,680 392,991,058 2,500,000 253,849,045	63,054,151 32,212,673	76,885,200 3,845,907 1,940,538,141	2,340,000 214,795,000	62,604,267 2,445,461
Summa	303,453,733	893,153,783	95,266,824	2,021,269,248	217,135,000	65,049,728
Kredit:
Skulder den 1 juli 1931 ...	26,539,668	331,335,735	—	1,845,474,070	170,000	—
Utgifter för riksstatens ut-
giftstitlar.....................	195,839,171	—	—	—	—	—
Utgifter å fonderna .........	—	151,215,304	230,880	175,795,178	216.965,000	3,145,931
Till statsmedlen överförda:
överskott.....................	—	—	—	—	—	1,138,235
kapital ........................	—	—	31,955,000	—	—	500,000
Till statens järnvägar över-förda jämvägsanläggnin-
gar..............................	—	—	—	—	—	1,601,869
Likvider med statskontoret	137,915	—	—	—	—	—
Insättningar å statsverkets
giroräkning..................	40,285,839	—	—	—	—	—
Tillgångar den 30 juni 1932	40,651,140	410,602,744	63,080,944	—	—	58,663,693
Summa	303,453,733	893,153,783	95,266,824 2,021,269,248	217,135,000 65,049,728

7

medelsförvaltning.

gren av förvaltningen att bliva föremål för den redogörelse, som kan anses
vara av förhållandena betingad.

rörelse under budgetåret 1931/32.

Bibane- låne- fonden	Allmänna bygg-nads-låne-fonden	Spann- måls- kredit- fonden	Fonden för låne-understöd	Fonden för förlag ; till stats- 1 verket |	Fonden för anordnande av spann-målslager-lius och kylhus	Fonden för varu-kredit	Fonden för mötande av förluster å A.-B. Kredit-kassan av år 1922	Fonden för kon-troll-stationer för smör och ägg	Summa
7	8 1	9	10	11	12	13	14	15	16
i. ■ 17,210,132	929,410	2,003,429	33,900,420	34,863,326	1,229,302	8,994,612	36,000,000	_	539,847,967
	_	_	_	_	—	—;	—	—	108,985,381
545,218	22,553	9,867	1,582,887	—	—	.	—	—	476,822,244
—	—	—	125,000	400,000	—		5,000,000	108,508	44,192,088
			_	_	—		—	—	125,593,295
—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,442,812,005
17,755,350	951,963	2,013,296	35,608,307	35,263,326	1,229,302	8,994,612	41,000,000	108,508	3,738,252,980
i	—		—	-		—	—	—	2,203,519,473
		_	_	_	_	_	—	—	195,839,171
i —	—	—	—	—	—	—	—	—	547,352,293
_	13,313	3,429	703,723	-	—	—	—	—	1,858,700
—	26,770		—	840,000	—	1,650,472		—	34,972,242
						_	_	_	1,601,869
—	—	—	—	—		—	—		137,915
_	_	_	_	—	_	—	—		40,285,839
17,755,350	911,880 2,009,867	34,904,584134,423,326 1,229,302	7,344,14C	41.000, oor	108,508	712,685,478
17,755.35C	951,96?	2,013,29f	|35,608,307 85,263.32C	>| 1,229,301	8t,994,612!41,000,00()'' 108,508 3,738,252,980

— 8 -

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av
budgetåret uppgingo desamma till 35,245,238 kronor 11 öre och vid dess
slut till 40,651,139 kronor 26 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder, den 1 juli 1931 uppgående till
26,539,667 kronor 88 öre och den 30 juni 1932 till 33,629,819 kronor 37
öre, äro i huvudsak att hänföra till vid sagda tidpunkter å statsverkets
giroräkning i riksbanken innestående då ännu icke lyftade avsättningar till
fonden för statsskuldens amortering. (Se vidare härom sid. 19 sista stycket.)

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

Inkomster.

Diverse inkomster (netto) ................................................ kronor 3,115,361: 5 4

Inkomster av statens produktiva fonder:

Allmänna järnvägslånefonden............ 1,138,234:7 0

Allmänna hyggnadslånefonden........... 13,312:4 7

Spannmålskreditfonden........................ 3,429: 3 5

Fonden för låneunderstöd.................... 703,722:63 » 1.858.699:15

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

av allmänna hyggnadslånefonden .... 26,770: 2 4

av fonden för statsskuldens amortera
................................................... 31,955,000: — » 31,981,770:24

Återbetalda lånemedel........................................................ » 3,800,472: 3 8

Medgiven ny upplåning ........................ 68,804,077: 6 2

efter avdrag av i riksbokslutet 1931/

32 men hos riksgäldskontoret först
under budgetåret 1932/33 disponerade
reservationer å lånemedelsan slaS.

....................................................... 575,000:— » 68,229,077:6 2

Summa kronor 108,985,380: 93.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. (netto) ........ kronor 4,398,939: 18

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredovisningen
sid. 96) ...................

81,258,003: 8 o

— 9 —

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 106) ............ 38,558,579: 6i

I övrigt (se specifikation sid. 14) .... 71,623,648:8 5 kronor 110,182,228: 4 6

Summa kronor 195,839,171: 44.

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. m. under budgetåret
1931/32.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen bava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,175,684 kronor 17 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

Kostnaderna för 1931 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 122,902 kronor 63 öre, nämligen:

Dagtraktamente till revisorerna............................................ Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp.	kronor	34,216: —
hemorter till Stockholm och åter .................................... Kostnader för revisorernas resor i landsorten under	»	3,118: 2 5
revisionsförrättningen ........................................................ Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda	»	19,269: 7 2
resor ........................................................................................	»	5,488: —
Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän och vaktmästare............................................................................ Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare för	»	32,673: —
mistade avlöningsförmåner...............................................	»	13,902:70
Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare, som åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utredningar samt	»	1,194: —
diverse utgifter ....................................................................	»	13,040: 9 6
Summa kronor 122,902: 6 3
Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret uppgått till (netto)
108,338 kronor 19 öre, varav utgivits för Fastigheten ................................................................................	kronor	19,263: 7 8
Nya riksbron ............................................................................ Inköp och underhåll av inventarier samt inköp av för-	»	38,446: 23
brukningsartiklar ................................................................	»	15,618: 49
Bränsle........................................................................................	»	18,259: 93
Elektrisk ström och belysningsmateriel ............................	»	8,802: os
Vatten, sotning och renhållning............................................	y>	4,593: 16
Diverse ändamål........................................................................	»	3,354: 55
Summa kronor 108,338: 19

— 10 —

Kostnader

Riksdagens lörsta kammare.....................

Riksdagens andra kammare.....................

Konstitutionsutskottet..............................

Statsutskottet ......................................

Bevillningsutskottet................................

Bankoutskottet.......................................

'' Första lagutskottet..................................

Andra lagutskottet .................................

Jordbruksutskottet .................................

Första kammarens tillfälliga utskott .........

Andra kammarens tillfälliga utskott .........

Sammansatta utskott

Särskilda utskott......

Utrikesnämnden ......

Riksdagens kansli- och tryckeriexpedition .............................................................

Extra portvakter, hisskonduktörer m. fl.................................................................

I Pensioner m. m..................................................................................................

1 Riksdagens restaurang ........................ ..............................................................

Register till riksdagens protokoll med bihang 1931 .................................................

Register över riksdagens protokoll med bihang 1921—-1930.......................................

Personregister till riksdagens protokoll 1809—1866 ..............................................

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1931 ...............................................................

Tryckning och häftning av justitie- och militieombudsmannens ämbetsberättelser ......

Tryckning av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815

Svenska riksdagens historia .................................................................................

Utgivande på svenska språket av vissa främmande grundlagar m. m......................

Dekorering av första kammarens plenisal...............................................................

Allmänna omkostnader ........................................................................................

Diverse ............................................................................................................

Summa

— 11 —

för riksdagen.

Arvoden	Rese- kostnads- ersättningar	Tjänstemäns och betjäntes arvoden jämte dyr ti dsti ''lägg	Trycknings-, häftnings- och bindnings-kostnader	Diverse utgifter	Summa j
640,836		33,703	95	126,580	85	3,927	05	3,065	15	808,112	50
1,011,912	—	63,884	75	148,071	08	2,089	95	4,621	93	1,230,579	71 i
_	_	—	—	16,397	56	407	25	1,010	—	17,814	ali
_	_	49	—	59,177	08	1,985	44	3,007	76	64,219	28
_	_	_	—	24,684	2 7	225	40	1,768	51	26,678	1 1
_	_	—	—	20,451	39	98	35	934	8 0	21,484	54
_	—	—	—	16,872	74	297	25	2,184	28	19,354	2 7 j
_	—	—	—	17,222	56	277	40	399	35	17,899	31
_	_	—	—	24,083	18	268	40	244	72	24,596	301
_	—	—	—	3,119	—	—	—	119	40	3,238	40
_	_	_	—	3,048	90	—	—	49	-	3,097	90
_	—	—	—	10,001	22	—	—	22	80	10,024	02!
_	—	—	—	—	—	24	—	—	—	24	—
1 3,744	85	—	—	750	—	—	—	—	—	4,494	8 ö i
_	—	—	—	49,614	59	55	50	1,877	09	51,547	18
_	—	—	—	14,573	56	—	—	—	—	14,573	56
_	—	—	—	6,046	—	—	—	—	—	6,046	—
_	_	—	—	6,500	—	—	—	4,403	78	10,903	78
_	—	—	—	5,000	—	—	—	142	10	5,142	10
_	—	—	—	3,400	—	11,172	97	4,400	3 0	18,973	27
	—	—	—	2,950	—	4,859	67	400	50	8,210	17
_	—	—	—	3,000	—	3,148	88	—	-	6,148	88
—	—	—	—	—	—	8,402	83	—	—	8,402	88
_	—	—	—	—	—	5,747	90	—	-	5,747	90
-	—	—	—	24,612	50	4,131	95	117	35	28,861	80
1 -	—	—	—	7,060	—	—	—	3,784	14	10,844	14 j
_	—	—	—	—	—	—	—	698	67	698	67
_	_	—	—	—	—	666,213	77	79,930	15	746,143	92
_	—	—	—	1,800	—		—	21	90	1,821	90!
1,656,492	85	97,637	70	595,015	98	713.333	(sel 113,203	68	3,175,684	117i

1 Häri ingå även resekostnadsersättningar.

— 12 —

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

hava utgått nied följande belopp:

Arvoden till fullmäktige........................................................ kronor 46,107: 8 8

Resekostnadsersättning till fullmäktige................................ » 1,901: 70

Avlöning till:

Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret........................ » 273,018: 6 4

Icke-ordinarie befattningshavare i riksgäldskontoret.... » 102,973:92

Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset ........................ » 37,950: 2o

Icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset........ » 12,643: 7 4

Pensioner och understöd ....................................................... » 25,553: 5 2

Olycksfallsersättning ................................................................ » 5: —

Summa kronor 500,154: 6 o

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret hava utgått med följande belopp:
Reparationer och underhåll av riksgäldskontorets lokaler kronor 2,295: 94

Inköp och underhåll av inventarier .................................... » 7,287: 13

Inköp av förbrukningsartiklar................................................ » 1,465: 5 8

Kontorsböcker, skrivmateriel m. m. .................................... » 15,220: 9 8

Trycknings-, häftnings- och bindningskostnader ................ » 5,149: 08

Handbiblioteket........................................................................... » 1,000: 6 7

Tidningar och tidskrifter m. m............................................. » 691: 8 4

Telefonavgifter............................................................................ » 7,080:3 5

Elektrisk ström och uppvärmning ........................................ » 9,321: 04

Städning och rengöring............................................................ » 2,852: 10

Försäkringsavgifter.................................................................... » .2,904:2 2

Bidrag till lunchserveringen.................................................... » 716:03

Diverse utgifter ....................................................................... » 3,502: 59

Summa kronor 59,487: 55

Enligt huvudboken har anslaget till kontorsexpenser såsom nettoinkomster
tillgodoförts sammanlagt 91,721 kronor 36 öre. Redovisningstiteln utvisar
således för detta år ett överskott av 32,233 kronor 81 öre.

Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden hava belöpt

sig till:

Inlösningsprovisioner................................................................ kronor 52,210:3 9

Kostnader för utlottningar ................................................... » 4,223: 2 6

» » dragningar å premielånen ........................ » 7,953:42

Omkostnader för förvaltning av järn vägslånefonderna ... » 7,607: 05

Kostnader för riksgäldskontorets årsbok ............................ » 3,647: 9 6

»översikt av statens tillgångar och skulder».................... » 412: 50

- 13 —

Inköp av obligationspapper samt tryckning av obligationer
och kupongark ........................................................ kronor 40,687: —

Kostnader för konvertering av 1914, 1916, 1917, 1918,

1919 och 1921 års statslån ................................................ » 390: 7 9

Kostnader för konvertering av 1921 års premielån och

försäljning av 1931 års ................................................... » 174,065:53

Kostnader för 1931 års statslån............................................ » 1,412:0 6

» » 1932 » » » 4,346: 3 6

Diverse utgifter ........................................................... »_9,953: 9 5

Summa kronor 306,910: 2 7

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med

nedanstående belopp:

Arvoden till styrelsens ledamöter............................................ kronor 1,500: —

Avlöning till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän vid

biblioteket ................................................................................ » 49,802:45

Pensioner .................................................................................. » 5,014:8 3

Expenser och diverse omkostnader ........................................ » 6,734: 33

Kostnader för bibliotekets komplettering och utvidgning » 14,226: 2 8

» » bindning.............................................. »_9,559: 29

Summa kronor 86,837: 18

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret 1931/32 från riksgäldskontoret utgått med 64,678 kronor
88 öre.

Å anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till
bestridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
samtidigt redovisats utgifter å tillhopa 65,667 kronor 7 öre.

14 —

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

	Innestående den 1 juli 1931	Anvisat för budgetåret 1931/32	Summa		Utbetalt under budgetåret	Innestående den 30 juni 1932
	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
	1		2		3		4		5
Postverket. Inköp av fastigheter (R. 1929/30, 30/31) inventarier....................................... Posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm ................................ Posthusbyggnad å Södermalm i Stock-holm .......................................... Om- och tillbyggnad av posthuset i Sundsvall .................................... Posthusbyggnad i Krylbo ..................	164,600	_	40.000 900.000 640.000 300.000 60.000 30,500	—	204,600 900.000 640.000 300.000 60,000 30,500	—	900.000 640.000 300.000 60,000 30,500	_	204,600
Summa Telegrafverket. Inköp och bebyggande av fastigheter (R. 1927/28) .......... ................... Bortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende (R. 1930/31) ............ Inköp av fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm ............................... Förråds-, garage- och verkstadsbyggna-der i Göteborg ..............................	164,600 127,380 11,000,000	20	1,970,500 300.000 14,000,000 132.000 250.000	—	2,135,100 427,380 25,000,000 132.000 250.000	20	1,930,500 1 127,380 11,000,000 132.000 250.000	20	204,600 300,000 14,000,000	_
Summa	11,127,380 20	14,682,000	—	25,809,380	20	11,509,380	20	14,300,000	—
Statens järnvägar. Statsbanan Jörn—Arvidsjaur (R. 1928/29)	170,000				170,000		2170,000	_	_	_
Gångbroar och gångtunnlar (R. 1928/29, 29/30, 30/31) .................................	100,000	_	100,000	—	200,000	—	100,000	—	100,000	—
Skenfria vägkorsningar (R. 1929/30,30/31)	1,075,000	—	—	—	1,075,000	-	680,000	—	395,000	-
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar (R. 1929/30, 30/31) ........................	750,000	—	600,000	—	1,350,000	—	1,050,000	—	300,000	—
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten (R. 1930/31) ............	604,100	—	1,000,000	—	1,604,100	—	1,082,318	09	521,781	91
Spåranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem (R 1930/31).........	110,000	—	—	—	110,000	—	110,000	—	—	—
Telegraf- och sektionstelefonledningar samt kabelarbeten (R. 1930/31).........	100,000	—	100,000	—	200,000	—	160,000	—	40,000	—
Elektriska belysningsanläggningar (R. 1930/31) ....................................	100,000	—	50,000	—	150,000	—	—	—	150,000	—
Kontaktledningsanläggningar vid vissa stationer (R. 1930/31) .....................	250,000	—	—	—	250,000	—	250,000	—	—
Förbättrade säkerhetsanstalter för in-seglingen till Trälleborg (R. 1930/31)	217,000	—	—	—	217,000	—	216,781	91	218	09
Markförvärv (R. 1930/31) ..................	270,000	—	—	—	270,000	—	—	—	270,000	—

1 Disponerat för 1930/31 års riksstat. — 2 Disponerat lör 1931/32 års riksstat.

— 15 —

	1		2		8		4		5	--1
Rullande materiel för malmtransporterna å malmbanan (R. 1930/31)...............	350,000				350,000		215,900		134,100
Ny rangerspårgrupp m. m. i Malmö •	—	—	600,000	—	600,000	—	540,000	—	60,000
Fullbordande av dubbelspåret Tranås — Aneby..........................................	—	—	520,000	—	520,000	—	520,000	—	—	_j
Restaurangbyggnad i Laxå..................	—	-	70,000	-	70,000	—	70,000	—	—	_i
Elektrifiering av banan Järna —Norr-köping—Malmö m. fl. linjer............	—	_	23,000,000	—	23,000,000	—	122,600,000	_	400,000	_
Statsbana Malung—Vansbro ...............	—	-	300,000	—	300,000	—	200,000	—	100,000	—
Summa	4,096,100	-	26,340,000	—	30,436,100	-	27,965,000	—	2,471,100	—
Statens vattenfallsverk. Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar (R. 1929/30) .................................	491,852	11	500,000		991,852	11	■ 639,641	25	352,210	S6<
Utvidgning av ångkraftstationen i Västerås (R. 1930/31) .....................	600,000	—	400,000	—	1,000,000	_	800,000	_	200,000	_!
Kraftstation vid Vargön (R. 1930/31)-..	900,000	—	3,000,000	-	3,900,000	—	1,500,000	—	2,400,000	—
Kostnader i samband med domstols-behandling av frågan örn Vänerns reg-lering ..........................................			200,000		200,000		200,000
Veckoreglering av Göta älv ... ...........	—	—	300,000	—	300,000	—	300,000	—	—	_ |
Tillbyggnad till förvaltningsbyggnaden i Trollhättan ................................	—	—	120,000	_	120,000	_	120,000	_	_	_
Kraftstation vid Malfors.....................	—	—	1,000,000	—	1,000,000	—	400,000	—	600,000	—
Veckoreglering av Motala ström .........	—	—	200,000	—	200,000	—	200,000	—	—	—
Kraftstationen vid Sillre....................	—	-	750,000	—	750,000	—	750,000	—	—	—
Laxtrappa vid Norrfors kraftverk -----	—	—	128,000	—	128,000	—	128,000	—	—-	—
En andra tilloppstunnel vid Porjus kraftstation....................................	—	—	300,000	_	300,000	_	_	_	300,000	J
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.......................................			3,300,000		3,300,000	-	2,100,000		1,200,000
Summa	1,991,852	11	10,198,000	—	12,189,852	11	7,137,641	25	5,052,210	86
Statens utlåningsfonder. Avdikningslånefonden (R. 1930/31) ......	400,000		1,400,000		1,800,000		1,400,000		400,000
Bibanelånefonden (R. 1929/30) ............	107,736	-	—	—	107,736	—	—	—	107,736
Egnahemslånefonden (R. 1930/31).........	5,000,000	—	7,200,000	—	12,200,000	—	12,200,000	—	—	— i
Fjäderfälånefonden ...........................	—	—	180,000	-	180,000	—	—	—	180,000	—
Fonden för fiskerinäringens befrämjande	—	—	220,000	—	220,000	—	220,000	—	—	—
Gödselvårdslånefonden .....................	—	—	65,000	—	65,000	—	—	—	65,000	— I
Ilemslöjdslånefonden (R. 1930/31) ......	100,000	—	—	—	100,000	—	—	—	100,000	—
Industrilånefonden (R. 1930/31) .........	700,000	—	—	—	700,000	—	—	—	700,000	— |
Jordförmedlingsfonden (R. 1930/31)......	480,000	•-	—	—	480,000	—	—	—	180,000	—
Kommunskogslånefonden (R. 1930/31)...	160,000	—	—	—	160,000	—	—	—	160,000	— 1
Kraftledningslånefonden (R. 1927/28) ...	825,000	—		—	825,000	—	2 825,000	—	—	—
1 Utgifter efter avdrag av återlevererade anslagsmedel. — 2	Disponerat för 1930/31 urs	riksstat.

— 16

	1		2		3		4		5
Mejerilånefonden (R. 1930/31) ............ Rederilånefonden (R. 1928/29) ............ Spannmålslagerhusfonden (R. 1930/31) Täckdikningslånefonden (R. 1930/31) ••• Vattenkraftslånefonden (R. 1924/25, 25/26, 26/27, 27/28, 28/29) ...............	1,800,000 1.500.000 680,000 220,000 1.800.000	—	1,800,000 300,000		3.600.000 1.500.000 680,000 520,000 1.800.000	_	1,000,000 1.500.000 200,000 1.225.000	~	2,600,000 480.000 520.000 1 575,000	—
Summa Fonden för låneunderstöd. Anordnande av skyddshem för flickor (1930/31)...................................... Lån för broförbindelse mellan Rugen och tvska fastlandet .....................	13,772,736 100,000		11,165,000 25,000 • 8,000,000	—	24,937,736 125,000 8,000,000	—	18,570,000 125,000	_	6,367,736 8,000,000	—
Summa	100,000	—	8,025,000	—	8,125,000	—	125,000	—	8,000,000	-
Kontrollstationer för smör och ägg (R.							108,507		3,891,492
1930/31) .......................................	4,000,000	—	—	—	4,000,000	—	60	40
Fonden för förlag till statsverket. Inlösen av anläggningar i gruvföretaget vid Granbergsliden samt kronans del-
tagande i gruvarbetet vid nämnda företag m. m. (R. 1928/29)...............	30,950	—	—	—	30,950	—	2 30,950	—	—	-
Nya byggnader vid Stockholms tygsta-					640,000		100,000		540,000
tion m. m. (R. 1929/30, 30/31).........	640,000	—	—	—	—	—	—
Tvättinrättning vid tvångsarbetsanstal-	274,000				274,000				274,000
ten i Landskrona m. m. (R. 1930/31)	—	—	—	—	—	—	—
Lån till universitetet i Uppsala för an-ordnande av lokaler m- m. för in-
stitutet för högspänningsforskning	—	—	425,000		425,000	—	300,000	—	125,000	—
Summa	944,950	—	425,000	—	1,369,950	—	430,950	—	939,000	—
Fonden för mötande av förluster å
A.-B. Kreditkassan av dr 1922.....	—	—	5,000,000	—	5,000,000	—	5,000,000	—	—	—
Sammandrag.
j Postverket......................................	164,600	—	1,970,500	—	2,135,100	—	1,930,500	■-	204,600	—
Telegrafverket .................................	11,127,380	20	14,682,000	—	25,809,380	20	11,509,380	20	14,300,000	—
Statens järnvägar.............................	4,096,100	—	26,340,000	—	30,436,100	—	27,965,000	—	2,471,100	—
Statens vattenfallsverk ....................	1,991,852	11	10,198,000	—	12,189,852	11	7,137,641	25	5,052,210	86
Statens utlåningsfonder .....................	13,772,736	—	11,165,000	—	24,937,736	—	18,570,000	—	6,367,736	—
Fonden för låneunderstöd..................	100,000	—	8,025,000	—	8,125,000	—	125,000	—	8,000,000	—
Kontrollstationer för smör och ägg......	4,000,000	—	—	—	4,000,000	—	108,507	60	3,891,492	40
Fonden för förlag till statsverket ......	944,950	—	425.000	—	1,369,950	—	430,950	—	939,000	—
Fonden för mötande av förluster å A.-B
Kreditkassan av år 1922 ...............		—	5,000,000	—	5,000,000	—	5,000,000	—	—	—
Summa	36,197,618	31	77,805,500	—	114,003,118 31	72.776,979	oe\41,226,139	26
jAvgå för 1930/31 och 1931/32 års bud-
Seter disponerade anslagsreservationer	952,380	20	~	—	952,380] 20	1,153,330 20	575,000	—
Återstå kronor	35,245,238	11	77,805,500	—	113,050.738 i)	71,623,648|s6 40,651,139	26

1 Disponerat lör 1931/32 års riksstat men ej avfört i riksgäldskontorets räkenskaper. — 2 Disponerat för
1931/32 års rikstat.

— 17 —

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande

fonder, nämligen:

Fonden för statsskuldens amortering......................... kronor 230,880: 16

utgörande disponerade medel för täckande av förlorat
och nedskrivet lånekapital (specifikation å
sid. 19)

Fonderade statslånen........................................................ » 175,795,178: 20

utgörande försålda obligationer m. m.

Tillfälliga statslån ............................................................ » 216,965,000: —

utgörande lån mot statsskuldsförbindelser m. m.

Summa kronor 392,991,058: 3 6.

Av utgifterna för riksgäldsverkets fond utgöra .... kronor 3,761,026: 04
kapitalrabatter å försålda obligationer.

Vidare hava från fonden avförts ................................ » 68,229,077: 6 2

utgörande medgiven ny upplåning,
samt såsom omföringar till:

fonderade statslånen .................................................... » 76,885,200: —

utgörande infriade eller konverterade lån

tillfälliga statslån ........................................................ » 2,340,000: —

utgörande inlösta skattkammarväxlar m. m.

Summa kronor 151,215,303: 66.

Det i översiktstablån såsom fonden tillgodofört kapitalökningsanslag redovisade
beloppet å 2,500,000 kronor utgör avsättning för nedskrivning av
statens järnvägars lånekapital. Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skall
nämligen av statens järnvägars icke räntabla lånekapital ett belopp av 140
miljoner kronor successivt avskrivas under 30 år. Härför erforderliga medel
skola ställas till riksgäldskontorets förfogande genom anslag av andra statsinkomster
än lånemedel. För berörda ändamål har t. o. m. budgetåret
1931/32 avsatts tillhopa 7,200,000 kronor.

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1932 uppgått till 410,602,744 kronor under det att fondens
skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 253,849,045 kronor. Ifrågavarande
tillgångar och skulder framgå av efterföljande sammanställning.
Beträffande riksgäldskontorets inom linjen förda skulder hänvisas till årsboken
sid. 103.

2 — 322948. Rev.-berätlclsc 1932 alif/, riksgäldskontoret.

— 18 —

'' 1 juli 1931		30 juni 1932
Kronor	ö.	Tillgångar:	Kronor	ö.
		Fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:
		krediten å 60 milj. kr............................ 60,000,000: —
61,423,605	89	» » 13,5 » » ........................... 10,807,020: 74	70,807,020	74
26,539,667	88	Fordran hos statsverket lör anslaget för avsättning till Ion-
		den för statsskuldens amortering............... 32,212,672: 95
		För täckande av vissa kursförluster utöver
—	—	kursvinster............................................. 1,415,990:52	33,628,663	47
		Förskott till banker och bankirhus för inlösen av obligatio-
2,089,578	89	ner och räntekuponger m. ......................................	2,746,173	52
250,000	—	Till riksgäldskontorets kassör utgivet förskott ..................	150,000
6,285,172	36	Uppköpta svenska statsobligationer .................................	6,295,350	75
2,775,061	37	I främmande staters värdehandlingar m. m. placerade medel	388,600	i
-		Skandinaviska kreditaktiebolagets 5 */• % förlagsbevis av år 1932	100,000,000
—		Lån till Skandinaviska kreditaktiebolaget ........................	114,700,000
20,905	58	Riksgäldskontorets postgirokonto ....................................	80,879	961
] 144,429,688	0 7	Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ....................	81,806,055	22
243,813,680	04	Summa	410,602,743	66
		Skulder:
190,140	26	Pensionsfonden ............................................................	212,323	säl
		Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus tillhöriga
1 114,956	58	medel.......................................................................	—
34,103	75	Bergsjö bredspårsfond ..................................................	46,626	941
7,500,000	—	Av domänverket till förvaltning överlämnade medel .........	11,500,000	_!
		Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade
55,154			36,717
	Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehåll-
! 175,000,000			85,000,000
63,054,151	18	Fonden för statsskuldens amortering ..............................	63,080,943	97!
		Fonden för låneunderstöd:
4,000	—	lån åt företag för framställning av jordbrukskalk — —
216,360	—	lån till Ostkustbanans aktiebolag.................. 216,360: —	216,360	—i
		Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
36,000,000	—	av år 1922 ...............................................................	41,000,000	—
6,120,258	62	Fonden för återlevererade lånemedel ............ .................	5,123,165	55
977,709	60	Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden	1,036,364	50
4,878,746	77	Fonden för annuitetslikvider ..........................................	4,264,231	31
		Förfallna, icke inkomna 6 % skattkammarväxlar per den
2 238	_		2 238	—
		F''örfallna, icke inkomna obligationer av:
		1914 års 5 % statslån .............................. 15,250: —
		1916 och 1917 års 5 % statslån.................. 36,425: —
		1918 års premieobligationslån..................... 203,115: —	|
		1918 » 5 % statslån ............................. 178,674: lä
		1919 » 6 % » .............................. 11,895:60
I		1921 s 6 % » .............................. 55,460: —		|
1,748,361	3R	1921 » premieobligationslån..................... 983,750: —	1,484,569 |	7 5 !

— 19 —

1 juli 1931		30 juni 1932
Kronor	ö.		Kronor	ö.
1,739	67	Obeställbara certifikaträntor m. ..................................	1,087	—
7,400		Obestämda vinster å premieobligationslånen .................. Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer	8,100	—
185,176	63	av år 1918 m. rn......................................................	185,176	63
i 35,245,238	11	Innestående reservationer å lånemedelsanslag.....................	40,651,139	26
331,335,735	01	Summa	253,849,043	98

Såvitt fullmäktiges protokoll utvisa liava de av staten till vissa hypotekskassör
m. fl. utfärdade garantiförbindelser, vilka hos riksgäldskontoret
redovisas såsom skulder inom linjen, under tid revisionen omfattar
icke till någon del tagits i anspråk.

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1931 hade en behållning
av 63,054,151 kronor 18 öre, har ökats med 32,212,672 kronor 95
öre, utgörande avsättningen enligt det å 1931/32 års riksstat för fonden
uppförda förslagsanslaget.

Däremot har fonden minskats med ett belopp av 32,185,880 kronor 16 öre,
vilket disponerats sålunda:

dels för täckande av uppkomna förluster å lånekapital å:

vattenkraftslånefonden ............ kronor 3,390: 6 6

kraftledningslånefonden ........ » 105,319: 6 2

hemslöjdslånefonden ................ » 34,153: 7 6

industrilånefonden.................... » 88,016: 12 kronor 230,880: 16

dels för täckande av vissa kapitalökningsutgifter å

budgeten för 1931/32 .................................................... » 16,955,000: —

dels ock för förstärkande av anslaget till arbetslöshetens
bekämpande å samma års budget................... » 15,000,000: —

Summa kronor 32,185,880: 16.

Vid budgetårets utgång hade alltså fonden för statsskuldens amortering
en behållning å 63,080,943 kronor 97 öre.

Å riksgäldsverkets fond redovisas en skuld till amorteringsfonden å dennas
hela behållning. Å andra sidan har riksgäldsverkets fond en fordran av

— 20 —

statsmedlen å 32,212,672 kronor 95 öre för den avsättning till fonden för
statsskuldens amortering, som, jämlikt den nuvarande lydelsen av 1 § förordningen
den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,
skall bestridas medelst statens inkomster av rusdrycksmedel.
Enligt budgetredovisningen (sid. 106) har anslaget belastats med nämnda
belopp, men enär rusdrycksmedelsinkomsterna icke till beloppet voro kända
den 30 juni 1932 har häremot svarande överflyttning från statsverkets till
riksgäldskontorets giroräkning icke kunnat verkställas vid nämnda tidpunkt.
Berörda medelsöverföring har numera ägt rum.

En redogörelse för de fonderade statslånen meddelas i riksgäldskontorets
årsbok sid. 15 och tab. 8—10.

Tillfälliga statslån.

Vid budgetårets ingång utgjordes den tillfälliga statsskulden endast av
försålda skattkammarväxlar till ett belopp av 170,000 kronor. Vid budgetårets
utgång hade denna summa sjunkit till 95,000 kronor. Beträffande
förändringarna i utelöpande skattkammarväxlars belopp samt beräknat
diskonto hänvisas till Riksgäldskontorets årsbok sid. 79.

För genomförande av stödaktionen åt Skandinaviska kreditaktiebolaget
har riksgäldskontoret av riksbanken mot statsskuldsförbindelser erhållit
tillfälliga krediter å sammanlagt 214,700,000 kronor i samband med övertagandet
av vissa bolagets engagemang (se vidare årsboken sid. 20 och 42).

Den sammanlagda tillfälliga statsskulden uppgick således den 30 juni till
214,795,000 kronor.

— 21 —

Allmänna järnvägslånefonden.

Allmänna järnvägslånefondens inkomster hava under budgetåret uppgått
till inalles 2,445,460 kronor 59 öre, därav 2,252,747 kronor 40 öre utgörande
bolagen debiterade räntemedel och 192,713 kronor 19 öre utgörande uppdebitering
av tidigare avskrivet räntebelopp för Falkenbergs järnvägsaktiebolag.

Fondens utgifter, som uppgått till 3,145,930 kronor 79 öre, hänföra sig
till verkställda avskrivningar å nedanstående från fonden utgivna lån. De
avskrivna beloppen äro:

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag........

Lidköping—Tuns järnvägsaktiebolag........

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag........

östra Central banans järnvägsaktiebolag....

kronor 657,048:6 9
» 310,800: —

» 1,950,666:3 6

» . 37,000: —

» 190,415: 74

Summa kronor 3,145,930: 79

Förutom ovan angivna avskrivningar har med anledning av statens järnvägars
övertagande av Norra Södermanlands järnväg å järnvägslånefonden
avförts återstående fordran å järnvägens lån, 1,601,869 kronor 44 öre, samtidigt
som beloppet upptagits i statens järnvägars räkenskaper som järnvägens
kapitalvärde.

1931/32 års budget har av influtna kapitalavbetalningar tillförts ett belopp
å 500,000 kronor. Någon utbetalning av nya lån från fonden har icke ägt
rum under budgetåret.

Fondens tillgångar vid budgetårets början och slut redovisas sålunda:

Ben, 1 juli 1931 Den 30 juni 1932

kronor kronor

Utlämnade lån ............................................ 48,463,709:32 45,122,043:95

Utestående räntefordringar........................ 12,852,048:55 12,505,284: 6 8

Säger 61,315,757: 8 7 57,627,328: 6 3

Järnvägen Lidköping —Tun ................... 310,800: — — —

Influtna kapitalavbetalningar, ej redovi visade

i riksstaten.....................................977,709: 60_1,036,364; 50

Summa 62,604,267: 47 58,663,693: 13 I

I fråga om utlämnade lån och utestående räntefordringar hänvisas till
efterföljande specifikation.

— 22 —

Specifikation av

Ab. Blekinge kustbanor (jv Karlshamn—Ronneby—
Gullbärna; utbet. 1888—90, 93)........................

Borås—Alvesta jvab

Nr 1 (jv Borås—Svenljunga; utbet. 1884,87)......

Nr 2 (jv Borås—Alvesta; utbet. 1901—03).........

Summa

Borås—Jönköpings jvab (jv Gånghcster—Ulricehamn) Nr

1 (utbet. 1917-18)...................................

} Nr 2 (utbet. 1918)..........................................

Summa

Dal—Västra Värmlands jvab (jv Mellerud—Billingsfors;
utbet. 1923, 25, 27—28)...........................

; Eksjö - Österbymo jvab (jv Eksjö—Österbymo; utbet.
1917—18)1 ............................................

| Nr 1 (regi. 1930) ..........................................

i Nr 2 (dito) ...................................................

Summa

Falkenbergs jvab (jv Holsljunga—Limmared; utbet.
1902, 05)’ ...................................................

Gotlands jvab

Nr 1 (jv Visby —Hemse; utbet. 1877—79) ........

Nr 2 (jv Västkinde—Tingstäde; utbet. 1899 — 1902)

Summa

Halmstad—Bolmens jvab (jv Halmstad—Byholma—
Bolmen; utbet. 1887—88, 90)...........................

Hälsingborg—Hässleholms jvab (jv Klippan—Röstånga;
utbet. 1892—93)....................................

Härnösand—Sollefteå jvab (jv Härnösand—Sollefteå;
utbet. 1892—95)s ........................................

Karlshamn—Vislanda jvab (jv Vislanda—Bolmen;
utbet. 1877—78)4 ..........................................

Kil—Fryksdalen jvab (jv Kil—Torsby; utbet. 1911
—12, 14—15) ..............................................

Klintehamn—Roma jvab6

Nr 1 (regi. 1931) ..........................................

Nr 2 (dito)...................................................

Utbetalt belopp	Löpande låns ursprungliga belopp	Annu- itet O/ /o	Ränte- fot C/ /O
1,102,250	—	1,102,250		5	4.5
500,000	—	500,000	_	5	4.6
4,795,000	—	4,795,000	—	5	4.5
5,295,000	—	5,295,000		_	—
1,165,000	_	1,165,000		5.4	5
150,000		150,000	—	5.4	5
1,315,000	-	1,315,000	—	—	—
2,100,000	—	2,100,000	—	5.4	5
643,000	—	—	—	5	4.5
—	-	100,000	—■	5	4.5
_	-	150,000	—	5	4.5
643,000		250,000		-	—
505,000		505,000		—	10,000 kr. årl.
500,000		500,000		5	4.5
119,000		119,000		5	4.5
619,000	—	619,000	—	—	—
824,915	—	824,915	—	5	4.5
290,000	—	290,000	—	5	4.5
2,350,000	—	2,350,000		5	4.5
785,000	—	500, OCX)		57l6	4.5
2,500,000	—	2,500,000		5	4.5
—		150,000	_	5	4.5
—	—	65,000	—	5	4.5
573,250	_	215,000	—	_	—

Summa

— 23 —

utestående lån.

Under budgetåret 1931/32 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1932	Anstånds ränta		| Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1931	den 30 juni 1932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932
55,112	50	512,409	37	109,252	41	664,554	91	633,190	99			—	—
25,000	_	202,687	96	47,352	50	275,013	23	259,136	08	—	_	—	—
239,750	—	3,579,196	02	343,341	98	4,120,718	13	4,042,888	47	_	-	—	—
264,760	—	3,781,883	98	390,694	48	4,395,731	36	4,302,024	65	—	_		—
		1,150,309	35	255,355	88	1,647,250	05	1,717,885	56	250,437	ÖÖ	328,482	98
_	_	148,108	50	23,298	61	197,485	39	206,311	-	27,218	11	36,997	79
—	—	1,298,417	85	278,654	49	l,844,73oa	1,924,196	56	277,655	66	365,480	77
—		2,100,000	—	214,555	98	2,827,629	60	2,958,264	16	478,224	12	618,351	20
—		_	_	86,805	—	657,048	69	—	—	221,310	02	—
5,000	—	98,977	50	—	—	101,738	75	101,204	19	—	—	—
—	—	150,000	—	—	—	150,000	—	150,000	—	—	-	—	—
6,000	—	248,977	50	86,805	—	908,787	44	251,204	49	221,310	09
	—	452,520	26	44,300	—	472,520	26	764,532	52	20,000	_	333,183	44 1
25,000	_	53,796	03	74,243	06	151,342	53	129,249	50	—	—		—
5,950	—	81,355	4 2	5,600	—	91,025	64	88,785	92	—	—		—
30,950	—	135,15l\*B	79,843 o 6	242,368	17	218,035	42	_	—		—
41,245	7 5	383,460	31	73,806	57	493,889	63	470,160	73	—	—	—	—
14,500	—	157,989	95	16,094	38	184,849	80	177,619	36	-	—	—	_
I _ 1	—	1,543,171	64	266,224	35	2,009,358	30	2,088,753	84	249,654	86	383,294	79;
25,312	50	357,374	87	—	—	374,447	•2 0	365,415	29	—	—	—	—
i 125,200	42	2,263,348	64	281,334	—	2,652,255	69	2,629,275	2 9	—	—	—	—
	_	150,000	_	_	—	150,000	_	150,000		—	—	—
—		65,000	—	—	—	65,000		65,000	I —	i -	—	—
—	_	216,000		1	_	215,000	U	215,000	__	1 * 1	—	—	i_

— 24 —

	Utbetalt	1 Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- | fot 1 1
Lysekils jvab (jv Lysekil—Smedberg; utbet. 1911—
12, 15) ......................................................... Malmö jvab (jv Malmö—Tomelilla; utbet. 1892—	1,200,000		1,200,000	—	5	4.5 |
94, 96) .........................................................	1,300,000	—	1,300,000	—	5	4.5 |
j Markaryd—Veiuge jvab (jv Markaryd—Veinge; ut-
bet. 1897—98. 1900)6 ....................................	561,000	—	561,000	—	5	4.5 i
Mellersta Södermanlands jvab (jv Stålboga—Malm-						1
köping—Skebokvarn; utbet. 1905, 08)3 ............ Mellersta Östergötlands nya jvab (jv Vadstena— Ödeshög; utbet. 1888—90)7	532,500		532,500		5	4.5
Nr 1............................................................			118,018 118,018	, 0		4.5 4.5
Nr 2............................................................	—		77	5
Summa Mjölby—Hästholmens nya jvab (jv Mjölby—Häst-holmen; utbet. 1908—10)8	300,000	-	236,037	53		_
Nr 1............................................................	—	—	280,000		5	4.5
| Nr 2............................................................	—	—	100,000	—	5	4.5
1 Summa \ Norra Södermanlands jvab (jv Nyby—Södertälje med	799,600	—	380,000
bibanor)0
Nr 1 (utbet. 1892-96)....................................	1,800,000	-	1,800,000	_	5	4.5
Nr 2 (regi. 1918)10...............''...........................	—	-	1,065,515 ’	02	53,000 kr. ari.	4.5
Summa	1,900,000	—	2,865,515	02	—	. —
Norra Östergötlands jvab (jv Finspång—Norsholm;
j utbet. 1883-86).............................................	500,000	—	500,000	—	5	4.5
1 Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jvab11
Nr 1 (jv Norrköping—Söderköping och Kummelby			653,000
—Arkösund; utbet. 1893—95) ..................... Nr 2 (jv Valdemarsvik—Söderköping med hamn-	653,000		—	5	4.5
spår till sjön Yxningen; utbet. 1904, 07) ......	591,500	—	591,500	—	5	4.5
Summa 1 \ Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvab (jv Hults-fred—Västervik och Västervik—Åtvidaberg—Bers-bo ; utbet. 1877—79)ls	1,244,500		1,244,500			1 — ! I
Nr 1............................................................	—	—	1,787,660	2 7	5.4	4.5
Nr 2............................................................	-	—	3,384,321	69	5.4	5
Summa Huda—Finsjö—Oskarshamns jvab (jv Oskarshamn—	3,615,000		5,171,981	96	_	—
Ruda; utbet. 1906-07)18................................. Ruda—Älghults jvab (jv Ruda—Älghult)12	483,300		483,300	i	o	4.5
Nr 1 (utbet. 1920—21, 23) ..............................	1,525,000	—	1,525,000	—i	5.4	5 j
Nr 2 (utbet. 1924)..........................................	224,000	—	224,000!	—	5.4	5 1
Summa	1,749,000	_j	1,749,000	—	—

— 25

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds ränta	i	Fordran l/i 1931	Fordran 80 1932	/•I	Förfallet ''/'' 1931	Förfallet 80/e 1 1932 1
60,000	_	1,075,295	67	118,176 62	1,237,040 38	1,225,596	75	i	—	—
-	—	827,084|5S ’	129,234	54	959,317	30	996,697	21	—		65.2611811 ! i
71,879	14		_	45,154	87	477,868	86	405,989	72	432,713	99	360,834	85
—	—	442,552	41	47,254	03	508,007	31	528,862	83	—		27,841	6 2
		118,018	76			118,018	76	118,018	76	_	—	—	—
-	—	117,428	67	-		125,488	75	131,173	36	6,048	46	12,391	97
	_	235,447	43		■	243,507	51	249,192	12	6,048 4 6	12,391	97
r _		280,000			-	280,000		280,000		_	_	_	_
-	—	98,431	49	—	-	105,187|7 8	109,953	10	5,125	—	10,500	—
	_	378,431	49	■		38ö,187\7s	389,953 i o 1	5,125	_	10,500
_						2,115,761	04	_	_	748,037	50	—	—
—			■			1,436,774	76		—	435,925	—		—
_	—		—	—	—	3,552,535	80	,	__	1,183,962	50 ■		—
25,000	-	170,215	82	49,093	7 5	240,082	52	223,117	64	—	—	'' ■
—	—	401,496	21	65,176	61	468,128	2 4	486,274	22	—		32,781	51
_	-	476,343|7 3	41,296	87	522,939	92	544,650	42	—	—	29,940	58
—		877,839 94	106,473 4 8	991,068	16	1,030,924	64	-	—	62.722 oo
90,533	65	1,636,745	82			1,695,960	05	1,673,572	60		;_		—
182,753	37	3,255,052|66	1 —	| —	3,355,953	50	1 3,336,428 98	1 -	I_	—	\zz
279,287	02	4,891,798:48	|	j —	5,051,913\bb	5,010,001	I 68	—	j_	—	l
—	—	483,300 —	43,416 45 1	j 1,206,235j 9 3	1,251,132	15 5 i	747,650	|50	798,842	j 0 6
		1,525,000 —	189,715 6 2	i 2,371,369 29	2,478,286 49	628,429	j 9i	743,455	i78
—	|_	224,000 —	—	1-	285,004	] 8 7	299,231 |i8	54,807	65	| 70,172 7 6
_	F	i 1,749,00()\ —	1 189,715''ex] 2,656,374	jie! 2,777,517^62	] 683,237\bc	! 8/3,628 4 9

— 26 —

Sala—Gysinge—Gävle nya jvab (jv Sala—Hagaström)

Nr 1 (utbet. 1899—1901)1* ..............................

Nr 2 (regi. 1914)15 .........................................

Summa

Skara—Timmersdala nya jvab (ogulden köpeskilling
för Skara—Timmersdala jv; utlämnat 1925,
övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab
1929)''°.........................................................

Skövde—Axvalls jvab (jv Skövde—Axvall
1902, 05)11

Nr 1 (regi. 1927)18

Nr 2 (regi. 1927)

utbet -

Summa

Slite—Homa jvab (jv Slite—Roma; utbet. 1900,
02)18............................................................

Stockholm—Rimbo jvab (jv Stockholm—Rimbo;
regi. 1931)''°..................................................

Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jvab (jv Enköping—Enåker;
utbet. 1904—06).....................

Sävsjöström—Nässjö jvab (jv Sävsjöström—Nässjö;
utbet. 1913—16).............................................

Södra Dalarnes jvab

Nr 1 (jv Krylbo—Borlänge; utbet. 1879—82)......

Nr 2 (jv Borlänge—Insjön; utbet. 1883—86)......

Nr 3 (jv Knippboheden—Rättvik; utbet. 1913, 16)

Summa

Tidaholms jvab (jv Tidaholm—Vartofta; utbet.
1905-06, 09) ................................................;

Trollhättan—Nossebro nya jvab (ogulden köpeskilling
för Trollhättan—Nossebro jv; utlämnat 1925;

| ■ övertaget från Västergötland—Göteborgs jvab
j 1929)16.........................................................1

! Uddevalla—Lelångens jvab (jv Uddevalla—Delängen;
utbet. 1895-96)21

Nr 1 ............................................................

| Nr 2...........................................................

Nr 3............................................................

Summa

Uddevalla—Vänersborg— Herrljunga jvab (jv Herrljunga—Vänersborg—Uddevalla
och jvs ombyggande
till normalspårig; utbet. 1865—67, 98)*’ ...

Uppsala—Enköpings jvab (jv Uppsala—Enköping;
utbet. 1909, 13)-............................................

Varberg—Borås jvab (jv Varberg—Borås; utbet.
1879-81)......................................................

Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
		1,284,440	80	5	4.6
.	—	300,049	94	—	fritt
1,545,500		1,584,490	74	—	—
352,500	—	125,000	—	5.4	5
_	_	535,574	40	__	5
363,500	—	396,000	—	5	4.5
363,500	-	931,574	40		—
339,000	—	50,000	—	5	4.5
500,000	_	211,000	—	5	4.6
1,028,700		1,028,700	—	5	4.6
2,581,500	_	2,581,500	—	5	4.5
2,375,000	—	2,375,000	—	5	4.5
950,000	—	950,000	—	5	4.5
1,252,000	—	1,252,000	—	5	4.5
4,577,000	—	4,577,000	—	—	—
510,000	—	510,000	—	5	4.5
555,000		225,000	—	5.4	5
_		978,764	91	5*4	4.5
—	—	268,235:09	5.4	5
	—	309,520	10	5.4	5
1,247,000	—	1,556,520	10	—	—
3,840,000	—	2,600,000	—	5	4
1,040,000	—	1,040,000	—	5	4.5
2,600,000	—	2,600,000	—	5 1	4.5

— 27 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds -ränta	Fordran */ 1931		Fordran 30 1932	/ö	Förfallet 1 1931	h	Förfallet s0/6 1932
		i 1,284,440 80	168,961	43	1,453,402	23	1 1,493,402	23	_	_	40,000	_
	—	300,049] 94	—	—	300,049	94	300,049	94	—	—	—	—
	—	1,584,490	74	168,961	43	1,753,452	17	1,793,452	17	—		40,000	—
7,420	05	120,929	—	—	—	128,332	07	126,992	07	—		_	—
				23,791	27	497,957	25	483,740	55	474,165	98	459,949	28
19,800	—	385,167	99	—	—	396,248	59	393,834	27	—	—	—	—
19,800	—	385,167	99	23,791	97	894,205	84	877,674	82	474,165	98	459,949	28
	—	50,000	—			50,000		50,000	—	—	-	—	—
10,550	—	209,945		—	—	215,747	50	214,668	76	_		—	—
51,435	—	841,973	56	126,843	—	1,010,526	66	997,127	93	—			—
129,075	—	2,360,008	45	273,832	81	2,762,618	53	2,739,746	64	—	—	—	—
118,750	_	549,707	15	345,468	75	999,533	28	907,544	31	—	—	—	—
47,500	—	611,730	36	—	—	644,957	55	625,417	83	—		—	—
62,600	—	1,121,891	79	92,953	57	1,251,941	95	1,240,087	93	—	—	—	—
228,850		2,283,329	30	438,422	32	2,896,432 7»	2,773,050	07	_	—		—
25,500	—	417,426	42	43,781	25	483,475	78	476,808 98	—	—	—
23,093	91	218,878	28	—	-	230,997	72	218,878	28	—	—	_
		960,750	73			1,172,842	04	1,225,857	76	232,554	57	297,299	87
—	—	266,035	57	—	—	331,772	64	348,368	40	64,312	04	82,381	6»
—	—	306,982	08	—	—	382,836	78	401,986	98	74,210	66	95,061	38
t-	_	1,533,768s :t I	—		1,887,451	36	1,976,213,14	371,077\ie	474,742» 4
34,290180	857,270-uo		—	874,415	4 0	874,894	04	—	-	98,101	93
—	—	1,011,552	31	99,063	0 2	1,743,182	11	1,813,672	66	729,471	7R	810,991 jes
130,000		601,784 50	367,638	Lo	1,083,667	27	982,963	,rH	—	—	—	—

— 28

Utbetalt lUrspr. belopp

Annui tet -

Varberg—Ätrans jvab (jv Varberg—UllaredÄtran)28 -

Nr 1 .
Nr 2 .

Summa

85—86).............

immerb v— Ydre
utbet. 1923, 26)

Västergötland—Göteborgs jvab

1887—89)............................................

Nr 2 (jv Mariestad—Gössäter; utbet. 1890—91)...

Näsby; utbet. 1905, 07—08, 08—10)24
Nr 1 ..............................................

Nr 2..............................................

j Östra Blekinge jvab

Nr 1 (jv Gullbärna—Torsås; utbet. 1897—99) ...

Nr 2 (dito; regi. 1910)25 ...........................

Nr 3 (jv Gullabo—Torsås; utbet. 1917—18)

Summa

Östra Centralbanans jvab26

Nr 1 (jv Linköping—Vimmerby; utbet. 1899—
1902)...................................................

Nr 2 (dito; regi. 1916)27................................

Nr 3 (jv Bjärka—Åtvidaberg; utbet. 1905—06)..
Nr 4 (dito; regi. 1922)28 ................................

Summa

Östra Värends jvab (jv Brittatorp—Sävsjöström—
Älghult)28

Nr 1 (utbet. 1920—22)....... ............................

Nr 2 (utbet. 1921—22)....................................

Summa

Summa

Ränte fot -

!		■ 150,000		5	4.5
.—	_	350,000	—	5	4.5
1,250,000	—	500,000	_	_	—
300,000	—	300,000	—	5	4.5
825,000	—	825,000	—	5.4	5
788,500	—	788,500	—	5	4.5
324,000		324,000		5	4.5
305,000	—	305,000	—	5	4.5
629,000	—	629,000	—	—	—
_■	_	400,000	—		fritt
—	—	400,000	-	5	4.5
1,369,500		800,000		—	—
537,500	_	537,500	_	5	4.5
—	—	108,000	—	5.5	4.5
248,500	—	248,500	—	5.4	5
786,000	—	894,000	—	—	—
1,710,000		1,710,000		5	4.5
—	—	1,342,046	46	73,000 kr. årl.	4.5
290,000	—	290,000	—	5	4.5
—	—	125,000	—	7,300 kr. årl.	5
2,000,000	—	3,467,046	46	—	—
780,000		780,000	_	5.4	5
310,000	—	310,000	—	5.4	5
1,090,000	—	1,090,000	-	- 1 -
63,105,015	-	63,004,33121		—

— 29 —

Inbetalt	Aterat.	!	Anstånda-		Fordran lh	Fordran ao	b	Förfallet 1	h	Förfallet *°/o
kapital		ränta		1931		1932		1931		1932
		149,250	i			152,608	131	159,494	24			7,687	50
—	—	350,000		—	—	350,000	-i	350,000	—	—	—	—	—
—	-	499,250	—	—	—	502,608	13	509,494	24	—	—	7,687	50
—	—	197,000	67	33,985	62	343,548	75	356,681	06	185,229	17	208,102	08
—	—	825,000	—	73,276	95	1,040,373	54	1,089,113	90	136,163	19	189,014	45
	—	788,500	—	58,809	06	1,618,729	90	1,681,542	36	850,219	96	920,959	49
16,200		141,188	86	26,914	44	182,043	63	172,338	45		_	_	_
22,377 61	158,389	14	28,136	85	201,755	22	186,525	99	—		_	-
38,577 bi	299,577 50	55,051	29	383,798	85	358,864	44	_	—	—	—
	_	400,000				400,000		400,000	__	_			— |
—		398,000		—	—	406,955		425,317	98	—		20,500
“	—	798,000	_	—	-	806,955	—	825,317	98		—	20,500	—
1 _	_	461,627	79	50,842	71	570,522	45	594,428	37	119,309	16	153,279	41
—	—	96,333	71	—		107,729	38	112,704	89	30,284	45	37,981	49
j	—	248,500	—	22,803m	304,375	44	318,609	68	37,740	3 6	53,647	47
		806,461	50	73,646	40	982,627	27	1,025,742 94	187,333	97	244,908	37
_		1,303,271	03	177,766	74	1,570,541	88	1,481,037	77	87,637	50	_
—	—	1,103,352	13	—	—	1,128,235	93	1,103,352	13	23,932	88	—
	—	241,014	41	35,898	88	285,921	20	276,913	29	—		—	~
—	—	113.422	10	—	_	116,257	6 5	113.422	10	—	—	—	—
—	—	2,761,059	67	213,665	62	3,100,956	66	2,974,725	29	! 111,570	38	—
		780,000		113,024	16	j 1,249,740! 51	1,305,236	07	351,815 oo	i 411,408	24
—		310,000	—	44,915	56	'' I 476,64619 2	497,908	2!>j 119,783| 42	142,673	32
—	-	1,090,000	-	157,939		t l,726,387\i3	1,803,144\se\ 471,598\bi	554,081	56
1,696,88^00	45,122,043 95	4,778,794123 61,315,767187	i67,627,828''0*	17,822,412(72	1 7,881,3721*7

— 30 —

1 Av ränte- och kapitalskulden å det ursprungliga lånet hava bildats två nya lån å tillsammans
250,000 kr. och ett belopp av 657,048 kr. 69 öre under budgetåret 1931/32 avskrivits.
Se 1931 års berättelse sid. 79.

2 Ä detta lån verkställdes år 1928 under vissa villkor avskrivning av oguldna räntor &
192,713 kr. 19 öre. Se 1928 års berättelse sid. 148. Då villkoren icke uppfyllts, har uppskrivning
lill ursprungliga beloppet under budgetåret ägt rum.

3 Jv har fr. o. m. 1 juli 1932 övertagits av statens järnvägar.

4 Lånet blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag dels genom avskrivning och dels
genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kr.

5 År 1931 lia 790,709 kr. 21 öre avskrivits. Av återstoden av bolagets skuld lia bildats
två nya lån. Ränta debiteras icke och annuitet erlägges icke för tiden till den 1 juli
1939. Å lån nr 1 erlägges annuitet första gången den 30 juni 1940 och i fråga örn lån
nr 2 äga riksgäldsfullmäktige påfordra erläggande av annuitet fr. o. lii. den 1 juli 1939,
örn bolagets ställning så befinnes medgiva.

6 Vid statens järnvägars övertagande av jv har till statens järnvägars fond överförts det
återstående kapitalbeloppet 561,000 kr. Återstoden av skulden utgörande upplupna räntor
och anståndsränta var vid budgetårets utgång ännu ej reglerad.

7 År 1928 övertogs Mellersta Östergötlands jvabs lån av Mellersta Östergötlands nya
jvab. Annuitet skulle t. v. endast utgå å halva lånebeloppet. Se 1929 års berättelse sid.
202. År 1931 har bolaget avträtt sin egendom till konkurs. Utredning pågår f. n. angående
rekonstruktion av bolaget.

8 Å Mjölby—Hästholmens nya jvabs lån lia år 1927 avskrivits 1,192,486 kr. 74 öre. Annuitet
erlägges t. v. endast å 100,000 kr.

9 Vid statens järnvägars övertagande av jv har till statens järnvägars fond överförts
återstående kapitalbelopp, 1,601,869 kr. 44 öre. Återstoden av skulden, 1,950,666 kr. 36
öre, har under budgetåret 1931/32 avskrivits.

10 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se 1918 års
berättelse sid. 52.

11 Enl. k. res. 1SU 1932 må linder vissa villkor av bolagets kapital- och ränteskuld bildas
ett nytt lån å 500,000 kr. och återstående del avskrivas.

12 Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvabs båda lån lia bildats vid den reglering av bolagets
skuld, som ägde rum år 1924. Se 1925 års berättelse sid. 200.

13 Bolaget avträdde år 1931 sin egendom lill konkurs. Jv inköptes då av staten men
har sedermera försålts till ett nytt bolag, Östra Smålands jvab.

14 Å detta lån har år 1929 avskrivits 203,964 kr. 2 öre. Ränta utgår till den 1ho 1933
endast nied 40,000 kr. Annuitet utgår icke intill den Vio 1934.

15 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1914 års berättelse sid. 229.

16 Löpande lånet uppkommet vid jvs försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.
Se 1925 års berättelse sid. 228.

17 Båda lånen ha uppkommit vid den reglering av bolagets skuld å det ursprungliga
lånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års berättelse sid. 152.

18 I samband med erläggande av annuitet å lån nr 2 avskrivas årligen 37,000 kr , som
i första hand avse ränta å den del av lån nr 1, som ej utgör anståndsränta, beräknad
efter 5 procent. Å lån nr 1 upptagen anståndsränta ingår i summan för lånebeloppet.

19 År 1926 avskrevos 30,000 kr. och år 1928 647,472 kr. 74 öre. Ränta debiteras ej och
annuitet erlägges ej för tiden lill den 1 juli 1937.

20 År 1931 ersattes, efter verkställd inbetalning av visst skillnadsbelopp och avskrivning
å anståndsränta, återstående kapital- och ränteskuld med ett nytt lån å 211,000 kr. Samma
år inlöstes eif annat äldre lån.

21 Lånen ha bildats vid den reglering av bolagets skuld, som ägde rum år 1925. Se
1925 års berättelse sid. 112.

22 Lånet reglerat vid sista utbetalningen år 1898.

23 Å bolagets lån hava år 1927 avskrivits 400,000 kr. och år 1931 1,832,399 kr. 51 öre.
Aterslående skuld 500,000 kr. uppdelades på två lån. Sedan bolaget år 1931 trätt i konkurs,
har jv inköpts av staten och sedermera utarrenderats till Halmstad—Nässjö jvab.

24 Ölands jvab har fr. o. lii. den 4/i 1928 övertagit Borgholm—Böda jvabs lån å 419,000
kr. och Södra Olands jvabs lån å 950,000 kr., vilka båda lån jämte ränteskuld den 3,/i2

31

1927 beräknats uppgå till 2,98(5,416 kr. 30 öre. Denna låneskuld nedskrcvs till 800,000
kr. Ränta och annuitet utgå t. v. endast å halva beloppet.

25 Lånet har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre statslån. Se
1910 års berättelse sid. 242.

28 År 1932 ha å lånen avskrivits tillsammans 190,415 kr. 74 öre, utgörande oguldna

räntor. Annuitet skall inbetalas först fr. o. m. år 1935.

27 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 1. Se 1916 års be rättelse

sid. 230.

28 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 3. Se 1922 års berättelse
sid. 183.

29 Bolaget har år 1931 försatts i konkurs.

Såsom framgår av förestående sammanställning uppgingo fondens vid
budgetårets slut förfallne fordringar å utestående lån 7,881,372 kronor 37
öre mot 7,822,412 kronor 72 öre, vid budgetårets början, vilket innebär en
ökning med 58,959 kronor 65 öre. Härvid bör emellertid beaktas att å
fonden under budgetåret avskrivits eller avförts fordringar å 3,145,930
kronor 79 öre.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster hos riksgäldskontoret
uppkommit å de statslån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden
till nedan nämnda järnvägsaktiebolag. Till skillnad mot i
föregående års berättelse meddelade uppgifter äro i resp. summor inräknade
även de belopp, till vilka de av staten övertagna järnvägarna bokförts vid
överföringen till statens järnvägars fond.

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag (år 1905)...	kronor1	986,198:	22
Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905) ...	9 » *	1,127,872:	81
Svartälvs	d:o	(år 1910)....	» S *	774,693:	83
Siljans	d:o	(år 1911)...	» 1 * 3 4	601,169:	79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(år 1913)	» f>	263,000:	—
D:o d:o d:o	d:o	(år 1929) ...	» 15	203,964:	02
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920,
		1925)........	» 7	436,153:	57
Lindfors—Bosjöns	d:o	(år 1921)..	» 8	98,249:	92
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo	d:o	(år 1924)...	» 9	2,570,044:	1 3

1 Se 1905 urs berättelse sid. 140.

■ Se 1905 års berättelse sid. 170.

3 Järnvägen, som överförts till S. J., är där bokförd till ett värde av 399,000 kronor, vilken
summa ingår i ovannämnda belopp. Se vidare 1910 års berättelse sid. 326.

4 Se 1912 års berättelse sid. 136.

5 Se 1915 års berättelse sid. 229.

” Se 1929 års berättelse sid. 140.

7 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i
1921 års berättelse och sid. 228 i 1925 års berättelse.

8 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
års berättelse och sid. 220 i 1922 års berättelse.

9 Häri ingå 1,360,000 kronor till vilket värde Kävlinge—Sjöbo järnväg bokförts vid dess
överföring till S. ,1. Se sid. 215 i 1924 års berättelse och sid. 226 i 1925 års berättelse.

— 32 —

Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag (år 1925).... kronor1 621,021: 7 5
U dde valla—Lelångens	d:o	(år 1925)....	» 1 2 65,970:8 7
Slite—Roma	d:o	(år 1926)....	» 3 30,000: -
D:o d:o	d:o	(år 1928)..	» 4 * 6 647,472: 7 4
Varberg—Ätrans	d:o	(år 1927)...	» 8 * 400,000: —
Lidköping—Kållands	d:o	(åren 1927,
		1930)........	» G 681,897:0 6
Mjölby—Hästholmens nya	d:o	(år 1927)....	» 7 1,192,486: 7 4
Skövde—Axvalls	d:o	(åren 1927
		—1932) ....	» 8 185,000: —
Ölands	d:o	(år 1928)....	» 8 2,186,416: 3 0
Varberg—Ätrans	d:o	(år 1931)....	» 10 *1,832,399: 51
Klintehamn—Roma	d:o	(år 1931)....	» 11 790,709: 21
Markaryd—Veinge	d:o	(år 1931)....	» 12 561,000: —
Hässleholm—Markaryds d:o	d:o	(år 1931)...	» 2 7,060: 4 3
Stockholm—Rimbo	d:o	(år 1931)...	» 2 47,605: o8
Eksjö—Österbymo	d:o	(år 1932)....	» 13 14 657,048:69
Norra Södermanlands	d:o	(år 1932)....	» 11 3,552,535: so
östra Centralbanans	d:o	(år 1932)...	» 15 16 190,415:74

Summa kronor 20,710,386:21

Omnämnas bör att riksgäldskontoret utöver här angivna förluster å lån
från järnvägslånefonden jämväl åsamkats förlust å ett från bibanelånefonden
utlämnat lån till Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag. Denna
förlust utgjorde 5,463,113 kronor 67 öre. Se vidare redogörelse härom å
sid. 34.

1 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228
i 1925 års berättelse.

■ Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

3 Se sid. 138 i 1926 års berättelse.

4 Se sid. 200 och 201 i 1928 års berättelse.

6 Se sid. 172 i 1927 års berättelse.

6 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den
köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och
inventarier blivit försåld- Se sid. 236 i 1928 års berättelse.

7 Se sid. 179 i 1927 års berättelse.

8 Se sid. 153 i 1927 års berättelse. Se också denna berättelse sid. 30 not 18.

0 Se 1929 års berättelse sid. 223.

10 Se sid. 151 i 1930 års berättelse.

41 Se sid- 136 i 1929 års berättelse.

13 Det belopp till vilket järnvägen uppförts vid dess överförande till S. J. Se sid. 107 i
1930 års berättelse.

13 Se 1931 års berättelse sid. 79.

14 Häri ingå 1,601,869 kronor 44 öre till vilket belopp järnvägen upptagits vid dess över förande

till S. J. Se sid. 98 i 1931 års berättelse.

16 Se sid. 31 not. 26.

— 33 —

Beslutade men den 30 juni 1932 ej genomförda avskrivningar uppgå för
nedan nämnda järnvägsaktiebolag till följande belopp:

Skövde—Axvalls jämvägsaktiebolag (år 1927)...	. kronor1	483,740:	55
Markaryd—V einge	d:o	(år 1930)...	»	o	405,989:	72
Härnösand—Sollefteå	d:o	(år 1932)...	»	3	2,088,753:	84
Mellersta Södermanlands	d:o	(år 1932)...	»	4	528,862:	83
Norrköping—Söderköping— Vikbolandets	d:o	(år 1932)...	»	5	530,924:	64
Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults	d:o	(år 1932)...	»	6	3,828,650:	1 7
V arberg—Ätrans	d:o	(år 1932)...	»	7	209,494:	24

Summa kronor 8,076,415: 9 9

Då statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från bibanelånefonden och
från fonden för låneunderstöd, hava revisorerna för att erhålla en samlad
bild av omfattningen av riksgäldskontorets befattning med låneverksamheten
till de enskilda järnvägarna ansett sig böra i nedanstående tabell
lämna ett sammandrag av de hos sistnämnda fonder och allmänna järnvägslånefonden
redovisade järnvägslånen. 1 2 3 4 * 6 7

1 Dessutom årligen upplupen ränta. Avskrives successivt jämlikt medgivande av 1927
års riksdag. Se sid. 30 not. 18.

2 Se 1931 års berättelse sid. 90.

3 Avskrives jämlikt beslut av 1932 års riksdag. Järnvägen upptages vid sitt överförande
till S. J. till ett bokfört belopp av 1,543,171 kronor 64 öre.

4 Upptages vid överförande till S. J. till ett bokfört värde av 442,552 kronor 41 öre.

Skillnaden mellan skulden och detta bokförda värde skall avskrivas, sedan eventuellt vid
bolagets likvidation inflytande belopp avräknats.

6 Avskrives enligt medgivande av 1932 års riksdag.

8 Avskrives i samband med järnvägarnas inköp vid exekutiv auktion och deras sedermera
verkställda försäljning till ett nytt bolag.

7 Skillnaden mellan bolagets skuld till staten och vad riksgäldskontoret crlagt för järnvägen
vid dess inköpande vid exekutiv auktion.

3 — 822948. Hcv.-berättclsc 1932 ang. riksgäldskontoret.

— 34 —

	Allmänna järn-	Bibanelåne-		Fonden för låne-
	vägslånefonden	fonden		understöd		Summa
Fordringar den 1 juli 1931:
Icke förfallna.....................	53,493,345	16	16,137,070	61	17,668,085	49	87,298,501	26
Kapital...........................	47,360,318	31	14,594,400	—	17,207,913	35	79,162,631	66
Ränta ..........................	1,214,510	11	189,276	09	460,172	14	1,863,958	34
Anståndsränta..................	4,918,516	73	1,353,394	52	—	—	6,271,911	25
j Förfallna...........................	7,822,412	72	1,073,061	42	533,773	20	9,429,247	34
j Kapital...........................	1,103,391	01	—	—	69,354	87	1,172,745	88
Ränta ...........................	6,719,021	71	1,073,061	42	464,418	33	8,256,501	46
Summa	61,315,757	87	17,210,132	03	18,201,858	69	96,727,748	58
Fordringar den 30 juni 1932:
Icke förfallna.....................	49,745,956	26	16,116,590	28	17,593,315	90	83,455,862	44
Kapital...........................	44,003,016	10	14,571,369	60	17,135,090	73	75,709,470	43
Ränta ...........................	1,050,950	93	191,826	16	458,225	17	1,701,002	26
J Anståndsränta .................	4,691,989	28	1,353,394	52	—	-	6,045,383	75
Förfallna..........................	7,881,372	37	1,638,759	50	1,523,014	41	11,013,146	28
Kapital...........................	1,119,027	85	23,030	40	142,177	49	1,284,235	74
i Ränta ...........................	6,762,344	52	1,615,729	10	1,380,836	92	9,758,910	54
Summa	57,627,328	63	17,755,349	78	19,116,330 st	94,499,008	72
Inbetalningar under budget-
året 1931/32:
Kapital...........................	558,654	90			—	—	558,654	90
Ränta ...........................	1,138,234	70	—		—	—	1,138,234	70
Summa	1,696,889	60	-			—	1,696,889	60

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 545,217
kronor 75 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor.

Såsom framgår av nedanstående specifikation över utestående lån hava
under budgetåret varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalts till
riksgäldskontoret.

Å bibanelånefonden hava tidigare redovisats fordringar hos Limedsforsen—Särna
järnvägsaktiebolag. Genom beslut av 1927 års riksdag har
emellertid järnvägen förvärvats för svenska statens räkning. I samband
härmed har järnvägen jämlikt beslut av 1929 års riksdag överförts till
statens järnvägar med ett åsatt värde av 4,493,867 kronor, under det fondens
övriga fordringar hos bolaget uppgående till sammanlagt 969,246 kronor
67 öre avskrivits.

Specifikation av utestående lån.

	Utbetalt		Ammi-	Räntefot	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1932		Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
	belopp		tet %	%	ränta		den 1 juli 1931	den 30 juni 1932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932
Dal—Västra Värmlands järn-vägsaktiebolag (järnvägen Billingsfors— Arvika) Nr 1 (utbet. 1916, 23, 25, 29)	5,622,000		5.4	å2/3 av länet 5%, återsto-den ränte-fritt	5,622,000	_	635,216	57	6,945,115	69	7,167,183	69	625,432	45	862,742	32
Nr 2 (utbet. 1925, 27, 29)...	3,014,400	—	5.4	dito	3,014,400		340,589	99	3,534,662	96	3,644,772	26	146,179	64	264,461	31
Säger	8.636,400	—	—	—	8,636,400		975,806	56	10,479,778	66	10,811,956	96	771,613	09	1,127,203	63
Amål—Arjängs järnvägsaktie-bolag Nr 1 (järnvägen Amål—År-jäng; utbet- 1917 —18, 27 •>s si) .....................	3,273,750		1 5.4	dito	3,273,750		377,587		3,962,047		4,087,123		257,703	23	381,223	28
Nr 2 (dito; utbet. 1925—27, 31^..............................	3 2,326,250		5.4	5	2,326,250				2,407,472		2,489,445		43,746	10	124,424	30
Nr 3 (hamnspår Åmål—Ör-näs; utbet. 1929—31) ■■■	3 183,000	—	5.4	5	183,000		_	_	183,000	_	183,000
Nr 4 (rullande materiel; ut-bet. 1929, 31)...............	3 175,000	—		5	175,000	_	_	_	177,833	49	183,824 96			X» O 00	2 9
Säger	6.958,000	—	—	-	5,958,000	—	377,587 96	6,730353	38	6,943,39388	301,449	33	511,555	87
Summa	14,594,400 —		_	14,594,400	—	1,353,394|62	17,210,13203	17,765,349 78 1,073,061	42	1,638,75950

1 Annuitet beräknas å ''/3 av lånet först är 1977.

2 Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och en tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet. Sistnämnda andel skall dock återbetalas
i händelse staten inlöser järnvägen.

— 36 —

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna byggnadslånefondens inkomster under budgetåret 22,552 kronor
54 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 26,770
kronor 24 öre hava tillgodoförts budgeten under rubriken: I anspråk tagna
kapitaltillgångar.

Specifikation av

			Löpande låns
	Utbetalt		ursprungliga
	belopp		belopp
a) liyggnadslån:
Linköpings domkyrka (fullbordande av tornbyggnad)
Nr 1 (utbet. 1883) 1 ...................................................	30,000	—	30,000	—
	30,000	—	30,000	—
Säger	60,000	—	60,000	—
Skara domkyrka (restaurationsarbeten; utbet. 1893) 1 2 3............	40,000	—	2,785	6 7
Västerås domkyrka (reparationer; utbet. 1860).....................	28,000	—	28,000	—
b) Tomlregleringslån:
Luleå stad (genomförande av ny tomreglering; utbet. 1889)...	100,000	—	100,000	—
Mariestads stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1897)	150,000	—	150.000	—
Umeå stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1890)	200,000	—	200,000	—
Åmåls stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1903)	300,000	—	300,000	—
c) Lån till kanal- och slussanläggningar:
Kinda kanals a.-b. (utsträckning av Kinda båtled medelst
kanalisering av Stångån från sjön Rengen till Linköpings
hamn; utbet. 1865, 1867- 1870).......................................	437,500		437,500	—
Summa	1,315,500	—	1,278,285 67

1 Å detta lån hava år 1922 avskrivits 12,195 kronor 52 öre, utgörande oguldna räntor.

2 Å detta lån hava år 1923 avskrivits 14,277 kronor 27 öre, utgörande oguldna räntor.

3 Å detta lån hava år 1915 avskrivits 27,000 kronor.

— 37 —

De från fonden utbetalda ännu kvarstående lånen framgå av nedanstående
sammanställning.

Såsom specifikationen utvisar, hava de ränte- och amorteringsbelopp,
som t. o. m. den 30 juni 1932 förfallit till betalning, inbetalts av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag.

utestående lån.

Annu i-	Kante-	Under budgetåret	Återstående	Statsverkets fordran		Den förfallna delen av skulden
tet %	fot X	1931/32 verkställd inte tal ning	kapitalskuld 30 juni 1932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932
5	4	O o lO r—1		10,161	52	11,397 89	10,328 62	—	—	—	—
5	4	1,500		15,013	08	16,186! 70	15,305	-	—	—	—	—
—	—	3.000		25,174	60	27,584	09	25,633	62	—	—		—
182.71	4	182	71	647	10	815	80	661	62	__	—	—	—
årligen				28,000	—	28,000	—	28,000	—	—	—	—	—
5	4	5,000		9,590	88	14,310	28	9,782	70	—	—	—	—
4.6	3.6	6,900	—	66,945	27	72,562	24	68,150	28	—	—	—	—
5	4	10,000	—	28,059	30	37,327	39	28,620	49	—	—	—	—
5	4	15,000	—	182,752	17	193,949	24	186,407	21
5	3			325,431	77	554,861	09	564,624 04	554,861	09	564,624	04
—		40,082 71	666,601 09	929,410	18	911,879 90	554,861 !o 9	564,62404

— 38 -

Spannmålskreditfonden.

Fondens tillgångar uppgingo vid budgetårets ingång till 2,003,429 kronor
35 öre och vid dess slut till 2,009,866 kronor 46 öre. I förstnämnda belopp
ingå ränteinkomster för budgetåret 1930/31 med 3,429 kronor 35 öre,
vilka under påföljande budgetår tillförts statsregleringen. Under budgetåret
1931/32 influtna räntor, 9,866 kronor 46 öre, redovisas i vid samma
budgetårs utgång upptagna tillgångar. Fondens nettofordran hos låntagare
uppgick den 30 juni 1932 till 147,921 kronor 75 öre mot 160,882 kronor
46 öre den 1 juli 1931.

Beträffande beviljade krediter, räntesatser och dylikt hänvisas till riksgäldskontorets
årsbok sid. 49.

— 39 —

Fonden för låneunderstöd.

Inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 1,582,887 kronor 27 öre, avse
låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel.

Under budgetåret bava med anlitande av beviljade lånemedelsanslag ut -

betalats följande lån:

Till Stockholms stadsmission............................................ kronor 100,000: —

» Göteborgs diakonissällskap .................................... » 25,000: —

» hemmansägaren Seth A. Holmgren, Vilhelmina, för
tillverkning av jordbrukskalk (återstod å beviljat

lån) ................................................................ » 4,000: —

Summa kronor 129,000: —

Fondens tillgångar hava vid budgetårets början och slut uppgått till
följande belopp:

Den 1 juli 1931

Den 30 juni 1932

Kronor

Kronor

Utbetalda lån......................................... 32,268,242:7 6

Utestående räntefordringar ................. 1,264,890: 32

Säger 33,533,133: 08

31,741,605: 72
2,144,054: 9 6
33,885,660: 68

Å fonden kvarstående, ej utbetalda

lånemedelsanslag.............................. 220,360: — 216,360: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej tillgodoförda
riksstaten........................146,926: 74_802,563: 78

Summa kronor 33,900,419:82 34,904,584: 46

Det å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslaget utgöres av i
riksstaten för budgetåret 1927/28 anvisat anslag till lån åt Ostkustbanans
aktiebolag.

Fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående fordringar
framgår av efterföljande specifikation.

— 40 —

Specifikation av

1 1 1	Utbetalt belopp		1 Löpande låns ursprungliga belopp
a) Lån till Ostkustbanans ab:
Nr 4 (jv Gävle—Härnösand; utbet. 1925—26) ...............	11,500,000	—	11,500,000	—
5 (dito; utbet. 1926—27).......................................	3,000,000	—	3,000,000	—
6 (rullande materiel; utbet. 1925)...........................	1,444,545	—	1,444,545	—
7 (dito; utbet. 1926).............................................	782,180	—	782,180	—
8 (inlösen av Norra Hälsinglands jv m. m.; utbet. 1927)	1 555,095	—	555,095	—
Säger	17,281,820	—	17,281,820	—
b) Övriga lån från fonden:
Drottning Sophias skyddshem (utbet. 1925).....................	10,000	—	10,000	—
Flygstyrelsen (utbet. 1930) 2 ..........................................	600,000	—	600,000	—
Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. (utbet. 1925) ......	25,000	—	25,000	—
Föreningen Nederkalix industri u. p. a. (utbet. 1928—29) ••	1,597,700	—	1,597,700	—
Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina
Nr 1 (utbet. 1926, 31)................................................	200,000	—	200,000
2 (utbet. 1926) ...................................................	350,000	—	350,000
3 (utbet. 1929—30)6 .............................................	100,000	—	100,000	—
Säger	650,000	—	650,000	—
Göteborgs diakonissällskap
Nr 1 (utbet. 1929).....................................................	135,000	—	135,000	—
2 (utbet. 1931).....................................................	25,000	—	25,000	-
Säger	160,000	—	160,000	—
Hantverksskolan för blinda i Kristinehamn (utbet. 1922)	20,000	—	20,000	—
Hemmansägaren Seth A. Holmgren (utbet. 1929—31) ......	25,000	—	25,000	—
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå (utbet. 1928)6 ......	14,000	—	14,000	—
Röda korset, överstyrelsen för svenska föreningen (utb. 1921)	359,780	—	359,780	—
Samariterhemmet i Uppsala (utbet. 1927)........................	100,000	—	100,000	—
Stockholms kyrkliga skyddsliemsförening
Nr 1 (utbet. 1929)......................................................	100,000	—	100,000	—
2 (utbet. 1930)....................................................	82,000	—	82,000	—
Säger	182,000	—	182,000	—
Stockholms stadsmission
Nr 1 (utbet. 1927)......................................................	145,000	—	145,000	—
2 (utbet. 1928)......................................................	10,000	—	10,000	—
3 (utbet. 1931)......................................................	100,000	—	100,000	—
Säger	255,000	—	255,000	—

41

utestående lån.

Annui-	Ränte-	Under budgetåret	i Återstående	Statsverkets fordran	''	Den förfallna delen av Bkulden
tet %	fot o/ /O	1931/32 verkställd inbetalning	kapitalskuld 30 juni ] 932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932	den 1 juli 1931	den 30 juni 1932
5.4	5			11,500,000		1 12,027,532	41	12,631,474	71	287,182	41	940,632	21
5.4	5	—	—	3,000,000		3,229,155	—	3,391,605	—	166,455	—	341,820
5.4	5	—	—	1,444,545		1,510,647	38	1,586,558	21	5,937	08	88,193	08
5.4	5	—	—	782,180	—	841,926	82	884,281	86	43,399	26	89,121	59
5.4	5	--	—	550,543	221	592,597	08	622,410	53	30,799	45	63,247	53
—	—	—	—	17,277,268	22	18,201,858		19,116,330	31	533,773	20	1,523,014\ |	41
	5	500	_	10,000	_	10,250		10,250	—	—		—	—
3	5	00,000	—	600,000''	—	630,000	-	600,000	—	30,000		—	—
1/l8 årligen 5	5	2,361	11	18,055	55	19,714	50	18,306	32	—	—	—	—
5	80,907	35	1,512,970	-	1,593,705	75	1,588,618	50	155,775	75	246,550	50
	5	9,104	89	200,000		204,104	89	205,000	-	4,104	89	4 5,000	—
_	5	17,500	—	350,000	—	358,750	—	358,750	—	8,750	—	4 8,750	—
_	5	5,000	—	100,000	—	102,500	—	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—		31.604	89	650,000	—	665,354	89	666,250	—	15,354	89	16,250	—
	5	6,750		135,000		138,375	_	138,375	_	3,375	—	4 3,375	—
_	5	—	—	25,000	—	—	—	25,000	—	—	—	—	-
—	—	6,750	—	160,000	—	138,375	—	163,375	—	3,375	—	3,375	—
_	fritt	—	—	20,000	—	20,000	—	20,000	—	—	—	—	—
7>«	5			25,000	_	21,612	50	26,865	64	—	—	2,565	87
årligen	fritt	—	—	14,000	—	14,000	—	14,000	—	—		~	—
_	fritt	—	—	359,780	—	359,780		359,780	—	—		| -	—
—	5	5,000		100,000		102,500	—	102,500	—	2,500	_ 1	4 2,500	—
	5	5,000	—	100,000		102,500	; —	102,500	—	2,500	—	4 2,500
_	5	—	—	82,000	—	82,000		| 82,000		| —	—	1	—
—	I 1 -	5,00C	u	182,000	—	184,506	—	| 184,506	—	2,506	—	2,500	_
	■ ! 5	7,250	—	145,000	—	148,623	—	148,625	—	3,625	—	4 3,625
_	5	500	—	10,000	—	10.25C	—	10.25C	—	251	—	4 250	—
	—	402	9	" 100,001	—	—		-| 102,501	—	—	—	4 2,500	—
—	| _	8,151	9!	| 25ö,000\-	158,871		261,375]-	3,87c	—	1 6,375

42 - 1 2 3 * 5 6 7 8 9 10

	Utbetalt —		TXrspr. bel.
Svenska amerikalinjen (utbet. 1927—28)..............................	6,000,000	_	6,000,000
Svenska diakonissällskapet
Nr 1 (utbet. 1919) .........................................................	155,000	—	155,000	—
2 (utbet. 1920) .........................................................	8 39,000	—	39,000	—
Säger	194,000	—	194,000	—
Svenska mosskulturföreningen
Nr 1 (utbet. 1922) .......................................................	80,000	—	80,000	—
2 (utbet. 1923—24) ...................................................	40,000	—	40,000	—
Säger	120,000	-	120,000	—
Spetsbergen, Nya svenska stenkolsab. (utbet. 1923—24) .........	9 1,500,000	—	229,869	50
Sydsvenska kraftab (utbet. 1929—30) .................................	4,700,000	—	4,700,000	—
Växjö domkyrka (utbet. 1923)............................................	20,000	—	20,000	—
Summa	33 814,300		32,544,169	50

1 Anvisade beloppet utgör 771,455 kronor.

2 Lån till visst industriföretag för flygmotortillverkning.

3 Annuiteten uppgår till 2,000 kronor för varje under budgetåret till flygstvrelsen eller
annan köpare levererad motor.

* Insatt pa giroräkning inom behörig tid men ej bokfört under budgetåret.

5 Annuitet erlägges enligt särskild plan.

6 Av andra statsinkomster än lånemedel.

7 Kapitalavbetalning från år 1934 med 1/io årligen.

8 Anvisade beloppet uppgår till 65,000 kronor.

9 Beloppet nedskrivet till det belopp, staten såsom fordringsägare erhöll i utdelning hos
Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation.

10 I riksgäldskontorets huvudbok redovisas lånefordringar den 30 juni 1932 med sammanlagt
33,885,660 kr. 68 öre. Däri ingår emellertid debiterad ränta, 5,898 kr. 67 öre, å till
Sydsvenska kraftaktiebolaget i förskott utbetalt lån å 800,000 kr., som debiterats fonden
först under innevarande budgetår.

— 43 —

Annui- tet	Ränte- fot	Inbetalt		Återst. kapital		Fordran 1 1931	h	Fordran 30/ 1932		Förfallet ''/» 1931	Förfallet 8°/6 1932
7	5	885,083	33	5,400,000	—	6,150,000		5,535,000		—		—	—
_	fritt	_		155,000	—	155,000	—	155,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	39,000	-	39,000	—	39,000	—	—	—	—	—
—	—	—	_	194,000	—	194,000	—	194,000	_		—	—	—
_	fritt	_	_	80,000	_	80,000	—	80,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	40,000	—	40,000	—	40,000	—	—	—	-	—
—	—			120,000	—	120,000		120,000			—	—	—
—	fritt	—	—	229,869	50	229,869	50	229,869	50	—	-	—	—
274,000 kr. årl.	4.85	274,000	—	4,593,662	45	4,698,737	2 5	4,648,741	74	—	—	—	—
	fritt	—	—	20,000	—	20,000	—	20,000	—	—	—	—	—
—	—	1,359,359	67	31,741,605	72 33,533,133	08	10 33,879,762	01	747,153)84	1,803,130	78

Fonden för förlag till statsverket.

Fonden utvisade den 30 juni 1932 följande tillgångar:

Fordringar av statsverket........................................... kronor 31,128,458: 6 8

Fordran av riksgäldsverkets fond för återlevererade

anslagsmedel ............................................... .......... » 3,294,867:28

Summa kronor 34,423,325: 9 6

Fondens behållning Ilar under budgetåret 1931/32 minskats med 440,000
kronor, varom redogörelse lämnas i riksgäldskontorets årsbok sid. 50.

Beträffande specifikation av fondens fordringar hos statsverket hänvisas
till samma årsbok sid. 73.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Fondens behållning uppgick vid budgetårets såväl början som slut till
1,229,301 kronor 26 öre, vilken summa redovisas såsom fordran hos lagerhus-
och fryshusstyrelsen.

Statsverket har hittills icke tillförts några direkta inkomster från fonden.

44 —

Fonden för varukredit.

Tillgångarna å fonden, som vid budgetårets ingång uppgingo till 8,994,611
kronor 80 öre, utgjorde vid budgetårets slut 7,344,139 kronor 42 öre, varav
7,225,818 kronor 21 öre redovisades som kapitalfordran å utlämnade varukrediter
och 118,321 kronor 21 öre innestodo i riksgäldskontoret. Av fondens
kapitalmedel hava 1,650,472 kronor 38 öre tagits i anspråk för statsregleringen
under budgetåret.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning, som vid budgetårets början uppgick till 36,000,000
kronor, har till följd av anvisat kapitalökningsanslag å 5,000,000 kronor
stigit till 41,000,000 kronor vid budgetårets slut. Behållningen är i sin helhet
innestående i riksgäldskontoret.

Enligt kassans balansräkning pr den 31 december 1931 uppgingo de beräknade
förlusterna vid nämnda tidpunkt till ett belopp av 43,001,110 kronor
19 öre eller till omkring två miljoner kronor högre belopp än de hittills
verkställda avsättningarna.

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg.

Enligt beslut av 1930 års riksdag anvisades bland utgifter för kapitalökning
4,000,000 kronor att täckas av lånemedel för uppförande genom statens
försorg av kontrollstationer för smör och ägg i Malmö och Göteborg.

Från den sålunda bildade fonden har under budgetåret utbetalats
108,507 kronor 60 öre, därav 100,000 kronor till byggnadsstyrelsen och 8,507
kronor 60 öre till lantbruksstyrelsen. Detta belopp, 108,507 kronor 60 öre,
redovisas vid budgetårets slut såsom tillgång å fonden.

Av det för ändamålet anvisade anslaget innestod således vid budgetårets
utgång en reservation å 3,891,492 kronor 40 öre.

— 45 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ l.

Ordföranden herr Magnusson samt herrar J. P. Johansson, Ström,
Åström, Wikström och Uddenberg avlade den 9 innevarande december besök
i riksgäldskontoret, varvid de genomgingo verkets lokaler samt togo
del av sättet för förvaring av riksgäldskontorets värdehandlingar.

Besöket har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Enligt 55 § i reglementet för riksgäldskontoret må under de tider, då
riksdagen icke är församlad, lediga lokaler inom riksdagens hus av fullmäktige
hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de
kommittéer och revisioner, som kunna vara av Kungl. Majit eller enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande sammankallade och för vilkas sammanträden
erforderliga lokaler inom kronans hus i huvudstaden icke finnas att
tillgå, utan även av ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål.
Fullmäktige äga vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor,
som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändigt.

I fullmäktiges protokoll har vid beslut örn upplåtelse av lokaler i riksdagshuset
sedan lång tid tillhaka angivits, att upplåtelsen skulle ske på
vanliga villkor. Härmed torde ha åsyftats den praxis, som under årens
lopp utbildat sig i ifrågavarande avseende. Någon närmare redogörelse
för villkoren har nämligen, såvitt revisorerna kunnat finna, icke förekommit
i fiJlmäktiges protokoll.

Lokaler i riksdagshuset hava under senare år i stor utsträckning upplåtits
för kongresser, konferenser, avtalsförhandlingar och dylikt ävensom
för kommittéer och sakkunniga. För dessa upplåtelser synas, åtminstone
i de fall upplåtelsen avsett större utrymme, kostnader hava påförts
vederbörande organisationer för särskilt anställda vaktmästare och portvakter,
flaggning, ventilering, rengöring, städning, telefon och dylikt. I vissa
fall har även gottgörelse utgått till inom riksdagshuset fast anställd personal.
Enbart undantagsvis har däremot ersättning uttagits för lokalernas
belysning. Ersättningen har i regel fastställts, utkvitterats och i första
hand uppburits av riksdagshusets materialförvaltare.

Besök i riksgäldskontoret.

Upplåtelse av
lokaler i riksdagshuset.

— 46 —

Revisorernas

uttalande.

Det tillvägagångssätt, som sålunda tillämpats vid upplåtelse av lokaler
i riksdagshuset, synes revisorerna mindre tillfredsställande, då någon kontroll
från fullmäktiges sida över de påförda kostnaderna icke förekommer.
Med den omfattning, i vilken upplåtelse av ifrågavarande lokaler äger
rum, synes det revisorerna påkallat att ersättningen för kostnader i samband
med upplåtelsen i varje särskilt fall bestämmes av fullmäktige samt
att i övrigt enhetliga och mera ingående bestämmelser utfärdas i förevarande
avseende. Härvid torde böra övervägas, huruvida icke åtminstone
i vissa fall ersättning jämväl bör utgå för täckande av kostnaderna för
lokalernas uppvärmning och belysning. Vidare torde föreskrifter böra
meddelas angående uppbörd och redovisning av inflytande ersättningsmedel.
För möjliggörande av kontroll böra desamma upptagas till redovisning
i riksgäldskontorets räkenskaper.

Emission en
av 1931 års
premielån.

§ 3.

Den 30 januari 1931 beslöto riksgäldsfullmäktige att till inlösen uppsäga
svenska statens premieobligationslån av år 1921 och i samband därmed
till teckning utbjuda ett premieobligationslån å 100 miljoner kronor.
Å det nya lånet skulle två gånger årligen utlottas vinster till belopp av
sammanlagt 2,150,000 kronor vardera gången. Innehavare av premieobligationer
av år 1921 skulle äga företrädesrätt till teckning av de nya obligationerna.
Det uppdrogs samtidigt åt deputerade att i god tid för fullmäktige
framlägga förslag till ordnande av detaljerna för den beslutade
låneoperationens genomförande.

Vid sammanträde med fullmäktige den 16 april 1931 fastställdes, att
utbyte av premieobligationer av år 1921 mot premieobligationer av år
1931 skulle äga rum under tiden 8—30 juni 1931 samt att försäljning av
sistnämnda premieobligationer därefter skulle taga sin början. Deputerade
skulle äga upprätta prospekt för tillkännagivande av fullmäktiges
förevarande beslut.

Frågan örn 1931 års premieobligationslån behandlades av fullmäktige
ånyo den 23 april 1931, därvid efter hemställan av vice ordföranden beslöts l:o)

att personer och firmor, som komme att medverka vid utbyte av
premieobligationer av år 1921 mot sådana obligationer av år 1931, skulle
åtnjuta ersättning för bestyret härmed med 20 öre för varje utbytt och
redovisad obligation, därvid ersättning skulle utgå endast för minst 100
redovisade obligationer;

2:o) att vid fast köp av 1931 års premieobligationer riksgäldskontoret
finge lämna rabatt efter följande procenttal av obligationernas nominella
belopp, nämligen vid första köp av 20,000 obligationer 3 %, av 10,000 obligationer
2.5 %, av 5,000 obligationer 2.25 % och av 1,000 obligationer 2 % samt
vid efterföljande inköp, som avsåge obligationer till ett antal av minst

— 47 —

10 % av det, som torst inköpts, samma rabatt, som därvid tillgodoräknats
köparen;

3:o) samt att vid försäljning i kommission av 1931 års premieobligationer
kommissionären skulle åtnjuta provision av 1.5 % av obligationernas
nominella belopp.

Deputerade bemyndigades att meddela de närmare föreskrifter beträffande
utbyte och försäljning av här ifrågavarande obligationer, som kunde
befinnas erforderliga.

Vid sammanträde den 21 maj 1931 fastställde fullmäktige de tillståndsbevis,
som skulle gälla för kommissionärer vid försäljning av de nya premieobligationerna.
Såsom villkor för kommissionärens rätt till försäljning
gällde enligt tillståndsbeviset dels att kommissionären ställde viss
bank- eller försäkringsgaranti för fullgörandet av sina förbindelser
gentemot obligationsköpare, dels ock att kommissionären godkände
vissa angivna villkor ifråga örn försäljningspris m. m. vid såväl kontantförsäljning
som vid försäljning på avbetalning. Riksgäldskontoret skulle
äga rätt att taga del av kommissionärens räkenskaper och korrespondens
beträffande försäljningen ävensom att i övrigt utöva den kontroll över
försäljningen, som befunnes erforderlig.

Av fullmäktiges protokoll inhämtas vidare, att skrivelse avlåtits till
generalpoststyrelsen med anhållan, att generalpoststyrelsen ville medverka
dels vid utbyte av 1921 års premieobligationer mot premieobligationer
av år 1931, dels ock vid försäljning av sistnämnda obligationer mot provision
av 20 öre för utbytt och 75 öre för försåld obligation samt att generalpoststyrelsen
den 19 maj 1931 skriftligen meddelat fullmäktige, att styrelsen
vore villig lämna sin medverkan till ifrågavarande utbyte och försäljning
mot nyss angiven ersättning och på de villkor i övrigt, som kunde
komma, att meddelas av riksgäldskontoret.

Det egentliga bestyret med emissionen av 1931 års premielån har inom
riksgäldskontoret under tillsyn av förste deputeraden handhafts av den
ordinarie innehavaren av förste revisorsbefattningen å revisionsbyrån
med biträde av personalen å en inom riksgäldskontoret särskilt inrättad
avdelning, den s. k. premielåneexpeditionen. Vid emissionen hava medverkat,
förutom, såsom förut nämnts, generalpoststyrelsen, även riksbanken,
de flesta av landets privata banker och sparbanker samt vissa av
riksgäldskontoret antagna kommissionärer.

Omsättningen av 1931 års obligationer, som i början av den för obligationernas
utväxling anslagna tiden (8—30 juni) enligt uppgift skulle lia
fortskridit jämförelsevis trögt, blev i slutet av juni månad allt livligare
och så småningom lära för vederbörande inom riksgäldskontoret svårigheter
hava uppkommit att tillgodose de olika förmedlarnas anspråk på
obligationer för omsättning.

Av 1931 års premieobligationer å nominellt 100,000,000 kronor hava obli -

— 48

gationer å 74,608,000 kronor utväxlats mot 1921 års premieobligationer och
obligationer å 25,392,000 kronor försålts.

Den mest betydande insatsen vid omsättningen av obligationerna har
gjorts av postverket, som av mottagna obligationer å 25,000,000 kronor
omsatt ej mindre än 17,692,000 kronor genom utbyte och 4,897,900 kronor
genom försäljning. Återstoden till postverket överlämnade obligationer
å 2,410,100 kronor hava redovisats såsom återlämnade till riksgäldskontoret.
Återlämnandet har enligt uppgift skett efter särskild anmodan
från vederbörande inom riksgäldskontoret. Redan den 30 juni 1931 —
sista dagen för utväxlingen mot 1921 års obligationer — återställdes sålunda
obligationer å nominellt 2,000,000 kronor samt den 24, 27 och 29
juli ytterligare obligationer å respektive 100,000, 250,000 och 50,000 kronor.
Från postverkets sida har uppgivits att man därifrån gjort invändningar
mot kravet på obligationernas återlämnande och dessutom
riktat framställningar till vederbörande inom riksgäldskontoret örn större
tilldelning av obligationer för omsättning. Ett belägg härför utgör ett
av generalpoststyrelsen utfärdat cirkulär till samtliga postkontor och
postanstalter av den 6 juli 1931 — samma dag, som, enligt vad nedan kommer
att påvisas, vederbörande inom riksgäldskontoret tecknade avtal örn
ytterligare tilldelning av obligationer å betydande belopp åt vissa andra
förmedlare. Generalpoststyrelsens berörda cirkulär var av följande innehåll.

»Det förråd av 1931 års premieobligationer, som riksgäldskontoret utlämnat
till postverket, är nu slut hos generalpoststyrelsens obligationsavdelning.
Komplettering av förrådet har icke kunnat erhållas från riksgäldskontoret.

Generalpoststyrelsens obligationsavdelning är således icke i stånd att
vidare effektuera rekvisitioner från postanstalterna.

I den mån postanstalternas förråd tager slut, skola vid postanstalterna
uppsatta anslag rörande obligationerna nedtagas. (lil 770/31.)»

Det bör i detta sammanhang framhållas, att postverket vid riksgäldskontorets
närmast föregående emission av premielån år 1923 — då det
även gällde såväl utbyte av äldre obligationer som försäljning — bidragit
med omsättning av obligationer å ej mindre än nominellt 38,250,000
kronor, varav cirka 30,850,000 genom utbyte och cirka 7,400,000 genom
försäljning.

Provision till postverket har utgått för varje utbytt 1931 års obligation
med 20 öre och för försålda dylika obligationer med för försäljning i kommission
fastställda lägre procentsats (1.5 %).

Riksbanken har bidragit till omsättningen genom att utväxla obligationer
å nominellt 3,433,200 kronor och försälja i kommission nominellt
1,599,800 kronor. Likvid för samtliga försålda obligationer fullgjordes
av riksbanken redan den 27 juli 1931. Något återkrav av obligationer
från riksbanken torde ej ha förekommit men ej heller någon ytterligare

tilldelning till densamma. Provision utgick till riksbanken efter enahanda
grunder som beträffande postverket.

Samtliga privatbanker (29 st.), som medverkat vid emissionen av 1931
års premieobligationer, hava utväxlat obligationer å 32,633,250 kronor och
försålt för 6,823,250 kronor, varav 4,250,000 kronor genom fast köp och
2,573,250 kronor i kommission. Provision har utgått vid fast köp med
2—3 % och vid köp i kommission med 1.5 %.

Vidare har inhämtats, att 66 sparbanker, vilka utbytt obligationer för
sammanlagt 2,852,300 kronor, hava tilldelats och försålt obligationer å
639,200 kronor. Försäljningsprovision har utgått med den för försäljning
i kommission fastställda 1.5 %.

Särskild uppmärksamhet tilldrager sig den ställning vissa kommissionärer
intagit vid ifrågavarande emission, nämligen firman Åhlén & Holm,
firman Albert Bonnier och aktiebolaget Nordiska kompaniet. Av dessa
kommissionärer har endast aktiebolaget Nordiska kompaniet medvei*kat i
större utsträckning vid genomförande av emissionens första och egentliga
uppgift, utväxlandet av 1931 års mot 1921 års obligationer, i det bolaget
omsatt obligationer för ett belopp av 2,671,200 kronor, medan firmorna
Åhlén & Holm samt Bonnier utväxlat så jämförelsevis små poster som
resp. 232,850 kronor och 68,250 kronor. Vid försäljningen av 1931 års obligationer
hava emellertid särskilt sistnämnda båda kommissionärer beretts
tillfälle att göra en mera betydande insats. Redan den 17 juni 1931 träffades
med dessa skriftliga avtal örn övertagande av obligationer för försäljning.
Avtalen, som för riksgäldskontoret undertecknats av förste deputeraden
och riksgäldssekreteraren, hava, såvitt protokollen utvisa, icke
föredragits inför fullmäktige.

Firman Åhlén & Holm skulle enligt dylikt avtal övertaga nominellt
2,000,000 kronor obligationer i fast räkning för försäljning tidigast från
och med 1 påföljande juli. Obligationerna skulle likvideras med 340,000
kronor den 1 december 1931, 800,000 kronor den 1 april 1932 och 800,000
kronor den 1 juni 1932, med iakttagande av att ränta å oguldet belopp erlades
från och med 1 december 1931 efter den räntesats som tillämpades
vid belåning av svenska statsobligationer på längre tid än tre månader.
Obligationerna skulle tillhöra riksgäldskontoret intill dess foll likvid ägt
rum, då de skulle överlämnas till firman. Riksgäldskontoret förbehöll
sig rätt att, därest det skulle visa sig erforderligt för riksgäldskontoret att
holt eller delvis disponera ifrågavarande obligationer i och för pågående
utbyte mot 1921 års premieobligationer, häva avtalet. Denna rätt skulle
emellertid ej gälla längre än till den 1 juli 1931. Avtalen med firman Albert
Bonnier och aktiebolaget Nordiska kompaniet, vilka avtal vartdera
omfattade obligationer å nominellt 1,000,000 kronor, voro i tillämpliga delar
av enahanda innehåll som avtalet med firman Åhlén & Holm.

Sedermera den 6 juli 1931 — samina dag som generalpoststyrelsen, enligt
vad ovan framhållits, i cirkulär meddelat samtliga postkontor och post4
— S2 294S. Kco.-herättrlxe lutti »liff. riksgäldskontoret.

— 50 —

anstalter, att någon ytterligare tilldelning av obligationer ej vore att påräkna
från riksgäldskontoret — träffades nya avtal med samma kommissionärer,
vilka avtal avsågo överlämnande till försäljning av obligationer
å ytterligare nominellt 1,000,000 kronor till vardera av ovannämnda båda
firmor och å 500,000 kronor till aktiebolaget Nordiska kompaniet. Villkoren
ifråga örn likvidens fullgörande till riksgäldskontoret och obligationernas
tillhandahållande voro av samma innebörd som i tidigare avtal.
Tillstånd att försälja 1931 års premieobligationer mot kontant likvid
eller avbetalning enligt därför, såsom förut nämnts, av fullmäktige fastställda
grunder, torde ha lämnats respektive firmor och aktiebolag i samband
med upprättandet av ovan angivna kontrakt.

På grund av förenämnda kontrakt hava genom fast köp omsatts av firman
Åhlén & Holm obligationer å 3,000,000 kronor, av firman Albert Bonnier
obligationer å 2,000,000 kronor och av aktiebolaget Nordiska kompaniet
obligationer å 1,500,000 kronor. Av dessa obligationer hava enligt premielåneexpeditionens
liggare sammanlagt 80,000 st. å 4,000,000 kronor reserverats
för nämnda kommissionärer från och med den 1 juli 1931 och
ytterligare 50,000 st. å 2,500,000 kronor från och med den 6 i samma månad.
Å berörda köp hava dessa förmedlare tillerkänts högsta fastställda
provision eller 3 %. Utöver sålunda till förfogande ställda obligationer
har av vederbörande inom riksgäldskontoret, sedan så gott som alla mellanhavanden
med övriga förmedlare genom slutlikvider reglerats den 1
augusti 1931, den 17 i samma månad till förutnämnda tre förmedlare för
försäljning i kommission överlämnats ytterligare obligationer å 2,200,000
kronor, varav obligationer å 1,000,000 kronor till vardera av firmorna
Åhlén & Holm och Albert Bonnier samt obligationer å 200,000 kronor till
aktiebolaget Nordiska kompaniet. Provisioner utgingo i dessa fall dock
med endast 1.5 %.

Vid granskning av de å premielåneexpeditionen förda avräkningarna
med firmorna rörande ovannämnda för fast köp avtalade obligationer har
konstaterats, att obligationerna varken av firmorna likviderats eller till
dem utlämnats i enlighet med avtalets bestämmelser. Likviderna hava
nämligen i allmänhet skett i mindre belopp mot bekommande i varje särskilt
fall av däremot svarande obligationsposter. Vid de tidpunkter firmorna
enligt avtal haft att fullgöra förut angivna dellikvider hava i förhållande
till dessa likvider jämförelsevis obetydliga poster varit inbetalta
till riksgäldskontoret. Förhållandet belyses av nedanstående tablå.

— 51 —

Summa Summa

likvid enligt i verkligheten

avtal fullgjord likvid

I fall I:

1 december 1931..........

1 april 1932 ................

1 juni 1932 .................

I fall II:

1 december 1931.........

1 april 1932 ..............

1 juni 1932 .................

I fall III:

1 december 1931........

1 april 1932 ...............

1 juni 1932 ................

510,000	— 19,060:	50
1,710,000	— 118,679:	5 0
2,910,000	— 247,980:	50
340,000	— 242,451:	50
1,140,000	— 537,092:	—
1,940,000	— 875,600:	—
255,000	— 156,315:	50
855,000	— 189,586:	50
1,455,000	— 229,841:	50

Slutlikvid bär i fall I fullgjorts först den 29 juni 1932, därvid densamma
omfattat mer än 5/e av totala likviden eller 2,597,466 kronor, i fall II den
28 juni 1932 med 808,548 kronor och i fall III den 20 juni 1932 med 1,204,497
kronor 50 öre.

Av angivna förmedlare skulle, såsom förut nämnts enligt avtal erläggas
ränta å oguldna belopp från och med den 1 december 1931 — före vilken
tid förmedlarna skulle åtnjuta räntefrihet — efter den räntesats, som tilllämpades
vid belåning av svenska statsobligationer på längre tid än tre
månader. Under hand lärer emellertid sedermera, då riksbankens ifrågavarande
räntesats kom att överstiga 6 %, lia medgivits att sistnämnda
ränta skulle i förevarande fall utgöra maximiränta. Ränta har av förmedlarna
erlagts efter sålunda meddelade grunder.

Från och med 31 augusti 1931 hava, sedan på riksgäldskontorets framställning
1931 års premieobligationer upptagits till notering å Stockholms
fondbörs, omsättning av sådana obligationer skett å börsen. Riksgäldskontorets
egen försäljning å dess kassaexpedition av 1931 års premieobligationer
fortgick även under tiden 31 augusti—29 november 1931; därvid omsattes
sammanlagt nominellt 103,750 kronor till pari d. v. s. 50 kronor per
obligation. Under samma tid, som riksgäldskontoret, enligt vad nyss angivits,
betingat sig ett försäljningspris av 50 kronor per obligation, hava
således obligationer enligt officiella kurslistan omsatts till kurser, som
lägst och i mindre antal fall noterats mellan 51 och 52 kronor men merendels
överstigit sistnämnda belopp.

Å vederbörande avdelning inom riksgäldskontoret hava förts liggare,
upptagande avräkningar med varje förmedlare beträffande till denne utlämnade
obligationer. Någon bokföringsmässigt ordnad registrering av
de hos riksgäldskontoret under emissionstiden inneliggande obligationer
Ilar däremot, enligt uppgift av vederbörande avdelningsföreståndare, icke
förekommit. Den kontroll och överblick över hos riksgäldskontoret vid

— 52 —

Revisorernas

uttalande.

Riksgäldskontorets

räkenskaper.

Byggnadsfonden
för
riksdags- och
riksbankshus.

olika tillfällen inneliggande förråd av obligationer, som en dylik registrering
hade lämnat, skulle i stället lia erhållits genom dagliga kollationeringar
av å lösa lappar gjorda anteckningar örn utlämnade och inkomna
obligationer i samband med inventeringar i det valv, vari obligationerna
förvarats.

Till en början må såsom anmärkningsvärt framhållas, att de med kommissionärerna
ingångna kontrakten icke underställts fullmäktiges prövning
liksom icke heller de jämkningar i kontraktens bestämmelser, som sedermera
förekommit.

Vad härefter angår obligationernas fördelning å de olika förmedlarna
är att märka, att, ehuru vederbörande inom riksgäldskontoret med de erfarenheter,
som vid emissionen av 1923 års premielån vunnits i fråga örn
möjligheterna att med postverkets hjälp omsätta obligationer av ifrågavarande
slag, haft skälig anledning att vänta det bästa resultat av postverkets
medverkan vid den nya emissionen och ehuru denna medverkan
kunnat i detta fall ske mot fördelaktigare villkor med avseende på provisionens
storlek än beträffande de enskilda firmor som anlitats som förmedlare,
man från riksgäldskontorets sida vidtagit den åtgärden att mot
postverkets egen önskan fråntaga detsamma en avsevärd del av den postverket
tilldelade obligationsposten och i stället ökat i ungefär motsvarande
grad tilldelningen av obligationer åt berörda enskilda förmedlare.
Detta förfarande måste revisorerna beteckna som anmärkningsvärt.

Vidare finna revisorerna det anmärkningsvärt, att vederbörande inom
riksgäldskontoret icke gentemot berörda enskilda firmor upprätthållit de
ingångna kontraktens föreskrifter i fråga örn likvidernas fullgörande. Under
det att övriga förmedlare avfordrats slutredovisning till omkring den
1 augusti 1931, hava de omtalade firmorna i strid mot kontraktens bestämmelser
medgivits anstånd i ett par av fallen med större delen av hela
likviden och i ett fall med omkring hälften av densamma till inemot slutet
av juni 1932.

Till slut bör framhållas, att berättigade erinringar kunna riktas mot de
anordningar som inom riksgäldskontoret träffats med avseende å bokföring
och redovisning av riksgäldskontorets eget obligationsinnehav under
emissionstiden.

§ 4.

Med ovan i §§ 2 och 3 angivna undantag hava revisorerna vid granskningen
av riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1931/32 med därtill
hörande verifikationer icke funnit anledning till någon erinran eller
annat uttalande.

§ 5.

Vid den av revisorerna verkställda granskningen av den för tiden 1 juli
1931—30 juni 1932 upprättade räkenskapen över byggnadsfonden för riksdags-
och riksbankshus har anledning till anmärkning icke förekommit.

- 53 -

§ 6.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 10 januari 1932 icke funnit anledning till erinran eller annat uttalande.

§ 7.

Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under deli tid, denna
revision omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
ansvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1932.

KARL MAGNUSSON.

ERIK ANDERSON.
EDV. UDDENBERG.
J. P. JOHANSSON.

ERNST LINDLEY.

C. G. HAMMARSKJÖLD.
ANT. WIKSTRÖM.
ERNST ÅSTRÖM.

C. J. JOHANSSON.
JOH. JOHANSSON.

Friggeråker.

EMIL BENGTSSON.
TORSTEN STRÖM.

Fullmäktiges

protokoll.

Angående
ansvarsfrihet
för fullmäktige.

Sifferupp gifterna.

Evert Björn.

— 54 —

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens revisorer
framställda anmärkningar.

Till R i k s d a g e n.

I sin deli 15 december 1932 avgivna berättelse angående granskningen av
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer gjort
vissa uttalanden i fråga om upplåtelse av lokaler i riksdagshuset samt
emissionen av 1931 års premielån; oell få fullmäktige härmed avgiva yttrande
över vad revisorerna i berörda avseenden anfört.

Vad först beträffar upplåtelse av lokaler i riksdagshuset och villkoren
därför, få fullmäktige meddela, att vid sådan upplåtelse ersättning alltid
uttages för städning och renhållning i de upplåtna lokalerna samt för erforderligt
biträde av vaktmästare och portvakter m. fl., då för ändamålet
erfordras inkallande av extra personal. Däremot framställas ej några
krav på ersättning för biträde, som lämnas av vid riksdagshuset fast anställd
personal. Ersättningsbeloppen uträknas i regel av materialförvaltaren
vid riksdagshuset, som även mottager likviden, sedan beloppen godkänts
av riksdagshusets vice värd. I förekommande fall uttages jämväl
ersättning för avgiftspliktiga telefonsamtal nied stöd av telegrafverkets
månadsvis utsända samtalsuppgifter. Dylika telefonkostnader inom riksdagshuset
åligger det materialförvaltaren på grund av särskilt uppdrag
att uppbära och redovisa till telegrafverket.

Någon ersättning för uppvärmning av upplåtna lokaler uttages ej, då
fri värme ansetts böra ingå i förmånen av hyresfri lokal. Då kostnaden
för belysning ej kan fastställas i brist på mätare för olika lokaler inom
riksdagshuset, kan någon ersättning härför svårligen uttagas. Belysningskostnaderna
för upplåtna lokaler äro, örn man frånser de utrymmen, som
disponeras av statliga kommittéer och liknande beredningar, tämligen obetydliga,
enär kongresser, konferenser och dylika möten i regel hållas under
den ljusare tiden av året.

Gottgörelse för ventilering av kamrarnas plenisalar under pågående kongresser
eller förbundsmöten har stundom utgått till personalen vid riksdagshusets
maskinavdelning. Man torde nämligen ej kunna begära, att
nämnda personal skall utan ersättning åtaga sig dylikt arbete, då detsamma
ej kan anses tillhöra dess tjänsteåligganden. Särskilt gäller detta
i de fall. då arbetet utförts utom den ordinarie tjänstetiden. Enahanda är
förhållandet med flaggningen å riksdagshuset, som plägar förekomma under
skandinaviska eller internationella kongresser, vilka erhållit lokal i
riksdagshuset.

— 55 —

Att, såsom revisorerna förorda, i varje särskilt fall i samband med upplåtelse
av lokal bestämma ersättningen för kostnader torde ej låta sig göra,
då de slutliga beloppen av dessa kostnader ej gärna kunna fastställas förrän
vid slutet av den tid, upplåtelsen avser.

I fråga örn uppbörd och redovisning av ersättning för kostnader i samband
med lokalupplåtelse möter ej något hinder att ordna denna angelägenhet
så, att vederbörande lokalinnehavare till riksgäldskontorets kassa
inlevererar den ersättning, som skall erläggas, med undantag dock för telefonavgifter,
vilkas uppbörd och redovisning lämpligen böra ske såsom
hittills, samt att riksgäldskontorets kassa utbetalar ersättningarna till
vaktbetjänte och städerskor. Berörda inkomster och utgifter böra i så
fall bokföras å ett särskilt konto, förslagsvis benämnt »Lokalupplåtelser i
riksdagshuset».

En enklare och mera praktisk lösning av berörda uppbörds- och redovisningsfråga
torde emellertid vara, att de inflytande medlen uppbäras av
riksdagshusets vice värd, som jämväl utbetalar ersättningarna till vaktbetjänte
och städerskor. Vice värden bör i sådant fall avgiva redovisning
till fullmäktige för ifrågavarande uppdrag, exempelvis för varje kalenderår,
på sätt sker i fråga örn försäljningen av riksdagstryck, och redovisningen
ingå i riksgäldskontorets räkenskaper.

I enlighet med revisorernas önskan komma fullmäktige att, så snart ske
kan, utfärda erforderliga föreskrifter beträffande ifråvarande lokalupplåtelser
samt uppbörd och redovisning av inflytande ersättningsbelopp.

Fullmäktige övergå härefter till revisorernas uttalanden angående
emissionen av 1931 års premielån. Den första anmärkningen gäller, att de
med kommissionärerna ingångna kontrakten icke underställts fullmäktiges
prövning liksom icke heller de jämkningar i kontraktens bestämmelser,
som sedermera förekommit. I avseende härå få fullmäktige erinra örn
sina den 23 april och 21 maj 1931 fattade beslut, återgivna av revisorerna
å sid. 46 och 47 i revisionsberättelsen, genom vilka beslut fullmäktige fastställt
dels den ersättning, som skulle utgå vid utbyte av premieobligationer
av år 1921 mot sådana obligationer av år 1931 samt vid övertagande i
fast köp eller försäljning i kommission av 1931 års obligationer, dels ock
vissa villkor för kommissionärer vid försäljning av de nya premieobligationerna.
Att deputerade ej ansett sig behöva underställa fullmäktige
vare sig kontrakten med kommissionärerna eller däri senare vidtagna
jämkningar berodde givetvis på, att den i kontrakten stipulerade ersättningen
ligger inom den av fullmäktige fastställda ramen och uppgörelsen
med kommissionärerna således måste anses såsom en verkställighetsåtgärd,
som det jämlikt § 9 i det den 4 juni 1930 utfärdade reglementet
för riksgäldskontoret ålegat deputerade att ombesörja, detta så mycket
hellre som deputerade den 23 april 1931 av fullmäktige bemyndigades att

meddela de närmare föreskrifter beträffande utbyte och försäljning av
bär ifrågavarande obligationer, som kunde befinnas erforderliga.

Vad vidare de omförmälda jämkningarna i kontrakten angår avsågo de
dels framflyttande av tiden för de övertagna obligationernas likviderande
och utlämnande, dels ock nedsättande av den föreskrivna räntan å oguldna
belopp.

Det förra medgivandet måste anses hava varit till fördel för riksgäldskontoret,
som därigenom under längre tid än avsett varit fått uppbära
ränta å de oguldna beloppen, vilka ej voro för riksgäldskontoret behövliga
å förfallodagarna. Riksgäldskontoret löpte ej någon som helst risk genom
berörda medgivande, då de för firmorna reserverade obligationerna
utlämnades till dessa endast i den mån slutlig likvid erlades.

Vad beträffar nedsättandet av räntan sammanhängde denna med den
abnorma höjning av riksbankens diskonto, som för en kortare tid blev nöd
vändig på grund av de ekonomiska förhållandena efter Sveriges frånträdande
av guldmyntfoten i september 1931. Det ansågs ej skäligt att, ehuru
formell rätt därtill förelåg, av ifrågavarande kommissionärer uttaga högre
ränta än 6 procent.

Av revisorernas uttalanden framgår, att enligt deras mening kommissionärerna
blivit särskilt gynnade. Detta kan emellertid ej anses vara fallet
med hänsyn till den mycket betydande insats, som av dem gjordes vid
placeringen av nu konverterade obligationer och i betraktande av de effektiva
åtgärder, som av dem likaledes vidtagits för att kunna lämna ett
värdefullt bistånd vid ifrågavarande lånetransaktions genomförande.

Inför ovissheten rörande lånets placeringsmöjlighet inom önskvärd tid
och på grund av föregående erfarenheter ansågs lämpligt att använda sig
av ifrågavarande kommissionärer för att låta dessa fast övertaga eventuellt
återkommande större returposter. Därjämte var av stor betydelse att de
av dem övertagna obligationerna till allra största delen blevo bundna och
ej tillgängliga i öppna marknaden, en fördel, som för den reguljära försäljningen
är avsevärd.

Ytterligare skäl voro: att dessa firmor dels voro synnerligen lämpliga
att göra reklam för lånet och därigenom i hög grad minska riksgäldskontorets
reklam- och annonsutgifter och dels kommo att bidraga till ett
gott resultat genom att lämna många personer, som ej ansågo sig ha råd att
på en gång erlägga hela beloppet, tillfälle att förvärva sig obligationer på
avbetalning till fixt pris och under säkra förhållanden. Denna försäljningsform,
som för postverket ej, enligt vunnen erfarenhet, lämpar sig, har
å andra sidan, på sätt nu skett, tillfört detsamma högst betydande portoinkomster.

Beträffande reklamen kan exempelvis nämnas, att utan någon utgift för
riksgäldskontoret ej mindre än omkring 5,500,000 prospekt m. m., däribland
riksgäldskontorets egna till ett antal av cirka 1,700,000, utsändes till ali
mänheten genom kommissionärerna, varjämte en av dem lät annonser in -

flyta i firmans över hela landet spridda tidskrifter m. m. Den minskning
av riksgäldskontorets egen annonsering och reklam, som härigenom möjlig
gjordes, innebar en ej ringa besparing för statsverket.

Vidkommande härefter den av revisorerna påtalade åtgärden att från
postverket i juni och juli 1931 återfordra en del av de premieobligationer,
som överlämnats dit för utbyte och försäljning'', må till en början framhållas,
att denna åtgärd ej hade något som helst samband med de kontrakt,
som den 6 juli s. å. upprättades med kommissionärerna angående
överlämnande till dem av ytterligare obligationer å ett sammanlagt belopp
av 2,500,000 kronor, enär detta obligationsbelopp reserverats för kommissionärernas
räkning redan i juni månad enligt till dem lämnat löfte. Då
riksgäldskontoret återfordrade ifrågavarande obligationer, förfogade postverket
över ett så stort antal oredovisade obligationer — ej mindre än för
20.5 miljoner kronor — att det föreföll ovisst, örn samtliga dessa kunde
inom rimlig tid genom postverkets försorg placeras genom utbyte eller
kontantförsäljning. Riksgäldskontorets beslut innebar sålunda ett återtagande
allenast av en procentuellt mindre del av det oredovisade antalet.
Att riksgäldskontoret ej återkrävde mera, dikterades av hänsynen till postverkets
svårighet att snabbt erhålla redovisning från alla landets post
anstalter och till möjligheten, att det ej placerade antalet obligationer måhända
ej vore så stort. Det senare visade sig även vara förhållandet. När
redovisningarna inflöto från postanstalterna, visade det sig nämligen, at!
hos dem kvarliggande obligationer ej uppgingo till något särskilt stort
antal. Att under dessa förhållanden från generalpoststyrelsen utgick de
direktiv av den 6 juli, som revisorerna omnämnt, är helt naturligt. Men att
riksgäldskontoret från postverket återtog en mindre del av dess oredovisade
obligationsinnehav torde med hänsyn till vad här anförts vara
fullt försvarbart.

Efter mottagandet av de från postverket återfordrade premieobligationerna
överlämnades 20,000 st. dylika obligationer å tillsammans nom. 1,000,000
kronor till riksbanken, där provisionsersättningen oavkortad kom staten
till godo, samt likaledes 20,000 st. obligationer till medhjälpare, vilka redovisade
genom utbyte mot samma antal obligationer av 1921 års premielån.
De obligationer å tillhopa 400,000 kronor, som återlämnades av postverket
den 24, 27 och 29 juli, utbyttes i sin helhet genom en härvarande
bank och en obligationskassa mot obligationer av år 1921.

I detta sammanhang vilja fullmäktige framhålla, att konverteringen av
1921 års premieobligationslån i förening med emissionen av det nya premielånet
av år 1931 varit en av de fördelaktigaste lånetransaktioner, som
riksgäldskontoret någonsin genomfört. Ett 6 procent lån å 100 miljoner
kronor har förvandlats till ett 4.3 procent lån å samma belopp, varvid
emissionskostnaderna för operationen hållit sig under 0.8 procent å lånebeloppet.

Revisorernas uttalande angående bokföringen och redovisningen av
5 — 322948. lifv.-hertilleise 1932 ang. riksgäldskontoret.

riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer är, såsom revisorerna
uppgivit, grundat på ett yttrande av premielånsavdelningens
föreståndare. Enligt vad denne meddelat fullmäktige, gällde emellertid
hans uttalande endast redovisningssättet för obligationslagret i riksgäldskontorets
valv, men däremot ej bokföringen i dess helhet. I expeditionen
skedde bokföring över in- och utgående obligationer såväl i kontoliggare
som i dagsjournaler och därjämte fanns en översikt över obligationsbeståndet,
vilket möjliggjorde att när som helst och omedelbart erhålla kännedom
om riksgäldskontorets obligationsinnehav. Som avdelningsföreståndaren
handhaft emissionen av samtliga utgivna premielån och redovisningarna
hittills kunnat ske utan anmärkning, hava, såvitt fullmäktige
kunnat bedöma, bokföringen och kontrollen varit fullt tillfredsställande,
icke minst på grund av dess enkelhet och effektivitet.

Till sist vilja fullmäktige uttala önskvärdheten av, att revisorerna ej
•meddela detaljer, vilka ur synpunkten av riksgäldskontorets verksamhet
ej lämpligen böra offentliggöras, samt att de därför måtte mera samråda
med fullmäktiges deputerade än vad nu varit fallet. Detta påpekande
gäller i särskild grad uppgifter i fullmäktiges låneprotokoll, där revisorerna
hämtat vissa sakuppgifter. Detta protokoll är nämligen ej avsett
för offentligheten och åtnjuter fördenskull skydd enligt tryckfrihetsförordningen.

Stockholm den 22 december 1932.

KARL HILDEBRAND.

G. KOBB. ERIC HALLIN. H. S. TAMM.

ANDERS ANDERSON. GUSTAF ANDERSSON. JANNE NILSSON.

Henrik Ekedahl.